Budgetpropositionen för 2016

Regeringens proposition 2015/16:1

Budgetpropositionen för 2016 Förslag till statens budget för 2016, finansplan och skattefrågor

Regeringens proposition 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2016. Stockholm den 15 september 2015

Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2016 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

PROP. 2015/16: 1

Förslag till statens budget för 2016

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 12 717 244 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 812 312 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 782 946 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 41 573 737 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 1 905 203 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48 827 432 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 32 357 474 Utgiftsområde 8 Migration 19 419 719 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 69 237 676 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 109 868 281 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 184 250 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 87 129 050 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 21 070 265 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 79 681 475 Utgiftsområde 15 Studiestöd 21 707 932 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 69 452 400 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 694 535 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt 7 064 024 konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 3 255 721 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 7 661 756 Utgiftsområde 21 Energi 2 812 038 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 54 122 036 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 18 919 553 Utgiftsområde 24 Näringsliv 5 998 273 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 93 398 252 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 10 769 176 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 31 827 167 Summa utgiftsområden 926 249 927 Minskning av anslagsbehållningar -3 142 750

Summa utgifter 923 107 177

Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 768 000 Kassamässig korrigering 0

Summa 933 875 177

PROP. 2015/16: 1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 952 601 795 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 31 148 870 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån 760 800 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 10 719 000 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 12 705 740 Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -88 675 336 Inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

Summa inkomster 924 260 869

Beräknat lånebehov 9 614 308

Summa 933 875 177

Översikt av innehåll i volym 1

Volym 1a

1. Finansplan 2. Förslag till riksdagsbeslut 3. Lagförslag 4. Den makroekonomiska utvecklingen 5. De budgetpolitiska målen 6. Skattefrågor 7. Inkomster

Volym 1b

8. Utgifter 9. Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden 10. Kommunsektorns finanser och sysselsättning 11. Statens investeringar och finansiella befogenheter 12. Granskning och ekonomisk styrning

Bilagor 1–16

1 Finansplan

PROP. 2015/16: 1

1 Finansplan

Investeringar för Sverige prägla hela politiken. Jämlikhet bygger tillit och bättre livsvillkor. Sverige ska vara ett land där alla är med och De människor som flyr till Sverige och som bidrar. Ett land där människor ges möjligheter. har asylskäl ska inte bara få trygghet. Deras kraft Ett land som kännetecknas av människors vilja och kunskap behöver tas tillvara och det måste till utveckling och förmåga att ta ansvar såväl för skapas möjligheter för dem att stå på egna ben. sig själva som för samhället. Ett land där kvinnor och män har samma förutsättningar i livet. Det Utgångsläget för svensk ekonomi är ett måste för att vi ska kunna ta oss an Regeringen ska ta sig an dessa utmaningar för morgondagens utmaningar för Sverige och ta Sverige med en ansvarsfull ekonomisk politik. ansvar för kommande generationer. Sverige ska De kommande åren förväntas svensk ekonomi präglas av självförtroende och solidaritet och förbättras. Den ekonomiska utvecklingen i människor ska kunna mötas som jämlikar. många av världens framväxande ekonomier Människor ska kunna känna trygghet i sin försvagas något. Samtidigt är den amerikanska vardag och hopp inför framtiden. tillväxten stark och Europa lämnar stegvis en lång period av ekonomisk stagnation med Utmaningar för Sverige arbetslöshet och fattigdom i kölvattnet av Sverige är på många sätt ett fantastiskt land men finanskrisen. Sammantaget ser vi en gradvis vi står inför betydande utmaningar. Arbetslös- starkare utveckling i omvärlden som bidrar till heten måste bekämpas så att fler kan ha ett ett förbättrat konjunkturläge, ökande välstånd arbete, leva på sitt arbete, få bra och rimliga och en fallande arbetslöshet i Sverige. Upparbetsvillkor och därmed få större makt att gången är dock osäker och riskerna för en forma sina liv. Att öka sysselsättningen och svagare utveckling är betydande. Den svenska pressa ned arbetslösheten är centralt för att finanspolitiken måste i detta läge värna förbättra välfärden, något som också är helt uppgången och samtidigt ha hög beredskap för avgörande för kvinnors livsvillkor. Den negativa en hastigt försämrad utveckling. kunskapsutvecklingen i skolan behöver vändas så Ordning och reda i de offentliga finanserna är att alla elever får en ärlig chans att lyckas i en förutsättning för fler jobb och en hållbar skolan. Bara så säkrar vi Sveriges långsiktiga finansiering av välfärden. De offentliga finanutveckling och konkurrenskraft. Klimatpåverkan serna har successivt försämrats under de senaste behöver minska för att det ska vara möjligt även åren och 2014 gick den offentliga sektorn med för våra barn och barnbarn att leva ett gott liv. 75 miljarder kronor i underskott. När finans- Sverige ska vara ett land som håller ihop. krisen inleddes uppvisade den offentliga sektorn Klyftorna mellan samhällsklasser, kvinnor och betydande överskott. I detta läge var en expansiv män, samt land och stad, behöver minska för att finanspolitik motiverad för att dämpa finansalla människor som bor här ska kunna nå sin krisens negativa effekter på Sverige. Den förra fulla potential. En feministisk grundsyn ska regeringen genomförde framför allt omfattande skattesänkningar, vilket har sämre effekter på

PROP. 2015/16: 1

arbetslöshet och tillväxt än en motsvarande stabiliteten och gör det allt svårare för männiökning av de offentliga investeringarna eller en skor att komma in på bostadsmarknaden. förbättrad service i den offentliga sektorn. Särskilt problematisk är bristen på hyresrätter Vidare fortsatte den förra regeringen att genom- som spelar en viktig roll för en inkluderande föra omfattande ofinansierade skattesänkningar arbetsmarknad och en välfungerande bostadstrots att konjunkturläget förbättrades. Detta var marknad. inte en hållbar politik. Regeringen har därför lagt Som ett led i regeringens ökade ambitioner på om finanspolitiken. Nya reformer finansieras investeringsområdet har regeringen tagit fram en fullt ut genom utgiftsbesparingar inom vissa investeringsplan för de statliga anläggningstillområden samt inkomstförstärkningar. Enligt gångarna. Bland annat visar denna att de statliga prognosen i denna budget halveras under- investeringarna i infrastruktur beräknas öka med skotten. ca 43 procent mellan 2015 och 2019. Ett tydligt sysselsättningsmål ska styra den Investeringar i klimatomställningen är även ekonomiska politiken. Regeringens mål är att viktiga för sysselsättningen. Tekniska lösningar antalet personer som arbetar och antalet arbetade för att motverka klimatförändringar banar väg timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når för ökad export och nya jobb. Investeringar i målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Fler klimatomställning bidrar till att upprätthålla och människor ska ha ett jobb att gå till och färre ska förbättra näringslivets konkurrenskraft och att vara deltidsarbetslösa. Kvinnors sysselsättning utveckla svensk industri. En god miljö är en och arbetskraftsdeltagande måste öka. förutsättning för näringar inom turism, fiske och lantbruk. Investeringar i jobb En aktiv närings- och innovationspolitik För att möta framtidens utmaningar måste vi förbättrar företagsklimatet så att fler företag kan investera i Sverige. Investeringar i jobben görs starta och befintliga företag får utökade tillväxtinom regeringens jobbagenda. Den består av tre möjligheter. Även ett fortsatt aktivt jämställddelar: investeringar i bostäder, klimatomställning hetsarbete som tar till vara såväl kvinnors som och infrastruktur; en aktiv närings- och mäns kompetens och förmåga till entreprenörinnovationspolitik; och investeringar i kompe- skap stärker konkurrenskraften. Bättre samordtens och matchning. Ökad jämställdhet och ning och ökade resurser till exportfrämjande, jämlikhet är en del av problemlösningen – nyindustrialisering och innovation, samt ett arbetet ska därför bedrivas med ett tydligt reformerat statligt riskkapital har en betydande jämställdhetsperspektiv i alla delar av agendan. potential att stärka tillväxten av jobb i hela När välfärden stärks och omfattar fler skapas nya landet. För att stärka företagsklimatet på landsarbetstillfällen, samtidigt som det skapar bättre bygden krävs särskilt förbättrad lokal service och förutsättningar att arbeta och arbeta heltid. initiativ för att stärka turistnäringen, skogs- och När vi ökar investeringarna i infrastruktur och jordbruket, infrastrukturen samt en mer sambostäder skapar vi jobb här och nu och förut- ordnad statlig planering av placeringen av vissa sättningar för nya jobb på sikt. Genom att öka myndigheter. Den upphandling som bedrivs av underhållet av landets järnvägar och vägar ges stat, kommun och landsting, drygt 600 miljarder förutsättningar för att trygga jobben och minska per år, kan när det är lämpligt också användas för samhällets miljö- och klimatpåverkan. När vi att tillförsäkra arbete och praktik åt unga utan bygger förbättras möjligheterna för människor arbete och långtidsarbetslösa. att hitta en bostad och att pendla till jobbet eller Matchningen på arbetsmarknaden fungerar att flytta dit jobben finns. Investeringar i kollek- allt sämre. Arbetslösheten är hög, samtidigt som tiva färdmedel är särskilt viktigt för att främja det finns många lediga jobb att söka. För att fler kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och ska komma i jobb behöver vi öka investeringarna möjligheter att öka sin arbetstid. Självklart och förbättra möjligheterna till utbildning och behövs också andra insatser för att öka kvinnors matchningsinsatser så att människor har den deltagande på arbetsmarknaden. Bostadsbristen kunskap och kompetens som efterfrågas. Detta utgör inte bara ett hinder för en för fungerande är särskilt viktigt eftersom arbetslösheten är arbetsmarknad. Den bidrar också till den snabba ojämnt fördelad mellan olika grupper. Alla ska få prisutvecklingen på bostadsmarknaden som både chansen till första jobbet. Gymnasieutbildning är innebär en risk för den makroekonomiska i dag i många fall en förutsättning för att komma

PROP. 2015/16: 1

in på arbetsmarknaden. Därför är det både sämre än flickor och flickor i högre grad uppviktigt att det finns en rättighet att läsa in en lever stress och mår dåligt – är inte acceptabla. gymnasieutbildning inom den kommunala Stereotypa könsnormer, kränkande behandvuxenutbildningen (komvux) och möjligheter ling och diskriminering ska aktivt motarbetas. att ställa krav på individen, genom t.ex. En utgångspunkt för förskolan och skolan är att deltagande i de utbildningskontrakt som nu barn och elever ska ges möjlighet att pröva och införs. Vidare behöver yrkeshögskolan byggas ut utveckla sin förmåga och sina intressen. Varje och ges bättre planeringsförutsättningar. För att elev ska ges förutsättningar att uppnå de natioöka utflödet till arbete och utbildning av nella målen för utbildningen, oavsett könstillhölångtidsarbetslösa anser regeringen att syssel- righet eller könsidentitet. Alla ska få chansen att sättningsplaceringar ska ersättas med insatser göra sitt allra bästa. som utgår från varje individs behov och Skolans viktigaste resurs är lärarna. Genom att förutsättningar. Exempel på sådana insatser är vi i dag satsar för att rekrytera, behålla och extratjänster, subventionerade anställningar, utveckla fler duktiga lärare kan resultaten vändas utbildning och praktik, vilka bidrar till att fas 3 i framtiden. För detta krävs högre lärarlöner och avvecklas successivt. Bra arbetsvillkor är bättre förutsättningar för lärare att kunna möta grundläggande. varje elev. Staten behöver vidare ta ett större En orolig omvärld kräver förmåga att försvara ansvar för att stödja skolor med låga kunskaps- Sverige och förmåga att ta vår del av ansvaret för resultat. Genom investeringar i tidiga insatser, dem som drabbas av förtryck och väpnad för ökad attraktivitet i läraryrket och de nationkonflikt. Oroligheter i länder som Syrien och ella utvecklingsprogrammen ska kunskapsresul- Irak har lett till att många människor tvingas fly. taten lyftas och segregationen brytas. Fler ska Antalet människor som är på flykt har inte varit anställas i svensk grundskola så att lärare får mer så många sedan andra världskriget. Sverige har i tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli ett europeiskt perspektiv tagit ett jämförelsevis mindre i lågstadiet. Alla skolor ska vara bra mycket stort ansvar i denna flyktingsituation. skolor. Fler länder i Europeiska unionen behöver ta sitt ansvar. En hållbar framtid Regeringen är väl medveten om den stora Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga. ansträngning som dagens situation innebär för Klimatförändringarnas konsekvenser på havsmånga kommuner. Alla kommuner behöver ta nivå, väderförutsättningar och lokala livsmiljöer ansvar och kommunernas möjlighet att ta det har stora konsekvenser för såväl människor som ansvaret behöver förbättras. Att förkorta etable- växt- och djurliv. I ett globalt perspektiv drabbas ringstiden och förbättra möjligheterna för kvinnor ofta särskilt hårt av klimatförändringar. människor att komma i arbete är den bästa lång- Att begränsa världens utsläpp av växthusgaser så siktigt hållbara politiken. Därför satsar reger- att temperaturökningen håller sig så långt under ingen på åtgärder för att förbättra etableringen, två grader som möjligt förbättrar möjligheten till bl.a. i form av en valideringssatsning och s.k. ett långsiktigt välstånd. Sverige ska vara en snabbspår in på arbetsmarknaden. Regeringen ledande kraft i klimatomställningen. Med högt anser att alla kommuner ska bidra till mottagan- ställda mål ska Sverige vara drivande i de interdet och föreslår en höjning av schablonersätt- nationella förhandlingarna om ett nytt klimatningen till kommunerna för mottagandet av avtal. Bara så tar vi vårt moraliska ansvar för nyanlända. framtida generationer, samtidigt som vi tar vara på de jobb- och innovationsmöjligheter som En jämlik kunskapsskola med tid för varje elev följer med den gröna omställningen. Ska Sverige Regeringens mål med skolpolitiken är en jämlik klara sina åtaganden krävs att vi ökar takten i kunskapsskola med tid för varje elev. Kunskaps- omställningen – genom ökade investeringar i resultaten i den svenska skolan har fallit år för år. miljövänlig och resurseffektiv teknik, men också Samtidigt har den svenska grundskolan blivit allt genom klimatfinansiering i utvecklingsländer. mer ojämlik, och segregationen och kunskaps- Även takten i arbetet med att nå miljökvalitetsskillnaderna mellan skolor har ökat de senaste målen ska ökas. tio åren. Skillnaderna mellan flickor och pojkar i grundskolan – där pojkar generellt presterar

PROP. 2015/16: 1

Ökad välfärd, jämlikhet och trygghet De flesta pensionärer har ett långt yrkesliv Gemensamt finansierade välfärdstjänster ska bakom sig. De har bidragit till att bygga vår komma alla till del, oavsett bakgrund och välfärd. Pensionärer förtjänar trygghet i vardagen betalningsförmåga. En utbyggd välfärd bidrar och välfärdstjänster som finns tillgängliga när de också till att öka antalet arbetade timmar bl.a. behövs. Att lön och pension beskattas olika är genom att ge såväl kvinnor som män möjlighet principiellt fel och dålig fördelningspolitik. att arbeta heltid. Därför är fortsatta investeringar Därför tar regeringen nu det första steget för att i välfärden nödvändiga. Alltför många männi- sluta klyftan i beskattning. För pensionärer med skor, främst kvinnor, har gått ned i arbetstid eller de lägsta inkomsterna sluts klyftan helt. Detta helt slutat arbeta för att ta hand om någon gynnar framförallt kvinnor eftersom de har de närstående. En bättre äldreomsorg och högre lägsta pensionerna. Regeringen stärker resurskvalitet i fritidshemmen är således inte bara en erna och tar flera initiativ för att kommuner och fråga om en trygg ålderdom respektive barndom, landsting ska klara bemanningen av de tjänster det är också en fråga om människors möjlighet våra äldre behöver. Oavsett om man har familj till arbete och en förutsättning för att förbättra eller ett annat stort nätverk omkring sig eller inte kvinnors livsvillkor. Sveriges regering är en ska man kunna känna sig trygg. feministisk regering. Folkhälsan i Sverige är god, men ojämnt Nya investeringar läggs till tidigare satsningar fördelad. För att sluta de påverkbara hälsoklyf- I denna proposition, som bygger på en överenstorna krävs offensiva reformer, inte minst vad kommelse mellan regeringspartierna och gäller kvinnors hälsa och ungas psykiska hälsa. Vänsterpartiet, tar vi oss an de stora framtids- Därför görs satsningar på avgiftsfri mammografi, utmaningarna. Totalt föreslår vi nu investeringar ungdomsmottagningar och avgiftsfri tandvård. och andra satsningar på drygt 24 miljarder Tidiga insatser kan bidra till minskade sjukskriv- kronor för 2016. Dessa tillskott läggs till de ningar. Satsningar genomförs också för att stärka 20 miljarder kronor som regeringen aviserade för de professioner som bär svensk hälso- och 2016 i 2015 års ekonomiska vårproposition sjukvård. (2014/15:100), se tabell 1.1. Den unika situation Arbetslöshet eller långvarig sjukdom ska inte som uppstod vid riksdagens behandling av leda till fattigdom. Människor vill arbeta och budgetpropositionen för 2015 ledde till att bidra efter förmåga. I september 2015 höjdes vårpropositionen innehöll mer omfattande därför både den högsta dagpenningen och förslag och aviseringar än under normala grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Den förhållanden. bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas. Vi löser inte arbetslösheten och matchnings- Vidare görs satsningar på sommarlovsstöd, på problemen på arbetsmarknaden, de låga skolsocialtjänsten i syfte att förstärka arbetet med resultaten eller klimatutmaningen med ytterlibarnärenden samt en höjning av riksnormen för gare nedskärningar och kortsiktiga skattesänkförsörjningsstöd för att förstärka de mest ningar. För att möta dessa utmaningar behöver ekonomiskt utsatta barnfamiljernas ekonomi. vi investera i Sverige. I bostäder, klimatomställ- Med växande klyftor minskar de gemen- ning och infrastruktur, i kunskap och konkursamma erfarenheterna och beröringspunkterna. renskraft och i välfärd och jämställdhet. Därmed urholkas förståelsen för andra människors livssituation. Det gör det svårare för Sverige som nation att gemensamt ta sig an de stora framtidsutmaningarna. När avståndet mellan människor blir för stort minskar friheten. I stället ökar oro och misstänksamhet. De växande klyftorna är även ett hot mot den ekonomiska utvecklingen. Politiken ska därför användas för att öka den ekonomiska jämlikheten – ett jämlikt Sverige är ett framgångsrikt Sverige. Detta är viktigt inte minst för att möta den växande rasismen och främlingsfientligheten.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 1.1 Reformer i 2015 års ekonomiska vårproposition

och i budgetpropositionen för 2016

Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019

2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15)

Fler jobb och stärkt konkurrenskraft 5,48 7,30 8,37 7,16 En jämlik kunskapsskola med tid för varje elev 2,55 2,65 2,65 2,30 En hållbar framtid 2,01 2,01 2,01 1,41 Ökad välfärd och trygghet 6,49 6,45 6,38 4,48 Andra reformer 3,44 4,00 3,67 3,49

Summa reformer VÅP15 19,97 22,41 23,07 18,83

Summa finansiering

VÅP15 20,41 25,24 25,97 24,02

Effekt offentliga finanser

VÅP15 0,44 2,83 2,90 5,19

Budgetpropositionen för 2016 (BP16)

Investeringar för jobb 8,80 10,34 10,35 10,29 Investeringar i skolan 2,91 4,14 4,02 3,82 Investeringar i klimatomställning och energi 1,19 1,52 1,55 1,57 Reformer för ökad välfärd och trygghet 6,52 6,71 6,94 6,96 Bättre mottagande och snabbare etablering 1,98 3,60 3,97 3,24 Sverige i världen 1,77 2,35 2,68 2,80 Övriga reformer 1,40 1,54 1,20 1,34

Summa reformer BP16 24,57 30,21 30,70 30,01

Summa finansiering BP16 24,66 30,42 32,04 35,96

Effekt offentliga finanser

BP16 0,09 0,21 1,34 5,95

Summa reformer VÅP15

och BP16 44,54 52,62 53,77 48,84

Summa finansiering

VÅP15 och BP16 45,07 55,66 58,01 59,98

PROP. 2015/16: 1

Tabell 1.2 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2016

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019

Reformer

Investeringar för jobb

Investeringar för fler bostäder 5,50 6,10 6,10 6,10 Infrastruktur och transporter 0,10 0,15 0,08 0,08 Investeringar i kunskap och kompetens 1,15 1,66 1,66 1,66 Aktivt stöd till långtidsarbetslösa m.fl. 0,87 1,19 1,26 1,31 Aktiv näringspolitik 0,26 0,29 0,29 0,27 Jobb i hela landet 0,92 0,96 0,96 0,87

Investeringar i skolan

Lärarlöner 1,50 3,00 3,00 3,00 Skolreformer 1,01 0,85 0,77 0,59 Höjd skolschablon för asylsökande barn 0,39 0,29 0,24 0,22

Investeringar i klimatomställning och energi

Klimatfinansiering i utvecklingsländer 0,50 0,50 0,50 0,50 Solceller 0,23 0,39 0,39 0,39 Miljöbilspaket 0,09 0,19 0,22 0,24 Miljö- och energisatsningar 0,37 0,45 0,45 0,44

Reformer för ökad välfärd och trygghet

En trygg ålderdom 2,07 2,07 2,07 2,07 Jämlik, jämställd och tillgänglig hälso- och sjukvård 2,86 2,79 3,02 3,02 Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas 0,27 0,29 0,28 0,33 Trygghet och möjligheter för alla barn 0,63 0,63 0,63 0,63 Ökade stöd till kulturen 0,18 0,39 0,39 0,37 Stöd till ideella organisationer 0,25 0,26 0,27 0,27 Höjd föräldrapenning på grundnivå 0,26 0,28 0,29 0,27

Bättre mottagande och snabbare etablering

Bättre kommunmottagande 1,14 2,67 2,99 2,27 Snabbare etablering 0,85 0,94 0,98 0,97

Sverige i världen

Försvarsöverenskommelsen 1,32 1,90 2,20 2,32 Förstärkning Säkerhetspolisen 0,07 0,07 0,10 0,10 Bistånd 0,38 0,38 0,38 0,38

Övriga reformer 1,40 1,54 1,20 1,34

Summa reformer 24,57 30,21 30,70 30,01

PROP. 2015/16: 1

Tabell 1.2 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2016 (forts.)

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019

Finansiering och budgetförstärkningar

Inkomstökningar

Avtrappning av jobbskatteavdraget 2,71 2,71 2,71 2,71 Ingen uppräkning av nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2016 och begränsad uppräkning för 2017 1,67 2,80 2,80 2,80 Slopad skattereduktion för gåvor 0,25 0,25 0,25 0,25 RUT-avdrag (halverat tak för personer under 65 år + slopad matlagning m.m.) 0,09 0,09 0,09 0,09 ROT-avdrag 5,57 5,57 5,57 5,57 Särskild löneskatt för äldre (6,15%) 1,77 1,71 1,68 1,67 Tidigarelagd slopad nedsättning av socialavgifter för unga 0,39 Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring 2,00 2,00 2,00 2,00 Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter 0,18 0,18 0,18 0,18 Höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle samt förändrad 4,29 4,66 5,55 6,46 skattebefrielse för vissa biodrivmedel Förändrat undantag från skatteplikt för elektrisk kraft 0,10 0,19 0,19 0,19 Omläggning av filmstöd 0,00 0,27 0,21 0,23

Utgiftsminskningar

Avskaffa samordnings- och tillgänglighetsmiljarden 1,00 1,00 1,00 1,00 Höjt tak högkostnadsskydd äldreomsorg 0,07 0,15 0,15 0,15 Avskaffad jämställdhetsbonus 0,00 0,32 0,36 0,38 Ändrad uppräkning av assistansersättning 0,46 0,93 1,52 2,21 Avskaffande av etableringslotsar 0,48 0,64 0,53 0,45 Ändrade ersättningar för kommunmottagande 0,70 1,46 1,70 1,90 Beräkningsteknisk överföring VÅP 0,44 2,83 2,91 5,19

Övriga budgetförstärkningar 2,50 2,67 2,64 2,55

Summa finansiering och budgetförstärkningar 24,66 30,42 32,04 35,96

Effekt offentliga finanser 0,09 0,21 1,34 5,95

Beräkningsteknisk överföring till hushållen 0,21 1,34 5,95

PROP. 2015/16: 1

1.1 Utsikter för svensk ekonomi Förbättrat konjunkturläge i Sverige

De kommande åren förväntas ett förbättrat Tillväxten har sedan 2011 hållits tillbaka av en konjunkturläge i svensk ekonomi. En gradvis svag efterfrågan från omvärlden, medan hushålstarkare utveckling i omvärlden ökar efterfrågan lens konsumtion har lämnat ett förhållandevis på svensk export, vilket i sin tur förväntas bidra stort bidrag. Efterfrågan på svensk export till ökade investeringar i näringslivet, lägre förväntas dock öka 2016 och i större utsträckarbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. ning bidra till BNP-tillväxten än de senaste åren. Prognosen är dock osäker och risken för en Till följd av bl.a. beslutade och föreslagna reforsvagare utveckling är fortsatt stor. mer bedöms den offentliga konsumtionen lämna ett förhållandevis stort bidrag till BNP-tillväxten både 2015 och 2016. Återhämtning i omvärlden Arbetslösheten har länge legat på en hög nivå, kring 8 procent (se tabell 1.3). Även långtids- En fortsatt återhämtning i omvärlden ger förut- arbetslösheten är hög. Sysselsättningstillväxten sättningar för en förbättrad konjunkturutveck- har, i ljuset av den höga arbetskraftstillväxten, ling i svensk ekonomi de kommande åren. varit för låg för att kunna pressa tillbaka arbets- I euroområdet, som är Sveriges viktigaste lösheten, inte minst långtidsarbetslösheten. exportmarknad, förväntas återhämtningen gå långsamt, även om utsikterna för den ekono- Tabell 1.3 Makroekonomiska nyckeltal miska utvecklingen har ljusnat under 2015. Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2014, prognos för 2015–2019 Indikatorer visar att hushållens och företagens 2014 2015 2016 2017 2018 2019 förtroende för den ekonomiska utvecklingen har 1,2 förbättrats. Europeiska centralbankens (ECB) BNP 2,4 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 expansiva penningpolitik har bidragit till en 3 BNP-gap -1,8 -1,1 -0,6 0,0 0,2 0,0 försvagning av euron mot flertalet valutor, vilket 4 Sysselsatta 1,4 1,3 1,5 1,4 1,0 0,5 stimulerar exporten. En hög skuldsättning, Sysselsättarbetslöshet och fattigdom i många länder håller 4 ningsgrad 66,2 66,6 66,8 67,1 67,2 67,1 tillbaka efterfrågan. Arbetade Den ekonomiska utvecklingen i USA förvän- 2 timmar 1,8 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4 tas vara stark under de kommande åren. En fort- 2,5 Produktivitet 0,6 1,4 1,2 1,4 1,5 1,6 satt hög sysselsättningstillväxt bedöms tillsam- 6 Arbetslöshet 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2 mans med låga räntor och ett lågt oljepris öka Timlön 7 2,8 2,5 3,0 3,2 3,3 3,4 hushållens konsumtion. Investeringar stimuleras 8 KPI -0,2 -0,1 1,0 1,9 2,5 3,1 av höga vinster och ett högt förtroende bland 8 KPIF 0,5 0,8 1,6 1,8 1,9 2,0 företagen för den ekonomiska utvecklingen. 1 Fasta priser, referensår 2014. Tillväxten i Kina var svag under inledningen av 2 Kalenderkorrigerad. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 2015. I den kinesiska ekonomin pågår en Potentiell BNP kan inte observeras och utfall saknas således. omställning från en tillväxt som till stor del är 4 I åldern 15–74 år. 5 Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. beroende av investeringar till en tillväxt som i 6 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 7 större utsträckning är driven av inhemsk Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 8 Årsgenomsnitt. konsumtion. De kommande åren leder detta av Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. allt att döma till en mer balanserad och lägre BNP-tillväxt jämfört med utvecklingen 2000– I takt med att konjunkturen förbättras 2015 och 2014. Samtidigt har de finansiella marknaderna i 2016 bedöms efterfrågan på arbetskraft öka, Kina präglats av omfattande turbulens den vilket leder till att sysselsättningen ökar. senaste tiden. Denna utveckling gör tillväxt- Arbetslösheten bedöms minska till nära utsikterna mer osäkra. 6 procent 2018 och sysselsättningen öka till ca 5 025 000 personer 2018, vilket är en ökning med ca 250 000 personer jämfört med 2014. De reformer som regeringen föreslår och aviserar i denna proposition bidrar till sysselsättningsökningen och den lägre arbetslösheten.

PROP. 2015/16: 1

Regeringen avser att i kommande pensionärer ökar. Den kommunala sektorn budgetpropositioner återkomma till riksdagen bedöms redovisa ett svagt negativt finansiellt med ytterligare förslag som kan bidra till en sparande, medan sektorns ekonomiska resultat positiv sysselsättningsökning och en minskad är positivt under prognosperioden. arbetslöshet. Som andel av BNP bedöms bruttoskulden Flera år av svag produktivitetstillväxt har gradvis minska. bidragit till en svag utveckling av BNP per capita, som varit oförändrad 2007–2014. Detta Tabell 1.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser förklaras delvis av det låga resursutnyttjandet Miljarder kronor om annat inte anges. Utfall 2014, prognos 2015– 2019 under den utdragna lågkonjunkturen. En 2014 2015 2016 2017 2018 2019 återhämtning i produktivitetstillväxten förväntas äga rum de kommande åren allt eftersom

Inkomster 1 896 1 993 2 094 2 200 2 306 2 402

konjunkturläget förbättras och resursutnyttjan- Procent av BNP 48,4 48,7 49,0 49,3 49,5 49,5 det ökar. Det leder till att BNP per capita växer, Skatter och avgifter 1 664 1 753 1 851 1 949 2 042 2 123 om än i en långsammare takt än den genomsnittliga utvecklingen de senaste 20 åren. Procent av BNP 42,5 42,8 43,3 43,6 43,8 43,8 Resursutnyttjandet steg i den svenska Övriga inkomster 232 241 243 251 264 279 ekonomin 2014. Det finns dock fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden. Det Procent av BNP 5,9 5,9 5,7 5,6 5,7 5,7 avspeglas bl.a. i hög arbetslöshet och lågt Utgifter 1 971 2 029 2 134 2 223 2 308 2 386 inflationstryck. Den konjunkturåterhämtning Procent av BNP 50,4 49,6 49,9 49,8 49,5 49,2 som förväntas i prognosen innebär att ekonomin Finansiellt sparande -75 -36 -40 -23 -2 15 är i konjunkturell balans 2017. Procent av BNP -1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 Inflationen har varit låg och klart under Staten -1,5 -0,7 -0,7 -0,2 0,4 0,8 Riksbankens inflationsmål sedan 2012, men Ålderspensionsförväntas stiga något framöver. För att under- systemet 0,1 0,1 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 stödja en uppgång i inflationen har Riksbanken Kommunsektorn -0,5 -0,3 -0,2 -0,2 -0,3 -0,3 det senaste året sänkt reporäntan, från Strukturellt sparande, 0,75 procent i juli 2014 till -0,35 procent i juli procent av potentiell 2015. Dessutom genomför Riksbanken ett BNP -1,2 -0,4 -0,4 -0,3 0,0 0,3 program för köp av statsobligationer. Konsoliderad

bruttoskuld 1 734 1 793 1 826 1 859 1 865 1 859

Procent av BNP 44,3 43,8 42,7 41,6 40,0 38,3 Anm.: Strukturellt sparande som andel av potentiell BNP.

De offentliga finanserna konsolideras under

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

perioden fram till 2019

År 2014 redovisade den offentliga sektorn ett Den ekonomiska utvecklingen är osäker finansiellt sparande på -75 miljarder kronor eller -1,9 procent av BNP. Underskottet beräknas Prognoser över den ekonomiska utvecklingen är minska fr.o.m. 2015 (se tabell 1.4). Det osäkra. Osäkerheten ökar dessutom med finansiella sparandet beräknas 2015 uppgå till prognoshorisontens längd. För att belysa denna -0,9 procent av BNP och förväntas vändas till osäkerhet redogörs i detta avsnitt för några av överskott 2019. riskerna i prognosen. Riskerna för en svagare Staten och kommunsektorn beräknas uppvisa utveckling är alltjämt stora och bedöms överstiga underskott 2015, medan ålderspensionssystemet riskerna på uppåtsidan. väntas vara i balans. Det är framför allt ett ökat Även om konjunkturutvecklingen i eurostatligt sparande som gör att den offentliga området förstärkts under inledningen av 2015 sektorns finansiella sparande bedöms öka fr.o.m. finns det fortfarande en betydande risk för att 2016. Det finansiella sparandet i ålderspensionsden ekonomiska utvecklingen ska bli svagare än systemet bedöms minska gradvis under hela väntat. Skuldsättningen är fortsatt hög i prognosperioden, både till följd av att utgående hushållssektorn, i den offentliga sektorn och pensioner bedöms indexeras i en högre takt än bland de finansiella företagen i många länder. I avgiftsinkomstens tillväxt och även att antalet dessa länder finns det därmed även fortsätt-

PROP. 2015/16: 1

ningsvis ett betydande behov av ett högt regelverken innebära stora administrativa sparande. Därutöver behövs en utjämning av bördor. Eftersom reglerna ofta är EU-baserade konkurrensförhållandena i euro-området. är det för svensk del svårt att göra undantag eller Det finns också fortsatt stora risker för lätta på regelbördan för sådana aktörer. bakslag när det gäller återhämtningen i de länder Ytterligare en utmaning för mindre aktörer kan som har haft stödprogram för att komma vara tillgången till kapital. I syfte att stimulera tillrätta med sina offentliga finanser. En ökad konkurrens avser regeringen därför att se överenskommelse om ett nytt stödprogram för över möjligheterna att underlätta kapital- Grekland finns nu på plats, men det råder ännu anskaffning för mindre, icke-vinstdrivande osäkerhet om genomförandet av programmet. aktörer. Bostadsprisernas snabba utveckling i Även om en negativ utveckling i Grekland Sverige, sett över en längre tidsperiod, gör att väntas ha begränsade spridningseffekter kan det risken för en plötslig priskorrigering ökar. Ett ändå skapa turbulens på de finansiella stort prisfall på bostäder i kombination med marknaderna. höga skulder hos hushållen riskerar att få tydligt Om de geopolitiska konflikterna i omvärlden, negativa konsekvenser för tillväxten och t.ex. i delar av Mellanöstern, allvarligt förvärras arbetslösheten genom en lägre efterfrågan. kan effekterna på världsekonomin och för Samtidigt bedöms inte ett prisfall hota stabilitesvensk del bli betydande. En annan risk är att ten i det finansiella systemet. En rad åtgärder för tillväxten i Kina, som drivs av en stark kredit- att stärka motståndskraften i det finansiella expansion, bromsar in ytterligare. Detta kan systemet och begränsa hushållens skuldsättning exempelvis ske om bostadspriserna i Kina hastigt har vidtagits de senaste åren. Regeringen faller och följden kan bli en svag realekonomisk bedömer att en högre amorteringsgrad på sikt utveckling. Under inledningen av 2015 har skulle öka hushållens motståndskraft mot denna risk kommit i förgrunden som en följd av störningar. Regeringen har därför remitterat en den oväntat stora inbromsningen i tillväxten och promemoria med ett förslag om att ge Finansde fallande börskurserna i Kina. inspektionen mandat att utfärda föreskrifter Därutöver tyder mycket på att finansiella avseende amorteringskrav på nya bolån i syfte att tillgångar, som t.ex. aktier och statsobligationer, motverka makroekonomiska stabilitetsrisker. på många håll i världsekonomin är förhållandevis Regeringen fortsätter att genomlysa riskerna högt värderade. Detta ökar risken för en hastig med hushållens skuldsättning och att analysera priskorrektion med finansiell turbulens som vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas. följd. Till detta bidrar den osäkerhet som Regeringen har även gett två uppdrag till omgärdar penningpolitiken i USA och euro- Finansinspektionen; dels att redovisa bankernas området. Om politiken oväntat stramas åt kan riktlinjer för kreditgivning till företag utifrån ett kapitalmarknaderna destabiliseras, framför allt i miljö- och hållbarhetsperspektiv, dels att framväxande ekonomier. redovisa hur miljö- och klimatförändringar på Översvämningar, onormala vintertemperatu- lång sikt kan påverka den finansiella stabiliteten. rer och torka är exempel på extrema väderför- Den ekonomiska utvecklingen kan också bli hållanden som påverkar den makroekonomiska starkare än vad som antagits i prognosen. utvecklingen. Effekterna av ett lägre oljepris kan ha under- Sveriges stora finansiella sektor, med nära skattats, penningpolitiken kan bli mer expansiv i sammankopplade banker som i hög grad är vissa länder jämfört med vad som förutsatts i beroende av marknadsfinansiering, medför att prognosen och det finns en möjlighet att det finansiella systemet är känsligt för finansiella förtroendet bland företag och hushåll, framför störningar. Ansvariga myndigheter bedömer att allt i framväxande ekonomier, utvecklas starkare motståndskraften i det svenska finansiella än vad som förväntas. Ett lågt oljepris ger systemet är god. Konkurrensen på bankmark- positiva konjunktureffekter på kort sikt men har naden är viktig eftersom den kan bidra till att negativa effekter på klimatet, vilket kan ha konsumenternas ställning stärks i förhållande till negativa ekonomiska återverkningar. bankerna. Det finns ett stort antal banker på den En inhemsk faktor som kan stärka konjunksvenska bankmarknaden som är mindre och turuppgången är de svenska hushållens verksamma på regionala eller lokala marknader. konsumtion. Regeringen bedömer att spar- För mindre institut kan de omfattande kvoten förblir hög över hela prognosperioden.

PROP. 2015/16: 1

Givet den höga nivån på sparandet i utgångsläget arbetslöshet och tillväxt än en motsvarande finns det ett utrymme för en högre ökning av de offentliga investeringarna eller en konsumtionstillväxt än den i prognosen. förbättrad service i den offentliga sektorn. Dessa har, tillsammans med den utdragna ekonomiska återhämtningen, bidragit till ett betydande BNP-måttet ger inte hela bilden underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga sektorn uppvisade 2014 ett underskott När regeringen gör bedömningar av den svenska på 75 miljarder kronor, vilket var det största ekonomins utveckling används genomgående underskottet sedan 1990-talskrisen. BNP-måttet. BNP mäter värdet av produk- Sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken tionen av varor och tjänster i en ekonomi och lagts om i en mer ansvarsfull riktning. I de BNP per capita, produktionen per invånare, ekonomiska propositioner som regeringen lagt används ofta som en indikator på välståndsnivån fram har samtliga reformer varit finansierade i landet. Som mått på välfärd är dock BNP per fullt ut. Detta bidrar till att underskottet halvecapita ofullständigt. Det tar inte hänsyn till ras, samtidigt som det strukturella sparandet ojämlikhet eller fördelningen av välståndet och förbättras. Sparandet är dock fortfarande långt innefattar endast sådant som ingår i national- under den målsatta nivån. Det offentliga räkenskaperna. Det tar inte heller hänsyn till sparandet behöver fortsatt stärkas. eventuella negativa externa effekter såsom Regeringen har tillsatt en parlamentariskt miljöförstöring eller brottslighet. Det kan därför sammansatt kommitté med uppdrag att göra en kompletteras med andra mått. Exempel på översyn av målet för den offentliga sektorns sådana mått är OECD:s Better Life Index och finansiella sparande (dir. 2015:63). 1 FN:s Inclusive Wealth Index. Under mandat- I vilken takt som det finansiella sparandet ska perioden kommer nya mått för samhälls- stärkas bör i enlighet med det finanspolitiska utvecklingen att utvecklas, som utöver BNP ramverket baseras på en samlad bedömning även tar hänsyn till miljöpåverkan, livskvalitet utifrån stabiliserings-, fördelnings- och strukturoch sociala faktorer. politiska utgångspunkter. Eftersom den offent- En särskild utredare har haft i uppdrag att liga skuldsättningen är förhållandevis låg, och kartlägga och föreslå mått på utvecklingen av förtroendet för Sveriges offentliga finanser är livskvaliteten i Sverige. Utredaren överlämnade i högt, kan sparandet stärkas i en takt som värnar juni 2015 betänkandet Får vi det bättre? Om samhällsekonomisk balans utan att hållbarheten mått på livskvalitet (SOU 2015:56). Betänkandet eller förtroendet för de offentliga finanserna bereds inom Regeringskansliet. äventyras. Regeringen avser att i 2016 års ekonomiska Resursutnyttjandet har varit lågt under en vårproposition återkomma i fråga om vilka mått lång tid, arbetsmarknadsgapet är fortfarande för samhällsutvecklingen som ska utvecklas och stort och utsikterna för en fortsatt återhämtning redovisas. är osäkra. Det är därför angeläget att finanspolitiken understödjer konjunkturåterhämtningen och bidrar till att pressa ned arbetslösheten genom ökade offentliga investeringar, en 1.2 Finanspolitikens inriktning aktiv näringspolitik, samt insatser för höjda kunskapsnivåer och bättre matchning på arbets- En ansvarsfull finanspolitik marknaden samt satsningar på välfärden.

Såväl det finansiella sparandet som det strukturella sparandet har försämrats de senaste åren. När finanskrisen inleddes fanns det ett betydande överskott i den offentliga sektorn. I 1 Kommitténs slutbetänkande ska lämnas i oktober 2016 och ett detta läge var en expansiv finanspolitik motive- delbetänkande i april 2016 om de delar av uppdraget som berör de rad för att dämpa finanskrisens negativa effekter hittillsvarande erfarenheterna av det finanspolitiska ramverket och på tillväxten och arbetslösheten. Den förra bedömningen av nivån för målet för den offentliga sektorns finansiella regeringen genomförde framför allt omfattande sparande framöver, samt målnivåns effekt på de offentliga finanserna och skattesänkningar, vilket har sämre effekter på svensk ekonomi.

PROP. 2015/16: 1

Mot bakgrund av att riskerna för en svagare Budgeteringsmarginalen för 2018, dvs. skillutveckling än den i prognosen är stora är det naden mellan utgiftstaket och de prognostiseviktigt att det finns marginaler för att möta en rade takbegränsade utgifterna, är större än kraftigt försämrad ekonomisk utveckling. Detta regeringens riktlinje för hur stor säkerhetsgäller särskilt i ett läge när möjligheten till att marginal som minst bör finnas under utgiftsföra en betydligt mer expansiv penningpolitik är taket för att hantera automatiska förändringar av begränsad. de takbegränsade utgifterna vid en större De reformer som föreslås i budget- ekonomisk chock. propositionen för 2016 är finansierade fullt ut. Utgiftstaket medger därmed en utgiftsökning Denna inriktning på finanspolitiken bidrar till att under mandatperioden som möjliggör de reforsparandet trendmässigt stärks, samtidigt som mer regeringen prioriterar i denna proposition. den pågående återhämtningen värnas. Samtidigt bör utgiftstaket inte betraktas som ett Prognoserna på längre sikt är mycket osäkra. utgiftsmål. Att det finns utrymme under Regeringen avser dock att även under resten av utgiftstaket betyder inte i sig att det kommer att mandatperioden bedriva en politik som leder till användas för reformer som ökar de takbeatt sparandet trendmässigt förstärks, samtidigt gränsade utgifterna. Genomförandet av nya som stabiliseringspolitisk hänsyn tas. reformer på utgiftssidan kommer att ske först Underskottet är för närvarande så stort att det efter avstämning mot den målsatta nivån för det skulle krävas en betydande åtstramning för att nå finansiella sparandet och de inkomstförstärkdet nuvarande målet om 1 procents sparande ningar som reformerna kan komma att kräva. under innevarande mandatperiod. Att bedriva en För 2019 bedömer regeringen att nivån på så kraftigt åtstramande finanspolitik bedöms inte utgiftstaket bör uppgå till 1 392 miljarder vara samhällsekonomiskt motiverat. Det kom- kronor, vilket motsvarar 28,7 procent av mer därför att ta ytterligare år innan överskott potentiell BNP. nås.

Tabell 1.5 Utgiftstak 2015–2019

Miljarder kronor om inget annat anges Förslag till utgiftstakets nivå för 2018 2015 2016 2017 2018 2019 Regeringens förslag till 1 De nivåer på utgiftstaket som regeringen nivåer på utgiftstaket 1 158 1 215 1 274 1 332 1 392 föreslagit, inklusive förslaget för 2018 i denna Utgiftstak, procent av potentiell BNP 28,0 28,3 28,5 28,6 28,7 proposition, innebär att utgiftstaket växer i relation till BNP. Därmed ger utgiftstakets Takbegränsade utgifter 1 113 1 198 1 241 1 273 1 301 nivåer möjlighet för de offentliga utgifterna att Budgeteringsmarginal 45 17 33 59 91 växa. Budgeteringsmarginal, Utgiftstaket sätter en övre gräns för utgifterna procent av takbegränsade utgifter 4,0 1,4 2,7 4,6 7,0 varje enskilt år. Genom utgiftstaket ges riksdag Budgeteringsmarginal, och regering förbättrade möjligheter till nödvänprocent av BNP 1,1 0,4 0,7 1,3 1,9 dig kontroll och styrning. Utgiftstaket tydliggör Finansiellt sparande behovet av prioriteringar mellan olika utgifter offentlig sektor, procent och förebygger en utveckling där skatteuttaget av BNP -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. 1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2019 i denna proposition. I enlighet med budgetlagen (2011:203) före- Källa: Egna beräkningar. slår regeringen i denna proposition utgiftstak för det tredje tillkommande året, dvs. 2018.

Fullt finansierade reformer

Regeringen bedömer att nivån bör öka med 58 miljarder kronor jämfört med 2017. Det är Reformerna i denna proposition är fullt ut samma bedömning som i 2015 års ekonomiska finansierade. Regeringen föreslår ett flertal vårproposition, när hänsyn tagits till de tekniska åtgärder som minskar statens utgifter. Det justeringar av utgiftstakets nivåer som föreslås i handlar bl.a. om ett slopande av ineffektiva denna proposition. Utgiftstaket uppgår då till åtgärder såsom jämställdhetsbonusen och etable- 1 332 miljarder kronor, vilket motsvarar ringslotsarna. I vissa fall sker också en omprio- 28,6 procent av potentiell BNP (se tabell 1.5). ritering inom ett och samma område. När det

PROP. 2015/16: 1

gäller kommuner föreslår regeringen ett borttagande av en av de förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet som infördes av den förra regeringen. Förändringen var ett avsteg från den parlamentariska utredningens förslag till utformning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet och gynnade välbärgade kommuner. Dessa medel föreslås nu omfördelas till investeringar i bostadsbyggande som främjar hela landet. I fråga om assistansersättningen kommer denna att räknas upp med 1,4 procent fr.o.m. 2016 samtidigt som grunderna för uppräkningen ändras. Detta minskar utgifterna för ändamålet. Utgifterna föreslås också minska till följd av att ersättningen till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar schabloniseras och differentieras med olika ersättningsnivåer för olika placeringsformer. Regeringen föreslår även ett flertal intäktsförstärkningar, däribland avtrappat jobbskatteavdrag för dem med höga inkomster, begränsningar av uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt och ett delvis återinförande av den särskilda löneskatten för äldre. Regeringen föreslår vidare höjda skatter på drivmedel, vilket bidrar med såväl viktig finansiering under mandatperioden som att miljöskatternas styrande effekter stärks. Detta är ett led i regeringens arbete med att nå miljökvalitetsmålen. Regeringen föreslår att ROT-avdraget begränsas och att beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs. (Se även fördjupningsrutan Förändrade skatteutgifter för ökad enhetlighet och träffsäkerhet.)

PROP. 2015/16: 1

Förändrade skatteutgifter för ökad för den ekonomiska politiken, om de har en enhetlighet och träffsäkerhet miljöstyrande effekt eller om de generellt ökar effektiviteten i skatteuttaget. Vid beslut om en Sedan regeringen tillträdde har förändringar av skatteutgift måste dock dess positiva effekter vissa skatteutgifter föreslagits eller genomförts, vägas även mot annat än skatteutgiftens offentsåsom justeringar av husavdraget och slopandet ligfinansiella kostnad. Även kostnader som kan av nedsättningen av socialavgifterna för unga. uppstå till följd av ett mindre enhetligt skatte- 2 Sammantaget bidrar förändringarna till att system, såsom gränsdragnings- och snedvridfinansiera prioriterade satsningar som ökar ningsproblem, är viktiga att beakta. Om syftet förutsättningarna för att uppnå regeringens mål med skatteutgiften är att ge stöd till företag eller för den ekonomiska politiken. Därtill ökar de hushåll för att ändra beteendet måste en bedömenhetligheten och legitimiteten i skattesystemet. ning göras om beteendet faktiskt ändrats och om Oberoende experter, som t.ex. Institutet för en skatteutgift är det mest effektiva sättet att arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärd- uppnå detta på. Avgörande för om stöd ska ges ering och Finanspolitiska rådet, har också genom åtgärder på budgetens utgifts- eller bedömt vissa av de nu reformerade skatteutgif- inkomstsida kan också vara skillnader i administterna som ineffektiva. rativa kostnader för respektive system. Ett problem med stöd genom skatteutgifter, Sammantaget bör därför existerande skattesom inte uppkommer vid stöd på utgiftssidan, är utgifter kontinuerligt prövas. Nedan sammanatt de ökar komplexiteten och minskar enhetlig- fattas motiven bakom några av de förändringar i heten i skattesystemet i stort. Stöd som ges via skatteutgifterna som regeringen genomfört eller budgetens inkomstsida kan även vara mindre avser att genomföra. tydliga och svårare att uppfatta för medborgarna. Vidare innebär det faktum att regeringen Nedsatta socialavgifter för unga 3 varje år måste föreslå och riksdagen fatta beslut De nedsatta socialavgifterna för unga är en om medel för varje enskilt anslag att den årliga skatteutgift då de innebär att socialavgiftsuttaget prövningen av anslagsmedlen normalt är mer för unga är lägre än för övriga förmånsomfattande än motsvarande prövning av skatte- berättigade arbetstagare och egenföretagare. utgifter, då dessa ingår i inkomstberäkningen så Nedsättningen bedöms inte uppfylla sitt syfte länge inget aktivt beslut fattas om förändrad att minska arbetslösheten bland unga på ett lagstiftning. effektivt sätt. Subventionen ges till alla unga och Undantag och gränsdragningsproblem i inte endast till dem som är i behov av stöd för att skattesystemet ökar dessutom incitamenten för de har låga chanser att få ett jobb. olika särintressen att försöka påverka skattepoli- För att minska arbetslösheten bland unga tiken, s.k. rent seeking. Därtill kan skatteutgifter bedöms mer riktade insatser vara effektivare än snedvrida konkurrensen och konsumtionen, då nedsättningen av socialavgifterna för unga. Efter de styr resurser från icke-subventionerade förslag från regeringen i propositionen verksamheter till subventionerade. Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) Även om ett enhetligt skattesystem bör efter- beslutade riksdagen att nedsättningen ska slopas. strävas kan skatteutgifter motiveras om de på ett I denna proposition föreslås att slopandet effektivt sätt bidrar till att uppnå regeringens mål tidigareläggs en månad, till den 1 juni 2016.

ROT-avdraget ROT-avdraget är ett stöd på inkomstsidan av budgeten då de som köper dessa tjänster, eller 2 En skatteutgift föreligger när skatten på vissa varor eller tjänster inom får tjänsterna som löneförmån, erhåller en ett skatteslag är lägre än skatten på övriga varor och tjänster inom samma skattereduktion. Många av tjänsterna inom skatteslag. En skatteutgift är ett stöd till företag och hushåll på budgetens ramen för ROT-avdraget bedöms vara kvalificeinkomstsida som helt eller delvis kan likställas med stöd på budgetens utgiftssida. rade och därmed inte utgöra ett substitut för 3 För att synliggöra de stöd till företag och hushåll som finns på eget arbete i hemmet. Därför förväntas inte budgetens inkomstsida redovisas samtliga skatteutgifter årligen i en köparnas arbetsutbud öka i stor utsträckning till skrivelse från regeringen. Den senaste redovisningen finns i regeringens följd av avdraget. Då en ökad efterfrågan på skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2015 (skr.2014/15:98). arbetskraft till följd av ROT-avdraget inte bedöms riktas till personer med en svag anknyt-

PROP. 2015/16: 1

ning till arbetsmarknaden förväntas det inte per år för personer som inte fyllt 65 år vid årets heller öka sysselsättningen i ekonomin i sin ingång. Även förslaget om att exkludera skattehelhet, utan snarare tränga undan sysselsättning i reduktionen för matlagning och för städning andra sektorer. Av främst denna anledning med utrustning som inte förekommer i ett bedöms ROT-avdragets självfinansieringsgrad genomsnittligt hushåll, som t.ex. poolrengöring, vara låg. Vidare har kostnaderna för ROT-avdra- gör att RUT-avdraget riktas mer mot ett genomget ökat betydligt mer än förväntat. För 2014 har snittligt hushålls behov. Skatteverket betalat ut närmare 17 miljarder kronor i ROT-avdrag. Kostnaderna vid nuvarande subventionsnivå bedöms överstiga avdragets positiva effekter. Därför föreslås en minskning av subventionsgraden från 50 till 30 procent. På så sätt frigörs resurser som kan användas till mer angelägna satsningar, som t.ex. nybyggnation.

Skatteutgifter som flyttas till utgiftssidan Från och med 2016 flyttas redovisningen och budgeteringen av nystartsjobb, liksom ett antal ytterligare stöd, från inkomstsidan till utgiftssidan av statens budget. Skälet är att det nya regelverket för nationalräkenskaperna, som infördes i september 2014 (ENS2010), innebär att nystartsjobben omklassificerats från att utgöra en del av skattesystemet, i form av en skattenedsättning, till en utgift. I enlighet med budgetlagens förbud mot att budgetera utgifter mot inkomsttitlar budgeteras därför nystartsjobben som anslag fr.o.m. 2016. Överföringen av stöd från inkomst- till utgiftssidan av statens budget motiverar en teknisk justering av utgiftstaket (se avsnitt 5.2).

RUT-avdraget RUT-avdraget är en skatteutgift då de som köper dessa tjänster eller får tjänsterna som löneförmån erhåller en skattereduktion. Den förändring av RUT-avdraget som riksdagen beslutade efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015, och de förändringar som föreslås i denna proposition, är framför allt fördelningspolitiskt motiverade. Det är viktigt för skattesystemets legitimitet att skattepolitiken upplevs som rättvis. Skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete innebar att läxhjälp subventionerades för elever vars föräldrar var villiga och hade medel att betala. Därför exkluderades den ur RUT-avdraget. Vidare innebär ett tak för RUT-avdraget på 50 000 kronor per år en subvention för arbetskostnader på upp till 100 000 kronor per år, vilket i stort sett endast höginkomsttagare kan betala för sådana tjänster. I denna proposition föreslås därför att taket för RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor

PROP. 2015/16: 1

Förbättrad effektivitet inom skatteområdet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) i arbetet med att hjälpa utvecklings- Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera länderna att förbättra sin skatteadministration. den gemensamma välfärden, olika samhälls- Regeringen förstärker Skatteverkets anslag för funktioner och andra offentliga utgifter. Skatte- att myndigheten successivt ska kunna bygga upp politiken ska vid sidan om att säkra goda och kompetens och öka resurserna för internationell stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar kontroll av skattefusk och skatteuppläggsför en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett insatser. rättvist fördelat välstånd, samt bidra till ett Även i det nationella arbetet kommer insatser miljömässigt och socialt hållbart samhälle. för att motverka skattefusk att fortsätta vara 4 Skattepolitiken bör sträva efter en ökad högt prioriterat. Bestämmelser om personalenhetlighet. Enkla, tydliga och hållbara regler liggare för byggbranschen träder i kraft den med få undantag, samt breda skattebaser är 1 januari 2016. Regeringen har också gett Skattegrundläggande principer. Sverige ska även i verket i uppdrag att utreda möjligheten att framtiden kunna finansiera en generell och utveckla systemet med personalliggare till att rättvist fördelad välfärd. omfatta fler branscher i syfte att motverka svart- Det ska vara lätt och lönsamt att göra miljö- arbete och social dumpning. Det uppdraget ska vänliga val i vardagen. Genom skatter på miljö- redovisas senast den 31 oktober 2015. Vidare och hälsoskadliga varor och beteenden ska pågår beredningen av Skatteverkets förslag att samhällsekonomiska kostnader synliggöras, för näringsidkare ska omfattas av kravet på kassaatt styra konsumtion och investeringar i en mer register, trots att inkomsten från den aktuella hållbar riktning. Skatternas miljöstyrande effekt försäljningen inte härrör från ett fast driftställe i ska öka. Sverige. Dessutom avser Skatteverket att under Globaliseringen kräver kontinuerlig anpass- 2015 lämna ett förslag som innebär att arbetsning, såväl för att skattereglerna ska stimulera till givarna ska slippa lämna både arbetsgivardeklainvesteringar och hållbar tillväxt som för att ration och kontrolluppgift och i stället lämna värna skattebaserna. Nya reformer för att redovisning på individnivå varje månad i arbetsmotverka skatteflykt, skattefusk och aggressiv givardeklarationen. skatteplanering behöver implementeras löpande. Regeringen har höga ambitioner att förbättra Det handlar främst om OECD:s arbete kring det svenska skattesystemet. Regeringen avser skatteplanering inom det s.k. BEPS-projektet bl.a. att se över mervärdesskattelagen (1994:200) (Base erosion and profit shifting), samt det i syfte att öka överskådligheten och därmed arbete som pågår inom EU på detta område och förenkla tolkningen och tillämpningen av lagen. avseende automatiskt informationsutbyte. Regeringen kommer även att fortsätta arbetet Sverige är vidare representerat i FN:s skatte- med att reformera företagsbeskattningen. kommitté och kan därigenom diskutera åtgärder som är särskilt inriktade på att bekämpa de typer av skatteflykt som framför allt drabbar Insatser för jämställdhet prioriteras utvecklingsländer. En viktig utgångspunkt för regeringen i EU-arbetet är att den nationella Den ekonomiska politiken är avgörande för befogenheten inom skatteområdet ska kvinnors livsvillkor. Hur den utformas, hur respekteras. De åtgärder som EU-länderna resurserna fördelas och vad som anses viktigt gemensamt vidtar för att komma åt problem och prioriteras har en betydande effekt på med skatteundandragande ska inte gå längre än kvinnors liv och förutsättningar. Sveriges nödvändigt. Sverige är och ska vara en aktiv part regering är en feministisk regering. Regeringens i arbetet med att bekämpa skatteflykt. Sverige jämställdhetspolitik bygger på det övergripande deltar även aktivt genom Skatteverket och målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är i grunden en rättvise- och demokratifråga. Samtidigt är jämställdhet även viktigt för jobb och tillväxt. För att klara jobben behöver all 4 Regeringen presenterade nya riktlinjer för skattepolitiken i 2015 års kompetens tas tillvara på arbetsmarknaden samt kvinnors sysselsättningsgrad och arbetstid öka. ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100 s. 104).

PROP. 2015/16: 1

En grundläggande utgångspunkt för regeringens kvinnor bara 29 procent av styrelseledamöterna i politik är principen om människors lika värde. dessa bolag i juni 2015. Regeringens målsättning En feministisk regering nöjer sig inte med att är att andelen kvinnor i börsnoterade bolagsenbart analysera konsekvenserna av de politiska styrelser ska uppgå till minst 40 procent senast besluten, utan gör analysen innan besluten fattas 2016. Om målsättningen inte nås kommer så att jämställdhetsperspektivet vägs in redan vid regeringen att lämna ett lagförslag om kvotering. beslutsfattandet. Detta leder också till mer För att nå målet om ekonomisk jämställdhet effektiva insatser. Därför har regeringen påbörjat är en jämnare fördelning av det obetalda hemarbetet med jämställdhetsbudgetering (se och omsorgsarbetet avgörande. Kvinnor tar ofta fördjupningsrutan Jämställdhetsbudgetering). ett större ansvar för vård av anhöriga och Den ekonomiska politiken ska användas för att omvårdnad om barn. Många kvinnor går ned i öka den ekonomiska jämlikheten och bidra till arbetstid för att göra detta. Enligt Statistiska att öka jämställdheten i samhället. centralbyråns arbetskraftsundersökning (AKU) Ett tydligt uttryck för bristen på jämställdhet i arbetar 170 000 personer deltid, främst kvinnor, samhället är att löneskillnaderna mellan kvinnor för att ta hand om barn och/eller vuxenanhörig. och män fortfarande är stora. År 2014 var För att uppnå en jämnare fördelning av kvinnors löner drygt 13 procent lägre än mäns, föräldraledigheten har regeringen lämnat förslag om alla kvinnor och män skulle ha arbetat heltid. till riksdagen om att införa en tredje reserverad En betydligt större andel kvinnor än män arbetar månad i föräldraförsäkringen för vardera dock deltid, vilket gör att skillnaden i faktiska föräldern. Regeringen vill vidare se över löneinkomster mellan kvinnor och män är ca föräldraförsäkringen i sin helhet. Regeringen har 25 procent. även aviserat medel till ökad bemanning i äldre- Kvinnors arbete värderas lägre än mäns. omsorgen samt riktat resurser för att stimulera Kvinnodominerade branscher har ofta ett lägre tillgängligheten till barnomsorg på obekväm löneläge. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor arbetstid. och män kan också förklaras av könssegrege- Ensamstående föräldrar, i synnerhet kvinnor, ringen på arbetsmarknaden liksom att välfärds- har oftare en svagare ekonomi än föräldrar som systemens utjämnande effekt har minskat. är sammanboende. Regeringen har därför höjt Uttaget av föräldraförsäkringsdagar är i dag underhållsstödet och föreslår en höjning av ojämnt fördelat. Målet är ett helt jämställt uttag grundnivån i föräldrapenningen. Regeringen har av föräldraförsäkringen. Detta är viktigt för att även lämnat förslag om att avskaffa det kommukomma tillrätta med kvinnors sämre arbetsvill- nala vårdnadsbidraget eftersom det tenderar att kor och lägre löner. Här har också utbildnings- motverka ekonomiskt jämställdhet. och arbetsmarknadsmyndigheterna en viktig Mäns våld mot kvinnor är ett av de yttersta uppgift i att främja arbete inom icke- uttrycken för ojämställdheten mellan kvinnor könstraditionella yrken. Arbetsförmedlingen har och män. Detta våld ska upphöra. Att förebygga därför getts i uppdrag att utforma sin och motverka våld och andra övergrepp mot verksamhet så att den främjar jämställdhet och kvinnor är högt prioriterat av regeringen. motverkar könsuppdelningen på arbets- Regeringen föreslår därför, såsom avviserades i marknaden. vårpropositionen, att medel avsätts till de ideella Det är också viktigt att eliminera de osakliga kvinno- och tjejjourerna. löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Ett Inom hälso- och sjukvården kvarstår oaccepangeläget steg är att återinföra kravet på årliga tabla skillnader mellan kvinnor och män. Sjuklönekartläggningar. Arbetsmarknadens parters domar som drabbar kvinnor i högre utsträckning ansvar för lönebildningen är en grundpelare i den än män tenderar att vara lägre prioriterade inom svenska modellen. Det är viktigt att lönebild- sjukvården. Mot bakgrund av bl.a. detta föreslår ningen leder till att skillnaden mellan kvinnors regeringen flera satsningar på kvinnors hälsa. och mäns löner minskar. Regeringen föreslår bl.a. en ytterligare förstärk- Ett annat uttryck för ojämställdheten i arbets- ning på området genom en riktad primärvårdslivet är att kvinnor är underrepresenterade i den satsning med fokus på kvinnors hälsa, samt en absoluta toppen av näringslivet. Även om över- satsning på avgiftsfri mammografi. För att värna vikten av män i börsföretagens styrelser har unga kvinnors rätt till sexualitet utan oönskade minskat sedan början av 2000-talet utgjorde graviditeter föreslår regeringen även att preven-

PROP. 2015/16: 1

tivmedel inom läkemedelsförmånerna ska erbjudas kostnadsfritt till personer under 21 år (se avsnitt 1.6). Utifrån den rapportering som finns gällande brister i arbetsmiljön inom hushållsnära tjänster avser regeringen att göra en kartläggning av branschens arbetsmiljö och arbetsvillkor.

PROP. 2015/16: 1

Jämställdhetsbudgetering budgetpropositionen. Inom centrala områden har regeringen också tagit fram nya mål för hur Sverige har en feministisk regering som verkar jämställdheten ska utvecklas och indikatorer för för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och att följa upp utvecklingen. Arbetet går vidare män på alla samhällsområden. Budgetprocessen med att ta fram riktlinjer för hur jämställdhetsoch budgetpropositionen är av central betydelse analyser bör genomföras och beaktas så att i förverkligandet av regeringens politik och det jämställdhetsbudgetering blir en bättre integreär därför angeläget att budgetarbetet bedrivs på rad del av den ordinarie budgetprocessen. ett sådant sätt att effekter och konsekvenser för I syfte att upprätthålla ett gediget och jämställdheten beaktas vid beslut om inriktning kunskapsbaserat utvecklingsarbete, avsätter och fördelning av resurser. Internationellt regeringen särskilda resurser för att fr.o.m. 2016 benämns detta förfarande ”gender budgeting”, utvärdera och utveckla arbetet med jämställdvilket kan översättas med jämställdhetsbudgete- hetsintegrering och jämställdhetsbudgetering. ring. De slutsatser och analyser som framkommer i Jämställdhetsbudgetering innebär att priorite- utvärderingarna kommer att återföras och ringar, vägval och tilldelning av resurser i största användas i det arbete som bedrivs inom möjliga mån ska främja jämställdhet och göra Regeringskansliet och myndigheter. Målsättkonkret skillnad i människors vardag, på kort ningen är att de ansträngningar som nu görs för eller lång sikt. Det är en fråga om rättvisa, men att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering det är också en viktig förutsättning för ska leda till en tydlig förflyttning framåt av ekonomisk tillväxt och för utvecklingen av arbetet med jämställdheten. arbetsmarknaden och välfärden. För att åstadkomma en budget för staten som bidrar till jämställdhet måste detta perspektiv beaktas i ett så tidigt skede som möjligt, och i alla led av budgetprocessen. Jämställdhetsintegrering har sedan 1990-talet varit den centrala politiska strategin för att uppnå ett jämställt samhälle. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsbudgetering är en tillämpning av principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet. Det innebär en utvärdering av budgetpolitikens jämställdhetseffekter, och en integrering av jämställdhetsperspektivet, på alla nivåer i budgetförfarandet, samt en omfördelning av inkomster och utgifter för att främja jämställdheten. De utmaningar och problem som samhället står inför kan ha olika lösningar. Jämställdhetsbudgetering innebär att göra jämställdhet till en aktiv del i problemlösningen, och vid behov undersöka alternativa lösningar, för att i slutändan kunna välja alternativ som bidrar bäst till jämställdhet mellan kvinnor och män. För att stärka arbetet med jämställdhetsbudgetering pågår ett utvecklingsarbete i Regeringskansliet. Under våren 2015 har tyngdpunkten legat på metodutveckling och genomförande av jämställdhetsanalyser som en del av beslutsunderlaget för reformer som presenteras i

PROP. 2015/16: 1

1.3 Investeringar för fler jobb

Diagram 1.1 Investeringar i statlig infrastruktur 2015–2019

Miljarder kronor

Regeringens mål är att antalet personer som 35

arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin 30 ska öka så att Sverige når målet om lägst arbets-

löshet i EU 2020. Regeringens jobbagenda består 25

av tre delar: framtidsinvesteringar i bostäder, 20 klimatomställning och infrastruktur, en aktiv

näringspolitik för fler och växande företag samt 15

kompetens och matchning för att rusta alla att ta 10 de jobb som växer fram. Därutöver behöver

välfärden stärkas. En av regeringens viktigaste 5

uppgifter är att öka sysselsättningen och minska 0 arbetslösheten varaktigt. Människor ska arbeta 2015 2016 2017 2018 2019

och bidra efter förmåga. Anm.: 2015 års prisnivå. Källa: Egna beräkningar. Sedan målet presenterades för första gången

våren 2013 har konjunkturutvecklingen i Sverige Även om Sverige har en hög investeringskvot i och i omvärlden försämrats. Till följd av en ökad jämförelse med andra OECD- och EU-länder oro i omvärlden väntas också fler människor ser regeringen ett behov av ökade investeringar. med skyddsbehov komma till Sverige. Asylrätten Detta gäller i synnerhet bostäder, där investeär en grundläggande mänsklig rättighet som är ringsnivåerna under många år har varit alltför stadgad i internationella konventioner. Om låga. En fungerande bostadsmarknad skapar migrationens potential tas tillvara ger den förutförutsättningar för fler jobb och högre tillväxt. sättningar att lätta på försörjningsbördan av en Särskilt i tillväxtregioner är tillgången på bostäåldrande befolkning genom att det största der direkt avgörande för en väl fungerande demografiska trycket på de offentliga finanserna arbetsmarknad och möjligheterna till tillväxt. En senareläggs. Om samhället inte lyckas ta till vara modern och effektiv infrastruktur är också viktig nyanländas potential innebär det högre arbetsför att skapa förutsättningar för jobb och kraftsutbudet att utmaningen på kort sikt blir tillväxt. större än vad som förutsågs när målet presente- Utbildning är en viktig faktor när det gäller att rades. Därmed blir reformer för att minska varaktigt minska arbetslösheten och öka sysselarbetslösheten och öka sysselsättningen än mer sättningen. Att skapa en skola av hög kvalitet är viktiga. därför en nyckelfråga (se avsnitt 1.4). Den Väl avvägda offentliga investeringar stärker moderna arbetsmarknaden ställer också krav på Sveriges konkurrenskraft och skapar förutsättkontinuerlig kompetensutveckling och omställningar för fler jobb och en långsiktigt hög och ning. Yrkeshögskolan spelar en central roll för hållbar tillväxt. Regeringen presenterar i denna att säkerställa tillgång på kvalificerad arbetskraft proposition en samlad investeringsplan för och regeringen föreslår därför en utbyggnad med investeringar i statliga anläggningstillgångar, dvs. start 2016. En aktiv arbetsmarknadspolitik kan exklusive bl.a. löpande drift och underhåll. vidare bidra till att förbättra matchningen och Planen återger den beräknade årliga investeminska arbetslösheten. Det är bl.a. viktigt att ringstakten. Enligt planen ökar statens totala insäkerställa en snabbare etablering av nyanlända vesteringar realt med ca 14 procent mellan 2015 (se avsnitt 1.7). och 2019. Ökningen för transportinfrastruk- I en globaliserad värld är kommersiellt gångturinvesteringar är under samma period ca bara innovationer centrala för svenska företags 43 procent (se diagram 1.1). Denna ökning beror konkurrenskraft. Därför behövs insatser som till stor del på ökad produktionstakt i de delvis underlättar etableringar av nya entreprenörsträngselskattefinansierade projekten i Stockholm drivna företag och som skapar en god miljö för och Göteborg samt byggandet av Ostlänken att såväl nya som befintliga företag ska kunna mellan Järna och Linköping. Utöver invesväxa och nå sin fulla potential. teringar i statliga anläggningstillgångar lämnar Välfärden är central för utveckling, sysselsättregeringen förslag till ökade statliga bidrag till ning, hållbar tillväxt och kvinnors livsvillkor (se investeringar i andra sektorer. avsnitt 1.6). När vård, skola och omsorg håller

PROP. 2015/16: 1

tillräcklig kvalitet arbetar fler heltid. En tids Regeringen föreslår en betydande satsning på sjukdom eller arbetslöshet ska inte leda till ökade investeringar i bostadssektorn. För 2016 permanent utslagning från arbetsmarknaden. föreslås 5,5 miljarder kronor avsättas och Välfungerande socialförsäkringar, rehabilitering 6,1 miljarder kronor per år fr.o.m. 2017 (se tabell och utbildningsinsatser kan bidra till att männi- 1.6). Regeringen föreslår att 1,9 miljarder kronor skor kommer tillbaka till arbete vilket leder till avsätts 2016 för investeringsstöd till fastighetsökad sysselsättning och tillväxt. ägare som uppför nya bostäder som upplåts med hyresrätt och med rimlig hyra i områden där det råder bostadsbrist och befolkningstillväxt. Investeringar för fler bostäder Stödet ökar successivt till 3,2 miljarder kronor per år. Dessutom föreslås medel för att ge Sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har, kommuner incitament att bidra till ett ökat med undantag för 2005–2006, bostads- bostadsbyggande. År 2016 föreslås 1,85 miljarder investeringarna legat på en förhållandevis låg kronor för detta ändamål. Ytterligare nivå, både jämfört med tidigare år (se diagram 0,3 miljarder kronor föreslås avsättas 2016 för att 1.2) och vid en internationell jämförelse. Det stödja byggande av studentbostäder. märks genom den bostadsbrist som råder I syfte att göra mer mark tillgänglig för framför allt i storstadsregioner. Ett ökat bostadsbyggande föreslår regeringen att byggande och en bättre fungerande bostads- 300 miljoner kronor avsätts till kommuner 2016 marknad kommer att leda till att fler människor för att inventera, undersöka och åtgärda hittar en egen bostad, men ökar också syssel- förorenade områden som behöver saneras och sättningen och förbättrar matchningen på efterbehandlas så att bostadsbyggande kan bli arbetsmarknaden. möjligt. För att underlätta för äldre på bostadsmarknaden, och för att bidra till en ökad

Diagram 1.2 Antalet påbörjade bostäder 1980–2014

rörlighet, föreslår regeringen också ett investeringsstöd på 150 miljoner kronor för 2016 Tusental 80 000 för ny- och ombyggnation av bostäder för äldre Småhus 70 000 Flerbostadshus som upplåts med hyresrätt, samt mindre 60 000 Summa anpassningar av gemensamma utrymmen i det befintliga bostadsbeståndet. Stödet byggs 50 000 successivt ut till 300 miljoner kronor 2017 för att 40 000 sedan permanentas på 400 miljoner kronor fr.o.m. 2018. 30 000 Många bostäder i flerbostadshus behöver 20 000 moderniseras på ett socialt och miljömässigt 10 000 hållbart sätt som innebär att hyreshöjningen begränsas efter renoveringen. Regeringen 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 föreslår därför att 1 miljard kronor årligen avsätts för renovering och upprustning som bl.a. Källa: Statistiska centralbyrån. bidrar till energieffektivisering av bostäder och De bostäder som behövs kommer inte att utemiljöer framför allt i områden med sociouppföras om inte betalningsförmågan motsvarar ekonomiska utmaningar. de pris- och hyresnivåer som blir följden av rådande bygg-, byggmaterial- och markpriser. Hyresrätten har en viktig roll på bostadsmarknaden, både för hushållens fria val och för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och därmed stärka tillväxten. Utbudet av nya hyresbostäder för hushåll med normala inkomster måste öka. Produktionen måste också inriktas på att bygga fler hyresbostäder. Vidare måste utbudet av byggbar mark öka tillräckligt mycket för att hålla nere produktionspriserna och boendekostnaderna.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 1.6 Bostäder Tabell 1.7 Infrastruktur

Miljoner kronor Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 Budgetpropositionen för 2016 (BP16) Budgetpropositionen för 2016 (BP16 ) Investeringsstöd till Vägunderhåll 100 100 100 100 bostäder för äldre 150 300 400 400 Järnvägsunderhåll 100 100 100 100 Investeringsstöd hyresrätter 1 900 2 700 3 200 3 200 Kollektivtrafik och järnväg i Stöd till kommuner för ökat landsbygd 200 210 210 230 bostadsbyggande 1 850 1 800 1 300 1 300 Kompensation banavgifter 75 75 75 75 Energieffektivisering/ Cykelfrämjande åtgärder 25 75 upprustning 1 000 1 000 1 000 1 000

Totalt BP16 500 560 485 505

Studentbostäder 300 2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15 ) Marksanering för bostadsbyggande 300 300 200 200 Järnvägsunderhåll 1 240 1 240 1 240

Totalt BP16 5 500 6 100 6 100 6 100 Totalt VÅP15 1 240 1 240 1 240

Totalt BP16 och VÅP16 1 740 1 800 1 725 505

Investeringar i infrastruktur Infrastrukturinvesteringar kräver en långsiktig planering. Arbetet med nästkommande plan- Regeringens övergripande mål för transport- period för transportinfrastrukturen 2018–2029 politiken är att säkerställa en samhällsekono- pågår nu och bedöms fastställas under våren miskt effektiv och långsiktigt hållbar transport- 2018. Senast den 30 november 2015 ska Trafikförsörjning för medborgare och näringsliv i hela verket rapportera sitt inriktningsunderlag inför landet. Miljöpåverkan från transportsektorn och nästa planperiod. dess utsläpp av växthusgaser ska minska. En väl Det är också angeläget att konkurrensvillkoutformad transportförsörjning bidrar också till ren för godstransporter på järnväg är goda. en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Kommande år prognostiseras en höjning av Regeringen har höga ambitioner när det gäller banavgifterna baserat på gällande lagstiftningsatt säkerställa kvaliteten på befintlig transport- krav. Regeringen har i kompenserande syfte gett infrastruktur och utveckla transportsystemet i Trafikverket i uppdrag att se över de EUstort. Det har tidigare tagit sig uttryck i bl.a. den rättsliga förutsättningarna för att underlätta beslutade och aviserade satsningen på järnvägs- ekonomiskt för järnvägsföretagen. Uppdraget underhåll på 0,62 miljarder kronor 2015 och ska redovisas senast den 30 november 2015. 1,24 miljarder kronor per år 2016–2018. De Regeringen avser att återkomma om förutsatsningar som regeringen nu föreslår på sättningar för sådana eventuella kompenserande infrastrukturområdet uppgår tillsammans med åtgärder, men föreslår redan nu att 75 miljoner de i 2015 års ekonomiska vårproposition till kronor per år avsätts 2016–2019 för ändamålet. drygt 1,7 miljarder kronor 2016. Flera satsningar I arbetet med att uppnå ett mer hållbart är inriktade mot regional tillväxt och landsbyg- transportsystem är det angeläget att cyklingens den och beskrivs därför i avsnittet Jobb i hela andel av det totala resandet ökar. Cykling är bra landet. för klimatet, för folkhälsan och för att minska I budgetpropositionen för 2015 ingick därut- trängseln i stadstrafiken. Regeringen föreslår över en satsning på medfinansiering till lokala därför en tvåårig satsning på cykelfrämjande och regionala kollektivtrafikinvesteringar genom åtgärder. Satsningen föreslås uppgå till de kommande stadsmiljöavtalen. Satsningen 25 miljoner kronor 2016 och beräknas till uppgår till 500 miljoner kronor årligen 2015– 75 miljoner kronor 2017. Regeringen verkar för 2018. ökad och säker cykling och ett led i arbetet är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell cykelstrategi. Kommunerna har en central roll i arbetet för att främja cykling genom deras ansvar för cykelinfrastrukturen i tätorterna.

PROP. 2015/16: 1

Investeringar i kompetens och matchning denna proposition tas ytterligare steg. Kunskapslyftet är en stadigvarande satsning på Matchningen på svensk arbetsmarknad måste fler utbildningsplatser och ökad kvalitet. förbättras. Samtidigt som arbetslösheten är hög Tillsammans med regeringens jobbsatsning, är antalet lediga jobb högre än någonsin tidigare och inklusive de platser som följer av beslutad (se diagram 1.3). budget för 2015 handlar det totalt om drygt 5 55 000 nya möjligheter till jobb och utbildning Diagram 1.3 Beveridgekurva för 2016 (observera att de drygt 9 000 platserna Vakansgrad (procent) för 2016 beräknade i den beslutade budgeten 0,9 2015 inte ingår i tabell 1.8). Av dessa är 19 200 2008Kv1 inom yrkesvux och komvux. Drygt 11 000 0,8 2015Kv1 utbildningsplatser är avsedda för personer inom 0,7 2001Kv2 1981Kv1 0,6 ramen för bl.a. traineejobb och utbildnings- Genomsnittlig 0,5 vakansgrad kontrakt. Av tabell 1.8 till tabell 1.10 framgår de 2013Kv2 0,4 jobb och utbildningsplatser respektive resurser 2004Kv2 1997Kv2 som regeringen nu föreslår för 2016, tillsammans 0,3 2009Kv2 med dem som aviserades i vårpropositionen. 0,2 0,1 Tabell 1.8 Antal platser kopplade till utbildnings- och 0,0 arbetsmarknadssatsningar 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Antal platser Arbetslöshet (procent) Anm.: Vakansgrad avser vakanser i näringslivet enligt Konjunkturstatistik för 2016 2017 2018 2019 Vakanser (KV) i procent av antal anställda i näringslivet enligt Kortperiodisk Syssel-

Utbildning

sättningsstatistik (KS). Arbetslöshet i procent av arbetskraften. För 1981–2000 har vakanserna länkats med hjälp av Arbetsförmedlingens statistik på kvarstående Budgetpropositionen för 2016 (BP16) lediga platser. För 1981–1997 har antal anställda i näringslivet länkats med sysselsatta enligt AKU. Data är säsongsrensad och utjämnad. Komvux och yrkesvux 9 200 5 000 5 000 5 000 Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Folkhögskola 1 000 1 000 1 000 1 000 Yrkeshögskola 2 500 6 000 6 000 6 000 För att öka sysselsättningen och minska arbets- Totalt antal 12 700 12 000 12 000 12 000 lösheten är det av stor vikt att de som söker jobb 2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) ges möjlighet till utbildning som ökar deras Komvux och yrkesvux 6 980 8 500 10 000 10 000 anställningsbarhet. Samhället har ett ansvar för Folkhögskola 2 000 2 000 2 000 2 000 att se till att det finns tillräckligt med utbild- Högskola 1 200 2 100 4 600 4 900 ningsmöjligheter, samtidigt som personer som behöver stärka sin ställning i arbetslivet också Totalt antal 10 180 12 600 16 600 16 900 själva bär ett ansvar för att använda och förvalta Arbetsmarknad dessa möjligheter. Budgetpropositionen för 2016 (BP16) Regeringen har inlett en satsning på ett nytt Samhall 1 000 2 000 2 000 2 000 kunskapslyft för att ge fler människor möjlighet Förstärkning av att ta del av utbildning som syftar till att stärka lönestöd och SIUS 1 000 1 000 1 000 1 000 arbetskraftens kompetens och vägarna in på Folkhögskola för arbetsmarknaden samt till att förkorta tiden för långtidsarbetslösa 2 000 2 000 2 000 2 000 nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Totalt antal 4 000 5 000 5 000 5 000 Kunskapslyftet initierades i budgetpropositionen 2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) för 2015 och inkluderades till viss del i den Utbildningskontrakt 1 7 730 7 660 7 650 7 660 beslutade budgeten. I vårpropositionen aviserade 2 Traineejobb 7 100 10 900 10 700 10 400 regeringen förstärkningar av reformen och i Extratjänst 4 850 14 100 20 000 21 150 Totalt antal 19 680 32 660 38 350 39 210

Totalt antal jobb och

utbildningsplatser

BP16 och VÅP15 46 560 62 260 71 950 73 110

5 Beveridgekurvan relaterar arbetslösheten till antal vakanser som andel 1 Motsvarar antal ungdomar som deltar i heltidsstudier eller i en kombination av av antalet sysselsatta. Med vakanser avses obemannade lediga jobb som arbete, praktik och utbildning. 2 kan tillträdas omedelbart. Vakanser är således en delmängd av lediga jobb. Kombination av jobb och utbildning.

PROP. 2015/16: 1

Regeringen föreslår att medel avsätts för 9 200 Tabell 1.9 Vuxenutbildning och högre utbildning

nya utbildningsplatser inom kommunal vuxen- Miljoner kronor

utbildning (komvux) och den statligt finansi- 2016 2017 2018 2019

erade yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbild- Budgetpropositionen för 2016 (BP16)

ningen inom komvux (yrkesvux) 2016. Från och Komvux och yrkesvux 793 983 987 994

med 2017 beräknas medel motsvarande Folkhögskola 109 109 110 111

5 000 utbildningsplatser per år inom yrkesvux Yrkeshögskola 224 539 543 550 avsättas. Regeringen avser vidare att återkomma Totalt BP16 1 126 1 632 1 640 1 655 med förslag om att det 2017 ska införas en rätt

2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15)

till utbildning inom komvux som leder till

grundläggande behörighet till högskolestudier, Komvux och yrkesvux 616 737 876 886

och motsvarande behörighet till yrkeshögskola, Folkhögskola 198 199 200 202

samt till särskild behörighet till högskolestudier. Högskola 162 266 512 570

Det är viktigt med en bred rekrytering till Totalt VÅP15 976 1 202 1 589 1 658

högskolan, och att studenter väljer utbildning

Totalt BP16 och VÅP15 2 103 2 833 3 229 3 313

där det finns goda chanser till jobb.

Yrkeshögskolan kan spela en central roll för För att säkerställa en effektiv studiestödsatt förbättra tillgången på kvalificerad arbetsadministration, inte minst mot bakgrund av den kraft. Regeringen föreslår därför att yrkeshögföreslagna utbyggnaden av utbildningsplatser, skolan byggs ut med motsvarande 2 500 utbildföreslår regeringen att en ny finansieringsmodell ningsplatser 2016. Från och med 2017 beräknas införs för Centrala studiestödsnämnden (CSN) medel motsvarande 6 000 utbildningsplatser fr.o.m. den 1 januari 2016. CSN kommer i och avsättas. Andelen distansutbildningar inom med detta att finansieras i huvudsak med anslag i yrkeshögskolan har ökat. Detta förbättrar statens budget. möjligheterna att studera inom yrkeshögskolan Regeringen föreslår också satsningar på oavsett bostadsort. För att säkerställa god kompletterande utbildning och validering (se måluppfyllelse och hög kvalitet avser regeringen avsnitt 1.7). att ge Myndigheten för yrkeshögskolan i

uppdrag att se över kvalitet och effekter av Jobb och utbildning för arbetslösa ungdomar distansutbildningar inom yrkeshögskolan. För att uppnå regeringens sysselsättningsmål Regeringen avser också att ge Myndigheten för krävs offensiva reformer inom arbetsmarkyrkeshögskolan i uppdrag att informera utbildnadspolitiken. Regeringen har initierat en 90ningsanordnare om möjligheten att samverka dagarsgaranti för ungdomar som införs stegvis. kring utbildningar samt att underlätta för Det är en väg till första jobbet. Garantin innebär berörda parter i det arbetet. Utbildningsen bortre gräns för hur länge en ung person ska departementet remitterade den 17 augusti 2015 kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds en promemoria med förslag om att bl.a. fler ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildningsomgångar inom yrkeshögskolan ska utbildning. För att möjliggöra 90-dagarsgarantin kunna beviljas genom ett och samma beslut. görs flera olika satsningar som förenar krav på Regeringen avser att återkomma med förslag för och stöd till individen, exempelvis utbildningsatt ge yrkeshögskoleutbildningarna mer långsikkontrakt, för att slutföra sin gymnasieutbildning, tiga förutsättningar. och traineejobb, som kombinerar yrkesut- Folkhögskolans pedagogik, som i hög grad bildning och arbete inom välfärds- och bristbygger på samtal och erfarenhetsutbyte i mindre yrken. Möjligheten till det högre studiebidraget studiegrupper, kan ge det stöd och den stimulans inom studiemedlen för unga i åldern 20–24 år som kan vara särskilt viktigt för de som saknar som återgår till studier har vidare utvidgats och grundläggande utbildning eller är arbetslösa. möjligheterna till studiemotiverande kurs på Regeringen föreslår därför att medel fr.o.m. 2016 folkhögskolan har förlängts. Regeringen har avsätts för motsvarande ytterligare 1 000 utbildockså tillsatt Delegationen för unga till arbete ningsplatser inom folkhögskolan. Därutöver som har till uppgift att främja en konstruktiv och föreslås 2 000 platser inom ramen för arbetsflexibel samverkan mellan Arbetsförmedlingen marknadspolitiken. och kommunerna för att minska ungdoms-

arbetslösheten (dir. 2014:157).

PROP. 2015/16: 1

Aktivt stöd till långtidsarbetslösa och personer med marknaden riskerar att ha begränsad effekt, då funktionsnedsättning som medför nedsatt individerna i många fall skulle ha fått arbete även arbetsförmåga utan stöd. För att förbättra arbetsmarknadens De arbetsmarknadspolitiska satsningar som funktionssätt är det dock viktigt att dessa regeringen nu föreslår fokuserar på att motverka personer vid behov får tillgång till aktiva och bekämpa långtidsarbetslösheten och uppgår, förmedlingsinsatser från Arbetsförmedlingen. tillsammans med satsningarna som aviserades i Den höga långtidsarbetslösheten är en stor vårpropositionen till ca 3,2 miljarder kronor utmaning. För att öka utflödet till arbete och 2016. utbildning anser regeringen därför att sysselsättningsplaceringar i fas 3 ska ersättas med insatser

Tabell 1.10 Arbetsmarknadspolitik

som utgår mer från varje individs behov och förutsättningar. I propositionen Vårändrings- Miljoner kronor budget för 2015 föreslog regeringen därför ett 2016 2017 2018 2019 Budgetpropositionen för 2016 (BP16) införande av extratjänster i välfärden riktat till Samhall 300 400 400 400 långtidsarbetslösa. De första extratjänsterna kommer att införas under hösten 2015 och Aktiva insatser för långtidsarbetslösa 60 102 111 121 kommer tillsammans med andra insatser inom Förstärkning av lönestöd och arbetsmarknadspolitiken, såsom subvention- SIUS 400 410 410 415 erade anställningar, utbildning och praktik att Översyn lönestöd för bidra till att fas 3 avvecklas successivt under personer med funktions- mandatperioden. Regeringen föreslår vidare i nedsättning 174 243 282 denna proposition att ytterligare resurser tillförs till mer aktiva och rustande insatser för dem som Folkhögskola för långtidsarbetslösa 106 103 98 94 varit arbetslösa längst, dvs. mer än 450 dagar i

Totalt BP16 866 1 189 1 262 1 312

jobb- och utvecklingsgarantin. Inga nya anvis- 2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) ningar av nya individer till dagens sysselsätt- Utbildningskontrakt 788 784 780 802 ningsplaceringar kommer att göras. Traineejobb 682 1 167 1 185 1 195 Personer som inte har slutfört en gymnasie- Extratjänster 556 1 663 2 429 2 634 utbildning har svårare att hitta ett arbete. Arbetslösheten bland unga 20–24 år utan Tillskott Arbetsförmedling 260 240 140 140 gymnasieutbildning låg 2014 på 40,1 procent. Av

Totalt VÅP15 2 286 3 854 4 534 4 771

de inskrivna på Arbetsförmedlingen som varit

Totalt BP16 och VÅP15 3 152 5 043 5 796 6 083

utan arbete längre än 6 månader är det ca 50 000 personer i åldern 25–54 år som saknar en Chanserna att komma tillbaka till arbete minskar fullföljd gymnasieutbildning. För att förbättra ju längre tid en person är arbetslös. En allt större dessa personers möjligheter att hitta ett arbete del av de arbetslösa har i dag en svag förankring behöver deras utbildningsnivå höjas. För att fler på arbetsmarknaden och många saknar den arbetslösa ska välja att studera föreslår kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. regeringen i denna proposition att möjligheterna Långtidsarbetslösheten är väsentligt högre bland för personer som är äldre än 25 år att ta del av personer med ofullständig gymnasieutbildning, studiemotiverande kurser på folkhögskola personer födda utanför Europa och personer förlängs. Vidare föreslår regeringen en möjlighet med en funktionsnedsättning som medför att läsa yrkesinriktade kurser inom bristyrken på nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiken folkhögskola inom jobb- och utvecklingsgaranhar här en viktig roll att genom träffsäkra tin 2016–2019. Ytterligare insatser kommer dock insatser förebygga och bryta långtidsarbets- att krävas för att fler arbetslösa ska välja att löshet. För att effektivt bekämpa arbetslösheten studera. För att säkerställa insatsernas behöver insatserna riktas till individer med effektivitet krävs ett fortsatt analysarbete, bl.a. av relativt små chanser att hitta ett jobb (se varför inte de nuvarande studievillkoren för fördjupningsrutan Arbetslösheten alltmer målgruppen haft större effekt. Detta är också ojämnt fördelad). viktigt utifrån ett kompetensförsörjnings- Programinsatser eller subventionerade perspektiv. Regeringen avser att återkomma i anställningar till individer som står nära arbets- frågan.

PROP. 2015/16: 1

Många långtidsarbetslösa har någon form av arbetsmarknaden. Om arbetsgivare överutnyttjar funktionsnedsättning som medför nedsatt subventionerade anställningar och andra arbetsförmåga. Dessa personer står ofta långt arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan dock ifrån arbetsmarknaden och många har svårt att konkurrensen snedvridas och arbetsvillkor hitta ett arbete utan stöd. För att fler ska kunna dumpas. Regeringen avser att i dialog med få jobb föreslår regeringen att Samhall AB Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens tillförs 300 miljoner kronor 2016. Satsningen parter genomlysa förekomsten av ett eventuellt beräknas uppgå till 400 miljoner kronor årligen överutnyttjande och hur missbruk i så fall kan fr.o.m. 2017 för fler anställningar. förhindras. För personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är lönestöden för gruppen centrala för att öka möjligheterna att få en anställning. Nästan 80 000 personer uppbar vid utgången av 2014 något av dessa stöd. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) är ett individuellt utformat stöd till en arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inför en anställning. Fler arbetssökande ur gruppen ska kunna få särskilt introduktions- och uppföljningsstöd i processen att hitta ett anpassat arbete, men också under introduktionen på arbetsplatsen och en tid efter det att personen fått anställning. Regeringen föreslår en satsning om 400 miljoner kronor 2016 på ökade resurser till lönestöden samt till särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. Satsningen beräknas sedan successivt öka för att 2019 uppgå till 415 miljoner kronor. Lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ses även över för att förtydliga regelverket och förstärka insatserna med ett tydligt fokus på alla individers möjlighet till utveckling av sin arbetsförmåga. Regeringen utökar möjligheten för personer med funktionsnedsättning att inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin gå studiemotiverande kurser vid folkhögskola, från dagens tre månader till fem månader. Därutöver har arbetslösa med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga fortsatt tillgång till de generella insatserna såsom arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och subventionerade anställningar. Det är viktigt att personer med subventionerade anställningar har justa villkor. Regeringen har för avsikt att under 2017 ställa krav på anställningsvillkor som följer, eller är likvärdiga med, kollektivavtal även för nystartsjobben. Fusk och överutnyttjande av subventionerade anställningar får inte förekomma. Det är positivt med arbetsgivare som i hög utsträckning välkomnar personer som står långt från

PROP. 2015/16: 1

Arbetslösheten alltmer ojämnt fördelad Diagram 1.5 Arbetslöshet (15–74 år) bland kvinnor och

män fördelat på utbildningsnivå

Procent Arbetslöshetens börda har de senaste åren blivit 35 alltmer ojämnt fördelad. Arbetslöshetstiderna Kvinnor, förgymnasialt utbildade Kvinnor, gymnasialt utbildade har förlängts i samband med den utdragna 30 Kvinnor, eftergymnasialt utbildade lågkonjunkturen och arbetslösheten består i dag Män, förgymnasialt utbildade 25 Män, gymnasialt utbildade till allt större del av individer som har det relativt Män, eftergymnasialt utbildade sett svårare att få en fast förankring på arbets- 20 marknaden (se diagram 1.4). Till dessa hör 15 personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, individer med 10 högst förgymnasial utbildning och individer 5 födda utanför Europa. Även arbetslösa personer som är 55 år eller äldre har svårt att hitta nytt 0 jobb. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Anm.: Säsongsrensad data. Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 1.4 Inskrivna arbetslösa med relativt små

jobbchanser och övriga (16–64 år)

Det är viktigt att konjunkturåterhämtningen Tusental personer Procent 350 80 även kommer de med relativt små jobbchanser Personer med små jobbchanser till del. Ett aktivt arbetssökande är centralt, 70 liksom att öka arbetsgivares benägenhet att 300 Övriga Andel med små jobbchanser (höger axel) 60 anställa dem som står längre från arbetsmark- 250 naden. Det är viktigt att de arbetslösa får den 50 200 utbildning och de färdigheter som efterfrågas på 40 arbetsmarknaden. Etableringen måste påskyndas 150 30 för de människor som kommer till Sverige. Även 100 för de med kvalifikationer som redan möter 20 arbetsmarknadens efterfrågan är etableringstiden 50 alltför lång. Arbetsmarknadens parter har också 10 0 0 en viktig roll i att personer med en svagare förankring på arbetsmarknaden ska komma i 1996 1997 1999 2001 2002 2004 2006 2007 2009 2011 2012 2014 Anm.: Nivån och utvecklingen av andelen inskrivna arbetslösa med små jobbchanser är mycket likartad mellan män och kvinnor. Personer med små jobbchanser avser de arbete och för att arbetslösheten därmed ska med endast förgymnasial utbildning, äldre (55–64 år), utomeuropeiskt födda och kunna minska framöver. personer med funktionsnedsättning. Ej dubbelräkning mellan grupper. Säsongsrensad data. Källa: Arbetsförmedlingen.

Många av dessa arbetslösa har även i gynnsammare konjunkturlägen svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I dag är arbetslösheten hög särskilt bland unga och personer födda utanför Europa. Utbildningsnivån har kommit att bli allt viktigare för möjligheterna till jobb (se diagram 1.5).

PROP. 2015/16: 1

Aktiv näringspolitik för fler och växande företag och automatisering, ställer nya krav på kompetens inom näringslivet och industrin. För att En aktiv näringspolitik är central för att långsik- Sverige även i framtiden ska vara en stark tigt stärka den svenska konkurrenskraften och industrination krävs en nyindustrialisering så att skapa förutsättningar för nya jobb. Regeringen fler företag kan utvecklas och lägga sin ger därför näringspolitiken en mer central roll i produktion i Sverige. Regeringen föreslår att sitt arbete, och har en tydligt mer positiv inställ- 50 miljoner kronor avsätts för en nyindustrialisening till samarbete mellan staten, näringslivet ringsstrategi 2016. För 2017–2019 beräknas och akademin i syfte att skapa fler jobb. Arbetet 40 miljoner kronor avsättas per år. Strategin med att förbättra företagsklimatet behöver inriktas på att stärka Sveriges konkurrensfördelar intensifieras så att fler företag kan starta och med fokus på högt kunskapsinnehåll i industriell befintliga företag växa, bl.a. genom att etablera produktion. Den kommer att behandla områden och öka försäljning på utländska marknader och såsom kompetensförsörjning, forskning och satsa på miljöteknik. Regeringen föreslår nu en innovation, digitaliseringens möjligheter och breddning och förstärkning av satsningarna på resurseffektivitet för att svensk industri ska stå en aktiv näringspolitik som aviserades i 2015 års stark i den pågående strukturomvandlingen. ekonomiska vårproposition. Totalt handlar det Sverige är ett exportberoende land. om satsningar på drygt 900 miljoner kronor Regeringen föreslår att ytterligare 45 miljoner 2016. kronor avsätts för exportfrämjande insatser 2016. Tillsammans med de medel som aviserades

Tabell 1.11 Näringspolitik

i vårpropositionen uppgår satsningen till 150 miljoner kronor 2016. Satsningen ökar Miljoner kronor därefter successivt för att 2019 beräknas uppgå 2016 2017 2018 2019 Budgetpropositionen för 2016 (BP16 ) till sammanlagt 210 miljoner kronor. För att Nyindustrialisering 50 40 40 40 stärka exporten har regeringen under 2015, i samarbete med näringslivet, tagit fram en ny Exportfrämjande 45 65 85 105 exportstrategi. Innovationsrådet 50 50 50 50 I februari 2015 påbörjade statsministerns Förstärkning Almi 40 40 20 innovationsråd sitt arbete. Syftet med rådet är att Övrigt 75 95 95 75 identifiera utmaningar och föreslå initiativ för att Totalt BP16 260 290 290 270 förbättra förutsättningarna för innovation i 2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15 ) Sverige. Regeringen föreslår att ytterligare Kvarstående grupp- 50 miljoner kronor per år avsätts 2016–2019 för registrering mer- att genomföra insatser som utvecklar innovavärdesskatt 322 342 363 363 tions- och konkurrenskraft i linje med överläggningarna inom innovationsrådet. Därmed Exportfrämjande 105 105 105 105 Innovationsrådet 100 100 100 100 förstärker regeringen den aviserade satsningen i Förstärkning Almi 90 90 110 110 vårpropositionen och avsätter totalt 150 miljoner Övrigt 40 40 20 20 kronor årligen 2016–2019 för insatser kopplade till innovationsrådets arbete, med fokus på bl.a.

Totalt VÅP15 657 677 698 698

life science, miljö- och klimatteknik samt digita-

Totalt BP16 och VÅP15 917 917 938 918

lisering. Utöver detta föreslår regeringen en specifik satsning på life science-sektorn 2016– Satsningar på nyindustrialisering och en stärkt 2018, och att 20 miljoner kronor avsätts för att export stärka näringslivets skydd av immateriella Industrin har byggt Sverige starkt genom tillgångar i enlighet med vad som aviserades i möjligheter till produktivitetsutveckling och vårpropositionen. innovation. Sveriges välstånd har ökat till följd av För att bättre ta tillvara potentialen för produktivitetsutvecklingen inom industrin. innovation och tillväxt i företag i hela landet Anpassningar till förändrade omvärldsvillkor och föreslår regeringen en ytterligare förstärkning nödvändig strukturomvandling har skett succesom 40 miljoner kronor 2016 till Almi sivt över tid. En ökande global konkurrens, ur Företagspartner AB:s verksamhet, särskilt till såväl ett kostnads- som ett kompetensmässigt den del av verksamheten som riktas till företag i perspektiv, och samhällets ökade digitalisering

PROP. 2015/16: 1

tidiga skeden, såsom innovationslån. Till- Långsiktigt hållbara företagsskatteregler sammans med den tidigare aviserade satsningen i Företagsskattekommittén, som bl.a. hade i vårpropositionen förstärks därmed anslaget med uppdrag att föreslå skattemässiga villkor som är 130 miljoner kronor per år 2016–2018. mer lika vid finansiering med eget och lånat kapital, lämnade i juni 2014 två alternativ för hur Bättre kapitalförsörjning för innovation och företagsbeskattningen kan förändras, varav ett tillväxt huvudförslag och ett alternativförslag En väl fungerande kapitalförsörjning är en viktig (SOU 2014:40). Båda förslagen innebär att del av ett företagsklimat som bidrar till innova- avdragsrätten för finansiella kostnader begränsas. tion och tillväxt. För att bättre kunna möta Remisskritiken mot förslagen har varit omfatföretagens behov av finansiering har regeringen tande. Samtidigt håller en majoritet av remisssom ambition att tydliggöra och förenkla dagens instanserna med om att den svenska bolagssystem för statliga finansieringsinsatser. Detta beskattningen bör ses över och att avdragsrätten ska göras genom att minska inlåsningar, frigöra för räntor bör begränsas i syfte att förhindra och omfördela kapitalet till de marknads- missbruk och skatteundandragande. Regeringen kompletterande behov som finns, samt i större delar uppfattningen att avdragsrätten för räntor utsträckning aktivera och söka samarbete med bör begränsas i bolagsbeskattningen och har privata finansiärer. därför för avsikt att ta fram ett omarbetat I juni 2015 mottog regeringen en kartläggning förslag, baserat på utredningens alternativa av behovet av marknadskompletterande finansie- förslag, som sedan ska remitteras. Ett sådant ringsinsatser riktade till små och medelstora förslag kommer att kunna träda i kraft tidigast företag från utredningen Statliga finansierings- den 1 januari 2017. insatser (SOU 2015:64). Utredningen lämnade flera förslag på insatser och strukturförbättringar Stärkt konkurrenskraft för den svenska som kan bidra till att bättre möta identifierade sjöfartsnäringen behov. I enlighet med utredningens förslag avser Omkring 90 procent av Sveriges export och regeringen att inrätta ett statligt fond-i-fond- import transporteras någon gång under transbolag, med uppgift att investera i företag i tidiga portkedjan med fartyg. Sjöfarten är därmed en utvecklingsfaser. Statens del av fondkapitalet bör livsnerv för handeln med omvärlden, men ytterst finansieras genom en omallokering av befintliga också för Sveriges välstånd. Sjöfartsnäringen medel inom systemet för statlig företagsfinansie- verkar på en global marknad, vilket påverkar ring. Fouriertransform AB och Inlands- förutsättningarna för näringen. Det är av största innovation AB avses få ändrade uppdrag och vikt att svenska rederier i internationell trafik har inordnas i det nya bolaget. På detta sätt kan även konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkonuvarande innehav hanteras på ett ansvarsfullt ren för rederier i jämförbara länder i Europa. En sätt. Regeringen avser även att, i linje med utred- skillnad mellan Sverige och jämförbara länder i ningens förslag, se över möjligheterna att inrätta Europa är att Sverige inte har infört ett tonnageett lånegarantiinstrument med inriktning på att skattesystem. För att svenska rederier ska få stödja bankutlåningen till företag med behov av likvärdiga konkurrensvillkor kommer regeringen finansiering till expansions- och utvecklings- att under riksmötet återkomma till riksdagen investeringar. I syfte att förbättra förutsättning- med ett förslag om att ett system med arna för gröna investeringar avser regeringen att tonnageskatt införs i Sverige. se över behoven av eventuella ytterligare åtgärder där en förebild kan vara den brittiska gröna investeringsbanken Green Investment Bank Jobb i hela landet (GIB). Regeringen vill verka för en mer sammanhållen och långsiktig politik inom För att ta vara på landsbygdens potential behövs kapitalförsörjningsområdet och bidra till att ökat goda förutsättningar för arbete och välfärd i hela riskkapital frigörs för näringslivet i hela landet. landet. Regeringen genomför därför en rad sats- Regeringen avser återkomma till riksdagen under ningar för att förbättra landsbygdens förutsätt- 2016. ningar. Inom ramen för landsbygdsprogrammet avsätts betydande resurser både till satsningar på

PROP. 2015/16: 1

service i glesbygd och på bredbandsutbyggnad. 2019 beräknas ett årligt tillskott om 50 miljoner Regeringen föreslår att det inrättas ett komplet- kronor. Regeringen föreslår därutöver ytterligare terande långsiktigt statligt stöd till kommersiell satsningar på turism, däribland ekoturism, med service i särskilt utsatta glesbygder, baserat på 20 miljoner kronor årligen för 2016–2019. förslagen i betänkandet Service i glesbygd (SOU Kulturen har betydelse för en levande 2015:35), om 35 miljoner kronor per år 2016, landsbygd. Biografer är viktiga mötesplatser och beräknar samma nivå 2017–2019. För att som har stor betydelse för spridning och förbättra samordningen på regional nivå mellan visning av såväl film som av t.ex. konserter och aktörer vid utbyggnaden av bredband föreslår operaföreställningar i hela landet. Många regeringen att medlen till de nyligen tillsatta mindre biografer i små orter har behov av stöd regionala bredbandskoordinatorerna förstärks. för att stärka sin visningsverksamhet och År 2014 tillsattes en utredning för att se över därmed bidra till en ökad spridning av film i möjligheterna att effektivisera användningen av hela landet. Regeringen föreslår därför att de statliga ägda bredbandsnäten genom 25 miljoner kronor årligen tillförs filmstödet förbättrad samordning mellan bredbands- 2016–2019. verksamheterna hos Trafikverket, Affärsverket Vissa myndighetsfunktioner bör utlokaliseras svenska kraftnät, Vattenfall AB och Teracom AB från storstadsområdena – det är viktigt att det (dir. 2014:118). finns arbetstillfällen för tjänstemän och akade- Regeringen bedömer att mobila bredbands- miker även utanför de större städerna. För att lösningar på landsbygden är viktiga och bör hantera frågan samlat och effektivt avser kraftigt förbättras. Regeringens ambitioner när regeringen att ge Statens servicecenter i uppdrag det gäller täckning i hela landet är högt ställda. att föreslå vilka myndighetsfunktioner som vore Vidare föreslår regeringen att medel avsätts lämpliga att utlokalisera. Regeringen avser att för den kommande livsmedelsstrategin, som bl.a. följa upp arbetet med utlokalisering samt att se ska bidra till en stärkt konkurrenskraft och ökad till att nya myndigheter i första hand etableras produktion i hela livsmedelskedjan. Regeringen utanför storstäderna. På många håll på landsbygföreslår även en förstärkning av arbetet med den råder rekryteringsbehov när det gäller yrken marknadstillträdesfrågor, dvs. ärenden där som kräver högskoleutbildning. Regeringen myndigheter i tredje land lägger hinder i vägen avser att fortsätta dialogen med Sveriges för export av vissa produkter. Genom ett kommuner och landsting (SKL) och övriga förbättrat marknadstillträde kan fler företag nå berörda parter kring möjligheterna att säkra nya exportmarknader och därmed bidra till jobb personalförsörjningen gällande bristyrken i och tillväxt i hela landet. vården och omsorgen, bl.a. på landsbygden. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 Satsningen på utbyggnad av högre utbildning föreslog regeringen statliga kreditgarantier i som regeringen aviserade i vårpropositionen syfte att stödja mjölkföretag. Systemet för detta kommer även regionala högskolor till del. Vidare kommer att vara på plats under hösten 2015. utgör regeringens förslag i denna proposition Vidare har regeringen tillsatt en parlamentarisk om permanenta medel till validering av kommitté med uppgift att lämna förslag på en utbildningar, tillsammans med exempelvis sammanhållen politik för hållbar utveckling på satsningarna på livsmedelsstrategin och Sveriges landsbygd (dir. 2015:73). Uppdraget ska kommersiell service i glesbygd, viktiga delar för redovisas i januari 2017. Regeringen föreslår även att förbättra förutsättningarna för arbete och en förstärkt tillfällig nedsättning av dieselskatten välfärd i hela Sverige. för jord- och skogsbruket för att lindra den Regeringen föreslår att energiskatten på akuta krisen för mjölkbönderna. bensin och dieselbränsle höjs, vilket stärker Turism kan spela en viktig roll för en levande bränslesnåla fordons konkurrenskraft och ökar landsbygd. Göta kanal går igenom flera mindre drivkraften för att samåka, cykla eller använda samhällen och kanalområdet beräknas ha kollektivtrafik. Samtidigt är tillgången till ca 3 miljoner besökare per år. Utöver ett kultur- kollektivtrafik som alternativ till bil begränsad på historiskt värde har kanalen betydelse för turism, landsbygden. För att främja den regionala tillsmåföretagande och sysselsättning. Regeringen växten och goda levnadsvillkor på Sveriges föreslår därför att 100 miljoner kronor avsätts landsbygd föreslår regeringen därför satsningar för upprustning av Göta kanal 2016. För 2017– för kollektivtrafik i landsbygd samt på förbättrat

PROP. 2015/16: 1

vägunderhåll respektive järnvägsunderhåll. Sats- Skolan måste också fortsatt verka för att ningen på kollektivtrafik i landsbygd föreslås förändra de könsstereotypa valen till gymnasieuppgå till 200 miljoner kronor 2016 och beräk- skolan. Det är en viktig förutsättning för att nas uppgå till 210–230 miljoner kronor per år komma till rätta med den könssegregerade 2017–2019. Trafikverket ska samråda med länen arbetsmarknaden och i förlängningen med om vad som kan uppnås i respektive län och löneskillnader och ekonomisk ojämställdhet. därefter föreslå hur medlen bäst används. Ett Detta är ett hot både mot Sveriges långsiktiga exempel på åtgärd kan vara förbättringsåtgärder utveckling och mot förutsättningarna för ett på järnvägar i landsbygden som är viktiga för jämlikt samhälle. kollektivtrafiken. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) ges i uppdrag att

Diagram 1.6 Andel elever som efter grundskolan inte är

behöriga till nationella program och genomströmningen i

genomföra en studie om hur exempelvis innova-

gymnasieskolan

tiva lösningar kan öka medborgares vilja och Procent möjlighet att utnyttja kollektivtrafik på lands- 35 bygden. 30 Vägunderhållet föreslås ökas med 100 miljoner kronor 2016. För 2017–2019 beräknas motsva- 25 rande belopp per år. Satsningen inriktas på åtgärder för bärighet, tjälsäkring och beläggning. 20 Det är åtgärder som är viktiga för regional 15 tillväxt och vägnätet på landsbygden. Med avsikt att förbättra järnvägssystemets 10 funktionalitet samt främja regional tillväxt och Andel icke-behöriga till gymnasieskolans nationella program 5 Andel som efter 3 år i gymnasieskolan inte fått slutbetyg landsbygdens förutsättningar föreslås järnvägs- Andel som efter 4 år i gymnasieskolan inte fått slutbetyg underhållet också ökas med ytterligare 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 100 miljoner kronor 2016–2019. Trafikverket Anm.: Behörighetskraven skärptes hösten 2011. Skärpningen har dock bara påverkat kommer att få i uppdrag av regeringen att andelen behöriga marginellt (0,1–0,2 procentenheter). Genomströmningen efter tre år i gymnasieskolan 2014 avser den andel som varken har fått examensbevis eller återkomma om underhållsåtgärder som i närtid studiebevis. kan öka järnvägens funktionalitet utanför de Källa: Skolverket. stora och mest trafikerade banorna. Satsningen För att vända kunskapsutvecklingen i skolan och på järnvägsunderhållet kompletterar regeringens redan beslutade och aviserade satsning på förbättra likvärdigheten föreslår regeringen satsningar på höjda lärarlöner och stärkt järnvägsunderhåll 2015–2018 som koncentrerats till de stora och mest trafikerade områdena. fortbildning för lärare samt på bättre möjligheter till utveckling i skolorna med störst utmaningar. Reformerna bygger vidare på regeringens tidigare satsningar, exempelvis för fler anställda i 1.4 Investeringar i skolan lågstadiet så att lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre. Lärande kräver Alla ska få växa och utvecklas i skolan till att bli engagemang. Skolan måste prioriteras av elever, föräldrar och det omkringliggande samhället. de individer de vill vara. Utan tidiga insatser från samhället kan skillnader som har sitt ursprung i Regeringen föreslår totalt 5,4 miljarder kronor skilda uppväxtförhållanden växa och leda till för 2016 på investeringar i skolan och förskolan, framtida ojämlikheter i jobbchanser och inklusive de satsningar som aviserades i vårpropositionen (se tabell 1.12). Utöver detta inkomst, men även när det gäller möjligheten att delta aktivt i samhälls- och föreningsliv. Det är fortsätter bl.a. satsningen på fler anställda i lågstadiet på ca 2 miljarder kronor per år som därför avgörande att vända trenden med minskad andel elever som är behöriga till gymnasieskolan ingick i beslutad budget för 2015. (se diagram 1.6) och en minskad likvärdighet i skolan. Skolans kompensatoriska uppgift måste stärkas. Regeringens mål med skolpolitiken är en jämlik kunskapsskola med tid för varje elev.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 1.12 Skolan till att öka läraryrkets attraktivitet och i förläng-

ningen till förbättrad undervisning och förbätt- Miljoner kronor rade studieresultat. En central del i den natio- 2016 2017 2018 2019 Budgetpropositionen för 2016 (BP16 ) nella samlingen är en satsning på höjda löner för

Lärarlöner 1 500 3 000 3 000 3 000 lärare. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för Pedagogiska utemiljöer 500 2016 att 1,5 miljarder kronor avsätts för höst- Fritidshem 250 500 500 500 terminen 2016 för höjda lärarlöner med syfte att 1 Höjd skolschablon 393 291 243 224 öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom Specialpedagogik 70 70 resultaten i skolan. Från och med 2017 beräknas

Skolbibliotek 15 30 30 30 3 miljarder kronor per år avsättas för detta Läslyftet 10 20 20 20 ändamål. Det genomsnittliga lönepåslaget

Gymnasialt yrkes- beräknas till 3 000 kronor per månad och lärare. utbildningspaket 67 109 75 20 Reformen beräknas fullt utbyggd på årsbasis

Övrigt 172 121 77 23 omfatta ca 60 000 personer. Reformens främsta Totalt BP16 2 907 4 141 4 015 3 817 syfte är att höja resultaten i grund- och

2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) gymnasieskolan och minst 90 procent av medlen kommer därför att avsättas för förskoleklass, Fler speciallärare och pedagoger 500 500 500 500 grundskola och motsvarande skolformer samt gymnasieskola och gymnasiesärskola. I övrigt Kompetensutveckling för lärare och förskole- kommer medel även att kunna användas för personal 200 200 200 200 lönehöjningar inom förskola och fritidshem. För

Läxhjälp 390 390 390 390 att omfattas av satsningen ska en lärare uppfylla Samverkan för bästa skollagens krav på legitimation och behörighet

skola 600 600 600 600 och därutöver vissa kriterier. Från Elevhälsa 200 200 200 200 legitimationskravet undantas dock vissa

Skolrenovering 330 330 330 lärarkategorier som inte omfattas av kravet på lärarlegitimation i samma utsträckning som Övrigt 329 430 430 405 andra, nämligen yrkeslärare och moders-

Totalt VÅP15 2 549 2 650 2 650 2 295

målslärare i de skolformer som är aktuella. Även

Totalt BP16 och VÅP15 5 456 6 791 6 665 6 112

1 förskollärare och fritidspedagoger kommer att Reformen medför en ökad avräkning på biståndsramen, vilket medför en minskning av biståndet med 216 miljoner kronor 2016, 148 miljoner kronor 2017, kunna ta del av satsningen. Vilka lärare som

kommer ifråga avgör skolhuvudmännen utifrån 118 miljoner kronor 2018 och 116 miljoner kronor 2019. de kriterier som tagits fram gemensamt av de

centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan

Högre lärarlöner

och lärarfacken.

Reformen bygger vidare på att skolhuvud- En av de viktigaste förutsättningarna för ett männen lokalt fattar beslut om lönehöjningar. framgångsrikt utbildningssystem är förmågan att Statsbidraget kommer endast att betalas ut till en attrahera, behålla och utveckla en högkvalitativ huvudman som höjer lönen för lärare eller lärarkår. Det är därför allvarligt att läraryrket har förskollärare utöver vad som följer av den tappat i status och attraktionskraft. För att göra ordinarie lönerevisionen. Satsningen innebär läraryrket mer attraktivt behövs bl.a. högre således inte en inblandning i den ordinarie lönelöner, minskat administrativt arbete och bättre sättningen. En given utgångspunkt för möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. regeringen har varit att svensk lönebildning ska För att stärka yrkets attraktivitet har skötas av de förhandlande parterna på arbetsregeringen inlett en nationell samling för lärarmarknaden. yrket. Regeringen fortsätter samtalen för att bl.a. diskutera hur lärares arbetsmiljö kan förbättras,

hur den administrativa arbetsbördan kan minska,

Stärk lärarnas kompetens

hur vägar in i yrket och utvecklingsvägar för

lärare kan skapas. Lärare ska ha möjlighet att Skickliga och engagerade lärare är en nyckel för göra karriär utan att behöva lämna undervisatt höja kunskapsresultaten i skolan och det ningen. Möjligheten att göra karriär bidrar också

PROP. 2015/16: 1

krävs därför att alla parter sluter upp kring en den högre bidragsnivån inom dessa ämnen. I strategi för kompetensförsörjningen. propositionen Vårändringsbudget för 2015 Regeringen bedömer att det är angeläget att föreslogs att medel avsätts för detta ändamål stärka lärarnas fortbildningsmöjligheter att samt för en generell utbyggnad av kompletteerhålla eller bredda sin behörighet inom ramen rande pedagogisk utbildning. för Lärarlyft II. I 2015 års ekonomiska vår- Regeringen bedömer att insatser bör genomproposition aviserades fortbildningssatsningar föras som syftar till att stärka skolbibliotekens för lärare och förskolans personal om roll för elevernas läsförmåga och föreslår därför 200 miljoner kronor 2016 och beräknades till ett riktat statsbidrag för personalförstärkningar 200 miljoner kronor per år fr.o.m. 2017. Inom till skolbiblioteken i grund- och gymnasieskolan. ramen för dessa medel avser regeringen att Regeringen implementerar, med start 2015, förstärka och förlänga Lärarlyft II med nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig 100 miljoner kronor 2016, 150 miljoner kronor till att möta alla huvudmäns och skolors olika 2017 och med 100 miljoner kronor 2018. Syftet förutsättningar och behov genom att Statens med satsningen är att andelen behöriga lärare skolverk erbjuder en variation av insatser inom och förskollärare med legitimation ska öka. olika områden. Insatserna avser olika kompe- Vidare förstärker regeringen Läs- och tens- och stödinsatser för t.ex. undervisning och Matematiklyftet delvis inom ramen för de medel ämnesövergripande arbete, statistik och resulsom aviserades för lärarfortbildning i vårpropo- tatuppföljning, arbete med elever i behov av sitionen. särskilt stöd, skolans värdegrundsarbete och hur För att förstärka det specialpedagogiska lärares administrativa arbetsuppgifter kan stödet i grundskolan föreslår regeringen en minskas och arbetsprocesser göras mer effektiva. fortbildningssatsning på specialpedagogik för Satsningen aviserades i vårpropositionen och 2016–2019 om totalt 540 miljoner kronor, beräknas uppgå till ca 140 miljoner kronor framför allt i årskurs 7–9. Satsningen finansieras årligen fr.o.m. 2016. huvudsakligen inom ramen för de medel som i Vidare implementerar regeringen 2015 ett vårpropositionen aviserades för att öka riktat stöd till huvudmän för grund- och tillgången till specialpedagogiskt stöd i grund- gymnasieskolor med låga studieresultat och skolan. svåra förutsättningar eller för att förbättra nyanlända elevers studieresultat inom ramen för regeringens satsning samverkan för bästa skola. I Attraktivare läraryrke och jämlik skola enlighet med vad regeringen tidigare aviserat har 300 miljoner kronor avsatts för 2015. Satsningen Utöver lärarlönereformen och fortbildnings- beräknas uppgå till 600 miljoner kronor fr.o.m. insatser föreslår regeringen ett flertal reformer 2016. för att komplettera de betydande satsningar som För att förbättra kommunernas förutsättaviserades i vårpropositionen. ningar att ta emot asylsökande barn föreslår Fler ska anställas i grundskolan så att lärare får regeringen en ökning av den ersättning som mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli kommunerna får för asylsökande barns skolgång mindre i lågstadiet. I enlighet med vad med 393 miljoner kronor för 2016. För 2017– regeringen aviserade i vårpropositionen avsätts 2019 beräknas 200–300 miljoner kronor årligen. ca 2 miljarder kronor för 2016 och motsvarande För att trygga den framtida kompetensförbelopp beräknas årligen fr.o.m. 2017 i detta sörjningen, och för att underlätta ungas etablesyfte. ring på arbetsmarknaden, behöver de gymnasiala Bristen på behöriga lärare och förskollärare är yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft stor och ökande. Det totala rekryteringsbehovet förbättras. Regeringen föreslår därför att medel av lärare beräknas uppgå till ca 70 000 heltids- avsätts för insatser bestående av bl.a. satsningar tjänster 2015–2019. Dessutom saknar var tredje på fortbildning av studie- och yrkesvägledare lärare i grund- och gymnasieskolan behörighet i och behörighetsgivande utbildning för yrkesde ämnen de undervisar i. Inom matematik, lärare. naturorienterande ämnen och teknik är bristen på lärare särskilt bekymmersam. Regeringen har därför infört en möjlighet till studiemedel med

PROP. 2015/16: 1

Ökad kvalitet i fritidshemmen 1.5 Investeringar i klimatomställning Bra fritidshem kan bidra till högre kunskaps- och energi resultat och jämlika livschanser för alla elever. En allt större andel barn deltar i fritidshemmets Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och regeringutbildning och tillbringar allt mer tid i fritids- ens högst prioriterade miljöfråga. Arbetet med hemmet. Personaltätheten på fritidshemmen har att begränsa klimatutsläppen ställer krav på olika minskat (se diagram 1.7). Denna verksamhet ska typer av lösningar samt på ett sammanhållet komplettera utbildningen i förskoleklass och globalt och nationellt politiskt arbete. grundskola och bl.a. stimulera elevernas Regeringen anser att Sverige ska vara en global utveckling och lärande. Mot denna bakgrund föregångare i klimatomställningen. Sverige ska föreslår regeringen att 250 miljoner kronor minska utsläppen i den takt som behövs för en avsätts 2016 för en satsning på i huvudsak högre globalt hållbar utveckling. Nyckeln till att personaltäthet, men även till viss del insatser för minska de globala klimatutsläppen är att rikare att på andra sätt höja kvaliteten i fritidshemmen. länder går före och sprider lösningar, samtidigt De kommande åren beräknas 500 miljoner som utvecklingsländer ges stöd i sin klimatomkronor per år. Behovet av fritidspedagoger är ställning och klimatanpassning. Det av riksdagen vidare stort. Mot den bakgrunden bör lärosätena antagna svenska etappmålet för klimat är att verka för att utbildningsutbudet av fritidspeda- klimatutsläppen ska minska med 40 procent till goger svarar mot samhällets efterfrågan. 2020 jämfört med 1990. Regeringens ambition är att i ökad utsträckning genom nationella insatser

Diagram 1.7 Personaltäthet i fritidshemmen 2000–2014

nå målet 2020. Sverige skärper den nationella klimatpolitiken och minskar utsläppen i den takt Antal elever per årsarbetare 25 som behövs för att bidra till en globalt hållbar utveckling som håller den globala temperaturök- 20 ningen så långt som möjligt under två grader. Under mandatperioden 2014–2018 ska utsläppen 15 av växthusgaser i Sverige tydligt minska. Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska 10 användas för att ställa om det svenska samhället och miljöskatternas styrande effekt ska öka. Väl 5 avvägda och väl utformade miljöskatter gör att miljökvalitetsmålen nås på ett kostnadseffektivt 0 sätt. Högre ambitioner och en ökad användning 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 av miljöskatter får också som konsekvens att miljöskatteintäkterna som andel av BNP ökar. Källa: Skolverket. Utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige Upprustning av skollokaler och utemiljö (se diagram 1.8). Sedan 1990 har utsläppen Regeringen implementerar en upprustning av minskat med ca 25 procent, enligt Naturvårdsskollokaler. I vårpropositionen beräknades verkets preliminära bedömning för 2014. 330 miljoner kronor per år 2016–2018 för detta Utsläppen minskar i de flesta av samhällets ändamål. sektorer. Sett över hela perioden har de största Utemiljön vid förskolor, skolor och fritidsutsläppsminskningarna skett hos hushållen och i hem bör erbjuda en variation av möjligheter till industrins förbränningsprocesser. fysisk aktivitet och avkoppling, men bör även kunna användas som del av det pedagogiska arbetet och undervisningen. Därför bedömer regeringen att det finns behov av att förbättra utemiljön för barn och anställda inom förskolor, grund- och gymnasieskolor och fritidshem. Regeringen föreslår en satsning på 500 miljoner kronor för 2016.

PROP. 2015/16: 1

Diagram 1.8 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990–2014

reformerna för klimatomställning, miljö och

energi till ca 3,2 miljarder kronor 2016 (se tabell Miljoner ton koldioxidekvivalenter

80 1.13).

70 Tabell 1.13 Klimat, miljö och energi

60 Miljoner kronor

50 2016 2017 2018 2019

40 Budgetpropositionen för 2016 (BP16)

30 Klimatfinansiering i utvecklingsländer 500 500 500 500 20 Solceller 225 390 390 390 10 Elbussar 50 100 100 100

0 Miljöbilar 94 188 217 235 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014* Klimatanpassning 110 110 110 110 Anm.: * Bedömningen för 2014 är preliminär. Källa: Naturvårdsverket. Innovativ miljöteknik 62 62 62 62

Övrigt 147 174 174 171 De inhemska utsläppen från konsumtion har

Totalt BP16 1 188 1 524 1 553 1 568

minskat. Samtidigt har utsläppen som sker i

2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15)

andra länder och som orsakas av vår svenska

konsumtion ökat avsevärt under de senaste Klimatinvesteringar 600 600 600

decennierna. Biologisk mångfald och

Att finansiera utsläppsminskningar och anskydd av natur 1 180 1 180 1 180 1 180

passning till ett förändrat klimat i utvecklings- Klimatanpassning 50 50 50 50

länder är också en viktig del i regeringens klimat- Övrigt 180 180 180 180

politik. Totalt VÅP15 2 010 2 010 2 010 1 410

Klimatförändringarna förväntas medföra

Totalt BP16 och VÅP15 3 198 3 534 3 563 2 978

lokala och regionala behov av offentliga och

privata investeringar i åtgärder för klimatanpass-

ning. Det svenska samhället behöver förberedas

Klimatet i fokus

för och anpassas till ett förändrat klimat.

Som en del i klimatomställningen måste År 2015 är ett mycket viktigt år för arbetet med användningen av fossila bränslen minska och klimatfrågan. I december ska företrädare för andelen förnybar energi öka. Regeringens målvärldens länder samlas i Paris och enas om ett sättning är att Sverige på sikt ska ha ett energinytt klimatavtal för perioden efter 2020. system som baseras på 100 procent förnybar Regeringen är pådrivande för att ett avtal nås energi. Samtidigt är det viktigt med tillgång till el som över tid kan begränsa den globala uppvärmtill konkurrenskraftiga priser. ningen så långt under två grader som möjligt. Många svenska företag ligger i framkant i För att åstadkomma detta krävs stärkta samarbetet med klimatsmarta lösningar och utvecklarbeten och insatser både nationellt och interingen av ny miljöteknik. Genom att ytterligare nationellt. Regeringen föreslår ett tillskott för stärka förutsättningarna för innovation, utveckl- 2016 på 500 miljoner kronor för klimatfinaning och export inom dessa områden tar vi vara på siering i utvecklingsländer. I satsningen ingår de tillväxtmöjligheter som det moderna och bl.a. medel till den gröna klimatfonden (GCF) hållbara erbjuder, samtidigt som det banar väg vilket gör Sverige till fondens största givare per för fler jobb i framtiden. capita och sjätte största i absoluta tal. Regeringen föreslår mot denna bakgrund Sverige avser att stärka arbetet för att öka reformer för att möta klimatutmaningarna, öka utvecklingsländernas tillgång till förnybar energi andelen förnybar energi och stimulera utveckoch förnybart producerad elektricitet för en lingen av innovativ miljöteknik. Det handlar om långsiktigt hållbar utveckling. Regeringen föresatsningar på klimatfinansiering i utvecklingsslår därför ett kapitaltillskott på 400 miljoner länder och höjda miljöskatter. Tillsammans med kronor till det statliga bolaget Swedfund. de satsningar som aviserades i 2015 års ekono- Regeringen anser att Swedfund ska främja miska vårproposition uppgår de föreslagna investeringar i hållbara miljö- och klimat-

PROP. 2015/16: 1

lösningar som leder till en omställning till förny- 2015 (2015/16:2) ett tillskott för 2015 på bar energi. 132 miljoner kronor, och i denna proposition Ytterligare ett sätt att bidra till ökade klimat- 94 miljoner kronor för 2016. Anslaget för investeringar i andra länder är att fortsätta Supermiljöbilspremien uppgår med dessa utveckla de möjligheter till klimatinvesteringar ökningar till 347 miljoner kronor 2015 och som ges i Kyotoprotokollet. Sverige har goda 309 miljoner kronor 2016. Samtidigt förändras erfarenheter av investeringar i sådana meka- nuvarande regelverk så att rena elbilar fortfarnismer och regeringen föreslår att det relevanta ande får 40 000 kronor i premie medan premien anslaget förstärks med 50 miljoner kronor per år för laddhybrider blir 20 000 kronor. För 2016 2016–2019. avser regeringen även att införa en premie för Efter förslag i propositionen Vårändrings- elbussar. För detta ändamål föreslås 50 miljoner budget för 2015 infördes ett nytt klimatinveste- kronor avsättas 2016 och 100 miljoner kronor ringsstöd för att intensifiera det lokala arbetet beräknas per år 2017–2019. Vidare aviserar med klimatinvesteringar. Som aviserades i regeringen i denna proposition en förlängning av vårpropositionen kommer nästan 2 miljarder den tidsbegränsade nedsättningen av förmånskronor att avsättas 2015–2018 för stöd till de värdet för vissa miljöbilar t.o.m. 2019. investeringar som ger störst effekt på utsläppen Det är angeläget att öka och över tid upprättav växthusgaser. Regeringen har även gett hålla omställningstrycket i samhället. I trans- Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett portsektorn innebär det en omställning från klimatpolitiskt ramverk med tydliga mål och fossila bränslen till alternativ som bidrar till struktur för klimatpolitiken. minskade utsläpp av växthusgaser. Nödvändiga investeringar i jobb och skola behöver också finansieras. Regeringen föreslår därför att Klimatanpassning energiskatten på bensin och dieselbränsle höjs. Dessutom har regeringen tillsatt en utredning Det statliga ansvaret för klimatanpassning som ska lämna förslag på hur ett s.k. bonus– handlar främst om kunskapsuppbyggnad och malus-system för nya lätta fordon kan utformas samordning. Regeringen föreslår därför att nuva- (dir. 2015:59), med ambitionen att det träder i rande anslag för klimatanpassning ökas så att kraft den 1 januari 2017, där miljöanpassade pågående samordningsåtgärder kan fortsätta att fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid utvecklas vid berörda myndigheter. Regeringen premieras vid inköpstillfället genom en bonus föreslår även en ökning på 50 miljoner kronor medan fordon med relativt höga utsläpp av årligen av det statliga anslaget för förebyggande koldioxid belastas med högre skatt. Ett bonus– av jordskred och andra naturolyckor 2016–2019. malus-system kan komplettera de mer generellt Regeringen föreslår en satsning om 110 miljoner verkande drivmedelsskatterna och bidra till att kronor årligen på klimatanpassning 2016–2019. minska transportsektorns oljeberoende och Tillsammans med aviseringen i vårpropositionen klimatpåverkan. uppgår satsningen till 160 miljoner kronor per år I syfte att värna järnvägens konkurrenskraft 2016–2019. på godssidan har Trafikverket fått i uppdrag att se över de EU-rättsliga förutsättningarna för att ekonomiskt underlätta för järnvägsföretagen. Utsläppen från transportssektorn ska minska Regeringen föreslår redan nu att 75 miljoner kronor per år 2016–2019 avsätts för ändamålet Minskade utsläpp från transportsektorn är en (se avsnitt 1.3). betydande komponent för att Sverige ska nå sina långsiktiga mål för utsläppsminskning. En fossilfri fordonsflotta är en prioriterad fråga för Mer förnybar energi regeringen. Den befintliga supermiljöbilspremien för personbilar har bidragit till den Energipolitiken är en fundamental del av kraftiga ökningen av försäljningen av elbilar och byggandet av ett hållbart samhälle. Samtidigt är laddhybrider. Försäljningen för 2015 har varit det viktigt för bl.a. företagen att det finns god högre än prognostiserat och regeringen föreslår och tillförlitlig tillgång på el till konkurrenskrafdärför i propositionen Höständringsbudget för tiga priser. Regeringen anser att energisystemet

PROP. 2015/16: 1

på sikt ska bygga på 100 procent förnybar energi. missionen ta del av och analysera tillgängliga Regeringen aviserade i vårpropositionen att bedömningar av hur det framtida behovet av 150 miljoner kronor per år 2016–2019 skulle energi kan mötas. Kommissionen ska också avsättas för att stärka utvecklingen och identifiera vilka förändringar i regelverken som etableringen av solceller. Regeringen föreslår nu kan komma att krävas för en samhällsekonoatt ytterligare 75 miljoner kronor avsätts 2016. miskt effektiv utveckling av energisystemet. För 2017–2019 beräknas ytterligare 240 miljoner Regeringen anser att Sverige på sikt ska ha ett kronor per år jämfört med vårpropositionen. För energisystem med 100 procent förnybar el. att bidra till att öka enskilda kunders möjlighet att lagra sin egenproducerade el avsätter regeringen medel för bidrag till anläggningar för Andra miljöskatteförändringar energilagring i hushåll. Satsningen omfattar 25 miljoner kronor 2016 och 50 miljoner kronor Regeringen genomför förslaget om ett slopande per år 2017–2019. För att fortsatt främja av nedsättningarna av koldioxidskatten för utbyggnaden av vindkraft föreslår regeringen en uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer ytterligare satsning på vindkraft genom utanför EU:s system för handel med utsläppssamordnings- och informationsinsatser om rätter. Detta föreslås dock ske stegvis. Förslaget 15 miljoner kronor 2016. För 2017–2019 bedöms minska användningen av fossila bränslen beräknas 15 miljoner kronor per år. och utsläppen från de berörda verksamheterna, Regeringen har föreslagit en ambitionshöjning samtidigt som principen om att förorenaren ska i elcertifikatssystemet, motsvarande 5 TWh ny betala för miljöpåverkan i större utsträckning förnybar el. Ambitionshöjningen förutsätter att uppfylls. Förslaget innebär även att skattesystedet finns en överenskommelse mellan Sverige met blir tydligare och mer överblickbart. och Norge för att den ska kunna genomföras samt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag gällande begränsning av Stöd till innovativ miljöteknik undantag från gällande skatteplikt för vindkraftsel och annan förnybar elproduktion som inte Sverige ligger i framkant när det gäller utveckling levereras yrkesmässigt. Förslaget innebär även en av nya produkter och tjänster inom miljöteknik utvidgning av undantaget så att det omfattar och grön innovation. För att svenska miljötekvissa aktörer som tidigare varit utestängda från nikföretag även fortsättningsvis ska vara globalt skattefriheten eftersom de säljer el. Regeringen konkurrenskraftiga är det betydelsefullt att återkommer därför i denna proposition till dessa ytterligare förbättra förutsättningarna för delar. Regeringen avser även att se över innovation, utveckling och export. Regeringen förutsättningarna att stimulera solenergi skatte- föreslår därför en satsning på miljö- och klimatmässigt, i synnerhet el producerad från solceller. teknik om totalt 62 miljoner kronor per år 2016– Smarta elnät behövs för att göra det lättare för 2019. Medlen kommer bl.a. att användas för att kunderna att styra sin elförbrukning mot en mer utveckla fler testnings- och verifieringsenergi- och kostnadseffektiv användning och möjligheter inom miljöteknikområdet i syfte att t.ex. minska belastningstopparna. Regeringen stärka företagens innovationskraft och bredda avser därför att inrätta ett nationellt forum för vägen för fler jobb i framtiden. smarta elnät och föreslår att medel avsätts för detta ändamål 2016–2019. Regeringen föreslår även en satsning på Energimyndighetens arbete Miljökvalitetsmålen ska nås med bl.a. främjande av förnybar energi. Investeringar i energisystemet är ofta långsik- Regeringen vill stärka genomförandet av miljötiga till sin natur och har långa ledtider. Mot politiken och under mandatperioden ta avgödenna bakgrund har regeringen tillsatt en parla- rande steg för att nå miljökvalitetsmålen och mentarisk energikommission med syfte att generationsmålet. Förutom att nå klimatmålet lämna underlag till en bred politisk överens- ska arbetet för en giftfri miljö, biologisk kommelse om den långsiktiga energipolitiken, mångfald samt bättre havs- och vattenmiljö med särskilt fokus på förhållandena för elför- prioriteras. Regeringen har därför förstärkt de sörjningen (dir. 2015:25). I arbetet ska kom- anslag som är viktigast för att uppnå dessa

PROP. 2015/16: 1

prioriteringar. Regeringen gör en stor satsning 1.6 Reformer för ökad välfärd och för att skydda värdefull natur, förbättrar skötsel trygghet av skyddade områden och ger fler människor möjlighet att ta del av friluftslivet. Även fler Sverige ska vara ett land präglat av jämställdhet, marina reservat ska inrättas. Arbetet med att fasa jämlikhet, rättvisa och gemensamt ansvarstaut farliga ämnen och mikroplaster förstärks. Som gande. Ett land där alla bidrar. Jämlikhet ställs ett led i att genomföra EU:s strategi för jobb och ibland mot tillväxt. De nordiska länderna har tillväxt kommer regeringen att fortsätta arbetet dock visat att det inte behöver finnas ett sådant med att kartlägga icke skatterelaterade potenti- motsatsförhållande (se fördjupningsrutan Den ellt miljöskadliga subventioner i syfte att minska nordiska modellen). miljöbelastningen. Efter ett helt arbetsliv ska ingen behöva känna oro inför sin ålderdom. Regeringen avser att ta ytterligare steg för att förbättra levnadsvillkoren Den nya hållbara utvecklingsagendan för Sveriges pensionärer och öka tryggheten i alla livets skeden. Den nya hållbara utvecklingsagendan innefattar Gemensamt finansierade välfärdstjänster, 17 globala utvecklingsmål. Här förenas för första såsom barnomsorg, utbildning, hälso- och gången ansvaret för klimatet med en social och sjukvård samt äldreomsorg, är en central del i ekonomisk utveckling. Som en del i att uppfylla den svenska välfärdsmodellen. Välfärden bidrar Sveriges åtagande i den nya hållbara utvecklings- också till att öka antalet arbetade timmar, bl.a. agendan och i linje med politiken för global genom att möjliggöra för såväl kvinnor som män utveckling gör regeringen en särskild satsning att arbeta heltid. Allt för många, främst kvinnor, som syftar till att engagera och informera har gått ned i arbetstid eller helt slutat arbeta för aktörer i det civila samhället i genomförandet att ta hand om någon närstående. Välfärdstjänstoch föreslår att 36 miljoner kronor avsätts för erna ska komma medborgarna till del, oavsett detta ändamål. bakgrund och betalningsförmåga. 6 Folkhälsan i Sverige är god, men ojämnt fördelad. För att sluta de påverkbara hälso- Konsumtionen ska bli mer hållbar klyftorna, och för att svensk hälso- och sjukvård även fortsättningsvis ska vara i världsklass, krävs Konsumtionen står för en allt större del av vår fortsatta investeringar. Regeringen föreslår klimat- och miljöpåverkan. Samtidigt ser vi ett därför ett flertal reformer, som bl.a. tar sikte på växande intresse för att konsumera hållbart. För att förbättra kvinnors hälsa. att underlätta för fler konsumenter att agera De allmänna socialförsäkringarna är en central hållbart har regeringen inlett arbetet med en del i den svenska välfärdsmodellen och har under strategi för hållbar konsumtion. Regeringen lång tid framgångsrikt bidragit till att motverka avsätter 3 miljoner kronor årligen 2016–2019 ekonomisk utsatthet. De har också bidragit till inom ramen för Konsumentverkets arbete för att en rättvisare fördelning av de ekonomiska resurjobba med strategin för hållbar konsumtion. serna och medverkat till både social samman- Strategin ska fokusera på de sektorer som står hållning och god ekonomisk tillväxt. För för en stor del av de totala utsläppen såsom regeringen är det centralt att fortsatt värna starka transport, livsmedel och boende. Som i ett led i offentliga trygghetssystem. Samtidigt förutsätter att främja en fri och rättvis handel avser socialförsäkringssystemens långsiktiga legitimiregeringen att pröva frågan om Sverige ska bli en tet tydliga krav och en effektiv kontroll. Fair Trade Nation likt exempelvis Wales och Den ekonomiska politiken ska användas för Skottland. Därvid ska regeringen undersöka att öka den ekonomiska jämlikheten. De ökande vilka kriterier som kan vara lämpliga för detta. inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som inte arbetar har lett till en succesiv ökning av den relativa fattigdomen. En individs möjligheter påverkas inte bara av hur höga en individs inkomster är i absoluta termer, utan 6 I tabell 1.2 redovisas 6 miljoner kronor av de 36 miljoner kronorna även i relation till andras. under rubriken Stöd till ideella organisationer.

PROP. 2015/16: 1

Det stora utbudet på dagens lånemarknad i äldre förstärks så att pensionärer inte beskattas kombination med en allt mer aggressiv mark- högre än löntagare yngre än 65 år vid inkomster nadsföring från långivare leder till ökad risk för upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda överskuldsättning. Mot denna bakgrund, och grundavdraget förstärks även för dem med med hänsyn till att antalet ansökningar om betal- pensioner upp till 240 000 kronor per år. Under ningsförelägganden stiger, arbetar regeringen kommande år avser regeringen att ta ytterligare med en strategi som syftar till att motverka steg för att minska skatteskillnaderna. För en överskuldsättningen. garantipensionär innebär förslaget att skatten Med växande klyftor minskar de gemen- sänks med upp till ca 170 kronor per månad. För samma beröringspunkterna i samhället. Segre- en genomsnittlig inkomstpensionär sänks gation och splittring gör det svårare att gemen- skatten med ca 80 kronor per månad. Den samt ta sig an de framtidsutmaningar Sverige höjning av bostadstillägget till pensionärer som ställs inför. föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för Tillgänglig kultur och ett starkt civilt samhälle 2015 har också förbättrat den ekonomiska är viktiga i ett modernt samhälle och bidrar till standarden för pensionärer med små att skapa en ökad samhörighet mellan männi- ekonomiska marginaler. skor. Många äldre har ett omfattande behov av hälso- och sjukvård. Detta gäller i synnerhet bland personer över 85 år. För dessa kan En trygg ålderdom kostnaderna för upprepade besök i vården bli kännbara trots högkostnadsskyddet. För att Våra äldre ska kunna leva ett gott och aktivt liv förbättra hälsan hos äldre avser regeringen efter arbetslivet. Den orättvisa skillnaden mellan föreslå att personer som är 85 år och äldre inte beskattningen av arbetsinkomster och pension ska behöva betala sådana vårdavgifter som avser bör därför avskaffas. Tillsammans med de öppen hälso- och sjukvård och som ingår i det tillskott som aviserades i 2015 års ekonomiska nationella högkostnadsskyddet. Förslaget avses vårproposition föreslår regeringen reformer på träda i kraft i januari 2017. ca 4,4 miljarder kronor 2016 (se tabell 1.14). För att öka tryggheten för äldre har regeringen tidigare föreslagit en satsning på ökad Tabell 1.14 En trygg ålderdom bemanning inom äldreomsorgen. För ändamålet Miljoner kronor avsätts 1 miljard kronor 2015 och 2 miljarder kronor årligen 2016–2018. En utökad beman- 2016 2017 2018 2019 Budgetpropositionen för 2016 (BP16) ning kan skapa utrymme för personalen att Sänkt skatt för tillbringa mer tid med den enskilde, samt ge pensionärer 1 868 1 868 1 868 1 868 större möjligheter för personalen att bidra till att Avgiftsfri öppenvård gemensamt utveckla verksamheten. Satsningen 85+ 200 200 200 förväntas förbättra arbetsmiljön och därigenom Kunskapssatsning öka attraktionskraften för yrken inom äldreinom omsorgen 200 omsorgen. Regeringen avser att ge Arbetsmiljöverket ett uppdrag om tillsyn av arbetsmiljön

Total BP16 2 068 2 068 2 068 2 068

2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) inom äldreomsorgen vad gäller stress samt Mer personal inom möjligheter till inflytande och delaktighet inom äldreomsorgen 2 000 2 000 2 000 ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Höjt bostadstillägg för Vidare föreslår regeringen att 200 miljoner pensionärer 400 400 400 400 kronor avsätts under 2016 för att möjliggöra Totalt VÅP15 2 400 2 400 2 400 400 stöd till kommunerna för att fortsätta att Utgiftsminskningar utveckla kompetenssatsningar riktade till perso- Höjt tak högkostnads- nal inom äldre- och funktionshinderomsorgen. skydd äldreomsorg -74 -148 -148 -148 Inom dessa insatser ska ett jämställdhets- Totalt BP16 och VÅP15 4 394 4 316 4 316 2 320 perspektiv integreras. För att underlätta för äldre på bostadsmarknaden föreslår regeringen även att ett investe- I ett första steg föreslår regeringen i denna ringsstöd införs för ny- och ombyggnation av proposition att det förhöjda grundavdraget för

PROP. 2015/16: 1

bostäder med hyresrätt för äldre, samt mindre kvaliteten i hälso- och sjukvården, förbättra anpassningar av gemensamma utrymmen i det förutsättningarna för rätt användning av befintliga bostadsbeståndet (se avsnitt 1.3). professionernas kompetens och påverka landstingens kompetensförsörjning i positiv riktning föreslår regeringen att en professionsmiljard Jämlik, jämställd och tillgänglig hälso- och införs fr.o.m. 2016. sjukvård Hälso- och sjukvården möter stora utmaningar bl.a. i form av demografi, digitalisering Folkhälsan i Sverige är god och utvecklas positivt och kompetensförsörjning. För att stärka hälsoför befolkningen som helhet. Medellivslängden och sjukvården i bred bemärkelse föreslås att fortsätter att öka och den sjukdomsrelaterade landstingen tillförs ytterligare 1 miljard kronor dödligheten inom flera viktiga sjukdomsgrupper 2016. Från och med 2017 tillförs 500 miljoner minskar. Hälso- och sjukvården bidrar till denna kronor per år via det generella statsbidraget. utveckling. Svensk hälso- och sjukvård är effek- Det är angeläget att uppnå en mer jämställd tiv och presterar goda resultat, vilket bl.a. inter- hälso- och sjukvård. Alla, oavsett kön eller nationella jämförelser visar. Hälsan är dock könsidentitet, ska utifrån sina behov behandlas ojämnt fördelad. Regeringen bedömer att det likvärdigt när det gäller resurser och insatser. finns ett fortsatt behov av satsningar inom hälso- Kvinnor med endast grundskoleutbildning har i och sjukvården. Tillsammans med de tillskott flera avseenden haft den minst gynnsamma som aviserades i vårpropositionen föreslår hälsoutvecklingen. Regeringen prioriterar satsregeringen satsningar på totalt ca 3,3 miljarder ningar på kvinnors hälsa. I vårpropositionen kronor 2016 (se tabell 1.15). Detta finansieras aviserade regeringen en satsning på förlossningsdelvis genom ett avskaffande av samordnings- vården och kvinnors hälsa om 400 miljoner och tillgänglighetsmiljarden. kronor per år 2016–2019. Regeringen föreslår en ytterligare förstärkning på området genom en Tabell 1.15 Hälso- och sjukvård riktad primärvårdssatsning med fokus på Miljoner kronor kvinnors hälsa. Satsningen uppgår till 130 miljoner kronor per år 2016–2019. 2016 2017 2018 2019 Budgetpropositionen för 2016 (BP16) Mammografi är ett effektivt sätt att tidigt Professionsmiljard 1 000 1 000 1 000 1 000 upptäcka bröstcancer. Täckningsgraden behöver dock öka, i synnerhet i socioekonomiskt svaga Förstärkning av sjukvården 1 000 500 500 500 grupper. Regeringen avser därför föreslå att Kvinnors hälsa 130 130 130 130 mammografi regelbundet ska erbjudas kostnadsfritt till kvinnor mellan 40 och 74 år fr.o.m. Mammografi 100 207 207 207 juli 2016. Psykisk ohälsa 280 280 280 280 Den psykiska ohälsan är en stor utmaning. Tandvård för unga Insatser mot psykisk ohälsa bidrar till högre vuxna 233 463 463 livskvalitet samtidigt som de kan minska sjuk- Läkemedel för barn 343 409 409 409 skrivningarna. För att möta den ökande ohälsan Övrigt 5 29 29 29 bland barn och unga vuxna t.o.m. 30 år föreslår regeringen att satsningen inom området psykisk

Totalt BP16 2858 2 788 3 018 3 018

2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15 ) ohälsa förstärks med 280 miljoner kronor per år Förlossningsvård 400 400 400 400 2016–2019. Medlen ska användas dels för att Totalt VÅP15 400 400 400 400 förstärka ungdomsmottagningarnas arbete, dels för att stimulera nya initiativ.

Utgiftsminskningar

Den kostnadsfria tandvården för barn och Avskaffa samordningsunga upp till 19 år har framgångsrikt bidragit till och tillgänglighetsmiljarden -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 bättre tandhälsa. För att ytterligare förbättra tandhälsan vill regeringen att även unga vuxna

Totalt BP16 och VÅP15 2 258 2 188 2 418 2 418

ska erbjudas kostnadsfri tandvård. Tandvård ska därför erbjudas kostnadsfritt för unga upp t.o.m. En viktig faktor för att svensk hälso- och det år en person fyller 21 år fr.o.m. 2017. Från sjukvård även fortsättningsvis ska vara i världsoch med 2018 höjs åldersgränsen t.o.m. det år en klass är kompetensförsörjningen. För att höja

PROP. 2015/16: 1

person fyller 23 år. Regeringen avser att följa arbetslivsinriktad rehabilitering, förlorat sin utvecklingen på området noggrant för att säker- sjukpenning och i stället hänvisats till Arbetsställa att förslaget inte ger upphov till oskäliga förmedlingen. Den bortre tidsgränsen främjar kostnadsökningar. inte rehabiliteringsprocessen och garanterar inte Den goda hälsan och den positiva utveck- heller att de försäkrade får rätt hjälp. Mot denna lingen är inte jämt fördelad. Som regeringen bakgrund föreslår regeringen att den bortre aviserade i vårpropositionen föreslås därför att tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas fr.o.m. barn och unga under 18 år ska erhålla läkemedel den 1 februari 2016. och andra förmånsberättigade varor inom läke- Sjukpenningtalet, dvs. antalet ersatta dagar medelsförmånerna kostnadsfritt fr.o.m. januari med sjuk- och rehabiliteringspenning per år per 2016. Reformen syftar till att barn och unga inte försäkrad i åldern 16–64 år, hade minskat i flera ska behöva avstå läkemedelsbehandling av eko- år innan utförsäkringarna inleddes vid årsskiftet nomiska skäl. 2009/10 (se diagram 1.9). Sedan 2010 har dock För att värna unga kvinnors rätt till sexualitet sjukpenningtalet ökat och prognosen pekar på utan oönskade graviditeter föreslår regeringen en fortsatt uppgång. Sjukpenningtalet, har stigit att preventivmedel inom läkemedelsförmånerna från 6,0 till 10,0 dagar per år mellan december fr.o.m. 2017 ska erbjudas kostnadsfritt till 2010 och juni 2015. Ökningen har skett inom personer under 21 år. alla sektorer och yrkesgrupper, men har varit Regeringen föreslår även fria vårdavgifter för mest påtaglig för kvinnor. personer som är 85 år och äldre fr.o.m. 2017 (se avsnittet En trygg ålderdom). Vidare föreslår

Diagram 1.9 Sjukpenningtalet 1994–2019

regeringen att Socialstyrelsen tillförs extra medel Dagar per försäkrad 16–64 år, exklusive personer med hel sjuk- och aktivitetsersättning. Prognos december 2015–december 2019. för att förstärka myndighetens arbete med 25 validering av hälso- och sjukvårdspersonal (se Kvinnor avsnitt 1.7). Män 20 Samtliga Prognos

Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas

15 Människor ska känna trygghet i livets alla skeden 10 och samtidigt ta ansvar för sin egen försörjning efter bästa förmåga. Regeringen har därför initie- 5 rat en rad förbättringar inom socialförsäkringssystemen. 0 Arbetslöshetsförsäkringen har en viktig roll 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Anm.: Decembervärden. för att underlätta omställningen för de som Källor: Försäkringskassan och egna beräkningar. förlorat sitt arbete. Den 7 september i år höjdes taket för den inkomstrelaterade ersättningen i Den stigande sjukfrånvaron är ett stort problem, arbetslöshetsförsäkringen så att den som tjänar för både individen och samhällsekonomin. upp till 25 000 kronor i månaden får 80 procent Försäkringskassan spelar en central roll i att av sin lön de första 100 ersättningsdagarna. Den minska sjukfrånvaron. För att bidra till att högsta dagpenningen uppgår därmed till människor snabbare kommer tillbaka till arbete 910 kronor dag 1–100 och till 760 kronor och möjliggöra en förstärkt handläggning av därefter. Även grundbeloppet höjdes, från sjukförsäkringsärenden, föreslår regeringen att 320 kronor per dag till 365 kronor. Försäkringskassans förvaltningsanslag ökas med Ersättningen från sjukförsäkringen ska ge 128 miljoner kronor 2015 och med 250 miljoner trygghet och lämnas under den tid det tar att kronor per år fr.o.m. 2016. Förslagen läggs i återfå arbetsförmågan. Införandet av en tids- propositionen höständringsbudget för 2015 gräns för hur länge sjukpenning kan lämnas respektive i denna proposition. innebär en avvikelse från denna grundprincip. Regeringen avser att se över möjligheterna för Konsekvensen har blivit att kvinnor och män långtidssjuka att prova arbete eller studera en tid som ännu inte återfått sin arbetsförmåga, eller med bibehållen sjukersättning. Rehabiliteringssom inte är medicinskt redo för att medverka i garantin som infördes av den förra regeringen

PROP. 2015/16: 1

har i utvärderingar visat sig endast i mycket Ensamstående föräldrar, i synnerhet kvinnor, begränsad utsträckning bidra till minskad sjuk- har oftare en svagare ekonomi än föräldrar som frånvaro. Regeringen ser därför över rehabilite- är sammanboende. Regeringen har därför höjt ringsgarantins utformning. underhållsstödet. Detta bidrar också till att minska flickor och pojkars ekonomiska utsatthet. För att ytterligare förbättra situationen för Trygghet och möjligheter för barn och föräldrar föräldrar med svag ekonomi föreslår regeringen även att föräldrapenning på grundnivå höjs från Kvinnor tar ofta ett större ansvar för vård av 225 till 250 kronor per dag. Reformerna innebär anhöriga och omvårdnad av barn. Många sammantaget att den ekonomiska ojämställdkvinnor går ned i arbetstid för att göra detta. Det heten minskar. Bostadsbidraget och underhållsär inte hållbart. Ingen ska behöva gå ned i stödet är inte tillräckligt anpassade till de förändarbetstid för att välfärden inte håller tillräckligt rade boendemönster och olika familjekonstelgod kvalitet. Regeringen satsar därför resurser lationer som förekommer i dag. Regeringen för att stimulera tillgängligheten till barnomsorg anser mot den bakgrunden att det är angeläget på obekväm arbetstid. Från och med 2016 att ytterligare analysera frågan och överväga uppgår dessa medel till 80 miljoner kronor per år behov av lämpliga åtgärder. i och med den satsning som aviserades i Samhället har ett extra stort ansvar för flickor vårpropositionen. och pojkar som far illa. För de anställda inom En jämnare fördelning av det obetalda hem- socialtjänsten handlar arbetet många gånger om och omsorgsarbetet är avgörande om målet om att göra kvalificerade bedömningar och fatta ekonomisk jämställdhet ska nås. Att män är svåra, och för flickor och pojkar och deras föräldralediga kortare än kvinnor bidrar till att föräldrar, mycket ingripande beslut. Det kräver lägga grunden för den ojämna arbets- goda förutsättningar. Samtidigt rapporteras om fördelningen i hemmet och får direkta effekter svårigheter att rekrytera och behålla erfaren på kvinnors inkomster och möjligheter till personal, om tidsbrist och stress i arbetet. Det är utveckling i arbetet. Regeringen har därför angeläget att vända utvecklingen och förbättra lämnat förslag till riksdagen om att införa en förutsättningarna för att göra ett bra arbete. tredje reserverad månad i föräldrapenningen för Regeringen föreslår därför en satsning om vardera föräldern. Målet är ett helt jämställt uttag 250 miljoner kronor per år 2016–2019 för att av försäkringen. Nästa steg är att tillsätta en förbättra förutsättningarna för socialtjänstens utredning som ser över föräldraförsäkringen i arbete med barnärenden. Medlen ska i huvudsak syfte att nå målet. En proposition kommer att gå till att stärka bemanningen, samt till avlämnas senare under mandatperioden. satsningar på kompetens och kvalitet. Regeringen har vidare gett Försäkringskassan i Alla barn ska ha möjlighet till bra aktiviteter uppdrag att verka för en jämställd användning av på sommarlovet. Därför föreslår regeringen att föräldrapenning. 200 miljoner kronor per år 2016–2019 avsätts för Jämställdhetsbonusen har inte haft någon ett statligt sommarlovsstöd. Stödet betalas ut till mätbar effekt på fördelningen av föräldrapen- kommuner som satsar på att utveckla kostnadsningen. Därför vill regeringen avskaffa bonusen. fria sommarlovsaktiviteter. Regeringen vill vidare se över föräldraför- Regeringen föreslår också att den fritidspeng säkringen i sin helhet. Regeringen vill se en som den förra regeringen införde avskaffas och föräldraförsäkring som bidrar till ett jämställt att de medel som avsatts för detta ändamål i föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn. stället används för att höja barndelen i riks- Föräldraförsäkringen ska vara bättre anpassad till normen för försörjningsstödet. Utöver detta en modern arbetsmarknad och de krav den föreslår regeringen att ytterligare 100 miljoner ställer samt till ett modernt familjeliv. kronor per år avsätts fr.o.m. 2016 för att höja Föräldraförsäkringen ska också utformas så att barndelen i riksnormen. Tillsammans med den fungerar väl oavsett familjekonstellation och satsningar på musik- och kulturskolan, på regeringen vill därför att den kommande idrottsföreningarnas verksamhet samt förutredningen ska undersöka möjligheterna att bättringar av arbetslöshetsförsäkringen, slopad underlätta för stjärnfamiljer att använda bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, höjningen av föräldraförsäkringen. underhållsstödet och grundnivån i föräldra-

PROP. 2015/16: 1

penningen ger detta förbättrade förutsättningar och 2018. Tillsammans med en föreslagen för barn i ekonomiskt utsatta familjer. satsning under 2016–2019 för att stärka mindre biografer i glesbygd och på mindre orter (se avsnitt 1.3) beräknas filmstödet ökas med totalt Stärkt arbete mot diskriminering 235 miljoner kronor 2017 och 2018. Som finansiering föreslås att mervärdesskatten på tillträde En grundläggande utgångspunkt för regeringens till biografföreställningar höjs från 6 till politik är principen om människors lika värde. 25 procent. Vidare förväntas biografavgiften på Alla ska, oavsett kön, sexuell läggning, köns- tio procent av bruttobiljettintäkten upphöra. identitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder eller religion, respekteras för den hen är och åtnjuta samhällets Det civila samhället fyller en viktig funktion skydd för detta. För att öka förutsättningarna för att fler Det civila samhället är en viktig del i ett modernt individer som utsätts eller riskerar att utsättas samhälle och bidrar till sammanhållning och för diskriminering får sina rättigheter tillvara- gemenskap. Idrottsrörelsen engagerar många, tagna avser regeringen att stärka arbetet mot bidrar till demokratisk skolning, och främjar diskriminering på nationell, regional och lokal även en god folkhälsa. I propositionen Vårnivå genom ökade resurser till Diskriminerings- ändringsbudget för 2015 föreslog regeringen en ombudsmannen (DO) samt till lokala verksam- satsning på idrotten för att nyanlända ska ges heter mot diskriminering, s.k. antidiskrimine- goda förutsättningar att bli delaktiga i det ringsbyråer. svenska samhället. För att ytterligare stödja en stark och självständig idrottsrörelse föreslår regeringen att det Ökad tillgänglighet och delaktighet i kulturlivet statliga stödet till idrotten höjs med 133 miljoner kronor 2016 utöver den tidigare aviserade Regeringens kulturpolitiska ambition är att öka satsningen på 64 miljoner kronor. Satsningen tillgängligheten och delaktigheten i kulturlivet beräknas sedan successivt byggas ut för att 2018 och skapa förutsättningar som bidrar till en uppgå till 163 miljoner kronor. Sammantaget större samhörighet människor emellan. beräknas därmed regeringens satsningar på idrott För att göra kunskap och kulturupplevelser i vårpropositionen och i denna proposition tillgängligt för fler föreslår regeringen att fri uppgå till 227 miljoner kronor per år fr.o.m. entré till vissa statliga museer införs fr.o.m. 2016. 2018. Satsningen syftar till att ge fler barn och Regeringen anser även att tillgången till kultur ungdomar möjlighet att delta i idrottsför barn och unga bör förbättras och avsätter föreningarnas verksamhet, bl.a. genom att 100 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016 för att avgifterna hålls på en låg nivå. främja låga taxor i den kommunala musik- och För att göra naturen och friluftslivet tillgängkulturskolan. Vidare har en särskild utredare fått ligt för fler, och för att främja mångfald och i uppdrag att ta fram förslag till en nationell integration, föreslår regeringen dessutom en strategi för den kommunala musik- och kultur- ökning av det statliga bidraget till friluftsorganiskolan (dir. 2015:46). sationer. Vidare föreslås fortsatta satsningar på Regeringen avser att göra om den statliga studieförbunden respektive verksamhet med filmpolitiken. Filmavtalet mellan staten och flyktingguider och familjekontakter som syftar filmbranschen kommer inte att förnyas när den till att stärka etableringen av nyanlända (se vidare nuvarande avtalsperioden löper ut. Staten avsnitt 1.7). För att upprätthålla det viktiga kommer i stället att fr.o.m. 2017 ta ett helhets- arbete som handikapporganisationerna bedriver ansvar för filmpolitiken. Med ett statligt helhets- föreslår regeringen även en ökning av det statliga ansvar för den nationella filmpolitiken förbättras bidraget för detta syfte. förutsättningarna för regeringen att utforma en För att stärka hbtq-personers ställning i filmpolitik som stärker produktion, distribution samhället avser regeringen att förstärka statsoch visning av värdefull svensk film. Regeringen bidraget till organisationer för homosexuella, beräknar därför att det statliga stödet till svensk bisexuella, transsexuella eller personer med film höjs med 210 miljoner kronor per år 2017 könsöverskridande identitet eller uttryck.

PROP. 2015/16: 1

Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund skapar gemenskap, stärker demokratin och bedriver viktig social verksamhet. Skatteverket har, med utgångspunkt i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, bedömt att ideella föreningar och trossamfund som bedriver mer omfattande secondhandverksamhet är skattskyldiga för den verksamheten. För att deras ideella verksamheter inte ska drabbas av en försämrad ekonomisk situation till följd av ändrad rättspraxis föreslår regeringen att ideell secondhandförsäljning inte ska beskattas. Detta bidrar till en cirkulär ekonomi. Mäns våld mot kvinnor är ett av de yttersta uttrycken för ojämställdheten mellan kvinnor och män. Detta våld ska upphöra. Att förebygga och motverka våld och andra övergrepp mot kvinnor är högt prioriterat av regeringen. I det ligger också att utmana föreställningar om män och manlighet och engagera fler män i jämställdhetsarbetet. Regeringen har satt upp tydliga mål om att uppklaringen av våldtäkter ska öka och att andelen personer i befolkningen som blir offer för våld i nära relationer ska minska. Ett viktigt arbete med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn görs av de ideella kvinnojourerna. I vårpropositionen aviserade regeringen därför en satsning på de ideella kvinno- och tjejjourerna. Satsningen som påbörjades 2015, uppgår fr.o.m. 2016 till 100 miljoner kronor per år. Regeringen avser också att fortsätta stödja de organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella och transpersoner som utsatts för våld i en nära relation.

PROP. 2015/16: 1

Den nordiska modellen Diagram 1.10 Totala och aktiva offentliga utgifter som

andel av BNP

Aktiva offentliga utgifter (procent av BNP) Den nordiska välfärdsmodellen kombinerar 20 framgångsrikt marknadsekonomi och öppenhet Danmark 18 gentemot omvärlden med höga jämställdhets- 16 Sverige

och jämlikhetsambitioner. Modellen skapar Norge 14 förutsättningar för såväl en god ekonomisk Finland 12 Nederländerna Frankrike utveckling och hög sysselsättning som en relativt 10 Storbritannien

jämn fördelning av inkomsterna och ett välfärds- Spanien Belgien 8 Japan Italien system av hög kvalitet som omfattar alla med- 6 Tyskland Sydkorea borgare. 4

Det finns stora likheter mellan de nordiska 2

ländernas välfärdsmodeller, samtidigt som det 0

också finns betydande skillnader. Det går 25 30 35 40 45 50 55

följaktligen inte att säga att det finns en enhetlig Totala offentliga nettoutgifter (procent av BNP) Källa: SOU 2015:53. nordisk modell. Däremot delas vissa över-

gripande mål och medel. Gemensamt är en Utformningen har betydelse jämlikhets- och jämställdhetssträvan och en stor Den nordiska modellen bygger på att välfärden offentlig sektor med breda välfärdssystem som är generell. För ett antal försäkringssystem beror omfattar alla, en hög skattekvot, relativt jämnt försäkringsvärdet på tidigare arbete, t.ex. fördelade inkomster och en strävan efter arbete arbetslöshets- och föräldraförsäkringen. Det kan åt alla. Arbetsmarknaden karakteriseras av ett också, som i exempelvis arbetslöshetsförsäkgott samarbetsklimat mellan arbetsmarknadens ringen, handla om krav på aktivt arbetssökande parter. Den nordiska modellen bygger också på för att få rätt till ersättning. Dessa regler stärker att arbetsmarknadens parter ansvarar för lönearbetskraftsdeltagandet. bildning och kollektivavtal så att individen ges

möjlighet att leva på sin lön. Modellen skapar legitimitet och tillit

Den nordiska modellen har en hög legitimitet Aktiva utgifter stärker tillväxten och ett starkt folkligt stöd. En viktig orsak till Aktuell forskning visar att skattekvoten eller den detta är sannolikt den höga graden av tillit som offentliga sektorns storlek i sig inte kan förklara finns i de nordiska länderna. Enligt internatio- 8 hur väl en ekonomi fungerar. Avgörande är i 7 nella jämförelser är tilliten till såväl andra männistället hur skattesystemet är utformat och hur skor i allmänhet som till olika delar av offentlig pengarna används, dvs. vad det är skatterna sektor högre i de nordiska länderna än i de flesta finansierar. andra länder. Det finns forskning som tyder på Gemensamt för de nordiska länderna är en att den höga tilliten kan vara en följd av just hög andel s.k. aktiva utgifter, dvs. utgifter som förekomsten av en stor offentlig sektor, som i har en direkt effekt på sysselsättning och sig bidrar till minskad ojämlikhet. 9 inkomster (se diagram 1.10). Exempel på detta är

utgifter för utbildning och barnomsorg. Aktiva

utgifter kan bidra positivt till tillväxten, eftersom

de bidrar till att öka människors produktivitet

och arbetskraftsdeltagande.

8 Social tillit, som antas spegla en djupare social norm, kvantifieras ofta

med hjälp av andelen av befolkningen i olika länder som håller med om

påståendet att man kan lita på de flesta. 9 Bergh, A. Henrekson M., 2011, Government size and growth: A survey

and interpretation of the evidence, Journal of Economic Surveys, 25(5), 7 Se exempelvis SOU 2015:53. 872–897.

PROP. 2015/16: 1

1.7 Bättre mottagande och snabbare

Tabell 1.16 Bättre mottagande och snabbare etablering

etablering

Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 Över 60 miljoner människor befinner sig just nu Budgetpropositionen för 2016 (BP16) på flykt – det största antalet sedan andra världs- Höjd schablonersättning 1 071 2 603 2 932 2 217 kriget. Antalet människor som söker skydd i Sfi för nyanlända i ABO 50 50 100 100 Europa har därmed ökat kraftigt de senaste åren. Snabbspår och 376 532 422 339 De humanitära behoven i världen har mer än förstärkta arbetsmarkfördubblats sedan 2012. Sverige är världens nadsinriktade insatser femte största givare till det humanitära systemet. Förstärkning Arbets- Regeringen avser att aktivt driva reformer av förmedlingen 193 93 93 93 FN:s humanitära system för en effektiv respons Kompletterande på behoven samtidigt som kopplingen mellan utbildningar 24 75 220 340 humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklings- Validering 141 124 122 92 samarbete ska stärkas. Sverige ska ha en långsik- Övrigt 130 126 79 64 tigt hållbar och rättssäker migrationspolitik som Totalt BP16 1 985 3 603 3 968 3 245 värnar asylrätten.

2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15)

För Sveriges del bedöms antalet asylsökande Kompetensutveckling bli fortsatt högt. Antalet ensamkommande sfi-lärare 100 100 100 100 asylsökande barn och ungdomar är högre än Idrott för bättre någonsin. Enligt prognoser för 2015–2019 väntas etablering 64 64 64 64 sammantaget nästan 300 000 flyktingar och Totalt VÅP15 164 164 164 164 andra skyddsbehövande samt anhöriga till före

Utgiftsminskningar

detta asylsökande beviljas upphållstillstånd i Ändrade regler för etab- Sverige. När fler människor söker en fristad i leringsersättning vid Sverige ställs höga krav på samhället för att ta arbete -128 -155 -143 -109 vara på och utveckla den resurs som invand- Ändrad ersättning för ringen innebär. För de som beviljas uppehålls- ensamkommande barn tillstånd är det viktigt med en snabb etablering och ungdomar 1 -50 -1 062 -1 380 -1 663 på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Avskaffad prestationsbaserad ersättning -653 -658 -499 -402 Regeringen föreslår sammantaget satsningar på ca 2,1 miljarder kronor 2016 för bättre motta- Avskaffat system med etableringslotsar -481 -643 -534 -445 gande och snabbare etablering (se tabell 1.16). Överföring till Beloppet inkluderar de tillskott som aviserades i Arbetsförmedlingen -100 2015 års ekonomiska vårproposition. Satsning-

Totalt BP16 och VÅP15 737 1 249 1 576 790

arna finansieras delvis genom att den prestat- 1 Utgiftsminskningen medför en minskad avräkning på biståndsramen, vilket ionsbaserade ersättningen tas bort, systemet med medför en ökning av biståndet med 134 miljoner kronor 2017, 88 miljoner kronor etableringslotsar avskaffas och avräkningar på 2018 och 84 miljoner kronor 2019. det internationella biståndet. Vidare förändras den statliga ersättningen till kommunerna för

Snabbt i jobb

mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Etableringstiden för utrikes födda är i dag allt för lång och många har jobb under sin kompetensnivå. Regeringen anser därför att åtgärder bör vidtas för att förbättra etableringen. Sverige behöver ta tillvara alla individers kompetens, vare sig den införskaffats inom landet eller i någon annan del av världen. En allt större andel av dem som tar del av etableringsinsatser hos Arbetsförmedlingen har en eftergymnasial utbildning på två år eller längre. För att påskynda etableringen på arbetsmarknaden av de nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efter-

PROP. 2015/16: 1

frågas i Sverige föreslår regeringen därför att stimulansbidraget till kommunerna förväntas medel avsätts för att skapa snabbare vägar, s.k. bidra till en lättare boendesituation för nysnabbspår, in på arbetsmarknaden. År 2016 anlända och för andra grupper med svag ställning föreslås denna satsning uppgå till 260 miljoner på bostadsmarknaden. kronor. Regeringen föreslår också att medel avsätts för förstärkning av andra aktiviteter i etableringsuppdraget. Varje barn och ungdom ska få en bra utbildning Matchningen mellan individens kompetens och arbetsmarknadens anställningsbehov behö- Elever med utländsk bakgrund är en heterogen ver fungera bättre. Ett viktigt verktyg i detta grupp när det gäller ursprungsland, språk och sammanhang är validering. Regeringen föreslår föräldrarnas utbildningsnivå, men har som grupp därför permanenta medel för en valideringssats- generellt sett svårare att nå de kunskapskrav som ning som syftar till att individen snabbare ska få minst ska uppnås i skolan. Ett särskilt ansvar sina utbildningar bedömda och få sin kompetens finns för att ge de elever som påbörjar sin validerad. Socialstyrelsens, Arbetsförmedlingens utbildning i Sverige i sena åldrar rätt förutsättoch Universitets- och högskolerådets resurser på ningar. Genom bl.a. investeringar inom ramen detta område föreslås förstärkas. Vidare bör en för samverkan för bästa skola på 600 miljoner ny valideringsdelegation inrättas för att följa, kronor per år fr.o.m. 2016 avser regeringen att ta stödja och samordna ett intensifierat utveck- större ansvar för att höja resultaten i skolor med lingsarbete inom valideringsområdet. Medel för låga studieresultat och svåra förutsättningar. I förstärkta valideringsinsatser avsätts även inom detta ingår uppdrag till Skolverket att sluta etableringsuppdraget. överenskommelser med huvudmän för grund- Ett annat viktigt verktyg i matchningen och gymnasieskolor med låga kunskapsresultat mellan individers kompetens och arbetsmark- och svåra förutsättningar, uppdrag att genomnadens behov är kompletterande utbildningar, föra insatser för att höja studieresultaten för t.ex. för lärare och sjuksköterskor. Dessa möjlig- nyanlända elever och elever med annat modersgör för personer med en avslutad utländsk mål än svenska samt genomförande av obligatoutbildning som motsvarar en svensk högskole- risk kartläggning av nyanlända elevers utbildning att avlägga en svensk examen, eller att kunskaper. få kunskaper för att kunna få behörighet att utöva sitt yrke i Sverige. För att kraftigt bygga ut och bredda kompletterande utbildningar för Alla kommuner ska bidra till mottagandet personer med utländsk utbildning föreslår regeringen en satsning som successivt byggs ut, En väl fungerande bosättning och ett väl fungeför att 2019 motsvara 340 miljoner kronor. rande mottagande i kommunerna är avgörande Vidare ges Arbetsförmedlingen möjlighet att för att nyanlända ska kunna etablera sig. De inom etableringsuppdraget erbjuda kortare flesta nyanlända ordnar sitt boende på egen kompletteringsutbildningar så att nyanlända hand. De nyanlända som inte ordnar boende på akademiker snabbare kan matchas mot arbete på egen hand tas emot i kommuner efter frivilliga den svenska arbetsmarknaden. överenskommelser mellan kommunen och För att ta vara på tiden mellan uppehålls- länsstyrelsen respektive Migrationsverket. Dessa tillstånd och bosättning föreslås medel avsättas platser räcker dock inte. Regeringen avser därför till tidiga insatser redan i anläggningsboende. lämna förslag till ny lagstiftning som innebär att Regeringen tillför även Migrationsverket resur- kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för ser för satsningar på organiserad sysselsättning. bosättning, oavsett om det finns en överens- Regeringen har också nyligen höjt ersättningen kommelse om mottagande eller inte. till kommunerna för den undervisning i svenska Regeringen avser att föreslå åtgärder för att för invandrare som de ger nyanlända i anlägg- skapa ett sammanhållet system för en välfungeningsboenden och avsätter därför mer medel till rande asylprocess och ge kommuner och detta. landsting goda planeringsförutsättningar för En viktig utmaning för etableringen är mottagandet. tillgången på bostäder. Det investeringsstöd för För att öka kommunernas möjligheter att ta små hyresrätter som regeringen föreslår och emot nyanlända och bl.a. skapa bättre förutsätt-

PROP. 2015/16: 1

ningar att ge praktisk hjälp och stöd i anslutning 1.8 Sverige i världen till mottagande och bosättning höjs schablonersättningen till kommunerna för mottagande av Den svenska säkerhetspolitiken syftar ytterst till nyanlända. För nyanlända som inte fyllt 65 år att garantera landets politiska oberoende och och som tas emot i en kommun fr.o.m. den 1 självständighet. Hävdandet av vår suveränitet januari 2016 höjs schablonersättningen från och territoriella integritet är en nödvändig förutdagens 83 100 till 125 000 kronor. För personer sättning för att uppnå målen för vår säkerhet. över 65 år höjs ersättningen från 52 000 till Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med 78 200 kronor. andra och hot mot fred och säkerhet avvärjs För att förbättra kommunernas förutsätt- gemensamt och i samverkan med andra länder ningar att tillhandahålla bostäder för nyanlända och organisationer. Sverige deltar i bi- och avskaffas nuvarande begränsningar för statlig multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska ersättning för kommunens hyreskostnader till samarbeten. Sverige är inte med i någon militär dess att en nyanländ som omfattas av lagen allians. flyttar in. Länsstyrelserna tillförs vidare medel Säkerhetsläget i vår närhet och i världen har för ersättning till kommunerna för att skapa försämrats. 60 miljoner människor är på flykt. beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet Extrema krafter utmanar grunderna för demoför nyanlända. Länsstyrelserna föreslås också få krati och mänskliga rättigheter. Klimatförändökade förvaltningsmedel till sitt förhandlings- ringen och den pågående utarmningen av ekoarbete med kommunerna, samt till information systemen utgör allvarliga risker för vår framtid. och stöd. Totalt föreslår regeringen att Sverige har flera viktiga instrument för sitt 1,1 miljarder kronor avsätts 2016 för att öka agerande för fred och utveckling, diplomati, kommunmottagandet. Beloppet ökar till mer än handel, bistånd och totalförsvar. det dubbla efterföljande år. Biståndspolitiken ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Det civila samhället har en nyckelroll i

etableringsprocessen

Ett starkt svenskt försvar

Det civila samhället spelar en viktig roll i etableringen av nyanlända. Regeringen föreslår en Den försvarspolitiska inriktningen tar sin fortsatt satsning på studieförbunden på insatser utgångspunkt i den förändrade säkerhetsför asylsökande och nyanlända boende på politiska miljön i Europa. Den ryska aggresanläggningsboende. Insatserna syftar till att sionen mot Ukraina, och den illegala annektestärka kunskaperna i svenska och om samhället ringen av Krim, är oacceptabel och har tillsamsamt till att främja deltagande i arbets- och mans med Rysslands agerande i övrigt försämrat samhällslivet. Regeringen föreslår också en den säkerhetspolitiska situationen i Europa. fortsatt förstärkning av medel för verksamhet Försvarspolitiken behöver därför tydligare med flyktingguider och familjekontakter i det inriktas mot den nationella dimensionen med ett civila samhället och kommuner. modernt totalförsvar som kan hantera de utma- För att göra naturen och friluftslivet tillgäng- ningar och hot som följer av ett försämrat säkerligt för fler, och för att främja mångfald och hetspolitiskt läge. Det är viktigt att försvars- och integration, föreslår regeringen dessutom en säkerhetspolitiken har ett brett stöd och den bör ökning av det statliga bidraget till friluftsorgani- därför bygga på en bred politisk överenskomsationer. Vidare föreslår regeringen en ökning av melse. det statliga stödet till idrotten med inriktning på Regeringspartierna har mot denna bakgrund barn och ungdomsidrotten samt insatser för att ingått en försvarsöverenskommelse med underlätta etableringen av nyanlända invandrare i Moderaterna, Centerpartiet och Kristsamhället. demokraterna. I juni 2015 beslutade riksdagen om en proposition med överenskommelsens innehåll. För att möjliggöra de ökade ambitionerna på försvarsområdet föreslår och aviserar regeringen

PROP. 2015/16: 1

avsevärda förstärkningar av försvarsanslagen totalt 886 miljoner kronor. Av dessa avser 10 genom tillskott om sammantaget 10,2 miljarder 36 miljoner kronor informationsinsatser för den kronor för 2016–2020. Genom dessa anslags- nya hållbara utvecklingsagendan och 350 miljoner ökningar skapas goda förutsättningar för kronor bistånd (för övriga medel se avsnitt 1.5). I Sveriges försvarspolitiska inriktning. satsningen på klimatfinansiering i utvecklingsländer ingår bl.a. medel till den gröna klimatfonden (GCF) vilket gör Sverige till fondens Insatser mot terrorism största givare per capita och sjätte största i absoluta tal. Med de föreslagna tillskotten Terrorism hotar den internationella freden och motsvarar biståndsramen 0,98 procent av bruttosäkerheten, den nationella säkerheten och våra nationalinkomsten (BNI) enligt den nya beräkgrundläggande fri- och rättigheter. Den direkta ningsmetoden som tillämpas sedan den hotbilden mot Sverige och svenska intressen är 1 september 2014 (ENS 2010). Regeringens sedan tidigare förhöjd. Säkerhetspolisens målsättning är fortsatt att biståndet under förmåga att förebygga och förhindra terrorism mandatperioden ska uppnå 1 procent av Sveriges som riktas mot Sverige och svenska intressen BNI enligt den nya beräkningsmetoden. behöver mot den bakgrunden ökas. Därutöver Hoten mot svensk säkerhet inkluderar också har Sverige, liksom andra stater, ett ansvar för att de risker som följer av ett förändrat klimat. Den bidra till den gemensamma internationella nya hållbara utvecklingsagendan innefattar kampen mot terrorism. 17 globala utvecklingsmål. Här förenas för första En särskild utredare har analyserat behovet av gången ansvaret för klimatet med en social och lagändringar för att Sverige ska leva upp till de ekonomisk utveckling. Som en del i att uppfylla krav som ställs i FN:s säkerhetsråds resolution Sveriges åtagande i den nya hållbara utvecklingsom att det ska vara kriminaliserat att resa utom- agendan och i linje med politiken för global lands i syfte att delta i terroristhandlingar eller i utveckling gör regeringen därför en särskild terroristträning (SOU 2015:63). Utredaren har satsning som syftar till att engagera och inforbl.a. lämnat förslag till en ny straffbestämmelse mera aktörer i det civila samhället i genomom finansiering av terrorismresor. Betänkandet förandet. bereds för närvarande i Regeringskansliet. För att bl.a. förbättra förutsättningarna att förhindra och bekämpa terrorism föreslår regeringen att Säkerhetspolisen tillförs 65 miljoner 1.9 Effekter av regeringens politik kronor 2016. Förstärkningen beräknas uppgå till samma belopp 2017 och därefter med ytterligare Jämnare fördelning av välfärd och disponibla 30 miljoner kronor fr.o.m. 2018. inkomster

Målet med fördelningspolitiken är att alla ska få Bistånd för en hållbar utveckling del av den tillväxt och välfärd som skapas. Offentligt finansierade välfärdstjänster, t.ex. Målet för svenskt utvecklingssamarbete är att utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreskapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor omsorg, är en central del i den svenska välfärdsför människor som lever i fattigdom och modellen. Regeringen föreslår i denna proposiförtryck. Utvecklingsarbetet ska bidra till att de tion satsningar på bl.a. skola och utbildning, globala hållbarhetsmålen uppnås. För att lyckas hälso- och sjukvård samt äldreomsorgen. Dessa med detta krävs ett tydligt jämställdhets- satsningar bidrar till att levnadsvillkoren och perspektiv. Regeringen föreslår satsningar på bistånd och klimatfinansiering i utvecklingsländer 2016 på

10 I tabell 1.2 redovisas 6 miljoner kronor av de totalt 886 miljoner kronorna under rubriken Stöd till ideella organisationer och 500 miljoner kronor under rubriken Klimatfinansiering i utvecklingsländer.

PROP. 2015/16: 1

livschanserna utjämnas mellan individer i med utgiftsbesparingar och inkomstförstärksamhället. ningar. De budgetförstärkande reformer som Inkomstskillnaderna mellan de som arbetar föreslås i denna proposition har sammantaget en och de som inte arbetar har ökat. I ett funge- god fördelningspolitisk träffsäkerhet. Det rande välfärdssamhälle ska sjukdom, arbetslöshet avtrappade jobbskatteavdraget vid höga arbetseller ålderdom inte medföra ekonomisk utsatt- inkomster, ingen uppräkning sker av den nedre het. Regeringen föreslår i denna proposition skiktgränsen vid uttag av statlig inkomstskatt därför också ett antal reformer som väntas öka och höjningen av skatten på sparande på investede ekonomiska marginalerna för utsatta hushåll ringssparkonto och i kapitalförsäkring belastar med svag ekonomi. Förslagen bidrar till att den övre delen av inkomstfördelningen. minska skillnaderna i disponibel inkomst i det Reformerna inom ROT och RUT påverkar i svenska samhället. högre grad personer högre upp i inkomstfördel- Sett över hela mandatperioden har regeringens ningen än de längre ner. politik inneburit en tydlig förstärkning av den disponibla inkomsten för hushåll med svag ekonomi. Regeringens politik bedöms bidra till Ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och en minskning av de samlade inkomstskillnaderna män mätt med Gini-koefficienten (se tabell 1.17). Andelen med låg relativ ekonomisk standard Regeringens förslag under mandatperioden har (under 60 procent av medianinkomsten) bedöms inneburit att den ekonomiska jämställdheten också minska. Andelen minskar mest för ensam- mellan kvinnor och män har stärkts. stående föräldrar och för de äldsta pension- Höjningen av barndelen i försörjningsstödet i ärerna. Andelen minskar också mer för kvinnor denna proposition ökar inkomsten mer för än för män. kvinnor än män eftersom det är vanligare att kvinnor är ensamstående med barn. Tabell 1.17 Effekter av regeringens politik t.o.m. budget- En höjd grundnivå i föräldrapenningen är

propositionen för 2016 på Gini-koefficienten och på

också en reform som främst gynnar kvinnor,

andelen med låg relativ ekonomisk standard

Andelar i procent och förändring av andelar i procentenheter eftersom kvinnor tar ut fler dagar på grundnivå. Det förhöjda grundavdraget för pensionärer Utan Med Reformregeringens regeringens effekter innebär en skattesänkning för både kvinnor och politik politik 2015–2016 2015–2016 män. Kvinnor har i större utsträckning än män låg pension och kvinnor lever i genomsnitt också Gini-koefficienten 0,300 0,296 -0,004 längre än män. Förslaget kommer därför att Andel med ek. std. under 60 % av medianen gynna kvinnor i större utsträckning än män och bidrar således till minskade ekonomiska skillnahela befolkningen 15,4 14,7 -0,7 der mellan män och kvinnor. äldre 75+ år 16,7 14,4 -2,3 Av de budgetförstärkande åtgärderna har det ensamst. med barn 40,0 37,4 -2,6 avtrappade jobbskatteavdraget och ingen uppkvinnor 20+ år 15,8 14,9 -0,9 räkning av den nedre skiktgränsen vid uttag av män 20+ år 12,5 12,0 -0,5 statlig inkomstskatt en större effekt på inkomsterna för män än för kvinnor. Orsaken är att fler Anm.: Regeringens reformer för 2015 och 2016 redovisas samlat till följd av att delar av regeringens reformer från budgetpropositionen för 2015 genomförs genom vårändringsbudgeten för 2015 och genom budgetpropositionen för 2016. Ytterligare fördelningseffekter män har inkomster över skiktgränsen för statlig redovisas i bilaga 2. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. inkomstskatt och den gräns där avtrappningen av jobbskatteavdraget börjar. Fler män än Det förhöjda grundavdraget för pensionärer i kvinnor berörs därför av förslagen och de män denna proposition gynnar huvudsakligen perso- som berörs får också i genomsnitt en högre ner i den nedre halvan av inkomstfördelningen. skattehöjning. De föreslagna begränsningarna av ROT- och En höjd grundnivå i föräldrapenningen och en höjd norm för försörjningsstödet förbättrar RUT-avdragen kommer att minska både kvinnors och mäns disponibla inkomst. Män gör ekonomin för barnfamiljer med låga inkomster i den nedre delen av inkomstfördelningen. i genomsnitt avdrag för större belopp vilket De reformer som föreslås i denna proposition innebär att effekten blir större för män. är finansierade fullt ut. Nya reformer finansieras

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2015/16: 1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till 2018 som riktlinje för regeringens statens budget för 2016 budgetarbete (avsnitt 8.2 och tabell 8.3), 1. godkänner riktlinjerna för den ekonomiska 10. bemyndigar regeringen att under 2016 ta politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1), upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 9.2), 2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens 11. godkänner beräkningen av Riksgäldsbudget till följd av tekniska justeringar till kontorets nettoutlåning för 2016 (avsnitt 1 215 miljarder kronor för 2016 och 9.2 och tabell 9.10), 1 274 miljarder kronor för 2017 (avsnitt 12. godkänner beräkningen av den kassa- 5.2), mässiga korrigeringen för 2016 (avsnitt 9.2 3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive och tabell 9.10), ålderspensionssystemet vid sidan av statens 13. bemyndigar regeringen att för 2016 besluta budget till 1 332 miljarder kronor för 2018 om lån i Riksgäldskontoret för (avsnitt 5.2), investeringar i anläggningstillgångar som 4. godkänner beräkningen av budgetens används i statens verksamhet som inklusive inkomster för 2016 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 tidigare gjord upplåning uppgår till högst avsnitt 2), 38 900 000 000 kronor (avsnitt 11.2), 5. godkänner den preliminära beräkningen av 14. bemyndigar regeringen att för 2016 besluta inkomster i statens budget för 2017 och om krediter för myndigheternas 2018 som riktlinje för regeringens räntekonton i Riksgäldskontoret som budgetarbete (avsnitt 7.1 och tabell 7.3), inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 12 400 000 000 kronor 6. beslutar om fördelning av utgifter på (avsnitt 11.2), utgiftsområden för 2016 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2), 15. bemyndigar regeringen att under 2016, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § 7. godkänner beräkningen av förändringen av andra stycket budgetlagen (2011:203), anslagsbehållningar för 2016 (avsnitt 8.1 besluta om överskridande av vissa anslag och tabell 8.2), (avsnitt 11.5), 8. godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2016 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2), 9. godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 och

PROP. 2015/16: 1

vad gäller skattefrågor och andra förslag som ligger gemensam marknad för elcertifikat till grund för beräkningen av statens inkomster (avsnitt 6.29). 16. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (avsnitt 3.1 och 6.10), 17. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel (avsnitt 3.2, 6.6 och 6.13), 18. antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 3.3 och 6.32), 19. antar förslagen till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.4–3.6 och 6.20–6.24), 20. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.7, 6.11 och 6.12), 21. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet (avsnitt 3.8 och 7.4), 22. antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.9, 6.2–6.8 och 6.13–6.17), 23. antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.10, 6.11 och 6.12), 24. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (avsnitt 3.11 och 6.2), 25. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (avsnitt 3.12 och 7.4), 26. antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.13, 6.2, 6.7 och 6.36), 27. antar förslaget till lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.14 och 6.36), 28. antar förslaget till lag om upphävande av lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva (avsnitt 3.15 och 6.7), 29. godkänner avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtal om en

3 Lagförslag

PROP. 2015/16: 1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om

särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ska ha följande lydelse. 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 2 Särskild löneskatt ska för varje år Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 24,26 procent betalas till staten med 6,15 procent på på sådan ersättning som avses i 2 kap. 10 och 11 §§ socialavgiftslagen (2000:980) till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och med 24,26 procent på 1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare, 2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting,

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688. 2 Senaste lydelse 2010:1244.

PROP. 2015/16: 1

3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal, 4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning, 5. ersättning som utges på grund 5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åt- av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i njuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna- kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del dens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av en- ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kom- gångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst, pensation för förlorad inkomst, 6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till – en sådan vinstandelsstiftelse som – en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 25 kap. 21 § socialförsäkrings- avses i 25 kap. 21 § socialförsäkringsbalken om ersättningar från stiftel- balken om ersättningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § sen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980) , eller socialavgiftslagen, eller – en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Skattskyldig är den som utgett Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. som avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt som utgörs av rabatt, bonus eller annan ersättning på grund av kundtrohet eller liknande, är den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen skattskyldig enligt denna lag. I fråga om sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är den i vars tjänst rättigheten förvärvats skattskyldig enligt denna lag. I fråga om annan för mottagaren skattepliktig ersättning som utgetts av en utomlands bosatt fysisk person eller av en utländsk juridisk person och som har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen, är den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige skattskyldig enligt denna lag. Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4–15 och 17–25 §§ socialavgiftslagen. Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 ska bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock

PROP. 2015/16: 1

endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

2 § 3 En enskild person eller ett dödsbo En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala ska för varje år till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent särskild löneskatt med 24,26 procent på överskott av passiv näringsverk- på överskott av passiv näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen samhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) här i landet samt på (1999:1229) här i landet samt på ersättning som utges enligt sådan ersättning som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses avtalsgruppsjukförsäkring som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i nämnda lagrum till den del avses i den paragrafen till den del ersättningen utges i form av ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. kompensation för förlorad inkomst. Om en skattskyldig avlidit under Om en skattskyldig vid årets ingång året skall särskild löneskatt betalas har fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år med 24,26 procent på inkomst som men under hela året har uppburit hel avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgifts- allmän ålderspension enligt sociallagen (2000:980). försäkringsbalken, ska särskild löneskatt betalas med 6,15 procent på inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen (2000:980). Om en skattskyldig avlidit under året, ska särskild löneskatt betalas med 24,26 procent på inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen. Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 9–11 §§ och 12 § första och andra styckena socialavgiftslagen. Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 1 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2015. 3. Bestämmelsen i 2 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2015. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

3 Senaste lydelse 2006:1339.

PROP. 2015/16: 1

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 3 d och 10 a §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 d § 1 Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt 3 a §, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret, om inte annat anges i andra eller tredje stycket. För skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1 och 2 ingår inte den del av kapitalunderlaget som ska tas med vid beräkning av skatteunderlag enligt andra eller tredje stycket. Skatteunderlag som avser kapital- Skatteunderlag som avser kapitalförsäkring är kapitalunderlaget enligt försäkring är kapitalunderlaget enligt 3 a §, som är hänförligt till kapital- 3 a §, som är hänförligt till kapitalförsäkring, samt enligt 3 b och försäkring, samt enligt 3 b och 3 c §§, multiplicerat med statslåne- 3 c §§, multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november räntan vid utgången av november kalenderåret närmast före beskatt- kalenderåret närmast före beskattningsåret. ningsåret ökad med 0,75 procentenheter. Skatteunderlaget är dock lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget . Andra stycket gäller även för skatteunderlag som avser sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

10 a § 2 Skattskyldig som avses i 2 § första Skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 och 7 har rätt till stycket 6 –10 har rätt till nedsättning nedsättning av skatten på försäkring av skatten på försäkring och avtal om med belopp som motsvarar den tjänstepension med belopp som utländska skatt eller den skatt enligt motsvarar den utländska skatt eller kupongskattelagen (1970:624) som den skatt enligt kupongskattelagen är hänförlig till försäkringen och (1970:624) som är hänförlig till som försäkringsgivaren eller den försäkringen eller tjänstepensionsskattskyldige har betalat. Nedsätt- avtalet och som försäkringsgivaren , ning för utländsk skatt medges bara tjänstepensionsinstitutet eller den om rätt till avräkning enligt lagen skattskyldige har betalat. Nedsätt- (1986:468) om avräkning av utländsk ning för utländsk skatt medges bara skatt saknas. Med utländsk skatt om rätt till avräkning enligt lagen avses dels sådan skatt som anges i (1986:468) om avräkning av utländsk 1 kap. 3 § nämnda lag, dels skatt saknas. Med utländsk skatt punktskatt och förmögenhetsskatt. avses dels sådan skatt som anges i Avräkningsbar skatt som kvarstår 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punkt-

1 Senaste lydelse 2011:1278. 2 Senaste lydelse 2011:1278.

PROP. 2015/16: 1

outnyttjad får räknas av senare år skatt och förmögenhetsskatt. mot skatt enligt denna lag vilken Avräkningsbar skatt som kvarstår avser samma försäkring. outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring eller samma tjänstepensionsavtal . Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelserna i 3 d och 10 a §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

PROP. 2015/16: 1

3.3 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) ska 1 ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 § 2 Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för 1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet, 2. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, 3. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5–7 §§, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, med undantag för a) annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och b) spritdrycker, vin och starköl, och 5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl. Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för 1. omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam: – böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad, – tidningar och tidskrifter, – bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, – musiknoter, samt – kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor, 2. omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för

1 Lagen omtryckt 2000:500. 2 Senaste lydelse 2011:1194.

PROP. 2015/16: 1

verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, 3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §, 5. tillträde till konserter, cirkus-, 5. tillträde till konserter, cirkus-, biograf -, teater-, opera- eller balett- teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar eller andra jämförliga föreställningar, föreställningar, 6. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, 7. tillträde till och förevisning av djurparker, 8. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information, 9. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk, 10. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och 11. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1

3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 9 kap. 4 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 1, 1 b och 9 §§, 4 kap. 1 och 12 §§, 5 kap. 3 §, 6 a kap. 1, 2, 2 a och 3 §§, 7 kap. 3 a och 3 c §§, 9 kap. 5 § och 12 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp: KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som uppfyller 2710 11 45 krav för eller 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 25 öre per 2 kr 60 öre per 5 kr 85 öre per liter liter liter – alkylatbensin 1 kr 46 öre per 2 kr 60 öre per 4 kr 6 öre per liter liter liter b) miljöklass 2 3 kr 28 öre per 2 kr 60 öre per 5 kr 88 öre per liter liter liter

2. 2710 11 31, Annan bensin än som 4 kr 7 öre per 2 kr 60 öre per 6 kr 67 öre per 2710 11 51 eller avses under 1 eller 7 liter liter liter 2710 11 59

PROP. 2015/16: 1

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

3. 2710 19 21, Eldningsolja, die- 2710 19 25, selbrännolja, fotogen, 2710 19 41– m.m. som 2710 19 49 eller 2710 19 61– 2710 19 69 a) har försetts med 850 kr per m 3 3 218 kr per m 3 4 068 kr per m 3 märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 1 833 kr per m 3 3 218 kr per m 3 5 051 kr per m 3 3 3 3 miljöklass 2 2 113 kr per m 3 218 kr per m 5 331 kr per m miljöklass 3 eller inte 2 259 kr per m 3 3 218 kr per m 3 5 477 kr per m 3 tillhör någon miljöklass

4. 2711 12 11– Gasol m.m. som 2711 19 00 används för a) drift av motordrivet 0 kr per 3 385 kr per 3 385 kr per fordon, fartyg eller 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg luftfartyg b) annat ändamål än 1 092 kr per 3 385 kr per 4 477 kr per som avses under a 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som används 2711 21 00 för a) drift av motordrivet 0 kr per 2 409 kr per 2 409 kr per fordon, fartyg eller 1 000 m 3 1 000 m 3 1 000 m 3 luftfartyg b) annat ändamål än 939 kr per 2 409 kr per 3 348 kr per 3 3 3 som avses 1 000 m 1 000 m 1 000 m under a

6. 2701, 2702 eller Kol och koks 646 kr per 2 800 kr per 3 446 kr per 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin med en 3 kr 28 öre per 2 kr 60 öre per 5 kr 88 öre per blyhalt om högst 0,005 liter liter liter gram per liter I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

PROP. 2015/16: 1

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § 1 Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b § , betalas för följande bränslen med angivna belopp: KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som uppfyller 2710 11 45 krav för eller 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 72 öre per 2 kr 59 öre per 6 kr 31 öre per liter liter liter – alkylatbensin 1 kr 93 öre per 2 kr 59 öre per 4 kr 52 öre per liter liter liter b) miljöklass 2 3 kr 75 öre per 2 kr 59 öre per 6 kr 34 öre per liter liter liter

2. 2710 11 31, Annan bensin än som 4 kr 53 öre per 2 kr 59 öre per 7 kr 12 öre per 2710 11 51 eller avses under 1 eller 7 liter liter liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, diesel- 2710 19 25, brännolja, fotogen, 2710 19 41– m.m. som 2710 19 49 eller 2710 19 61– 2710 19 69 a) har försetts med 846 kr per m 3 3 204 kr per m 3 4 050 kr per m 3 märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 2 355 kr per m 3 3 204 kr per m 3 5 559 kr per m 3 miljöklass 2 2 634 kr per m 3 3 204 kr per m 3 5 838 kr per m 3 miljöklass 3 eller inte 2 779 kr per m 3 3 204 kr per m 3 5 983 kr per m 3 tillhör någon miljöklass

1 Senaste lydelse 2013:970.

PROP. 2015/16: 1

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

4. 2711 12 11– Gasol m.m. som 2711 19 00 används för a) drift av motordrivet 0 kr per 3 370 kr per 3 370 kr per fordon, fartyg eller 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg luftfartyg b) annat ändamål än 1 087 kr per 3 370 kr per 4 457 kr per som avses under a 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som används 2711 21 00 för a) drift av motordrivet 0 kr per 2 399 kr per 2 399 kr per fordon, fartyg eller 1 000 m 3 1 000 m 3 1 000 m 3 luftfartyg b) annat ändamål än 935 kr per 2 399 kr per 3 334 kr per 3 3 3 som avses 1 000 m 1 000 m 1 000 m under a

6. 2701, 2702 eller Kol och koks 643 kr per 2 788 kr per 3 431 kr per 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin med en 3 kr 75 öre per 2 kr 59 öre per 6 kr 34 öre per blyhalt om högst 0,005 liter liter liter gram per liter I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b och 12 § 5 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

PROP. 2015/16: 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 b § 2 För kalenderåret 2016 och För kalenderåret 2017 och efterföljande kalenderår ska efterföljande kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig betalas med belopp som motsvarar omräkning motsvarar de i 1 § angivna de i 1 § angivna skattebeloppen efter skattebeloppen multiplicerade med en årlig omräkning enligt andra det jämförelsetal, uttryckt i procent, stycket. Regeringen fastställer före som anger förhållandet mellan det november månads utgång de allmänna prisläget i juni månad året omräknade skattebelopp som ska tas ut närmast före det år beräkningen avser för påföljande kalenderår. och prisläget i juni 2014. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. Regeringen fastställer före november För bränslen som avses i månads utgång de omräknade 1. 1 § första stycket 3 a samt 4–6 ska skattebelopp som enligt denna paragraf energiskatt och koldioxidskatt betalas ska tas ut för påföljande kalenderår. med belopp som motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket, 2. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 ska a) koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket, och b) energiskatt betalas med belopp som motsvarar summan av de i 1 § angivna energiskatte- och koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket med ett årligt tillägg av två procentenheter, med avdrag för det omräknade koldioxidskattebeloppet enligt a. Med jämförelsetal avses det värde, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2015. Beloppen enligt andra stycket 1, 2 a och 2 b avrundas var för sig till hela kronor och ören.

2 Senaste lydelse 2009:1497.

PROP. 2015/16: 1

9 § 3 Bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle får inte innehålla oljeprodukt som är försedd med märkämne eller från vilken märkämnet har avlägsnats. Detta gäller dock inte båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats enligt fiskelagen (1993:787). Första stycket gäller inte om oljeprodukten har förts in till Sverige i bränsletanken och har fyllts på i ett land där bränsletanken får innehålla en sådan produkt. Beskattningsmyndigheten kan Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som medge att bränsletank på båt som disponeras av Försvarsmakten, disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kust- Försvarets materielverk, Kustbevakningen eller annan statlig bevakningen eller annan statlig myndighet får innehålla oljeprodukt myndighet får innehålla oljeprodukt som är försedd med märkämne. Om som är försedd med märkämne. Om det finns särskilda skäl kan sådant det finns särskilda skäl kan sådant medgivande också lämnas för annan medgivande också lämnas för annan båt . båt , om den används uteslutande för annat än privat ändamål. Beslut om ett medgivande enligt tredje stycket får återkallas, om förutsättningarna för det inte längre finns. Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

4 kap.

1 § 4 Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt (skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är den som 1. i egenskap av godkänd upplagshavare enligt 3 § hanterar bränsle enligt uppskovsförfarandet, 2. i egenskap av godkänd varumottagare enligt 6 eller 7 § tar emot bränsle som flyttats enligt uppskovsförfarandet, 3. säljer bränsle till Sverige genom distansförsäljning enligt 9 eller 9 b §, 4. tar emot beskattat bränsle enligt 10 §, 5. för in eller tar emot beskattat bränsle från ett annat EU-land till Sverige enligt 11 §, 6. i Sverige yrkesmässigt tillverkar eller bearbetar bränsle utanför ett skatteupplag, 7. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som använder bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp, 8. förvärvat bränsle som ger mindre destillat än 85 volymprocent vid 350ºC och som använder bränslet för drift av motordrivna fordon, 9. i annat fall än som avses i 1–8, 9. i annat fall än som avses i 1–8, innehar skattepliktigt bränsle innehar skattepliktigt bränsle utanför ett uppskovsförfarande utan utanför ett uppskovsförfarande utan att skatten för bränslet har redovisats att skatten för bränslet har redovisats

3 Senaste lydelse 2014:1023. 4 Senaste lydelse 2012:678.

PROP. 2015/16: 1

här. här , 10. förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, b) i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten används för privat ändamål, eller c) i luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål.

12 § 5 Skattskyldig för energiskatt för råtallolja samt för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6, andra bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 § samt vad gäller svavelskatt även bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den som 1. godkänts som lagerhållare enligt 15 §, 2. i annat fall än som avses i 1 utvinner, tillverkar eller bearbetar bränsle, 3. i annat fall än som avses i 1 och 3. i annat fall än som avses i 1 och 2 för in bränsle till Sverige från ett 2 för in bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller tar emot en annat EU-land eller tar emot en sådan leverans, och sådan leverans, 4. förvärvat bränsle för vilket 4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för visst betalas när bränslet används för visst ändamål men som använder bränslet ändamål men som använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp . ska betalas med högre belopp , och 5. förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, eller b) i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats enligt fiskelagen

5 Senaste lydelse 2011:287.

PROP. 2015/16: 1

(1993:787), när båten används för privat ändamål.

5 kap.

3 § 6 Skattskyldigheten inträder 1. för säljare eller mottagare vid distansförsäljning som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 3 respektive 4, när bränslet förs in till Sverige, 2. för den som är skattskyldig 2. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller enligt enligt 4 kap. 1 § 7, 8 eller 10 eller 4 kap. 12 § 4 , när bränslet används enligt 4 kap. 12 § 4 eller 5 , när för ett ändamål som medför att skatt bränslet används för ett ändamål ska betalas med högre belopp, och som medför att skatt ska betalas med högre belopp, och 3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 12 § 1 när a) bränsle av honom levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, eller b) han upphör att vara godkänd som lagerhållare, varvid han är skyldig att betala skatt för det bränsle som då ingår i hans lager.

6 Senaste lydelse 2012:836.

PROP. 2015/16: 1

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från svavelger energiskatt koldioxid- skatt befrielse skatt ------------------------------------------------------------------------------------------ 9. Om skatte- Bensin, befrielse inte följer råtallolja, av tidigare punkter, bränsle förbrukning för som avses annat ändamål än i 2 kap. 1 § drift av motordrivna första fordon vid stycket 3 b tillverkningsprocessen i industriell verksamhet a) i en anläggning 70 procent 100 procent – för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter b) i andra fall än som 70 procent 40 procent – avses under a

10. Om Bensin, 70 procent 40 procent – skattebefrielse inte råtallolja, följer av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av motordrivna stycket 3 b fordon vid yrkesmässig växthusodling

PROP. 2015/16: 1

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från svavelger energiskatt koldioxid- skatt befrielse skatt

11. Om Bensin, 70 procent 40 procent – skattebefrielse inte råtallolja, följer av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av motordrivna stycket 3 b fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

12. Om – – 100 procent skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

13. Förbrukning vid Andra 86 procent 40 procent – tillverkningsprocess bränslen en i gruvindustriell än bränsle verksamhet för drift som avses av andra i 2 kap. 1 § motordrivna fordon första än personbilar, stycket 3 b lastbilar och bussar ------------------------------------------------------------------------------------------

PROP. 2015/16: 1

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § 7 Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från svavelger energi- koldioxid- skatt befrielse skatt skatt ------------------------------------------------------------------------------------------ 9. Om skatte- Bensin, befrielse inte följer råtallolja, av tidigare bränsle punkter, som avses i förbrukning för 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet a) i en anläggning 70 procent 100 procent – för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter b) i andra fall än 70 procent 20 procent – som avses under a

10. Om Bensin, 70 procent 20 procent – skattebefrielse råtallolja, inte följer av bränsle tidigare punkter, som avses i förbrukning för 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling

7 Senaste lydelsen 2014:1024.

PROP. 2015/16: 1

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från svavelger energi- koldioxid- skatt befrielse skatt skatt

11. Om skatte- Bensin, 70 procent 20 procent – befrielse inte följer råtallolja, av tidigare bränsle punkter, förbruk- som avses i ning för annat 2 kap. 1 § ändamål än drift första av motordrivna stycket 3 b fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

12. Om – – 100 procent skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

13. Förbrukning Andra 89 procent 40 procent – vid tillverknings- bränslen än processen i gruv- bränsle industriell verk- som avses i samhet för drift av 2 kap. 1 § andra motor- första drivna fordon än stycket 3 b personbilar, lastbilar och bussar ------------------------------------------------------------------------------------------

PROP. 2015/16: 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 8 Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

2 a § 9 Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukas i första stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogs- yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet bruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 900 kronor per koldioxidskatt med 1 430 kronor per kubikmeter. kubikmeter.

3 § 10 Vid annan kraftvärmeproduktion Vid annan kraftvärmeproduktion än som avses i 1 § 17 a medges, för än som avses i 1 § 17 a medges, för den del av bränslet som förbrukas den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, befrielse för framställning av värme, befrielse från energiskatt med 70 procent och från energiskatt med 70 procent och från koldioxidskatt med 40 procent. från koldioxidskatt med 20 procent. För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon skattebefrielse enligt denna paragraf.

Lydelse enligt propositionen Föreslagen lydelse Höständringsbudget för 2015

7 kap.

3 a § För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får

8 Senaste lydelse 2013:969. 9 Senaste lydelse 2009:1497. 10 Senaste lydelse 2009:1497.

PROP. 2015/16: 1

en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra avdrag för 1. energiskatt med 44 procent och 1. energiskatt med 50 procent och koldioxidskatt med 100 procent på koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, enligt KN-nr 3824 90 99, 2. energiskatt med 78 procent och 2. energiskatt med 73 procent och koldioxidskatt med 100 procent på koldioxidskatt med 100 procent på den andel av ett motorbränsle för den andel av ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN-nr gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99 som framställts av 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol, och biomassa och som utgör etanol, och 3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa. Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa. Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Första stycket gäller dock inte för biogas.

3 c § För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för 1. energiskatt med 79 procent och 1. energiskatt med 74 procent och koldioxidskatt med 100 procent om koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av etanol, och beståndsdelen utgörs av etanol, och 2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa. Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör. Första och andra styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

PROP. 2015/16: 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

5 § 11 Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra– femte styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogs-bruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energi- b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar skattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, 2 kap. 1 § första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxidskatten, 20 procent av koldioxidskatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

11 Senaste lydelse 2012:797.

PROP. 2015/16: 1

12 kap.

1 § 12 Beslut enligt denna lag får över- Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltnings- klagas till allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige och domstol av den skattskyldige och sökanden. sökanden. Beslut som meddelas av regeringen får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Beloppet som anges i 6 a kap. 2 a § ska dock vara 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

12 Senaste lydelse 2010:1824. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

PROP. 2015/16: 1

3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 och 5 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

2 § 1 Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den 1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft, 2. i annat fall framställts i Sverige 1. framställts av en producent som förfogar över en a) i en anläggning med en installerad generatoreffekt av mindre sammanlagd installerad generatorän 100 kilowatt och som inte effekt av mindre än 50 kilowatt, yrkesmässigt levererar elektrisk kraft , b) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, och c) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857), 3. till lägre effekt än 50 kilowatt 2. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intresse- förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller gemenskap med producenten eller leverantören, leverantören, 4. framställts och förbrukats på 3. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel, fartyg eller annat transportmedel, 5. förbrukats för framställning av 4. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller elektrisk kraft, 6. framställts i ett reservkrafts- 5. framställts i ett reservkraftsaggregat. aggregat och inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen, eller 6. framställts a) i en anläggning med en sammanlagd installerad effekt av mindre än 100 kilowatt, b) från bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1–6,

1 Senaste lydelse 2005:960.

PROP. 2015/16: 1

c) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, och d) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen. Vad som anges i första stycket 1 a respektive b om installerad generatoreffekt ska för elektrisk kraft som framställs från 1. vind eller vågor, motsvaras av 125 kilowatt installerad generatoreffekt, 2. sol, motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt, och 3. annan energikälla utan generator, motsvaras av 50 kilowatt installerad effekt. När elektrisk kraft framställs från olika energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a, b respektive 6 c, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som avses i andra stycket först räknas om till motsvarande 50 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a respektive b. Vid bedömningen av förutsättningarna i 6 c ska omräkning först ske till motsvarande 100 kilowatt installerad generatoreffekt.

5 § 2 Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige 1. yrkesmässigt framställer skatte- 1. framställer skattepliktig pliktig elektrisk kraft (producent), elektrisk kraft (producent), 2. yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör), 3. för annat ändamål än som avses i 9 § 1–5 säljer eller förbrukar elektrisk kraft, som förvärvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §, 4. för annat ändamål än det som var föremål för skattefriheten, säljer eller förbrukar elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 7. Den som godkänts att delta i ett program för energieffektivisering enligt 3 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering och som förbrukat elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 6–7

2 Senaste lydelse 2004:1197.

PROP. 2015/16: 1

eller skatten återbetalats enligt 13 § är skyldig att betala energiskatt om tillsynsmyndigheten beslutar att, 1. åtagandena enligt 14 eller 15 § lagen om program för energieffektivisering inte är uppfyllda, eller 2. återkalla godkännanden enligt 12, 17 eller 18 § lagen om program för energieffektivisering. Den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige och den som utan att betala ersättning tar emot skattepliktig elektrisk kraft anses ha framställt den elektriska kraften. Med tillsynsmyndighet i andra stycket, 7 b § första stycket och 11 c § första stycket menas den myndighet som avses i 19 § lagen om program för energieffektivisering. Skattskyldig enligt första stycket 1 är inte den som framställer elektrisk kraft enbart i enlighet med 2 § första stycket 1 a och b.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för elektrisk kraft som har framställts före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1

3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1, 2 och 3 §§ samt 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 3.4

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från svavelger energi- koldioxid- skatt befrielse skatt skatt ------------------------------------------------------------------------------------------ 9. Om skatte- Bensin, befrielse inte följer råtallolja, av tidigare bränsle punkter, som avses i förbrukning för 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet a) i en anläggning 70 procent 100 procent – för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter b) i andra fall än 70 procent 20 procent – som avses under a

PROP. 2015/16: 1

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från svavelger energi- koldioxid- skatt befrielse skatt skatt

10. Om Bensin, 70 procent 20 procent – skattebefrielse råtallolja, inte följer av bränsle tidigare punkter, som avses i förbrukning för 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling

11. Om skatte- Bensin, 70 procent 20 procent – befrielse inte följer råtallolja, av tidigare bränsle punkter, förbruk- som avses i ning för annat 2 kap. 1 § ändamål än drift första av motordrivna stycket 3 b fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet ------------------------------------------------------------------------------------------

PROP. 2015/16: 1

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från svavelger energi- koldioxid- skatt befrielse skatt skatt ------------------------------------------------------------------------------------------ 9. Om skatte- Bensin, befrielse inte följer råtallolja, av tidigare bränsle punkter, som avses i förbrukning för 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet a) i en anläggning 70 procent 100 procent – för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter b) i andra fall än 70 procent – – som avses under a

10. Om Bensin, 70 procent – – skattebefrielse råtallolja, inte följer av bränsle tidigare punkter, som avses i förbrukning för 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling

11. Om skatte- Bensin, 70 procent – – befrielse inte följer råtallolja, av tidigare bränsle punkter, förbruk- som avses i ning för annat 2 kap. 1 §

PROP. 2015/16: 1

ändamål än drift första av motordrivna stycket 3 b fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet ------------------------------------------------------------------------------------------

Lydelse enligt lagförslag 3.4 Föreslagen lydelse

2 § Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den energiskatt som 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

3 § Vid annan kraftvärmeproduktion Vid annan kraftvärmeproduktion än som avses i 1 § 17 a medges, för än som avses i 1 § 17 a medges, för den del av bränslet som förbrukas den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, befrielse för framställning av värme, befrielse från energiskatt med 70 procent och från energiskatt med 70 procent. från koldioxidskatt med 20 procent . För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon skattebefrielse enligt denna paragraf.

9 kap.

5 § Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra– femte styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energi- b) råtallolja med ett energi-

PROP. 2015/16: 1

skattebelopp som motsvarar 70 skattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 20 procent av den energiskatt som tas procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 20 70 procent av energiskatten, procent av koldioxidskatten , 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1

3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om

allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1920) om allmän löneavgift dels att 3 § ska ha följande lydelse, dels att punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2015:472) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 1 Allmän löneavgift tas ut med Allmän löneavgift tas ut med 10,15 procent av underlaget och 9,65 procent av underlaget och tillfaller staten. tillfaller staten.

2. Bestämmelserna i 1 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på 2 lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet. Vid tillämpningen av 3 § på lön Vid tillämpningen av 3 § på lön eller annan ersättning enligt 1 § som eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under perioden 1 augusti betalas ut under perioden 1 augusti 2015– 30 juni 2016 ska för dem som 2015– 31 maj 2016 ska för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugo- löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges femtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. decimaler faller bort. 3. Bestämmelserna i 2 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på 3 inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet. Vid tillämpningen av 3 § på Vid tillämpningen av 3 § på inkomst enligt 2 § som uppbärs inkomst enligt 2 § som uppbärs under perioden 1 augusti 2015– under perioden 1 augusti 2015– 30 juni 2016 ska för dem som vid 31 maj 2016 ska för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löne- årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugo- avgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges femtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. decimaler faller bort. Omfattar beskattningsåret tid Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter 2015 respektive såväl före som efter den 30 juni 2016 ska, om den avgifts- den 31 maj 2016 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del skyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot 31 maj 2016 som svarar mot

1 Senaste lydelse 2015:472. 2 Senaste lydelse 2015:472. 3 Senaste lydelse 2015:472.

PROP. 2015/16: 1

förhållandet mellan den del av förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattnings- respektive tid och hela beskattningsåret. året.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 3 § i den nya lydelsen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter den 31 december 2015. 3. Bestämmelsen i 3 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2015. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

PROP. 2015/16: 1

3.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om

förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 och 6 a §§ lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Denna lag tillämpas på följande fonder – Den frivilliga pensionsförsäk- – Den frivilliga pensionsförsäkringens fonder ringens fonder – Sjömanspensioneringsfonden – Stiftelsen Nils Jönssons dona- – Stiftelsen Nils Jönssons donationsfond tionsfond – Fonden för frivillig yrkesskade- – Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring försäkring – Fiskarförsäkringsfonden – Fiskarförsäkringsfonden – Affärsverksfonden – Affärsverksfonden – Trafiklivräntefonden. – Trafiklivräntefonden.

6 a § 2 Pensionsmyndigheten ska svara Pensionsmyndigheten ska svara för att medel ur följande fonder och för att medel ur den frivilliga dessas avkastning används i enlighet pensionsförsäkringens fonder och med de ändamål som fonderna är dessas avkastning används i enlighet avsedda för med de ändamål som fonderna är – Den frivilliga pensionsförsäk- avsedda för. ringens fonder – Sjömanspensioneringsfonden .

1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016. 2. Återstående medel från den avvecklade Sjömanspensioneringsfonden ska föras till inkomsttitel i statens budget senast vid utgången av februari månad 2016.

1 Senaste lydelse 2009:1000. 2 Senaste lydelse 2009:1000.

PROP. 2015/16: 1

3.9 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 16 kap. 11 §, 59 kap. 14 § och 67 kap. 20–26 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 16 kap. 11 §, rubriken närmast efter 67 kap. 19 § och rubrikerna närmast före 67 kap. 20, 23, 24, 25 och 26 §§ ska utgå, dels att 1 kap. 11 och 16 §§, 2 kap. 23 §, 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12 och 13 §§, 42 kap. 6, 34 och 36 §§, 58 kap. 18 och 32 §§, 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 4 och 5 §§ och 67 kap. 1, 2, 7, 8, 13 och 19 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 43 kap. 17 a § och 59 kap. 1 a §, och närmast före 59 kap. 1 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 § 2 Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbets - för underskott av kapital, arbets inkomst (jobbskatteavdrag), allmän inkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushålls - pensionsavgift, sjöinkomst, hushålls arbete , gåva och mikroproduktion av arbete och mikroproduktion av för förnybar el finns i 67 kap. nybar el finns i 67 kap.

16 § 3 Bestämmelser om – förfarandet vid uttag av skatten – förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), (2011:1244), och – förfarandet vid skattereduktion – förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete , skattereduktion för hushållsarbete . och

1 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 16 kap. 11 § 2012:902 67 kap. 26 § 2011:1271 59 kap. 14 § 2014:1468 rubriken närmast efter 67 kap. 19 § 2011:1271 67 kap. 20 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 20 § 2011:1271 67 kap. 21 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 23 § 2011:1271 67 kap. 22 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 24 § 2011:1271 67 kap. 23 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 25 § 2011:1271 67 kap. 24 § 2013:690 rubriken närmast före 67 kap. 26 § 2011:1271. 67 kap. 25 § 2011:1271 2 Senaste lydelse 2014:1468. 3 Senaste lydelse 2011:1272.

PROP. 2015/16: 1

– godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva finns i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

2 kap.

23 § Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning. Annan näringsverksamhet anses Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Själv- som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som ständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som bedrivs utanför Europeiska passiv näringsverksamhet. ekonomiska samarbetsområdet anses alltid som passiv näringsverksamhet.

3 kap.

18 § 4 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i 1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, 2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, 7. inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, 8 . inkomstslaget näringsverksam- 7 . inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från het för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskade- ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., konto som avses i 21 kap., 9 . inkomstslaget kapital för ett 8 . inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en närings- avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller fastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, idrottslig verksamhet i Sverige, 10 . inkomstslaget kapital för lö- 9 . inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbo- pande inkomster av en privatbo-

4 Senaste lydelse 2013:771.

PROP. 2015/16: 1

stadsfastighet eller en privatbostads- stadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, rätt i Sverige, 11 . inkomstslaget kapital för kapi- 10 . inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller talvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, hus eller en del av ett hus i Sverige, 12 . inkomstslaget kapital för åter- 11 . inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablon- fört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., intäkt enligt 47 kap., 13 . inkomstslaget näringsverk- 12 . inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på samhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska fören- andelar i svenska ekonomiska föreningar, och ingar, och 14 . inkomstslaget kapital för åter- 13 . inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt 43 kap. fört investeraravdrag enligt 43 kap. Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Skattskyldighet för inkomster Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller som avses i första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyl- inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2–4. diga personer som avses i 17 § 2–4.

6 kap.

11 § 5 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för 1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, 4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, 5. återförda avdrag för periodiser- 5. återförda avdrag för periodiseringsfond, och ingsfond, 6. schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, och 6 . återfört uppskovsbelopp samt 7 . återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap. schablonintäkt enligt 47 kap. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst.

5 Senaste lydelse 2009:1409.

PROP. 2015/16: 1

7 kap.

3 § 6 Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4–6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §. Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för 1. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från – verksamhet som är ett direkt led – verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana naturlig anknytning till sådana ändamål, eller ändamål, – verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete, eller – verksamhet som av hävd – verksamhet som avser annat än utnyttjats som finansieringskälla för försäljning av skänkta varor och som ideellt arbete, eller av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete, eller 2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

10 kap.

5 § 7 Med pension avses ersättningar som betalas ut 1. som allmän ålderspension, 1. som allmän ålderspension, efterlevandepension och premie- efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt pension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken, socialförsäkringsbalken samt motsvarande utländska ersättningar , 2. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga, 3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, 4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller 5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket. Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto

6 Senaste lydelse 2013:960. 7 Senaste lydelse 2010:1277.

PROP. 2015/16: 1

1. till pensionsspararen, 2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande, 3. till den som fått rätten till pension genom bodelning, 4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller 5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken. I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton.

11 kap.

40 § 8 Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp. Det som sägs i första stycket om barnpension gäller också motsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension enligt socialförsäkringsbalken och en eller flera motsvarande utländska ersättningar betalas ut, eller om endast flera sådana utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen i första stycket tas upp.

14 kap.

12 § All näringsverksamhet som All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverk- räknas som en enda näringsverksamhet. Om han bedriver själv- samhet. Om näringsidkaren bedriver ständig näringsverksamhet utom- självständig näringsverksamhet utanlands , räknas dock all sådan verk- för Europeiska ekonomiska samarbetssamhet som en egen näringsverk- området , räknas dock all sådan verksamhet. samhet som en egen näringsverksamhet.

13 § För en fysisk person som är För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet. Om ett handels- näringsverksamhet. Om ett hanbolag bedriver självständig närings- delsbolag bedriver självständig nä-

8 Senaste lydelse 2010:1277.

PROP. 2015/16: 1

verksamhet utomlands , räknas dock ringsverksamhet utanför Europeiska all sådan verksamhet som en egen ekonomiska samarbetsområdet , räknas näringsverksamhet. dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet. Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.

42 kap.

6 § Förvaltningsutgifter får dras av Förvaltningsutgifter får inte dras bara till den del kostnaderna under av. beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor .

34 § Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en enskild näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten ska dras av med 70 procent. Underskottet ska dock inte dras Underskottet ska dock inte dras av om det avser självständigt be- av om det avser självständigt bedriven näringsverksamhet utomlands . driven näringsverksamhet utanför Det ska inte heller dras av till den del Europeiska ekonomiska samarbetsunderskottet området . Det ska inte heller dras av till den del underskottet – dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap. 2–4 §§ eller legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller – skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har tagits ut ur näringsverksamheten hade uttagsbeskattats. Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter följande beskattningsåren. Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord och skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§ tillämpas också på sådant underskott.

36 § 9 Den som under kalenderåret har Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska en schablonintäkt. Intäkten ska beberäknas till kapitalunderlaget enligt räknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med stats- 37–41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av novem- låneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella ka- ber närmast före det aktuella kalenderåret. lenderåret ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av

9 Senaste lydelse 2011:1271.

PROP. 2015/16: 1

kapitalunderlaget .

43 kap.

17 a § Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern.

58 kap.

18 § 10 En pensionsförsäkring får åter- En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna i detta köpas trots bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska återköps- kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av värdet uppgår till högst ett prisbasbeloppet. Återköp får också ske prisbasbelopp. Ett sådant återköp ska om avse hela pensionsförsäkringens värde . 1. det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp, 2. försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, och 3. premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren . I andra fall får återköp medges av I andra fall får Skatteverket medge Skatteverket , om försäkringstagaren återköp, om försäkringstagaren är på är på obestånd och genom ett obestånd och genom ett återköp av återköp kan få en varaktig lösning på hela eller en del av försäkringens värde sina ekonomiska problem eller om kan få en varaktig lösning på sina det i övrigt finns synnerliga skäl. ekonomiska problem eller om det i Detta gäller dock endast om återköp övrigt finns synnerliga skäl. Detta får ske enligt försäkringsavtalet och gäller dock endast om återköp får försäkringstekniska riktlinjer. ske enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer. Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104) av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela pensionsförsäkringens värde direkt till en annan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om försäkringstagaren tecknar den i samband med överföringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Överföringen ska i så fall inte anses som pension enligt 10 kap.

10 Senaste lydelse 2010:1277.

PROP. 2015/16: 1

5 § första stycket 4 och inte heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring.

32 § Ett pensionssparkonto får avslutas Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid vid genom en utbetalning i förtid , om den tidpunkt pensionen får börja behållningen uppgår till högst ett betalas ut, om behållningen då uppgår prisbasbelopp. till högst 30 procent av prisbasbeloppet. Utbetalning i förtid får också ske om 1. behållningen på kontot uppgår till högst ett prisbasbelopp, 2. kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, och 3. inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren. I andra fall får Skatteverket medge I andra fall får Skatteverket medge att kontot avslutas genom en att kontot avslutas genom en utbetalning i förtid, om pensions- utbetalning i förtid eller att en del av spararen är på obestånd och genom kontobehållningen betalas ut, om en utbetalning kan få en varaktig pensionsspararen är på obestånd och lösning på sina ekonomiska problem genom en utbetalning kan få en eller om det i övrigt finns synnerliga varaktig lösning på sina ekonomiska skäl. problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande.

59 kap.

Vilka som får göra pensions-

sparavdrag

1 a § Pensionssparavdrag får göras av dem som är obegränsat skattskyldiga och som har 1. avdragsgrundande inkomst av anställning och helt saknar pensionsrätt i anställning, eller 2. avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet. I 16 § finns bestämmelser om när sådant avdrag får göras av dem som är begränsat skattskyldiga. Pensionssparavdrag får även göras efter beslut om dispens enligt 8–12 §§.

PROP. 2015/16: 1

5 § 11 Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 1 800 kronor med tillägg enligt andra och tredje styckena. För avdragsgrundande inkomst av För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skatt- anställning får pensionssparavdraget skyldige helt saknar pensionsrätt i inte överstiga vare sig 35 procent av anställning, 35 procent av inkomsten , inkomsten eller 10 prisbasbelopp. dock högst 10 prisbasbelopp. För avdragsgrundande inkomst av För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget aktiv näringsverksamhet får pensions- 35 procent av inkomsten , dock högst sparavdraget inte överstiga vare sig 10 prisbasbelopp. 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp.

9 § För skattskyldiga som har För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensions- Skatteverket medge pensionssparavdrag med högst samma belopp sparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses som för sådana inkomster som avses i 5 § andra stycket. För skattskyldiga i 5 § första stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersättning i som fått särskild ersättning i samband med att en anställning samband med att en anställning upphört och som inte har ett upphört och som inte har ett betryggande pensionsskydd, får betryggande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp. högre belopp.

13 § Pensionssparavdrag som grundar Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en näringsverk- sig på överskott av en näringsverksamhet eller inkomst i inkomstslaget samhet eller inkomst i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget näringsverksamhet och annat näringsverksamhet och annat pensionssparavdrag ska göras som pensionssparavdrag ska göras som allmänt avdrag, om inte annat sägs i allmänt avdrag, om inte annat sägs i 14 eller 15 §. 15 §.

16 § 12 Pensionssparavdrag får göras av Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig. den som är begränsat skattskyldig Sådant avdrag får också göras av den enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 som är begränsat skattskyldig enligt eller 3, om dennes överskott av 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, förvärvsinkomster i Sverige och i

11 Senaste lydelse 2014:1468. Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort. 12 Senaste lydelse 2009:1060.

PROP. 2015/16: 1

om dennes överskott av förvärvs- andra länder, uteslutande eller så gott inkomster i Sverige och i andra som uteslutande, utgörs av överskott länder, uteslutande eller så gott som av förvärvsinkomster i Sverige. uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital.

63 kap.

Nuvarande lydelse

3 a § 13 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,682 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,105 0,880 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,105 men inte 2,72 0,753 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 8,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 0,208 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 11,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 3,11 men inte 3,69 21,5 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,103 prisbasbelopp

överstiger 3,69 men inte 4,785 0,322 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 4,785 men inte 7,88 0,753 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

13 Senaste lydelse 2013:960.

PROP. 2015/16: 1

överstiger 7,88 men inte 12,43 1,541 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 0,885 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 2,72 0,609 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 4,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 0,741 prisbasbelopp prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,77 0,430 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 3,77 men inte 5,4 0,807 prisbasbelopp prisbasbelopp

överstiger 5,4 men inte 7,88 0,753 prisbasbelopp ökat med prisbasbelopp 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 12,43 1,541 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp

PROP. 2015/16: 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 kap.

4 § 14 För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För fysiska personer som är be- För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. gränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2, 6 eller 7 18 § första stycket 1, 2 eller 6 under under hela beskattningsåret är den hela beskattningsåret är den komkommunala inkomstskatten sum- munala inkomstskatten summan av man av de skattesatser för kommu- de skattesatser för kommunal skatt nal skatt och landstingsskatt som ge- och landstingsskatt som genomnomsnittligt tillämpas för beskatt- snittligt tillämpas för beskattningsningsåret, multiplicerad med den be- året, multiplicerad med den skattningsbara förvärvsinkomsten. beskattningsbara förvärvsinkomsten. För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2–4 tillämpas 3 §.

5 § 15 För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster – 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och – 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns. Skiktgränserna bestäms med Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 430 200 kronor för beskatt- på 430 200 kronor för beskattningsåret 2015 och en övre skikt- ningsåret 2016 och en övre skiktgräns på 616 100 kronor för gräns på 625 800 kronor för beskattningsåret 2015 . beskattningsåret 2016 . För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående beskattningsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de skiktgränser som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.

14 Senaste lydelse 2009:1060. 15 Senaste lydelse 2014:1468.

PROP. 2015/16: 1

67 kap.

1 § 16 I detta kapitel finns bestämmelser I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska om skattereduktion för fysiska personer i 2– 33 §§ och för juridiska personer i 2– 19 och 27–33 §§ och för personer i 2 och 27–33 §§. juridiska personer i 2 och 27–33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

2 § 17 Skattereduktion ska göras för Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete , underskott av kapital, hushållsarbete gåva och mikroproduktion av och mikroproduktion av förnybar el förnybar el i nu nämnd ordning. i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

Nuvarande lydelse

7 § 18 För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna

16 Senaste lydelse 2014:1468. 17 Senaste lydelse 2014:1468. 18 Senaste lydelse 2013:960.

PROP. 2015/16: 1

mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

Föreslagen lydelse

7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt överstiger 8,08 men inte 13,54 skillnaden mellan 2,155 prisbasprisbasbelopp belopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt överstiger 13,54 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp

PROP. 2015/16: 1

Nuvarande lydelse

8 § 19 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 summan av 15 000 kronor och kronor 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 kronor 30 000 kronor

Föreslagen lydelse

8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 summan av 15 000 kronor och kronor 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 men inte 30 000 kronor 600 000 kronor

överstiger 600 000 kronor 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § 20 Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat ren - 1. Enklare städarbete eller annat göringsarbete som utförs i bostaden. rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

19 Senaste lydelse 2009:197. 20 Senaste lydelse 2015:473.

PROP. 2015/16: 1

4 . Snöskottning som utförs i nära 3 . Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. anslutning till bostaden. 5 . Häck- och gräsklippning samt 4 . Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. anslutning till bostaden. 6 . Barnpassning som inte mer än i 5 . Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. skola, fritidsaktiviteter eller liknande. 7 . Annan omsorg och tillsyn än 6 . Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bank- samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller besök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. andra liknande enklare ärenden.

19 § 21 Skattereduktionen uppgår till 1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1, 2. 50 procent av underlaget enligt 2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, och 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och 3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3. Den sammanlagda skattereduktio- Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 nen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. kronor för ett beskattningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 § uppgå till högst 25 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 i fråga om 16 kap. 11 § och i övrigt den 1 januari 2016. 2. Bestämmelserna i 1 kap. 11 och 16 §§, 2 kap. 23 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12 och 13 §§, 42 kap. 6, 34 och 36 §§, 58 kap. 18 och 32 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap 5 § och 67 kap. 1, 2, 7, 8, 13 och 19 §§ i den

21 Senaste lydelse 2011:1256.

PROP. 2015/16: 1

nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. 3. Den upphävda bestämmelsen i 16 kap. 11 § gäller fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för tid före den 1 januari 2017. 4. Bestämmelsen i 43 kap. 17 a § tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter den 31 december 2015. 5. Bestämmelserna i 59 kap. 1 a, 5, 9, 13 och 16 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2015. 6. För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ i den äldre lydelsen. 7. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. 8. De upphävda bestämmelserna i 67 kap. 20–26 §§ gäller dock fortfarande för beskattningsår som börjar före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1

3.10 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § ska ha följande lydelse, dels att punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2015:474) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 § 1 Arbetsgivaravgifterna är 21,27 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,35 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,64 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

Föreslagen lydelse

26 § Arbetsgivaravgifterna är 21,77 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,85 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,64 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

3 kap.

Nuvarande lydelse

13 § 2 Egenavgifterna är 18,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,44 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,10 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

1 Senaste lydelse 2014:1469. 2 Senaste lydelse 2014:1469.

PROP. 2015/16: 1

Föreslagen lydelse

13 § Egenavgifterna är 19,32 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,94 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,10 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 3 29 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet. Den upphävda bestämmelsen i Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen til- 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas även på ersättning som beta- lämpas även på ersättning som betalas ut under perioden 1 augusti las ut under perioden 1 augusti 2015– 30 juni 2016. På ersättning 2015– 31 maj 2016. På ersättning som som betalas ut under nämnda period betalas ut under nämnda period ska ska dock vid tillämpningen av 2 kap. dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsav- 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de giften, arton tjugofemtedelar av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. övriga arbetsgivaravgifterna betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. så att övriga decimaler faller bort. 3. Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 4 18 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet. Den upphävda bestämmelsen i Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som upp- tillämpas även på inkomst som uppbärs under perioden 1 augusti 2015– bärs under perioden 1 augusti 2015– 30 juni 2016. På inkomst som upp- 31 maj 2016. På inkomst som uppbärs under nämnda period ska dock bärs under nämnda period ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga arton tjugofemtedelar av de övriga egenavgifterna betalas. Procenttalen egenavgifterna betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga anges med två decimaler så att övriga

3 Senaste lydelse 2015:474. 4 Senaste lydelse 2015:474.

PROP. 2015/16: 1

decimaler faller bort. decimaler faller bort. Omfattar beskattningsåret tid Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter 2015 respektive såväl före som efter den 30 juni 2016 ska, om den avgifts- den 31 maj 2016 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del skyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive efter den 30 juni 2015 respektive efter den 31 maj 2016 som svarar mot förhållandet 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret. hela beskattningsåret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 2 kap. 26 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2015. 3. Bestämmelsen i 3 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2015. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

PROP. 2015/16: 1

3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om

förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7, 17 och 19 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 1 Utbetalningen får uppgå till ett Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskill - belopp som motsvarar mellanskill naden mellan den debiterade ersätt - naden mellan den debiterade ersätt ningen för hushållsarbetet inklusive ningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens fak - mervärdesskatt och köparens fak tiska betalning för arbetet till utföra - tiska betalning för arbetet till utföra ren före begäran om utbetalning , ren före begäran om utbetalning. dock högst till samma belopp som köparen har betalat . Utbetalningen får dock uppgå till högst 1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete. Utbetalning får inte ske till den Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda prelimi - del köparens sammanlagda prelimi nära skattereduktion enligt 17 § nära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår. beskattningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får utbetalning inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen skulle överstiga 25 000 kronor för ett beskattningsår.

17 § 2 Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och

1 Senaste lydelse 2014:1458. 2 Senaste lydelse 2011:1426.

PROP. 2015/16: 1

2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp mot svarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduktio - Den preliminära skattereduktio nen får sammanlagt uppgå till högst nen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. 50 000 kronor för ett beskattningsår. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) uppgå till högst 25 000 kronor.

19 § 3 Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om 1. beslut enligt 11 § om utbetalning, 2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och 3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och 3. den totala preliminära skatte- 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats reduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §. köparen enligt 17 § och, om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) . Skatteverket ska på begäran av Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala prelimi - meddelande om den totala prelimi nära skattereduktionen som till - nära skattereduktionen som till godoräknats enligt 17 §. godoräknats enligt 17 §. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, ska det av meddelandet framgå hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 §

3 Senaste lydelse 2011:1426.

PROP. 2015/16: 1 inkomstskattelagen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

PROP. 2015/16: 1

3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om

införande av socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Pensionsmyndigheten ska, om inte annat är föreskrivet, även handlägga ärenden om hustrutillägg och särskild efterlevandepension samt ärenden enligt följande lagar och bestämmelser: 1. 34 § i den upphävda lagen (1913:120) om allmän pensionsförsäkring, 2. 35 § i den upphävda lagen (1935:434) om folkpensionering, 3. den upphävda lagen (1946:433) 3. den upphävda lagen (1946:433) om frivillig statlig pensionsförsäk- om frivillig statlig pensionsförsäkring, ring, och 4. 22 kap. i den upphävda lagen 4. 22 kap. i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1981, dess lydelse före den 1 januari 1981. och 5. den upphävda kungörelsen (1972:412) om sjömanspension .

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

PROP. 2015/16: 1

3.13 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 22 kap. 22 § ska utgå, dels att 11 kap. 14 §, 22 kap. 1 och 13 §§, 31 kap. 1 och 33 §§, 38 kap. 1 §, 48 kap. 6 §, 50 kap. 2 och 7 §§ samt rubriken närmast före 31 kap. 33 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

14 § Underlaget för beräkning av Skatteavdrag för förmån av skatteavdrag ska bestämmas utan hushållsarbete enligt 67 kap. hänsyn till förmån av hushållsarbete inkomstskattelagen (1999:1229) ska enligt 67 kap. inkomstskattelagen reduceras , om den som har utfört (1999:1229), om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen . 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen Detsamma gäller om utföraren har ett eller har ett intyg eller någon annan intyg eller någon annan handling handling som avses i 67 kap. 17 § som avses i 67 kap. 17 § samma lag. samma lag. Reduktionen ska vara 1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och 2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Första stycket gäller bara förmån Skatteavdraget ska som mest reduupp till ett värde av 100 000 kronor ceras med 50 000 kronor per beskatt per beskattningsår. ningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 25 000 kronor per beskattningsår, om arbetstagaren inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.

22 kap.

1 § 1 I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om – överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§), – upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §), – samfällighet (5 och 6 §§),

1 Senaste lydelse 2014:1471.

PROP. 2015/16: 1

– räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), – skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps minskningar (15 §), – schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), – schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§), – gåva (22 §), – investeraravdrag (23 och 24 §§), och – skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (25 §).

13 § Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för förmån av hushålls arbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utför arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan hand ling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen. I kontrolluppgiften ska uppgift I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skatte - lämnas om underlaget för skatte reduktionen. reduktionen och hur stor del av underlaget som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen .

31 kap.

1 § 2 I detta kapitel finns bestämmelser om – uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§), – uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§), – uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7–15 §§), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 b §§), – uppgift om tillkommande belopp (20 §), – uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§), – uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), – uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27–29 §§), – uppgift om tillskott och uttag (30 §), – uppgift om betalning till utlandet (31 §),

2 Senaste lydelse 2014:1471.

PROP. 2015/16: 1

– uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), – uppgifter om skattereduktion – uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete , gåva och mikro - för hushållsarbete och mikroproduk produktion av förnybar el (33 och tion av förnybar el (33 och 33 a §§), 33 a §§), och och – uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

Skattereduktion för hushållsarbete , Skattereduktion för hushållsarbete

gåva och mikroproduktion av och mikroproduktion av förnybar

förnybar el el

3

33 § 4 Den som begär skattereduktion Den som begär skattereduktion för hushållsarbete , gåva eller mikro - för hushållsarbete eller mikro produktion av förnybar el enligt produktion av förnybar el enligt 67 kap. 11– 33 §§ inkomstskattelagen 67 kap. 11– 19 och 27–33 §§ inkomst - (1999:1229) ska lämna uppgift om skattelagen (1999:1229) ska lämna underlaget för skattereduktionen. uppgift om underlaget för skatte reduktionen. I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushålls arbete lämnas.

38 kap.

1 § 5 Fastställda formulär ska användas för att lämna 1. kontrolluppgifter, 2. åtagande 2. åtagande enligt 23 kap. 6 § om a) enligt 23 kap. 6 § om att lämna att lämna kontrolluppgifter om kontrolluppgifter om pensionsför - pensionsförsäkringar och sådana säkringar och sådana avtal om avtal om tjänstepension som är jäm tjänstepension som är jämförbara förbara med en pensionsförsäkring, med en pensionsförsäkring, och b) enligt 23 kap. 7 § om att lämna kontrolluppgifter om gåvor, 3. deklarationer, 4. särskilda uppgifter, och 5. periodiska sammanställningar.

3 Senaste lydelse 2014:1471. 4 Senaste lydelse 2014:1471. 5 Senaste lydelse 2011:1289.

PROP. 2015/16: 1

48 kap.

Nuvarande lydelse

6 § Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning.

Om förseningsavgiften gäller uppgår den till aktiebolags eller ekonomisk förenings inkomstdeklaration 5 000 kronor någon annans inkomstdeklaration 1 000 kronor särskilda uppgifter 1 000 kronor periodisk sammanställning 1 000 kronor skattedeklaration 500 kronor

Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 000 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Föreslagen lydelse

6 § Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning.

Om förseningsavgiften gäller uppgår den till aktiebolags eller ekonomisk förenings inkomstdeklaration 6 250 kronor någon annans inkomstdeklaration 1 250 kronor särskilda uppgifter 1 250 kronor periodisk sammanställning 1 250 kronor skattedeklaration 625 kronor

Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 250 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 kap.

2 § Kontrollavgiften enligt 1 § är Kontrollavgiften enligt 1 § är 10 000 kronor för varje 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle. kontrolltillfälle. Om Skatteverket tidigare har tagit Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny ut en kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut för en kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag då beslutet om ett år från den dag då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska kontrollavgift meddelades, ska avgiften i stället vara 20 000 kronor. avgiften i stället vara 25 000 kronor.

7 § Kontrollavgift ska tas ut av den som inte har fullgjort dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknadshandel eller vid omsättning av investeringsguld.

PROP. 2015/16: 1

Kontrollavgiften är 2 000 kronor Kontrollavgiften är 2 500 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte för varje tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts. har fullgjorts.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelserna i 11 kap. 14 § och 22 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2015. 3. Bestämmelsen i 31 kap. 33 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. 4. Bestämmelsen i 48 kap. 6 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om deklarationer och övriga uppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet. 5. Bestämmelserna i 50 kap. 2 och 7 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om kontrollavgifter som hänför sig till kontroller som har inletts efter den 31 december 2015. 6. Den upphävda bestämmelsen i 22 kap. 22 § gäller dock fortfarande för beskattningsår som börjar före ikraftträdandet. 7. Den upphävda bestämmelsen i 23 kap. 7 § och bestämmelsen i 38 kap. 1 § i den äldre lydelsen gäller dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1

3.14 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:1474) om

ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 50 kap. 4 § lagen i stället för lydelsen enligt lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse, dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse, dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2014:1474 Föreslagen lydelse

50 kap.

4 § Kontrollavgiften enligt 3 § 1 och 2 är 1. 10 000 kronor för varje 1. 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle, och kontrolltillfälle, och 2. 2 000 kronor för varje person 2. 2 500 kronor för varje person som vid kontrollen är verksam och som vid kontrollen är verksam och inte är dokumenterad i en tillgänglig inte är dokumenterad i en tillgänglig personalliggare. personalliggare. Om Skatteverket tidigare har tagit Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift enligt 3 § 1 eller ut en kontrollavgift enligt 3 § 1 eller 2 och en ny kontrollavgift ska tas ut 2 och en ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat för en överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag då beslutet inom ett år från den dag då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska om kontrollavgift meddelades, ska avgiften enligt första stycket 1 i avgiften enligt första stycket 1 i stället vara 20 000 kronor. stället vara 25 000 kronor. Kontrollavgiften enligt 3 § 3 är 25 000 kronor.

2. Lagen tillämpas första gången 2. Lagen tillämpas första gången på byggarbetsplatser där bygg- på byggarbetsplatser där byggverksamheten påbörjas efter verksamheten påbörjas efter den ikraftträdandet . 31 december 2015.

4. I fråga om kontrollavgiftens storlek ska bestämmelsen i 50 kap. 4 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om kontrollavgifter som hänför sig till kontroller som har inletts efter den 31 december 2015.

PROP. 2015/16: 1

3.15 Förslag till lag om upphävande av lagen (2011:1269) om

godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för

gåva

Härigenom föreskrivs att lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva ska upphöra att gälla vid utgången av 2015.

1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för tid före den 1 januari 2016. 2. En betald årsavgift som avser tid efter 2015 ska betalas tillbaka.

4 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2015/16: 1

4 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning I detta avsnitt redovisas prognosen för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden t.o.m. 2019. Information som fanns 70 – Svensk ekonomi befinner sig i en konjunk- tillgänglig den 10 augusti 2015 har beaktats. turåterhämtning. BNP-tillväxten 2015 Prognosen är baserad på nu gällande regler och bedöms bli högre än 2014. Den offentliga regeringens föreslagna och aviserade åtgärder i konsumtionen förväntas lämna ett för- denna proposition. hållandevis stort bidrag till tillväxten både Budgetpropositionen avser 2016. Tyngd- 2015 och 2016. Bidraget från exporten blir punkten i framställningen har därför lagts på påtagligt först 2016. prognosen fram t.o.m. 2016. Utvecklingen 2017–2019 redovisas i ett separat delavsnitt. – Konjunkturen i omvärlden förväntas I avsnittet beskrivs några av de risker som stärkas de kommande åren. I euroområdet, finns i prognosen, två alternativa scenarier samt som är Sveriges viktigaste exportmarknad, jämförelser med andra bedömares prognoser. förväntas återhämtningen dock gå lång- Avsnittet innehåller även en beskrivning av hur samt. prognosen har reviderats jämfört med den – Arbetslösheten har länge legat på en hög bedömning som gjordes i 2015 års ekonomiska nivå, kring 8 procent. I takt med att vårproposition. ekonomin återhämtar sig stiger sysselsättningsgraden. Arbetslösheten bedöms minska till nära 6 procent 2018. De reformer som regeringen föreslår och aviserar i denna proposition bidrar till den lägre arbetslösheten. – Inflationen har varit låg en längre tid. Ett högre resursutnyttjande och stigande enhetsarbetskostnader bidrar till att inflationen blir högre framöver. – Det finns påtagliga risker för att utvecklingen blir svagare än i prognosen. Det gäller särskilt om tillväxten i euroområdet blir lägre än förväntat. Den ekonomiska utvecklingen kan även bli starkare än vad som antagits i prognosen. Det gäller exempelvis om företag och hushåll i omvärlden blir mer optimistiska om framtiden än vad som förväntas. 70 I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.

PROP. 2015/16: 1

4.1 Utvecklingen i omvärlden 2015 fortsättningsvis bli expansiv i flertalet länder för och 2016 att stödja en fortsatt uppgång i inflationen (se tabell 4.1).

Måttlig tillväxt i omvärlden

Under första halvåret 2015 har återhämtningen i Goda förutsättningar för ökad tillväxt i euroområdet vidgats till att omfatta fler länder avancerade ekonomier och sektorer än tidigare. Detaljhandeln har utvecklats relativt starkt och industriprodukt- Utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i ionen har vuxit i en förhållandevis hög takt. euroområdet, som är Sveriges viktigaste export- Efter en svag inledning på 2015 växer den marknad, har ljusnat under 2015. Den amerikanska ekonomin i snabbare takt. Arbets- europeiska centralbanken har genomfört olika lösheten minskar och läget på bostadsmarknaden åtgärder för att stimulera kreditgivningen. har förbättrats. Tillväxten i många framväxande Banken har introducerat långfristiga riktade ekonomier har dock saktat ned. Råvaru- finansieringsoperationer, sänkt styrräntan och exportörer har påverkats av de låga priserna på genomfört kvantitativa lättnader i form av olja och andra råvaror. I Kina har en svagare tillgångsköp. Den grundliga genomgång av utveckling på bostadsmarknaden bidragit till en bankernas balansräkningar och de stresstester lägre ekonomisk tillväxt den senaste tiden. som genomfördes hösten 2014 har skingrat en Sammantaget har världsekonomin under det del av osäkerheten om kvaliteten på bankernas första halvåret 2015 växt i en måttlig takt. tillgångar. Kreditgivningen till företag har börjat Världshandeln har utvecklats svagt (se diagram öka i volym efter flera års minskning, även om 4.1). Den svaga utvecklingen beror till stor del på ökningen än så länge är relativt svag. Ökad minskad import i framväxande ekonomier. kreditgivning är en viktig förutsättning för Importen har däremot utvecklats starkare i flera investeringstillväxten i euroområdet. Därutöver avancerade ekonomier. har de akuta finansiella riskerna kring utvecklingen i Grekland minskat i och med den Diagram 4.1 Världshandel överenskommelse om stödprogram till landet Import, index 2005=100 som nåddes sommaren 2015. 200 Konsumtionen förväntas driva tillväxten i Världen euroområdet 2015 och även investerings- 180 Avancerade ekonomier tillväxten ser ut att öka gradvis under året. När Framväxande ekonomier 160 återhämtningen fortsätter och resursutnyttjandet stiger förväntas inflationen i euroområdet öka. Men återhämtningen blir av allt att döma 140 långsam. Detta beror på att det finns ett fortsatt 120 behov hos såväl hushåll som stater och 100 finansiella företag att minska sin skuldsättning. Arbetslösheten sjunker därför endast långsamt. 80 Styrräntan förväntas bli fortsatt låg. Utvecklingen i USA:s ekonomi bedöms bli 60 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 stark de kommande åren. Fortsatt hög syssel- Källa: CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis. sättningstillväxt, låga räntor och ett lågt oljepris talar för att hushållens konsumtion ökar. Som en I många avancerade ekonomier är inflationen låg, följd av de goda ekonomiska utsikterna förväntas bl.a. som en följd av fall i råvarupriser. Ett den amerikanska centralbanken höja styrräntan förbättrat läge på arbetsmarknaden leder till ett andra halvåret 2015 efter knappt sju år med en ökat kostnadstryck i många länder, vilket bidrar räntenivå nära noll. till att inflationen i omvärlden förväntas stiga. Inflationen förväntas dock i allmänhet stiga från en låg nivå och i många länder förväntas den även 2016 ligga under respektive centralbanks mål. Penningpolitiken bedöms därför även

PROP. 2015/16: 1

Tabell 4.1 Prognoser för omvärlden underleverantörer har påverkats. Det har

medfört en högre arbetslöshet. Den ekonomiska Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015 och 2016 Procentuell förändring om inte annat anges utvecklingen i Norge stabiliseras dock av att Genomsnitt 1994-2014 2014 2015 2016 både penningpolitiken och finanspolitiken är

expansiv. Den svaga norska kronan bidrar också

BNP

genom att stötta exporten. Euroområdet 1,4 0,9 1,5 1,8

Tyskland 1,3 1,8 1,8 2,0

Frankrike 1,6 0,2 1,3 1,6

Osäkra utsikter för framväxande ekonomier

Italien 0,5 -0,4 0,7 1,2

Spanien 2,1 1,4 3,2 2,6 De ekonomiska utsikterna har försämrats

Finland 2,2 -0,4 0,0 1,0 påtagligt i många stora framväxande ekonomier.

USA 2,4 2,4 2,3 2,8 En svagare tillväxt väntas i många länder 2015

och 2016, jämfört med 2014. 2 Norge 2,9 2,2 1,4 1,8 Kina 9,5 7,5 6,7 6,5 Tillväxten i Kina var svag under inledningen av

Ryssland 3,7 0,6 -3,0 -0,1 2015. I den kinesiska ekonomin pågår en

Världen PPP-vägd 3 3,8 3,4 3,4 3,7 omställning från en tillväxt som till stor del är

4 beroende av investeringar till en tillväxt som i Världen KIX-vägd 1,6 2,1 2,2 2,6 5 större utsträckning är driven av inhemsk Svensk exportmarknad 5,5 2,9 2,9 5,6 konsumtion. De kommande åren bedöms detta

Inflation

leda till en mer balanserad, men lägre, BNP- 6 Euroområdet 1,9 0,4 0,3 1,3 tillväxt än 2000–2014. Osäkerheten om Kinas USA 7 2,4 1,6 0,2 2,1 utveckling är dock stor, vilket syns i en ökad

turbulens på flera finansiella marknader. Kinas

Finansiella variabler

centralbank har gjort vissa ändringar i valuta- 8 Refiränta 2,3 0,2 0,1 0,1 politiken i syfte att införa en mer marknadsba- 9 Fed funds 3,0 0,3 0,3 1,1 serad växelkurs. Detta har lett till en försvagning 10 Oljepris 53 99 57 59 av den kinesiska valutan. 1 I avsnittets tabeller redovisas genomsnittliga värden för flertalet variabler från 1994. Perioden är vald med utgångspunkt i tillgänglighet på data från de svenska nationalräkenskaperna. Euroområdet och dess medlemmars genomsnitt Råvarupriserna har i allmänhet fallit 2014 och

2015. Förutom oljepriset är också priset på för BNP beräknas från 1995 och refiräntan från 1999. KIX-viktat genomsnitt beräknas från 2004 och Rysslands genomsnitt beräknas från 2003, på grund av begränsningar i datatillgång. järnmalm och övriga metaller mycket lågt,

2 BNP för Norges fastland, dvs. inhemsk produktion exklusive utvinning av råolja och naturgas, rörtransport och utrikes sjöfart. medan priset på till exempel pappersmassa har

stigit. Till viss del har den dämpade investerings- 3 BNP-prognoser sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt IMF. 4 BNP-prognoser sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på svensk utrikeshandel med olika länder. tillväxten i Kina bidragit till de lägre råvaru-

5 priserna. Denna utveckling har drabbat råvaru- Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. exportörer, såsom Ryssland, i form av minskade 6 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). 7 Konsumentprisindex (KPI). 8 Europeiska centralbankens styrränta i procent, årsgenomsnitt. intäkter. Den ryska ekonomin befinner sig i

recession och påverkas även av internationella 9 USA:s centralbanks styrränta i procent, årsgenomsnitt. 10 Brent, USD per fat. Källor: Reuters Ecowin och egna beräkningar. sanktioner. Exporten påverkas dock positivt av

den försvagade valutan och i takt med att

Finlands ekonomi har utvecklats svagt en längre oljepriset stiger ökar intäkterna för staten och

tid. Tillväxten var negativ både 2013 och 2014. företagen.

Den senaste tiden har efterfrågan från Ryssland

minskat ytterligare, vilket har slagit mot den

redan hårt pressade finska exportsektorn. Hög

arbetslöshet hämmar hushållens konsumtion

och den offentliga konsumtionen ser ut att bli

fortsatt stram. I takt med att den internationella

återhämtningen fortsätter förväntas dock

Finlands tillväxt öka (se tabell 4.1).

I Norge har de låga oljepriserna lett till att

ekonomin har bromsat in. Lägre intäkter har

främst påverkat oljesektorn negativt, men även

PROP. 2015/16: 1

4.2 Utvecklingen i Sverige 2015 och nivån, beräknas de outnyttjade resurserna i

2016 ekonomin uppgå till omkring 0,5 procent 2016

(se tabell 4.2).

Förhållandevis hög BNP-tillväxt framöver

Tabell 4.2 BNP

I Sverige var BNP-tillväxten 2014 något lägre än Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015 och 2016 Procentuell förändring om inte annat anges den genomsnittliga utvecklingen (se tabell 4.2).

Mdkr Genomsnitt Tillväxten drevs framför allt av hushållens 2014 1994–2014 2014 2015 2016

konsumtion och investeringar i bostadssektorn Hushållens och i övriga tjänstebranscher (se diagram 4.2). 1 818 2,4 2,4 2,1 2,5 konsumtion Den långsamma återhämtningen i omvärlden Offentlig konsumtion 1 029 0,9 1,9 1,9 2,1

dämpade i synnerhet svensk varuexport. Fasta

912 3,8 7,4 3,6 3,7 bruttoinvesteringar Diagram 4.2 BNP-tillväxt och bidrag till BNP-tillväxt 1 Lagerinvesteringar 8 0,0 0,2 0,0 0,0 Procentuell förändring respektive procentenheter Export 1 744 5,6 3,3 3,7 5,2 4 Import 1 596 5,3 6,6 2,9 5,3

1 Nettoexport 149 0,4 -1,1 0,5 0,2 3 BNP 3 915 2,5 2,3 2,8 2,8

2 BNP, 2,6 2,4 2,6 2,5 kalenderkorrigerad

2 BNP per capita 0,4 2,0 1,3 1,6 1,3 1 Potentiell BNP, 3 3 998 2,3 1,5 1,8 2,1 kalenderkorrigerad 0 Offentlig konsumtion BNP-gap 4 -2,1 -1,8 -1,1 -0,6 Hushållens konsumtion Lager Anm.: Fasta priser, referensår 2014. -1 1 Investeringar Bidrag till BNP-tillväxten, procent enheter. 2 Nettoexport BNP per person i totala befolkningen, miljoner kronor. 3 BNP Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle -2 uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna 13 14 15 16 arbete och kapital. 4 Anm.: Procentuell förändring för BNP, procentenheter för övriga komponenter. BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

BNP förväntas 2015 och 2016 växa i en relativt Produktivitetstillväxten har varit svag under flera snabb takt (se tabell 4.2). Det beror på flera år, vilket medfört att BNP per capita har faktorer. Under det första halvåret 2015 har utvecklats svagt. Jämfört med 2007 var BNP per importen minskat, vilket gett ett betydande capita oförändrad 2014. Produktivitetstill- 72 positivt bidrag till BNP-tillväxten. Exporten 71 växten förväntas emellertid öka de kommande väntas ta fart då konjunkturen förbättras i åren allteftersom konjunkturläget förbättras. omvärlden. Såväl hushållens som den offentliga Det leder till att BNP per capita växer, om än i sektorns konsumtion fortsätter att bidra till långsammare takt än den genomsnittliga utveck- BNP-tillväxten de kommande åren, om än i lingen (se tabell 4.2). något mindre utsträckning än 2014. Det samma

gäller investeringarna i bostäder och i tjänst- Hushållens konsumtion fortsätter att vara en viktig esektorn. drivkraft i ekonomin Återhämtningen i svensk ekonomi innebär att Hushållens konsumtion har de senaste åren varit resursutnyttjandet stiger. Resursutnyttjandet en viktig drivkraft för efterfrågan i svensk bedöms dock fortfarande vara lägre än normalt

både 2015 och 2016. Mätt med BNP-gapet, dvs.

faktisk BNP:s avvikelse från den potentiella

72 BNP per capita är ett mått på ekonomisk levnadsstandard som visar

hur ökad produktion fördelas per genomsnittlig invånare. Som närmare 71 I summeringen av BNP utgör importen en avdragspost. Det innebär utvecklas i avsnitt 1.1 ger detta mått inte en fullständig bild av

att BNP ökar när importen minskar. levnadsstandarden.

PROP. 2015/16: 1

ekonomi (se diagram 4.2). Flera indikatorer, bl.a. utvecklats svagt sedan finanskrisen. Indikatorer 74 omsättningen i detaljhandeln, pekar på en tillväxt över bostadsbyggandet tyder på en fortsatt hög som fortsätter att vara förhållandevis hög. Till- tillväxt de kommande åren. Industrins investeförsikten bland hushållen har däremot för- ringar väntas bli svaga 2015, då fjolårets tillfälligt sämrats något och tyder på en svagare utveckling höga investeringar i forskning och utveckling i hushållens konsumtion det andra halvåret 2015. mattas av. När exporten tilltar 2016 väntas dock Konsumtionsutvecklingen gynnas dock av industriinvesteringarna öka. fortsatt låga räntor, ett i utgångsläget högt De offentliga investeringarna bedöms öka sparande och av att arbetslösheten minskar. starkt 2016. Ökningen sker främst i kommun- Sammantaget väntas tillväxten i hushållens sektorn, där det finns ett uppdämt behov av konsumtion bli något lägre 2015 än föregående investeringar till följd av den demografiska år samt 2016 växa i linje med den genomsnittliga utvecklingen. tillväxttakten 1994–2014. Sammantaget förväntas de totala investeringarna 2015 och 2016 öka i ungefär samma takt Offentlig konsumtionstillväxt blir fortsatt stark som den genomsnittliga ökningstakten (se tabell Den offentliga konsumtionen gav ett relativt 4.2). stort bidrag till BNP-tillväxten 2014 (se diagram 4.2). Inom såväl staten som kommunerna och Omvärlden stärker svensk export landstingen växte konsumtionen i en för- Efter två år med mycket svag utveckling ökade hållandevis hög takt. Sveriges varuexport 2014. Även tjänsteexporten, Även 2015 och 2016 väntas den offentliga som uppvisat en stark tillväxt de senaste åren, konsumtionen fortsätta öka starkt (se tabell 4.2). ökade 2014. Trots en svag inledning av 2015 Regeringens reformer inom bl.a. försvars- och indikerar inköpschefsindex och förtroendeinfrastrukturområdet bidrar till att den statliga indikatorer för exportorderingång att den totala konsumtionen fortsätter att växa i god takt 2015 exporttillväxten tar fart 2015, understödd av att och därefter i något lägre takt 2016. Stigande efterfrågan från omvärlden tilltar. Exporten 2016 utgifter för migration bidrar också till konsum- väntas därför återigen växa i linje med den tionstillväxten. genomsnittliga utvecklingen (se tabell 4.2). De närmaste åren väntas den kommunala Importen, som uppvisat en liknande utveckling konsumtionen fortsätta att öka snabbt. som exporten under 2012 och 2013, steg kraftigt Kommuner och landsting möter demografiska 2014. Under det första halvåret 2015 har framför förändringar med relativt sett fler barn och äldre allt tjänsteimporten fallit tillbaka. i befolkningen, samtidigt som antalet nyanlända Sammantaget förväntas nettoexportens bidrag ökar. Regeringens satsningar inom områdena till BNP bli relativt stort 2015. När importen vård, skola och omsorg bidrar positivt till den ökar 2016 blir bidraget från nettoexporten kommunala konsumtionstillväxten 2015 och mindre (se tabell 4.2). 2016. Dessutom medför konjunkturåterhämtningen att det kommunala skatteunderlaget ökar snabbare, vilket ökar utrymmet för en stigande Arbetsmarknaden återhämtar sig kommunal konsumtion. Sysselsättningen ökade 2014 snabbare än de Fortsatt höga investeringar i bostadssektorn och närmast föregående åren. Det har bidragit till att offentlig sektor sysselsättningsgraden, dvs. sysselsättningen som De fasta bruttoinvesteringarna växte i hög takt andel av befolkningen (15–74 år), har stigit till 73 2014. Det var framför allt bostadsinvesteringarna nästan samma nivå som före finanskrisen som ökade väsentligt snabbare efter att ha

73 Fasta bruttoinvesteringar är materiella eller immateriella tillgångar som 74 För en utförligare redogörelse för bostadsinvesteringarnas utveckling, används i produktionsprocessen i över ett år. Begreppet brutto syftar på se 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100 bilaga 3). att kapitalförslitningen inte är borträknad.

PROP. 2015/16: 1

(se diagram 4.3). Denna utveckling gäller både sysselsättningsgraden förväntas fortsätta att stiga

för kvinnor och för män. (se diagram 4.3 och tabell 4.3).

Samtidigt som sysselsättningen har ökat sedan

2010 har arbetskraften vuxit i en hög takt. Diagram 4.4 Ett urval av sysselsättningsindikatorer

Sammantaget innebär det att arbetslösheten har Tusental personer Nettotal

legat kvar på en hög nivå, kring 8 procent. 100 100

Långtidsarbetslösheten har ökat successivt och Lediga jobb (vänster skala) 80 ligger också på en hög nivå. I samband med 80 Anställningsplaner, näringslivet (höger skala)

60 finanskrisen ökade långtidsarbetslösheten mer

för män än för kvinnor, och fortfarande är 40 60 långtidsarbetslösheten högre bland män. 20 Regeringens mål är att antalet personer som

arbetar, och antalet arbetade timmar i ekonomin, 40 0 ska öka så att Sverige når målet om lägst -20 arbetslöshet i EU 2020. 20

-40 Sysselsättningen ökar i tjänstebranscherna 0 -60 Uppgången i sysselsättningen har skett både i 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15

näringslivet och i offentliga verksamheter. I Anm.: Serierna är säsongrensade. Anställningsplanerna avser nettotal, vilket är

skillnaden mellan andelen positiva och andelen negativa svar. näringslivet är det tjänstebranscherna som stått Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

för ökningen i sysselsättningen, medan syssel-

sättningen i varubranscherna har minskat. År 2015 och 2016 bedöms sysselsättningen

Efterfrågan på arbetskraft har länge varit svag i främst öka inom kommunsektorn, där andelen

den exportinriktade industrin, där antalet kvinnor är hög. Den kommunala konsumtionen

sysselsatta 2014 var betydligt färre än före väntas öka snabbt, bl.a. på grund av den

finanskrisen. demografiska utvecklingen, vilket bidrar till ett

behov av fler anställda i kommunsektorn.

Diagram 4.3 Sysselsatta och sysselsättningsgrad

Regeringens beslutade och föreslagna satsningar

Tusental personer Procent av befolkningen inom välfärdstjänsterna, samt införandet av

5 000 74 traineejobb och extratjänster, bidrar också till att Sysselsatta (vänster skala) 4 800 72 sysselsättningen ökar i kommunsektorn. Även i

näringslivets tjänstebranscher och i bygg- Sysselsättningsgrad (höger skala) 4 600 70 branschen bedöms sysselsättningen stiga i god

4 400 takt.

68 I prognosen bedöms sysselsättningen inom 4 200

4 000 industrin, där andelen män är hög, minska något 66 2015 och 2016. Därmed fortsätter trenden sedan 3 800 64 1990-talet med en minskad andel sysselsatta

inom industrin. 3 600

62 3 400 Produktiviteten ökar i näringslivet 3 200 60 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Produktivitetstillväxten i näringslivet har varit

Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. låg sedan 2007, i synnerhet inom industrin. Det

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. beror till stor del på den svaga efterfråge-

utvecklingen. Den stigande produktionen 2015 Framåtblickande indikatorer på efterfrågan på och 2016 bidrar till att produktivitetstillväxten i arbetskraft, som bl.a. antalet lediga jobb och näringslivet stiger, men tillväxttakten bedöms företagens anställningsplaner, tyder på en stark fortfarande bli lägre än genomsnittet (se tabell sysselsättningstillväxt resterande del av 2015 och 4.3). Bidraget från antalet arbetade timmar till i början av 2016 (se diagram 4.4). Detta pekar, produktionen förväntas däremot bli relativt tillsammans med en stigande efterfrågan i stort, både i hela ekonomin och i näringslivet. ekonomin, på att sysselsättningen utvecklas Sammantaget förväntas BNP växa i linje med starkt även 2015 och 2016. Sysselsättningen den historiska utvecklingen (se tabell 4.3). växer då i ungefär samma takt som 2014 och

PROP. 2015/16: 1

Tabell 4.3 Arbetsmarknad över 55 år. Sammantaget har utvecklingen varit

likartad för kvinnor och män, men arbetskrafts- Utfall t.o.m.2014, prognos för 2015 och 2016 Procentuell förändring om inte annat anges deltagandet är fortsatt lägre för kvinnor än

Nivå, tusental om annat ej anges Genomsnitt män. 75 2014 1994–2014 2014 2015 2016

1 BNP 3 925 2,6 2,4 2,6 2,5

Diagram 4.5 Arbetskraft och arbetskraftsdeltagande

2 Produktivitet 453 1,9 0,6 1,4 1,2 Tusental personer Procent av befolkningen Produktivitet i 5 400 75 2 näringslivet 498 2,3 1,0 1,9 1,6 3 Antal i arbetskraften (vänster skala) 74 Arbetade timmar 7 670 0,8 1,8 1,2 1,5 5 200 Arbetskraftsdeltagande (höger skala) 73 Arbetade timmar i 3 5 000 näringslivet 5 433 1,0 1,6 1,3 1,4 72

4 Medelarbetstid 0,1 0,4 -0,1 0,0 71 4 800 Sysselsatta 4 772 0,8 1,4 1,3 1,5 70 Kvinnor 2 270 0,7 1,5 – – 4 600 69 Män 2 503 0,9 1,4 – – 4 400 68 5 Sysselsättningsgrad 65,2 66,2 66,6 66,8 67 Potentiell 4 200 6 sysselsättning 4 866 0,6 1,0 0,9 0,8 66

7 Sysselsättningsgap -1,9 -1,9 -1,5 -0,9 4 000 65 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Arbetskraft 5 183 0,7 1,3 0,9 1,0 Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Kvinnor 2 459 0,6 1,3 – – Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Män 2 725 0,7 1,4 – – Arbetskraften förväntas fortsätta att öka 2015 Arbetskraftsoch 2016 (se diagram 4.5). Ökningen ser dock 5 deltagande 70,8 71,9 72,0 71,9 inte ut att bli lika stark som tidigare, och 8 Arbetslöshet 8,0 7,9 7,6 7,1 Kvinnor 7,7 7,7 – – arbetskraftsdeltagandet förväntas därmed

Män 8,2 8,2 – – minska något 2016. Detta beror bl.a. på att

8,9 grupper med ett lägre genomsnittligt arbets- Programdeltagare 3,2 3,7 3,8 3,9 Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender- kraftsdeltagande, som äldre och nyanlända,

förväntas utgöra en allt större andel av den korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15–74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik på BNP, produktivitet, arbetade timmar, medelarbetstid och potentiell sysselsättning arbetsföra befolkningen. Även om det finns en

uppdelat på kön finns inte att tillgå. Prognos fördelat på kvinnor och män görs inte. positiv trend i arbetskraftsdeltagandet bland

äldre och nyanlända innebär den förändrade 1 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. sammansättningen att utvecklingen av det

4 sammantagna arbetskraftsdeltagandet dämpas. Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt nationalräkenskaperna. 5 Procent av befolkningen 15–74 år. 6 Potentiell sysselsättning avser den nivå som skulle råda om arbetsmarknaden var i konjunkturell balans. Arbetslösheten minskar 2015 och 2016

Arbetslösheten steg kraftigt under finanskrisen. 7 Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsättning i procent av potentiell sysselsättning. 8 Procent av arbetskraften. Återhämtningen i ekonomin har gått långsamt.

9 År 2015 och 2016 bedöms arbetslösheten Personer i arbetsmarknadspolitiska program. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. minska till följd av att sysselsättningen förväntas

Den starka tillväxten i arbetskraften dämpas öka väsentligt snabbare än arbetskraften (se

tabell 4.3 och diagram 4.6). En stor andel av de Arbetskraften, dvs. de personer som står till arbetsmarknadens förfogande, har ökat starkt de som är arbetslösa tillhör de grupper som har för-

hållandevis svårt att få jobb oavsett konjunktursenaste åren (se diagram 4.5). Därmed har även arbetskraftsdeltagandet, dvs. arbetskraften i läge. Erfarenheter visar att det i första hand är

bland dem som står närmast arbetsmarknaden procent av befolkningen (15–74 år), stigit

betydligt. Framför allt har arbetskraftsdel-

tagandet ökat bland utrikes födda och personer

75 År 2014 var arbetskraftsdeltagandet 69,1 procent för kvinnor och

74,7 procent för män.

PROP. 2015/16: 1

som arbetslösheten minskar då konjunkturen Diagram 4.7 Resursutnyttjande förstärks. Regeringens reformer, såsom trainee- Procent och extratjänster, utbildningssatsningar och 4 snabbspår för nyanlända, bidrar till att arbets- 2 lösheten minskar i de grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. 0

Diagram 4.6 Arbetslösa och arbetslöshet

Tusental personer Procent av arbetskraften -2 500 12 -4 BNP-gap 450 10 400 Produktivitetsgap -6 350 Arbetsmarknadsgap 8 (timgap) 300 -8 00 02 04 06 08 10 12 14 16 250 6 Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av 200 Antal arbetslösa (vänster skala) potentiell nivå. Källa: Egna beräkningar. Arbetslöshet (höger skala) 4 150 100 Samtidigt som bristen på arbetskraft har tilltagit 2 50 minskade arbetslösheten något det första halvåret 2015. Det är en indikation på att 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 resursutnyttjandet stiger på arbetsmarknaden. Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Den sammantagna bedömningen är emellertid Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. att det fortfarande finns förhållandevis mycket lediga resurser på arbetsmarknaden. Bedömningen baseras på att arbetslösheten fortfarande

Resursutnyttjandet stiger

är hög ur ett historiskt perspektiv, att löneutvecklingen är dämpad och att andelen Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturföretag som uppger att de upplever brist på återhämtning, men ännu finns det relativt arbetskraft ligger strax under den genomsnittliga mycket lediga resurser. BNP-gapet visar BNP:s nivån (se diagram 4.8). avvikelse från den potentiella nivån och är ett mått på i vilken utsträckning resurserna i Diagram 4.8 Brist på arbetskraft ekonomin används. BNP-gapet blev mindre Andel ja-svar, procent negativt 2014 än 2013 och bedöms fortsätta att 40 minska 2015 och 2016 (se diagram 4.7). 35 På arbetsmarknaden ökade bristen på arbetskraft 2014, både enligt Konjunktur- 30 barometern och Arbetsförmedlingens statistik. 25 Rekryteringstiderna är i nuläget längre än före finanskrisen. Eftersom arbetslösheten samtidigt 20 är hög talar det för att det föreligger svårigheter 15 att matcha arbetssökande med lediga jobb.

0 01 03 05 07 09 11 13 15 Anm.: Den streckade linjen visar seriens genomsnitt från 1996kv1–2015kv2. Källa: Konjunkturbarometern (Konjunkturinstitutet).

Tidigare när arbetsmarknadsgapet har bedömts vara slutet, som t.ex. i början av 2007, har den upplevda bristen varit högre än vad den är i dag.

PROP. 2015/16: 1

Både antalet arbetade timmar och antalet Under 2016 ska 475 löneavtal som berör sysselsatta förväntas stiga snabbare än respektive ca 2,9 miljoner arbetstagare omförhandlas. Merpotentiell tillväxttakt både 2015 och 2016. Det parten av dessa avtal löper ut i mars och april medför att resursutnyttjandet på arbetsmark- 2016. naden fortsätter att stiga (se diagram 4.7). Arbetslösheten förväntas 2016 fortsätta vara Diagram 4.9 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet högre än jämviktsarbetslösheten, dvs. den Procentuell förändring arbetslöshet som skulle råda om det var 7 konjunkturell balans på arbetsmarknaden. 6 Antalet sysselsatta bedöms 2016 vara ungefär Restpost 45 000 färre än om arbetsmarknadsgapet 5 Centrala avtal (timgapet) vore slutet. 4 Flera indikatorer tyder på att företagen 2015 utnyttjar sina befintliga resurser, i form av 3 maskiner och personal, i normal utsträckning. 2 Enligt Konjunkturbarometern bedömer företagen själva att lönsamheten generellt sett är 1 god. Om företagen upplever att det är stor brist på efterfrågan är det ett tecken på att de inte 0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 utnyttjar sin kapacitet fullt ut. Andelen företag i Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar. näringslivet som uppger att det är brist på efterfrågan är emellertid relativt låg i både bygg- Tabell 4.4 Löner och inflation och tjänstebranscherna. Företagens anställnings- Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015 och 2016 planer ligger sammantaget på en hög nivå. Det Procentuell förändring om inte annat anges tyder på att de har allt större behov av att anställa Genomsnitt 1994-2014 2014 2015 2016 mer personal för att möta efterfrågan på sina

Timlön

produkter. 1 KL, hela ekonomin 3,5 2,8 2,5 3,0 Sammantaget bedöms resursutnyttjandet 2 NR, hela ekonomin 3,4 1,7 3,0 3,0 inom företagen i näringslivet som helhet vara balanserat 2015 och 2016. Ett annat uttryck för

Inflation

detta är att produktivitetsgapet, som visar den 3 KPI 1,2 -0,2 -0,1 1,0 faktiska produktivitetens avvikelse från den 3,4 KPIF 1,6 0,5 0,8 1,6 potentiella, bedöms vara nära noll (se diagram Anm.: Löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2014. Det beror på att statistiken blir definitiv först efter 12 månader, bl.a. på 4.7). grund av utbetalning av retroaktiva löner. 1 BNP-gapet utgörs därmed i princip enbart av Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 2 Timlön enligt nationalräkenskaperna. arbetsmarknadsgapet och de lediga resurserna 3 Årsgenomsnitt. 4 KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på som finns på arbetsmarknaden. underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Fortsatt dämpad löneöknings- och inflationstakt

Inflationen har varit låg under en längre tid (se De senaste månaderna har löneökningstakten diagram 4.10), både mätt som förändringen i bromsat in, samtidigt som löneförväntningarna konsumentprisindex (KPI) eller i KPI med fast ser ut att vara dämpade. Arbetsgivarna förväntar ränta (KPIF). En viktig förklaring till den låga sig något lägre löneökningar än arbetstagarna de inflationen är det låga resursutnyttjandet i närmaste åren, enligt enkätundersökningar. Såväl Sverige och omvärlden. Därutöver har fallande utfall som indikatorer tyder på att löneöknings- energipriser tydligt dämpat inflationstakten det takten framöver blir något lägre än genomsnittet senaste året. Den kronförsvagning som skett 1994–2014 (se tabell 4.4). Som en följd av att sedan inledningen av 2014 har dock motverkat resursutnyttjandet ökar väntas restposten denna utveckling något genom att försvagningen (skillnaden mellan faktiska och avtalade har bidragit till högre importpriser. löneökningar) bli högre 2016 än 2015 (se Inflationstakten mätt som KPIF bedöms stiga diagram 4.9). fr.o.m. 2015 (se tabell 4.4). Detta beror bl.a. på

PROP. 2015/16: 1

ökande enhetsarbetskostnader och ett högre Tabell 4.5 Räntor och växelkurser resursutnyttjande. Dessutom bedöms aviserade Utfall t.o.m.2014, prognos för 2015 och 2016 Procent om inte annat anges, årsgenomsnitt förändringar av skatter och avdrag höja Genomsnitt inflationstakten 2016. 1994–2014 2014 2015 2016

Reporänta 3,2 0,5 -0,3 -0,4

Diagram 4.10 Konsumentpriser

Statsobligationsränta, 10 år 4,7 1,7 0,8 1,4 Årlig procentuell förändring 1 5 Växelkurs, kronindex KIX 113 107 113 112 SEK per EUR 9,1 9,1 9,4 9,3 4 1 Index, oktober 1992 = 100. Källor: Riksbanken och egna beräkningar. 3 2 Kronan försvagades 2014 och under inledningen av 2015 med ca 10 procent i effektiva termer, 1 dvs. gentemot ett vägt genomsnitt av valutor i 0 länder som är viktiga för svensk handel. Försvagningen berodde bl.a. på förväntningar om -1 KPI lägre räntor i Sverige som en konsekvens av -2 Riksbankens mer expansiva penningpolitik. KPIF Därutöver har den relativt starka återhämtningen -3 07 08 09 10 11 12 13 14 15 i USA medfört att dollarn har stärkts mot många Källa: Statistiska centralbyrån. valutor, däribland kronan. Den trendmässiga försvagningen av kronan bröts i mars 2015. Ny makroekonomisk statistik Låga räntor och svag krona och centralbankernas agerande, både i Sverige och i omvärlden, har emellertid bidragit till Riksbanken har det senaste året sänkt repo- relativt stora rörelser i växelkursen sedan dess. räntan successivt, från 0,75 procent juli 2014 Sänkningen av reporäntan i juli 2015 bedöms ha till -0,35 procent juli 2015. Riksbanken har även bidragit till en försvagning, medan en något köpt statsobligationer på andrahandsmarknaden. högre inflation och BNP-tillväxt i Sverige än Åtgärderna har medfört att penningpolitiken förväntat bidragit till en förstärkning. Kronan blivit mer expansiv. förväntas vara fortsatt relativt svag den närmaste Svenska statsobligationsräntor föll trend- tiden. Till detta bidrar att Riksbanken aviserat att mässigt 2014 och i inledningen av 2015, främst den kan agera om en kronförstärkning riskerar till följd av att investerare anpassat sina att bryta uppgången i inflationen. På längre sikt förväntningar till att reporäntan kommer att vara antas en viss förstärkning äga rum mot euron, låg under en längre tid. Under maj och juni 2015 vilket bidrar till en starkare krona i effektiva steg de svenska statsobligationsräntorna något, termer (se tabell 4.5). delvis som ett resultat av starkare konjunktursignaler i svensk ekonomi. I juli 2015 föll sedan räntorna tillbaka efter Riksbankens räntesänkning. Reporäntan förväntas ligga kvar på en låg nivå (se tabell 4.5). Den gradvisa återhämtningen i svensk ekonomi kommer dock att medföra långsamt stigande statsobligationsräntor.

PROP. 2015/16: 1

4.3 Utvecklingen 2017–2019

Tabell 4.6 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges

I detta avsnitt antas att BNP-utvecklingen på 2015 2016 2017 2018 2019

längre sikt bestäms av utbudsfaktorer såsom 1 BNP 2,8 2,8 2,6 2,4 2,0 den potentiella produktiviteten och det poten- 1 BNP, kalenderkorrigerad 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 tiella antalet arbetade timmar i ekonomin. Det Hushållens konsumtion 2,1 2,5 2,8 2,8 2,6

antas också att inga nya tillfälliga ekonomiska Offentlig konsumtion 1,9 2,1 1,1 0,8 0,1

störningar påverkar ekonomin, utöver de som Fasta bruttoinvesteringar 3,6 3,7 3,5 3,7 3,4

redan är kända. Vidare antas att inga regeländ- 2 Lagerinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ringar görs som påverkar de offentliga Export 3,7 5,2 5,0 5,0 4,7 utgifterna och inkomsterna, utöver de åtgärder Import 2,9 5,3 5,0 5,4 5,3 som föreslås och aviseras i denna proposition. 2 Nettoexport 0,5 0,2 0,2 0,0 -0,1

3 Arbetade timmar 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4

3,4 Produktivitet 1,4 1,2 1,4 1,5 1,6

Ökad tillväxt på svensk exportmarknad till följd

av förstärkt världskonjunktur

5 Sysselsatta 1,3 1,5 1,4 1,0 0,5

5 Arbetskraft 0,9 1,0 0,7 0,7 0,5 De kommande åren förväntas världskonjunk- 6 Arbetslöshet 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2 turen förbättras. BNP-tillväxten i USA bedöms 7 Timlön 2,5 3,0 3,2 3,3 3,4 bli hög, men avta något när ekonomin når ett KPI 8 -0,1 1,0 1,9 2,5 3,1

balanserat resursutnyttjande. I euroområdet KPIF 8 0,8 1,6 1,8 1,9 2,0

bedöms BNP-tillväxten bli jämförelsevis låg, 8 Reporänta -0,3 -0,4 0,1 0,8 1,8 ungefär 1 procentenhet lägre per år än i USA (se 9 Växelkurs, kronindex KIX 113 112 111 109 109 tabell 4.6). En fortsatt anpassning av skuld- 10 BNP-gap -1,1 -0,6 0,0 0,2 0,0 sättningen bland hushåll och i offentliga sektorer

Internationellt

i flera euroländer, en åldrande befolkning och en

BNP, euroområdet 1,5 1,8 1,6 1,6 1,5 arbetslöshet som varit förhöjd under många år är

faktorer som bidrar till att euroområdets tillväxt BNP, USA 2,3 2,8 2,8 2,6 2,4

bedöms bli lägre. I flera framväxande ekonomier, BNP, Kina 6,7 6,5 6,1 6,1 6,3

exempelvis Kina och Indien, förväntas tillväxten

11

Svensk exportmarknad 2,9 5,6 5,7 5,6 5,0 mattas av något, men den blir fortsatt högre än i 1 Fasta priser, referensår 2014. 2 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. de avancerade ekonomierna. Sammantaget 3 Kalenderkorrigerat. 4 Mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. bedöms marknaden för svensk export växa med i 5 15–74 år.

genomsnitt drygt 5 procent per år 2017–2019. 6 Procent av arbetskraften, 15–74 år. 7 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 8 Årsgenomsnitt. 9 Årsgenomsnitt. Index, oktober 1992 = 100. 10 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Svensk ekonomi når ett balanserat

11 Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. resursutnyttjande 2017 Anm.: Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna

och aviserade åtgärder i denna proposition. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken, Den svenska exporttillväxten bedöms nå sin Konjunkturinstitutet, Reuters Ecowin och egna beräkningar.

kulmen 2016 för att därefter växa med i genom-

snitt knappt 5 procent per år. Importen Sammantaget bedöms BNP-tillväxten bli drygt

förväntas växa i något högre takt under samma 2,5 procent per år 2016 och 2017 och åter-

period och nettoexportens genomsnittliga bidrag hämtningen i den svenska ekonomin förväntas

till BNP-tillväxten blir litet (se tabell 4.6). fortsätta i jämn takt (se tabell 4.6). Ekonomin

Samtidigt bedöms hushållens konsumtion växa i når konjunkturell balans 2017 efter att i åtta år

relativt hög takt jämfört med genomsnittet ha befunnit sig i lågkonjunktur. BNP-tillväxten

1994–2014. En i utgångsläget hög sparkvot, låga avtar därefter och i slutet av prognosperioden

bostadsräntor och en fallande arbetslöshet bedöms BNP växa i linje med den potentiella

förväntas bidra till detta. BNP-tillväxten, dvs. tillväxten när ekonomin är i

konjunkturell balans. BNP-gapet bedöms bli

svagt positivt 2018, men resursutnyttjandet är i

stort sett balanserat 2017–2019.

PROP. 2015/16: 1

År 2017–2019 bedöms potentiell BNP växa i jämviktsarbetslösheten. En lägre jämviktsarbetslinje med genomsnittet 1994–2014. Det löshet förutsätter beslut om nya reformer som 76 potentiella antalet arbetade timmar förväntas kan minska denna. växa i en högre takt än genomsnittet, vilket Därmed är arbetslösheten 2018 åter på samma framför allt beror på en snabb befolknings- nivå som 2008, året för finanskrisens början. tillväxt. Den potentiella produktiviteten växer Sysselsättningsgraden bedöms samtidigt bli däremot i en lägre takt. En bidragande orsak ungefär 0,5 procentenheter högre 2018 än 2008, bedöms vara att företagens produktivitets- vilket innebär att fler personer förväntas vara höjande investeringar har hämmats av den sysselsatta i förhållande till storleken på långvariga lågkonjunkturen. befolkningen i åldern 15–74 år.

Diagram 4.11 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet

Procent av arbetskraften

Sysselsättningen fortsätter att växa i högre takt

än befolkningen

Resursutnyttjandet inom företagen bedöms vara 10 balanserat 2015, vilket innebär att befintliga resurser i form av maskiner och personal 8 används i normal utsträckning. Därmed kommer 6 företagen att behöva öka antalet anställda för att produktionen ska kunna öka i takt med 4 efterfrågan. Till följd av detta bedöms syssel- Arbetslöshet sättningen de kommande åren stiga i takt med 2 Jämviktsarbetslöshet återhämtningen i ekonomin. När ekonomin nått konjunkturell balans, och BNP-tillväxten avtar, 0 växer också sysselsättningen i lägre takt. 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 Sammantaget bedöms sysselsättningen växa med Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Jämviktsarbetslöshet motsvarar skillnaden i genomsnitt 1 procent per år 2017–2019 (se mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning, i procent av potentiell arbetskraft. tabell 4.6). Befolkningen i åldern 15–74 förväntas Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. växa något långsammare under samma period. Det får till följd att sysselsättningsgraden blir De nominella lönerna bedöms öka i gradvis strax över 67 procent 2019. stigande takt under prognosperioden, delvis som År 2016 förväntas befolkningen i åldern 15–74 en följd av att arbetslösheten förväntas falla. En växa med strax över 1 procent, vilket är klart tilltagande produktivitetstillväxt bedöms dock högre än genomsnittet 1994–2014. De följande dämpa utvecklingen av enhetsarbetskostnaderna. åren bedöms befolkningstillväxten avta. Detta Samtidigt förväntas ett förbättrat konjunkturläge bidrar till att arbetskraften förväntas växa i medföra större möjligheter för företagen att höja gradvis långsammare takt fr.o.m. 2017. Till- sina priser, vilket bidrar till en högre inflation. växten i sysselsättningen bedöms överskrida Sammantaget bedöms inflationen fortsätta tillväxten i arbetskraften 2016–2018. Det medför stiga gradvis mot inflationsmålet och, mätt med att arbetslösheten minskar gradvis och når KPIF, nå 2 procent 2019. Låg inflation och låga 6,2 procent 2018 (se diagram 4.11), vilket styrräntor i omvärlden antas göra Riksbanken sammanfaller med den bedömda nivån på återhållsam med räntehöjningar under prognosperioden, vilket avspeglas i att reporäntans nivå 2019 antas uppgå till knappt 2 procent.

76 Se bilaga 2. Potentiell BNP definieras som den produktion som kan upprätthållas vid ett balanserat konjunkturläge och är ett mått på ekonomins långsiktiga tillväxtförutsättningar. Den beräknas utifrån potentiell produktivitet och potentiellt antal arbetade timmar. Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av potentiella variabler på www.regeringen.se .

PROP. 2015/16: 1

4.4 Risker och alternativa scenarier Också utvecklingen i våra grannländer, som har stor betydelse för efterfrågan på svensk Prognoser över den ekonomiska utvecklingen är export, riskerar att bli svagare än i prognosen. osäkra. Osäkerheten ökar dessutom med Finland kan drabbas hårdare av minskad extern prognoshorisontens längd. För att belysa denna efterfrågan och i Norge kan inbromsningen osäkerhet redogörs i detta avsnitt för några av som är relaterad till oljepriset sprida sig till fler riskerna i prognosen. Riskerna för en svagare delar av ekonomin än vad som antagits i utveckling än enligt prognosen bedöms prognosen. överväga. Om de geopolitiska konflikterna i omvärlden, t.ex. de som pågår i delar av Mellanöstern och Ukraina, förvärras allvarligt kan effekterna på Risker för en svagare utveckling världsekonomin i stort, och även för svensk del, bli betydande. Tillväxten i Kina kan bromsa in ytterligare. Detta Därutöver tyder mycket på att vissa tillgångar, skulle t.ex. kunna ske om bostadspriserna faller t.ex. aktier och statsobligationer, är allmänt högt hastigt, och följden skulle kunna bli svagare värderade på många håll i världsekonomin. Detta investeringar och därmed en ännu svagare ökar risken för en hastig priskorrektion med realekonomisk utveckling. Detta skulle även finansiell turbulens som följd. Den osäkerhet påverka världsekonomin, och därmed Sverige, som omgärdar penningpolitiken i USA och i eftersom Kina är en av världens största euroområdet bidrar även till detta. Om politiken ekonomier. Under inledningen av 2015 har oväntat förs i en mer åtstramande riktning kan denna risk kommit i förgrunden som en följd av detta destabilisera kapitalmarknaderna, framför den oväntat stora inbromsningen i tillväxten i allt i de framväxande ekonomierna. kinesisk ekonomi. Osäkerheten om ekonomins Översvämningar, onormala vintertemperautveckling bedöms vara stor. turer och torka är exempel på extrema väder- Konjunkturutvecklingen i euroområdet har förhållanden som kan påverka den makroförstärkts under inledningen av 2015, men det ekonomiska utvecklingen. Något som kan finns fortfarande en betydande risk för en komma att påverka klimatet är det låga svagare utveckling än vad som antagits i oljepriset. Ett lågt oljepris ger positiva konjunkprognosen. Skuldsättningen är fortsatt hög i tureffekter på kort sikt, men om det resulterar i hushållssektorn, den offentliga sektorn och strukturellt och långsiktigt ökad oljekonsumtion bland de finansiella företagen i många euro- är de negativa effekterna på klimatet stora. I ett länder. Det finns därmed även fortsättningsvis längre perspektiv bedöms dessa effekter vara ett stort behov av ett högt sparande. Därutöver övervägande, då ökad oljeförbränning resulterar i kräver kostnadsläget i många länder en fortsatt ökade utsläpp av bl.a. koldioxid, vilket bidrar till anpassning i form av en låg nominell löne- och klimatförändringarna. Det finns en risk att prisutveckling. Arbetslösheten är hög, och har händelser relaterade till klimatförändringarna varit det under en lång tid, vilket hämmar efter- kommer att påverka den ekonomiska aktiviteten frågan. Risken är att dessa faktorers negativa i större utsträckning än vad som antas i effekter på efterfrågeutvecklingen har under- prognosen. Extrema väderförhållandens effekter skattats i prognosen. på makroekonomin är svåra att bedöma, men det Det finns också fortsatt stora risker för har visat sig att de kan medföra stora kostnader bakslag när det gäller återhämtningen i de länder både för enskilda och för samhället. som har haft stödprogram för att komma till I Sverige är hushållens höga skuldsättning en rätta med sina offentliga finanser. En riskfaktor, eftersom den kan leda till makrointernationell överenskommelse om ett nytt ekonomisk instabilitet. Internationella erfarenstödprogram för Grekland finns på plats sedan heter tyder på att högt belånade hushåll tenderar sommaren 2015. Men det är politiskt oroligt i att strama åt sin konsumtion kraftigare vid Grekland och det råder osäkerhet om ekonomiska störningar, som t.ex. ett prisfall på genomförandet av programmet. Även om en bostäder. Den snabba utvecklingen av de svenska negativ utveckling i Grekland väntas ha bostadspriserna gör att risken för en plötslig begränsade spridningseffekter kan den skapa priskorrigering ökar. Ett stort prisfall på turbulens på de finansiella marknaderna. bostäder kan i kombination med höga skulder

PROP. 2015/16: 1

hos hushållen få tydligt negativa konsekvenser än i huvudscenariot. Ett lägre resursutnyttjande för tillväxten och arbetslösheten. dämpar inflationen och Riksbanken höjer därför Kronans utveckling är ytterligare en risk i reporäntan i långsammare takt. En lägre ränta prognosen. Vid kraftig finansiell turbulens finns dämpar därefter, genom en svagare växelkurs, en betydande risk för stora rörelser i kronans den negativa effekt som den minskade exportväxelkurs. Om kronan försvagas eller förstärks i efterfrågan har på exporten. Den gynnar även ett sådant läge beror på den finansiella krisens privat konsumtion och investeringar. Sammanorsaker och spridningsförlopp. I ett scenario taget växer BNP dock i lägre takt 2016 och 2017 med finansiell turbulens kan kronan komma att jämfört med i huvudscenariot och BNP-gapet förstärkas betydligt mer än vad som antas i förblir negativt under hela prognosperioden. prognosen, om marknaden bedömer svenska Den lägre produktionen håller tillbaka sysselfinansiella tillgångar som säkra. En sådan sättningstillväxten, och arbetslösheten blir därför utveckling skulle påverka svensk konkurrens- något högre än i huvudscenariot (se tabell 4.7). kraft negativt. Den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 0,2–0,3 procent av BNP 2016– 2018 jämfört med i huvudscenariot. Det beror i Starkare utveckling möjlig huvudsak på att lönesumman utvecklas långsammare till följd av färre arbetade timmar och Den ekonomiska utvecklingen kan också bli lägre löner. Samtidigt medför lägre utgifter starkare än vad som antagits i prognosen. avseende bl.a. offentlig konsumtion och räntor Effekterna av ett lägre oljepris kan ha under- att också utgifterna minskar. skattats, penningpolitiken kan bli mer expansiv i många länder än vad som förutsatts i prognosen

Tabell 4.7 Alternativa scenarier: 1 Svagare

omvärldsutveckling och 2 Starkare inhemsk efterfrågan

och det finns en möjlighet att förtroendet bland Prognos enligt huvudscenario i fet stil för respektive variabel företag och hushåll, framför allt i framväxande Årlig procentuell förändring om inte annat anges ekonomier, utvecklas starkare än vad som 2015 2016 2017 2018 2019 förväntas. 1

BNP 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0

En inhemsk faktor som kan stärka konjunk- Alternativt scenario 1 2,6 2,0 2,4 2,6 2,6 turuppgången är de svenska hushållens konsum- Alternativt scenario 2 2,6 2,9 2,8 2,1 2,1 tion. Regeringen bedömer att sparkvoten förblir hög över hela prognosperioden. Om sparkvoten

2

Arbetslöshet 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2

i stället minskar blir konsumtionstillväxten Alternativt scenario 1 7,6 7,5 7,3 7,0 6,5 snabbare än väntat och konjunkturen stärks mer. Alternativt scenario 2 7,6 6,8 6,3 6,2 6,2

3

KPIF 0,8 1,6 1,8 1,9 2,0

Alternativt scenario 1 0,8 1,3 1,4 1,6 1,7 Alternativa scenarier Alternativt scenario 2 0,8 1,8 2,0 2,1 2,0

BNP-gap

4

-1,1 -0,6 0,0 0,2 0,0

En svagare omvärldsutveckling Alternativt scenario 1 -1,1 -1,1 -0,9 -0,6 -0,2 Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet Alternativt scenario 2 -1,1 -0,3 0,3 0,0 0,0 vilar alltjämt på en osäker grund. Hög skuld- 5

Finansiellt sparande -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3

sättning, behov av fortsatt anpassning av Alternativt scenario 1 -0,9 -1,1 -0,8 -0,3 0,3 konkurrenskraften i många euroländer och hög arbetslöshet är faktorer som kan dämpa efter- Alternativt scenario 2 -0,9 -0,7 -0,3 0,0 0,5 1 Kalenderkorrigerade värden. frågan. De utgör därmed risker för att tillväxten 2 15–74 år, i procent av arbetskraften. blir svagare än i huvudscenariot. Dessa faktorer 3 Årsgenomsnitt. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. skulle kunna medföra en lägre svensk export- 5 I offentlig sektor. Procent av BNP. efterfrågan. I alternativscenario 1 undersöks Källa: Egna beräkningar. effekterna på den svenska ekonomin av en lägre tillväxt i euroområdet jämfört med i huvudscenariot, vilket antas leda till att svensk export växer i långsammare takt. Den lägre tillväxten i exporten håller tillbaka BNP-tillväxten och resursutnyttjandet blir lägre

PROP. 2015/16: 1

En starkare inhemsk efterfrågan 4.5 Utvecklingen enligt andra Hushållens sparande ligger i dagsläget på en bedömare historiskt sett hög nivå och i huvudscenariot bedöms sparkvoten förbli hög. Därmed finns det Regeringens prognos för BNP-tillväxten 2015 är utrymme för en högre tillväxt i hushållens kon- högre än Europeiska kommissionens prognos. sumtion än vad som förväntas i huvudscenariot. Det bedöms till stor del bero på att I alternativscenario 2 undersöks effekterna på kommissionen endast har haft möjlighet att ekonomin av att hushållen minskar sparandet beakta nationalräkenskaperna t.o.m. det fjärde mer än i huvudscenariot. kvartalet 2014. Konjunkturinstitutet bedömer En starkare konsumtionstillväxt medför att däremot att BNP-tillväxten blir något starkare BNP initialt växer i högre takt och resurs- (se tabell 4.8). utnyttjandet blir högre än i huvudscenariot. Sysselsättningen växer starkare och arbetslös- Tabell 4.8 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser 2015 2016 heten minskar initialt i snabbare takt än i huvudscenariot, för att sedan nå samma nivå

1

BNP

2018. En lägre arbetslöshet därefter förutsätter Regeringen 2,8 2,8 beslut om nya reformer som förmår pressa ner Konjunkturinstitutet 3,0 3,1 jämviktsarbetslösheten ytterligare. Europeiska kommissionen 2,5 2,8 Ett högre resursutnyttjande bidrar till en Riksbanken 3,1 3,4 högre inflation, vilket resulterar i en högre 2

Arbetslöshet

reporänta än i huvudscenariot. BNP-tillväxten Regeringen 7,6 7,1 hålls därefter tillbaka något av att en högre ränta Konjunkturinstitutet 7,7 7,5 dämpar investeringar och export. Den högre Europeiska kommissionen 7,7 7,6 tillväxten i hushållens konsumtion medför Riksbanken 7,6 7,2 emellertid att ekonomin når ett balanserat resursutnyttjande tidigare än i huvudscenariot.

3

Inflation

Därefter är skillnaderna små. Regeringen -0,1/0,6 1,0/1,2 Det finansiella sparandet i den offentliga Konjunkturinstitutet 0,1/0,8 1,0/1,4 sektorn förstärks med 0,1–0,2 procentenheter i Europeiska kommissionen -/0,7 -/1,6 denna alternativa beräkning jämfört med i Riksbanken 0,0/0,8 1,8/1,8 huvudscenariot. Det är framför allt skatte- BNP-gap 4 intäkterna från mervärdesskatten som beräknas Regeringen -1,1 -0,6 bli högre som en följd av att hushållens Konjunkturinstitutet -1,5 -0,7 konsumtion ökar. Utgifterna ökar visserligen Europeiska kommissionen -0,8 -0,3 också, men i mindre utsträckning, vilket följer av Riksbanken -1,4 -0,4 en högre offentlig konsumtion och räntenivå. Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2015-09-21, Konjunkturinstitutet 2015-08-26, Europeiska kommissionen 2015-05-05, Riksbanken 2015-09-03. 1 Procentuell förändring. 2 Procent av arbetskraften, 15–74 år. 3 Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPI/HIKP. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.

Även för 2016 skiljer sig prognoserna åt. Konjunkturinstitutet bedömer att BNPtillväxten blir starkare än i regeringens prognos, vilket kan hänföras till att såväl konsumtionen som investeringarna bedöms bli högre. I jämförelse med regeringens prognoser för både 2015 och 2016 ligger emellertid Konjunktur-

PROP. 2015/16: 1

institutets och Europeiska kommissionens 4.6 Prognosrevideringar och effekter prognoser väl inom de områden som täcker av regeringens politik

50 procent av regeringens historiska prognosfel (se diagram 4.12). Det betyder att skillnaderna Huvudsakliga revideringar sedan 2015 års 77 mellan prognoserna är mindre än vad ekonomiska vårproposition osäkerheten i prognoserna är. Svensk ekonomi bedöms sammantaget utvecklas

Diagram 4.12 Osäkerhetsintervall för BNP-prognosen något starkare 2015–2017 än vad som bedömdes

Procentuell förändring i 2015 års ekonomiska vårproposition. BNP- 7 tillväxten det första halvåret 2015 har varit något 50% 6 65% högre än beräknat (se tabell 4.9). Det är framför 5 80% allt nettoexporten som utvecklats starkare i och med att importen växt långsammare än väntat. Regeringen 4 KI KOM Hushållens konsumtion har reviderats ned,

medan investeringarna har reviderats upp. Under 3 2 slutet av prognosperioden bedöms BNP växa i

linje med bedömningen i vårpropositionen. 1

0 Tabell 4.9 Jämförelse mellan regeringens prognoser i

budgetpropositionen för 2016 och i 2015 års ekonomiska

-1

vårproposition

10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens prognosfel i Prognos enligt vårpropositionen för 2015 inom parentes budgetpropositioner för 1994–2014. KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska Procentuell förändring om inte annat anges kommissionen. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen och egna beräkningar. 2015 2016 2017 2018 2019

BNP 2,8 2,8 2,6 2,4 2,0 Regeringens prognos för arbetslösheten 2015 är i (2,6) (2,7) (2,5) (2,4) (2,0) linje med de andra bedömarnas prognoser. För Potentiell BNP 1,2 1,8 2,1 2,2 2,3 2,2

2016 bedömer såväl Europeiska kommissionen (1,8) (1,9) (2,0) (2,2) (2,2)

som Konjunkturinstitutet att arbetslösheten BNP-gap 3 -1,1 -0,6 0,0 0,2 0,0 kommer att vara något högre än vad regeringen (-1,4) (-0,8) (-0,1) (0,1) (0,0) gör i sin prognos. Det förklaras främst av att 4,5 Arbetslöshet 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2 dessa bedömare utgår från en lägre sysselsättningstillväxt i sina prognoser. (7,5) (7,1) (6,7) (6,4) (6,4)

De flesta prognosmakare delar regeringens 4 Sysselsatta 1,3 1,5 1,4 1,0 0,5 bedömning av prisutvecklingen 2015 och 2016. (1,4) (1,3) (1,2) (0,9) (0,5) Riksbanken gör dock bedömningen att priserna 2 Arbetade timmar 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4 kommer att stiga snabbare 2016 än i regeringens (1,3) (1,3) (1,4) (0,9) (0,4)

bedömning. Timlön 6 2,5 3,0 3,2 3,3 3,4

Såväl regeringen som övriga prognosmakare (2,9) (3,2) (3,3) (3,4) (3,5) bedömer att det finns lediga resurser, mätt med 7 KPI -0,1 1,0 1,9 2,5 3,1 BNP-gapet, i svensk ekonomi 2015. Det finns (0,0) (0,9) (1,7) (2,7) (3,2) dock skillnader i bedömningarna av BNP-gapets 7 KPIF 0,8 1,6 1,8 1,9 2,0 storlek, men för 2016 är dessa skillnader små.

(0,8) (1,4) (1,6) (1,8) (2,0)

7 Reporänta -0,3 -0,4 0,1 0,8 1,8

(-0,1) (-0,1) (0,2) (1,1) (2,1) Anm.: Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. 1 Avser marknadspris. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 4 15–74 år. 5 Procent av arbetskraften. 6 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 77 För en beskrivning av hur dessa osäkerhetsintervall är beräknade, se 7 Årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska beräkningar. prognoser 2015, som finns tillgänglig på www.regeringen.se.

PROP. 2015/16: 1

Till följd av svagare utfall än väntat för andra Prognosen för tillväxten i potentiell kvartalet bedöms sysselsättningen växa något produktivitet är sammantaget över prognoslångsammare 2015 än vad som antogs i vår- perioden endast marginellt reviderad jämfört propositionen. Det återspeglas i en något högre med bedömningen i vårpropositionen. arbetslöshet samma år. Under resten av prognosperioden växer sysselsättningen och antalet arbetade timmar starkare och arbetslös- Effekter av föreslagna och aviserade reformer heten bedöms bli lägre än enligt den föregående prognosen. Nedrevideringen av arbetslösheten De reformer inom bostadsbyggande, försvar, beror på reformer som föreslås och aviseras i utbildning och välfärd som föreslås och aviseras i denna proposition. denna proposition bidrar till en något högre Timlönen har reviderats ned 2015 till följd av tillväxt i offentlig konsumtion och offentliga svagare utfall än vad som bedömdes i investeringar 2016. Samtidigt bedöms hushållens vårpropositionen. Även därefter har timlönen konsumtion endast marginellt dämpas 2016 till reviderats ned något, bl.a. till följd av svagare följd av de föreslagna skattehöjningarna. Samproduktivitetstillväxt. Prognoserna för inflat- mantaget bedöms åtgärderna lämna ett visst ionen, mätt med både KPI och KPIF, har positivt bidrag till BNP-tillväxten samt bidra till reviderats upp 2016 och 2017. Upprevideringen något högre sysselsättning och något lägre 2016 beror på de föreslagna och aviserade arbetslöshet 2016. På längre sikt bedöms de ändringarna av skatter och avdrag som ska börja föreslagna och aviserade reformerna på utgiftsgälla fr.o.m. den 1 januari 2016. För 2017 sidan i denna proposition sammantaget ha bedöms energipriserna öka mer än vad som positiva effekter på den ekonomiska utveckbedömdes i vårpropositionen, vilket får till följd lingen, medan de åtgärder som finansierar dessa att inflationen stiger snabbare. reformer förväntas ha vissa dämpande effekter. Reporäntan har reviderats ned, framför allt till Utbildningssatsningarna inom komvux, följd av att Riksbanken har reviderat ned sin yrkesvux och yrkeshögskolan är reformer som reporänteprognos. Detta har också bidragit till bedöms ge ett relativt stort bidrag till en lägre att marknaden, enligt terminspriser, förväntar sig jämviktsarbetslöshet. Regeringens reformer en lägre reporänta. inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet BNP-gapet har reviderats upp något 2015 och möjliggör att fler arbetslösa kommer i utbild- 2016 jämfört med bedömningen i vårpropo- ning. Genom att höja individens kompetens och sitionen. Det beror på att den faktiska BNP- kunskaper stärks jobbchanserna bland personer tillväxten har reviderats upp. Den potentiella som annars skulle haft svårt att få arbete. Snabb- BNP-tillväxten bedöms bli något starkare än spåret påskyndar etableringen av nyanlända på enligt bedömningen i vårpropositionen (se tabell arbetsmarknaden och förväntas leda till att fler 4.9). Nivån på potentiell BNP 2019 är får en fast förankring på arbetsmarknaden. Sats- 0,3 procent högre än vad som antogs i ningen på aktiva åtgärder, såsom utbildningsvårpropositionen. insatser och löne-subventionerade anställningar, Det potentiella antalet arbetade timmar har för långtidsarbetslösa och personer med funktreviderats upp med 0,2 procent 2019 jämfört ionsnedsättning som medför nedsatt arbetsmed den bedömning som gjordes i vårpropo- förmåga bryter arbetslösheten och förväntas sitionen. Regeringens föreslagna och aviserade även leda till att deras jobbchanser stärks. 78 reformer bidrar till att nivån på det potentiella Satsningarna för ökat bostadsbyggande minskar antalet arbetade timmar blir högre, liksom en bostadsbristen i tillväxtregionerna. Det leder till något starkare prognos för befolkningstillväxten. att personer i större utsträckning flyttar dit jobben finns, vilket bidrar till att sysselsättningen och BNP blir högre. De sammantaget positiva effekterna av 78 Det potentiella antalet arbetade timmar bestäms av den potentiella reformerna på utgiftssidan dämpas i viss mån av sysselsättningen och den potentiella medelarbetstiden bland sysselsatta. att finansieringen, dvs. de föreslagna skatte- Den potentiella sysselsättningen bestäms i sin tur av den potentiella höjningarna, bedöms bidra till ett något minskat arbetskraften och jämviktsarbetslösheten. I bilaga 2 redovisas prognosen arbetsutbud. Detta förväntas till viss del dämpa för det potentiella antalet arbetade timmar.

PROP. 2015/16: 1

utvecklingen av antalet arbetade timmar och BNP. Reformerna och deras finansiering bedöms samlat leda till en något högre potentiell BNP och potentiell sysselsättning samt till en lägre jämviktsarbetslöshet framöver.

5 De budgetpolitiska målen

PROP. 2015/16: 1

5 De budgetpolitiska målen

Sammanfattning Regeringens bedömning är att utgiftstakets nivå för 2019 bör uppgå till 1 392 miljarder kronor, vilket är en ökning med – Syftet med de budgetpolitiska målen är att 60 miljarder kronor jämfört med nivån för skapa förutsättningar för att finans- 2018. Det är samma nivåer för 2018 och politikens övergripande mål ska kunna nås 2019 som i den bedömning som gjordes i på ett sätt som säkerställer att finans- 2015 års ekonomiska vårproposition, med politiken är hållbar på lång sikt. De hänsyn tagen till tekniska justeringar. budgetpolitiska målen består av ett mål för – Kommunsektorn bedöms som helhet med den offentliga sektorns finansiella sparande, god marginal uppfylla det kommunala ett utgiftstak för statens och ålders- balanskravet under prognosperioden. pensionssystemets utgifter samt ett Resultatet beräknas uppgå till ett överskott kommunalt balanskrav. om 14–18 miljarder kronor per år.

– Regeringen bedömer att det finansiella – Marginalerna till stabilitets- och tillväxtsparandet tydligt avviker från den målsatta paktens gränsvärden för underskottet i de nivån. offentliga finanserna och för den offentliga

– De reformer som regeringen har lagt fram i skulden är goda. Marginalerna till de ramar de ekonomiska propositionerna sedan den som sätts av det medelfristiga budgetmålet tillträdde har varit fullt ut finansierade. är emellertid små. Regeringen avser att även under resten av – Finanspolitiken bedöms vara långsiktigt mandatperioden bedriva en politik som hållbar. leder till att sparandet trendmässigt förstärks, samtidigt som stabiliseringspolitisk hänsyn tas. Underskotten är för De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar närvarande så stora att det skulle krävas en för att uppnå de finanspolitiska målen på ett sätt betydande åtstramning för att nå det som är hållbart på både kort och lång sikt. De nuvarande målet om 1 procents sparande består av ett mål för den offentliga sektorns under innevarande mandatperiod. Att finansiella sparande, ett utgiftstak för statens och bedriva en så kraftigt åtstramande finansålderspensionssystemets utgifter samt ett politik bedöms inte vara samhällskommunalt balanskrav som innebär att enskilda ekonomiskt motiverat. Det kommer därför kommuner och landsting ska besluta om en att ta ytterligare några år innan den gällande budget där intäkterna överstiger kostnaderna. målsatta nivån nås. Utöver de nationella budgetpolitiska målen är – Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå Sverige som medlem i EU även bunden av för 2018 ska uppgå till 1 332 miljarder bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. kronor. Det är en ökning med 58 miljarder Dessa utgör ramen som de svenska budgetkronor jämfört med nivån för 2017. politiska målen måste hålla sig inom. Bestämmel-

PROP. 2015/16: 1

serna anger bl.a. att underskottet i Sveriges utrymmet mot målet för det finansiella offentliga finanser och storleken på den sparandet i ett framåtblickande perspektiv. offentliga bruttoskulden inte får överskrida vissa gränsvärden, samt att det strukturella sparandet Tabell 5.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt

indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella

ska uppfylla ett medelfristigt budgetmål.

sparandet

Att finanspolitiken är långsiktigt hållbar är en Procent av BNP respektive potentiell BNP förutsättning för att dess övergripande mål ska Utfallsdata för 2014 och prognoser 2015–2019 nås. Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet 2014 2015 2016 2017 2018 2019 utvärderas därför regelbundet. I detta avsnitt Finansiellt sparande -1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 följer regeringen upp de budgetpolitiska målen Bakåtblickande och finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. tioårssnitt 0,4

Sjuårsindikatorn -1,0 -1,0 -0,8 Strukturellt sparande -1,2 -0,4 -0,4 -0,3 0,0 0,3 5.1 Uppföljning av målet för det Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

finansiella sparandet

Bakåtblickande tioårssnitt Enligt målet för det finansiella sparandet ska Det genomsnittliga finansiella sparandet var klart sparandet i den offentliga sektorn motsvara lägre än 1 procent av BNP 2005–2014. Det 1 procent av BNP i genomsnitt över en förklaras delvis av den utdragna lågkonjunktukonjunkturcykel. Att målet för det finansiella rens effekter på de offentliga finanserna, men sparandet är formulerat som ett genomsnitt över också av de ofinansierade åtgärder, bl.a. flera en konjunkturcykel i stället för som ett årligt skattesänkningar, som den förra regeringen mål är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. vidtog trots att konjunkturläget förbättrades. Om målet skulle vara 1 procents sparande varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas Sjuårsindikatorn åt när konjunkturen försvagades för att Sjuårsindikatorn är ett genomsnitt av sparandet säkerställa att det årliga målet nåddes. Finans- det innevarande året och tre år framåt respektive politiken skulle då förstärka konjunktur- tre år bakåt i tiden, justerat för engångseffekter svängningarna i stället för att stabilisera dem. Att under denna tidsperiod. Sjuårsindikatorn visar målet är formulerat som ett genomsnitt över en att det offentliga sparandet ligger närmare konjunkturcykel gör det dock svårare att följa 2 procent av BNP under målnivån samtliga upp om finanspolitiken ligger i linje med målet, redovisade år (se tabell 5.1). eftersom det är svårt att bedöma när en konjunkturcykel börjar och slutar och i vilket Strukturellt sparande konjunkturläge ekonomin befinner sig. Det strukturella sparandet är en bedömning av Eftersom målet för det finansiella sparandet hur stort det finansiella sparandet i den främst utgör ett framåtblickande riktmärke för offentliga sektorn skulle vara om sektorns finanspolitiken analyseras måluppfyllelsen i inkomster och utgifter inte påverkades av första hand i ett framåtblickande perspektiv. En konjunkturläget eller engångseffekter. Det bakåtblickande analys görs dock för att se om strukturella sparandet är inte en del av den det har funnits systematiska fel i finanspolitiken officiella statistiken och kan beräknas på många som minskar sannolikheten att målet nås i olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella framtiden. sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall. Regeringen bedömer att det strukturella Analys av måluppfyllelsen sparandet har försämrats betydligt de senaste åren. År 2014 understeg det strukturella I tabell 5.1 redovisas det genomsnittliga sparandet målnivån med drygt 2 procent av finansiella sparandet under den senaste tioårs- potentiell BNP. Det strukturella sparandet perioden med utfallsdata, tillsammans med de bedöms därefter förbättras med ca 0,8 procent av indikatorer som används för att bedöma budget- potentiell BNP 2015, för att sedan vara i det närmaste oförändrat 2016 och 2017. Att det strukturella sparandet inte förbättras 2016 och

PROP. 2015/16: 1

2017 beror dels på att de olika skatteunderlagen framåt i tiden. En starkare återhämtning skulle i

utvecklas på ett ogynnsamt sätt för de offentliga stället skapa förutsättningar för en snabbare

inkomsterna, dels på ökade utgifter för bl.a. återgång till den målsatta nivån.

ålderspensioner, sjukpenning, assistansersättning

och migration (se fördjupningsrutan i avsnitt 9,

Faktorer som påverkar utvecklingen av det Skälen för regeringens bedömning: Enligt

finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2 kap. 1 a § budgetlagen (2011:203) ska

2015–2019). Även om det strukturella sparandet regeringen vid en bedömd avvikelse från målet

stärks under prognosperioden förväntas det ligga för det finansiella sparandet redogöra för hur en

klart under målnivån samtliga år 2015–2019. återgång till målet ska ske. I förarbetena till

bestämmelsen framhålls att en analys tydligt bör

indikera att en avvikelse föreligger för att Redogörelse för avvikelsen från den målsatta regeringen ska ha en skyldighet att lämna en

nivån sådan redogörelse (prop. 2013/14:173 s. 28, 29

och 45). Vidare anges att den redovisade planen

för hur en återgång ska ske bör avse ett Regeringens bedömning: Det finansiella sparandet medelfristigt perspektiv. Det medelfristiga bedöms tydligt avvika från den målsatta nivån. perspektivet för de budgetpolitiska målen avser Regeringen avser att bedriva en ansvarsfull normalt tre eller fyra år. Om sparandet avviker finanspolitik som leder till att sparandet återförs från målnivån bör regeringen därför redovisa en till den målsatta nivån i en välavvägd takt. I plan för hur en återgång till målet ska ske som propositionen Vårändringsbudget för 2015 var inbegriper de prognosår som inkluderas i samtliga reformer finansierade fullt ut. Detta har budgetpropositionen. bidragit till att det strukturella sparandet har Det är viktigt att avvikelser från den målsatta stärkts 2015. Regeringen tillämpar motsvarande nivån korrigeras, men det ska inte ske på ett krav på full finansiering av samtliga reformer i mekaniskt vis. Hur en avvikelse ska korrigeras budgetpropositionen för 2016. Denna inriktning ska baseras på en samlad bedömning utifrån på finanspolitiken bidrar till att sparandet stabiliserings-, fördelnings- och strukturpolitiska trendmässigt stärks, samtidigt som den pågående utgångspunkter. återhämtningen värnas. Regeringen anser mot denna bakgrund att Den offentliga skuldsättningen är förhållandeåtergången till den målsatta nivån bör ske i en vis låg, inte minst i ett internationellt perspektiv, takt som tar hänsyn till att det finns lediga samtidigt som den finansiella nettoförmögenresurser i ekonomin och att arbetslösheten är heten är positiv. Det gör att sparandet kan hög. Avvikelsen från den nuvarande målsatta återföras till den målsatta nivån i en takt som tar nivån är så stor att ett finansiellt sparande om hänsyn till att det alltjämt finns lediga resurser i 1 procent av BNP inte kan förväntas uppnås ekonomin, utan att hållbarheten i de offentliga under denna mandatperiod utan att återfinanserna äventyras. hämtningen i svensk ekonomi äventyras. Enligt Regeringen bedömer att det sker en gradvis regeringen är det därför motiverat att det tar återhämtning i svensk ekonomi 2015 och 2016. ytterligare några år innan den gällande målsatta Resursutnyttjandet har dock varit lågt under en nivån nås. lång tid och prognosen om den fortsatta En parlamentariskt sammansatt kommitté har utvecklingen är osäker. Det är därför viktigt att fått i uppdrag att göra en översyn av målet för finanspolitiken understöder konjunkturåterden offentliga sektorns finansiella sparande (dir. hämtningen. Trots den tydliga avvikelsen från 2015:63). Slutbetänkandet ska lämnas i oktober den nuvarande målsatta nivån bedöms det därför 2016. I ett delbetänkande, som ska lämnas i april inte vara lämpligt att bedriva en kraftigt 2016, ska utredningen redovisa de delar av åtstramande finanspolitik för att nå målet om uppdraget som berör de hittillsvarande 1 procents sparande redan under innevarande erfarenheterna av det finanspolitiska ramverket mandatperiod. Det kommer att ta ytterligare och bedömningen av nivån för målet för den några år innan den gällande målsatta nivån nås. offentliga sektorns finansiella sparande framöver, Om en allvarlig störning drabbar ekonomin samt målnivåns effekt på de offentliga finanserna riskerar återgången till den målsatta nivån för det och svensk ekonomi. Om målnivån skulle ändras finansiella sparandet att förskjutas ytterligare

PROP. 2015/16: 1

kommer det att påverka vid vilken tidpunkt den ekonomins långsiktiga produktionsförmåga, målsatta nivån nås. tydliggör effekterna av politiska beslut under åren efter det aktuella budgetåret och skapar en bindande långsiktighet i budgetbesluten. Utgiftstaket ger regeringen och riksdagen 5.2 Utgiftstaket – uppföljning och stöd för att hantera det latenta utgiftstryck som förslag uppstår i den politiska processen. Olika utgiftsökningar prövas tillsammans inom ett fastställt De takbegränsade utgifterna är summan av ekonomiskt utrymme, vilket tvingar fram utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 prioriteringar mellan olika önskemål. Därmed samt utgifterna i ålderspensionssystemet som minskar t.ex. risken för att tillfälligt höga ligger vid sidan av statens budget. Utgiftsområde inkomster, i ett läge med högt resursutnyttjande, 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de används för att finansiera permanent högre takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och utgifter. Ett flerårigt utgiftstak främjar en regeringen endast i begränsad omfattning kan kontrollerad utgiftsutveckling och är ett påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbe- effektivt verktyg för att uppnå målet för det gränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade finansiella sparandet och långsiktigt hållbara anslagsmedel. Detta innebär att även myndig- offentliga finanser. Utgångspunkten är att de heternas utnyttjande av anslagssparande och nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna om normalt inte ändras till följd av andra orsaker rymmer därmed större delen av utgifterna i än s.k. tekniska justeringar (se nedan). staten och ålderspensionssystemet, och utgör Enligt 2 kap. 4 § budgetlagen är regeringen tillsammans med utgifterna för kommuner och skyldig att vidta åtgärder om det finns risk för landsting i det närmaste de totala utgifterna för att ett fastställt utgiftstak överskrids. De faktiska den offentliga sektorn. utgifterna varierar av olika anledningar som är Utgiftstaket är den övre gräns som de svåra att förutse i prognoserna. Eftersom takbegränsade utgifterna maximalt får uppgå till. utgiftstaket fastställs i nominella termer bör det Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som finnas en buffert av obudgeterat utrymme under ett mål för de takbegränsade utgifterna. Det utgiftstaket så att de faktiska utgifterna kan beror bl.a. på att målet för det finansiella variera utan att det kräver åtgärder från sparandet kan vara begränsande för nivån på de regeringens sida. Detta utrymme mellan utgiftstakbegränsade utgifterna, även om det vid taket och de faktiska beräknade takbegränsade samma tillfälle finns utrymme under utgiftstaket. utgifterna kallas budgeteringsmarginalen. Vidare kan den makroekonomiska utvecklingen Budgeteringsmarginalen ska i första hand innebära att det inte är lämpligt att ta hela fungera som en buffert om utgifterna på grund utrymmet under utgiftstaket i anspråk. av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen i ett annat sätt än vad som förväntades när budgetpropositionen föreslå en nivå på utgifts- utgiftstakets nivå fastställdes. Det är viktigt att taket för det tredje tillkommande året. Utgifts- det finns utrymme för de konjunkturberoende taket är en grundläggande del av principen om en utgifterna (i första hand arbetsmarknadsutgifter, beslutordning uppifrån och ned, där beslut om s.k. automatiska stabilisatorer) att öka fritt i en en övre gräns för de totala utgifterna fattas före konjunkturnedgång. Då minskar risken för att besluten om delarna, dvs. utgiftsramarna och det krävs besparingar för att klara utgiftstaket i anslagen. Budgetprocessens medelfristiga per- ett skede när de offentliga finanserna kan behöva spektiv ger förutsättningar för att beslutet om stötta den ekonomiska utvecklingen. utgiftstakets nivå fattas i överensstämmelse med

PROP. 2015/16: 1

Tabell 5.2 Ursprungliga och faktiska nivåer på utgiftstaket 2005–2017

Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall 2005–2014, prognos 2015–2017. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Ursprunglig årlig nominell förändring av 1 utgiftstaket 38 37 42 33 32 30 30 20 10 10 51 46 58 Ursprungligt beslutade utgiftstak 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 2 Teknisk justering -24 -24 0 -14 0 6 13 10 2 4 2 7 12 Finanspolitiskt 3 motiverad ändring -11 33 41 52 Slutligt fastställda utgiftstak 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 Takbegränsade utgifter 864 895 910 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 113 1 198 1 241 Budgeteringsmarginal 6 12 28 14 24 38 74 62 28 11 45 17 33 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 4,0 1,4 2,7 Anm.: För åren 1997–2004, se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164). 1 Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor. 2 Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till följd av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år. 3 Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsade effekt på de offentliga finanserna. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek, av de takbegränsade utgifterna 2015–2017. den s.k. säkerhetsmarginalen, är regeringens Regeringen bedömer att budgeteringsmarginalen bedömning av hur stor budgeteringsmarginalen under dessa år är tillräcklig för att hantera minst behöver vara för att hantera osäkerheten osäkerheten som finns i utgiftsutvecklingen, till följd av främst konjunkturutvecklingen. även om marginalen 2016 är något mindre än Enligt riktlinjen bör säkerhetsmarginalen upp- regeringens självpåtagna riktlinje. gå till minst 1 procent av de takbegränsade utgif- Jämfört med bedömningen i 2015 års terna innevarande år (2015), minst 1,5 procent ekonomiska vårproposition bedöms budgeteför kommande budgetår (2016), minst 2 procent ringsmarginalen nu bli mindre 2016–2019. Det för år två (2017), minst 3 procent för år tre förklaras i första hand av förslagen på budgetens (2018) och minst 3 procent för år fyra (2019). utgiftssida i denna proposition. För 2015 Den stegvis ökande marginalen motiveras av att bedöms marginalen bli något större. osäkerheten om utgiftsutvecklingen är större på längre sikt. Utöver utgiftsökningar som uppstår till följd Tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer av en annan makroekonomisk utveckling kan budgeteringsmarginalen användas för reformer Regeringens förslag: För 2016 och 2017 fastställs eller volymökningar i de rättighetsbaserade transfereringssystemen, under förutsättning att utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, till följd av det är förenligt med de budgetpolitiska målen tekniska justeringar till 1 215 miljarder kronor och behovet av en säkerhetsmarginal. respektive 1 274 miljarder kronor.

Uppföljning av utgiftstaket Skälen för regeringens förslag: Varje beslut om nivån på utgiftstaket för ett nytt år innebär att De takbegränsade utgifterna bedöms understiga utgiftstaket definieras på ett visst sätt i utgiftstaket med 4,0, 1,4 respektive 2,7 procent förhållande till de takbegränsade utgifterna. Det

PROP. 2015/16: 1

gäller dels vilka utgifter som omfattas av taket, Tabell 5.3 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets

nivå

dels hur dessa utgifter redovisningsmässigt Miljarder kronor bokförs i budgeten. Från det att nivån fastställts 2015 2016 2017 2018 2019 för ett tillkommande år, normalt tre år i förväg,

Utgiftstak för staten i

fram till dess att det året har passerat, ska 1 1

VÅP15 1 158 1 204 1 262 1 319 1 378

utgiftstakets begränsande effekt på de statliga Reglering kommunalutgifterna för det året vara densamma. Under en ekonomisk utjämning: så lång period sker emellertid normalt sänkt skatt för personer budgetmässiga förändringar av olika slag som över 65 1,85 1,85 1,85 1,85 förändrar de takbegränsade utgifterna, men som Finansiering av CSN med inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt anslag istället för avgifter 0,67 0,69 0,72 0,72 åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras Budgetering av vissa stöd som påverkar det offentliga åtagandet, men som på utgiftssidan istället för inkomstsidan 8,93 9,68 10,58 11,16 av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade Summa tekniska utgifterna. För att utgiftstaket ska behålla den justeringar 11,44 12,22 13,15 13,73 ursprungliga finansiella begränsningen justeras

Summa tekniska

beslutade taknivåer så att budgetförändringar av

justeringar (avrundat) 11 12 13 14

detta slag neutraliseras. Detta sker genom s.k.

Förslag till utgiftstak för

tekniska justeringar. 2 3

staten 1 158 1 215 1 274 1 332 1 392

När en förändring inte har samma nettoeffekt 1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2018 och 2019 i 2015 års på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter ekonomiska vårproposition. 2 Regeringens förslag till nivå för utgiftstaket 2018. eller det offentliga finansiella sparandet som på 3 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2019 i denna proposition. de takbegränsade utgifterna kan det motivera en Källa: Egna beräkningar. teknisk justering. Tekniska justeringar har genomförts regelbundet sedan utgiftstaket Regeringen angav i 2015 års ekonomiska infördes 1997 och justeringarna föreslås normalt vårproposition att den avsåg att budgetera och i budgetpropositionen. redovisa ett antal stöd som anslag på utgiftssidan Vissa budgetförändringar som redovisas i i stället för på inkomstsidan av statens budget denna proposition föranleder tekniska fr.o.m. budgetpropositionen för 2016 (se avsnitt justeringar av utgiftstaket (se tabell 5.3). De 12.5). Omläggningen sker till följd av det nya tekniska justeringarna omfattar de redan regelverk för nationalräkenskaperna som fastställda nivåerna på utgiftstaket 2016 och infördes i september 2014, där fyra stöd om- 2017, förslaget till nivå för 2018 och den definierats från att utgöra en del av statens bedömning av nivån för 2019 som regeringen skatteinkomster till en del av statens utgifter. De redovisar i denna proposition. takbegränsade utgifterna blir sammanlagt Förslaget att ytterligare höja det förhöjda 9–11 miljarder kronor högre 2016–2019 till följd grundavdraget för pensionärer fr.o.m. 2016 med- av förändringen. Det offentliga åtagandet för ett minskat skatteunderlag för kommuner påverkas dock inte. Förändringen motiverar och landsting. För att neutralisera effekten på därför en teknisk justering av utgiftstakets nivåer kommunsektorns intäkter av det förändrade för 2016 och framåt så att det befintliga skatteunderlaget, föreslår regeringen att utrymmet under utgiftstaket inte påverkas. motsvarande belopp tillförs anslaget 1:1 Kom- Finansieringen av Centrala studiemedelsmunalekonomisk utjämning under utgiftsområde nämndens verksamhet (CSN) förändras fr.o.m. 25 Allmänna bidrag till kommuner fr.o.m. 2016, 2016. CSN:s avgiftsintäkter, som i nuläget vilket motiverar en teknisk justering av taket disponeras av myndigheten, ska fr.o.m. 2016 från 2016 och framåt. Motsvarande tekniska redovisas mot en inkomsttitel i statens budget. justeringar har gjorts tidigare år i samband med Samtidigt förstärks myndighetens förvaltningsatt förändringar i skattesystemet har påverkat anslag med samma belopp. Förändringen medför det kommunala skatteunderlaget. en ökad omslutning, men inte någon förändring av omfattningen av CSN:s verksamhet, och motiverar därför en teknisk justering av utgiftstakets nivåer för 2016 och framåt.

PROP. 2015/16: 1

I enlighet med praxis avrundas de årsvisa budgetförändringar som motiverar tekniska tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. justeringar. Förslaget för 2018 innebär att nivån Sammantaget motiverar de ovan nämnda på utgiftstaket för 2018 ökar med 58 miljarder förändringarna att de tidigare fastställda nivåerna kronor i förhållande till 2017, medan bedömpå utgiftstaket för 2016 och 2017 höjs med 11 ningen för 2019 innebär en ökning med respektive 12 miljarder kronor. De i 2015 års 60 miljarder kronor jämfört med 2018. Nedan ekonomiska vårproposition bedömda nivåerna följer en motivering av nivåerna för 2018 och för 2018 och 2019 bör till följd av samma föränd- 2019, med utgångspunkt i de bestämningsringar höjas med 13 respektive 14 miljarder faktorer som redovisas i skrivelsen Ramverk för kronor. finanspolitiken (skr. 2010/11:79).

Relationen till målet för det finansiella sparandet Förslag till nivå på utgiftstaket 2018 och I regeringens förslag till statens budget för 2018 bedömning av nivån 2019 bör säkerhetsmarginalen för 2018, dvs. det obudgeterade utrymmet under utgiftstaket som Regeringen lämnar i enlighet med budgetlagen ges av regeringens riktlinje, uppgå till minst ett förslag till nivå på utgiftstaket för 2018 i 19 miljarder kronor. De takbegränsade utgifdenna proposition. För 2019 redovisar terna för 2018 bör därmed inte uppgå till mer än regeringen en bedömning av utgiftstakets nivå. ca 1 313 miljarder kronor vid detta tillfälle. Den Regeringen återkommer med en bedömning av föreslagna nivån på utgiftstaket för 2018 medger utgiftstakets nivå för 2019 i 2016 års ekonomiska därmed ca 40 miljarder kronor i högre takbevårproposition och avser att lämna ett förslag till gränsade utgifter än regeringens prognos för de nivå för 2019 i budgetpropositionen för 2017. I takbegränsade utgifterna 2018 i denna proposittabell 5.4 redovisas utgiftstakets nivåer för 2014- ion. På samma sätt medger den bedömda nivån 2019. på utgiftstaket för 2019 att de takbegränsade utgifterna maximalt blir drygt 70 miljarder kronor högre fram t.o.m. budgetpropositionen Regeringens förslag: För 2018 fastställs för 2019. Den möjliga ökningen av de takbegränutgiftstaket för staten, inklusive ålderspensions- sade utgifterna motsvarar ca 0,8 procent av BNP systemet vid sidan av statens budget, till för 2018 och ca 1,5 procent av BNP för 2019. 1 332 miljarder kronor. Det finns flera möjliga anledningar till att Regeringens bedömning: För 2019 bör nivån på de takbegränsade utgifterna 2018 och utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensions- 2019 kan komma att bli högre (och budgetsystemet vid sidan av statens budget, uppgå till eringsmarginalen i motsvarande utsträckning 1 392 miljarder kronor. mindre) än enligt den aktuella bedömningen. Ändrade makroekonomiska förutsättningar (t.ex. högre inflation), beslut om nya reformer Skälen för regeringens förslag och bedömning: eller oförutsedda ökningar av antalet personer i Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen i transfereringssystemen är exempel på förändbudgetpropositionen lämna förslag till utgiftstak ringar som skulle kunna medföra högre för det tredje tillkommande året. Vilken nivå på takbegränsade utgifter. utgiftstaket som regeringen ska föreslå är inte Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk reglerat. Att bestämma utgiftstakets nivå är ett försämras normalt det strukturella sparandet om politiskt beslut. Regeringar av olika politisk de högre utgifterna följer av nya reformer eller inriktning kommer att ha olika motiv till vilken oförutsedda volymökningar i de statliga nivå på de offentliga utgifterna som är lämplig. transfereringssystemen. Om budgeterings- Det går därför inte att reducera ett beslut om marginalen delvis tas i anspråk för utgiftsnivån på utgiftstaket till en beräkning enligt en i ökningar till följd av makroekonomiska förförväg bestämd formel. ändringar är detta ofta inte ett problem i Förslaget till nivå för 2018 och bedömningen förhållande till målet för det finansiella av nivån för 2019 överensstämmer med sparandet. Det beror på att målet är formulerat bedömningen av taknivåerna för dessa år i 2015 på ett sätt som normalt tillåter att utgiftsårs ekonomiska vårproposition, exklusive sådana ökningar som följer av de automatiska stabili-

PROP. 2015/16: 1

satorerna, främst utgifter för arbetslöshets- Tabell 5.4 Utgiftstak 2015–2019

ersättningen, försvagar den offentliga sektorns Miljarder kronor om inget annat anges finansiella sparande vid en försvagning av 2014 2015 2016 2017 2018 2019 konjunkturen. Vidare är de takbegränsade Av riksdagen beslutade 1 1 nivåer på utgiftstaket 1 107 1 158 1 204 1 262 1 319 1 378 utgifterna i hög grad beroende av pris- och löneutvecklingen i ekonomin som helhet, och de Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket 1 158 1 215 1 274 1 332 1 392 2 kan därför bli högre om priser och löner

utvecklas snabbare än väntat. Automatiska Årlig förändring av utgiftstaket vid utgiftsökningar av detta slag kan därmed ta en ursprungligt förslag 3 10 51 46 58 58 60 del av utrymmet under utgiftstaket i anspråk. Utgiftstak, Det behöver emellertid inte leda till en konflikt procent av BNP 28,3 28,3 28,4 28,5 28,6 28,7 med målet för det finansiella sparandet, eftersom Utgiftstak, procent av även den offentliga sektorns inkomster tenderar potentiell BNP 27,7 28,0 28,3 28,5 28,6 28,7

att bli högre när priser och löner utvecklas Utgiftstak, fasta snabbare än väntat. 4 priser 1 107 1 144 1 180 1 212 1 240 1 266 Utgiftstaket bör inte betraktas som ett Takbegränsade utgifter 1 096 1 113 1 198 1 241 1 273 1 301

utgiftsmål. Att det finns utrymme under utgifts- Takbegränsade taket betyder inte i sig att det finns ett utrymme utgifter, procent av för reformer som ökar de takbegränsade BNP 28,0 27,2 28,0 27,8 27,3 26,8

utgifterna. Genomförandet av reformer på ut- Takbegränsade

giftssidan kommer att ske först efter avstämning 4 utgifter, fasta priser 1 096 1 100 1 163 1 181 1 185 1 183 mot målet för det finansiella sparandet och de Budgeteringsmarginal 11 45 17 33 59 91

inkomstförstärkningar som i så fall kan komma Budgeteringsmarginal, att krävas. procent av takbegränsade utgifter 1,0 4,0 1,4 2,7 4,6 7,0 Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och Budgeteringsmarginal, procent av BNP 0,3 1,1 0,4 0,7 1,3 1,9 budgeteringsmarginalens storlek

I den aktuella prognosen ökar de takbegränsade Finansiellt sparande offentlig utgifterna med i genomsnitt 3,3 procent per år sektor, procent av BNP -1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 2015–2019, vilket främst beror på att utgifterna Strukturellt sparande till viss del direkt påverkas av den allmänna offentlig utvecklingen av priser och löner. Det är något sektor, procent av BNP -1,2 -0,4 -0,4 -0,3 0,0 0,3 snabbare än den historiska ökningen sedan Offentliga sektorns

utgiftstaket infördes. Den årliga genomsnittliga utgifter, procent av ökningstakten för de takbegränsade utgifterna BNP 50,4 49,6 49,9 49,8 49,5 49,2

uppgick till 2,9 procent 1998–2014. Trots att de 1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2018 och 2019 i 2015 års ekonomiska vårproposition. takbegränsade utgifterna ökar relativt snabbt 2 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå 2019 i denna proposition.

historiskt sett, ökar budgeteringsmarginalen 3 Avser förändringen jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstakets nivå föreslogs till riksdagen för första gången. Den årliga förändringen kan efter det också förhållandevis snabbt och uppgår för 2018 tillfället förändras till följd av tekniska justeringar.

och 2019 till 4,7 respektive 7,1 procent av de 4 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen transtakbegränsade utgifterna. Det innebär att fereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förut-

budgeteringsmarginalen överstiger regeringens sättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade riktlinje för säkerhetsmarginalens minsta storlek anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med för dessa år. deflatorn för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i

fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Om storleken på budgeteringsmarginalen vid fastställandet av utgiftstaket endast skulle mot-

svara den minsta storleken som av osäkerhetsskäl bör upprätthållas, kan dock detta begränsa

möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan under mandatperioden.

PROP. 2015/16: 1

Om det under de kommande åren successivt Utvecklingen av utgiftstaket och de takbegränsade bedöms uppstå ett budgetutrymme är det utgifterna i fasta priser däremot rimligt att det kan utnyttjas för De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta reformer på budgetens utgiftssida. Hur stort det priser visar hur verksamhetsvolymen förändras potentiella utrymmet för reformer på utgifts- över tiden i staten och ålderspensionssystemet. sidan slutligen blir begränsas bl.a. av hur stor del Det kan t.ex. handla om utvecklingen av antalet av budgeteringsmarginalen som under de kvadratmeter kontorsyta, antalet årsarbetskrafter kommande åren eventuellt tas i anspråk av andra i statliga myndigheter eller antalet personer med typer av utgiftsökningar, t.ex. till följd av ersättning från olika transfereringssystem. oförutsedda ökningar av volymer i de rättighets- Uttryckt i fasta priser förväntas de baserade transfereringssystemen. takbegränsade utgifterna öka med sammanlagt Om hela utrymmet som kan tas i anspråk un- ca 85 miljarder kronor 2014–2019. Ungefär der utgiftstaket fram t.o.m. budgetpropositionen 60 procent av ökningen sker i pensionssystemet, för 2019, dvs. drygt 70 miljarder kronor, på grund av ett ökande antal pensionärer, medan utnyttjas för högre utgifter, skulle det ge en resten av ökningen sker under utgiftsområdena i genomsnittlig årlig ökningstakt för de takbe- statens budget. gränsade utgifterna på ca 4,4 procent per år Ökningen av de takbegränsade utgifterna i 2015–2019. fasta priser om ca 85 miljarder kronor kan jämföras med den förväntade ökningen i löpande Utgiftstaket och de totala offentliga utgifternas priser, som uppgår till drygt 200 miljarder förhållande till BNP kronor. Knappt hälften av den nominella De nivåer på utgiftstaket som regeringen utgiftsökningen fram t.o.m. 2019 (dvs. 85 av föreslagit, inklusive förslaget för 2018 i denna 200) beror alltså på att verksamhetsvolymerna proposition, innebär att utgiftstaket växer i ökar, medan resten av utgiftsökningen beror på relation till BNP (se diagram 5.1). Därmed ger att lönerna och priserna stiger. utgiftstakets nivåer möjlighet för de offentliga Den föreslagna och bedömda nivån på utgifterna att växa. Nivån på utgiftstaket för utgiftstaket för 2018 och 2019 innebär att 2018 uppgår till 28,6 procent av potentiell BNP, utgiftstaket uttryckt i fasta priser ökar i enligt bedömningen av BNP i denna förhållande till föregående år (se tabell 5.4). proposition. Bedömningen av utgiftstakets nivå för 2019 motsvarar 28,7 procent av potentiell BNP.

5.3 Uppföljning av det kommunala

balanskravet

Diagram 5.1 Utgiftstakets nivå 1997–2019

Procent av potentiell BNP 36 Målet för den offentliga sektorns finansiella 35 sparande inkluderar även det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och 34 landsting. För kommuner och landsting är det 33 32 emellertid det ekonomiska resultatet, och inte 31 det finansiella sparandet, som är avgörande för 30 om de uppfyller kommunallagens (1991:900) 29 krav på en balanserad budget (se avsnitt 10.2). 28 Årets resultat motsvarar förändringen av det 27 egna kapitalet. Efter justering för bl.a. 26 realisationsvinster och realisationsförluster samt 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 för orealiserade förluster i värdepapper respektive eventuell återföring av tidigare Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har nivåerna på utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna rensats från skillnader över tiden som beror på tekniska justeringar. justeringar av orealiserade förluster erhålls det Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. s.k. balanskravsresultatet. Negativa balanskravsresultat ska återställas inom tre år.

PROP. 2015/16: 1

Resultatet positivt för kommunsektorn År 2014 var det 71 kommuner som hade negativa balanskravsresultat motsvarande Kommunsektorns resultat före extraordinära sammanlagt 2,2 miljarder kronor och 7 landsting poster uppgick till 14 miljarder kronor 2014 (se som hade sammanlagt 1,2 miljarder kronor i tabell 10.1). Kommunerna redovisade ett resultat negativa balanskravsresultat. Vid utgången av om drygt 10 miljarder kronor, medan lands- 2014 var det totalt 30 kommuner som sammantingen redovisade ett resultat om drygt lagt hade 0,6 miljarder kronor i ackumulerade 3 miljarder kronor. Resultatet före extraordinära negativa resultat att återställa. Av landstingen var poster förbättrades därmed något jämfört med det 7 som vid utgången av 2014 hade ett under- 2013, då det uppgick till drygt 13 miljarder skott om sammanlagt 1,5 miljarder kronor att kronor. Kommunernas resultat försämrades återställa. Om det finns synnerliga skäl kan en dock med närmare 5 miljarder kronor, medan kommun eller ett landsting besluta om att inte landstingens resultat förbättrades med återställa hela eller delar av ett negativt resultat. 5 miljarder. En förklaring till att resultat- Det förklarar skillnaden mellan de ackumulerade utvecklingen skiljer sig åt mellan kommunerna negativa balanskravsresultaten och 2014 års och landstingen är att det i resultaten för 2013 negativa balanskravsresultat. ingick tillfälliga generella poster som påverkade resultaten olika. Det var dels återbetalningar av premier från AFA Försäkring, som påverkade Stark utveckling av skatteinkomster förbättrar resultaten positivt, dels effekten av sänkningen kommunsektorns resultat i prognos av diskonteringsräntan som används vid beräkningen av pensionsskulden och som I regeringens prognos för kommunsektorns påverkade resultaten negativt. Sammantaget tog finanser bedöms skatteinkomsterna öka starkt beloppen ut varandra, men kommunerna 2016–2019 till följd av ett fortsatt förbättrat påverkades mer av återbetalningen av premier, arbetsmarknadsläge. Även statsbidragen ökar på medan landstingen påverkades mer av den grund av regeringens satsningar inom vård, förändrade diskonteringsräntan. Landstingen utbildning och omsorg. Kommunsektorn har påverkades mer av diskonteringsräntan eftersom därmed utrymme att både öka sin konsumtion de har en relativt sett större pensionsskuld till och förbättra sitt resultat. följd av en högre andel anställda som är Sektorn som helhet klarar balanskravet med högavlönade. god marginal under prognosperioden. Resultatet Årets resultat för kommunsektorn, inklusive beräknas uppgå till 14 miljarder kronor 2015 och extraordinära poster, uppgick 2014 till 13 miljar- beräknas därefter uppgå till 14–18 miljarder der kronor. Motsvarande resultat 2013 uppgick kronor per år 2016–2019. Under senare delen av till 22 miljarder kronor. Skillnaden om prognosperioden, när ekonomin är i balans, 9 miljarder kronor berodde i huvudsak på att en bedöms kommunsektorn uppnå ett resultat som kommun sålde kommunala bolag 2013 och är i linje med god ekonomisk hushållning (se därför redovisade en extraordinär intäkt. vidare avsnitt 10). Resultatet för 2014 torde för kommunsektorn som helhet motsvara de riktlinjer som kommuner och landsting har fastställt för god ekonomisk hushållning. 5.4 Stabilitets- och tillväxtpakten Sedan balanskravet infördes 2000 har andelen kommuner som redovisat ett nollresultat eller Utöver de nationella budgetpolitiska målen är ett överskott varierat mellan som lägst Sverige som medlem i EU även bunden av 61 procent 2003 och som högst 97 procent 2006. reglerna inom stabilitets- och tillväxtpakten, som För landstingen har motsvarande andel varierat består av en korrigerande del och en mellan som lägst 15 procent 2011 och som högst förebyggande del. I den korrigerande delen, 90 procent 2006, 2007 och 2010. År 2014 underskottsförfarandet, anges gränsvärden som redovisade 79 respektive 65 procent av kommu- innebär att underskottet i de offentliga nerna och landstingen ett nollresultat eller ett finanserna inte får vara större än 3 procent av överskott. BNP och att den offentliga bruttoskulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Sverige bedöms

PROP. 2015/16: 1

under prognosperioden ha god marginal till Tabell 5.5 Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och

tillväxtpaktens förebyggande del

dessa gränsvärden (se tabell 9.19 och diagram Procent av BNP respektive årlig procent uell förändring, prognos 9.10). 2014 2015 2016 Den förebyggande delen av pakten ska

Uppföljning medelfristigt

säkerställa att medlemsstaterna bedriver en sund

budgetmål (MTO)

finanspolitik på medellång sikt och i ett tidigt Strukturellt sparande, skede förhindra att det uppstår alltför stora 1 procent av potentiell BNP -1,1 -1,0 -0,9 underskott i medlemsstaternas offentliga Medelfristigt budgetmål finanser. Varje medlemsstat har ett medelfristigt (MTO) -1,0 -1,0 -1,0 3 budgetmål för det strukturella sparandet, dvs.

Uppföljning utgiftskriteriet

för den offentliga sektorns konjunkturjusterade Primära offentliga utgifter finansiella sparande, rensat från engångseffekter just. för diskretionära och extraordinära kapitalvinster. Målets nivå skatteförändringar, real

bestäms av respektive medlemsstat, men måste procent 2 årlig uell förändring 2,4 0,7 1,6 vara förenlig med en viss miniminivå som Referensvärde: potentiell beräknas av Europeiska kommissionen. Målet BNP-tillväxt 1,9 1,9 1,9 1 anses uppfyllt även om en avvikelse om Enligt Europeiska kommissionens vårprognos, maj 2015. 2 Baserat på regeringens prognos av utgifter och Europeiska kommissionens 0,25 procentenheter föreligger. Sveriges medel- 3 deflator. MTO ska ses över vart tredje år, vilket innebär att en översyn kommer att ske fristiga budgetmål är -1 procent av potentiell mot slutet av 2015.

BNP. Källor: Europeiska kommissionen och egna beräkningar. Medlemsstaterna ska i sina stabilitets- och Om Sveriges strukturella sparande enligt konvergensprogram, som publiceras i april varje Europeiska kommissionens kommande prognoår, bl.a. redogöra för huruvida de uppfyllt sitt ser skulle understiga det medelfristiga budgetmedelfristiga budgetmål och anpassningsbanan målet i den utsträckning att kommissionen mot detta mål om målet inte uppfylls. skulle göra en samlad bedömning att målet inte Medlemsstater som inte uppfyller sina medeluppnås, skulle regeringen i Sveriges konvergensfristiga budgetmål förväntas följa Europeiska program behöva redogöra för hur det medelkommissionens riktlinjer för anpassningsbanan fristiga budgetmålet ska nås. av det strukturella sparandet och måste även ta Europeiska kommissionen ska se över de hänsyn till det s.k. utgiftskriteriet. Utgiftsmedelfristiga budgetmålen vart tredje år. Nästa kriteriet innebär att den reala ökningen av de översyn kommer att ske mot slutet av 2015. primära offentliga utgifterna, justerat för Referensvärdet för utgiftskriteriet ska, fr.o.m. diskretionära skatteförändringar, ska vara lägre 2016, revideras årligen i samband med än ett referensvärde, som bestäms av den reala Europeiska kommissionens vårprognos. 79 tillväxten i potentiell BNP. Sammanfattningsvis kan regeringen konsta- I Europeiska kommissionens senaste prognos, tera att marginalerna till gränsvärdena i som publicerades i maj 2015, bedömdes det stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del strukturella sparandet i Sverige ha uppgått är goda och att Sverige förväntas uppfylla kraven till -1,1 procent av BNP 2014 (se tabell 5.5). i den förebyggande delen under prognos- Sparandet bedömdes 2015 och 2016 uppgå horisonten. Marginalerna till de ramar som sätts till -1,0 respektive -0,9 procent av BNP. Baserat av det medelfristiga budgetmålet är emellertid på vårprognosen och utvärderingen av Sveriges små. konvergensprogram för 2015 gjorde Europeiska kommissionen helhetsbedömningen att det

medelfristiga budgetmålet hade uppnåtts för 2014 och att Sverige kommer att uppfylla

stabilitets- och tillväxtpaktens krav under prognoshorisonten. Eftersom Europeiska

kommissionen gjorde bedömningen att Sverige 79 Tidigare reviderades referensvärdet i samband med översynen av det uppfyller sitt medelfristiga budgetmål är utgifts- medelfristiga budgetmålet, dvs. vart tredje år. Under övergången till en

kriteriet inte bindande. årlig översyn får medlemsstaterna välja mellan det befintliga och det

reviderade referensvärdet för 2016. För 2017 och framåt kommer utgiftskriteriet att utvärderas mot ett referensvärde som beräknas årligen.

PROP. 2015/16: 1

5.5 Finanspolitikens långsiktiga

Tabell 5.6 Finanspolitiska nyckeltal

hållbarhet

Procent av BNP, procent respektive procentenheter 2014 2015 2016 2017 2018 2019 För att företag, medborgare och de finansiella Konsoliderad bruttoskuld 44,3 43,8 42,7 41,6 40,0 38,3 marknaderna ska ha förtroende för finanspolitiken måste den vara hållbar på lång sikt. Finansiell nettoställning 19,1 17,3 15,5 14,3 13,5 13,1 Med detta menas att de lagar och regler som 1 bestämmer den offentliga sektorns inkomster Tioårig statslåneränta 1,7 0,7 och utgifter inte kommer att behöva genomgå Räntedifferens mot Tyskland, 10-årig omfattande förändringar på ett för dessa aktörer 1 statsobl. 0,5 0,2 oväntat sätt. En hållbar finanspolitik är en 1 Avser utfall för månaderna januari–augusti. förutsättning för att möta både framtida Källor: Statistiska centralbyrån, Ecowin och egna beräkningar. lågkonjunkturer samt de ökade utgifter som följer av den demografiska utvecklingen och Regeringen och ett antal granskare av svensk andra utgiftsökande trender. En hållbar ekonomi gör även bedömningar av finansfinanspolitik innebär även att förutsättningarna politikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av för kommande generationer inte får försämras. ekonomiska modeller. Syftet med dessa De senaste årens utveckling i flera av hållbarhetsbedömningar är att fånga upp tecken euroländerna visar hur stora de samhälls- på att finanspolitiken kommer att behöva läggas ekonomiska kostnaderna kan bli när förtroendet om, så att åtgärder för att säkerställa hållbarför finanspolitiken sviktar. Ett bristande heten och upprätthålla förtroendet för finansförtroende för finanspolitiken riskerar att leda politiken kan vidtas i god tid. till att dess inriktning snabbt måste läggas om Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet mäts från åtgärder som bidrar till tillväxt, välfärd och ofta med hjälp av de s.k. S1- och S2sysselsättning till åtgärder för skuldsanering. indikatorerna. S1 visar hur mycket budgeten Förtroendet för finanspolitiken kan mätas på behöver förstärkas eller försvagas för att den olika sätt. Ett mått är räntan på statsobligationer. offentliga skulden ska motsvara en viss andel av I Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer BNP vid en given tidpunkt. I denna proposition de senaste åren legat på historiskt sett låga redovisas vad som 2016 krävs för att den nivåer, och endast något högre än den tyska offentliga skulden ska motsvara 60 procent av statslåneräntan, som ofta används som BNP 2030. S2 visar hur mycket budgeten jämförelsenorm (se tabell 5.6). Ett annat mått är behöver förstärkas eller försvagas vid samma den konsoliderade bruttoskulden som även den tidpunkt för att de offentliga finanserna ska gå för svenskt vidkommande ligger på en i jämnt ut över en oändlig tidshorisont. Ett internationell jämförelse låg nivå, och dessutom negativt värde på dessa indikatorer innebär att en förväntas minska framöver (se tabell 5.6 och permanent budgetförsvagning är möjlig utan att diagram 9.9). Den finansiella nettoställningen, finanspolitiken blir ohållbar, medan ett positivt dvs. summan av alla finansiella tillgångar och indikatorvärde pekar på att en permanent skulder, är positiv. Dessa indikatorer tyder budgetförstärkning är nödvändig. således på att förtroendet för den svenska En mer utförlig analys av finanspolitikens finanspolitiken är högt. långsiktiga hållbarhet presenteras i de ekonomiska vårpropositionerna. De hållbarhetsberäkningar som har gjorts i samband med denna proposition visar på mycket små skillnader i förhållande till beräkningarna i 2015 års ekonomiska vårproposition. Finanspolitiken i Sverige bedöms fortsatt vara långsiktigt hållbar (se tabell 5.7). De båda S-indikatorerna har negativa värden, dvs. det går teoretiskt sett att permanent försvaga det offentliga sparandet något utan att finanspolitiken blir ohållbar. S2-värdet är dock marginellt mindre i absoluta tal än motsvarande värde i vårpropositionen.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 5.7 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga

hållbarhet

Procent av BNP S1 S2 2015 års ekonomiska vårproposition -1,5 -1,1 Budgetpropositionen för 2016 -1,5 -1,0 Källa: Egna beräkningar.

De båda S-måtten ger en i teoretisk mening välgrundad bild av finanspolitikens långsiktiga konsekvenser. Samtidigt är måtten känsliga för olika beräkningsantaganden. Indikatorerna kan därmed inte användas för att direkt bedöma storleken på ett budgetutrymme, utan ska snarare ses som indikatorer på konsekvenserna av den förda finanspolitiken över två längre tidshorisonter. Indikatorvärdena måste tolkas med försiktighet. Ett högt indikatorvärde i absoluta termer innebär dock att sannolikheten är högre för att finanspolitiken är ohållbar och måste läggas om.

6 Skattefrågor

PROP. 2015/16: 1

6 Skattefrågor

Sammanfattning

– Beskattningen av drivmedel förändras.

– Koldioxidskatten för uppvärmnings-

bränslen inom vissa sektorer höjs. – Husavdraget förändras.

– Undantaget från skatteplikt för elektrisk – Jobbskatteavdraget trappas av för höga kraft förändras. inkomster.

– En begränsning av möjligheten att använda – Skatten för pensionärer sänks. märkt olja i båtar införs. – Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig – Bestämmelsen i lagen om skatt på energi inkomstskatt räknas inte upp och om att beslut som fattats av regeringen inte uppräkningen bör begränsas även för 2017. får överklagas slopas. – Avdragsrätten för privat pensionssparande – Avtalet mellan Sverige och Norge om slopas. ändring av avtal om en gemensam marknad – Skattereduktionen för gåvor slopas. för elcertifikat godkänns.

– Beskattningen av utländska socialför- – Ett undantag bör införas vad gäller säkringspensioner förändras. trängselskatt i Backaområdet i Göteborg.

– Den tidsbegränsade nedsättningen av – Mervärdesskatten på biobiljetter höjs. förmånsvärdet för vissa miljöbilar bör – Slussningsregeln i mervärdeskattelagen bör förlängas med tre år, dock med lägre slopas. maximal nedsättning.

– Undantag för mervärdesskatt på vissa – Särskild löneskatt för äldre införs. posttjänster bör införas. – Slopandet av de nedsatta socialavgifterna – Mervärdesskattelagen bör ses över. för unga tidigareläggs till den 1 juni 2016.

– Vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen – Beskattningen av sparande på investeringshöjs. sparkonto och i kapitalförsäkring höjs.

– Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i

inkomstslaget kapital slopas. Regeringen redovisar i följande avsnitt ett antal

– Investeraravdraget anpassas till EU-rätten. åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med

effekter för budgetåret 2016 och framåt. – Ideell secondhandförsäljning ska vara Åtgärderna presenteras med en indelning i ett skattefri. antal huvudgrupper. De olika huvudgrupperna – Avdragsrätten för avgifter och bidrag som är: betalas respektive lämnas till Stiftelsen – skatt på arbetsinkomster (skatter på Svenska Filminstitutet slopas. förvärvsinkomster och socialavgifter m.m.; – Ett tonnageskattesystem bör införas. avsnitt 6.2–6.12),

PROP. 2015/16: 1

– skatt på kapitalägande (kapital- och egen- Vägledande principer domsskatter; avsnitt 6.13–6.15), För att kunna stödja den ekonomiska politiken – skatt på kapitalanvändning (företagsskatter; på ett effektivt sätt bör skattepolitiken utformas avsnitt 6.16–6.18), samt enligt ett antal vägledande principer (prop. – skatt på konsumtion m.m. (energi- och 2014/15:100, avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, miljöskatter, övriga punktskatter och merrskr. 2014/15:254). Dessa principer kan värdesskatt; avsnitt 6.19–6.28 och 6.30– sammanfattas enligt följande: 6.35),

– övriga skattefrågor (avsnitt 6.36–6.37). Ett legitimt och rättvist skattesystem Medborgarna och företagen ska ha ett högt Förslaget om godkännande av avtal mellan förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut Konungariket Sveriges regering och på ett rättssäkert sätt. Konungariket Norges regering om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat Generella och tydliga regler redovisas i avsnitt 6.29. Skattereglerna ska vara generella och tydliga, Efter redovisningen av det internationella utan komplicerade gränsdragningar, med breda arbetet för att motverka skatteundandragande skattebaser och skattesatser som är väl avvägda (avsnitt 6.38) sammanfattas de offentlig- gentemot målen för den ekonomiska politiken. finansiella effekterna av de skatte- och avgifts- Detta bidrar till ett legitimt och rättvist skatteförslag som lämnas eller aviseras i denna system.

proposition (avsnitt 6.39). Avsnittet avslutas med en författnings- Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället kommentar till lagförslagen (avsnitt 6.40). Beskattning ska i möjligaste mån ske i nära anslutning till inkomsttillfället. En minskad förekomst av skattekrediter säkerställer svenska Beredning av förslagen skatteintäkter.

Hållbara regler i förhållande till EU För de ärenden där förslag lämnas finns lag- Regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, förslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika både i förhållande till specifika rättsakter och till frågorna inklusive granskning av Lagrådet bestämmelser i fördraget om Europeiska unioredovisas i respektive delavsnitt. nens funktionssätt om fri rörlighet samt reglerna om statligt stöd.

6.1 Riktlinjer för skattepolitiken

Riktlinjerna och åtgärderna i denna

proposition

Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100, avsnitt 5.5, bet. Flera av regeringens förslag bidrar till att finan- 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktsiera reformer och understödjer därigenom en linjerna är skattepolitikens främsta syfte att långsiktigt hållbar finansiering av den gemenfinansiera den gemensamma välfärden, olika samma välfärden, olika samhällsfunktioner och samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt Förslagen att trappa av jobbskatteavdraget för med de övergripande målen för regeringens höga inkomster, sänka skatten för pensionärer, ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan inte räkna upp den nedre skiktgränsen för statlig om att säkra goda och stabila skatteintäkter även inkomstskatt och begränsa RUT-avdraget skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och minskar skillnaderna i ekonomiska förutsätthög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd ningar mellan olika grupper. Även förslaget om samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållslopad avdragsrätt för privat pensionssparande är bart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utfördelningsmässigt motiverat. Förslaget innebär formas enligt ett antal vägledande principer. också en minskning av skattekrediter i och med

PROP. 2015/16: 1

att de krediter som avdragsrätten för sparandet beskattningen blir förenlig med EU-rätten och innebär inte längre kan bildas. förutsägbar för berörda aktörer. RUT- och ROT-avdragen utgör avsteg från enhetlig beskattning. Begränsningen av dessa avdrag medför således en ökad enhetlighet. Ett utvidgande av möjligheten att sätta ned avkast- Skatt på arbetsinkomster – ningsskatt ökar enhetligheten i beskattningen förvärvsinkomstbeskattning mellan olika sparformer och undanröjer en risk för dubbelbeskattning. Förslaget om slopad 6.2 Förändringar av husavdraget skattereduktion för gåvor förenklar skattesystemet. Förslaget om införande av särskild löne- 6.2.1 Ärendet och dess beredning skatt för äldre ökar likformigheten i skattesystemet. Samtliga dessa förslag ligger i linje med I budgetpropositionen för 2015 redovisade principen att skattereglerna ska vara generella regeringen att den ansåg att det maximala RUToch bidrar till ökad legitimet och rättvisa i avdraget bör halveras till 25 000 kronor per skattesystemet. Förslaget rörande ideella före- skattskyldig och år för personer som vid beskattningars och registrerade trossamfunds second- ningsårets ingång inte har fyllt 65 år och att handförsäljning innebär en ökad tydlighet kring skattereduktion för t.ex. kockar och bartenders skattefriheten för berörda aktörer. samt poolrengöring inomhus bör slopas. I Anpassningen av investeraravdraget till samband med detta har regeringen även anfört kommissionens nya riktlinjer för statligt stöd är att det bör undersökas om det finns anledning nödvändig för att hålla regelverket förenligt med att begränsa antalet RUT-tjänster ytterligare. EU-rätten. Inom Finansdepartementet har utarbetats en Det aviserade förslaget om införande av ett promemoria med förslag om förändringar av tonnageskattesystem syftar till att förbättra RUT-avdraget. Promemorian innehåller även villkoren för företagande och investeringar för förslag till förändring av ROT-avdraget. Promesvenska rederier i internationell trafik. morians lagförslag finns i bilaga 4, avsnitt 1 . På energi- och miljöområdet medför en ökad Promemorian har remissbehandlats. En förteckbeskattning av drivmedel incitament för en mer ning över remissinstanserna finns i bilaga 4, energieffektiv utveckling av transportsystemet avsnitt 2 . En sammanställning av remissyttranoch ökar efterfrågan på mer bränslesnåla fordon dena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr samt alternativa transportmedel. En höjd kol- Fi2015/01728/S1). dioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom I denna proposition behandlas promemorians vissa sektorer utanför EU:s system för handel förslag. med utsläppsrätter innebär en förstärkt miljöstyrning och incitament till att minska använd- Lagrådet ningen av fossila uppvärmningsbränslen. Försla- Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att ingen innebär att ytterligare steg tas mot att hämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som begränsa klimatutsläppen i Sverige, speglar de finns i bilaga 4, avsnitt 3 . Lagrådets yttrande höga ambitionerna inom klimatpolitiken och finns i bilaga 4, avsnitt 4 . Lagrådets synpunkter ökar möjligheterna att nå mål för utsläppen. behandlas i avsnitt 6.2.3. I förhållande till lag- Förslagen om att höja beskattningen av vissa rådsremissens förslag har vissa språkliga och biodrivmedel, begränsningen av möjligheten att redaktionella ändringar gjorts. använda märkt olja i båtar och att förändra undantaget från skatteplikt för elektrisk kraft innebär att energibeskattningen förblir förenlig 6.2.2 Bakgrund och gällande rätt med EU-rätten och förutsägbar för berörda aktörer. Husavdragets omfattning Även bedömningarna gällande slopande av Den 1 juli 2007 trädde det s.k. RUT-avdraget i särskild avdragsrätt för viss ingående mervärdes- kraft. Det följdes av ROT-avdraget som gäller skatt (slussningsregeln) och undantag från mer- från och med den 8 december 2008. Syftet med värdesskatt på vissa posttjänster innebär att ROT- och RUT-avdragen, gemensamt benämnda husavdraget, är bl.a. att omvandla svart

PROP. 2015/16: 1

arbete till vitt arbete och möjliggöra för kvinnor likställs med lägenhet som upplåtits med

och män att öka sin tid på arbetsmarknaden samt bostadsrätt.

underlätta för fler att komma in på arbets- ROT-avdrag lämnas inte för nybyggnation. marknaden. För att undvika kringgående av denna begräns-

Av förarbetena till RUT-avdraget framgår att ning omfattar avdraget inte om- och tillbyggvad som i första hand bör omfattas av skatte- nader som görs på nybyggda småhus under de reduktionen är sådana tjänster som hör till vad första fem åren efter småhusets färdigställande.

som kan benämnas hushållsarbetets kärnområden (prop. 2006/07:94 s. 41). Husavdragets funktion

RUT-avdrag lämnas för följande arbeten. Husavdraget ges genom skattereduktion. De personer som har rätt till skattereduktion är de 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år utförs i bostaden. och är obegränsat skattskyldiga under någon del 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat utförs i bostaden. skattskyldiga. Dödsbon har rätt till skattereduk-

3. Matlagning som utförs i eller i nära tion för arbete som har utförts före dödsfallet. anslutning till bostaden. För rätt till skattereduktion krävs att det

utförda arbetet är hänförligt till den som begär 4. Snöskottning som utförs i nära anslutning skattereduktion eller dennes förälders hushåll. till bostaden. Föräldern måste vara bosatt i Sverige. Den som 5. Häck- och gräsklippning samt krattning begär skattereduktionen kan däremot ha sin och ogräsrensning som utförs på tomt eller bostad i ett annat EES-land. Arbetet får inte i trädgård i nära anslutning till bostaden. utföras av den som begär skattereduktion eller av

6. Barnpassning som inte mer än i ringa en närstående till denne. Det går däremot bra att omfattning innefattar hjälp med läxor och anlita ett eget bolag så länge inte den anställde

annat skolarbete och som utförs i eller i som utför arbetet är den som begär reduktion nära anslutning till bostaden samt lämning eller någon närstående till denne.

och hämtning till och från förskola, skola, Det finns tre olika spår inom husavdragsfritidsaktiviteter eller liknande. systemet. För det första kan den enskilde anlita

en näringsidkare som när avtalet om arbetet 7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning träffas eller när ersättningen betalas ut är som en fysisk person behöver och som godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utförs i eller i nära anslutning till bostaden utanför Sverige och utföraren inte har bedrivit eller i samband med promenader, banknäringsverksamhet i Sverige, har intyg eller besök, besök vid vårdcentral eller andra någon annan handling som visar att företaget i liknande enklare ärenden. fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är ROT-avdrag lämnas för reparation, underhåll godkänd för F-skatt). För det andra kan den samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. För enskilde anlita en privatperson som inte är att omfattas av skattereduktionen ska ROTgodkänd för F-skatt (däremot inte en näringsarbetet avse ett småhus eller en ägarlägenhet som idkare som av någon anledning inte är godkänd ägs av den som begär skattereduktion. Med ägare för F-skatt). För det tredje kan den enskilde få avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig taxeringslagen (1979:1152) ska likställas med löneförmån av sin arbetsgivare. ägare. ROT-arbete som avser en lägenhet som När en näringsidkare anlitas är skatteredukupplåtits med bostadsrätt omfattas också av tionen 50 procent av arbetskostnaden. Sedan skattereduktionen under förutsättning dels att köparen betalat 50 procent av arbetskostnaden lägenheten innehas av den som begär skattebetalar Skatteverket resterande 50 procent av reduktion, dels att arbetet utförs i lägenheten arbetskostnaden till näringsidkaren på dennes och avser sådana åtgärder som bostadsrättsbegäran efter att arbetet är utfört. Systemet med havaren svarar för, s.k. inre underhåll. En lägenatt näringsidkaren bara debiterar halva arbetshet som upplåtits till en medlem eller delägare i kostnaden och får resten av Skatteverket kallas en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag fakturamodellen. Begäran om utbetalning ska ha

PROP. 2015/16: 1

kommit in till Skatteverket senast den 31 januari Promemorians förslag överensstämmer med året efter det beskattningsår då arbetet betalades. regeringens. När en privatperson anlitas motsvarar skatte- Remissinstanserna: Majoriteten av de reduktionen de arbetsgivaravgifter som redovisas remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker för privatpersonen i en förenklad arbetsgivar- förslaget eller har inget att invända mot det. deklaration. För att den enskilde i dessa fall ska About Time AB , Almega , Näringslivets Skatte kunna få skattelättnaden direkt slipper den delegation , vars yttrande Föreningen Svenskt enskilde betala arbetsgivaravgifterna. Detta sker Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd anslugenom att den enskilde i den förenklade arbets- ter sig till, Företagarna , HomeMaid Hemservice givardeklarationen gör avdrag med ett belopp AB , Småföretagarnas Riksförbund och Svenska som motsvarar de redovisade arbetsgivaravgif- Badbranschen avstyrker förslaget. Landsorganisa terna. tionen i Sverige anför att det är bra att hus- När arbetsgivaravgifter redovisas respektive avdraget får en bättre fördelningsprofil men Skatteverket betalar ut pengar till en närings- anser att förslaget ökar komplexiteten i skatteidkare tillgodoräknas den enskilde en preliminär systemet. Svenska Målareförbundet anför att förskattereduktion. Den enskilde begär därefter slaget är positivt och ett steg i rätt riktning. slutlig skattereduktion i sin självdeklaration. Kammarrätten i Jönköping anser att begreppet Skatteverket ska på begäran av köparen lämna ”enklare städarbete” framstår som väl vagt och denne ett särskilt meddelande om den totala kan förutses medföra betydande tolkningspreliminära skattereduktionen som tillgodoräk- problem för såväl utförare och företag som nats. Skatteverket och domstolar. Kammarrätten När det gäller löneförmånerna är skatte- anser därför att ett förtydligande bör ske. Även reduktionen 50 procent av arbetskostnaderna. Coompanion Sverige , som anser att argumenta- Den enskilde får en lättnad direkt genom att tionen för förslaget är underbyggd och realistisk, arbetsgivaren inte gör något avdrag för efterlyser ett tydliggörande av vad som avses preliminär skatt för förmån av RUT- eller ROT- med ”enklare städarbete”. Förvaltningsrätten i arbete. Detta gäller bara förmån upp till ett värde Linköping framför också synpunkter på av 100 000 kronor per beskattningsår. begreppet ”enklare städarbete”. Skatteverket Preliminär och slutlig skattereduktion kan anser att förslaget avseende städ- och renaldrig överstiga 50 000 kronor per skattskyldig göringsarbete snarare är ett förtydligande av och år. Detsamma gäller följaktligen även för lagtexten än en begränsning och anför att det Skatteverkets utbetalningar enligt faktura- bör anges fler exempel på städarbeten som inte modellen. Skatteverket ska på begäran av räknas som enklare arbete för att undvika nya köparen lämna denne ett särskilt meddelande om gränsdragningsproblem. Institutet för arbetsmark den totala preliminära skattereduktionen som nads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) tillgodoräknats. Syftet med detta är att i någon anser att förslaget om städ- och annat renmån tillgodose utförarnas intresse av vetskap om göringsarbete riskerar att skapa nya gränsdragköparens aktuella skattemässiga situation, vilket ningsproblem och oklarheter. About Time AB även ligger i köparens intresse (prop. anser att definitionen av ”enklare städarbete” är 2008/09:178 s. 45). förvirrande. Att utföraren använder sig av avancerad teknik och utrustning är enligt företaget en självklar utveckling av en professio- 6.2.3 Matlagning samt vissa städ- och nell bransch och inget som ska motverkas. rengöringsarbeten ska inte omfattas Företaget anser vidare att skälen för att undanta av RUT-avdraget matlagning är svaga och bristfälliga. Även om RUT-avdraget används för professionella kockar och bartenders är det inte tillräckliga skäl att Regeringens förslag: Bestämmelsen om skatte- ändra lagen men däremot möjligen praxis. reduktion för matlagning slopas. Bestämmelsen Företagarna och Näringslivets Skattedelegation, om skattereduktion för städarbete eller annat vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och rengöringsarbete ändras så att den endast om- Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, anser fattar enklare städarbete eller annat rengöringsatt det är märkligt att undanta matlagning när arbete samt flyttstädning. äldre personer får behålla det nuvarande taket för

PROP. 2015/16: 1

RUT-avdrag för att de kan ha ett förhöjt behov skattereduktionen för matlagning till följd av att av hushållsarbete. Organisationerna befarar även den mervärdesskatterättsligt utgör en cateringatt de föreslagna ändringarna ska leda till tjänst. tillämpningsproblem och kontrollsvårigheter. Mot den nu angivna bakgrunden bör mat- IFAU anser dock att förslaget om matlagning är lagning, vid en samlad bedömning, inte omfattas väl motiverat. Företagarna anför att om avsikten av skattereduktionen för hushållsarbete. Förär att avgränsa professionella kockar och barten- slaget är därför att den särskilda bestämmelsen ders skulle ett alternativ kunna vara att kräva att om skattereduktion för matlagning slopas. Att det ska vara fråga om enkla, vardagliga åtgärder. den renodlade skattereduktionen för matlagning HomeMaid Hemservice AB anför att matlag- slopas innebär t.ex. inte att en barnvakt inte kan ning utnyttjas av äldre personer och barnfamiljer laga mat till barnen inom ramen för skattesom av ålders- eller tidsskäl inte klarar av eller reduktionen för barnpassning. En förutsättning hinner med denna syssla och anser att avgräns- är dock att det är fråga om sådan tillredning av ning i stället bör ske till ”enklare matlagning”, mat som kan anses utgöra en normalt alternativt ”matlagning för vardagen”. Almega förekommande arbetsuppgift för en barnvakt. anför att det är systemförändringar – och i Företagarna och HomeMaid Hemservice AB synnerhet upprepade sådana – som är skadliga har förordat att bestämmelsen om matlagning i för en bransch. Almega och Småföretagarnas stället begränsas till att omfatta enklare slag av Riksförbund anser att förslaget påverkar syssel- matlagning. En sådan ordning kan vid en första sättningen negativt. Företagarna, Näringslivets anblick förefalla ändamålsenlig men skulle ge Skattedelegation, vars yttrande Föreningen upphov till en mängd svåra gränsdragnings- Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regel- frågor kring vad som omfattas när det gäller nämnd ansluter sig till, och Svenska Badbran- ingredienser, tekniker, redskap, användningsschen förutspår ökat svartarbete. Tillväxtverket tillfällen, etc. och leda till betydande osäkerhet anser att effekterna för svartjobb och illojal bland såväl köpare som utförare. Regeringen konkurrens bör utvärderas innan förändringar anser därför att en sådan ordning inte är lämplig. beslutas. Däremot bör bestämmelsen om skattereduk- Skälen för regeringens förslag: Som beskri- tion för städarbete eller annat rengöringsarbete vits i avsnitt 6.2.2 omfattar skattereduktionen ändras så att den endast omfattar enklare städför hushållsarbete bl.a. matlagning som utförs i arbete eller annat rengöringsarbete samt flytteller i nära anslutning till bostaden. Detta in- städning. begriper t.ex. sådan matlagning som sker i träd- Lagrådet har ansett att formuleringen är alltför gården, exempelvis grillning (prop. 2006/07:94 vag och ger utrymme för godtyckliga bedöms. 41). Matlagning som sker på annan plats än i ningar och att bestämmelsens utformning bör eller i nära anslutning till bostaden, t.ex. i ett övervägas ytterligare. Regeringen anser emellerrestaurangkök, omfattas inte. Inte heller om- tid att utformningen är ändamålsenlig. Dess fattas hemleverans av mat eller av s.k. matkassar. närmare innebörd utvecklas i det följande. Med Kringtjänster vid matlagning som t.ex. dukning, enklare arbete avses städning och annan renservering, diskning och undanplockning om- göring av mer vardaglig karaktär inom ramen för fattas inte. Om det är fråga om en sådan tjänst hushållsarbetets kärnområden. Städning och som mervärdesskatterättsligt utgör en catering- annan rengöring som utförs med städutrustning tjänst enligt 7 kap. 1 § första stycket 5 mer- eller annan kringutrustning som är mer avancevärdesskattelagen (1994:200) ger arbetet enligt rad och som inte är vanligt förekommande i en 67 kap. 13 c § 5 inkomstskattelagen (1999:1229), genomsnittlig bostad utgör inte enklare arbete. förkortad IL, inte samtidigt rätt till RUT-avdrag. Kraven på arbetet tar således sikte dels på kärnan Skattereduktionen för matlagning är inte för hushållsarbete i allmänhet, dels på utrustbegränsad till enklare matlagning i vardagen. ningsnivån i genomsnittliga bostäder. Exempel Den omfattar även avancerad sådan utförd av på sådana moment som inte kan anses utgöra professionella kockar, som inte utgör ett substi- enklare städ- eller rengöringsarbete är grovstädtut för de skattskyldigas eget arbete, och har i ning med mer avancerad utrustning och sanering rättstillämpningen även kommit att inkludera av t.ex. klotter och rengöring av inomhuspool. anlitande av bartenders. Åtskillig matlagning Med grovstädning avses här rengöring av närtorde dessutom redan vara undantagen från mast sanerande karaktär av kraftigt smutsade

PROP. 2015/16: 1

eller förorenade ytor. Begreppet enklare arbete Promemorians förslag överensstämmer med är däremot inte avsett att generellt exkludera mer regeringens. omfattande städarbete, s.k. storstädning, även Remissinstanserna: Majoriteten av de remissom arbetet endast utförs mer sporadiskt. Det av- instanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget görande är, precis som för RUT-avdraget i eller har inget att invända mot det. Ekobrotts övrigt, inte kvalifikationerna hos den som utför myndigheten , About Time AB , Almega , Närings arbetet utan arbetets innehåll. Som mer avance- livets Skattedelegation , vars yttrande Föreningen rad utrustning bör exempelvis räknas pool- Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd dammsugare och golvboningsmaskin. Andra ansluter sig till, Företagarna , HomeMaid exempel på avancerad utrustning kan vara större Hemservice AB , Småföretagarnas Riksförbund ångtvättmaskin och utrustning för sanering av och Svenska Badbranschen avstyrker förslaget. röklukt, exempelvis ozonaggregat. Däremot bör Ekonomistyrningsverket är tveksamt till förslaget. t.ex. centraldammsugare och högtryckstvätt inte Landsorganisationen i Sverige (LO) anför att det räknas som sådan utrustning. Det är inte möjligt är bra att husavdraget får en bättre fördelningsatt ge en uttömmande beskrivning av vilka profil. Svenska Målareförbundet anför att förarbeten som inte längre ska omfattas. Det slaget är positivt och ett steg i rätt riktning. kommer fortlöpande att ske förändringar av t.ex. Coompanion Sverige anser att argumentationen vad som är normalt förekommande utrustning i för förslaget är underbyggd och att förslaget mer en genomsnittlig bostad. Den närmare gräns- realistiskt avspeglar det reella behov ett hushåll i dragningen bör därför ske i rättstillämpningen. Sverige faktiskt har. Ekonomistyrningsverket Lagrådet har även ansett att det bör preciseras anför att förslaget framför allt väntas påverka vad som åsyftas med ”flyttstädning”. Med flytt- barnfamiljer och att RUT-avdraget ökar kvinstädning avses städning som sker i anslutning till nors arbetsmarknadsutbud och deras arbetsen avflyttning från eller inflyttning till en bostad. inkomst. Skatteverket och LO anser att förslaget En sådan flyttning innebär inte att den enskilde ökar komplexiteten i skattesystemet. Verket påendast byter vistelseadress utan att vederbörande pekar att förslaget innebär en begränsning av även tar med sig möbler och annat lösöre från möjligheten att köpa tjänster som utförs i den tidigare bostaden. Uttrycket flyttstädning föräldrars hem om den som köper tjänsten är omfattar såväl städning i den gamla bostaden under 65 år och anför att det finns risk att regsom städning i den nya bostaden. lerna kringgås genom att föräldern får pengar i Regeringen har förståelse för att förslaget gåva och sedan betalar själv. About Time AB ökar komplexiteten i husavdragssystemet men anser att skälen för att behålla nuvarande storlek anser samtidigt att denna ökning inte ska på RUT-avdraget för personer som fyllt 65 år är överdrivas. bristfälliga och att eventuella fördelningspoli- När det gäller förslagets konsekvenser för tiska fördelar kan uppnås på mycket effektivare företag, sysselsättning, svartarbete, m.m. sätt genom skattesystemet generellt. Förslaget redovisar regeringen sina bedömningar i avsnitt skapar enligt företaget osäkerhet och oklarhet 6.2.7. om vad som gäller, speciellt i kombination med förslaget om sänkt subventionsgrad för ROT- Lagförslag avdraget. Även Företagarna anser att förslaget Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 13 § IL, komplicerar reglerna och inte kan anses motivese avsnitt 3.9. rat. HomeMaid Hemservice AB anser att förslaget missar sitt syfte då flexibiliteten för köparna minskar och då regelförändringar och 6.2.4 Halvering av taket för RUT-avdraget regelkomplexitet inverkar negativt och sätter för personer som inte har fyllt 65 år branschen ur spel. Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, anser Regeringens förslag: Taket för RUT-avdraget också att förslaget ökar komplexiteten i sänks till 25 000 kronor per person och skattesystemet och risken för fel och oklarheter beskattningsår för skattskyldiga som inte har beträffande köpares kvarvarande utrymme för fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. RUT- respektive ROT-avdrag under löpande år. Almega anför att det är systemförändringar –

PROP. 2015/16: 1

och i synnerhet upprepade sådana – som är skad- som gåva. Rätten till avdrag förutsätter alltid att liga för en bransch. Almega och Småföretagarnas det finns skatt att reducera. Riksförbund anser att förslaget påverkar syssel- Regeringen har förståelse för synpunkterna sättningen negativt. Ekobrottsmyndigheten att förslaget tillsammans med förslaget om sänkt bedömer att svartarbetet och därmed den ekono- subventionsgrad för ROT-avdraget (se avsnitt miska brottsligheten riskerar att öka i väsentlig 6.2.5) ökar komplexiteten i husavdragssystemet. mån om förslaget genomförs. Även Företagarna, De eventuella svårigheterna för köparna, ut- Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande förarna och Skatteverket att hantera detta ska Föreningen Svenskt Näringsliv och Närings- dock inte överdrivas. livets Regelnämnd ansluter sig till, och Svenska Sänkningen bör lagtekniskt utformas så att av Badbranschen förutspår ökat svartarbete. Till - det gemensamma taket för RUT- och ROTväxtverket anser att effekterna för svartjobb och avdrag på 50 000 kronor får högst 25 000 kronor illojal konkurrens bör utvärderas innan föränd- avse sådana tjänster som inryms i RUT-avdraget ringar beslutas. för de skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid Skälen för regeringens förslag: Taket på årets ingång. Vid bedömning av rätten till skatte- 50 000 kronor per beskattningsår innebär att den reduktion kommer det således att göras en skattskyldige, vid en subvention på 50 procent, beloppsmässig skillnad beroende på om det är får en skattelättnad för arbetskostnader inklusive RUT- eller ROT-arbete som det är fråga om. mervärdesskatt upp till 100 000 kronor under ett Sänkningen medför behov av korresponderande år, givet att den enskilde har skatt att reducera. ändringar av bestämmelserna om storleken på Detta är en omfattande subvention. Till exempel Skatteverkets utbetalningar enligt fakturamodelkan den enskilde för 100 000 kronor vid en tim- len och på den preliminära skattereduktionen, kostnad på 450 kronor köpa ca 220 timmar per om avdrag för preliminär skatt för löneförmån år eller knappt 19 timmar i månaden per person. (se förslag i avsnitt 6.2.5 om skatteavdrag för År 2016 beräknas omkring 790 000 personer löneförmån) och om utformningen av Skattevergöra RUT-avdrag för i genomsnitt ca 5 000 kro- kets meddelanden till köparen om gjorda utnor per person. Knappt 2 procent av dessa betalningar och tillgodoräknad preliminär skatteberäknas göra RUT-avdrag för mer än reduktion samt om kontrolluppgifter för förmån 25 000 kronor. Dessa skattskyldiga uppskattas av hushållsarbete. Detta eftersom dessa bestämha en genomsnittlig årsinkomst på ca melser i dag inte gör några beloppsmässiga 776 000 kronor och en medianinkomst på skillnader på om det är fråga om RUT- eller 557 000 kronor. Med ett lägre tak för RUT- ROT-tjänster. avdraget riktas avdraget mer till genomsnittliga I den förenklade arbetsgivardeklarationen som hushålls behov av hushållsarbete och föränd- används när en privatperson anlitas görs redan i ringen är därmed fördelningspolitiskt motiverad. dag åtskillnad mellan RUT- och ROT-tjänster Den maximala skattereduktionen bör därför när avdrag görs för belopp motsvarande halveras till 25 000 kronor per skattskyldig och redovisade arbetsgivaravgifter. Skatteverket får år. Undantag bör dock göras för äldre personer enligt 6 kap. 1 § skatteförfarandeförordningen eftersom dessa individer kan ha ett förhöjt behov (2011:1261), förkortad SFF, meddela föreav hushållsarbete. Sänkningen av den maximala skrifter om vilka uppgifter en förenklad reduktionen föreslås därför bara omfatta per- arbetsgivardeklaration ska innehålla. Skattesoner som inte har fyllt 65 år vid beskattnings- förfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, årets ingång. eller SFF, behöver därför inte ändras för att Som Skatteverket påpekat påverkar förslaget möjliggöra att de beloppsmässiga skillnaderna även möjligheten för personer som inte har fyllt mellan RUT- och ROT-arbete kan hanteras vid 65 år att köpa tjänster åt sina föräldrar, oavsett anlitande av en privatperson. föräldrarnas ålder. Skatteverket har framhållit När det gäller förslagets konsekvenser för möjligheten att föräldern betalar själv efter att ha företag, sysselsättning, svartarbete, m.m. redofått pengar i gåva. Regeringen ser inte något visar regeringen sina bedömningar i avsnitt 6.2.7. behov av att införa olika regler för den enskildes rätt att för egen del göra RUT-avdrag beroende Lagförslag på om denne betalat för arbetet med egna medel Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 19 § IL, eller med medel som lämnats till vederbörande se avsnitt 3.9, 7, 17 och 19 §§ lagen (2009:194)

PROP. 2015/16: 1

om förfarandet vid skattereduktion för rimlig. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser hushållsarbete, förkortad HUSFL, se avsnitt också att ROT-avdraget bör vara en konjunktur- 3.11, samt 11 kap. 14 § och 22 kap. 13 § SFL, se åtgärd. Småföretagarnas Riksförbund och avsnitt 3.13. Måleriföretagen i Sverige anser dock att förslaget påverkar sysselsättningen negativt. Sveriges Byggindustrier anför att organisationen aldrig 6.2.5 Sänkt subventionsgrad för ROT- har sett ROT-avdraget som en åtgärd ur ett avdraget konjunkturperspektiv utan det har alltid handlat om att skapa ett incitament för att göra tidigare svarta tjänster vita. Förslaget innebär enligt Regeringens förslag: Subventionsgraden för organisationen att konsumenterna i högre grad ROT-tjänster sänks från 50 procent till kommer att efterfråga svarta tjänster på bekost- 30 procent när det gäller köp av sådana tjänster nad av vita tjänster, vilket i sin tur kommer att från den som är godkänd för F-skatt, eller, i innebära ett ökat utanförskap på arbetsmarkförekommande fall, från en utländsk utförare naden. Organisationen anser att promemorian som har intyg eller annan handling om motunderskattar antalet trygga vita anställningar svarande kontroll i hemlandet, och när en som kommit till stånd tack vare husavdraget. anställd får ROT-tjänster som förmån. Vid Ekobrottsmyndigheten bedömer att svartarbetet beräkning av skatteavdrag för förmån av RUToch därmed den ekonomiska brottsligheten eller ROT-arbete ska avdraget reduceras med riskerar att öka i väsentlig mån. Ekonomistyrbelopp motsvarande den skattereduktion som ningsverket anser att en så stor ändring kräver ska reducera den slutliga skatten. längre framförhållning. Om skattereduktion Regeringens bedömning: Subventionsgraden med 30 procent anses rimligt bör en anpassning vid anlitande av någon som inte är godkänd för till den nivån enligt myndigheten ske etappvis F-skatt bör inte ändras. med en minskning med exempelvis 5 procentenheter per år. Ett alternativ vore att behålla nuvarande subvention men begränsa denna till Promemorians förslag och bedömning exempelvis 150 000 kronor under en sexårsöverensstämmer med regeringens. period. Myndigheten anser vidare att det finns Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- en uppenbar risk att svartarbetet ökar med förinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget slaget. EIO anser att det föreligger en stor risk eller har inget att invända mot det. Ekobrotts - att förslaget leder till ökat svartarbete, fler myndigheten , Ekonomistyrningsverket , Elektriska oseriösa aktörer och fler konsumenter som råkar installatörsorganisationen (EIO) , Näringslivets illa ut. EIO anför att förslaget kan medföra att Skattedelegation, vars yttrande Föreningen seriösa företag inte kan hävda sig i konkurrensen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd från oseriösa aktörer som erbjuder svarta tjänsansluter sig till, Företagarna , Småföretagarnas ter. Företagarna anför att förslaget medför att Riksförbund , Svenska Badbranschen , Sveriges svartjobben kommer att öka, vilket är allvarligt Byggindustrier , Glasbranschföreningen och inte minst för att det riskerar att slå ut många Måleriföretagen i Sverige avstyrker förslaget. seriösa små företag när konkurrensen från Coompanion Sverige anser att argumentationen oseriösa aktörer ökar. Företagarna anför vidare för förslaget är underbyggd och realistisk. att promemorians hänvisning till subventions- Konjunkturinstitutet anser att det inte finns graden på 30 procent för tidigare ROT-avdrag konjunkturella skäl att bibehålla ROT-avdraget i bortser från att effekterna då innebar ett lyft från nuvarande omfattning och anför att den ökade noll till 30 procent, medan det nu aktuella förefterfrågan till följd av avdraget leder till ökad slaget är en betydande försämring av sedan länge sysselsättning genom att sysselsättningen i andra etablerad nivå på 50 procent till en nära nog branscher minskar. Myndigheten delar bedöm- halvering, vilket inte kommer att gå spårlöst ningen att förslaget har försumbar effekt på förbi. Näringslivets Skattedelegation, vars yttsysselsättningen på längre sikt. Institutet för rande Svenskt Näringsliv och Näringslivets arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- Regelnämnd ansluter sig till, anser att förslaget dering (IFAU) anser att argumentationen om ett ökar komplexiteten i skattesystemet och ökar konjunkturberoende ROT-avdrag framstår som risken för fel och oklarheter beträffande köpares

PROP. 2015/16: 1

kvarvarande utrymme för RUT- respektive skattepliktig löneförmån får anses vara hög. ROT-avdrag under löpande år. Organisationerna Skattereduktionen vid tidigare tidsbegränsade anför vidare att förslaget innebär sämre förut- ROT-avdrag uppgick till 30 procent av undersättningar för en vit marknad och att det kan laget. 30 procent bedöms vara en lämplig uppstå en regressiv effekt i form av att större subventionsgrad även för det nuvarande ROTskattereduktion i högre utsträckning torde avdraget. Regeringen föreslår därför att subventillfalla individer högt upp i inkomstfördel- tionsgraden ska sänkas från 50 till 30 procent. En ningen. Glasbranschföreningen anser att seriösa maximal skattereduktion om 50 000 kronor om företag riskerar att konkurreras ut av mindre året kommer därmed att innebära ett maximalt nogräknade företag. Organisationen anför att underlag för skattereduktion om knappt promemorians slutsats att minskad efterfrågan 167 000 kronor om året. kan leda till att företagens utbud bättre Regeringen har förståelse för synpunkterna motsvarar efterfrågan är anmärkningsvärd. I att förslaget tillsammans med förslaget om stället bör man se det som en möjlighet att få fler halvering av taket för RUT-avdraget (se avsnitt i arbete och efterfrågan kommer dessutom inte 6.2.4) ökar komplexiteten i husavdragssystemet. att minska utan omfördelas från den vita sektorn De eventuella svårigheterna för köparna, uttill den svarta. Måleriföretagen i Sverige anför att förarna och Skatteverket att hantera detta ska slutsatsen att ett minskat ROT-avdrag balanserar dock inte överdrivas. utbud och efterfrågan är märklig och måste Som beskrivits i avsnitt 6.2.2 får en skattuppfattas som en signal att minska utbudet av skyldig som får en skattepliktig löneförmån av lediga tjänster. Organisationen anför vidare att RUT- eller ROT-arbete en skattelättnad direkt förslaget påverkar jämställdheten eftersom genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag ROT-sidan till skillnad från entreprenadsidan för preliminär skatt för förmånen, upp till ett tycks attrahera yngre kvinnor som söker sig till förmånsvärde av 100 000 kronor per beskattbranschen. Organisationen och Svenska Bad- ningsår. Syftet är att minska arbetstagarens branschen förutspår även ökat svartarbete. behov av att hos Skatteverket begära ändrad Svenska Målareförbundet delar inte uppfatt- beräkning av skatteavdrag för att den preliminära ningen att svartarbetet självklart kommer att öka skatten bättre ska motsvara den slutliga skatten som en följd av förslaget. Tillväxtverket anser att (se prop. 2007/08:13 s. 21). Utgångspunkten är effekterna för svartjobb och illojal konkurrens att förfarandet ger ett korrekt resultat i de fall bör utvärderas innan förändringar beslutas. LO arbetstagaren har en marginalskatt på 50 proanför att det är bra att husavdraget får en bättre cent, eftersom skatten då är lika stor som skattefördelningsprofil men anser att förslaget ökar reduktionen. Däremot blir den preliminära komplexiteten i skattesystemet. Svenska Målare- skatten för hög om marginalskatten är mindre än förbundet anför att ROT-avdraget även med den 50 procent och för låg om marginalskatten är föreslagna ändringen har fördelningspolitiska högre än 50 procent. brister men att de förbättras. Bestämmelsen om arbetsgivarens avstående Skälen för regeringens förslag och från skatteavdrag är utformad med utgångsbedömning: Under 2014 uppgick utbetalnin- punkten att subventionsgraden är 50 procent garna enligt fakturamodellen för ROT-arbete till och maximal skattereduktion är 50 000 kronor. ca 16,9 miljarder kronor, en ökning med ungefär För att bestämmelsen inte ska bli onödigt 2,2 miljarder kronor jämfört med 2013. Den komplicerad när ROT-avdraget får en annan höga och ökande kostnaden ger offentligfinan- subventionsgrad än RUT-avdraget samtidigt siella skäl att begränsa ROT-avdragets omfatt- som taket för RUT-avdraget halveras utom för ning. Genom en begränsning av subventionen av personer som har fyllt 65 år bör metoden för att reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av ge den skattskyldige skattelättnad direkt ändras. befintliga bostäder frigörs medel för att bland Förslaget är att arbetsgivaren, i stället för att annat öka byggandet av nya bostäder. Dessutom helt bortse från förmånens värde vid beräkning bör ROT-avdraget främst ses som en konjunk- av skatteavdrag, ska beakta förmånens värde men turåtgärd. reducera avdraget för preliminär skatt med det En skattereduktion om 50 procent av arbets- belopp som motsvarar arbetstagarens skattekostnaden när en person köper ROT-tjänster reduktion. Avdraget för preliminär skatt ska från ett företag eller får ROT-tjänster som en således reduceras med 50 procent av värdet på

PROP. 2015/16: 1

förmån av RUT-arbete och 30 procent av värdet 1 januari 2016 och tillämpas på beskattningsår på förmån av ROT-arbete. Detta kan illustreras som börjar efter den 31 december 2015. Vid med ett exempel. Anta att en person från sin tillämpning av fakturamodellen kommer äldre arbetsgivare får kontantlön med 33 000 kronor bestämmelser att tillämpas på arbeten som och förmån av RUT-arbete till ett värde av 2 000 betalats i förskott under 2015 men som utförts kronor samt att preliminärskatt ska dras enligt under januari 2016, eftersom skattereduktionen skattetabell 31 avseende månadslön för år 2015, enligt 67 kap. 12 § 1 IL hänförs till det kolumn 1. Skatteavdraget ska beräknas på beskattningsår då betalning har skett. summan av kontantlön och förmån, dvs. (33 000 + 2 000 =) 35 000 kronor. Skatteavdraget enligt tabellen är då 8 455 kronor. Efter reducering 6.2.7 Konsekvensanalys med 50 procent av värdet av förmånen, dvs. (2 000 x 0,5 =) 1 000 kronor, blir skatteavdraget Offentligfinansiella effekter 7 455 kronor. Förändringarna av husavdraget beräknas På detta sätt får den skattskyldige en omedel- sammantaget öka skatteintäkterna med bar skattelättnad vars storlek till skillnad från i 5,66 miljarder kronor 2016. Av den ökade dag är korrekt oavsett marginalskattens storlek. intäkten beräknas förändringarna av RUT- Detta under förutsättning att den skattskyldige avdraget, dvs. halveringen av taket till har ett skatteavdrag som är minst lika stort som 25 000 kronor per person och beskattningsår det belopp med vilket avdraget ska reduceras. Är samt slopandet av skattereduktionen för skatteavdraget mindre blir det reducerat till noll matlagning och vissa städ- och rengöringsutan att den skattskyldige kan tillgodogöra sig tjänster, utgöra 0,09 miljarder kronor. Sänkåterstående del av reduceringsbeloppet. ningen av subventionsgraden i ROT-avdraget När en privatperson anlitar någon som inte är från 50 procent till 30 procent beräknas utgöra godkänd för F-skatt motsvarar subventionen 5,57 miljarder kronor av den ökade intäkten. redovisade arbetsgivaravgifter. Denna subventionsgrad bör av förenklingsskäl kvarstå oför- Konsekvenser för skattskyldiga ändrad. Ungefär 792 000 skattskyldiga beräknas göra När det gäller förslagets konsekvenser för RUT-avdrag 2016 och knappt 2 procent av dem, företag, sysselsättning, svartarbete, m.m. redo- drygt 13 000 individer, förväntas vara under 65 år visar regeringen sina bedömningar i avsnitt 6.2.7. vid årets ingång och köpa tjänster till så stora belopp att de kommer att påverkas av halver- Lagförslag ingen av taket för RUT-avdraget. En stor del av Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 19 § IL, dessa skattskyldiga, drygt 60 procent, bedöms ha se avsnitt 3.9, 7 § HUSFL, se avsnitt 3.11, samt möjlighet att i stället låta en partner göra avdrag 11 kap. 14 § SFL, se avsnitt 3.13. för överskjutande del. Förslaget att matlagning och vissa städ- och rengöringstjänster inte ska omfattas av RUT- 6.2.6 Ikraftträdande- och avdraget påverkar de skattskyldiga som i dag övergångsbestämmelser köper sådana tjänster inom ramen för skattereduktionen. Uppskattningsvis rör det sig om ett mindre antal hushåll som kommer att på- Regeringens förslag: Ändringarna träder i kraft verkas av denna begränsning då merparten av de den 1 januari 2016 och tillämpas första gången städtjänster som i dag utförs inom ramen för för beskattningsår som börjar efter den RUT-avdraget torde vara tjänster av mindre 31 december 2015. avancerad karaktär. Det finns ingen information om hur många skattskyldiga som har gjort RUT-avdrag för matlagning. Sannolikt är det Promemorians förslag överensstämmer med relativt få. regeringens förslag. Begränsningen av subventionsgraden i ROT- Remissinstanserna: Ingen remissinstans har avdraget påverkar nästan samtliga ca 1,1 miljoner särskilt kommenterat förslaget. skattskyldiga som beräknas göra ROT-avdrag år Skälen för regeringens förslag: Regeringen 2016. Undantaget är de fåtal procent som anser att ändringarna bör träda i kraft den

PROP. 2015/16: 1

bedöms ha så stora arbetskostnader, dvs. knappt Vid en avvägning har en sänkning till 30 procents 167 000 kronor, att ROT-avdraget uppgår till subventionsgrad bedömts vara det bästa alternaden maximala reduktionen om 50 000 kronor tivet (jfr avsnitt 6.2.5). per år även med 30 procents subventionsgrad. År Under 2014 tillhandahöll knappt 20 000 före- 2016 beräknas drygt 7 procent (ca 80 000 tag RUT-berättigande tjänster. Förslaget att skattskyldiga) göra det maximala avdraget med halvera taket för RUT-avdraget för personer 50 procents subventionsgrad, dvs. de har en som inte har fyllt 65 år påverkar de företag som arbetskostnad om 100 000 kronor eller mer för tillhandahåller tjänster till de berörda individerna ROT-tjänster. i den utsträckning det leder till minskad efter- För anställda som får förmån av RUT- eller frågan på tjänsterna. Förhållandevis få personer ROT-tjänster av en arbetsgivare innebär för- gör RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor per slaget om ändrad metod för beräkning av år. Vidare kan förslaget om att matlagning och skatteavdrag att den omedelbara skattelättnadens vissa städ- och andra rengöringsarbeten inte ska storlek, utom i undantagsfall, blir korrekt omfattas av RUT-avdraget påverka de företag oavsett marginalskattens storlek. Detta minskar som tillhandahåller sådana tjänster inom ramen de skattskyldigas behov av att begära ändrad för skattereduktionen. Det finns ingen statistik beräkning av skatteavdrag. över exakt hur många företag det rör sig om. Enligt Statistiska centralbyråns FRIDA-databas Konsekvenser för företag uppgick antalet företag inom restaurang-, bar- Regelrådet efterlyser en redovisning av storleken och cateringbranschen som 2012 utfört arbete på berörda företag och av förslagens effekter för med godkänt RUT-avdrag till 123 stycken. små företag. Regelrådet anser vidare att prome- Detta motsvarar knappt 0,8 procent av det totala morians redovisning av förslagens påverkan på antalet företag som enligt Skatteverket begärt företagens administrativa kostnader är bristfällig. utbetalning för RUT-avdrag 2012. Om samma Tillväxtverket påpekar att förslagen innebär en tillväxt antas för dessa företag som för antalet ökad administration för företagen. företag inom RUT-branschen i dess helhet Under 2014 tillhandahöll knappt 70 000 före- beräknas antalet berörda företag uppgå till tag ROT-berättigande tjänster. En sänkt subven- omkring 140 stycken 2014. I den mån företag tionsgrad bedöms minska efterfrågan på dessa inom andra branscher tillhandahållit RUTföretags tjänster. I vilken utsträckning företagen avdragsberättigad matlagning kommer fler påverkas är dock oklart. En undersökning från företag att beröras. Vad gäller slopandet av Skatteverket indikerar att efterfrågan på ROT- RUT-avdrag för mer avancerad rengöring görs tjänster är relativt prisokänslig , något som 80 bedömningen att få företag kommer att påverkas Elektriska Installatörsorganisationen dock ifråga- av förslaget och att omsättningen för berörda sätter. Vidare indikerar Konjunkturinstitutets företag kommer att påverkas i liten utsträckning. konjunkturbarometer att det redan innan för- Bedömningen grundar sig på att merparten av de slaget offentliggjordes rådde en tydlig brist på städtjänster som i dag utförs inom ramen för arbetskraft inom branschen. Detta indikerar att RUT-avdraget torde vara tjänster av mindre företagen i dagsläget inte kan möta den stora avancerad karaktär. Vissa företag som är specialiefterfrågan på tjänsterna. En minskad efter- serade inom någon form av mer avancerad städ- 81 frågan kan således leda till att företagens utbud ning kan dock komma att påverkas i stor utav tjänsterna överlag bättre motsvarar efterfrågan sträckning. Begränsningarna av RUT-avdragets snarare än att företagens aktivitet minskar. Att omfattning har motiverats av främst fördelningsbegränsa ROT-avdragets omfattning har politiska skäl. Det nya taket för avdraget är satt bedömts nödvändigt av offentligfinansiella skäl. med detta som utgångspunkt (jfr avsnitt 6.2.4). När det gäller slopandet av RUT-avdrag för matlagning har alternativet att behålla avdraget men begränsa det till enklare matlagning 80 Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport bedömts vara ett sämre alternativ ur tillämp- Skatteverket, SKV 2011:1. I undersökningen uppger 65 procent av de ningsperspektiv (se avsnitt 6.2.3). Ändringen av tillfrågade att de skulle köpa vita tjänster i samma utsträckning som i dag RUT-avdraget för städ- och annat rengöringsom subventionsgraden minskade till 25 procent. arbete är enligt regeringens mening ett mer 81 Se Konjunkturbarometern februari 2015, Konjunkturinstitutet.

PROP. 2015/16: 1

ändamålsenligt alternativ än att mer detaljerat bedömning av enskilda branscher är inte möjlig reglera vilka specifika tjänster som ska omfattas. att göra. Det kan noteras att Konkurrensverket I den utsträckning de tjänster som berörda inte har haft något att erinra mot konsekvensföretag tillhandahåller exkluderas ur skatte- analysen. reduktionen för hushållsarbete eller antalet köp av tjänster minskar till följd av det sänkta taket Fördelningseffekter för RUT-avdraget eller den sänkta subventions- Landsorganisationen i Sverige a nför att det är bra graden för ROT-avdraget, minskar samtidigt att husavdraget får en bättre fördelningsprofil. den administrativa börda som tillämpning av den Svenska Målareförbundet anför att ROT-avdras.k. fakturamodellen för skattereduktionen get även med den föreslagna ändringen har innebär. Tidsbesparingen för detta kan upp- fördelningspolitiska brister men att de förbättskattas med utgångspunkt i Tillväxtverkets ras. Elektriska Installatörsorganisationen anför att databas MALIN. I databasen anges tidsåtgången ROT-avdragets andel av arbetskostnaden torde för exempelvis lämnande av uppgifter om fulla ha en större betydelse för personer med lägre arbetsgivaravgifter till två minuter och tids- inkomster. åtgången för lämnande av information om Det är vanligare att personer med högre sammanlagda avgifter till i genomsnitt en minut inkomster gör husavdrag. De genomsnittliga per tillfälle. Mot bakgrund av detta uppskattas avdragsbeloppen är också större bland dem med tidsbesparingen till ca två minuter per köp, högre inkomster. I diagram 6.1 visas den under förutsättning att företagens uppgifts- genomsnittliga procentuella förändringen av hantering är anpassad till uppgiftslämnandet. ekvivalerad disponibel inkomst per inkomst- Kostnadsbesparingen per köp beräknas då till ca grupp till följd av de föreslagna begränsningarna nio kronor (vid en genomsnittlig timlön för i husavdraget. Den ekvivalerade disponibla administratören på 266 kronor enligt upp- inkomsten minskar mest, knappt 0,40 procent, gifterna i MALIN). Skatteverket har under 2011 för de två grupperna med högst disponibel och 2012 registrerat över 3 miljoner köp per år inkomst och minst, drygt 0,07 procent, för de inom ramen för husavdraget. Under 2013 två grupperna med lägst disponibel inkomst. registrerades närmare 4 miljoner köp och under

Diagram 6.1 Procentuell förändring av ekvivalerad

2014 registrerades ca 4,5 miljoner köp. Varje

disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om förändrat

anlitande av utförare för en viss omfattning av

husavdrag

RUT- eller ROT-arbete kan resultera i ett eller Procent flera köp, beroende på bl.a. typ av arbete, avtals- Inkomstgrupp Låg inkomst Hög inkomst utformning och antalet utförare som anlitas. Det 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 totala antalet uteblivna köp till följd av förslagen är således beroende av flera olika faktorer och -0,05 därför inte möjligt att beräkna. För arbetsgivare som tillhandahåller förmån av -0,15 RUT- eller ROT-arbete till anställda innebär förslaget om ändrad metod för beräkning av -0,25 skatteavdrag en marginell ökning av den administrativa bördan. Ändringen bedöms dock vara -0,35 det minst komplicerade alternativet, givet de skillnader som nu föreslås i fråga om tak och -0,45 subventionsgrader för RUT- respektive ROT- Anm.: Ekvivalerad disponibel inkomst är hushållets totala disponibla inkomst avdrag, samtidigt som det innebär en fördel för justerad för försörjningsbörda. Information om den del av underlaget för ROTavdraget som överstiger det maximala beloppet saknas. I diagrammet är denna del berörda arbetstagare. uppskattad så väl som dess fördelning. Förslagen att begränsa RUT- och ROT- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. avdragen kan i viss mån förbättra konkurrensen Konsekvenser för sysselsättning och antalet mellan företag som tillhandahåller tjänster inom arbetade timmar ramen för dessa avdrag och företag som till- Almega , Småföretagarnas Riksförbund och handahåller motsvarande eller närliggande tjäns- Måleriföretagen i Sverige anser att sysselsättter utanför ramen för avdragen samt företag i ningen påverkas negativt. Konjunkturinstitutet andra delar av tjänstesektorn. Någon närmare anför att myndigheten tidigare bedömt att

PROP. 2015/16: 1

ROT-avdraget endast har små, positiva varaktiga liten effekt på efterfrågan. Sammantaget 82 effekter på sysselsättningen och menar att den bedöms den negativa sysselsättningseffekten av ökade efterfrågan till följd av ROT-avdraget begränsningar av ROT-avdraget vara liten. leder till ökad sysselsättning i branschen, men att ROT-avdraget är dock lämpligt att använda detta till stor del sker på bekostnad av minskad för att stimulera sysselsättningen vid lågkonsysselsättning i andra branscher. Konjunktur- junktur. I samband med en lågkonjunktur kan institutet delar regeringens bedömning att de ROT-avdraget stimulera efterfrågan och hålla förslagna förändringarna av husavdraget endast uppe sysselsättningen i ekonomin som helhet, får begränsade negativa effekter på sysselsätt- eftersom efterfrågan vid en lågkonjunktur kan ningen på längre sikt. Arbetsförmedlingen och öka utan att det fullt ut vältras över till högre Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings - priser och löner. Konjunkturinstitutet och politisk utvärdering (IFAU) bedömer även de att Landsorganisationen i Sverige anser att ROTden föreslagna nedsättningen av RUT-avdraget avdraget är en effektiv konjunkturpolitisk åtgärd respektive det sänkta taket i RUT-avdraget inte och IFAU menar att det är rimligt att koppla leder till betydande negativa sysselsättnings- ROT-avdraget till konjunkturutvecklingen i effekter. Arbetsförmedlingen menar att de nega- branschen. Svensk ekonomi befinner sig för närtiva sysselsättningseffekterna i ROT-branschen varande i en återhämtningsfas och sysselsättsannolikt blir begränsade, åtminstone i stor- ningen bedöms öka i god takt de närmsta åren. städer, men att konsekvenserna kan bli mer Inom byggsektorn är efterfrågeläget högt och negativa för områden med ett sämre arbetsmark- det råder brist på arbetskraft. Givet nuvarande nadsläge. prognoser finns det således inget tydligt Det finns flera anledningar till att den före- konjunkturellt skäl att bibehålla ROT-avdraget i slagna begränsningen av ROT-avdraget för- sin nuvarande omfattning, vilket är en uppfattväntas ha en liten effekt på sysselsättningen i ning som delas av Konjunkturinstitutet. ekonomin i sin helhet. Den ökning av Inom byggbranschen råder i dag en tydlig sysselsättningen som skett i ROT-sektorn, till brist på arbetskraft. I början av 2015 angav mer följd av ROT-avdraget, bedöms på lång sikt till än hälften av företagen i husbyggarbranschen i stor del ske på bekostnad av sysselsättningen i Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer att andra sektorer eller genom en ökad arbetskrafts- brist på arbetskraft var det främsta hindret för invandring av byggarbetare. Att ökad efterfrågan ökat byggande. En begränsning av ROT- 83 i en sektor generellt sett förväntas leda till att avdraget kan därför snarare leda till att eftersysselsättningen i övriga sektorer minskar frågan på byggtjänster bättre motsvarar utbudet förklaras av att ökad efterfrågan på arbetskraft av arbetskraft inom byggbranschen, än att leder till högre löner och därmed högre arbets- sysselsättningen i branschen minskar. kraftskostnader, vilket i sin tur leder till minskad Vad gäller RUT-avdraget påverkar de efterfrågan på arbetskraft i övriga sektorer. Att föreslagna förändringarna relativt få köpare och lönerna stiger vid ökad efterfrågan på arbetskraft följaktligen bedöms den negativa sysselsättkan t.ex. vara en följd av att löntagarnas förhand- ningseffekten av förslagen vara liten. lingsposition relativt arbetsgivarna förbättras då Inte heller arbetade timmar bland köpare arbetslösheten temporärt sjunker. Efterfråge- förväntas påverkas i någon större utsträckning. ökningar förväntas endast ge varaktiga syssel- Många av de arbeten som utförs inom ramen för sättningsökningar i ekonomin som helhet i den ROT-avdraget kräver mer kvalificerad arbetsmån de riktar sig till personer med svag anknyt- kraft och hade därmed inte utförts av köparen ning till arbetsmarknaden. Inom ROT-sektorn själv, även om ROT-avdraget inte funnits. De bedöms en stor del ha god anknytning till arbetsmarknaden. En undersökning från Skatteverket indikerar vidare att efterfrågan på ROTtjänster är relativt prisokänslig och att minskad 82 Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport subventionsgrad därför kan ha en förhållandevis Skatteverket, SKV 2011:1 för effekt på efterfrågan av minskad subventionsgrad. I undersökningen uppger 65 procent av de tillfrågade att de skulle köpa vita tjänster i samma utsträckning som i dag om subventionsgraden minskade till 25 procent. 83 Konjunkturbarometern februari 2015, Konjunkturinstitutet.

PROP. 2015/16: 1

arbeten som utförs inom ramen för RUT- ökar således den ekonomiska jämställdheten avdraget kan i större utsträckning utföras av något med förslaget. köparna själva. RUT-avdraget förväntas således Män tar i större utsträckning än kvinnor bidra till att frigöra tid som kan spenderas på ansvar för de arbeten i hemmet som är arbetsmarknaden. Den föreslagna halveringen av berättigade till ROT-avdrag, medan kvinnor taket för RUT-avdraget förväntas dock inte generellt sett tar större ansvar för de arbeten i påverka detta val för många familjer, då relativt få hemmet som är RUT-avdragsberättigade. 84 familjer köper RUT-tjänster för belopp över det Eventuella förändringar av antalet arbetade nya taket. Att utesluta mer avancerad städning, timmar bland köparna förväntas uppkomma hos och anlitandet av kvalificerad kock eller barten- den som tar störst ansvar för sysslan i hemmet. der, bedöms vidare ha liten påverkan på arbets- Vad gäller sysselsättning och företagande är män utbudet då denna typ av tjänster i mindre ut- överrepresenterade inom ROT-branschen, sträckning kan utföras av köparna själva. medan kvinnor är överrepresenterade inom Förslagets effekter bör ställas mot de positiva RUT-branschen. Som nämnts tidigare bedöms 85 effekter på sysselsättning och antalet arbetade dock effekterna av de föreslagna förändringarna timmar som kan uppkomma när skatte- av ROT- och RUT-avdraget på företagande, intäkterna används till andra reformer. Ovan antalet arbetade timmar och den varaktiga analys är endast en partiell analys, dvs. ingen sysselsättningen i ekonomin i sin helhet vara hänsyn tas till eventuella effekter av förändringar begränsade. Sett till dessa variabler förväntas på t.ex. utgiftssidan. En samlad bedömning av förändringarna inte påverka jämställdheten i stor effekterna av regeringens politik på BNP, syssel- utsträckning. sättning och arbetslöshet finns i avsnitt 4.6. Sammanfattningsvis förväntas förändringarna av husavdraget bidra till en marginell ökning av Konsekvenser för jämställdheten den ekonomiska jämställdheten. Ekonomistyrningsverket hänvisar till en forskningsstudie, enligt vilken gifta kvinnor som utnyttjar RUT-tjänster använder 60 procent av frigjord tid till ökat arbetsutbud. Måleriföretagen i Sverige påpekar att förslaget om sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget påverkar både kvinnor och män då måleribranschen har en förhållandevis stor andel kvinnliga medarbetare och ROT-sidan till skillnad från entreprenadsidan tycks attrahera yngre kvinnor som söker sig till branschen. Av köparna av ROT-tjänster är ca 60 procent män. Av det totala antalet köpare av RUTtjänster är ca 60 procent kvinnor, men av dem som gör RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor per år är drygt 50 procent kvinnor. Könsfördelningen mellan ROT- och RUT-avdrag kan spegla ansvarsfördelningen inom hemmet, men även männens generellt sett större avdragsmöjligheter (p.g.a. högre inkomster) då ROTavdrag ofta uppgår till större belopp än RUTavdrag. Som framgår av diagram 6.2 kommer de föreslagna begränsningarna av husavdraget att påverka både kvinnors och mäns disponibla inkomst negativt i samtliga åldersgrupper. För samtliga åldersgrupper, förutom för personer 84 Se till exempel På tal om kvinnor och män-Lathund om jämställdhet mellan 20 och 24 år, minskar mäns disponibla 2014 (Statistiska centralbyrån 2014). inkomst något mer än kvinnors. Med detta mått 85 Uppgifter om sysselsättning och enskilda näringsidkare är hämtade från FRIDA- och LISA-databaserna 2010 och 2011.

PROP. 2015/16: 1

Diagram 6.2 Procentuell förändring av individuell

samma utsträckning om ROT-avdraget inte

disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om förändrat

funnits, medan 6 procent av de tillfrågade upp-

husavdrag, efter kön och åldersgrupp

gav att de skulle köpa svart. De föreslagna 86 Procent 20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 65–74 75– förändringarna innebär inte ett slopande av 0,00 ROT-avdraget och således borde andelen personer som väljer att köpa fler tjänster svart vara mindre. Andelen som skulle köpa fler svarta -0,10 tjänster kan å andra sidan vara underskattad i Skatteverkets rapport då undersökningen bygger -0,20 på intervjuer gjorda på uppdrag av Skatteverket. En ytterligare dimension som talar för att ökningen av svartarbete inom byggbranschen som helhet skulle bli mindre är att det fr.o.m. -0,30 1 januari 2016 införs personalliggare i bygg- Kvinnor Män branschen. Ekobrottsmyndigheten, Elektriska -0,40 Installatörsorganisationen och Sveriges Bygg- Anm.: Information om den del av underlaget för ROT-avdraget som överstiger det maximala beloppet saknas. I diagrammet är denna del uppskattad så väl som dess industrier lyfter fram att skyldigheten att föra fördelning. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. personalliggare inte omfattar en byggherre som är en fysisk person som inte i näringsverksamhet Konsekvenser för svartarbete utför eller låter utföra arbeten. Införandet av Ekobrottsmyndigheten , Ekonomistyrningsverket , personalliggare bidrar dock till att försvåra Elektriska Installatörsorganisationen , Företagarna , möjligheterna till svartarbete i byggbranschen Näringslivets Skattedelegation , vars yttrande som helhet. Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regeringen förstärker Skatteverkets anslag för Regelnämnd ansluter sig till, Svenska Bad - att myndigheten successivt ska kunna bygga upp branschen , Sveriges Byggindustrier , Glasbransch - kompetens och öka resurserna för kontroll av föreningen och Måleriföretagen i Sverige förutspår skattefusk och skatteuppläggsinsatser. Regerinökat svartarbete. Svenska Målareförbundet anser gen har också gett Skatteverket i uppdrag att dock beträffande förslaget om sänkt subven- utreda möjligheten att utveckla systemet med tionsgrad för ROT-avdraget att svartarbetet inte personalliggare till att omfatta fler branscher i självklart kommer att öka. Det kan noteras att syfte att motverka svartarbete och social dump- Brottsförebyggande rådet inte har haft något att ning. Dessutom har Skatteverket uppgett att erinra mot konsekvensanalysen. myndigheten under 2015 kommer att lämna ett Begränsningarna av ROT- och RUT-avdraget förslag om redovisning på individnivå varje innebär att relativpriset på vita gentemot svarta månad i arbetsgivardeklarationen. tjänster ökar. För RUT-avdraget får de som gör Tillväxtverket anser att effekterna för svartköp över det nya taket samt de som köper jobb och illojal konkurrens bör utvärderas innan matlagning eller mer avancerade städtjänster en förändringar beslutas. Att låta förslaget föregås stor relativprisförändring medan för ROT- av en sådan särskild utvärdering kan mot bakavdraget får i princip alla en mindre relativ- grund av ovanstående bedömningar inte anses prisförändring. Relativprisförändringen förvän- behövligt. tas leda till att köp av svarta tjänster ökar samtidigt som andra skäl, såsom brist på Konsekvenser för Skatteverket garantier och försäkring vid svartarbeten, allt- Halveringen av taket för RUT-avdraget för jämt kan leda till att den som överväger att köpa skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid svart avstår. Svartarbete kan dock inte ensamt beskattningsårets ingång och sänkningen av vara skäl för en skattesubvention. Vad gäller subventionsgraden för ROT-avdraget innebär RUT-avdraget förväntas relativt få personer beröras av förändringarna och således bedöms effekten på köp av svarta RUT-tjänster till följd av förslaget vara liten. Vad gäller ROT-tjänster 86 Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport uppger 56 procent i en undersökning utförd av Skatteverket att de skulle fortsätta köpa vitt i Skatteverket, SKV 2011:1, s. 76–77.

PROP. 2015/16: 1

att Skatteverket måste anpassa sina system så att begärt att jobbskatteavdraget ska utvidgas till att RUT- och ROT-avdragen särskiljs och så att även inkludera sjuk- och aktivitetsersättning till särskilda begränsningar gäller för respektive personer som omfattas av lagen (1993:387) om avdrag inom den gemensamma ramen för hus- stöd och service till vissa funktionshindrade (dnr avdraget. Vidare krävs ändringar av blanketter, Fi2014/04517/S1). formulär och upplysningsmaterial till såväl Regeringen föreslog i budgetpropositionen köpare som utförare samt till arbetsgivare som för 2015 att jobbskatteavdraget skulle trappas av tillhandahåller förmån av RUT- eller ROT- (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, arbete till anställda. Även slopandet av RUT- finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.1). avdraget för matlagning och ändringen av RUT- Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget avdraget för städarbete eller annat rengörings- (bet. 2014/15:FiU1, rskr 2014/15:29). arbete kräver vissa ändringar. Dessa förändringar Regeringen anser alltjämt att förslaget bör gekommer att ingå i den anpassning som årligen nomföras. I detta avsnitt behandlas därför förgörs med anledning av ny eller förändrad lag- slaget samt ovan nämnda hemställan. stiftning. Engångskostnaderna kan uppskattas till ca 14 miljoner kronor och de årliga löpande Lagrådet kostnaderna till ca 9 miljoner kronor. Tillkom- Finansutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i mande utgifter för Skatteverket ska hanteras samband med riksdagsbehandlingen av budgetinom befintliga ekonomiska ramar. propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lag- Konsekvenser för de allmänna förslag rörande avtrappat jobbskatteavdrag som förvaltningsdomstolarna finns i bilaga 5, avsnitt 4 . Lagrådets yttrande Förslagen innebär bl.a. viss ökad komplexitet i finns i bilaga 5, avsnitt 5 . Lagrådets synpunkter husavdragslagstiftningen och en begränsning av behandlas i författningskommentaren till omfattningen av RUT-avdraget för städ- och förslaget om ändring i inkomstskattelagen annat rengöringsarbete. Dessa ändringar kan (1999:1229), förkortad IL, avsnitt 6.40. I komma att innebära en viss mindre ökning av förhållande till lagrådsremissens lagförslag har antalet mål, framför allt i ett inledningsskede. vissa förändringar gjorts i ikraftträdande- och Förslagen bedöms dock inte påverka de allmänna övergångsbestämmelserna. förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda eller kostnader annat än marginellt.

6.3.2 Gällande rätt

Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 6.3 Avtrappat jobbskatteavdrag för och har sedan dess utökats fyra gånger – senast höga inkomster den 1 januari 2014. Jobbskatteavdraget är en skattereduktion för arbetsinkomster. Bestäm- 6.3.1 Ärendet och dess beredning melserna om jobbskatteavdraget finns i 67 kap. IL. För dem som vid beskattningsårets ingång Inom Finansdepartementet har promemorian inte har fyllt 65 år beräknas jobbskatteavdraget Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor på följande sätt för beskattningsåret 2015. inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram Vid beräkning av jobbskatteavdraget avrundas (dnr Fi2014/03347/S1). En sammanfattning av arbetsinkomsten nedåt till närmsta hundratal promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1 . kronor. På arbetsinkomster – vilka även omfattar Promemorian har remissbehandlats och inne- inkomster av aktiv näringsverksamhet – som håller bl.a. förslag om avtrappning av jobbskatte- efter att de avrundats är högst 40 400 kronor per avdraget. Promemorians lagförslag i denna del år är jobbskatteavdraget skillnaden mellan finns i bilaga 5 , avsnitt 2 . En förteckning över arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiremissinstanserna finns i bilaga 5 , avsnitt 3 . En plicerad med skattesatsen för kommunal remissammanställning finns tillgänglig i Finans- inkomstskatt. Detta innebär att vid dessa departementet (dnr Fi2014/03347/S1). Vidare inkomstnivåer kommer jobbskatteavdraget att har Riksförbundet FUB i en hemställan till motsvara inkomstskatten. Finansdepartementet den 5 december 2014

PROP. 2015/16: 1

Om arbetsinkomsten efter avrundning över- Tabell 6.2 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer

som har fyllt 65 år

stiger eller är lika med 40 500 men inte överstiger Arbetsinkomst (kr) Jobbskatteavdrag 130 800 kronor per år är underlaget för jobbskatteavdraget 40 495 kronor, med tillägg för –100 000 0,2*AI 33,2 procent av den del av arbetsinkomsten som 100 000–300 000 15 000+0,05*AI överstiger detta belopp, minskat med grund- 300 000– 30 000 avdraget. Detta underlag multiplicerat med Anm.: kr = kronor, AI = Arbetsinkomst. skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger jobbskatteavdraget. För arbetsinkomster som efter avrundning 6.3.3 Jobbskatteavdraget trappas av för överstiger eller är lika med 130 900 men inte höga inkomster överstiger 359 500 kronor är underlaget för jobbskatteavdraget 70 488 kronor, med tillägg för 11,1 procent av den del av arbetsinkomsten Regeringens förslag: Jobbskatteavdraget trappas som överstiger 130 830 kronor, minskat med av för dem som vid årets ingång inte har fyllt grundavdraget. Detta underlag multiplicerat med 65 år vid arbetsinkomster som överstiger skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger 13,54 prisbasbelopp per år, vilket för 2016 motjobbskatteavdraget. svarar en arbetsinkomst på ca 600 000 kronor För arbetsinkomster som efter avrundning eller mer per år. Avtrappningstakten för jobböverstiger eller är lika med 359 600 kronor är skatteavdraget ska vara 3 procent. jobbskatteavdraget skillnaden mellan För dem som vid årets ingång har fyllt 65 år 95 898 kronor och grundavdraget, multiplicerad trappas jobbskatteavdraget av för arbetsmed skattesatsen för kommunal inkomstskatt. inkomster som överstiger 600 000 kronor per år Beräkningen av jobbskatteavdraget för dem med en avtrappningstakt på 3 procent. som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. 65 år illustreras i tabell 6.1 .

Tabell 6.1 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer Promemorians förslag överensstämmer i

som inte har fyllt 65 år

huvudsak med regeringens. I promemorian före- Arbetsinkomst Jobbskatteavdrag slogs att jobbskatteavdraget trappas av för dem –0,91 PBB (AI-GA)*KI som vid årets ingång inte har fyllt 65 år och som 0,91 PBB–2,94 PBB (0,91 PBB+0,332*(AI-0,91 PBB)-GA)*KI har arbetsinkomster som överstiger 13,48 pris- 2,94 PBB–8,08 PBB (1,584 PBB+0,111*(AI-2,94 PBB)-GA)*KI basbelopp per år. För dem som vid årets ingång fyllt 65 år överensstämmer förslaget med 8,08 PBB– (2,155 PBB-GA)*KI Anm.: PBB = Prisbasbelopp, AI = Arbetsinkomst, GA = Grundavdrag, KI = promemorians förslag. Skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig har inget att invända För dem som vid beskattningsårets ingång har mot förslaget. Företagarna, Näringslivets regelfyllt 65 år är jobbskatteavdraget högre. Jobb- nämnd ( NNR ), Sveriges akademikers centralskatteavdraget för denna grupp beräknas på organisation ( SACO ), Svensk Industriförening följande sätt för beskattningsåret 2015. På ar- ( Sinf ) och Näringslivets skattedelegation ( NSD ), betsinkomster som avrundat nedåt till närmsta vars remissyttrande Föreningen Svenskt hundratal är högst 100 000 kronor är jobb- Näringsliv hänvisar till, avstyrker förslaget. skatteavdraget 20 procent av arbetsinkomsterna. SACO framhåller att förslaget minskar För arbetsinkomster som efter avrundningen utbildningspremien för en akademisk examen. överstiger eller är lika med 100 100 men inte Även Företagarna, NSD, Arbetsgivarverket och överstiger 300 000 kronor är jobbskatteavdraget Tjänstemännens centralorganisation ( TCO ) anser 15 000 kronor med tillägg av 5 procent av att förslaget försämrar incitamenten för arbetsinkomsterna. För arbetsinkomster därut- utbildning. NNR, NSD och Sinf anser att över är jobbskatteavdraget 30 000 kronor. I förslaget försämrar arbetsutbudet och Sveriges tabell 6.2 visas hur jobbskatteavdraget beräknas konkurrenskraft. Även Arbetsförmedlingen anser för dem som vid beskattningsårets ingång har att förslaget riskerar att minska arbetsutbudet. fyllt 65 år. Arbetsgivarverket menar att förslaget på sikt kan

PROP. 2015/16: 1

minska utbudet av välutbildad arbetskraft i inte trappas av. Regeringen anser därför, trots Sverige. Det bör enligt NNR, NSD och Sinf vad flera remissinstanser – däribland TCO , NSD redovisas hur förslaget påverkar det svenska och Svensk Handel – anför om utbildningsskattesystemets konkurrenskraft och arbets- premie, konkurrenskraft, arbetsutbud, konsummarknadens funktionssätt. Även Arbetsför- tionsutrymme och transparens , att jobbskattemedlingen efterfrågar en beskrivning av avdraget bör trappas av för dem med höga konsekvenserna av förslaget för utvecklingen på inkomster. I likhet med vad som framförts i arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet ( KI ) promemorian anser regeringen det vara lämpligt anser att förslaget kan ge upphov till lägre att trappa av jobbskatteavdraget för dem som har beskattningsbara inkomster genom minskade arbetsinkomster som överstiger ca arbetsinsatser och inkomstomvandling från 600 000 kronor per år eller 50 000 kronor per arbets- till kapitalinkomster. Det finns därför månad, med en avtrappningstakt på 3 procent. enligt KI en risk att de offentligfinansiella Regeringen föreslår mot denna bakgrund att effekterna kan vara överskattade. Enligt KI är jobbskatteavdraget för dem som vid årets ingång dock effekten på antalet arbetade timmar inte har fyllt 65 år trappas av för arbetsinkomster svårbedömd och sysselsättningseffekten är som överstiger 13,54 prisbasbelopp per år med försumbar. Det är enligt KI önskvärt att en avtrappningstakt på 3 procent. 13,54 prisbaseffekterna på bl.a. medelarbetstid och inkomst- belopp motsvarar ca 600 000 kronor 2016 fördelning analyseras i högre utsträckning. (13,48 prisbasbelopp, vilket är gränsen i Ekonomistyrningsverket ( ESV ) anser att förslaget promemorian, motsvarar ca 600 000 kronor på sikt kan påverka utbudet av arbete genom att 2015). För dem som vid årets ingång har fyllt antalet arbetade timmar minskar. ESV har inget 65 år föreslår regeringen att jobbskatteavdraget att erinra mot de statiska beräkningarna som trappas av för arbetsinkomster som överstiger redovisas i promemorian men anser att den 600 000 kronor per år med en avtrappningstakt långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är på 3 procent. lägre. Även Arbetsgivarverket och SACO anser Flera remissinstanser, däribland KI , ESV , att förslaget i slutänden kan ge mindre skatte- SACO och NNR , har synpunkter på förslagets intäkter. Effekten på inkomstfördelningen är effekter. Dessa synpunkter behandlas i enligt SACO marginell. Institutet för arbets- konsekvensanalysen i avsnitt 6.3.4. marknads- och utbildningspolitisk utvärdering Regeringen finner inte skäl att föreslå några ( IFAU ) anser att en marginalskattehöjning på andra förändringar av jobbskatteavdraget. 3 procentenheter är en relativt liten höjning som antagligen inte, åtminstone inte på kort sikt, Utformningen av avtrappningen kommer att leda till stora reduktioner i antalet I tabell 6.3 visas hur jobbskatteavdraget beräknas arbetade timmar. Förslaget minskar enligt efter föreslagen avtrappning för personer som Svensk Handel konsumenternas konsum- inte har fyllt 65 år. Vid beräkning av jobbskattetionsutrymme vilket antas sänka tillväxttakten avdraget avrundas arbetsinkomsten nedåt till för handeln. Förslaget kan enligt Tillväxtverket närmsta hela hundratal kronor. och TCO minska skattesystemets transparens.

Tabell 6.3 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen

Tillväxtverket anser att konsekvenserna beskrivs

avtrappning för personer som inte har fyllt 65 år

på ett övergripande och summariskt sätt och att Arbetsinkomst Jobbskatteavdrag det därför inte är möjligt att ta ställning till förslagets konsekvenser. Det hade enligt –0,91 PBB (AI-GA)*KI Tillväxtverket varit värdefullt om effekterna av 0,91 PBB–2,94 PBB (0,91 PBB+0,332*(AI-0,91 PBB)-GA)*KI förslaget hade redovisats mer ingående. 2,94 PBB–8,08 PBB (1,584 PBB+0,111*(AI-2,94 PBB)-GA)*KI

8,08 PBB–13,54 PBB (2,155 PBB-GA)*KI

Skälen för regeringens förslag

13,54 PBB– (2,155 PBB-GA)*KI-0,03*(AI-13,54 PBB) Motiven för avtrappningen Anm.: Jobbskatteavdraget kan inte understiga noll kronor. PBB = Prisbasbelopp, Det finns enligt regeringens bedömning såväl AI = Arbetsinkomst, GA = Grundavdrag, KI = Skattesatsen för kommunal inkomstskatt. offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl för att trappa av jobbskatteavdraget för dem med För dem med årsarbetsinkomster som efter att höga inkomster. Vid en internationell jämförelse de avrundats nedåt till närmsta hundratal är sticker det svenska jobbskatteavdraget ut då det högst 13,54 prisbasbelopp, eller ca

PROP. 2015/16: 1

600 000 kronor, beräknas jobbskatteavdraget arbetsinkomst på 1 500 000 kronor per år är som tidigare. Det högsta jobbskatteavdraget som avdraget helt avtrappat, dvs. individen får inget kan erhållas är, vid genomsnittlig kommunal- jobbskatteavdrag. skattesats, 26 381 kronor för beskattningsåret 2016. För årsarbetsinkomster som efter

Tabell 6.5 Jobbskatteavdrag 2016 enligt gällande regler

och enligt förslaget om avtrappning för personer som är 65

avrundning överstiger 13,54 prisbasbelopp

år eller yngre

trappas jobbskatteavdraget av med 3 procent av Kronor per år den delen av arbetsinkomsten som överstiger Arbets- Gällande Föreslagen Jobbskatte- Jobbskatte 13,54 prisbasbelopp. För beskattningsåret 2016 inkomst jobb- avtrapp- avdrag efter -avdrag ges efter förslaget inget jobbskatteavdrag vid en kr/år skatte- ning av avtrappning efter årsarbetsinkomst på 1 479 200 kronor (ca avdrag jobbskatte- avtrapp- 123 300 kronor per månad), vid en genomsnittlig avdrag ning i procent av kommunalskattesats. inkomsten I tabell 6.4 visas hur jobbskatteavdraget beräk- 100 000 9 638 0 9 638 9,6 nas efter föreslagen avtrappning för personer 300 000 22 749 0 22 749 7,6 som har fyllt 65 år vid årets ingång. För dem med årsarbetsinkomster som efter avrundningen 500 000 26 381 0 26 381 5,3 är högst 600 000 kronor per år beräknas 700 000 26 381 -3 006 23 375 3,3 jobbskatteavdraget som tidigare. Därefter 900 000 26 381 -9 006 17 375 1,9 trappas det av med 3 procent på arbetsinkomster 1 100 000 26 381 -15 006 11 375 1,0 som efter avrundning överstiger 600 000 kronor 1 300 000 26 381 -21 006 5 375 0,4 per år tills det är helt avtrappat vid en årsarbets- 1 500 000 26 381 -26 381 0 0,0 inkomst på 1 600 000 kronor, vilket motsvarar ca Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga förvärvsinkomster är 0 kronor, en 133 300 kronor per månad. Anledningen till att kommunalskattesats på 31,99 procent (vägt genomsnitt för 2015) samt ett jobbskatteavdraget är helt avtrappat vid en högre prisbasbelopp på 44 300 kronor. Källa: Egna beräkningar. inkomst för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång än för yngre personer är att det högsta Tabell 6.6 visar samma uppgifter som tabell 6.5, jobbskatteavdraget för äldre är högre än det för men för personer som har fyllt 65 år vid årets de yngre (se tabell 6.5 och tabell 6.6) ingång. Av tabellen framgår att det högsta jobbskatteavdraget uppgår till 30 000 kronor per år,

Tabell 6.4 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen

avtrappning för personer som har fyllt 65 år vilket är något högre än för personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Dessutom erhålls Arbetsinkomst (kr) Jobbskatteavdrag det högsta jobbskatteavdraget redan vid en –100 000 0,2*AI årsarbetsinkomst på 300 000 kronor. Avtrapp- 100 000–300 000 15 000+0,05*AI ningen sker i samma takt för personer som har 300 000–600 000 30 000 fyllt 65 år vid årets ingång som för dem som inte 600 000– 30 000-0,03*(AI-600 000) har fyllt 65 år. Vid en årsarbetsinkomst på Anm.: Jobbskatteavdraget kan inte understiga noll kronor. kr = kronor, AI = 700 000 kronor minskar jobbskatteavdraget med Arbetsinkomst. 3 000 kronor och sedan minskar det succesivt med inkomsten. Jobbskatteavdraget är helt I tabell 6.5 visas jobbskatteavdragets storlek före avtrappat vid en årsarbetsinkomst på respektive efter avtrappningen (gällande jobb- 1 600 000 kronor. skatteavdrag och föreslagen avtrappning). Dessutom visas jobbskatteavdraget efter avtrappningen i procent av inkomsten. Uppgifterna i tabellen avser personer som har hela sin inkomst från arbete och är under 65 år vid årets ingång. Jobbskatteavdraget efter den föreslagna avtrappningen är oförändrat till och med en årsarbetsinkomst på ca 600 000 kronor. Av tabell 6.5 framgår att jobbskatteavdraget minskar med ca 3 000 kronor vid en årsarbetsinkomst på 700 000 kronor och att jobbskatteavdraget sedan minskar succesivt med inkomsten. Vid en

PROP. 2015/16: 1

Tabell 6.6 Jobbskatteavdrag 2016 enligt gällande regler årets ingång och som enbart har arbetsin-

och enligt förslaget om avtrappning för personer som är över

komster. Diagrammet visar att upp till en års-

65 år

Kronor per år arbetsinkomst på ca 600 000 kronor är marginalskatten densamma med nuvarande jobbskatte- Arbets- Gällande Föreslagen Jobb- Jobbskatte avdrag och med förslaget om avtrappat jobbinkomst jobb- avtrappning skatte- -avdrag kr/år skatte- av jobb- avdrag efter skatteavdrag. Med förslaget om avtrappat jobbavdrag skatte- efter avtrapp- skatteavdrag ökar marginalskatten med 3 procentenheter i avtrappningsintervallet, dvs. för avdrag avtrapp- ning i ning procent av årsarbetsinkomster mellan ca 600 000 kronor inkomsten och 1 479 200 kronor, vid genomsnittlig 100 000 12 871 0 12 871 12,9 kommunalskattesats. Efter avtrappningsinter- 300 000 30 000 0 30 000 10,0 vallet är marginalskatten oförändrad. 500 000 30 000 0 30 000 6,0 700 000 30 000 -3 000 27 000 3,9 Diagram 6.4 Marginalskatt 2016 enligt gällande regler och

enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för personer

900 000 30 000 -9 000 21 000 2,3

som är 65 år eller yngre

1 100 000 30 000 -15 000 15 000 1,4 Marginalskatt, procent 1 300 000 30 000 -21 000 9 000 0,7 60 1 500 000 30 000 -27 000 3 000 0,2 1 600 000 30 000 -30 000 0 0 50 Källa: Egna beräkningar. 40 Effekter på genomsnittsskatt och marginalskatt 30 I diagram 6.3 visas genomsnittsskatten före och efter föreslagen avtrappning av jobbskatte- 20 Nuvarande jobbskatteavdrag avdraget för personer som inte har fyllt 65 år vid Avtrappat årets ingång och som enbart har arbets- 10 jobbskatteavdrag inkomster. Förslaget medför höjd genomsnittlig 0 skatt för personer som har arbetsinkomster som 0 300 000 600 000 900 000 1 200 000 1 500 000 överstiger ca 600 000 kronor per år. Anm.: I beräkningen ingår den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Beräkningen avser marginalskatten då hela förvärvsinkomsten utgörs av arbetsinkomster. Förslaget om ingen uppskrivning av Diagram 6.3 Genomsnittlig skatt 2016 enligt gällande nedre skiktgränsen är inkluderat i beräkningen. regler och enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för Källa: Egna beräkningar.

personer som är 65 år eller yngre

Diagram 6.5 visar genomsnittsskatten för Genomsnittlig skatt, procent personer som har fyllt 65 år vid årets ingång, och som endast har arbetsinkomster, före och efter 50 föreslagen avtrappning av jobbskatteavdraget. 40 Precis som för yngre individer är genomsnittsskatten densamma med nuvarande jobbskatte- 30 avdrag och med avtrappat jobbskatteavdrag t.o.m. en årsarbetsinkomst på 600 000 kronor. 20 Nuvarande För personer med högre inkomster innebär jobbskatteavdrag förslaget om avtrappning att genomsnittsskatten 10 Avtrappat jobbskatteavdrag ökar.

0 0 300 000 600 000 900 000 1 200 000 1 500 000 Anm.: I beräkningen ingår den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Beräkningen avser genomsnittsskatten då hela förvärvsinkomsten utgörs av arbetsinkomster. Förslaget om ingen uppskrivning av nedre skiktgränsen är inkluderat i beräkningen. Källa: Egna beräkningar.

Diagram 6.4 illustrerar marginalskatt före och efter föreslagen avtrappning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år vid

PROP. 2015/16: 1

Diagram 6.5 Genomsnittlig skatt 2016 enligt gällande Diagram 6.6 Marginalskatt 2016 enligt gällande regler och

regler och enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för personer

personer som är över 65 år som är över 65 år

Genomsnittlig skatt, procent Marginalskatt, procent

50 60

50 40 40 30 30 20 Nuvarande Nuvarande 20 jobbskatteavdrag jobbskatteavdrag 10 Avtrappat Avtrappat 10 jobbskatteavdrag jobbskatteavdrag 0 0 0 300 000 600 000 900 000 1 200 000 1 500 000 0 300 000 600 000 900 000 1 200 000 1 500 000 Anm.: I beräkningen ingår den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för Anm.: I beräkningen ingår den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Beräkningen avser genomsnittsskatten då hela den allmänna pensionsavgiften. Beräkningen avser marginalskatten då hela förvärvsinkomsten utgörs av arbetsinkomster. Förslagen om ingen uppskrivning av förvärvsinkomsten utgörs av arbetsinkomster. Förslagen om ingen uppskrivning av nedre skiktgränsen och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget är inkluderade nedre skiktgränsen och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget är inkluderade i beräkningen. i beräkningen. Källa: Egna beräkningar. Källa: Egna beräkningar.

Diagram 6.6 visar marginalskatten före och efter Lagförslag föreslagen avtrappning av jobbskatteavdraget för Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 7 och personer som har fyllt 65 år vid årets ingång och 8 §§ IL, se avsnitt 3.9. som endast har arbetsinkomster. Enligt den föreslagna avtrappningen av jobbskatteavdraget ökar marginalskatten med 3 procentenheter för 6.3.4 Konsekvensanalys personer med arbetsinkomster i avtrappningsintervallet, dvs. för årsarbetsinkomster mellan Offentligfinansiella effekter 600 000 och 1 600 000 kronor. Efter avtrapp- Förslaget att trappa av jobbskatteavdraget vid ningsintervallet är marginalskattesatsen höga inkomster beräknas öka skatteintäkterna oförändrad. med 2,71 miljarder kronor 2016. Kommunernas och landstingens skattebas utgörs av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för fysiska personer. Eftersom skattereduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvsinkomsten, medför förslaget inte ökade intäkter för kommuner och landsting. KI, SACO och Arbetsgivarverket anser att förslaget kan minska antalet arbetade timmar och att de offentligfinansiella effekterna som redovisades i promemorian därför kan vara överskattade. ESV har inget att erinra mot de statiska beräkningar som redovisades i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre. De offentligfinansiella effekterna som redovisades i promemorian och de som redovisas ovan är statiska, dvs. hänsyn tas inte till eventuella beteendeförändringar så som förändrat arbetsutbud. Anledningen är att det råder stor osäkerhet kring effekter på beteende och att eventuella sådana effekter i regel inte slår igenom i betydande grad på ett års sikt. Detta är i

PROP. 2015/16: 1

enlighet med de beräkningskonventioner som grupp (decilgrupp) i och med den föreslagna

ligger till grund för beräkningarna av offentlig- avtrappningen av jobbskatteavdraget. Inkomst-

finansiella effekter på budgetens inkomstsida. grupp 6 och uppåt påverkas mer än marginellt av

förslaget. Den största effekten återfinns i den

Effekter på antalet arbetade timmar och högsta inkomstgruppen, där den ekvivalerade

sysselsättning disponibla inkomsten minskar med drygt

KI , NNR, Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket 0,4 procent. Förslaget minskar således den

efterfrågar en utförligare redovisning av hur ekonomiska skillnaden mellan hushåll med låg

förslaget påverkar arbetsmarknadens funktions- respektive hög inkomst.

sätt, medelarbetstid och inkomstfördelning. KI ,

SACO och Arbetsgivarverket anser att förslaget Diagram 6.7 Procentuell förändring av ekvivalerad

disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om avtrappat

kan minska antalet arbetade timmar. Enligt KI är

jobbskatteavdrag

dock effekten på antalet arbetade timmar Procent svårbedömd och sysselsättningseffekten försum- Inkomstgrupp Låg inkomst Hög inkomst bar. ESV anser att förslaget på sikt kan påverka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

utbudet av arbete. IFAU anser att en 0,00

marginalskattehöjning på 3 procentenheter är en -0,05

relativt liten höjning som antagligen inte, -0,10 åtminstone inte på kort sikt, kommer att leda till -0,15

stora reduktioner i antalet arbetade timmar. -0,20

I likhet med IFAU görs bedömningen att den -0,25

negativa effekten på antalet arbetade timmar -0,30

bland dem som arbetar är relativt liten. Vad -0,35 gäller effekten på sysselsättning innebär en höjd -0,40 genomsnittsskatt på arbetsinkomst att det blir

-0,45 mindre lönsamt att ta ett arbete, vilket generellt Anm.: Ekvivalerad disponibel inkomst är hushållets totala disponibla inkomst sett förväntas bidra till färre sysselsatta. justerad för försörjningsbörda.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Avtrappningen av jobbskatteavdraget ökar dock

genomsnittsskatten för personer med höga SACO anser att då hänsyn tagits till förinkomster, för vilka få förflyttningar sker mellan ändringar i antalet arbetade timmar (skatteatt arbeta och att inte arbeta. Avtrappningen underlaget) är effekten på inkomstfördelningen förväntas därför inte påverka sysselsättningen i marginell. I detta sammanhang bör nämnas att nämnvärd utsträckning bland de individer som det är arbetstiden för höginkomsttagare som får skattehöjningen. Samtidigt kan förslaget leda förväntas minska. Minskad arbetstid leder till till ökad sysselsättning i hushåll som berörs av lägre lön, vilket medför en större minskning i skattehöjningen och där endast den ena av två disponibel inkomst vid höga inkomster än vad personer med gemensam ekonomi arbetar. Detta som visas i diagram 6.7. Den ekonomiska då den relativa avkastningen av att arbeta ökar skillnaden mellan hushåll med låg respektive hög för den person som inte arbetar och till följd av inkomst kan således förväntas minska något mer ett behov att öka hushållets disponibla inkomst. med förslaget om hänsyn tas till förändringar i Förslagets effekter bör ställas mot de positiva antalet arbetade timmar. effekter på sysselsättning och antalet arbetade

timmar som kan uppkomma när skatte- Effekter för företag intäkterna används till andra reformer. Ovan Företagare som tar ut arbetsinkomst över ca analys är endast en partiell analys, dvs. ingen 600 000 kronor per år får till följd av förslaget hänsyn tas till eventuella effekter av förändringar ökad genomsnitts- och marginalskatt på arbetspå t.ex. utgiftssidan. En samlad bedömning av inkomster på samma sätt som anställda. effekterna av regeringens politik på BNP, Förslaget bedöms inte påverka företagens sysselsättning och arbetslöshet finns i avsnitt 4.6. konkurrensförhållanden eftersom det omfattar

alla företagare som tar ut tjänsteinkomster, Fördelningseffekter oavsett om de är anställda i eget fåmansföretag I diagram 6.7 visas den genomsnittliga eller bedriver aktiv näringsverksamhet. Förslaget procentuella förändringen av ekvivalerad påverkar inte heller företagens administrativa disponibel inkomst (hushållsnivå) per inkomst-

PROP. 2015/16: 1

börda och har inte några effekter på företagens 6.4 Skatten för pensionärer

villkor i övrigt.

6.4.1 Ärendet och dess beredning

Effekt er på jämställdheten

Förslaget att trappa av jobbskatteavdraget för Inom Finansdepartementet har promemorian höga inkomster påverkar män i större utsträck- Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor ning än kvinnor. Av de ca 400 000 personer som inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram påverkas av förändringen beräknas ungefär tre (dnr Fi2014/03347/S1). En sammanfattning av fjärdedelar vara män och en fjärdedel kvinnor. promemorians förslag finns i bilaga 5 , avsnitt 1 . De män som berörs får också i genomsnitt en Promemorian har remissbehandlats och högre skattehöjning. Den genomsnittliga skatteinnehåller bl.a. förslag om att sänka skatten för höjningen för de män som påverkas beräknas till pensionärer. Promemorians lagförslag i denna ca 7 000 kronor per person och år, medan de del finns i bilaga 5 , avsnitt 2 . En förteckning över berörda kvinnorna uppskattas få en genomremissinstanserna finns i bilaga 5 , avsnitt 3 . En snittlig skattehöjning på ca 5 900 kronor per remissammanställning finns tillgänglig i person och år. Totalt beräknas ca 78 procent av Finansdepartementet (dnr Fi2014/03347/S1). skattehöjningen bäras av män. I diagram 6.8 Regeringen föreslog i budgetpropositionen redovisas den procentuella förändringen av för 2015 att sänka skatten för pensionärer (prop. individuell disponibel inkomst efter kön och 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan åldersgrupp. Den största procentuella minsoch skattefrågor, avsnitt 6.2). Riksdagen kningen sker i gruppen män mellan 45 och 54 år, beslutade dock att avslå förslaget (bet. vilka får en minskning i disponibel inkomst med 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen drygt 0,35 procent. Förslaget bidrar sammananser alltjämt att förslaget bör genomföras. I taget till att minska den ekonomiska skillnaden detta avsnitt behandlas därför förslaget. mellan kvinnor och män.

Lagrådet

Diagram 6.8 Procentuell förändring av individuell

disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om avtrappat Förslaget om sänkt skatt för pensionärer är

jobbskatteavdrag, efter kön och åldersgrupp författningstekniskt och även i övrigt av sådan

beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna Procent

betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat 20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 65–74 75– 0,00 Lagrådets yttrande.

-0,05

-0,10

6.4.2 Överväganden och förslag

-0,15

-0,20 -0,25 Regeringens förslag: Det förhöjda grundavdraget

för dem som vid beskattningsårets ingång har

-0,30 fyllt 65 år förstärks på så sätt att pensionärer inte

-0,35 beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för

inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det Kvinnor Män -0,40 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar förhöjda grundavdraget förstärks även för dem

med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år.

Effekter för myndigheter Sammanlagt minskar skatten för personer som

Skatteverket behöver göra vissa system- vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år med

anpassningar samt ändra i sitt informations- 1,87 miljarder kronor.

material. Dessa förändringar kommer att ingå i För beskattningsåret 2016 ska det särskilda

den anpassning som årligen görs med anledning beloppet som utgör den förhöjda delen av

av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella grundavdraget beräknas på följande sätt:

tillkommande utgifter för Skatteverket ska – För inkomster upp t.o.m. 0,99 prisbashanteras inom befintliga ekonomiska ramar. belopp uppgår den förhöjda delen av För de allmänna förvaltningsdomstolarna grundavdraget till 0,687 prisbasbelopp. bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.

PROP. 2015/16: 1

– För inkomster som överstiger 0,99 men Ekonomistyrningsverket (ESV), Arbetsförmed-

inte 1,11 prisbasbelopp uppgår den lingen och Pensionsmyndigheten anser att

förhöjda delen till 0,885 prisbasbelopp förslaget kan minska incitamentet för äldre att

minskat med 20 procent av inkomsterna. arbeta.

– För inkomster som överstiger 1,11 men

Skälen för regeringens förslag

inte 2,72 prisbasbelopp uppgår den Motiven för skattesänkning förhöjda delen till 0,609 prisbasbelopp ökat Sedan den 1 januari 2009 finns ett s.k. förhöjt med 4,9 procent av inkomsterna. grundavdrag för pensionärer. Bestämmelserna – För inkomster som överstiger 2,72 men om det förhöjda grundavdraget finns i 63 kap. inte 3,11 prisbasbelopp uppgår den 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad förhöjda delen till 0,741 prisbasbelopp. IL. Regleringen innebär att grundavdraget

– För inkomster som överstiger 3,11 men uppgår till grundavdragsbeloppet enligt 63 kap.

inte 3,77 prisbasbelopp uppgår den 3 § IL med tillägg av ett särskilt belopp som

förhöjda delen till 0,430 prisbasbelopp ökat anges för vissa inkomstintervall.

med 10 procent av inkomsterna. Pension är uppskjuten lön men beskattas i dag

hårdare än löneinkomster, eftersom pensions- – För inkomster som överstiger 3,77 men inkomster inte omfattas av jobbskatteavdraget. inte 5,4 prisbasbelopp uppgår den förhöjda Pensionärer bör inte beskattas hårdare än delen till 0,807 prisbasbelopp. löntagare yngre än 65 år. Vad gäller jämförelsen – För inkomster som överstiger 5,4 men inte av beskattning mellan löneinkomst och 7,88 prisbasbelopp uppgår den förhöjda pensionsinkomst anser regeringen, till skillnad delen till 0,753 prisbasbelopp ökat med från vad Pensionsmyndigheten anfört i detta 1 procent av inkomsterna. avseende, att jämförelsen ska göras på individ-

– För inkomster som överstiger 7,88 men nivå. Av kostnadsskäl måste skillnaden i

inte 12,43 prisbasbelopp uppgår den beskattning tas bort i flera steg. Som ett första

förhöjda delen till 1,541 prisbasbelopp steg föreslås att pensionärer inte ska beskattas

minskat med 9 procent av inkomsterna. högre än yngre löntagare för inkomster upp till

ca 120 000 kronor per år samtidigt som skatten – För inkomster som överstiger 12,43 prisäven sänks för pensionärer med inkomster upp basbelopp uppgår den förhöjda delen till till ca 240 000 kronor per år. En lämplig åtgärd 0,422 prisbasbelopp. för att åstadkomma detta bedöms vara att Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. förstärka det förhöjda grundavdraget för dem

som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.

Promemorians förslag överensstämmer med Förstärkningens utformning regeringens. När det gäller utformningen av förstärkningen Remissinstanserna: Majoriteten av de bedöms det som lämpligt att så långt som remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker möjligt bibehålla den utformning av det förhöjda förslaget eller har inget att invända mot det. grundavdraget som infördes 2011 där grund- Pensionsmyndigheten anser att skatten inte bör avdraget trappas upp i ett inledande intervall. För vara lägre för pensionärer än för förvärvsaktiva att sänka skatten för lägre inkomstnivåer föreslås med motsvarande inkomst, vilket är fallet en kraftigare upptrappning av grundavdraget till avseende inkomster upp till ca 120 000 kronor 2,72 prisbasbelopp så att det förhöjda grundper år. Pensionsmyndigheten anser också att avdragets högsta värde uppnås vid en lägre skatteinslaget i arbetsgivaravgifterna bör beaktas inkomstnivå än tidigare. Grundavdraget är däri resonemanget om skillnaden i beskattning efter konstant för ett mindre inkomstintervall, mellan pension och löneinkomst. Arbetsgivarför att sedan trappas av. Avtrappningen sker verket och Institutet för arbetsmarknads- och initialt med en snabbare takt än tidigare för att utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bedömer det ska återgå till den tidigare utformningen. att förslaget, tillsammans med förslaget om Arbetsgivarverket, IFAU, ESV, Arbetsförmedsärskild löneskatt för äldre, kan innebära ett lingen och Pensionsmyndigheten anser att minskat incitament för personer över 65 år att förslaget om sänkt skatt för pensionärer kan få stanna kvar på arbetsmarknaden. Även negativa arbetsutbudseffekter. Det bör i

PROP. 2015/16: 1

sammanhanget framhållas att det förhöjda Tabell 6.9 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år

enligt förslaget

grundavdraget omfattar både pensions- och Fastställd Förhöjt grundavdrag arbetsinkomster för dem som vid årets ingång förvärvsinkomst fyllt 65 år. Förslaget innebär därför inte att det blir relativt sett mer gynnsamt att pensionera sig –1,11 PBB 1,11 PBB jämfört med att arbeta. 1,11 PBB–2,72 PBB 0,834 PBB + 0,249 FFI I tabell 6.7 och tabell 6.8 redovisas nuvarande 2,72 PBB–3,77 PBB 1,511 PBB särskilda belopp respektive det nya särskilda 3,77 PBB–5,4 PBB 1,888 PBB - 0,1 FFI beloppet i olika inkomstintervall för beskatt- 5,4 PBB–12,43 PBB 1,834 PBB - 0,09 FFI ningsåret 2016. Det förhöjda grundavdraget, dvs. 12,43 PBB – 0,715 PBB grundavdraget med tillägg av det särskilda Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 300 kronor 2016. FFI=Fastställd förvärvsinkomst. beloppet, redovisas för olika inkomster dels i termer av prisbasbelopp och andel av fastställd Tabell 6.10 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år förvärvsinkomst i tabell 6.9 och dels i kronor i enligt förslaget tabell 6.10. Fastställd Förhöjt grundavdrag förvärvsinkomst

Tabell 6.7 Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år

–49 200 49 200 Fastställd Nuvarande särskilt förvärvsinkomst belopp 49 300–120 500 49 300 upp till 67 000

120 600–167 000 67 000 –0,99 PBB 0,682 PBB 167 100–239 200 67 000 ner till 59 800 0,99 PBB–1,105 PBB 0,880 PBB - 0,2 FFI 239 300–550 600 59 800 ner till 31 700 1,105 PBB–2,72 PBB 0,753 PBB - 0,085 FFI 550 700 – 31 700 2,72 PBB–3,11 PBB 0,208 PBB + 0,115 FFI Källa: Egna beräkningar.

3,11 PBB–3,69 PBB 0,215 FFI - 0,103 PBB 3,69 PBB–4,785 PBB 0,322 PBB + 0,1 FFI Det förhöjda grundavdraget för dem som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång kommer 4,785 PBB–7,88 PBB 0,753 PBB + 0,01 FFI med förslaget att 2016 uppgå till hela den 7,88 PBB–12,43 PBB 1,541 PBB - 0,09 FFI fastställda förvärvsinkomsten upp till en 12,43 PBB – 0,422 PBB fastställd förvärvsinkomst om 1,11 prisbasbelopp Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 500 kronor 2015. FFI=Fastställd förvärvsinkomst. (ca 49 200 kronor), varvid ingen skatt ska betalas Tabell 6.8 Nytt särskilt belopp för personer över 65 år på inkomsten. I inkomstintervallet 1,11 till Fastställd Nytt särskilt belopp 2,72 prisbasbelopp (ca 49 300–120 500 kronor) trappas grundavdraget upp med 24,9 procent av förvärvsinkomst inkomsten för att en person över 65 år med –0,99 PBB 0,687 PBB pension inte ska betala mer i skatt än en yngre 0,99 PBB–1,11 PBB 0,885 PBB - 0,2 FFI löntagare med jobbskatteavdrag. För inkomster 1,11 PBB–2,72 PBB 0,609 PBB + 0,049 FFI mellan 2,72 och 3,77 prisbasbelopp (ca 120 600– 2,72 PBB–3,11 PBB 0,741 PBB 167 000 kronor) är grundavdraget konstant. För 3,11 PBB–3,77 PBB 0,430 PBB + 0,1 FFI inkomster mellan 3,77 och 5,4 prisbasbelopp 3,77 PBB–5,4 PBB 0,807 PBB trappas grundavdraget ned med 1 procent av 5,4 PBB–7,88 PBB 0,753 PBB + 0,01 FFI inkomsten för att återgå till tidigare utformning av det förhöjda grundavdraget. Skillnaden i 7,88 PBB–12,43 PBB 1,541 PBB - 0,09 FFI grundavdrag mellan gällande regler och förslaget 12,43 PBB – 0,422 PBB framgår av diagram 6.9, som visar de olika Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 300 kronor 2016. FFI=Fastställd förvärvsinkomst. grundavdragsnivåerna.

PROP. 2015/16: 1

Diagram 6.9 Grundavdrag i kronor för personer över 65 år Tabell 6.11 Skattesänkning i kronor per år enligt förslaget

enligt gällande regler, enligt förslaget om ytterligare förhöjt om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år,

grundavdrag samt grundavdrag för personer under 65 år vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer

Kronor per år Kronor per år och procent 70 000 Grundavdrag Fastställd Kommunalskattesats Andel av Gällande förhöjt grundavdrag förvärvs- brutto- 60 000 Nytt förhöjt grundavdrag inkomst Lägsta Medel Högsta inkomsten 29,19 31,99 34,70 (31,99%) 50 000 Gift/sammanboende garantipensionär, 40 000 född 1938 eller senare 30 000 84 170 1 431 1 567 1 700 1,9 Ensamstående garantipensionär, 20 000 född 1938 eller senare 10 000 94 359 1 839 2 015 2 186 2,1 0 Gift/sammanboende garantipensionär, 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 född 1937 eller tidigare Källa: Egna beräkningar. 86 093 1 489 1 631 1 769 1,9 Ensamstående garantipensionär, I tabell 6.11 visas skattesänkningen 2016 för född 1937 eller tidigare olika inkomst- och kommunalskattenivåer som 96 636 1 897 2 079 2 255 2,2 följer av förstärkningen av det förhöjda grundavdraget. För en garantipensionär innebär för- 120 000 2 832 3 103 3 366 2,6 stärkningen en skattesänkning med mellan ca 150 000 1 868 2 048 2 221 1,4 1 400 och 2 300 kronor per år beroende på civil- 200 000 438 480 520 0,2 stånd och den kommunalskattesats man betalar. 240 000 0 0 0 0 För inkomster upp till drygt 120 000 kronor per Anm.: Beloppen är beräknade med 2016 års prisbasbelopp (44 300 kronor). Källa: Egna beräkningar. år är skattesänkningen mellan ca 1 800 och 3 400 kronor per år. För inkomster upp till ca Förstärkningen innebär att pensionärer inte 240 000 kronor per år avtar sedan skattesänkbeskattas högre än löntagare yngre än 65 år för ningen ner till 0 kronor per år. inkomster upp till ca 120 000 kronor om året, vilket inkluderar alla äldre än 65 år som har inkomst motsvarande full garantipension. Skatten för personer med inkomst motsvarande full garantipensionsnivå blir lägre än för en löntagare med samma inkomst, se tabell 6.12. Pensionsmyndigheten anser att skatten inte bör vara lägre för pensionärer än för förvärvsaktiva med motsvarande inkomst. Regeringen bedömer det som lämpligt att så långt som möjligt bibehålla den nuvarande utformningen av det förhöjda grundavdraget så att förslaget får en god fördelningspolitisk profil där de med lägst inkomster gynnas.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 6.12 Skillnad i beskattning per år mellan en person Diagram 6.10 Procentuell förändring av ekvivalerad

äldre än 65 år med enbart pensionsinkomst och en person disponibel inkomst 2016 för personer över 65 år till följd av

65 år eller yngre med enbart arbetsinkomst vid samma förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för äldre

inkomstnivå Procent Kronor per år 2,0

Fastställd 1,5 förvärvsinkomst Enligt 2015 års regler Enligt föreslagna regler 1,0 Gift/sammanboende garantipensionär, född 1938 eller senare

84 170 591 -976 0,5

Ensamstående garantipensionär,

född 1938 eller senare 0,0 94 359 1 290 -725 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Inkomstgrupp Hög inkomst Gift/sammanboende garantipensionär, Anm.: Ekvivalerad disponibel inkomst är hushållets totala disponibla inkomst född 1937 eller tidigare justerad för försörjningsbörda. 86 093 697 -934 Källor: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar.

Ensamstående garantipensionär, Lagförslag född 1937 eller tidigare Förslaget föranleder ändringar i 63 kap. 3 a § IL, 96 636 1 439 -640 se avsnitt 3.9. 120 000 3 060 -43

150 000 3 763 1 715 200 000 5 027 4 547 6.4.3 Konsekvensanalys

240 000 7 246 7 246 Offentligfinansiella effekter Anm.: Beloppen i tabellen avser hur mycket mer personen med enbart pensionsinkomst betalar i skatt per år jämfört med en person med enbart arbetsinkomst. Ett negativt belopp innebär därmed att personen med enbart Förslaget att förstärka grundavdraget bedöms

pensionsinkomst betalar mindre i skatt än personen med enbart arbetsinkomst. Beloppen är beräknade med 2016 års prisbasbelopp (44 300 kronor) och beröra ca 70 procent av dem som vid beskattgenomsnittlig kommunalskattesats 31,99 procent. ningsårets ingång har fyllt 65 år, dvs. drygt Källa: Egna beräkningar. 1,3 miljoner personer. De personer som påverkas är de som i dag betalar inkomstskatt. Av dem I diagram 6.10 visas den genomsnittliga som berörs får antalet begränsat skattskyldiga procentuella förändringen av ekvivalerad bedömas som ringa. Förslaget uppskattas, med disponibel inkomst per inkomstgrupp (decilbeaktande av antalet berörda skattskyldiga och grupp) för dem som fyllt 65 år vid årets ingång. föreslagen nivå på höjningen av grundavdraget, Den ekvivalerade disponibla inkomsten ökar minska skatteintäkterna med 1,87 miljmest för de lägre inkomstnivåerna och den arder kronor 2016. Denna effekt kommer till genomsnittliga ökningen är ca 0,5 procent. stor del att påverka skatteunderlaget för Förslaget bidrar således till minskade kommuner och landsting. Med en höjning av ekonomiska skillnader bland äldre och i anslaget Kommunalekonomisk utjämning under samhället i stort. utgiftsområde 25, kompenseras emellertid

kommuner och landsting. Förslaget innebär också att underlaget för det

kommunala inkomstutjämningssystemet kan komma att påverkas. Genom utjämnings-

systemet kommer dock eventuella förändringar av enskilda kommuners och landstings relativa

skattekrafter att jämnas ut.

Jämställdhetsanalys

Grundavdrag har genom sin konstruktion en större relativ betydelse för låg- och medel-

inkomsttagare än för höginkomsttagare. Grund-

PROP. 2015/16: 1

avdraget är generellt vid en given fastställd 6.5 Den statliga inkomstskatten förvärvsinkomst och således lika stort för kvinnor som för män, oavsett om det handlar 6.5.1 Ärendet och dess beredning om löneinkomst eller pensionsinkomst. Det förhöjda grundavdraget och även Inom Finansdepartementet har promemorian förslaget om ett ytterligare förhöjt grundavdrag Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor innebär skattesänkningar för både kvinnor och inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram män. Kvinnor har i större utsträckning än män (dnr Fi2014/03347/S1). En sammanfattning av låg pension. Kvinnor lever också längre än män. promemorians förslag finns i bilaga 5 , avsnitt 1 . Förslaget kommer därför att gynna kvinnor i Promemorian har remissbehandlats och innestörre utsträckning än män. Diagram 6.11 visar håller bl.a. förslag om att begränsa uppräkningen de genomsnittliga inkomstförstärkningarna till av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig följd av det ytterligare förhöjda grundavdraget inkomstskatt. Promemorians lagförslag i denna uppdelat på kön och åldersgrupper. Ökningen är del finns i bilaga 5 , avsnitt 2 . En förteckning över störst i de äldre åldersgrupperna. I samtliga remissinstanserna finns i bilaga 5 , avsnitt 3 . En åldersgrupper ökar kvinnors individuella remissammanställning finns tillgänglig i disponibla inkomst mer än männens. Förslaget Finansdepartementet (dnr Fi2014/03347/S1). bidrar således till minskade ekonomiska Regeringen föreslog i budgetpropositionen skillnader mellan män och kvinnor. för 2015 att uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt

Diagram 6.11 Procentuell förändring av individuell

skulle begränsas (prop. 2014/15:1 Förslag till

disponibel inkomst 2016 för personer över 65 år till följd av

statens budget, finansplan och skattefrågor, av-

förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för äldre efter

kön och åldersgrupp snitt 6.3). Riksdagen beslutade dock att avslå Procent förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr 2014/15:29). 1,0 Regeringen anser alltjämt att uppräkningen bör begränsas. I detta avsnitt behandlas därför för- Kvinnor Män 0,8 slaget.

0,6 Lagrådet Förslaget om begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig 0,4 inkomstskatt är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets 0,2 hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande. 0,0 65–69 70–74 75–79 80–84 85– Källor: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar.

6.5.2 Gällande rätt

Effekter för företag och myndigheter Fysiska personer som har beskattningsbara För företagen bedöms förslaget inte få några förvärvsinkomster över en viss nivå ska betala effekter. statlig inkomstskatt på dessa inkomster. Den En förstärkning av det förhöjda grundavdrastatliga inkomstskatten tas ut efter två olika get för pensionärer medför endast marginella skattesatser. Skattesatsen är 20 procent för den förändringar för Skatteverket och ingår i den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten anpassning som årligen görs på grund av ny eller som överstiger en nedre skiktgräns, men inte en förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande övre skiktgräns. För den del av den beskattutgifter för Skatteverket ska hanteras inom ningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en befintliga ekonomiska ramar. övre skiktgräns är skattesatsen fem procent- För de allmänna förvaltningsdomstolarna enheter högre, dvs. 25 procent. bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 430 200 kronor och en övre skiktgräns på 616 100 kronor för beskatt-

PROP. 2015/16: 1

ningsåret 2015. Vid de därpå följande beskatt- förslaget försämrar arbetsutbudet och Sveriges ningsåren uppgår skiktgränserna till det före- konkurrenskraft. Även Arbetsförmedlingen anser gående beskattningsårets skiktgränser multipli- att förslaget riskerar att minska arbetsutbudet. cerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, Arbetsgivarverket menar att förslaget på sikt kan som anger förhållandet mellan det allmänna minska utbudet av välutbildad arbetskraft i prisläget i juni året före beskattningsåret och Sverige. Det bör enligt NNR, NSD och Sinf prisläget i juni andra året före beskattningsåret redovisas hur förslaget påverkar det svenska (förändringen i konsumentprisindex mellan skattesystemets konkurrenskraft och arbetstidpunkterna) plus två procentenheter. Skikt- marknadens funktionssätt. Även Arbetsgränserna fastställs av regeringen före utgången förmedlingen efterfrågar en beskrivning av av året före beskattningsåret och avrundas uppåt konsekvenserna av förslaget för utvecklingen på till helt hundratal kronor. arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet ( KI ) anser att förslaget kan ge upphov till lägre beskattningsbara inkomster genom minskade 6.5.3 Ingen uppräkning av den nedre arbetsinsatser och inkomstomvandling från skiktgränsen för statlig inkomstskatt arbets- till kapitalinkomster. Det finns därför för 2016 enligt KI en risk att de offentligfinansiella effekterna kan vara överskattade. Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade timmar Regeringens förslag: Vid bestämmandet av den svårbedömd och sysselsättningseffekten är nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstförsumbar. Det är enligt KI önskvärt att skatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för effekterna på bl.a. medelarbetstid och inkomstbeskattningsåret 2016 ska någon uppräkning inte fördelning analyseras i högre utsträckning. ske. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till Ekonomistyrningsverket ( ESV ) anser att förslaget 430 200 kronor för beskattningsåret 2016. på sikt kan påverka utbudet av arbete genom att För att få samma basår, dvs. beskattningsår antalet arbetade timmar minskar. ESV har inget 2016, vid efterföljande uppräkningar av skiktatt erinra mot de statiska beräkningarna som gränserna ska den övre skiktgränsen fastställas redovisas i promemorian men anser att den till 625 800 kronor för beskattningsåret 2016. långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. lägre. Även Arbetsgivarverket och SACO anser att förslaget i slutändan kan ge mindre skatteintäkter. Institutet för arbetsmarknads- och Promemorians förslag: Överensstämmer utbildningspolitisk utvärdering ( IFAU ) anser att delvis med regeringens. I promemorian föreslogs förslaget, sedd som en enskild reform, inte att uppräkningen av den nedre skiktgränsen för kommer att föra med sig stora beteendemässiga uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förändringar. Förslaget minskar enligt Svensk förvärvsinkomster för beskattningsåret 2015 Handel konsumenternas konsumtionsutrymme skulle begränsas till förändringen i konsument- vilket antas sänka tillväxttakten för handeln. prisindex. Förslaget kan enligt TCO minska skatte- Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- systemets transparens. Tillväxtverket anser att instanser som har yttrat sig har inget att invända konsekvenserna beskrivs på ett övergripande och mot förslaget. Företagarna, Näringslivets regel- summariskt sätt och att det därför inte är möjligt nämnd ( NNR ), Sveriges akademikers central- att ta ställning till förslagets konsekvenser. organisation ( SACO ), Svensk Industriförening Skälen för regeringens förslag: Det finns ( Sinf ) och Näringslivets skattedelegation ( NSD ), enligt regeringens bedömning såväl offentligvars remissyttrande Föreningen Svenskt finansiella som fördelningspolitiska skäl för att Näringsliv hänvisar till, avstyrker förslaget. begränsa uppräkningen av den nedre skikt- SACO framhåller att förslaget minskar gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på utbildningspremien för en akademisk examen. beskattningsbara förvärvsinkomster. Regeringen Även Företagarna, NSD, Arbetsgivarverket och anser därför, trots vad flera remissinstanser – Tjänstemännens centralorganisation ( TCO ) anser däribland TCO, NSD och Svensk Handel – att förslaget försämrar incitamenten för anför om utbildningspremie, konkurrenskraft, utbildning. NNR, NSD och Sinf anser att arbetsutbud, konsumtionsutrymme och trans-

PROP. 2015/16: 1

parens , att uppräkningen av den nedre skikt- och att eventuella effekter i regel inte slår gränsen bör begränsas . igenom i betydande grad på ett års sikt. Detta är I promemorian föreslogs att uppräkningen av i enlighet med de beräkningskonventioner som den nedre skiktgränsen skulle begränsas till ligger till grund för beräkningarna av offentligförändringen i konsumentprisindex. Eftersom finansiella effekter på budgetens inkomstsida. förändringen i konsumentprisindex mellan juni 2014 och juni 2015 var negativ skulle en sådan Effekter för individer begränsning dock medföra att den nedre Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skulle skiktgränsen sänks. För att förhindra detta med ordinarie uppräkning betalas av ca föreslår regeringen att någon uppräkning inte 1,2 miljoner personer 2016. Dessa personer, som ska ske vid bestämmandet av den nedre skikt- har en beskattningsbar förvärvsinkomst på minst gränsen för 2016. 437 000 kronor, kommer att få en skattehöjning Att någon uppräkning inte sker innebär att på 1 360 kronor per år till följd av förslaget jämden nedre skiktgränsen uppgår till fört med ordinarie uppräkning (se tabell 6.13). 430 200 kronor för beskattningsåret 2016. Om Antalet personer som betalar statlig inkomstden nedre skiktgränsen skulle räknas upp enligt skatt beräknas öka med ca 58 000 personer. För ordinarie uppräkning – dvs. konsumentprisindex dessa personer, som har beskattningsbara plus två procentenheter – skulle den uppgå till förvärvsinkomster mellan 430 200 och 437 000 kronor för beskattningsåret 2016. 437 000 kronor, kommer marginalskatten att För att få samma basår, dvs. beskattningsår öka med 20 procentenheter. Skattehöjningen för 2016, vid efterföljande uppräkningar av skikt- personer i detta inkomstintervall är beroende av gränserna bör den övre skiktgränsen fastställas nivån på deras beskattningsbara förtill 625 800 kronor för beskattningsåret 2016. värvsinkomst. Flera remissinstanser, däribland KI, ESV ,

Tabell 6.13 Skattehöjning i kronor per år enligt förslaget om

SACO och NNR , har synpunkter på förslagets

ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen

effekter. Dessa synpunkter behandlas i Kronor per år konsekvensanalysen i avsnitt 6.5.4. Beskattnings- Fastställd förvärvs- Fastställd förvärvs- Skattebar förvärvs- inkomst, personer inkomst, personer höjning Lagförslag inkomst 65 år eller yngre äldre än 65 år Förslaget föranleder ändringar i 65 kap. 5 § 430 200 eller 443 200 469 300 0 inkomstskattelagen (1999:1229), se avsnitt 3.9. lägre

431 000 444 000 470 000 160

432 000 445 000 470 900 360 6.5.4 Konsekvensanalys 433 000 446 000 471 800 560

434 000 447 000 472 700 760 Offentligfinansiella effekter 435 000 448 000 473 700 960 Att inte räkna upp den nedre skiktgränsen be- 436 000 449 000 474 600 1 160 räknas öka skatteintäkterna med 1,67 miljarder 437 000 eller 450 000 475 500 1 360 kronor 2016. högre KI, SACO och Arbetsgivarverket anser att för- Anm.: Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt 65 år vid årets ingång medför slaget i promemorian kan minska antalet att fastställd förvärvsinkomst skiljer sig åt mellan åldersgrupperna för en given beskattningsbar inkomst. Förslaget om förhöjt grundavdrag är inkluderat i arbetade timmar och att de offentligfinansiella beräkningarna. effekterna som redovisas i promemorian därför Källa: Egna beräkningar. kan vara överskattade. ESV har inget att erinra Fördelningseffekter mot de statiska beräkningar som redovisas i I diagram 6.12 visas den genomsnittliga promemorian men anser att den långsiktiga procentuella förändringen av ekvivalerad effekten på de offentliga finanserna är lägre. disponibel inkomst (hushållsnivå) per inkomst- De offentligfinansiella effekterna som grupp (decilgrupper) till följd av förslaget. Den redovisades i promemorian och de som redovisas ekvivalerade disponibla inkomsten minskar ovan är statiska, dvs. hänsyn tas inte till marginellt för de lägsta inkomstgrupperna. eventuella beteendeförändringar så som Effekten stiger sedan över inkomstfördelningen förändrat arbetsutbud. Anledningen är att det och den största minskningen med drygt råder stor osäkerhet kring den typen av effekter 0,16 procent sker i den näst högsta inkomst-

PROP. 2015/16: 1

gruppen. Förslaget bidrar således till att minska genomsnitts- och marginalskatt på tjänsteden ekonomiska skillnaden mellan hushåll med inkomster på samma sätt som anställda. låga respektive höga inkomster. Förslaget bedöms inte påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det omfattar

Diagram 6.12 Procentuell förändring av ekvivalerad

alla företagare som tar ut tjänsteinkomster,

disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om ingen

oavsett om de är anställda i eget fåmansföretag

uppräkning av den nedre skiktgränsen

Procent eller bedriver aktiv näringsverksamhet. Förslaget Inkomstgrupper påverkar inte heller företagens administrativa Låg inkomst Hög inkomst börda och har inte några effekter på företagens 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0,00 villkor i övrigt.

Effekter för jämställdheten -0,05 Förslaget påverkar män i större utsträckning än kvinnor eftersom fler män har inkomster som -0,10 överstiger den nedre skiktgränsen. Av dem som berörs beräknas 30 procent vara kvinnor och -0,15 70 procent vara män. De män som berörs av förslaget får en marginellt högre skattehöjning än de kvinnor som berörs. I genomsnitt -0,20 beräknas männen få ca 1 332 kronor per år i Anm.: Ekvivalerad disponibel inkomst är hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda. skattehöjning. För kvinnor beräknas skatte- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. höjningen i genomsnitt till ca 1 323 kronor per år. I diagram 6.13 redovisas procentuell föränd- Effekter på antalet arbetade timmar och ring i individuell disponibel inkomst uppdelat sysselsättning efter kön och åldersgrupp. Den största procen- KI, SACO och Arbetsgivarverket anser att tuella minskningen sker bland män mellan 45 förslaget kan minska antalet arbetade timmar. och 54 år vars disponibla inkomst minskar med Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade drygt 0,14 procent. Förslaget bidrar till att timmar svårbedömd. IFAU anser att förslaget, minska den ekonomiska skillnaden mellan sedd som en enskild reform, inte kommer att kvinnor och män. föra med sig stora beteendemässiga förändringar. Effekten på antal arbetade timmar av förslaget

Diagram 6.13 Procentuell förändring av individuell

är svårbedömd, men förslaget kan på lång sikt disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om ingen minska antalet arbetade timmar. Denna effekt uppräkning av den nedre skiktgränsen efter kön och ålder bedöms dock vara liten. Procent Eftersom förslaget medför höjd skatt för 20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 65–74 75– 0,00 personer med relativt höga inkomster, för vilka få förflyttningar sker mellan att arbeta och inte -0,02 arbeta, förväntas sysselsättningseffekten vara -0,04 försumbar. Även KI gör denna bedömning. -0,06 Förslagets effekter bör ställas mot de positiva -0,08 effekter på sysselsättning och antalet arbetade timmar som kan uppkomma när skatte- -0,10 intäkterna används till andra reformer. Ovan -0,12 analys är endast en partiell analys, dvs. ingen -0,14 hänsyn tas till eventuella effekter av förändringar Kvinnor Män på t.ex. utgiftssidan. En samlad bedömning av -0,16 effekterna av regeringens politik på BNP, Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sysselsättning och arbetslöshet finns i avsnitt 4.6. Effekter för myndigheter Skatteverket behöver göra vissa systemanpass- Effekter för företag ningar. Dessa förändringar kommer att ingå i Företagare som tar ut inkomst av tjänst över den den anpassning som årligen görs med anledning nedre skiktgränsen får till följd av förslaget ökad av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella

PROP. 2015/16: 1

tillkommande utgifter för Skatteverket ska bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29, SFS hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. 2014:1468). I budgetpropositionen för 2015 För de allmänna förvaltningsdomstolarna (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.4.5) aviserade regeringen att rätten att göra pensionssparavdrag med ett fast belopp bör slopas helt 6.5.5 Begränsad uppräkning av den nedre den 1 januari 2016. skiktgränsen för statlig inkomstskatt En promemoria har tagits fram inom Finansför 2017 departementet där det föreslås att avdragsrätten för privat pensionssparande slopas. För att förenkla möjligheterna att avveckla små Regeringens bedömning: Vid bestämmandet av sparanden föreslås i promemorian även förden nedre skiktgränsen för uttag av statlig ändringar av reglerna om återköp av pensionsinkomstskatt på beskattningsbara förvärvsin- försäkring och förtida avslut av pensionskomster för beskattningsåret 2017 bör uppräksparkonto. Vidare föreslås att den som har ingått ningen ske med förändringen i konsumentprisett avtal om tjänstepension med ett utländskt index plus en procentenhet. tjänstepensionsinstitut ska ha möjlighet att sätta ned avkastningsskatten med ett belopp som motsvarar den utländska skatt eller kupongskatt Skälen för regeringens bedömning: Det som är hänförlig till tjänstepensionsavtalet. En finns såväl offentligfinansiella som fördelnings- sammanfattning av promemorian finns i bilaga 6 , politiska skäl för att begränsa uppräkningen av avsnitt 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga den nedre skiktgränsen för uttag av statlig 6, avsnitt 2 . Promemorian har remissbehandlats. inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsin- En förteckning över remissinstanserna finns i komster för beskattningsåret 2017. bilaga 6 , avsnitt 3 . En sammanställning av Begränsningen bör ske genom att uppräk- remissyttrandena finns tillgänglig i lagningen görs med förändringen i konsumentpris- stiftningsärendet (dnr Fi2015/00481/S1). index plus en procentenhet i stället för med I detta avsnitt behandlas promemorians förändringen i konsumentprisindex plus två pro- förslag. centenheter. Det kommande förslaget bedöms öka skatte- Lagrådet intäkterna med 1,13 miljarder kronor 2017. Regeringen beslutade den 7 maj 2015 att inhämta Finansdepartementet kommer att remittera Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i ett förslag med angiven ändring. Regeringen bilaga 6 , avsnitt 4 . Lagrådets yttrande finns i avser att under 2016 återkomma till riksdagen bilaga 6, avsnitt 5 . Lagrådet har lämnat förslagen med ett förslag. utan erinran. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2017.

6.6.2 Pensionssparavdrag

6.6.2.1 Gällande rätt

6.6 Slopad avdragsrätt för privat

pensionssparande Sparande i egna pensionsförsäkringar och på eget pensionssparkonto beskattas i dag enligt 6.6.1 Ärendet och dess beredning principen att premier och inbetalningar får dras av inom vissa ramar medan utfallande belopp är Rätten att göra avdrag för premier för skattepliktiga. Det privata pensionssparandet är pensionsförsäkring och inbetalningar på skattesubventionerat dels genom denna upppensionssparkonto (pensionssparavdrag) med skjutna beskattning, dels genom att avkastett fast belopp begränsades den 1 januari 2015 ningen beskattas med en nedsatt avkastningsgenom att det fasta beloppet sänktes från 12 000 skatt. till 1 800 kronor per år (prop. 2014/15:1 Förslag Avdragsrätten för privat pensionssparande till statens budget, finansplan och skattefrågor, begränsas för närvarande genom att pensions-

PROP. 2015/16: 1

sparavdraget inte får överstiga ett fast belopp om privata pensionsförsäkringen trots negativa 1 800 kronor per år. Det fasta beloppet sänktes skattekonsekvenser, eftersom det krävs en ny från 12 000 till 1 800 kronor per år den 1 januari godkänd hälsoprövning för att teckna en 2015. För anställda som helt saknar pensionsrätt kapitalförsäkring med motsvarande försäkringsi anställning eller för skattskyldiga som har skydd. Enligt Svensk Försäkring bör slopandet inkomst av aktiv näringsverksamhet är taket för av avdragsrätten föregås av en analys av de avdrag högre. Dessa personer kan göra avdrag skattemässiga förutsättningarna för framväxten dels med ett fast belopp om 1 800 kronor, dels av nya sparprodukter som kan garantera att med ett tillägg som motsvarar 35 procent av den sparandet fyller ett pensioneringssyfte. Även avdragsgrundande inkomsten, dock högst Pensionsmyndigheten och Saco efterfrågar en 10 prisbasbelopp. Pensionssparavdraget får inte analys av effekterna för individers privata överstiga summan av de avdragsgrundande sparande till pension. inkomsterna. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att Reglerna om pensionssparavdrag finns i förslaget bör genomföras och framhåller att det 59 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), för- syftar till att uppnå ökad likformighet, minskad kortad IL. orättvisa samt mindre orättvis behandling när det gäller beskattningen av privat pensionssparande. Pensionsmyndigheten instämmer i 6.6.2.2 Avdragsrätten för privat bedömningen att ett avdragsgillt privat pensionspensionssparande slopas sparande i sin nuvarande konstruktion är mer gynnsamt för vissa grupper än andra. Arbetsgivarverket framhåller att det är viktigt att Regeringens förslag: Rätten att göra avdrag för regelverket kring det privata sparandet inte premier för pensionsförsäkring och inbetal- utformas så att det motverkar ett längre ningar på pensionssparkonto (pensionsspararbetsliv. avdrag) med ett fast belopp om 1 800 kronor per Svensk Försäkring anser att gruppen enskilda år slopas. näringsidkare och anställda som helt saknar Anställda som helt saknar pensionsrätt i pensionsrätt i sin anställning kan vara alltför liten anställning eller skattskyldiga som har inkomst för att motivera den särskilda hantering som av aktiv näringsverksamhet ska även fortsätt- krävs för att fortsätta erbjuda lösningar enbart ningsvis kunna göra avdrag med belopp för dem. motsvarande det särskilda tilläggsutrymmet. Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel- Promemorians förslag överensstämmer med givning. Enligt Regelrådet borde bl.a. alternativa regeringens. lösningar samt de administrativa kostnaderna för Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- förslaget framgå av konsekvensutredningen. instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att den inget att invända mot förslaget. Svensk offentligfinansiella effekten är överskattad, Försäkring , vars remissvar Svenska Bank- eftersom individer med högre inkomster har föreningen ansluter sig till, avstyrker förslaget. möjlighet att fortsätta sitt pensionssparande Svensk Försäkring anser att förslaget påtagligt genom att växla lön mot pensionsavsättning. förändrar förutsättningarna för privat för- Saco anser att det saknas en tillfredsställande säkringssparande och mot denna bakgrund inte analys av eventuella effekter i de fall privat kan anses tillräckligt utrett. Svensk Försäkring pensionssparandet inte ersätts med annat efterfrågar bl.a. en analys av konsekvenserna för sparande i pensionssyfte. individers försäkringsskydd samt för för- Skälen för regeringens förslag: Avdragssäkringssparandet och det privata sparandet ur rätten för privat pensionssparande har historiskt såväl ett individuellt som ett makroekonomiskt motiverats utifrån att det har funnits ett behov perspektiv. Svensk Försäkring befarar att en av att komplettera pensionen från det allmänna slopad avdragsrätt kommer att leda till att många pensionssystemet. Möjligheterna att göra avdrag personer ställs inför valet att antingen stå utan har dock stramats åt vid flera tillfällen. Det finns försäkring eller fortsätta betala in premier till den skäl att spara privat till sin pension, särskilt för

PROP. 2015/16: 1

individer som vid pensioneringen kommer att ha inkomster har sänkts för låg- och medelinkomsten låg ersättningsgrad från allmän pension och tagare. Det innebär att skillnaden i skattesatser tjänstepension. Privat pensionssparande är ett vid spar- och utbetalningstidpunkterna har komplement till de obligatoriska systemen och minskat för stora inkomstgrupper. Personer är frivilligt. Sparandet kan ske i olika former, med lägre inkomster som gör pensionsspart.ex. banksparande, aktiesparande och i fastig- avdrag i dag kan till och med möta en högre heter. skattesats vid utbetalningen av pensionen. Privat pensionssparande i pensionsförsäkring Den lägre avkastningsskatten på pensionsoch på pensionssparkonto är skattesubven- sparande gynnar samtliga som sparar i pensionstionerat, dels genom möjligheten att skjuta upp försäkring och på pensionssparkonto. Högbeskattningen på det sparade beloppet, dels inkomsttagare är dock mer benägna att ha denna genom en nedsatt avkastningsskatt. Skatte- typ av sparande och det genomsnittliga avdraget subvention för privat pensionssparande har för privat pensionssparande ökar med historiskt utgjort ett incitament att spara till sin inkomstnivån. Detta innebär att personer med egen pension. Skattelättnader för en viss typ av högre inkomster drar större nytta av den lägre sparande har dock kostnader, dels direkta i form avkastningsskatten på pensionssparande än av minskade skatteintäkter, dels indirekta i form personer med lägre inkomster. av att en icke-neutral beskattning av olika spar- Bestämmelserna om avdragsrätt för privat former snedvrider investeringsbeslut och därmed pensionssparande innebär vidare att det lämnas leder till en mindre effektiv kapitalallokering i en skattekredit för sparandet. Denna skatteekonomin. För att motivera en skattesubvention kredit återbetalas genom att utfallande belopp måste den ha andra positiva effekter som beskattas. Den ökade internationaliseringen i överstiger kostnaderna, exempelvis att det totala form av sparande utanför Sverige och individer sparandet ökar eller att sparandet ökar i grupper som bosätter sig utomlands innebär att det kan som annars skulle ha sparat för lite till sin vara svårt att få skattekrediter återbetalda. pension. Svensk Försäkring och Svenska Bank- Regeringen anser, i likhet med LO , föreningen anser att ett slopande av avdragsrätten Pensionsmyndigheten och Arbetsgivarverket , att påtagligt förändrar förutsättningarna för privat det finns skäl som talar för en mer restriktiv syn försäkringssparande och efterfrågar en analys av på avdragsrätten för privat pensionssparande. konsekvenserna för individers försäkringsskydd, Statistiska centralbyråns (SCB:s) statistik över det privata sparandet och försäkringssparandet. vilka som använder avdraget för privat pensions- Enligt Svensk Försäkring och Svenska Banksparande visar att det genomsnittliga sparade föreningen bör slopandet av avdragsrätten beloppet bland dem som pensionssparar ökar föregås av en analys av de skattemässiga förutmed ålder fram till pensionsåldern och att det sättningarna för framväxten av nya spartotala sparade beloppet är som högst i produkter som kan garantera att sparandet fyller åldersgrupperna kring 50–64 år. Ett skatte- ett pensioneringssyfte. Även Pensionsmyndigsubventionerat pensionssparande vid denna ålder heten och Saco efterfrågar en analys av effekkan inte betraktas som speciellt långsiktigt eller terna för individers privata sparande till pension. bundet eftersom den åldersgräns som skatte- Forskningsresultaten om vilka effekter en mässigt reglerar uttagen anger att uttag får göras subvention av privat pensionssparande har på det från 55 års ålder. Disponibel inkomst är också totala sparandet i ekonomin är motstridiga (se som högst vid denna ålder, vilket tyder på att en t.ex. Venti, S. F. och D. A. Wise, Have IRAs stor del av sparandet sker i grupper som Increased U.S. Saving?: Evidence from troligtvis skulle spara även utan skatte- Consumer Expenditure Surveys (1990), The incitament. Quarterly Journal of Economics, 105(3), s. 661– Som LO och Pensionsmyndigheten fram- 698, och Gale, W. G. och J. K. Scholz, IRAs and håller gynnar avdraget för privat pensions- Household Saving (1994), The American sparande också främst dem som har höga Economic Review 84, s. 1233–1260). Det är inte inkomster vid spartillfället och som kan dra klarlagt att en skattesubvention har den avsedda nytta av skillnader i skattesatser vid spar- och effekten i form av ökat sparande och högre utbetalningstidpunkterna. Jobbskatteavdraget pensioner, än mindre att en eventuell nytta har vidare medfört att skatten på arbets- skulle överstiga kostnaderna för subventionen.

PROP. 2015/16: 1

Studierna visar däremot på en substitution Anställda som helt saknar pensionsrätt i mellan sparande i pensionsförsäkringar och i anställning och skattskyldiga som har inkomst andra sparformer. Hur det privata pensions- av aktiv näringsverksamhet bör även fortsättsparandet bäst bör utformas kan dock variera ningsvis kunna göra avdrag med belopp som mellan individer. För vissa grupper kan ett låst motsvarar det särskilda tilläggsutrymmet. sparande eller ett sparande i en försäkring vara Tilläggsutrymmet kan nämligen sägas motsvara motiverat, medan andra kan ha mindre behov av den avdragsrätt för kostnader för tjänstepension att ha ett bundet sparande i finansiella tillgångar. som arbetsgivarna är berättigade till och som Det kan t.ex. ifrågasättas om denna typ av således kommer anställda till godo. Reglerna för sparande är den mest lämpliga för hushåll tidigt i arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader livet, då de disponibla inkomsterna är relativt för de anställda berörs inte av förslaget. låga samtidigt som andra investeringar i t.ex. eget Regelrådet, ESV , Saco och Svensk Försäkring boende kan vara mer angelägna. En skatte- har synpunkter på beskrivningen av förslagets subvention för en viss typ av sparande kan effekter. Dessa behandlas i avsnitt 6.6.2.4. visserligen underlätta valet av sparform, men riskerar att styra beslutet mot en sparform som Lagförslag inte svarar bäst mot individens behov. Förslaget föranleder ändringar i 59 kap. 5, 9, 13 Regeringen anser således inte att det faktum att och 16 §§ IL, och att en ny paragraf, 59 kap. 1 a § sparande på pensionssparkonto eller i pensions- IL, införs samt att 59 kap. 14 § IL ska upphöra försäkring är låst, långsiktigt eller kan innehålla att gälla, se avsnitt 3.9. försäkringsinslag utgör skäl för att skattesubventionera denna typ av sparande. Att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande 6.6.2.3 Ikraftträdande- och bedöms vara ett lämpligt sätt att ta bort övergångsbestämmelser skattesubventionen. Villkoren för pensionssparandet bestäms inte heller endast utifrån Regeringens förslag: De nya reglerna träder i kraft skatteregler utan kan även regleras i avtal mellan den 1 januari 2016 och tillämpas första gången försäkringstagaren och försäkringsföretaget. för försäkringspremier som betalas och inbetal- Branschen har således möjlighet att utveckla nya ningar på pensionssparkonton som görs efter låsta sparformer utifrån den efterfrågan som den 31 december 2015. finns bland spararna. När det gäller individers För skattskyldiga som har andra försäkringsskydd hindrar inte skattereglerna att beskattningsår än kalenderår får avdrag för försäkringsgivare och försäkringstagare kommer premiebetalningar och inbetalningar som har överens om att en ny motsvarande försäkring får gjorts efter ikraftträdandet bara göras till del som tecknas utan att ny hälsoprövning görs. det nya avdragsutrymmet överstiger avdraget för Sammanfattningsvis finns det skäl för enskilda premier som betalats respektive inbetalningar att spara till sin pension, men det finns inga som gjorts under beskattningsåret men före entydiga motiv till att det bör ske i en viss ikraftträdandet. skattesubventionerad sparform. Därutöver gynnar pensionssparavdragets konstruktion vissa grupper mer än andra. En skattesubvention av en viss typ av pensionssparande är ett trubbigt Promemorians förslag överensstämmer med instrument för att stötta individer med låg regeringens. ersättningsgrad från allmän pension och Remissinstanserna: Majoriteten av de tjänstepension. Det finns därför såväl fördel- remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller ningsargument som effektivitetsargument för att har inget att invända mot förslaget. Pensionsjämna ut de skattemässiga villkoren mellan olika myndigheten , Svensk försäkring , vars remissvar sparformer. Regeringen anser mot denna bak- Svenska Bankföreningen ansluter sig till, och grund, trots de invändningar Svensk Försäkring Skatteverket framhåller att det finns en risk att och Svenska Bankföreningen riktar mot individer inte avslutar sitt sparande i tid, vilket förslaget, att rätten att göra pensionssparavdrag kan leda till dubbel beskattning. Skatteverket med ett fast belopp ska slopas. och Svensk Försäkring föreslår att det under en övergångsperiod införs en tillfällig bestämmelse som möjliggör återbetalning av inbetalningar och

PROP. 2015/16: 1

insättningar för vilka avdragsrätt saknas, utan slopas ökar skatteintäkterna vid avsättningsdispens från Skatteverket. Svensk Försäkring tillfället men minskar vid uttagstillfället. anser att en sådan återbetalning ska kunna ske Förslaget ger därför främst ökade skatteintäkter utan skattekonsekvenser. Finansinspektionen på kort- och medelfristig sikt. På lång sikt är framhåller att förslaget innebär ett ansvar för effekten betydligt lägre och beror på skillnaden i företag som tillhandahåller de aktuella produk- spararnas marginalskattesatser vid avsättningsterna att informera berörda konsumenter om respektive uttagstillfället. Varaktig effekt består hur de påverkas. av denna skillnad i marginalskattesatser samt en Skälen för regeringens förslag: De nya ränteeffekt till följd av att skattebetalningarna reglerna bör träda i kraft den 1 januari 2016 och tidigareläggs. tillämpas första gången för försäkringspremier Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med som betalas och inbetalningar på pensions- 1,36 miljarder kronor 2016 och 0,43 miljarder sparkonton som görs efter den 31 december kronor varaktigt. Den varaktiga ökningen av 2015. Skattesubventionen i form av den lägre skatteintäkterna beror på att beskattningen avkastningsskatten kommer dock att gälla även tidigareläggs från uttagstillfället till avsättningsefter den 31 december 2015 för de tidigare tillfället. Beräkningen av den varaktiga effekten gjorda avsättningarna. tar hänsyn till beteendeeffekter i och med att Det är enligt regeringens mening av vikt att nysparandet bedöms upphöra, eftersom insättspararna kan ta väl avvägda beslut om sitt ningar och premiebetalningar kommer att ske framtida sparande och att de ges möjlighet att med beskattade medel samtidigt som även avsluta inbetalningar i privata pensions- utfallande belopp beskattas. Dessa intäkter har försäkringar och insättningar på pensionsspar- beaktats i den av riksdagen beslutade budgeten konton i de fall avdragsrätten tas bort. Förslaget för 2015. att avdragsrätten för det privata pensions- Regeringen anser, till skillnad från ESV , att sparandet ska slopas den 1 januari 2016 har beräkningen av den offentligfinansiella effekten aviserats i god tid och branschen och spararna av regeländringen är rimlig. I den mån förslaget har därför haft tid att anpassa sig till de nya leder till att pensionssparande som inte längre är reglerna. Som Finansinspektionen framhåller har, avdragsgillt omfördelas till andra sparformer, till förutom berörda myndigheter, företag som konsumtion eller till löneavståenden inom ramen tillhandahåller de aktuella produkterna ett ansvar för tjänstepensionsavtal, kommer detta att att informera berörda konsumenter om hur de påverka andra skattebaser såväl positivt som påverkas. Informationen om den privat- negativt. Den sammantagna effekten på de totala ekonomiska betydelsen av slopandet av avdrags- skatteintäkterna av en eventuell omallokering till rätten har också varit omfattande dels genom alternativa sparformer, löneavståenden och information från berörda myndigheter och konsumtion är dock svårbedömd då effekterna företag, dels genom uppmärksamhet i media. av olika möjliga omfördelningar tenderar att Mot denna bakgrund gör regeringen motverka varandra. Dessa effekter beaktas i bedömningen att det finns goda förutsättningar regeringens prognoser över de totala skatteför att spararna kommer att se över sina framtida intäkterna. Beräkningen av den offentligsparanden. Regeringen delar därför inte Svensk finansiella effekten av att slopa avdragsrätten för Försäkrings , Svenska Bankföreningens och privat pensionssparande med ett fast belopp Skatteverkets uppfattning att det finns behov av bedöms därför ge en rättvisande bild av särskilda övergångsregler. Regeringen har dock regeländringens offentligfinansiella effekt. för avsikt att följa frågan. Svensk Försäkring och Saco efterfrågar en analys av vilka konsekvenser en slopad avdragsrätt kan få om tidigare privat pensionssparande 6.6.2.4 Konsekvensanalys inte ersätts av annat sparande i pensionssyfte. Regeringen bedömer, mot bakgrund av den Offentligfinansiella effekter forskning som refereras till i avsnitt 6.6.2.2, att Avdragsrätten för privat pensionssparande det är troligt att sparandet i privata pensionsinnebär att det lämnas en skattekredit för försäkringar minskar om skattesubventionen för sparandet. Denna skattekredit återbetalas då de privat pensionssparande tas bort, men att detta utfallande beloppen beskattas. Då avdragsrätten kompenseras av ett ökat sparande i andra

PROP. 2015/16: 1

sparformer. Förslaget bedöms därmed påverka Pensionsmyndigheten har ca 90 procent av de sammansättningen av det totala sparandet i anställda i Sverige tjänstepension genom sin ekonomin men inte volymen sparande. Det arbetsgivare. Antalet anställda år 2013 uppgick saknas mot denna bakgrund skäl att analysera de enligt SCB till ca 4,3 miljoner personer, och samhällsekonomiska effekterna av ett minskat antalet anställda utan pensionsrätt i anställningen sparande. kan därför uppskattas till ca 430 000 personer. Därutöver finns ca 750 000 enskilda närings- Effekter för privatpersoner och företag idkare samt 116 000 fysiska personer som är Förslaget bedöms påverka marknaden för delägare i handelsbolag. Med hänsyn härtill anser pensionsprodukter, vilket i sin tur kan påverka regeringen, till skillnad från Svensk Försäkring , förutsättningarna för de företag som är aktiva på att grupperna aktiva näringsidkare och anställda marknaden. De pensionsprodukter som om- utan pensionsrätt i anställning inte kan anses fattas av avdraget för privat pensionssparande vara för små för att utgöra underlag för en tillhandahålls främst av försäkringsbolag och sparprodukt. Flertalet av de enskilda näringsfondförvaltare samt banker och kreditinstitut. idkarna och delägarna i handelsbolag har dock Enligt SCB:s företagsdatabas fanns 2012 totalt mycket små intäkter och gör i dagsläget i låg ca 15 700 företag med ca 90 000 anställda med utsträckning avdrag för privat pensionssparande. verksamhet inom dessa områden (företag med De företag som tillhandahåller pensionspro- SNI-koderna 64–66). Cirka 11 600 av företagen dukter kommer att behöva lämna information hade inga anställda. Cirka 3 000 företag hade 1–4 till sina kunder med anledning av förslaget. anställda, ca 660 företag 5–19 anställda, ca Regelrådet har efterfrågat en uppskattning av de 150 företag 20–49 anställda och ca 200 företag administrativa kostnaderna för detta. Kostnaden hade 50 eller fler anställda. 432 företag hade för- kommer att variera mellan företag, bl.a. valtning av pensionsfonder som sin huvudsakliga beroende på hur många kunder företaget har och verksamhet, men det är svårt att bedöma hur hur kunderna kontaktas. År 2012 gjorde ca många av företagen som tillhandahåller 2 miljoner personer avdrag för privat pensionspensionsprodukter som en del av sin verk- sparande. Om varje kund antas bli kontaktad av samhet. Pensionsmyndighetens uppgifter visar bank- eller försäkringssäljare via standardiserade att privat pensionskapital till ett värde av ca informationsbrev kan tidsåtgången för informa- 410 miljarder kronor förvaltades vid utgången av tionen uppskattas till 1 minut per kund. Detta 2012. SCB:s finansräkenskaper visar att hushåll kan enligt Tillväxtverkets databas Malin göras till och icke vinstdrivande organisationer vid ut- en timkostnad om 296 kronor, vilket innebär en gången av det fjärde kvartalet 2012 innehade total engångskostnad för att lämna informafinansiella tillgångar till ett värde av ca tionen om cirka 9 870 000 kronor 8 360 miljarder kronor. Privat pensionssparande (296×1/60×2 000 000). Förslaget medför inte kan därför antas utgöra en mindre del av det några löpande kostnader för företagen då inga kapital som förvaltas av de berörda företagen nya krav på företagen att upprätta, lagra eller totalt sett, men kan utgöra en större del av verk- överföra information tillkommer. samheten för vissa företag. I den mån en slopad avdragsrätt medför att befintligt pensions- Fördelningsanalys sparande omfördelas till andra sparprodukter Förslaget att slopa det fasta beloppet medför som tillhandahålls av företagen i sektorn bedöms främst en tidigareläggning av skattebetalningarna verksamheten för företagen i sektorn som helhet på det sparade beloppet. I den mån individer inte påverkas i någon större omfattning av möter en lägre marginalskatt vid avsättningsförslaget. Hur verksamheten för enskilda företag tillfället än vid uttagstillfället medför den påverkas kommer att bero på till vilka produkter tidigarelagda beskattningen en skattehöjning. spararna väljer att omdisponera det sparande för Förslaget träffar i hög utsträckning personer vilket pensionssparavdrag inte längre kan göras. med relativt höga inkomster eftersom det Anställda utan pensionsrätt i anställning och genomsnittliga avdraget för privat pensionsskattskyldiga som har inkomst av aktiv närings- sparande ökar med inkomstnivån. Personer med verksamhet föreslås även fortsättningsvis kunna höga inkomster gör också avdraget i större göra pensionssparavdrag med belopp mot- utsträckning än personer med lägre inkomster. svarande det särskilda tilläggsutrymmet. Enligt

PROP. 2015/16: 1

Förslaget har därmed en gynnsam fördelnings- kurrensförhållandena för berörda företag borde profil. framgå av konsekvensanalysen. Sedan avdraget sänktes till 1 800 kronor per år Skälen för regeringens förslag: Bestämmelden 1 januari 2015 är möjligheterna att spara i ett serna om återköp av pensionsförsäkring och avdragsgillt privat pensionssparande begränsade. förtida avslut av pensionssparkonto innebär en Ett slopande har därför begränsade effekter på möjlighet för försäkringsgivare och pensionsinkomstfördelningen och på jämställdheten sparinstitut att avveckla en kostsam administramellan män och kvinnor. tion av små sparanden utan egentlig betydelse Innan sänkningen av avdraget var det totala för den enskildes totala pension. avdragsbeloppet bland män och bland kvinnor För återköp och förtida avslut av pensionsungefär lika stort. Kvinnor var mer benägna än sparanden med en behållning som överstiger män att använda avdraget, men vid en given gränsbeloppen krävs dispens från Skatteverket. inkomstnivå gjorde kvinnor och män ungefär Dispensförfarandet tillämpas också om det lika stora avdrag i genomsnitt. Män som gjorde brister i någon av de övriga förutsättningarna avdraget hade dock överlag högre inkomster än som måste vara uppfyllda för en förtida kvinnor som gjorde avdraget och då främst utbetalning utan särskilt beslut från Skattehöginkomsttagare kan tjäna på att göra avdrag verket. Majoriteten av Skatteverkets dispensför privat pensionssparande tjänade män som prövningar faller bort om den lägre gränsen på grupp mer på avdragsmöjligheten. 30 procent av ett prisbasbelopp för återköp och förtida avslut höjs till ett prisbasbelopp, vilket Effekter för myndigheter innebär administrativa lättnader för Skatteverket. Förslaget att slopa det fasta beloppet medför Det innebär också en förenkling för den enskilde endast marginella förändringar för Skatteverket. pensionsspararen att inte behöva vända sig till Dessa förändringar kommer att ingå i den Skatteverket för att få begäran om återköp eller anpassning som årligen görs med anledning av förtida avslut prövad. ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella Att återköp tillåts enligt inkomstskattelagen utgifter för Skatteverket får hanteras inom är i sig inte tillräckligt för att ett återköp ska befintliga ekonomiska ramar. komma till stånd. Det krävs också att återköp För de allmänna förvaltningsdomstolarna eller förtida avslut har accepterats av det aktuella bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. försäkringsbolaget eller pensionssparinstitutet. Ansvarsfördelningen mellan Skatteverket och övriga aktörer enligt dagens regler kan vara svår- 6.6.3 Återköp och förtida avslut begriplig. En höjning av gränsbeloppet skulle medföra att förfarandet med dubbel prövning 6.6.3.1 Höjd beloppsgräns blir tillämpligt i färre fall. Förfarandet skulle därmed bli mer överskådligt och lättare att förstå. Regeringens förslag: Beloppsgränsen för återköp Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet av pensionsförsäkring och förtida avslut av med Arbetsgivarverket , att gränsbeloppet för pensionssparkonto utan Skatteverkets medåterköp av pensionsförsäkring och förtida avslut givande höjs till ett prisbasbelopp. av pensionssparkonto utan särskilda villkor ska höjas från 30 procent av prisbasbeloppet till ett prisbasbelopp. För att få tillgång till pensions- Promemorians förslag överensstämmer med medel utan dispens krävs det att hela regeringens. försäkringen återköps alternativt att pensions- Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- sparkontot avslutas. instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har Regelrådets synpunkter behandlas i avsnitt inget att invända mot förslaget. Arbetsgivarverket 6.6.3.6. framhåller att det är till gagn för våra framtida tjänstepensioners utveckling om en kostsam Lagförslag administration av försäkringar med mycket små Förslaget föranleder ändringar i 58 kap. 18 och sparade belopp kan undvikas. Regelrådet fram- 32 §§ IL, se avsnitt 3.9. håller bl.a. att förslagets påverkan på kon-

PROP. 2015/16: 1

6.6.3.2 Slopad tidsgräns 6.6.3.3 Övriga återköp och avslut utan dispens

Regeringens förslag: Tidsgränsen för förtida Regeringens förslag: De särskilda bestämmelserna avslut av pensionssparkonto slopas. om återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto, om sparandet i försäkringen eller på kontot inte är förenat med Promemorians förslag överensstämmer med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande och regeringens. betalning inte har gjorts under de senaste tio Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- åren, slopas. instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Regelrådet framhåller bl.a. att förslagets påverkan på kon- Promemorians förslag överensstämmer med kurrensförhållandena för berörda företag borde regeringens. framgå av konsekvensanalysen. Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- Skälen för regeringens förslag: Pensions- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har sparkonto är en form av pensionssparande som inget att invända mot förslaget. Regelrådet saknar försäkringsanknytning men som i övrigt framhåller bl.a. att förslagets påverkan på konliknar en pensionsförsäkring. En person som vill kurrensförhållandena för berörda företag borde avsluta ett pensionssparkonto med en behållning framgå av konsekvensanalysen. under gränsbeloppet innan ålderspensionen Skälen för regeringens förslag: Enligt annars får betalas ut, dvs. vanligtvis före 55 års gällande regler får återköp och förtida avslut ålder, måste ansöka om dispens hos utan medgivande från Skatteverket också ske om Skatteverket. En person som i motsvarande pensionssparandet inte är förenat med ett situation vill initiera ett återköp av en pensions- oåterkalleligt förmånstagarförordnande och försäkring kan däremot göra det oavsett ålder uppfyller villkoret om viss period utan utan att ansöka om dispens. Reglerna för de båda nysparande. Detta gäller under förutsättning att sparformerna bör så långt som möjligt det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett harmoniseras. Den skattemässiga neutraliteten prisbasbelopp. Beloppsgränsen i dessa fall är mellan olika former för pensionssparande således densamma som den föreslagna nya främjas av att bestämmelserna utformas så lika beloppsgränsen för återköp och förtida avslut. som möjligt. Det rör sig vidare om förtida avslut De särskilda villkoren förlorar därför sin av konton med en begränsad behållning och betydelse för frågan om förtida utbetalning. Om därmed en begränsad betydelse för den enskildes en förtida utbetalning ska godtas skatterättsligt totala pension. Mot denna bakgrund saknas det utan dispens får i stället bestämmas helt och skäl att upprätthålla kravet på att spararen ska ha hållet utifrån pensionssparandets värde. Det uppnått den ålder när pensionen får börja betalas kommer då att finnas endast en möjlighet till ut för att avsluta ett individuellt pensions- återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut sparande genom en engångsutbetalning. Det av pensionssparkonto utan krav på medgivande föreslås därför att kravet om att kontot får från Skatteverket. Detta bidrar till att den avslutas tidigast vid den tidpunkt pensionen får skatterättsliga reglering som begränsar rätten att börja betalas ut ska slopas. Förslaget bidrar till förfoga över pensionssparandet kan förenklas att skillnaderna mellan de olika sparformerna ytterligare. Därför föreslås att de särskilda minskar. bestämmelser som, under vissa villkor, tillåter Regelrådets synpunkter behandlas i avsnitt återköp och förtida avslut om det tekniska 6.6.3.6. återköpsvärdet respektive kontobehållningen uppgår till högst ett prisbasbelopp, ska slopas. Lagförslag Regelrådets synpunkter behandlas i avsnitt Förslaget föranleder ändringar i 58 kap. 32 § IL, 6.6.3.6. se avsnitt 3.9. Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 58 kap. 18 och 32 §§ IL, se avsnitt 3.9.

PROP. 2015/16: 1

6.6.3.4 Delvisa återköp och förtida Promemorians förslag : Överensstämmer i utbetalningar huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås dock inte någon särskild bestämmelse om när lagen ska tillämpas första gången. Regeringens förslag: Dispensbestämmelserna Remissinstanserna: Majoriteten av de remissändras så att det framgår att Skatteverket får instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har medge återköp av en del av försäkringens värde inget att invända mot förslaget att de nya alternativt att en del av behållningen på bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari pensionssparkontot betalas ut i förtid. 2016. Regelrådet framhåller att det borde framgå om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkt för ikraftträdandet och om det finns behov av Promemorians förslag överensstämmer med speciella informationsinsatser. regeringens. Skälen för regeringens förslag: De nya Remissinstanserna: De remissinstanser som bestämmelserna om återköp och förtida avslut har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända bör träda i kraft samtidigt som avdragsrätten för mot förslaget. privat pensionssparande slopas. Regeringen Skälen för regeringens förslag: Skatteverket föreslår därför att de nya bestämmelserna träder bör kunna medge förtida utbetalning av en del av i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första behållningen på ett pensionssparkonto eller åter- gången för beskattningsår som börjar efter den köp av en del av en försäkring, om pensions- 31 december 2015. spararen är på obestånd och genom en utbetal- Det bedöms inte finnas behov av speciella ning kan få en varaktig lösning på sina informationsinsatser avseende de nya bestämekonomiska problem eller om det i övrigt finns melserna om återköp och förtida avslut. synnerliga skäl. Regeringen föreslår därför att dispensbestämmelserna om återköp och förtida uttag ändras så att det framgår att Skatteverket 6.6.3.6 Konsekvensanalys får medge delvis utbetalning i förtid och delvis återköp av pensionsförsäkring, om pensions- Offentligfinansiella effekter spararen är på obestånd och genom en utbetal- Förslaget gällande delvisa återköp och förtida ning kan få en varaktig lösning på sina utbetalningar (avsnitt 6.6.3.4) innebär i ekonomiska problem eller om det i övrigt finns praktiken inga förändringar i tillämpningen av synnerliga skäl. För att få tillgång till pensions- reglerna och har ingen offentligfinansiell effekt. medel av begränsat värde utan dispens ska det När det gäller möjligheterna till återköp och dock krävas att hela försäkringen återköps, förtida avslut (avsnitt 6.6.3.1–6.6.3.3) visar alternativt att sparkontot avslutas. Den sparare Skatteverkets uppgifter att ca 340 000 individsom vill återköpa en del av sin försäkring eller få uella pensionssparkonton (IPS-konton) hade en en del av behållningen på sitt pensionssparkonto behållning under 50 000 kronor vid utgången av utbetald ska därför, oavsett beloppets storlek, 2013. Den totala behållningen på kontona var ca alltid ansöka om dispens hos Skatteverket. 11,43 miljarder kronor. Förslagen gäller även pensionsförsäkringar. Antalet försäkringar som Lagförslag omfattas och det tekniska återköpsvärdet för Förslaget föranleder ändringar i 58 kap. 18 och dessa har dock inte kunnat beräknas. 32 §§ IL, se avsnitt 3.9. Ansökningarna om förtida avslut kan eventuellt öka under en period bland de som har mindre belopp sparade. Samtidigt är avkastnings- 6.6.3.5 Ikraftträdande- och skatten på pensionssparandet lägre än skatten på övergångsbestämmelser alternativa sparformer, vilket kan antas dämpa intresset att flytta kapitalet. För ett avslut krävs dessutom godkännande från företaget som har Regeringens förslag: De nya bestämmelserna kontot eller försäkringen, vilket ytterligare träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas minskar antalet fall där förtida avslut och första gången för beskattningsår som börjar efter återköp kan antas ske. Den sammantagna den 31 december 2015. effekten är därför svårbedömd. Under vissa

PROP. 2015/16: 1

förutsättningar skulle förslaget kunna leda till företagen förvaltar, och bedöms därför inte ha marginellt ökade intäkter uppdelat på flera år några effekter på företagens kapitalförvaltning efter införandet. Osäkerheten om beteende- eller övriga verksamhet, eller på konkurrensförförändringarna gör dock att förslaget, av hållandena mellan de berörda företagen. Några försiktighetsskäl, inte bedöms medföra ökade alternativa lösningar för att uppnå de avsedda skatteintäkter. förenklingarna bedöms inte finnas. Ett enklare förfarande med färre dispensärenden och utan Effekter för privatpersoner och företag dubbla prövningar hos Skatteverket och bolagen Förslagen bedöms påverka företag som till- blir även lättare att förutse och tillämpa för den handahåller pensionsprodukter, främst för- enskilde som behöver ta ut sitt pensionssparande säkringsbolag och fondförvaltare samt banker i förtid. och kreditinstitut. Se avsnitt 6.6.2.4 för en beskrivning av de företag som berörs. Effekter för myndigheter Förslagen ökar den enskildes möjligheter till Dispensärenden kräver manuell hantering hos återköp av pensionsförsäkringar och förtida Skatteverket. Genom förslagen bedöms antalet avslut av pensionssparkonton genom att pröv- ärenden minska, vilket minskar Skatteverkets ning av ärenden som godkänts av sparinstitutet arbetsbelastning. Minskningen av Skatteverkets inte också behöver prövas hos Skatteverket. För arbetsbörda bedöms vara marginell. företagen innebär detta att intyg till Skatteverket För de allmänna förvaltningsdomstolarna på att beviljade återköp inte strider mot bedöms förslagen inte få någon budgetpåverkan. försäkringsavtal eller försäkringstekniska riktlinjer inte behöver utfärdas i lika många fall. Förslagen i avsnitt 6.6.3.2 och 6.6.3.3 syftar till 6.6.4 Nedsättning av avkastningsskatt att förenkla befintliga regler. Dessa förslag minskar den mängd information företagen 6.6.4.1 Gällande rätt behöver ta fram för att genomföra ett avslut och ersätter dagens många olika villkor med en Avkastningsskatt tas ut på sparande i bl.a. enhetlig beloppsgräns enligt förslaget i avsnitt pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar. I 6.6.3.1. Genom detta förenklas avslutsför- de flesta fall betalas avkastningsskatten av den farandet, vilket minskar företagens administra- som har meddelat försäkringen eller tjänstetiva kostnader. pensionsavtalet. Utländska försäkringsgivare och Uppskattningar av företagens administrativa tjänstepensionsinstitut som saknar fast driftställe kostnader kan göras med databasen Malin. Dock i Sverige är emellertid inte skattskyldiga här. saknas uppgift om tidsåtgången för att utfärda Skyldigheten att betala avkastningsskatt på intyg om återköp eller förtida avslut. Däremot utländska försäkringar och tjänstepensionsavtal anges i Malin att intyg om omvandling av ligger därför på innehavaren. Skattskyldigheten pensionsavtal tar 3 minuter att utfärda och utförs för innehavare av utländska tjänstepensionsavtal av banksäljare till en kostnad av 296 kronor per framgår av 2 § första stycket 8–10 lagen timme. Om intyg om återköp och avslut antas (1999:661) om avkastningsskatt på pensionsvara ungefär lika tidskrävande som ett intyg om medel, förkortad AvpL. omvandling minskar förslagen den administra- För att inkomstbeskattningen ska vara tiva kostnaden per avslut med 14,80 kronor enhetlig för svenska och utländska försäkringar (296×3/60). Skatteverket mottog under 2011 ca medges nedsättning av avkastningsskatten med 1 000 ansökningar om förtida avslut av pension- belopp som motsvarar den utländska skatt eller ssparanden med ett värde under ett prisbas- kupongskatt som är hänförlig till försäkringen belopp, fördelade på ett okänt antal företag. Om och som försäkringsgivaren eller den skatt- 1 000 fler avslut kan göras utan Skatteverkets skyldige har betalat. Möjligheten att sätta ned medverkan minskar företagens administrativa avkastningsskatten infördes den 1 januari 1997 kostnader med 14 800 kronor. och regleras i 10 a § AvpL. Enligt denna Regelrådet har efterfrågat om förslaget bestämmelse har en person som är skyldig att påverkar konkurrensförhållandena för berörda betala avkastningsskatt för en utländsk företag. Förslagen bedöms endast beröra en försäkring enligt 2 § första stycket 6 eller 7, rätt mindre andel av det kapital som de berörda till nedsättning av avkastningsskatten med ett

PROP. 2015/16: 1

belopp som motsvarar den utländska skatt eller 6.6.4.3 Ikraftträdande- och kupongskatt som försäkringsgivaren eller den övergångsbestämmelser skattskyldige själv har betalat. Bestämmelsen infördes i syfte att undanröja internationell Regeringens förslag: De nya bestämmelserna dubbelbeskattning. Motsvarande möjlighet till nedsättning finns dock inte för den som har ett träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas tjänstepensionsavtal hos ett utländskt tjänste- första gången för beskattningsår som börjar efter pensionsinstitut, dvs. för de personer som är den 31 december 2015. skyldiga att betala avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 8–10 AvpL. Promemorians förslag : Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian 6.6.4.2 Nedsättning av avkastningskatt vid föreslås dock inte någon särskild bestämmelse avtal med ett utländskt om när lagen ska tillämpas första gången. tjänstepensionsinstitut Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget att de nya bestämmelserna ska Regeringens förslag: Möjligheten att sätta ned träda i kraft den 1 januari 2016. avkastningsskatt utvidgas till utländsk skatt och Skälen för regeringens förslag: De nya kupongskatt som hänför sig till avtal om bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari tjänstepension som ingåtts med ett utländskt 2016 och tillämpas första gången för tjänstepensionsinstitut. beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. 6.6.4.4 Konsekvensanalys Remissinstanserna : De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända Offentligfinansiella effekter mot förslaget. Förslaget innebär att det införs en möjlighet för Skälen för regeringens förslag: Tjänste- den som har ett tjänstepensionsavtal hos ett pensionsavtal med ett utländskt tjänstepensions- utländskt pensionsinstitut att sätta ned avkastinstitut kan medföra att utländsk skatt och ningsskatten med ett belopp motsvarande den kupongskatt påförs på samma sätt som för utländska skatt och kupongskatt som betalats placeringar i utländska kapital- eller pensionsför- och som kan hänföras till avtalet. säkringar. Den person som tecknat ett tjänste- Utländska försäkringsgivare och tjänstepensionsavtal med ett utländskt tjänste- pensionsinstitut är skyldiga att lämna kontrollpensionsinstitut riskerar därmed att avkast- uppgift om försäkringar och tjänstepensionsningen på pensionskapitalet beskattas dubbelt. avtal, men av kontrolluppgiften framgår inte om Möjligheten att sätta ned avkastningskatten det rör sig om försäkring eller avtal. Uppgifter med belopp motsvarande betald utländsk skatt saknas därför om förekomsten av utländska bör vara densamma, oavsett vilken av ovan tjänstepensionsavtal. Förekomsten bedöms dock nämnda sparformer som används. För att vara ytterst begränsad. För att nedsättning av beskattningen av de olika sparformerna ska bli utländsk skatt ska bli aktuell krävs dessutom att enhetlig och undanröja risken för internationell kupongskatt eller utländsk skatt har betalats. dubbelbeskattning av utländska tjänstepensions- Förslaget bedöms inte ha någon effekt på avtal föreslås därför att möjligheten att sätta ned skatteintäkterna. avkastningsskatten utvidgas till utländsk skatt och kupongskatt som hänför sig till avtal om Effekter för företag tjänstepension som ingåtts med ett utländskt Utländska försäkringsgivare och tjänstetjänstepensionsinstitut. pensionsinstitut som saknar fast driftställe i Sverige är inte skattskyldiga i Sverige och berörs Lagförslag därför inte direkt av förslaget. I stället är Förslaget föranleder ändringar i 10 a § AvpL, se innehavaren skattskyldig till avkastningsskatt. avsnitt 3.2. Att innehavaren tillåts avräkna utländsk skatt

PROP. 2015/16: 1

eller kupongskatt medför en skattemässig gåvorna lämnas till på förhand godkända likabehandling i Sverige av sparande hos gåvomottagare. Skatteverket prövar frågan om nationella och utländska pensionsinstitut. Detta godkännande som gåvomottagare efter ansökan. bidrar till att jämna ut konkurrensvillkoren Förfarandet med godkännande av gåvomottagare mellan utländska och inhemska pensionsinstitut. regleras i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Effekter för myndigheter Som gåvomottagare ska godkännas svenska Skatteverkets kostnader för att handlägga de stiftelser, svenska ideella föreningar eller svenska ärenden som tillkommer då tillämpningen av registrerade trossamfund som vid beslutet om bestämmelsen utökas bedöms som marginell och slutlig skatt året före ansökningsåret är inskränkt kommer att ingå i den anpassning som årligen skattskyldiga enligt 7 kap. 3 § inkomstskattegörs med anledning av ny eller förändrad lagen (1999:1229), förkortad IL, och kan förlagstiftning. Eventuella tillkommande kostnader väntas bli inskränkt skattskyldiga enligt detta får hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. lagrum även vid de två följande besluten om För de allmänna förvaltningsdomstolarna slutlig skatt, och som har som ändamål att främja bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller annars helt eller delvis bedriver sådan verksamhet. För associationer som är inskränkt skattskyldiga enligt någon annan 6.7 Slopad skattereduktion för gåvor bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3 § görs en hypotetisk prövning av deras 6.7.1 Ärendet och dess beredning skattskyldighet i förhållande till 7 kap. 3 §. Som gåvomottagare ska också godkännas utländska I budgetpropositionen för 2015 redovisade motsvarigheter inom Europeiska ekonomiska regeringen att den ansåg att skattereduktionen samarbetsområdet eller i en stat med vilken för gåvor och det därmed sammanhängande Sverige har ett skatteavtal med bestämmelser om förfarandet med godkännande av gåvomottagare informationsutbyte eller ett avtal om bör slopas från och med den 1 januari 2016. informationsutbyte i skatteärenden. Regeringen aviserade att den avsåg att under Ett godkännande som gåvomottagare gäller 2015 återkomma till riksdagen med ett förslag. till utgången av det tredje året efter det år som Inom Finansdepartementet har utarbetats en beslutet fattades. Om en ansökan om förlängpromemoria med förslag om slopande av ning kommer in innan godkännandet har skattereduktionen för gåvor och förfarandet upphört att gälla, får godkännandet förlängas till med godkännande av gåvomottagare. Promemo- utgången av det tredje året efter det år då rians lagförslag finns i bilaga 8, avsnitt 1 . Prome- godkännandet annars skulle ha upphört att gälla. morian har remissbehandlats. En förteckning En godkänd gåvomottagare ska lämna över remissinstanserna finns i bilaga 8, avsnitt 2 . kontrolluppgift om en sådan gåva som vid ett En sammanställning av remissyttrandena finns och samma gåvotillfälle uppgår till minst tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 200 kronor om den som lämnat gåvan är känd. I Fi2015/00810/S1). kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det gåvobelopp som tagits emot under året. För att Lagrådet en utländsk sökande ska kunna godkännas som Regeringen beslutade den 21 maj 2015 att gåvomottagare gäller att ett skriftligt åtagande inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag att lämna kontrolluppgifter om gåvor ska ha som finns i bilaga 8, avsnitt 3 . Lagrådets yttrande kommit in till Skatteverket. Åtagandet ska finns i bilaga 8, avsnitt 4 . Lagrådet har lämnat lämnas enligt fastställt formulär. förslagen utan erinran. Den som ansöker om att bli godkänd gåvomottagare ska betala en ansökningsavgift. Skatteverket får inte pröva ansökan om avgiften 6.7.2 Gällande rätt inte har betalats. En godkänd gåvomottagare ska betala en årsavgift för varje år efter det år då ett Den 1 januari 2012 infördes skattereduktion för godkännande meddelats. Avgiften ska betalas fysiska personers gåvor till ideell verksamhet. En före det år avgiften avser. Inbetalning görs till ett förutsättning för sådan skattereduktion är att

PROP. 2015/16: 1

särskilt bankgirokonto hos Skatteverket. Av 3 § 200 kronor per gåva och sammanlagt minst förordningen (2011:1295) om godkännande av 2 000 kronor per beskattningsår. Maximal gåvomottagare vid skattereduktion för gåva skattereduktion är 1 500 kronor per person och framgår att en ansökningsavgift uppgår till år, vilket betyder att maximal skattereduktion 10 000 kronor och en årsavgift till 7 000 kronor. uppnås vid ett underlag om 6 000 kronor. Ett godkännande som gåvomottagare kan under vissa förutsättningar återkallas. Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett 6.7.3 Skattereduktionen för gåvor slopas eller flera av de krav som uppställs för godkännande ska gåvomottagaren omedelbart Regeringens förslag: Skattereduktionen för gåvor underrätta Skatteverket om detta. Om denna skyldighet inte fullgörs får Skatteverket ta ut en till ideell verksamhet och förfarandet med kontrollavgift. Kontrollavgiften uppgår till ett godkännande av gåvomottagare slopas. belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som är av det slaget att de ingår i givarens underlag för skattereduktion och som har tagits Promemorians förslag överensstämmer med emot efter den tidpunkt då en underrättelse regeringens. borde ha kommit in och till dess att frågan om Remissinstanserna: En majoritet av de återkallelse har prövats av Skatteverket. remissinstanser som yttrat sig motsätter sig Kontrollavgiften är dock lägst 5 000 kronor. förslaget. Ekonomistyrningsverket , Forum – Idé - Bestämmelserna om omprövning och över- burna organisationer med social inriktning klagande av beslut enligt skatteförfarandelagen (Forum) och Landsorganisationen i Sverige (2011:1244), förkortad SFL, är tillämpliga på (LO) tillstyrker förslaget. Forum anför att Skatteverkets beslut om godkännande av skattereduktionen bryter mot ett fundament i gåvomottagare, om förlängning av godkännande, den fria organiseringen genom ökad statlig insyn om återkallelse av godkännande och om i individens politiska och religiösa åskådningar. kontrollavgift. Forum anser vidare att det går att använda Rätt till skattereduktion för gåva till godkända pengarna på ett samhällsekonomiskt klokare sätt gåvomottagare har en fysisk person som vid och föreslår en uppräkning av organisationsbeskattningsårets utgång har fyllt 18 år, är bidraget och ett separat organisationsstöd för obegränsat skattskyldig någon gång under organisationer och verksamheter som arbetar för beskattningsåret, och som har haft utgifter för förbättrade förutsättningar, för kapacitetsgåva avseende främjande av social hjälpverk- utveckling och verktyg för att underlätta för samhet eller vetenskaplig forskning till en god- ideellt engagemang, insamling och verksamhetskänd gåvomottagare eller som ska ta upp en utveckling. LO anser att skattereduktion för sådan gåva som inkomst. Sådan rätt till skatte- gåvor är ett olämpligt sätt att fördela statens reduktion har efter begäran också de som är skatteintäkter på. För det fall att skattemedel ska begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första gå till vissa hjälporganisationer är det enligt LO i stycket 1, 2 eller 3 IL, om deras överskott av stället lämpligt med ett statligt bidrag. Reumaförvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, tikerförbundet anser att de genom förslaget uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs ökade skatteintäkterna kan användas i bättre av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. syften än att gynna dem som skänker gåvor. Det Dödsbon har endast rätt till skattereduktion för finns enligt förbundet stora behov att fylla inom gåvor som lämnats före dödsfallet. exempelvis rehabiliteringsområdet för kroniskt Endast penninggåvor ger rätt till skatte- sjuka. Myndigheten för ungdoms- och civil reduktion. Skattereduktion kan ges inte bara för samhällesfrågor (MUCF) anser att det saknas en gåva som en person själv har lämnat utan även konsekvensbeskrivning för hur slopandet av för skattepliktig löneförmån av gåva samt gåva skattereduktionen kan komma att påverka civilför vilken utdelningsbeskattning ska ske (jfr RÅ samhället. Forum anser däremot att skattereduk- 2007 not 161 samt Skatterättsnämndens för- tionens effekter på civilsamhället är förhållandehandsbesked den 6 februari 2009, dnr 59-08/D). vis ringa i ekonomiska termer och har haft effek- Ytterligare förutsättningar för rätt till skatte- ten att organisationerna uppfattas som välgörenreduktion är att gåvorna uppgår till minst hetsorganisationer. MUCF anser att det är

PROP. 2015/16: 1

angeläget att ett slopande av avdragsrätten för ganska betydande arbete på att bygga upp den gåvor kombineras med någon form av kompen- administration som krävs. Om systemet nu sation i form av intäkter med låg styrningsgrad. upphävs kan detta enligt biskopsämbetet för Nämnden för statligt stöd till trossamfund anser vissa organisationer innebära att kostnaderna att promemorian inte ger en övertygande kommer att överstiga de ökade gåvointäkter som argumentation för förslaget. DHR – Förbundet systemet hinner generera. DHR, FRII, vars för ett samhälle utan rörelsehinder (DHR) anser remissyttrande Frälsningsarmén, Sveriges att det inte är motiverat att slopa skattereduk- Kristna Råd och Erikshjälpen instämmer i, tionen så länge regeringen inte presenterat Hjärt-Lungfonden, Läkare Utan Gränser, förslag på nya bidragssystem för olika slag av Pingst, Läkarmissionen, ActionAid, Erikshjälpen ideella organisationer som innehåller årliga och Akademikerförbundet SSR anser att det indexjusteringar motsvarande samhällets kost- befintliga systemet för skattereduktion för gåvor nadsökningar. Frivilligorganisationernas Insam - bör utökas i stället för att slopas. lingsråd (FRII) , vars remissyttrande Frälsnings - Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. armén , Sveriges Kristna Råd och Erikshjälpen 2 § IL får den skattskyldiges personliga levnadsinstämmer i, Hjärt-Lungfonden , Läkare Utan kostnader inte dras av. Till sådana levnads- Gränser , Neuroförbundet , Pingst – Fria försam - kostnader räknas bl.a. utgifter för gåvor. Det är lingar i samverkan (Pingst) , Plan Sverige , Rädda en grundläggande princip för det svenska Barnen , Röda Korset ¸ Svensk Insamlingskontroll , skattesystemet som det är angeläget att Stockholms Stadsmission , We Effect , Läkarmissio - upprätthålla, vilket även angavs i samband med nen , Hjärnfonden , Cancer- och Allergifonden , införandet av skattereduktionen för gåvor (prop. Barnfonden , Vi-skogen , Individuell Människo - 2011/12:1, Förslag till statens budget för 2012, hjälp , Hjärta till Hjärta och Barncancerfonden finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.16.3.4). anser att skattereduktionen för gåvor har stimu- Skattereduktion för gåvor är inte förenligt lerat till ett ökat givande och förutspår att för- med avdragsförbudet. Förbudet har vissa undanslaget kommer att leda till minskade intäkter. tag, t.ex. för utgifter för resor till och från Organisationerna anför vidare att slopandet av arbetet. Detta kan dock motiveras genom att de skattereduktionen är ett resursslöseri i för- utgifterna har ett nära samband med intjänande hållande till de investeringar i rutiner, processer av förvärvsinkomster som är skattepliktiga. och system som godkända gåvomottagare gjort. Någon sådan koppling finns inte för gåvor som Även Cancerfonden , Hand in Hand Sweden och lämnas till ideell verksamhet. Konflikten mellan Hungerprojektet anser att skattereduktionen har skattereduktionen för gåvor och avdragsförstimulerat till ett ökat givande och förutspår budet för personliga levnadskostnader har också minskade intäkter. Svenska Kyrkan anser att det framhållits i förarbetena till den aktuella skattefinns svårigheter att analysera systemet med reduktionen (prop. 2011/12:1, Förslag till staskattereduktion för gåvor och dess effekter med tens budget för 2012, finansplan och skattetanke på den korta tidsperiod som systemet varit frågor, avsnitt 6.16.3.1 och 6.16.3.4). Det kan i i bruk och att det vore en fördel om systemet sammanhanget noteras att redan den särskilde utvärderades med en längre tidsperiod som utredare som utredde frågan om skatteincitaunderlag. UNICEF Sverige (UNICEF) anför ment för gåvor avrådde från lagstiftning efteratt skattereduktionen har funnits under en som han bedömde att nackdelarna med en sådan alldeles för kort tid för att man ska kunna dra ordning övervägde fördelarna, se betänkandet slutsatser om de konsekvenser den haft. Skatteincitament för gåvor till forskning och UNICEF anser dock att skattereduktionen haft ideell verksamhet (SOU 2009:59 s. 180). positiv inverkan och att det blir förvirrande för En stark och livaktig ideell sektor har stor allmänheten med reformer som ändras efter så betydelse för samhällslivet och demokratin. Det kort tid. ActionAid anför att skattereduktionen är emellertid angeläget att skatter tas ut på ett inte har kunnat få fullt genomslag och att alla sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, positiva effekter ännu inte har kunnat märkas att finansiera den gemensamma välfärden, och men att reformen redan från starten signalerat också i övrigt är förenligt med de övergripande vikten av en livskraftig ideell sektor för samhället målen för regeringens ekonomiska politik. i stort. Katolska biskopsämbetet anför att de Skattereduktion för gåvor ökar komplexiteten i godkända gåvomottagarna har lagt ned ett skattesystemet. Det förtjänar att framhållas att

PROP. 2015/16: 1

det aktuella skatteincitamentets utformning som 6.7.4 Ikraftträdande- och en skattereduktion vid införandet uttryckligen övergångsbestämmelser ansågs innebära en markering av att reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskatt- Regeringens förslag: Ändringarna träder i kraft ningen (prop. 2011/12:1, Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor, den 1 januari 2016. En betald årsavgift för avsnitt 6.16.3.1). Regeringen anser att stöd till de godkänd gåvomottagare som avser tid efter 2015 verksamheter ideell sektor bedriver bör fördelas ska betalas tillbaka. Äldre bestämmelser gäller för tid före ikraftträdandet. utifrån en prioritering och bedömning av hur dessa bidrar till samhällsnytta, snarare än utifrån vilken förmåga de berörda organisationerna har att hitta privatpersoner som har råd att genom Promemorians förslag överensstämmer med gåvor stödja verksamheten. Offentligt stöd bör regeringens. snarare utgå från tydliga prioriteringar än via Remissinstanserna: Cancerfonden , Frivillig privatpersoners val av och förmåga till stöd via organisationernas Insamlingsråd , vars remissskattereduktion. yttrande Frälsningsarmén , Sveriges Kristna Råd Skattereduktionen för gåvor har också inne- och Erikshjälpen instämmer i, Hjärt-Lungfonden , burit att Skatteverket måste pröva frågor om Läkare Utan Gränser , Neuroförbundet , Pingst – godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn Fria församlingar i samverkan , Plan Sverige , över godkända gåvomottagare – uppgifter som Rädda Barnen , Röda Korset , We Effect , är helt verksamhetsfrämmande för myndigheten. Läkarmissionen , Hjärnfonden , Cancer- och Skattereduktionen för gåvor omfattar bara Allergifonden , Barnfonden , Vi-skogen , Individuell gåvor till vissa ändamål. Dessa begränsningar har Människohjälp , Hjärta till Hjärta och ansetts nödvändiga av kostnads-, missbruks- och Barncancerfonden vill, om regeringen väljer att gå kontrollskäl och den ovan nämnda konflikten vidare med förslaget, betona vikten av en rimlig med avdragsförbudet för personliga levnadskost- tidsperiod för organisationerna att kommunicera nader (prop. 2011/12:1, Förslag till statens till sina givare att skattereduktion för gåvor inte budget för 2012, finansplan och skattefrågor, längre är möjlig. Tiden mellan beslut i riksdagen avsnitt 6.16.3.4). I den mån skattereduktionen och ikraftträdande är för kort för detta. påverkar givandet är det således i en klart Skälen för regeringens förslag: Som framgår snedvridande riktning. En sådan styrningseffekt av avsnitt 6.7.1 aviserade regeringen redan i är inte önskvärd. budgetpropositionen för 2015, som lämnades till Mot den ovan angivna bakgrunden föreslår riksdagen den 23 oktober 2014, sin avsikt att regeringen att skattereduktionen för gåvor och skattereduktionen för gåvor och förfarandet det därmed sammanhängande förfarandet med med godkännande av gåvomottagare bör slopas godkännande av gåvomottagare slopas. från och med den 1 januari 2016. Förslaget om slopande remitterades den 13 februari 2015 och Lagförslag har därefter varit föremål för en lagrådsremiss Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 11 och som överlämnades till Lagrådet den 22 maj 2015. 16 §§ samt 67 kap. 1 och 2 §§ IL och upphävande Det finns således tid för såväl givare som godav 67 kap. 20–26 §§ samma lag, se avsnitt 3.9, kända gåvomottagare att anpassa sig till ändringar i 22 kap. 1 §, 31 kap. 1 och 33 §§ och ändringarna. Regeringen föreslår därför att änd- 38 kap. 1 § SFL, se avsnitt 3.13, och upphävande ringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016. av 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 § samma lag samt Den upphävda lagen om godkännande av upphävande av lagen om godkännande av gåvo- gåvomottagare vid skattereduktion för gåva ska mottagare vid skattereduktion för gåva, se dock fortfarande tillämpas för tid före den avsnitt 3.15. 1 januari 2016. Det betyder t.ex. att Skatteverket även efter att lagen upphävts kan besluta att ta ut en kontrollavgift för underrättelseskyldighet som inte fullgjorts. Skyldigheten för godkända gåvomottagare att lämna kontrolluppgift om gåva gäller fortfarande för beskattningsår som börjar före den 1 januari

PROP. 2015/16: 1

2016. Detsamma gäller bestämmelsen om skatt- I och med slopandet kommer även betalningar skyldigs lämnande av uppgift i inkomstdeklara- av årsavgifter och ansökningsavgifter att upptionen om underlaget för skattereduktion för höra. Intäktsförlusten från minskade ansökgåva. Bestämmelserna om åtagande från ut- ningsavgifter kan anses försumbar. Intäktsförländska subjekt om att lämna kontrolluppgifter lusten från minskade årsavgifter beräknas utifrån gäller fortfarande för tid före den 1 januari 2016. antalet godkända gåvomottagare 2014 till ca en Bestämmelserna i IL om skattereduktion för halv miljon kronor årligen. gåva gäller fortfarande för beskattningsår som Med de antaganden som redovisats ovan börjar före den 1 januari 2016. beräknas förslaget öka skatteintäkterna med Som beskrivits ovan upphör lagen om god- 0,25miljarder kronor år 2016. kännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva att gälla vid utgången av 2015 men Konsekvenser för skattskyldiga tillämpas fortfarande för tiden 2012–2015. En Förslaget innebär att skattskyldiga inte ges årsavgift för godkänd gåvomottagare ska betalas skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet före det år avgiften avser. Det skulle kunna som lämnas efter den 31 december 2015. Knappt inträffa att någon gåvomottagare redan hunnit 195 000 personer fick skattereduktion för gåvor betala årsavgift för 2016 (eller senare år) före lämnade under 2012. För 2013 var motsvarande lagens upphörande och eventuellt att en sådan siffra drygt 255 000 personer. Av de personer årsavgift betalas efter upphörandet. En betald som fick skattereduktion för gåvor lämnade årsavgift som avser tid efter 2015 ska i sådant fall under 2012 var 64 procent kvinnor. Könsuppbetalas tillbaka. delad statistik för 2013 finns ännu inte tillgänglig.

6.7.5 Konsekvensanalys Konsekvenser för godkända gåvomottagare Förslaget innebär att systemet med skattereduk- Offentligfinansiella effekter tion för gåvor till godkända gåvomottagare Slopandet av skattereduktionen för gåvor beräk- upphör vid utgången av 2015. Det finns för närnas öka skatteintäkterna med 0,25 miljarder kro- varande 76 godkända gåvomottagare. Förslaget nor 2016. År 2012, det år då skattereduktionen kan komma att minska det sammanlagda givaninfördes, lämnade enligt kontrolluppgifter drygt det från sådana personer som tidigare fått 626 000 personer gåvor. Av dessa uppnådde skattereduktion för sitt givande. I vilken knappt 195 000 personer minimibeloppet för utsträckning detta sker och hur den verksamhet skattereduktionen, vilket gav en sammanlagd som bedrivs berörs är något som bör följas upp. skattereduktion för 0,16 miljarder kronor. År Förslaget innebär även att den administrativa 2013 ökade antalet personer med kontroll- bördan för gåvomottagarna minskar eftersom de uppgifter till drygt 760 000 personer, varav drygt inte längre kommer att behöva lämna kontroll- 255 000 personer uppnådde minimibeloppet för uppgifter för skattereduktionsgrundande motskattereduktionen. Den sammanlagda skatte- tagna gåvor. De behöver inte heller betala årsreduktionen ökade till 0,22 miljarder kronor. avgifter. Den ökade sammanlagda skattereduktionen Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna mellan 2012 och 2013 bedöms bero dels på att antalet godkända gåvomottagare ökade, dels på förvaltningsdomstolarna Förslaget innebär att Skatteverket från och med att möjligheten till skattereduktion blev mer känd. Gåvobeloppen som skattereduktionen den 1 januari 2016 inte längre prövar frågor om godkännande av gåvomottagare och inte hangrundas på förväntas öka även 2014 och 2015, dock i en långsammare takt än mellan de två terar skattereduktion vid inkomstbeskattningen för beskattningsår som börjar den 1 januari 2016 första åren. De personer som gav för litet belopp per gåva alternativt för litet sammanlagt belopp eller senare. Minskningen av Skatteverkets arbetsbörda bedöms vara marginell och sker under ett år för att få skattereduktionen det första året antas ha förändrat sitt beteende till successivt fram till 2017. Förändringen innebär på sikt att kostnader för administration och det andra året. De personer som redan ger upp till maxbeloppet kan inte höja sin skattereduk- kontroll av systemet med skattereduktion för gåvor uteblir. Förslaget innebär att en måltyp tion ytterligare. hos de allmänna förvaltningsdomstolarna upp-

PROP. 2015/16: 1

hör när systemet med godkännande av gåvomot- enligt socialförsäkringsbalken omfattas inte tagare upphör. Att en skattereduktion slopas kan motsvarande utländska ersättningar. även minska antalet mål om inkomstbeskattning. Utländska socialförsäkringspensioner hänförs Påverkan på domstolarnas samlade arbetsbörda till inkomstslaget tjänst genom 10 kap. 2 § 2 IL bedöms dock vara marginell. där det anges att som tjänst behandlas rätt till livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar. Sådana periodiska inkomster 6.8 Beskattning av utländska är skattepliktiga enligt 11 kap. 1 § IL där det bl.a. socialförsäkringspensioner anges att alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt. 6.8.1 Ärendet och dess beredning Utländska socialförsäkringspensioner som betalas ut som engångsbelopp kan dock inte Skatteverket har den 10 juni 2014 inkommit till beskattas, eftersom det enligt 10 kap. 2 § 2 IL Finansdepartementet med ett förslag om ändring endast är periodiska inkomster som ska i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, i behandlas som tjänst. en promemoria benämnd Beskattning av Efterlevandepension i form av barnpension utländska socialförsäkringspensioner. I prome- ska enligt 11 kap. 40 § IL bara tas upp till morian föreslås att vissa utländska socialför- beskattning till den del pensionen för varje säkringspensioner ska omfattas av IL:s definition månad överstiger en tolftedel av 40 procent av av pension och att utländska ersättningar som prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda motsvarar svensk barnpension ska undantas från föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. beskattning i samma utsträckning som svensk Bestämmelsen hänvisar till barnpension enligt barnpension. En sammanfattning av prome- socialförsäkringsbalken och den är därför inte morian finns i bilaga 10, avsnitt 1. Promemorians tillämplig på utländska ersättningar. Utländsk lagförslag finns i bilaga 10, avsnitt 2 . Prome- periodisk barnpension beskattas därför fullt ut. morian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 10, avsnitt 3 . En sammanställning av remissyttrandena finns 6.8.3 Utländska socialförsäkringstillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr pensioner inkluderas i Fi2014/02192/S1). I detta avsnitt behandlas inkomstskattelagens definition av promemorians förslag. pension

Lagrådet Regeringen beslutade den 7 maj 2015 att inhämta Regeringens förslag: Utländska ersättningar som Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns motsvarar allmän ålderspension, efterlevandei bilaga 10, avsnitt 4. Lagrådets yttrande finns i pension och premiepension till efterlevande bilaga 10, avsnitt 5. Lagrådet lämnade förslaget enligt socialförsäkringsbalken ska omfattas av utan erinran. inkomstskattelagens definition av pension.

6.8.2 Gällande rätt Skatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. Enligt 10 kap. 2 § 1 IL ska rätt till pension Remissinstanserna: Majoriteten av de remissbehandlas som inkomst av tjänst. Pension är instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget enligt 11 kap. 1 § IL skattepliktigt. Definitionen att invända mot förslaget. Inspektionen för av pension finns i 10 kap. 5 § IL och av första socialförsäkringen (ISF) avstyrker förslaget då stycket 1 framgår att ersättningar som betalas ut dess konsekvenser inte kan anses tillräckligt som allmän ålderspension, efterlevandepension utredda på grund av bristen på uppgifter om och premiepension till efterlevande enligt utbetalningar av utländska socialförsäkringssocialförsäkringsbalken omfattas av definitionen. pensioner. ISF har också synpunkter på det Eftersom bestämmelsen hänvisar till ersättningar föreslagna begreppet ”motsvarande utländska ersättningar” i IL:s definition av pension och

PROP. 2015/16: 1

framför i huvudsak att det inte framgår hur att inkluderas i definitionen av pension. Mot begreppet förhåller sig till socialförsäkrings- denna bakgrund finns det inte skäl att ställa upp balken. Även Riksförbundet Gode män och objektivt konstaterbara faktorer för att avgöra Förvaltare (RGMF) , som tillstyrker förslaget, om en utländsk pension motsvarar en svensk lämnar synpunkter på begreppet ”motsvarande pension. En sådan ordning skulle även öka utländska ersättningar”. RGMF anser att det bör bestämmelsernas komplexitet. identifieras ett antal objektivt konstaterbara ISF anser att förslagets konsekvenser inte kan faktorer som ska vara avgörande för om en anses tillräckligt utredda på grund av bristen på utländsk pension omfattas av definitionen av uppgifter om utbetalningar av utländska socialpension. försäkringspensioner. Konsekvenser av förslaget Skälen för regeringens förslag: Utländska behandlas i avsnitt 6.8.6. socialförsäkringspensioner omfattas i dag inte av IL:s definition av pension. Det innebär bl.a. att Lagförslag utländska socialförsäkringspensioner som betalas Förslaget föranleder ett tillägg i 10 kap. 5 § första ut som engångsbelopp inte kan beskattas och att stycket 1 IL, se avsnitt 3.9. grunden för beskattning i andra fall kan framstå som oklar. Definitionen av pension bör därför, i likhet med vad Skatteverket föreslår, utvidgas så 6.8.4 Beskattning av utländsk att den omfattar socialförsäkringspensioner från barnpension andra länder som motsvarar de svenska ersättningar som avses i 10 kap. 5 § första Regeringens förslag: Utländska ersättningar som stycket 1 IL. Förslaget innebär att de utländska motsvarar barnpension enligt socialförsäkringsersättningarna likställs med motsvarande svenska balken ska bara tas upp till beskattning till den ersättningar när det gäller grunden för del pensionen för varje månad överstiger en beskattning. Det bör i sammanhanget framhållas tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, att obegränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 8 § IL vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av är skattskyldiga för alla sina inkomster, även de prisbasbeloppet. från utlandet. Om både barnpension enligt socialförsäk- ISF framför att det inte framgår hur ringsbalken och motsvarande utländsk ersättbegreppet ”motsvarande utländska ersättningar” ning betalas ut, eller om flera utländska ersätti IL:s definition av pension förhåller sig till ningar betalas ut, ska den del av det sammansocialförsäkringsbalken. Även RGMF har lagda beloppet som överstiger beloppsgränsen synpunkter på begreppet ”motsvarande tas upp. utländska ersättningar” och anser att det bör identifieras ett antal objektivt konstaterbara faktorer som ska vara avgörande för om en utländsk pension omfattas av definitionen. Skatteverkets förslag överensstämmer med Förslaget om att utvidga definitionen av pension regeringens. i IL så att den även omfattar motsvarande Remissinstanserna: Majoriteten av de utländska ersättningar har ingen koppling till remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har eller påverkan på bestämmelserna i socialförsäk- inget att invända mot förslaget. Inspektionen för ringsbalken utan behandlar frågan på vilken socialförsäkringen (ISF) avstyrker förslaget då grund utländska socialförsäkringspensioner ska dess konsekvenser inte kan anses tillräckligt beskattas. Begreppet ”motsvarande utländska utredda på grund av bristen på uppgifter om ersättningar” är vidare det begrepp som brukar utbetalningar av utländska socialförsäkringspenanvändas i skattelagstiftningen för att fånga upp sioner. olika utländska företeelser och det är inte möjligt Skälen för regeringens förslag: Som framgår att ange vilka utländska socialförsäkrings- av avsnitt 6.8.3 föreslås att vissa utländska pensioner som omfattas, bl.a. för att de kan socialförsäkringspensioner ska omfattas av IL:s förändras med tiden. Med förslaget blir definition av pension. Det gäller bl.a. ersättning regelverket i förhållande till nuvarande som motsvarar svensk efterlevandepension i bestämmelser dessutom tydligare genom att form av barnpension. Det förslaget innebär att utländska socialförsäkringspensioner kommer utländsk barnpension likställs med svensk barnpension när det gäller grunden för beskattning.

PROP. 2015/16: 1

I dag beskattas svensk barnpension endast till innebär en positiv offentligfinansiell effekt till viss del i motsats till utländsk periodisk barn- följd av att engångsutbetalningar av socialförsäkpension som beskattas fullt ut. Det finns inte ringspensioner från utlandet, som i dag inte skäl att beskatta svensk och utländsk barnpen- beskattas i Sverige, föreslås beskattas på samma sion olika. Regeringen föreslår därför, i likhet grund som motsvarande svenska ersättningar. med Skatteverket, att barnpension från utlandet Samtidigt innebär förslaget om att utländsk som motsvarar barnpension enligt socialförsäk- barnpension endast ska beskattas till viss del en ringsbalken ska undantas från beskattning i negativ offentligfinansiell effekt. samma utsträckning som svensk barnpension. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser Utländsk barnpension likställs därmed med att konsekvenserna av förslagen inte kan anses svensk barnpension även när det gäller hur stor tillräckligt utredda på grund av bristen på del som är skattepliktig. uppgifter om utbetalningar av utländska social- ISF anser att förslagets konsekvenser inte kan försäkringspensioner. Som ISF framhåller saknas anses tillräckligt utredda på grund av bristen på det fullständig statistik över antalet och storuppgifter om utbetalningar av utländska social- leken på engångsutbetalningar av utländska försäkringspensioner. Konsekvenser av förslaget socialförsäkringspensioner. En anledning till behandlas i avsnitt 6.8.6. detta är att engångsutbetalningar i dag är skattefria. Regeringen anser dock att underlaget är Lagförslag tillräckligt för att göra en bedömning av de Förslaget föranleder ett nytt andra stycke i offentligfinansiella effekterna. Antalet i dag 11 kap. 40 § IL, se avsnitt 3.9. kända engångsutbetalningar är få och beloppen är vanligen små. Regeringen gör därför bedömningen att den offentligfinansiella positiva effek- 6.8.5 Ikraftträdande- och ten av förslaget om att utländska socialförsäkövergångsbestämmelser ringspensioner ska omfattas av IL:s definition av pension är mycket liten. Avrundat till miljoner kronor bedöms den offentligfinansiella effekten Regeringens förslag: De nya bestämmelserna vara 0. träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas För utländsk barnpension finns det ett något första gången för beskattningsår som börjar efter bättre statistiskt underlag. Baserat på kontrollden 31 december 2015. uppgifter från de nordiska länderna angående barnpension, och en grov uppskattning av barnpension från de utomnordiska länderna, upp- Skatteverkets förslag överensstämmer inte skattar regeringen att den offentligfinansiella med regeringens förslag. Skatteverket föreslår att kostnaden för förslaget är mycket liten. de nya bestämmelserna ska träda i kraft den Avrundat till miljoner kronor bedöms den 1 januari 2015 och tillämpas på ersättningar som offentligfinansiella effekten vara 0. betalas ut efter den 31 december 2014. Den offentligfinansiella effekten av de båda Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i förslagen bedöms sammantaget vara 0 miljoner Uppsala och Riksförbundet Gode män och kronor. Förvaltare anser att datumet för ikraftträdande bör flyttas fram. Effekter för jämställdheten Skälen för regeringens förslag: De nya På grund av avsaknad av statistik kan det inte bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari avgöras om kvinnor och män berörs i olika 2016 och tillämpas första gången för utsträckning av förslaget om att utländska beskattningsår som börjar efter den 31 december socialförsäkringspensioner ska omfattas av IL:s 2015. definition av pension. Förslaget om att utländsk barnpension ska undantas från beskattning i samma utsträckning som svensk barnpension 6.8.6 Konsekvensanalys bör inte påverka kvinnor och män olika. Förslagen bedöms även beröra relativt få Offentligfinansiella effekter individer och typiskt sett med små belopp. Förslaget om att utländska socialförsäkringspen- Slutsatsen av detta är att förslagen inte bedöms sioner ska omfattas av IL:s definition av pension

PROP. 2015/16: 1

få några konsekvenser för jämställdheten mellan med 16 000 kronor per år. Den tidsbegränsade kvinnor och män. nedsättningen gäller t.o.m. det beskattningsår som slutar den 31 december 2016. Effekter för myndigheter Det huvudsakliga syftet med dessa regler är Förslaget om att utländska socialförsäkrings- att underlätta introduktionen av miljöanpassade pensioner ska omfattas av IL:s definition av bilar på marknaden och på så sätt skapa bättre pension innebär att bestämmelserna om förutsättningar för att miljöprestandan hos bebeskattning av utländska socialförsäkringspen- ståndet av förmånsbilar ska öka. sioner blir tydligare. För Skatteverkets del När reglerna om den tidsbegränsade nedsättbedöms detta medföra en viss minskning av den ningen infördes var avsikten att de endast skulle arbetstid och därmed även en minskning av de gälla ett fåtal år. Reglerna har därefter förlängts i kostnader som är kopplade till ärenden och olika omgångar, bl.a. för att det funnits behov av frågor avseende utländska socialförsäkringspen- att stimulera utvecklingen av teknik, drivmedel sioner. De minskade kostnaderna bedöms dock och infrastruktur. vara marginella. Förslaget om att utländsk När det gäller bilar som är utrustade med tekbarnpension endast ska beskattas till viss del nik för drift med el är tekniken alltjämt i behov bedöms inte medföra några konsekvenser för av utveckling. Tekniken är fortfarande i ett in- Skatteverket. ledande skede och de eltekniska systemen, fram- Förslagen bedöms inte påverka arbetsbördan för allt batterierna, i elbilar är i dagsläget väsenteller kostnaderna för de allmänna förvaltnings- ligt dyrare än traditionella förbränningsmotorer. domstolarna. På marknaden finns för närvarande endast ett fåtal bilar som drivs med el. Flera tillverkare har dock aviserat nya modeller av laddhybrider eller plug-in hybrider som planeras lanseras under 6.9 Nedsatt förmånsvärde för vissa kommande år. Det finns därför behov av yttermiljöanpassade bilar ligare stimulans för att den påbörjade utvecklingen ska fortsätta och därmed skäl att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet Regeringens bedömning: Den tidsbegränsade nedför sådana bilar. Teknikutvecklingen av fordonssättningen av förmånsvärdet för vissa miljöantekniken för gasbilar har i och för sig nått en passade bilar bör förlängas med tre år. Den maximognad. Emellertid är infrastrukturen såvitt avmala nedsättningen bör dock begränsas till ser distribution av fordonsgasen alltjämt out- 10 000 kronor per år. vecklad, vilket har hämmat introduktionen av Det kommande förslaget bör träda i kraft den gasbilar på marknaden. Potentialen för gasbilar 1 januari 2017. får dock bedöms vara betydligt större än den befintliga marknadsandelen och den tidsbegränsade nedsättningen bör därför förlängas även för Skälen för regeringens bedömning: Nuvar- dessa bilar. ande regler om nedsättning av förmånsvärdet för Mot bakgrund av lagstiftningens syfte, att miljöanpassade bilar består av två delar. Den för- stimulera introduktionen av mer miljövänliga bista delen består av en permanent nedsättning lar, bör en ytterligare förlängning av reglerna ske som innebär att förmånsvärdet för en bil som med tre år. Av offentligfinansiella skäl bör dock helt eller delvis är utrustad med teknik för drift den maximala nedsättningen begränsas från med elektricitet eller med mer miljöanpassade 16 000 till 10 000 kronor per år. drivmedel än bensin eller dieselolja sätts ned till Det kommande förslaget bedöms minska en nivå som motsvarar förmånsvärdet för en skatteintäkterna med 188 miljoner kronor 2017, jämförbar bensin- eller dieseldriven bil. Den 217 miljoner kronor 2018 och 235 miljoner kroandra delen består av tidsbegränsade regler som nor 2019. innebär att för bilar som är utrustade med teknik Finansdepartementet kommer att remittera för drift med elektricitet som tillförs genom ett förslag med angiven ändring. Regeringen avladdning från yttre energikälla eller med annan ser att under 2016 återkomma till riksdagen med gas än gasol görs nedsättning till ett värde som ett förslag. motsvarar 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, dock högst

PROP. 2015/16: 1

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 6.10.2 Gällande rätt 1 januari 2017. En särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster infördes i samband med 1991 års skattereform. Skatten skulle i sin ursprungliga utformning tas Skatt på arbetsinkomster – ut på alla inkomster som inte grundar rätt till socialavgifter m.m. socialförsäkringsförmåner. Skattesatsen var beräknad så att den skulle motsvara skatte- 6.10 Särskild löneskatt för äldre inslaget i socialavgifterna, dvs. svara mot den del av socialavgifterna som inte ger någon mot- 6.10.1 Ärendet och dess beredning svarande socialförsäkringsförmån. Den särskilda löneskatten är i dag 24,26 procent. Inom Finansdepartementet har promemorian För personer som vid årets ingång har fyllt Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor 65 år och som omfattas av det reformerade inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram ålderspensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller (dnr Fi2014/03347/S1). En sammanfattning av senare, gäller enligt socialavgiftslagen (2000:980) promemorians förslag finns i bilaga 5 , avsnitt 1 . att bara ålderspensionsavgiften och inte övriga Promemorian har remissbehandlats och inne- socialavgifter ska betalas på lön och andra håller bl.a. förslag om särskild löneskatt för avgiftspliktiga inkomster. Av denna anledning äldre. Promemorians lagförslag i denna del finns gällde före 2007 att särskild löneskatt skulle i bilaga 5 , avsnitt 2 . En förteckning över remiss- betalas på lön och annan ersättning för arbete till instanserna finns i bilaga 5 , avsnitt 3 . En dessa personer och på inkomst av aktiv näringsremissammanställning finns tillgänglig i Finans- verksamhet som dessa personer hade. Med händepartementet (dnr Fi2014/03347/S1). syn till att ålderspensionsavgift betalades togs Regeringen föreslog i budgetpropositionen dock särskild löneskatt ut med 16,16 procent i för 2015 att särskild löneskatt för äldre skulle stället för med 24,26 procent. För personer som införas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens är födda 1937 eller tidigare och som därmed inte budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt omfattas av det reformerade ålderspensions- 6.10.3). Riksdagen beslutade dock att avslå systemet togs särskild löneskatt ut med förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). 24,26 procent. Regeringen anser alltjämt att särskild löneskatt År 2007 slopades den särskilda löneskatten på bör införas för äldre. I detta avsnitt behandlas lön och annan ersättning samt på inkomst av därför förslaget. aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång fyllt 65 år och är födda 1938 eller Lagrådet senare (prop. 2006/07:1 Förslag till statsbudget Finansutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i för 2007, finansplan, skattefrågor och tilläggssamband med riksdagsbehandlingen av budget- budget m.m., avsnitt 5.3.1, bet. 2006/07:FiU1, propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att in- rskr. 2006/07:9). År 2008 slopades den särskilda hämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lag- löneskatten även för personer som är födda 1937 förslag rörande införande av särskild löneskatt och tidigare (prop. 2007/08:24 Vissa personför äldre som finns i bilaga 5, avsnitt 4 . Lagrådets beskattningsfrågor, bet. 2007/08:SkU12, rskr. yttrande finns i bilaga 5, avsnitt 5 . Lagrådets syn- 2007/08:62). punkter behandlas i författningskommentaren till förslaget om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 6.10.3 Särskild löneskatt införs för äldre (avsnitt 6.40). I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa förändringar gjorts i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Regeringens förslag: Särskild löneskatt införs på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt införs även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela

PROP. 2015/16: 1

året har uppburit hel allmän ålderspension enligt slaget kan vara ett minskat intresse för företag socialförsäkringsbalken. Den särskilda löne- att anställa personer över 65 år och för egenskatten bestäms till 6,15 procent. företagare att fortsätta verksamheten efter det Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. att de har fyllt 65 år. Tillväxtverket anser att förslaget riskerar att medföra negativa konsekvenser för äldre småföretagare. Konjunktur - Promemorians förslag: Överensstämmer i institutet ( KI ) och Arbetsförmedlingen anser att huvudsak med regeringens. I promemorian förslaget kommer att påverka sysselsättningen föreslogs dock att skattesatsen bestäms till bland äldre personer. De offentligfinansiella 8,5 procent. effekterna kan enligt KI därför vara över- Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- skattade. Det är enligt KI önskvärt att effekterna instanser som har yttrat sig har inget att invända på sysselsättning, medelarbetstid och inkomstmot förslaget. Näringslivets regelnämnd ( NNR ), fördelning analyseras i högre utsträckning. Almega , Riksförbundet Gode män och Förvaltare, Arbetsförmedlingen och NNR efterfrågar en Veteranpoolen AB och Näringslivets skattedele- beskrivning av konsekvenserna av förslaget för gation ( NSD ), vars remissyttrande Föreningen arbetsmarknadens funktionssätt. Ekonomistyr - Svenskt Näringsliv hänvisar till, avstyrker för - ningsverket ( ESV ) anser att förslaget, tillsamslaget. Tillväxtverket anser att förslaget ökar mans med förslaget om sänkt skatt för pensioskattesystemets likformighet och begriplighet. närer, sannolikt minskar både utbudet och efter- Pensionärernas Riksorganisation , Sveriges Pensio- frågan på äldre arbetskraft. ESV menar att den närsförbund , Svenska Kommunalpensionärernas offentligfinansiella effekten på sikt blir lägre än Förbund , Sveriges Pensionärers Riksförbund och den redovisade statiska effekten. NSD, ESV och Riksförbundet Pensionärsgemenskap framhåller Pensionsmyndigheten har invändningar mot hur att argumenten för införandet av en särskild skattesatsen har bestämts. Veteranpoolen AB löneskatt i samband med 1991 års skattereform anser att skattesatsen bör reduceras. har bäring också på pensionärskollektivet. Tillväxtverket anser att konsekvenserna Tjänstemännens centralorganisation ( TCO ) beskrivs på ett övergripande och summariskt sätt framhåller att det för den långsiktiga finansie- och att det därför inte är möjligt att ta ställning ringen av såväl pensioner som välfärdssystem är till förslagets konsekvenser. viktigt att fler arbetar mer, även längre upp i Lantbrukarnas Riksförbund ( LRF ) föreslår att åldrarna. Att återinföra en särskild löneskatt regelverket ändras i fråga om näringsidkare som utan att vidta andra åtgärder för att främja att avlidit under beskattningsåret. Den lägre skatteäldre stannar längre i arbetslivet motverkar enligt satsen som föreslås i 2 § lagen (1990:659) om TCO denna utveckling. Även Almega och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster bör Riksförbundet Gode män och Förvaltare anser enligt LRF gälla även för dem som avlidit under att förslaget minskar incitamenten för äldre att året. stanna kvar i arbetslivet. Institutet för arbets- Skälen för regeringens förslag: Den särskilda marknads- och utbildningspolitisk utvärdering löneskatten på vissa förvärvsinkomster infördes i ( IFAU ) och Arbetsgivarverket anser att förslaget, samband med 1991 års skattereform av tillsammans med förslaget om sänkt skatt för likformighetsskäl. Utgångspunkten var att all pensionärer, kan minska incitamenten för äldre ersättning för arbete och all inkomst av att arbeta. Företagarna , Svensk handel , Almega, näringsverksamhet bör beläggas med någon typ NSD, Arbetsgivarverket och Veteranpoolen AB av socialavgift eller motsvarande skatt. Regeframhåller att förslaget medför höjda kostnader ringen anser, i likhet med Pensionärernas Riks för att anställa personer över 65 år vilket, enligt organisation , Sveriges Pensionärsförbund , Svenska flera av remissinstanserna, kommer att leda till Kommunalpensionärernas Förbund , Sveriges Pen minskad efterfrågan på äldre arbetskraft. Höga sionärers Riksförbund och Riksförbundet Pensio arbetskraftskostnader tillhör enligt Företagarna närsgemenskap , att dessa skäl alltjämt äger giltigde största tillväxthindren för små företag. Före- het. Som Tillväxtverket framhåller innebär ett tagarna föreslår att slopandet av de riktade ned- införande av särskild löneskatt på inkomst av sättningarna till unga och äldre direkt växlas över arbete och på inkomst av näringsverksamhet för till ett generellt arbetsgivaravdrag. Även personer som har fyllt 65 år att skattesystemets Pensionsmyndigheten anser att en effekt av för- likformighet ökar. Det finns enligt regeringens

PROP. 2015/16: 1

mening, förutom likformighets- eller enhetlig- Flera remissinstanser, däribland KI , ESV , hetsskäl, även offentligfinansiella skäl för att NNR, Skatteverket och Tillväxtverket, har synåterinföra särskild löneskatt på löner, arvoden, punkter på förslagets effekter. Dessa synpunkter förmåner och andra ersättningar för arbete till behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 6.10.4. personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Frågorna om ändrade regler om särskild Detsamma gäller i fråga om inkomst av aktiv löneskatt för personer som har avlidit under näringsverksamhet för personer som vid årets beskattningsåret respektive ett generellt arbetsingång har fyllt 65 år samt för personer som inte givaravdrag faller utanför detta lagstiftningshar fyllt 65 år men under hela året har uppburit ärende. hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Regeringen anser därför, trots vad flera Lagförslag remissinstanser – däribland TCO, IFAU och Förslaget föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen NSD – anför om incitament och efterfrågan på om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, äldre arbetskraft, att särskild löneskatt ska in- se avsnitt 3.1. föras för äldre personer. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att särskild löneskatt införs på löner, arvoden, för- 6.10.4 Konsekvensanalys måner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Offentligfinansiella effekter Särskild löneskatt ska även införas på inkomst av Den offentligfinansiella bruttointäkten av en aktiv näringsverksamhet för personer som vid särskild löneskatt på 6,15 procent beräknas uppårets ingång har fyllt 65 år samt för personer gå till 2,10 miljarder kronor 2016 (se tabell 6.14). som inte har fyllt 65 år men under hela året har För att få förslagets effekt på det offentligfinanuppburit hel allmän ålderspension enligt social- siella sparandet (nettoeffekten) tas hänsyn till införsäkringsbalken. direkta effekter till följd av övervältring på andra När det gäller skattesatsens storlek föreslogs i skattebaser. Övervältringsprofilen förväntas vara promemorian att skattesatsen ska bestämmas till annorlunda för den del av den särskilda löne- 8,5 procent. NSD, ESV och Pensionsmyndig- skatten som läggs på lön jämfört den del som heten har invändningar mot hur skattesatsen har läggs på inkomst av näringsverksamhet. bestämts i promemorian. Enligt Veteranpoolen Särskild löneskatt på lön antas övervältras på AB bör skattesatsen reduceras. Regeringen anser liknande sätt som förändrat uttag av arbetsgivaratt skattesatsen i nuläget bör bestämmas till avgifter. Vid en generell förändring av arbets- 6,15 procent. givaravgifterna kan hela förändringen på lång För de personer som vid årets ingång har fyllt sikt antas övervältras på lönerna. En särskild 65 år och som omfattas av det reformerade löneskatt för äldre är en riktad åtgärd, vilken ålderspensionssystemet betalas på inkomster i eventuellt kan förväntas att i lägre utsträckning form av löner, arvoden, förmåner och andra övervältras till lägre löner än en generell höjning. ersättningar för arbete samt på inkomst av aktiv I beräkningarna har dock antagits samma övernäringsverksamhet i dag en ålderspensionsavgift vältringsprofil som vid en generell höjning efterpå 10,21 procent. Personer som är födda 1937 som osäkerheten kring övervältringsprofilen för eller tidigare betalar ingen ålderspensionsavgift. en riktad åtgärd är mycket stor. Det första året Detta talar för att skattesatsen bör bestämmas beräknas således övervältringen på lönerna till till en högre nivå för personer som är födda 1937 50 procent och övervältringen på vinster och eller tidigare. Av förenklingsskäl bör dock priser till 25 procent. Efter hand ökar överskattesatsen, enligt regeringens mening, bestäm- vältringen på löner relativt vinster och priser, se mas till samma nivå för personer som vid årets vidare avsnittet om effekter för företag. Överingång har fyllt 65 år, dvs. oavsett om de om- vältringsantagandena innebär att företagens fattas av det reformerade ålderspensionssystemet vinster minskar på kort sikt, vilket minskar eller inte. Samma skattesats bör även, i fråga om skattebasen för bolagskatt och därmed bolagsinkomst av aktiv näringsverksamhet, gälla för skatteintäkterna. Detta motverkar den positiva personer som är under 65 år och som under hela offentligfinansiella effekten av regeländringen. året har uppburit hel allmän ålderspension enligt Högre priser ökar underlaget för mervärdessocialförsäkringsbalken. skatt, men effekten på det finansiella sparandet

PROP. 2015/16: 1

motverkas av att offentliga utgifter är knutna till övervältras på hela löntagarkollektivets löner.

konsumentprisindex. Den sammanlagda effekten Som en följd kan efterfrågan på äldre arbetskraft

av dessa två effekter bedöms vara nära noll. minska. För personer upp till 67 år förväntas

Särskild löneskatt på aktiv näringsverksamhet dock arbetsgivarens vilja att behålla äldre

bedöms ha samma indirekta effekter som en anställda spela en relativt liten roll eftersom

höjd egenavgift. Den särskilda löneskatten leder anställningstryggheten för denna grupp generellt

därmed till en minskning av inkomsten av sett är mycket hög, till följd av att de i regel varit

näringsverksamhet, vilket motverkar intäkterna länge på sin arbetsplats och har rätt att kvarstå i

från avgiftshöjningen. sin anställning (omfattas av lagen om anställ-

Den offentligfinansiella nettointäkten beräk - ningsskydd). Det är vidare förhållandevis få per-

nas till 1,77 miljarder kronor för 2016 (se tabell soner över 67 år som arbetar och dessa arbetar i

6.14). Den varaktiga intäkten beräknas till hög utsträckning endast deltid.

1,72 miljarder kronor. Sammantaget bedöms de äldres sysselsättning

och antalet arbetade timmar förändras endast i

Tabell 6.14 Offentligfinansiell effekt av en särskild

liten utsträckning.

löneskatt på 6,15 procent för personer som vid årets ingång

Förslagets effekter bör ställas mot de positiva

har fyllt 65 år

Miljarder kronor effekter på sysselsättning och antalet arbetade

timmar som kan uppkomma när skatte- Brutto- Periodiserad nettoeffekt Varaktig effekt effekt intäkterna används till andra reformer. Ovan

2016 2016 2017 2018 2019 analys är endast en partiell analys, dvs. ingen

2,10 1,77 1,71 1,68 1,67 1,72 hänsyn tas till eventuella effekter av förändringar

på t.ex. utgiftssidan. En samlad bedömning av Källa: Egna beräkningar. effekterna av regeringens politik på BNP, syssel-

sättning och arbetslöshet finns i avsnitt 4.6. KI bedömer att de offentligfinansiella effekterna

som redovisades i promemorian kan vara över- Effekter för företag skattade. ESV har inget att erinra mot de statiska En förändring av särskild löneskatt tenderar att beräkningar som redovisades i promemorian övervältras på lönekostnader, vinster och priser. men anser att den långsiktiga effekten på de Som beskrevs tidigare kan man vid en generell offentliga finanserna är lägre. förändring förvänta sig att hela förändringen på De offentligfinansiella effekterna som redolång sikt övervältras medan en riktad åtgärd, så visades i promemorian och de som redovisas som förslaget, eventuellt kan förväntas att i lägre ovan är statiska dvs. hänsyn tas inte till utsträckning övervältras till lägre löner. Eftersom eventuella beteendeförändringar så som förosäkerheten kring övervältringsprofilen för en ändrat arbetsutbud. Anledningen är att det råder riktad åtgärd är mycket stor antas att profilen är stor osäkerhet kring den typen av effekter och den samma som vid en generell höjning. att eventuella effekter i regel inte slår igenom i På kort sikt antas en del av den införda betydande grad på ett års sikt. Detta är i enlighet särskilda löneskatten på lön övervältras på med de beräkningskonventioner som ligger till lönerna. Den del av höjningen som inte grund för beräkningarna av offentligfinansiella övervältras på löner leder till lägre vinster för effekter på budgetens inkomstsida. företagen vilket ger ett lägre uttag av bolagsskatt.

På längre sikt antas, av skäl som beskrivs ovan, Effekt på antalet arbetade timmar och hela den särskilda löneskatten övervältras på sysselsättning lönekostnaderna i form av lägre löner för hela KI, NNR, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen löntagarkollektivet (inte enbart de som påverkas efterfrågar en utförligare redovisning av hur av förändringen). förslaget påverkar arbetsmarknadens funktions- På kort sikt kommer vissa företags lönesätt, sysselsättningen, medelarbetstid och kostnader att öka. Om och hur mycket den inkomstfördelning. Flera remissinstanser, kortsiktiga lönekostnaden ökar för ett företag däribland KI, ESV och NSD, anser att förslaget beror på ålderssammansättningen bland föresannolikt kommer att påverka sysselsättningen tagets anställda. Företag utan anställda över 65 år bland äldre personer negativt. påverkas inte av förslaget. Förslaget bedöms öka arbetskostnaden för

äldre till följd av att skattehöjningen förväntas

PROP. 2015/16: 1

I tabell 6.15 anges ökningen i lönekostnaden Förslaget bedöms inte påverka den till följd av förslaget för en person som tjänar administrativa bördan vid redovisningen för 30 000 kronor i månaden. Ökningen är för enskilda näringsidkare och handelsbolagspersoner över 65 år 1 845 kronor, oavsett delägare. födelseår. För personer som är 65 år eller yngre Antalet berörda egenföretagare (enskilda är lönekostnaden oförändrad. näringsidkare och handelsbolagsdelägare som är över 65 år, eller har hel allmän ålderspension, och Tabell 6.15 Lönekostnad för anställda under respektive över har inkomst av aktiv näringsverksamhet)

65 år vid en månadslön på 30 000 kronor vid nuvarande

beräknas 2016 uppgå till knappt 70 000. Det är

och föreslagna regler

Kronor per månad inte möjligt att beräkna hur många företag som totalt sett berörs. Detta eftersom det saknas Person som är Person som är Person född 65 år eller över 65 år 1937 eller officiell statistik över antalet anställda i olika yngre men men född tidigare äldre än 25 år 1938 eller åldrar i företagen. senare Lönekostnad vid 39 426 33 063 30 000 Effekter för jämställdheten Förslaget påverkar i högre grad män än kvinnor nuvarande regler Lönekostnad vid 39 426 34 908 31 845 eftersom fler män över 65 år arbetar samt har föreslagna regler inkomst av aktiv näringsverksamhet. Av dem Ökning vid given 0 1 845 1 845 som till följd av förslaget får betala särskild månadslön löneskatt på aktiv näringsinkomst, eller deras arbetsgivare får betala särskild löneskatt på deras Källa: Egna beräkningar. lön, är 59 procent män. Män tjänar vidare i Tillväxtverket anser att förslaget riskerar att genomsnitt mer varför det belopp de eller deras medföra negativa konsekvenser för äldre små- arbetsgivare betalar i genomsnitt är högre. företagare. Förslaget medför ökade lönekostnader för egenföretagare som är äldre än 65 Effekter för myndigheter år men de äldre egenföretagarna har även efter Skatteverket behöver göra vissa systemanpassförslaget, vid samma lön, lägre lönekostnad än ningar samt ändra blanketter och informationspersoner som är 65 år eller yngre (se tabell 6.15). material. Skatteverket uppskattar att förslaget, När det gäller den administrativa bördan för tillsammans med förslaget att tidigarelägga små och medelstora företag medför förslaget ett slopandet av nedsättningen av socialavgifterna ökat uppgiftslämnande för arbetsgivare som har för unga, kommer att innebära ökade kostnader arbetstagare som vid ingången av året har fyllt om ca 500 000–700 000 kronor. Kostnaderna ska 65 år och därmed en ökad administrativ börda hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. för dessa företag. Företagen ska redovisa en För de allmänna förvaltningsdomstolarna uppgift mer i arbetsgivardeklarationen. För att bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. mäta förändringar i företagens administrativa kostnader används den s.k. standardkostnadsmetoden. Baserat på denna mätmetod har 6.11 Nedsättningen av social- Tillväxtverket byggt upp databasen MALIN. avgifterna för unga Avsikten med denna databas är, förutom att tjäna som jämförelsegrund, att den ska kunna 6.11.1 Ärendet och dess beredning användas för att hjälpa till att uppskatta den minskade eller ökade administrativa kostnaden Inom Finansdepartementet har promemorian av olika regelförslag. Enligt MALIN kostar en Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor ekonomihandläggare i genomsnitt 266 kronor i inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram timmen, vilket ger en kostnad på ca 4,50 kronor (dnr Fi2014/03347/S1). En sammanfattning av per minut. Vidare anges i databasen att det tar ca promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1 . 1 till 2 minuter att fylla i enskilda uppgifter om Promemorian har remissbehandlats och innearbetsgivaravgifter. Kostnadsökningen för det håller bl.a. förslag om slopad nedsättning av ökade uppgiftslämnandet vid införandet av socialavgifterna för unga. Promemorians särskild löneskatt uppskattas därför avrundat till lagförslag i denna del finns i bilaga 5 , avsnitt 2 . 5–9 kronor per företag och månad. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5 , avsnitt 3 . En remissammanställning

PROP. 2015/16: 1

finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr ningen av socialavgifterna för unga reducerad, Fi2014/03347/S1). för att därefter helt upphöra den 1 juli 2016 Regeringen föreslog i budgetpropositionen (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr för 2015 att nedsättningen av socialavgifterna för 2014/15:255). unga skulle slopas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.9.3). Riksdagen beslutade dock att avslå 6.11.3 Slopandet tidigareläggs förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr 2014/15:29). I vårändringsbudgeten för 2015 föreslog rege- Regeringens förslag: Slopandet av nedsättningen ringen åter att nedsättningen av socialavgifterna av socialavgifterna för unga tidigareläggs till den för unga skulle slopas. Vidare föreslogs att ned- 1 juni 2016. sättningen under perioden 1 augusti 2015– 30 juni 2016 övergångsvis skulle vara reducerad (prop. 2014/15:99, avsnitt 5.2). Riksdagen Promemorians förslag: Överensstämmer inte beslutade i enlighet med förslaget (bet. med regeringens. I promemorian föreslogs att 2014/15:FiU21, rskr 2014/15:255). Regeringen nedsättningen av socialavgifterna för unga överföreslår i detta avsnitt vissa förändringar i övergångsbestämmelserna till det av riksdagen gångsvis skulle vara halverad under 2015 för att antagna förslaget. därefter helt upphöra. Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- Lagrådet instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har Finansutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i inget att invända mot förslaget i promemorian. samband med riksdagsbehandlingen av budget- Svensk Handel anser att ett ikraftträdande den propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att in- 1 januari 2015 ger företagen mycket liten hämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lagför- möjlighet att anpassa sin verksamhet, budgeslag rörande slopad nedsättning av socialavgif- tering och bemanning med anledning av förslaterna för unga som finns i bilaga 5, avsnitt 4 . get och föreslår en längre ikraftträdandeperiod. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5, avsnitt 5 . Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. I (LSU) är positiva till att höjningen av socialförhållande till lagrådsremissens lagförslag före- avgifterna delas upp över två år. slås vissa förändringar i övergångs- Skälen för regeringens förslag: Under bestämmelserna. perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 är nedsättningen av socialavgifterna för unga reducerad, för att därefter helt upphöra den 1 juli 6.11.2 Gällande rätt 2016. Av offentligfinansiella skäl och för att Den 1 juli 2007 sänktes socialavgifterna, inklu- förenkla socialavgiftsuttaget vid sommararbete, sive den allmänna löneavgiften, för personer som föreslås ett tidigareläggande av slopandet med en vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år (prop. månad. Den reducerade nedsättningen ska 2006/07:84, bet. 2006/07:SfU10, rskr. således upphöra den 1 juni 2016. 2006/07:157). Nedsättningen innebar att arbetsgivar- och egenavgifterna, med undantag för Lagförslag ålderspensionsavgiften, halverades. Den 1 januari Förslaget föranleder ändringar i punkt 2 och 3 i 2009 utvidgades nedsättningen till att omfatta övergångsbestämmelserna till lagen (2015:474) alla som vid årets ingång inte fyllt 26 år samtidigt om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) och i som den förstärktes (prop. 2008/09:7, bet. punkt 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till 2008/09:SfU5, rskr. 2008/09:95). Den 1 maj lagen (2015:472) om ändring i lagen (1994:1920) 2015 förändrades nedsättningen genom att om allmän löneavgift, se avsnitt 3.10 och 3.7. avgifterna sänktes för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år samtidigt som nedsättningen slopades för personer som vid årets ingång fyllt 25 år (prop. 2014/15:50, bet. 2014/15:SfU10, rskr. 2014/15:147). Under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 är nedsätt-

PROP. 2015/16: 1

6.11.4 Konsekvensanalys Effekter på antalet arbetade timmar och

sysselsättningen

Offentligfinansiella effekter Förslaget om tidigareläggning av slopandet av de

Att tidigarelägga det fulla slopandet av nedsatta socialavgifterna för unga förväntas inte

nedsättningen av socialavgifterna för unga med påverka antalet arbetade timmar eller syssel-

en månad beräknas ha en offentligfinansiell sättningen på lång sikt.

nettointäkt på 0,39 miljarder kronor 2016.

Effekten av åtgärden är temporär och upp- Effekter för företag

kommer endast under 2016. Nettoeffekten tar Arbetsgivaravgifterna för företag med unga

hänsyn till vissa s.k. indirekta effekter. anställda kommer att öka under 2016 till följd av

De indirekta effekterna för arbetsgivar- förslaget. I tabell 6.16 redovisas de ökade

respektive egenavgifterna är olika. Vid en arbetsgivaravgifterna 2016 för en helårsanställd

generell förändring av arbetsgivaravgifterna kan ungdom. Arbetsgivaravgifterna för år efter 2016

hela förändringen på lång sikt antas övervältras påverkas inte av förslaget.

på lönerna. De nedsatta socialavgifterna för unga

Tabell 6.16 Arbetsgivaravgifter 2016 för en helårsanställd

är en riktad åtgärd, vilken eventuellt kan

ungdom (25 år eller yngre) vid slopande 1 juni respektive

förväntas att i lägre utsträckning övervältras till 1 juli 2016

löner. I beräkningarna har dock antagits samma Kronor år 2016

övervältringsprofil som vid en generell höjning Årsinkomst Månadslön, Arbetsgivar- Arbetsgivar- Ökning av

eftersom osäkerheten kring övervältringsprofilen kronor per avgifter vid avgifter vid arbetsgivarmånad slopande slopande avgifter för en riktad åtgärd är mycket stor. Vid 1 juli 2016 1 juni 2016

beräkning av de indirekta effekterna av en 180 000 15 000 51 192 52 086 894

höjning av arbetsgivaravgifterna antas således att 240 000 20 000 68 256 69 448 1 192 övervältringen på lönerna det första året är 300 000 25 000 85 320 86 810 1 490 50 procent och att övervältringen på vinster och 360 000 30 000 102 384 104 172 1 788 priser är 25 procent. På lång sikt antas hela Källa: Egna beräkningar. kostnadsökningen ha övervältrats på lönerna.

Övervältringsantagandena innebär att företagens Tidigareläggandet av slopandet innebär en vinster minskar på kort sikt, vilket minskar förenkling av socialavgiftsuttaget vid sommarbolagsskattebasen och därmed bolagsskattearbete. Detta då lika stora arbetsgivaravgifter ska intäkterna. Detta motverkar den positiva betalas hela sommaren för de sommararbetande offentligfinansiella effekten av regeländringen. unga. Dessutom blir uttaget lika stort för unga Högre priser ökar underlaget för mervärdessom äldre sommararbetande. skatt, men effekten på de offentliga finanserna Förslaget förväntas förbättra konkurrensförmotverkas av att offentliga utgifter är knutna till hållandena under 2016 eftersom det innebär att konsumentprisindex. Den sammanlagda effekten likformigheten i skattesystemet ökar tidigare av dessa två effekter bedöms vara nära noll. (slopad nedsättning ökar likformigheten). Det Höjda egenavgifter leder till en minskning av finns inga starka skäl att anta att åldersinkomsten av näringsverksamhet, vilket strukturen bland unga anställda skulle variera motverkar intäkterna från avgiftshöjningen. kraftigt mellan företag i samma bransch, men Effekten från egenavgifter antas dock vara noll däremot mellan branscher. eftersom unga egenföretagare vid slopandet får Det har inte bedömts som möjligt att beräkna rätt till det allmänna avdraget för egenavgifter, hur många företag som kommer att påverkas av som sänker avgiftsbetalningarna. förslaget, till följd av att officiell statistik saknas. Effekterna på kommunernas och landstingens

ekonomi i detta sammanhang har vägts in i den Effekter på jämställdhet och inkomstfördelning sammantagna bedömningen av behovet av Ungdomars sysselsättningsgrad är relativt jämn förändringar av det generella statsbidraget till mellan könen. Att tidigarelägga slopandet av kommuner och landsting som görs i denna nedsättningen av socialavgifterna för unga proposition. bedöms inte få några konsekvenser för

jämställdheten på arbetsmarknaden för ung-

domar. Förslaget bedöms inte heller ha några

direkta effekter på inkomstfördelningen.

PROP. 2015/16: 1

Effekter för myndigheter Tabell 6.17 Arbetsgivaravgifter 2015 och 2016 enligt

regeringens förslag

Skatteverket behöver göra vissa systemanpass- Procent ningar samt ändra blanketter och informationsmaterial. Skatteverket uppskattar att förslaget, 2015 2016 tillsammans med förslaget om särskild löneskatt Sjukförsäkringsavgift 4,35 4,85 för äldre, kommer att innebära ökade kostnader Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 om ca 500 000–700 000 kronor. Kostnaderna ska Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. Arbetsmarknadsavgift 2,64 2,64 Arbetsskadeavgift 0,30 0,30 S:a socialavgifter 21,27 21,77 Allmän löneavgift 10,15 9,65

6.12 Förändrade nivåer för

S:a socialavgifter och allmän 31,42 31,42

socialavgifter

löneavgift

Källa: Egna beräkningar. Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften i Tabell 6.18 Egenavgifter 2015 och 2016 enligt regeringens arbetsgivaravgifterna höjs till 4,85 procent och i förslag egenavgifterna till 4,94 procent. Detta föranleder Procent en sänkning av den allmänna löneavgiften till 2015 2016 9,65 procent. Sjukförsäkringsavgift 4,44 4,94 Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Skälen för regeringens förslag: Socialav- Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 gifterna tas ut för finansiering av de sociala Arbetsmarknadsavgift 0,10 0,10 trygghetssystemen och betalas antingen som Arbetsskadeavgift 0,30 0,30 arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. S:a socialavgifter 18,82 19,32 Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare, Allmän löneavgift 10,15 9,65 medan egenavgifter betalas av främst enskilda

S:a socialavgifter och allmän 28,97 28,97

näringsidkare.

löneavgift

Sjukförsäkringsavgiften är en av de sex Källa: Egna beräkningar. avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Sjukförsäkringsavgiften bör tas ut med en Lagrådet avgiftssats som innebär att de beräknade Förslagen om förändrade nivåer för intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade socialavgifter är författningstekniskt och även i utgifterna. De ökade kostnaderna för sjuk- övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets penning innebär att de utgifter som sjukför- hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har säkringsavgiften ska finansiera ökar. Mot denna därför inte inhämtat Lagrådets yttrande. bakgrund föreslår regeringen att sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna höjs med Lagförslag 0,50 procentenheter till 4,85 procent och i egen- Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 26 § och avgifterna med 0,50 procentenheter till 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) och 3 § 4,94 procent av avgiftsunderlaget. lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, se Eftersom justeringen av sjukförsäkrings- avsnitt 3.10 och 3.7. avgiften ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänks den allmänna löneavgiften till 9,65 procent. Lagförslagen har beretts under hand med Skatteverket. I tabell 6.17 och tabell 6.18 redovisas arbetsgivaravgifter och egenavgifter före och efter dessa förändringar.

PROP. 2015/16: 1

Skatt på kapitalägande – kapital- som innehavaren har ett stort inflytande över och egendomsskatter och kvalificerade andelar. Kontofrämmande tillgångar får bara förvaras på ett investerings- 6.13 Höjd beskattning av sparande på sparkonto i vissa situationer och då bara under investeringssparkonto och i en begränsad tid. kapitalförsäkring Avkastningen av sparande på investeringssparkonto är föremål för schablonbeskattning. 6.13.1 Ärendet och dess beredning Det innebär att kontoinnehavaren inte ska redovisa kapitalvinster och annan avkastning på fi- Inom Finansdepartementet har promemorian nansiella instrument och kontanta medel som Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budget- förvaras på ett investeringssparkonto. På motpropositionen för 2016 tagits fram (dnr svarande sätt får kapitalförluster och utgifter på Fi2015/01734/S1). En sammanfattning av sådana tillgångar inte dras av. I stället ska kontopromemorians förslag finns i bilaga 7 , avsnitt 1 . innehavaren i inkomstslaget kapital ta upp en Promemorian har remissbehandlats och schablonmässigt beräknad intäkt. Denna intäkt innehåller bl.a. förslag om höjd beskattning av baseras i huvudsak på marknadsvärdet på de sparande på investeringssparkonto och i tillgångar som förvaras på investeringssparkapitalförsäkring. Promemorians lagförslag i kontot under det aktuella beskattningsåret och denna del finns i bilaga 7 , avsnitt 2 . En kontoinnehavarens egna inbetalningar till kontot förteckning över remissinstanserna finns i bilaga (kapitalunderlag). Schablonintäkten beräknas 7 , avsnitt 3 . En remissammanställning finns genom att kapitalunderlaget multipliceras med tillgänglig i Finansdepartementet (dnr statslåneräntan vid utgången av november Fi2015/01734/S1). närmast före det aktuella kalenderåret, se 42 kap. I detta avsnitt behandlas denna del av prome- 36 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad morians förslag. IL. Den beräknade schablonintäkten tas upp som en inkomst i inkomstslaget kapital och be- Lagrådet skattas med 30 procent (inkomstskatt). Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att in- Från och med den 1 januari 2012 beräknas hämta Lagrådets yttrande över bl.a. de lagförslag schablonavkastningen för sparande i kapitalförom höjd beskattning av sparande på invester- säkring och avtal om tjänstepension som är jämingssparkonto och i kapitalförsäkring som finns i förbart med kapitalförsäkring på motsvarande bilaga 7 , avsnitt 4 . Lagrådets yttrande finns i sätt. Skatteunderlaget beräknas sålunda genom bilaga 7 , avsnitt 5 . Lagrådet har lämnat förslaget att ett kapitalunderlag multipliceras med statsutan erinran. låneräntan vid utgången av november kalenderåret närmast före beskattningsåret, se 3 d § andra och tredje stycket lagen (1990:661) om avkast- 6.13.2 Gällande rätt ningsskatt på pensionsmedel, förkortad AvpL. Avkastningen beskattas med 30 procent (avkast- Den 1 januari 2012 infördes ett schablonbe- ningsskatt). skattat sparande för vissa direktägda finansiella Beskattningen av sparande på investeringsinstrument, benämnt investeringssparkonto. Ut- sparkonto och i kapitalförsäkring vilar på förgångspunkten är att bara investeringstillgångar utsättningen att det ska råda skattemässig neuoch kontanta medel får förvaras på ett investe- tralitet i valet mellan sparformerna. ringssparkonto. Med investeringstillgångar avses finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvar- 6.13.3 Beskattningen av sparande på ande marknad utanför Europeiska ekonomiska investeringssparkonto och i samarbetsområdet, finansiella instrument som kapitalförsäkring höjs handlas på en handelsplattform samt andelar i en värdepappersfond eller en specialfond. Finansiella instrument som inte är investeringstillgångar Regeringens förslag: Schablonintäkten för inär kontofrämmande tillgångar. Det gäller t.ex. vesteringssparkonto respektive skatteunderlaget finansiella instrument som har getts ut av företag för kapitalförsäkring ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåne-

PROP. 2015/16: 1

räntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablon- en analys av effekterna på sparandets sammanintäkten respektive skatteunderlaget ska dock sättning, konsekvenserna av ett minskat långberäknas till lägst 1,25 procent av kapital- siktigt sparande och effekterna av ett minskat underlaget. försäkringsskydd p.g.a. minskad efterfrågan på De nya bestämmelserna träder i kraft den sparande i kapitalförsäkring. 1 januari 2016 och tillämpas första gången för Skälen för regeringens förslag: Nivån på bebeskattningsår som börjar efter den 31 december skattningen av sparande på investeringsspar- 2015. konto bestäms av produkten av skattesatsen och den schablonmässigt beräknade avkastningen. Beskattningen bygger i dag på en schablonav- Promemorians förslag överensstämmer med kastning som motsvarar statslåneräntan. Statsregeringens. låneräntan, dvs. den genomsnittliga räntan för Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- alla utestående statspapper med minst fem års instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har återstående löptid, avspeglar avkastningen på en inget att invända mot förslaget. Aktiespararna , (i det närmaste) riskfri investering. Riskfyllda Fondbolagens förening , Svensk Försäkring , Sven- tillgångar som förvaras på investeringssparkonto, ska Bankföreningen , Svenska Fondhandlarefören- t.ex. aktier, har dock en riskjusterad överavingen , Svenska riskkapitalföreningen och Närings- kastning jämfört med statslåneräntan. Det innelivets skattedelegation (NSD) , vars yttrande För- bär att sparande på investeringssparkonto i såeningen Svenskt Näringsliv ansluter sig till, av- dana tillgångar är skattemässigt gynnat i förstyrker förslaget. De anser bl.a. att beskattningen hållande till konventionell kapitalbeskattning. av sparande på investeringssparkonto och i kapi- Vid införandet av investeringssparkontot betalförsäkring bör vara förutsebar för spararna dömdes den effektiva beskattningen av ett inoch att förslaget leder till att sparande i tillgångar vesteringssparkonto med tillgångar i främst med låg avkastning kan komma att bli skatte- aktier och fondandelar samt till viss del likvida mässigt missgynnat jämfört med konventionell medel uppgå till cirka 19 procent. Det motsvarar kapitalbeskattning. Svensk Försäkring framhåller en skattesänkning med 9–10 procentenheter att höjd skatt på sparande påverkar det lång- jämfört med konventionell kapitalbeskattning siktiga sparandet negativt. Svenska Bankfören- (se avsnitt 6.13.4). ingen och Svenska Fondhandlareföreningen Regeringen anser mot denna bakgrund, i motanser att förslaget motverkar intresset för de sats till Aktiespararna , Fondbolagens förening , aktuella sparformerna och att spararna i stället Föreningen Svenskt Näringsliv , NSD , Svensk kommer att söka sig till konventionellt beskat- Försäkring , Svenska Bankföreningen , Svenska tade placeringsformer. Fondhandlareföreningen och Svenska riskkapital- Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att föreningen , att det finns skäl att höja den schaförslaget att höja räntefaktorn med 0,75 pro- blonmässigt beräknade avkastningen så att den centenheter är ett steg i rätt riktning, men för överstiger statslåneräntan. Samma bedömning litet. Räntefaktorn bör enligt LO i stället höjas gör också majoriteten av remissinstanserna. En med 2,75 procentenheter så att nivån på beskatt- höjd beskattning av sparande på investeringsningen av sparande i de aktuella sparformerna sparkonto ökar även den skattemässiga neutralimotsvarar konventionell kapitalbeskattning. teten mellan olika sparformer. Aktiespararna och Fondbolagens förening har LO anser att räntefaktorn bör höjas med förståelse för att ett golv för räntefaktorn införs. 2,75 procentenheter så att nivån på beskatt- De anser dock, i likhet med Tillväxtverket , att ningen av sparande på investeringssparkonto även ett tak för schablonavkastningen (vid hög motsvarar konventionell kapitalbeskattning. Det statslåneränta) bör övervägas. Aktiespararna finns flera fördelar med schablonbeskattat föreslår också att det införs en möjlighet att flyt- sparande. Schablonbeskattningen innebär en ta tillgångar från ett investeringssparkonto eller förenkling för privatpersoner som sparar i aktier en kapitalförsäkring under en övergångsperiod. och andra finansiella instrument och medför Regelrådet anser att konsekvensanalysen i vissa även att skattebortfallet på grund av felaktigt avseenden är bristfällig och att bl.a. effekter för redovisade kapitalvinster och kapitalförluster investeringsföretag och försäkringsföretag bör minskar. Det är således motiverat att sparande på belysas. Svensk Försäkring anser att det saknas investeringssparkonto även fortsättningsvis är

PROP. 2015/16: 1

skattemässigt gynnat i förhållande till De nya bestämmelserna bör träda i kraft den konventionell kapitalbeskattning. Regeringen 1 januari 2016 och tillämpas första gången för anser mot denna bakgrund att en lämplig nivå beskattningsår som börjar efter den 31 december för schablonavkastningen är statslåneräntan 2015. ökad med 0,75 procentenheter. En sådan nivå Regelrådet och Svensk Försäkring har synberäknas innebära en höjning av den effektiva punkter på beskrivningen av förslagets effekter. skattesatsen av sparande på investeringsspar- Dessa behandlas i avsnitt 6.13.4. konto med ca 3 procentenheter till ca 22 procent. Eftersom sparandet fortsatt kommer att Lagförslag vara skattemässigt gynnat delar regeringen inte Förslaget föranleder ändringar i 3 d § AvpL och Svenska Bankföreningen och Svenska Fond- 42 kap. 36 § IL, se avsnitt 3.2 och 3.9. handlareföreningens bedömning att spararna i stället kommer att söka sig till konventionellt beskattade placeringsformer. 6.13.4 Konsekvensanalys För att upprätthålla skattemässig neutralitet mellan sparande på investeringssparkonto och i Offentligfinansiella effekter kapitalförsäkring bör samma räntefaktor använ- Den föreslagna höjningen av räntefaktorn med das för beräkningen av schablonavkastningen för 0,75 procentenheter beräknas öka skatteintäktsparande på investeringssparkonto och i kapi- erna med sammanlagt 2 miljarder kronor per år talförsäkring. under 2016–2019 samt varaktigt (i 2016 års Mot denna bakgrund föreslås att schablon- priser och volymer). Halva intäktsökningen intäkten för investeringssparkonto respektive beror på sparande i investeringssparkonto och skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska beräk- den andra hälften beror på sparande i kapitalnas genom att kapitalunderlaget multipliceras försäkring. med statslåneräntan ökad med 0,75 procenten- Det föreslagna golvet för schablonintäkten heter. respektive skatteunderlaget beräknas inte ha Statslåneräntan var 2,09 procent den 30 no- någon offentligfinansiell effekt, eftersom statsvember 2013 och 0,9 procent den 30 november låneräntan normalt överstiger den nivå där golvet 2014. Om statslåneräntan vid utgången av no- får effekt. Den offentligfinansiella effekten av vember året före beskattningsåret är noll eller golvet beräknas därför till noll 2016–2019 samt negativ kommer avkastningen av sparande på varaktigt. investeringssparkonto och i kapitalförsäkring inte att beskattas. Det var inte avsikten när be- Effekter för företag och privatpersoner stämmelserna infördes. Det bör därför införas Ett investeringssparkonto med tillgångar i främst ett golv för schablonavkastningen. Schablonin- aktier och fondandelar bedömdes då sparformen täkten respektive skatteunderlaget bör lämpligen infördes ge en riskjusterad överavkastning på vara lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Vid lång sikt på 2,7 procentenheter över en statslånedet föreslagna tillägget på statslåneräntan kom- ränta på 4,9 procent. Den effektiva beskattningmer det föreslagna golvet att få betydelse om en av sparande på investeringssparkonto och i statslåneräntan understiger 0,5 procent. Till skill- kapitalförsäkring (med underliggande tillgångar nad från Tillväxtverket , Aktiespararna och Fond- som motsvarar de som förvaras på ett investerbolagens förening anser regeringen att det saknas ingssparkonto) beräknades utifrån detta till ca skäl att även införa ett tak för schablonavkast- 19 procent. Det föreslagna tillägget på statsningen eftersom tillgångar i de aktuella spar- låneräntan beräknas innebära en höjning av den formerna kan säljas utan skattekonsekvenser. Av effektiva skattesatsen på sparande på investersamma skäl finns det inte heller anledning att in- ingssparkonto med ca 3 procentenheter till ca föra särskilda övergångsregler som Aktiespar- 22 procent. Svensk Försäkring efterfrågar en arna föreslår. analys av effekterna på sparandets samman- De föreslagna bestämmelserna om beräkning sättning, konsekvenserna av ett minskat långav skatteunderlaget för kapitalförsäkring gäller siktigt sparande och effekterna av ett minskat också avtal om tjänstepension som är jämförbart försäkringsskydd p.g.a. minskad efterfrågan på med kapitalförsäkring. sparande i kapitalförsäkring. Sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring kommer som utgångspunkt att vara skattemäs-

PROP. 2015/16: 1

sigt gynnat i förhållande till konventionellt be- Effekter för myndigheter skattat sparande också fortsättningsvis. Den för- Skatteverket behöver ändra informationsmaterial väntade avkastningen mellan olika kapitalför- till följd av förslaget. Dessa förändringar komsäkringar varierar med riskexponeringen och för- mer att ingå i den anpassning som årligen görs säkringsinslaget. Vid det föreslagna tillägget på med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. statslåneräntan beräknas dock inte sparande i Eventuella tillkommande utgifter för Skattekapitalförsäkring bli högre beskattat än genom verket ska hanteras inom befintliga ekonomiska konventionell kapitalbeskattning. Omfördelning ramar. av sparande från investeringssparkonto eller För de allmänna förvaltningsdomstolarna bekapitalförsäkring till andra sparformer kan där- döms förslaget inte få några effekter. för inte förväntas. Däremot kan den höjda beskattningen leda till ett något lägre sparande i dessa sparformer. I och med att sparande i de aktuella sparformerna också fortsättningsvis 6.14 Slopad avdragsrätt för kommer att vara skattemässigt gynnat, bedömer förvaltningsutgifter regeringen emellertid att effekterna på sparande och försäkringsskydd kommer att vara begräns- 6.14.1 Ärendet och dess beredning ade. Vid utgången av 2014 fanns ca 950 000 in- Inom Finansdepartementet har promemorian vesteringssparkonton med ett totalt kapital- Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inunderlag om ca 260 miljarder kronor. Kapi- för budgetpropositionen för 2015 tagits fram talunderlagen är mycket ojämnt fördelade och är (dnr Fi2014/03347/S1). En sammanfattning av koncentrerade i den övre delen av inkomstför- promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1 . delningen. Förslaget påverkar därför i stor ut- Promemorian har remissbehandlats och innesträckning individer med relativt höga inkomst- håller bl.a. förslag om att slopa avdragsrätten för er. Individer med höga inkomster sparar dess- förvaltningsutgifter. Promemorians lagförslag i utom i aktier och fonder i större utsträckning än denna del finns i bilaga 5, avsnitt 2 . En förteckindivider med låga inkomster och innehar därför ning över remissinstanserna finns i bilaga 5, investeringssparkonto och kapitalförsäkring i avsnitt 3 . En remissammanställning finns högre utsträckning än individer med lägre in- tillgänglig i Finansdepartementet (dnr komster. Förslaget har därmed en positiv för- Fi2014/03347/S1). delningsprofil. Kapitalunderlagen är också i ge- Regeringen föreslog i budgetpropositionen nomsnitt större hos män än hos kvinnor. Det för 2015 att avdragsrätten för förvaltningsutgiftinnebär att förslaget även har en positiv jäm- er skulle slopas (prop. 2014/15:1 Förslag till ställdhetsprofil. statens budget, finansplan och skattefrågor av- Regelrådet efterfrågar en beskrivning av effek- snitt 6.12). Riksdagen beslutade dock att avslå ter för investeringsföretag och försäkringsföre- förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr 2014/15:29). tag. I och med att sparande i de aktuella spar- Regeringen anser alltjämt att förslaget bör geformerna också fortsättningsvis kommer att vara nomföras. I detta avsnitt behandlas därför förskattemässigt gynnat, bedömer regeringen att slaget. förslaget kommer att få begränsade effekter för de investeringsföretag och försäkringsföretag Lagrådet som tillhandahåller sparformerna. I den mån för- Finansutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i slaget påverkar allokeringen av investeringar bi- samband med riksdagsbehandlingen av budgetdrar det dock till att jämna ut förutsättningarna propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att att attrahera ägarkapital mellan noterade och inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lagonoterade företag. Förslaget påverkar inte mäng- förslag om slopad avdragsrätt för förvaltningsden uppgifter företagen behöver upprätta, lagra utgifter som finns i bilaga 5 , avsnitt 4 . Lagrådets eller lämna och påverkar därför inte företagens yttrande finns i bilaga 5 , avsnitt 5 . Lagrådet har administrativa kostnader som dessa mäts enligt lämnat förslaget utan erinran. standardkostnadsmetoden.

PROP. 2015/16: 1

6.14.2 Gällande rätt 6.14.3 Avdragsrätten för

förvaltningsutgifter slopas

Enligt 42 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, får fysiska personer Regeringens förslag: Förvaltningsutgifter får inte dra av förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital bara till den del kostnaderna under be- dras av i inkomstslaget kapital. skattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kro- Den nya bestämmelsen träder i kraft den nor. Exempel på utgifter som i praxis har ansetts 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december utgöra förvaltningsutgifter är arvoden till banks 2015. notariatavdelning, depåavgifter, aviseringsavgifter för lån och bankfacksavgifter. Begränsningen avseende de första 1 000 kronorna infördes 1985 för att underlätta ge- Promemorians förslag överensstämmer med nomförandet av en förenklad löntagarbeskatt- regeringens. ning (prop. 1984/85:180, bet. 1984/85:SkU60, Remissinstanserna: Majoriteten av de remissrskr. 1984/85:375). I propositionen (prop. instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har 1984/85:180 s. 71) framhölls å ena sidan bedöm- inget att invända mot förslaget. Sveriges Aktieningen att ett slopande av avdragsrätten inte sparares Riksförbund (Aktiespararna) , Näringskunde förenas med principen om att avdrag livets Regelnämnd , Svenska Bankföreningen , medges för intäkternas förvärvande och bi- Svenska Fondhandlareföreningen , Svensk Inbehållande. Å andra sidan anfördes att förvalt- dustriförening och Näringslivets Skattedelegation ningskostnadsavdrag är en mycket frekvent av- (NSD) , vars remissyttrande Svenskt Näringsliv dragspost samtidigt som det i flertalet fall rör sig hänvisar till, avstyrker förslaget. Svenska Bankom små belopp. Ett slopande av avdragsrätten föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, bedömdes därför medföra att manuella gransk- Svensk Industriförening, Svenskt Näringsliv och ningsresurser skulle frigöras och den maskinella NSD framhåller att avdragsrätten för förvalthanteringen underlättas. Det framhölls också att ningsutgifter följer av huvudregeln att utgifter förvaltningskostnader delvis har karaktären av för att förvärva och bibehålla kapitalinkomster privata levnadskostnader. Mot denna bakgrund ska dras av som kostnad. Aktiespararna framhålgjordes bedömningen att förvaltningskostnader ler att juridiska personers förvaltningsutgifter borde få dras av bara till den del kostnaderna även i fortsättningen kommer att kunna dras av överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret. och anser att denna asymmetri torde bryta mot Konsekvensen av denna begränsning bedömdes grundprincipen att skattereglerna ska vara neubli att avdrag för förvaltningskostnader i stort trala. Skatteverket anser att förslaget medför sett skulle komma att upphöra för fysiska per- gränsdragningsproblem mot bakgrund av att det soner. även finns andra utgifter för att förvärva och Begränsningen om 1 000 kronor har behållits bibehålla inkomster enligt 42 kap. 1 § IL, vilka sedan den infördes. Vid införandet av IL byttes även fortsättningsvis kommer att vara avdragsdäremot uttrycket förvaltningskostnader ut mot gilla. Svensk Industriförening, Svenskt Näringsförvaltningsutgifter , eftersom det inte är fråga om liv och NSD förutser ökade gränsdragningsproperiodiserade utgifter (prop. 1999/2000:2, bet. blem vad gäller fördelningen av förvaltnings- 1999/2000:SkU2, rskr. 1999/2000:117). Vidare utgifter mellan inkomstslagen kapital respektive lades under beskattningsåret till för att det tydligt näringsverksamhet. Ekonomistyrningsverket ska framgå att samtliga förvaltningsutgifter som (ESV) anser att de beräknade offentligfinansiella ska dras av under ett år ska läggas samman och effekterna av förslaget är överskattade på både sedan dras av till den del de sammanlagt kort och lång sikt, eftersom de stora avdragsöverstiger 1 000 kronor. beloppen yrkas av personer som anlitar professionella förvaltare. ESV menar att ett avdragsförbud i många fall kommer att kringgås genom en lägre nettoavkastning. Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svensk Industriförening, Svenskt Näringsliv och NSD anser att ett slopande av avdragsrätten torde ha

PROP. 2015/16: 1

negativa effekter på sparandet och att promemo- slaget kapital innebär en asymmetri i förhållande rian saknar en analys avseende detta. till vad som gäller i inkomstslaget näringsverk- Skälen för regeringens förslag: I dag kan samhet, bedömer regeringen mot bakgrund av de fysiska personer göra avdrag för förvaltnings- skäl som nämns ovan att avdragsrätten bör sloutgifter i inkomstslaget kapital till den del pas. kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt De nya bestämmelserna bör träda i kraft den överstiger 1 000 kronor. 1 januari 2016 och tillämpas första gången för Det finns både offentligfinansiella skäl och beskattningsår som börjar efter den 31 december andra skäl som talar för ett slopande av av- 2015. dragsrätten. Förvaltningsutgifter har delvis ka- ESV , Svenska Bankföreningen , Svenska Fondraktären av privata levnadskostnader, vilka som handlareföreningen, Svenskt Näringsliv , Svensk huvudregel inte får dras av vid beskattningen. Ett Industriförening och NSD har synpunkter på exempel på utgifter där inslaget av privata lev- förslagets effekter. Dessa behandlas i avsnitt nadskostnader är påfallande är bankfacksavgifter. 6.14.4. I samband med att avdragsrätten för förvaltningsutgifter begränsades till kostnader som Lagförslag överstiger 1 000 kronor uttalades även att detta Förslaget föranleder ändringar i 42 kap. 6 § IL, se skulle innebära att avdrag för förvaltnings- avsnitt 3.9. utgifter i stort sett skulle upphöra för fysiska personer (se prop. 1984/85:180 s. 71). Eftersom begränsningen är nominellt bestämd och inte har 6.14.4 Konsekvensanalys ändrats trots att mer än 25 år har förflutit sedan regleringen trädde i kraft, har effekten av Offentligfinansiella effekter reformen reducerats i takt med att den allmänna Att slopa avdragsrätten för förvaltningsutgifter i prisnivån stigit. Ett slopande av avdragsrätten för inkomstslaget kapital beräknas öka skatteinförvaltningsutgifter är därmed i linje med syftet täkterna med 0,18 miljarder kronor 2016 och med den ursprungliga reformen. Ett slopande av varaktigt. Utan ett slopande av avdragsrätten beavdragsrätten för förvaltningsutgifter innebär räknas att ca 55 000 skattskyldiga skulle ha yrkat också administrativa lättnader för Skatteverket. avdraget 2016. Några remissinstanser, däribland NSD och Regeringen anser, till skillnad från ESV , att Svensk Industriförening , framhåller att avdrags- beräkningen av de offentligfinansiella effekterna rätten för förvaltningsutgifter följer av huvud- av regeländringen är rimlig. I den mån slopandet regeln att utgifter för att förvärva och bibehålla av avdragsrätten leder till en omfördelning av kapitalinkomster ska dras av som kostnad. sparande mellan olika sparformer kommer det Regeln om att utgifter för att förvärva och att påverka andra skattebaser såväl positivt som bibehålla inkomster ska dras av är dock redan i negativt. Regeringen vill även påminna om att de dag begränsad när det gäller avdrag för förvalt- utgifter som omfattas av avdragsrätten delvis har ningsutgifter. Regeringen anser att de skäl som karaktären av privata levnadskostnader, t.ex. anfördes när begränsningen av avdragsrätten för bankfacksavgifter, vilka inte kan omallokeras till förvaltningsutgifter infördes även kan åberopas någon annan typ av kapitalförvaltning. Beräkninför ett slopande av avdragsrätten. gen bedöms därför ge en rättvisande bild av Vissa remissinstanser, däribland Skatteverket , regeländringens offentligfinansiella effekter. anser ett slopande av avdragsrätten medför gränsdragningsproblem. Gränsdragningsfrågor- Effekter för privatpersoner och företag na är dock aktuella redan i dag och ett slopande Cirka 35 procent av de som gör avdrag för av avdragsrätten innebär dessutom att gräns- förvaltningsutgifter är kvinnor och ca 65 procent dragningen mot sådana privata levnadskostnader är män. Bland de män som gör avdraget är det som inte får dras av försvinner. genomsnittliga avdragsbeloppet ca 9 900 kronor Aktiespararna framhåller att förslaget innebär medan genomsnittet bland kvinnor som gör aven asymmetri, eftersom juridiska personers för- draget är ca 8 900 kronor. Såväl förekomsten av valtningsutgifter även i fortsättningen kommer avdrag för förvaltningsutgifter som det genomatt kunna dras av. Även om ett slopande av av- snittliga avdragsbeloppet ökar med inkomstdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomst- nivån och ett slopande av avdragsrätten har där-

PROP. 2015/16: 1

för positiva fördelningseffekter. Förslaget avser hur exponerade de är mot de personer som beendast avdragsrätten i inkomstslaget kapital och rörs av en slopad avdragsrätt. inte avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet. De berörda företagen bedöms behöva lämna Förslaget ökar därmed investeringskostnaderna information till sina kunder med anledning av för privatpersoner som köper förvaltnings- förslaget. Kostnaden för detta varierar mellan tjänster, men påverkar inte företagens avdrags- företagen, beroende på bl.a. hur många kunder rätt. företaget har och hur kunderna kontaktas. För- Eftersom kundernas kostnader ökar förväntas utom denna engångsinsats medför förslaget inte slopandet av avdragsrätten påverka företag som att några krav på företagen att upprätta, lagra säljer förvaltningstjänster, dvs. fondförvaltare, eller överföra information tillkommer eller förbanker, kreditinstitut och andra företag som ändras. Förslaget bedöms därför inte påverka tillhandahåller förvaltning av fysiska personers företagens administrativa kostnader som dessa kapitaltillgångar. Enligt Statistiska centralbyråns mäts enligt standardkostnadsmodellen. (SCB) företagsdatabas fanns 2012 ca 9 100 företag med sammanlagt ca 55 000 anställda med Effekter för myndigheter sådan verksamhet (företag med SNI-kod 64). Skatteverket behöver göra vissa systemanpass- Ca 7 500 av företagen hade inga anställda. ningar samt ändra blanketter och informations- Ca 1 300 företag hade 1–4 anställda, ca 200 före- material. De ökade kostnaderna för Skatteverket tag 5–19 anställda, ca 60 företag 20–49 anställda ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. och ca 90 företag 50 eller fler anställda. Eventuella tillkommande kostnader för de Svenska Bankföreningen , Svenska Fondhand- allmänna förvaltningsdomstolarna ska hanteras lareföreningen, Svenskt Näringsliv , Svensk inom befintliga ekonomiska ramar. Industriförening och NSD anger att ett slopande av avdragsrätten torde ha negativa effekter på sparandet. Regeringen noterar att ett slopande av avdragsrätten ökar kostnaden för att köpa 6.15 Anpassningar till EU-rätten av förvaltningstjänster, vilket vid oförändrade priser investeraravdraget och förväntas minska efterfrågan på de tjänster som självständig näringsverksamhet inte längre berättigar till avdrag. Om företagen anpassar priserna på dessa tjänster påverkas 6.15.1 Ärendet och dess beredning efterfrågan mindre, men i båda fallen förväntas företagens intäkter minska. Storleken på Inom Finansdepartementet har promemorian minskningen är svårbedömd, men förvaltnings- Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetutgifterna som inte längre berättigar till avdrag propositionen för 2016 tagits fram (dnr beräknas uppgå till ca 0,61 miljarder kronor Fi2015/01734/S1). En sammanfattning av 2015. De berörda företagens intäkter uppgick till promemorians förslag finns i bilaga 7 , avsnitt 1 . ca 250 miljarder kronor 2012. De aktuella Promemorian har remissbehandlats och intäkterna motsvarar därmed ca 0,24 procent av innehåller bl.a. förslag om anpassning av 2012 års intäkter. investeraravdraget till kommissionens riktlinjer Eftersom det beräknas att endast 0,7 procent om statligt stöd för att främja riskfinansiav de som deklarerar över- eller underskott av eringsinvesteringar. Promemorians lagförslag i kapital skulle ha gjort avdrag för förvaltnings- denna del finns i bilaga 7 , avsnitt 2 . En utgifter 2016, kan effekterna på det totala förteckning över remissinstanserna finns i bilaga sparandet förväntas vara små totalt sett. En viss 7 , avsnitt 3 . En remissammanställning finns omfördelning av sparande mellan olika sparpro- tillgänglig i Finansdepartementet (dnr dukter kan däremot förväntas. Regeringen bedö- Fi2015/01734/S1). mer därför att ett slopande av avdragsrätten för I avsnitt 6.15.2 behandlas denna del av promeförvaltningsutgifter varken kommer att påverka morians förslag. det totala sparandet eller de företag som förvaltar Skatteförenklingsutredningen har i betänkanfysiska personers kapitaltillgångar i någon större det Förenklade skatteregler för enskilda näringsutsträckning. Enskilda företag kommer dock att idkare och fysiska personer som är delägare i påverkas i olika hög utsträckning beroende på handelsbolag (SOU 2014:68) bl.a. föreslagit vissa EU-rättsliga anpassningar för självständig

PROP. 2015/16: 1

näringsverksamhet som bedrivs inom EES. En företaget uppgå till högst 20 miljoner kronor per sammanfattning av utredningens förslag i denna år. del finns i bilaga 14 , avsnitt 1 . Betänkandet har Det företag i vilket investeringen görs måste remissbehandlats. Utredningens lagförslag om uppfylla ett antal villkor. Företaget ska vara ett en anpassning till EU-rätten finns i bilaga 14 , svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förenavsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna ing eller ett motsvarande utländskt bolag som finns i bilaga 14, avsnitt 3 . har fast driftställe i Sverige, under förutsättning I avsnitt 6.15.3 behandlas denna del av att det utländska bolaget hör hemma i en stat betänkandet. inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett Lagrådet skatteavtal som innehåller en artikel om in- Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att in- formationsutbyte. Företaget ska uteslutande hämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lag- eller så gott som uteslutande bedriva rörelse förslag om anpassning av investeraravdraget till samt ha ett löneunderlag om minst 300 000 krokommissionens riktlinjer om statligt stöd för att nor. Företaget får inte vara i ekonomiska svårigfrämja riskfinansieringsinvesteringar som finns i heter. bilaga 7 , avsnitt 4 . Lagrådets yttrande finns i Den som vill göra investeraravdrag får inte bilaga 7 , avsnitt 5 . Lagrådet har lämnat förslaget under betalningsåret eller under de två åren närutan erinran. mast före betalningsåret ha tagit emot någon Skatteförenklingsutredningens förslag om värdeöverföring, till exempel utdelning, från vissa anpassningar till EU-rätten i betänkande företaget som överstiger ett visst jämförelse- SOU 2014:68 är författningstekniskt och även i belopp. Företaget får under denna period inte övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets heller ha gjort vissa interna förvärv. Investerarhörande skulle sakna betydelse. Regeringen har avdraget är också villkorat under en period efter därför inte inhämtat Lagrådets yttrande i denna betalningsåret. Det innebär att avdraget ska återdel. föras till beskattning om den skattskyldige under de fem år som följer närmast efter betalningsåret avyttrar andelarna eller tar emot en värdeöver- 6.15.2 Anpassning av investeraravdraget föring från företaget som överstiger jämförelsetill kommissionens riktlinjer om beloppet. Investeraravdraget ska även återföras statligt stöd för att främja om företaget under de två åren närmast efter riskfinansieringsinvesteringar betalningsåret gör vissa interna förvärv. Reglerna om investeraravdrag finns i 43 kap. inkomst- 6.15.2.1 Gällande rätt skattelagen (1999:1229), förkortad IL. Investeraravdraget är ett statligt stöd enligt Nuvarande regler bestämmelserna i EUF-fördraget som har an- För att stimulera tillgången till kapital för min- mälts till och godkänts av Europeiska kommisdre företag infördes den 1 december 2013 ett in- sionen (kommissionen). Bestämmelserna har vesteraravdrag. Investeraravdraget är ett avdrag i utformats i enlighet med kommissionens riktinkomstslaget kapital för fysiska personer som linjer för statligt stöd för att främja riskkapitalförvärvar andelar i ett företag av mindre storlek. investeringar i små och medelstora företag Förvärvaren måste vara skattskyldig i Sverige för (2006/C 194/02). Sverige har i samband med att kapitalvinst på andelarna och förvärvet ska ha investeraravdraget godkändes av kommissionen skett i samband med företagets bildande eller vid åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att vid en nyemission. Investeraravdrag kan också göras behov anpassa avdraget till eventuella nya riktvid förvärv av lagerbolag. Avdrag får göras för linjer. hälften av betalningen för andelarna. Avdrag ges med högst 650 000 kronor per person och år, Nya regler vilket motsvarar förvärv av andelar för 1,3 mil- Den 1 juli 2014 antog kommissionen nya riktjoner kronor. Om flera investerare investerar i linjer för statligt stöd för att främja riskfinansiett och samma företag får det sammanlagda eringsinvesteringar (2014/C 19/04). Enligt de underlaget för investeraravdrag avseende det nya riktlinjerna kan bara investerare som står i en oberoende ställning till det företag som invest-

PROP. 2015/16: 1

eringen avser få skattelättnader. Med oberoende lareföreningen och Svenska riskkapitalföreningprivat investerare avses enligt riktlinjerna en pri- en anser att frågan om en förändring av reglerna i vat investerare som inte är delägare i det företag i enlighet med promemorians förslag är för tidigt vilket investeringen görs. S.k. affärsänglar och väckt och att en utredning bör tillsättas. Företafinansinstitut anses, oavsett ägarförhållanden, garna och Tillväxtverket framhåller att förslaget oberoende i den mån de står för hela risken i för- kommer att öka reglernas komplexitet. Även hållande till sin investering. Vidare betraktas Skatteverket , som tillstyrker förslaget, anser att samtliga privata investerare som oberoende vid förslaget kommer att komplicera regelverket och skapandet av ett nytt företag. göra det ännu svårare att tillämpa för företag, investerare och Skatteverket. Skatteverket framhåller att förslaget kommer att medföra att en 6.15.2.2 Investeraravdraget anpassas till stor grupp investerare inte längre kan få investerkommissionens riktlinjer om statligt aravdrag och att det under dessa förhållanden stöd för riskfinansieringsinvesteringar inte är försvarbart att behålla avdraget, utan att det bör slopas. Om avdraget behålls anser Skatteverket att en nedre beloppsgräns på Regeringens förslag: Investeraravdrag ska inte få 50 000 kronor bör införas samt att investerargöras om den skattskyldige eller någon närstå- avdrag inte bör få göras för investeringar i pubende under något av de två beskattningsåren lika avstämningsbolag. Även Landsorganisationnärmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) en i Sverige (LO) anser att det bästa vore att aveller under förvärvsåret fram till tidpunkten för skaffa investeraravdraget, eftersom det är ett förförvärvet direkt eller indirekt innehar eller har delningspolitiskt felriktat bidrag till enskilda. innehaft andelar i det företag i vilket andelar har Tillväxtverket anser att investeraravdraget bör förvärvats eller i ett annat företag inom samma reformeras så att det blir mer attraktivt och kan koncern. utnyttjas i större omfattning. Den nya bestämmelsen träder i kraft den Regelrådet och Företagarna anser att beskriv- 1 januari 2016 och tillämpas första gången på ningen av förslagets effekter är bristfällig. förvärv av andelar som sker efter den 31 decem- Skälen för regeringens förslag: Utgångsber 2015. punkten för kommissionens riktlinjer för statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar är att avhjälpa marknadsmisslyckanden på kapital- Promemorians förslag överensstämmer med marknaden i form av ofullständig eller asymmeregeringens. trisk information. Investeraravdraget syftar ock- Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- så till att öka incitamenten att investera i nyinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har startade företag och tillväxtföretag genom att inget att invända mot förslaget. Företagarna , kompensera investerare för den ofta tidskräv- Svenska riskkapitalföreningen och Näringslivets ande informationsinhämtning han eller hon ställs skattedelegation (NSD) , vars yttrande Föreningen inför vid investeringar i företag av mindre storlek Svenskt Näringsliv , Svensk Försäkring , Svenska (se prop. 2012/13:134, s. 28–32). Enligt nuvar- Bankföreningen och Svenska Fondhandlareför- ande regler får investeraravdrag dock göras av eningen ansluter sig till, avstyrker förslaget. De fysiska personer oavsett vilken koppling de har delar bedömningen att reglerna om investerar- till det företag i vilket investeringen görs. De nya avdrag måste anpassas till kommissionens nya riktlinjerna för statligt stöd för att främja riktlinjer men anser att förslaget i promemorian riskfinansieringsinvesteringar innebär att det inte går längre än vad som motiveras av riktlinjerna, längre är tillåtet att ge statligt stöd i form av vilket kan medföra att svenska företags konkur- skattelättnader till investerare som inte står i en rensförutsättningar försämras. Lantbrukarnas oberoende ställning till det företag som investriksförbund (LRF) delar denna bedömning. eringen avser. Reglerna för investeraravdrag Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet måste därför anpassas till de nya riktlinjerna. efterfrågar en analys av möjligheten att undanta För att en investerare ska betraktas som obeaffärsänglar från de nya reglerna. Föreningen roende får investeraren enligt riktlinjerna inte Svenskt Näringsliv, NSD, Svensk Försäkring, vara delägare i det företag i vilket investeringen Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhand- görs. Regeringen anser dock, till skillnad från

PROP. 2015/16: 1

bl.a. Företagarna , Svenska riskkapitalföreningen , mande inflytande finns inte avseende investerar- NSD , Föreningen Svenskt Näringsliv och LRF , avdraget och föreslås inte heller. Något undantag att det inte är tillräckligt att enbart utesluta för investeringar i samband med start av ett nytt investerare som vid tidpunkten för investeringen företag behövs därför inte. Det bedöms inte direkt äger andelar i målföretaget. En sådan heller som lämpligt att införa särskilda undanbegränsning skulle nämligen vara lätt att kringgå tagsregler för affärsänglar som Juridiska fakuloch därmed inte bli verkningsfull. Informations- teten vid Stockholms universitet efterfrågar en problemen är vidare som mest påtagliga då analys av. Att i skattelagstiftningen försöka utomstående investerar i mindre företag, medan definiera vad som avses med en affärsängel skulle redan befintliga ägare eller närstående till dessa komplicera regelverket ytterligare och skapa har bättre insyn i företaget. Detta gäller även då stora avgränsningsproblem. Det saknas enligt förvärvet sker i ett annat koncernföretag än det i regeringens mening skäl att utreda frågan om en vilket investeraren redan är ägare, eller i företag i begränsning till oberoende investerare yttervilka investeraren tidigare varit ägare. Skälen för ligare, vilket bl.a. NSD efterfrågat. införandet av investeraravdraget är därmed inte Regeringen föreslår mot denna bakgrund att lika starka i de fall investeraren inte är en investeraravdrag inte ska få göras om den skattutomstående person. skyldige eller någon närstående under något av De nya reglerna bör därför utsträckas till att de två beskattningsåren närmast före det år förgälla både direkta och indirekta innehav samt värvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret närståendes innehav. Av samma skäl bör be- fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller gränsningen inte utgå från innehav endast vid indirekt innehar eller har innehaft andelar i det investeringstidpunkten utan också från innehav företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett under en rimlig tid före denna. För gällande vill- annat företag inom samma koncern. kor i fråga om värdeöverföringar och vissa in- Den nya bestämmelsen bör träda i kraft den terna förvärv gäller en tidsperiod som omfattar 1 januari 2016 och tillämpas första gången på betalningsåret (det beskattningsår då full betal- förvärv av andelar som sker efter den 31 decning för andelarna har skett) och en tvåårsperiod ember 2015. dessförinnan. En motsvarande tidsgräns bör gälla Skatteverket och LO anser att investeraravockså här, med den skillnaden att tidsgränsen draget bör slopas. Om avdraget inte slopas anser bör räknas ifrån förvärvstidpunkten och inte be- Skatteverket att det bör begränsas ytterligare. talningstidpunkten. Detta eftersom bestäm- Tillväxtverket anser att investeraravdraget bör melsen annars inte skulle få avsedd effekt i de fall reformeras. Dessa frågor behandlas inte i detta då betalningstidpunkten inträffar senare än för- lagstiftningsärende. värvstidpunkten. Regeringen har förståelse för Regelrådet och Företagarna har synpunkter på synpunkten att ytterligare villkor för investerar- beskrivningen av förslagets effekter. Dessa beavdrag komplicerar systemet. Svårigheterna för handlas i avsnitt 6.15.4. investerare, företag och Skatteverket att hantera detta ska dock inte överdrivas. Lagförslag Företagarna, Svenska riskkapitalföreningen, Förslaget föranleder att en ny paragraf 43 kap. NSD, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svenska 17 a § införs i IL, se avsnitt 3.9. Bankföreningen , Svenska Fondhandlareföreningen och LRF anser att förslaget i promemorian skulle försämra svenska företags konkurrens- 6.15.3 EU-rättsliga anpassningar för kraft. Regeringen delar inte denna bedömning. självständig näringsverksamhet som Det är långt ifrån alla medlemsstater som har en bedrivs inom EES motsvarighet till investeraravdraget. I de länder som har ett liknande skatteincitament finns Regeringens förslag: Enskilda näringsidkare och begränsningar som liknar de som nu föreslås och delägare i handelsbolag som bedriver självständig det är inte heller ovanligt att investeringar där innäringsverksamhet i ett annat EES-land ska vesteraren genom investeringen får ett bestämbeskattas för resultatet på samma sätt som när mande inflytande i företaget inte omfattas av verksamhet bedrivs i Sverige. stödordningen (t.ex. i Finland och Storbritan- Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. nien). Några begränsningar avseende bestäm-

PROP. 2015/16: 1

Utredningens förslag överensstämmer med gjorts av externa investerare. Dessa investeringar regeringens. bedöms stå för ca 40 procent av de totala Remissinstanserna: Ingen remissinstans har avdragen 2013. haft något att invända mot förslaget. Underlaget för avdrag 2016 bedöms uppgå till Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. ca 480 miljoner kronor. Baserat på de bedöm- 23 § andra stycket IL anses självständig närings- ningar som gjordes angående fördelningen av anverksamhet som bedrivs utomlands alltid som vändningen mellan nystartade företag och nypassiv näringsverksamhet. Bestämmelsen emissioner vid avdragets införande, och under påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i antagandet att externa investerare står för ca IL:en eftersom olika regler, i vissa fall, gäller för 40 procent av det totala avdragsbeloppet, passiv respektive aktiv näringsverksamhet. All bedöms förslaget leda till att underlaget minskar självständig näringsverksamhet som bedrivs av med 120 miljoner kronor. Då investeraravdraget en enskild näringsidkare utomlands räknas vidare ger en skattesänkning med 15 procent innebär enligt 14 kap. 12 § IL alltid som en egen närings- detta en ökning av skatteintäkterna med ca verksamhet. Detsamma gäller enligt 14 kap. 13 § 18 miljoner kronor 2016. första stycket IL när handelsbolag bedriver Beräkningen av den varaktiga effekten av självständig näringsverksamhet utomlands. Av begränsningen av investerararavdraget kräver 42 kap. 34 § andra stycket IL följer att bedömningar om utvecklingen av användningen underskott av näringsverksamhet det beskatt- av avdraget framöver. Investeraravdraget har ningsår en enskild näringsidkare upphör att endast varit i kraft en kortare tid, och det är ännu bedriva näringsverksamhet inte får dras av om svårt att bedöma hur populärt det kommer att det avser självständigt bedriven näringsverksam- bli. Då utvecklingen är svårbedömd utgår het utomlands. beräkningen från fasta priser och volymer, i De ovan angivna bestämmelserna kan leda till enlighet med Finansdepartementets beräkningsatt självständigt bedriven näringsverksamhet i konventioner. Varaktigt bedöms förslaget att andra EES-länder missgynnas i förhållande till begränsa investeraravdraget därför leda till en verksamhet som bedrivs i Sverige. Regeringen ökning av skatteintäkterna med 18 miljoner föreslår därför, i likhet med utredningens kronor. förslag, att enskilda näringsidkare som bedriver Förslaget om att anpassa bestämmelserna om självständig näringsverksamhet i ett annat EES- självständig näringsverksamhet till EU-rätten land ska beskattas för resultatet på samma sätt medför inte några offentligfinansiella effekter. som när verksamhet bedrivs i Sverige. Detsamma ska gälla för delägare i handelsbolag. Förslaget är Effekter för företag en anpassning till EU-rättens etableringsfrihet. Regelrådet och Företagarna anser att beskrivningen av effekterna av förslaget att begränsa Lagförslag investeraravdraget är bristfällig. Eftersom av- Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 23 § andra dragets effekter på investeringar och skattestycket, 14 kap. 12 §, 14 kap. 13 § första stycket intäkter ännu är mycket osäkra kan beräkningar och 42 kap. 34 § andra stycket IL, se avsnitt 3.9. inte göras av de realekonomiska effekterna av en begränsning av tillämpningsområdet för investeraravdraget. 6.15.4 Konsekvensanalys Det företag som investeraravdraget hänför sig till ska lämna kontrolluppgift om underlaget för Offentligfinansiella effekter investeraravdrag. Genom att lämna kontroll- Utfall för investeraravdraget finns för december uppgift intygar företaget att den skattskyldiges 2013 och preliminärt för 2014. År 2015 lämnades betalning för andelarna i företaget kan ligga till drygt 7 900 kontrolluppgifter för 2014 med ett grund för investeraravdrag. Det innebär att föresammanlagt underlag om ca 480 miljoner kronor taget måste kontrollera att de villkor som avser in till Skatteverket. För 2013 beviljades ca företaget är uppfyllda samt i vilken utsträckning 900 investeraravdrag för investeringar i ca transaktioner mellan företaget och investeraren 130 företag, med ett sammanlagt underlag om ca samt närstående till denne har skett under 100 miljoner kronor. Två företag mottog under betalningssåret samt två år tidigare (se prop. 2013 ett stort antal investeringar som troligtvis 2012/13:134 s. 81 f.). Det nya villkoret som

PROP. 2015/16: 1

föreslås bedöms därför endast i vissa fall medföra Lagrådet en ökad tidsåtgång för uppgiftslämnandet, och Regeringen beslutade den 13 augusti 2015 att då endast marginellt. Förslaget bedöms mot inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag denna bakgrund inte öka företagens administra- som finns i bilaga 9, avsnitt 3 . Lagrådets yttrande tiva kostnader. finns i bilaga 9, avsnitt 4 . Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.16.2.3. Regeringen har i Effekter för myndigheter huvudsak följt Lagrådets synpunkter. Skatteverket behöver ändra blanketter och informationsmaterial till följd av förslaget att begränsa investeraravdraget. Dessa förändringar 6.16.2 Ideella föreningars och registrerade kommer att ingå i den anpassning som årligen trossamfunds görs med anledning av ny eller förändrad lag- secondhandförsäljning stiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga 6.16.2.1 Bakgrund ekonomiska ramar. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få några Återanvändning och secondhandverksamhet effekter. som bedrivs ideellt för allmännyttiga ändamål Förslaget om att anpassa bestämmelserna om har många positiva aspekter. Verksamheten självständig näringsverksamhet till EU-rätten genererar medel till sociala insatser och utveckbedöms inte få några effekter för vare sig lingsinsatser. Sådan verksamhet kan dessutom Skatteverket eller de allmänna förvaltnings- tillhandahålla meningsfull arbetsträning för domstolarna. människor som av någon anledning står utanför ordinarie arbetsmarknad och erbjuda volontärer möjlighet till meningsfull sysselsättning i ett socialt sammanhang. Den bidrar även till att Skatt på kapitalanvändning – resurser återanvänds och till utvecklingen av ett företagsskatter hållbart samhälle och resurseffektiv avfallshantering. Secondhandverksamheten är en viktig 6.16 Skattefrihet för ideell finansieringskälla för de ideella organisationerna.

secondhandförsäljning

6.16.1 Ärendet och dess beredning 6.16.2.2 Gällande rätt

En promemoria har tagits fram inom Av 7 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen Finansdepartementet där det föreslås att det i (1999:1229), förkortad IL, framgår att allmäninkomstskattelagen förtydligas att allmännyttiga nyttiga ideella föreningar och registrerade ideella föreningars och registrerade trossam- trossamfund som huvudregel är skattskyldiga för funds verksamhet med försäljning av skänkta inkomst från sådan näringsverksamhet som begagnade varor som nyttjas som finansierings- avses i 13 kap. 1 § IL. Enligt 13 kap. 1 § IL avses källa för det ideella arbetet och som främjar med näringsverksamhet förvärvsverksamhet som återanvändning och återvinning är skattefri. En bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 9, allmännyttig ideell förening eller ett registrerat avsnitt 1 . Promemorians lagförslag överens- trossamfund är dock enligt 7 kap. 3 § andra stämmer med lagrådsremissens lagförslag. stycket IL inte skattskyldig för bl.a. inkomst Promemorian har remissbehandlats. En förteck- från en självständig näringsverksamhet, om ning över remissinstanserna finns i bilaga 9, inkomsten till huvudsaklig del kommer från avsnitt 2 . En sammanställning av remiss- verksamhet som har naturlig anknytning till yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet föreningens allmännyttiga ändamål eller som av (dnr Fi2015/02759/S1). hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt I detta avsnitt behandlas promemorians arbete. Omsättning i den inkomstskattebefriade förslag. verksamhetsdelen är inte heller föremål för mervärdesskatt på grund av kopplingen mellan inkomstskattereglerna och mervärdesskatte-

PROP. 2015/16: 1

reglerna i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen vara verksamhet som av hävd utnyttjas som (1994:200). finansieringskälla för ideellt arbete. Någon närmare förklaring till vad som avses Skatteverket har även bedömt (ställningsmed en av hävd utnyttjad finansieringskälla finns tagande den 17 september 2014 dnr 131 514551inte i lagstiftningen. Enligt förarbetena till 14/111) att gåvor till bl.a. ideella föreningars inkomstskattereglerna (prop. 1976/77:135 secondhandverksamhet i form av tillgångar som s. 84 f.) räknas till sådana verksamheter bl.a. ska säljas vidare av föreningen (lagertillgångar) anordnande av bingo och andra lotterier, fester, redovisningsmässigt och skattemässigt ska basarer, loppmarknader, försäljnings- och insam- värderas till nettoförsäljningsvärdet vid lingskampanjer. Om t.ex. en idrottsförening förvärvstidpunkten. Med nettoförsäljningsvärdet bedriver en vanlig sportaffär eller om en religiös menas försäljningsvärdet efter avdrag för förening bedriver en bokhandel, beskattas beräknade försäljnings- och hanteringskostnader däremot dessa inkomster. och med beaktande av inkurans. Ställnings- Vid bedömningen av om förutsättningar för tagandet innebär att om föreningar säljer de skattefrihet föreligger har i praxis olika faktorer skänkta varorna för nettoförsäljningsvärdet så beaktats såsom bl.a. inslaget av frivilligt och uppkommer det inte någon skattepliktig vinst. oavlönat arbete, verksamhetens omfattning och konkurrenssituationen (se bl.a. RÅ85 1:2, RÅ 1988 not. 599, 600 resp. 603 och RÅ 1999 6.16.2.3 Övervägande och förslag ref. 50). Högsta förvaltningsdomstolen har i ett Regeringens förslag: I inkomstskattelagen anges avgörande (HFD 2013 ref. 56) bedömt att en att allmännyttiga ideella föreningars och ideell förenings försäljning av skänkta varor utgör en sådan verksamhet som enligt inkomst- registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor som utnyttjas som skattelagen ska anses vara en av hävd utnyttjad finansieringskälla för ideellt arbete. Det bör finansieringskälla för det ideella arbetet ska vara skattefri. Undantaget från skatteplikt gäller om enligt Högsta förvaltningsdomstolen vara föreningen eller trossamfundet i övrigt uppfyller möjligt att göra skillnad mellan försäljning i de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet. butiker som är öppna dagligen och i vilka även anställd personal är verksam, å ena sidan, och försäljning i en lokal som håller öppet endast vid något enstaka tillfälle per vecka och som i allt Promemorians förslag: Överensstämmer väsentligt sköts av ideella krafter, å den andra. delvis med regeringens. Promemorians förslag Det senare slaget av verksamhet kan närmast innehåller dock villkor om att varorna ska vara jämställas med regelbundet anordnade basarer. begagnade och att verksamheten ska främja Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening återanvändning och återvinning. Dessutom har bör i vart fall butiksförsäljning med skänkta promemorians förslag en något annorlunda varor som bedrivs under villkor som framstår lagteknisk utformning. som jämförbara med kommersiell handel i t.ex. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissantikvariat, antikhandel eller butiker för andra- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har handsförsäljning av märkeskläder inte anses inget att invända mot att det i inkomstskattejämförbar med den traditionella loppmark- lagen anges att ideell secondhandförsäljning är nadsformen. skattefri. Ideell Second Hand, Röda Korset, Skatteverkets uppfattning i ett ställnings- Sveriges Stadsmissioner och Stockholms tagande den 17 september 2014 (dnr 131 92444- Stadsmission ser positivt på förslaget ur det 14/111) är att en secondhandverksamhet som perspektivet att ideell secondhandverksamhet bedrivs i en butik som inte håller öppet mer än ska undantas från skatteplikt. Praktisk Solidaritet, 24 timmar i veckan med till klart övervägande del Emmaus Sverige och Emmaus Björkå anser att ideellt arbetande personal kan jämställas med förslaget innebär en rimlig och rättvis skatteregelbundet anordnade basarer eller lopp- mässig behandling av ideella organisationers marknader. Sådan secondhandförsäljning ska försäljning av skänkta begagnade varor till således, enligt Skatteverkets uppfattning, anses förmån för allmännyttig verksamhet. Försäkringskassan framhåller att de ideella

PROP. 2015/16: 1

föreningarnas och registrerade trossamfundens minst för att undvika framtida tillämpningsverksamheter med secondhandförsäljning bidrar svårigheter. Även FRII, Ideell Second Hand med möjlighet till arbetsträning för personer (vars yttrande i denna del Emmaus Björkå, Röda som annars kan ha svårt att ta sig in på Korset, Frälsningsarmén och Myrorna arbetsmarknaden. instämmer i), Sveriges Stadsmissioner, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Stockholms Stadsmission och PMU Second (FRII), Ideell Second Hand (vars yttrande i hand ifrågasätter om det är nödvändigt att i denna del Emmaus Björkå, Röda Korset, lagtext precisera att verksamheten ska främja Frälsningsarmén , Myrorna och Erikshjälpen återanvändning och återvinning samt anför att instämmer i), PMU Second hand , Sveriges detta får anses ligga i den ideella secondhand- Stadsmissioner och Stockholms Stadsmission verksamhetens natur. Skatteverket anser att föreslår att ordet ”begagnade” ska tas bort i lag- kravet på återanvändning och återvinning i första förslaget. De anser att det centrala är att varorna hand bör tas bort eftersom något sådant krav som kommer in bidrar till allmännyttig inte har funnits tidigare. Om kravet behålls anser verksamhet och inte om varorna är begagnade. Skatteverket att det även bör gälla de som i dag Exempelvis ska, enligt dessa organisationer, ett bedriver hävdvunnen secondhandförsäljning företag kunna skänka osålda varor till skattefritt. Naturvårdsverket anser inte att det är secondhandverksamhet i stället för att kasta nödvändigt att i lagtexten precisera att verkdem. samheten ska främja både återanvändning och FRII, Ideell Second hand (vars yttrande i återvinning samt påpekar att det inte är önskvärt denna del Emmaus Björkå, Röda Korset och att ideella organisationer ska vara tvungna att ta Frälsningsarmén instämmer i), Sveriges Stads- emot avfall för att få skattelättnaden. Vidare missioner och Stockholms Stadsmission anser menar Naturvårdsverket att konsekvensanalysen att skattefriheten även bör avse varor som inte är något tunn och efterlyser bl.a. ett skänkts så länge försäljningen av dessa främjar förtydligande kring de offentligfinansiella återvinning, återanvändning och ett allmän- effekterna. nyttigt ändamål. Vidare anser de att det är viktigt Civos efterfrågar en bredare översyn av den att det framgår att försäljningen inte skattelagstiftning som påverkar det civila nödvändigtvis måste ske av exakt samma vara samhällets organisationer. Läkarmissionen anser som tagits emot utan att försäljningen även kan att det finns ett flertal aktiviteter som kan anses omfatta varor som skapats av de aktuella utgöra antingen sidoordnade aktiviteter eller varorna. underordnade aktiviteter i organisationernas FRII, Ideell Second Hand (vars yttrande i secondhandförsäljning och att dessa aktiviter bör denna del Emmaus Björkå, Röda Korset, tas in i det framtida lagstiftningsarbetet. Även Frälsningsarmén, Myrorna och Erikshjälpen Human Bridge framhåller detta. instämmer i), PMU Second hand, Sveriges Kammarrätten i Göteborg anser att det hade Stadsmissioner och Stockholms Stadsmission varit av värde med en analys av förslagets anser att det bör förtydligas att skattefriheten förenlighet med mervärdesskattedirektivet. gäller oavsett hur verksamheten bedrivs. Skatteverket menar att secondhandförsäljningen Erikshjälpen, Frälsningsarmén och Myrorna beroende av omfattningen kan komma att anser att fokus i lagtexten bör vara den samhälls- omfattas av mervärdesskattedirektivets nytta som ideell second hand genererar och på bestämmelser om beskattningsbara transaktioner syftet med de ideella secondhandaktörernas som utförs av en beskattningsbar person. Den verksamhet. enskilda organisationen kan enligt Skatteverket Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter om det begära direkt effekt av bestämmelserna i är nödvändigt att ha med uttrycket ”som främjar direktivet. Även FAR och Läkarmissionen har både återanvändning och återvinning” och synpunkter om förhållandet till EU-rätten. påpekar att försäljning av skänkta begagnade Tillväxtverket anser att förslaget innebär att varor i sig bör anses främja återanvändning eller privata aktörer med vinstintresse får sämre återvinning. Kammarrätten påpekar att det kan förutsättningar att driva verksamhet än vad ideell anses att förslaget inte utgör ett förtydligande verksamhet får och att det riskerar att hindra utan snarare en utvidgning av skattefriheten och tillväxt och sysselsättning. Emmaus Sverige och att om detta är avsikten bör det klart framgå, inte Praktisk Solidaritet (vars yttrande Emmaus

PROP. 2015/16: 1

Björkå instämmer i) anser däremot att förslaget registrerade trossamfundens secondhandverkpå intet sätt medför att de ideella organisationers samhet innebär bl.a. att skänkta varor kan lämnas försäljning av skänkta begagnade varor gynnas i på flera olika sätt och att varorna sedan tas om konkurrenshänseende i förhållande till den hand med målet att ingenting ska slängas. kommersiella handeln med begagnade varor. Skänkta varor lämnas ofta vid försäljningsstället, FRII, Sveriges Stadsmissioner och gåvomottagningar, återvinningscentraler eller i Stockholms Stadsmission anser att skatte- insamlingsbehållare. Det som exempelvis lämnas friheten för ideell secondhandförsäljning även i insamlingsbehållare tas om hand oavsett om det bör omfatta allmännyttiga stiftelser. Även som lämnas har något värde eller inte. Varor som Läkarmissionen och Human Bridge anser att inte kan säljas direkt kan behöva tvättas och förslaget bör omfatta samtliga aktörer som lagas eller i vissa fall göras om till nyskapade använder försäljning av skänkta begagnade varor varor för att sedan kunna säljas och återsom finansieringskälla för hjälparbete och användas. Det som inte går att sälja lämnas för biståndsarbete. återvinning. Skälen för regeringens förslag: Ideella Den ideella secondhandförsäljningen bidrar föreningar och registrerade trossamfund är som till att skapa en cirkulär ekonomi, där kretshuvudregel skattskyldiga för inkomst av närings- loppen sluts, miljöpåverkan minskar och nya verksamhet. Med näringsverksamhet avses affärsmöjligheter uppstår. Vidare handlar det om förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt verksamhet som i stor utsträckning bedrivs av och självständigt. Allmännyttiga ideella ideellt arbetande personer. Verksamheten ger föreningars och registrerade trossamfunds också utrymme för personer som står långt från inkomster från hävdvunna finansieringskällor är arbetsmarknaden och som är i behov av praktik, dock normalt skattebefriade. Vid bedömningen arbetsträning eller andra rehabiliterande åtgärder. av om det föreligger förutsättningar för skatte- En sådan verksamhet kan därför sammantaget befrielse tas hänsyn till konkurrensför- inte anses direkt jämförbar med kommersiell hållandena. handel som bedrivs i t.ex. antikvariat, antik- Ideell verksamhet har en lång tradition i handel eller butiker med försäljning av Sverige. Verksamheten har en stark folklig begagnade märkeskläder. förankring och den bidrar i hög grad till En stark och livaktig ideell sektor har stor demokratin, välfärd, trygghet, hälsa och betydelse för samhällslivet och demokratin. Mot livskvalitet i det svenska samhället. Grunden för bakgrund av det angelägna arbete som de ideella att det civila samhället ska kunna spela en aktiv föreningarna och registrerade trossamfunden roll i demokratin, både i sin röstbärande utför i samhället, är det viktigt att gällande funktion och i sin dialog med staten, är att det lagstiftning inte tolkas på ett sätt som medför en finns goda och långsiktiga förutsättningar för risk för försämrade förutsättningar att driva organisationerna att bedriva såväl verksamhet detta arbete. Enligt Kammarrätten i Göteborg som organisationsutveckling. Ett starkt, skulle förslaget kunna förstås som en utvidgning mångfacetterat och engagerat civilsamhälle är av skattefriheten. Lagrådet anser att förslaget omistligt i en demokrati. innebär en ändring av gällande rätt och inte bara De ideella föreningarnas och registrerade ett förtydligande. Det är riktigt att förslaget trossamfundens verksamhet med secondhand- innebär att den förändrade tillämpningen av försäljning bidrar ofta med arbetstillfällen för skattereglerna som bl.a. Skatteverkets ställningspersoner som annars kan ha svårt att ta sig in på tagande har medfört inte längre ska gälla. För arbetsmarknaden. Dessa verksamheter utgör regeringen är det viktigt att reglerna om även viktiga mötesplatser och kontaktytor för skatteplikt för de ideella föreningarna och de många människor. Dessutom innebär second- registrerade trossamfunden är så tydliga och handverksamheten att begagnade varor som t.ex. förutsebara som möjligt. Det måste också finnas kläder, möbler och husgeråd kan återanvändas goda möjligheter att finansiera den allmännyttiga och återvinnas, vilket medför positiva verksamheten genom secondhandförsäljning. miljöaspekter och kan stödja de av riksdagen Det är därför nödvändigt att i inkomstfastställda miljökvalitetsmålen genom att främja skattelagen uttryckligen ange att secondhandåteranvändning. Återanvändnings- och åter- försäljning som utgör en finansieringskälla för vinningstanken i de ideella föreningarnas och ideellt arbete, i likhet med annan verksamhet

PROP. 2015/16: 1

som av hävd utgör en finansieringskälla för ideella sektorn inte ska få försämrade förutideellt arbete, ska undantas från skattskyldighet. sättningar. Regeringen anser därför vid en Som framgår av det tidigare redovisade får det samlad bedömning att det bör räcka att krav anses ligga i den ideella secondhand- ställs på att det ska vara fråga om skänkta varor. verksamhetens natur att främja återanvändning Av lagrådsremissen framgår vidare att någon och återvinning. Detta är också vad som har förändring inte var avsedd gällande vad som påpekats av flera remissinstanser, bl.a. Kammar- enligt praxis utgör en sådan hävdvunnen rätten i Göteborg, FRII, Ideell Second Hand , finansieringskälla som omfattas av nuvarande Sveriges Stadsmissioner och PMU Second hand . I 7 kap. 3 § andra stycket 1 andra strecksatsen IL. lagrådsremissen – liksom i den remitterade Lagrådet avstyrker en sådan ordning och frampromemorian – gjordes bedömningen att det i håller bl.a. att en sådan dubbelreglering skulle lagtexten ändå bör anges att verksamheten ska kunna framstå som förvirrande. Mot den främja återanvändning och återvinning. Ideell bakgrunden föreslår regeringen i stället en annan Second Hand, Kammarrätten i Göteborg, lagteknisk konstruktion som innebär att Skatteverket och Naturvårdsverket m.fl. ifråga- secondhandförsäljning enbart regleras i den nya satte dock behovet av detta. Även Lagrådet strecksatsen. ifrågasätter om det finns något behov av lagfästa Undantaget från skatteplikt gäller endast för krav i detta avseende. Det ligger som tidigare de ideella föreningar och registrerade trossamnämnts i den ideella secondhandverksamhetens fund som uppfyller ändamålskravet, verksamnatur att främja återanvändning och återvinning. hetskravet, fullföljdskravet och öppenhetskravet. Ur den aspekten saknas det därför anledning att Det innebär krav på att det finns allmännyttiga i lagtexten ställa sådana krav på verksamheten. ändamål och att verksamheterna som bedrivs Mot bakgrund av synpunkterna från remiss- under beskattningsåret uteslutande eller så gott instanserna och Lagrådet anser regeringen att det som uteslutande ska främja sådana allmännyttiga inte är nödvändigt att i lagstiftningen ställa krav ändamål. Vidare är det också ett krav att på att verksamheten ska främja återanvändning intäkterna i skälig omfattning används för och återvinning. Med en sådan lösning undviks allmännyttiga ändamål. Öppenhetskravet också eventuella frågetecken om hur begreppet innebär att de ideella föreningarna och återvinning ska tolkas. registrerade trossamfunden i princip inte får Regeringen anser i likhet med Erikshjälpen, vägra någon inträde som medlem. Stiftelser Myrorna och Frälsningsarmén att syftet med omfattas inte av undantagen från skatteplikt i verksamheten är av central betydelse. I 7 kap. 3 § andra stycket IL och skattskyldigheten lagrådsremissen görs bedömningen, till skillnad för stiftelser faller utanför ramen för detta från vad Ideell Second Hand m.fl. framfört, att lagstiftningsärende. Inte heller en sådan bredare varorna bör vara skänkta och begagnade för att översyn av skattelagstiftningen som Civos efterverksamheten ska omfattas av undantaget från frågar eller beskattningen av andra aktiviteter skattskyldighet. Vidare görs bedömningen att som Läkarmissionen och Human Bridge tar upp varor som skänks av privatpersoner i princip omfattas av detta lagstiftningsärende. alltid ska betraktas som begagnade och att till Kammarrätten i Göteborg anser att det hade exempel oanvända klädesplagg som skänks av varit av värde med en analys av förslagets privatpersoner ska anses som begagnade. förenlighet med mervärdesskattedirektivet. Lagrådet påpekar dock att den avsedda inne- Skatteverket, FAR och Läkarmissionen har börden av begreppet begagnad påtagligt avviker också synpunkter gällande förslagets förhållande från normalt språkbruk och att det därför, om till EU-rätten. Förslaget innebär i mervärdesett sådant krav ändå ställs, bör definieras i skattehänseende ingen förändring i tillämplagtexten. Vidare tar Lagrådet, i likhet med vissa ningen i förhållande till vad som gällde före remissinstanser, upp att det förekommer att t.ex. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande och butiker skänker varor till organisationerna. Ett Skatteverkets ställningstagande. Regeringen krav på att det måste vara fråga om begagnade konstaterar också att Europeiska kommissionen varor framstår enligt Lagrådet som svårt att i ett beslut den 26 februari 2015 gjort bedömförena med ambitionen att förenkla de ideella ningen att lägga ned överträdelseärendet organisationernas administration. Syftet med avseende den svenska befrielsen från mervärdesförslaget är bl.a. att den starka och livaktiga skatt för ideella föreningar (Fi2008/04219/S2).

PROP. 2015/16: 1

Mot denna bakgrund bör förslaget vara 6.16.3 Konsekvensanalys genomförbart i ett EU-rättsligt perspektiv. Tillväxtverket , Emmaus Sverige och Praktisk Offentligfinansiella effekter Solidaritet (vars yttrande Emmaus Björkå Den föreslagna förändringen av inkomstskatteinstämmer i) har synpunkter gällande förslagets lagen beräknas i promemorian medföra effekter. Dessa behandlas i avsnitt 6.16.3. minskade skatteintäkter med 150 miljoner kronor 2016. Naturvårdsverket efterlyser ett för- Lagförslag tydligande av de offentligfinansiella effekterna. Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 3 § IL, se Regeringen konstaterar att det är svårt att avsnitt 3.9. beräkna den offentligfinansiella effekten, bl.a. eftersom det saknas specifik statistik, men finner inte skäl att frångå den i promemorian 6.16.2.4 Ikraftträdande- och redovisade bedömningen.

övergångsbestämmelser

Effekter för företagen, ideella föreningar och registrerade trossamfund Regeringens förslag: Den nya bestämmelsen Förslaget berör främst de ideella föreningar och träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas registrerade trossamfund som bedriver verksamförsta gången på beskattningsår som börjar efter het med secondhandförsäljning för att finansiera den 31 december 2015. sin allmännyttiga verksamhet. Förslaget bedöms innebära en administrativ lättnad för de ideella organisationer som annars hade behövt redovisa Promemorians förslag överensstämmer med underlag för inkomstskatt och mervärdesskatt. regeringens. Om förslaget inte genomförs bedöms de R emissinstanserna: Majoriteten av de allmännyttiga verksamheter som de aktuella remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller ideella organisationerna bedriver riskera att har inget att invända mot förslaget. FRII, drabbas av försämrade förutsättningar med Sveriges Stadsmissioner , Stockholms Stadsmission neddragningar som följd. Tillväxtverket anser att och Ideell Second Hand (vars yttrande i denna förslaget innebär att privata aktörer med del Emmaus Björkå, Röda Korset, Myrorna och vinstintresse får sämre förutsättningar att driva Erikshjälpen instämmer i) påpekar att en verksamhet än vad ideell verksamhet får. förening som har brutet räkenskapsår kommer Emmaus Sverige och Praktisk Solidaritet (vars att anses vara mervärdesskattepliktig även under yttrande Emmaus Björkå instämmer i) anser en del av 2016. De anser att lagen ska börja däremot att det av förarbetena bör framgå att tillämpas samtidigt för alla aktörer och att denna förslaget på intet sätt medför att de ideella övergångsbestämmelse bör tas bort. organisationers secondhandförsäljning gynnas i Skälen för regeringens förslag: De varor som konkurrenshänseende i förhållande till den säljs klassificeras inkomstskatte- och bok- kommersiella handeln. Regeringen instämmer i föringsmässigt som lager. Det skulle bli mycket bedömningen i promemorian att förslaget mot komplicerat om olika skatteregler skulle bakgrund av verksamhetens särskilda karaktär tillämpas på försäljning av lagertillgångar under inte påverkar konkurrensförhållandena på ett och samma beskattningsår. Mot denna marknaden i nämnbar omfattning. bakgrund bedöms den föreslagna bestämmelsen vara av den karaktären att den bör tillämpas för Effekter för myndigheter och domstolar ett helt beskattningsår. Förslaget kan tidigast Förslaget innebär marginellt minskade börja tillämpas för beskattningsår som börjar hanteringskostnader för Skatteverket. Förslaget efter den 31 december 2015. Regeringen bedöms inte påverka antalet mål eller på annat instämmer därför i förslaget i promemorian att sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsden nya bestämmelsen ska träda i kraft den domstolarna och inte heller medföra några ökade 1 januari 2016 och tillämpas första gången på kostnader för andra myndigheter. beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. Effekter för miljön Återanvändning och återvinning av skänkta varor bedöms medföra positiva effekter för

PROP. 2015/16: 1

miljön. De ideella föreningarnas och registrerade m.m. Bestämmelsen har ändrats när nya avtal trossamfundens secondhandverksamheter kan träffats. därför bidra till att öka återbruket av varor och Enligt den nuvarande bestämmelsen i 16 kap. tillvaratagandet av varornas material. Detta 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad bedöms minska samhällets miljöpåverkan och IL, ska sådana avgifter och bidrag till Filmbidra till en hållbar utveckling. Återanvändning institutet som avses i avtalet som träffats den och återvinning av skänkta varor bidrar också till 25 september 2012 mellan å ena sidan staten och att skapa en cirkulär ekonomi, vilket i sig självt å andra sidan företrädare för filmbranschen och har positiva effekter för miljön. tv-företagen m.fl. (2013 års filmavtal) dras av. Avtalet avser finansiering av stöd till svensk film och började gälla den 1 januari 2013. Inledningsvis gällde 2013 års filmavtal till och med 6.17 Slopad avdragsrätt för avgifter den 31 december 2015, med möjlighet till och bidrag till Stiftelsen Svenska förlängning ett år åt gången. Avtalet har därefter Filminstitutet förlängts till och med den 31 december 2016.

6.17.1 Ärendet och dess beredning

6.17.3 Avdragsrätten för avgifter och bidrag

I promemorian Framtidens filmpolitik (Ds till Filminstitutet slopas 2015:31) föreslås att staten tar ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken och lämnar det Regeringens förslag: När 2013 års filmavtal och nuvarande filmavtalet från och med 2017. En avtalsmodellen upphör slopas avdragsrätten i sammanfattning av promemorian finns i bilaga 13, avsnitt 1 . Promemorians lagförslag finns i inkomstskattelagen för de avgifter och bidrag bilaga 13, avsnitt 2 . Promemorian har remiss- som betalas respektive lämnas till Filminstitutet behandlats och en förteckning över remiss- av berörda avtalsparter i 2013 års filmavtal. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017. instanserna finns i bilaga 13, avsnitt 3 . En Den upphävda bestämmelsen i 16 kap. 11 § IL remissammanställning finns tillgänglig i gäller fortfarande för avgifter och bidrag som har Kulturdepartementet (dnr Ku2015/01632/MF). I detta avsnitt behandlas förslaget om slopad betalats respektive lämnats till Stiftelsen Svenska avdragsrätt för avgifter och bidrag som betalas Filminstitutet för tid före den 1 januari 2017. till Stiftelsen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet). Det remitterade förslaget motsvarar budgetpropositionens förslag. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Lagrådet Remissinstanserna : Filminstitutet tillstyrker Förslaget att slopa avdragsrätten för avgifter och förslaget. Enligt Regelrådet kan en minskning av bidrag till Filminstitutet är enligt regeringens företagens administrativa kostnader uppkomma bedömning författningstekniskt och även i till följd av att avdragsrätten försvinner. Folkets övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets Hus och Parker menar att avdragsrätten för hörande skulle sakna betydelse. biografavgiften har gynnat biografägare och att ett slopande av avdragsrätten försämrar biografernas ekonomi. Övriga remissinstanser 6.17.2 Gällande rätt har inte yttrat sig särskilt i denna del. Skälen för regeringens förslag: Avdrags- Avtalsmodellen har använts inom svensk rätten för avgifter och bidrag till Filminstitutet filmpolitik sedan det första filmavtalet ingicks är kopplad till 2013 års filmavtal. Avdraget utgör 1963. Därefter har filmavtalet omformulerats ett undantag från huvudregeln att avdrag bara och omförhandlats med olika tidsintervall. medges för utgifter för att förvärva och bibehålla Bestämmelsen om avdrag för avgifter och bidrag inkomster. I utgiftsområde 17, avsnitt 2.6.1, till Filminstitutet fanns ursprungligen i en föreslås att staten från och med 2017 ska ta ett särskild lag, lagen (1963:173) om avdrag för helhetsansvar för den nationella filmpolitiken avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, och därmed lämna filmavtalsmodellen. När

PROP. 2015/16: 1

2013 års filmavtal och avtalsmodellen upphör rederier i jämförbara länder i Europa. En skillnad fyller denna avdragsrätt inte längre någon mellan Sverige och jämförbara länder i Europa är funktion. Undantaget bör då upphöra att gälla att Sverige inte har infört något tonnageskatteoch paragrafen upphävas. Vad Folkets Hus och system. Parker anför medför ingen annan bedömning. Tonnagebeskattning innebär att det skatte- Avdragsrätten bör upphöra att gälla vid pliktiga resultatet av viss rederiverksamhet utgången av 2016. För avgifter och bidrag som bestäms schablonmässigt utifrån fartygets nettobetalats respektive lämnats före utgången av dräktighet, dvs. oberoende av faktiska inkomster 2016 bör dock avdrag fortfarande kunna göras. och utgifter. Det schablonmässigt beräknade resultatet läggs samman med eventuellt övrigt Lagförslag överskott av näringsverksamhet och beskattas Förslaget föranleder att 16 kap. 11 § IL upphör med den gällande skattesatsen. att gälla, se avsnitt 3.9. Förutsättningarna för att införa ett system med tonnageskatt i Sverige har utretts vid två tillfällen. Tonnageskatteutredningen lämnade i 6.17.4 Konsekvensanalys februari 2006 sitt betänkande Tonnageskatt (SOU 2006:20). Utredningens analys samt de Förslaget att slopa avdragsrätten för avgifter och förslag som lagts fram på grundval av analysen bidrag som betalas till Filminstitutet är en följd bedömdes dock vara bristfälliga och inte kunna av att 2013 års filmavtal och avtalsmodellen ligga till grund för lagstiftning. Riksdagen upphör. En sammantagen konsekvensanalys tillkännagav den 15 mars 2007 som sin mening avseende den slopade avdragsrätten samt att arbetet med en lagstiftning om tonnageskatt höjningen av mervärdesskatten på tillträde till för sjöfartsnäringen måste påskyndas (bet. biografföreställningar finns i avsnitt 6.32.4. 2006/07:SkU11). Mot bakgrund av den ökade internationella konkurrensen på sjöfartsområdet och att antalet svenskflaggade fartyg minskat de senaste åren 6.18 Införande av ett tillsattes den 24 januari 2013 en ny utredning, tonnageskattesystem Utredningen om tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen, med uppdrag att analysera möjligheten att införa ett system med tonnage- Regeringens bedömning: För att stärka den skatt i Sverige. Utredningens betänkande Ett svenska handelsflottans konkurrenskraft och svenskt tonnageskattesystem (SOU 2015:4) därigenom öka andelen svenskflaggade fartyg i överlämnades i januari 2015. Betänkandet har den svenska handelsflottan, bör ett system med remissbehandlats. Majoriteten av remissinstanstonnageskatt införas. För att åtgärden ska vara erna tillstyrker eller har inget att erinra mot att fullt finansierad bör bl.a. de ackumulerade ett system med tonnageskatt införs i Sverige. överavskrivningar rederierna har när de träder in För att svenska rederier ska få konkurrensi systemet räntebeläggas. villkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder bör ett system med tonnageskatt införas även i Sverige. Syftet är att Skälen för regeringens bedömning: öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska Regeringens målsättning är att Sverige, i ett handelsflottan. Den kommande lagstiftningen internationellt perspektiv, ska ha en konkurrens- bör följas upp och effekterna av ett system med kraftig sjöfartsnäring. Omkring 90 procent av tonnageskatt utvärderas. Sveriges export och import transporteras någon Införandet av tonnagebeskattning bedöms gång under transportkedjan med fartyg. minska skatteintäkterna med 50 miljoner kronor Sjöfarten är därmed en livsnerv för handel med per år fr.o.m. 2017. För att åtgärden ska vara fullt omvärlden, men ytterst också för Sveriges finansierad bör bl.a. de ackumulerade övervälstånd. Sjöfartsnäringen verkar på en global avskrivningar rederierna har när de träder in i marknad vilket påverkar förutsättningarna för systemet räntebeläggas. Räntebeläggningen näringen. Det är av största vikt att svenska bedöms öka skatteintäkterna med 5 miljoner rederier i internationell trafik har konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för

PROP. 2015/16: 1

kronor per år. Finansieringen av kvarvarande utsläpp, och där är miljö- och klimatskatter med 45 miljoner kronor beskrivs i utgiftsområde 22. god miljöstyrande effekt ett viktigt verktyg. Regeringen avser att under riksmötet Inom EU verkar Sverige för att det nuvarande återkomma till riksdagen med ett förslag. Innan energiskattedirektivet (rådets direktiv det aviserade förslaget kan träda i kraft måste det 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en anmälas till och godkännas av Europeiska omstrukturering av EU-ramen för beskattning kommissionen. Mot denna bakgrund bedöms ett av energiprodukter och elektricitet) ska ändras, i system med tonnageskatt kunna träda i kraft syfte att öka miljöstyrningen och skapa ett tidigast den 1 juli 2016. ramverk för beskattningen på unionsnivå som tydligt tar hänsyn till de olika bränslenas inneboende klimat- och energiegenskaper. Om regler för statsstöd och andra EU-rättsakter Skatt på konsumtion m.m. – begränsar möjligheterna för unionen att självt energi- och miljöskatter vidta åtgärder och dess medlemsstater att genomföra effektiva klimatåtgärder bör dessa ses 6.19 Fortsatt arbete med effektivare över och moderniseras med utgångspunkt i skatter på energi-, klimat- och fördraget och de långsiktiga klimatmålen. Detta miljöområdet gäller t.ex. möjligheterna att bedriva ett kostnadseffektivt arbete med att utveckla miljö- Klimatfrågan är vår tids ödefråga och en av skatter och andra ekonomiska styrmedel. regeringens högst prioriterade frågor. Nationellt anser regeringen att stimulanser Regeringen har höjt ambitionsnivån i klimat- och ekonomiska styrmedel ska användas för att arbetet och vill understryka vikten av ett kraft- ställa om Sverige i en mer hållbar riktning. Det fullt och sammanhållet globalt och nationellt ska vara lätt och lönsamt att göra miljövänliga val politiskt arbete för att säkra en god miljö även i i vardagen. Genom skatter på miljö- och framtiden. hälsoskadliga varor och beteenden ska samhälls- Grunden för ett framgångsrikt klimatarbete ekonomiska kostnader synliggöras, för att styra läggs i breda, internationella överenskommelser konsumtion och investeringar i en mer hållbar om minskade utsläpp av växthusgaser. Ett nytt riktning. Miljöskatternas styrande effekt ska klimatavtal under FN är avgörande för det därför öka. Dessa skatter är av central betydelse internationella klimatarbetet. Stärkta allianser för att Sverige ska kunna nå de klimat- och och samarbeten behövs både avseende utsläpps- energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt minskningar och klimatanpassning om världen sätt. Koldioxidskatten är det primära generella ska kunna enas om ett nytt ambitiöst klimatavtal styrmedlet för att i Sverige åstadkomma vid mötet i Paris i december 2015. utsläppsminskningar i sektorerna utanför EU:s Miljö- och klimatskatter är avgörande för att system för handel med utsläppsrätter, förkortat minska vår miljö- och klimatpåverkan. Sverige handelssystemet. I syfte att i högre grad iaktta har lång och god erfarenhet av att använda principen om att förorenaren ska betala bör skatter och andra ekonomiska styrmedel för att undantagen från den generella koldioxidkostnadseffektivt bidra till att nå klimat-, energi- skattenivån minskas. Regeringen föreslår därför och miljöpolitiska mål. Att redovisa erfaren- att helt slopa de nedsättningar av koldioxidheterna internationellt är en viktig del i skatten som i dag gäller för uppvärmningsregeringens arbete med att uppmuntra till bränslen inom vissa sektorer utanför kraftfulla insatser globalt. För att de inter- handelssystemet. nationella förhandlingarna ska bli framgångsrika Regeringen vill särskilt intensifiera insatserna krävs att enskilda länder går före och visar att det för att nå en fordonsflotta fri från fossila är möjligt att förena en ambitiös nationell bränslen. Klimat- och miljöpåverkan från klimat- och energipolitik med en hållbar tillväxt transportsektorn ska minska. Den styrande och hög välfärd. Detta arbete kan inte minst vara effekten av energi- och koldioxidskatterna bör en viktig del i påverkansarbetet för att nå ett därför ökas för att stimulera till en omställning framgångsrikt klimatmöte i Paris. Sverige ska till minskade växthusgasutsläpp. Utsläppen av vara ett föregångsland i att minska våra egna växthusgaser utanför handelssystemet härrör till övervägande del från bensin och dieselbränsle

PROP. 2015/16: 1

förbrukat inom transportsektorn. Regeringen mål. Regeringens målsättning är att så snabbt föreslår därför höjda energiskatter på bensin och som möjligt under mandatperioden ha regler på dieselbränsle med fossilt ursprung. EU-rättens plats som ger långsiktigt hållbara och stabila statsstödsregler sätter begränsningar för hur stor villkor för biodrivmedel. skattelättnad som kan ges till biodrivmedel. EU- Andra prioriterade områden inom för miljörätten kräver därför att energiskatten på vissa politiken är att skapa en giftfri miljö och en flytande biodrivmedel höjs när skatten på deras bättre havsmiljö. Även på dessa områden bör motsvarigheter med fossilt ursprung ökas. miljöskatternas styrande effekt öka. Regeringen Vidare föreslår regeringen att den årliga ser det som angeläget att driva på detta arbete. omräkningen av skattesatserna för bensin och För att skydda miljön och människors hälsa dieselbränsle, förutom utvecklingen av måste användningen av farliga kemikalier konsumentprisindex, också ska beakta utveck- minska. Kemikalieskatteutredningen föreslog i lingen av bruttonationalprodukten genom att en sitt betänkande under våren 2015 att två nya uppräkning med ett årligt tillägg av två punktskatter ska införas – en på viss elektronik procentenheter till KPI-utvecklingen införs. och en på golvbeläggningsmaterial, vägg- Med hänsyn till den utsatta konkurrens- beklädnad och takbeklädnad av polymerer av situationen som det svenska jord- och skogs- vinylklorid. Utredningens slutsatser och de bruket för närvarande befinner sig i, bör dessa åsikter som framförts under remissförfarandet näringar kompenseras inom ramen för energi- utvärderas och bearbetas nu inom beskattningen för den höjning som görs av Regeringskansliet. Användningen av handelsenergiskatten på dieselbränsle. Med anledning av gödsel bidrar till övergödning av våra vattendrag, det rådande kritiska läget i mjölksektorn föreslås sjöar och hav samt till ökade halter av, i vidare en ytterligare tillfällig kompensation inom synnerhet, tungmetallen kadmium i åkermarken. energibeskattningen. Regeringen avser därför att analysera behovet av För att skapa tydliga incitament att fortsätta andra former av beskattning för att minska vårt arbete mot en fordonsflotta fri från fossila spridningen av tungmetaller och andra miljöbränslen krävs tydliga politiska signaler och farliga ämnen i naturen. Även skatten på långsiktiga spelregler för marknaden. Detta bekämpningsmedel bör ses över. gäller inte minst i fråga om utformningen av de En hörnsten i arbetet med att öka den ekonomiska styrmedlen på området. Därför är styrande effekten av skatterna på energi-, klimatdagens osäkerhet, som en följd av gällande och miljöområdet är att regelverket är hållbart statsstödsregler inom EU, om möjligheterna att och försvarbart i ett unionsrättsligt perspektiv. bedriva en kostnadseffektivt utformad politik Regeringen föreslår därför förändringar av för hållbara biodrivmedel, djupt olycklig. energiskatten på elektrisk kraft som i dessa delar Intensiva diskussioner har pågått med EU- bedöms säkerställa förenlighet med unionsrätten kommissionen under flera års tid i dessa frågor. samt underlätta och ge stabila förutsättningar för Regeringen fortsätter och intensifierar enskilda som producerar el för huvudsakligen ytterligare den dialogen med syfte att i det korta egen förbrukning. perspektivet tillsammans med kommissionen hitta en lösning som ger goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av marknaden för hållbara biodrivmedel i Sverige inom ramen för det EU- 6.20 Ändrad beskattning av drivmedel regelverk som gäller på statsstödsområdet. I det långa perspektivet anser regeringen det 6.20.1 Ärendet och dess beredning är angeläget att tillsammans på EU-nivå hitta gemensamma lösningar som möjliggör för alla Inom Finansdepartementet har promemorian medlemsstater att vidta nödvändiga åtgärder för Vissa punktskattefrågor inför budgetpropoatt nå de gemensamma energi- och klimatmålen sitionen för 2016 tagits fram. En sammangenom att göra det lönsamt att välja bort fossila fattning av promemorians förslag finns i bilaga bränslen. En viktig fråga i detta arbete är en 11, avsnitt 1 . Promemorian har remissbehandlats kostnadseffektiv men också administrativt och innehåller bl.a. förslag om ändrad enklare användning av miljöskatter för att kunna beskattning av drivmedel. Promemorians bidra till att uppfylla EU:s energi- och klimat- lagförslag i denna del finns i bilaga 11, avsnitt 4 .

PROP. 2015/16: 1

En förteckning över remissinstanserna finns i viss användning av dessa energislag undantas från bilaga 11, avsnitt 5 . Remissyttrandena finns beskattning, antingen genom tvingande tillgängliga i Finansdepartementet (dnr unionsrättslig reglering eller att medlemsstaterna Fi2015/01733/S2). ges en möjlighet till detta. Vidare har promemorian Ytterligare skatte- Energi- och koldioxidskattesatserna på fossila höjningar på vissa drivmedel tagits fram inom bränslen framgår av 2 kap. 1 § LSE. Sedan 1995 Finansdepartementet. En sammanfattning av finns regler i LSE om att årligen räkna om promemorians förslag finns i bilaga 15, avsnitt 1 . energiskattesatserna på elektrisk kraft samt Promemorian har remissbehandlats och energi- och koldioxidskattesatserna på fossila innehåller bl.a. förslag om ändrad beskattning av bränslen med hänsyn till den allmänna prisdrivmedel. Promemorians lagförslag i denna del utvecklingen i form av historiska prisförfinns i bilaga 15, avsnitt 2 . En förteckning över ändringar i konsumentprisindex (KPIremissinstanserna finns i bilaga 15, avsnitt 3 . omräkning). Syftet är att realvärdesäkra skatte- Remissyttrandena finns tillgängliga i satserna. Varje år, senast i november, ska Finansdepartementet (dnr Fi2015/04019/S2). regeringen i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets energi- och koldioxid- Lagrådet skattesatser med hänsyn till den historiska Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att utvecklingen av KPI. I vissa fall har andra inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag ändringar gjorts av skattesatserna än de som som finns i bilaga 11, avsnitt 6 . Lagrådets följer av denna lagstadgade indexomräkning. En yttrande finns i bilaga 11, avsnitt 7 . Lagrådet indexomräkning har då vanligtvis ingått som en lämnar förslaget utan erinran. I förhållande till del i de ändrade skattesatserna och den laglagrådsremissen har även vissa redaktionella stadgade indexeringen har skjutits fram till ändringar gjorts. följande år. Förslagen i promemorian Ytterligare Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger skattehöjningar på vissa drivmedel är enligt medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa regeringens bedömning författningstekniskt och skattebefrielse för bl.a. produkter som även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets framställts av biomassa. Ett förbehåll för hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har skattebefrielsen är att den inte får medföra därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över det någon överkompensation för merkostnaderna förslaget. för framställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskattedirektivet). De 6.20.2 Bakgrund biobränslen som definieras som energiprodukter enligt 1 kap. 3 § LSE är skattepliktiga enligt 6.20.3 Energiskattedirektivet samt lagen om 2 kap. 3 § LSE. Övriga biodrivmedel är skatt på energi skattepliktiga genom 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE. Skatt ska tas ut med de skattebelopp som Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. LSE, reglerar skatter på bränslen och elektrisk 1 § LSE. kraft. Skattereglerna är anpassade till Skattelättnader tillämpas dock för bränslen energiskattedirektivet . Direktivet innehåller som framställts av biomassa. Av 7 kap. 3 a § 87 bestämmelser om vad som ska beskattas och hur första stycket 2 LSE framgår att en skattskyldig detta ska ske. Grundregeln i såväl energi- får göra avdrag för hela energiskatten och hela skattedirektivet som i LSE är att bränslen och koldioxidskatten för biodrivmedel (dvs. en elektrisk kraft ska beskattas. Av olika skäl kan beståndsdel som framställts av biomassa) under förutsättning att motorbränslet inte utgör bensin eller dieselbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3. Om biodrivmedlet utgör fettsyrametylester (Fame) följer dock av 7 kap. 87 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en om- 3 a § första stycket 1 LSE att avdraget för strukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter energiskatten är begränsat till 44 procent. Vidare framgår av 7 kap. 3 c § andra stycket och 7 kap. och elektricitet, (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

PROP. 2015/16: 1

3 d § tredje stycket LSE att en skattskyldig får 6.20.4 Överkompensation och annat om göra avdrag för skatt på bränslen som har samma EU:s statsstödsregler KN-nummer som fossil bensin eller fossilt dieselbränsle men som framställts av biomassa. Både koldioxidskatten och energiskatten är att Det kan röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av oljor och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska eller befrielse från skatterna kan vara utformade motorbränslen. För dessa biodrivmedel får så att åtgärderna definitionsmässigt utgör avdrag göras för hela energiskatten och hela statsstöd enligt reglerna i fördraget om koldioxidskatten. Enligt 7 kap. 3 c § LSE får Europeiska unionens funktionssätt. Europeiska avdrag också göras för hela koldioxidskatten och kommissionen antog under 2008 gemenskapens 89 procent av energiskatten för biodrivmedel riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, som låginblandas i bensin. För låginblandning i förkortat miljöstödsriktlinjerna (EUT C 82, dieselbränsle gäller motsvarande möjlighet att 1.4.2008, s. 1). Detta regelverk kan aktualiseras göra avdrag enligt 7 kap. 3 d § LSE med hela t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från koldioxidskatten och 8 procent av energiskatten miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och om beståndsdelen utgörs av Fame och med 84 energiskatt. Miljöstödsriktlinjerna har från och procent om det rör sig om en annan beståndsdel med den 1 juli 2014 ersatts av nya riktlinjer för som framställts av biomassa. miljöskydd och energi 2014–2020 (EUT C 200, För både biodrivmedel i bensin och biodriv- 28.6.2014, s. 1), förkortat miljö- och energimedel i dieselbränsle gäller att avdragsrätten är stödsriktlinjerna, som tillämpas av begränsad och maximalt kan uppgå till 5 volym- kommissionen vid beslut i statsstödsärenden procent biodrivmedel som låginblandas i bensin från och med detta datum. Medlemsstaterna är eller dieselbränsle. Denna begränsning gäller skyldiga att anpassa befintliga stödordningar till dock inte för bränslen som har samma KN- de nya riktlinjerna inom en viss tid. nummer som fossil bensin eller fossilt diesel- Grundförutsättningarna för att statsstöd bränsle men som framställts av biomassa, t.ex. syftande till skydd för miljön ska kunna ges är HVO eller syntetiska motorbränslen. enligt riktlinjerna att stödet har en stimulans- En förutsättning för samtliga fall av effekt, att det är nödvändigt för att åtgärden ska avdragsrätt för skatt på bränslen som framställts komma till stånd och är proportionellt. Dessa av biomassa är att bränslet omfattas av ett förutsättningar behandlas närmare i hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen kommissionens riktlinjer. Ett stöd som ges för (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodriv- bränslen som framställts av biomassa får medel och flytande biobränslen. För biogas kompensera endast för merkostnaderna för gäller dock detta krav endast för motorbränsle framställningen av bränslet i förhållande till det för transportändamål. Kravet på hållbarhet fossila bränsle som ersätts. Om stödet överstiger grundar sig på krav i artikel 17.1 c i det s.k. merkostnaderna för framställningen av förnybartdirektivet om att biodrivmedel samt biobränslet betraktas det enligt EU:s statsstöds- 88 flytande biobränslen för uppvärmningsändamål regler som s.k. överkompensation. Vidare gäller, måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för till följd av bestämmelser i förnybartdirektivet, att få dels räknas med vid mätning av hur väl ett krav på hållbarhet för stöd till biobränslen. kraven rörande nationella mål och kvoter för Riksdagen beslutade under hösten 2013 om energi från förnybara källor uppfylls, dels ges att införa ett kvotpliktssystem avseende krav på finansiellt stöd. drivmedelsleverantörer att blanda in en viss andel biodrivmedel i bensin respektive dieselbränsle samt åtföljande ändringar av energibeskattningen (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/12:56). Energibeskattningen utformades på ett sådant sätt att den ansågs följa skattesystemets natur och logik och därmed inte 88 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april utgöra statsstöd. För att erhålla rättslig säkerhet 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor om denna statsstödsbedömning har regeringen och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och lämnat in en ansökan till kommissionen (se statsstödsärende SA.36972). Eftersom 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

PROP. 2015/16: 1

kommissionen vid tidpunkten för riksdagens lättnad som ges till biodrivmedel alternativt vidta beslut ännu inte godkänt den svenska ansökan, korrigerande åtgärder för att åtgärda överöverlämnade riksdagen åt regeringen att besluta kompensationen senast under andra halvåret om när lagarna skulle träda i kraft. Inom ramen 2015. för den preliminära granskningen av de anmälda En skattskyldig som gör avdrag för skatt på åtgärderna har det framkommit att flytande biobränslen enligt 7 kap. 3–4 §§ LSE är kommissionen varken kan fatta beslut om att de skyldig att till regeringen eller den myndighet inte utgör stöd eller om att de utgör stöd som är som regeringen bestämmer på begäran lämna de förenligt med statsstödsreglerna. Mot bakgrund uppgifter som regeringen behöver för sin härav har riksdagen under hösten 2014 beslutat rapportering till kommissionen när det gäller att såväl lagen (2013:984) om kvotplikt för frågan om huruvida det statsstöd som genom biodrivmedel som lagen (2013:957) om ändring i avdraget ges för bränslet medför överlagen (1994:1776) om skatt på energi ska utgå kompensation i strid med EU-reglerna om (se prop. 2013/14:246, bet. 2014/15:SkU4, rskr. statsstöd. Eftersom rapporteringen för 2013 2014/15:3). visade på överkompensation för vissa biodriv- Ansökan i statsstödsärendet SA.36972 är medel har kommissionen förenat sitt statsstödsfortfarande under beredning hos kommissionen. godkännande av den 24 juni 2014 med villkor att Kommissionen har genom beslut i statsstöds- en reform görs av det svenska övervakningsärende SA.38421 den 24 juni 2014 förlängt systemet för dessa bränslen, i syfte öka tidigare statsstödsgodkännande av de nuvarande prognosernas kvalitet och göra dem mer skattelättnaderna för flytande biodrivmedel tillförlitliga och att sammanställa övervakningst.o.m. utgången av 2015 (EUT C 63, 20.2.2015, rapporter oftare än en gång om året. En mer s. 5). Ett motsvarande beslut har samma dag frekvent rapportering än årsvis sker därför meddelats rörande biogas som drivmedel. numera (jfr prop. 2014/15:1, volym 1, s. 260). Den nuvarande generella skattebefrielsen för Energiskatt på biodrivmedel på grund av bl.a. biogas uppfyller inte kraven enligt de nya överkompensation påfördes för första gången miljö- och energistödsriktlinjerna och regeringen den 1 januari 2013 då befrielsen från energiskatt kan därför inte, som Energigas Sverige framför, för biodrivmedel som låginblandas i bensin ansöka om statsstödsgodkännande för skatte- minskades från 100 till 89 procent av den befrielse för biogas enligt nuvarande regler i LSE energiskatt som gällde för bensin. Befrielsen för t.o.m. utgången av 2020. Regeringen har den biodrivmedel som låginblandas i dieselbränsle 3 februari 2015 hos kommissionen ansökt om en minskades samtidigt till 84 procent av den ytterligare förlängning av statsstödsgod- energiskatt som gällde för dieselbränsle. Den kännandena av nuvarande skatteregler för 1 januari 2015 sänktes befrielsen för låginblandad biodrivmedel med ett år, t.o.m. utgången av Fame från 84 till 8 procent av den energiskatt 2016. Ansökningarna är under beredning hos som gäller för dieselbränsle. Samtidigt sänktes kommissionen. Diskussioner i ärendena bedrivs energiskattebefrielsen för höginblandad Fame med kommissionen med inriktning på att skapa från 100 till 44 procent av den energiskatt som möjligheter för Sverige att under hösten få gäller för dieselbränsle. För att åtgärda den kommissionen att fatta beslut om förlängda överkompensation som föreligger så att Sverige godkännanden av de nuvarande skattereglerna lever upp till EU:s regelverk om statsstöd för biodrivmedel. Regeringen för också föreslår regeringen i propositionen Höstdiskussioner om en mer långsiktig utformning ändringsbudget för 2015 ytterligare justeringar av skattereglerna i förening med övriga av skattenedsättningarna på vissa biodrivmedel. ekonomiska eller administrativa styrmedel på Regeringen föreslår en minskning av energiområdet. Regeringens målsättning är att så skattebefrielsen för etanol från 89 till 79 procent snabbt som möjligt under mandatperioden ha samt för höginblandad etanol i E85 från 100 till regler på plats som ger långsiktigt hållbara och 78 procent av den energiskatt som gäller för stabila villkor för biodrivmedel. bensin. De tidigare genomförda och i Regeringen är enligt de statsstödsbeslut som propositionen Höständringsbudget för 2015 gäller t.o.m. den 31 december 2015 skyldig att föreslagna förändringarna på grund av rapportera till kommissionen att någon överkompensation förtydligas i tabell 6.19. överkompensation inte sker genom den skatte-

PROP. 2015/16: 1

Tabell 6.19 Tidigare förändringar av beskattningen av Promemorians förslag innebär också att

biodrivmedel till följd av överkompensation

skattebefrielsen för höginblandad etanol är något Åtgärd Ikraftträdande lägre. Energiskattebefrielsen för biodrivmedel som 1 januari låginblandas i bensin minskas från 100 till 89 2013 Förslagen i promemorian Ytterligare

procent. skattehöjningar på vissa drivmedel överens-

Energiskattebefrielsen för biodrivmedel som 1 januari stämmer med regeringens förslag.

låginblandas i dieselbränsle minskas från 100 till 2013 84 procent.

Energiskattebefrielsen för låginblandad Fame 1 januari Remiss Vissa punktskattefrågor inför minskas från 84 till 8 procent av den energiskatt 2015

budgetpropositionen för 2016

som gäller för dieselbränsle.

Energiskattebefrielsen för höginblandad Fame 1 januari Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, minskas från 100 till 44 procent av den energiskatt 2015 som gäller för dieselbränsle. Förvaltningsrätten i Falun, Polismyndigheten,

Energiskattebefrielsen för biodrivmedel som 1 december Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

låginblandas i bensin minskas från 89 till 79 2015 Kustbevakningen, Kommerskollegium, Tull-

procent. verket, Statskontoret, Energimarknads-

Energiskattebefrielsen för etanol i E85 som 1 december inspektionen, Trafikverket, Sjöfarsverket,

höginblandas i bensin minskas från 100 till 78 2015 Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Svenska procent. Flygbranschen, Svenska Gjuteriföreningen,

Umeå universitet, Ekonomistyrningsverket,

Fortum Sweden AB, Greenpeace, Svensk

6.20.5 Höjd energiskatt på bensin och

Solenergi och Svensk Vindenergi har inga

dieselbränsle samt minskad

synpunkter på förslaget. Skatteverket har inget

skattebefrielse för vissa

att invända mot förslaget men har vissa

biodrivmedel

synpunkter på bestämmelsernas lagtekniska

utformning.

Havs- och Vattenmyndigheten och Tillväxt- Regeringens förslag: Energiskatten på fossil analys avstår från att lämna synpunkter på bensin och fossilt dieselbränsle höjs, utöver den förslaget. årliga omräkningen med hänsyn till utvecklingen Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Energigas av konsumentprisindex, med 48 öre per liter för Sverige och Magnus Nilsson Produktion tillstyrker bensin och med 53 öre per liter för dieselbränsle. förslaget. Befrielsen från energiskatt minskas för etanol Energimyndigheten, Näringslivets Regelnämnd som låginblandas i bensin till 74 procent samt för Företagarna, Skogsindustrierna, Svensk kollektivhöginblandad etanol (E85) till 73 procent av den trafik, Svenskt Näringsliv, Näringslivets skatteenergiskatt som gäller för bensin. delegation (NSD), Sveriges Åkeriföretag (Åkeri- För Fame (fettsyrametylester) som högföretagen), Sveriges Bussföretag och Projekt inblandas i dieselbränsle ökas befrielsen från Basindustririket avstyrker förslaget. Om den energiskatt från 44 procent till 50 procent av den föreslagna energiskattehöjningen på dieselenergiskatt som gäller för dieselbränsle. bränsle och bensin införs tillstyrker Energi- Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. myndigheten dock de föreslagna medföljande

ändringarna i beskattning på biodrivmedel.

Konjunkturinstitutet (KI) anför att minskad

Förslagen i promemorian Vissa punkt-

skattebefrielse av biodrivmedel ökar kostnads-

skattefrågor inför budgetpropositionen inför

effektiviteten i styrningen mot energi- 2016 överensstämmer i huvudsak med effektiviseringsmålet. regeringens förslag. Av promemorians förslag Naturvårdsverket, Magnus Nilsson Produktion, framgår det dock inte tydligt att den minskade Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), Svensk befrielsen från energiskatt för höginblandad kollektivtrafik, Stockholms stad, Svenska etanol enbart avser etanolbränsle för gnisttända Trädbränsleföreningen (Trädbränsleföreningen) motorer (E85) och inte etanolbränsle för och Svensk Busstrafik anför att även energikompressionstända motorer (ED95). I skatten på naturgas och gasol borde höjas. Även promemorian föreslås också att skattebefrielsen Sveriges Bussföretag anger att det är anmärkför HVO och höginblandad Fame minskas.

PROP. 2015/16: 1

ningsvärt att energiskatten på HVO och Fame åtgärder ge större effekt än skattehöjningar på föreslås höjas men att ingen energiskatt föreslås drivmedel. på naturgas eller biogas. Svebio och Stockholm stad anför att Energigas Sverige ifrågasätter effekten av skattehöjningen på bensin och dieselbränsle är förslaget om höjd skatt på fossila drivmedel välmotiverade med tanke på de kraftigt fallande eftersom motsvarande skattehöjningar föreslås priserna på oljeprodukter men att skatteför biodrivmedel. höjningarna bör tas ut som en höjd koldioxid- Naturskyddsföreningen tillstyrker förslaget om skatt. Även Trädbränsleföreningen menar att det höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle men varit bättre att höja koldioxidskatten istället för anser att höjningen inte är tillräcklig utan anför energiskatten samt framför kritik mot sättet att att även koldioxidskatten bör höjas successivt till beräkna överkompensation för biodrivmedel. en nivå på 2 kronor per kilo koldioxid. Natur- E.ON Sverige AB noterar att förslaget har en skyddsföreningen är vidare starkt kritisk till att fiskal karaktär men att det knappast skapar befrielsen från energiskatt minskas för etanol, bättre konkurrenskraft för biodrivmedel. Fame och HVO. Svenskt Näringsliv och NSD ifrågasätter om Jordbruksverket betonar att de höjda skatterna inte Sverige övertolkar de statsstödsregler som måste kompenseras med andra åtgärder där angivits som motiv till förslaget om minskad alternativ till biltrafik saknas. Även Svenskt skattebefrielse för de biodrivmedel som ersätter Näringsliv och NSD anför att förslaget innebär bensin och dieselbränsle. Jernkontoret, Svenskt en ökad ekonomisk påfrestning på den svenska Näringsliv, Näringslivets Transportråd och landsbygden. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Sveriges Bussföretag anför att kontakter måste tas och Skogsägarna menar att förslag bör tas fram med EU-kommissionen innan förslag om högre som neutraliserar förslagets kostnadshöjningar skatter för biodrivmedel presenteras och menar för företagande och boende på landsbygden. att det inte är helt klarlagt att EU-rätten Enligt Statens väg- och transportforsknings- verkligen utesluter överkompensation. Jerninstitut (VTI) kan inte en höjning av energi- kontoret, Svenskt Näringsliv, Näringslivets skatten på bensin motiveras av effektivitetsskäl Transportråd hänvisar till att kommissionen då externa kostnader från lätta fordon redan är tidigare godkänt att det nuvarande svenska internaliserade med nuvarande skatter men att skattesystemet inte innebär någon överden föreslagna höjningen av energiskatten på kompensation. dieselbränsle däremot är motiverad då det ökar Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet internaliseringsgraden för tunga fordon. KI, (SPBI) anför att det är viktigt att skatte- Trafikverket, Trafikanalys, Svebio, Stockholms nedsättningen för biodrivmedel är maximal men stad och 2030-sekretariatet anser att skatte- utan risk för överkompensation. höjningen bör vara större för dieselbränsle än för Skatteverket anför att förslagets ikraftträdande bensin. bör ändras till den 1 december 2015 för att VTI anför att storleken på skattebefrielsen för sammanfalla med förslaget i föregående avsnitt. etanol inte borde variera beroende på driv- På så sätt skulle två, mycket täta förändringar, av medlets blandningsgrad eftersom etanolens skattenivåerna undvikas. 2030-sekretariatet energiinnehåll inte varierar beroende på bedömer att de föreslagna skattehöjningarna är i inblandningsgrad. minsta laget. Energimyndigheten, SEKAB, Motorbranschens Neste Oil AB anför att HVO bör skattebefrias Riksförbund, BIL Sweden och 2030-sekretariatet även 2016 eftersom HVO inte överanför att lagtexten måste förtydligas så att det kompenserats. Även EcoPar AB avstyrker framgår att den föreslagna minskade energi- förslaget om att viss energiskatt ska tas ut på skattebefrielsen för höginblandad etanol endast HVO. Neste Oil AB menar vidare att regelverket gäller E85 och inte ED95. inte är teknikneutralt eftersom HVO föreslås få Åkeriföretagen menar att energiskatten för energiskatt medan ED95 och biogas är fortsatt yrkesmässiga godstransporter på väg snarare bör skattebefriade. ED95 och biogas konkurrerar sänkas till EU:s minimiskattenivåer. med ren Fame (B100) och HVO. Neste Oil AB Skogsindustrierna och Åkeriföretagen angör att bedömer att särbehandlingen av biogas och om syftet med förslaget är att öka andelen ED95 strider mot EU:s konkurrenslagstiftning transporter på sjöfart och järnväg så skulle andra och vill att biogas jämförs med dieselbränsle i

PROP. 2015/16: 1

överkompensationsberäkningarna istället för är avsevärt lägre än tidigare även efter den naturgas. föreslagna höjningen av skatten på bensin Energimyndigheten, Energigas Sverige, respektive dieselbränsle. Förvaltningsrätten i Jernkontoret, LRF, Näringslivets Regelnämnd, Falun, Transportstyrelsen och Svebio har inga Regelrådet, Skogsägarna, Svenskt Näringsliv, synpunkter på förslagen. Regelrådet avstår från IKEM, Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, att yttra sig på grund av den korta svarstiden. Bil Näringslivets Transportråd riktar kritik mot Sweden, Svensk Kollektivtrafik och Sveriges konsekvensanalysen som anses summarisk och Åkeriföretag avstyrker förslagen. KI anser att de inte uppfyller gällande krav. Jordbruksverket föreslagna höjningarna av energiskatten på efterfrågar en mer detaljerad konsekvensanalys bensin och dieselbränsle inte förbättrar för höjda transportkostnader för landsbygd och kostnadseffektiviteten i styrningen mot energijordbrukssektor. Svensk kollektivtrafik och effektiviseringsmålet. Trafikverket efterfrågar en Sveriges Bussföretag saknar konsekvensanalyser snabbare höjning av energiskatten på utifrån busstrafiken, målsättningar om en ökad dieselbränsle för att utjämna energiskattekollektivtrafik och en övergång till fossilfria skillnaderna mellan bensin och dieselbränsle. fordon. Tillväxtverket förordar en vidare analys Enligt Svenskt Näringsliv är det anmärkningsgällande eventuell konkurrensförsämring för värt att regeringen, redan innan behandlingen av svensk transportnäring i jämförelse med icke lagrådsremissen Vissa punktskattefrågor inför svenska som verkar i Sverige men har bättre budgetpropositionen för 2016 är avslutad, möjlighet att tanka utanför Sverige. Även föreslår ytterligare en uppjustering av skatten för Företagarna lyfter fram de åkerier som har hård bensin- och dieselbränsle. Svenskt Näringsliv konkurrens från utländska företag. Företagarna anser att detta visar på en ryckighet i regeringens menar också att förslaget särskilt drabbar mindre politik gällande skatter och avgifter som går stick åkerier och mindre företag på landsbygden som i stäv mot näringslivets efterfrågan på har långa transporter till sina kunder. Projekt förutsägbara och långsiktigt stabila spelregler. Basindustririket anför att ökningarna av Vidare anför Svenskt Näringsliv att det i transportkostnader som förslaget ger upphov till promemorian görs en sammanblandning mellan även drabbar gruvföretag. styrande och finansierande skatter. Svenskt Projekt Basindustririket efterfrågar en Näringsliv betonar att det faktum att regeringen genomlysning av vad som kan göras för att ser ett stort budgetunderskott som skäl för kompensera de industriföretag som inte har uppjustering visar att det enbart handlar om några transportalternativ utöver vägtransporter. ökade skatteintäkter och att förslaget därför inte Svenskt Näringsliv och NSD anför att förslaget är i linje med principen om att förorenaren medför ökade kostnader för det svenska betalar. Svenskt Näringsliv anser också att näringslivet med försämrad konkurrenskraft konsekvensanalysen är kortsiktig och som följd. ofullständig. Svenskt Näringsliv saknar bl.a. en Ett flertal remissinstanser lämnar också redovisning och analys av hur skatter och andra synpunkter utan direkt koppling till detta politiskt beslutade pålagor på transporter lagstiftningsärende. utvecklats i relevanta konkurrentländer. Svenskt Näringsliv saknar också en analys av de samlade effekterna på näringslivets konkurrenskraft av Remiss Ytterligare skattehöjningar på vissa höjningar av skatter och avgifter på transporter. drivmedel Bil Sweden betonar att personbilstrafiken redan är kraftigt överbeskattad. Svensk Kollektivtrafik Remissinstanserna: KI, Energimyndigheten, Bil anför att skattehöjningarna ytterligare motverkar Sweden, LRF, Svensk Kollektivtrafik, Svebio, möjligheterna att öka kollektivtrafikresandet. SPBI och Svenskt Näringsliv hänvisar till sina För att stärka svensk åkerinärings konkurrensyttranden avseende remissen Vissa punktskatte- kraft föreslår Sveriges Åkeriföretag att regeringen frågor inför budgetpropositionen för 2016. beslutar om en permanent sänkning av diesel- Naturvårdsverket tillstyrker förslagen om skatten ner till EU:s miniminivå för yrkesmässig ytterligare höjning av energiskatten på fossil godstrafik på väg för fordon över 7,5 tons bensin och fossilt dieselbränsle. 2030- totalvikt. Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK) sekretariatet framhåller att priset för konsument anser att flygbränsle bör undantas från

PROP. 2015/16: 1

skattehöjningen eftersom drivmedlet utgör upp biodrivmedel. Regeringen håller med om att till 40 procent av kostnaderna för flygning och konkurrenskraften för låginblandad Fame och att detta, tillsammans med andra kostnads- etanol efter åtgärdande av överkompensation höjande åtgärder, försätter allmänflyget i en behålls oförändrad relativt sin fossila krissituation. Även Transportstyrelsen påtalar att motsvarighet men eftersom det föreligger ett skattehöjningen på flygbensin blir märkbar för samband mellan låga priser på fossila bränslen aktörerna. KSAK framhåller också flygsäker- och hög drivmedelskonsumtion kan drivmedelshetsaspekter till följd av minskad flygtid samt skatter skapa incitament för en mer energirisk att bilbensin börjar användas i stället för effektiv utveckling av transporterna. Höga flygbensin med negativa miljöeffekter som följd. drivmedelspriser ökar efterfrågan på mer Hjelmco Oil AB (Hjelmco) anser att konse- bränslesnåla bilar och alternativa transportmedel. kvensanalysen inte beskriver hur en prishöjning Energiskatten på bensin och dieselbränsle bör påverkar konsumtionsvolymen och menar vidare därför höjas. Flera remissinstanser anför att att skatter och avgifter på bränslen till luftfarten energiskatt också bör tas ut på gasformiga saknar legitimitet då luftfarten bekostar sin egen drivmedel. Denna fråga får dock övervägas i infrastruktur och att miljöskäl är tveksamma att annat sammanhang. Kommissionen utgår i sitt hävda i sammanhanget. Enligt Hjelmco bidrar statsstödsgodkännande från biogas som förslaget till minskad förbrukning av flygbensin, ersättningsbränsle för naturgas. Regeringen vilket i längden kan resultera i att det inte går att håller därför inte med Neste Oil AB om att upprätthålla t.ex. brandflyg. Hjelmco hemställer biogas bör jämföras med dieselbränsle istället för slutligen att regeringen tillsätter en utredning naturgas i överkompensationsberäkningarna. med uppgift att säkerställa det lätta allmän-, För att uppnå en effektiv styrning mot de affärs-, brand- och frivilligflygets återupp- uppsatta klimat- och energipolitiska målen, är byggnad och fortlevnad. det angeläget att skatterna är utformade på ett Skälen för regeringens förslag: Klimatfrågan kostnadseffektivt sätt. Utöver energiskattens är vår tids ödesfråga och en av regeringens högst tydliga fiskala roll har den också ett styrande prioriterade frågor. Regeringen vill intensifiera inslag, genom att den verkar allmänt dämpande insatserna för att nå en fordonsflotta fri från på energianvändningen och bidrar till en ökad fossila bränslen (se prop. 2014/15:1, utgifts- energieffektivisering. Regeringen delar därmed område. 20 avsnitt 3.6.). Klimat- och miljö- KI:s uppfattning att minskad energiskattepåverkan från transportsektorn ska minska. befrielse av biodrivmedel ökar kostnads- Regeringen vill se en överflyttning av gods från effektiviteten i styrningen mot energieffektiviväg till sjöfart och järnväg (se a.a.). Det är därför seringsmålet. angeläget att öka den styrande effekten av Jordbruksverket betonar att de höjda skatterna energi- och koldioxidskatterna för att stimulera måste kompenseras med andra åtgärder där till omställning till minskade växthusgasutsläpp alternativ till biltrafik saknas. Även LRF, från vägtrafiken och överflyttning till andra Skogsägarna, Svenskt Näringsliv, NSD och transportslag. Världsmarknadspriset på olja Projekt Basindustririket har synpunkter på förväntas också vara fortsatt lågt under de förslagets konsekvenser för företagande och kommande åren jämfört med föregående år. boende på landsbygden respektive vad som kan Även i ett scenario med högre oljepris på sikt göras för att kompensera de industriföretag som kan skattehöjningar motiveras för att öka inte har några transportalternativ utöver miljöstyrningen och minska klimatutsläppen. vägtransporter. Enligt KSAK och Hjelmco Oil Utsläppen av växthusgaser i sektorerna utanför medför de föreslagna skattehöjningarna på EU:s system för handel med utsläppsrätter flygbensin kostnadssänkningar som allvarligt härrör till ca hälften från bensin och försämrar allmänflygets konkurrenssituation. dieselbränsle förbrukat inom transportsektorn. För att främja rörligheten på arbetsmarknaden Regeringen delar därför inte Åkeriföretagens och skapa ett fungerande transportsystem uppfattning att energiskatten för yrkesmässiga investerar regeringen kraftigt i ökat godstransporter på väg bör sänkas till EU:s järnvägsunderhåll. Dessutom kommer andra minimiskattenivåer. Energigas Sverige och E.ON investeringar att genomföras, bl.a. inom lands- Sverige AB framför att effekten av förslaget kan bygdsprogrammet och regionalfondsproifrågasättas då energiskatten även höjs på vissa grammen. Programmen omfattar satsningar på

PROP. 2015/16: 1

innovation, företagande, kompetensutveckling, samtidigt som skattesystemets miljöstyrande riskkapital, bredband, hållbara transporter och effekt stärks. Det är angeläget att skatteregler service. Insatserna kommer att ha stor betydelse och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett EUför att stärka landsbygdens förutsättningar för rättsligt perspektiv. Stabila villkor är också hållbar tillväxt. Regeringen investerar också i en viktigt för de aktörer som producerar och utbyggnad av högskolor i hela landet. handlar med biodrivmedel samt för de företag Regeringen anser att dessa åtgärder väl under- som tillverkar fordon som drivs med dessa stödjer den önskvärda utvecklingen mot ett drivmedel. Regeringen håller därför inte med långsiktigt hållbart samhälle även på 2030-sekretariatet om att justeringar av landsbygden. skattesatserna bör ske tätare än i dag. VTI anför att en höjning av energiskatten på Diskussioner pågår med kommissionen om bensin inte kan motiveras av effektivitetsskäl hur den svenska energibeskattningen kan men att den föreslagna höjningen av energi- utformas så att den inte anses som ett stöd till skatten på diesel däremot är motiverad och KI, biobränslen. Eftersom Sveriges befrielse från Trafikverket, Trafikanalys, Svebio, Stockholms hela eller delar av skatterna för biodrivmedel är stad och 2030-sekretariatet anser att skatte- utformade så att kommissionen betraktar höjningen bör vara större för dieselbränsle än för åtgärderna som statsstöd måste stödordningen bensin. KI anför vidare att de föreslagna dock nu uppfylla kraven i kommissionens höjningarna av energiskatten på bensin och miljöstödsriktlinjer och prövas av dieselbränsle inte förbättrar kostnads- kommissionen. Sverige kan därför inte fatta effektiviteten i styrningen mot energieffektivi- beslut om en utformning av beskattningen av seringsmålet. Regeringen anser att det på sikt är biodrivmedel som innefattar statsstöd utan att angeläget att i högre utsträckning än i dag ta ut stödet har godkänts av kommissionen. energiskatt på fossila drivmedel efter bränslets Detsamma gäller ändringar av skattereglerna energiinnehåll. Beräknat efter energiinnehåll är som resulterar i ett ökat stöd till biodrivmedlen. skillnaden mellan skatten på dieselbränsle och Att både befrielsen från koldioxidskatt och skatten på bensin förhållandevis stor, även om de energiskatt utgör statsstöd innebär att en energiskattehöjningar som genomförts 2011 och höjning av koldioxidskatten eller energiskatten 2013 har bidragit till att minska skillnaden. För på de fossila alternativen ytterligare ökar att inte motverka den påbörjade omläggningen sannolikheten för överkompensation för de av beskattningen till en energiskatt efter skattebefriade biodrivmedlen. energiinnehåll föreslås därför att energiskatten Unionsrätten sätter begräsningar för hur på dieselbränsle höjs något mer än energiskatten mycket lägre skatt som kan tas ut på biodrivpå bensin per liter så att beskattningen per medel. När energiskatten på bensin och energienhet hålls ungefär oförändrad. Det bör dieselbränsle höjs är det därför nödvändigt att också noteras att energiskatten historiskt sett även se över den procentuella befrielsen från haft en fiskal karaktär men gradvis fått ett energiskatten för biodrivmedel som ersätter alltmer resursstyrande inslag. Regeringen anser dessa. Regeringen instämmer i SPBI:s synpunkt inte som Svenskt Näringsliv att det skett en att skattenedsättningen för biodrivmedel ska sammanblandning mellan styrande och fiskala vara maximal men utan risk för överskatter. kompensation. Regeringen föreslår därför att Vid en samlad bedömning, där det bl.a. ingår HVO ges fortsatt full befrielse från energiskatt ett hänsynstagande till de senaste årens och att befrielsen från energiskatt för utveckling av bruttonationalprodukten (BNP), höginblandad Fame höjs till 50 procent av den föreslås att energiskatten höjs med 48 öre per energiskatt som gäller för fossilt dieselbränsle. liter för bensin och med 53 öre per liter för Den risk för särbehandling av ED95 som Neste dieselbränsle. Dessa höjningar sker utöver den Oil AB framhåller uppstår därmed inte. Vidare årliga indexomräkningen utifrån förändringar av föreslår regeringen att höginblandad etanol konsumentprisindex (KPI), som görs för alla befrias från 73 procent och låginblandad etanol fossila bränslen. Eftersom staten för närvarande från 74 procent av den energiskatt som gäller för har ett stort budgetunderskott skapar höj- bensin. ningarna förutsättningar att finansiera satsningar Enligt det statsstödsbeslut som gäller t.o.m. på exempelvis järnvägen och annan infrastruktur den 31 december 2015 avseende skattebefrielsen

PROP. 2015/16: 1

för biodrivmedel, är regeringen skyldig att att undvika överkompensation. Regeringen anser rapportera till kommissionen att någon att koldioxidskatt inte ska tas ut på hållbara överkompensation inte sker genom den skatte- biobränslen och bedömer därför att en höjning lättnad som ges till de flytande biobränslena av energiskatten är att föredra. Regeringen håller alternativt vidta korrigerande åtgärder för att däremot med de remissinstanser som anför att åtgärda överkompensationen senast under andra lagtexten bör förtydligas så att det framgår att halvåret 2015. Det är därmed tydligt att det den minskade energiskattebefrielsen för statsstödsbeslut som ger Sverige rätt att tillämpa höginblandad etanol endast gäller E85 och inte skattebefrielse för biodrivmedel är villkorat av ED95. Lagtexten förtydligas därför så att det att skattebefrielsen inte får leda till att framgår att den minskade skattebefrielsen för biodrivmedlen överkompenseras. Om Sverige höginblandad etanol avser etanolbränsle för inte uppfyller villkoren enligt beslutet innebär gnisttända motorer, vilket är en annan det ett missbruk av stöd enligt artikel 16 i rådets benämning på bensinmotorer. ED95 är ett förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars drivmedel som ersätter dieselbränsle och 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i används i s.k. kompressionsmotorer. fördraget om Europeiska unionens Förslag till ändringar av budgeten för det funktionssätt. Missbruk av stöd föreligger när löpande budgetåret vid andra tillfällen än i stöd har utgått i strid med villkoren i anslutning till budgetpropositionen och den statstödsbeslutet. ekonomiska vårpropositionen tillåts endast om Förfarandet vid missbruk av stöd är detsamma det finns särskilda skäl. Regeringen håller därför som vid olagligt stöd, dvs. medlemsstaten är inte med Skatteverket om att förslaget bör träda i skyldig att återkräva stödet från stödmottagaren. kraft den 1 december 2015, trots att ett sådant De företag som överkompenseras riskerar alltså ikraftträdande skulle innebära att två, mycket att bli skyldiga att betala tillbaka den del av täta förändringar, av skattenivåerna skulle skattebefrielsen som motsvarar över- undvikas. kompensationen jämte ränta från den dag då Hjelmcos hemställan om att regeringen bör företaget fick del av skattebefrielsen, om inga tillsätta en utredning med uppgift att säkerställa åtgärder vidtas för att minska risken för fortsatt det lätta allmän-, affärs-, brand- och frivilligöverkompensation. Regeringen bedömer också flygets återuppbyggnad och fortlevnad ligger att Sverige inte kommer att få något beslut om inte inom ramen för detta lagstiftningsärende förlängning av det nuvarande statsstödsgod- och får behandlas i annat sammanhang. kännandet, om inte villkoren i det nuvarande beslutet uppfyllts, d.v.s. uppkommen över- Lagförslag kompensation åtgärdats senast under andra Förslaget föranleder ändringar i 2 kap 1 § samt halvåret 2015. Regeringen anser att det är tydligt 7 kap. 3 a och 3 c §§ lagen (1994:1776) om skatt och klarlagt att EU-rätten inte tillåter över- på energi, se avsnitt 3.4. Ändringarna föreslås kompensation och anser därför att befrielsen träda i kraft den 1 januari 2016. från energiskatt bör minskas för vissa biodrivmedel. Etanol i låginblandning och i E85 var överkompenserade 2014. Kostnadskalkylerna 6.20.6 Omräkning av skattesatserna på enligt Energimyndighetens övervakningsrapport bränslen efter prisutveckling skiljde sig åt mellan etanol i E85 och respektive reala inkomstökningar låginblandad etanol. Regeringen delar därför inte VTI:s uppfattning att energiskattebefrielsen Regeringens förslag: Indexomräkningen av borde vara densamma för hög- och låginblandad energi- och koldioxidskattesatserna för fossila etanol. bränslen görs för 2016 genom ändringar av För låginblandad Fame tas full energiskatt skattesatserna i lagen om skatt på energi. med hänsyn tagen till dess energiinnehåll ut. Omräkningen grundar sig på faktiska Mot den bakgrunden skulle en höjning av förändringar i konsumentprisindex (KPI) mellan koldioxidskatten istället för energiskatten i juni 2014 och juni 2015. enlighet med vad Svebio , Stockholms stad och För 2017 och framåt sker en omräkning av Trädbränsleföreningen föreslår, innebära att skattebeloppen för de fossila bränslena genom koldioxidskatt skulle behöva tas ut för Fame för en förordning som utfärdas av regeringen med

PROP. 2015/16: 1

stöd av bestämmelser i lagen om skatt på energi. Företagarna, Svensk kollektivtrafik, I dessa fall grundar sig beräkningarna på faktiska Motorbranschens Riksförbund (Motorbranschen), förändringar i konsumentprisindex för samtliga BIL Sweden, IKEM, Jernkontoret, Lantbrukarnas fossila bränslen. För bensin och dieselbränsle Riksförbund (LRF), Skogsägarna, Svensk Energi, görs även en omräkning av skattesatserna som Svensk Fjärrvärme, Svenska Gjuteriföreningen, beaktar utvecklingen av bruttonational- Svenskt Näringsliv, Näringslivets skattedelegation produkten (BNP). Detta sker genom ett (NSD), Näringslivets Transportråd, Sveriges schabloniserat tillägg av två procentenheter till Bussföretag och Neste Oil AB avstyrker förslaget. KPI-omräkningen. Denna tillkommande KI anför att förslaget leder till att omräkning sker av såväl energiskatten som energibeskattningens principer frångås samt att koldioxidskatten men uttrycks som en höjning en schablonuppräkning avseende på BNP kan ge av enbart energiskatten. en missvisande bild av inkomstökningen. Även Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Svenskt Näringsliv och NSD motsätter sig att Regeringens bedömning: De senaste årens uppräkningen görs genom en schablon. KI utveckling av BNP är en av de faktorer som menar att BNP bl.a. påverkas av tillväxten av den beaktas vid omfattningen av de höjningar av arbetsföra befolkningen och att det inte är energiskatten på bensin och dieselbränsle som rimligt att skattesatserna ska påverkas av föreslås för 2016. befolkningstillväxten. Enligt KI vore BNP per capita eller disponibel inkomst per capita mer träffsäkra alternativ. KI menar vidare att Promemoriornas förslag och bedömning förslaget inte behöver leda till att klimatmålet överensstämmer med regeringens förslag och nås och menar att dagens kontrollstationer är ett bedömning. bättre alternativ. Energimyndigheten, Näringslivets Regelnämnd och Svenska Trädbränsleföreningen anser Remiss Vissa punktskattefrågor inför att det finns oklarheter i utformning och budgetpropositionen för 2016 konsekvenser av att införa en uppräkning av drivmedelsskatterna utifrån BNP-tillväxt. Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Falun, Energimyndigheten föreslår istället fortsatt Polismyndigheten, Myndigheten för utredning. Även Jernkontoret, Svenskt samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Näringsliv, Näringslivets Transportråd efter- Kommerskollegium, Tullverket, Statskontoret, frågar en presentation av utvecklingen till följd Energimarknadsinspektionen, Sjöfartsverket, av förslaget på längre sikt. Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Svenska Trafikanalys anför att det bör övervägas att Flygbranschen, Umeå universitet, Fortum redovisa BNP-justeringen på koldioxidskatten Sweden AB, Greenpeace, Svenska Bioenergi- istället för på energiskatten. Även ESV anser att föreningen, Skogsindustrierna, Svensk Solenergi omräkningen av koldioxidskatten inte bör och Svensk Vindenergi har inga synpunkter på vältras över på energiskatten. förslaget. Skatteverket har inget att invända mot Motorbranschen och BIL Sweden menar att förslaget men har vissa synpunkter på förslaget kommer att leda till försämrad bestämmelsernas lagtekniska utformning. Även konkurrenskraft för svensk industri och Magnus Nilsson Produktion anser att lagtexten minskad mobilitet för stora grupper av bör förtydligas så att det tydligare framgår att människor. Jordbruksverket noterar också att en den årliga uppräkningen med två procent ska ske årlig höjning av skattenivån aktualiserar behovet utöver KPI-omräkningen. att efter en tid ändra den procentuellt fastställda Havs- och Vattenmyndigheten, Statens väg- och nivån för skattebefrielsen på olika bränslen. transportforskningsinstitut och Tillväxtanaly s Kammarrätten i Sundsvall ifrågasätter om inte avstår från att lämna synpunkter på förslaget. det aktuella tillägget kommer att leda till ny Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen överkompensation eller risk för övertillstyrker förslaget. kompensation för biodrivmedel. 2030- Konjunkturinstitutet (KI), Energimyndigheten, sekretariatet anför att det inte framgår av Näringslivets Regelnämnd, Svenska Trädbränsle- förslaget hur biodrivmedlen ska hanteras. föreningen, Ekonomistyrningsverket (ESV),

PROP. 2015/16: 1

Svenskt Näringsliv, NSD och ESV anför att KPI-utvecklingen plus två procentenheter antas det starkt kan ifrågasättas att etablera ett system approximativt motsvara inkomstutvecklingen. för automatisk skattehöjning utan att beslut i Skälen för regeringens förslag och varje fall fattas av riksdagen. bedömning: Den årliga omräkningen av Energigas Sverige , Jernkontoret, LRF, skattesatserna på energiområdet med hänsyn till Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Skogs- KPI-utvecklingen bör behållas. Den säkerställer ägarna, Svenskt Näringsliv, E.ON Sverige AB , på ett lämpligt sätt att skattesatserna realvärde- IKEM, Svenskt Näringsliv, Näringslivets säkras. KPI-omräkningen bör, såsom hittills, ske Transportråd, Motorbranschen och BIL Sweden genom en förordning som utfärdas av regeringen riktar kritik mot konsekvensanalysen som anses med stöd av bestämmelser i lagen (1994:1776) summarisk och inte uppfyller gällande krav. om skatt på energi, förkortad LSE. I denna IKEM, Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, proposition föreslås dock ändringar av energi- Näringslivets Transportråd menar att det bl.a. skattesatserna på bensin och dieselbränsle. Av saknas en diskussion om andra industri- och praktiska skäl är det därför lämpligt att KPInäringslivsbranschers utsatta konkurrens- omräkningen av energi- och koldioxidskattesituation, internationell jämförelse samt en satserna för fossila bränslen för 2016 görs genom analys av andra möjligheter till effektivisering av ändringar av skattesatserna i 2 kap. 1 § LSE. transporterna. KPI-omräkningen grundar sig på faktiska Ett flertal remissinstanser lämnar också förändringar i KPI mellan juni 2014 och juni synpunkter utan direkt koppling till detta 2015. Omräkningen baseras på 2015 års lagstiftningsärende. skattesatser för fossila bränslen och görs utöver de tillkommande föreslagna ändringarna av energiskattesatserna på bensin och dieselbränsle. Remiss Ytterligare skattehöjningar på vissa Index har under perioden minskat med drivmedel 0,44 procent. Indexomräkning av energi- och koldioxidskattesatserna för vissa bränslen Remissinstanserna : I denna promemoria redovisas i tabell 6.20. I tabellen redovisas även används, till skillnad från i promemorian Vissa de föreslagna ändringarna av energiskattesatserna punktskattefrågor inför budgetpropositionen för på bensin och dieselbränsle och de totala 2016, faktiska förändringar i konsument- ändringarna av skattesatserna inklusive KPIprisindex mellan juni 2014 och juni 2015 för justeringen för 2016. En mervärdesskatteeffekt indexomräkningen av energi- och koldioxid- tillkommer om priset på bränslen i motsvarande skattesatserna för fossila bränslen för 2016. mån förändras och om köparen är en Naturvårdsverket och KI tillstyrker detta förslag. privatperson. För företag som har rätt att dra av Ingen annan remissinstans yttrar sig i den delen. denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte Bakgrund för förslaget: I olika sammanhang någon sådan effekt. För förväntade förändringar har aktualiserats om skattesatserna på energi- av priset vid pump inklusive mervärdesområdet, utöver den allmänna prisutvecklingen i skatteffekt till följd av förslagen för 2016 i denna form av historiska förändringar i konsument- proposition, se tabell 6.22. prisindex (KPI), även bör räknas om med Eftersom skattesatserna för 2016 genom hänsyn till reala inkomstökningar (BNP- förslag i denna proposition omräknas utifrån utvecklingen). Denna fråga har under senare år faktiska KPI-förändringar under perioden fram bl.a. behandlats av Klimatberedningen (se SOU t.o.m. juni 2015, föreslås att den KPI-omräkning 2008:24 s. 294) samt av Utredningen om fossilfri som ska ske av regeringen med stöd av fordonstrafik (se SOU 2013:84 s. 619). Enligt bestämmelser i LSE flyttas fram och görs först nuvarande regelverk räknas skiktgränserna för inför kalenderåret 2017 och följande kalenderår. uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara Omräkningen grundar sig då på förhållandet förvärvsinkomster om årligen med KPI- mellan det allmänna prisläget i juni månad året utvecklingen med ett tillägg av två procent- närmast före det år beräkningen avser och enheter. Denna uppskrivning med två prisläget i juni 2015. I dessa fall grundar sig procentenheter syftar till att korrigera för att beräkningarna således på faktiska KPIinkomsterna utvecklas i snabbare takt än KPI. förändringar för samtliga fossila bränslen.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 6.20 Förslagna ändringar av skattesatser för vissa

svenska näringslivets konkurrenskraft som

bränslen för 2016 inklusive omräkning enligt KPI

framförs av vissa remissinstanser. Sett över en längre tidperiod har BNP årligen Energislag Indexomräk Indexomräk Höjning av Summa ning enligt ning enligt energi- nominellt ökat med omkring två procentenheter utöver den allmänna prisutvecklingen. 1 KPI av KPI av skatt koldioxid- energiskatt skatt Regeringen anser, till skillnad från KI, Svenskt Bensin, -1 -1 48 46 Näringsliv och NSD att en schablonuppräkning miljöklass 1, avseende på BNP ger ett rättvisande mått på den öre/l reala inkomstökningen. Till skillnad från Svenskt Dieselbränsle, -1,4 -0,8 53 50,8 Näringsliv, NSD och ESV finner också miljöklass 1, regeringen att en sådan metod tydligt kan öre/l uttryckas i lagtexten och därför uppfyller Eldningsolja, -14 -4 0 -18 3 regeringsformens krav på att beslut om skatt till kr/m staten ska fattas av riksdagen. I syfte att skapa ett Naturgas, -10 0 0 -10 drivmedel 2 enkelt, men ändå rättvisande schablonmässigt uttryckt mått på utvecklingen av BNP, föreslår 3 kr/1000 m därför regeringen, i enlighet med vad 1 En av faktorerna som beaktas vid höjning av energiskatt 2016 är utvecklingen av BNP de senaste åren. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen 2 Ingen energiskatt tas ut på naturgas för drivmedelsanvändning. anfört, att den årliga omräkningen av energi- och Regeringen anser att det finns anledning att koldioxidskattesatserna på bensin och dieseländra konstruktionen av den årliga omräkningen bränsle, utöver den hittillsvarande KPI-omräki syfte att i högre grad än i dag förena den med ningen, även ska innefatta en tillkommande en långsiktig miljöskattepolitik. Det är därför omräkning baserad på ett årligt schabloniserat angeläget att öka den styrande effekten av tillägg av två procentenheter. De energienergi- och koldioxidskatterna och förbättra produkter som alltså omfattas av detta förslag är möjligheterna för Sverige att på ett kostnads- de som avses i 2 kap. 1 § 1, 2, 3 b och 7 LSE, dvs. effektivt sätt uppfylla den långsiktiga bensin (inklusive flygbensin) och dieselbränsle. prioriteringen om en fossiloberoende fordons- Regeringen avser följa den framtida utvecklingen flotta 2030 och visionen om att Sveriges netto- av BNP i syfte att vid behov anpassa utsläpp av växthusgaser ska vara noll 2050. skattesatserna så att de klimat- och energi- Utsläppen av växthusgaser i sektorerna politiska målen nås på ett kostnadseffektivt sätt. utanför EU:s system för handel med utsläpps- I detta bör kommande slutsatser från rätter härrör till ca hälften från bensin och kontrollstationer särskilt vägas in. dieselbränsle. Under de senaste åren har Det är av kostnadseffektivitetsskäl angeläget ökningen av KPI varit måttlig medan tillväxten i att behålla en generell koldioxidskattenivå, BNP och de reala inkomstökningarna i samhället uttryckt i öre per kilogram koldioxid, för varit betydligt högre. Det huvudsakliga samtliga fossila bränslen. Koldioxidskatteekonomiska styrmedlet för att nå utsläpps- satserna för respektive fossila bränsle grundas på minskningar utanför handelssystemet utgörs i beräkningar utifrån innehållet av fossilt kol i dag av koldioxidskatten. I syfte att spegla en hög bränslena. Även om tillägget av två procentambitionsnivå i klimatarbetet och ge en enheter till KPI-utvecklingen bör användas vid långsiktig signal om vikten av att minska en omräkning av såväl energi- som koldioxidutsläppen av växthusgaser och även bidra till en skattesatserna för bensin och dieselbränsle, effektivare energianvändning bör, utöver KPI- föreslås dock resultatet av den tillkommande utvecklingen, en årlig omräkning som beaktar omräkningen i sin helhet uttryckas som BNP-utvecklingen göras av energi- och förändringar av energiskattesatserna på dessa koldioxidskattesatserna på bensin och diesel- bränslen. Denna konstruktion leder till att den bränsle. Härigenom skapas ökade förutsätt- generella koldioxidskattenivån för samtliga ningar för att stegvis öka omställningstrycket i fossila bränslen kvarstår då den totala punkttransportsektorn från användning av bensin och skatten för bensin och dieselbränsle årligen höjs dieselbränsle till andra alternativ som bidrar till med tillägget av två procentenheter till KPIminskade växthusgasutsläpp. Regeringen delar utvecklingen. Till skillnad från vissa remissinte de farhågor för negativ påverkan på det instanser anser regeringen det som en mer

PROP. 2015/16: 1

framkomlig väg att öka energiskattens andel av Lagförslag den totala beskattningen för att undvika att Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och koldioxidskatt ska behöva tas ut på biodrivmedel 1 b §§ LSE, se avsnitt 3.4. Ändringarna föreslås och därmed frångå principen att endast fossilt träda i kraft den 1 januari 2016. kol ska beläggas med koldioxidskatt. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. En ledamot ifrågasätter dock om risken för att skatte- 6.20.7 Ökad befrielse från koldioxidskatt höjningen på fossila bränslen till följd av BNP- för dieselbränsle i jordbruks- och justeringen innebär att biodrivmedlen över- skogsbruksmaskiner kompenseras. Risken för överkompensation minskar dock med den föreslagna konstruktionen att hela skattehöjningen till följd av BNPjusteringen läggs på energiskatten. Regeringen Regeringens förslag: Befrielsen från följer i enlighet med unionsrätten prisut- koldioxidskatt för dieselbränsle i arbetsmaskiner vecklingen och övriga omständigheter som kan i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbrukspåverka risken för framtida överkompensation verksamheterna ökas från 90 öre per liter till och avser, i den mån detta inträffar, att 143 öre per liter. För perioden den 1 januari 2016 återkomma i denna fråga. t.o.m. den 31 december 2018 ökas befrielsen Regeringen anser, tvärtemot vad KI anför, att med ytterligare 27 öre per liter till 170 öre per förslaget varken leder till att energibeskatt- liter. ningens principer frångås eller att klimatmålet Ändringen träder i kraft den 1 januari 2016. inte kan nås på ett tillfredsställande sätt. Den generella koldioxidskatten kvarstår vilket är en förutsättning för en effektiv styrning för att Förslaget i promemorian Vissa punktminska utsläppen av växthusgaser. Dock skattefrågor inför budgetpropositionen för förstärks energiskattens resursstyrande karaktär 2016 överensstämmer med regeringens förslag. för bensin och dieselbränsle vilket i högre grad Förslaget i promemorian Ytterligare bidrar till att klimat- och miljöpåverkan från skattehöjningar på vissa drivmedel överenstransportsektorn minskar. I förhållande till stämmer i huvudsak med regeringens förslag. promemorians förslag görs förtydliganden av Promemorians förslag innebär dock inte att den föreslagna lagtexten i syfte att, som befrielsen från koldioxidskatt för dieselbränsle i efterfrågas av Skatteverket och Magnus Nilsson arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks- och Produktion , tydliggöra den lagtekniska vattenbruksverksamheterna ökas med ytterligare konstruktionen av den tillkommande omräk- 27 öre per liter för perioden den 1 januari 2016 ningen av skattesatsen för bensin och diesel- t.o.m. den 31 december 2018. bränsle (jfr även i författningskommentaren till 2 kap. 1 b § LSE). Den tillkommande omräkningen av skatte- Remiss Vissa punktskattefrågor inför satserna för bensin och dieselbränsle föreslås budgetpropositionen för 2016 införas som del i den årliga omräkning av skattesatserna som regeringen ska göra med stöd Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Falun, av bestämmelser i LSE inför kalenderåret 2017 Polismyndigheten, Myndigheten för och följande kalenderår. Utvecklingen av BNP samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, de senaste åren bör dock beaktas redan i Kommerskollegium, Tullverket, Skatteverket, skattesatserna på bensin och dieselbränsle för Statskontoret, Energimarknadsinspektionen, 2016, vilket lämpligen sker genom att den ingår Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Konkurrenssom en av de faktorer som beaktas vid verket, Svenska Flygbranschen, Svenska Gjuteribedömningen av de höjningar av energiskatten föreningen, Umeå universitet, Trafikverket, på bensin och dieselbränsle som föreslås för Trafikanalys, Fortum Sweden AB, Greenpeace, detta år. Näringslivets Regelnämnd, Svensk Solenergi och Svensk Vindenergi har inga synpunkter på förslaget.

PROP. 2015/16: 1

Havs- och Vattenmyndigheten, Energi- utan direkt koppling till detta lagstiftningsmyndigheten och Tillväxtanalys avstår från att ärende. lämna synpunkter på förslaget. Kammarrätten i Sundsvall, Jordbruksverket, Skogsindustrierna, Lantbrukarnas Riksförbund Remiss Ytterligare skattehöjningar på vissa (LRF) och Skogsägarna tillstyrker förslaget. drivmedel Skogsstyrelsen tillstyrker förslaget så vitt avser kompensation till jordbruket, men saknar en Remissinstanserna: Naturvårdsverket avstyrker analys av effekterna för skogsbruket av den förslaget om ökad befrielse från koldioxidskatt höjda energiskatten på dieselbränsle. för dieselbränsle i arbetsmaskiner i jordbruks-, Konjunkturinstitutet (KI), Naturvårdsverket skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna. KI och Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget. anser att ökad befrielse från koldioxidskatt för KI anför att förslaget försämrar kostnads- dieselbränsle försämrar kostnadseffektiviteten i effektiviteten i styrningen mot klimatmålet och styrningen mot klimatmålet och att eventuell anför att en eventuell kompensation till dessa kompensation till vissa verksamheter bör ske på verksamheter av konkurrensskäl bör ske på annat sätt än utifrån miljöskatter. annat sätt än utifrån miljöskatter. Bakgrund för förslaget: I dag medges Statens väg- och transportforskningsinstitut befrielse från koldioxidskatt med 900 kronor per (VTI) anför att förslaget inte bidrar till en god kubikmeter för dieselbränsle som förbrukas hushållning med samhällets resurser. inom yrkesmässig jordbruks- skogsbruks- och Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) och vattenbruksverksamhet för drift av andra Svenska Trädbränsleföreningen poängterar att motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och nedsättningen av skatten på dieselbränsle för de bussar, se 6 a kap. 2 a § lagen (1994:1776) om areella näringarna tydligt måste omfatta även skatt på energi, förkortad LSE. Koldioxidbiodiesel. skattebefrielse medges således med 90 öre per Tillväxtverket menar att förslaget motverkar liter för dieselbränsle som förbrukas i en ökad värdeförädling av råvaror inom livs- arbetsmaskiner inom de angivna sektorerna. medels- och trärelaterad industri. Anledningen Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn är att vidareförädlingen kan komma att behöva till den utsatta konkurrenssituation som det flytta närmare marknaden vilket missgynnar svenska jord- och skogsbruket för närvarande livsmedelsindustrin och träförädlingsindustrin i befinner sig i, anser regeringen, trots vad VTI stora delar av landet. och KI anför, att näringarna i dess helhet bör Företagarna framhåller att den utsatta kompenseras för den höjning som görs av konkurrenssituationen inte enbart gäller jord- energiskatten på dieselbränsle 2016. Det bör ske och skogsbruk utan även åkerinäring och genom att den nuvarande befrielsen från viss del generellt de flesta företag på landsbygden. av koldioxidskatten på sådant bränsle i Företagarna anser därför att förslaget bör arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks- och justeras så att förutsättningarna inte försämras vattenbruksverksamheterna ökas med motför företag som finns och verkar på landsbygden. svarande belopp som energiskatten på IKEM och SveMin anför att arbetsfordon dieselbränsle ökas med, dvs. 53 öre per liter, eller som används i gruvindustriell verksamhet bör med andra ord från 90 öre till 143 öre per liter. erhålla motsvarande kompensation för ökat LRF anför att befrielsen bör öka till 3 kronor per skattetryck som arbetsmaskiner i jord- och liter. Med anledning av det rådande kritiska läget skogsbruk föreslås få. i mjölksektorn kan regeringen ha viss förståelse LRF anför att återbetalningen bör öka till för LRF:s begäran om att skattebefrielsen ska 3 kronor per liter för att beskattningen ska bli ökas ytterligare. Regeringen anser dock att en jämförbar med andra EU-länder. ytterligare befrielse från koldioxidskatt, utöver Energigas Sverige, Jernkontoret, LRF, den ökade befrielse som föreslås för att Näringslivets Regelnämnd , Regelrådet, Skogs- kompensera för energiskattehöjningen på ägarna, Svenskt Näringsliv och E.ON Sverige AB dieselbränsle, bör vara temporär under perioden riktar kritik mot konsekvensanalysen som anses den 1 januari 2016 t.o.m. den 31 december 2018. summarisk och inte uppfyller gällande krav. Ett Regeringen föreslår därför att befrielsen från flertal remissinstanser lämnar också synpunkter koldioxidskatt höjs med ytterligare 27 öre per

PROP. 2015/16: 1

liter och således kommer att uppgå till 170 öre Effekter, inklusive budgetära effekter av per liter för dieselbränsle som förbrukas under åtgärdandet av överkompensation redovisas även perioden den 1 januari 2016 t.o.m. den i propositionen Höständringsbudget för 2015. 31 december 2018. Koldioxidskatt tas inte ut på Energiskatten för dieselbränsle, miljöklass 1, hållbara biodrivmedel. Hållbar biodiesel som uppgår 2015 till 1 833 kronor per kubikmeter. används i de areella näringarna och som Svebio Förslagen innebär tillsammans med och Svenska Trädbränsleföreningen önskar se en prognosticerad KPI-justering av skattesatserna skattenedsättning av, är alltså redan befriad från för 2016 en höjning till 2 355 kronor per koldioxidskatt. kubikmeter. För att främja rörligheten på arbetsmarknaden För Fame (fettsyrametylester) som och skapa ett fungerande transportsystem in- låginblandas i dieselbränsle är befrielsen från vesterar regeringen kraftigt i ökat järnvägsunder- energiskatt i dag 8 procent vilket ungefär innebär håll. Dessutom kommer andra investeringar att energiskatt efter energiinnehåll och dieselskattegenomföras, bl.a. inom landsbygdsprogrammet höjningen motsvarar en höjning av energiskatten och regionalfondsprogrammen. Programmen på låginblandad Fame från 1 686 till omfattar satsningar på innovation, företagande, 2 167 kronor per kubikmeter. Befrielsen från kompetensutveckling, riskkapital, bredband, energiskatt för höginblandad Fame ökas från hållbara transporter och service. Insatserna 44 procent till 50 procent av den energiskatt som kommer att ha stor betydelse för att stärka gäller för dieselbränsle. På grund av den höjda landsbygdens förutsättningar till hållbar tillväxt. energiskatten på dieselbränsle motsvarar detta Regeringen investerar också i en utbyggnad av fortfarande en höjning från 1 026 till högskolor i hela landet. Regeringen anser att 1 178 kronor per kubikmeter för höginblandad dessa åtgärder understödjer den önskvärda Fame. utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart Energiskatten för bensin, miljöklass 1, uppgår samhälle även på landsbygden och instämmer 2015 till 3,25 kronor per liter. Regeringens därför inte i vad Företagarna anför. Inte heller förslag innebär tillsammans med prognostiserad finns skäl att, som IKEM och SveMin yrkar, ge KPI-justering av skattesatserna för 2016 en gruvnäringen en motsvarande kompensation höjning till 3,72 kronor per liter. som föreslås för jord- och skogsbruket (jfr dock Befrielsen från energiskatt för etanolbränsle regeringens förslag om justering av den som låginblandas i bensin uppgår 2015 till procentuella befrielsen från energiskatt för s.k. 89 procent av den energiskatt som gäller för gruvdiesel). Vidare anser regeringen inte att det bensin. Höginblandad etanol är i dag fullständigt finns skäl att kompensera värdeförädling av skattebefriad. Befrielsen från energiskatt för råvaror inom livsmedels- och trärelaterad etanol i E85 minskas från 100 procent till industri, vilket Tillväxtverket anför. 73 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Detta motsvarar en energiskatt om Lagförslag 1,00 kronor per liter på etanol i E85 varav Förslaget föranleder en ändring i 6 a kap. ungefär 0,71 kronor härrör från åtgärdande av 2 a § LSE, se avsnitt 3.4. Ändringen föreslås överkompensation genom förslaget i träda i kraft den 1 januari 2016. propositionen för Höständringsbudget för 2015. För låginblandad etanol sänks befrielsen från energiskatt från 89 procent till 74 procent av den 6.20.8 Konsekvensanalys energiskatt som gäller för bensin. Detta motsvarar en höjning från 0,36 till 0,97 kronor Inledning per liter låginblandad etanol. Av höjningen Tabeller och stora delar av denna konsekvens- härrör ungefär 0,32 kronor per liter från det beskrivning tar sin utgångspunkt i förändringen åtgärdande av överkompensation som föreslås av från de regler som rådde innan den 1 december regeringen i propositionen Höständringsbudget 2015 och inkluderar därmed energiskatte- för 2015. höjningen på etanol som härrör från det I tabell 6.21 nedan summeras hur energiåtgärdande av överkompensation som regeringen skatten på bensin och dieselbränsle samt i propositionen Höständringsbudget för 2015 energiskattebefrielsen för olika biodrivmedel föreslår ska träda i kraft den 1 december 2015. förändras. I tabellen har även hänsyn tagits till

PROP. 2015/16: 1

den prognostiserade KPI-utvecklingen av överkompensation ökar när energiskatten på

skattesatserna för 2016. bensin och dieselbränsle höjs så föreslås även att

energiskatten på vissa biodrivmedel höjs. Etanol

Tabell 6.21 Energiskatt på dieselbränsle, bensin och i låginblandning och i E85 var överkompenserad

motsvarande biodrivmedel 2016 jämfört med 2015

2014 och därför föreslås att energiskatte-

befrielsen för etanol sänks ytterligare. Skatte-

Energiskattebefrielse Energiskatt

intäkterna från höjd energiskatt på biodrivmedel

2015 2016 2015 2016 bedöms öka med 0,39 miljarder kronor 2016. Av

de ökade skatteintäkterna från energiskatt på

3 3

Dieselbränsle Procent Procent Kr/m Kr/m

och bränslen biodrivmedel 2016 härrör 0,16 miljarder kronor

som ersätter

från det åtgärdande av överkompensation som

dieselbränsle

föreslås i propositionen Höständringsbudget för Dieselbränsle - - 1 833 2 355 2015. Förslaget att åtgärda överkompensationen miljöklass 1 på hög- och låginblandad etanol föreslås i Fame, 8 8 1 686 2 167 låginblandad propositionen Höständringsbudget för 2015

träda i kraft den 1 december 2015. Skatte- Fame, 44 50 1 026 1 178 höginblandad intäkterna förväntas med anledning av detta

HVO 100 100 0 0 förslag öka med ca 0,01 miljarder kronor 2015.

Förslaget om tillkommande omräkning av

Bensin och Procent Procent Kr/l Kr/l

bränslen som punktskatten på bensin och dieselbränsle som

ersätter beaktar utvecklingen av BNP bedöms preli-

bensin

minärt öka skatteintäkterna med 0,90 miljarder

Bensin, - - 3,25 3,72 kronor 2017, ytterligare 0,81 miljarder kronor

miljöklass 1 2018 och ytterligare 0,81 miljarder kronor 2019.

1 Etanol, 89 74 0,36 0,97 Den slopade begränsningen av skattebefrielsen låginblandad för låginblandad Fame och etanol upp till

1 Etanol i E85 100 73 0 1,00 1 5 volymprocent bedöms inte ha några offentlig-

Energiskattebefrielsens storlek 2015 gäller t.o.m. den 30 november. Fr.o.m. den 1 december är energiskattebefrielsen, enligt förslag i propositionen finansiella effekter för 2016. Regeringen

kommer att följa utvecklingen inom ramen för Höständringsbudget för 2015, för låginblandad etanol 79 procent och för höginblandad etanol 78 procent. Anm.: Fossila drivmedel är även belagda med koldioxidskatt, 2015 är koldioxid- sin ordinarie prognosverksamhet över de totala

3 skatten på dieselbränsle 3 218 kr/m och på bensin 2,60 kr/l. Låginblandade biodrivmedel under fem volymprocent är fullständigt befriade från koldioxidskatt. skatteintäkterna, men bedömer att det vid

Även höginblandade biodrivmedel och HVO är fullständigt befriade från beräkningen av den offentligfinansiella effekten koldioxidskatt. inte finns tillräckliga skäl att frångå

beräkningskonventionerna och dess antagande Offentligfinansiella effekter om fasta volymer för åren efter ikraftträdandet. Den höjda energiskatten på bensin och Förslagen bedöms sammantaget öka skattedieselbränsle bedöms öka skatteintäkterna med intäkterna med ungefär 3,99 miljarder kronor 3,90 miljarder kronor 2016. Den föreslagna 2016. Effekterna över tid samt brutto och höjningen av energiskatten på dieselbränsle varaktig effekt redovisas i Tabell 6.25. skulle innebära att nettoskatten för jord- och

skogsbrukets arbetsmaskiner kommer att öka. Effekter för hushållen och företagen Den ökade kostnaden för jord- och skogsbruket I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter som följer av den höjda energiskatten på för privatpersoner och företag i den omfattning dieselbränsle kompenseras dock genom att som är nödvändigt i det aktuella lagstiftningsnedsättningen av koldioxidskatt ökar i motärendet och avseende de aspekter som ska svarande grad. Denna kompensation medför att belysas enligt 6 och 7 §§ förordningen skatteintäkterna minskar med 0,20 miljarder (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelkronor 2016 och åren därefter. Utöver detta givning. Det sker mot bakgrund av tillgängliga föreslås en temporär nedsättning av koldioxiduppgifter och i den omfattning som är möjligt. skatten för dieselbränsle som förbrukas i jord- Beskrivningar av förslaget och dess och skogsbrukets arbetsmaskiner vilket medför konsekvenser i andra avseenden finns även i minskade skatteintäkter med ytterligare andra delar av denna proposition. Härigenom 0,10 miljarder kronor per år under perioden anser regeringen, trots vad som framförs av 2016–2018. För att undvika att risken för

PROP. 2015/16: 1

Regelrådet och vissa andra remissinstanser, att höjs på vissa drivmedel är att HVO, ED95,

gällande krav på konsekvensanalyser har till- höginblandad Fame, gas och elektrisk kraft som

godosetts. drivmedel får ytterligare stärkt konkurrenskraft

Eftersom det föreligger ett samband mellan gentemot fossil bensin och dieselbränsle.

låga priser på fossila bränslen och hög

drivmedelskonsumtion per bil och capita så kan Tabell 6.22 Exempel på priseffekt för hushåll 2016 vid

pump till följd av förändrade skatteregler, inkl.

drivmedelsskatter skapa incitament för ett mer

mervärdesskatt (kr/l)

energieffektivt utnyttjande av transportsystemet.

Höga drivmedelspriser ökar efterfrågan på mer 1

Åtgärd Diesel Bensin E85 B100

bränslesnåla fordon samt alternativa transport- 5 % 5 % 85 % 100 %

Fame, etanol, etanol, Fame medel. Syftet med höjda drivmedelskatter är att 8 % 95 % 15 %

stimulera till en omställning av minskade HVO, bensin bensin 87 % växthusgasutsläpp från transportsektorn samt diesel

gynna energieffektivare fordon. Höjd energiskatt på 0,61 - - 0,19

Förslagen för 2016 påverkar priset vid pump dieselbränsle med

för bensin, dieselbränsle och de höginblandade följdändringar på Fame biodrivmedlen såsom E85. Drivmedel beskattas i

Höjd energiskatt på - 0,59 0,40 - Sverige med energiskatt, koldioxidskatt och bensin med mervärdesskatt. En mervärdesskatteeffekt till- följdändringar på

kommer om köparen är en privatperson. För etanol

företag som har rätt att dra av denna ingående Minskad - 0,02 0,75 -

mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan skattebefrielse för

vissa biodrivmedel effekt. För att ur nedanstående redovisade på grund av priseffekter vid pump inklusive mervärdes- överkompensation 2

skatteeffekt erhålla ungefärlig priseffekt Totalt kronor/liter inkl. 0,61 0,61 1,15 0,19 exklusive mervärdesskatteeffekt kan priseffekten mervärdesskatt

multipliceras med 0,8. Priseffekten varierar Anm.: Exemplen på priseffekt vid pump är beräknade exklusive den årliga

indexeringen för KPI. Då justeringen för KPI 2016 innebär att skattesatserna på mellan bränslen och kan även bero på hur bensin och dieselbränsle sänks något kan den förväntade priseffekten av

mycket biodrivmedel som blandas in. För dieselregeländringen vara något högre än skatternas totala inverkan på bränslepriserna 2016. bränsle med fem procents inblandningsnivå av 1 Räkneexempel för bensin som innehåller 5 procent etanol där energiskatten höjs Fame och åtta procents inblandning av HVO med 0,61 kr/l och 95 procent bensin där energiskatten höjs med 0,48 kr/l: (0,05*0,61 kr/l + 0,48 kr/l*0,95)*1,25=0,61 kr/l inklusive mervärdesskatt. bedöms priset vid pump öka med 0,61 kronor 2 Etanol för låginblandning och etanol i E85 var överkompenserade 2014. Priseffekten är en följd av förslag i propositionen Höständringsbudget för 2015. per liter inklusive mervärdesskatt. För bensin

med 5 procents inblandning av etanol väntas Effekten på hushåll skiljer sig beroende på vad priset stiga med 0,61 kronor per liter inklusive det är för typ av hushåll, biltyp, samt i vilken mervärdesskatt. grad hushållet är beroende av bilen. Det senare Pumppriseffekten på ren Fame förväntas vara kan skilja markant mellan hushåll i glesbygd och ungefär 0,19 kronor per liter inklusive merhushåll i stadsregioner med god tillgång till värdesskatt. Höginblandad etanol (E85) är det kollektivtrafik. Jordbruksverket och Företagarna bränsle som var mest överkompenserat under efterfrågar i sina remissvar en mer detaljerad 2014. Överkompensationen föreslås åtgärdas konsekvensanalys av hur förslaget påverkar genom en lägre energiskattebefrielse och på transportkostnaderna på landsbygden. Förslaget grund av detta blir också pumppriseffekten hög bedöms sammantaget påverka boende på relativt bensin. E85 med 15 procent bensin och landsbygden mer än boende i storstads- 85 procent etanol förväntas genom förslaget bli regionerna. Detta baseras på att körsträckorna 1,15 kronor per liter dyrare vid pump, inklusive per invånare ofta är högre i mer glesbebyggda län mervärdesskatt. Förslaget påverkar således och att varor där kan behöva transporteras samtliga som använder ett fordon drivet på längre. Körsträckan per personbil är enligt bensin, dieselbränsle, E85 eller höginblandad Trafikanalys förvisso högst i Stockholms län Fame (B100). Se tabell 6.22 nedan för en men då en lägre andel av hushållen äger personbil bedömning av hur de olika förslagen påverkar och möjligheten att använda alternativa bränslepriserna vid pump, inklusive mervärdestransportmedel är större än i mer glesbebyggda skatt. En konsekvens av att energiskatten endast

PROP. 2015/16: 1

län bedöms förslaget påverka glesbygden mer än 2013 var medelkörsträckan för en buss enligt storstadsregionerna. Trafikanalys 5 475 mil) och drar ungefär fyra Höjningen av energiskatten på bensin på- liter per mil förväntas kostnaderna till följd av verkar fler hushåll än höjningen av energiskatten förslaget öka med knappt 12 000 kronor per år på dieselbränsle. Energiskatten på dieselbränsle 2016 (0,53 kr/l *5 500 mil *4 liter/mil≈ höjs mer än energiskatten på bensin per liter. 12 000 kr). Tillväxtverket, Svenskt Näringsliv och Räknat efter bränslenas energiinnehåll är dock Företagarna förordar en vidare analys gällande höjningen ungefär densamma. Sammantaget eventuell konkurrensförsämring för svensk innebär förslaget högre kostnader för många transportnäring i jämförelse med de som har hushåll. För många bilister som kör ungefär bättre möjlighet att tanka utanför Sverige. 1 500 mil per år innebär skattehöjningen på Omfattningen av s.k. ekonomitankning är inte bensin respektive dieselbränsle ökade kostnader klarlagd, men får allmänt sett ses som ett större med ungefär 600–700 kronor 2016. problem när priset i grannländer avviker kraftigt I Sverige förbrukas merparten av de totala från det i Sverige. Förslaget bedöms dock inte på volymerna av bensin och dieselbränsle inom något väsentligt sett påverka denna omfattning, transportsektorn. Huvudsakligen påverkas även om det på marginalen inte går att utesluta därför de näringssektorer som i hög grad är viss påverkan. Det kan också noteras att de flesta beroende av vägtransporter. Skattehöjningen på transporterna sker helt inom landet. En tung dieselbränsle påverkar i första ledet åkeri- lastbil som drar 4 liter rent dieselbränsle per mil näringen och därigenom även den industri och och fraktar gods mellan Stockholm och Malmö de näringar som i hög grad är beroende av får en kostnadsökning på ungefär 129 kronor per vägtransporter. Livsmedelssektorn och skogs- resa (61 mil*0,53 kr/l*4 l/mil). Denna kostnadsindustrin förväntas få de största ökningarna av ökning bedöms utgöra en liten del av den totala transportkostnader, dock bedöms konse- fraktkostnaden och därmed inte påverka omfattkvenserna för livsmedelsindustrin bli begränsad ningen av s.k. ekonomitankning nämnvärt. eftersom transportkostnaderna utgör en relativt Den ökade kostnaden för jord- och skogsliten del av de totala produktionskostnaderna. bruket som följer av den höjda energiskatten på Förslaget innebär, som Projekt Basindustririket dieselbränsle 2016 kompenseras genom att påpekar, ökade transportkostnader även för befrielsen från koldioxidskatt för dieselbränsle i gruvföretag. Hur hårt åkerinäringen drabbas arbetsmaskiner ökas i motsvarande grad. beror på i hur stor grad de förlorar marknads- Därmed förväntas begränsad effekt av andelar gentemot utländska åkerier. Det bedöms dieselskattehöjningen inom dessa näringar 2016. dock finnas viss potential för effektiviseringar Dessutom innebär förslaget att befrielsen från inom transportsektorn genom mer bränslesnåla koldioxidskatt ökar med ytterligare 27 öre per fordon, effektivare motorteknik samt förändrat liter dieselbränsle under 2016–2018. Med körbeteende. nuvarande befrielse med 90 öre per liter diesel- Ett antal remissinstanser efterfrågar ytterligare bränsle motsvarar den totala punktskatten på analys och exempel på hur förslagen påverkar fossilt dieselbränsle för jord- och skogsbrukets kostnaderna och konkurrenskraften för svenska arbetsmaskiner ca 4,15 kronor per liter diesel företag. Den förändrade årskostnaden beror i (miljöklass 1) 2015. Med hänsyn taget till varje enskilt fall på hur många fordon företaget föreslagna ändringar blir denna nivå brukar, hur långt fordonen framförs, vilket ca 3,86 kronor per liter 2016. Skattelättnaden bränsle de drivs med och vilken förbrukning av bedöms mildra den utsatta konkurrenssituation drivmedel fordonen har. Exempelvis blir nedan som det svenska jord- och skogsbruksnäringarna beskrivna kostnadsförändringar lägre om för närvarande befinner sig i. lastbilarna drivs helt eller delvis på biodrivmedel. Förslaget att räkna om skattesatserna på Ett åkeri som använder ett fjärrbilsekipage som bensin och dieselbränsle med beaktande av framförs 12 000 mil om året och förbrukar fyra BNP-utvecklingen fr.o.m. 2017 medför ytterliter rent dieselbränsle per mil får genom för- ligare höjning av punktskatten på bensin miljöslaget ökade kostnader på ungefär 23 000 kronor klass 1 med 13 öre per liter bensin (16,25 öre per år (0,53 kr/l*12 000 mil*4 liter/mil ≈ inklusive mervärdesskatt), utöver den generella 25 000 kr). För en buss i stadstrafik som drivs på KPI-omräkningen. Punktskatten på dieseldieselbränsle och framförs 5 500 mil per år (år bränsle, miljöklass 1 höjs därigenom med 11 öre

PROP. 2015/16: 1

per liter (13,75 öre inklusive mervärdesskatt) kostnaderna bedöms ändå den höjda energi- 2017. Efter 2017 höjs punktskatten på bensin skatten på bensin och dieselbränsle inklusive och dieselbränsle årligen i samma storleks- omräkningen som beaktar utvecklingen av BNP, ordning. På sikt blir ökningen per liter och år påverka män mer. Bilar som är registrerade på något högre då den kumulativa effekten medför män har också en något högre genomsnittlig att de årliga höjningarna med tiden blir större. energiåtgång (i kWh per km) jämfört med Höjningarna bedöms efterhand medföra att kvinnors bilar (Genusaspekter på transporter – hushåll väljer bilar med lägre utsläpp av litteraturstudie och bearbetning av statistik om växthusgaser och andra transportslag med lägre kvinnligt och manligt bilägande och bilutsläpp av växthusgaser samt att företagen får användning, Totalförsvarets forskningsinstitut, ytterligare motivation att övergå till transporter R3292). med lägre utsläpp av växthusgaser. Sammantaget Förslagen innebär även att energiskatten på ökar således omställningstrycket i transport- flygbensin höjs. Som några remissinstanser sektorn från användning av bensin och påpekar kommer ändringen att leda till att vissa dieselbränsle till andra alternativ som bidrar till flygningar blir dyrare. Kostnadsökningen kan minskade växthusgasutsläpp samt till energi- uppgå till ungefär 18 kronor per flygtimme effektivare fordon. Då höjningarna sker stegvis (0,48 kr/l*30 l/h*1,25). I vilken utsträckning kan övergångseffekterna för företag och hushåll detta i förlängningen påverkar allmänflyget är mildras. Skattehöjningarna till följd av omräk- svårt att förutse. Vissa remissinstanser anför att ningen som beaktar utvecklingen av BNP det finns risk att skattehöjningen kan leda till ett påverkar vad gäller dieselbränsle på samma sätt minskat antal flygtimmar vilket de menar bl.a. som höjningen av energiskatten 2016, dvs. i skulle kunna innebära försämrad flygsäkerhet första ledet åkerinäringen och därigenom även och risk för att verksamhet såsom exempelvis den industri och de näringar som i hög grad är brandflyg inte upprätthålls. Regeringen avser att beroende av vägtransporter. Effekterna kan dock följa utvecklingen på området och vid behov bli mindre påtagliga då höjningarna sker stegvis. överväga eventuella åtgärder. Vad gäller bensin kan även effekterna bli mindre Förslaget om minskad skattebefrielse för vissa påtagliga vid en omräkning som beaktar biodrivmedel som föreslås träda i kraft den utvecklingen av BNP jämfört med höjningen av 1 december 2015 kan ge de företag som gör energiskatten på bensin 2016. Förslaget om avdrag för etanol visst administrativt merarbete. omräkningen som beaktar utvecklingen av BNP Detta då det för dessa blir ett ytterligare tillfälle bedöms på sikt påverka glesbygden mer än utöver vid årsskiftet då system kan behöva storstadsregionerna. uppdateras. Förslagen som föreslås träda i kraft Det är angeläget att ge stabila villkor för de den 1 januari 2016 bedöms sammantaget inte aktörer som producerar och handlar med påverka företagens administrativa kostnader. biodrivmedel. En höjning av energiskatten på etanol för såväl hög- som låginblandning Effekter för måluppfyllelse och miljön åtgärdar den konstaterade överkompensationen Förslaget att höja energiskatten på bensin och 2014 och minskar risken för överkompensation dieselbränsle gör att det blir dyrare att köra bil under resterande del av stödperioden. För att samt att andelen rörliga kostnader förknippade inte öka risken för framtida överkompensation med brukande av bil ökar. Att det blir dyrare att och därmed öka möjligheten för långsiktiga använda sitt fordon ökar incitamenten för villkor är det även viktigt att säkerhets- fordonsägare att minska sitt bilanvändande vilket marginalen gentemot framtida över- bedöms minska koldioxidutsläppen. Högre kompensation hålls ungefär konstant. energiskatter kan även medföra ökade Från Trafikanalys fordonsstatistik (Trafa, incitament för fordonsägare att välja energi- Statistik 2015:5) framgår att av de personbilar effektiva fordon, vilket kan medföra ytterligare som ägs av fysiska personer står män som ägare minskade koldioxidutsläpp. Förslagen medför till knappt två tredjedelar. Fordon som ägs av även att HVO, ED95, höginblandad Fame, gas män körs också i genomsnitt något längre per år och elektrisk kraft blir mer konkurrenskraftiga än fordon som ägs av kvinnor. Även om det i ett jämfört med fossil bensin och fossilt hushåll inte behöver vara ägaren av fordonet som dieselbränsle vilket kan ge incitament till ökad också framför det och betalar bränsle- användning av dessa som drivmedel.

PROP. 2015/16: 1

Genom att höja energiskatten på etanol mer 0,1 miljoner ton koldioxidekvivalent årligen. De än på övriga drivmedel för att åtgärda över- minskade utsläppen av koldioxid är kompensation blir etanol till både hög- och prognostiserade på 10–15 års sikt. Att förslagen låginblandning dyrare än tidigare i förhållande på sikt bedöms minska koldioxidutsläppen till bensin och andra drivmedel. Att etanol blir innebär även att förslagen bedöms minska relativt sett dyrare kan leda till minskad användningen av fossila drivmedel. Regeringen användning av etanol. Det bör dock noteras att anser därför till skillnad från Hjelmco Oil att denna jämförelse utgår från situationen då etanol konsekvensanalysen tar hänsyn till hur för hög- och låginblandning är överkompenserad skatteförändringen påverkar den förbrukade (billigare än sin fossila motsvarighet). Det volymen. Det finns dock uppenbara svårigheter nuvarande statsstödsgodkännandet av skatte- att prognostisera minskningen av koldioxidbefrielsen vilar på åtaganden för att förhindra utsläpp för respektive skatteförändring. Det överkompensation. Om åtagandena inte uppfylls finns många faktorer som påverkar utsläppen innebär detta ett missbruk av stödet som kan såsom oljepris, teknisk utveckling, konjunkturresultera i återkrav av stödbeloppet, inklusive utveckling och tillgången på alternativa ränta, från berörda företag. I en jämförelse med färdmedel. utgångspunkt i att Sverige ska följa EU-rätten Den slopade begränsningen av skattekan energiskattehöjningen för att åtgärda över- befrielsen för etanol och Fame över fem volymkompensation i stället ses som en mindre för- procent bedöms på sikt kunna öka användningen ändring än vad som annars skulle kunna krävas. av dessa drivmedel. Det bör också noteras att överkompensationen på etanol indikerar att etanolens konkurrenskraft Effekter för myndigheter och domstolar gentemot bensin förbättrats i den mån att Förslaget medför ökade kostnader för skillnaden i produktionskostnad mellan etanol Skatteverket med 195 000 kronor, varav och bensin minskat. 150 000 kronor är av engångskaraktär Förslaget om minskad befrielse från energi- (50 000 kronor för utveckling av blanketter och skatt för etanol till både hög- och låginblandning informationsinsatser m.m. samt 100 000 kronor för att åtgärda överkompensation bedöms IT-utveckling) och 45 000 kronor löpande oavsett jämförelsescenario inte försämra biodriv- kostnader för IT-utveckling. I de angivna medlens konkurrensvillkor i en sådan beloppen ingår de ökade kostnader som följer av utsträckning att målet om att minska klimat- regeringens förslag om ändrad beskattning av gaserna med 40 procent påverkas. Förslaget biodrivmedel i propositionen Höständringsbedöms inte heller påverka möjligheterna för budget för 2015. Tillkommande kostnader för Sverige att uppfylla målet om 50 procent Skatteverket bedöms kunna hanteras inom förnybar energi i Sverige 2020. Sverige har även befintliga ekonomiska ramar. Förslagen bedöms ett mål om 10 procent förnybart i transport- inte påverka antalet mål eller på annat sätt sektorn 2020. Den förnybara andelen i påverka arbetsbelastningen i de allmänna transportsektorn 2014 är enligt Energimyndig- förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra hetens preliminära beräkningar 18,7 procent några ökade kostnader för andra myndigheter. enligt förnybartdirektivets beräkningsmetod. Det är en ökning med 3 procentenheter sedan 2013. Förslaget bedöms därmed inte heller riskera uppfyllandet av målet om 10 procent 6.21 Höjd koldioxidskatt för förnybart i transportsektorn 2020. uppvärmningsbränslen inom Förslagen att höja energiskatten på bensin och vissa sektorer dieselbränsle och åtgärda uppkommen överkompensation på etanol bedöms sammantaget 6.21.1 Ärendet och dess beredning leda till en reduktion av utsläppen med ungefär 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Förslaget Inom Finansdepartementet har promemorian om att justerera punktskatterna på bensin och Vissa punktskattefrågor inför budgetpropodieselbränsle med beaktande av BNP-utveck- sitionen för 2016 tagits fram. En sammanlingen kan för 2017 och framåt medföra fattning av promemorians förslag finns i bilaga reduktion av utsläppen med ytterligare 11, avsnitt 1 . Promemorian har remissbehandlats

PROP. 2015/16: 1

och innehåller bl.a. förslag om höjd koldioxid- nedsättningar även innebär att skattesystemet skatt för uppvärmningsbränslen inom vissa blir tydligare och mer överblickbart. sektorer. Promemorians lagförslag i denna del Enligt nu gällande regler tas en lägre finns i bilaga 11, avsnitt 4 . En förteckning över energiskatt och en lägre koldioxidskatt ut för remissinstanserna finns i bilaga 11, avsnitt 5 . bränslen som förbrukas för uppvärmning och Remissyttrandena finns tillgängliga i drift av stationära motorer vid tillverknings- Finansdepartementet (dnr Fi2015/01733/S2). processen i industriell verksamhet utanför handelssystemet, värmeproduktion i kraftvärme- Lagrådet anläggningar utanför handelssystemet samt i Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksinhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag verksamheter. De lägre skattesatserna uppnås som finns i bilaga 11, avsnitt 6 . Lagrådets genom procentuell befrielse från skatt och yttrande finns i bilaga 11, avsnitt 7 . Lagrådet lämnas i form av avdrag eller genom återbetallämnar förslaget utan erinran. Ändringarna av ning beroende på användningsändamål, typ av lagförslaget i förhållande till lagrådsremissen och bränsle samt vem som förbrukat bränslet. det tillkommande lagförslaget i avsnitt 3.6 är Av 6 a kap. 1 § 9 b lagen om skatt på energi, författningstekniskt och även i övrigt av sådan förkortad LSE, följer att skattebefrielse gäller vid beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna förbrukning för annat ändamål än drift av betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat motorfordon vid tillverkningsprocessen i lagrådets yttrande över de ändrade lagförslagen. industriell verksamhet på annat ställe än i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) 6.21.2 Bakgrund om handel med utsläppsrätter. Skattebefrielsen för förbrukning i de övriga Regeringen bedriver ett omfattande arbete med sektorerna framgår av 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE. att göra de nationella skatterna på klimat- och Av punkten 10 framgår att skattebefrielse gäller energiområdet mer träffsäkra och ändamåls- vid förbrukning av bränsle för annat ändamål än enliga. Dessa skatter är av central betydelse för drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig att Sverige ska kunna nå de klimat- och växthusodling. Av punkten 11 framgår att, för energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt det fall att skattebefrielse inte följer av tidigare sätt. punkter, skattebefrielse gäller vid förbrukning I det s.k. klimatskattepaketet som för annat ändamål än drift av motordrivna presenterades i samband med klimat- och fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruksenergipropositionerna (prop. 2008/09:162 och eller vattenbruksverksamhet. 163 samt prop. 2009/10:41) ingick stegvisa Skattebefrielsen enligt punkterna 9 b–11 höjningar av koldioxidskattenivån på bränslen uppgår till 70 procent av energiskatten och för uppvärmning och drift av stationära motorer 40 procent av koldioxidskatten. Befrielserna inom industrin utanför EU:s system för handel gäller enbart vid förbrukning av andra bränslen med utsläppsrätter, förkortat handelssystemet, än bensin, råtallolja respektive bränsle som avses samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- i 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE (omärkt verksamheterna. Detta skedde genom att under dieselbränsle) samt endast för det fall att 2011–2015 begränsa nedsättningarna av skattebefrielse inte följer av tidigare punkter. koldioxidskatten för dessa användningsområden. Av 6 a kap. 2 § LSE framgår att skattebefrielse Motsvarande höjningar gjordes även för bränslen gäller vid användning av råtallolja bl.a. för de för värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar ändamål som avses i 1 § punkterna 9 b–11. utanför handelssystemet. Regeringen har i Befrielse från energiskatten ges med ett belopp budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) som motsvarar 70 procent av den energiskatt uttalat att regeringen avser att fortsätta den och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut inslagna vägen efter klimatpaketets sista steg på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a 2015 genom att återkomma med förslag om att (märkt eldningsolja). helt slopa dessa nedsättningar av koldioxid- Av 6 a kap. 3 § LSE följer skattebefrielse för skatten. Åtgärderna bedöms medföra en för- bränsle som förbrukas för framställning av bättrad miljöstyrning samtidigt som slopade värme vid annan kraftvärmeproduktion än som

PROP. 2015/16: 1

avses i 1 § 17 a. Befrielse från energiskatt ges särskilda möjlighet till återbetalning av med 70 procent och från koldioxidskatt med koldioxidskatten som gäller för den som 40 procent. Skattebefrielsen gäller inte för begränsat utsläpp av koldioxid i samband med bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b. förbrukningen av visst bränsle slopas. Om råtallolja förbrukas för ändamål som avses i Energiskattebefrielsen för dieselbränsle som 6 a kap. 3 § medges enligt 3 a § befrielse från används i arbetsfordon i gruvindustriell verksamenergiskatt med ett belopp som motsvarar den het ökas från 86 till 89 procent av energiskatten sammanlagda befrielse från energiskatt och på dieselbränsle. koldioxidskatt som skulle ha medgetts för Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. respektive den 1 januari 2018. 6 a kap. 1 § 13 LSE reglerar skattebefrielse för dieselbränsle som används i vissa fordon inom gruvindustriell verksamhet. Beskattningen vid Promemorians förslag överensstämmer i sådan användning har hittills följt den som gäller huvudsak med regeringens förslag. Promeför förbrukning av uppvärmningsbränslen inom morians förslag innebär dock inte en stegvis industrin utanför handelssystemet. Befrielse från höjning av koldioxidskatten. I promemorian koldioxidskatt medges således med 40 procent. lämnas inte heller något förslag om ökning av Vad gäller energiskatten medges befrielse med 86 den procentuella energiskattebefrielsen för procent, eftersom energiskatten på dieselbränsle dieselbränsle i viss gruvindustriell verksamhet. är högre än motsvarande skatt på eldningsolja. Remissinstanserna : Kammarrätten i Av 9 kap. 4 § LSE framgår att om koldioxid- Sundsvall, Förvaltningsrätten i Falun, skatt har tagits ut för annat bränsle än sådant Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd som beskattas som bensin och har någon och beredskap, Kustbevakningen, Kommersbegränsat utsläpp av koldioxid i samband med kollegium, Försvarsmakten, Tullverket, förbrukning av bränslet, medges återbetalning av Skatteverket, Statskontoret, Energimarknadskoldioxidskatten i förhållande till hur mycket inspektionen, Trafikverket, Sjöfartsverket, utsläppet har minskat. Transportstyrelsen, Trafikanalys, Konkurrens- Återbetalning medges enligt 9 kap. 5 § LSE verket, Tillväxtverket, Skogsstyrelsen, Umeå för bränsle som förbrukats för framställning av universitet, Fortum Sweden AB, Företagarna, värme vilken levererats för bl.a. ändamål som ger Greenpeace, Hjelmco Oil AB, Svensk skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 9 b–11. Vid Kollektivtrafik, Svensk Solenergi, Svensk användning av råtallolja medges befrielse med ett Vindenergi, Svensk Vindkraftförening, Svenska energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av Flygbranschen, Svenska Naturskyddsföreningen, den energiskatt och 40 procent av den koldioxid- Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, skatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges första stycket 3 a. Vid användning av andra Energiföreningars Riksorganisation, Sveriges bränslen än råtallolja medges istället befrielse kommuner och landsting samt Sveriges med 70 procent av energiskatten och 40 procent Åkeriföretag har inga synpunkter på förslaget. av koldioxidskatten. Havs- och vattenmyndigheten och Tillväxtanalys avstår från att yttra sig. Vad gäller förslaget om slopad återbetal- 6.21.3 Slopad koldioxidskattebefrielse för ningsmöjlighet för begränsning av koldioxiduppvärmningsbränslen inom vissa utsläpp tillstyrker Naturvårdsverket detta förslag. sektorer Ingen annan remissinstans yttrar sig i denna del. I fråga om förslaget om höjd koldioxidskatt för vissa sektorer anför remissinstanserna Regeringens förslag: Koldioxidskatten på bränslen följande. Konjunkturinstitutet (KI), Statens vägför uppvärmning och drift av stationära motorer och transportforskningsinstitut, Naturvårdsverket, inom industri- och kraftvärmeanläggningar Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) och utanför handelssystemet samt inom jordbruks-, Stockholms stad tillstyrker förslaget eftersom det skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna förbättrar effektiviteten i resursanvändningen höjs till den generella skattenivån 2018. Ett och därmed innebär att mängden av utsläpp av första steg, från dagens 60 procent till 80 procent klimatgaser kommer att minska på ett samhällsav den generella skattenivån, tas redan 2016. Den

PROP. 2015/16: 1

ekonomiskt effektivt sätt. Svebio påpekar dock kombineras med åtgärder för att behålla att det är angeläget att vidta åtgärder för att få konkurrenskraften för svensk tillverkningsupp kostnaden för utsläppen inom den industri, som t.ex. att undanta uppvärmningshandlande sektorn, t.ex. genom att införa en viss bränslen i vissa processer från skattehöjningen kompletterande beskattning även inom den eller att återinföra en särskild nedsättningsregel sektorn. Även Jordbruksverket tillstyrker för energiintensiva företag. Energigas Sverige, förslaget och framför att en stor del av Jernkontoret, LRF, Näringslivets Regelnämnd, jordbruks- och växthusföretagen har haft och Regelrådet, Skogsägarna, Svenskt Näringsliv och har goda möjligheter att byta till förnybara E.ON Sverige AB riktar kritik mot konsekvensbränslen samt att stöd för investeringar kan analysen som anses summarisk och inte sökas inom landsbygdsprogrammet. Energi- uppfyller gällande krav. Svensk Energi och myndigheten anser principiellt att ett slopande Svensk Fjärrvärme har i sak inget att invända av skattenedsättningen är förenlig med principen mot förslaget, men anser att en längre om att förorenaren betalar, vilket leder till mer införandetid skulle ge en nödvändig omställkostnadseffektiva styrmedel. Energimyndig- ningstid för berörda verksamheter. De yrkar heten avstyrker dock förslaget eftersom det även att ändringar görs i lagen om skatt på energi utifrån promemorians konsekvensanalys är svårt så att beskattningssituationen blir lika oberoende att bedöma effekterna av skattehöjningen för av vem som är ägare till en värmeproduktionsindustrin. Energimyndigheten och Skogs- anläggning samt att energiskattereglerna vid industrierna menar att det är olyckligt att egenförbrukning av elektrisk kraft vid fjärrskattehöjningen påverkar råtallolja, som är ett värmeföretags värme- och ångleveranser till bränsle av förnybart ursprung och därför inte industrin ses över. Slutligen framför Svensk bidrar med utsläpp av fossil koldioxid. Energi och Svensk Fjärrvärme önskemål om att Energigas Sverige, Fastighetsägarna Sverige, energiskatten sänks till 0,5 öre per kilowattimme IKEM, Jernkontoret, Lantbrukarnas Riksförbund (kWh) för elektrisk kraft som förbrukas i (LRF), Livsmedelsföretagen, Näringslivets datahallar. SveMin anser att dieselbränsle som Regelnämnd, Skogsägarna, Svenskt Näringsliv, används i arbetsfordon i gruvindustriell Svenska Gjuteriföreningen, Näringslivets verksamhet bör kompenseras för den generella Skattedelegation (NSD) och E.ON Sverige AB energiskattehöjningen av dieselbränsle genom en avstyrker förslaget eftersom det strider mot ökad procentuell nedsättning av energiskatten. grundtankarna i det svenska koldioxidskatte- Skälen för regeringens förslag : I dag tas en systemet, allvarligt skadar industrins lägre energiskatt och en lägre koldioxidskatt ut konkurrenskraft, ökar risken för koldioxid- för bränslen som förbrukas för uppvärmning läckage och inte bidrar till ökad klimatnytta. och drift av stationära motorer vid tillverk- Energigas Sverige, Fastighetsägarna Sverige, ningsprocessen i industriell verksamhet utanför IKEM, Jernkontoret, LRF, Livsmedelsföretagen, EU:s system för handel med utsläppsrätter Svenska Gjuteriföreningen, Skogsägarna, (förkortat handelssystemet), värmeproduktion i Svenska Trädbränsleföreningen, Svenskt kraftvärmeanläggningar utanför handelssystemet Näringsliv, NSD och E.ON Sverige AB påpekar samt i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksäven problem med förslagets kraftiga ökning av verksamheter. De lägre skatterna har ansetts skillnaden i pris på koldioxid mellan större motiverade av risken att produktion som företag, som i hög grad ingår i handelssystemet genererar utsläpp av växthusgaser inom dessa och mindre företag, som omfattas av koldioxid- sektorer flyttas ut från Sverige, s.k. koldioxidskatten. Energigas Sverige, Fastighetsägarna läckage. De lägre skatterna uppnås genom Sverige, IKEM, Jernkontoret, LRF, Livsmedels- procentuell befrielse och medför att beskattföretagen, Svenska Gjuteriföreningen, ningen för de aktuella användningsändamålen Skogsägarna, Svenskt Näringsliv, NSD och understiger den generella koldioxidskattenivån. E.ON Sverige AB anser vidare att ett En grundprincip är att all bränsleförbrukning ikraftträdande av skattehöjningarna den 1 januari som leder till utsläpp av koldioxid från fossilt kol 2016 är ett orimligt kort varsel som innebär att till atmosfären bör påföras koldioxidskatt eller företagen saknar all praktisk möjlighet till omfattas av handelssystemet. Regeringen verkar anpassning. Energigas Sverige anser även att en inom EU för att effektivisera handelssystemet i eventuell höjning av koldioxidskatten bör syfte att åstadkomma en förbättrad klimat-

PROP. 2015/16: 1

politisk styrning genom ett högre pris på bruksverksamheterna slopas. Det finns enligt koldioxid. Regeringen delar dock inte den regeringens uppfattning inte behov av att, som uppfattning, som flera remissinstanser framför, Energigas Sverige önskar, överväga att införa om att det i dag förhållandevis låga priset på särskilda nedsättningsregler för viss förbrukning utsläppsrätter inom handelssystemet påverkar av uppvärmningsbränslen i de aktuella lämpligheten av att höja koldioxidskatten för sektorerna. Däremot anser regeringen, mot bakfossila bränslen som förbrukas i anläggningar grund av de synpunkter som framförs av ett utanför handelssystemet. Genom att öka flertal remissinstanser, att den höjda koldioxidkostnaderna för koldioxidutsläpp genom en höjd skattenivån bör fasas in stegvis. Ett första steg, koldioxidskatt kommer de aktörer som kan som innebär en höjning från dagens 60 procent minska sina utsläpp till förhållandevis låga till 80 procent av den generella koldioxidkostnader att göra detta, så länge som åtgärderna skattenivån föreslås därför tas den 1 januari kostar mindre jämfört med att betala koldioxid- 2016, medan ett helt slopande av nedsättningen skatten. Sådana åtgärder kan exempelvis vara av koldioxidskatten för de aktuella sektorerna byte till biobränslen eller energieffektivisering. bör ske först den 1 januari 2018. Det stegvisa De aktörer som väljer att inte genomföra införandet ger mer tid för de berörda företagen åtgärder för att minska sina koldioxidutsläpp får att ställa om till en energianvändning som ger i stället genom beskattningen betala för sin mindre utsläpp av fossil koldioxid. miljöpåverkan. Genom förslaget höjs koldioxidbeskattningen Koldioxidskatten är det primära generella stegvis till den generella nivån genom att den styrmedlet för att i Sverige åstadkomma procentuella skattebefrielsen minskas. Genom utsläppsminskningar i sektorerna utanför åtgärderna bedöms användningen av fossila handelssystemet. I syfte att i högre grad iaktta bränslen och därigenom utsläppen från de principen om att förorenaren ska betala anser berörda verksamheterna minska, samtidigt som regeringen, i likhet med KI, Naturvårdsverket principen om att förorenaren ska betala för och flera andra remissinstanser, att undantagen miljöpåverkan i större utsträckning uppfylls. från den generella koldioxidskattenivån bör Utöver förbättrad miljöstyrning medför slopade minskas (jfr prop. 2014/2015:1 s. 252). nedsättningar även att skattesystemet blir Koldioxidskatten som gäller för förbrukning av tydligare och mer överblickbart. uppvärmningsbränslen och drift av stationära Avsikten med beskattningen av råtallolja som motorer utanför handelssystemet bör således så uppvärmningsbränsle är att söka minska de långt som möjligt uppgå till den generella nivån negativa effekter som energibeskattningen för att efterstäva ett enhetligt koldioxid- indirekt kan ha för viss kemisk förädlingsskattepris utanför handelssystemet och där- industris råvaruinköp av råtallolja. Energiigenom uppnå en högre grad av kostnads- myndighetens och Skogsindustriernas synpunkter effektivitet. om beskattningen av råtallolja får närmare Över tiden har teknikutveckling, tillgång till övervägas i annat sammanhang. Detsamma gäller förnybara bränslen och till fjärrvärme och de synpunkter som Svensk Energi och Svensk värmepumpar lett till ökade möjligheter för Fjärrvärme framför om beskattningen vid företagen att minska sina koldioxidutsläpp. Mot framställning och leverans av värme samt förbakgrund av de befintliga möjligheterna till byte brukning i datahallar. av uppvärmningsform och effektivisering I denna proposition föreslås en höjning av bedömer regeringen, trots vad som framförs av energiskatten på dieselbränsle. Som SveMin ett flertal remissinstanser, att risken för påpekar, bör den procentuella energiskattekoldioxidläckage nu inte är så stor att det ska befrielsen för dieselbränsle som används i vissa anses motiverat att fortsatt undanta anlägg- fordon inom gruvindustriell verksamhet justeras ningarna utanför handelssystemet från den i syfte att säkerställa att energiskatten även efter generella koldioxidskattenivån. Det föreslås den generella skattehöjningen motsvarar därför att nedsättningarna av koldioxidskatten energiskatten på eldningsolja som används av på bränslen för uppvärmning och drift av industrin utanför handelssystemet. Regeringen stationära motorer inom industri- och kraft- föreslår därför att den procentuella befrielsen värmeanläggningar utanför handelssystemet från energiskatt ska ökas från 86 till 89 procent samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vatten- av energiskatten på dieselbränsle.

PROP. 2015/16: 1

I syfte att ytterligare förstärka miljö- Effekter för miljön styrningen och förenkla skattesystemet föreslår Till följd av åtgärderna bedöms koldioxidregeringen, i likhet med Naturvårdsverket , även utsläppen på sikt minska med 0,2 miljoner ton att den särskilda återbetalningsmöjlighet som per år i Sverige. Den övervägande delen av gäller för den som begränsat utsläpp av koldioxid utsläppsreduktionerna avser industrin utanför i samband med förbrukningen av visst bränsle handelssystemet. Sammantaget var växthusgasslopas. Möjligheten till återbetalning är utsläppen 2013 i Sverige 55,8 miljoner ton, tillgänglig för förbrukning av fossilt bränsle och uttryckt i koldioxidekvivalenter. reducerar koldioxidskatten vid användningen av fossilt bränsle. Fossila bränslen blir härigenom Effekter för företagen billigare och miljöstyrningen mot ökad andel I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter förnybara bränslen försvåras. för företag i den omfattning som är nödvändigt i De lägre energi- och koldioxidskattenivåerna det aktuella lagstiftningsärendet och avseende de för bränslen för uppvärmning och drift av aspekter som ska belysas enligt 6 och 7 §§ stationära motorer inom industri- och kraft- förordningen (2007:1244) om konsekvensutvärmeanläggningar utanför handelssystemet har redning vid regelgivning. Det sker mot bakgrund anmälts som statligt stöd under den tidigare av tillgängliga uppgifter och i den omfattning allmänna gruppundantagsförordningen. I och som är möjligt. Beskrivningar av förslaget och med slopandet av nedsättningen av koldioxid- dess konsekvenser i andra avseenden finns även i skatten minskar stödet och omfattar fr.o.m. andra delar av denna proposition. Härigenom 2018 endast nedsättningen av energiskatten. anser regeringen, trots vad som framförs av Regelrådet och vissa andra remissinstanser, att Lagförslag gällande krav på konsekvensanalyser har Förslaget föranleder ändringar av 6 a kap 1, 2 och tillgodosetts. 3 §§, 9 kap. 5 § samt upphävande av 9 kap. 4 § Nästan all energiintensiv industri omfattas av LSE, se avsnitt 3.4 och 3.6. Ändringarna föreslås, handelssystemet. Bränsleförbrukning som så vitt avser 6 a kap. 1, 2 och 3 §§ samt 9 kap. 5 §, omfattas av handelsystemet berörs inte av träda i kraft den 1 januari 2016 respektive den skattehöjningarna. 1 januari 2018 samt i övrigt den 1 januari 2016. De aktuella industriföretagen återfinns framför allt inom gjuteribranschen, livsmedelsindustrin, kemisk industri samt gummi- och 6.21.4 Konsekvensanalys plastindustrin. För huvuddelen av företagen bedöms effekterna generellt sett bli marginella Offentligfinansiella effekter eftersom industrin överlag har låga energi- Vid slopade nedsättningar för uppvärmnings- kostnader för sådan uppvärmning som ryms bränslen inom jordbruk, skogsbruk och inom tillämpningsområdet för det skattenedsatta vattenbruk samt industrin utanför EU:s system användningsområdet, dvs. i tillverkningsför handel med utsläppsrätter, förkortat processen i industriell verksamhet. De berörda handelssystemet, bedöms skatteintäkterna öka verksamheterna har oftast goda möjligheter att med 550 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018 byta från fossila till förnybara bränslen. Som en jämfört med nuvarande nedsättning. Dessa följd av ökade skattekostnader sedan 2010 har intäkter har beaktats i den av riksdagen beslutade incitamenten ökat för en övergång från fossila budgeten för 2015. Av de ökade skatteintäkterna bränslen. Tillgång till förnybara bränslen, fr.o.m. 2018 bedöms 50 miljoner kronor per år fjärrvärme och elektrisk kraft från förnybara avse jordbruksnäringen. Förslaget om höjd källor har lett till ökade möjligheter för industrin koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom utanför handelssystemet att minska sina vissa sektorer har dock justerats till ett stegvis koldioxidutsläpp. Det bör även noteras att full slopande. Den höjning från dagens 60 procent befrielse från såväl energiskatt som till 80 procent av den generella koldioxid- koldioxidskatt gäller för fossila bränslen som skattenivån som sker 2016 bedöms, jämfört med används i vissa energiintensiva processer, som den av riksdagen beslutade budgeten, minska t.ex. metallurgiska och mineralologiska skatteintäkterna med 275 miljoner kronor 2016 processer. och 2017.

PROP. 2015/16: 1

Dock finns inom industrin ett mindre antal lätta en fortsatt omställning från fossila bränslen företag som bedöms få påtagligt högre kostnader inom växthusnäringen. till följd av den föreslagna höjningen av koldioxidskatten till den generella nivån. Effekter för myndigheter och domstolar Sannolikt rör det sig om små eller medelstora Förslaget medför ökade kostnader för företag inom livsmedelsindustrin, kemisk Skatteverket med 195 000 kronor, varav industri samt gummi- och plastindustri, där 150 000 kronor är av engångskaraktär bränsleförbrukningen avser t.ex. torkning och (50 000 kronor för utveckling av blanketter och rostning av olika produkter. Emellertid bedöms informationsinsatser m.m. samt 100 000 kronor potentialen för att minska användningen av IT-utveckling) och 45 000 kronor löpande fossila bränslen i de flesta fallen vara god även kostnader för IT-utveckling. Tillkommande för dessa företag. Vid höjningen till den generella kostnader för Skatteverket bedöms kunna koldioxidskattenivån kan dessutom effekterna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. mildras för utsatta företag då koldioxidskatten Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller höjs stegvis. på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de I praktiken all användning av fossila bränslen i allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller svensk kraftvärmeproduktion bedöms omfattas medföra några ökade kostnader för andra av handelssystemet. Dessa kraftvärme-anlägg- myndigheter. ningar berörs inte av skattehöjningarna. För jordbruket (exklusive växthusnäringen) och skogsbruket bedöms effekterna bli marginella. Potentialen för att minska använd- 6.22 Förändrat undantag från ningen av fossila bränslen bedöms, som Jord- skatteplikt för elektrisk kraft bruksverket påpekar, vara god och jord- och m.m. skogbruksnäringarna har generellt låga energikostnader för uppvärmning undantaget 6.22.1 Ärendet och dess beredning växthusnäringen. Växthusnäringen (ca 650 växthusföretag Inom Finansdepartementet har promemorian 2012) har däremot generellt höga kostnader för Vissa punktskattefrågor inför budgetuppvärmning. Växthusnäringen har under de propositionen för 2016 tagits fram. senaste åren minskat sitt beroende av fossil- Promemorian innehåller bland annat förslag om uppvärmning. Andelen fossila bränslen har förändrat undantag från skatteplikt för elektrisk minskat från 77 procent 2002 till 43 procent kraft. En sammanfattning av promemorians 2011. Bedömningen är att denna positiva trend förslag finns i bilaga 11, avsnitt 1 . Promemorians därefter har fortsatt och förväntas fortsätta lagförslag finns i bilaga 11, avsnitt 4 . Promeunder de kommande åren. Olja liksom gasol morian har remissbehandlats. En förteckning används fortfarande som extra värmekälla för att över remissinstanserna finns i bilaga 11, avsnitt 5 . få full kapacitet i växthusen, speciellt vid Remissyttrandena finns tillgängliga i toppbelastning under tidig vår och sen höst. lagstiftningsärendet (dnr Fi2015/01733/S2). Övergången till förnybara bränslen, främst flis, I de delar som rör förändrat undantag från har dock medfört att växthusbranschen generellt skatteplikt för elektrisk kraft har Utredningen blivit mindre sårbar vid minskade nedsättningar om nettodebitering av el i sitt betänkande av koldioxidskatten. De föreslagna höjningarna Beskattning av mikroproducerad el m.m. (SOU av beskattningen kommer därtill att skapa 2013:46) föreslagit förändrade undantag från incitament för enskilda företag i växthus- skatteplikt för energiskatt på elektrisk kraft samt branschen som ännu inte övergått till förnybart skattskyldighet för energiskatt. Betänkandets bränsle att konvertera från fossil till förnybar lagförslag i dessa delar finns i bilaga 11 , avsnitt 2 . uppvärmning. Det kan även tilläggas att i det nya Betänkandet har remissbehandlats. En förtecklandsbygdsprogrammets (2014–2020) finns stöd ning över remissinstanserna finns i bilaga 11 , och särskilda medel avsatta för bidrag till avsnitt 5 . Remissvaren finns tillgängliga i effektivisering och investeringar i förnybar Finansdepartementet (dnr Fi2013/02381S2). energi, som bör kunna användas för att under-

PROP. 2015/16: 1

Lagrådet Elcertifikatssystemet Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att Den 1 maj 2003 infördes ett elcertifikatssystem inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som är ett marknadsbaserat stödsystem för som finns i bilaga 11, avsnitt 4 . Lagrådets förnybar elproduktion. Systemet regleras i lagen yttrande finns i bilaga 11, avsnitt 5 . Regeringen (2011:1200) om elcertifikat. När elcertifikatshar beaktat lagrådets synpunkter. Regeringen systemet introducerades var det ett svenskt behandlar lagrådets synpunkter i avsnitt 6.22.3 nationellt marknadsbaserat stödsystem men det och 6.22.4. har därefter kommit att utvidgas till att även omfatta Norge. Systemet ersatte andra stödsystem för förnybar elproduktion och i 6.22.2 Bakgrund samband med införandet slopades tidigare investeringsbidrag och driftstöd till vindkraft Förnybar energi i Sverige och annan förnybar elproduktion. Systemet är ett kvotbaserat system för att främja el- Användningen av förnybar energi i Sverige produktion med användning av förnybara Användningen av förnybar energi ökar i alla energikällor. Elcertifikatssystemet bygger på att sektorer. Sveriges andel förnybar energi i producenterna av förnybar elektrisk kraft förhållande till slutlig energianvändning har ökat tilldelas elcertifikat av staten och på att det finns stadigt sedan början på 1970-talet och uppgick en kvotplikt, som innebär en skyldighet för 2012 till 51 procent. Bioenergi och vattenkraft elanvändare att årligen inneha elcertifikat i står för den största delen. Även värmepumparna förhållande till sin förbrukning av elektrisk kraft gav ett betydande bidrag motsvarande ca under det föregående kalenderåret. Om 14 terawattimmar (TWh) och likaså vindkraften kvotplikten inte fullgörs, ska en kvotpliktsavgift som producerade cirka 10 TWh under 2013. betalas till staten. Elproducenter, vilkas 2013 användes 140 TWh bioenergi inklusive elproduktion uppfyller kraven i lagen om avfall och det producerades 61 TWh elektrisk elcertifikat, får ett elcertifikat för varje kraft i vattenkraftverken. Energimyndigheten megawattimme (MWh) elektrisk kraft som de har i sin rapport Underlag till kontrollstation producerar. Genom elcertifikatssystemet ökar de 2015 bedömt att målet om förnybar energi till förnybara energikällornas möjlighet att 2020 kommer att nås och att den förnybara konkurrera med icke förnybara energikällor. energin med beslutade styrmedel kan förväntas Dessutom gynnas utbyggnaden av den mest uppgå till 55 procent. kostnadseffektiva förnybara elproduktionen Sedan elcertifikatssystemets start i maj 2003 genom att systemet är teknikneutralt. har det byggts nästan 3 500 nya anläggningar Mängden elcertifikat som ska köpas av de (elcertifikatssystemet beskrivs översiktligt under kvotpliktiga elanvändarna ökar i takt med att nästa rubrik). Av dessa anläggningar är ca 2 000 kvotplikten successivt höjs fram till 2020, vilket vindkraftsanläggningar (ca 2 400 verk). Deras medför en stigande efterfrågan på elcertifikat. förväntade årliga produktion är 16 TWh. Det Målet var inledningsvis att produktionen skulle största reella bidraget stod vindkraften för med öka med 10 terawattimmar (TWh) till år 2010 ca 80 procent. Den biobränslebaserade elproduk- (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. tionen bidrog med ca 16 procent, vattenkraften 2001/02:317). Ett nytt mål om en nivå med med ca 4 procent. 25 TWh till 2020 fastställdes i propositionen En Den förnybara elproduktionen inom sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. elcertifikatssystemet ökade i Sverige med 2008/09:163). Under hösten 2011 godkände 3,2 TWh 2014, jämfört med året innan. Solel- vidare den svenska riksdagen och det norska anläggningar stod för den största procentuella Stortinget ett avtal mellan Sveriges och Norges ökningen med 157 procent, vilket motsvarade en regeringar om en gemensam marknad för ökning med ca 11 GWh, jämfört med elcertifikat som innebär ett gemensamt mål om föregående år. Vindkraften stod för det största 26,4 TWh ny förnybar elproduktion från 2012 absoluta tillskottet med ca 2,7 TWh. Vidare till 2020. ökade elproduktionen med vattenkraft med ca Regeringen aviserade en ambitionshöjning 0,1 TWh under året. inom elcertifikatssystemet till 2020 i regeringsförklaringen 2014 och uttalade följande i den

PROP. 2015/16: 1

ekonomiska vårpropositionen för 2015. ”Sverige viktigt styrmedel för att uppnå målen för har särskilt goda förutsättningar att bygga ut den effektivare energianvändning. Styrningen mot förnybara energin genom vår goda tillgång till effektivare användning av resurser sker genom vatten, vind och skog. Regeringen anser att att skatten är prispåverkande. Nuvarande Sverige på sikt ska ha ett energisystem med energiskatt på elektrisk kraft är sedan 1993 100 procent förnybar energi. Den förnybara differentierad utifrån dels var i landet den elproduktionen bör därför byggas ut ytterligare. förbrukas, dels vem som förbrukar den. I dag (prop. 2014/15:100 s. 46) Regeringen har i betalar servicesektorn samma energiskatt på propositionen Ambitionshöjning för förnybar elektrisk kraft som hushållen, medan elproduktion och kontrollstation för el- tillverkningsindustrin samt jord-, skogs- och certifikatssystemet 2015 (prop. 2014/15:123) vattenbruk är lågt beskattade. Skatten för föreslagit att Sverige till 2020 ska finansiera elektrisk kraft i hushålls- och servicesektorerna 30 TWh förnybar elektrisk kraft inom ramen för är i dag 29,4 öre per kilowattimme(kWh) elcertifikatssystemet. (19,4 öre i vissa kommuner i norra Sverige). För I det avtal mellan Sveriges regering och övriga sektorer är energiskatten på elektrisk kraft Norges regering som behandlas i avsnitt 6.29 är 0,5 öre per kWh. I syfte att upprätthålla regeringarna bl.a. överens om att höja det skatternas styrsignal över tiden omräknas energigemensamma målet för ny förnybar skattesatserna årligen utifrån förändringar i elproduktion inom den gemensamma el- konsumentprisindex. I november 2014 fastcertifikatsmarknaden upp till 28,4 TWh till 2020 ställde regeringen omräknade skattesatser för i syfte att möjliggöra den av regeringen aviserade 2015 genom förordningen (2014:1328) om ambitionshöjningen. Enligt överenskommelsen fastställande av omräknade belopp för energiska regeringen under 2015 lägga fram ett förslag skatt på elektrisk kraft för år 2015. inför riksdagen som bl.a. innebär en begränsning Möjligheten för Sverige att fritt utforma av nuvarande undantag från skatteplikt i 11 kap. energiskatten på elektrisk kraft är unionsrättsligt 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, begränsad genom bl.a. energiskattedirektivet och förkortad LSE. Begränsningen ska enligt EU:s statsstödsregler. De senare regelverken överenskommelsen gälla för anläggningar som beskrivs översiktligt i det följande. sätts i drift efter den 1 juli 2016 och vars installerade produktionskapacitet leder till en EU:s statsstödsregler årlig elproduktion motsvarande ungefär den som Möjligheten att nationellt fritt utforma effektgränsen i Norge om 100 kilovoltampere energibeskattningen begränsas, förutom av leder till. energiskattedirektivet, också av de regler om statligt stöd som finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta gäller Energibeskattning och unionsrätten i de fall då driftsstöd i form av vissa skattelättnader ges till andra aktörer än privat- Allmänt om svensk energiskattelagstiftning personer. Energibeskattningen av elektrisk kraft regleras För att det ska anses vara fråga om ett statligt på nationell nivå i lagen (1994:1776) om skatt på stöd ska fyra kriterier vara uppfyllda. Stödet ska energi. All elektrisk kraft som förbrukas i – ges av en medlemsstat eller med hjälp av Sverige är som huvudregel skattepliktig och statliga medel, skatten betalas in till staten av de skattskyldiga. – snedvrida eller hota att snedvrida De skattskyldiga består i huvudsak av två konkurrensen, kategorier, nämligen elproducenter och elleverantörer. För dessa skattskyldiga inträder – gynna vissa företag eller viss produktion, skattskyldighet för elektrisk kraft när kraften och levereras till någon som inte är skattskyldig eller – påverka handeln mellan medlemsstaterna. när den tas i anspråk för annat ändamål än försäljning. Den omständigheten att en viss åtgärd kan leda Energiskatten på elektrisk kraft har till högre miljönytta påverkar inte bedömningen traditionellt ansetts vara en fiskal skatt, men av om åtgärden utgör statligt stöd. Huvudsamtidigt är skatten ett kostnadseffektivt och principen är att allt offentligt stöd till

PROP. 2015/16: 1

näringslivet är förbjudet. Ett stöd kan emellertid levererats har beskattas. Elektrisk kraft som efter prövning av Europeiska kommissionen framställts i mindre kraftverk och inte bedömas vara förenligt med den gemensamma yrkesmässigt distribuerats har av administrativa marknaden. Medlemsstaterna ska anmäla planer skäl varit skattebefriad. Denna skattebefrielse var på att vidta eller ändra stödåtgärder till ursprungligen utformad som en generell kommissionen för granskning och får inte skattebefrielse för elektrisk kraft som framställts genomföra åtgärderna förrän kommissionen gett av en producent som förfogade över en sitt godkännande. Det finns undantag från installerad generatoreffekt understigande anmälningsförfarandet för stöd som uppfyller 50 kilowatt (kW) och som inte yrkesmässigt förutsättningarna i kommissionens förordning distribuerade elektrisk kraft. Effektgränsen har (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom därefter stegvis höjts och under 1990-talet vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga slopades effektgränsen för vindkraftsproduktion med den inre marknaden enligt artiklarna 107 medan den behölls för övrig produktion. och 108 i fördraget (gruppundantagsför- Enligt 11 kap. 2 § 1 LSE är elektrisk kraft som ordningen) eller kommissionens förordning framställs i vindkraftverk undantagen från (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om skatteplikt om producenten inte yrkesmässigt tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i levererar den eller annan elkraft. Befrielsen är i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt dag inte begränsad med viss generatoreffekt. på stöd av mindre betydelse. Undantaget har tidigare varit begränsat med bl.a. Kommissionens har sett över regelverket om en effektgräns om 500 kW. Bestämmelsen i statsstöd och har under 2014 presenterat nya 11 kap. 2 § 2 LSE innebär att mindre elriktlinjer för miljö- och energistöd producenters egenförbrukning av elektrisk kraft (Kommissionens riktlinjer för statligt stöd till i vissa fall är undantagen från skatteplikt. miljöskydd och energi för 2014–2020 (2014/C Undantaget infördes av administrativa skäl och 200/01)) och en ny allmän gruppundantagsför- inte som allmän stimulans (bet. 1993/94:SkU34 ordning (Kommissionens förordning (EU) nr s. 17). Det nuvarande undantaget gäller om den 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa elektriska kraften framställts av en producent kategorier av stöd förklaras förenliga med den som inte yrkesmässigt levererar elkraft och som inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i förfogar över en generatoreffekt som är mindre fördraget). Översynen av regelverket har än 100 kW. inneburit förändringar av möjligheterna att I samband med att elcertifikatssystemet lämna stöd genom skattenedsättningar och infördes 2003 slopades andra stödsystem såsom under vilka förutsättningar annat stöd kan exempelvis den s.k. vindkraftsbonusen som lämnas med offentliga medel. förmedlades inom energiskattesystemet. Det Regeringen anser att en viktig princip för särskilda undantaget från skatteplikt för elektrisk skattepolitiken är att regelverket ska vara kraft som framställts i vindkraftverk lämnades förenligt med EU-rätten. Det gäller inte bara i emellertid oförändrat utan särskild motivering. förhållande till specifika rättsakter utan även till Avgörande för om undantagen för skatteplikt bestämmelser i fördraget om Europeiska är tillämpliga är om den som producerar den unionens funktionssätt om fri rörlighet för elektriska kraften yrkesmässigt levererar personer, varor, tjänster och kapital samt elektrisk kraft eller inte. Högsta förvaltningsreglerna om statligt stöd (prop. 2014/15:100 domstolen har i tre avgöranden från den 10 maj s. 105). En strävan efter en förenlighet med EU- 2012 tagit ställning till undantaget från rätten är i linje med den allmänna samarbets- och skatteplikt i 11 kap. 2 § 1 LSE och därmed även lojalitetsförpliktelse som slås fast i artikel 4.3 vad som utgör yrkesmässig leverans. fördraget om Europeiska unionens funktions- Avgörandena avsåg överklagade förhandsbesked sätt. lämnade av Skatterättsnämnden. I ett av avgörandena prövade domstolen frågan om en Tidigare och nuvarande regler om skattefrihet för vindkraftsproducent yrkesmässigt levererat förnybar el elektrisk kraft när kraften används vid Allt sedan elektrisk kraft började beskattas i producentens uthyrning av byggnader (HFD början av 1950-talet har huvudregeln varit att all 2012 ref. 26). Enligt domstolens bedömning bör elkraft som producerats och yrkesmässigt egenproducerad elektrisk kraft som en

PROP. 2015/16: 1

fastighetsägare tillhandahåller vid upplåtelse av kraften till annan har emellertid inte ansetts fastighet inte anses levererad till hyresgästerna medföra att även en annan bolagsman ska anses om tillhandahållandet endast ingår som ett yrkesmässigt leverera elektrisk kraft (HFD dom osjälvständigt och naturligt moment i den 10 maj 2012 i mål 5021-11). upplåtelsen, vilket typiskt sett är fallet när elen Av ovanstående avgöranden kan slutsatsen ingår ospecificerad i hyran. Om producenten dras att under nuvarande regelverk kan inte yrkesmässigt levererar annan elektrisk kraft verksamheter och leveranser anses yrkesmässiga omfattas sådan förbrukning alltså av undantaget oavsett verksamhetens syfte och resultat. från skatteplikt i 11 kap. 2 § 1 LSE. Högsta för- Produktion inom ett enkelt bolag kan behandlas valtningsdomstolens bedömning överens- på skattemässigt olika sätt eftersom det enkla stämmer med den tillämpning som Skatteverket bolaget inte är en juridisk person och har gett uttryck för i en skrivelse den 23 oktober skattskyldigheten inte ”smittar” mellan bolags- 2008 (dnr 131 634650 08/111). Skatteverket män. Formen för hur verksamheten bedrivs har gjorde där bedömningen att en fastighetsför- alltså stor betydelse för om skatteplikt föreligger valtare som fördelar egenproducerad elektrisk eller inte. För frågan om leverans föreligger eller kraft eller inkommande elektrisk kraft från en inte påverkas bedömningen inte enbart av om leverantör till sina hyresgäster, ska anses leverera överlåtelse sker utan även av hur tillhandakraften, i den mening som avses i 11 kap. 2 § 1–2 hållandet av den elektriska kraften sker. och 5 § första stycket 2 LSE, om fastighets- Överlåtelser av elektrisk kraft till följd av förvaltaren fakturerar den i form av uppmätt avtalsförhållanden har därmed kommit att inte eller uppskattad elförbrukning. Ingår däremot betraktas som leveranser i situationer där den elektriska kraften ospecificerad i hyres- tillhandahållandet sker som ett osjälvständigt debiteringen anser Skatteverket att fastighets- och naturligt moment i upplåtelse av lokaler. förvaltaren inte ska anses ha levererat kraften. I ett annat avgörande den 10 maj 2012 prövade Högsta förvaltningsdomstolen frågan 6.22.3 Ändrade regler för undantag från om en ekonomisk förening skulle anses skatteplikt yrkesmässigt leverera den elektriska kraft som föreningen framställde och levererade till sina medlemmar (HFD 2012 not. 20). Av den Regeringens förslag: Dagens särskilda regler om skattefrihet för elektrisk kraft som producerats i ekonomiska föreningens stadgar framgick bl.a. att föreningen hade till ändamål att främja sina bl.a. vindkraftverk begränsas och samordnas med regler för annan elproduktion. Samtidigt slopas medlemmars ekonomiska intressen genom den begränsning som innebär att undantaget inte driftansvar och i egen regi producera och/eller gäller den som yrkesmässigt levererar elektrisk arrendera miljövänlig vindkraft för medlemmarnas egen konsumtion. Skatterätts- kraft. Undantag från skatteplikt ska gälla för nämnden hade funnit att det var föreningen som fick anses framställa vindkraften och att den elektrisk kraft som framställts sedan levererades till medlemmarna. Nämnden – i en anläggning av mindre installerad fann även att föreningens verksamhet var generatoreffekt än 50 kW, yrkesmässig. Därigenom var föreningen skyldig – av en producent som förfogar över en att betala energiskatt. Högsta förvaltningssammanlagd installerad generatoreffekt av domstolen fastställde nämndens förhandsbesked mindre än 50 kW, och och konstaterade att dels definitionen av yrkes- – som inte har överförts till ett ledningsnät mässighet var densamma som i 4 kap. 1 § 1 mersom omfattas av nätkoncession som värdesskattelagen (1994:200), dels avsaknad av meddelats med stöd av 2 kap. ellagen. vinstsyfte i praxis inte hindrat att verksamheten hos en juridisk person behandlats som närings- Vad som ovan avses med installerad verksamhet vid inkomstbeskattningen eller som generatoreffekt om 50 kW ska för elektrisk kraft yrkesmässig i mervärdesskattesammanhang. som framställs från Den omständigheten att en av två bolagsmän i ett enkelt bolag kan sälja eller på annat sätt – vind eller vågor, motsvaras av 125 kW överlåta sin andel av den producerade elektriska installerad generatoreffekt,

PROP. 2015/16: 1

– sol, motsvaras av 255 kW installerad Konjunkturinstitutet , Energimarknads-

toppeffekt, och inspektionen , Fortum , Skogsindustrierna , Svensk

Energi , Svensk fjärrvärme och E.ON Sverige AB – annan energikälla utan generator, motsvaras tillstyrker förslaget. av 50 kW installerad effekt. Skatteverket tillstyrker förslaget att undantag

från skatteplikt enligt 11 kap. 2 § 1 inte blir När elektrisk kraft framställs från olika källor beroende av att producenten inte yrkesmässigt ska de installerade effekterna läggas samman. levererar el. Skatteverket efterfrågar en definition Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016. av anläggning. Skatteverket ser mycket positivt Regeringens bedömning: Regeringen avser på att förslaget inte innebär någon uppdelning att se över förutsättningarna för att skattemellan gamla och nya anläggningar och frammässigt gynna solenergi, i synnerhet den el som håller att det är angeläget att sådan uppdelning produceras och förbrukas bakom en och samma inte görs. Skatteverket framför att anslutningspunkt eller på en och samma bestämmelserna bör utformas så att det alltid fastighet, och där den elektriska kraften är finns någon som utpekas som skattskyldig för skattepliktig med anledning av att den sådan elektrisk kraft som är skattepliktig. I första produceras i en anläggning som ensam eller hand förespråkar Skatteverket att de föreslagna tillsammans med andra anläggningar överstiger förändringarna bör göras samtidigt som de föreslagna effektgränserna. bestämmelser införs om att nätinnehavarna ska

vara skattskyldiga istället för elleverantörerna.

För det fall att förändringen av skattskyldigheten

Utredningens och promemorians förslag

inte bedöms möjlig anser Skatteverket att det överensstämmer delvis med regeringens förslag. föreslagna undantaget från skatteplikt i 11 kap. I promemorian föreslås dock lägre effektgränser 2 § 1 bör justeras så att det omfattar även sådan om 32, 80 respektive 144 kW. I promemorian elektrisk kraft som överförts till ett ledningsnät görs ingen bedömning av ytterligare stimulans som omfattas av nätkoncession. Ett annat till produktion av elektrisk kraft med solceller. I alternativ är att undantaget i 11 kap 5 § femte utredningens och promemorians förslag stycket justeras så att bara den som framställer begränsas undantagen till att enbart gälla elektrisk kraft enbart i enlighet med 11 kap. 2 § elektrisk kraft som framställts i Sverige. första stycket 1 a–c LSE omfattas. Remissinstanserna : Förvaltningsrätten i Statens Energimyndighet tillstyrker att Falun , Polismyndigheten , Myndigheten för möjligheten till skattefrihet för elektrisk kraft samhällsskydd och beredskap , Kustbevakningen , som producerats i vindkraftverk begränsas och Kommerskollegium , Statskontoret , Konkurrenssamordnas med regler som gäller all verket , Tullverket , Transportstyrelsen , Umeå elproduktion. Statens energimyndighet tilluniversitet samt Svenskt Näringsliv har inga styrker ändrade regler för undantag från skattsynpunkter på förslaget. skyldighet som producent. Statens energi- Statens väg- och transportforskningsinstitut , myndighet avstyrker den del i förslaget som Trafikverket , Sjöfartsverket , Trafikanalys , innebär att det är den sammanlagda effekten som Skogsstyrelsen , Jordbruksverket , Energigas Sverige , producenten förfogar över som avgör om Företagarna , Hjelmco Oil , IKEM , undantag från skatteplikt ska gälla. Livsmedelsföretagen , Jernkontoret , Svemin , Svebio anser att skattebefrielsen för egen- Svensk kollektivtrafik , Svenska Flygbranschen , producerad elektrisk kraft bör avskaffas utom Gjuteriföreningen , Svenska Petroleum och för småskalig produktion, i huvudsak i enlighet Biodrivmedels Institutet , Svenska Trädbränslemed förslaget, men den nedre gränsen för föreningen , Sveriges Åkeriföretag , Ekonomiskattebefrielse bör sättas till 100 kW eller styrningsverket , Sveriges Bussföretag , Neste Oil utformas som ett fribelopp. Svebio framför AB , Motorbranchens Riksförbund , AOPA vidare att ändringen bör gälla även befintliga Sweden , VärmlandsMetanol AB , Bil Sweden och anläggningar. EcoPar AB lämnar inte några synpunkter på Svensk vindenergi anser det är positivt att förslaget. energiskatteundantaget för egenproducerad Havs- och vattenmyndigheten , Tillväxtanalys elektrisk kraft föreslås försvinna för större och Skärgårdsstiftelsen avstår från att yttra sig anläggningar. Svensk vindenergi bedömer att över förslaget.

PROP. 2015/16: 1

omfattningen av skattebortfallet via leasingavtal deras egen förbrukning, att ett undantag införs troligtvis är betydligt större än de 94 miljoner så att mikroproducenter kan sälja egen el. kronor som nämns i promemorian. Svensk vind- Greenpeace framför att det är orimligt att energi anser att mycket viktigt att undantaget tas producenter blir skattskyldiga bara för att man bort på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till matar ut delar av den egenproducerade elen på gjorda investeringar genom att avskaffa elnätet. undantaget successivt via en övergångslösning Konjunkturinstitutet framför bl.a. att eller flytta fram datumet för avskaffandet ett par begränsa skattefriheten för elektrisk kraft som år. Svensk vindenergi ställer sig tveksam till en produceras i vindkraftverk ökar effektiviteten i begränsning av energiskatteundantaget till icke styrningen mot förnybar el. koncessionspliktigt nät eftersom möjligheten till E.ON Sverige AB framför att förändringen i effektivt utnyttjande av elnäten för småskaliga högsta grad är motiverad för att regelverket ska kraftanläggningar då försvinner. uppfylla kraven på teknik- och konkurrens- Naturvårdsverket har inget att invända mot neutralitet samt lyfter fram att skatteundantaget förslaget om ändrade regler för undantag från har kommit att störa effektiviteten i elcertifikatsskatteplikt för elektrisk kraft som producerats i systemet. vindkraftverk men avstyrker förslaget att den Fastighetsägarna , Svensk Solenergi, Naturgenerella effektgränsen för när elskatt ska betalas skyddsföreningen , HSB riksförbund, Solsänks. Naturvårdsverket framhåller att förslaget kompaniet , Kungliga Tekniska högskolan och även kan ha andra effekter på miljön än de som Hållbar utveckling Väst , avstyrker regeringens nämns i promemorian. Naturvårdsverket förslag och föreslår att gränsen per solelannämner att ökad biobränsleanvändning och ökad läggning sätts till 450 kW, att gränsen är per vattenkraftsproduktion kan bl.a. påverka anläggning och inte per juridisk person så länge miljömålen levande skogar, ett rikt växt- och elen reducerar elkundens elförbrukning, att djurliv samt levande sjöar och vattendrag. elproducenten får använda det koncessions- Svensk vindkraftförening , Näringslivets regel- pliktiga elnätet till att överföra elektrisk krafttill nämnd samt Sveriges Kommuner och landsting andra av sina fastigheter för att täcka producentavstyrker förslaget. Tillväxtverket anser att staten ens egen förbrukning, att ett undantag införs så bör vara försiktig med att införa skatt på att mikroproducenter som omfattas av skatteföretagsinterna transaktioner. Tillväxtverket reduktionen kan sälja sin elektriska kraft så länge framför att om förslaget att beskatta elektrisk man uppfyller kraven på skattereduktionen, dvs. kraft producerad för eget bruk bör insatser göras är nettoköpare av el. Naturskyddsföreningen inom ramen för statsstödsregler i syfte att anför vidare, efter en jämförelse med stimulera och utveckla marknaden för hållbara produktionsutfallet från en vindkraftspark, att elproduktionsinvesteringar. effektgränsen för solceller bör vara åtminstone Lantbrukarnas riksförbund och LRF 266 kW för att uppfylla avtalet med Norge. Skogsägarna anför att nuvarande regelverk skapar Sveriges Energiföreningars Riksorganisation en orimlig konkurrenssituation. Lantbrukarnas (SERO) föreslår att äldre regler ska gälla för riksförbund och LRF Skogsägarna framför att vindkraftverk som tagits i drift före den 1 juli förslaget innebär att skattefrihet behålls för små 2016 och att gränsen för undantaget från anläggningar vilket de tillstyrker men anför även skatteplikt höjs från föreslagna 80 kW till att förslagen i promemorian om gräns för 250 kW. SERO föreslår vidare att effektgränsen skattefrihet för elektrisk kraft producerad via för vattenkraft får vara kvar på 100 kW med exempelvis vind- och solkraft bör justeras. Från ändringen att all egenproducerad och egenvind- och vågkraft bör den övre gränsen ligga vid använd elektrisk kraft blir elskattebefriad samt 250 kW installerad generatoreffekt och från sol att kravet för eventuell elskattebefrielse att motsvaras av 450 kW installerad toppeffekt. elektrisk kraft inte får överföras via nätet tas Greenpeace föreslår att gränsen per sol- bort. elanläggning höjs till åtminstone 450 kW. Axfood AB förordar att skattebefrielsen Greenpeace föreslår att gränsen sätts per tillämpas per anläggning och inte per anläggning och inte per juridisk person, att organisationsnummer för solcellsanläggningar elkunden får använda elnätet för att överföra som inte ansluts till elnätet samt framför att om elektrisk kraft till egna fastigheter för att täcka detta inte är generellt möjligt pga. stats-

PROP. 2015/16: 1

stödsreglerna i EU och risken för att aktörer kan Klimatkommunerna lägger fram följande idéer dela upp anläggningar kan det behövas för vidare arbete. Sätt gränsen per anläggning begränsningar. Detta sagt bör man här väga in istället för juridisk person, sätt elproduktionen i vikten av att undvika konkurrenssnedvridande relation till fastigheten genom att bestämma en effekter där bolagsformen och inte miljönyttan gräns för maximal andel årlig överproduktion blir avgörande för utbyggnaden för förnyelsebar per anläggning, gör all solel som går åt i energi. Axfood AB framför vidare att det vore fastigheten den besörjer skattefri, förtydliga värdefullt om man i lagstiftningen kan inkludera lagstiftningen så att en producent av solel inte en möjlighet att dagligvarubutiker bedöms per kan anses leverera elektrisk kraft yrkesmässigt anläggning när deras solcellsanläggningar inte är när solelen överförs till sina egna kopplade till elnätet. förbrukningspunkter via elnätet samt sätt Svensk Vindkraftförening föreslår att gränsen för energiskattebefrielse till 450 kW nuvarande regelverk ska gälla till utgången av år istället för 144 kW. 2022 för anläggningar driftsatta före den 1 juli Exergetics Energisystemteknik AB (EEAB) och 2016. Detta för att säkerställa att den nuvarande Ecergy anför att det förefaller ologiskt att en elproduktionen kan hållas intakt samt ge högre effektgräns ska gälla för elproduktion från möjlighet för planerade projekt att göra en ny beskattade bränslen. EEAB och Ecergy anför bedömning för fortsatt anpassning utifrån vidare att det är svaga argument för avskaffad föreslagen tidsram. Svensk Vindkraftförening rätt att överföra skattebefriad elektrisk kraft till föreslår att föreslagen i promemoria om ändring annan egen fastighet, att det finns behov av ett endast ska gälla för nya anläggningar som blir stabilt regelsystem. EEAB och Ecergy framför driftsatta efter 1 juli 2016. att sänkning av effektgränserna från 100, 250 Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), respektive 450 kW inte bör genomföras samt att Bostads AB Mimer och AB Bostaden Umeå begränsningen av skattefrihet som överförs inte föreslår att förslaget kompletteras med en bör genomföras. övergångsregel som innebär fortsatt skatte- Uppsala universitet föreslår att undantag från befrielse fram till 2030 för aktörer som skatteplikt ska gälla för elektrisk kraft som producerar förnybar elektrisk kraft för egen framställts i Sverige som inte överförts till ett användning, även om den distribueras över ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som koncessionspliktigt nät, i de fall produktionen meddelats med stöd av 2 kap. ellagen samt om sker i en anläggning som tagits i drift före den sådan ändring inte är möjlig en höjning av effekt- 1 juli 2016. SABO anser att när det gäller mindre gränsen för solcellsanläggningar till 450 kW. elproduktionsenheter så bör den toppeffekt som Energikontor sydost anser att de gränsvärden inte får överskridas för att erhålla undantag från som anges för småskalig biokraftproduktion om energiskatt, räknas per fastighet och inte per 100 kW ska behållas, att förslaget om att företag. elektrisk kraft som inte är yrkesmässigt Fortum , Svebio , Svensk Energi , Svensk fjärr- framställd men som överförs via elnätet till värme gör bedömningen att genomförandet av annan fastighet eller verksamhet ägd av förändringen bör kunna införas redan från elproducenten ska avvisas. 1 januari 2016. Svebio framför att ändringen bör Bixia anser att beskedet efter överensgälla även befintliga anläggningar. kommelsen mellan Sverige och Norge att Harald Överholm anför att förutsättningen vindkraftverk drifttagna efter 1 juli 2016 inte för undantag från skatteplikt bör vara installerad skulle omfattas av energiskattebefrielse skulle effekt per inmatningspunkt eller fastighets- vara en bra kompromiss. beteckning, inte per juridisk person. Harald SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Överholm föreslår att effektgränsen för föreslår följande att gränserna per anläggning anläggningar som kan undantas från skatteplikt sätts som energimängd (kWh per år) istället för bör höjas till 250 kW för solceller. effekt, att den årliga energiproduktionen för en Diligentia anser att 144 kW är för lågt samt att enhet beräknas utifrån ett rullande fem årsingen punktskatteplikt bör föreligga så länge medelvärde, för att tillåta balansering vid produktionen från byggnadens egna solceller tillfälligt höga effektbehov i elsystemet, att inte överstiger byggnadens egna elenergibehov gränsen per solelanläggning sätts till motför den egna driften. svarande 450 kW, att gränsen per biokraft-

PROP. 2015/16: 1

anläggning sätts till motsvarande 100 kW, att skede ta bort den möjligheten ändrar förutsättgränsen är per anläggning och inte per juridisk ningarna radikalt för dem som investerat i person så länge elen reducerar elkundens vindkraft de senaste åren samt att den i nuläget elförbrukning, att elkunden får använda det är en viktig parameter för att göra vindkraftskoncessionspliktiga elnätet till att överföra investeringar om inte lönsamma så åtminstone elektrisk kraft till övriga egna fastigheter för ”övervintringsbara”. förbrukning där samt att ett undantag införs så Skanska Sverige föreslår att eventuella att mikroproducenter som omfattas av förändringar av undantaget för skatteplikt skattereduktionen kan sälja sin elektriska kraft gällande elektrisk kraft enbart gäller anläggningar utan att förlora skattebefrielsen på den som sätts i drift efter den 1 juli 2016, att den egenförbrukade solelen så länge man uppfyller toppeffekt som ska gälla som gräns för kraven på skattereduktionen, dvs. är nettoköpare skattebefriad elektrisk kraft räknas per fastighet av el. och inte per organisationsnummer/juridisk Kommunalförbundet Norrvatten , Upplands person samt att den toppeffekt som inte ska Väsby kommun och Sigtuna kommun anser att överskridas för att undantas från energiskatt höjs regeringen i första hand bör bibehålla väsentligt, från 144 kW till en betydligt högre energiskattebefrielsen och i andra hand ge sol- nivå. och vindkraftsel för eget bruk som är i drift Björn Karlsson och Richard Thygessen innan 1 juli 2016 fortsatt skattefrihet. Sollentuna instämmer i stort sett med förslaget men anser Kommun uppmanar regeringen att ge vind- dock att avgränsningen till juridisk person bör kraftsel för eget bruk som är i drift innan den ändras per fastighet istället för per juridisk 1 juli 2016 fortsatt skattefrihet. person om föreslagna effektgränser införs. Statens fastighetsverk föreslår att gränsen för Reversator har i huvudsak anfört att 144 kW skattskyldighet sätts per fastighet istället för per gör att endast en bråkdel av potentialen av en juridisk person, att gränsen för skattskyldighet industrifastighet eller livsmedelsbutik kan sätts som inmatad elektrisk kraft till det utnyttjas utan skatt. koncessionspliktiga elnätet istället för Eskilstuna kommun uppmanar regeringen att effektgräns per anläggning. Denna gräns kan ge vindkraftsel för eget bruk som är i drift innan förslagsvis vara 128 000 kWh per år. Vidare 1 juli 2016 fortsatt skattefrihet. föreslår Statens fastighetsverk att egen Vallacom AB anser att det kommer hämma producerad elektrisk kraft från mindre den gynnsamma utveckling som solcellsutanläggningar bör få föras över mellan egna byggnaden haft de senaste åren om ett bolag fastigheter, via det koncessionspliktiga elnätet, som totalt har över 144 kW solkraft ska skatta utan att skatteskyldighet föreligger. Detta gäller även om man använder elen inom den egna enbart elektrisk kraft för eget bruk som inte fastigheten, till och med på redan uppförda levereras och debiteras annan juridisk person. anläggningar. Stockholms stad anser att den föreslagna Västra Götalandsregionen föreslår att undanlagstiftningen om skatt på installationer med en taget gäller all produktion som konsumeras toppeffekt över 144 kW ska ändras så att inom organisation. solcellsinstallationer där elen används i ägarens Sverigedemokraterna Västra Götaland ställer egen verksamhet undantas från skattskyldighet. sig bakom regeringens aviserade höjning av Stockholms stad anser att koncessionspliktiga skatten på större solenergianläggningar. nätet ska kunna användas som distributionsnät Oberoende elhandlare föreslår att effektutan skatteuttag. Skattebefrielsen bör dock bara gränsen för solceller sätts till 450 kW samt att utfalla då lika stor mängd elektrisk kraft tas emot gränsen för undantaget sätts per anläggning och av samme ägare som producerats elen och elen inte per juridisk person. Oberoende elhandlare inte säljs till annan part. föreslår vidare att elkunden får använda det KumBro Vind AB påtalar att för den som valt koncessionspliktiga nätet till att överföra att producera sin vindkraftsel för eget bruk finns elektrisk kraft till andra av sina fastigheter för att det en möjlighet att göra detta energi- täcka deras förbrukning. skattebefriat och att använda elnäten för att Erika Poskute m.fl. anför att energiskatt inte producera elen på en plats och använda elen på bör behöva betalas på egenanvänd solel oavsett en annan. KumBro Vind AB anför att i detta storlek på solcellsanläggningen om elen

PROP. 2015/16: 1

produceras och används inom ett icke- förenligt med EU-rätten. Det gäller inte bara i koncessionspliktigt nät. förhållande till specifika rättsakter utan även till Anders Jangö anger att gränsen om 144 kW är bestämmelser i fördraget om Europeiska onödigt låg och anför att undantaget från unionens funktionssätt om fri rörlighet för skatteplikt även gäller befintliga anläggningar personer, varor, tjänster och kapital samt vilket kan få stora konsekvenser för dessa. reglerna om statligt stöd (prop. 2015/16:100 Skogsindustrierna för fram att många av deras s. 105). Principen är viktig, inte bara för att medlemmar har vid sina anläggningar investerat i respektera lojalitetsförpliktelsen i fördraget om produktion av egen mottrycksel från för- Europeiska unionens funktionssätt (EUFbränning av biomassa. Den egengenererade elen fördraget), utan även för att kunna tillhandahålla konsumeras normalt sett lokalt på produktions- varaktiga och förutsägbara regler för enskilda. anläggningen och går inte ut på nätet. I dag är Ett undantag från beskattning av viss elektrisk den belagd med elskatt, men Skogsindustrierna kraft som i annat fall skulle ha beskattats kan anser att bör skattebefrias. innebära ett statligt stöd från staten genom Energimyndigheten , Regelrådet , Sveriges avstående av beskattning. Nuvarande undantag Allmännyttiga Bostadsföretag , Bostads AB Mimer från skatteplikt har också kommit att ifrågasättas och AB Bostaden Umeå riktar kritik mot av bl.a. branschföreningarna Svensk Energi och konsekvensanalysen som anses summarisk och Norsk Energi som ett otillåtet statligt stöd enligt inte uppfyller gällande krav. EU-rätten (se exempelvis dnr Fi2014/02811/S2). Skälen för regeringens förslag och För att ett stöd ska vara ett statligt stöd i EUFbedömning: Undantaget från skatteplikt har fördragets mening krävs dock, som redogjorts ursprungligen tillkommit av administrativa skäl för ovan, inte enbart att det ska ges av en och har inte varit avsett att utgöra ett finansiellt medlemstat eller med statliga medel utan stödet stödsystem för elproduktion från förnybara måste även snedvrida eller hota att snedvrida källor. Produktion av förnybar elektrisk kraft konkurrensen, gynna vissa företag eller viss gynnas i stället i första hand av det med Norge produktion samt påverka handeln mellan gemensamma elcertifikatssystemet som säker- medlemsstaterna. ställer att det uppsatta målet för systemet Nuvarande undantag från skatteplikt är uppfylls. Den ambitionshöjning i elcertifikats- kopplat till om aktören som producerar den systemet som följer av det avtal som träffats elektriska kraften yrkesmässigt levererar mellan Sveriges regering och Norges regering är elektrisk kraft eller inte. För det fall att avhängig av att riksdagen beslutar om elproducenten yrkesmässigt levererar elektrisk begränsning av undantaget från skatteplikt i kraft är denne utestängd från skattebefrielsen. enlighet med regeringens förslag. Undantaget Det betyder att en mikroproducent av förnybar från skatteplikt för förnybar elproduktion har elektrisk kraft kan bli utestängd från skattefrihet kritiserats av bl.a. Svensk Energi, Svensk för hela sin produktion, dvs. även för den del Fjärrvärme och Energi Norge för att det skulle som används för eget bruk, för det fall att denne riskera att orsaka snedvridningar inom yrkesmässigt levererar någon elektrisk kraft. För elcertifikatssystemet, mellan renodlade frågan om leverans ska anses föreligga har det elproducenter och t.ex. fastighetsbolag, samt varit avgörande om producenten överlåter mellan energiformer (se exempelvis dnr elkraften till någon annan genom försäljning Fi2014/02811/S2). Det kan konstateras att eller genom annat avtal om överlåtelse. Frågan rättsutvecklingen gjort att tillämpningen av det om en leverans är yrkesmässig är, som beskrivs i nuvarande skatteundantaget numera även anses avsnitt 6.22.2, bl.a. beroende av i vilken form inkludera produktion i stora anläggningar där producenten bedriver sin verksamhet. Lämpden elektriska kraften transiteras över elnätet för ligheten i att skatteplikten är beroende av en förbrukning i andra delar av landet. Det innebär producents organisationsform eller utformatt även storskalig elproduktion kan dra nytta av ningen av avtal mellan två parter kan ifrågasättas såväl elcertifikatssystemet som skatteundantaget eftersom det möjliggör för vissa elproducenter och att dessa anläggningar drar nytta av att välja om deras elproduktion ska vara överlappande stödsystem. skattepliktig eller skattefri. Det är inte heller Regeringen anser att en viktig princip för ovanligt att ekonomiska föreningar säljer skattepolitiken är att regelverket ska vara elektrisk kraft till medlemmar, elhandelsbolag

PROP. 2015/16: 1

eller annan utan att vara medvetna om att den produktionssätt bör således eftersträvas. Vidare som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft inte bör risken för skadlig konkurrens på grund av omfattas av dagens undantag från skatteplikt för olika beskattning beroende på val av egenproducerad elektrisk kraft samt dessutom är organisationsform undvikas. skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft. I samband med en begränsning av undantaget Även om huvudregeln i såväl LSE som från skatteplikt kan även hänsyn tas till de energiskattedirektivet är att all elektrisk kraft ska aktörer som i dag framställer elektrisk kraft i små beskattas kan det trots detta anses vara motiverat anläggningar för egen förbrukning men vars med ett undantag från skatteplikt för mindre förbrukning inte omfattas av undantaget på anläggningar av administrativa skäl, med grund av att de yrkesmässigt levererar elektrisk beaktande av systemets art och natur och den kraft, exv. vid temporära överskott av egenadministrativa bördan för enskilda aktörer och producerad kraft eller vid försäljning av elektrisk myndigheter i relation till skatteuppbörden. kraft som annan framställt. För sådana aktörer Mot bakgrund av det ovanstående bör kan en förändring av undantaget innebära en omfattningen av det befintliga undantaget från förbättring i förhållande till deras nuvarande skatteplikt begränsas. Begränsningen innebär beskattningssituation. Detta behandlas vidare även att villkoren i avtalet med Norge om senare i avsnittet. ambitionshöjning i elcertifikatsystemet Undantaget från skatteplikt bör i princip respekteras. En sådan förändring värnar huvud- enbart gälla för den elektriska kraft som regeln i 11 kap. 1 § LSE att elektrisk kraft som förbrukas hos producenten. Detta bör åstadförbrukas i Sverige ska beskattas, samtidigt som kommas genom att undantaget från skatteplikt den kan undanröja osäkerhet genom att inte ska gälla för elektrisk kraft som överförs till säkerställa en långsiktig hållbart regelverk i ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession förhållande till bl.a. unionsrätten. som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen Av administrativa skäl finns det dock (1997:857). En sådan begränsning av undantaget anledning att undanta produktion av små är även motiverad av andra skäl. En begränsning volymer av elektrisk kraft från beskattning. minskar risken för snedvridning av Genom ett undantag kan den administrativa konkurrensen mellan de aktörer som producerar bördan för såväl små företag som enskilda både för egen och andras förbrukning samt de hushåll hållas nere samtidigt som beskattnings- som enbart producerar för försäljning. Vidare är myndighetens hantering underlättas och ett ett undantag för den elektriska kraft som matas framtida omotiverat högt skattebortfall kan ut på det koncessionspliktiga nätet inte förebyggas. En sådan administrativ gräns bör motiverat av administrativa skäl eftersom utformas så att den omfattar undantag för beskattningsmyndigheten inte bedöms ha större elektrisk kraft som framställts i små kraftverk svårigheter att finna skattskyldiga vars kraft förs som beskattningsmyndigheten har svårigheter över koncessionspliktiga nät samt att kostnaden att finna och för vilka kostnaderna för för skatteuppbörden bedöms vara låg. administrationen vida överstiger den skatteupp- Regeringen anser därför, i motsats till vad ett börd som beskattning skulle lett till. Den antal remissinstanser anför, att det inte finns skäl nuvarande begränsningen är dock för att undanta elektrisk kraft som matas in på ett omfattande för att kunna motiveras av dessa koncessionspliktigt nät från skatteplikt. skäl. Det bedöms som olämpligt att utforma För att säkerställa att undantagen från undantagsbestämmelsen på sätt som innebär att skatteplikt är långsiktigt förenliga med unions- skatteplikten blir direkt kopplad till faktisk rätten bör dels det potentiella stödet begränsas, produktion eller till faktisk produktion i dels risken för snedvridningar i förhållande till förhållande till förbrukning på årsbasis. Detta exempelvis andra produktions-sätt eller andra beror på både de tröskeleffekter som då kan elproducenter undvikas. uppkomma för producenten och för skatt- Ett nytt undantag bör utformas på så sätt att skyldiga som säljer kompletterande elektrisk undantaget varken i sin helhet eller i delar kan kraft till producenten samt på att skatteplikten anses medföra ett statligt stöd till de blir beroende av händelser långt efter producenter eller den produktion som omfattas produktionstillfället. För att säkerställa likaav undantaget. En likabehandling mellan olika behandling mellan produktionssätt bör i stället

PROP. 2015/16: 1

en effektgräns införas. Regeringen anser därför, i beaktande av förekomsten av olika teknologier motsats till Statens fastighetsverk och SP Sveriges för elframställning och förväntad teknik- Tekniska Forskningsinstitut , vilka föreslår att utveckling på området. Istället bör produktionsgränserna per anläggning ska sättas som enheter som geografiskt och tekniskt är energimängd och inte effekt, att effektgränser är sammanhängande, exempelvis genom att dela mer lämpliga än produktionsgränser. generator eller som på annat sätt är samman- Effektgränsen bör träffa elproduktions- hängande, ses som en enda anläggning och inte enheten som sådan men även den sammanlagda som flera anläggningar. Förekomsten av flera effekten som en elproducent förfogar över. mätpunkter inom anläggningen bör inte påverka Dessa begränsningar syftar tillsammans till att bedömningen. Bedömningen av om produktion förhindra att begränsningen kringgås genom en ska anses ske i en eller flera anläggningar bör uppdelning av ägandet av storskaliga anlägg- vidare inte påverkas av avtalslösningar som leder ningar eller genom att storskalig produktion i till konstlade uppdelningar eller byten av stället sker uppdelad i många små produktions- ägandeform. Motsvarande synsätt bör gälla enheter. En sådan begränsning innebär också en elproduktionsenheter utan generator. Den minskad risk för konstgjorda uppdelningar av omständigheten att en elproduktionsenhet är större sammanhängande anläggningar i syfte att mobil och inte stationär bör inte förhindra att kringgå regelverket enbart i syfte att uppnå ej enheten, ensam eller tillsammans med andra avsedda skattemässiga fördelar. En sådan sammankopplade produktionsenheter, anses uppdelning av ägandet i storskaliga anläggningar utgöra en elproduktionsanläggning. kan i annat fall förväntas ske genom att olika Ett antal remissinstanser har framfört att en delägare delar upp produktionskapacitet så att de effektbegränsning av undantaget bör vara var och en förfogar över mindre andelar av kopplad till respektive anslutningspunkt istället storskaliga anläggningars sammanlagda effekt. för aktören. En koppling till anslutningspunkten Med en begränsning kopplad till anläggningens skulle kunna leda till motsvarande effekter och sammanlagda effekt kan avtalsmässig uppdelning risker som en begränsning av undantaget endast av förfogandet endast bli aktuell för produktion i till anläggningens storlek. Eftersom flera aktörer mindre anläggningar. Utan begränsningarna kan kan vara verksamma bakom en och samma en aktör förfoga över ett obegränsat antal anslutningspunkt skulle en sådan lösning anläggningar som är undantagna från skatteplikt. dessutom kunna innebära att en aktör genom att Utan sådana begränsningar kan ett undantag från installera produktionskapacitet kan vara orsak skatteplikt knappast motiveras av svårigheter att till att anslutningens totala gräns överskrids hitta fysiskt stora anläggningar eller aktörer som varför en annan aktör därigenom kan förlora har många anläggningar och att de skatteintäkter skattefriheten för den elektriska kraft som denne som avstås vid ett undantag utan nämnda framställer. Regeringen anser därför, till skillnad begränsningar regelmässigt understiger från ett flertal remissinstanser, att det bör finnas administrationen av beskattningen. Det skulle en effektgräns dels kopplad till storleken på leda till en situation där det ekonomiska stöd respektive anläggning, dels kopplad till hur stor som respektive aktör kan erhålla genom sammanlagd effekt som respektive aktör undantaget från skatteplikt i princip kan anses förfogar över. vara obegränsat. Utan begränsningarna skulle Effektgränsen bör läggas på en nivå som även risken för snedvridningar mellan innebär att den ekonomiska fördel som ett producenter och egenproducenter förstärkas. undantag från skatteplikt medför inte kan anses Därmed skulle även frågan om undantaget från påverka handeln mellan medlemsstaterna och skatteplikt är att betrakta som ett statligt stöd i inte heller snedvrida konkurrensen eller hota att EUF-fördragets mening i hög grad aktualiseras. snedvrida konkurrensen. I den remitterade Att ta bort något eller flera av de föreslagna promemorian föreslogs en effektgräns för begränsningarna bedöms medföra en risk för att vindkraft om 80 kW vilket motsvarar 100 kiloundantaget kan komma anses som ett stöd som voltampere (kVA) samt en årlig produktion om kan ha påverkan på samhandeln. ca 128 000 kWh. Med beaktande av de önskemål Regeringen anser, till skillnad från om höjda effektgränser som ett flertal remiss- Skatteverket, att det inte är nödvändigt att införa instanser framfört föreslår regeringen att en särskild definition av anläggning. Detta med effektgränserna höjs till nivåer som motsvarar en

PROP. 2015/16: 1

årsproduktion om ca 200 000 kWh. Det innebär När en producent eller en anläggning framställer en höjning med drygt 56 procent i förhållande elektrisk kraft från olika källor föreslås att de till det tidigare förslaget. Effektgränser som installerade effekterna läggs samman. Den resulterar i en potentiell produktion per aktör föreslagna ordningen bedöms inte utgöra statligt om upp till 200 000 kWh i kombination med en stöd i den mening som avses i fördraget om överföringsbegränsning bedöms vara en nivå Europeiska unionens funktionssätt. Utan som säkerställer att undantaget inte ska kunna ovanstående begränsningar kan däremot anses påverka handeln mellan medlemsstaterna i undantaget därmed komma att anses utgöra ett den mening som avses i EUF-fördraget. För att statligt stöd, och de krav som ställs på ett sådant likställa den potentiella produktionen från olika stöd enligt EU-rätten måste då vara uppfyllda. produktionsslag är det lämpligt att vid Regeringen anser, i motsats till Axfood AB , att utformningen av effektgränsen beakta att det det inte bör införas ett särskilt undantag för finns vissa skillnader i typiska fullasttimmar för solcellsanläggningar på dagligvarubutiker när olika produktionssätt. I det följande har i anläggningarna inte är kopplade till elnätet. En huvudsak motsvarande typiska fullasttimmar sådan särbehandling skulle innebära att ett använts som i Utredningen om nettodebitering selektivt gynnande infördes i undantaget. Vidare av els betänkande (SOU 2013:46). är praktiskt taget samtliga större solcells- Ett vindkraftverk med en effekt på 125 kW anläggningar i vart fall indirekt anslutna till bedöms kunna producera ungefär 200 000 kWh elnätet. per år. Samma effektgräns bedöms vara lämplig Regeringen anser även att de här föreslagna även för vågkraft. För att få motsvarande energi- begränsningarna innebär att förslaget uppfyller produktion från vattenkraft krävs en villkoren i avtalet mellan Sveriges regering och generatoreffekt om 50 kW. Rörande solkraft gör Norges regering om ambitionshöjning i regeringen, till skillnad från Utredningen om elcertifikatssystemet. nettodebitering av el, bedömningen att det krävs De här föreslagna förändringarna avser en 255 kW toppeffekt för att få motsvarande förändring av ett undantag från skatteplikt för energiproduktion. Med den föreslagna effekt- elektrisk kraft. Undantaget har tidigare varit gränsen bör begränsningen av undantaget från föremål för utredning. Utredningen om skatteplikt inte hämma den utbyggnad av nettodebitering av el lämnade redan under 2013 småskaliga solkraftsanläggningar som nu sker. ett förslag om en begränsning av skattefriheten. Därför föreslås en effektgräns för solkraft som Utredningen om nettodebitering av el anförde i motsvarar en toppeffekt om 255 kW. En sitt betänkande att det saknades skäl att skjuta effektgräns om 255 kW innebär en höjning av upp ikraftträdandetidpunkten för nya reglerna effektgränsen med 111 kW eller drygt om skattefrihet för elektrisk kraft och föreslog 77 procent jämfört med det tidigare förslaget om därför ett i kraftträdande den 1 januari 2014. 144 kW. Senast i samband med att utredningen lämnade Vid framställning av elektrisk kraft från olika sitt förslag bör således berörda aktörer ha källor ska de installerade effekterna läggas uppmärksammat att den nuvarande omfattsamman. Med anledning av ovanstående föreslås ningen av undantaget från skatteplikt ifrågasatts. att undantag från skatteplikt ska gälla för Det har nu förflutit närmare två år efter elektrisk kraft som framställts i en anläggning av utredningen lämnade sitt förslag och den 1 juli mindre installerad generatoreffekt än 50 kW, av 2016 har det förflutit ytterligare ett år. någon som förfogar över en installerad En fortsatt tillämpning av befintligt undantag generatoreffekt av mindre än 50 kW, om den för anläggningar som tagits i drift före den 1 juli elektriska kraften inte har överförts till ett 2016 skulle innebära att elektrisk kraft under ledningsnät som omfattas av nätkoncession. längre tid skulle behandlas olika även om den Med ”mindre installerad generatoreffekt än framställs med samma teknik från samma källor i 50 kilowatt” föreslås för elektrisk kraft som samma omfattning. En sådan lösning skulle framställs från vind eller vågor motsvaras av därmed skapa ett särskilt ekonomiskt gynnande mindre installerad generatoreffekt än 125 kW, av viss produktion före produktion från sol motsvaras av mindre installerad toppeffekt än identiska anläggningar med ett annat nära- 255 kW, och annan energikälla utan generator liggande driftsättningsdatum, trots att motsvaras av mindre än 50 kW installerad effekt. elproduktion därefter sker parallellt i båda

PROP. 2015/16: 1

anläggningarna. En sådan lösning torde även gemensam marknad för elcertifikat som orsaka problem vid reglering och tillämpning behandlas i avsnitt 6.29. eftersom den förutsätter fastställande av Regeringen anser därför, till skillnad från vad driftsättningsdatum för alla anläggningar. Svensk vindkraftförening , SABO , Bostads AB Dessutom krävs reglering bl.a. av hur undantaget Mimer , AB Bostaden Umeå , Kommunalförbundet ska tillämpas vid förändringar av produktions- Norrvatten , Upplands Väsby kommun , Sigtuna kapacitet inom samma anläggning, exv. genom Kommun , Eskilstuna kommun , Fortum , E.ON tillkommande produktionsenheter, och i vilken Sverige AB , Svebio , Svensk Energi samt Svensk omfattning driftsatta produktionsenheter kan fjärrvärme anfört om tidigare eller senare bytas ut innan produktionen ska anses ske i en ikraftträdandedatum att ändringarna bör träda senare driftsatt anläggning. ikraft den 1 juli 2016 samt att reglerna ska gälla Regeringen anser därför i likhet med bl.a. såväl befintliga som nya anläggningar. Skatteverket, till skillnad från de remissinstanser Lagrådet har i sitt yttrande noterat att i flera av som framfört önskemål om att nu gällande undantagsbestämmelserna ställs som villkor för undantag ska fortsätta gälla för anläggningar som skattefrihet bland annat att den elektriska satts i drift före den 1 juli 2016, att undantaget kraften har framställts i Sverige. Lagrådet har bör tillämpas på samma sätt för elektrisk kraft även anfört att det är nödvändigt att frågan om som framställts efter ikraftträdandet oavsett när bestämmelsernas förenlighet med EUFelproduktionsenheten byggts eller tagits i drift. fördraget analyseras och att bestämmelserna Det är viktigt att även notera att den utformas så att de inte kommer i konflikt med föreslagna förändringen inte enbart innebär en fördraget. Energiskatten på elektrisk kraft tas ut begränsning av undantaget från skatteplikt utan på förbrukning av elektrisk kraft. De även en utvidgning av undantaget. I och med förevarande bestämmelserna behandlar undantag förändringen slopas den befintliga begräns- för skatt på viss förbrukning av elektrisk kraft, ningen av undantaget från skatteplikt vilken för på grund av de svårigheter att beskatta närvarande innebär att undantaget från elförbrukning i de särskilda fall där förbrukning skatteplikt inte gäller den som yrkesmässigt av elektrisk kraft sker på samma plats där kraften levererar elektrisk kraft. Utvidgningen av framställs i mindre skala, och där det vid undantaget omfattar således de aktörer som avsaknad av undantag, trots omfattande producerar elektrisk kraft för egen förbrukning i administrationskostnader skulle kunna förväntas mindre anläggningar men som i dag är ett relativt stort skattefel. Regeringen bedömer utestängda från undantaget från skatteplikt att en begränsning av här aktuella undantagseftersom de yrkesmässigt levererar elektrisk bestämmelser till produktion i Sverige är förenlig kraft. Bland dem som får ett utvidgat undantag med artikel 110 i EUF-fördraget. Eftersom en ingår bl.a. bostadsrättsföreningar som säljer begränsning av undantagen till framställning i överskottsproduktion till elhandelsföretag eller Sverige emellertid inte har någon praktisk säljer annan elektrisk kraft till boende och betydelse utan istället snarare avspeglar faktiska därför, enligt dagens regler, är utestängda från förhållanden tas denna begränsning bort för att skattefrihet för den egenproducerade elektriska förbättra läsbarheten av bestämmelsen. kraft som de själva förbrukar. Även den som Regeringen bedömer att bestämmelsen i tillhandahåller elektrisk kraft för laddning av föreslagen utformning varken är diskriminerande elbilar kan vara en sådan aktör som är utestängd eller på annat sätt i konflikt med fördraget. från undantag från skatteplikt för elektrisk kraft Regeringen avser att noga följa upp från förnybar kraft med anledning av att denne konsekvenserna av förändringarna. yrkesmässigt levererar elektrisk kraft. För närvarande omfattas framställning av Det bedöms därför rimligt att föreslå att elektrisk kraft i solcellsanläggningar av olika ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2016 samt stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investeringsatt äldre bestämmelser fortfarande bör gälla för stöd för solcellsanläggningar, det med Norge elektrisk kraft som har producerats före gemensamma elcertifikatssystemet och den ikraftträdandet. Detta är även den tidpunkt som nyligen införda skattereduktionen för mikroutpekas i det avtal mellan Sveriges regering och produktion. Därtill kommer möjligheten för Norges regering om ändring av avtal om en aktörer att sälja överskottsproduktion samt få ersättning av nätföretag vid inmatning av

PROP. 2015/16: 1

elektrisk kraft. Regeringen finner emellertid det Remissinstanserna: Utöver de synpunkter angeläget att undersöka möjligheterna till som redovisats under ovanstående avsnitt har ytterligare stimulans till produktion av elektrisk följande remissinstanser yttrat sig särskilt om kraft med solceller samt undersöka hur andra undantaget från skatteplikt för elektrisk kraft länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför som framställts i reservkraftaggregat eller i övrigt att se över förutsättningarna för att inom från beskattade bränslen. skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan Kammarrätten i Sundsvall noterar att undansolcellsel som produceras och förbrukas bakom taget i 2 § första stycket femte punkten en och samma anslutningspunkt eller på en och definieras utifrån den sammanlagda effekten som samma fastighet, och där den elektriska kraften en elproducent förfogar över och inte utifrån är skattepliktig med anledning av att den den enskilda anläggningens effekt. Kammarproduceras i en anläggning som ensam eller rätten lyfter fram att det i motiveringen till tillsammans med andra anläggningar överstiger förslaget till den nya första punkten i samma de föreslagna effektgränserna. stycke anges att effektgränsen bör träffa elproduktionsenheten som sådan, men även den Lagförslag sammanlagda effekten som en elproducent Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 2 § LSE, förfogar över. Detta anges syfta till att förhindra se avsnitt 3.5. Ändringarna föreslås träda i kraft att begränsningen kringgås genom en uppden 1 juli 2016. delning av ägandet av storskaliga anläggningar eller genom att storskalig produktion i stället sker uppdelad i många små produktionsenheter. 6.22.4 Viss elframställning från beskattade Kammarrätten framför att det inte framgår bränslen varför den föreslagna femte punkten inte har getts en motsvarande utformning samt att denna fråga bör övervägas och skälen för utformningen Regeringens förslag: Undantag från skatteplikt av femte punkten bör redovisas tydligt, bl.a. då ska gälla för elektrisk kraft som framställts i ett det kan ifrågasättas om inte den nu föreslagna reservkraftsaggregat. Undantag från skatteplikt utformningen av bestämmelsen kan komma att för elektrisk kraft ska vidare gälla för kraft som innebära en utvidgning av skattskyldigheten i framställts i en anläggning av mindre installerad förhållande till vad som gäller i dag. effekt än 100 kW av någon som förfogar över en Kammarrätten framför även förslag på vissa installerad generatoreffekt om mindre än språkliga förändringar. 100 kW. Undantagen gäller endast i de fall den Skatteverket anför att förslaget innebär en elektriska kraften inte har överförts till ett utvidgning av skattefriheten jämfört med dagens ledningsnät som omfattas av nätkoncession. Det regler. Till skillnad mot dagens regler föreslås senare undantaget omfattar endast elektrisk kraft ingen gräns avseende vilken sammanlagd som framställts från vissa beskattade bränslen. generatoreffekt en producent högst får förfoga Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016. över. Inte heller förutsätter undantaget att producenten inte yrkesmässigt levererar annan el. Promemorians förslag överensstämmer i Svensk energi framför att elektrisk kraft som huvudsak med regeringens förslag. I framställs i ett reservkraftsaggregat inte promemorian föreslås dels att undantaget från skattepliktig i dagens regelverk och att den skatteplikt för elektrisk kraft som framställts i föreslagna lydelsen av 11 kap 2 § 5 lagen om reservkraftaggregat begränsas till kraft som inte skatt på energi innebär en förändring i detta har överförts till det ett koncessionspliktigt nät, avseende. Elektrisk kraft som framställs i reservdels att elektrisk kraft som framställts i Sverige kraftsaggregat som placeras i det koncessionsär undantagen från skatteplikt om den pliktiga nätet blir skattepliktig medan så inte blir framställts i en anläggning av mindre effekt än fallet om aggregatet istället placeras hos 100 kW från bränsle som avses i 2 kap. 1 § första respektive kund. Förslaget framstår som stycket 1–6 och den inte överförts till ett olämpligt eftersom elnätsföretag under pågående koncessionspliktigt nät oberoende av hur stor avbrott ofta placerar reservkraftaggregat i det generatoreffekt som framställaren förfogar över. koncessionspliktiga nätet för att med respektive

PROP. 2015/16: 1

aggregat kunna försörja många kunder med el. Den av Svensk energi beskrivna situationen Svensk Energi avstyrker mot denna bakgrund synes avse situationer där elnätsföretaget förslaget i den del det avser reservkraft. antingen överlåter elektrisk kraft till slutkunder Reservkraft bör även fortsättningsvis vara eller producerar kraften för att täcka brister på skattebefriad oavsett om reservkraftaggregatet nätet. Som framgår av den ovan nämnda placeras i det koncessionspliktiga nätet eller inte. författningskommentaren i prop. 1994/95:54 så Skälen för regeringens förslag: I dag är tar undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § elektrisk kraft som produceras av någon som 6 LSE sikte på användning av reservkraftsinte yrkesmässigt levererar elkraft och som aggregat när utomstående kraftleverantörer förfogar över en installerad generatoreffekt av fallerar samt för driftsprov i sådant aggregat. För mindre än 100 kW undantagen från skatteplikt det fall att elnätsföretagen skulle träda in istället enligt 11 kap. 2 § 2 LSE. Sådan produktion kan för en leverantör och förser slutkund med exempelvis förekomma på vissa byggarbets- elektrisk kraft så innebär det snarast att företaget platser och i stenbrott där nätanslutning saknas. agerar som en sådan utomstående leverantör Eftersom den elektriska kraften som framställs som kraften ska täcka upp för och således bör under dessa förutsättningar inte är skattepliktig motsvarande situation gälla som för andra så beskattas i stället de energiprodukter som aktörer som levererar elektrisk kraft, dvs. att används för elframställningen med energi- och skatteplikt bör råda för producerad kraft samt koldioxidskatt. Vid framställning av elektrisk att dubbelbeskattning i sådana fall undviks kraft som är skattepliktig föreligger i stället genom befintliga möjligheter i 6 a kap. 1 § 7 samt skattefrihet från energi- och koldioxidskatt 4 § till befrielse från energi- och koldioxidskatt enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE. på det använda bränslet. Vidare är i dag den elektriska kraft som När det istället är fråga om elektrisk kraft som produceras i reservkraftsaggregat undantagen förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan från skatteplikt genom 11 kap. 2 § 6 LSE. Av överföring av elektrisk kraft på det elektriska propositionen 1994/95:54 s. 138 framgår att vad nätet som utförs av den som ansvarar för om avses med reservkraftsaggregat är aggregat förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla som används för att framställa elkraft vid avbrott nätets funktion, finns enligt 11 kap. 9 § 4 LSE i den ordinarie krafttillförseln från en möjlighet för den som är skattskyldig att yrka utomstående kraftleverantör eller för driftsprov i avdrag för skatt på elektrisk kraften. sådant aggregat. Eftersom den framställda Regeringen anser därför, till skillnad från vad elkraften inte är skattepliktig kan avdrag inte Svensk energi framfört, att undantaget från göras för skatt på bränslen som använts vid skatteplikt för elektrisk kraft som framställts i produktionen. reservkraftsaggregat inte bör ändras till att Enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE ges däremot befrielse omfatta reservkraftsaggregat som placerats på ett från energi- och koldioxidskatt för förbrukning koncessionspliktigt nät. Det föreslås därför att av andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. undantaget från skatteplikt för elektrisk kraft 1 stycket 3 b, för framställning av skattepliktig som framställts i ett reservkraftsaggregat ersätts elektrisk kraft. med ett undantag från skatteplikt för elektrisk Enligt 6 a kap. 4 § gäller skattebefrielse enligt kraft som framställts i ett reservkraftsaggregat 6 a kap. 1 § 7 LSE även för bränsle som avses i när den elektriska kraften inte har överförts till 2 kap. 1 stycket 3 b vid framställning av ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession skattepliktig elektrisk kraft i en gasturbin- som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen. anläggning som har en sammanlagd installerad Regeringen anser, med beaktande av vad generatoreffekt av minst fem megawatt. Kammarrätten i Sundsvall och Skatteverket fram- Enligt 11 kap. 9 § första stycket 4 LSE får fört, att undantaget från skatteplikt för elektrisk vidare den som är skattskyldig för energiskatt på kraft från beskattade bränslen behöver begränsas elektrisk kraft göra avdrag för skatt på elektrisk i förhållande till det remitterade förslaget. kraft som förbrukats eller sålts för förbrukning Förändringen syftar till att de vanligast förevid sådan överföring av elektrisk kraft på det kommande energiprodukterna även fortsättelektriska nätet som utförs av den som ansvarar ningsvis ska beskattas med energi- och för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla koldioxidskatt om de används för viss nätets funktion. produktion av elektrisk kraft som är undantagen

PROP. 2015/16: 1

från energiskatt samtidigt som kopplingen 6.22.5 Undantag från skattskyldighet som mellan befrielsen och yrkesmässig leverans producent slopas. Skattefriheten är begränsad till att omfatta elektrisk kraft som framställts från Regeringens förslag: Skattskyldig i egenskap av beskattade bränslen och endast i de fall den elektriska kraften inte har överförts till ett producent är den som i Sverige framställer ledningsnät som omfattas av nätkoncession. Det skattepliktig elektrisk kraft. Ett undantag från föreslås därför att undantaget från skatteplikt skattskyldighet såsom producent införs samtidigt för den som förfogar över en sammanlagd ska gälla för elektrisk kraft som framställts i installerad generatoreffekt av mindre än 50 kW anläggning av mindre installerad effekt än och som enbart framställer elektrisk kraft i en 100 kW, av någon som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kW. anläggning av mindre installerad generatoreffekt Det senare undantaget ska omfatta elektrisk än 50 kW. kraft som framställts från beskattade bränslen Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016. Regeringens bedömning: Regeringen ser för och endast i de fall den elektriska kraften inte har närvarande över skattskyldigheten i syfte att överförts till ett ledningsnät som omfattas av minska den administrativa bördan. Utgångsnätkoncession. Förändringen är inte avsedd innebära en avsevärd förändring av skattefriheten punkten för denna översyn är att skattskyldighet jämfört med i dag. såsom leverantör ska ersättas med en skatt- Lagrådet har i sitt yttrande noterat att i flera av skyldighet för nätinnehavare. I översynen beaktas även det arbete som pågår med att införa undantagsbestämmelserna ställs som villkor för en elhandlarcentrisk modell i Sverige. En skattefrihet bland annat att den elektriska förändring av skattskyldigheten bör genomföras kraften har framställts i Sverige. Lagrådet har även anfört att det är nödvändigt att frågan om på ett kostnadseffektivt sätt. bestämmelsernas förenlighet med EUFfördraget analyseras grundligt och att bestämmelserna utformas så att de inte kommer Utredningens och promemorians förslag i konflikt med fördraget. Regeringen bedömer, överensstämmer i huvudsak med regeringens. I som även framförts i föregående avsnitt, att en utredningens och promemorians förslag tillbegränsning av vissa undantagsbestämmelser till lämpas dock andra effektgränser. Promemorians produktion i Sverige är förenlig med artikel 110 i förslag innehåller även ett krav i 11 kap. 5 § EUF-fördraget, särskilt med beaktande av syftet första stycket 1 om att framställningen ska vara med undantaget och den sammanlagda beskatt- yrkesmässig. ningen av framställd elektrisk kraft och det Remissinstanserna: Utöver de synpunkter bränsle som åtgår för framställningen av kraften. som redovisats under ovanstående avsnitt har Eftersom en begränsning av undantagen till följande remissinstanser yttrat sig särskilt om framställning i Sverige emellertid inte har någon reglerna rörande skattskyldigheten för praktisk betydelse utan istället snarare avspeglar energiskatt på el. faktiska förhållanden tas denna begränsning bort Kammarrätten i Sundsvall noterar att det i för att förbättra läsbarheten av bestämmelsen. 11 kap. 5 § första stycket inte görs någon Regeringen bedömer att bestämmelsen i ändring, vilket innebär att ”yrkesmässigt” behålls föreslagen utformning varken är diskriminerande i denna paragraf. Kammarrätten framför att det eller på annat sätt i konflikt med fördraget. bör övervägas om det inte finns anledning att se över utformningen av 11 kap. 5 § i nu aktuellt Lagförslag avseende. Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 2 § LSE, Skatteverket framför att bestämmelserna bör se avsnitt 3.5. Ändringarna föreslås träda i kraft utformas så att det alltid finns någon som den 1 juli 2016. utpekas som skattskyldig för sådan elektrisk kraft som är skattepliktig. I första hand förespråkar Skatteverket att de föreslagna förändringarna bör göras samtidigt som bestämmelser införs om att nätinnehavarna ska vara skattskyldiga istället för elleverantörerna.

PROP. 2015/16: 1

För det fall att förändringen av skattskyldigheten producenter ska vara de som framställer inte bedöms möjlig anser Skatteverket att det skattepliktig elektrisk kraft. föreslagna undantaget från skatteplikt i 11 kap. Elektrisk kraft som framställts i enlighet med 2 § 1 bör justeras så att det omfattar även sådan 11 kap. 2 § första stycket 1 a och 1 b LSE, dvs. elektrisk kraft som överförts till ett ledningsnät som framställts i en anläggning av mindre som omfattas av nätkoncession. Ett annat installerad generatoreffekt än 50 kW, av någon alternativ är att undantaget i 11 kap 5 § femte som förfogar över en installerad generatoreffekt stycket justeras så att bara den som framställer av mindre än 50 kW, omfattas inte av undantaget elektrisk kraft enbart i enlighet med 11 kap. 2 § från skatteplikt om den överförs till ett första stycket 1 a–c LSE omfattas. koncessionspliktigt elnät. Aktörer som fram- Statens energimyndighet tillstyrker ändrade ställer elektrisk kraft vilken de överför till det regler för undantag från skattskyldighet som koncessionspliktiga nätet är med anledning av producent. överföringen skattskyldiga såsom producenter. Svensk energi och Svensk fjärrvärme ser Dessa aktörer ska anmäla sig till Skatteverket för positivt på undantaget från skattskyldighet i registrering som skattskyldiga samt deklarera 11 kap. 5 § sista stycket. Svensk energi och och betala in skatt för all skattepliktig elektrisk Svensk fjärrvärme anser dock att en utvidgning kraft som de förbrukar, dvs. även för inköpt av undantaget i sista stycket bör övervägas. Om elektrisk kraft. För att undvika att aktörer som möjligt bör den som enbart framställer elektrisk framställer elektrisk kraft i mindre skala för egen kraft enligt 11 kap. 2 § första stycket 1 a och b förbrukning och enbart matar in överskottsundantas från skattskyldighet även om aktören produktion till det koncessionspliktiga elnätet yrkesmässigt levererar sin överskottsel. ska bli skattskyldiga som producenter bör ett Svensk Solenergi föreslår att ett undantag särskilt undantag från skattskyldighet som införs så att de mikroproducenter som omfattas producent införas. av skattereduktionen kan sälja sin överskottsel Regeringen anser att det inte är lämpligt att utan att skattskyldighet inträder så länge som göra såsom Svensk energi och Svensk fjärrvärme mikroproducenten är nettoköpare av el. föreslog, dvs. att införa ett separat undantag från Skälen för regeringens förslag: Skattskyldiga skattskyldighet som leverantör för den som för energiskatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. framställer elektrisk kraft i enlighet med 11 kap. 5 § första stycket LSE är dels de som 2 § första stycket 1 a och b. Detta eftersom det yrkesmässigt framställer skattepliktig elektrisk skulle komplicera skattesystemet genom en kraft (producent), dels de som yrkesmässigt särreglering i form av ett ytterligare undantag levererar egenframställd skattepliktig elektrisk från skattskyldighet samt eftersom det skulle kraft eller av annan framställd elektrisk kraft riskera att exkludera även storskaliga (leverantör). I 11 kap. 5 § andra och tredje leverantörer från skattskyldighet på grund av stycket LSE regleras skattskyldigheten för andra, egen mindre produktion samt därutöver även i mindre vanligt förekommande grupper av övrigt orsaka praktiska problem. skattskyldiga. Någon förändring av skattskyldigheten för Regeringen anser i likhet med vad Skatteverket aktörer som yrkesmässigt levererar skattepliktig anfört att det alltid bör finns någon som utpekas elektrisk kraft föreslås inte inom ramen för detta som skattskyldig för elektrisk kraft som är lagstiftningsarbete och de är således skattskattepliktig. Regeringen instämmer i vad skyldiga även efter den föreslagna förändringen. Kammarrätten i Sundsvall framför att det bör För de som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft övervägas om det inte finns anledning att se över ska dock energiskatt endast deklareras och utformningen av 11 kap. 5 § LSE. Det bedöms betalas in för skattepliktig elektrisk kraft som de inte vara möjligt att inom ramen för det själva framställt samt för elektrisk kraft som nuvarande lagstiftningsarbetet tillmötesgå annan framställt. Leverantörerna behöver således Kammarrätten i Sundsvall och Skatteverket inte betala energiskatt för den egenproducerade önskemål om förändring av skattskyldigheten elektriska kraft som efter den föreslagna för leverantörer genom det alternativ som verket förändringen av skatteplikten undantas från förespråkar i första hand, dvs. att nätinnehavarna skatteplikt trots att annan elektrisk kraft, som ska göras skattskyldiga istället för leverantörer. matas in på elnätet, alltjämt är skattepliktig. Istället föreslås därför att skattskyldiga såsom

PROP. 2015/16: 1

Regeringen ser emellertid för närvarande över ning skulle därmed ca 1,1 TWh elektrisk kraft skattskyldigheten och avser att återkomma med från vindkraft kunna omfattas av skattefrihet. förslag som syftar till att minska den Sannolikt utnyttjas inte möjligheten till skatteadministrativa bördan. Utgångspunkten för frihet fullt ut, men utifrån de remissynpunkter detta arbete är att skattskyldighet såsom som bl.a. Svensk Energi , Svensk Fjärrvärme och leverantör ska ersättas med en skattskyldighet Svensk Vindenergi lämnat finns det skäl att för nätinnehavare. I översynen beaktas även det revidera den bedömning som gjordes i denna del arbete som pågår med att införa en elhandlar- av Utredningen om nettodebitering av el. Enligt centrisk modell i Sverige. Förändringen av t.ex. Svensk Vindenergi verkar trenden vara att skattskyldigheten bör genomföras på ett allt fler aktörer utnyttjar möjligheten till kostnadseffektivt sätt. Dessa sammanvägda skattebefrielse från energiskatten på el. aspekter behöver analyseras vidare, innan ett Den totala solkraftsproduktionen som förslag kan läggas. Det kan noteras att vid en registrerades i elcertifikatssystemet uppgick 2014 förändring av skattskyldighet för leverantörer till till ca 10,8 GWh och huvuddelen av solkraftsskattskyldighet för nätinnehavare i kombination anläggningarna träffas inte av förslaget. En med en begränsning av skattskyldighet som begränsning av skattefriheten för solkraftsproducent till dem som framställer skattepliktig produktion bedöms därför, för närvarande, elektrisk kraft som inte överförs till endast marginellt påverka den offentligfinansiella koncessionspliktigt nät skulle den absoluta bedömningen. Den bedömningen gäller även för lejonparten av gruppen av aktörer som i andra energislag, t.ex. vattenkraft, som påverkas huvudsak producerar elektricitet för egen av förslaget. förbrukning inte längre vara skattskyldiga. Med dessa utgångspunkter beräknas den Vidare skulle vid en sådan förändring försäljning föreslagna begränsningen av skattefriheten medav elektrisk kraft till laddning av elbilar eller till föra att skatteintäkterna ökar med 0,19 miljarder bostadsrättsinnehavare m.m. inte längre kronor per år (helårsbasis). Eftersom åtgärden föranleda skattskyldighet. föreslås träda i kraft den 1 juli 2016 beräknas Med anledning av ovanstående föreslås att de skatteintäkterna öka med 0,10 miljarder kronor som i Sverige framställer skattepliktig elektrisk 2016. kraft ska vara skattskyldig i egenskap av producent dock med undantag för den som Effekter för miljön framställer elektrisk kraft enbart i enlighet med Förslaget bedöms inte ha negativ påverkan på 11 kap. 2 § första stycket 1 a och 1 b LSE. Vid uppfyllnaden av klimatmålen eller av målen för bedömningen av om framställning skett i förnybar energi. Utbyggnaden av elektrisk kraft enlighet med 11 kap. 2 § första stycket 1 a och från förnybara energikällor garanteras genom det 1 b LSE, ska beaktas vad som föreskrivs i andra med Norge gemensamma elcertifikatssystemet. och tredje styckena om effektgränser och Skattefriheten kan, som även Konjunktursammanläggning. institutet framfört, anses snedvrida konkurrensförhållandena på den teknikneutrala elcertifikats- Lagförslag marknaden och innebär att systemets kostnads- Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 5 § LSE, effektivitet skadas. Därmed innebär förslaget att se avsnitt 3.5. Ändringarna föreslås träda i kraft en möjlig snedvridning i allt väsentligt försvinner den 1 juli 2016. och att kostnadseffektiviteten i elcertifikatssystemet kan förväntas öka, vilket även medför att kostnaderna för samhället för att uppnå 6.22.6 Konsekvensanalys målen för förnybart, allt annat lika, kan förväntas minska. Eftersom elcertifikatssystemet säker- Offentligfinansiella effekter ställer att en viss mängd förnybart byggs ut, Enligt Utredningen om nettodebitering av el förväntas inte utsläppen av växthusgaser (SOU 2013:46) kan 10 procent av vindkrafts- påverkas negativt av den föreslagna ändringen. produktionen omfattas av skattefrihet från Därmed påverkar förslaget inte möjligheterna att energiskatt på el. År 2014 utfärdades drygt 11 nå klimatmålen. Vid sidan om elcertifikatsmiljoner elcertifikat för svenska vindkrafts- systemet finns även stöd med huvudsaklig anläggningar. Baserat på utredningens bedöm- inriktning mot mindre producenter av elektrisk

PROP. 2015/16: 1

kraft från förnybara energikällor, såsom administrativt motiverade effektgränser efterinvesteringsstödet för solceller eller den nyligen som kostnaderna för att ta ut skatt på den införda skattereduktionen för mikroproduktion elektriska kraft som med de föreslagna av förnybar el. begränsningarna undantas från beskattning En ökad elproduktion från biobränslen och en överstiger den skatteuppbörd som beskattningen ökad vattenkraftsproduktion kan, som skulle leda till. Naturvårdsverket påpekat, bl.a. påverka miljö- Förslaget om ett förändrat undantag från målen levande skogar, ett rikt växt och djurliv skatteplikt innebär att majoriteten av samt levande sjöar och vattendrag. De vindkraftsanläggningarna, de biobränslebaserade anläggningar som omfattas förslaget är dock anläggningarna och vattenkraftsanläggningarna, små, varför även påverkan på dessa miljömål kan samt ett mindre antal solkraftsanläggningar, som förväntas vara begränsad. är registrerade som godkända anläggningar i elcertifikatssystemet, inte kommer att omfattas Effekter för företagen av skattefrihet från energiskatten från el. Det I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter finns därutöver ytterligare anläggningar som för företag i den omfattning som är nödvändigt i fortsatt kan komma i åtnjutande av skattedet aktuella lagstiftningsärendet och avseende de friheten, t.ex. anläggningar som redan fasats ut aspekter som ska belysas enligt 6 och 7 §§ ur elcertifikatssystemet såsom äldre småskaliga förordningen (2007:1244) om konsekvens- vatten- och vindkraftsanläggningar. Att förslaget utredning vid regelgivning. Det sker mot bak- omfattar huvuddelen av solkraften beror på att grund av tillgängliga uppgifter och i den de flesta solkraftsanläggningarna är små med låg omfattning som är möjlig. Beskrivningar av installerad effekt och därför producerar relativt förslaget och dess konsekvenser i andra lite elektrisk kraft på ett år. Det illustreras även avseenden finns även i andra delar av denna av storleksförhållandena inom elcertifikatsproposition. Härigenom anser regeringen, trots systemet, t.ex. utfärdades det 2014 10 770 vad som framförs av Regelrådet och vissa andra elcertifikat till drygt 1 100 solkraftsanläggningar remissinstanser, att gällande krav på konsekvens- i Sverige, motsvarande uppgift för vindkraften analyser har tillgodosetts. var drygt 11 miljoner elcertifikat till drygt 2 800 Förslaget bedöms öka de långsiktiga förut- anläggningar. sättningarna för produktionen av elektrisk kraft Skattefriheten kan, som t.ex. påpekats av från förnybara källor genom att säkerställa Svensk Energi , Svensk Fjärrvärme , Svensk undantagens förenlighet med unionsrätten. Det vindenergi och Lantbrukarnas riksförbund , bör härvidlag noteras att det är stödmottagarna riskera att snedvrida konkurrensförhållandena som står risken vid ett eventuellt retroaktivt mellan energislagen på den teknikneutrala återkrav av ett otillåtet statligt stöd. elcertifikatsmarknaden, men även mellan olika Förslaget innebär en begränsning av skatte- typer av elproducenter och mellan energiformer. friheten för de aktörer som yrkesmässigt Främst har det enligt remissinstanserna varit producerar elektrisk kraft men som inte levererar fråga om en snedvridning till förmån för den elektrisk kraft. Egenproducerad elektrisk kraft svenska vindkraften. Förslaget innebär att dessa som produceras i större anläggningar kommer i möjliga snedvridningar avsevärt begränsas och och med förändringen att beskattas på därmed att konkurrensförhållandena på såväl motsvarande sätt som gäller annan storskalig elcertifikatsmarknaden som på elmarknaden blir förnybar elproduktion. Dessa aktörer kommer mer likvärdiga mellan olika aktörer, energislag att behöva anmäla till Skatteverket att de är och energiformer. skattskyldiga för energiskatt samt redovisa Förslaget bedöms inte medföra ökade energiskatt på den skattepliktiga elektriska kraft kostnader för aktörer som yrkesmässigt levererar som de förbrukar. Samtidigt är det med hänsyn elektrisk kraft eftersom dessa aktörer inte till de administrativa kostnaderna för beskatt- omfattas av det nuvarande undantaget från ningen motiverat att undanta produktion av små skatteplikt. Då undantaget från skatteplikt inte volymer av elektrisk kraft från beskattning. Den längre är sammankopplat med ”yrkesmässig nuvarande gränsen är för hög för att kunna leverans” medför förslaget emellertid att vissa motiveras utifrån renodlat administrativa skäl. mikroproducenter, vilka tidigare förlorat skatte- Regeringen anser att förslaget innefattar friheten när de sålt temporära produktions-

PROP. 2015/16: 1

överskott, framöver inte regelmässigt behöver 255 kW eller mer ska all den elektriska kraft som vara utestängda från skattefrihet för föreningen framställer beskattas med energiskatt egenproducerad elektrisk kraft som de själva på el, oavsett om den säljer elektrisk kraft eller förbrukar. inte. De kan dock fortfarande vara berättigade Hur förslaget kan påverka företag med till skattereduktionen och har rätt till elcertifikat småskalig produktion av elektrisk kraft från för hela sin produktion av elektrisk kraft. förnybara energikällor tydliggörs genom följande exempel. En bostadsrättsförening i Effekter för myndigheter och domstolar södra delarna av Sverige har under 2014 Förslaget bedöms medföra ökade kostnader för installerat solceller på föreningens tak med en Skatteverket med 675 000 kronor, varav sammanlagd effekt på 129 kW. Om fullast- 200 000 kronor är av engångskaraktär timmarna för föreningens anläggning uppgår till (150 000 kronor för utveckling av blanketter och 900 per år kommer anläggningen att producera informationsinsatser m.m. samt 50 000 kronor ca 116 megawattimmar elektrisk kraft per år, IT-utveckling) och 450 000 kronor löpande varav 93 megawattimmar antas användas direkt kostnader för hantering av fler skattskyldiga för av föreningen (egenanvändning). Den över- energiskatt på elektrisk kraft samt 25 000 kronor skjutande årliga elproduktionen, 23 mega- för IT-utveckling. Tillkommande kostnader för wattimmar (nettoproduktion), säljs vidare till en Skatteverket bedöms kunna hanteras inom elhandlare som säljer den vidare. Enligt befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms nuvarande regelverk blir all elkraft som inte påverka antalet mål eller på annat sätt föreningen framställer skattepliktig i och med att påverka arbetsbelastningen i de allmänna de yrkesmässigt levererar elektrisk kraft. förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra Föreningen blir även skattskyldig för energiskatt några ökade kostnader för andra myndigheter. på elektrisk kraft med anledning av att de yrkesmässigt levererar elektrisk kraft. Bostadsrättsföreningen omfattas alltså inte av det nuvarande undantaget från skatteplikt för egen- 6.23 Begränsning av möjligheten att producerad elektrisk kraft. Som skattskyldiga använda märkt olja i båtar ska de dessutom deklarera och betala in skatt på den kompletterande elektriska kraft som 6.23.1 Ärendet och dess beredning föreningen köper in. Enligt förslaget om förändrat undantag från skatteplikt kommer Inom Finansdepartementet har promemorian energiskatt inte längre att utgå på den elektriska Vissa punktskattefrågor inför budgetkraft som föreningen själv använder, dvs. på propositionen för 2016 tagits fram. egenanvändningen, utan endast netto- Promemorian innehåller bland annat förslag om produktionen beskattas. För föreningen i fråga begränsning av möjligheten att använda märkt skulle därmed kostnaden för energiskatt på olja i båtar. En sammanfattning av promeelektrisk kraft årligen minska med drygt morians förslag finns i bilaga 11, avsnitt 1 . 27 000 kronor, enligt gällande skattesats och Promemorians lagförslag finns i bilaga 11, avsnitt exklusive mervärdesskatt. Om föreningen även 4. Promemorian har remissbehandlats. En uppfyller kraven för att få skattereduktion för förteckning över remissinstanserna finns i bilaga mikroproduktion av el, t.ex. genom att anslut- 11, avsnitt 5 . Remissyttrandena finns tillgängliga ningspunkterna för anläggningen har en säkring i Finansdepartementet (dnr Fi2015/01733/S2). på högst 100 ampere, är de berättigade till en skattereduktion på 60 öre per kWh för netto- Lagrådet produktionen av el, dock högst 18 000 kronor Regeringen beslutade den 25 juni att inhämta per år. Föreningen har därutöver rätt till Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 11, elcertifikat för hela sin elproduktion i 15 år och avsnitt 6 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 11, kan ha fått investeringsstöd på upp till avsnitt 7 . I förhållande till lagrådsremissens 35 procent av installationskostnaden (fr.o.m. förslag har vissa språkliga och redaktionella 2015 är den högsta ersättningsnivån för företag ändringar gjorts. 30 procent). Men om föreningens solkraftsanläggning sammantaget har en toppeffekt på

PROP. 2015/16: 1

6.23.2 Bakgrund Reglerna om märkt olja i båtar

Skattebefrielsen för flyg- och fartygsbränsle Enligt märkningsdirektivet (rådets direktiv begränsas 95/60/EG av den 27 november 1995) ska all olja som beskattas lägre än landets normala I rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober drivmedelsskattesats vara märkt med ett EU 2003 om en omstrukturering av gemenskaps- gemensamt märkämne. Därutöver får medlemsramen för beskattning av energiprodukter och staterna själva bestämma om de vill tillsätta elektricitet, förkortat energiskattedirektivet, an- färgämne i oljan. I Sverige är den lågbeskattade, ges att skattebefrielse ska ges för energi- märkta oljan grönfärgad. produkter som levereras för användning som Av 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE framgår flygbränsle (artikel 14.1.b) och för bränsle som att energiskatt och koldioxidskatt ska betalas för används för sjöfart inom gemenskapens far- eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som vatten, inklusive fiske (artikel 14.1.c). Skatte- har försetts med märk- och färgämnen eller ger befrielse ges dock inte för bränsle som används mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C. för privat nöjesflyg eller i privata nöjesfartyg. Skattebeloppet är 2015 totalt 4 068 kronor per Energiskattedirektivet har i svensk rätt införts kubikmeter, varav 850 kronor utgör energiskatt. genom lagen (1994:1776) om skatt på energi, Av 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE framgår att förkortad LSE. Enligt reglerna i LSE åstadkoms skattebeloppet för motsvarande olja som inte har skattebefrielse för flyg- och fartygsbränsle försetts med märk- och färgämnen och ger minst genom att bränslet levereras utan skatt till 85 volymprocent destillat vid 350°C är luftfartygen, skeppen eller båtarna, när de 5 051 kronor, varav 1 833 kronor utgör energianvänds för annat än privata ändamål, eller skatt, per kubikmeter år 2015 (miljöklass 1). genom att återbetalning av skatten medges om Fartyg vars skrov har en största längd av luftfartygen, skeppen eller båtarna används för minst tolv meter och en största bredd av minst annat än privat ändamål. fyra meter kallas skepp. Andra fartyg kallas båtar Europeiska kommissionen har under 2013 (1 kap. 6 § LSE). Enligt 2 kap. 9 § första påpekat att Sveriges tillämpning av skattefriheten stycket LSE får bränsletank som förser motor på för flyg- och fartygsbränsle är generösare än motordrivet fordon eller båt med bränsle inte energiskattedirektivets bestämmelser som de innehålla oljeprodukt som är försedd med tolkats i två avgöranden från Europeiska märkämne eller från vilken märkämnet har unionens domstol (C-79/10, Systeme Helmholz avlägsnats. Detta gäller dock inte båtar för vilka GmbH mot Hauptzollamt Nürnberg ) och C- fiskelicens meddelats enligt fiskelagen 250/10, Haltergemeinschaft LBL GbR mot (1993:787). Enligt tredje stycket samma paragraf Hauptzollamt Düsseldorf )). Av avgörandena kan beskattningsmyndigheten medge att framgår att skattebefrielse enbart får ges för bränsletank på båt som disponeras av statliga bränsle som förbrukas i luftfartyg som används myndigheter, eller om det finns särskilda skäl direkt för att tillhandahålla luftfartstjänster mot även annan båt, får innehålla märkt olja. Av ersättning. Även reglerna om fartygsbränsle ska 10 kap. 5 § LSE framgår att en särskild avgift ska tolkas i ljuset av avgörandena om flygbränsle. betalas för motordrivet fordon och båt, vars Mot bakgrund av detta har en ändring av bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot reglerna i LSE beslutats den 12 mars 2015 (lag 2 kap. 9 § LSE. För båtar uppgår avgiften till (2015:214) om ändring i lagen (1994:1776) om 10 000 kronor. skatt på energi, prop. 2014/15:40, bet. Allt bränsle utom bensin och omärkt olja får 2014/15:SkU12, rskr. 2014/15:133). Ändringen förbrukas utan skatt i båtar som har medgivande innebär en begränsning av skattefriheten för enligt 2 kap. 9 § LSE eller fiskelicens enligt flyg- och fartygsbränsle som trädde i kraft den fiskelagen, när båtarna inte används för privat 1 juli 2015. Under beredningen av förslaget har ändamål, 6 a kap. 1 § 4 LSE. Om omärkt olja Skatteverket framfört att även bestämmelserna i förbrukas i båt kan återbetalning av skatten 2 kap. 9 § LSE om medgivande att använda medges enligt regeln i 9 kap. 3 § 3 LSE när båten lågbeskattad, märkt olja i båt bör ses över. inte använts för privat ändamål, dock inte för båtar med fiskelicens.

PROP. 2015/16: 1

6.23.3 Möjligheten att använda märkt olja i och utredning i frågan. Jordbruksverket anser att båtar begränsas det är otydligt om förslaget bara gäller fartyg med en längd understigande tolv meter och en bredd på fyra meter. Vidare anser Jordbruks- Regeringens förslag: Medgivande att ha märkt olja verket att båtar och skepp som används för i annan båt än sådan som disponeras av statliga yrkesmässigt fiske bör ha samma konkurrensvillmyndigheter får lämnas endast om båten kor oavsett om fisket bedrivs på allmänt vatten används uteslutande för annat än privat ändamål. eller med stöd av enskild rätt. Tillväxtverket an- Därutöver krävs fortfarande särskilda skäl för att för att för näringar som bedrivs under en mindre medgivande att ha märkt olja i båt ska lämnas. del av året kan en större investeringskostnad Ändringen träder i kraft den 1 januari 2016. uppkomma för båtar som används inom näringen, och att återbetalningsförfarandet kan innebära en administrativ börda för företagen. Promemorians förslag överensstämmer med Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet regeringens. (SPBI) pekar på att det är Skatteverkets ansvar Remissinstanserna: Kammarrätten i Sunds- att kontrollera att båten uppfyller kraven för att vall , Förvaltningsrätten i Falun, Polismyndig- erhålla ett medgivande och att om förvärvaren heten, Myndigheten för samhällsskydd och bered- har ett korrekt medgivande kan inte leverantören skap, Kustbevakningen, Kommerskollegium, För- ha något ansvar för att kontrollera hur bränslet svarsmakten, Tullverket, Konjunkturinstitutet, ska användas. SPBI undrar också hur befintliga Statskontoret, Energimarknadsinspektionen, medgivanden kommer att hanteras. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Vidare har några remissinstanser lämnat syn- Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, punkter utan direkt koppling till detta lagstift- Trafikanalys, Konkurrensverket, Tillväxtanalys, ningsärende. Skogsstyrelsen, Umeå universitet, Energigas Skälen för regeringens förslag: Av Sverige, Fastighetsägarna Sverige, Fortum Sverige Europeiska unionens domstols praxis framgår AB, Företagarna, Greenpeace, IKEM, Jern- att det inte är tillräckligt att ett luftfartyg kontoret, Lantbrukarnas riksförbund, Livsmedels- används i näringsverksamhet för att flygbränslet företagen, Näringslivets Regelnämnd, Skogs- ska skattebefrias. Reglerna om bränsle som industrierna, Skogsägarna, SveMin, Svensk Ener- används i båtar och skepp ska tolkas i ljuset av gi, Svensk Fjärrvärme, Svensk kollektivtrafik, avgörandena om luftfartyg. Det krävs alltså, både Svensk Solenergi, Svensk Vindenergi, Svensk beträffande flygbränsle och bränsle som används Vindkraftförening, Svenska Bioenergiföreningen, i båtar och skepp, att transporterna eller Svenska Gjuteriföreningen, Svenska Naturskydds- tjänsterna sker mot ersättning för att bränslet föreningen, Svenska Trädbränsleföreningen, ska skattebefrias. För att tydliggöra detta Svenskt Näringsliv, Sveriges Allmännyttiga infördes den 1 juli 2015 en definition av vad som Bostadsföretag, Sveriges Energiföreningars Riks- är att anse som användning för privat ändamål i organisation, Sveriges kommuner och landsting LSE. Definitionen innebär att skattebefrielse och Sveriges Åkeriföretag lämnar inga synpunkter endast kan ges när luftfartygen, skeppen eller på förslaget. Skatteverket, Naturvårdsverket och båtarna används för transport av passagerare eller Energimyndigheten tillstyrker förslaget. Regel- varor mot ersättning eller tillhandahållande av rådet anser att konsekvensutredningen är andra tjänster mot ersättning, av offentliga bristfällig. myndigheter eller för offentliga myndigheters Naturvårdsverket uppger att de har fått räkning eller för yrkesmässigt fiske. Dessutom indikationer på att märkt, lågbeskattad olja föreslås att skattebefrielse ska ges för bränsle används för privat ändamål vilket är ett problem som förbrukas av frivilliga försvarsorganisationer både ur statsfinansiell synpunkt och ur klimat- och för bränsle som ideella organisationer och annan miljösynpunkt, eftersom de aktuella förbrukar vid sjöräddning, brandövervakning fartygen har en hög bränsleförbrukning och och liknande verksamhet eller övning och därmed orsakar vattenföroreningar, erosion och utbildning för sådan verksamhet. buller. Enligt Naturvårdsverket är förslagen Av 1 kap. 6 § LSE framgår att fartyg vars sannolikt inte tillräckliga för att åtgärda skrov har en största längd av minst tolv meter problemet och det behövs därför ökad tillsyn och en största bredd av minst fyra meter kallas

PROP. 2015/16: 1

skepp och att andra fartyg kallas båtar. Förbudet för annat än privat ändamål enligt definitionen i mot att ha märkt olja i tanken och bestämmelsen 1 kap. 11 § LSE. I konsekvens med detta bör om medgivande att använda märkt olja enligt krävas att båten används uteslutande för annat än 2 kap. 9 § LSE gäller bara båtar. Förslaget privat ändamål för att medgivande att använda innebär därmed ingen skillnad för skepp, eller lågbeskattad, märkt olja i båten ska meddelas. för båtar med fiskelicens enligt fiskelagen Förutom att båten ska användas uteslutande för (1993:787), eftersom förbudet mot märkt olja annat än privat ändamål bör också krävas, precis inte gäller för dessa. Mot bakgrund av detta delar som tidigare, att det finns särskilda skäl för att regeringen inte Jordbruksverkets uppfattning att medgivande ska lämnas. Bedömningen av vad det är otydligt om förslaget bara avser fartyg som utgör särskilda skäl bör ske på samma sätt med en längd understigande tolv meter och en som tidigare. Det bör alltså krävas att stora bredd understigande fyra meter När det gäller praktiska hanteringsproblem uppstår till följd av Jordbruksverkets synpunkt om konkurrens- att högbeskattad, omärkt olja måste användas i villkor för fiskare vill regeringen anföra följande. båten eller att detta leder till betydande Gränsdragningen mellan de yrkesfiskare som likviditetsproblem. kan använda skattebefriat bränsle och de som i Ett beslut om medgivande kan enligt stället får ansöka om återbetalning av skatten 2 kap. 9 § fjärde stycket LSE återkallas om förutgörs genom innehavet av fiskelicens. En sådan sättningarna för medgivandet inte längre finns. krävs för allt yrkesfiske med fartyg i havet, oav- Det är Skatteverket som beslutar om medgivansett om det sker på enskilt eller allmänt vatten. den och om att återkalla medgivanden. Det före- För fiskare med fiskelicens innebär förslaget allt- slås inte några ändringar när det gäller ansvarsså ingen skillnad. Förslaget kan däremot få viss fördelningen mellan de skattskyldiga, förpåverkan på vissa insjöfiskare, som fiskat med värvaren och Skatteverket eller någon utökad stöd av enskild rätt eller personlig fiskelicens, kontrollskyldighet för de skattskyldiga, något och inte längre kan få medgivande att använda som SPBI undrat över. märkt olja i båten. Det bör dock röra sig om för- Av 10 kap. 9 § LSE framgår att Kustbevakhållandevis få aktörer. ningen eller Polismyndigheten utövar tillsynen Bestämmelsen i 2 kap. 9 § LSE om medgivan- över att bestämmelserna om märkt olja följs. I de att ha märkt olja i båt infördes i samband med 10 kap. LSE finns regler om tillsyn och slopandet av möjligheten att göra skattefria in- sanktioner vid otillåten användning av märkt köp av olja till båtar mot försäkran att båten olja. Det finns alltså bestämmelser om tillsyn i skulle användas yrkesmässigt. Regeringen uttala- LSE och det ankommer inte på regeringen att de i förarbetena att slopandet av inköp mot bestämma hur de myndigheter som har ansvar försäkran kunde leda till såväl praktiska problem för tillsyn och kontroll ska organisera sin verksom en betydande ekonomisk belastning för samhet. Naturvårdsverkets önskemål föranleder vissa aktörer. Regeln var i första hand tänkt att därför ingen åtgärd från regeringens sida. tillämpas för myndigheter som disponerade både skepp och båtar, men om särskilda skäl fanns Lagförslag kunde även andra båtar som användes av andra Förslaget föranleder ändring i 2 kap. 9 § LSE, se än myndigheter få dispens (prop. 1994/95:54 avsnitt 3.4. Ändringarna föreslås träda i kraft den s. 73, bet. 1994/95:SkU4, rskr. 1994/95:152). 1 januari 2016. Avsikten var inte att alla näringsidkare skulle få dispens, utan särskilda skäl krävdes. Allmänt skulle krävas att stora praktiska hanterings- 6.23.4 Förvärvaren blir skattskyldig om problem uppkom, som då näringsidkaren hade bränslet förbrukas för privat både skepp och båtar, eller att näringsidkaren ändamål skulle drabbas av betydande likviditetsproblem (prop. 1994/95:54 s. 96). Efter att lagändringen Regeringens förslag: Om bränsle förvärvas utan om begränsning av skattefriheten för flygbränsle skatt eller med lägre skatt till skepp, båtar eller och fartygsbränsle trätt i kraft kommer det inte luftfartyg och bränslet förbrukas för privat att vara tillräckligt att båten används i en ändamål, blir förvärvaren skattskyldig för den näringsidkares verksamhet för att bränslet ska skatt som ska betalas på det bränsle som skattebefrias, utan det krävs att båten används förbrukats för privat ändamål. Om ingen skatt

PROP. 2015/16: 1

eller den skatt som gäller för märkt olja har vänds för ett visst ändamål men som använder betalats för bränslet, blir förbrukaren skatt- bränslet för ett annat ändamål som medför att skyldig enligt den högre skattesatsen för omärkt skatt ska betalas med ett högre belopp blir olja om bränslet förbrukas för privat ändamål. skattskyldig. Motsvarande bestämmelse för Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. bränslen som inte omfattas av uppskovsförfarandet finns i 4 kap. 12 § 4 LSE. Tidigare fanns en bestämmelse i Promemorians förslag överensstämmer med 4 kap. 1 § andra stycket LSE som innebar att den regeringens. högre skattesatsen för omärkt olja kunde tas ut Remissinstanserna : Kammarrätten i Sunds- om skepp eller båt med fartygstillstånd (numera vall, Förvaltningsrätten i Falun, Polis- fiskelicens) användes på ett sätt att ytterligare myndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och skatt skulle betalas. Denna bestämmelse upphävberedskap, Kustbevakningen, Kommerskollegium, des dock den 1 oktober 2001 med motiveringen Försvarsmakten, Tullverket, Konjunkturinstitutet, att den inte tillförde något utöver vad som Statskontoret, Energimarknadsinspektionen, framgick av punkten 7 samma paragraf (prop. Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2000/01:118 s. 132, bet. 2000/01:SkU26, rskr. Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, 2000/01:240). Motsvarande bestämmelse för Trafikanalys, Konkurrensverket, Tillväxtanalys, bränslen som inte omfattas av uppskovsför- Skogsstyrelsen, Umeå universitet, Energigas farandet upphävdes också. Regeringen ansåg Sverige, Fastighetsägarna Sverige, Fortum Sverige alltså att bestämmelserna i 4 kap. 1 § 7 respektive AB, Företagarna, Greenpeace, IKEM, Jernkonto- 12 § 4 LSE innebar att förvärvaren blev skattret, Lantbrukarnas riksförbund, Livsmedelsföre- skyldig om bränslet förbrukades för privat tagen, Näringslivets Regelnämnd, Skogs- ändamål och att den högre skattesatsen för industrierna, Skogsägarna, SveMin, Svensk omärkt olja kunde tas ut i de fall det var aktuellt. Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk kollektivtrafik, Det har dock vid tillämpningen visat sig att det Svensk Solenergi, Svensk Vindenergi, Svensk är tveksamt om dessa bestämmelser kan tilläm- Vindkraftförening, Svenska Bioenergiföreningen, pas för att ta ut skatt av förvärvaren när bränsle Svenska Gjuteriföreningen, Svenska Naturskydds- köps utan skatt eller med lägre skatt och föreningen, Svenska Trädbränsleföreningen, användningen av skeppet eller båten sker för Svenskt Näringsliv, Sveriges Allmännyttiga Bo- privat ändamål. Samma sak gäller för flygfotogen stadsföretag, Sveriges Energiföreningars Riks- som förbrukas i luftfartyg enligt 6 a kap. organisation, Sveriges kommuner och landsting 1 § 5 a LSE. Detta beror på att förvärvaren vid och Sveriges Åkeriföretag lämnar inga synpunkter leveransen av bränslet inte behöver ange vad på förslaget. Skatteverket, Naturvårdsverket och skeppet, båten eller luftfartyget ska användas till. Energimyndigheten tillstyrker förslaget. Regel- Skattebefrielsen respektive avdragsrätten för den rådet anser att konsekvensutredningen är som levererar bränslet beror enbart på om bristfällig. Svenska Petroleum och Biodrivmedel bränslet tagits emot i skeppet, båten eller luft- Institutet (SPBI) vill att den föreslagna fartyget. Det kan därför inte anses vara förvärvat bestämmelsen i 2 kap. 1 § tredje stycket 3 LSE för ett visst ändamål. förtydligas. SPBI påpekar också att de Av 2 kap. 1 § andra stycket LSE framgår att, i skattskyldiga inte kan kontrollera hur den fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt slutliga förbrukningen sker efter att bränslet 12 § 4 LSE, alltså de fall när förvärvaren blir levereras, något som Svenska FlygBranschen skattskyldig, ska skatt tas ut med ett belopp som instämmer i. motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp Skälen för regeringens förslag : I som gäller för bränslets olika användningssätt. 4 kap. 1 § LSE regleras vem som är skattskyldig Eftersom den lägre energiskattesatsen för märkt för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt olja gäller oavsett användningsändamål kan för bränslen som avses i 1 kap. 3 a §, alltså de denna bestämmelse inte tillämpas för att ta ut bränslen som omfattas av vissa gemensamma skatten som gäller för omärkt olja eller förfaranderegler inom EU, det s.k. uppskovsför- mellanskillnaden mellan märkt och omärkt olja i farandet. Bestämmelsen i 4 kap. 1 § 7 LSE inne- de fall märkt olja har använts för privat ändamål. bär att den som förvärvat bränsle för vilket ingen Mot bakgrund av detta finns ett behov att skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet an- komplettera och förtydliga bestämmelserna om

PROP. 2015/16: 1

skattskyldighet och vilken skatt som ska tas ut avseenden finns även i andra delar av denna när skepp, båtar och luftfartyg används för privat proposition. ändamål. Det föreslås därför att förvärvaren blir skattskyldig om bränslet köpts in utan skatt eller Offentligfinansiella effekter med lägre skatt och förbrukas i skepp, båt eller Sammantaget förväntas förslagen öka skatteluftfartyg när dessa används för ändamål som intäkterna med 4 miljoner kronor per år. inte föranleder skattebefrielse. Detta bör gälla Skatteverket uppskattar att ca 650 företag i dag för samtliga de harmoniserade bränslen som har medgivande att använda märkt olja i båt och framgår av 2 kap. 1 § första stycket LSE, det vill att uppskattningsvis hälften av dessa kommer att säga både bränslen som omfattas av uppskovs- beröras av förslaget om begränsning av skattefriförfarandet och bränslen som inte omfattas av heten för fartygsbränsle och alltså inte få uppskovsförfarandet. Vidare bör reglerna gälla tillstånd att använda märkt olja. Dessa företag för energiprodukter eller andra produkter som är kommer att använda högbeskattad olja och beavsedda att användas för motordrift eller gära återbetalning av skatten för den del av uppvärmning enligt 2 kap. 3 och 4 §§ LSE. När förbrukningen som sker för annat än privat det gäller luftfartyg aktualiseras behovet enbart ändamål. beträffande flygfotogen, eftersom inget annat Det är tveksamt om det i dagsläget över bränsle får förvärvas utan skatt. Vidare föreslås huvud taget sker någon inbetalning av skatt i att den högre skattesatsen för omärkt olja ska tas efterhand för sådan privat förbrukning som sker ut av förvärvaren i de fall då ingen skatt har med obeskattat bränsle eller med lågbeskattat betalats eller skattesatsen för märkt olja har bränsle. betalats för bränslet, och bränslet förbrukas för privat ändamål i skepp, båtar eller luftfartyg. Effekter för miljön Avsikten med förslaget är, som framgår ovan, Förslaget kan leda till att användningen av att förvärvaren ska bli skattskyldig om bränslet omärkt olja ökar medan användningen av märkt används för ett ändamål som inte är skatte- olja minskar. Minskad användning av olja är bra befriat. Det föreslås inte någon ändring av reg- för miljön, dock får detta förslag inte några lerna om avdrag i 7 kap. LSE eller av reglerna om större effekter på miljön, eftersom utsläpp med skattebefriade användningsområden i 6 a kap. 1 § lokala och regionala effekter från båtar främst LSE. Förutsättningarna för skattebefrielse beror på andra faktorer som krav på bränslerespektive avdrag är alltså oförändrade vilket kvalitet och avgasrening. innebär, som både SPBI och Svenska Flyg- Effekter för företagen Branschen pekar på, att förslaget inte innebär någon utökad kontrollskyldighet eller ansvar för Som anges ovan kommer sådana företag som i dag har medgivande att använda märkt olja i hur bränslet slutligen används. båten att i stället använda högbeskattad olja och Lagförslag begära återbetalning av skatten i efterhand om Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 1 §, användning skett för annat än privat ändamål. 4 kap. 1 och 12 §§ samt 5 kap. 3 § LSE, se avsnitt Dessa företagare kommer alltså att få ligga ute 3.4. Ändringarna föreslås träda i kraft den med medel motsvarade skatten. Tillväxtverket 1 januari 2016. menar att det kan innebära en större investeringskostnad för båtar som används inom näringar som bedrivs under mindre delar av året. 6.23.5 Konsekvensanalys Av 9 kap. 7 § LSE framgår att ansökan till återbetalning sker kvartalsvis, och att rätt till I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i återbetalning finns om ersättningen för ett den omfattning som är nödvändigt i det aktuella kalenderkvartal uppgår till 500 kronor, se lagstiftningsärendet. Det sker mot bakgrund av 9 kap. 8 § LSE. Det rör sig alltså om maximalt ett tillgängliga uppgifter och i den omfattning som kvartal som dessa aktörer måste ligga ute med är möjlig. Härigenom anser regeringen, trots vad medel motsvarade skatten. Eftersom det rör sig som framförs av Regelrådet , att gällande krav på om båtar får det antas att det rör sig om konsekvensanalyser har tillgodosetts. Beskriv- förhållandevis små belopp. Det stämmer också, ningar av förslaget och dess konsekvenser i andra som Tillväxtverket framför, att företagare som ska ansöka om återbetalning behöver spara

PROP. 2015/16: 1

dokumentation för att visa sin rätt till Lagrådet återbetalning. Den ökning av den administrativa Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att bördan som detta innebär bör dock vara inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag försumbar, bl.a. mot bakgrund av att närings- som finns i bilaga 11, avsnitt 4 . Lagrådets idkare redan får antas spara dokumentation i yttrande finns i bilaga 11, avsnitt 5. Lagrådet andra syften. lämnar förslaget utan erinran. Det är tänkbart att vissa tankställen på mindre orter inte säljer omärkt olja utan endast märkt olja. Det får dock antas att efterfrågan på omärkt 6.24.2 Slopande av möjlighet till olja kommer att öka dels på grund av den överklagande begränsning av skattebefrielsen för fartygsbränsle som trädde i kraft den 1 juli 2015 (prop. 2014/15:40, bet. 2014/15:SkU12, rskr. Regeringens förslag: Bestämmelsen i lagen om 2014/15:133), dels på grund av det förslag som skatt på energi om att beslut som fattas av regeringen inte får överklagas slopas. En språklig nu behandlas. ändring görs samtidigt i första stycket i samma Effekter för myndigheter och domstolar paragraf. Förslaget medför ökade kostnader för Skatte- Ändringen träder i kraft den 1 januari 2016. verket med 220 000 kronor, varav 200 000 kronor är av engångskaraktär (150 000 kronor för utveckling av blanketter och Promemorians förslag överensstämmer med informationsinsatser m.m. samt 50 000 kronor regeringens förslag. IT-utveckling) och 20 000 kronor löpande kost- Remissinstanserna: Ingen remissinstans nader för IT-utveckling. Tillkommande kostna- yttrar sig över förslaget. der för Skatteverket bedöms kunna hanteras Skälen för regeringens förslag: Fram till den inom befintliga ekonomiska ramar. 1 juli 2014 kunde regeringen i särskilda fall Redan i dag gäller att medgivande att använda bevilja hel eller delvis skattebefrielse under vissa märkt olja i båt får återkallas om förut- förutsättningar enligt dåvarande 2 kap. 12 § lagen sättningarna för det inte finns. Förslaget bedöms om skatt på energi. Den 1 juli 2014 slopades den därför inte påverka antalet mål eller påverka möjligheten då 2 kap. 12 § upphävdes genom arbetsbelastningen i de allmänna förvaltnings- lagen (2014:285) om ändring i lagen (1994:1776) domstolarna. Förslaget bedöms inte heller med- om skatt på energi. Efter upphävandet saknar föra några ökade kostnader för andra myndig- 12 kap. 1 § andra stycket betydelse och föreslås heter. därför slopas. I 12 kap. 1 § första stycket LSE finns en överklagandehänvisning rörande beslut enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Enligt 6.24 Följdändring i lagen om skatt på första stycket överklagas beslut enligt LSE ”hos energi efter tidigare ändring allmän förvaltningsdomstol”. Den formulering som numer används i motsvarande bestämmelser 6.24.1 Ärendet och dess beredning är ”till allmän förvaltningsdomstol”. En språklig ändring av första stycket föreslås därför. Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropo- Lagförslag sitionen för 2016 tagits fram. Promemorian har Förslaget föranleder ändringar av 12 kap. 1 § remitterats (dnr Fi2015/01733/S2) och inne- LSE, se avsnitt 3.4. Ändringen föreslås träda i håller bl.a. förslag om en ändring i lagen om skatt kraft den 1 januari 2016. på energi till följd av en tidigare ändring. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 11, avsnitt 1 . En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 11, avsnitt 3 . Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan.

PROP. 2015/16: 1

6.25 Undantag från trängselskatt i motiverades bl.a. med att den tidigare skatten på Backaområdet i Göteborg handelsgödsel inte var effektiv och att ett återinförande av skatt på handelsgödsel är en kostsam åtgärd med liten påverkan på miljön. Regeringens bedömning: Ett undantag bör införas Regeringen har inte för avsikt att återinföra den vad gäller trängselskatt i Backaområdet i skatt på gödselmedel som avskaffades 2010. Göteborg. Ändringarna bör träda i kraft så snart Härmed anser regeringen att riksdagens som möjligt. tillkännagivande är slutbehandlat. Användningen av handelsgödsel bidrar till övergödning av våra vattendrag, sjöar och hav Skälen för regeringens bedömning: samt till ökade halter av, i synnerhet, tung- Göteborgs Stad och Trafikverket har inkommit metallen kadmium i åkermarken. Regeringen med en gemensam hemställan om undantag vad avser därför att analysera behovet av andra gäller trängselskatt i Backaområdet i Göteborg. former av beskattning för att minska Hemställan remitterades i september 2014 spridningen av tungmetaller och andra miljöoch två centrala remissinstanser, Skatteverket farliga ämnen i naturen. Om det finns behov av och Transportstyrelsen, avstyrkte då genom- en skatt bör den vara verkningsfull och förandet av förslaget. Mot bakgrund av vad som kostnadseffektiv. framkom vid den tidigare remitteringen och i I detta sammanhang bör även skatten på syfte att skapa ett bättre beslutsunderlag bekämpningsmedel ses över. Skatten på remitterades den 21 maj 2015 en promemoria bekämpningsmedel infördes 1984 och har i allt framtagen inom Finansdepartementet inne- väsentligt varit oförändrad sedan den infördes. hållande dels ett förslag till alternativ lösning för Det bör bl.a. analyseras hur skattens undantag från trängselskatt vad gäller Backa- miljöstyrande effekt kan öka, om skatten är området i Göteborg, dels hemställans förslag. effektiv och om skatten är i behov av ändringar Remisstiden gick ut den 31 augusti 2015. med hänsyn till de förändringar som skett på Regeringen anser att det är angeläget att hitta EU-området sedan skatten infördes. en lösning på de problem som lyfts fram i hemställan och avser att snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag. Ändringarna bör träda i kraft så snart som 6.27 Skatt på kemikalier möjligt. Regeringen beslutade den 19 december 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel 6.26 Riksdagens tillkännagivande om på kemikalieområdet och, om sådant behov skatt på gödselmedel fanns, vilken typ av styrmedel som har bäst förutsättningar för att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt. Huvudmotivet för dessa Regeringens bedömning: Regeringen har inte för ekonomiska styrmedel skulle enligt uppdraget avsikt att återinföra den skatt på gödselmedel vara att minska förekomsten av eller risken för som avskaffades 2010. Regeringen avser dock att exponering och spridning av miljö- och analysera behovet av andra former av hälsofarliga ämnen från olika varugrupper. beskattning för att minska spridning av Kemikalieskatteutredningens betänkande tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen i ”Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror naturen. Vidare är skatten på bekämpningsmedel som innehåller kemikalier” (SOU 2015:30) som, i allt väsentligt, varit oförändrad sedan 1984 överlämnades till regeringen den 30 mars 2015. i behov av en översyn. Utredningen fokuserade på åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö och föreslog två nya Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen punktskatter – en på viss elektronik och en på tillkännagav den 27 mars 2015 som sin mening golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och att skatt på handelsgödsel inte bör införas (bet. takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. 2014/15:SkU18), rskr. 2014/15:148). Det

PROP. 2015/16: 1

Betänkandet har remissbehandlats. Intresset var elektrisk kraft för 2016, att omräkningen stort bland remissinstanserna och en stor mängd avseende 2016 års skattesatser baseras på de synpunkter har inkommit. Utredningens skattesatser som enligt LSE gällt under 2010. slutsatser och de åsikter som framförts under Energiskattesatserna på elektrisk kraft för remissförfarandet bereds för närvarande inom 2015 framgår av förordningen (2014:1328) om Regeringskansliet. Innan en skatt på viss fastställande av omräknade belopp för energielektronik kan införas måste en standardiserad skatt på elektrisk kraft för år 2015. För mätmetod tas fram, som kan mäta energiskattesatserna på elektrisk kraft sker kemikalieinnehållet i dessa varor. Ett förslag på beräkningen av 2016 års skattesatser utifrån den en sådan mätmetod måste därefter remitteras. faktiska förändringen i konsumentprisindex Att införa de föreslagna skatterna redan den under perioden juni 2009 och juni 2015 som 1 januari 2016, vilket utredningen föreslog, är alltså tillämpas på 2010 års skattesatser. Index därför inte möjligt. har under perioden ökat med 4,38 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på elektrisk kraft i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som 6.28 Omräkning av energiskatten på har rätt av dra av denna ingående mervärdesskatt elektrisk kraft efter tillkommer inte någon sådan effekt. Jämfört med prisutveckling (indexering) 2015 års energiskattesatser på elektrisk kraft medför indexomräkningen av energiskatte- Energiskattesatserna på elektrisk kraft framgår satserna på elektrisk kraft för 2016 en sänkning av 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på för hushåll och servicenäringen med 0,2 öre per energi, förkortad LSE. På motsvarande sätt kilowattimme (kWh) (0,25 öre inklusive anges koldioxid- och energiskattesatserna på mervärdesskatt) i södra Sverige och med 0,1 öre bränslen i 2 kap. 1 § LSE. Sedan 1994 har en årlig per kWh (0,125 öre inklusive mervärdesskatt) i indexomräkning skett av såväl energiskatte- vissa kommuner i norra Sverige. Den skattesats satserna på elektrisk kraft som koldioxid- och på elektrisk kraft som tillämpas för förbrukning i energiskattesatserna på bränslen. Syftet är att industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, realvärdesäkra skattesatserna. Senast i november jordbruket, skogsbruket eller vattenbruket varje år ska regeringen, med stöd av ändras inte på grund av avrundningsregler. bestämmelser i LSE, i en förordning lägga fast Skattesatsförändringarna för elektrisk kraft det kommande kalenderårets koldioxid- och redovisas i tabell 6.23. Energiskattesatserna på energiskattesatser med hänsyn till den allmänna elektrisk kraft för 2016 kommer att framgå av en prisutvecklingen. förordning som regeringen utfärdar senast i Regeringen föreslår i denna proposition dels november 2015. höjningar av energiskatten på bensin och dieselbränsle, dels förändringar av omräkningen av energiskattesatserna så vitt avser koldioxidoch energiskattesatserna på dessa drivmedel. Av praktiska skäl föreslås därför att energi- och koldioxidskattesatserna för samtliga fossila bränslen för 2016 uttrycks genom ändringar i 2 kap. 1 § LSE (se avsnitt 6.20). För energiskattesatserna på elektrisk kraft gäller för 2011 och framåt att indexomräkning av skattebeloppen sker genom en förordning som utfärdas av regeringen senast i november året innan respektive kalenderår. I dessa fall baseras beräkningen på faktiska förändringar i konsumentprisindex. Underlaget för omräkningen är de skattesatser på bränsle och elektrisk kraft som anges i LSE. Detta innebär således, när det gäller att fastställa energiskattesatsen på

PROP. 2015/16: 1

Tabell 6.23 Ändringar av skattesatser på elektrisk kraft och kontrollstation för elcertifikatssystemet

2016 jämfört med 2015, inklusive mervärdesskatt

2015 (prop. 2014/15:123) ska kunna genom- Öre/kWh föras. Ett ändringsavtal har utarbetats och finns i Energislag Indexomräkning Mervärdesskatt Summa av energiskatt bilaga 16. Ändringsavtalet består av en ingress och fem avsnitt. Avsnitt I innehåller ändringar av El, södra -0,2 -0,05 -0,25 Sverige avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat av den 29 juni 2011. Avsnitt II aviserar att El, norra -0,1 -0,025 -0,125 Sverige regeringen under 2015 ska överlämna ett förslag Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. som rör gällande undantag från skatteplikt för vindkraftsel och annan förnybar el som inte levereras yrkesmässigt. Avsnitt III och IV berör frågor som parterna har kommit överens om att Godkännande av avtal mellan analysera i samband med kommande kontroll- Sveriges regering och Norges station och avsnitt V innehåller en bestämmelse regering om ikraftträdande. Frågan om ambitionshöjning och det ändrade 6.29 Avtal med Norge om ändring av målet för den gemensamma elcertifikatsmarkavtal om en gemensam marknad naden som finns i avtalets avsnitt I behandlas i för elcertifikat regeringens proposition Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats- 6.29.1 Ärendet och dess beredning systemet 2015 (prop. 2014/15:123). Frågan om förändringar av undantag från skatteplikt, som Samarbetet med Norge om en gemensam finns i avtalets avsnitt II, behandlas i avsnitt 6.22. elcertifikatsmarknad regleras i ett bilaterat avtal De frågor som berörs i avsnitt III och IV mellan Sverige och Norge. I avtalet regleras kommer att utredas i samband med nästa målet för den gemensamma marknaden fram till kontrollstation och eventuella förslag kommer 2020 samt ett åtagande gällande annullering av att beredas när kontrollstationen genomförs. elcertifikat 2020 och totalt under hela perioden Avtalets ikraftträdande är avhängigt av att fram till 2035. Enligt avtalet krävs det enighet riksdagen beslutar i enlighet med regeringens mellan länderna för att ändra målet för den förslag om att begränsa gällande undantag från gemensamma elcertifikatsmarknaden till 2020. skatteplikt som aviseras i avsnitt II. Inriktningen En förutsättning för att förslaget i propositionen i avtalet är att det ska träda i kraft den 1 januari Ambitionshöjning för förnybar el och kontroll- 2016. I det följande redovisas avsnitten i station för elcertifikatssystemet 2015 (prop. ändringsavtalet mer utförligt. 2014/15:123) ska kunna genomföras är därför att det finns en överenskommelse mellan Sverige Avsnitt I – Ändringar av avtalet om en gemensam och Norge om ändring av målet. En sådan marknad för elcertifikat av den 29 juni 2011 överenskommelse har träffats mellan ländernas Avtalets ikraftträdande är avhängigt av att regeringar genom det avtal som finns i bilaga 16. riksdagen beslutar i enlighet med regeringens Avtalet har godkänts av det norska Stortinget. förslag om att begränsa gällande undantag från skatteplikt som aviseras i avsnitt II i avtalet. Detta avsnitt innehåller ändringar i avtalet om Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet en gemensam marknad för elcertifikat av den mellan Konungariket Sveriges regering och 29 juni 2011. Ändringarna avser artikel 2 om mål Konungariket Norges regering om ändring av och förpliktelse, artikel 6 om kvotplikt och avtal om en gemensam marknad för elcertifikat. fastställande av kvoter samt artikel 14 om anmälan enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/287EG om främjande av använd- Skälen för regeringens förslag: Avtalet ningen av energi från förnybara energikällor och mellan Sverige och Norge om en gemensam om ändring och ett senare upphävande av marknad för elcertifikat måste ändras för att den direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. ambitionshöjning som regeringen har föreslagit i Ändringarna i artikel 2 innebär att det propositionen Ambitionshöjning för förnybar el gemensamma målet för elcertifikatsmarknaden

PROP. 2015/16: 1

till 2020 höjs med 2 terawattimmar (TWh), från efter 2020 kan påverka investeringsklimatet och 26,4 till 28,4 TWh till 2020. Det innebär att måluppfyllelsen till 2020. kravet på enighet för att kunna ändra målet för den gemensamma marknaden för elcertifikat till Avsnitt IV – Författningsreglering av kvotkurvan 2020 uppfylls och att den svenska regeringens Parterna är överens om att i samband med målsättning om en ambitionshöjning som kommande kontrollstation värdera om kvotinnebär finansiering av 30 TWh ny förnybar kurvan kan författningsregleras så att justeringar elproduktion till 2020 jämfört med 2002 kan nås. av de årliga kvoterna som följer av gällande avtal Vidare åtar sig Sverige att sträva efter att och av ändringsavtalet inte ska behöva vara annullera de elcertifikat som tillkommer med föremål för lagändring. Parterna ska ta ställning anledning av det höjda gemensamma målet om till om en sådan förändring bör genomföras. 2 TWh under tilldelningsperioden om 15 år, dvs. att sträva efter att annullera elcertifikat mot- Avsnitt V – Ikraftträdande svarande ytterligare 30 TWh under perioden från Avtalets ikraftträdande är avhängigt av att och med den 1 januari 2018 till och med den 31 riksdagen beslutar i enlighet med regeringens december 2035. I praktiken innebär detta att det förslag om att begränsa gällande undantag från är den svenska kvotkurvan som behöver ändras skatteplikt som aviseras i avsnitt II i avtalet. för att sträva efter att de ytterligare elcertifikat Inriktningen i avtalet är att det ska träda i kraft som ska tilldelas som en följd av höjningen av den 1 januari 2016. det gemensamma målet med 2 TWh ska Undertecknande annulleras. Elproduktion från anläggningar som ingår i Avtalet mellan konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring den gemensamma marknaden ska vid rapportering i enlighet med direktiv 2009/28/EU av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat undertecknades i Stockholm av fördelas lika fram tills att varje part har tillgodoräknat sig 13,2 TWh. Därefter ska Sverige Sveriges energiminister Ibrahim Baylan och i Oslo av Norges olje- och energiminister Tord tillgodoräkna sig hela elproduktionen till dess att Sverige har tillgodoräknat sig ytterligare 2 TWh, Lien den 8 april 2015. dvs. totalt 15,2 TWh. Elproduktion därutöver ska delas lika mellan länderna.

Avsnitt II – Förslag om begränsning av undantag Skatt på konsumtion – övriga från gällande skatteplikt för vindkraftsel och annan punktskatter förnybar elproduktion som inte levereras yrkesmässigt 6.30 Reklamskatt Den svenska regeringen åtar sig enligt avtalet att under 2015 överlämna ett förslag till riksdagen Regeringens bedömning: Ytterligare steg i om att begränsa gällande undantag från skatteavskaffandet av reklamskatten tas 2017 och 2019. plikt i 11 kap. 2 § LSE för sådan vindkraftsel som inte levereras yrkesmässigt och för övrig el från förnybara energikällor som inte levereras Skälen för regeringens bedömning: 1996 års yrkesmässigt. Ett sådant förslag finns i avsnitt 6.22. reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53) ett Avsnitt III – Utvecklingen efter 2020 avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på Parterna är överens om att i samband med annonser och reklam. Regeringen uttalade i kommande kontrollstation utreda om det finns prop. 1997/98:150 (bet. 1997/98:FiU20, rskr. behov av att införa en regel för när anläggningar 1997/98:318) att man ansåg att reklamskatten måste vara satta i drift för att kunna godkännas bör avskaffas. Det konstaterades dock att det vid för tilldelning av elcertifikat inom ramen för den detta tillfälle saknades förutsättningar att gemensamma marknaden för elcertifikat. I finansiera ett totalt avskaffande av reklamutredningen ska det särskild värderas om möjlig- skatten. Eftersom det ansågs föreligga särskilt heten att godkänna anläggningar som sätts i drift allvarliga problem när det gällde beskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett avskaffande av

PROP. 2015/16: 1

skatten i denna del. Reklamskatten på reklam- skaffandet ska utformas behöver analyseras trycksaker avskaffades den 1 januari 1999. närmare. Regeringen avser därför att under 2016 Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som återkomma till riksdagen med ett förslag om sin mening vad skatteutskottet (bet. sänkning av skatten. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning. 6.31 Omräkning av tobaksskatt efter Efter att frågan sedan 2002 hade tagits upp i det prisutveckling (indexering) årliga budgetarbetet genomfördes den 1 januari 2006 ett andra steg i avskaffandet av den Enligt bestämmelserna i lagen (1994:1563) om resterande reklamskatten. Ytterligare steg i tobaksskatt, förkortad LTS, ska det sedan den avskaffandet av den resterande reklamskatten 1 januari 2011 ske en årlig indexomräkning av genomfördes den 1 januari 2008. tobaksskattesatserna. Syftet är att realvärdesäkra I budgetpropositionen för 2009 anförde skattesatserna. Senast i november varje år ska regeringen att det är viktigt att den resterande regeringen, med stöd av en bestämmelse i LTS, i reklamskatten avskaffas men bedömde att en förordning lägga fast det kommande förutsättningar för att finansiera ytterligare steg i kalenderårets tobaksskattesatser med hänsyn till avskaffandet av reklamskatten för närvarande den allmänna prisutvecklingen. Skattesatserna inte förelåg. Skatteutskottet delade i yttrande bestäms genom att de i LTS angivna skatte- 2008/09:SkU1y regeringens bedömning men beloppen multipliceras med det jämförelsetal, utskottet vidhöll sin tidigare inställning att hela uttryckt i procent, som anger förhållandet reklamskatten ska avvecklas och förutsatte att mellan konsumentprisindex i juni månad året detta kommer att ske i kommande förslag från närmast före det år beräkningen avser och regeringen. I budgetpropositionerna för 2010– prisläget i juni 2014. När det gäller cigaretter ska 2014 vidhöll regeringen inställningen att den omräkningen endast avse styckeskatten. resterande reklamskatten bör avskaffas men Konsumentprisindex har mellan juni 2014 och prioriterade andra skatteändringar. juni 2015 sjunkit med 0,44 procent. En Presstödskommittén har i betänkandet mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på Översyn av det statliga stödet till dagspressen tobak i motsvarande mån förändras och om (SOU 2013:66) bedömt att reklamskatten bör köparen är en privatperson. För företag som har avskaffas i enlighet med riksdagens tillkänna- rätt att dra av denna ingående mervärdesskatt givande från 2002. tillkommer inte någon sådan effekt. Skattesats- Frågan om ytterligare steg i avskaffandet av förändringarna för tobak redovisas i tabell 6.24. reklamskatten prövades också i förra årets Tobaksskattesatserna för 2016 kommer att budgetberedning. Regeringen ansåg då att den framgå av en förordning som regeringen utfärdar resterande reklamskatten borde avskaffas men senast i november 2015. att det inte fanns förutsättningar för finansiering av detta.

Tabell 6.24 Ändringar av skattesatserna på tobak för 2016

jämfört med 2015, inklusive mervärdesskatt

Riksdagen har den 20 maj 2015 som sin Kr/styck och kr/kg mening tillkännagett vad konstitutionsutskottet Tobaksprodukt Indexomräkning Mervärdesskatt Summa (bet. 2014/15:KU12, rskr. 2014/15:195) anför av tobaksskatt om möjligheten att stegvis påbörja processen Cigaretter, -0,01 -0,0025 -0,0125 med att avveckla reklamskatten för dagspressen. kr/styck När det gäller finansiering av denna stegvisa Cigarrer och -0,01 -0,0025 -0,0125 avveckling anser utskottet att den bör genom- cigariller, föras på det sätt som regeringen finner möjligt kr/styck och lämpligt. Regeringen avser att ta ytterligare Röktobak, -8 -2 -10 kr/kg steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a. dagspressen genom att sänka skatten med Snus, kr/kg -2 -0,5 -2,5 motsvarande 20 miljoner kronor från och med Tuggtobak, -2 -0,5 -2,5 2017 och med ytterligare 20 miljoner kronor kr/kg från och med 2019. Hur det stegvisa av-

PROP. 2015/16: 1

Skatt på konsumtion m.m. – 6.32.3 Mervärdesskatten på tillträde till mervärdesskatt biografföreställningar höjs

6.32 Höjning av mervärdesskatt på

Regeringens förslag: Mervärdesskatten på tillträde

biobiljetter

till biografföreställningar höjs från 6 procent till 6.32.1 Ärendet och dess beredning 25 procent. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017. I promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) föreslås att staten tar ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken och inte Promemorians förslag överensstämmer med förlänger det nuvarande filmavtalet som löper ut regeringens. 2016. En sammanfattning av promemorian finns Remissinstanserna: Domstolsverket, i bilaga 13, avsnitt 1 . Promemorians lagförslag Skatteverket och Com Hem AB har inget att finns i bilaga 13, avsnitt 2 . Promemorian har invända mot förslaget. Statskontoret anför att det remissbehandlats och en förteckning över saknas en diskussion kring varför det är remissinstanserna finns i bilaga 13, avsnitt 3 . En motiverat att film beläggs med en högre remissammanställning finns tillgänglig inom mervärdesskattesats än t.ex. teater- och Regeringskansliet (dnr Ku2015/01632/MF). dansföreställningar. Kammarrätten i Stockholm, I detta avsnitt behandlas förslaget om att höja Samverkansorganet i Kalmar län och Konstnärsmervärdesskatten på tillträde till biograf- nämnden anser att förslaget kan ge upphov till föreställningar från 6 procent till 25 procent. I gränsdragningsproblem. Region Halland och avsnitt 6.17 behandlas slopad avdragsrätt för Oberoende filmares förbund är kritiska till avgifter och bidrag som betalas till Stiftelsen förslaget. Sveriges Dramatikerförbund, Borås Svenska Filminstitutet. Det remitterade förslaget stad, och Västra Götalandsregionen uttrycker oro motsvarar budgetpropositionens förslag. över förslaget. Norrköpings kommun och Kulturförvaltningen i Malmö stad anser att Lagrådet konsekvenserna av förslaget bör utredas Förslaget är författningstekniskt och även i närmare. Länsstyrelsen i Norrbotten och Lunds övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets universitet ställer sig tveksam till förslaget. hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har Sveriges Kommuner och Landsting avstyrker därför inte inhämtat lagrådets yttrande. förslaget och anser att det strider mot den EUrättsliga skatteneutralitetsprincipen. En majoritet av övriga remissinstanserna och andra 6.32.2 Gällande rätt som har yttrat sig avstyrker förslaget. Skälen för regeringens förslag: Den Vid filmavtalets tillkomst 1963 infördes en avgift reducerade skattesatsen som tillämpas för på 10 procent av bruttobiljettintäkten mot att tillträde till biografföreställningar är en del i det den dåvarande nöjesskatten på 25 procent gällande filmavtalet. Under förutsättning att avskaffades. I samband med att Sverige blev filmavtalet som finansieringsmodell upphör medlem i EU infördes mervärdesskatt på finns det inte skäl att bibehålla en reducerad tillträde till biografföreställningar. Enligt skattesats på tillträde till biografföreställningar mervärdesskattedirektivet är det inte möjligt att (se även utgiftsområde 17 avsnitt 2.6.1). Några undanta tillträde till biografföreställningar från av remissinstanserna anser att förslaget kan ge mervärdesskatt. Det är däremot möjligt för upphov till gränsdragningsproblem eftersom medlemsstaterna att införa högst två reducerade tillträde till filmvisningar på en biograf kommer skattesatser på vissa specificerade varor och att beskattas med 25 procent medan visning av tjänster. En av de utpekade tjänsterna är tillträde t.ex. en operaföreställning på en biograf till biografföreställningar. Sverige tillämpar en beskattas med 6 procent. Enligt regeringens normalskattesats på 25 procent och två uppfattning är det vanligtvis tydligt vilken typ av reducerade skattesatser på 6 procent respektive föreställning som visas på en biograf. Det bör 12 procent. Tillträde till biografföreställningar därför inte medföra några stora problem att beskattas med 6 procent. avgöra vilken mervärdesskattesats som ska

PROP. 2015/16: 1

beräknas på priset vid biljettförsäljningen. Det Varaktigt bedöms skatteintäkterna öka med bör heller inte vara några svårigheter för 240 miljoner kronor per år. biljettförsäljaren att avgöra vilken typ av föreställning som visas, dvs. om det t.ex. är film, Effekter för biograferna operaföreställning eller sportevenemang som Som en följd av den höjda mervärdesskattesatsen visas på biografen. antas en viss ökad mervärdesskatteskuld uppstå Sveriges Kommuner och Landsting anser att för biografägare till staten. I beräkningarna, som förslaget strider mot den EU-rättsliga i detta fall i viss mån avviker från Finansskatteneutralitetsprincipen eftersom tillträde till departementets beräkningskonventioner, antas biografföreställningar kommer att beskattas med att biografägarna hanterar denna skuld genom en högre skattesats än tillträde till andra att till hälften föra över den på konsumenterna föreställningar som t.ex. teater, cirkus, konserter genom ökade biljettpriser, och till hälften genom och opera. Principen om skatteneutralitet har minskat företagsresultat. Hänsyn har i beräk- 89 främst utvecklats av Europeiska unionens ningarna tagits till förslaget om ett slopande av domstol. Principen innebär bl.a. att liknande och avdragsrätten för avgifter och bidrag som betalas konkurrerande varor och tjänster ska beskattas till Filminstitutet i enlighet med 2013 års på samma sätt. En förutsättning för att olika filmavtal. Den faktiskt ökade kostnaden för skattesatser på tillträde till biografföreställningar biograferna till följd av den höjda mervärdesrespektive tillträde till t.ex. cirkus ska vara i strid skatten bedöms dock delvis kompenseras av att mot principen om skatteneutraliteten är därför biografavgiften upphör. att de båda tjänsterna är utbytbara, dvs. att en Konsekvenserna varierar mellan olika typer av köpare av tjänsten vanligtvis kan tänka sig att biografer. Enligt uppgifter från Filminstitutet byta ut tillträde till en biografföreställning mot finns 400 biografer i Sverige med totalt 759 tillträde till t.ex. en cirkusföreställning. Det är salonger. Av dessa biografer ägs 155 av privata mer troligt att en person väljer mellan att se en bolag, resterande är föreningsdrivna. Föreningsfilm på en biograf eller att hyra eller köpa en drivna biografer är i normalfallet befriade från film. En hyrd eller köpt film beskattas med mervärdesskatt. Ett antal större föreningsdrivna normalskattesatsen på 25 procent. Förslaget biografer är dock mervärdesskattepliktiga. bedöms därför inte strida mot principen om Alla biografer, såväl privata som föreningsskatteneutralitet. Vad som i övrigt har framförts drivna, delas in i två grupper beroende på hur av remissinstanserna föranleder inte heller att många föreställningar de visar. Biografer med regeringen gör en annan bedömning. Det färre än fem föreställningar per vecka kallas föreslås därför att mervärdesskattesatsen på gröna biografer. Dessa är befriade från biograftillträde till biografföreställningar höjs från avgift. Alla övriga biografer kallas röda och 6 procent till 25 procent. betalar biografavgift i enlighet med överenskommelsen i filmavtalet. Lagförslag De mervärdesskattepliktiga röda biograferna Förslaget föranleder ändring av 7 kap. 1 § mer- omfattar majoriteten av biograferna. Dessa värdesskattelagen (1994:200), se avsnitt 3.3. biografer har också den högsta omsättningen. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari Gruppen består av huvuddelen av de privatägda 2017. biograferna samt ett antal av de större föreningsdrivna biograferna. Dessa biografer betalar i dag mervärdesskatt på 6 procent och biografavgift på 6.32.4 Konsekvensanalys 10 procent vilket innebär att en omställning till 25 procents mervärdesskatt kommer att innebära Offentligfinansiella effekter en begränsad kostnadsökning. Dessa biografer Sammantaget bedöms förslaget att höja mervärdesskattesatsen för tillträde till biografföreställningar från 6 till 25 procent, i kombination med förslaget att slopa avdragsrätten för avgifter och bidrag som betalas till Filminstitutet i 89 För en närmare beskrivning av metodfrågor hänvisas till enlighet med 2013 års filmavtal, öka skatte- Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner 2015: intäkterna med 265 miljoner kronor 2017. Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler.

PROP. 2015/16: 1

antas helt eller i stor utsträckning kompensera de (HFD) ansetts strida mot såväl rådets direktiv ökade kostnaderna genom höjda biljettpriser. 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett Gröna biografer som inte är skattepliktiga för gemensamt system för mervärdesskatt som mervärdesskatt består av ett femtiotal mindre fördraget om Europeiska unionens funktionssätt biografer som ägs av privata aktörer och som (EUF-fördraget). HFD fann vidare att det är visar färre än fem föreställningar i veckan. Denna möjligt att grunda en rätt till återbetalning på grupp av biografer bedöms komma att få den bestämmelserna om etableringsfrihet i EUFstörsta negativa ekonomiska effekten av fördraget. Skatteverket har i en hemställan till förändringen. Eftersom dessa biografer inte Finansdepartementet (Fi2014/01878/S2) betalar någon biografavgift kommer den höjda föreslagit att slussningsregeln slopas. mervärdesskatten slå igenom fullt ut som en Mot denna bakgrund anser regeringen att ökad kostnad (se även utgiftsområde 17 avsnitt möjligheten att föra vidare avdragsrätten för 2.6.1). ingående mervärdesskatt till ett annat företag De gröna biograferna som inte är skatte- inom en koncern bör slopas. En promemoria pliktiga för mervärdesskatt är små förenings- med bl.a. förslag om att slussningsregeln ska drivna biografer som varken är belagda med slopas har därför tagits fram inom mervärdesskatt eller betalar biografavgift. Denna Finansdepartementet. Promemorian har remissgrupp bör därför inte beröras av förändringen. behandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga De icke mervärdesskattepliktiga röda inom Finansdepartementet (dnr biograferna är den grupp som bedöms gynnas Fi2015/03465/S2). Regeringen har beslutat absolut mest av förändringen. De behöver inte lagrådsremiss. Det aviserade förslaget bedöms längre erlägga någon biografavgift och kommer öka skatteintäkterna med 54 miljoner kronor samtidigt inte att beröras av den höjda 2016 och 48 miljoner i varaktig årlig effekt. mervärdesskatten. Det är dock oklart om det i Regeringen avser att under hösten 2015 dag finns någon sådan biograf i Sverige. återkomma till riksdagen med ett förslag. En sådan ändring bör träda i kraft den 1 januari Effekter för myndigheter 2016. Förslaget bedöms inte få några effekter för Skatteverket eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

6.34 Undantag från mervärdes-

skatteplikt för vissa posttjänster

6.33 Slopande av slussningsregel

Regeringens bedömning: Vissa posttjänster samt frimärken bör undantas från mervärdesskatte- Regeringens bedömning: Den s.k. slussnings- plikt. Regeln om omsättningsland för postregeln i mervärdesskattelagen bör slopas. tjänster bör slopas och regeln om undantag från Det kommande förslaget bör träda i kraft den skatteplikt för terminalavgifter bör ändras. 1 januari 2016. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 april 2016.

Skälen för regeringens bedömning: I mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, Skälen för regeringens bedömning: I rådets finns en särskild avdragsregel för koncerninterna direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 tillhandahållanden av tjänster, den s.k. om ett gemensamt system för mervärdesskatt slussningsregeln. Den innebär att ett koncern- (mervärdesskattedirektivet) anges i artikel företag som för skattepliktig verksamhet 132.1 a att medlemsstaterna från skatteplikt ska förvärvarar tjänster som är undantagna från undanta tjänster och därmed förenade varuskatteplikt från ett annat koncernföretag får leveranser som tillhandahålls av det offentliga avdrag för den mervärdesskatt som det senare postväsendet, med undantag för personbolaget saknat avdragsrätt för till den del skatten transporter och telekommunikationstjänster. I kan hänföras till de utförda tjänsterna. Denna artikel 135.1 h i samma direktiv anges att regel har av Högsta förvaltningsdomstolen

PROP. 2015/16: 1

medlemsstaterna från skatteplikt ska undanta posttjänsten betalar till ett utländskt postleverans till det nominella värdet av frimärken befordringsföretag. giltiga för posttjänster inom respektive Promemorian har remissbehandlats. Remissmedlemsstats territorium, skattemärken och yttrandena finns tillgängliga i Finansliknande märken. departementet (dnr Fi2015/03427/S2). I Sverige är samtliga omsättningar av post- Det aviserade förslaget bedöms minska skattetjänster och frimärken mervärdesskattepliktiga. intäkterna med ca 200 miljoner kronor per år. Den 21 april 2015 fälldes Sverige av Europeiska Regeringen avser att under hösten 2015 unionens domstol (EU-domstolen) för över- återkomma till riksdagen med ett förslag. En trädelse av gemenskapsrätten genom att inte sådan ändring bör träda i kraft den 1 april 2016. undanta vissa posttjänster samt frimärken från mervärdesskatt. Av domen framgår att EUdomstolen anser att dåvarande Posten AB, som tillhandahåller samtliga eller delar av de samhälls- 6.35 Mervärdesskattelagen bör ses omfattande posttjänsterna enligt postdirektivet över (Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens Regeringens bedömning: Mervärdesskattelagen inre marknad för posttjänster och för förbättring bör ses över för att göra lagen mer överskådlig av kvaliteten på tjänsterna), vars regler samt anpassa lagens regler och begrepp till mervärdesskattedirektivet. implementerats i postlagen (2010:1045), är att anse som det offentliga postväsendet enligt artikel 132.1 a i mervärdesskattedirektivet. EUdomstolen anser därför att Sverige borde ha Skälen för regeringens bedömning: Reglerna undantagit vissa av de posttjänster som utförs av om mervärdesskatt är i hög grad harmoniserade Posten AB från skatteplikt. inom EU och de svenska reglerna har till stor del Mot bakgrund av domen bör de svenska sin motsvarighet i rådets direktiv 2006/112/EG reglerna ändras. En promemoria har därför tagits av den 28 november 2006 om ett gemensamt fram inom Finansdepartementet. I promemorian system för mervärdesskatt. Någon övergripande föreslås ett undantag från skatteplikt för de översyn av de svenska mervärdesskattereglerna posttjänster som ingår i den samhällsomfattande har inte gjorts sedan EU-inträdet. Sedan dess har posttjänsten enligt postlagen samt för frimärken ett nytt moderniserat EU-direktiv trätt i kraft som används för tjänster som ingår i den och en omfattande rättspraxis från EUsamhällsomfattande posttjänsten. I nuläget domstolen tillkommit. De svenska reglerna har utförs dessa tjänster av PostNord Group AB, varit föremål för åtskilliga förändringar och nya tidigare Posten AB. Undantaget föreslås dock regler har införts i mervärdesskattelagen inte omfatta sådana samhällsomfattande (1994:200). Detta har medfört att lagstiftningen posttjänster vars villkor förhandlats individuellt. i dag kan upplevas som svårtillgänglig och Detta framgår av tidigare rättspraxis från EU- svåröverskådlig. I vissa formella avseenden domstolen (C-357/07, TNT Post UK Ltd mot stämmer lagen inte överens med direktivet och The Commissioners for Her Majesty’s Revenue det finns dessutom strukturella skillnader mellan and Customs). de båda regelsystemen. Det skapar oklarhet och Vidare föreslås regeln om omsättningsland för osäkerhet för företag och myndigheter om vad posttjänster slopas, eftersom den saknar mot- som gäller och försvårar tolkning och svarighet i mervärdesskattedirektivet. Slutligen tillämpning. En översyn av lagen behövs för att föreslås att regeln om gränsöverskridande post- göra lagen mer överskådlig och anpassa verksamhet ändras så att den omfattar både mervärdesskattelagens regler och begrepp till terminalavgifter som ett utländskt post- direktivet. En sådan översyn av lagstiftningen befordringsföretag betalar till den som tillhanda- kan underlätta tillämpningen av reglerna och ge håller den samhällsomfattande posttjänsten en förenkling för både företag och myndigheter. enligt postlagen och terminalavgifter som den Därför anser regeringen att mervärdessom tillhandahåller den samhällsomfattande skattelagen bör ses över.

PROP. 2015/16: 1

Övriga skattefrågor 1 000 kronor. Enligt 48 kap. 7 § SFL gäller att en andra förseningsavgift ska tas ut om den som 6.36 Höjning av vissa avgifter enligt utan föreläggande ska lämna en inkomstskatteförfarandelagen deklaration eller särskilda uppgifter inte har gjort det inom tre månader från den tidpunkt då 6.36.1 Ärendet och dess beredning skyldigheten skulle ha fullgjorts. Om skyldigheten inte har fullgjorts efter ytterligare I budgetpropositionen för 2015 (prop. två månader, ska en tredje förseningsavgift tas 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan ut, vilket framgår av andra stycket. och skattefrågor, avsnitt 6.46.1) aviserade I 51 kap. SFL finns bestämmelser om befrielse regeringen att förseningsavgifter och kontroll- från särskilda avgifter. Bestämmelserna är tillavgifter som tas ut med stöd av skatteförfarande- lämpliga på bl.a. förseningsavgifter. Av 51 kap. lagen bör höjas med 25 procent från och med 1 § första stycket SFL framgår att Skatteverket den 1 januari 2016. Finansdepartementet har i en ska besluta om hel eller delvis befrielse från en promemoria (Fi2015/01708/S3) föreslagit att särskild avgift om det är oskäligt att ta ut förseningsavgifterna och kontrollavgifterna avgiften med fullt belopp. Enligt paragrafens enligt skatteförfarandelagen ska höjas med 25 andra stycke ska det vid bedömningen särskilt procent. beaktas bl.a. om den felaktighet eller passivitet En sammanfattning av promemorian finns i som har lett till avgiften kan antas ha berott på bilaga 12, avsnitt 1 . Promemorians lagförslag ålder, hälsa eller liknande förhållande, på en finns i bilaga 12, avsnitt 2. Promemorian har felbedömning av en regel eller betydelsen av de remissbehandlats. En förteckning över remiss- faktiska förhållandena, eller om avgiften inte står instanserna finns i bilaga 12, avsnitt 3. En i rimlig proportion till felaktigheten eller sammanställning av remissinstansernas syn- passiviteten. Uttrycket hälsa avses innefatta såväl punkter finns tillgänglig i Finansdepartementet. sjukdom (somatisk och psykisk) som psykosociala faktorer som negativt påverkar den Lagrådet enskildes förmåga att fullgöra deklarations- Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att skyldigheten (prop. 2002/03:106 s. 241 ). Av inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag äldre förarbeten (prop. 1977/78:136 s. 206) som finns i bilaga 12, avsnitt 4 . Lagrådets framgår också att sådana yttre omständigheter yttrande finns i bilaga 12, avsnitt 5 . Lagrådet har som erfarenhetsmässigt kan påverka en persons lämnat förslagen utan erinran. handlingsförmåga, t.ex. skilsmässa, närståendes sjukdom eller dödsfall, utgör sådana förhållanden som kan leda till befrielse.

6.36.2 Gällande rätt

Förseningsavgifter Kontrollavgifter

Enligt 48 kap. 1 § skatteförfarandelagen Personalliggare (2011:1244), förkortad SFL, ska förseningsavgift Den 1 januari 2007 trädde lagen (2006:575) om tas ut om den som ska lämna skattedeklaration, särskild skattekontroll i vissa branscher i kraft. I inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller lagen fanns bestämmelser om skyldighet för periodisk sammanställning inte har gjort det i vissa näringsidkare att föra en personalliggare. rätt tid. Förseningsavgiftens storlek framgår av Bestämmelserna om personalliggare finns nu- 48 kap. 6 § SFL. Om förseningsavgiften gäller mera i skatteförfarandelagen. Enligt 39 kap. 11 § aktiebolag eller ekonomisk förenings inkomst- SFL ska den som bedriver restaurang-, frisördeklaration uppgår den till 5 000 kronor. Om eller tvätteriverksamhet föra en personalliggare den gäller någon annans inkomstdeklaration, och i denna dokumentera nödvändiga identisärskilda uppgifter eller periodisk samman- fikationsuppgifter för näringsidkaren och ställning uppgår den i stället till 1 000 kronor. löpande dokumentera nödvändiga identifika- För en skattedeklaration är förseningsavgiften tionsuppgifter för de personer som är verk- 500 kronor. Om skattedeklaration ska lämnas samma i näringsverksamheten. Dokumentaefter föreläggande uppgår förseningsavgiften till tionsskyldigheten omfattar samtliga verksamma.

PROP. 2015/16: 1

Något krav på att personen ska vara anställd, Befrielsereglerna i 51 kap. 1 § SFL tillämpas eller ens uppbära ersättning, finns inte. I doku- även på dessa kontrollavgifter. Exempel på mentationsskyldigheten inbegrips även ett krav situationer som omfattas av befrielsegrunderna på att bevara identifikationsuppgifterna (prop. kan enligt förarbetena vara fall där en person 2010/11:165 s. 862). Bestämmelser som precise- som är verksam i näringsverksamheten väl är rar vilka uppgifter som ska dokumenteras och antecknad i personalliggaren och är identifierbar, när detta ska ske samt bestämmelser om under men personnumret är ofullständigt antecknat. hur lång tid uppgifterna ska bevaras ges i skatte- En felaktig bedömning av om den bedrivna förfarandeförordningen (2011:1261). verksamheten omfattas av kraven enligt lagen Personalliggaren ska enligt 39 kap. 12 § SFL utgör i de allra flesta fall inte skäl för befrielse. finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhets- Omständigheterna i det enskilda fallet kan dock lokalen. Skatteverket får enligt 42 kap. 8 § SFL i enstaka fall vara sådana att det är svårt att besluta om kontrollbesök för att kontrollera att avgöra om lagen är tillämplig eller inte. Enligt den som är eller kan antas vara skyldig att föra förarbetena bör vidare, i likhet med vad som personalliggare fullgör sina eventuella skyldig- gäller beträffande kassaregisterkravet, befrielse heter. Verket får vid ett sådant besök begära att också vara möjlig om överträdelsen legat helt en person som utför eller kan antas utföra utanför näringsidkarens kontroll. Som exempel arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin på sådana situationer nämns fall där identitet. Uppgifterna får stämmas av mot näringsidkaren kan styrka att överträdelsen har personalliggaren. Kontrollbesöket får bara skett genom handlingar av anställd personal, genomföras i verksamhetslokaler. såsom sabotage, och överträdelsen inte kunnat Om Skatteverket vid kontrollbesök finner att förhindras av näringsidkaren genom bättre den som är skyldig att dokumentera identifika- struktur eller organisation av företaget (prop. tionsuppgifter i en personalliggare inte fullgör 2005/06:169 s. 129). denna skyldighet eller inte håller personal- För att motverka förekomsten av svartarbete liggaren tillgänglig i verksamhetslokalen ska och främja en sundare konkurrens inom enligt 50 kap. 3 § SFL en kontrollavgift tas ut. byggbranschen kommer, enligt en lagändring Skyldigheten att dokumentera identifika- som träder i kraft den 1 januari 2016, krav på tionsuppgifter har inte fullgjorts om personal- personalliggare att gälla även i byggbranschen (se liggare överhuvudtaget inte förs. Av förarbetena prop. 2014/15:6). En byggherre blir enligt 7 kap. framgår att bestämmelsen också avser den 2 a § och 39 kap. 11 b § SFL skyldig att anmäla situationen att personalliggaren är bristfällig. Det till Skatteverket att byggverksamhet ska påbörjas avgörande i detta hänseende bör enligt och tillhandahålla utrustning så att en förarbetena vara om personalliggaren kan ligga elektronisk personalliggare kan föras på till grund för kontroll. Om bristerna har liten byggarbetsplatsen. Anmälan till Skatteverket ska betydelse för kontrollen bör skyldigheten anses innehålla uppgift om när byggverksamheten ska fullgjord och ingen avgift ska då tas ut. påbörjas och var den ska bedrivas. Skyldig- Kontrollavgift ska också tas ut bl.a. om de heterna gäller inte förrän den sammanlagda dokumenterade uppgifterna inte bevaras (prop. kostnaden för byggverksamheten på byggarbets- 2010/11:165 s. 959). platsen kan antas uppgå till mer än fyra Kontrollavgiftens storlek regleras i 50 kap. 4 § prisbasbelopp, eller för en byggherre som är en SFL. Kontrollavgiften är dels 10 000 kronor för fysisk person som inte i näringsverksamhet utför varje kontrolltillfälle (första stycket 1), dels eller låter utföra projekterings-, byggnads-, 2 000 kronor för varje person som vid en rivnings- eller markarbeten. Byggherren ska kontroll är verksam och inte är dokumenterad i enligt 39 kap. 11 c § SFL kunna överlåta sina en tillgänglig personalliggare (första stycket 2). skyldigheter enligt bestämmelserna till en Om Skatteverket tidigare har tagit ut en näringsidkare som har fått i uppdrag att kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut självständigt ansvara för arbetets utförande. Den för en överträdelse som har inträffat inom ett år som bedriver byggverksamhet på en byggfrån den dag då beslutet om kontrollavgift arbetsplats där byggherren har tillhandahållit meddelades, ska avgiften enligt första stycket 1 i utrustning enligt 39 kap. 11 b § SFL ska enligt stället vara 20 000 kronor. 39 kap. 11 a § SFL föra en elektronisk personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga

PROP. 2015/16: 1

identifikationsuppgifter för näringsidkaren och Bestämmelserna om krav på kassaregister finns löpande dokumentera nödvändiga identifika- numera i 39 kap. SFL. Skyldig att använda tionsuppgifter för de personer som är kassaregister är enligt 39 kap. 4 § SFL den som i verksamma i näringsverksamheten. Personer näringsverksamhet säljer varor och tjänster mot som under en kortare tid bara lastar eller lossar kontant betalning eller mot betalning med material, varor eller hjälpmedel ska inte kontokort. Enligt 39 kap. 7 § SFL ska all dokumenteras i personalliggaren. Enligt 39 kap. försäljning och annan löpande användning av ett 12 § ska byggherren hålla personalliggaren kassaregister registreras i kassaregistret och vid tillgänglig för Skatteverket på byggarbetsplatsen. varje försäljning ett av kassaregistret framställt Den som bedriver byggverksamhet ska enligt kvitto tas fram och erbjudas kunden. I dokusamma bestämmelse hålla sin personalliggare mentationsskyldigheten att registrera uppgifter tillgänglig för Skatteverket och byggherren på om olika händelser i ett kassaregister inbegrips byggarbetsplatsen. Skatteverket ska enligt även ett krav på att bevara dessa uppgifter (prop. 42 kap. 8 § SFL få genomföra kontrollbesök på 2010/11:165 s. 860). Närmare bestämmelser om byggarbetsplatser, dock inte i en lägenhet som är hur länge uppgifterna måste bevaras ges i avsedd att helt eller inte till oväsentlig del skatteförfarandeförordningen. I 39 kap. 5 § SFL användas som bostad. Bestämmelserna om regleras ett antal undantag från kassakontrollavgift i 50 kap. 3 och 4 §§ SFL ska vara registerkravet. Enligt punkten 5 gäller t.ex. inte tillämpliga även i fråga om personalliggare i skyldigheten att använda kassaregister för den byggbranschen. Enligt nya bestämmelser i som bara i obetydlig omfattning säljer varor eller 50 kap. 3 § SFL ska kontrollavgift tas ut inte bara tjänster mot kontant betalning eller mot av den som är skyldig att dokumentera betalning med kontokort. Vid bedömningen av identifikationsuppgifter i en personalliggare, om det är fråga om försäljning i betydlig utan även av den som är skyldig att tillhandhålla omfattning ska det enligt andra stycket särskilt utrustning så att en elektronisk personalliggare beaktas om försäljningen normalt uppgår till kan föras. Kontrollavgift ska tas ut av den eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt sistnämnde om Skatteverket vid kontrollbesök högst fyra prisbasbelopp under ett beskattfinner att denne inte fullgör sin skyldighet eller ningsår. Enligt 39 kap. 9 § SFL får Skatteverket i inte håller personalliggaren tillgänglig för enskilda fall besluta om undantag från skyldig- Skatteverket på byggarbetsplatsen. Beloppen i heter som gäller kassaregister om behovet av 50 kap. 4 § första och andra stycket SFL på tillförlitligt underlag för skattekontrollen kan 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle tillgodoses på annat sätt eller om en viss respektive 20 000 kronor för upprepade skyldighet är oskälig. Ett beslut om undantag får överträdelser gäller även i dessa fall. Enligt nya förenas med villkor. bestämmelser i 50 kap. 3 § 3 och 50 kap. 4 § Ett kassaregister ska enligt 39 kap. 8 § SFL tredje stycket SFL ska även en kontrollavgift på vara certifierat och ska på ett tillförlitligt sätt visa 25 000 kronor tas ut om Skatteverket vid alla registreringar som har gjorts samt kontrollbesök finner att den som är skyldig att programmeringar och inställningar som utgör lämna uppgift om när byggverksamheten ska behandlingshistorik enligt bokföringslagen påbörjas och var den ska bedrivas inte har lämnat (1999:1078). Av 7 kap. 3 och 4 §§ SFL följer att sådan uppgift. näringsidkare som är skyldiga att använda kassaregister ska anmäla de kassaregister som Kassaregister finns i verksamheten och underrätta Skatte- Bestämmelser om skyldighet att använda verket vid ändrade förhållanden. kassaregister i kontantbranschen infördes genom Enligt 42 kap. 3 § SFL utövar Skatteverket lagen (2007:592) om kassaregister m.m., tillsyn över att den som är eller kan antas vara benämnd kassaregisterlagen, som trädde i kraft skyldig att använda kassaregister har kassaden 1 januari 2008. Skyldigheterna enligt lagen register och att kassaregister som används i en började gälla den 1 januari 2010. Införandet av verksamhet uppfyller föreskrivna krav. kassaregisterkravet syftade till att bekämpa den Skatteverket har enligt 42 kap. 4 § SFL för illojala konkurrensen och förbättra möjlig- tillsynen rätt att få tillträde till verkheterna till kontroll av omsättningen inom samhetslokaler där den som är eller kan antas kontantbranscherna (prop. 2006/07:105 s. 25).

PROP. 2015/16: 1

vara skyldig att använda kassaregister bedriver enstaka tillfällen inte erbjudit kunden ett kvitto. verksamhet. Det anges också bl.a. att en felaktig bedömning Skatteverket får enligt 42 kap. 6 § SFL besluta av om den bedriva verksamheten omfattas av om kontrollbesök för att kontrollera att den som kraven enligt lagen i de flesta fall inte utgör skäl är eller kan antas vara skyldig att använda för befrielse. Omständigheterna i det enskilda kassaregister fullgör sina eventuella skyldigheter. fallet kan dock i enstaka fall vara sådana att det är Verket får vid sådana besök göra kundräkning, svårt att avgöra om lagen är tillämplig eller inte. I kontrollköp, kvittokontroll och kassa- ett sådant fall kan det finnas skäl för befrielse. inventering. Kontrollbesöket får bara genom- Enligt förarbetena bör befrielse också vara möjlig föras i verksamhetslokaler som allmänheten har om överträdelsen legat helt utanför näringstillträde till. Kundräkning får även göras på en idkarens kontroll. Så kan vara fallet om allmän plats i anslutning till en sådan lokal. Om kassaregistret har förändrats på ett inte tillåtet Skatteverket begär det ska, enligt 42 kap. 7 § sätt på grund av ett konstruktionsfel eller om SFL, den som verket har gjort kontrollbesök hos näringsidkaren kan styrka att överträdelsen har tillhandahålla kontrollremsa, uppgifter från skett genom handlingar av anställd personal, journalminne eller tömningskvitto för kontroll såsom stöld, och överträdelsen inte har kunnat av hur försäljningar har registrerats i förhindras av näringsidkaren genom bättre kassaregistret. struktur och organisation av företaget. Befrielse Enligt 50 kap. 1 § SFL ska kontrollavgift tas ut bör också kunna bli aktuellt när exempelvis om Skatteverket vid tillsyn eller kontrollbesök registrering inte har kunnat ske på grund av finner att den som är skyldig att använda oväntade händelser såsom strömavbrott eller kassaregister inte fullgör denna skyldighet eller maskinhaverier. Det måste dock kunna inte har lämnat uppgift om de kassaregister som konstateras att det varit faktiskt omöjligt att finns i verksamheten enligt 7 kap. 3 och 4 §§ genomföra registreringar i kassaregistret (prop. SFL. I skyldigheten att använda kassaregister 2006/07:105 s. 96 f.). Enligt förarbetena till innefattas skyldigheten att ha ett kassaregister skatteförfarandelagen faller dessa situationer in som uppfyller föreskrivna krav. Kontrollavgift även under de gemensamma grunderna för ska alltså tas ut av den som överhuvudtaget inte befrielse i skatteförfarandelagen (prop. har något kassaregister trots att ett sådant ska 2010/11:165 s. 964). användas enligt 39 kap. 4–6 §§. Den som använder ett kassaregister som inte uppfyller Dokumentationsuppgifter för torg- och marknadsföreskrivna krav ska också påföras en kontroll- handel och omsättning av investeringsguld avgift. Brister som består i underlåtenhet att Enligt 39 kap. 13 § SFL ska den som upplåter en redovisa en försäljning eller annan användning plats för torg- och marknadshandel dokueller att kvitto inte tas fram och erbjuds kunden mentera nödvändiga identifikationsuppgifter för utgör grund för kontrollavgift. Detsamma gäller den som platsen upplåts till och för dennes underlåtelse att bevara de registrerade upp- företrädare. Enligt förarbetena saknar det gifterna (prop. 2010/11:165 s. 956 f.). betydelse om platsupplåtaren är ägare till den Kontrollavgiften är enligt 50 kap. 2 § första aktuella platsen eller om denna upplåter plats i stycket SFL 10 000 kronor för varje kontroll- andra hand. Dokumentationsskyldigheten tillfälle. Enligt andra stycket gäller att avgiften aktualiseras oavsett om ersättning utges för istället ska vara 20 000 kronor om Skatteverket platsupplåtelsen eller inte. Det spelar heller ingen tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny roll om den som önskar få plats upplåten till sig kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som avser att själv bedriva torg- och marknadshandel har inträffat inom ett år från den dag då beslutet på platsen eller att hyra ut platsen i andra hand. om kontrollavgift meddelades. Med upplåtelse avses den civilrättsliga upp- Befrielsereglerna i 51 kap. 1 § SFL är låtelsen. Dock avses inte sådan upplåtelse där tillämpliga även på kontrollavgifter. I förarbetena polisen ger tillstånd till upplåtelse av offentlig till kassaregisterlagen anges beträffande skäl för plats enligt ordningslagen (1993:1617). I befrielse från kontrollavgift bl.a. att det kan vara dokumentationsskyldigheten inbegrips även ett fråga om mindre överträdelser av registrerings- krav på att bevara identifikationsuppgifterna eller kvittokravet, såsom små kassadifferenser (prop. 2010/11:165 s. 862 f.). Bestämmelser som eller att näringsidkaren eller någon anställd vid preciserar vilka uppgifter som ska dokumenteras

PROP. 2015/16: 1

och under hur lång tid uppgifterna måste bevaras för ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings ges i skatteförfarandeförordningen. Skatteverket inkomstdeklaration, till 1 250 kronor för någon får enligt 42 kap. 9 § SFL besluta om annans inkomstdeklaration, till 1 250 kronor för kontrollbesök för att identifiera en person som särskilda uppgifter och periodisk sammanbedriver eller kan antas bedriva torg- och ställning och till 625 kronor för skattemarknadshandel. Verket får vid ett sådant besök deklaration. För en skattedeklaration som ska kontrollera godkännande för F-skatt och ställa lämnas efter föreläggande ska förseningsavgiften frågor om verksamheten. Kontrollbesöket får höjas till 1 250 kronor. bara genomföras där torg- och marknadshandel bedrivs. Enligt 39 kap. 14 § SFL ska en beskattnings- Promemorians förslag överensstämmer med bar person som omsätter investeringsguld som regeringens förslag. avses i 1 kap. 18 § mervärdesskattelagen Remissinstanserna: Kammarrätten i Stock- (1994:200) i Sverige eller till ett annat EU-land holm, Förvaltningsrätten i Luleå, Ekobrottsvid en transaktion som uppgår till ett belopp myndigheten, Kommerskollegium, Skatteverket, motsvarande 10 000 kronor eller mer Kronofogdemyndigheten, Tillväxtverket och Handokumentera nödvändiga identifikationsupp- delsanställdas förbund har inga invändningar mot gifter för köparen. Detsamma gäller även för en förslaget. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) transaktion som understiger 10 000 kronor men avstyrker delvis förslaget. LRF anser att det kan som kan antas ha samband med en annan vara motiverat att höja avgifterna för att transaktion och tillsammans med denna uppgår återställa penningvärdesförsämringen och företill minst detta belopp. Om summan inte är känd slår utifrån dessa beräkningar vissa, lägre, belopp. vid tidpunkten för en transaktion, ska nöd- LRF motsätter sig dock ytterligare höjningar vändiga identifikationsuppgifter dokumenteras som inte kan motiveras av syftet bakom så snart summan av transaktionerna uppgår till respektive avgift eller finansiering av välminst 10 000 kronor. Även denna dokumen- motiverade förslag och anser inte att något tationsskyldighet inbegriper ett krav på att sådant syfte kan utläsas av den remitterade bevara identifikationsuppgifterna (a. prop. s. promemorian. 863). Enligt 50 kap. 7 § första stycket SFL ska Företagarna, Näringslivets Regelnämnd, kontrollavgift tas ut av den som inte har fullgjort Näringslivets Skattedelegation, Svenskt Näringsliv, dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av Sveriges advokatsamfund, Sveriges Redovisningsplats för torg- och marknadshandel eller vid konsulters Förbund (SRF) och Visita avstyrker omsättning av investeringsguld. Enligt andra förslaget. Näringslivets Regelnämnd anför bl.a. stycket är kontrollavgiften 2 000 kronor för varje att kopplingen till Skatteverkets merarbete inte tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts. kan beläggas. Sveriges advokatsamfund anser Dokumentationsskyldigheten enligt 39 kap. 13 inte att de föreslagna avgiftshöjningarna är och 14 §§ gäller vid varje upplåtelsetillfälle motiverade mot bakgrund av de skäl som anförs respektive transaktion. En kontrollavgift ska utan att eventuella höjningar i stället bör alltså tas ut för varje upplåtelse respektive övervägas först i samband med andra förslag som transaktion. Det innebär att den som hyr ut tio kan medföra ökade administrativa kostnader på platser vid exempelvis en marknad drabbas av tio skatteförfarandeområdet. kontrollavgifter om dokumentationsskyldig- Skälen för regeringens förslag: De belopp heten inte fullgörs för någon av upplåtelserna (a. som gäller i dag för förseningsavgifter enligt prop. s. 963). Befrielsereglerna i 51 kap. SFL skatteförfarandelagen infördes den 1 juli 2003. gäller även för dessa kontrollavgifter. Tidigare gällande belopp infördes 1987. Beloppen som infördes 2003 jämfördes med de förseningsavgifter som togs ut med stöd av 6.36.3 Överväganden och förslag 8 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554), se prop. 2002/03:106 s. 189 f. Höjning av förseningsavgifter De totala intäkterna för förseningsavgifter till Skatteverket uppgick till ca 332 miljoner kronor 2011, ca 314 miljoner kronor 2012, ca Regeringens förslag: Förseningsavgifterna i skatteförfarandelagen ska höjas till 6 250 kronor

PROP. 2015/16: 1

314 miljoner kronor 2013 och ca 370 miljoner Höjning av kontrollavgifter kronor år 2014. Några remissinstanser avstyrker förslaget. Regeringens förslag: Kontrollavgifterna i skatte- Förseningsavgifterna har varit på samma nivå förfarandelagen ska höjas från 10 000 kronor till sedan 2003, dvs. i drygt tio år, utan att förändras. Redan av den anledningen kan finnas skäl att 12 500 kronor, från 20 000 kronor till höja avgifterna med anledning av förändringar i 25 000 kronor och från 2 000 kronor till penningvärdet. Ett av syftena med försenings- 2 500 kronor. avgifterna är att täcka de administrativa merkostnader som föranleds av att deklarationen inte lämnas i tid. Avgifterna ska dock också Promemorians förslag överensstämmer med fungera som ett effektivt påtryckningsmedel för regeringens förslag. den skattskyldige att lämna sin deklaration i tid Remissinstanserna: Kammarrätten i Stock- (a. prop. s. 189 f.). Under de senaste åren har holm, Förvaltningsrätten i Luleå, Ekobrottsmöjligheterna att lämna inkomstdeklaration för myndigheten, Kommerskollegium, Skatteverket, fysiska personer utvecklats och förenklats Kronofogdemyndigheten, Tillväxtverket och betydligt. Trots det förenklade deklarations- Handelsanställdas förbund har inga invändningar förfarandet förefaller relativt många deklara- mot förslaget. Handelsanställdas förbund har tionsskyldiga fortfarande lämna deklarationer sett goda effekter av personalliggare och kassaför sent. Det kan därför finnas skäl att höja register och anser att det är rimligt att det sker förseningsavgifterna för att de ska fylla sitt syfte en höjning av avgifterna eftersom de inte har att fungera som ett effektivt påtryckningsmedel höjts sedan 2007. Blomsterbranschens Riksför att den deklarationsskyldige ska lämna förbund tillstyrker förslaget och anför bl.a. att deklaration i tid. Motsvarande bör gälla de kontrollavgifterna bör vara kännbara om förseningsavgifter som syftar till att särskilda lagstiftningen inte följs, för att den ska få avsedd uppgifter och periodisk sammanställning lämnas effekt. i rätt tid. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) avstyrker Av denna anledning föreslår regeringen en delvis förslaget. LRF anser att det kan vara höjning av förseningsavgifterna i skatteför- motiverat att höja avgifterna för att återställa farandelagen med 25 procent. Detta innebär att penningvärdesförsämringen och föreslår utifrån förseningsavgiften för aktiebolags eller eko- dessa beräkningar vissa, lägre, belopp. LRF nomisk förenings inkomstdeklaration höjs med motsätter sig dock ytterligare höjningar som inte 1 250 kronor och kommer att uppgå till kan motiveras av syftet bakom respektive avgift 6 250 kronor. Förseningsavgiften för någon eller finansiering av välmotiverade förslag och annans inkomstdeklaration höjs med 250 kronor anser inte att något sådant syfte kan utläsas av och kommer att uppgå till 1 250 kronor. För den remitterade promemorian. särskilda uppgifter eller periodisk samman- Företagarna, Näringslivets Regelnämnd, ställning kommer förseningsavgiften höjas med Näringslivets Skattedelegation, Svenskt Näringsliv, 250 kronor och uppgå till 1 250 kronor. Sveriges advokatsamfund, Sveriges Redovis- Förseningsavgiften gällande skattedeklaration ningskonsulters Förbund (SRF) och Visita höjs med 125 kronor och kommer att uppgå till avstyrker förslaget. 625 kronor. När det gäller skattedeklaration som Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets ska lämnas efter föreläggande höjs försenings- skattedelegation, Svenskt Näringsliv, SRF och avgiften med 250 kronor och kommer att uppgå Visita anser att det saknas belägg för att till 1 250 kronor. höjningen av kontrollavgifterna kommer att leda till ett minskat skatteundandragande. Närings- Lagförslag livets Regelnämnd, SRF och Visita påpekar Förslaget föranleder ändringar i 48 kap. 6 § SFL, också att det förändrade penningvärdet inte kan se avsnitt 3.13. motivera avgiftshöjningarna. Företagarna anser att en höjning av kontrollavgifterna med motiveringen att det behövs för att skydda seriösa företagare mot illojal konkurrens innebär långtgående slutsatser utan

PROP. 2015/16: 1

att någon oberoende utvärdering gjorts av efterlevnad av bestämmelserna trädde i kraft den Skatteverkets kontrollmetoder eller av 1 januari 2007. Kassaregisterlagen trädde i kraft avgiftsnivåerna. Företagarna anser att en sådan den 1 januari 2008 och skyldigheterna enligt utvärdering först måste göras samt att en lagen samt dess bestämmelser om kontrollavgift eventuell höjning av avgiftsnivån bör användas började gälla den 1 januari 2010. Storleken på för att förbättra rättssäkerheten i enlighet med kontrollavgiften beträffande kassaregister förslagen i SOU 2013:62 om ersättning för bestämdes till samma belopp som gällde kostnader för ombud i skattemål. Näringslivets beträffande personalliggare. Bestämmelsen i Skattedelegation och Svenskt Näringsliv anser skatteförfarandelagen om kontrollavgift händet angeläget att regeringen ger en oberoende förlig till dokumentationsskyldigheten vid upppart i uppdrag att göra en utvärdering av låtelse av torg- och marknadsplats och vid Skatteverkets olika kontrollmetoder. Eftersom omsättning av investeringsguld har ersatt någon sådan utvärdering ännu inte har kommit bestämmelserna om kontrollavgift i 5 § lagen till stånd kan dessa remissinstanser inte (1998:514) om särskild kontroll av torg- och instämma i påståenden om att kontroll- marknadshandel m.m. och 15 kap. 9 § skattemetoderna och kontrollavgifterna skyddar betalningslagen (1997:483). Bestämmelserna om seriösa företagare mot illojal konkurrens. kontrollavgifter i dessa lagar trädde i kraft den Näringslivets Regelnämnd och Visita anser att 1 juli 1998 respektive den 1 januari 2000. det är viktigt att det genomförs en utvärdering av Storleken på kontrollavgifterna har aldrig bestämmelserna om kassaregister och personal- ändrats. liggare med tillhörande avgifter för att belysa Bestämmelserna om personalliggare och vilka effekter lagstiftningen fått i förhållande till kassaregister har införts med det bakomliggande syftet med regleringen och i relation till den syftet att motverka skattefusk och att motverka påverkan reglerna haft på företagen. Visita menar illojal konkurrens inom berörda branscher. att det inte finns några belägg för att skatte- Några remissinstanser anser att det behöver förfarandelagens bestämmelser om kassaregister göras en utvärdering av om bestämmelserna om och personalliggare och de därmed samman- kassaregister och personalliggare har uppnått hängande kontrollavgifterna har haft någon sina syften innan det kan vara motiverat att höja säkerställd påverkan på skatteundandragande, kontrollavgifterna. illojal konkurrens eller förekomsten av svart I Skatteverkets rapport 2013:2, Krav på arbetskraft. kassaregister – effektutvärdering, redovisas Sveriges advokatsamfund anser inte heller att Skatteverkets slutsatser vid den analys verket avgiftshöjningarna är motiverade på de i gjort med syftet att bl.a. utvärdera i vilken promemorian anförda skälen utan menar att utsträckning kassaregisterbestämmelserna har eventuella höjningar i stället bör övervägas först i medfört att skatteundandragandet i kontantsamband med andra förslag som kan medföra handeln har minskat. Skatteverket har sammanökade administrativa kostnader på skatte- fattningsvis funnit att resultaten av de analyser förfarandeområdet. som gjorts ger tydliga indikationer på att Flera av de remissinstanser som avstyrker reformen gett effekter i form av minskat förslaget framhåller också som ett problem att skatteundandragande. Enligt rapporten har små misstag kan leda till att en seriös företagare Skatteverket också, efter en undersökning påförs kontrollavgift, utan att det finns någon genom kontrollbesök under slutet av år 2012, misstanke om skatteundandragande. funnit att andelen oregistrerade köp bland SRF föreslår att kontrollavgifterna för företag med certifierade kassaregister uppgår till kassaregister och personalliggare differentieras omkring 9 procent. När det gäller personalpå så sätt att de halveras för de företagande som liggare har så sent som i december 2014 bedriver sin verksamhet i annan företagsform än lagstiftaren beslutat att utvidga systemet med aktiebolag och ekonomisk förening. Detta personalliggare till att omfatta även byggeftersom kontrollavgiften inte är avdragsgill och branschen. I propositionen till den lagändringen därför blir mer betungande för dessa företag. konstaterar regeringen att systemet med Skälen för regeringens förslag: Reglerna om personalliggare i restaurang- och frisörskyldighet att använda personalliggare och om branscherna har haft positiva effekter på lönepåförande av kontrollavgift vid bristande

PROP. 2015/16: 1

redovisningen inom de branscherna (prop. Bestämmelserna om kontrollavgiften på 2014/15:6 s. 38). 25 000 kronor för den som inte har lämnat Regeringen är av uppfattningen att de aktuella uppgift om när byggverksamhet ska påbörjas bestämmelserna om dokumentationsskyldighet i och var den ska bedrivas (50 kap. 3 § 3 och skatteförfarandelagen är bra instrument för att 50 kap. 4 § tredje stycket SFL i sin lydelse enligt motverka skatteundandragande och illojal SFS 2014:1474) träder i kraft den 1 januari 2016. konkurrens. Syftet med en sanktion vid brister i Kontrollavgiften är ny, både sett till grunden för efterlevnaden av bestämmelserna är primärt att att ta ut avgift och till beloppets storlek. De skäl avskräcka från överträdelser av reglerna (se prop. för att höja kontrollavgifterna som anförs ovan 2005/06:169 s. 49 och 2006/07:105 s. 69). Detta gör sig inte gällande för den nya kontrollär utgångspunkten för regeringens förslag. avgiften. Någon höjning av den kontrollavgiften Reglerna om de aktuella dokumentations- föreslås därför inte. skyldigheterna har nu varit gällande i ett antal år. Storleken på kontrollavgifterna har aldrig Lagförslag ändrats. En höjning av avgifterna kan därför till Förslaget föranleder ändringar i 50 kap. 2, 4 och viss del motiveras redan med hänsyn till 7 §§ SFL, se avsnitt 3.13 och 3.14. förändringen av penningvärdet. Kontrollavgifterna måste dock vara kännbara för att de ska avskräcka från överträdelser. De måste Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser samtidigt stå i rimlig proportion till de överträdelser det är fråga om. Regeringen bedömer Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i att en höjning med 25 procent är rimlig och kraft den 1 januari 2016. De nya bestämmelserna lämplig för att kontrollavgifterna framöver ska om förseningsavgifternas storlek ska tillämpas fungera som effektiva påtryckningsmedel. I detta första gången i fråga om deklarationer och övriga sammanhang vill regeringen också erinra om att uppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet. reglerna om befrielse från särskilda avgifter i De nya bestämmelserna om kontrollavgifternas 51 kap. SFL gäller även beträffande storlek ska tillämpas första gången i fråga om kontrollavgifter. kontrollavgifter som är hänförliga till kontroller Med anledning av SRF:s förslag om lägre som har inletts efter den 31 december 2015. kontrollavgifter för vissa företagsformer konstaterar regeringen att de överväganden som gjorts i promemorian endast rör en viss generell höjning av nivåerna på avgifterna och inte frågan Promemorians förslag överensstämmer med om en differentierad kontrollavgift. Regeringen regeringens förslag. finner inte skäl att överväga en differentiering av Remissinstanserna: Inga remissinstanser har avgiften i enlighet med SRF:s förslag. kommenterat förslaget. En höjning med 25 procent innebär att Skälen för regeringens förslag: De föreslagna kontrollavgifterna för varje kontrolltillfälle avse- lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari ende kassaregister och personalliggare höjs med 2016. Eftersom en tidigare utfärdad lydelse av 2 500 kronor och kommer att uppgå till 50 kap. 4 § SFL (SFS 2014:1474) också träder i 12 500 kronor. De högre kontrollavgifterna vid kraft den 1 januari 2016 görs ändringen av den upprepade överträdelser inom ett år höjs med paragrafen genom en ändring i den utfärdade 5 000 kronor och kommer att uppgå till ändringsförfattningen. 25 000 kronor. Kontrollavgiften för varje person Av förutsebarhetsskäl bör den höjda försom vid en kontroll är verksam och inte är seningsavgiften tas ut först i fråga om dokumenterad i en tillgänglig personalliggare deklarationer, periodiska sammanställningar och höjs med 500 kronor och kommer att uppgå till särskilda uppgifter som ska lämnas efter 2 500 kronor. Kontrollavgiften för den som inte ikraftträdandet. För deklarationer och övriga har fullgjort dokumentationsskyldigheten vid uppgifter som skulle ha lämnats före ikraftupplåtelse av plats för torg- och marknadshandel trädandet gäller således äldre belopp. Av samma eller vid omsättning av investeringsguld höjs skäl bör de höjda kontrollavgifterna tas ut endast med 500 kronor och kommer att uppgå till när den kontroll som lett till att kontrollavgiften 2 500 kronor. tas ut har inletts efter ikraftträdandet. För

PROP. 2015/16: 1

kontroller som har inletts tidigare tas 6.37 Övriga åtgärder inom kontrollavgift ut med äldre belopp. skatteförfarandet

Regeringen har den 25 juni 2015 fattat beslut om 6.36.4 Konsekvensanalys propositionen Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor, prop. Den föreslagna höjningen av försenings- 2014/15:131. I propositionen föreslås bl.a. en avgifterna beräknas öka intäkterna med spärreglering som innebär att åklagaren inte får 80 miljoner kronor från och med år 2016. inleda en process om skattebrott om Skatte- Höjningen av kontrollavgifterna beräknas öka verket dessförinnan har fattat beslut om intäkterna med 30 miljoner kronor från och med skattetillägg i fråga om samma felaktighet eller år 2016. Dessa intäkter har beaktats i den av passivitet avseende samma person. Omvänt får riksdagen beslutade budgeten för 2015. Skatteverket inte fatta beslut om skattetillägg Förslagen innebär att det kommer att bli om åklagaren har inlett en skattebrottsprocess dyrare jämfört med i dag för företag och enskilda om samma felaktighet eller passivitet avseende som underlåter att lämna deklaration eller övriga samma person. Vidare föreslås en reglering om uppgifter i tid och för företag som påförs ett samlat sanktionsförfarande i en domstol. kontrollavgift med anledning av brister i efter- Allmän domstol ska i samband med en skattelevnaden av bestämmelser om dokumentations- brottsprocess på yrkande av åklagaren kunna skyldighet i skatteförfarandelagen. Förslagen besluta om skattetillägg. innebär endast en viss höjning av nivåerna på I enlighet med riksdagens tillkännagivande avgifterna och påverkar inte förutsättningarna den 23 maj 2013 (bet. 2012/13:SkU32, rskr. för att ta ut avgift. Vidare innebär befrielse- 2012/13:241) och den bedömning som reglerna att avgift inte ska tas ut om det är regeringen gjort i propositionen Förbättrad oskäligt. Detta kan vara fallet t.ex. om den konkurrens på lika villkor i kontantbranschen, felaktighet eller passivitet som har lett till prop. 2012/13:129, har Skatteverket fått i avgiften kan antas ha berott på ålder, hälsa eller uppdrag att göra en fördjupad analys och liknande förhållande. presentera ett bredare underlag för sitt förslag att En effektiv skattekontroll är viktig för att näringsidkare ska omfattas av kravet på kassaseriösa företagare ska skyddas mot illojal register trots att inkomsten från den aktuella konkurrens. Kännbara kontrollavgifter är en del i försäljningen inte härrör från ett fast driftställe i det kontrollsystem som ska uppnå ett sådant Sverige. Skatteverket har redovisat sitt uppdrag i syfte. promemorian Förstärkt konkurrens på lika Skatteverket behöver göra vissa anpassningar villkor i kontantbranschen. Promemorian har av it-stödet samt justera blanketter och remitterats och är under beredning i informationsmaterial. Skatteverket beräknar regeringskansliet. kostnaderna till 850 000 kronor. Förändringarna Som aviserats i budgetpropositionen för 2015 kommer att ingå i den anpassning som årligen (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, görs med anledning av ny eller förändrad finansplan och skattefrågor, avsnitt 1.4.2) har lagstiftning. Tillkommande utgifter för Skatte- Skatteverket fått i uppdrag att utreda möjligverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska heten att utveckla systemet med personalliggare ramar. Den möjliga påverkan på Kronofogde- till att omfatta fler branscher i syfte att motverka myndighetens verksamhet bedöms vara svartarbete och social dumpning. Uppdraget ska marginell. Förslagen bedöms inte medföra redovisas senast den 31 oktober 2015. merarbete eller merkostnader för de allmänna Vidare avser Skatteverket att under 2015 förvaltningsdomstolarna eller några konsekvens- lämna ett förslag som innebär att arbetsgivarna er för jämställdheten mellan kvinnor och män. ska slippa lämna både arbetsgivardeklaration och kontrolluppgift och att i stället redovisning på individnivå ska ske varje månad i arbetsgivardeklarationen.

PROP. 2015/16: 1

6.38 Det internationella arbetet för att och stärka den inre marknaden för företag. En av motverka skatteundandragande huvudåtgärderna i handlingsplanen är en nylansering av kommissionens förslag om en Utformning av skattesystem, hur de olika gemensamt konsoliderad bolagsskattebas skattesystemen samverkar och möjligheterna för (CCCTB). framförallt multinationella företag att utnyttja olikheterna i systemen för att uppnå skatte- Direktivet om administrativt samarbete fördelar, är frågor som har diskuteras i många Den 9 december 2014 antogs ett direktiv om olika internationella sammanhang. Det finns en ändring i direktivet om administrativt samarbete. internationell beslutsamhet om att utveckla och Ändringarna innebär att direktivet numera effektivisera det internationella samarbetet för omfattar i huvudsak de situationer som också att motverka skatteundandragande, oavsett om regleras i sparandedirektivet. Med anledning det sker genom utnyttjande av ofullständigheter härav lämnade kommissionen den 18 mars 2015 och luckor i regelverk, bedrägerier eller med ett förslag om att sparandedirektivet ska hjälp av speciella skatteregimer. Att motverka upphävas. skatteflykt och skatteundandragande är en hög Den 18 mars 2015 lämnade kommissionen politisk prioritering för Sverige. Sverige och den också ett förslag till ändringar i direktivet om svenska skattebasen står inte opåverkad av administrativt samarbete. Förslaget syftar till att skatteundandragande som har sin grund i den säkerställa att information om förhandsbesked i internationella miljön. Regeringen förstärker gränsöverskridande skattefrågor och om Skatteverkets anslag för att myndigheten prissättningsbesked utbyts automatiskt mellan successivt ska kunna bygga upp kompetens och medlemsstaterna. öka resurserna för internationell kontroll av skattefusk och skatteuppläggsinsatser. Moder- och dotterbolagsdirektivet Våren 2013 påbörjade OECD tillsammans Under 2014 beslutades inom EU att täppa till ett med G20 länderna ett stort och övergripande kryphål i direktivet om ett gemensamt projekt i syfte att motverka skattebaserosion och beskattningssystem för moderbolag och dotterflyttning av vinster (Base Erosion and Profit bolag hemmahörande i olika medlemsstater som Shifting, BEPS). I juni 2013 antogs en konkret kunde utnyttjas av företag för att undvika handlingsplan om BEPS. Handlingsplanen som beskattning genom s.k. hybridlånearrangemang. innehåller 15 stycken åtgärdsområden ska vara I januari 2015 beslutades att även införa en genomförd inom två år. Sju av åtgärdsområdena allmän skatteflyktsbestämmelse i direktivet. var helt eller delvis klara i september 2014 och Ändringarna i direktivet ska vara genomförda i publicerades då i rapportform på OECD:s medlemsstaternas nationella lagstiftning senast hemsida. De övriga åtgärdsområdena liksom det den 31 december 2015. Regeringen har den fortsatta arbetet på de delvis klara åtgärds- 3 september 2015 beslutat att inhämta Lagrådets områdena ska vara klara och publiceras i synpunkter på lagrådsremissen Begränsad rapportform på OECD:s hemsida i början av skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser oktober 2015. Regeringen stödjer BEPS- mot skatteflykt i fråga om kupongskatt, som projektet men samtidigt är det viktigt att syftar till att genomföra ändringarna i direktivet i resultatet av BEPS-projektet inte går utöver vad svensk rätt. som är nödvändigt och att små öppna Informationsutbytesavtal exportberoende ekonomiers intressen beaktas. Resultatet av BEPS-projektet kommer att Mellan åren 2006 och 2014 deltog Sverige i ett samnordiskt projekt med syfte att ingå avtal för påverka den interna lagstiftningen och leda till lagstiftningsarbete i Sverige. att utbyta information med länder och jurisdiktioner som har en omfattande sekretess Kommissionens handlingsplan på skatteområdet. Projektet var mycket fram- Den 17 juni 2015 lade Europeiska kommissionen gångsrikt och Sverige har nu ett av världens fram en handlingsplan för en rättvisare och mer största nät av informationsutbytesavtal. effektiv företagsbeskattning i EU. Handlings- Regeringen avser att löpande komplettera planen innehåller ett antal olika åtgärder för att avtalsnätet när det behövs för att begränsa bekämpa skatteflykt, garantera hållbara intäkter möjligheterna till skatteundandragande.

PROP. 2015/16: 1

6.39 Offentligfinansiella effekter – en periodiserade årliga nettoeffekterna beror bl.a. på sammanfattning fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. För en närmare beskrivning av I tabell 6.25 redovisas de offentligfinansiella metodfrågor kopplade till denna redovisning effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar hänvisas till Finansdepartementets publikation som presenterats i denna proposition. För mer ”Beräkningskonventioner 2015: Metoder för utförliga beskrivningar av de olika skatte- effektberäkningar vid ändrade skatteregler”. åtgärderna hänvisas till tidigare avsnitt i detta De offentligfinansiella effekterna av de kapitel. åtgärder som redovisas i detta avsnitt har Tre olika typer av offentligfinansiella effekter beräknats utifrån 2016 års prognostiserade priser redovisas i tabell 6.25: bruttoeffekt för 2016, och volymer. Den prognos av offentliga sektorns periodiserade nettoeffekter för 2016–2019 och totala intäkter för 2016–2019, som redovisas i varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den kapitel 7, baseras på prognoser för Sveriges statiskt beräknade förändringen i intäkterna från ekonomiska utveckling, inklusive effekterna av den skatt som regeländringen avser. Brutto- de i denna proposition aviserade åtgärderna på effekten beaktar således inte eventuella indirekta t.ex. tillväxt och sysselsättning. I kapitel 7 effekter som t.ex. regeländringens påverkan på redovisas intäkterna i respektive års priser och andra skattebaser och på konsumentprisindex. volymer. Om konsumentprisindex påverkas av en regeländring så uppkommer en indirekt effekt då Åtgärder som redan är budgeterade utgifter i olika offentliga transfereringssystem Vissa åtgärder som redovisas i denna proposition påverkas av förändringar i konsumentprisindex. har redan aviserats och budgeterats i Vid en bedömning av de kortsiktiga offentlig- budgetpropositionen för 2015 och i den av finansiella effekterna av olika åtgärder är den riksdagen beslutade budgeten för 2015. Det periodiserade nettoeffekten för den gäller förslaget om slopad avdragsrätt för privat konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I pensionssparande, höjd koldioxidskatt för den periodiserade redovisningen hänförs för- uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer, samt ändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det höjningen av vissa avgifter enligt skatteförinkomstår den skattepliktiga händelsen äger farandelagen. Förslaget om höjd koldioxidskatt rum. Vidare beaktas i nettoeffekten även vissa för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer indirekta effekter på skatteintäkterna och på de har dock justerats till ett stegvis slopande. Denna offentliga utgifterna. Den periodiserade ändring redovisas i tabell 6.25. nettoeffekten redovisas för åren 2016–2019. Den varaktiga effekten, som redovisas i den Sammantagna effekter av skatteåtgärderna sista kolumnen i tabell 6.25 ger ett mått på den Förslagen och bedömningarna i budgetbestående årliga kostnaden/intäkten som en propositionen innebär att skatteintäkterna åtgärd medför, dock utan koppling till hur de sammantaget ökar med 16,32 miljarder kronor år offentliga finanserna påverkas ett visst år. 2016. Den totala bruttoeffekten för 2016 Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds beräknas till 16,64 miljarder kronor, se tabell framtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs 6.25. jämförelser mellan regelförändringar vars nettoeffekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de

PROP. 2015/16: 1

Tabell 6.25 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler. Bruttoeffekt 2016, periodiserad nettoeffekt år

2016–2019 samt varaktig effekt

Miljarder kronor

Effekt från Brutto- Varaktig

effekt Periodiserad nettoeffekt effekt

2016 2016 2017 2018 2019

Förslag i budgetpropositionen

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen

Sänkt skatt för pensionärer 2016-01-01 -1,87 -1,87 -1,87 -1,87 -1,87 -1,87 Avtrappning av jobbskatteavdraget 2016-01-01 2,71 2,71 2,71 2,71 2,71 2,71 Ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig 2016-01-01 1,67 1,67 1,67 1,67 1,67 1,67 inkomstskatt för 2016 Slopad skattereduktion för gåvor 2016-01-01 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Förändringar av HUS-avdraget, summa 5,66 5,66 5,66 5,66 5,66 5,66 Varav: Halvering av RUT-avdrag för personer under 65 år 2016-01-01 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 samt exkludera matlagning + visst städarbete Förändringar av ROT-avdraget 2016-01-01 5,57 5,57 5,57 5,57 5,57 5,57 Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner 2016-01-01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Särskild löneskatt för äldre (6,15 %) 2016-01-01 2,10 1,77 1,71 1,68 1,67 1,72 Tidigarelagt slopande av nedsättning av socialavgifter för 2016-06-01 0,46 0,39 0,00 0,00 0,00 0,00 unga

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 i kapitalförsäkring Varav: Investeringssparkonto 2016-01-01 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kapitalförsäkring 2016-01-01 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter 2016-01-01 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 Anpassning av investeraravdraget till kommissionens 2016-01-01 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

1

Skattefrihet för ideell second hand-försäljning 2016-01-01 -0,15 -0,15 -0,15 -0,15 -0,15 -0,15 Slopad avdragsrätt för avgifter och bidrag som betalas till 2017-01-01 0,04 0,03 0,03 0,03 Stiftelsen Svenska Filminstitutet (pga. omläggning av filmstöd)

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Ändrad beskattning av drivmedel, summa 3,94 3,99 4,36 5,25 6,26 6,50 Varav: Höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle samt 2016-01-01 4,17 4,12 3,63 3,70 3,79 4,03 förändrad skattebefrielse för vissa biodrivmedel Ökad befrielse från koldioxidskatt för dieselbränsle 2016-01-01 -0,38 -0,30 -0,30 -0,30 -0,20 -0,20 i jordbruks- och skogsbruksmaskiner Omräkning av skattesatserna på bränslen efter 2016-01-01 0,00 0,00 0,90 1,71 2,52 2,52 reala inkomstökningar Ändrad beskattning av biodrivmedel 2015-12-01 0,15 0,16 0,14 0,14 0,15 0,15

2

(överkompensation) Stegvis slopande av nedsättningen av koldioxidskatten för 2016-01-01 -0,34 -0,28 -0,28 uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer Begränsning av möjligheten att använda märkt olja i båtar 2016-01-01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Förändrat undantag från skatteplikt för elektrisk kraft 2016-07-01 0,12 0,10 0,19 0,19 0,19 0,19

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Höjd moms på biobiljetter (pga. omläggning av filmstöd) 2017-01-01 0,23 0,18 0,20 0,21 Delsumma – förslag 16,75 16,43 16,72 17,80 18,81 19,11

PROP. 2015/16: 1

Effekt från Brutto- Varaktig

effekt Periodiserad nettoeffekt effekt

2016 2016 2017 2018 2019

Bedömningar i budgetpropositionen

Skatt på arbetsinkomster - förvärvsinkomstbeskattning

Begränsad uppräkning av nedre skiktgränsen för 2017 2017-01-01 1,13 1,13 1,13 1,13 Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar 2017-01-01 -0,19 -0,22 -0,24 -0,01 Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter Införande av ett tonnageskattesystem -0,05 -0,05 -0,05 -0,05 Varav: Införande av schablonbeskattning 2017-01-01 -0,05 -0,05 -0,05 -0,05 Räntebeläggning av ack. överavskrivningar 2017-01-01 0,01 0,01 0,01 0,01

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Sänkt reklamskatt 2017-01-01 -0,02 -0,02 -0,04 -0,04

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Slopande av slussningsregel 2016-01-01 0,05 0,05 0,04 0,05 0,05 0,05

1

Undantag från moms på vissa posttjänster 2016-04-01 -0,17 -0,17 -0,18 -0,19 -0,20 -0,20 Delsumma – bedömningar -0,11 -0,11 0,74 0,71 0,66 0,88 Summa 16,64 16,32 17,47 18,51 19,47 20,00 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. 1 2 Förslag som inte ingår i tabell 1.2. Förslag i höständringsbudget för 2015. Effekt för 2015 0,01 miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

6.40 Författningskommentarer löneskatt på ersättningen. I 10 kap. 11 § andra stycket IL regleras situationen då någon på Förslaget till lag om ändring i lagen grund av sin tjänst förvärvar en rättighet som (1990:659) om särskild löneskatt på inte i sig själv är ett värdepapper men som vissa förvärvsinkomster innebär en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper till ett förmånligt pris (personal- 1 § optioner). Bestämmelsen innebär att ansvaret för Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.10 att betala särskild löneskatt för förmån av om särskild löneskatt för äldre. personaloptioner läggs på den arbets- eller upp- Ändringarna i paragrafens första stycke innebär dragsgivare eller liknande i vars tjänst rättigheten att det införs en skyldighet att betala särskild förvärvades. Bestämmelsen har sin förebild i löneskatt på sådan ersättning som avses i 2 kap. 2 kap. 1 § andra stycket socialavgiftslagen som 10 och 11 §§ socialavgiftslagen (2000:980) till infördes den 1 januari 2009 (se prop. personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. 2007/08:152, bet. 2008/09:SkU2, rskr. Sådan ersättning som avses i 2 kap. 10 och 11 §§ 2008/09:4). Någon motsvarande bestämmelse socialavgiftslagen är bl.a. löner, arvoden, för- fanns således inte i den lydelse paragrafen hade måner och andra ersättningar för arbete. Skyldig- före 2007. heten att betala särskild löneskatt avser ersätt- I fråga om annan ersättning som ges ut av en ning för arbete till såväl arbetstagare som upp- utomlands bosatt fysisk person eller av en dragstagare. Särskild löneskatt ska för dessa utländsk juridisk person och som har sin grund i individer betalas med 6,15 procent. Styckets en anställning i Sverige hos någon annan än den inledning har förtydligats i enlighet med Lag - som utgett ersättningen, är det den hos vilken rådets förslag. I övrigt har språkliga ändringar mottagaren är anställd i Sverige som är skyldig gjorts. att betala särskild löneskatt på ersättningen. Det I paragrafens andra stycke regleras vem som är ska röra sig om ersättning som utgör skatteskyldig att betala särskild löneskatt. I första pliktig intäkt enligt IL. Bestämmelsen tar sikte meningen anges att den som utgett sådan ersätt- på situationer där ersättning som ges ut av ett ning eller sådant bidrag som avses i första utländskt företag har sin grund i en anställning i stycket är skattskyldig. De föreslagna änd- Sverige. I sådant fall ska särskild löneskatt ringarna innebär att flera undantag införs från betalas på ersättningen av arbetsgivaren i Sverige, denna huvudregel om skattskyldighet. Änd- under förutsättning att förmånen inte grundar ringarna är en följd av ändringen i första stycket sig på en anställning i det utländska företaget. och motsvarar delvis den lydelse paragrafen hade Bestämmelsen har sin förebild i 2 kap. 3 § före 2007 (se prop. 2006/07:1 Förslag till socialavgiftslagen. Redaktionella förändringar statsbudget för 2007, finansplan, skattefrågor har gjorts i förhållande till den lydelse bestämoch tilläggsbudget m.m., avsnitt 5.3.1, bet. melsen hade före 2007. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9). I fråga om rabatt, bonus eller annan ersättning 2 § på grund av kundtrohet eller liknande, är det den Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.10 som slutligt har stått för de kostnader som ligger om särskild löneskatt för äldre. till grund för ersättningen som är skyldig att Ändringarna i paragrafens första stycke innebär betala särskild löneskatt på ersättningen. Det ska att en skyldighet att betala särskild löneskatt på röra sig om ersättning som utgör skattepliktig inkomst av aktiv näringsverksamhet införs för intäkt enligt inkomstskattelagen (1999:1229), personer som vid årets ingång har fyllt 65 år förkortad IL, t.ex. s.k. frequent flyer-rabatter samt för personer som inte har fyllt 65 år men som ges ut på grund av regelbundna resor i under hela året har uppburit hel allmän ålderstjänsten. Bestämmelsen har sin förebild i 2 kap. pension enligt socialförsäkringsbalken. Särskild 2 § socialavgiftslagen. Redaktionella förändringar löneskatt ska för dessa individer betalas med har gjorts i förhållande till den lydelse 6,15 procent. Stycket har förtydligats i enlighet bestämmelsen hade före 2007. med Lagrådets förslag. I fråga om sådan förmån som avses i 10 kap. I övrigt har språkliga ändringar gjorts. 11 § andra stycket IL är den i vars tjänst rättigheten förvärvats skyldig att betala särskild

PROP. 2015/16: 1

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser I paragrafens första stycke anges bl.a. i vilka fall avkastningsskatten kan sättas ned för utländsk I första punkten anges att lagen träder i kraft den skatt och skatt enligt kupongskattelagen 1 januari 2016. (1970:624). Ändringen i första stycket innebär att Av andra punkten framgår att bestämmelsen i rätten att sätta ned avkastningsskatten utvidgas 1 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning till att omfatta personer som enligt 2 § första som betalas ut efter den 31 december 2015. stycket 8–10 är skattskyldiga till avkastnings- Av tredje punkten framgår att bestämmelsen i skatt för avtal om tjänstepension med ett 2 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamuppbärs efter den 31 december 2015. För het som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag motsvaras normalt sett beskattningsåret av kalenderåret. Det kan dock Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser förekomma att beskattningsåret av någon anledning, exempelvis vid nystartade verksamheter, I första punkten anges att lagen träder i kraft den omfattar delar av två kalenderår. En särskild 1 januari 2016. övergångslösning behövs därför för det fall Av andra punkten framgår att bestämmelserna beskattningsåret omfattar tid före den 1 januari i 3 d och 10 a §§ tillämpas första gången för 2016. Enligt tredje punkten ska i dessa fall, om beskattningsår som börjar efter den 31 december den skattskyldige inte visar annat, så stor del av 2015. beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela Förslaget till lag om ändring i beskattningsåret. mervärdesskattelagen (1994:200)

7 kap.

3 § Förslaget till lag om ändring i lagen Paragrafen ändras på så sätt att ordet biograf (1990:661) om avkastningsskatt på stryks i tredje stycket femte punkten . Det innebär pensionsmedel att tillträde till biografföreställningar ska beskattas med normalskattesatsen. 3 d § Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.13 om höjd beskattning av sparande på invester- Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ingssparkonto och i kapitalförsäkring. I paragrafens andra och tredje stycke anges Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017 och hur skatteunderlaget för kapitalförsäkring och tillämpas på biljetter fr.o.m. detta datum. Äldre sådant avtal om tjänstepension som är jämför- bestämmelser ska gälla för förhållanden som bart med kapitalförsäkring ska beräknas. Änd- hänför sig till tiden före ikraftträdandet. ringen i andra stycket innebär att den räntefaktor som kapitalunderlaget ska multipliceras med höjs genom att det till statslåneräntan vid utgången av november kalenderåret närmast före Förslag till lag om ändring i lagen beskattningsåret läggs 0,75 procentenheter. Det (1994:1776) om skatt på energi införs även ett golv för beräkningen av skatteunderlaget som innebär att skatteunderlaget får I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunder- träda i kraft den 1 januari 2016. laget.

2 kap.

10 a § 1 § Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.6.4 Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt om nedsättning av avkastningsskatt. 6.20.5 om höjd energiskatt på bensin och diesel-

PROP. 2015/16: 1

bränsle samt minskad skattebefrielse för vissa 1 b § biodrivmedel samt avsnitt 6.23.4 om skatt- Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt skyldighet för förvärvaren vid förbrukning av 6.18.6 om omräkning av skattesatserna på bränsle för privat ändamål. bränslen efter prisutveckling respektive reala Nya skattebelopp, som tillämpas fr.o.m. den inkomstökningar. 1 januari 2016, anges i tabellen i paragrafens Förslag till skattesatser för samtliga fossila första stycke . En justering sker av samtliga bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket, som skattesatser utifrån prognostiserad förändring av gäller fr.o.m. den 1 januari 2016, lämnas i denna den allmänna prisutvecklingen. Vidare görs en proposition. Den omräkning som med stöd av höjning av energiskattesatserna för bensin och paragrafen ska ske av skattesatserna flyttas dieselbränsle. Det tydliggörs även i inledningen därför fram och görs först inför kalenderåret till stycket att andra skattesatser än de som anges 2017. i tabellen kan följa av 1 b §, där regler finns om Av första stycket följer att skattesatserna för årlig omräkning av skattesatserna efter pris- kalenderåret 2017 och efterföljande kalenderår utvecklingen respektive reala inkomstökningar. ska omräknas efter grunder som anges i Ändringen i andra stycket är redaktionell. paragrafen samt att regeringen fastställer de I det nya tredje stycket regleras vilken skatt omräknade skattebeloppen för påföljande som ska tas ut när bränsle förvärvats till skepp, kalenderår före november månads utgång. Detta båtar eller luftfartyg och dessa används för privat är i enlighet med tidigare gällande regler i ändamål. Vad som är användning för privat paragrafens första och andra stycken. Däremot ändamål framgår av 1 kap. 11 § LSE, som trädde i sker genom förslaget ändringar i omräkningen av kraft den 1 juli 2015. Bestämmelserna i tredje energiskatten på bensin och dieselbränsle, dvs. stycket är tillämpliga i de fall förvärvaren är bränslen som avses i 1 § första stycket 1, 2, 3 b skattskyldig, vilket framgår av hänvisningen till och 7. Det rör sig alltså om bensin, omärkt 4 kap. 1 § 10 och 12 § 5 LSE. Ändringen innebär dieselbränsle och flygbensin. alltså inte någon skillnad för den som levererar En beskrivning av hur skattebeloppen för bränslet. Bestämmelserna i punkterna 1–2 respektive kalenderår räknas fram finns i ett nytt handlar om fall när märkt olja köpts utan skatt andra stycke . Punkten 1 samt punkten 2 a innebär eller med den skatt som gäller för märkt olja och en omräkning utifrån utvecklingen av innebär att skatten för omärkt olja kan tas ut i konsumentprisindex (KPI) av de i punkterna dessa fall. Bestämmelsen i punkten 3 avser andra nämnda skattesatserna och stämmer överens bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket än olja med vad som hittills gällt. Av punkten 2 framgår som köpts utan skatt och möjliggör att rätt skatt den nya beräkningsgrunden för energiskatten på kan tas ut av förvärvaren i dessa fall om bensin och dieselbränsle, som beaktar dels KPIförbrukning sker för privat ändamål. Det kan i utvecklingen, dels ett schabloniserat tillägg av två dessa fall röra sig om t.ex. naturgas. Punkterna 4– procentenheter till jämförelsetalet beräknat per 5 gäller bränsle enligt 2 kap. 3 eller 4 §§, dvs. år för att beakta utvecklingen av bruttonationalenergiprodukter eller andra produkter som inte produkten (BNP). omfattas av 2 kap. 1 eller 1 a §§ (råtallolja) men I tredje stycket finns den definition av det för vilka energi- och koldioxidskatt ska betalas jämförelsetal, uttryckt i procent, som ingår i om de är avsedda att förbrukas, säljs eller omräkningen i andra stycket punkten 1 samt förbrukas som motorbränsle m.m., som köpts punkten 2 a och som en del i omräkningarna utan skatt eller med skatt motsvarande den som enligt punkten 2 b. gäller för märkt olja. Skatt tas i dessa fall ut med De skattebelopp som framräknas enligt de ett belopp som gäller för likvärdigt bränsle eller olika punkterna 1, 2 a och 2 b i andra stycket med mellanskillnaden mellan märkt och omärkt avrundas var för sig till hela kronor och ören (se olja. fjärde stycket ). I det nya fjärde stycket framgår att punkterna 1–3 är tillämpliga också i de fall flygfotogen 9 § levererats utan skatt eller med lägre skatt till Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.23.3 luftfartyg och luftfartyget sedan används för om begränsning av möjligheten att använda privat ändamål. märkt olja i båtar.

PROP. 2015/16: 1

Av första stycket framgår att det finns ett dessa fall används för privat ändamål blir förförbud mot att ha märkt olja eller olja från vilken värvaren alltså skattskyldig och måste betala märkämnet avlägsnats i bränsletanken som skatt för det bränsle som förbrukas för privat förser motor på motordrivet fordon eller båt ändamål. med bränsle. Av tredje stycket följer att båtar som Regeln i punkten 10 är tillämplig på skepp och disponeras av statliga myndigheter eller, om det båtar med fiskelicens samt båtar med finns särskilda skäl, andra båtar kan få medgivande enligt 2 kap. 9 § LSE. När det gäller medgivande att använda märkt olja. Genom ett märkt olja är visserligen avsikten, efter den tillägg i tredje stycket framgår att enbart båtar ändring som nu föreslås i 2 kap. 9 § LSE, att som används uteslutande för annat än privat medgivande endast ska lämnas till båtar som ändamål kan få medgivande av Skatteverket att används uteslutande för annat än privat ändamål. använda märkt olja. Ändringen gäller inte båtar Om en sådan båt undantagsvis använder märkt som disponeras av myndigheter. Vad som avses olja för privat ändamål blir dock förvärvaren med användning av luftfartyg, skepp och båtar skattskyldig med stöd av bestämmelsen i för privat ändamål framgår av 1 kap. 11 § LSE, punkten 10. som träder i kraft den 1 juli 2015. Om båten Regeln i punkten 10 är också tillämplig på används enbart för skattebefriade ändamål, t.ex. luftfartyg. Beträffande luftfartyg kan skatttransporttjänster mot ersättning eller myndig- skyldighet för förvärvaren enbart aktualiseras i hetsuppdrag, kan medgivande alltså lämnas. Om fråga om flygfotogen, eftersom det bara är detta båten däremot används både för transport- bränsle som får levereras utan skatt enligt tjänster mot ersättning och för transporter av 6 a kap. 1 § 5 a LSE. Om flygfotogen som levereföretaget i den egna verksamheten, som inte sker rats utan skatt eller med lägre skatt förbrukas i mot ersättning, kan medgivande inte lämnas. luftfartyget, när detta används för privat ända- Sådana aktörer får köpa bränslet med skatt och mål, kan punkten 10 tillämpas. Det kan vara ansöka om återbetalning av skatten i efterhand fråga om flygningar för fritidsändamål men om de använt båten för skattebefriade ändamål, också flygningar av ett företag i den egna exempelvis transporter mot ersättning eller verksamheten, som inte sker mot ersättning, jfr myndighetsuppdrag. 1 kap. 11 § LSE som träder i kraft den På samma sätt som tidigare krävs också att det 1 juli 2015. finns särskilda skäl för att medgivande ska lämnas. Särskilda skäl innebär, i enlighet med vad 12 § som nu gäller, stora hanteringsproblem eller Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.23.4 betydande likviditetspåfrestningar. om skattskyldighet för förvärvaren vid förbrukning av bränsle för privat ändamål.

4 kap. I bestämmelsen regleras vilka som blir skatt- 1 § skyldiga för energiskatt, koldioxidskatt och Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.23.4 svavelskatt för bränslen som inte omfattas av det om skattskyldighet för förvärvaren vid förbruk- s.k. uppskovsförfarandet. Till dessa bränslen hör ning av bränsle för privat ändamål. t.ex. naturgas, kol och koks. Av punkten 4 fram- I bestämmelsen regleras vilka som blir skatt- går att förvärvaren av bränslet blir skattskyldig skyldiga för energiskatt, koldioxidskatt och när bränsle förvärvats för ett visst ändamål men svavelskatt för bränslen som omfattas av de bränslet används för ett annat ändamål som gemensamma förfarandereglerna inom EU, det medför att skatt ska betalas med ett högre s.k. uppskovsförfarandet. I punkten 7 regleras belopp. I den nya punkten 5 tydliggörs att förundantagsfallet att förvärvaren av bränslet blir värvaren blir skattskyldig också i de fall bränsle skattskyldig, nämligen när bränsle förvärvats för förvärvas utan skatt eller med lägre skatt till ett visst ändamål men bränslet används för ett skepp eller båtar med fiskelicens eller medgivanannat ändamål som medför att skatt ska betalas de enligt 2 kap. 9 § LSE. Om skeppet eller båten med ett högre belopp. Genom den nya används för privat ändamål blir förvärvaren alltså punkten 10 tydliggörs att förvärvaren blir skatt- skattskyldig för den skatt som ska betalas för det skyldig också i de fall bränsle förvärvas utan bränsle som förbrukas för privat ändamål. Efterskatt eller med lägre skatt till skepp, båtar eller som flygfotogen, som är ett uppskovsbränsle, är luftfartyg. Om skeppet, båten eller luftfartyget i det enda bränsle som får levereras utan skatt i

PROP. 2015/16: 1

luftfartyg finns inget behov av att reglera luft- 2 § fartygen i denna bestämmelse. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.21 om höjd koldioxidskatt för uppvärmnings-

5 kap. bränslen inom vissa sektorer. 3 § I första stycket regleras skattebefrielse för Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.23.4 råtallolja som förbrukas för sådana ändamål som om skattskyldighet för förvärvaren vid förbruk- avses i 6 a kap. 1 § 9 b–11. Ändringen i första ning av bränsle för privat ändamål. stycket föranleds av att befrielsen vid I bestämmelsen regleras när skattskyldigheten användning av råtallolja för ändamål som avses i inträder för bl.a. den som är skattskyldig enligt 6 a kap. 1 § 9 b–11 följer den nivå som gäller för 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 LSE, dvs. förvärva- skattebefrielsen för bränsle enligt 2 kap. 1 § ren av bränsle. Ändringen i andra punkten inne- första stycket 3 a LSE när det används för sådana bär att en hänvisning också sker till de nya be- ändamål. stämmelserna i 4 kap. 1 § 10 och 4 kap. 12 § 5 LSE. Därmed framgår att skattskyldighet för 2 a § förvärvaren av bränsle som levererats till skepp, Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.20.7 båt eller luftfartyg inträder när bränslet om ökad befrielse från koldioxidskatt för förbrukas för privat ändamål. dieselbränsle i jordbruks- och skogsbruksmaskiner. 6 a kap. Paragrafen reglerar koldioxidskattelättnader 1 § för dieselbränsle som förbrukas i yrkesmässig Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.21 jordbruks- skogsbruks- och vattenbruksverkom. höjd koldioxidskatt för uppvärmnings- samhet. Koldioxidskattebefrielsen ökas genom bränslen inom vissa sektorer. förslaget till 1 430 kronor per kubikmeter, dvs. I punkten 9 b regleras skattebefrielse för vissa 1,43 kronor per liter. bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverk- 3 § ningsprocessen i industriell verksamhet, i de fall Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.21 då förbrukningen sker på annat ställe än i en om höjd koldioxidskatt för uppvärmningsanläggning som omfattas av utsläppshandels- bränslen inom vissa sektorer. systemet. I bestämmelsen regleras skattebefrielsen för I punkten 10 regleras skattebefrielse för vissa den del av annat bränsle än som avses i 2 kap. 1 § bränslen som förbrukas för annat ändamål än första stycket 3 b, som förbrukas för framdrift av motordrivna fordon vid yrkesmässig ställning av värme vid annan kraftvärmeväxthusodling. produktion än i anläggning som omfattas av I punkten 11 regleras skattebefrielse för vissa handelssystemet. Ändringen i första stycket bränslen som förbrukas för annat ändamål än innebär att nedsättningen, avseende den del som drift av motordrivna fordon i yrkesmässig avser koldioxidskatt, sänks från 40 procent till jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- 20 procent av den generella koldioxidverksamhet. skattenivån. Ändringarna i punkter 9 b, 10 och 11 innebär att nedsättningen av koldioxidskatten vid för- 7 kap. brukning för angivna ändamål sänks från 3 a § 40 procent till 20 procent av den generella Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6.20.5 koldioxidskattenivån som följer av 2 kap. 1 §. om höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle Mot bakgrund av att energiskatten på bränsle samt minskad skattebefrielse för vissa biosom avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b drivmedel. (dieselbränsle) höjs sker en förändring av den Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av procentuella skattebefrielsen i punkten 13 . avdragsrätt för den beståndsdel som framställts Punkten reglerar skattebefrielse vid användning av biomassa och som ingår i andra motorav dieselbränsle i vissa fordon inom gruv- bränslen än de som avses i 2 kap. 1 § första industriell verksamhet. stycket 1, 2 eller 3. Exempel på motorbränslen

PROP. 2015/16: 1

som omfattas av paragrafen är E85 och skatt på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket höginblandad Fame. 3 a. Ändringen i paragrafens första stycke 1 innebär en ökning av avdragsrätten för Fame enligt KN- 12 kap. nummer 3824 90 99. 1 § Ändringen i paragrafens första stycke 2 innebär Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.24 en minskning av avdragsrätten för etanol som om följdändring i lagen om skatt på energi efter ingår i motorbränsle för gnisttända motorer tidigare ändring. enligt KN-nr 3824 90 99. Ändringen i första stycket är enbart en språklig För andra beståndsdelar som utgörs av ändring som inte innebär förändring i sak. biomassa än Fame och etanol för gnisttända Ändringen innebär även att andra stycket tas motorer innebär förslaget inga ändringar av bort. Efter att 2 kap. 12 § upphävdes den 1 juli avdragsrättens omfattning. Detta framgår av 2014 genom lagen (2014:285) om ändring i lagen paragrafens första stycke 3 . Det kan exempelvis (1994:1776) om skatt på energi saknar andra röra sig om etanol för kompressionstända stycket betydelse. motorer, s.k. ED95.

3 c § Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6.20.5 om höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari samt minskad skattebefrielse för vissa 2016. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla biodrivmedel. för förhållanden som hänför sig till tiden före Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av en ikraftträdandet. Dock ska beloppet som anges i avdragsrätt för den beståndsdel som framställts 6 a kap. 2 a § vara 1 700 kronor per kubikmeter av biomassa och som ingår i bensin eller annat för sådan förbrukning som sker från och med motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första den 1 januari 2016 till och med den 31 december stycket 1 eller 2. 2018. Detta innebär att äldre bestämmelser är Ändringen i paragrafens första stycke 1 innebär tillämpliga då skattskyldighet inträtt före en minskning av avdragsrätten för etanol. ikraftträdandet. Detta innebär vidare, För andra beståndsdelar som utgörs av biomassa beträffande förslaget om märkt olja i båtar, att än etanol innebär förslaget inga ändringar av den som vid ikraftträdandet har ett medgivande avdragsrättens omfattning. Detta framgår av att ha märkt olja i sin båt omfattas av de äldre paragrafens första stycke 2 . bestämmelserna för medgivandet tills Skatteverket har återkallat medgivandet enligt

9 kap. 2 kap. 9 § LSE. 5 § Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.21 om höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer. Förslag till lag om ändring i lagen I bestämmelsen regleras möjligheten till (1994:1776) om skatt på energi återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås värme som levererats för ändamål som ger träda i kraft den 1 juli 2016. skattebefrielse enligt bl.a. 6 a kap. 1 § 9 b–11. I andra stycket 1 b och c behandlas återbetalning 11 kap. vid leverans för tillverkningsprocessen i 2 § industriell verksamhet eller för yrkesmässig Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6.22.3 jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- om ändrade regler för undantag från skatteplikt verksamhet. Ändringarna innebär sänkning av samt avsnitt 6.22.4 Viss elframställning från den del av belopp som återbetalas, så vitt det beskattade bränslen. Ändringarna innebär att avser koldioxidskatten respektive vad gäller första stycket punkten 1 slopas varvid råtallolja den del den motsvaras av koldioxid- numreringen i paragrafen ändras.

PROP. 2015/16: 1

Punkten 1 (tidigare punkten 2) justeras så att Som en konsekvens av att tidigare punkten 1 undantag från skatteplikt gäller för all elektrisk slopades har punkterna 3–6 omnumrerats till 2– kraft som framställts i en anläggning av mindre 5. generatoreffekt än 50 kilowatt (kW) av någon I punkten 5 (tidigare punkten 6) har som förfogar över en sammanlagd generator- undantaget begränsats till att avse framställning i effekt av mindre än 50 kW, under förutsättning reservkraftsaggregat och endast i de fall den att den elektriska kraften inte har överförts till elektriska kraften inte har överförts till ett ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession ledningsnät som omfattas av nätkoncession. som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen Därutöver har en språklig justering gjorts med (1997:857). Punkten omfattar även fortsätt- anledning av tillägg av en ny punkt 6. Punkten 5 ningsvis såväl elektrisk kraft från förnybara omfattar elektrisk kraft som framställts i ett källor som elektrisk kraft som produceras från reservkraftsaggregat. Med reservkraftsaggregat fossila källor. avses aggregat som används för att framställa Med den ”sammanlagda installerade generat- elektrisk kraft vid avbrott i den ordinarie oreffekten” avses den sammanlagda installerade tillförseln av elektrisk kraft från utomstående generatoreffekten, eller motsvarande enligt andra elleverantör eller för driftprov i sådant aggregat. stycket, som producenten förfogar över. Med I en ny punkt 6 undantas elektrisk kraft som installerad generatoreffekt bör avses generatorns framställts i anläggning av mindre installerad märkeffekt, dvs. den effekt som generatorn är effekt än 100 kW från skatteplikt. Skattefriheten konstruerad för. Med nätkoncession avses är begränsad till att omfatta elektrisk kraft som tillstånd för byggande och användande av en framställts från vissa skattepliktiga bränslen av elektrisk starkströmsledning som meddelats med någon som förfogar över en installerad stöd av 2 kap. ellagen (1997:857). generatoreffekt av mindre än 100 kW och endast Såväl mobila som fasta elproduktionsenheter i de fall den elektriska kraften inte har överförts kan anses utgöra en sådan anläggning som avses i till ett ledningsnät som omfattas av nätförsta stycket 1. Produktionsenheter som koncession. De bränslen som kan användas för geografiskt och tekniskt är sammanhängande, sådan elproduktion är de bränslen som avses i exempelvis genom att dela generator eller som på 2 kap. 1 § första stycket 1–6. Eftersom den annat sätt är sammanhängande, bör vid elektriska kraften som framställs inte är tillämpningen av undantaget ses som en enda skattepliktig så beskattas i stället bränslena som anläggning och inte som flera anläggningar. används för elframställningen med energi- och Motsvarande synsätt bör gälla elproduktions- koldioxidskatt, jfr 6 a kap. 1 § 7 LSE. Undanenheter utan generator. Bedömningen av om taget i punkten 6 kompletterar den skattefrihet produktion ska anses ske i en eller flera anlägg- som råder enligt punkterna 1–5 och det ges med ningar bör inte påverkas vid avtalslösningar som stöd av artikel 21.5 tredje stycket energileder till konstlade uppdelningar eller byten av skattedirektivet som tillåter medlemsstater att ägandeform. undanta små producenter av elektrisk kraft, Undantaget gäller endast den elektriska kraft under förutsättning att beskattning sker av de som förbrukas utan överföring till ett energiprodukter som används för framkoncessionspliktigt nät. För det fall en del av den ställningen. producerade elen matas in på ett elnät är den I det nya andra stycket anges att vad som anges inmatade andelen av den elektriska kraften i första stycket 1 a respektive b om installerad skattepliktig. Det är överföringen i sig som bör generatoreffekt inte ska gälla vid produktion vara avgörande för om elen är skattepliktig. från vissa specifika produktionskällor. För Skatteplikt bör således föreligga oberoende av elektrisk kraft som framställs från vind och syftet med utmatningen. Skatteplikt föreligger vågor motsvaras vad som i första stycket 1 a således oavsett om utmatningen sker i syfte att respektive b sägs om en installerad generatorden elektriska kraften ska överföras till en annan effekt av 50 kW i stället av 125 kW installerad uttagspunkt på nätet, att utmatningen sker för generatoreffekt. På samma sätt motsvaras att kraften ska överlåtas med eller utan generatoreffekten för elektrisk kraft som framersättning eller att utmatning sker av ställs från sol av 255 kW installerad toppeffekt. produktionstekniska skäl. När det är fråga om annan energikälla utan generator, ska vad som anges i första stycket 1 a

PROP. 2015/16: 1

respektive b motsvaras av 50 kW installerad 5 § effekt. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.22.5 Av bestämmelsens nya tredje stycke framgår Undantag från skattskyldighet som producent. att om en anläggning eller en producent Ändringarna i första stycket punkten 1 innebär framställer elektrisk kraft från olika källor, så ska att kravet på yrkesmässighet för skattskyldighet de olika installerade effekterna läggas samman. enligt punkten tas bort. I och med förändringen Om det är elektrisk kraft som framställs från sol, av skattefriheten och införandet av en vind eller vågor innebär det att den installerade begränsning av skattskyldigheten genom det nya effekten måste räknas om. Av bestämmelsens femte stycket torde i huvudsak endast aktörer andra stycke framgår att en installerad som bedriver yrkesmässig verksamhet samt generatoreffekt för elektrisk kraft framställd från aktörer som framställer elektrisk kraft i storvind eller vågor om 125 kW får anses motsvara skaliga anläggningar omfattas av skattskyldighet. den effekt om 50 kW som anges i Därtill kommer aktörer som mottar skattepliktig bestämmelsens första stycke 1. På motsvarande frikraft för vilken energiskatt inte tagits ut. sätt gäller för sol att en installerad toppeffekt om Bestämmelsen gäller efter ändringen samtliga 255 kilowatt (kW t ) får anses motsvara 50 kW. som framställer skattepliktig elektrisk kraft om En solcellsanläggning med en installerad de inte särskilt undantas i ett nytt femte stycke. toppeffekt om 255 kW t och ett vindkraftverk I ett nytt femte stycke undantas från skattmed en installerad generatoreffekt om 125 kW skyldighet såsom producent, den som motsvarar alltså var för sig den gräns om 50 kW producerar elektrisk kraft endast i en anläggning som gäller för annan installerad generatoreffekt. av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW Det innebär att om en producent t.ex. förfogar och som förfogar över en installerad generatoröver en solcellsanläggning med en installerad effekt av mindre än 50 kW. Vid bedömningen av toppeffekt om 100 kW t , motsvarar det 19,6 kW om framställning skett i enlighet med 11 kap. 2 § annan krafts generatoreffekt (100/255 x 50 = ca första stycket 1 a och 1 b, ska beaktas vad som 19,6). Om producenten dessutom förfogar över föreskrivs i 2 § andra och tredje styckena om vindkraft med en installerad generatoreffekt om effektgränser och sammanläggning. I fråga om 100 kW, motsvarar vindkraften 40 kW (100/125 elektrisk kraft som framställts från vind eller x 50 = 40). Den sammanlagda effekten som vågor motsvaras således effektgränsen av producenten förfogar över blir då drygt 59 kW 125 kW och för elektrisk kraft som framställts av (19,6 + 40), vilket alltså medför att den sol motsvaras effektgränsen av 255 kW elektriska kraften från båda anläggningarna är installerad toppeffekt. Om elektrisk kraft skattepliktig. framställs från flera olika källor i en och samma Effekten hos en solcellsmodul benämns anläggning ska effekterna läggas samman efter "toppeffekt" eller "peak power" och anges i W p omräkning. Motsvarande gäller även för (p=peak) eller på svenska W t (t=topp). Denna bedömningen av vilken effekt som någon förmätenhet används inom solcellsindustrin som fogar över när denne framställer elektrisk kraft standardmått för den tekniska kapaciteten hos från flera olika källor. solcellsmoduler och uttrycker modulens Undantaget från skattskyldighet gäller i det nominella effekt som bestäms under fall producenten matar in elektrisk kraft till det standardiserade testförhållanden. En solcells- koncessionspliktiga nätet varvid den inmatade anläggnings kapacitet anges i kW p (kW t ) eller elen blir skattepliktig. En aktör som inte är MW p (MW t ) och är summan av effekten hos de skattskyldig enligt första stycket 1 kan solcellsmoduler som finns i anläggningen. emellertid på samma sätt som gäller i dag bli Vid bedömningen av gränsen för sammanlagd skattskyldig för elektrisk kraft om denne installerad generatoreffekt i första stycket 6 c ska uppfyller rekvisiten i första stycket 2, dvs. bli omräkning först ske till motsvarande 100 kW skattskyldig som leverantör genom att installerad generatoreffekt enligt samma yrkesmässigt leverera elektrisk kraft. proportioner som gäller vid prövningen av gränserna i första stycket 1 och andra stycket.

PROP. 2015/16: 1

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 2 § Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.21 Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2016. om höjd koldioxidskatt för uppvärmnings- Äldre bestämmelser föreslås fortfarande gälla för bränslen inom vissa sektorer. elektrisk kraft som framställts före I första stycket regleras skattebefrielse för ikraftträdandet. råtallolja som förbrukas för sådana ändamål som Detta innebär att äldre bestämmelser gäller för avses i 6 a kap. 1 § 9 b–11. Ändringen i första elektrisk kraft som framställts före ikraft- stycket innebär att befrielsen vid användning av trädandet medan nya bestämmelser gäller för råtallolja för ändamål som avses i 6 a kap. 1 § elektrisk kraft som framställts efter ikraft- 9 b–11 följer den nivå som gäller för trädandet. Tidpunkterna för anläggningars skattebefrielsen för bränsle enligt 2 kap. 1 § byggstart, färdigställande eller driftsättande ges första stycket 3 a LSE när det används för sådant således inte betydelse i ikraftträdande- och ändamål. övergångsbestämmelserna. 3 § Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.21 om höjd koldioxidskatt för uppvärmnings- Förslag till lag om ändring i lagen bränslen inom vissa sektorer. (1994:1776) om skatt på energi I bestämmelsen regleras skattebefrielsen för den andel av annat bränsle än som avses i 2 kap. I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås 1 § första stycket 3 b, om bränslet förbrukas för träda i kraft den 1 januari 2018. framställning av värme vid annan kraftvärmeproduktion än i anläggning som omfattas av 6 a kap. handelssystemet. Ändringen i första stycket 1 § innebär att nedsättningen slopas till den del den Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.21 avser koldioxidskatt. om höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer. 9 kap. I punkten 9 b regleras skattebefrielse för vissa 5 § bränslen som förbrukas för annat ändamål än Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.21 drift av motordrivna fordon vid tillverknings- om höjd koldioxidskatt för uppvärmningsprocessen i industriell verksamhet, i de fall då bränslen inom vissa sektorer. förbrukningen sker på annat ställe än i en I bestämmelsen regleras möjligheten till anläggning som omfattas av utsläpps- återbetalning av skatt på elektrisk kraft och handelssystemet. bränsle som förbrukats för framställning av I punkten 10 regleras skattebefrielse för vissa värme som levererats för ändamål som ger bränslen som förbrukas för annat ändamål än skattebefrielse enligt bl.a. 6 a kap. 1 § 9 b–11. drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig I andra stycket 1 b och 1 c behandlas återväxthusodling. betalning vid leverans för tillverkningsprocessen I punkten 11 regleras skattebefrielse för vissa i industriell verksamhet eller för yrkesmässig bränslen som förbrukas för annat ändamål än jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverkdrift av motordrivna fordon i yrkesmässig samhet. Vid användning av råtallolja medges jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- efter ändringarna endast återbetalning med ett verksamhet. energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av Ändringarna i punkterna 9 b, 10 och 11 den energiskatt som tas ut på bränsle som avses i innebär att nedsättningen av koldioxidskatten 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Vid användning av slopas vid förbrukning för angivna ändamål, andra bränslen än råtallolja medges återbetalning varför koldioxidskatt alltså i dessa fall nu tas ut med 70 procent av energiskatten. Ändringen i enligt den generella koldioxidskattenivån som punkten 1 b innebär således att rätten till följer av 2 kap. 1 §. återbetalning vid användning av råtallolja slopas till den del den motsvaras av en viss andel av koldioxidskatten på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Ändringen i punkten 1 c

PROP. 2015/16: 1

innebär att rätten till återbetalning slopas till den Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser del den avser koldioxidskatt. I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2016. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Bestämmelsen i 3 § ska tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari den 31 december 2015. Detta framgår av den 2018. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla andra punkten . för förhållanden som hänför sig till tiden före Av tredje punkten följer att bestämmelsen i 3 § ikraftträdandet. Detta innebär att äldre också ska tillämpas på inkomst enligt 2 § som bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet uppbärs efter den 31 december 2015. I fråga om inträtt före ikraftträdandet. egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret med kalenderåret men när så inte är fallet behövs en särskild övergångsregel. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraft- Förslaget till lag om ändring i lagen trädandet ska därför, om den avgiftsskyldige inte (1994:1920) om allmän löneavgift visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 3 § 31 december 2015 som svarar mot förhållandet Ändringen, som föranleds av förslaget i avsnitt mellan den del av beskattningsåret som infaller 6.12 om förändrade nivåer för socialavgifter, under denna tid och hela beskattningsåret. innebär att den allmänna löneavgiften fr.o.m. den 1 januari 2016 uppgår till 9,65 procent.

Förslaget till lag om ändring i

Övergångsbestämmelser till SFS 2015:472 inkomstskattelagen (1999:1229)

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.11 1 kap. om ett tidigareläggande av slopandet av 11 § nedsättningen av socialavgifterna för unga. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.7 om Ändringen i övergångsbestämmelsernas andra slopad skattereduktion för gåvor. punkt innebär att perioden under vilken nedsatt I kapitlet som innehåller grundläggande löneavgift ska tas ut för dem som vid årets bestämmelser om kommunal och statlig ingång inte har fyllt 25 år på lön eller annan inkomstskatt finns i den aktuella paragrafens ersättning enligt 1 § avslutas den 31 maj 2016 i tredje stycke en hänvisning till de regler om stället för den 30 juni 2016. skattereduktion som finns i 67 kap. Stycket Ändringen i övergångsbestämmelsernas tredje ändras med anledning av att 67 kap. inte längre punkt innebär att perioden under vilken nedsatt omfattar skattereduktion för gåva. löneavgift ska tas ut för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år på inkomst enligt 2 § 16 § avslutas den 31 maj 2016 i stället för den 30 juni Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.7 om 2016. Som en följdändring ska, om beskattnings- slopad skattereduktion för gåvor. året omfattar tid såväl före som efter den Ändringen innebär att hänvisningen till lagen 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare den 31 maj 2016 och den avgiftsskyldige inte vid skattereduktion för gåva tas bort, eftersom visar annat, så stor del av beskattningsårets den lagen upphävs. inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive efter den 31 maj 2016 2 kap. som svarar mot förhållandet mellan den del av 23 § beskattningsåret som infaller under respektive Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.15.3 tid och hela beskattningsåret. om EU-rättsliga anpassningar för självständig näringsverksamhet som bedrivs inom EES.

PROP. 2015/16: 1

Ändringen i andra stycket innebär att vid I paragrafen definieras vilka pensioner som bedömningen av om en näringsverksamhet är ska räknas till inkomstslaget tjänst. Tillägget i aktiv eller passiv görs det ingen skillnad på om första stycket 1 innebär att utländska socialförverksamheten bedrivs i Sverige eller i ett annat säkringsersättningar som motsvarar allmän EES-land. Självständig näringsverksamhet som ålderspension, efterlevandepension och premiebedrivs utanför EES anses även fortsättningsvis pension till efterlevande enligt socialförsäkringssom passiv näringsverksamhet. Ändringen är en balken omfattas av IL:s definition av pension. anpassning till etableringsfriheten som gäller Utländska socialförsäkringsersättningar behandinom EES. las därmed som tjänst enligt 10 kap. 2 § 1 IL och är enligt 11 kap. 1 § IL skattepliktiga. Detta

3 kap. gäller både när den utländska ersättningen beta- 18 § las ut periodiskt och när den betalas ut som Ändringen i paragrafens första stycke innebär att engångsbelopp. punkten 7 som reglerar skattskyldighet för scha- Med allmän ålderspension avses inkomstblonintäkt enligt 30 kap. 6 a § tas bort eftersom grundad ålderspension och garantipension bestämmelsen i 30 kap. 6 a § avser juridiska per- (53 kap. 2 § socialförsäkringsbalken). Inkomstsoner. Skyldigheten regleras i stället i 6 kap. 11 § grundad ålderspension kan lämnas som inkomst- (se prop. 2008/09:182, bet. 2009/10:SkU2, rskr. pension, tilläggspension och premiepension 2009/10:23, SFS 2009:1060). De tidigare punkt- (55 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). erna 8–14 betecknas härefter 7–13. En följd- Efterlevandepension omfattar barnpension, ändring görs i tredje stycket . omställningspension till efterlevande make (änka eller änkling), änkepension till efterlevande maka

6 kap. (änka) och garantipension till omställnings- 11 § pension (75 kap. 2 § socialförsäkringsbalken). Paragrafens första stycke kompletteras med en ny Bestämmelser om att premiepension kan punkt 6. Den tidigare punkten 6 betecknas här- betalas ut till efterlevande finns i 89, 91 och efter 7. 92 kap. socialförsäkringsbalken. Den nya punkten 6 reglerar skattskyldigheten Vid bedömningen av om en utländsk socialför schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §. Se kom- försäkringsersättning kan anses motsvara någon mentaren till 3 kap. 18 §. av de svenska pensioner som räknas upp i 10 kap. 5 § första stycket 1 IL, och därmed omfattas av

7 kap. definitionen av pension, bör utgångspunkten 3 § vara syftet med den utländska ersättningen. En Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.16 utländsk ålders- eller efterlevandepension kan om skattefrihet för ideell secondhandförsäljning . omfattas av den utvidgade definitionen av Punkten 1 i paragrafens andra stycke ändras så pension även om villkoren för den utländska att det i en ny strecksats uttryckligen framgår att ersättningen avviker från de villkor som gäller undantaget från skattskyldighet för ideella för svensk ålders- respektive efterlevandepenföreningar och registrerade trossamfund som sion. Det kan t.ex. röra sig om skillnader i ersättuppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ även omfattar ningsnivå, pensionsålder eller under hur lång tid verksamhet med försäljning av skänkta varor ersättning lämnas. som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Ändringen i nya tredje strecksatsen avser 11 kap. att tydliggöra att secondhandförsäljning endast 40 § ska omfattas av den nya andra strecksatsen . Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.8 om Med skänkta varor avses även sådana varor beskattning av utländska socialförsäkringspensom har omarbetas för att kunna säljas. sioner. Av det nya andra stycket framgår att utländska

10 kap. socialförsäkringsersättningar som motsvarar 5 § barnpension enligt socialförsäkringsbalken ska Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.8 om undantas från beskattning i samma utsträckning beskattning av utländska socialförsäkringspen- som svensk barnpension. Om ett barn får både sioner. svensk och utländsk barnpension, eller flera

PROP. 2015/16: 1

utländska barnpensioner, ska den del av det och innebär att förvaltningsutgifter inte får dras sammanlagda beloppet som överstiger belopps- av i inkomstslaget kapital. gränsen i första stycket tas upp. 34 §

14 kap. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.15.3 12 § om EU-rättsliga anpassningar för självständig Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.15.3 näringsverksamhet som bedrivs inom EES. om EU-rättsliga anpassningar för självständig Ändringen i andra stycket innebär att undernäringsverksamhet som bedrivs inom EES. skott av näringsverksamhet bedriven av en Ändringen innebär att all näringsverksamhet näringsidkare inom EES ska dras av med som bedrivs av en näringsidkare inom EES 70 procent det beskattningsår då näringsidkaren räknas som en enda näringsverksamhet. Själv- upphör att bedriva näringsverksamheten. Om ständig näringsverksamhet som bedrivs utanför underskottet avser självständigt bedriven EES räknas även fortsättningsvis som en egen näringsverksamhet utanför EES innebär näringsverksamhet. Ändringen är en anpassning bestämmelsen även fortsättningsvis att detta inte till etableringsfriheten som gäller inom EES. I får dras av. Ändringen är en anpassning till övrigt har en redaktionell ändring gjorts. etableringsfriheten som gäller inom EES.

13 § 36 § Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.15.3 Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.13 om EU-rättsliga anpassningar för självständig om höjd beskattning av sparande på investernäringsverksamhet som bedrivs inom EES. ingssparkonto och i kapitalförsäkring. Ändringen i första stycket innebär att om ett I paragrafen anges bl.a. hur schablonintäkten handelsbolag bedriver självständig näringsverk- för investeringssparkonto ska beräknas. Ändsamhet utanför EES ska all sådan verksamhet ringen i paragrafen innebär att den räntefaktor räknas som en egen näringsverksamhet. som kapitalunderlaget ska multipliceras med Ändringen är en anpassning till etablerings- höjs genom att det till statslåneräntan vid utfriheten som gäller inom EES. gången av november närmast före det aktuella kalenderåret läggs 0,75 procentenheter. Det in-

16 kap. förs även ett golv för beräkningen av schablon- Upphävande av 11 § intäkten som innebär att schablonintäkten får Upphävandet föranleds av förslaget i avsnitt beräknas till lägst 1,25 procent av kapital- 6.17.3 att slopa avdragsrätten för avgifter och underlaget. bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet. När avtalsmodellen upphör fyller 43 kap. bestämmelsen om att avdrag ska göras för sådana 17 a § avgifter och bidrag till Stiftelsen Svenska Film- Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.15 institutet som avses i avtalet den 25 september om anpassning av investeraravdraget till 2015 mellan å ena sidan staten och å andra sidan kommissionens riktlinjer om statligt stöd för att företrädare för filmbranschen och tv-företagen främja riskfinansieringsinvesteringar. m.fl. inte längre någon funktion. Bestämmelsen I paragrafen, som är ny, uppställs ett nytt villupphävs därför. Av samma anledning utgår kor för att få investeraravdrag. Av paragrafen rubriken närmast före paragrafen. framgår att investeraravdrag inte får göras om För avgifter och bidrag som betalats den skattskyldige eller någon närstående till respektive lämnats till Stiftelsen Svenska honom under något av de två beskattningsåren Filminstitutet före utgången av 2016 kan avdrag närmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) fortfarande göras. eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har

42 kap. innehaft andelar i det företag i vilket andelar har 6 § förvärvats eller i ett annat företag inom samma Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 koncern. om slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter Vad som avses med närstående framgår av 1 kap. 22 §. Med beskattningsår avses den skatt-

PROP. 2015/16: 1

skyldiges beskattningsår. Av 43 kap. 3 § framgår avslutas i sin helhet i de fall utbetalningen att med koncern avses i detta kapitel en koncern föregås av ett särskilt beslut från Skatteverket. av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). 59 kap. 1 a §

58 kap. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.6 om 18 § slopad avdragsrätt för privatpensionssparande. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.6.3 Paragrafen, som är ny, anger vilka som får om återköp och förtida avslut. göra pensionssparavdrag. Av första stycket Ändringen i första stycket innebär att belopps- framgår att obegränsat skattskyldiga som har gränsen för återköp höjs från 30 procent av avdragsgrundande inkomst av anställning och prisbasbeloppet till ett helt prisbasbelopp samt helt saknar pensionsrätt i anställning ( första att den alternativa möjligheten till återköp då punkten ) respektive avdragsgrundande inkomst försäkringen inte är förenad med ett oåter- av aktiv näringsverksamhet ( andra punkten ) får kalleligt förmånstagarförordnande och premier göra pensionssparavdrag. för försäkringen inte har betalats under de I andra stycket finns en hänvisning till 16 § i senaste tio åren slopas. Bestämmelsen förtydligas fråga om när pensionssparavdrag får göras av vidare så att det uttryckligen framgår att det vid dem som är begränsat skattskyldiga. återköp enligt första stycket krävs att hela I tredje stycket anges att pensionssparavdrag försäkringen återköps. även får göras efter beslut om dispens enligt 8– I andra stycket regleras möjligheten för 12 §§. Skatteverket får medge dispens för Skatteverket att i vissa situationer medge återköp pensionssparavdrag för t.ex. en skattskyldig som i andra fall. Bestämmelsen förtydligas så att det har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget uttryckligen framgår att Skatteverket får medge tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i återköp av hela eller en del av pensionsförsäk- anställning. ringens värde. 5 § 32 § Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.6 om Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.6.3 slopad avdragsrätt för privatpensionssparande. om återköp och förtida avslut. Ändringarna i paragrafen är en följd av att Ändringen i första stycket innebär att belopps- rätten att göra pensionssparavdrag med ett fast gränsen för avslut genom utbetalning i förtid belopp slopas. I paragrafens första stycke anges höjs från 30 procent av prisbasbeloppet till ett taket för avdrag för avdragsgrundande inkomst helt prisbasbelopp samt att kravet att förtida av anställning. I paragrafens andra stycke anges avslut endast får ske om den tidpunkt då taket för avdrag för avdragsgrundande inkomst pensionen får börja betalas ut har inträtt slopas. av aktiv näringsverksamhet. Avdraget får i båda Pensionssparkontot får således avslutas även före fallen inte överstiga vare sig 35 procent av den tidpunkt då pensionen annars får börja inkomsten eller 10 prisbasbelopp. Vilka som får betalas ut. Vidare slopas den alternativa möjlig- göra pensionssparavdrag framgår av 1 a §. heten till förtida avslut då kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande 9 § och inbetalning på kontot inte har gjorts under Paragrafen ändras redaktionellt till följd av de senaste tio åren. Förutsättningarna för att ändringarna i 5 §. avsluta ett pensionssparkonto i förtid blir därmed samma som för återköp av pensions- 13 § försäkring. Paragrafen ändras redaktionellt till följd av att I andra stycket regleras möjligheten för Skatte- 14 § upphävs. verket att i vissa situationer medge utbetalning i förtid i andra fall. Bestämmelsen ändras så att Upphävande av 14 § Skatteverket får möjlighet att medge att hela Upphävandet föranleds av förslaget i avsnitt 6.6 eller en del av kontobehållningen betalas ut i om slopad avdragsrätt för privatpensionsförtid. Det ska alltså inte krävas att kontot sparande.

PROP. 2015/16: 1

Paragrafen upphävs som en följd av att möjlig- konsumentprisindex plus två procentenheter, till heten att göra pensionssparavdrag med ett fast 625 800 kronor för beskattningsåret 2016. belopp slopas. Då det fasta beloppet slopas finns Denna bestämning görs för att få samma basår, inte längre något belopp att fritt fördela mellan dvs. beskattningsåret 2016, vid efterföljande näringsverksamheten och allmänna avdrag. uppräkningar av skiktgränserna.

16 § 67 kap. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.6 om 1 § slopad av avdragsrätt för privatpensionssparande. Ändringen i paragrafens första stycke , som Ändringen i paragrafen är en följd av att föranleds av förslaget i avsnitt 6.7 om slopad bestämmelserna om när obegränsat skattskyldiga skattereduktion för gåvor, är en följd av att får göra pensionssparavdrag flyttas till den nya skattereduktion för gåva inte längre ges. paragrafen 1 a §. 2 §

63 kap. Ändringen i paragrafens första stycke , som 3 a § föranleds av förslaget i avsnitt 6.7 om slopad Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.4 om skattereduktion för gåvor, är en följd av att sänkt skatt för pensionärer. skattereduktion för gåva inte längre ges. Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkningen av grundavdraget för personer som vid 7 § beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.3 om Regleringen innebär att grundavdraget för avtrappat jobbskatteavdrag. fysiska personer som vid beskattningsårets Av paragrafen framgår skattereduktionens ingång har fyllt 65 år uppgår till beloppet enligt storlek i förhållande till arbetsinkomstens 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som anges storlek för dem som vid beskattningsårets för vissa inkomstintervall. Ändringen innebär att ingång inte har fyllt 65 år. det särskilda beloppet höjs så att pensionärer inte Ändringen innebär att skattereduktionen beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för trappas av för dem som har arbetsinkomster som inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. överstiger 13,54 prisbasbelopp per år. För dem Ändringen innebär också att det särskilda som har arbetsinkomster som överstiger beloppet höjs för personer som har fyllt 65 år 13,54 prisbasbelopp per år trappas skattemed inkomster upp till ca 240 000 kronor per år. reduktionen av med 3 procent av den delen av arbetsinkomsterna som överstiger 13,54 prisbas-

65 kap. belopp. 4 § Paragrafen har utformats i enlighet med En följdändring görs i paragrafens andra stycke Lagrådets förslag. med anledning av ändringen i 3 kap. 18 §. 8 § 5 § Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.3 om Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.5 om avtrappat jobbskatteavdrag. skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Av paragrafen framgår skattereduktionens Ändringen i paragrafens andra stycke innebär storlek i förhållande till arbetsinkomstens att det inte sker någon uppräkning av den nedre storlek för dem som vid beskattningsårets skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på ingång har fyllt 65 år. beskattningsbara förvärvsinkomster genom att Ändringen innebär att skattereduktionen den nedre skiktgränsen fastställs till trappas av för dem som har arbetsinkomster som 430 200 kronor för beskattningsåret 2016. Om överstiger 600 000 kronor per år. För dem som den nedre skiktgränsen skulle räknas upp enligt har arbetsinkomster som överstiger ordinarie uppräkning – dvs. konsumentprisindex 600 000 kronor per år trappas skattereduktionen plus två procentenheter – skulle den uppgå till av med 3 procent av den delen av arbets- 437 000 kronor för beskattningsåret 2016. inkomsten som överstiger 600 000 kronor. Vidare innebär ändringen att den övre Paragrafen har utformats i enlighet med skiktgränsen fastställs, efter uppräkning med Lagrådets förslag.

PROP. 2015/16: 1

13 § Av fjärde punkten framgår att bestämmelsen i Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om 43 kap. 17 a § tillämpas första gången på förvärv förändringar av husavdraget. av andelar som sker efter den 31 december 2015. Paragrafen definierar hushållsarbete. Första Av femte punkten framgår att bestämmelserna punkten ändras till att omfatta enklare städarbete i 59 kap. 1 a, 5, 9, 13 och 16 §§ i den nya lydelsen eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning tillämpas första gången för försäkringspremier som utförs i bostaden. Vad som avses med som betalas och inbetalningar på pensionsenklare städ- och annat rengöringsarbete och sparkonton som görs efter den 31 december flyttstädning har utvecklats i avsnitt 6.2.3. 2015. Vidare tas tredje punkten om matlagning bort. Av sjätte punkten framgår att äldre bestäm- Ändringen innebär att tidigare fjärde–sjunde melser gäller för försäkringspremier som betalats punkterna blir tredje–sjätte punkterna. respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före ikraftträdandet. Det innebär att 19 § de nya bestämmelserna i 59 kap. 1 a, 5, 9, 13 och Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om 16 §§ tillämpas för beskattningsår som börjar förändringar av husavdraget. efter den 31 december 2015 med följande Första stycket andra punkten ändras så att undantag. skattereduktionen för förmån av hushållsarbete Skattskyldiga som redovisar inkomst av aktiv är 50 procent om det är fråga om sådant näringsverksamhet kan ha andra beskattningsår hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § än kalenderår. Av sjunde punkten framgår att i inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. RUT- sådana fall ska avdragsbeloppet beräknas enligt arbete, och 30 procent i övriga fall, dvs. när det äldre bestämmelser när det gäller premieär fråga om ROT-arbete. betalningar och inbetalningar som gjorts under Den sammanlagda skattereduktionen får beskattningsåret men före den 1 januari 2016. uppgå till högst 50 000 kronor för ett För premiebetalningar och inbetalningar som beskattningsår. Ändringen i paragrafens andra gjorts under beskattningsåret men efter stycke innebär att om den skattskyldige inte har ikraftträdandet av de nya bestämmelserna gäller fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång får den det nya lägre avdragsutrymmet. Om premiesammanlagda skattereduktionen för sådant betalningar eller inbetalningar gjorts under 2015 hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 §, dvs. såväl som under 2016 kan premiebetalningarna RUT-arbete, uppgå till högst 25 000 kronor för eller inbetalningarna som gjorts under 2016 ett beskattningsår. således beaktas bara till den del de tillsammans med premiebetalningar eller inbetalningar under 2015 ryms inom avdragsutrymmet beräknat Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser enligt 5 § i sin nya lydelse. Av 59 kap. 7 § IL följer att den nya begränsade I första punkten anges att lagen träder i kraft den avdragsrätten gäller också när avdrag yrkas enligt 1 januari 2017 i fråga om 16 kap. 11 § och i övrigt den bestämmelsen fr.o.m. beskattningsåret 2016, den 1 januari 2016. även om premiebetalning eller inbetalning gjorts Av andra punkten framgår att bestämmelserna före den 1 januari 2016. Det är således inte i 1 kap. 11 och 16 §§, 2 kap. 23 §, 6 kap. 11 §, möjligt att rulla avdragsrätt för en betalning som 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12 sker före den 1 januari 2016 till ett senare och 13 §§, 42 kap. 6, 34 och 36 §§, 58 kap. 18 och beskattningsår om avdragsrätt saknas för det 32 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § och 67 kap. 1, 2, senare beskattningsåret enligt de nya reglerna. 7, 8, 13 och 19 §§ i den nya lydelsen tillämpas Av åttonde punkten framgår att de upphävda första gången för beskattningsår som börjar efter bestämmelserna om skattereduktion för gåva den 31 december 2015. alltjämt ska gälla för beskattningsår som börjar Av tredje punkten framgår att för avgifter och före ikraftträdandet. bidrag som har betalats respektive lämnats till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för tid före den 1 januari 2017 gäller äldre bestämmelser i 16 kap. 11 §.

PROP. 2015/16: 1

Förslaget till lag om ändring i Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

socialavgiftslagen (2000:980)

I första punkten anges att lagen träder i kraft den

2 kap. 1 januari 2016. 26 § Bestämmelsen i 2 kap. 26 i den nya lydelsen Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.12 om tillämpas på ersättning som betalas ut efter den förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att 31 december 2015. Detta framgår av den andra sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna punkten . höjs till 4,85 procent. De sammanlagda arbets- I tredje punkten anges att bestämmelsen i givaravgifterna uppgår således till 21,77 procent 3 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas på fr.o.m. den 1 januari 2016. inkomst som uppbärs efter den 31 december 2015. I fråga om egenavgifter sammanfaller

3 kap. normalt beskattningsåret med kalenderåret men 13 § när så inte är fallet behövs en särskild över- Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.12 om gångsregel. Omfattar beskattningsåret tid såväl förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att före som efter ikraftträdandet ska, om den sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna höjs till avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av 4,94 procent. De sammanlagda egenavgifterna beskattningsårets inkomst anses hänförlig till uppgår således till 19,32 procent fr.o.m. den tiden efter den 31 december 2015 som svarar 1 januari 2016. mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

Övergångsbestämmelser till SFS 2015:474

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.11 om ett tidigareläggande av slopandet av Förslaget till lag om ändring i lagen nedsättningen av socialavgifterna för unga. (2009:194) om förfarandet vid Ändringen i övergångsbestämmelsernas andra skattereduktion för hushållsarbete punkt innebär att perioden under vilken nedsatta arbetsgivaravgifter ska betalas på ersättning till 7 § personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om avslutas den 31 maj 2016 i stället för den 30 juni förändringar av husavdraget. 2016. Paragrafen reglerar utbetalningens storlek. Ändringen i övergångsbestämmelsernas tredje Regleringen av det utbetalade beloppets storlek i punkt innebär att perioden under vilken nedsatta förhållande till det belopp som köparen betalat egenavgifter ska betalas på inkomst som uppbärs flyttas till det nya andra stycket . Om utbetalav personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 ningen avser sådant hushållsarbete som anges i år avslutas den 31 maj 2016 i stället för den 30 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), juni 2016. Som en följdändring ska, om dvs. RUT-arbete, får utbetalningen som tidigare beskattningsåret omfattar tid såväl före som uppgå till högst samma belopp som köparen har efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före betalat. Utbetalningen blir då maximalt som efter den 31 maj 2016 och den avgifts- 50 procent av vad köparen och Skatteverket skyldige inte visar annat, så stor del av betalat sammanlagt. I övriga fall, dvs. när utbetalbeskattningsårets inkomst anses hänförlig till ningen avser ROT-arbete, får utbetalningen tiden efter den 1 augusti 2015 respektive efter uppgå till högst tre sjundedelar av det belopp den 31 maj 2016 som svarar mot förhållandet som köparen har betalat. Utbetalningen blir då mellan den del av beskattningsåret som infaller maximalt 30 procent av den sammanlagda under respektive tid och hela beskattningsåret. betalningen från köparen och Skatteverket. I det som nu blir tredje stycket anges att i de fall som köparen har tillgodoräknats maximal preliminär skattereduktion, ska ingen utbetalning till utföraren göras. Bestämmelsen ändras med anledningen av ändringen i 17 § tredje

PROP. 2015/16: 1

stycket av storleken på den maximala preliminära 22 kap. skattereduktionen för RUT-arbete för personer 1 § som inte har fyllt 65 år. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.7 om slopad skattereduktion för gåvor. 17 § Paragrafen, som anger kapitlets innehåll, Ändringen i tredje stycket , som föranleds av ändras så att den inte längre hänvisar till den förslaget i avsnitt 6.2 om förändringar av upphävda 22 § om skyldighet att lämna husavdraget, innebär att de sammanlagda kontrolluppgift om gåva. preliminära skattereduktionerna enligt första stycket för sådant hushållsarbete som anges i 13 § 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om dvs. RUT-arbete, inte får överstiga 25 000 förändringar av husavdraget. kronor för ett beskattningsår om köparen inte Paragrafen reglerar kontrolluppgiftslämnandet har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. för förmån av hushållsarbete. Ändringen i tredje stycket innebär att det av kontrolluppgiften ska 19 § framgå hur stor del av underlaget för skatte- Ändringarna i andra stycket tredje punkten och reduktionen som avser sådant hushållsarbete tredje stycket , som föranleds av förslaget i avsnitt som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen 6.2 om förändringar av husavdraget, innebär att (1999:1229), dvs. RUT-arbete, om köparen inte det i Skatteverkets meddelande till köparen ska har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. anges hur stor del av den preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen som 31 kap. avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 1 § 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. RUT- Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.7 om arbete, om köparen inte har fyllt 65 år vid slopad skattereduktion för gåvor. beskattningsårets ingång. Paragrafen, som anger kapitlets innehåll, ändras med anledning av att skattereduktionen för gåva tas bort ur 3 §.

Förslaget till lag om ändring i 33 § skatteförfarandelagen (2011:1244) Ändringen i paragrafens första stycke , som föranleds av förslaget i avsnitt 6.7 om slopad

11 kap. skattereduktion för gåvor, är en följd av att 14 § skattereduktion för gåva inte längre ges. Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om förändringar av husavdraget. 38 kap. Paragrafen reglerar skatteavdrag vid förmån av 1 § hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.7 om (1999:1229). Ändringen i första stycket innebär slopad skattereduktion för gåvor. att skatteavdraget ska reduceras med ett belopp I paragrafen anges vilka uppgifter som ska motsvarande den del av förmånsvärdet som kan lämnas enligt fastställda formulär. Andra punkten ges i skattereduktion, dvs. 50 procent för förmån ändras med anledning av upphävandet av 23 kap. av RUT-arbete ( första punkten ) och 30 procent 7 § om åtagande om att lämna kontrolluppgifter för förmån av ROT-arbete ( andra punkten ). I om gåvor. andra stycket anges att reducering av skatteavdraget enligt första stycket endast gäller 48 kap. upp till ett belopp motsvarande maximal 6 § skattereduktion för RUT- och ROT-arbete för I paragrafen regleras förseningsavgifternas ett beskattningsår. Bestämmelsen har även storlek. Ändringarna innebär att förseningskommenterats i avsnitt 6.1.3.3. avgifterna höjs med 25 procent. ¨

PROP. 2015/16: 1

50 kap. uppgifter fortfarande gäller för tid före den 2 § 1 januari 2016. I paragrafen regleras storleken på kontrollavgiften vid överträdelser av bestämmelserna om kassaregister. Ändringarna innebär att kontrollavgiften avseende kassaregister höjs med Förslaget till lag om ändring i lagen 25 procent. (2014:1474) om ändring i

skatteförfarandelagen (2011:1244)

7 § I paragrafen regleras kontrollavgiften för den 50 kap. som inte har fullgjort dokumentations- 4 § skyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och I paragrafen regleras storleken på kontrollmarknadshandel eller vid omsättning av avgifterna vid överträdelser av bestämmelserna investeringsguld. Ändringen innebär att om personalliggare. Ändringarna innebär att kontrollavgiften för den som inte har fullgjort kontrollavgifterna avseende personalliggare höjs dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av med 25 procent. Den 1 januari 2016 träder en ny plats för torg- och marknadshandel eller vid lydelse av paragrafen i kraft. Enligt ett nytt tredje omsättning av investeringsguld höjs med stycket kommer då en kontrollavgift på 25 procent. 25 000 kronor gälla för den som inte har fullgjort skyldigheten att lämna uppgift om när byggverksamhet ska påbörjas och var den ska Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser bedrivas. Någon höjning föreslås inte beträffande denna nya kontrollavgift. I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2016. Av andra punkten framgår att bestämmelserna Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i 11 kap. 14 § och 22 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig En ändring har gjorts i den andra punkten i förmån av hushållsarbete som kommit den övergångsbestämmelserna så att det framgår att skattskyldige till del efter den 31 december 2015. lagen ska tillämpas första gången på bygg- Av tredje punkten framgår att bestämmelsen i arbetsplatser där byggverksamheten påbörjas 31 kap. 33 § i den nya lydelsen, enligt vilken efter den 31 december 2015. uppgift inte längre ska lämnas i inkomst- De nya bestämmelserna om kontrolldeklarationen om underlag för skattereduktion avgifternas storlek ska tillämpas första gången i för gåva, tillämpas första gången på beskatt- fråga om kontrollavgifter som är hänförliga till ningsår som börjar efter den 31 december 2015. kontroller som har inletts efter den 31 december Av fjärde punkten framgår att bestämmelsen i 2015. Detta framgår av den nya fjärde punkten . 48 kap. 6 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om deklarationer och övriga uppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet. Av femte punkten framgår att bestämmelserna Förslaget till lag om upphävande av i 50 kap. 2 och 7 §§ i den nya lydelsen tillämpas lagen (2011:1269) om godkännande av första gången i fråga om kontrollavgifter som gåvomottagare vid skattereduktion för hänför sig till kontroller som har inletts efter den gåva 31 december 2015. Av sjätte punkten framgår att skyldigheten Upphävandet föranleds av förslaget i avsnitt 6.7 enligt 22 kap. 22 § att lämna kontrolluppgift om om slopad skattereduktion för gåvor. gåva fortfarande gäller för beskattningsår som Lagen upphör att gälla vid utgången av 2015 börjar före den 1 januari 2016. men tillämpas fortfarande för tiden 2012–2015. Av sjunde punkten framgår att bestämmelserna Betald årsavgift som avser tid efter 2015 ska i 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § om åtagande från betalas tillbaka. utländska subjekt om att lämna kontroll-

7 Inkomster

PROP. 2015/16: 1

7 Inkomster

Sammanfattning 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter

Sverige befinner sig i en konjunkturåterhämt- – År 2015 väntas återhämtningen i den ning. Tillväxten i hushållens konsumtion förvänsvenska konjunkturen leda till att de totala tas bli högre de närmaste åren. Bostadssektorns skatteintäkterna ökar med drygt 5 procent, och tjänstebranschernas investeringar bedöms vilket är betydligt högre än genomsnittet fortsätta att växa och bidra till BNP-tillväxten för de senaste tio åren. både 2015 och 2016. Därutöver stimuleras svensk export av ett förbättrat konjunkturläge i – Under det fortsatt gynnsamma konjunkomvärlden. Exporten bedöms ta fart framför allt turläget 2016–2019 väntas skatteintäkterna under 2016. öka med i genomsnitt 4,9 procent per år. Samtliga skattebaser – skatt på arbete,

Diagram 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter 2000–2019

kapital och konsumtion – väntas bidra till Årlig förändring i procent Miljarder kronor ökningen. 8 2 300 Årlig förändring, procent – I denna proposition föreslår och aviserar Miljarder kronor 2 100 regeringen en rad förändringar på skatte- 6 området som sammantaget höjer de totala 1 900 4 skatteintäkterna med 17–21 miljarder 1 700 kronor årligen fr.o.m. 2016. 2 1 500 – I förhållande till 2015 års ekonomiska vår- 0 proposition har prognosen för de totala 1 300 skatteintäkterna reviderats upp, framför allt -2 1 100 till följd av de i denna proposition föreslagna reformerna. -4 900 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 – Regeringen föreslår att samtliga bestämmel- Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. ser gällande sjömanspension ska upphöra att gälla. Sysselsättningen ökade 2014 starkare än de närmast föregående åren. Framåtblickande indikatorer på efterfrågan på arbetskraft, som bl.a. I detta avsnitt redovisas prognosen för den of- antalet lediga jobb och företagens anställningsfentliga sektorns skatteintäkter och för inkoms- planer, tyder på en fortsatt stark tillväxt i terna i statens budget. En jämförelse görs mellan sysselsättningen. Detta talar, tillsammans med nuvarande prognos och prognosen i 2015 års återhämtningen av efterfrågan i ekonomin, för ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100). att sysselsättningen kommer att öka starkt även Slutligen görs en uppföljning av inkomsterna i 2015 och 2016, i ungefär samma takt som 2014. statens budget för 2014 och 2015. Det förbättrade konjunkturläget, med god BNPoch sysselsättningstillväxt, gör att skatteintäk-

PROP. 2015/16: 1

terna totalt väntas öka med i genomsnitt I tabell 7.11 finns en mer detaljerad uppställ- 4,7 procent per år 2014–2019 (se diagram 7.1). ning av bruttoeffekterna av regeländringarna på I tabell 7.1 finns en sammanställning av de be- skatteområdet 2011–2019. räknade effekterna av regeländringar på skatteområdet 2014–2019. Tabellen visar både tidigare beslutade och i denna proposition föreslagna och Regeringens förslag: Den beräkning av inkomsaviserade regeländringar. Beloppen är periodise- terna i statens budget för 2016 som sammanrade bruttoeffekter, dvs. de anger storleken på ställts i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns. den initiala skatteändringen. I avsnitt 6 finns en Den preliminära beräkningen av inkomsterna i utförlig beskrivning av hur de offentligfinansiella statens budget för 2017 och 2018 enligt tabell 7.3 effekterna redovisas. godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Tabell 7.1 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och

avgiftsregler 2014–2019

Miljarder kronor i förhållande till föregående år I förhållande till bedömningen i 2015 års eko- 2014 2015 2016 2017 2018 2019 nomiska vårproposition har prognosen för de Skatt på arbete -14 12 25 4 0 0 totala skatteintäkterna för 2014 och 2015 reviderats upp med 6 respektive 9 miljarder kronor. Skatt på kapital 0 0 2 0 0 0 Skatt på konsumtion 1 4 5 1 1 1 Även för 2016–2019 har prognosen reviderats Övriga skatter 0 0 0 0 0 0 upp i förhållande till vårpropositionen med 9– Totala skatteintäkter -13 16 33 5 1 1 14 miljarder kronor per år (se tabell 7.2). Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Revideringarna för dessa år beror framför allt på de reformer som regeringen föreslår i denna Källa: Egna beräkningar. proposition. I avsnitt 7.3 ges en utförlig De lagförslag och aviseringar som regeringen beskrivning av orsakerna till revideringarna. lämnar i denna proposition beräknas sammantaget medföra att skatteintäkterna brutto ökar Tabell 7.2 Totala skatteintäkter 2014–2019 jämfört med med 16 miljarder kronor 2016. På grund av tidi- prognosen i 2015 års ekonomiska vårproposition gare beslutade reformer (bl.a. den minskade Miljarder kronor nedsättningen av socialavgifter för unga) bedöms 2014 2015 2016 2017 2018 2019 den totala bruttoeffekten till följd av skatte- och Skatt på arbete 3 1 9 11 11 8 avgiftsregler uppgå till 33 miljarder kronor. När Skatt på kapital 2 7 -6 -7 -9 -10 det gäller skatt på arbete förklaras ökningen bl.a. Skatt på konsumtion 0 1 5 9 11 14 av att den nedre skiktgränsen för statlig Övriga skatter 1 1 1 1 1 1 inkomstskatt inte räknas upp och att

Totala skatteintäkter 6 9 9 13 14 12

jobbskatteavdraget för höga inkomster trappas Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. av. Dessutom återinförs en särskild löneskatt för Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. äldre med en avgiftssats på 6,15 procent. Beträffande skatt på konsumtion föreslår regeringen bl.a. höjd skatt på drivmedel.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 7.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2011–2019

Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Skatt på arbete 913,0 945,1 972,4 994,0 1 050,9 1 133,7 1 198,1 1 253,3 1 300,9

1100 Direkta skatter 487,3 505,1 523,0 529,4 561,3 606,5 642,2 673,1 698,4 Kommunal inkomstskatt 538,2 560,8 581,9 601,7 634,7 668,4 703,1 736,0 764,9 Statlig inkomstskatt 44,6 44,2 44,8 47,3 51,0 57,4 62,3 64,5 65,5 Jobbskatteavdrag -80,4 -83,6 -85,8 -100,0 -103,4 -103,7 -107,0 -110,6 -114,2 Husavdrag -15,0 -15,9 -17,5 -19,1 -20,5 -15,3 -15,9 -16,6 -17,5 Övrigt -0,1 -0,4 -0,4 -0,5 -0,5 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 1200 Indirekta skatter 425,7 440,0 449,4 464,6 489,6 527,2 555,9 580,2 602,5 Arbetsgivaravgifter 426,6 442,4 454,3 471,6 490,3 512,4 536,9 560,5 581,9 Egenavgifter 12,6 11,9 11,8 12,0 12,9 13,6 14,5 15,2 15,9 Särskild löneskatt 36,2 37,4 36,8 38,1 39,4 43,4 45,4 47,3 49,1 Nedsättningar -21,8 -22,7 -23,1 -25,9 -20,0 -7,7 -4,6 -4,8 -4,9 Skatt på tjänstegruppliv 1,0 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Avgifter till premiepensionssystemet -28,9 -30,0 -31,0 -31,9 -33,7 -35,2 -37,0 -38,7 -40,2

1300 Skatt på kapital 183,5 167,8 172,7 193,5 206,8 200,3 214,3 230,0 241,2

Skatt på kapital, hushåll 28,8 27,7 32,3 46,5 55,0 46,7 50,1 50,8 49,0 Skatt på företagsvinster 102,8 89,5 89,0 91,5 97,1 101,3 105,1 110,3 114,8 Avkastningsskatt 11,9 10,1 6,9 10,2 8,4 5,1 11,0 18,8 26,4 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 27,5 28,7 31,6 31,9 32,3 32,7 33,3 34,6 35,2 Stämpelskatt 8,0 8,0 8,9 9,3 9,3 9,5 9,7 10,0 10,2 Kupongskatt m.m. 4,6 3,8 4,1 4,2 4,6 4,9 5,2 5,4 5,6

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 449,4 447,3 455,8 468,6 489,0 510,4 530,4 552,3 574,3

Mervärdesskatt 332,5 330,6 339,5 354,1 368,9 385,2 402,8 421,5 439,8 Skatt på tobak 11,3 11,8 11,1 11,4 11,6 11,4 11,4 11,6 11,7 Skatt på etylalkohol 4,3 4,3 4,0 4,1 4,1 4,0 4,0 3,9 3,9 Skatt på vin m.m. 4,7 4,8 4,9 5,2 5,7 5,8 5,9 6,0 6,1 Skatt på öl 3,2 3,2 3,3 3,5 3,9 3,9 3,9 4,0 4,0 Energiskatt 40,6 40,1 40,9 39,0 40,6 45,0 46,3 48,0 50,1 Koldioxidskatt 25,4 25,2 24,0 23,3 23,8 22,8 23,0 23,7 24,4 Övriga skatter på energi och miljö 4,5 4,5 4,4 4,4 4,8 5,5 5,6 5,7 5,7 Skatt på vägtrafik 15,7 15,6 16,5 16,8 19,1 20,1 20,8 21,3 21,8 Övriga skatter 7,3 7,1 7,2 6,8 6,6 6,7 6,7 6,7 6,8 1500 Skatt på import 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,5 6,8 7,2 7,7

1600 Restförda och övriga skatter 2,9 3,0 11,8 9,5 5,4 5,8 5,9 6,0 6,0

Restförda skatter -6,3 -6,3 -6,6 -5,9 -5,9 -5,9 -5,9 -5,9 -5,9 Övriga skatter 9,3 9,3 18,4 15,4 11,2 11,7 11,8 11,9 11,8

Totala skatteintäkter 1 554,5 1 568,4 1 618,0 1 671,5 1 758,2 1 856,6 1 955,6 2 048,8 2 130,0

1700 Avgående poster, EU-medel -5,7 -5,3 -5,2 -5,8 -6,1 -6,5 -6,8 -7,2 -7,7

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 548,8 1 563,2 1 612,8 1 665,7 1 752,1 1 850,2 1 948,7 2 041,6 2 122,4

1800 Avgående poster till andra sektorer -747,9 -777,8 -805,0 -830,9 -873,5 -917,5 -964,4 -1 009,8 -1 049,0

Kommunala skatteintäkter -552,7 -576,2 -597,4 -617,4 -650,7 -684,7 -719,8 -753,9 -783,3 Avgifter till ålderspensionssystemet -195,2 -201,6 -207,5 -213,4 -222,8 -232,9 -244,6 -255,8 -265,7

Statens skatteintäkter 801,0 785,3 807,8 834,8 878,6 932,6 984,3 1 031,8 1 073,3

PROP. 2015/16: 1

Tabell 7.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2011–2019 forts.

Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Statens skatteintäkter 801,0 785,3 807,8 834,8 878,6 932,6 984,3 1 031,8 1 073,3

1900 Periodiseringar 48,4 16,8 -21,2 -19,6 -1,5 20,0 5,3 8,4 1,4

Uppbördsförskjutningar 33,5 32,9 13,3 -2,4 -8,4 17,7 3,8 5,3 -1,7 Betalningsförskjutningar 11,5 -16,1 -34,6 -17,2 6,9 2,2 1,5 3,1 3,0 Kommuner och landsting 28,1 -0,2 -14,8 -8,7 6,0 2,4 0,3 1,7 1,7 Ålderspensionssystemet 0,7 0,9 -0,2 -0,7 0,7 1,8 1,0 1,0 0,8 Privat sektor -16,9 -17,2 -20,2 -7,9 -0,1 -1,3 1,2 0,4 0,4 Kyrkosektorn -0,4 0,5 0,5 0,0 0,3 -0,7 -1,1 0,0 0,0 EU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

1000 Statens skatteinkomster 849,4 802,2 786,6 815,2 877,1 952,6 989,6 1 040,2 1 074,7

Övriga inkomster 23,0 -14,6 4,0 -25,0 -25,2 -28,3 -31,5 -32,7 -33,3

2000 Inkomster av statens verksamhet 55,3 48,8 48,1 41,7 41,7 31,1 30,7 33,1 33,5 3000 Inkomster av försåld egendom 23,1 0,3 20,8 0,2 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 4000 Återbetalning av lån 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,8 0,7 0,6 0,6 5000 Kalkylmässiga inkomster 11,1 9,7 9,9 9,9 9,8 10,7 11,5 11,9 12,6 6000 Bidrag m.m. från EU 12,3 9,8 10,3 11,9 10,4 12,7 12,7 11,7 11,8 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -72,3 -76,6 -78,7 -81,6 -85,0 -88,7 -92,0 -95,1 -96,8 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot -8,0 -8,0 -7,6 -8,0 -8,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Inkomster i statens budget 872,4 787,6 790,5 790,2 851,9 924,3 958,1 1 007,5 1 041,4

Anm.: År 2011–2015 är redovisade enligt 2015 års statsbudgetsystem, medan perioden 2016–2019 är redovisade enligt 2016 års statsbudgetsystem. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skatt på arbete täkterna fr.o.m. 2016 med totalt ca 1,8 miljarder kronor per år. Skatt på arbete kan delas in i direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna består i

Tabell 7.4 Skatt på arbete 2013–2019

huvudsak av kommunal och statlig inkomst- Procent av BNP skatt. Dessutom finns ett antal skatte- Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 reduktioner som minskar den direkta skatten. Direkta skatter 13,9 13,5 13,7 14,2 14,4 14,4 14,4 De indirekta skatterna på arbete består Kommunal skatt 15,4 15,4 15,5 15,6 15,7 15,8 15,8 huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete Statlig skatt 1,2 1,2 1,2 1,3 1,4 1,4 1,4 beräknas uppgå till 60 procent av de totala Reduktioner -2,7 -3,1 -3,0 -2,8 -2,8 -2,7 -2,7 skatteintäkterna 2015 och till knappt 26 procent Indirekta skatter 11,9 11,9 12,0 12,3 12,4 12,4 12,4 av BNP i löpande priser (se tabell 7.4). Skatt på arbete 25,8 25,4 25,7 26,5 26,8 26,9 26,8 Intäkterna från skatt på arbete fastställs i den Anm.: Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skattereduktionen för allmän pensionsavgift. Beloppen är avrundade och summerar därför inte årliga taxeringen av hushållens inkomster, som är alltid. klar i november året efter inkomståret. Det in- Källor: Skatteverket och egna beräkningar. nebär att 2014 års intäkter från skatt på arbete Lönesummans tillväxt ännu inte är fastställda och att endast en prognos Lönesumman, dvs. utbetalda löner, utgör drygt för skatteintäkterna finns tillgänglig för detta år. 70 procent av underlaget för skatt på arbete. Det Regeringen föreslår sänkt skatt för pensioninnebär att förändringen av antalet arbetade ärer genom att det förhöjda grundavdraget för timmar och timlönen är av stor betydelse för personer som fyllt 65 år förstärks. Detta beräkutvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del nas minska de kommunala och statliga skattein-

PROP. 2015/16: 1

av skatteunderlaget för skatt på arbete består av Diagram 7.3 Transfereringsinkomster som andel av

underlaget för skatt på arbete 2000–2019

skattepliktiga transfereringar till hushållen. Procent År 2014 växte lönesumman med 3,7 procent (se diagram 7.2), vilket var en högre ökningstakt 35 Arbetsmarknadsersättningar än 2013. Den högre ökningstakten förklaras av 33 Sjukpenning m.m. att antalet arbetade timmar ökade i högre takt 31 Pensioner 2014 än 2013. Lönesumman beräknas fortsätta 29

att öka i allt högre takt 2015–2017. År 2015 be- 27 räknas lönesumman växa med 4,3 procent och 25 därefter med i genomsnitt 4,6 procent 2016 och 23 2017. Timlönens ökningstakt stiger något under prognosperioden. Även antalet arbetade timmar 21 växer, men i avtagande takt i slutet av prognos- 19

perioden. Detta medför att lönesumman växer 17

något långsammare i slutet av prognosperioden. 15

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Diagram 7.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

2000–2019

Årlig procentuell förändring Kommunal inkomstskatt 7 Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräk-

nas uppgå till 635 miljarder kronor 2015 (se 5 tabell 7.3), vilket motsvarar knappt 16 procent av BNP. Intäkterna från den kommunala inkomst- 3 skatten beräknas under prognosperioden ligga

1 stabilt runt knappt 16 procent av BNP (se tabell 7.4).

-1

Tabell 7.5 Faktisk och underliggande utveckling av

-3 kommunernas skatteunderlag Arbetade timmar Timlön Lönesumma Årlig procentuell förändring -5 Utfall Prognos 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt Nationalräkenskapernas (NR) principer. Faktisk utveckling 3,4 2,9 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Underliggande utveckling 3,6 3,4 4,6 5,3 5,2 4,7 3,9 Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen Relativt stabil utveckling av andelen justerad för regeländringar.

transfereringar till hushållen Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Prognosen för de skattepliktiga transferering- Den underliggande utvecklingen av skatteunarna till hushållen baseras dels på utvecklingen av derlaget, dvs. utvecklingen justerad för regeländantalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, ringar, bedöms 2015 och 2016 uppgå till 4,6 redels på löne- och prisutvecklingen. spektive 5,3 procent (se tabell 7.5). År 2017– Den del av skatteunderlaget som utgörs av 2019 ökar både det faktiska och det underligtransfereringar till hushållen 2015 är i princip gande skatteunderlaget med i genomsnitt oförändrad jämfört med 2014 (se diagram 7.3). 4,6 procent per år. År 2016 beräknas transfereringar till hushållen som andel av skatteunderlaget öka något. Det Statlig inkomstskatt beror på att såväl pensionsutbetalningar som Intäkterna från den statliga inkomstskatten beohälsorelaterade ersättningar beräknas växa räknas ha uppgått till 47 miljarder kronor 2014, snabbare än lönesumman. Under resten av provilket innebär en ökning på drygt 2 miljarder gnosperioden beräknas den andel av skatteunkronor i förhållande till 2013. Intäkterna beräkderlaget som utgörs av transfereringar vara relanas fortsätta att öka 2015. tivt konstant. Ökningen av intäkterna från statlig inkomstskatt 2014 och 2015 beror främst på att antalet

personer som betalar statlig inkomstskatt be-

PROP. 2015/16: 1

döms öka (se diagram 7.4). Detta förklaras i sin Tabell 7.6 Skattereduktioner 2013–2019

tur av att timlönen i ekonomin ökar snabbare än Miljarder kronor det jämförelsetal med vilket skiktgränserna för Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 statlig inkomstskatt räknas upp. Allmän pensionsavgift -101 -104 -108 -113 -119 -124 -129

Diagram 7.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt Fastighetsavgift 0 0 0 0 0 0 0 2000–2019 Sjöinkomst 0 0 0 0 0 0 0 Tusental personer Jobbskatteavdrag -86 -100 -103 -104 -107 -111 -114 1 600 Antal som betalar 25% Husavdrag -18 -19 -20 -15 -16 -17 -17

1 400 Antal som betalar 20% Gåvor till ideell verksamhet 0 0 0 0 0 0 0

Summa -205 -223 -233 -232 -242 -252 -261

1 200 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Beloppen för 1 000 Fastighetsavgift, Sjöinkomst och Gåvor till ideell verksamhet uppgår till mindre än 0,5 miljarder kronor Källor: Skatteverket och egna beräkningar. 800

Förändringarna av husavdraget innebär att taket 600 400 för avdrag för RUT-tjänster halveras från 50 000 kronor till 25 000 kronor för personer 200 som inte har fyllt 65 år. Förslaget innebär även 0 att matlagning och vissa städ- och rengörings-

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 tjänster undantas från RUT-avdraget. För ROTtjänster föreslår regeringen en sänkning av Källor: Skatteverket och egna beräkningar. avdraget från 50 procent till 30 procent av År 2016 ökar intäkterna från den statliga inarbetskostnaden. Förändringarna av husavdraget komstskatten med drygt 6 miljarder kronor och väntas sammantaget öka skatteintäkterna med ca antalet personer som betalar statlig inkomstskatt 5,7 miljarder kronor per år. väntas öka med knappt 150 000. Ökningen av såväl intäkter som antal personer som betalar Arbetsgivaravgifter och egenavgifter statlig inkomstskatt förklaras delvis av att rege- Intäkterna från indirekta skatter på arbete beringen i denna proposition föreslår att uppräkdöms ha uppgått till 465 miljarder kronor 2014. ningen av den nedre skiktgränsen ska utebli Arbetsgivar- och egenavgifter utgör den huvud- 2016. Den uteblivna uppräkningen beräknas öka sakliga delen av intäkterna. Av störst betydelse intäkterna med 1,7 miljarder kronor per år och för intäkterna från arbetsgivar- och egenavgiföka antalet personer som betalar statlig inkomstterna är utvecklingen på arbetsmarknaden. Inskatt med ca 60 000 personer. täkterna från de indirekta skatterna på arbete Från och med 2018 beräknas antalet personer förväntas öka varje enskilt år under prognossom betalar statlig inkomstskatt minska något, perioden och uppgå till 602 miljarder kronor vilket beror på att inflationen beräknas ta fart, 2019 (se tabell 7.3). vilket i sin tur påverkar uppräkningen av skikt- Regeringen föreslår att den särskilda lönegränsen. skatten för äldre delvis återinförs med 6,15 procent fr.o.m. 2016. Förslaget beräknas Skattereduktioner öka skatteintäkterna med ca 2 miljarder kronor Skattereduktionerna uppgår till sammanlagt 2016. 232–261 miljarder kronor 2015–2019 (se tabell Regeringen föreslår också att reformen om 7.6) Regeringen föreslår i denna proposition slopad nedsättning av arbetsgivaravgiften för förändringar av jobbskatteavdraget och husavungdomar ska tidigareläggas, från den 1 juli 2016 draget. Dessutom föreslås att skattereduktionen till den 1 juni 2016. Det beräknas öka skatteför gåvor till ideell verksamhet slopas. Begränsintäkterna med 0,5 miljarder kronor 2016. ningen av jobbskatteavdraget, som innebär att

det trappas av för personer med inkomster som överstiger 50 000 kronor per månad, bedöms öka

skatteintäkterna med 2,7 miljarder kronor per år 2016–2019.

PROP. 2015/16: 1

Skatt på kapital Regeringen föreslår att beskattningen på sparande i investeringssparkonto och kapitalförsäk- Intäkterna från skatt på hushållens ring höjs fr.o.m. 2016. Förslaget om höjd bekapitalinkomster skattning på sparande i investeringssparkonto Hushållens kapitalinkomster fastställs i den år- beräknas ge 1 miljard kronor i ökade skatteliga beskattningen av deras inkomster, som är intäkter. klar i november året efter inkomståret. Det in- Sammanlagt förväntas intäkterna från skatt på nebär att 2014 års kapitalinkomster ännu inte är hushållens kapitalinkomster uppgå till fastställda, och att endast en prognos för skat- 55 miljarder kronor 2015 och till 47–51 miljarder teintäkterna finns tillgänglig för 2014. Underla- kronor per år 2016–2019. Det motsvarar drygt get för hushållens skatt på kapital är nettot av 1 procent av BNP under hela prognosperioden. kapitalinkomsterna och kapitalutgifterna. Den största delen kommer från realiserade kapital- Intäkterna från skatt på företagsvinster ökar från vinster. 2014 Intäkterna från hushållens skatt på kapitalin- Intäkterna från skatt på företagsvinster uppgick komster beräknas ha uppgått till 47 miljarder 2013 till ca 89 miljarder kronor. Det är samma kronor 2014. Det är 14 miljarder kronor högre nivå som 2012. År 2014 växte produktionen än året innan. Ökningen beror till stor del på en inom näringslivet i en måttlig takt, samtidigt gynnsam utveckling av hushållens kapitalvinster som resursutnyttjandet var lågt. Lönsamhets- (se diagram 7.5), till följd av en god utveckling av utvecklingen för företagen bedöms därför ha bostadspriserna och på börsen, men också på blivit måttlig. Detta beräknas ha lett till att den lägre räntenivån i förhållande till 2013, som intäkterna från skatt på företagsvinster ökade minskade hushållens ränteavdrag. Hushållens marginellt till 91 miljarder kronor 2014. kapitalvinster bedöms ligga på en historiskt sett hög nivå även 2015.

Diagram 7.6 Skatt på företagsvinster 1990–2019

Miljarder kronor Procent av BNP 5,0

Diagram 7.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och

140 fastighetspriser 1989–2019 Miljarder kronor 4,5 Miljarder kronor Index 2000 = 100 120 Procent av BNP 4,0 240 240 Taxerade kapitalvinster (vänster axel) 3,5 100 Aktieprisindex (höger axel) 3,0 200 200 Fastighetsprisindex (höger axel) 80 2,5 160 160 60 2,0 1,5 120 120 40 1,0 20 80 80 0,5 0 0,0 40 40 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 0 0 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 År 2015 bedöms tillväxttakten för näringslivets Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar. produktion öka och företagens resursutnyttjande och driftsöverskott stiga. Detta Efter ett par år med en utveckling långt över den medför att intäkterna från skatt på företagsgenomsnittliga nivån 1989–2013 antas kapital- vinster ökar 2015–2019. Intäktsökningen vinsterna minska kraftigt 2016 och återgå till den bedöms i absoluta termer bli som starkast 2015. genomsnittliga nivån. År 2019 förväntas intäkterna från skatt på Ränteinkomsterna och ränteutgifterna för- företagsvinster uppgå till 115 miljarder kronor, väntas 2016–2019 följa ränteutvecklingen. När vilket motsvarar 2,4 procent av BNP (se diagram det gäller kapitalvinster och direktavkastning 7.6). antas utvecklingen hållas tillbaka något av att en ökande andel av hushållens tillgångar väntas vara placerade på investeringssparkonton.

PROP. 2015/16: 1

Avkastningsskatten ger avsevärt högre intäkter BNP minskar dock intäkterna från fastighets-

under slutet av prognosperioden beskattningen något 2014–2019 (se tabell 7.7).

Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på

sparande i pensions- och kapitalförsäkringar,

beräknas ha ökat 2014, efter att ha minskat 2012 Skatt på konsumtion och insatsvaror

och 2013. Intäkterna från avkastningsskatten

påverkas i hög grad av hur statslåneräntan Skatt på konsumtion och insatsvaror består av

utvecklas. År 2015 och 2016 bedöms avkast- mervärdesskatt och punktskatter. År 2014 be-

ningsskatten åter sjunka, som ett resultat av räknas intäkterna från skatt på konsumtion och

fallande statslåneräntor. Från och med 2017 insatsvaror ha uppgått till knappt 469 miljarder

bedöms de årliga intäkterna från avkastnings- kronor (se tabell 7.8). Intäkterna utgjorde

skatten öka kraftigt, från 11 miljarder kronor därmed knappt 28 procent av den offentliga

2017 till omkring 26 miljarder kronor 2019 (se sektorns totala skatteintäkter och 12 procent av

tabell 7.3). Detta förklaras främst av att BNP.

statslåneräntan förväntas stiga till mer normala

Tabell 7.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2013–2019

nivåer. En annan bidragande faktor till utveckl-

Miljarder kronor och årlig procentuell förändring ingen av intäkterna från avkastningsskatten är

regeringens förslag om en höjd beskattning av Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 sparande i kapitalförsäkring fr.o.m. 2016. Försla- Skatt på konsumtion get beräknas öka avkastningsskatteinstäkterna 1 och insatsvaror 456 469 489 510 530 552 574 med 1 miljard kronor per år. Utvecklingstakt (%) 1,9 2,8 4,3 4,4 3,9 4,1 4,0

Procent av BNP 12,1 12,0 11,9 11,9 11,9 11,8 11,8 Oförändrad syn på intäkter från

fastighetsbeskattning Mervärdesskatt 339 354 369 385 403 422 440

Intäkterna från fastighetsskatten och den kom- Utvecklingstakt (%) 2,7 4,3 4,2 4,4 4,6 4,7 4,3

munala fastighetsavgiften beräknas ha uppgått Punktskatter 116 115 120 125 128 131 135

till 31,9 miljarder kronor 2014, vilket är en Utvecklingstakt (%) -0,2 -1,6 4,9 4,3 1,9 2,5 2,8

marginell ökning jämfört med 2013. 1 I Skatt på konsumtion och insatsvaror ingår inte skatt på import. Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Tabell 7.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

2013–2019

Intäkterna från mervärdesskatten ökar Miljarder kronor Intäkterna från mervärdesskatt kommer till stor Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 del från hushållens konsumtion. Eftersom mer-

värdesskatten är differentierad mellan olika varu- Småhus 13,8 14,0 14,3 14,5 14,9 16,0 16,5 och tjänstegrupper påverkas intäkterna också av varav kommunal avgift 13,3 13,5 13,8 14,0 14,3 15,5 15,9 konsumtionens sammansättning (se diagram Hyreshus, bostadslägen- 2,7 2,7 2,8 2,8 2,9 2,9 3,0 heter 7.7).

Skattebasen för mervärdesskatten består också varav kommunal avgift 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8 2,8 2,9 av investeringar och förbrukning i verksamheter Hyreshus, lokaler 7,4 7,5 7,6 7,8 7,9 8,0 8,1 som saknar skatteplikt, och som därmed inte kan Industrier 2,1 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 dra av ingående mervärdesskatt. Vattenkraft 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 Under 2014 skedde en viss återhämtning i

Summa 31,6 31,9 32,3 32,7 33,3 34,6 35,2

hushållens konsumtion och intäkterna från

Procent av BNP 0,84 0,81 0,79 0,76 0,74 0,74 0,73 mervärdesskatten beräknas ha ökat med drygt

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 4 procent. Regeringen föreslår i denna propo- Källor: Skatteverket och egna beräkningar. sition att mervärdesskattesatsen på biobiljetter

höjs fr.o.m. 2017, vilket förväntas öka intäkterna År 2015–2019 beräknas intäkterna från fastigfrån mervärdesskatt med 0,2 miljarder kronor hetsskatten och den kommunala fastighetsavper år. Därutöver bedömer regeringen att den giften stegvis öka, för att 2019 uppgå till drygt s.k. slussningsregeln i mervärdesskattelagen bör 35 miljarder kronor. Det är framför allt intäkslopas, vilket förväntas öka intäkterna från merterna från den kommunala fastighetsavgiften på värdesskatt med knappt 0,1 miljarder kronor per småhus som bidrar till ökningen. Som andel av år fr.o.m. 2016. Regeringen bedömer också att

PROP. 2015/16: 1

vissa posttjänster och frimärken bör undantas Minskningen mellan 2013 och 2014 beror främst från mervärdesskatteplikt fr.o.m. 2016. Det på införandet av det femte steget av jobbskatteförväntas minska intäkterna från mervärdesskatt avdraget, medan ökningen mellan 2014 och 2015 med ca 0,2 miljarder kronor per år. Sammantaget framför allt förklaras av den från halvårsskiftet väntas intäkterna från mervärdesskatten öka med halverade nedsättningen av socialavgifter för drygt 4 procent per år under prognosperioden. unga. Mellan 2015 och 2016 förklaras ökningen av skattekvoten av de reformer regeringen Diagram 7.7 Hushållens konsumtion och underliggande föreslår i denna proposition. Förändringarna av

intäkter från mervärdesskatt 2000–2019

skattekvoten övriga år (2017–2019) beror Årlig procentuell förändring, löpande priser huvudsakligen på förändringar i sammansätt- 12 Hushållens konsumtion ningen av BNP, samt förändringar av relationen mellan pris- och löneutveckling. 10 Bilar och sällanköpsvaror 8 Mervärdesskatteintäkter

Tabell 7.9 Skattekvot 2013–2019

6 Procent av BNP 4 Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2

Skattekvot 42,9 42,7 43,0 43,4 43,8 43,9 43,9

0 Skatt på arbete 25,8 25,4 25,7 26,5 26,8 26,9 26,8 -2 Skatt på kapital 4,6 4,9 5,1 4,7 4,8 4,9 5,0 Skatt på konsumtion 12,2 12,1 12,1 12,1 12,0 12,0 12,0 -4 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Övriga skatter 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna Anm.: Beloppen avseende Skatt på konsumtion inkluderar skatt på import, vilket beräkningar. förklarar varför beloppen skiljer sig från de som redovisas i tabell 7.8. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Kraftig ökning av intäkterna från punktskatter Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten genom att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspriset. I likhet 7.2 Inkomster i statens budget med vad som gäller för övriga skatter är det på kort sikt konjunkturen som, bortsett från regel- Skatteinkomster ändringar, främst påverkar utvecklingen av punktskatteintäkterna. I budgetpropositionen tillämpas en periodiserad År 2015–2019 väntas en förhållandevis kraftig redovisning av den offentliga sektorns skatteinökning av intäkterna från punktskatterna, i snitt täkter. Det innebär att skatteintäkterna i avsnitt 3,3 procent per år. De väntas 2019 uppgå till 7.1 redovisas under det inkomstår då den skatteknappt 135 miljarder kronor (se tabell 7.8). pliktiga händelsen ägde rum. Ökningen beror främst på de höjningar av Inkomsterna i statens budget ska enligt buddrivmedelsskatterna som regeringen föreslår i getlagen (2011:203) redovisas kassamässigt, dvs. denna proposition, som sammantaget ökar när de faktiska in- och utbetalningarna av skatintäkterna från punktskatterna med ca 4– terna sker. Av denna anledning tillämpas även en 7 miljarder kronor per år. kassamässig redovisning av statens skatteintäkter. De kassamässiga skatteinkomsterna består av betalningar som kan avse skatter för olika Skattekvoten inkomstår. Skillnaden mellan skatteintäkter och skatte- Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala inkomster utgörs av periodiseringar. Periodiseskatteintäkterna och BNP. Skattekvoten påver- ringarna består i sin tur av uppbörds- och betalkas normalt främst av regelförändringar i skatte- ningsförskjutningar samt anstånd. systemet. Förändringarna av skattekvoten är förhållandevis små under prognosperioden (se tabell 7.9) och förklaras av tidigare beslutade och i denna proposition föreslagna reformer.

PROP. 2015/16: 1

Övriga inkomster inkomsttypen 8000 år 2016 och framåt. De

flyttade beloppen återfinns i tabell 7.10 under

Utfall och prognoser för de inkomster som posten Flytt av skattekrediteringar till utgifts-

redovisas under posten Övriga inkomster i sidan. Trots att detta ökar inkomsterna med 9–

statens budget framgår av tabell 7.3. Posten 11 miljarder kronor per år beräknas de övriga

innefattar inkomsttyperna 2000–8000. År 2015 inkomsterna bli lägre 2016–2019 än 2015. Detta

beräknas dessa inkomster uppgå till samman- förklaras av minskade inkomster av statens aktier

lagt -25,2 miljarder kronor. Inkomsterna av och minskade övriga inkomster av statens verk-

försåld egendom beräknas bli 4,8 miljarder högre samhet. Att posten Övriga inkomster minskar

än 2014. Avräkningar m.m. i anslutning till över tid beror även på utvecklingen för posten

skattesystemet beräknas öka med 3,5 miljarder Avräkningar m.m. i anslutning till skatte-

kronor samtidigt som bidrag m.m. från EU systemet. I tabell 7.10 redogörs för de effekter

minskar med 1,4 miljarder kronor. Sammantaget som förslagen i denna proposition har på posten

med övriga mindre förändringar innebär det att Övriga inkomster.

posten Övriga inkomster minskar med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2014. Inkomster av statens verksamhet

Prognosen för posten Övriga inkomster 2016– Inkomsttypen Inkomster av statens verksamhet

2019 uppgår till mellan -28 och -33 miljarder består av utdelningar från statens aktieinnehav,

kronor per år. affärsverkens och Riksbankens inlevererade

överskott, ränteinkomster samt inkomster från

Tabell 7.10 Nu föreslagna och aviserade förändringar av offentligrättsliga avgifter. År 2015 beräknas

posten Övriga inkomster

inkomsterna av detta slag uppgå till Miljoner kronor 41,7 miljarder kronor (se tabell 7.3).

2016 2017 2018 2019 År 2016–2019 beräknas inkomsterna av

3 statens verksamhet uppgå till 30,7–33,5 miljarder Upplösning sjömansfond 76 0 0 0

kronor. Den lägre nivån beror framför allt på att 4 Elsäkerhetsavgifter 20 20 20 20 Tidigareläggning av medel utdelningar från de statliga bolagen samt det 1,5 från EU:s jordbruksfond 396 225 0 0 inlevererade överskottet från Riksbanken

beräknas minska. Mellan 2015 och 2016 minskar Tidigareläggning av medel 1,6 från EU:s regionalfond 0 200 0 0 Riksbankens inlevererade överskott från 4,1 till 2,7 CSN-avgifter 665 694 723 723 2,7 miljarder kronor och efterföljande år bedöms

Flytt av skattekrediteringar 2,8 överskottet försvinna helt. till utgiftssidan 8 870 9 618 10 518 11 093 Från och med 2016 bruttoredovisas Centrala Sjöfartsstöd 1 604 1 652 1 702 1 753 studiestödsnämndens (CSN) avgiftsintäkter. Nystartsjobb 6 793 7 307 7 857 8 382 Detta innebär att avgiftsintäkter motsvarande

Stöd till yrkesintro- 0,7 miljarder kronor per år redovisas på duktionsanställning 169 364 664 664 inkomsttypen Inkomster av statens verksamhet Ersättning för höga samtidigt som förvaltningsanslaget för myndigsjuklönekostnader 360 360 360 360 heten förstärks med samma belopp.

Summa 10 083 10 822 11 326 11 902

1 Förändringar som inte ingår i tabell 1.2. Inkomster av försåld egendom 2 Förändringar som motsvaras av en lika stor utgiftshöjning och som är neutrala för det finansiella sparandet. 3 Upplösning sjömansfond, inleverans på inkomsttitel 2127 Inlevererat överskott Under inkomsttypen Inkomster av försåld

egendom redovisas försäljningar av olika slags övriga myndigheter. 4 Elsäkerhetsavgifter, undertitel till 2551 Offentligrättsliga avgifter. statlig egendom. Inkomster från försäljningar av 5 Tidigareläggning av medel från EU:s jordbruksfond (se utg.omr. 23 avsn. 3.1.19). 6 Tidigareläggning av medel från EU:s regionalfond (se utg.omr. 19 avsn. 2.4.3). aktier i statligt ägda bolag utgör vanligtvis den

största delen av dessa inkomster. 7 CSN-avgifter, ny inkomsttitel 2562 CSN-avgifter (se utg.omr. 15 avsn. 1.7.7). 8 Flytt av skattekrediteringar till utgiftssidan (se kap. 12.5 samt för Sjöfartsstöd utg.omr. 22, Nystartsjobb utg.omr. 14, Stöd till yrkesintroduktionsanställning För 2015–2019 antas försäljningsinkomsterna

beräkningstekniskt uppgå till 5 miljarder kronor utg.omr. 14 och Ersättning för höga sjuklöneskostnader utg.omr. 10). Källa: Egna beräkningar. per år.

Från och med 2016 ska utgifter som ges som Återbetalning av lån krediteringar på skattekonto i stället redovisas på Under inkomsttypen Återbetalning av lån redobudgetens utgiftssida. Förändringen syns i tabell visas bl.a. återbetalning av studiemedel (avser lån 7.3 där inga belopp är redovisade under upptagna före 1989) och av övriga lån. År 2015

PROP. 2015/16: 1

beräknas inkomsterna av denna typ uppgå till avgifter. Under tillkommande inkomster redovi- 0,9 miljarder kronor, varav återbetalningar av sas också kommunala utjämningsavgifter enligt studiemedel utgör den största delen. lagen (1993:387) om stöd och service till vissa År 2016–2019 beräknas inkomsterna från stu- funktionshindrade. De tillkommande inkomsdiemedelsavgifter minska eftersom antalet åter- terna beräknas uppgå till 9–11 miljarder kronor betalare blir färre. Studiemedelsavgiften är den per år 2015–2019. årliga återbetalningspliktiga delen (amorte- Den största delen av avräkningarna utgörs av ringen) av studiemedel tagna före 1989. statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt. Som avräk- Kalkylmässiga inkomster ningar redovisas dessutom avgiftsintäkter på Under inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster myndigheters in- och utlåning till Riksgäldsredovisas vissa avskrivningar och amorteringar kontoret, t.ex. insättningsgarantin och stabilisamt statliga pensionsavgifter, som utgör mer- tetsavgifter. Avräkningarna beräknas uppgå till parten av inkomsterna. 95–108 miljarder kronor per år 2015–2019. År 2015 beräknas inkomsterna uppgå till Utvecklingen över tiden förklaras i huvudsak av 9,8 miljarder kronor, varav 9,6 miljarder kronor att kompensationen för mervärdesskatt följer utgörs av inkomster från statliga pensionsavgif- den statliga respektive kommunala konter. År 2016–2019 ökar inkomsterna under sumtionen. inkomsttypen och förväntas 2019 uppgå till Sammantaget beräknas inkomsttypen Avräk- 12,6 miljarder kronor. Hela ökningen förklaras i ningar m.m. i anslutning till skattesystemet princip av ökade inkomster från statliga uppgå till 85–97 miljarder kronor per år 2015– pensionsavgifter. 2019.

Bidrag m.m. från EU Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU re- Under inkomsttypen Utgifter som ges som dovisas bidrag från olika EU-fonder. De största krediteringar på skattekonto redovisas stöd som enskilda bidragen erhålls från Europeiska enligt nationalräkenskaperna är att likställa med regionala utvecklingsfonden, Europeiska social- utgifter. Från och med 2016 redovisas och fonden och Europeiska jordbruksfonden. budgeteras dessa utgifter under anslag på Bidragen är främst kopplade till utgifter på budgetens utgiftssida. anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt Ändrad redovisning av inkomsttitlar utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inkomsterna för 2015 beräknas I statens budget för 2016 görs vissa förändringar sammantaget uppgå till 10,4 miljarder kronor. År av inkomsttitelstrukturen. Följande inkomsttitel 2016–2019 beräknas inkomsterna variera mellan läggs till: 11,7 och 12,7 miljarder kronor. 2562 CSN-avgifter

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Följande inkomsttitlar tas bort: Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till 1380 Arvsskatt skattesystemet består av två delar, tillkommande 1381 Arvsskatt inkomster och avräkningar i anslutning till 8124 Sjöfartsstöd skattesystemet. 8125 Nystartsjobb Tillkommande inkomster består av inkomster 8126 Stöd till yrkesintroduktionsanställning som bruttoredovisas i statens budget. Motsva- 8128 Ersättning för höga sjuklönekostnader rande poster avräknas på andra inkomsttitlar eller förekommer med samma belopp på budgetens utgiftssida. Det gäller skatter som tillfaller EU som tullmedel, jordbrukstullar och socker-

PROP. 2015/16: 1

Tabell 7.11 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar

Miljarder kronor, bruttoeffekter i förhållande till föregående år 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Skatt på arbete -7,6 0,4 1,1 -14,1 11,9 25,2 4,1 0,0 0,0

Kommunalskatt -7,5 1,0 1,2 0,0 5,0 -0,8 -0,2 0,0 0,0 Förändrad medelutdebitering 1,1 2,4 2,5 2,6 Avdragsrätten för privat pensionssparande - sänkt och slopat avdrag 2,5 1,1 0,0 0,0 Ändringar av grundavdraget (pensionärer) -7,5 -1,2 -2,5 -1,8 0,0 Ändrade avdragsregler (pensionssparande m.m.) 0,3 Övrigt 0,0 -0,4 -0,1 0,0 -0,1 0,0 -0,2 0,0 0,0 Statlig skatt 0,0 0,0 0,0 -0,3 0,7 1,9 1,1 0,0 0,0 Avdragsrätten för privat pensionssparande - sänkt och slopat avdrag 0,7 0,3 Skiktgränsjusteringar 1,7 1,1 0,0 0,0 Övrigt -0,3 Skattereduktioner 0,0 -0,3 0,0 -12,0 0,0 8,6 0,0 Slopad skattereduktion hushållstjänster 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattereduktion jobbskatteavdrag -12,0 2,7 0,0 Slopad skattereduktion för gåvor 0,3 0,0 0,0 0,0 Övrigt -0,3 0,0 0,0 Socialavgifter -0,1 -0,3 -0,1 -1,8 6,3 15,4 3,1 Särskild löneskatt äldre 2,1 0,0 0,0 0,0 Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg 6,6 13,3 3,1 0,0 0,0 Förändringar i nedsättningen av socialavgifter för unga -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Nedsättning socialavgift -0,1 -0,3 -0,1 -1,8 -0,1

Skatt på kapital 2,1 1,6 -13,0 0,4 0,2 2,2 0,1 0,0 0,0

Inkomstskatt, företag 0,1 -0,1 -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Sänkt skattesats, begränsning av ränteavdrag 0,1 -7,2 Övrigt -0,1 0,0 Fastighetsskatt 1,5 0,0 -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Hyreshus: sänkt skattesats, frysning av underlag, kommunal avgift 2008 -0,6 Vattenkraft: skattesatsändringar 1,5 Övriga skatter på kapital 0,6 1,7 -5,3 0,4 0,2 2,2 0,1 Investeraravdrag -0,1 -0,7 Investeringsfonder samt investeringssparkonto 1,6 -4,8 0,5 0,5 1,0 0,0 Ändrade regler för kapitalförsäkringar 0,2 0,2 0,0 -0,1 1,0 0,0 0,0 0,0 Höjt belopp för uthyrning av privatbostäder -0,1 0,0 -0,2 Ändrade 3:12-regler, sänkt expansionsfondsskatt, penninglån -0,1 -0,2 -0,5 0,5 -0,2 0,0 0,1 Höjd stämpelskatt 0,7

Skatt på konsumtion -0,5 -4,6 3,1 0,7 4,4 5,2 1,2 1,3 1,0

Mervärdesskatt 0,0 -5,4 0,5 -0,1 0,0 -0,3 0,2 0,0 0,0 Skatt på energi och miljö 0,7 0,1 2,3 0,0 1,3 4,7 1,0 1,3 1,1 Energiskatt 0,9 1,1 0,0 -0,1 4,4 1,0 0,9 0,9 Koldioxidskatt -0,2 -0,1 0,0 1,1 0,0 0,0 0,3 0,1 Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m. 0,0 0,0 Bekämpningsmedelskatt 0,0 0,0 Skatt på termisk effekt 0,3 0,4 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,1 1,3 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror -1,2 0,7 0,3 0,9 3,1 0,7 0,0 Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. -1,2 -0,1 0,2 0,1 1,7 0,7 0,0 Skatt på tobak 0,9 0,1 0,1 0,7 Skatt på alkohol 0,7 0,7

Restförda och övriga skatter -0,7 -0,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala skatteintäkter -6,8 -2,9 -8,9 -13,0 16,5 32,6 5,4 1,2 1,0

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering -6,8 -4,0 -11,3 -15,5 13,9 32,6 5,4 1,2 1,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Observera att tabellen visar både tidigare beslutade och nu i budgetpropositionen föreslagna regeländringar. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

7.3 Jämförelse med prognosen i prognosen i vårpropositionen till följd av den 2015 års ekonomiska förväntade ränteutvecklingen, samtidigt som vårproposition och uppföljning av hushållens kapitalvinster bedöms bli relativt statens budget för 2014 och oförändrade. Sammantaget medför det att 2015 intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster bedöms bli 1,5–2,5 miljarder kronor I detta avsnitt jämförs prognosen för skattein- lägre per år 2016–2019 jämfört med prognosen i täkterna i denna proposition med prognosen i vårpropositionen. 2015 års ekonomiska vårproposition. Vidare görs en uppföljning av inkomsterna i statens budget Skatt på företagsvinster för 2014 och 2015. Prognosskillnaderna finns Intäkterna från skatt på företagsvinster 2014– redovisade i tabell 7.13, tabell 7.14 och tabell 2019 har reviderats ned med 4–7 miljarder 7.15. I tabell 7.12 finns de viktigaste ekonomiska kronor per år jämfört med prognosen i antagandena för skatteprognoserna och en jäm- vårpropositionen. Nedrevideringen har skett till förelse med motsvarande antaganden i vårpropo- följd av utfall på periodiseringsfonder som blivit sitionen. tillgängliga sedan vårpropositionen. Nedrevideringen beror också på att företagens resultat nu förväntas utvecklas mindre gynnsamt än vad Jämförelse med prognosen i 2015 års som antogs i vårpropositionen.

ekonomiska vårproposition

Avkastningsskatt Skatt på arbete Prognosen för intäkterna från avkastnings- År 2014 har intäkterna från skatt på arbete revi- skatten är i princip oförändrade 2014–2019 derats upp med ca 3 miljarder kronor jämfört jämfört med prognosen i vårpropositionen. med prognosen i vårpropositionen. För 2015 är Prognosen för statslåneräntan, som har en avgöprognosen uppreviderad med ca 1 miljard kro- rande betydelse för intäkterna från avkastningsnor. Revideringarna kan i huvudsak förklaras av skatten, har reviderats ned jämfört med prognoatt ny information har inkommit i form av kon- sen i vårpropositionen. Effekten av den lägre trolluppgifter som visar på högre inkomster statslåneräntan motverkas till viss del av att 2014 jämfört med i vårpropositionen. För 2016– skatten på sparande i kapitalförsäkring höjs. 2019 har prognosen för intäkterna från skatt på

Tabell 7.12 Antaganden och förändringar jämfört med 2015

arbete reviderats upp med 8–11 miljarder kronor

års ekonomiska vårproposition

per år. Detta beror framför allt på de förslag som Årlig procentuell förändring om inget annat anges regeringen lämnar i denna proposition om bl.a. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 förändringar i husavdraget och avtrappning av jobbskatteavdraget. 1 BNP, marknadspris 2,4 3,7 4,6 4,5 4,4 4,4 4,0 Diff. VÅP15 0,0 0,2 0,4 0,1 0,0 0,1 -0,1 Skatt på hushållens kapitalinkomster 2 Arbetade timmar 0,6 1,9 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4 Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster har reviderats upp med 6 miljarder Diff. VÅP15 0,0 0,0 -0,1 0,2 0,1 0,2 0,0 kronor 2014 och med 12 miljarder kronor 2015 Timlön 3 1,8 1,7 3,0 3,0 3,2 3,3 3,4 jämfört med prognosen i vårpropositionen. Diff. VÅP15 -0,1 0,0 -0,1 -0,2 -0,1 -0,1 -0,1 Preliminärt taxeringsutfall för 2014 visar på höga taxerade kapitalvinster, vilka bedöms hålla i sig Utbetald lönesumma, skatteunderlag 2,4 3,7 4,3 4,5 4,8 4,4 3,8 även 2015, till följd av en fortsatt god utveckling av bostadspriserna. Samtidigt har hushållens Diff. VÅP15 0,0 0,0 -0,2 -0,1 0,1 0,1 -0,2 ränteinkomster reviderats ned till följd av det 4 Arbetslöshet 8,0 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2 preliminära taxeringsutfallet, vilket delvis Diff. VÅP15 0,0 0,0 0,1 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 motverkar effekten av de uppreviderade kapitalvinsterna. År 2016–2019 bedöms ränteinkomsterna bli fortsatt lägre än enligt

PROP. 2015/16: 1

Tabell 7.12 Antaganden och förändringar jämfört med Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

2015 års ekonomiska vårproposition forts.

Intäkterna från fastighetsskatt och kommunal

Årlig procentuell förändring om inget annat anges fastighetsavgift är marginellt nedreviderade

2015–2019, med högst 0,1 miljarder kronor per 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Arbetsmarknads- år, jämfört med prognosen i vårpropositionen.

Nedrevideringarna beror på att inkomstbas- 5 politiska program 3,9 3,7 3,8 3,9 3,8 3,6 3,5

Diff. VÅP15 0,0 0,0 -0,2 0,0 -0,1 -0,3 -0,3 beloppet har justerats ned. Detta minskar

intäkterna från den kommunala fastighets- Hushållens konsumtionsutgifter 1 2,7 3,2 3,0 4,0 4,4 4,6 4,6 avgiften.

Diff. VÅP15 0,0 0,1 -0,6 0,0 0,2 0,1 0,2 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Kommunal Utfallet för 2014 för intäkter från mervär-

6 medelutdebitering 31,73 31,86 31,99 31,99 31,99 31,99 31,99 desskatt är marginellt högre än vad som

Diff. VÅP15 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 bedömdes i vårpropositionen. För 2015 har

6 prognosen justerats upp med 2 miljarder kronor Statslåneränta 2,0 1,6 0,6 1,3 2,2 2,9 3,5 jämfört med bedömningen i vårpropositionen.

Diff. VÅP15 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2 -0,1 Även för 2016–2019 har prognosen för

KPI juni-juni -0,1 0,2 -0,4 0,8 1,9 2,6 3,2 intäkterna från mervärdesskatten reviderats upp,

med 2–5 miljarder kronor per år. Det beror till Diff. VÅP15 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,2 -0,1 -0,0 stor del på att den kommunala konsumtionen

7 Inkomstbasbelopp 56,6 56,9 58,1 59,3 61,8 64,4 66,9 och de kommunala investeringarna väntas

Diff. VÅP15 0,0 0,0 0,0 -0,4 -0,4 -0,9 -1,7 utvecklas starkare än förväntat. Detsamma gäller

7 företagens investeringar i löpande priser. Prisbasbelopp 44,5 44,4 44,5 44,3 44,7 45,5 46,7 För punktskatteintäkterna är utfallet för 2014 Diff. VÅP15 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,0 0,0 nästan densamma som bedömningen i

Inkomstindex 154,8 155,6 158,9 162,1 169,0 176,0 182,9 vårpropositionen. Prognosen för punktskatte-

Diff. VÅP15 0,0 0,0 0,0 -1,0 -0,9 -2,5 -4,8 intäkterna för 2015 har reviderats ned med

8 ca 1,5 miljarder kronor. Nedrevideringen beror Skiktgräns 413,2 420,8 430,2 430,2 438,1 455,2 476,0 på lägre utfall för inkomsterna från skatt på el

Diff. VÅP15 0,0 0,0 0,0 -7,5 -12,1 -11,5 -12,9 och oljeprodukter 2015, men också på en lägre

Övre skiktgräns 8 591,6 602,6 616,1 625,8 643,6 668,7 699,2 prognos för användningen av energi. Prognosen

för 2016–2019 har sammantaget reviderats upp Diff. VÅP15 0,0 0,0 0,0 -1,0 -1,0 0,5 -0,7 1 med ca 3–8 miljarder kronor per år. Upprevide-

Löpande priser, procentuell förändring. ringen förklaras främst av de regeländringar som 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 regeringen föreslår i denna proposition, t.ex. Enligt NR:s definition. 4 Arbetslöshet 15–74 år. höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle. 5 Procent av arbetskraften. 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusentals kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 7.13 Aktuell prognos jämfört med statens budget för 2014 och 2015 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor Aktuell Aktuell Jämförelse med 2015 års ekonomiska vårproposition prognos Jmf. SB prognos Jmf SB Prognos Inkomstår 2014 2014 2015 2015 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Skatt på arbete 986,0 -6,2 1 050,9 -1,4 3,2 1,3 9,3 10,8 10,8 7,9

Direkta skatter 529,4 -1,9 561,3 -4,9 3,7 1,5 9,3 10,0 9,6 7,4 Kommunal inkomstskatt 601,7 -1,2 634,7 -3,0 1,7 0,4 -2,1 -3,0 -3,0 -5,4 Statlig inkomstskatt 47,3 1,8 51,0 -0,4 1,0 1,0 2,7 4,1 3,8 3,7 Allmän pensionsavgift 103,7 -0,5 108,2 -1,1 -0,2 -0,3 -0,3 0,0 -0,1 -0,6 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattereduktioner -223,3 -2,0 -232,5 -0,4 1,1 0,7 9,1 8,9 9,1 10,0 Indirekta skatter 456,6 -4,3 489,6 3,5 -0,5 -0,2 0,0 0,8 1,2 0,5 Arbetsgivaravgifter 471,6 1,2 490,3 12,0 0,1 -0,3 -0,7 -0,6 -0,4 -1,2 Egenavgifter 12,0 -2,2 12,9 -0,8 -0,4 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Särskild löneskatt 38,1 -2,0 39,4 -3,2 -0,1 -0,2 2,1 2,2 2,3 2,4 Nedsättningar -34,0 -1,3 -20,0 -4,6 -0,1 0,7 -1,0 -0,5 -0,5 -0,5 Skatt på tjänstegruppliv 0,7 -0,2 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avgifter till premiepensionssystemet -31,9 0,2 -33,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1

Skatt på kapital 193,5 8,2 206,8 16,4 1,7 7,0 -6,0 -7,1 -9,0 -9,7

Skatt på kapital, hushåll 46,5 12,1 55,0 14,0 5,9 11,8 -1,5 -2,0 -1,9 -2,5 Skatt på företagsvinster 91,5 -5,8 97,1 2,0 -4,1 -4,5 -4,6 -5,0 -6,6 -6,4 Avkastningsskatt 10,2 0,3 8,4 -0,7 -0,1 -0,1 0,4 0,5 -0,1 -0,3 Fastighetsskatt 31,9 0,9 32,3 0,9 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 Stämpelskatt 9,3 0,9 9,3 0,1 0,0 -0,1 -0,2 -0,4 -0,4 -0,4 Kupongskatt m.m. 4,2 -0,2 4,6 0,3 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1

Skatt på konsumtion och insatsvaror

1

474,4 -4,1 495,0 -4,8 0,4 0,5 5,1 8,7 11,4 13,5

Mervärdesskatt 354,1 1,5 368,9 -2,2 0,3 2,0 2,4 3,7 4,4 5,2 Skatt på tobak 11,4 -0,1 11,6 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på etylalkohol 4,1 -0,2 4,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på vin m.m. 5,2 -0,1 5,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på öl 3,5 0,0 3,9 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Energiskatt 39,0 -2,6 40,6 -1,2 0,0 -0,7 4,2 6,0 7,4 8,7 Koldioxidskatt 23,3 -0,8 23,8 -1,3 0,0 -1,0 -1,6 -1,0 -0,5 -0,4 Övriga skatter på energi och miljö 4,4 -1,6 4,8 -0,3 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Skatt på vägtrafik 16,8 -0,2 19,1 0,1 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Övriga skatter 6,8 -0,5 6,6 -0,4 0,1 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 Skatt på import 5,8 0,6 6,1 0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Restförda skatter och övriga skatter 9,5 3,9 5,4 2,0 0,6 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6

Restförda skatter -5,9 0,4 -5,9 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga skatter 15,4 3,5 11,2 1,2 0,6 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6

Totala skatteintäkter 1 663,5 1,7 1 758,2 12,2 6,0 9,4 8,9 13,0 13,8 12,3

Avgår EU-medel -8,4 -16,2 6,1 0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 655,1 1,2 1 752,1 12,1 6,0 9,5 9,0 13,1 13,8 12,4

Avgår kommunala inkomstskatter -617,4 1,1 -650,7 1,7 0,4 -2,2 -3,1 -3,0 -5,5 Avgår avgifter till ålderspensionssystemet -213,4 0,3 -222,8 -0,1 -0,3 -0,6 -0,6 -0,8 -1,4

Statens skatteintäkter 824,3 2,6 878,6 16,5 4,4 9,4 11,9 16,7 17,6 19,3

1 I skatt på konsumtion och insatsvaror ingår i den här tabellen även skatt på import. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Övriga inkomster År 2015 bedöms intäkterna från skatt på ar- Jämfört med bedömningen i vårpropositionen bete uppgå till 1 051 miljarder kronor, vilket är har prognosen för intäkter av övriga inkomster något lägre än beräkningen i budgeten för 2015. 2015 reviderats upp med 2,5 miljarder kronor De direkta skatterna har reviderats ned i (se tabell 7.14). År 2016–2019 är inkomsterna förhållande till budgeten för 2015. Samtidigt uppreviderade med 7–8 miljarder kronor. motverkas det av att intäkterna från indirekta Ökningen förklaras huvudsakligen av att utgifter skatter har reviderats upp till följd av att nedsom ges som krediteringar på skattekonto sättningen av socialavgifter för unga reducerades fr.o.m. 2016 i stället budgeteras och redovisas fr.o.m. den 1 augusti 2015, i enlighet med vad som anslag på budgetens utgiftssida, vilket ökar regeringen föreslog i propositionen Vårändinkomsterna med 9–11 miljarder kronor per år. ringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99). En motverkande faktor är att posten Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Skatt på hushållens kapitalinkomster reviderats upp beroende på högre kompensation År 2014 beräknas intäkterna från skatt på husför mervärdesskatt till kommuner. Inkomsterna hållens kapitalinkomster ha uppgått till av statens verksamhet har reviderats ned något, 46,5 miljarder kronor. Det är 12 miljarder samtidigt som inkomsterna av posten Bidrag kronor högre än prognosen i budgeten för 2014. m.m. från EU ökat något. Ökningen förklaras till stor del av att hushållens kapitalvinster och ränteinkomster bedöms bli Tabell 7.14 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med högre än beräknat. Intäkterna från hushållens

2015 års ekonomiska vårproposition

skatt på kapitalinkomster 2015 bedöms bli Miljarder kronor 14 miljarder kronor högre än beräkningen i 2015 2016 2017 2018 2019 budgeten för 2015. Det är främst hushållens kapitalvinster som ligger bakom upprevide- 2000 Inkomster av statens verksamhet 1,6 -0,6 -1,1 -1,3 -1,2 ringen. Att hushållens kapitalvinster bedöms bli 3000 Inkomster av högre beror på utvecklingen på bostads- och försåld egendom 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 aktiemarknaden. 4000 Återbetalning av lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på företagsvinster 5000 Kalkylmässiga År 2014 bedöms intäkterna från skatt på föreinkomster -0,1 -0,3 0,3 0,4 1,1 tagsvinster ha uppgått till 91,5 miljarder kronor, 6000 Bidrag m.m. från EU 1,3 1,1 1,4 0,3 0,1 vilket är knappt 6 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgeten för 2014. Nedrevi- 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till deringen förklaras av en svagare utveckling av skattesystemet -0,5 -1,8 -2,6 -2,8 -2,6 vinsterna än vad som antogs i budgeten. 8000 Utgifter som ges År 2015 förväntas intäkterna från skatt på som krediteringar på företagsvinster bli 2 miljarder kronor högre än skattekonto 0,2 8,9 9,6 10,5 11,1 vad som beräknades i budgeten, bl.a. på grund av högre prognoser för företagens vinster. Intäk-

Övriga inkomster 2,5 7,3 7,6 7,1 8,5

terna från skatt på företagsvinster förväntas nu Källa: Egna beräkningar. uppgå till 97 miljarder kronor.

Uppföljning av statens budget för 2014 och Skatt på konsumtion och insatsvaror

2015

År 2014 blev intäkterna från mervärdesskatten 1,5 miljarder kronor högre än vad som beräkna- Skatt på arbete des i budgeten för 2014, vilket bl.a. beror på en Intäkterna från skatt på arbete bedöms uppgå till högre kommunal konsumtion än förväntat. För 986 miljarder kronor 2014, vilket är 6 miljarder 2015 bedöms intäkterna från mervärdesskatten kronor lägre än beräkningen i statens budget för bli drygt 2 miljarder kronor lägre än vad som 2014. Det preliminära taxeringsutfallet som beräknades i budgeten för 2015. Det beror på att inkommit indikerar lägre inkomster, och därmed hushållens konsumtion inte har ökat i den lägre skatteintäkter. Även husavdraget har omfattning som förväntades. reviderats upp, vilket har bidragit till att intäk- År 2014 uppgick intäkterna från punktskatter terna från skatt på arbete har blivit lägre. till drygt 115 miljarder kronor, vilket är

PROP. 2015/16: 1

ca 6 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgeten för 2014. Avvikelsen beror på att konjunkturläget återhämtade sig långsammare än väntat, vilket medförde en lägre användning av olika energislag. För 2015 beräknas intäkterna bli ca 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgeten, till följd av mindre energianvändning än väntat.

Övriga inkomster Utfallet för övriga inkomster blev 24 miljarder kronor lägre 2014 än vad som beräknades i budgeten för 2014. Det lägre utfallet beror främst på att inkomsterna från försäljningar av statlig egendom blev 15 miljarder kronor lägre än det beräkningstekniska antagandet som ingick i beräkningen i budgeten för 2014. Resterande del förklaras i huvudsak av lägre inkomster av statens verksamhet. Prognosen för inkomsterna 2015 har minskat med 3 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2015. Minskningen förklaras av att prognosen över inkomster av försåld egendom justerats ned med 10 miljarder kronor. De lägre inkomsterna förklaras även av att avräkningarna ökat med 1,5 miljarder kronor. Inkomsterna av statens verksamhet har samtidigt reviderats upp med 8,1 miljarder kronor beroende på återbetalning av aktiekapital, högre inlevererat överskott från myndigheter, högre inkomster av statens aktier samt högre inlevererat överskott från Riksbanken.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 7.15 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för 2014 och 2015

Miljarder kronor Utfall 2014 Prognos SB 2014 Aktuell prognos 2015 Prognos SB 2015 2000 Inkomster av statens verksamhet 41,7 49,1 41,7 33,6 3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 15,0 5,0 15,0 4000 Återbetalning av lån 0,9 1,1 0,9 0,9 5000 Kalkylmässiga inkomster 9,9 10,3 9,8 10,0 6000 Bidrag m.m. från EU 11,9 12,4 10,4 10,3 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -76,3 -75,4 -85,0 -83,5 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 -8,0 -8,4

Övriga inkomster -11,7 12,4 -25,2 -22,1

Källor: Skatteverket och egna beräkningar. 7.4 Lagstiftning som ligger till grund kvarvarande pensionsberättigade och dessa inför beräkningen till statens formerades av Pensionsmyndigheten om möjövriga inkomster ligheten att ansöka om utbetalning av ett engångsbelopp. Alla fem personer utnyttjade I avsnitt 6 lämnar regeringen förslag till den denna möjlighet och de sista pensionerna betalaskattelagstiftning som påverkar beräkningen av des ut under 2014. statens inkomster. I detta avsnitt lämnar Eftersom samtliga pensionsberättigade har regeringen förslag till annan lagstiftning som fått den pension de är berättigade till och inga påverkar samma beräkning. ytterligare berättigade kommer att kunna tillkomma har bestämmelserna om sjömanspension blivit obsoleta och bör därför upphöra att gälla. Avskaffande av sjömanspensionen Det gäller regleringen i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäk- Ärendet och dess beredning: Pensionsmyndig- ringsområdet och lagen (2010:111) om inföheten har i skrivelse till regeringen rande av socialförsäkringsbalken. I den först- (S2013/8254/SF) lämnat förslag till upphörande nämnda lagen föreslog Pensionsmyndigheten av reglerna för sjömanspension. Förslaget har ändring av 1 §. Regeringen konstaterar att även därefter kompletterats inom Socialdeparte- 6 a § i den lagen bör ändras. mentet. Det slutliga förslaget har beretts med Sjömanspensionen har sedan 1961 finansierats Pensionsmyndigheten. med redaravgifter. På motsvarande sätt som andra arbetsgivaravgifter finns ingen exakt överensstämmelse mellan avgifter och förmåner. För Regeringens förslag: Samtliga bestämmelser att stödja finansieringen av sjömanspensionen gällande sjömanspension ska upphöra att gälla har därför Sjömanspensioneringsfonden funnits den 1 februari 2016. De återstående medel som som disponerats av Pensionsmyndigheten och finns i Sjömanspensioneringsfonden ska föras till förvaltats av Kammarkollegiet. Fonden har i och inkomsttitel i statens budget senast vid utgången med avvecklingen av försäkringen inte längre av februari 2016. någon funktion och den bör därför också avvecklas. Sjömanspensioneringsfonden har historiskt gått med såväl under- som överskott. Pensionsmyndighetens förslag: Överens- När sjömanspensionen nu avvecklas finns en stämmer i huvudsak med regeringens förslag. återstående fond som den 30 juni 2015 uppgick Skälen för regeringens förslag: Riksdagen till 76 412 609 kronor. beslutade 1989 att kungörelsen (1972:412) om I praktiken är det staten som stått som garant sjömanspension skulle upphöra att gälla fr.o.m. för försäkringen och på motsvarande sätt som den 1 januari 1990 och att nya försäkringstagare gäller för över- och underskott av arbetsgivardärefter inte skulle tas emot. De som vid avgifter bör fondens återstående medel föras till upphävandet hade rätt till sjömanspension skulle staten. Fondens medel bör således föras till dock enligt övergångsbestämmelser fortsatt få inkomsttitel i statens budget. Hela beloppet sjömanspension. Hösten 2013 fanns det fem ingår därmed i inkomstberäkningen för

PROP. 2015/16: 1

inkomsttitel 2127 Inlevererat överskott övriga myndigheter. Ändringarna bör träda i kraft den 1 februari 2016 och återstående medel föras till inkomsttitel i statens budget senast vid utgången av februari 2016.

8 Utgifter

PROP. 2015/16: 1

8 Utgifter

Sammanfattning barn, som sammanlagt ökar med knappt 52 miljarder kronor under perioden.

– Jämfört med bedömningen i 2015 års – De takbegränsade utgifterna beräknas öka ekonomiska vårproposition ökar de med ca 205 miljarder kronor mellan 2014 takbegränsade utgifterna 2016–2019 med och 2019. Som andel av BNP faller dock 24–29 miljarder kronor per år. Ökningen utgifterna från 28,0 procent till beror främst på reformförslag i denna 26,8 procent under samma period. proposition och förslag som motiverar – Knappt 64 procent av ökningen av de tekniska justeringar av utgiftstaket. takbegränsade utgifterna, ca 130 miljarder kronor, kan hänföras till utgifterna under budgetens utgiftsområden exklusive stats- I detta avsnitt redovisas och analyseras skuldsräntorna. utvecklingen av utgifterna i statens budget och de takbegränsade utgifterna mellan 2014 och – Återstoden av ökningen är hänförlig till 2019. Utgiftssidan i statens budget delas in i 27 ålderspensionssystemets utgifter, som utgiftsområden och posten Minskning av väntas öka med ca 75 miljarder kronor anslagsbehållningar. Till budgetens utgiftssida mellan 2014 och 2019. Denna ökning beror hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och främst på högre inkomst- och tilläggsden kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 9.2). pensioner till följd av pris- och löne- De utgifter som omfattas av utgiftstaket för ökningar, men också på att antalet staten, de s.k. takbegränsade utgifterna, består av pensionärer ökar under perioden. utgifterna under utgiftsområde 1–25 och 27 samt – I de takbegränsade utgifterna ingår en utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan beräkningsteknisk överföring till hushållsav statens budget. sektorn som motsvarar skillnaden mellan I tabell 8.1 presenteras en översikt av utveckregeringens föreslagna och aviserade lingen av utgifterna under budgetens utgiftsbudgetförstärkningar och budgetförsvagområden och de takbegränsade utgifterna mellan ningar för 2017–2019. Den beräknings- 2014 och 2019. tekniska överföringen ingår dock inte i redovisningen av föreslagna och aviserade utgiftsförändringar i detta avsnitt.

– De utgiftsområden som bidrar mest till utgiftsökningen mellan 2014 och 2019 är utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering samt utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

PROP. 2015/16: 1

8.1 Utgiftsramar för 2016

Tabell 8.1 Utgifter under budgetens utgiftsområden och

takbegränsade utgifter 2014–2019

Miljarder kronor om inget annat anges Regeringens förslag: Utgifterna för 2016 fördelas Utfall Prognos Förslag Beräknat 2014 2015 2016 2017 2018 2019 på utgiftsområden enligt tabell 8.2. Utgifter under Beräkningen av förändringen av anslagsutgiftsområden exkl. stats- behållningar för 2016 enligt tabell 8.2 godkänns. Beräkningen av utgifterna för ålderspensions- 1 skuldsräntor 837,5 845,9 912,4 938,9 954,3 968,0 Procent av BNP 21,4 20,7 21,3 21,0 20,5 20,0 systemet vid sidan av statens budget för 2016 Statsskulds- enligt tabell 8.2 godkänns. 1 räntor m.m. 3,3 26,5 10,8 20,3 25,8 33,3 Procent av BNP 0,1 0,6 0,3 0,5 0,6 0,7

Summa

utgiftsområden 840,9 872,4 923,1 959,1 980,1 1 001,2 Skälen för regeringens förslag: I enlighet Procent av BNP 21,5 21,3 21,6 21,5 21,0 20,7 med 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska förslaget Ålderspensions- till statens budget innehålla en fördelning av systemet vid sidan av statens anslagen på utgiftsområden. Regeringens förslag budget 258,0 267,4 285,5 301,7 319,0 332,8 till ramar för utgiftsområdena för 2016 redovisas Procent av BNP 6,6 6,5 6,7 6,8 6,8 6,9 i tabell 8.2. Takbegränsade 2 Utgiftsramen för ett utgiftsområde anger den

utgifter 1 095,5 1 113,4 1 197,9 1 240,6 1 273,3 1 300,8

nivå som årets anvisade anslagsmedel för Procent av BNP 28,0 27,2 28,0 27,8 27,3 26,8 området högst får uppgå till. I prognosen för

3

Utgiftstak 1 107 1 158 1 215 1 274 1 332 1 392

utgifterna per utgiftsområde för 2015, förslaget Budgeteringsmarginal 11,5 44,6 17,1 33,4 58,7 91,2 till utgiftsramar för 2016 och i beräkningen av 1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. utgiftsramarna för 2017–2019, har hänsyn tagits till tidigare beslutade och nu föreslagna eller 2 Utgiftsområden i statens budget (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. aviserade utgiftsreformer och besparingar 3 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2018 samt bedömning av nivå för 2019 (se avsnitt 5.2). Källa: Egna beräkningar. (avsnitt 8.3 och 8.4). Till grund för prognoserna och utgiftsramarna ligger vidare regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen, volymantaganden för vissa transfereringssystem samt pris- och löneomräkningen av främst förvaltningsanslagen (avsnitt 8.3 och 8.4). Förbrukningen av anslagsbehållningar på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för 2016–2019 redovisas samlat under posten Minskning av anslagsbehållningar i stället för under respektive utgiftsområde (tabell 8.2 och tabell 8.3).

PROP. 2015/16: 1

8.2 Preliminära utgiftsramar för

Tabell 8.2 Utgiftsramar 2016

2017 och 2018 samt beräkning

Tusental kronor

för 2019

Utgiftsområde Utgiftsram 2016 1 Rikets styrelse 12 717 244 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 812 312 Regeringens förslag: Den preliminära fördel- 3 Skatt, tull och exekution 10 782 946 ningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 4 Rättsväsendet 41 573 737 och 2018 enligt tabell 8.3 godkänns som riktlinje 5 Internationell samverkan 1 905 203 för regeringens budgetarbete. 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48 827 432 7 Internationellt bistånd 32 357 474 8 Migration 19 419 719 Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 69 237 676 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och budgetpropositionen lämna förslag till prelimifunktionsnedsättning 109 868 281 nära inkomstberäkningar och utgifts-ramar för 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 184 250 det andra och tredje tillkommande budgetåret. I 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 87 129 050 tabell 8.3 redovisas för varje utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares utfallet för anslagsförbrukningen 2014, utgiftsetablering 21 070 265 ramarna för utgiftsområdena 2015, inklusive 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 79 681 475 justeringar till följd av förslag till ändringar i 15 Studiestöd 21 707 932 budgeten, en utgiftsprognos för 2015, förslag till 16 Utbildning och universitetsforskning 69 452 400 utgiftsramar för 2016, förslag till preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområdena för 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 694 535 2017 och 2018 samt en beräkning av utgifts- 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning ramarna för 2019. och byggande samt konsumentpolitik 7 064 024 Regeringen föreslår och aviserar i denna 19 Regional tillväxt 3 255 721 proposition åtgärder som medför större budget- 20 Allmän miljö- och naturvård 7 661 756 förstärkningar än budgetförsvagningar för 2017– 21 Energi 2 812 038 2019, med undantag för de förslag av diskret- 22 Kommunikationer 54 122 036 ionär karaktär som inte finansieras fullt ut och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 18 919 553 som inte ingår i tabell 1.2 (se även tabell 8.11). 24 Näringsliv 5 998 273 Det är regeringens avsikt att dessa medel ska 25 Allmänna bidrag till kommuner 93 398 252 användas för finansiering av framtida reformer. 26 Statsskuldsräntor m.m. 10 769 176 Fram till dess redovisas de överstigande medlen i denna proposition som en beräkningsteknisk 27 Avgiften till Europeiska unionen 31 827 167 överföring till hushållssektorn vid sidan av de 27 Minskning av anslagsbehållningar -3 142 750 utgiftsområdena, men som en del av de takbe- 1

Summa utgiftsområden 923 107 177

gränsade utgifterna. Den beräkningstekniska

Summa utgiftsområden exkl.

överföringen påverkar den offentliga sektorns

statsskuldsräntor

912 364 101

utgifter på samma sätt som de takbegränsade Ålderspensionssystemet vid sidan av utgifterna. Överföringen belastar därmed statens statens budget 285 509 000 budgetsaldo samt det finansiella sparandet i

Takbegränsade utgifter 1 197 873 101

staten och den offentliga sektorn. Den ingår Budgeteringsmarginal 17 126 899 dock inte i redovisningen av förändringar till Utgiftstak för staten 1 215 000 000 följd av beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder i avsnitt 8.3 och 8.4. 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2014–2019

Miljoner kronor 2014 2015 2015 2016 2017 2018 2019 1 2 3 3 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Förslag Förslag Förslag Beräknat 1 Rikets styrelse 12 902 12 303 12 374 12 717 12 806 12 999 13 299 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 122 14 801 14 453 14 812 15 050 15 440 15 940 3 Skatt, tull och exekution 10 384 10 574 10 479 10 783 10 928 11 118 11 338 4 Rättsväsendet 40 194 40 805 40 475 41 574 42 149 42 959 43 800 5 Internationell samverkan 1 662 1 969 1 957 1 905 1 908 1 912 1 917 6 Försvar och samhällets krisberedskap 47 978 48 447 46 757 48 827 50 216 51 171 53 359 7 Internationellt bistånd 31 027 29 280 29 444 32 357 36 344 39 650 41 434 8 Migration 12 551 17 912 17 415 19 420 15 809 12 926 12 369 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 61 589 64 768 63 676 69 238 68 129 69 164 67 679 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99 036 103 035 103 073 109 868 112 984 115 394 118 071 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39 313 38 611 38 179 36 184 34 355 33 050 32 193 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 80 809 83 519 83 507 87 129 90 020 92 779 95 857 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 12 225 16 761 16 114 21 070 28 292 31 159 29 864 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 66 901 69 314 67 482 79 681 80 072 80 682 81 339 15 Studiestöd 19 953 20 967 19 633 21 708 21 847 22 200 23 013 16 Utbildning och universitetsforskning 59 419 63 972 61 962 69 452 71 852 72 501 72 704 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 827 13 136 13 016 13 695 13 953 14 040 14 074 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 076 1 224 1 090 7 064 7 004 7 015 6 704 19 Regional tillväxt 2 879 2 701 2 396 3 256 3 577 3 371 3 446 20 Allmän miljö- och naturvård 5 085 6 047 5 938 7 662 7 341 7 221 6 772 21 Energi 2 858 2 383 2 378 2 812 2 788 2 602 2 609 22 Kommunikationer 45 962 49 450 46 875 54 122 55 169 55 724 55 489 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 203 15 681 13 390 18 920 16 798 17 410 17 492 24 Näringsliv 5 439 5 516 5 473 5 998 5 832 5 840 5 891 25 Allmänna bidrag till kommuner 93 599 92 304 92 237 93 398 95 078 95 397 95 461 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 325 29 326 26 491 10 769 20 298 25 831 33 305 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 553 43 855 36 154 31 827 37 669 38 975 40 391 Minskning av anslagsbehållningar -3 143 665 222 -522 4 Beräkningsteknisk överföring till hushållen 215 1 340 5 953

5

Summa utgiftsområden 840 872 898 661 872 421 923 107 959 147 980 091 1 001 240

Summa utgiftsområden exkl.

6

statsskuldsräntor 837 546 869 335 845 930 912 364 938 880 954 290 967 966

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 257 988 267 449 285 509 301 708 319 018 332 789

Takbegränsade utgifter 1 095 534 1 113 379 1 197 873 1 240 588 1 273 308 1 300 755

Budgeteringsmarginal 11 466 44 621 17 127 33 412 58 692 91 245

7

Utgiftstak för staten 1 107 000 1 158 000 1 215 000 1 274 000 1 332 000 1 392 000

1 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:316) och förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:2). 2 Regeringens förslag till utgiftsramar för 2016 i denna proposition (se tabell 8.2). 3 Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för 2017 och 2018. 4 Avser de överstigande medel som uppstår på grund av att regeringen i denna proposition föreslår och aviserar åtgärder som medför större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar för 2017–2019 exklusive de förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2 (se även tabell 8.11). 5 Inklusive Beräkningsteknisk överföring till hushållen och posten Minskning av anslagsbehållningar. 6 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 7 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2018 samt bedömning av nivå för 2019 (se avsnitt 5.2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

8.3 Utvecklingen av de utgifterna inom ålderspensionssystemet vid takbegränsade utgifterna 2015– sidan av statens budget. 2019 De viktigaste faktorerna bakom den årliga förändringen av de takbegränsade utgifterna fram- Analysen av utgiftsförändringen mellan år (detta går av tabell 8.4. avsnitt) ger en bild av hur nivåerna på statens utgifter utvecklas totalt, hur medlen fördelas på Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

med föregående år

olika områden och vilka faktorer som driver Miljarder kronor utgiftsutvecklingen i form av beslutade eller nu 2015 2016 2017 2018 2019 presenterade reformer, volymer eller den Takbegränsade utgifter makroekonomiska utvecklingen. Den därpå 18 84 43 33 27 Förklaras av: följande jämförelsen av den nu bedömda Beslut/reformer 1,2 5 32 3 0 -6 utgiftsutvecklingen med bedömningen i 2015 års Pris- och löneomräkning 1 3 2 4 5 ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) Övriga makroekonomiska syftar till att redogöra för hur utgifts- förändringar 8 21 16 21 20 prognoserna förändrats sedan vårpropositionen 3 Volymer 21 18 9 4 2 4 Tekniska justeringar -2 10 0 1 1 (se avsnitt 8.4). Huvudfokus ligger i avsnitt 8.4 Beräkningsteknisk på budgeteffekter av föreslagna reformer i denna överföring till hushållen 5 0 0 0 1 5 proposition. Övrigt -14 0 12 2 1 De takbegränsade utgifterna beräknas öka 1 Inklusive förslag och aviseringar i denna proposition. I denna beräkningspost ingår även de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop. med 18–84 miljarder kronor per år 2014–2019. 2015/16:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för Utgiftsökningen 2015 förklaras främst av förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar). Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket ingår inte. ökningar av antalet personer i vissa transfe- 2 Inklusive förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2. Se tabell 8.11. reringssystem. Det handlar t.ex. om ett ökat 3 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, antal personer med sjukpenning, vilket leder till bl. a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på högre utgifter under utgiftsområde 10 Ekono- styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makroekonomiska förutsättningarna. misk trygghet vid sjukdom och funktionsned- 4 De förändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket i denna sättning, ett ökat antal asylsökande, vilket leder 5 proposition redovisas i avsnitt 5.2. Avser de överstigande medel som uppstår på grund av att regeringen i denna till högre utgifter under utgiftsområde 8 proposition föreslår och aviserar åtgärder som medför större Migration, ett ökat antal kommunmottagna budgetförstärkningar än budgetförsvagningar, exklusive de förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2. personer, vilket leder till högre utgifter under Källa: Egna beräkningar. utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering samt ett ökat antal personer och antal timmar per person med Beslutade, föreslagna och aviserade reformer assistansersättning, vilket leder till högre utgifter under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och Beslutade, föreslagna och aviserade reformer social omsorg. Utgiftsökningen 2015 förklaras beräknas leda till ökade utgifter under utgiftsockså av reformer inom bl.a. utbildningsområdet taket mellan 2014 och 2019 med sammanlagt och infrastrukturområdet under utgiftsområde 34 miljarder kronor. I tabell 8.5 redovisas hur 16 Utbildning och universitetsforskning denna förändring fördelas på enskilda år och respektive utgiftsområde 22 Kommunikationer utgiftsområden. Nedan kommenteras några av samt av förändringar i makrobilden som i hög de största utgiftseffekterna 2015–2019. Effekgrad påverkar utgifterna inom ålderspensions- terna påverkas även av att tidigare reformer systemet vid sidan av statens budget. eller temporära program upphör eller minskar Utgiftsökningarna 2016 förklaras främst av i omfattning. tidigare beslutade och i denna proposition föreslagna reformer, förändringar i makrobilden Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krissom påverkar utgifterna inom ålderspensions- beredskap systemet vid sidan av statens budget och ett ökat Till följd av den av riksdagen beslutade antal personer i vissa transfereringssystem. inriktningen för försvaret (prop. 2014/15:109, Utgiftsökningarna 2017–2019 förklaras främst bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251) föreslår av förändringar i makrobilden som påverkar och aviserar regeringen i denna proposition satsningar som beräknas öka utgifterna under utgiftsområdet med 1,4 miljarder kronor 2016,

PROP. 2015/16: 1

0,6 miljarder kronor 2017, 0,3 miljarder kronor bidrar till att utgifterna under utgiftsområdet 2018 och 0,1 miljarder kronor 2019, jämfört med beräknas minska med 1,5 miljarder kronor 2015 föregående år. jämfört med 2014. Tidigare beslutade reformer avseende bl.a. anskaffning och utveckling av JAS 39 E samt Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom insatsorganisationens tillgänglighet och använd- och funktionsnedsättning barhet i närtid som föranleddes av förslag i Till följd av de utgiftsförändringar som propositionen Höständringsbudget för 2014 regeringen föreslår och aviserar i denna (prop. 2014/15:2) ökade utgifterna under proposition, bl.a. avseende borttagande av den utgiftsområdet med ca 2,0 miljarder kronor bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, beräknas 2014. Eftersom dessa reformer avsåg åtgärder av utgifterna under utgiftsområdet öka med engångskaraktär beräknas utgifterna under 1,2 miljarder kronor 2016 jämfört med 2015. utgiftsområdet minska 2015 jämfört med 2014. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 8 Migration Till följd av de reformer som beslutades efter Utgifterna under utgiftsområdet beräknas öka förslag i propositionen Vårändringsbudget för med 0,4 miljarder kronor 2016 och minska 2015 avseende bl.a. arbetslöshetsförsäkringen, med 0,4 miljarder kronor 2017, jämfört med extratjänster, traineejobb, utbildningskontrakt föregående år. Detta beror på de utgifts- och Arbetsförmedlingens verksamhet, beräknas förändringar avseende bl.a. ny placeringsform utgifterna under utgiftsområdet öka med och nytt ersättningssystem för mottagande av 1,5 miljarder kronor 2015, 3,0 miljarder kronor ensamkommande barn och höjd ersättning till 2016, 1,3 miljarder kronor 2017, 0,2 miljarder kommunerna för skola till asylsökande barn 2018 och 0,2 miljarder 2019, jämfört med som regeringen föreslår och aviserar i denna föregående år. proposition. Ett antal tidigare beslutade temporära satsningar under utgiftsområdet upphör 2015, vilket Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social sammantaget innebär att utgifterna beräknas omsorg minska med 1,9 miljarder kronor 2015 jämfört Till följd av de förslag som regeringen lämnar med 2014. De temporära satsningarna avsåg bl.a. och aviserar i denna proposition, bl.a. avseende en ökning av Arbetsförmedlingens förvaltningskostnadsfria läkemedel för barn, ändrad uppräk- anslag samt konjunkturellt motiverade programning av timersättningen i den statliga assistans- platser och utvecklingsanställningar inom ersättningen och satsningen på att förbättra Samhall AB till personer som lämnat sjukungas psykiska hälsa, beräknas utgifterna under försäkringen. utgiftsområdet öka med 0,9 miljarder kronor 2015 och 3,3 miljarder kronor 2016, samt minska med 2,2 miljarder kronor 2017, 0,5 miljarder kronor 2018 och 0,7 miljarder kronor 2019, jämfört med föregående år. I enlighet med förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) beslutades om utgiftsförändringar avseende bl.a. förlossningsvård och äldreomsorg samt om en ökning av anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna. Som en följd av dessa utgiftsförändringar beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 1,9 miljarder kronor 2015 och minska med 0,3–0,4 miljarder kronor 2016–2019, jämfört med föregående år. Satsningen avseende bemanning i äldreomsorgen är beräknad t.o.m. 2018. Från och med 2015 upphör ett antal tidigare beslutade tillfälliga satsningar avseende bl.a. patientsäkerhet och de mest sjuka äldre. Detta

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.5 Utgiftsförändringar 2015–2019 i förhållande till Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-

föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade samt

1 forskning

nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar

Miljarder kronor Till följd av de utgiftsförändringar som Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program regeringen föreslår och aviserar i denna proposition, avseende bl.a. höjda lärarlöner, specialupphör eller minskar i omfattning 2015 2016 2017 2018 2019 pedagogisk fortbildningssatsning i grundskolan UO 1 Rikets styrelse -0,22 0,13 -0,04 0,00 0,07 och fler platser inom yrkesvux och yrkeshög- UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,01 -0,23 -0,01 0,00 -0,01 skola, beräknas utgifterna under utgiftsområdet UO 3 Skatt, tull och öka med 2,5 miljarder kronor 2016, öka med 2,3 miljarder kronor 2017 och med 0,1 miljarder exekution -0,10 0,01 0,01 -0,02 -0,01 UO 4 Rättsväsendet 0,00 0,13 0,11 0,09 0,04 kronor 2018 samt minska med 0,1 miljarder UO 5 Internationell kronor 2019, jämfört med föregående år. samverkan -0,12 0,00 0,00 0,00 0,00 Till följd av de reformer som beslutades efter UO 6 Försvar och samhällets krisberedskap -1,42 0,78 1,04 0,42 0,13 förslag i propositionen Vårändringsbudget för UO 7 Internationellt 2015 och de reformer som regeringen aviserade i bistånd 0,24 0,41 0,21 -0,02 0,00 2015 års ekonomiska vårproposition, avseende bl.a. grundskolan och utökningen av antalet UO 8 Migration -0,50 -0,14 -0,84 -0,04 -0,02 UO 9 Hälsovård, sjukvård platser inom högre utbildning och vuxenutbildoch social omsorg 0,16 2,36 -3,38 -1,48 -3,26 ningen, beräknas utgifterna under utgifts- UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och området öka med 0,3 miljarder kronor 2015 och funktionsnedsättning 0,13 1,12 0,12 0,06 0,12 1,5 miljarder kronor 2016, jämfört med före- UO 11 Ekonomisk trygghet 0,15 0,26 0,00 0,00 0,00 gående år. vid ålderdom UO 12 Ekonomisk trygghet Till följd av tidigare beslutade reformer i för familjer och barn 0,21 0,64 -0,12 -0,05 -0,22 budgeten för 2015, avseende bl.a. mindre klasser UO 13 Jämställdhet och i lågstadiet, beräknas utgifterna under utgiftsnyanlända invandrares etablering -0,53 0,49 0,53 0,22 -0,89 området öka med ca 2,4 miljarder kronor 2015 UO 14 Arbetsmarknad och jämfört med 2014. arbetsliv -1,23 3,71 1,39 1,04 -0,52 En tidigare beslutad satsning avseende forskning och innovation innebär en beräknad UO 15 Studiestöd 0,18 0,75 -0,03 0,12 0,47 UO 16 Utbildning och ökning av utgifterna under utgiftsområdet med universitetsforskning 3,51 4,74 1,88 -0,10 -0,40 0,4 miljarder kronor 2015 och 0,9 miljarder UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 0,01 0,63 0,22 0,02 -0,10 kronor 2016, jämfört med föregående år (prop. UO 18 Samhällsplanering, 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. bostadsförsörjning och 2012/13:151). byggande samt konsumentpolitik -0,01 5,82 -0,07 -0,01 -0,33 UO 19 Regional tillväxt -0,73 0,74 0,22 -0,21 0,08 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- UO 20 Allmän miljö- och försörjning och byggande samt konsumentpolitik naturvård 0,79 1,69 -0,34 -0,15 -0,48 Till följd av de utgiftsförändringar som UO 21 Energi -0,40 0,46 0,02 -0,15 -0,01 regeringen föreslår och aviserar i denna proposition, avseende bl.a. investeringsbidrag UO 22 Kommunikationer 4,00 3,20 1,31 0,10 -1,11 UO 23 Areella näringar, för uppförande av hyresbostäder och stöd till landsbygd och livsmedel -0,47 3,14 -0,91 0,29 0,02 kommuner för att öka byggandet av bostäder, UO 24 Näringsliv -0,12 0,45 -0,19 -0,03 0,00 beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 1,30 0,75 1,68 0,32 0,06 med 5,6 miljarder kronor 2016 jämfört med UO 27 Avgiften till 2015. Europeiska unionen 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa utgiftsförändringar 4,82 32,05 2,80 0,42 -6,40 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket Till följd av de reformer som beslutades efter ingår inte. Förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2 inkluderas. Se tabell 8.11. förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 för att öka takten i arbetet med att nå 1 Nu föreslagna reformer och finansieringar avser förslag i denna proposition och de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer miljökvalitetsmålen beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 0,6 miljarder kronor och makroekonomiska förutsättningar). Källa: Egna beräkningar. 2015 och 1,3 miljarder kronor 2016 jämfört med föregående år.

PROP. 2015/16: 1

Utgiftsområde 22 Kommunikationer kompensera kommunsektorn med anledning av Till följd av de reformer som beslutades efter förslaget att slopa nedsättningen av arbetsförslag i propositionen Vårändringsbudget för givaravgiften för unga beräknas utgifterna under 2015, avseende bl.a. förstärkning av järnvägs- utgiftsområdet öka med 0,9 miljarder kronor underhåll, beräknas utgifterna under utgifts- 2015, 1,7 miljarder kronor 2016 och 0,5 miljarder området öka med 0,6 miljarder kronor 2015 och kronor 2017, jämfört med föregående år. 0,6 miljarder kronor 2016, jämfört med före- Till följd av de finansieringar avseende gående år. Eftersom satsningarna är temporära prioriterade utbildningsreformer inom utgiftsoch upphör efter 2018 beräknas utgifterna område 16 Utbildning och universitetsforskning minska med 1,2 miljarder kronor 2019 jämfört som aviserades i 2015 års ekonomiska med 2018. vårproposition beräknas utgifterna under Till följd av tidigare beslutade reformer under utgiftsområdet minska med 0,7 miljarder kronor utgiftsområdet, främst efter förslag i budget- 2016, 1,1 miljarder kronor 2017 och 0,7 miljarder propositionen för 2013, avseende drift och kronor 2018, jämfört med föregående år. underhåll av järnvägar och vägar samt nya En tidigare aviserad satsning i budgeten för investeringar, framför allt i nya järnvägar, 2014 avseende utökad matematikundervisning i beräknas utgifterna öka med ca 1,8 miljarder årskurs 4–6 beräknas öka utgifterna under kronor 2015 jämfört med 2014 (prop. utgiftsområdet med ca 0,2 miljarder kronor 2016 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37). och ca 0,2 miljarder kronor 2017, jämfört med Till följd av tidigare beslutade reformer, föregående år. avseende bl.a. infrastruktursatsningar i Stockholm, i enlighet med förslag i bl.a. propositionen Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm (prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186) beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med ca 0,7 miljarder kronor 2016 jämfört med 2015.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Till följd av de utgiftsförändringar som regeringen föreslår och aviserar i denna proposition, avseende bl.a. omfördelning mellan år av medel inom Landsbygdsprogrammet, beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 1,7 miljarder kronor 2016, samt minska med 0,9 miljarder kronor 2017 och 0,7 miljarder kronor 2018, jämfört med föregående år.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Till följd av de utgiftsförändringar som regeringen föreslår och aviserar i denna proposition, som bl.a. innebär borttagande av vissa av de förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet som infördes efter förslag av den förra regeringen och en satsning på tandvård för unga vuxna, beräknas utgifterna under utgiftsområdet minska med 0,8 miljarder kronor 2016, samt öka med 0,9 miljarder kronor 2017 och 0,3 miljarder kronor 2018, jämfört med föregående år. Till följd av beslutet att i enlighet med förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015

PROP. 2015/16: 1

Pris- och löneomräkning av anslag för Tabell 8.6 Pris- och löneomräkning för 2015 och 2016

Miljoner kronor

förvaltnings- och investeringsändamål

Utgiftsområde 2015 2016 Pris- och löneomräkningen av anslag för 1 Rikets styrelse 73 204

förvaltnings- och investeringsändamål ökar 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 35 utgifterna med 1 miljard kronor 2015 och med 3 Skatt, tull och exekution 79 196 3 miljarder kronor 2016 (tabell 8.4). För 2017– 4 Rättsväsendet 285 672 2019 förväntas den årliga uppräkningen uppgå 5 Internationell samverkan 1 4 till 2–5 miljarder kronor. Omräkningen för ett 6 Försvar och samhällets

visst år baseras på pris- och löneutvecklingen två krisberedskap -191 496 7 Internationellt bistånd år tidigare (se vidare fördjupningsrutan Pris- och 6 17 8 Migration löneomräkning). 35 89 9 Hälsovård, sjukvård och social I tabell 8.6 visas pris- och löneomräkningen omsorg 26 51

för 2016 per utgiftsområde. Pris- och löne- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 54 148 omräkningen för varje anslag framgår av den 11 Ekonomisk trygghet vid härledningstabell för anslagsnivån som redovisas ålderdom 3 6

för respektive anslag i utgiftsområdesavsnitten. 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 0 2 Arbetskostnadsindex för 2016 uppgår till 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69 162 3,11 procent och produktivitetsavdraget för 2016 15 Studiestöd 3 3 till 0,76 procent. Det slutgiltiga löneindexet för 16 Utbildning och 2016 blir därmed 2,35 procent universitetsforskning 372 757

(löneindex = arbetskostnadsindex – produkt- 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 61 132 ivitetsavdrag). Detta är över det historiska 18 Samhällsplanering, genomsnittsvärdet för löneindex som ligger på bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 6 16 ca 2 procent. 20 Allmän miljö- och naturvård 6 20 För omräkningen av hyror för 2016 har 21 Energi 1 7 omräkningstalet -0,08 procent använts avseende 22 Kommunikationer -27 -2 lokalhyror som inte kan omförhandlas under det 23 Areella näringar, landsbygd och kommande budgetåret. livsmedel 17 51

För omräkningen av övriga förvaltnings- 24 Näringsliv 8 30

kostnader 2016 har omräkningstalet 0,03 pro- Summa 902 3 097

cent använts för samtliga anslag. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Pris- och löneomräkning index som motsvarar 70 procent av konsumentprisindexförändringen två år före det aktuella Principerna för pris- och löneomräkningen budgetåret. Riksdagen har beslutat om de grundläggande Omräkningen för hyresavtal som kan riktlinjerna för pris- och löneomräkningen omförhandlas bygger på prisutvecklingen under (prop. 1991/92:100, bil. 1, bet. 1991/92:FiU20, perioden från det att avtalet tecknades till det att rskr. 1991/92:128). För att undvika intrång och avtalet ska omförhandlas. Detta omräkningstal inblandning i lönerörelsen var det angeläget att är individuellt för varje berört anslag och skapa ett system för pris- och löneomräkning beräknas utifrån den lokala hyresutvecklingen i enligt vilket myndigheterna genom sitt det område där fastigheten är belägen. handlande inte skulle kunna påverka kompensationen. Grunden för systemet har sedan dess Omräkningen av övriga förvaltningskostnader varit att det är de beslutade anslagsnivåerna för För omräkningen av övriga förvaltningsmyndigheternas verksamhet som ska pris- och kostnader används samma index för i princip alla löneomräknas. De kostnader som räknas om är anslag som pris- och löneomräknas. Detta index löner, hyror och övriga förvaltningskostnader. fastställs genom en sammanvägning av flera Vid omräkningen används separata index för index från Statistiska centralbyrån avseende prisutvecklingen inom de tre nämnda utgifts- utgifter som förekommer i samband med grupperna. Transfereringar som finansieras från myndighetsutövning. myndighetsanslag räknas inte om inom ramen för pris- och löneomräkningssystemet. Systemet ska bidra till att skapa förutsättningar för en produktivitetsutveckling som motsvarar den som uppnås i den privata sektorn. Av denna anledning reduceras löneindex med ett produktivitetsavdrag som motsvarar produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Pris- och löneomräkningen är ett generellt system med en automatisk beräkning. Systemet tar således inte direkt hänsyn till den faktiska utgiftsutvecklingen för det enskilda anslaget.

Index för lönedel För omräkningen av lönedelen i pris- och löneomräkningen beräknar Statistiska centralbyrån varje år ett arbetskostnadsindex avseende utvecklingen för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Om inte Arbetsgivarverket meddelar att särskilda avsättningar har gjorts i avtalen för vissa verksamhetsområden eller yrkeskategorier får normalt alla anslag samma omräkningsindex. Arbetskostnadsindex minskas därefter med ett produktivitetsavdrag som motsvarar genomsnittet av de senaste tio årens produktivitetsutveckling inom den privata tjänstesektorn enligt nationalräkenskaperna.

Index för hyresdel Hyresindex beräknas enligt två olika metoder, beroende på om avtalet för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det kommande budgetåret eller inte. Lokalhyror som inte kan omförhandlas under det kommande budgetåret räknas om med ett

PROP. 2015/16: 1

Övriga makroekonomiska förändringar Ökningar i de inkomstgrundade pensionerna Större delen av de makroekonomiska för- De statliga utgifterna påverkas av den ekono- ändringarna 2015–2019 beror på utgiftsmiska utvecklingen i Sverige och omvärlden. År förändringar i ålderspensionssystemet. De 2015 bidrar makroekonomiska förändringar (se inkomstgrundade pensionerna följer normalt vidare avsnitt 4) sammantaget till att de sett inkomstindex, vilket speglar de tre senaste takbegränsade utgifterna ökar med 8 miljarder årens reala genomsnittliga inkomstutveckling, kronor jämfört med 2014. År 2016 och 2017 med tillägg för inflationen under det senaste året. ökar utgifterna till följd av sådana faktorer med För närvarande befinner sig dock ålders- 21 respektive 16 miljarder kronor. År 2018 och pensionssystemet i en period av balansering, 2019 ökar utgifterna till följd av makro- vilket innebär att pensionerna i stället följer ekonomiska förändringar med 21 respektive balansindex, som utöver inkomstindex också 20 miljarder kronor. påverkas av det s.k. balanstalet. Flera transfereringar till hushållen följer den Makroekonomiska faktorer väntas öka allmänna pris- och löneutvecklingen, t.ex. sjuk- utgifterna för ålderspensionssystemet med penningen, föräldrapenningen, sjuk- och 6,5 miljarder kronor 2015 och med 12– aktivitetsersättningen samt garantipensionen. 16 miljarder kronor per år 2016–2019. Det låga resursutnyttjandet till följd av den ekonomiska krisen förde med sig en svagare De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskar pris- och löneutveckling än normalt under de under prognosperioden senaste åren. Även 2015 och 2016 bedöms pris- Antalet arbetslösa väntas minska årligen 2015– och löneökningstakten bli dämpad. Därmed 2018, vilket medför minskande utgifter för ökar även transfereringsutgifterna relativt arbetslöshetsförsäkringen och de arbetslångsamt dessa år. marknadspolitiska programmen (tabell 8.7). Antalet arbetslösa och antalet personer i Biståndet ökar till följd av en ändrad arbetsmarknadspolitiska program, mätt som bruttonationalinkomst helårsekvivalenter, ökar visserligen 2014 och I september 2014 trädde en ny EU-förordning i 2015, men eftersom ersättningarna i de arbetskraft som medförde redovisningstekniska för- marknadspolitiska programmen generellt är lägre ändringar i beräkningsmetoden för BNI. Enligt än i arbetslöshetsförsäkringen minskar utgifterna den nya beräkningsmetoden motsvarar bistånds- totalt sett 2015. ramen 0,98 procent av beräknad BNI. Utvecklingen av BNI bedöms leda till en ökning av biståndet med mellan 1,7 och 2,0 miljarder kronor per år 2015–2019.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.7 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem

Tusental 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 Sjuk- och rehabiliteringspenning 196 170 147 131 150 169 183 199 218 242 256 263 267 Sjuk- och aktivitetsersättning 471 458 435 397 354 328 313 304 298 295 293 292 293 Arbetslöshetsersättning 135 94 131 117 88 91 97 88 80 78 73 71 71 2 Arbetsmarknadspolitiska program 83 76 117 178 168 173 181 168 171 165 156 151 153 3 Etableringsersättning - - - - 4 10 18 29 39 53 64 59 45 4 Ekonomiskt bistånd 77 79 89 96 98 99 102 100 101 99 95 91 91 Summa 961 878 919 918 862 871 893 888 907 932 935 927 919 1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Från och med 2015 är även traineejobb och extratjänster inkluderade i volymerna. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning. 3 Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011. 4 Avser åldersgruppen 20–64 år. Källa: Egna beräkningar.

Volymer Detta bidrar till att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom Utgiftsökningar om sammanlagt 55 miljarder och funktionsnedsättning beräknas öka från kronor mellan 2014 och 2019 är främst 99 miljarder kronor 2014 till 118 miljarder hänförliga till antaganden om att antalet kronor 2019. personer i vissa transfereringssystem ökar över tid, t.ex. ett ökat antal personer med sjuk- Fler barn och pensionärer penning, vilket leder till ökade utgifter under Antalet personer med inkomst- och tilläggsutgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid pension beräknas öka markant framöver, vilket sjukdom och funktionsnedsättning, ett ökat huvudsakligen beror på demografiska faktorer. antal barnbidrag och uttagna föräldrapenning- Allt fler personer som går i pension har inkomstdagar, vilket leder till ökade utgifter under grundad pension och generellt en högre utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för inkomstgrundad pension än dagens åldersfamiljer och barn och ett ökat antal kommun- pensionärer. De nytillkomna pensionärerna mottagna, vilket leder till högre utgifter under väntas därför inte erhålla garantipension och utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända bostadstillägg i samma utsträckning som dagens invandrares etablering, samt ett ökat antal pensionärer. Som en följd av detta väntas antalet personer och antal timmar per person med pensionärer med garantipension eller bostadsassistansersättning, vilket leder till ökade utgifter tillägg minska något mellan 2014 och 2019. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och Antalet uttagna dagar med föräldrapenning social omsorg. har ökat under 2000-talet och beräknas fortsätta Samtidigt beräknas antalet personer med att öka med ca 12 procent mellan 2014 och 2019. garantipension och med sjukersättning minska Ökningen beror framför allt på att fler barn föds. över åren, vilket leder till minskande utgifter Det ökade barnafödandet medför även att under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid antalet barnbidrag väntas öka med ca 14 procent ålderdom och utgiftsområde 10 Ekonomisk 2014– 2019. trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (se tabell 8.8). Ökande utgifter för asylsökande och nyanlända Antalet asylsökande i Sverige var under 2014 det Utgifterna för sjukpenning ökar högsta sedan Balkankriget i mitten av 1990-talet Antalet nettodagar i sjukpenningsystemet har och antalet asylsökande förväntas förbli högt ökat sedan 2011, vilket beror både på ett ökat under hela prognosperioden 2015–2019. Situaantal nya sjukfall och på att sjukfallen blir längre. tionen i Syrien och Irak samt fortsatt svåra De kommande åren förväntas antalet förhållanden bl.a. i Eritrea, driver många sjukpenningdagar fortsätta öka, dock med en människor på flykt. Av dessa kommer ett antal avtagande ökningstakt 2017–2019 (se tabell 8.8). att söka sig till Sverige.

PROP. 2015/16: 1

Personer som söker asyl i Sverige skrivs in i Utgifter för statlig assistansersättning ökar Migrationsverkets mottagningssystem, och den Både antalet personer som får personlig assistans genomsnittliga vistelsetiden i mottagandet var som ersätts av staten och det genomsnittliga 334 dagar för inskrivna vid utgången av 2014. År antalet timmar som personerna får assistans har 2014 uppgick det genomsnittliga antalet ökat och bedöms fortsätta att öka under inskrivna personer i Migrationsverkets mot- prognosperioden. tagningssystem till 61 900 och antalet beräknas gradvis öka för att 2016 uppgå till 78 100 personer, för att därefter sjunka och 2019 uppgå Beräkningsteknisk överföring till hushållen till 45 100 (se tabell 8.8). Utgiftsprognosen för utgiftsområde 8 Migration följer prognosen för Den beräkningstekniska överföringen till husgenomsnittligt antal inskrivna personer, med hållen (se avsnitt 8.2) medför att utgifterna ökar ökande utgifter 2015 och 2016, och därefter med 1 miljard kronor mellan 2017 och 2018 samt minskande utgifter 2017–2019. Utgifts- med 5 miljarder kronor mellan 2018 och 2019. prognosen är gjord utifrån antagandet att Migrationsverkets förvaltningsanslag ökas efter behov under hela prognosperioden, vilket Övriga utgiftspåverkande faktorer bedöms korta handläggningstiderna och i förlängningen hålla nere kostnaderna för boende En del av förändringen av de takbegränsade och ersättningar. Utgiftsförändringarna under utgifterna 2014–2019 förklaras av andra faktorer utgiftsområde 8 Migration påverkar också än beslutade, föreslagna och aviserade reformer, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd eftersom pris- och löneomräkningen, samt övriga makroen del av kostnaderna för flyktingmottagandet ekonomiska förändringar eller volymer. Dessa avräknas från biståndsramen. övriga faktorer, som exempelvis består av EU- Ersättningar och insatser för etablering av avgiften och förändringar av anslagsbehållningar, nyanlända under utgiftsområde 13 Jämställdhet minskar utgifterna med 14 miljarder kronor och nyanlända invandrares etablering beräknas 2015, har ingen inverkan 2016 och ökar därefter öka med ca 18 miljarder kronor mellan 2015 och utgifterna med 12 miljarder kronor 2017, 2018 till följd av det ökade antalet nyanlända. 2 miljarder kronor 2018 och 1 miljard kronor Utgifterna väntas därefter sjunka något 2019. 2019, jämfört med föregående år. Utgifterna beräknas således bli som högst 2018, Avgiften till Europeiska unionen är i princip vilket kan jämföras med utgiftsprofilen för oförändrad 2019 jämfört med 2014, men utgiftsområde 8 Migration, där utgifterna fluktuerar mycket åren däremellan, vilket är den beräknas bli som högst 2016. Denna för- väsentligaste förklaringen till förändringarna i skjutning uppstår eftersom det tar tid innan övriga utgiftspåverkande faktorer. Fluktuationen personer i Migrationsverkets mottagningssystem beror framför allt på retroaktiva rabatter på beviljas uppehållstillstånd och blir kommun- medlemsavgiften (se tabell 8.3). mottagna. För mottagandet får kommunerna bl.a. en schablonersättning som utbetalas under en tvåårsperiod. Det ökade antalet ensamkommande barn och ungdomar har stor effekt på utgifterna under utgiftsområdet då kommunerna får särskild ersättning för mottagandet av dessa och barnen/ungdomarna oftast stannar flera år inom kommunens omsorg. Ungefär hälften av de som beviljats uppehållstillstånd skrivs in i etableringsuppdraget och är därmed berättigade till etableringsersättning. År 2014 uppgick antalet deltagare i etableringsuppdraget till 36 800 och fram t.o.m. 2017 beräknas antalet öka till 80 000 personer, för att därefter minska till 56 100 personer 2019 (se tabell 8.8).

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.8 Volymer inom olika transfereringssystem

Utgifts- Köns- Köns- Utfall Utfall Prognos område fördelning fördelning Utfall Utfall 2013 2014 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 8 Asylsökande, genom- 38,9%kv 35,8%kv snittligt antal inskrivna 43 200 62 100 83 400 78 100 57 900 48 500 45 100 61,1%m 64,2%m 9 Antal personer med 46,1%kv 46,1%kv assistansersättning 53,9%m 53,9%m 15 800 16 000 16 200 16 400 16 400 16 400 16 400

10 Antal sjukpenningdagar 62,9%kv 63,5%kv (netto), miljoner 37,1%m 36,5%m 44,8 50,6 57,2 65,5 70,1 72,5 73,9 10 Antal rehabiliterings- 67,5%kv 66,5%kv penningdagar (netto), miljoner 32,5%m 33,5%m 2,4 2,3 2,8 3,3 3,6 3,8 4,0 10 Antal personer med 59,6%kv 59,7%kv sjukersättning 40,4%m 40,3%m 338 800 325 200 314 200 306 400 300 600 296 200 293 400 10 Antal personer med 46,6%kv 46,8%kv aktivitetsersättning 53,4%m 53,2%m 29 500 32 200 36 200 39 800 43 400 46 800 50 200

10 Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning som erhåller 54,2%kv 54,2%kv bostadstillägg 45,8%m 45,8%m 117 200 123 100 125 800 128 300 130 200 131 900 133 500 11 Antal personer med 80,2%kv 80,0%kv garantipension 19,8%m 20,0%m 760 500 785 800 771 000 722 600 661 400 623 400 605 200 11 Antal pensionärer som 78,5%kv 77,7%kv erhåller bostadstillägg 271 700 278 200 286 700 280 400 271 400 263 300 255 000 21,5%m 22,3%m ÅP Antal personer med 52,2%kv 52,1%kv tilläggspension 47,8%m 47,9%m 1 920 800 1 976 000 2 018 300 2 047 700 2 065 500 2 068 800 2 036 500

ÅP Antal personer med 49,8%kv 49,9%kv inkomstpension 50,2%m 50,1%m 1 176 700 1 288 400 1 392 800 1 492 700 1 588 200 1 680 200 1 767 500 12 Antal barnbidrag 91,6%kv 91,6%kv 8,4%m 8,4%m 1 722 200 1 755 900 1 795 200 1 841 300 1 886 500 1 925 900 1 959 400

12 Antal uttagna föräldrapenningdagar (netto), 75,2%kv 74,7%kv miljoner 24,8%m 25,3%m 52,2 51,7 52,8 54,2 55,5 56,7 57,7 12 Antal uttagna tillfälliga 55,2%kv 54,8%kv föräldrapenningdagar (netto), miljoner 44,8%m 45,2%m 6,5 6,8 7,0 7,0 7,1 7,1 7,2 13 Antal deltagare i 48,0%kv 43,5%kv etableringsinsatser 52,0%m 56,5%m 22 900 36 800 48 400 65 800 80 000 73 400 56 100

15 Antal personer med 48,5%kv 48,3%kv studiehjälp 51,5%m 51,7%m 424 300 406 400 395 500 396 000 401 000 408 700 419 500 15 Antal personer med 59,3%kv 59,3%kv 1 studiemedel 40,7%m 40,7%m 506 300 515 900 551 800 578 300 573 900 573 800 574 000 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundat till närmaste hundratal om inte annat anges. Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 4. 1 Bruttoräknat antal. Avser volymer som ligger till grund för anslagets utgiftsprognos, vilket kan avvika från volymer bakom anslagsprognosen. När stödmottagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 472 000 personer 2013 och 482 200 personer 2014. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

8.4 Förändring av de takbegränsade I tabell 8.10 redovisas förändringarna av utgifterna sedan 2015 års utgiftsramarna för 2016–2019 i förhållande till ekonomiska vårproposition beräkningarna i vårpropositionen. Utgifterna inom respektive utgiftsområde är fördelade på I 2015 års ekonomiska vårproposition samma förklaringsfaktorer som i tabell 8.9 (i presenterade regeringen en beräkning av de tabell 8.10 utgörs kolumnen Övrigt av summan takbegränsade utgifterna för 2015–2019. I tabell av posterna Reviderad pris- och löneomräkning, 8.9 redovisas den totala utgiftsförändringen för Tekniska justeringar, Minskning av anslags- 2016–2019 jämfört med beräkningen i behållningar, Beräkningsteknisk överföring till vårpropositionen, fördelad på olika förklarings- hushållen och Övrigt i tabell 8.9). faktorer. Av tabellen framgår att de takbegränsade utgifterna har reviderats upp med 24–32 miljarder kronor per år jämfört med bedömningen i vårpropositionen, främst till följd av nya reformer och tekniska justeringar.

Tabell 8.9 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

med bedömningen i 2015 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019

Takbegränsade utgifter

1 165,8 1 213,4 1 249,1 1 274,5

2015 års ekonomiska

vårproposition

1 Beslut/reformer 20,8 22,7 22,0 20,5 Reviderad pris- och löneomräkning 0,0 -1,3 -2,0 -3,0 Övriga makroekonomiska förändringar -0,7 -4,8 -4,8 -8,8 2 Volymförändringar -1,6 -2,9 -3,7 0,9 3 Tekniska justeringar 11,4 12,2 13,2 13,7 Minskning av anslagsbehållningar 1,0 1,0 0,9 1,7 Beräkningsteknisk 4 överföring till hushållen -0,4 -2,6 -1,6 0,8 Övrigt 1,6 2,8 0,2 0,4

Total utgiftsförändring 32,1 27,2 24,2 26,3

Takbegränsade utgifter i

budgetpropositionen för

2016 1 197,9 1 240,6 1 273,3 1 300,8

1 Inklusive förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2. Se tabell 8.11. 2 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl. a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makroekonomiska förutsättningarna. 3 De förändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.2. 4 Avser förändringen av den beräkningspost som består av de överstigande medel som uppstår på grund av att regeringen i 2015 års ekonomiska vårproposition samt i denna proposition föreslagit och aviserat åtgärder som medför större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar, exklusive de förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2 (se även tabell 8.11). I nivå är den beräkningstekniska överföringen för 2016 lika med noll. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.10 Förändring av utgiftsramar 2016–2019 jämfört med 2015 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

Total Total Total Total

förändring Varav förändring förändring förändring 1 Beslut/reform Makro Volym Övrigt Utgiftsområde 2016 2016 2016 2016 2016 2017 2018 2019 1 Rikets styrelse 237 144 0 0 94 206 177 141 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 169 28 -25 74 93 89 101 64 3 Skatt, tull och exekution 13 13 0 0 0 -4 -28 -67 4 Rättsväsendet -48 -48 0 0 0 -58 -80 -228 5 Internationell samverkan 3 2 0 0 1 2 2 1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1 428 1 427 0 0 1 1 685 1 790 2 957 7 Internationellt bistånd 3 261 664 326 4 2 267 4 208 1 545 370 8 Migration -633 427 -1 -616 -443 -1 295 -1 289 -406 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4 491 4 236 1 254 0 2 225 1 748 1 097 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2 156 817 144 835 360 2 668 3 131 3 416 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 5 0 14 -9 0 227 270 410 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -369 281 -219 -431 0 -406 -197 21 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -1 047 222 -26 -1 288 45 -1 985 -3 285 -505 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 7 882 552 370 0 6 960 8 201 8 746 9 108 15 Studiestöd 1 148 636 -97 -36 644 1 153 1 188 730 16 Utbildning och universitetsforskning 2 505 2 519 0 0 -14 4 571 4 507 3 906 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 546 546 0 0 0 699 695 656 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 556 5 556 0 0 0 5 497 5 490 5 487 19 Regional tillväxt 18 20 0 0 -2 261 67 73 20 Allmän miljö- och naturvård 559 559 0 0 0 513 407 398 21 Energi 336 336 0 0 0 529 526 508 22 Kommunikationer 2 117 513 0 0 1 604 1 797 1 677 1 667 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2 191 1 683 517 0 -9 873 189 214 24 Näringsliv 308 387 0 0 -79 226 217 206 25 Allmänna bidrag till kommuner 1 083 -764 0 0 1 847 2 019 2 319 2 319 26 Statsskuldsräntor m.m. -1 758 0 0 0 -1 758 -36 -1 916 1 186 27 Avgiften till Europeiska unionen -350 0 0 0 -350 165 -14 326 Minskning av anslagsbehållningar 967 967 1 000 905 1 668 Beräkningsteknisk överföring till 2 hushållen -443 -443 -2 612 -1 570 760

Summa utgiftsområden 32 331 20 755 1 005 -1 213 11 784 32 419 27 320 36 483

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget -2 048 -1 704 -344 -5 261 -5 041 -9 024

Takbegränsade utgifter 32 062 20 755 -699 -1 557 13 542 27 220 24 219 26 299

1 Inklusive tekniska justeringar. De förändringar som föranleder teknisk justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.2. 2 Avser förändringen av den beräkningspost som består av de överstigande medel som uppstår på grund av att regeringen i 2015 års ekonomiska vårproposition samt i denna proposition föreslagit och aviserat åtgärder som medför större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar, exkl. de förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2 (se även tabell 8.11). I nivå är den beräkningstekniska överföringen för 2016 lika med noll. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Nya föreslagna och aviserade åtgärder för 2016–

2019

För varje utgiftsområde sammanfattas i tabell 8.11 anslagseffekterna av de reformer som regeringen föreslår för 2016 och aviserar för 2017–2019 samt av de förslag för 2015 som regeringen lämnar i propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:2). Anslagseffekterna redovisas i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2015 års ekonomiska vårproposition. Efter tabellen presenteras närmare beskrivningar av reformerna. De åtgärder som föreslås och aviseras i denna proposition medför en ökning av anvisade anslag med 20,8 miljarder kronor 2016. År 2017–2019 beräknas ökningen till 22,7 miljarder kronor, 22,0 miljarder kronor respektive 20,5 miljarder kronor. Till detta kommer anslagsförändringar på 11,4 miljarder kronor 2016 som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket. De tekniska justeringarna för 2017–2019 uppgår till 12,2 miljarder kronor, 13,2 miljarder kronor respektive 13,7 miljarder kronor. Under respektive utgiftsområde redovisas föreslagna eller aviserade reformer med en större anslagspåverkan (se tabell 8.11). I normalfallet förutsätts att de redovisade anslagsförändringarna motsvaras av lika stora utgiftsförändringar. För en redovisning av samtliga reformer hänvisas till respektive utgiftsområdesavsnitt i denna proposition.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.11 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt propositionen Höständringsbudget för 2015 i förhållande till 2015 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019

Reformer

UO 01 Rikets styrelse 142 139 140 140

varav Regeringskansliet 82 82 82 82

UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 120 114 111 98

varav Flytt av Upphandslingsmyndigheten till UO 2 77 77 77 77

UO 03 Skatt, tull och exekution 13 28 38 38

UO 04 Rättsväsendet 30 -48 50 143 131

varav Förstärkning av Säkerhetspolisens förvaltningsanslag 65 65 95 95 Förstärkning av Sveriges domstolars förvaltningsanslag 75 75 75 75 Minskning av Kriminalvårdens 2 förvaltningsanslag -306 -190 -124 -190

UO 05 Internationell samverkan 3 3 3 3

UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap 1 428 2 004 2 273 2 392

varav Försvarspolitisk överenskommelse 1 324 1 900 2 200 2 320 Förebyggande av jordskred 50 50 50 50

UO 07 Internationellt bistånd 659 868 852 850

varav Bistånd och internationella klimatinvesteringar 886 886 886 886 Ökad avräkning tfa höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång -219 -148 -118 -116 Minskad avräkning tfa ny placeringsform och nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar 134 88 84

UO 08 Migration 432 64 68 66

varav Höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång 393 291 243 224 Ny placeringsform och nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar -262 -180 -163

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 948 4 236 2 060 1 521 799

varav Tandvård för unga vuxna -43 -113 -113 3 Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 1 119 1 311 1 396 1 396 Läkemedel för barn 339 407 407 407 Professionsmiljarden 1 000 1 000 1 000 1 000 Kvinnors hälsa 130 130 130 130 Förstärkning av sjukvården 1 000 Psykisk ohälsa 280 280 280 280

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.11 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar forts.

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt propositionen Höständringsbudget för 2015 i förhållande till 2015 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019

Avskaffande av samordnings- och tillgänglighetsmiljarden -1 000 -1 000 1 000 Ändrad uppräkning av assistansersättningen -458 -932 -1 520 -2 212 Ökade kostnader för statlig 1 assistansersättning 948 Utbildningsinsats inom äldre- och funktionshinderomsorgen 200 Investeringsbidrag för bostäder för äldre 150 300 400 400 Avskaffande av fritidspengen -81 -81 -81 -81 Sommarlovsstöd 200 200 200 200 Socialtjänstens arbete med barnärenden 250 250 250 250 Alkohol, narkotika, doping och tobak 50 100 100 70 Validering av sjukvårdspersonal 65 42 42 42

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 0 1 177 1 303 1 340 1 430

varav Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen 817 943 983 1 073 Minskning sjukskrivningsmiljarden -128 Minskning av rehabiliteringsgarantin -250 -250 -250 -250 Ökade medel till samordningsförbunden 59 59 59 59 Finansiering av satsningen Ökade medel till samordningsförbunden -59 -59 -59 -59 Ökat förvaltningsanslag för Försäkringskassan 128 250 250 250 250 Överföring av stöd från budgetens inkomstsida: 5 Ersättning för höga sjuklönekostnader 360 360 360 360

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 462

varav Tillskott av medel för bostadstillägg för 1 pensionärer 462

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 223 281 -11 -50 -84

varav Höjd grundnivå i föräldrapenningen 287 311 314 297 Avskaffande av jämställdhetsbonusen -318 -363 -380 1 Ökade kostnader för vårdbidrag 223

UO 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 16 222 1 075 1 207 313

varav Höjd schablonersättning till kommunerna 1 071 2 603 2 932 2 217 Avskaffad prestationsbaserad ersättning -653 -658 -499 -402 Ny placeringsform och nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar -50 -800 -1 200 -1 500 Sfi i anläggningsboende 25 25 75 75

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.11 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar forts.

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt propositionen Höständringsbudget för 2015 i förhållande till 2015 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019

Ändrade bestämmelser för etableringsersättning vid arbete -128 -155 -143 -109 Avskaffande av system med etableringslots -481 -643 -534 -445 Snabbspår 261 322 307 249 Förstärkta etableringsinsatser 115 210 115 90 Överföring till Arbetsförmedlingen för etableringsuppdraget -100

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 7 512 8 327 9 193 9 732

varav Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen -518 -639 -693 -726 Överföring till Arbetsförmedlingen för etableringsuppdraget 100 Förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för etablering 93 93 93 93 Aktiva insatser för långtidsarbetslösa 60 102 111 121 Förlängning av studiemotiverande kurs vid folkhögskola för deltagare äldre än 25 år 54 52 50 48 Möjlighet till yrkesinriktade kurser på folkhögskola i jobb- och utvecklingsgarantin 52 51 48 46 Förstärkning av lönestöden samt särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) 400 410 410 415 Översyn av lönestöden för personer med funktionsnedsättning 174 243 282 Samhall 300 400 400 400 Överföring av stöd från budgetens inkomstsida: Nystartsjobb och stöd för 5 yrkesintroduktionsanställningar 6 962 7 671 8 521 9 046

UO 15 Studiestöd 1 301 1 253 1 293 1 314

varav Fler platser inom komvux 252 Fler platser inom yrkesvux 226 262 267 276 Fler platser inom yrkeshögskolan 101 245 250 259 Fler platser inom folkhögskolan 52 52 53 55 En förändrad finansieringsmodell för Centrala 5 studiestödsnämnden 665 694 723 723

UO 16 Utbildning och universitetsforskning 2 519 4 864 4 922 4 816

varav Statens skolverk: Lärarlegitimationer 75 15 Lärarfortbildning specialpedagogik i grundskolan framför allt årskurs 7–9 70 70 Sänkt anordnarbidrag för lärlingar -88 -95 -100 -100 Förstärkt behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare 22 71 60 20 Korrigering av fel i VÅP15 -92 -185 -185 -185

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.11 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar forts.

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt propositionen Höständringsbudget för 2015 i förhållande till 2015 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019

Högre personaltäthet och ökad kvalitet i fritidshemmet 250 500 500 500 Fler platser inom komvux 218 Fler platser inom yrkesvux 218 250 250 250 Rätt till komvux 537 537 537 Fler platser inom yrkeshögskolan 150 360 360 360 Höjda lärarlöner 1 500 3 000 3 000 3 000 Kompletterande utbildningar 20 75 220 340

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 546 737 746 721

varav Sänkta avgifter i musik- och kulturskolan 100 100 100 100 Fri entré till vissa statliga museer 80 80 80 80 Ny filmpolitik 210 210 190 Stöd till idrotten 133 144 163 163 Folkhögskoleplatser 70 70 70 70

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik 1 5 556 5 500 5 496 5 496

varav Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 1 000 1 000 1 000 1 000 Förbättrad utemiljö inom förskolor, skolor och fritidshem 500 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 1 850 1 800 1 300 1 300 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 200 2 700 3 200 3 200

UO 19 Regional tillväxt 18 261 67 73

varav 3 EU:s regionalfond 200

UO 20 Allmän miljö- och naturvård 134 559 518 418 415

varav Marksanering för ökat bostadsbyggande 300 300 200 200 Supermiljöbilspremie 132 94 Internationella klimatinvesteringar 50 50 50 50 Klimatanpassning 57 57 57 57 Elbusspremie 50 100 100 100

UO 21 Energi 336 531 531 516

varav Stöd till solceller 225 390 390 390 Energilagring 25 50 50 50

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.11 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar forts.

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt propositionen Höständringsbudget för 2015 i förhållande till 2015 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019

UO 22 Kommunikationer 2 117 2 162 2 125 2 296

varav Kollektivtrafik och järnväg i landsbygd 200 210 210 230 Cykelstrategi 25 75 Kompensation för höjda banavgifter 75 75 75 75 Järnvägsunderhåll 100 100 100 100 Vägunderhåll 100 100 100 100 Överföring av stöd från budgetens inkomstsida: 5 Sjöfartsstödet 1 604 1 652 1 702 1 753

UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1 674 813 125 168

varav Jobb i hela landet 50 125 128 128 Landsbygdsprogrammet 3 1 580 697

UO 24 Näringsliv 10 308 235 235 235

varav Innovativ miljöteknik 62 62 62 62 Nyindustrialisering 50 40 40 40 Exportfrämjande 45 65 85 105 Innovationsrådet 50 50 50 50 Göta kanal 100 50 50 50 Flytt av Upphandlingsmyndigheten till UO 2 -77 -77 -77 -77

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 1 083 2 019 2 319 2 319

varav Förändring i det kommunalekonomiska utjämningssystemet -961 -961 -961 -961 Höjt tak för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen -74 -148 -148 -148 Höjd barndel i riksnormen för försörjningsstöd 181 181 181 181 Kompensation till kommunsektorn till följd av höjd arbetsgivaravgift för unga 60 Kompensation till kommunsektorn till följd av 5 sänkt skatt för pensionärer 1 847 1 847 1 847 1 847 Kostnadsfri mammografi 100 207 207 207 Tandvård för unga vuxna 276 576 576 Avgiftsfri öppenvård för personer som är 85 år och äldre 200 200 200 Förstärkning av sjukvården 500 500 500

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.11 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar forts.

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt propositionen Höständringsbudget för 2015 i förhållande till 2015 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019

UO 27 Avgiften till Europeiska unionen 3 728

varav 1 Avgiften till Europeiska unionen 3 728

Summa anslagsförändringar 5 554 32 193 34 916 35 115 34 275

varav Anslagsökningar 5 746 43 511 49 606 50 462 49 814 varav Anslagsminskningar -192 -11 317 -14 690 -15 347 -15 539 2 Skillnaden mellan utgiftseffekt och anslagseffekt 206 90 24 90

Summa ökning av takbegränsade utgifter 5 554 32 399 35 006 35 138 34 365

5 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket 11 438 12 224 13 153 13 729

Ökning av takbegränsade utgifter exklusive utgiftsförändringar som 5 554 20 960 22 783 21 985 20 636

motiverar teknisk justering av utgiftstaket

7 Beräkningsteknisk överföring till hushållen -443 -2 612 -1 570 760 Ökning av takbegränsade utgifter inklusive beräkningsteknisk överföring till 5 554 20 517 20 170 20 415 21 397 hushållen 1 Förslag i propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:2) som föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. 2 Utgiftseffekt och anslagseffekt skiljer sig åt för förslaget ”Minskning av Kriminalvårdens förvaltningsanslag” under utgiftsområde 4, anslag 1:6 Kriminalvården . 3 Förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2. 5 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket, se avsnitt 5.2. 6 Motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen. 7 Avser förändringen av den beräkningspost som består av de överstigande medel som uppstår på grund av att regeringen i 2015 års ekonomiska vårproposition samt i denna proposition föreslagit och aviserat åtgärder som medför större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar, exklusive de förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2. I nivå är den beräkningstekniska överföringen för 2016 lika med noll. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Vidare sker en överföring till anslaget för förbandsverksamhet till följd av rationaliseringar Regeringskansliet inom den logistikverksamhet som finansieras av 4:1 Regeringskansliet m.m. medel från anslaget 1:3 Anskaffning av materiel Medel tillförs för att återställa anslaget till och anläggningar. samma nivå som före den besparing som Med anledning av förändrade prissättningar i riksdagen beslutade om i budgeten för 2015. Försvarsmaktens relation med Försvarets materielverk sker en överföring till anslaget. Dessa tre överföringar finansieras genom att Utgiftsområde 4 Rättsväsendet anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar minskas med motsvarande belopp.

Förstärkning av Säkerhetspolisens förvalt-

ningsanslag Förebyggande av jordskred

1:2 Säkerhetspolisen 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och Satsningen syftar till att förstärka arbetet mot andra olyckor terrorism och stärka skyddet avseende vitala Satsningen syftar till att möjliggöra fler föresamhällsfunktioner samt till att motverka byggande åtgärder mot naturolyckor, som förfrämmande makts underrättelseverksamhet. väntas öka i ett förändrat klimat.

Förstärkning av Sveriges domstolars förvalt-

ningsanslag Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

1:5 Sveriges domstolar Den tidigare beslutade och genomförda Bistånd och internationella klimatminskningen av anslaget med 150 miljoner investeringar kronor justeras. Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet tillförs 75 miljoner kronor fr.o.m. 2016. Regeringen föreslår att anslaget ökas. Med den föreslagna ökningen stärks möjligheterna till Minskning av Kriminalvårdens förvaltnings- klimatfinansiering i utvecklingsländer och anslag biståndsramen kommer att motsvara 0,98 pro- 1:6 Kriminalvården cent av bruttonationalinkomsten enligt Kriminalvårdens förvaltningsanslag föreslås Europeiska National- och regionalräkenskapsanpassas efter en lägre beläggningsgrad. systemet (ENS 2010), som tillämpas sedan den 1 september 2014.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets Ökad avräkning till följd av höjd ersättning

krisberedskap till kommuner för asylsökande barns skolgång

1:1 Biståndsverksamhet Försvarspolitisk överenskommelse Regeringen föreslår att schablonersättningen till 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap kommunerna för asylsökande barns skolgång I syfte att öka den operativa förmågan i höjs. Detta medför att de avräkningsbara krigsförbanden och säkerställa den samlade flyktingkostnaderna ökar. förmågan i totalförsvaret tillförs anslaget medel. Förstärkningen sker enligt den av riksdagen Minskad avräkning till följd av ny beslutade inriktningen för försvaret. placeringsform och nytt ersättningssystem för Mot bakgrund av en ombalansering från mottagande av ensamkommande barn och internationella operationer till nationell verk- ungdomar samhet sker en överföring till anslaget. Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt En ny placeringsform för ensamkommande barn minskas med motsvarande belopp. och ungdomar kommer att föreslås. Den statliga För att prioritera personalförstärkningar, ersättningen till kommunerna för mottagande av övningar och beredskap sker en överföring till ensamkommande barn och ungdomar schablonanslaget. iseras och differentieras med olika ersättningsnivåer för placeringsformerna hem för vård

PROP. 2015/16: 1

eller boende (HVB), familjehem och stöd- läkemedel som förskrivs i enlighet med boende. Som en följd av detta beräknas de smittskyddslagen (2004:168). avräkningsbara flyktingkostnaderna minska och därmed också avräkningarna. Läkemedel för barn 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna Läkemedel och varor som omfattas av Utgiftsområde 8 Migration läkemedelsförmånerna görs kostnadsfria för barn under 18 år fr.o.m. 2016.

Höjd ersättning till kommunerna för skola till

asylsökande barn Professionsmiljarden

1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård Medel tillförs för att höja schablonersättningen Satsningen syftar till att höja kvaliteten och till kommunerna för asylsökande barns effektiviteten i hälso- och sjukvården genom att skolgång. förbättra förutsättningarna för rätt användning av personalens kompetens och för kompetens- Ny placeringsform och nytt ersättningssystem försörjningen.

för mottagande av ensamkommande barn och

ungdomar Kvinnors hälsa

1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård Den statliga ersättningen till kommunerna för För att förbättra kvinnors hälsa tillförs medel mottagande av ensamkommande barn och som ska förstärka primärvårdens arbete. ungdomar schabloniseras och differentieras med olika ersättningsnivåer för placeringsformerna Förstärkning av sjukvården Hem för vård eller boende (HVB), familjehem 1:6 Bidrag till folkhälsa- och sjukvård och stödboende. Stödboende är en ny Anslaget ökas tillfälligt 2016 för att möjliggöra placeringsform som införs under 2016. angelägna investeringar i hälso- och sjukvården.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social Psykisk ohälsa

omsorg 1:8 Bidrag till psykiatri Satsningen syftar till att genomföra insatser för Tandvård för unga vuxna att förbättra ungas psykiska hälsa. 1:4 Tandvårdsförmåner Regeringen avser att föreslå att tandvård Avskaffande av samordnings- och fr.o.m. den 1 januari 2017 ska vara kostnadsfri tillgänglighetsmiljarden t.o.m. det år en person fyller 21 år och fr.o.m. 1:9 Bidrag för samordning och tillgänglighet den 1 januari 2018 t.o.m. det år en person Den tillfälliga satsningen på samordning och fyller 23 år. Detta minskar kostnaderna för det tillgänglighet i hälso- och sjukvården avslutas statliga tandvårdsstödet för vuxna eftersom efter 2015. Eftersom medlen betalas ut i tandvårdskostnaderna för dessa åldersgrupper efterskott beräknas de kunna dras in först därmed inte längre kommer att belasta detta fr.o.m. 2017. anslag. Landstingen kommer i stället att få ökade utgifter och kompenseras därför genom Ändrad uppräkning av assistansersättningen att medel tillförs det generella statsbidraget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till För att uppnå en stabil och förutsägbar kommuner. utveckling av statens kostnader för assistansersättning kommer timersättningen från Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 2016 att räknas upp med 1,4 procent årligen. Det 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna leder till att utgifterna på anslaget bedöms bli Anslaget ökas för att ersätta landstingen för lägre än om ersättningen hade fortsatt att räknas ökade kostnader för läkemedelsförmånerna, upp enligt tidigare metod. främst till följd av ökade kostnader för vissa

PROP. 2015/16: 1

Utbildningsinsats inom äldre- och Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

funktionshinderomsorgen sjukdom och funktionsnedsättning

4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken Avskaffande av den bortre tidsgränsen i För att stödja kommunernas kompetenssats- sjukförsäkringen ningar för baspersonal inom äldre- och funkt- 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m., ionshinderomsorgen tillförs anslaget medel 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 2016. Förslaget om avskaffad bortre tidsgräns i sjukförsäkringen beräknas leda till att fler personer Investeringsbidrag för bostäder för äldre kan uppbära sjukpenning utan uppehåll. För- 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom slaget beräknas samtidigt leda till att något äldrepolitiken färre beviljas sjukersättning. I syfte att underlätta för äldre på bostadsmarknaden tillförs medel i form av ett investe- Minskning av rehabiliteringsgarantin ringsbidrag för byggande och ombyggnad av 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen bostäder för äldre. Det ökade anslaget till Försäkringskassan finansieras genom minskade medel för rehabi- Avskaffande av fritidspengen literingsgarantin. 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete Fritidspengen avskaffas och de medel som Ökade medel till samordningsförbunden avsatts för detta ändamål används för att höja 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen barndelen i riksnormen för försörjningsstöd. De statliga medlen till samordningsförbunden (Finsam) ökas för att fler samordningsförbund Sommarlovsstöd ska kunna bildas och för att förstärka stödet till 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete långtidssjukskrivna och unga med aktivitets- Medel avsätts för ett statligt sommarlovsstöd till ersättning. kommuner som satsar på att utveckla kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Finansiering av satsningen Ökade medel till

samordningsförbunden

Socialtjänstens arbete med barnärenden 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete Ökningen av de statliga medlen till sam- Reformen syftar till att förbättra förutsätt- ordningsförbunden finansieras genom minskade ningarna för socialtjänstens arbete med barn- medel för dels rehabiliteringsinsatser i samarbete ärenden. Medlen ska i huvudsak gå till att stärka mellan Försäkringskassan och Arbetsförbemanningen, samt till satsningar på kompetens medlingen, dels finansiell samordning mellan och kvalitet. Försäkringskassan och hälso- och sjukvården.

Alkohol, narkotika, doping och tobak Ökat förvaltningsanslag för Försäkringskassan

6:2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, doping, 2:1 Försäkringskassan tobak, samt spel För att bidra till att människor snabbare kommer För att fortsatt kunna bedriva ett effektivt arbete tillbaka till arbete och möjliggöra en förstärkt mot missbruk av alkohol, narkotika, doping, handläggning tillförs anslaget medel. tobak och spel tillförs anslaget medel.

Validering av sjukvårdspersonal Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer

8:1 Socialstyrelsen och barn Medel avsätts för en satsning som syftar till att få en snabbare prövning av legitimationer för Höjd grundnivå i föräldrapenningen sjukvårdspersonal utbildad utanför EU/EES. 1:2 Föräldraförsäkring Grundnivån i föräldrapenningen höjs från 225 till 250 kronor per dag.

PROP. 2015/16: 1

Avskaffande av jämställhetsbonusen Avskaffande av system med etableringslots

1:2 Föräldraförsäkring 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända Regeringen avser att avskaffa jämställdhets- invandrare bonusen eftersom den inte har haft någon Utgifterna minskar till följd av att Arbetsmätbar effekt på uttaget av föräldrapenning. förmedlingen avslutade samtliga avtal med etableringslotsar i maj 2015.

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända Snabbspår

invandrares etablering 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare Höjd schablonersättning till kommunerna Medel tillförs anslaget för förstärkta insatser 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom etableringsuppdraget för nyanlända med Schablonersättningen till kommunerna per utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas mottagen person som omfattas av flykting- på svensk arbetsmarknad. mottagandet höjs för personer som tas emot fr.o.m. den 1 januari 2016. Förstärkta etableringsinsatser 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända Avskaffad prestationsbaserad ersättning invandrare 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Satsningen syftar till att förstärka de arbets- Den prestationsbaserade ersättningen till marknadsinriktade insatserna för nyanlända i kommuner för vissa nyanlända invandrare etableringsuppdraget. upphör i sin helhet.

Överföring till Arbetsförmedlingen för

Ny placeringsform och nytt ersättningssystem etableringsuppdraget

för mottagande av ensamkommande barn och 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända ungdomar invandrare 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Medel överförs till anslaget 1:1 Den statliga ersättningen till kommunerna för Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag under mottagande av ensamkommande barn och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv i ungdomar schabloniseras och differentieras med syfte att under 2016 finansiera ett ökat resursolika ersättningsnivåer för placeringsformerna behov för etableringsuppdraget. Hem för vård eller boende (HVB), familjehem och stödboende. Stödboende är en ny placeringsform som införs under 2016. U t giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Sfi i anläggningsboende Avskaffande av den bortre tidsgränsen i

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande sjukförsäkringen Medel tillförs för ersättning till kommunerna för 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader utbildning i svenska för invandrare (sfi) för 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och personer med uppehållstillstånd som vistas i aktivitetsstöd anläggningsboende i avvaktan på kommun- Förslaget om avskaffad bortre tidsgräns i sjukplacering. försäkringen medför att det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion Ändrade bestämmelser för etablerings- avskaffas vilket innebär lägre utgifter för ersättning vid arbete Arbetsförmedlingen och för aktivitetsstöd. 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Överföring till Arbetsförmedlingen för Möjligheten att under sex månader arbeta inom etableringsuppdraget ramen för en etableringsplan och under samma 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag tid få etableringsersättning avskaffas. Till följd av Medel överförs från anslaget 1:4 Ersättning för detta beräknas utgifterna minska. insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Syftet är att under 2016

PROP. 2015/16: 1

finansiera ett ökat resursbehov för etablerings- Översyn av lönestöden för personer med uppdraget. funktionsnedsättning 1:4 Lönebidrag och Samhall Förstärkning av Arbetsförmedlingens för- Lönestöden för personer med funktionsvaltningsanslag för etablering nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag ses över. Regelverket kommer att förtydligas och Till följd av ett ökat antal deltagare i etablerings- insatserna förstärkas med ett tydligt fokus på alla uppdraget förstärks Arbetsförmedlingens för- individers möjlighet till utveckling av sin valtningsanslag. arbetsförmåga.

Aktiva insatser för långtidsarbetslösa Samhall

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska 1:4 Lönebidrag och Samhall program och insatser Resurser tillförs för att fler personer med I syfte att skapa bättre förutsättningar för dem funktionsnedsättning som medför nedsatt som varit arbetslösa under mycket lång tid att arbetsförmåga ska kunna få jobb inom Samhall lämna arbetslösheten tillförs resurser till mer och för att arbetslösheten inom gruppen ska aktiva och rustande insatser för dem som varit minska. arbetslösa mer än 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Förlängning av studiemotiverande kurs vid

folkhögskola för deltagare äldre än 25 år Fler platser inom komvux

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska 1:2 Studiemedel, program och insatser 1:3 Avsättning för kreditförluster, Medel tillförs för att förlänga möjligheten för 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor personer som är äldre än 25 år att ta del av Regeringens förslag om medel för ett utökat studiemotiverande kurser på folkhögskola. antal platser inom kommunal vuxenutbildning (komvux) medför att behovet av studiemedel Möjlighet till yrkesinriktade kurser på folk- ökar.

högskola i jobb- och utvecklingsgarantin

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska Fler platser inom yrkesvux program och insatser 1:2 Studiemedel, För att fler arbetslösa ska välja att studera före- 1:3 Avsättning för kreditförluster, slår regeringen att medel tillförs för att införa en 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor möjlighet inom jobb- och utvecklingsgarantin Regeringens förslag om medel för ett utökat att studera yrkesinriktade kurser inom brist- antal platser inom den statligt finansierade yrken på folkhögskola. yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildning inom komvux (yrkesvux) medför att behovet av Förstärkning av lönestöden samt särskilt studiemedel ökar.

introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)

1:4 Lönebidrag och Samhall Fler platser inom yrkeshögskolan Medel tillförs så att fler arbetssökande ur 1:2 Studiemedel, gruppen ska kunna få särskilt stöd i processen att 1:3 Avsättning för kreditförluster, hitta ett anpassat arbete men också under 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor introduktion på arbetsplatsen samt en tid efter Regeringens förslag om medel för ett utökat det att personen fått anställning. Lönestöden antal platser inom yrkeshögskolan medför att tillförs också ökade resurser för att fler ska behovet av studiemedel ökar. kunna få ett arbete med stöd.

Fler platser inom folkhögskolan

1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster, 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor

PROP. 2015/16: 1

Regeringens förslag om medel för ett utökat Korrigering av fel i 2015 års ekonomiska antal platser inom folkhögskolan medför att vårproposition behovet av studiemedel ökar. 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet En förändrad finansieringsmodell för Centrala I 2015 års ekonomiska vårproposition gjordes en studiestödsnämnden felaktig beräkning av utgifterna under utgifts- 1:7 Centrala studiestödsnämnden området, vilket medför att regeringen föreslår att För att säkerställa en effektiv studiestöds- anslaget minskas med motsvarande belopp i administration föreslår regeringen att en ny denna proposition. finansieringsmodell för Centrala studiestödsnämnden införs fr.o.m. den 1 januari 2016 och Högre personaltäthet och ökad kvalitet i att myndighetens anslag därmed ökas. fritidshemmet 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. Utgiftsområde 16 Utbildning och Regeringen föreslår att medel tillförs anslaget universitetsforskning för en satsning på högre personaltäthet och ökad kvalitet i fritidshemmet.

Statens skolverk: Lärarlegitimationer

1:1 Statens skolverk Fler platser inom komvux Regeringen avsätter ytterligare medel för Statens 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning skolverks arbete med att bedöma behörighet och För att motverka arbetslöshet och underlätta meddela lärarlegitimationer. omställning föreslår regeringen att medel avsätts för ett utökat antal platser inom komvux.

Lärarfortbildning specialpedagogik i grund-

skolan, framför allt årskurs 7 – 9 Fler platser inom yrkesvux 1:5 Utveckling av skolväsendet 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning För att stärka den specialpedagogiska kompeten- För att motverka arbetslöshet och underlätta sen generellt hos lärare med fokus på årskurserna omställning föreslår regeringen att medel avsätts 7–9 föreslår regeringen en fortbildningsinsats för ett utökat antal platser inom den statligt 2016–2019. finansierade yrkesvux-utbildningen.

Sänkt anordnarbidrag för lärlingar Rätt till komvux

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning pedagogisk verksamhet Regeringen avser att införa en rätt till Regeringen föreslår att det s.k. anordnarbidraget utbildning inom komvux som leder till grundsom utgår till arbetsgivare som tar emot en läggande behörighet till högskolestudier och lärling inom den gymnasiala yrkesutbildningen motsvarande behörighet till yrkeshögskola sänks med 10 000 kronor per lärling och år samt till särskild behörighet till högskolefr.o.m. den 1 januari 2016. Regeringen anser att studier. en del av dessa medel kan användas mer effektivt inom andra områden för att stärka den Fler platser inom yrkeshögskolan gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning attraktionskraft. För att motverka arbetslöshet och underlätta omställning föreslår regeringen att medel avsätts Förstärkt behörighetsgivande utbildning för för ett utökat antal platser inom yrkeshögskolan.

yrkeslärare

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan Höjda lärarlöner pedagogisk verksamhet 1:19 Bidrag till lärarlöner För att fler lärare som undervisar på gymnasie- För att höja läraryrkets attraktivitet har skolans yrkesprogram ska bli behöriga föreslår regeringen inlett en nationell samling för regeringen att den pågående behörighets- läraryrket. Som en central del i denna samling givande utbildningen för yrkeslärare förstärks föreslår regeringen att medel tillförs för höjda och förlängs t.o.m. 2019.

PROP. 2015/16: 1

löner till vissa lärare i syfte att premiera Förbättrad utemiljö inom förskolor, skolor skicklighet och utveckling i yrket. och fritidshem 1:13 Upprustning av skollokaler Kompletterande utbildningar Regeringen föreslår ett ettårigt statsbidrag 2:64 särskilda utgifter universitet och högskolor under 2016 för att förbättra utemiljöerna vid Satsningen syftar till att bygga ut och bredda förskolor, skolor och fritidshem. de kompletterande utbildningarna för högre utbildning. Stöd till kommuner för ökat bostads-

byggande

1:14 Stöd till kommuner för ökat bostads- Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund byggande och fritid Kommunerna kan inom ramen för befintlig lagstiftning bidra väsentligt mer än i dag till att Sänkta avgifter i musik- och kulturskolan öka bostadsbyggandet. Regeringen avsätter 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, medel för ett ekonomiskt stöd för att utveckling samt internationellt kulturutbyte och stimulera kommunerna till åtgärder som gör samarbete att bostadsbyggande snabbt kommer till stånd. Satsningen syftar till att främja låga taxor i de kommunala musik- och kulturskolorna. Investeringsstöd för anordnande av hyres-

bostäder och bostäder för studerande

Fri entré till vissa statliga museer 1:15 Investeringsstöd för anordnande av 8:1 Centrala museer: Myndigheter hyresbostäder och bostäder för studerande Anslaget tillförs medel för att möjliggöra Regeringen föreslår att medel avsätts för ininförande av fri entré på vissa statliga museer. vesteringsstöd till fastighetsägare som uppför nya bostäder som upplåts med hyresrätt till Ny filmpolitik rimlig hyra i områden där det råder bostads- 10:1 Filmstöd brist och befolkningstillväxt. En del av stödet Medel tillförs anslaget för att möjliggöra en 2016 lämnas för att stödja snabbt uppförande ekonomisk omställning av filmpolitiken. av studentbostäder.

Stöd till idrotten

13:1 Stöd till idrotten Utgiftsområde 19 Regional tillväxt För att ge barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrottsverksamhet ökas det statliga EU:s regionalfond stödet till idrotten. 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 Folkhögskoleplatser I syfte att möjliggöra ett påskyndat genom- 14:1 Bidrag till folkbildningen förande av EU:s regionalfondsprogram tillförs Satsningen syftar till att utöka antalet platser vid medel tidigare i programperioden än vad som folkhögskolans allmänna och särskilda kurser tidigare prognostiserats. med motsvarande 1 000 platser.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande samt Marksanering för ökat bostadsbyggande

konsumentpolitik 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Energieffektivisering och renovering av fler- I syfte att göra mer mark tillgänglig för bostadshus och utomhusmiljöer bostadsbyggande avsätter regeringen ytterligare 11:12 Energieffektivisering och renovering av medel för att inventera, undersöka och åtgärda flerbostadshus och utomhusmiljöer förorenade områden som behöver saneras och Medel avsätts för stöd till energieffektivisering efterbehandlas för att bostadsbyggande ska och bättre boendemiljö. kunna bli möjligt. Kommunerna föreslås kunna

PROP. 2015/16: 1

söka statligt stöd i detta syfte för mark där det Cykelstrategi finns förutsättningar för bostadsbyggande. 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur Satsningen syftar till att av miljö- och Supermiljöbilspremie folkhälsoskäl främja cykeln som transportmedel. 1:8 Supermiljöbilspremie Medel tillförs anslaget eftersom prognosen för Kompensation för höjda banavgifter försäljningen av miljöbilar 2016 har höjts. 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Internationella klimatinvesteringar Satsningen syftar till att finansiera eventuella 1:13 Insatser för internationella klimat- kommande kompenserande åtgärder till stöd för investeringar järnvägsföretagen med anledning av prognostise- Ytterligare medel avsätts för det pågående rade höjningar av banavgifterna. arbetet inom Sveriges program för internationella klimatinvesteringar. Järnvägsunderhåll 1:2 Vidmakthållande av statens transport- Klimatanpassning infrastruktur 1:10 Klimatanpassning Satsningen syftar till att förbättra järnvägs- Ytterligare medel avsätts för statliga myndig- systemets funktionalitet samt främja regional heters fortsatta arbete med kunskapsupp- tillväxt och landsbygdens förutsättningar. byggnad om klimatförändringar och samordning av det svenska klimatanpassningsarbetet. Vägunderhåll 1:2 Vidmakthållande av statens transport- Elbusspremie infrastruktur 1:19 Elbusspremie Satsningen inriktas på åtgärder för bärighet, En premie införs för att gynna introduktionen av tjälsäkring och beläggning i syfte att främja eldrivna bussar. Premien betalas ut till juridiska regional tillväxt och landsbygdens förutsättpersoner vid förvärv av elbussar. ningar.

Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd

och livsmedel

Stöd till solceller

1:8 Energiteknik Jobb i hela landet Medel avsätts för att öka utbyggnaden av 1:2 Insatser för skogsbruket, solceller. 1:8 Jordbruksverket, 1:15 Livsmedelsverket, Energilagring 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, 1:8 Energiteknik 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur För att bidra till att öka enskilda kunders möjlig- Medel avsätts för den kommande livsmedelshet att lagra sin egenproducerade el avsätts strategin, som bl.a. ska bidra till stärkt konkurmedel för bidrag till anläggningar för energi- renskraft och ökad produktion i livsmedelslagring. kedjan. Vidare föreslås en förstärkning av arbetet med marknadstillträdesfrågor för att skapa gynnsammare förutsättningar för företag att Utgiftsområde 22 Kommunikationer exportera vissa produkter samt medel för genomförandet av ett nationellt skogsprogram.

Kollektivtrafik och järnväg i landsbygd

1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, Landsbygdsprogrammet 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, Satsningen syftar framför allt till att främja 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för tillgången till kollektivtrafik på landsbygden. landsbygdens miljö och struktur Omfördelning av medel inom landsbygdsprogrammet 2014–2020. På grund av försenad

PROP. 2015/16: 1

programstart för landsbygdsprogrammet 2014– den satsning på Innovationsrådet som aviserades 2020 beräknas utbetalningarna inom program- i 2015 års ekonomiska vårproposition. met bli större 2016 än vad som tidigare beräknats. Göta kanal 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal Medel avsätts för upprustning av Göta kanal.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Innovativ miljöteknik Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

1:2 Verket för innovationssystem: forskning och utveckling Förändring i det kommunalekonomiska Satsningen syftar till att utveckla testbäddar utjämningssystemet avseende bl.a. integrerade kretsloppsanpassade 1:1 Kommunalekonomisk utjämning systemlösningar, urbana ekosystemtjänster och Vissa av de ändringar i det kommunalekonohållbara cirkulära affärsmodeller. Därtill föreslår miska utjämningssystemet som infördes av den regeringen att medel tillförs för befintliga förra regeringen tas bort. Förändringarna var ett innovationsprogram vid Verket för innovations- avsteg från den parlamentariska utredningens system i syfte att öka fokus på återvinning och förslag till utformning av det kommunalekonoresurseffektivitet. miska utjämningssystemet.

1:5 Näringslivsutveckling Höjt tak för högkostnadsskyddet i Satsningen syftar till att främja strategisk äldreomsorgen användning av spetstekniker och avancerade 1:1 Kommunalekonomisk utjämning systemlösningar för hållbar stadsutveckling och Taket i högkostnadsskyddet inom äldreominnebär att uppdrag ges till bl.a. sorgen höjs och kommunerna ges möjlighet att Energimyndigheten, Verket för innovationssy- höja sina avgifter för hemtjänst. stem, Naturvårdsverket och Boverket.

Höjd barndel i riksnormen för försörjnings-

Nyindustrialisering stöd

1:5 Näringslivsutveckling 1:1 Kommunalekonomisk utjämning Regeringen arbetar med att ta fram en De medel som frigörs vid avskaffande av nyindustrialiseringsstrategi med fokus på högt fritidspengen används tillsammans med en kunskapsinnehåll i industriell produktion och satsning på ytterligare 100 miljoner kronor för föreslår att medel avsätts för att möjliggöra en höjning av barndelen i riksnormen för genomförandet av förslag inom ramen för försörjningsstödet. strategin.

Kompensation till kommunsektorn till följd

Exportfrämjande av höjd arbetsgivaravgift för unga

2:3 Exportfrämjande verksamhet 1:1 Kommunalekonomisk utjämning Regeringen genomför en exportoffensiv där Slopandet av nedsättningen av socialavgifterna bl. a. en ny exportstrategi har tagits fram. för unga tidigareläggs med en månad till den Genom att avsätta ytterligare medel för export- 1 juni 2016. Kommunerna föreslås kompenseras främjande insatser förstärker regeringen denna för detta. satsning.

Kompensation till kommunsektorn till följd

Innovationsrådet av sänkt skatt för pensionärer

1:5 Näringslivsutveckling 1:1 Kommunalekonomisk utjämning I syfte att förbättra förutsättningarna för inno- Kommunerna föreslås kompenseras för ändvation i Sverige arbetar Innovationsrådet under ringen av det förhöjda grundavdraget för äldre. ledning av statsministern med att identifiera utmaningar och föreslå initiativ inom bl.a. life science, miljö- och klimatteknik och digitalisering. Regeringen föreslår en förstärkning av

PROP. 2015/16: 1

Kostnadsfri mammografi avsnitt 4). De nya makroekonomiska förutsätt- 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ningarna innebär sammantaget att utgifterna För att fler kvinnor regelbundet ska delta i bedöms bli lägre 2016–2019. Den främsta mammografiscreening för bröstcancer avser orsaken till detta är att utgifterna för åldersregeringen att föreslå att sådan screening ska pensionssystemet har reviderats ned 2016–2019 erbjudas kostnadsfritt. jämfört med prognoserna i vårpropositionen. Huvudorsakerna till de sänkta prognoserna är Tandvård för unga vuxna dels antagandet om en svagare utveckling i 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inkomstindex, dels att nya regler för beräkning För att förbättra tandhälsan hos unga vuxna av inkomstindex och balanstalet i denna avser regeringen att föreslå att sådan tandvård proposition för första gången har tillämpats vid fr.o.m. den1 januari 2017 ska vara kostnadsfri beräkningen av utgifterna. t.o.m. det år en person fyller 21 år och fr.o.m. den 1 januari 2018 t.o.m. det år en person fyller 23 år. Volymer

Avgiftsfri öppenvård för personer som är 85 år Utgifterna har också förändrats till följd av nya och äldre prognoser för antalet personer som uppbär 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ersättning från vissa regelstyrda transfererings- För att förbättra hälsan hos äldre personer avser system. Sammantaget innebär förändringarna att regeringen att fr.o.m. den 1 januari 2017 slopa utgifterna väntas bli 1,6–3,7 miljarder kronor vårdavgifterna i den öppna hälso- och sjukvården lägre per år 2016–2018 och 0,9 miljarder kronor för personer som är 85 år och äldre till den del högre 2019, än vad som beräknades i 2015 års avgifterna ingår i det nationella högkostnads- ekonomiska vårproposition. En viktig förklaring skyddet. till minskningarna 2016–2018 är att antalet asylsökande och antalet nyanlända har reviderats Förstärkning av sjukvården ned, vilket innebär lägre utgifter per år under 1:1 Kommunalekonomisk utjämning utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 För att stärka hälso- och sjukvården föreslås en Jämställdhet och nyanlända invandrares etablegenerell resursförstärkning till landstingen. ring. År 2019 bedöms antalet asylsökande öka jämfört med tidigare beräkning eftersom konflikten i Syrien väntas bli mer utdragen Pris- och löneomräkning av anslag för jämfört med tidigare bedömningar. Sammanförvaltnings- och investeringsändamål sättningen av gruppen asylsökande har dessutom ändrats, i och med att fler ensamkommande barn I 2015 års ekonomiska vårproposition gjordes en och ungdomar söker sig till Sverige, vilket bidrar slutlig pris- och löneomräkning för 2016 och en till utgiftsökningen 2019. preliminär pris- och löneomräkning för 2017– Därutöver har antalet personer som erhåller 2019. I denna proposition revideras den totala sjukpenning och sjukersättning reviderats upp budgeteffekten av den preliminära pris- och för hela prognosperioden, vilket medför utgiftslöneomräkningen ned med 1,3 miljarder kronor ökningar med 0,8–1,8 miljarder kronor per år. för 2017. År 2018 och 2019 revideras den ned med 2,0 miljarder kronor respektive 3,0 miljarder kronor.

Övriga makroekonomiska förändringar

Jämfört med 2015 års ekonomiska vårproposition har anslag som styrs av den makroekonomiska utvecklingen justerats med hänsyn tagen till den makroekonomiska bedömning som görs i denna proposition (se

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.12 Volymer inom olika transfereringssystem 2016– möjlighet att inom vissa gränser låna av efter-

2019

följande års anslag, s.k. anslagskredit. Förskjut- Förändring jämfört med 2015 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes ningar av detta slag redovisas som en för alla anslag gemensam beräkningspost, benämnd 2016 2017 2018 2019 Minskning av anslagsbehållningar, som ingår i de Asylsökande, 78 100 57 900 48 500 45 100 genomsnittligt antal takbegränsade utgifterna. inskrivna (-23 400) (-26 600) (-17 800) (-10 200) Myndigheternas förbrukning av anslags- Antal sjukpenning- 65,5 70,1 72,5 73,9 behållningar och utnyttjande av anslagskrediter dagar,(netto), miljon utgör en osäkerhet i beräkningen av de takbeer (2,7) (3,9) (4,4) (4,7) gränsade utgifterna. I förhållande till bedömningen i 2015 års ekonomiska vårproposition har Antal personer med 306 400 300 600 296 200 293 400 utgiftsprognoserna för 2016– 2019 justerats upp sjukersättning (-2 000) (-2 000) (-1 900) (-1 700) Antal personer med 722 600 661 400 623 400 605 200 mer än anslagna medel, vilket innebär att posten garantipension (3 400) (13 800) (20 700) (29 600) Minskning av anslagsbehållningar reviderats upp Antal uttagna 7,0 7,1 7,1 7,2 med 1,0 miljarder kronor 2016, 1,0 miljarder tillfälliga kronor 2017, 0,9 miljarder kronor 2018 och med föräldrapenning- 1,7 miljarder kronor 2019. dagar, miljoner (0,1) (0,1) (0,1) (0,1) Antal deltagare i 65 800 80 000 73 400 56 100 etableringsinsatser (-8 200) (-18 700) (-27 800) (-21 000)

Beräkningsteknisk överföring till hushållen

Antal personer med 578 300 573 900 573 800 574 000 1 Jämfört med bedömningen i 2015 års studiemedel (14000) (6900) (5500) (-4400) ekonomiska vårproposition har den beräknings- Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundat till närmaste hundratal. Endast ett urval med större förändringar redovisas i tabellen. Se tabell 8.8 för könsuppdelade utfall. tekniska överföringen till hushållen (se avsnitt 1 Bruttoräknat antal. Avser antalet personer som ligger till grund för anslagets utgiftsprognos, vilket kan avvika från antalet personer bakom anslagsprognosen. 8.2) reviderats ned med 0,4–2,6 miljarder kronor När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i för 2016–2018 och reviderats upp med Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Källa: Egna beräkningar. 0,8 miljarder kronor för 2019. De takbegränsade utgifterna påverkas på motsvarande sätt.

Tekniska justeringar

Övrigt

Vissa av de förslag som regeringen lämnar i denna proposition motiverar tekniska justeringar Revideringar av utgiftsprognoserna kan förav utgiftstaket. De aktuella justeringarna innebär anledas av nya prognosmetoder, justeringar till att nivån på utgiftstaket bör justeras upp med följd av ny information, korrigeringar av tidigare 11,4 miljarder kronor 2016, 12,2 miljarder gjorda fel och regeländringar utom regeringens kronor 2017, 13,2 miljarder kronor 2018 och direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. 13,7 miljarder kronor 2019 (se avsnitt 5.2). Jämfört med bedömningen i 2015 års ekonomiska vårproposition har utgifterna till följd av dessa övriga faktorer sammantaget Minskning av anslagsbehållningar reviderats upp med 0,2–2,8 miljarder kronor för 2016–2019. Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. Det innebär att en myndighet utöver årets anvisade anslagsmedel även kan använda tidigare sparade anslagsmedel, vilket ger en viss flexibilitet i myndighetens planering. I regel uppgår den del som myndigheten får disponera efterföljande år till 3 procent av myndighetens förvaltningsanslag. Myndigheter har också

PROP. 2015/16: 1

8.5 Uppföljning av utgifterna i

Tabell 8.13 Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor

m.m. 2015

statens budget och

Miljarder kronor

takbegränsade utgifter 2015

Differens Statens prognos- I den ursprungligen beslutade budgeten för 2015 1 budget Prognos budget uppgick de samlade utgifterna under samtliga Summa utgiftsområden 869,3 872,4 3,2

utgiftsområden, inklusive posten Minskning av Utgiftsområde 26

anslagsbehållningar, till 869,3 miljarder kronor. I Statsskuldsräntor m.m. 20,5 26,5 6,0

den aktuella prognosen beräknas utgifterna till Utgifter exkl.

872,4 miljarder kronor, dvs. 3,2 miljarder kronor utgiftsområde 26 2 Statsskuldsräntor m.m. 848,7 845,9 -2,8 högre än budgeterat. De takbegränsade Ålderspensionssystemet utgifterna (utgiftsområde 1–25 och 27 samt vid sidan av utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 268,4 267,4 -1,0

statens budget) beräknades i budgeten för 2015 3

Takbegränsade utgifter 1 117,1 1 113,4 -3,7

till 1 117,1 miljarder kronor. I den aktuella Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. prognosen beräknas de takbegränsade utgifterna 1 Enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2014/15:FiU10). 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. till 1 113,4 miljarder kronor, dvs. 3,7 miljarder 3 I de takbegränsade utgifterna ingår ej utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

kronor lägre (tabell 8.14). Källa: Egna beräkningar. De högre utgifterna i prognosen i förhållande I tabell 8.14 redovisas av riksdagen beslutade till i statens budget för 2015 beror främst på att ramar för utgiftsområdena, beslutade och föreutgifterna under utgiftsområde 26 slagna ändringar i budgeten samt de prognostise- Statsskuldsräntor m.m. bedöms bli högre än vad rade utgifterna för respektive utgiftsområde och som ursprungligen beräknades. för ålderspensionssystemet vid sidan av statens I prognosen har hänsyn tagits till riksdagens beslut med anledning av förslagen i budget.

För vissa utgiftsområden skiljer sig de aktuella propositionen Vårändringsbudget för 2015 och utgiftsprognoserna väsentligt från de medel som till regeringens förslag i propositionen riksdagen ursprungligen anvisade i budgeten (se Höständringsbudget för 2015. diagram 8.1). Nedan redogörs för de viktigaste

orsakerna till dessa avvikelser.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 8.14 Utgifter 2015

Miljarder kronor Differens Differens Förslag till prognos– prognos– Urspr. Ändrings- ändrings- Totalt urspr. totalt 1 2 2 3 Utgiftsområde budget budget budget anvisat Prognos budget anvisat 1 Rikets styrelse 12,2 0,1 12,3 12,4 0,2 0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14,6 0,0 0,0 14,6 14,5 -0,1 -0,1 3 Skatt, tull och exekution 10,6 10,6 10,5 -0,1 -0,1 4 Rättsväsendet 40,8 0,0 0,0 40,8 40,5 -0,3 -0,3 5 Internationell samverkan 1,9 0,1 2,0 2,0 0,0 0,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48,5 0,0 48,4 46,8 -1,7 -1,7 7 Internationellt bistånd 29,5 -0,2 29,3 29,4 -0,1 0,2 8 Migration 17,4 0,5 17,9 17,4 0,0 -0,5 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 61,9 1,9 0,9 64,8 63,7 1,8 -1,1 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 100,5 2,6 0,0 103,0 103,1 2,6 0,0 funktionsnedsättning 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38,0 0,1 0,5 38,6 38,2 0,2 -0,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 83,1 0,2 0,2 83,5 83,5 0,4 0,0 13 Integration och jämställdhet 16,7 0,0 0,0 16,8 16,1 -0,6 -0,6 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67,8 1,5 69,3 67,5 -0,3 -1,8 15 Studiestöd 20,3 0,7 21,0 19,6 -0,7 -1,3 16 Utbildning och universitetsforskning 63,6 0,3 64,0 62,0 -1,7 -2,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,8 0,4 13,1 13,0 0,2 -0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 1,2 0,0 0,0 1,2 1,1 -0,1 -0,1 byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 2,7 2,7 2,4 -0,3 -0,3 20 Allmän miljö- och naturvård 5,3 0,6 0,1 6,0 5,9 0,6 -0,1 21 Energi 2,5 -0,1 2,4 2,4 -0,1 0,0 22 Kommunikationer 48,9 0,6 49,5 46,9 -2,0 -2,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15,7 0,0 15,7 13,4 -2,3 -2,3 24 Näringsliv 5,3 0,2 0,0 5,5 5,5 0,2 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 91,4 0,9 92,3 92,2 0,8 -0,1 26 Statsskuldsräntor m.m. 20,5 8,8 29,3 26,5 6,0 -2,8 27 Avgiften till Europeiska unionen 40,1 3,7 43,9 36,2 -4,0 -7,7 Minskning av anslagsbehållningar -4,6

Summa utgiftsområden 869,3 19,0 5,6 898,5 872,4 3,2 -26,0

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 848,7 10,2 5,6 869,1 845,9 -2,8 -23,2

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 268,4 267,4

Takbegränsade utgifter 1 117,1 1 113,4 -3,7

Budgeteringsmarginal 7,9 44,6 35,6

Utgiftstak för staten 1 125 1 158

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2014/15:FiU10). 2 Där 0,0 anges har ändringsbudget beslutats eller förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 3 Anvisat i statens budget enligt riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) samt förslag i propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Diagram 8.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2015 och ursprungligt anvisade medel i statens budget för 20151 för vissa

utgiftsområden

Miljarder kronor

6. Försvar och samhällets

9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg krisberedskap 1,8

9. Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 2,6

handikapp

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och funktionsnedsättning

22. Kommunikationer 12. Ekonomisk trygghet

-2,0

för familjer och barn

14. Arbetsmarknad och arbetsliv

23. Areella näringar, landsbygd och

-2,3

livsmedel

15. Studiestöd

26. Statsskuldsräntor m.m.

6,0

16. Utbildning och universitetsforskning

26 Statsskuldsräntor m.m.

-4,0

27. Avgiften till Europeiska unionen

-6,0 -4,0 -2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0

1 Enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2014/15:FiU10). Källa: Egna beräkningar.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,8 miljarder kronor högre än ursprungligt 2,0 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel. Upprevideringen förklaras av anvisade medel. Merparten av förändringen högre utgifter under anslaget Bidrag för läke- förklaras av det relativt låga ränteläget som medelsförmånerna . Därtill ökar kostnaderna minskar Trafikverkets ränteutgifter. under anslaget Kostnader för statlig assistensersättning, bl. a. till följd av en ökning av det Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och genomsnittliga antalet timmar med assistans. livsmedel Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 2,3 miljarder kronor lägre än ursprungligt och funktionsnedsättning anvisade, vilket förklaras av att Europeiska Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli kommissionen godkände landsbygdsprogram- 2,6 miljarder kronor högre än ursprungligt met 2014–2020 senare än vad som tidigare hade anvisade medel. Ökningen beror i huvudsak på beräknats. fler och längre sjukfall.

PROP. 2015/16: 1

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. anslagsmedel och medgivna överskridanden (se Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli tabell 8.15 ) . 6,0 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel. Anslaget Räntor på statsskulden Tabell 8.15 Beräknad förändring av anslagsbehållningar

2015 (exklusive statsskuldsräntor)

har ökat främst på grund av högre valutakurs- Miljarder kronor förluster och kursförluster vid förtidsinlösen av

1

lån. Valutakursförlusterna har blivit större än vad

Ingående ramöverföringsbelopp 10,3

2 + Anvisat i ursprunglig budget 853,3 som antogs i budgetpropositionen för 2015 till 3 + Anvisat i vårändringsbudget för 2015 10,2 följd av kronans svagare utveckling mot framför + Förslag till höständringsbudget för 2015 4 5,6 allt amerikanska dollar men även mot euron + Medgivna överskridanden 0 sedan slutet av 2014. Kursförlusterna har blivit - Indragningar 12,3 - Prognos 845,9 större på grund av att marknadsräntorna blivit

= Beräknat utgående överföringsbelopp 21,2

lägre än vad som antogs i föregående Beräknad förändring av anslagsbehållningar 10,9 proposition. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. Från samtliga belopp har utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. exkluderats. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 1 Enligt Årsredovisning för staten 2014 (skr. 2014/15:101). 2 Enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2014/15:FiU10) Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 3 Enligt riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). 4,0 miljarder kronor lägre än ursprungligt 4 Enligt förslag i propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:2). anvisade medel, framför allt till följd av sent Källa: Egna beräkningar. beslutade ändringar i EU-budgeten för 2014. Beslut fattades i december 2014 och har medfört Utfallet för statens budget 2014 visar att anslagsbehållningarna uppgick till 10,3 miljarder att betalningarna till EU minskar med kronor. År 2015 kommer anslagssparandet att 2,8 miljarder kronor under 2015. Vidare väntas öka jämfört med 2014 i den mån utgifterna är de omfattande revideringarna av bruttonationalinkomsten och mervärdesskattebaserna, som lägre än anvisade medel på budgeten för 2015, eller minska i den mån utgifterna överstiger skedde under 2014, leda till ytterligare minskade betalningar till EU under 2015. Det finns dock anvisade medel eller till följd av beslut om indragningar. betydande risker för en annan utgiftsutveckling I enlighet med de beslut om ändringar i än den som förutses i prognosen. budgeten som riksdagen har fattat för 2015 har de anvisade medlen ökat med sammanlagt Förändring av anslagsbehållningar (exklusive 10,2 miljarder kronor. I propositionen utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) Höständringsbudget för 2015 föreslås ytterligare anslagsökningar om sammanlagt 5,6 miljarder kronor. De hittills beräknade indragningarna av I den beslutade budgeten för 2015 var den anslagsmedel uppgår till 12,3 miljarder kronor, beräknade förändringen av anslagsbehållningarna inte fördelad per utgiftsområde, utan redovisades varav merparten berör de rättighetsstyrda under posten Minskning av anslagsbehållningar. transfereringsanslagen. De totala utgifterna redovisades i statens budget Anslagsbehållningarna beräknas vid utgången av 2015 uppgå till 21,2 miljarder kronor. Därmed som summan av utgiftsramarna och beräkningsberäknas anslagsbehållningarna öka med posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna 10,9 miljarder kronor mellan årsskiftet 2014/15 beräkningspost uppgick i budgeten till -4,6 miljarder kronor, vilket innebar en minskning av och årsskiftet 2015/16.

statens utgifter med motsvarande belopp och att anslagsbehållningarna således förväntades öka. I den aktuella prognosen för 2015 ingår emellertid förändringen av anslagsbehållningarna under respektive utgiftsområde. Förändringen av anslagsbehållningarna under 2015 kan därför beräknas som skillnaden mellan prognostiserat utfall och anvisade medel, med hänsyn tagen till förslag till ändringsbudget, indragningar av

9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden

PROP. 2015/16: 1

9 Den offentliga sektorns finanser, statens

budgetsaldo och statsskulden

Sammanfattning och tillväxtpakten om 60 procent av BNP. Bruttoskulden väntas minska till 38,3 procent av BNP 2019. – År 2015 beräknas underskottet i de – Den konsoliderade statsskulden beräknas offentliga finanserna uppgå till 36 miljarder ha uppgått till 1 347 miljarder kronor 2014, kronor eller 0,9 procent av BNP. Detta är vilket motsvarar 34,4 procent av BNP. en kraftig minskning jämfört med 2014, då Statsskulden beräknas minska som andel av sektorn redovisade ett underskott på BNP samtliga år fr.o.m. 2015, och i 75 miljarder kronor eller 1,9 procent av nominella termer fr.o.m. 2018. BNP. Minskningen beror på den för- – Kommunsektorn bedöms redovisa ett väntade konjunkturåterhämtningen samt förbättrat finansiellt sparande 2015 jämfört tillfälligt högre inkomster från skatter och med föregående år. En återbetalning från kapital. Därtill har samtliga reformer varit AFA Försäkring förstärker sparandet med finansierade fullt ut i de ekonomiska ca 4 miljarder kronor, samtidigt som skattepropositionerna som regeringen har lagt inkomsterna utvecklas starkt. Under de fram. närmaste åren stärks de ekonomiska – Mellan 2015 och 2016 beräknas de förutsättningarna ytterligare, i takt med att offentliga finanserna vara oförändrade som arbetsmarknadsläget successivt förbättras. andel av BNP. Detta kan främst förklaras Det finansiella sparandet i kommunsektorn av att flera utgiftsslag som inte är väntas uppgå till mellan -0,2 konjunkturrelaterade ökar i snabbare takt och -0,3 procent av BNP 2016–2019. än BNP, samtidigt som effekten av de tillfälligt högre inkomsterna 2015 faller bort.

– Den fortsatta återhämtningen i ekonomin medför i kombination med en ansvarsfull finanspolitik att det finansiella sparandet förstärks fr.o.m. 2017. För 2019 beräknas ett överskott på 0,3 procent av BNP.

– De finansiella tillgångarna överstiger skulderna under hela prognosperioden med 13–17 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick 2014 till 44,3 procent av BNP, vilket med god marginal understiger referensvärdet inom stabilitets-

PROP. 2015/16: 1

I detta avsnitt redovisas den offentliga sektorns propositionen för 2013 innehåller en mer finanser enligt redovisningsprinciperna i utförlig genomgång av hur regeringen redovisar nationalräkenskaperna (NR). Med offentlig effekterna på de offentliga finanserna av sin 90 sektor avses här den gamla definitionen som i politik (prop. 2012/13:1 Förslag till statens NR:s nya redovisning benämns offentlig budget, finansplan m.m. Bilaga 2). förvaltning. Redovisningen av budgeteffekter i detta I utgifterna i statens budget ingår en avsnitt utgår från att anslagsförändringar motberäkningsteknisk överföring till hushålls- svaras av lika stora utgiftsförändringar. sektorn 2017–2019 som motsvarar skillnaden mellan regeringens föreslagna och aviserade budgetförstärkningar och budgetförsvagningar i Effekterna av förslag och aviseringar sedan denna proposition, undantaget de förslag av vårpropositionen diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2 Det är regeringens I tabell 9.1 redovisas de budgeteffekter som avsikt att dessa överstigande medel ska användas förslagen och aviseringarna i denna proposition för finansiering av framtida reformer. Den och i propositionen Höständringsbudget för beräkningstekniska överföringen påverkar den 2015 (prop. 2015/16:2) har på den offentliga offentliga sektorns utgifter på samma sätt som sektorns finansiella sparande samt hur dessa de takbegränsade utgifterna. Överföringen fördelar sig på utgifter och inkomster enligt NR. belastar därmed statens budgetsaldo och det Av tabellen framgår på en övergripande nivå hur finansiella sparandet i staten och den offentliga utformningen av politiken har förändrats sedan sektorn. Den ingår dock inte i redovisningen av 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. förändringar till följd av beslutade, föreslagna 2014/15:100) och propositionen Vårändringseller aviserade åtgärder (se även tabell 8.11). budget för 2015 (prop. 2014/15:99).

Tabell 9.1 Budgeteffekter av nu föreslagna och aviserade

utgifts- och inkomstförändringar 2015–2019

Förändring i förhållande till 2015 års ekonomiska vårproposition, 9.1 Effekterna av regeringens politik effekt på offentliga sektorns finansiella sparande. Miljarder kronor.

på de offentliga finanserna

2015 2016 2017 2018 2019 Statens budget är regeringens viktigaste verktyg Utgiftsförändringar för att genomföra sin ekonomiska politik och Förändring av takbegränsade 1 utgifter 0,1 21,0 22,8 22,0 20,6 för riksdagen att utöva sin finansmakt. Budgetpropositionen och den ekonomiska vårproposi- Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget tionen är regeringens förslag till riksdagen om och nationalräkenskaperna -1,0 -0,1 -0,2 -0,1 hur budgetpolitiken ska utformas. Regeringen

Summa utgiftsförändringar 0,1 20,0 22,7 21,8 20,5

kan förändra politikens inriktning genom att Inkomstförändringar föreslå att medel används till nya ändamål eller 2 att fördelningen till befintliga ändamål ändras. Skatter, netto 0,0 16,3 17,5 18,5 19,5 Förändringar i skattesystemet är också ett sätt 3 Övriga inkomstreformer 0,0 0,5 0,4 0,0 0,0 att ändra politikens inriktning. Budget- Summa inkomst-

förändringar, netto 0,0 16,8 17,9 18,5 19,5

Förändring finansiellt

sparande offentlig sektor -0,1 -3,1 -4,8 -3,3 -1,0

procent av BNP 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 90 Skatter och statsbidrag redovisas enligt den ordning som gällde innan 1 Se tabell 8.11. Föreslagna anslagsförändringar 2015 beskrivs närmare i propoden genomgripande revideringen av NR i maj 2010. Därmed överens- sitionen Höständringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:2). Medel som föreslås tillföras anslag utan att någon ny reform föreslås ingår inte (främst transfereringsstämmer redovisningen bättre med redovisningen i statens budget och anslag). Inklusive medel till dessa anslag uppgår förslagen i propositionen den kommunala redovisningen. Det innebär dock att skatter och stats- Höständringsbudget för 2015 till 5,6 miljarder kronor. 2 Effekterna på de offentliga finanserna av föreslagna och aviserade förändringar bidrag för delsektorerna (staten, ålderspensionssystemet och kommunala av skatteregler beskrivs närmare i tabell 6.25. sektorn) avviker från den nuvarande redovisningen i NR. Det finansiella 3 Övriga inkomstreformer beskrivs i avsnitt 7.2. Källa: Egna beräkningar. sparandet för den offentliga sektorn och dess delsektorer påverkas emellertid inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster och utgifter för den konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte heller. I redovisningen av budgeteffekterna för 2015 i tabell 9.1 ingår endast den del av förslagen i

PROP. 2015/16: 1

propositionen Höständringsbudget för 2015 föreslagna och aviserade reformer som påverkar som avser nya diskretionära reformer. Dessa de takbegränsade utgifterna beräknas medföra förslag medför att de takbegränsade utgifterna högre utgifter med 20–23 miljarder kronor per år blir ca 0,1 miljarder kronor högre jämfört med 2016–2019. En mer detaljerad genomgång av de den av riksdagen beslutade budgeten för 2015. förslag och aviseringar som påverkar budgetens Totalt föreslår regeringen att anslagen ökas med utgiftssida finns i avsnitt 8.2. Tabell 8.11 visar de totalt ca 5,6 miljarder kronor. Av dessa avser beräknade budgeteffekterna av förslagen och ca 5,4 miljarder kronor anslag där den föreslagna aviseringarna per utgiftsområde samt anslagsanslagsförändringen är ett resultat av att volymer förändringarna under varje utgiftsområde. eller makroekonomiska förutsättningar De föreslagna och aviserade skatteförändrats jämfört med den bedömning som låg förändringarna medför att inkomsterna beräknas till grund för anvisade anslagsmedel i riksdagens förstärkas med 16–20 miljarder kronor årligen beslut om statens budget för 2015. Ändringarna 2016–2019 i förhållande till de preliminära har i dessa fall inte någon koppling till nya inkomstberäkningarna för 2016–2019 i reformer (se även tabell 8.11). vårpropositionen. Budgeteffekterna av de Vidare ingår för 2016–2019 i tabell 9.1 budget- enskilda förslagen redovisas i tabell 6.25. effekterna av samtliga förslag och aviseringar av diskretionär karaktär, inklusive förslag som inte finansieras fullt ut. Förslagen som inte Effekter av den samlade politiken i förhållande finansierats fullt ut består huvudsakligen av till föregående år omfördelning av medel mellan år inom Landsbygdsprogrammet, där den totala utgifts- Vid bedömningen av finanspolitikens inriktning ramen är oförändrad, samt, i likhet med är det viktigt att ta hänsyn till den samlade redovisningen i propositionen Vårändrings- effekten av regeringens politik, dvs. i vilken budget för 2015, högre anslag för bidrag för utsträckning både tidigare beslutade och nu läkemedelsförmånerna, främst till följd av ökade föreslagna och aviserade åtgärder sammantaget kostnader för läkemedel som förskrivs i enlighet påverkar förändringen av det finansiella med smittskyddslagen (2004:168) för vissa sparandet över tiden. Regeringens bedömning av sjukdomar och som enligt praxis finansieras av finanspolitikens inriktning sammanfattas i tabell staten via anslaget för läkemedelsförmåner. De 9.7. förslag som inte finansieras fullt ut framgår av Underlaget till bedömningen av den aktiva tabell 6.25 och tabell 8.11. finanspolitiken i tabell 9.7 redovisas i tabell 9.2, I tabell 1.2 redovisas också de effekter som som visar de samlade budgeteffekterna av regeringens förslag och aviseringar i denna tidigare beslutade och aviserade samt nu föreproposition och i propositionen Höständrings- slagna och aviserade reformer, inklusive finansiebudget för 2015 har på det finansiella sparandet. ringen av dessa, i förhållande till föregående år. Tabell 1.2 är uppställd så att politikens inriktning Sammantaget försvagas den offentliga sekska framgå på ett tydligt sätt. I redovisningen i torns finansiella sparande 2014 med ca 22 miltabell 1.2 ingår de förslag och aviseringar som jarder kronor till följd av beslutade, föreslagna enligt regeringens bedömning ska finansieras och aviserade reformer. För 2015 är den hittills fullt ut. beslutade, föreslagna och aviserade aktiva finans- Av tabell 9.1 framgår att de föreslagna och politiken något åtstramande, medan den samaviserade reformerna på budgetens utgifts- och manlagda effekten för 2016–2019 varken är inkomstsida sammantaget medför att den åtstramande eller expansiv. offentliga sektorns finanser försvagas 2016– Avsnitt 8.3 innehåller en mer detaljerad 2019, jämfört med beräkningarna i 2015 års genomgång av utvecklingen av de takbegränsade ekonomiska vårproposition. Samtidigt har den utgifterna. I tabell 8.5 redovisas förändringarna beräkningstekniska överföring som redovisades i av de takbegränsade utgifterna per utgiftsvårpropositionen delvis använts som finansiering område. (se tabell 1.2). Den försvagning av det finansiella I tabell 7.11 särredovisas hur de enskilda resparandet som därefter kvarstår motsvaras i geländringarna på skatteområdet påverkar de huvudsak av de förslag till diskretionära offentliga finanserna jämfört med föregående år. förändringar som inte finanseras fullt ut. De

PROP. 2015/16: 1

Tabell 9.2 Samlade budgeteffekter av regeringens politik Redovisningen i tabell 9.2 avser både utgifts- och

2014–2019 i förhållande till föregående år

inkomstsidan på statens budget. För reformer på Utgifts- och inkomstförändringar i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade budgetens inkomstsida beskriver bruttoeffekten

åtgärder och finansieringar. Budgeteffekt på offentliga sektorns den statiskt beräknade förändringen i intäkterna

från den skatt som regeländringen avser. Bruttofinansiella sparande. Miljarder kronor. 2014 2015 2016 2017 2018 2019 effekten beaktar inte eventuella indirekta

1 effekter, som t.ex. regeländringens påverkan på Utgiftsförändringar andra skattebaser och på konsumentprisindex. Förändring av takbegränsade utgifter 2 3,7 4,8 32,1 2,8 0,4 -6,4 Om exempelvis konsumentprisindex påverkas av

Justering för olika redo- en regeländring uppkommer en indirekt effekt,

visningsprinciper i statens eftersom utgiftsnivån i olika offentliga trans-

fereringssystem påverkas av förändringar i detta budget och nationalräkenskaperna -0,1 -2,3 0,8 0,4 3,7 1,3 index. Vidare ingår inte heller anslagsförvarav lånefinansierade 3 ändringar som motiverar tekniska justeringar av infrastrukturinvesteringar -2,1 -1,7 0,0 1,2 3,6 1,3 4 utgiftstaket för staten och anslagsförändringar varav kapitaltillskott 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Summa utgiftsförändringar 3,7 2,5 32,9 3,2 4,1 -5,1

och volymförändringar i transfereringssystemen.

1 Inte heller ingår medel som i propositionen Inkomstförändringar Vårändringsbudget för 2015, eller i tidigare 5 Skatter, brutto -15,5 13,9 32,6 5,4 1,2 1,0 Indirekta effekter av skatter 0,0 -1,7 -3,2 -0,8 -0,5 -0,2 propositioner om ändringar i statens budget,

föreslagits tillföras anslag och som inte föranletts 6 Övriga inkomstreformer -2,9 0,8 2,0 0,2 -1,2 -0,1 Summa inkomst- av någon ny reform (det gäller i första hand

förändringar, netto -18,4 13,0 31,5 4,8 -0,5 0,7 transfereringsanslag som är känsliga för

Utgifts- och inkomst- förändringar i volymer och makroekonomiska

förändringar, effekt på

förutsättningar).

offentliga sektorns

1,7

finansiella sparande -22,1 10,5 -1,4 1,6 -4,7 5,9

procent av BNP -0,6 0,3 0,0 0,0 -0,1 0,1

Utgifts- och inkomst-

9.2 Den offentliga sektorns finanser

förändringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande inkl. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas beräkningsteknisk överföring 8 ha nått sin botten 2014, då det uppgick till till hushållssektorn -22,1 10,5 -1,4 1,4 -5,8 1,3 75 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP (se procent av BNP -0,6 0,3 0,0 0,0 -0,1 0,0 diagram 9.1). Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid korrekt. De offentliga finanserna beräknas förstärkas 1 För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budget- förhållandevis kraftigt 2015, då underskottet

prognostiseras till 36 miljarder kronor eller effekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan. 0,9 procent av BNP. 2 I tabell 8.5 redovisas förändringarna per utgiftsområde. Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket och anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i trans- Förstärkningen av finanserna beror dels på en

fereringssystemen m.m. ingår inte. Förslag i ändringsbudget redovisas exklusive starkare makroekonomisk utveckling, dels på att medel som föreslås tillföras anslag utan att någon ny reform föreslås (främst transfereringsanslag). återbetalningen av premier från AFA Försäkring

3 tillfälligt förstärker inkomsterna. Samtidigt Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. minskar utgifterna som andel av BNP, dvs. 4 Kapitaltillskott påverkar inte det finansiella sparandet. Posten avser Sveriges medverkan i kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken om 2,5 miljarder kronor 2013. utgiftskvoten, jämfört med 2014. Totalt för-

stärks sparandet med ca 1 procentenhet (se tabell 5 Se tabell 7.11. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 7.11 men ska inte ingå i tabell 9.2 eftersom den tabellen visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen. 9.3). 6 Se avsnitt 7.2 för en genomgång av övriga inkomstreformer i denna proposition. 7 Exklusive indirekta effekter av utgiftsreformer på inkomstsidan. 8 Den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn avser den överstigande budgeteffekten till följd av att regeringen i denna proposition föreslår och aviserar åtgärder som medför större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar, exkl. de förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2 (se avsnitt 8.2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Diagram 9.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande sektorn beräknas redovisa överskott 2019.

2000–2019

Förstärkningen av det finansiella sparandet sker Procent av BNP. Utfall för 2000–2014, prognos för 2015–2019. 4 både genom att inkomsterna ökar och att utgifterna minskar i förhållande till BNP (se diagram 9.2). 3

2 Diagram 9.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

1 2000–2019 Procent av BNP. Utfall för 2000–2014, prognos för 2015–2019. 0 60 58 Inkomster -1 56 Utgifter -2 54

52 -3 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 50 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 48 46 De offentliga finanserna beräknas bli något 44 försvagade 2016, trots den fortsatta konjunktur- 42 återhämtningen. Inkomst- och utgiftskvoten ökar med ca 0,4 respektive 0,5 procent av BNP 40 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 mellan 2015 och 2016 till följd av de föreslagna Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. och aviserade reformerna i denna proposition. Justerat för denna effekt minskar både inkomst- Den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftskvoten mellan 2015 och 2016. varierar normalt med BNP. När konjunkturen försvagas sjunker skatteinkomsterna, samtidigt

Tabell 9.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

2014–2019 som utgifterna för framför allt arbetslöshet Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall för 2014, prognos för stiger, och det finansiella sparandet blir lägre. 2015–2019. Dessa s.k. automatiska stabilisatorer bidrar till 2014 2015 2016 2017 2018 2019 att stabilisera konjunkturen. Det finansiella spa- Inkomster 1 896 1 993 2 094 2 200 2 306 2 402 randet justerat för bl.a. de konjunkturella procent av BNP 48,4 48,7 49,0 49,3 49,5 49,5 variationerna visar den strukturella, underliggande nivån. Skatter och avgifter 1 664 1 753 1 851 1 949 2 042 2 123 Det strukturella sparandet som andel av procent av BNP 42,5 42,8 43,3 43,6 43,8 43,8 potentiell BNP beräknas överstiga -0,5 procent Kapitalinkomster 62 62 64 65 72 79 fr.o.m. 2015. År 2019 beräknas det strukturella sparandet uppgå till 0,3 procent. Övriga inkomster 170 178 179 185 192 200

Utgifter 1 971 2 029 2 134 2 223 2 308 2 386

procent av BNP 50,4 49,6 49,9 49,8 49,5 49,2

Skatteintäkterna ökar successivt som andel av

Utgifter exkl.

BNP under prognosperioden

räntor 1 936 1 996 2 101 2 189 2 270 2 338 1 Räntor 36 32 33 35 38 48 Till följd av de skattesänkningar som genom-

Finansiellt

sparande -75 -36 -40 -23 -2 15 fördes av den förra regeringen 2014 minskade den offentliga sektorns skatteintäkter som andel procent av BNP -1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 av BNP (skattekvoten) med 0,2 procentenheter

Strukturellt

sparande till 42,7 procent av BNP (se tabell 9.4). procent av BNP -1,2 -0,4 -0,4 -0,3 0,0 0,3 De skatteförändringar som föreslås och 1 Inklusive räntor på pensionsskulden. aviseras i denna proposition, och som beskrivs i Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. avsnitt 6, bidrar till att skattekvoten ökar med 0,4 procentenheter mellan 2015 och 2016. Om Den förväntade fortsatta ekonomiska åter- reformerna exkluderas är skattekvoten i stället hämtningen medför, tillsammans med mer eller oförändrad. Skattekvoten ökar t.o.m. 2018 med mindre oförändrade regler, att den offentliga

PROP. 2015/16: 1

1,3 procentenheter jämfört med 2014. Kvoten transfereringar och subventioner, riktade till bl.a.

beräknas uppgå till 44,0 procent 2018 och vara företag och utlandet, beräknas minska som andel

oförändrad 2019 (se tabell 9.4). av BNP (se även diagram 9.3). Även ränte- 91 utgifterna minskar som andel av BNP. De olika

Tabell 9.4 Den offentliga sektorns skatter och avgifter

transfereringarna till hushållen utvecklas i stort

2014–2019

sett som BNP. Procent av BNP. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019. År 2016 medför föreslagna och aviserade 2014 2015 2016 2017 2018 2019 reformer att utgiftskvoten totalt ökar med Hushållens direkta 0,5 procentenheter i förhållande till 2015. skatter 15,1 15,5 15,6 15,9 16,0 16,0 Utgifterna för konsumtion, investeringar och Företagens direkta skatter 2,6 2,6 2,5 2,6 2,6 2,7 övriga transfereringar ökar snabbare än BNP 2016. Med den föreslagna och aviserade politiken Avgifter på arbetsgivare och egenföretagare 11,9 11,9 12,3 12,4 12,4 12,4 minskar utgifterna som andel av BNP

Mervärdesskatt 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 2017–2019.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 Tabell 9.5 Den offentliga sektorns utgifter 2014–2019 Övriga indirekta Procent av BNP. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019. skatter 3,3 3,2 3,2 3,2 3,1 3,1 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Summa 42,7 43,0 43,4 43,8 44,0 44,0

Konsumtion 26,3 26,2 26,3 26,3 26,2 26,0 Till offentlig sektor 42,5 42,8 43,3 43,6 43,8 43,8 Investeringar 4,5 4,4 4,5 4,6 4,5 4,4 Till EU 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 Anm.: Utfall 2014 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på Transfereringar till offentliga sektorns skatteintäkter för 2014 som redovisas i avsnitt 6.2. hushåll 15,0 14,9 15,0 14,8 14,7 14,6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 1 Pensioner 8,1 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0

Hälsorelaterat 2,8 2,9 2,9 2,9 2,8 2,8

Arbetsmarknad 0,8 0,8 0,8 0,7 0,6 0,6

Utgifternas andel av BNP

Familjer och barn 1,7 1,7 1,7 1,6 1,6 1,6

Övrigt 1,6 1,6 1,6 1,6 1,5 1,6 Utgiftskvoten, dvs. utgifternas storlek i förhållande till BNP, väntas minska med 0,8 pro- Övriga transfereringar och centenheter mellan 2014 och 2015. Till följd av 2 subventioner 3,6 3,2 3,3 3,4 3,3 3,2 de föreslagna och aviserade reformerna i denna Ränteutgifter 3 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 1,0 proposition beräknas utgiftskvoten sedan öka

Summa utgifter 50,4 49,6 49,9 49,8 49,5 49,2

2016 jämfört med 2015 (se tabell 9.5). År Exklusive räntor 49,4 48,8 49,1 49,0 48,7 48,2 2017–2019 minskar utgiftskvoten återigen och 1 Avser totala pensionsutbetalningar till hushåll, utöver ålderspensioner beräknas 2019 uppgå till 49,2 procent av BNP. inkluderas exempelvis utbetalningar för garantipensioner.

2 Inklusive ofördelade utgifter. 3 Inklusive räntor på pensionsskulden.

Diagram 9.3 Den offentliga sektorns utgifter 2000–2019

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Procent av BNP. Utfall för 2000–2014, prognos för 2015–2019. 60

50 Summa utgifter 40 Konsumtion Transfereringar Investeringar 30 Ränteutgifter

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 91 Dessa utgifter beräknas också minska för prognosåren till följd av ett Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. beräkningstekniskt antagande om att försäljningar som redovisas under nettoköp av mark och fastigheter i kommunsektorn kommer att uppgå Såväl offentlig konsumtion som investeringar till 3 miljarder kronor per år fr.o.m. 2015. väntas växa långsammare än BNP 2015. Övriga

PROP. 2015/16: 1

Faktorer som påverkar utvecklingen av det inkomster från kapitalskatter ett negativt bidrag finansiella sparandet i den offentliga sektorn till förändringen av sparandet 2016. Samman- 2015–2019 taget gör dessa faktorer att det finansiella sparandet försvagas mellan 2015 och 2016. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas Posten Övrigt medför i stället att sparandet ökar minska kraftigt 2015 i förhållande till 2014, men med 0,5 procent av BNP. sedan öka något 2016, trots konjunkturåter- För perioden 2017–2019 förklaras förhämtningen. Från och med 2017 följer sparandet ändringen mellan åren i större utsträckning av i större utsträckning konjunkturutvecklingen. andra faktorer än de som är specificerade i I tabell 9.6 specificeras bakomliggande tabellen, dvs. faktorer under posten Övrigt. faktorer som ger stor effekt på den årliga utvecklingen av det finansiella sparandet. Dessa Tabell 9.6 Faktorer som påverkar den årliga förändringen av

det finansiella sparandet

har delats in i effekter av diskretionär politik, Procent av BNP. effekter som beror på kapitalvinster m.m., 2015 2016 2017 2018 2019 effekter som kan härledas till större utgiftsförändringar som inte är direkt knutna till Årlig förändring 1,0 -0,1 0,4 0,5 0,4 konjunkturutvecklingen eller diskretionär politik Diskretionär politik 0,3 0,0 0,0 -0,1 0,1 samt ränteutgifter. Slutligen tillkommer en post Kapitalvinster m.m. 0,3 -0,3 -0,1 0,0 0,0 som speglar alla övriga inkomst- och utgifts- Utgifter förändringar 2015–2019. Ålderspensioner 0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 Av tabellen framgår att den diskretionära Utgifter rel. till sjuk finanspolitiken bidrar med en förstärkning av penning, assistans sparandet om 0,3 procentenheter 2015. Inkomsersättning och migration -0,3 -0,2 0,1 0,1 0,1 terna från kapitalskatter och återbetalningen av Ränteutgifter 0,1 0,0 0,0 0,0 -0,2 premier från AFA Försäkring stärker sparandet Övrigt 0,6 0,5 0,5 0,6 0,3 med 0,3 procentenheter. De specificerade Anm.: Tabellen visar på utgifternas bidrag till den årliga förändringen, dvs. lägre utgifter för ålderspensioner medför att det finansiella sparandet förstärks med utgifterna i tabell 9.6 ger däremot totalt ett i 0,1 procentenheter 2015 jämfört med 2014. stort sett neutralt bidrag till det finansiella 1 Kapitalvinster m.m. inkluderar effekten av återbetalningen av premier från AFA Försäkring. sparandet 2015. Posten Övrigt förklarar slutligen resterande 0,6 procentenheter av förstärkningen. Posten inkluderar bl.a. effekten av en förstärkt konjunktur och den s.k. automatiska budgetförstärkningen. Den sistnämnda effekten uppstår till följd av att skatteintäkterna normalt ökar i ungefär samma takt som BNP i löpande priser, medan de offentliga utgifterna ökar något långsammare vid en oförändrad politik. Anledningen till detta är att vissa utgifter, exempelvis barnbidragets nivå, är bestämda nominellt i kronor och därmed förblir oförändrade när ekonomin växer. Anslagen till de statliga myndigheterna kompenseras vidare inte fullt ut för att lönerna ökar, eftersom viss produktivitetsökning förutsätts i pris- och löneomräkningssystemet. Utan nya aktiva beslut, eller med en fullt finansierad finanspolitik, förstärks därför de offentliga finanserna normalt automatiskt. År 2016 ökar utgifterna för framför allt ålderspensioner samt sjukpenning, assistansersättning och migration jämfört med 2015, vilket ger ett negativt bidrag till det finansiella sparandet. Dessutom ger utvecklingen av

PROP. 2015/16: 1

Finanspolitikens effekter på efterfrågan sådan ökning i resursutnyttjandet beräknas förstärka de offentliga finanserna med ca En ofta använd indikator på finanspolitikens 0,4 procent av BNP genom automatiska effekter på efterfrågan är förändringen av det stabilisatorer (se rad två i tabell 9.7). Samtidigt strukturella sparandet. Det är ett grovt mått på sker en konjunkturell försämring av skattefinanspolitikens inriktning och innefattar inte basernas sammansättning, som försvagar sparanbara aktiv finanspolitik i statens budget, utan det med 0,3 procent av BNP (rad 3 tabell 9.7). även flera andra faktorer. Även de finanspolitiska Skillnaden mellan det finansiella sparandets åtgärdernas utformning påverkar dess effekt på förändring och nettoeffekten av de automatiska efterfrågan, vilket inte beaktas i denna analys. stabilisatorerna, skattebasernas sammansättning Om förändringen i det strukturella sparandet och engångseffekter utgör förändringen av det är nära noll indikerar det att finanspolitiken, strukturella sparandet. De engångseffekter på bortsett från effekten av de automatiska det finansiella sparandet som redovisas 2016 och stabilisatorerna, har en neutral effekt på 2017 beror på periodiseringar av Sveriges avgift resursutnyttjandet i ekonomin. Om det till Europeiska unionen. strukturella sparandet i stället ökar eller minskar Normalt ökar skatteintäkterna i ungefär indikerar det att finanspolitiken har en samma takt som BNP i löpande priser, medan de åtstramande respektive expansiv effekt på offentliga utgifterna ökar något långsammare vid resursutnyttjandet. en oförändrad politik (se fördjupningsrutan Nedan redovisas en analys av förändringen av Faktorer som påverkar utvecklingen av det det finansiella sparandet 2015–2019. Analysen finansiella sparandet i den offentliga sektorn görs för att ge en övergripande bild av hur 2015–2019). Utan nya aktiva beslut förstärks finanspolitiken påverkar efterfrågan framöver. därför de offentliga finanserna automatiskt, Det bör dock framhållas att osäkerheten i vilket till stor del förklarar de positiva värdena analyser av detta slag är stor. för raden Övrigt i tabell 9.7. Den aktiva finanspolitiken i statens budget

Tabell 9.7 Indikatorer för impuls till efterfrågan

(rad 6 i tabell 9.7) lämnar ett bidrag som är svagt positivt 2015 och nära noll under resten av Årlig förändring, procent av BNP prognosperioden. Förändringen av det struktu- 2015 2016 2017 2018 2019 Förändring av finansiellt rella sparandet påverkas även av förändringar i

sparande 1,0 -0,1 0,4 0,5 0,4

sparandet i ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Medan sparandet förstärks margi- Automatiska stabilisatorer 0,4 0,3 0,3 0,1 -0,1 nellt i kommunsektorn 2015 och 2016, vilket har Skattebasernas en svagt åtstramande effekt, så försvagas det i sammansättning -0,3 -0,4 0,1 0,1 0,1 pensionssystemet 2016–2018, vilket verkar expansivt. Nettot av dessa förändringar i Engångseffekter 0,1 0,1 -0,1 0,0 0,0 Förändring av strukturellt sparandet har en återhållande effekt på efter-

sparande 0,9 0,0 0,1 0,3 0,4

frågan i ekonomin 2015, 2018 och 2019, då det strukturella sparandet förstärks, medan den är närmast neutral 2016 och 2017. 1 Aktiv finanspolitik 0,3 0,0 0,0 -0,1 0,1 Kapitalkostnader, netto 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 Kommunsektorns finanser 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Pensionssystemets finanser 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 Statens finanser Övrigt 0,4 0,0 0,2 0,5 0,4 BNP-gap, Statens finanser förstärks kraftigt 2014–2019. förändring i procentenheter 0,8 0,5 0,6 0,2 -0,2 Såväl budgetsaldot i redovisningsstrukturen för statens budget som det finansiella sparandet 1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2015–2019 i förhållande till tidigare år av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 9.2). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. enligt NR är negativt fram t.o.m. 2017. Både det finansiella sparandet och budgetsaldot beräknas År 2015 förväntas resursutnyttjandet i förstärkas med över 2 procentenheter mellan ekonomin öka och det negativa BNP-gapet 2014 och 2019 till ett överskott om 0,8 procent minska med motsvarande 0,8 procent av av BNP 2019. potentiell BNP (se sista raden i tabell 9.7). En

PROP. 2015/16: 1

Det finansiella sparandet i staten Det finansiella sparandet påverkas inte av Statens inkomster utgörs i huvudsak av försäljningar eller köp av finansiella tillgångar, inkomster från skatter och avgifter på arbete t.ex. aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana samt skatt på kapital och konsumtion. Dessa transaktioner inte förändrar den finansiella inkomster uppgick 2014 till 86 procent av förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot statens totala inkomster. Av resterande del och statsskulden av dessa transaktioner. svarade inkomster från kapital för 2 procent, Förutom denna principiella skillnad avviker medan transfereringarna från övriga sektorer redovisningen i statens budget i flera andra uppgick till ca 3 procent. Enligt NR redovisas avseenden från redovisningen i NR. Budgetäven vissa kalkylmässiga poster, i huvudsak saldot redovisas kassamässigt, medan NR kapitalförslitning, som inkomster. Dessa poster tillämpar en periodiserad redovisning. Denna uppgick till 9 procent av inkomsterna 2014. skillnad påverkar framför allt redovisningen av Underskottet i statens finanser beräknas som skatteintäkter och ränteutgifter. andel av BNP minska med 0,8 procentenheter Det finansiella sparandet beräknas 2015 bli mellan 2014 och 2015 (se tabell 9.8). Dels ca 7 miljarder kronor högre än budgetsaldot (se prognostiseras högre inkomster från skatter, tabell 9.9). Räntorna enligt redovisningsframför allt skatt på kapital, dels lägre utgifter. principerna för statens budget försämrar budgetsaldot med 8 miljarder kronor i

Tabell 9.8 Statens inkomster och utgifter 2014–2019

förhållande till det finansiella sparandet. De kassamässigt inbetalda skatterna beräknas bli Miljarder kronor, om inte annat anges. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019. 1 miljard kronor lägre än de prognostiserade 2014 2015 2016 2017 2018 2019 debiterade skatteintäkterna, vilket ytterligare

Inkomster 968 1 018 1 078 1 134 1 188 1 234

tynger saldot i förhållande till det finansiella sparandet. Skillnaden förklaras både av upp- Procent av BNP 24,7 24,9 25,2 25,4 25,5 25,5 Skatter och avgifter 832 878 932 984 1031 1073 bördsförskjutningar, huvudsakligen hänförliga Kapitalinkomster 24 25 27 27 29 31 till juridiska personer, och betalningsförskjut- Övriga inkomster 113 114 118 123 127 130 ningar, främst gentemot kommuner och landsting. Det innebär att de intäkter som hör

1

Utgifter 1 026 1 047 1 109 1 144 1 170 1 196

till kommunsektorn inte beräknas bli fullt så Procent av BNP 26,2 25,6 25,9 25,6 25,1 24,7 Utgifter exkl. 1 stora som de utbetalningar staten gör till sektorn räntor 998 1 020 1 080 1 114 1 139 1 158 procent av BNP 25,5 24,9 25,3 24,9 24,4 23,9 under kalenderåret. Däremot innebär försäljningar av aktieinnehav och extra utdelningar 1 Ränteutgifter 28 27 29 30 31 38 Finansiellt m.m. att budgetsaldot förstärks med 14 miljarder

sparande -58 -29 -31 -10 17 38

kronor i förhållande till sparandet enligt NR. Procent av BNP -1,5 -0,7 -0,7 -0,2 0,4 0,8 1 Övriga finansiella transaktioner, som framför allt Inklusive beräkningsteknisk överföring till hushållen 2017–2019. 2 Inklusive räntor på pensionsskulden. avser lån till Riksbanken för upplåning i utländsk Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. valuta och till Centrala studiestödsnämnden, försvagar å andra sidan budgetsaldot med ca År 2016 medför de aviserade och föreslagna 11 miljarder kronor jämfört med sparandet reformerna att både statens inkomster och enligt NR-redovisningen. utgifter växer snabbare än BNP. Det finansiella År 2016 beräknas det finansiella sparandet sparandet är dock i stort sett oförändrat jämfört understiga budgetsaldot. Både de kassamässiga med 2015. Från och med 2017 förstärks skatterna och räntorna blir högre än de sparandet i staten successivt och 2019 redovisar periodiserade posterna. Samtidigt beräknas staten ett överskott som beräknas uppgå till försäljningar av aktieinnehav och extrautdel- 0,8 procent av BNP. ningar m.m. förstärka budgetsaldot med 7 miljarder kronor. Övriga finansiella tran- Från statens finansiella sparande till budgetsaldo saktioner försvagar budgetsaldot med ytterligare Statens finansiella sparande visar förändringen av 14 miljarder kronor i förhållande till sparandet den finansiella förmögenheten, exklusive enligt NR. effekten av värdeförändringar. Budgetsaldot Även 2017–2019 förstärks budgetsaldot av visar statens lånebehov med omvänt tecken och beräkningstekniskt antagna försäljningar av därmed dess påverkan på statsskulden. statens aktieinnehav. Likaså förstärker de kassa-

PROP. 2015/16: 1

mässigt inbetalda skatterna budgetsaldot i 8 miljarder kronor. Budgetsaldot förstärks

förhållande till det finansiella sparandet. gradvis 2017 och beräknas vara positivt igen

2018. År 2019 beräknas överskottet uppgå till

Tabell 9.9 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 37 miljarder kronor. Utvecklingen av saldot

2014–2019

redovisas i tabell 9.10 och diagram 9.4. Miljarder kronor. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019.

2014 2015 2016 2017 2018 2019

Tabell 9.10 Statens budgetsaldo 2014–2019

Finansiellt sparande -58 -29 -31 -10 17 38 Miljarder kronor. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019.

Justeringar till 2014 2015 2016 2017 2018 2019 budgetsaldo Inkomster 790 852 924 958 1007 1041 Räntor, periodisering, 17 -8 10 2 -3 -4 Utgifter exkl. kursvinster/förluster statsskuldsräntor 1 838 846 912 939 954 968 Periodisering av -17 -1 20 5 8 1 Statsskuldsräntor skatter m.m. 2 3 26 11 20 26 33 Köp och försäljning av Riksgäldskontorets aktier, extra 3 1 nettoutlåning 22 15 11 7 6 4 utdelningar m.m. 2 14 6 5 5 5 varav Övriga finansiella transaktioner m.m. -16 -11 -14 -9 -6 -3 In-/utlåning från myndigheter

Budgetsaldo -72 -36 -10 -8 21 37

(räntekonto) 0 0 0 0 -1 -1 1 Inkluderar justeringar avs. Riksbankens inlevererade överskott. Inbetalning av Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. premiepensionsmedel inkl. ränta -35 -37 -38 -40 -41 -43

Utbetalning av Statens budgetsaldo premiepensions-

medel 35 35 37 40 42 44

CSN, studielån 15 5 5 5 5 6 Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Investeringslån till

under 2016 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen. myndigheter 1 1 1 1 1 1

Beräkningen av Riksgäldskontorets netto- Stabilitetsfonden 4 -3 -3 -7 -7 -7 -8 utlåning för 2016 enligt tabell 9.10 godkänns. Kärnavfallsfonden 5 -1 0 0 0 0

Beräkningen av den kassamässiga korri- Lån Riksbanken 4 10 10 6 3 0

geringen för 2016 enligt tabell 9.10 godkänns. Lån till andra länder -2 0 1 0 0 -1

Nettoutlåning – Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 3 § infrastrukturinvesteringar 4 1 0 0 1 4 5 budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag

Övrigt, netto 2 4 2 2 2 2 till statens budget omfatta alla inkomster och

Kassamässig utgifter samt andra betalningar som påverkar 5 korrigering 0 0 0 0 0 0 statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär

Statens

ett minskat lånebehov för staten och att budgetsaldo -72 -36 -10 -8 21 37 statsskulden därigenom normalt minskar. Det Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. motsatta förhållandet gäller vid ett budget- 1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. 2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. underskott. För att statens budgetsaldo ska 3 Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016 beräknas uppgå till

överensstämma med statens lånebehov redovisas 10 768 000 000 kronor. 4 Avser Trafikverkets infrastrukturlån (netto). Riksgäldskontorets nettoutlåning och en 5 Den kassamässiga korrigeringen för 2016 beräknas uppgå till 0 kronor. Källor: Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av

statens budget. Varierande nivå på statsskuldsräntorna

Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar Underskottet i statens budgetsaldo minskar 2015 mycket från år till år. Avgörande för ränteoch vänds till överskott 2018 utgifternas nivå över tid är statsskuldens storlek, År 2014 visade statens budget ett underskott på inhemska och utländska räntenivåer samt den 72 miljarder kronor. År 2015–2017 väntas svenska kronans växelkurs. Den upplåningsbudgetsaldot visa underskott om 36 miljarder teknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort kronor, 10 miljarder kronor respektive

PROP. 2015/16: 1

sikt få betydande effekter på de kassamässiga Diagram 9.4 Statens budgetsaldo 2000–2019 utgiftsräntorna, främst genom att utgifterna Miljarder kronor. Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015–2019. omfördelas över tiden, t.ex. genom över- eller 200 underkurser i samband med emissioner av 150 statsobligationer. 100 År 2014 uppgick ränteutgifterna till 50 3 miljarder kronor, vilket var ca 19 miljarder 0 kronor lägre än vad som ursprungligen anvisades -50 i statens budget för 2014. De lägre utgifterna var -100 framför allt en effekt av högre överkurser vid -150 emission (motsvarande ca 17 miljarder kronor) -200 än förväntat. Överkurser (eller underkurser) 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 uppstår om marknadsräntan understiger Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. (överstiger) kupongräntan vid emissionstillfället. Innehavaren av lånet erhåller under lånets löptid Ränteutgifterna har sjunkit kraftigt sedan mitten en kupongränta, och måste därför kompensera av 1990-talet, framför allt på grund av att Riksgäldskontoret om kupongräntan överstiger räntenivåerna i dag är markant lägre, men också marknadsräntan, alternativt kompenserar till följd av att statsskulden minskat. Under de Riksgäldskontoret innehavaren om kupong- fem första åren av 2000-talet uppgick de genomräntan understiger marknadsräntan. Över/- snittliga ränteutgifterna årligen till ca 67 miljarunderkursen utgörs av den nuvärdesberäknade der kronor, vilket motsvarade ca 2,8 procent av mellanskillnaden mellan marknadsräntan vid BNP. Under de senaste fem åren har ränteemissionstillfället och kupongräntan för lånets utgifterna i genomsnitt uppgått till ca 21 miljaråterstående löptid. der kronor eller ca 0,6 procent av BNP. För 2015 prognostiseras ränteutgifter motsvarande 26 miljarder kronor, vilket motsvarar Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar efter en ökning från föregående år med ca 23 miljarder finanskrisen kronor. Den högre utgiftsnivån förklaras främst Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på av stora valuta- och kursförluster samt av en budgetens utgiftssida som har stor betydelse för relativt stor utbetalning av inflationskompensat budgetsaldot. Nettoutlåningen omfattar både då ett realobligationslån förfaller i december löpande statlig verksamhet, som t.ex. studielån, 2015. Valutaförluster uppstår på samtliga och tillfälliga poster, vilka oftast beslutas med instrument i utländsk valuta om valutakursen vid kort varsel och därför inte går att förutse. På förfallotidpunkten är högre än vid emissions- grund av dessa engångseffekter varierar nettotillfället och kursdifferenser (kursförluster i utlåningen kraftigt från år till år. detta fall) uppstår vid förtidsinlösen av lån då Riksbanken har vid två tillfällen under de marknadsräntorna inte är desamma som senaste åren, 2009 och 2013, tagit upp lån i kupongräntan. I detta fall förklaras utgifterna av Riksgäldskontoret för förstärkning av valutaatt marknadsräntan understiger kupongräntan. reserven. Dessa lån uppgick den 30 juni 2015 Realobligationer är lån där räntan är kopplad till tillsammans till 238 miljarder kronor. Vid utvecklingen av ett visst index som ger omsättning av enskilda lån uppstår valutakursinnehavaren av obligationen en viss avkastning i differenser, vilket påverkar nettoutlåningen. förhållande till jämförelseindexet då obligationen Fram t.o.m. 2019 förväntas valutakursförluster förfaller. Den exakta avkastningen bestäms hänförliga till Riksbankens lån uppstå motsåledes först när lånet löper ut och utvecklingen svarande 29 miljarder kronor, vilket ökar nettoav det underliggande indexet fastställts. utlåningen. År 2016–2019 finns huvudsakligen två År 2015 förväntas Riksgäldskontorets nettosinsemellan motverkande faktorer som påverkar utlåning uppgå till ca 15 miljarder kronor, varav ränteutgifterna: stigande marknadsräntor och en merparten utgörs av ovan beskrivna valutakursminskande statsskuld. Ränteutgifterna förväntas differenser till följd av Riksbankens lån i uppgå till 11–33 miljarder kronor under dessa år. Riksgäldskontoret. Regeringen avser att lämna förslag till riksdagen som innebär att den s.k. stabilitets-

PROP. 2015/16: 1

avgiften, som betalas av banker och finansiella Tabell 9.11 Statens budgetsaldo samt justering för större

engångseffekter 2014–2019

institut, under 2016 ersätts av en resolutions- Miljarder kronor. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019. avgift. Avgiftsuttaget för resolutionsavgiften 2014 2015 2016 2017 2018 2019 bedöms bli ungefär dubbelt så hög som avgifts- Statens budgetsaldo -72 -36 -10 -8 21 37 uttaget för stabilitetsavgiftens nivå 2012, och beräknas därmed uppgå till 6–7 miljarder kronor Större engångseffekter 14 9 0 3 -1 -5 per år under de närmaste åren, med undantag för Varav 2016, då regeringen avser att föreslå att endast en EU-avgift, försenad 3 3 -7 0 0 0 rabatt halv resolutionsavgift tas ut. EU-avgift, korrigering 3 0 0 0 0 0 retroaktiv BNI 1 Aktieförsäljning, del 0 -5 -5 -5 -5 -5

Statens budgetsaldo justerat för större

Premiepensionsmedel engångseffekter 35 35 37 40 42 44 utbetalning/förvaltning Premiepensionsavgifter -35 -37 -38 -40 -41 -43 År 2014 påverkade engångseffekter budgetsaldot inbetalning negativt med 14 miljarder kronor (se tabell 9.11). Kärnavfallsfonden 5 -1 0 0 0 0 Framför allt påverkade Riksbankens upplåning Exportkreditnämnden 2 0 0 0 0 0 för förstärkning av valutareserven och Lån till Svenska Kärnavfallsfondens minskade inlåning till -2 -1 -1 -1 -1 -1 kraftnät Riksgäldskontoret saldot negativt. Den ökade 2 Lån till Riksbanken -4 -10 -10 -6 -3 0 skulden till följd av upplåningen för Riksbankens Lån till andra länder 2 0 -1 0 0 1 valutareserv motsvaras dock av en motsvarande Övrigt, netto 1 1 0 1 1 1 fordran på Riksbanken. År 2015–2019 beräknas de större engångs-

Statens budgetsaldo

justerat för större

effekterna påverka budgetsaldot med mellan -5

engångseffekter -58 -27 -10 -5 21 32

och 9 miljarder kronor per år. För dessa år görs Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. ett beräkningstekniskt antagande om för- 1 För perioden 2015-2019 görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljningsinkomster från statens aktier motsvarande 5 miljarder kronor per år. säljningar av aktier i statliga bolag om 5 miljarder 2 Avser Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. kronor per år.

Ålderspensionssystemets finanser

Trots att avgiftsinkomsterna var lägre än pensionsutbetalningarna var det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet positivt 2014. Överskottet motsvarade 4 miljarder kronor eller 0,1 procent av BNP (se tabell 9.12), och förklaras av att direktavkastningen på APfondernas tillgångar var tillräckligt stor för att täcka avgiftsunderskottet. Detta förväntas också ske 2015 och 2016. Från och med 2017 bedöms kapitalinkomsterna inte vara tillräckligt stora för att täcka avgiftsunderskottet, vilket innebär att det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet fr.o.m. 2017 bedöms bli negativt.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 9.12 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter svagare utveckling än inkomstindex. Balanse-

2014–2019

ringen är aktiverad så länge balansindex Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2014, prognos 2015– 2019. understiger nivån för inkomstindex. Balanseringen förväntas vara aktiverad fram 2014 2015 2016 2017 2018 2019 t.o.m. 2017 (vilket framgår av att den tjockare Avgifter 236 246 258 270 281 291 linjen i diagram 9.5 ligger under den tunnare Pensioner 255 264 282 298 315 329 fram t.o.m. 2017). Detta innebär att pensionerna

Avgiftsöverskott -19 -18 -24 -28 -35 -38

stiger med mer än utvecklingen av inkomstindex Räntor, utdelningar 28 28 29 30 32 35 om balanstalet överstiger 1,0000. Till följd av det låga balanstalet utvecklades balansindex negativt Förvaltningsutgifter m.m. -6 -5 -5 -5 -5 -6 Finansiellt sparande 4 5 0 -3 -8 -9 2014, trots att inkomstindex ökade samma år. Procent av BNP 0,1 0,1 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 Eftersom balanstalet för 2015 och 2016 över- Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. stiger 1,0000, ökar balansindex mer än inkomst- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. index under dessa år (se tabell 9.13). Eftersom balanseringen inte är aktiverad 2018 och 2019 Alla inkomst- och tilläggspensioner som erhålls bestäms följsamhetsindexeringen av inkomstefter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. I ett index, snarare än balansindex för dessa år. läge då pensionssystemets finanser är i balans bygger följsamhetsindexeringen på förändringen

Tabell 9.13 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2014–

av inkomstindex. Om pensionssystemets 2019 skulder överstiger systemets tillgångar aktiveras Procentuell förändring om inte annat anges. Fastställda tal 2014– balanseringen, vilket innebär att följsamhets- 2016, prognos 2017–2019. indexeringen bygger på förändringen av balans- 2014 2015 2016 2017 2018 2019 index, i stället för inkomstindex. Balanseringen Inkomstindex 0,5 2,1 2,0 4,2 4,1 3,9 är ett sätt att genom en justering av indexeringen Balansindex -1,1 2,5 5,9 5,0 säkerställa att pensionssystemets utgifter inte 1 Följsamhetsindexering -2,7 0,9 4,2 3,3 3,5 2,3 långsiktigt överstiger dess inkomster. Balanstal 2 0,9837 1,0040 1,0375 1,0069 1,0114 1,0064

1 Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år Diagram 9.5 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus normen 2009–2019 1,6 procent. Normen motsvarar det förskott som läggs till pensionen när den beviljas. Index. Fastställda tal 2009–2016, prognos 2017–2019. 2 Balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger systemets till- 190 gångar i förhållande till dess skulder. Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. Inkomstindex 180 Balansindex I beräkningarna tillämpas fr.o.m. 2017 de av 170 regeringen föreslagna förändringarna av reglerna 160 för balanseringen och utformningen av inkomstindex (prop. 2014/15:125). De nya reglerna 150 syftar till att jämna ut svängningarna mellan åren. 140 Den nya balanseringen innebär i korthet att enbart en tredjedel av balanseringseffekten påverkar pensionerna. Den främsta förändringen 130 120 av utformningen av inkomstindex innebär att det 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ska beräknas utifrån förändringen av den nominella snittinkomsten mellan de två närmast Anm.: Eftersom balansindex överstiger inkomstindex 2018 innebär det att balanseringen upphör, dvs. strängt taget existerar enbart inkomstindex 2018. År 2019 bedöms balanstalet vara över 1,0000, vilket innebär att pensionerna även 2019 föregående åren, i stället för som i dag som ett indexeras med inkomstindex. Balanseringen aktiveras på nytt när balanstalet är under 1,0000, vilket inte bedöms ske under prognosperioden genomsnitt av de tre senaste årens reala utveckling av pensionsgrundande inkomst med tillägg Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. av det senaste årets utveckling av konsument- Balansindex bestäms utifrån utvecklingen av prisindex. inkomstindex och balanstalets storlek. Om balanstalet överstiger 1,0000 kommer balans- Kommunsektorns finanser index att utvecklas starkare än inkomstindex det givna året, och omvänt kommer om balanstalet Det finansiella sparandet för kommunsektorn understiger 1,0000 balansindex i stället att ha en (kommuner och landsting) uppgick preliminärt

PROP. 2015/16: 1

till -20 miljarder kronor, eller -0,5 procent av ekonomiska resultatet något (se diagram 9.6 och BNP 2014 (se tabell 9.14). År 2015 bedöms tabell 9.14). kommunsektorn redovisa ett förbättrat Under den senare delen av prognosperioden finansiellt sparande jämfört med föregående år. beräknas det finansiella sparandet försämras AFA Försäkring har beslutat att återbetala 2004 något, främst på grund av att skatteinkomsterna års inbetalda premier till kommuner och utvecklas något svagare. Förändringarna i demolandsting 2015. Samtidigt utvecklas skatte- grafin innebär dessutom ett ökat tryck på de underlaget i kommunsektorn betydligt bättre på kommunala välfärdstjänsterna under prognosgrund av det förbättrade läget på arbets- perioden, samtidigt som investerings-behovet är marknaden. Den genomsnittliga kommunala stort i sektorn. Det finansiella sparandet skattesatsen ökade dessutom 2015 med beräknas uppgå till -0,3 procent av BNP i slutet 0,13 procentenheter eller 13 öre per hundra av prognosperioden. kronor i beskattningsbar inkomst. Ökningen av inkomsterna ger utrymme för mer konsumtion Diagram 9.6 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster

och utgifter samt finansiellt sparande 2000–2019

och investeringar i sektorn, samtidigt som det Utfall för 2000–2014, prognos för 2015–2019. finansiella sparandet förstärks jämfört med 2014. Procent Miljarder kronor

8 15

Tabell 9.14 Kommunsektorns finanser 2014–2019

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall för 2014, prognos för 6 10 2015–2019. 4 5 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2 0

Totala inkomster 901 945 997 1 046 1 092 1 128

0 -5 Procent av BNP 23,0 23,1 23,3 23,4 23,4 23,3 Skatter 602 635 668 703 736 765 -2 Inkomster -10 Kommunal -4 -15 Utgifter fastighetsavgift 16 16 17 17 18 19 -6 -20 Statsbidrag exkl. Finansiellt sparande (höger axel) mervärdesskatt 149 151 170 179 183 181 -8 -25 Skatter och bidrag, 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 procent av BNP 19,6 19,6 20,0 20,1 20,1 19,9 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kapitalinkomster 13 12 12 12 14 18 Övriga inkomster 121 131 130 135 141 145 varav moms 55 57 60 63 65 67 9.3 Nettoförmögenheten och

skuldutveckling

Totala utgifter 922 957 1 007 1 056 1 103 1 142

Procent av BNP 23,5 23,4 23,5 23,6 23,7 23,6

Nettoförmögenheten

Konsumtion 753 788 827 869 910 946 procentuell 1 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet utveckling 4,5 4,6 5,0 5,1 4,7 3,9 består både av realkapital och finansiella till- Investeringar 85 89 96 101 103 104 2 gångar, med avdrag för skulder. Realkapitalet, Övriga utgifter 83 81 84 86 89 92 eller kapitalstocken, innefattar både materiella

Finansiellt sparande -20 -12 -10 -10 -12 -14

tillgångar, som t.ex. byggnader och anläggningar, Procent av BNP -0,5 -0,3 -0,2 -0,2 -0,3 -0,3 och immateriella tillgångar, som t.ex. data-

Resultat före extra

program. Större delen av den offentliga sektorns

ordinära poster 14 14 16 18 17 14

kapitalstock består av byggnader, vägar och Anm.: Skatter och bidrag som andel av BNP inkluderar intäkter från den kommunala fastighetsavgiften. Faktisk utveckling av statsbidrag. annan infrastruktur som inte ger någon direkt 1 Löpande priser. 2 Inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. avkastning. En del av kapitalstocken används för Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. produktion av offentliga tjänster, som t.ex. skolor, sjukhus och kontorsbyggnader, medan Skatteinkomsterna fortsätter att öka i god takt infrastrukturen ger en samhällsekonomisk 2016 och 2017, samtidigt som statsbidragen höjs på grund av beslutade och föreslagna satsningar. Utgifterna ökar i en lägre takt och därmed förstärks det finansiella sparandet och det

PROP. 2015/16: 1

avkastning. De finansiella tillgångarna omfattar Fördelningen av nettoförmögenheten på 92 såväl olika fordringar på den privata sektorn som sektorer visar att statens andel är lägst då den aktier. Aktieinnehaven kan vara likvida tillgångar offentliga sektorns skuld huvudsakligen består förknippade med ett tydligt avkastningskrav, av statsskulden. Både den kommunala sektorns som t.ex. AP-fondernas aktieinnehav. Innehaven och statens nettoförmögenhet består till kan också vara en form för kontroll av real- övervägande del av reala tillgångar, medan kapital, som t.ex. statens ägande av Vattenfall ålderspensionssystemets nettoförmögenhet AB. utgörs av finansiella tillgångar. År 2000–2012 ökade nettoförmögenheten med närmare Diagram 9.7 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet 30 procent av BNP. Sedan 2012 har den dock

fördelad på sektorer

varit i stort sett oförändrad (se diagram 9.7). Procent av BNP Procent av BNP 100 100

Tabell 9.15 Den offentliga sektorns konsoliderade tillgångar

och skulder 2014

80 80 Miljarder kronor Procent av BNP

Tillgångar 6 029 154,0

60 60 Finansiella tillgångar 3 298 84,3 40 40 varav aktier 1 326 33,9 Kapitalstock 2 731 69,8 20 20

Skulder 2 551 65,2

0 0 Maastrichtskuld 1 734 44,3 Staten Ålderspensionssystemet Pensionsskuld 328 8,4 Kommunsektorn Offentliga sektorn -20 -20 Övrigt 488 12,5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Källa: Statistiska centralbyrån. Förmögenhet 3 479 88,9 Staten 712 18,2 Skulderna omfattar finansiella skulder samt Ålderspensionssystemet 1 198 30,6 statens och den kommunala sektorns åtaganden Kommunsektorn 1 568 40,1 för tjänstepensioner. Den s.k. Maastricht- 93 Anm.: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skulden, av vilken statsskulden utgör en övervägande del, redovisas till nominellt värde. I Finansiell nettoförmögenhet finansräkenskaperna definieras skulden till Den offentliga sektorns finansiella nettomarknadsvärde. Posten övriga skulder inkluderar förmögenhet, ligger huvudsakligen i skillnaden mellan marknadsvärdet och den AP-fonderna i ålderspensionssystemet, medan nominellt värderade Maastrichtskulden. statens finansiella nettoförmögenhet är negativ. Vid utgången av 2014 beräknas den offentliga Kommunsektorns finansiella tillgångar och sektorns totala nettoförmögenhet ha uppgått till skulder har sedan 2000 i stort sett varit lika stora 3 479 miljarder kronor eller 88,9 procent av BNP (se diagram 9.8). (se tabell 9.15). Kapitalstocken uppgick till Den offentliga sektorns kapitalinkomster i 2 731 miljarder kronor eller 69,8 procent av form av räntor och utdelningar, som BNP. Den finansiella nettoförmögenheten, dvs. huvudsakligen är hänförliga till ålderspensionsskillnaden mellan finansiella tillgångar och systemet, överstiger också ränteutgifterna. Den skulder, uppgick till 748 miljarder kronor eller totala skulden inkluderar statens samt den 19,1 procent av BNP. kommunala sektorns åtaganden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som intjänats efter 1997. De totala skulderna för de fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna ingår, i likhet med premiepensionssystemet, inte i den offentliga sektorn utan redovisas i försäkrings- 92 Däremot ingår inte tillgångar i form av mark, dessa finns i nuläget inte sektorn. redovisade i den officiella statistiken. 93 Kommunsektorns pensionsskuld avseende förmånsbestämda tjänstepensioner intjänade t.o.m. 1997 ingår inte.

PROP. 2015/16: 1

Diagram 9.8 Den offentliga sektorns finansiella Den finansiella nettoförmögenheten fortsätter

Nettoförmögenhet 1990–2019

att minska som andel av BNP 2016–2019. Över- Procent av BNP. Utfall för 1990–2014, prognos för 2015–2019. 60 skotten i det finansiella sparandet mot slutet av 30 perioden kompenserar inte den minskning av

40 20 förmögenhetskvoten som följer av att BNP

ökar. Den finansiella nettoförmögenheten 20 10 beräknas 2019 uppgå till ca 630 miljarder kronor,

0 0 vilket motsvarar 13,1 procent av BNP.

Fram t.o.m. 2019 beräknas den finansiella -20 -10 nettoförmögenheten, i absoluta tal, ha minskat

-40 -20 med ca 110 miljarder kronor jämfört med 2014, Staten Kommunsektorn vilket främst beror på förändringen av det

-60 -30 Pensionssystemet ackumulerade finansiella sparandet.

Total nettoställning, höger axel -80 -40 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skuldutvecklingen

Underskottet i det finansiella sparandet bidrar i Statsskulden uppgick till 1 347 miljarder kronor frånvaro av värdeförändringar till att den 2014, vilket var en ökning med 110 miljarder finansiella nettoförmögenheten minskar från kronor jämfört med 2013 (se tabell 9.17 och 19,1 procent av BNP 2014 till 17,3 procent av diagram 9.9). Ökningen berodde främst på ett BNP 2015 (se tabell 9.16). Den finansiella 94 ökat lånebehov, men också på relativt stora nettoförmögenheten minskar med 0,8 procentförändringar av de s.k. statsskuldsdispositionenheter som andel av BNP till följd av den erna, som bl.a. innefattar orealiserade relativt starka BNP-tillväxten (se sista raden i valutakursdifferenser som påverkar skulden, tabell 9.16). men inte statens budgetsaldo och lånebehov.

Tabell 9.16 Den offentliga sektorns finansiella netto-

Diagram 9.9 Statsskuldens utveckling 2000–2019

förmögenhet 2014–2019

Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015–2019 Procent av BNP. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019. Miljarder kronor P rocent 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Staten -11,1 -11,3 -11,6 -11,3 -10,5 -9,5 1600 60 Statsskuld, mdkr Skuldkvot, procent av BNP Ålderspensions 1400 systemet 30,6 29,4 28,1 26,9 25,6 24,4 50

Kommunsektorn -0,4 -0,7 -1,0 -1,3 -1,5 -1,9 1200

Offentlig sektor 19,1 17,3 15,5 14,3 13,5 13,1 40 1000 Förändring 0,5 -1,8 -1,8 -1,3 -0,8 -0,4

800 30 Bidrag till förändringen 600 Finansiellt 20 sparande -1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 400

Värdeför- 10 ändringar m.m. 3,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,2 200

Nominell BNP- 0 0 förändring -0,7 -0,8 -0,7 -0,7 -0,6 -0,5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

År 2015 beräknas statsskulden öka med

28 miljarder kronor till 1 375 miljarder kronor,

men minska som andel av BNP. Från och med

2018 bidrar de växande budgetöverskotten till att

statsskulden minskar, både nominellt och 94 I prognosen ingår endast värdeförändringar till följd av de förväntade uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2019

valutakursförändringarnas effekt på statsskulden. Däremot görs ingen beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade

prognos för utvecklingen på värdeökningar av värdepappersinnehavet.

PROP. 2015/16: 1

statsskulden som andel av BNP, uppgå till Diagram 9.10 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2019

27,1 procent. Miljarder kronor Procent av BNP 2 000 100 Konsoliderad skuld, mdkr Tabell 9.17 Statsskuldens förändring 2014–2019 1 800 Konsoliderad skuld, procent av BNP Miljarder kronor. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019. 1 600 80 60 procent av BNP 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 400

Okonsoliderad stats- 1 200 60 skuld vid ingången av 1 000 året 1 277 1 394 1 423 1 426 1 428 1 402 800 40 Förändring av 600 okonsoliderad statsskuld 117 29 3 2 -26 -38 400 20

200 Lånebehov 72 36 10 8 -21 -37 0 0 1 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Skulddispositioner Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. m.m. 45 -7 -7 -6 -5 -1 Okonsoliderad Merparten av ökningen skedde 2012–2014, då statsskuld 2 1 394 1 423 1 426 1 428 1 402 1 364 skulden ökade med ca 360 miljarder kronor,

vilket motsvarar ca 7 procent av BNP. Statens Eliminering av myndigheters innehav finansiering av Riksbankens lån för förstärkav statspapper 48 49 50 51 52 53 ningen av valutareserven ökade 2013 skulden

Statsskuld vid årets

med 2,8 procentenheter. Vidare ökade skulden

slut

3

1 347 1 375 1 377 1 378 1 350 1 311

med ca 1,8 procent av BNP till följd av regel- Statsskuldsförändring 4 110 28 2 1 -27 -39 förändringar som innebar att andra myndigheter

Statsskuld i procent än Riksgäldskontoret får inneha utestående återav BNP 34,5 33,6 32,2 30,8 29,0 27,1 köpsavtal avseende finansiella instrument, s.k. 1 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. repor över årsskiftet. Effekten bruttoredovisas i Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken. 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av NR, men är lika stor på tillgångar och skulder

och därför neutral för den finansiella förmögenstatspapper. 3 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. heten. Eftersom dessa repor hanteras av 4 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. Kammarkollegiet påverkas inte statsskulden enligt budgeten. I övrigt bidrog underskotten i

de offentliga finanserna till att skulden ökade.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Diagram 9.11 Den offentliga sektorns konsoliderade

är låg

bruttoskuld fördelad på sektorer

Procent av BNP. Utfall för 1994–2014, prognos för 2015–2019. Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. 90 Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och 80 används vid bedömningen av medlemsländernas Kommunsektor Pensionssystem Stat 70 offentliga finanser inom ramen för stabilitets-

och tillväxtpakten. För svenska förhållanden 60 innebär definitionen att skulden består av den 50

konsoliderade statsskulden och kommun- 40 sektorns skulder på kapitalmarknaden, med 30 avdrag för AP-fondernas innehav av stats- 20 obligationer.

Inför Sveriges EU-inträde den 1 januari 1995 10 uppgick den konsoliderade bruttoskulden till 0

1 216 miljarder kronor, vilket motsvarade 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Anm.: Summan av de tre delsektorernas skuld överstiger den totala Maastrichtca 70 procent av BNP (se diagram 9.10). Sedan skulden eftersom den totala skulden är konsoliderad. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. dess har det nominella värdet ökat med ca 500 miljarder kronor, för att vid utgången av Skulden har emellertid minskat kraftigt som 2014 uppgå till 1 734 miljarder kronor. andel av BNP och uppgick vid utgången av 2014

PROP. 2015/16: 1

till 44,3 procent av BNP (skuldkvoten), vilket Prognosjämförelse avseende det finansiella

kan jämföras med referensvärdet inom stabili- sparandet

tets- och tillväxtpakten om högst 60 procent av BNP (se diagram 9.11 och tabell 9.18). Regeringen räknar med en snabbare åter-

Utvecklingen av skulden beror på det hämtning i de offentliga finanserna än vad framfinansiella sparandet, som kan fördelas på för allt de andra inhemska bedömarna gör. primärt sparande, ränteutgifter och det s.k. Jämfört med både ESV och KI uppgår skillnaden

stock-flödet. Detta flöde utgörs av finansiella i bedömningen av det finansiella sparandet 2015

transaktioner och periodiseringar som inte till ca 0,5 procent av BNP (se tabell 9.19). påverkar det finansiella sparandet. Skillnaden gentemot regeringens prognos kan i

Bruttoskulden beräknas öka till följd av stor utsträckning förklaras av att såväl ESV som underskotten i det finansiella sparandet t.o.m. KI prognostiserar lägre inkomster till följd en 2018, men i långsammare takt än BNP. År 2019 svagare utveckling av skattebaserna.

beräknas skulden uppgå till 38,3 procent av

BNP.

Tabell 9.19 Bedömningar av finansiellt sparande 2015–

2019

Procent av BNP

Tabell 9.18 Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-

skuld och bidrag till förändringen 2014–2019 2015 2016 2017 2018 2019

Procent av BNP om inte. annat anges. Utfall för 2014, prognos för Regeringen -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 2015–2019. Konjunkturinstitutet, 2014 2015 2016 2017 2018 2019 150826 -1,5 -1,0 -0,5 -0,1 0,2 Konjunkturinstitutet exkl. Miljarder kronor 1 734 1 793 1 826 1 859 1 865 1 859 åtgärder -1,5 -1,0 -0,4 0,1 0,5

Procent av BNP 44,3 43,8 42,7 41,6 40,0 38,3 ESV, 150902 -1,3 -1,2 -0,9 -0,5 0,0 Förändring 5,0 -0,5 -1,1 -1,1 -1,6 -1,7 EU-kommissionen, Bidrag till 150505 -1,5 -1,0 förändringen Primärt Riksbanken, 150903 -1,4 -0,8 -0,4 finansiellt OECD, 150605 -1,2 -0,5 sparande 1,2 0,2 0,3 -0,1 -0,6 -1,1 IMF, 150709 -1,3 -0,6 -0,4 -0,1 0,2 Ränteutgifter 0,7 0,6 0,6 0,6 0,7 0,8 Anm.: Konjunkturinstitutets prognos utan åtgärder inkluderar prognos på Stock-flöde 4,5 0,6 -0,2 0,2 0,1 0,2 åtgärder 2016. Periodisering Källor: Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Europeiska av räntor och kommissionen, OECD samt Internationella valutafonden (IMF). skatter 0,1 0,1 -0,5 0,0 0,0 0,1 Försäljning av aktier m.m. 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Regeringens prognoser av det finansiella

Övrigt 4,5 0,6 0,4 0,4 0,3 0,2 sparandet skiljer sig även från Europeiska Nominell BNP- kommissionens prognoser. Skillnaden uppgår till förändring -1,4 -1,9 -1,9 -1,8 -1,7 -1,5 0,6 procent av BNP 2015. Skillnaderna mellan de Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. olika prognoserna beror framför allt på olika

bedömningar av den ekonomiska återhämtningen, konsumtionsefterfrågan, utvecklingen på

arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen.

9.4 Finansiellt sparande enligt olika

Prognosskillnaden mellan ESV och regeringen

bedömare

för det finansiella sparandet kvarstår fram till 2019 till följd av olika bedömningar av I detta avsnitt redovisas en jämförelse mellan de utvecklingen av skattebaserna. senaste prognoserna för det finansiella sparandet gjorda av regeringen i denna proposition,

Ekonomistyrningsverket (ESV), Konjunktur-

Prognosjämförelse avseende det strukturella

institutet (KI), Riksbanken, OECD, Europeiska

sparandet

kommissionen och Internationella valutafonden (IMF). Vid en jämförelse av de olika bedöm- I tabell 9.20 redovisas olika bedömares prognoningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts ser för den offentliga sektorns strukturella vid olika tidpunkter och kan bygga på olika sparande. Skillnaderna gentemot andra bedöantaganden om den framtida politiken. mare är i vissa fall större vid jämförelse av det

strukturella sparandet än för det finansiella

PROP. 2015/16: 1

sparandet. Detta beror på dels olika prognoser Tabell 9.21 Offentliga sektorns inkomster och utgifter.

Aktuell prognos och jämfört med 2015 års ekonomiska

för BNP-gapet, dels olika beräkningsmetoder.

vårproposition

Även om det föreligger skillnader uppskattar Miljarder kronor och procent av BNP

samtliga inhemska bedömare att det strukturella 2014 2015 2016 2017 2018 2019 sparandet ligger tydligt under 1 procent av BNP

Finansiellt sparande i

och att överskottsmålet vid en oförändrad 2015 års ekonomiska

finanspolitik inte förväntas nås under mandat- vårproposition -74 -57 -31 -18 -1 19

perioden. Procent av BNP -1,9 -1,4 -0,7 -0,4 0,0 0,4

Förändringar

Tabell 9.20 Bedömningar av strukturellt sparande 2015–

Inkomster 0 12 7 9 11 10

2019

Procent av BNP eller potentiell BNP Skatter 0 10 9 13 14 12

2015 2016 2017 2018 2019 Staten 0 9 12 17 18 19

Regeringen -0,4 -0,4 -0,3 0,0 0,3 Ålderpensions systemet 0 0 -1 -1 -1 -1 Konjunkturinstitutet, 150826 -0,8 -0,5 -0,5 -0,3 0,2 Kommunsektorn 0 0 -2 -3 -3 -5

Konjunkturinstitutet Övriga inkomster 0 3 -2 -4 -3 -3

exkl. åtgärder -0,8 -0,5 -0,3 0,0 0,6 Utgifter 1 -9 17 15 11 14

ESV, 150902 -1,2 -1,1 -0,8 -0,5 0,0 Kommunsal EU-kommissionen, konsumtion 0 2 4 7 8 9

150505 -1,0 -0,9 Ålderspensioner 0 0 -2 -5 -5 -9

OECD, 150605 -0,5 0,0 Ränteutgifter 0 -3 -1 -1 -2 0

IMF, 150709 -1,0 -0,7 -0,7 -0,5 -0,2 Övriga primära Anm.: Konjunkturinstitutets prognos utan åtgärder inkluderar prognos på utgifter 1 -8 15 15 11 13 åtgärder 2016. Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Europeiska kommissionen, Förändring av OECD, Internationella valutafonden (IMF), Statistiska centralbyrån och egna finansiellt sparande -1 22 -10 -6 -1 -4 beräkningar. Procent av BNP 0,0 0,5 -0,2 -0,1 0,0 -0,1

Stat -2 19 -10 -6 0 -6

Ålderspensionssystem 0 -1 0 3 2 5

9.5 Uppföljning av den offentliga

Kommunsektor 0 4 -1 -3 -3 -3

sektorns finanser Finansiellt sparande i

budgetpropositionen

för 2016 -75 -36 -40 -23 -2 15

Det finansiella sparandet för 2014 har reviderats Procent av BNP -1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 ned med 1 miljard kronor till -75 miljarder Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kronor, eller 1,9 procent av BNP i förhållande

till 2015 års ekonomiska vårproposition(se tabell För 2016–2019 har den offentliga sektorns 9.21). finansiella sparande i stället reviderats ned För 2015 har prognosen för det finansiella jämfört med prognosen i vårpropositionen. Såväl sparandet reviderats upp med över 20 miljarder inkomster som utgifter beräknas bli högre än kronor, eller 0,5 procent av BNP. Prognosen för den föregående beräkningen till följd av de inkomster från framför allt skatt på kapital, men aviserade och föreslagna åtgärderna i denna även från mervärdesskatt, har reviderats upp i proposition. Justerat för de finansierade satsförhållande till beräkningen i 2015 års ningarna som beskrivs i denna proposition har i ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100). första hand inkomsterna från bolagsskatten Även lägre beräknade utgifter för bl.a. räntor och reviderats ned. Vidare beräknas utdelningarna bli investeringar i kommunsektorn medför att det lägre än i 2015 års ekonomiska vårproposition. finansiella sparandet förstärks i förhållande till Till följd av de aviserade och föreslagna den föregående beräkningen. åtgärderna ökar utgifterna både för staten och

för kommunsektorn. Samtidigt beräknas

utgifterna för ålderspensioner och räntor bli

lägre än tidigare. Sammantaget har det finansiella

sparandet reviderats ned något, som mest med

0,2 procentenheter 2016.

PROP. 2015/16: 1

År 2015 beräknas framför allt det finansiella Tabell 9.22 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögen-

het. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2015 års

sparandet i staten bli högre. Från och med 2016

ekonomiska vårproposition

har sparandet i staten och kommunsektorn Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall för 2014, prognos för reviderats ned, medan överskottet i ålders- 2015–2019. pensionssystemet i stället beräknas bli högre än 2014 2015 2016 2017 2018 2019 vad som beräknades i vårpropositionen. 2015 års ekonomiska

vårproposition

Finansiell nettoförmögenhet 811 751 717 697 688 697

Konsoliderad bruttoskuld och den finansiella

Procent av BNP 20,8 18,4 16,9 15,7 14,9 14,5

nettoförmögenheten jämfört med 2015 års

Konsoliderad skuld 1 715 1 797 1 821 1 840 1 851 1 832

ekonomiska vårproposition

Procent av BNP 43,9 44,2 42,8 41,5 40,0 38,0 Den finansiella nettoförmögenheten har Förändringar reviderats ned med ca 40–60 miljarder kronor för Finansiell hela prognosperioden jämfört med prognosen i nettoförmögenhet -63 -42 -53 -60 -59 -63 2015 års ekonomiska vårproposition. Detta är i Konsoliderad skuld 19 -5 4 19 15 27 första hand en effekt av att Statistiska Budgetpropositionen centralbyrån (SCB) har korrigerat utfallet för

för 2016

marknadsvärderingen av statsskulden enligt Finansiell nettoförmögenhet 748 709 665 637 629 634 finansräkenskaperna. Denna justering påverkar Procent av BNP 19,1 17,3 15,5 14,3 13,5 13,1 dock inte Maastrichtskulden eller statsskulden enligt redovisningsstrukturen för statens budget. Konsoliderad skuld 1 734 1 793 1 826 1 859 1 865 1 859 I övrigt följer revideringarna den försämring som Procent av BNP 44,3 43,8 42,7 41,6 40,0 38,3 beräknas för det ackumulerade finansiella Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sparandet. Även den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld har reviderats för 2014, vilket beror på att SCB klassat om Pensionsmyndighetens tillfälliga medelsförvaltning, inom premiepensionssystemet, från sektorn offentlig förvaltning till försäkringssektorn. I och med denna omklassning beräknas den konsoliderade bruttoskulden bli ca 20 miljarder kronor högre i nivå fr.o.m. 2014 jämfört med tidigare beräkning. Bortsett från 2015 beräknas den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld bli 4–27 miljarder kronor högre än vad som beräknades i 2015 års ekonomiska vårproposition, vilket i huvudsak beror på revideringarna av det finansiella sparandet.

10 Kommunsektorns finanser och sysselsättning

PROP. 2015/16: 1

10 Kommunsektorns finanser och

sysselsättning

Sammanfattning bl.a. av regeringens föreslagna satsningar i denna proposition. – Sammantaget bedöms den kommun- – Kommunsektorns resultat före extrafinansierade sysselsättningen öka med ordinära poster uppgick till 14 miljarder ca 110 000 personer 2014–2019. kronor 2014. Kommunerna redovisade sammantaget ett resultat på drygt 10 miljarder kronor, medan landstingen redovisade ett resultat på drygt 3 miljarder kronor. Medelresultatet för kommun- 10.1 Kommunsektorns betydelse för sektorn har uppgått till 14 miljarder kronor svensk ekonomi 2010–2014. – Skatteinkomsterna bedöms öka starkt Kommunsektorn, dvs. kommuner och landsting, under de närmaste åren, i och med att läget ansvarar för merparten av de skattefinansierade på arbetsmarknaden successivt förbättras. I välfärdstjänsterna. Sektorn utgör därmed en genomsnitt väntas ökningen uppgå till viktig del av den svenska ekonomin. Dess totala 4,8 procent per år 2016–2019. utgifter motsvarade 2014 ca 24 procent av BNP, varav ca 19 procentenheter utgjordes av – Den starka utvecklingen av inkomsterna konsumtionsutgifter. Resterande del bestod av ger utrymme för såväl ökade utgifter som transfereringar, investeringar och ränteutgifter. en förbättring av kommunsektorns De kommunala konsumtionsutgifterna innefinansiella sparande och resultat under fattar utgifter för de skattefinansierade välfärdsprognosperioden. Det finansiella sparandet tjänsterna inom framför allt områdena hälsobedöms dock vara negativt och uppgå till och sjukvård, utbildning samt social verksamhet. mellan -10 och -14 miljarder kronor 2016 – Dessa verksamheter är obligatoriska uppgifter 2019. Resultatet beräknas under samma som kommuner och landsting enligt lag ansvarar period vara positivt och uppgå till 14– för. Andra obligatoriska uppgifter är t.ex. rädd- 18 miljarder kronor. ningstjänst och kollektivtrafik. Frivilliga verk- – Den kommunala konsumtionen beräknas samheter, såsom kultur- och fritidsverksamhet, öka med 1,9 procent i fasta priser 2015 och utgör en mindre del av de kommunala verkmed ca 1,7 procent per år 2016–2019. Den samheterna. starka ökningen av konsumtionen bedöms Kommunerna och landstingen sysselsätter vara tillräcklig för att möta det ökade ungefär en fjärdedel av det totala antalet resursbehovet som de demografiska förän- sysselsatta i Sverige. Därtill kommer personer dringarna medför. Ökningen möjliggörs anställda i privata företag som utför tjänster som finansieras av kommuner och landsting. Totalt

PROP. 2015/16: 1

var drygt 1,2 miljoner personer sysselsatta i bygger på att resultatet ska uppgå till en andel av kommunalt finansierad verksamhet 2014. skatteintäkterna och de generella statsbidragen. I Omkring 80 procent av dessa var kvinnor. praktiken innebär detta att kommuner och Kommunerna och landstingen finansierar i landsting oftast budgeterar för positiva resultat. huvudsak sin verksamhet med kommunal inkomstskatt. Statsbidragen, som är den näst största inkomstposten för kommunsektorn, Skillnaden mellan resultat och finansiellt utgörs av generella och riktade statsbidrag. De sparande senare är avsedda att användas till vissa specificerade verksamheter eller ändamål. Balanskravet och kravet på god ekonomisk Därutöver kan kommuner och landsting i viss hushållning för kommuner och landsting är utsträckning finansiera sina verksamheter med kopplade till resultatet, medan det finansiella avgifter, t.ex. barnomsorgsavgift. sparandet är kopplat till målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet motsvarar skillnaden mellan inkomster och utgifter. Den större delen av skillnaden 97 10.2 Finansiellt sparande och mellan resultatet och det finansiella sparandet ekonomiskt resultat förklaras av redovisningen av investeringar och avskrivningar. I resultatet ingår endast årets Två tredjedelar av kommunsektorns inkomster avskrivningar och inte årets investeringsutgifter. utgörs av skatt på inkomster från arbete. I det finansiella sparandet ingår däremot Statsbidragen utgör ungefär 16 procent av investeringarna som en utgift, vilket drar ned det inkomsterna. Skatteinkomsterna bestäms av de finansiella sparandet samma år som investeringen skattesatser som kommunerna och landstingen görs. Däremot belastar inte avskrivningar det fastställt samt av utvecklingen av det kommunala finansiella sparandet. skatteunderlaget. Det kommunala skatteunderlaget består främst av summan av utbetalda löner, drygt 70 procent, och pensioner, drygt Prognosprinciper 20 procent. Eftersom den totala lönesumman utgör det huvudsakliga skatteunderlaget är det av I regeringens prognos över kommunsektorns stor betydelse för kommunsektorns inkomster finanser antas kommunsektorn bedriva en hur sysselsättningen i ekonomin som helhet utgiftspolitik som är förenlig med balanskravet utvecklas. och att den genomsnittliga kommunalskatte- Kommunsektorns inkomster har en stor satsen är oförändrad. Vidare grundar sig påverkan på utvecklingen av konsumtions- prognosen på ett antagande om oförändrad utgifterna. Enligt 8 kap. 4 § kommunallagen politik, inklusive beslutade, föreslagna och (1991:900) ska kommuner och landsting aviserade förändringar av statsbidragen. De upprätta en budget där kostnaderna inte riktade statsbidragen kan dock variera på grund överstiger intäkterna, det s.k. balanskravet. av vissa utgifter som är kopplade till antalet 95 Dessutom ställer lagen krav på god ekonomisk personer i olika ersättnings- och transfereringshushållning. Av denna anledning har många system, t.ex. antalet asylsökande. 96 kommuner och landsting finansiella mål som Sammantaget blir tillväxten i skatteunderlaget i prognosen viktig för utvecklingen av inkomsterna. På några års sikt antas kommunsektorn som helhet redovisa ett resultat som är i linje 95 Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år, om det inte föreligger synnerliga skäl. Kommuner och landsting har möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera överskott i s.k. resultatutjämningsreserver som kan användas för att täcka underskott vid ett senare tillfälle. 97 Det finansiella sparandet definieras av det internationella regelverket 96 Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning innebär bl.a. att för nationalräkenskaperna. Det är nationalräkenskaperna som är grunden kommunerna och landstingen ska fastställa egna finansiella mål och ha en för regeringens utfallsredovisning och prognos för kommunsektorns långsiktigt hållbar ekonomi. finanser.

PROP. 2015/16: 1

med god ekonomisk hushållning. Den progno- av premier från AFA Försäkring 2014, dels på 98 100 stiserade utvecklingen av skatteunderlaget blir en förhållandevis svag utveckling av skattedärmed styrande för prognosen för utgifterna på underlaget. Vidare ökade den kommunala några års sikt. konsumtionen med 4,5 procent, vilket var en högre ökningstakt än på flera år. Resultatet för kommunsektorn före extra- Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat ordinära poster uppgick till 14 miljarder kronor 2014 2014. Det var ungefär i samma nivå som 2013 (se diagram 10.1). 101 De senaste tio åren har kommunsektorn redovisat starkare finanser än under 1990-talet

Tabell 10.1 Kommunsektorns resultaträkning 2010–2014

och början av 2000-talet. Det ekonomiska Miljarder kronor resultatet har varit positivt alla år sedan 2004 (se 2010 2011 2012 2013 2014 diagram 10.1). Skillnaden mellan det finansiella Verksamhetens intäkter 152 155 170 178 179 sparandet och resultatet har samtidigt ökat, Verksamhetens främst på grund av högre investeringsutgifter. 99 kostnader -758 -781 -807 -837 -872 Avskrivningar -24 -24 -26 -28 -28

Diagram 10.1 Finansiellt sparande och resultat 1993–2019 Verksamhetens

Miljarder kronor. Utfall för 1993–2014. Prognos för 2015–2019 nettokostnader -630 -650 -663 -687 -721 25 Skatteintäkter 521 540 561 584 602 Finansiellt sparande 20 Generella statsbidrag och 15 Resultat före extraordinära poster utjämning 123 123 120 123 127 10 Finansiella intäkter 12 13 16 16 15 5 Finansiella kostnader -8 -20 -14 -22 -10 0 Resultat före -5 extraordinära poster 18 7 19 13 14 -10 Extraordinära poster 1 9 -1 -15 Årets resultat 19 7 19 22 13 Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag. -20 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Ett fåtal mindre -25 korrigeringar av historiska värden har gjorts jämfört med tidigare presentationer. Generella statsbidrag redovisas enligt redovisningen i kommuner och landsting 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 och inte enligt nationalräkenskaperna. Det innebär att läkemedelsstatsbidraget Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. och fastighetsavgiften ingår. Det finansiella sparandet i kommunsektorn Resultatet 2014 påverkades dock av att uppgick 2014 preliminärt till -20 miljarder realisationsvinsterna vid försäljning av kronor, eller -0,5 procent av BNP, vilket var en kraftig försämring jämfört med 2013. Det försämrade finansiella sparandet berodde dels på att kommunsektorn, till skillnad från de närmast föregående åren, inte fick några återbetalningar 100 AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtal försäkras bl.a. anställda inom kommuner, landsting, och vissa kommunala bolag. AFA Försäkring har sedan 2009 beslutat att betala tillbaka premier för bl.a. kollektivavtalad sjukförsäkring från tidigare år på grund av färre sjukersättningsfall. Utbetalningarna sker eftersom AFA Försäkring kan minska reserverna för framtida utbetalningar. 98 God ekonomisk hushållning antas i prognosen motsvara ett resultat 101 Resultatet före extraordinära poster påverkades 2013 av två poster som motsvarar ungefär 2 procent av skatteintäkterna och de generella som på sektornivå tog ut varandra. Den ena posten var en återbetalning av statsbidragen. tidigare inbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring om totalt 99 Kommunsektorns finanser har de senaste åren även påverkats av 10 miljarder kronor, varav 7 miljarder kronor utbetalades till tillfälliga poster, exempelvis förändringar av diskonteringsräntan för kommunerna, och den andra posten var en sänkning av den dispensioner, som påverkar jämförelsen mellan resultatet och det finansiella konteringsränta som används vid beräkningen av pensionsskulden om sparandet. totalt -10 miljarder kronor, varav -8 miljarder kronor avsåg landstingen.

PROP. 2015/16: 1

anläggningstillgångar var större än normalt. Tabell 10.2 Kommunsektorns finanser 2014–2019 Kommunernas resultat uppgick till drygt Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019 10 miljarder kronor och landstingens till drygt 2014 2015 2016 2017 2018 2019 3 miljarder kronor. Medelresultatet före

Inkomster 901 945 997 1046 1092 1128

extraordinära poster har för kommunsektorn som helhet uppgått till 14 miljarder kronor Utveckling i procent 2,9 4,8 5,5 5,0 4,3 3,3 2010–2014. Skatter 602 635 668 703 736 765 Resultatet för kommunsektorn efter Kommunal extraordinära poster, årets resultat, uppgick till fastighetsavgift 16 16 17 17 18 19 13 miljarder kronor 2014. Det var 9 miljarder Statsbidrag exkl. kronor lägre än 2013 (se tabell 10.1). År 2013 mervärdesskatt 149 151 170 179 183 181 påverkades dock resultatet för kommunerna av Generellt bidrag 90 89 90 91 92 92 en extraordinär intäkt om ca 9 miljarder kronor Riktade bidrag 59 62 80 88 91 89 till följd av en kommuns avyttring av Kapitalinkomster 13 12 12 12 14 18 dotterbolag. 1 Övriga inkomster 121 131 130 135 141 145 Varav komp. för mervärdesskatt 55 57 60 63 65 67

Förbättrat finansiellt sparande och ekonomiskt

Utgifter 922 957 1007 1056 1103 1142

resultat 2015–2019

Utveckling i procent 4,9 3,8 5,2 4,9 4,5 3,5 År 2015 bedöms kommunsektorn redovisa ett Konsumtion 753 788 827 869 910 946 förbättrat finansiellt sparande jämfört med Investeringar 85 89 96 101 103 104 föregående år. AFA Försäkring har beslutat att Transfereringar 75 75 79 81 82 81 återbetala 2004 års inbetalda premier på ca 4 miljarder kronor till kommuner och 2 Övriga utgifter 9 6 5 5 7 11 landsting 2015. Samtidigt utvecklas skatte- Finansiellt sparande -20 -12 -10 -10 -12 -14 underlaget i kommunsektorn betydligt bättre till följd av det förbättrade läget på arbets- Resultat 14 14 16 18 17 14 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. marknaden. Den genomsnittliga skattesatsen i 1 Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatten är inkluderad i övriga kommunsektorn höjdes vidare inför 2015 med 2 inkomster och inte i statsbidragen. Inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis 0,13 procentenheter eller 13 öre per hundra överstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade kronor i beskattningsbar inkomst. utgifterna med några miljarder kronor per år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Beslutade och aviserade reformer innebär att statsbidragen höjs, vilket bidrar till att dessa ökar snabbt, särskilt 2016 och 2017. Skatteinkomsterna fortsätter samtidigt att öka i god

10.3 Kommunsektorns inkomster

takt. Ökningen av skatteinkomsterna ger utrymme för både en stark ökning av den Kommunsektorns inkomster består framför allt kommunala konsumtionen och en förbättring av av inkomster från skatt på arbete och av kommunsektorns finansiella sparande och statsbidrag. Skatteinkomsterna är till stor del resultat (se tabell 10.2). beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden. Under den senare delen av prognosperioden Statsbidragens utveckling påverkas främst av 2015–2019 förväntas både statsbidragen och beslutade, föreslagna och aviserade förändringar skatteinkomsterna utvecklas något svagare. till följd av ny politik, men även av demografiska Detta beror i huvudsak på att lönesumman ökar förändringar. långsammare när arbetsmarknaden når balans och på prognosprincipen om oförändrade skattesatser i kommunsektorn. Det finansiella

Stark tillväxt i sysselsättningen ökar

sparandet och resultatet försämras därmed 2018 skatteinkomsterna framöver och 2019. Kommunsektorn bedöms som helhet under I regeringens prognos bedöms tillväxten i prognosperioden uppnå ett resultat som är i linje sysselsättningen fortsätta under de närmaste med god ekonomisk hushållning. åren. Lönesumman ökar med i genomsnitt

PROP. 2015/16: 1

4,3 procent per år 2015–2019, vilket är mer än att öka i god takt, med i genomsnitt 4,8 procent genomsnittet 2000–2014. Pensionerna ökar per år, justerat för regeländringar som påverkar också starkt, med i genomsnitt 5,2 procent per det kommunala skatteunderlaget (se tabell 10.3). år. Detta innebär att skatteunderlaget för kommuner och landsting ökar i god takt 2015–

Tabell 10.3 Skatter och statsbidrag 2014–2019

2019 (se diagram 10.2). Utfall för 2014 i miljarder kronor Utfall Prognos, procentuell förändring 2014 2015 2016 2107 2108 2019

Diagram 10.2 Lönesumma och kommunal beskattningsbar

förvärvsinkomst 1993–2019 Skatteinkomster Procentuell förändring. Utfall för 1993–2014. Prognos för 2015– justerade för 2019 regeländringar 602 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 8 Ökat skatte- Beskattningsbar underlag 4,6 5,3 5,2 4,7 3,9 7 förvärvsinkomst Ändrad Lönesumma 6 kommunalskattesats 0,4 5 Statsbidrag 4 justerade för skatteregleringar 149 3,3 11,8 5,4 2,0 -1,0 3

Skatter-och

2 bidrag exkl.

ersättning för

1 mervärdesskatt 751 4,6 6,7 5,2 4,1 2,9 Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av statsbidrag exklusive ersättning för 0 mervärdesskatt. För 2016–2019 antas oförändrad skattesats. Redovisningen av 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 skatter och bidrag exkluderar fastighetsavgift. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Vid förändringar av skattelagstiftningen som påverkar det kommunala skatteunderlaget Stark ökning av de riktade statsbidragen neutraliseras som regel effekterna av dessa genom det generella statsbidraget (s.k. Kommuner och landsting får bidrag från staten i skattereglering). form av dels ett generellt statsbidrag, dels riktade I budgeten för 2015 begränsades avdragsrätten statsbidrag. De riktade statsbidragen finansieras för privat pensionssparande och i denna från ett flertal olika utgiftsområden (se diagram proposition föreslås att avdragsrätten helt slopas 10.3). Bidragen från utgiftsområde 9 Hälsovård, 2016. Detta beräknas öka de kommunala sjukvård och social omsorg utgör knappt hälften skatteinkomsterna med knappt 3 miljarder av de totala riktade statsbidragen, varav bidraget kronor 2015 och med knappt 4 miljarder kronor till landstingen för läkemedelsförmånen står för per år under resterande del av prognosperioden. knappt 40 procent. Kommunsektorn får också Regeringen föreslår vidare i denna proposition transfereringar från staten som avser att grundavdraget för pensionärer över 65 år kompensation för mervärdesskattekostnader i höjs, vilket minskar skatteinkomsterna med verksamhet som inte är skattepliktig. knappt 2 miljarder kronor per år. En samlad bild av utvecklingen av både skatter och statsbidrag, justerad för skatteregleringar, redovisas i tabell 10.3. Skatteinkomsterna, justerade för regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget, bedöms öka med 5 procent 2015. Den starka utvecklingen jämfört med 2014 beror till viss del på att den genomsnittliga kommunalskatten höjs, men den främsta förklaringen är att det kommunala skatteunderlaget utvecklas starkt. I och med att läget på arbetsmarknaden bedöms förbättras under de närmaste åren väntas skatteinkomsterna fortsätta

PROP. 2015/16: 1

Diagram 10.3 De riktade statsbidragen 2014 efter tabell 10.4). År 2016 ökar de riktade stats-

utgiftsområde

bidragen kraftigt, för att därefter öka i en Andel av totala riktade statsbidrag, procent 13 successivt lägre takt fram t.o.m. 2018. Kommun- 8 Migration; Övrigt; 9% 7% Jämställdhet sektorn kompenseras för det ökade antalet och nyanlända 14 Arbets- invandrares asylsökande genom riktade statsbidrag från olika anslag under utgiftsområde 8 Migration och marknad och etablering; arbetsliv; 5% 14% utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända

invandrares etablering. Dessutom ökar de

16 Utbildning riktade statsbidragen till följd av beslutade och och universitets- föreslagna reformer avseende främst utbildning,

forskning; sjukvård och äldreomsorg (se avsnitt 8). 17% Kommunsektorns inkomster bedöms öka när 9 Hälsovård, kommuner och landsting anställer ungdomar sjukvård och social omsorg; eller långtidsarbetslösa på traineejobb och

extratjänster. 48% Anm.: Kompensation för mervärdesskattekostnader i verksamhet som ej är skattepliktig ingår inte i de riktade statsbidragen. Källa: Ekonomistyrningsverket.

Tabell 10.4 visar den beräknade utvecklingen av

10.4 Kommunsektorns utgifter

de generella och riktade statsbidragen 2015–

2019. Minskningen av det generella statsbidraget Kommunsektorns utgifter fördelas mellan ett 2015 beror till stor del på en justering till följd av antal olika verksamhetsområden. Störst andel av den beslutade begränsningen av avdragsrätten utgifterna går till omsorg (främst för barn, äldre för privat pensionssparande. Det generella och funktionshindrade), tätt följt av hälso- och statsbidraget ökar något 2016 och 2017, men är sjukvård. Därefter följer utgifter för utbildning därefter i princip oförändrat. Kommuner och (se diagram 10.4). landsting kompenseras för avskaffandet av nedsättningen av socialavgifter för unga och för Diagram 10.4 Kommunsektorns totala utgifter 2013

det höjda grundavdraget för pensionärer. fördelade efter verksamhetsområde Samtidigt innebär andra justeringar, exempelvis Procent Allmän justeringar till följd av den beslutade begräns- offentlig Övrigt ningen av avdragsrätten för privat pensionsförvaltning 4,4% 11,6% sparande, en sänkning av det generella stats- Näringslivsbidraget (se vidare utg.omr.25). frågor Omsorg 6,0% 27,7%

Tabell 10.4 Årlig förändring av statsbidragen 2014–2019

Miljarder kronor. Utfall i nivå för 2014, prognos för 2015–2019 Utbildning 20,2% Nivå Förändring, miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Generellt bidrag 90 -1,5 1,1 1,7 0,3 0,1 Fritid och Hälso- och kultur Riktade bidrag 59 3,8 17,7 7,5 3,2 -2,0 sjukvård 3,4% 26,8%

Totala statsbidrag,

faktisk utveckling 149 2,3 18,8 9,2 3,6 -1,9 Anm.: Allmän offentlig förvaltning inkluderar bl.a. kommunledning, nämnd- och styrelseverksamhet, samt utgifter för fastighetsförvaltning. Totala statsbidrag, Källa: Statistiska centralbyrån.

justerade för

skatteregleringar 146 4,9 18,2 9,2 3,6 -1,9 Av de totala utgifterna går drygt 80 procent till Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av generella och riktade statsbidrag exklusive kompensation för mervärdesskatt. De specialdestinerade statsbidragen kommunal konsumtion, dvs. välfärdstjänster inkluderar också kapitaltransfereringar på ungefär några miljarder kronor årligen. Skatteregleringar avser kompensation för regeländringar som påverkar inom främst vård, skola och omsorg som

finansieras med skattemedel. Kommunerna och det kommunala skatteunderlaget. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. landstingen har utöver detta utgifter för

investeringar och transfereringar, t.ex. utgifter De riktade statsbidragen ökar 2015, främst på för ekonomiskt bistånd, samt räntor. grund av beslutade och föreslagna satsningar De kommunala välfärdstjänsterna är sysselinom utbildnings- och sjukvårdsområdet (se sättningsintensiva och lönekostnader (inklusive

PROP. 2015/16: 1

arbetsgivaravgifter och kostnader för avtals- Diagram 10.5 Förändring i olika åldersgrupper jämfört med

2000

försäkringar) utgör den klart största delen av Tusental personer. Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015–2019 konsumtionsutgifterna, cirka två tredjedelar. 1000

Ungefär en tredjedel av konsumtionsutgifterna 900 0–19 år går till förbrukning av insatsvaror och till vissa 800

tjänster som används i produktionen. 20–64 år 700 De senaste åren har andelen tjänster som 600 65–79 år

produceras av privata utförare, och som 500 80 år och äldre

finansieras med skattemedel, ökat. Exempelvis 400

har antalet friskolor och privata äldreboenden 300

blivit fler. År 2014 utgjorde kostnaderna för 200

privata utförare 16,5 procent av kommun- 100

sektorns totala konsumtionsutgifter, vilket var 0

en ökning med 4,5 procentenheter sedan 2000. -100

Delar av välfärdstjänsterna finansieras helt 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Källa: Statistiska centralbyrån. eller delvis med avgifter, t.ex. barnomsorg,

fritidsverksamhet och viss sjukvård. Dessa I diagram 10.6 visas en beräkning av hur mycket inkomster dras av på utgiftssidan i redovisningen resursvolymen (dvs. mängden arbetade timmar, av de totala kommunala konsumtionsutgifterna. lokaler och förbrukningsvaror etc.) inom hela År 2014 uppgick inkomsterna från avgifter till den kommunala välfärdssektorn behöver öka för knappt 15 procent av de totala konsumtionsatt tillgodose det demografiskt betingade utgifterna. behovet. Beräkningen är ett mått på hur 102 mycket resursinsatsen måste öka för att

mängden resurser per brukare ska hållas

Stigande demografiskt tryck framöver

konstant. För 2000–2014 beräknas ökningen till i

genomsnitt 0,55 procent per år (se diagram Den demografiska utvecklingen har stor 10.6). För 2015–2025 beräknas resursvolymen betydelse för behovet av resurser inom olika behöva öka med i genomsnitt 1,4 procent per år välfärdstjänster. Om exempelvis antalet elever för att följa demografin, alltså närmare tre gånger ökar behöver fler lärare anställas för att inte så snabbt som 2000–2014. Eftersom både antalet lärartätheten ska sjunka. barn och äldre ökar snabbt uppstår resursbehov År 2000–2014 ökade antalet personer i inom såväl skolan och hälso- och sjukvården arbetsför ålder med drygt 400 000, samtidigt som inom äldreomsorgen. som antalet barn (0–19 år) och äldre (80 år och

äldre) i stort sett var oförändrat (se diagram

10.5). Personer i dessa åldersgrupper är oftare

brukare av kommunala välfärdstjänster än

personer i övriga åldersgrupper.

Från och med 2015 och tio år framåt tilltar

den totala befolkningstillväxten. Det sker främst

genom att antalet barn och äldre ökar betydligt

snabbare än tidigare. Båda dessa grupper ökar

också som andel av den totala befolkningen

2015–2025.

102 Beräkningen av den demografiskt betingade resursvolymen tar

hänsyn till antalet individer i olika åldrar i befolkningen, samt den genomsnittliga kostnaden och nyttjandegraden för olika välfärdstjänster. Till exempel ökar resursbehovet inom skolan i modellen om befolkningens sammansättning ändras så att det blir fler barn i skolålder. Beräkningen avser volymutvecklingen i fasta priser.

PROP. 2015/16: 1

Diagram 10.6 Demografiskt betingat resursbehov i

utgifterna i löpande priser beräknas öka med

kommunsektorn

3,9–5,1 procent per år, vilket är strax över det Index 2000 = 100 Årlig procentuell förändring årliga genomsnittet 2000–2014 (se diagram 140 2,0 Procentuell förändring 10.7). 1,8 (höger) 130 1,6 Nivå Diagram 10.7 Utgifter för välfärdstjänster 2000–2019 1,4 Årlig procentuell förändring. Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015– Procentuell förändring i 2019. 120 1,2 genomsnitt 2000–2014 8 samt 2015–2025 (höger) 1,0 Fasta priser 110 0,8 7 Löpande priser Medelvärde 2000–2014 0,6 6 Medelvärde 2000–2014 100 0,4 5 0,2 4 90 0,0 3 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2 1 0

Kommunala konsumtionsutgifter 2015–2019

-1 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kommunsektorns konsumtionsutgifter ökade Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. med 1,9 procent i fasta priser 2014, vilket var högre än genomsnittet sedan 2000 (se diagram 10.7). Konsumtionen bedöms fortsätta att öka i Investeringar, transfereringar och räntor ungefär denna takt både 2015 och 2016. Den demografiska utvecklingen, med fler barn och Ungefär 8 procent av kommunsektorns totala äldre i befolkningen, är en viktig faktor till den utgifter består av transfereringar till staten, förväntat starka konsumtionstillväxten. näringslivet och hushållen. Denna andel har varit Dessutom ökar kommunernas utgifter för i princip konstant under de senaste tio åren. migrations- och integrationsinsatser. Transfereringarna bedöms öka något under Den stigande efterfrågan i ekonomin innebär prognosperioden och uppgå till 81 miljarder att arbetsmarknaden förbättras framöver och att kronor 2019, varav 44 miljarder kronor betalas ut skatteunderlaget ökar. Tillsammans med till hushållen. Transfereringarna till hushåll i regeringens föreslagna och aviserade satsningar form av ekonomiskt bistånd bedöms dock inom bl.a. utbildningsområdet, innebär det att minska något. Detta bidrar till att transfereutrymmet för kommunala utgifter ökar. År ringarnas andel av de totala utgifterna sjunker 2015–2019 bedöms konsumtionen öka med i något under prognosperioden. 103 genomsnitt 1,7 procent per år i fasta priser, vilket Ränteutgifterna bedöms minska 2015 och är klart högre än den genomsnittliga årliga 2016, för att sedan öka under slutet av prognosökningen 2000–2014. Konsumtionstillväxten i perioden, i takt med stigande räntenivåer. prognosen bedöms vara tillräcklig för att möta Kommunsektorns långfristiga skulder har ökat det demografiskt betingade resursbehovet. under de senaste åren. En högre skuldsättning Prognosen baseras på antagandet att produk- leder också till att ränteutgifterna ökar. Räntetiviteten i kommunsektorn är i stort sett nettot, dvs. skillnaden mellan ränteinkomster oförändrad framöver. Vidare antas att kommun- och ränteutgifter, beräknas minska något. sektorn mot slutet av prognosperioden anpassar utgifterna och som helhet uppnår ett resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning. I kommunsektorns finansiella sparande och resultat ingår konsumtionsutgifterna i löpande 103 Kommunsektorns transfereringar till staten utgörs främst av priser. Prisutvecklingen bestäms främst av kommunsektorns del av assistansersättningen. Transfereringarna till löneutvecklingen i sektorn. Lönekostnaden per näringslivet är främst olika subventioner till företag, exempelvis timme i kommunsektorn väntas öka med 2,7– subventioner av kollektivtrafiken. 3,4 procent per år 2015–2019. Konsumtions-

PROP. 2015/16: 1

Kommunsektorns investeringsutgifter har 10.5 Kommunalt finansierad ökat kraftigt under de senaste åren, trots sysselsättning lågkonjunkturen. År 2014 uppgick de fasta bruttoinvesteringarna till 85 miljarder kronor Kommunalt finansierad sysselsättning omfattar eller 2,2 procent av BNP. Kommuner och dels personer som är sysselsatta i kommunlandsting är inne i en period där omfattande sektorn, dels personer som är sysselsatta i investeringar görs. Många växande kommuner är näringslivet och producerar välfärdstjänster som i behov av nya lokaler, för exempelvis förskolor, finansieras med skattemedel, exempelvis på samtidigt som den demografiska utvecklingen friskolor eller äldreboenden som drivs av privata också ökar behoven inom sjukvården och utförare. Antalet sysselsatta i kommunalt äldreomsorgen i flera kommuner och landsting. finansierade verksamheter uppgick 2014 till Äldre byggnader och infrastruktur behöver drygt 1,2 miljoner personer. dessutom rustas upp eller bytas ut (se diagram Under de senaste åren har en allt större andel 10.8). Ränteläget är lågt och resultaten har varit av den kommunalt finansierade verksamheten relativt goda de senaste åren, vilket ökar kommit att bedrivas av privata utförare (se benägenheten att investera. Investerings- diagram 10.9). Detta har bidragit till att utgifterna bedöms öka med sammanlagt sysselsättningen i kommunsektorn har ökat 18 miljarder kronor i löpande priser fram t.o.m. långsammare än den kommunalt finansierade 2019, och då uppgå till 104 miljarder kronor. sysselsättningen. Ytterligare investeringar sker i de kommunala företagen, exempelvis i bostadsbolagen. Dessa

Diagram 10.9 Kommunalt finansierad sysselsättning

1993–2019

investeringar belastar dock inte det finansiella Utfall 1993–2014, prognos 2015–2019 sparandet i kommunsektorn i någon större Tusental personer Procent utsträckning. År 2013 var investeringarna i de 1 400 30 kommun- och landstingsägda företagen Andel sysselsatta hos privata utförare (hö) sammanlagt något högre än investeringarna i Sysselsättning kommunfinansierad verksamhet 1 300 25 Sysselsättning kommunsektorn kommunsektorn. 1 200 20

Diagram 10.8 Kommunala myndigheters investeringsutgifter

uppdelat på typ av investeringar 1993–2014

1 100 15 Andel av BNP, procent 2,5 1 000 10 Maskiner Övrigt Totalt 2,0 900 5 Vägar Byggnader och anläggningar exkl vägar 800 0 1,5 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster ingår också i den kommunalt finansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i 1,0 kommunsektorn fram till 1999. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0,5 Sysselsättningen har ökat varje år sedan 2010 och bedöms fortsätta öka starkt under prognos- 0,0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 perioden. En betydande del av ökningen beror Anm.: Investeringsutgifterna avser kommunala myndigheter och inkluderar inte på regeringens satsningar på trainee- och investeringsutgifter i huvudsakligen avgiftsfinansierad kommunal verksamhet. Därför är de totala investeringsutgifter i diagrammet något lägre än de totala fasta extratjänster i kommunerna. Sammanlagt bruttoinvesteringarna för kommunsektorn. bedöms den kommunalt finansierade syssel- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sättningen öka med ca 110 000 personer 2014– 2019 (se tabell 10.5).

PROP. 2015/16: 1

Tabell 10.5 Kommunfinansierad sysselsättning 2014–2019 invånare minskade påtagligt 2007–2010, men har sedan 2013 ökat igen (se diagram 10.11). Sedan Tusental personer 2014, årsvis förändring i tusentals personer för 2015–2019. Utfall för 2014, prognos för 2015–2019 1990-talets början har antalet arbetade timmar 2014 2015 2016 2017 2018 2019 per invånare ökat kontinuerligt. Nedgången i Kommunsektorn 1 096 21 18 23 18 7 antalet arbetade timmar per invånare 2007–2010 var inte lika påtaglig som fallet i sysselsättning. kommuner 826 16 13 19 15 6 landsting 270 5 5 4 2 2 Det beror på att medelarbetstiden bland de Näringslivet 148 9 3 4 4 3 sysselsatta ökade dessa år. De närmaste Totalt 1 244 30 21 28 21 10 prognosåren väntas både sysselsättningen och Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. antalet arbetade timmar per invånare öka.

Antalet arbetade timmar är ett bättre mått på Diagram 10.11 Kommunalt finansierad sysselsättning och

arbetade timmar per 1000 invånare 1993–2019

den faktiska arbetsinsatsen än antalet sysselsatta, Antal Antal eftersom de sysselsatta kan ha olika arbetstid. 140 210 000 Antalet arbetade timmar i kommunalt 138 finansierade verksamheter har sedan början av 205 000 136 1990-talet i stort sett varit konstant som andel av det totala antalet arbetade timmar i ekonomin 134 200 000 (se diagram 10.10). Antalet arbetade timmar har 132 dock utvecklats starkare än sysselsättningen, 130 195 000 vilket återspeglar en stigande medelarbetstid i de 128 190 000 kommunalt finansierade verksamheterna. Att 126 andelen arbetade timmar ligger på en lägre nivå 124 Sysselsatta 185 000 än andelen sysselsatta i kommunalt finansierade 122 Arbetade timmar (hö) verksamheter avspeglar en högre grad av 120 180 000 deltidsarbete i den kommunalt finansierade 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster verksamheten jämfört med övrig verksamhet. ingår också i den kommunfinansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i

kommunsektorn fram till 1999. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Diagram 10.10 Kommunalt finansierad sysselsättning och

arbetade timmar 1993–2019

Procent av total sysselsättning respektive totalt arbetade timmar i ekonomin. Utfall 1994–2014, prognos 2015–2018

10.6 Kommunsektorns tillgångar och

29 28 skulder

27 26 Kommunernas och landstingens balansräkningar visar den finansiella ställningen vid årets slut. 25 Den ger en bild av vilka tillgångar som kommu- 24 nerna respektive landstingen förfogar över och 23 hur dessa tillgångar har finansierats. 22 Kommunsektorns tillgångar utgörs till största 21 Sysselsättning i kommunfinansierad verksamhet delen av anläggningstillgångar, bl.a. mark, byggnader, gator, vägar och VA-nät. Övriga Arbetade timmar i kommunfinansierad verksamhet 20 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 tillgångar är främst omsättningstillgångar som utgörs av förråd, lager, kortfristiga fordringar Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster ingår också i den kommunalt finansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn fram till 1999. och placeringar samt kapital i kassa eller bank. Kommunsektorns totala tillgångar uppgick till Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 1 045 miljarder kronor 2014 (se tabell 10.6). Genom att sätta den kommunalt finansierade Kommunernas tillgångar uppgick till 809 miljarsysselsättningen och antalet kommunalt der kronor och landstingens till 236 miljarfinansierade arbetade timmar i relation till der kronor. Tillgångarna ökade med 8 procent befolkningen får man ett grovt mått på hur jämfört med 2013. Det var något mer än arbetsinsatsen per brukare utvecklas. Den genomsnittet för 2010–2014, som uppgick till kommunalt finansierade sysselsättningen per 7 procent.

PROP. 2015/16: 1

Kommunsektorns totala skulder utgörs av framtida konjunkturnedgångar samt att investera avsättningar till bl.a. pensioner samt lång- och och öka upplåningen. Soliditeten för kommunkortfristiga skulder. En stor del av de långfristiga sektorn uppgick till 41 procent 2014, vilket var skulderna utgörs av lån som vidareutlånats till en minskning med 2 procentenheter jämfört kommunägda företag. med 2013. Kommunernas soliditet uppgick till De totala skulderna uppgick 2014 till 48 procent, medan landstingens soliditet uppgick 612 miljarder kronor, varav kommunernas till 20 procent. Den negativa förändringen skulder uppgick till 424 miljarder kronor och jämfört med föregående år hänför sig till komlandstingens till 188 miljarder kronor. Totalt munerna. En bidragande orsak till landstingens ökade skulderna med 11 procent jämfört med lägre soliditet är att pensionsskulden, som 2013. Den årliga ökningen har 2010–2014 i intjänats fr.o.m. 1998, är relativt sett större för genomsnitt uppgått till 9 procent. Den största landstingen än för kommunerna (se diagram andelen av skulderna (41 procent) utgjordes 10.12). 2014 av de långfristiga skulderna och avsåg främst lån i banker och kreditinstitut

Diagram 10.12 Soliditet enligt balansräkning 2005–2014

(82 procent). De långfristiga skulderna har ökat Procent 100 förhållandevis snabbt under senare år beroende på ökade investeringsutgifter, vilket i sin tur 90 Kommuner förklarar ökningen av värdet på anläggnings- 80 Landsting tillgångarna. 70 Totalt - kommunsektorn 60 Tabell 10.6 Kommunsektorns balansräkning 2010–2014 50 Miljarder kronor 40 2010 2011 2012 2013 2014 30 Anläggningstillgångar 605 651 673 712 765 20 Bidrag till statlig 10 infrastruktur 2 2 2 2 4 0 Omsättningstillgångar 191 204 246 256 276 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Summa tillgångar 798 857 921 970 1045 Källa: Statistiska centralbyrån.

Eget kapital 371 376 396 418 433 Soliditeten kan även beräknas inklusive hela årets resultat 19 7 19 22 13 pensionsåtagandet, dvs. inklusive den del av resultatutpensionerna som tjänats in före 1998 och som jämningsreserver 7 7 redovisas som en ansvarsförbindelse. Beräknad Avsättningar 92 102 109 125 134 på detta sätt uppgick soliditeten till 6 procent, Långfristiga skulder 142 187 211 220 249 varav kommunernas soliditet uppgick till Kortfristiga skulder 193 192 206 207 229 21 procent och landstingens till -45 procent. När

Summa eget kapital,

soliditeten beräknas på detta sätt blir

avsättningar och skulder 798 857 921 970 1045

pensionsskuldens påverkan på landstingens Ansvarsförbindelser 568 621 593 636 627 soliditet ännu tydligare (se diagram 10.13). varav pensionsförpliktelser som inte ingår i balansräkningen 332 367 364 387 372 Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag. Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Ett fåtal mindre korrigeringar av historiska värden har gjorts jämfört med tidigare presentationer.

Kommunsektorns soliditet

Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital och är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. Att ha en hög soliditet är positivt och ökar möjligheterna att hantera

PROP. 2015/16: 1

Diagram 10.13 Soliditet inklusive hela pensionsskulden kommunsektorns finansiella sparande reviderats

2005–2014

upp med 4 miljarder kronor 2015 och reviderats Procent ned med 1–3 miljarder kronor 2016–2019 (se 100 tabell 10.7). För 2015 beror upprevideringen på 80 Kommuner den beslutade återbetalningen av premier från 60 Landsting AFA Försäkring om ca 4 miljarder kronor. 40 Totalt - kommunsektorn Inkomsterna från skatt på arbete har reviderats ned, främst till följd av nytt taxerings- 20 utfall och reviderade pensionsinkomster. 0 Statsbidragen har reviderats upp kraftigt fr.o.m. -20 -40 2016, främst till följd av regeringens föreslagna -60 satsningar inom välfärdsområdet. -80 På utgiftssidan har den kommunala -100 konsumtionen anpassats till de högre inkomsterna och har därmed reviderats upp för samtliga 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Källa: Statistiska centralbyrån. år. Investeringarna har reviderats upp kraftigt till följd av nya investeringsplaner från kommuner och landsting och regeringens föreslagna stöd till

Skulderna i kommunsektorn förväntas öka under

kommuner för ökat byggande. Övriga utgifter

prognosperioden

har reviderats ned på grund av en lägre prognos för det ekonomiska biståndet samt en ändrad Kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden prognosmetod för övriga transfereringar till ingår i den offentliga sektorns konsoliderade hushåll. Upprevideringen av investeringarna bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden. År påverkar det finansiella sparandet, men inte det 2014 var kommunsektorns andel av den ekonomiska resultatet, som har reviderats upp offentliga sektorns bruttoskuld 18 procent, för samtliga år. vilket kan jämföras med 8 procent 1994. Staten har en väsentligt högre skuld än kommunsektorn. Under den senaste tjugoårsperioden har dock statens skuld som andel av BNP minskat, medan kommunsektorns andel har ökat. Sedan 1994 har kommunernas och landstingens skuld ökat från knappt 6 procent av BNP till knappt 8 procent. Under prognosperioden beräknas kommunsektorns skuld fortsätta öka, till knappt 10 procent av BNP. Investeringarna väntas fortsätta vara höga i sektorn, samtidigt som ränteläget är fortsatt lågt, vilket ökar incitamenten att låna på kapitalmarknaden. 104

10.7 Jämförelse med 2015 års

ekonomiska vårproposition

Jämfört med prognosen i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) har

104 Se diagram 9.11 och avsnitt 9.3 Ekonomisk ställning och skuldutveckling.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 10.7 Kommunsektorns finanser 2014–2019.

Förändringar jämfört med 2015 års ekonomiska

vårproposition

Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Totala inkomster 0 5 8 10 12 12

Skatter 0 0 -2 -3 -3 -5 Kommunal fastighetsavgift 0 0 0 0 0 0 Statsbidrag exkl. mervärdesskatt 1 -1 9 11 11 13 Övriga inkomster 0 5 1 2 3 5 varav komp. mervärdesskatt 0 0 1 2 2 2 Totala utgifter 0 0 9 14 14 16 Konsumtion 0 2 4 7 8 9 Investeringar 0 -1 5 10 10 11 Övriga utgifter 0 0 -1 -3 -4 -5

Finansiellt sparande 0 4 -1 -3 -3 -3

Resultat före extra-

ordinära poster 0 3 1 1 2 2

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Jämfört med prognosen i vårpropositionen har den kommunfinansierade sysselsättningen reviderats upp med 11 000 personer 2015 och med 19 000 personer 2019. Revideringarna beror på föreslagna reformer i denna proposition, lägre medelarbetstid i utfall och en högre prognos för flyktingmottagandet.

11 Statens investeringar och finansiella befogenheter

PROP. 2015/16: 1

11 Statens investeringar och finansiella

befogenheter

Sammanfattning

– Statens samlade investeringar beräknas uppgå till 49,5 miljarder kronor 2016. Investeringsvolymen ökar successivt för att uppgå till 58,6 miljarder kronor 2019. – Den totala låneramen för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet föreslås uppgå till 38,9 miljarder kronor 2016, vilket är en höjning med 1,0 miljarder kronor jämfört med 2015. – Den totala kreditramen för rörelsekapital föreslås uppgå till 12,4 miljarder kronor 2016, vilket är en minskning med 2,1 miljarder kronor jämfört med 2015. – För 2016 föreslår regeringen beställningsbemyndiganden som uppgår till totalt 427,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 36,7 miljarder kronor jämfört med 2015.

PROP. 2015/16: 1

11.1 En samlad investeringsplan för staten

Tabell 11.1 Sammanställning av statens investeringar 2014–2019

Miljoner kronor

Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Summa

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2016-2019

Investeringar

1 Infrastruktur 19 523 20 883 23 688 25 807 28 860 32 207 110 562 Försvarsmateriel och krisberedskap 2 11 148 9 891 8 699 9 096 9 365 10 829 37 989 3 Fastigheter och markanläggningar 5 182 3 351 3 991 4 041 3 422 3 655 15 109 4 Affärsverken 4 870 4 885 3 811 4 125 4 918 4 527 17 380 5 Statens verksamhet 8 283 8 965 9 281 8 336 7 359 7 359 32 335

Summa investeringar 49 006 47 975 49 470 51 405 53 924 58 577 213 375

Finansiering

Anslag 27 425 27 665 30 402 31 351 32 550 35 670 129 973 Särskilda låneramar i Riksgäldskontoret (nyupplåning) 6 830 5 410 5 592 6 836 9 846 11 526 33 800 Lån i Riksgäldskontoret för statens verksamhet (nyupplåning) 8 283 8 965 9 281 8 336 7 359 7 359 32 335 Medfinansiering/förskottering avseende infrastruktur 1 477 2 902 1 790 1 917 1 301 1 495 6 503 Egna medel (affärsverk) 2 203 2 661 2 205 2 665 2 568 2 177 9 614 6 Övrig finansiering 2 788 372 200 300 300 350 1 150

Summa finansiering 49 006 47 975 49 470 51 405 53 924 58 577 213 375

1 Trafikverkets investeringar. I beloppen ingår även statlig medfinansiering av tunnelbanan i Stockholm i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling (prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186). Medfinansieringen uppgår till 600−700 miljoner kronor per år 2016−2019. 2 Investeringar hos Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. 3 Investeringar hos Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och Riksdagsförvaltningen. 4 Investeringar hos Affärsverket svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. 5 Investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 7 kap. 1 § budgetlagen. Omfattar i princip alla statliga myndigheter. 6 Av beloppet avser 2 661 miljoner kronor en realisationsvinst som Naturvårdsverket gjorde vid försäljning av mark. Källa: I denna proposition redovisade investeringsplaner och egna beräkningar.

I detta avsnitt redovisas för första gången en Samlad investeringsplan med vissa begränsningar sammanställning av statens planerade investeringar för de kommande fyra budgetåren. Syftet Regeringskansliet har i samarbete med är att ge riksdagen en samlad bild av de Ekonomistyrningsverket under de senaste åren investeringsplaner m.m. som redovisas i berörda bedrivit ett utvecklingsarbete som syftar till att utgiftsområden och som ligger till grund för förbättra redovisningen, styrningen och kontrolriksdagens beslut. len av statens investeringar. Detta gör det I sammanställningen tas såväl samhälls- möjligt för regeringen att för riksdagen investeringar som investeringar som används i presentera en sammanställning av statens statens verksamhet upp. Med samhälls- samtliga planerade investeringar. De underlag investeringar avses i huvudsak investeringar i som myndigheterna ska ta fram enligt det nya infrastruktur, försvarsmateriel, krisberedskap regelverket, som träder i kraft den 1 januari 2016, och fastigheter samt affärsverkens investeringar. kommer att vara tillgängliga inför arbetet med Dessa investeringar redovisas huvudsakligen som budgetpropositionen för 2017 (se även avsnitt anläggningstillgångar i statens balansräkning, 12.5). Redan i denna proposition presenteras dvs. exklusive löpande drift och underhåll. Det dock, med vissa begränsningar, en sammaninnebär vidare att alla de bidrag för investeringar ställning av de statliga investeringarna. som staten lämnar till andra sektorer i huvudsak Sammanställningen i tabell 11.1 bygger på inte omfattas av denna redovisning, exempelvis investeringsplaner upprättade enligt hittills bidrag till kommunsektorn för bostads- gällande ordning. Det innebär bl.a. att uppgifter byggande. för 2019 saknas i vissa investeringsplaner. För att sammanställningen ska omfatta den tidshorisont som huvudsakligen tillämpas i budget-

PROP. 2015/16: 1

propositionen i övrigt har uppgifterna för 2019 fasta priser innebär detta en ökning med uppskattats eller inhämtats från berörda 14 procent. Det är investeringarna i 105 myndigheter. Det innebär att investerings- infrastruktur, framför allt vägar och järnvägar, beloppen för 2019 är osäkra. som ökar mest. Ökningen för infrastruktur- Investeringarna som används i statens investeringarna mellan 2015 och 2019 uppgår till verksamhet avser de investeringar som 11,3 miljarder kronor, vilket i fasta priser innebär finansieras med den låneram som riksdagen en ökning med 43 procent. Ökningen i beslutar om samlat för alla myndigheter (se infrastrukturinvesteringar beror till stor del på avsnitt 11.2). Beloppen för 2015–2018 motsvarar en ökad produktionstakt i de delvis trängseli de flesta fall den nyupplåning som skattefinansierade projekten i Stockholm och myndigheterna redovisat i de budgetunderlag Göteborg samt byggandet av Ostlänken mellan som lämnades till regeringen i mars 2015. Järna och Linköping. De trängselskatte- Beloppet för 2014 är hämtat från utfallet i finansierade projekten i Stockholm och statsredovisningen. Beloppet för 2019 har satts Göteborg finansieras huvudsakligen genom till samma belopp som för 2018. Vissa anslag och lån i Riksgäldskontoret. budgetunderlag är ofullständiga, vilket innebär Låneskulden för anläggningstillgångar som osäkerheter i de redovisade siffrorna. Beloppen används i statens egen verksamhet uppgick till bedöms dock generellt som rimliga baserat på en 30,1 miljarder kronor per den 30 juni 2015. genomgång av historiska utfall, men sannolikt är Nyupplåningen för investeringar i statens egen beloppen som ligger längre fram i tiden verksamhet uppgår årligen till närmare en underskattade. Det nya regelverket kommer att tredjedel av myndigheternas låneskuld, samtidigt ge ett bättre underlag för bedömningen av vilka som amorteringarna av skulden normalt uppgår investeringar som ska finansieras med den till ungefär samma storlek. samlade låneramen respektive med särskilda För en mer utförlig analys av investeringarna låneramar. Det kan i kommande budget- hänvisas till de investeringsplaner som redovisas propositioner medföra en viss omfördelning under respektive utgiftsområde. mellan statens verksamhet och övriga kategorier i investeringsplanen. Enligt det nya regelverket ska investerings- Jämförelse med tidigare års utfall planerna även omfatta vidmakthållande av investeringar. Myndigheternas uppgifter om Omfattningen av de årliga planerade detta lämnas dock först inför budget- investeringarna kan jämföras med utfallet för propositionen för 2017 då de också kommer att statens investeringar de senaste åren som redovisas för riksdagen. redovisas i årsredovisningen för staten (se tabell Beloppen för investeringar i försvarsmateriel 11.2). motsvarar de beräknade anslagen för anskaffning av materiel och anläggningar under motsvarande

Tabell 11.2 Statens investeringar 2010–2013

period. Ett utvecklingsarbete pågår som syftar Miljoner kronor till att, inför budgetpropositionen för 2017, År Investeringar exkl. Investeringar inkl. finansiella tillgångar finansiella tillgångar utveckla investeringsplanen för försvarsmateriel 2010 49 785 61 695 så att den kan presenteras enligt det ovan 2011 40 486 44 673 beskrivna regelverket. 2012 44 650 47 506 2013 46 991 51 342 Den samlade investeringsplanen Källa: Årsredovisningar för staten för åren 2010−2013, not om investeringar till finansieringsanalysen. De sammanlagda investeringarna i statliga anläggningstillgångar 2016−2019 beräknas uppgå till 213 miljarder kronor. Av dessa finansieras 61 procent med anslag, 31 procent med lån och 8 procent med övriga medel. I löpande priser ökar investeringarna med 105 Omräkningen till fasta priser baseras på den deflator för statliga 10,6 miljarder kronor mellan 2015 och 2019. I investeringar som används i de makroekonomiska analyserna.

PROP. 2015/16: 1

År 2010, liksom 2009, genomfördes omfattande samhet. Vidare beslutar riksdagen årligen om en investeringar bl.a. till följd av finanskrisen. Det total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka rörde sig t.ex. om ökade investeringar i behovet av rörelsekapital i statens verksamhet infrastruktur och kapitaltillskott till statliga enligt 7 kap. 4 § samma lag. bolag. De följande åren visar en normal utveckling av investeringstakten.

Låneram för 2016

I tabell 11.2 som visar utfall för statens investeringar redovisas investeringarna både exklusive och inklusive finansiella tillgångar Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att (aktier och värdepapper). Investeringar i aktier för 2016 besluta om lån i Riksgäldskontoret för och värdepapper redovisas däremot inte i tabell investeringar i anläggningstillgångar som 11.1 som visar den framåtblickande planeringen. används i statens verksamhet som inklusive Skälet till detta är att de finansiella investering- tidigare gjord upplåning uppgår till högst arna varierar över tid beroende på kapitalbehovet 38 900 000 000 kronor. hos de statligt ägda bolagen och hos de internationella finansiella institutioner där Skälen för regeringens förslag: I tabell 11.3 Sverige är medlem. Investeringarna beslutas av redovisas de för varje utgiftsområde beräknade riksdagen för det år kapitalbehovet uppkommer. sammanlagda låneramarna för investeringar i Under berörda utgiftsområden i denna anläggningstillgångar i statens verksamhet för proposition lämnas förslag och aviseringar om 2016. Den totala låneramen utgör summan av lån kapitaltillskott om sammanlagt 0,9 miljarder för detta ändamål som regeringen och myndigkronor. heterna under regeringen högst får ha i Riksgäldskontoret 2016. Skillnader mot nationalräkenskaperna Beloppen för respektive utgiftsområde är preliminära eftersom regeringen normalt fast- De investeringar som redovisas i tabell 11.1 ställer respektive myndighets låneram i samband skiljer sig från den redovisning av investeringar med att regleringsbreven beslutas. Beloppet för och kapitalstock som görs i de ekonomiska respektive utgiftsområde innefattar också vårpropositionerna (se t.ex. prop. 2014/15:100 tidigare tagna lån. bilaga 3). I dessa propositioner redovisas inve- För 2015 beslutade riksdagen om en låneram steringarna utifrån de principer som tillämpas i på 37 900 000 000 kronor. Jämfört med 2015 nationalräkenskaperna, vilket innebär högre innebär därmed förslaget till låneram för 2016 en statliga investeringsnivåer. Detta beror framför ökning med 1,0 miljarder kronor, vilket allt på att utgifter för forskning och utveckling motsvarar närmare 3 procent. Den genomläggs till investeringarna i redovisningen enligt snittliga ökningstakten för låneramen 2002–2015 nationalräkenskaperna. Dessutom räknas har uppgått till ca 4,1 procent per år. Att mervärdesskatt in i anskaffningsutgiften enligt förslaget till låneram innebär en ökning som är nationalräkenskaperna, medan den är exkluderad lägre än den genomsnittliga ökningstakten är en i den statliga redovisningen. En skillnad som går följd av att uppskattningen av lånebehovet i motsatt riktning är att affärsverken inte ingår i successivt har förbättrats. Förslaget för 2016 den statliga sektorn enligt nationalräken- bedöms vara bättre anpassat till lånebehovet, vid skaperna. en jämförelse med den historiska nyttjandegraden (se tabell 11.4). Ökningen för 2016 kan främst härledas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- 11.2 Finansiering av forskning. anläggningstillgångar och Myndigheternas totala skuld avseende rörelsekapital investeringar i anläggningstillgångar uppgick vid halvårsskiftet 2015 till 30,1 miljarder kronor, Enligt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) beslutar vilket är ca 0,3 miljarder kronor mer än vid riksdagen årligen om en total låneram i samma tidpunkt 2014. Riksgäldskontoret för investeringar i anlägg- Regeringen beräknar att det behövs en total ningstillgångar som används i statens verk- låneram på 38,9 miljarder kronor för 2016, varav

PROP. 2015/16: 1

knappt 0,4 miljarder kronor inledningsvis inte lånebehov uppstår till följd av oförutsedda kommer att fördelas till myndigheterna. Syftet händelser. med den ofördelade delen av låneramen är att regeringen ska kunna hantera situationer där

Tabell 11.3 Låneram för 2016

Miljoner kronor Beslutad Låneram i låneram regleringsbrev Skuld Begärd 1 2 2 Utgiftsområde 2015 30/6 2015 30/6 2015 låneram 2016 3 1 Rikets styrelse 1 531 1 530 1 130 1 544 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 776 778 503 807 3 4 Skatt, tull och exekution 1 625 1 650 1 274 1 725 4 Rättsväsendet 5 771 5 671 4 676 5 863 5 Internationell samverkan 18 18 10 15 6 Försvar och samhällets krisberedskap 9 101 8 911 8 208 8 732 7 Internationellt bistånd 92 80 54 80 8 Migration 392 429 371 441 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 492 490 239 448 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2 012 2 012 1 724 2 009 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 272 272 239 272 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 5 5 8 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 754 752 466 935 15 Studiestöd 181 182 77 181 16 Utbildning och universitetsforskning 7 079 7 066 5 585 7 678 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 698 699 459 669 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 325 325 252 322 20 Allmän miljö- och naturvård 313 313 189 298 21 Energi 40 40 20 32 22 Kommunikationer 4 177 4 139 2 880 3 977 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1 881 1 889 1 508 2 161 24 Näringsliv 267 294 195 349 Ej fördelat 97 - - 355

Summa 37 900 37 544 30 062 38 900

Anm.: 7:e AP-fonden behandlas som övrig kredit och ingår därför inte i tabellen. 1 Låneramarna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statens budget för 2016. 2 Riksdagen beslutar om den totala ramen som visas på summaraden. Inom den totala ramen bestämmer regeringen fördelningen per myndighet. Fördelningen per utgiftsområde som visas i tabellen är regeringens förslag till hur ramen ska fördelas. 3 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän. 4 Exklusive Riksrevisionen. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

I diagram 11.1 visas utvecklingen av lånevolymen Tabell 11.4 Låneskuld och låneramar 2002–2015 sedan juni 2002. Miljoner kronor

Nyttjandegrad Diagram 11.1 Myndigheternas samlade skuld avseende År Lån 30/6 Låneram 30/6

investeringar i anläggningstillgångar

juni 2002–juni 2015

2002 14 878 22 500 66% Miljoner kronor 35 000 2003 14 618 23 500 62% 2004 16 494 25 000 66% 30 000 2005 18 594 26 500 70% 25 000 2006 19 752 28 000 71% 20 000 2007 20 384 28 500 72% 15 000 2008 22 155 30 300 73% 10 000 2009 23 559 31 700 74% 2010 24 055 32 500 74% 5 000 2011 25 910 33 000 79% 0 2012 26 954 34 350 78% 2013 28 695 36 800 78% 2014 29 744 38 600 77% Källor: Riksgäldskontorets och egna beräkningar. 2015 30 062 37 900 79% I tabell 11.4 visas utvecklingen av nyttjande- Anm.: Exklusive Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän samt Riksrevisionen. graden av beslutade låneramar, dvs. faktisk upp- Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. låning i förhållande till den totala beslutade låneramen, sedan 2002. Lånevolymen ökade med 15,2 miljarder kronor mellan 2002 och 2015, medan nyttjandegraden ökade med 13 procentenheter till 79 procent. Det bör också observeras att upplåningen i regel ökar under det andra halvåret, varför nyttjandegraden som ovan redovisats för 2015, och som avser halvårsskiftet 2015, bedöms vara lägre än nyttjandegraden vid utgången av samma år. Regeringens målsättning är att nyttjandegraden, i enlighet med vad finansutskottet uttalat, ska fortsätta att öka (bet. 2009/10:FiU1 och bet. 2013/14:FiU1). De senaste åren har nyttjandegraden legat strax under 80 procent i halvårsjämförelsen.

PROP. 2015/16: 1

Räntekontokreditram för 2016 Av tabell 11.5 framgår att flera myndigheter vid halvårsskiftet 2015 hade en betydande inlåning på sina räntekonton. En anledning till Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att detta kan vara det anslagssparande som flera för 2016 besluta om krediter för myndigheternas myndigheter har byggt upp. Den stora räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive inlåningen kan också bero på att det inom den tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst avgiftsfinansierade verksamheten uppstår en 12 400 000 000 kronor. likviditet som placeras på räntekontot. Endast 15 av de drygt 200 myndigheter som har räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret Skälen för regeringens förslag: utnyttjade sin kredit per den 30 juni 2015. Dock Myndigheterna placerar överskottslikviditet och hade 39 myndigheter utnyttjat sin kredit någon finansierar sitt behov av rörelsekapital i gång under första halvåret 2015, vanligtvis strax Riksgäldskontoret. Respektive myndighet har före utbetalningarna till räntekontona. för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Merparten av myndigheterna har stadigvarande Storleken på räntekontokrediten varierar, men överskott på sina räntekonton. ligger normalt i intervallet 5–10 procent av De beslutade krediterna för myndigheternas summan av respektive myndighets anslag, bidrag räntekonton uppgick för 2015 till sammanlagt och avgiftsinkomster. Den beräknade kredit- 14,5 miljarder kronor. Regeringen föreslår att ramen för 2016 redovisas fördelad per den sammanlagda kreditramen för myndigutgiftsområde i tabell 11.5, tillsammans med det heternas räntekonton får uppgå till högst totala saldot och bruttoskulden på räntekontona 12,4 miljarder kronor 2016, varav ca 0,1 miljarder den 30 juni 2015. Vid beräkningen av kronor inledningsvis inte kommer att fördelas bruttoskulden ingår endast de myndigheter som till myndigheterna. Det är en minskning med hade ett positivt saldo på räntekontot och som 2,1 miljarder kronor jämfört med den ram som således utnyttjat sin kredit. riksdagen beslutade för 2015. Minskningen beror på att myndigheterna bedöms ha ett lägre behov av räntekontokrediter.

PROP. 2015/16: 1

Tabell 11.5 Räntekontokreditram för 2016

Miljoner kronor Beslutad Saldo Brutto- Begärd kreditram 30/6 skuld kreditram 1 2 3 4 2 Utgiftsområde 2015 2015 2015 2016 5 1 Rikets styrelse 862 -1 091 27 899 6 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 688 -1 784 185 637 3 Skatt, tull och exekution 983 -1 053 0 983 4 Rättsväsendet 2 968 -2 995 0 2 969 5 Internationell samverkan 0 -4 0 0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 682 -756 247 782 7 Internationellt bistånd 33 -192 0 33 8 Migration 150 -660 0 150 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 479 -557 20 374 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 400 -509 0 7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1 067 211 764 832 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8 -6 0 8 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 386 -914 4 387 15 Studiestöd 1 -125 0 77 16 Utbildning och universitetsforskning 561 -24 869 15 566 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 309 -256 109 357 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 239 -73 43 239 20 Allmän miljö- och naturvård 84 -258 37 84 21 Energi 31 -15 6 34 22 Kommunikationer 3 958 -10 007 0 2 411 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 377 -1 102 134 289 24 Näringsliv 100 -502 6 150 Ej fördelat 134 - - 132

Summa 14 500 -47 518 1 597 12 400

Anm.: 7:e AP-fonden behandlas som övrig kredit och ingår därför inte i tabellen. 1 Räntekontokrediterna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statens budget för 2016. 2 Riksdagen beslutar om den totala ramen som visas på summaraden. Inom den totala ramen bestämmer regeringen fördelningen per myndighet. Fördelningen per utgiftsområde som visas i tabellen är regeringens förslag till hur ramen ska fördelas. 3 Ett negativt belopp för saldo innebär en behållning i Riksgäldskontoret. 4 Avser maximalt kreditutnyttjande 1 januari 2015 – 30 juni 2015. 5 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän. 6 Exklusive Riksrevisionen. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Statlig utlåning tabellen hade även Riksbanken vid halvårsskiftet 2015 en låneskuld till Riksgäldskontoret som Av 6 kap. 3 § budgetlagen följer att regeringen uppgick till 238 miljarder kronor. Riksbanken får besluta om utlåning som finansieras med lån i har tagit upp lån för att tillgodose behovet av en Riksgäldskontoret för det ändamål och upp till valutareserv. det belopp som riksdagen har beslutat om. Förslagen till beslut om nya eller ändrade Totalt uppgick utlåningen av detta slag till ramar för utlåning som finansieras med lån i 213,7 miljarder kronor den 30 juni 2015. Riksgäldskontoret redovisas under respektive Utlåningen i form av studielån var den i särklass utgiftsområde. största posten och uppgick till 201,5 miljarder kronor. I tabell 11.6 finns en översikt över den utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Utöver den utlåning som redovisas i

Tabell 11.6 Statlig utlåning 2016

Miljoner kronor Beslutad Begärd Skuld låneram Skuld låneram Utgiftsområde Myndighet/verksamhet 30/6 2014 2015 30/6 2015 2016 1,2 2 Lån till Island 1 877 - - - 3 2 Lån till Irland 5 493 5 493 5 547 5 581 15 Studielån 195 907 206 000 201 507 211 000 4 22 Svensk-Danska broförbindelsen SVEDAB AB 5 246 5 300 5 396 5 800 5 22 A-train AB 1 000 1 000 1 000 1 000 6 24 Civila flygutvecklingsprojekt 337 1 110 250 1 110 7 24 Svensk exportkredit AB 0 80 000 0 125 000

Summa 209 860 298 903 213 700 349 491

1 Prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310. 2 I juli 2014 löste Island lånet. 3 Prop. 2011/12:119, bet. 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209. 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svensk-Danska broförbindelsen SVEDAB AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. 5 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 6 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:Fiu11, rskr. 2007/08:24. 7 Prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125. Höjning av kreditramen föreslås av regeringen i denna proposition. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

Övriga kreditramar besluta för 2016. Totalt uppgick upplåningen i Riksgäldskontoret med stöd av sådana övriga I 7 kap. 1–5 §§ budgetlagen anges de villkor som kreditramar till 77,4 miljarder kronor den 30 juni gäller för finansiering av statens investeringar 2015. Trafikverkets kreditutnyttjande var störst och utlåning. Av 7 kap. 6 § samma lag följer att och uppgick till 41,4 miljarder kronor. I tabell riksdagen för en viss myndighet eller för en viss 11.7 redovisas övriga kreditramar i anskaffning kan besluta att finansiering ska ske Riksgäldskontoret. Förslagen till beslut om på annat sätt än vad som följer av 7 kap. 1–5 §§. I kreditramar i Riksgäldskontoret redovisas under detta avsnitt redogörs för de lån och kreditramar respektive utgiftsområde. som riksdagen dels beslutat om, dels föreslås

Tabell 11.7 Övriga kreditramar 2016

Miljoner kronor Utgifts- Skuld Beslutad Skuld Begärd 1 2 1 2 område Myndighet/verksamhet 30/6 2014 kreditram 2015 30/6 2015 kreditram 2016

Låneramar: 2 7:e AP-fonden 1 5 0 3 2 Fortifikationsverket 9 757 11 700 10 233 11 700 2 Statens fastighetsverk 12 012 13 600 12 146 14 300 2 Riksgäldskontoret 1 948 2 915 1 416 2 915 9 Socialstyrelsen 101 350 72 100 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 0 300 0 300 9 Folkhälsomyndigheten 0 350 0 350 21 Affärsverket Svenska kraftnät 5 761 10 300 6 376 10 500 22 Trafikverket 40 813 43 000 41 417 42 000 22 Luftfartsverket 0 1 500 0 3 750 22 Sjöfartsverket 236 500 141 500

Övriga krediter: 2 7:e AP-fonden 8 40 0 40 3 2/23 Kammarkollegiet -501 460 -636 355 2 Statens tjänstepensionsverk -67 100 -73 100 6 Försvarets materielverk 5 176 12 000 5 640 19 000 6 Försvarsexportmyndigheten 277 7 000 357 0 10 Försäkringskassan 42 100 57 140 11 Pensionsmyndigheten -60 8 000 261 8 000

Summa 75 504 112 220 77 407 114 053

Anm.: Affärsverk har inom beslutade kreditramar även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret. 1 För de myndigheter som har flera kreditramar visas den sammanlagda skulden. 2 Utöver de krediter som redovisas i tabellen föreslås i respektive utgiftsområdesbilaga en kredit om 40 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för utnyttjande vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden, samt en obegränsad låneram för Exportkreditnämnden för skadeutbetalning. 3 Utöver de kreditramar för Kammarkollegiet på 250 miljoner kronor och 5 miljoner kronor som föreslås under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel medges också Kammarkollegiet en övrig kredit på 100 miljoner kronor utifrån prop. 1995/98:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1

11.3 Statliga garantier Detta innebär att kostnaden för förlustrisken för varje garantiåtagande eller grupp av garanti- Statens garantiåtaganden omfattar huvudsakligen åtaganden ska beräknas. insättningsgarantin och investerarskyddet, Utifrån detta bestäms en avgift för garantin garantier till banker, kreditgarantier, garantier som finansieras av garantitagaren. Riksdagen kan om tillförsel av kapital samt pensionsgarantier. dock besluta att en lägre eller ingen avgift ska En samlad och utförlig redovisning av den debiteras för ett visst åtagande. Till den del full statliga garantiverksamheten ges i regeringens kostnadstäckning inte erhålls från garantitagaren skrivelse Årsredovisning för staten 2014 (skr. är det fråga om en statlig subvention som ska 2014/15:101). I tabell 11.8 redovisas om- belasta ett anslag. Avgiftsinkomster, och i fattningen av de statliga garantiåtagandena per förekommande fall anslagsmedel, motsvarande den 30 juni 2015 och en översiktlig samman- subventionen, redovisas på ett konto, en s.k. ställning över begärda garantiramar 2016. garantireserv, i Riksgäldskontoret. Till reserven Förslagen till beslut om garantiramar finns i förs också eventuella återvinningar från tidigare respektive utgiftsområde. infriade garantier. Konstaterade förluster i Normalt ställs krav på kostnadstäckning vid garantiverksamheten ska täckas med medel från hanteringen av statliga garantier. Enligt 6 kap. garantireserven. Garantiverksamheten ska 4 § budgetlagen krävs att en avgift tas ut som således vara självbärande över tid. motsvarar den förväntade kostnaden för garantin.

Tabell 11.8 Garantiramar och utfärdade garantier

Miljoner kronor

Beslutade Utfärdade Beslutade Utfärdade Begärda garantiramar garantier garantiramar garantier garantiramar 2014 30/6 2014 2015 30/6 2015 2016

Riksgäldskontoret

1,2 Insättningsgarantin Obegränsad 1 312 808 Obegränsad 1 388 869 Obegränsad 3 Investerarskyddet Obegränsad Uppgift saknas Obegränsad Uppgift saknas Obegränsad 4 Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser Obegränsad 935 Obegränsad 0 - Kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit för 5 upplåning 250 000 0 - - - Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad 19 426 Obegränsad 19 382 Obegränsad Nordiska investeringsbanken, garantier för 6 projektinvesteringslån 6 169 6 169 6 183 5 776 6 183 Nordiska investeringsbanken, garantier för 6 miljöinvesteringslån 954 245 956 219 956 7 Pensionsgarantier 30 000 8 158 30 000 8 574 30 000 Kreditgarantier till UD-anställda 50 1 50 0 50 Kreditgarantier till mjölksektorn - - 500 0 500 Kreditgaranti till European Spallation Source ERIC (ESS) - - - - 600

Exportkreditnämnden

Exportkreditgarantier 500 000 246 561 500 000 236 932 450 000 Investeringsgarantier 10 000 4 077 10 000 4 698 10 000

Biståndsverksamhet

Sidas biståndsgarantier och garantier för lån inom 8 ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 11 398 2 558 11 402 3 780 11 402

PROP. 2015/16: 1

Tabell 11.8 Garantiramar och utfärdade garantier forts.

Miljoner kronor

Beslutade Utfärdade Beslutade Utfärdade Begärda garantiramar garantier garantiramar garantier garantiramar 2014 30/6 2014 2015 30/6 2015 2016

Boverket

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, av lösen av kommunala borgensåtaganden samt för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till 9 kooperativ hyresrätt 10 000 2 050 10 000 1 670 10 000

Kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av bostad (förvärvsgarantier) 5 000 0 5 000 0 5 000

10 Garantikapital 115 070 121 659

Summa utfärdade garantier 1 718 058 1 791 559

1 Regleras i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Åtagandet för insättningsgarantin per 30 juni 2015 och 30 juni 2014 avser utfall 2013 respektive utfall 2012. Maximalt ersättningsbelopp är 100 000 euro per kund och bank. 3 Regleras i lagen (1999:158) om investerarskydd. 4 Regleras i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Regeringen har genom förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. beslutat en garantiram på 750 miljarder kronor. Denna garanti stängdes för nyteckning den 30 juni 2011. Den 12 maj 2015 förföll det sista lånet som omfattades av garantiprogrammet och därmed är garantiprogrammet avvecklat. 5 Av riksdagen beslutad garantiram. Regeringen har valt att inte vidarefördela garantin till Riksgäldskontoret. 6 Garantiramen för projektinvesteringslån uppgår till 670 755 434 euro och garantiramen för miljöinvesteringslån uppgår till 103 720 437 euro (prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16). Omräkningen till kronor är gjord med Riksbankens slutkurs för euro den 30 juni 2015 (9,2173) respektive 30 juni 2014 (9,1965). 7 Åtagandet för pensionsgarantier per 30 juni 2015 och 30 juni 2014 avser 2014 respektive 2013. Omfattar upparbetade avtalspensioner för de som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats, t.ex. Posten och Akademiska hus. 8 Av garantiramen utgör Sidas biståndsgarantier 10 000 000 000 kronor och Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 152 059 320 euro. Garantiramen i euro är omräknad till kronor med slutkursen för euro den 30 juni 2015 (9,2173) respektive 30 juni 2014 (9,1965). 9 Av de utstående garantierna per 30 juni 2015 och 30 juni 2014 avser 523 miljoner kronor respektive 754 miljoner kronor garantier för lån under byggtiden. Garantibeloppet för denna del ökar i takt med att bygget fortskrider. Det totala garantibeloppet för dessa garantier per 30 juni 2015 och 30 juni 2014 är 863 miljoner kronor respektive 1 474 miljoner kronor. Differensen mellan utestående och utlovat garantibelopp per 30 juni 2015 och 30 juni 2014 är därmed 340 miljoner kronor respektive 720 miljoner kronor. 10 Garantikapital avser obetald del av redan tecknat aktiekapital. Vid anfordran från den juridiska person där aktiekapitalet tecknats ska den obetalda delen inbetalas utan fördröjning. Beloppet utgörs av åtaganden gentemot Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB), Asiatiska utvecklingsbanken (ADB), Europarådets utvecklingsbank (CEB), Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA), Nordiska investeringsbanken (NIB) samt Eurofima. Aktierna i järnvägsfinansieringsbolaget Eurofima har förvaltats av affärsverket Statens järnvägar till den 1 januari 2013, då förvaltningen överfördes till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i samband med avvecklingen av affärsverket. Aktiekapitalet i Eurofima har utökats flera gånger sedan tillkomsten av bolaget 1956. Den senaste nyemissionen ägde rum 1997. Garantiåtagandet gentemot Eurofima uppgår per 30 juni 2014 till 41 600 000 schweizerfranc varav en garantiram på 33 600 000 schweizerfranc har beslutats av riksdagen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116). Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. Källor: Utfallsbeloppen är hämtade från Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Boverket.

Statens totala utestående garantiåtaganden, ca 9 miljarder kronor mellan den 30 juni 2014

exklusive garantikapitalet, hade fram t.o.m. den och den 30 juni 2015.

30 juni 2015 ökat med ca 67 miljarder kronor Summan av utfärdade garantier inom Sidas

jämfört med samma tidpunkt föregående år, biståndsgarantier och garantier för lån inom

varav merparten förklaras av ett ökat åtagande ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet

avseende insättningsgarantin. hade den 30 juni 2015 ökat med sammanlagt

De utestående garantierna enligt förordningen ca 1 miljard kronor sedan den 30 juni 2014.

(2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. De utfärdade garantierna för garantikapitalet

minskade från ca 1 miljard kronor den 30 juni uppgick den 30 juni 2015 till ca 122 miljarder

2014 till 0 kronor den 30 juni 2015. Det sista kronor och hade därmed ökat med knappt

garanterade lånet förföll under andra kvartalet 7 miljarder kronor jämfört med den

2015. 30 juni 2014.

De utestående kreditgarantierna till Förslagen till beslut om nya eller ändrade

Öresundsbro Konsortiets upplåning uppgick till garantiramar redovisas under respektive utgifts-

19 miljarder kronor den 30 juni 2015, och var område.

därmed oförändrade jämfört med den 30 juni

2014.

De utestående exportkredit- och investerings-

garantierna minskade med sammanlagt

PROP. 2015/16: 1

11.4 Beställningsbemyndiganden begär under de olika utgiftsområdena i denna proposition. Enligt 6 kap. 1 § första stycket budgetlagen får Av tabell 11.9 framgår att regeringen begär regeringen, för det ändamål och intill det belopp bemyndiganden om totalt 427,8 miljarder som riksdagen beslutat för budgetåret, beställa kronor. Jämfört med de beställningsvaror eller tjänster samt besluta om bidrag, bemyndiganden som ingick i riksdagens ersättning, lån eller liknande som medför utgifter ursprungliga beslut om statens budget för 2015 under senare budgetår än det budgeten avser. innebär förslagen för 2016 en ökning med Regeringens förslag till beställnings- ca 36,7 miljarder kronor, eller 9,4 procent. I bemyndiganden finns under respektive utgifts- förändringen ingår såväl stora minskningar som område. På anslagsnivå redovisas vidare ökningar. De största minskningarna kan information om bl.a. nya och infriade åtaganden hänföras till utgiftsområde 13 Jämställdhet och 2014–2016. nyanlända invandrares etablering (-1,4 miljarder I tabell 11.9 görs en sammanfattning av de kronor) och utgiftsområde 20 Allmän miljö- och begärda bemyndigandena för 2016. I kolumnen naturvård (-1,3 miljarder kronor). De största Ingående åtaganden redovisas de åtaganden som ökningarna kan hänföras till utgiftsområde 22 staten vid ingången av 2016 beräknas ha i form Kommunikationer (12,9 miljarder kronor), av beställningar av varor och tjänster, beslut om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisbidrag m.m. I nästa kolumn anges de nya beredskap (8,5 miljarder kronor), utgiftsområde åtaganden av denna typ som staten förväntas 7 Internationellt bistånd (5,9 miljarder kronor), göra 2016. Kolumnen Infriade åtaganden visar utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsåtaganden som regeringen ingått tidigare år och försörjning och byggande samt konsumentsom förväntas bli betalda 2016. Kolumnen politik (4,1 miljarder kronor) samt utgifts- Utestående åtaganden utgör summan av område 16 Utbildning och universitetsforskning ingående och nya åtaganden, med avdrag för (3,7 miljarder kronor). infriade åtaganden. I den sista kolumnen, Regeringen begär vidare ett bemyndigande att Begärda bemyndiganden, redovisas om- ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EUfattningen av de bemyndiganden som regeringen budgeten för 2016 (se utg.omr. 27 avsnitt 3).

PROP. 2015/16: 1

Tabell 11.9 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2016

Miljoner kronor Ingående Nya Infriade Utestående Begärda Utgiftsområde åtaganden åtaganden åtaganden åtaganden bemyndiganden 2016 2016 2016 2016 2016 1 Rikets styrelse 171 241 171 241 241 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 30 106 30 106 106 4 Rättsväsendet 20 200 20 200 200 5 Internationell samverkan 138 69 62 146 160 6 Försvar och samhällets krisberedskap 85 563 22 458 14 281 93 740 94 752 7 Internationellt bistånd 67 593 28 377 19 049 76 922 77 020 8 Migration 140 110 65 185 185 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 473 1 526 817 2 181 2 181 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 3 000 1 500 1 813 2 688 2 700 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 790 2 070 770 2 090 2 100 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 18 742 19 581 14 596 23 727 23 731 15 Studiestöd 4 4 4 4 4 16 Utbildning och universitetsforskning 32 343 16 641 12 532 36 452 36 501 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 689 713 507 896 897 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 86 4 100 38 4 148 4 150 19 Regional tillväxt 5 440 4 299 2 870 6 869 6 993 20 Allmän miljö- och naturvård 3 725 2 001 1 473 4 252 4 258 21 Energi 4 324 1 578 1 665 4 237 4 237 22 Kommunikationer 132 551 27 715 23 718 136 549 137 816 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 25 572 7 888 6 459 27 002 27 006 24 Näringsliv 2 321 1 795 1 521 2 595 2 595

Summa 384 717 142 970 102 458 425 229 427 833

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Egna beräkningar. 11.5 Bemyndigande att överskrida ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget anslag ska kunna uppfyllas. För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten under 2016, med de begränsningar som följer av på tio procent som föreskrivs i 3 kap. 8 § första 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att stycket budgetlagen. Det finns ytterst sällan ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får behov av att överskrida anslag för förvaltningsöverskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av ändamål med mer än vad som ryms inom denna anslaget inte hinner inväntas och överskridandet kredit. Något särskilt bemyndigande som ger ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. regeringen befogenhet att besluta om överskridande av anslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. inhämtas. Vid behov kommer i stället regeringen 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen att föreslå ändringar i budgeten. med riksdagens bemyndigande besluta att ett När det däremot gäller anslag som anvisats för anslag får överskridas om det är nödvändigt för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EUatt i en verksamhet täcka särskilda utgifter som relaterade utgifter och oförutsedda utgifter kan inte var kända då anslaget anvisades eller för att så stora förändringar inträffa att utgifterna inte

PROP. 2015/16: 1

ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas, besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena. Under 2015 har regeringen hittills inte medgivit några överskridanden som innebär att anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten för 2015.

12 Granskning och ekonomisk styrning

PROP. 2015/16: 1

12 Granskning och ekonomisk styrning

I detta avsnitt redovisar regeringen sin syn på medlemsstaterna. Mot bakgrund av dessa dels EU:s rekommendationer till Sverige inom rapporter och de nationella reformprogram och ramen för den europeiska terminen, dels stabilitets- och konvergensprogram som Finanspolitiska rådets rekommendationer och utarbetats av medlemsstaterna under våren, bedömningar. Vidare gör regeringen en ny lämnade Europeiska kommissionen i maj 2015 bedömning av Sveriges nationella mål för förslag till landspecifika rekommendationer. Till utbildning inom ramen för Europa 2020-målen. grund för rekommendationerna låg även Avsnittet innehåller även information om Europeiska rådets övergripande prioriteringar Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredo- för den ekonomiska politiken inom EU. visningen för staten 2014. Avslutningsvis lämnas Inom ramen för den ekonomisk-politiska en redovisning av arbetet med att utveckla den samordningen riktas landspecifika rekommenekonomiska styrningen i staten. dationer till medlemsstaterna. Dessa rekommendationer är inte bindande, men utgör likväl ett viktigt politiskt instrument inom den europeiska terminen. Regeringen ser rekommendationerna 12.1 Den europeiska terminen och som ett instrument för att uppmuntra till en EU:s rekommendation till ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av Sverige de mål som medlemstaterna gemensamt kommit överens om. Varje medlemstat avgör själv hur Den europeiska terminen är det ramverk inom den ska förhålla sig till rekommendationerna och EU som syftar till att öka samstämmigheten i ytterst är det parlamenten i varje medlemsstat rapportering och granskning av medlems- som beslutar om den nationella ekonomiska staternas åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- politiken. och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), Den Europeiska kommissionen har inför 2015 stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet genomfört en del förändringar i den europeiska för övervakning av makroekonomiska obalanser. terminen med ambitionen att förenkla hante- I november 2014 inleddes den femte ringen. Bland annat är de senaste rekommeneuropeiska terminen. Europeiska kommissionen dationerna färre till antalet och mer fokuserade föreslog då i den årliga tillväxtöversikten att den på det som kommissionen ser som medlemsekonomiska politiken inom EU skulle inriktas staternas mest centrala utmaningar. på stimulans av investeringar, en förnyad vilja till I slutet av juni 2015 ställde sig Europeiska strukturreformer och en ansvarsfull finans- rådet bakom de landspecifika rekommendationpolitik. erna, som därefter formellt antogs av Rådet för I februari 2015 presenterade Europeiska ekonomiska och finansiella frågor den 14 juli kommissionen s.k. landrapporter, som innehåller 2015. Samtliga medlemsstater har fått rekomanalyser av medlemsstaternas ekonomier. Dessa mendationer, med undantag av Grekland och omfattade även en fördjupad granskning av Cypern, som har särskilda stödprogram. Sverige eventuella makroekonomiska obalanser i fick denna gång endast en rekommendation.

PROP. 2015/16: 1

Nedan redogörs för regeringens bedömning med utdragna konjunkturnedgångar. Bostadspriserna anledning av denna rekommendation. och hushållens skulder har stigit i relativt snabb takt i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Priserna ökade även i många andra OECD-länder under Rekommendationen till Sverige 1990-talet och i början av 2000-talet, men till skillnad från utvecklingen i dessa länder skedde Europeiska kommissionen publicerade den 13 ingen betydande priskorrigering i Sverige i maj 2015 sitt förslag till rekommendation till samband med finanskrisen 2008 och 2009. Sverige. I förslaget framhåller kommissionen Tillväxttakten i utlåningen till hushåll har tilltagit bl.a. att finanspolitiken, så som den redovisats i under de senaste åren och den årliga tillväxt- Sveriges konvergensprogram från april 2015 och takten uppgick till 7,1 procent i juli 2015. Det är enligt kommissionens vårprognos, förväntas framför allt lån med bostäder som säkerhet som ligga i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens driver tillväxten. Även bostadspriserna har ökat krav. Kommissionen lyfter även fram betydligt de senaste åren, i synnerhet för regeringens arbete med att förbättra skol- bostadsrätter. resultaten och åtgärder för att underlätta En stor del av ökningen av bostadspriserna övergången från skola till arbetsliv och menar att och hushållens skuldsättning sedan mitten av dessa åtgärder måste följas upp. 1990-talet kan förklaras av strukturella och Kommissionen menar vidare att det finns makroekonomiska faktorer. Allt fler hushåll äger makroekonomiska obalanser i svensk ekonomi sin bostad. Utbudet av bostäder i framför allt som kräver politiska åtgärder och övervakning. storstäder har dock ökat långsammare än Kommissionen framhåller att de stigande befolkningen och de bostadsrelaterade skatterna bostadspriserna, och hushållens ökande skuld- har sänkts, särskilt i samband med införandet av sättning, utgör en risk för den makro- kommunal fastighetsavgift 2008. Samtidigt har ekonomiska stabiliteten. Flera viktiga orsaker till hushållens inkomster ökat i god takt och obalanserna anges, bl.a. de starka låneincitamen- realräntan sjunkit. ten för hushållen, vilket inkluderar möjligheterna Med snabbt stigande bostadspriser ökar risken till ränteavdrag. Kommissionen lyfter också fram för att det ska ske en prisnedgång. En kraftig det låga utbudet av bostäder, orsakat av ett nedgång i bostadspriserna kan få stor påverkan ineffektivt utnyttjande av bostadsbeståndet och på hushållens förmögenhet. Då hushållens reala de strukturellt låga nyinvesteringarna i bostäder. förmögenhet minskar finns en risk för att I det formella rådsbeslutet från den 14 juli hushållen också minskar sin konsumtion, vilket i 2015 rekommenderas Sverige att: Ta itu med sin tur utgör en risk för den makroekonomiska hushållens ökande skuldsättning genom att stabiliteten. korrigera skatteincitamenten, särskilt genom att Samtidigt bedömer Finansinspektionen i sin stegvis begränsa ränteavdragen för bostadslån i årliga bolåneundersökning 2015 att hushållen har beskattningen eller genom att höja fastighets- goda marginaler i sin ekonomi för att kunna skatten, och genom att öka amorteringstakten på hantera såväl ränteökningar som inkomstbostadslån. Åtgärda det strukturellt låga utbudet bortfall. Detta minskar risken för att banker och av bostäder, främja konkurrensen i byggsektorn, andra kreditinstitut ska göra kreditförluster på effektivisera plan- och överklagandeprocesser för hushållens bolån. byggnation och se över systemet för hyres- Mot bakgrund av den osäkerhet som råder reglering för att tillåta mer marknadsanpassade kring återhämtningen i svensk ekonomi hyror. bedömer regeringen att det är av central betydelse att vidta väl avvägda åtgärder för att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning, Regeringens syn på rekommendationen för att inte utlösa en snabb och okontrollerad nedgång i bostadspriserna, med betydande Regeringen delar Europeiska kommissionens negativa effekter på tillväxt och sysselsättning bedömning att hushållens ökande skuldsättning som följd. utgör en risk för den makroekonomiska Regeringen delar kommissionens bedömning stabiliteten. En stor ökning av hushållens skulder att utformningen av skattesystemet kan påverka har ofta tenderat att föregå djupare och mer hushållens skuldsättning. Det är dock viktigt att

PROP. 2015/16: 1

upprätthålla stabila och förutsägbara regler för så förknippade med hushållens skuldsättning (dnr viktiga beslut som köp av bostäder. Behovet av Fi2015/04235/B). Promemorian remitteras för åtgärder på området måste ses långsiktigt och närvarande. hanteras varsamt, till följd av de eventuella Regeringen delar kommissionens uppfattning negativa effekter på tillväxten som en förändring att utbudet av bostäder bör öka, att konkurrenkan få. Detta gäller särskilt frågan om sen i byggsektorn bör främjas och att plan- och ränteavdrag. En utfasning av ränteavdragen kan överklagandeprocesserna bör effektiviseras. Det få negativa effekter på hushållens konsumtion senare bör dock ske på ett sätt som tar hänsyn och den ekonomiska återhämtningen. till såväl natur- och miljöaspekter som hur Utöver en utfasning av ränteavdragen berörda parter påverkas. rekommenderar kommissionen en högre Regeringen föreslår betydande satsningar som beskattning av privatägda fastigheter. I Sverige syftar till att öka utbudet av bostäder. För att finns dock inget politiskt stöd för att skifta öka investeringarna i bostadssektorn föreslås beskattningen i en sådan riktning. Den tidigare 5,5 miljarder kronor avsättas för 2016 och statliga fastighetsskatten kritiserades för att den 6,1 miljarder kronor per år fr.o.m. 2017. var orättvis samt saknade folkligt stöd och Satsningen omfattar ett flertal åtgärder, såsom legitimitet. Dessa faktorer ansågs överväga de investeringsstöd till fastighetsägare som bygger ekonomiska argumenten för en fastighetsskatt hyresrätter med rimliga hyror, medel för att ge vid utformningen av det nuvarande systemet kommunerna incitament att bidra till ökat med fastighetsavgifter. bostadsbyggande och för sanering av förorenade För att minska riskerna förknippade med den markområden så att bostadsbyggande kan bli höga skuldsättningen bland hushållen, och värna möjligt. Satsningen omfattar också stöd till den finansiella stabiliteten, har under de senaste åtgärder för renovering och upprustning som åren bl.a. skärpta kapitalkrav för banker, bl.a. bidrar till energieffektivisering av bolånetak och höjda riskvikter för bolån införts. flerbostadshus och utemiljöer, framför allt i Finansinspektionens årliga bolåneundersök- områden med socioekonomiska utmaningar, ningar visar att andelen nya bolåntagare som samt till byggnation av äldrebostäder och amorterar har ökat de senaste åren. År 2011 studentbostäder. amorterade fyra av tio nya bolåntagare medan sju Som framgår av departementspromemorian av tio nya bolåntagare amorterade 2014. Dock Investeringsstöd för anordnande av hyresvarierar beteendet betydligt beroende på hur hög bostäder och bostäder för studerande (Ds belåningsgrad bolåntagarna har. År 2014 2015:35) kan främjandet av nya hyresbostäder amorterade ungefär nio av tio hushåll med och studentbostäder, utöver att bidra till ett ökat belåningsgrader över 70 procent på sina nya bostadsbyggande, leda till en minskad bolån. Under samma år amorterade endast fyra efterfrågan på ägda bostäder och därmed bidra av tio hushåll med belåningsgrader på 50– till att bromsa prisutvecklingen. 70 procent på sina nya bolån. I propositionen Nya steg för en effektivare Finansinspektionen remitterade i mars 2015 plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för ett förslag till föreskrifter om krav på amortering verksamhetsutövare vid omgivningsbuller (prop. av nya bolån. Efter kritik från flera remiss- 2014/15:122) föreslår regeringen ändringar i instanser bedömde Finansinspektionen att plan- och bygglagen för att göra plan- och myndighetens mandat på området behövde bygglovsprocessen enklare och effektivare. Detta förtydligas innan regelarbetet kunde fortsätta. kan också förbättra konkurrensförutsättningarna Myndigheten drog därför tillbaka sitt förslag i och dämpa kostnadsutvecklingen inom april 2015. byggsektorn eftersom långa ledtider medför att Regeringens utgångspunkt är att ökade små och medelstora entreprenörer får svårt att amorteringar på sikt minskar skuldsättningen delta i projekt som förutsätter planläggning. och förbättrar hushållens motståndskraft mot En statlig utredning har därutöver fått i störningar. I promemorian Amorteringskrav uppdrag att särskilt granska konkurrensen inom lämnas förslag som ger Finansinspektionen byggsektorn (dir 2014:75). Utredningen ska vid mandat att utfärda föreskrifter avseende behov föreslå åtgärder som kan förbättra amorteringskrav på nya bolån i syfte att situationen. Utredningen ska lämna sitt motverka makroekonomiska stabilitetsrisker betänkande den 1 december 2015. Regeringen

PROP. 2015/16: 1

har vidare beslutat om ändrade bullerregler vid åringar som har avslutat en eftergymnasial eller bostadsbyggnader. motsvarande utbildning till minst 40 procent. Hyreslagstiftningen reformerades 2011, då Sveriges nuvarande nationella mål är att kommunala och privata hyresvärdar jämställdes andelen 18–24-åringar som inte har en fullföljd vid prövning av vad som är skälig hyra. gymnasieutbildning, och som inte heller deltar i Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som någon form av studier, ska vara mindre än ska se över hur hyresgästernas ställning ska 10 procent 2020, och att andelen 30–34-åringar kunna stärkas så att hyresrätten ska vara en som har minst en tvåårig eftergymnasial attraktiv och trygg boendeform i framtiden (dir utbildning ska uppgå till 40–45 procent 2020. 2015:83). Regeringen och ansvariga myndigheter följer noga utvecklingen av hushållens skuldsättning Regeringens bedömning: Sveriges nationella mål och bostadspriserna för att se om ytterligare för utbildning bör vara att andelen 18–24-åringar åtgärder är nödvändiga. som inte avslutat gymnasiestudier, och som inte studerar, ska vara mindre än 7 procent 2020, och att andelen 30–34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 12.2 Översyn av Europa 2020-målen 45–50 procent 2020.

Europa 2020 är EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Syftet är att till 2020 Skälen för regeringens bedömning: Tillgång förbättra förutsättningarna för full sysselsättning till en väl fungerande utbildning under hela livet samt hållbar tillväxt för alla. är av yttersta vikt för Sveriges utveckling och En viktig del av Europa 2020-strategin är konkurrenskraft samt för att stärka människors kvantitativa mål på EU-nivå inom fem områden: kunskaper och livschanser. Att fler lär sig mer är sysselsättning, social delaktighet, utbildning, avgörande för att framtidens jobb ska kunna forskning och utveckling samt klimat och energi. skapas och för att öka konkurrenskraften, men Målen fastställdes av Europeiska rådet i juni 2010 även för att ge människor ökad frihet att forma och ska vara uppfyllda senast 2020. De över- sina egna liv. Utbildning, särskilt i unga år, gripande målen är inbördes förbundna och minskar risken för utanförskap och social ömsesidigt förstärkande och ska uppnås genom utslagning senare i livet. Utbildning förbättrar åtgärder på både nationell nivå och EU-nivå. även den enskildes chanser att få jobb med bra Medlemsstaterna har även med hänsyn till sina villkor och en god löneutveckling. Regeringen relativa utgångslägen och nationella förutsätt- har därför initierat olika satsningar för att fler ningar fastställt nationella mål inom samma ungdomar ska kunna slutföra gymnasieskolan områden. Uppnådda framsteg avseende de och för att förbättra möjligheterna för unga nationella målen redovisas till den Europeiska vuxna att genom vuxenutbildningen och kommissionen i de nationella reformprogram folkbildningen komplettera tidigare studier. som överlämnas i april varje år. Sveriges nationella mål inom Europa 2020 fastställdes i Gymnasiemålet 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. Den förra regeringen fastställde 2011, som ovan 2010/11:100). I detta avsnitt redovisar anförts, ett nationellt mål för utbildningsregeringen nya svenska nationella mål för området att andelen 18–24-åringar som inte utbildningsområdet. avslutat gymnasiestudier, och som inte studerar, 2020 skulle vara mindre än 10 procent. Den definition som tillämpas för detta internationellt Höjd utbildningsnivå jämförbara mått är andelen 18–24-åringar som har mindre än två års gymnasiestudier bakom sig Målet för utbildningsområdet på EU-nivå är att och som under en uppmätt period av fyra veckor till 2020 förbättra utbildningsnivån, särskilt inte deltagit i någon form av utbildning. Enligt genom att sträva efter att minska antalet elever Eurostat har andelen 18–24-åringar i Sverige som som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än inte har avslutat gymnasiestudier, och som inte 10 procent och genom att öka den andel 30–34- studerar enligt denna definition, minskat.

PROP. 2015/16: 1

År 2005 var andelen knappt 11 procent och 2014 och sysselsättning samt analysera effekterna av ca 7 procent. finanspolitiken på välfärdens fördelning på kort Den nationella målnivån är således sedan länge och lång sikt. Dessutom ska rådet granska om uppnådd och avspeglar inte regeringens grunderna för den ekonomiska politiken är ambitionsnivå. De satsningar regeringen nu tydligt presenterade i regeringens ekonomiska genomför i syfte att alla ungdomar, oberoende propositioner. Vidare ska rådet bedöma av bakgrund, ska kunna fullfölja en gymnasial kvaliteten i regeringens underlag och beräkutbildning, liksom satsningarna på kunskaps- ningsmodeller samt verka för en ökad offentlig lyftet, bedöms ha en positiv effekt på målupp- diskussion om den ekonomiska politiken. fyllelsen. Effektens storlek är dock svår att Den 12 maj 2015 publicerade Finanspolitiska kvantifiera. Regeringen anser därför att Sveriges rådet sin årliga rapport Svensk finanspolitik. I nationella mål bör vara att andelen 18–24-åringar detta avsnitt redovisas rådets huvudsakliga som inte avslutat gymnasiestudier, och som inte bedömningar och rekommendationer i studerar, ska vara mindre än 7 procent 2020. rapporten tillsammans med en kort redogörelse Regeringen bedömer att det nationella målet kan för regeringens överväganden med anledning av nås inom ramen för den beslutade politiken och dessa. de aviserade åtgärderna på området.

Målet för eftergymnasial utbildning Stabiliseringspolitiken och målet för det Den dåvarande regeringen fastställde 2011 ett finansiella sparandet nationellt mål att andelen personer i åldern 30– 34 år med minst två års eftergymnasial Rådet anser att utsikterna för en god svensk utbildning skulle uppgå till 40–45 procent 2020. konjunkturutveckling är bättre än på flera år. Andelen 30–34-åringar som har minst två års Finanspolitiken bör därför enligt rådet nu eftergymnasial utbildning har ökat under en lång inriktas mot att återta underskottet i de följd av år. Denna andel uppgick 2014 till offentliga finanserna. 49,9 procent enligt Eurostat. Rådet menar att det finanspolitiska ramverket Andelen högutbildade förutses komma att kräver att finanspolitiken inriktas mot att nå den sjunka något fram till 2020. Det beror framför målsatta nivån för sparandet när BNP-gapet är allt på att studiedeltagandet minskade 2003– slutet, om inte övertygande skäl talar emot. 2008. Samtidigt har regeringen inom Sådana skäl föreligger enligt rådet för 2016, kunskapslyftet presenterat kraftiga investeringar eftersom dagens stora underskott gör att det inte inom yrkeshögskolan och högskolan. är rimligt att planera för 1 procents överskott Regeringen anser därför att det nationella målet redan 2016, även om ekonomin då skulle vara i bör revideras till att 45–50 procent av balans. Rådet gör emellertid bedömningen att befolkningen i åldern 30–34 år ska ha minst två takten i vilken det planerade finansiella sparandet års eftergymnasial utbildning 2020. Regeringen bedöms komma att förbättras under 2016–2018 bedömer att det nationella målet kan nås inom inte är i linje med överskottsmålet. Enligt rådet ramen för den beslutade politiken och de är en förstärkning av det strukturella sparandet aviserade åtgärderna på området. med ca 0,5 procentenheter per år förenligt med vad som normalt krävs i en konjunkturåterhämtning, och därmed stabiliseringspolitiskt acceptabel. 12.3 Finanspolitiska rådets Rådet anser vidare att ett åtagande som bedömningar innebär att alla reformer ska finansieras fullt ut inte är tillräckligt, utan att även oförutsedda Finanspolitiska rådet har till uppgift att utgiftsökningar bör finansieras. Rådets uppfattutvärdera måluppfyllelsen och inriktningen på ning är att förbättringen av det planerade finanspolitiken. Rådet ska särskilt bedöma om finansiella sparandet 2016–2018 är för svag och finanspolitiken är förenlig med långsiktigt att det tillsammans med frånvaron av ett hållbara offentliga finanser och de budget- åtagande om att finansiera oförutsedda utgiftspolitiska målen. Rådet ska även bedöma om ökningar därför är att betrakta som ett brott mot finanspolitiken bidrar till en uthållig hög tillväxt det finanspolitiska ramverket.

PROP. 2015/16: 1

Regeringen delar inte rådets uppfattning att Pensionsåldern den planerade förstärkningen av det finansiella sparandet är för liten för att vara i linje med det Rådet anser att en stigande pensionsålder är finanspolitiska ramverket. Det finns ingen nödvändig för att framtida pensioner ska vara på reglering eller praxis som anger i vilken takt en godtagbar nivå och för hållbara offentliga sparandet ska förstärkas. Ramverket tillåter finanser. Rådet bedömer mot denna bakgrund vidare att stabiliseringspolitiska hänsyn tas när att åldersnivåerna i t.ex. pensionssystem, övriga det gäller i vilken takt avvikelser från den socialförsäkringar och lagen om anställningsmålsatta nivån ska korrigeras. Regeringen anser skydd bör skrivas upp automatiskt med en att finanspolitiken bör bedrivas på ett sätt som månad per år. inte riskerar att hämma återhämtningen. Den Pensionsåldersutredningen lämnade ett fortsatt höga arbetslösheten, en mycket lång förslag om en riktålder som de pensionsperiod med lågt resursutnyttjande och relaterade åldersgränserna skulle kopplas till upprepade nedrevideringar av prognoserna för (SOU 2013:25). Utredningen lämnade också ett den ekonomiska tillväxten talar för en viss förslag till hur de angränsande åldersgränserna försiktighet med att vidta finanspolitiska ska hanteras i ett system där en riktålder har åtstramningar. Eftersom den offentliga skulden införts. Regeringen har med utgångspunkt i är relativt låg finns det också utrymme för att utredningens förslag påbörjat ett arbete med att fortsatt stödja återhämtningen utan att kartlägga och bedöma hur åldersgränserna i olika finanspolitikens långsiktiga hållbarhet äventyras. system kan hanteras samt dess konsekvenser för Av dessa skäl anser regeringen att den förda enskilda, pensionssystemet, statens budget och politiken är ändamålsenlig och förenlig med det kommunerna. finanspolitiska ramverket. Regeringen vill understryka att förändringar av pensionssystemet bör göras med bred uppslutning inom ramen för pensionsöverens- Ett ändrat mål för det finansiella sparandet kommelsen. Pensionsåldersutredningens förslag diskuteras också för närvarande inom pensions- Rådet bedömer att det finns goda skäl för att gruppen. målet för det finansiella sparandet ska exkludera sparandet inom pensionssystemet. Dagens mål för det finansiella sparandet har fram till de Regeringens arbetslöshetsmål och senaste åren inneburit ett implicit balansmål för arbetsmarknadspolitiken staten, eftersom pensionssystemet går med överskott. Mot bakgrund av detta menar rådet Rådet välkomnar att regeringen uttryckligen har att det vore rimligt att använda ett sparmål, där angett att målet om lägst arbetslöshet inom EU pensionssystemet inte ingår, som sätts till noll. 2020 ska nås genom ökad sysselsättning, men Rådet bedömer också att det finns goda skäl konstaterar samtidigt att målet kommer att bli att se över målet för det finansiella sparandet och svårt att nå. Rådet menar att åtgärder som sänker att de offentliga finansernas hållbarhet tillåter ett den strukturella arbetslösheten väsentligt lägre sparande än nuvarande överskottsmål. riskerar att hamna i konflikt med fördelnings- Vidare anser rådet att ett system där målets nivå politiska mål. prövas sällan, men regelbundet, skulle kunna Rådet bedömer att vissa av de åtgärder som bidra till att ge målet en viss flexibilitet, utan att regeringen har presenterat inom arbetsdess långsiktiga trovärdighet skadas. marknadspolitiken och utbildningssystemet kan Regeringen har tillsatt en parlamentarisk ha positiva effekter på sysselsättningen, men att kommitté som ska se över målet för det det sannolikt rör sig om små effekter i finansiella sparandet i den offentliga sektorn (dir. förhållande till vad som krävs för att nå målet. 2015:63). Utredningen ska bl.a. göra en Rådet menar vidare att andra åtgärder, som den bedömning av om det finns anledning att ändra slopade sänkningen av socialavgifterna för unga nivån på målet för det finansiella sparandet och i och de höjda ersättningsnivåerna inom arbetslösså fall föreslå en ny nivå. Uppdraget ska i denna hetsförsäkringen, kan förväntas ha motsatt del redovisas till regeringen senast den 1 april effekt. Rådet gör samtidigt bedömningen att 2016. sysselsättningsvinsterna av de nedsatta social-

PROP. 2015/16: 1

avgifterna för unga är små i förhållande till inkomstslag adderas till faktorinkomsten. Som kostnaderna och att det därför är motiverat att rådet påpekar kommer en annan sekvens än den avveckla dessa. Vidare anser rådet att det finns som rådet använder att leda till andra resultat. goda skäl till att höja arbetslöshetsersättningen, Regeringskansliet, liksom många forskare, som annars riskerar att mista sin roll som använder en annan metod där olika inkomstslags omställningsförsäkring. bidrag till Gini-koefficienten beaktas simultant. Rådet menar att det finns en risk för att ett Används i stället denna metod blir slutsatsen att svåruppnåeligt mål för arbetslösheten kan leda skatternas utjämnande effekt har minskat, till åtgärder som kortsiktigt eller rent statistiskt medan transfereringarna framstår som ungefär minskar arbetslösheten, men som har långsiktigt lika omfördelande som i mitten av 1990–talet. negativa effekter på sysselsättningen. Rådet anser även att regeringen borde ha redovisat väntade sysselsättningseffekter av de planerade Infrastrukturen förändringarna i arbetslöshetsersättningen. Att minska arbetslösheten varaktigt och öka Rådet konstaterar att det utifrån tillgänglig sysselsättningen är en av regeringens viktigaste statistik inte går att dra slutsatsen att uppgifter. Detta är en svår, men nödvändig investeringsvolymen i vägar och järnvägar är uppgift som innefattar många avvägningar. eftersatt. Rådet anser dock att kunskapen om Regeringens arbetslöshetsmål är viktigt för att nå behovet av underhåll och reparationer är bristresultat samt för att tydliggöra regeringens fällig och uppmanar regeringen att presentera en ambitioner och prioriteringar för den sammanhållen analys av underhållsbehovet för ekonomiska politiken. För att pressa ned arbets- det svenska väg- och järnvägsnätet. lösheten krävs ett långsiktigt reformarbete och Rådet hänvisar till en analys av den beslutade ytterligare investeringar kommer att behövas. investeringsplanen för 2010–2021 som visar att När det gäller redovisningen av väntade den dåvarande regeringens prioriteringar var effekter av olika reformförslag vill regeringen samhällsekonomiskt ineffektiva. Detta är enligt påpeka att det råder stor osäkerhet om i vilken rådet något som sedan lång tid tillbaka utmärker utsträckning, och i vilken takt, olika åtgärder infrastrukturområdet. Rådet menar att infrapåverkar sysselsättning och arbetslöshet. strukturens samhällsekonomiska betydelse, och Dessutom är metoderna och modellerna för att de uppenbara bristerna i systemet för att beräkna sådana effekter mer utvecklade inom prioritera mellan olika projekt, pekar på behovet vissa områden än andra. Regeringen har påbörjat av ett ramverk för infrastrukturbeslut. ett arbete med att se över de metoder som Regeringen instämmer i rådets bedömning att används och har för avsikt att i 2016 års det behövs mer kunskap om underhållsbehovet ekonomiska vårproposition redovisa principiella för det svenska väg- och järnvägsnätet. utgångspunkter för hur eventuella beteende- Trafikverket arbetar för närvarande med att i en effekter ska beaktas i de makroekonomiska databas kartlägga infrastrukturnätets tillstånd. prognoserna framöver. Kartläggningen kommer att möjliggöra en bättre analys av underhållsbehovet och även bidra till en gradvis ökning av kunskapen om hur Inkomstfördelningen underhållet planeras och genomförs mest effektivt. Rådets analys indikerar att transfereringarna har Regeringen anser att mer vikt behöver läggas blivit allt mindre omfördelande över tiden, på samhällsekonomisk lönsamhet när invemedan de direkta skatternas omfördelande effekt steringsbeslut fattas. Samtidigt behöver de saminte har förändrats. Enligt rådet tyder det hällsekonomiska kalkylerna ständigt utvecklas, sammantaget på att finanspolitiken i dag är bl.a. för att bättre kunna värdera effekter som mindre omfördelande än i mitten av 1990–talet. idag inte ingår i dessa kalkyler. Processen för Regeringen vill understryka att resultatet i nationell och regional planering av och beslut stor utsträckning är beroende av den metod som om väg- och järnvägsprojekt förändrades i används. Rådet analyserar omfördelningseffekter januari 2013. I den förändrade processen ingår av olika inkomstslag genom att beräkna den s.k. att det för större infrastrukturprojekt ska tas Gini-koefficienten stegvis, där fler och fler fram samhällsekonomiska kalkyler och göras

PROP. 2015/16: 1

samlade bedömningar av projektens samhälls- väsentliga avseenden upprättat de finansiella ekonomiska nytta även i anslutning till delarna av årsredovisningen för staten 2014 i regeringens beslut om byggstart. enlighet med 10 kap. 5–10 §§ budgetlagen (2011:203) och lämnat information utöver de finansiella delarna i enlighet med samma lagrum Produktiviteten som är förenlig med årsredovisningens finansiella delar. Riksrevisionens uttalande Rådet noterar att den uppmätta produktivitets- omfattar liksom tidigare år inte avsnittet om den ökningen i svensk ekonomi har varit svag i offentliga sektorns finansiella sparande. Skälet närmare ett decennium. Enligt rådet är de till detta är att informationen i avsnittet, enligt viktigaste förklaringarna till detta förmodligen myndigheten, är behäftad med olika grader av finans- och eurokrisen samt en långvarigt svag osäkerhet och inte möjlig att verifiera med utveckling i byggsektorn. Produktiviteten tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. förväntas börja öka igen när efterfrågan från Riksrevisionen har även genomfört en effektiomvärlden tar fart. Rådet menar dock att vitetsgranskning av årsredovisningen för staten utvecklingen bör följas noggrant. 2014. Myndighetens granskningsrapport Trans- Regeringen instämmer i rådets bedömning. parensen i Årsredovisningen för staten 2014 har av riksdagen överlämnats till regeringen (dnr Fi2015/02874/BATOT). Regeringens skrivelse Finanspolitiska rådets tillgång till information med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen senast den 13 november Rådet föreslår att dess formella möjligheter att få 2015. tillgång till den information som dess uppdrag kräver bör stärkas. Rådet hänvisar till att det enligt OECD:s riktlinjer för finanspoliska råd ska säkerställas att råden får tillgång till all den 12.5 Utvecklingen av den information som de anser sig behöva för att ekonomiska styrningen fullfölja sina uppdrag. Enligt rådet saknas det i Sverige regler som säkerställer detta. Den ekonomiska styrningen i staten består av Regeringen anser att det är viktigt att rådet resultatstyrning och finansiell styrning. har tillgång till den information som dess Ekonomisk styrning syftar till att understödja uppdrag kräver. Bland annat behöver rådet såväl en effektiv resursallokering inom den kunna ta del av vissa opublicerade underlag. statliga budgetprocessen som uppfyllandet av de Regeringskansliet för löpande samtal med rådet budgetpolitiska målen. Resultatstyrningen ska om vilka underlag som det behöver för att kunna bidra till förverkligandet av de politiska målen utföra sitt uppdrag. Rådet har också tagit del av och ge underlag för att bedöma hur utvecklingen ett stort antal opublicerade underlag alltsedan ser ut på olika områden i förhållande till dessa det påbörjade sin verksamhet 2007. Regeringen mål. Den finansiella styrningen ska säkerställa att anser att den nuvarande ordningen har fungerat det finns tydliga regler för redovisningen och väl och avser att fortsatt föra samtal med rådet användningen av statens medel samt skapa en för att säkerställa att det får ta del av behövliga effektiv resursanvändning. Sammantaget ska underlag. Regeringen bedömer att någon resultatstyrningen och den finansiella styrningen ytterligare reglering för närvarande inte är bidra till att beslut baseras på vad som uppnåtts, nödvändig. och vad detta har kostat, för att på så sätt se till att statens medel används på ett effektivt sätt 12.4 Riksrevisonens granskning av givet de politiska prioriteringarna. Inom årsredovisningen för staten 2014 Regeringskansliet pågår ett arbete som syftar till att skapa en god ordning i användningen av Riksrevisionen har för årsredovisningen för statens medel samt att tillgängliggöra, använda staten 2014 (skr. 2014/15:101) lämnat en och analysera den information som tas fram. I revisionsberättelse utan reservation eller av- följande avsnitt redovisas detta arbete. vikande mening (dnr Fi2015/02874/BATOT). Enligt myndigheten har regeringen i alla

PROP. 2015/16: 1

Resultatstyrning digitalisering, styrning och uppföljning. Regeringen avser att fortsätta följa utvecklingen Regeringen utvecklar kontinuerligt resultat- på området och de goda exempel på effektivisestyrningen av sina myndigheter och övriga verk- ringar som finns i statsförvaltningen. samheter. Resultatstyrningen ska ge myndig- Statskontoret har inom ramen för sitt uppdrag heterna långsiktiga förutsättningar att för- identifierat effektivitetsökningar i den statliga verkliga regeringens politik. Den ska känne- kärnverksamheten genom olika systemrelaterade tecknas av tillit och förtroende. Detaljstyrningen förändringar, dvs. förändringar som inte ska minska och ge utrymme för en strategisk begränsas till enskilda myndigheter (dnr styrning där professionernas verksamhetsnära Fi2015/00149/SFÖ). kunskap tas tillvara. Resultatet av de båda uppdragen har bl.a. Resultatstyrningen av myndigheter och använts vid framtagande av riktlinjer inom verksamheter ska utgå från regeringens behov av Regeringskansliet, där vikten av att analysera styrning samt de förutsättningar och krav som effektiviteten i myndigheternas verksamhet ställs inom olika verksamheter. Styrningen ska betonats. verksamhetsanpassas, vilket betyder att den ska ta hänsyn till att myndigheter och verksamheter är olika, exempelvis vid utformningen och Finansiell styrning användningen av instruktioner och regleringsbrev. Styrningen ska utvecklas bl.a. genom att Regeringens finansiella styrning syftar till att erfarenheter från olika områden sammanställs tillgängliga resurser ska användas på ett effektivt och analyseras. Utvecklingsarbetet ska bedrivas i sätt och att politiken ska förverkligas inom de nära samarbete och dialog med flera olika finansiella ramar som har beslutats av riksdagen. aktörer. Den finansiella styrningen vilar i hög grad på budgetlagens bestämmelser och det ekonomi- Synliggöra resultat administrativa regelverket. Det senare Regeringskansliet arbetar kontinuerligt med att regelverket utvecklas kontinuerligt för att synliggöra resultat och att utveckla resultat- säkerställa en god ordning i den statliga analyserna. Under våren 2015 har bl.a. ett redovisningen och vid användningen av statens utvecklingssamarbete och erfarenhetsutbyte medel, samt för att skapa förutsättningar för pågått mellan Regeringskansliet och Riksdags- samlade analyser av de olika finansiella förvaltningen i syfte att utveckla resultatredo- befogenheter som regeringen och myndigvisningen i budgetpropositionen. Ambitionen är heterna har. att skapa en tydligare uppföljning och analys av måluppfyllelsen som grund för de politiska Budgeten är ettårig men budgetperspektivet är prioriteringarna och budgetförslaget. medelfristigt Budgetprocessen är årligt återkommande och Systematiskt arbete för effektivare verksamhet genomförs samlat för att säkerställa att alla Resultatstyrningen ska bidra till effektivare utgifter och inkomster ställs mot varandra verksamheter. Sedan 2014 pågår ett systematiskt samtidigt. Det måste då också finnas möjlighet arbete för att stödja myndigheternas arbete med till omprioriteringar av verksamheter. Riksdagen att effektivisera sin kärnverksamhet, dvs. de anvisar anslag för ett år i taget. Detta avspeglas uppgifter som anges i deras instruktion. bl.a. i att ramanslag numera är den enda Ekonomistyrningsverket (ESV) och Stats- anslagstypen och att beställningsbemyndiganden kontoret har haft i uppdrag att stödja arbetet används när staten behöver ingå ekonomiska med att effektivisera verksamheter och slut- åtaganden som medför utgifter bortom redovisade sina respektive uppdrag i december budgetåret. Vidare finns i anslagsförordningen 2014. ESV har identifierat och samordnat ett (2011:223) restriktioner för dispositionen av arbete som visar goda exempel på ökad effek- anslagssparande och en bestämmelse om att tivitet i myndigheternas kärnverksamhet (dnr utbetalning av bidrag från anslag ska göras i nära Fi2014/01250/BATOT). ESV har 2015 och 2016 anslutning till att bidraget ska användas av ett fortsatt uppdrag att sprida goda exempel på mottagaren. Ett viktigt syfte med regleringarna effektivisering i statsförvaltningen avseende är att budgetprocessen ska allokera resurserna till resultat, arbetssätt och metoder, som exempelvis

PROP. 2015/16: 1

de områden där riksdagen och regeringen presentera enhetligt strukturerade investeringsbedömer att anslagsmedlen gör mest nytta under planer för samhällsinvesteringar inom olika det kommande budgetåret. Vidare är stora områden och en sammanställning för statens anslagssparanden inte förenliga med en god samtliga planerade investeringar för riksdagen. kontroll av medelsförbrukningen under Ändringarna i förordningen kommer att utgiftstaket. Anvisade anslag är avsedda att tillämpas första gången av myndigheterna vid användas under budgetåret och outnyttjade framtagandet av det budgetunderlag som de ska medel ska vara möjliga att omallokera utifrån nya lämna till regeringen senast den 1 mars 2016. Det prioriteringar för nästa budgetår. Att budgeten innebär att fullständig information om är ettårig innebär visserligen en begränsning av investeringar i den struktur och den omfattning myndigheternas möjligheter att spara som efterfrågas kommer att finnas tillgängligt anslagsmedel mellan åren, alternativt få garantier först inför arbetet med budgetpropositionen för för kommande års anslagstilldelning. En årlig 2017. Regeringen lämnar dock redan i denna prioriteringsprocess är dock central för budgetproposition en sammanställning för regeringens handlingsfrihet och för att hantera statens samtliga planerade investeringar för en föränderlig omvärld. 2016–2019, som i huvudsak är baserad på de Den nuvarande ordningen erbjuder en hög investeringsplaner som redovisas under berörda grad av förutsägbarhet. Budgeteringen och utgiftsområden (se avsnitt 11.1). prognosarbetet sker i ett medelfristigt fyraårigt perspektiv, vilket innebär att regeringen i Bättre uppföljning av bruttoredovisade avgifter budgetpropositionen redovisar den beräknade Bruttoredovisade avgifter, dvs. avgifter som inte anslagsutvecklingen för de tre år som följer på disponeras av myndigheterna, har tidigare inte budgetåret. Anslagsberäkningarna baseras på varit föremål för samma kontroll och gällande regler samt prognoser över den uppföljning som avgifter vilka disponeras av makroekonomiska utvecklingen och volymer i myndigheterna. För att förbättra uppföljningen transfereringssystemen. Vidare kan beställnings- av de bruttoredovisade avgifterna beslutade bemyndiganden omfatta längre tidsperioder, regeringen 2014 om ändringar, dels i anpassade efter fleråriga verksamheter. förordningen om årsredovisning och budget- Transfereringsanslagen påverkas av volym- och underlag, dels i avgiftsförordningen (1992:191). makroförändringar, men är i övrigt stabila så Förändringarna innebär att avgifter med länge som lagstiftningen inte ändras. bestämda ekonomiska mål ska följas upp oavsett Förvaltningsanslagen bestäms i stor utsträckning om avgifterna förs mot inkomsttitel eller utifrån pris- och löneomräkningen, där den disponeras av myndigheten. Förordningspreliminära pris- och löneomräkningen ingår i ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2015. anslagsberäkningarna för de tre år som följer på budgetåret. Övriga anslag används till bidrag och Anpassning till internationella redovisningsolika satsningar som kan variera mellan åren. standarder Baserat på denna information bedöms det finnas Det finns i dag inga bindande internationella tillräckliga förutsättningar för myndigheterna att standarder för statlig redovisning, men genom planera sin verksamhet i ett flerårigt perspektiv. att följa den internationella utvecklingen kan kvaliteten och jämförbarheten för svensk statlig Redovisning och styrning av statens investeringar redovisning förbättras. Under de senaste åren I budgetpropositionen för 2015 redogjorde har Regeringskansliet, i samarbete med ESV, regeringen för det utvecklingsarbete som pågår bedrivit ett arbete i syfte att anpassa det statliga inom Regeringskansliet och som syftar till att regelverket till internationella redovisningsförbättra redovisningen, styrningen och standarder för offentlig sektor (IPSAS). kontrollen av statens investeringar (prop. Anpassning har skett i den omfattning det 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan bedömts lämpligt och rimligt. Det har bl.a. m.m. avsnitt 12.4). Regeringen beslutade den resulterat i ändringar i förordningen om års- 11 juni 2015 om ändringar i förordningen redovisning och budgetunderlag. (2000:605) om årsredovisning och budget- Inom ramen för Europeiska kommissionens underlag. Ändringarna, som träder i kraft den harmoniseringsarbete pågår ett arbete som syftar 1 januari 2016, möjliggör för regeringen att bl.a. till att ta fram en enhetlig standard för offentlig redovisning inom EU, European Public Sector

PROP. 2015/16: 1

Accounting Standards (EPSAS). Regeringen säkerställa en god intern styrning och kontroll.

följer detta utvecklingsarbete. Förordningen (2007:603) om intern styrning

och kontroll gäller de myndigheter som ska följa Flytt av vissa stöd till utgiftssidan av statens budget internrevisionsförordningen (2006:1228). För- I enlighet med vad som angavs i 2015 års ordningarna omfattar drygt 60 myndigheter,

ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:99 s. vilket gör att förordningskraven täcker omkring 154f) föreslår regeringen i denna proposition en 90 procent av statens utgifter. övergång till att budgetera och redovisa följande ESV har i uppgift att utveckla och förvalta den

stöd som anslag på utgiftssidan i stället för på interna styrningen och kontrollen samt intern-

inkomstsidan av statens budget fr.o.m. budget- revisionen i staten. propositionen för 2016:

Betryggande intern styrning och kontroll – sjöfartsstöd (inkomsttitel 8124) redovisas De myndigheter som omfattas av förordningen under anslaget 1:15 Sjöfartsstöd under om intern styrning och kontroll ska, enligt utgiftsområde 22 Kommunikationer, förordningen om årsredovisning och budget- – nystartsjobb (inkomsttitel 8125) redovisas underlag, lämna en bedömning av huruvida den under anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för interna styrningen och kontrollen är yrkesintroduktionsanställningar under betryggande i sin årsredovisning. ESV har i utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och rapporten Säkerställd intern styrning och arbetsliv, kontroll 2015 (ESV 2015:22) granskat samtliga – stöd till yrkesintroduktionsanställningar myndigheters bedömningar av detta slag i

(inkomsttitel 8126) redovisas under årsredovisningarna för 2014. Enligt ESV har i anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för stort sett alla myndigheter bedömt att den

yrkesintroduktionsanställningar under interna styrningen och kontrollen är

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och betryggande. Det är färre myndigheter än arbetsliv, och tidigare år som redovisar brister som är

väsentliga för regeringens uppföljning och – ersättningar för höga sjuklönekostnader prövning av verksamheterna. ESV konstaterar (inkomsttitel 8128) redovisas under vidare i rapporten att det finns vissa behov av anslaget 1:7 Ersättningar för höga utveckling inom området och även av ett sjuklönekostnader under utgiftsområde 10 utomstående tryck för att intresset för intern Ekonomisk trygghet vid sjukdom och styrning och kontroll inte ska svalna. funktionsnedsättning. Regeringen bedömer att det finns en betryg-

gande intern styrning och kontroll i staten som Överföringen av stöd från inkomst- till helhet, men anser att det fortsatt är ett viktigt utgiftssidan av statens budget motiverar en område som myndigheterna bör prioritera. teknisk justering av utgiftstaket (se avsnitt 5.2).

Väl fungerande internrevision

ESV lämnar varje år en rapport till regeringen där

Intern styrning och kontroll samt internrevision

myndigheten redovisar hur den statliga intern-

revisionen fungerar som helhet. I rapporten kan En väl fungerande intern styrning och kontroll ESV även lyfta fram områden som behöver hos myndigheterna är en förutsättning för utvecklas eller påpeka brister för regeringen i genomförandet av regeringens politik och för att enskilda myndigheters tillämpning av internhela styr- och ansvarskedjan ska fungera väl. revisionsförordningen. Regeringens avsikt med regelverket för intern I rapporten Redovisning av den statliga styrning och kontroll är att ge myndigheternas internrevisionen 2015 (ESV 2015:23) lämnar ledningar förutsättningar att driva verksamheten ESV en generell bild av att internrevisionspå ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. förordningen följs av de myndigheter som Myndighetsledningarnas ansvar för den omfattas av den. ESV tar även upp områden som interna styrningen och kontrollen framgår av är centrala för en fungerande internrevision i myndighetsförordningen (2007:515). staten som helhet, såsom myndighetsled- Internrevisionen utgör ett centralt stöd för ningarnas användning av internrevisorers myndighetsledningen i arbetet med att rekommendationer, samverkan och nätverk

PROP. 2015/16: 1

bland internrevisorer samt kvalitetssäkring av internrevisionen. Regeringen bedömer att internrevisionen fungerar väl i staten som helhet.

Effektiv och ändamålsenlig hantering av EUmedel ESV har sedan 2014 ett uppdrag att stödja de svenska myndigheter som har ett utpekat ansvar för förvaltning av EU-medel. Uppdraget avser dels att stödja myndigheternas arbete för att kunna avge en årlig förvaltningsförklaring enligt nya regelverk för EU:s programperiod 2014– 2020, men även att stödja myndigheternas implementering av EU-regelverk i övrigt. Regeringen följer ESV:s och ansvariga myndigheters arbete. Regeringen gör i årsredovisningen för staten årligen ett uttalande om EU-medelsförvaltningen i Sverige. Detta uttalande grundas på ansvariga myndigheters årsredovisningar samt på revisionsutlåtanden från ESV och Riksrevisionen.

Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2016

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1 Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2016

Innehållsförteckning

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1 Specifikation av budgetens utgifter för 2016

I det följande sammanställs budgetens anslag för 2016. Anslagen är fördelade på utgiftsområden.

1000-tal kronor

1 Rikets styrelse 12 717 244

1 Statschefen 135 378

1 Kungliga hov- och slottsstaten 135 378

2 Riksdagen samt JO m.m. 1 771 556

1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 867 133 2 Riksdagens förvaltningsanslag 715 382 3 Riksdagens fastighetsanslag 100 000 4 Riksdagens ombudsmän (JO) 89 041

3 Sametinget 40 897

1 Sametinget 40 897

4 Regeringskansliet m.m. 7 098 798

1 Regeringskansliet m.m. 7 098 798

5 Länsstyrelserna 2 595 248

1 Länsstyrelserna m.m. 2 595 248

6 Demokratipolitik 339 319

1 Allmänna val och demokrati 58 340 2 Justitiekanslern 40 505 3 Datainspektionen 48 689 4 Svensk författningssamling 1 300 5 Valmyndigheten 19 285 6 Stöd till politiska partier 171 200

7 Nationella minoriteter 117 417

1 Åtgärder för nationella minoriteter 102 917 2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 500

8 Mediefrågor 601 012

1 Presstöd 567 119 2 Myndigheten för press, radio och tv 33 893

9 Sieps samt EU-information 17 619

1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 17 619

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 812 312

1 Statskontoret 88 564 2 Kammarkollegiet 53 334 3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 12 150 4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 5 Statliga tjänstepensioner m.m. 12 426 000

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

6 Finanspolitiska rådet 9 688 7 Konjunkturinstitutet 61 827 8 Ekonomistyrningsverket 163 617 9 Statistiska centralbyrån 552 406 10 Bidragsfastigheter 195 500 11 Finansinspektionen 491 044 12 Riksgäldskontoret 307 420 13 Bokföringsnämnden 10 519 14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 2 370 15 Riksrevisionen 319 661 16 Finansmarknadsforskning 29 919 17 Upphandlingsmyndigheten 82 850 18 Statens servicecenter 3 000

3 Skatt, tull och exekution 10 782 946

1 Skatteverket 7 194 417 2 Kronofogdemyndigheten 1 861 359 3 Tullverket 1 727 170

4 Rättsväsendet 41 573 737

1 Polismyndigheten 21 560 567 2 Säkerhetspolisen 1 191 364 3 Åklagarmyndigheten 1 450 500 4 Ekobrottsmyndigheten 636 098 5 Sveriges Domstolar 5 415 185 6 Kriminalvården 8 120 000 7 Brottsförebyggande rådet 98 281 8 Rättsmedicinalverket 400 612 9 Gentekniknämnden 5 359 10 Brottsoffermyndigheten 40 011 11 Ersättning för skador på grund av brott 121 935 12 Rättsliga biträden m.m. 2 338 657 13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 981 14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 21 374 15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 22 157 16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 18 714 17 Domarnämnden 7 942 18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 85 000

5 Internationell samverkan 1 905 203

1 Avgifter till internationella organisationer 1 328 554 2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 140 072 3 Nordiskt samarbete 13 595 4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 3 826 5 Inspektionen för strategiska produkter 29 015 6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 45 808 7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 25 402 8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 16 675

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

9 Svenska institutet 98 066 10 Information om Sverige i utlandet 15 475 11 Samarbete inom Östersjöregionen 188 715

6 Försvar och samhällets krisberedskap 48 827 432

1 Försvar 44 801 592

1 Förbandsverksamhet och beredskap 26 304 776 2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 124 715 3 Anskaffning av materiel och anläggningar 8 415 827 4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar 6 877 682 5 Forskning och teknikutveckling 605 058 6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 24 248 7 Officersutbildning m.m. 209 705 8 Försvarets radioanstalt 924 926 9 Totalförsvarets forskningsinstitut 178 796 10 Nämnder m.m. 5 801 11 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m. 109 220 13 Försvarsunderrättelsedomstolen 7 922 14 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 12 916

2 Samhällets krisberedskap 3 594 218

1 Kustbevakningen 1 098 650 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 74 850 3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 080 4 Krisberedskap 1 078 646 6 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 224 171 7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 052 561 8 Statens haverikommission 44 260

3 Strålsäkerhet 371 909

1 Strålsäkerhetsmyndigheten 371 909

4 Elsäkerhet 59 713

1 Elsäkerhetsverket 59 713

7 Internationellt bistånd 32 357 474

1 Internationellt utvecklingssamarbete 32 357 474

1 Biståndsverksamhet 31 120 825 2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 050 445 3 Nordiska Afrikainstitutet 14 464 4 Folke Bernadotteakademin 105 475 5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 6 Utvärdering av internationellt bistånd 16 265

8 Migration 19 419 719

1 Migrationsverket 4 698 564 2 Ersättningar och bostadskostnader 12 635 000 3 Migrationspolitiska åtgärder 427 117 4 Domstolsprövning i utlänningsmål 562 436 5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 160 800

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 434 150 7 Utresor för avvisade och utvisade 315 202 8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 186 450

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 69 237 676

1 Hälso- och sjukvårdspolitik 34 705 157

1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 34 000 2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 79 713 3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 139 203 4 Tandvårdsförmåner 5 617 003 5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 22 173 558 6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 3 753 019 7 Sjukvård i internationella förhållanden 503 094 8 Bidrag till psykiatri 1 080 893 9 Bidrag för samordning och tillgänglighet 1 000 000 10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler 74 000 11 Läkemedelsverket 131 485 12 E-hälsomyndigheten 119 189

2 Folkhälsopolitik 640 210

1 Folkhälsomyndigheten 375 043 2 Insatser för vaccinberedskap 85 000 3 Bidrag till WHO 34 665 4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 145 502

3 Funktionshinderspolitik 245 920

1 Myndigheten för delaktighet 57 178 2 Bidrag till handikapporganisationer 188 742

4 Politik för sociala tjänster 32 288 712

1 Inspektionen för vård och omsorg 638 458 2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 530 014 3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 266 995 4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 344 000 5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 2 765 000 6 Statens institutionsstyrelse 893 202 7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 789 115 8 Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården 31 500 9 Ersättningsnämnden 6 701 10 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 23 727

5 Barnrättspolitik 58 050

1 Barnombudsmannen 24 289 2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i 33 761 Sverige

6 Alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel 163 867

1 Alkoholsortimentsnämnden 238 2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak, samt spel 163 629

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

7 Forskningspolitik 539 350

1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 33 618 2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 505 732

8 Socialstyrelsen 596 410

1 Socialstyrelsen 596 410

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 109 868 281

funktionsnedsättning

1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 101 630 908

1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 43 503 000 2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50 334 250 3 Handikappersättningar 1 370 000 4 Arbetsskadeersättningar m.m. 3 121 000 5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 35 658 6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 907 000 7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 360 000

2 Myndigheter 8 237 373

1 Försäkringskassan 8 171 906 2 Inspektionen för socialförsäkringen 65 467

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 184 250

1 Ersättning vid ålderdom 35 656 200

1 Garantipension till ålderspension 14 343 700 2 Efterlevandepensioner till vuxna 11 915 900 3 Bostadstillägg till pensionärer 8 499 300 4 Äldreförsörjningsstöd 897 300

2 Myndigheter 528 050

1 Pensionsmyndigheten 528 050

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 87 129 050

1 Barnbidrag 26 425 291 2 Föräldraförsäkring 41 066 513 3 Underhållsstöd 2 630 000 4 Adoptionsbidrag 29 784 5 Barnpension och efterlevandestöd 1 013 800 6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 688 800 7 Pensionsrätt för barnår 7 237 862 8 Bostadsbidrag 5 037 000

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 21 070 265

1 Nyanlända invandrares etablering 20 674 693

1 Integrationsåtgärder 73 780 2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 12 567 879 3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 5 048 000

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 2 682 914 5 Hemutrustningslån 302 120

2 Diskriminering 157 033

1 Diskrimineringsombudsmannen 109 114 2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 47 919

3 Jämställdhet 238 539

1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 238 539

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 79 681 475

1 Arbetsmarknad 78 840 554

1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 815 571 2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 30 442 994 3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 12 218 540 4 Lönebidrag och Samhall m.m. 18 320 006 5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 116 701 6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 997 600 7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 39 360 8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 64 348 9 Bidrag till administration av grundbeloppet 54 989 10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 800 000 12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 6 962 142

2 Arbetsliv 840 921

1 Arbetsmiljöverket 698 411 2 Arbetsdomstolen 32 166 3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 32 222 4 Medlingsinstitutet 58 122 5 Arbetslivspolitik 20 000

15 Studiestöd 21 707 932

1 Studiehjälp 3 331 370 2 Studiemedel 14 983 935 3 Avsättning för kreditförluster 1 879 208 4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 617 220 5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 61 150 6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 8 Centrala studiestödsnämnden 794 031 9 Överklagandenämnden för studiestöd 14 018

16 Utbildning och universitetsforskning 69 452 400

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 19 621 852

1 Statens skolverk 626 443 2 Statens skolinspektion 404 182 3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 701 835 4 Sameskolstyrelsen 36 038 5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 484 525

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

6 Särskilda insatser inom skolområdet 445 137 7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 612 000 8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 177 355 9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 93 900 10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 382 226 11 Bidrag till vissa studier 19 525 12 Myndigheten för yrkeshögskolan 105 629 13 Statligt stöd till vuxenutbildning 1 414 050 14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 066 960 15 Särskilt utbildningsstöd 153 606 16 Fler anställda i lågstadiet 1 974 000 17 Skolforskningsinstitutet 40 441 19 Bidrag till lärarlöner 2 884 000

2 Universitet och högskolor 41 897 689

1 Universitetskanslersämbetet 135 885 2 Universitets- och högskolerådet 130 283 3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 647 319 4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 035 864 5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 922 512 6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 088 022 7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 981 236 8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 481 746 9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 632 659 10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 556 592 11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 301 247 12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 066 217 13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 435 423 14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 825 464 15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 673 580 16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 483 297 17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 048 011 18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 477 070 19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 634 937 20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 363 673 21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 614 236 22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 223 706 23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 012 220 24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 318 453 25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 748 128 26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 250 193 27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 518 614 28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 231 067 29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 242 276 30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 91 134 31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 866 470 32 Malmö högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 137 103 33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 569 778 34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 103 690 35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 194 650

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 48 744 37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 94 838 38 Gymnastik- och idrottshögskolan:Forskning och forskarutbildning 31 509 39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 459 299 40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 66 401 41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 402 150 42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 61 333 43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 425 125 44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 90 963 45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 369 418 46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 62 494 47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 362 953 48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 52 657 49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 298 093 50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 46 706 51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 333 298 52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 47 538 53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 155 388 54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 9 371 55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 61 679 56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 6 010 57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 125 345 58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 9 465 59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 386 119 60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 56 920 61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 24 136 62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 10 421 63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 023 559 64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 576 386 65 Särskilda medel till universitet och högskolor 694 834 66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 461 782

3 Forskning 7 786 130

1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 5 766 449 2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 280 061 3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 141 109 4 Rymdforskning och rymdverksamhet 372 100 5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 28 162 6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer 551 309 7 Institutet för rymdfysik 53 695 8 Kungl. biblioteket 350 540 9 Polarforskningssekretariatet 38 926 10 Sunet 43 646 11 Centrala etikprövningsnämnden 7 227 12 Regionala etikprövningsnämnder 40 686 13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 112 220

4 Vissa gemensamma ändamål 146 729

1 Internationella program 81 589 2 Avgift till Unesco och ICCROM 30 886

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

3 Kostnader för Svenska Unescorådet 10 093 4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 24 161

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 694 535

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 1 953 916

1 Statens kulturråd 43 715 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 345 966 3 Skapande skola 185 533 4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 38 775 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 851 6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 314 576 7 Myndigheten för kulturanalys 15 500

2 Teater, dans och musik 1 289 220

1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen 989 425 2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 188 586 3 Statens musikverk 111 209

3 Litteraturen, läsandet och språket 315 774

1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 137 715 2 Myndigheten för tillgängliga medier 119 183 4 Institutet för språk och folkminnen 58 876

4 Bildkonst, arkitektur, form och design 80 758

1 Statens konstråd 8 253 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 32 942 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 498 4 Bidrag till bild- och formområdet 28 065

5 Kulturskaparnas villkor 400 970

1 Konstnärsnämnden 20 105 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 380 865

6 Arkiv 375 402

1 Riksarkivet 375 402

7 Kulturmiljö 928 697

1 Riksantikvarieämbetet 218 192 2 Bidrag till kulturmiljövård 250 505 3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000

8 Museer och utställningar 1 504 715

1 Centrala museer: Myndigheter 1 105 458 2 Centrala museer: Stiftelser 250 670 3 Bidrag till vissa museer 50 010 4 Riksutställningar 43 543 5 Forum för levande historia 54 954 6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

9 Trossamfund 101 731

1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund 9 837 2 Stöd till trossamfund 91 894

10 Film 334 644

1 Filmstöd 334 644

11 Medier 91 268

1 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 20 719 2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 2 703 3 Avgift till europeiska audiovisuella observatoriet 383 4 Statens medieråd 18 307 5 Stöd till taltidningar 49 156

12 Ungdomspolitik 317 786

1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 39 346 2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 278 440

13 Politik för det civila samhället 2 050 681

1 Stöd till idrotten 1 902 811 2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 32 164 3 Bidrag för kvinnors organisering 28 163 4 Stöd till friluftsorganisationer 47 785 5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 6 Insatser för den ideella sektorn 24 758

14 Folkbildning 3 899 661

1 Bidrag till folkbildningen 3 811 928 2 Bidrag till kontakttolkutbildning 37 733 3 Särskilda insatser inom folkbildningen 50 000

15 Tillsyn över spelmarknaden 49 312

1 Lotteriinspektionen 49 312

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 7 064 024

byggande samt konsumentpolitik

1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och 6 831 899

lantmäteriverksamhet

1 Bostadspolitisk utveckling 24 000 2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 99 500 3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 5 Boverket 216 379 6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 3 000 7 Statens geotekniska institut 45 239 8 Lantmäteriet 509 781 11 Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum 11 000 12 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 1 000 000 13 Upprustning av skollokaler 830 000 14 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 1 850 000

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

15 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för 2 200 000 studerande

2 Konsumentpolitik 232 125

1 Marknadsdomstolen 7 413 2 Konsumentverket 141 749 3 Allmänna reklamationsnämnden 42 178 4 Fastighetsmäklarinspektionen 17 952 5 Åtgärder på konsumentområdet 18 459 6 Bidrag till miljömärkning av produkter 4 374

19 Regional tillväxt 3 255 721

1 Regionala tillväxtåtgärder 1 517 637 2 Transportbidrag 375 864 4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 362 220

20 Allmän miljö- och naturvård 7 661 756

1 Miljöpolitik 6 917 299

1 Naturvårdsverket 433 435 2 Miljöövervakning m.m. 333 214 3 Åtgärder för värdefull natur 1 002 535 4 Sanering och återställning av förorenade områden 815 018 5 Miljöforskning 80 831 6 Kemikalieinspektionen 229 623 7 Avgifter till Internationella organisationer 141 131 8 Supermiljöbilspremie 309 000 9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 221 781 10 Klimatanpassning 119 000 11 Inspire 20 000 12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 751 565 13 Insatser för internationella klimatinvesteringar 205 000 14 Internationellt miljösamarbete 33 900 15 Hållbara städer 2 500 16 Skydd av värdefull natur 1 343 500 17 Havs- och vattenmyndigheten 225 266 18 Klimatinvesteringar 600 000 19 Elbusspremie 50 000

2 Miljöforskning 744 457

1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader 56 189 2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: 688 268 Forskning

21 Energi 2 812 038

1 Statens energimyndighet 279 727 2 Insatser för energieffektivisering 253 000 3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 10 000 4 Energiforskning 1 349 376 5 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket 102 900

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

6 Planeringsstöd för vindkraft 15 000 7 Energimarknadsinspektionen 110 707 8 Energiteknik 390 000 9 Elberedskap 255 000 10 Avgifter till internationella organisationer 21 328 11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och 25 000 energiomställning

22 Kommunikationer 54 122 036

1 Transportpolitik 53 724 917

1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 23 454 645 2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 20 973 147 3 Trafikverket 1 297 029 4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 388 308 5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 162 284 6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 82 513 7 Trafikavtal 831 000 8 Viss internationell verksamhet 25 837 9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 48 224 10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 348 500 11 Trängselskatt i Stockholm 1 388 536 12 Transportstyrelsen 2 042 605 13 Trafikanalys 67 270 14 Trängselskatt i Göteborg 1 011 019 15 Sjöfartsstöd 1 604 000

2 Politiken för informationssamhället 397 119

1 Post- och telestyrelsen 28 087 2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 140 278 3 Grundläggande betaltjänster 35 600 4 Informationsteknik och telekommunikation 12 094 5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 126 014 6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse 55 046

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 18 919 553

1 Skogsstyrelsen 413 452 2 Insatser för skogsbruket 328 206 3 Statens veterinärmedicinska anstalt 118 572 4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 104 305 5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 14 933 6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 124 349 7 Ersättningar för viltskador m.m. 57 778 8 Statens jordbruksverk 530 700 9 Bekämpande av växtskadegörare 5 000 10 Gårdsstöd m.m. 7 632 000 11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 128 000 12 Finansiella korrigeringar m.m. 75 472 13 Strukturstöd till fisket m.m. 24 250 14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 137 000 15 Livsmedelsverket 314 814 16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 76 160

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 42 913 18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 4 007 866 19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 230 764 20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 72 830 21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 4 116 22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 1 029 23 Främjande av rennäringen m.m. 107 915 24 Sveriges lantbruksuniversitet 1 801 598 25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 564 354 26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177

24 Näringsliv 5 998 273

1 Näringspolitik 5 407 419

1 Verket för innovationssystem 218 719 2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 628 174 3 Institutens strategiska kompetensmedel 621 625 4 Tillväxtverket 267 122 5 Näringslivsutveckling 518 772 6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 82 180 7 Turistfrämjande 139 600 8 Sveriges geologiska undersökning 195 778 9 Geovetenskaplig forskning 5 793 10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 11 Patentbesvärsrätten 13 020 12 Bolagsverket 24 842 13 Bidrag till terminologisk verksamhet 4 278 14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 15 Konkurrensverket 140 919 16 Konkurrensforskning 13 627 17 Upprustning och drift av Göta kanal 123 210 18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 23 200 19 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 000 20 Avgifter till vissa internationella organisationer 17 780 21 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 22 Bidrag till företagsutveckling och innovation 327 453

2 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande 590 854

1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 24 239 2 Kommerskollegium 84 957 3 Exportfrämjande verksamhet 372 889 4 Investeringsfrämjande 57 266 5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 6 Bidrag till standardiseringen 30 986

25 Allmänna bidrag till kommuner 93 398 252

1 Kommunalekonomisk utjämning 89 679 937 2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 3 712 965 3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 5 350

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000-tal kronor

26 Statsskuldsräntor m.m. 10 769 176

1 Räntor på statsskulden 10 613 976 2 Oförutsedda utgifter 10 000 3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200

27 Avgiften till Europeiska unionen 31 827 167

1 Avgiften till Europeiska unionen 31 827 167

Summa anslag 926 249 927

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

2 Specifikation av budgetens inkomster för 2016

I det följande beräknas budgetens inkomster för 2016. Inkomsterna är fördelade på inkomsttyper och inkomsttitlar.

1000–tal kronor

Skatt på arbete 1 133 697 237

1100 Direkta skatter på arbete 606 496 570

1110 Inkomstskatter 725 748 771 1111 Statlig inkomstskatt 57 362 178 1115 Kommunal inkomstskatt 668 386 593

1120 Allmän pensionsavgift 113 126 901 1121 Allmän pensionsavgift 113 126 901

1130 Artistskatt 0 1131 Artistskatt 0

1140 Skattereduktioner -232 379 102 1141 Allmän pensionsavgift -113 091 740 1144 Fastighetsavgift -234 900 1151 Sjöinkomst -53 835 1153 Jobbskatteavdrag -103 669 158 1154 HUS-avdrag -15 312 469 1155 Gåvor till ideell verksamhet 0 1156 Övriga skattereduktioner -17 000

1200 Indirekta skatter på arbete 527 200 667

1210 Arbetsgivaravgifter 512 369 066 1211 Sjukförsäkringsavgift 69 551 422 1212 Föräldraförsäkringsavgift 41 571 065 1213 Arbetsskadeavgift 4 796 661 1214 Ålderspensionsavgift 168 854 521 1215 Efterlevandepensionsavgift 18 706 979 1216 Arbetsmarknadsavgift 45 938 815 1217 Allmän löneavgift 157 970 046 1218 Ofördelade avgifter 0 1219 Nedsatta avgifter 4 979 557

1240 Egenavgifter 13 623 935 1241 Sjukförsäkringsavgift 2 432 1242 Föräldraförsäkringsavgift 1 106 543 1243 Arbetsskadeavgift 127 471 1244 Ålderspensionsavgift, netto 5 177 125

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000–tal kronor

1245 Efterlevandepensionsavgift 497 724 1246 Arbetsmarknadsavgift 20 1247 Allmän löneavgift 3 959 162 1248 Ofördelade avgifter 0 1249 Nedsatta avgifter 2 753 458

1260 Avgifter till premiepensionssystemet -35 151 360 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -35 151 360

1270 Särskild löneskatt 43 424 754 1271 Pensionskostnader, företag 34 948 325 1272 Pensionskostnader, staten 3 432 859 1273 Förvärvsinkomster 3 699 974 1274 Egenföretagare 1 343 596 1275 Övrigt 0

1280 Nedsättningar -7 733 014 1282 Arbetsgivaravgifter -4 979 557 1283 Egenavgifter, generell nedsättning -2 670 766 1284 Egenavgifter, regional nedsättning -82 691

1290 Tjänstegruppliv 667 286 1291 Tjänstegruppliv 667 286

1300 Skatt på kapital 200 279 507

1310 Skatt på kapital, hushåll 46 721 530 1311 Skatt på kapital 59 331 206 1312 Skattereduktion kapital -12 459 128 1313 Expansionsmedelsskatt -150 548

1320 Skatt på företagsvinster 101 302 132 1321 Skatt på företagsvinster 101 302 132 1322 Skattereduktioner 0

1330 Kupongskatt 4 943 554 1331 Kupongskatt 4 943 554

1340 Avkastningsskatt 5 061 051 1341 Avkastningsskatt, hushåll 0 1342 Avkastningsskatt, företag 4 877 871 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 183 180

1350 Fastighetsskatt 32 710 311 1351 Fastighetsskatt, hushåll 699 106

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000–tal kronor

1352 Fastighetsskatt, företag 15 347 988 1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll 13 431 722 1354 Kommunal fastighetsavgift, företag 3 231 495

1360 Stämpelskatt 9 540 929 1361 Stämpelskatt 9 540 929

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 510 395 500

1410 Mervärdesskatt 385 151 674 1411 Mervärdesskatt 385 151 674

1420 Skatt på alkohol och tobak 25 140 381 1421 Skatt på tobak 11 448 119 1422 Skatt på etylalkohol 4 008 305 1423 Skatt på vin 5 610 347 1424 Skatt på mellanklassprodukter 170 855 1425 Skatt på öl 3 884 172 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 18 583

1430-1450 Skatt på energi och miljö 73 314 515 1430 Energiskatt 44 981 356 1431 Skatt på elektrisk kraft 21 457 673 1432 Energiskatt bensin 11 787 368 1433 Energiskatt oljeprodukter 11 411 309 1434 Energiskatt övrigt 325 006 1440 Koldioxidskatt 22 833 799 1441 Koldioxidskatt bensin 8 111 811 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 13 882 292 1443 Koldioxidskatt övrigt 839 696 1450 Övriga skatter på energi och miljö 5 499 360 1451 Svavelskatt 14 109 1452 Skatt på råtallolja 0 1453 Särskild skatt mot försurning 49 262 1454 Skatt på bekämpningsmedel 124 886 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 4 643 878 1456 Avfallsskatt 142 176 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 44 400 1458 Övriga skatter 146 090 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 334 559

1470 Skatt på vägtrafik 20 121 879 1471 Fordonsskatt 14 042 209 1472 Vägavgifter 783 906

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000–tal kronor

1473 Trängselskatt 2 470 100 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 2 825 664

1480 Övriga skatter 6 667 051 1481 Systembolaget AB:s överskott 261 095 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB 4 572 750 1483 Skatt på spel 16 368 1484 Lotteriskatt 1 316 300 1485 Lotteriavgifter 30 500 1486 Skatt på annonser och reklam 241 238 1488 Lokalradioavgifter 118 100 1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv 8 700 1491 Avgifter för telekommunikation 102 000 1492 Försäljningsskatt på motorfordon 0

1500 Skatt på import 6 455 282

1511 Tullmedel 6 377 711 1512 Sockeravgifter 77 571

1600 Restförda och övriga skatter 5 780 139

1610 Restförda skatter -5 874 886 1611 Restförda skatter, hushåll -1 535 108 1612 Restförda skatter, företag -4 339 778

1620 Övriga skatter, hushåll 3 293 693 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår -82 591 1622 Omprövningar äldre taxeringsår 3 579 489 1623 Anstånd -2 604 728 1624 Övriga skatter 2 132 520 1625 Skattetillägg 137 059 1626 Förseningsavgifter 131 944

1630 Övriga skatter företag 369 055 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår -960 612 1632 Omprövningar äldre taxeringsår 400 000 1633 Anstånd -1 000 000 1634 Övriga skatter 516 123 1635 Skattetillägg 1 149 360 1636 Förseningsavgifter 264 184

1640 Intäkter som förs till fonder 7 992 277 1641 Insättningsgarantiavgifter 4 870 771 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden 2 451 051 1644 Batteriavgifter 4 451

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000–tal kronor

1645 Kväveoxidavgifter 666 004

Totala skatteintäkter 1 856 607 665

1700 Avgående poster, skatter till EU -6 455 282

1710 EU-skatter -6 455 282 1711 EU-skatter -6 455 282

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 850 152 383

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -917 514 503

1810 Skatter till andra sektorer -917 514 503 1811 Kommunala inkomstskatter -684 659 347 1812 Avgifter till AP-fonder -232 855 156

Statens skatteintäkter 932 637 880

1900 Periodiseringar 19 963 915

1910 Uppbördsförskjutningar 17 742 737 1911 Uppbördsförskjutningar 17 742 737

1920 Betalningsförskjutningar 2 226 683 1921 Kommuner och landsting 2 363 021 1922 Ålderpensionssystemet 1 840 742 1923 Företag och hushåll -1 341 675 1924 Kyrkosamfund -669 035 1925 EU 33 630

1930 Anstånd -5 505 1931 Anstånd -5 505

1000 Statens skatteinkomster 952 601 795

2100 Rörelseöverskott 3 433 100

2110 Affärsverkens inlevererade överskott 506 700 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 11 700 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 495 000

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000–tal kronor

2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 226 400 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 50 000 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 100 000 2127 Inlevererat överskott av övriga myndigheter 76 400

2130 Riksbankens inlevererade överskott 2 700 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 2 700 000

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 239 000

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 239 000 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 239 000

2300 Ränteinkomster 1 996 046

2320 Räntor på näringslån -954 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 8 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 0 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet -1 050 2323 Räntor på övriga näringslån 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 88

2340 Räntor på studielån 36 000 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande 0 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 36 000 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 0

2390 Övriga ränteinkomster 1 961 000 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 0 2392 Räntor på intressemedel 0 2394 Övriga ränteinkomster 60 000 2397 Räntor på skattekonto m.m., netto 1 901 000

2400 Inkomster av statens aktier 14 000 000

2410 Inkomster av statens aktier 14 000 000 2411 Inkomster av statens aktier 14 000 000

2500 Offentligrättsliga avgifter 9 563 724

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 884 593 2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film 4 000 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 3 379 000

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000–tal kronor

2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor 0 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 26 800 2528 Avgifter vid bergsstaten 19 000 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 105 625 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 2 283 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 1 470 000 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 381 000 2535 Avgifter för statliga garantier 0 2537 Miljöskyddsavgifter 129 735 2539 Täktavgift 0 2541 Avgifter vid Tullverket 0 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 3 250 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 506 000 2551 Avgifter från kärnkraftverken 300 500 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 468 268 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen 17 630 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret 4 808 2558 Avgifter för årlig revision 146 894 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 27 341 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 21 997 2562 CSN-avgifter 665 000

2600 Försäljningsinkomster 59 000

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 59 000 2625 Utförsäljning av beredskapslager 0 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0

2700 Böter m.m. 1 188 000

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 101 000 2712 Bötesmedel 959 000 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. 2 000 2714 Sanktionsavgifter m.m. 50 000 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll 76 000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 670 000

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 670 000

2000 Inkomster av statens verksamhet 31 148 870

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 0

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000–tal kronor

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000

4100 Återbetalning av näringslån 700

4120 Återbetalning av jordbrukslån 400 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 400

4130 Återbetalning av övriga näringslån 300 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 0 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 0 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 300

4300 Återbetalning av studielån 613 100

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 0 4312 Återbetalning av allmänna studielån 100 4313 Återbetalning av studiemedel 613 000

4500 Återbetalning av övriga lån: 147 000

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 0 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 1 000 4526 Återbetalning av övriga lån 146 000

4000 Återbetalning av lån 760 800

5100 Avskrivningar och amorteringar 107 000

5120 Avskrivningar på fastigheter 107 000 5121 Amortering på statskapital 107 000

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000–tal kronor

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 0 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader 0

5200 Statliga pensionsavgifter 10 612 000

5211 Statliga pensionsavgifter 10 612 000

5000 Kalkylmässiga inkomster 10 719 000

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 252 940

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 952 300 6111 Gårdsstöd 6 808 300 6113 Övriga interventioner 126 000 6114 Exportbidrag 0 6115 Djurbidrag 0 6116 Offentlig lagring 10 000 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 8 000

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 300 640 6123 Europeiska utvecklings och garantifonden garantisektionen 2000–2006 -500 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013 530 140 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 2 771 000

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 130 400

6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013 54 200 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014– 2020 76 200

6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 986 000

6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007–2013 114 000 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020 872 000

6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 648 000

6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007–2013 0 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020 648 000

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 450 000

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 450 000

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 1

1000–tal kronor

6900 Övriga bidrag från EU 238 400

6911 Övriga bidrag från EU 238 400 6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 0

6000 Bidrag m.m. från EU 12 705 740

7100 Tillkommande skatter 9 886 981

7110 EU-skatter 6 421 652 7112 Tullmedel 6 344 485 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 77 167 7114 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 0

7120 Kommunala utjämningsavgifter 3 465 329 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 3 465 329

7200 Avräkningar -98 562 317

7210 Intäkter som förs till fonder -7 992 277 7211 Intäkter som förs till fonder -7 992 277

7220 Kompensation för mervärdesskatt -90 570 040 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -30 584 880 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -59 985 160

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till -88 675 336

skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som 0

krediteringar på skattekonto

9000 Löpande redovisade skatter m.m. 0

Summa inkomster 924 260 869

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Innehållsförteckning

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

1 Tabeller Den makroekonomiska utvecklingen

Tabell 1 BNP-tillväxt i omvärlden

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Procentuell förändring, fasta priser 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 USA 2,5 1,6 2,2 1,5 2,4 2,3 2,8 2,8 2,6 2,4 Euroområdet 2,0 1,6 -0,9 -0,4 0,9 1,5 1,8 1,6 1,6 1,5 EU 2,1 1,7 -0,5 0,1 1,3 1,9 2,1 2,0 2,0 2,0 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis och egna beräkningar.

Tabell 2 Försörjningsbalans, fasta priser

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Mdkr Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges 2014¹ 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hushållens konsumtionsutgifter 1 818 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,1 2,5 2,8 2,8 2,6 Offentliga konsumtionsutgifter 1 029 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 1,9 2,1 1,1 0,8 0,1 Stat 276 3,4 0,7 2,5 1,6 1,8 1,7 1,3 -0,9 -1,8 -2,3 Kommunsektor 753 0,6 0,9 0,6 0,4 1,9 2,0 2,3 1,8 1,7 0,9 Fasta bruttoinvesteringar 912 6,0 5,7 -0,2 -0,4 7,4 3,6 3,7 3,5 3,7 3,4 Näringsliv 741 5,7 7,1 -0,7 -0,9 8,7 4,3 3,7 3,4 4,0 4,4 Stat 91 7,8 -2,8 -0,6 0,6 -1,0 -0,9 1,0 3,9 4,8 -0,4 Kommunsektor 76 6,8 3,9 5,1 3,5 6,7 2,4 6,6 3,4 -0,1 -2,2 2 Lagerinvesteringar 8 2,1 0,5 -1,1 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 1 744 11,9 6,1 1,0 -0,2 3,3 3,7 5,2 5,0 5,0 4,7 Varuexport 1 229 15,8 6,8 0,3 -1,7 1,8 1,8 5,2 4,8 4,7 4,4 Tjänsteexport 515 2,2 4,0 3,0 4,0 7,1 8,2 5,1 5,3 5,5 5,1 3 Import 1 596 12,8 7,3 0,5 -0,7 6,6 2,9 5,3 5,0 5,4 5,3 Varuimport 1 106 17,2 8,7 -0,8 -2,3 4,9 2,9 5,2 4,4 4,9 4,9 Tjänsteimport 490 2,3 3,7 4,3 3,5 10,8 2,8 5,4 6,3 6,4 6,1

BNP 3 915 6,0 2,7 -0,3 1,3 2,3 2,8 2,8 2,6 2,4 2,0

1 Fasta priser, referensår 2014. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 3 Försörjningsbalans, fasta priser. Kalenderkorrigerad

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014¹ 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hushållens konsumtionsutgifter 1 818 3,8 1,9 0,9 1,9 2,5 2,0 2,4 2,9 2,8 2,6 Offentliga konsumtionsutgifter 1 029 1,0 0,8 1,6 0,7 2,1 1,5 1,7 1,4 1,0 0,1 Stat 276 3,1 0,7 2,9 1,6 1,9 1,4 1,0 -0,6 -1,6 -2,2 Kommunsektor 753 0,1 0,9 1,2 0,4 2,1 1,6 1,9 2,2 1,9 0,9 Fasta bruttoinvesteringar 912 5,6 5,7 0,3 -0,4 7,6 3,2 3,3 3,9 3,9 3,4 Näringsliv 741 5,4 7,1 -0,4 -0,9 9,0 3,9 3,3 3,9 4,2 4,4 Stat 91 7,7 -2,8 -0,4 0,5 -0,9 -1,1 0,7 4,2 4,9 -0,4 Kommunsektor 76 6,8 3,9 5,0 3,5 6,7 2,4 6,5 3,4 -0,1 -2,2 Export 1 744 11,5 6,1 1,6 -0,2 3,5 3,3 4,8 5,3 5,1 4,7 Varuexport 1 229 15,3 6,9 0,9 -1,7 2,0 1,4 4,8 5,2 4,9 4,5 Tjänsteexport 515 1,9 4,0 3,4 4,0 7,2 7,8 4,8 5,6 5,6 5,1 2 Import 1 596 12,3 7,4 1,1 -0,7 6,8 2,4 4,9 5,4 5,5 5,3 Varuimport 1 106 16,5 8,7 0,0 -2,3 5,2 2,3 4,7 4,9 5,1 4,9 Tjänsteimport 490 2,1 3,7 4,6 3,5 10,8 2,7 5,3 6,4 6,5 6,1

BNP 3 915 5,7 2,7 0,1 1,3 2,4 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0

1 Referensår 2014, beloppen är inte kalenderkorrigerade. 2 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 4 Försörjningsbalans, löpande priser

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Mdkr Procentuell förändring, löpande priser 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hushållens konsumtionsutgifter 1 818 5,4 3,6 1,3 2,7 3,2 3,0 4,0 4,4 4,6 4,6 Offentliga konsumtionsutgifter 1 029 3,0 3,9 3,7 3,5 4,1 4,4 4,6 4,4 4,0 3,3 Stat 276 3,8 4,4 4,4 3,4 3,1 3,6 3,7 2,6 1,9 1,4 Kommunsektor 753 2,7 3,7 3,4 3,6 4,5 4,6 5,0 5,1 4,7 3,9 Fasta bruttoinvesteringar 912 6,7 5,9 0,5 0,0 9,3 5,6 5,2 5,0 5,3 4,9 Stat 91 8,7 -2,0 1,2 0,5 0,2 0,7 2,8 5,7 6,7 1,5 Kommunsektor 76 8,9 7,0 6,6 3,8 8,1 3,7 8,2 5,4 2,2 0,3 Export 1 744 11,2 5,0 0,0 -2,7 5,1 6,5 6,5 5,9 5,9 5,6 Varuexport 1 229 14,7 5,2 -1,4 -5,1 3,8 4,3 6,2 5,3 5,3 5,0 Tjänsteexport 515 2,4 4,5 4,0 3,6 8,4 11,7 7,0 7,2 7,3 6,9 1 Import 1 596 12,6 7,1 -0,6 -3,6 8,5 5,4 6,7 6,3 6,5 6,5 Varuimport 1 106 17,6 8,3 -2,7 -6,1 6,1 4,2 6,7 5,7 6,0 6,2 Tjänsteimport 490 0,9 3,6 5,3 3,0 14,5 8,0 6,7 7,4 7,5 7,2 Nettoexport som andel av BNP 149 5,5 4,7 4,9 5,0 3,8 4,3 4,3 4,2 4,0 3,7

BNP 3 915 7,0 3,9 0,8 2,4 3,7 4,6 4,5 4,4 4,4 4,0

1 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 5 Försörjningsbalans, deflatorer

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hushållens konsumtionsutgifter 1,5 1,7 0,5 0,8 0,8 0,9 1,5 1,6 1,8 2,0 Offentliga konsumtionsutgifter 1,7 3,0 2,6 2,8 2,2 2,4 2,5 3,3 3,2 3,2 Fasta bruttoinvesteringar 0,7 0,3 0,8 0,4 1,7 1,9 1,4 1,5 1,5 1,5 Lagerinvesteringar 2,4 1,9 179,8 -81,7 103,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Export -0,7 -1,0 -1,0 -2,6 1,7 2,7 1,2 0,9 0,9 0,9 Varuexport -1,0 -1,6 -1,7 -3,4 2,0 2,4 0,9 0,5 0,5 0,5 Tjänsteexport 0,3 0,5 0,9 -0,5 1,2 3,3 1,8 1,8 1,7 1,7 Import -0,1 -0,2 -1,1 -2,9 1,8 2,4 1,3 1,2 1,1 1,2 Varuimport 0,3 -0,3 -1,9 -3,9 1,1 1,3 1,4 1,3 1,1 1,2 Tjänsteimport -1,4 0,0 0,9 -0,4 3,4 5,0 1,3 1,0 1,0 1,0 Bytesförhållande -0,5 -0,8 0,1 0,4 -0,1 0,2 -0,1 -0,3 -0,2 -0,3

BNP 1,0 1,2 1,1 1,2 1,4 1,7 1,7 1,8 1,9 2,0

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 6 Bidrag till BNP-tillväxt

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Fasta priser, procentenheter om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hushållens konsumtionsutgifter 1,8 0,9 0,4 0,9 1,1 1,0 1,1 1,3 1,3 1,2 Offentliga konsumtionsutgifter 0,3 0,2 0,3 0,2 0,5 0,5 0,5 0,3 0,2 0,0 Stat 0,2 0,0 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Kommunsektor 0,1 0,2 0,1 0,1 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 Fasta bruttoinvesteringar 1,3 1,3 -0,1 -0,1 1,6 0,8 0,9 0,8 0,9 0,8 Lagerinvesteringar 2,1 0,5 -1,1 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 5,3 2,8 0,5 -0,1 1,4 1,6 2,3 2,3 2,3 2,2 Import 4,9 3,0 0,2 -0,3 2,6 1,2 2,2 2,1 2,3 2,3

BNP

1

6,0 2,7 -0,3 1,3 2,3 2,8 2,8 2,6 2,4 2,0

1 Procentuell förändring. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 1 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2 Näringsliv 579 4,1 6,8 2,3 -1,6 5,7 1,9 2,9 3,0 3,6 4,0 Varuproducenter 273 4,5 5,5 -0,4 -2,2 4,5 0,6 0,5 2,0 2,6 3,6 Industri 176 3,4 8,8 -3,1 -1,4 4,9 -0,8 3,2 1,9 2,3 3,0 Övriga varuproducenter 97 6,4 -0,2 4,7 -3,5 3,6 3,2 -4,2 2,1 3,1 4,6 2 Tjänsteproducenter 306 3,8 8,1 4,8 -1,0 6,8 3,1 4,9 3,9 4,4 4,3 Bostäder 162 12,7 8,0 -11,8 2,1 20,8 12,9 6,6 4,7 5,3 5,5 3 Offentlig sektor 167 7,4 -0,2 1,7 1,8 2,3 0,6 3,6 3,6 2,5 -1,2 Stat 91 7,8 -2,8 -0,6 0,6 -1,0 -0,9 1,0 3,9 4,8 -0,4 Kommunsektor 76 6,8 3,9 5,1 3,5 6,7 2,4 6,6 3,4 -0,1 -2,2

Totalt 912 6,0 5,7 -0,2 -0,4 7,4 3,6 3,7 3,5 3,7 3,4

1 Fasta priser, referensår 2014. 2 Exklusive bostäder. 3 Här avses den skattefinansierade delen av offentlig sektor som i nationalräkenskaperna benämns Offentliga myndigheter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 8 Hushållens ekonomi

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019

Hushållens inkomster

Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 1 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

2 Real disponibel inkomst 1,6 4,1 3,8 2,1 2,6 1,8 3,1 2,7 2,3 2,0

3 Prisindex 1,5 1,7 0,5 0,8 0,8 0,9 1,5 1,6 1,8 2,0

Nominell disponibel inkomst 1 977 3,1 5,9 4,3 2,9 3,3 2,7 4,6 4,3 4,1 4,0

Lönesumma 4 1 587 3,0 5,4 3,7 2,4 3,7 4,3 4,5 4,8 4,4 3,8

5 Övriga faktorinkomster 172 8,0 2,4 -6,9 4,6 3,5 3,7 3,4 3,3 3,5 3,3

6 Räntor och utdelningar, netto 132 0,5 0,5 1,1 0,1 0,6 -0,4 0,7 0,8 0,7 0,5

Offentliga transfereringar 586 0,3 -1,1 4,3 4,5 1,0 3,8 4,9 3,2 3,3 3,5

Pensioner 317 0,8 0,5 6,3 5,7 0,3 2,8 5,1 4,4 4,7 3,8

Sjukdom 109 -6,3 -2,2 2,1 2,5 3,7 7,1 5,2 3,6 3,1 2,9

Arbetsmarknad 32 9,0 -13,7 6,7 6,1 -7,2 3,0 3,8 -5,9 -7,4 -5,3

Familjer och barn 66 3,8 2,4 4,2 3,7 2,6 3,0 3,9 3,6 3,0 2,8

Studier 14 2,8 -0,5 0,5 0,5 1,2 -0,1 5,3 0,6 2,2 2,8

Övrigt 48 1,1 -2,5 -3,2 2,1 3,6 5,3 4,7 1,3 0,9 9,4

7 Privata transfereringar 109 3,6 23,3 9,5 4,9 4,7 5,1 5,8 6,9 5,3 4,7

Skatter och avgifter -624 2,7 0,0 3,0 3,6 3,7 6,6 5,5 6,3 5,1 3,8

Hushållens sparande

Mdkr Andel av disponibel inkomst 1 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Nettosparande, exklusive 159 2,9 5,0 7,8 7,9 8,1 7,7 8,3 8,2 7,8 7,3 sparande i avtalspensioner

Nettosparande i avtalspensioner 8 183 9,0 8,7 8,8 9,1 9,2 9,3 9,4 9,3 9,3 9,3 (inklusive pps )

9 Totalt nettosparande 342 10,9 12,6 15,2 15,6 15,8 15,6 16,2 16,0 15,7 15,2

Finansiellt sparande 298 8,8 10,9 14,7 15,3 15,1 14,7 15,3 15,0 14,5 13,9 Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Fasta priser, referensår 2014. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Består bland annat av egenföretagarnas inkomster. 6 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 7 Består främst av utbetalda privatfonderade avtalspensioner. 8 Premiepensionssparande. 9 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) / (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019

Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014¹ 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Varuproducenter 938 14,8 2,3 -4,2 -0,5 1,8 3,1 2,9 2,8 3,2 3,0

Industri 574 23,1 4,1 -7,0 -0,7 -1,1 2,4 3,3 3,4 4,2 3,8

Byggverksamhet 208 3,6 -2,3 -5,9 -0,6 11,5 7,1 3,8 2,5 2,5 2,4

Tjänsteproducenter 1 762 4,0 4,8 2,0 3,2 2,9 3,5 3,4 3,3 2,9 2,2

2 Tjänsteproducenter exkl. FoF 1 308 6,6 4,7 1,8 2,9 3,3 4,0 4,3 3,0 2,8 2,8

Näringslivet totalt 2 700 8,0 3,9 -0,4 1,8 2,5 3,4 3,2 3,1 3,0 2,5

1 Fasta priser, referensår 2014. 2 Finans- och fastighetstjänstebranscherna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 10 Offentlig produktion, baspris

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014¹ 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kommunsektor 496 -0,9 -0,3 0,0 -1,5 0,9 1,1 2,4 1,7 1,4 0,8 Stat 221 3,4 -0,8 2,4 0,9 2,1 1,1 0,9 -0,9 -1,4 -1,7

Total offentlig produktion 716 0,4 -0,5 0,7 -0,8 1,3 1,1 1,9 0,9 0,6 0,1

Anm.: Den offentliga produktionen är mindre än den offentliga konsumtionen eftersom offentlig sektor köper mer varor och tjänster från privat sektor än den säljer. 1 Fasta priser, referensår 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 11 Bytesbalans

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Miljarder kronor, löpande priser, om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Handelsbalans 138 131 136 137 122 128 131 133 130 120 procent av BNP 3,9 3,6 3,7 3,6 3,1 3,1 3,1 3,0 2,8 2,5 Tjänstebalans 50 67 68 80 63 87 95 100 106 112 Faktorinkomster 71 100 110 122 149 151 141 136 134 131 Löpande transfereringar -47 -46 -69 -64 -68 -60 -59 -68 -73 -77 Bytesbalans 212 252 244 276 267 307 308 300 297 285 procent av BNP 6,0 6,9 6,6 7,3 6,8 7,5 7,2 6,7 6,4 5,9 Kapitaltransfereringar -5 -8 -6 -9 -4 -6 -6 -6 -7 -7 Finansiellt sparande 207 243 238 267 262 301 302 294 290 278 procent av BNP 5,9 6,7 6,5 7,1 6,7 7,4 7,1 6,6 6,2 5,7 Bytesförhållande procentuell utveckling -0,5 -0,8 0,1 0,4 -0,1 0,2 -0,1 -0,3 -0,2 -0,3 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 12 Bruttonationalinkomst (BNI)

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Miljarder kronor, löpande priser 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP 3 520 3 657 3 685 3 775 3 915 4 093 4 277 4 467 4 662 4 848 Primära inkomster netto 97 104 115 137 161 151 147 138 135 132

BNI 3 617 3 761 3 800 3 912 4 075 4 244 4 425 4 605 4 798 4 980

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 13 Arbetsmarknad

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019

Nivå, tusental om inte annat anges Procentuell förändring om inte annat anges 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

1 BNP 3 915 6,0 2,7 -0,3 1,3 2,3 2,8 2,8 2,6 2,4 2,0

Produktivitet² 455 3,6 1,0 0,0 1,0 0,8 1,1 0,9 1,7 1,7 1,7

Produktivitet i näringslivet 500 4,3 1,3 0,2 1,7 1,2 1,5 1,2 2,2 2,1 2,1

Arbetade timmar³ 7 622 2,6 2,0 -0,1 0,3 1,5 1,8 2,1 0,9 0,8 0,3

4 Medelarbetstid 1 597 2,0 -0,3 -0,8 -0,7 0,0 0,5 0,5 -0,5 -0,2 -0,2

5 Kalenderkorrigerad utveckling

BNP¹ 3 925 5,7 2,7 0,1 1,3 2,4 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0

Produktivitet² 453 3,9 0,9 -0,4 0,9 0,6 1,4 1,2 1,4 1,5 1,6

Produktivitet i näringslivet 498 4,7 1,2 -0,3 1,7 1,0 1,9 1,6 1,8 2,0 2,0

3 Arbetade timmar 7 670 2,0 2,0 0,7 0,3 1,8 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4

4 Medelarbetstid 1 607 1,4 -0,3 0,0 -0,7 0,3 -0,1 0,0 0,1 0,1 -0,1

Sysselsatta, 15–74 år 4 772 0,6 2,3 0,7 1,0 1,4 1,3 1,5 1,4 1,0 0,5

Sysselsatta, 20–64 år 4 480 0,4 2,2 0,6 1,0 0,9 1,2 1,5 1,4 1,0 0,5

6 Sysselsättningsgrad 15–74 år 64,4 65,4 65,5 65,7 66,2 66,6 66,8 67,1 67,2 67,1

6,7 Sysselsättningsgrad 20–64 år 78,1 79,4 79,4 79,8 79,9 80,3 80,7 80,9 81,0 81,0

Arbetskraften, 15–74 år 5 183 0,8 1,4 0,9 1,1 1,3 0,9 1,0 0,7 0,7 0,5

8 Arbetskraftsdeltagande 15–74 år 70,5 70,9 71,1 71,5 71,9 72,0 71,9 71,7 71,6 71,5

9 Arbetslöshet, 15–74 år 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2

Befolkning, 15–74 år 7 206 0,9 0,7 0,6 0,6 0,7 0,8 1,1 1,0 0,9 0,6

Befolkning, 20–64 år 5 604 0,6 0,6 0,5 0,5 0,7 0,7 1,1 1,0 0,9 0,6

10 Programdeltagare 4,4 4,4 4,5 4,7 4,6 4,7 4,8 4,8 4,7 4,6

Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen

Tusental personer, årsgenomsnitt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Sysselsatta 10 9 10 14 16 18 32 46 53 55

I utbildning 175 168 177 186 176 182 174 156 141 133

Totalt¹¹ 185 178 187 201 191 199 206 202 194 188

1 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 15–74 år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 I procent av arbetskraften. 10 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. 11 Till följd av avrundning stämmer inte alltid totalen med delarna. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Nivå, tusental Procentuell förändring 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Varuproducenter 1 073 0,1 3,1 -0,3 -1,7 -0,2 0,9 0,0 0,5 0,4 0,1 Industri 586 -1,6 1,3 -1,8 -2,7 -1,5 -1,7 -0,2 0,5 0,3 0,1 Byggverksamhet 328 2,2 4,9 1,8 0,1 2,1 3,5 1,4 1,2 1,1 0,6 Tjänsteproducenter 2 208 2,4 2,9 1,1 2,1 2,4 1,3 2,3 1,9 1,3 1,0 exkl. finans- och 2 034 2,7 2,9 1,2 2,1 2,4 1,1 2,4 1,9 1,3 1,0 fastighetsverksamhet

Näringslivet totalt 3 281 1,6 3,0 0,6 0,8 1,5 1,2 1,6 1,4 1,0 0,7

Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Nivå, tusental Procentuell förändring 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kommunala myndigheter 1 096 -1,0 0,5 0,5 1,1 1,0 2,0 1,6 2,1 1,5 0,6 Staten 246 2,4 0,2 1,9 1,9 1,3 0,8 0,1 -0,7 -1,3 -1,9

Offentliga myndigheter totalt 1 342 -0,4 0,4 0,7 1,3 1,1 1,8 1,3 1,6 1,0 0,2

Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler

Resursutnyttjande

Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP-gap -3,1 -1,7 -2,8 -2,8 -1,8 -1,1 -0,6 0,0 0,2 0,0 Produktivitetsgap -0,4 0,3 -0,5 0,0 0,0 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 Produktivitetsgap i näringslivet -0,4 0,3 -0,7 0,1 0,0 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 Timgap -2,8 -2,0 -2,3 -2,8 -1,9 -1,3 -0,7 -0,1 0,2 0,0 Sysselsättningsgap -3,1 -2,0 -2,3 -2,4 -1,9 -1,5 -0,9 -0,2 0,1 0,0

Potentiella variabler

Nivå Procentuell förändring i fasta priser om inte annat anges. Kalenderkorrigerade värden 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Potentiell BNP¹ 3 998 2,1 1,2 1,2 1,2 1,5 1,8 2,1 2,2 2,3 2,2 Potentiell produktivitet² 453 0,8 0,3 0,3 0,4 0,6 1,2 1,3 1,4 1,6 1,6 Pot. produktivitet i näringslivet² 498 0,2 0,5 0,7 0,9 1,0 1,5 1,7 1,9 2,0 2,0 Pot. antal arbetade timmar³ 7 815 1,4 1,2 1,1 0,8 0,8 0,6 0,9 0,8 0,8 0,6 4 Pot. sysselsättning, 15-74 år 4 866 1,2 1,1 1,1 1,0 1,0 0,9 0,8 0,8 0,7 0,6 5 Jämviktsarbetslöshet, 15-74 år 6,5 6,5 6,5 6,5 6,4 6,4 6,4 6,3 6,2 6,2

Potentiella variabler, löpande priser

Miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 6 Potentiell BNP 3 625 3 711 3 796 3 887 3 998 4 137 4 293 4 469 4 659 4 856 1 Potentiell BNP till marknadspris. Miljarder kronor. Fasta priser, referensår 2014. 2 Kronor per timme. 3 10 000-tal. 4 1 000-tal. 5 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. 6 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser referensår 2014) multiplicerat med BNP-deflatorn. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 17 Löneutveckling och inflation

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Nominell löneutveckling, konjunkturlönestatistiken

Industri 2,8 2,5 3,9 2,0 2,5 2,4 3,0 3,2 3,3 3,4 Byggindustri 1,9 3,1 2,6 3,0 3,1 2,4 3,0 3,2 3,3 3,4 Näringslivets tjänstesektorer 2,4 2,4 3,0 2,3 2,9 2,6 3,0 3,2 3,3 3,4 Statliga myndigheter 3,1 1,9 2,1 2,6 2,4 2,5 3,0 3,2 3,3 3,4 Kommunala myndigheter 2,7 2,3 2,7 2,9 2,8 2,7 3,1 3,4 3,3 3,4

Totalt, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,4 3,0 2,5 2,8 2,5 3,0 3,2 3,3 3,4

Totalt, nationalräkenskaperna¹ 1,1 3,1 2,8 1,8 1,7 3,0 3,0 3,2 3,3 3,4

Konsumentprisernas utveckling

KPI, årsgenomsnitt 1,2 3,0 0,9 0,0 -0,2 -0,1 1,0 1,9 2,5 3,1 KPIF, årsgenomsnitt² 2,0 1,4 1,0 0,9 0,5 0,8 1,6 1,8 1,9 2,0 Nettoprisindex, årsgenomsnitt 1,8 2,0 1,2 -0,3 -0,1 -0,7 1,0 2,0 2,7 3,3 Prisbasbelopp, tusen kronor 42,4 42,8 44,0 44,5 44,4 44,5 44,3 44,7 45,5 46,7 Anm.: Konjunkturlönestatistiken för 2014 avser prognos. 1 Kalenderkorrigerad. Timlönen enligt nationalräkenskaperna mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar. 2 Mått på underliggande inflation. I beräkningen av KPIF (KPI med fast bostadsränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 18 Räntor och valutor

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Årsgenomsnitt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 6-månadersränta¹ 0,6 1,7 1,2 0,9 0,4 -0,3 -0,2 0,3 1,1 2,1 5-årsränta¹ 2,3 2,3 1,2 1,6 0,9 0,2 1,1 1,9 2,6 3,2 10-årsränta¹ 2,9 2,6 1,6 2,1 1,7 0,8 1,4 2,3 3,1 3,7 Differens 10-årsränta Sverige-Tyskland¹ 0,1 0,0 0,0 0,5 0,5 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2 6-månadersränta (EUR)¹ 0,5 0,7 0,0 0,0 0,0 -0,2 0,1 0,2 0,9 1,9 2 Växelkurs, kronindex KIX 114 108 106 103 107 113 112 111 109 109 SEK per EUR 9,5 9,0 8,7 8,6 9,1 9,4 9,3 9,2 9,0 9,0 SEK per USD 7,2 6,5 6,8 6,5 6,9 8,4 8,2 8,1 8,0 7,9 USD per EUR 1,3 1,4 1,3 1,3 1,3 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. 2 Index, oktober 1992 = 100. Källor: Riksbanken och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

2 Tabeller Utgifter

Tabell 19 Utgiftstak och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utgiftstak 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 332 1 392 Takbegränsade utgifter 986 989 1 022 1 067 1 096 1 113 1 198 1 241 1 273 1 301 Budgeteringsmarginal 38 74 62 28 11 45 17 33 59 91 Budgeteringsmarginal, procent av 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 4,0 1,4 2,7 4,6 7,0 takbegränsade utgifter Anm.: Utgiftstakets nivå för 2018 är regeringens förslag i denna proposition. Utgiftstakets nivå för 2019 är regeringens bedömning i denna proposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 20 Utgifter per utgiftsområde 2014–2019

Miljoner kronor 2014 2015 2015 2016 2017 2018 2019

1 2 3 3

Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Förslag Förslag Förslag Beräknat 1 Rikets styrelse 12 902 12 303 12 374 12 717 12 806 12 999 13 299 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 122 14 801 14 453 14 812 15 050 15 440 15 940 3 Skatt, tull och exekution 10 384 10 574 10 479 10 783 10 928 11 118 11 338 4 Rättsväsendet 40 194 40 805 40 475 41 574 42 149 42 959 43 800 5 Internationell samverkan 1 662 1 969 1 957 1 905 1 908 1 912 1 917 6 Försvar och samhällets krisberedskap 47 978 48 447 46 757 48 827 50 216 51 171 53 359 7 Internationellt bistånd 31 027 29 280 29 444 32 357 36 344 39 650 41 434 8 Migration 12 551 17 912 17 415 19 420 15 809 12 926 12 369 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 61 589 64 768 63 676 69 238 68 129 69 164 67 679 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 99 036 103 035 103 073 109 868 112 984 115 394 118 071 funktionsnedsättning 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39 313 38 611 38 179 36 184 34 355 33 050 32 193 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 80 809 83 519 83 507 87 129 90 020 92 779 95 857 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares 12 225 16 761 16 114 21 070 28 292 31 159 29 864 etablering 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 66 901 69 314 67 482 79 681 80 072 80 682 81 339 15 Studiestöd 19 953 20 967 19 633 21 708 21 847 22 200 23 013 16 Utbildning och universitetsforskning 59 419 63 972 61 962 69 452 71 852 72 501 72 704 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 827 13 136 13 016 13 695 13 953 14 040 14 074 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 1 076 1 224 1 090 7 064 7 004 7 015 6 704 byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 2 879 2 701 2 396 3 256 3 577 3 371 3 446 20 Allmän miljö- och naturvård 5 085 6 047 5 938 7 662 7 341 7 221 6 772 21 Energi 2 858 2 383 2 378 2 812 2 788 2 602 2 609 22 Kommunikationer 45 962 49 450 46 875 54 122 55 169 55 724 55 489 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 203 15 681 13 390 18 920 16 798 17 410 17 492 24 Näringsliv 5 439 5 516 5 473 5 998 5 832 5 840 5 891 25 Allmänna bidrag till kommuner 93 599 92 304 92 237 93 398 95 078 95 397 95 461 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 325 29 326 26 491 10 769 20 298 25 831 33 305 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 553 43 855 36 154 31 827 37 669 38 975 40 391 Minskning av anslagsbehållningar -3 143 665 222 -522

4

Beräkningsteknisk överföring till hushållen 215 1 340 5 953

Summa utgiftsområden

5

840 872 898 661 872 421 923 107 959 147 980 091 1 001 240

6

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 837 546 869 335 845 930 912 364 938 880 954 290 967 966

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens 257 988 267 449 285 509 301 708 319 018 332 789 budget

Takbegränsade utgifter 1 095 534 1 113 379 1 197 873 1 240 588 1 273 308 1 300 755

Budgeteringsmarginal 11 466 44 621 17 127 33 412 58 692 91 245

7

Utgiftstak för staten 1 107 000 1 158 000 1 215 000 1 274 000 1 332 000 1 392 000

1 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:316) och förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:2). 2 Regeringens förslag till utgiftsramar för 2016 i denna proposition (se tabell 8.2). 3 Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för 2017 och 2018. 4 Avser de överstigande medel som uppstår på grund av att regeringen i denna proposition föreslår och aviserar åtgärder som medför större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar för 2017–2019 exkl. de förslag av diskretionär karaktär som inte finansieras fullt ut och som inte ingår i tabell 1.2. 5 Inklusive Beräkningsteknisk överföring till hushållen och posten Minskning av anslagsbehållningar. 6 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 7 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2018 samt bedömning av nivå för 2019 (se avsnitt 5.2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

3 Tabeller Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Tabell 21 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Miljarder kronor om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Inkomster 1 736 1 780 1 810 1 861 1 896 1 993 2 094 2 200 2 306 2 402

procent av BNP 49,3 48,7 49,1 49,3 48,4 48,7 49,0 49,3 49,5 49,5 Skatter och avgifter 1 516 1 549 1 563 1 613 1 664 1 753 1 851 1 949 2 042 2 123 procent av BNP 43,1 42,4 42,4 42,7 42,5 42,8 43,3 43,6 43,8 43,8 Kapitalinkomster 65 74 71 72 62 62 64 65 72 79 1 Övriga inkomster 155 158 176 176 170 178 179 185 192 200

Utgifter 1 737 1 783 1 844 1 912 1 971 2 029 2 134 2 223 2 308 2 386

procent av BNP 49,3 48,8 50,0 50,7 50,4 49,6 49,9 49,8 49,5 49,2 2 Transfereringar och subventioner 656 658 684 717 729 746 787 815 841 866 Hushåll 540 534 557 582 588 611 640 661 683 708 Näringslivet 59 66 67 68 73 71 84 81 81 81 Utlandet 57 58 60 67 68 64 62 72 77 77 Konsumtion 886 921 955 988 1 029 1 074 1 123 1 173 1 220 1 260 Investeringar m.m. 152 158 165 169 177 177 191 201 208 212 3 Ränteutgifter 42 46 40 37 36 32 33 35 38 48

Finansiellt sparande -1 -3 -34 -52 -75 -36 -40 -23 -2 15

procent av BNP 0,0 -0,1 -0,9 -1,4 -1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 Staten -15 -12 -41 -43 -58 -29 -31 -10 17 38 Pensionssystemet 7 20 10 -5 4 5 0 -3 -8 -9 Kommunsektorn 7 -11 -4 -3 -20 -12 -10 -10 -12 -14

Finansiell ställning

Konsoliderad bruttoskuld 1 323 1 349 1 370 1 483 1 734 1 793 1 826 1 859 1 865 1 859 procent av BNP 37,6 36,9 37,2 39,3 44,3 43,8 42,7 41,6 40,0 38,3 Finansiell nettoförmögenhet 605 514 660 703 748 709 665 637 629 634 procent av BNP 17,2 14,1 17,9 18,6 19,1 17,3 15,5 14,3 13,5 13,1 1 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i NR, ex kapitalförslitningen av investeringar. 2 Inklusive ofördelade utgifter. 3 Inklusive räntor på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 22 Statens finanser

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Miljarder kronor om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Inkomster 933 943 927 954 968 1 018 1 078 1 134 1 188 1 234

Skatter och avgifter 795 800 784 807 832 878 932 984 1031 1073 Kapitalinkomster 33 38 32 35 24 25 27 27 29 31 1 Övriga inkomster 105 104 111 112 113 114 118 123 127 130

Utgifter 947 954 968 998 1 026 1 047 1 109 1 144 1 170 1 196

2

Transfereringar till privat sektor 377 377 387 400 408 415 434 445 453 464 Bidrag till kommunsektorn 183 185 182 192 204 208 230 242 248 248 Ålderspensionsavgifter 24 21 21 20 22 22 25 25 24 25 Konsumtion 235 245 256 265 273 282 293 300 306 310 Investeringar m.m. 92 87 91 92 92 91 98 102 108 111 3 Ränteutgifter 37 39 30 29 28 27 29 30 31 38

Finansiellt sparande -15 -12 -41 -43 -58 -29 -31 -10 17 38

procent av BNP -0,4 -0,3 -1,1 -1,1 -1,5 -0,7 -0,7 -0,2 0,4 0,8

Budgetsaldo -1 68 -25 -131 -72 -36 -10 -8 21 37

procent av BNP 0,0 1,9 -0,7 -3,5 -1,8 -0,9 -0,2 -0,2 0,5 0,8

Statsskuld 1 113 1 119 1 113 1 236 1 347 1 375 1 377 1 378 1 350 1 311

procent av BNP 31,6 30,6 30,2 32,8 34,4 33,6 32,2 30,8 29,0 27,1 1 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i NR, ex kapitalförslitningen av investeringar. 2 Inklusive ofördelade utgifter. 3 Inklusive räntor på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 23 Ålderspensionssystemet

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Miljarder kronor om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Inkomster 233 245 252 255 266 275 288 302 315 329

Socialförsäkringsavgifter 184 196 203 208 214 223 233 245 256 266 Statliga ålderspensionsavgifter 24 21 21 20 22 23 25 25 25 25 m.m. Räntor, utdelningar m.m. 25 28 28 26 29 29 30 32 34 37

Utgifter 226 225 242 260 262 270 288 305 323 337

Pensioner 220 220 236 254 255 264 282 298 315 329 Övriga utgifter 6 5 6 6 7 6 6 7 7 8

Finansiellt sparande 7 20 10 -5 4 5 0 -3 -8 -9

procent av BNP 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,1 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

Tabell 24 Kommunsektorns finanser

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Miljarder kronor om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Inkomster 787 810 846 875 901 945 997 1046 1092 1128

Skatter 523 538 561 582 602 635 668 703 736 765 Kommunal fastighetsavgift 14 14 15 16 16 16 17 17 18 19 Statsbidrag 137 136 132 140 149 151 170 179 183 181 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 19,2 18,8 19,2 19,5 19,6 19,6 20,0 20,1 20,1 19,9 Kapitalinkomster 11 11 14 14 13 12 12 12 14 18 Övriga inkomster 102 109 124 124 121 131 130 135 141 145 varav kompensation för mervärdesskatt 46 48 50 52 55 57 60 63 65 67

Utgifter 780 821 850 879 922 957 1007 1056 1103 1142

Transfereringar till hushåll 38 39 38 39 39 40 40 41 42 44 Övriga transfereringar 28 29 32 33 35 35 39 40 40 38 Konsumtion 649 673 696 721 753 788 827 869 910 946 1 Investeringar 60 70 74 77 85 86 93 98 100 101 2 Ränteutgifter 6 10 10 9 9 8 8 8 10 14

Finansiellt sparande 7 -11 -4 -3 -20 -12 -10 -10 -12 -14

procent av BNP 0,2 -0,3 -0,1 -0,1 -0,5 -0,3 -0,2 -0,2 -0,3 -0,3

Resultat före extraordinära poster 18 7 19 13 14 14 16 18 17 14

Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. 1 Investeringarna inkluderar även köp av mark och fastigheter, netto. 2 Inklusive räntor på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 25 Strukturellt sparande

Utfall för 2010–2014, prognos för 2015–2019 Miljarder kronor om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Finansiellt sparande, miljarder kronor -1 -3 -34 -52 -75 -36 -40 -23 -2 15

Finansiellt sparande 0,0 -0,1 -0,9 -1,4 -1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3

Justering för BNP-gap 1,5 0,8 1,3 1,3 0,9 0,5 0,3 0,0 -0,1 0,0 Justering för arbetslöshetsgap 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Justering för skattebasernas 0,2 0,3 -0,3 -0,4 -0,5 -0,1 0,3 0,2 0,1 0,0 sammansättning Justering, för engångseffekter¹ 0,0 0,0 -0,3 -0,3 0,1 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0

Strukturellt sparande 1,9 1,2 0,0 -0,5 -1,2 -0,4 -0,4 -0,3 0,0 0,3

BNP-gap, procent² -3,1 -1,7 -2,8 -2,8 -1,8 -1,1 -0,6 0,0 0,2 0,0 1 Engångseffekten för 2012 resp. 2013 rör engångseffekterna återbetalningen av försäkringspremier från AFA-försäkring på 11 miljarder kronor och 10 miljarder kronor. Engångseffekter 2014–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska Unionen. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 2

4 Tabeller Inkomstfördelning

Tabell 26 Fördelningseffekter av regeringens politik t.o.m. budgetpropositionen för 2016.

Procentuell förändring

av ekvivalerad disponibel inkomst Inkomstgrupp 1 1,64 Inkomstgrupp 2 1,28 Inkomstgrupp 3 0,43 Inkomstgrupp 4 0,11 Inkomstgrupp 5 -0,21 Inkomstgrupp 6 -0,45 Inkomstgrupp 7 -0,66 Inkomstgrupp 8 -0,82 Inkomstgrupp 9 -1,22 Inkomstgrupp 10 -1,46 av individuell disponibel inkomst Kvinnor -0,25 Män -0,80 Anm. Regeringens reformer för 2015 och 2016 redovisas samlat till följd av att delar av regeringens reformer från budgetpropositionen för 2015 genomförs genom propositionen för Vårändringsbudget för 2015 och genom budgetpropositionen för 2016. Alla personer har rangordnats efter ekvivalerad disponibel inkomst och därefter delats upp i tio lika stora grupper. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Sammanfattning och slutsatser Att kunna försörja sig genom betalt arbete är centralt i den svenska jämställdhetspolitiken. Det övergripande målet för jämställdhets- Det är färre kvinnor än män som kan försörja sig politiken är att kvinnor och män ska ha samma och sina barn genom betalt arbete. Dessutom är makt att forma samhället och sina egna liv. En det vanligare att kvinnor är beroende av sin grundläggande utgångspunkt för regeringens partner för försörjning än vad det är bland män. politik är principen om människors lika värde. Ojämställdheten i förvärvsaktiv ålder leder Jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter också till inkomstskillnader mellan kvinnor och och är en demokratifråga. Ekonomisk jämställdmän efter pensioneringen eftersom arbetshet är ett delmål som innebär att kvinnor och inkomsterna ligger till grund för åldersmän ska ha samma möjligheter och villkor i fråga pensionen. Att kvinnor tidigare i livet förvärvsom utbildning och betalt arbete som ger arbetat i mindre omfattning och till lägre lön än ekonomisk självständighet livet ut. Jämställdhet män medför att de även som pensionärer har bidrar också till ekonomisk tillväxt genom att lägre inkomster än männen. både kvinnors och mäns potential tillvaratas och Kvinnors arbetsinkomster har ökat snabbare främjas. Det är därför viktigt att politiken har ett än mäns sedan mitten av 1990-talet. Det är en jämställdhetsperspektiv som integreras i all följd av att skillnaden i arbetstid mellan könen verksamhet och i alla steg av beslutsfattandet. har minskat och att kvinnors arbetskraftsdelta- År 2013 hade kvinnor i förvärvsaktiv ålder gande ökat. Dessutom har arbetsmarknaden ca 75 procent av mäns arbetsinkomst, en skillnad blivit mindre könsuppdelad. Målet om ekonosom motsvarar ungefär 78 000 kronor på ett år. misk jämställdhet är dock enligt regeringens Kvinnors lägre inkomster kan bl.a. förklaras av bedömning fortfarande inte uppfyllt bl.a. att kvinnor har lägre tim- eller månadslöner än eftersom kvinnor alltjämt har lägre löner och män vilket till stor del beror på att arbetsderas arbete värderas lägre än mäns. Dessutom marknaden kännetecknas av en könsmässig har kvinnor kortare arbetstid och högre frånvaro uppdelning. Kvinnor och män arbetar i stor än män. Regeringen bedömer att ett systematiskt utsträckning i olika yrken och befattningar, där och långsiktigt arbete behöver bedrivas för att kvinnor är överrepresenterade i yrken och påskynda utvecklingen mot ekonomisk jämbefattningar med lägre löner. ställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnors lägre arbetsinkomster kan också Regeringen anser att en viktig del i att skapa förklaras av att kvinnor har kortare arbetstid än en mer jämställd arbetsmarknad är att minska män. Kvinnor arbetar i större utsträckning än ofrivilligt deltidsarbete och öka kvinnors arbetsmän deltid och har mer frånvaro på grund av för- kraftsdeltagande. Heltidsarbete ska vara norm på äldraledighet och ohälsa. Kvinnors arbetsvillkor hela arbetsmarknaden, med deltidsarbete som är också osäkrare än mäns, med fler tidsbegrän- möjlighet. Vidare är en utbyggnad av välfärdssade anställningar, och det är många kvinnor sektorn en grundläggande faktor för kvinnors som arbetar mindre än vad de skulle vilja. villkor på arbetsmarknaden. I ett modernt En förklaring till kvinnors kortare arbetstid är arbetsliv krävs också goda arbetsvillkor och en att de tar ett större ansvar än män för det obe- god arbetsmiljö. Dessutom måste de stora talda hemarbetet och det är också betydligt skillnaderna i pensionsinkomster mellan kvinnor vanligare att kvinnor arbetar deltid för att ta och män minska. hand om barn. Kvinnors större föräldraansvar är dessutom en delförklaring till kvinnors högre sjukfrånvaro. Kvinnor har under lång tid haft högre sjukfrånvaro än män och under de senaste åren har sjukfrånvaron ökat, i synnerhet för kvinnor. De könsbetingade skillnaderna i arbetsinkomster utjämnas i viss mån av skatter och transfereringar. Den sammantagna skillnaden mellan kvinnor och män i individuell disponibel inkomst, efter skatter och transfereringar, var ca 45 000 kronor 2013 bland dem i förvärvsaktiv ålder.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

1 Jämställdhetspolitikens mål och jämställdhet uppnås. Kvinnor och män ska ha inriktning samma möjligheter att vara ekonomiskt självständiga och kunna försörja sig själva och 1.1 Kvinnor och män ska ha samma makt eventuella barn genom arbete. 2 att forma samhället och sina egna liv I studier av inkomstfördelning mäts oftast hushållets totala inkomst och individens Regeringens jämställdhetspolitik bygger på det ekonomiska standard antas bero på den samlade övergripande målet att kvinnor och män ska ha hushållsinkomsten och hur många som ingår i samma makt att forma samhället och sina egna hushållet. Det innebär att i ett hushåll med två liv. Som grund har den feministiska regeringen vuxna tillskrivs båda lika stora inkomster oavsett de fyra delmålen som ska vägleda i utformningen om någon tjänat mer än den andra. 3 av politiken: Traditionellt har nationalekonomer sett hus- 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. hållet som en ekonomisk enhet där hushållets agerande är oberoende av vem i hushållet som 2. Ekonomisk jämställdhet. har vilka inkomster. Modernare forskning visar 4 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- dock att fördelningen av resurser inom hushållet och omsorgsarbetet. påverkar hushållets beteende, och därmed 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 1 respektive partners välfärd, och att möjligheten till en egen inkomst ger kvinnor ökad makt att Denna bilaga rör i första hand målet om påverka beslutsfattandet inom familjen. Med ekonomisk jämställdhet, men även målet om en andra ord; det spelar roll vem som kan bidra till hushållets inkomst. 5 jämn fördelning av det obetalda arbetet och målet om en jämn fördelning av makt och Ur ett jämställdhetsperspektiv är det därför inflytande berörs. viktigt att studera hur stor inkomst kvinnor Delmålet om ekonomisk jämställdhet innebär respektive män förfogar över och vilken möjligatt kvinnor och män ska ha samma möjligheter het kvinnor och män har till egen inkomst/och villkor i fråga om utbildning och betalt försörjning. I denna bilaga fokuseras på mäns arbete som ger ekonomisk självständighet. och kvinnors individuella inkomster och särskilt Vidare inbegriper delmålet att kvinnor och män fokus läggs på utvecklingen av inkomsterna från ska ha samma möjligheter och förutsättningar i arbete och på möjligheterna för kvinnor och fråga om tillgång till arbete och samma möjlig- män att försörja sig själva. 6 heter och villkor i fråga om såväl anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor som utvecklingsmöjligheter i arbetet. Målet har ett livscykelperspektiv, dvs. det avlönade arbetet ska innebära ekonomisk trygghet och självständighet även under pensionsåren.

Egen inkomst är viktigt för ekonomisk

självständighet

2 Prop. 2005/06:155. Ekonomisk jämställdhet handlar om fördel- 3 Se prop. 2013/14:100 bilaga 2 för en beskrivning av ningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor inkomstfördelningens utveckling. och män. Målet om ekonomisk jämställdhet 4 Becker, A Treatise on the Family, 1981. omfattar inte bara att kvinnor och män ska ha 5 Lundberg och Pollak, Family decision-making, The New Palgrave samma möjligheter att försörja sig själva genom Dictionary of Economics, 2008. betalt arbete, det ska även leda till att ekonomisk 6 Statistiska centralbyrån följer regelbundet inkomstfördelningen i Sverige genom undersökningen av hushållens ekonomi (HEK). Analysen i följande avsnitt grundar sig huvudsakligen på denna undersökning. Den senaste versionen av HEK avser 2013. Se underbilagan för en beskrivning av datamaterialet och en mer ingående förklaring av den individuella 1 Prop. 2005/06:155 och skr. 2011/12:3. disponibla inkomsten.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

1.2 En jämställd politik skapas i det parter lämnade våren 2015 sitt betänkande med dagliga arbetet förslag på hur jämställdheten på arbetsmarknaden ska öka. I sitt slutbetänkande Hela Sverige har en feministisk regering med tydliga lönen, hela tiden (SOU 2015:50) betonar deleambitioner att verka för jämställdhet mellan gationen två områden som särskilt angelägna att kvinnor och män. I genomförandet av en femin- åtgärda för att främja jämställdhet i arbetslivet; istisk politik är jämställdhetsintegrering och tiden i arbete och ersättningen för arbete. jämställdhetsbudgetering strategiska redskap för Delegationens slutsats är att en förutsättning för regeringen. att kvinnor ska kunna och vilja arbeta mer är att Jämställdhetsintegrering innebär att ett jäm- de erbjuds heltidstjänster där arbetsvillkoren och ställdhetsperspektiv integreras i verksamheten arbetsmiljön är så bra att det är möjligt att arbeta och i alla steg av beslutsprocesserna. Det innebär heltid. bl.a. att ett jämställdhetsperspektiv ska vara en Vidare pekar delegationen på att ett villkor för integrerad del av det dagliga arbetet på alla nivåer att kvinnor ska kunna arbeta mer är att ansvaret och i alla stadier hos de aktörer som normalt är för hem och barn fördelas jämnare mellan involverade i det politiska beslutsfattandet. kvinnor och män. Delegationens förslag, som För att uppnå bestående resultat är det bereds i Regeringskansliet, utgör ett värdefullt nödvändigt med ett systematiskt och kontinuer- underlag för överväganden om insatser för att ligt jämställdhetsarbete. För att detta ska främja jämställdheten på arbetsmarknaden. Delerealiseras krävs politiskt engagemang och ett gationen föreslår bl.a. en minskning av det totala aktivt ledarskap, både med att skapa förutsätt- antalet föräldrapenningdagar och en tredelning ningarna samt genom jämställdhetsanalyser, av föräldraförsäkringen med 150 dagar för statistik och uppföljning. Denna bilaga är en del vardera föräldern och 60 dagar som kan överlåtas av detta arbete. till den andra föräldern. Jämställdhetsbudgetering är tillämpning av Regeringen vill se en föräldraförsäkring som principen om jämställdhetsintegrering i budget- bidrar till ett jämställt föräldraskap, som är bättre förfarandet. Detta innebär att budgetpolitikens anpassad till en modern arbetsmarknad och de jämställdhetseffekter ska utvärderas och att ett krav den ställer, samt till ett modernt familjeliv jämställdhetsperspektiv ska integreras på alla och för alla olika former av familjer. Regeringen nivåer i budgetförfarandet. har därför lagt förslag till riksdagen om att införa Det pågår ett utvecklingsarbete för stärkt en tredje reserverad månad i föräldrapenningen. tillämpning av jämställdhetsbudgetering i Regeringen har också lämnat förslag till Regeringskansliet. Syftet är att säkerställa att riksdagen om att avskaffa det kommunala regeringens reformer och förslag baseras på en vårdnadsbidraget. tidigt genomförd jämställdhetsanalys. Regeringen avsätter därför särskilda resurser för att fr.o.m. 2016 utvärdera och utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering. De slutsatser och analyser som 2 Skillnader på arbetsmarknaden

ger lägre arbetsinkomster för

framkommer i utvärderingarna kommer att återföras och användas i det arbete som bedrivs kvinnor inom departement och myndigheter. Målsätt- I detta avsnitt studeras kvinnors och mäns ningen är att utvecklingen av jämställdhetsmöjligheter till försörjning genom betalt arbete. integreringen ska leda till en tydlig förflyttning Utgångspunkten är utvecklingen av arbetsframåt av arbetet för jämställdheten under inkomster för kvinnor och män sedan mitten av mandatperioden. 1990-talet och hur den kan förklaras av situationen på arbetsmarknaden.

Värdefullt underlag från delegationen för

jämställdhet i arbetslivet

Delegationen för jämställdhet i arbetslivet som bestod av företrädare för arbetsmarknadens

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

2.1 Kvinnors arbetsinkomster ökar Sett till ålder är det endast i åldersgruppen 45– snabbare än mäns 54 år som kvinnorna som hade en inkomstnivå över den sammantagna medianinkomsten för Kvinnor har lägre inkomster från arbete än män. samtliga i åldern 20–64 år. Den yngsta ålders- År 2013 hade kvinnor ca 75 procent av mäns gruppen för både kvinnor och män har den arbetsinkomster, mätt i kronor var skillnaden lägsta arbetsinkomsten, vilket bl.a. kan förklaras ca 78 000 kronor. Kvinnornas arbetsinkomst av att många i denna ålder studerar eller är 7 har dock ökat snabbare än mäns sedan mitten av arbetslösa. För alla åldersgrupper utom bland 1990-talet (se diagram 2.1 och tabell 2.1). För ungdomar (20–24 år) har kvinnors arbetsinkvinnor har den reala arbetsinkomsten ökat med komster vuxit snabbare än mäns sedan mitten av 70 procent sedan 1995. Ökningen för män under 1990-talet. I synnerhet kvinnor i åldersgruppen samma period har varit 48 procent. 55–64 år har haft en snabb ökning av arbetsinkomsten.

Diagram 2.1 Arbetsinkomst i förvärvsaktiv ålder 1995–

2013

Tabell 2.1 Arbetsinkomst relativt medianen efter

Medianinkomst i kronor (2015 års priser) respektive kvinnors andel av åldersgrupp och hushållstyp 1995 och 2013 mäns inkomst i procent, 20–64 år Procent och procentuell utveckling, 20–64 år 350 000 100 Kv/M (höger axel) Relativ Relativ Real 95 inkomst inkomst utveckling per 300 000 Män 90 1995 2013 år 1995–2013 Kvinnor 250 000 85 Kv M Kv M Kv M

80 Åldersgrupper 200 000 75 20–24 år 33 40 30 40 2,1 2,7 150 000 70 25–34 år 69 125 66 106 2,5 1,8 100 000 65 35–44 år 94 145 98 130 3,0 2,1 60 45–54 år 110 147 108 133 2,6 2,2 50 000 55 55–64 år 59 96 92 120 5,3 4,0 0 50

Hushållstyper

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Anm.: Arbetsinkomst är summan av lön och företagarinkomst. Ensamst. m. barn 48 - 36 114 1,2 - Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 0–6 år Ensamst. m. barn 95 - 99 128 3,0 - I tabell 2.1 framgår nivån på olika gruppers 7–17år arbetsinkomst i förhållande till medianen i hela Ensamst. 20–44 år, 64 82 57 74 2,1 2,2 gruppen kvinnor och män 20–64 år. År 2013 var utan barn medianen för alla i åldersgruppen 20–64 år Ensamst. 45–64 år, 83 92 93 109 3,4 3,7 267 000 kronor. För kvinnor var medianen utan barn 230 000 och för män var den 308 000 kronor. Sammanb. m. barn 53 141 67 126 4,0 2,1 0–6 år Det innebär att kvinnors medianinkomst var 86 procent av den sammantagna medianen för Sammanb. m. barn 103 158 109 143 3,1 2,1 7–17 år båda könen, och att medianinkomsten för män Sammanb. 20–44 96 131 83 115 1,9 2,0 var 15 procent högre än denna median. I alla år, utan barn studerade grupper var inkomstnivån lägre för Sammanb. 45–64 92 139 103 134 3,4 2,5 kvinnor än för män både 1995 och 2013. år, utan barn

Födelseland

Inrikes födda 86 132 92 120 3,1 2,2 Utrikes födda 27 54 47 78 6,1 4,9 7 Arbetsinkomst definieras här som summan av löneinkomst och

Totalt 82 127 86 115 3,0 2,2

företagarinkomst. Inkomster karakteriseras vanligen av att många Anm.: (-) baseras på för få observationer för att anges. Statistiken för individer har låga eller medelhöga inkomster samt ett fåtal som har höga ensamstående män med barn 0–6 år 2013 baseras på ett litet urval personer och eller mycket höga inkomster. Sådana extremvärden kan få stor inverkan bör därför tolkas med försiktighet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. på medelvärdet medan medianvärdet inte påverkas. Det kan därför vara bättre att studera medianvärdet än medelvärdet när man vill beskriva Sammanboende kvinnor och män har högre inkomsterna i mitten av fördelningen. arbetsinkomster än de ensamstående oavsett om

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

de har barn eller inte. Det är emellertid större Diagram 2.2 Arbetskraftsdeltagande bland kvinnor efter

åldersgrupp 1970–2014

skillnad mellan sammanboende kvinnors och Andel av befolkningen 20–64 år, procent mäns arbetsinkomster än mellan ensamstående 100 kvinnors och mäns arbetsinkomster. 90 För utrikes födda kvinnor och män har den 80 relativa inkomstnivån förbättrats sedan 1995 men den är fortfarande lägre än median- 70 inkomsten. 60 50 40 30 20–24 år

2.2 Lägre arbetskraftsdeltagande bland

25–34 år 20 35–54 år kvinnor 10 55–64 år

0 En delförklaring till kvinnors lägre arbets- 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 inkomster är att det är färre kvinnor än män som Källa: Statistiska centralbyrån. deltar på arbetsmarknaden, dvs. det är färre

Diagram 2.3 Arbetskraftsdeltagande bland män efter

kvinnor som har arbetsinkomster.

åldersgrupp 1970–2014

Kvinnornas arbetskraftsdeltagande ökade i Andel av befolkningen 20–64 år, procent Sverige under 1970- och 1980-talen, samtidigt 100 som arbetskraftsdeltagandet i stort sett var 90 oförändrat för män (se diagram 2.2 och diagram 80 2.3). Under denna period skedde ett antal 8 70 politiska reformer för att underlätta kvinnors 60 arbetskraftsdeltagande, som utbyggnaden av 50 barn- och äldreomsorgen och införandet av 40 föräldraförsäkringen. I början av 1970-talet 20–24 år 25–34 år avskaffades också sambeskattningen vilket ökade 30 35–54 år framför allt kvinnornas ekonomiska utbyte av 20 55–64 år lönearbete. 10 I början av 1990-talet stabiliserades kvinnor- 0 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 nas arbetskraftsdeltagande, och har sedan dess Källa: Statistiska centralbyrån. legat omkring 5 procentenheter lägre än männens. Kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande i ålders- Arbetskraftsdeltagandet och skillnaden mellan gruppen 20–64 år kan delvis förklaras av att kvinnor och män varierar över olika åldrar. Män kvinnor är sjuka (utanför arbetskraften) och har emellertid högre arbetskraftsdeltagande i heltidsstuderande i större omfattning än män. 9 samtliga åldersgrupper. Den största skillnaden är Det är också betydligt vanligare att kvinnor är i gruppen 25–34 år. hemarbetande än män. 10 Bland de äldsta kvinnorna 55–64 år har arbetskraftsdeltagandet fortsatt att stiga även under 1990-talet och början av 2000-talet, vilket sannolikt är en förklaring till den positiva utvecklingen av arbetsinkomster för gruppen 9 Sjuka omfattar personer utanför arbetskraften (som inte uppfyller sedan 1995. villkoren för att vara heltidsstuderande) som uppgett sjukdom som skäl för detta. Gruppen sjuka innefattar både korttidssjuka (mindre än ett år) och långvarigt sjuka (ett år eller mer), exempelvis förtidspensionärer av hälsoskäl och personer med sjukersättning som kommer att gälla minst ett år framåt. Gruppen sjuk omfattar inte personer som är intagna för 8 Statistiken i detta avsnitt bygger på Statistiska centralbyråns vård utan endast de som vistas för vård i hemmet, hos anhöriga eller

arbetskraftsundersökningar och avser, om inget annat anges, liknande. åldersgruppen 15–74 år enligt internationell definition. Anledningen till 10 Detta avser personer utanför arbetskraften och baseras på personens

att andra åldersgrupper används i vissa diagram är att det saknas längre egen bedömning av sin huvudsakliga verksamhet i Statistiska tidsserier för åldersgruppen 15–74 år. centralbyråns arbetskraftsundersökning.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Sjukdom och studier förklarar omkring Tabell 2.2 Sysselsättningsgrad för olika grupper 2005 och

2014

42 respektive 18 procent av skillnaden i arbets- Andel av befolkningen 15–74 år, procent kraftsdeltagande. Om hänsyn tas till dessa skillnader skulle det totala gapet i arbetskrafts- 2005 2014 deltagandet på ca 5,5 procentenheter 2014 Kv M Kv M reduceras till omkring 2 procentenheter. 11

Åldersgrupper

Arbetskraften utgörs av sysselsatta och 20–24 år 56,8 59,5 58,8 59,6 arbetslösa. Män arbetar i större utsträckning i 25–34 år 76,3 83,9 78,5 84,3 sektorer som är mer konjunkturkänsliga och 35–44 år 83,5 89 85,3 90,5 tenderar att drabbas hårdare av en ekonomisk nedgång än kvinnor. Arbetslösheten bland 12 45–54 år 83,2 86,6 84,5 88,7 kvinnor och män var dock ungefär lika stor 2014 55–64 år 66,9 72,2 71,7 76,6 trots att konjunkturläget inte var i balans (se Hushållstyper vidare utg.omr.14). Detta innebär att skillnaden i Ensamst. m. barn under 19 år 72,7 85,7 74,8 87 sysselsättningsgrad liknar skillnaden i arbetsdärav m. barn under 7 år 61,8 80,4 65,5 87,6 kraftsdeltagande. Ensamst. utan barn 44,6 51,3 47,7 51,9 Män har högre sysselsättningsgrad än kvinnor Sammanb. m. barn under i alla studerade grupper även om skillnaden 19 år 82,6 90,8 84,6 92,5 varierar i storlek (se tabell 2.2). I genomsnitt därav m. barn under 7 år 77 90,5 80,3 91,8 skiljer det ca 5 procentenheter mellan kvinnors Sammanb. utan barn 60,2 63,9 59,9 64,6 och mäns sysselsättningsgrad. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män kan

Födelseland

därför endast förklara en del av skillnaden i Inrikes födda 64,4 69,2 66,0 69,8 arbetsinkomst. Utrikes födda 52,6 59,5 54,8 63,1 Utrikes födda har en betydligt lägre sysselsätt-

Totalt 15–74 år 62,6 67,9 63,8 68,6

ningsgrad än inrikes födda, vilket är den huvud- Källa: Statistiska centralbyrån. sakliga förklaringen till gruppens lägre arbetsinkomster. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes födda kvinnor och män är större än skillnaden mellan inrikes födda kvinnor och män 2.3 Kvinnor arbetar i yrken och sektorer (se vidare utg.omr. 13 bil.1). med lägre löner

Att de sysselsatta kvinnorna har lägre löner än männen är en viktig förklaring till att kvinnor har lägre arbetsinkomster. I genomsnitt uppgick kvinnors månadslön till ca 87 procent av männens 2014 vilket innebär att det totala lönegapet mellan könen var 13 procent eller ca 4 400 kronor per månad. 13 Den könsuppdelade arbetsmarknaden är en förklaring till kvinnors lägre löner. Dels arbetar kvinnor och män i olika sektorer och yrken, dels har de olika befattningar där kvinnor är överrepresenterade i yrken och befattningar med lägre löner.

11Egen beräkning baserad på Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning. 12 Wilkins och Wooden, Gender Differences in Rates of Job Dismissal: Why Are Men More Likely to Lose Their Jobs? IZA Discussion Paper, 13 Detta avser en månadslön som är uppräknad till motsvarande heltid, 2011. vilket är det begrepp som genomgående används i avsnittet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Kvinnor och män arbetar i olika sektorer lägsta genomsnittliga månadslönen återfinns

bland kvinnor i kommunal sektor och den Den privata sektorn är den största arbetsgivaren högsta bland män i privat sektor (tjänstemän). för både kvinnor och män (se diagram 2.4 och Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män i diagram 2.5). Därefter är den kommunala alla sektorer. Den största skillnaden finns i sektorn störst för kvinnor där 37 procent av de landstinget och den minsta i kommunal sektor. sysselsatta kvinnorna arbetade 2014. Bland Om hänsyn tas till att kvinnor och män arbetar i männen arbetade 10 procent i kommunal sektor olika yrken och sektorer, genom s.k. standardvilket betyder att ungefär 80 procent av de vägning, återfinns den största skillnaden mellan anställda i kommunal sektor är kvinnor. Den kvinnors och mäns genomsnittliga löner i stället statliga sektorn sysselsätter ca 6 procent av både i privat sektor (se sista kolumnen i tabell 2.3). kvinnorna och männen. Män är i en betydligt

högre grad än kvinnor egenföretagare.

Tabell 2.3 Genomsnittliga månadslöner efter sektor 2014

Kronor och procent

Diagram 2.4 Sysselsatta kvinnor efter sektor 1970–2014

Månadslön Kvinnors lön i procent av Antal i tusental, 16–64 år 2014 mäns lön 2 500 Ej standard- Standard- Kvinnor Män vägd vägd Statlig Kommunal Privat Egen företagare Offentlig sektor 28 700 33 000 86,9 97,8 2 000 Kommuner 26 900 28 400 94,6 99,5

Landsting 31 800 41 600 76,4 96,0 1 500 Stat 33 100 35 900 92,1 95,6

Privat sektor 29 600 33 700 87,8 93,8 1 000 Arbetare 24 400 27 200 89,6 96,2

Tjänstemän 34 700 42 600 81,4 91,9 500

Samtliga sektorer 29 200 33 600 86,8 95,0

Anm.: Tabellen visar månadslöner uppräknade till heltid. 0 Standardvägningen tar hänsyn till att kvinnor och män arbetar i olika yrken och 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 sektorer samt har olika utbildningsnivå, arbetstid och ålder (se underbilaga). Anm.: År 1987 infördes en ny mätmetod. Alla som arbetade i aktiebolag räknades Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån. som anställda före 1987. Därefter räknas företagsledaren som egen företagare. Källa: Statistiska centralbyrån. Det totala lönegapet har varierat något över tid,

Diagram 2.5 Sysselsatta män efter sektor 1970–2014 men jämfört med 1992 har lönegapet minskat

Antal i tusental, 16–64 år med 3 procentenheter (se diagram 2.6). Den

viktigaste förklaringen till lönegapet i respektive 2 500 Statlig Kommunal Privat Egen företagare sektor är att kvinnor är överrepresenterade i

2 000 yrken där den genomsnittliga lönen är lägre.

Diagram 2.6 Totalt lönegap mellan kvinnor och män efter

1 500

sektor 1992–2014

Procent 1 000 35

30 500

0 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 20 Anm.: År 1987 infördes en ny mätmetod. Alla som arbetade i aktiebolag räknades som anställda före 1987. Därefter räknas företagsledaren som egen företagare. 15 Eftersom fler män än kvinnor är egna företagare blir brottet synligare för män än för kvinnor. Källa: Statistiska centralbyrån. 10 Landsting Samtliga sektorer 5 Privat sektor I privat sektor uppgick kvinnors genomsnittliga Statlig sektor Kommuner månadslön 2014 till ca 29 600 kronor och män- 0

1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 nens månadslön till 33 700 kronor (se tabell 2.3). Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån. Det betyder att kvinnors lön var ca 88 procent av

männens eller att lönegapet var 12 procent. Den

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Mellan 2008 och 2013 minskade det totala löne- Tabell 2.4 De fem vanligaste yrkena 2014 gapet mellan kvinnor och män med 2,4 procent- Antal anställda, genomsnittlig månadslön i kronor och lönespridning enheter. Medlingsinstitutet har undersökt hur Antal anställda Månadslön Lönespridning stor del av minskningen som beror på att Kvinnor Män Kvinnor Män p90/p10 strukturen på arbetsmarknaden har förändrats

Kvinnor

och hur stor del som beror på att löneökningarna för kvinnor och män har varit olika Undersköterskor inom hemtjänst stora. Resultaten visar att 60–70 procent av m.m. 121 800 9 600 25 400 25 000 1,3 minskningen beror på att arbetsmarknaden var Barnskötare 76 400 8 200 21 700 20 300 1,4 mindre könsuppdelad 2013 och resterande 30– Grundskollärare 69 000 23 500 29 300 28 800 1,5 40 procent beror på att kvinnor har haft större löneökningar än män i genomsnitt. 14 Förskollärare 68 700 2 900 27 000 25 700 1,3 Vårdbiträden 65 800 13 600 23 200 23 100 1,4

Män

Kvinnor och män har olika yrken Lastbilsförare m.fl. 2 800 63 000 25 900 26 500 1,3 De vanligaste yrkena bland kvinnor återfinns Mjukvaru- och inom vård och omsorg samt utbildning (se tabell systemutvecklare m.fl. 13 200 57 900 39 900 41 500 2,0 2.4). Vanliga yrken bland män är lastbilsförare, mjukvaruutvecklare och företagssäljare. Den Företagssäljare 18 400 54 700 36 200 40 700 2,2 största yrkesgruppen bland kvinnor, underskö- Lager- och terminalterskor, har en månadslön på ca 25 000 kronor personal 13 900 54 200 25 700 26 500 1,5 vilket ligger i nivå med den största yrkesgruppen Maskinställare bland män - lastbilsförare. Av de vanligaste och -operatörer yrkena är det dock två kraftigt mansdominerade m.fl. 6 000 38 000 26 200 27 400 1,5 yrken som sticker ut genom betydligt högre Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån. löner än övriga vanliga yrken. Mjukvaruutvecklare och företagssäljare har båda månads- Många studier med data från 1990-talet finner att löner på över 40 000 kronor. I dessa grupper är arbetsmarknaden i Sverige hade förhållandevis också lönespridningen, mätt med kvoten mellan hög grad av könsmässig yrkessegregering i en 90:e och 10:e percentilen i lönefördelningen, internationell jämförelse. Nyare studier indikerar betydligt större än i de andra yrkesgrupperna. att detta inte längre är fallet. 15 Detta visar att möjligheten att göra lönekarriär är Trots att uppdelningen på arbetsmarknaden större inom dessa yrken. har minskat sedan slutet av 1990-talet är den fortfarande hög. År 2013 arbetade 14 procent av de sysselsatta kvinnorna i yrken med en jämn könsbalans (40–60 procent) (se tabell 2.5).

15 Det vanligaste sättet att mäta könssegregering är Dissimilarity index (DI) som tolkas som den andel män eller kvinnor som måste byta yrkeskategori för att uppnå könsbalans inom alla yrken på arbetsmarknaden. Den yrkesmässiga könssegregeringen har mätt på detta sätt minskat från 60 till 54 procent 2000–2010. I en jämförelse med andra europeiska länder var könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden 2010 strax över genomsnittet, SOU 2014:81. Europeiska kommissionen har i en studie jämfört könssegregeringen 1997–2007 i ett flertal europeiska länder bl.a. med DI. Resultaten visar att Sverige i början av perioden hade relativt hög grad av könssegregering men i slutet av perioden återfinns Sverige i mitten av fördelningen. Dessutom uppvisar Sverige den största 14 Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2014. Vad säger den officiella minskningen under perioden, Root causes, implications and policy lönestatistiken? (Medlingsinstitutet 2015). responses in the EU (Europeiska kommissionen 2009).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

för kvinnor och omkring 13 procent för män. I Tabell 2.5 Grad av könsdominans 2013 offentlig sektor hade 15 procent av kvinnorna Andel av de sysselsatta, procent och 19 procent av männen tidsbegränsade Yrken med Kvinnor Män anställningar 2014 (se diagram 2.7). I privat sektor var 18 procent av kvinnorna och 90–100 % kvinnor, 0–10 % män 17,1 1,2 12 procent av männen tidsbegränsat anställda. 60–90 % kvinnor, 10–40 % män 53,7 17,0 40–60 % kvinnor, 40–60 % män 14,1 13,0 Diagram 2.7 Tidsbegränsade anställningar som andel av 10–40 % kvinnor, 60–90 % män 14,1 45,6 antal anställda efter sektor 1987–2014 Andel av anställda 20–64 år, procent 0–10 % kvinnor, 90–100 % män 1,0 23,1 25 Totalt 100 100 Kvinnor- offentlig Män- offentlig Källa: Statistiska centralbyrån. Kvinnor- privat Män- privat 20 En förklaring till den könsuppdelade arbetsmarknaden kan vara det internationellt sett höga 15 arbetskraftsdeltagandet för kvinnor. Samtidigt som kvinnors arbetsutbud ökade under 1980- 10 och 1990-talen byggdes välfärden ut vilket ledde till en ökad efterfrågan på arbetskraft i denna 5 sektor och många kvinnor började arbeta där (se diagram 2.4). En betydande del av de tjänster 0 som i Sverige utförs av kvinnor som avlönat 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källa: Statistiska centralbyrån. marknadsarbete, t.ex. inom vård och omsorg, utförs som oavlönat arbete i hemmet i länder Unga kvinnor och män är tydligt överrepreutanför Norden. Den kanske viktigaste förkla- 16 senterade bland anställda med tidsbegränsade ringen till den könsuppdelade arbetsmarknaden anställningar. En högre andel kvinnor är dock är de utbildningsval som kvinnor respektive män tidsbegränsat anställda oavsett åldersgrupp (se gör. Utbildningsvalen påverkar i stor utsträckdiagram 2.8). ning de yrken som kvinnor och män arbetar Det finns studier som visar att personer som med. Även möjligheten till högre befattningar har tidsbegränsade anställningar har lägre lön påverkas av utbildningens inriktning och längd. 17 och i mindre utsträckning får personalutbildning än personer som har fast anställning och att det finns risk för att vissa personer blir kvar i tids-

Kvinnor har osäkrare anställningar

begränsade anställningar under förhållandevis lång tid. 18 Tidsbegränsat anställda har en mer osäker ställning på arbetsmarknaden och ofta en mer osäker ekonomisk situation än de fast anställda. I gruppen tidsbegränsat anställda är kvinnor överrepresenterade. År 2014 hade ungefär 342 000 kvinnor och 270 000 män en tidsbegränsad anställning. Sedan slutet av 1990-talet har andelen sysselsatta som är anställda på tidsbegränsade kontrakt varit omkring 17 procent

16 Nyberg, Könssegregering-Jämställt och könssegregerat, 2008. 17 I tidigare års bilagor om ekonomisk jämställdhet ges en översikt till hur utvecklingen ser ut med avseende på utbildningsinriktning och längd. Se också Underlag till jämställdhetsutredningen U2014:06 och SOU 2015:50 för en beskrivning av hur mäns och kvinnors utbildningsval skiljer sig åt. 18 Se t.ex. SOU 2011:11 och Economic Surveys Sweden (OECD 2011).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Diagram 2.8 Tidsbegränsade anställningar efter åldersgrupp chefer skiljer sig samtidigt mycket åt mellan

2014

olika sektorer (se tabell 2.6). Endast staten har Andel av anställda, procent en könsfördelning som ligger inom jämställd- 60 Män hetsintervallet (dvs. inom intervallet 40– 50 60 procent). Andelen chefer som är kvinnor är Kvinnor högst i landstinget och lägst i privat sektor. I 40 förhållande till fördelningen av de anställda inom respektive sektor är män överrepresenterade som chefer i samtliga sektorer. Det finns dock en 30 positiv trend i utvecklingen av andelen chefer 20 som är kvinnor.

10 Tabell 2.6 Chefer och anställda efter sektor 2013

Procent 0 20–24 år 25–34 år 35–44 år 45–54 år 55–64 år 65–74 år 15–74 år Chefer Anställda Källa: Statistiska centralbyrån. Kvinnor Män Kvinnor Män En delförklaring till att tidsbegränsade anställ- Privat sektor 30 70 40 60 ningar är vanligare bland kvinnor är att det är fler Offentlig sektor 66 34 72 28 kvinnor som är föräldralediga eller sjukskrivna Stat 46 54 50 50 och det innebär att det oftare finns en tids- Kommuner 68 32 77 23 begränsad tjänst att fylla i de kvinnodominerade Landsting 73 27 78 22 yrkena. Dubbelarbete, dvs. att kvinnor tar det största ansvaret för hemmet samtidigt som de i

Totalt 37 63 50 50

allt högre utsträckning arbetar heltid, är en viktig Anm.: Anställda avser åldersgruppen 20–64 år. Källa: Statistiska centralbyrån. orsak till varför kvinnor är sjukskrivna mer än män. Kvinnors arbete värderas ofta lägre än Den ojämna könsfördelningen bland chefer är mäns och de sociala könsrollerna påverkar desssärskilt påtaglig på de allra högsta chefsposterna. utom arbetsmarknaden och kvinnors hälsa. Av börsföretagen är det endast 5 procent som Det finns indikationer på att sannolikheten att har en kvinna som styrelseordförande och den tidsbegränsade anställningen ska övergå till 3 procent som har en kvinna som verkställande en fast tjänst är större för män än för kvinnor direktör. Männens dominans i börsföretagens 20 och att risken för återkommande tidsbegränsade styrelser har minskat sedan början av 2000-talet, anställningar är större för kvinnor. 19 2015 hade andelen kvinnor ökat till 29 procent (se diagram 2.9).

Färre kvinnor än män är chefer

Förutom att kvinnor och män arbetar i olika sektorer och yrken finns män i större utsträckning på högre befattningar eller chefsposter. År 2013 var 37 procent av alla chefer kvinnor och 63 procent var män. Könsfördelningen bland

19 Se t.ex. Håkansson, Språngbräda eller segmentering? En longitudinell

studie av tidsbegränsat anställda (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 2001:1), Forslund m.fl., Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 2012:19) och Arbetskraftsundersökningen, tredje kvartalet 2010. Tema: Tidsbegränsat 20 Avser de företag som var registrerade på Nasdaq Stockholm och NGM

anställda (Statistiska centralbyrån 2010). Equity i juni 2015.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Diagram 2.9 Ledamöter i börsföretagens styrelser 2000– kolumnen i tabell 2.3). Det oförklarade 23

2015

lönegapet kan bero på diskriminering mellan Procent kvinnor och män men det kan också bero på 100 skillnader i faktorer som inte beror på kön, som 90 Män individuella egenskaper eller arbetsuppgifter. 80 Kvinnor Lönegapet är högre vid högre lönenivåer och 50% tenderar dessutom att accelerera högst upp i 70 60 lönefördelningen, detta brukar kallas för 50 ”glastaket”. 40 30 20

2.4 Kvinnor har kortare arbetstid

10 0 Den viktigaste förklaringen till kvinnors lägre 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Anm. : NGM-företag ingår inte 2008–2010. arbetsinkomster är att kvinnor har kortare Källor: Styrelser och revisorer i Sveriges börsföretag 2014–2015 och SIS Ägarservice. arbetstid än män. I genomsnitt arbetade kvinnor 5,3 timmar mindre per vecka än män 2014, vilket Personer som rekryteras till bolagens styrelser motsvarar 16 procent kortare arbetstid. 24 Skillnaoch ledningsgrupper har ofta en utbildnings- den i arbetstid har emellertid minskat med över bakgrund som ekonomer, jurister eller civil- 3 timmar per vecka jämfört med 1995 vilket kan ingenjörer. Kvinnor utgör över hälften av förklara den snabbare ökningen av kvinnors studenterna på landets ekonom- och jurist- arbetsinkomster. utbildningar och en tredjedel av studenterna på civilingenjörsutbildningarna. En studie på 21 svenska data visar att skillnaden mellan mäns och Allt fler kvinnor arbetar heltid kvinnors sannolikhet att inneha en topposition i ett stort privat företag har minskat över tid. Andelen av de sysselsatta kvinnorna som arbetar Däremot är det fortfarande betydligt vanligare heltid har ökat kontinuerligt sedan slutet av att män innehar toppositioner givet samma 1970-talet och 2014 var andelen kvinnor som utbildning. 22 arbetade heltid högre än någonsin tidigare (se diagram 2.10). Nästan alla sysselsatta män arbetar heltid även om andelen deltidsarbetande En stor del av lönegapet kan förklaras ökat under perioden. 25

Lönegapet på ca 13 procent kan som beskrivits ovan till stor del förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och befattningar. Om hänsyn tas till att män och kvinnor fördelar sig olika avseende vissa lönepåverkande faktorer som t.ex. utbildning, arbetslivserfarenhet, befattning, yrke, hel- eller deltidsarbete och sektor är lönegapet ca 5 procent 2014 (se sista

21 Kvinnornas andel inom traditionellt manligt dominerade yrkesområden som kräver eftergymnasial utbildning har successivt ökat t.ex. 23 Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2014. Vad säger den officiella läkare, civilingenjör och jurist. I många yrkesgrupper är män i majoritet i lönestatistiken? (Medlingsinstitutet 2015). de äldre åldersgrupperna, medan andelen kvinnor är betydligt högre bland 24 Avser faktisk arbetad tid för sysselsatta 20–64 år. de yngre. 25 Med deltid avses en överenskommen arbetstid om mindre än 22 SOU 2014:81. 35 timmar per vecka.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Diagram 2.10 Heltidsarbete 1970–2014 Diagram 2.11 Orsak till deltidsarbete 2014

Andel av sysselsatta 20–64 år, procent Antal i tusental, 20–64 år

100 250

90 200 80 Kvinnor Män

70 150 60

50 100 40 Kvinnor Män 30 50 20

10 0 0 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Källa: Statistiska centralbyrån.

Den vanligaste anledningen till deltidsarbete

2014 för både kvinnor och män var att ett

heltidsarbete saknades (se diagram 2.11).

Därefter var den vanligaste orsaken till att

kvinnor arbetade deltid att de tar hand om barn Källa: Statistiska centralbyrån. och/eller vuxen anhörig. Den näst vanligaste Förutom att kvinnor oftare arbetar deltid än anledningen för män var studier. Antalet män män är de även mer frånvarande från arbetet. som arbetade deltid för att ta hand om barn eller Detta leder till att det är ännu större skillnad en anhörig var förhållandevis litet 2014, antalet mellan den faktiska arbetstiden för kvinnor och har emellertid nästan fördubblats sedan 2005. den faktiska arbetstiden för män. År 2014 var Bland kvinnor har det skett en minskning på den genomsnittliga överenskomna arbetstiden drygt 3 procentenheter av andelen som arbetar för män 39,9 timmar i veckan och för kvinnor deltid av denna anledning, vilket också innebär 36,0 timmar i veckan. Samma år var den faktiska en minskning av antalet i sin helhet. veckoarbetstiden 33,6 timmar för män och Att fler kvinnor än män arbetar mindre än de 28,3 timmar för kvinnor. Det betyder att skulle vilja kan bero på att det finns en stark delkvinnors frånvaro i genomsnitt var 7,7 timmar i tidsnorm i många kvinnodominerade branscher veckan och mäns frånvaro var 6,3 timmar. De och att det kan vara svårt att bli erbjuden en främsta anledningarna till att kvinnor i större heltidstjänst. 26 utsträckning än män är frånvarande från arbetet Anledningen till att kvinnor arbetar deltid är föräldraledighet och sjukskrivning. varierar emellertid mellan sektorerna. I såväl den Kvinnor med barn har kortare faktisk kommunala som den privata sektorn var den arbetstid än kvinnor utan barn (se diagram 2.12). vanligaste orsaken 2014 att heltidsarbete Männens arbetstid påverkas inte av förekomsten saknades med 31 respektive 33 procent som av barn i samma utsträckning. Tvärtom har män angav detta som orsak. För kvinnor sysselsatta i med barn under 19 år längre arbetstid än män landstinget eller statlig sektor var den vanligaste utan barn. orsaken till deltidsarbete vård av barn eller

anhörig vuxen, 28 respektive 42 procent angav detta som orsak.

26 Se t.ex. SOU 2005:66.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Diagram 2.12 Faktisk arbetstid med och utan barn 1987– drygt 13 respektive 3,5 månader under barnets

2014

två första år. Ca 30 procent av männen var 28 Genomsnittligt antal timmar per vecka, 20–64 år föräldralediga mindre än 20 dagar under barnets 40 första två år.

35 Diagram 2.13 Mammors uttag av föräldraledighetsdagar

respektive föräldrapenningdagar

30 Procent 12 25 Föräldraledighetsdagar 10 Föräldrapenningdagar 20 Män med barn under 19 år Män med barn under 7 år Män utan barn 8 15 Kvinnor utan barn Kvinnor med barn under 19 år Kvinnor med barn under 7 år 6 10 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 4 Källa: Statistiska centralbyrån.

2 Sedan början av 1990-talet har kvinnors arbetstid

ökat med i genomsnitt tre timmar per vecka. För 0 kvinnor med barn under sju år är ökningen ännu 20 200 380 560 740 större, nästan fem timmar per vecka. Samtidigt Anm.: Avser förstagångsföräldrar till barn födda 2009 och fram till barnets tvåårsdag. Varje stapel motsvarar 20 dagar. har männens arbetstid minskat med en timme Källa: SOU 2014:6.

per vecka och för män med barn under sju år har arbetstiden minskat med över två timmar per Diagram 2.14 Pappors uttag av föräldraledighetsdagar

respektive föräldrapenningdagar

vecka. Detta innebär att skillnaden i arbetstid Procent mellan könen har minskat och i synnerhet 40 mellan kvinnor och män med barn. Föräldraledighetsdagar

35 Föräldrapenningdagar 30 Skev fördelning av föräldraledighet 25

20 Kvinnor är föräldralediga mer än män både i

samband med barns födelse och för tillfällig vård 15 av barn, s.k. VAB. År 2014 tog kvinnor 10

75 procent av föräldrapenningdagarna och 5 63 procent av VAB-dagarna. 27 0 Föräldrapenninguttag är dock inte detsamma 20 200 380 560 740 som föräldraledighet och både kvinnor och män Anm.: Avser förstagångsföräldrar till barn födda 2009 och fram till barnets varvar betald ledighet med obetald ledighet (se tvåårsdag. Varje stapel motsvarar 20 dagar. diagram 2.13 och diagram 2.14). För kvinnor är Källa: SOU 2014:6.

det stor skillnad i uttagna föräldrapenningdagar Försäkringskassan har undersökt hur föräldraoch föräldraledighetsdagar. För män är skillnaledighetslängderna har utvecklats 2003–2013 och den mindre. Kvinnor och män som fick sitt funnit att kvinnor, men framför allt män, har första barn 2009 var i genomsnitt föräldralediga i utökat föräldraledigheten. 29 Andelen föräldrar som delar jämnt på föräldrapenningdagarna under barnets två första

27 Föräldrar kan få föräldrapenning med anledning av ett barns födelse

eller adoption under sammanlagt 480 dagar per barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad har var och en rätt till hälften av dagarna. En förälder kan dock avstå från dagar med föräldrapenning till förmån för den andra 28 SOU 2014:28. föräldern med undantag för 60 dagar på sjukpenningnivå som är 29 Ojämställd arbetsbörda (Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport

reserverade för vardera föräldern. 2013:9).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

år har ökat. När barnen som föddes 2010 fyllde ningssystemen är utformade spelar också in i två år hade närmare 13 procent av deras föräldrar könsskillnaden i sjukfrånvaro. Mäns högre löner fördelat föräldrapenningdagarna jämställt mellan innebär att de förlorar mer inkomst vid sjuksig. Ju högre utbildning föräldrarna har desto frånvaro vilket ger starkare ekonomiska drivmer sannolikt är det att de delar lika och särskilt krafter för män att återgå i arbete. betydelsefullt är det om kvinnan har hög utbildning. Om föräldrarna är inrikes födda, Diagram 2.15 Sjukpenningtalet och antal nybeviljade sjuk

och aktivitetsersättningar 1994–2014

sysselsatta i offentlig sektor, har ungefär lika Antal sjukpenningdagar per försäkrad samt antal personer med stora inkomster eller bor i ett storstadsområde nybeviljad sjuk- och aktivitetsersättning (SA) per 1 000 försäkrade, ökar också sannolikheten för ett jämnt uttag. 30 16–64 år 25 20

Kvinnor har högre sjukfrånvaro 20 15 Kvinnor har sedan 1980-talet varit sjukfrån- 15 varande, både med sjukpenning och med sjuk- 10 och aktivitetsersättning, i större utsträckning än 10 män. Sjukfrånvaron har varierat kraftigt över tid, framför allt för kvinnor (se diagram 2.14) Sjukpenningtalet-Kvinnor 5 Sjukpenningtalet har vänt upp de senaste åren 5 Sjukpenningtalet-Män för både kvinnor och män. Uppgången har 31 Nybeviljad SA- Kvinnor (höger axel) Nybeviljad SA- Män (höger axel) varit starkare för kvinnor och den relativa 0 0 skillnaden i kvinnors och mäns sjukpenningtal 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Anm.: Definitionen av sjukpenningtalet framgår i fotnot 33. har aldrig varit större (se även utg.omr. 10). Källa: Försäkringskassan. Att kvinnor är sjukfrånvarande i större utsträckning än män är inte unikt för Sverige utan gäller även för andra länder som i likhet Deltidsarbete och frånvaro påverkar både karriär med Sverige har en hög sysselsättningsgrad och lön bland kvinnor t.ex. Norge och Danmark. Det finns några faktorer som delvis kan Deltidsarbete och frånvaro påverkar inte bara förklara skillnaden i sjukfrånvaro mellan könen. inkomsten under frånvaroperioden utan kan Den könsuppdelade arbetsmarknaden är en också påverka lönen och karriärmöjligheterna sådan faktor. Kvinnor arbetar oftare än män i därefter. yrken och sektorer med sämre upplevd psyko- I forskningslitteraturen finns ett flertal social arbetsmiljö. Kvinnor är överrepresente- 32 förklaringsmodeller till varför frånvaro från rade i vård- och omsorgsyrken där sjukfrånvaron arbetsmarknaden kan påverka individens lön och är hög för både kvinnor och män. Större fortsatta möjligheter på arbetsmarknaden. En föräldraansvar är också en förklaring till den förklaring är att frånvaron innebär att den högre sjukfrånvaron för kvinnor. Hur ersätt- 33 erfarenhet man annars skulle ha byggt upp i arbetet uteblir under bortavaron eller att kunskaper delvis försvinner under frånvaron. Detta brukar kallas humankapitaleffekten.

30 De jämställda föräldrarna (Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2013:8). skillnad kvarstår sedan under lång tid. Gravida kvinnors sjukfrånvaro 31 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och ingår inte i datamaterialet. En analys av Försäkringskassan visar att rehabiliteringsersättning relaterat till antal registrerade försäkrade skillnaden framförallt uppkommer ett par år efter det andra barnet. (befolkningen) 16–64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. två Eftersom sjukfrånvaron varierat kraftigt under 90- och 00-talet påverkar dagar med halv ersättning blir en dag. också den valda tidsperioden hur stora könskillnaderna är av att få barn. 32 Kvinnors sjukfrånvaro, Redovisning av regeringsuppdrag Försäkringskassan har också visat att det finns en ökad risk för att (Försäkringskassan 2013). Se även SOU 2014:74. kvinnan sjukskrivs i de fall hon tar ett större ansvar för hem och familj 33 I Kvinnors och mäns sjukfrånvaro (Institutet för arbetsmarknads- och samtidigt som hon har en ställning på arbetsmarknaden som är likvärdig utbildningspolitisk utvärdering 2011:2) visas att kvinnors sjukfrånvaro är sin mans. Se Kvinnors sjukfrånvaro, Redovisning av regeringsuppdrag dubbelt så hög som mäns två år efter första barnets födelse. Denna (Försäkringskassan 2013).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

En annan förklaring är att frånvaron ger en småbarnsåren utnyttjas till större del av kvinnor. signal till arbetsgivaren om lägre produktivitet Detta kan leda till att arbetsgivare förväntar sig och högre frånvaro i framtiden. Lönen kan att kvinnor ska göra längre förvärvsavbrott och därigenom påverkas oavsett om så blir fallet. En vara mer frånvarande från arbetet. I ett land med relaterad förklaring är statistisk diskriminering kort eller ingen lagstadgad föräldraledighet är det som innebär att arbetsgivare diskriminerar en mindre förväntad skillnad mellan hur sysselgrupper som har förväntat högre frånvaro. satta män och kvinnor beter sig på arbetsmarknaden. Enligt resonemanget blir den statistiska Föräldraledigheten påverkar karriären diskrimineringen i dessa länder mindre och det Empiriska studier av föräldraledighetens effekter blir lättare för karriärorienterade kvinnor att nå finner oftast en negativ effekt på karriär- de högsta chefspositionerna. möjligheter och lön. Detta gäller både studier Vad gäller effekter av sjukfrånvaro på karriär 34 på svenska data och i internationella studier. I och lön finns endast ett fåtal studier och dessa skattningar på svenska data är den negativa ger ingen klar bild av hur sambandet ser ut. effekten på lön ofta större för män än för Frånvaro från arbetsmarknaden på grund av kvinnor och dessutom tenderar effekten att öka deltidsarbete kan vara både frivillig och ofrivillig med högre utbildning och lön. 35 och beror på faktorer relaterade till både arbets- Att den negativa effekten är större för män än utbud och arbetsefterfrågan. I såväl den svenska för kvinnor brukar förklaras med att männen i som den internationella forskningen hittas en betydligt mindre utsträckning förväntas vara negativ effekt på lönen av deltidsarbete och frånvarande vilket ger en större signaleffekt. En effekten tenderar att växa över tiden som tolkning av detta är att kvinnornas löner är lägre deltidsarbetet pågår. Skillnader i uppbyggnaden redan innan de är frånvarande eftersom de av humankapital tycks vara en viktig orsak till förväntas vara det, medan männens löneutveck- skillnaderna i lön mellan hel- och deltidsarbetare. ling påverkas först när de är borta. Den negativa effekten på lön tycks dock vara mindre på 2000-talet än den var på 1990-talet och tycks dessutom vara ungefär lika stor för 2.5 Både normer och ekonomiska män som för kvinnor, givet lika lång ledighet. En argument har betydelse förklaring till detta kan vara att det under 2000talet blivit allt vanligare att både kvinnor och Kvinnors lägre arbetsinkomster kan förklaras av män är föräldralediga vilket minskar signal- skillnader på arbetsmarknaden och i hemmet. effekten. 36 Den viktigaste förklaringen till att kvinnor har lägre arbetsinkomster än män är att kvinnor har I en internationell jämförelse har Sverige en kortare arbetstid på grund av deltidsarbete och låg andel kvinnor med höga chefstjänster. En mer frånvaro. Dessutom är det färre kvinnor möjlig förklaring som framförts i forskningslitteraturen är den svenska familjepolitiken. 37 som är sysselsatta vilket innebär att det är färre Den lagstadgade rätten till en förhållandevis lång kvinnor än män som faktiskt har arbetsföräldraledighet i samband med ett barns inkomster. Att kvinnor tar större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet leder dock födelse, rätten till ledighet för att vårda sjukt till att kvinnor och män sammantaget arbetar barn och rätten till deltidsarbete under lika mycket. 38 En annan viktig förklaring till skillnaden i arbetsinkomst är att kvinnor arbetar i yrken med lägre löner. Kvinnors lägre löner kan till stor del 34 De flesta studier på svenska data mäter föräldraledighet med uttaget av förklaras av att arbetsmarknaden kännetecknas föräldrapenningdagar. av en könsmässig segregering. Kvinnor och män 35 SOU 2014:28 och Glastaket och föräldraförsäkringen i Sverige, arbetar till stor del i olika yrken och i olika (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 2015:1). 36 SOU 2014:28 37 Mandel och Semyonov, A Welfare State Paradox: State Intervention and Women’s Employment Opportunities in 22 Countries, American Journal of Sociology, 2006. 38 Statistiska centralbyråns tidsanvändningsstudie 2010.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

befattningar, där kvinnor är överrepresenterade i 3.1 Större spridning i mäns än kvinnors

yrken och befattningar med lägre löner. inkomster av kapital

Att kvinnor förvärvsarbetar mindre och är frånvarande från arbetet i större utsträckning än Marknadsinkomsten är summan av arbetsin-

män kan delvis förklaras av ekonomiska komst (lön och företagarinkomster) och kapital-

argument. När hushållen överväger hur de ska inkomst (räntor, utdelningar och nettovinster).

fördela det betalda och obetalda arbetet ser de Arbetsinkomsten står för merparten av

sannolikt till hur mycket mer eller mindre marknadsinkomsten vilket innebär att de

pengar de kommer att få i plånboken. Vad gäller skillnader som finns mellan kvinnor och män i

föräldraledighet så förefaller de ekonomiska inci- detta inkomstslag får ett stort genomslag på

tamenten inte vara avgörande för hur föräldrarna marknadsinkomsten. Detta gäller framför allt vid

delar upp föräldrapenningdagarna mellan sig. medianinkomsten. Högre upp i inkomst-

Kön har större betydelse för fördelningen av fördelningen har kapitalinkomsterna större

föräldrapenningdagar än hushållets ekonomi. 39 betydelse.

Löneskillnaderna kan således bidra till att upp- Kvinnors marknadsinkomst har ökat snabbare

rätthålla en arbetsfördelning med traditionella än mäns under perioden 1995–2013 (se diagram

könsmönster, där kvinnan arbetar mer i hemmet 3.1) vilket är en följd av den snabbare ökningen

och mannen mer på arbetsmarknaden. Att av kvinnors arbetsinkomst.

kvinnor förlorar mindre inkomst vid frånvaro

Diagram 3.1 Marknadsinkomst i förvärvsaktiv ålder 1995–

och deltidsarbete kan således vara en delför-

2013

klaring till kvinnors högre frånvaro och deltids- Medianinkomst i kronor (2015 års priser) respektive kvinnors andel av arbete jämfört med mäns. Detta kan liknas vid mäns inkomst i procent, 20–64 år

en ond spiral där löneskillnaderna påverkar 350 000 100

kvinnor och mäns frånvaromönster vilket i sin Kv/M (höger axel) 95 Män tur påverkar löneskillnaden. 300 000 Kvinnor 90 Att kvinnor förvärvsarbetar mindre kan också 250 000 85 förklaras av normer. Det finns studier som visar 80 att kvinnor utför merparten av hushållsarbetet 200 000 75 oavsett om hon arbetar heltid eller deltid. 40 150 000 70

100 000 65

3 Skatter och transfereringar jämnar

60 50 000 ut skillnaden i marknadsinkomst 55

0 50 De skillnader som finns mellan kvinnor och män 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. i yrken, löner, arbetstid och frånvaro, leder till

att kvinnor har betydligt lägre marknadsinkoms- Män och kvinnor har i ungefär samma ter än män. Skatter och transfereringsinkomster utsträckning någon kapitalinkomst (se tabell jämnar dock ut inkomstskillnaden till viss del. 3.2). Kvinnorna har däremot i genomsnitt lägre Den sammantagna skillnaden mellan kvinnor belopp, framför allt på räntor och utdelningar. och män i individuell disponibel inkomst, efter I den nedre delen och i mitten av inkomstskatter och transfereringar, var ca 45 000 kronor fördelningen har kvinnor och män i genomsnitt 2013 bland dem i förvärvsaktiv ålder. ungefär lika stora inkomster av kapital (se tabell Genom att arbetsinkomsterna ligger till grund 3.1). Högre upp i inkomstfördelningen är för ålderspensionens nivå kvarstår inkomstkapitalinkomsterna betydligt större för män än skillnaderna även efter den förvärvsaktiva för kvinnor. perioden.

39 De jämställda föräldrarna (Försäkringskassan, Socialförsäkrings-

rapport 2013:8). 40 SOU 2014:28.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Tabell 3.1 Genomsnittlig marknads- och kapitalinkomst i Kvinnor och män har delvis olika inkomstkällor

olika delar av inkomstfördelningen 2013

Kronor, befolkningen 20–64 år Kvinnor och män får i viss utsträckning sina Marknadsinkomst Därav kapitalinkomst inkomster från olika källor (se tabell 3.2 ). Det är Kvinnor Män Kvinnor Män större skillnad i kvinnors och mäns marknadsp0,1–p1 -18 200 -15 900 -4 700 -6 400 inkomster än vad det är mellan kvinnors och mäns disponibla inkomster. 41 p1–p10 0 100 0 100 Detta beror delvis på att männens högre p10–p20 11 200 37 300 2 100 2 600 arbetsinkomster jämfört med kvinnors innebar p20–p30 72 100 141 900 3 600 4 400 att de betalade en högre andel skatt och delvis på att kvinnor hade en högre andel transfereringsp30–p40 147 700 235 900 3 900 3 900 p40–p50 212 000 293 800 3 900 3 800 inkomster än män. Skattesystemets progressivip50–p60 257 000 334 000 3 900 3 300 tet och transfereringarna bidrar därmed till att p60–p70 293 900 374 900 3 300 7 700 minska såväl inkomstskillnaderna mellan könen som inkomstspridningen. p70–p80 333 700 427 800 6 700 12 100 Genom att ersättningsnivåerna i socialförp80–p90 398 800 529 500 13 200 28 600 säkringssystemen baseras på arbetsinkomsten får p90–p95 497 500 692 200 29 500 57 300 kvinnor ofta lägre ersättning än män räknat i kronor per dag. Systemen är dock utformade på p95–p99 708 700 1 028 900 114 000 192 600 p99–p99,9 1 351 200 2 531 000 582 900 1 094 600 ett sätt som minskar skillnaderna i ersättningsnivån, bl.a. genom att endast arbetsinkomster Anm.: Inkomstgrupperna är baserade på fördelningen av marknadsinkomster. Den lägsta och högsta tusendelen av fördelningen har uteslutits från underlaget. Fördelningarna har tagits fram separat för kvinnor respektive män. upp till en viss nivå ger rätt till ersättning. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Eftersom kvinnor är sjukskrivna och föräldralediga i större uträckning än män blir dock den

Diagram 3.2 Kapitalinkomstens andel av

marknadsinkomsten i tiondelen med högst inkomster 1995– totala inkomsten från socialförsäkringarna per år 2013 högre för kvinnor. Kvinnor är oftare än män ensamstående Procent, befolkningen 20–64 år föräldrar och har därför fler ersättningar som är 30 Män förknippade med föräldraskap, såsom bostads- 25 bidrag, barnbidrag och erhållet underhållsstöd. Kvinnor

0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Anm.: Den högsta tusendelen har uteslutits från underlaget. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kapitalinkomstens andel av marknadsinkomsten i den högsta tiondelen av inkomstfördelningen har varit högre för män än för kvinnor samtliga år 1995–2013 (se diagram 3.2). Det finns en tendens till en ökning av andelen, även om den varierat kraftigt över tid.

41 Individuell disponibel inkomst definieras som summan av individens egna marknadsinkomster (arbetsinkomst och kapitalinkomst), samt transfereringar och skatter. Hushållsrelaterade transfereringar (exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag) fördelas lika mellan sammanboende.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Tabell 3.2 Från löneinkomst till individuell disponibel inkomst 2013

Kronor per år och andel i procent, för samtliga och för personer med olika inkomstslag, 20–64 år Medelinkomst för samtliga Andel med inkomst Medelinkomst för dem med inkomstslag Kvinnor Män Kv/M (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Kv/M (%) Lön 220 200 300 800 73 84 85 262 400 352 200 74 + Företagarinkomst 4 300 10 900 39 8 12 56 600 89 000 64 = Arbetsinkomst 224 500 311 700 72 86 89 260 300 349 900 74 + Ränta, utdelning 7 000 23 800 29 64 64 10 800 36 900 29 + Kapitalvinst 11 700 15 000 78 16 18 71 300 83 000 86 – Kapitalförlust 800 1 400 57 4 5 22 400 26 900 84 = Inkomst av kapital 17 900 37 300 48 66 66 27 300 56 600 48 = Marknadsinkomst 242 400 349 100 69 91 93 265 100 375 700 71 + Sjukpenning, SAersättn., mm 14 400 9 200 157 21 12 69 800 79 100 88 + Föräldrapenning 7 300 3 900 187 22 18 33 000 21 900 151 + Arbetsmark. stöd 4 900 5 800 84 9 9 53 100 65 400 81 + Pension 6 400 8 100 79 10 8 62 000 99 100 63 + Övr. skattepliktig inkomst 1 000 200 627 2 1 39 900 19 000 210

= Skattepliktig

ersättning 33 900 27 100 125 48 40 70 200 68 600 102 = Ink. före skatt 276 300 376 200 73 97 97 284 800 386 800 74 – Statlig o kommunal ink. skatt 64 100 95 300 67 93 93 68 900 102 000 68 – Skatt kapital 200 4 100 6 82 84 300 4 900 6 – Annan skatt 1 800 1 400 131 94 94 2 000 1 500 132

= Ink. efter skatt

och före stöd 210 100 275 400 76 97 97 216 400 282 900 76 +Barnbidrag 5 300 4 100 127 38 33 13 700 12 400 110 +Bostadsstöd 2 100 1 300 167 10 6 22 000 20 200 109 +Ek. bistånd och äldreförsörjningsstöd 2 000 1 700 115 4 4 46 700 40 400 115 +Underhållsstöd och bidrag, mottaget 1 800 700 262 10 5 18 700 15 300 122 +Jämställdhetsbonus 0 0 100 3 3 1 400 1 400 100 Övriga hushållsstöd 0 100 60 0 0 12 700 18 900 67

=Summa

hushållsstöd 11 300 8 000 142 45 40 25 300 19 800 128 + Studiestöd (bidrag + lån) 5 400 3 400 160 10 7 52 100 49 500 105 + Övrigt ind. stöd 400 500 71 2 3 20 400 18 900 108

= Summa skattefritt

individuellt stöd 5 800 3 900 148 12 9 49 300 43 000 115 - Underhållsbidrag, givet 200 400 37 2 3 9 800 13 800 71 - Återbetalt studielån 2 600 1 800 144 24 15 10 900 12 000 90

= Individuell

disponibel inkomst 224 500 285 100 79 100 100 225 300 286 300 79 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

3.2 Kvinnors och mäns individuella För att undersöka i vilken utsträckning kvinnor disponibla inkomst ökar i samma takt och män försörjer sig på inkomster från arbete undersöks hur stor andel som endast har Sedan mitten av 1990-talet har relationen mellan inkomster från marknaden (utökad med förkvinnors och mäns individuella disponibla äldrainkomster, pension samt studiemedel). 43 inkomster legat förhållandevis stabilt kring ca Andelen män vars inkomster endast härrör 80 procent (se diagram 3.3). Mätt i kronor har från utökad marknadsinkomst är högre än emellertid skillnaden i inkomster mellan kvinnor andelen för kvinnorna under hela perioden (se och män ökat och var 2013 ca 45 000 kronor. diagram 3.4). År 2013 hade 62 procent av Att de relativa disponibla inkomsterna inte kvinnorna och 71 procent av männen i ålderspåverkats trots att kvinnors arbetsinkomster gruppen 20–64 år endast utökad marknadsökat snabbare än mäns kan delvis förklaras av att inkomst. när kvinnors arbetsinkomster ökat har mottagandet av transfereringar i viss utsträck- Diagram 3.4 Andel av befolkningen vars inkomst bara består

av utökad marknadsinkomst 1995–2013

ning minskat. Procent, 20–64 år Dessutom är transfereringarna vanligen 80 kopplade till prisutvecklingen, eller bestämda i fasta belopp. Prisutvecklingen har över tid varit 70 svagare än löneutvecklingen. Eftersom kvinnors 60 inkomster fortfarande i högre grad än mäns 50 består av transfereringsinkomster påverkar detta Kvinnor utvecklingen i disponibel inkomst mer för 40 Män kvinnor än män. 30

20 Diagram 3.3 Individuell disponibel inkomst i förvärvsaktiv

ålder 1995–2013 10 Medianinkomst i kronor (2015 års priser) respektive kvinnors andel av mäns inkomst i procent, 20–64 år 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 300 000 100 Anm.: Utökad marknadsinkomst består av marknadsinkomst, föräldrainkomster, Kv/M (höger axel) pension och studiemedel (se fotnot 43). Män Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 250 000 95 Kvinnor 200 000 90 Sett till olika grupper, är andelen män som bara har utökad marknadsinkomst högre än andelen 150 000 85 kvinnor i samtliga åldersgrupper förutom bland de yngsta (se tabell 3.3). 100 000 80 Andelen sammanboende kvinnor och män utan ersättningar från trygghetssystemen är högre än andelen bland de ensamstående vilket 50 000 75

0 70 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

43 Föräldrainkomster, pension och studiemedel räknas in eftersom de inte riktas till utsatta grupper (pensionsinkomsten inkluderar inte 3.3 Fler män än kvinnor försörjer sig bara garantipension eftersom en begränsning görs till dem under 65 års ålder). genom arbete Samma definition av utökad marknadsinkomst användes i Så försörjer vi oss – ett regionalt perspektiv (Statistiska centralbyrån, 2006). Att kunna försörja sig genom betalt arbete är Definitionen säger emellertid ingenting om nivån på inkomsterna är centralt i den svenska jämställdhetspolitiken. 42 tillräcklig för att klara försörjningen utan bara att individens inkomster inte härrör från stöd och ersättningar från trygghetssystemen. Utvecklingen över tid bör tolkas med försiktighet då trygghetssystemens nivå och utformning har förändrats. Andelen vars inkomst endast kommer från marknadsinkomst blir med denna definition också beroende 42 Se prop. 2005/06:155. av konjunkturläget eftersom ex. arbetslöshetsersättning inte ingår.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

delvis kan förklaras av att de behovsprövade Betyder detta också att kvinnors ekonomiska bidragen utgår från hushållsinkomsten. Detta beroende av en man har minskat under innebär att vissa personer kan ha låga marknads- perioden? Ett sätt att undersöka detta är att se inkomster och ändå inte vara berättigade till hur stor del av hushållsinkomsten som kvinnan bidrag. Försörjningen kommer då från partnerns bidrar med. inkomst. År 1975 stod kvinnor i genomsnitt för 31 procent av familjens disponibla inkomst. 45 Tabell 3.3 Andel av befolkningen vars inkomst bara består Kvinnors andel av hushållsinkomsten har sedan

av utökad marknadsinkomst efter åldersgrupp och

mitten av 1990-talet varit relativt konstant på

hushållstyp 2013

41–43 procent (se diagram 3.5). 46 Procent, 20–64 år Lägst andel av hushållsinkomsten har sam- Kvinnor Män manboende kvinnor med små barn vilket beror Åldersgrupper på att många kvinnor i denna grupp är föräldra- 20–24 år 68 65 lediga eller arbetar deltid.

25–34 år 60 70

Diagram 3.5 Sammanboende kvinnors andel av

35–44 år 61 72

hushållsinkomsten 1995–2013

45–54 år 64 76 Procent, 20–64 år 50 55–64 år 59 69

Hushållstyper

Ensamst. m. barn 0–6 år 23 54 45 Ensamst. m. barn 7–17år 46 69 Ensamst. 20–44 år, utan barn 70 67 40 Ensamst. 45–64 år, utan barn 54 63 Sammanb. m. barn 0–6 år 52 65 Samtliga sammanboende Sammanb. m. barn 7–17 år 70 83 35 Sammanb. m. barn under 7 år Sammanb. 20–44 år utan barn Sammanb. 20–44 år, utan barn 73 82 Sammanb. 45–64 år utan barn Sammanb. m. barn 7–17 år Sammanb. 45–64 år, utan barn 66 77 30 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

Födelseland

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Inrikes födda 65 74 Utrikes födda 49 57 År 1995 hade 21 procent av kvinnorna i åldern Totalt 62 71 20–64 år en högre individuell disponibel inkomst Anm.: Statistiken för ensamstående män med barn 0–6 år baseras på ett litet än mannen i familjen. Andelen kvinnor som stod urval personer och bör därför tolkas med försiktighet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. för den största delen av hushållsinkomsten hade 2013 ökat till 27 procent (se diagram 3.6).

3.4 Sammanboende kvinnors ekonomiska

självständighet har ökat

I slutet av 1960-talet var varannan sammanboende kvinna i åldern 20–64 år helt ekonomiskt beroende av sin man. Andelen kvinnor som 44 arbetade ökade stort under 1970– 1990-talet och därefter har antalet arbetstimmar fortsatt att öka för de sysselsatta kvinnorna. Bland sammanboende kvinnor har arbetstiden ökat mest.

45 SOU 1997:87. 46 Hushållsinkomsten utgörs av summan av kvinnans och mannens individuella disponibla inkomster. Barns eventuella egna inkomster ingår 44 Bygren m.fl., Familj och arbete, 2004. inte.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Diagram 3.6 Kvinnors andel av hushållsinkomsten i

komst. Omkring 21 procent av männen i 65–

sammanboende par 1995 respektive 2013

74 års ålder var sysselsatta 2014, i samma ålders- Procent, 20–64 år grupp var knappt 12 procent av kvinnorna 40 sysselsatta. 47 1995 Den disponibla inkomsten har ökat trend- 35 2013 30 mässigt för såväl äldre kvinnor som män sedan 1995. De äldre kvinnornas inkomst i förhållande 25 till männens uppvisar däremot inte någon tydligt stigande trend (se diagram 3.7). Kvinnornas 20 15 ökade förvärvsarbete har lett till ökad inkomstbaserad pension, samtidigt har männens pension 10 ökat i motsvarande grad. 5

Tabell 3.4 Individuell disponibel inkomst för äldre efter

0 <10 10–20 20–30 30–40 40–50 50–60 60–70 70–80 80–90 90+ åldersgrupp och hushållstyp 2013 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Medianvärde i kronor per år och kvinnors andel av mäns inkomst i procent, befolkningen 65 år och äldre

Kvinnor Män Kv/M 3.5 Ojämställt arbetsliv leder till 65–69 år 162 600 210 200 77 ojämställd pension Ensamstående 172 400 179 900 96

Sammanboende 157 600 233 600 67 Pensionens nivå beror till stor del på arbets- 70–79 år 139 700 175 700 80 inkomsterna tidigare i livet. Äldre kvinnors låga Ensamstående 148 900 164 200 91 disponibla inkomst i förhållande till männens Sammanboende 126 200 180 000 70 förklaras av att de förvärvsarbetat i mindre omfattning och till lägre lön än männen. Många av 80 år och äldre 140 600 158 200 89 dagens kvinnliga pensionärer var i förvärvsaktiv Ensamstående 143 600 157 000 91 ålder under en tid då kvinnor arbetade i betydligt Sammanboende 102 100 160 000 64 mindre utsträckning än i dag. Förvärvsdeltagan- Samtliga 144 200 178 700 81 det bland kvinnor har ökat stort sedan 1970-talet Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. vilket inneburit ökade arbetsinkomster. Detta kommer att leda till att kvinnors pensioner ökar i Diagram 3.7 Individuell disponibel inkomst för äldre 1995–

2013

förhållande till männens för varje generation. Medianinkomst i kronor (2015 års priser) respektive kvinnors andel av Det finns även demografiska skäl till att kvinmäns inkomst i procent, befolkningen 65 år och äldre nor har lägre pensioner än män. Kvinnor lever i 200 000 100 genomsnitt längre än män och pensionerna är Kv/M (höger axel) 180 000 95 generellt sett lägre för äldre pensionärer (se Män 160 000 Kvinnor 90 tabell 3.4). Det finns flera skäl till detta. Dels 140 000 85 utbetalas vissa pensionsförmåner tidsbegränsat 120 000 80 under de första åren efter pensioneringen, dels ökar pensionerna långsammare än lönerna. Det 100 000 75 senare beror på att indexeringen av utgående 80 000 70 pensionsförmåner är lägre än den genomsnittliga 60 000 65 löneökningstakten. Följden av detta blir att 40 000 60 skillnaden mellan lön och pension blir större ju 20 000 55 längre tid det har gått sedan pensioneringen. 0 50 Det är större inkomstskillnader mellan könen 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. för sammanboende pensionärer än för ensamstående pensionärer. En orsak till detta är att många ensamstående kvinnor har änkepension eller andra typer av efterlevandeförmåner och bostadstillägg. Män arbetar i högre utsträckning än kvinnor 47 Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning 2014. efter 65 års ålder och har därför större arbetsin-

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Kvinnor och män med låga inkomster 26 procent av kvinnorna i någon av de två lägsta inkomstgrupperna. År 2013 hade denna andel Kvinnor har i genomsnitt lägre inkomst än män, sjunkit till 24 procent. men är kvinnor också överrepresenterade i den lägsta delen av inkomstfördelningen? I diagram Vilka är överrepresenterade i gruppen med låga 3.8 har befolkningen över 19 år delats in i tio lika inkomster? stora grupper rangordnade efter storleken på den Individuell disponibel inkomst tar inte hänsyn individuella disponibla inkomsten. Om kvinnor till att individer har olika försörjningsbörda. För och män fördelade sig på samma sätt över att undersöka hur mäns och kvinnors försörjinkomstgrupperna skulle 10 procent av kvin- ningsbörda påverkar deras ekonomiska situation norna och 10 procent av männen återfinnas i har den ekonomiska standarden beräknats. varje inkomstgrupp. Kvinnor är dock överrepre- Ekonomisk standard bygger på att alla senterade i grupperna med lägre inkomst medan inkomster i hushållet fördelas lika så att alla i männen är överrepresenterade i inkomstgrupp hushållet får samma standard. Hänsyn tas också 7–10. till hur många som ska försörjas på hushållsinkomsten samt stordriftsfördelar av att dela hus- Diagram 3.8 Andel kvinnor och män i olika inkomstgrupper, håll. Kvinnor och män i sammanboende hushåll

individuell disponibel inkomst 2013

antas med detta begrepp ha samma ekonomiska Procent, befolkningen 20 år och äldre standard oavsett vem som bidrar med inkomsten 16 till hushållet. Kvinnor Män En högre andel kvinnor än män befinner sig i 14 12 de två lägsta inkomstgrupperna både för individuell disponibel inkomst och ekonomisk 10 standard. Detta gäller både generellt och i de flesta undergrupper (se tabell 3.5). Överrepre- 8 6 sentationen av kvinnor i de två lägsta inkomstgrupperna är dock mindre i ekonomisk standard 4 eftersom de sammanboende kvinnorna hamnar 2 högre upp i fördelningen då man ser till hus- 0 hållets sammantagna inkomst. Att sammanbo- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ende kvinnor och män utan barn hamnar högre upp i fördelningen för ekonomisk standard än Låg inkomst Hög inkomst Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. för individuell disponibel inkomst beror också på stordriftsfördelen av att dela hushåll som Diagram 3.9 Andel kvinnor och män i de två lägsta antas i beräkningen av ekonomisk standard.

inkomstgrupperna 1995–2013

Hur försörjningsbörda påverkar den ekono- Procent, befolkningen 20 år och äldre miska standarden blir också tydligt. Vissa 30 Kvinnor Män grupper som inte är överrepresenterade i de 25 lägsta inkomstgrupperna för individuell disponibel inkomst blir det för ekonomisk 20 standard – framför allt ensamstående kvinnor med barn. 15 Låg inkomst under många år 10 Bland dem som var i någon av de två lägsta inkomstgrupperna för individuell disponibel 5 inkomst 2013 har knappt hälften haft låg

0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Över tid har det skett en liten utjämning av andelen kvinnor och män i de lägsta inkomstgrupperna (se diagram 3.9). År 1995 befann sig

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

inkomst under ett flertal år. Andelen som I åldersgrupperna mellan 25 och 55 år var 48 ingått i de två lägsta inkomstgrupperna under andelen ungefär lika stor bland kvinnor som

samtliga fem föregående år var i genomsnitt bland män. I de äldre grupperna är andelen

högre bland kvinnor än bland män (se tabell 3.6). däremot högre bland kvinnor än bland män och

andelen ökar med stigande ålder för både

Tabell 3.5 Andel i de två lägsta inkomstgrupperna med kvinnor och män.

olika inkomstmått 2013

För de sammanboende utan barn, till skillnad Procent, befolkningen 20 år och äldre mot för de ensamstående, är varaktigheten i de

Andel av Individuell Hushållets lägsta inkomstgrupperna högre för kvinnor än befolk- disponibel ekonomiska för män. Andelen är också högre för utrikes än ningen inkomst standard för inrikes födda och framförallt för utrikes Kv M Kv M Kv M födda kvinnor.

Åldersgrupper

20–24 år 4 4 54 50 37 28 Tabell 3.6 Andel av dem som var i de två lägsta

inkomstgrupperna för individuell disponibel inkomst 2013

25–34 år 8 8 23 20 25 23

som var i de två lägsta inkomstgrupperna 2008–2012

35–44 år 8 8 11 9 18 15 Procent

45–54 år 9 8 13 11 15 15 Kv M 55–64 år 8 8 17 11 14 12

Åldersgrupper

65–74 år 7 7 30 11 17 13 25–34 år 36 36 75 år och äldre 6 5 38 16 43 19 35–44 år 34 34

Hushållstyper

45–54 år 38 35 Ensamst. m. barn 0–6 år 1 <1 13 6 70 27 55–64 år 45 39 Ensamst. m. barn 7–17 år 2 1 3 6 40 23 65–74 år 49 44 Ensamstående utan barn 75 år och äldre 72 63 20–44 år 8 11 36 34 29 25

Hushållstyper

45–64 år 5 5 17 17 28 24 Ensamstående med barn 40 31 65–74 år 3 2 16 12 34 28 Ensamstående utan barn 75 år och äldre 4 2 26 14 55 31 25–44 år 38 36 Sammanb. m. barn 0–6 6 6 21 7 19 20 år 45–64 år 38 38

Sammanb. m. barn 7– 65–74 år 44 48

17år 5 5 9 7 12 12 75 år och äldre 65 62

Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 39 36

20–44 år 2 2 28 18 12 13 Sammanboende utan barn

45–64 år 8 7 16 8 5 5 25–44 år 42 33

65–74 år 4 5 39 10 5 6 45–64 år 46 38

75 år och äldre 2 3 66 17 15 13 65–74 år 50 40

Födelseland 75 år och äldre 79 64

Inrikes födda 42 41 21 14 19 14 Födelseland

Utrikes födda 9 7 37 28 39 37 Inrikes födda 51 40

Totalt 51 49 24 16 23 17 Utrikes födda 55 49

Anm.: Statistiken för ensamstående män med barn 0–6 år baseras på ett litet

Totalt 52 42

urval personer och bör därför tolkas med försiktighet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm.: Beräkningarna i tabellen baseras på LINDA-databasen (se underbilagan). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

48 För en analys av varaktighet i låg ekonomisk standard se prop.

2014/15:100 bilaga 2.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Underbilaga 1: Begrepp och data Redovisningsgrupper och bakgrundsvariabler

Inkomstbegrepp Percentiler: Populationen delas in i 100 lika stora grupper sorterade efter stigande inkomst. Disponibel inkomst: Hushållens sammanlagda Medianen: värdet för den 50:e percentilen. De inkomst från arbete, kapital, näringsverksamhet som tjänar mer är lika många som de som tjänar och positiva transfereringar minus negativa mindre än detta värde. transfereringar såsom skatt, betalt underhålls- Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK): bidrag och återbetalda studielån. Erhållna SSYK 2012 är en uppdatering av den tidigare studielån ingår som en positiv transferering. yrkesklassifikationen SSYK 96, som den också Individuell disponibel inkomst (även kallad ersätter. SSYK 2012 bygger på en internationell nettoinkomst): För att kunna jämföra individers yrkesstandard. I den nya standarden finns fler ekonomiska situation, utan den utjämnande yrkesområden, yrkesgrupper och yrken än i den effekt som erhålls vid studier av hushålls- tidigare standarden och den omfattar 147 yrkesinkomster, beräknas den individuella disponibla grupper och 429 olika yrken. inkomsten. Det sker genom en summering av alla individuella inkomster och genom att fördela hushållsgemensamma inkomster, som t.ex. Datamaterial och beräkningsmetoder bostadsbidrag eller barnbidrag, lika mellan hushållets vuxna. Den individuella disponibla HEK – Hushållens ekonomi inkomsten är särskilt viktig för att jämföra HEK är en urvalsundersökning som genomförs inkomstsituationen mellan kvinnor och män. varje år i huvudsakligt syfte att ge en tydlig bild Lön: Överenskommen månadslön omräknad av den disponibla inkomstens fördelning bland till heltid. Lönestrukturstatistikens månadslön olika hushåll samt för att belysa inkomststrukinnehåller flera olika lönekomponenter. För- turen. HEK bygger på årliga tvärsnitt av befolkutom fast lön ingår även fasta lönetillägg och ett ningen, vilket innebär att det inte är samma stort antal rörliga lönetillägg som t.ex. tillägg för individer som studeras över tid. Urvalet består av obekväm arbetstid. Årsvisa belöningssystem individer som är minst 18 år bland samtliga som t.ex. bonus, vinstdelning eller tilldelning av hushåll och individer som var folkbokförda i aktier/optioner ingår inte i lönestruktur- landet någon gång under undersökningsåret. statistiken. Både urvalspersonen och tillhörande hushålls- Standardvägd månadslön: För att få en mer medlemmar ingår i undersökningen. Uppgifnyanserad bild av löneskillnaderna mellan terna i HEK samlas in från deklarationsuppkvinnor och män kan strukturella skillnader i gifter, telefonintervjuer och olika administrativa form av yrke, ålder och utbildning rensas bort register. Den senaste versionen av HEK avser genom s.k. standardvägning. Detta sker genom 2013 och i populationen ingår ca 39 000 individer att genomsnittlig månadslön för respektive kön fördelade på ca 17 000 hushåll. I bilagans redoberäknas för kombinationer av fyra ålders- visningar avgränsas populationen till s.k. helårs– grupper, två utbildningskategorier, två arbets- individer/helårshushåll (fördelningspopulattidsgrupper, två sektorsgrupper och inom varje ionen). Med helårsindivider/helårshushåll avses yrke (429 yrken inom SSYK 12). Dessa individer/hushåll där samtliga vuxna var folkgenomsnittslöner vägs för respektive kön bokförda i Sverige både den 1 januari och den samman med antalet anställda inom varje grupp. 31 december undersökningsåret. Yrkesgrupperna i statistiken har ändrats 2004 och 2014. Faktorer som inte beaktas vid LINDA – Longitudinell individdatabas standardvägning är t.ex. arbetsledaransvar och LINDA-databasen består av ett urval om ca yrkeserfarenhet. 49 tre procent av den svenska befolkningen. Till dessa urvalsindivider har eventuella hushållsmedlemmar adderats. Totalt omfattar urvalet ca 850 000 individer för 2013. Databasen har en longitudinell struktur där de ingående indivi- 49 Se Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2014. Vad säger den derna kan observeras vid upprepade tillfällen. officiella lönestatistiken? (Medlingsinstitutet 2015). För närvarande finns information för 1968–2013.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Det hushållsbegrepp som används i LINDA landsting och stat och en urvalsundersökning av baseras endast på information från administra- ungefär 50 procent av löntagarna i den privata tiva register och därmed skiljer sig från det som sektorn. Samtliga företag med minst används i HEK-databasen. Som en konsekvens 500 anställda är med varje år. av detta betraktas i LINDA sammanboende par som inte är gifta eller har gemensamma barn som Arbetskraftsundersökningarna separata hushåll. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning som genomförs av Lönestrukturstatistik Statistiska centralbyrån. Syftet med AKU är att Lönestrukturstatistiken har till syfte att årligen beskriva den aktuella arbetsmarknadssituationen ge en översiktlig och jämförbar statistik om för befolkningen i åldern 15–74 år samt att ge lönestrukturen för hela arbetsmarknaden. Den information om utvecklingen på arbetsbelyser lönenivå, lönestruktur och löne- marknaden. AKU tar fram månatlig, kvartalsvis utveckling. Statistiken innehåller uppgifter om och årlig statistik med tonvikt på såväl antal som kön, ålder, yrke, utbildning, näringsgren och andel sysselsatta respektive arbetslösa. region. Den är därför lämplig att använda som Undersökningarna baseras på ett representaunderlag för olika analyser och jämförelser tivt urval. Bruttourvalet under 2014 var mellan mäns och kvinnors löner. Statistiken är ca 358 000 personer varav drygt 241 000 uppdelad i fem sektorer, privat sektor: arbetare svarande. Datainsamlingen sker i första hand respektive tjänstemän, kommunal sektor, genom telefonintervjuer genomförda av landstingssektor och statlig sektor. Statistiken Statistiska centralbyråns intervjuare. baseras på totalundersökningar av kommuner,

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Underbilaga 2: Indikatorer för delmål två,

Tabell U.2 Från löne- och näringsinkomst till nettoinkomst

2013

ekonomisk jämställdhet

Kronor per år och fördelning i procent, 20–64 år Tabell U.1 Nettoinkomst efter hushållstyp och antal barn Medelinkomst för 2013 dem med Andel med Medianinkomst i kronor per år och antal personer, 20– år inkomstslag inkomst (%) Kv./M Kv. Män (%) Kv. Män

Nettoinkomst Antal, i tusental Marknaden 264 700 374 500 71 91 93

Kvinnor Män Kvinnor Män Löneinkomst 262 100 351 300 75 84 85 Ensamboende 20– 161 000 203 000 1 170 1 120 Näringsinkomst 56 700 89 000 64 7 12

år

Ränta och utdelning 10 800 36 900 29 64 64

Ensamstående med 242 000 277 000 238 94

Kapitalvinst 54 500 58 500 93 20 23

barn 0–19 år

Välfärdsstaten 73 900 63 600 116 69 61 1 barn 226 000 255 000 140 64 Lönerel. ersättningar 60 500 53 700 113 44 35 2 eller fler barn 264 000 325 000 98 30 exkl. pension

Sammanboende 173 000 231 000 997 993

Sjukpenning 45 400 49 800 91 13 7

utan barn 20– år

Sjuk- och 100 800 111 200 91 8 5

Sammanboende 224 000 296 000 931 947

aktivitetsersättning

med barn 0–19 år

Föräldrapenning 33 000 21 900 151 22 18 1 barn 207 000 269 000 332 343 Arbetsmarknadsstöd 53 100 65 300 81 9 9 2 barn 233 000 313 000 439 443 Pensioner 62 000 99 100 63 10 8 3 eller fler barn 226 000 314 000 160 161 Lönerel. ersättningar 69 500 68 800 101 47 39 Anm.: Nettoinkomst är det samma som individuell disponibel inkomst. Källa: Statistiska centralbyrån. inkl. pension Försörjnings- 18 100 14 300 127 39 34 relaterade bidrag Barnbidrag 13 700 12 400 110 38 33 Underhållsbidrag 18 700 15 300 122 10 5 Behovsprövade 37 600 32 700 115 9 7 bidrag Bostadsbidrag 18 500 11 800 157 7 4

Ekonomiskt bistånd 47 300 40 200 118 4 4 Övriga bidrag 38 800 33 000 118 20 15 Skattepliktigt och 52 000 49 400 105 10 7 skattefritt studiestöd (inkl. lån) Övriga 22 200 18 200 122 10 9 skattepliktiga och skattefria bidrag Negativa 72 000 107 400 67 95 95 transfereringar Skatt 67 200 103 400 65 95 95 Återbetalt studielån 10 900 12 000 91 23 15 Givet 9 800 13 800 71 2 3 underhållsbidrag Övriga negativa 6 000 7 000 86 38 33 transfereringar Individuell 224 700 285 100 79 100 100

disponibel inkomst

Anm.: Nettoinkomst är det samma som individuell disponibel inkomst. Att innehållet i denna tabell skiljer sig något från tabell 3.2 beror delvis på olika populationsavgränsningar, där tabell 3.2 baseras på helårsbefolkningen, och delvis på olika summeringar av inkomstslagen. Källa: Statistiska centralbyrån.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Tabell U.3 Kvinnors lön som andel av mäns löner efter Tabell U.6 Sysselsatta efter ålder och vanligen arbetad tid

sektor 1994–2013 2014

Procent Procentuell fördelning, 20–64 år Kommun Landsting Stat Privat Samtliga Deltid Heltid År Ej Stand. Ej Stand. Ej Stand. Ej Stand. Ej Stand. Kvinnor Män Kvinnor Män stand. vägd stand. vägd stand. vägd stand. vägd stand. vägd vägd vägd vägd vägd vägd 20–24 år 52,2 28,1 47,7 71,9 1994 86 . 74 . 83 . 85 . 84 . 25–34 år 28,1 11,5 71,9 88,5 1996 87 98 71 94 83 93 85 91 83 92 35–44 år 28,5 6,6 71,5 93,4 1998 89 98 71 93 84 92 83 90 82 91 45–54 år 23,9 6,5 76,0 93,6 2000 90 98 71 93 84 92 84 90 82 92 55–64 år 31,3 12,7 68,7 87,3 2002 90 98 71 92 84 92 85 90 83 92 Totalt 30,0 10,7 70,0 89,3 Källa: Statistiska centralbyrån. 2004 91 98 71 93 85 92 85 91 84 92 2006 92 98 72 93 87 93 86 91 84 92

Tabell U.7 Avgångna från gymnasieskolan efter program eller

2008 92 99 73 93 88 93 86 91 84 92 anknytning till program 2013/14 Procent 2009 93 99 73 94 89 93 87 92 85 93 Kvinnor Män 2010 94 99 73 94 89 94 87 92 86 93 Barn- och fritid (BF) 68 32 2011 94 99 74 94 91 94 87 92 86 93 Bygg- och anläggning (BA) 8 92 2012 94 99 75 94 91 94 88 92 86 93 El- och energi (EE) 4 97 2013 94 99 76 94 92 94 88 92 87 93 Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån. Fordons- och transport (FT) 12 88 Handels- och administration (HA) 65 35

Tabell U.4 Segregeringsindex efter ålder 2013

Hantverks (HV) 93 7 Index Hotell- och turism (HT) 83 17 20–34 år 50,3 Industritekniska (IN) 9 91 35–49 år 54,0 Naturbruk (NB) 67 33 50–64 år 61,1 Restaurang- och livsmedel (RL) 58 42 Totalt 54,5 Anm.: Storleken på index kan variera mellan noll och hundra där noll innebär att VVS- och fastighet (VF) 2 98 kvinnors och mäns representation i varje enskilt yrke är lika stor medan ett index lika med hundra är liktydigt med att kvinnor och män har fullständigt olika yrken. Vård- och omsorg (VO) 84 16 Det betyder att ju högre index desto högre grad av könssegregering på Riksrekryterande utbildningar (RX) 12 88 arbetsmarknaden och omvänt ju lägre index desto mindre könssegregering. Indexet är beräknat på yrken enligt Svensk standard för svensk Ekonomi (EK) 52 48 yrkesklassificering (SSYK 1996). Källa: Statistiska centralbyrån. Estetiska (ES) 66 34 Humanistiska (HU) 81 19

Tabell U.5 Sysselsatta efter ålder och anknytningsgrad till

arbetsmarknaden 2014 Naturvetenskap (NA) 52 49 Procentuell fördelning, 20–64 år Samhällsvetenskap (SA) 64 36 Anställda Företagare Teknik (TE) 17 83 Fast anställda Tidsbegränsat anställda Int. Baccalaureate (IB) 62 38 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Totalt 50 50

20–24 år 42,4 54,2 56,1 42,4 1,6 3,4 Källor: Skolverket och Statistiska centralbyrån. 25–34 år 72,2 75,5 23,4 17,1 4,4 7,4 35–44 år 84,2 81,0 10,4 6,6 5,4 12,3 45–54 år 84,8 78,5 7,9 5,2 7,4 16,4 55–64 år 86,6 75,4 6,3 5,3 7,1 19,3

Totalt 78,4 75,7 16,0 11,6 5,6 12,7

Källa: Statistiska centralbyrån.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 3

Tabell U.8 Pågående sjukpenningfall i december 1974–

2014

Antal i tusental 60–179 dagar 180 dagar och mer År Kvinnor Män Kvinnor Män 1974 25,3 30,3 21,3 29,8 1975 26,1 30,3 23,3 32,4 1976 25,6 29,0 23,1 31,8 1977 22,8 24,7 21,7 26,9 1978 21,1 21,3 20,6 24,9 1979 23,0 22,5 22,6 25,3 1980 16,8 16,5 18,4 19,1 1981 16,5 15,5 16,3 17,2 1982 21,6 20,5 20,9 21,0 1983 22,7 20,8 21,0 21,2 1984 26,1 21,9 25,2 24,2 1985 29,7 24,8 28,5 26,5 1986 30,9 24,1 34,0 29,5 1987 34,3 25,4 39,1 33,6 1988 34,5 24,9 46,1 37,5 1989 32,5 23,2 48,0 38,5 1990 31,4 22,7 48,0 38,2 1991 27,6 21,6 49,5 39,6 1992 27,5 21,3 56,1 48,5 1993 27,4 19,8 44,2 39,5 1994 28,4 19,1 42,8 35,3 1995 23 15,4 41,2 31,3 1996 24 15,5 39,6 28,9 1997 24,9 15,6 42,1 29 1998 31,1 18,5 54,6 35,8 1999 38 22 71,1 44,4 2000 43,3 23,9 90,6 53,4 2001 45,3 26,3 108,4 61,7 2002 42 24,7 117,4 66,8 2003 37,8 22,1 116,3 65 2004 35,6 20,7 98,2 54,9 2005 29,9 17,7 81,6 45,4 2006 28,6 17 73,5 41,1 2007 22,3 13,8 63 35 2008 18,6 11,9 46,5 27,1 2009 17,9 11,5 32,8 20,3 2010 21,9 12,8 28,4 17,3 2011 23,5 13,3 37,5 20,5 2012 25,3 14,3 39,0 21,2 2013 30,5 16,4 47,3 24,9 2014 33,9 18,1 56,8 28,8 Anm.: I statistiken ingår enbart sjukpenningfall och inte alla typer av pågående sjukskrivningar. Källor: Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.

Bilaga 4 Förändringar av husavdraget Bilaga till avsnitt 6.2

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

1 Lagförslagen i promemorian

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 och 19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande 1 lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

67 kap.

13 § 2 Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som 1. Enklare städarbete eller annat rengöringsutförs i bostaden. arbete samt flyttstädning som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4 . Snöskottning som utförs i nära anslutning 3 . Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. till bostaden. 5 . Häck- och gräsklippning samt krattning 4 . Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. trädgård i nära anslutning till bostaden. 6 . Barnpassning som utförs i eller i nära 5 . Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritids- hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. aktiviteter eller liknande. 7 . Annan omsorg och tillsyn än barnpassning 6 . Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i sam- eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid band med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. 8 . Hjälp med läxor och annat skolarbete till 7 . Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. bostaden.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2012:829.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

19 § 3 Skattereduktionen uppgår till 1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1, 2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, och 3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3. Den sammanlagda skattereduktionen får Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. beskattningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får den sammanlagda skattereduktionen för sådant hushållsarbete som avses i 13 § uppgå till högst 25 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2015.

3 Senaste lydelse 2011:1256.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för

hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7, 17 och 19 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 1 Utbetalningen får uppgå till ett belopp som Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning, dock högst till samma belopp som om utbetalning. köparen har betalat. Utbetalningen får dock uppgå till högst 1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete. Utbetalning får inte ske till den del köparens Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår. 50 000 kronor för ett beskattningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får utbetalning inte ske till den del den sammanlagda preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) skulle överstiga 25 000 kronor för ett beskattningsår.

17 § 2 Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och 2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduktionen får Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. ett beskattningsår. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får den sammanlagda preliminära skattereduktionen för

1 Senaste lydelse 2014:1458. 2 Senaste lydelse 2011:1426.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) uppgå till högst 25 000 kronor.

19 § 3 Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om 1. beslut enligt 11 § om utbetalning, 2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och 3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och 3. den totala preliminära skattereduktionen 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §. som tillgodoräknats köparen enligt 17 § och, om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). Skatteverket ska på begäran av köparen lämna Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som till- preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §. godoräknats enligt 17 §. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, ska det av meddelandet framgå hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

3 Senaste lydelse 2011:1426.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § och 22 kap. 13 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

14 § Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska Vid beräkning av skatteavdrag för förmån av bestämmas utan hänsyn till förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska avdraget , om den som har utfört (1999:1229), om den som har utfört arbetet var arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstsom anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen skattelagen eller har ett intyg eller någon annan eller har ett intyg eller någon annan handling handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag, som avses i 67 kap. 17 § samma lag. reduceras med 1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och 2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Första stycket gäller bara förmån upp till ett Skatteavdraget ska dock som mest reduceras värde av 100 000 kronor per beskattningsår. med 50 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 25 000 kronor per beskattningsår, om arbetstagaren inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.

22 kap.

13 § Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utför arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skattereduktionen. underlaget för skattereduktionen och hur stor del av underlaget som avser sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2015.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

2 Förteckning av remissinstanserna

Efter remiss har yttrande kommit in från Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), About Time AB, Almega, Elektriska installatörsorganisationen, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, HomeMaid Hemservice AB, Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet, Småföretagarnas Riksförbund, Svenska Badbranschen, Svenska Målareförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Sveriges Byggindustrier. Yttrande har dessutom inkommit från Glasbranschföreningen, Måleriföretagen i Sverige och Coompanion Sverige. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Arbetsgivarföreningen KFO, Byggbranschen i samverkan, FAR, Företagarförbundet Fria Företagare, Hemfrid i Sverige AB, HSB Omsorg AB, Intresseföreningen för hushållsnära tjänster, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Plåtslageriernas Riksförbund, Stockholms Handelskammare, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sveriges Pensionärers Riksförbund och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

3 Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 och 19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande 1 lydelse.

Lydelse enligt prop. 2014/15:99 Föreslagen lydelse

67 kap.

13 § 2 Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som 1. Enklare städarbete eller annat rengöringsutförs i bostaden. arbete samt flyttstädning som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4. Snöskottning som utförs i nära anslutning 3. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. till bostaden. 5. Häck- och gräsklippning samt krattning 4. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. trädgård i nära anslutning till bostaden. 6. Barnpassning som inte mer än i ringa 5. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. fritidsaktiviteter eller liknande. 7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning 6. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. ärenden.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 § 3 Skattereduktionen uppgår till 1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1, 2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, och 3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3. Den sammanlagda skattereduktionen får upp- Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskatt- gå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. ningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2012:829. 3 Senaste lydelse 2011:1256.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

vid beskattningsårets ingång, får den sammanlagda skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 § uppgå till högst 25 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för

hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7, 17 och 19 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning, dock högst till samma belopp som om utbetalning. köparen har betalat.

Utbetalningen får dock uppgå till högst 1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete. Utbetalning får inte ske till den del köparens Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår. 50 000 kronor för ett beskattningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får utbetalning inte ske till den del den sammanlagda preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) skulle överstiga 25 000 kronor för ett beskattningsår.

17 § 1 Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och 2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduktionen får Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. ett beskattningsår. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får den sammanlagda preliminära skattereduktionen för

1 Senaste lydelse 2011:1426.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) uppgå till högst 25 000 kronor.

19 § 2 Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om 1. beslut enligt 11 § om utbetalning, 2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och 3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och 3. den totala preliminära skattereduktionen 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §. som tillgodoräknats köparen enligt 17 § och, om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). Skatteverket ska på begäran av köparen lämna Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodo- preliminära skattereduktionen som tillräknats enligt 17 §. godoräknats enligt 17 §. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, ska det av meddelandet framgå hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

2 Senaste lydelse 2011:1426.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § och 22 kap. 13 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

11 kap.

14 § Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete bestämmas utan hänsyn till förmån av enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen ska reduceras , om den som har utfört arbetet var (1999:1229), om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller eller har ett intyg eller någon annan handling någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § som avses i 67 kap. 17 § samma lag. samma lag. Reduktionen ska vara 1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och 2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Första stycket gäller bara förmån upp till ett Skatteavdraget ska som mest reduceras med värde av 100 000 kronor per beskattningsår. 50 000 kronor per beskattningsår . I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 25 000 kronor per beskattningsår, om arbetstagaren inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.

22 kap.

13 § Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utför arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skattereduktionen. underlaget för skattereduktionen och hur stor del av underlaget som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2015.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

4 Lagrådets yttrande dragningsproblem bör i städning även ingå städning av skåp, lådor och garderober m.m. samt flytt- Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06- städning. Även flytt av möbler inom bostaden i 05 anslutning till städningen ingår. Hushållsarbetet kan även avse klädvård i form av tvättning, strykning, Närvarande : F.d. justitieråden Susanne Billum lagning, uppläggning och liknande samt skoputs. I och Per Virdesten samt justitierådet Erik rengöringsarbetet ingår även uppsättning av gardiner Nymansson. och gardinstänger samt byte av glödlampor, proppar och liknande. Däremot omfattas inte snickeriarbeten, Förändringar av husavdraget omklädning av möbler, montering av möbler eller liknande. När det gäller tjänsterna som omfattas av Enligt en lagrådsremiss den 28 maj 2015 skattereduktionen enligt vad som nämns ovan är det (Finansdepartementet) har regeringen beslutat fråga om normalt och sedvanligt hushållsarbete som inhämta Lagrådets yttrande över förslag till inte kräver någon specialistutbildning (prop. 2006/07:94 s. 41). – Med rengöringsarbete avses t.ex. 1. lag om ändring i inkomstskattelagen arbete i form av diskning och fönsterputsning och (1999:1229), motsvarande sysslor som måste göras för att en 2. 2. lag om ändring i lagen (2009:194) om bostad ska vara i gott skick. Även ommöblering som förfarandet vid skattereduktion för ingår som ett led i städningen samt flyttstädning hushållsarbete, omfattas (a. prop. s. 59). 3. 3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). I författningskommentaren till den nu föreslagna lydelsen av bestämmelsen anges bl.a. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av följande. kanslirådet Peter Österberg. Med enklare städarbete eller rengöringsarbete avses Förslaget föranleder följande yttrande av städning och annan rengöring av mer vardaglig Lagrådet: karaktär inom ramen för hushållets kärnområde som inte utförs med mer avancerad städutrustning eller Förslaget till lag om ändring i inkomst- annan kringutrustning som inte är vanligt skattelagen förekommande i en genomsnittlig bostad. Exempel på sådant arbete som inte omfattas är grovstädning med 67 kap. 13 § mer avancerad utrustning och rengöring av inomhuspool. Exempel på mer avancerad städutrustning är Enligt paragrafens gällande lydelse avses med pooldammsugare och golvboningsmaskin. hushållsarbete bl.a. ”städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden” (punkt Ett flertal remissinstanser, däribland 1). Det remitterade förslaget innebär att Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i tillämpningen ska begränsas till ”enklare Linköping och Skatteverket, har riktat kritik städarbete eller annat rengöringsarbete samt mot att det ska överlämnas till rättstillämpflyttstädning som utförs i bostaden”. ningen att dra gränsen för vad som ska anses I förarbetena till gällande lydelse anges bl.a. som enklare städarbete. Kammarrätten ansåg att följande. de exempel som getts knappast räckte för att skapa tillräcklig klarhet i vad begreppet omfattar Till de tjänster som, enligt regeringens uppfattning, och att ett förtydligande bör ske av vilka former bör omfattas av en skattereduktion hör i första hand av städarbeten som ska berättiga till avdrag. vad som skulle kunna benämnas hushållsarbetets Skatteverket efterlyste fler exempel i författkärnområden. Till sådana arbeten kan hänföras ningskommentaren för att undvika gränsstädning eller annat rengöringsarbete, diskning, dragningsproblem. fönsterputsning och matlagning som utförs i hemmet. Enligt remissen (s. 15) bedömer regeringen I städning ingår sådant arbete som dammsugning, att den närmare gränsdragningen med dammtorkning och skurarbete som behöver utföras nödvändighet måste ske i rättstillämpningen. med jämna mellanrum. För att undvika gräns- Lagrådet anser emellertid att det inte är lämpligt

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 4

att, i den utsträckning som sker, överlämna till förutsatt att den inte utförs med mer avancerad rättstillämpningen – i första hand Skatteverket – städutrustning. att dra upp gränserna för tillämpningen. Begreppet ”flyttstädning” har lyfts in i den Ungefär 780 000 skattskyldiga beräknas göra föreslagna paragrafen. Vad som åsyftas med RUT-avdrag år 2016, varav det får förutsättas att begreppet måste enligt Lagrådets mening en stor andel av dessa får avdrag för just enklare preciseras. städarbete och annat rengöringsarbete. Cirka Sammanfattningsvis anser Lagrådet att den 20 000 företag tillhandahåller RUT-berättigade avgränsning av det nya begreppet ”enklare städtjänster. Det är för dessa skattskyldiga och arbete” som anges i remissen och som företag men även för Skatteverket och domstolar huvudsakligen tycks bygga på vilken typ av angeläget att det tydliggörs vilken ändrad städutrustning som används, är alltför vag och tillämpning som den föreslagna ändringen är ger utrymme för godtyckliga bedömningar. Den tänkt att åstadkomma och att gränsdragnings- föreslagna utformningen av punkt 1 i problemen reduceras. Skälen för den aktuella bestämmelsen bör därför övervägas ytterligare. lagändringen har dessutom inte utvecklats i remissen, vilket bidrar till osäkerheten om Övriga lagförslag innebörden. Mot denna bakgrund anser Lagrådet att det i Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. lagstiftningsärendet måste klargöras om, och i sådant fall i vilket avseende, de äldre förarbetena inte längre har aktualitet. Enligt dessa förarbeten omfattas tjänster som skulle kunna benämnas hushållsarbetets kärnområde och som beskrivs som normalt och sedvanligt hushållsarbete som inte kräver någon specialistutbildning. Vilken skillnad, om någon, som finns mellan ”hushållsarbetets kärnområde” och städning och rengöring av ”mer vardaglig karaktär inom ramen för hushållets kärnområde” bör enligt Lagrådets mening utvecklas, särskilt i förhållande till de exempel som anges i äldre förarbeten. Till skillnad från äldre förarbeten, som inte lade någon uttrycklig vikt vid vilken utrustning som används, betonas i lagrådsremissen att med enklare städarbete eller rengöringsarbete avses sådant arbete som inte utförs med mer avancerad städutrustning eller annan kringutrustning som inte är vanligt förekommande i en genomsnittlig bostad. Detta torde kunna få som resultat att, allt annat lika, en utförare som genomför en viss städning på ett snabbt och effektivt sätt med en modern och avancerad utrustning inte utför en avdragsberättigad tjänst till skillnad från om utföraren genomför samma städning med en sådan mindre effektiv utrustning som är vanligt förekommande i en genomsnittlig bostad. Det torde vidare innebära att städning med t.ex. centraldammsugare, skurmaskiner och mattvårdsmaskiner inte berättigar till RUT-avdrag. Författningskommentaren måste vidare förstås så att såväl grovstädning som storstädning omfattas av paragrafens tillämpningsområde

Bilaga 5 Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 Bilaga till avsnitt 6.3, 6.4, 6.5, 6.10, 6.11 och 6.14

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

1 Sammanfattning av promemorian

Vissa inkomstskatte- och

socialavgiftsfrågor inför

budgetpropositionen för 2015

Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2015 föreslå vissa förändringar på inkomstskatte- och socialavgiftsområdet. En promemoria med förslag har därför tagits fram inom Finansdepartementet.

Följande förslag behandlas i denna promemoria.

– Sänkt skatt för pensionärer – Avtrappning av jobbskatteavdraget – Uppräkningen av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2015 – Särskild löneskatt för äldre – Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga – Komplettering av förslaget om begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande – Slopad skattereduktion för läxläsning – Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

2 Lagförslagen i promemorian

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Särskild löneskatt ska för varje år betalas till Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 24,26 procent på staten med 8,5 procent på sådan ersättning som avses i 2 kap. 10 och 11 §§ socialavgiftslagen (2000:980) till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och i övrigt med 24,26 procent på 1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare, 2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting, 3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal, 4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning, 5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst, 6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till – en sådan vinstandelsstiftelse som avses i – en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 25 kap. 21 § socialförsäkringsbalken om ersätt- 25 kap. 21 § socialförsäkringsbalken om ersättningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt 2 kap. ningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980) , eller 18 § socialavgiftslagen, eller – en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Skattskyldig är den som utgett sådan Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt som utgörs av rabatt, bonus eller annan ersättning på grund av kundtrohet eller liknande, är den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen skattskyldig enligt denna lag. I fråga om sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket

1 Senaste lydelse 2010:1244.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

inkomstskattelagen (1999:1229) är den i vars tjänst rättigheten förvärvats skattskyldig enligt denna lag. I fråga om annan för mottagaren skattepliktig intäkt i form av ersättning som utgetts av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person och som har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen, är den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige skattskyldig enligt denna lag. Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4–15 och 17–25 §§ socialavgiftslagen. Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 ska bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

2 § 2 En enskild person eller ett dödsbo skall för En enskild person eller ett dödsbo ska för varje år till staten betala särskild löneskatt med varje år till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på överskott av passiv närings- 24,26 procent på överskott av passiv verksamhet enligt inkomstskattelagen näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) här i landet samt på ersättning som (1999:1229) här i landet samt på ersättning som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i nämnda lagrum till den del ersättningen utges i nämnda lagrum till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Om en kompensation för mistad inkomst. Om en skattskyldig avlidit under året skall särskild skattskyldig vid årets ingång har fyllt 65 år eller löneskatt betalas med 24,26 procent på inkomst inte har fyllt 65 år men under hela året har som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen uppburit hel allmän ålderspension enligt (2000:980). socialförsäkringsbalken ska särskild löneskatt betalas med 8,5 procent eller om en skattskyldig avlidit under året med 24,26 procent på inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen (2000:980). Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 9–11 §§ och 12 § första och andra styckena socialavgiftslagen. Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelsen i 1 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2014. 3. Bestämmelsen i 2 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2014. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den skattskyldige

2 Senaste lydelse 2006:1339.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5 inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2014 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 1 Allmän löneavgift tas ut med 9,88 procent av underlaget och tillfaller staten. För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelsen i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före den 1 januari 2016. På lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet. 3. Bestämmelsen i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före den 1 januari 2016. På inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2012:756.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 42 kap. 6 §, 59 kap. 5 och 14 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § samt 67 kap. 7, 8 och 13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

42 kap.

6 § Förvaltningsutgifter får dras av bara till den Förvaltningsutgifter får inte dras av. del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor .

59 kap.

5 § Pensionssparavdraget får inte heller överstiga Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 12 000 kronor med tillägg enligt andra och tredje 1 800 kronor med tillägg enligt andra och tredje styckena. styckena. För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

14 § Om den skattskyldige ska göra pensionsspar- Om den skattskyldige ska göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet avdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till och som allmänt avdrag, får han upp till 12 000 kronor fritt fördela avdraget mellan 1 800 kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag. näringsverksamheten och allmänna avdrag.

63 kap.

Nuvarande lydelse

3 a § 2 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,682 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,105 prisbasbelopp 0,880 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,105 men inte 2,72 prisbasbelopp 0,753 prisbasbelopp minskat med 8,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2013:960.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5 överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp 0,208 prisbasbelopp ökat med 11,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 3,11 men inte 3,69 prisbasbelopp 21,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,103 prisbasbelopp överstiger 3,69 men inte 4,785 prisbasbelopp 0,322 prisbasbelopp ökat med 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 4,785 men inte 7,88 prisbasbelopp 0,753 prisbasbelopp ökat med 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 7,88 men inte 12,43 prisbasbelopp 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp Föreslagen lydelse 3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp. Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp 0,609 prisbasbelopp ökat med 4,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp 0,741 prisbasbelopp överstiger 3,11 men inte 3,77 prisbasbelopp 0,430 prisbasbelopp ökat med 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 3,77 men inte 5,4 prisbasbelopp 0,807 prisbasbelopp överstiger 5,4 men inte 7,88 prisbasbelopp 0,753 prisbasbelopp ökat med 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 7,88 men inte 12,43 prisbasbelopp 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 kap.

5 § 3 För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster – 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och – 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns. Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 420 800 kronor för en nedre skiktgräns på 421 800 kronor för beskattningsåret 2014 och en övre skiktgräns på beskattningsåret 2015 och en övre skiktgräns på 602 600 kronor för beskattningsåret 2014 . 616 100 kronor för beskattningsåret 2015 . För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående beskattningsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de skiktgränser som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.

67 kap.

Nuvarande lydelse

7 § 4 För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 2,94 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,94 men inte 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

3 Senaste lydelse 2013:1080. 4 Senaste lydelse2013:960.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

överstiger 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

Föreslagen lydelse

7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 2,94 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,94 men inte 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp men inte 13,48 skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och prisbasbelopp grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 13,48 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan skattesatsen för kommunal inkomstskatt multiplicerad med 2,155 prisbasbelopp minskat med grundavdraget och å andra sidan 3 procent av arbetsinkomsterna minskade med 13,48 prisbasbelopp

Om beräkningen enligt första stycket medför att skattereduktionen blir negativ, anses skattereduktionen vara noll.

Nuvarande lydelse

8 § 5 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp. Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

5 Senaste lydelse 2009:197.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

överstiger 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor summan av 15 000 kronor och 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 kronor 30 000 kronor

Föreslagen lydelse

8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor summan av 15 000 kronor och 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 kronor men inte 30 000 kronor 600 000 kronor

överstiger 600 000 kronor skillnaden mellan 30 000 kronor och 3 procent av arbetsinkomsterna minskade med 600 000 kronor

Om beräkningen enligt första stycket medför att skattereduktionen blir negativ, anses skattereduktionen vara noll.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § 6 Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. 5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. 6. Barnpassning som utförs i eller i nära 6. Barnpassning som inte mer än i ringa anslutning till bostaden samt lämning och omfattning innefattar hjälp med läxor och annat hämtning till och från förskola, skola, skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning fritidsaktiviteter eller liknande. till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.

6 Senaste lydelse 2012:829.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. 8. Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 42 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § samt 67 kap. 7, 8 och 13 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014. 3. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014. Äldre bestämmelser gäller för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts före den 1 januari 2015. 4. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska utgå, dels att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

29 § 1 Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling. Med avgiftspliktig ersättning ska vid Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av första stycket inte avses sådan tillämpning av första stycket inte avses sådan ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt eller 28 §. 27 §.

3 kap.

18 § 2 Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §. Första stycket gäller bara 1. till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet, 2. om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och 3. om den avgiftsskyldige vid ingången av 3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret har fyllt 26 men inte 65 år och beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §. 16 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före den 1 januari 2016. På ersättning som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. 3. Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före den 1 januari 2016. På inkomst som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga egenavgifterna betalas. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret

1 Senaste lydelse 2013:961. 2 Senaste lydelse 2013:1013.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid

avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen

(2000:980)

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § 2 Vid beräkning av den allmänna löneavgiften Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska från summan av och arbetsgivaravgifterna ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som arbetsgivaravgifterna beräknas på enligt 2 kap. avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § social- 28 § socialavgiftslagen (2000:980) eller som avgiftslagen (2000:980) , får avdraget inte medavdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § föra att dessa avgifter understiger ålderspenssocialavgiftslagen, får avdraget inte medföra att ionsavgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag. Samdessa avgifter understiger ålderspensionsavgiften manlagt får avdrag göras med högst 7 100 kroenligt 2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt får nor. Avdraget ska i första hand göras från den avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget allmänna löneavgiften. ska i första hand göras från den allmänna löneavgiften. I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket. Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. De nya bestämmelserna tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2014

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286. 2 Senaste lydelse 2013:964.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

3 Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttrande över promemorian kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsgivarverket, Statskontoret, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statens skolverk, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Aktiespararna, Fondbolagens förening, Fria Företagare, Företagarna, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Handel, MyAcademy Sweden AB, Näringslivets Regelnämnd, Riksförbundet Gode män och Förvaltare, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Tjänstemännens Centralorganisation och Visita – Svensk besöksnäring. Ett gemensamt yttrande har kommit in från Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Svenska Kommunalpensionärers Förbund, Sveriges Pensionärsförbund och Riksförbundet Pensionärsgemenskap. Yttranden har även kommit in från Akademikerförbundet SSR, Bemanningsföretagen, Almega, Näringslivets skattedelegation, Konjunkturinstitutet, Svensk Industriförening (Sinf), Proffice AB, Veteranpoolen AB och Gabriel Thulin. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Riksrevisionen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Regelrådet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

4 Lagförslag i lagrådsremissen Inhämtande av Lagrådets yttrande över lagförslag i

Budgetpropositionen för 2015

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ska ha följande lydelse.

1 §

1

Särskild löneskatt ska för varje år betalas till Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 24,26 procent på staten med 5,6 procent på sådan ersättning som avses i 2 kap. 10 och 11 §§ socialavgiftslagen (2000:980) till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och i övrigt med 24,26 procent på 1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare, 2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting, 3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal, 4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning, 5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst, 6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till – en sådan vinstandelsstiftelse som avses i – en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 25 kap. 21 § socialförsäkringsbalken om 25 kap. 21 § socialförsäkringsbalken om ersättningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt ersättningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980) , eller 2 kap. 18 § socialavgiftslagen, eller – en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Skattskyldig är den som utgett sådan Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt som utgörs av rabatt, bonus eller annan ersättning på grund av kundtrohet eller liknande, är den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen skattskyldig enligt denna lag. I fråga om sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är den i vars

1 Senaste lydelse 2010:1244.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

tjänst rättigheten förvärvats skattskyldig enligt denna lag. I fråga om annan för mottagaren skattepliktig ersättning som utgetts av en utomlands bosatt fysisk person eller av en utländsk juridisk person och som har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen, är den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige skattskyldig enligt denna lag. Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4–15 och 17–25 §§ socialavgiftslagen. Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 ska bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

2 §

2

En enskild person eller ett dödsbo skall för En enskild person eller ett dödsbo ska för varje år till staten betala särskild löneskatt med varje år till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på överskott av passiv närings- 24,26 procent på överskott av passiv näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen verksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) här i landet samt på ersättning som (1999:1229) här i landet samt på ersättning som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i den nämnda lagrum till den del ersättningen utges i paragrafen till den del ersättningen utges i form form av engångsbelopp som inte utgör av engångsbelopp som inte utgör kompensation kompensation för mistad inkomst. Om en för förlorad inkomst. Om en skattskyldig vid skattskyldig avlidit under året skall särskild årets ingång har fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år löneskatt betalas med 24,26 procent på inkomst men under hela året har uppburit hel allmän som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen ålderspension enligt socialförsäkringsbalken, ska (2000:980). särskild löneskatt betalas med 5,6 procent eller om en skattskyldig avlidit under året med 24,26 procent på inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen (2000:980). Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 9–11 §§ och 12 § första och andra styckena socialavgiftslagen. Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelsen i 1 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2014. 3. Bestämmelsen i 2 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2014. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2014 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

2 Senaste lydelse 2006:1339.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 1 Allmän löneavgift tas ut med 9,88 procent av Allmän löneavgift tas ut med 10,15 procent av underlaget och tillfaller staten. underlaget och tillfaller staten. För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet. Bestämmelsen i 3 § andra stycket i den äldre lydelsen tillämpas även på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under 2015. På lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § andra stycket löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet. 3. Bestämmelserna i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet. Bestämmelsen i 3 § andra stycket i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015. På inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § andra stycket löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2012:756.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 1 kap. 11 §, 42 kap. 6 §, 59 kap. 5 och 14 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § och 67 kap. 1, 2, 7, 8 och 13 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 67 kap. 27–33 §§, samt före 67 kap. 27, 28, 29, 30, 31 och 32 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 § 2 Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för under- Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatte- skott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, avdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och gåva finns i 67 kap. hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.

42 kap.

6 § Förvaltningsutgifter får dras av bara till den Förvaltningsutgifter får inte dras av. del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor .

59 kap.

5 § Pensionssparavdraget får inte heller överstiga Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 12 000 kronor med tillägg enligt andra och tredje 1 800 kronor med tillägg enligt andra och tredje styckena. styckena. För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

14 § Om den skattskyldige ska göra pensions- Om den skattskyldige ska göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverk- sparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till samhet och som allmänt avdrag, får han upp till 12 000 kronor fritt fördela avdraget mellan 1 800 kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag. näringsverksamheten och allmänna avdrag.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2011:1271.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

63 kap.

Nuvarande lydelse 3 a § 3 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp. Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,682 prisbasbelopp överstiger 0,99 men inte 1,105 prisbasbelopp 0,880 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 1,105 men inte 2,72 prisbasbelopp 0,753 prisbasbelopp minskat med 8,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp 0,208 prisbasbelopp ökat med 11,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 3,11 men inte 3,69 prisbasbelopp 21,5 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,103 prisbasbelopp överstiger 3,69 men inte 4,785 prisbasbelopp 0,322 prisbasbelopp ökat med 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 4,785 men inte 7,88 prisbasbelopp 0,753 prisbasbelopp ökat med 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 7,88 men inte 12,43 prisbasbelopp 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp Föreslagen lydelse 3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp. Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

3 Senaste lydelse 2013:960. 23

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp 0,609 prisbasbelopp ökat med 4,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp 0,741 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,77 prisbasbelopp 0,430 prisbasbelopp ökat med 10 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 3,77 men inte 5,4 prisbasbelopp 0,807 prisbasbelopp

överstiger 5,4 men inte 7,88 prisbasbelopp 0,753 prisbasbelopp ökat med 1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 12,43 prisbasbelopp 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,43 prisbasbelopp 0,422 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse Föresla gen lydelse

65 kap.

5 § 4 För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster – 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och – 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns. Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 420 800 kronor för en nedre skiktgräns på 421 800 kronor för beskattningsåret 2014 och en övre skiktgräns på beskattningsåret 2015 och en övre skiktgräns på 602 600 kronor för beskattningsåret 2014 . 616 100 kronor för beskattningsåret 2015 . För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående beskattningsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de skiktgränser som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.

67 kap.

1 § 5 I detta kapitel finns bestämmelser om I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer . skattereduktion för fysiska personer i 2–33 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

4 Senaste lydelse 2013:1080. 5 Senaste lydelse 2009:197.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

2 § 6 Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobb- allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushålls- skatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete och gåva i nu nämnd ordning. arbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

Nuvarande lydelse

7 § 7 För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 2,94 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,94 men inte 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

6 Senaste lydelse 2011:1271. 7 Senaste lydelse 2013:960.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Föreslagen lydelse

7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 2,94 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,94 men inte 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 men inte 13,48 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 13,48 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan skattesatsen för kommunal inkomstskatt multiplicerad med 2,155 prisbasbelopp minskat med grundavdraget och å andra sidan 3 procent av arbetsinkomsterna minskade med 13,48 prisbasbelopp

Om beräkningen enligt första stycket medför att skattereduktionen blir negativ, anses skattereduktionen vara noll.

Nuvarande lydelse

8 § 8 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor summan av 15 000 kronor och 5 procent av

8 Senaste lydelse 2009:197.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

arbetsinkomsterna överstiger 300 000 kronor 30 000 kronor

Föreslagen lydelse

8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor summan av 15 000 kronor och 5 procent av arbetsinkomsterna överstiger 300 000 men inte 600 000 kronor 30 000 kronor

överstiger 600 000 kronor skillnaden mellan 30 000 kronor och 3 procent av arbetsinkomsterna minskade med 600 000 kronor

Om beräkningen enligt första stycket medför att skattereduktionen blir negativ, anses skattereduktionen vara noll.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

9

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. 5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. 6. Barnpassning som utförs i eller i nära 6. Barnpassning som inte mer än i ringa anslutning till bostaden samt lämning och omfattning innefattar hjälp med läxor och annat hämtning till och från förskola, skola, skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning fritidsaktiviteter eller liknande. till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. 7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. 8. Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

9 Senaste lydelse 2012:829.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Mikroproduktion av förnybar el

Vilka som kan få skattereduktion

27 § En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28–33 §§. Det gäller den som 1. framställer förnybar el, 2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, 3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och 4. har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag.

Begäran om skattereduktion

28 § En begäran om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser.

Definitioner

29 § Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från – sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, – vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, – biomassa eller produkter som framställs från biomassa, eller – bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857). Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.

Underlag för skattereduktion

30 § Underlag för skattereduktion består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.

Skattereduktionens storlek

31 § Skattereduktionen uppgår till underlaget enligt 30 § multiplicerat med 60 öre.

Stöd av mindre betydelse

32 § Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse enligt 1. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, 2. kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller 3. kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. Med företag avses vid tillämpningen av denna paragraf detsamma som vid tillämpningen av de förordningar som anges i första stycket.

33 § Vid bedömningen av om skattereduktionen enligt 32 § anses vara stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser 1. stöd inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och 2. stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktion bedriver

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 42 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § samt 67 kap. 7, 8 och 13 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014. 3. Bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014. 4. För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före den 1 januari 2015 gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen. 5. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. 6. Bestämmelserna i 67 kap. 2 § och 27–33 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 januari 2015.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska utgå, dels att 2 kap. 26 och 29 §§ och 3 kap. 13 och 18 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 § 1 Arbetsgivaravgifterna är 21,54 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,35 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,91 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

Föreslagen lydelse

26 § Arbetsgivaravgifterna är 21,27 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,35 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,64 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 § 2 Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling. Med avgiftspliktig ersättning ska vid Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av första stycket inte avses sådan tillämpning av första stycket inte avses sådan ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt eller 28 §. 27 §.

3 kap.

Nuvarande lydelse

13 § 3 Egenavgifterna är 19,09 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,44 %

1 Senaste lydelse 2012:758. 2 Senaste lydelse 2013:961. 3 Senaste lydelse 2012:758.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,37 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

Föreslagen lydelse

13 § Egenavgifterna är 18,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 4,44 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,60 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,10 % 6. arbetsskadeavgift 0,30 %

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 § 4 Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §. Första stycket gäller bara 1. till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet, 2. om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och 3. om den avgiftsskyldige vid ingången av 3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret har fyllt 26 men inte 65 år och beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §. 16 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 2 kap. 26 och 29 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet. Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas även på ersättning som betalas ut under 2015. På ersättning som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. 3. Bestämmelserna i 3 kap. 13 och 18 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet. Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under 2015. På inkomst som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga egenavgifterna betalas. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst

4 Senaste lydelse 2013:1013.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5 anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid

avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen

(2000:980)

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § 2 Vid beräkning av den allmänna löneavgiften Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska från summan av och arbetsgivaravgifterna ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som arbetsgivaravgifterna beräknas på enligt 2 kap. avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § 28 § socialavgiftslagen (2000:980) eller som socialavgiftslagen (2000:980) , får avdraget inte avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § medföra att dessa avgifter understiger ålderssocialavgiftslagen, får avdraget inte medföra att pensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag. dessa avgifter understiger ålderspensionsavgiften Sammanlagt får avdrag göras med högst 7 100 enligt 2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt får kronor. Avdraget ska i första hand göras från avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget den allmänna löneavgiften. ska i första hand göras från den allmänna löneavgiften. I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket. Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2014.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286. 2 Senaste lydelse 2013:964.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

5 Lagrådets yttrande fortsättningsvis tas ut även på sådan ersättning som avses i 2 kap. 10 och 11 §§ socialavgiftslagen Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-11- (2000:980) om ersättningen lämnas till personer 05 som vid årets ingång har fyllt 65 år. Skatten ska då uppgå till 5,6 procent av ersättningen. Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg Den nya bestämmelsen har i förslaget till lagsamt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta text placerats som en inskjuten bisats i inled- Bäcklund. ningen till första stycket. Enligt förslaget inleds paragrafen således med bestämmelsen om skatt Inhämtande av Lagrådets yttrande över på ersättningar till personer över 65 år. Därefter lagförslag i Budgetpropositionen för 2015 anges att skatt ”i övrigt” ska betalas på de uppräknade ersättningarna och bidragen. Den nya Riksdagens finansutskott har den 24 oktober bestämmelsens placering och formulering ger 2014 beslutat inhämta Lagrådets yttrande över intrycket av att beskattningen av ersättningar till följande lagförslag i Budgetpropositionen för personer över 65 år uteslutande regleras genom 2015 (proposition 2014/15:1 Förslag till statens den nyinförda bestämmelsen. Detta är inte budget, finansplan och skattefrågor). avsikten. Paragrafen bör därför omformuleras så 1. Förslaget till lag om ändring i lagen att det tydligt framgår att de ersättningar och (1990:659) om särskild löneskatt på vissa bidrag som räknas upp i den följande delen av förvärvsinkomster. det första stycket ska beskattas även när de 2. Förslaget till lag om ändring i lagen lämnas till personer över 65 år. (1994:1920) om allmän löneavgift. 3. Förslaget till lag om ändring i 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser 42 kap. 6 §, 67 kap. 7, 8 och 13 §§. Paragrafen innehåller bestämmelser om särskild 4. Förslaget till lag om ändring i löneskatt på inkomst av näringsverksamhet. socialavgiftslagen (2000:980) såvitt avser 2 kap. Enligt förslaget ska en bestämmelse införas om 28 §, 2 kap. 29 §, 3 kap. 15 a § och 3 kap. 18 §. att personer som vid årets ingång har fyllt 65 år, 5. Förslaget till lag om ändring i lagen eller inte har fyllt 65 år men under hela året har (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid uppburit hel allmän ålderspension enligt avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om socialförsäkringsbalken, ska betala särskild allmän löneavgift och socialavgiftslagen löneskatt med 5,6 procent på inkomst som avses (2000:980). i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen. Även här har Förslagen har inför Lagrådet föredragits av den föreslagna nya bestämmelsen placerats rättssakkunniga Johanna Mihaic och Robert tillsammans med, och i samma mening som, en Sand, kanslirådet Peter Österberg samt departe- redan befintlig bestämmelse som avser skatt på mentssekreteraren Maria Doeser, alla från Fi- inkomst som uppburits av en skattskyldig som nansdepartementet. Närvarande vid föredrag- avlidit under året. Det blir därför oklart hur ningen har varit assessorerna Lars Widlund och dessa bestämmelser förhåller sig till varandra och Olof Åkerrén från riksdagens finans- respektive till övriga bestämmelser i paragrafen. Det skatteutskott. framgår t.ex. inte klart om bestämmelsen för Förslagen föranleder följande yttrande av skattskyldiga som avlidit gäller samtliga Lagrådet: skattskyldiga eller bara sådana som har fyllt 65 år/uppburit ålderspension. Paragrafen bör Förslaget till lag om ändring i lagen om särskild omformuleras så att innebörden tydliggörs. löneskatt på vissa förvärvsinkomster Förslaget till lag om ändring i inkomstskatte- 1 § lagen

Enligt paragrafens nuvarande lydelse ska särskild 67 kap. 7 § löneskatt betalas till staten med 24,26 procent på vissa i paragrafen uppräknade ersättningar och Paragrafen innehåller bestämmelser om storbidrag. Enligt förslaget ska särskild löneskatt leken på skattereduktion för arbetsinkomst (det

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 5

s.k. jobbskatteavdraget). Enligt förslaget ska 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de skattereduktionen trappas av för inkomster över arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor en viss nivå. Avtrappningen regleras i ett nytt sista led i Även här bör det föreslagna andra stycket kunna paragrafens första stycke. Där anges att skatte- utgå. reduktionen ska uppgå till skillnaden mellan två olika belopp. Avtrappningen ska sedan åstad- Övriga lagförslag kommas genom att det andra av dessa två belopp ökar med ökad inkomst. Vid en viss inkomstnivå Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. kommer de två beloppen att vara lika stora och skattereduktionen blir då noll. Vid inkomster över denna nivå kommer det andra av de angivna beloppen att vara större än det första. Denna situation är tänkt att regleras i ett nytt andra stycke, där det anges att om beräkningen enligt första stycket medför att skattereduktionen blir negativ, anses skattereduktionen vara noll. Enligt Lagrådets mening är den föreslagna bestämmelsen i första styckets sista led svårläst. Den avviker också delvis från hur övriga bestämmelser i paragrafen är formulerade. Lagrådet förordar att bestämmelsen omformuleras så att dess innebörd tydliggörs, exempelvis enligt följande (jfr formuleringen i första styckets första led):

överstiger 13,48 prisbasbelopp

skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,48 prisbasbelopp

Det nya andra stycket bör med denna formulering kunna utgå. Att beräkningen av en skattereduktion inte kan leda till att ett tillägg på skatten påförs framstår som självklart.

67 kap. 8 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om storleken på skattereduktion för arbetsinkomst för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Även här föreslås en avtrappning av skattereduktionen som är uppbyggd på motsvarande sätt som i 7 §. För att åstadkomma en överensstämmelse med den av Lagrådet föreslagna utformningen av den paragrafen bör även 8 § omformuleras, exempelvis enligt följande.

överstiger 600 000 kronor

Bilaga 6 Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande Bilaga till avsnitt 6.6

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

1 Sammanfattning av promemorian

Slopad avdragsrätt för privat

pensionssparande

I promemorian föreslås att rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag) med ett fast belopp om 1 800 kronor per å r ska slopas. Enligt f ö rslaget ska dock anst ä llda som helt saknar pensionsrätt i anställning eller skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet även fortsättningsvis kunna göra avdrag med belopp motsvarande det särskilda tilläggsutrymmet. Den 1 januari 2015 sänktes det fasta beloppet från 12 000 till 1 800 kronor per år. I promemorian lämnas dessutom förslag gällande återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto. Det föreslås att beloppsgränsen för återköp och förtida avslut utan Skatteverkets medgivande ska höjas till ett prisbasbelopp samt att tidsgränsen för förtida avslut ska slopas. Vidare föreslås att de särskilda bestämmelserna om återköp och förtida avslut utan medgivande från Skatteverket, om försäkringen eller kontot inte är förenade med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande och betalning inte har gjorts under de senaste tio åren, ska slopas. Det lämnas även förslag om att dispensbestämmelserna ska ändras så att det framgår att Skatteverket får medge delvis återköp av pensionsförsäkring alternativt delvis utbetalning i förtid från pensionssparkonto. I promemorian lämnas slutligen förslag om att en obegränsat skattskyldig som har ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska ha möjlighet att sätta ned avkastningsskatten med ett belopp som motsvarar den utländska skatt eller kupongskatt som är hänförlig till tjänstepensionsavtalet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

2 Lagförslagen i promemorian

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 10 a § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 a § 1 Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 – och 7 har rätt till nedsättning av skatten på 10 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den försäkring och avtal om tjänstepension med utländska skatt eller den skatt enligt belopp som motsvarar den utländska skatt eller kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) till försäkringen och som försäkringsgivaren eller som är hänförlig till försäkringen eller tjänsteden skattskyldige har betalat. Nedsättning för pensionsavtalet och som försäkringsgivaren , utländsk skatt medges bara om rätt till avräkning tjänstepensionsinstitutet eller den skattskyldige enligt lagen (1986:468) om avräkning av har betalat. Nedsättning för utländsk skatt utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses medges bara om rätt till avräkning enligt lagen dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda (1986:468) om avräkning av utländsk skatt lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels räknas av senare år mot skatt enligt denna lag punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsvilken avser samma försäkring. bar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring eller tjänstepensionsavtal . Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpningen av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2011:1278.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 59 kap. 14 § ska upphöra att gälla, dels att 58 kap. 18 och 32 §§, 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 59 kap. 1 a §, och närmast före 59 kap. 1 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 kap.

18 § 2 En pensionsförsäkring får återköpas trots En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp. prisbasbeloppet. Återköp får också ske om Ett sådant återköp ska avse hela pensionsförsäk- 1. det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ringens värde. ett prisbasbelopp, I andra fall får Skatteverket medge återköp , om 2. försäkringen inte är förenad med ett försäkringstagaren är på obestånd och genom ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, och återköp av hela eller en del av försäkringens värde 3. premier för försäkringen inte har betalats kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska under de senaste tio åren. problem eller om det i övrigt finns synnerliga I andra fall får återköp medges av Skatteverket , skäl. Detta gäller dock endast om återköp får ske om försäkringstagaren är på obestånd och enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska genom ett återköp kan få en varaktig lösning på riktlinjer. sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Detta gäller dock endast om återköp får ske enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer. Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104) av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela pensionsförsäkringens värde direkt till en annan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om försäkringstagaren tecknar den i samband med överföringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Överföringen ska i så fall inte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4 och inte heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring.

32 § Ett pensionssparkonto får avslutas genom en Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid vid den tidpunkt pensionen utbetalning i förtid, om behållningen uppgår till får börja betalas ut , om behållningen då uppgår högst ett prisbasbelopp . till högst 30 procent av prisbasbeloppet. I andra fall får Skatteverket medge att kontot Utbetalning i förtid får också ske om avslutas genom en utbetalning i förtid eller att en 1. behållningen på kontot uppgår till högst ett del av kontobehållningen betalas ut , om pensionsprisbasbelopp, spararen är på obestånd och genom en 2. kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt utbetalning kan få en varaktig lösning på sina förmånstagarförordnande, och ekonomiska problem eller om det i övrigt finns

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2010:1277.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

3. inbetalning på kontot inte har gjorts under de synnerliga skäl. senaste tio åren. I andra fall får Skatteverket medge att kontot avslutas genom en utbetalning i förtid, om pensionsspararen är på obestånd och genom en utbetalning kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande.

58 kap.

Vem som får göra pensionssparavdrag

1 a § Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig och som har 1. avdragsgrundande inkomst av anställning och helt saknar pensionsrätt i anställning, eller 2. avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet. I 16 § finns bestämmelser om när sådant avdrag får göras också av den som är begränsat skattskyldig. Pensionssparavdrag får även göras efter beslut om dispens enligt 8–12 §§.

5 § Pensionssparavdraget får inte heller överstiga För avdragsgrundande inkomst av anställning 1 800 kronor med tillägg enligt andra och tredje får pensionssparavdraget inte överstiga vare sig styckena. 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp. För avdragsgrundande inkomst av anställning För avdragsgrundande inkomst av aktiv är tillägget, om den skattskyldige helt saknar näringsverksamhet får pensionssparavdraget inte pensionsrätt i anställning , 35 procent av överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. 10 prisbasbelopp För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

9 § För skattskyldiga som har avdragsgrundande För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensionssparavdrag med högst samma medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § andra stycket. För skattskyldiga som fått första stycket. För skattskyldiga som fått särskild särskild ersättning i samband med att en ersättning i samband med att en anställning anställning upphört och som inte har ett upphört och som inte har ett betryggande betryggande pensionsskydd, får Skatteverket pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag medge avdrag med ett högre belopp med ett högre belopp.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

13 § Pensionssparavdrag som grundar sig på Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en näringsverksamhet eller inkomst överskott av en näringsverksamhet eller inkomst i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget näringsverksamhet och annat pensionsspar- näringsverksamhet och annat pensionssparavdrag ska göras som allmänt avdrag, om inte avdrag ska göras som allmänt avdrag, om inte annat sägs i 14 eller 15 §. annat sägs i 15 §.

14 § Om den skattskyldige ska göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till 1 800 kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag.

16 § 3 Pensionssparavdrag får göras av den som är Pensionssparavdrag får också göras av den obegränsat skattskyldig. Sådant avdrag får också som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § göras av den som är begränsat skattskyldig enligt första stycket 1, 2 eller 3, om dennes överskott 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om dennes av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs andra länder, uteslutande eller så gott som av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2015. Äldre bestämmelser gäller för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts före den 1 januari 2016. 3. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas bestämmelserna i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2009:1060.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

3 Förteckning över

remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Domstolsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Bokföringsnämnden, Kammarkollegiet, Statistiska centralbyrån (SCB), Tillväxtverket, Finansbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige (LO), Regelrådet, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Tjänstepensionsförbundet och Arbetsgivarverket. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, FAR, Fondbolagens förening, Företagarna, Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Skattebetalarnas förening, Svenska Fondhandlareföreningen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

4 Lagförslag i lagrådsremissen Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 10 a § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 a § 1 Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 Skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6– och 7 har rätt till nedsättning av skatten på 10 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den försäkring och avtal om tjänstepension med utländska skatt eller den skatt enligt belopp som motsvarar den utländska skatt eller kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) till försäkringen och som försäkringsgivaren eller som är hänförlig till försäkringen eller den skattskyldige har betalat. Nedsättning för tjänstepensionsavtalet och som försäkringsutländsk skatt medges bara om rätt till avräkning givaren , tjänstepensionsinstitutet eller den enligt lagen (1986:468) om avräkning av skattskyldige har betalat. Nedsättning för utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses utländsk skatt medges bara om rätt till avräkning dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda enligt lagen (1986:468) om avräkning av lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda räknas av senare år mot skatt enligt denna lag lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. vilken avser samma försäkring. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring eller samma tjänstepensionsavtal . Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 2011:1278.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 59 kap. 14 § ska upphöra att gälla, dels att 58 kap. 18 och 32 §§ och 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 59 kap. 1 a §, och närmast före 59 kap. 1 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 kap.

18 § 2 En pensionsförsäkring får återköpas trots En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp. prisbasbeloppet. Återköp får också ske om Ett sådant återköp ska avse hela pensions- 1. det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst försäkringens värde. ett prisbasbelopp, 2. försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, och 3. premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren. I andra fall får återköp medges av Skatteverket , I andra fall får Skatteverket medge återköp , om om försäkringstagaren är på obestånd och försäkringstagaren är på obestånd och genom ett genom ett återköp kan få en varaktig lösning på återköp av hela eller en del av försäkringens värde sina ekonomiska problem eller om det i övrigt kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska finns synnerliga skäl. Detta gäller dock endast problem eller om det i övrigt finns synnerliga om återköp får ske enligt försäkringsavtalet och skäl. Detta gäller dock endast om återköp får ske försäkringstekniska riktlinjer. enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer. Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104) av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela pensionsförsäkringens värde direkt till en annan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om försäkringstagaren tecknar den i samband med överföringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Överföringen ska i så fall inte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4 och inte heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring.

32 § Ett pensionssparkonto får avslutas genom en Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid vid den tidpunkt pensionen får utbetalning i förtid, om behållningen uppgår till börja betalas ut , om behållningen då uppgår till högst ett prisbasbelopp. högst 30 procent av prisbasbeloppet. Utbetalning i förtid får också ske om 1. behållningen på kontot uppgår till högst ett prisbasbelopp,

1 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 59 kap. 14 § 2014:1468. 2 Senaste lydelse 2010:1277.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

2. kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, och 3. inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren. I andra fall får Skatteverket medge att kontot I andra fall får Skatteverket medge att kontot avslutas genom en utbetalning i förtid, om avslutas genom en utbetalning i förtid eller att en pensionsspararen är på obestånd och genom en del av kontobehållningen betalas ut , om utbetalning kan få en varaktig lösning på sina pensionsspararen är på obestånd och genom en ekonomiska problem eller om det i övrigt finns utbetalning kan få en varaktig lösning på sina synnerliga skäl. ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande.

59 kap.

Vilka som får göra pensionssparavdrag

1 a § Pensionssparavdrag får göras av dem som är obegränsat skattskyldiga och som har 1. avdragsgrundande inkomst av anställning och helt saknar pensionsrätt i anställning, eller 2. avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet. I 16 § finns bestämmelser om när sådant avdrag får göras också av dem som är begränsat skattskyldiga. Pensionssparavdrag får även göras efter beslut om dispens enligt 8–12 §§.

5 § 3 Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 1 800 kronor med tillägg enligt andra och tredje styckena. För avdragsgrundande inkomst av anställning För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar får pensionssparavdraget inte överstiga vare sig pensionsrätt i anställning, 35 procent av 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp. inkomsten , dock högst 10 prisbasbelopp. För avdragsgrundande inkomst av aktiv För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av näringsverksamhet får pensionssparavdraget inte inkomsten , dock högst 10 prisbasbelopp. överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp.

9 § För skattskyldiga som har avdragsgrundande För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket

3 Senaste lydelse 2014:1468. Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

medge pensionssparavdrag med högst samma medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § andra stycket. För skattskyldiga som fått första stycket. För skattskyldiga som fått särskild särskild ersättning i samband med att en ersättning i samband med att en anställning anställning upphört och som inte har ett upphört och som inte har ett betryggande betryggande pensionsskydd, får Skatteverket pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag medge avdrag med ett högre belopp. med ett högre belopp.

13 § Pensionssparavdrag som grundar sig på Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en näringsverksamhet eller inkomst överskott av en näringsverksamhet eller inkomst i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget näringsverksamhet och annat pensionsspar- näringsverksamhet och annat pensionssparavdrag ska göras som allmänt avdrag, om inte avdrag ska göras som allmänt avdrag, om inte annat sägs i 14 eller 15 §. annat sägs i 15 §.

16 § 4 Pensionssparavdrag får göras av den som är Pensionssparavdrag får också göras av den obegränsat skattskyldig. Sådant avdrag får också som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § göras av den som är begränsat skattskyldig enligt första stycket 1, 2 eller 3, om dennes överskott 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om dennes av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs andra länder, uteslutande eller så gott som av överskott av förvärvsinkomster i Sverige uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelserna i 58 kap. 18 och 32 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. 3. Bestämmelserna i 59 kap. 1 a, 5, 9, 13 och 16 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2015. 4. För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före den 1 januari 2016 gäller 59 kap. 5, 9, 13, 14 och 16 §§ i den äldre lydelsen. 5. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller 59 kap. 5, 9, 13, 14 och 16 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 2009:1060.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 6

5 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-05-12

Närvarande : F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande

Enligt en lagrådsremiss den 7 maj 2015 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Terese Danielsson.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Bilaga 7 Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 Bilaga till avsnitt 6.13 och 6.15

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

1 Sammanfattning av promemorian

Vissa kapitalbeskattningsfrågor

inför budgetpropositionen för

2016

I promemorian föreslås att beskattningen av sparande på investeringssparkonto respektive i kapitalförsäkring höjs. Vid beräkningen av schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten respektive skatteunderlaget ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Om förslaget kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2016, och med vilken utformning, blir beroende av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. I promemorian behandlas även en ändring av reglerna om investeraravdrag. Ändringen är en anpassning till Europeiska kommissionens nya riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar och innebär att investeraravdrag inte får göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet av andelar sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Förslagen föranleder ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, och lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. I inkomstskattelagen föreslås dessutom en lagteknisk ändring i fråga om skattskyldigheten för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a § IL. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

2 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 3 d § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 d § 1 Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt 3 a §, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret, om inte annat anges i andra eller tredje stycket. För skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1 och 2 ingår inte den del av kapitalunderlaget som ska tas med vid beräkning av skatteunderlag enligt andra eller tredje stycket. Skatteunderlag som avser kapitalförsäkring är Skatteunderlag som avser kapitalförsäkring är kapitalunderlaget enligt 3 a §, som är hänförligt kapitalunderlaget enligt 3 a §, som är hänförligt till kapitalförsäkring, samt enligt 3 b och 3 c §§, till kapitalförsäkring, samt enligt 3 b och 3 c §§, multiplicerat med statslåneräntan vid utgången multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november kalenderåret närmast före beskatt- av november kalenderåret närmast före beskattningsåret. ningsåret ökad med 0,75 procentenheter. Skatteunderlaget är dock lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget . Andra stycket gäller även för skatteunderlag som avser sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 3 d § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 2011:1278.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 42 kap. 36 § och 65 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 43 kap. 17 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

18 § 2 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i 1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, 2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, 7. inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, 8 . inkomstslaget näringsverksamhet för uttag 7 . inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogs- eller utbetalning från ett skogskonto eller skadekonto som avses i 21 kap., skogsskadekonto som avses i 21 kap., 9 . inkomstslaget kapital för ett positivt 8 . inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, 10 . inkomstslaget kapital för löpande 9 . inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, privatbostadsrätt i Sverige, 11 . inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en 10 . inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 12 . inkomstslaget kapital för återfört 11 . inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., 47 kap., 13 . inkomstslaget näringsverksamhet eller 12 . inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och ekonomiska föreningar, och 14 . inkomstslaget kapital för återfört 13 . inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt 43 kap. investeraravdrag enligt 43 kap.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2013:771.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Skattskyldighet för inkomster som avses i Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller inte för sådana begränsat första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2–4. skattskyldiga personer som avses i 17 § 2–4.

6 kap.

11 § 3 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för 1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, 4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, 5. återförda avdrag för periodiseringsfond, och 5. återförda avdrag för periodiseringsfond, 6. schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, och 6 . återfört uppskovsbelopp samt schablon- 7 . återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap. intäkt enligt 47 kap. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst.

42 kap.

6 § Förvaltningsutgifter får dras av bara till den Förvaltningsutgifter får inte dras av. del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor .

36 § 4 Den som under kalenderåret har innehaft ett Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapital- investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp underlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret. närmast före det aktuella kalenderåret ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget .

3 Senaste lydelse 2009:1409. 4 Senaste lydelse 2011:1271.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

43 kap.

17 a § Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern.

65 kap.

4 § 5 För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För fysiska personer som är begränsat För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 2, 6 eller 7 under hela beskattningsåret är den eller 6 under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de kommunala inkomstskatten summan av de skatskattesatser för kommunal skatt och landstings- tesatser för kommunal skatt och landstingsskatt skatt som genomsnittligt tillämpas för som genomsnittligt tillämpas för beskattningsbeskattningsåret, multiplicerad med den be- året, multiplicerad med den beskattningsbara skattningsbara förvärvsinkomsten. förvärvsinkomsten. För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2–4 tillämpas 3 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelserna i 6 kap. 11 § och 42 kap. 36§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. 3. Bestämmelsen i 43 kap. 17 a § tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter den 31 december 2015.

5 Senaste lydelse 2009:1060.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

3 Förteckning över

remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Umeå, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Tillväxtverket, Regelrådet, Aktiespararna, Fondbolagens förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets skattedelegation, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska riskkapitalföreningen, Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco). Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Bolagsverket, Tillväxtanalys, Aktietorget, Euroclear Sweden AB, FAR, NASDAQ OMX Stockholm AB, Nordic Growth Market NGM AB, Näringslivets regelnämnd, Sparbankernas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

4 Lagförslag i lagrådsremissen Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför

budgetpropositionen för 2016

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 3 d § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 d § 1 Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt 3 a §, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret, om inte annat anges i andra eller tredje stycket. För skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1 och 2 ingår inte den del av kapitalunderlaget som ska tas med vid beräkning av skatteunderlag enligt andra eller tredje stycket. Skatteunderlag som avser kapitalförsäkring är Skatteunderlag som avser kapitalförsäkring är kapitalunderlaget enligt 3 a §, som är hänförligt kapitalunderlaget enligt 3 a §, som är hänförligt till kapitalförsäkring, samt enligt 3 b och 3 c §§, till kapitalförsäkring, samt enligt 3 b och 3 c §§, multiplicerat med statslåneräntan vid utgången multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november kalenderåret närmast före beskatt- av november kalenderåret närmast före beskattningsåret. ningsåret ökad med 0,75 procentenheter. Skatteunderlaget är dock lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget . Andra stycket gäller även för skatteunderlag som avser sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 3 d § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 2011:1278.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 42 kap. 36 § och 65 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 43 kap. 17 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

18 § 2 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i 1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, 2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, 7. inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, 8 . inkomstslaget näringsverksamhet för uttag 7 . inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogs- eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., skadekonto som avses i 21 kap., 9 . inkomstslaget kapital för ett positivt 8 . inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, 10 . inkomstslaget kapital för löpande 9 . inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, privatbostadsrätt i Sverige, 11 . inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en 10 . inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 12 . inkomstslaget kapital för återfört 11 . inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., 47 kap., 13 . inkomstslaget näringsverksamhet eller 12 . inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och ekonomiska föreningar, och 14 . inkomstslaget kapital för återfört 13 . inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt 43 kap. investeraravdrag enligt 43 kap.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2013:771.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Skattskyldighet för inkomster som avses i Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller inte för sådana begränsat första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2–4. skattskyldiga personer som avses i 17 § 2–4.

6 kap.

11 § 3 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för 1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, 4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, 5. återförda avdrag för periodiseringsfond, och 5. återförda avdrag för periodiseringsfond, 6. schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, och 6 . återfört uppskovsbelopp samt schablon- 7 . återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap. intäkt enligt 47 kap. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst.

42 kap.

6 § Förvaltningsutgifter får dras av bara till den Förvaltningsutgifter får inte dras av. del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor .

36 § 4 Den som under kalenderåret har innehaft ett Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapital- investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp underlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret. närmast före det aktuella kalenderåret ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget .

3 Senaste lydelse 2009:1409. 4 Senaste lydelse 2011:1271.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

43 kap.

17 a § Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern.

65 kap.

4 § 5 För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För fysiska personer som är begränsat skatt- För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2, 6 skyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller eller 7 under hela beskattningsåret är den 6 under hela beskattningsåret är den kommunala kommunala inkomstskatten summan av de inkomstskatten summan av de skattesatser för skattesatser för kommunal skatt och kommunal skatt och landstingsskatt som landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, beskattningsåret, multiplicerad med den be- multiplicerad med den beskattningsbara skattningsbara förvärvsinkomsten. förvärvsinkomsten. För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2–4 tillämpas 3 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelserna i 6 kap. 11 § och 42 kap. 36 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. 3. Bestämmelsen i 43 kap. 17 a § tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter den 31 december 2015.

5 Senaste lydelse 2009:1060.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 7

5 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06- 03

Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Per Virdesten samt justitierådet Erik Nymansson.

Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budget-

propositionen för 2016

Enligt en lagrådsremiss den 28 maj 2015 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Fredrik Opander och rättssakkunniga Lena Björner. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Bilaga 8 Slopad skattereduktion för gåvor Bilaga till avsnitt 6.7

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

1 Lagförslagen i promemorian

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 67 kap. 20–26 §§ ska upphävas, dels att rubriken närmast efter 67 kap. 19 § och rubrikerna närmast före 67 kap. 20, 23, 24, 25 och 26 §§ ska utgå, dels att 1 kap. 11 och 16 §§ och 67 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 § 2 Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för under- Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatte- skott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, avdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar förnybar el finns i 67 kap. el finns i 67 kap.

16 § 3 Bestämmelser om – förfarandet vid uttag av skatten finns i – förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), skatteförfarandelagen (2011:1244), och – förfarandet vid skattereduktion för hushålls- – förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet arbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och vid skattereduktion för hushållsarbete. – godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva finns i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

1 Lagen omtryckt 2008:803 Senaste lydelse av 67 kap. 20 § 2011:1271 rubriken närmast efter 67 kap. 19 § 2011:1271 67 kap. 21 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 20 § 2011:1271 67 kap. 22 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 23 § 2011:1271 67 kap. 23 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 24 § 2011:1271 67 kap. 24 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 25 § 2011:1271 67 kap. 25 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 26 § 2011:1271. 67 kap. 26 § 2011:1271 2 Senaste lydelse 2014:1468. 3 Senaste lydelse 2011:1272.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

67 kap.

1 § 4 I detta kapitel finns bestämmelser om skatte- I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2– 33 §§ och för reduktion för fysiska personer i 2– 19 och 27– juridiska personer i 2 och 27–33 §§. 33 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

2 § 5 Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobb- allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushålls- skatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el arbete och mikroproduktion av förnybar el i nu i nu nämnd ordning. nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

4 Senaste lydelse 2014:1468. 5 Senaste lydelse 2014:1468.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) 1 dels att 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 § ska upphävas, dels att rubriken närmast före 22 kap. 22 § ska utgå, dels att 22 kap. 1 §, 31 kap. 1 och 33 §§ och 38 kap. 1 § samt rubriken närmast före 31 kap. 33 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 kap.

1 § 2 I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om – överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§), – upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §), – samfällighet (5 och 6 §§), – räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), – skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §), – schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), – schablonintäkt vid innehav av andelar i – schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§), och utländska specialfonder (17–21 §§), och – gåva (22 §), och – investeraravdrag (23 och 24 §§). – investeraravdrag (23 och 24 §§).

33 kap.

1 § 3 I detta kapitel finns bestämmelser om – uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§), – uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§), – uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7–15 §§), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 b §§), – uppgift om tillkommande belopp (20 §), – uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§), – uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), – uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27–29 §§),

1 Senaste lydelse av 22 kap. 22 § 2011:1289 23 kap. 7 § 2011:1289 rubriken närmast före 22 kap. 22 § 2011:1289. 2 Senaste lydelse 2013:1107. 3 Senaste lydelse 2013:772.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

– uppgift om tillskott och uttag (30 §), – uppgift om betalning till utlandet (31 §), – uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), – uppgifter om skattereduktion för hushålls- – uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete och gåva (33 §), och arbete (33 §), och – uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

Skattereduktion för hushållsarbete och gåva Skattereduktion för hushållsarbete

33 § 4 Den som begär skattereduktion för hushålls- Den som begär skattereduktion för hushållsarbete eller gåva enligt 67 kap. 11–26 §§ inkomst- arbete enligt 67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om skattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. underlaget för skattereduktionen. I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

38 kap.

1 § 5 Fastställda formulär ska användas för att lämna 1. kontrolluppgifter, 2. åtagande 2. åtagande enligt 23 kap. 6 § om att lämna a) enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförsådana avtal om tjänstepension som är bara med en pensionsförsäkring, jämförbara med en pensionsförsäkring, och b) enligt 23 kap. 7 § om att lämna kontrolluppgifter om gåvor, 2 åtagande enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring, 3. deklarationer, 4. särskilda uppgifter, och 5. periodiska sammanställningar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 31 kap. 33 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. 3. Den upphävda bestämmelsen i 22 kap. 22 § tillämpas fortfarande för beskattningsår som börjar före ikraftträdandet. 4. Den upphävda bestämmelsen i 23 kap. 7 § och bestämmelsen i 38 kap. 1 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande för tid före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 2011:1289. 5 Senaste lydelse 2011:1289.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

Förslag till lag om upphävande av lagen (2011:1269) om godkännande av

gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

Härigenom föreskrivs att lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva ska upphöra att gälla vid utgången av 2015.

1. Den upphävda lagen ska dock fortfarande tillämpas för tid före den 1 januari 2016. 2. Betald årsavgift som avser tid efter 2015 ska betalas tillbaka.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

2 Förteckning över förbund (SPF), Sveriges universitets- och remissinstanserna högskoleförbund och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Efter remiss har yttrande kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Härnösand, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten (EBM), Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Konkurrensverket, Nämnden för statligt stöd till trossamfund, Cancerfonden, DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, Forum – Idéburna organisationer med social inriktning, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII), Frälsningsarmén, Hjärt- Lungfonden, Katolska Biskopsämbetet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Läkare Utan Gränser, Neuroförbundet, Pingst – Fria församlingar i samverkan, Plan Sverige, Reumatikerförbundets kansli, Rädda Barnen, Röda Korset, Svensk Insamlingskontroll, Stockholms Stadsmission, Svenska kyrkan, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Kristna Råd, UNICEF Sverige och We Effect. Yttrande har dessutom inkommit från Läkarmissionen, Hand in Hand Sweden, Hjärnfonden, Cancer- och Allergifonden, Barnfonden, Vi-skogen, Hungerprojektet, Individuell Människohjälp, ActionAid, Erikshjälpen, Akademikerförbundet SSR, Hjärta till Hjärta och Barncancerfonden. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Konjunkturinstitutet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Regelrådet, Alzheimerfonden, Amnesty International, BRIS – Barnens Rätt i Samhället, Diakonia, Famna, Forum Syd, Handikappförbunden, Islamic Relief, Judiska Församlingen, Kvinna till Kvinna, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, Mag- och tarmförbundet, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, Riksidrottsförbundet, Riksteatern, Skattebetalarnas förening, SOS-Barnbyar, Ekumeniakyrkan, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Muslimska Råd, Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), Sveriges Pensionärs-

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

3 Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 67 kap. 20–26 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast efter 67 kap. 19 § och rubrikerna närmast före 67 kap. 20, 23, 24, 25 och 26 §§ ska utgå, dels att 1 kap. 11 och 16 §§ och 67 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 § 2 Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för under- Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatte- skott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, avdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar förnybar el finns i 67 kap. el finns i 67 kap.

16 § 3 Bestämmelser om – förfarandet vid uttag av skatten finns i – förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), skatteförfarandelagen (2011:1244), och – förfarandet vid skattereduktion för hushålls- – förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet arbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och vid skattereduktion för hushållsarbete. – godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva finns i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

67 kap.

1 § 4 I detta kapitel finns bestämmelser om I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2– 33 §§ skattereduktion för fysiska personer i 2– 19 och

1 Lagen omtryckt 2008:803 Senaste lydelse av 67 kap. 20 § 2011:1271 rubriken närmast efter 67 kap. 19 § 2011:1271 67 kap. 21 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 20 § 2011:1271 67 kap. 22 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 23 § 2011:1271 67 kap. 23 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 24 § 2011:1271 67 kap. 24 § 2013:690 rubriken närmast före 67 kap. 25 § 2011:1271 67 kap. 25 § 2011:1271 rubriken närmast före 67 kap. 26 § 2011:1271. 67 kap. 26 § 2011:1271 2 Senaste lydelse 2014:1468. 3 Senaste lydelse 2011:1272. 4 Senaste lydelse 2014:1468.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§. 27–33 §§ och för juridiska personer i 2 och 27– 33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

2 § 5 Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobb- allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushålls- skatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el arbete och mikroproduktion av förnybar el i nu i nu nämnd ordning. nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

5 Senaste lydelse 2014:1468.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) 1 dels att 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 § ska upphävas, dels att rubriken närmast före 22 kap. 22 § ska utgå, dels att 22 kap. 1 §, 31 kap. 1 och 33 §§ och 38 kap. 1 § samt rubriken närmast före 31 kap. 33 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 kap.

1 § 2 I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om – överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§), – upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §), – samfällighet (5 och 6 §§), – räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), – skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §), – schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §) – schablonintäkt vid innehav av andelar i – schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§), och utländska specialfonder (17–21 §§), – gåva (22 §), – investeraravdrag (23 och 24 §§), och – investeraravdrag (23 och 24 §§), och – skattereduktion för mikroproduktion av – skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. förnybar el.

33 kap.

1 § 3 I detta kapitel finns bestämmelser om – uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§), – uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§), – uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7–15 §§), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 b §§), – uppgift om tillkommande belopp (20 §), – uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§),

1 Senaste lydelse av 22 kap. 22 § 2011:1289 23 kap. 7 § 2011:1289 rubriken närmast före 22 kap. 22 § 2011:1289. 2 Senaste lydelse 2013:1471. 3 Senaste lydelse 2013:1471.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

– uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), – uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27–29 §§), – uppgift om tillskott och uttag (30 §), – uppgift om betalning till utlandet (31 §), – uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), – uppgifter om skattereduktion för hushålls- – uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete, gåva (33 §) och mikroproduktion av arbete (33 §), och mikroproduktion av förnybar förnybar el, och el, och – uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

Skattereduktion för hushållsarbete, gåva Skattereduktion för hushållsarbete och

och mikroproduktion av förnybar el mikroproduktion av förnybar el

4

33 § 5 Den som begär skattereduktion för Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller mikroproduktion av hushållsarbete eller mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. 11– 26 §§ förnybar el enligt 67 kap. 11– 19 och 27–33 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. uppgift om underlaget för skattereduktionen. I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

38 kap.

1 § 6 Fastställda formulär ska användas för att lämna 1. kontrolluppgifter, 2. åtagande 2. åtagande enligt 23 kap. 6 § om att lämna a) enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontroll- kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och uppgifter om pensionsförsäkringar och sådana sådana avtal om tjänstepension som är avtal om tjänstepension som är jämförbara med jämförbara med en pensionsförsäkring, en pensionsförsäkring, och b) enligt 23 kap. 7 § om att lämna kontrolluppgifter om gåvor, 2. åtagande enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring, 3. deklarationer, 4. särskilda uppgifter, och 5. periodiska sammanställningar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 31 kap. 33 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

4 Senaste lydelse 2014:1471. 5 Senaste lydelse 2014:1471. 6 Senaste lydelse 2011:1289.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

3. Den upphävda bestämmelsen i 22 kap. 22 § gäller dock fortfarande för beskattningsår som börjar före ikraftträdandet. 4. Den upphävda bestämmelsen i 23 kap. 7 § och bestämmelsen i 38 kap. 1 § i den äldre lydelsen gäller dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

Förslag till lag om upphävande av lagen (2011:1269) om godkännande av

gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

Härigenom föreskrivs att lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva ska upphöra att gälla vid utgången av 2015. 1. Den upphävda lagen fortfarande gäller dock fortfarande för tid före den 1 januari 2016. 2. En betald årsavgift som avser tid efter 2015 ska betalas tillbaka.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 8

4 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-05- 27 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Olle Stenman samt justitierådet Erik Nymansson.

Slopad skattereduktion för gåvor

Enligt en lagrådsremiss den 21 maj 2015 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. lag om upphävande av lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Peter Österberg. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Bilaga 9 Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning Bilaga till avsnitt 6.16

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 9

1 Sammanfattning av promemorian

Skattefrihet för ideell second

handförsäljning

I promemorian föreslås att det i inkomstskattelagen förtydligas att allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta begagnade varor som utnyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet och som främjar återanvändning och återvinning är skattefri. Undantaget från skatteplikt gäller om föreningen eller trossamfundet i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 9

2 Förteckning över

remissinstanserna

Efter remiss har yttrande över promemorian Skattefrihet för ideell second handförsäljning kommit in från Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Arbetsgivarverket, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, Skatteverket, Tillväxtverket, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Kammarkollegiet, Civos, Emmaus Björkå, Erikshjälpen, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII), Frälsningsarmén, Ideell Second Hand, Läkarmissionen Second Hand, Myrorna, PMU Second Hand, Praktisk Solidaritet, Riksidrottsförbundet, Röda Korset, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sveriges Stadsmissioner. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Riksrevisionen, Emmaus Stockholm, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Ge för livet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Handelskamrar och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Yttrande har dessutom inkommit från Emmaus Sverige, Human Bridge, FAR och Stockholms Stadsmission.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 9

3 Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

3 § 2 Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4–6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §. Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för 1. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från – verksamhet som är ett direkt led i – verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål, eller sådana ändamål, – verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete, eller – verksamhet med försäljning av skänkta begagnade varor, som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete och som främjar både återanvändning och återvinning, eller 2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2013:960.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 9

4 Lagrådets yttrande vecka och där verksamheten i allt väsentligt sköttes av ideella krafter. Det senare slaget Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08- kunde, med mervärdesskattedirektivets ter- 27 minologi, betraktas som återkommande penninginsamlingsevenemang och vara befriat Närvarande: F.d. justitieråden Severin från skatt, medan skattskyldighet enligt Blomstrand och Annika Brickman samt huvudregeln skulle gälla för verksamhet som justitierådet Johnny Herre. liknade kommersiell handel (HFD 2013 ref. 50).

Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning Enligt det remitterade lagförslaget ska skattebefrielsen för föreningar och trossamfund Enligt en lagrådsremiss den 13 augusti 2015 omfatta inkomster som till huvudsaklig del (Finansdepartementet) har regeringen beslutat kommer från "verksamhet med försäljning av inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag skänkta begagnade varor som utnyttjas som om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). finansieringskälla för ideellt arbete och som främjar både återanvändning och återvinning". Förslaget har inför Lagrådet föredragits av Några krav på begränsade öppettider eller på att rättssakkunniga Terese Danielsson och verksamheten inte sköts av anställd personal kanslirådet Bo Lindén. ställs inte.

Förslaget föranleder följande yttrande av Förslaget uppges innebära att skattefriheten för Lagrådet: den berörda verksamheten förtydligas, så att det - "i likhet med de förutsättningar som förelåg Allmänt före Högsta förvaltningsdomstolens dom" finns goda förutsättningar för att finansiera Enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen är allmännyttig verksamhet genom secondallmännyttiga ideella föreningar och registrerade handförsäljning. Utöver detta ”förtydligande” är, trossamfund som huvudregel skattskyldiga för enligt remissen, "inte någon förändring avsedd inkomst av näringsverksamhet. Om en sådan gällande vad som enligt praxis utgör en sådan inkomst till huvudsaklig del kommer från hävdvunnen finansieringskälla att den omfattas verksamhet som av hävd har använts som av 7 kap. 3 § andra stycket 1 andra strecksatsen finansieringskälla för ideellt arbete är den IL". emellertid befriad från skatt. Lagrådet konstaterar att ett avgörande i högsta Högsta förvaltningsdomstolen har i ett instans vanligtvis anses utgöra praxis och att avgörande uttalat sig om förutsättningarna för Högsta förvaltningsdomstolen i den nu aktuella att butiksförsäljning av skänkta varor ska kunna domen dessutom har hänvisat till ett antal hänföras till sådana hävdvunna finansierings- tidigare rättsfall som pekar i samma riktning som källor som omfattas av skattefriheten. detta. Att ideella organisationers secondhand- Domstolen fann att vid en sådan bedömning försäljning blir skattebefriad även när den borde hänsyn tas till konkurrensförhållanden, bedrivs i butiker med anställd personal och med särskilt verksamhetens kommersiella karaktär, samma öppettider som kommersiella aktörer dess omfattning och inslaget av ideellt arbete. innebär alltså att det skattebefriade området Verksamhet som bedrevs under former som utvidgas betydligt i förhållande till den tolkning liknade kommersiell handel i t.ex. antikvariat, som gjorts i rättspraxis. Å andra sidan införs antikhandel eller butiker för andrahandsför- begränsningar genom att de varor som säljs ska säljning av märkeskläder kunde inte anses vara begagnade och att verksamheten ska främja jämförbar med traditionella loppmarknader och återanvändning och återvinning. Lagförslaget basarer. Det borde därför göras skillnad mellan å innebär således ändringar i gällande rätt och inte ena sidan försäljning i butiker som var öppna bara ett förtydligande. Detta bör framgå dagligen och där även anställd personal var uttryckligen i propositionen. verksam och å andra sidan försäljning i en lokal som höll öppet vid något enstaka tillfälle per

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 9

Förutsättningarna för skattebefrielse Som framhålls i remissen ligger det i sakens natur att en organiserad verksamhet med Förslaget väcker också andra frågor. En försäljning av begagnade varor är ägnad att förutsättning för att en inkomst ska vara främja återanvändning av sådana varor. Att skattebefriad är att den till huvudsaklig del lagreglera detta förhållande förefaller onödigt. kommer från försäljning av skänkta begagnade varor. Med huvudsaklig del avses enligt Vad kravet på återvinning innebär i det nu rättspraxis minst 70–80 procent. I propositionen aktuella sammanhanget framgår inte av vare sig till inkomstskattelagen uttalades att med allmänmotiveringen eller författningskommenhuvudsaklig avses cirka 75 procent. Lagråds- taren. I allmänmotiveringen kommer man inte remissen innehåller ingen kartläggning av närmare än ett uttalande om att marknaden eller någon närmare beskrivning av återanvändnings- och återvinningstanken i de den verksamhet som bedrivs i butiker som drivs ideella föreningarnas och registrerade av ideella organisationer. Av remissvaren framgår trossamfundens secondhandverksamhet innebär emellertid att det är vanligt att företag och att skänkta varor tas om hand med målet att enskilda skänker även obegagnade varor till ingenting ska slängas. Inte heller organisationerna, liksom att gåvor som bedöms författningskommentaren ger någon ledning; där som osäljbara arbetas om till helt nya produkter. sägs bara att kravet på att främja återvinning Om sådana obegagnade eller omgjorda varor avser verksamheten som sådan och inte måste svarar för en större del av inkomsten än 20–25 vara uppfyllt för varje enskild försäljning samt procent riskerar organisationerna att bli att varor som inte kan säljas ska tas om hand skattskyldiga också för försäljningen av med så liten miljöpåverkan som möjligt. begagnade varor. För att det ska säkerställas att Eftersom motsvarande krav inte har ställts på den icke skattegynnade delen av försäljningen annan skattebefriad verksamhet, t.ex. försäljinte når upp till denna nivå måste obegagnade ningen av drycker, mat och klädespersedlar vid och omgjorda varor särbehandlas i butikerna och olika idrottsevenemang, finns ingen praxis på i bokföringen. området och inte heller någon erfarenhet hos den myndighet som har kontrollansvaret. I författningskommentaren har det visserligen antagits att en obegagnad vara som en Mot bakgrund av det förtroende för organisaprivatperson skänker ska betraktas som tionernas återvinningsarbete som genomsyrar begagnad. Av allmänmotiveringen framgår också lagrådsremissen kan det ifrågasättas att det att, enligt regeringens uppfattning, även behövs något lagfäst krav i denna del. Om det försäljning av skänkta varor som omarbetats till emellertid ska vara en förutsättning för nya produkter kan omfattas av skattebefrielsen. skattefrihet att verksamheten främjar återvinning En sådan bestämning av vad som är en begagnad måste det preciseras vad detta innebär. vara avviker så påtagligt från normalt språkbruk att den bör framgå av lagtexten. Hanteringen av Det är slutligen oklart hur den föreslagna nya obegagnade varor som skänks till organisa- strecksatsen ska förhålla sig till den nuvarande tionerna av t.ex. butiker och konkursförvaltare som föreskriver skattebefrielse för sådan har över huvud taget inte behandlats i remissen. inkomst som till huvudsaklig del kommer från verksamhet som av hävd har använts som Kravet på att varorna ska vara begagnade finansieringskälla för ideellt arbete. Under framstår som svårt att förena med ambitionen föredragningen har upplysts att den att förenkla de ideella organisationernas bestämmelsen ska stå kvar oförändrad och alltså administration. Om skattefriheten ändå ska vara kunna tillämpas på secondhandförsäljning vid villkorad av att inkomsten till huvudsaklig del sidan av den nya bestämmelsen. Lagrådet kommer från försäljning av begagnade varor avstyrker en sådan lagreglering, som måste det av lagtexten framgå vad som avses med vidmakthåller de problem som den nuvarande sådana varor. regleringen anses medföra och till det lägger en ny reglering som medför andra problem. Den En annan fråga gäller kravet att verksamheten dubbla regleringen framstår också som ska främja både återanvändning och återvinning. förvirrande. Det naturliga är att den nya

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 9

bestämmelsen helt får reglera skattebefrielse vid sådan försäljning som den föreslagna bestämmelsen tar sikte på och att denna försäljning tas bort från den nuvarande bestämmelsen. Det kan exempelvis göras så att den nya strecksatsen placeras före den nuvarande, som formuleras om så att den gäller för annan verksamhet, t.ex. tillfälliga basarer och liknande, som av hävd har använts som finansieringskälla.

Bilaga 10 Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner Bilaga till avsnitt 6.8

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 10

1 Sammanfattning av Skatteverkets

promemoria Beskattning av

utländska socialförsäkrings-

pensioner

Utländska socialförsäkringspensioner omfattas inte av inkomstskattelagens (1999:1229), förkortad IL, definition av pension vilket innebär att utländska pensioner som betalas ut som engångsbelopp inte kan beskattas och att grunden för beskattning i andra fall kan framstå som oklar. I promemorian föreslås att utländska socialförsäkringspensioner som motsvarar allmän ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken ska omfattas av IL:s definition av pension och beskattas på samma grund som motsvarande svenska ersättningar. Svensk barnpension ska endast tas upp till beskattning till viss del. I promemorian föreslås att motsvarande utländska ersättningar ska likställas med svensk barnpension när det gäller hur stor del som är skattepliktig. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 10

2 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 5 § och 11 kap. 40 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha 1 följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

5 § 2 Med pension avses ersättningar som betalas ut 1. som allmän ålderspension, efterlevande- 1. som allmän ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande pension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken, enligt socialförsäkringsbalken samt motsvarande utländska ersättningar , 2. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga, 3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, 4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller 5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket. Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto 1. till pensionsspararen, 2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande, 3. till den som fått rätten till pension genom bodelning, 4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller 5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken. I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton.

11 kap.

40 § 3 Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp. Vad som i första stycket första meningen sägs om barnpension enligt socialförsäkringsbalken gäller också motsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande utländsk ersättning betalas ut, eller om endast flera utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen tas upp.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2010:1277. 3 Senaste lydelse 2010:1277.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 10 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas på ersättningar som betalas ut efter den 31 januari 2014.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 10

3 Förteckning över

remissinstanserna

Efter remiss har yttrande över Skatteverkets promemoria om beskattning av utländska socialförsäkringspensioner kommit in från Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Uppsala, Konsumentverket, Försäkringskassan, Barnombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndigheten, Arbetsgivarverket, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket, Kronofogdemyndigheten, Konjunkturinstitutet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Fria Företagare, Föreningen Svenskar i Världen, Riksförbundet Gode män och Förvaltare, Svenska Kommunal- Pensionärernas Förbund, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Landsorganisationen i Sverige, Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Sveriges Pensionärsförbund och Tjänstemännens Centralorganisation.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 10

4 Lagförslag i lagrådsremissen Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 5 § och 11 kap. 40 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha 4 följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

5 § 5 Med pension avses ersättningar som betalas ut 1. som allmän ålderspension, efterlevande- 1. som allmän ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande pension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken, enligt socialförsäkringsbalken samt motsvarande utländska ersättningar , 2. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga, 3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, 4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller 5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket. Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto 1. till pensionsspararen, 2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande, 3. till den som fått rätten till pension genom bodelning, 4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller 5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken. I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton.

11 kap.

40 § 6 Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp. Det som sägs i första stycket om barnpension enligt socialförsäkringsbalken gäller också motsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande utländsk ersättning betalas ut, eller om endast flera sådana utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen i första stycket tas upp.

4 Lagen omtryckt 2008:803. 5 Senaste lydelse 2010:1277. 6 Senaste lydelse 2010:1277.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 10 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsåret 2016.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 10

5 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-05- 12 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Beskattning av utländska socialförsäkrings-

pensioner

Enligt en lagrådsremiss den 7 maj 2015 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Johanna Gokall. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Bilaga 11 Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Bilaga till avsnitt 6.20–6.24

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

1 Sammanfattning av promemorian stegvis öka omställningstrycket i transportsektorn från användning av bensin och Inför budgetpropositionen för 2016 är det dieselbränsle till andra alternativ som bidrar till angeläget att skatteförslag kan förberedas genom minskade växthusgasutsläpp. remittering och granskning av Lagrådet. Om I promemorian föreslås ett slopande av förslagen kommer att presenteras i nedsättningarna av koldioxidskatten på bränslen budgetpropositionen för 2016, och med vilken för uppvärmning och drift av stationära motorer utformning, blir beroende av de överläggningar inom industri- och kraftvärmeanläggningar som förs i det slutliga arbetet med utanför EU:s system för handel med budgetpropositionen. utsläppsrätter samt inom jordbruks-, Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och en av skogsbruks- och vattenbruksverksamheter. regeringens prioriteringar. Regeringen vill Genom att slopa nedsättningarna från kolintensifiera insatserna för att nå en fordonsflotta dioxidskatten bedöms användningen av fossila fri från fossila bränslen. Klimat- och bränslen och därigenom utsläppen från berörda miljöpåverkan från transportsektorn ska minska. verksamheter minska, samtidigt som principen Det är därför angeläget att öka den styrande om att förorenaren ska betala för miljöpåverkan i effekten av energi- och koldioxidskatterna för större utsträckning uppfylls. Utöver förbättrad att stimulera till en omställning till minskade miljöstyrning medför slopade nedsättningar även växthusgasutsläpp från vägtrafiken. Utsläppen av att skattesystemet blir tydligare och mer växthusgaser i sektorerna utanför EU:s system överblickbart. för handel med utsläppsrätter härrör till I promemorian föreslås också en begränsning övervägande del från bensin och dieselbränsle av möjligheten att använda märkt, lågbeskattad förbrukat inom transportsektorn. Eftersom det olja i båtar. Förslaget innebär att enbart båtar föreligger ett samband mellan låga priser på som används uteslutande för annat än privat fossila bränslen och hög drivmedelskonsumtion ändamål får ges medgivande att använda märkt kan drivmedelsskatter skapa incitament för en olja. Det föreslås också att det förtydligas att den mer energieffektiv utveckling av transporterna. som förvärvar bränsle för att användas i skepp, Regeringen vill också se en överflyttning av gods båtar och luftfartyg och använder bränslet för från väg till sjöfart och järnväg. Höga privat ändamål blir skattskyldig för den privata drivmedelspriser ökar efterfrågan på mer förbrukningen. Om ingen skatt eller den skatt bränslesnåla fordon samt alternativa som gäller för märkt olja har betalats för bränslet transportmedel. I promemorian föreslås därför och bränslet används för privat ändamål ska den att energiskatten på fossil bensin och fossilt högre skatten som gäller för omärkt olja kunna dieselbränsle höjs. P.g.a. att EU-rättens tas ut av förvärvaren. statsstödsregler sätter begränsningar för hur Samtliga ovanstående förslag föreslås träda i mycket lägre skatt som kan tas ut på kraft den 1 januari 2016. biodrivmedel krävs också att energiskatten på I promemorian föreslås även att dagens flytande biodrivmedel höjs i motsvarande särskilda regler om skattefrihet för elektrisk utsträckning Med hänsyn till den utsatta kraft som producerats i vindkraftverk begränsas konkurrenssituation som det svenska jord- och och samordnas med nya regler som gäller för skogsbruket för närvarande befinner sig i, annan elproduktion. Detta förslag föreslås träda i föreslås att dessa näringar kompenseras för den kraft den 1 juli 2016. höjning som görs av energiskatten på dieselbränsle 2016 genom att den nuvarande befrielsen från koldioxidskatten på sådant bränsle ökas. Vidare föreslås att den årliga omräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle förutom KPI-utvecklingen också ska beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) genom en schablonuppräkning med två procentenheter. Härigenom skapas ökade förutsättningar för att

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

2 Utredningens lagförslag i berörda delar

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 11 kap. 2, 5, (7, 9 och 11–11 b §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 kap. 8 a §, av följande lydelse).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

2 § 1 Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den 1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft, 2 . i annat fall framställts i Sverige av en 1. framställts i Sverige producent som förfogar över en installerad a) i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och generatoreffekt än 100 kilowatt som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft, b) av någon som förfogar över en installerad generator-effekt av mindre än 100 kilowatt, och c) inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncesssion som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857), 3. till lägre effekt än 50 kilowatt utan 2. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller intresse-gemenskap med producenten eller leverantören, leverantören, 4. framställts och förbrukats på fartyg eller 3. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel, annat transport-medel, 5. förbrukats för framställning av elektrisk 4. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller kraft, eller 6. framställts i ett reservkraftsaggregat. 5. framställts i ett reservkraftsaggregat. Vad som i första stycket 1 a respektive b anges om installerad generatoreffekt ska för elektrisk kraft som framställs från a) vind eller vågor motsvaras av 250 kilowatt installerad generatoreffekt, b) sol motsvaras av 450 kilowatt installerad toppeffekt, och c) annan energikälla utan generator motsvaras av 100 kilowatt installerad effekt. När en producent eller en anläggning framställer elektrisk kraft från olika energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a respektive b, de installerade effekterna läggas

1 Senaste lydelse 2005:960.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

samman. Vid sammanläggning ska de effekter som avses i andra stycket först räknas om till motsvarande 100 kilowatt installerad generatoreffekt.

11 kap.

5 § 2 Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige den som 1. yrkesmässigt framställer skattepliktig 1. i Sverige yrkesmässigt framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent), elektrisk kraft (producent),

2. yrkesmässigt levererar av honom framställd 2. är nätinnehavare, skattepliktig elektrisk kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör), 3. för annat ändamål än som avses i 9 § 1– 5 3. för annat ändamål än som avses i 9 § 1–5 säljer eller förbrukar elektrisk kraft, som för- använder elektrisk kraft, som överförts utan skatt värvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §, mot försäkran enligt 11 §, 4. för annat ändamål än det som varit föremål 4. för annat ändamål än det som varit föremål för för skattefriheten, säljer eller förbrukar elektrisk skattefriheten, använder elektrisk kraft för kraft för vilken avdrag för skatt gjorts enligt 9 § vilken avdrag för skatt gjorts enligt 9 § 7, 7, 5. innehar ett elnät för vilket koncession inte meddelats och som via detta elnät för in elektrisk kraft till Sverige. Den som godkänts att delta i ett program för energieffektivisering enligt 3 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering och som förbrukat elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 6-7 eller skatten återbetalats enligt 13 § är skyldig att betala energiskatt om tillsynsmyndigheten beslutar att, 1. åtagandena enligt 14 eller 15 § lagen om program för energieffektivisering inte är uppfyllda, eller 2. återkalla godkännanden enligt 12, 17 eller 18 § lagen om program för energieffektivisering. Den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige och den som utan att betala ersättning tar emot skattepliktig elektrisk kraft anses ha framställt den elektriska kraften. Med tillsynsmyndighet i andra stycket, 7 b § första stycket och 11 c § första stycket menas den myndighet som avses i 19 § lagen om program för energieffektivisering. Skattskyldig enligt första stycket 1 är inte den som framställer elektrisk kraft enbart i enlighet med 2 § första stycket 1 a och b.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 i fråga om 11 kap. 2 § och i övrigt den 1 januari 2015. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 2004:1197.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

3 Förteckning över

remissinstanserna för SOU

2013:46

Efter remiss har yttranden över betänkandet Beskattning av mikroproducerad el m.m. (SOU 2013:46) lämnats av Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Kungliga tekniska högskolan, Konkurrensverket, Statens energi-myndighet, Regelrådet, HSB Riksförbund, Oberoende elhandlare, Svensk Energi, Svensk fjärrvärme, Svensk solenergi, Svensk vindkraftförening, Svenskt näringsliv, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges energiföreningars riksorganisation, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Följande remissinstanser har inte svarat eller avstått från att lämna några synpunkter på förslaget om undantag från skatteplikt och förslaget om undantag från skattskyldighet: Kammarrätten i Sundsvall, Förvaltningsrätten i Falun, Domstolsverket, Konsumentverket, Boverket, Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtverket, Affärsverket svenska kraftnät, Bostadsrätterna Sverige, Elmaterial Leverantörernas förening, Elöverkänsligas riksförbund, Energigas Sverige, Fastighetsägarna Sverige, Företagarna, Konsumenternas elmarknadsbyrå, Lantbrukarnas riksförbund, Nord Pool Spot, Riksbyggen, Svensk Elbrukarförening, Svensk vattenkraftförening, Svensk vindenergi, Naturskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter, Villaägarnas riksförbund. Därutöver har yttranden inkommit rörande förslaget om undantag från skatteplikt eller förslaget om undantag från skattskyldighet från Stockholms stad, Bixia, Fortum, EON, Exergetics Energisystemteknik AB, Bostads AB Mimer, Hedemora kommun, Askersunds kommun, Sollentuna kommun, Svenska Bioenergiföreningen, Kalmar Kommun, Hushållningssällskapet, Eskilstuna kommun, Sigtuna kommun.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

4 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 9 kap 4 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 1, 1 b och 9 §§, 4 kap. 1 och 12 §§, 5 kap. 3 §, 6 a kap. 1, 2, 2 a och 3 §§, 7 kap. 3 a, 3 c och 3 d §§, 9 kap. 5 § samt 12 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

1 § 1 Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som uppfyller 2710 11 45 eller krav för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 25 öre per 2 kr 60 öre per 5 kr 85 öre per liter liter liter – alkylatbensin 1 kr 46 öre per 2 kr 60 öre per 4 kr 6 öre per liter liter liter b) miljöklass 2 3 kr 28 öre per 2 kr 60 öre per 5 kr 88 öre per liter liter liter

2710 11 31, 2. Annan bensin än som 4 kr 7 öre per 2 kr 60 öre per 6 kr 67 öre per 2710 11 51 eller avses under 1 eller 7 liter liter liter 2710 11 59

1 Senaste lydelse 2013:970.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

2710 19 21, 3. Eldningsolja, die- 2710 19 25, 2710 19 41- selbrännolja, fotogen, 2710 19 49 m.m. som eller 2710 19 61-2710 19 69 3 3 3 a) har försetts med 850 kr per m 3 218 kr per m 4 068 kr per m märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig 3 3 3 miljöklass 1 1 833 kr per m 3 218 kr per m 5 051 kr per m miljöklass 2 2 113 kr per m 3 3 218 kr per m 3 5 331 kr per m 3 3 3 3 miljöklass 3 eller inte 2 259 kr per m 3 218 kr per m 5 477 kr per m tillhör någon miljöklass

4. 2711 12 11-2711 Gasol m.m. som 19 00 används för a) drift av motordrivet 0 kr per 1 000 3 385 kr per 3 385 kr per fordon, fartyg eller kg 1 000 kg 1 000 kg luftfartyg b) annat ändamål än 1 092 kr per 1 3 385 kr per 4 477 kr per som avses under a 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som används 2711 21 00 för a) drift av motordrivet 0 kr per 1 000 2 409 kr per 2 409 kr per 3 3 3 fordon, fartyg eller m 1 000 m 1 000 m luftfartyg b) annat ändamål än 939 kr per 2 409 kr per 3 348 kr per som avses 1 000 m 3 1 000 m 3 1 000 m 3 under a

6. 2701, 2702 eller Kol och koks 646 kr per 2 800 kr per 3 446 kr per 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin med en 3 kr 28 öre per 2 kr 60 öre per 5 kr 88 öre per blyhalt om högst 0,005 liter liter liter gram per liter I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp: KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som uppfyller 2710 11 45 eller krav för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 25 öre per 2 kr 60 öre per 5 kr 85 öre per liter liter liter – alkylatbensin 1 kr 46 öre per 2 kr 60 öre per 4 kr 6 öre per liter liter liter b) miljöklass 2 3 kr 28 öre per 2 kr 60 öre per 5 kr 88 öre per liter liter liter

2710 11 31, 2. Annan bensin än som 4 kr 7 öre per 2 kr 60 öre per 6 kr 67 öre per 2710 11 51 eller avses under 1 eller 7 liter liter liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, die- 2710 19 25, 2710 19 41- selbrännolja, fotogen, 2710 19 49 m.m. som eller 2710 19 61-2710 19 69 a) har försetts med 850 kr per m 3 3 218 kr per m 3 4 068 kr per m 3 märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 1 833 kr per m 3 3 218 kr per m 3 5 051 kr per m 3 3 3 3 miljöklass 2 2 113 kr per m 3 218 kr per m 5 331 kr per m miljöklass 3 eller inte 2 259 kr per m 3 3 218 kr per m 3 5 477 kr per m 3 tillhör någon miljöklass

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 4. 2711 12 11-2711 Gasol m.m. som 19 00 används för a) drift av motordrivet 0 kr per 1 000 3 385 kr per 3 385 kr per fordon, fartyg eller kg 1 000 kg 1 000 kg luftfartyg b) annat ändamål än 1 092 kr per 1 3 385 kr per 4 477 kr per som avses under a 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

5. 2711 11 00, Naturgas som används 2711 21 00 för a) drift av motordrivet 0 kr per 1 000 2 409 kr per 2 409 kr per fordon, fartyg eller m 3 1 000 m 3 1 000 m 3 luftfartyg b) annat ändamål än 939 kr per 2 409 kr per 3 348 kr per som avses 1 000 m 3 1 000 m 3 1 000 m 3 under a

6. 2701, 2702 eller Kol och koks 646 kr per 2 800 kr per 3 446 kr per 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin med en 3 kr 28 öre per 2 kr 60 öre per 5 kr 88 öre per blyhalt om högst 0,005 liter liter liter gram per liter I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b samt 12 § 5 ska skatt tas ut 1. med ett belopp som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. med ett belopp som motsvarar skatten som gäller för sådant bränsle enligt första stycket som har använts, om bränslet i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. med ett belopp som motsvarar skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 b § 2 För kalenderåret 2016 och efterföljande För kalenderåret 2017 och efterföljande kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni det år beräkningen avser och prisläget i juni 2014. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. 2015. Vid omräkningen av skattesatserna för bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 används dock ett årligt tillägg av två procentenheter och de förändringar av koldioxidskattesatserna som följer av detta tillägg förs i sin helhet över på energiskattesatserna för dessa bränslen. Beloppen enligt första och andra styckena avrundas till hela kronor och ören.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår.

9 § 3 Bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle får inte innehålla oljeprodukt som är försedd med märkämne eller från vilken märkämnet har avlägsnats. Detta gäller dock inte båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787). Första stycket gäller inte om oljeprodukten har förts in till Sverige i bränsletanken och har fyllts på i ett land där bränsletanken får innehålla en sådan produkt. Beskattningsmyndigheten kan medge att Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som disponeras av bränsletank på båt som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kust- Försvarsmakten, Försvarets materielverk, bevakningen eller annan statlig myndighet får Kustbevakningen eller annan statlig myndighet innehålla oljeprodukt som är försedd med får innehålla oljeprodukt som är försedd med märkämne. Om det finns särskilda skäl kan märkämne. Om det finns särskilda skäl kan sådant medgivande också lämnas för annan båt. sådant medgivande också lämnas för annan båt, om den används uteslutande för annat än privat ändamål. Beslut om ett medgivande enligt tredje stycket får återkallas, om förutsättningarna för det inte längre finns. Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

2 Senaste lydelse 2009:1497. 3 Senaste lydelse 2014:1023.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

4 kap.

1 § 4 Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt (skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är den som 1. i egenskap av godkänd upplagshavare enligt 3 § hanterar bränsle enligt uppskovsförfarandet, 2. i egenskap av godkänd varumottagare enligt 6 eller 7 § tar emot bränsle som flyttats enligt uppskovsförfarandet, 3. säljer bränsle till Sverige genom distansförsäljning enligt 9 eller 9 b §, 4. tar emot beskattat bränsle enligt 10 §, 5. för in eller tar emot beskattat bränsle från ett annat EU-land till Sverige enligt 11 §, 6. i Sverige yrkesmässigt tillverkar eller bearbetar bränsle utanför ett skatteupplag, 7. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som använder bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt ska betalas med ett högre belopp, 8. förvärvat bränsle som ger mindre destillat än 85 volymprocent vid 350ºC och som använder bränslet för drift av motordrivna fordon, 9. i annat fall än som avses i 1–8, innehar 9. i annat fall än som avses i 1–8, innehar skattepliktigt bränsle utanför ett skattepliktigt bränsle utanför ett uppskovsförfarande utan att skatten för bränslet uppskovsförfarande utan att skatten för bränslet har redovisats här. har redovisats här, och 10. förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, b) i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten används för privat ändamål, eller c) i luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål.

12 § 5 Skattskyldig för energiskatt för råtallolja samt för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6, andra bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 § samt vad gäller svavelskatt även bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den som 1. godkänts som lagerhållare enligt 15 §, 2. i annat fall än som avses i 1 utvinner, tillverkar eller bearbetar bränsle, 3. i annat fall än som avses i 1 och 2 för in 3. i annat fall än som avses i 1 och 2 för in bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller tar emot en sådan leverans, och tar emot en sådan leverans, 4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller 4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för lägre skatt ska betalas när bränslet används för visst ändamål men som använder bränslet för ett visst ändamål men som använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med ändamål som medför att skatt ska betalas med

4 Senaste lydelse 2012:678. 5 Senaste lydelse 2011:287.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

högre belopp. högre belopp, och 5. förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, eller b) i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten används för privat ändamål.

5 kap.

3 § 6 Skattskyldigheten inträder 1. för säljare eller mottagare vid distansförsäljning som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 3 respektive 4, när bränslet förs in till Sverige, 2. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 2. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller enligt 4 kap. 12 § 4, när bränslet 7, 8 eller 10 eller enligt 4 kap. 12 § 4 eller 5, när används för ett ändamål som medför att skatt bränslet används för ett ändamål som medför att ska betalas med högre belopp, och skatt ska betalas med högre belopp, och 3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 12 § 1 när a) bränsle av honom levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, eller b) han upphör att vara godkänd som lagerhållare, varvid han är skyldig att betala skatt för det bränsle som då ingår i hans lager.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 § 7 Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle som Befrielse från Befrielse från Befrielse från inte ger energiskatt koldioxidskatt svavelskatt befrielse --------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9. Om skattebefrielse inte Bensin, följer av tidigare punkter, råtallolja, förbrukning för annat bränsle som ändamål än drift av avses i 2 kap.1 § motordrivna fordon vid första stycket tillverknings- processen i 3 b industriell verksamhet a) i en anläggning för 70 procent 100 procent –

6 Senaste lydelse 2012:836. 7 Senaste lydelse 2014:1024.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter b) i andra fall än som 70 procent 40 procent – avses under a

10. Om skattebefrielse Bensin, 70 procent 40 procent – inte följer av tidigare råtallolja, punkter, förbrukning för bränsle som annat ändamål än drift av avses i 2 kap. motordrivna fordon vid 1 § första yrkesmässig stycket 3 b växthusodling

11. Om skattebefrielse Bensin, 70 procent 40 procent – inte följer av tidigare råtallolja, punkter, förbrukning för bränsle som annat ändamål än drift av avses i 2 kap. 1 motordrivna fordon i § första stycket yrkesmässig jordbruks-, 3 b skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet --------------------------------------------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle som Befrielse från Befrielse från Befrielse från inte ger energiskatt koldioxidskatt svavelskatt befrielse --------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9. Om skattebefrielse inte Bensin, följer av tidigare punkter, råtallolja, förbrukning för annat bränsle som ändamål än drift av avses i 2 kap.1 § motordrivna fordon vid första stycket tillverknings- processen i 3 b industriell verksamhet a) i en anläggning för 70 procent 100 procent – vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter b) i andra fall än som 70 procent – – avses under a

10. Om skattebefrielse Bensin, 70 procent – – inte följer av tidigare råtallolja, punkter, förbrukning för bränsle som annat ändamål än drift av avses i 2 kap.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

motordrivna fordon vid 1 § första yrkesmässig stycket 3 b växthusodling

11. Om skattebefrielse Bensin, 70 procent – – inte följer av tidigare råtallolja, punkter, förbrukning för bränsle som annat ändamål än drift av avses i 2 kap. 1 motordrivna fordon i § första stycket yrkesmässig jordbruks-, 3 b skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 8 Om råtallolja förbrukas för ändamål som Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energi- anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar skatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av 70 procent av den energiskatt som tas ut på den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

2 a § 9 Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks-verksamhet för skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 900 kronor per från koldioxidskatt med 1 380 kronor per kubikmeter. kubikmeter.

3 § 10 Vid annan kraftvärmeproduktion än som Vid annan kraftvärmeproduktion än som avses i 1 § 17 a medges, för den del av bränslet avses i 1 § 17 a medges, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, som förbrukas för framställning av värme, befrielse från energiskatt med 70 procent och befrielse från energiskatt med 70 procent. från koldioxidskatt med 40 procent. För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon skattbefrielse enligt denna paragraf.

8 Senaste lydelse 2013:969. 9 Senaste lydelse 2009:1497. 10 Senaste lydelse 2009:1497.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Lydelse enligt lagförslag 1.1 Föreslagen lydelse

7 kap.

3 a § För andra bränslen än de som anges i 2 kap. För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra avdrag för motorbränsle, göra avdrag för 1. energiskatt med 44 procent och koldioxid- 1. energiskatt med 36 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av skatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN- som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KNnr 3824 90 99, nr 3824 90 99, 2. energiskatt med 77 procent och koldioxid- 2. energiskatt med 72 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av ett skatt med 100 procent på den andel av ett motorbränsle enligt KN-nr 3824 90 99 som motorbränsle enligt KN-nr 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol, framställts av biomassa och som utgör etanol, och och 3. energiskatt med 100 procent och 3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa. framställts av biomassa. Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa. Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Första stycket gäller dock inte för biogas.

3 c § För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för framställts av biomassa, göra avdrag för 1. energiskatt med 79 procent och koldioxid- 1. energiskatt med 74 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs skatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av etanol, och av etanol, och 2. energiskatt med 89 procent och koldioxid- 2. energiskatt med 89 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs skatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa. som framställts av biomassa. Avdrag enligt första stycket får under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelarnas andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden. Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör. Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Första och tredje styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 d § 11 För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för 1. energiskatt med 8 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och 2. energiskatt med 84 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa. Avdrag enligt första stycket får under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelarnas andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden. Om ett bränsle som framställts av biomassa Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3, får i stället avdrag göras för energiskatt stycket 3, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med med 80 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör. bränslet utgör. Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Första och tredje styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

9 kap.

5 § 12

Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–femte styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som b) råtallolja med ett energiskattebelopp som

11 Senaste lydelse 2014:1496. 12 Senaste lydelse 2012:797.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 motsvarar 70 procent av den energiskatt som tas procent av den koldioxidskatt som tas ut på ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxid- av energiskatten, skatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

1 § 13 Beslut enligt denna lag får överklagas hos Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige och sökanden. och sökanden. Beslut som meddelas av regeringen får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

13 Senaste lydelse 2010:1824. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi att 11 kap. 2 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

2 § 1 Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den 1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft, 2. i annat fall framställts i Sverige av en 1. framställts i Sverige producent som förfogar över en installerad a) i en anläggning med en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och generatoreffekt av mindre än 32 kilowatt, som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft, b) av någon som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 32 kilowatt, och c) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857), 3. till lägre effekt än 50 kilowatt utan 2. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller intressegemenskap med producenten eller leverantören, leverantören, 4. framställts och förbrukats på fartyg eller 3. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel, annat transportmedel, 5. förbrukats för framställning av elektrisk 4. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller kraft, eller 6. framställts i ett reservkraftsaggregat. 5. framställts i Sverige i ett reservkraftsaggregat eller i en anläggning av mindre installerad effekt än 100 kilowatt, från bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1–6, och den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession meddelats med stöd av 2 kap. ellagen. Vad som i första stycket 1 a respektive b anges om installerad generatoreffekt ska för elektrisk kraft som framställs från a) vind eller vågor, motsvaras av 80 kilowatt installerad generatoreffekt, b) sol, motsvaras av 144 kilowatt installerad toppeffekt, och c) annan energikälla utan generator, motsvaras av 32 kilowatt installerad effekt. När elektrisk kraft framställs från olika

1 Senaste lydelse 2005:960.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a respektive b, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som avses i andra stycket först räknas om till motsvarande 32 kilowatt installerad generatoreffekt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

5 § 2 Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige 1. yrkesmässigt framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent), 2. yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör), 3. för annat ändamål än som avses i 9 § 1-5 säljer eller förbrukar elektrisk kraft, som förvärvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §, Den som godkänts att delta i ett program för energieffektivisering enligt 3 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering och som förbrukat elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 6-7 eller skatten återbetalats enligt 13 § är skyldig att betala energiskatt om tillsynsmyndigheten beslutar att, 1. åtagandena enligt 14 eller 15 § lagen om program för energieffektivisering inte är uppfyllda, eller 2. återkalla godkännanden enligt 12, 17 eller 18 § lagen om program för energieffektivisering. Den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige och den som utan att betala ersättning tar emot skattepliktig elektrisk kraft anses ha framställt den elektriska kraften Med tillsynsmyndighet i andra stycket, 7 b § första stycket och 11 c § första stycket menas den myndighet som avses i 19 § lagen om program för energieffektivisering. Skattskyldig enligt första stycket 1 är inte den som framställer elektrisk kraft enbart i enlighet med 2 § första stycket 1 a och b.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för elektrisk kraft som har framställts före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 2004:1197.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

5 Förteckning över sekretariatet, Telge Energi AB, Erika Poskute, remissinstanserna för Diligenta, Exergetics Energisystemteknik AB, promemorian Klimatkommunerna, Anders Jangö, Promotion i Boo AB, Lena och Roland Lindström, Christer Efter remiss har yttranden över promemorian Brand-berg, Ekonomistyrningsverket, Bostads Vissa punktskattefrågor inför budget- AB Mimer, Sveriges Buss-företag, E.ON Sverige propositionen för 2016 lämnats av AB, Oberoende Elhandlare, Uppsala universitet, Kammarrätten i Sundsvall, Förvaltningsrätten i Energikontor Sydost AB, NSD Näringslivets Falun, Polismyndigheten, Myndigheten för skattedelegation, Bixia, Futura Energi, Sveriges samhällsskydd och beredskap, Kust- Tekniska Forskningsinstitut, Neste Oil, bevakningen, Kommerskollegium, Försvars- Akademiska Hus, Projekt Basindustririket, makten, Tullverket, Skatteverket, Norrvatten, HSB, Statens fastighetsverk, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Solkompaniet, Motorbranschens Riksförbund, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Stock-holms stad, Shiplake AB, AOPA Sweden, Energimarknadsinspektionen, Statens väg- och Västra Götalandsregionen, Skanska, SACO, transportforskningsinstitut, Trafikverket, Ecergy AB, Hållbar utveckling Väst, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Specialfastigheter Sverige AB, Richard Thygesen Konkurrensverket, Tillväxtverket, Skogs- och Björn Karlsson, VärmlandsMetanol AB, styrelsen, Statens jordbruksverk, Umeå Bilsweden, AB Bostaden i Umeå, EcoPar AB, universitet, Energigas Sverige, Fastighetsägarna Reversator AB, TransportGruppen, Sverige, Fortum Sweden AB, Företagarna, Näringslivets Transportråd, Vallacom AB, Greenpeace, Hjelmco Oil AB, IKEM, Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Jernkontoret, Lantbrukarnas riksförbund, KTH, Fortifikationsverket, Axfood AB, Livsmedelsföretagen, Näringslivets Regelnämnd, Sollentuna Kommun. Regel-rådet, Skogsindustrierna, Skogsägarna, SveMin, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Kollektivtrafik, Svensk Solenergi, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening, Svenska Bioenergi-föreningen, Svenska FlygBranschen, Svenska Gjuteriföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, Svenska Trädbränsleföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges Åkeriföretag. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Havs- och Vattenmyndigheten, Tillväxtanalys, Föreningen Svenskt Flyg, Kungliga Svenska Aero-klubben, Skärgårdarnas riksförbund, Skärgårdsstiftelsen, Svensk Elbrukarförening, Svenska Torvproducentföreningen, Sveriges Bergmaterialindustri, Sveriges Hamnar, Sveriges Redareförening, Transportindustriförbundet, Världsnaturfonden WWF, Återvinningsindustrierna. Därutöver har yttranden inkommit från Eskilstuna kommun, Magnus Nilsson Produktion, Harald Överholm, SEKAB, 2030-

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

6 Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 9 kap. 4 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 1, 1 b och 9 §§, 4 kap. 1 och 12 §§, 5 kap. 3 §, 6 a kap. 1, 2, 2 a och 3 §§, 7 kap. 3 a och 3 c §§, 9 kap. 5 § och 12 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

1 § 1 Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, 2710 11 Bensin som uppfyller krav för 45 eller 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 25 öre per liter 2 kr 60 öre per liter 5 kr 85 öre per liter – alkylatbensin 1 kr 46 öre per liter 2 kr 60 öre per liter 4 kr 6 öre per liter b) miljöklass 2 3 kr 28 öre per liter 2 kr 60 öre per liter 5 kr 88 öre per liter

2. 2710 11 31, 2710 11 Annan bensin än som avses 4 kr 7 öre per liter 2 kr 60 öre per liter 6 kr 67 öre per 51 eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, 2710 19 Eldningsolja, dieselbrännolja, 25, 2710 19 41-2710 fotogen, m.m. som 19 49 eller 2710 19 61-2710 19 69 a) har försetts med märk- och 850 kr per m 3 3 218 kr per m 3 4 068 kr per m 3 färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märkoch färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig 3 3 3 miljöklass 1 1 833 kr per m 3 218 kr per m 5 051 kr per m 2 113 3 3 218 3 5 331 3 miljöklass 2 kr per m kr per m kr per m miljöklass 3 eller inte tillhör 2 259 kr per m 3 3 218 kr per m 3 5 477 kr per m 3 någon miljöklass

4. 2711 12 11-2711 19 Gasol m.m. som används för 00

1 Senaste lydelse 2013:970.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

a) drift av motordrivet fordon, 0 kr per 1 000 kg 3 385 kr per 1 000 kg 3 385 kr per fartyg eller luftfartyg 1 000 kg b) annat ändamål än som 1 092 kr per 1 000 kg 3 385 kr per 1 000 kg 4 477 kr per avses under a 1 000 kg 5. 2711 11 00, 2711 21 Naturgas som används för 00 3 3 a) drift av motordrivet fordon, 0 kr per 1 000 m 2 409 kr per 1 000 m 2 409 kr per 3 fartyg eller luftfartyg 1 000 m 939 3 2 409 3 b) annat ändamål än som kr per 1 000 m kr per 1 000 m 3 348 kr per avses 1 000 m 3 under a 6. 2701, 2702 eller Kol och koks 646 kr per 1 000 kg 2 800 kr per 1 000 kg 3 446 kr per 2704 1 000 kg 7. 2710 11 31 Flygbensin med en blyhalt om 3 kr 28 öre per liter 2 kr 60 öre per liter 5 kr 88 öre per högst 0,005 gram per liter liter I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, 2710 11 Bensin som uppfyller krav för 45 eller 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 68 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 6 kr 27 öre per liter – alkylatbensin 1 kr 90 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 4 kr 49 öre per liter b) miljöklass 2 3 kr 71 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 6 kr 30 öre per liter

2710 11 31, 2710 11 2. Annan bensin än som avses 4 kr 50 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 7 kr 9 öre per liter 51 eller under 1 eller 7 2710 11 59

3. 2710 19 21, 2710 19 Eldningsolja, dieselbrännolja, 25, 2710 19 41-2710 19 49 fotogen, m.m. som eller 2710 19 61-2710 19 69 a) har försetts med märk- och 848 kr per m 3 3 210 kr per m 3 4 058 kr per m 3 färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märkoch färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig 3 3 3 miljöklass 1 2 308 kr per m 3 210 kr per m 5 518 kr per m

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

miljöklass 2 2 588 kr per m 3 3 210 kr per m 3 5 798 kr per m 3 miljöklass 3 eller inte tillhör 2 733 kr per m 3 3 210 kr per m 3 5 943 kr per m 3 någon miljöklass

4. 2711 12 11-2711 19 Gasol m.m. som används för 00 a) drift av motordrivet fordon, 0 kr per 1 000 kg 3 376 kr per 1 000 kg 3 376 kr per 1 000 kg fartyg eller luftfartyg b) annat ändamål än som avses 1 089 kr per 1 000 kg 3 376 kr per 1 000 kg 4 465 kr per 1 000 kg under a

5. 2711 11 00, 2711 21 Naturgas som används för 00 a) drift av motordrivet fordon, 0 kr per 1 000 m 3 2 403 kr per 1 000 m 3 2 403 kr per 1 000 m 3 fartyg eller luftfartyg b) annat ändamål än som avses 937 kr per 1 000 m 3 2 403 kr per 1 000 m 3 3 340 kr per 1 000 m 3 under a

6. 2701, 2702 eller 2704 Kol och koks 644 kr per 1 000 kg 2 793 kr per 1 000 kg 3 437 kr per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin med en blyhalt om 3 kr 71 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 6 kr 30 öre per liter högst 0,005 gram per liter I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b och 12 § 5 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 b § 2 För kalenderåret 2016 och efterföljande För kalenderåret 2017 och efterföljande kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning betalas med belopp som motsvarar de i 1 § motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen angivna skattebeloppen efter en årlig omräkning multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i enligt andra stycket. Regeringen fastställer före procent, som anger förhållandet mellan det november månads utgång de omräknade allmänna prisläget i juni månad året närmast före skattebelopp som ska tas ut för påföljande det år beräkningen avser och prisläget i juni 2014. kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. Regeringen fastställer före november månads För bränslen som avses i utgång de omräknade skattebelopp som enligt 1. 1 § första stycket 3 a samt 4 6 ska energiskatt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. och koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket, 2. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 ska a) koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket, och b) energiskatt med belopp som motsvarar summan av de i 1 § angivna energiskatte- och koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket med ett årligt tillägg av två procentenheter, med avdrag för det omräknade koldioxid-skattebeloppet enligt a. Med jämförelsetal avses här det värde, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2015. Beloppen enligt andra stycket 1, 2 a och 2 b avrundas var för sig till hela kronor och ören.

9 § 3 Bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle får inte innehålla oljeprodukt som är försedd med märkämne eller från vilken märkämnet har avlägsnats. Detta gäller dock inte båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats enligt fiskelagen (1993:787). Första stycket gäller inte om oljeprodukten har förts in till Sverige i bränsletanken och har fyllts på i ett land där bränsletanken får innehålla en sådan produkt. Beskattningsmyndigheten kan medge att Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som disponeras av bränsletank på båt som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kust- Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kustbevakningen eller annan statlig myndighet får bevakningen eller annan statlig myndighet får

2 Senaste lydelse 2009:1497. 3 Senaste lydelse 2014:1023.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

innehålla olje-produkt som är försedd med innehålla oljeprodukt som är försedd med märkämne. Om det finns särskilda skäl kan märkämne. Om det finns särskilda skäl kan sådant medgivande också lämnas för annan båt. sådant medgivande också lämnas för annan båt, om den används uteslutande för annat än privat ändamål. Beslut om ett medgivande enligt tredje stycket får återkallas, om förutsättningarna för det inte längre finns. Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

4 kap.

1 § 4 Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt (skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är den som 1. i egenskap av godkänd upplagshavare enligt 3 § hanterar bränsle enligt uppskovsförfarandet, 2. i egenskap av godkänd varumottagare enligt 6 eller 7 § tar emot bränsle som flyttats enligt uppskovsförfarandet, 3. säljer bränsle till Sverige genom distansförsäljning enligt 9 eller 9 b §, 4. tar emot beskattat bränsle enligt 10 §, 5. för in eller tar emot beskattat bränsle från ett annat EU-land till Sverige enligt 11 §, 6. i Sverige yrkesmässigt tillverkar eller bearbetar bränsle utanför ett skatteupplag, 7. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som använder bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt ska betalas med ett högre belopp, 8. förvärvat bränsle som ger mindre destillat än 85 volymprocent vid 350ºC och som använder bränslet för drift av motordrivna fordon, 9. i annat fall än som avses i 1–8, innehar 9. i annat fall än som avses i 1–8, innehar skattepliktigt bränsle utanför ett skattepliktigt bränsle utanför ett uppskovsförfarande utan att skatten för bränslet uppskovsförfarande utan att skatten för bränslet har redovisats här. har redovisats här, 10. förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, b) i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten används för privat ändamål, eller c) i luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål.

12 § 5 Skattskyldig för energiskatt för råtallolja samt för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6, andra bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 § samt vad gäller svavelskatt även bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den som 1. godkänts som lagerhållare enligt 15 §,

4 Senaste lydelse 2012:678. 5 Senaste lydelse 2011:287.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

2. i annat fall än som avses i 1 utvinner, tillverkar eller bearbetar bränsle, 3. i annat fall än som avses i 1 och 2 för in 3. i annat fall än som avses i 1 och 2 för in bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller tar emot en sådan leverans, och tar emot en sådan leverans, 4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller 4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för lägre skatt ska betalas när bränslet används för visst ändamål men som använder bränslet för ett visst ändamål men som använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp. högre belopp, och 5. förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, eller b) i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten används för privat ändamål.

5 kap.

3 § 6 Skattskyldigheten inträder 1. för säljare eller mottagare vid distansförsäljning som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 3 respektive 4, när bränslet förs in till Sverige, 2. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 2. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller enligt 4 kap. 12 § 4, när bränslet 7, 8 eller 10 eller enligt 4 kap. 12 § 4 eller 5 , när används för ett ändamål som medför att skatt bränslet används för ett ändamål som medför att ska betalas med högre belopp, och skatt ska betalas med högre belopp, och 3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 12 § 1 när a) bränsle av honom levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, eller b) han upphör att vara godkänd som lagerhållare, varvid han är skyldig att betala skatt för det bränsle som då ingår i hans lager.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 § 7 Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som Befrielse från Befrielse från Befrielse från inte ger energiskatt koldioxidskatt svavelskatt befrielse

6 Senaste lydelse 2012:836. 7 Senaste lydelse 2014:1024.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

--------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9. Om skattebefrielse inte Bensin, följer av tidigare punkter, råtallolja, förbrukning för annat bränsle som ändamål än drift av avses i 2 kap. 1 motordrivna fordon vid § första stycket tillverknings- processen i 3 b industriell verksamhet a) i en anläggning för 70 procent 100 procent – vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter b) i andra fall än som 70 procent 40 procent – avses under a

10. Om skattebefrielse Bensin, 70 procent 40 procent – inte följer av tidigare råtallolja, punkter, förbrukning för bränsle som annat ändamål än drift av avses i 2 kap. motordrivna fordon vid 1 § första yrkesmässig stycket 3 b växthusodling

11. Om skattebefrielse Bensin, 70 procent 40 procent – inte följer av tidigare råtallolja, punkter, förbrukning för bränsle som annat ändamål än drift av avses i 2 kap. motordrivna fordon i 1 § första yrkesmässig jordbruks-, stycket 3 b skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

12. Om skattebefrielse – – 100 procent inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

13. Förbrukning vid Andra bränslen 86 procent 40 procent – tillverkningsprocessen i än bränsle som gruvindustriell verksamhet avses i 2 kap. för drift av andra 1 § första motordrivna fordon än stycket 3 b personbilar, lastbilar och bussar

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som Befrielse från Befrielse från Befrielse från inte ger energiskatt koldioxidskatt svavelskatt befrielse --------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9. Om skattebefrielse inte Bensin, följer av tidigare punkter, råtallolja, förbrukning för annat bränsle som ändamål än drift av avses i 2 kap. motordrivna fordon vid 1 § första tillverknings-processen i stycket 3 b industriell verksamhet a) i en anläggning för 70 procent 100 procent – vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter b) i andra fall än som 70 procent – – avses under a

10. Om skattebefrielse Bensin, 70 procent – – inte följer av tidigare råtallolja, punkter, förbrukning för bränsle som annat ändamål än drift av avses i 2 kap. motordrivna fordon vid 1 § första yrkesmässig stycket 3 b växthusodling

11. Om skattebefrielse Bensin, 70 procent – – inte följer av tidigare råtallolja, punkter, förbrukning för bränsle som annat ändamål än drift av avses i 2 kap. motordrivna fordon i 1 § första yrkesmässig jordbruks-, stycket 3 b skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

12. Om skattebefrielse – – 100 procent inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

13. Förbrukning vid Andra bränslen 89 procent 40 procent – tillverkningsprocessen i än bränsle som gruvindustriell verk- avses i 2 kap. samhet för drift av andra 1 § första

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

motordrivna fordon än stycket 3 b personbilar, lastbilar och bussar ----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 8 Om råtallolja förbrukas för ändamål som Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energi- anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar skatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av 70 procent av den energiskatt som tas ut på den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

2 a § 9 Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogs-bruks- eller vattenbruksverk-samhet för skogs-bruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 900 kronor per från koldioxidskatt med 1 380 kronor per kubikmeter. kubikmeter.

3 § 10 Vid annan kraftvärmeproduktion än som Vid annan kraftvärmeproduktion än som avses i 1 § 17 a medges, för den del av bränslet avses i 1 § 17 a medges, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, som förbrukas för framställning av värme, befrielse från energiskatt med 70 procent och befrielse från energiskatt med 70 procent. från koldioxidskatt med 40 procent. För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon skattbefrielse enligt denna paragraf.

Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse

7 kap.

3 a § För andra bränslen än de som anges i 2 kap. För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som som har förbrukat eller sålt bränslet som

8 Senaste lydelse 2013:969. 9 Senaste lydelse 2009:1497. 10 Senaste lydelse 2009:1497.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

motorbränsle, göra avdrag för motorbränsle, göra avdrag för 1. energiskatt med 44 procent och koldioxid- 1. energiskatt med 50 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av skatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN- som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KNnr 3824 90 99, nr 3824 90 99, 2. energiskatt med 78 procent och koldioxid- 2. energiskatt med 73 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av ett skatt med 100 procent på den andel av ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN- motorbränsle för gnisttända motorer enligt KNnr 3824 90 99 som framställts av biomassa och nr 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol, och som utgör etanol, och 3. energiskatt med 100 procent och koldioxid- 3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motor- skatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel bränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa. biomassa. Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa. Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Första stycket gäller dock inte för biogas.

3 c § För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för 1. energiskatt med 79 procent och 1. energiskatt med 74 procent och koldioxidskatt med 100 procent om koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av etanol, och beståndsdelen utgörs av etanol, och 2. energiskatt med 100 procent och 2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa. av biomassa. Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör. Första och andra styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

5 § 11 Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–femte styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogs-bruks- eller vattenbruksverksamhet, för skogs-bruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energi-skattebelopp som b) råtallolja med ett energi-skattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och motsvarar 70 procent av den energiskatt som tas 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxid- av energiskatten, skatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

12 kap.

1 § 12 Beslut enligt denna lag får överklagas hos Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige och sökanden. och sökanden. Beslut som meddelas av regeringen får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

11 Senaste lydelse 2012:797. 12 Senaste lydelse 2010:1824. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 och 5 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

2 § 1 Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den 1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft, 2. i annat fall framställts i Sverige av en 1. framställts i Sverige producent som förfogar över en installerad a) i en anläggning med en sammanlagd generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och installerad generatoreffekt av mindre än som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft, 50 kilowatt, b) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, och c) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857), 3. till lägre effekt än 50 kilowatt utan 2. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller intressegemenskap med producenten eller leverantören, leverantören, 4. framställts och förbrukats på fartyg eller 3. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel, annat transportmedel, 5. förbrukats för framställning av elektrisk 4. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller kraft, 6. framställts i ett reservkrafts-aggregat. 5. framställts i Sverige i ett reservkraftsaggregat, och den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen, eller 6. framställts i Sverige a) i en anläggning med en sammanlagd installerad effekt av mindre än 100 kilowatt, b) från bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-6 c) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, och d) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.

1 Senaste lydelse 2005:960.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Vad som i första stycket 1 a respektive b anges om installerad generatoreffekt ska för elektrisk kraft som framställs från 1. vind eller vågor, motsvaras av 125 kilowatt installerad generatoreffekt, 2. sol, motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt, och 3. annan energikälla utan generator, motsvaras av 50 kilowatt installerad effekt. När elektrisk kraft framställs från olika energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a, b respektive 6 c, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som avses i andra stycket först räknas om till motsvarande 50 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a, respektive b. Vid bedömningen av förutsättningarna i 6 c ska omräkning först ske till motsvarande 100 kilowatt installerad generatoreffekt.

5 § Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige 1. yrkesmässigt framställer skattepliktig 1. framställer skattepliktig elektrisk kraft elektrisk kraft (producent), (producent), 2. yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör), 3. för annat ändamål än som avses i 9 § 1-5 säljer eller förbrukar elektrisk kraft, som förvärvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §, 4. för annat ändamål än det som var föremål för skattefriheten, säljer eller förbrukar elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 7. Den som godkänts att delta i ett program för energieffektivisering enligt 3 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering och som förbrukat elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 6–7 eller skatten återbetalats enligt 13 § är skyldig att betala energiskatt om tillsynsmyndigheten beslutar att, 1. åtagandena enligt 14 eller 15 § lagen om program för energieffektivisering inte är uppfyllda, eller 2. återkalla godkännanden enligt 12, 17 eller 18 § lagen om program för energieffektivisering. Den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige och den som utan att betala ersättning tar emot skattepliktig elektrisk kraft anses ha framställt den elektriska kraften. Med tillsynsmyndighet i andra stycket, 7 b § första stycket och 11 c § första stycket menas den myndighet som avses i 19 § lagen om program för energieffektivisering. Skattskyldig enligt första stycket 1 är inte den som framställer elektrisk kraft enbart i enlighet med 2 § första stycket 1 a och b.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för elektrisk kraft som har framställts före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

7 Lagrådets yttrande statligt stöd till miljöskydd år 2008 och riktlinjerna för miljöskydd och energi 2014– Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08- 2020. Ett stöd som ges för bränslen som 25 framställs av biomassa får kompensera endast för merkostnaderna för framställning av bränslet i Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum förhållande till det fossila bränsle som ersätts. I och Leif Thorsson samt justitierådet Kristina annat fall bedöms överkompensation föreligga Ståhl. och därmed ett otillåtet statsstöd. Skatten på vissa flytande biodrivmedel föreslås i remissen Vissa punktskattefrågor inför budget- därför bli höjd (genom att rätten till avdrag propositionen för 2016 minskas), för att undvika överkompensation till sådana drivmedel. Enligt en lagrådsremiss den 25 juni 2015 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat I förevarande paragraf föreslås emellertid, just i inhämta Lagrådets yttrande över förslag till syfte att gynna bio-drivmedel och motverka användningen av fossila bränslen – bensin och 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt diesel –, att energiskatten på fossila drivmedel på energi (2.1), vid en årlig om-räkning från och med för år 2017 skall höjas också med ett årligt tillägg på 2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt jämförelsetalet av två procentenheter. Detta på energi (2.2), tillägg avses motsvara ökningen i bruttonationalprodukten, som dock sedan den 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt senaste finanskrisen åren 2008–2014, enligt vad på energi (2.3). som framgått under beredningen, endast uppgått till i genomsnitt en procentenhet. Flera statliga Förslagen har inför Lagrådet föredragits av remissinstanser har påpekat att det kan kanslirådet Anna Wallentin, rättssakkunniga ifrågasättas om inte detta tillägg, som är Anna Sundblad Stahre och departements- frikopplat från den faktiska BNP-utvecklingen, sekreteraren Ulf Olovsson, biträdda av kommer att leda till överkompensation eller ämnesrådet Mats-Olof Hansson. åtminstone risk för det, och att det inte är rimligt att skattesatsen ska påverkas av Förslagen föranleder följande yttrande av befolkningstillväxten. Om en schablon knuten Lagrådet: till BNP-utvecklingen ska användas är t.ex. enligt Konjunkturinstitutet BNP per capita ett Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på mera träffsäkert alternativ. energi (2.1) I remissen besvaras kritiken endast med att Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. risken för överkompensation minskar, om såsom föreslås den tillkommande omräkningen i sin Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på helhet uttrycks som förändringar i energi (2.2) energiskattesatserna på fossila bränslen. Någon närmare analys av risken för att skattehöjningen Lagrådet (f.d. justitierådet Susanne Billum och på fossila bränslen ändå kommer att anses justitierådet Kristina Ståhl) lämnar förslaget utan innebära en överkompensation, och därmed ett erinran. otillåtet statsstöd, till förmån för biodrivmedel förekommer inte i remissen. Enligt min mening F.d. justitierådet Leif Thorsson anför. är förslaget i denna del otillräckligt berett.

2 kap. 1 b §

I motiveringen till de framlagda förslagen (avsnitt 4.1.2) redovisas översiktligt effekter av EU:s regler om statsstöd, bl.a. riktlinjerna för

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 11

Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på diskriminering, dvs. när kriteriet för den högre energi (2.3) (eller lägre) beskattningen inte är varans ursprung men regeln ändå i realiteten får till 11 kap. 2 § effekt att utländska varor missgynnas. En öppen diskriminering, dvs. när det direkt i den aktuella Paragrafen innehåller bestämmelser om skatteregeln anges att varor från det egna landet undantag från skatteplikt för elektrisk kraft i ska beskattas lindrigare än utländska varor, kan vissa fall. I flera av undantagsbestämmelserna däremot aldrig godtas. Det kan dock noteras att upp-ställs som villkor för skattefrihet bl.a. att inte heller dold diskriminering kan motiveras den elektriska kraften har framställts i Sverige med att en olikbehandling av inhemska och (se första stycket 1, 5 och 6). I remissen belyses utländska varor är nödvändig av inte närmare varför skattefriheten har villkorats skattekontrollskäl. på detta sätt. Vid föredragningen har dock upplysts att syftet är att skattefrihet endast ska I remissen berörs inte frågan om hur de medges i de fall då Skatteverket kan kontrollera föreslagna bestämmelserna förhåller sig till att förutsättningarna för att medge undantag är artikel 110 i EUF-fördraget. I den fortsatta uppfyllda och att en sådan kontroll inte kan ske beredningen av lagstiftningsärendet är det för el som framställts i andra länder. När det nödvändigt att frågan om bestämmelsernas gäller el som framställts av bränsle är syftet också förenlighet med fördraget analyseras grundligt att undvika dubbel icke-beskattning i de fall då och att bestämmelserna utformas så att de inte det bränsle som används för framställningen är kommer i konflikt med fördraget. undantaget från beskattning i det land där framställningen sker.

Enligt artikel 110 i EUF-fördraget är det förbjudet för EU:s medlems-stater att på varor från andra medlemsstater lägga interna skatter eller avgifter, av vilket slag de än är, som är högre än de skatter eller avgifter som läggs på liknande inhemska varor. Förbudet innebär ett krav på att en och samma slags vara ska beskattas på samma sätt oavsett ursprungsland. Fördraget tillåter alltså inte att en skattefrihet förbehålls endast för varor som producerats i det egna landet. Detta gäller oavsett om skattefriheten i och för sig är förenlig med EU:s sekundärrätt på området. Av EU-domstolens praxis framgår klart att medlemsstaterna vid införlivande av direktiv måste utforma lagstiftningen så att den är förenlig även med fördraget (se t.ex. mål C- 166/98 Socridis).

När det gäller den fria rörligheten för tjänster, personer och kapital innehåller EUF-fördraget bestämmelser som anger att hinder för den fria rörligheten på vissa grunder kan godtas. När det gäller den fria rörligheten för varor saknas en motsvarande fördragsmässig möjlighet att godta diskriminerande nationella bestämmelser. Trots detta har EU-domstolen i vissa fall accepterat en diskriminerande varubeskattning om skälen för den varit objektivt legitima (se t.ex. mål 46/80 Vinal). Så har dock endast skett vid s.k. dold

Bilaga 12 Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Bilaga till avsnitt 6.36

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 12

1 Sammanfattning av promemorian

Höjning av vissa avgifter enligt

skatteförfarandelagen

I promemorian föreslås höjningar av förseningsavgifterna och kontrollavgifterna enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). De höjningar som föreslås uppgår till 25 procent av de nuvarande beloppen. De förseningsavgifter som i dag tas ut enligt skatteförfarandelagen har legat på samma nivå sedan år 2003. Storleken på kontrollavgifterna gällande personalliggare har varit densamma sedan ikraftträdandet av bestämmelserna om personalliggare år 2007. Bestämmelserna om kassaregister trädde i kraft den 1 januari 2008 och skyldigheterna enligt lagen samt dess bestämmelser om kontrollavgift började gälla den 1 januari 2010. Kontrollavgiften beträffande kassaregister bestämdes till samma belopp som gällde beträffande personalliggare. Storleken på kontrollavgiften gällande dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av torg- och marknadsplats och vid omsättning av investeringsguld har varit densamma sedan ikraftträdandet av bestämmelserna år 1998 respektive år 2000. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Höjningen av förseningsavgifterna ska gälla för deklarationer och övriga uppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet. Höjningen av kontrollavgifterna ska gälla i fråga om kontrollavgifter som är hänförliga till kontroller som har inletts efter ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 12

2 Lagförslagen i promemorian

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 48 kap. 6 § och 50 kap. 2 och 7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

48 kap.

6 § Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning.

Om förseningsavgiften gäller uppgår den till aktiebolags eller ekonomisk förenings inkomstdeklaration 5 000 kronor någon annans inkomstdeklaration 1 000 kronor särskilda uppgifter 1 000 kronor periodisk sammanställning 1 000 kronor skattedeklaration 500 kronor Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 000 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Föreslagen lydelse

48 kap.

6 § Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning.

Om förseningsavgiften gäller uppgår den till aktiebolags eller ekonomisk förenings inkomstdeklaration 6 250 kronor någon annans inkomstdeklaration 1 250 kronor särskilda uppgifter 1 250 kronor periodisk sammanställning 1 250 kronor skattedeklaration 625 kronor

Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 250 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 kap.

2 § Kontrollavgiften enligt 1 § är 10 000 kronor Kontrollavgiften enligt 1 § är 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle. för varje kontrolltillfälle. Om Skatteverket tidigare har tagit ut en Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år för en överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag då beslutet om kontrollavgift från den dag då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska avgiften i stället vara meddelades, ska avgiften i stället vara 20 000 kronor. 25 000 kronor.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 12

7 § Kontrollavgift ska tas ut av den som inte har fullgjort dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknadshandel eller vid omsättning av investeringsguld. Kontrollavgiften är 2 000 kronor för varje Kontrollavgiften är 2 500 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts. tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 48 kap. 6 § i sin nya lydelse ska tillämpas första gången i fråga om deklarationer och övriga uppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet. 3. Bestämmelserna i 50 kap. 2 och 7 §§ i sin nya lydelse ska tillämpas första gången i fråga om kontrollavgifter som är hänförliga till kontroller som har inletts efter ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 12

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 50 kap. 4 § lagen i stället för lydelsen enligt lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse, dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2014:1474 Föreslagen lydelse

50 kap.

4 § Kontrollavgiften enligt 3 § 1 och 2 är 1. 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle, och 1. 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle, och 2. 2 000 kronor för varje person som vid 2. 2 500 kronor för varje person som vid kontrollen är verksam och inte är dokumenterad kontrollen är verksam och inte är dokumenterad i en tillgänglig personalliggare. i en tillgänglig personalliggare. Om Skatteverket tidigare har tagit ut en Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift enligt 3 § 1 eller 2 och en ny kontrollavgift enligt 3 § 1 eller 2 och en ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag då beslutet har inträffat inom ett år från den dag då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska avgiften om kontrollavgift meddelades, ska avgiften enligt första stycket 1 i stället vara 20 000 enligt första stycket 1 i stället vara 25 000 kronor. kronor. Kontrollavgiften enligt 3 § 3 är 25 000 kronor.

4. I fråga om kontrollavgiftens storlek ska bestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om kontrollavgifter som är hänförliga till kontroller som har inletts efter ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 12

3 Förteckning över

remissinstanserna

Promemorian har remitterats till: Riksdagens ombudsmän, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Luleå, Ekobrottsmyndigheten, Kommerskollegium, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Regelrådet, Blomsterbranschens Riksorganisation, Byggnads, FAR, Företagarna, Handelsanställdas förbund, Hotell- och Restaurangfacket, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges byggindustrier, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Torg- och Marknadshandlarnas Ekonomiska Riksförening, Visita och VVSföretagen. Riksdagens ombudsmän, Regelrådet, Sveriges kommuner och landsting och FAR har avstått från att lämna synpunkter på promemorian. Något yttrande har inte kommit in från Byggnads, Hotell- och restaurangfacket, Svensk Handel, Sveriges byggindustrier, Torg- och Marknadshandlarnas Ekonomiska riksförening och VVS-företagen.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 12

4 Lagförslagen i lagrådsremissen Höjning av vissa avgifter enligt

skatteförfarandelagen

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 48 kap. 6 § och 50 kap. 2 och 7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

48 kap.

6 § Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning.

Om förseningsavgiften gäller uppgår den till aktiebolags eller ekonomisk förenings inkomstdeklaration 5 000 kronor någon annans inkomstdeklaration 1 000 kronor särskilda uppgifter 1 000 kronor periodisk sammanställning 1 000 kronor skattedeklaration 500 kronor

Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 000 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Föreslagen lydelse

48 kap.

6 § Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning.

Om förseningsavgiften gäller uppgår den till aktiebolags eller ekonomisk förenings inkomstdeklaration 6 250 kronor någon annans inkomstdeklaration 1 250 kronor särskilda uppgifter 1 250 kronor periodisk sammanställning 1 250 kronor skattedeklaration 625 kronor Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 250 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 kap.

2 § Kontrollavgiften enligt 1 § är 10 000 kronor Kontrollavgiften enligt 1 § är 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle. för varje kontrolltillfälle. Om Skatteverket tidigare har tagit ut en Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år för en överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag då beslutet om kontrollavgift från den dag då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska avgiften i stället vara 20 000 meddelades, ska avgiften i stället vara 25 000 kronor. kronor.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 12

7 § Kontrollavgift ska tas ut av den som inte har fullgjort dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknadshandel eller vid omsättning av investeringsguld. Kontrollavgiften är 2 000 kronor för varje Kontrollavgiften är 2 500 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts. tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelsen i 48 kap. 6 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om deklarationer och övriga uppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet. 3. Bestämmelserna i 50 kap. 2 och 7 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om kontrollavgifter som hänför sig till kontroller som har inletts efter ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 12

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 50 kap. 4 § lagen i stället för lydelsen enligt lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse, dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2014:1474 Föreslagen lydelse

50 kap.

4 § Kontrollavgiften enligt 3 § 1 och 2 är 1. 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle, och 1. 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle, och 2. 2 000 kronor för varje person som vid 2. 2 500 kronor för varje person som vid kontrollen är verksam och inte är dokumenterad kontrollen är verksam och inte är dokumenterad i en tillgänglig personalliggare. i en tillgänglig personalliggare. Om Skatteverket tidigare har tagit ut en Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift enligt 3 § 1 eller 2 och en ny kontrollavgift enligt 3 § 1 eller 2 och en ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag då beslutet har inträffat inom ett år från den dag då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska avgiften om kontrollavgift meddelades, ska avgiften enligt första stycket 1 i stället vara 20 000 enligt första stycket 1 i stället vara 25 000 kronor. kronor. Kontrollavgiften enligt 3 § 3 är 25 000 kronor.

4. I fråga om kontrollavgiftens storlek ska bestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om kontrollavgifter som hänför sig till kontroller som har inletts efter ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 12

5 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06- 03 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Per Virdesten samt justitierådet Erik Nymansson.

Höjning av vissa avgifter enligt

skatteförfarandelagen

Enligt en lagrådsremiss den 28 maj 2015 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 2. lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatte förfarandelagen (2011:1244). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Helena Persson. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Bilaga 13 Skatteförslag med anledning av framtidens filmpolitik Bilaga till avsnitt 6.17 och 6.32

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 13

1 Sammanfattning av promemorian avgifter och bidrag som betalas till Stiftelsen Framtidens filmpolitik Svenska Filminstitutet av berörda avtalsparter i 2013 års filmavtal. I promemorian föreslås att staten tar ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken och lämnar det nuvarande filmavtalet från och med 2017. Därmed bedöms regeringens förutsättningar att forma en filmpolitik som stärker kvalitet, förnyelse och tillgänglighet förbättras. De senaste åren har filmbranschen genomgått stora förändringar. Nya visningsformer och uppkomsten av nya digitala aktörer på marknaden skapar möjligheter, men också stora utmaningar för svensk film. I promemorian konstateras att filmavtalet i sin nuvarande form inte förmår möta de utmaningar som branschen står inför. Film i alla dess former är en av de viktigaste uttrycksformerna i vår tid. Rörliga bilder gestaltar och förmedlar en mångfald berättelser om mänskligt liv och når ut till de allra flesta oavsett ålder och bakgrund. Framtidens filmpolitik syftar till att stärka förutsättningarna för att fler unika filmberättelser ska få utvecklas och nå sin publik. En del i detta är att förbättra förutsättningarna för produktion, utveckling, lansering och visning samt att stärka villkoren för de som skapar film. I promemorian uttrycks även vikten av att svensk filmproduktion ska ha en god balans mellan både det konstnärligt utmanande och det publikt tillgängliga. Biograferna har en unik betydelse för filmkonsten och som kulturella mötesplatser i hela landet. Framtidens filmpolitik ska bidra till utvecklingen av de traditionella visningsformerna, men också ta tillvara de möjligheter som de nya digitala visningsformerna erbjuder. Förslagen i promemorian syftar därför till ökad teknikneutralitet genom att stöd för produktion, distribution och visning av film i högre grad ska kunna ges oavsett om filmerna görs tillgängliga på biograf, i tv, på festivaler, via dvd eller via olika digitala tjänster. Under förutsättning att filmavtalet som finansieringsmodell upphör föreslås i promemorian att mervärdesskattesatsen höjs för tillträde till biografföreställningar, från 6 procent till 25 procent. Samtidigt bedöms den nuvarande biografavgiften upphöra. Förslaget föranleder ändring av 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200). Som en följd av detta upphör även avdragsrätten i inkomstskattelagen för de

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 13

2 Lagförslagen i promemorian

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 § 1

Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för 1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet, 2. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, 3. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5-7 §§, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, med undantag för a) annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och b) spritdrycker, vin och starköl, och 5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl. Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för 1. omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam: – böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad, – tidningar och tidskrifter, – bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, musiknoter, samt – kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor, 2. omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, 3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §, 5. tillträde till konserter, cirkus-, biograf- , 5. tillträde till konserter, cirkus-, teater-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller opera- eller balettföreställningar eller andra

1 Senaste lydelse 2011:1194.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 13

andra jämförliga föreställningar, jämförliga föreställningar, 6. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, 7. tillträde till och förevisning av djurparker, 8. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information, 9. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk, 10. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och 11. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse. Lag (2011:1194).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 13

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 16 kap. 11 § ska upphöra att 2 gälla och att rubriken närmast före 16 kap. 11 § ska utgå. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats för tid före ikraftträdandet.

2 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 16 kap. 11 § 2012:903. 8

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 13

3 Förteckning över remissinstanser biografen i Skara, Göran Johansson, Kiviks Bio, Metropolbiografen i Hörby, Teaterbiografen Efter remiss har yttrande över promemorian Grand i Simrishamn, Lagan biografer AB, kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Landstinget i Uppsala län, Malmö stad, Nattbion Domstolsverket, Konsumentverket, Svenska HB, Norden Bio i Kälarne, Nordisk Film institutet, Ekonomistyrningsverket, Skatte- Distribution AB, Nordmalingsbygdens Folkets verket, Statskontoret, Länsstyrelsen i Husförening, Norrbottens läns landsting, Stockholms län, Länsstyrelsen i Västmanlands Norrköpings kommun, Filmhuset Palladium i län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Arvika, Patrik Johansson, Penguin Films, Per Länsstyrelsen i Norrbottens län, Lunds Tengblad, Röda Kvarn Edsbyn, Saga Vetlanda, universitet, Göteborgs universitet, Stockholms Sagabiografen i Mjölby, Saga Bio Skånebiografer, universitet, Stockholms konstnärliga högskola, Teaterbiografen i Sunne, TriArt Film, Videvox Konkurrensverket, Tillväxtverket, Regelrådet, Biografservice AB och Älvdalens bio yttrat sig Konstnärsnämnden, Statens kulturråd, Statens över promemorian. medieråd, Myndigheten för radio och tv, Följande remissinstanser har inte svarat eller Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Region angett att de avstår från att lämna synpunkter: Gotland, Region Halland, Region Jämtland Malmö högskola, Stiftelsen för kunskaps- och Härjedalen, Region Jönköpings län, Region kompetensutveckling, Region Gävleborg, Kronoberg, Region Skåne, Samverkansorganet i Samverkansorganet i Blekinge län, Kalmar län, Samverkansorganet i Värmlands län, Samverkansorganet i Södermanlands län, AB Svensk Filmindustri, Biografcentralen, Samverkansorganet i Uppsala län, BUFF Filmfestival, Bygdegårdarnas Samverkansorganet i Dalarnas län, riksförbund, C More Entertainment AB, Com Samverkansorganet i Västerbottens län, Business Hem AB, Dataspelsbranschen, FilmCentrum, Sweden, Canal Digital, CinemAfrica, Filmbasen, Film i Skåne, Film i Väst, Film&TV- Filmproducenternas rättighetsförening, Producenterna, Filmpool Nord AB, Filmregion Filmägarnas Kontrollbyrå AB, Folkbildningsför- Stockholm-Mälardalen, Folkets Hus och Parker, bundet, Föreningen svenska tonsättare, Google, Ideell Kulturallians, Konstnärliga och Litterära Göteborg International Film Festival, HBO Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Modern Times Nordic AB, IT & Telekomföretagen, Group AB, Näringslivets Regelnämnd, Resursföretagen för film och tv, Nätverket för regionala filmproduktions- Rättighetsalliansen, SBS Discovery TV, SF centrum, Oberoende Filmares Förbund (OFF), Anytime AB, SKAP – Sveriges kompositörer Riksföreningen biograferna, Riksföreningen och textförfattare, SOLV Ekonomisk förening, Folkets Bio, Riksföreningen Våra Gårdar, Svenska regissörsföreningen, Sveriges SAAVA Swedish Animation and Visual Arts, Konsumenter, Sveriges Utbildningsradio AB, SF Bio AB, Stiftelsen Filmform, Stockholms Tele2 Sverige AB, TeliaSonera AB, Tempo filmfestival, Svenska Bio, Sveriges dokumentärfestival, Uppsala internationella Biografägareförbund, Sveriges Dramatikerför- kortfilmsfestival, Viasat AB, Visit Sweden och bund, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Örebro läns landsting. Sveriges Förenade Filmstudios, Sveriges Filmregissörer, Sveriges Television AB, Sveriges Kommuner och landsting (SKL), Sveriges Videodistributörers Förening, Teaterförbundet, TV4 AB, Ung Media Sverige, Women in Film and Television Sverige (WIFT), Västra Götalandsregionen och Region Östergötland. Därutöver har Bio 3:an AB, Biografen Stjärnan Torsby, Bio Metropol i Karlshamn, Bio Saga i Mora, Björn Biografer AB, BoostHbg, Borås stad, Centrumbio Gullspång, Cinemascenen AB, Estrad Bio i Södertälje, Eurostar AB, Filmpalatset Bromölla AB, Föreningen Sudersandsbiografen, Grand-

Bilaga 14 EU-rättsliga anpassningar för självständig näringsverksamhet som bedrivs inom EES Bilaga till avsnitt 6.15.3

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 14 Bilaga 14 EU-rättsliga anpassningar för självständig näringsverksamhet som bedrivs inom EES

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning av Skatteförenklingsutredningens betänkande (SOU 2 Utredningens lagförslag, i den del det avser vissa anpassningar till EU-rätten .. 6

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 14

1 Sammanfattning av

Skatteförenklingsutredningens

betänkande (SOU 2014:68), i

den del det avser vissa

anpassningar till EU-rätten

Enskilda näringsidkare som bedriver självständig näringsverksamhet i andra EES-länder kan i dag missgynnas i förhållande till verksamhet som bedrivs i Sverige. Det föreslås därför att vissa bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229) ändras så att enskilda näringsidkare som bedriver självständig näringsverksamhet i annat EES-land beskattas för sitt resultat på samma sätt som när verksamhet bedrivs i Sverige. Detsamma ska gälla för delägare i handelsbolag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 14

2 Utredningens lagförslag, i den del det avser vissa anpassningar till EU-rätten

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 23 §, 14 kap. 12 och 13 §§ och 42 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

23 § Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning. Annan näringsverksamhet anses som passiv Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksam- näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som het som bedrivs utanför Europeiska ekonomiska passiv näringsverksamhet. samarbetsområdet anses alltid som passiv näringsverksamhet.

14 kap.

12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om han bedriver själv- näringsverksamhet. Om näringsidkaren bedriver ständig näringsverksamhet utomlands , räknas självständig näringsverksamhet utanför Eurodock all sådan verksamhet som en egen peiska ekonomiska samarbetsområdet , räknas näringsverksamhet. dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet

13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen närings- i varje handelsbolag som en egen näringsverkverksamhet. Om ett handelsbolag bedriver samhet. Om ett handelsbolag bedriver självstänsjälvständig näringsverksamhet utomlands , dig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonoräknas dock all sådan verksamhet som en egen miska samarbetsområdet , räknas dock all sådan näringsverksamhet. verksamhet som en egen näringsverksamhet. Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.

42 kap.

34 § Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en enskild näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten ska dras av med 70 procent. Underskottet ska dock inte dras av om det Underskottet ska dock inte dras av om det avser självständigt bedriven näringsverksamhet avser självständigt bedriven näringsverksamhet utomlands . Det ska inte heller dras av till den del utanför Europeiska ekonomiska samarbets-

1 Lagen omtryckt 2008:803.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 14

underskottet området . Det ska inte heller dras av till den del underskottet – dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap. 2–4 §§ eller legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller – skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har tagits ut ur näringsverksamheten hade uttagsbeskattats. Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter följande beskattningsåren. Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord och skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§ tillämpas också på sådant underskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 14

3 Förteckning över Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och Tjänsteremissinstanserna männens Centralorganisation (TCO).

Efter remiss har yttrande över Skatteförenklingsutredningens betänkande (SOU 2014:68) kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Härnösand, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Revisorsnämnden, Boverket, Lantmäteriet, Skatteverket, Bokföringsnämnden, Göteborgs Universitet, samhällsvetenskapliga fakulteten, Kungliga Tekniska Högskolan, skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, avdelningen för bygg och fastighetsekonomi, Lunds Universitet, juridiska institutionen, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Almega, FAR, Fastighetsmäklarförbundet, Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare (SpmO), Företagarförbundet Fria Företagare, Företagarna, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Mäklarsamfundet, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Regelrådet, Småföretagarnas Riksförbund, Statistiska Centralbyrån (SCB), Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Författarförbundet, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) och Villaägarnas Riksförbund. Yttrande har dessutom kommit in från Sune Håkansson, SkogensHus, Merit ekonomi & juridik, Bo Anselmsson, Sveriges Dramatikerförbund, Skogssällskapets Förvaltning AB, Svenska Journalistförbundet, Konstnärsnämnden, Visma Spcs AB, Södra Skogsägarna, Skogsindustrierna, Hans Hillberg och STIM. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter. Stockholms Handelskammare, Lunds Universitet, företagsekonomiska institutionen, Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för skogsekonomi, Föreningen Foder och Spannmål, Landsorganisationen i Sverige (LO), LRF Skogsägarna, Näringslivets Skattedelegation (NSD), Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige Ekonomiska Förening, Riksrevisionen, Skattebetalarnas förening, Svebio, SBSAB, Bioenergi & Bioenergy International, Svenska Bankföreningen, Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR), Svensk Handel, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO),

Bilaga 15 Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel Bilaga till avsnitt 6.20

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 15 Bilaga 15 Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel

Innehållsförteckning

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 15

1 Sammanfattning av förslagen

Inför budgetpropositionen för 2016 är det angeläget att skatteförslag kan förberedas genom remittering och, i förekommande fall, lagrådsgranskning. Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2016, och med vilken utformning, blir beroende av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. Regeringen har den 25 juni 2015 beslutat lagrådsremissen Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016. I lagrådsremissen föreslås bl.a. ändringar av beskattningen av vissa drivmedel som ska träda i kraft den 1 januari 2016. I syfte att möjliggöra finansiering av angelägna reformer föreslås i denna promemoria ytterligare höjningar av energiskatten på fossil bensin och fossilt dieselbränsle, utöver vad som föreslås i lagrådsremissen. Förslaget föranleder ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi och föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 15

2 Lagtext

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § och 6 a kap. 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse .

Lydelse enligt lagrådsremiss av den 25 juni 2015

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, 2710 11 45 Bensin som uppfyller krav för eller 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 68 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 6 kr 27 öre per liter – alkylatbensin 1 kr 90 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 4 kr 49 öre per liter b) miljöklass 2 3 kr 71 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 6 kr 30 öre per liter

2. 2710 11 31, 2710 11 51 Annan bensin än som avses under 1 4 kr 50 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 7 kr 9 öre per liter eller 2710 11 59 eller 7

3. 2710 19 21, 2710 19 25, Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, 2710 19 41-2710 19 49 m.m. som eller 2710 19 61-2710 19 69 a) har försetts med märk- och 848 kr per m 3 3 210 kr per m 3 4 058 kr per m 3 färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 2 308 kr per m 3 3 210 kr per m 3 5 518 kr per m 3 3 3 3 miljöklass 2 2 588 kr per m 3 210 kr per m 5 798 kr per m 3 3 3 miljöklass 3 eller inte tillhör någon 2 733 kr per m 3 210 kr per m 5 943 kr per m miljöklass

4. 2711 12 11-2711 19 00 Gasol m.m. som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg 0 kr per 1 000 kg 3 376 kr per 1 000 kg 3 376 kr per 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ändamål än som avses 1 089 kr per 1 000 kg 3 376 kr per 1 000 kg 4 465 kr per 1 000 kg under a

5. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för 3 3 3 a) drift av motordrivet fordon, fartyg 0 kr per 1 000 m 2 403 kr per 1 000 m 2 403 kr per 1 000 m eller luftfartyg 3 3 3 b) annat ändamål än som avses 937 kr per 1 000 m 2 403 kr per 1 000 m 3 340 kr per 1 000 m

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 15 under a 6. 2701, 2702 eller 2704 Kol och koks 644 kr per 1 000 kg 2 793 kr per 1 000 kg 3 437 kr per 1 000 kg 7. 2710 11 31 Flygbensin med en blyhalt om högst 3 kr 71 öre per liter 2 kr 59 ör per liter 6 kr 30 öre per liter 0,005 gram per liter

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 15

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, 2710 11 45 Bensin som uppfyller krav för eller 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 72 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 6 kr 31 öre per liter – alkylatbensin 1 kr 93 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 4 kr 52 öre per liter b) miljöklass 2 3 kr 75 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 6 kr 34 öre per liter

2. 2710 11 31, 2710 11 51 Annan bensin än som avses under 1 4 kr 53 öre per liter 2 kr 59 öre per liter 7 kr 12 öre per liter eller 2710 11 59 eller 7

3. 2710 19 21, 2710 19 25, Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, 2710 19 41-2710 19 49 m.m. som eller 2710 19 61-2710 19 69 3 3 3 a) har försetts med märk- och 846 kr per m 3 204 kr per m 4 050 kr per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig 3 3 3 miljöklass 1 2 355 kr per m 3 204 kr per m 5 559 kr per m 3 3 3 miljöklass 2 2 634 kr per m 3 204 kr per m 5 838 kr per m 3 3 3 miljöklass 3 eller inte tillhör någon 2 779 kr per m 3 204 kr per m 5 983 kr per m miljöklass

4. 2711 12 11-2711 19 00 Gasol m.m. som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg 0 kr per 1 000 kg 3 370 kr per 1 000 kg 3 370 kr per 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ändamål än som avses 1 087 kr per 1 000 kg 3 370 kr per 1 000 kg 4 457 kr per 1 000 kg under a

5. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för 3 3 3 a) drift av motordrivet fordon, fartyg 0 kr per 1 000 m 2 399 kr per 1 000 m 2 399 kr per 1 000 m eller luftfartyg 3 3 3 b) annat ändamål än som avses 935 kr per 1 000 m 2 399 kr per 1 000 m 3 334 kr per 1 000 m under a

6. 2701, 2702 eller 2704 Kol och koks 643 kr per 1 000 kg 2 788 kr per 1 000 kg 3 431 kr per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin med en blyhalt om högst 3 kr 75 öre per liter 2 kr 59 ör per liter 6 kr 34 öre per liter 0,005 gram per liter

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 15

Lydelse enligt lagrådsremiss av den 25 juni 2015 Föreslagen lydelse

6 kap.

2 a § Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogs-bruks- eller vattenbruksverksamhet för skogs-bruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än person- drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från bilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 380 kronor per kubik- koldioxidskatt med 1 430 kronor per kubikmeter. meter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 15

3 Remissinstanser

Förvaltningsrätten i Falun, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens energimyndighet, BIL Sweden, Hjelmco Oil AB, Lantbrukarnas Riksförbund, Naturskyddsföreningen, Regelrådet, Skogsindustrierna, Svensk Kollektivtrafik, Svenska Bioenergiföreningen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Åkeriföretag, WWF.

Bilaga 16 Avtal mellan Sverige och Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat Bilaga till avsnitt 6.29

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 16

AVTAL

MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH KONUNGARIKET

NORGES REGERING

OM

ÄNDRING AV AVTAL OM EN GEMENSAM MARKNAD FÖR ELCERTIFIKAT

INGRESS

Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering ingick den 29 juni 2011 ett avtal om en gemensam marknad för elcertifikat. Mot bakgrund av avtalet av den 29 juni 2011 ingås detta ändringsavtal mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering, nedan kallade parterna.

Parterna VILL MÖJLIGGÖRA för Sveriges regering att öka sin nationella ambitionsnivå, genom att finansiera 30 TWh ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2002 inom ramen för den gemensamma marknaden för elcertifikat, ÖNSKAR möjliggöra för ett gott investeringsklimat i båda länderna, LÄGGER VIKT vid att följa investeringsklimatet i elcertifikatmarknaden och värdera några åtgärder för att uppnå målet till 2020 och HAR KOMMIT ÖVERENS OM FÖLJANDE:

I

Artikel 2.1, 2.2, 6.1 och 14.2 i avtal av 29 juni 2011 ändras enligt följande.

Artikel 2

Mål och förpliktelse

1. Det samlade målet för ny förnybar elproduktion inom den gemensamma elcertifikatsmarknaden är 28,4 TWh till år 2020. 2. Konungariket Sveriges regering ska sträva efter att annullera elcertifikat motsvarande 15,2 TWh för år 2020, och Konungariket Norges regering ska sträva efter att annullera elcertifikat motsvarande 13,2 TWh för år 2020. Parterna ska sträva efter att det för perioden från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2035 ska annulleras elcertifikat motsvarande 198 TWh hos varje part från anläggningar som blir godkända i enlighet med artikel 4 efter avtalets ikraftträdande. I tillägg ska Konungariket Sveriges regering sträva efter att det för perioden från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2035 ska annulleras elcertifikat motsvarande ytterligare 30 TWh.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 16

Artikel 6

Kvotplikt och fastställande av kvoter

1. Varje part bestämmer själva vilka som är kvotpliktiga och vilken elförbrukning som ska ingå i fastställelsen av kvoterna. Kvoterna för de enskilda åren ska fastställas med utgångspunkt i en linjär upptrappning fram till 2020. Den ökade annulleringsförpliktelsen for konungariket Sveriges regering som följer av artikel 2.2 efter ändringen i detta avtal ska fastställas med utgångspunkt i en linjär upptrappning i kvoterna från 2018 fram till 2020.

Artikel 14

Anmälan enligt förnybarhetsdirektivet

2. Rapportering i enlighet med förnybartdirektivet ska baseras på att elproduktion från de anläggingar som ingår i den gemensamma elcertifikatsmarknaden ska fördelas enligt följande:

a) med 50 procent till varje part tills dess att varje part har tillgodoräknat sig 13,2 TWh var b) därefter med 100 procent till Sverige tills dess att Sverige har tillgodoräknat sig 2 TWh i tillägg till punkt a) c) därefter 50 procent till varje part.

Vid rapporteringen av måluppfyllelse enligt förnybartdirektivet ska uppgifter om utfärdade elcertifikat i respektive stater för anläggningar som tagits i drift efter detta avtals ikraftträddande användas, med avdrag för den torvbaserade produktionen av elektrisk energi.

II

Sveriges regering ska lägga fram ett förslag inför riksdagen under 2015 om att ta bort gällande undantag från skatteplikt i 11 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi för sådan vindkraftsel som inte levereras yrkesmässigt och för övrig el från förnybara energikällor som inte levereras yrkesmässigt. Förslaget ska gälla för anläggningar som sätts i drift efter 1 juli 2016 och vars installerade produktionskapacitet leder till en årlig elproduktion som överstiger en årlig elproduktion motsvarande ungefär den som effektgränsen i Norge om 100 kVA leder till.

III

I samband med andra kontrollstationen för den gemensamma elcertifikatsmarknaden ska parterna utreda om det finns behov av att införa en regel för när anläggningar måste vara idriftsatta for att kunna godkännas för tilldelning av elcertifikat inom ramen för den gemensamma marknaden för elcertifikat. I utredningen ska det särskilt värderas huruvida möjligheten att godkänna anläggningar som sätts i drift efter 2020 kan påverka investeringsklimatet och måluppfyllelsen till 2020.

IV

I samband med andra kontrollstationen för den gemensamma elcertifikatsmarknaden ska parterna värdera om kvotkurvan kan författningsregleras så att justeringar av de årliga elcertifikatkvoterna som följer av detta avtal och avtal av 29 juni 2011 inte ska behöva vara föremål för lagändring. Parterna ska ta ställning till om en sådan förändring bör genomföras.

PROP. 2015/16: 1 Bila ga 16

V

Ikraftträdande Detta avtal ska träda i kraft den 1 januari 2016 om båda parterna senast den 31 december 2015 har anmält till varandra genom notväxling att deras inhemska konstitutionella krav är uppfyllda och den svenska riksdagen har beslutat i enlighet med det förslag om att ta bort gällande undantag från skatteplikt som den svenska regeringen ska lägga fram enligt punkt II i detta avtal. Till bekräftelse härav har undertecknande, därtill vederbörligen bemyndigande, undertecknat detta avtal. Utfärdat i två exemplar, på svenska och på norska, vilka båda texter är lika giltiga. För Konungariket Sveriges För Konungariket Norges regering regering

Ibrahim Baylan Tord Lien Stockholm den 8 april 2015 Oslo den 8 april 2015

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2015

Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, M Wallström, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic

Föredragande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, M Wallström, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic

Regeringen beslutar proposition 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016