2016 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition 2015/16:100

2016 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer

Regeringens proposition

2015/16:100

2016 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 april 2016

Stefan Löfven

Magdalena Andersson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2017. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

PROP. 2015/16: 100 Bilagor Bilaga 1 Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse Bilaga 3 Investering och kapitalstock Utdrag ur protokoll vid regeringssammaträde den 7 april 2016

1 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2015/16: 100

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

fattas i utgiftsområde 16 Utbildning och 1. godkänner regeringens förslag till riktlinjer universitetsforskning respektive för den ekonomiska politiken och budgetutgiftsområde 17 Kultur, medier, politiken (avsnitt 2), trossamfund och fritid (avsnitt 11), 2. godkänner den föreslagna ändringen av 8. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 4 Rättsväsendet innefattas i utgiftsområde 16 Utbildning respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, och universitetsforskning respektive trossamfund och fritid (avsnitt 11), utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros- 3. godkänner den föreslagna ändringen av samfund och fritid (avsnitt 11), ändamål och verksamheter som ska inne- 9. godkänner den föreslagna ändringen av fattas i utgiftsområde 6 Försvar och ändamål och verksamheter som ska samhällets krisberedskap respektive innefattas i utgiftsområde 18 Samhällsutgiftsområde 18 Samhällsplanering, planering, bostadsförsörjning och byggande bostadsförsörjning och byggande samt samt konsumentpolitik respektive konsumentpolitik (avsnitt 11), utgiftsområde 16 Utbildning och 4. godkänner den föreslagna ändringen av universitetsforskning (avsnitt 11), ändamål och verksamheter som ska 10. godkänner den föreslagna ändringen av innefattas i utgiftsområde 8 Migration ändamål och verksamheter som ska respektive utgiftsområde 1 Rikets styrelse innefattas i utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11), respektive utgiftsområde 1 Rikets styrelse 5. godkänner den föreslagna ändringen av (avsnitt 11), ändamål och verksamheter som ska 11. godkänner den föreslagna ändringen av innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, ändamål och verksamheter som ska sjukvård och social omsorg respektive innefattas i utgiftsområde 24 Näringsliv utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, kommuner (avsnitt 11), trossamfund och fritid (avsnitt 11). 6. godkänner den föreslagna ändringen av

ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 14 Arbets-

marknad och arbetsliv respektive utgiftsområde 8 Migration (avsnitt 11),

7. godkänner den föreslagna ändringen av

ändamål och verksamheter som ska inne-

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2015/16: 100

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken

Samhällsbygget – ansvar, trygghet och arbete och familjeliv, solidaritet och självförutveckling verkligande. Vårt samhällsbygge bidrar också till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Under det senaste decenniet har Sverige glidit Vår samhällsmodell kräver samtidigt en god isär. Klyftorna och otryggheten har ökat. Stora skatteuppbörd, ett jämförelsevis högt skatteskattesänkningar har gått före investeringar i uttag, ordning och reda i de offentliga finansutbildning och välfärd och arbetslösheten har erna, hög organisationsgrad bland löntagare och tillåtits att bli alldeles för hög. Därför valde arbetsgivare, deltagande och eget ansvar hos svenska folket samhällsbygge framför stora individen. skattesänkningar och nedskärningar. Vårt sam- Med den svenska modellen som grund och hällsbygge visar resultat: arbetslösheten pressas med moderniseringen som verktyg bygger vi ett ned, skolorna anställer tusentals fler, Sverige hållbart samhälle, där ingen lämnas efter och leder klimatomställningen och välfärden stärks. ingen hålls tillbaka. Svensk ekonomi utvecklas starkt. Denna proposition och propositionen Sverige ska vara ett land som håller ihop i Vårändringsbudget för 2016 bygger på en överjämlikhet, utveckling och arbete. Alla som kan enskommelse mellan regeringspartierna och arbeta ska arbeta. Sverige ska konkurrera med Vänsterpartiet. kunskap och kompetens, inte med låga löner. Varje barn ska utmanas i sin kunskapstörst. Ekonomiska förutsättningar Klimatpåverkan ska fortsatt minska. Sverige ska Svensk ekonomi utvecklas mycket starkt. Tillbli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. växten var drygt 4 procent 2015, vilket är klart De människor som flyr till Sverige och som har över den genomsnittliga tillväxten i Sverige de asylskäl ska inte bara få trygghet. Deras kraft och senaste 20 åren. Tillväxten var också mycket hög kunskap behöver tas tillvara. Välfärden ska i jämförelse med många andra länder, t.ex. USA stärkas så att trygga och fria människor till- och Tyskland. Arbetslösheten minskade besammans kan fortsätta bygga Sverige starkt. tydligt 2015 och är nu ca 7 procent. Det är den Den svenska modellen är unik och har gjort lägsta nivån på sju år. Även ungdoms- och lång- Sverige till ett föregångsland i världen. Den tidsarbetslösheten minskade påtagligt 2015. Men består av generella välfärdstjänster av hög även om utvecklingen på arbetsmarknaden är kvalitet, aktiv arbetsmarknadspolitik, goda om- positiv är arbetslösheten fortfarande alltför hög. ställningsförsäkringar och starka parter på Den ekonomiska återhämtningen i omvärlden arbetsmarknaden som självständigt förhandlar väntas fortsätta. Samtidigt finns flera tecken på avtal och villkor. Vårt samhällsbygge möjliggör en långsammare utveckling än väntat. Tillväxten i kombinationen av tillväxt och jämlikhet, ut- USA bromsar in och återigen kommer signaler veckling och trygghet, goda villkor för lön- om oro på de finansiella marknaderna. För ett tagarna och få konflikter på arbetsmarknaden, litet, öppet land som Sverige skulle en eventuell

PROP. 2015/16: 100

inbromsning i omvärlden medföra en försvag- asylmottagande. Arbetet med att EU:s medlemsning av tillväxten. stater ska ta sitt ansvar i den pågående human- Ordning och reda i de offentliga finanserna är itära katastrofen går vidare. en förutsättning för en stabil finansiering av den Med fler asylsökande följer fler avslag i gemensamma välfärden och för möjligheten att asylärenden. Kraven ökar därmed på arbetet med föra en aktiv arbetsmarknadspolitik i ett för- återvändande och avvisningar. Det krävs för att svagat konjunkturläge. De offentliga finanserna upprätthålla en reglerad invandring och för att försämrades successivt under den föregående frigöra resurser i asylmottagningen. Polisen och mandatperioden och 2014 gick den offentliga Migrationsverket tillförs ytterligare medel för att sektorn med 61 miljarder kronor i underskott. hantera den ökade arbetsbelastningen. Den förra regeringen genomförde omfattande Regeringen förstärker arbetet med att ge dem ofinansierade och permanenta skattesänkningar som flytt till Sverige goda förutsättningar att trots att konjunkturläget förbättrades. Skatte- snabbt ta sig in i det svenska samhället. Det är en sänkningarna gynnade framför allt dem med stor utmaning samtidigt som potentialen i ett högst inkomster. Detta var inte en hållbar framgångsrikt etableringsarbete är betydande. politik. Regeringen har därför lagt om finans- Arbete är nyckeln till nyanländas etablering i politiken i en mer ansvarsfull riktning och Sverige. Arbete ger möjligheter att utvecklas i underskotten har minskat kraftigt sedan det svenska språket, få kunskap om det svenska regeringen tillträdde 2014. Det stora antalet samhället och vinna nya bekantskaper. Svenska asylsökande till Sverige 2015, och de viktiga för invandrare (sfi) har reformerats och investeringar som görs för att de nyanlända regeringen avsätter medel för att asylsökande ska snabbt ska kunna etablera sig i samhället och på kunna börja lära sig svenska så snabbt som arbetsmarknaden, innebär tillfälliga kostnader möjligt. som temporärt försvagar det finansiella Många nyanlända har såväl utbildning som sparandet. erfarenhet inom områden där det råder brist på arbetskraft. Regeringen har därför satsat på Hållbart mottagande och effektiv etablering åtgärder för förstärkt validering och tillsammans Miljoner människor flyr undan krig i världen. År med arbetsmarknadens parter presenterat ett 2015 sökte 163 000 människor asyl i Sverige. Det flertal snabbspår inom yrken där det råder brist är det högsta antalet asylsökande i Sveriges på arbetskraft. Andra grupper av nyanlända moderna historia. Det är ungefär sex gånger fler saknar relevant yrkesutbildning. Utöver satsasylsökande än genomsnittet i Sverige sedan ningar på vuxenutbildningen avser regeringen att 1990-talets Balkankrig och avsevärt fler än vad de utvidga både traineejobben och stödet för yrkesflesta andra EU-länder tog emot i relation till sin introduktionsanställningar till att även omfatta befolkningsstorlek. Den humanitära insatsen ska nyanlända. Regeringen kommer att återkomma vi vara stolta över. Sverige bidrar också human- med ytterligare åtgärder för att påskynda itärt i Syriens närområde och stödjer freds- nyanländas etablering på arbetsmarknaden. processen. Regeringen ska klara flyktingsituationens alla Antalet människor som hösten 2015 sökte sig dimensioner. Förslagen i propositionen till Sverige bort från krig och förtryck var mer än Vårändringsbudget för 2016 innebär att motvad vår mottagningskapacitet klarade av att tagandet förbättras och effektiviseras, att etahantera på en gång. Regeringen har därför bleringen förbättras och att återvändande-arbetet föreslagit förändringar gällande migrations- ges bättre förutsättningar. politiken, bl.a. genom tillfälliga gräns- och IDkontroller. Åtgärderna har haft effekt. Det krävs Arbetslösheten ska minska också åtgärder för att underlätta för nyanlända Regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU att etablera sig snabbare på den svenska arbets- 2020 styr den ekonomiska politiken. Målet ska marknaden. Fokus ligger nu på att alla, såväl nås genom att antalet kvinnor och män som nyanlända som arbetslösa, ska kunna hitta ett arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin arbete och bidra till samhällsbygget. ökar. Målet är ambitiöst och ställer stora krav på Sverige ska ta sitt solidariska ansvar för den politiken. Samtidigt som utvecklingen är positiv svåra flyktingsituationen, men Sverige och en är det alltför många som har en svag förankring handfull andra länder kan inte stå för hela EU:s på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt personer

PROP. 2015/16: 100

med kort utbildning eller personer som nyligen med åtgärder för att långtidsarbetslösheten ska kommit till Sverige. Till följd av att många sökt minska ytterligare. asyl i Sverige 2015 kommer ett stort antal nya Investeringarna i infrastruktur och bostäder svenskar med olika förutsättningar att träda in på förbättrar möjligheterna för människor att leva i arbetsmarknaden de kommande åren. Detta hela landet, men också att pendla och flytta dit innebär en ytterligare utmaning att nå jobben finns. Regeringen genomför en ambitregeringens ambitiösa mål. Behovet av en politik ionshöjning på infrastrukturområdet och har för fler i jobb har blivit ännu större. Regeringen genomfört stora satsningar på järnvägsunderhåll följer noga utvecklingen och kommer att samt satsningar för kollektivtrafik i landsbygd. presentera ytterligare åtgärder för att Sverige ska Regeringen ser stora fördelar med höghastignå EU:s lägsta arbetslöshet. hetsbanor. Samtidigt har kostnadsberäkningarna För att öka sysselsättningen och minska för höghastighetsbanor ökat oväntat och arbetslösheten måste vi investera i Sverige. kraftigt. Investeringar i jobben görs inom regeringens Infrastrukturinvesteringar kräver långsiktigjobbagenda. Den består av tre delar: invest- het. Regeringen avser därför att lämna en properingar i utbildning och aktiv arbetsmarknads- osition med förslag till ekonomiska ramar för en politik, investeringar i bostäder och infrastruktur nationell plan för perioden 2018–2029. Bostadssamt en aktiv näringspolitik för fler och växande bristen utgör ett hinder för en fungerande företag. Satsningar på välfärden är också en arbetsmarknad och försvårar för bl.a. unga och central del i regeringens jobbpolitik. nyanlända att få en bostad. Särskilt problematisk För att fler ska komma i arbete behöver vi är bristen på hyresrätter, som spelar en viktig roll förbättra möjligheterna till utbildning och för en inkluderande arbetsmarknad och en väl matchningsinsatser så att människor har den fungerande bostadsmarknad. Regeringen kunskap, den kompetens och de färdigheter som genomför den största bostadspolitiska efterfrågas på arbetsmarknaden. Behovet av satsningen på 20 år samtidigt som samtal förs insatser är tydligt då det råder brist på arbets- med Vänsterpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, kraft inom flera områden samtidigt som Liberalerna och Kristdemokraterna om reformer arbetslösheten är hög bland dem med kort som ytterligare kan förbättra bostadsutbildning. Regeringen har inlett ett nytt försörjningen i framtiden. kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd Sverige har en konkurrenskraftig ekonomi omfattar över 50 000 utbildningsplatser inom och har under lång tid fått höga placeringar i komvux, yrkesvux, folkbildning, högskola och internationella mätningar över konkurrens- och yrkeshögskola. Regeringen avser också att göra innovationskraft. De senaste åren har Sverige behörighetsgivande kurser på komvux till en dock tappat placeringar. Digitaliseringen är en rättighet för alla fr.o.m. 2017. I vårt Sverige ska betydande förändringsfaktor i vår tid och varenda människas resurser och vilja att bidra tas påverkar alla delar av samhället. Digitalisering tillvara. Den första frågan den arbetslösa får ska innebär både utmaningar och möjligheter för att inte vara hur mycket hon eller han kan sänka stärka välfärden och öka tillväxten. En aktiv priset på sitt arbete, utan hur mycket hon eller närings- och innovationspolitik i hela landet han kan höja värdet av sin kunskap. förbättrar företagsklimatet så att fler företag kan Ungdomsarbetslösheten minskade tydligt startas och befintliga företag får utökade till- 2015 och är på i stort sett samma nivå som före växtmöjligheter. Regeringen har tillsatt ett finanskrisen. Då allt fler får jobb i breda innovationsråd direkt under statsministern som ungdomsgrupper riktas regeringens insatser löpande identifierar åtgärder som kan stärka den främst till de unga som står långt ifrån arbets- svenska innovationsförmågan. marknaden. Utöver detta har regeringen presenterat tre Långtidsarbetslösheten minskade tydligt 2015 viktiga reformer. Det handlar om en ny struktur och är lägst i EU bland vuxna. Men fortfarande som påtagligt förbättrar tillgången till statligt är det alltför många som drabbas av långa tider i marknadskompletterande riskkapital. arbetslöshet. Regeringen avvecklar fas 3. De som Regeringen har även antagit en ny strategi för i dag befinner sig i fas 3 kommer i stället att få ta ökad export och en strategi för nyindustridel av insatser som förbättrar möjligheterna att alisering av Sverige. Regeringen avser även att få ett arbete. Regeringen kommer att återkomma presentera en nationell livsmedelsstrategi under

PROP. 2015/16: 100

2016. Inför hösten 2016 förbereder regeringen 17 globala mål – Sustainable Development en proposition för högre utbildning, forskning Goals. Genom målen förenas för första gången och innovation. ansvaret för miljö och klimat med social och ekonomisk utveckling. Länderna ska verka för En jämlik kunskapsskola med tid för varje elev att målen uppnås till 2030. En central del av samhällsbygget är en jämlik Nyckeln till att minska de globala skola där alla barn får möjlighet att utvecklas. klimatutsläppen är att rikare länder går före och Ska Sverige kunna konkurrera med kunskap och minskar sina utsläpp samt utvecklar och sprider kompetens i den globala ekonomin måste de lösningar, samtidigt som utvecklingsländer ges svenska skolresultaten stärkas. Skolan lägger stöd i sin klimatomställning och klimatgrunden för individens möjlighet till vidare- anpassning. Sverige skärper den nationella utbildning och etablering på arbetsmarknaden. I klimatpolitiken och minskar utsläppen. skolan läggs också grunden för ett aktivt Regeringen har vidtagit nya åtgärder för att deltagande och ett samhälle som inte re- minska utsläppen av växthusgaser i Sverige till producerar den föregående generationens 2020 och därefter. ojämlikheter. Regeringens mål med skol- Med regeringens politik uppgår de statliga politiken är en jämlik kunskapsskola där lärarna klimatinvesteringarna i Sverige och internatiohar tid för varje elev. Internationella mätningar nellt till 4,5 miljarder kronor 2016. Investvisar att kunskapsresultaten i den svenska eringarna görs inom framför allt fyra områden: grundskolan har försämrats under lång tid och förnybar energi, fossilfria resor samt lokala och att utvecklingen har accelererat under de senaste internationella klimatinvesteringar. Regeringen åren. Segregationen och kunskapsskillnaderna stärker arbetet för att öka miljöskatternas mellan skolor har ökat de senaste tio åren. styrande effekt. I linje med detta och för att nå Denna utveckling måste brytas och skol- målet om en fossilfri fordonsflotta höjdes resultaten måste förbättras. Skolans komp- energiskatten på bensin och diesel 2016. Bonus– ensatoriska uppgift måste stärkas. Regeringen malus-utredningen ska föreslå hur miljöhar därför prioriterat ökade investeringar i anpassade fordon med relativt låga utsläpp av skolan. För 2016 har totalt 8,3 miljarder kronor koldioxid kan premieras medan fordon med tillförts skolan och förskolan. Den huvudsakliga relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med inriktningen är att höja kunskapsresultaten högre skatt. Vägslitageskattekommittén ska genom ökad attraktivitet för läraryrket, tidiga analysera hur en avståndsbaserad vägslitageskatt insatser och ökad jämlikhet. Regeringen har för tunga lastbilar kan utformas och regeringens genomfört en stimulans till höjda lärarlöner som ambition är att en sådan skatt ska införas. fr.o.m. den 1 juli 2016 medför att cirka 60 000 Regeringens målsättning är att så snabbt som lärare kan få en betydande löneförhöjning. möjligt under mandatperioden få regler på plats Åtgärder vidtas även för att möjliggöra att en som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor större del av lärarnas arbetstid används till för biodrivmedel. Arbetet med att genomföra undervisning. För att skapa mer jämlika förut- och för framtiden utveckla stadsmiljöavtalen sättningar för alla barn prioriteras speciallärare ytterligare med fokus på hållbara transporter i och tidiga insatser. Särskilda resurser har riktats städer är fortsatt prioriterat. Investeringsstödet till skolor med låga studieresultat. Regeringens till lokala klimatåtgärder, Klimatklivet, bidrar till mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja ökade klimatinvesteringar och är ett viktigt en gymnasieutbildning. Det gäller även dem som bidrag i arbetet med miljömålen. nu kommer in i det svenska skolsystemet under Regeringen anser att energisystemet på sikt grundskolans senare del eller i gymnasieåldern. ska bygga på 100 procent förnybar energi. Regeringen har genomfört satsningar som Klimatet är vår tids ödesfråga främjar utveckling och etablering av solceller, Sverige ska bli ett av världens första fossilfria inrättat ett nytt nationellt forum för s.k. smarta välfärdsländer. Klimatfrågan är regeringens högst elnät och höjt ambitionen i elcertifikatssystemet. prioriterade miljöfråga. Vid FN:s klimatmöte i Regeringen vill uppnå en mer cirkulär ekonomi Paris 2015 kom samtliga 193 medlemsländer som bygger på återanvändning och återvinning. överens om ett nytt globalt och rättsligt Miljö och klimat behöver fortsatt integreras i bindande klimatavtal. I september 2015 antog de politikområden där drivkrafterna och lösmedlemsländerna i FN Agenda 2030 med

PROP. 2015/16: 100

ningarna till miljöproblemen finns. Regeringen Ökad jämställdhet mellan kvinnor och män följer noga utvecklingen och kommer att Regeringens jämställdhetspolitik bygger på det presentera åtgärder för att nå miljömålen. övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna Stärkt välfärd och ökad jämlikhet liv. Jämställdhet är i grunden en rättvise- och Regeringens målsättning är att tillväxten och demokratifråga. Politiken ska omfördela makt välståndet i Sverige ska komma alla till del. och resurser så att kvinnor och män ges samma Gemensamt finansierad välfärd, såsom barn- utrymme och möjlighet till egen försörjning, att omsorg, äldreomsorg, utbildning och hälso- och förfoga över sin egen tid och att vara delaktiga i sjukvård, är centrala delar i den svenska beslut som rör det egna livet och samhällsmodellen. Den generella välfärden bidrar till utvecklingen. Dagens skillnader i villkor och sammanhållning och jämlikhet i samhället. inkomster mellan kvinnor och män är inte Välfärden ska stärkas. acceptabla. Regeringen anser att jämställdhets- Välfärdstjänsterna möjliggör också för fler att perspektivet ska beaktas i alla delar av politikarbeta mer och bidrar till ett högt arbetskrafts- utformningen samtidigt som särskilda satsningar deltagande bland både kvinnor och män. Den genomförs för att öka jämställdheten mellan svenska modellen kännetecknas också av de kvinnor och män. allmänna socialförsäkringarna med inkomst- För att förbättra jämställdheten på arbetsbortfallsprincip och arbetsvillkor. Dessa har marknaden har regeringen infört en tredje förstärkt omställningsförmågan i den svenska reserverad månad för vardera föräldern i ekonomin och bidragit till en mer rättvis föräldrapenningen. Målet är ett helt jämställt fördelning av de ekonomiska resurserna. Som uttag av föräldraledigheten och regeringen har framgår av bilaga 2 har utbetalningarna från därför tillsatt en utredning. Regeringen genomsocialförsäkringarna dock minskat i värde i för också fortsatta satsningar på välfärden som relation till den allmänna löneutvecklingen. har särskilt stor betydelse för kvinnors möjlighet Regeringen avser att följa utvecklingen noga. till arbete, såsom ökad bemanning inom Kampen mot ojämlikheten är viktig i sam- äldreomsorgen och barnomsorg på obekväm hällsbygget. Inkomstskillnaderna har ökat under arbetstid. Det är viktigt att förbättra kvinnors lång tid. Ett av målen inom agenda 2030 avser livsvillkor. jämlikhet och ett delmål är att till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre Samhällsbygget går före stora skattesänkningar än det nationella genomsnittet för de 40 procent Regeringen prioriterar samhällsbygget framför av befolkningen som har lägst inkomst. ytterligare skattesänkningar och nedskärningar. Regeringen tar fram en handlingsplan för att nå Vår svenska samhällsmodell utgör den bästa detta mål och följer utvecklingen utifrån denna. grunden för ett starkt framtida Sverige i I ett fungerande välfärdssamhälle ska sjukdom jämlikhet och utveckling. Den ska inte raseras eller arbetslöshet inte medföra ekonomisk ut- genom nedskärningar i välfärden, en politik som satthet. Därför har regeringen höjt såväl taket ökar klyftorna eller statlig inblandning i lönesom grundnivån i arbetslöshetsförsäkringen. bildningen. Med den svenska modellen som Regeringen har också avskaffat den bortre grund och moderniseringen av samhället som tidsgränsen i sjukförsäkringen som medförde att verktyg tar vi oss an dagens och framtidens många sjuka gick miste om sin ersättning. Det utmaningar. Vi utvecklar det som gör Sverige finns ett fortsatt behov av reformer för att stärka unikt och söker samarbetsmöjligheter för att ekonomin för samhällets mest utsatta. ständigt ta nya steg för tillväxt, jämlikhet och Alla äldre ska känna en trygghet i vardagen hållbarhet. och boendet bör vara anpassat utifrån den äldres behov. Regeringen kommer att följa detta noga. Förslag i propositionen Vårändringsbudget för Den förra regeringen valde sänkta skatter 2016 bl.a. med anledning av omvärldsläget framför välfärden. Investeringarna i välfärden har Av tabell 2.1 framgår de åtgärder som regeringen länge varit eftersatta. Regeringen prioriterar ett föreslår i propositionen Vårändringsbudget för samhällsbygge där välfärden stärks och förut- 2016 för att underlätta etableringen, förbättra sättningar ges för att anställa fler inom väl- människors möjligheter att få utbildning och färdens verksamheter. arbete, upprätthålla lag och ordning, hantera återvändandet för personer som inte får uppe-

PROP. 2015/16: 100

hållstillstånd samt stärka arbetet mot rasism och Stark återhämtning och sjunkande arbetslöshet främlingsfientlighet för att värna ett öppet och demokratiskt samhälle. BNP-tillväxten väntas bli hög även 2016. I takt med att resursutnyttjandet stiger bedöms BNP-

Tabell 2.1 Regeringens åtgärder med anledning av det

tillväxten sakta in något 2017. En förhållandevis

rådande läget i omvärlden

hög tillväxt i hushållens konsumtion, stora investeringar inom tjänstesektorn, inte minst Miljoner kronor 2016 bostadsinvesteringar, och ett positivt bidrag från

Snabbare etablering

utrikeshandeln bedöms driva BNP-tillväxten de Kompetenskartläggning för asylsökande 90 kommande åren. De offentliga konsumtions- Sfi och svenska som andraspråk samt digitalt 50 utgifterna väntas växa starkt, till stor del som en följd av den demografiska utvecklingen, asylutbildningspaket Bedömning av utländsk utbildning 22 mottagandet och regeringens satsningar inom Snabbspår för nyanlända entreprenörer 18 vård, skola och omsorg. Stöd för skollokaler 100 Läget på arbetsmarknaden förbättrades tydligt 2015. Sysselsättningen utvecklades starkt och Vidareutbildning av obehöriga lärare 30 arbetslösheten minskade betydligt. Arbetslös- Utökade medel till kommunerna för nyanlända med 80 särskilda behov heten bedöms fortsätta minska 2016 och 2017. Den starka efterfrågan i ekonomin förväntas leda Utökade medel för mottagande av ensamkommande barn 30 till att sysselsättningen ökar snabbare än Flyktingguider till asylsökande 25 arbetskraften. Sysselsättningsökningen väntas Övriga insatser för snabbare etablering 75 vara stark i kommunsektorn. Även i näring-

Öppet och demokratiskt samhälle

slivets tjänstebranscher och i byggbranschen Bibliotekssatsning för demokrati 11 bedöms sysselsättningen öka i god takt. Förstärkt arbete mot rasism och främlingsfientlighet i 10 Det stora antalet asylsökande till Sverige bedöms inledningsvis öka efterfrågan i Sveriges skolor Demokratifrämjande arbete mot hat och hot 11 ekonomin och bidra till att arbetslösheten Övriga insatser för ett öppet och demokratiskt samhälle 12 minskar på kort sikt. I takt med att allt fler av de Ökade resurser för att klara säkerheten i landet nyanlända kommer in i arbetskraften förväntas dock nedgången i arbetslösheten stanna av från Tillskott för att möta polisens ökade arbetsbelastning 250 2018 och framåt. Prognosen över arbetslösheten Ökad trygghet på asylboenden 150 baseras på de reformer som regeringen hittills Förstärkt arbete mot terrorism, medel till 10 genomfört. Regeringen kommer att föreslå Säkerhetspolisen ytterligare åtgärder för att arbetslösheten ska

Återvändande – verkställighet av avvisnings- och

utvisningsbeslut fortsätta minska (se avsnitt 2.3 och 2.4). Resursutnyttjandet steg 2015 och väntas vara Ökade resurser till Polismyndigheten 33 balanserat 2016, mätt med BNP-gapet. Ökade resurser till Migrationsverket för utresor för 20 Indikatorer visar på ökad brist på arbetskraft avvisade och utvisade samtidigt som arbetslösheten har minskat. Det

Summa 1 027

indikerar att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden stiger. Den sammantagna bedömningen är dock att läget på arbetsmarknaden som helhet ännu inte är ansträngt. Det är framför allt

2.1 Hög tillväxt i Sverige

inom den offentliga sektorn som de uppmätta bristtalen är höga medan andelen företag i Svensk ekonomi utvecklades mycket starkt näringslivet som upplever brist på arbetskraft 2015. Tillväxten i BNP var drygt 4 procent, endast är något över den genomsnittliga nivån. vilket är klart över den genomsnittliga tillväxten Inflationen har varit låg under en längre tid. om 2,6 procent 1993–2015. Exporten och invest- Trots att penningpolitiken varit starkt expansiv eringarna växte över förväntan 2015. Ekonomin under senare tid har inflationen förblivit låg. Det återhämtade sig i snabb takt och läget på beror delvis på låga energipriser och ett lågt arbetsmarknaden förbättrades. Sysselsättningsresursutnyttjande. En bidragande orsak är också tillväxten var hög och arbetslösheten minskade betydligt 2015.

PROP. 2015/16: 100

att förväntningarna om inflationen i framtiden är Arbetslösheten förväntas dock bli hög och på relativt låga nivåer. inflationen låg. I USA fortsatte återhämtningen 2015. En Tabell 2.2 Makroekonomiska nyckeltal stark sysselsättningstillväxt har bidragit till att Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2015, prognos för hushållens konsumtion växt i god takt. Det finns 2016–2020 dock tecken på en inbromsning i BNP-tillväxten. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Låga räntor bedöms ändå bidra till att upprätt- 1 BNP 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9 hålla tillväxten på en måttlig nivå framöver. 1,2 Tillväxten i Kina väntas försvagas ytterligare BNP 3,8 3,5 2,5 2,0 2,2 2,7 något de kommande åren, men bedöms sedan 3 BNP-gap -0,9 0,2 0,5 0,3 0,0 0,0 stabiliseras på en fortsatt hög nivå jämfört med 4 Sysselsatta 1,4 1,7 1,6 0,8 0,7 0,9 många andra länder. 4 Sysselsättningsgrad 66,7 67,1 67,5 67,2 67,0 67,0 2 Arbetade timmar 1,0 1,9 1,7 0,7 0,7 1,0 2,5 Produktivitet 2,6 1,7 0,7 1,3 1,4 1,7 6 De offentliga finanserna stärks Arbetslöshet 7,4 6,8 6,3 6,4 6,5 6,6 7 Timlön 2,4 3,1 3,3 3,4 3,4 3,4 8 Den offentliga sektorns finanser förstärktes KPI 0,0 0,9 1,6 2,3 3,2 3,2 mellan 2014 och 2015 med 1,6 procent av BNP. 8 KPIF 0,9 1,3 1,8 2,0 2,1 2,0 1 Regeringen har sedan den tillträdde fört en stram Fasta priser, referensår 2014. 2 Kalenderkorrigerad. ekonomisk politik. Därutöver förklaras förstärk- 3 ningen av den starka återhämtningen i ekonomin Skillnaden mellan faktiskt och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP kan inte observeras och utfall saknas således. och ett antal tillfälliga faktorer. De tillfälliga 4 I åldern 15–74 år. 5 Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. faktorerna handlar om en extra skatteinbetalning på 15 miljarder kronor och att AFA Försäkring 6 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 7 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. återbetalade premier på 5 miljarder kronor till 8 Årsgenomsnitt. Anm.: Prognosen baseras på hittills genomförda reformer. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. kommunsektorn. År 2016 och 2017 ökar kostnaderna för asylsökande. Underskottet i finanserna beräknas Långsam återhämtning i omvärlden därför öka fram t.o.m. 2017. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas nå balans 2019. År 2020 beräknas sektorn redovisa ett Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden var överskott som uppgår till 0,7 procent av BNP. dämpad 2015. Tillväxten tog inte fart och återhämtningen var trög. Inledningen av 2016 Till följd av en god BNP-tillväxt och har kännetecknats av finansiell oro med stora regeringens finanspolitik beräknas skuldkvoten rörelser på världens börser. Ovisshet om minska gradvis under prognosperioden. Skulden väntas uppgå till 36,9 procent av BNP 2020. stabiliteten i den kinesiska tillväxten och tydligt svagare ekonomisk utveckling i många råvaruberoende ekonomier har bidragit till att skapa osäkerhet på de finansiella marknaderna. Även tecken på en försvagning av den ekonomiska utvecklingen i många avancerade ekonomier har bidragit till oron. Låga räntor och en starkare investeringsutveckling i framför allt euroområdet väntas dock bidra till att den ekonomiska återhämtningen i omvärlden fortsätter. Det är en viktig förutsättning för en fortsatt positiv utveckling i den svenska ekonomin. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, väntas tillväxten fortgå i en relativt låg takt, även om återhämtningen sker i fler länder och omfattar fler sektorer än tidigare.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 2.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

erna av regeringens åtgärder i Sverige samt i Miljarder kronor Utfall 2015, prognos 2016–2020 vilken utsträckning arbetet på EU-nivå når

resultat. Vilka antaganden som görs för antalet 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Inkomster 2 033 2 131 2 234 2 336 2 444 2 555 asylsökande har stor betydelse för bedömningen

procent av BNP 48,9 48,6 48,9 49,2 49,3 49,1 av den makroekonomiska utvecklingen. Skatter och Bedömningen av arbetslösheten för slutet av

avgifter 1 792 1 893 1 986 2 077 2 167 2 262 prognosperioden utgår ifrån att ekonomin är i procent av BNP 43,1 43,2 43,5 43,7 43,7 43,5 balans. Det betyder att arbetslösheten och

jämviktsarbetslösheten då är på samma nivå. Övriga inkomster 241 239 248 258 277 293 Jämviktsarbetslösheten är svårbedömd. De

Utgifter 2 033 2 151 2 264 2 353 2 439 2 520

reformer som regeringen hittills har genomfört procent av BNP 48,9 49,0 49,6 49,5 49,2 48,4 bedöms sammantaget bidra till en lägre jämvikts-

Finansiellt

arbetslöshet. Att fler nyanlända kommer in i

sparande 0 -19 -31 -17 4 35

arbetskraften bedöms samtidigt innebära att procent av BNP 0,0 -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7 jämviktsarbetslösheten ökar, eftersom personer med korta vistelestider har en lägre syssel- Stat -0,1 -0,2 -0,2 0,2 0,7 1,3 Ålderspensions sättningsgrad. Osäkerheten kring storleken på system 0,2 0,0 -0,1 -0,2 -0,1 -0,1 reformeffekterna innebär tillsammans med

Kommunsektor -0,1 -0,3 -0,4 -0,4 -0,5 -0,5 svårigheten att bedöma antalet asylsökande till Strukturellt Sverige de kommande åren att osäkerheten är

sparande i procent särskilt stor när det gäller prognosen för hur av BNP 0,2 -0,2 -0,7 -0,5 0,0 0,8 arbetslösheten utvecklas till 2020.

Konsoliderad En annan osäkerhet när det gäller de

bruttoskuld 1 805 1 864 1 876 1 912 1 936 1 922

ekonomiska prognoserna handlar om i vilken

utsträckning kommunsektorn, som redan har procent av BNP 43,4 42,5 41,1 40,3 39,1 36,9 brist på personal i många yrkeskategorier, Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kommer att kunna lyckas rekrytera personal i tillräckligt hög utsträckning. Om kommunerna

Osäker ekonomisk utveckling

och landstingen inte lyckas rekrytera i tillräcklig omfattning kan det leda till lägre offentlig Det råder stor osäkerhet om den ekonomiska konsumtion och lägre personaltäthet, jämfört utvecklingen i omvärlden, inte minst i euromed prognosen. Om kommunsektorn däremot området. Det finns en risk för lägre tillväxt i kan anpassa sin verksamhet och rekrytera den Kina och i viktiga exportmarknader, såsom personal som behövs kan det leda till högre Norge och Finland. Det finns också geopolitiska offentlig konsumtion och tillväxt än i risker kopplade till konflikter i Mellanöstern och prognosen. Ukraina, många människor på flykt till Europa Ytterligare en osäkerhet i prognosen är och hot om terrorism. Om den geopolitiska hushållens skuldsättning och bostadspriserna, utvecklingen förvärras kan återhämtningen i som är på höga nivåer i ett historiskt perspektiv. världsekonomin hämmas, vilket i stor utsträck- Med snabbt stigande bostadspriser ökar risken ning påverkar en liten, öppen ekonomi som den för att det i framtiden sker en snabb prissvenska. nedgång. Detta innebär tillsammans med ökad Ytterligare oro på de finansiella marknaderna skuldsättning att hushållen är mer sårbara för kan försämra den realekonomiska utvecklingen. makroekonomiska störningar än tidigare. Om Den kommande folkomröstningen i priserna på bostäder skulle falla snabbt finns en Storbritannien om det fortsatta EU-medlemrisk att hushållen minskar sin konsumtion, vilket skapet innebär en risk i detta avseende. kan få negativa effekter på tillväxt och Antalet asylsökande till Sverige ökade snabbt sysselsättning. 2015 och Migrationsverkets senaste scenarier Den ekonomiska ojämlikheten i världen utgör visar på ett relativt högt antal asylsökande de också en risk som kan påverka den ekonomiska kommande åren. Det finns dock en stor utvecklingen. I Sverige har andelen med låg osäkerhet i Migrationsverkets bedömning. Det ekonomisk standard ökat. Det finns forskning handlar både om osäkerhet kring utvecklingen av som visar ett samband mellan ekonomisk tillväxt krig och konflikter i omvärlden och om effekt-

PROP. 2015/16: 100

och inkomstspridning. En större inkomst- Ett uppdrag till SCB för att ta fram spridning har ett negativt samband med indikatorer för nya mått på välfärd, bereds för tillväxten på längre sikt. närvarande i Regeringskansliet. I uppdraget ska Klimatförändringarna och klimatpolitiken SCB samråda med relevanta expertmyndigheter kommer att påverka den globala ekonomin. Det samt beakta annat pågående arbete på området. finns risker kopplade till ett mer oförutsägbart Uppdraget ska resultera i ett antal indikatorer väder och övergången till en mer fossilfri som ska redovisas i 2017 års ekonomiska ekonomi. Detta ställer krav på förändring. vårproposition. I tabell 2.4 presenteras ett antal Sveriges stora finansiella sektor är mindre preliminära indikatorer som kan belysa exponerad mot fossiltunga sektorer än många ekonomins långsiktiga hållbarhet. andra länder. Sverige är dock ett litet, exportberoende land som påverkas av omvärlden. Den Tabell 2.4 Preliminära indikatorer för nytt mått på

ekonomins långsiktiga hållbarhet

svenska ekonomin och den finansiella sektorn kommer därför att påverkas av klimatrelaterade Dimension Preliminära indikatorer risker framöver. Finansinspektionen har nyligen presenterat en analysrapport gällande sådana Ekonomisk hållbarhet Produktivitetsutveckling risker. Sysselsättning

Arbetslöshet BNP

Nya mått på välstånd utvecklas

Social hållbarhet Inkomstspridning Utbildningsnivå För att bedöma hur välståndet utvecklas används Tillit till varandra och till vanligtvis BNP-måttet. Eftersom BNP mäter samhällsinstitutioner värdet av ett lands samlade produktion är det Healthy life years (självskattad fysisk bara en av flera möjliga välfärdsindikatorer. hälsa och förväntad livslängd vid Ekonomins och välfärdens utveckling och förut- födseln) sättningar beror dels på hur mycket resurser som Ekologisk hållbarhet Konsumtionsbaserade utsläpp skapas, dels på hur de fördelas, används och Andel vattendrag som inte uppfyller förvaltas. Regeringen kommer därför att ”vattenkvalitet av god ekologisk utveckla ett ramverk för välfärdsmått som komstatus” pletterar BNP för att belysa ekonomins Prissatta utsläpp långsiktiga hållbarhet och människors livs- Hälsofarliga kemikalier (REACH) kvalitet utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Arbetet med att utveckla kompletterande välfärdsmått pågår i Regeringskansliet.

2.2 Stabila förutsättningar för den

Statistiska centralbyrån (SCB) har presenterat en

ekonomiska politiken

förstudie med förslag på långsiktiga hållbarhetsindikatorer för Sverige. Dessa indikatorer Starkare offentliga finanser ska dels kopplas till de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet, dels till FN:s nya Såväl den offentliga sektorns finansiella sparande agenda för hållbar utveckling, som befäster att en som det strukturella sparandet försämrades ekonomiskt hållbar utveckling måste byggas på kraftigt under den förra regeringen. Under social välfärd och jämlikhet med respekt för inledningen av finanskrisen var en expansiv planetens gränser. Indikatorerna ska, där det är finanspolitik motiverad. Den förra regeringen möjligt, beakta jämställdhet mellan kvinnor och fortsatte dock att genomföra omfattande män. Betänkandet från Utredningen om mått på ofinansierade reformer, främst skattesänkningar, livskvalitet (SOU 2015:56) har remissbetrots att konjunkturläget förbättrades. Det handlats. Utredningens förslag och remissbidrog till betydande underskott i de offentliga instansernas synpunkter kommer att vägas in i finanserna och ett allt större avstånd till målet regeringens arbete med att ta fram indikatorer om ett finansiellt sparande på 1 procent av BNP för livskvalitet. över en konjunkturcykel.

PROP. 2015/16: 100

Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera betydande risker kopplade till den globala den gemensamma välfärden, olika samhälls- utvecklingen. funktioner och andra offentliga utgifter. Sparandet behöver därför fortsatt förstärkas. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda År 2020 beräknas den offentliga sektorn och stabila skatteintäkter även skapa förut- redovisa ett överskott som uppgår till sättningar för en hållbar tillväxt, hög syssel- 0,7 procent av BNP. Sparandet stärks under sättning och ett rättvist fördelat välstånd samt prognosperioden. Kortsiktiga avvikelser till följd bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart av framför allt de ökade kostnaderna för samhälle. Sedan regeringen tillträdde har migration är inte nödvändigtvis ett skäl till att finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull vidta budgetförstärkande åtgärder i närtid. I riktning, vilket har inneburit att underskottet vilken takt sparandet ska stärkas bör i enlighet minskat kraftigt mellan 2014 och 2015. med det finanspolitiska ramverket baseras på en De stärkta offentliga finanserna gav större samlad bedömning utifrån stabiliserings-, möjligheter att hantera det exceptionellt stora fördelnings- och strukturpolitiska utgångsantalet människor som sökte asyl i Sverige punkter. Den offentliga skuldsättningen är hösten 2015. Regeringen ansåg att det i det läget förhållandevis låg och förtroendet för Sveriges fanns behov av att skapa bättre förutsättningar offentliga finanser är högt. Därför kan sparandet för den kommunala ekonomin och underlätta stärkas i en takt som värnar samhällsekonomisk för civilsamhällets organisationer. Mot denna balans utan att hållbarheten eller förtroendet för bakgrund föreslog regeringen ytterligare de offentliga finanserna äventyras. ändringar i statens budget för 2015 motsvarande En stor del av utvecklingen av de offentliga 11 miljarder kronor. Alla riksdagspartier utom finanserna framöver styrs av utvecklingen av Sverigedemokraterna ställde sig bakom förslaget migrationen. En särskilt stor utmaning är att på och att det finansierades genom ökad upplåning ett samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt finans- (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. iera de kostnader som den kraftiga ökningen av 2015/16:93). antalet asylsökande 2015 innebär. Det är rimligt Det stora antalet asylsökande innebär att exceptionella händelser som naturkatastrofer oförutsedda och på kort sikt ofrånkomliga eller ett mycket stort antal människor på flykt utgiftsökningar. Att regeringen kraftigt minskat kan hanteras utan krav på kortsiktiga budgetunderskotten är viktigt för att kunna möta en förstärkningar. Därför bör hänsyn tas till de sådan utveckling utan nedskärningar eller förhöjda migrationskostnaderna när inriktskattehöjningar De stora utgiftsökningarna ningen för finanspolitiken fastslås. ställer krav på fortsatt ordning och reda i de Detta bör dock endast ske om det bedöms offentliga finanserna. För att hantera osäker- som troligt att ökningen av antalet asylsökande heten när det gäller utgifterna kopplade till är temporär. Om antalet asylsökande bedöms antalet asylsökande har regeringen vidtagit ligga på en hög nivå under en längre tid måste åtgärder för att säkra tillräckliga marginaler finanspolitiken anpassas till den nya utgiftsnivån, under utgiftstaket, såsom att införa utgifts- vilket skulle kräva minskade utgifter eller ökade begränsningar och tidigarelägga utgifter till 2015. inkomster framöver. Regeringens prognoser För att säkerställa goda marginaler under utgår från Migrationsverkets mellanscenario som utgiftstaket även de närmaste åren krävs innebär färre asylsökande per år 2016–2019 än kostnadskontroll på alla områden. Detta gäller 2015. Därmed betraktas en betydande del av särskilt de områden där kostnaderna riskerar att utgifterna kopplade till migration och etablering öka snabbt. Om det framöver finns risk för att under de kommande åren vara av tillfällig utgiftstaket överskrids kommer regeringen att karaktär. vidta de åtgärder som krävs. Migrationsverkets bedömningar är för- Det finansiella sparandet ska tillbaka till balans knippade med betydande osäkerhet. Utveckoch överskott. Det är viktigt att bygga upp lingen av antalet asylsökande kommer att ha stor marginaler för att möta framtida konjunktur- betydelse för finanspolitikens inriktning nedgångar. Detta gäller särskilt i ett läge när framöver. Hur finanspolitiken påverkas av den möjligheten att föra en betydligt mer expansiv osedvanligt stora migrationen 2015 kan penningpolitik är begränsad och det finns illustreras med ett migrationsjusterat strukturellt sparande (se diagram 2.1). Ett sådant

PROP. 2015/16: 100

migrationsjusterat strukturellt sparande är det De bedömda nivåerna på utgiftstaket medger strukturella sparandet ytterligare justerat för de en utgiftsökning under mandatperioden som offentliga nettokostnader som är direkt för- möjliggör de reformer regeringen prioriterar i knippade med det osedvanligt höga antalet kommande budgetpropositioner. Att det finns asylsökande 2015. Det finns ingen självklar utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i metod för en sådan beräkning. I räkneexemplet sig att det kommer att användas för reformer når det migrationsjusterade strukturella som ökar de takbegränsade utgifterna. sparandet ett överskott om 1,3 procent 2020.

Tabell 2.5 Utgiftstakets nivåer 2016–2020

Diagram 2.1 Migrationsjusterat strukturellt sparande 2014– Miljarder kronor om inget annat anges 2020 2016 2017 2018 2019 2020 Procent av BNP Av riksdagen beslutade utgiftstak 1 215 1 274 1 332 1,5 Finansiellt sparande Regeringens bedömning 1,0 Strukturellt sparande av utgiftstak 1 392 1 466 Migrationsjusterat strukturellt sparande 0,5 Utgiftstak, procent av potentiell BNP 27,8 28,0 28,1 28,0 28,2 0,0 Takbegränsade utgifter 1 194 1 264 1 296 1 335 1 357 -0,5 Budgeteringsmarginal 21 10 36 57 109 -1,0 Budgeteringsmarginal, procent av -1,5 takbegränsade utgifter 1,8 0,8 2,8 4,2 8,1 -2,0 Budgeteringsmarginal, 14 15 16 17 18 19 20 procent av BNP 0,5 0,2 0,8 1,1 2,1 Anm.: I bedömningen av det migrationsjusterade sparandet har de direkta Finansiellt sparande i kostnaderna för migration och integration som överstiger den dubbla genomsnittliga offentlig sektor, procent kostnaden (1991–2014) som andel av BNP rensats bort. I bedömningen ingår av BNP -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7 avräkning på biståndet och effekter på budgetens inkomstsida.

Bedömning av utgiftstaket för 2019 och 2020

2.3 Hållbart mottagande och effektiv

Utgiftstaket utgör en övre gräns för stats- etablering budgetens utgiftsnivå. Genom utgiftstaket ges riksdagen och regeringen förbättrade möj- Inte sedan andra världskriget har så många ligheter till kontroll och styrning av utgifterna. människor varit på flykt i världen. Konflikten i Riksdagens beslut om utgiftstaket är ett av Syrien har fortsatt med oförminskad styrka och verktygen för att ge budgetprocessen ett centralt närregionen kring Syrien pressas alltmer av ett medelfristigt perspektiv. ökande antal människor på flykt. År 2015 sökte Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för 1,3 miljoner människor sin tillflykt till EU. 2019 bör uppgå till 1 392 miljarder kronor. Det Sverige bidrar med humanitär hjälp i Syriens är samma bedömning av nivån för utgiftstaket närområde och stödjer fredsprocessen i Syrien. för 2019 som gjordes i 2015 års ekonomiska År 2000–2010 hade Sverige ett relativt stabilt vårproposition och i budgetpropositionen för asylmottagande där i genomsnitt 26 000 2016, exklusive sådana budgetförändringar som personer årligen sökte asyl i Sverige, varav ca motiverar tekniska justeringar. För 2020 1 000 var ensamkommande barn. År 2014 bedömer regeringen att utgiftstakets nivå bör skedde en tydlig ökning av antalet asylsökande, uppgå till 1 466 miljarder kronor. Bedömningen men antalet förväntades minska fr.o.m. 2015 och för 2019 innebär att nivån på utgiftstaket 2019 framåt. Hösten 2015 ökade istället antalet ökar med 60 miljarder kronor jämfört med 2018, asylsökande dramatiskt (se diagram 2.2). Totalt medan bedömningen för 2020 innebär en ökning 163 000 personer sökte asyl i Sverige 2015. Av med 74 miljarder kronor jämfört med 2019. dessa var drygt 35 000 ensamkommande barn. Bedömningen av nivån på utgiftstaket för 2020 Aldrig tidigare har Sverige burit ett lika stort innebär att utgiftstakets andel av potentiell BNP ansvar för människor på flykt. Det innebär en ökar något jämfört med 2019.

PROP. 2015/16: 100

historisk utmaning för det svenska mottagnings- olika former av lärarassistenter och att underlätta systemet och för samhället i stort. för etablering av nyanlända genom bl.a. förbättrad validering, kartläggning och snabb- Diagram 2.2 Antal asylsökande per månad 2013–2016 spår. För att stärka välfärden är det angeläget att Personer kommunerna får bättre långsiktiga ekonomiska 45000 2013 och planeringsmässiga förutsättningar. 40000 2014 Antalet människor som hösten 2015 sökte sig 2015 till Sverige undan krig och förtryck innebar en 35000 2016 (t.o.m. mars) mycket stor utmaning. Sverige ska ha ett väl 30000 fungerande mottagande som möjliggör för 25000 nyanlända att etablera sig i samhället. Det kräver 20000 en ordnad och reglerad invandring och att 15000 10000 asylrätten värnas. Det kräver också åtgärder för 5000 att underlätta för nyanlända att etablera sig 0 snabbare på den svenska arbetsmarknaden. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Regeringen träffade en uppgörelse med Anm.: Preliminära siffror för mars 2016. Källa: Migrationsverket. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna i oktober 2015 om åtgärder Migrationsverket var hårt belastat under hösten gällande asylmottagande. Regeringen har 2015 och verksamheten är fortfarande mycket därefter vidtagit ytterligare åtgärder av tillfällig ansträngd. Det stora antalet ensamkommande natur för att minska antalet asylsökande till barn ökade behovet av boendeplatser. Många Sverige och för att förbättra kapaciteten i människor gjorde stora insatser, vilket bidrog till asylmottagandet. Fokus ligger nu på att alla, en bättre hantering av det stora antalet såväl nyanlända som arbetslösa, ska kunna hitta asylsökande under kort tid. Det visar vad ett arbete och bidra till samhällsbygget. samhället klarar av när många hjälps åt. Det stora antalet asylsökande innebär självfallet även en utmaning för många av EU har inte lyckats hantera flyktingsituationen välfärdens verksamheter, med ett ökat behov av skola och andra välfärdstjänster. Den sedan EU och dess medlemsstater har hittills tidigare ansträngda situationen inom bl.a. den misslyckats med att hantera flyktingsituationen. sociala barn- och ungdomsvården, skolan, sfi Bristen på gemensamt ansvarstagande i EU har samt vården och omsorgen förvärrades. Ett antal lett till att ett fåtal medlemsstater har fått ta regelförändringar har motverkat de organ- emot ett mycket stort antal asylsökande, isatoriska och logistiska utmaningar som upp- däribland Sverige, Österrike och Tyskland. kommit och som försvårat mottagandet. Arbetet Övriga medlemsstater måste bidra mycket mer. fortsätter med att förbättra kapaciteten och att År 2015 uttrycktes ambitiösa gemensamma organisera mottagandet effektivt. Många ansatser, men genomförandet har än så länge kommuner har inte kunnat leva upp till de krav varit en besvikelse. I september 2015 enades som ställs och har därför anmält sin verksamhet medlemsstaterna om att 160 000 asylsökande enligt Lex Sarah. skulle omfördelas från Italien och Grekland till Det är svårt för kommunerna att på kort sikt andra medlemsstater. Hittills har dock mycket få kraftigt öka personalstyrkan. Det begränsar personer omfördelats. Regeringen verkar för att möjligheten att bygga ut verksamhet och EU skyndsamt ska genomföra beslutadeinsatser. kapacitet. Det finns redan brist inom flera Stödet för en permanent omfördelningsyrkesgrupper och det tar många år för personer mekanism i framtida krislägen är svagt bland att genomgå relevant utbildning. Det handlar om EU:s medlemsstater. socialsekreterare samt lärare i grundskolan, EU:s gemensamma regelverk på asylområdet gymnasieskolan, sfi och övrig vuxenutbildning. måste följas av samtliga medlemsstater till dess Men det handlar också om personal inom vård att det finns ett nytt regelverk att förhålla sig till. och omsorg och andra välfärdstjänster. En del i De asylsökande som kommer till EU ska få veta arbetet med att lösa den aktuella bristen på att de kommer att få skydd om de behöver det. arbetskraft är att stödja anställning av exempelvis EU:s medlemsstater måste i större utsträckning

PROP. 2015/16: 100

ta sitt ansvar för att fullgöra sina åtaganden och konflikter och att bekämpa de bakomliggande avlasta de medlemsstater dit ett stort antal orsakerna till våld och förtryck som tvingar människor på flykt kommit. EU måste värna människor på flykt. asylrätten och EU-rätten. Regeringen har ett ökat fokus på Sverige kan inte ensamt axla ett lika stort fredsbyggande och statsbyggande genom stöd ansvar framöver. Andra medlemsstater måste till politiska processer i sviktande och visa mer solidaritet för människor på flykt. konfliktdrabbade länder. I dessa processer lyfts särskilt kvinnors, ungdomars och civilsamhällets medverkan fram. Det genomförs också insatser Åtgärder inom mottagandet för att stärka grundläggande institutioner för rättsäkerhet och samhällsservice. Under hösten Det stora antalet asylsökande till Sverige har 2016 kommer också en ny strategi för inneburit att regeringen vidtagit ett antal humanitärt bistånd att tas fram. Strategin åtgärder. Den 12 november 2015 införde kommer att understryka vikten av ett flexibelt, regeringen tillfälliga gränskontroller vid inre snabbt och effektivt bistånd, baserat på gräns. Regeringen införde den 4 januari 2016 humanitära behov och principer. Strategin även tillfälliga regler om ID-kontroller mellan innebär samarbete med utvecklingsaktörer och Danmark och Sverige. andra relevanta aktörer, såsom civilsamhället. Ett stort mottagande av asylsökande och Skatteflykt är ett omfattande problem i nyanlända sker i Skåneregionen. Regeringen har utvecklingsländer. Detta hämmar ländernas inlett en dialog med regionen kring hur utveckling och försvårar arbetet med fattigbeslutade resurser kan användas för att domsbekämpning. Insynen i multinationella ytterligare stärka tillväxten i regionen. En rimlig företags verksamhet och skattemyndigheternas utgångspunkt är också att transportörerna bör få möjligheter att få information måste förbättras. kompensation för de ökade kostnader som följer av ID-kontroller. Regeringen undersöker möjligheterna att införa en sådan kompensation, Mottagandet ska bli mer effektivt bl.a. i förhållande till EU:s statsstödsregler. Med fler asylsökande följer fler avslag i För ett hållbart mottagande krävs en rad asylärenden. För att möta behovet av ett åtgärder. Kommunernas förmåga att medverka fungerande återvändandearbete föreslår till ett ordnat mottagande av asylsökande och regeringen i propositionen Vårändringsbudget nyanlända är avgörande. Ett väl fungerande för 2016 att Migrationsverket tillförs mer mottagande förutsätter att alla kommuner bidrar resurser. Även Polismyndigheten tillförs ytter- och att ansvaret delas på ett rättvist sätt. Från ligare medel för detta ändamål 2016. och med den 1 mars 2016 ska alla kommuner Myndigheterna ska bl.a. placera ut återvänd- vara med och ta ansvar för bosättning för andesambandspersoner på relevanta utlands- nyanlända. För att mottagandet av asylsökande myndigheter där samarbetet behöver stärkas. ensamkommande barn ska bli mer jämnt fördelat Migrationsverkets sambandspersoner ska också mellan kommunerna har Migrationsverket fått i följa utvecklingen och förutsättningarna för uppdrag att ta fram en ny anvisningsmodell. upprätthållandet av mänskliga rättigheter i Det resurstillskott på totalt 10 miljarder återvändandeländerna. kronor till kommuner, landsting och civilsamhället som föreslogs i propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) kan Konfliktförebyggande arbete i vår omvärld också användas för att upprätthålla och förbättra mottagandet. Regeringen har även genomfört en Sverige har en lång tradition av ett generöst och höjning av den statliga schablonersättningen till ambitiöst bistånd och är internationellt sett en kommuner för mottagande av nyanlända med stor biståndsgivare. Sverige är en viktig aktör och 50 procent. Det ökar kommunernas möjligheter har genom biståndsverksamhet skapat bättre att ge praktiskt stöd i anslutning till mottagande förutsättningar för människor som lever i och bosättning av nyanlända. Skolschablonen för fattigdom och förtryck. Genom internationellt asylsökande har också höjts med 50 procent. bistånd bidrar Sverige till att förebygga

PROP. 2015/16: 100

Regeringen följer noga Migrationsverkets hänsyn till kommunernas förutsättningar och arbete med boendeförsörjning för asylsökande leder till en effektiv användning av skattemedel. för att säkerställa att myndigheten har rätt Regeringen anser att dagens system för förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag. ersättning till kommunerna för mottagande av Det är viktigt att beredskap finns hos flera ensamkommande barn och unga inte är ändastatliga aktörer. målsenligt. Regeringen kommer att återkomma Det ska vara enkelt att komma in i det svenska med förslag för att förenkla regelverket, samhället. Regeringen arbetar därför med olika förbättra kommunernas planeringsförutsättformer av regelförenklingar. En väl fungerande ningar, minska den administrativa bördan och samverkan mellan myndigheterna kan underlätta öka kostnads-effektiviteten. Ensamkommande för den enskilda. Den tid det tar att få sin som under asylprocessen fyllt 18 år bör i asylansökan prövad ska bli kortare. Tiden ska tas normalfallet omfattas av Migrationsverkets mottillvara och sysslolöshet ska motverkas. Här tagnings-system. Ersättning för mottagande av spelar civilsamhället och folkbildningen en viktig ensam-kommande barn och unga bör i större roll. Den förmåga och de resurser som finns bör utsträckning än i dag utgöras av schablonkunna användas för tidiga insatser för asyl- ersättningar. Regeringen avser att ge komsökande. Regeringen har möjliggjort insatser för munerna bättre möjligheter att hitta kostnadsökade kunskaper i svenska redan under asyltiden effektiva boendeformer som passar de ensamgenom ett uppdrag till folkbildningen som redan kommandes individuella behov. Det leder till en 2015 började erbjuda asylsökande förberedande ökad flexibilitet i kommunernas mottagande. språkinsatser vid anläggnings-boendena. Regeringen avser också att återkomma med en Migrationsverket ansvarar för organiserad handlingsplan för att fortsatt stödja socialsysselsättning för asylsökande. Regeringen anser tjänstens arbete med denna grupp samt andra att den nuvarande ansvarsfördelningen för barn och unga som har behov av stöd. insatser under asylprocessen inte är ändamålsenlig. Regeringen anser att länsstyrelserna framöver bör få ansvaret att samordna och Bättre och snabbare etablering organisera tidiga insatser för att underlätta asylsökandes etablering i samhället. Regeringen Arbete är nyckeln till nyanländas etablering i föreslår i propositionen Vårändringsbudget för Sverige. Arbete ger möjligheter att utvecklas i 2016 att folkbildningen tillförs ökade medel för svenska språket, få kunskap om det svenska studieförbundens insatser som bl.a. syftar till att samhället och få ett utökat nätverk. Etableringsstärka asylsökandes kunskaper i svenska språket tiden för nyanlända är dock alltför lång och och om det svenska samhället. Därutöver många har jobb under sin kompetensnivå. föreslås att folkbildningen tillförs medel 2016 för Regeringen anser att det finns ett stort behov av motsvarande insatser av folkhögskolorna, genom åtgärder för att ta tillvara på nyanländas potential Folkbildningsrådet. Arbetsförmedlingen föreslås och påskynda etableringen på arbetsmarknaden. även tillföra medel för att kunna erbjuda Regeringen har genomfört förbättringar i sfi kompetenskartläggning för asylsökande. genom att bättre anpassa undervisningen efter Regeringen föreslår även att medel tillförs för varje elevs individuella behov och förutsättflyktingguider som exempelvis kan ge ningar. Det är viktigt att denna flexibilitet sker i samhällsinformation som betonar vikten av verkligheten och att huvudmännen för jämställdhet och demokrati. För att öka kommunal vuxenutbildning i sfi verkar för att förståelsen för jämställdhet och barnens rätt- erbjuda undervisningen på tider som är igheter i det svenska samhället har regeringen anpassade efter elevens behov. För att ytterligare tagit initiativ till att utforma en kunskaps- förbättra möjligheterna för ungdomar avser satsning för unga nyanlända. regeringen att möjliggöra studier i sfi som en Den stora ökningen av antalet ensam- insats i jobbgarantin för unga. kommande barn 2015 innebär en stor utmaning Många nyanlända har utbildning och för kommunerna. Det är viktigt att värna kvalitet erfarenheter inom områden där det råder brist på och säkerhet i mottagandet av ensamkommande arbetskraft. För de nyanlända som har utbildning barn och unga. Samtidigt måste regeringen ta eller yrkeserfarenhet som efterfrågas på arbetsansvar för att regelverkens utformning tar marknaden har regeringen tillsammans med

PROP. 2015/16: 100

arbetsmarknadens parter inlett ett omfattande kommer i arbete. Regeringen avser därför att arbete för att korta tiden till jobb. Hittills har besluta om att traineejobben ska vara tillgängliga snabbspår presenterats för ett flertal yrken, för nyanlända. Regeringen avser också att exempelvis kockar, lärare, sjuksköterskor och utvidga stödet för yrkesintroduktionsanställläkare. Fler snabbspår kommer att presenteras. ningar till nyanlända. En viktig komponent i snabbspåret är att Det finns ett behov av att förbättra validering och praktik kan påbörjas innan sfi- etableringsuppdraget för att fler ska komma i studierna är avklarade och att studierna i svenska arbete. Andelen som har ett arbete eller deltar i anpassas till yrkets krav. Regeringen har också reguljär utbildning efter avslutat etableringsuppintensifierat arbetet med validering och genom- drag är knappt en tredjedel. Ett utredningsarbete fört en omfattande förstärkning av komplett- för att förenkla och effektivisera etableringsupperande utbildningar. Detta möjliggör för draget genom minskad administration och ökad personer med utländsk utbildning att få en individ-anpassning pågår i Regeringskansliet. svensk examen eller behörighet att utöva sitt Antalet deltagare i etableringsuppdraget yrke i Sverige. väntas öka betydligt de kommande åren, vilket Möjligheterna till validering och en rättvis och kommer att ställa stora krav på Arbetsföreffektiv bedömning av utländsk utbildning måste medlingen. Det är viktigt att myndigheten har fortsätta att förbättras. I propositionen förutsättningar att klara detta och att arbeta på Vårändringsbudget för 2016 föreslår regeringen ett effektivt sätt. att Universitets- och högskolerådet och Regeringen anser att det finns ett behov av Socialstyrelsen ges ytterligare resurser för att fler åtgärder för att ta tillvara nyanländas förbättra och utveckla bedömningarna av ut- kompetens bl.a. genom att uppmuntra till ländsk utbildning. För att ytterligare stärka entreprenörskap. Det finns också behov av fler stödet till kommunernas arbete med validering jobb som matchar de nyanländas utbildning. I avser regeringen att ge Skolverket i uppdrag att propositionen Vårändringsbudget för 2016 2016 utveckla riktlinjerna för stöd till validering föreslås medel för ett snabbspår som syftar till för nyanlända med avslutad eller delvis avslutad att underlätta för nyanlända med erfarenhet av gymnasial utbildning. företagande att starta företag i Sverige. Många nyanlända har endast förgymnasial För att underlätta etableringen av nyanlända utbildning. Stor konkurrens om jobb utan på arbetsmarknaden är samverkan mellan särskilda utbildningskrav innebär en stor risk för berörda aktörer viktigt. Regeringen ser därför framtida arbetslöshet. Det krävs därför insatser positivt på den ökade samverkan som växer fram för att bättre ta tillvara på deras erfarenheter, mellan kommuner, myndigheter, företag och det utveckla deras kompetens och öka arbetsgivarnas civila samhället. vilja att anställa. Regeringens omfattande sats- Regeringens arbete för att påskynda nyningar på vuxenutbildningen och folkbildningen anländas etablering på arbetsmarknaden kommer har stor betydelse för att personer med kort att fortsätta och regeringen kommer att återkutbildning ska kunna få den kompetens som omma i budgetpropositionen för 2017 med efterfrågas på arbetsmarknaden. Vuxen- förslag till ytterligare åtgärder. utbildningen är också betydelsefull för dem som behöver komplettera en utländsk gymnasieutbildning. Regeringen undersöker även möjlig- Ett Sverige som håller ihop heterna att bättre anpassa yrkesutbildningar för vuxna till nyanlända med kort tidigare Sverige är och har länge varit ett land öppet och utbildning. Unga nyanlända bör påbörja och lyhört för kunskap, kultur, livsstilar och innofullfölja en gymnasieutbildning för att förebygga vationer från vår omvärld. Denna öppenhet har arbetslöshet. Regeringens mål är att alla bidragit positivt till mångfald, pluralism och ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasie- Sveriges utveckling. Det finns dock en risk för utbildning. Det gäller även dem som nu kommer att människor med olika bakgrund i allt mindre in i det svenska skolsystemet under grund- utsträckning möts. De sociala, ekonomiska och skolans senare del eller i gymnasieåldern. geografiska klyftorna ökar i Sverige. En sådan Bättre förutsättningar att kombinera jobb och utveckling riskerar att skapa polarisering och utbildning kan bidra till att nyanlända snabbare misstro mellan människor. Det finns krafter i

PROP. 2015/16: 100

Sverige som försöker ställa olika grupper i samhälle som håller ihop och som präglas av befolkningen mot varandra, och som betraktar jämlikhet. människor med bakgrund i andra länder som det I samhällsbygget ska allas vilja att arbeta tas huvudsakliga samhällsproblemet. Rasismen i tillvara. När fler arbetar minskar inkomstsamhället är ett stort problem och måste klyftorna och förutsättningar skapas för att motverkas på alla sätt. Det sker en oroande utveckla välfärden. När kvinnor och män deltar i utveckling när det gäller radikalisering och vålds- arbetslivet på samma villkor och med samma bejakande extremism. förutsättningar kan jämställdhet uppnås. För Regeringen anser att det är viktigt att individen innebär arbete gemenskap och motverka polarisering, rasism och liknande tillhörighet samt makt att forma sitt liv. former av fientlighet för att skapa förut- Arbetslöshet måste bekämpas, både för den sättningar för ett solidariskt och sammanhållet enskilda och för samhället i stort. Sverige. En ekonomisk politik för att pressa ned arbetslösheten, för att öka den ekonomiska Lägst arbetslöshet i EU 2020 jämlikheten och för en levande landsbygd har en Den ekonomiska politiken ska bidra till att avgörande betydelse för ett land som ska hålla minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. ihop. Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst Det öppna samhället, där en mångfald av arbetslöshet i EU 2020. Målet är ambitiöst och synsätt, åsikter och perspektiv kan komma till ställer höga krav på politiken. uttryck, behöver värnas. Det demokratiska Den svenska arbetsmarknaden utvecklas samtalet i det offentliga rummet skyddas bäst starkt (se diagram 2.3). Arbetslösheten genom förebyggande insatser mot hat och hot. minskade betydligt 2015 både för kvinnor och Regeringen föreslår därför i propositionen för män. Utvecklingen var särskilt gynnsam för Vårändringsbudget för 2016 satsningen Ett unga. Även långtidsarbetslösheten minskade Sverige som håller ihop. Regeringen anser att väsentligt. kommunernas arbete mot våldsbejakande

Diagram 2.3 Arbetslöshet 15–74 år 2006–2015

extremism och arbetet mot rasism och Procent främlingsfientlighet i skolorna bör stärkas. En 10 kunskapsinhämtning om växande hat och hot i samhället bör genomföras. Biblioteken utgör 9 viktiga mötesplatser och regeringen föreslår därför att resurser tillförs för att stödja 8 folkbibliotekens verksamhet och för inköp av bl.a. litteratur. Regeringen avsätter också medel 7 Män för att stödja beredskapen att hantera kriser med rasistiska förtecken, för att fler organisationer i 6 Kvinnor det civila samhället ska kunna bidra till arbetet Samtliga 5 mot rasism samt till regionala projekt om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter 4 under ledning av Forum för levande historia. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Anm.: Säsongrensade data. Källa: Statistiska centralbyrån.

Men arbetslösheten är fortfarande på en för hög

2.4 Arbetslösheten ska minska

nivå och den positiva utvecklingen kommer ännu inte alla till del. Arbetslösheten är ojämnt Den svenska modellen består av generella fördelad och alltför många har fortsatt betydvälfärdstjänster av hög kvalitet, aktiv ande svårigheter att få en fast förankring på arbetsmarknadspolitik, goda omställningsarbetsmarknaden. Personer med kort utbildning försäkringar och starka parter på arbetsoch som varit kort tid i Sverige löper särskilt stor marknaden. Den svenska modellen bygger på att risk att drabbas av arbetslöshet. alla är med och bidrar. Det har skapat Det ökade antalet asylsökande till Sverige förutsättningar för hög tillväxt och sysselbidrar inledningsvis till en högre efterfrågan i sättning. Det har också lagt grunden till ett ekonomin. En större befolkning leder till högre

PROP. 2015/16: 100

tillväxt och sysselsättning, men innebär också De generella välfärdstjänsterna möjliggör för fler stora utmaningar. Det tar tid för nyanlända att att arbeta mer och bidrar till ett högt arbetsetablera sig på arbetsmarknaden och arbets- kraftsdeltagande och högre sysselsättning, inte lösheten är i genomsnitt högre bland utom- minst bland kvinnor. Därför är det viktigt med europeiskt födda. Det stora antalet asylsökande fortsatta investeringar för att möjliggöra att fler gör att många som varit kort tid i landet kommer kan anställas i välfärden (se avsnitt 1.7). De in i arbetskraften. På några års sikt förväntas det resurser som genom statsbidrag och andra innebära att nedgången i arbetslösheten stannar reformer har tillförts kommunsektorn sedan av. Sverige har dock högre sysselsättningsgrad regeringsskiftet har skapat ett utrymme att bland utrikes födda än vad EU har för sin anställa 20 000 fler i välfärdens verksamheter. befolkning som helhet. Regeringen avser att återkomma med förslag Målet om lägre arbetslöshet är formulerat i för att Sverige ska ta ytterligare steg mot att nå relation till utvecklingen av arbetslösheten i målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. andra EU-länder. På några års sikt påverkas Sveriges relativa position av hur befolkningens Den svenska modellen på arbetsmarknaden sammansättning utvecklas, men också av Den svenska modellen på arbetsmarknaden har konjunkturutvecklingen och utformningen av bidragit till ett högt välstånd och en hög politiken i Sverige och andra EU-länder. sysselsättning. En central del i denna modell är Sverige har under lång tid tagit emot betydligt starka parter på arbetsmarknaden som fler asylsökande i förhållande till befolkningen förhandlar om löner och villkor. En hög än de flesta medlemsstaterna i EU. Asylsökande organisationsgrad hos arbetstagare och arbetshar en lägre förväntad sysselsättningsgrad än givare skapar stabilitet, ansvarstagande och t.ex. arbetskraftsinvandrare. Antalet personer i öppenhet för förändringar. Kollektivavtalens befolkningen som är födda utanför Europa höga täckningsgrad skapar förutsättningar för väntas öka betydligt de kommande åren. En goda villkor och löner. Det svenska partsstörre del av arbetskraften kommer att utgöras systemet kännetecknas av få konflikter och har av personer som vistats kort tid i Sverige. Det under de senaste 20 åren bidragit till en god finns alltså flera faktorer som påverkar Sveriges reallöneutveckling, samtidigt som den interarbetslöshet i förhållande till andra EU-länder på nationella konkurrenskraften har upprätthållits. några års sikt. Offentliga upphandlingar ska inte medverka till Den senaste tidens utveckling och prognosen social dumpning. Krav på villkor enligt svenska framöver innebär att det ställs än högre krav på kollektivavtal ska ställas. politiska åtgärder för att nå lägst arbetslöshet i Regeringen står upp för den svenska modellen EU 2020. Det förstärker behovet av fortsatta på arbetsmarknaden och avvisar idén om att insatser inom utbildnings- och arbetsmarknads- staten ska lagstifta om lägre löner. politiken för att personer med svag förankring på arbetsmarknaden ska komma i arbete. Det finns en mängd viktiga arbetsuppgifter som Kompetenshöjande insatser och aktiv behöver utföras. Den ekonomiska politiken kan arbetsmarknadspolitik bidra till att öka möjligheten för människor att komma i arbete. En viktig prioritering är att Samtidigt som arbetslösheten är hög är det nyanlända ska etablera sig snabbare på den många arbetsgivare som inte hittar den svenska arbetsmarknaden (se avsnitt 1.3). kompetens de behöver. Inom flera sektorer råder Att minska arbetslösheten och öka syssel- det brist på arbetskraft. Det handlar främst om sättningen kräver åtgärder inom flera politik- yrken där det krävs eftergymnasial utbildning områden. Regeringen har därför en bred jobb- eller utbildning från gymnasieskolans yrkesagenda. Den består av tre huvudsakliga delar: program inom framför allt offentlig verksamhet, insatser för ökad kompetens och aktiv arbets- byggbranschen och teknikområdet. För att marknadspolitik, investeringar i bostäder och kvinnor och män ska kunna ta de jobb som växer infrastruktur och en aktiv näringspolitik för fler fram krävs fortsatta satsningar på utbildning, och växande företag i hela landet. kompetens och färdigheter som svarar mot Satsningar på den gemensamma välfärden är arbetsmarknadens behov. Matchningen på också en viktig del av regeringens jobbpolitik. arbetsmarknaden behöver förbättras.

PROP. 2015/16: 100

Regeringen har inlett ett nytt och brett söker arbete. Om dessa exkluderas ligger

kunskapslyft med en satsning som fullt ut ungdomsarbetslösheten på drygt 11 procent.

omfattar över 50 000 utbildningsplatser. Det nya Det är den lägsta nivån sedan 2002. Långkunskapslyftet är en långsiktig satsning på fler tidsarbetslösheten bland unga är låg även i ett

platser och ökad kvalitet inom gymnasie- internationellt perspektiv. Detsamma gäller utbildningen och den eftergymnasiala utb- andelen unga som varken arbetar eller studerar. ildningen för vuxna. Som en del av satsningen

avser regeringen även att införa en rätt till Diagram 2.4 Ungdomsarbetslöshet 2001–2015

behörighetsgivande komvuxstudier fr.o.m. 2017. Procent Regeringen har också inlett en översyn av hur ett 30

regionalt yrkesvux bättre kan möta arbets- 25 marknadens behov. Regeringen kommer att analysera hur 20

rekryteringsbehoven inom bristyrken kan

tillgodoses. 15 Även en aktiv arbetsmarknadspolitik bidrar

till lägre arbetslöshet genom att underlätta för 10 15-24 år, kvinnor arbetslösa att söka och hitta ett arbete, t.ex. 15-24 år, män genom arbetsmarknadsutbildning, praktik och 5 15-24 år exkl. heltidsstuderande, kvinnor 15-24 år exkl. heltidsstuderande, män anställningsstöd. Genom riktade insatser kan 0 den aktiva arbetsmarknadspolitiken förbättra 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 möjligheterna för personer som löper risk för Anm.: Data för gruppen 15 till 24 år mellan 2001 och 2005 är länkade av Statistiska centralbyrån (SCB). Data för uppdelningen mellan män och kvinnor exklusive långtidsarbetslöshet eller som varit arbetslösa en heltidsstuderande är säsongrensade enligt egna beräkningar. längre tid. De arbetsmarknadspolitiska res- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. urserna och programmen måste bättre bidra till Trots den gynnsamma utvecklingen på jämställdhet och motverka en könsuppdelad arbetsmarknaden är det dock fortfarande alltför arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen har på många unga som är arbetslösa. Ingen ung person regeringens uppdrag tagit fram en handlingsplan ska påbörja sitt vuxenliv i långtidsarbetslöshet. för jämställdhetsintegrering av verksamheten. Längre arbetslöshetsperioder i unga år kan Myndigheten gör löpande jämställdhetsanalyser påverka möjligheten att senare få en varaktig av olika arbetsmarknadspolitiska insatser. förankring på arbetsmarknaden. Regeringen har Regeringen följer effekten av genomförda därför tagit initiativ till 90-dagarsgarantin. åtgärder. Garantin innebär en bortre gräns för hur länge Goda kontakter med arbetsgivarna är en en ung person ska kunna vara arbetslös innan nyckel för att Arbetsförmedlingen ska kunna han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som förbättra matchningen på arbetsmarknaden. leder till jobb eller en utbildning. För att Regeringen anser att Arbetsförmedlingen bör möjliggöra 90-dagarsgarantin görs satsningar intensifiera och utveckla kontakterna med genom traineejobb, som kombinerarar jobb med arbetsgivare med målsättningen att myndigheten relevant yrkesutbildning, och utbildningsska vara en kvalificerad partner i arbetsgivarnas kontrakt, som ska få ungdomar att avsluta en rekryteringsprocess. Detta arbete förväntas leda gymnasieutbildning. till ett ökat inflöde och en större variation av Regeringen prioriterar insatser för ungdomar lediga jobb mot vilka arbetslösa kan matchas. Att som står långt från arbetsmarknaden. Bland arbetsgivarna anmäler lediga jobb till ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning är Arbetsförmedlingen är av avgörande betydelse arbetslösheten mycket hög, 36 procent, och för att personer utan kontaktnät ska få bättre risken för framtida långtidsarbetslöshet är stor. tillgång till lediga tjänster. En kombination av jobb och studier är ett effektivt sätt att förmå fler ungdomar utan Jobb och utbildning för arbetslösa ungdomar gymnasieutbildning att slutföra sina studier. Ungdomsarbetslösheten minskade betydligt Därför anser regeringen att även ungdomar utan 2015 och uppgår till ungefär 19 procent. Det är i fullföljd gymnasieutbildning ska kunna anställas stort sett samma nivå som före finanskrisen. med traineejobb. Många unga studerar på heltid samtidigt som de

PROP. 2015/16: 100

Traineejobben är ett verktyg för arbets- placeringar. De som varit inskrivna i jobb- och givarnas strategiska kompetensförsörjning och utvecklingsgarantin i mer än 450 dagar ska kan bidra till en fortsatt minskad ungdoms- i stället erbjudas extratjänster eller andra arbetslöshet. Kommuner och landsting är viktiga arbetsmarknadspolitiska insatser som förbättrar aktörer och regeringen är angelägen om att deras möjligheter att få ett arbete. Regeringen förbättra samverkan mellan staten och kommun- bedömer att det finns en stor potential för sektorn. Det är därför positivt att regeringens kommuner och landsting att använda extrainitiativ till lokala överenskommelser mellan tjänsterna för att säkerställa sin långsiktiga Arbetsförmedlingen och kommunerna, som kompetensförsörjning samtidigt som de bidrar syftar till att gemensamt bekämpa ungdoms- till att bekämpa långtidsarbetslösheten. arbetslösheten, har fallit väl ut. Delegationen Möjligheten att kombinera jobb med relevant unga för arbete (Dua) har i detta sammanhang utbildning bedöms kunna underlätta för långspelat en viktig roll. Totalt har det tecknats 287 tidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetslokala överenskommelser. marknaden. Regeringen avser därför att utvidga traineejobben och stödet för yrkesintroduk- Långtidsarbetslösheten ska minska ytterligare tionsanställningar till att även omfatta lång- Långtidsarbetslösheten minskade tydligt 2015, tidsarbetslösa. både bland personer som varit arbetslösa i 6 Regeringen har också beslutat om att ge månader eller mer och bland personer som varit Tillväxtverket i uppdrag att genomföra en treårig arbetslösa i mer än 12 månader (se diagram 2.5). satsning där totalt 60 miljoner kronor tillförs för Långtids-arbetslösheten är högre bland män än sysselsättningsfrämjande för långtidsarbetslösa bland kvinnor, men minskade tydligt i båda genom arbetsintegrerade sociala företag. grupperna 2015. Långtidsarbetslösheten bland Regeringen anser att det finns ett behov av vuxna (25–74 år) är lägst i EU, sett till ytterligare åtgärder för att långtidsarbetslösheten arbetslöshetstider som är längre än 12 månader. ska fortsätta minska och kommer att återkomma med ytterligare förslag till åtgärder.

Diagram 2.5 Långtidsarbetslösa som andel av arbetskraften

2001–2015

Insatser för personer med funktionsnedsättning Procent som medför nedsatt arbetsförmåga 3,5 Många av dem som är arbetslösa har nedsatt 3,0 arbetsförmåga på grund av funktions-nedsättning. Allas vilja att arbeta ska tas tillvara. Diskriminering mot personer med funktions- 2,5 nedsättning måste motverkas. 2,0 Regeringen har ökat resurserna för lönestöd 1,5 och för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för att möjliggöra för fler personer med 1,0 funktionsnedsättning att få en anställning. 6 månader eller mer, totalt Utvecklingsanställningar i Samhall har varit 0,5 6 månader eller mer, män 6 månader eller mer, kvinnor framgångsrika i att ge funktionsnedsatta möjlig- 12 månader eller mer, totalt het att utvecklas genom arbete och få fäste på 0,0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 arbetsmarknaden. Regeringen har därför avsatt medel för ytterligare 2 000 utvecklingsan- Anm.: Säsongrensad data. Källa: Statistiska centralbyrån. ställningar. Arbetslivserfarenhet är viktigt för att förbättra Samtidigt är det fortfarande alltför många som möjligheten att få ett arbete utan stöd. drabbas av långa tider i arbetslöshet. Lång- Regeringen har därför gett myndigheter i tidsarbetslösheten ska minska ytterligare, inte uppdrag att ta emot arbetssökande personer med minst eftersom chanserna att komma tillbaka till funktionsnedsättning för praktik. arbete minskar ju längre tid en person är Det finns ett antal olika lönestöd som riktar arbetslös. Regeringen prioriterar därför insatser sig till personer med funktionsnedsättning som för dem som har små chanser att få ett arbete. medför nedsatt arbetsförmåga. Stöden är delvis Regeringen avvecklar fas 3. Därför ska inga överlappande och behöver tydligare stödja nya individer anvisas till sysselsättnings-

PROP. 2015/16: 100

individernas möjlighet till utveckling av sin regeringen att överlämna en proposition för arbetsförmåga. Regeringen har därför påbörjat högre utbildning, forskning och innovation en översyn av stöden för att förtydliga och riksdagen. Till skillnad från tidigare forskningsutveckla insatserna. propositioner kommer denna att ha ett tioårsperspektiv, med särskilt fokus på 2017–2020. Högre utbildning för jobb och konkurrenskraft I ett internationellt perspektiv har en stor andel av den svenska befolkningen en eftergymnasial Fler bostäder bygger Sverige starkt utbildning. Högre utbildning är avgörande för framtidens jobb och för en fortsatt hög En viktig förutsättning för att bekämpa produktivitet. Inom både näringslivet och arbetslösheten, öka sysselsättningen och skapa offentlig verksamhet finns en stor efterfrågan på tillväxt är möjligheten att kunna bo där det finns arbetskraft inom yrkesområden där arbetsgiv- jobb och utbildningsmöjligheter. Men där det arna ställer krav på eftergymnasial utbildning. finns jobb och utbildningsmöjligheter är det ofta För att möta efterfrågan på arbetsmarknaden brist på bostäder, i synnerhet hyresrätter. Takten och för att fler behöriga sökande ska kunna i bostadsbyggandet har varit låg under en lång genomgå högskoleutbildning har regeringen tid. Det har gjort att rörligheten på arbetspåbörjat en utökning av antalet utbildnings- marknaden har dämpats och ekonomins tillväxtplatser i hela landet. År 2015 inleddes utbygg- potential har hållits tillbaka. Dessutom har den naden som beräknas motsvara ca 15 000 nya låga byggtakten bidragit till att bostadspriserna helårsplatser i högskolan 2019. År 2015 inleddes ökat snabbt. Förändringar i bostadsbeskattockså en kvalitetsförstärkning genom höjda ningen har också bidragit till prisstegringen. ersättningsbelopp inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi samt undervisning Diagram 2.6 Påbörjade bostäder 2004–2016 och verksamhetsförlagd utbildning. Antal Genomsnittsåldern för dem som tar ut en 60 000 högskoleexamen är högre i Sverige än i alla andra Hyresrätt i flerbostadshus 50 000 jämförbara OECD-länder. För att möta Bostadsrätt i flerbostadshus Småhus arbetsmarknadens behov av arbetskraft är det 40 000 viktigt att högskolestudier slutförs snabbare. Utbudet av sommarkurser som är relevanta för 30 000 att snabbare kunna ta ut en examen bör öka. En särskild utredare ska göra en helhets- 20 000 översyn av systemet för tillträde till sådan högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och 10 000 som vänder sig till nybörjare (dir. 2016:24). 0 Utredaren ska lämna förslag till ett öppnare och 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 enklare system. I uppdraget ingår bl.a. att Anm.: Utfall 2004–2015, prognos 2016. Källa: Boverket. analysera och lämna förslag till hur grundläggande behörighet kan uppnås genom arbets- Bostadsbyggandet har ökat betydligt de senaste livserfarenhet. åren, om än från en låg nivå (se diagram 2.6). Det Universitet och högskolors arbete med byggs fortfarande för få bostäder och det är breddad rekrytering är viktigt. Den mångfald nödvändigt att öka bostadsbyggandet i Sverige. som finns i samhället ska också återspeglas i Behovet är särskilt stort i de tre storstadshögskolan. Universitet och högskolor fyller en regionerna. Det finns en stor brist på hyresrätter, viktig roll i det livslånga lärande som gör det i synnerhet när det gäller små lägenheter. möjligt för kvinnor och män att förbättra sin Hyresrätten har en viktig roll för att fler ska kompetens och behålla eller byta jobb. kunna få en bostad, inte minst unga, nyanlända Regeringens mål är att utbildning och och personer med låga inkomster. Det är forskning vid universitet och högskolor ska hålla angeläget att hyresnivåerna är rimliga i en internationellt hög klass och bedrivas förhållande till inkomstnivåerna för dem som är i effektivt. Det kräver långsiktig planering och behov av bostad. Hyresrätten ökar hushållens tydliga prioriteringar. I oktober 2016 kommer fria val och rörligheten på arbetsmarknaden.

PROP. 2015/16: 100

Byggandet bör därför inriktas mot att öka möjligheter att arbeta i byggbranschen. Fler andelen nya hyresbostäder för hushåll med utländska byggföretag som konkurrerar på genomsnittliga eller låga inkomster. För att öka schyssta villkor kan också bidra till en ökad byggandet av hyresrätter inför regeringen ett byggkapacitet. Regeringen ser också över om investeringsstöd och ekonomisk stimulans till statliga bolag kan bidra till att det byggs fler kommunerna. Det är den största bostads- bostäder. politiska satsningen på över 20 år. Regeringen vill se över behovet av att kom- Satsningar på bostäder bygger det framtida plettera det redan införda investeringsstödet Sverige och kan bidra till en fortsatt hög tillväxt med nya former av hyresgarantier och insatser och sysselsättning. Fler bostäder och en hållbar för att förbättra kapitalförsörjningen till mindre stadsplanering kan också bidra till minskad aktörer. Om behov finns är regeringen beredd segregation, minskad klimatpåverkan, ökad att förbättra möjligheten för utlåning till allmänjämställdhet och bättre levnadsförhållanden. nyttan, byggföretag och kommuner för nybygg- För att bostadsbyggandet ska etableras på en nation. långsiktigt högre nivå behövs kommunala och Det är också viktigt att det befintliga statliga insatser och förbättrade förutsättningar bostadsbeståndet används mer effektivt, samt att för de företag som vill bygga bostäder. Ingen stabila och förutsägbara regler upprätthålls för enskild åtgärd är tillräcklig för att lösa ett så viktigt beslut som köp av bostad. Behovet problemen på bostadsmarknaden och regeringen av åtgärder inom skatteområdet måste därför ses bedömer att det krävs ytterligare insatser. För att långsiktigt och hanteras varsamt, eftersom en säkerställa långsiktiga spelregler på bostads- stor del av de svenska hushållen påverkas av marknaden krävs breda politiska överens- sådana åtgärder. kommelser. Regeringen har därför tagit initiativ Regeringen avser att återkomma med förslag till politiska samtal med Vänsterpartiet, för att bostadsbyggandet ska öka. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringens ingång i Hög skuldsättning i hushållssektorn samtalen är reformer för att korta tiden från idé Bostadspriserna och hushållens skulder har stigit till färdigt hem, för att öka byggkapaciteten samt i relativt snabb takt sedan mitten av 1990-talet. finansiering och ökad rörlighet. En stor del av ökningen kan förklaras av Det finns behov av att fortsätta arbetet med strukturella och makroekonomiska faktorer. Allt att minska ledtiderna och kostnaderna för fler hushåll äger sin bostad. Att bostadsbyggbyggande. För att minska byggkostnaderna finns andet har legat på en låg nivå har lett till att ett behov av att se över byggnormerna och utbudet av bostäder i framför allt storstäder ökat kraven på entreprenörer. Det kan handla om långsammare än befolkningen. Bostadsrelaterade förbättrade förutsättningar för industriell skatter har sänkts, särskilt i samband med tillverkning av förfabricerade bostadshus genom införandet av den kommunala fastighetsavgiften förenklad kontroll. Den svenska bostads- 2008. Samtidigt har hushållens inkomster ökat i standarden ska fortsatt vara god. god takt och realräntan sjunkit. Kommunerna behöver ta ett större ansvar för Med snabbt stigande bostadspriser ökar risken ett ökat bostadsbyggande. Om kommunerna för att det i framtiden sker en snabb prisinte tar ansvar för att det byggs tillräckligt med nedgång. Detta innebär tillsammans med en bostäder i förhållande till de behov som finns på ökad skuldsättning att hushållssektorn är mer regional och nationell nivå är regeringen beredd sårbar än tidigare för makroekonomiska störatt se över kraven på kommunernas planering för ningar. Om bostadspriserna sjunker finns också bostadsbyggande. Regeringen utesluter inte att en risk för att hushållen minskar sin kondessa krav kan bli bindande. sumtion, vilket i sin tur utgör en risk för lägre Byggkapaciteten behöver öka. Det finns en tillväxt och sysselsättning. möjlighet att utbilda fler för jobb i bygg- Regeringen anser därför att det är viktigt att branschen. Åtgärder behövs också för ökad vidta väl avvägda åtgärder för att dämpa jämställdhet inom byggbranschen och för att ökningstakten i hushållens skuldsättning. De attrahera fler kvinnor till byggrelaterade utbild- senaste åren har en rad åtgärder vidtagits av ningar. Regeringen vill se en kraftig ökning av regeringen och berörda myndigheter. Den senast antalet utbildningar som kan ge arbetslösa föreslagna åtgärden återfinns i propositionen

PROP. 2015/16: 100

Amorteringskrav (prop. 2015/16:89) och kan transportsystemet bättre bidra till att innebär att kreditinstitut som lämnar bolån till sysselsättningen långsiktigt ökar och att klimatenskilda personer ska tillämpa återbetalnings- påverkan begränsas. villkor som är förenliga med en sund amor- Sommaren 2016 väntas det fattas beslut om en teringskultur och motverkar alltför hög skuld- ny kollektivtrafikförordning i EU. Regeringen sättning hos hushållen. Regeringen och berörda ser därför behov av att se över den svenska myndigheter fortsätter att genomlysa riskerna kollektivtrafiklagen. I detta sammanhang är det med hushållens skuldsättning. Regeringen är också viktigt att analysera vilka effekter den beredd att vidta ytterligare åtgärder om det kollektivtrafiklag som trädde i kraft 2012 haft skulle krävas. för resenärer och för samhällets kollektivtrafik- I Regeringskansliet pågår ett arbete om planering samt för kostnader avseende detta. Finansinspektionen bör få ett bredare mandat att Regeringen genomför en ambitionshöjning när införa åtgärder för att bl.a. minska riskerna med det gäller transportinfrastrukturen. För att stärka hushållens skuldsättning. järnvägsunderhållet tillförs sammantaget medel om drygt 4,3 miljarder kronor 2015–2018. En robust järnväg stärker tågtrafikens konkur- Investeringar i infrastruktur för hållbara renskraft. Utöver det genomförs en satsning på transporter, konkurrenskraft och ökat kollektivt statlig medfinansiering till lokala och regionala resande kollektivtrafikinvesteringar, genom de s.k. stadsmiljöavtalen, som uppgår till 2 miljarder kronor En väl fungerande transportsektor är viktig för sammantaget under mandatperioden. sysselsättning, minskade utsläpp och konkur- För att främja en hållbar regional tillväxt och renskraft i hela landet. Näringslivets konkur- goda levnadsvillkor på Sveriges landsbygd har renskraft är beroende av att varor och tjänster regeringen också beslutat om en satsning för kan levereras till kunder inom Sverige och kollektivtrafik i landsbygd samt på förbättrat utanför landet. Arbetstagare och arbetsgivare väg- och järnvägsunderhåll. Satsningen uppgår vinner på att det är lätt och smidigt att ta sig till till totalt ca 1,6 miljarder kronor 2016–2019. och från arbetet. Ett effektivt och modernt Utifrån gällande lagstiftningskrav, som bygger transportsystem kan bidra till tillväxten, på EU-regler, väntas en höjning av banavproduktiviteten och sysselsättningen samt till att gifterna. För att underlätta ekonomiskt för Sverige blir ett mer miljömässigt hållbart järnvägsföretagen har resurser avsatts för komsamhälle. Digitalisering och it har en potential pensatoriska åtgärder 2016–2019. Infrastrukturatt bidra till minskade koldioxidutsläpp inom investeringar kräver långsiktighet. Regeringen vissa områden, bl.a. transportområdet. Ett ökat avser därför att lämna en proposition med fokus på it-lösningar kan på så sätt bidra till att förslag till ekonomiska ramar för en nationell begränsa klimatpåverkan och bidra till bättre plan för perioden 2018–2029. I propositionen förutsättningar för landsbygden. kommer två viktiga utmaningar att mötas. För Det finns utmaningar när det gäller infra- det första behöver kvaliteten på den befintliga strukturen. I delar av storstadsregionerna finns infrastrukturen värnas. Drift och underhåll av betydande flaskhalsar och under många år har vägar och järnvägar behöver prioriteras så att det satsats för lite resurser på drift och underhåll kostsamma störningar minskar och det långav järnvägen. Det har bidragit till förseningar. siktiga underhållet inte blir eftersatt. För det Ytterligare en utmaning är transportsektorns andra behöver infrastrukturen utvecklas och miljö- och klimatpåverkan. Regeringen har en byggas ut för att möta framtidens behov av ett hög ambitionsnivå för att miljöpåverkan från modernt och hållbart transportsystem som transportsystemet och dess utsläpp av bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Det växthusgaser ska minska. handlar t.ex. om att åtgärda flaskhalsar kring En utgångspunkt för regeringens politik är att Sveriges större arbetsmarknadsregioner och om resurser används så effektivt som möjligt. Varje att förbättra transportstråk som är viktiga för investerad krona ska ge så hög nytta för näringslivet. Regional tågtrafik och företagens samhället som möjligt. Mindre investeringar, s.k. godstransporter behöver stärkas. Infrastrukturen trimningsåtgärder, kan ofta vara kostnads- ska stödja de regionala trafikhuvudmännens effektiva åtgärder. Genom fokus på effektivitet

PROP. 2015/16: 100

målsättning att fördubbla andelen resor som sker innovationskraft. De senaste åren har dock i kollektivtrafiken. Sverige tappat placeringar. Exporten har under I arbetet med att utveckla infrastrukturen ska lång tid varit motorn i svensk ekonomi, men den s.k. Sverigeförhandlingen (dir. 2014:106) Sverige har under det senaste decenniet haft komma med viktiga bidrag. Det handlar bl.a. om svårt att behålla marknadsandelar. År 2015 ökade förhandlingar kring kollektivtrafik och bostäder dock svensk export mycket kraftigt. Enligt en ny i storstadsregionerna. Men det handlar också om rapport från Business Sweden tar nu det svenska 1 att utarbeta förslag till finansiering och förslag näringslivet nya marknadsandelar, främst i USA till en utbyggnadsstrategi för höghastighets- och Kina. banor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. För att stärka företagens förutsättningar för Regeringen ser stora fördelar med hög- att ytterligare förbättra sin position har hastighetsbanor. Nya stambanor skulle ge regeringen utarbetat en exportstrategi i dialog kortare restider, bättre förutsättningar för ett med näringslivet. I den läggs särskilt fokus på att ökat bostadsbyggande och starkare arbets- stärka små och medelstora företags export- och marknadsregioner samt stärka järnvägens internationaliseringsmöjligheter. Samtidigt är det konkurrenskraft. Nya stambanor skulle också viktigt att de traditionella svenska exportminska störningarna i systemet som helhet och företagen fortsatt ökar sin export med Sverige ge möjlighet till mer pålitlig gods-, pendel- och som hemmabas. Exportstrategin omfattar regionaltrafik. Samtidigt har kostnadsberäk- åtgärder inom fler områden. Genom att ningarna för höghastighetsbanor ökat oväntat samordna statens främjarinsatser i Team Sweden och kraftigt. Mot bakgrund av de ökade skapas ett bättre och mer effektivt stöd för kostnadsberäkningarna har regeringen gett företag som exporterar. Genom att inrätta Trafikverket i uppdrag att redovisa uppdaterade regionala exportcentra tillhandahålls information uppgifter avseende bl.a. kostnader för en om de statliga export- och internationaliuppgradering av befintliga stambanor mellan seringstjänsterna till företag runt om i landet. Stockholm och Göteborg/Malmö. Trafikverket Exportstrategin innehåller också åtgärder för att undersöker också möjligheterna att sänka öka resandet till Sverige med fokus på byggkostnaderna för höghastighetsbanorna. besöksnäringen, bl.a. genom att arbeta för fler Förberedelserna för byggandet av Ostlänken direktlinjer till Sverige. Hållbart företagande mellan Järna och Linköping fortgår. Regeringen betonas särskilt. I exportstrategin höjer bereder för närvarande frågan om Ostlänken kan regeringen förväntningarna på företag som byggas inom det område som Trafikverket agerar på komplexa marknader när det gäller föreslår. Nästa nationella plan behöver möta mänskliga rättigheter, miljö- och klimatarbete behovet av insatser i övrig transportinfrastruktur och arbetstagares rättigheter. i hela landet. Det är nödvändigt för att Utbudet av privat riskkapital har minskat möjliggöra ett sammanhållet land och en levande under flera år, särskilt för tillväxtföretag i tidiga landsbygd. faser som har ett behov av att kommersialisera nya produkter och tjänster. De statliga marknadskompletterande riskkapitalbolagen har En aktiv näringspolitik för fler och växande samtidigt ofta riktat sina insatser till företag som företag befinner sig i senare utvecklingsfaser. Det finns därför brister i tillgången till finansiering för Regeringens mål med näringspolitiken är att företag i de tidigaste faserna av företagets stärka den svenska konkurrenskraften och skapa utveckling, s.k. såddfinansiering. förutsättningar för fler jobb i fler och växande I syfte att förbättra statens kapitalförsörjning företag i hela landet. En aktiv näringspolitik är till företag överlämnade regeringen propoockså betydelsefull för att höja den långsiktiga sitionen Staten och kapitalet – struktur för produktiviteten. Dessutom kan näringspolitiken finansiering av innovation och hållbar tillväxt bidra till omställningen till ett mer hållbart och innovativt samhälle. Sverige har en konkurrenskraftig ekonomi och har under lång tid fått höga placeringar i 1 Marknadsöversikt (Business Sweden december 2015). internationella mätningar över konkurrens- och

PROP. 2015/16: 100

(prop. 2015/16:110) i mars 2016. Den föreslagna samverkansprogram som syftar till att möta våra finansieringsstrukturen, som ska vara mer gemensamma samhällsutmaningar, såsom sammanhållen och långsiktig, skapar förut- digitaliseringen och omställningen till ett sättningar för ett bättre utnyttjande av statens klimatsmart och hållbart samhälle. Samvresurser för kapitalförsörjning och ska öka erkansprogrammen kommer att bygga vidare på volymen av riskvilligt kapital. Strukturen ska det svenska näringslivets komparativa fördelar också bidra till närvaro i segment där det finns och de områden där svenska företag har starka behov av marknadskompletterande utvecklings- positioner internationellt, exempelvis inom kapital. I propositionen föreslås att ett nationellt miljö- och klimatteknik. Ett annat område är life statligt ägt utvecklingsbolag inrättas. Bolagets science där ett samverkansprogram redan är uppdrag blir att investera i privat förvaltade igång. Life science är en innovativ del av svensk riskkapitalfonder. Genom ett fond-i-fond-upp- ekonomi och präglas av ett relativt stort lägg blir bolaget indirekt ägare i företagen och kapitalbehov och långa ledtider. drar samtidigt nytta av den investerings- Offentlig verksamhet kan ha en roll i att kompetens som finns i de privata fondbolagen. främja innovativa lösningar, t.ex. genom I budgetpropositionen för 2016 anförde innovationsupphandling. Regeringen arbetar regeringen att det finns anledning att se över med att ta fram en nationell strategi för behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att upphandling där innovationsupphandling ingår. stödja bankutlåningen till företag med finans- Industrin har byggt Sverige starkt och har ieringsbehov till expansions- och utvecklings- bidragit till hög produktivitetsutveckling och investeringar i den gröna sektorn. En förebild innovation. För att Sverige även i framtiden ska kan vara den brittiska gröna investeringsbanken, vara en stark industrination med produktion i Green Investment Bank. Ett sådant arbete pågår Sverige krävs en politik för att möta ökad global i Regeringskansliet. konkurrens och en allt snabbare teknisk Utredningen om skatteregler för incitaments- utveckling. Regeringen har därför presenterat program lämnade sitt betänkande Beskattning av Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi incitamentsprogram (SOU 2016:23) till för Sverige. Strategin har som målsättning att regeringen den 15 mars 2016. Utredningen industrin i hela Sverige ska förbättra sin föreslår förändringar i beskattningen för vissa konkurrenskraft och att Sverige ska vara typer av incitamentsprogram för att öka attraktivt för investeringar. Strategin syftar också möjligheterna för små växande företag att till att industrin ska öka deltagandet i de rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft. högkvalificerade delarna av de globala värde- Betänkandet har remitterats. kedjorna. Sverige ska vara världsledande inom För att stärka företagens konkurrenskraft är innovativ och hållbar industriell produktion. För regelförenklingsarbetet fortsatt prioriterat och att uppnå dessa mål kommer regeringen att regeringen fokuserar på att använda digital- utarbeta konkreta förslag för att ta tillvara på iseringens möjligheter för att frigöra tid och digitaliseringens möjligheter, stärka industrins kraft åt företagen att utveckla sin verksamhet. förmåga till hållbar produktion, säkra industrins Digitaliseringen skapar nya möjligheter att kompetensförsörjning och skapa attraktiva effektivisera den offentliga förvaltningen. En forskning- och innovationsmiljöer i Sverige. ökad användning av e-förvaltning kan bidra till I Sverige investeras betydande resurser i att minska de administrativa kostnaderna för forskning och utveckling. Det är en förutsättföretag och för staten. Digitaliseringen innebär ning för ett innovativt och konkurrens-kraftigt också nya möjligheter att tillhandahålla välfärds- företagsklimat. Forskningsresultaten måste dock tjänster på ett kostnadseffektivt sätt och kan i högre grad leda till nya produkter och tjänster. därigenom bidra till att stärka välfärden. Regeringen arbetar strategiskt med att förbättra Ett bra innovationsklimat är en viktig nyttiggörandet av forskningen och förbereder en förutsättning för den framtida sysselsättningen. proposition för högre utbildning, forskning och Det förutsätter ett nära samarbete mellan innovation. näringslivet och politiken. Statsministerns För att ta tillvara på landsbygdens potential innovationsråd ska identifiera utmaningar och för jobb och tillväxt tillförs betydande resurser föreslå initiativ för att förbättra förutsättning- inom landsbygdsprogrammet för service och arna för innovation i Sverige. Rådet har initierat bredbandsutbyggnad. Digitaliseringen påverkar

PROP. 2015/16: 100

ett antal strategiska områden med stor betydelse fast driftställe i landet. Vidare har Skatteverket för svensk konkurrens- och innovationskraft. En lämnat ett förslag som innebär att arbetsgivare väl utbyggd bredbandsinfrastruktur är därför ska slippa lämna både arbetsgivardeklaration och central för möjligheterna att bo och driva företag kontrolluppgift och att redovisning på i alla delar av landet. Regeringen bedömer att individnivå i stället ska ske varje månad i mobila bredbandslösningar på landsbygden är arbetsgivardeklarationen. Detta förslag bereds viktiga och att de bör förbättras kraftigt. nu i Regeringskansliet. Regeringens ambitioner när det gäller täckning i Det är viktigt att Skatteverket fullt ut hela landet är högt ställda. I budgetprop- använder alla möjligheter, bl.a. informationsositionen för 2016 föreslog regeringen att ett utbytesavtalen och den nya internationella kompletterande långsiktigt statligt stöd till standarden för automatiskt informationsutbyte, kommersiell service i särskilt utsatt glesbygd för att skärpa arbetet mot internationell skulle införas. Förslaget genomförs nu. Vidare skatteflykt och skatteundandragande. Flera stora ska den parlamentariska landsbygdskommittén framsteg har nåtts internationellt genom (dir. 2015:73) redovisa sitt uppdrag i januari OECD:s projekt mot aggressiv skatteplanering, 2017. Regeringen har också gett berörda det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit myndigheter i uppdrag att se över bredbands- Shifting). De förslag till åtgärder som tagits fram stödet så att detta används effektivt. Det är i projektet skapar förutsättningar för en effektiv viktigt att stödet i första hand riktas till de och rättvis beskattning samtidigt som konkurområden där de marknadsmässiga förutsättning- rensaspekter för svenska företag beaktas. I arna för utbyggnad är som sämst. Regeringskansliet pågår ett arbete med att följa De satsningar på kollektivtrafik samt väg- och upp resultatet av BEPS-projektet. Inom ramen järnvägsunderhåll som regeringen föreslog i för detta arbete kommer bl.a. OECD:s budgetpropositionen för 2016 väntas gynna den rekommendation om att skattekonsulter ska regionala tillväxten och främja goda levnads- vara skyldiga att informera skattemyndigheten villkor på landsbygden. Regeringen avser även om skatteupplägg att utredas. att presentera en svensk livsmedelsstrategi 2016 Som en följd av BEPS-projektet har och ett nationellt skogsprogram med åtgärds- Europeiska kommissionen presenterat ett antiprogram våren 2017. missbrukspaket. Paketet innehåller förslag till ett direktiv mot skatteundandraganden. Regeringen Rättvisa skattemässiga konkurrensvillkor stödjer syftet med antimissbrukspaketet. Den ökande globaliseringen och internationella Skatteflykt är ett omfattande problem i rörligheten har skapat goda investerings- och utvecklingsländer. Detta hämmar ländernas expansionsmöjligheter för svenska företag i utveckling och försvårar arbetet med fattigdomsutlandet och för utländska företag i Sverige. bekämpning. Insynen i multinationella företags Samtidigt har allt fler möjligheter uppstått för att verksamhet och skattemyndigheternas möjanvända aggressiv skatteplanering för att flytta ligheter att få information måste förbättras. Det vinster från Sverige till länder med låg skatt. är viktigt att bidra med administrativt stöd till Sådana upplägg skapar orättvisa konkurrens- utvecklingsländer så att de kan arbeta effektivt villkor och missgynnar den stora majoriteten av mot skattefusk och skatteundandraganden. svenska företag som vill göra rätt för sig. Därför behövs effektiva och ändamålsenliga regler mot skattefusk och skatteundandragande, men också kontrollverktyg och informationsutbyte mellan 2.5 En jämlik kunskapsskola med tid myndigheter på internationell nivå. för varje elev Regeringen kommer att fortsätta arbetet mot skattefusk. Skatteverket har fått i uppdrag att Skolan är avgörande för ett Sverige som håller utforma förslag till att utvidga systemet med ihop och en viktig del av samhällsbygget. Skolan personalliggare till att omfatta ytterligare lägger grunden för individens möjlighet till branscher. Regeringen har också presenterat vidareutbildning, etablering på arbetsmarknaden förslag om att näringsidkare ska omfattas av och ett aktivt deltagande i samhället. kravet på kassaregister även om inkomsten från Regeringens mål är en jämlik kunskapsskola där den aktuella försäljningen inte härrör från ett lärarna har tid för varje elev. Alla barn ska

PROP. 2015/16: 100

utmanas i sin kunskapstörst och möta en skola introduktionsprogrammen, men genom-strömdär de får växa och utvecklas. Alla elever måste få ningen är alltför låg. Av dem som 2011 möjlighet att utifrån sina olika förutsättningar påbörjade en gymnasieutbildning på ett utvecklas fullt ut. Skolans kompensatoriska nationellt program eller ett introduktionsuppgift måste stärkas. program var det 22 procent som inte hade fått En skola som präglas av studiero och trygghet ett examensbevis eller studiebevis från ett ger alla elever möjlighet att göra sitt bästa och nationellt program inom fyra år. Det finns lägger grunden för goda studieresultat. Det är könsskillnader när det gäller genomströmningen viktigt att goda exempel på starkt ledarskap i gymnasieskolan (se diagram 2.7). Den låga sprids i skolsystemet liksom exempel på hur man genomströmningen i gymnasieskolan försämrar bygger trygga skolmiljöer och motverkar ungdomars möjlighet att etablera sig på mobbning. arbetsmarknaden eller gå vidare till fortsatta Grundskolan och gymnasieskolan står inför studier. betydande utmaningar. Internationella mätning- Att förbättra kunskapsresultaten och öka ar visar att kunskapsresultaten i den svenska likvärdigheten är regeringens högsta prioritet för grundskolan har försämrats under lång tid och skolan. Regeringen har därför ökat investeringatt utvecklingen har accelererat under de senaste arna i skolan. För 2016 har totalt 8,3 miljarder åren. Dessutom har segregationen och kun- kronor tillförts skolan och förskolan. Den skapsskillnaderna mellan grundskolor ökat de huvudsakliga inriktningen på investeringarna i senaste tio åren. Det stora antalet nyanlända skolan är att höja kunskapsresultaten genom barn och unga har förstärkt behovet av att ökad attraktivitet för läraryrket, tidiga insatser komma till rätta med de utmaningar som redan och ökad jämlikhet i skolan. tidigare präglat svensk skola. Den svaga resultatutvecklingen har också visat sig i att allt fler elever lämnar grundskolan utan Läraryrket ska bli mer attraktivt att vara behöriga att söka något av gymnasieskolans nationella program. Andelen elever som Lärarna är nyckeln till att höja kunskapssaknar behörighet har ökat sedan slutet av 1990- resultaten i skolan. Det är därför allvarligt att talet och uppgick till över 14 procent 2015. Det läraryrket under en lång tid har tappat i status är fler män än kvinnor som saknar behörighet till och attraktionskraft. Stora elevkullar och den gymnasieskolans nationella program. sjunkande attraktiviteten i yrket har lett till en växande brist på lärare. Det stora antalet

Diagram 2.7 Andelen elever som efter grundskolan inte är

asylsökande innebär också ett ökat antal elever,

behöriga till nationella program och genomströmningen i

vilket ytterligare ökar rekryteringsbehovet.

gymnasieskolan 2002–2015

Procent Regeringens ambition är att öka antalet lärare, 30 bl.a. genom att återupprätta läraryrkets status så att lärare väljer att komma tillbaka och att lärar- 25 utbildningen blir mer attraktiv. För att göra läraryrket mer attraktivt behöver lärarna ges mer tid att ägna sig åt undervisningen och bättre 20 möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. 15 För att stärka yrkets attraktivitet har regeringen tagit initiativ till en nationell samling 10 Män, ej slutbetyg eller motsvarande efter 4 år för läraryrket. Inom ramen för den nationella samlingen har regeringen genomfört en Kvinnor, ej slutbetyg eller motsvarande efter 4 år 5 Män, ej behörig nationellt program stimulans till höjda lärarlöner. Från och med den Kvinnor, ej behörig nationellt program 0 1 juli 2016 kan huvudmännen ansöka om medel 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 för att höja löner för särskilt kvalificerade lärare. Anm.: Behörighetskraven skärptes hösten 2011. Skärpningen har dock bara påverkat andelen behöriga marginellt (0,1–0,2 procentenheter). För kvinnor och män som Regeringen gör bedömningen att ca 60 000 lärare började gymnasieskolan 2011 avser siffran den andel som varken fått gymnasieexamen eller studiebevis, 2500p. årligen kan komma i fråga för den statliga satsningen, vilket i genomsnitt innebär en löne- Källa: Skolverket. höjning på mellan 2 500 kronor och 3 500 Nästan alla ungdomar går i dag vidare från kronor i månaden. Dessutom kommer karriärtgrundskolan till gymnasieskolan, inklusive

PROP. 2015/16: 100

jänstreformen att vara fullt utbyggd fr.o.m. 2017 kronor kan det handla om att vid behov anpassa och då omfatta 17 000 förstelärare. För att stärka regelverken för subventionerade anställningar till jämlikheten i skolsystemet är det viktigt att det skolans förutsättningar. Regeringen för inom är attraktivt för lärare att arbeta och utvecklas på ramen för den nationella samlingen för lärarde skolor som har de tuffaste förutsättningarna. yrket samtal med parterna om detta. Regeringen för därför samtal med parterna om Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag detta. Regeringen har även gjort det möjligt för att förlänga sin lärarkampanj för att fler ska ta huvudmän med tuffa förutsättningar att söka steget att utbilda sig till lärare och att fler lärare statsbidrag för ytterligare karriärtjänster för ska komma tillbaka till skolan. Det finns i dag lärare i form av förstelärare och lektorer. 40 000 utbildade lärare i yrkesverksam ålder som Regeringen bedömer att det kommer att inte arbetar som lärare. Regeringen bedömer att behövas ca 40 000 fler lärare än vad som högre löner och bättre arbetsmiljö kan bidra till beräknas examineras 2015–2019. För att möta att fler väljer att återgå till läraryrket. Betydande denna utmaning behövs åtgärder på både kort medel tillförs också för fortbildningsinsatser och lång sikt. Fler lärare behöver utbildas, som ska ge lärare möjlighet att få ny behörighet befintliga lärare avlastas och behöriga lärare eller bredda den befintliga. utanför skolan attraheras tillbaka. Därför avser Våren 2016 presenterades ett snabbspår för regeringen att 2016 tillföra medel för nyanlända lärare. Det innebär att en modell vidareutbildning av obehöriga lärare. Regeringen etableras för hur personer med lärarutbildning har också avsatt medel till utbildningssatsningen från sina hemländer snabbt ska kunna Teach for Sweden. Utbildningen innebär att komplettera sina ämneskunskaper och pedaredan utbildade akademiker arbetar som lärare i gogiska kunskaper, i kombination med studier i en skola med stora utmaningar, samtidigt som de svenska som är anpassade till läraryrket. läser in en ämneslärarexamen. Regeringen avser också att vid behov Söktrycket till lärarutbildningarna ökar genomföra ytterligare reformer för att bättre ta generellt, men det varierar mellan olika vara på nyanlända lärares kompetens. inriktningar. Det är fortsatt mycket lågt för t.ex. yrkeslärarutbildningarna. Trots förbättringar de senaste åren anser regeringen att det finns ett Tidiga insatser behov av att fortsatt utveckla och bygga ut lärarutbildningarna. En bra förskola kan lägga grunden för elevens Det är viktigt att de som kommer till Sverige fortsatta lärande. Det är sedan avgörande att kan ges relevant utbildning för att kunna etablera elever redan i lågstadiet får det stöd de behöver. sig i det svenska samhället och på arbets- Regeringen har som mål att säkerställa att stöd marknaden. Här är särskilt kunskaper i det och särskilt stöd sätts in redan i tidiga årskurser. svenska språket viktiga. Behovet av lärare som är Förskolan spelar en viktig roll för barns behöriga att undervisa i sfi och i svenska som utveckling och bidrar till att skapa likvärdiga andraspråk är stort och ökande. Regeringen förutsättningar inför skolstarten. Forskning avser därför att tillföra medel för detta i budget- visar att barn som har gått i förskolan lyckas propositionen för 2017. bättre i skolan än de som inte har deltagit. Det I den nationella samlingen för läraryrket för gäller särskilt barn som har föräldrar med kort regeringen dialog med parterna kring läraryrket. utbildning eller barn som av olika skäl lever i en I dialogen har ett tema varit hur lärares arbetstid utsatt situation. Alla barn i förskolan ska bli ska fredas så att de ska kunna ägna mer tid åt sedda och få möjligheter till lek och pedagogiska undervisning. Det är av avgörande betydelse att utmaningar. En viktig förutsättning för att skolhuvudmännen säkerställer personalförsörj- förskolan ska kunna uppfylla målen för verkningen i skolan, t.ex. genom att rekrytera olika samheten är att barngrupperna har en lämplig former av lärarassistenter för att avlasta lärare storlek. Regeringen har därför avsatt medel för och rektorer. Det är angeläget att avlasta lärare att minska barngruppsstorlekarna i förskolan. som arbetar inom de delar av skolsystemet där Regeringens ambition är att alla barn ska gå i elevökningen varit störst. Regeringen vill stödja förskoleklass. Den är en viktig brygga mellan detta arbete. Utöver resurstillskottet till förskola och grundskola. Lovskola ger gott stöd kommunsektorn hösten 2015 på 9,8 miljarder för elever som behöver extra tid för att nå målen.

PROP. 2015/16: 100

Regeringen planerar också att återkomma med Trenden med en minskad andel elever som är förslag om en samlad och stadieindelad timplan behöriga till gymnasieskolans nationella program för grundskolan. ska brytas och stöd ska sättas in tidigt och Bra fritidshem kan bidra till högre kunskaps- anpassas efter elevernas behov. Detta arbete blir resultat och jämlika livschanser för alla elever. En än viktigare när fler barn och unga kommer till allt större andel barn deltar i fritidshemmets Sverige från andra länder och med annan utbildning och tillbringar allt mer tid i utbildningsbakgrund. Grundskoleutredningen fritidshemmet. Personaltätheten på fritids- har föreslagit flera viktiga steg för att stärka hemmen har minskat. Mot denna bakgrund har elevers möjligheter att nå kunskapsmålen och regeringen fr.o.m. 2016 avsatt medel för en behörighet till gymnasieskolan. Utredningens satsning på i huvudsak högre personaltäthet, förslag har nyligen remitterats och förslagen men även till viss del insatser för att på andra sätt bereds för närvarande i Regeringskansliet. höja kvaliteten i fritidshemmen. Alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en Utvärderingar från Skolverket visar att svensk gymnasieutbildning. Regeringen har därför gett grundskola sätter in särskilt stöd relativt sent. en särskild utredare i uppdrag att, i dialog med Att öka likvärdigheten och förebygga problem en parlamentariskt sammansatt referensgrupp, som kan växa under lång tid kräver lärare med analysera situationen och föreslå åtgärder rätt kompetens, inte minst speciallärare. (dir. 2015:31). Utredningen har bl.a. i uppdrag Regeringen har därför avsatt betydande medel att föreslå hur gymnasieskolans introduktionsför att utbilda fler speciallärare och för att program kan utvecklas, något som särskilt kan utveckla det specialpedagogiska arbetet. gynna gruppen nyanlända ungdomar i gymnasie- Regeringen har också tillsatt en särskild utredare åldern. Utredaren ska även föreslå vilka andra som ska analysera förutsättningarna för att utbildningsvägar som kan utgöra alternativ till en införa en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti och lämna gymnasieutbildning. Utredaren ska bl.a. underförslag på hur en sådan bör utformas (dir. söka om, och i vilken utsträckning, folkhög- 2015:65). Regeringens mål är att en garanti skoleutbildningar ska vara tillgängliga även för införs hösten 2017. ungdomar som inte har fyllt 18 år. Läsningen är avgörande för att alla barn ska Även styrningen inom vuxenutbildningen ska kunna utvecklas i skolan. Regeringen prioriterar stärkas. En intern utredning i Regeringskansliet därför insatser för att alla barn ska utveckla sin har påbörjats för att föreslå en modell för förmåga och lust till läsning. Det kräver samling regionalt yrkesvux som i högre grad kan möta av alla aktörer: skola, kultur, idrott och arbetsmarknadens behov. En utgångspunkt t är föreningsliv. Regeringen avser därför att samla en stärkt statlig styrning och en ökad regional de läsfrämjande insatserna under paraplyet Hela samverkan. Sverige läser med barnen. Ojämställdheten i skolan, som drabbar pojkar Regeringen har avsatt 2 miljarder kronor i form av generellt sämre studieresultat och årligen för att skolhuvudmännen ska kunna öka flickor i form av stress och psykisk ohälsa, ska antalet anställda i lågstadiet. Därmed får lärare i brytas. Skolan måste också fortsätta att förbättra lågstadiet mer tid för undervisning, kan ägna mer möjligheterna för jämställda utbildningsval. Det tid åt varje elev och klasserna kan bli mindre. är en viktig förutsättning för att komma till rätta Dessutom kommer mer lärarresurser i grund- med den könssegregerade arbetsmarknaden. skolan att frigöras genom ett minskat antal Huvudmän och skolor har olika förutsättnationella prov och minskad administrativ börda. ningar och behov. För att särskilt stödja huvudmän för skolor med låga studieresultat och svåra förutsättningar avsätter regeringen Jämlikheten i skolan ska öka betydande medel på överenskommelser mellan Skolverket och huvudmännen inom ramen för Skolans kompensatoriska uppgift måste stärkas. satsningen Samverkan för bästa skola. Skolverket Skolan ska i så stor utsträckning som möjligt ska i samverkan med varje berörd huvudman utjämna skillnader som har sitt ursprung i olika identifiera insatser som kan stärka huvuduppväxtförhållanden och ge alla elever möjlig- männens förmåga att planera, följa upp och heter att nå sin fulla potential. utveckla utbildningen. Skolverket ska sedan komma överens med varje berörd huvudman om

PROP. 2015/16: 100

hur insatserna ska utformas och genomföras. andra ämnen än svenska. Den nuvarande Med utgångspunkt i underlag från Statens situationen kräver nytänkande och att skolskolinspektion ska Skolverket bedöma vilka huvudmännen utnyttjar alla möjligheter som skolor som ska prioriteras och identifiera finns för att säkerställa att alla elever får en relevanta utvecklingsområden. De bostads- likvärdig undervisning och skolgång. En huvudområden som bedöms vara mest utsatta ska man kan redan i dag erbjuda nationella program särskilt uppmärksammas också i arbetet med att på engelska. Regeringen vill analysera om det stärka skolresultaten. finns anledning för fler skolhuvudmän att Samverkan syftar också till att genomföra utnyttja denna möjlighet. Regeringen avser insatser för att höja skolresultaten för nyanlända därför att låta Skolverket undersöka om vissa elever och elever med annat modersmål än nyanlända är betjänta av engelskspråkig undersvenska. För att förbättra kommunernas förut- visning och behovet av att fler huvudmän sättningar att ta emot asylsökande barn har utnyttjar möjligheten till detta. Skolverket ska regeringen dessutom avsatt medel för en ökning också analysera i vilken mån huvudmännen kan av den ersättning som kommunerna får för ge elever större möjlighet att använda sitt asylsökande barns skolgång. modersmål. För att ytterligare stärka stödet till kommu- Regeringen följer utvecklingen i skolan noga. nernas arbete med validering avser regeringen att Särskilt viktigt är detta i ljuset av det mycket ge Skolverket i uppdrag att under 2016 utveckla stora antalet nya elever som kommit under riktlinjerna till stöd för kommunerna för senare tid. Regeringen avser att återkomma med validering för nyanlända med avslutad eller delvis ytterligare förslag inom skolans område i avslutad gymnasial utbildning. budgetpropositionen för 2017. I slutet av 2015 avsatte regeringen 200 miljoner kronor till kommuner som fått den största procentuella ökningen av antalet elever, som stöd till de ökade kostnader detta innebär. 2.6 Klimatet är vår tids ödesfråga Medlen tillfördes utöver de 9,8 miljarder kronor som gavs i generellt kommunstöd. Medlen kom Klimatfrågan är regeringens högst prioriterade företrädesvis relativt små kommuner till del. miljöfråga. Arbetet med att begränsa klimat- Även kommuner med stor ökning i faktiska tal, utsläppen ställer krav på olika typer av lösningar vilket ofta är stora kommuner, har kostnader för och på ett sammanhållet globalt och nationellt t.ex. planering och uppförande av nya skol- politiskt arbete. Vid FN:s klimatmöte i Paris byggnader. Regeringen anser därför att de 2015 kom samtliga 193 medlemsländer överens kommuner som har tagit emot ett stort antal om ett nytt globalt och rättsligt bindande eller en stor andel asylsökande och där det, klimatavtal. Parisavtalet är en milstolpe i klimatutifrån storleken på befolkningsökningen i arbetet. För första gången har världen ett globalt kommunen, kan finnas brist på skollokaler bör klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra med kunna få ta del av ett liknande stöd. I prop- allt ambitiösare åtaganden. Avtalet slår fast att ositionen Vårändringsbudget för 2016 föreslås den globala temperaturökningen ska hållas så därför ett stöd för skollokaler. Regeringen har långt som möjligt under 2 grader Celsius och att också låtit utreda hur landets skolor ska kunna ta man ska sträva efter att begränsa den till emot nyanlända elever mer jämnt fördelat. 1,5 grader. Avtalet innebär också att länder Förslagen från utredaren bereds nu i successivt ska skärpa sina åtaganden. Regeringskansliet. Förslag har också utarbetats Parisavtalet är ramverket för ett långsiktigt som förbättrar möjligheten att bedriva fjärr- och ambitiöst klimatarbete i världens alla länder. undervisning på entreprenad mellan huvudmän. Det stora arbetet med att minska utsläppen Det kan bidra till förbättrad moders- återstår dock och alla länder måste formulera en målsundervisning och studiehandledning på ambitiös klimatpolitik för att möjliggöra detta. modersmål. Regeringen anser att EU så snart som möjligt Det är viktigt att alla nyanlända elever snabbt måste inleda arbetet med att ratificera och lär sig svenska. Möjlighet till undervisning på genomföra Parisavtalet. En viktig del är att hitta engelska kan dock för elever med tillräcklig lösningar som möjliggör en ökad klimatambition studievana göra det enklare att komma ikapp i inom EU. Det är viktigt att Parisavtalet beaktas

PROP. 2015/16: 100

fullt ut i det fortsatta genomförandet av 2030- 2020. Med regeringens politik uppgår de statliga ramverket och att EU hittar vägar som möjliggör klimatinvesteringarna i Sverige och internatdeltagande i de 5-åriga ambitionscyklerna. ionellt till 4,5 miljarder kronor 2016. Investe- I september 2015 antog medlemsländerna i ringarna görs inom framför allt fyra områden: FN Agenda 2030 med 17 globala mål – förnybar energi, fossilfria resor samt lokala och Sustainable Development Goals. Genom målen internationella klimatinvesteringar. förenas för första gången ansvaret för miljö och Regeringen avser att återkomma med klimat med social och ekonomisk utveckling. ytterligare åtgärder under mandatperioden som Länderna ska verka för att målen uppnås till bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. 2030. I det nationella genomförandet av målen Prioriterade frågor är fortsatt arbete med kommer de nationella miljökvalitetsmålen och fossilfria resor och transporter och 100 procent generationsmålet att vara en viktig utgångs- förnybar energi. De statliga bolagen ska vara punkt. Ett av målen är att länderna ska vidta ledande i sitt hållbarhetsarbete. Ytterligare åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna åtgärder behövs också för att minska utsläpp och deras effekter. Sveriges politik för global från jordbruksmark, där en förändring av EU:s utveckling är ett viktigt verktyg för att effekt- gemensamma jordbrukspolitik är viktig. I ivisera det gemensamma arbetet för att uppnå de enlighet med principen om att förorenaren ska globala målen och 2030-ramverket. betala stärker regeringen under mandatperioden arbetet med att öka miljöskatternas styrande Sverige ska ligga i framkant i klimatomställningen effekt. Regeringen anser att Sverige ska vara en global Regeringen kommer även att fortsätta arbetet föregångare i klimatomställningen. Nyckeln till med att kartlägga icke skatterelaterade potenatt minska de globala klimatutsläppen är att tiellt miljöskadliga subventioner i syfte att rikare länder går före och minskar utsläppen minska miljöbelastningen. samt utvecklar och sprider lösningar, samtidigt som utvecklingsländer ges stöd i sin klimat- Långsiktig styrning och ambitiösa mål behövs för omställning och klimatanpassning. fortsatt omställning Sverige skärper den nationella klimatpolitiken Miljömålsberedningen har i parlamentarisk och minskar utsläppen för att bidra till en globalt enighet i sitt delbetänkande (SOU 2016:21) hållbar utveckling som håller den globala föreslagit ett klimatpolitiskt ramverk med ett temperaturökningen så långt som möjligt under långsiktigt mål för 2045 och en klimatlag som 2 grader och strävar efter att begränsa den till tydliggör processerna och långsiktigheten i 1,5 grader. Under mandatperioden 2014–2018 klimatpolitiken. Miljömålsberedningen har ska utsläppen av växthusgaser i Sverige tydligt också föreslagit att regeringen inrättar ett minska. oberoende klimatpolitiskt råd. Regeringen delar Riksdagen har antagit ett etappmål om att Miljömålsberedningens syn att Sverige ska vara klimatutsläppen ska minska med 40 procent till ett ledande land i det globala arbetet med att 2020 jämfört med 1990. Regeringen bedömer att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar. målet kommer att uppnås (skr. 2015/16:87). Sverige ska fortsätta vara en internationell Den förra regeringens inriktning var att en förebild genom sitt nationella klimatarbete. tredjedel av minskningen skulle ske i form av Beredningens förslag har remitterats. investeringar i andra EU-medlemsstater eller Regeringen stärker dialogen med näringsliv, flexibla mekanismer. Regeringen höjer klimat- kommuner, universitet och högskolor, andra ambitionen och vill i ökad utsträckning nå målet offentliga aktörer samt det civila samhället genom nationella insatser. Bedömningen när genom initiativet Fossilfritt Sverige. Det finns regeringen tillträdde var att utsläppen skulle ett stort engagemang, höga ambitioner och en behöva minska med ytterligare 4 miljoner ton till stor enighet om att Sverige kan bli fossilfritt 2020 för att målet skulle kunna uppnås enbart bland aktörerna som anslutit sig till initiativet. genom nationella åtgärder. Hälften av denna Investeringsstödet till lokala klimatåtgärder, det minskning bedöms uppnås med redan genom- s.k. Klimatklivet, underlättar för företag, förda åtgärder. kommuner, organisationer och andra att göra Regeringen har genomfört nya åtgärder för att viktiga klimatinvesteringar. minska utsläppen av växthusgaser i Sverige till

PROP. 2015/16: 100

Klimatförändringarna har stor inverkan på satsa på elektrifiering av transportsektorn. centrala funktioner i samhället. Det är av yttersta Regeringen har därför avsatt medel till den s.k. vikt att alla tar ansvar för att vidta supermiljöbilspremien. Regeringen har även anpassningsåtgärder inom sitt verksamhets- ändrat regelverket för premien för att möjliggöra område. Många myndigheter har en viktig roll. stöd till fler rena elbilar. I budgetpropositionen Regeringen avser att under mandatperioden för 2016 aviserade regeringen att den tidsutarbeta en nationell strategi för klimat- begränsade nedsättningen av förmånsvärdet för anpassning i syfte att långsiktigt stärka klimat- vissa miljöbilar bör förlängas fr.o.m. 2017 t.o.m. anpassningsarbetet och den nationella sam- 2019. Eldrivna bussar har stor potential att ordningen av detta arbete. minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Dessa bussar är dock fortfarande dyra. För att främja introduktionen av eldrivna Fossilfria transporter och resor prioriteras bussar på marknaden införs under 2016 en elbusspremie. Regeringens satsning på stads- En fossilfri fordonsflotta är en prioriterad fråga miljöavtal innebär också möjligheter för för regeringen. Minskade utsläpp från kommuner och landsting att söka stöd för bl.a. transportsektorn är centralt för att Sverige ska nå laddinfrastruktur för eldrivna bussar. sina långsiktiga klimatmål. För detta krävs ett Förbättrad kollektivtrafik kan bidra till mer transporteffektivt samhälle i kombination minskade persontransporter med bil och därmed med mer resurseffektiva fordon och en övergång minskade växthusgasutsläpp. Regeringen har till förnybara energislag. Regeringens ambition avsatt medel för förbättrad kollektivtrafik på är ett vägtransportsystem vars fordon drivs med landsbygden. Trafikverket har i uppdrag att förnybara drivmedel eller elektricitet. samråda med länen om hur medlen för Transportsystemet ska utvecklas så att det blir förbättrad kollektivtrafik bäst kan användas i långsiktigt hållbart. Miljöpåverkan från tran- respektive län. sportsektorn och dess utsläpp av växthusgaser De ekonomiska incitamenten måste stärkas ska minska. Det förutsätter att fler går, cyklar för att välja gång, cykel och kollektivtrafik och reser kollektivt samt att godstransporter framför bilen då det är möjligt. Regeringen har flyttas över från väg till järnväg och sjöfart. påbörjat arbetet med att ta fram en nationell Infrastrukturen ska planeras, byggas och drivas cykelstrategi. Häri övervägs förslag om att utifrån en god resurshushållning och energi- främja användandet av elcyklar. effektivitet. Riksdagens mål om att andelen Det finns ett behov av att flygtrafiken i högre förnybar energi i transportsektorn ska vara minst utsträckning bär sina egna klimatkostnader. 10 procent 2020 uppnås med befintliga Därför har regeringen tillsatt en utredning som styrmedel och åtgärder. Redan 2014 uppgick ska analysera och föreslå hur en skatt på andelen förnybar energi i transportsektorn till ca flygresor kan utformas (dir. 2015:106). Skatten 19 procent. Regeringen har presenterat nya bör uppmuntra konsumenter att välja mer åtgärder för att höja den andelen ytterligare till miljövänliga alternativ, vilket i sin tur leder till 2020 och avser att intensifiera insatserna för att minskade utsläpp och mindre klimatpåverkan. nå en fossilfri fordonsflotta. Skatten bör också uppmuntra flyget till I linje med detta höjdes energiskatten på effektivare transporter och minskad klimatbensin och diesel 2016. Från och med 2017 påverkan. Skattens utformning ska även tillämpas en uppräkning av skattesatserna för samverka med de närings-, transport- och bensin och diesel som beaktar utvecklingen av regionalpolitiska målen om bl.a. jobb, till- BNP. Det sker genom att skattesatserna årligen gänglighet och konkurrenskraft i alla delar av räknas upp med 2 procentenheter utöver landet. befintlig KPI-omräkning. Sverige ska nå en Regeringen bedömer att det finns en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Regeringen effektiviseringspotential för såväl lätta som tunga har också slopat begränsningen för hur stor fordon. Bonus–malus-utredningen (dir. 2015:59) andel biodrivmedel som är skattebefriad i ska föreslå hur miljöanpassade fordon med låginblandad bensin och diesel, vilket möjliggör relativt låga utsläpp av koldioxid kan premieras ytterligare stöd till förnybara drivmedel. vid inköpstillfället genom en bonus medan Dessutom anser regeringen att det är viktigt att fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid

PROP. 2015/16: 100

belastas med högre skatt (malus). Utredningen bygga på 100 procent förnybar energi. ska lämna sitt betänkande senast den 29 april Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv 2016. Fram tills ett nytt system är på plats är det och hållbar energianvändning och en kostnadsviktigt med en supermiljöbilspremie. Detta gäller effektiv svensk energiförsörjning med liten också en nedsättning av förmånsvärdet för vissa inverkan på hälsa, miljö och klimat samt miljöbilar. Det är viktigt att alla aktörer har god underlätta omställningen till ett ekologiskt förutsägbarhet inför anskaffandet av nya miljö- uthålligt samhälle. fordon. Investeringar i energisystemet är ofta Vägslitageskattekommittén ska analysera hur långsiktiga och har långa ledtider. Mot denna en avståndsbaserad vägslitageskatt för svenska bakgrund har regeringen tillsatt en parlaoch utländska tunga lastbilar kan utformas mentarisk energikommission som ska lämna (dir. 2015:47). Genom en sådan skatt kan den underlag till en bred politisk överenskommelse tunga trafiken i högre grad bära sina samhälls- om den långsiktiga energipolitiken, med särskilt ekonomiska kostnader. Regeringens ambition är fokus på förhållandena för elförsörjningen att en sådan skatt ska införas. (dir. 2015:25). I arbetet ska kommissionen ta del Regeringen bedömer också att det finns en av och analysera tillgängliga bedömningar av hur betydande potential för ökad användning av det framtida behovet av energi kan mötas. biodrivmedel. Regeringens målsättning är att så Kommissionen ska också identifiera vilka snabbt som möjligt under mandatperioden få förändringar i regelverken som kan komma att regler på plats som ger långsiktigt hållbara och krävas för en samhällsekonomiskt effektiv stabila villkor för biodrivmedel. Befrielsen från utveckling av energisystemet. koldioxidskatt som Sverige tillämpat för bio- Det är viktigt för näringslivet, inte minst drivmedel utgör enligt Europeiska kommiss- industrin, att det finns god och tillförlitlig ionen ett statligt stöd. Därför kunde tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. År kommissionen inte godkänna det svenska 2015 beslutade energiföretagen Vattenfall och upplägget att kombinera skattebefrielsen med en E.ON (nuvarande Uniper) att stänga fyra s.k. kvotplikt för biodrivmedel. Sverige har dock kärnkraftsreaktorer före 2020. För att säkerställa i december 2015 fått fortsatt stats- att det vid varje givet tillfälle finns tillräcklig stödsgodkännande för befrielse av koldioxid- produktionskapacitet för att tillgodose efterskatt och viss andel av energiskatten för hållbara frågan har regeringen föreslagit att förlänga biodrivmedel. För flytande biodrivmedel gäller effektreserven till 2025. godkännandet t.o.m. utgången av 2018 och för Regeringen har genomfört satsningar som biogas som används som drivmedel t.o.m. främjar utveckling och etablering av solceller. År utgången av 2020. 2016–2019 satsas 1,4 miljarder kronor för detta Hållbara förnybara bränslen ska ges minst lika ändamål. Regeringen har också inrättat ett nytt goda förutsättningar som hittills att konkurrera nationellt forum för s.k. smarta elnät för att med fossila bränslen så att en successivt ökande främja utvecklingen av teknik, användning och andel förnybara bränslen kan åstadkommas. affärsmodeller av sådana nät. Forumet ska också Regeringen bedömer att det är möjligt att sänka stödja hållbarhetsarbetet inom ramen för skatten på vissa biodrivmedel utan att komma i regeringens exportstrategi. konflikt med EU:s statsstödsregler. Regeringen Regeringen har också höjt ambitionen i föreslår därför i propositionen Vårändrings- elcertifikatssystemet, till 30 TWh 2020, motbudget för 2016 sänkt skatt på vissa bio- svarande 5 TWh ny förnybar el. I samband med drivmedel fr.o.m. den 1 augusti 2016. detta begränsades skattefriheten för el som producerats i bl.a. vindkraftverk och samordnades med nya regler för annan elproduktion. Ett mer hållbart energisystem Regeringen vill även förbättra förutsättningarna för havsbaserad vindkraft. Det övergripande målet för den svenska En utredare ska se över förutsättningarna för energipolitiken är att på kort och lång sikt trygga att skattemässigt stimulera solenergi, i synnerhet tillgången på el och annan energi på med el producerad med solceller. omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta Regeringen anser att energisystemet på sikt ska fram förslag för ökad användning av solel.

PROP. 2015/16: 100

Uppdraget ska slutredovisas den 17 oktober andra åtgärder för att främja en positiv 2016. utveckling inom delningsekonomin. Sverige deltar i en rad internationella samarbeten på klimat- och energiområdet där strävan är att minska klimatpåverkan och främja Miljömålen ska uppnås energieffektivisering och investeringar i förnybar energi. Sverige ska verka för att stärka Det är regeringens ambition att miljömålen ska utvecklingsbankers arbete för att investeringar nås. Miljö och klimat behöver fortsatt integreras och stöd till fossil energi fasas ut på sikt och att i de politikområden där drivkrafterna och investeringar i förnybar energi ökar. Regeringen lösningarna till miljöproblemen finns. föreslog därför i budgetpropositionen för 2016 För att stärka genomförandet av miljöatt Swedfund skulle få ett kapitaltillskott för bl.a. politiken och öka takten i arbetet med att nå klimat- och miljöinvesteringar. miljömålen har regeringen inrättat ett miljömålsråd. Rådet är en plattform för myndighetschefer vid 17 myndigheter som är strategiskt viktiga för En cirkulär och biobaserad ekonomi att nå miljömålen. Miljömålsrådet ska presentera förslag på åtgärder för att öka takten i arbetet I en cirkulär och biobaserad ekonomi är Sveriges med att nå miljömålen. Regeringen avser att skogar, vatten, mineraltillgångar och jordbruks- återkomma med en redovisning i budgetmark en stor tillgång i en hållbar råvaru- propositionen för 2017. produktion och i omställningen till ett hållbart Regeringen prioriterar arbetet för att uppnå en samhälle. Samtidigt kan nya affärsmöjligheter giftfri miljö genom att minska förekomsten av och nya jobb skapas i såväl städer som på hormonstörande och hälsofarliga ämnen i landsbygd och påverkan på klimat, miljö och dricksvattnet. När EU:s regelverk inte räcker till hälsa minska. Produkterna ska hålla längre och ska Sverige ha ambitionen att pröva att gå före vara lättare att återvinna. Avfall ska ses som en med nationell lagstiftning mot farliga kemikalier. resurs i ett giftfritt kretslopp. Det kan handla om Förebyggande och utfasning av särskilt farliga att återanvända, hyra, dela och reparera olika ämnen bör säkerställas genom förbättrad produkter. Från skogen kommer förnybar råvara information om produkters återvinningsbarhet, som till betydande del kan ersätta olja i allt från krav på information om utbytbarhet och innehåll material till drivmedel. En cirkulär ekonomi kan av särskilt farliga ämnen samt ytterligare även innebära ekonomiska vinster för företag begränsningar av sådana ämnen i befintlig genom ökad resurseffektivisering. I syfte att öka produktlagstiftning. En kartläggning av föreåteranvändningen av produkter har regeringen komsten av farliga ämnen som ännu inte är tillsatt en utredning (dir. 2016:3) Utredningen reglerade i EU genomförs. Kartläggningen tar ska analysera vilka hinder som kan finnas i sikte på farliga ämnen i konsumentprodukter. lagstiftningen och vilka styrmedel som behövs Rent vatten är en livsförutsättning. Det för att öka återanvändningen av produkter. Det behövs både skydd och förebyggande åtgärder övergripande målet är att nå en mer resurs- för att säkra tillgång till rent vatten. Ett effektiv och cirkulär samhällsekonomi som åtgärdsprogram för hur Sverige ska nå EU:s begränsar påverkan på miljön. Regeringen tar ramdirektiv utarbetas. steg mot en cirkulär och biobaserad ekonomi. Regeringen ska tillsätta en utredning som ska Bland annat har Finansdepartementet remitterat analysera behovet av beskattning för att minska förslag om sänkt skatt för reparationer. spridningen av kadmium och andra hälso- och Regeringen har även tillsatt en utredning som miljöfarliga ämnen och tungmetaller i miljön. ska kartlägga den framväxande delnings- Utredningen ska också göra en översyn av ekonomin och se över olika användares roller skatten på bekämpningsmedel och analysera om och rättsliga ställning (dir. 2015:136). Ut- skattens effektivitet samt styrande effekt redningen ska undersöka om befintlig lag- avseende hälsa och miljö kan öka. stiftning är ändamålsenlig eller om det finns Från och med 2017 års ekonomiska vårbehov av lagändringar. I utredningens uppdrag proposition kommer regeringen att vartannat år ingår även att bedöma om det finns behov av inkludera en miljöbilaga som ger en fördjupad

PROP. 2015/16: 100

bild av regeringens strategi för miljömålsarbetets relation till den allmänna löneutvecklingen. olika delar. Regeringen avser att följa utvecklingen noga. När människor känner sig trygga vågar de mer och när de ekonomiska villkoren i samhället En strategi för hållbar konsumtion utjämnas skapas mer jämlika förutsättningar för att utvecklas. Därför krävs en politik som Konsumtionen står för en stor del av vår klimat- utjämnar risker och kostnader över livet och och miljöpåverkan. Regeringen har därför mellan generationer, mellan dem som har arbete beslutat att ta fram en strategi för hållbar och dem som för tillfället är utan eller på grund konsumtion som ska presenteras i budget- av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning är propositionen för 2017. Strategin kommer att förhindrade att arbeta. bestå av åtgärder som dels riktas mot konsu- Kampen mot ojämlikheten är viktig i mentmarknaderna generellt, dels mot de samhällsbygget. Ekonomisk utsatthet påverkar sektorer som står för den största andelen av de människors hälsa och riskerar att leda till sociala totala utsläppen, såsom boende, transport och problem. Stora inkomstskillnader och klyftor livsmedel. Konsumenterna ska få tillgång till mer minskar samhörigheten och tilliten bland medinformation för att kunna göra välinformerade borgarna, vilket kan leda till att förtroendet för val. Det ska vara lätt att som konsument agera samhällets institutioner minskar. På sikt kan hållbart. ökade klyftor undergräva medborgarnas vilja och En viktig del av strategin består av att förmåga att agera solidariskt. analysera metoder för att använda varor och En hög grad av ojämlikhet är ofta förknippad tjänster mer effektivt, i syfte att främja delnings- med låg social rörlighet. Flera studier har därtill ekonomin och en cirkulär ekonomi. För att visat att ökade klyftor påverkar den ekonomiska stärka den sociala hållbarheten har regeringen tillväxten negativt. En större inkomstspridning även beslutat om att pröva frågan om Sverige ska har ett negativt samband med tillväxten på längre bli ett föregångsland för rättvis handel. sikt. Inkomstskillnaderna mellan dem som arbetar och dem som är arbetslösa eller sjuka har ökat de senaste åren och lett till en ökning av andelen med låg ekonomisk standard. 2.7 Stärkt välfärd och ökad jämlikhet Ett av målen inom Agenda 2030 avser jämlikhet och ett delmål är att till 2030 successivt Regeringens målsättning är att tillväxten och uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre välståndet i Sverige ska komma alla till del. än det nationella genomsnittet för de 40 procent Gemensamt finansierade välfärdstjänster, såsom av befolkningen som har lägst inkomst. barnomsorg, äldreomsorg, utbildning och hälso- Regeringen tar fram en handlingsplan för att nå och sjukvård, är centrala delar i den svenska detta mål och följer utvecklingen utifrån denna. modellen. Den generella välfärden bidrar till Med en snabbt ökande befolkning är risken sammanhållning, jämlikhet och jämställdhet i stor att andelen med låg ekonomisk standard samhället. Välfärdstjänsterna möjliggör också för ökar. Regeringen avser att fortsätta motverka fler att arbeta mer och bidrar till ett högt den ekonomiska utsattheten med insatser för arbetskraftsdeltagande bland både kvinnor och fler jobb och riktade åtgärder för samhällets män. Välfärdstjänsterna bidrar till hög syssel- mest utsatta. sättning och tillväxt. Välfärdstjänsterna ska I ett fungerande välfärdssamhälle ska därför komma alla till del, oavsett bakgrund och sjukdom, skada, funktionsnedsättning eller betalningsförmåga. arbetslöshet inte medföra ekonomisk utsatthet. Den svenska modellen kännetecknas också av Med växande klyftor minskar de gemensamma de allmänna socialförsäkringarna. Social-för- beröringspunkterna i samhället. Därför krävs en säkringarna har under lång tid bidragit till en politik för ökad ekonomisk jämlikhet och rättvisare fördelning av de ekonomiska minskad ekonomisk utsatthet. För regeringen är resurserna och medverkat till både social det centralt att fortsatt värna starka offentliga sammanhållning och god ekonomisk tillväxt. trygghetssystem och skapa långsiktigt hållbara Som framgår av bilaga 2 har utbetalningarna från och moderna socialförsäkringar. socialförsäkringarna dock minskat i värde i

PROP. 2015/16: 100

Den förra regeringen valde sänkta skatter att anställa 20 000 fler inom välfärdens verkframför satsningar på välfärden. Investeringarna i samheter. välfärden har varit eftersatta. Regeringen prio- Att det finns kvalificerad arbetskraft är en riterar att utveckla samhällsbygget genom att förutsättning för att välfärden ska utvecklas. stärka välfärden och genom att skapa bättre Genom att bättre ta tillvara på den kompetens förutsättningar för att fler kan anställas inom som många av de människor som nu kommer till välfärdens verksamheter. Med fler anställda för- Sverige besitter kan detta behov mötas. För att bättras arbetssituationen och fler kan arbeta mer klara den långsiktiga kompetensförsörjningen i och längre. En bättre arbetsmiljö för de anställda välfärden behöver fler utbildas inom de yrken innebär också att fler vill utbilda sig och arbeta där det råder brist. Staten, liksom kommuner inom välfärdens verksamheter i framtiden. Fler och landsting har här ett stort ansvar. undersköterskor, sjuksköterskor, lärare, förskol- Regeringen avser att ta initiativ till en dialog med lärare och socialarbetare bidrar till skola, vård Sveriges Kommuner och Landsting i syfte att och omsorg av hög kvalitet för alla. inleda ett arbete för att komma tillrätta med Kvinnor tar ofta ett större ansvar för vård av bristyrkessituationen inom välfärdssektorn. anhöriga och omvårdnad av barn. Många Sverige behöver skapa förutsättningar för en kvinnor går ned i arbetstid för att göra detta. fungerande komptensförsörjning i hela landet. Ingen ska behöva gå ned i arbetstid för att Det är viktigt för att säkra den långsiktiga välfärden inte håller tillräckligt god kvalitet. tillgången till kompetent arbetskraft och Barn- och äldreomsorgen bidrar till att öka motverka fortsatt utflyttning från Sveriges antalet arbetade timmar, bl.a. genom att landsbygd. Möjligheterna till högre utbildning möjliggöra för såväl kvinnor som män att arbeta genom samverkan med universitet och högheltid. En väl utbyggd äldre- och barnomsorg av skolor avseende kompetens- och lärcentrum är god kvalitet är avgörande för kvinnors livsvillor. en del i detta som kan utvecklas. Barnomsorgen möter i dag behoven av omsorg Sverige ska ha en välfärd som går att lita på. på dagtid medan omsorgen på kvällar, nätter och Regeringen följer noga utvecklingen i kommunhelger är eftersatt. Det försvårar för kvinnor att sektorn och avser att återkomma om ytterligare gå upp i arbetstid. investeringar i välfärden. Alltför ofta organiseras kvinnors arbete så att heltid inte erbjuds. Därför avser regeringen att utreda hur detta påverkar kvinnors liv och Förbättrad tillgänglighet i barnomsorgen möjligheter till egen försörjning och en god livsinkomst samt vilka kostnader detta har för Förskolan är viktig för barns utveckling och det offentliga och för ekonomin i stort. bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar Regeringen har mottagit betänkandet inför skolstarten. Den goda tillgången till barn- Barnkonventionen blir svensk lag (SOU omsorg i Sverige har också bidragit till att fler 2016:19). Betänkandet kommer att remitteras. kan arbeta mer. Barnomsorgen har haft särskilt För att stödja kommunsektorn överlämnade stor betydelse för att möjliggöra ett högt arbetsregeringen, i november 2015 propositionen kraftsdeltagande bland kvinnor (se fördjup- Extra ändringsbudget för 2015 till riksdagen med ningsrutan Väl fungerande barnomsorg och förslag om ett engångstillskott på 9,8 miljarder kvinnors sysselsättning). kronor till kommunsektorn. Bedömningen var Även föräldrar som jobbar på obekväm att det fanns ett behov av ökade resurser i många arbetstid ska ha tillgång till en bra barnomsorg. av välfärdens verksamheter och att detta behov Föräldrar ska inte behöva avstå arbetspass för att hade ökat till följd av det stora antalet barnomsorg saknas. Behovet av barnomsorg kan asylsökande. Medlen kan disponeras även 2016 vara särskilt stort för ensamstående föräldrar. för att möta utmaningarna i bl.a. skolan, vården Barnomsorgen behöver bättre anpassas till hur och omsorgen. familjer och arbetsliv ser ut. Regeringen har Regeringen har genomfört stora satsningar på därför avsatt resurser för att öka tillgängligheten skola, vård och omsorg sedan regeringsskiftet. till barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Betydande resurser har tillförts kommunsektorn Regeringen avser att följa upp satsningen för att genom statsbidrag och andra reformer. Det har se hur den påverkat tillgången till barnomsorg på skapat ett utrymme för kommuner och landsting obekväm arbetstid.

PROP. 2015/16: 100

Kvinnor tar ofta ett större ansvar för att vårda uppgifter som andra yrkesgrupper skulle kunna barn och många arbetar deltid för att göra detta. göra istället. För att bättre ta tillvara på Regeringens satsningar på att öka tillgänglig- vårdpersonalens kompetens och bidra till heten till barnomsorg kan öka möjligheten för landstingens kompetensförsörjning har därför en kvinnor att förvärvsarbeta mer. särskild s.k. professionsmiljard införts fr.o.m. 2016. Kompetensförsörjningen kan också underlättas genom snabbare validering av En hälso- och sjukvård i världsklass kompetensen hos personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från andra länder. Målet för hälso- och sjukvården är att Socialstyrelsen har därför tillförts resurser för befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, detta ändamål. Våren 2016 presenterades även och effektiv hälso- sjukvård av god kvalitet. ett snabbspår för ett antal legitimationsyrken Vården ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. inom hälso- och sjukvården. Därutöver utökas Folkhälsan i Sverige är god och hälso- och antalet platser på utbildningarna till sjuksjukvården är en bidragande orsak till detta. sköterska, specialistsjuksköterska och barn- Internationella jämförelser visar att svensk hälso- morska. och sjukvård är effektiv och uppvisar goda Kostnaderna i hälso- och sjukvården har ökat resultat. Den goda hälsan och den positiva och den demografiska utvecklingen innebär en utvecklingen har dock inte kommit alla till del utmaning framöver. För att ytterligare förbättra och hälsoklyftorna är stora. Människors hälsa hälso- och sjukvården är det viktigt att hänger nära samman med deras utbildnings- och resurserna används effektivt och att styrningen inkomstnivå samt deras anknytning till arbets- fungerar ändamålsenligt. marknaden. Kvinnor med kort utbildning har i Det ökade antalet asylsökande har medfört att flera avseenden haft den minst gynnsamma arbetsbelastningen för tillståndsgivning och hälsoutvecklingen de senaste decennierna. tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) har Regeringen anser att alla ska ges förutsättningar ökat kraftigt för Inspektionen för vård och för en god hälsa oavsett ekonomiska resurser. omsorg. Det har inneburit negativa konse- Det är en viktig del av den svenska modellen. kvenser för inspektionens övriga verksamhet. Regeringen har därför som ett långsiktigt mål att Regeringen är angelägen om att Inspektionen för sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en vård och omsorg ska ha förutsättningar att generation. fullgöra sitt uppdrag och avser att återkomma i För att uppnå en mer jämlik och jämställd budgetpropositionen för 2017. hälsa genomför regeringen en riktad primärvårdssatsning, satsningar på förlossnings-vård och kostnadsfri mammografi. För att möjliggöra Ökad jämlikhet i äldreomsorgen vård på lika villkor för barn och unga, och för att utjämna hälsoskillnaden mellan olika socio- Sverige är och ska fortsatt vara ett av världens ekonomiska grupper, har regeringen avsatt bästa länder att åldras i. Äldre kvinnor och män medel så att alla under 18 år får läkemedel och ska ha tillgång till en likvärdig omsorg av god andra förmånsberättigade varor inom läke- kvalitet oavsett var de bor. De flesta äldre uppger medelsförmånerna kostnadsfritt. att de är nöjda med sin äldreomsorg, men det Kvaliteten i hälso- och sjukvården är beroende finns brister när det gäller vården och omsorgen av en fungerande kompentensförsörjning. En av de äldre. Att det finns stora skillnader mellan förutsättning för att vårdgivare ska kunna olika delar av landet visar också på behovet av erbjuda en god och effektiv vård är att de har rätt ökad likvärdighet och jämlikhet. Den åldrande personal till rätt uppgift. Det finns dock flera befolkningen och en minskande andel personer i tecken på att personalens kompetens skulle arbetsför ålder innebär en utmaning framöver kunna användas mer effektivt. Antalet läkare och för äldreomsorgens personalförsörjning. sjuksköterskor i sjukvården har under det För att öka tryggheten för äldre har resurser senaste decenniet ökat snabbare än befolkningen tillförts. Initiativ har tagits för att kommuner som helhet, medan antalet undersköterskor och och landsting ska klara bemanningen inom vårdbiträden minskat. Samtidigt uppger personal äldreomsorgen. En flerårig bemanningssatsning i olika undersökningar att de utför arbets- påbörjades 2015 i syfte att skapa utrymme för

PROP. 2015/16: 100

personalen att tillbringa mer tid med de äldre. Ersättningen från sjukförsäkringen ska ge Satsningen ger större möjligheter för personalen trygghet och lämnas under den tid det tar att att bidra till att gemensamt utveckla verk- återfå arbetsförmågan. Införandet av en tidssamheten och förbättra arbetsmiljön. Därigenom gräns för hur länge sjukpenning kan lämnas ökar attraktionskraften för yrken inom äldre- innebar en avvikelse från denna princip. Den omsorgen. Dessutom genomförs kompetens- bortre tidsgränsen har inte främjat rehabhöjande insatser under 2016. Regeringens iliteringsprocessen och har inte heller garanterat satsningar på traineejobb och extratjänster i att de försäkrade fått rätt hjälp. I stället har välfärden kan också vara viktiga verktyg för att sjuktalet ökat kraftigt sedan de första personerna säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen utförsäkrades. Regeringen avskaffade den bortre inom vården och omsorgen. tidsgränsen i sjukförsäkringen den 1 februari Många äldre har ett stort behov av hälso- och 2016. Under 2016 avser regeringen att inleda ett sjukvård. Regeringen aviserade därför i arbete i Regeringskansliet för att se över hur budgetpropositionen för 2016 att förslag rehabiliteringsinsatser för individen kan stärkas kommer att läggas om att fr.o.m. den 1 januari inom ramen för rehabiliteringskedjan. 2017 slopa vårdavgifterna för personer över 85 år inom öppen hälso- och sjukvård och som ingår i det nationella högkostnadsskyddet. Inkomstskillnaderna ska minska Alla äldre ska känna en trygghet i vardagen och boendet bör vara anpassat utifrån den äldres Skillnaderna i de disponibla inkomsterna har behov. Regeringen kommer att följa detta noga. ökat. Det finns flera förklaringar till denna utveckling. Framför allt har inkomsterna för dem med allra högst inkomster ökat snabbare än Ohälsan och sjukfrånvaron ska minska för övriga till följd av ökade kapitalinkomster. Avskaffandet av fastighetsskatten och för- Regeringens övergripande målsättning är att mögenhetsskatten har också bidragit till sjukfrånvaron ska ligga på en låg och långsiktigt ökningen av inkomsterna för dem med högst stabil nivå för såväl kvinnor som män. Sedan inkomster. Därtill har de lägsta inkomsterna 2010 har sjukfrånvaron, mätt i sjukpenningtal, ökat förhållandevis långsamt. Transfereringar ökat med 74 procent. Ökningen av sjuk- som utgör en större andel av inkomsterna där än frånvaron har skett inom alla sektorer och i de högre inkomstskikten, är vanligtvis kopplade yrkesgrupper, men ökningen har varit mer till prisutvecklingen, eller bestämda i fasta påtaglig för kvinnor än för män. Anställda inom belopp, och de har utvecklats svagare än lönerna vård och omsorg står för de flesta nya sjukfallen. (se bilaga 2). Att bryta den allvarliga utvecklingen med ökad Andelen individer med låg ekonomisk sjukfrånvaro är en av regeringens mest prio- standard har ökat sedan 1995 (se diagram 2.8). riterade frågor. Den största ökningen har skett sedan 2006. Den Mot denna bakgrund genomför regeringen ett successiva utbyggnaden av jobbskatteavdraget brett åtgärdsprogram inom flera politikområden. förstärkte inkomsterna för dem i mitten av Åtgärderna ska bidra till förbättrad hälsa och inkomstfördelningen. Samtidigt sänkte den förra bättre möjligheter för människor att stanna kvar regeringen ersättningarna i arbetslöshets- och i eller återgå till arbete. Som en del av åtgärdspro- sjukförsäkringen. Detta bidrog till att inkomstgrammet har regeringen gett Försäkringskassan i erna för dem med lägre inkomster inte växte i uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggnin- samma takt som för övriga. Sänkta ersättningar gen för att åstadkomma en väl fungerande sjuk- innebar tillsammans med differentierade och i skrivningsprocess. Myndigheten har också fått i många fall ökade avgifter för arbetslöshetsuppdrag att utveckla sitt stöd till arbetsgivare försäkringen att många lämnade arbetslöshetssamt utvärdera det nuvarande arbetsplatsnära kassorna. Likformighet i beskattning är önskstödet. värt. Den förra regeringens skattepolitik innebar En annan viktig del i att motverka den exempelvis att pensionärer vid lika inkomst fick arbetsrelaterade ohälsan är den arbetsmiljö- betala en högre skatt än de som hade jobb. strategi för det moderna arbetslivet som Sammantaget innebar dessa förändringar i regeringen har presenterat.

PROP. 2015/16: 100

skatte- och transfereringssystemen en ökning av har förstärks så att pensionärer med de lägsta andelen personer med låg ekonomisk standard. inkomsterna inte beskattas högre än löntagare som är yngre än 65 år. Detta gynnar framför allt Diagram 2.8 Andel med låg ekonomisk standard 1995– kvinnor eftersom de har de lägsta pensionerna.

2014

Procent 16 14

2.8 Ett tryggt och säkert samhälle

12 Alla ska kunna känna trygghet och säkerhet. 10 8 Sverige är på många sätt ett tryggt land. Sett till 6 hela befolkningen ökar tryggheten och 4 människors utsatthet för brott minskar. Men 2 samtidigt som tryggheten utvecklas positivt känner sig alltför många människor fortfarande 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 otrygga och utsattheten för brott är ojämnt fördelad mellan olika områden och grupper. Anm. Låginkomstgränsen beräknas som 60 procent av medianinkomsten för det aktuella året. Data kommer från urvalsundersökningen Hushållens ekonomi (HEK) 1995–2010 och från Totalräknad inkomstfördelningsstatistik (TRIF) 2011–2014. I vissa bostadsområden präglas utvecklingen i allt större utsträckning av social oro, utanförskap Övergången till TRIF medför ett tidsseriebrott i statistiken, främst till följd av att undersökningarna använder olika hushållsbegrepp. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. och kriminalitet. Kvinnor upplever överlag större otrygghet än män och var fjärde kvinna Regeringen vill utveckla den svenska modellen känner sig otrygg när hon vistas ute på kvällen. genom en politik för ökad ekonomisk jämlikhet. Alltför många kvinnor blir fortfarande utsatta Regeringen har genomfört viktiga satsningar för för våld av närstående. Mäns våld mot kvinnor är att stärka de ekonomiska marginalerna för ett av de yttersta uttrycken för ojämställdhet hushåll med svag ekonomi. Sjuk- och aktivitets- mellan kvinnor och män. Detta våld ska ersättningen, underhållsstödet, grundnivån i upphöra. föräldrapenningen, bostadstillägget till Det bästa sättet att minska det lidande som pensionärer och normen i försörjningsstödet har brottslighet leder till är att förhindra och höjts. Dessutom har regeringen höjt taket och förebygga att brott begås. En generell välfärd grundnivån i arbetslöshetsförsäkringen för att som utjämnar livschanser och motverkar den ska ge ett bättre skydd vid arbetslöshet. ekonomisk utsatthet är en central del i detta Dessa reformer bidrar till att minska arbete. inkomstskillnaderna. Att människor inte känner trygghet i sina Även de satsningar som gjorts på den bostadsområden kan aldrig accepteras. gemensamma välfärden har stor betydelse för att Rättsväsendet har en viktig roll i arbetet med att minska inkomstskillnader och bör därför beaktas komma tillrätta med de problem som finns i vid en bedömning av politikens effekter (se vissa områden. Här behövs ett aktivt fördjupningsrutan Fördelningseffekter av brottsbekämpande och brottsförebyggande regeringens politik). arbete som inkluderar många olika aktörer samt Det finns ett fortsatt behov av reformer för en lokalt förankrad och närvarande polis. En av att stärka ekonomin för samhällets mest utsatta. intentionerna med ombildningen av Underhållsstödet och bostadsbidraget är inte polisorganisationen är att verksamheten ska tillräckligt anpassade till de olika boendemönster bedrivas närmare och i dialog med medborgarna. och familjekonstellationer som förekommer i För att öka tryggheten för de boende kommer dag. Regeringen anser att det är angeläget att öka Polismyndigheten att under 2016 påbörja sin den fördelningspolitiska träffsäkerheten och satsning för att bekämpa brott i 14 prioriterade avser att återkomma i frågan. områden som är särskilt drabbade av grov Efter ett helt arbetsliv ska ingen behöva känna brottslighet. Trots ökade resurser till oro inför sin ålderdom. Regeringen har tagit ett rättsväsendet i allmänhet och polisen i synnerhet första steg för att avskaffa den orättvisa har andelen brott som klarats upp minskat. skillnaden i beskattning av arbetsinkomster och Detta är en oroande utveckling och arbetet för pension. Det förhöjda grundavdraget för äldre att fler brott ska klaras upp måste effektiviseras.

PROP. 2015/16: 100

Att förebygga och motverka våld och andra 2.9 Ökad jämställdhet mellan övergrepp mot kvinnor är högt prioriterat av kvinnor och män regeringen. I arbetet för att minska våld i nära relationer är förebyggande insatser centralt. En Sverige har en feministisk regering. Regeringens del i detta är att påverka våldsutövarnas attityder jämställdhetspolitik bygger på det övergripande och verka för jämställdhet mellan kvinnor och målet att kvinnor och män ska ha samma makt män generellt. Det är också viktigt att att forma samhället och sina egna liv. våldsutsatta får det skydd och stöd de behöver. Jämställdhet är i grunden en rättvise- och Regeringen har därför ökat resurserna till de demokratifråga. Ett jämställt samhälle ger ideella kvinnojourerna. människor möjlighet att utvecklas utan att begränsas av sitt kön. Ökad jämställdhet är en viktig del av samhällsbygget och bidrar till Ökade resurser för att klara säkerheten i landet ekonomisk utveckling genom att både kvinnors och mäns potential tas tillvara. Den ekonomiska Det oroliga geopolitiska läget och det förhöjda politiken är avgörande för kvinnors och mäns terrorhotet är en utmaning för Säkerhetspolisen. livsvillkor och ska därför präglas av en Regeringen har tidigare avsatt mer medel till feministisk grundsyn. Den ska omfördela makt myndigheten, men bedömer att den osäkra och resurser så att kvinnor och män ges samma utvecklingen i omvärlden motiverar ytterligare utrymme och möjlighet till egen försörjning, att resurser. Regeringen föreslår därför i förfoga över sin egen tid och att vara delaktiga i propositionen Vårändringsbudget för 2016 att beslut som rör det egna livet och Säkerhetspolisen tillförs ytterligare resurser samhällsutvecklingen. 2016. År 2014 hade kvinnor i förvärvsaktiv ålder i Polismyndighetens arbetsbelastning har ökat genomsnitt drygt 80 procent av mäns disponibla med anledning av flyktingsituationen. Det gäller årsinkomst. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor framför allt gränspolisverksamheten och och män har inte minskat nämnvärt under de polisens yttre verksamhet för att upprätthålla senaste 20 åren (se diagram 2.9). Kvinnors lägre ordning och säkerhet. Dessutom medför det inkomster kan delvis förklaras av förhöjda terrorhotet att Polismyndigheten i könssegregeringen på arbetsmarknaden. Kvinnor samverkan med Säkerhetspolisen behöver och män arbetar till stor del i olika yrken och förstärka sin förmåga att förebygga och avvärja sektorer och har ofta olika befattningar. Kvinnor terrorism. Polismyndigheten avser att öka är överrepresenterade i yrken och sektorer med antalet civilanställda för att frigöra polisiära lägre löner. Kvinnors arbete värderas lägre än resurser och för att tillföra kompetens i mäns. kärnverksamheten. Under 2016 har polisen även Kvinnors lägre disponibla inkomster kan inlett arbetet med särskilt prioriterade områden, också förklaras av att de i större utsträckning än som bl.a. innebär extra resurser till män arbetar deltid och har mer frånvaro på områdespoliser. grund av föräldraledighet och ohälsa. Regeringen föreslår därför i propositionen Föräldraförsäkringens utformning har en central Vårändringsbudget för 2016 att Polis- betydelse för detta. Kvinnors arbetsvillkor är myndigheten ska tillföras mer medel 2016. Det också osäkrare än mäns, med fler tillfälliga behöver även säkerställas att andra viktiga anställningar, och det är många kvinnor som arbetsuppgifter kan upprätthållas, såsom till arbetar mindre än vad de skulle vilja. Dessutom exempel arbetet mot hatbrott. organiseras arbetet och arbetstiderna inom För att öka tryggheten på asylboenden avser många kvinnodominerade branscher på ett regeringen också att tillföra mer medel till sådant sätt att det finns få heltidstjänster. En Migrationsverket. annan förklaring till kvinnors kortare arbetstid är att de utför en större del av det obetalda hemarbetet. Det är också betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid för att ta hand om anhöriga.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 2.9 Individuell disponibel inkomst 1995–2014 kunna delta i arbetslivet på samma villkor och

med samma förutsättningar som män. Att Medianinkomst i kronor (2016 års priser) respektive kvinnors andel av mäns inkomst i procent, 20–64 år förändra arbetslivets villkor och fördelningen av 300 000 100 Kv/M (höger axel) avlönat och oavlönat arbete är nyckelfaktorer.

250 000 Män 95 Regeringen ser inga skäl till att det ska finnas

skillnader i sysselsättningsgrad beroende på kön. Kvinnor 200 000 90 Att arbeta heltid ska vara norm och deltid en

möjlighet. Att minska ofrivilligt deltidsarbete

och att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande är 150 000 85 viktigt för kvinnors egen försörjning och 100 000 80 livsinkomst samt för att skapa en mer jämställd

arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter har 50 000 75 här en viktig roll. Allt fler kommuner och

0 70 landsting har fattat beslut om att erbjuda

heltidsanställning. 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Anm.: Data kommer från urvalsundersökningen Hushållens ekonomi (HEK) 1995– 2012 och från Statistiskt Analysregister (STAR) för 2013 och 2014. Övergången till Regeringen anser att möjligheten till

heltidsarbete också handlar om att göra STAR medför ett tidsseriebrott i statistiken. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. välfärdsyrkena mer attraktiva. Många i de

kvinnodominerade sektorerna uppger att de Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och arbetar deltid för att de inte orkar med ett män är inte acceptabla. Regeringen anser att heltidsarbete. Regeringen satsar därför på att jämställdhetsperspektivet ska beaktas i alla delar förbättra arbetsmiljön och på att stärka av politikutformningen. bemanningen i välfärden. Budgetprocessen och budgetpropositionen är Det är också viktigt att eliminera osakliga av central betydelse för att förverkliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Ett regeringens politik. Det är därför angeläget att verktyg i arbetet med att motarbeta budgetarbetet bedrivs så att effekter och löneskillnader är att synliggöra dem. Regeringen konsekvenser för jämställdheten beaktas vid har därför föreslagit att lönekartläggning för beslut om inriktning på politiken och fördelning jämställda löner ska genomföras varje år. av resurser. Regeringen har tagit steg för att Åtgärder som görs för att öka säkerställa att budgetpolitikens sysselsättningen och minska arbetslösheten är jämställdhetseffekter synliggörs i underlag inför viktiga för att nå regeringens jämställdhetsmål. budgetbeslut. Arbetet med att utveckla Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i jämställdhetsbudgetering sker löpande i uppdrag att främja jämställdheten och motverka Regeringskansliet. Ett mer systematiskt en könsuppdelad arbetsmarknad. arbetssätt ger förutsättningar för ett tydligare Kvinnor tar i genomsnitt ut 80 procent av den jämställdhetsperspektiv i regeringens politik. totala föräldraledigheten under barnets första två Regeringen har avsatt medel för att fortsatt år. Många kvinnor arbetar sedan deltid under utvärdera och utveckla arbetet med småbarnsåren och utför en större del av det jämställdhetsintegrering och jämställdhetsobetalda hemarbetet. Kvinnors dubbelarbete budgetering. De slutsatser och analyser som leder till en ökad risk för sjukfrånvaro. Det framkommer i utvärderingarna kommer att ojämställda uttaget av föräldraledighet påverkar användas i det arbete som bedrivs i också arbetsgivares förväntningar om i vilken Regeringskansliet och i andra myndigheter. utsträckning kvinnor och män kommer att vara Sverige har även en feministisk utrikes- och föräldralediga eller gå ned i arbetstid. utvecklingspolitik med ett tydligt fokus på Sammantaget får detta negativa effekter för kvinnors rättigheter, representation och tillgång kvinnors löneutveckling och karriärmöjligheter. till resurser. Det bidrar också i förlängningen till lägre

pension för kvinnor.

För att förbättra jämställdheten på

Ytterligare insatser för jämställdhet

arbetsmarknaden har regeringen infört en tredje

reserverad månad för vardera föräldern i Ekonomisk självständighet är en förutsättning föräldrapenningen. Målet är ett helt jämställt för jämställdhet. För att uppnå detta ska kvinnor

PROP. 2015/16: 100

uttag av föräldraledigheten. Regeringen har psykiskt lidande. Det ska förebyggas och därför tillsatt en utredning som ska se över motverkas. föräldraförsäkringen (dir. 2016:10). Utredningen Regeringen har 2014–2016 genomfört en rad ska ta fram förslag om hur föräldraförsäkringen insatser inom ramen för den nationella strategin kan bidra till såväl jämställt föräldraskap som för lika rättigheter och möjligheter oavsett jämställdhet på arbetsmarknaden. Utredningen sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. ska också analysera och kartlägga hur Det finns behov av fortsatta satsningar på föräldraförsäkringen bättre kan anpassas till en området. Regeringen anser därför att det är modern arbetsmarknad och till olika viktigt att fortsätta arbetet med den nationella familjekonstellationer. Dessutom ska strategin. utredningen lägga särskilt fokus på företagares och studerandes möjligheter att använda föräldraförsäkringen. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för att vårda anhöriga och många kvinnor arbetar deltid för att göra detta. Ingen ska behöva minska sin arbetstid för att välfärden inte håller tillräckligt god kvalitet. Regeringens satsningar på att stimulera tillgängligheten i barnomsorgen på obekväm arbetstid och på ökad bemanning i äldreomsorgen bidrar till att öka möjligheten för kvinnor att förvärvsarbeta mer. Ett annat uttryck för den bristande jämställdheten i arbetslivet är att kvinnor är underrepresenterade i chefs- och ledningsgrupper. Regeringens mål är att andelen kvinnor i börsnoterade bolagsstyrelser ska uppgå till minst 40 procent 2016. Efter bolagsstämmorna 2016 kommer målet att följas upp. Om det inte är uppnått avser regeringen att lämna ett förslag om kvotering till styrelser i börsnoterade företag.

Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell

läggning, könsidentitet och könsuttryck

Regeringen anser att varje person oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck ska respekteras för den hen är och åtnjuta samhällets skydd för detta. För att stärka hbtqpersoners ställning i samhället har regeringen förstärkt statsbidraget till organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att fördela medel till organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till hbtqpersoner. Detta reformarbete ska fortsätta. Våld i nära relationer, inklusive det våld som drabbar hbtq-personer, är allvarliga samhällsproblem som orsakar stort fysiskt och

PROP. 2015/16: 100

Fördelningseffekter av regeringens politik Tabell 2.6 Effekter av regeringens politik på Gini-

koefficienten och på andelen med låg relativ ekonomisk

standar d . Fördelningspolitiken ska bidra till att tillväxt och Utan Med Reformvälfärd kommer alla till del så att regering regeringens effekter ens politik levnadsvillkoren och livschanserna utjämnas politik mellan individer i samhället. En viktig del av Gini-koefficienten 0,303 0,299 -0,004 omfördelningen i den svenska välfärdsmodellen Andel med ekonomisk standard är offentligt finansierade välfärdstjänster som under 60 procent av medianen 15,7 14,9 -0,8 skola, vård och omsorg. En del av Anm.: Gini-koefficienten är ett vanligt förekommande mått som sammanfattar omfördelningen sker också via skatter och spridningen av inkomster i hela inkomstfördelningen. Ju lägre värde desto jämnare är fördelningen. Individens ekonomiska standard (ekvivalerade transfereringar som direkt påverkar de disponibla inkomst) beräknas som hushållets disponibla inkomst dividerat med en konsumtionsvikt som beror på hushållets sammansättning. På så sätt görs en disponibla inkomsterna. För att på ett korrigering för försörjningsbörda, så att individer som lever i hushåll av olika rättvisande sätt bedöma politikens effekter på storlek kan jämföras med varandra. Alla individer i en familj har samma ekonomiska standard. inkomstfördelningen behöver därför båda dessa Källa: Egna beräkningar. aspekter beaktas (en mer utförlig beskrivning återfinns i bilaga 2). Även när det gäller effekten i olika Inkomstskillnaderna har ökat under många år inkomstgrupper har regeringens reformer god och investeringar i välfärden har varit eftersatta. fördelningspolitisk träffsäkerhet. Den När regeringen tillträdde fanns ett stort behov av ekonomiska standarden har i genomsnitt ökat i att satsa på den gemensamma välfärden och på den nedre delen av inkomstfördelningen hushåll med låga inkomster. Samtidigt fanns ett samtidigt som den i genomsnitt har minskat behov av att lägga om finanspolitiken i en mer högre upp i inkomstfördelningen. Det beror på ansvarsfull riktning för att minska underskotten att regeringens reformer riktar sig till dem med i de offentliga finanserna. låga inkomster samtidigt som Regeringen har genomfört betydande inkomstskattehöjningar har riktats till dem med satsningar på skola, vård och omsorg. högre inkomster. Regeringen har också genomfört ett antal Ett utökat inkomstbegrepp, som även tar reformer riktade till hushåll med låga inkomster. hänsyn till de satsningar som gjorts på De inkomstskattehöjningar som har bedömts välfärdstjänster, ger dock en mer komplett bild vara nödvändiga för att finansiera dessa viktiga av politikens effekter. Den utökade inkomsten satsningar har riktats till dem med relativt sett ökar i genomsnitt för de sex lägsta inkomsthöga inkomster. grupperna till följd av regeringens samlade politik. Satsningar på vård, skola och omsorg Minskade inkomstskillnader med regeringens bidrar till en ökning av det ekonomiska politik välståndet i alla inkomstgrupper, men effekten är Regeringens politik förväntas bidra till att de störst i de lägre inkomstgrupperna (se diagram samlade inkomstskillnaderna minskar, mätt med 2.10). den s.k. Gini-koefficienten. Andelen med låg ekonomisk standard (under 60 procent av medianinkomsten) beräknas också minska (se tabell 2.6) Andelen minskar mest för ensamstående föräldrar och för de äldsta pensionärerna. Andelen med låg ekonomisk standard minskar också mer för kvinnor än för män.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 2.10 Genomsnittlig effekt på utökad inkomst i Diagram 2.12 Andel i olika inkomstgrupper med högre,

olika inkomstgrupper. oförändrad och lägre utökad inkomst till följd av reformer

Procent Procent 2,5 Högre Oförändrad/marginell Lägre 100 2,0 Förändring av utökad inkomst Bidrag från välfärdstjänster 90 1,5 Bidrag från disponibel inkomst 80 1,0 70

0,5 60 50 0,0 40 -0,5 30 -1,0 20

-1,5 10 -2,0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) Anm.: Den utökade inkomsten för en individ beräknas som summan av individens Källa: Egna beräkningar. ekonomiska standard och värdet av välfärdstjänsterna. Värdet av offentliga välfärdstjänster räknas samman på hushållsnivå och fördelas sedan lika på varje medlem i hushållet. Effekten är större för kvinnor än för män

För kvinnor beräknas regeringens politik inne- Källa: Egna beräkningar. bära att den individuella utökade inkomsten i Effekten varierar inom olika inkomstgrupper genomsnitt ökar med 0,6 procent (se diagram Effekten på den ekonomiska standarden varierar 2.13). Politiken bidrar till att stärka den ekoinom inkomstgrupperna. I samtliga inkomstnomiska jämställdheten mellan kvinnor och grupper finns både personer som påverkas män. positivt och negativt, men också personer som

inte påverkas alls. Knappt en tredjedel påverkas Diagram 2.13 Effekt på individuell utökad inkomst för

inte alls av reformerna (se diagram 2.11.). kvinnor respektive män (20 år och äldre)

Procent 1,0

Diagram 2.11 Andel i olika inkomstgrupper med högre,

oförändrad och lägre ekonomisk standard till följd av 0,8

reformer

0,6 Procent 0,4 Högre Oförändrad/marginell Lägre 100 0,2 90 0,0 80 -0,2 70 60 -0,4 Förändring av utökad inkomst -0,6 Bidrag från välfärdstjänster 50 Bidrag från individuell disponibel inkomst 40 -0,8 30 Kvinnor Män 20 Anm.: Individuell utökad inkomst är individuell disponibel inkomst inklusive subventioner för individuella välfärdstjänster som t.ex. barnomsorg, utbildning och 10 hälso- och sjukvård. De totala subventionerna räknas samman för varje vuxen i 0 hushållet. Summan av barnens subventioner delas jämt på de vuxna i hushållet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) Disponibel inkomst ökar starkt 2015 och 2016

Hushållens reala disponibla inkomst bedöms öka Källa: Egna beräkningar.

med ca 3 procent 2015 och 2,3 procent 2016 (se När analysen breddas och inkluderar regeringens bilaga 1). Förändringarna i skatte- och transsatsningar på välfärdstjänster är det fler som fereringssystemen 2015 och 2016 innebär att de påverkas positivt och färre som påverkas negativt disponibla inkomsterna minskar med i av den genomförda politiken (se diagram 2.12). genomsnitt 0,5 procent. Inkomstminskningen

till följd av reformerna är dock liten i förhållande

till den starka underliggande ökningen av den

disponibla inkomsten.

PROP. 2015/16: 100

Väl fungerande barnomsorg och kvinnors rimligt pris en viktig förutsättning för att sysselsättning kvinnor ska kunna delta på arbetsmarknaden. I många andra länder kan föräldrarnas Sverige har det högsta arbetskraftsdeltagandet kostnader för barnomsorg innebära att det inte för både kvinnor och män i EU. Även skillnaden lönar sig att arbeta för båda föräldrarna eller för i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män en ensamstående förälder. Bland andra är liten i ett internationellt perspektiv. Europeiska kommissionen och OECD lyfter fram betydelsen av tillgång till barnomsorg av

Tabell 2.7 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad

god kvalitet och till rimlig kostnad för att öka

för kvinnor och män i EU 2014

kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och Personer 20-64 år, procent bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetskraftsdeltagande Sysselsättningsgrad Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige 83,2 88,8 77,6 82,2

Fler barn i barnomsorg och ökad sysselsättning

Litauen 77,9 83,4 70,6 73,1

bland kvinnor

Finland 77,7 81,2 72,1 74 Danmark 77,3 84,5 72,2 79,5 I Sverige inleddes en stor utbyggnad av den Tyskland 76,6 86,9 73,1 82,2 generella välfärden under 1960-talet. Lettland 76,1 83 68,5 73,1 Barnomsorgen och äldreomsorgen bidrog till att fler kvinnor kunde arbeta mer. Mellan Estland 75,8 84,9 70,6 78,3 framför allt 1970- och 1990-talet ökade andelen Nederländerna 75,2 86,8 69,7 81,1 barn som var inskrivna i förskoleverksamhet Cypern 75,1 86,4 63,9 71,6 kraftigt (se diagram 1.14). Portugal 75 82,6 64,2 71,3 Under 1970- och 1980-talen steg också Storbritannien 74,4 86,7 70,6 81,9 kvinnors deltagande på arbetsmarknaden (se Österrike 73,9 83,1 70,1 78,3 diagram 1.15), samtidigt som männens Spanien 73,1 84,7 54,8 65 arbetskraftsdeltagande var förhållandevis oförändrat. Under samma period genomfördes Frankrike 73 81,7 66,2 73,7 flera reformer i syfte att underlätta för kvinnor Slovenien 71,2 78,7 63,6 71,6 att delta på arbetsmarknaden, såsom Tjeckien 69,8 86,5 64,7 82,2 föräldraförsäkringen och föräldraledighetslagen. Luxemburg 69,4 83,1 65,5 78,4 Avskaffandet av sambeskattningen bidrog också Bulgarien 69,1 77,7 62 68,1 till att öka gifta kvinnors arbetskraftsdeltagande. Belgien 68,2 78,6 62,9 71,6 Det är svårt att bedöma vilken betydelse enskilda Slovakien 67,7 83,7 58,6 73,2 reformer hade för kvinnornas ökade Irland 67,2 83,8 61,2 73 arbetskraftsdeltagande.

Kroatien 65,7 76,3 54,2 64,2 Polen 65,6 80,4 59,4 73,6 Ungern 65,3 79,4 60,2 73,5 Grekland 63,3 81,8 44,3 62,6 Rumänien 61 79,7 57,3 74 Italien 58,1 78,9 50,3 69,7 Malta 54,5 85,3 52 80,4 EU 70,6 83,2 63,5 75 Anm.: Sorterade efter kvinnors arbetskraftsdeltagande. Källa: Eurostat.

En viktig förklaring till detta bedöms vara den goda tillgången till barnomsorg i Sverige. Eftersom kvinnor i större utsträckning än män stannar hemma för att ta hand om små barn är tillgång till väl fungerande barnomsorg till ett

PROP. 2015/16: 100

Diagram 2.14 Andel inskrivna barn i förskoleverksamhet av Höga kostnader för barnomsorg innebär

befolkningen i respektive ålder

enligt OECD mer deltidsarbete bland kvinnor. 3 Procent Forskning visar också att den ökade 100 1–6 år 1–5 år tillgängligheten till barnomsorg för arbetslösa 90 småbarnsföräldrar som genomfördes i Sverige 80 2001 bidrog till att sannolikheten att få ett arbete 70 ökade för kvinnor. 4 Att barnomsorgen håller tillräckligt god 60 kvalitet är också en förutsättning för att föräldrar 50 ska kunna känna sig trygga med att lämna 40 30 barnen där under arbetstiden. Barnomsorgens 20 funktion har i Sverige ändrats över tid från att 10 framför allt möjliggöra för föräldrarna att arbeta 0 till att också ha ett allt större pedagogiskt innehåll. Den svenska förskolans effekter för 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014 Anm.: Uppgifter före 1998 avser daghem och familjedaghem. Uppgifter 2000–2014 avser förskola och pedagogisk omsorg. barnen i dag är svårbedömda eftersom de flesta svenska studier baseras på 1970- och 1980-talets Källa: Skolverket. förskola. Skillnader mellan länder i

Diagram 2.15 Kvinnors arbetsstatus och vanligen arbetad

barnomsorgens kvalitet och vilka barn som

tid 1970–2014

Andel av befolkningen 20–64 år, procent deltar gör det också svårt att överföra resultat till 100 Sverige. Dock förefaller det finnas positiva effekter för barn av att delta i förskolan. Ej i arbets- Arbets- Kort deltid Lång deltid Heltid 90 kraften lösa 1–19 t 20–34 t 35- tim 80 Forskning visar att barn som har gått i förskolan lyckas bättre i skolan än de som inte har deltagit. 70 Det gäller särskilt barn som har föräldrar med 60 kort utbildning eller barn som av olika skäl lever 50 i en utsatt situation. En bra förskola kan också 5 40 vara viktig för att de barn som inte har svenska 30 som modersmål ska få goda möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga. 20 6 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Statistiska centralbyrån.

Ökad tillgång till och ökade subventioner av barnomsorg har enligt forskningslitteraturen fått olika stora effekter på kvinnors sysselsättning och arbetade timmar i olika länder. Detta kan 2 bero på skillnader i utgångsläge när det gäller kvinnors arbetskraftsdeltagande, efterfrågan på arbetskraft och tillgång till annan barnpassning. Att det tar tid att ändra normer och beslut kring deltagande i arbetskraften kan också göra att de direkta effekterna av ökad tillgång till och ökade 3 Closing the gender gap (OECD 2011). subventioner av barnomsorg blir begränsade. 4 Vikman, Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars

sannolikhet att få arbete? Arbetsmarknad & arbetsliv, 2010 5 Se bl.a. PISA in focus, 2011/1, Does participation in pre-primary education translate into better learning outcomes at school? (OECD 2011) och Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år 2 Se till exempel en litteraturöversikt i: Bettendorf m.fl., Childcare (Skoleverket 2010) subsidies and labour supply – Evidence from a large Dutch reform, 6 Se t.ex. Utbildning för framtidens arbetsmarknad, Bilaga 5 till Labour Economics, 2015. Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:90).

PROP. 2015/16: 100

Skattefrågor inför budgetpropositionen för – undantag från trängselskatt i Backaområdet 2017 i Göteborg, och – ändrad intäktsränta i skattekontot. Finansdepartementet har tidigare i år remitterat skatteförslag som regeringen aviserade i De remitterade förslagen ska granskas av Budgetpropositionen för 2016 och som ingår i Lagrådet innan de lämnas till riksdagen. de av riksdagen beslutade beräkningarna av Regeringen avser dessutom att i inkomsterna på statens budget för 2017–2020. budgetpropositionen för 2017 återkomma till Remitteringen har gjorts som ett led i riksdagen med förslag om beredningen av förslagen i syfte att i – begränsad uppräkning av den övre skiktbudgetpropositionen för 2017 föreslå riksdagen gränsen för statlig inkomstskatt för 2017, att dessa genomförs fr.o.m. 2017. De aviserade och remitterade förslagen är – höjning av skatten på sprit med 1 procent och skatterna på övriga alkoholdrycker med – begränsad uppräkning av den nedre skikt- 4 procent, och gränsen för statlig inkomstskatt för 2017, – införande av en möjlighet till undantag från – förlängning av den tidsbegränsade skatteplikt avseende mervärdesskatt för nedsättningen av förmånsvärdet för vissa företag med en omsättning på högst 30 000 miljöanpassade bilar, och kronor per år. – sänkt reklamskatt.

Finansdepartementet har också remitterat förslag om – skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror, – sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare i vissa fall, – avdrag för klimatkompensation genom förvärv och borttagande (annullering) av utsläppsrätter, – avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet, – sänkt energiskatt på el för större datacenter, anpassning till unionens statsstödsregler, fortsatt nedsatt energiskatt i vissa delar av norra Sverige m.m., – lika beskattning av dieselbränsle i båtar, skepp och arbetsmaskiner inom vattenbruk, skogsbruk och jordbruk, – skatt på kemikalier, – definition av beskattningsår för vissa punktskatter, – EU-anpassning av avdragsrätt för representationsmåltider genom utökat avdrag för mervärdesskatt men slopad avdragsrätt vid inkomstbeskattning, – sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer (från 25 procent till 12 procent),

3 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2015/16: 100

3 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning

– En ytterligare källa till osäkerhet är Migrationsverkets prognos över antalet asylsökande. Detta antal beror på mycket – BNP-tillväxten i omvärlden var måttlig svårförutsägbara faktorer och kan bli större 2015. I många framväxande ekonomier eller mindre än vad som har antagits. bromsade tillväxten in. En ökad osäkerhet om den framtida utvecklingen har under inledningen av 2016 bidragit till att skapa I detta avsnitt redovisas prognosen för den osäkerhet på de finansiella marknaderna. ekonomiska utvecklingen i Sverige och i Tillväxten i omvärlden bedöms återigen ta omvärlden t.o.m. 2020. Information som fanns fart 2017. tillgänglig den 7 mars 2016 har beaktats. – Svensk ekonomi återhämtar sig i snabb takt Prognosen är baserad på de regler som nu från en lång period med lågt resurs- gäller och på de åtgärder som regeringen föreslår utnyttjande. BNP-tillväxten var hög 2015 och aviserar i denna proposition och i och bedöms bli hög även 2016. Den propositionen Vårändringsbudget för 2016. För offentliga konsumtionen förväntas lämna att belysa den osäkerhet som omgärdar ett stort bidrag till tillväxten 2016. I takt prognosen redovisas två alternativa scenarier för med att resursutnyttjandet stiger bedöms den ekonomiska utvecklingen. Osäkerheten BNP-tillväxten sakta in något 2017. ökar dessutom i takt med prognoshorisontens längd. Därför har tyngdpunkten i fram- – Arbetslösheten minskade till 7,4 procent ställningen lagts på prognosen för 2016 och 2015. Till följd av hög efterfrågetillväxt 2017. Utvecklingen 2018–2020 redovisas i ett väntas arbetslösheten fortsätta att minska separat delavsnitt. till 6,3 procent 2017. I avsnittet redovisas några av de risker som – Inflationen har varit låg en längre tid. Ett finns i prognosen och jämförelser med andra högre resursutnyttjande medför ett större bedömares prognoser. I avsnittet finns även en utrymme för företagen att höja sina priser, beskrivning av hur prognosen har reviderats vilket bidrar till att inflationen stiger. jämfört med den bedömning som gjordes i – Osäkerheten om den makroekonomiska budgetpropositionen för 2016 och en utvärutvecklingen är stor. Det finns påtagliga dering av regeringens prognoser för BNP-tillrisker för att utvecklingen blir svagare än i växten 2015. prognosen, t.ex. om tillväxten i euro- I bilaga 1 redovisas prognosens siffermässiga området bromsar in. Den ekonomiska ut- innehåll i detalj. vecklingen kan även bli starkare, t.ex. om företag och hushåll i omvärlden blir mer optimistiska om framtiden än vad som har antagits.

PROP. 2015/16: 100

3.1 Utvecklingen i omvärlden 2016 försämrats. I exempelvis USA har arbetsoch 2017 marknaden fortsatt att utvecklas positivt med stigande sysselsättning och gradvis stigande Tillfällig avmattning i konjunkturåterhämtningen inflation. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin bedöms fortsätta 2016 och 2017. I Tillväxten i omvärlden var måttlig 2015. I de euroområdet, Sveriges viktigaste exportmarknad, framväxande ekonomierna bromsade tillväxten förväntas en starkare investeringsutveckling, in markant och var den lägsta sedan 2009. I de understödd av en fortsatt expansiv penningavancerade ekonomierna var tillväxten däremot politik och en mindre åtstramande finanspolitik. oförändrad 2015 jämfört med 2014 (se diagram Tillsammans med låga energi- och råvarupriser 3.1). bidrar detta till en starkare återhämtning i 7 euroområdet 2017. Tillväxttakten i euroområdet Diagram 3.1 BNP-tillväxten i världen förväntas dock vara fortsatt relativt låg, även om återhämtningen sker i fler länder och omfattar Årlig procentuell förändring 12 fler sektorer än tidigare. Arbetslösheten för- BNP, avancerade ekonomier väntas bli fortsatt hög och inflationen låg. 10 BNP, världen 8 BNP, framväxande ekonomier Sammantaget bedöms tillväxten i omvärlden 6 återigen ta fart 2017 (se tabell 3.1). Den högre tillväxten bidrar till en starkare utveckling av den 4 internationella handeln. 2 0 -2 Utmaningar för framväxande ekonomier -4 Den politiska ledningen i Kina har uttalat ett mål -6 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 om att den ekonomiska tillväxten i högre grad ska drivas av konsumtion, från att tidigare ha Anm.: BNP-tillväxt viktad med svenska handelsvikter för de länder som ingår i växelkursindex, KIX. Källor: Macrobond, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. dominerats av export och investeringar. Denna omställning innebär att BNP-tillväxten i Kina saktar in och att Kinas efterfrågan på import- Goda förutsättningar för tillväxt i avancerade varor inte ökar lika snabbt som tidigare. ekonomier Inbromsningen i Kina har därför påverkat prisutvecklingen på råvaror. Priserna på flera Inledningen av 2016 har kännetecknats av viktiga råvaror har sjunkit med 40–70 procent finansiell oro, med stora rörelser på världens jämfört med sommaren 2014. Utöver en svagare börser. En ovisshet om stabiliteten i den efterfrågeutveckling har priset på många råvaror kinesiska tillväxten, och en svagare ekonomisk också påverkats av en kraftig ökning av utbudet utveckling i många råvaruberoende ekonomier, de senaste åren. De lägre råvarupriserna har har bidragit till att skapa osäkerhet på de drastiskt minskat exportintäkterna för många finansiella marknaderna. Även tecken på en råvaruproducerande länder. I Brasilien och försvagning av den ekonomiska utvecklingen i Ryssland har de lägre exportintäkterna bidragit många avancerade ekonomier har bidragit till till att BNP fallit kraftigt 2015. oron. Än så länge är det dock främst indikatorer Råvarupriserna bedöms ha stabiliserats och på företagens och hushållens tillförsikt som har förväntas stiga något framöver. Sammantaget tilltar tillväxten i de framväxande ekonomierna 2017.

7Med avancerade ekonomier avses de som ingår i Internationella valutafondens definition av Advanced Economies (se World Economic Outlook October 2015, Statistical Appendix, Table A). De länder som inte definieras som Advanced Economies betecknas som Emerging Markets and Developing Countries. I det följande används termen framväxande ekonomier som en översättning av detta begrepp.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 3.1 Prognoser för omvärlden lägsta tillväxttakten sedan 2009. BNP-tillväxten

bedöms stiga fr.o.m. 2017. Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 Procentuell förändring om inte annat anges 1 Utvecklingen i Finland är fortfarande mycket

Genomsnitt 1993-2015 2015 2016 2017 svag och BNP är inte högre än 2006. Efter tre år

med negativ tillväxt steg BNP med 0,4 procent

BNP

2 2015. Finsk ekonomi är i hög grad exponerad Euroområdet 1,4 1,5 1,3 1,7 mot Ryssland, där BNP minskat kraftigt. Tyskland 1,4 1,4 1,4 1,7 Arbetsmarknadens parter förhandlar för när-

Frankrike 1,6 1,1 1,2 1,5 varande för att förbättra konkurrenskraften och

Finland 2,3 0,4 0,5 1,1 finanspolitiken stramas åt. Den konkurrens-

3 Norge 2,9 1,1 0,9 1,8 utsatta delen av ekonomin stöttas dock av

Storbritannien 2,2 2,2 2,0 2,2 Europeiska centralbankens stimulanspolitik,

USA 2,5 2,4 2,0 2,4 som inneburit en svagare valuta. Tillväxten i

Kina 9,6 6,8 6,4 6,3 finsk ekonomi väntas sammantaget stiga något

2016 och 2017. 4 Ryssland 3,1 -3,1 -1,3 1,0

5 Världen PPP-vägd 3,7 3,1 3,0 3,2

6 Världen KIX-vägd 1,7 2,1 2,1 2,6 7 Inflationen ökar i omvärlden Svensk exportmarknad 5,4 1,2 3,0 4,8

Inflation

8 Prisutvecklingen i stora delar av omvärlden är Euroområdet 1,8 0,0 0,5 1,4 svag och i flera länder ligger inflationen nära noll. 9 USA 2,3 0,1 1,7 2,3 I de avancerade ekonomierna har lägre energi-

Finansiella variabler

priser pressat ned inflationen för 2015, medan

inflationen i de framväxande ekonomierna har 10 Refiräntan 2,1 0,1 0,1 0,1

stigit som en följd av kraftigt försvagade 11 Fed funds 2,8 0,3 0,6 1,4 växelkurser i många länder. En uppgång i 12 Oljepris 51 52 52 44 inflationstakten väntas i de avancerade ekono- 1 I avsnittets tabeller redovisas genomsnittliga värden för 1993–2015, om inte annat anges. Perioden är vald utifrån tillgängligheten i data för de svenska nationalräkenskaperna. mierna 2016, då fallande råvarupriser inte längre

2 dämpar prisutvecklingen. På längre sikt bedöms Genomsnittet är beräknat för 1995–2015. 3 BNP för Norges fastland, dvs. inhemsk produktion exklusive utvinning av råolja och naturgas, rörtransport och utrikes sjöfart. inflationen i många avancerade ekonomier

4 Genomsnittet är beräknat för 2003–2015. 5 BNP-prognoser sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt IMF. endast långsamt närma sig centralbankernas

inflationsmål, eftersom löneutvecklingen för- 6 BNP-prognoser sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på svensk utrikeshandel med olika länder. Genomsnittet är beräknat för 2004–2015. väntas bli fortsatt svag. I USA ligger dock för 7 Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 8 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). närvarande den underliggande inflationen nära

inflationsmålet. Utvecklingen på arbetsmark- 9 Konsumentprisindex (KPI). 10 Europeiska centralbankens styrränta i procent, årsgenomsnitt. Genomsnittet är beräknat för 1999–2015. naden, med en stark sysselsättningsutveckling

och en högre löneökningstakt, bidrog till att den 11 USA:s centralbanks styrränta i procent, årsgenomsnitt. 12 Brent, USD per fat. Källor: Macrobond och egna beräkningar. amerikanska centralbanken höjde styrräntan

2015. Den fortsatta återhämtningen i den

amerikanska ekonomin medverkar till att fler

Svag utveckling i grannländerna styrräntehöjningar är att vänta 2016 och 2017.

Norsk tillväxt drivs till stor del av investeringar i

oljesektorn. På grund av det låga oljepriset

väntas investeringarna minska väsentligt, vilket

dämpar den ekonomiska utvecklingen. Men

oljeprisfallet har även bidragit till att den norska

kronan tappat i värde, vilket gynnar andra

exportsektorer. Samtidigt innebär försvagningen

av valutan att inflationstakten stigit snabbt. Det

har i sin tur dämpat den inhemska konsum-

tionen. BNP för det norska fastlandet steg

enbart med 1,1 procent 2015, vilket var den

PROP. 2015/16: 100

3.2 Utvecklingen i Sverige 2016 och exporttillväxt 2016, även om förtroendet 2017 minskat något i början på året. I takt med att Sveriges export återgår till att utvecklas i linje Hög BNP-tillväxt framöver med svensk exportmarknad (se tabell 3.1) väntas exporttillväxten dämpas. En hög konsumtions- Svensk ekonomi utvecklades mycket starkt tillväxt och höga investeringsnivåer 2016 gör att 2015. BNP ökade med drygt 4 procent, vilket var importen väntas öka i en hög takt, för att sedan betydligt högre än den genomsnittliga tillväxten sakta in 2017. Sammantaget medför det att sedan 1993 (se tabell 3.2). Tillväxten drevs av en nettobidraget av utrikeshandeln till BNP blir stark investeringsutveckling, främst inom lägre framöver (se diagram 3.2). bostadssektorn, en stabil utveckling av hushållens konsumtion samt en snabbt ökande Tabell 3.2 BNP offentlig konsumtion och export (se diagram Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 Procentuell förändring om inte annat anges 3.2). Genomsnitt En fortsatt stark inhemsk efterfrågeutveckling Mdkr 2014, om inte annat anges 1993-2015 2015 2016 2017 bidrar till att BNP-tillväxten blir fortsatt hög Hushållens 1 812 2,3 2,6 3,0 2,7 2016. I takt med att resursutnyttjandet stiger konsumtion bedöms BNP-tillväxten sakta in något 2017 (se Offentlig konsumtion 1 031 0,9 2,5 4,6 2,1 tabell 3.2). Fasta 922 3,9 7,3 3,9 2,3 bruttoinvesteringar Diagram 3.2 BNP-tillväxt och bidrag till tillväxt 1 Lagerinvesteringar 10 0,0 0,1 0,0 0,0 Procentuell förändring respektive procentenheter Export 1 744 5,4 5,9 5,9 3,7 5 Hushållens konsumtion Import 1 600 5,1 5,4 5,9 4,2 Investeringar Offentlig konsumtion Nettoexport 1 143 0,5 0,4 0,2 -0,1 4 Lager Nettoexport BNP 3 918 2,6 4,1 3,8 2,2 BNP 3 BNP, 2,6 3,8 3,5 2,5 kalenderkorrigerad 2 2 BNP per capita 404 2,0 3,0 2,6 0,8 Potentiell BNP, 4 010 2,3 2,7 2,4 2,2 1 3 kalenderkorrigerad 4 0 BNP-gap -2,4 -0,9 0,2 0,5 Anm.: Fasta priser, referensår 2014. 1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. -1 2 BNP per person i totala befolkningen, tusen kronor. 13 14 15 16 17 3 Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle Anm.: Procentuell förändring för BNP, procentenheter för övriga delar. uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. arbete och kapital. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Högre exporttillväxt Handeln med omvärlden bidrog positivt till Stabil ökning av hushållens konsumtion BNP-tillväxten under 2015, till skillnad från de Hushållens konsumtion är en viktig drivkraft för tidigare två årens negativa bidrag (se diagram efterfrågan i svensk ekonomi. Konsumtions- 3.2). Tjänsteexporten uppvisade 2015 den tillväxten steg 2015. Det var främst inköp av starkaste tillväxten sedan åren kring millennie- sällanköpsvaror och bilar som ökade i en skiftet. Även tillväxten i varuexporten tilltog, till snabbare takt. stor del driven av export av motorfordon och Flera faktorer tyder på en fortsatt hög läkemedel. Importen har också växt, men inte konsumtionstillväxt. Enligt Konjunkturbarolika snabbt som exporten. Sveriges höga export- metern från Konjunkturinstitutet är hushållen tillväxt 2015 ägde rum samtidigt som världs- fortfarande mycket optimistiska om sin egen handeln tydligt mattades av och Sveriges ekonomi. Därutöver gynnas utvecklingen av låga handelspartners totala import var låg. Sverige ser räntor, ett i utgångsläget högt hushållssparande därmed ut att ha tagit marknadsandelar 2015, och höga reallöneökningar samt av att arbetsefter en tid av svag exportutveckling. lösheten minskar. Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin i Sverige tyder på en fortsatt hög

PROP. 2015/16: 100

Sammantaget väntas en fortsatt stabil ökning omvärldens efterfrågan utan omfattande av hushållens konsumtion ge ett relativt stort investeringsökningar. bidrag till BNP-tillväxten 2016 och 2017. De offentliga investeringarna bedöms växa i hög takt 2016 och 2017. I kommunsektorn finns Mycket stark offentlig konsumtionstillväxt ett stort behov av investeringar till följd av den Den offentliga konsumtionstillväxten uppgick demografiska utvecklingen och av att äldre till 2,5 procent 2015, vilket var den högsta infrastruktur behöver ersättas. Samtidigt ökar tillväxttakten sedan 1998. Både statlig och investeringarna i statlig transportinfrastruktur. kommunal konsumtion ökade, framför allt Sammantaget väntas de totala investeringarna under slutet av året och mycket till följd av det växa i genomsnittlig takt 2016 och därefter något ökade asylmottagandet. Den offentliga konsum- svagare. tionen lämnade ett relativt stort bidrag till BNPtillväxten 2015 (se diagram 3.2). Hög produktivitetstillväxt Främst till följd av asylmottagandet väntas Den starka BNP-tillväxten 2015 visade sig även i den offentliga konsumtionen växa i en hög takt en stark tillväxt i näringslivets produktion. 2016 och 2017. Behovet av kommunala välfärds- Produktionen inom både tjänste- och varutjänster ökar också på grund av stora demo- sektorn växte i hög takt, men ökningen var grafiska förändringar, med fler barn och äldre i snabbast i varuproduktionen. Eftersom varubefolkningen och en större befolkning. Dess- producenter har en relativt hög produktion per utom bidrar regeringens satsningar inom vård, arbetad timme jämfört med tjänsteproducenter, skola och omsorg till konsumtionstillväxten bidrog det till en hög produktivitetstillväxt i under de närmaste åren. Utvecklingen av näringslivet. Inte sedan 2010 har Sveriges kommunsektorns inkomster, både statsbidrag produktivitetstillväxt i näringslivet varit så hög och skatter, blir dock svagare 2017 än 2016. som den var 2015. Sammantaget innebär detta att den offentliga Produktionstillväxten bedöms bli hög även konsumtionen väntas öka mycket starkt 2016, 2016 och mattas sedan av i takt med BNPmen att ökningstakten dämpas 2017. tillväxten 2017. I näringslivet bedöms produktivitetstillväxten minska framöver, då de varu- Stora investeringar i bostäder och offentlig sektor producerande branschernas bidrag till tillväxten De fasta bruttoinvesteringarna växte i en 8 minskar. mycket hög takt både 2014 och 2015. Det var framför allt investeringarna inom tjänstesektorn som ökade, vilket delvis förklaras av en stark Stark utveckling på arbetsmarknaden ökning av bostadsinvesteringarna. År 2015 bidrog även de varuproducerande sektorerna till Sysselsättningen har ökat snabbt de senaste åren. tillväxten i större utsträckning än tidigare år. Samtidigt har arbetskraften ökat lika snabbt, Efter två starka år bedöms investerings- vilket medfört att arbetslösheten har legat kring behovet inte längre vara lika stort inom 8 procent i flera år. Den snabba tillväxten i näringslivet, vilket medför en lägre investerings- arbetskraften avtog 2015. Tillsammans med en tillväxt framöver. Indikatorer över bostads- fortsatt starkt växande sysselsättning har det byggandet tyder i kombination med en stor inneburit att arbetslösheten minskat betydligt efterfrågan på bostäder på en fortsatt hög tillväxt både för kvinnor och för män. Även långtidsav bostadsinvesteringarna 2016. Ökningstakten arbetslösheten minskade 2015 (se avsnitt 9). väntas därefter avta till följd av att resursutnyttjandet inom byggsektorn blir ansträngt. De närmaste åren bedöms industrin kunna möta

8 Fasta bruttoinvesteringar är materiella eller immateriella tillgångar som används i produktionsprocessen i minst ett år. Begreppet brutto syftar på att kapitalförslitningen inte är borträknad.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 3.3 Arbetsmarknad strin, där antalet sysselsatta 2015 var betydligt

lägre än före finanskrisen. I byggbranschen Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 Procentuell förändring om inte annat anges ökade däremot sysselsättningen 2015.

Nivå 2014, tusental om inte annat Genomsnitt anges 1993-2015 2015 2016 2017 Framåtblickande indikatorer på efterfrågan på

1 arbetskraft, som bl.a. antalet lediga jobb och BNP 3 928 2,6 3,8 3,5 2,5 2 företagens anställningsplaner, tyder på en stark Produktivitet 453 1,9 2,6 1,7 0,7 sysselsättningstillväxt 2016 (se diagram 3.3). Produktivitet i näringslivet 2 498 2,3 3,3 2,1 1,1 Detta tyder, tillsammans med en stigande

3 efterfrågan i ekonomin, på att sysselsättningen Arbetade timmar 7 677 0,8 1,0 1,9 1,7 kommer att utvecklas starkt 2016 och 2017. Arbetade timmar i näringslivet 3 5 444 1,0 1,1 1,7 1,6 Sysselsättningsgraden, dvs. antalet sysselsatta

Medelarbetstid 4 1 621 0,1 -0,5 0,2 0,1 som andel av befolkningen, förväntas därför

fortsätta att stiga (se diagram 3.4 och tabell 3.3). Befolkning 7 206 0,6 0,7 0,9 1,1

Sysselsatta 4 772 0,8 1,4 1,7 1,6

Diagram 3.3 Ett urval av sysselsättningsindikatorer

Kvinnor 2 270 0,7 1,6 Tusental Nettotal

Män 2 503 0,9 1,1 100 100

Sysselsättningsgrad 5 66,2 65,2 66,7 67,1 67,5 Lediga jobb (vänster skala) 90 80 5,6 Kvinnor 63,8 63,4 64,4 80 Anställningsplaner, näringslivet (höger skala) 5,6 60 Män 68,6 68,5 68,8 70

Potentiell 40 60 7 sysselsättning 4 852 0,6 0,9 0,9 0,8 50 20 8 Sysselsättningsgap -1,6 -2,2 -1,2 -0,5 0,3 40 0 Arbetskraft 5 183 0,7 0,8 1,0 1,1 30 Kvinnor 2 459 0,7 1,2 -20 20 Män 2 725 0,7 0,4 -40 10 Arbetskrafts- 5 0 -60 deltagande 71,9 70,9 72,0 72,1 72,1 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15

5,6 Kvinnor 69,1 68,2 69,5 Anm.: Serierna är säsongrensade. Anställningsplanerna avser nettotal, vilket är skillnaden mellan andelen positiva och andelen negativa svar. 5,6 Män 74,7 73,9 74,4 Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

9 Arbetslöshet 7,9 8,0 7,4 6,8 6,3 Sysselsättningen i kommunsektorn väntas lämna 9 Kvinnor 7,7 7,7 7,2 Män 9 8,2 8,3 7,5 ett stort bidrag till ökningen av antalet

Programdeltagare 9,10 3,7 3,3 3,7 3,9 3,8 sysselsatta under hela prognosperioden. Den

Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kommunala konsumtionen bedöms öka snabbt,

bl.a. till följd av det stora antalet asylsökande kalenderkorrigerade data. Befolkning, sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15-74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik på BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid och som bidrar till ett behov av fler anställda i

potentiell sysselsättning finns inte att tillgå uppdelat på kön. Prognos fördelat på kvinnor och män görs inte. kommunsektorn. Detta gör att sysselsättningen i

kommunsektorn väntas öka med i snitt 1 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 2,3 procent per år 2016 och 2017. Det kan 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 jämföras med den genomsnittliga utvecklingen Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt nationalräkenskaperna. 1993–2015 på -0,1 procent. 5 Procent av befolkningen 15–74 år i respektive grupp. 6 Genomsnittet är beräknat för 2001–2015. 7 Potentiell sysselsättning avser den nivå som skulle råda om arbetsmarknaden Även i näringslivets tjänstebranscher och i

byggbranschen bedöms sysselsättningen stiga i var i konjunkturell balans. 8 Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsättning i procent av potentiell sysselsättning. god takt. I prognosen bedöms sysselsättningen

9 Procent av arbetskraften. 10 Personer i arbetsmarknadspolitiska program. inom industrin stiga något, men svagare än i

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. övriga branscher 2016 och 2017. Därmed

fortsätter trenden sedan 1990-talet med en Sysselsättningen ökar starkast i kommunerna minskad andel sysselsatta inom industrin. Sysselsättningen ökade 2015 både i näringslivet

och i den offentliga sektorn. I näringslivet var

det tjänstebranscherna som främst stod för

ökningen. Efterfrågeutvecklingen på arbetskraft

har länge varit svag i den exportinriktade indu-

PROP. 2015/16: 100

Diagram 3.4 Sysselsatta och sysselsättningsgrad Arbetslösheten fortsätter att minska År 2016 och 2017 bedöms arbetslösheten Tusental Procent av befolkningen 5200 72 minska till följd av att sysselsättningen förväntas Sysselsatta (vänster skala) 5000 öka väsentligt snabbare än arbetskraften (se 70 diagram 3.6). Arbetslösheten bedöms 2017 Sysselsättningsgrad (höger skala) uppgå till 6,3 procent, vilket är något lägre än 4800 68 4600 den bedömda nivån på jämviktsarbetslösheten.

66 4400 Diagram 3.6 Arbetslösa och arbetslöshet 64 Tusental personer Procent av arbetskraften 4200 500 12 62 450 4000 10 400 3800 60 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 350 8 Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. 300 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 250 6 Arbetskraftsdeltagandet oförändrat 2016 och 2017 200 Antal arbetslösa (vänster skala) 4 Arbetskraftsdeltagandet uppgick 2015 till 150 72 procent (se tabell 3.3). Det var väsentligt lägre 100 Arbetslöshet (höger skala) 2 bland kvinnor än bland män, även om kvinnors 50 arbetskraftsdeltagande har stigit de senaste fem 0 0 åren. Arbetskraften väntas fortsätta att öka 2016 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. och 2017. Eftersom befolkningen bedöms växa i Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. ungefär samma takt väntas arbetskraftsdeltagandet i princip bli oförändrat fram till 2017 (se diagram 3.5). Resursutnyttjandet stiger snabbt

Diagram 3.5 Arbetskraft och arbetskraftsdeltagande

Den starka BNP-tillväxten 2015 ledde till en Tusental Procent av befolkningen snabb konjunkturuppgång i svensk ekonomi. 5 400 75 Det s.k. BNP-gapet visar hur faktisk BNP 5 300 Antal i arbetskraften (vänster skala) 74 avviker från den bedömda potentiella nivån och Arbetskraftsdeltagande (höger skala) är ett mått på i vilken utsträckning resurserna i 5 200 73 ekonomin används. Mätt med BNP-gapet 5 100 5 000 72 fortsätter resursutnyttjandet att stiga 2016 och 4 900 bedöms bli något positivt både 2016 och 2017 (se diagram 3.7). Även om arbetsmarknadsgapet, 71 4 800 4 700 70 dvs. skillnaden mellan faktiskt och potentiellt 4 600 arbetade timmar i procent av potentiellt arbetade timmar, sluts 2017 fortsätter det att vara negativt 69 4 500 4 400 68 2016.

91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Även om det finns en positiv trend i arbetskraftsdeltagandet bland äldre och nyanlända, innebär den förändrade befolkningssammansättningen de kommande åren att arbetskraftsdeltagandet totalt sett blir oförändrat. Detta beror bl.a. på att grupper med ett lägre genomsnittligt arbetskraftsdeltagande, som äldre och nyanlända, kommer att utgöra en allt större andel av den arbetsföra befolkningen.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 3.7 Resursutnyttjande baseras bl.a. på att den upplevda bristen på arbetskraft i näringslivet än så länge är lägre än Procent 4 2007, då resursutnyttjandet på arbetsmarknaden senast bedöms ha varit balanserat. Dessutom har 2 löneutvecklingen hittills varit dämpad. Utfallet 0 från den pågående avtalsrörelsen blir en indikation på hur pass stramt resursutnyttjandet -2 på arbetsmarknaden är. Produktivitetstillväxten i näringslivet var Produktivitetsgap mycket stark 2015. Samtidigt tyder flera -4 indikatorer på att företagen utnyttjar sina BNP-gap -6 Arbetsmarknadsgap befintliga resurser, i form av t.ex. maskiner och (timgap) personal, i högre utsträckning än normalt. -8 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Andelen företag i näringslivet som uppger att det är brist på efterfrågan är relativt låg och före- Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå. Källa: Egna beräkningar. tagens anställningsplaner ligger sammantaget på en hög nivå. Resursutnyttjandet inom företagen Indikatorer visar att företagen har fått allt svårare i näringslivet som helhet bedöms ha varit något att rekrytera personal. Enligt Arbetsför- ansträngt 2015 och fortsätta att vara det 2016. medlingens statistik från hösten 2015 ökade Ett uttryck för detta är att produktivitetsgapet, bristen på arbetskraft både i näringslivet och i som visar den faktiska produktivitetens avvikelse den offentliga sektorn (se diagram 3.8). I den från den bedömda potentiella nivån, förväntas offentliga sektorn var bristen särskilt påtaglig, i vara positivt (se diagram 3.7). synnerhet inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning, t.ex. bland lärare, läkare och sjuksköterskor. Mer än varannan arbets- Stigande inflation och löner 2016 och 2017 givare inom offentlig sektor uppgav att den hade svårt att rekrytera personal. Inflationen har varit låg under en längre tid (se diagram 3.9), både mätt som förändring i

Diagram 3.8 Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft

konsumentprisindex (KPI) och i konsumentprisindex med fast ränta (KPIF). KPI har Procent 70 dämpats till följd av Riksbankens reporäntesänkningar. Dessutom bidrog en allmänt svag Offentlig sektor 60 Näringsliv prisutveckling i omvärlden, i synnerhet fallande 50 energipriser, till att tydligt hålla tillbaka 40 inflationstakten 2015. Andra bidragande orsaker var det låga resursutnyttjandet och att förväntningar om inflationen i framtiden var på 30 20 relativt låga nivåer. Den underliggande inflationstakten, mätt som KPIF exklusive energi, har dock uppvisat en stigande trend sedan början 10 av 2014 (se diagram 3.9). Uppgången kan till 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 stor del förklaras av högre priser på importerade varor och tjänster till följd av att kronan har Anm.: Statistiken samlas in halvårsvis. Sista observation är hösten 2015. Källa: Arbetsförmedlingen. försvagats sedan början av 2014, medan prisutvecklingen på inhemska tjänster har varit Konjunkturbarometern visar att bristtalen i svag. näringslivet fortsatte att stiga även det fjärde KPIF bedöms stiga 2016 och 2017 (se tabell kvartalet 2015. Sammantaget pekar arbets- 3.4). Ett högre resursutnyttjande förväntas öka marknadsstatistiken på att resursutnyttjandet företagens möjligheter att föra över sina stiger på arbetsmarknaden. Det bedöms dock kostnader till konsumenterna. Dessutom bidrar fortfarande finnas lediga resurser på arbetsförändringar av skatter och avdrag till att höja marknaden och resursutnyttjandet förväntas inflationstakten 2016. Energipriserna bedöms vara balanserat först 2017. Denna bedömning

PROP. 2015/16: 100

också ge ett mindre negativt bidrag till in- Tabell 3.4 Inflation och löner

flationen jämfört med 2015. Mot slutet av 2016 Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 Procentuell förändring om inte annat anges bidrar energipriserna i stället positivt till Genomsnitt inflationsutvecklingen. Uppgången i inflationen 1993-2015 2015 2016 2017

motverkas dock något av en förväntad kron-

Inflation

förstärkning. 1 KPI 1,2 0,0 0,9 1,6

1,2 KPIF 1,6 0,9 1,3 1,8

Diagram 3.9 Konsumentpriser

Årlig procentuell förändring Timlön

1,3 5 KL, hela ekonomin 3,4 2,4 3,1 3,3

4 NR, hela ekonomin 3,4 3,3 3,2 3,3 4 Anm.: Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2015. Det beror på att statistiken blir definitiv först efter 12 månader, bl.a. på grund av 3 utbetalning av retroaktiva löner. 1 Årsgenomsnitt. 2 2 KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser 1 hålls konstant. 3 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 4 0 Timlön enligt nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. -1 KPI

KPIF -2 KPIF exkl. energi Låga räntor och svag krona

-3 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Riksbanken har sänkt reporäntan successivt de Källa: Statistiska centralbyrån. senaste åren. Räntan var 0 procent i december 2014 och sänktes till -0,5 procent i februari 2016. Löneökningstakten var dämpad 2015 enligt Riksbanken genomför också ett program för konjunkturlönestatistiken. Den starka återhämtköp av statsobligationer. Åtgärderna har samningen på arbetsmarknaden väntas bidra till att mantaget medfört att penningpolitiken blivit lönerna ökar snabbare 2016 och 2017 (se tabell mycket expansiv. Reporäntan förväntas ligga 3.4). kvar på en låg nivå 2016, för att sedan stiga något Även om inflationen bedöms ta fart 2017 2017 (se tabell 3.5). bedöms ökningen av de nominella lönerna bidra

till att reallönerna fortsätter att växa i en relativt

Tabell 3.5 Räntor och växelkurser

hög takt. Reallönerna i hela ekonomin väntas Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 öka med i genomsnitt 2 procent per år 2016 och Procent och årsgenomsnitt om inte annat anges

2017. Det är i linje med reallöneutvecklingen Genomsnitt sedan införandet av industriavtalet. 1993–2015 2015 2016 2017

Reporänta 3,3 -0,3 -0,5 -0,3

Statsobligationsränta, 10 år 4,7 0,7 1,1 2,1

1 Växelkurs, kronindex KIX 113 113 110 109

2

SEK per EUR 9,1 9,4 9,3 9,3 1 Index, oktober 1992=100. 2 Kronor. Källor: Riksbanken och egna beräkningar.

Räntan på svenska fem- och tioåriga stats-

obligationer har sedan december 2015 fallit något, delvis som ett resultat av den mer

expansiva penningpolitiken. Den gradvisa återhämtningen i svensk ekonomi förväntas fram-

över att medföra långsamt stigande statsobligationsräntor.

Makroekonomisk statistik och centralbankernas agerande, både i Sverige och i

omvärlden, bidrog 2015 och under inledningen

PROP. 2015/16: 100

av 2016 till relativt stora rörelser i kronans nyanlända på arbetsmarknaden som i högre växelkurs. Sänkningarna av reporäntan och utsträckning än andra är arbetslösa, vilket höjer statsobligationsköpen bedöms ha bidragit till en jämviktsarbetslösheten de närmaste åren. Samförsvagning av kronan mot många valutor, tidigt avtar effekter av den utdragna lågmedan en något högre inflation och BNP- konjunkturen, s.k. persistenseffekter, som innetillväxt i Sverige än förväntat har haft en burit förhöjd långtidsarbetslöshet och därmed motverkande effekt. Kronan förväntas stärkas i förlorat humankapital. Tillsammans med de av långsam takt framöver. Till detta bidrar att regeringen hittills föreslagna och genomförda Riksbanken har aviserat att den kan agera om en reformer bidrar det till att sänka jämviktsalltför stark kronförstärkning riskerar att bryta arbetslösheten. uppgången i inflationen.

Diagram 3.10 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet

Procent 10

3.3 Utvecklingen 2018–2020

9 I detta avsnitt, som behandlar den ekonomiska 8 utvecklingen 2018–2020, antas att BNP-utvecklingen på längre sikt bestäms av utbudsfaktorer, 7 såsom den potentiella produktiviteten och det potentiella antalet arbetade timmar i ekonomin. 6 Det antas också att inga nya tillfälliga eko- Arbetslöshet 5 nomiska störningar påverkar ekonomin, utöver Jämviktsarbetslöshet de som redan är kända. Vidare antas att inga 4 regeländringar görs som påverkar de offentliga 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 utgifterna och inkomsterna, utöver de åtgärder Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. som föreslås och aviseras i denna proposition Den potentiella produktivitetstillväxten i och i propositionen Vårändringsbudget för 2016. näringslivet har varit förhållandevis långsam Mot bakgrund av regeringens mål om EU:s under många år, delvis som en följd av den lägsta arbetslöshet 2020, som innebär att antalet utdragna lågkonjunkturen. I takt med stigande kvinnor och män som arbetar och antalet efterfrågan, som gynnar produktivitetshöjande arbetade timmar i ekonomin ska öka, avser investeringar, bedöms tillväxten i näringslivets regeringen att presentera ytterligare åtgärder för potentiella produktivitet successivt öka. att minska arbetslösheten. Sammansättningseffekter från en större offentlig sektor gör emellertid att den potentiella produktiviteten i ekonomin som helhet växer lång-

God tillväxt

sammare 2016–2020 än vad den har gjort historiskt. Sammantaget väntas potentiell BNP växa relativt Hur potentiell BNP beräknas är beskrivet i snabbt 2018–2020 (se bilaga 1). Det beror främst promemorian Metod för beräkning av potenpå en snabb befolkningstillväxt, som höjer det tiella variabler som publicerats på regeringens potentiella antalet arbetade timmar genom att hemsida, www.regeringen.se. arbetskraftsutbudet ökar. Jämviktsarbetslös- 9 heten bedöms vara i stort sett oförändrad 2015– 2020 (se diagram 3.10). Det beror på flera

Regionala skillnader i BNP-tillväxten präglar

motverkande faktorer. Det kommer in många

omvärldsutvecklingen

BNP-tillväxten i omvärlden 2018–2020 kännetecknas av regionala skillnader. I euroområdet 9 Denna bedömning bygger på en uppdatering av befolkningsprognosen bedöms BNP-tillväxten bli jämförelsevis låg, i från maj 2015 som genomförts av Statistiska centralbyrån i februari 2016 genomsnitt 1,5 procent per år. En faktor som och som beaktar Migrationsverkets prognos från februari 2016. bidrar till att euroområdets tillväxt bedöms bli låg är en fortsatt anpassning av skuldsättningen

PROP. 2015/16: 100

bland hushåll och i offentliga sektorer i flera konjunkturell balans 2019 och därefter växer euroländer. BNP-tillväxten i USA bedöms avta BNP i linje med den potentiella BNP-tillväxten. något 2018–2020, men bli klart högre än i Eftersom potentiell BNP bedöms växa i snabb euroområdet under hela perioden (se tabell 3.6). takt blir BNP-tillväxten betydligt högre 2020 Bland de framväxande ekonomierna förväntas jämfört med de föregående åren. den kinesiska BNP-tillväxten, som mattats av de senaste åren, stabiliseras på drygt 6 procent. Sveriges huvudsakliga handelspartners tillväxt Något högre arbetslöshet 2018–2020 bedöms uppgå till knappt 3 procent per år 2018– 2020. Den svenska exporttillväxten väntas bli Den snabba konjunkturuppgången bedöms leda stark 2016 för att sedan mattas av de kommande till att företagen utnyttjar resurser i form av åren. I slutet av prognosperioden bedöms den personal och maskiner i något högre utåter öka, men trots detta bli lägre än genom- sträckning än normalt 2016. Året därpå väntas snittet 1993–2015. dock resursutnyttjandet inom företagen återgå till normala nivåer. Det medför att företagens behov av personal fortsätter att stiga snabbt och Högt resursutnyttjande i svensk ekonomi att sysselsättningen växer i hög takt 2017, trots att BNP-tillväxten mattas av. Ökningen i Resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, sysselsättningen överskrider ökningen i arbetsbedöms bli något ansträngt 2016–2018 (se tabell kraften och arbetslösheten fortsätter därför 3.6). BNP-tillväxten blir hög 2016, men bedöms minska under denna period. Sysselsättningsdärefter bromsa in. De följande tre åren växer tillväxten väntas bromsa in 2018 till följd av det BNP med i genomsnitt 2 procent per år. En något ansträngda resursutnyttjandet i ekonomin, bidragande faktor till detta är att den offentliga vilket bidrar till en högre arbetslöshet. Från och konsumtionen bedöms växa betydligt lång- med 2018 väntas också förhållandevis många sammare dessa år än tidigare. Hushållens nyanlända träda in på arbetsmarknaden. Det tar konsumtion väntas däremot växa i hög takt. tid för nyanlända att bli sysselsatta, vilket leder Denna utveckling möjliggörs av en i utgångsläget till att arbetslösheten blir högre. Sammantaget hög sparkvot och av att de disponibla bedöms arbetslösheten stiga svagt 2018–2020 (se inkomsterna växer i jämförelsevis snabb takt. diagram 3.10), givet hittills föreslagna och Samtidigt växer befolkningen snabbt och till- genomförda reformer. växten i hushållens konsumtion per capita blir Sysselsättningstillväxten 2018–2020 bedöms därför inte lika hög (se diagram 3.11). sammantaget bli i linje med genomsnittet för 1993–2015. Befolkningen i åldern 15–74 år ökar

Diagram 3.11 Hushållens konsumtion och hushållens

dock mer än sysselsättningen under samma

konsumtion per capita

period. Det får till följd att sysselsättnings- Procentuell förändring graden, andelen sysselsatta i befolkningen i 6 Hushållens konsumtion åldern 15–74 år, minskar något. 5 Hushållens konsumtion per capita 4

Inflationen når 2 procent 2018

3 Ett högre resursutnyttjande ger större möjlig- 2 heter för företagen att höja sina priser, vilket 1 bidrar till en högre inflation. Kronan bedöms dock förstärkas något, vilket kan dämpa 0 ökningstakten i importpriserna. Sammantaget -1 bedöms KPIF nå 2 procent 2018 och därefter stabiliseras på den nivån. 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Riksbanken antas höja reporäntan gradvis, med början 2017. Fortsatt låga styrräntor i Bidraget till BNP-tillväxten från nettoexporten omvärlden antas dock resultera i att reporäntan väntas bli något positivt 2019 och 2020 när exporttillväxten ökar. Ekonomin återgår till

PROP. 2015/16: 100

höjs i långsam takt. I slutet av prognosperioden Stor osäkerhet omgärdar prognosen

bedöms reporäntan uppgå till drygt 2,5 procent.

Migrationsverkets prognos över antalet asyl-

Tabell 3.6 Makroekonomiska nyckeltal sökande de kommande åren är mycket osäker.

Procentuell förändring om inte annat anges Hur många personer som söker asyl i Sverige

beror både på utvecklingen i konfliktdrabbade 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9 områden och på beslut i såväl Sverige som på

BNP, kalenderkorrigerad 3,5 2,5 2,0 2,2 2,7 EU-nivå. Antalet asylsökande har betydelse för

Hushållens konsumtion 3,0 2,7 2,5 2,6 3,3 bedömningen av den makroekonomiska

Offentlig konsumtion 4,6 2,1 0,7 -0,2 -0,2 utvecklingen. Antalet asylsökande ökade snabbt

Fasta bruttoinvesteringar 3,9 2,3 2,5 3,4 4,8 2015 och förväntas, enligt Migrationsverket, vara

1 högt även de kommande åren. Det leder bl.a. till Lagerinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 stora rekryteringsbehov i kommunsektorn, som Export 5,9 3,7 3,6 4,0 4,6 redan har brist på personal. Huruvida Import 5,9 4,2 4,2 4,0 4,4 1 kommunerna och landstingen i tillräcklig Nettoexport 0,2 -0,1 -0,1 0,2 0,2 omfattning lyckas rekrytera personal kan

Befolkning 15-74 år 0,9 1,1 1,2 1,1 0,9 påverka utvecklingen av den offentliga kon-

2 sumtionen och arbetsmarknaden i prognosen (se Arbetade timmar 1,9 1,7 0,7 0,7 1,0

vidare avsnitt 8.4). 2,3 Produktivitet 1,7 0,7 1,3 1,4 1,7

Sysselsatta Bedömningen av arbetslösheten i slutet av 4 1,7 1,6 0,8 0,7 0,9

prognosperioden utgår från att ekonomin är i 4 Arbetskraft 1,0 1,1 0,8 0,9 1,0 balans. Det betyder att arbetslösheten och 5 Arbetslöshet 6,8 6,3 6,4 6,5 6,6 Timlön 6 3,1 3,3 3,4 3,4 3,4 jämviktsarbetslösheten är på samma nivå.

KPI 7 0,9 1,6 2,3 3,2 3,2 Jämviktsarbetslösheten är svårbedömd, inte

7 minst eftersom det är ett teoretiskt begrepp KPIF 1,3 1,8 2,0 2,1 2,0 som inte går att observera med tillgänglig Reporänta 7 -0,5 -0,3 0,5 1,6 2,6 8 statistik. De reformer som regeringen hittills Växelkurs, kronindex KIX 110 109 108 107 106 9 har genomfört bedöms sammantaget sänka BNP-gap 0,2 0,5 0,3 0,0 0,0 jämviktsarbetslösheten. Att fler nyanlända blir

Internationellt

en del av arbetskraften innebär samtidigt att

BNP, euroområdet 1,3 1,7 1,6 1,5 1,4 jämviktsarbetslösheten ökar, eftersom

BNP, USA 2,0 2,4 2,4 2,2 2,2 personer med korta vistelsetider har en lägre

BNP, Kina 6,4 6,3 6,2 6,1 6,1 sysselsättningsgrad. Osäkerheten kring stor-

leken på reformeffekterna tillsammans med 10 BNP världen, KIX-vägd 2,1 2,6 2,7 2,7 2,8 Anm.: Försörjningsbalansen anges i fasta priser, referensår 2014. Prognosen svårigheten att bedöma antalet asylsökande till baseras på hittills föreslagna och genomförda reformer. 1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. Sverige de kommande åren gör därför att

2 osäkerheten är särskilt stor när det gäller Kalenderkorrigerat. 3 Mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. prognosen för hur arbetslösheten utvecklas 4 15–74 år. 5 Procent av arbetskraften, 15–74 år. 6 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. till 2020.

Arbetslösheten kan således bli lägre eller 7 Årsgenomsnitt. 8 Årsgenomsnitt. Index, oktober 1992 = 100. högre än enligt den bedömning som gjorts i 9 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 10 BNP-prognoser sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på svensk utrikeshandel med olika länder. denna prognos. Regeringen följer utvecklingen

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken, noga och kommer att presentera ytterligare Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. åtgärder för att minska arbetslösheten.

Andra risker som påverkar prognosen över

den ekonomiska utvecklingen är hushållens

skuldsättning och bostadspriserna, som befinner

3.4 Risker och alternativa scenarier

sig på höga nivåer i ett historiskt perspektiv. Om

priserna på bostäder skulle falla snabbt finns risk Prognoser över den ekonomiska utvecklingen för negativa konsekvenser för tillväxten och omgärdas av osäkerhet som ökar med prognossysselsättningen. horisontens längd. För att belysa denna Kronans utveckling är ytterligare en risk i osäkerhet redogörs i detta avsnitt för några av prognosen. Vid kraftig finansiell turbulens finns riskerna i prognosen.

PROP. 2015/16: 100

en betydande risk för stora rörelser i kronans Storbritannien pågår om vilken formell handelsväxelkurs. Om marknaden, i ett sådant läge, relation som ska ersätta den nuvarande. Inget bedömer svenska finansiella tillgångar som säkra, land har ännu lämnat EU och konsekvenserna av kan kronan förstärkas betydligt mer än vad som ett sådant beslut är därmed svåra att förutse. Det antas i prognosen. Det skulle påverka svensk råder stor osäkerhet kring de realekonomiska konkurrenskraft negativt och därmed få negativa effekterna för bl.a. handelsrelationer och finanskonsekvenser för tillväxten och sysselsättningen. marknader i ett sådant scenario. Även den geopolitiska osäkerheten har ökat. Osäkerheten är kopplad till konflikter i De internationella riskerna är betydande Mellanöstern och Ukraina, med ett stort antal människor på flykt till Europa och hot om Sverige är en liten, öppen ekonomi, vilket terrorism. Om den geopolitiska utvecklingen innebär att utvecklingen i omvärlden alltid är en förvärras kan återhämtningen i världsekonomin viktig förutsättning för svensk tillväxt. I likhet hämmas, vilket påverkar en liten och öppen med de senaste åren är riskerna för utvecklingen ekonomi som den svenska. av den internationella ekonomin betydande, och Den ekonomiska ojämlikheten i världen utgör de bedöms dessutom ha ökat under den senaste också en risk som kan påverka den ekonomiska tiden. Sammantaget är riskbilden något mer utvecklingen. I Sverige har den relativa fattignegativ jämfört med den bedömning som domen ökat. Det finns forskning som visar ett gjordes i budgetpropositionen för 2016. samband mellan ekonomisk tillväxt och in- Utvecklingen i de framväxande ekonomierna komstspridning. En större inkomstspridning har är en betydande risk. Bland annat kan tillväxten i ett negativt samband med tillväxten på längre Kina bromsa in snabbare än väntat. Osäkerheten sikt. kring den kinesiska ekonomin har bidragit till Klimatförändringarna och klimatpolitiken kraftiga prisfall på råolja och andra råvaror. Flera kommer att påverka den globala ekonomin. Det framväxande ekonomier är beroende av export- finns risker kopplade till ett mer oförutsägbart inkomster från råvaruförsäljning och efterfrågan väder och övergången till en mer fossilfri från Kina. En lång tid med låga priser kan därför ekonomi kräver stora förändringar. Sveriges innebära svag tillväxt i dessa länder. En svagare stora finansiella sektor är mindre exponerad mot efterfrågan från Kina utgör dessutom en risk för fossiltunga sektorer än den finansiella sektorn i avancerade ekonomier, eftersom efterfrågan i många andra länder. Sverige är dock ett Kina är en viktig drivkraft för den globala exportberoende land som påverkas av tillväxten. omvärlden. Den svenska ekonomin och den Första halvåret 2015 tilltog BNP-tillväxten i finansiella sektorn kommer därför att påverkas bl.a. USA, euroområdet och Storbritannien. Men av klimatrelaterade risker framöver. Finanssedan årsskiftet 2015/2016 har allt fler tecken på inspektionen har nyligen presenterat en en avmattning i dessa ekonomier dykt upp. analysrapport gällande sådana risker. Framför allt syns det i en bred nedgång i förtroendeindikatorer för såväl tillverkningsindustrin som inhemska sektorer, inklusive En starkare utveckling är möjlig konsumtion. Även utvecklingen i våra grannländer, som har Sedan budgetpropositionen för 2016 beslutades stor betydelse för efterfrågan på svensk export, har utvecklingen i svensk ekonomi varit riskerar att bli svagare än i prognosen. Finland överraskande stark. Det är möjligt att utkan drabbas hårdare av minskad efterfrågan från vecklingen kan fortsätta att överraska positivt. omvärlden och i Norge kan inbromsningen bli Om den globala tillväxtoron visar sig vara tydligare om oljesektorns nedgång sprids till överdriven, och tillväxten i den globala handeln övriga delar av ekonomin. tilltar snabbare, kan det innebära en starkare Den brittiska folkomröstningen om EU- exporttillväxt. Vidare är konsumtionstillväxten i medlemskapet den 23 juni 2016 utgör också en Sverige relativt återhållen jämfört med den starka risk. Om det brittiska folket röstar för att lämna utvecklingen av hushållens disponibla inkomst, EU kan det leda till en längre period av finansiell vilket gör det möjligt för hushållen att oro medan en förhandling mellan EU och konsumera mer.

PROP. 2015/16: 100

Alternativa scenarier asylsökande 2016 uppgår till 140 000 och till 105 000 personer per år 2017–2020 (se tabell Antalet asylsökande till Sverige de kommande 3.7). Antalet ensamkommande barn antas öka åren har stor betydelse för den makro- till 27 000 personer 2016, för att sedan uppgå till ekonomiska utvecklingen och de offentliga 20 000 personer per år. Det stora inflödet av finanserna. Utvecklingen påverkas bl.a. av att asylsökande innebär att antalet inskrivna i personer som varit kort tid i Sverige har en låg Migrationsverkets mottagningssystem ökar till sysselsättningsgrad. Att de nyanländas kompe- 244 000 under 2016 och ligger kvar på 200 000 tens och vilja att arbeta bättre tas tillvara och fler personer eller fler fram till 2019. Det innebär att snabbare kan komma i arbete har stor betydelse antalet inskrivna är nästan 100 000 högre än i för utvecklingen på arbetsmarknaden. Den mellanscenariot 2018–2020. ekonomiska politikens utformning har därför Eftersom Migrationsverkets kapacitet att också stor betydelse för utfallet i form av avgöra ärenden är begränsad, förändras inte sysselsättning och arbetslöshet. antalet hanterade asylärenden nämnvärt på kort sikt. Från och med 2018 blir dock antalet Tabell 3.7 Antalet asylsökande, inskrivna och beviljade uppehållstillstånd högre än i

nya uppehållstillstånd

Migrationsverkets mellanscenario. Tusental Ett ökat antal asylsökande påverkar konsum- 2016 2017 2018 2019 2020 tionsutgifterna i staten och kommunsektorn.

Prognos i denna proposition

Migrationsverkets utgifter för främst boendeplatser ökar. I kommunerna blir behovet av bl.a. Antal nya asylsökande 100 75 75 75 75 varav ensamkommande barn 18 14 14 14 14 skola, socialtjänst och placeringar av ensamkom- Inskrivna hos mande barn större. Den offentliga konsum- Migrationsverket, årets slut 203 168 123 104 97 tionen växer i högre takt under hela perioden 1 jämfört med prognosen i denna proposition. Det Nya uppehållstillstånd 48 78 85 57 58 Fler asylsökande är särskilt tydligt 2017, då tillväxten i den Antal nya asylsökande 140 105 105 105 105 offentliga konsumtionen blir knappt 1 procvarav ensamkommande barn 27 20 20 20 20 entenhet högre. En högre offentlig konsum- Inskrivna hos tionstillväxt gör att BNP växer i snabbare takt de Migrationsverket, årets slut 244 239 219 200 187 närmaste åren. En högre BNP-tillväxt bidrar till lägre 1 Nya uppehållstillstånd 48 76 91 84 95 Färre asylsökande arbetslöshet 2016 och 2017. Fler asylsökande, Antal nya asylsökande 70 55 45 41 41 och därmed fler som får uppehållstillstånd, varav ensamkommande barn 12 9 6 6 6 innebär också fler personer i arbetskraften. Det Inskrivna hos innebär att sysselsättningen och antalet arbetade Migrationsverket, årets slut 171 121 75 61 61 timmar blir högre på längre sikt. Därmed blir den svenska ekonomins potential, dvs. den 1 Nya uppehållstillstånd 51 70 59 21 17 produktion som kan uppnås när ekonomin är i 1 Avser nya uppehållstillstånd från Migrationsverkets asylmottagning dvs. exklusive vidarebosättning och inresta anhöriga till f.d. asylsökande. Källa: Migrationsverket. ett balanserat konjunkturläge, något högre. När fler personer som varit kort tid i Sverige I denna proposition baseras prognoserna på blir en del av arbetskraften bidrar det till en Migrationsverkets mellanscenario (se tabell 3.7). högre arbetslöshet, eftersom det tar tid för dem Samtidigt är Migrationsverkets bedömningar att bli sysselsatta. I detta scenario blir antalet över antalet asylsökande till Sverige förknippade personer som får uppehållstillstånd högre först med betydande osäkerhet. Nedan beskrivs två 2018–2020 jämfört med i Migrationsverkets alternativa scenarier för antalet asylsökande till mellanscenario. Eftersom det dessutom tar viss Sverige, baserade på Migrationsverkets olika tid för nyanlända att komma in i arbetskraften scenarier. påverkas inte arbetskraften eller arbetslösheten i någon större utsträckning under prognos- Fler asylsökande 2016–2020 perioden. Arbetslösheten bedöms bli 0,1 proc- Detta alternativscenario beskriver effekterna av entenhet högre 2020 jämfört med prognosen i att antalet asylsökande följer Migrationsverkets denna proposition (se tabell 3.8). högre scenario. I detta scenario antas att antalet

PROP. 2015/16: 100

Tabell 3.8 Makroekonomisk utveckling och finansiellt

drygt 104 000 personer i Migrationsverkets

sparande

mellanscenario. Årlig procentuell förändring om inte annat anges Antalet beviljade uppehållstillstånd minskar 2016 2017 2018 2019 2020 även kraftigt. Sammantaget beviljas 218 000 nya

Prognos i denna

uppehållstillstånd 2016–2020, vilket ska jämföras

proposition

1 med 326 000 enligt Migrationsverkets mellan- BNP 3,5 2,5 2,0 2,2 2,7 scenario. Färre asylsökande minskar 2 Arbetslöshet 6,8 6,3 6,4 6,5 6,6 Migrationsverkets utgifter för boendeplatser. I 3 Finansiellt sparande -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7 kommunerna minskar främst utgifterna för att ta Fler asylsökande emot ensamkommande asylsökande barn. Detta medför att tillväxten i den offentliga konsum- 1 BNP 3,6 2,7 1,8 2,1 2,7 tionen i genomsnitt blir ca 0,3 procentenheter 2 Arbetslöshet 6,7 6,2 6,4 6,5 6,7 Finansiellt sparande lägre per år 2016–2020 jämfört med den makro- 3 -0,5 -0,9 -0,7 -0,4 0,2 Färre asylsökande ekonomiska prognosen i denna proposition. BNP 1 3,5 2,3 1,9 2,4 2,7 Färre asylsökande gör också att befolkningen 2 växer i långsammare takt. Det innebär att Arbetslöshet 6,8 6,5 6,5 6,4 6,3 3 arbetskraften och sysselsättningen på längre sikt Finansiellt sparande -0,4 -0,6 -0,4 0,3 1,0 1 blir lägre. Färre sysselsatta och därigenom färre Kalenderkorrigerade värden. arbetade timmar medför en något lägre 2 15–74 år, i procent av arbetskraften. 3 I offentlig sektor. Procent av BNP. Källa: Egna beräkningar. potentiell BNP. En lägre offentlig konsumtionstillväxt gör att Ett större antal asylsökande 2016–2020 innebär BNP växer i långsammare takt de närmaste åren att utgifterna för migration och integration blir och arbetslösheten blir något högre 2017 och högre. De statliga utgifterna för migration och 2018 (se tabell 3.8). Det mindre antalet personer integration bedöms 2016 bli 2 miljarder kronor som får uppehållstillstånd medför att antalet högre jämfört med prognosen i denna prop- nyanlända som träder in på arbetsmarknaden blir osition. Utgifterna ökar i takt med att antalet färre. Samtidigt är minskningen av antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- beviljade uppehållstillstånd i detta scenario större system stiger. än motsvarande ökning i alternativscenariot med Den offentliga sektorns finansiella sparande fler asylsökande. Sammantaget medför det att försämras successivt med 0,2–0,5 procentenheter det lägre antalet asylsökande får en tydlig effekt jämfört med prognosen. De högre utgifterna på arbetslösheten i slutet av prognosperioden. som följer av fler asylsökande vägs till viss del Arbetslösheten bedöms bli 0,3 procentenheter upp, dels av en större avräkning på biståndet, lägre 2020 jämfört med prognosen i denna dels av att skatteintäkterna blir högre till följd av proposition. den högre ekonomiska aktiviteten. Till följd av att färre asylsökande antas komma till Sverige under perioden 2016–2020 blir Färre asylsökande 2016–2020 utgifterna för migration och integration lägre. År Detta alternativscenario beskriver effekterna av 2016 bedöms utgifterna vara 2 miljarder kronor att antalet asylsökande följer Migrationsverkets lägre än prognosen i denna proposition. I takt lägre scenario. I scenariot antas att antalet med att antalet inskriva i Migrationsverkets asylsökande 2016 uppgår till 70 000 för att mottagningssystem minskar sjunker utgifterna därefter gradvis minska till 41 000 per år ytterligare. (se tabell 3.7). Antalet barn antas också sjunka, De offentliga finanserna förstärks med som till närmare 6 000 per år. Trots en markant mest 0,4 procentenheter i detta alternativminskning av antalet asylsökande kommer scenario jämfört med i prognosen. De lägre antalet inskrivna i Migrationsverkets mot- utgifter som följer av färre asylsökande mottagningssystem att vara stort 2016 på grund av verkas av lägre skatteinkomster och en mindre det stora antalet asylsökande som anlände under avräkning på biståndet. Till följd av att av- 2015. Antalet inskrivna minskar dock snabbare i räkningen på biståndet beräknas variera kraftigt detta alternativscenario och ligger vid slutet av för olika år blir t.ex. skillnaden för det finansiella 2019 på 61 000 personer, vilket ska jämföras med sparandet 2018 marginell, jämfört med prognosen i denna proposition.

PROP. 2015/16: 100

3.5 Prognosrevideringar

Tabell 3.9 Jämförelse mellan regeringens prognoser i 2016

års ekonomiska vårproposition och i budgetpropositionen för

2016

Utvecklingen i svensk ekonomi bedöms sam- Prognos enligt budgetpropositionen för 2016 inom parentes mantaget bli starkare jämfört med prognosen i Procentuell förändring om inte annat anges budgetpropositionen för 2016. Sedan budget- 2015 2016 2017 2018 2019 propositionen beslutades har nationalräken- BNP 1 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 skaperna för ytterligare tre kvartal publicerats. (2,8) (2,8) (2,6) (2,4) (2,0)

Potentiell BNP 1,2 2,7 2,4 2,2 2,2 2,4 (1,8) (2,1) (2,2) (2,3) (2,2)

Starkare BNP-tillväxt och sysselsättning

BNP-gap 3 -0,9 0,2 0,5 0,3 0,0 BNP-tillväxten bedöms bli väsentligt högre 2016 (-1,1) (-0,6) (0,0) (0,2) (0,0) jämfört med bedömningen i budgetpropo- 4,5 Arbetslöshet 7,4 6,8 6,3 6,4 6,5 sitionen för 2016 (se tabell 3.9). Den främsta (7,6) (7,1) (6,5) (6,2) (6,2) anledningen till detta är en väsentligt högre 4 Sysselsatta 1,4 1,7 1,6 0,8 0,7 tillväxt i fasta bruttoinvesteringar och den (1,3) (1,5) (1,4) (1,0) (0,5) offentliga konsumtionen. Investeringsutveck- Arbetade timmar 2 1,0 1,9 1,7 0,7 0,7 lingen har i utgångsläget blivit starkare än (1,2) (1,5) (1,5) (1,1) (0,4) förväntat i samtliga av ekonomins branscher. Timlön 6 2,4 3,1 3,3 3,4 3,4 Framför allt på kort sikt bidrar det stora antalet (2,5) (3,0) (3,2) (3,3) (3,4) asylsökande till en snabbt stigande offentlig 7 KPI 0,0 0,9 1,6 2,3 3,2 konsumtion. (-0,1) (1,0) (1,9) (2,5) (3,1) Sysselsättningstillväxten har reviderats upp för prognosperioden 2016–2019 (se tabell 3.9). Det 7 KPIF 0,9 1,3 1,8 2,0 2,1 förklaras av att produktionen sammantaget (0,8) (1,6) (1,8) (1,9) (2,0) bedöms bli högre än vad som förväntades i 7 Reporänta -0,3 -0,5 -0,3 0,5 1,6 budgetpropositionen. Även arbetskraften växer (-0,3) (-0,4) (0,1) (0,8) (1,8) starkare till följd av en högre befolkningstillväxt. Anm.: Prognoserna är baserade på vid tillfället föreslagna och genomförda reformer. Det har medfört att arbetslösheten reviderats 1 Avser marknadspris. upp i slutet av prognosperioden. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 4 15–74 år. 5 Procent av arbetskraften. 6 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.

Starkare konjunkturläge ger något högre inflation

7 Årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar. Konjunkturåterhämtningen bedöms ha gått snabbare 2015 än vad som bedömdes i budget- Energipriserna föll 2015, vilket har bidragit till propositionen. Sammantaget bedöms resurs- att KPIF för 2016 har reviderats ned (se tabell utnyttjandet, mätt med BNP-gapet, nå balans ett 3.9). Den högre efterfrågan på sikt bidrar till att år tidigare (se tabell 3.9). Resursutnyttjandet KPIF blir marginellt högre 2018 och 2019. väntas dessutom bli något mer ansträngt 2016– Prognosen för reporäntan har reviderats ned, 2018 jämfört med prognosen i budget- främst på grund av att reporäntan är lägre i propositionen. utgångsläget än vad som förväntades i be-

dömningen i budgetpropositionen för 2016.

Högre potentiell BNP

Potentiell BNP till baspris har reviderats upp med drygt 1 procent för 2019 jämfört med

PROP. 2015/16: 100

bedömningen i budgetpropositionen. Både Europeiska kommissionens statistiska modell. 10 11 potentiell produktivitet och potentiellt antal Som framgår av diagram 3.12 har komarbetade timmar är högre. missionens modell för jämviktsarbetslösheten Tillväxten i befolkningen i åldern 15–74 år ett något större cykliskt inslag än förväntas bli starkare som följd av fler Finansdepartementets tidigare modellskattasylsökande, vilket höjer den potentiella syssel- ningar för perioden före 2007 och den tidigare sättningen och det potentiella antalet arbetade bedömningen för 2007–2015. timmar. Jämviktsarbetslösheten har reviderats För bedömningen av resursutnyttjandet på upp 2017–2020 som en följd av en större andel arbetsmarknaden i nuläget används också ett nyanlända i arbetskraften, eftersom de med flertal indikatorer, t.ex. andelen företag som korta vistelsetider har en lägre sannolikhet att få upplever brist på arbetskraft enligt Konjunkturett jobb (se diagram 3.12). barometern och olika indikatorer på matchningen på arbetsmarknaden. Förändringen har Diagram 3.12 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet inte påverkat prognosen för jämviktsarbets- Procent lösheten 2015 mer än marginellt (se diagram 12 3.12). Därmed påverkas inte heller nivån på det Faktisk arbetslöshet 11 Jämviktsarbetslöshet, ny bedömning potentiella antalet arbetade timmar 2015 i någon större utsträckning. Jämviktsarbetslöshet, tidigare bedömning 10 För 2016–2020 bedöms hur de politiska 9 åtgärderna, demografin och konjunkturen på- 8 verkar de potentiella arbetsmarknadsvariablerna. Tidigare gjordes en sådan bedömning med 2007 7 som startår. Tillvägagångssättet är detsamma 6 som tidigare. 5 Andra bedömare, som t.ex. Konjunkturinstitutet, gör prognoser över jämviktsarbets- 4 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 lösheten på ett snarlikt sätt. Myndigheten bedömer jämviktsarbetslöshetens historiska nivå Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. med hjälp av statistiska modeller och data över utvecklingen i jämviktsarbetslöshetens struktur-

Ny beräkning av jämviktsarbetslösheten

ella förklaringsfaktorer fram till det sista utfallsåret för de faktiska variablerna. I Jämviktsarbetslösheten har reviderats för Konjunkturinstitutets prognoser skrivs sedan perioden fram t.o.m. 2015. Tidigare beräkningar jämviktsarbetslösheten fram med effekter av har baserats på en statistisk analys som politik, demografi och konjunktur, se omfattade perioden fram t.o.m. 2006 och promemorian En beskrivning av hur därefter på bedömningar av förändringar till Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP följd av bl.a. reformer och förändringar i på Konjunkturinstitutets hemsida, www.konj.se. demografin. I denna proposition har tids- Internationella organisationer använder i större perioden för vilken statistisk analys används utsträckning statistiska modeller för att bedöma förlängts och omfattar perioden fram t.o.m. potentiella variabler även under prognos- 2015. En statistisk modell har använts för att perioden. 12 bestämma jämviktsarbetslösheten under utfallsperioden, vilket är en vanlig metod bland prognosinstitut. Bedömningen av jämviktsarbetslösheten fram t.o.m. 2015 baseras på 11 I modellen skattas NAWRU (Non-accelerating wage rate of unemployment). Se Havik m.fl., The production function methodology for calculating potential growth rates & output gap, European Economy Economic Papers 535. 12 Se till exempel Guichard och Rusticelli, Reassessing the 10 Potentiell BNP till marknadspris är uppreviderad med 1,5 procent i NAIRUs after the Crisis, OECD Economics Department nivå 2019. Det beror på att det s.k. skattenettot, dvs. skillnaden mellan Working Papers 918, och Benes m.fl., Estimating potential output with a produktskatter och produktsubventioner, har reviderats upp. multivariate filter, IMF working paper 10/285. Se även fotnot 11.

PROP. 2015/16: 100

3.6 Utvecklingen enligt andra hållandevis liten skillnad mellan bedömarnas bedömare prognoser. Diagram 3.13 visar regeringens prognos för BNP-tillväxten tillsammans med osäker- Detta avsnitt innehåller jämförelser med några hetsintervall som täcker respektive 50, 65 och andra bedömares prognoser för vissa centrala 80 procent av regeringens historiska prognosfel, makroekonomiska variabler (se tabell 3.10). dvs. skillnaden mellan regeringens prognoser Syftet med jämförelserna är att öka trans- och utfall. Diagram 3.13 visar även de övriga 13 parensen för de prognoser och de bedömningar bedömarnas prognoser. Eftersom deras progsom regeringen gör. noser ligger inom den mörkaste ytan så är skillnaden mellan dem och regeringens prognos

Tabell 3.10 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

mindre än vanliga prognosfel för regeringen vid 2016 2017 dessa prognoshorisonter. De andra institu-

1

BNP

tionernas prognoser bedöms således ligga inom den typiska felmarginalen. I detta avseende är Regeringen 3,8 2,2 Konjunkturinstitutet 3,5 2,3 skillnaderna mellan bedömarnas prognoser små. Europeiska kommissionen 3,2 2,9 Riksbanken 3,5 2,8 Diagram 3.13 Osäkerhetsintervall för BNP-prognosen 2 Procentuell förändring Arbetslöshet 7 Regeringen 6,8 6,3 80% 6 65% Konjunkturinstitutet 6,7 6,3 5 50% Europeiska kommissionen 6,9 6,7 Utfall 4 REG Riksbanken 6,8 6,7 3 KI

3

Inflation KOM 2 RB Regeringen 0,9/1,0 1,6/1,5 Konjunkturinstitutet 0,8/0,9 1,2/1,2 1 Europeiska kommissionen -/1,1 -/1,4 0 Riksbanken 0,7/1,1 2,1/2,1 -1

4

BNP-gap -2 11 12 13 14 15 16 17 Regeringen 0,2 0,5 Anm.: Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens prognosfel i vårpropositioner Konjunkturinstitutet 0,6 1,1 för 1994–2015. REG = regeringen, KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska kommissionen, RB = Riksbanken. Europeiska kommissionen 0,0 0,0 Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen och egna beräkningar. Riksbanken 0,2 0,7 Regeringens prognos för arbetslösheten 2016 är i Anm.: Till marknadspris, fasta priser, kalenderkorrigerad. Publiceringsdatum är för regeringen 2016-04-13, Konjunkturinstitutet 2016-03-23, Europeiska kommissionen 2016-02-04 och Riksbanken 2016-02-11. linje med de andra bedömarnas prognoser. För 1 Procentuell förändring. 2 Procent av arbetskraften, 15–74 år. 2017 är regeringens prognos något lägre än Europeiska kommissionens och Riksbankens 3 Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPI/HIKP. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP, i procent av potentiell BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna prognoser. Detta förklaras i huvudsak av olika bedömningar av tillväxten i arbetskraften. Riksberäkningar. banken har även en lägre prognos för sysselsätt- Regeringens prognos för BNP-tillväxten 2016 är ningstillväxten. något högre än de övriga bedömarnas prognoser. Avvikelserna gentemot Riksbankens och Europeiska kommissionens prognoser för 2017 bedöms till stor del bero på att dessa institutioners prognoser gjordes innan nationalräkenskaperna för det fjärde kvartalet 2015 publice- 13 Osäkerhetsintervallen är baserade på historiska prognosfel. De speglar rades. därför en objektiv historisk prognososäkerhet och bör inte förväxlas med När den osäkerhet som omgärdar prognoen bedömd framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerserna för BNP-tillväxten beaktas, är det förhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2015, som publicerades på regeringens hemsida, www.regeringen.se, i anslutning till 2015 års ekonomiska vårproposition.

PROP. 2015/16: 100

Regeringens prognos för inflationen 2016 Tabell 3.11 Medelprognosfel för prognoser för BNP-

tillväxten

ligger nära de andra bedömarnas prognoser. För Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2015 2017 gör Riksbanken bedömningen att priserna och antal observationer (T) kommer att stiga snabbare än i regeringens Gjorda samma år Gjorda året före prognos. som utfallet utfallet Europeiska kommissionen gör bedömningen Bedömare MPF T MPF T att resursutnyttjandet i ekonomin är i balans Regeringen 0,35 44 -0,13 42

2016 och 2017. Regeringen och de övriga prog- Konjunkturinstitutet 0,27 90 -0,24 85 nosmakarna gör i stället bedömningen att resurs- Riksbanken 0,18 94 -0.20 88 utnyttjandet är högt 2016 och 2017, dvs. BNP- HUI Research AB 0,34 88 0,01 84 gapen är positiva. BNP-gapet 2016 och 2017 är Svenskt näringsliv 0,55* 73 0,34 70 större i Konjunkturinstitutets prognos än i Handelsbanken 0,29 77 -0,07 74 regeringens prognos, vilket förklaras av att SEB 0,26 82 0,02 78 Konjunkturinstitutet gör en annan bedömning

av den potentiella BNP-nivån. Nordea 0,42* 84 0.02 80

Swedbank 0,13 48 0,05 44 Anm.: Asterisk indikerar signifikans på 10 procents nivå. Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar.

3.7 Utvärdering av prognoser för

Stickproven är uppdelade i prognoser gjorda

BNP-tillväxten

samma år som utfallet respektive året före ut-

fallet. För prognoser gjorda samma år som 16 I detta avsnitt utvärderas prognoser för Sveriges utfallet har regeringen ett positivt skattat medel- BNP-tillväxt som några olika bedömare gjort prognosfel. Regeringen har därmed, liksom 1994–2015, däribland regeringen. Motsvarande 14 övriga bedömare, i genomsnitt underskattat utvärdering av prognoser för arbetslösheten och BNP-tillväxten för utvärderingsperioden. För 17 inflationen redovisas i Finansdepartementets prognoser gjorda året före utfallet har regeringen promemoria Utvärdering av makroekonomiska i stället överskattat BNP-tillväxten. Regeringens prognoser 2016 som publiceras på regeringens medelprognosfel är dock inte statistiskt signifihemsida, www.regeringen.se. kanta. För systematiska prognosfel i form av genom- I tabell 3.12 rangordnas bedömarna med snittliga över- eller underskattningar används avseende på deras medelabsolutfel och medelofta den engelska termen bias. Genom att skatta kvadratfel för prognoser för BNP-tillväxten. en bedömares genomsnittliga prognosfel kan Medelabsolutfelet är medelvärdet av de absoluta hypotesen att bedömarens prognoser inte har prognosfelen. Medelkvadratfelet är medelvärdet någon bias testas. Tabell 3.11 visar medelprogav de kvadrerade prognosfelen. Regeringens nosfel för några svenska bedömare, tillsammans prognosprecision rangordnas relativt högt för med uppgifter om antalet observationer. Medelprognoser utfärdade samma år som utfallet, och prognosfel som är statistiskt signifikanta är marrelativt lågt för prognoser utfärdade året före kerade med en asterisk. 15 utfallet. I allmänhet vilar rangordningarna på små skillnader, och inga test utförs för att påvisa att

dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Utformningen av ett sådant test försvåras av att

bedömarna för ett givet år dels utfärdar prog- 14 För regeringens del utvärderas endast prognoser publicerade i budget- noserna vid olika tidpunkter, dels producerar

propositionen och ekonomiska vårpropositionen. 15 Här används signifikansnivån 10 procent. Ett medelprognosfel som är

signifikant avviker då tillräckligt mycket från noll (från ingen bias) för att det ska kunna betraktas som att det är 10 procents sannolikhet eller mindre att få ett sådant medelprognosfel om det inte finns någon bias. För en utförligare beskrivning av metoderna, se Finansdepartementets 16 Landsorganisationen i Sverige har inte tagits med i utvärderingen av

promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2015, som prognoser för BNP-tillväxten eftersom den inte på ett konsekvent sätt publicerades på regeringens hemsida, www.regeringen.se, i anslutning till redovisat BNP-prognosen. 2015 års ekonomiska vårproposition. 17 Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen.

PROP. 2015/16: 100

olika antal prognoser. Rangordningarna bör därför värderas med viss försiktighet.

Tabell 3.12 Rangordningar av bedömares prognosprecision

Rangordningar efter medelabsolutfel (MAF) och medelkvadratfel (MKF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2015

Prognoser gjorda samma år som utfallet Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden) SHB KI SEB REG RB HUI NO SWB SN SHB SEB KI REG HUI RB SN NO SWB Prognoser gjorda året före utfallet Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden) NO SEB KI RB HUI REG SHB SN SWB NO SEB HUI RB SHB REG KI SN SWB Anm.: Rangordningen sker fallande från vänster. Bedömarna är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet (KI), Riksbanken (RB), HUI Research AB (HUI), Svenskt näringsliv (SN), Handelsbanken (SHB), SEB, Nordea (NO) och Swedbank (SWB). Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar.

4 De budgetpolitiska målen

PROP. 2015/16: 100

4 De budgetpolitiska målen

Sammanfattning med 60 miljarder kronor jämfört med den beslutade nivån på utgiftstaket för 2018. För 2020 bedömer regeringen att – De budgetpolitiska målen ska skapa utgiftstakets nivå bör uppgå till förutsättningar för att finanspolitikens 1 466 miljarder kronor, vilket är 74 milövergripande mål ska kunna nås på ett jarder kronor högre än den bedömda sätt som säkerställer att finanspolitiken är nivån för 2019. hållbar på lång sikt. De budgetpolitiska – Kommunsektorns resultat 2015 uppmålen består av ett mål för den offentliga fyllde det kommunala balanskravet och sektorns finansiella sparande, ett utgiftssektorn som helhet bedöms klara kravet tak för staten samt ett kommunalt under hela prognosperioden. Resultatet balanskrav. Som medlem i EU är Sverige bedöms dock minska successivt under även bundet av bestämmelserna i prognosperioden, trots en god utveckling stabilitets- och tillväxtpakten. av skatteinkomsterna och statsbidragen. – Regeringen bedömer att det finansiella Detta beror på att det stora antalet sparandet tydligt avviker från den asylsökande och den demografiska målsatta nivån. utvecklingen väntas bidra till att utgifterna ökar snabbare än inkomsterna. – Regeringen avser att bedriva en ansvarsfull finanspolitik som leder till att – Marginalerna till gränsvärdena i sparandet återförs till den målsatta nivån i stabilitets- och tillväxtpaktens korrigeen välavvägd takt. Det stora antalet rande del är goda och Sverige förväntas personer som sökte uppehållstillstånd i uppfylla kraven i den förebyggande delen Sverige under 2015 medför tillfälliga av stabilitets- och tillväxtpakten för 2015 kostnader som temporärt försvagar det och 2016. Marginalerna till de ramar som finansiella sparandet. Mot bakgrund av sätts av det medelfristiga budgetmålet är detta bedömer regeringen att den emellertid små. Det strukturella sparanmålsatta nivån kommer att nås först det bedöms 2017 understiga målet något, något år efter 2020. samtidigt som avvikelsen för närvarande bedöms vara för liten för att Europeiska – Regeringen bedömer att utgiftstakets kommissionen ska anse att den är nivå för 2019 bör uppgå till 1 392 miljarbetydande. der kronor. Bedömningen av nivån för 2019 är densamma som den som gjordes i 2015 års ekonomiska vårproposition och i budgetpropositionen för 2016, exklusive I detta avsnitt följer regeringen upp de sådana budgetförändringar som motive- budgetpolitiska målen. Dessa mål skapar rar tekniska justeringar. Bedömningen förutsättningar för att uppnå de finanspolitiska innebär att utgiftstakets nivå 2019 ökar målen på ett sätt som är hållbart på både kort

PROP. 2015/16: 100

och lång sikt. De budgetpolitiska målen består Analys av måluppfyllelsen

av ett mål för den offentliga sektorns

finansiella sparande, ett utgiftstak för staten I tabell 4.1 redovisas utfallsdata för det

och ett kommunalt balanskrav. genomsnittliga finansiella sparandet under den

Som medlem i EU är Sverige även bundet av senaste tioårsperioden och de indikatorer som

bestämmelserna i stabilitets- och tillväxt- används för att bedöma budgetutrymmet i

pakten. Dessa bestämmelser utgör ramen som förhållande till målet för det finansiella

de svenska budgetpolitiska målen måste hålla sparandet i ett framåtblickande perspektiv.

sig inom. Bestämmelserna anger bl.a. att

underskottet i Sveriges offentliga finanser och Tabell 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt

indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella

storleken på den offentliga bruttoskulden inte

sparandet

får överskrida vissa gränsvärden, samt att det Andel av BNP respektive potentiell BNP i procent

strukturella sparandet ska uppfylla ett Utfallsdata för 2015 och prognoser 2016–2020

medelfristigt budgetmål. 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Finansiellt sparande 0,0 -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7

Bakåtblickande tioårssnitt 0,3 4.1 Uppföljning av målet för det Sjuårsindikatorn -0,9 -0,7 -0,3

finansiella sparandet

Strukturellt 1 sparande 0,2 -0,2 -0,7 -0,5 0,0 0,8 Enligt målet för det finansiella sparandet ska 1 Andel av potentiell BNP.

sparandet i den offentliga sektorn motsvara Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 1 procent av BNP i genomsnitt över en Bakåtblickande tioårssnitt konjunkturcykel. Att målet för det finansiella Det genomsnittliga finansiella sparandet var sparandet är formulerat som ett genomsnitt klart lägre än 1 procent av BNP 2006–2015 (se över en konjunkturcykel, i stället för som ett tabell 4.1). Det förklaras delvis av den årligt mål, är motiverat av stabiliseringsutdragna lågkonjunkturens effekter på de politiska skäl. Om målet skulle vara 1 procent offentliga finanserna, men också av de av BNP varje enskilt år skulle finanspolitiken ofinansierade åtgärder, bl.a. flera skattebehöva stramas åt också när konjunkturen sänkningar, som den förra regeringen vidtog. försvagades för att säkerställa att det årliga

målet nåddes. Finanspolitiken skulle då Sjuårsindikatorn förstärka konjunktursvängningarna i stället för Sjuårsindikatorn är ett genomsnitt av att stabilisera dem. Att målet är formulerat sparandet det innevarande året och tre år som ett genomsnitt över en konjunkturcykel framåt respektive tre år bakåt i tiden, justerat gör det dock svårare att följa upp huruvida för engångseffekter under denna tidsperiod. finanspolitiken ligger i linje med målet, Sjuårsindikatorn visar att det offentliga eftersom det är svårt att bedöma när en sparandet låg närmare 2 procent av BNP under konjunkturcykel börjar och slutar, samt i målnivån 2015, men att det förbättras med ca vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig. 0,6 procent av BNP till 2017. Måluppfyllelsen analyseras i första hand i ett

framåtblickande perspektiv, eftersom målet Strukturellt sparande för det finansiella sparandet utgör ett rikt- Det strukturella sparandet är en bedömning av märke för finanspolitiken. Men för att se om hur stort det finansiella sparandet i den det har funnits systematiska fel i finansoffentliga sektorn skulle vara om sektorns politiken som minskar sannolikheten att målet inkomster och utgifter inte påverkades av nås i framtiden görs också en bakåtblickande konjunkturläget eller engångseffekter. Det uppföljning. strukturella sparandet är inte en del av den

officiella statistiken och kan beräknas på flera

olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella

sparandet kan skilja sig åt mellan olika

bedömare och att det inte finns något allmänt

accepterat utfall.

PROP. 2015/16: 100

År 2015 bedöms det strukturella sparandet Detta bör dock endast ske om det bedöms

ha understigit målnivån med ca 0,8 procent av som troligt att den kraftiga ökningen av

potentiell BNP. Det strukturella sparandet antalet asylsökande är temporär. Om antalet

bedöms därefter försvagas med ca 0,5 procent asylsökande bedöms ligga på en hög nivå

av potentiell BNP 2016 och 2017. År 2018– under en längre tid måste finanspolitiken

2020 förväntas det strukturella sparandet anpassas till den nya utgiftsnivån, vilket skulle

stärkas, framför allt 2019 och 2020, så att det kräva minskade utgifter eller ökade inkomster

motsvarar ca 0,8 procent av potentiell BNP framöver. Regeringens prognoser utgår från

2020. Att det strukturella sparandet försämras Migrationsverkets mellanscenario, som

2016 och 2017 beror till viss del på att olika innebär färre asylsökande 2016–2019 per år än

skatteunderlag utvecklas på ett ogynnsamt sätt 2015. Mot denna bakgrund betraktas en

för de offentliga inkomsterna, men framför allt betydande del av utgifterna kopplade till

på ökade utgifter för bl.a. migration, ålders- migration och etablering under de kommande

pensioner, sjukpenning och assistans- åren vara föranledd av en exceptionell

ersättning. händelseutveckling och vara av tillfällig

karaktär.

Trots avvikelsen från den nuvarande

Redogörelse för avvikelsen från den målsatta målsatta nivån bedöms det mot denna

nivån bakgrund inte vara lämpligt att genomföra

aktiva beslut om budgetförstärkningar för att

nå målet för det finansiella sparandet redan Regeringens bedömning: Det finansiella 2020. Regeringen bedömer att den målsatta sparandet bedöms tydligt avvika från den nivån om att det finansiella sparandet ska målsatta nivån. Regeringen avser att bedriva en uppgå till 1 procent av BNP kommer att nås

ansvarsfull finanspolitik som leder till att först något år efter 2020. sparandet återförs till den målsatta nivån i en

välavvägd takt. I de tre första ekonomisk-

politiska propositionerna som regeringen Skälen för regeringens bedömning: Enligt beslutade om under innevarande mandat- 2 kap. 1 a § budgetlagen (2011:203) ska period finansierades samtliga reformer fullt ut. regeringen vid en bedömd avvikelse från målet Det bidrog till att det finansiella sparandet för det finansiella sparandet redogöra för hur stärktes kraftigt mellan 2014 och 2015. en återgång till målet ska ske. I förarbetena till Den offentliga skuldsättningen är förbestämmelsen framhålls att en analys tydligt hållandevis låg, inte minst i ett internationellt bör indikera att en avvikelse föreligger för att perspektiv, samtidigt som den finansiella regeringen ska ha en skyldighet att lämna en nettoförmögenheten är positiv. Därför kan sådan redogörelse (prop. 2013/14:173 s. 28, 29 sparandet stärkas i en takt som värnar och 45). Vidare anges att den redovisade samhällsekonomisk balans utan att hållplanen för hur en återgång ska ske bör avse ett barheten eller förtroendet för de offentliga medelfristigt perspektiv. Det medelfristiga finanserna äventyras. perspektivet för de budgetpolitiska målen Utvecklingen av de offentliga finanserna avser normalt tre eller fyra år. Om sparandet kommer framöver till stor del att styras av tydligt avviker från målnivån bör regeringen utvecklingen av migrationen. Att på ett därför redovisa en plan för hur en återgång till samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt finansiera målet ska ske som inbegriper de prognosår de kostnader som den kraftiga ökningen av som inkluderas i budgetpropositionen. antalet asylsökande 2015 innebär utgör en Det är viktigt att avvikelser från den särskilt stor utmaning. Det är rimligt att målsatta nivån korrigeras, men det ska inte ske exceptionella händelser, som t.ex. naturpå ett mekaniskt vis utan det ska baseras på en katastrofer eller mycket stora migrationssamlad bedömning utifrån stabiliserings-, strömmar, ska kunna hanteras utan krav på fördelnings- och strukturpolitiska utgångskortsiktiga budgetförstärkningar. Därför bör punkter. hänsyn tas till de förhöjda migrations- Regeringen anser mot denna bakgrund att kostnaderna när inriktningen för finansåtergången till den målsatta nivån bör ske i en politiken fastslås.

PROP. 2015/16: 100

takt som tillåter att temporärt förhöjda att ta hela utrymmet under utgiftstaket i migrationskostnader kan hanteras utan krav på anspråk. kortsiktiga budgetförstärkningar. Enligt Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen regeringen är det därför motiverat att den i budgetpropositionen föreslå en nivå på målsatta nivån nås först något år efter 2020. utgiftstaket för det tredje tillkommande året. En parlamentariskt sammansatt kommitté Utgiftstaket är en grundläggande del av har fått i uppdrag att göra en översyn av målet principen om en beslutordning uppifrån och för den offentliga sektorns finansiella sparande ned, där beslut om en övre gräns för de totala (dir. 2015:63). Slutbetänkandet ska lämnas i utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. oktober 2016. I slutbetänkandet ska utred- utgiftsramarna och anslagen. Budgetningen redovisa sin syn på de hittillsvarande processens medelfristiga perspektiv ger erfarenheterna av det finanspolitiska ram- förutsättningar för att beslutet om utgiftsverket, sin bedömning av hur nivån för målet takets nivå fattas i överensstämmelse med för den offentliga sektorns finansiella sparande ekonomins långsiktiga produktionsförmåga, ska se ut framöver och målnivåns effekt på de tydliggör effekterna av politiska beslut under offentliga finanserna och svensk ekonomi. åren efter det aktuella budgetåret och skapar Om målnivån skulle ändras kommer det att en bindande långsiktighet i budgetbesluten. påverka vid vilken tidpunkt den nås. Utgiftstaket ger vidare regeringen och riksdagen stöd för att hantera det latenta utgiftstryck som uppstår i den politiska processen genom att olika utgiftsökningar 4.2 Uppföljning av utgiftstaket och prövas tillsammans inom ett fastställt bedömning av utgiftstakets ekonomiskt utrymme. Detta tvingar fram nivå för 2019 och 2020 prioriteringar mellan olika önskemål och minskar därmed t.ex. risken för att tillfälligt De takbegränsade utgifterna är summan av höga inkomster, i ett läge med högt utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 resursutnyttjande, används för att finansiera samt utgifterna i ålderspensionssystemet som permanent högre utgifter. Ett flerårigt ligger vid sidan av statens budget. utgiftstak främjar en kontrollerad utgifts- Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. utveckling och är ett effektivt verktyg för att ingår inte i de takbegränsade utgifterna uppnå målet för det finansiella sparandet och eftersom riksdagen och regeringen endast i långsiktigt hållbara offentliga finanser. begränsad omfattning kan påverka dessa Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftsutgifter på kort sikt. De takbegränsade taket som riksdagen har beslutat om inte utgifterna utgörs vidare av faktiskt förbrukade ändras till följd av andra orsaker än s.k. anslagsmedel, vilket innebär att även myndig- tekniska justeringar. heternas utnyttjande av anslagssparande och Enligt 2 kap. 4 § budgetlagen är regeringen anslagskredit ingår. De takbegränsade skyldig att vidta åtgärder om det finns risk för utgifterna omfattar därmed större delen av att ett fastställt utgiftstak överskrids. De utgifterna i staten och ålderspensionssystemet, faktiska utgifterna varierar av olika anledningar och utgör tillsammans med utgifterna för som är svåra att förutse i prognoserna. kommuner och landsting, i det närmaste de Eftersom utgiftstaket fastställs i nominella totala utgifterna för den offentliga sektorn. termer bör det finnas en buffert av utrymme Utgiftstaket är den övre gräns som de under utgiftstaket som inte är budgeterat så att takbegränsade utgifterna maximalt får uppgå de faktiska utgifterna kan variera utan att det till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas kräver åtgärder från regeringens sida. Detta som ett mål för de takbegränsade utgifterna. utrymme mellan utgiftstaket och de faktiska Det beror bl.a. på att målet för det finansiella beräknade takbegränsade utgifterna kallas sparandet kan vara begränsande för nivån på de budgeteringsmarginalen. takbegränsade utgifterna, även om det vid Budgeteringsmarginalen ska i första hand samma tillfälle finns utrymme under utgifts- fungera som en buffert om utgifterna på grund taket. Vidare kan den makroekonomiska av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på utvecklingen innebära att det inte är lämpligt ett annat sätt än vad som förväntades när

PROP. 2015/16: 100

utgiftstakets nivå fastställdes. Det är viktigt att regeringen föreslagit i 2015 års ekonomiska det finns utrymme för de konjunkturberoende vårproposition (prop. 2014/15:100). Det är utgifterna (i första hand arbetsmarknads- förenligt med såväl praxis som det finansutgifter, s.k. automatiska stabilisatorer) att öka politiska ramverket att en ny regering lämnar fritt i en konjunkturnedgång. Då minskar förslag om ändrade nivåer på utgiftstaket som risken för att det skulle krävas besparingar för en del av en förändrad inriktning av finansatt klara utgiftstaket i ett skede när de politiken. offentliga finanserna kan behöva stötta den För att hantera osäkerheten när det gäller ekonomiska utvecklingen. utgifterna kopplade till antalet asylsökande Utöver utgiftsökningar som uppstår till och för att säkra tillräckliga marginaler under följd av en förändrad makroekonomisk utgiftstaket har regeringen vidtagit åtgärder utveckling kan budgeteringsmarginalen för att minska de planerade utgifterna för 2016 användas för nya reformer eller till volym- på en rad områden med sammanlagt 19,6 miljökningar i de rättighetsbaserade transfere- arder kronor (se avsnitt 6.2). Budgeteringsringssystemen, efter avstämning mot målet för marginalen under utgiftstaket för 2016 det finansiella sparandet och behovet av en beräknas bli 21,4 miljarder kronor, vilket säkerhetsmarginal under utgiftstaket. regeringen bedömer som tillräckligt för att Riktlinjen för budgeteringsmarginalens hantera den osäkerhet som finns i utgiftsminsta storlek, den s.k. säkerhetsmarginalen, utvecklingen. För 2017 beräknas budgeteär regeringens bedömning av hur stor bud- ringsmarginalen uppgå till 9,5 miljarder geteringsmarginalen minst behöver vara i kronor, vilket är mindre än regeringens budgeteringsfasen för att hantera osäkerheter riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta till följd av främst konjunkturutvecklingen. storlek. Med anledning av detta kommer Enligt riktlinjen bör säkerhetsmarginalen regeringen att följa utgiftsutvecklingen noga, uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade och vid behov vidta nödvändiga åtgärder för utgifterna innevarande år, minst 1,5 procent att inte utgiftstaket ska överskridas 2017. För för kommande budgetår, minst 2 procent för 2018 uppgår budgeteringsmarginalen till år två och minst 3 procent för år tre respektive 35,9 miljarder kronor, vilket är i linje med fyra. Den stegvis ökande marginalen motiveras regeringens riktlinje för budgeteringsav att osäkerheten om utgiftsutvecklingen är marginalens minsta storlek. större på längre sikt. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) är budgeteringsmarginalens storlek 4,3 miljarder Uppföljning av utgiftstaket kronor större 2016. År 2017 och 2018 bedöms budgeteringsmarginalen bli 23,9 miljarder Efter förslag i propositionen Vårändrings- kronor respektive 22,8 miljarder kronor budget för 2015 beslutade riksdagen att av mindre jämfört med bedömningen i budgetfinanspolitiskt motiverade skäl, höja de redan propositionen för 2016. fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2015– 2017 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). De nya nivåerna innebär att utgiftstaket ökar snabbare än de närmast föregående åren, vilket motiveras av den förändring av finanspolitikens inriktning som

PROP. 2015/16: 100

Tabell 4.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2006–2018

Miljarder kronor om inget annat anges För de takbegränsade utgifterna redovisas utfall 2006–2015 och prognos 2016–2018 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ursprunglig årlig nominell förändring av 1 utgiftstaket 37 42 33 32 30 30 20 10 10 20 40 47 58 Ursprungligt beslutade utgiftstak 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1332 Teknisk justering 2 -24 -14 6 13 10 2 4 2 7 12 3 Reell justering -11 33 41 52 Slutligt fastställt utgiftstak 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 332 Takbegränsade utgifter 895 910 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 194 1 264 1 296 Budgeteringsmarginal 12 28 14 24 38 74 62 28 11 23 21 10 36 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 1,8 0,8 2,8 Anm.: För 1997–2005, se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164). 1 Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor. 2 De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år. 3 Finanspolitiskt motiverade justeringar av utgiftstakets nivå har gjorts vid två tillfällen efter att ny regering tillträtt. Dessa medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Bedömning av utgiftstakets nivå för 2019 och

2020 Regeringens bedömning: För 2019 och 2020 bör utgiftstaket uppgå till 1 392 miljarder kronor Sedan 2010 års ekonomiska vårproposition respektive 1 466 miljarder kronor. (prop. 2009/10:100) innefattar den redovisade tidsperioden i de ekonomiska propositionerna fyra tillkommande år. I enlighet med detta Skälen för regeringens bedömning: Regeredovisas i denna proposition en första ringen bedömer att utgiftstakets nivå för 2019 bedömning av utgiftstakets nivå för 2020. En bör uppgå till 1 392 miljarder kronor. Det är bedömd nivå blir inte föremål för riksdagsbeslut. samma bedömning av nivån för utgiftstaket för För 2019 gör regeringen nu för tredje gången 2019 som gjordes i 2015 års ekonomiska en bedömning av utgiftstakets nivå. Tidigare har vårproposition och i budgetpropositionen för bedömningar av nivån för 2019 lämnats i 2016, exklusive sådana budgetförändringar som 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. motiverar tekniska justeringar. Bedömningen 2014/15:100) och i budgetpropositionen för innebär att utgiftstakets nivå 2019 ökas med 2016 (prop. 2015/16:1). Det är enligt 60 miljarder kronor jämfört med den beslutade budgetlagen obligatoriskt för regeringen att i nivån på utgiftstaket för 2018. För 2020 budgetpropositionen föreslå en nivå på bedömer regeringen att utgiftstakets nivå bör utgiftstaket för det tredje tillkommande året. uppgå till 1 466 miljarder kronor, vilket är Den föreslagna nivån utgör underlag för 74 miljarder kronor högre än den bedömda nivån riksdagens beslut om nivå på utgiftstaket. för 2019. Nedan beskrivs de överväganden som Riksdagen har beslutat om utgiftstak fram t.o.m. ligger till grund för regeringens bedömning av 2018 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. nivåerna på utgiftstaket för 2019 och 2020, med 2015/16:51). Regeringen kommer i enlighet med utgångspunkt i de bestämningsfaktorer som budgetlagen att lämna förslag till nivå på redovisas i skrivelsen Ramverk för finansutgiftstaket för 2019 i budgetpropositionen för politiken (skr. 2010/11:79). 2017.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 4.3 Utgiftstak 2015–2020 tiseras. Motsvarande möjliga ökning av de takbegränsade utgifterna för 2020 uppgår till ca Miljarder kronor om inget annat anges 89 miljarder kronor. Detta utrymme för möjliga 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Av riksdagen beslutade utgiftsökningar motsvarar ca 0,7 respektive nivåer på utgiftstaket 1 158 1 215 1 274 1 332 ca 1,7 procent av BNP för 2019 och 2020. Regeringens bedömning av De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl nivåer på utgiftstaket 1 392 1 466 komma att bli högre (och budgeteringsmarginalen i motsvarande utsträckning mindre) Årlig förändring av utgiftstakets nivå 20 40 47 58 60 74 än enligt den aktuella utgiftsprognosen för dessa Utgiftstak, procent av BNP 27,9 27,7 27,9 28,0 28,1 28,2 två år, exempelvis till följd av makroekonomiska Utgiftstak, procent av förändringar (t.ex. högre inflation), oförutsedda potentiell BNP 27,6 27,8 28,0 28,1 28,0 28,2 volymökningar i transfereringssystemen eller 1 Utgiftstak, fasta priser 1 144 1 184 1 216 1 242 1 266 1 302 beslut om reformer. Om budgeterings- Takbegränsade utgifter 1 135 1 194 1 264 1 296 1 335 1 357 marginalen delvis tas i anspråk av nya reformer Takbegränsade utgifter, eller oförutsedda volymökningar i de statliga procent av BNP 27,3 27,2 27,7 27,3 26,9 26,1 transfereringssystemen försämras normalt det Takbegränsade utgifter, strukturella sparandet. Om budgeterings- 1 marginalen delvis tas i anspråk för utgiftsfasta priser 1 121 1 163 1 207 1 208 1 214 1 205 Budgeteringsmarginal 23 21 10 36 57 109 ökningar till följd av makroekonomiska Budgeteringsmarginal, förändringar är detta ofta inte ett problem i procent av takbegränsade förhållande till målet för det finansiella utgifter 2,0 1,8 0,8 2,8 4,2 8,1 sparandet. Det beror på att målet för det finan- Budgeteringsmarginal, siella sparandet är formulerat på ett sätt som procent av BNP 0,6 0,5 0,2 0,8 1,1 2,1 normalt tillåter att utgiftsökningar som följer av Finansiellt sparande, de automatiska stabilisatorerna, främst arbetsprocent av BNP 0,0 -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7 marknadsrelaterade utgifter, försvagar den Strukturellt sparande, offentliga sektorns finansiella sparande vid en procent av BNP -0,2 -0,2 -0,7 -0,5 0,0 0,8 försvagning av konjunkturen. Om konjunk- Offentliga sektorns utgifter, turutvecklingen däremot blir bättre än väntat procent av BNP 48,9 49,0 49,5 49,5 49,2 48,4 1 kan de takbegränsade utgifterna öka på grund av Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen transfere- pris- och löneutvecklingen i ekonomin som ringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, helhet, vilket kan ta en del av utrymmet under utgiftstaket i anspråk. Detta behöver emellertid utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade med inte leda till en konflikt med målet för det prisindex för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, finansiella sparandet, eftersom även den motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, offentliga sektorns inkomster tenderar att bli har behandlats som transfereringsanslag). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. högre när den ekonomiska utvecklingen blir bättre än väntat. Utgiftstakets förhållande till målet för det Utgiftstakets nivå är ett utryck för finansiella sparandet regeringens syn på hur statens och ålders- Givet prognosen för de takbegränsade utgifterna pensionssystemets totala utgifter bör utvecklas i denna proposition medger utgiftstaket för 2019 och begränsas i ett medelfristigt perspektiv. Att en maximal utgiftsökning på 57 miljarder kronor det finns ledigt utrymme under utgiftstaket 2019. I enlighet med regeringens riktlinje för betyder dock inte i sig att det finns ett utrymme budgeteringsmarginalens minsta storlek bör för reformer som ökar de takbegränsade dock en buffert om motsvarande minst utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan genom- 20 miljarder kronor i budgetpropositionen för föras efter avstämning mot målet för det finans- 2019 lämnas obudgeterad under utgiftstaket för iella sparandet och de inkomstförstärkningar oförutsedda händelser under budgetåret. När som kan komma att krävas. hänsyn tagits till riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek medger utgiftstaket att de takbegränsade utgifterna 2019 blir ca 37 miljarder kronor högre än vad som prognos-

PROP. 2015/16: 100

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och Diagram 4.1 Utgiftstak 1997–2020

budgeteringsmarginalens storlek Procent av potentiell BNP

36 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivåer

för 2019 och 2020 innebär att de ökar med 35

60 respektive 74 miljarder kronor i förhållande 34 Procent av potentiell BNP till föregående år. Det är en större ökning än den 33

genomsnittliga årliga ökningen vid fastställandet 32

av nivån på utgiftstaket sedan utgiftstaket 31

infördes 1997. Den genomsnittliga årliga 30

ökningen i löpande priser 1998–2018 uppgår till 29

2,8 procent, medan motsvarande ökning 2019 28

och 2020 uppgår till 4,5 respektive 5,3 procent. 27

Som en följd av utgiftstakets ökningstakt 26 2019 och 2020 ökar även budgeterings- 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

marginalens storlek relativt snabbt dessa år och Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har nivåerna på utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna rensats från skillnader över tiden som beror på tekniska uppgår för 2019 och 2020 till 4,2 respektive justeringar.

8,1 procent av de takbegränsade utgifterna. Det Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal Utvecklingen av utgiftstaket och de takbegränsade som regeringen som minst vill upprätthålla till utgifterna i fasta priser utgiftstaket. En budgeteringsmarginal som De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle priser visar hur verksamhetsvolymen förändras kunna medföra att möjligheterna att genomföra över tiden i staten och ålderspensionssystemet. prioriterade reformer på utgiftssidan under Det kan t.ex. handla om utvecklingen av antalet mandatperioden begränsades. Om det under de kvadratmeter kontorsyta, antalet årsarbetskrafter kommande åren bedöms förenligt med målet för i statliga myndigheter eller antalet personer med det finansiella sparandet är det dock rimligt att ersättning från olika transfereringssystem. reformer kan genomföras på budgetens utgifts- Uttryckt i fasta priser ökar de takbegränsade sida. utgifterna med sammanlagt 83 miljarder kronor Om hela utrymmet under utgiftstaket fram mellan 2015 och 2020. Denna ökning kan t.o.m. budgetpropositionen för 2020, dvs. jämföras med den förväntade ökningen i löpande ca 89 miljarder kronor, skulle tas i anspråk för priser, som uppgår till 222 miljarder kronor. Av högre utgifter, ger det en genomsnittlig årlig den nominella utgiftsökningen fram t.o.m. 2020 ökningstakt för de takbegränsade utgifterna på beror drygt en tredjedel (83 miljarder) alltså på ca 5,0 procent per år 2016–2020. Denna ökning att verksamhetsvolymerna ökar, medan resten av kan jämföras med den genomsnittliga ökningsutgiftsökningen beror på att lönerna och takten för de takbegränsade utgifterna enligt priserna stiger. prognosen i denna proposition, som uppgår till Utgiftstakets nivå ökar med 158 miljarder 3,6 procent per år 2016–2020. Den genomkronor i fasta priser under samma period. Det snittliga ökningstakten för de takbegränsade motsvarar ca 14 procent av nivån i fasta priser utgifterna 1998–2015 uppgick till 2,7 procent per 2015. De bedömda nivåerna på utgiftstaket för år. 2019 och 2020 innebär att utgiftstaket uttryckt i

fasta priser ökar i förhållande till föregående år. Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP

Den bedömda nivån på utgiftstaket för 2019

uppgår till 28,0 procent av potentiell BNP.

Bedömningen av utgiftstakets nivå för 2020,

4.3 Uppföljning av det kommunala

1 466 miljarder kronor, innebär att denna växer

balanskravet

något som andel av potentiell BNP jämfört med

2019. År 2015–2020 beräknas utgiftstakets andel Målet för den offentliga sektorns finansiella av potentiell BNP stiga från 27,6 procent till sparande inkluderar det finansiella sparandet i 28,2 procent. kommunsektorn, dvs. i kommuner och lands-

ting. För kommuner och landsting är det

emellertid det ekonomiska resultatet, och inte

PROP. 2015/16: 100

det finansiella sparandet, som är avgörande för Vid tidpunkten för inrapporteringen av det om de uppfyller kommunallagens (1991:900) preliminära bokslutet för 2015 hade inte alla krav på en balanserad budget (se avsnitt 8.2). kommuner och landsting tagit ställning till om Årets resultat motsvarar förändringen av det det förelåg synnerliga skäl att inte återställa ett egna kapitalet. Efter justering för bl.a. realisa- underskott under angiven tid. Det innebär att de tionsvinster och realisationsförluster, samt för ackumulerade negativa resultat per den orealiserade förluster i värdepapper och eventuell 31 december 2015 som ska återställas ännu inte återföring av tidigare justeringar av orealiserade kan redovisas. Vid utgången av 2014 var det förluster, erhålls det s.k. balanskravsresultatet. 30 kommuner som angav att de sammanlagt Negativa balanskravsresultat ska enligt kom- hade 0,6 miljarder kronor i ackumulerade munallagen återställas inom tre år. Kommunen negativa resultat som skulle återställas och eller landstinget får dock besluta att en reglering 7 landsting som angav att de hade ett underskott av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras på sammanlagt 1,5 miljarder kronor att återställa. om det finns synnerliga skäl. Balanskravet anger en miniminivå, men för att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet vara betydligt Resultatet positivt för kommunsektorn högre (se vidare avsnitt 8.2).

Kommunsektorns resultat före extraordinära poster uppgick till 13 miljarder kronor 2015 (se Stark utveckling av skatteinkomsterna förbättrar tabell 8.1). Kommunerna redovisade ett resultat kommunsektorns resultat om knappt 13 miljarder kronor, medan landstingen redovisade ett resultat om knappt I regeringens prognos för kommunsektorns 1 miljard kronor. Jämfört med 2014 förbättrades finanser bedöms skatteinkomsterna öka starkt kommunernas resultat med drygt 2 miljarder 2016 och 2017 i takt med att utvecklingen på kronor, medan landstingens resultat försämrades arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. med nästan 3 miljarder kronor. Därefter ökar antalet arbetade timmar lång- Resultatet 2015 förstärktes genom åter- sammare, vilket bidrar till att ökningstakten av betalningar av premier från AFA Försäkring. skatteinkomsterna avtar för att 2018–2020 ligga i Återbetalningarna av premier påverkade in- paritet med den genomsnittliga ökningstakten täkterna med 4,9 miljarder kronor, varav 2000–2015. Även statsbidragen ökar, dels på 3,6 miljarder kronor betalades till kommunerna grund av regeringens satsningar inom vård, och 1,3 miljarder kronor betalades till lands- utbildning och omsorg, dels till följd av fler tingen. Det generella statsbidrag som tilldelades asylsökande. Kommunsektorn har därmed kommunerna och landstingen med anledning av utrymme att både öka sin konsumtion och flyktingsituationen om 9,8 miljarder kronor förbättra sitt resultat, framför allt 2016. Därefter avsågs kunna användas både 2015 och 2016 ökar dock utgifterna i högre takt än inkomsterna (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. till följd av den demografiska utvecklingen med 2015/16:93). Efter periodisering påverkade fler yngre och äldre. Även det stora antalet bidraget intäkterna 2015 med 1,0 miljard kronor, asylsökande bidrar till högre utgifter. Det varav 0,9 miljarder kronor hänfördes till kom- medför att resultatet försämras successivt t.o.m. munerna och 0,1 miljarder kronor till lands- 2020. tingen. År 2016 kommer resterande 8,8 miljarder Sektorn som helhet bedöms klara balanskravet kronor att påverka intäkterna. med god marginal under prognosperioden. Sedan balanskravet infördes 2000 har andelen Resultatet beräknas uppgå till 21 miljarder kommuner som redovisat ett nollresultat eller kronor 2016. Därefter beräknas resultatet uppgå ett överskott varierat mellan som lägst 61 pro- till 6–12 miljarder kronor per år 2017–2020, cent och som högst 97 procent. För landstingen vilket motsvarar 0,6–1,5 procent av skattehar motsvarande andel varierat mellan som lägst intäkterna och de generella statsbidragen. Det är 15 procent och som högst 90 procent. År 2015 något lägre än vad som normalt anses vara i linje redovisade 91 procent av kommunerna och med god ekonomisk hushållning (se vidare 60 procent av landstingen ett nollresultat eller ett avsnitt 8). överskott.

PROP. 2015/16: 100

4.4 Uppföljning av målen i justering för diskretionära skatteförändringar,

stabilitets- och tillväxtpakten ska vara lägre än ett givet referensvärde.

Referensvärdet bestäms av den reala tillväxten i

Utöver de nationella budgetpolitiska målen är potentiell BNP och anpassas därtill vid avvikelser

Sverige, i egenskap av medlem i EU, bundet av från det medelfristiga budgetmålet, dvs. gräns-

reglerna inom stabilitets- och tillväxtpakten, som värdet höjs (sänks) om sparandet överstiger

består av en korrigerande del och en före- (understiger) det medelfristiga budgetmålet.

byggande del.

Den korrigerande delen, underskotts-

Tabell 4.4 Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och

tillväxtpaktens förebyggande del

förfarandet, anger gränsvärden som innebär att

Procent av potentiell BNP respektive årlig procentuell förändring, underskottet i de offentliga finanserna inte får prognos

vara större än 3 procent av BNP och att den 2015 2016 2017 offentliga bruttoskulden inte får överstiga

Uppföljning medelfristigt

60 procent av BNP. Sverige bedöms under budgetmål (MTO)

prognosperioden ha god marginal till dessa Strukturellt sparande, gränsvärden (se tabell 7.18 och diagram 7.9). procent av potentiell BNP -0,7 -1,0 -1,2

Den förebyggande delen av pakten ska Medelfristigt budgetmål säkerställa att medlemsstaterna bedriver en sund (MTO) -1,0 -1,0 -1,0

finanspolitik på medellång sikt och i ett tidigt Uppföljning utgiftskriteriet

skede förhindra att det uppstår alltför stora Primära offentliga utgifter underskott i medlemsstaternas offentliga just. för diskretionära

finanser. Varje medlemsstat har ett medelfristigt skatteförändringar, real

årlig procentuell förändring 1,3 2,1 budgetmål (MTO) för det strukturella

sparandet, dvs. för den offentliga sektorns Referensvärde 2,1 2,0 -

konjunkturjusterade finansiella sparande, rensat Anm.: Referensvärdet för utgiftskriteriet beräknas årligen utifrån den reala medelfristiga tillväxten i potentiell BNP enligt Europeiska kommissionens senaste från engångseffekter. Målets nivå bestäms av vårprognos (maj 2015).

Källa: Europeiska kommissionens vinterprognos (februari 2016). respektive medlemsstat, men måste vara förenlig

med en miniminivå som beräknas av Europeiska I Europeiska kommissionens senaste prognos, kommissionen. Sveriges medelfristiga budgetmål som publicerades i februari 2016, bedömdes det är -1 procent av potentiell BNP. strukturella sparandet i Sverige ha uppgått Det medelfristiga budgetmålet följs upp till -0,7 procent av potentiell BNP 2015 (se tabell årligen. Medlemsstaterna ska i sina stabilitets- 4.4). Sparandet bedömdes 2016 och 2017 uppgå och konvergensprogram, som publiceras i april till -1,0 respektive -1,2 procent av potentiell varje år, bl.a. redogöra för huruvida de uppfyllt BNP, vilket är lägre än regeringens bedömning sitt medelfristiga budgetmål och för anpass- (se tabell 4.1). Skillnaden uppgår till 0,8 ningsbanan mot detta mål om målet inte respektive 0,5 procent av potentiell BNP och uppfylls. I samband med att kommissionen beror bl.a. på olika bedömningar av den utvärderar stabilitets- och konvergensprogramekonomiska utvecklingen samt olika beräkningsmen görs även en helhetsbedömning av måluppmetoder för det strukturella sparandet. fyllelsen för det medelfristiga budgetmålet, på Kommissionens februariprognos indikerar att basis av kommissionens vårprognos som Sverige förväntas uppfylla det medelfristiga publiceras i maj. Uppföljningen är huvudsakligen budgetmålet 2015 och 2016. Det strukturella bakåtblickande och avser det föregående året, sparandet bedöms dock 2017 understiga målet men en preliminär bedömning görs även för något. För att kommissionen ska göra bedinnevarande och kommande år. ömningen att avvikelsen från målet är betydande Medlemsstater som inte uppfyller sina ska den dock uppgå till mer än 0,5 procent av medelfristiga budgetmål förväntas följa kom- BNP. Om Sveriges strukturella sparande enligt missionens riktlinjer för anpassningsbanan av det kommissionens kommande prognoser skulle strukturella sparandet och måste även ta hänsyn understiga det medelfristiga budgetmålet i den till det s.k. utgiftskriteriet. Utgiftskriteriet utsträckning att kommissionen skulle göra en omfattar de primära utgifterna, dvs. de offentliga samlad bedömning att målet inte uppnås, skulle utgifterna exklusive ränteutgifter, och innebär regeringen i kommande års konvergensprogram att den reala ökningen av utgifterna, efter behöva redogöra för hur det medelfristiga

PROP. 2015/16: 100

budgetmålet ska nås. Kommissionen gör en slutlig bedömning för 2015 och en preliminär bedömning för 2016 och 2017 på basis av sin vårprognos i maj 2016. Sammanfattningsvis kan regeringen konstatera att marginalerna till gränsvärdena i stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del är goda och att Sverige förväntas uppfylla kraven i den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten 2015 och 2016. Marginalerna till de ramar som sätts av det medelfristiga budgetmålet är emellertid små. Sparandet bedöms 2017 understiga målet något, samtidigt som avvikelsen för närvarande bedöms vara för liten för att kommissionen ska anse att den är betydande.

PROP. 2015/16: 100

Beteendeeffekter av regeringens politik Om för stor vikt läggs på att siffersätta dynamiska effekter av enskilda reformer så finns Regeringen aviserade i 2015 års ekonomiska det en risk att politiken inriktar sig på reformer vårproposition att den i 2016 års ekonomiska där det finns utvecklade metoder för att bedöma vårproposition avsåg att redovisa principiella de dynamiska effekterna, trots att andra typer av utgångspunkter för hur beteendeeffekter av reformer kan vara mer fördelaktiga ur ett regeringens politik ska beaktas i regeringens samhällsekonomiskt perspektiv. Vidare är ofta prognoser (prop. 2014/15:100 s. 92). I denna effekterna av enskilda reformer beroende av vilka 18 fördjupningsruta redogörs för dessa utgångs- andra reformer som genomförs och av vilka punkter. strukturella och konjunkturella utmaningar som Många finanspolitiska reformer påverkar den finns. makroekonomiska utvecklingen på både kort Mot bakgrund av den betydande osäkerheten i och lång sikt. För att förbättra prognos- beräkningarna av reformeffekter har regeringen precisionen finns det därför skäl för att göra en bedömt att det inte är ändamålsenligt att bedömning av reformernas effekter på redovisa detaljerade siffersatta effektberäkningar ekonomin i de makroekonomiska prognoserna. av enskilda reformer. Det skulle riskera ge en Det råder dock stor osäkerhet om i vilken missvisande bild av effekterna. Regeringen utsträckning, och i vilken takt, reformer beskriver i stället effekten av enskilda reformer i påverkar hushåll- och företags beteende och kvalitativa ordalag. således hur arbetslösheten, sysselsättningen och I prognosen över den makroekonomiska BNP påverkas av olika reformer. Exempelvis utvecklingen görs dock en samlad bedömning av bedömde den förra regeringen att den sänkta hur reformer påverkar den makroekonomiska restaurang- och cateringsmomsen varaktigt utvecklingen avseende både kortsiktiga effekter skulle öka sysselsättningen med 6 000 per- samt den långsiktiga produktions-, sysselsoner. Konjunkturinstitutet har dock bedömt sättnings- och arbetslöshetsnivån. Det görs för 19 att reformen endast kommer att öka syssel- att få så träffsäkra prognoser som möjligt. I sättningen med 1 000–3 000 personer. Det prognosen för det offentligfinansiella sparandet, 20 illusterar att effektberäkningar av enskilda som baseras på den makroekonomiska utveckreformer ofta är mycket osäkra. lingen, beaktas således beteendeeffekterna av Metoderna och modellerna för att beräkna regeringens politik samlat. effekterna av finanspolitiska åtgärder är vidare mer utvecklade inom vissa områden än andra. Exempelvis finns det betydande forskning om hur skatteförändringar påverkar arbetsutbudet, men betydligt mindre forskning kring hur förändrad tillgång till barn- och äldreomsorg påverkar arbetsutbudet. Vidare finns det när det gäller effekten av förändringar i transfereringssystemen för närvarande inte utarbetade metoder för att bedöma det försäkringsmässiga värdet för individerna och hur detta påverkar arbetsmarknadsutvecklingen.

18 Med beteendeeffekter avses här hur hushåll, företag och andra aktörer i ekonomin reagerar på finanspolitiska åtgärder, t.ex. i termer av hur efterfrågan och utbudet av varor, tjänster och arbetskraft påverkas av olika finanspolitiska åtgärder. 19 Se budgetpropositionen för 2012. 20 Se Konjunkturinstitutets specialstudie Kort- och långsiktiga effekter av restaurangmomsen (2015:46).

5 Inkomster

PROP. 2015/16: 100

5 Inkomster

Sammanfattning görs sedan med prognosen i budgetpropositionen för 2016. Avslutningsvis görs en uppföljning av inkomsterna i statens budget för – År 2016 väntas de totala skatteintäkterna 2014 och den ursprungligt beslutade budgeten öka med nästan 6 procent, vilket är en för 2015. högre ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio åren. Intäkterna från skatt på arbete ökar mest, till följd av en kraftig ökning av lönesumman. 5.1 Förslag till ändrade skatteregler i

propositionen Vårändringsbudget

– Även under de kommande prognosåren

för 2016

väntas de totala skatteintäkterna öka kraftigt, med närmare 5 procent per år. I tabell 5.1 redovisas offentligfinansiella effekter Samtliga skattebaser väntas bidra till av de två skatte- och avgiftsförändringar som ökningen. föreslås i propositionen Vårändringsbudget för – I propositionen Vårändringsbudget för 2016. Förändringarna består av utvidgat RUT- 2016 föreslår regeringen två lagändringar på avdrag (vissa trädgårdstjänster, flyttjänster och skatteområdet som brutto beräknas sänka it-tjänster) samt sänkt skatt på biodrivmedel. de totala skatteintäkterna med 0,5 miljarder För mer utförliga beskrivningar av de olika kronor 2016. Det handlar om en utvidgning skatteförslagen hänvisas till propositionen av RUT-avdraget och sänkt skatt på Vårändringsbudget för 2016. Förslagen innebär biodrivmedel. att skatteintäkterna sammantaget minskar med – I förhållande till budgetpropositionen för knappt 0,5 miljarder kronor 2016. 21 2016 har prognosen för de totala skatteintäkterna reviderats upp för samtliga år med 7–44 miljarder kronor per år. Det beror på att konjunkturläget har utvecklats starkare än väntat och på att utsikterna framöver ser mer gynnsamma ut.

I detta avsnitt presenteras inledningsvis en sammanfattning av de två förslagen till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget 21 För en beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning för 2016 (prop. 2015/16:99). Därefter redovisas hänvisas till Finansdepartementets rapport Beräkningskonventioner 2016: prognosen för den offentliga sektorns skatte- Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler, som finns på intäkter och för inkomsterna i statens budget (se regeringens hemsida, www.regeringen.se. tabell 5.3 för en sammanställning). En jämförelse

PROP. 2015/16: 100

Tabell 5.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler. Bruttoeffekt 2016, periodiserad nettoeffekt

2016–2020 samt varaktig effekt

Miljarder kronor Varaktig Effekt från Bruttoeffekt Periodiserad nettoeffekt effekt 2016 2016 2017 2018 2019 2020

Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2016

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen

Utvidgat RUT-avdrag 1/8 2016 -0,34 -0,34 -0,81 -0,81 -0,81 -0,81 -0,81

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Sänkt skatt på biodrivmedel 1/8 2016 -0,15 -0,15 -0,32 -0,32 -0,33 -0,33 -0,35

Summa -0,49 -0,49 -1,13 -1,12 -1,13 -1,13 -1,15

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källa: Egna beräkningar.

5.2 Offentliga sektorns skatteintäkter både tidigare genomförda och i propositionen Vårändringsbudget för 2016 föreslagna regel- År 2016 väntas den offentliga sektorns totala ändringar. Beloppen i tabellen visar skillnaden i skatteintäkter öka med nästan 6 procent (se skatteintäkter mellan åren. Det innebär att diagram 5.1). Det är en betydligt högre regeländringar sammantaget höjer de totala ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio skatteintäkterna med 32 miljarder kronor 2016 åren som beror på att svensk ekonomi åter- och med ytterligare 5 miljarder kronor 2017 osv. hämtar sig i snabb takt efter en lång period med I tabell 5.10, som av utrymmesskäl finns längre lågt resursutnyttjande. Läget på arbetsmark- fram i detta avsnitt, finns en mer detaljerad naden förbättras, vilket gör att lönesumman uppställning av bruttoeffekterna av regelstiger kraftigt. Detta gynnar i sin tur hushållens ändringarna på skatteområdet. konsumtion. Även under de kommande prognosåren

Tabell 5.2 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och

avgiftsregler 2015–2020

väntas de totala skatteintäkterna öka kraftigt, Miljarder kronor med närmare 5 procent per år. Samtliga skatte- 2015 2016 2017 2018 2019 2020 baser (skatt på arbete, kapital och konsumtion) Skatt på arbete 12 25 4 0 0 0 väntas bidra till ökningen. Skatt på kapital 0 2 0 0 0 0 Diagram 5.1 Totala skatteintäkter 2000–2020 Skatt på konsumtion 4 5 1 1 1 0 Årlig förändring i procent Miljarder kronor Övriga skatter 0 0 0 0 0 0 8 2 500

Totala skatteintäkter 17 32 5 1 1 0

Årlig förändring, procent Miljarder kronor 2 300 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med 6 summan. Tabellen visar både tidigare beslutade och nu i propositionen 2 100 Vårändringsbudget för 2016 föreslagna regeländringar. 4 Källa: Egna beräkningar. 1 900 2 1 700 1 500 0 1 300 -2 1 100 -4 900 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Regeländringar på skatteområdet leder till att de totala skatteintäkterna ökar både 2016 och 2017 (se tabell 5.2 och tabell 5.10). Tabellerna visar

PROP. 2015/16: 100

Tabell 5.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013–2020

Miljarder kronor Utfall Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Skatt på arbete 972,4 993,7 1 051,5 1 142,2 1 210,3 1 265,2 1 318,7 1 375,4

1100 Direkta skatter 523,0 530,3 561,4 613,1 650,3 682,1 711,4 741,1 Kommunal inkomstskatt 581,9 602,7 636,2 674,6 710,9 743,4 775,7 810,5 Statlig inkomstskatt 44,8 47,4 51,5 58,4 63,6 66,5 68,0 68,6 Jobbskatteavdrag -85,8 -100,2 -103,5 -104,5 -108,1 -110,9 -114,8 -119,6 Husavdrag -17,5 -19,2 -22,4 -15,1 -15,8 -16,5 -17,3 -18,1 Övrigt -0,4 -0,5 -0,5 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 1200 Indirekta skatter 449,4 463,4 490,1 529,1 560,0 583,1 607,3 634,3 Arbetsgivaravgifter 454,3 471,7 491,7 515,2 541,8 564,1 587,5 613,5 Egenavgifter 11,8 11,8 13,0 13,7 14,5 15,2 16,0 16,8 Särskild löneskatt 36,8 37,0 38,5 42,6 44,6 46,4 48,3 50,4 Nedsättningar -23,1 -25,9 -19,9 -7,3 -4,0 -4,1 -4,3 -4,4 Skatt på tjänstegruppliv 0,7 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Avgifter till premiepensionssystemet -31,0 -31,9 -33,6 -35,5 -37,4 -39,0 -40,6 -42,4

1300 Skatt på kapital 172,7 200,2 226,7 218,0 224,2 240,7 254,6 266,6

Skatt på kapital, hushåll 32,3 48,0 50,6 53,2 52,6 55,0 54,4 52,0 Skatt på företagsvinster 89,0 96,5 119,2 111,4 115,1 120,0 125,9 132,5 Avkastningsskatt 6,9 10,2 8,7 4,4 6,4 13,5 21,0 27,7 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 31,6 32,0 32,6 32,9 33,5 35,3 35,9 36,5 Stämpelskatt 8,9 9,3 10,9 11,1 11,3 11,5 11,7 11,9 Kupongskatt m.m. 4,1 4,2 4,6 5,0 5,4 5,6 5,8 6,1

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 455,8 469,5 502,3 520,4 539,5 559,3 580,9 607,6

Mervärdesskatt 339,5 355,0 381,0 392,8 410,2 427,7 446,5 469,5 Skatt på tobak 11,1 11,4 11,8 11,8 11,8 11,8 12,0 12,3 Skatt på etylalkohol 4,0 4,1 4,2 4,1 4,1 4,1 4,0 4,0 Skatt på vin m.m. 4,9 5,2 5,7 5,9 6,0 6,1 6,2 6,3 Skatt på öl 3,3 3,5 3,9 3,9 4,0 4,0 4,1 4,1 Energiskatt 40,9 39,0 40,7 45,4 46,4 47,8 49,8 52,3 Koldioxidskatt 24,0 23,3 24,6 24,5 24,5 24,7 25,1 25,6 Övriga skatter på energi och miljö 4,4 4,4 4,8 5,3 5,2 5,2 4,7 4,3 Skatt på vägtrafik 16,5 16,8 18,8 19,8 20,5 21,0 21,6 22,2 Övriga skatter 7,2 6,8 6,9 6,9 6,9 6,9 6,9 7,0

1500 Skatt på import 5,2 5,8 6,3 6,6 6,9 7,3 7,6 8,1

1600 Restförda och övriga skatter 11,3 8,8 7,8 11,9 11,8 12,1 12,3 12,3

Restförda skatter -6,6 -5,9 -4,3 -4,3 -4,3 -4,3 -4,3 -4,3 Övriga skatter 17,9 14,7 12,1 16,2 16,2 16,5 16,7 16,7

Totala skatteintäkter 1 617,5 1 678,0 1 794,6 1 899,1 1 992,8 2 084,7 2 174,2 2 270,1

1700 Avgående poster, EU-medel -5,2 -5,8 -6,3 -6,6 -6,9 -7,3 -7,6 -8,1

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 612,3 1 672,2 1 788,3 1 892,5 1 985,9 2 077,4 2 166,5 2 262,0

1800 Avgående poster till andra sektorer -805,0 -832,0 -876,2 -924,5 -973,5 -1 018,1 -1 061,6 -1 108,8

Kommunala skatteintäkter -597,4 -618,3 -652,3 -691,0 -727,7 -761,9 -794,6 -829,9 Avgifter till ålderspensionssystemet -207,5 -213,7 -223,8 -233,5 -245,8 -256,2 -267,0 -278,9

Statens skatteintäkter 807,3 840,2 912,1 968,0 1 012,4 1 059,3 1 104,9 1 153,2

PROP. 2015/16: 100

Tabell 5.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013–2020 forts.

Miljarder kronor Utfall Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Statens skatteintäkter 807,3 840,2 912,1 968,0 1 012,4 1 059,3 1 104,9 1 153,2

1900 Periodiseringar -20,7 -25,0 -18,0 -7,5 43,3 -1,1 -17,1 -2,7

Uppbördsförskjutningar 13,8 -8,8 -14,4 6,6 25,4 4,4 -16,3 -7,2 Betalningsförskjutningar -34,6 -16,2 -3,0 -13,6 18,5 -4,9 -0,2 5,1 Kommuner och landsting -14,8 -7,8 7,7 4,2 -1,2 -0,6 2,2 1,0 Ålderspensionssystemet -0,2 -0,4 0,5 2,3 0,7 0,9 0,9 1,0 Privat sektor -20,2 -7,9 -11,4 -21,3 19,9 -3,6 -3,4 3,0 Kyrkosektorn 0,5 -0,1 0,2 1,2 -1,0 -1,7 0,0 0,0 EU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 0,1 0,0 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6

1000 Statens skatteinkomster 786,6 815,2 894,1 960,5 1 055,7 1 058,2 1 087,8 1 150,5

Övriga inkomster 4,0 -25,0 -34,6 -36,3 -38,6 -42,5 -41,9 -43,8

2000 Inkomster av statens verksamhet 48,1 41,7 39,0 31,6 31,3 30,9 33,2 33,2 3000 Inkomster av försåld egendom 20,8 0,2 0,1 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 4000 Återbetalning av lån 1,1 0,9 0,9 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 5000 Kalkylmässiga inkomster 9,9 9,9 9,7 10,8 11,7 12,2 13,1 14,4 6000 Bidrag m.m. från EU 10,3 11,9 9,7 11,1 12,4 12,0 12,0 11,6 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -78,7 -81,6 -85,9 -95,5 -99,6 -103,1 -105,8 -108,6 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot -7,6 -8,0 -8,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Inkomster i statens budget 790,5 790,2 859,5 924,3 1 017,1 1 015,8 1 045,9 1 106,6

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt det system som gäller för statens budget för 2016 och framåt. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skatt på arbete Tabell 5.4 Skatt på arbete 2014–2020

Procent av BNP Skatt på arbete kan delas in i direkta och indi- Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 rekta skatter. De direkta skatterna består i hu- Direkta skatter 13,5 13,5 14,0 14,2 14,4 14,4 14,2 vudsak av kommunal och statlig inkomstskatt. Kommunal skatt 15,4 15,3 15,4 15,6 15,7 15,7 15,6 De direkta skatterna minskas av ett antal skattereduktioner. De indirekta skatterna på arbete Statlig skatt 1,2 1,2 1,3 1,4 1,4 1,4 1,3 består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och Reduktioner -3,1 -3,0 -2,7 -2,7 -2,7 -2,7 -2,7 egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete Indirekta skatter 11,8 11,8 12,1 12,3 12,3 12,3 12,2 beräknas uppgå till 60 procent av de totala skat- Skatt på arbete 25,4 25,3 26,0 26,5 26,6 26,6 26,4 teintäkterna 2016. Anm.: Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skattereduktionen för allmän pensionsavgift. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid Intäkterna från skatt på arbete fastställs i den överens med summan. årliga beskattningen av hushållens inkomster Källor: Skatteverket och egna beräkningar. som är klar i december året efter inkomståret. Lönesummans tillväxt Det innebär att 2015 års intäkter från skatt på Lönesumman (utbetalda löner) utgör drygt arbete ännu inte är fastställda, och att endast en 70 procent av underlaget för skatt på arbete. prognos för skatteintäkterna finns tillgänglig för Förändringen av antalet arbetade timmar och detta år. timlönen har därför stor betydelse för utvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del av skatteunderlaget för skatt på arbete består av skattepliktiga transfereringar till hushållen. År 2015 växte lönesumman med 4,3 procent (se diagram 5.2), vilket förklaras av att timlönen

PROP. 2015/16: 100

ökade i hög takt. År 2016 beräknas löne- Diagram 5.3 Transfereringsinkomster som andel av

underlaget för skatt på arbete 2000–2020

summans tillväxt bli ännu högre, främst till följd Procent av en ökning av antalet arbetade timmar. Under resten av prognosperioden bedöms antalet 35 Arbetsmarknadsersättningar arbetade timmar fortsätta att växa, men i 33 Sjukpenning m.m. avtagande takt. Samtidigt bedöms timlönens 31 Pensioner ökningstakt vara i stort sett oförändrad. Detta 29 medför att lönesumman växer något lång- 27 sammare i slutet av prognosperioden, i genom- 25 snitt med 4,4 procent per år 2017–2020. 23 Diagram 5.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma 21

2000–2020

19 Årlig procentuell förändring 17 7,0 15 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 5,0 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. 3,0 Kommunal inkomstskatt 1,0 Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräknas 2015 ha uppgått till ca 15 procent av BNP -1,0 och väntas därefter ligga kvar på ungefär samma nivå under resten av prognosperioden (se tabell -3,0 Arbetade timmar Timlön Lönesumma 5.4). -5,0 Det kommunala skatteunderlaget beräknas öka med 5,7 respektive 5,4 procent 2016 och 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt Nationalräkenskapernas (NR) principer. 2017 (se tabell 5.5). Den relativt starka ökningstakten förklaras främst av en stark lönesumme- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. tillväxt. Transfereringar till hushållen Prognosen för de skattepliktiga transferering- Tabell 5.5 Faktisk och underliggande utveckling av arna till hushållen baseras dels på utvecklingen av kommunernas skatteunderlag 2014–2020 antalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, Årlig procentuell förändring dels på löne- och prisutvecklingen. Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Transfereringarna som andel av skatteunderlaget beräknas öka marginellt under prognos- Faktisk utveckling 3,2 5,0 5,7 5,4 4,6 4,3 4,5 perioden (se diagram 5.3). De ohälsorelaterade Underliggande utveckling 3,6 4,6 5,7 5,4 4,6 4,3 4,5 ersättningarna och pensionsutbetalningarna Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar. beräknas växa något snabbare än lönesumman. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Samtidigt beräknas de utbetalda arbetsmarknads- Statlig inkomstskatt ersättningarna minska som andel av skatteunderlaget, till följd av att läget på arbetsmark- Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till ca 1,2 procent av BNP 2015 (se tabell naden förbättras. 5.4tabell 5.3). År 2016–2020 beräknas intäkterna öka med i genomsnitt 3 miljarder kronor per år. Ökningen är störst i början av prognosperioden, vilket bl.a. förklaras av att den nedre skiktgränsen har sänkts till följd av tidigare beslut om att frångå den automatiska uppräkningen 2016. Dessutom bidrar en låg inflation till att dämpa uppräkningen av skiktgränserna. Antalet personer som betalar statlig skatt förväntas därför öka mellan 2016 och 2018. Mot slutet av prognosperioden förväntas antalet personer som betalar

PROP. 2015/16: 100

statlig inkomstskatt däremot minska. Det beror Tabell 5.6 Skattereduktioner 2014–2020

på att inflationen beräknas ta fart, vilket i sin tur Miljarder kronor

påverkar uppräkningen av skiktgränserna. Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Diagram 5.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt Allmän 2000–2020 pensionsavgift -104 -108 -114 -120 -125 -130 -136

Tusental personer Fastighetsavgift 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

1600 Sjöinkomst 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Antal som betalar 25% 1400 Jobbskatteavdrag -100 -103 -104 -108 -111 -115 -120 Antal som betalar 20% Husavdrag -19 -22 -15 -16 -17 -17 -18 1200 Gåvor till ideell 1000 verksamhet 0,0 0,0 - - - - -

800 Summa -224 -235 -234 -244 -252 -262 -274

600 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Beloppen för fastighetsavgift, sjöinkomst och gåvor till ideell 400 verksamhet uppgår till mindre än 0,5 miljarder kronor. Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet slopades fr.o.m. 2016. 200 Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

0 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Intäkterna från indirekta skatter på arbete be- Källor: Skatteverket och egna beräkningar. döms öka varje enskilt år under prognosperioden

(se tabell 5.3). Arbetsgivar- och egenavgifter Skattereduktioner utgör den huvudsakliga delen av intäkterna från Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka unindirekta skatter. Störst betydelse för intäkterna der prognosperioden (se tabell 5.6) till följd av från arbetsgivar- och egenavgifter har utvecklatt inkomsterna av arbete väntas öka. ingen på arbetsmarknaden. Från och med 2016 påverkas prognosen av

vissa regeländringar. Skattereduktionerna blir

lägre till följd av att jobbskatteavdraget har trap-

Skatt på kapital

pats ned för personer med inkomster som

överstiger 50 000 kronor per månad och av att Skatt på hushållens kapitalinkomster det införts begränsningar i husavdragets omfatt- Hushållens kapitalinkomster fastställs i den årning. Taket för RUT-avdraget har bl.a. halverats liga beskattningen av deras inkomster, som är till 25 000 kronor för personer som inte fyllt klar i december året efter inkomståret. Det in- 65 år vid beskattningsårets ingång och subvennebär, som tidigare anförts, att 2015 års kapitionsgraden för ROT-avdraget har sänkts till talinkomster ännu inte är fastställda, och att 30 procent av arbetskostnaden. Effekten av att endast en prognos för skatteintäkterna finns taket har sänkts bedöms dock bli begränsad tillgänglig för 2015. Underlaget för hushållens eftersom majoriteten av de som gjort avdrag för skatt på kapital är nettot av kapitalinkomsterna RUT har gjort avdrag för RUT som inte överstioch kapitalutgifterna. Den största delen kommer ger 25 000 kronor. från realiserade kapitalvinster. Regeringens förslag i propositionen Intäkterna från hushållens skatt på kapitalin- Vårändringsbudget för 2016 om att RUTkomster beräknas ha ökat 2015, vilket främst avdraget fr.o.m den 1 augusti 2016 ska utvidgas kan förklaras av att hushållens ränteutgifter till att omfatta fler tjänster bedöms leda till minskade till följd av lägre räntenivå. Hushållens större skattereduktioner. kapitalvinster bedöms däremot ligga kvar på en

oförändrat hög nivå även 2015. Denna bedöm-

ning görs mot bakgrund av den gynnsamma

utvecklingen på bostads- och aktiemarknaden

(se diagram 5.5).

PROP. 2015/16: 100

Diagram 5.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och Diagram 5.6 Skatt på företagsvinster 1990–2020

fastighetspriser 1990–2020 Miljarder kronor Procent av BNP Miljarder kronor Index 2000 = 100 5,0 260 260 140 Miljarder kronor 4,5 240 240 Taxerade kapitalvinster (vänster axel) 120 Procent av BNP 4,0 220 220 Aktieprisindex (höger axel) 200 200 3,5 Fastighetsprisindex (höger axel) 100 180 180 3,0 160 160 80 140 140 2,5 120 120 60 2,0 100 100 1,5 80 80 40 60 60 1,0 20 40 40 0,5 20 20 0 0,0 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar. Avkastningsskatt Kapitalvinsterna antas minska 2016 efter ett par Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på år med en utveckling långt över den genomsnitt- sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, liga nivån 1990–2013. Från och med 2017 antas ökade mellan 2013 och 2014. Intäkterna från hushållens kapitalvinster återgå till den genom- avkastningsskatten påverkas i hög grad av hur snittliga nivån på drygt 3 procent av BNP. Rän- statslåneräntan utvecklas under kalenderåret teinkomsterna och ränteutgifterna förväntas närmast före ingången av beskattningsåret. följa ränteutvecklingen och ökar under prognos- Ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras framperioden. Utvecklingen av kapitalvinster och för allt av att statslåneräntan ökade 2013. direktavkastning antas hållas tillbaka något av att Statslåneräntan föll 2014 och 2015, vilket en ökande andel av hushållens tillgångar väntas bidrar till minskade skatteintäkter 2015 och vara placerade på investeringssparkonton. 2016. Under resten av prognosperioden för- Sammanlagt förväntas intäkterna från skatt på väntas intäkterna från avkastningsskatten öka (se hushållens kapitalinkomster vara relativt oför- tabell 5.3) som en konsekvens av en stigande ändrade under prognosperioden, dvs. motsva- statslåneränta från och med 2016 och ett ökat rande drygt 1 procent av BNP (se tabell 5.3). värde på sparandet i pensions- och kapitalförsäkringar. Skatt på företagsvinster Enligt taxeringsutfallet ökade intäkterna från Fastighetsskatt och fastighetsavgift skatt på företagsvinster mellan 2013 och 2014. Intäkterna från fastighetsskatten och den kom- En genomgång av de största börsnoterade munala fastighetsavgiften ökade marginellt bolagens redovisade vinster tyder på att mellan 2013 och 2014. vinstutvecklingen var gynnsam under 2015. Under prognosperioden beräknas intäkterna Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas från fastighetsskatten och den kommunala öka starkt under 2015. Den främsta förklaringen fastighetsavgiften öka stegvis. Det är framför allt till ökningen är att en enskild koncern gjorde intäkterna från den kommunala fastighetsoväntat stora vinster 2015. Givet att det är en avgiften på småhus som bidrar till ökningen. engångshändelse bedöms intäkterna från skatt på Intäktsökningen från statlig fastighetsskatt är företagsvinster återgå till en lägre nivå 2016. mer blygsam. Som andel av BNP minskar Till följd av att den ekonomiska aktiviteten intäkterna från fastighetsbeskattningen något förväntas öka i såväl Sverige som omvärlden 2014–2020 (se tabell 5.7). väntas kapacitetsutnyttjandet stiga och företagens vinster fortsätta att växa 2017–2020. Detta medför också att intäkterna från skatt på företagsvinster ökar 2017–2020. Som andel av BNP uppgår intäkterna till ca 2,5 procent av BNP 2016–2020 (se diagram 5.6).

PROP. 2015/16: 100

Tabell 5.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Skattebasen för mervärdesskatt består också

2014–2020

av investeringar och förbrukning i verksamheter Miljarder kronor som inte är skattepliktiga, och som därmed inte Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 kan dra av ingående mervärdesskatt. Av de totala mervärdesskatteintäkterna kommer ungefär Småhus 14,0 14,4 14,6 15,0 16,6 17,0 17,4 80 procent från den privata sektorn. varav kommunal avgift 13,5 13,9 14,1 14,5 16,1 16,5 16,9

Hyreshus, bostadslägen- 2,8 2,8 2,8 2,9 2,9 3,0 3,0

Diagram 5.7 Hushållens konsumtion i löpande priser och

heter

intäkterna från mervärdesskatt 2000–2020

varav kommunal avgift 2,6 2,7 2,7 2,8 2,8 2,9 2,9 Årlig procentuell förändring

Hyreshus, lokaler 7,6 7,7 7,8 7,9 8,0 8,2 8,3 12 Hushållens konsumtion Industrier 2,2 2,2 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 10 Bilar och sällanköpsvaror Vattenkraft 5,5 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 8 Mervärdesskatteintäkter

Summa 32,0 32,6 32,9 33,5 35,3 35,9 36,5

6 Procent av BNP 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med 4 summan. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. 2

-2

Skatt på konsumtion och insatsvaror

-4 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Skatt på konsumtion och insatsvaror består av Anm.: För mervärdesskatteintäkterna finns utfall t.o.m. 2014. För hushållens mervärdesskatt och punktskatter. År 2016 konsumtion och för bilar och sällanköpsvaror finns utfall t.o.m. 2015. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. väntas intäkterna öka i förhållande till 2015 (se tabell 5.8). Det innebär en ökning som är i linje År 2015 ökade hushållens konsumtion i löpande med genomsnittet de senaste tio åren, men priser ungefär i linje med den genomsnittliga betydligt svagare än den beräknade ökningen ökningstakten sedan 2000. Sammansättningen i 2015. Även under prognosåren efter 2016 väntas hushållens konsumtion var emellertid gynnsam ökningen vara i linje med genomsnittet. för mervärdesskatteintäkterna, eftersom konsumtionen av bilar och sällanköpsvaror ökade

Tabell 5.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2014–2020

Miljarder kronor och årlig procentuell förändring särskilt starkt. Dessutom steg företagens inves- Utfall Prognos teringar i för mervärdesskatt icke avdragsgill

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 verksamhet kraftigt, vilket medförde ytterligare Skatt på konsumtion intäkter från mervärdesskatt.

och insatsvaror 475 509 527 546 567 589 616 År 2016 väntas hushållens konsumtion Utvecklingstakt (%) 3,1 7,0 3,6 3,7 3,7 3,9 4,6 fortsätta växa i god takt, medan företagens

Procent av BNP 12,1 12,2 12,0 12,0 11,9 11,9 11,8 investeringar inte väntas växa lika starkt som 2015. Detta medför sammantaget att intäkterna Mervärdesskatt 355 381 393 410 428 447 470 från mervärdesskatt inte väntas öka lika starkt Utvecklingstakt (%) 4,6 7,3 3,1 4,4 4,3 4,4 5,2 2016 som året innan. Punktskatter 120 128 134 136 139 142 146 Intäkterna från mervärdesskatt väntas öka Utvecklingstakt (%) -1,0 6,1 5,2 1,5 1,9 2,2 2,9 stabilt 2017–2020 med mer än 4 procent per år. Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. I tabellen ingår skatt på import i punktskatterna och därmed även i Hushållens konsumtion gynnas av låga räntor och en allt lägre arbetslöshet, samtidigt som skatt på konsumtion och insatsvaror, till skillnad från i tabell 5.3 där skatt på import särredovisas. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. företagens investeringar ökar för att möta den högre efterfrågan från omvärlden. Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt kommer till stor Punktskatter del från hushållens konsumtion. Eftersom Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten

mervärdesskatten är differentierad mellan olika genom att de oftast är baserade på konsumtionsvaru- och tjänstegrupper påverkas intäkterna mängden i stället för på marknadspriset. I likhet

också av konsumtionens sammansättning (se med vad som gäller för de flesta andra skatter är diagram 5.7). det på kort sikt konjunkturen som, bortsett från

PROP. 2015/16: 100

regeländringar, betyder mest för utvecklingen av att skattekvoten ökade 2015. Ökningarna av intäkterna från punktskatter. intäkterna mot slutet av prognosperioden från År 2015 ökade dessa intäkter med mer än skatt på kapital beror i hög grad på att 6 procent jämfört med året innan, vilket är en avkastningsskatten väntas växa i en snabbare takt förhållandevis kraftig ökning. Den förklaras än BNP, vilket i sin tur förklaras av att både av ett förbättrat konjunkturläge och av statslåneräntan väntas öka i en snabbare takt än diverse regeländringar, så som höjd skatt på BNP. Att den totala skattekvoten minskar 2020 alkohol och tobak, höjda energi- och koldioxid- förklaras till övervägande del av att lönesumman, skattesatser samt olika höjningar av miljöskatter. som utgör den enskilt största skattebasen, Även 2016 väntas intäkterna från punkt- minskar som andel av BNP. skatterna öka kraftigt, med drygt 5 procent. Även detta år beror ökningen på ett förbättrat konjunkturläge, med mer användning av olika energislag, och på regeländringar så som 5.3 Statens inkomster höjningar av energiskatten samt olika miljöskatter. Skatteinkomster Under senare delen av prognosperioden bedöms intäkterna från punktskatterna fortsätta Den offentliga sektorns skatteintäkter redovisas öka, om än i måttlig takt. Det beror främst på att i budgetpropositionen under det inkomstår då flertalet punktskattesatser är indexerade och den skattepliktiga händelsen ägde rum, en s.k. därmed skrivs upp med inflationen. periodiserad redovisning. Inkomsterna i statens budget redovisas däremot när de faktiska in- och utbetalningarna Skattekvoten av skatterna sker, dvs. kassamässigt (i enlighet med budgetlagen [2011:203]). Av denna Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala anledning redovisas även statens skatter skatteintäkterna och BNP. Skattekvoten påver- kassamässigt. De kassamässiga skatteinkomstkas normalt främst av regelförändringar i skatte- erna består således av betalningar som kan avse systemet, men även konjunkturen har betydelse skatter för olika inkomstår. för hur skattekvoten förändras mellan år. Skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster utgörs av periodiseringar. Period- Tabell 5.9 Skattekvot 2014–2020 iseringarna består i sin tur av uppbörds- och betalningsförskjutningar samt anstånd. Procent av BNP Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Skattekvot 42,8 43,2 43,3 43,6 43,9 43,9 43,6

Övriga inkomster

Varav Inkomster av statens verksamhet Skatt på arbete 25,4 25,3 26,0 26,5 26,6 26,6 26,4 Skatt på kapital 5,1 5,5 5,0 4,9 5,1 5,1 5,1 Inkomster av statens verksamhet består bl.a. av Skatt på konsumtion 12,1 12,2 12,0 12,0 11,9 11,9 11,8 utdelningar från statens aktieinnehav, affärs- Övriga skatter 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 verkens inlevererade överskott, Riksbankens Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. inlevererade överskott, ränteinkomster och inkomster av offentligrättsliga avgifter. Skattekvoten beräknas öka med knappt Inkomsterna för 2015 minskade jämfört med 1 procentenhet 2014–2020 (se tabell 5.9). Den 2014. Rensat för en redovisningsteknisk effekt större delen av ökningen 2014–2017 beror på att 2014 i samband med en omläggning av studienedsättningen av socialavgifterna för unga slopas lånen har de dock ökat, bl.a. beroende på ökade i två steg 2015 och 2016. aktieutdelningar. Under prognosperioden be- Ökningen av skatt på kapital som andel av räknas inkomsterna av statens verksamhet vara BNP 2015 förklaras bl.a. av tillfälligt högre lägre, men relativt jämna, vilket i huvudsak intäkter från skatt på företagsvinster (se tidigare förklaras av två motverkande faktorer. Aktieavsnitt Skatt på företagsvinster). Även intäkterna utdelningarna från de statligt ägda bolagen från skatt på hushållens kapitalvinster bidrog till

PROP. 2015/16: 100

beräknas minska, medan Riksbankens in- Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet levererade överskott beräknas öka. Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande Inkomster av försåld egendom inkomster och avräkningar i anslutning till Under denna inkomsttyp redovisas försäljningar skattesystemet. Tillkommande inkomster består av olika slags statlig egendom. Inkomster från av inkomster som bruttoredovisas i statens försäljningar av aktier i statligt ägda bolag utgör budget. Motsvarande poster avräknas på andra vanligtvis den största delen av dessa inkomster. inkomsttitlar eller förekommer med samma Under prognosperioden gör regeringen ett belopp på budgetens utgiftssida. Det gäller t.ex. beräkningstekniskt antagande om försäljningar skatter som tillfaller EU, som den mervärdesom 5 miljarder kronor per år. skattebaserade EU-avgiften och tullmedel. Under tillkommande inkomster redovisas också Återbetalning av lån kommunala utjämningsavgifter enligt lagen Under denna inkomsttyp redovisas återbetalning (1993:387) om stöd och service till vissa av lån utställda av staten. Den övervägande delen funktionshindrade. Den största delen av avav inkomsterna under inkomsttypen består av räkningarna utgörs av statliga och kommunala återbetalningar av studiemedel upptagna före myndigheters kompensation för betald mer- 1989. I nuvarande system finansieras studielånen värdesskatt. Som avräkningar redovisas dessinte med anslag utan med lån i utom avgiftsintäkter som redovisas på myndig- Riksgäldskontoret. Återbetalningar av studielån heters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, upptagna 1989 och senare redovisas därför under t.ex. insättnings- och stabilitetsavgifter. posten Riksgäldskontorets nettoutlåning i stället Medan de tillkommande inkomsterna är för under denna inkomsttyp. Under prognos- stabila runt 10–12 miljarder kronor per år under perioden beräknas inkomsterna under denna prognosperioden bidrar avräkningarna till att inkomsttitel gradvis minska eftersom antalet inkomsterna sammanlagt minskar med 24 miljåterbetalare blir färre. arder kronor under samma period. Detta beror framför allt på den bedömda utvecklingen av Kalkylmässiga inkomster inkomsterna från kommunal mervärdesskatt och Under denna inkomsttyp redovisas huvudstatlig mervärdesskatt, men även på den sakligen statliga pensionsavgifter, men även resolutionsavgift som införs 2016. avskrivningar och amorteringar. Under prognosperioden väntas dessa inkomster gradvis öka, Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto vilket förklaras av ökade inkomster från statliga Under denna inkomsttyp redovisas stöd som pensionsavgifter. enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Redovisningen syftar till att öka Bidrag m.m. från EU riksdagens möjligheter att granska statens Under denna inkomsttyp redovisas bidrag från budget. År 2015 uppgick dessa negativa olika EU-fonder. De största enskilda bidragen inkomster till 8 miljarder kronor och avsåg avser bidrag från EU:s jordbruksfonder, sjöfartsstöd, stöd till nystartsjobb och yrkes- Europeiska regionala utvecklingsfonden och introduktionsanställningar samt ersättning för Europeiska socialfonden. Bidragen är främst höga sjuklönekostnader. Från och med 2016 kopplade till utgifter på anslag under redovisas och budgeteras dessa utgifter under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, anslag på budgetens utgiftssida. utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och Ändrad redovisning av inkomsttitlar livsmedel. Under prognosperioden beräknas inkomsterna under inkomsttypen ligga på en Följande inkomsttitel tillkommer: stabil nivå som är något högre än 2015. 1647 Resolutionsavgifter

PROP. 2015/16: 100

Tabell 5.10 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar

Miljarder kronor, bruttoeffekter i förhållande till föregående år 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Skatt på arbete 0,4 1,1 -14,1 11,9 24,9 3,6 0,0 0,0 0,0

Kommunalskatt 1,0 1,2 0,0 5,0 -0,8 -0,2 0,0 0,0 Förändrad medelutdebitering 1,1 2,4 2,5 2,6 Avdragsrätten för privat pensionssparande - sänkt och slopat avdrag 2,5 1,1 0,0 0,0 Ändringar av grundavdraget (pensionärer) -1,2 -2,5 -1,8 0,0 Ändrade avdragsregler (pensionssparande m.m.) 0,3 Övrigt -0,4 -0,1 0,0 -0,1 0,0 -0,2 0,0 0,0 Statlig skatt 0,0 0,0 -0,3 0,7 1,9 1,1 0,0 0,0 Avdragsrätten för privat pensionssparande - sänkt och slopat avdrag 0,7 0,3 Skiktgränsjusteringar 1,7 1,1 0,0 0,0 Övrigt -0,3 Skattereduktioner -0,3 0,0 -12,0 0,0 8,3 -0,5 0,0 0,0 0,0 Förändringar av husavdraget 5,3 -0,5 0,0 0,0 0,0 Skattereduktion jobbskatteavdrag -12,0 2,7 0,0 Slopad skattereduktion för gåvor 0,3 0,0 0,0 0,0 Övrigt -0,3 0,0 0,0 Socialavgifter -0,3 -0,1 -1,8 6,3 15,4 3,1 Särskild löneskatt äldre 2,1 0,0 0,0 0,0 Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg 6,6 13,3 3,1 0,0 0,0 Förändringar i nedsättningen av socialavgifter för unga -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Nedsättning socialavgift -0,3 -0,1 -1,8 -0,1

Skatt på kapital 1,6 -13,0 0,4 0,2 2,2 0,1 0,0 0,0 0,0

Inkomstskatt, företag -0,1 -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Sänkt skattesats, begränsning av ränteavdrag -7,2 Övrigt -0,1 0,0 Fastighetsskatt 0,0 -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Hyreshus: sänkt skattesats, frysning av underlag, kommunal avgift 2008 -0,6 Vattenkraft: skattesatsändringar Övriga skatter på kapital 1,7 -5,3 0,4 0,2 2,2 0,1 Investeraravdrag -0,1 -0,7 Investeringsfonder samt investeringssparkonto 1,6 -4,8 0,5 0,5 1,0 0,0 Ändrade regler för kapitalförsäkringar 0,2 0,2 0,0 -0,1 1,0 0,0 0,0 0,0 Höjt belopp för uthyrning av privatbostäder 0,0 -0,2 Ändrade 3:12-regler, sänkt expansionsfondsskatt, penninglån -0,2 -0,5 0,5 -0,2 0,0 0,1 Höjd stämpelskatt

Skatt på konsumtion -4,6 3,1 0,7 4,4 5,1 1,0 1,3 1,0 0,0

Mervärdesskatt -5,4 0,5 -0,1 0,0 -0,3 0,2 0,0 0,0 Skatt på energi och miljö 0,1 2,3 0,0 1,3 4,6 0,8 1,3 1,1 0,0 Energiskatt 1,1 0,0 -0,1 4,2 0,8 0,9 0,9 0,0 Koldioxidskatt -0,1 0,0 1,1 0,0 0,0 0,3 0,1 Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bekämpningsmedelskatt 0,0 0,0 Skatt på termisk effekt 0,3 0,4 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,1 1,3 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 0,7 0,3 0,9 3,1 0,7 0,0 0,0 0,0 Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. -0,1 0,2 0,1 1,7 0,7 0,0 Skatt på tobak 0,9 0,1 0,1 0,7 Skatt på alkohol 0,7 0,7

Restförda och övriga skatter -0,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala skatteintäkter -2,9 -8,9 -13,0 16,5 32,2 4,7 1,2 1,0 0,0

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering -4,0 -11,3 -15,5 13,9 32,2 4,7 1,2 1,0 0,0

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Tabellen visar både tidigare beslutade och i propositionen Vårändringsbudget för 2016 föreslagna regeländringar. Se även tabell 5.2 för en sammanfattning av ovanstående tabell. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100

5.4 Uppföljning av statens inkomster

Tabell 5.11 Antaganden i skatteprognoserna och

förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2016

2014–2019

Årlig procentuell förändring om inget annat anges

Jämförelse med prognoserna i budget-

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

propositionen för 2016

1 BNP, marknadspris 3,9 6,0 5,5 4,2 3,9 4,4 5,0

Diff. BP16 0,2 1,4 1,0 -0,2 -0,5 0,4 I detta avsnitt jämförs prognosen för skattein-

2 Arbetade timmar 1,9 1,2 1,9 1,7 0,7 0,7 1,0 täkterna i denna proposition med prognosen i

budgetpropositionen för 2016. Vidare görs en Diff. BP16 0,0 0,0 0,4 0,2 -0,4 0,3

uppföljning av inkomsterna i statens budget för Timlön 3 1,7 3,3 3,2 3,3 3,4 3,4 3,4 2014 och 2015. Prognosskillnaderna finns redo-

Diff. BP16 0,0 0,3 0,2 0,1 0,1 0,0 visade i tabell 5.12. I tabell 5.11 finns de

viktigaste antagandena för skatteprognoserna Utbetald lönesumma,

och en jämförelse med budgetpropositionen för skatteunderlag 3,7 4,3 5,2 5,1 4,1 4,1 4,4

2016. Diff. BP16 0,0 0,0 0,7 0,3 -0,3 0,3

4 Arbetslöshet 7,9 7,4 6,8 6,3 6,4 6,5 6,6 Skatt på arbete

Utfallet av intäkterna från skatt på arbete blev Diff. BP16 0,0 -0,2 -0,3 -0,2 0,2 0,3

lägre än i prognosen för 2014. Arbetsmarknads-

För övriga år under prognosperioden har 5 politiska program 3,7 3,7 3,9 3,8 3,9 4,0 4,1

intäkterna reviderats upp. Bland annat bedöms Diff. BP16 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,3 0,5

intäkterna från kommunal inkomstskatt bli Hushållens konsumhögre. Samtidigt motverkas ökningen av att 1 tionsutgifter 3,0 3,7 4,3 4,4 4,4 4,7 5,3 skattereduktionen för husavdraget 2015 blir Diff. BP16 -0,2 0,7 0,3 0,0 -0,2 0,1 högre än enligt den tidigare bedömningen.

Upprevideringen av skatt på arbete tilltar under Kommunal

6 medelskattesats 31,86 31,99 32,1 32,1 32,1 32,1 32,1 prognosperioden, främst beroende på en högre

prognos för lönesummans utveckling och en Diff. BP16 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1

höjning av den kommunala medelskattesatsen Statslåneränta 6 1,6 0,6 0,9 1,9 2,9 3,6 4,1 fr.o.m. 2016 (se tabell 5.11). Dessutom ökar

Diff. BP16 0,0 0,0 -0,4 -0,3 0,0 0,1 intäkterna från statlig inkomstskatt till följd av

lägre skiktgränser, då konsumentprisindex har KPI juni-juni 0,2 -0,4 0,8 1,4 2,4 3,2 3,2

reviderats ned 2017 och 2018. Diff. BP16 0,0 0,0 0,0 -0,5 -0,2 0,0

7 Inkomstbasbelopp 56,9 58,1 59,3 61,9 64,4 66,8 69,2 Skatt på kapital

Prognosen för intäkterna från hushållens skatt Diff. BP16 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 -0,1

på kapital är nedreviderad för 2015. Till stor del 7 Prisbasbelopp 44,4 44,5 44,3 44,7 45,3 46,4 47,9 kan det förklaras av att hushållens kapitalvinster

Diff. BP16 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,3 bedöms bli lägre än enligt den tidigare bedöm-

ningen. År 2016–2019 har intäkterna från skatt Inkomstindex 155,6 158,9 162,1 169,3 176,1 182,5 189,3

på hushållens kapital däremot reviderats upp Diff. BP16 0,0 0,0 0,0 0,3 0,1 -0,4

med 3–7 miljarder kronor per år. Upp- 7 Skiktgräns 420,8 430,2 430,2 438,1 453,2 473,1 497,7 revideringen förklaras av såväl högre förväntade

kapitalvinster som högre förväntade ränte- Diff. BP16 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,0 -2,9

inkomster jämfört med bedömningen i budget- Övre skiktgräns 7 602,6 616,1 625,8 643,6 665,8 695,1 731,3

propositionen för 2016. Diff. BP16 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,9 -4,1

1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt NR:s definition. 4 Arbetslöshet 15–74 år. 5 Procent av arbetskraften. 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 5.12 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2016, den beslutade budgeten för 2015 och statens

budget för 2014

Miljarder kronor Jämförelse med budgetpropositionen för 2016 Aktuell Utfall Jmf. SB prognos Jmf BB Prognos Inkomstår 2014 2014 2015 2015 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Skatt på arbete 985,7 -6,6 1 051,5 -0,8 -0,4 0,6 8,5 12,2 11,9 17,8

Direkta skatter 530,3 -1,1 561,4 -4,8 0,8 0,1 6,6 8,1 9,1 12,9 Kommunal inkomstskatt 602,7 -0,3 636,2 -1,4 0,9 1,5 6,2 7,7 7,4 10,8 Statlig inkomstskatt 47,4 2,0 51,5 0,1 0,2 0,5 1,0 1,2 1,9 2,5 Jobbskatteavdrag -100,2 -0,9 -103,5 -0,2 -0,1 -0,8 -1,0 -0,4 -0,5 Husavdrag -19,2 -2,4 -22,4 0,0 -1,9 0,2 0,1 0,1 0,2 Övrigt -0,5 0,5 -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Indirekta skatter 455,4 -5,5 490,1 4,0 -1,2 0,5 1,9 4,2 2,9 4,9 Arbetsgivaravgifter 471,7 1,2 491,7 13,3 0,1 1,4 2,8 4,8 3,6 5,6 Egenavgifter 11,8 -2,3 13,0 -0,7 -0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 Särskild löneskatt 37,0 -3,2 38,5 -4,1 -1,1 -1,0 -0,9 -0,8 -0,9 -0,8 Nedsättningar -33,9 -1,3 -19,9 -4,5 0,0 0,1 0,5 0,6 0,6 0,7 Skatt på tjänstegruppliv 0,7 -0,2 0,5 -0,2 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Avgifter till premiepensionssystemet -31,9 0,2 -33,6 0,2 0,0 0,0 -0,4 -0,4 -0,3 -0,4

Skatt på kapital 200,2 14,9 226,7 36,2 6,7 19,8 17,7 10,0 10,8 13,4

Skatt på kapital, hushåll 48,0 13,6 50,6 9,6 1,5 -4,4 6,5 2,5 4,1 5,4 Skatt på företagsvinster 96,5 -0,7 119,2 24,1 5,1 22,2 10,1 10,0 9,7 11,1 Avkastningsskatt 10,2 0,3 8,7 -0,4 0,0 0,3 -0,7 -4,6 -5,3 -5,3 Fastighetsskatt 32,0 1,0 32,6 1,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,6 0,7 Stämpelskatt 9,3 0,9 10,9 1,6 0,0 1,6 1,5 1,5 1,4 1,5 Kupongskatt m.m. 4,2 -0,2 4,6 0,3 0,0 0,0 0,1 0,2 0,2 0,1

Skatt på konsumtion och insatsvaror 469,5 -3,9 502,3 8,5 0,9 13,4 10,0 9,0 7,0 6,6

Mervärdesskatt 355,0 2,4 381,0 9,9 0,9 12,1 7,6 7,4 6,2 6,7 Skatt på tobak 11,4 -0,1 11,8 0,4 0,0 0,2 0,3 0,3 0,3 0,2 Skatt på alkohol 12,8 -0,4 13,8 0,2 0,0 0,1 0,3 0,3 0,2 0,2 Energiskatt 39,0 -2,6 40,7 -1,1 0,0 0,1 0,4 0,1 -0,2 -0,3 Koldioxidskatt 23,3 -0,8 24,6 -0,5 0,0 0,8 1,7 1,5 1,1 0,6 Övriga skatter på energi och miljö 4,4 -1,6 4,8 -0,2 0,0 0,0 -0,2 -0,4 -0,5 -0,9 Skatt på vägtrafik 16,8 -0,2 18,8 -0,3 0,0 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,2 Övriga skatter 6,8 -0,5 6,9 -0,1 0,0 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2

Skatt på import 5,8 0,6 6,3 0,3 0,0 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0

Restförda skatter och övriga skatter 8,8 3,2 7,8 4,4 -0,7 2,4 6,1 5,9 6,2 6,4

Totala skatteintäkter 1 670,0 8,2 1 794,6 48,6 6,5 36,4 42,5 37,3 35,9 44,1

Avgår EU-skatter -8,4 -0,6 -6,3 -0,3 0,0 -0,2 -0,1 -0,1 -0,1 0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 661,6 7,7 1 788,3 48,3 6,5 36,2 42,4 37,2 35,8 44,2

Avgår, kommunala inkomstskatter -618,3 0,2 -652,3 -0,9 -1,6 -6,4 -7,9 -7,9 -11,3 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -213,7 0,1 -223,8 -0,2 -1,1 -0,6 -1,2 -0,3 -1,3

Statens skatteintäkter 829,6 7,9 912,1 50,0 5,4 33,5 35,4 28,1 27,5 31,6

Periodiseringar -27,6 -17,8 -18,0 -15,0 -5,4 -16,5 -27,5 38,0 -9,5 -18,5

Statens skatteinkomster 802,0 -9,9 894,1 35,0 0,0 17,0 7,9 66,1 18,0 13,1

Anm.: I jämförelsen i den vänstra delen av tabellen ovan är utfallet för 2014 beräknat enligt den statsbudgetstruktur som gällde innan 2015, dvs. i samma statsbudgetstruktur som statens budget för 2014. Detta medför att utfallet för 2014 i den vänstra delen av ovanstående tabell inte är helt jämförbart med det utfall för 2014 som redovisas i tabell 5.3 eftersom samtliga år i den tabellen är beräknade i den statsbudgetstruktur som gäller för 2015 och framöver. Jämförelsen av prognosen för 2015 görs mot den beslutade budgeten för 2015. Där finns inte samma detaljeringsgrad varför några celler i ovanstående tabell är tomma. Dessutom försvåras jämförelsen av att i beslutad budget för 2015 redovisas förslaget om slopad nedsättning av socialavgifter för unga i posten Arbetsgivaravgifter, medan det redovisas i posten Nedsättningar i aktuell prognos för 2015. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 117

PROP. 2015/16: 100

Det slutliga taxeringsutfallet för skatt på Övriga inkomster

företagsvinster 2014 blev högre än enligt Utfallet för intäkter av övriga inkomster 2015

prognosen i budgetpropositionen för 2016. Den var lägre än vad som bedömdes i budget-

främsta förklaringen till detta är att företagen propositionen för 2016, främst beroende på lägre

gjorde större vinster än vad som prognos- inkomster av försåld egendom (se tabell 5.13).

tiserades. Prognosen för skatt på företagsvinster

2015 har reviderats upp kraftigt. Den främsta Tabell 5.13 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med

budgetpropositionen för 2016

förklaringen till detta är de oväntade stora Miljarder kronor vinster som en enskild koncern gjorde under

2015 2016 2017 2018 2019 2015. För 2016–2019 har prognosen för in-

2000 Inkomster av täkterna från beskattningen av företagsvinster -2,8 0,4 0,6 -2,2 -0,3 statens verksamhet reviderats upp till följd av en samlad bedömning

3000 Inkomster av av en rad faktorer, exempelvis taxeringsutfallet -4,9 0,0 0,0 0,0 0,0 försåld egendom för 2014 samt en reviderad prognos för den 4000 Återbetalning makroekonomiska utvecklingen och utvecklin- av lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

gen av företagens vinster (se avsnitt 4). 5000 Kalkylmässiga Intäkterna från avkastningsskatten 2014 blev i 0,0 0,1 0,2 0,3 0,5 inkomster linje med prognosen. För 2016–2019 har 6000 Bidrag m.m. prognosen reviderats ned, främst beroende på -0,7 -1,6 -0,3 0,2 0,2 från EU nedrevideringen av prognosen för statslåne- 7000 Avräkningar

räntan för 2015–2018. m.m. i anslutning till -0,7 -6,0 -6,4 -6,3 -6,7

skattesystemet

Skatt på konsumtion och insatsvaror 8000 Utgifter som ges

Utfallet för intäkterna från skatt på konsumtion som krediteringar på -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 skattekonto och insatsvaror för 2014 överensstämde med

Övriga inkomster -9,2 -7,1 -5,9 -7,9 -6,3

prognosen.

Källa: Egna beräkningar. För 2015 har utfallet hittills blivit mycket

högre än väntat, även om det finns vissa delar av Även 2016–2020 beräknas inkomsterna bli lägre mervärdesskattebedömningen som fortfarande än prognosen. I huvudsak beror nedrevideringen bygger på en prognos. Till allra största del är det på högre avräkningar m.m. i anslutning till intäkterna från mervärdesskatt som överraskat skattesystemet. För 2018 beror nedrevideringen positivt som en följd av att återhämtningen i även på en förändrad bedömning av inkomsterna svensk ekonomi blivit starkare än väntat med från statens aktier. både högre hushållskonsumtion och större

företagsinvesteringar.

Prognosen för intäkterna från skatt på

Uppföljning av statens budget för 2014 och den

konsumtion och insatsvaror är uppreviderad för

ursprungligt beslutade budgeten för 2015

2016–2019. Upprevideringen är främst hänförlig

till intäkterna från mervärdesskatt och förklaras Skatt på arbete av en upprevidering av konjunkturutsikterna i Intäkterna från skatt på arbete har reviderats ned Sverige. För punktskatterna har det skett både med 6,6 miljarder kronor för 2014 jämfört med upp- och nedrevideringar sedan budgetden bedömning som gjordes i statens budget för propositionen för 2016 beslutades. Utfallet för 2014. Det beror framför allt på de indirekta 2015 tyder på en högre konsumtion av tobak skatterna, men även på skattereduktionen för och alkohol än vad som bedömdes i budgethusavdraget. propositionen samtidigt som återhämtningen i År 2015 bedöms intäkterna från skatt på arekonomin föranleder en högre användning av bete bli marginellt mindre än enligt den besluolika energislag (främst bensin och diesel). tade budgeten för 2015. Medan de direkta skat- Prognosen för skatt på termisk effekt har dock terna har reviderats ned har de indirekta skatreviderats ned till följd av planerna på att stänga terna reviderats upp till följd av att nedsättvissa kärnkraftverk. ningen av socialavgifter för unga reducerades den

1 augusti 2015, i enlighet med regeringens före-

slag i propositionen Vårändringsbudget för 2015.

PROP. 2015/16: 100

Skatt på kapital väntat utvecklades intäkterna från punkt- Jämfört med beräkningarna i statens budget för skatterna svagare än väntat, vilket beror på att 2014 ökade intäkterna från skatt på kapital. industrikonjunkturen utvecklades svagt och Framför allt var det intäkterna från skatt på därmed ledde till en lägre användning av olika hushållens kapital som bidrog positivt. Den stora energislag inom industrin. avvikelsen förklaras av att hushållens kapital- Den aktuella prognosen för 2015 visar på vinster blev betydligt högre än förväntat (se högre intäkter från skatt på konsumtion och tabell 5.11. Jämfört med beräkningarna i den insatsvaror än vad som beräknades i den bebeslutade budgeten för 2015 har intäkterna från slutade budgeten för 2015, vilket helt beror på skatt på kapital reviderats upp betydligt. Både mervärdesskatteintäkterna. Utfallet för dessa intäkterna från skatt på hushållens kapital och intäkter har hittills blivit betydligt högre än intäkterna från skatt på företagsvinster har väntat till följd av att återhämtningen i den reviderats upp kraftigt. Den stora upp- svenska ekonomin blivit starkare än förväntat. revideringen av intäkter från skatt på företagsvinster förklaras av ett högre taxeringsutfall för Övriga inkomster 2014, en bättre makroekonomisk utveckling Utfallet för övriga inkomster blev lägre 2014 än samt en temporärt kraftig ökning av nivån på vad som beräknades i statens budget för 2014 (se grund av att en enskild koncern gjorde oväntat tabell 5.14). Minskningen förklaras främst av stora vinster 2015. lägre inkomster av försåld egendom och av att Upprevideringen av prognosen för in- inkomsterna av statens verksamhet har revikomsterna från skatt på hushållens kapital- derats ned. Utfallet för inkomsterna 2015 blev inkomster förklaras främst av att hushållens lägre jämfört med bedömningen i den urkapitalvinster även 2015 förväntas bli betydligt sprungligt beslutade budgeten för 2015. Även högre än enligt den tidigare bedömningen, vilket denna avvikelse förklaras i huvudsak av lägre i sin tur förklaras av en gynnsam utveckling på inkomster av försåld egendom, men också av att bostads- och aktiemarknaden. inkomsterna av statens verksamhet blev drygt 5 miljarder kronor högre än beräknat. Utfallet Skatt på konsumtion och insatsvaror för avräkningar m.m. i anslutning till skatte- Utfallet för intäkterna från skatt på konsumtion systemet bidrog till något lägre inkomster än och insatsvaror för 2014 blev lägre än vad som enligt prognosen som låg till grund för statens förväntades i statens budget för 2014. Medan budget för 2015. intäkterna från mervärdesskatten blev högre än

Tabell 5.14 Övriga inkomster, utfall 2014–2015 jämfört med statens budget för 2014 respektive ursprungligt beslutad

budget för 2015

Miljarder kronor Utfall 2014 Prognos SB 2014 Utfall 2015 Prognos SB 2015 2000 Inkomster av statens verksamhet 41,7 49,1 39,0 33,7 3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 15,0 0,1 15,0 4000 Återbetalning av lån 0,9 1,0 0,9 0,9 5000 Kalkylmässiga inkomster 9,9 10,3 9,7 9,9 6000 Bidrag m.m. från EU 11,9 12,4 9,7 10,3 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -76,3 -75,4 -85,9 -83,5 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 -8,2 -8,5

Övriga inkomster -11,7 12,4 -34,6 -22,1

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

6 Utgifter

PROP. 2015/16: 100

6 Utgifter

Sammanfattning begränsade utgifterna reviderats ned med

drygt 4 miljarder kronor 2016. Det oväntat

stora antalet asylsökande under hösten

– De takbegränsade utgifterna beräknas öka 2015 innebär att utgifterna för 2016 har

med knappt 222 miljarder kronor mellan reviderats upp. Det motverkas dock av att

2015 och 2020, eller med i genomsnitt andra utgifter reviderats ned av ett flertal

44 miljarder kronor per år. Som andel av orsaker. Den viktigaste är de åtgärder som

BNP faller dock utgifterna från regeringen vidtog i slutet av 2015, som

27,3 procent till 26,1 procent under samma innebär tidigareläggningar av utgifter och

period. utgiftsbegränsningar.

– Drygt 65 procent av ökningen av de tak- – Jämfört med bedömningen i budgetpropo-

begränsade utgifterna, ca 145 miljarder sitionen för 2016 har de takbegränsade ut-

kronor, kan hänföras till utgifterna under gifterna reviderats upp med 23–35 miljarder

budgetens utgiftsområden exklusive stats- kronor per år 2017–2019. Ökningarna

skuldsräntorna. beror främst på förändrade antaganden om

antal asylsökande inom utgiftsområde 8 – Återstoden av ökningen är hänförlig till Migration och antal personer i ersättningsutgifterna för ålderspensionssystemet vid systemen inom utgiftsområde 13 Jämsidan av statens budget, vilka väntas öka ställdhet och nyanlända invandrares med ca 77 miljarder kronor mellan 2015 etablering. och 2020. Denna ökning beror främst på

högre inkomst- och tilläggspensioner till

följd av pris- och löneökningar, men också I detta avsnitt redovisas och analyseras utpå att antalet pensionärer ökar under vecklingen av utgifterna i statens budget och de perioden. takbegränsade utgifterna mellan 2015 och 2020. – De utgiftsområden som bidrar mest till Utgiftssidan i statens budget delas in i utgiftsökningen mellan 2015 och 2020 är 27 utgiftsområden och posten Minskning av utgiftsområde 13 Jämställdhet och anslagsbehållningar. Till budgetens utgiftssida nyanlända invandrares etablering, hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och den kassamässiga korrigeringen, som redovisas i arbetsliv, utgiftsområde 12 Ekonomisk avsnitt 7.2. De utgifter som omfattas av trygghet för familjer och barn samt utgiftstaket för staten, de s.k. takbegränsade utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid utgifterna, består av utgifterna under sjukdom och funktionsnedsättning, som utgiftsområde 1–25 och 27 samt utgifterna för sammanlagt ökar med drygt 91 miljarder ålderspensionssystemet vid sidan av statens kronor under perioden. budget. – Jämfört med bedömningen i budget- I tabell 6.1 presenteras översiktligt utgifterna

propositionen för 2016 har de tak- under budgetens utgiftsområden och de

PROP. 2015/16: 100

takbegränsade utgifterna mellan 2015 och 2020. I tabell 6.2 presenteras därefter utgifterna per utgiftsområde för samma tidsperiod. I avsnitt 6.1 presenteras utgiftsförändringar mellan år, vilket ger en bild av hur nivåerna på statens utgifter utvecklas totalt över tid, hur medlen fördelas på olika områden och vilka faktorer som driver utgiftsutvecklingen. I avsnitt 6.2 följer en jämförelse mellan den nu bedömda utgiftsutvecklingen 2016 och den bedömning av utgiftsutvecklingen som gjordes i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1). Jämförelsen i det avsnittet syftar till att redogöra för hur utgiftsprognosen har förändrats sedan budgetpropositionen för 2016. I avsnitt 6.3 görs motsvarande jämförelse för 2017–2019.

Tabell 6.1 Utgifter under utgiftsområden i statens budget

och takbegränsade utgifter 2015–2020

Miljarder kronor om inget annat anges Utfall Prognos Beräknat 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utgifter under utgiftsområden exkl. stats- 1,2 skuldsräntor 867,4 908,2 962,7 977,9 1 004,3 1 012,3 Procent av BNP 20,9 20,7 21,1 20,6 20,3 19,5 Statsskulds- 1 räntor m.m. 21,9 3,8 14,7 21,9 29,1 36,1 Procent av BNP 0,5 0,1 0,3 0,5 0,6 0,7

Summa

utgiftsområden 889,3 912,0 977,3 999,8 1 033,3 1 048,4

Procent av BNP 21,4 20,8 21,4 21,1 20,8 20,1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 267,5 285,4 301,8 318,2 331,1 344,2 Procent av BNP 6,4 6,5 6,6 6,7 6,7 6,6

Takbegränsade

utgifter 1 134,9 1 193,6 1 264,5 1 296,1 1 335,4 1 356,5

Procent av BNP 27,3 27,2 27,7 27,3 26,9 26,1 4

Utgiftstak 1 158 1 215 1 274 1 332 1 392 1 466

Budgeteringsmarginal 23,1 21,4 9,5 35,9 56,6 109,5 1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Inklusive beräkningsteknisk överföring till hushållen. 3 Utgiftsområden i statens budget (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. 4 Regeringens bedömning av nivå på utgiftstaket för 2019 och 2020 (se avsnitt 4.2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 6.2 Utgifter per utgiftsområde 2015–2020

Miljoner kronor 2015 2016 2016 2017 2018 2019 2020 1 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse 12 281 12 788 12 933 12 867 13 083 13 330 13 611 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 442 15 027 15 010 15 011 15 355 15 836 16 436 3 Skatt, tull och exekution 10 754 10 783 10 687 10 946 11 146 11 383 11 655 4 Rättsväsendet 40 429 42 167 41 383 42 307 43 182 44 106 45 091 5 Internationell samverkan 1 934 2 049 2 143 1 908 1 913 1 918 1 924 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48 271 48 777 47 439 50 240 51 375 53 796 56 188 7 Internationellt bistånd 32 213 28 277 26 158 30 016 31 059 35 157 40 353 8 Migration 18 725 50 265 49 634 47 983 33 335 24 542 22 317 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 64 979 71 082 65 228 67 527 68 503 67 015 66 848 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 603 110 208 108 246 110 398 112 123 114 210 117 500 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 136 36 184 36 198 34 445 33 154 32 478 32 289 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 82 931 87 129 86 337 89 328 92 452 95 882 99 206 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 15 362 21 297 20 835 29 042 44 867 55 191 56 491 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 64 971 78 847 77 092 78 859 80 219 81 826 83 927 15 Studiestöd 19 216 21 708 20 043 21 420 21 375 22 305 23 576 16 Utbildning och universitetsforskning 62 954 68 545 67 466 72 440 73 343 73 542 74 551 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 281 13 808 13 733 14 026 14 156 14 242 14 436 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 074 6 564 4 312 7 159 7 372 6 714 6 739 19 Regional tillväxt 2 243 3 261 3 017 3 577 3 371 3 446 3 411 20 Allmän miljö- och naturvård 5 938 7 409 7 314 7 592 7 221 6 774 6 606 21 Energi 2 291 2 812 2 771 2 789 2 606 2 616 2 136 22 Kommunikationer 47 242 53 622 50 589 54 963 55 371 55 140 55 529 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 13 398 18 926 17 898 17 403 17 558 17 608 17 470 24 Näringsliv 5 475 5 892 5 848 5 890 5 861 5 925 5 357 25 Allmänna bidrag till kommuner 102 037 93 398 93 355 95 078 95 397 95 461 95 525 26 Statsskuldsräntor m.m. 21 936 10 769 3 797 14 654 21 894 29 079 36 133 27 Avgiften till Europeiska unionen 44 232 31 827 22 489 37 669 38 975 40 391 41 511 Minskning av anslagsbehållningar 1 592 2 146 7 463 1 555 2 Beräkningsteknisk överföring till hushållen 215 1 340 5 953 3

Summa utgiftsområden 889 345 953 422 911 956 977 343 999 751 1 033 328 1 048 372

Summa utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor 867 409 942 653 908 158 962 706 977 902 1 004 292 1 012 284

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 267 466 285 397 301 773 318 157 331 120 344 223

Takbegränsade utgifter 1 134 875 1 193 555 1 264 479 1 296 059 1 335 412 1 356 507

Budgeteringsmarginal 23 125 21 445 9 521 35 941 56 588 109 493 5

Utgiftstak 1 158 000 1 215 000 1 274 000 1 332 000 1 392 000 1 466 000

1 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, bet 2015/16 FiU1, rskr 2015/16:51), förslagen i Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. 2015/16:146), och förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99). 2 Avser de överstigande medel som uppstod på grund av att regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) föreslog och aviserade åtgärder som medförde större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar för 2017–2019. 3 Inklusive posten Beräkningsteknisk överföring till hushållen och posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av nivå på utgiftstaket för 2019 och 2020 (se avsnitt 4.2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100

6.1 Utvecklingen av de

Tabell 6.3 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

med föregående år för 2016–2020

takbegränsade utgifterna 2016–

Miljarder kronor

2020

2016 2017 2018 2019 2020 Takbegränsade utgifter Analysen av utgiftsförändringar mellan år ger en 59 71 32 39 21 Förklaras av: bild av hur nivåerna på statens utgifter utvecklas Åtgärder/reformer 1 19 6 0 -6 -4 totalt, hur medlen fördelas på olika områden och Pris- och löneomräkning 3 2 4 6 7 vilka faktorer som driver utgiftsutvecklingen i Övriga makroekonomiska form av reformer, volymer eller den makro- förändringar 17 17 21 21 17 ekonomiska utvecklingen. Med reformer avses 2 Volymer 39 19 4 5 9 3 Tekniska justeringar 10 0 1 1 1 tidigare beslutade och aviserade reformer samt Beräkningsteknisk förslag och aviseringar som lämnats i överföring till hushållen 4 0 0 1 5 -6 propositionen Vårändringsbudget för 2016 Övrigt -30 26 0 9 -3 (prop. 2015/16:99) och propositionen Extra 1 Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i propositionen Vårändringsbudget för 2016 ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till (prop. 2015/16:99) och Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. bistånd för vissa utlänningar (prop. 2015/16:146) föreslås tillföras anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första 2015/16:146). Utvecklingen av de takbegränsade 2 hand transfereringsanslag). Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, utgifterna och de viktigaste faktorerna bakom bl. a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en den årliga förändringen framgår av tabell 6.3. I person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de den efterföljande beskrivningen motsvaras varje makroekonomiska förutsättningarna. 3 Utgiftsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. rad i tabell 6.3 av en rubrik. 4 Avser de överstigande medel som uppstod på grund av att regeringen i I utgifterna i statens budget ingår en budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) föreslog och aviserade åtgärder som medförde större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar. beräkningsteknisk överföring till hushålls- Källa: Egna beräkningar. sektorn 2017–2019 som motsvarar skillnaden mellan regeringens föreslagna och aviserade budgetförstärkningar och budgetförsvagningar i Beslutade, föreslagna och aviserade reformer propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) och i 2015 års ekonomiska Beslutade, föreslagna och aviserade reformer vårproposition (prop. 2014/15:100) samt i beräknas leda till ökade utgifter under utgiftsbudgetpropositionen för 2016. Det är taket mellan 2015 och 2020 med sammanlagt regeringens avsikt att dessa överstigande medel 15 miljarder kronor. I tabell 6.4 redovisas hur ska användas för finansiering av framtida denna förändring fördelas på enskilda år och reformer. Den beräkningstekniska överföringen utgiftsområden. Nedan kommenteras några av påverkar den offentliga sektorns utgifter på de största förändringarna 2016–2020. samma sätt som de takbegränsade utgifterna. Utgifterna påverkas även av att tidigare Överföringen belastar därmed statens budget- reformer eller temporära program upphör eller saldo och det finansiella sparandet i staten och minskar i omfattning. den offentliga sektorn. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Till följd av den av riksdagen beslutade inriktningen för försvaret (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251) presenterades i budgeten för 2015 och 2016 satsningar för att förstärka Sveriges försvarsförmåga, vilka beräknas öka utgifterna under utgiftsområdet med 1,4 miljarder kronor 2016, 1,0 miljarder kronor 2017, 0,5 miljarder kronor 2018, 1,4 miljarder kronor 2019 och 1,0 miljarder kronor 2020, jämfört med föregående år.

PROP. 2015/16: 100

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tabell 6.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

med föregående år för 2016–2020 till följd av tidigare

Till följd av reformer som föreslås och aviseras i

beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade

propositionen Vårändringsbudget för 2016, åtgärder/reformer och finansieringar

avseende finansiering av utgiftsökningar under Miljarder kronor

utgiftsområde 8 Migration, beräknas utgifterna Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning under utgiftsområdet minska med 4,1 miljarder 2016 2017 2018 2019 2020

kronor 2016 jämfört med 2015. Eftersom UO 1 Rikets styrelse 0,18 -0,08 0,00 -0,01 -0,02 minskningen av anslaget endast avser 2016 UO 2 Samhällsekonomi och beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka finansförvaltning -0,01 -0,22 0,00 -0,01 0,00

med 4,1 miljarder kronor 2017 jämfört med UO 3 Skatt, tull och exekution 0,01 0,01 -0,02 -0,01 0,00 2016. UO 4 Rättsväsendet 0,42 -0,18 0,10 0,04 -0,01

Utgiftsområde 8 Migration UO 5 Internationell samverkan 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Till följd av reformer som föreslås i pro- UO 6 Försvar och positionen Vårändringsbudget för 2016, samhällets krisberedskap 0,73 1,14 0,45 1,45 1,11

avseende ökning av anslaget för Migrations- UO 7 Internationellt bistånd -3,69 4,31 -0,02 0,00 -0,01 verkets förvaltningskostnader, beräknas utgif- UO 8 Migration 2,01 -3,40 -0,14 -0,02 -0,08 terna under utgiftsområdet öka med UO 9 Hälsovård, sjukvård 2,0 miljarder kronor 2016 och minska med 4,21 -5,22 -1,48 -3,26 -1,34 och social omsorg 2,0 miljarder kronor 2017, jämfört med före- UO 10 Ekonomisk trygghet gående år. vid sjukdom och funktionsnedsättning 1,12 0,12 0,06 0,12 0,00 Till följd av reformer som presenterades i UO 11 Ekonomisk trygghet budgetpropositionen för 2016, avseende bl.a. en vid ålderdom 0,26 0,00 0,00 0,00 0,00

ny placeringsform och ett nytt ersättnings- UO 12 Ekonomisk trygghet

system för mottagande av ensamkommande för familjer och barn 0,64 -0,12 -0,05 0,16 0,00

barn och höjd ersättning till kommunerna för UO 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares skola till asylsökande barn, beräknas utgifterna etablering 0,72 0,30 0,22 -0,89 -0,29

under utgiftsområdet öka med 0,4 miljarder UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2,87 2,21 1,03 -0,53 -0,16 kronor 2016 och minska med 0,4 miljarder UO 15 Studiestöd 0,75 -0,02 0,12 -0,04 0,00 kronor 2017, jämfört med föregående år. UO 16 Utbildning och universitetsforskning 3,81 3,11 -0,14 -0,79 -0,47

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 0,34 0,10 0,02 -0,10 -0,06

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5,32 0,58 0,19 -0,68 0,00

UO 19 Regional tillväxt 0,75 0,22 -0,21 0,08 -0,04

UO 20 Allmän miljö- och naturvård 1,39 0,21 -0,40 -0,49 -0,21

UO 21 Energi 0,46 0,02 -0,15 -0,02 -0,51

UO 22 Kommunikationer 2,70 1,78 0,05 -1,15 -1,03

UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 3,14 -0,91 0,29 0,01 -0,18

UO 24 Näringsliv 0,35 -0,03 -0,08 0,00 -0,65

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner -9,05 1,68 0,32 0,06 0,06

UO 27 Avgiften till Europeiska unionen 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Summa

utgiftsförändringar 19,42 5,58 0,15 -6,09 -3,88

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket ingår inte. Nu föreslagna och aviserade åtgärder/reformer och finansieringar avser förslag och aviseringar i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) och propositionen Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. 2015/16:146) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar). Källa: Egna beräkningar

PROP. 2015/16: 100

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social Arbetsförmedlingens verksamhet, beräknas omsorg utgifterna under utgiftsområdet öka med Utgiftsförändringar till följd av förslag om beslut 3,0 miljarder kronor 2016, 1,3 miljarder kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2016, 2017, 0,2 miljarder kronor 2018 och 0,2 miljarder avseende framför allt tillkommande kostnader kronor 2019, jämfört med föregående år. för läkemedelsförmånerna, beräknas öka utgifterna under utgiftsområdet med 1,8 miljarder Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetskronor 2016 och minska utgifterna med 1,8 mil- forskning jarder kronor 2017, jämfört med föregående år. Till följd av reformer som föreslås och aviseras i Till följd av utgiftsförändringar som presen- propositionen Vårändringsbudget för 2016, terades i budgetpropositionen för 2016, avseende avseende bl.a. omfördelning av en del av tillbl.a. kostnadsfria läkemedel för barn, ändrad gängliga medel för fler lärare i lågstadiet och uppräkning av timersättningen i den statliga minskade särskilda medel till universitet och assistansersättningen och en satsning på att högskolor, beräknas utgifterna under utgiftsförbättra ungas psykiska hälsa samt en tillfällig området minska med 0,9 miljarder kronor 2016 förstärkning 2016 av hälso- och sjukvården, och öka med 1,2 miljarder kronor 2017, jämfört beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med föregående år. med 3,3 miljarder kronor 2016 och därefter Till följd av reformer som presenterades i minska med 2,2 miljarder kronor 2017, 0,5 milj- budgetpropositionen för 2016, avseende bl.a. arder kronor 2018 och 0,7 miljarder kronor höjda lärarlöner, specialpedagogisk fort- 2019, jämfört med föregående år. bildningssatsning i grundskolan och fler platser I enlighet med förslag i propositionen inom yrkesvux och yrkeshögskola, beräknas Vårändringsbudget för 2015 beslutades om utgifterna under utgiftsområdet öka med reformer avseende bl.a. förlossningsvård och 2,5 miljarder kronor 2016, 2,3 miljarder kronor äldreomsorg samt om en ökning av anslaget 2017 och 0,1 miljarder kronor 2018 samt minska Bidrag för läkemedelsförmånerna (prop. med 0,1 miljarder kronor 2019, jämfört med 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. föregående år. 2014/15:255). Som en följd av dessa reformer Till följd av reformer som beslutades efter beräknas utgifterna under utgiftsområdet minska förslag i propositionen Vårändringsbudget för med 0,3–0,4 miljarder kronor 2016–2019, 2015 och reformer som aviserades i 2015 års jämfört med föregående år. Utgiftsförändringen ekonomiska vårproposition och sedan beslutades avseende bemanning i äldreomsorgen är efter förslag i budgetpropositionen för 2016, beräknad t.o.m. 2018. avseende bl.a. grundskolan och utökningen av Ett antal tidigare beslutade tillfälliga reformer, antalet platser inom högre utbildning och avseende bl.a. förlossningsvård och kvinnors vuxenutbildningen, beräknas utgifterna under hälsa samt ungas psykiska ohälsa, upphör 2020. utgiftsområdet öka med 1,5 miljarder kronor Detta innebär att utgifterna under utgifts- 2016 jämfört med 2015. området beräknas minska med 0,8 miljarder Till följd av den av riksdagen beslutade kronor 2020 jämfört med 2019. inriktningen för forsknings- och innovationspolitiken (prop. 2012/13:30, bet. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:151) presenoch funktionsnedsättning terades i budgetpropositionen för 2014 (prop. Till följd av reformer som presenterades i 2013/14:1, bet. 2013/14:UbU1, rskr. budgetpropositionen för 2016, avseende bl.a. 2013/14:104) reformer som beräknas öka utgifborttagande av den bortre tidsgränsen i sjuk- terna under utgiftsområdet med 0,9 miljarder försäkringen, beräknas utgifterna under utgifts- kronor 2016 jämfört med 2015. området öka med 1,2 miljarder kronor 2016 jämfört med 2015. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Till följd av reformer som beslutades efter Till följd av reformer som presenterades i förslag i budgetpropositionen för 2016, propositionen Vårändringsbudget för 2015 avseende bl.a. investeringsbidrag för uppavseende bl.a. arbetslöshetsförsäkringen, extra- förande av hyresbostäder och stöd till komtjänster, traineejobb, utbildningskontrakt och muner för att öka byggandet av bostäder,

PROP. 2015/16: 100

beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka som beslutades efter förslag i propositionen med 5,6 miljarder kronor 2016 jämfört med Extra ändringsbudget för 2015, beräknades 2015. utgifterna under utgiftsområdet öka med 9,8 miljarder kronor 2015(prop. 2015/16:47, bet. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:94). Eftersom Till följd av reformer som beslutades efter ökningen av anslaget endast avser 2015 beräknas förslag i propositionen Vårändringsbudget för utgifterna under utgiftsområdet minska med 2015 för att öka takten i arbetet med att nå 9,8 miljarder kronor 2016 jämfört med 2015. miljökvalitetsmålen beräknas utgifterna under Till följd av reformer som beslutades efter utgiftsområdet öka med 1,3 miljarder kronor förslag i budgetpropositionen för 2016, som bl.a. 2016 jämfört med 2015. innebär en satsning på tandvård för unga och borttagande av vissa av de förändringar i det Utgiftsområde 22 Kommunikationer kommunalekonomiska utjämningssystemet som Till följd av reformer som beslutades efter infördes efter förslag av den förra regeringen, förslag i propositionen Vårändringsbudget för beräknas utgifterna under utgiftsområdet minska 2015, avseende bl.a. förstärkning av järnvägs- med 0,8 miljarder kronor 2016, samt öka med underhåll, beräknas utgifterna under utgifts- 0,9 miljarder kronor 2017 och 0,3 miljarder området öka med 0,6 miljarder kronor 2016 kronor 2018, jämfört med föregående år. jämfört med 2015. Satsningarna på förstärkning Till följd av beslutet att i enlighet med förslag av järnvägsunderhåll är tillfälliga och upphör i propositionen Vårändringsbudget för 2015 2019, vilket innebär att utgifterna beräknas kompensera kommunsektorn med anledning av minska med 1,2 miljarder kronor 2019 jämfört slopad nedsättning av arbetsgivaravgiften för med 2018. unga beräknas utgifterna under utgiftsområdet Till följd av tidigare beslutade reformer, av- öka med 1,7 miljarder kronor 2016 och 0,5 milseende bl.a. infrastruktursatsningar i Stockholm, jarder kronor 2017, jämfört med föregående år. i enlighet med förslag i bl.a. propositionen För- Till följd av finansieringen av prioriterade ändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar utbildningsreformer inom utgiftsområde 16 i Stockholm (prop. 2013/14:76, bet. Utbildning och universitetsforskning, som 2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186) beräknas aviserades i 2015 års ekonomiska vårproposition utgifterna under utgiftsområdet öka med och beslutades efter förslag i budgetproposi- 0,7 miljarder kronor 2016 jämfört med 2015. tionen för 2016, beräknas utgifterna under Ett antal tillfälliga reformer som beslutades utgiftsområdet minska med 0,7 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2016, 2016, 1,1 miljarder kronor 2017 och 0,7 miljarder avseende bl.a. kollektivtrafik och järnväg i kronor 2018, jämfört med föregående år. landsbygd samt väg- och järnvägsunderhåll i Till följd av en reform som beslutades efter landsbygd, upphör 2020. Detta innebär att förslag i budgetpropositionen för 2014, avseende utgifterna under utgiftsområdet beräknas minska utökad matematikundervisning i årskurs 4–6, med 0,5 miljarder kronor 2020 jämfört med beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka 2019. med 0,2 miljarder kronor 2016 och 0,2 miljarder kronor 2017, jämfört med föregående år. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Till följd av reformer som beslutades efter Pris- och löneomräkning av anslag för förslag i budgetpropositionen för 2016, avseende förvaltnings- och investeringsändamål bl.a. omfördelning mellan år av medel inom landsbygdsprogrammet för 2014–2020, beräknas Inom staten genomförs årligen en pris- och utgifterna under utgiftsområdet öka med löneomräkning av anslag som används för 1,7 miljarder kronor 2016 samt minska med förvaltnings- och investeringsändamål. Omräk- 0,9 miljarder kronor 2017 och 0,7 miljarder ningen syftar till att återspegla pris- och kronor 2018, jämfört med föregående år. löneförändringar i övriga samhället med två års eftersläpning. Det innebär att 2017 års Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner omräkning utgår från utfallsstatistik för 2015. Till följd av det tillfälliga stöd till kommuner och Pris- och löneomräkningen för 2017 har landsting med anledning av flyktingsituationen

PROP. 2015/16: 100

genomförts, men fastställs först i samband med Flera transfereringar till hushållen följer den att riksdagen beslutar om budgetpropositionen allmänna pris- och löneutvecklingen, t.ex. sjukför 2017. Regeringens utgiftsprognos för 2017 penningen, föräldrapenningen, sjuk- och bygger dock på den omräkning som genomförts. aktivitetsersättningen samt garantipensionen. År För 2018–2020 baseras utgiftsprognosen på 2016–2020 bedöms pris- och löneutvecklingen ta preliminära beräkningar. fart, vilket medför något högre ökningar av Vid omräkningen används separata index för transfereringsutgifterna dessa år. Nedan följer att spegla prisutvecklingen avseende löner, förklaringar till de större utgiftsförändringarna hyreskostnader och övrig förvaltning. under prognosperioden som är hänförliga till Löneindex utgörs av ett arbetskostnadsindex förändringar i makroekonomiska antaganden. som baseras på utvecklingen av lönekostnaden för tjänstemän i tillverkningsindustrin två år före Ökningar i de inkomstgrundade pensionerna det aktuella året, med avdrag för ett tioårigt De prognostiserade makroekonomiska förgenomsnitt av produktivitetsutvecklingen i den ändringarna 2016–2020 påverkar utgiftsutprivata tjänstesektorn. För omräkningen av löner vecklingen i ålderspensionssystemet vid sidan av 2017 är omräkningstalet 1,82 procent. statens budget. De årliga ökningarna i utgifterna Hyresindex beräknas enligt två olika metoder, för ålderspensionssystemet 2017–2020 är huvudberoende på om avtalet för fastigheten i fråga sakligen hänförliga till den makroekonomiska kan omförhandlas under det kommande utvecklingen, främst löneutvecklingen i budgetåret eller inte. Hyresavtal som inte kan samhället, som avspeglas genom inkomstindex. omförhandlas räknas om med 70 procent av den årliga förändringen av konsumentprisindex, Biståndet ökar till följd av en ökande vilket motsvarar 0,06 procent för 2017. Hyres- bruttonationalinkomst avtal som kan omförhandlas under det Biståndsramen motsvarar 0,98 procent av kommande budgetåret räknas i stället om utifrån beräknad bruttonationalinkomst (BNI). hyresutvecklingen i det geografiska område där Utvecklingen av BNI bedöms leda till en ökning fastigheten är belägen. I dessa fall blir av biståndet med 1,8–2,4 miljarder kronor per år omräkningstalet individuellt för varje berört 2016–2020. anslag. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader används ett sammanvägt omräkningstal som speglar prisutvecklingen för ett urval av varor och tjänster, baserat på flera index från Statistiska centralbyrån. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader 2017 är omräkningstalet 0,25 procent. Pris- och löneomräkningen gör att utgifterna ökar med 3 miljarder kronor 2016 och med 2 miljarder kronor 2017. År 2018–2020 förväntas den årliga omräkningen uppgå till 4, 6 respektive 7 miljarder kronor.

Övriga makroekonomiska förändringar

De statliga utgifterna påverkas av den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden. I avsnitt 3 finns en närmare beskrivning av de makroekonomiska förändringar som påverkar de takbegränsade utgifterna 2016–2020.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 6.5 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem

Tusental 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1 Sjuk- och rehabiliteringspenning 170 147 131 150 169 183 199 223 242 253 258 262 266 Sjuk- och aktivitetsersättning 458 435 397 354 328 313 304 300 291 286 282 281 279 Arbetslöshetsersättning 94 131 117 88 91 97 86 81 76 72 73 75 77 2 Arbetsmarknadspolitiska program 76 117 178 168 173 181 168 164 166 157 154 160 164 3 Etableringsersättning - - - 4 10 18 29 41 51 67 88 97 87 4 Ekonomiskt bistånd 79 89 96 98 99 102 100 94 93 91 92 98 106 Summa 878 919 918 862 871 893 886 903 919 925 947 973 980 1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Från och med 2015 är även traineejobb och extratjänster inkluderade. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning. 3 Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast helårsekvivalenter fr.o.m. 2011. 4 Avser åldersgruppen 20–64 år. Källa: Egna beräkningar.

Volymer utgifterna för utgiftsområde 8 Migration återspeglas utvecklingen genom ökande utgifter Utgiftsökningar om sammanlagt knappt 2016 och 2017, och därefter minskande utgifter 77 miljarder kronor mellan 2015 och 2020 är 2018–2020, jämfört med föregående år. främst hänförliga till antaganden om att antalet Utgiftsförändringarna under utgiftsområde 8 personer i vissa transfereringssystem ökar över Migration påverkar också utgiftsområde 7 tid, se tabell 6.6. I tabell 6.5 redovisas Internationellt bistånd eftersom en del av utvecklingen för antalet helårspersoner i kostnaderna för asylmottagandet avräknas från transfereringssystemen, s.k. helårsekvivalenter. biståndsramen. En fördel med att använda helårsekvivalenterna i År 2016 väntas omkring 48 100 personer stället för volymmåtten i tabell 6.6 är att de beviljas uppehållstillstånd, vilket innebär att de möjliggör jämförelser mellan olika trans- ska bli kommunplacerade. Utgifterna för fereringssystem. En helårsekvivalent motsvarar ersättningar och insatser för etablering av en person som försörjs av ett ersättningssystem nyanlända under utgiftsområde 13 Jämställdhet ett helt år. Exempelvis blir två personer som och nyanlända invandrares etablering beräknas under ett år är sjukskrivna på halvtid tillsammans öka från drygt 20 miljarder kronor 2016 till en helårsekvivalent. Nedan följer förklaringar till drygt 56 miljarder kronor 2020 till följd av det de större utgiftsförändringarna under prognos- ökade antalet nyanlända. För mottagandet får perioden som är hänförliga till förändringar i kommunerna bl.a. en schablonersättning som volymer. utbetalas under en tvåårsperiod. Det ökade antalet ensamkommande barn och ungdomar har Ökande utgifter för asylsökande och nyanlända stor effekt på utgifterna under utgiftsområdet, Sverige tog under 2015 emot 162 877 asyl- då kommunerna får särskild ersättning för sökande, vilket var en fördubbling jämfört med mottagandet av dessa och de oftast stannar flera 2014. år i kommunens omsorg. Den genomsnittliga vistelsetiden i Av de som beviljats uppehållstillstånd är Migrationsverkets mottagningssystem för ungefär hälften 20–64 år. De flesta av dessa personer som sökt asyl var 104 dagar 2015. Den skrivs in i etableringsuppdraget, vars syfte är att genomsnittliga handläggningstiden för ett första underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Delbeslut på asylansökan för personer som anlänt tagare i etableringsuppdraget är berättigade till under hösten 2015 väntas bli 450–720 dagar, etableringsersättning i som längst två år. År 2015 vilket ger en indikation om den kommande uppgick det genomsnittliga antalet deltagare i genomsnittliga vistelsetiden. Vid utgången av etableringsuppdraget till ca 48 400. Antalet 2015 uppgick antalet inskrivna personer i deltagare i etableringsuppdraget förväntas öka mottagandet till 181 890 personer. Antalet kraftigt fram t.o.m. 2019, då det prognostiserade beräknas gradvis öka för att vid utgången av antalet deltagare uppgår till ca 112 500 personer, 2016 uppgå till 203 100 personer. I de beräknade

PROP. 2015/16: 100

för att därefter minska till 101 400 personer 2020 bedöms det genomsnittliga antalet timmar (se tabell 6.6) assistans per person öka. Sammantaget leder detta till ökade utgifter för statlig assistans- Fler barn och pensionärer ersättning under utgiftsområde 9 Hälsovård, Antalet uttagna dagar med föräldrapenning har sjukvård och social omsorg 2017–2020. År 2016 ökat under 2000-talet och beräknas fortsätta att minskar dock utgifterna för statlig assistansöka med ca 9 procent mellan 2015 och 2020, se ersättning relativt mycket jämfört med 2015, tabell 6.6. Ökningen beror dels på att fler barn vilket till största del är en effekt av att föds, dels på att fler barn invandrar. Det ökade Försäkringskassan den 1 oktober 2016 övergår antalet barn medför även att antalet barnbidrag från förskotts- till efterskottsbetalning av väntas öka med knappt 12 procent 2015–2020, se ersättningen. tabell 6.6. Detta medför ökade utgifter under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Antalet personer med inkomst- och tilläggspension beräknas öka markant framöver, se tabell 6.6. Detta beror huvudsakligen på demografiska faktorer. Allt fler personer som går i pension har inkomstgrundad pension och generellt en högre inkomstgrundad pension än dagens ålderspensionärer. De nytillkomna pensionärerna väntas därför inte erhålla garantipension och bostadstillägg i samma utsträckning som dagens pensionärer. Som en följd av detta väntas antalet pensionärer med garantipension eller bostadstillägg minska mellan 2015 och 2020, se tabell 6.6. Dessa trender leder till att en successivt växande andel av de samlade pensionsutbetalningarna från statens budget och ålderspensionssystemet kommer utbetalas från ålderspensionssystemet, medan de pensioner som betalas ut från statens budget under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom successivt minskar i nominella termer.

Utgifterna för sjukpenning ökar Antalet nettodagar, dvs. antalet dagar med partiell ersättning omräknat till hela dagar, i sjukpenningsystemet har ökat sedan 2011, vilket beror både på ett ökat antal nya sjukfall och på att sjukfallen blir längre. De kommande åren förväntas antalet sjukpenningdagar fortsätta att öka, dock med en avtagande ökningstakt 2016– 2020 (se tabell 6.6). Detta bidrar till att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas öka från knappt 103 miljarder kronor 2015 till knappt 118 miljarder kronor 2020.

Utgifter för statlig assistansersättning ökar Antalet personer som får personlig assistans som ersätts av staten förväntas vara oförändrat under prognosperioden, se tabell 6.6. Samtidigt

PROP. 2015/16: 100

Tabell 6.6 Volymer inom olika transfereringssystem

Utgifts- Köns- Köns- Utfall Utfall Prognos område fördelning fördelning Utfall Utfall 2014 2015 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 8 Asylsökande, 35,8%kv 33,2%kv genomsnittligt antal inskrivna 64,2%m 66,8%m 61 900 100 200 192 000 183 100 141 000 107 900 97 400 9 Antal personer med assistans- 46,1%kv 45,9%kv ersättning 53,9%m 54,1%m 16 000 16 200 16 100 16 100 16 100 16 100 16 100 9 Antal timmar assistans per vecka per beviljad 1 1 brukare, 98,5%kv 98,4%kv 1 1 genomsnitt 101,3%m 101,4%m 122,7 125,8 128,0 130,1 132,2 133,7 135,6 10 Antal sjukpenningdagar 63,5%kv 64,1%kv 2 (netto) , miljoner 36,5%m 35,9%m 50,6 56,7 63,0 66,5 68,3 69,6 70,8

10 Antal rehabiliterings- 66,5%kv 67,7%kv penningdagar 2 (netto) , miljoner 33,5%m 32,3%m 2,3 2,6 3,0 3,5 3,7 3,9 4,1 10 Antal personer med 59,7%kv 59,7%kv sjukersättning 40,3%m 40,3%m 325 200 313 200 300 700 291 900 285 600 281 000 277 300

10 Antal personer med aktivitets- 46,8%kv 46,9%kv ersättning 53,2%m 53,1%m 32 200 35 800 38 200 40 900 43 300 45 800 48 200 10 Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning som erhåller 54,2%kv 53,3%kv bostadstillägg 45,8%m 46,7%m 126 000 128 300 129 100 131 000 132 900 134 800 136 700 11 Antal personer med 80,0%kv 79,6%kv garantipension 20,0%m 20,4%m 785 800 768 600 723 200 660 300 619 000 598 900 599 900

11 Antal pensionärer som erhåller 77,7%kv 76,8%kv bostadstillägg 22,3%m 23,2%m 278 200 286 700 285 700 281 900 279 800 280 200 281 000 ÅP Antal personer med 52,1%kv 52,1%kv tilläggspension 47,9%m 47,9%m 1 976 000 2 018 400 2 047 400 2 063 900 2 066 500 2 034 600 1 973 200

ÅP Antal personer med 49,9%kv 50,0%kv inkomstpension 50,1%m 50,0%m 1 288 400 1 392 600 1 491 000 1 584 600 1 674 700 1 761 200 1 844 900

12 88,0%kv 81,7%kv Antal barnbidrag 12,0%m 18,3%m 1 755 900 1 796 200 1 833 900 1 873 100 1 912 100 1 943 700 2 003 200 12 Antal uttagna föräldrapenningdagar 74,7%kv 73,8%kv 2 (netto) , miljoner 25,3%m 26,2%m 51,7 52,9 53,7 54,5 55,6 56,7 57,5 12 Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar 54,8%kv 54,5%kv 2 (netto) , miljoner 45,2%m 45,5%m 6,8 6,9 7,1 7,2 7,3 7,5 7,7 13 Antal deltagare i 43,5%kv 42,7%kv etableringsinsatser 56,5%m 57,3%m 36 600 48 400 60 000 79 600 103 900 112 500 101 400

PROP. 2015/16: 100

Utgifts- Köns- Köns- Utfall Utfall Prognos område fördelning fördelning Utfall Utfall 2014 2015 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 15 Antal personer med 48,3%kv 47,7%kv studiehjälp 51,7%m 52,3%m 406 400 398 200 396 000 401 000 408 700 419 500 430 900 15 Antal personer med 59,3%kv 60,1%kv 3 studiemedel 40,7%m 39,9%m 515 900 509 500 567 300 578 800 577 600 575 500 574 700 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundat till närmaste hundratal om inte annat anges. Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 4. 1 Könsfördelningen baseras på genomsnittligt antal timmar per brukare. Inte en total. Därför summerar inte andelarna till 100 procent. År 2015 hade kvinnor 98,4 procent av det genomsnittliga antalet timmar beviljad assistens per vecka och männen 101,4 procent. 2 Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. 3 Bruttoräknat antal. När stödmottagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 482 200 personer 2014 och 475 900 personer 2015. Källa: Egna beräkningar.

Tekniska justeringar med 6,0 miljarder kronor 2020, jämfört med föregående år. När en utgiftsförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter eller det offentliga finansiella Övriga utgiftspåverkande faktorer sparandet som på de takbegränsade utgifterna kan det motivera en teknisk justering av nivån på En del av förändringen av de takbegränsade utgiftstaket. Tekniska justeringar har genom- utgifterna 2016–2020 förklaras av andra faktorer förts regelbundet sedan utgiftstaket infördes än beslutade, föreslagna och aviserade reformer, 1997 och justeringarna föreslås normalt i pris- och löneomräkningen, samt övriga makrobudgetpropositionen. ekonomiska förändringar eller volymer. Dessa De utgiftsförändringar som har motiverat övriga faktorer består exempelvis av EU-avgiften tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för och förändringar av anslagsbehållningar. Den 2016 uppgår till 10 miljarder kronor. främsta förklaringen till utvecklingen av posten Justeringarna är främst föranledda av att vissa Övriga utgiftspåverkande faktorer är att avgiften stöd budgeteras på utgiftssidan i stället för, som till Europeiska unionen fluktuerar mycket 2016– tidigare, på inkomstsidan. De stöd som avses är 2020. Fluktuationen beror framför allt på sjöfartsstöd, nystartsjobb, stöd till introduk- retroaktiva rabatter på medlemsavgiften (se tionsanställning och ersättningar för höga tabell 6.2). sjuklönekostnader. År 2017–2020 uppgår de tekniska justeringarna till 0–1 miljard kronor per år.

Beräkningsteknisk överföring till hushållen

I utgifterna i statens budget ingår en beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn 2017– 2019, som motsvarar skillnaden mellan regeringens föreslagna och aviserade budgetförstärkningar och budgetförsvagningar i propositionen Vårändringsbudget för 2015 och i 2015 års ekonomiska vårproposition samt i budgetpropositionen för 2016. Det är regeringens avsikt att dessa överstigande medel ska användas för finansiering av framtida reformer. Den beräkningstekniska överföringen till hushållen medför att utgifterna ökar med 0,2 miljarder kronor 2017, 1,1 miljarder kronor 2018 och 4,6 miljarder kronor 2019 och minskar

PROP. 2015/16: 100

6.2 Utgiftsprognos för 2016 för 2016 och därmed för anvisade medel 2016 för mottagande av asylsökande. I statens budget för 2016 uppgick de samlade För att hantera osäkerheten när det gäller utgifterna under samtliga utgiftsområden, inklu- utgiftsutvecklingen som följer av antalet asylsive posten Minskning av anslagsbehållningar, till sökande och säkra tillräckliga marginaler under 923,1 miljarder kronor. I den aktuella prognosen utgiftstaket har regeringen vidtagit åtgärder för beräknas utgifterna uppgå till 912,0 miljarder att minska de planerade utgifterna för 2016 på en kronor, dvs. 11,2 miljarder kronor lägre än rad områden med sammanlagt drygt 19,6 miljarbudgeterat. De takbegränsade utgifterna der kronor. Utgifterna begränsades med (utgiftsområde 1–25 och 27 samt utgifterna i 11,3 miljarder kronor genom att betalningar ålderspensionssystemet vid sidan av statens tidigarelades till 2015 i stället för 2016. Utgiftsbudget) beräknades i budgeten för 2016 till begränsningarna avsåg EU-avgiften (ca 6,7 mil- 1 197,9 miljarder kronor. I den aktuella jarder kronor), läkemedelsförmåner (ca 1,8 milprognosen beräknas dessa utgifter uppgå till jarder kronor), biståndet (ca 1,8 miljarder kro- 1 193,6 miljarder kronor, dvs. 4,3 miljarder nor) och reformen för fler anställda i lågstadiet kronor lägre (tabell 6.7). (ca 1,0 miljarder kronor). Verksamheterna fick I tabell 6.7 redovisas av riksdagen beslutade därmed medlen något tidigare än planerat. ramar för utgiftsområden, föreslagna ändringar i Vidare beslutades utgiftsbegränsningar (s.k. budgeten summerade per utgiftsområde, och de limiter) om 8,4 miljarder kronor för 2016 genom prognostiserade utgifterna för respektive utgifts- att medel på vissa områden tillsvidare inte område och ålderspensionssystemet vid sidan av gjordes tillgängliga för ansvariga myndigheter. statens budget. Begränsningarna avsåg bl.a. biståndet, till följd av Utgifterna i statens budget för 2016, exklusive en förväntad ökad avräkning för kostnader för statsskuldsräntor, bedöms totalt sett bli något asylmottagande (ca 4,0 miljarder kronor), infralägre än de beslutade utgiftsramarna. Detta beror struktur, till följd av en ökad lånefinansiering av till övervägande del på minskningar av utgifterna investeringar som finansieras med trängselskatt under fem utgiftsområden, men motverkas (ca 1,5 miljarder kronor), Arbetsförmedlingens samtidigt av en stor ökning av utgifterna under programinsatser (ca 0,9 miljarder kronor), stöd ett utgiftsområde (se diagram 6.1 och fördjupad till skollokaler och pedagogiska utemiljöer (ca information per utgiftsområde under 0,5 miljarder kronor), åtgärder för en värdefull diagrammet). natur (ca 0,3 miljarder kronor), vägunderhåll (ca I prognoserna har hänsyn tagits till 0,5 miljarder kronor), utbildning och forskning regeringens förslag i propositionen Vårändrings- (ca 0,5 miljarder kronor) och vissa mindre budget för 2016 och propositionen Extra begränsningar inom bl.a. områdena näringsliv ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till och regional tillväxt (ca 0,2 miljarder kronor). bistånd för vissa utlänningar. Nedan redogörs Regeringen har i propositionen Vårändringsöversiktligt för innehållet i dessa propositioner budget för 2016 lämnat förslag om anslagsoch de utgiftsbegränsande åtgärder som minskningar för merparten av utgiftsbegränsregeringen vidtog i december 2015. ningarna. I propositionen Vårändringsbudget för 2016 Av tabell 6.10 framgår vilka av förslagen i och propositionen Extra ändringsbudget för propositionerna Vårändringsbudget för 2016 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa och Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av utlänningar föreslår regeringen anslagsökningar rätten till bistånd för vissa utlänningar som avser och anslagsminskningar som medför en nya diskretionära reformer och vilka förslag som sammanlagd nettoförändring av anslagsnivåerna är föranledda av att volymer eller makromed 27,2 miljarder kronor. ekonomiska förutsättningar förändrats jämfört Huvuddelen av bruttoökningen, 30,8 mil- med den bedömning som låg till grund för jarder kronor, avsätts för utgiftsområde 8 riksdagens beslut om statens budget för 2016. Migration. Under hösten 2015 ökade antalet Den stora differensen om 34,5 miljarder personer som sökte asyl i Sverige påtagligt och kronor mellan prognosen och de totalt anvisade översteg kraftigt de antaganden som låg till medlen i tabell 6.7 förklaras delvis av de grund för beräkningarna i budgetpropositionen tidigarelagda betalningarna, som medför lägre prognoser för 2016.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 6.7 Utgifter 2015 och 2016

Miljarder kronor 2015 2016 Differens Differens prognos– prognos– Urspr. Ändrings- Totalt urspr. totalt 1 2 3 4 Utgiftsområde Utfall budget budget anvisat Prognos budget anvisat 1 Rikets styrelse 12,3 12,7 0,1 12,8 12,9 0,2 0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14,4 14,8 0,2 15,0 15,0 0,2 0,0 3 Skatt, tull och exekution 10,8 10,8 10,8 10,7 -0,1 -0,1 4 Rättsväsendet 40,4 41,6 0,6 42,2 41,4 -0,2 -0,8 5 Internationell samverkan 1,9 1,9 0,1 2,0 2,1 0,2 0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48,3 48,8 -0,1 48,8 47,4 -1,4 -1,3 7 Internationellt bistånd 32,2 32,4 -4,1 28,3 26,2 -6,2 -2,1 8 Migration 18,7 19,4 30,8 50,3 49,6 30,2 -0,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 65,0 69,2 1,8 71,1 65,2 -4,0 -5,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102,6 109,9 0,3 110,2 108,2 -1,6 -2,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38,1 36,2 36,2 36,2 0,0 0,0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 82,9 87,1 87,1 86,3 -0,8 -0,8 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 15,4 21,1 0,2 21,3 20,8 -0,2 -0,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 65,0 79,7 -0,8 78,8 77,1 -2,6 -1,8 15 Studiestöd 19,2 21,7 21,7 20,0 -1,7 -1,7 16 Utbildning och universitetsforskning 63,0 69,5 -0,9 68,5 67,5 -2,0 -1,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13,3 13,7 0,1 13,8 13,7 0,0 -0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1,1 7,1 -0,5 6,6 4,3 -2,8 -2,3 19 Regional tillväxt 2,2 3,3 0,0 3,3 3,0 -0,2 -0,2 20 Allmän miljö- och naturvård 5,9 7,7 -0,3 7,4 7,3 -0,3 -0,1 21 Energi 2,3 2,8 2,8 2,8 0,0 0,0 22 Kommunikationer 47,2 54,1 -0,5 53,6 50,6 -3,5 -3,0 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 13,4 18,9 0,0 18,9 17,9 -1,0 -1,0 24 Näringsliv 5,5 6,0 -0,1 5,9 5,8 -0,2 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 102,0 93,4 93,4 93,4 0,0 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 21,9 10,8 10,8 3,8 -7,0 -7,0 27 Avgiften till Europeiska unionen 44,2 31,8 31,8 22,5 -9,3 -9,3 Minskning av anslagsbehållningar -3,1

Summa utgiftsområden 889,3 923,1 27,2 953,4 912,0 -11,2 -41,5

Summa utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor 867,4 912,4 942,7 908,2 -4,2 -34,5

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 267,5 285,5 285,5 285,4 -0,1

Takbegränsade utgifter 1 134,9 1 197,9 1 193,6 -4,3

Budgeteringsmarginal 23,1 17,1 21,4 4,3

Utgiftstak 1 158,0 1 215,0 1 215,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 I utfallet för 2015 har anslag fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2016. 2 Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2016 (bet 2015/16 FiU1, rskr 2015/16:51). 3 Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) och Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. 2015/16:146). Där 0,0 anges har förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 4 Anvisat på statens budget enligt riksdagens beslut för statens budget för 2016 (bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:29) samt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) och Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. 2015/16:146). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 6.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2016 och ursprungligt anvisade medel i statens budget för 2016 för vissa

utgiftsområden

7. Internationellt bistånd -6,2

8. Migration 30,2

9. Hälsovård, sjukvård och social

-4,0

omsorg

-3,5

22. Kommunikationer

-7,0

26. Statsskuldsräntor m.m.

27. Avgiften till Europeiska

-9,3

unionen

-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Anm.: Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2016 (bet 2015/16 FiU1, rskr 2015/16:51) Källa: Egna beräkningar.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli omsorg 6,2 miljarder kronor lägre än ursprungligt Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli anvisade medel. Detta beror främst på ökade 4,0 miljarder kronor lägre än ursprungligt avräkningar för asylmottagande samt att utgifter anvisade medel. Nedrevideringen förklaras till utbetalats i förskott 2015. största del av en ändrad periodisering på anslaget Kostnader för statlig assistansersättning till följd av Utgiftsområde 8 Migration att Försäkringskassan inför efterskottsbetalning Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli av assistansersättningen från den 1 oktober 2016. 30,2 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel. Upprevideringen förklaras av Utgiftsområde 22 Kommunikationer det exceptionellt stora antalet asylsökande under Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ca hösten 2015, vilket bidrar till att betydligt fler är 3,5 miljarder kronor lägre än ursprungligt inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- anvisade medel i statens budget. Den enskilt system än vad som förutsågs i beräkningarna viktigaste förklaringen är att regeringen beslutat som låg till grund för budgetpropositionen för om utgiftsbegränsningar om totalt 2,0 miljarder 2016. Det är främst på anslaget Ersättningar och kronor avseende områdena vägunderhåll bostadskostnader som utgifterna beräknas stiga. (engångsbesparing) och infrastruktur (ökad lånefinansiering av investeringar som finansierats

PROP. 2015/16: 100

med trängselskatt). En annan viktig förklaring är ändringar i budgeten, indragningar av anslags-

att lägre räntekostnader innebär nedrevideringar medel och medgivna överskridanden (se tabell

av utgifterna på anslaget Utveckling av statens 6.8). transportinfrastruktur.

Tabell 6.8 Beräknad förändring av anslagsbehållningar

2016 (exklusive statsskuldsräntor)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli Miljarder kronor 7,0 miljarder kronor lägre än ursprungligt

1

Ingående ramöverföringsbelopp 10,7 2 + Anvisat i ursprunglig budget 912,4 anvisade medel. Detta beror bl.a. på en lägre + Förslag om ändringar i budgeten för 2016 3 27,2 prognos för statsskulden 2016, ett lägre ränte- + Medgivna överskridanden 0,0 läge, och på att överkurser om ca 9 miljarder - Indragningar 15,7

kronor förväntas uppstå till följd av emissioner - Prognos 908,2 av nominella statsobligationer i svenska kronor, = Beräknat utgående överföringsbelopp 26,4 vilket är mer än vad som bedömdes i budget- Beräknad förändring av anslagsbehållningar 15,7 propositionen för 2016. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Från samtliga belopp har utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. exkluderats. 1 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Enligt Årsredovisning för staten 2015 (skr. 2015/16:101). 2 Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2016 (bet Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 2015/16 FiU1, rskr 2015/16:51). 3 Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) 9,3 miljarder kronor lägre än ursprungligt och Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa anvisade medel. Nedrevideringen förklaras utlänningar (prop. 2015/16:146). Källa: Egna beräkningar. främst av att regeringen 2015 gjorde en förtida

inbetalning av delar av EU-avgiften för 2016 om Utfallet för statens budget 2015 visar att 6,7 miljarder kronor. En annan bidragande anslagsbehållningarna uppgick till 10,7 miljarder faktor till de lägre utgifterna är att EU i slutet av kronor. År 2016 kommer anslagssparandet att 2015 beslutade om en ändring i EU-budgeten öka jämfört med 2015 i den mån utgifterna är 2015 som medför en inkomstjustering till följd lägre än anvisade medel i budgeten för 2016, eller av reviderade mervärdesskatte- och BNIminska i den mån utgifterna överstiger anvisade balanser samt ökade bötesintäkter. EU:s beslut medel eller till följd av beslut om indragningar. trädde i kraft sent 2015 och resulterade för I propositionen Vårändringsbudget för 2016 Sveriges del i att sänkningen av EU-avgiften samt Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring påverkade utgifterna för 2016 med ca av rätten till bistånd för vissa utlänningar föreslås 2,7 miljarder kronor. ytterligare anslagsökningar om sammanlagt 27,2 miljarder kronor. De hittills beräknade

indragningarna av anslagsmedel uppgår till

Förändring av anslagsbehållningar (exklusive

15,7 miljarder kronor, varav merparten avser de

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.)

rättighetsstyrda transfereringsanslagen. Anslagsbehållningarna beräknas vid utgången I den beslutade budgeten för 2016 var den av 2016 uppgå till 26,4 miljarder kronor. Därmed beräknade förändringen av anslagsbehållningarna beräknas anslagsbehållningarna öka med inte fördelad per utgiftsområde, utan redovisades 15,7 miljarder kronor mellan årsskiftet 2015/16 under posten Minskning av anslagsbehållningar. och årsskiftet 2016/17. De totala utgifterna redovisades i statens budget

som summan av utgiftsramarna och beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräkningspost uppgick i budgeten till 3,1 mil-

6.3 Förändring av de takbegränsade

jarder kronor, vilket innebar en minskning av

utgifterna 2017–2019 sedan

statens utgifter med motsvarande belopp och att

budgetpropositionen för 2016

anslagsbehållningarna således förväntades öka.

I den aktuella prognosen för 2016 ingår I budgetpropositionen för 2016 presenterade emellertid förändringen av anslagsbehållningarna regeringen en beräkning av de takbegränsade under respektive utgiftsområde. Förändringen av utgifterna för 2017–2019. I denna proposition anslagsbehållningarna 2016 kan därför beräknas görs en reviderad beräkning. Förändringarna i som skillnaden mellan prognostiserat utfall och förhållande till den tidigare beräkningen anvisade medel, med hänsyn tagen till förslag till

PROP. 2015/16: 100

redovisas i tabell 6.9, fördelade på olika förkla- anslagsförändringar redovisas separat under ringsfaktorer. Sammantaget beräknas de respektive utgiftsområde. takbegränsade utgifterna bli 23,9 miljarder kronor högre 2017, 22,8 miljarder kronor högre 2018 och 34,7 miljarder kronor högre 2019, jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2016.

Tabell 6.9 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

med bedömningen i budgetpropositionen för 2016

Miljarder kronor 2017 2018 2019

Takbegränsade utgifter i

budgetpropositionen för 2016 1 240,6 1 273,3 1 300,8

Åtgärder/reformer 0,4 0,2 -0,5 Reviderad pris- och löneomräkning 0,5 1,0 1,8 Övriga makroekonomiska förändringar -0,4 -0,6 -0,3 1 Volymförändringar 29,6 29,8 32,6 2 Tekniska justeringar 0,0 0,0 0,0 Minskning av anslagsbehållningar 0,9 1,9 8,0 Beräkningsteknisk överföring till 3 hushållen 0,0 0,0 0,0 Övrigt -7,1 -9,5 -7,0

Total utgiftsförändring 23,9 22,8 34,7

Takbegränsade utgifter i 2016 års

vårproposition 1 264,5 1 296,1 1 335,4

1 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl. a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makroekonomiska förutsättningarna. 2 Utgiftsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. 3 Avser förändringen av den beräkningspost som består av de överstigande medel som uppstod på grund av att regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) föreslog och aviserade åtgärder som medförde större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar. Källa: Egna beräkningar.

Nya föreslagna och aviserade åtgärder för 2016–

2020

I propositionen Vårändringsbudget för 2016 och propositionen Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar lämnar regeringen förslag till ändringar i anslagen för innevarande budgetår. Därtill redovisas de fleråriga anslagskonsekvenserna av dessa ändringar för 2017– 2020. Förslagen för 2016 och beräkningarna för 2017–2020 sammanfattas i tabell 6.10 per utgiftsområde och redovisas i förhållande till den beräkning som låg till grund för budgetpropositionen för 2016. Endast större

PROP. 2015/16: 100

Tabell 6.10 Nu föreslagna och aviserade åtgärder/reformer

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med propositionen Vårändringsbudget för 2016 och propositionen Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar i förhållande till budgetpropositionen för 2016 Endast större anslagsförändringar särredovisas i tabellen Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2020

UO 01 Rikets styrelse 71 1 1 1 1

UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 215

Varav Kapitaltillskott till AIIB 213

UO 04 Rättsväsendet 593

Varav Tillskott för att möta polisens ökade arbetsbelastning 250 1 Tillskott Rättsliga biträden 300

UO 05 Internationell samverkan 143

Varav Tillskott valutakurseffekter för avgifter till 1 internationella organisationer 144

UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap -50 50

Varav Senareläggning: Förebyggande av jordskred -50 50

UO 07 Internationellt bistånd -4 081

Varav Kostnader för asylmottagandet -4 101

UO 08 Migration 30 845 -400 -500 -500 -400

Varav Tillskott till Migrationsverket för att möta utökade krav på återvändandearbete 215 Tillskott till Migrationsverket 2 021 Finansiering av tillskott till Folkbildningsrådet för svenska från dag ett -72 2 Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar -200 -400 -500 -500 -400 1 Ersättningar och bostadskostnader 28 691 Ökad trygghet på asylboenden 150

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 844

Varav Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 1 824

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 340

Varav Ökade utgifter för ersättning för höga 1 sjuklönekostnader 340

UO 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 227

Varav Kompetenskartläggning för asylsökande 75 Utökade medel till kommunerna för nyanlända med särskilda behov 80

PROP. 2015/16: 100

2016 2017 2018 2019 2020

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -834

Varav Neddragning av medel för arbetsmarknadspolitiska program och insatser -850

UO 16 Utbildning och universitetsforskning -907 339 329

Varav Anslagsminskning specialpedagogik -100 Stöd för skollokaler 100 Framflyttning medel fler anställda i lågstadiet -658 329 329 Neddragning särskilda medel till universitet och högskolor -304 Tillskott Vetenskapsrådet m.a.a. 1 valutakursförändringar m.m. 66

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 113

Varav Tillskott till Folkbildningsrådet för svenska från dag ett 72

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik -500 150 350

Varav Senareläggning: Renovering av skollokaler -150 150 Senareläggning: Pedagogiska utemiljöer -350 150 200

UO 19 Regional tillväxt 5

UO 20 Allmän miljö- och naturvård -253 250

Varav Neddragning av åtgärder för värdefull natur -50 1 Ökade medel till internationella organisationer 75 Senareläggning: Skydd av värdefull natur -250 250

UO 22 Kommunikationer -500

Varav Engångsbesparing vägunderhåll -500

UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 6

UO 24 Näringsliv -106 50

Varav Senareläggning: Upprustning och drift av Göta kanal -50 50

Summa anslagsförändringar 27 172 390 180 -499 -349

varav Anslagsökningar 34 752 790 680 1 51 varav Anslagsminskningar -7 579 -400 -500 -500 -400 Summa ökning av takbegränsade utgifter 27 172 390 180 -499 -349 1 Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) som föreslås tillföras främst regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. Dessa medför höjda anslagsnivåer netto om ca 29,6 miljarder kronor. Förslag till följd av nya diskretionära reformer medför dock sänkta anslagsnivåer netto om 2,4 miljarder kronor. Därmed uppgår de föreslagna anslagsförändringarna till sammanlagt ca 27,2 miljarder kronor. 2 Förslag i Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. 2015/16:146).

PROP. 2015/16: 100

Pris- och löneomräkning av anslag för 2017–2019 på antalet inskrivna i förvaltnings- och investeringsändamål Migrationsverkets mottagningssystem och nyanlända i kommunerna, däribland antalet del- Pris- och löneomräkningen för 2017 ökar tagare i etableringsinsatser, jämfört med beräkutgifterna med 0,5 miljarder kronor jämfört med ningen i budgetpropositionen för 2016. Utgifberäkningen i budgetpropositionen för 2016. terna för ersättningar och bostadskostnader för Detta beror bl.a. på att omräkningstalen för asylsökande beräknas öka med 32,6 miljarder löner och övriga förvaltningskostnader blev kronor 2017, med 20,9 miljarder kronor 2018 något högre än enligt de beräkningsantaganden och med 12,6 miljarder kronor 2019 till följd av som låg till grund för budgetpropositionen för ändrade antaganden om antal asylsökande och 2016. En ny preliminär pris- och löneomräkning genomsnittlig tid i mottagningssystemet, jämför 2018 och 2019 ökar utgifterna med 1,0 fört med beräkningen i budgetpropositionen för respektive 1,8 miljarder kronor jämfört med 2016. Utgifterna för kommunersättning vid beräkningen i budgetpropositionen för 2016. flyktingmottagande och etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare beräknas öka med 0,8 miljarder kronor 2017, med 13,8 miljarder Övriga makroekonomiska förändringar kronor 2018 och med 25,4 miljarder kronor 2019 till följd av ändrade antaganden om antal Jämfört med budgetpropositionen för 2016 har nyanlända och antal individer i etableringsanslag som styrs av den makroekonomiska uppdraget. utvecklingen justerats med hänsyn tagen till den Inom transfereringssystemen för ekonomisk makroekonomiska bedömning som görs i denna trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning proposition (se avsnitt 3). De nya makro- bedöms volymförändringar, däribland en lägre ekonomiska förutsättningarna påverkar ökningstakt i antalet personer med sjukpenning, utgifterna i olika riktning. En högre BNI medför medföra lägre utgifter jämfört med beräkningatt biståndsutgifterna ökar och en högre prognos arna i budgetpropositionen för 2016. Utgifterna för timlönen ökar utgifterna i olika trans- beräknas minska med 2,7 miljarder kronor 2017, fereringssystem, medan lägre bostadskostnads- med 3,2 miljarder kronor 2018 och med index och sänkt prognos för prisbasbeloppet 3,6 miljarder kronor 2019 jämfört med budgetmot slutet av prognosperioden verkar i motsatt propositionen för 2016. riktning. Sammantaget innebär de nya makro- Statlig assistansersättning, föräldraförsäkring ekonomiska förutsättningarna att utgifterna och ålderspensionssystemet utgör exempel på 2017–2019 bedöms bli något lägre än vad som transfereringssystem för vilka de beräknade bedömdes i budgetpropositionen för 2016 (se utgifterna revideras ned med mindre belopp till tabell 6.9). följd av volymförändringar jämfört med budgetpropositionen för 2016. Utgifterna för statlig assistansersättning har justerats ned, dels till Volymer följd av att antalet individer som erhåller ersättningen blir färre, dels till följd av att antalet De beräknade utgifterna 2017–2019 har även timmar med ersättning per individ har reviderats förändrats till följd av nya prognoser för antalet ned, jämfört med den bedömning som gjordes i personer som uppbär ersättning från regelstyrda budgetpropositionen för 2016. transfereringssystem, se de mest väsentliga Utgifterna för föräldraförsäkringen har förändringarna i tabell 6.11. Sammantaget justerats ned jämfört med beräkningarna i innebär förändringarna att utgifterna väntas bli budgetpropositionen för 2016 till följd av att 29,6–32,6 miljarder kronor högre per år 2017– antalet barn inte förväntas öka lika mycket som 2019 jämfört med vad som beräknades i enligt den senaste befolkningsprognosen. Som budgetpropositionen för 2016. en följd av att färre personer väntas börja ta ut De mest betydande förändringarna jämfört pension tidigt bedöms även utgifterna för med beräkningarna i budgetpropositionen för ålderspensionssystemet minska jämfört med 2016 är hänförliga till transfereringssystemen för beräkningarna i budgetpropositionen för 2016. migration och nyanländas etablering. Det stora antalet asylsökande 2015 har stor påverkan

PROP. 2015/16: 100

Tabell 6.11 Volymer inom olika transfereringssystem 2017– alla anslag gemensam beräkningspost, benämnd

2019

Minskning av anslagsbehållningar, som ingår i de Förändring mot 2016 års budgetproposition inom parentes takbegränsade utgifterna. Utgifts- 2017 2018 2019 område Myndigheternas förbrukning av anslags-

behållningar och utnyttjande av anslagskrediter 8 Asylsökande, 183 100 141 000 107 900 genom- (125 200) (92 500) (62 800) utgör en osäkerhet i beräkningen av de snittligt antal takbegränsade utgifterna. I förhållande till inskrivna bedömningen i budgetpropositionen för 2016 personer har utgiftsprognoserna för 2017–2019 samman- 9 Antal 16 100 16 100 16 100 taget justerats upp mer än anslagna medel, vilket personer med (-300) (-300) (-300) assistans- innebär att posten Minskning av anslagsersättning behållningar ökar med 0,9 miljarder kronor 2017,

9 Antal timmar 130,1 132,2 133,7 med 1,9 miljarder kronor 2018 och med 8,0 miljarder kronor 2019. Förändringen är assistans per (-0,1) (-0,1) (-0,1) vecka per beviljad främst en effekt av de åtgärder regeringen brukare, vidtagit för att värna utgiftstaket med anledning

genomsnitt av de ökade kostnaderna för asylmottagandet. 10 Antal 66,5 68,3 69,6 Ökningen 2019 följer av att det med nuvarande

sjukpenning- (-3,6) (-4,2) (-4,3) beräknade anslagsnivåer byggs upp anslagsdagar, 1 behållningar på vissa områden, som minskar (netto) , miljoner väsentligt 2019. Regeringen återkommer med ÅP Antal 1 584 600 1 674 700 1 761 200 förnyade anslagsberäkningar i budgetproposi-

personer med (-3 600) (-5 500) (-6 300) tionen för 2017. inkomstpension

12 Antal uttagna 54,5 55,6 56,7

Beräkningsteknisk överföring till hushållen

föräldra- (-1,0) (-1,1) (-1,0) penningdagar, Jämfört med bedömningen i budgetproposimiljoner tionen för 2016 är den beräkningstekniska över- 13 Antal 79 600 103 900 112 500 föringen till hushållen oförändrad 2017–2019. deltagare i (-400) (30 500) (56 400) etableringsinsatser Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade Övrigt till närmaste hundratal. Endast ett urval med större förändringar redovisas i tabellen. Se tabell 6.6 för könsuppdelade utfall. Revideringar av utgiftsprognoserna kan för- 1 Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. Källa: Egna beräkningar anledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare

gjorda fel och regeländringar utom regeringens

Minskning av anslagsbehållningar

direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Jämfört med bedömningen i budgetprop- Statliga myndigheter har vissa möjligheter att ositionen för 2016 har utgifterna till följd av omfördela sina utgifter över tiden. Medel på övriga faktorer sammantaget reviderats ned med ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår 7,1 miljarder kronor 2017, med 9,5 miljarder kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. kronor 2018 och med 7,0 miljarder kronor 2019. Det innebär att en myndighet utöver årets Minskningen beror bl.a. på att utgifter för anvisade anslagsmedel även kan använda tidigare mottagandet av asylsökande i större utsträckning sparade anslagsmedel, vilket ger en viss avräknats mot biståndsramen och lägre utgifter flexibilitet i myndighetens planering. Vanligtvis för ränta på statsskulden, jämfört med uppgår den del som myndigheten får disponera budgetpropositionen för 2016. efterföljande år till 3 procent av myndighetens

förvaltningsanslag. Myndigheter har också möjlighet att inom vissa gränser låna av

efterföljande års anslag, s.k. anslagskredit. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för

7 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

PROP. 2015/16: 100

7 Den offentliga sektorns finanser,

statens budgetsaldo och statsskuld

Sammanfattning BNP mellan 2013 och 2014 till 44,8 procent av BNP, men minskade 2015 till 43,4 procent av BNP. Detta understiger med god – Den offentliga sektorns finanser förstärktes marginal referensvärdet inom stabilitetsmellan 2014 och 2015 med 1,6 procent av och tillväxtpakten om 60 procent av BNP. BNP. Förstärkningen är en följd av den Bruttoskulden väntas minska till 36,9 prostarka tillväxten i ekonomin och av att cent av BNP 2020. regeringen sedan den tillträdde fört en – Den konsoliderade statsskulden beräknas stram ekonomisk politik. Dessutom för- ha uppgått till 1 352 miljarder kronor 2015, stärktes inkomsterna tillfälligt av en extra vilket motsvarar 32,5 procent av BNP. skatteinbetalning på 15 miljarder kronor Statsskulden beräknas minska som andel av och av att AFA försäkring återbetalade BNP samtliga år 2015–2020. premier på ca 5 miljarder kronor till – Kommunsektorn bedöms redovisa ett kommunsektorn. Tillsammans motsvarar försämrat finansiellt sparande 2016 jämfört dessa tillfälliga förstärkningar 0,5 procent med föregående år. Till stor del beror det på av BNP. att det tillfälliga stödet till kommunsektorn – Mellan 2015 och 2016 beräknas de 2015 i nationalräkenskaperna redovisas som offentliga finanserna försämras. Det beror en inkomst 2015, men till övervägande del framför allt på att effekten av tillfälligt väntas förbrukas 2016. Trots att skattehögre inkomster 2015 faller bort. Vidare intäkterna och statsbidragen ökar i hög takt medför ökade kostnader för det excepde kommande åren försämras sparandet tionellt höga antalet asylsökande att successivt. Det beror på att demografiska konsolideringen av den offentliga sektorns förändringar och en större befolkning finansiella sparande skjuts fram. Undermedför behov av utgiftsökningar i en ännu skottet i finanserna beräknas växa t.o.m. högre takt. Det finansiella sparandet i 2017. kommunsektorn väntas uppgå till – Det gynnsamma konjunkturläget medför i mellan -0,3 och -0,5 procent av BNP kombination med en ansvarsfull finans- 2016-2020. politik att det finansiella sparandet förstärks fr.o.m. 2018. För 2020 beräknas ett överskott på 0,7 procent av BNP. I detta avsnitt redovisas den offentliga sektorns finanser enligt redovisningsprinciperna i – De finansiella tillgångarna överstiger under nationalräkenskaperna (NR). Skatter och hela prognosperioden skulderna med 14– statsbidrag redovisas enligt den ordning som 18 procent av BNP. Den konsoliderade gällde före den genomgripande revideringen av bruttoskulden ökade med ca 5 procent av

PROP. 2015/16: 100

NR i maj 2010. Därmed överensstämmer 2012/13:1 Förslag till statens budget, finansplan redovisningen bättre med redovisningen i statens m.m. Bilaga 2). budget och den kommunala redovisningen. Det Redovisningen av budgeteffekter i detta innebär dock att skatter och statsbidrag för den avsnitt utgår från att anslagsförändringar motoffentliga sektorns delsektorer (staten, ålders- svaras av lika stora utgiftsförändringar. pensionssystemet och kommunala sektorn) avviker från den nuvarande redovisningen i NR. Det finansiella sparandet för den offentliga Effekterna av förslag och aviseringar sedan sektorn och dess delsektorer påverkas emellertid budgetpropositionen för 2016 inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster och utgifter för den konsoliderade I tabell 7.1 redovisas de budgeteffekter som offentliga sektorn påverkas inte heller. Med förslagen och aviseringarna i propositionerna offentlig sektor avses här den gamla definitionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99), som i NR:s nya redovisning benämns offentlig Extra ändringsbudget för 2016 – Ändringar av förvaltning. rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. I utgifterna i statens budget ingår en 2015/16:146) och Extra ändringsbudget för 2015 beräkningsteknisk överföring till hushålls- (2015/16:47) har på den offentliga sektorns sektorn 2017–2019 som motsvarar skillnaden finansiella sparande samt hur dessa fördelar sig mellan regeringens föreslagna och aviserade på utgifter och inkomster enligt NR. Av tabellen budgetförstärkningar och budgetförsvagningar i framgår på en övergripande nivå hur utformpropositionerna Vårändringsbudget för 2015, ningen av politiken har förändrats sedan 2015 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2016 beslutades. budgetpropositionen för 2016 (se även avsnitt I redovisningen av budgeteffekterna i tabell 6.1 och tabell 6.2). Det är regeringens avsikt att 7.1ingår endast den del av förslagen i dessa överstigande medel ska användas för propositionerna Vårändringsbudget för 2016 finansiering av framtida reformer. Den beräk- och Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av ningstekniska överföringen påverkar den rätten till bistånd för vissa utlänningar som avser offentliga sektorns utgifter på samma sätt som nya diskretionära reformer. Dessa förslag de takbegränsade utgifterna. Överföringen medför netto att de takbegränsade utgifterna blir belastar därmed statens budgetsaldo och det ca 2,4 miljarder kronor lägre jämfört med den av finansiella sparandet i staten och den offentliga riksdagen beslutade budgeten för 2016. Totalt sektorn. föreslår regeringen emellertid högre anslagsnivåer med sammanlagt ca 27,2 miljarder kronor. Skillnaden, dvs. anslagsökningar netto om ca 29,6 miljarder kronor, avser anslag där den 7.1 Effekterna av regeringens politik föreslagna anslagsförändringen är ett resultat av på de offentliga finanserna att volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den Statens budget är det viktigaste verktyget som bedömning som låg till grund för riksdagens regeringen har för att genomföra sin ekonomiska beslut om statens budget för 2016. Ändringarna politik och som riksdagen har för att utöva sin har i dessa fall inte någon koppling till nya finansmakt. Budgetpropositionen och den reformer . Tabell 6.8 i denna proposition visar de ekonomiska vårpropositionen är regeringens beräknade budgeteffekterna av förslagen och förslag till riksdagen om hur budgetpolitiken ska aviseringarna per utgiftsområde samt anslagsutformas. Regeringen kan förändra politikens förändringarna under varje utgiftsområde. inriktning genom att föreslå att medel används Budgeteffekterna av de enskilda skatteförslagen till nya ändamål eller att fördelningen till redovisas i tabell 5.1 i denna proposition. befintliga ändamål ändras. Förändringar i På motsvarande sätt ingår i tabell 7.1endast skattesystemet är också ett sätt att ändra den del av förslagen i Extra ändringsbudget för politikens inriktning. Budgetpropositionen för 2015 som avser nya diskretionära reformer. 2013 innehåller en mer utförlig genomgång av Dessa förslag medför att de takbegränsade hur regeringen redovisar effekterna på de utgifterna blir 10,0 miljarder kronor högre. offentliga finanserna av sin politik (prop. Totalt föreslog regeringen i den propositionen

PROP. 2015/16: 100

att anslagen ökas med 11,0 miljarder kronor, förstärka kommunernas och landstingens varav 1,0 miljard kronor är ett resultat av att resultat i stället för konsumtion, vilket innebär volymer eller makroekonomiska förutsättningar att den offentliga sektorns finansiella sparande förändrats jämfört med den bedömning som låg inte påverkas. till grund för budgeten för 2016. År 2017–2020 försvagas det finansiella sparandet främst av skatteförslagen i propo-

Tabell 7.1 Budgeteffekter av nu föreslagna och aviserade

sitionen Vårändringsbudget för 2016.

utgifts- och inkomstförändringar 2016–2020

Förändring i förhållande till budgetpropositionen för 2016, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor Effekter av den samlade politiken i förhållande 2015 2016 2017 2018 2019 2020

till föregående år

Utgiftsförändringar Förändring av Vid bedömningen av finanspolitikens inriktning är det viktigt att ta hänsyn till den samlade 1,2 takbegränsade utgifter 10,0 -2,4 0,4 0,2 -0,5 -0,3 Justering för olika redovis- effekten av regeringens politik, dvs. i vilken utsträckning både tidigare beslutade och nu ningsprinciper i statens budget och nationalföreslagna och aviserade åtgärder påverkar det räkenskaperna -8,8 8,6 0,0 0,0 0,0 0,0 finansiella sparandet över tiden. Regeringens varav stöd till kommuner och landsting 3 -8,8 8,8 0,0 0,0 0,0 0,0 bedömning av finanspolitikens inriktning varav kapitaltillskott 0,0 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 sammanfattas i tabell 7.6. Underlaget till bedömningen av den aktiva

Summa utgiftsförändringar 1,2 6,2 0,4 0,2 -0,5 -0,3

finanspolitiken i tabell 7.6 redovisas i tabell 7.2. Inkomstförändringar Den tabellen visar de samlade budgeteffekterna 1 Skatter, netto 0,0 -0,5 -1,1 -1,1 -1,1 -1,1 av tidigare beslutade och aviserade samt nu före- Övriga inkomstreformer 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 slagna och aviserade reformer, inklusive finansie- Summa inkomst- ringen av dessa, i förhållande till föregående år. Sammantaget förstärks den offentliga

förändringar, netto 0,0 -0,5 -1,1 -1,1 -1,1 -1,1

Förändring finansiellt sektorns finansiella sparande 2015 med ca

sparande offentlig sektor -1,2 -6,6 -1,5 -1,3 -0,6 -0,8

9,3 miljarder kronor till följd av beslutade, procent av BNP 0,0 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 föreslagna och aviserade reformer. En för- 1 stärkning av det finansiella sparandet betraktas Föreslagna anslags- och skatteförändringar beskrivs närmare i propositionerna Vårändringsbudget för 2016, Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar och Extra ändringsbudget för 2015. 2 som en åtstramande finanspolitik. För 2016 är Medel som föreslås tillföras anslag utan att någon ny reform föreslås ingår inte (främst transfereringsanslag). Se även tabell 6.8. den hittills beslutade, föreslagna och aviserade 3 aktiva finanspolitiken något expansiv. Sett över Det tillfälliga stödet till kommuner och landsting som föreslogs i propositionen Extra ändringsbudget för 2015 utbetalades från statsbudgeten i december 2015 men bedöms till större delen medföra förändrad konsumtion i kommunsektorn hela prognosperioden är den samlade effekten av först 2016. Källa: Egna beräkningar. regeringens politik på de offentliga finanserna varken åtstramande eller expansiv. Av tabell 7.1framgår att de föreslagna och aviserade reformerna på budgetens utgifts- och inkomstsida sammantaget medför att den offentliga sektorns finanser försvagas något 2015, men framför allt 2016, jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen för 2016. Det beror främst på det tillfälliga stödet om 9,8 miljarder kronor till kommuner och landsting samt om 0,2 miljarder kronor till bl.a. ideella sektorn, som föreslogs i propositionen Extra ändringsbudget för 2015 och utbetalades i december 2015. Större delen av stödet, knappt 9 miljarder kronor, bedöms medföra förändrad konsumtion i kommunsektorn först 2016. I tabell 7.1redovisas den långsiktiga effekten. På kort sikt kan en del av stödet användas för att

PROP. 2015/16: 100

Tabell 7.2 Samlade budgeteffekter av regeringens politik utgifterna. I tabell 6.4 redovisas förändringarna

2015–2020 i förhållande till föregående år

av de takbegränsade utgifterna per utgifts- Utgifts- och inkomstförändringar i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade område. I tabell 5.10 särredovisas hur de enskilda

åtgärder och finansieringar regeländringarna på skatteområdet påverkar de

offentliga finanserna jämfört med föregående år. Budgeteffekt på offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Redovisningen i tabell 7.2 avser både utgifts-

1 och inkomstsidan i statens budget. För reformer Utgiftsförändringar på budgetens inkomstsida beskriver brutto- Förändring av takbegränsade utgifter 2 14,8 19,4 5,6 0,2 -6,1 -3,9 effekten den statiskt beräknade förändringen av

Justering för olika redo- intäkterna från den skatt som regeländringen

visningsprinciper i statens avser. Bruttoeffekten beaktar inte eventuella

indirekta effekter, som t.ex. regeländringens budget och nationalräkenskaperna -11,1 18,2 -8,9 2,8 0,4 4,2 påverkan på andra skattebaser och på varav stöd till kommuner konsumentprisindex. Om exempelvis konsuoch landsting 3 -8,8 17,6 -8,8 0,0 0,0 0,0 4 mentprisindex påverkas av en regeländring uppvarav kapitaltillskott 0,0 -0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 kommer en indirekt effekt, eftersom utgiftsvarav lånefinansierade 5 nivån i olika offentliga transfereringssystem påinfrastrukturinvesteringar -1,7 0,0 0,5 2,7 -0,2 4,2 verkas av förändringar av detta index. Vidare

Summa utgiftsförändringar 3,7 37,6 -3,3 2,9 -5,7 0,3

ingår inte heller anslagsförändringar som 1 Inkomstförändringar motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för 6 Skatter, brutto 13,9 32,2 4,7 1,2 1,0 0,0 staten eller anslagsförändringar till följd av den

Indirekta effekter av skatter -1,7 -3,2 -0,8 -0,5 -0,2 0,0 makroekonomiska utvecklingen och volym-

förändringar i transfereringssystemen. Inte heller Övriga inkomstreformer 0,8 2,0 0,2 -1,2 -0,1 0,0 Summa inkomst- ingår anslagsförändringar som regeringen före-

förändringar, netto 13,0 31,0 4,1 -0,5 0,7 0,0

slagit i propositioner om ändringar i statens

Utgifts- och inkomst- budget, och som inte föranletts av någon ny

förändringar, effekt på

reform (det gäller i första hand transfererings-

offentliga sektorns

finansiella sparande 1,7 9,3 -6,6 7,4 -3,4 6,5 -0,3 anslag som är känsliga för förändringar i volymer

procent av BNP 0,2 -0,1 0,2 -0,1 0,1 0,0 och makroekonomiska förutsättningar).

Effekt på finansiellt sparande inkl. beräkningsteknisk överföring till Redovisningen av budgeteffekter hushållssektorn 9,3 -6,6 7,2 -4,6 1,9 5,6

procent av BNP 0,2 -0,2 0,2 -0,1 0,0 0,1 Finansutskottet har vid flera tillfällen uttryckt

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. önskemål om vissa förändringar i regeringens

redovisning av budgeteffekter (se bl.a. bet. 1 För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budget- 2014/15:FiU1). Utskottet har efterlyst en

fördelning av budgeteffekter per sektor (staten, effekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan. kommunsektorn och ålderspensionssystemet), 2 Se tabell 6.4. 3 Avser det tillfälliga stödet till kommuner och landsting (se även tabell 7.1 budgeteffekter av nu föreslagna och aviserade utgifts- att det ska framgå vilken inkomsttitel som

berörs av inkomstförslagen och en tydligare och inkomstförändringar 2016–2020 ). Tabellen visar förändringen mellan år. Den justering som görs för de olika redovisningsprinciperna på 18 miljarder kronor 2016 består av 9 miljarder lägre redovisning av vilka budgeteffekter som det får

utgifter 2015 i NR än på anslag och motsvarande 9 miljarder kronor högre utgifter 2016. att avvisa ett förslag.

Regeringen redogjorde på ett övergripande 4 Kapitaltillskott påverkar inte det finansiella sparandet. Posten avser Sveriges medverkan i kapitalhöjning i Asiatiska Infrastrukturinvesteringsbanken om 0,2 miljarder kronor 2016 som föreslås i propositionen Vårändringsbudget för sätt för sin syn på redovisningen av budget-

effekter i 2015 års ekonomiska vårproposition. 2016. 5 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. 6 Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. Bland annat framhöll regeringen att en detaljerad Se tabell 5.10. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 5.10 men ska inte ingå i tabell 7.2 eftersom denna tabell visar budgeteffekter av tidigare redovisning av budgeteffekter är både osäker och

komplex (prop. 2014/15:100 s. 162). En större riksdagsbeslut och förslag från regeringen. 7 Exklusive indirekta effekter av utgiftsreformer på inkomstsidan. Källa: Egna beräkningar. detaljeringsgrad än den som tillämpas i nuläget

skulle enligt regeringen inte med säkerhet Avsnitt 6.1 innehåller en mer detaljerad medföra att redovisningen av budgeteffekter blir

genomgång av utvecklingen av de takbegränsade mer rättvisande.

PROP. 2015/16: 100

Regeringen redovisar budgeteffekterna av 7.2 Den offentliga sektorns finanser

regeländringar på skatteområdet i avsnittet för

skattefrågor i budgetpropositionen. Utgångs- De offentliga finanserna förstärktes kraftigt punkten för dessa beräkningar är att varje mellan 2014 och 2015. Efter att underskottet

enskild åtgärd beräknas separat, dvs. beräk- nått sin botten 2014 på 1,6 procent av BNP, ningarna är partiella och antas inte påverka efter- konsoliderades finanserna 2015 (se diagram 7.1 frågan eller utbudet av varor (inklusive insats- och tabell 7.3).

varor), tjänster och arbetskraft. Därmed beaktas Förbättringen av de offentliga finanserna

inte heller eventuella effekter på aktivitetsnivån i förklaras av den starka tillväxten i ekonomin i ekonomin. När regeringen bedömer den makro- kombination med att regeringen sedan den

ekonomiska utvecklingen beaktas dock den tillträdde fört en stram ekonomisk politik, men samlade effekten på ekonomin av skatte- också av händelser som tillfälligt förstärkte det politiken, inklusive effekter på t.ex. syssel- finansiella sparandet 2015. Finanserna stärktes

sättning och sparande. Dessa analyser är också dels av en inbetalning av bolagsskatt om

grunden till de prognoser över skatteintäkter 15 miljarder kronor (motsvarande 0,4 procent av som redovisas i avsnittet om inkomster i BNP), dels av en återbetalning av premier från

budgetpropositionen. AFA Försäkring på 5 miljarder kronor (mot- Redovisningen av budgeteffekter i budget- svarande 0,1 procent av BNP) till kommunpropositionen av en specifik reform är som mest sektorn.

rättvisande för det kommande budgetåret, vilket

också normalt är det år som reformen träder i

Diagram 7.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

2000–2020

kraft. Det gäller både bruttoeffekten och netto- Procent av BNP effekten. Det är också för det kommande Utfall för 2000–2015, prognos för 2016–2020 budgetåret som riksdagen fastställer inkomst- 4

beräkningen. Bedömningen av en budgeteffekt 3 blir mer osäker för de efterföljande åren, bl.a. för

att skattebaserna förändras över tid och för att 2 nettoeffektens fördelning på olika inkomsttitlar 1 och utgiftsanslag i förekommande fall blir mer komplex. Det är en av anledningarna till att 0

redovisningen av budgeteffekter beräknas i ikraftträdandeårets priser och volymer även för -1 de efterföljande åren. Riksdagen beslutar för -2 dessa år om preliminära inkomstberäkningar

som riktlinje för regeringens budgetarbete som, -3 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 till skillnad från beräkningen av budget-

effekterna för de enskilda skatteförslagen, Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. baseras på en prognos av skatteintäkterna i De offentliga finanserna beräknas försvagas löpande priser och volymer. Det kan vara en stor 2016, trots konjunkturuppgången. Till stor del skillnad mellan budgeteffekten i ikraftträdandeförklaras detta av att de tillfälliga förstärkårets priser och volymer och budgeteffekten i ningarna 2015, som beskrivits ovan, utgår. Detta löpande priser och volymer efter det att den i sig medför att inkomsterna minskar med makroekonomiska utvecklingen beaktats. Denna 0,5 procent av BNP mellan 2015 och 2016. skillnad ökar typiskt sett ju längre ifrån Det exceptionellt höga antalet asylsökande ikraftträdandeåret som jämförelsen avser. medför högre utgifter 2016 jämfört med 2015. Det är viktigt att redovisningen av budget- Samtidigt minskar vissa utgifter 2016, bl.a. till effekter på ett tydligt och transparent sätt följd av de utgiftsbegränsande åtgärder som tillgodoser riksdagens behov av information för genomförts och att den retroaktiva rabatten på behandlingen av regeringens förslag. Finansmedlemsavgiften till EU regleras 2016. Utgifdepartementet och finansutskottets kansli har terna ökar sammantaget endast marginellt som inlett ett samarbete i syfte att utreda vilka andel av BNP 2016, medan inkomsterna minskar möjligheter som finns för att utveckla redosom andel av BNP. visningen och hanteringen av budgeteffekter.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 7.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Diagram 7.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

2015–2020 2000–2020

Miljarder kronor om inte annat anges Procent av BNP Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 Utfall för 2000–2015, prognos för 2016–2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 60

Inkomster 2 033 2 131 2 234 2 336 2 444 2 555

58 procent av BNP 48,9 48,6 48,9 49,2 49,3 49,1 Inkomster 56 Skatter och Utgifter 54 avgifter 1 792 1 893 1 986 2 077 2 167 2 262 52 procent av BNP 43,1 43,2 43,5 43,7 43,7 43,5 50 Kapitalinkomster 60 62 64 68 80 88 48 Övriga inkomster 181 177 183 190 197 205 46

1

Utgifter 2 033 2 151 2 264 2 353 2 439 2 520

44 procent av BNP 48,9 49,0 49,6 49,5 49,2 48,4 42 Utgifter exkl. 40 räntor 2 007 2 124 2 236 2 318 2 396 2 470 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 2 Räntor 26 26 29 35 43 50 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Finansiellt

sparande 0 -19 -31 -17 4 35

Det strukturella sparandet som andel av procent av BNP 0,0 -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7 potentiell BNP beräknas uppgå till -0,2 procent

Strukturellt

2016. År 2020 beräknas det strukturella

sparande

sparandet uppgå till 0,8 procent. procent av BNP 0,2 -0,2 -0,7 -0,5 0,0 0,8 1 Inklusive beräkningstekniska överföringar till hushåll 2017–2019. 2 Inklusive räntor på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skatteintäkterna ökar som andel av BNP under

prognosperioden

Underskottet i de offentliga finanserna fortsätter

att öka och beräknas 2017 uppgå till 0,7 procent Den offentliga sektorns skatteintäkter som andel av BNP, vilket beror på att utgifterna för av BNP (skattekvoten) uppgick 2015 enligt NR framför allt asylsökande ytterligare ökar 2017 till 43,1 procent av BNP (se tabell 7.4). jämfört med 2016. De förändringar i skattelagstiftningen som Till följd av den automatiska budgetförstärkgenomförts och föreslås i propositionen ningen väntas underskottet i de offentliga Vårändringsbudget för 2016, och som beskrivs i finanserna vändas till överskott från 2019. Den avsnitt 5, bidrar till att skattekvoten ökar med offentliga sektorns finansiella sparande varierar 0,7 procentenheter 2016. Däremot medför normalt med BNP. När konjunkturen försvagas sammansättningen av skattebaserna, tillsammans sjunker skatteinkomsterna, samtidigt som med att den tillfälliga inbetalningen av bolagsutgifterna för framför allt arbetslöshet stiger, skatt som förstärkte inkomsterna 2015 faller och det finansiella sparandet blir lägre. Dessa s.k. bort, att skatterna minskar som andel av BNP. automatiska stabilisatorer bidrar till att Sammantaget ökar skattekvoten 2016 marginellt stabilisera konjunkturen. Det finansiella jämfört med 2015. Skatteintäkterna ökar t.o.m. sparandet, justerat för bl.a. de konjunkturella 2018 med 0,9 procent av BNP jämfört med 2015. variationerna, visar den strukturella, under- Kvoten beräknas uppgå till 43,7 procent 2018 liggande nivån. Förstärkningen av det finansiella och vara oförändrad 2019. År 2020 minskar sparandet sker också genom att inkomsterna skattekvoten till 43,5 procent (se tabell 7.4). ökar i förhållande till BNP (se diagram 7.2). År

2020 beräknas ett överskott uppnås i de

offentliga finanserna på 0,7 procent av BNP.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 7.4 Den offentliga sektorns skatter och avgifter Tabell 7.5 Den offentliga sektorns utgifter 2015–2020

2015–2020 Procent av BNP

Procent av BNP Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Konsumtion 26,1 26,5 26,8 26,8 26,6 26,0 Hushållens direkta Investeringar 4,3 4,4 4,4 4,4 4,3 4,3 skatter 15,3 15,5 15,7 16,0 16,0 15,8 Företagens direkta Transfereringar till skatter 3,0 2,7 2,7 2,8 2,9 2,9 hushåll 14,5 14,2 14,1 14,1 14,1 13,7

Avgifter på Pensioner 1 7,8 7,8 7,8 7,9 7,8 7,7 arbetsgivare och 2 egenföretagare 11,8 12,1 12,2 12,3 12,2 12,2 Hälsorelaterat 2,7 2,6 2,7 2,6 2,6 2,5

Mervärdesskatt 9,1 8,9 8,9 9,0 9,0 9,0 Arbetsmarknad 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7

Fastighetsskatt och Familjer och barn 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,5 fastighetsavgift 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 Övriga indirekta Övrigt 1,5 1,4 1,4 1,4 1,4 1,3 skatter 3,3 3,3 3,2 3,2 3,1 3,0 Övriga Summa 43,3 43,3 43,6 43,9 43,9 43,6 transfereringar och 3 subventioner 3,4 3,4 3,6 3,5 3,4 3,4

Till offentlig sektor 43,1 43,2 43,5 43,7 43,7 43,5

4 Avgående medel till Ränteutgifter 0,6 0,6 0,6 0,7 0,9 1,0 EU 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Summa utgifter 48,9 49,0 49,6 49,5 49,2 48,4

Anm.: Utfall 2015 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2015 som redovisas i avsnitt 5.2. Exklusive räntor 48,3 48,4 48,9 48,8 48,3 47,5

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 1 Avser totala pensionsutbetalningar till hushåll, utöver ålderspensioner inkluderas exempelvis utbetalningar för garantipensioner. 4 Omfattar bl.a. sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning. 3 Inklusive ofördelade utgifter.

Utgifterna enligt NR som andel av BNP

4 Inklusive räntor på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utgiftskvoten, dvs. utgifternas storlek i för-

hållande till BNP, beräknas öka marginellt

Finanspolitikens effekter på efterfrågan

2016 jämfört med 2015. Framför allt är det den

offentliga konsumtionen som prognostiseras En ofta använd indikator på finanspolitikens växa snabbare än BNP, medan transfeeffekter på efterfrågan är förändringen av det reringarna till hushållen minskar. strukturella sparandet. Det är ett grovt mått på År 2017 ökar utgifterna med 0,5 procent som finanspolitikens inriktning och innefattar inte andel av BNP jämfört med 2016. Både den bara aktiv finanspolitik i statens budget, utan offentliga konsumtionen och transfereringarna även flera andra faktorer. Även de finanspolitiska till utlandet, som ingår i posten Övriga transfeåtgärdernas utformning påverkar deras effekt på reringar och subventioner, ökar. Bland transfeefterfrågan, vilket inte beaktas i denna analys. reringarna ökar kostnaderna för sjukpenning. Om förändringen av det strukturella Den offentliga konsumtionen beräknas vara sparandet är nära noll indikerar det att finansoförändrad som andel av BNP fr.o.m. 2018, politiken, bortsett från effekten av de medan transfereringarna till utlandet väntas växa automatiska stabilisatorerna, har en neutral långsammare än BNP. Samtidigt ökar ränteeffekt på resursutnyttjandet i ekonomin. Om det utgifterna till följd av en högre räntenivå. strukturella sparandet i stället ökar eller minskar Sammantaget beräknas utgiftskvoten vara i stort indikerar det att finanspolitiken har en sett oförändrad mellan 2017 och 2018. åtstramande respektive expansiv effekt på resurs- Från och med 2019 minskar utgifterna som utnyttjandet. andel av BNP. I detta avsnitt redovisas en analys av

förändringen av det finansiella sparandet 2016–

2020. Analysen görs för att ge en övergripande

bild av hur finanspolitiken påverkar efterfrågan

framöver. Det bör dock framhållas att osäker-

heten i analyser av detta slag är stor.

År 2016 förväntas resursutnyttjandet i

ekonomin öka snabbt och det negativa BNP-

gapet, dvs. skillnaden mellan faktisk och

potentiell BNP, minska med motsvarande

PROP. 2015/16: 100

1,1 procent av potentiell BNP (se sista raden i värdet är noll 2016, och negativt 2017, beror tabell 7.6). BNP-gapet är då svagt positivt. framför allt på ökade utgifter för migration och Ökningen i resursutnyttjandet beräknas integration dessa år. förstärka de offentliga finanserna med ca Den aktiva finanspolitiken i statens budget 0,6 procent av BNP genom de automatiska (rad 6 i tabell 7.6) är i stort sett neutral sett över stabilisatorerna (se rad två i tabell 7.6). Samtidigt hela prognosperioden. Det strukturella försvagar en konjunkturell försämring av sparandet påverkas även av förändringar i skattebasernas sammansättning och engångs- ålderspensionssystemets och kommunsektorns effekter det offentliga sparandet med 0,2 sparande. Sparandet försvagas i både pensionsrespektive 0,3 procent av BNP (rad 3 och 4 i systemet och kommunsektorn 2016–2018, vilket tabell 7.6). Den sistnämnda försvagningen beror har en expansiv effekt. År 2019 och 2020 har till stor del på att skatteintäkterna från sparandet i kommunsektorn och pensionsbolagsvinster bedöms ha varit tillfälligt höga systemet en mer eller mindre neutral effekt på 2015. De engångseffekter på det finansiella efterfrågan. Nettot av alla dessa förändringar i sparandet som redovisas 2016 och 2017 beror på sparandet har en expansiv effekt på efterfrågan i periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska ekonomin 2016 och 2017, då det strukturella unionen. Skillnaden mellan det finansiella sparandet försvagas, medan det håller tillbaka sparandets förändring å ena sidan och netto- efterfrågan 2018–2020. effekten av de automatiska stabilisatorerna, skattebasernas sammansättning och engångseffekter å andra sidan utgör förändringen av det Statens finanser strukturella sparandet. Statens finanser förstärktes med omkring Tabell 7.6 Indikatorer för impuls till efterfrågan 40 miljarder kronor mellan 2014 och 2015, men uppvisade fortsatt underkott. Budgetsaldot i Årlig förändring, procent av BNP redovisningsstrukturen för statens budget 2016 2017 2018 2019 2020 Förändring av finansiellt beräknas vända till ett överskott 2017, medan

sparande -0,4 -0,2 0,3 0,4 0,6

statens finansiella sparande enligt NR prognostiseras vara positivt fr.o.m. 2018. Både det Automatiska stabilisatorer 0,6 0,2 -0,1 -0,1 0,0 finansiella sparandet och budgetsaldot beräknas Skattebasernas förstärkas med omkring 120 miljarder kronor sammansättning -0,2 0,1 0,2 0,1 -0,2 mellan 2014 och 2020. År 2020 beräknas statens finansiella sparande uppnå ett överskott på Engångseffekter -0,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 Förändring av strukturellt 66 miljarder kronor medan statens budgetsaldo

sparande -0,4 -0,4 0,2 0,5 0,8

beräknas till 53 miljarder kronor.

Det finansiella sparandet i staten 1 Aktiv finanspolitik -0,1 0,2 -0,1 0,1 0,0 Kapitalkostnader, netto 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 Statens inkomster utgörs i huvudsak av Kommunsektorns finanser -0,2 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 inkomster från skatt på arbete samt skatt på Pensionssystemets finanser -0,2 -0,1 -0,1 0,1 0,1 kapital och konsumtion. Dessa inkomster Övrigt 0,0 -0,4 0,5 0,4 0,7 uppgick 2015 till ca 87 procent av statens totala inkomster. Av resterande del svarade kapital- BNP-gap, förändring i procentenheter 1,1 0,3 -0,2 -0,3 0,0 inkomster för 2 procent, medan transfereringarna från övriga sektorer uppgick till ca 1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2016–2020 i förhållande till tidigare år av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 7.2). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 3 procent. Enligt NR redovisas även vissa kalkylmässiga poster, i huvudsak kapitalförslitning, Normalt ökar skatteintäkterna i ungefär samma som inkomster. Dessa poster uppgick till takt som BNP i löpande priser, medan de 9 procent av inkomsterna 2015. offentliga utgifterna ökar något långsammare vid I huvudsak var det staten som svarade för den en oförändrad politik. Utan nya aktiva beslut kraftiga förbättringen av de offentliga finanserna förstärks därför de offentliga finanserna mellan 2014 och 2015. Underskottet i statens automatiskt, vilket till stor del förklarar de finanser minskade som andel av BNP med positiva värdena för raden Övrigt i tabell 7.6. Att 1,2 procent mellan dessa år. Detta förklaras av

PROP. 2015/16: 100

den starka tillväxten i ekonomin, i kombination tecken) och därmed dess påverkan på stats-

med att regeringen sedan den tillträdde fört en skulden.

stram ekonomisk politik, men också av den extra Det finansiella sparandet påverkas inte av

inbetalningen av bolagsskatt 2015 om försäljningar eller köp av finansiella tillgångar,

15 miljarder kronor. t.ex. aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana

År 2016 beräknas statens finanser försämras transaktioner inte förändrar den finansiella

marginellt, trots den snabba konjunktur- förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot

uppgången (se tabell 7.7). Till stor del förklaras och statsskulden av dessa transaktioner.

detta av att de högre skatteinbetalningar som Förutom denna skillnad avviker redovisningen

gjordes 2015 faller bort. Utgifterna för det i statens budget i flera andra avseenden från

exceptionellt höga antalet asylsökande bidrar redovisningen i NR. Budgetsaldot redovisas

också till att statens finansiella sparande ligger kassamässigt, medan NR tillämpar en period-

kvar på en oförändrad nivå. iserad redovisning. Denna skillnad påverkar

framför allt redovisningen av skatteintäkter och

Tabell 7.7 Statens inkomster och utgifter 2015–2020

ränteutgifter.

Det finansiella sparandet 2015 blev Miljarder kronor, om inte annat anges Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 ca 28 miljarder kronor högre än budgetsaldot (se

Inkomster 1 052 1 111 1 162 1 213 1 266 1 319 tabell 7.8). Enligt redovisningsprinciperna för

statens budget försämrade räntorna budgetsaldot Procent av BNP 25,3 25,3 25,4 25,5 25,5 25,3 Skatter och med 6 miljarder kronor i förhållande till det

finansiella sparandet. I huvudsak svarade valutaavgifter 913 968 1012 1059 1105 1153 Kapitalinkomster 22 27 28 27 30 30 och kursdifferenser för denna skillnad. De Övriga inkomster 117 117 122 127 131 136 1 kassamässigt inbetalda skatterna beräknas bli

Utgifter 1 056 1 119 1 173 1 202 1 231 1 253

19 miljarder kronor lägre än de prognostiserade Procent av BNP 25,4 25,5 25,7 25,3 24,8 24,1 Utgifter exkl. debiterade skatteintäkterna, vilket ytterligare

tynger saldot i förhållande till det finansiella 1 räntor 1 034 1 096 1 148 1 173 1 199 1 221 Procent av BNP 24,9 25,0 25,1 24,7 24,2 23,5 1 sparandet. Skillnaden förklaras både av upp- Ränteutgifter 22 23 25 29 32 32 bördsförskjutningar, huvudsakligen hänförliga

Finansiellt

sparande -4 -8 -11 11 34 66 till juridiska personer, och av betalnings-

Procent av BNP -0,1 -0,2 -0,2 0,2 0,7 1,3 förskjutningar, främst gentemot kommuner och

landsting. Det innebär att de intäkter som hör 1 Inklusive beräkningsteknisk överföring till hushållen 2017–2019. till kommunsektorn inte beräknas bli fullt så 2 Inklusive räntor på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. stora som de utbetalningar staten gjort till

sektorn under kalenderåret. Däremot innebar Även 2017 beräknas statens finansiella sparande försäljningar av aktieinnehav och extra utdelvara i stort sett oförändrat jämfört med 2015 och ningar att budgetsaldot förstärktes med ca 2016. Detta beror på de fortsatt ökande kost- 11 miljarder kronor i förhållande till sparandet naderna för asylsökande, på att utgifterna 2016 enligt NR. Övriga finansiella transaktioner, som tillfälligt var lägre som en följd av de utgiftsframför allt avser lån till Riksbanken för begränsande åtgärder som genomförts och på upplåning i utländsk valuta och till Centrala reglering av den retroaktiva rabatten på medstudiestödsnämnden, försämrade budgetsaldot lemsavgiften till EU. med ca 15 miljarder kronor jämfört med Det höga resursutnyttjandet i ekonomin sparandet enligt NR-redovisningen. medför att inkomsterna stärks och staten väntas År 2016 beräknas det finansiella sparandet bli redovisa överskott fr.o.m. 2018. Samtidigt som marginellt starkare än budgetsaldot. De kassainkomsterna växer snabbare än BNP medför den mässiga räntorna beräknas stärka saldot med ca automatiska budgetförstärkningen att utgifterna 13 miljarder kronor jämfört med de periodiminskar i förhållande till BNP. serade räntorna, medan de kassamässiga

inkomsterna från skatter i stället beräknas Från statens finansiella sparande till budgetsaldo försvaga budgetsaldot med ca 8 miljarder kronor. Statens finansiella sparande visar förändringen av Samtidigt beräknas försäljningar av aktieinnehav den finansiella förmögenheten, exklusive och extrautdelningar m.m. förstärka budgeteffekten av värdeförändringar. Budgetsaldot saldot med 6 miljarder kronor. Övriga finansiella visar statens lånebehov (i tabell 7.8 med omvänt

PROP. 2015/16: 100

transaktioner försvagar slutligen budgetsaldot för staten, vilket i sin tur medför att statsskulden med 15 miljarder kronor i förhållande till normalt minskar. Det motsatta förhållandet sparandet enligt NR. gäller vid ett budgetunderskott. För att statens År 2017 förstärks budgetsaldot kraftigt av att budgetsaldo ska överensstämma med statens de kassamässiga skatterna blir ca 43 miljarder lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettokronor högre än de periodiserade. Den stora utlåning och en kassamässig korrigeringspost på periodiseringseffekten beror bl.a. på bolagens utgiftssidan av statens budget. ovanligt höga inbetalningar av periodiserade preliminärskatter 2015, som i sin tur påverkat Underskottet i statens budgetsaldo minskar 2016 prognosen för bolagens slutliga skatt 2015. och vänds till överskott 2017 Detta påverkar, via preliminärskatterna, period- År 2015 visade statens budget ett underskott på iseringseffekten 2017. De debiterade preliminär- 33 miljarder kronor. Underskottet beräknas skatterna under 2017 beror således i hög grad på minska till 12 miljarder kronor 2016, för att den slutliga skatten 2015. därefter vända till ett överskott fr.o.m. 2017. I övrigt förstärker de kassamässiga räntorna Utvecklingen av saldot redovisas i tabell 7.9 och och det beräkningstekniska antagandet om diagram 7.3. försäljningar av statens aktieinnehav budgetsaldot i förhållande till det finansiella sparandet, medan övriga finansiella transaktioner försämrar saldot. Sammantaget beräknas budgetsaldot bli närmare 40 miljarder kronor högre än det finansiella sparandet.

Tabell 7.8 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

2015–2020

Miljarder kronor Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Finansiellt sparande -4 -8 -11 11 34 66

Justeringar till budgetsaldo Räntor, periodisering, kursvinster/förluster -6 13 4 0 -5 -13 Periodisering av skatter -19 -8 43 -1 -17 -3 Köp och försäljning av aktier, extra 1 utdelningar m.m. 11 6 5 5 5 5 Övriga finansiella transaktioner m.m. -15 -15 -13 -10 -3 -2

Budgetsaldo -33 -12 29 5 15 53

1 Inkluderar justeringar avs. Riksbankens inlevererade överskott. Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

För 2018–2020 medför periodiseringarna och övriga finansiella transaktioner att det finansiella sparandet i stället överstiger budgetsaldot med 6–19 miljarder kronor.

Statens budgetsaldo

Enligt budgetlagen (2011:203) ska budgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär ett minskat lånebehov

PROP. 2015/16: 100

Tabell 7.9 Statens budgetsaldo 2015–2020 Överkurser (eller underkurser) uppstår om marknadsräntan understiger (överstiger) obliga- Miljarder kronor Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 tionens kupongränta vid emissionstillfället. Inkomster 860 924 1017 1016 1046 1107 Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre (lägre) pris eftersom detta komp- Utgifter exkl. statsskuldsräntor 1 867 908 963 978 1004 1012 enseras av en högre löpande avkastning fram till Statsskuldsräntor obligationen förfaller. Över- respektive underm.m. kursen utgörs av skillnaden mellan nuvärdet av 2 22 4 15 22 29 36 Riksgäldskontorets obligationens kassaflöden diskonterade med gällande marknadsräntor (obligationens pris vid nettoutlåning 10 17 11 11 -2 5 varav emissionstillfället) och det nominella belopp In-/utlåning från som Riksgäldskontoret betalar tillbaka till lånmyndigheter givaren då obligationen förfaller. (räntekonto) -1 0 0 0 0 0 År 2015 uppgick ränteutgifterna till Inbetalning av premiepensions- 22 miljarder kronor, vilket var ca 1 miljard medel inkl. ränta -37 -39 -40 -42 -43 -45 kronor högre än vad som ursprungligen Utbetalning av anvisades i statens budget för 2015. Jämfört med premiepensions- beräkningen i samband med budgeten för 2015 medel 37 38 40 42 43 45 påverkades ränteutgifterna av att valutakurs- CSN, studielån förlusterna och kursförlusterna blev högre än 5 5 5 4 5 6 budgeterat (ca 10 respektive 9 miljarder kronor). Investeringslån till myndigheter 0 1 1 1 1 1 Detta motverkades dock till stor del av högre Stabilitetsfonden/överkurser vid emission (ca 12 miljarder kronor) resolutionsavgiften -3 -6 -7 -7 -7 -7 och lägre utgifter för lån i svenska kronor (ca Kärnavfallsfonden 0 1 0 0 0 0 5 miljarder kronor). Lån Riksbanken 10 13 9 7 0 -1 Valutakursförluster uppstår på instrument i Lån till andra utländsk valuta om valutakursen vid förfallotidländer 0 1 0 0 -1 -3 punkten är högre än då kontraktet ingicks. Nettoutlåning – infrastruktur- Kursdifferenser (kursförluster i detta fall) investeringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka 3 -1 2 2 5 -1 8 Övrigt, netto 0 2 1 1 1 1 obligationer och marknadsräntorna inte är Kassamässig desamma som kupongräntan (egentligen är detta korrigering -7 7 0 0 0 0 samma sak som en över- eller underkurs fast vid Statens en köptransaktion istället för en säljtransaktion). budgetsaldo -33 -12 29 5 15 53 För 2016 förväntas ränteutgifterna uppgå till 4 miljarder kronor, vilket motsvarar en Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. minskning med ca 18 miljarder kronor jämfört 1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. 2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Avser Trafikverkets infrastrukturlån (netto). med föregående år. Den lägre utgiftsnivån Källor: Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. förklaras främst av gynnsammare kurseffekter. År 2015 belastades räntebetalningarna bl.a. med Varierande nivå på statsskuldsräntorna valutakursförluster i schweizerfranc, som Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar uppgick till omkring 5 miljarder kronor, till följd mycket från år till år. Avgörande för ränteav den schweiziska centralbankens beslut att utgifternas nivå över tid är statsskuldens storlek, överge kopplingen till euron i januari 2015. inhemska och utländska räntenivåer samt den Därutöver realiserade Riksgäldskontoret valutasvenska kronans växelkurs. Den upplåningskursförluster mot den amerikanska dollarn och teknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort det brittiska pundet under första halvåret 2015. sikt få betydande effekter på de kassamässiga Vid sidan av valutakursförlusterna betalade ränteutgifterna, främst genom att utgifterna Riksgäldskontoret även ut cirka 5 miljarder omfördelas över tiden, t.ex. genom över- eller kronor i upplupen inflationskompensation i underkurser i samband med emissioner av samband med att ett realobligationslån förföll statsobligationer. 2015. Någon motsvarande betalning kommer inte äga rum 2016.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 7.3 Statens budgetsaldo 2000–2020

merparten utgörs av ovan beskrivna valutakursdifferenser till följd av Riksbankens lån i Miljarder kronor Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016–2020 Riksgäldskontoret. 200 Den s.k. stabilitetsavgiften, som betalas av 150 banker och finansiella institut, ersätts 2016 av en 100 resolutionsavgift. Avgiftsuttaget för resolutions- 50 avgiften bedöms bli ungefär dubbelt så högt som 0 avgiftsuttaget för stabilitetsavgiften, vilket -50 innebär att nettoutlåningen beräknas minska. -100 -150 -200

Statens budgetsaldo justerat för större

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

engångseffekter förbättras

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. År 2015 försämrade engångseffekter budget- År 2017–2020 finns huvudsakligen två saldot med 16 miljarder kronor (se tabell 7.10). sinsemellan motverkande faktorer som påverkar Det var framför allt det tillfälliga stödet till ränteutgifterna: stigande marknadsräntor och en kommunerna, som utbetalades i december 2015, minskande statsskuld. Ränteutgifterna förväntas och tidigareläggningar av utgifter hänförliga till uppgå till 14–36 miljarder kronor under dessa år. 2016 till 2015 som medförde engångsvisa Ränteutgifterna har sjunkit kraftigt sedan negativa effekter för 2015. Även Riksbankens mitten av 1990-talet, framför allt på grund av att upplåning för förstärkning av valutareserven räntenivåerna i dag är markant lägre. Under de påverkade saldot negativt. Den ökade skulden till fem första åren av 2000-talet uppgick de genomföljd av upplåningen för Riksbankens valutasnittliga ränteutgifterna årligen till ca 67 miljarreserv motsvaras dock av en motsvarande der kronor, vilket motsvarade ca 2,6 procent av fordran på banken. BNP. Under de senaste fem åren har ränteutgifterna i genomsnitt uppgått till ca 21 miljarder kronor eller ca 0,5 procent av BNP.

Valutakurseffekter på Riksbankens lån i Riksgäldskontoret står för merparten av nettoutlåningen Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, som t.ex. studielån, och tillfälliga poster, som oftast beslutas med kort varsel och därför inte går att förutse. På grund av dessa engångseffekter varierar nettoutlåningen kraftigt från år till år. Riksbanken har vid två tillfällen under de senaste åren, 2009 och 2013, tagit upp lån i Riksgäldskontoret för förstärkning av valutareserven. Dessa lån uppgick den 31 december 2015 till sammanlagt 241 miljarder kronor. Vid omsättning av enskilda lån uppstår valutakursdifferenser, vilket påverkar nettoutlåningen. Fram t.o.m. 2020 förväntas valutakursförluster hänförliga till Riksbankens lån uppstå motsvarande 28 miljarder kronor, vilket ökar nettoutlåningen. År 2016 förväntas Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgå till ca 17 miljarder kronor, varav

PROP. 2015/16: 100

Tabell 7.10 Statens budgetsaldo samt justering för större och förklaras av att direktavkastningen på AP-

engångseffekter 2015–2020

fondernas tillgångar var tillräckligt stor för att Miljarder kronor Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 täcka avgiftsunderskottet. Detta förväntas också 2015 2016 2017 2018 2019 2020 vara fallet 2016. Från och med 2017 bedöms Statens budgetsaldo -33 -12 29 5 15 53 kapitalinkomsterna inte vara tillräckligt stora för Större engångseffekter -16 4 -5 -3 4 5 att täcka avgiftsunderskottet, vilket innebär att Varav det finansiella sparandet i ålderspensions- Tidigarelagda systemet fr.o.m. 2017 bedöms bli negativt.

utbetalningar -5 5 0 0 0 0

Tabell 7.11 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter

Tillfälligt stöd till

2015–2020

kommuner -10 0 0 0 0 0 Miljarder kronor om inte annat anges EU-avgift, försenad Utfall 2014, prognos 2016–2020 rabatt -3 7 0 0 0 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 EU-avgift, korrigering retroaktiv BNI 1 2 0 0 0 0 Avgifter 247 259 270 280 292 305 Extra utdelningar och Pensioner 265 282 298 314 327 340 återföring av kapital 9 0 0 0 0 0

Avgiftsöverskott -17 -23 -28 -34 -35 -35

Exportkreditnämnden, Räntor, utdelningar 29 28 29 31 35 36 netto 1 0 0 0 0 0 1 Förvaltningsutgifter m.m. -4 -4 -5 -5 -6 -6 Aktieförsäljning, del 0 5 5 5 5 5 2

Finansiellt sparande 8 1 -4 -8 -6 -5

Premiepensionsmedel utbetalning/förvaltning -38 -38 -40 -42 -43 -45 Procent av BNP 0,2 0,0 -0,1 -0,2 -0,1 -0,1 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med Premiepensionsavgifter summan. inbetalning 37 39 40 42 43 45 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kärnavfallsfonden 0 -1 0 0 0 0 Lån till Svenska Alla inkomst- och tilläggspensioner som erhålls efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. I ett kraftnät 1 -1 -1 -1 -1 -1 Lån till Riksbanken -10 -13 -9 -7 0 1 läge då pensionssystemets finanser är i balans 3 Övrigt, netto 1 -1 -1 -1 -1 -1 bygger följsamhetsindexeringen på förändringen Statens budgetsaldo av inkomstindex. Om pensionssystemets justerat för större skulder överstiger systemets tillgångar aktiveras

engångseffekter -16 -15 34 8 11 49

balanseringen, vilket innebär att följsamhets- Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. indexeringen bygger på förändringen av balansindex, i stället för inkomstindex. Balanseringen 1 Avser nettot av Exportkreditnämndens inleverans av myndighetskapital till inkomsttitel och minskning av behållning på kontot i Riksgäldskontoret. är ett sätt att genom en justering av indexeringen 2 För perioden 2016-2020 görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljningsinkomster från statens aktier motsvarande 5 miljarder kronor per år. 3 Avser Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. säkerställa att pensionssystemets utgifter inte Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. över tid överstiger dess inkomster.

År 2016–2020 beräknas de större engångseffekterna påverka budgetsaldot med mellan -5 och 5 miljarder kronor per år. För dessa år görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljningar av aktier i statliga bolag om 5 miljarder kronor per år, vilket innebär en förbättring av saldot med motsvarande belopp.

Ålderspensionssystemets finanser

Trots att avgiftsinkomsterna var lägre än pensionsutbetalningarna var det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet positivt 2015. Överskottet motsvarade 8 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP (se tabell 7.11),

PROP. 2015/16: 100

Diagram 7.4 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex Tabell 7.12 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2015–

2009–2020 2020

Index (1999=100) Procentuell förändring om inte annat anges Fastställda tal 2009–2016, prognos 2017–2020 Fastställda tal 2015–2016, prognos 2017–2020 200 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Inkomstindex Inkomstindex 2,1 2,0 4,4 4,0 3,6 3,7 190 Balansindex Balansindex 2,5 5,9 5,1 5,0 180 Följsamhetsindexering 1 0,9 4,2 3,5 3,3 2,1 2,1

2

Balanstal 1,0040 1,0375 1,0067 1,0095 1,0058 1,0030

170 1 Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus normen 160 1,6 procentenheter. Normen motsvarar det förskott som läggs till pensionen när den beviljas. 2 150 Balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger systemets tillgångar i förhållande till dess skulder. Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. 140 130 I beräkningarna tillämpas fr.o.m. 2017 de förändrade regler för balanseringen och utformningen av inkomstindex som beslutats efter 120 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. förslag i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna (prop. 2014/15:125). De nya reglerna syftar till att Balansindex bestäms utifrån utvecklingen av inkomstindex och balanstalets storlek. Om jämna ut svängningarna mellan åren. Den nya balanstalet överstiger 1,0000 kommer balans- balanseringen innebär i korthet att enbart en index att utvecklas starkare än inkomstindex det tredjedel av balanseringseffekten påverkar givna året, och omvänt kommer om balanstalet pensionerna. Den nya utformningen av inkomstunderstiger 1,0000 balansindex i stället att ha en index innebär bl.a. att det ska beräknas utifrån förändringen av den nominella genomsnittssvagare utveckling än inkomstindex. Balanseringen är aktiverad så länge balansindex under- inkomsten mellan de två närmast föregående stiger nivån för inkomstindex. åren. I dag beräknas inkomstindex som ett Balanseringen förväntas vara aktiverad t.o.m. genomsnitt av de tre senaste årens reala 2018 (vilket framgår av att den tjockare linjen i utveckling av pensionsgrundande inkomst, med diagram 7.4 ligger under den tunnare t.o.m. tillägg av det senaste årets utveckling av konsumentprisindex. 2018). Detta innebär att pensionerna stiger mer än utvecklingen av inkomstindex om balanstalet överstiger 1,0000. Till följd av det låga balanstalet

Kommunsektorns finanser

utvecklades balansindex negativt 2014, trots att inkomstindex ökade samma år. För 2016–2018 överstiger balanstalet 1,0000, vilket innebär att Det finansiella sparandet för kommunsektorn (kommuner och landsting) uppgick preliminärt balansindex ökar mer än inkomstindex under dessa år (se tabell 7.12). Eftersom balanseringen till -4 miljarder kronor, eller -0,1 procent av inte är aktiverad 2018–2020 bestäms följsamhets- BNP 2015 (se tabell 7.13). År 2016 bedöms indexeringen av inkomstindex för dessa år. kommunsektorn redovisa ett lägre finansiellt sparande jämfört med föregående år. Till stor del beror det på att det tillfälliga stödet till kommunsektorn om 9,8 miljarder kronor som riksdagen beslutade om i december 2015 i nationalräkenskaperna tas upp som en inkomst 2015. Stödet väntas dock till stor del förbrukas 2016 och därmed belasta utgiftssidan det året. Samtidigt utvecklas skatteunderlaget i kommunsektorn starkt 2016 till följd av det förbättrade läget på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga skattesatsen i kommunsektorn höjdes dessutom 2016 med 0,11 procentenheter

PROP. 2015/16: 100

eller 11 öre per hundra kronor i beskattningsbar resultatet bedöms därmed komma att försämras

inkomst. Även statsbidragen ökar i hög takt successivt under prognosperioden. Det

2016, främst till följd av ett högt antal finansiella sparandet uppgår till -0,5 procent av asylsökande, men även till följd av satsningar BNP 2020. Även resultatet bedöms minska

inom bl.a. utbildningsområdet. under prognosperioden och uppgå till Skatteinkomsterna fortsätter att utvecklas i 6 miljarder kronor 2020. Det innebär att sektorn hög takt 2017, för att sedan dämpas något 2018– som helhet bedöms klara det kommunala

2020. Samtidigt avtar ökningen av statsbidragen balanskravet under hela prognosperioden.

successivt t.o.m. 2020.

Diagram 7.5 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster

Tabell 7.13 Kommunsektorns finanser 2015–2020 och utgifter samt finansiellt sparande 2000–2020

Utfall för 2000–2015, prognos för 2016–2020 Miljarder kronor om inte annat anges Procent Miljarder kronor Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 8 15 2015 2016 2017 2018 2019 2020 6 10

Totala inkomster 959 1 016 1 071 1 121 1 166 1 213

5 Procent av BNP 23,1 23,2 23,4 23,6 23,5 23,3 4

1 0 Skatter 639 675 711 743 776 811 2 Kommunal -5 fastighetsavgift 16 17 17 19 19 20 0 -10 Statsbidrag exkl. -2 -15 mervärdesskatt 163 185 197 204 205 204 Inkomster -4 Skatter och bidrag, -20 Utgifter procent av BNP 19,7 20,0 20,2 20,3 20,2 19,9 -6 -25 Kapitalinkomster 10 8 9 12 17 24 Finansiellt sparande (höger axel) -8 -30 Övriga inkomster 131 132 137 143 149 155 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Varav mervärdesskatt 58 62 65 68 70 72

Totala utgifter 963 1 029 1 088 1 141 1 190 1 239

Procent av BNP 23,2 23,5 23,8 24,0 24,0 23,8

7.3 Nettoförmögenheten och

Konsumtion 794 853 905 951 990 1 025

skuldutveckling

procentuell 2 utveckling 5,4 7,5 6,1 5,0 4,1 3,5

Nettoförmögenheten

Investeringar 90 96 102 106 108 110

3 Övriga utgifter 79 79 81 84 92 104 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet

Finansiellt sparande -4 -12 -16 -20 -24 -26

består av både realkapital och finansiella till- Procent av BNP -0,1 -0,3 -0,4 -0,4 -0,5 -0,5 gångar, med avdrag för skulder. Realkapitalet,

Resultat före extra

eller kapitalstocken, innefattar både materiella

ordinära poster 13 21 12 10 7 6

tillgångar, som t.ex. byggnader och anläggningar, Anm.: Skatter och bidrag som andel av BNP inkluderar intäkter från den kommunala fastighetsavgiften. Faktisk utveckling av statsbidrag. och immateriella tillgångar, som t.ex. data- Den större delen av skillnaden mellan resultatet och det finansiella sparandet förklaras av redovisningen av investeringar och avskrivningar. Balanskravet och program. Större delen av den offentliga sektorns

kapitalstock består av byggnader, vägar och kravet på god ekonomisk hushållning för kommuner och landsting är kopplade till resultatet, medan det finansiella sparandet är kopplat till målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (se vidare avsnitt 8). annan infrastruktur som inte ger någon direkt 1 Utfall 2015 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2015 som redovisas i avsnitt 5.2. avkastning. En del av kapitalstocken används för produktion av offentliga tjänster, som t.ex. 2 Löpande priser. 3 Inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skolor, sjukhus och kontorsbyggnader, medan andra delar, t.ex. infrastrukturen, ger en

Den goda inkomstutvecklingen fram t.o.m. 2017 samhällsekonomisk avkastning. Däremot ingår ger utrymme för en stark ökning av den inte marktillgångar, eftersom dessa i nuläget

kommunala konsumtionen. Samtidigt bidrar den inte finns redovisade i den officiella statistiken. demografiska utvecklingen till att behovet av De finansiella tillgångarna omfattar såväl olika

kommunala välfärdstjänster ökar successivt fordringar på den privata sektorn som aktier. under prognosperioden. Även investerings- Aktieinnehaven kan vara likvida tillgångar

behovet är stort. Det finansiella sparandet och förknippade med ett tydligt avkastningskrav,

PROP. 2015/16: 100

som t.ex. AP-fondernas aktieinnehav. Innehaven förmögenhet utgörs av finansiella tillgångar. År kan också vara en form för kontroll av 2000–2012 ökade nettoförmögenheten med ca realkapital, som t.ex. statens ägande av Vattenfall 37 procent av BNP. Sedan 2012 har den dock AB. minskat med ca 6 procent som andel av BNP (se diagram 7.6). Det beror framför allt på ökningen Diagram 7.6 Den offentliga sektorns konsoliderade av bruttoskulden, som redovisats ovan.

nettoförmögenhet fördelad på sektorer

Procent av BNP

Tabell 7.14 Den offentliga sektorns konsoliderade tillgångar

100 100 och skulder 2015 Miljarder kronor Procent av BNP 80 80

Tillgångar 6 203 149,3

Finansiella tillgångar 3 398 81,8 60 60 varav aktier 1 384 33,3 40 40 Kapitalstock 2 805 67,5

Skulder 2 587 62,3

20 20 Maastrichtskuld 1 805 43,4 0 0 Pensionsskuld 339 7,6 Staten Ålderspensionssystemet Övrigt 443 11,2 Kommunsektorn Offentliga sektorn -20 -20

Förmögenhet 3 616 87,0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 1 Källa: Statistiska centralbyrån. Staten 770 18,5 Ålderspensionssystemet 1 246 30,0 Skulderna omfattar finansiella skulder samt Kommunsektorn 1 600 38,5 statens och den kommunala sektorns åtaganden Anm.: Statens nettoförmögenhet inklusive kommunsektorns löneskatt uppgick för tjänstepensioner. Den s.k. Maastricht- 22 2014 till 855 miljarder kronor. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skulden, av vilken statsskulden utgör en övervägande del, redovisas till nominellt värde. I Finansiell nettoförmögenhet finansräkenskaperna definieras skulden till sitt Den offentliga sektorns finansiella nettoförmarknadsvärde. Posten Övriga skulder mögenhet ligger huvudsakligen i AP-fonderna i inkluderar skillnaden mellan marknadsvärdet ålderspensionssystemet, medan statens finansoch den nominellt värderade Maastrichtskulden. iella nettoförmögenhet är negativ. Kommun- Vid utgången av 2015 beräknas den offentliga sektorns finansiella tillgångar och skulder har sektorns totala nettoförmögenhet ha uppgått till sedan år 2000 i stort sett varit lika stora (se 3 616 miljarder kronor eller 87,0 procent av BNP diagram 7.7). (se tabell 7.14). Kapitalstocken uppgick till Den offentliga sektorns kapitalinkomster i 2 805 miljarder kronor eller 67,5 procent av form av räntor och utdelningar, som huvud- BNP. Den finansiella nettoförmögenheten, dvs. sakligen är hänförliga till ålderspensionsskillnaden mellan finansiella tillgångar och systemet, överstiger ränteutgifterna. Den totala skulder, uppgick till 811 miljarder kronor eller skulden inkluderar statens och kommunsektorns 19,5 procent av BNP. åtaganden för de förmånsbestämda tjänste- Fördelningen av nettoförmögenheten på pensionerna som intjänats fr.o.m. 1998. De sektorer visar att statens andel av förmögenheten totala skulderna för de fonderade avgiftsär lägst då den offentliga sektorns skuld huvud- bestämda tjänstepensionerna ingår, i likhet med sakligen består av statsskulden. Både den premiepensionssystemet, inte i den offentliga kommunala sektorns och statens nettoför- sektorn utan redovisas i försäkringssektorn. mögenhet består till övervägande del av reala tillgångar, medan ålderspensionssystemets netto-

22 Kommunsektorns pensionsskuld avseende förmånsbestämda tjänstepensioner intjänade t.o.m. 1997 ingår inte.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 7.7 Den offentliga sektorns finansiella skotten i det finansiella sparandet mot slutet av

nettoförmögenhet 1990–2020

perioden kompenserar inte den minskning av Procent av BNP Utfall för 1990–2015, prognos för 2016–2020 förmögenhetskvoten som följer av att BNP 60 60 ökar. Den finansiella nettoförmögenheten beräknas 2020 uppgå till ca 744 miljarder kronor, 40 40 vilket motsvarar 14,3 procent av BNP. 20 20 Fram t.o.m. 2020 beräknas den finansiella nettoförmögenheten i absoluta tal ha minskat med närmare 60 miljarder kronor jämfört med 0 0 2014, vilket till stor del beror på förändringen av -20 -20 det ackumulerade finansiella sparandet.

-40 -40 Staten Kommunsektorn -60 -60 Pensionssystemet

Skuldutvecklingen

Total nettoställning, höger axel -80 -80 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 Statsskulden uppgick till 1 352 miljarder kronor i slutet av 2015, vilket var en ökning med Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 5 miljarder kronor jämfört med 2014 (se tabell Den finansiella nettoförmögenheten minskade 7.16 och diagram 7.8). Statens budget visade ett från 20,5 procent av BNP 2014 till 19,5 procent underskott på 33 miljarder kronor 2015. Att av BNP 2015 (se diagram 7.7 tabell 7.15). Av statsskulden trots detta enbart ökade med minskningen var 1,2 procentenheter hänförlig 5 miljarder kronor beror bl.a. på att de s.k. till den starka BNP-tillväxten (se sista raden i statsskuldsdispositionerna var mindre vid tabell 7.15). Övriga förändringar som främst utgången av 2015 än vid utgången av 2014. avser värdeförändringar svarade i stället för en Skulddispositionerna innefattar bl.a. orealiserade förstärkning på 0,2 procentenheter. valutakursdifferenser och upplupen inflationskompensation som påverkar skulden, men inte

Tabell 7.15 Den offentliga sektorns finansiella netto-

statens budgetsaldo och nettolånebehov.

förmögenhet 2015–2020

Procent av BNP Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 Diagram 7.8 Statsskuldens utveckling 2000–2020 Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016–2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Miljarder kronor Procent av BNP Staten -9,8 -9,6 -9,5 -9,0 -8,0 -6,5 Ålderspensions 1600 60,0 systemet 30,0 28,4 27,2 26,0 24,8 23,5 1400 Kommunsektorn -0,6 -1,0 -1,4 -1,8 -2,3 -2,8 50,0 Offentlig sektor 19,5 17,8 16,3 15,2 14,5 14,3 1200 Förändring -1,0 -1,7 -1,5 -1,1 -0,7 -0,2 40,0 1000 Bidrag till förändringen 800 30,0 Finansiellt sparande 0,0 -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7 600 20,0 Värdeförändringar m.m. 0,2 -0,2 -0,1 -0,2 -0,1 -0,2 400 Nominell BNP- 10,0 200 förändring -1,2 -1,0 -0,7 -0,6 -0,6 -0,7 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 0 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Underskottet i det finansiella sparandet och den Statsskuld (mdkr.) Procent av BNP fortsatt starka konjunkturtillväxten medför att Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. den finansiella nettoförmögenheten, i frånvaro av värdeförändringar, minskar med 1,7 procent År 2016 beräknas statsskulden öka med 10 miljarder kronor till 1 362 miljarder kronor, som andel av BNP 2016. Den finansiella nettoförmögenheten fortsätter men minska som andel av BNP. Från och med 2017 bidrar de växande budgetöverskotten till att att minska som andel av BNP 2017–2020. Överstatsskulden minskar, både nominellt och

PROP. 2015/16: 100

uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2020 dess har det nominella värdet ökat med närmare

beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade 600 miljarder kronor, för att vid utgången av

statsskulden som andel av BNP, uppgå till 2015 uppgå till 1 805 miljarder kronor. 23,9 procent.

Diagram 7.9 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2020

Tabell 7.16 Statsskuldens förändring 2015–2020 Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016–2020 Miljarder kronor Miljarder kronor Procent av BNP Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 2 200 100 2 000 Konsoliderad skuld, mdkr 2015 2016 2017 2018 2019 2020 90 1 800 Procent 80 Okonsoliderad statsskuld vid ingången av 1 600 70 året 1 394 1 403 1 414 1 382 1 375 1 355 1 400 60 1 200 Förändring av 50 okonsoliderad 1 000 40 statsskuld 9 11 -32 -7 -19 -56 800 30 Varav: 600 20 Lånebehov 33 12 -29 -5 -15 -53 1 400 200 10 Skulddispositioner m.m. -24 -1 -4 -3 -4 -3 0 0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Okonsoliderad Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. statsskuld vid årets slut 2 1 403 1 414 1 382 1 375 1 355 1 299 Merparten av ökningen skedde mellan 2012 och Eliminering av 2014, då skulden ökade med ca 380 miljarder myndigheters innehav av statspapper 51 52 53 54 55 56 kronor, vilket motsvarade ca 7,6 procent som

andel av BNP. Statens finansiering av

Statsskuld vid årets

slut 1352 1362 1329 1321 1300 1243 Riksbankens lån för förstärkningen av valuta- 3 Statsskulds- reserven ökade skulden 2013 med 2,7 procent-

förändring 5 10 -33 -8 -20 -57 enheter. Vidare ökade skulden 2014 med ca 4 Statsskuld i procent 2,6 procent av BNP till följd av regelförändringar som innebar att andra myndigheter än av BNP 32,5 31,1 29,1 27,8 26,2 23,9 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Riksgäldskontoret får inneha utestående åter-

köpsavtal avseende finansiella instrument, s.k. 1 Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken. 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. repor, över årsskiften. Effekten bruttoredovisas i

3 NR, men är lika stor på tillgångar och skulder Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. och därför neutral för den finansiella förmögen- 4 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. heten. Eftersom dessa repor hanteras av Kammarkollegiet påverkas inte statsskulden

enligt budgeten som endast speglar

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Riksgäldskontorets skuldhantering. I övrigt

är låg

bidrog underskotten i de offentliga finanserna och valutakurseffekter till att skulden ökade. Maastrichtskulden definieras av EU-regler och används vid bedömningen av medlemsländernas

offentliga finanser inom ramen för stabilitetsoch tillväxtpakten. För svenska förhållanden

innebär definitionen att skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommun-

sektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av stats-

obligationer. Inför Sveriges EU-inträde den 1 januari 1995

uppgick den konsoliderade bruttoskulden till 1 216 miljarder kronor, vilket motsvarade

ca 70 procent av BNP (se diagram 7.9). Sedan

PROP. 2015/16: 100

Diagram 7.10 Den offentliga sektorns konsoliderade Bruttoskulden beräknas öka till följd av under-

bruttoskuld fördelad på sektorer

skotten i det finansiella sparandet t.o.m. 2018, Procent av BNP Utfall för 1994–2015, prognos för 2016–2020 men i långsammare takt än BNP. År 2020 100 beräknas skulden uppgå till ca 36,9 procent av 90 BNP. Kommunsektor Pensionssystem Stat 80 70 60

7.4 Finansiellt sparande enligt olika

bedömare

40 I detta avsnitt redovisas en jämförelse mellan de 30 senaste prognoserna för det finansiella sparandet 20 10 gjorda av regeringen i denna proposition, 0 Ekonomistyrningsverket (ESV), Konjunktur- 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 institutet (KI), Riksbanken, OECD, Europeiska Anm.: Summan av de tre delsektorernas skuld överstiger den totala Maastrichtskulden eftersom den totala skulden är konsoliderad. kommissionen och Internationella valutafonden Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. (IMF). Vid en jämförelse av de olika bedömningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts Skulden har emellertid minskat kraftigt som vid olika tidpunkter och kan bygga på olika andel av BNP sedan 1994, och uppgick vid antaganden om den framtida politiken. utgången av 2015 till 43,4 procent av BNP (skuldkvoten), vilket kan jämföras med referensvärdet inom stabilitets- och tillväxtpakten om

Prognosjämförelse avseende det finansiella

högst 60 procent av BNP (se diagram 7.10 och

sparandet

tabell 7.17).

Regeringens prognostiserade utveckling av de

Tabell 7.17 Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-

skuld och bidrag till förändringen 2015–2020 offentliga finanserna överensstämmer väl med Procent av BNP om inte annat anges både ESV:s och KI:s beräkningar för 2016 och 2017 (se tabell 7.18). Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Regeringens prognos av det finansiella Miljarder kronor 1 805 1 864 1 876 1 912 1 936 1 922 sparandet skiljer sig dock från Europeiska Procent av BNP 43,4 42,5 41,1 40,3 39,1 36,9 kommissionens prognos. Skillnaden uppgår till Förändring -1,3 -0,9 -1,4 -0,8 -1,2 -2,1 0,6 procent av BNP 2016. Skillnaden mellan de olika prognoserna beror framför allt på olika Bidrag till förändringen bedömningar av den ekonomiska återhämt- Primärt finansiellt ningen, konsumtionsefterfrågan, utvecklingen på sparande -0,5 0,0 0,2 -0,2 -0,8 -1,5 arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen. Ränteutgifter 0,5 0,5 0,5 0,6 0,7 0,8 Enligt KI:s prognos exklusive åtgärder Stock-flöde 1,2 0,9 -0,4 0,4 0,6 0,4 förstärks de offentliga finanserna snabbare Periodisering av räntor och fr.o.m. 2018, vilket bl.a. förklaras av att KI skatter 0,5 0,2 -0,8 0,1 0,5 0,4 räknar med en svagare ökning av de offentliga Försäljning av aktier m.m. 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 utgifterna än regeringen. Övrigt 0,7 0,8 0,6 0,4 0,1 0,1 Nominell BNPförändring -2,6 -2,3 -1,7 -1,6 -1,7 -1,9 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen av skulden beror på det finansiella sparandet, som kan fördelas på primärt sparande, ränteutgifter och det s.k. stock-flödet. Detta flöde utgörs av finansiella transaktioner och periodiseringar som inte påverkar det finansiella sparandet.

PROP. 2015/16: 100

7.5 Uppföljning av statens

Tabell 7.18 Bedömningar av finansiellt sparande 2016–

2020

budgetsaldo

Procent av BNP 2016 2017 2018 2019 2020 En fullständig uppföljning av statens budget för

Regeringen -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7

budgetåret 2015 sker i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015 (skr. KI, 160323 -0,3 -0,6 0,2 0,6 0,9 KI exkl. åtgärder -0,3 -0,6 0,3 0,9 1,3 2015/16:101). ESV, 160406 -0,3 -0,7 -0,3 0,2 0,8 Statens budgetsaldo visade 2015 ett unders- EU-kommissionen, kott om 33 miljarder kronor. Underskottet blev 160204 -1,1 -1,2 därmed 3 miljarder kronor mindre än enligt den Riksbanken, 160211 -0,8 -0,7 -0,6 prognos som gjordes i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1), se tabell 7.20. OECD, 151109 -0,6 -0,3 IMF, 151006 -0,7 -0,4 0,0 0,4 0,7 Källor: Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Europeiska Tabell 7.20 Utfall för statens budget 2015 kommissionen, OECD samt Internationella valutafonden (IMF). Miljarder kronor

Differens Prognos i utfall –

Prognosjämförelse avseende det strukturella

BP16 Utfall prognos

sparandet Inkomster 851,9 859,5 7,6

Statens skatteinkomster 1 877,1 894,1 17,0 I tabell 7.19 redovisas olika bedömares Övriga inkomster 1 -25,2 -34,6 -9,4 prognoser för den offentliga sektorns struktur- Utgifter m.m. 887,5 892,2 4,7 ella sparande. Skillnaderna gentemot andra Utgifter exkl. statsskuldsräntor 2 845,9 867,4 21,5 bedömare är i vissa fall större vid jämförelser av Statsskuldsräntor m.m. 26,5 21,9 -4,6 det strukturella sparandet än det finansiella Riksgäldskontorets sparandet. Detta beror på dels olika prognoser nettoutlåning 15,1 10,1 -5,0 för BNP-gapet, dels olika beräkningsmetoder. Kassamässig korrigering 0,0 -7,3 -7,3

Budgetsaldo -35,6 -32,6 -2,9

Tabell 7.19 Bedömningar av strukturellt sparande 2016–

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med

2020

summan. Procent av BNP eller potentiell BNP 1 För jämförbarhet med statens budget redovisas utfallen enligt de gällande principerna för statens budget. 2016 2017 2018 2019 2020 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Regeringen -0,2 -0,7 -0,5 0,0 0,8

KI, 160323 -0,4 -1,0 -0,5 0,0 0,7 Förbättringen av budgetsaldot förklaras i KI exkl. åtgärder -0,4 -0,9 -0,3 0,4 1,2 huvudsak av att inkomsterna blev ca 8 miljarder ESV, 160406 -0,6 -0,9 -0,4 0,2 0,8 kronor högre än beräknat. Differensen mellan EU-kommissionen, utfall och prognos för statens skatteinkomster 160204 -1,0 -1,2 beror huvudsakligen på att intäkterna från skatt OECD, 151109 -0,8 -1,2 på företagsvinster och mervärdesskatt blev högre IMF, 151006 -0,8 -0,7 -0,4 0,0 0,4 än väntat. Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Europeiska kommissionen, OECD, Internationella valutafonden (IMF), Statistiska centralbyrån och egna Differensen mellan utfall och prognos för övriga inkomster om 9 miljarder kronor beror beräkningar. främst på att inga försäljningar av statliga Endast KI bedömer att det strukturella sparägarandelar i företag genomfördes under året, andet kommer att överstiga 1 procent av BNP, medan det i budgetpropositionen hade gjorts ett vid en oförändrad finanspolitik. beräkningstekniskt antagande för försäljningsinkomster om 15 miljarder kronor. Posten Utgifter m.m. blev högre än beräknat 2015, framför allt till följd av de tidigarelagda betalningar som gjordes i slutet av 2015, men som egentligen avsåg utgifter för 2016. Vidare blev utgifterna högre än beräknat till följd av de ändringar som beslutades efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget i

PROP. 2015/16: 100

december 2015 och som innebar ökat stöd till Tabell 7.21 Offentliga sektorns inkomster och utgifter.

Aktuell prognos och förändringar jämfört med

kommunsektorn om ca 10 miljarder kronor.

budgetpropositionen för 2016

Miljarder kronor och procent av BNP 2015 2016 2017 2018 2019

Finansiellt sparande i

7.6 Uppföljning av den offentliga budgetpropositionen

sektorns finanser för 2016 -36 -40 -23 -2 15

Procent av BNP -0,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 Den offentliga sektorn redovisade ett sparande i Förändringar balans 2015 (se tabell 7.21). Detta var

Inkomster 40 37 34 30 42

36 miljarder kronor högre än vad som Skatter 39 42 37 35 44 beräknades i budgetpropositionen för 2016. Det Staten 35 35 28 28 32 var huvudsakligen inkomsterna från skatter som Ålderpensions blev högre än förväntat; dels blev inkomsterna systemet 0 0 1 0 1 från bolagsskatten högre än beräknat, till följd av Kommunsektorn 4 6 8 8 11 den extra inbetalningen på 15 miljarder kronor Övriga inkomster 0 -5 -3 -6 -2 (se avsnitt 7.2), dels blev inkomsterna från skatt

Utgifter 4 16 41 45 53

på konsumtion 16 miljarder kronor högre. Kommunal För 2016 har prognosen för det finansiella konsumtion 6 26 36 40 44 sparandet reviderats upp med över 20 miljarder Ålderspensioner -1 -2 -2 -3 -4 kronor, eller 0,5 procent av BNP. Prognosen för Ränteutgifter -6 -7 -6 -4 -5 inkomsterna från framför allt skatt på kapital, Övriga primära men även från skatt på konsumtion, har utgifter 5 -1 13 11 19 reviderats upp i förhållande till beräkningen i

Förändring av

budgetpropositionen.

finansiellt sparande 36 21 -7 -15 -11

Även utgifterna har reviderats upp i för- Procent av BNP 0,9 0,5 -0,1 -0,3 -0,2 hållande till den föregående prognosen, vilket Stat 24 23 0 -6 -3 främst beror på de högre utgifterna som följer av Ålderspensionssystem 3 1 0 -1 3 det exceptionellt höga antalet asylsökande. Kommunsektor 8 -2 -7 -8 -10 För 2017–2019 har utgifterna i den offentliga sektorn reviderats upp i högre utsträckning än

Finansiellt sparande i

2016 års ekonomiska

inkomsterna, vilket medför att det finansiella

vårproposition 0 -19 -31 -17 4

sparandet beräknas bli 7–15 miljarder kronor Procent av BNP 0,0 -0,4 -0,7 -0,4 0,1 lägre samtliga år jämfört med budget- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. propositionen.

Den konsoliderade bruttoskulden och den

finansiella nettoförmögenheten jämfört med

budgetpropositionen för 2016

Den finansiella nettoförmögenheten har reviderats upp med ca 80–120 miljarder kronor för hela prognosperioden jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2016. Revideringarna beror till stor del på att NR marknadsvärderat statens onoterade aktier i icke-finansiella och finansiella företag, vilket höjt värdet med ca 60 miljarder kronor fr.o.m. 2014. I övrigt följer revideringarna av den finansiella förmögenheten i stora drag den förstärkning som beräknas för det ackumulerade finansiella sparandet.

PROP. 2015/16: 100

Maastrichtskulden blev 12 miljarder kronor per år 2016–2020, trots att både skattehögre 2015 än vad som beräknades i budget- inkomsterna och statsbidragen reviderats upp. propositionen. För 2016–2019 har bruttoskulden De ökade skatteinkomsterna beror till stor del reviderats upp med 17–77 miljarder kronor per på att antalet arbetade timmar har reviderats upp. år. De högre statsbidragen beror främst på att det stora antalet asylsökande medför högre special- Tabell 7.22 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögen- destinerade statsbidrag till kommunsektorn.

het. Aktuell prognos och förändringar jämfört med

Samtidigt är utgifterna uppjusterade ännu mer,

budgetpropositionen för 2016

Miljarder kronor om inte annat anges vilket till stor del beror på att befolknings- Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 ökningen medför att de kommunala konsumtionsutgifterna ökar. 2015 2016 2017 2018 2019 Finansiellt sparande i Det preliminära resultatet före extraordinära

budgetpropositionen

poster 2015 är oförändrat jämfört med

för 2016

prognosen i budgetpropositionen. Prognosen Finansiell för resultatet har reviderats upp med 5 miljarder nettoförmögenhet 709 665 637 629 634 kronor 2016 och reviderats ned med 7 miljarder Procent av BNP 17,3 15,5 14,3 13,5 13,1 kronor per år 2017–2020. Uppjusteringen 2016 Konsoliderad skuld 1 793 1 826 1 859 1 865 1 859 beror till stor del på att större delen av det Procent av BNP 43,8 42,7 41,6 40,0 38,3 tillfälliga stödet till kommunsektorn kommer att

Förändringar

redovisas som en intäkt i resultaträkningen detta Finansiell år. nettoförmögenhet 102 117 108 91 83 Konsoliderad skuld 12 38 17 47 77 Tabell 7.23 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört

Finansiellt sparande i med budgetpropositionen för 2016.

2016 års ekonomiska Miljarder kronor

vårproposition

2015 2016 2017 2018 2019 Finansiell

Totala inkomster 15 20 25 30 38

nettoförmögenhet 811 782 745 720 717 Skatter 4 6 8 8 11 Procent av BNP 19,5 17,8 16,3 15,2 14,5 Statsbidrag exkl. Konsoliderad skuld 1 805 1 864 1 876 1 912 1 936 mervärdesskatt 12 15 18 21 25 Procent av BNP 43,4 42,5 41,1 40,3 39,1 Övriga inkomster -2 -2 -1 0 2 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Totala utgifter 6 22 32 38 48

Konsumtion 6 26 36 40 44 Kommunsektorns finanser jämfört med Investeringar 1 0 0 3 5 budgetpropositionen för 2016 Övriga utgifter -1 -4 -5 -5 0

Finansiellt sparande 8 -2 -7 -8 -10

Jämfört med prognosen budgetpropositionen Resultat före extraordinära för 2016 har kommunsektorns finansiella

poster 0 5 -7 -7 -7

sparande reviderats upp med 8 miljarder kronor Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2015 till följd av nya uppgifter i form av preliminärt utfall från NR (se tabell 7.23). Den främsta förklaringen till det högre sparandet är att det tillfälliga stödet till kommunsektorn om ca 10 miljarder kronor i sin helhet stärker det finansiella sparandet i kommunsektorn 2015, samtidigt som det till större delen kommer att påverka konsumtionen 2016. Även skatteinkomsterna blev högre än prognosen i budgetpropositionen. En motverkande faktor är att konsumtionsutgifterna blev högre jämfört med prognosen. Prognosen för det finansiella sparandet har dock reviderats ned med 2–10 miljarder kronor

8 Kommunsektorns finanser och sysselsättning

PROP. 2015/16: 100

8 Kommunsektorns finanser och

sysselsättning

Sammanfattning med den genomsnittliga ökningstakten

2000–2015.

– Även statsbidragen ökar kraftigt 2016 och – Resultatet för kommunsektorn uppgick 2017, främst till följd av det stora antalet preliminärt till 13 miljarder kronor 2015 asylsökande, men också till följd av sats-

och låg därmed på samma nivå som 2014. ningar inom bl.a. utbildningsområdet. Kommunernas resultat uppgick till – Den kommunala konsumtionen bedöms 12 miljarder kronor, medan landstingens öka mycket starkt under de närmaste åren resultat uppgick till 1 miljard kronor. till följd av det stora antalet asylsökande Medelresultatet för kommunsektorn och demografiska förändringar med fler 2011-2015 uppgick till 15 miljarder kronor, barn och äldre i befolkningen. Ökningen varav kommunernas medelresultat uppgick bedöms bli 4,7 procent i fasta priser 2016 till 14 miljarder kronor och landstingens till och i genomsnitt ca 1,6 procent per år 1 miljard kronor. Även resultatet före 2017–2020. extraordinära poster uppgick till

13 miljarder kronor 2015, vilket ska jäm- – Sammantaget bedöms den kommun-

föras med 14 miljarder kronor 2014. finansierade sysselsättningen öka med

108 000 personer mellan 2015 och 2020. – Andelen kommuner med positiva resultat

före extraordinära poster var 91 procent – Den starka inkomstutvecklingen ger ut-

2015 och andelen landsting var 60 procent. rymme till att både öka konsumtionen och

En tillfällig återbetalning av försäkrings- förbättra resultatet, framför allt 2016.

premier från AFA Försäkring om Därefter ökar dock utgifterna i högre takt

4,9 miljarder kronor förstärkte resultatet. än inkomsterna och resultatet väntas

successivt minska t.o.m. 2020, för att då – De långfristiga skulderna fortsatte att öka uppgå till 6 miljarder kronor. Det finans- 2015 och uppgick till 295 miljarder kronor i iella sparandet bedöms samtidigt minska kommunsektorn. Höga investeringsnivåer från -12 till -26 miljarder kronor 2016– och utlåning till de kommunala företagen är 2020. förklaringar till att låneskulden ökat.

– Skatteinkomsterna förväntas öka starkt de

närmaste åren i takt med att utvecklingen

på arbetsmarknaden fortsätter att för-

bättras. På några års sikt ökar antalet

arbetade timmar långsammare vilket bidrar

till att skatteinkomsternas ökningstakt

avtar, för att 2019 och 2020 ligga i paritet

PROP. 2015/16: 100

8.1 Kommunerna och landstingen – 8.2 Kommunsektorns resultat

en viktig del av svensk ekonomi

Kommunallagens krav

Kommunsektorn, dvs. kommuner och landsting, ansvarar för merparten av de skattefinansierade Av kommunallagen (1991:900) följer att komvälfärdstjänsterna. Sektorn utgör därmed en muner och landsting ska ha en god ekonomisk viktig del av den svenska ekonomin. Kommun- hushållning och en budget i balans. Det minskar sektorns totala utgifter motsvarade 2015 risken för underskott och bidrar till att nå målet ca 23 procent av BNP, varav ca 19 procent- för det finansiella sparandet för hela den enheter utgjordes av konsumtionsutgifter. offentliga sektorn. Detta har stor betydelse för Resterande del utgjordes av transfereringar, att säkerställa en ansvarsfull ekonomisk förinvesteringar och ränteutgifter. valtning i kommunsektorn. De kommunala konsumtionsutgifterna består Kommuner och landsting tillämpar boktill stor del av utgifter för hälso- och sjukvård, föringsmässiga grunder i redovisningen, vilket utbildning och social verksamhet. Dessa verk- innebär att inkomster och utgifter periodiseras samheter är obligatoriska, dvs. uppgifter som så att intäkter och kostnader redovisas i resultatkommuner och landsting enligt lag ska ansvara räkningen den period då tjänsten eller varan för. Andra obligatoriska verksamheter är t.ex. levereras respektive förbrukas. Det är resultatet, räddningstjänst och kollektivtrafik. Frivilliga inte det finansiella sparandet, som är avgörande verksamheter, såsom kultur- och fritidsverk- för om kommuner och landsting uppfyller samhet, utgör en mindre del av de kommunala kommunallagens krav på en balanserad budget. verksamheterna. Kommunerna och landstingen sysselsätter ungefär en fjärdedel av det totala antalet syssel- Kommunsektorns resultat oförändrat 2015 satta i Sverige. Omkring 80 procent av dessa är jämfört med 2014 kvinnor. Därtill kommer personer anställda i privata företag som utför tjänster som finans- Resultatet för kommunsektorn uppgick ieras av kommuner och landsting. Totalt var preliminärt till 13 miljarder kronor 2015. Komdrygt 1,3 miljoner personer sysselsatta i munernas resultat uppgick till 12 miljarder kommunalt finansierad verksamhet 2015. kronor, medan landstingens resultat uppgick till Kommunerna och landstingen finansierar till 1 miljard kronor. Resultatet för kommunsektorn två tredjedelar sin verksamhet med kommunal som helhet låg därmed på samma nivå som 2014. inkomstskatt. Det är därför av stor betydelse för Kommunernas resultat var 2,5 miljarder kronor kommunsektorns finanser hur sysselsättningen högre jämfört med 2014, medan landstingen utvecklas. redovisade ett resultat som var 2,6 miljarder Statsbidragen, den näst största inkomstposten kronor lägre än 2014. Medelresultatet uppgick för kommunsektorn, utgör omkring en sjättedel till 15 miljarder kronor per år 2011–2015, varav av de sammanlagda inkomsterna. Statsbidragen kommunernas medelresultat uppgick till utgörs dels av generella statsbidrag, dels av 14 miljarder kronor och landstingens till riktade statsbidrag. De senare är avsedda att 1 miljard kronor. användas till vissa specificerade verksamheter eller ändamål. Därutöver kan kommuner och landsting finansiera sina verksamheter med avgifter. Möjligheten att använda avgiftsfinansiering är dock begränsad i lag, och varierar mellan olika verksamheter.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 8.1 Resultat före extraordinära poster 2000–2015 Tabell 8.1 Kommunsektorns resultaträkning 2011–2015

Miljarder kronor Miljarder kronor 25 2011 2012 2013 2014 2015 Kommuner Landsting Totalt - kommunsektorn 20 Verksamhetens intäkter 155 170 178 179 193 Verksamhetens kostnader -781 -807 -837 -872 -917 15 Avskrivningar -24 -26 -28 -28 -30 10 Verksamhetens

nettokostnader -650 -663 -687 -721 -753

5 Skatteintäkter 540 561 584 602 634 0 Generella statsbidrag och utjämning 123 120 123 127 128 -5 Finansiella intäkter 13 16 16 15 13 Finansiella kostnader -20 -14 -22 -10 -9 -10 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Resultat före Källa: Statistiska centralbyrån. extraordinära poster 7 19 13 14 13 Extraordinära poster 0 0 9 -1 0 Resultatet före extraordinära poster uppgick

Årets resultat 7 19 22 13 13

2015 till drygt 13 miljarder kronor, vilket var Anm.: Utfallet för 2015 är preliminärt. Varje enskild rad är avrundad till miljarder knappt 1 miljard kronor lägre än 2014. kronor. Det innebär att det inte alltid går att summera delraderna till en totalsumma. Generella statsbidrag redovisas enligt redovisningen i kommuner och Kommunernas resultat uppgick samma år till landsting och inte enligt nationalräkenskaperna. Det innebär att statsbidraget 12,6 miljarder kronor och landstingens till för läkemedelsförmånen och fastighetsavgiften ingår. Källa: Statistiska centralbyrån. 0,7 miljarder kronor. Kommunsektorns medelresultat före extraordinära poster uppgick till Tabell 8.2 Tillfälliga och extraordinära poster 13 miljarder kronor per år 2011–2015, varav 2011–2015, bokförda belopp kommunernas medelresultat uppgick till Miljarder kronor 12 miljarder kronor och landstingens till 2011 2012 2013 2014 2015 1 miljard kronor. Återbetalning från AFA Kommunsektorn har haft positiva resultat Försäkring 1 11 10 - 5 sedan 2004 (se diagram 8.1). En försämring av Sänkt diskonteringsränta för pensioner -8 - -10 - resultatet skedde 2008, som framför allt berodde på en svagare tillväxt i skatteunderlaget, men Extraordinära poster 0 0 9 -1 0 också på nedskrivningar av värdet på finansiella Summa tillfälliga poster -7 11 9 -1 5 tillgångar. Försämringen 2011 och 2013 förklaras Källa: Statistiska centralbyrån. av sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden. Verksamhetens nettokostnader ökade med År 2013 skedde även en återbetalning av premier 4,4 procent i löpande priser 2015 jämfört med från AFA Försäkring, vilket medförde att 2014. Verksamhetens intäkter påverkades av en resultatet inte försämrades för kommunsektorn tillfällig återbetalning av premier från AFA som helhet (se tabell 8.2). Nedan kommenteras Försäkring med 4,9 miljarder kronor, varav resultatet 2015 utifrån resultaträkningen (se 3,6 miljarder kronor betalades till kommunerna tabell 8.1) och utifrån tillfälliga poster som är och 1,3 miljarder kronor till landstingen. Om generella för samtliga kommuner och landsting denna tillfälliga återbetalning exkluderas från samt extraordinära poster (se tabell 8.2). verksamhetens intäkter ökade verksamhetens nettokostnader med 5,1 procent 2015. Skatteintäkterna ökade med 32 miljarder kronor, eller 5,3 procent, mellan 2014 och 2015. Det berodde främst på att skatteunderlaget ökade, men ca 2,5 miljarder kronor av ökningen berodde på att den genomsnittliga skattesatsen höjdes med 0,13 procentenheter (13 öre per 100 kronor i beskattningsbar inkomst) till 31,99 procent. Generella statsbidrag, såsom de redovisas i kommunsektorn, ökade med 0,7 procent.

PROP. 2015/16: 100

Av det extra statsbidrag om 9,8 miljarder kronor Diagram 8.2 Andel kommuner och landsting som redovisar

positiva resultat 2000–2015

som betalades ut i december 2015 med anledning Procent av flyktingsituationen redovisades 1,0 miljard 100 kronor som en intäkt 2015. Av intäkten på 90 1,0 miljard kronor avsåg 0,9 miljarder kronor 80 kommunerna och 0,1 miljarder kronor landstingen. 70

Skatteintäkterna och de generella stats- 60 bidragen ökade med i genomsnitt 3,5 procent 50 per år 2011–2015, medan verksamhetens netto- 40

kostnader ökade med i genomsnitt 3,7 procent 30 per år motsvarande period. Det finansiella nettot 20 och de extraordinära posterna bidrog till ett 10 Kommuner Landsting

genomsnittligt positivt resultat. 0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Källa: Statistiska centralbyrån

Andelen kommuner med positivt resultat ökade

Det finns en relativt stor spridning i resultatet

mellan enskilda kommuner och mellan enskilda Andelen kommuner som redovisat positiva landsting (se tabell 8.3). resultat har varit högre och mer stabil över tid än

andelen landsting (se diagram 8.2). De stora

Tabell 8.3 Resultat före extraordinära poster

svängningarna under senare år i landstingens Kronor per invånare

resultat beror till stor del på förändringen av Genomsnitt Genomsnitt Högst Lägst diskonteringsräntan som används vid beräkning 2011–2015 2015 resultat resultat 2015 2015 av pensionsskulden. Jämfört med kommunerna Kommuner 1 285 1 280 15 529 - 13 255 har landstingen fler anställda i de högre inkomst-

grupperna som tjänar in förmånsbestämd Landsting 96 68 670 -1 821 pension, vilket innebär en större påverkan på Källa: Statistiska centralbyrån. pensionsskulden och därmed på resultatet. De kommuner som hade högst och lägst resultat Andelen kommuner som redovisade ett utgjorde ytterligheter. En stor realisationsvinst positivt resultat före extraordinära poster uppoch kostnad för att lösa in (försäkra) pensioner gick 2015 till 91 procent (264 av totalt 289 23 som intjänats före 1998 bidrog bl.a. till den stora kommuner). Det är 34 kommuner fler än 2014. spridningen mellan kommunerna. Det är inte Av landstingen redovisade 60 procent (12 av lika stor spridning mellan landstingen som 20 landsting) ett positivt resultat, vilket var en mellan kommunerna. försämring med 1 landsting jämfört med föregående år (se diagram 8.2).

År 2011–2015 hade 178 kommuner och

God ekonomisk hushållning

1 landsting resultat som var antingen positiva eller låg på noll samtliga år. Av kommunerna Kommunallagens krav på god ekonomisk hushade 6 stycken negativa resultat fyra av dessa år hållning innebär bl.a. att kommunerna och och av dem hade 4 stycken negativa resultat landstingen ska fastställa egna finansiella mål och 2015. Av landstingen hade 2 stycken negativa ha en långsiktigt hållbar ekonomi. resultat samtliga fem år 2011–2015. Ett vanligt förekommande mål har varit att årets resultat bör uppgå till 2 procent av skatte-

intäkterna och de generella statsbidragen. Kommande utmaningar med bl.a. ökande in-

vesteringsnivåer och demografiska förändringar ställer dock högre krav, vilket kommun-

sektorn som helhet på sikt bör planera för. År 2015 uppgick kommunsektorns resultat

23 En kommun har inte lämnat uppgifter till Statistiska centralbyrån. till 1,7 procent som andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Kommunernas

PROP. 2015/16: 100

andel uppgick i genomsnitt till 2,5 procent och Vid tidpunkten för inrapporteringen av det landstingens andel till 0,2 procent (se diagram preliminära bokslutet för 2015 hade inte alla 8.3). Kommunerna har sammantaget redovisat kommuner och landsting tagit ställning till om högre resultat än landstingen, mätt som det förelåg synnerliga skäl att inte återställa ett andelen av skatteintäkter och generella underskott inom angiven tid. Det innebär att statsbidrag. det sammanlagda negativa resultatet som ska återställas per den 31 december 2015 ännu inte Diagram 8.3 Resultatets andel av skatter och generella kan redovisas. Vid utgången av 2014 var det

statsbidrag 2000–2015

totalt 30 kommuner som angav att de Procent sammanlagt hade 0,6 miljarder kronor i acku- 8 Kommuner Landsting Totalt - kommunsektorn mulerade negativa resultat som skulle återställas. Landstingen hade ett sämre resultat än 6 4 kommunerna 2014 och flera åberopade synnerliga skäl för att underlåta att återställa 2 underskotten. Det var 7 landsting som angav att de vid utgången av 2014 hade ett under- 0 -2 skott på sammanlagt 1,5 miljarder kronor att återställa. -4 -6 -8

8.3 Kommunsektorns tillgångar och

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Källa: Statistiska centralbyrån.

skulder

Det var en relativt stor spridning mellan Kommunernas och landstingens balansräkningar kommunerna respektive mellan landstingen visar den finansiella ställningen vid årets slut. avseende resultatets andel av skatteintäkter och Balansräkningen ger en bild av vilka tillgångar generella statsbidrag (se tabell 8.4). som kommunerna respektive landstingen förfogar över och hur de har finansierats (se tabell

Tabell 8.4 Resultatets andel av skatteintäkter och generella

statsbidrag 8.5). Procent Genomsnitt Genomsnitt Högst Lägst 2011–2015 2015 andel andel 2015 2015 Kommuner 3,1 2,5 33,4 - 33,5 Landsting 0,4 0,2 2,5 -6,5 Källa: Statistiska centralbyrån.

Kommunsektorn klarade balanskravet

Balanskravet innebär att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det regleras inom tre år, om det inte föreligger synnerliga skäl. Innan resultatet kan stämmas av mot balanskravet ska det bl.a. justeras för realisationsvinster och realisationsförluster i en s.k. balanskravsutredning. Det finns också sedan 2013 en möjlighet för kommunerna och landstingen att genom resultatutjämningsreserver sätta av en del av överskottet i goda tider för att täcka negativa resultat i en lågkonjunktur.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 8.5 Kommunsektorns balansräkning 2011–2015 2014. Det var något mer än genomsnittet för

2011–2015, som uppgick till 6,9 procent. Miljarder kronor

Investeringsnivån är för närvarande hög i 2011 2012 2013 2014 2015

Anläggningstill- kommunsektorn, vilket bidrar till ökade till-

gångar 651 673 712 765 819 gångar, men också till ökade lån. Den snabba

investeringstakten är främst en följd av urbani- Bidrag till statlig infrastruktur 2 2 2 4 4 seringen, som kräver nybyggnation av bl.a.

Omsättningstillbostäder och verksamhetslokaler, samt av att gångar 204 246 256 276 297 stora delar av kommunernas fastighetsinnehav

Summa tillgångar 857 921 970 1 045 1 120

och infrastruktur byggdes under 1960- och

Eget kapital 376 396 418 433 446 1970-talen och nu är i behov av renovering.

Varav årets resultat 7 19 22 13 13 Kommunernas investeringsutgifter uppgick till

Varav resultat- 48 miljarder kronor 2015, och låg därmed på utjämningsreserver 7 7 8 samma nivå som 2014. Landstingens invest-

Avsättningar 102 109 125 134 141 eringsutgifter uppgick samma år till 21 miljarder

Långfristiga skulder 187 211 220 249 295 kronor, vilket var en ökning med ca 5 procent

Kortfristiga skulder 192 206 207 229 237 jämfört med 2014.

Summa eget En stor del av investeringarna sker även i de

kapital,

kommunala och landstingsägda företagen. Dessa

avsättningar och

skulder 857 921 970 1 045 1 120 investeringar uppgick till 58 miljarder kronor

2013 för kommunernas företag och till 24

Ansvarsförbindelser 621 591 637 628 -

7 miljarder kronor för landstingens företag. När Varav pensionsförpliktelser som kommunerna och landstingen lånar ut medel till

inte ingår i balans- företagen för att investera ökar de långfristiga

räkningen 366 365 387 373 359 fordringarna, som är en del av anläggnings-

Anm.: Utfallet för 2015 är preliminärt. Värdet är per den 31 december aktuellt år. Varje enskild rad är avrundad till miljarder kronor. Det innebär att det inte alltid tillgångarna. Dessa fordringar ökade med

11,8 procent 2014 , vilket tyder på att investgår att summera delraderna till totalsumman. 25 Källa: Statistiska centralbyrån. eringsnivåerna inom de kommunala företagen

ligger på en fortsatt hög nivå.

Kommunsektorns tillgångar ökade

Eget kapital och resultatutjämningsreserver

Kommunsektorns tillgångar utgörs till största

ökade

delen av anläggningstillgångar, bl.a. mark, bygg-

nader, gator, vägar, vatten- och avloppsnät och Kommunsektorns egna kapital uppgick till långfristiga fordringar på kommunala företag. 446 miljarder kronor 2015, vilket var en ökning När det gäller värderingen av kommunala med 3,2 procent jämfört med 2014. Den genomanläggningstillgångar är det viktigt att beakta att snittliga ökningen 2011–2015 var 4,4 procent per dessa enligt kommunal redovisning inte värderas år. Om den del av pensionsskulden som avser utifrån marknadsvärdet. Det är i stället det pensionsförpliktelser intjänade före 1998, och historiska anskaffningsvärdet som ligger till som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför grund för värderingen. Det innebär att tillgångar balansräkningen, inkluderas skulle det egna redovisas till utgiften vid anskaffningstillfället, kapitalet vara negativt för landstingen, men inte med avdrag för årliga avskrivningar och eventför kommunerna eller för kommunsektorn som uella nedskrivningar. Övriga tillgångar är främst helhet. omsättningstillgångar, som utgörs av förråd,

lager, kortfristiga fordringar och placeringar

samt kapital i kassa eller bank.

Kommunsektorns totala tillgångar uppgick till

1 120 miljarder kronor 2015 (se tabell 8.5).

Kommunernas tillgångar uppgick till 869 mil- 24 Det saknas uppgifter för 2014 och 2015. Uppgifterna för 2014 jarder kronor och landstingens till 251 miljarder presenteras i maj 2016. kronor. Tillgångarna hade därmed ökat med 25 Uppgift avseende 2015 publiceras i juni 2016. 7,2 procent för sektorn som helhet jämfört med

PROP. 2015/16: 100

Kommuner och landsting tillåts, som ovan Diagram 8.4 Långfristiga skulder 2000–2015 anförts, att fr.o.m. 2013 bygga upp resultat- Miljarder kronor 350 utjämningsreserver inom ramen för det egna Kommuner Landsting Totalt - kommunsektorn kapitalet. Den sammanlagda storleken på 300 resultatutjämningsreserverna bedöms 2015 ha ökat med 1,0 miljarder kronor jämfört med 250 2014. Kommunerna har ännu inte redovisat sina 200 balanskravsutredningar för 2015, men förändringen av resultatutjämningsreserverna i 150 balansräkningarna indikerar en ökning av 100 reserverna med 0,9 miljarder kronor 2015 för kommunerna och med knappt 0,1 miljarder 50 kronor för landstingen. De ackumulerade 0 resultatutjämningsreserverna uppgick den 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 31 december 2015 till 7,0 miljarder kronor i Källa: Statistiska centralbyrån. kommunerna och till 0,6 miljarder kronor i De långfristiga skulderna i kommunsektorn landstingen. Det var totalt 121 kommuner och uppgick till 295 miljarder kronor 2015 (se 5 landsting som hade reserver som översteg diagram 8.4). Den största delen utgjordes av lån i 1 miljon kronor. Den kommun respektive det banker och kreditinstitut. Kommunsektorns landsting som hade de största reserverna hade långfristiga skulder ökade med 108 miljarder avsatt 0,9 miljarder kronor respektive kronor, eller i genomsnitt 12 procent per år, 0,3 miljarder kronor. 2011–2015. Under samma tidsperiod ökade kommunernas långfristiga skulder med 85 miljarder kronor eller i genomsnitt 11,3 procent per

Kommunsektorns skulder ökade

år. Landstingens långfristiga skulder ökade 2011–2015 med 23 miljarder kronor eller i Kommunsektorns skulder uppgick till 674 milgenomsnitt 16,1 procent per år. Ökningen av de jarder kronor 2015, vilket var en ökning med långfristiga skulderna kan till stor del förklaras 10 procent jämfört med 2014. Skulderna består av att kommunernas och landstingens av avsättningar samt långfristiga och kortfristiga investeringar ökat och att de inte har kunnat skulder. finansieras med egna medel. Ytterligare en Avsättningar är långfristiga skulder som är förklaring är att ökade investeringsutgifter hos okända till exakt belopp och/eller vilket datum kommunala företag även påverkat skuldsidan de förfaller till betalning. Av avsättningarna på hos kommuner och landsting, eftersom det har totalt 141 miljarder kronor i kommunsektorn skett en ökning av vidareförmedlade lån från svarade pensionsskulderna för den största delen, kommuner och landsting till de kommunala 122 miljarder kronor. Pensionsskulderna ökade företagen. De totala långfristiga skulderna 26 med 7,6 procent jämfört med 2014. Med varierade mellan kommuner och mellan pensionsskulder avses här pensionsförpliktelser landsting (se tabell 8.6). intjänade fr.o.m. 1998.

26 De långfristiga lånen som vidareförmedlats utgör också en långfristig

fordran på tillgångssidan.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 8.6 Långfristiga skulder från 41 procent till 40 procent. För kommunerna försämrades soliditeten från 48 procent till Kronor per invånare 46 procent mellan 2014 och 2015. För lands- Genomsnitt Genomsnitt Högst skuld Lägst skuld 2011–2015 2015 2015 2015 tingen försämrades soliditeten från 20 procent Kommuner 20 301 24 846 96 513 0 till 19 procent mellan samma år. Landsting 3 714 5 135 18 823 0 Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 8.5 Soliditet inklusive samtliga pensions-

förpliktelser 2000–2015

Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Procent redovisas som en ansvarsförbindelse utanför 40 balansräkningen. Detta åtagande är relativt stort Kommuner Landsting Totalt - kommunsektorn 20 jämfört med de totala skulderna i balansräkningen, men ska också utbetalas under en 0 lång tid. Kommunsektorns ansvarsförbindelser -20 avseende pensionsförpliktelser uppgick till 359 miljarder kronor 2015, vilket var en minsk- -40 ning med 14 miljarder kronor jämfört med 2014. -60 Minskningen beror på att utbetalningar av pensioner fr.o.m. 2014 normalt kommer att vara -80 högre än uppräkningen av skulden i takt med att -100 de som tjänat in pensionsmedlen går i pension. 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Skulden har också minskat genom att vissa Källa: Statistiska centralbyrån. kommuner har försäkrat bort en del av sin tidigare skuld. Mellan 2011 och 2015 minskade Soliditeten för kommunsektorn kan också reansvarsförbindelserna avseende pensionsför- dovisas inklusive hela pensionsförpliktelsen, dvs. pliktelser med 8 miljarder kronor eller med i inklusive den del av pensionerna som tjänats in genomsnitt -0,5 procent per år. Under samma före 1998 och som redovisas som en ansvarstidsperiod ökade pensionsskuldsavsättningarna i förbindelse (se diagram 8.5). Inklusive dessa balansräkningen med 41 miljarder kronor eller pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppmed i genomsnitt 10,7 procent per år. Det totala gick soliditeten 2015 till 8 procent för kommunpensionsåtagandet varierar mellan kommuner sektorn som helhet. Det var en förbättring med och mellan landsting (se tabell 8.7). Förklaringen 2 procentenheter. Soliditeten varierade mellan till den låga skulden hos kommunen med lägst kommuner och mellan landsting (se tabell 8.8). pensionsskuld per invånare är att pensions-

Tabell 8.8 Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen

skulden till stora delar har försäkrats bort. Procent Tabell 8.7 Totala pensionsförpliktelser Genomsnitt Genomsnitt Högst Lägst 2011–2015 2015 soliditet soliditet Kronor per invånare 2015 2015 Genomsnitt 2015 Högst skuld Lägst skuld 2015 2015 Kommuner 20 22 69 -74 Landsting -50 -40 3 -141 Kommuner 24 661 42 561 380 Källa: Statistiska centralbyrån. Landsting 24 232 33 446 18 902 Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Soliditeten, inklusive hela pensionsförpliktelsen,

förbättrades

Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital och är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. År 2015 försämrades soliditeten enligt balansräkningen för kommunsektorn som helhet något

PROP. 2015/16: 100

Utmaningar för kommunernas ekonomi kommunen finns i de fyra nordligaste länen samt i Dalarnas, Örebro och Värmlands län. Kommunerna ansvarar för en stor del av de Ökade investeringsbehov kan också vara en skattefinansierade välfärdstjänsterna och utgör utmaning för den kommunala ekonomin. Den därmed en viktig del av svensk ekonomi. snabba investeringstakt som för närvarande finns Kommunernas ekonomi har som helhet varit i kommunsektorn är främst en följd av relativt god under ett antal år. Samtidigt finns urbaniseringen och den demografiska utveckdet kommuner med ekonomiska problem. lingen som ställer krav på nybyggnation, bl.a. Det är många faktorer som påverkar bostäder och verksamhetslokaler. Även det kommunernas ekonomi. Analyser av samband faktum att stora delar av kommunernas fastigmellan olika variabler, såsom demografi och hetsinnehav och infrastruktur byggdes under ekonomiska nyckeltal, visar dock att det inte 1960- och 1970-talen, och nu är i behov av finns några tydliga samband som förklarar en renovering, ökar investeringarna. En stor del av kommuns ekonomiska ställning. investeringarna sker i de kommunala företagen. En indikation på vilka kommuner som har en Investeringar kan finansieras genom egna medel svag ekonomi är balanskravsresultatet. Balans- eller via upplåning. Kommuner med hög inveskravet anger den lägsta godtagbara resultatnivån teringstakt finns i hela landet och utgörs av såväl på kort sikt. Vid utgången av 2014 var det små som större kommuner. En majoritet tillhör närmare 30 kommuner som hade ett genom- dock storstadskommunerna och förortssnittligt negativt balanskravsresultat under den kommuner till storstäderna. Det är också dessa senaste fyraårsperioden och ett negativt resultat i kommuner som ökat sin skuldsättning mest. minst två år. Av dessa kommuner hade knappt Det finns olika orsaker till att vissa kommuner en tredjedel dessutom en negativ soliditet i har en svag ekonomi och det kan ofta vara en kommunkoncernen (kommunerna och dess kombination av flera orsaker. Det gör att varje företag) när hela pensionsskulden inkluderades. enskild kommuns situation är unik. Till följd av Hälften av de närmare 30 kommunerna hade en de utmaningar som kommunerna står inför är befolkningsminskning och ett invånarantal det viktigt att enskilda kommuner har framunder 10 000 invånare. Flertalet av kommunerna förhållning och anpassningsförmåga samt antar finns i de fyra nordligaste länen. och uppnår mål och riktlinjer för att nå god De framtida utmaningarna för kommunerna ekonomisk hushållning på både kort och lång är stora, bl.a. till följd av urbaniseringen, den sikt. Ovanstående exempel på olika effekter som demografiska utvecklingen med fler barn och de framtida utmaningarna kan leda till för fler äldre i befolkningen och det stora antalet kommunerna visar även att det finns skäl för asylsökande. De asylsökande är dock ojämnt regeringen att även fortsättningsvis noga följa fördelade mellan kommunerna. Dessa faktorer den ekonomiska utvecklingen i kommunpåverkar kommunernas ekonomiska förut- sektorn. sättningar i varierande grad. Det går därför inte att utesluta att fler kommuner i framtiden kan få svårigheter att upprätthålla en hög nivå på den kommunala servicen. För de kommuner som redan i dag har en svag ekonomi kan förutsättningarna för att möta de framtida utmaningarna vara sämre. Under den senaste 15-årsperioden har befolkningen minskat i nästan hälften av landets kommuner, vilket till stor del kan förklaras av urbaniseringen. Ett minskande befolkningsunderlag, och en större andel äldre i dessa kommuner, ställer krav på effektivisering och anpassning av verksamheten. Flertalet av de kommuner som haft en minskande befolkning och har en svagare ekonomi än genomsnitts-

PROP. 2015/16: 100

8.4 Kommunsektorns finanser Prognosprinciper

2015–2020

I regeringens prognos för kommunsektorns Kommunsektorns skatteinkomster bestäms av finanser antas sektorn bedriva en utgiftspolitik de skattesatser som kommunerna och lands- som är förenlig med balanskravet. Vidare antas tingen fastställt samt av utvecklingen av det den genomsnittliga kommunalskattesatsen vara kommunala skatteunderlaget. Det kommunala oförändrad. Prognosen grundar sig på ett skatteunderlaget består främst av summan av antagande om oförändrad politik, inklusive beutbetalda löner, drygt 70 procent, och pensioner, slutade, föreslagna och aviserade förändringar av drygt 20 procent. Lönesumman bestäms i sin tur statsbidragen. De riktade statsbidragen kan dock av antalet arbetade timmar och av timlönerna. variera på grund av vissa utgifter som är Som tidigare nämnts påverkas därmed kommun- kopplade till antalet personer i olika ersättningssektorns ekonomi i hög grad av utvecklingen på och transfereringssystem, t.ex. antalet asylarbetsmarknaden, eftersom två tredjedelar av sökande. sektorns inkomster utgörs av skatt på inkomster Sammantaget blir skatteunderlagets tillväxt från arbete. Statsbidragen utgör ungefär viktig för utvecklingen av inkomsterna i prog- 18 procent av inkomsterna. nosen. På några års sikt antas i normalfallet Kommunsektorns utgifter består till ca kommunsektorn som helhet redovisa ett resultat 83 procent av konsumtion. Kommunsektorns som är i linje med god ekonomisk hushållning. 28 inkomster har en stor påverkan på utvecklingen Den prognostiserade utvecklingen av skatteav konsumtionsutgifterna. underlaget blir därmed styrande för prognosen för utgifterna på några års sikt.

Skillnaden mellan resultat och finansiellt

sparande Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat

Balanskravet och kravet på god ekonomisk De senaste tio åren har kommunsektorn redohushållning för kommuner och landsting är visat starkare finanser än under 1990-talet och kopplade till resultatet, medan det finansiella början av 2000-talet. Det ekonomiska resultatet sparandet är kopplat till målet för den offentliga har varit positivt alla år sedan 2004 (se diagram sektorns finansiella sparande. Det finansiella 8.6). Skillnaden mellan det finansiella sparandet sparandet motsvarar skillnaden mellan in- och resultatet har samtidigt ökat, främst på 27 komsterna och utgifterna. Den större delen av grund av högre investeringsutgifter. 29 skillnaden mellan resultatet och det finansiella sparandet förklaras av redovisningen av investeringar och avskrivningar. I resultatet ingår endast årets avskrivningar, och således inte årets investeringsutgifter. I det finansiella sparandet ingår däremot investeringarna som en utgift, vilket drar ned det finansiella sparandet samma år som investeringen görs. Däremot belastar inte avskrivningarna det finansiella sparandet.

28 God ekonomisk hushållning antas i normalfallet motsvara ett resultat som motsvarar ungefär 2 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen, vilket också är ett vanligt förekommande mål inom kommunsektorn (se avsnitt 8.2). 27 Det finansiella sparandet definieras av det internationella regelverket 29 Kommunsektorns finanser har de senaste åren även påverkats av för nationalräkenskaperna. Det är nationalräkenskaperna som är grunden tillfälliga poster, exempelvis pensionsskuldsökningar till följd av för regeringens utfallsredovisning av det finansiella sparandet och förändringar av diskonteringsräntan för pensioner, som påverkar prognos för kommunsektorns finanser. jämförelsen mellan resultatet och det finansiella sparandet.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 8.6 Finansiellt sparande och resultat 1993–2020

enheter eller 11 öre per 100 kronor i beskattningsbar inkomst. Även statsbidragen ökar i hög Miljarder kronor Utfall för 1993–2015, prognos för 2016–2020 takt 2016 och 2017, främst till följd av det stora 30 Finansiellt sparande antalet asylsökande men även till följd av 20 satsningar inom bl.a. utbildningsområdet. Resultat före extraordinära poster Skatteinkomsternas utveckling dämpas något 10 2018–2020 och ligger nära den genomsnittliga årliga ökningstakten 1994–2015. Det beror i huvudsak på att lönesumman ökar långsammare 0 när arbetsmarknaden når balans och på att -10 skattesatserna i kommunsektorn, enligt tidigare nämnd prognosprincip, antas vara oförändrade. -20 Samtidigt avtar ökningen av statsbidragen under -30 samma period. Den starka inkomstutvecklingen 2016 och 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2017 ger utrymme för en stark ökning av den kommunala konsumtionen (se tabell 8.9). Sam- Det finansiella sparandet i kommunsektorn tidigt bidrar den demografiska utvecklingen, uppgick preliminärt till -4 miljarder kronor 2015, med fler barn och fler äldre samt den senaste eller -0,1 procent av BNP, vilket var en tydlig tidens stora antal asylsökande, till att de förbättring jämfört med 2014. Det förbättrade kommunala konsumtionsutgifterna ökar succesfinansiella sparandet berodde till stor del på det sivt under prognosperioden. Det finansiella spartillfälliga stöd till kommunsektorn om 9,8 milandet och resultatet bedöms därmed komma att jarder kronor som riksdagen beslutade om i försämras successivt 2017–2020. december 2015. Hela beloppet redovisas som en Kommunsektorn bedöms som helhet under inkomst för kommunsektorn 2015 i termer av prognosperioden uppnå ett resultat som är något finansiellt sparande, samtidigt som förbruksämre än vad som normalt anses vara i linje med ningen av resurserna kan ske både 2015 och god ekonomisk hushållning. 2016. I resultattermer har kommunsektorn redovisat 1 miljard kronor av intäkten 2015, medan resterande del kommer att redovisas som en intäkt 2016, vilket bidrar till ett förbättrat resultat detta år. Samtidigt ökade både inkomsterna, även exklusive det tillfälliga stödet, och utgifterna i en högre årstakt än den genomsnittliga ökningen sedan 1993. Såväl skatteinkomsterna som konsumtionsutgifterna ökade starkt. Det berodde bl.a. på en stark utveckling på arbetsmarknaden och på det stora antalet asylsökande.

Försämrat finansiellt sparande 2016–2020 År 2016 bedöms kommunsektorn redovisa ett försämrat finansiellt sparande jämfört med föregående år. Till stor del beror det på att det tillfälliga stödet som beslutades i december 2015 inte tas upp som en inkomst 2016, men däremot till stor del väntas förbrukas och därmed belasta utgiftssidan det året. Samtidigt utvecklas skatteunderlaget i kommunsektorn starkt 2016 och 2017 till följd av det förbättrade läget på arbetsmarknaden. Vidare höjdes den genomsnittliga skattesatsen i kommunsektorn för 2016 med 0,11 procent-

PROP. 2015/16: 100

Tabell 8.9 Kommunsektorns finanser 2015–2020 Stark tillväxt i sysselsättningen ökar

skatteinkomsterna framöver Miljarder kronor om inte annat anges Utfall för 2015, prognos för 2016-202 I regeringens prognos bedöms sysselsättningen 2015 2016 2017 2018 2019 2020 öka i hög takt under de närmaste åren. Det

bidrar till att också lönesumman ökar starkt, Inkomster 959 1 016 1 071 1 121 1 166 1 213 med i genomsnitt 4,6 procent per år 2016–2020, Utveckling vilket är mer än genomsnittet 2000–2015. i procent 6,3 5,9 5,4 4,6 4,0 4,0 1 Pensionerna ökar också starkt, med i genomsnitt Skatter 639 675 711 743 776 811 4,9 procent per år. Detta innebär att skatte- Kommunal fastighetsavgift 16 17 17 19 19 20 underlaget för kommuner och landsting ökar i

god takt 2016–2020 (se diagram 8.7). Statsbidrag exkl. mervärdesskatt 163 185 197 204 205 204 Diagram 8.7 Lönesumma och kommunal beskattningsbar

förvärvsinkomst 1994–2020

Generellt Procentuell förändring bidrag 98 90 91 92 92 92 Utfall för 1994–2015, prognos för 2016–2020 Riktade 8 bidrag 64 95 106 112 114 113 Beskattningsbar förvärvsinkomst Kapitalinkomster 10 8 9 12 17 24 7 Lönesumma Övriga 6 2 inkomster 131 132 137 143 149 155 5 Varav komp. för mervärdesskatt 58 62 65 68 70 72 4

Utgifter 963 1 029 1 088 1 141 1 190 1 239

3 Utveckling i procent 4,9 6,8 5,7 4,9 4,3 4,1 2

Konsumtion 794 853 905 951 990 1 025 1

Investeringar 90 96 102 106 108 110 0 Transfereringar 77 78 79 81 84 88 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 3 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Övriga utgifter 3 1 2 3 8 16

Finansiellt

sparande -4 -12 -16 -20 -24 -26 Vid förändringar av skattelagstiftningen som

Resultat 13 21 12 10 7 6 påverkar det kommunala skatteunderlaget

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med neutraliseras som regel effekterna av dessa

genom att nivån på det generella statsbidraget summan. 1 Utfall 2015 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2015 som redovisas i avsnitt 5.2. höjs eller sänks (s.k. skattereglering).

2 Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatten är inkluderad i övriga inkomster och inte i statsbidragen. År 2015 begränsades avdragsrätten för privat

3 Inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis pensionssparande och 2016 slopades avdragsöverstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade utgifterna med några miljarder kronor per år. rätten helt. Detta beräknas öka de kommunala

skatteinkomsterna med knappt 4 miljarder Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

kronor per år under prognosperioden. Vidare

höjdes grundavdraget för pensionärer över 65 år

Kommunsektorns inkomster

i statens budget för 2016, vilket minskar skatte-

inkomsterna med knappt 2 miljarder kronor per Kommunsektorns inkomster består framför allt år. Båda dessa förändringar neutraliseras genom av inkomster från skatt på arbete och av skatteregleringar. En samlad bild av utvecklingen statsbidrag. Skatteinkomsterna är till stor del beav både skatter och statsbidrag, justerad för roende av utvecklingen på arbetsmarknaden. skatteregleringar, redovisas i tabell 8.10. Statsbidragens utveckling påverkas främst av Skatteinkomsterna, justerade för regeländbeslutade, föreslagna och aviserade förändringar ringar som påverkar det kommunala skattetill följd av ny politik, men även av demografiska underlaget, bedöms öka med 5,6 procent 2016. förändringar. Den starka utvecklingen jämfört med 2015 beror

till viss del på att den genomsnittliga kommunal-

skatten höjs, men den främsta förklaringen är att

det kommunala skatteunderlaget utvecklas

PROP. 2015/16: 100

starkt. Skatteinkomsterna, justerat för regel- kommunsektorn om 9,8 miljarder kronor som ändringar som påverkar det kommunala skatte- beslutades i december 2015. Det generella underlaget, bedöms fortsätta att öka i god takt, statsbidraget ökar något 2017, men är därefter i med i genomsnitt 4,7 procent per år 2017–2020, princip oförändrat. Kommuner och landsting även om utvecklingen mattas av något mot slutet kompenseras för avskaffandet av nedsättningen av prognosperioden till följd av att antalet av socialavgifter för unga och för det höjda arbetade timmar ökar i en långsammare takt (se grundavdraget för pensionärer. Samtidigt tabell 8.10). innebär andra justeringar, exempelvis till följd av den beslutade begränsningen av avdragsrätten Tabell 8.10 Skatter och statsbidrag 2015–2020 för privat pensionssparande (som förbättrade Utfall för 2015 i miljarder kronor skatteunderlaget), sänkningar av det generella statsbidraget. Utfall Prognos, procentuell förändring 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Skatteinkomster Tabell 8.11 Årlig förändring av statsbidragen 2015–2020 justerade för Miljarder kronor 1 regeländringar 637 5,6 5,4 4,6 4,3 4,5 Utfall i nivå för 2015, prognos för 2016–2020 Ökat skatte Nivå Förändring, miljarder kronor underlag 5,2 5,4 4,6 4,3 4,5 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Ändrad Generellt bidrag 98 -8,7 1,7 0,3 0,1 0,1 kommunal- Riktade bidrag 64 30,8 10,5 6,4 1,6 -1,0 skattesats 0,4

Totala statsbidrag,

Statsbidrag

faktisk utveckling 163 22,1 12,2 6,7 1,7 -0,9

justerade för skatteregleringar 165 11,4 7,0 3,4 0,8 -0,4 Totala statsbidrag,

justerade för

Skatteroch bidrag

skatteregleringar 165 18,8 12,8 6,7 1,7 -0,9

exkl. ersättning för

Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av generella och riktade statsbidrag

mervärdesskatt 802 7,5 5,6 4,3 3,6 3,5

exklusive kompensation för mervärdesskatt. De specialdestinerade statsbidragen Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av statsbidrag exklusive ersättning för inkluderar också kapitaltransfereringar på ungefär några miljarder kronor mervärdesskatt. För 2017–2020 antas oförändrad skattesats. Redovisningen av årligen. Skatteregleringar avser kompensation för regeländringar som påverkar skatter och bidrag exkluderar fastighetsavgift. det kommunala skatteunderlaget. 1 Utfall 2015 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. offentliga sektorns skatteintäkter för 2015 som redovisas i avsnitt 5.2. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. De riktade statsbidragen ökar kraftigt 2016–2018 Kraftig ökning av de riktade statsbidragen för att sedan vara nästan oförändrade 2019 och Kommuner och landsting får bidrag från staten i 2020 (se tabell 8.11). Den tydliga ökningen form av dels ett generellt statsbidrag, dels riktade 2016–2018 beror främst på att antalet asylstatsbidrag. De riktade statsbidragen finansieras sökande ökade kraftigt 2015. De riktade från ett flertal olika utgiftsområden. Bidragen bidragen ökar också till följd av beslutade satsfrån utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jäm- ningar, främst inom sjukvård, utbildning och ställdhet och nyanlända invandrares etablering äldreomsorg. Generella statsbidrag bör vara beräknas öka från ca 35 miljarder till drygt utgångspunkten när staten förmedlar pengar till 50 miljarder kronor 2016–2020, vilket motsvarar kommunerna, även om det finns tillfällen när 35–45 procent av de totala riktade statbidragen. riktade bidrag är lämpligt. För regeringen är det Bidraget till landstingen för läkemedelsförmånen viktigt att minska det totala antalet styrsignaler under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och som kommuner och landsting får. social omsorg beräknas uppgå till 22–24 milj- Kommunsektorns inkomster bedöms också arder kronor 2016–2020 och utgör ungefär en öka när kommuner och landsting anställer fjärdedel av de totala riktade statsbidragen. ungdomar eller långtidsarbetslösa på traineejobb Kommunsektorn får också transfereringar från och extratjänster. staten som avser kompensation för mervärdesskattekostnader i verksamhet som inte är skattepliktig. Kommunsektorns utgifter Tabell 8.11 visar den beräknade utvecklingen av de generella och riktade statsbidragen 2016– Kommunsektorns utgifter fördelas mellan ett 2020. Minskningen av det generella statsbidraget antal olika verksamhetsområden. Störst andel av 2016 beror till stor del på det tillfälliga stöd till utgifterna går till hälso- och sjukvård. Därefter

PROP. 2015/16: 100

följer utgifter för omsorg (främst för barn, äldre Stigande demografiskt tryck framöver och funktionshindrade) och för utbildning (se Den demografiska utvecklingen har stor diagram 8.8). betydelse för behovet av resurser inom olika välfärdstjänster. Om exempelvis antalet elever ökar

Diagram 8.8 Kommunsektorns totala utgifter 2014

behöver fler lärare anställas för att inte

fördelade efter verksamhetsområde

lärartätheten ska sjunka. Procent Allmän År 2000–2015 ökade antalet personer i Övrigt offentlig Näringslivs-frå arbetsför ålder med drygt 450 000, samtidigt förvaltning som antalet barn (0–19 år) och äldre (80 år och 1,7% gor 5,9% 2,9% Omsorg äldre) ökade i betydligt mindre omfattning (se 26,0% diagram 8.9). Personer i de två sistnämnda Utbildning åldersgrupperna är oftare brukare av kommunala 26,9% välfärdstjänster än personer i övriga åldersgrupper. Från och med 2016 och fem år framåt för- Fritid och väntas den totala befolkningstillväxten tillta. Det sker främst genom att antalet barn ökar snabbare kultur Hälso- och 3,2% sjukvård än tidigare. Även antalet äldre väntas öka i hög 33,4% takt fram till 2020, även om det är först åren Anm.: Allmän offentlig förvaltning inkluderar bl.a. kommunledning, nämnd- och styrelseverksamhet, samt utgifter för fastighetsförvaltning. därefter som gruppen väntas öka betydligt mer än befolkningen som helhet (se avsnitt 10.1). Källa: Statistiska centralbyrån. Befolkningsutvecklingen påverkas framöver Av de totala utgifterna avser drygt 80 procent av det ökande asylmottagande; dels ökar antalet kommunal konsumtion, dvs. välfärdstjänster personer i befolkningen, dels påverkas åldersinom främst vård, skola och omsorg som finanssammansättningen. Bland de asylsökande som ieras med skattemedel. Kommunerna och var inskrivna i Migrationsverkets mottagningslandstingen har utöver detta utgifter för investsystem i januari 2016 var 45 procent under 19 år, eringar och transfereringar, t.ex. utgifter för medan 54 procent var 20–64 år och endast ekonomiskt bistånd. 1 procent var över 64 år. De kommunala välfärdstjänsterna är sysselsättningsintensiva och personalkostnader Diagram 8.9 Förändring i antalet personer i olika (inklusive arbetsgivaravgifter och kostnader för åldersgrupper jämfört med 2000, 2000–2020 avtalsförsäkringar) utgör den klart största delen Tusental personer Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016–2020 av konsumtionsutgifterna, ca 60 procent. Unge- 800 fär en tredjedel av konsumtionsutgifterna går till 0–19 år 700 förbrukning av insatsvaror och till vissa tjänster 20–64 år som används i produktionen. 600 65–79 år Andelen tjänster som produceras av privata 500 80 år och äldre utförare, men finansieras med skattemedel, har 400 ökat under lång tid. Exempelvis har antalet 300 fristående skolor och privata äldreboenden blivit 200 fler. År 2015 utgjorde kostnaderna för privata utförare 17 procent av kommunsektorns totala 100 konsumtionsutgifter, vilket var en ökning med 0 5 procentenheter sedan 2000. -100 Delar av den kommunala verksamheten 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: Statistiska centralbyrån. finansieras helt eller delvis med avgifter, t.ex. barnomsorg, fritidsverksamhet och viss sjukvård. I diagram 8.10 visas en modellberäkning av hur Dessa inkomster dras av på utgiftssidan i mycket konsumtionsvolymen (dvs. mängden redovisningen av de totala kommunala konsumtionsutgifterna. År 2015 uppgick inkomsterna från avgifter till ca 15 procent av de totala konsumtionsutgifterna.

PROP. 2015/16: 100

arbetade timmar, lokaler och förbrukningsvaror Konsumtionen bedöms öka i god takt under etc.) inom hela den kommunala välfärdssektorn prognosperioden, framför allt under de närmaste behöver öka för att tillgodose det demografiskt åren. Kommuner och landsting fortsätter att betingade behovet. Beräkningen är ett mått på påverkas av asylmottagandet och den demo- 30 hur mycket konsumtionen måste öka för att grafiska utvecklingen. Med fler barn och äldre i mängden resurser per brukare ska hållas befolkningen ökar behovet av välfärdstjänster. konstant. För 2000–2015 beräknas ökningen till i Dessutom bidrar regeringens föreslagna och genomsnitt 0,6 procent per år. För 2016–2020 aviserade satsningar inom vård, skola och beräknas konsumtionsvolymen behöva öka med omsorg tillsammans med en stark utveckling av i genomsnitt 1,6 procent per år för att följa den skatteunderlaget till konsumtionstillväxten demografiska utvecklingen, alltså närmare tre under prognosåren. gånger så mycket som den genomsnittliga årliga År 2016 och 2017 bedöms konsumtionen öka ökningen 2000–2015. Eftersom antalet barn och mycket starkt, med 4,7 respektive 2,9 procent i äldre ökar uppstår ökade behov främst inom fasta priser. Under senare delen av prognosskolan, äldreomsorgen och hälso- och sjuk- perioden ökar konsumtionen i en lägre takt, med vården. De som söker asyl i Sverige räknas i i genomsnitt 1,1 procent per år i fasta priser. modellen in i befolkningen först när de fått I prognosen antas att kommunsektorn mot uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader. slutet av prognosperioden i normalfallet anpassar utgifterna för att nå ett resultat som är i linje Diagram 8.10 Demografiskt betingad med god ekonomisk hushållning. På grund av

konsumtionsutveckling i kommunsektorn, modellberäkning

detta bedöms inte konsumtionstillväxten i Index 2000 = 100 Årlig procentuell förändring prognosen vara tillräcklig för att möta det demo- 140 2,0 Procentuell förändring grafiskt betingade resursbehovet under slutet av 1,8 prognosperioden. I prognosen antas också att (hö) 130 1,6 produktiviteten på sikt är oförändrad i kommun- Nivå (vä) 1,4 sektorn. 120 Procentuell förändring i 1,2 genomsnitt 2000–2015 samt 2016–2020 (hö) 1,0 Diagram 8.11 Utgifter för välfärdstjänster 2000–2020 110 0,8 Årlig procentuell förändring Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016–2020 0,6 8 100 0,4 Fasta priser 7 Löpande priser 0,2 Medelvärde 2000–2015 löpande priser 6 90 0,0 Medelvärde 2000–2015 fasta priser 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 5 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 4 De kommunala konsumtionsutgifterna ökar 3 2015-2020 2 Kommunsektorns konsumtionsutgifter ökade 1 preliminärt med 2,5 procent i fasta priser 2015, 0 vilket var den högsta ökningstakten sedan 1998. En stor del av ökningen skedde till följd av det -1 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 stora antalet asylsökande under slutet av året. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I kommunsektorns finansiella sparande och resultat ingår konsumtionsutgifterna i löpande priser. Prisutvecklingen bestäms främst av löneutvecklingen i sektorn. Lönekostnaden per 30 Beräkningen av den demografiskt betingade konsumtionsvolymen tar timme i kommunsektorn väntas öka med hänsyn till antalet individer i olika åldrar i befolkningen, samt den 2,7-3,7 procent per år 2016–2020. Konsumtionsgenomsnittliga kostnaden och nyttjandegraden för olika välfärdstjänster. utgifterna i löpande priser beräknas öka med Till exempel ökar konsumtionsbehovet inom skolan i modellen om 3,5–7,5 procent per år (se diagram 8.11). befolkningens sammansättning ändras så att det blir fler barn i skolålder. Beräkningen avser volymutvecklingen i fasta priser.

PROP. 2015/16: 100

Utgifterna för investeringar, transfereringar och investeringar belastar dock inte det finansiella räntor ökar sparandet i kommunsektorn i någon större utsträckning. Knappt 8 procent av kommunsektorns totala utgifter består av transfereringar till staten, näringslivet och hushållen. Denna andel har Större osäkerhet än vanligt i prognosen 31 varit i princip konstant under de senaste tio åren. Transfereringarna bedöms öka under prognos- Utöver de risker som är kopplade till den perioden och uppgå till 88 miljarder kronor makroekonomiska utvecklingen (se avsnitt 3) 2020, varav 47 miljarder kronor betalas ut till finns det ett antal faktorer som innebär en ökad hushållen. Transfereringarna till hushållen i form osäkerhet rörande utvecklingen av kommunav ekonomiskt bistånd bedöms minska något sektorns finanser. 2016 och 2017, för att sedan öka fram t.o.m. Kommunsektorn befinner sig i en period av 2020. Transfereringarnas andel av de totala omställning till ett ökat demografiskt betingat utgifterna sjunker dock något under prognos- tryck på välfärdstjänsterna. Samtidigt innebär perioden, framför allt på grund av att konsum- den senaste tidens befolkningsökning ytterligare tionsutgifterna ökar i högre takt. utmaningar för kommuner och landsting, Ränteutgifterna bedöms minska 2016, för att särskilt för skolan och socialtjänsten. De stora sedan öka mot slutet av prognosperioden, bl.a. förändringarna i förutsättningar och behov leder till följd av stigande räntenivåer. Kommun- till att osäkerheterna är större än vanligt i sektorns långfristiga skulder har ökat under de regeringens prognos. Samtidigt är osäkerheten senaste åren. En högre skuldsättning leder också stor rörande utvecklingen i omvärlden och hur till att ränteutgifterna ökar. Räntenettot, dvs. antalet asylsökande kommer att utvecklas skillnaden mellan ränteinkomster och ränte- framöver. utgifter, beräknas vara något lägre 2020 än 2016. Under den närmaste tiden kommer Kommunsektorns investeringsutgifter har kommunerna att behöva expandera och anställa i ökat de senaste åren. År 2015 uppgick de fasta snabb takt. Även antalet anställda i vissa bruttoinvesteringarna till 90 miljarder kronor, personalkategorier hos landstingen behöver öka. eller 2,2 procent av BNP. Kommuner och Detta leder till ytterligare rekryteringsbehov i en landsting är inne i en period där omfattande sektor där det redan sedan tidigare finns en stor investeringar görs. Många växande kommuner är brist på flera olika kategorier av kvalificerad i behov av nya lokaler, för exempelvis förskolor, arbetskraft. Samtidigt är lokalbristen på många samtidigt som den demografiska utvecklingen ställen stor. Bristen på exempelvis lärare, också ökar behoven inom skolan, sjukvården sjuksköterskor och socialsekreterare leder till att och äldreomsorgen i flera kommuner och lands- utvecklingen av den kommunala konsumtionen ting. Äldre byggnader och infrastruktur behöver bedöms hållas tillbaka något i närtid. Utveckldessutom rustas upp eller bytas ut. Ränteläget är ingen av den kommunala konsumtionen och lågt och resultaten har varit relativt goda de sysselsättningen i kommunsektorn framöver senaste åren, vilket ökar benägenheten att påverkas av hur snabbt kommuner och landsting investera. Investeringsutgifterna bedöms öka kan anpassa sina verksamheter och sin med sammanlagt 20 miljarder kronor i löpande personalstyrka. priser fram till 2020, och då uppgå till Om den kommunala sektorn får svårt att 110 miljarder kronor. rekrytera personal kan detta innebära en press Ytterligare investeringar sker i de kommunala uppåt på löneläget i sektorn och/eller en ökad företagen, exempelvis i bostadsbolagen. Dessa medelarbetstid. Det finns också en risk för en lägre personaltäthet i de kommunala verksamheterna, exempelvis större klasser i skolan. Samtidigt innebär den stora efterfrågan på personal en möjlighet till att öka syssel- 31 Kommunsektorns transfereringar till staten utgörs främst av sättningen, i synnerhet bland utrikes födda. En kommunsektorns del av assistansersättningen. Transfereringarna till förbättring och utveckling av arbetsvillkoren i näringslivet utgörs främst av olika subventioner till företag, exempelvis sektorn kommer att vara central framöver för att minska personalomsättningen, men också för att subventioner av kollektivtrafiken.

PROP. 2015/16: 100

kunna locka tillbaka utbildad personal sysselsatta Diagram 8.12 Kommunalt finansierad sysselsättning

1993–2020

i andra sektorer och för framtida nyrekryte- Utfall 1993–2015, prognos 2016–2020 ringar. Tusental personer Procent Regeringens satsningar på traineejobb, 1 500 30 extratjänster och snabbspår för nyanlända för- Andel sysselsatta hos privata utförare (hö) bättrar tillgången till personal för kommuner 1 400 Sysselsättning kommunfinansierad 25 och landsting. Personer med kort tidigare verksamhet (vä) 1 300 utbildning får möjlighet till sysselsättning inom Sysselsättning kommunsektorn (vä) 20 välfärden genom trainee- och extratjänster, sam- 1 200 15 tidigt som efterfrågad utbildning och erfarenhet 1 100 hos nyanlända tas tillvara genom att regeringen 10 tillsammans med arbetsmarknadens parter inlett 1 000 ett omfattande arbete för att korta tiden till jobb. 5 900 Så kallade snabbspår för nyanlända har presenterats inom välfärdsyrken, exempelvis 800 0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 lärare, läkare och sjuksköterska. Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster ingår också i den kommunalt finansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn fram till 1999. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 8.5 Kommunalt finansierad Under lång tid har en allt större andel av den sysselsättning 2015–2020 kommunalt finansierade verksamheten kommit att bedrivas av privata utförare (se diagram 8.12). Kommunalt finansierad sysselsättning omfattar Detta har bidragit till att sysselsättningen i dels personer som är sysselsatta i kommun- kommunsektorn har ökat långsammare än den sektorn, dels personer som är sysselsatta i kommunalt finansierade sysselsättningen. näringslivet och producerar välfärdstjänster som Sysselsättningen har ökat varje år sedan 2010 finansieras med skattemedel, exempelvis på och bedöms fortsätta öka mycket starkt under fristående skolor eller äldreboenden som drivs av prognosperioden. Den demografiska utveckprivata utförare. Antalet sysselsatta i kommunalt lingen, med fler barn och äldre i befolkningen, finansierade verksamheter uppgick 2015 till ökar behovet av personal i skola, vård och drygt 1,3 miljoner personer, varav 1,1 miljoner omsorg. Det stora antalet asylsökande innebär var sysselsatta i kommunsektorn. I kommun- ytterligare tryck på främst skolan och socialsektorn var 23 procent av de anställda män och tjänsten. Sammanlagt bedöms den kommunalt 77 procent kvinnor. finansierade sysselsättningen öka med ca 108 000 personer mellan 2015 och 2020 (se tabell 8.12) En del av ökningen beror på regeringens satsningar på trainee- och extratjänster i kommunerna.

Tabell 8.12 Kommunfinansierad sysselsättning 2015–2020

Tusental personer 2015, årsvis förändring i tusentals personer för 2016–2020 Utfall för 2015, prognos för 2016–2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kommunsektorn 1 117 29 24 19 7 3 Kommuner 841 24 20 17 6 2 Landsting 275 4 4 2 1 1 Näringslivet 153 9 6 4 4 4

Totalt 1 270 38 30 23 11 7

Källor: Statistiska centralbyrån , Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Antalet arbetade timmar är ett bättre mått på den faktiska arbetsinsatsen än antalet sysselsatta,

PROP. 2015/16: 100

eftersom de sysselsatta kan ha olika arbetstid och 1990-talets början har antalet arbetade timmar t.ex. sjukfrånvaron kan variera mellan åren. per invånare i kommunalt finansierad verksam- Antalet arbetade timmar i kommunalt finansi- het ökat kontinuerligt. Nedgången i antalet erade verksamheter har sedan början av arbetade timmar per invånare 2007–2010 var inte 1990-talet i stort sett varit konstant som andel av lika påtaglig som fallet i sysselsättning. Det det totala antalet arbetade timmar i ekonomin berodde på att medelarbetstiden bland de (se diagram 8.13). Antalet kommunalt finans- sysselsatta ökade dessa år. De närmaste prognosierade arbetade timmar har dock utvecklats åren väntas både sysselsättningen och antalet starkare än antalet kommunalt finansierat syssel- arbetade timmar per invånare öka, för att sedan satta, vilket återspeglar en stigande medel- minska till följd av den snabbare befolkningsarbetstid i de kommunalt finansierade verksam- utvecklingen och prognosprincipen om oförheterna. ändrad skattesats och politik. Att andelen arbetade timmar är lägre än andelen sysselsatta i kommunalt finansierade Diagram 8.14 Kommunalt finansierad sysselsättning och

arbetade timmar per 1000 invånare 1993–2020

verksamheter avspeglar en högre grad av deltids- Antal Antal arbete i den kommunalt finansierade verksam- 140 210 000 heten jämfört med övrig verksamhet i 138 ekonomin. 205 000 136 Under de närmaste åren växer den kommunalt 134 finansierade sysselsättningen och de kommunalt 200 000 finansierade arbetade timmarna i snabb takt, 132 vilket leder till att kommunsektorns andel av 130 195 000 sysselsättningen respektive det totala antalet 128 190 000 arbetade timmar i hela ekonomin ökar. 126

124 Sysselsatta 185 000 Diagram 8.13 Kommunalt finansierad sysselsättning och 122 Arbetade timmar (hö)

arbetade timmar 1993–2020

120 180 000 Procent av total sysselsättning respektive totalt arbetade timmar i 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 ekonomin Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster Utfall 1993–2015, prognos 2016–2020 ingår också i den kommunfinansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i 29 kommunsektorn fram till 1999. De som söker asyl i Sverige räknas in i befolkningen först när de fått uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader, även om de till 28 viss del är brukare av välfärdstjänster. I och med det stora antalet asylsökande under slutet av 2015 är sysselsättningen och de arbetade timmarna per 1000 27 invånare därmed troligen något överskattade i närtid. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 26 25 24 23 22 21 Sysselsättning i kommunfinansierad verksamhet Arbetade timmar i kommunfinansierad verksamhet 20 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster ingår också i den kommunalt finansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn fram till 1999. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Genom att sätta den kommunalt finansierade sysselsättningen och antalet kommunalt finansierade arbetade timmar i relation till befolkningen får man ett grovt mått på hur arbetsinsatsen per brukare utvecklas. Den kommunalt finansierade sysselsättningen per invånare minskade påtagligt 2007–2010, men har sedan 2013 ökat på nytt (se diagram 8.14). Sedan

9 Utmaningar för sysselsättningspolitiken

PROP. 2015/16: 100

9 Utmaningar för sysselsättningspolitiken

Sammanfattning Det stora antalet nyanlända väntas leda till att ett stort antal personer som varit kort tid i landet kommer in i arbetskraften. På – Regeringens politik ska bidra till att minska några års sikt förväntas det bidra till att arbetslösheten och öka sysselsättningen nedgången i arbetslösheten stannar av. Det varaktigt. Regeringens mål om att Sverige är därför än mer angeläget att de nyanländas ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020 är etablering på arbetsmarknaden går så viktigt för att styra prioriteringarna för den snabbt som möjligt. ekonomiska politiken. Målet är ambitiöst – Regeringen bedömer att sysselsättningen och ställer höga krav på politiken. fortsätter att öka starkt de närmaste åren. – Svensk ekonomi befinner sig i en Osäkerheten kring utvecklingen på några konjunkturåterhämtning. Arbetslösheten års sikt bedöms dock vara stor. Det beror minskar, samtidigt som sysselsättningen framför allt på osäkerheten kring konjunkfortsätter att öka. Trots den positiva turutvecklingen i omvärlden och utveckutvecklingen på arbetsmarknaden är arbets- lingen av antalet asylsökande till Sverige. En lösheten på en alltför hög nivå. svagare konjunkturutveckling skulle särskilt drabba dem som redan har sämre förut- – Arbetslösheten är ojämnt fördelad. Många sättningar på arbetsmarknaden. arbetslösa har varit utan arbete under lång tid. Arbetslösheten är dessutom väsentligt högre bland personer som saknar en fullföljd gymnasieutbildning, personer födda utanför Europa och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. – Antalet asylsökande till Sverige ökade under hösten 2015 till historiskt höga nivåer. Det stora antalet asylsökande bidrar till att öka efterfrågan i ekonomin, bl.a. till följd av en ökad efterfrågan på välfärdstjänster, vilket bedöms leda till en högre sysselsättning och lägre arbetslöshet på kort sikt. Samtidigt innebär utvecklingen utmaningar på arbetsmarknaden. Det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland personer födda utanför Europa är också i genomsnitt högre än bland övriga på arbetsmarknaden.

PROP. 2015/16: 100

9.1 Regeringens prioriteringar och riskerar att leda till sociala spänningar. Att mål för sysselsättningspolitiken bekämpa arbetslösheten och öka möjligheterna att få jobb för dem som står långt ifrån Arbetslösheten minskar nu i god takt och arbetsmarknaden stärker därför också sammansysselsättningen fortsätter att öka. Arbetslös- hållningen i samhället. För att underlätta för heten har samtidigt varit alltför hög under lång människor att komma i arbete krävs en bred tid, trots en ökad sysselsättning, eftersom uppslutning i alla delar av samhället. Politiken arbetskraftsdeltagandet ökat mer. Dessutom har har en viktig roll och politiska insatser är viktiga, personer med svag förankring på arbets- men även arbetsmarknadens parter har ett ansvar marknaden kommit att utgöra en allt större del för arbetsmarknadens funktionsätt. av arbetskraften. Att fler står till arbetsmark- Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst nadens förfogande är positivt och kan bidra till arbetslöshet i EU år 2020 är viktigt för att styra en högre sysselsättning på längre sikt. Men prioriteringarna för den ekonomiska politiken. alltför få människor har i dag ett arbete att gå till. Målet är ambitiöst och ställer höga krav på Antalet asylsökande till Sverige har ökat sedan politiken. Utmaningarna på arbetsmarknaden 2010. Under hösten 2015 ökade antalet till har också ökat till följd av det stora antalet historiskt höga nivåer. Det stora antalet asylsökande som anlänt, och förväntas anlända asylsökande bidrar till att öka efterfrågan i till Sverige. Behovet av en politik för fler i jobb ekonomin, bl.a. till följd av en ökad efterfrågan och bättre etablering blir ännu större. på välfärdstjänster, vilket bedöms leda till en För att politiken ska bli ändamålsenlig, och högre sysselsättning och lägre arbetslöshet på bidra till lägre arbetslöshet och ökad sysselkort sikt. Samtidigt innebär utvecklingen sättning, krävs en bred uppföljning och analys av utmaningar på arbetsmarknaden. Det tar tid för utvecklingen och problembilden på svensk nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. arbetsmarknad. Nedan redogör regeringen för Arbetslösheten bland personer födda utanför sin syn på arbetsmarknadsläget och utmaning- Europa är också i genomsnitt högre än bland arna för politiken på kort och lång sikt. övriga på arbetsmarknaden. Det stora antalet nyanlända väntas leda till att ett stort antal personer som varit kort tid i landet kommer in i arbetskraften. På några års sikt förväntas det 9.2 Återhämtning på bidra till att nedgången i arbetslösheten stannar arbetsmarknaden av. Trots att det sker en återhämtning på arbets- Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturmarknaden bedöms arbetslösheten vara alltför återhämtning och arbetslösheten minskar hög framöver. Arbetslöshet måste bekämpas, snabbare än tidigare. Sysselsättningen har både för den enskilda individen och för samhället fortsatt växa i samma takt som 2014. Samtidigt i stort. Personer som är arbetslösa får lägre har arbetskraften vuxit något långsammare än inkomst och löper större risk att drabbas av tidigare, vilket sammantaget bidragit till att ohälsa. Arbete innebär gemenskap och till- arbetslösheten minskat till 7,4 procent 2015 (se hörighet samt bättre möjligheter att forma sitt diagram 9.1, diagram 9.2 och diagram 9.3). liv. När fler arbetar minskar inkomstskillna- Utvecklingen har varit likartad för kvinnor och derna. När fler kan försörja sig genom arbete män. Även långtidsarbetslösheten minskade mer minskar också trycket på de offentliga trans- 2015 än 2014. fereringssystemen, samtidigt som skatteintäkterna ökar. Sammantaget skapar detta förutsättningar för att förstärka den gemensamma välfärden och för ett fortsatt ökat välstånd. Allas förmåga och vilja att arbeta ska tas tillvara. Arbetslösheten är också ojämnt fördelad och en del individer drabbas av långa perioder av arbetslöshet. Många har dessutom mer betydande svårigheter att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Detta skapar klyftor och

PROP. 2015/16: 100

Diagram 9.1 Årlig förändring i sysselsättning och Antalet arbetade timmar i ekonomin har ökat i

arbetskraft (15–74 år)

god takt sedan 2010 (se diagram 9.4). Ökningen Tusental av antalet arbetade timmar beror på att antalet 150 Sysselsättning Arbetskraft personer i arbete utvecklats förhållandevis positivt under senare år, särskilt bland kvinnor 100 (se diagram 9.5). Samtidigt har det genomsnittliga antalet årligen arbetade timmar per 50 person i arbete minskat. Detta kan delvis förklaras av att det finns fler äldre, som i 0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 genomsnitt arbetar färre timmar per år, på arbetsmarknaden än tidigare. -50

Diagram 9.4 Arbetade timmar

-100 Miljoner timmar per år 8 000 -150 7 800 Källa: Statistiska centralbyrån. 7 600 7 400

Diagram 9.2 Sysselsättningsgrad och

arbetskraftsdeltagande bland män och kvinnor (15–74 år) 7 200 Procent 7 000 80 6 800 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande 78 6 600 Kvinnor Män 76 6 400 Män Kvinnor 74 6 200 72 6 000 5 800 70 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 68 Källa: Statistiska centralbyrån.

66 Diagram 9.5 Andel i arbete av befolkningen och årligen

64 arbetade timmar per personer i arbete (15–74 år) 62 Procent Timmar 65 1980 60 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Anm.: Säsongsrensad data. 1960 60 Källa: Statistiska centralbyrån. 1940 55

Diagram 9.3 Arbetslösheten (15–74 år)

Procent 1920 12 50 Samtliga Män Kvinnor Andel i arbete 1900 11 45 Andel i arbete, män 1880 10 Andel i arbete, kvinnor 40 1860 9 Årligen arbetade timmar per person i arbete (höger skala) 8 35 1840 2001 2002 2003 2005 2006 2008 2009 2010 2012 2013 2015 7 Källa: Statistiska centralbyrån.

6 Obalanser på arbetsmarknaden riskerar att 5 bromsa sysselsättningstillväxten. För att den starkare efterfrågan på arbetskraft ska leda till 4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 ökad sysselsättning är det viktigt att de Anm.: Säsongrensad data. arbetslösa i så stor utsträckning som möjligt har Källa: Statistiska centralbyrån. rätt kompetens för de jobb som skapas, att förutsättningar för jobbtillväxt finns i hela landet

PROP. 2015/16: 100

och att de arbetslösa söker de jobb som finns. omsorg bedöms öka ytterligare under de Sysselsättningstillväxten kan dämpas om kommande åren. Det beror på stora arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. demografiska förändringar, med relativt sett fler Det tar i dag längre tid för företagen att barn och äldre i befolkningen, och rekrytera, vilket kan tyda på svårigheter att hitta befolkningsökningen till följd av migrationen. personal med rätt kompetens. De genomsnittliga Inom yrken utan utbildningskrav är konkurrekryteringstiderna är t.o.m. längre än under de rensen om jobben i stället stor. senaste högkonjunkturerna. Även den s.k. Samtidigt som arbetsgivarna efterfrågar Beveridgekurvan indikerar att arbetsutbudet inte arbetskraft med relativt sett högre kvalifikationer motsvarar arbetskraftsefterfrågan (se diagram har antalet arbetssökande med en svag för- 9.6). Beveridgekurvan visar dock arbetslöshet ankring på arbetsmarknaden, i synnerhet och vakanser på aggregerad nivå, och inte hur personer med kort utbildning, ökat. Det förhållandet mellan utbud och efterfrågan ser ut förklaras framför allt av att fler av de arbetslösa på olika delar av arbetsmarknaden. är födda utanför Europa och saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Diagram 9.6 Beveridgekurvan Politiken har en viktig roll för att motverka Vakansgrad obalanserna och påskynda anpassningen på 1,00 arbetsmarknaden genom att säkerställa att de 2015 Kv4 som söker arbete har de kompetenser som 0,90 0,80 arbetsmarknaden efterfrågar. Den har också en 0,70 roll i att öka den yrkesmässiga och geografiska 1981Kv1 0,60 rörligheten bland de arbetssökande och bland de Genomsnittlig 0,50 vakansgrad 1981-2015 som har en sysselsättning. Ett högt arbets- 0,40 kraftsdeltagande och att de arbetslösa söker de 1997Kv2 jobb som finns är också viktigt för att arbets- 0,30 marknaden ska fungera väl och för att syssel- 2009Kv2 0,20 sättningen ska fortsätta öka. 0,10 0,00 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Arbetslöshet Anm.: Vakansgrad avser vakanser i näringslivet enligt Konjunkturstatistik för Vakanser (KV) i procent av antal anställda i näringslivet enligt Kortperiodisk 9.3 Arbetslösheten är alltmer ojämnt

fördelad

Sysselsättningsstatistik (KS). Arbetslöshet i procent av arbetskraften. För åren 1981– 2000 har vakanserna länkats med hjälp av Arbetsförmedlingens statistik på kvarstående lediga platser. För åren 1981–1997 har antal anställda i näringslivet länkats med sysselsatta enligt AKU. Data är säsongrensad och utjämnad. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna Många arbetslösa riskerar att fastna i långvarig arbetslöshet. Vissa möter också särskilda beräkningar. problem, som försvårar eller försenar eta- Efterfrågan på arbetskraft varierar mellan bleringen på arbetsmarknaden. Dessa individer branscher och sektorer. Särskilt stark är finns till stor del bland dem som saknar en fullefterfrågan på arbetskraft inom bygg- och följd gymnasieutbildning, bland utomeuropeiskt teknikbranschen, men även inom den offentliga födda och bland dem med en funktionsnedverksamheten är efterfrågan stor. Samtidigt sättning som medför nedsatt arbetsförmåga. upplever många arbetsgivare att det är svårt att Personer i dessa grupper har i genomsnitt en hitta rätt kompetens. I synnerhet finns brist på svagare förankring på arbetsmarknaden än andra arbetskraft inom yrken som kräver efter- grupper. För att sysselsättningspolitiken ska bli gymnasial utbildning eller utbildning från så effektiv och ändamålsenlig som möjligt är det gymnasieskolans yrkesprogram. därför särskilt viktigt att följa situationen för Rekryteringsproblemen är särskilt stora inom dem med en svagare förankring på arbetsvälfärdens verksamheter. Inom vården och marknaden. skolan uppgav enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning hösten 2015 mer än varannan arbetsgivare att de hade rekryteringsproblem, vilket är den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 2002. Efterfrågan på personal med utbildning inom skola, vård och

PROP. 2015/16: 100

Långtidsarbetslösheten minskar Fortsatt svag arbetsmarknadsutveckling för vissa

grupper

Långtidsarbetslösheten minskade 2015, men är fortsatt på en hög nivå. Antalet personer som De arbetslösa utgörs i dag till allt större del av varit arbetslösa i 6 månader eller mer som andel grupper som har en svag förankring på arbetsav arbetskraften var 2,0 procent 2015, vilket var marknaden (se diagram 9.8). Dessa grupper har i något lägre än genomsnittet om 2,2 procent genomsnitt ungefär hälften så stor chans att 2001–2014. År 2015 minskade även antalet lämna arbetslöshet för ett arbete som övriga på personer med längre arbetslöshetstider (12 mån- arbetsmarknaden (se diagram 9.9). De som ader eller mer) som andel av arbetskraften. saknar en fullföljd gymnasieutbildning, eller är Nedgången skedde både bland unga och vuxna. utrikes födda, har också i genomsnitt en svagare Långtidsarbetslösheten är högre bland män än ställning på arbetsmarknaden genom att de i bland kvinnor, men minskade i båda grupperna större utsträckning än andra har tillfälliga 2015 (se diagram 9.7). anställningar eller arbetar deltid. 33

Diagram 9.7 Långtidsarbetslösa som andel av arbetskraften Diagram 9.8 Inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen

(15–74 år) fördelat på utsatta grupper och övriga

Procent Tusental 3,5 350 Utsatta grupper Övriga 3,0 300

2,5 250

2,0 200

1,5 150

1,0 100 6 månader eller mer, totalt 6 månader eller mer, män 0,5 50 6 månader eller mer, kvinnor 12 månader eller mer, totalt 0,0 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 1996 1997 1999 2000 2002 2003 2005 2007 2008 2010 2011 2013 2015 Anm.: Data för 2001Kv1–2005Kv1 är länkad av SCB. För perioden april 2005–januari Anm.: Utsatta grupper avser de med endast förgymnasial utbildning, äldre 2006 baseras uppgifter om arbetslöshetstider delvis på imputerade värden. (55-64 år), utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som Säsongrensad data. medför nedsatt arbetsförmåga. Ej dubbelräkning mellan grupper. Säsongrensad Källa: Statistiska centralbyrån. data. Källa: Arbetsförmedlingen. Långtidsarbetslöshet är särskilt bekymmersamt eftersom chanserna att komma tillbaka i arbete är lägre för personer som har varit arbetslösa längre tid. Att motverka att fler blir långtids- 32 arbetslösa, och öka möjligheterna för personer som varit arbetslösa under en längre period att få ett arbete, kommer även fortsättningsvis att vara en viktig utmaning för sysselsättningspolitiken.

33 Förekomsten av tillfälliga anställningar kan vara en väg in på arbetsmarknaden för unga och andra inträdande. Chansen att få en fast anställning är betydligt större för tidsbegränsat anställda än för 32 Individen förlorar arbetsrelaterade kunskaper under tiden som arbetslösa. Samtidigt kan det finnas en risk för att vissa individer blir kvar arbetslös, samtidigt som motivationen att söka arbete kan minska. Det i osäkra anställningar eller får återkommande perioder av arbetslöshet. kan också vara så att arbetsgivare utgår från att personer som varit Det är därför viktigt att motverka att individer fastnar i jobb med sämre arbetslösa länge, trots likvärdiga meriter, är mindre produktiva än de som arbetsvillkor. Se vidare Forslund m.fl. Kollektivavtalen och ungdomarnas varit arbetslösa en kortare period. faktiska begynnelselöner (IFAU 2012:19).

PROP. 2015/16: 100

Diagram 9.9 Jobbchanser för grupper med svag förankring Samtidigt är det viktigt att även ta tillvara på

och övriga

deras vilja att arbeta och ge dem möjlighet att Procent erhålla arbetslivserfarenhet under studietiden. 20 55-64 år 18 Utomeuropeiskt födda Diagram 9.10 Ungdomsarbetslöshet 16 Förgymnasialt utbildade Procent Funktionsnedsatta 14 30 Övriga 15–24 år exkl. 12 heltidsstuderande 25 10 15–24 år 8 20 25–34 år 6 4 15

2 10 0 2006 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anm.: Jobbchans definieras som antalet som lämnat till arbete (oavsett subvention 5 eller ej) som andel av kvarstående. Säsongrensad data med tre månaders glidande medelvärde. Källa: Arbetsförmedlingen. 0 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Anm.: Data för gruppen 15 till 24 år 2001–2005 länkade av Statistiska centralbyrån (SCB), medan perioden 1976–2000 är en tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutets data som bygger på SCB:s länkning av data för 16–24 år, historisk statistik och Arbetslösheten minskar för unga antaganden. Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. Arbetslösheten bland unga (15–24 år) utgör en betydande del av den aggregerade arbets- Att ungdomar blir arbetslösa hänger ofta lösheten, men den har minskat sedan 2013 (se samman med att de är på väg från skola till arbetsliv. De allra flesta lyckas etablera sig på 35 diagram 9.10). Arbetslösheten bland unga uppgick till 20,3 procent 2015. Arbetslösheten arbetsmarknaden efter en viss tid. Arbetshar den senaste tiden minskat både bland lösheten sjunker och sysselsättningsgraden stiger personer i åldern 15–19 år och i åldern 20–24 år. snabbt med åldern (se diagram 9.11). Det gäller Arbetslöshetsutvecklingen bland unga ser för både kvinnor och män. Långtidsarbetslikartad ut för män och kvinnor. lösheten bland unga i Sverige är förhållandevis En stor andel av ungdomsarbetslösheten, ca låg både i relation till äldre och vid en 50 procent, utgörs av studerande som studerar internationell jämförelse. Det är dock viktigt för på heltid och som samtidigt söker arbete. År de unga och för samhället att etableringen på 2015 var ungdomsarbetslösheten, exklusive arbetsmarknaden påskyndas. Längre arbetsheltidstuderande som sökte arbete, på den lägsta löshetsperioder i unga år kan påverka möjlignivån sedan 2002. Av de allra yngsta (15–19 år) heten att senare få en varaktig förankring på söker majoriteten av de arbetslösa extrajobb eller arbetsmarknaden. sommarjobb vid sidan av sina studier i gymnasieskolan. Merparten av de heltidsstuderande som söker arbete betraktar sig i huvudsak som studerande. Arbetslösheten bland heltids- 34 studerande som söker arbete bedöms inte utgöra ett betydande arbetsmarknadsrelaterat problem.

34 Under första kvartalet 2009 betraktade sig 88 procent av de arbetslösa heltidsstuderande ungdomarna i åldern 15–24 år som i huvudsak studerande och drygt 10 procent som i huvudsak arbetssökande. Se 35 För en översikt, se exempelvis Engdahl och Forslund, En förlorad Statistiska centralbyrån (2009), Tema – Ungdomsarbetslöshet, Statistiska generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden, Meddelanden. ESO 2015:3.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 9.11 Etableringen på arbetsmarknaden 2015, har bidragit till en kraftig ökning av antalet unga

15–34 år

i åldern 13–17 år. Procent En grupp som kan ha allvarliga arbets- 100 Arbetslöshet exkl. heltidsstuderande marknadsrelaterade problem är unga som varken 90 Arbetslöshet arbetar, studerar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program. En del av dessa ungdomar 80 Sysselsättningsgrad 38 70 jobbar eller semestrar utomlands, men det finns 60 också de som har stora svårigheter att få jobb. 50 Dessa riskerar att helt hamna utanför arbetsmarknaden om de inte ges möjlighet att arbeta 40 eller studera. Flera faktorer påverkar risken för 30 att hamna i denna grupp. Unga utrikes födda 20 och unga utan fullföljd gymnasieutbildning löper större risk att hamna utanför arbetskraften, 10 0 liksom unga med en svag socioekonomisk 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 bakgrund. Jämfört med andra länder har Sverige Anm.: Sysselsatta som andel av befolkningen och arbetslösa som andel av arbetskraften. en låg andel unga som varken arbetar eller Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. studerar (se diagram 9.12). Detta gäller både kvinnor och män. Det är framför allt unga som saknar en fullföljd gymnasieutbildning som löper hög risk för att Diagram 9.12 Unga (15–24 år) som varken arbetar eller hamna i arbetslöshet eller långtidsarbetslöshet. studerar (NEET) 2014 Arbetslösheten bland unga (20–24 år) utan Procent fullföljd gymnasieutbildning var 36 procent 14 2015, vilket kan jämföras med 14 procent för de 12 unga som hade en fullföljd gymnasie- 10 utbildning. Det är därför viktigt att påskynda 36 och underlätta etableringen på arbetsmarknaden 8 genom att få unga personer att slutföra sin 6 gymnasieutbildning och säkerställa att de har de 4 färdigheter som efterfrågas när de lämnar skolan. Samtidigt som arbetslösheten bland inrikes 2 födda unga har minskat de senaste åren är 0 k g d n n n n arbetslösheten för utrikes födda unga fortsatt på na ar ige ke ie ie nd ta ike en ie 28 er an rri la al kr er ak taue M tland lg EU skl te eck en hög nivå. Unga med utländsk bakgrund har enbur Sv Tj ov Li Fin an Es Be Danm Ty Ös Fr itanni rländ Lux Sl br de generellt sett svårare att nå de kunskapskrav som or Ne St minst ska uppnås för behörighet till gymnasie- Anm.: NEET (Young people neither in employment nor in education and training) avser de som varken arbetar, studerar eller deltar i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. skolan. Det är framför allt de som anländer 37 Källa: Eurostat under grundskolans senare del eller under gymnasieålder som har problem att slutföra sina Svårt att konkurrera på arbetsmarknaden även för studier i den svenska skolan. Det är viktigt att vuxna utan fullföljd gymnasieutbildning dessa elever får det stöd de behöver för att både kunna börja och slutföra en gymnasieutbildning, Även för vuxna (25–74 år) som saknar en och därigenom underlätta etableringen på arbets- fullföljd gymnasieutbildning är risken för marknaden senare i livet. Detta är särskilt viktigt arbetslöshet högre än för andra och sysselmed hänsyn till det ökande antalet ensam- sättningsgraden är betydligt lägre. Arbetslöskommande barn och unga. Ökningen av antalet heten bland personer som saknar gymnasieasylsökande ensamkommande barn under 2015

38 Se exempelvis Engdahl och Forslund, En förlorad generation? En 36 Statistiska centralbyrån. ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden, ESO 2015:3. 37 Skolverket (2016), Invandringens betydelse för skolresultaten.

PROP. 2015/16: 100

utbildning är mer än dubbelt så hög jämfört med utgörs av nyanlända som kommit till Sverige dem som har en gymnasieutbildning (se diagram som asylsökande och anhöriga till asylsökande, 9.13). Risken för långtidsarbetslöshet är också har en särskilt svår situation på arbetsmarknaden stor. Omkring hälften av de inskrivna på jämfört med inrikes födda. Detta är särskilt Arbetsförmedlingen som saknar en fullföljd tydligt bland vuxna, även om skillnaderna är gymnasieutbildning har varit arbetslösa i över ett stora även bland unga (se diagram 9.14). Bland år. Skillnaden i arbetslöshet mellan personer med vuxna (25–74 år) var arbetslösheten 2015 drygt olika utbildningsnivå är särskilt tydlig bland 20 procent bland utomeuropeiskt födda, vilket kvinnor. kan jämföras med 3,4 procent för vuxna inrikes födda. Skillnaden mellan män och kvinnor bland

Diagram 9.13 Etableringen på arbetsmarknaden fördelat

de utomeuropeiskt födda vuxna är liten.

på utbildningsnivå, 2015

Procent

Diagram 9.14 Etableringen på arbetsmarknaden fördelat

100 på födelseregion, 2015 90 Procent 80 100 70 90 60 80 50 70 Sysselsättningsgrad Arbetslöshet 40 Förgymn. utb. Förgymn. utb. 60 30 Sysselsättningsgrad Arbetslöshet Gymn utb. Gymn utb. 50 Utanför Europa Utanför Europa 20 Eftergymn. utb. Eftergymn. utb. 40 Inom Europa Inom Europa 10 Inrikes Inrikes 30 0 20 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 Ålder 10 Anm.: Data är utjämnad mellan åldrarna. Vissa åldersspann är utelämnade på grund 0 av låg tillförlitlighet till följd av det begränsade urvalet. Sysselsatta som andel av 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 befolkningen och arbetslösa som andel av arbetskraften. Ålder Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm.: Data är utjämnad mellan åldrarna. Vissa åldersspann är utelämnade på grund av låg tillförlitlighet till följd av det begränsade urvalet. Sysselsatta som andel av befolkningen och arbetslösa som andel av arbetskraften. Att personer med en relativt kort utbildning har Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. problem på arbetsmarknaden beror bl.a. på att de i viss mån konkurrerar om samma jobb med Avsaknad av gymnasieutbildning medför en personer med längre utbildning. Efterfrågan på väsentligt ökad risk för arbetslöshet även bland personer med kort utbildning har också minskat utomeuropeiskt födda (se diagram 9.15). De över tid. Även om de som saknar en fullföljd arbetslösa som saknar en gymnasieutbildning gymnasieutbildning så småningom lyckas få ett utgörs till stor del av personer födda utanför jobb löper de en större risk att bli av med jobbet Europa. Bland utomeuropeiskt födda som om deras arbetsgivare behöver dra ned på sin saknar gymnasieutbildning är arbetslösheten i arbetsstyrka. Avsaknaden av en fullföljd gym- dag drygt 35 procent, och har stigit kraftigt de nasieutbildning försvårar därmed både inträde på senaste åren. Detta kan jämföras med arbetsmarknaden och omställning senare i 5,6 procent för inrikes födda som saknar yrkeslivet. gymnasieutbildning. Den senare nivån har varit relativt konstant de senaste åren.

Arbetslösheten är hög bland personer födda

utanför Europa

Utrikes födda är en heterogen grupp med olika förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. I genomsnitt är dock arbetslösheten högre och sysselsättningsgraden lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda (se diagram 9.14). Utomeuropeiskt födda, som till stor del

PROP. 2015/16: 100

Diagram 9.15 Arbetslöshet (25–74 år) fördelat på Diagram 9.16 Inskrivna arbetslösa bland födda utanför

utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Europa (20–64 år) efter utbildningsnivå och vistelsetid i

Procent Sverige 2013

40 Procent Utomeuropeiskt född, förgymnasial utb. 90 35 Utomeuropeiskt född, gymnasial utb. Förgymnasial utbildning 80 Inrikes född, förgymnasial utb. 30 Gymnasial utbildning Inrikes född, gymnasial utb. 70 Eftergymnasial utbildning 25 60

20 50

15 40

10 30

20 5 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 Anm.: Tidsseriebrott 2007/2008 medför att tolkningar från 2008 och framåt jämfört 0-1 år 2 år 3 år 4 år 5-9 år 10-14 år 15-20 år 20+ år med åren innan 2008 bör göras med försiktighet. Anm.: Arbetslösa avser andelen personer födda utanför Europa registrerade hos Källa: Statistiska centralbyrån. Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd i november av arbetskraften (summan av sysselsatta i november och personer registrerade hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller deltagare i Utomeuropeiskt födda som har gymnasial eller program med aktivitetsstöd i november).

högre utbildning har större chanser att få ett Källor: Databasen LISA och egna bearbetningar.

arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad är dock Främst till följd av det stora antalet asylsökande liten mellan dem med eftergymnasial utbildning väntas antalet personer i befolkningen som är och dem med gymnasieutbildning. En betydande födda utanför Europa öka betydligt de andel av de utrikes födda med eftergymnasial kommande åren, med ca 465 000 personer 2015– utbildning har dessutom arbeten som inte 2020. En betydande andel av de nyanlända 40 motsvarar deras utbildningsnivå. utomeuropeiskt födda förväntas ha kommit till Arbetslösheten är särskilt hög bland dem som Sverige som asylsökande och anhöriga till varit kort tid i Sverige. En indikator på detta är asylsökande flyktingar. Dessa grupper har att andelen inskrivna hos Arbetsförmedlingen är svårast att komma in på arbetsmarknaden. En hög för dem med kortare vistelsetider bland större del av arbetskraften väntas dessutom de personer födda utanför Europa (se diagram närmaste åren att utgöras av personer med korta 9.16). Nyanlända befinner sig, liksom unga, i en vistelsetider, vilket förväntas bidra till en högre fas då de håller på att etablera sig på arbetsarbetslöshet. marknaden. Sannolikheten för att få ett jobb Samtidigt är en stor andel av de som kommer ökar med vistelsetiden i landet, men det tar lång till Sverige i yrkesaktiv ålder och har kompetens tid för många utomeuropeiskt födda att etablera som efterfrågas på arbetsmarknaden. Detta kan sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är på en bidra till att mildra rekryteringsproblem inom hög nivå även efter en lång tid i landet. Liksom vissa bristyrken. Det finns dock även ett stort för unga försvåras etableringen av att många ofta antal nyanlända som har kort utbildning. Det är saknar jobbrelaterade nätverk. Det kan även vara angeläget att påskynda etableringen på arbetssvårt för arbetsgivare att värdera utbildningar marknaden för nyanlända. Deras kompetens och och yrkeskompetens som förvärvats utomlands. kunskaper måste tas bättre tillvara, och de måste Förekomsten av diskriminering försvårar dessfå den utbildning och de färdigheter som svarar utom etableringen på arbetsmarknaden. 39 mot arbetsmarknadens behov. Det krävs även

40 Detta är baserat på Statistiska centralbyråns befolkningsframskrivning, 39 Se exempelvis Petersson (2014), Utrikes födda på arbetsmarknaden – som i stor utsträckning är baserad på Migrationsverkets prognos på

en forskningsöversikt, och Eriksson, Utrikes födda på den svenska antalet asylsökande från februari 2015. Migrationsverkets prognos är arbetsmarknaden, Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2011. förknippad med betydande osäkerhet.

PROP. 2015/16: 100

åtgärder för att öka arbetsgivarnas vilja att sjukförsäkringen, och har då fått ekonomiskt anställa. bistånd eller helt fallit ur transfereringssystemen. Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Fortsatt svår situation på arbetsmarknaden för har tillgång till det stöd de behöver så att deras personer med nedsatt arbetsförmåga kompetens och förmåga tas tillvara och att fler personer får ett arbete. Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har generellt en betydligt lägre sysselsättningsgrad än befolkningen som helhet. Det finns också tecken på att 9.4 Internationell utblick arbetslösheten bland dem har ökat över tid. Enligt Arbetsförmedlingens statistik ökade Den ekonomiska politiken ska bidra till att antalet arbetslösa med funktionsnedsättning minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. som medför nedsatt arbetsförmåga kraftigt Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst 2008–2013, men har sedan dess sjunkit något. arbetslöshet i EU 2020. I diagram 9.17jämförs Statistik från Statistiska centralbyrån visar dock den aggregerade arbetslöshetsutvecklingen i att arbetslösheten i denna grupp låg på samma Sverige 2005–2015 med ett spann för de fem nivå 2008–2013, medan en viss ökning upp- lägsta arbetslöshetsnivåer som uppnåtts inom mättes mellan 2013 och 2014. Arbets- EU varje år. 41 förmedlingens uppföljning av andelen arbetslösa som får arbete visar på att denna nivå var relativt Diagram 9.17 Arbetslösheten (15–74 år) oförändrad 2011–2015. Procent Enligt Arbetsförmedlingen förklaras ungefär 12 70 procent av den totala ökningen av inskrivna 10 arbetslösa med funktionsnedsättning 2010–2014 av överföringen av personer från sjukför- 8 säkringssystemet. En stor andel (ca 35 procent) av de personer som har en funktionsnedsättning, 6 och som skrivits in på Arbetsförmedlingen från sjukförsäkringen, har dock lämnat Arbets- 4 förmedlingen under det första året utan att de fått ett jobb eller påbörjat en formell utbild- 2 ning. Dessa personer har återvänt till 42 Plats 1 till 5 Sverige EU 28

0 2005 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Anm.: Med plats 1 till 5 avses de fem länder som vid varje mättillfälle har lägst arbetslöshet i EU. Detta fält utgörs således inte nödvändigtvis av samma länder varje år. Källa: Eurostat. 41 Situationen på arbetsmarknaden för personer med Sverige har haft en relativt hög arbetslöshet, i funktionsnedsättning (Statistiska centralbyrån, 2014). Skillnaden mellan genomsnitt 7,6 procent, vilket motsvarar en dessa statistikkällor kan förklaras av att de delvis fångar upp individer med olika typ av problematik som leder till nedsatt arbetsförmåga. tolfte plats i EU. De senaste åren har Funktionsnedsättning enligt SCB:s statistik är självrapporterad, medan arbetslösheten minskat väsentligt i länder som klassificeringen av funktionsnedsättning enligt Arbetsförmedlingens Tjeckien och Storbritannien. Tyskland har haft statistik föregås av myndighetens bedömning. Kartläggningen av en exceptionell nedgång i arbetslösheten sedan arbetslösa har också blivit mer grundlig, vilket enligt Arbetsförmedlingen 2005 och har den lägsta arbetslösheten i EU inneburit att fler personer blivit klassificerade med en 2015. Samtidigt som arbetslösheten i Sverige har varit relativt hög har sysselsättningen vuxit i god funktionsnedsättning. 42 Värdet 35 procent är ett genomsnitt för 2010–2013 och i takt de senaste åren. Sverige har tillhört de fem uppföljningen ingår personer som avslutat programmet länder med högst sysselsättningsgrad under hela arbetslivsintroduktion, se Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas perioden och har i dag den högsta sysselåtergång i arbete 6b – Arbetslivsintroduktionen (Arbetsförmedlingens sättningsgraden i EU (se diagram 9.18) återrapportering dnr: Af–2013/508922).

PROP. 2015/16: 100

Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad (15–74 år) Tabell 9.1 Europeiska kommissionens prognos för

Procent arbetslösheten 2017 Procent 75

Sverige 6,7

70 Tjeckien 4,7 Storbritannien 4,9 65 Tyskland 5,2 60 Ungern 5,2 Malta 5,3 55 EU 28 8,7 Anm.: Valet av jämförelseländer är baserat på de länder med lägst arbetslöshet i Europeiska kommissionens prognos för 2017. 50 Plats 1 till 5 Sverige EU 28 Källa: Eurostat.

45 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Bedömningen av arbetslöshetsutvecklingen på Anm.: Med plats 1 till 5 avses de fem länder som vid varje mättillfälle har högst längre sikt är dock förknippad med betydande sysselsättningsgrad i EU. Detta fält utgörs således inte nödvändigtvis av samma länder varje år. osäkerhet. Sveriges relativa position påverkas Källa: Eurostat. bl.a. av konjunkturutvecklingen och politikens utformning i såväl Sverige som andra länder, Vid jämförelse av olika länders arbets- samt av utvecklingen av befolkningens sammanlöshetsnivåer är det viktigt att beakta att arbets- sättning. Osäkerheten bedöms vara särskilt stor lösheten påverkas av olika landsspecifika till följd av flyktingsituationen. Sverige har under förhållanden. Dessa förhållanden kan ha rent lång tid haft en större invandring av asylsökande statistiska effekter på arbetslösheten. Exempelvis och anhöriga till asylsökande i relation till får skillnader i utformningen av utbildnings- befolkningen än övriga EU-länder (se tabell 9.2). systemet konsekvenser för arbetslöshets- Dessa personer har en lägre förväntad sysselstatistiken, vilket medför att Sverige, där sättningsgrad jämfört med andra invandrade yrkesutbildningen huvudsakligen är skolförlagd, grupper, som exempelvis arbetskraftsfår en högre arbetslöshet i förhållande till många invandrare. 43 Utvecklingen av arbetslösheten till andra länder. I länder med lärlingssystem, som följd av flyktingsituationen i Sverige och exempelvis Tyskland, är utbildningen arbets- jämförbara länder kommer att bero på såväl platsförlagd och lön utgår för lärlingarna. antalet nyanlända som sammansättningen av Därmed klassificeras studenterna som sysselsatta denna grupp. även om de söker arbete. För Sveriges del kommer studenter som studerar heltid, men samtidigt söker arbete, att klassificeras som arbetslösa. Denna grupp bedöms inte utgöra ett betydande arbetslöshetsproblem, men medför en relativt sett högre arbetslöshet för Sverige. Exkluderas gruppen heltidsstuderande som söker arbete förbättras Sveriges relativa position från plats 12 till plats 7 i EU. Trots att arbetslösheten väntas minska i Sverige de närmaste åren bedöms den framöver, enligt Europeiska kommissionen, ligga på en hög nivå jämfört med de länder som bedöms ha lägst arbetslöshet (se tabell 9.1). 43 Etableringen på arbetsmarknaden har historiskt sett tagit olika lång tid för olika grupper av utrikes födda. Utrikes födda som har kommit till Sverige av asylskäl, liksom många anhöriginvandrare, står längre ifrån arbetsmarknaden under den första tiden i Sverige än exempelvis personer som invandrat av arbetsmarknadsskäl. Det innebär att också arbetsmarknadsetableringen tar längre tid för de som har kommit av asylskäl.

PROP. 2015/16: 100

Tabell 9.2 Uppehållstillstånd kopplat till asylsökande och varken arbetar eller studerar, även om nivån är

anhöriginvandring till medborgare utanför EU/EES

högre än i t.ex. Tyskland.

Långtidsarbetslösheten är, som ovan anförts,

Medelvärde relativt låg i Sverige både för unga och vuxna.

Sverige har i dag den lägsta andelen långtids- 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 08–14 Per 1000 CZ 1,9 1,6 2,6 1,8 1,7 1,8 1,9 1,9 invånare DE 0,9 0,9 0,9 0,8 1,4 1,5 1,9 1,2 arbetslösa som andel av de arbetslösa bland

jämförelseländerna och i EU. HU 1,1 0,3 0,3 0,5 0,2 0,5 1,0 0,6 MT 4,3 4,4 2,0 3,0 3,6 7,9 10,3 5,1 UK 3,6 3,2 1,7 1,6 2,4 2,4 2,3 2,5

SE 8,8 9,1 8,2 8,6 10,9 11,9 13,0 10,1 Tabell 9.3 Arbetslöshetens sammansättning 2014

EU Procent 1,9 1,9 2,0 1,8 1,9 1,9 2,0 1,9 28

Vuxna befolkningen,

Antal i CZ 20 17 27 19 18 19 20 25–74 år SE CZ DE HU MT UK tusental DE 70 75 70 63 115 123 154 HU 11 3 3 5 2 5 10 Arbetslöshet 5,7 5,4 4,7 6,7 4,8 4,4

MT 2 2 1 1 1 3 4 Män 5,9 4,3 5,0 6,5 5,0 4,4 UK 219 199 108 99 153 151 149 SE 81 84 77 81 103 113 126 Kvinnor 5,6 6,8 4,4 6,9 4,4 4,4

EU Inrikes födda 3,8 5,4 4,1 6,7 4,6 4,1 943 956 1028 930 980 985 1038 28 Anm.: CZ = Tjeckien, DE = Tyskland, HU = Ungern, MT = Malta, UK = Utrikes födda 14,0 6,5 7,5 5,3 6,9 6,2 Storbritannien, SE = Sverige, EU 28 = Snitt för EU 28-länderna. Avser antal beviljade uppehållstillstånd kopplat till asylsökande och uppehållstillstånd för Förgymnasial utb. 13,2 20,4 11,8 15,8 7,7 7,2 anhöriginvandrare till medborgare utanför EU/EES. Eftersom statistiken från

Andel långtidsarbetslösa (12

Eurostat inte går att dela upp på anhöriginvandring och andra har data i stället delats upp på anhöriga till medborgare innanför och utanför EU. Grupperna har mån+) * 26,3 46,8 48,3 51,1 55,3 40,7 dock båda gemensamt att sysselsättningsgraden är låg. Bland kvinnor är den dessutom inte skild från flyktinginvandrares. Källa: Eurostat. Ungdomar, 15–24 år SE CZ DE HU MT UK

Arbetslöshet 22,9 15,9 7,7 20,4 11,7 16,9

En jämförelse av arbetslöshetens samman- Icke-studerande 12,5 14,8 6,0 19,8 10,3 11,4 sättning är viktig för att bedöma möjligheterna

Andel långtidsarbetslösa (12

att minska arbetslösheten. Sverige har i en mån+) * 5,9 28 23 33 27 28

internationell jämförelse relativt låg arbetslöshet NEET** 7,2 8,1 6,4 13,6 10,5 11,9

bland inrikes födda vuxna (25–74 år), samtidigt Män 7,5 6,5 5,5 12,0 9,0 10,7

som arbetslösheten bland utrikes födda vuxna Kvinnor 6,8 9,9 7,2 15,3 12,0 13,1 (25–74 år) är högre (se tabell 9.3). Som ovan Anm.: SE = Sverige, CZ = Tjeckien, DE = Tyskland, HU = Ungern, MT = Malta, UK

nämnts skiljer sig dock sammansättningen av = Storbritannien. *Antal långtidsarbetslösa som andel av arbetslösa. **NEET = ”Young people neither in employment nor in education and training”, avser de utrikes födda mellan länder. som varken arbetar, studerar eller deltar i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Källa: Eurostat. Arbetslösheten bland vuxna med högst

förgymnasial utbildning är relativt hög i Sverige Sammantaget bekräftar jämförelsen utmaning- (se tabell 9.3). Den höga arbetslösheten bland 44 arna på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten är förgymnasialt utbildade förklaras till stor del av relativt hög bland såväl unga som vuxna med den höga arbetslösheten bland utrikes födda i kort utbildning och bland personer födda gruppen. utanför Europa. Arbetslösheten är särskilt hög Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög i bland utomeuropeiskt födda som varit kort tid i relation till jämförelseländerna, men påverkas landet, vilket är en grupp som förväntas växa de som ovan nämnts av utbildningssystemens närmaste åren. En viktig utmaning för sysselutformning. Ungdomsarbetslösheten började sättningspolitiken är att vidta åtgärder som dock sjunka väsentligt 2015, även om de minskar arbetslösheten och ökar sysselsättheltidsstuderande som söker arbete beaktas. ningen i de grupper som står långt ifrån Sverige har också en relativt låg andel unga som arbetsmarknaden.

44 Även om Tjeckien har en hög arbetslöshet bland förgymnasialt

utbildade vuxna är gruppens andel av befolkningen lägst i EU (ca

5 procent, jämfört med 10 respektive 14 procent för Tyskland och

Sverige).

10 Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

PROP. 2015/16: 100

10 Bedömning av finanspolitikens

långsiktiga hållbarhet

Sammanfattning tjänster av god kvalitet ska kunna tillhandahållas i önskad omfattning. När medellivslängden ökar är det viktigt att – Enligt de beräkningar som redovisas i detta antalet yrkesverksamma år också ökar.

avsnitt är finanspolitiken långsiktigt hållbar.

– Personer som är 65 år och äldre förväntas I detta avsnitt bedöms om finanspolitiken är stå för nästan hälften av befolkningslångsiktigt hållbar. Syftet med analysen är att i ökningen mellan 2015 och 2050. Ökningen god tid fånga upp tecken på att finanspolitiken är medför att utgiftstrycket ökar, framför allt ohållbar, så att åtgärder för att återställa håll- 2020–2035. Det primära finansiella barheten och bibehålla förtroendet för finanssparandet i den offentliga sektorn beräknas politiken kan vidtas tidigt. Om nödvändiga minska med knappt 1 procent av BNP förändringar skjuts på framtiden riskerar under dessa år till följd av den demografiska problemen att förvärras, och förändringsarbetet utvecklingen. försvåras, så att mer omfattande åtgärder måste – Invandring utgör ett potentiellt tillskott till genomföras i ett senare skede och ofta under arbetskraften som på sikt kan minska mindre ordnade former. pressen på de offentliga finanserna av en De senaste årens utveckling i Europa illustreåldrande befolkning. Det är viktigt att de rar hur en ohållbar finanspolitik kan leda till nyanländas arbetskraftsutbud kan tas till kraftiga ingrepp i de offentligfinansierade vara, både för de nyanländas och för verksamheterna, med stora samhällsekonomiska samhällsekonomins skull, men också för de kostnader som följd. Flera krisdrabbade länder offentliga finanserna. har på grund av stora och ökande statsskulder – Ett antal samhällsekonomiska trender kan tvingats inrikta sig på akuta krisåtgärder i stället utgöra en risk för finanspolitikens för på reformer som främjar en stabil och långlångsiktiga hållbarhet. Utgifterna kan öka, siktig tillväxt. En framtvingad krishantering ökar inte enbart på grund av en åldrande ofta de fördelningspolitiska spänningarna. befolkning, utan även till följd av ökad Genom starka offentliga finanser skapas förutefterfrågan på välfärdstjänster. Vidare sättningar för att hantera kriser på ett mer minskar andelen personer i förvärvsaktiv ordnat sätt. Vid behov kan då stabiliseringsålder i befolkningen, vilka i stor politiska insatser genomföras utan att förutsträckning betalar de skatter som troendet för finanspolitiken äventyras. Det är finansierar de offentliga utgifterna. därför viktigt att finanspolitiken är hållbar och åtnjuter ett stort förtroende, såväl bland hushåll – Ett långt arbetsliv är en förutsättning för att alla ska kunna ha en god ekonomisk och företag som på de internationella finansmarknaderna. standard och för att skattefinansierade

PROP. 2015/16: 100

Sverige står inför flera förändringar som kan och ungdomar yngre än 20 år en knapp tredjedel utsätta samhällsekonomin för påfrestningar och och antalet personer i yrkesverksam ålder (20– som därför behöver följas noga. En ökad 64 år) en dryg tredjedel. Resterande ökning medellivslängd leder till att befolkningen åldras, utgörs av personer som är 65 år och äldre. vilket kan förväntas leda till ökade offentliga utgifter för omsorgs- och sjukvårdstjänster. Diagram 10.1 Befolkningsförändringar jämfört med 2015 Dessutom har ett stort antal, främst yngre, Tusental personer 1 800 människor invandrat till Sverige de senaste åren, 0-19 år 20-64 år 65-79 år 80 år och äldre vilket bl.a. ökar behovet av arbetsmarknads- 1 600 utbildning samt av utbildningsplatser i grund- 1 400 och gymnasieskolan och inom den högre 1 200 utbildningen. En stor invandring kan minska en 1 000 åldrande befolknings press på de offentliga 800 finanserna om tillräckligt många nyanlända kan komma in på arbetsmarknaden. 600 Det är inte bara en ändrad befolknings- 400 struktur som kan påverka de offentliga 200 finanserna. Även högre kostnader för och ökad 0 efterfrågan på de skattefinansierade tjänsterna 2015 2020 2025 2030 kan innebära påfrestningar, särskilt vid an- Källa: Statistiska centralbyrån. taganden om oförändrade skattesatser. En ökad Diagrammet visar även att antalet unga och de i press på de offentliga finanserna behöver dock yrkesverksam ålder förväntas öka särskilt snabbt inte nödvändigtvis mötas med sänkta amfram till 2020, då invandringen förväntas vara bitionsnivåer. Genom att förlänga arbetslivet, stor, medan de allra äldsta, de som är 80 år och öka sysselsättningen för grupper med lägre äldre, gradvis står för en allt större andel av sysselsättningsgrad, förbättra befolkningens befolkningstillväxten efter 2025. Under andra hälsa och höja produktiviteten i produktionen av hälften av 2020-talet förväntas den sistnämnda de skattefinansierade tjänsterna kan trycket på åldersgruppen växa särskilt snabbt, med nästan de offentliga finanserna dämpas. 30 000 personer per år. År 2030 förväntas det finnas ca 510 000 fler barn och ungdomar i Sverige än 2015, ca 620 000 fler personer i åldern 20–64 år, och nära 490 000 fler personer som är

10.1 Finanspolitiken står inför flera

65 år eller äldre. Av de sistnämnda är drygt

långsiktiga utmaningar

160 000 i åldern 65–79 år och drygt 320 000 är Snabba förändringar av befolkningens storlek och 80 år eller äldre. Denna utveckling innebär att antalet personer

sammansättning de närmaste 15 åren

som är 65 år och äldre per 100 personer i yrkesverksam ålder (20–64 år) ökar från 34 personer Av diagram 10.1 framgår att Sveriges befolkning 2015 till 38 personer 2030. Antalet personer som förväntas öka med drygt 1,5 miljoner personer är 80 år och äldre ökar från 9 personer per 2015–2030. Denna bedömning bygger på en 100 personer i yrkesverksam ålder 2015 till uppdatering av befolkningsprognosen från maj 13 personer 2030. Under samma period ökar 2015 som genomförts av Statistiska centralbyrån antalet barn och ungdomar från ca 39 till i februari 2016, som beaktar Migrationsverkets 44 personer per 100 personer i yrkesverksam prognos från februari 2016. Befolkningen, som ålder. Fram till 2023 förväntas det framför allt uppgick till ca 9,9 miljoner personer 2015, vara antalet barn och ungdomar som ökar i kommer att växa till över 10 miljoner 2017 och relation till befolkningen i yrkesverksam ålder, till 11 miljoner 2024, för att nå över medan de allra äldsta, de som är 80 år och äldre, 11,5 miljoner personer 2030. Det är en genomökar snabbt efter 2023. Således är det främst snittlig årlig ökning om ca 110 000 personer, produktionen av barnomsorg och utbildning eller 1,0 procent per år. Så snabbt har Sveriges som kommer att behöva öka de närmaste åren, befolkning inte ökat sedan åren närmast efter medan efterfrågan på äldreomsorg och sjukvård andra världskriget Av denna ökning utgör barn

PROP. 2015/16: 100

kommer att öka snabbare först efter 2023, se Diagram 10.3 Befolkningen 20–64 år som är född

utomlands

diagram 10.14.

Tusental personer, procent av befolkningen 20-64 år samt procent av Befolkningen kommer att förändras även vad befolkningen 20-64 år födda utomlands

gäller den ursprungsmässiga sammansättningen 2 000 31

under de närmaste 15 åren. Diagram 10.2 visar Födda utomlands 1 800 att antalet personer i åldern 20–64 år som är 27 Födda utanför Europa 1 600 födda i Sverige med stor sannolikhet kommer att 1 400 66 minska med ca 100 000 personer fram till mitten

1 200 av 2020-talet, för att därefter vara mer eller 19 63 1 000 mindre oförändrat. 14 800 12 49 Diagram 10.2 Befolkningen i åldrarna 20–64 år 600 10

Förändring jämfört med 2015, tusental personer 400 36

800 24 200 10

700 0 600 1980 1990 2000 2010 2020 2030 Källa: Statistiska centralbyrån. 500

400 I prognosen förväntas antalet utlandsfödda i

åldern 20–64 år fortsätta att öka till ca 300 Födda i Sverige 1,6 miljoner personer 2020, och till drygt 200 Födda utomlands 100 1,9 miljoner personer 2030. Även andelen födda

Födda utanför Europa 0 utanför Europa i denna grupp väntas öka fram

-100 till 2030.

-200 2015 2020 2025 2030 Källa: Statistiska centralbyrån.

Befolkningens genomsnittsålder förväntas öka

Prognosen för antalet personer i åldern 20–64 år När medellivslängden stiger ökar andelen äldre i som är födda i Sverige är relativt säker de befolkningen. I diagram 10.4 illustreras denna närmaste 20 åren, eftersom den inte är beroende utveckling med en s.k. äldreförsörjningskvot, av den svårprognostiserade fruktsamheten. definierad som antalet personer som är 65 år och Dessutom är förändringar av dödlighet och äldre per 100 personer i åldern 20–64 år. Efter att migrationsbenägenhet små i denna åldersgrupp. ha legat mer eller mindre stilla från mitten av De övre kurvorna, som visar utvecklingen av 1980-talet till ca 2007 har antalet äldre börjat öka antalet personer i denna ålder som är födda snabbare än antalet personer i yrkesverksam utomlands, är betydligt mer svårbedömda ålder. Detta är en utveckling som förväntas forteftersom in- och utvandringen bland utlandssätta, med korta avbrott under resten av innefödda varierar kraftigt. En slutsats som kan dras varande sekel. År 2015 gick det drygt är att nettoinvandringen måste vara fortsatt 34 personer som var 65 år och äldre per positiv de närmaste 15 åren för att befolkningen 100 personer åldern 20–64 år. År 2030 förväntas i yrkesverksam ålder inte ska minska. detta antal ha ökat till ca 38 personer, 2050 till Diagram 10.2 visar även att merparten av knappt 43 personer och 2100 till ca 52 personer. nettoinvandringen väntas bestå av personer som Det ökade antalet utlandsfödda minskar kvoten. är födda utanför Europa, vilket innebär en Försörjningskvoten stiger dock till följd av att fortsatt förändring av den yrkesverksamma antalet äldre ökar både i absoluta tal och i befolkningens sammansättning. År 1980 var förhållande till antalet personer i yrkesverksam nästan 500 000 personer, eller 10 procent av ålder. Diagram 10.5 visar hur folkmängden i befolkningen i åldern 20–64 år, födda utomlands. olika åldrar ändras från 2015 i Statistiska central- Av dessa kom flertalet från länder i Europa, byråns senaste befolkningsprognos. Räknat från framför allt från våra grannländer. År 2010 hade 2015 förväntas antalet personer som är 65 år eller de utlandsfödda i denna åldersgrupp ökat till äldre öka med knappt 1,0 miljoner personer till drygt 1 miljon personer och av dessa var närmare 2050 och med knappt 2,1 miljoner personer till hälften födda utanför Europa. 2100. Antalet personer i åldern 20–64 år ökar

PROP. 2015/16: 100

med ca 1,1 miljoner respektive 2,0 miljoner åldern. Mot slutet av livet ökar utgifterna fort. personer. Samtidigt ökar antalet personer som är För en 97-åring var t.ex. det negativa 80 år och äldre med drygt 610 000 respektive nettobidraget ca 400 000 kronor per person och 1,2 miljoner personer. Förutom en ökad medel- år. De totala åldersfördelade utgifterna är dock livslängd bidrar de stora generationerna födda på betydligt större bland de yngre äldre eftersom 1940-, 1960- och 1990-talen till de stora framtida relativt få personer blir väldigt gamla. förändringarna.

Diagram 10.5 Förändring i folkmängden jämfört med 2010

Diagram 10.4 Äldreförsörjningskvot Tusental personer Antal personer som är 65 år och äldre per hundra personer i åldrarna 2 250 20–64 år 0-19 år 2 000 55 20-64 år 1 750 65 år och äldre 50 1 500 80 år och äldre 1 250 45 1 000 40 750

500 35 250 30 0 25 -250 2015 2025 2035 2045 2055 2065 2075 2085 2095 Källa: Statistiska centralbyrån. 20 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Den offentligfinansiella utmaning som den Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. demografiska utvecklingen innebär blir tydlig Effekten på de offentliga finanserna av om förändringen i folkmängd i diagram 10.5 förändringar i befolkningens ålderssamman- kombineras med nettobidragen i sättning kan illustreras av hur en genomsnittlig individ påverkade den offentliga sektorns diagram 10.6. inkomster och utgifter i olika åldrar, baserat på data från ett visst år. Av 45

Diagram 10.6 Offentligt nettobidrag per person och ålder

2012

diagram 10.6 framgår att nettobidraget för de Tusental kronor yngre, upp till ca 25 år, var negativt. De 200 offentliga utgifterna för personer i dessa åldrar 100 går framför allt till barnomsorg och utbildning. För åldersgruppen 26–63 år var nettobidragen 0 positiva, eftersom individernas genomsnittliga -100 inbetalningar av skatter och avgifter var större än utbetalningarna för transfereringar och -200 välfärdstjänster i dessa åldrar. Vid 64 års ålder -300 blir nettobidragen åter negativa, då många väljer att gå i pension. Utgifterna för framför allt -400 äldreomsorg och sjukvård ökar också med -500 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Anm.: Ett negativt nettobidrag betyder att utgifterna för tjänster och transfereringar överstiger skatteinbetalningarna för en genomsnittlig individ. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

45 Det offentliga nettobidraget för en viss ålder utgörs av skillnaden Den förväntade befolkningsökningen sker till mellan offentliga inkomster (skatter och avgifter) och offentliga utgifter stor del i de åldersgrupper där de offentliga (offentliga transfereringar och offentlig konsumtion). Nettobidraget utgifterna för välfärdstjänster och transfereringar beräknas som ett genomsnitt för alla individer i en viss ålder och per år. är betydligt större än skatteinbetalningarna. Hur De redovisade siffrorna avser 2012 men förändringen över tid är troligtvis de offentliga finanserna utvecklas framöver är liten. även starkt beroende av hur det finansiella

PROP. 2015/16: 100

utbytet med den offentliga sektorn förändras i Diagrammet visar att invandringen var betydligt olika åldersgrupper. Exempelvis kan en större 2015 än det årliga genomsnittet förbättrad hälsa leda till att kostnaderna för vård 2000-2005, och att andelen män nu är högre, och omsorg minskar i de högre åldrarna (se speciellt i åldern 15–20 år. avsnitt 10.3). Den ökade invandringen kan förväntas öka de direkta offentliga utgifterna för migration och integration, men även de utbildnings- och Ett stort antal asylsökande har kommit till arbetsmarknadsrelaterade utgifterna, eftersom Sverige de senaste åren det är många barn och personer i arbetsför ålder som kommer. En ökad invandring leder dock År 2014 och 2015 sökte ca 80 000 respektive också till ökade offentliga inkomster i takt med 160 000 personer asyl i Sverige, vilket var att människor kommer in på arbetsmarknaden betydligt fler än genomsnittet för tidigare år. Ett och får ett arbete. Invandringen leder vidare till stort antal av dessa personer kan efter ca 1–2 år att försörjningskvoten minskar. Det blir fler förväntas få temporära eller permanenta uppe- personer i yrkesverksam ålder i relation till hållstillstånd. De kommer då att ingå i registret antalet unga och gamla som ska försörjas. Detta över totalbefolkningen, vilket är den befolkning illustreras i diagram 10.9, som redovisar som beräkningarna i detta avsnitt baseras på. På försörjningskvoten för hela befolkningen sikt är det även sannolikt att ett antal anhöriga respektive enbart för inrikes födda. till dessa personer får uppehållstillstånd i Sverige. Det gör att befolkningen förväntas växa

Diagram 10.8 Årlig nettomigration per ålder och kön

betydligt snabbare än tidigare. Antal personer per ålder 1800 I Statistiska centralbyråns senaste prognos Män 2000-2005 antas nettomigrationen, dvs. antalet invandrare 1600 Män 2015 minus antalet utvandrare, vara särskilt hög de 1400 närmaste fem åren. Därefter minskar netto- Kvinnor 2000-2005 1200 migrationen successivt (se diagram 10.7). Kvinnor 2015 1000 800

Diagram 10.7 Nettomigration

Tusental personer 600 154 400 Totalt Åldrarna 0-19 134 200 114 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 94 Källa: Statistiska centralbyrån. 74 De utrikes födda bidrar till att sänka försörj- 54 ningskvoten samtliga år. Störst är sänkningen på 34 2030-talet. Att försörjningskvoten skiljer sig så 14 mycket mellan inrikes och utrikes födda visar på den potential de utlandsfödda utgör och under- -6 2000 2010 2020 2030 2040 2050 stryker betydelsen av en förbättrad integration Källa: Statistiska centralbyrån. av utrikes födda (se avsnitt 10.3).

Den stora nettoinvandringen bidrar till att föryngra befolkningen. Relativt få personer över 65 år flyttar till eller från Sverige. De flesta som invandrar är i åldern 20–64 år, och en stor andel är i åldern 0–19 år. Det stora antalet yngre personer gör att kostnaderna för barnomsorg och utbildning förväntas öka. Av diagram 10.8 framgår hur nettoinvandringen till Sverige fördelades på ålder och kön 2015 jämfört med den genomsnittliga fördelningen 2000–2005.

PROP. 2015/16: 100

10.2 Ett scenario för utvecklingen på

Diagram 10.9 Försörjningskvot

lång sikt

Antal personer 0–19 år och över 64 år per antal personer 20–64 år 1,20 I detta avsnitt redovisas ett scenario som 1,10 illustrerar de i avsnitt 10.1 nämnda utmaning- 1,00 arna. Scenariot tar sin utgångspunkt i de demografiska förändringarna. Det bör understrykas 0,90 att scenariot inte redovisar den mest sannolika utvecklingen. Syftet är i stället att illustrera konsekvenserna av en utveckling med 0,80 Inrikes födda oförändrad politik och oförändrat beteende 0,70 Hela befolkningen avseende t.ex. arbetskraftsdeltagande och utnyttjandet av de skattefinansierade tjänsterna. 0,60 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Ambitionen är att identifiera och analysera framtida utmaningar, samt hur stora anpassningar Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. som behöver göras av dagens regler för de offentliga inkomsterna och utgifterna för att de

Kostnaderna för de skattefinansierade tjänsterna

offentliga finanserna ska vara i långsiktig balans.

tenderar att öka snabbt

Genom alternativa scenarier som baseras på olika antaganden är det möjligt att belysa vilka En utmaning för finanspolitiken är att timlönen faktorer som stärker finanspolitikens långsiktiga inom skattefinansierade sektorer som hållbarhet och vilka som försvagar den. utbildning, barn- och äldreomsorg ökar i samma Frågan om huruvida finanspolitikens intakt som inom övrig produktion, utan att det riktning i dag behöver ändras för att den ska vara motsvaras av ökad produktivitet, vilket tenderar långsiktigt hållbar leder ofrånkomligen in på att leda till att den relativa enhetskostnaden för frågor om rättvisa mellan generationer. De denna typ av tjänster successivt stiger. Denna skattefinansierade välfärdssystemen kan liknas effekt brukar benämnas Baumols lag. För den vid ett implicit avtal mellan individen och offentliga sektorn innebär det att kostnaden för samhället. Vi arbetar och betalar skatt under att tillhandahålla barn- och äldreomsorg i vissa delar av livet och förväntar oss då att det oförändrad omfattning med tiden tenderar att ska finnas välfungerande utbildningssystem för öka snabbare än den allmänna prisutvecklingen i de unga samt vård- och omsorgstjänster för de samhället. äldre. Frågor som vad det offentliga åtagandet Det råder oenighet om i vilken utsträckning egentligen innebär, vilka problem framtida Baumols lag gäller för all skattefinansierad generationer ska hantera själva och vilka som ska verksamhet. I nationalräkenskaperna har hanteras i dag genom ett högre eller lägre produktivitetstillväxten sedan den började offentligt sparande, har dock inget allmänt bedömas, legat nära noll. Många anser dock att accepterat svar. Svaren på dessa frågor får dock produktiviteten ökar inom delar av den konsekvenser för de beräkningsantaganden som skattefinansierade tjänsteproduktionen, exgörs. Beräkningarna bygger på att dagens nivå på empelvis sjukvården. Samtidigt är det svårt att det offentliga åtagandet ska kunna upprätthållas belägga produktivitetsförändringar inom den även i framtiden. Det innebär att om man i offentliga sektorn eftersom merparten av dess framtiden exempelvis vill ha en högre standard produktion inte avsätts på en marknad med fri på de skattefinansierade välfärdstjänsterna, eller prissättning. För att en eventuell produktivitetsom man vill ha mer fritid, vilket inte alls är höjning ska resultera i lägre offentliga utgifter osannolikt om BNP fortsätter att öka, så är detta eller medge ökad kvalitet eller servicenivå måste inte något som bör föranleda ett högre offentligt den motsvaras av effektivare resursanvändning. sparande i dag. Framtida generationer måste själva väga nyttan av en högre standard på välfärdstjänsterna mot nyttan av mer fritid, precis som vi gör i dag, och komma fram till en rimlig balans mellan arbete och skatter å ena

PROP. 2015/16: 100

sidan och fritid och offentlig servicenivå å andra är oförändrad uttryckt som resursinsats. Till sidan. exempel antas att en 90-åring i framtiden får lika många äldreomsorgstimmar som en 90-åring i dag. Eftersom produktiviteten i produktionen av Beräkningen bygger på ett antal antaganden om de skattefinansierade tjänsterna antas vara den framtida utvecklingen oförändrad kommer den offentliga konsumtionen att utvecklas i samma takt som antalet Beräkningarna i detta avsnitt utgår från den arbetstimmar. Även ersättningsgraden i transbedömning av utvecklingen av svensk ekonomi fereringssystemen antas vara oförändrad så att t.o.m. 2020 som redovisas i avsnitt 3 och 7. År transfereringarna per individ utvecklas i paritet 2015 uppgick det primära finansiella sparandet i med de förvärvsaktivas timlöner. Det betyder att den offentliga sektorn, dvs. det finansiella även transfereringar som enligt regelverket är sparandet justerat för kapitalinkomster och nominellt fastställda eller endast följer priskapitalutgifter, till -0,8 procent av BNP. År utvecklingen antas öka i takt med genom- 2016–2020 sker en gradvis utveckling mot ett snittslönen fr.o.m. 2021. balanserat resursutnyttjande i ekonomin, med Den demografiska utvecklingen påverkar i högre sysselsättning och lägre arbetslöshet, första hand utgifterna för de välfärdstjänster som samtidigt som inga ytterligare ofinansierade kommuner och landsting ansvarar för. I fokus reformer antas genomföras efter 2016 utöver vad för framskrivningen ligger dock det offentliga som redan har beslutats, föreslagits eller åtagandet i sin helhet och den offentliga sektorn aviserats, vilket förbättrar den offentliga betraktas i detta sammanhang samlat. Ett sektorns finansiella sparande. År 2020 beräknas centralt antagande är att staten har det överdet primära sparandet i den offentliga sektorn gripande ansvaret för finansieringen av den vara i balans vilket är utgångsläget för fram- skattefinansierade välfärden. Statsbidragen skrivningen av utvecklingen åren därefter. anpassas därför i kalkylen så att kommunallagens Produktiviteten i näringslivet antas på sikt öka (1991:900) krav på god ekonomisk hushållning med 2,2 procent per år. I produktionen av de uppfylls. 46 skattefinansierade tjänsterna antas däremot arbetsproduktiviteten vara oförändrad, oavsett om produktionen sker i offentlig eller privat regi. Vad menas med att finanspolitiken är hållbar? Denna skillnad i produktivitetsutvecklingen leder tillsammans med ett antagande om att Med en hållbar finanspolitik menas att dagens löneutvecklingen är densamma i hela ekonomin omfattning av de offentliga inkomsterna och till att kostnaderna för att producera en enhet utgifterna kan vara oförändrade på lång sikt utan ökar snabbare i den skattefinansierade att det resulterar i en alltför stor offentlig skuld. produktionen än i resten av näringslivet. Detta är Bedömningen av vad som är en alltför stor skuld en effekt av Baumols lag, som beskrivits tidigare. kan göras på olika sätt. Europeiska kommis- I scenariot antas befolkningens arbets- sionen har tagit fram två indikatorer, de s.k. S1marknadsbeteende vara i stort sett oförändrat och S2-indikatorerna, som visar hur stor fr.o.m. 2020. Det betyder att arbetskrafts- permanent förändring av det offentliga sparandet deltagande, arbetslöshet och medelarbetstid för som krävs ett givet år för att den offentliga personer i olika åldrar med olika ursprung och av skulden ska utvecklas på ett önskvärt sätt. I olika kön antas vara konstant, bortsett från en beräkningarna av S1 och S2 är 2017 det år som viss antagen nedgång i jämviktsarbetslösheten den permanenta förändringen av det offentliga 2020–2025. En genomsnittlig kvinna eller man i sparandet genomförs, eftersom det är det första en viss ålder och med ett visst ursprung antas då arbeta lika mycket i framtiden som i dag. Scenariot bygger även på antagandet att det offentliga åtagandet är oförändrat fr.o.m. 2020. Med detta avses att skattesatserna hålls på 46 En mer utförlig beskrivning av de bakomliggande antagandena finns i samma nivå som 2020, dvs. deras andel av skatte- promemorian Utvecklad bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbaserna är konstant. För de skattefinansierade barhet (Finansdepartementet 2016) som finns på regeringens hemsida, verksamheterna antas att standarden per brukare www.regeringen.se.

PROP. 2015/16: 100

år för vilket regeringen kan föreslå en ny stats- sikt, men säger ingenting om på vilken nivå detta budget. sker. Indikatorvärdet är därför endast ett Den första indikatorn, S1, är ett mått på hur underlag i en mer generell bedömning av under stor förändring av finanspolitiken som behövs vilka förutsättningar som dagens finanspolitik är för att den offentliga sektorns konsoliderade långsiktigt hållbar, och måste tolkas med bruttoskuld (Maastrichtskulden) ska motsvara försiktighet. Generellt kan sägas att ju större S2- 60 procent av BNP 2030. Eftersom den svenska värdet är i absoluta termer, och ju tidigare i frambruttoskulden motsvarade ca 43 procent av BNP skrivningen en obalans uppstår, desto större är 2015 innebär det att det finns en förhållandevis sannolikheten att finanspolitiken kommer att stor säkerhetsmarginal till denna skuldnivå. Det behöva läggas om. innebär att S1-värdet för svensk del normalt är negativt, dvs. det krävs en relativt stor permanent budgetförsvagning 2017 för att Utvecklingen till 2030 bruttoskulden ska öka till 60 procent av BNP. Att referensvärdet är satt till 60 procent av BNP I det långsiktiga scenariot skrivs den offentliga beror på att denna skuldnivå inte får överstigas sektorns inkomster och utgifter fram under en enligt stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Ett mycket lång tidsperiod. Slutåret för framindikatorvärde under noll ska därför inte tolkas skrivningen är 2100. Det råder självfallet mycket som att det finns ett utrymme för budget- stor osäkerhet om utvecklingen över en så lång försvagningar. Indikatorn är endast ett nyckeltal tidshorisont som 85 år. Som tidigare framhållits som möjliggör jämförelser mellan olika länder ska det långsiktiga utvecklingsscenariot inte och av olika antaganden om utvecklingen fram heller ses som en prognos över den mest sannotill 2030. lika utvecklingen, utan som en konsekvensanalys Den andra indikatorn, S2, är ett mer teoretiskt av de antaganden som görs. mått som visar hur mycket budgeten permanent Samtidigt bygger beräkningarna på Statistiska måste förstärkas eller försvagas för att den centralbyråns befolkningsprognos som normalt offentliga nettoskulden som andel av BNP ska bör kunna fånga den huvudsakliga utvecklingen stabiliseras över en oändlig tidshorisont. Indi- på medellång sikt. De årliga förändringarna av katorn baseras på att nuvärdet av alla framtida befolkningen är, vid frånvaro av stora offentliga inkomster ska vara lika med nuvärdet migrationsflöden, relativt liten i jämförelse med av utgifterna och den initiala skuldstocken. Att den totala befolkningsstocken. De allra flesta nettoskulden stabiliseras på lång sikt är ett människor som kommer att leva i Sverige om nödvändigt villkor för att finanspolitiken ska 15 år gör det redan i dag. Det kan således finnas kunna betraktas som hållbar. Det går dock inte skäl att titta närmare på utvecklingen i ett lite att enbart utifrån S2-indikatorn avgöra om mer kortsiktigt perspektiv, för att försöka fånga politiken verkligen är hållbar. För det första några av de förändringar som med relativt stor beräknas indikatorn utifrån offentliga saldon sannolikhet kommer att prägla den närmaste mycket långt in i framtiden, så långt att det i framtiden. I detta avsnitt görs därför en praktiken inte finns någon meningsfull fördjupad analys av utvecklingen fram till 2030, information att tillgå för att bedöma deras nivå. dvs. det år som är referensår för den s.k. S1- Sparandet antas därför vara oförändrat som andel indikatorn. av BNP efter år 2100. Ofta beror indikatorvärdet i stor utsträckning på just detta antagande. Antalet sysselsatta kommer sannolikt att växa En justering av finanspolitiken i linje med S2- långsammare än befolkningen indikatorns värde är inte heller en garanti för att Att befolkningen i yrkesverksam ålder ändrar skulden stabiliseras på en nivå som är förenlig storlek och sammansättning kommer att påverka med mer kortsiktiga kriterier för finanspolitisk utbudet av arbetskraft. Som diagram 10.10 visar hållbarhet. Den offentliga sektorns nettoskuld varierar arbetskraftsutbudet och sysselsättningen kan mycket väl stabiliseras på 100 eller beroende på en persons ursprung. Personer som 200 procent av BNP på lång sikt, även om S2 är födda i Sverige har ett högre arbetsutbud, mätt är 0. En budgetjustering i linje med S2-värdet i genomsnittligt antal arbetade timmar per år, än innebär således endast att den finansiella netto- personer som är födda utomlands. Medan en ställningen är stabil som andel av BNP på lång person som är född i Sverige i genomsnitt

PROP. 2015/16: 100

arbetar mer än 1 500 timmar per år i åldern 40– främst sker i grupper där arbetslösheten idag är 52 år, är motsvarande antal ca 1 400 timmar för högre än genomsnittet. Sammantaget ökar personer som är födda i Europa utanför Sverige antalet personer i arbetskraften med drygt och ca 1 100 timmar för de som är födda utanför 11 procent 2015–2030, medan antalet sysselsatta Europa. Skillnaden i genomsnittlig arbetstid och antalet arbetade timmar ökar i en något lägre finns i alla åldersgrupper, men minskar normalt takt. Som jämförelse kan nämnas att både med antalet år som individen lever i Sverige. arbetskraftsutbudet och sysselsättningen ökade med ca 14 procent mellan 1999 och 2014, medan

Diagram 10.10 Arbetade timmar per person och ålder

antalet arbetade timmar ökade med ca 9 procent under samma period. Arbetade timmar per år (5-årsgenomsnitt) 1 800 1 600 Diagram 10.11 Arbetskraft, timmar och sysselsättning Tusental personer Miljontal timmar 1 400 6 000 9000 1 200 1 000 5 600 8400 800 600 5 200 7800 Födda i Sverige 400 Födda i Europa utanför Sverige 200 4 800 7200 Födda utanför Europa 0 Arbetskraft (vänster) 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 4 400 6600 Källa: Arbetskraftsundersökningen, Statistiska centralbyrån. Sysselsättning (vänster) Arbetade timmar (höger) Beräkningen av utvecklingen av sysselsättningen 4 000 6000 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 och antalet arbetade timmar på lång sikt utgår Källa: Egna beräkningar. från samma variabler i prognosen på kort och medellång sikt. Efter 2020 förlängs prognosen Även om antalet arbetade timmar ökar de med en utveckling som bygger på att arbets- närmaste 15 åren, så växer totalbefolkningen utbud och sysselsättning är oförändrat per snabbare, vilket innebär att antalet arbetade person i olika ålder, kön och ursprung. I fram- timmar per capita minskar. Diagram 10.12 visar skrivningen beaktas inte att arbetskraftsutbudet antalet arbetade timmar per capita i indexform. sannolikt ökar när den utlandsfödda befolk- Diagrammet visar att den delvis konjunktuningens genomsnittliga vistelsetid i Sverige ökar. rellt betingade uppgången 2016 innebär att Det innebär att de befolkningsförändringar som antalet arbetade timmar ökar något snabbare än illustreras i diagram 10.1 och diagram 10.2 befolkningen, men att antal arbetade timmar per kombineras med det arbetsmarknadsbeteende capita därefter minskar. För att bibehålla antalet som visas i diagram 10.10 (fördelat på män och arbetade timmar per capita på den genomkvinnor) för att beräkna arbetsutbudet efter snittliga nivån 2000–2015 skulle antalet arbetade 2020. Resultatet framgår av diagram 10.11, som timmar behöva öka med ca 4 procent till 2030, visar att både antalet sysselsatta och antalet vilket motsvarar ca 230 000 fler sysselsatta med arbetade timmar förväntas öka snabbare än samma medelarbetstid, eller en ökning av den antalet personer i arbetskraften de närmaste genomsnittliga årsarbetstiden med ca 69 timmar. 15 åren, och att denna utveckling till största del sker 2016–2018. Att sysselsättningen ökar snabbare än arbetsutbudet de närmaste två åren gör att arbetslösheten sjunker från ca 7,4 procent 2015 till ca 6,4 procent 2018. I den demografiskt betingade framskrivningen, där man bortser från att individens arbetslöshetsrisk kan minska med vistelsetiden i Sverige, ökar arbetslösheten återigen något 2020–2030 eftersom ökningen av den yrkesverksamma befolkningen dessa år

PROP. 2015/16: 100

Diagram 10.12 Arbetade timmar per capita Diagram 10.14 Offentlig konsumtion per ändamål

Index, 2015 = 100 Index 2015 = 100 102 135 Övrigt 101 130 Sjukvård 100 125 Barnomsorg 99 Utbildning 98 120 Äldreomsorg 97 115 96 110 95 105 94 93 100 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2015 2020 2025 2030 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källa: Egna beräkningar.

Efterfrågan på skattefinansierade välfärdstjänster Diagram 10.14 visar att det främst är barnökar omsorg och utbildning som kommer att behöva Befolkningens åldersfördelning är som tidigare tillföras mer resurser de närmaste åren, om nämnts viktig för de offentliga inkomsternas och standarden per brukare ska hållas oförändrad. På utgifternas utveckling. Diagram 10.13 visar hur lite längre sikt kommer dock behovet av äldreutgifterna för den offentliga konsumtionen, dvs. omsorg att öka snabbare. Fram till början av vård, skola omsorg, m.m., fördelas över livet. I 2020-talet ökar behovet av äldreomsorg med början av livet används relativt mycket resurser ca 10 procent och till 2030 med drygt 30 procent för barnomsorg och utbildning. När en person jämfört med 2015. Efterfrågan på tjänster som når ca 20 år sjunker de offentliga utgifterna, och inte konsumeras individuellt, som rättsväsende, mot slutet av livet ökar de snabbt för främst försvar och offentlig administration, antas öka i sjukvård och äldreomsorg. Flera barn och äldre takt med totalbefolkningen och är drygt innebär således att de offentliga utgifterna för att 15 procent större 2030 än 2015. producera dessa tjänster ökar. Trots att antalet producerade tjänster ökar är utgifterna för den offentliga konsumtionen i

Diagram 10.13 Offentlig konsumtion per capita och ålder

stort sett oförändrade som andel av BNP fram Tusental kronor till 2020. De ökar sedan med 0,9 procent av BNP 450 Övrigt Sjukvård Barn Utbildning Omsorg fram till 2030 (se tabell 10.1). Utgifterna för utbildning ökar i det närmaste i samma takt som 400 350 BNP till 2030 vid ett oförändrat utnyttjande per 300 brukare, medan utgifterna för sjukvård och framför allt äldreomsorg ökar snabbare. 250 200 Stark sparandeutveckling i pensionssystemet Det allmänna pensionssystemets utgifter och 150 100 finansiella sparande motsvarade 2015 ca 50 6,5 respektive 0,2 procent av BNP. Fram till 2030 förväntas antalet personer som är 65 år och 0 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100+ äldre öka med närmare 25 procent, från drygt 1,9 miljoner personer 2015 till drygt 2,4 miljoner Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. personer 2030. I beräkningarna antas den Den utgiftstruktur som visas i diagram 10.13 genomsnittliga utträdesåldern från arbetskombinerad med den förväntade befolkningsmarknaden vara oförändrad, och att antalet utvecklingen ger i kombination upphov till en ålderspensionärer ökar i samma utsträckning. utveckling av dessa skattefinansierade tjänster Trots att antalet ålderspensionärer ökar väntas som framgår av diagram 10.14. de samlade pensionsutgifterna, inklusive garantipensioner och bostadstillägg för pensionärer, som är en del av statens utgifter,

PROP. 2015/16: 100

minska med ca 0,3 procent av BNP, från ca finansiella sparandet är negativt fram till 2044 (se

6,9 procent av BNP 2015 till ca 6,6 procent av diagram 10.17).

BNP 2030 (se diagram 10.15). Under samma I tabell 10.1 redovisas utvecklingen av de

tidsperiod ökar det finansiella sparandet i primära offentliga utgifterna fördelade på olika

pensionssystemet från 0,2 till 0,6 procent av ändamål. Det kan noteras att den primära

BNP. utgiftskvoten faller snabbt till 2020 vid en

oförändrad politik, och att den därefter ökar

Diagram 10.15 Pensionsutgifter (inkl. garantipension och något till 2030, för att sedan åter falla. En

BTP) samt pensionssystemets sparande

förklaring till denna utveckling är att trans- Procent av BNP Procent av BNP fereringsutgifterna minskar med 0,7 procent av 7,4 0,7 BNP mellan 2015 och 2020. Efter 2020 är 0,6 7,2 transfereringarna mer eller mindre oförändrade 0,5 som andel av BNP. Nedgången fram till 2020 7,0 0,4 beror framför allt på att betalningarna från

0,3 6,8 ålderspensionssystemet inte ökar lika snabbt

som BNP. 0,2 6,6 I scenariot med oförändrat beteende minskar 0,1 6,4 0 den konsoliderade bruttoskulden från ca

-0,1 43 procent av BNP 2015 till ca 33 procent av 6,2 Utgifter (vänster) -0,2 BNP 2025, för att sedan öka med en knapp Finansiellt sparande (höger) 6,0 -0,3 procent av BNP till 2030 (se diagram 10.18). S1-

värdet är -1,8 procent av BNP i detta scenario (se 2010 2015 2020 2025 2030 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar tabell 10.3). Det är storleken på den permanenta

budgetförsvagning som krävs 2017 för att En anledning till att de offentliga pensionerna bruttoskulden ska motsvara 60 procent av BNP ökar långsammare än BNP är att framtida 2030. pensioner i högre grad kommer att betalas ut

från premiepensionssystemet än från ålders-

pensionssystemet. Utbetalningar från premie-

Utvecklingen efter 2030

pensionssystemet redovisas inte som transfere-

ringar från den offentliga sektorn, eftersom det Det demografiska kostnadstrycket avtar är en del av hushållssektorn i nationalsuccessivt och de primära utgifterna minskar till räkenskaperna. Beräkningen bygger dessutom på mindre än 45 procent av BNP 2100. Den långbefintliga regler, vilket bl.a. innebär att siktiga trenden med fallande utgifter beror indexeringen av pensionerna inte påverkas av en främst på att de offentliga konsumtionsmycket stark utveckling av pensionssystemets utgifterna minskar som andel av BNP. Ett skäl tillgångar. till minskningen är att det inte antas ske någon

standardförbättring i de skattefinansierade Det offentliga sparandet och skulden välfärdstjänsterna när BNP, och därmed År 2020–2035 karaktäriseras av demografiska inkomsterna, ökar. De offentliga transförändringar som ökar den offentliga sektorns fereringarna är i det närmaste oförändrade som primära utgifter som andel av BNP, dvs. andel av BNP efter 2030. utgifterna exklusive ränteutgifter (se diagram

10.16). År 2020 påbörjas en ökning av utgifterna

i förhållande till BNP, som når sin kulmen 2033.

Utgifterna bedöms därefter öka i långsammare

takt än BNP. Utgifterna ökar med ca 0,8 procent

av BNP mellan 2020 och 2033 till följd av att de

stora åldersklasser som är födda på 1940-talet

uppnår åldrarna över 80 år, som relativt sett är

mer omsorgs- och vårdintensiva, samtidigt som

personer som är födda på 1960-talet påbörjar sitt

utträde från arbetsmarknaden. Det primära

PROP. 2015/16: 100

Tabell 10.1 Primära offentliga utgifter vid oförändrat Det primära finansiella sparandet förstärks

beteende

gradvis efter 2030 så att det uppgår till Procent av BNP, utfall för 2015, framskrivning för 2016–2100 ca 1,8 procent av BNP 2100. Orsaken till den 2015 2020 2030 2050 2100 gradvis växande skillnaden mellan det finansiella

Primära utgifter 48,3 47,5 48,2 46,6 44,6

sparandet och det primära finansiella sparandet i diagram 10.17 är den med tiden allt större Off. konsumtion 26,1 26,0 26,9 26,2 25,3 Barnomsorg 1,9 1,9 2,0 1,8 1,6 avkastningen på de finansiella nettotillgångarna. Utbildning 5,0 5,0 5,1 4,7 4,2 Den höga nivån på det primära sparandet Sjukvård 6,2 6,1 6,4 6,4 6,3 bidrar på sikt till en kraftig minskning av den Äldreomsorg 4,1 4,1 4,6 5,1 5,9 konsoliderade bruttoskulden (se diagram 10.18). Övrigt 8,9 8,9 8,9 8,2 7,3 Denna skuld beräknas uppgå till ca 37 procent av Investeringar 4,3 4,2 4,0 3,2 1,9 BNP 2020. Skulden ökar som andel av BNP till omkring 2065, men minskar därefter successivt Transfereringar 17,9 17,2 17,3 17,2 17,3 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. och är ca 20 procent av BNP 2100. Från omkring 2045 byggs finansiella tillgångar gradvis Efter 2030 minskar utgifterna för den offentliga upp, vilket medför att kapitalinkomsterna ökar konsumtionen med ca 1,5 procent av BNP fram kraftigt. Därmed ökar även det finansiella till 2100. Utgifterna för äldreomsorg, som sparandet, som inkluderar kapitalinkomster, och inkluderar både äldre- och handikappomsorg, är uppgår 2100 till närmare 5 procent av BNP (se den enda utgiftspost som uppvisar ökande BNP- diagram 10.17). andelar även efter 2030, medan utgifterna för

Diagram 10.17 Finansiellt sparande vid oförändrat

sjukvård är relativt stabila som andel av BNP

beteende

efter 2030. Utgifterna för utbildning minskar Procent av BNP med ca 0,4 procent av BNP mellan 2030 och 6 2050, och med ytterligare 0,5 procent av BNP 5 fram till 2100. Utgifterna för övriga ändamål 4 minskar med ca 1,6 procent av BNP mellan 2030 och 2100. 3 2

Diagram 10.16 Offentliga primära inkomster och utgifter

vid oförändrat beteende

Procent av BNP 0 54 -1 Primärt finansiellt sparande Primära inkomster 53 -2 Finansiellt sparande 52 Primära utgifter -3 51 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 50 49 Det är viktigt att inte tolka den beskrivna 48 utvecklingen som en prognos över en förväntad 47 faktisk utveckling. Det är i själva verket i det närmaste uteslutet att dagens regler för de 46 offentliga inkomsterna och utgifterna inte skulle 45 ändras om överskott av den storlek som visas i 44 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. diagram 10.17 verkligen uppstod under en längre tidsperiod. De viktigaste skatteunderlagen, och därmed skatteinkomsterna, styrs i stor utsträckning av utvecklingen på arbetsmarknaden. De primära inkomsterna uppgår till mellan 47 och 48 procent av BNP under större delen av framskrivningsperioden (se diagram 10.16), men faller tillbaka något efter 2060.

PROP. 2015/16: 100

Diagram 10.18 Offentliga sektorns finansiella netto- för det offentliga sparandets utveckling, och

tillgångar och konsoliderade bruttoskuld vid oförändrat

därigenom kunna göra en mer utvecklad

beteende

Procent av BNP bedömning av finanspolitikens hållbarhet, redo- 80 visas ett antal alternativa scenarier i detta avsnitt. Netto-tillgångar Först behandlas faktorer som förstärker det 70 Konsoliderad bruttoskuld finansiella sparandet och sedan faktorer som 60 försvagar det.

50 40

Om åldern för utträde från arbetsmarknaden ökar

30 i takt med medellivslängden stärks hållbarheten

20 Dagens äldre kan se fram emot en betydligt 10 längre tid som pensionärer än tidigare 0 generationer. Både åldern för utträde från 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 arbetsmarknaden och den förväntade medellivs- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar längden har ökat de senaste 35 åren, men Finanspolitiken är långsiktigt hållbar givet de utträdesåldern har ökat i långsammare takt än använda beräkningsförutsättningarna medellivslängden, särskilt för män (se tabell Hållbarhetsindikatorn S1 uppgår som tidigare 10.2). Utträdesåldern låg 2014 på 63,8 år i angetts till -1,8 procent av BNP, beräknad från genomsnitt, medan den förväntade återstående 2017. Det relativt stora negativa S1-värdet visar medellivslängden vid 65 års ålder var drygt 20 år. att dagens omfattning av de offentliga Enligt en rapport från pensionsmyndigheten inkomsterna och utgifterna med stor sanno- från 2012 är utträdesåldern relativt hög i Sverige. likhet kan upprätthållas fram till 2030 utan att Bland europeiska länder med jämförbar data är bruttoskulden utvecklas på ett ohållbart sätt. Sverige det land som har den högsta utträdes- Finanspolitiken är således hållbar med god åldern. I Frankrike och Italien är den genommarginal enligt detta kriterium. snittliga utträdesåldern 58–59 år, medan den i Hållbarhetsindikatorn S2 är -1,1 procent av USA och Japan är 64–65 år. Sysselsättnings- BNP. Strikt tolkat betyder det att det finansiella graden åren före 65 år i Sverige är hög vid en sparandet kan försvagas permanent med internationell jämförelse, men den faller snabbt 1,1 procent av BNP 2017, samtidigt som efter denna ålder. Uppfattningen att 65 år är en nettoskulden stabiliseras på mycket lång sikt. naturlig pensionsålder verkar således vara fast Finanspolitiken är därmed hållbar även bedömd etablerad, trots möjligheten till en senare på detta sätt. Det faktum att indikatorvärdet pensionsålder i det nya pensionssystemet. bygger på antaganden om utvecklingen under

Tabell 10.2 Utträdesålder och återstående medellivslängd

flera hundra år gör dock att S2 värdet inte kan Kvinnor Män tolkas som att det finns ett faktiskt engångsvist 1980 2014 1980 2014 reformutrymme. Indikatorvärdets förändring vid Utträdesålder 60,9 63,3 63,3 64,4 alternativa antaganden ger dock en indikation på vilka faktorer som stärker finanspolitikens Återstående medellivslängd vid 65 18,0 21,4 14,3 18,9 hållbarhet och vilka som försämrar den (se Källor: Statistiska centralbyrån och Pensionsmyndigheten. avsnitt 10.3). Ett antal faktorer pekar på att utträdesåldern kan komma att stiga framöver. Ett bättre hälsotillstånd har i kombination med att allt färre har

10.3 Finanspolitikens förutsättningar

fysiskt krävande arbeten förbättrat förut-

kan ändras

sättningarna för att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna. Vidare är utbildningsnivån högre än Det scenario som redovisades i avsnitt 10.2 tidigare, och personer med högre utbildning bygger på vissa antaganden (detta scenario lämnar vanligtvis arbetsmarknaden senare än de benämns referensscenario nedan). För att belysa utan högre utbildning. Det finns även vilka faktorer som är viktiga och mindre viktiga ekonomiska drivkrafter i pensionssystemet som

PROP. 2015/16: 100

verkar för att senarelägga utträdet från arbets- Diagram 10.19 Primärt finansiellt sparande vid en

oförändrad arbetslivsandel

marknaden. Ålderspensionens storlek är baserad

Procent av BNP på medellivslängden vid pensioneringen och 5 beräkningar som redovisades i Finanspolitiska

4 rådets rapport 2009 visar att utträdesåldern kan

förväntas öka bl.a. på grund av detta. 3

Om utträdet från arbetsmarknaden inte 2

senareläggs innebär det att den genomsnittliga 1

ålderspensionen kommer att öka långsammare

0 än de förvärvsaktivas inkomster, eftersom Oförändrad arbetslivsandel pensionen blir lägre när medellivslängden ökar -1

Referensscenario och de intjänade pensionsrättigheterna måste -2

fördelas på fler pensionsår. En sådan utveckling -3

kan skapa finansiella hållbarhetsproblem om fler 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. pensionärer blir berättigade till andra ersätt-

ningar, t.ex. garantipension och bostadstillägg

för pensionärer. Låga pensioner kan därtill

Snabbare etablering av utrikes födda

komma att leda till krav på kompensation, t.ex. i

form av generösare pensionsregler eller sänkt Även om anknytningen till arbetsmarknaden skatt. Det är därför angeläget att det skapas goda bland utrikes födda har ökat under senare år är förutsättningar för ett längre arbetsliv. den fortfarande väsentligt svagare än bland Om utträdesåldern ökar i proportion till den inrikes födda. Sysselsättningsgraden uppgick förväntade återstående medellivslängden vid 2014 till knappt 59 procent bland de utrikes 65 år, som förväntas öka med ca 1,5 år från 2015 födda i åldern 15–74 år, jämfört med knappt till 2030, och med ytterligare ca 2 år till 2050, 68 procent bland de inrikes födda. Vidare var ökar arbetskraftsutbudet med 1,4 procent 2030 arbetslösheten bland utrikes födda ca 16 procent, och med 3,6 procent 2050 jämfört med i jämfört med 6 procent bland inrikes födda. referensscenariot. Utträdesåldern har då antagits Anknytningen till arbetsmarknaden skiljer sig öka med två tredjedels år för varje år som även åt mellan olika grupper av utrikes födda, medellivslängden vid 65 år ökar. I beräkningen t.ex. är asylsökande födda utanför Europa innebär det att BNP och de offentliga arbetslösa i högre grad än övriga utrikes födda. skatteinkomsterna ökar i snabbare takt, men Andra viktiga faktorer är vistelsetid i Sverige och också att kostnaderna för arbetslöshets- och utbildningsnivå. Generellt sett har utlandsfödda sjukförsäkringen och förtidspension ökar i kvinnor lägre arbetskraftsdeltagande än utlandsproportion till det högre arbetskraftsutbudet. födda män. Det höga antalet asylsökande de Jämfört med referensscenariot förstärker senaste åren, som kommer att sänka den genomdetta det primära offentliga sparandet och snittliga vistelsetiden i Sverige i gruppen utlanddärmed finanspolitikens hållbarhet påtagligt (se sfödda, talar för att dessa genomsnittsvärden kan diagram 10.19). S1 indikatorn förbättras med komma att sjunka framöver. ca 0,1 procent av BNP till -1,9 och S2-indikatorn Det finns flera skäl till att etableringen på förbättras med 1,7 procent av BNP arbetsmarknaden av utrikes födda tar relativt till -2,9. Scenariot visar att ett längre arbetsliv är lång tid. Sverige har under lång tid tagit emot viktigt för den långsiktiga finansieringen av betydligt fler asylsökande i förhållande till välfärden. befolkningen än de flesta medlemsstaterna i EU.

Asylsökande har en lägre förväntad syssel-

sättningsgrad jämfört med t.ex. arbetskrafts-

invandrare. En större del av arbetskraften

kommer de närmaste åren att utgöras av

personer som har kort vistelsetid i Sverige.

Andra faktorer som påverkar etableringen kan

vara svårigheter för arbetsgivare att värdera

kompetens som förvärvats utomlands, att

utrikes födda saknar nätverk som underlättar

PROP. 2015/16: 100

inträdet på arbetsmarknaden och att de utsätts finanserna förstärkas. Ett högre arbetsutbud för diskriminering (se rapport 2007:28 från bland kvinnor skulle innebära högre skatte- Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- intäkter, samtidigt som olika inkomstberoende politisk utvärdering). En snabbare etablering av transfereringsutgifter skulle minska. I den nyanlända förbättrar finanspolitikens hållbarhet utsträckning arbetsutbudet ökade till följd av genom ökade skatteintäkter och minskade minskad sjukfrånvaro skulle även utgifterna för utgifter för bl.a. ekonomiskt bistånd, bostads- sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning bidrag och arbetsmarknadsstöd. minska. Effekten av ett ökat arbetsutbud från kvinnor Diagram 10.20 Primärt finansiellt sparande vid en snabbare på de offentliga finanserna beror på hur männens

etablering

arbetsutbud påverkas. Om männens förvärvs- Procent av BNP arbete skulle sjunka i motsvarande grad som 3 kvinnornas ökar, som en följd av att det i stället 2 var männen som utför det oavlönade arbetet i hemmet, skulle effekten på finanserna bli liten. 1 Skulle däremot kvinnornas arbetsutbud öka och deras eller männens fritid minska, eller om det samlade oavlönade arbetet i hemmet skulle 0 minska, skulle det ha en positiv inverkan på -1 finanspolitikens hållbarhet. Om de offentliga Snabbare etablering utgifterna för barn- och äldreomsorg skulle öka i -2 Referensscenario samband med en sådan utveckling, skulle den -3 positiva effekten på de offentliga finanserna minska. Kvinnors ökade förvärvsarbete skulle så 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. småningom även innebära att de fick högre pensionsinkomster. Detta skulle innebära en För att bedöma effekten av en snabbare minskad press på de offentliga finanserna genom etablering av nyanlända antas att skillnaden i lägre utbetalningar av garantipension och sysselsättningsgrad mellan utrikes födda och bostadstillägg för pensionärer. personer födda i Sverige minskar med en tredjedel mellan 2020 och 2030. Därmed ökar

Diagram 10.21 Primärt finansiellt sparande vid ett högre

antalet arbetade timmar i ekonomin med drygt arbetsutbud bland kvinnor 3 procent fram till 2050. Detta gör att det Procent av BNP primära finansiella sparandet blir så mycket 4 högre att den demografiskt betingade för- 3 sämringen av sparandet de närmaste 15–20 åren uteblir (se diagram 10.20), samt att S1 och S2 2 förbättras med 0,3 respektive 0,8 procent av 1 BNP. 0

-1

Fler arbetade timmar för kvinnor

Högre arbetsutbud bland kvinnor -2 Kvinnor har i genomsnitt ett lägre arbetskrafts- Referensscenario -3 deltagande och kortare arbetstid än män. 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Kvinnor arbetar i större utsträckning än män Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. deltid, särskilt om det finns barn i hushållet. Kvinnor har dessutom mer frånvaro på grund av I känslighetskalkylen antas att kvinnors arbetstid föräldraledighet och ohälsa jämfört med män. ökar så att skillnaden i antalet arbetade timmar Kvinnor och män arbetar dock i genomsnitt mellan män och kvinnor halveras mellan 2020 ungefär lika många timmar per dag, om hänsyn och 2040. Det innebär att både kvinnors sysseläven tas till det oavlönade arbetet i hemmet. sättningsgrad och medelarbetstid ökar. Antalet Om kvinnors arbetskraftsdeltagande och kvinnor som uppbär ersättning från sjukbetalda arbetstid ökade skulle de offentliga försäkringen antas öka i paritet med syssel-

PROP. 2015/16: 100

sättningen, medan antalet kvinnor med sjuk- och Diagram 10.22 Primärt finansiellt sparande vid förbättrad

hälsa

aktivitetsersättning antas vara konstant.

Procent av BNP Männens arbetsutbud och de offentliga 6 utgifterna för vård och omsorg antas vara

5 oförändrade. Sammantaget innebär detta att

antalet arbetade timmar i ekonomin 2050 är 4

närmare 6 procent högre än i scenariot vid 3

oförändrat beteende. Det gör att det primära 2

finansiella sparandet blir högre (se ) och att S1 1 förbättras med 0,4 procent av BNP, medan S2

0 förbättras med 1,4 procent av BNP.

Förbättrad hälsa -1

-2 Referensscenario Ett förbättrat hälsoläge -3

2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Befolkningens hälsa och de äldres funktions-

förmåga har förbättrats de senaste decennierna. För att bedöma hur ett förbättrat hälsotillstånd Sjukligheten i flera av de stora folksjukdomarna påverkar hållbarheten antas de åldersspecifika har förskjutits högre upp i åldrarna, samtidigt kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg för som en mindre andel i varje given åldersgrupp personer över 65 år successivt skjutas upp i anger att de har sjukdomar eller besvär som åldrarna i takt med den förväntade återstående hindrar deras dagliga liv (se Socialdepartementets medellivslängden vid 65 års ålder. Ett års ökad rapport Den ljusnande framtid är vård från medellivslängd innebär med andra ord ett relativt 2010). En fortsatt förbättring av hälsan innebär sett friskare år. År 2100 har de åldersspecifika sannolikt betydande positiva effekter på de kostnaderna förskjutits med närmare sju offentliga finanserna. levnadsår. Vård- och omsorgsbehovet för en Kostnaderna för vård och omsorg ökar med 80-åring 2100 antas därför vara detsamma som åldern. Den genomsnittliga årliga kostnaden för för en 73-åring i dag. Denna förskjutning gör att vård och omsorg uppgick 2012 till drygt det primära finansiella sparandet blir högre (se 24 000 kronor per person i åldern 35–39 år, till ca diagram 10.22), och förbättrar S1 och S2 med 65 000 kronor per person i åldern 70–74 år och 0,2 respektive 2,1 procent av BNP. till ca 209 000 kronor per person i åldern

85-89 år. En minskad risk för insjuknande,

särskilt bland de äldre, skulle därför avsevärt

Produktivitetens betydelse för hållbarheten

reducera kostnaderna för vård och omsorg.

Detta är centralt för finanspolitikens hållbarhet, En högre produktivitet i näringslivet innebär att inte minst när andelen äldre i befolkningen ökar. det samlade välståndet i samhället ökar. Det gör Genom att minska ojämlikheten i hälsoatt löneinkomsterna i samhället, och därmed tillstånd, förbättra livsvillkor och identifiera även skatteinkomsterna, ökar, vilket stärker de riskgrupper, kan livsstil och levnadsvanor offentliga finanserna. Det finns dock faktorer påverkas och risken för ohälsa och sjukdom som verkar i motsatt riktning och som är i det minskas. I den utsträckning som förbättrad hälsa närmaste lika stora. Löneutvecklingen i den även innebär ökad livslängd kan det dock offentliga sektorn följer utvecklingen i näringsmedföra att fler personer uppnår åldrar där livet, vilket ökar de offentliga utgifterna. Till förekomsten av vissa vårdkrävande sjukdomar, detta kommer att de offentliga transfereringarna t.ex. demens, är stor. Detta skulle i så fall minska per individ på lång sikt antas följa löneden positiva effekten på de offentliga finanserna. utvecklingen, vilket också ökar utgifterna. En

produktivitetsökning i näringslivet bidrar

visserligen till lägre kostnader på de insatsvaror

som används i produktionen av de skatte-

finansierade tjänsterna, men eftersom dessa

utgör en betydligt mindre kostnadsandel än

personalkostnaderna i så gott som alla verksam-

PROP. 2015/16: 100

heter förbättras de offentliga finanserna endast i vilka framtida problem som ska lämnas till liten utsträckning. En produktivitetsökning i den morgondagens beslutsfattare att hantera, och offentliga sektorn har däremot betydelse för vilka som kräver åtgärder i dag, är ytterst en finanspolitikens hållbarhet, eftersom en ökad fördelningspolitisk fråga. effektivitet i denna sektor innebär en högre En ökad efterfrågan på välfärdstjänster inneproduktion till givna resurser, eller samma bär dessutom inte nödvändigtvis att tjänsterna produktion till lägre kostnader. måste finansieras med skatter. En privat Det finns i dag stora skillnader mellan olika finansierad välfärdssektor har vuxit fram under landsting i hur mycket vård som produceras i de senaste åren och möjligheterna för den förhållande till kostnaderna, även när skillnader i enskilde att själv betala för vissa välfärdstjänster vårdbehoven beaktas. OECD uppskattar att har ökat. Dessa möjligheter begränsas dock av kostnaderna för hälso- och sjukvård i Sverige den egna inkomsten och är inte jämnt fördelade i skulle kunna minska med nästan 3 procent av befolkningen. I Sverige tillhandahålls välfärds- BNP om effektiviteten var lika hög som i de tjänster som vård, omsorg och utbildning därför mest produktiva OECD-länderna. I en liknande i stor utsträckning via den offentliga sektorn till beräkning för utbildningssektorn bedömer låga eller inga kostnader för brukaren. På detta OECD att kostnaderna skulle kunna minska sätt säkerställs att välfärdstjänsterna kan med ca 0,7 procent av BNP. utnyttjas efter behov och inte efter betalnings- I en känslighetskalkyl antas att arbets- förmåga. produktiviteten i produktionen av de skattefinansierade välfärdstjänsterna ökar kontinuerligt

Diagram 10.23 BNP per person fördelat efter användning

med 0,1 procent per år. Detta förbättrar S1 med Tusental kronor, 2015 års priser 2000 0,1 procent av BNP och S2 med 1,2 procent av Offentlig konsumtion BNP. 1800 1600 Hushållens konsumtionsutgifter 1400 Övriga ändamål Flera faktorer kan öka de offentliga utgifterna 1200

1000 Beräkningarna ovan tyder på att finanspolitikens 800 hållbarhet förbättras om arbetskraftsutbudet 600 ökar och hälsoläget förbättras. Men det finns 400 andra möjliga utvecklingsmöjligheter som kan 200 komma att sätta de offentliga finanserna under 0 press. Utgifterna kan öka på grund av att 2015 2030 2050 2100 befolkningen åldras, att priset på de skatte- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. finansierade tjänsterna ökar snabbare än den Dessutom är den samhällsekonomiska nyttan av allmänna prisutvecklingen (Baumols lag), ökade välfärdstjänster ibland större än nyttan för den sjukskrivningstal eller en högre efterfrågan på de enskilda individen då de ger upphov till s.k. skattefinansierade välfärdstjänsterna när BNP positiva externa effekter. Utbildning, sjukvård ökar. Utöver dessa kostnadsdrivande faktorer och barnomsorg är exempel på tjänster som i kan utgifterna även komma att öka till följd av många fall inte enbart är till nytta för brukarna, exempelvis den medicintekniska utvecklingen. utan även för samhället i stort. Vikten av en jämn Dessa utgifter kan behöva finansieras av en fördelning av välfärdstjänsterna och föreminskande andel förvärvsaktiva i befolkningen, komsten av positiva externa effekter talar för att som med stigande inkomster kan vilja öka sin produktionen av välfärdstjänsterna till stor del fritid. bör finansieras med skatter även framöver. Alla framtida försämringar av det offentliga En högre efterfrågan på välfärdstjänster utgör sparandet bör dock inte föranleda förändringar en potentiell utmaning för framtidens finansav finanspolitiken idag. En fråga som berörts i politik. Samtidigt växer välståndet och resuravsnitt 10.2 är i vilken utsträckning det är rimligt serna, vilket innebär att möjligheten att möta att i dag öka det offentliga sparandet för att denna utmaning ökar. Diagram 10.23 visar att framtida generationer förväntas vilja ha fler eller BNP per capita i fasta priser förväntas vara bättre välfärdstjänster eller mer fritid. Frågan om nästan dubbelt så hög 2050, och mer än fyra

PROP. 2015/16: 100

gånger så hög 2100, som 2015. Hushållens till detta kan vara att ett samhälle med högre konsumtionsutgifter ökar något snabbare i välstånd samtidigt blir mer komplext, och att beräkningen, medan den offentliga kons- behovet av en sammanhållande offentlig umtionen i fasta priser endast ökar i begränsad verksamhet därför blir större. En annan omfattning. Befolkningen kommer därmed att i förklaring är att högre inkomster medför ökade framtiden ha mer resurser att använda till krav på skattefinansierade välfärdstjänster som konsumtion av varor och tjänster, inklusive vård, utbildning och kultur. För finanspolitiken välfärdstjänster. Den stora utmaningen är därför ökar hållbarhetsproblemen om kraven på den inte framtida resursbrist, utan möjligheten att offentliga sektorn ökar kontinuerligt när upprätthålla dagens höga andel av gemensam ekonomin växer. finansiering av de ökande behoven. I bedömningen av i vilken utsträckning som välfärds- Diagram 10.24 Offentliga utgifter 1950-2015 tjänsterna ska finansieras av skattemedel måste Procent av BNP 80 såväl fördelningspolitisk hänsyn som samhälls- Transfereringar ekonomisk effektivitet beaktas. Med stora 70 Offentlig konsumtion demografiska förändringar torde efterfrågan på 60 Investeringar välfärdstjänster de närmaste 15 åren bestå i minst Övrigt samma omfattning som i dag. 50

30 Ett stigande välstånd kan sätta press på

finanspolitiken

10 Det ekonomiska välståndet, mätt som BNP per 0 invånare, förväntas öka under framskrivnings- 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 perioden. En högre BNP per invånare möjliggör Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ökad konsumtion, men kan även medföra I Sverige ökade de offentliga utgifterna från ca förändrade beteenden, såsom ökad efterfrågan 21 procent av BNP 1950 till ca 62 procent av på fritid och välfärdstjänster. När inkomsterna BNP 1982 (se diagram 10.24). Både den stiger kan behovet av materiell välfärd mättas, samtidigt som fritid kan komma att värderas allt offentliga konsumtionen och transfereringarna ökade under perioden. Den snabba ökningen av högre. Fritid kan tas ut i flera olika former, t.ex. de offentliga utgifterna möjliggjordes av att genom minskad veckoarbetstid, fler semesterskatterna kunde höjas kraftigt från låga nivåer, dagar, senare inträde på eller tidigare utträde från samtidigt som det fanns ett outnyttjat arbetsarbetsmarknaden. Mer fritid och färre arbetade kraftsutbud främst i form av kvinnor med lågt timmar leder per person till minskande skatteinkomster. arbetskraftsdeltagande. Utgiftskvoten minskade sedan något under 1980-talet, men ökade åter Högre realinkomster behöver dock inte snabbt till följd av 1990-talskrisen, då BNP föll nödvändigtvis leda till ett lägre utbud av arbetade kraftigt, och uppgick 1993 till ca 67 procent av timmar, utan kan möjligen t.o.m. öka utbudet då BNP. Sedan mitten av 1990-talet har utgiftshögre inkomster gör att kostnaden för fritid kvoten sjunkit till strax under 50 procent av ökar, dvs. de konsumtionsmöjligheter som uppoffras vid ökad fritid blir större (den s.k. BNP 2015, framför allt till följd av minskande transfereringar, men också på grund av lägre substitutionseffekten). Framtida generationer räntekostnader. Det verkar därför som att den kan också öka sin fritid och ändå arbeta fler offentliga utgiftskvoten nådde en maximal nivå timmar än i dag om arbetslivet förlängs i redan omkring 1980, och att sambandet mellan proportion med medellivslängden. tillväxt och utgiftskvot har varit svagt i Sverige En annan möjlighet är att ett ökat välstånd de senaste 35 åren. Det empiriska stödet för leder till att kraven på det skattefinansierade Wagners lag är tvetydigt och varierar både välfärdsåtagandet ökar. Denna effekt, som ibland mellan länder och undersökta tidsperioder. benämns Wagners lag, innebär att efterfrågan på Ett högre offentligt sparande kan användas för de tjänster den offentliga sektorn tillhandahåller att bygga upp tillgångar som kan användas vid en ökar som andel av BNP när BNP växer. Ett skäl temporär demografiskt betingad ökning av de

PROP. 2015/16: 100

offentliga utgifterna, om exempelvis ovanligt höjs genom fler arbetstimmar, utsätts den

stora årgångar lämnar arbetsmarknaden och får offentliga sektorn för ett allt större förändrings-

behov av olika omsorgstjänster. Trendmässigt tryck för att finanspolitiken ska vara hållbar.

ökande kostnader, vare sig dessa beror på en

ökande medellivslängd eller krav på högre

Diagram 10.25 Primärt finansiellt sparande vid mer fritid

och högre efterfrågan

standard eller mer fritid, bör dock hanteras via

Procent av BNP ett längre arbetsliv, exempelvis genom lägre 3

inträdesålder på arbetsmarknaden, högre 2 Högre efterfrågan

utträdesålder från arbetsmarknaden, eller Referensscenario 1 minskad sjukfrånvaro. 0

-1

-2

Högre efterfrågan på fritid och välfärdstjänster

-3

försvagar de offentliga finanserna

-4

För att visa på konsekvenserna av förändringar i -5

efterfrågan som kan ske på grund av ett ökat -6

välstånd presenteras nedan ett scenario där den -7

genomsnittliga arbetstiden per sysselsatt antas 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. minska med 0,1 procent per år fr.o.m. 2021

jämfört med i referensscenariot. Detta överens- I detta scenario försvagas det primära finansiella stämmer ungefär med minskningen i medelsparandet betydligt på sikt jämfört med referensarbetstiden 1980–2009. Pensionsåldern antas scenariot, vilket försämrar hållbarheten (se vara densamma som i referensscenariot. diagram 10.25). S1-indikatorn uppgår till -1,4, Nedgågen antas bero på en ökad efterfrågan på vilket är en försvagning med 0,4 procent av BNP fritid, en kortare arbetsvecka, fler semesterdagar, jämfört med i referensscenariot, och S2etc. i takt med att BNP och det materiella indikatorn uppgår till 3,8, vilket är en förvälståndet ökar. Samtidigt antas den offentliga svagning med ca 5,0 procent av BNP. Enligt S2konsumtionen volymmässigt växa 0,2 procent indikatorn är utvecklingen därför långsiktigt snabbare per år än vad som är demografiskt ohållbar. Förändringen beror till ungefär en motiverat. Detta innebär att det sker en tredjedel på att arbetsutbudet minskar när standardökning i de välfärdstjänster som den fritiden ökar och till två tredjedelar på att offentliga sektorn erbjuder. Därmed förändras produktionen av skattefinansierad välfärd ökar. också finanspolitiken successivt med tiden.

I scenariot antas medelarbetstiden vara ca

15 timmar kortare per person och år 2030 och

120 timmar kortare 2100 jämfört med i referens-

10.4 Känsligheten i beräkningarna

scenariot (motsvarande ca tre heltidsveckor per

och jämförelse med föregående

år eller ca en dryg halv timme per arbetsdag). Till

hållbarhetsbedömning

följd av detta minskar även skatteinkomsterna

och möjligheterna att finansiera den I detta avsnitt behandlas beräkningarnas skattefinansierade välfärden. Finansieringskänslighet för olika antaganden och en problemen förstärks ytterligare om standarden i jämförelse görs med den hållbarhetsbedömning de offentliga tjänsterna gradvis ökar. I scenariot som gjordes i 2015 års ekonomiska vårantas personaltätheten inom vård, skola och proposition (prop. 2014/15:100). omsorg öka så att antalet arbetade timmar i den

offentliga sektorn sammantaget är drygt

2 procent högre 2030 och 17 procent högre 2100

Finanspolitiken är hållbar i de flesta scenarier

än i referensscenariot. Det innebär att antalet

arbetstimmar som är tillgängliga för produktion i Hållbarhetsindikatorerna S1 och S2 visar att näringslivet minskar i motsvarande utsträckning. finanspolitiken är långsiktigt hållbar i ett Allt eftersom fritiden ökar, antalet arbetade scenario som bygger på ett oförändrat beteende. timmar i hela ekonomin minskar och standarden Detta resultat bör dock tolkas med försiktighet

PROP. 2015/16: 100

av flera skäl. De finanspolitiska utmaningar som högre alla år efter 2020, vilket försämrar S1 med behandlas i detta avsnitt verkar på mycket lång 0,2 procent av BNP och S2 med ca 0,4 procent sikt och beräkningarna sträcker sig därför långt av BNP. Om jämviktsarbetslösheten skulle bli in i framtiden. Den långa beräkningshorisonten 1 procentenhet lägre efter 2020 skulle de båda medför ett betydande inslag av osäkerhet. Till S-indikatorerna förbättras i motsvarande detta ska läggas att kalkylerna är starkt beroende utsträckning. av de antaganden som görs. Kalkylerna ska, som redan nämnts, inte uppfattas som prognoser för Diagram 10.26 Primärt finansiellt sparande vid ett

försämrat utgångsläge

en sannolik utveckling, utan som effektanalyser Procent av BNP där effekten av olika förändringar i beräknings- 3 antagandena redovisas.

2 Tabell 10.3 Hållbarhetsindikatorer S1 och S2

Procent av BNP 1 S1 S2 Oförändrat beteende -1,8 -1,1 0

Förbättrar hållbarheten

-1 Oförändrad arbetslivsandel -1,9 -2,9 Försämrat utgångsläge Förbättrad etablering -2,1 -1,9 -2 Högre arbetsutbud bland kvinnor -2,1 -2,5 Referensscenario Förbättrad hälsa -1,9 -3,3 -3 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Högre produktivitet i offentlig sektor -1,9 -2,3 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Försämrar hållbarheten

Högre efterfrågan på fritid och -1,4 3,8 För att beskriva betydelsen av ett sämre välfärdstjänster utgångsläge antas i en alternativ bedömning en Mer fritid -1,7 0,4 försämring i sparandet om motsvarande ca Fler välfärdstjänster -1,5 2,0 1,5 procent av BNP 2020. Det innebär att det Högre jämviktsarbetslöshet -1,6 -0,8 primära finansiella sparandet motsvarar Försämrat utgångsläge -0,3 0,5 ca -1,7 procent av BNP detta år, jämfört med ett Anm.: Positiva värden anger att det offentliga sparandet måste förstärkas primärt sparande i balans i övriga scenarier. Det permanent för att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, och negativa värden att en permanent försvagning är möjlig. primära finansiella sparandet i de långsiktiga Källa: Egna beräkningar. beräkningarna förskjuts därmed nedåt med ca 1,7 procent av BNP hela framskrivnings- I tabell 10.3 sammanfattas hur de alternativa perioden, vilket illustreras i diagram 10.26. Vid antaganden som ligger till grund för be- en sådan utveckling försämras S1 och S2 till -0,3 räkningarna påverkar S1 och S2. Dessutom respektive 0,5 procent av BNP. Finanspolitiken redovisas ytterligare ett antal alternativa är således fortfarande hållbar enligt S1 om scenarier. Allmänt kan sägas att finanspolitiken 47 utgångsläget förvärras på detta sätt, även om är hållbar i de flesta av beräkningarna. S1- marginalen till en ohållbar utveckling minskat. indikatorn är negativ i alla redovisade scenarier, och S2 endast positiv i scenariot med ett försämrat utgångsläge, i scenariot med högre Hållbarheten är något bättre än i tidigare efterfrågan på fritid och välfärdstjänster, samt bedömning kombinationen av de båda. I scenariot Högre jämviktsarbetslöshet antas I scenariot med oförändrat beteende uppgår S1 att jämviktsarbetslösheten är 1 procentenhet till -1,8 procent av BNP och S2 till -1,1 procent av BNP. I 2015 års ekonomiska vårproposition beräknades S1 till -1,5 procent av BNP och S2 till -1,1 procent av BNP i samma scenario. Det betyder att hållbarheten är något bättre än enligt 47 I promemorian Utvecklad bedömning av finanspolitikens långsiktiga den tidigare bedömningen. En anledning till att hållbarhet på regeringens hemsida, www.regeringen.se, finns en mer hållbarheten förbättrats är ett något bättre utförlig beskrivning av känslighetskalkylerna. utgångsläge för beräkningen. Det primära

PROP. 2015/16: 100

sparandet i slutåret av den medelfristiga Kommissionen bedömer finanspolitikens beräkningen, som ligger till grund för långsikts- hållbarhet på medellång sikt, fram till 2030, och framskrivningen, är 0,3 procent av BNP högre i på mycket lång sikt med hjälp av S1- och S2denna beräkning än i beräkningen i 2015 års indikatorerna. Eftersom det bara är 14 år till ekonomiska vårproposition. Allt annat lika 2030 betyder den initiala skuldnivån mycket för betyder detta att den långsiktiga hållbarheten S1-indikatorns värde. Om den offentliga skulden mätt med S2 förbättras med 0,3 procent av BNP. ligger långt ifrån 60 procent av BNP krävs stora På motsvarande sätt är ett skäl till att S1- förändringar av finanspolitiken för att nå denna indikatorn reviderats att den konsoliderade skuldkvot. bruttoskulden vid beräkningens startår är mer än Kommissionen räknar även på finans- 1 procent av BNP lägre än enligt bedömningen i politikens effekter över en oändlig tidshorisont. 2015 års ekonomiska vårproposition. I dessa beräkningar blir dagens skuldnivå mindre Andra faktorer som stärker finanspolitikens viktig för resultatet. I stället blir det finansiella hållbarhet något är att den befolkningsprognos sparandet i utgångsläget viktigare. Kommisssom den aktuella beräkningen bygger på har en ionen delar upp sitt S2-värde i ett initialvillkor, något snabbare utveckling av befolkningen i dvs. den finansiella ställningen i utgångsläget, arbetsför ålder än den tidigare prognosen, och som förklarar 1,2 procentenheter av Sveriges S2att arbetskraftsutbudet per person är något värde på 2,3 procent av BNP, och en del som starkare än det utbud som låg till grund för den avser den framtida utvecklingen, som förklarar tidigare bedömningen. resterande 1,1 procentenheter. Enligt kommissionens bedömning i den senaste långsiktsberäkningen är det strukturella sparandet -1,1 procent av BNP 2018, det år kostnads- 10.5 Andra bedömningar av den beräkningarna börjar. För 2020, det sista året i finansiella hållbarheten regeringens medelfristiga prognos, bedömer kommissionen det strukturella sparandet Både Konjunkturinstitutet (KI) och Europeiska till -1,2 procent av BNP, vilket är betydligt lägre kommissionen har nyligen publicerat än i regeringens bedömning. bedömningar av den svenska finanspolitikens Utöver bilden av utgångsläget gör långsiktiga hållbarhet. KI bedömer att kommissonen även en annan bedömning än hållbarheten är svagt ohållbar på lång sikt, medan regeringen när det gäller beräkningen av de kommissionen bedömer att risken för en framtida utgifterna för offentlig konsumtion. ohållbar utveckling är låg på medellång sikt, fram Kommissionen beräknar en kostnad per person till 2030, men medelhög på lång sikt. Samman- som använder de skattefinansierande tjänsterna, fattande S1- och S2-värden redovisas i tabell och låter sedan denna öka i takt med BNP per 10.4. capita fram till 2060. Därefter skriver kommissionen fram de offentliga konsumtions- Tabell 10.4 Hållbarhetsindikatorer för Sverige utgifterna med befolkningsutvecklingen. Procent av BNP Regeringen antar i stället att personaltätheten inom den offentligt finansierade produktionen är S1 S2 Regeringen -1,8 -1,1 oförändrad. Konjunkturinstitutet (mar 2016) 0,7 KI antar i likhet med regeringen, att antalet Europeiska kommissionen (jan 2016) -1,3 2,3 arbetstimmar i den offentliga sektorn är Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen samt egna beräkningar. konstant per individ som använder tjänsten. Till skillnad från regeringen antar dock KI samtidigt att den summa som läggs på insatsvaror i Det offentligfinansiella utgångsläget är viktigt för produktionen (t.ex. hyror, datorer, hemtjänstslutsatserna larm och medicinsk utrustning) växer i samma takt som lönekostnaderna. Regeringen antar i Olika utgångslägen förklarar i stor utsträckning stället att utgifterna för insatsvaror endast ökar i att regeringens, kommissionens och KI:s slut- takt med antalet producerade tjänster och satser om finanspolitikens hållbarhet skiljer sig prisutvecklingen på dessa insatsvaror. Denna åt. skillnad i beräkningsantagandena gör att

PROP. 2015/16: 100

utgifterna för den offentliga konsumtionen som Tabell 10.5 S1 och S2 enligt EU-kommissionen S1 S2 andel av BNP ökar snabbt i KI:s bedömning och Belgien 3,8 2,5 på sikt når en högre BNP-andel än någonsin tidigare. Denna utveckling skiljer sig signifikant Bulgarien -1,2 2,4 från regeringens beräkning, där konsumtionen Danmark -3,3 1,2 som andel av BNP är relativt oförändrad fram till Estland -4,0 0,7 2020, och endast ökar med ca 0,9 procent av Finland 2,6 3,9 BNP under den efterföljande tioårsperioden (se Frankrike 4,4 0,6 tabell 10.1). Irland 2,7 1,0 Det är även värt att notera att både KI och Italien 4,2 -0,9 kommissionen använder andra befolkningsprognoser än regeringen. KI använder sig av den Kroatien 4,5 -0,8 befolkningsprognos som Statistiska centralbyrån Lettland -2,1 0,9 presenterade hösten 2015, där invandringen till Litauen 0,5 2,9 Sverige de närmaste åren var betydligt högre än i Luxemburg -4,4 4,2 prognosen från februari 2016, som regeringen Malta -0,2 4,6 använder sig av. Kommissionen använder sig av Nederländerna 0,6 4,5 Eurostats befolkningsprognos Europop2013 Polen 1,0 3,5 som publicerades i mars 2014. Eftersom beräkningarna i stor utsträckning bygger på det Portugal 4,7 0,7 demografiska underlaget är resultatet starkt Rumänien 1,4 4,4 beroende av den befolkningsprognos som Slovakien -0,7 3,5 används. Resultaten skiljer sig även åt av andra Slovenien 3,0 6,8 anledningar, t.ex. på grund av olika antaganden Spanien 2,5 0,1 om potentiell tillväxttakt, prisökningstakt, Storbritannien 3,3 3,2 räntor, arbetsutbud och arbetslöshet.

Sverige -1,3 2,3

Tjeckien -0,6 3,2 Finanspolitikens hållbarhet är bättre än i många Tyskland -0,8 1,7 andra länder Ungern -0,6 1,5 Österrike 1,3 2,7 Baserat på Europeiska kommissionens bedöm-

EU 2,0 1,7

ningar bedöms finanspolitikens hållbarhet vara Källa: Europeiska kommissionen god i ett internationellt perspektiv. På medellång sikt är det bara fyra länder i EU som har bättre värden på kommissionens S1-indikator än Sverige: Luxemburg, Estland, Danmark och 10.6 En sammantagen bedömning av Lettland (se tabell 10.5). Enligt den långsiktiga finanspolitikens långsiktiga hållbarhetsindikatorn S2 ligger Sverige på tolfte hållbarhet plats, med ett värde som är något bättre än genomsnittet för EU:s medlemsländer. Bäst S2- Finanspolitiken bedöms vara långsiktigt hållbar i värden har Italien och Kroatien medan Slovenien ett scenario med oförändrat beteende, och där och Malta har de sämsta S2-värdena. 48 inga ofinansierade reformer, förutom de som redan är beslutade eller aviseras i denna proposition, genomförs. S1 uppgår då till -1,8 procent av BNP och S2 till -1,1 procent av BNP. Det finansiella sparandet och den konsoliderade skulden ligger inom ramarna för de uppsatta gränserna i stabilitets- och tillväxtpakten i de flesta av de redovisade scenarierna. Därmed är ett viktigt krav som ligger till grund för 48 Europeiska kommissionen gör ingen bedömning av finanspolitikens marknadernas värdering av hållbarheten uppfyllt. hållbarhet i Grekland och Cypern.

PROP. 2015/16: 100

År 2020–2035 karaktäriseras av ett stigande, demografiskt motiverat, utgiftstryck. De primära offentliga utgifterna bedöms öka med knappt 1 procent av BNP dessa år på grund av en demografiskt betingad ökad efterfrågan på skattefinansierade välfärdstjänster. Denna utveckling visar på vikten av en politik som även fortsättningsvis är inriktad på att minska arbetslösheten och öka antalet arbetade timmar. Pensionssystemet skapar i sig starka incitament att arbeta längre upp i åldrarna när medellivslängden ökar, eftersom pensionärernas inkomster minskar i förhållande till de förvärvsaktivas om utträdesåldern från arbetsmarknaden inte senareläggs. Om yrkeslivet förlängs i takt med att den förväntade medellivslängden vid 65 år ökar förbättras dock finanspolitikens hållbarhet påtagligt. Att så många som möjligt har ett långt och produktivt arbetsliv är en förutsättning för att pensionärer och övriga medborgare ska ha en god ekonomisk standard och för att offentligt finansierade tjänster av god kvalitet ska kunna tillhandahållas. Med en ökad medellivslängd finns möjligheten att både öka fritiden och tiden i arbete. I takt med att medellivslängden ökar är det därför viktigt med ett högt arbetskraftsdeltagande och ett långt arbetsliv, bland både kvinnor och män.

11 Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden

PROP. 2015/16: 100

11 Ändrad fördelning av ändamål och

verksamheter på utgiftsområden

Enligt tilläggsbestämmelse 9.5.3 till riksdags- Mot denna bakgrund föreslår regeringen att ordningen ska beslut om vilka ändamål och de ändamål och verksamheter som avser Sveriges verksamheter som ska innefattas i ett utgifts- Fängelsemuseum och som finansieras från område fattas av riksdagen i samband med beslut anslaget 1:6 Kriminalvården under utgiftsmed anledning av den ekonomiska vårprop- område 4 Rättsväsendet flyttas till utgiftsositionen. I detta avsnitt lämnar regeringen område 17 Kultur, medier, trossamfund och förslag till sådana beslut. fritid. Ändringarna bör tillämpas fr.o.m. 2017. De För 2017 beräknas förslaget öka utgiftsramen föreslagna ändringarna beaktas dock inte i de för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trosberäkningar för utgiftsområdena som görs i samfund och fritid med 1 500 000 kronor och denna proposition. minska utgiftsramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet med motsvarande belopp.

Sveriges Fängelsemuseum

Viss verksamhet avseende skydd för geografisk

information

Regeringens förslag: De ändamål och verksamheter som avser Sveriges Fängelsemuseum och som finansieras från Regeringens förslag: De ändamål och anslaget 1:6 Kriminalvården under utgifts- verksamheter som avser tillståndsgivning för område 4 Rättsväsendet flyttas till utgifts- spridning av sammanställningar av geografisk område 17 Kultur, medier, trossamfund och landinformation som inhämtats från luftfartyg fritid. genom fotografering eller liknande registrering och som finansieras från anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap under Skälen för regeringens förslag: Verksam- utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisheten vid Sveriges Fängelsemuseum i Gävle beredskap flyttas till utgiftsområde 18 finansieras för närvarande delvis av Samhällsplanering, bostadsförsörjning och bygg- Kriminalvården. I syfte att säkerställa muséets ande samt konsumentpolitik. långsiktiga verksamhet, och en samlad hantering av bidraget till detta museum tillsammans med bidragen till andra icke statliga museum, föreslår Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i regeringen att ansvaret för verksamheten fr.o.m. propositionen Skydd för geografisk information 2017 flyttas från utgiftsområde 4 Rättsväsendet har riksdagen bl.a. beslutat att en ny lag om till utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros- skydd för geografisk information ska ersätta den samfund och fritid. nuvarande lagen (1993:1742) om skydd för

PROP. 2015/16: 100

landskapsinformation (prop. 2015/16:63, Migrationsverket kommer antalet asylsökande bet. 2015/16:FöU6, rskr. 2015/16:165). Genom att vara fortsatt högt under kommande år och den förordning om skydd för geografisk regeringen bedömer att myndigheten behöver information som kommer att komplettera den koncentrera sina insatser på prövning av nya lagen kommer Lantmäteriet, fr.o.m. den asylansökningar och verka för att vistelsetiden i 1 maj 2016, i stället för Försvarsmakten vara mottagandet blir så kort som möjligt. ansvarig tillståndsmyndighet för spridning av Regeringen anser därför att den nuvarande sammanställningar av geografisk landinfor- ansvarsfördelningen för insatser under asylmation som inhämtats från luftfartyg eller processen bör ändras så att länsstyrelserna får liknande registrering. Tillståndsverksamheten ansvaret för att samordna insatser som syftar till finansieras 2016 genom att Lantmäteriet att stärka asylsökandes kunskaper i svenska och disponerar medel från anslaget 1:1 Förbands- för andra etableringsfrämjande åtgärder. Att verksamhet och beredskap. länsstyrelserna får detta ansvar innebär att Mot denna bakgrund föreslår regeringen att verksamheten kan anpassas till lokala och de ändamål och verksamheter som avser regionala förutsättningar. Inom ramen för den tillståndsgivning för spridning av samman- verksamhet som ska organiseras bör länsställningar av geografisk landinformation som styrelserna kunna samverka med olika aktörer. inhämtats från luftfartyg genom fotografering Att möjliggöra för organisationer i det civila eller liknande registrering och som finansieras samhället att bidra med insatser bör vara särskilt från anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och prioriterat. beredskap under utgiftsområde 6 Försvar och Mot denna bakgrund föreslår regeringen att samhällets krisberedskap flyttas till utgifts- de ändamål och verksamheter som avser område 18 Samhällsplanering, bostadsför- organiserad sysselsättning för asylsökande som sörjning och byggande samt konsumentpolitik. syftar till att stärka asylsökandes kunskaper i För 2017 beräknas förslaget öka utgiftsramen svenska och för andra etableringsfrämjande för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- åtgärder, och som finansieras från anslaget försörjning och byggande samt konsumtion med 1:1 Migrationsverket under utgiftsområde 8 2 000 000 kronor och minska utgiftsramen för Migration flyttas till utgiftsområde 1 Rikets utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- styrelse. beredskap med motsvarande belopp. För 2017 beräknas förslaget öka utgiftsramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse med 72 000 000 kronor och minska utgiftsramen för Organiserad sysselsättning utgiftsområde 8 Migration med motsvarande belopp.

Regeringens förslag : De ändamål och verksamheter som avser organiserad syssel-sättning för Bidrag till landstingen för glasögonbidrag till barn asylsökande som syftar till att stärka asyls- och unga ökandes kunskaper i svenska och för andra etableringsfrämjande åtgärder, och som finansieras från anslaget 1:1 Migrationsverket under Regeringens förslag: De ändamål och verksamutgiftsområde 8 Migration flyttas till utgifts- heter som avser bidrag till landstingen för område 1 Rikets styrelse. glasögonbidrag till barn och unga och som finansieras från anslaget4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet under utgiftsområde 9 Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt Hälsovård, sjukvård och social omsorg flyttas till att den tid som den enskilde befinner sig i utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommasylprocessen tas tillvara och används på ett uner. meningsfullt sätt. Migrationsverket har i dag ett ansvar för att ordna organiserad sysselsättning för asylsökande. Antalet asylsökande har ökat Skälen för regeringens förslag: Lagen under flera års tid, vilket har inneburit stora (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn utmaningar för myndigheten. Enligt och unga och förordningen (2016:36) om bidrag

PROP. 2015/16: 100

för glasögon till vissa barn och unga trädde i Bosättning av nyanlända invandrare kraft den 1 mars 2016. En mer jämlik tillgång på glasögon bedöms motverka att barn och unga Regeringens förslag: De ändamål och verksamsom lever i familjer i ekonomisk utsatthet heter som avser bosättning av nyanlända hamnar i utanförskap. Den nya lagen innebär att landstingen ska lämna bidrag för kostnad för invandrare och som finansieras från anslaget glasögon eller kontaktlinser till barn och unga i 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader åldern 8–19 år. Bidraget ska kunna uppgå till under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv flyttas till utgiftsområde 8 Migration. 800 kronor per person men om kostnaden är lägre ska bidraget uppgå till den faktiska kostnaden. Landstingens ansvar i denna fråga är således Skälen för regeringens förslag: Den 1 mars reglerad i lag. Det riktade statsbidrag som 2016 2016 trädde lagen (2016:38) om mottagande av används för att kompensera landstingen och vissa nyanlända invandrare för bosättning i kraft. Gotlands kommun för de kostnader som Under 2016 beslutar Arbetsförmedlingen om åliggandet medför fördelas i enlighet med anvisningar till kommuner att ta emot nyanlända landstingens respektive kommunens andel av som vistas i anläggningsboende och har rätt till rikets befolkning, och betalas ut från anslaget etableringsplan, medan Migrationsverket bes- 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshinder- lutar om anvisning till kommuner att ta emot sområdet under utgiftsområde 9 Hälsovård, kvotflyktingar och nyanlända som vistas i sjukvård och social omsorg. Bidraget fördelas anläggningsboende och som inte har rätt till således på samma sätt som det generella stats- etableringsplan. Från och med den 1 januari 2017 bidraget. Genom att i stället fördela medlen kommer Migrationsverket att besluta om genom det generella statsbidraget skulle en ad- samtliga anvisningar enligt lagen. ministrativ förenkling uppnås. Regeringen anser Mot denna bakgrund föreslår regeringen att därför att det riktade bidraget bör utgå och att de ändamål och verksamheter som avser bokommunerna i stället bör kompenseras genom sättning av nyanlända invandrare och som det generella statsbidraget. finansieras från anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens Mot denna bakgrund föreslår regeringen att förvaltningskostnader flyttas till utgiftsområde 8 de ändamål och verksamheter som avser bidrag Migration. till landstingen för glasögonbidrag till barn och För 2017 beräknas förslaget öka utgiftsramen unga och som finansieras från anslaget 4:2 Vissa för utgiftsområde 8 Migration med 30 000 000 statsbidrag inom funktionshindersområdet under kronor och minska utgiftsramen för utgiftsutgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv med omsorg flyttas till utgiftsområde 25 Allmänna motsvarande belopp. bidrag till kommuner. För 2017 beräknas förslaget öka utgiftsramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till Särskilt utbildningsstöd kommuner med 120 000 000 kronor och minska utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, Regeringens förslag : De ändamål och verksamsjukvård och social omsorg med motsvarande heter som avser särskilt utbildningsstöd som ges belopp. till folkhögskolor, universitet och högskolor och som finansieras från anslaget 1:15 Särskilt utbildningsstöd under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning flyttas till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Skälen för regeringens förslag: Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelar särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor, universitet och högskolor enligt förordningen (2011:1163)

PROP. 2015/16: 100

om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd. genomföras som högskoleutbildning och delvis Syftet med stödet är att underlätta studier för finansieras genom de medel som avsatts för personer med funktionsnedsättning. bidraget till teckenspråkstolkutbildning. Det särskilda utbildningsstödet fördelas till Hösten 2013 genomfördes den första inövervägande del till folkhögskolor. De övriga an- tagningen till ett kandidatprogram i teckenslagen som riktas till folkbildningen finns under språkstolkning vid Stockholms universitet. Från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och med 2015 har intagning till programmet och fritid. genomförts varje år. Eftersom kandidatprogram- Mot denna bakgrund föreslår regeringen att met har utökats successivt har den del av de ändamål och verksamheter som avser särskilt bidraget som fortsatt använts till bidrag till utbildningsstöd som ges till folkhögskolor, teckenspråkstolkutbildning vid folkhögskolor universitet och högskolor och som finansieras successivt minskat. Från och med 2017 kommer från anslaget 1:15 Särskilt utbildningsstöd under därmed nivån för det bidrag till teckenspråksutgiftsområde 16 Utbildning och universitets- tolkutbildning som fördelas till folkhögskolorna forskning flyttas till utgiftsområde 17 Kultur, att ligga på en stabil nivå. Det finns därför skäl medier, trossamfund och fritid. Det är för att 2017 återföra den del av bidraget som regeringens avsikt att Specialpedagogiska skol- avser teckenspråkstolkutbildning i folkhögmyndigheten även fortsättningsvis ska fördela skolors regi och styrningen av detta bidrag till bidraget till folkhögskolor samt universitet och det utgiftsområde inom vilket folkbildningen högskolor. hanteras. Regeringen avser att återkomma till riksdagen Mot denna bakgrund föreslår regeringen att i budgetpropositionen för 2017 med förslag till de ändamål och verksamheter som avser bidrag ändringar av utgiftsramar och anslag. till teckenspråkstolkutbildning i folkhögskolors regi och administrationen av detta bidrag och som finansieras från anslaget 2:64 Särskilda Särskilda utgifter inom universitet och högskolor utgifter inom universitet och högskolor under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning flyttas till utgiftsområde 17 Kultur, Regeringens förslag : De ändamål och verksammedier, trossamfund och fritid. heter som rör bidrag till teckenspråkstolk- För 2017 beräknas förslaget öka utgiftsramen utbildning i folkhögskolors regi samt adminför utgiftsområde 17 Kultur, medier, trosistrationen av bidraget och som finansieras från samfund och fritid med 21 000 000 kronor och anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet minska utgiftsramen för utgiftsområde 16 och högskolor under utgiftsområde 16 Utbildning Utbildning och universitetsforskning med och universitetsforskning flyttas till utgiftsmotsvarande belopp. område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Upprustning av skollokaler

Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i budgetpropositionen för 2012 överfördes Regeringens förslag : De ändamål och verk- 36 579 000 kronor från det tidigare anslaget 14:2 samheter som avser statsbidrag för renovering av Bidrag till tolkutbildning och teckenspråk- skollokaler och utemiljöer för förskolor, skolor lärarutbildning inom utgiftsområde 17 Kultur, och fritidshem och som finansieras från anslaget medier, trossamfund och fritid till det inom 1:13 Upprustning av skollokaler under utgiftsutgiftsområde 16 Utbildning och universitets- område 18 Samhällsplanering, bostadsförforskning uppförda anslaget 2:70 Särskilda sörjning och byggande samt konsumentpolitik utgifter inom universitet och högskolor m.m. flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:KrU1, rskr. 77). universitetsforskning. Regeringen avsåg att medlen skulle användas för utbildning av främst teckenspråkstolkar. Syftet med överföringen var att möjliggöra att tolk- Skälen för regeringens förslag: Stödet för och teckenspråkstolkutbildningar skulle kunna upprustning av skollokaler och utemiljöer bör

PROP. 2015/16: 100

hanteras tillsammans med övriga utbildnings- inhämtades på en hearing som hölls den 16 frågor. december 2015 med deltagare från bl.a. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Tillväxtverket, Statskontoret, Vinnova och de ändamål och verksamheter som avser stats- Business Sweden. Genom en överföring av den bidrag för renovering av skollokaler och för aktuella verksamheten från Myndigheten för utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser till och som finansieras från anslaget 1:13 Upp- Regeringskansliet bedöms verksamhetens effekt rustning av skollokaler under utgiftsområde 18 på området öka. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och Mot denna bakgrund föreslår regeringen att byggande samt konsumentpolitik flyttas till de ändamål och verksamheter som avser den utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- utlandsplacerade funktionen för omvärldsforskning. bevakning, analys och kontaktskapande verk- För 2017 beräknas förslaget öka utgiftsramen samhet och som finansieras från anslagen 1:2 för utgiftsområde 16 Utbildning och uni- Verket för innovationssystem: Forskning och versitetsforskning med 480 000 000 kronor och utveckling, 1:5 Näringslivsutveckling och minska utgiftsramen för utgiftsområde 18 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar Samhällsplanering, bostadsförsörjning och bygg- och analyser under utgiftsområde 24 Näringsliv ande samt konsumentpolitik med motsvarande flyttas till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. belopp. För 2017 beräknas förslaget öka utgiftsramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse med 26 000 000 kronor och minska utgiftsramen för Utlandsplacerad verksamhet för utgiftsområde 24 Näringsliv med motsvarande omvärldsbevakning, analys och främjande på belopp.

utbildnings-, forsknings- och innovationsområdet

Terminologisk verksamhet

Regeringens förslag : De ändamål och verksamheter som avser den utlandsplacerade funktionen för omvärldsbevakning, analys och Regeringens förslag : De ändamål och verkkontaktskapande verksamhet vid Myndigheten samheter som avser bidrag till terminologisk för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser verksamhet och som finansieras från och som finaniseras från anslagen 1:2 Verket för anslaget 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet innovationssystem: Forskning och utveckling, under utgiftsområde 24 Näringsliv flyttas till 1:5 Näringslivsutveckling och 1:6 Myndigheten för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser under och fritid. utgiftsområde 24 Näringsliv flyttas till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Skälen för regeringens förslag: Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är Skälen för regeringens förslag: Regeringen beroende av att det kontinuerligt skapas termer avser att förstärka Sveriges globala kopplingar till för nya företeelser och begrepp. Det är därför av strategiska internationella högre utbildnings-, betydelse att det offentliga terminologiarbetet forsknings- och innovationsmiljöer. Därtill vill genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och regeringen främja Sverige som en attraktiv samordnat sätt. Eftersom språkpolitiken huvudkunskapsnation samt öka internationellt genom- sakligen finansieras från utgiftsområde 17 slag för svensk högre utbildning, forskning och Kultur, medier, trossamfund och fritid finns det innovation. I departementspromemorian Över- goda skäl att även resurserna för det offentliga syn av Tillväxtanalys: Myndigheten för terminologiarbetet, som utgör en del av språk- Tillväxtpolitiska Utvärderingar och Analyser politiken, samlas inom detta utgiftsområde. (dnr. 2015/08118/AS) föreslås bl.a. flytt av viss Mot denna bakgrund föreslår regeringen att verksamhet från Myndigheten för tillväxt- de ändamål och verksamheter som avser bidrag politiska utvärderingar och analyser till till terminologisk verksamhet och som Regeringskansliet. Synpunkter på promemorian finansieras från anslaget 1:13 Bidrag till termino-

PROP. 2015/16: 100

logisk verksamhet under utgiftsområde 24 Näringsliv flyttas till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. För 2017 beräknas förslaget öka utgiftsramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid med 4 278 000 kronor och minska utgiftsramen för utgiftsområde 24 Näringsliv med motsvarande belopp.

Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1 Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Innehållsförteckning

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

1 Tabeller Den makroekonomiska utvecklingen

Tabell 1 BNP-tillväxt i omvärlden

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Procentuell förändring, fasta priser 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 USA 1,6 2,2 1,5 2,4 2,4 2,0 2,4 2,4 2,2 2,2 Euroområdet 1,6 -0,9 -0,3 0,9 1,5 1,3 1,7 1,6 1,5 1,4 EU 1,8 -0,5 0,2 1,4 1,9 1,5 1,6 1,6 1,6 1,6 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis och egna beräkningar.

Tabell 2 Försörjningsbalans, fasta priser

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Mdkr Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges 2014¹ 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hushållens konsumtionsutgifter 1 812 1,9 0,8 1,9 2,2 2,6 3,0 2,7 2,5 2,6 3,3 Offentliga konsumtionsutgifter 1 031 0,8 1,1 1,3 1,3 2,5 4,6 2,1 0,7 -0,2 -0,2 Stat 278 0,7 2,5 3,6 1,0 2,6 4,2 0,1 -2,5 -3,0 -2,7 Kommunsektor 753 0,9 0,6 0,4 1,5 2,5 4,7 2,9 1,9 0,8 0,6 Fasta bruttoinvesteringar 922 5,7 -0,2 0,6 7,5 7,3 3,9 2,3 2,5 3,4 4,8 Näringsliv 753 7,1 -0,7 0,7 8,8 8,5 4,0 2,0 2,7 4,1 5,5 Stat 88 -2,8 -0,6 -2,6 -1,7 1,0 3,7 3,2 1,8 0,5 3,6 Kommunsektor 76 3,9 5,1 2,9 7,7 2,5 4,7 3,2 1,9 -0,5 -0,9 2 Lagerinvesteringar 10 0,5 -1,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 1 744 6,1 1,0 -0,8 3,5 5,9 5,9 3,7 3,6 4,0 4,6 Varuexport 1 226 6,8 0,3 -2,9 2,3 3,3 4,9 3,3 3,4 3,9 4,6 Tjänsteexport 517 4,0 3,0 5,0 6,3 12,2 7,9 4,4 4,1 4,2 4,6 3 Import 1 600 7,3 0,5 -0,1 6,3 5,4 5,9 4,2 4,2 4,0 4,4 Varuimport 1 112 8,7 -0,8 -1,7 4,6 5,3 5,7 4,0 4,0 3,9 4,4 Tjänsteimport 489 3,7 4,3 4,1 10,3 5,5 6,2 4,8 4,6 4,4 4,3

BNP 3918 2,7 -0,3 1,2 2,3 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9

1 Fasta priser, referensår 2014. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 3 Försörjningsbalans, fasta priser. Kalenderkorrigerad

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014¹ 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hushållens konsumtionsutgifter 1 812 1,9 0,9 1,9 2,3 2,5 2,9 2,8 2,6 2,6 3,2 Offentliga konsumtionsutgifter 1 031 0,8 1,6 1,3 1,6 2,1 4,2 2,5 0,9 -0,1 -0,6 Stat 278 0,7 2,9 3,6 1,2 2,3 3,9 0,4 -2,4 -2,9 -3,0 Kommunsektor 753 0,9 1,2 0,5 1,7 2,1 4,3 3,3 2,1 0,9 0,2 Fasta bruttoinvesteringar 922 5,7 0,2 0,6 7,7 6,9 3,6 2,6 2,7 3,5 4,5 Näringsliv 753 7,1 -0,4 0,7 9,1 8,1 3,6 2,4 2,8 4,2 5,2 Stat 88 -2,8 -0,3 -2,6 -1,6 0,7 3,5 3,5 1,8 0,5 3,4 Kommunsektor 76 3,9 5,0 2,9 7,7 2,5 4,7 3,2 1,9 -0,5 -0,8 Export 1 744 6,1 1,6 -0,8 3,7 5,5 5,5 4,1 3,8 4,0 4,2 Varuexport 1 226 6,9 0,9 -2,9 2,6 2,8 4,5 3,8 3,6 3,9 4,2 Tjänsteexport 517 4,0 3,4 4,9 6,5 11,9 7,6 4,8 4,2 4,2 4,3 2 Import 1 600 7,4 1,1 -0,1 6,5 4,9 5,5 4,7 4,4 4,0 4,0 Varuimport 1 112 8,7 0,0 -1,7 4,9 4,7 5,2 4,6 4,3 3,9 3,9 Tjänsteimport 489 3,7 4,6 4,1 10,3 5,4 6,1 4,9 4,6 4,4 4,2

BNP 3918 2,7 0,1 1,2 2,4 3,8 3,5 2,5 2,0 2,2 2,7

1 Referensår 2014, beloppen är inte kalenderkorrigerade. 2 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 4 Försörjningsbalans, löpande priser

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Mdkr Procentuell förändring, löpande priser 2014 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hushållens konsumtionsutgifter 1812 3,6 1,3 2,6 3,0 3,7 4,3 4,4 4,4 4,7 5,3 Offentliga konsumtionsutgifter 1031 3,9 3,7 4,0 3,9 5,0 7,1 5,4 4,1 3,4 3,0 Stat 278 4,4 4,4 4,9 2,5 4,0 6,0 3,5 1,5 1,3 1,3 Kommunsektor 753 3,7 3,4 3,6 4,4 5,4 7,5 6,1 5,0 4,1 3,5 Fasta bruttoinvesteringar 922 5,9 0,5 1,0 9,5 9,2 5,4 3,8 4,1 4,9 6,4 Stat 88 -2,0 1,2 -2,7 -0,4 2,3 5,6 5,3 3,8 2,5 5,7 Kommunsektor 76 7,0 6,6 3,3 9,6 4,2 6,6 5,5 4,4 2,1 2,0 Export 1744 5,0 0,0 -3,3 5,6 7,7 5,8 4,6 4,6 5,0 5,5 Varuexport 1226 5,2 -1,4 -6,0 4,5 4,5 4,3 3,9 3,9 4,5 5,1 Tjänsteexport 517 4,5 4,0 4,0 8,3 15,2 9,0 6,3 5,9 6,0 6,4 1 Import 1600 7,1 -0,6 -2,9 8,0 6,3 5,5 5,4 5,3 5,1 5,5 Varuimport 1112 8,3 -2,7 -5,3 5,7 4,6 5,0 5,2 5,1 4,9 5,5 Tjänsteimport 489 3,6 5,3 3,6 13,7 10,1 6,5 5,9 5,6 5,4 5,4 2 Nettoexport som andel av BNP 143 4,7 4,9 4,5 3,7 4,3 4,4 4,1 3,9 3,9 3,9

BNP 3918 3,9 0,8 2,3 3,9 6,0 5,5 4,2 3,9 4,4 5,0

1 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 2 Export minus import dividerat med BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 5 Försörjningsbalans, deflatorer

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hushållens konsumtionsutgifter 1,7 0,5 0,7 0,7 1,0 1,3 1,7 1,8 2,0 1,9 Offentliga konsumtionsutgifter 3,0 2,6 2,6 2,5 2,4 2,4 3,2 3,3 3,6 3,2 Fasta bruttoinvesteringar 0,3 0,8 0,3 1,8 1,8 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5 Lagerinvesteringar 1,9 179,5 -67,6 15,5 -18,1 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Export -1,0 -1,0 -2,5 2,0 1,7 -0,1 0,9 0,9 0,9 0,9 Varuexport -1,6 -1,7 -3,2 2,1 1,2 -0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 Tjänsteexport 0,5 0,9 -0,9 1,9 2,7 0,9 1,7 1,7 1,7 1,7 Import -0,2 -1,1 -2,8 1,7 0,9 -0,4 1,1 1,0 1,0 1,0 Varuimport -0,3 -1,9 -3,7 1,1 -0,7 -0,7 1,2 1,0 1,0 1,0 Tjänsteimport 0,0 0,9 -0,4 3,1 4,4 0,2 1,0 1,0 1,0 1,0 Bytesförhållande -0,8 0,1 0,3 0,4 0,8 0,3 -0,2 -0,1 -0,1 -0,1

BNP 1,2 1,1 1,1 1,6 1,9 1,7 1,9 2,0 2,2 2,0

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 6 Bidrag till BNP-tillväxt

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Fasta priser, procentenheter om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hushållens konsumtionsutgifter 0,9 0,4 0,9 1,0 1,2 1,4 1,2 1,1 1,2 1,5 Offentliga konsumtionsutgifter 0,2 0,3 0,3 0,4 0,7 1,2 0,6 0,2 0,0 -0,1 Stat 0,0 0,2 0,3 0,1 0,2 0,3 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 Kommunsektor 0,2 0,1 0,1 0,3 0,5 0,9 0,6 0,4 0,2 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 1,3 -0,1 0,1 1,7 1,7 1,0 0,5 0,6 0,8 1,2 Lagerinvesteringar 0,5 -1,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2,8 0,5 -0,4 1,5 2,6 2,7 1,7 1,7 1,9 2,2 Import -3,0 -0,2 -0,0 -2,5 -2,2 -2,4 -1,8 -1,8 -1,8 -2,0

BNP

1

2,7 -0,3 1,2 2,3 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9

1 Procentuell förändring. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 1 2014 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2 Näringsliv 593 6,8 2,3 0,7 6,1 6,3 2,7 1,6 1,9 3,5 4,8 Varuproducenter 281 5,5 -0,4 1,6 3,9 5,7 2,3 0,7 1,4 2,7 6,0 Industri 179 8,8 -3,1 1,8 3,9 6,4 1,2 0,2 1,1 2,5 6,1 Övriga varuproducenter 102 -0,2 4,7 1,4 4,1 4,4 4,3 1,6 2,1 3,0 5,8 2 Tjänsteproducenter 312 8,1 4,8 -0,3 8,2 6,9 3,2 2,4 2,4 4,2 3,8 Bostäder 160 8,0 -11,8 0,9 19,8 16,7 8,0 3,4 5,0 6,0 7,6 3 Offentlig sektor 164 -0,2 1,7 -0,3 2,4 1,7 4,2 3,2 1,8 0,0 1,5 Stat 88 -2,8 -0,6 -2,6 -1,7 1,0 3,7 3,2 1,8 0,5 3,6 Kommunsektor 76 3,9 5,1 2,9 7,7 2,5 4,7 3,2 1,9 -0,5 -0,9

Totalt 922 5,7 -0,2 0,6 7,5 7,3 3,9 2,3 2,5 3,4 4,8

1 Fasta priser, referensår 2014. 2 Exklusive bostäder. 3 Här avses den skattefinansierade delen av offentlig sektor som i nationalräkenskaperna benämns Offentliga myndigheter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 8 Hushållens ekonomi

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020

Hushållens inkomster

Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 1 2014 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

2 Real disponibel inkomst 4,1 3,8 1,7 2,2 3,0 2,3 2,8 2,3 2,3 1,4

3 Prisindex 1,7 0,5 0,7 0,7 1,0 1,3 1,7 1,8 2,0 1,9

Nominell disponibel inkomst 1963 5,9 4,3 2,5 2,9 4,0 3,6 4,5 4,1 4,3 3,4

Lönesumma 4 1592 5,4 3,7 2,7 3,7 4,3 5,2 5,1 4,1 4,1 4,4

5 Övriga faktorinkomster 169 2,4 -6,9 1,8 4,6 3,0 3,0 3,6 3,2 3,5 3,5

6 Räntor och utdelningar, netto 110 0,6 1,1 -0,4 0,2 0,9 0,5 0,3 0,7 0,5 -0,4

Offentliga transfereringar 587 -1,1 4,3 4,6 1,1 2,0 3,6 3,9 3,8 4,0 2,5

Pensioner 317 0,5 6,3 5,7 0,3 2,8 4,9 4,5 4,5 3,6 3,7

Sjukdom 109 -2,2 2,1 2,5 3,7 4,4 0,6 6,6 2,7 2,7 3,1

Arbetsmarknad 32 -13,7 6,7 6,1 -7,2 -1,2 3,5 -5,5 2,4 4,8 1,8

Familjer och barn 66 2,4 4,2 3,7 2,6 2,6 3,1 3,5 3,3 3,0 2,8

Studier 14 -0,5 0,5 0,5 1,2 -2,3 2,2 2,2 1,7 2,6 3,1

Övrigt 36 -2,5 -3,2 3,7 4,9 -5,4 2,2 0,5 3,6 12,0 -7,3

7 Privata transfereringar 111 23,4 9,5 6,6 4,3 9,0 1,4 7,1 6,7 5,8 6,0

Skatter och avgifter -621 0,0 3,0 3,7 4,2 5,8 7,8 5,6 5,4 4,3 3,9

Hushållens sparande

Mdkr Andel av disponibel inkomst 1 2014 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Nettosparande, exklusive 151 5,2 7,9 7,8 7,7 8,0 7,4 7,5 7,2 6,9 5,2 sparande i avtalspensioner

Nettosparande i avtalspensioner 8 174 8,7 8,8 8,6 8,8 9,5 9,4 9,3 9,1 8,9 8,9 (inklusive pps )

9 Totalt nettosparande 325 12,7 15,3 15,1 15,2 16,0 15,3 15,3 15,0 14,5 12,9

Finansiellt sparande 276 11,0 14,8 14,4 14,1 14,6 13,8 13,7 13,3 12,7 10,7 Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Fasta priser, referensår 2014. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Består bland annat av egenföretagarnas inkomster. 6 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 7 Består främst av utbetalda privatfonderade avtalspensioner. 8 Premiepensionssparande. 9 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) / (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020

Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014¹ 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Varuproducenter 950 2,3 -4,2 -1,8 2,2 5,5 5,2 2,2 2,1 2,6 4,0

Industri 586 4,1 -7,0 -1,1 -0,8 4,1 5,0 2,4 2,3 2,9 4,5

Byggverksamhet 209 -2,3 -5,9 -3,7 12,1 11,2 8,2 2,5 2,3 2,9 4,2

Tjänsteproducenter 1 757 4,8 2,0 3,9 2,9 4,3 3,4 2,6 2,3 3,0 3,8

2 Tjänsteproducenter exkl. FoF 1 304 4,7 1,8 3,5 3,5 4,8 4,3 3,4 3,4 3,7 4,5

Näringslivet totalt 2 707 3,9 -0,4 1,8 2,6 4,7 4,0 2,5 2,2 2,9 3,8

1 Fasta priser, referensår 2014. 2 Finans- och fastighetstjänstebranscherna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 10 Offentlig produktion, baspris

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014¹ 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kommunsektor 495 -0,3 0,0 -1,3 0,2 1,1 4,1 2,3 1,5 0,3 0,2 Stat 220 -0,8 2,4 1,7 1,5 1,5 2,1 -0,7 -2,2 -2,8 -2,5

Total offentlig produktion 715 -0,5 0,7 -0,4 0,6 1,2 3,5 1,4 0,4 -0,6 -0,6

Anm.: Den offentliga produktionen är mindre än den offentliga konsumtionen eftersom offentlig sektor köper mer varor och tjänster från privat sektor än den säljer. 1 Fasta priser, referensår 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 11 Bytesbalans

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Miljarder kronor, löpande priser, om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Handelsbalans 131 136 137 129 121 118 106 95 93 92 procent av BNP 3,6 3,7 3,6 3,3 2,9 2,7 2,3 2,0 1,9 1,8 Tjänstebalans 67 68 80 72 107 129 139 149 162 178 Faktorinkomster 71 81 73 75 87 93 104 111 114 113 Löpande transfereringar -46 -68 -64 -66 -69 -47 -65 -68 -73 -74 Bytesbalans 223 217 227 210 246 292 284 287 296 309 procent av BNP 6,1 5,9 6,0 5,4 5,9 6,7 6,2 6,0 6,0 5,9 Kapitaltransfereringar -8 -6 -9 -6 -8 -8 -9 -9 -10 -10 Finansiellt sparande 215 211 218 204 238 284 275 278 286 299 procent av BNP 5,9 5,7 5,8 5,2 5,7 6,5 6,0 5,8 5,8 5,7 Bytesförhållande procentuell utveckling -0,8 0,1 0,3 0,4 0,8 0,3 -0,2 -0,1 -0,1 -0,1 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 12 Bruttonationalinkomst (BNI)

Utfall för 2010–2015, prognos för 2016–2020 Miljarder kronor, löpande priser 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3 657 3 685 3 770 3 918 4 155 4 385 4 569 4 749 4 956 5 204 Primära inkomster netto 109 120 102 88 97 100 106 113 115 114

BNI 3 766 3 805 3 872 4 006 4 252 4 485 4 675 4 862 5 072 5 318

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 13 Arbetsmarknad

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020

Nivå, tusental om inte annat anges Procentuell förändring om inte annat anges 2014 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

1 BNP 3 918 2,7 -0,3 1,2 2,3 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9

Produktivitet² 455 1,0 0,0 1,0 0,7 2,3 1,4 1,0 1,4 1,5 1,4

Produktivitet i näringslivet 500 1,3 0,2 1,5 1,3 2,9 1,7 1,4 2,0 1,9 1,6

Arbetade timmar³ 7 629 2,0 -0,1 0,4 1,5 1,6 2,5 1,2 0,4 0,7 1,6

4 Medelarbetstid 160 -0,3 -0,8 -0,7 0,1 0,2 0,8 -0,4 -0,3 -0,1 0,6

5 Kalenderkorrigerad utveckling

BNP¹ 3 928 2,7 0,1 1,2 2,4 3,8 3,5 2,5 2,0 2,2 2,7

Produktivitet² 453 0,9 -0,4 0,9 0,5 2,6 1,7 0,7 1,3 1,4 1,7

Produktivitet i näringslivet 498 1,2 -0,3 1,5 1,1 3,3 2,1 1,1 1,8 1,9 2,0

3 Arbetade timmar 7 677 2,0 0,7 0,4 1,8 1,0 1,9 1,7 0,7 0,7 1,0

4 Medelarbetstid 161 -0,3 0,0 -0,6 0,4 -0,4 0,3 0,1 -0,1 0,0 0,1

Sysselsatta, 15–74 år 4 772 2,3 0,7 1,0 1,4 1,4 1,7 1,6 0,8 0,7 0,9

Sysselsatta, 20–64 år 4 480 2,2 0,6 1,0 0,9 1,4 1,8 1,6 0,8 0,7 0,9

6 Sysselsättningsgrad 15–74 år 65,4 65,5 65,7 66,2 66,7 67,1 67,5 67,2 67,0 67,0

6,7 Sysselsättningsgrad 20–64 år 79,4 79,4 79,8 79,9 80,5 81,2 81,7 81,4 81,0 80,9

Arbetskraften, 15–74 år 5 183 1,4 0,9 1,1 1,3 0,8 1,0 1,1 0,8 0,9 1,0

8 Arbetskraftsdeltagande 15–74 år 70,9 71,1 71,5 71,9 72,0 72,1 72,1 71,8 71,6 71,7

9 Arbetslöshet, 15–74 år 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,8 6,3 6,4 6,5 6,6

Befolkning, 15–74 år 7 206 0,7 0,6 0,6 0,7 0,7 0,9 1,1 1,2 1,1 0,9

Befolkning, 20–64 år 5 604 0,6 0,5 0,5 0,7 0,7 0,8 1,0 1,1 1,1 1,1

10 Programdeltagare 4,4 4,5 4,7 4,6 4,5 4,8 4,8 4,9 5,0 5,1

Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen

Tusental personer, årsgenomsnitt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Sysselsatta 9 10 14 16 16 27 46 53 55 56

I utbildning 168 177 186 176 175 177 158 155 164 167

Totalt¹¹ 178 187 201 191 191 204 204 209 218 224

1 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 15–74 år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 I procent av arbetskraften. 10 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. 11 Till följd av avrundning stämmer inte alltid totalen med delarna. Anm: Prognosen baseras på hittills föreslagna och genomförda reformer. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Nivå, tusental Procentuell förändring 2014 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Varuproducenter 1 084 3,1 -0,3 -0,8 -0,2 0,8 1,1 0,9 0,7 0,5 0,5 Industri 589 1,3 -1,8 -2,2 -1,5 -0,8 0,8 0,9 0,7 0,1 0,3 Byggverksamhet 331 4,9 1,8 0,9 2,1 2,4 2,6 1,0 0,9 1,0 1,0 Tjänsteproducenter 2 197 2,9 1,1 1,6 2,4 1,6 1,7 2,0 0,7 1,2 1,8 exkl. finans- och 2 024 2,9 1,2 1,6 2,4 1,8 2,4 2,1 1,5 1,2 1,6 fastighetsverksamhet

Näringslivet totalt 3 281 3,0 0,6 0,8 1,5 1,4 1,5 1,6 0,7 1,0 1,4

Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter

Utfall för 2010–2015, prognos för 2016–2020 Nivå, tusental Procentuell förändring 2014 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kommunala myndigheter 1092 0,5 0,5 0,8 1,0 2,3 2,6 2,1 1,6 0,6 0,2 Staten 247 0,2 1,9 2,2 1,3 0,6 0,9 -0,6 -1,4 -1,9 -2,0

Offentliga myndigheter totalt 1338 0,4 0,7 1,0 1,1 2,0 2,3 1,6 1,1 0,2 -0,1

Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler

Resursutnyttjande

Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP-gap -1,4 -2,4 -2,5 -2,0 -0,9 0,2 0,5 0,3 0,0 0,0 Produktivitetsgap 0,3 -0,5 -0,2 -0,7 0,4 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Produktivitetsgap i näringslivet 0,4 -0,7 -0,3 -0,9 0,5 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Timgap -1,7 -1,9 -2,3 -1,4 -1,3 -0,4 0,4 0,3 0,0 0,0 Sysselsättningsgap -1,7 -2,0 -2,0 -1,6 -1,2 -0,5 0,3 0,3 0,1 0,0

Potentiella variabler

Nivå Procentuell förändring i fasta priser om inte annat anges. Kalenderkorrigerade värden 2014 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Potentiell BNP¹ 4010 1,2 1,2 1,3 1,9 2,7 2,4 2,2 2,2 2,4 2,7 Potentiell produktivitet² 456 0,3 0,4 0,7 1,0 1,5 1,5 1,3 1,3 1,5 1,7 Pot. produktivitet i näringslivet² 503 0,6 0,8 1,1 1,7 1,8 1,8 1,8 1,8 1,9 2,0 Pot. antal arbetade timmar³ 7 782 1,2 1,0 0,7 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 1,0 1,0 4 Pot. sysselsättning, 15-74 år 4 852 1,1 1,0 1,1 1,0 0,9 0,9 0,8 0,8 0,9 1,0 5 Jämviktsarbetslöshet, 15-74 år 6,8 6,8 6,8 6,7 6,5 6,4 6,4 6,5 6,5 6,6

Potentiella variabler, löpande priser

Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 6 Potentiell BNP 3 699 3 782 3 871 4 010 4 195 4 367 4 548 4 741 4 963 5 198 1 Potentiell BNP till marknadspris. Miljarder kronor. Fasta priser, referensår 2014. 2 Kronor per timme. 3 10 000-tal. 4 1 000-tal. 5 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. 6 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2014) multiplicerat med BNP-deflatorn. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 17 Löneutveckling och inflation

Utfall för 2010–2015, prognos för 2016–2020 Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Nominell löneutveckling, konjunkturlönestatistiken

Industri 2,5 3,9 2,0 2,5 2,5 3,0 3,2 3,4 3,4 3,4 Byggindustri 3,1 2,6 3,0 3,1 1,6 3,2 3,4 3,4 3,4 3,4 Näringslivets tjänstesektorer 2,4 3,0 2,3 2,9 2,3 3,1 3,2 3,4 3,4 3,4 Statliga myndigheter 1,9 2,1 2,6 2,3 2,4 3,0 3,2 3,4 3,4 3,4 Kommunala myndigheter 2,3 2,7 2,9 2,8 2,7 3,3 3,6 3,5 3,5 3,4

Totalt, konjunkturlönestatistiken 2,4 3,0 2,5 2,8 2,4 3,1 3,3 3,4 3,4 3,4

Totalt, nationalräkenskaperna¹ 3,1 2,8 2,1 1,7 3,3 3,2 3,3 3,4 3,4 3,4

Konsumentprisernas utveckling

KPI, årsgenomsnitt 3,0 0,9 0,0 -0,2 0,0 0,9 1,6 2,3 3,2 3,2 KPIF, årsgenomsnitt² 1,4 1,0 0,9 0,5 0,9 1,3 1,8 2,0 2,1 2,0 Nettoprisindex, årsgenomsnitt 2,0 1,2 -0,3 -0,1 -0,9 0,1 1,6 2,4 3,3 3,3 Prisbasbelopp, tusen kronor 42,8 44,0 44,5 44,4 44,5 44,3 44,7 45,3 46,4 47,9 Anm.: Konjunkturlönestatistiken för 2014 avser prognos. 1 Kalenderkorrigerad. Timlönen enligt nationalräkenskaperna mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar. 2 Mått på underliggande inflation. I beräkningen av KPIF (KPI med fast bostadsränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 18 Räntor och valutor

Utfall för 2010–2015, prognos för 2016–2020 Årsgenomsnitt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 6-månadersränta¹ 1,7 1,2 0,9 0,4 -0,3 -0,5 0,0 0,7 2,0 2,8 5-årsränta¹ 2,3 1,1 1,6 0,9 0,2 0,4 1,6 2,5 3,2 3,7 10-årsränta¹ 2,6 1,6 2,1 1,7 0,7 1,1 2,1 3,0 3,7 4,2 Differens 10-årsränta Sverige-Tyskland¹ 0,0 0,0 0,5 0,5 0,2 0,4 0,3 0,2 0,3 0,2 6-månadersränta (EUR)¹ 0,7 0,0 0,1 0,0 -0,3 -0,2 0,2 0,2 0,8 2,3 2 Växelkurs, kronindex KIX 108 106 103 107 113 110 109 108 107 106 SEK per EUR 9,0 8,7 8,7 9,1 9,4 9,3 9,3 9,2 9,1 9,0 SEK per USD 6,5 6,8 6,5 6,9 8,4 8,4 8,3 8,2 8,0 7,8 USD per EUR 1,4 1,3 1,3 1,3 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. 2 Index, oktober 1992 = 100. Källor: Riksbanken och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

2 Tabeller Utgifter

Tabell 19 Utgiftstak och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor om annat ej anges Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utgiftstak 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 332 1 392 1 466 Takbegränsade utgifter 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 194 1 264 1 296 1 335 1 357 Budgeteringsmarginal 74 62 28 11 23 21 10 36 57 109 Budgeteringsmarginal, procent av 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 1,8 0,8 2,8 4,2 8,1 takbegränsade utgifter Anm.: Utgiftstakets nivå för 2019 och 2020 är regeringens bedömning i denna proposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 20 Utgifter per utgiftsområde 2015–2020

Miljoner kronor 2015 2016 2016 2017 2018 2019 2020 1 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse 12 281 12 788 12 933 12 867 13 083 13 330 13 611 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 442 15 027 15 010 15 011 15 355 15 836 16 436 3 Skatt, tull och exekution 10 754 10 783 10 687 10 946 11 146 11 383 11 655 4 Rättsväsendet 40 429 42 167 41 383 42 307 43 182 44 106 45 091 5 Internationell samverkan 1 934 2 049 2 143 1 908 1 913 1 918 1 924 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48 271 48 777 47 439 50 240 51 375 53 796 56 188 7 Internationellt bistånd 32 213 28 277 26 158 30 016 31 059 35 157 40 353 8 Migration 18 725 50 265 49 634 47 983 33 335 24 542 22 317 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 64 979 71 082 65 228 67 527 68 503 67 015 66 848 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 603 110 208 108 246 110 398 112 123 114 210 117 500 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 136 36 184 36 198 34 445 33 154 32 478 32 289 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 82 931 87 129 86 337 89 328 92 452 95 882 99 206 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 15 362 21 297 20 835 29 042 44 867 55 191 56 491 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 64 971 78 847 77 092 78 859 80 219 81 826 83 927 15 Studiestöd 19 216 21 708 20 043 21 420 21 375 22 305 23 576 16 Utbildning och universitetsforskning 62 954 68 545 67 466 72 440 73 343 73 542 74 551 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 281 13 808 13 733 14 026 14 156 14 242 14 436 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 074 6 564 4 312 7 159 7 372 6 714 6 739 19 Regional tillväxt 2 243 3 261 3 017 3 577 3 371 3 446 3 411 20 Allmän miljö- och naturvård 5 938 7 409 7 314 7 592 7 221 6 774 6 606 21 Energi 2 291 2 812 2 771 2 789 2 606 2 616 2 136 22 Kommunikationer 47 242 53 622 50 589 54 963 55 371 55 140 55 529 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 13 398 18 926 17 898 17 403 17 558 17 608 17 470 24 Näringsliv 5 475 5 892 5 848 5 890 5 861 5 925 5 357 25 Allmänna bidrag till kommuner 102 037 93 398 93 355 95 078 95 397 95 461 95 525 26 Statsskuldsräntor m.m. 21 936 10 769 3 797 14 654 21 894 29 079 36 133 27 Avgiften till Europeiska unionen 44 232 31 827 22 489 37 669 38 975 40 391 41 511 Minskning av anslagsbehållningar 1 592 2 146 7 463 1 555 2 Beräkningsteknisk överföring till hushållen 215 1 340 5 953

Summa utgiftsområden

3

889 345 953 422 911 956 977 343 999 751 1 033 328 1 048 372

4

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 867 409 942 653 908 158 962 706 977 902 1 004 292 1 012 284

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 267 466 285 397 301 773 318 157 331 120 344 223

Takbegränsade utgifter 1 134 875 1 193 555 1 264 479 1 296 059 1 335 412 1 356 507

Budgeteringsmarginal 23 125 21 445 9 521 35 941 56 588 109 493

5

Utgiftstak för staten 1 158 000 1 215 000 1 274 000 1 332 000 1 392 000 1 466 000

1 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med budgetpropositionen för 2016 (bet 2015/16 FiU1, rskr 2015/16:51), Extra ändringsbudget för 2016 - Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. 2015/16:146), samt förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99). 2 Avser de överstigande medel som uppstod på grund av att regeringen i budgetpropositionen för 2016 (bet 2015/16 FiU1, rskr 2015/16:51) föreslog och aviserade åtgärder som medförde större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar för 2017–2019. 3 Inklusive Beräkningsteknisk överföring till hushållen och posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av nivå på utgiftstaket för 2019 och 2020 (se avsnitt 4.2). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 21 Utgifter per utgiftsområde 2005–2020

Miljarder kronor Utfall 2005–2015, prognos 2016 och beräknat 2017–2020, anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2016 Utgiftsområde 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1 Rikets styrelse 9,9 10,6 10,6 11,0 12,2 11,7 11,2 11,5 11,8 12,9 12,3 12,9 12,9 13,1 13,3 13,6 2 Samhällsekonomi och finans- 11,0 11,8 11,2 11,4 12,0 12,1 12,9 13,5 16,1 14,1 14,4 15,0 15,0 15,4 15,8 16,4 förvaltning 3 Skatt, tull och exekution 8,6 9,0 9,7 9,4 9,4 9,4 9,9 10,3 10,4 10,4 10,8 10,7 10,9 11,1 11,4 11,7 4 Rättsväsendet 27,0 28,5 30,6 32,7 33,6 35,5 37,2 38,2 39,3 40,2 40,4 41,4 42,3 43,2 44,1 45,1 5 Internationell samverkan 1,4 1,4 1,6 1,8 1,8 2,0 1,9 1,5 1,8 1,7 1,9 2,1 1,9 1,9 1,9 1,9 6 Försvar och samhällets krisberedskap 44,0 44,3 46,5 43,0 42,1 45,7 44,2 45,5 45,4 48,0 48,3 47,4 50,2 51,4 53,8 56,2 7 Internationellt bistånd 22,3 25,9 25,4 27,5 29,6 26,7 29,2 30,2 30,8 31,0 32,2 26,2 30,0 31,1 35,2 40,4 8 Migration 4,8 4,5 5,3 6,1 6,5 7,1 7,6 8,2 9,9 12,6 18,7 49,6 48,0 33,3 24,5 22,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 38,5 42,2 46,7 49,1 53,1 56,0 56,5 58,7 59,0 61,6 65,0 65,2 67,5 68,5 67,0 66,8 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 127,0 125,7 119,5 115,9 110,0 99,9 95,8 94,9 96,4 99,0 102,6 108,2 110,4 112,1 114,2 117,5 funktionsnedsättning 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46,1 45,0 43,7 42,6 42,3 41,5 41,6 41,3 40,0 39,3 38,1 36,2 34,4 33,2 32,5 32,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och 59,1 63,7 64,9 66,4 68,1 70,2 72,0 75,6 78,5 80,8 82,9 86,3 89,3 92,5 95,9 99,2 barn 13 Jämställdhet och nyanlända 6,4 3,4 4,3 5,0 5,3 5,2 5,0 6,8 8,8 12,2 15,4 20,8 29,0 44,9 55,2 56,5 invandrares etablering 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 66,4 69,5 54,9 47,8 60,6 68,6 63,3 66,6 69,7 66,9 65,0 77,1 78,9 80,2 81,8 83,9 15 Studiestöd 20,2 20,6 19,7 19,5 21,4 22,6 21,8 21,1 20,6 20,0 19,2 20,0 21,4 21,4 22,3 23,6 16 Utbildning och universitetsforskning 43,3 46,1 41,8 44,2 48,9 53,3 53,7 53,8 56,5 59,4 63,0 67,5 72,4 73,3 73,5 74,6 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,0 9,6 10,1 10,1 10,3 11,3 12,0 12,3 12,7 12,8 13,3 13,7 14,0 14,2 14,2 14,4 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt 3,1 2,9 2,4 2,1 1,9 1,6 1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 4,3 7,2 7,4 6,7 6,7 konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 3,3 3,3 2,9 2,8 3,2 3,2 3,2 3,4 3,3 2,9 2,2 3,0 3,6 3,4 3,4 3,4 20 Allmän miljö- och naturvård 4,0 4,5 4,3 4,7 5,2 5,2 5,1 4,8 4,8 5,1 5,9 7,3 7,6 7,2 6,8 6,6 21 Energi 1,4 1,6 2,2 2,1 3,0 2,7 2,9 2,7 2,6 2,9 2,3 2,8 2,8 2,6 2,6 2,1 22 Kommunikationer 31,7 31,0 44,3 61,5 40,6 39,8 38,7 42,9 43,7 46,0 47,2 50,6 55,0 55,4 55,1 55,5 23 Areella näringar, landsbygd och 17,4 21,0 15,5 16,5 16,4 17,4 16,4 16,4 16,0 16,2 13,4 17,9 17,4 17,6 17,6 17,5 livsmedel 24 Näringsliv 3,5 3,9 4,2 12,7 6,5 8,5 5,3 5,9 5,2 5,4 5,5 5,8 5,9 5,9 5,9 5,4 25 Allmänna bidrag till kommuner 57,3 60,2 73,0 64,8 81,6 75,7 88,0 85,1 88,9 93,6 102,0 93,4 95,1 95,4 95,5 95,5 26 Statsskuldsräntor m.m. 32,7 49,5 47,3 48,2 36,5 23,4 34,5 27,4 16,8 3,3 21,9 3,8 14,7 21,9 29,1 36,1 27 Avgiften till Europeiska unionen 25,6 25,9 26,6 31,5 19,2 30,4 30,6 31,5 37,4 41,6 44,2 22,5 37,7 39,0 40,4 41,5 Minskning av anslagsbehållningar 1,6 2,2 7,5 1,6 Beräkningsteknisk överföring till 0,2 1,3 6,0 hushållen

Summa utgiftsområden 725,0 765,5 769,2 790,3 781,3 786,4 801,5 811,1 827,4 840,9 889,3 912,0 977,3 999,8 1033,3 1048,4

Summa utgiftsområden exkl.

692,3 716,1 721,9 742,1 744,8 763,0 767,0 783,7 810,6 837,5 867,4 908,2 962,7 977,9 1004,3 1012,3

statsskuldsräntor

Ålderspensionssystemet vid sidan 172,0 179,1 188,2 201,4 219,8 222,9 222,0 238,5 256,7 258,0 267,5 285,4 301,8 318,2 331,1 344,2 av statens budget

Takbegränsade utgifter 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 985,9 989,0 1022 , 2 1067,3 1095,5 1134,9 1193,6 1264,5 1296,1 1335,4 1356,5

Budgeteringsmarginal 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 38,1 74,0 61,8 27,7 11,5 23,1 21,4 9,5 35,9 56,6 109,5

Utgiftstak för staten

1 1

870 907 938 957 989 1024 1063 1084 1095 1107 1158 1215 1274 1332 1392 1466

1. Regeringens bedömning av utgiftstak för 2019 och 2020 i denna proposition. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 22 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter, 2005–2020

Utfall 2005–2015, prognos 2016 och beräknat 2017–2020, anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2016. Utgifter justerade för tekniska förändringar anges i kursiv stil Utgiftsområde 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1 Rikets styrelse 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3 1,5 1,3 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 3 Skatt, tull och exekution 1,0 1,0 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 4 Rättsväsendet 3,1 3,2 3,4 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 3,7 3,7 3,6 3,5 3,3 3,3 3,3 3,3 5 Internationell samverkan 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 5,1 4,9 5,1 4,6 4,4 4,6 4,5 4,4 4,3 4,4 4,3 4,0 4,0 4,0 4,0 4,1 7 Internationellt bistånd 2,6 2,9 2,8 2,9 3,1 2,7 3,0 3,0 2,9 2,8 2,8 2,2 2,4 2,4 2,4 3,0 8 Migration 0,6 0,5 0,6 0,7 0,7 0,7 0,8 0,8 0,9 1,1 1,6 4,2 3,8 2,6 2,6 1,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4,4 4,7 5,1 5,2 5,5 5,7 5,7 5,7 5,5 5,6 5,7 5,5 5,3 5,3 5,3 4,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 10,1 9,7 9,3 9,0 9,0 9,0 9,1 8,7 8,7 8,6 8,7 funktionsnedsättning 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 4,2 4,2 4,0 3,7 3,6 3,4 3,0 2,7 2,6 2,4 2,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,8 7,1 7,1 7,0 7,1 7,1 7,3 7,4 7,4 7,4 7,3 7,2 7,1 7,1 7,2 7,3 12 Justerad för teknisk förändring 6,9 7,1 7,2 7,1 7,1 7,1 7,3 7,4 7,4 7,4 7,3 7,2 7,1 7,1 7,2 7,3 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares 0,7 0,4 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,7 0,8 1,1 1,4 1,7 2,3 3,5 4,1 4,2 etablering 13 Justerad för teknisk förändring 0,7 0,4 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,6 0,8 1,1 1,4 1,7 2,3 3,5 4,1 4,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 7,7 7,8 6,0 5,1 6,3 7,0 6,4 6,5 6,5 6,1 5,7 6,5 6,2 6,2 6,1 6,2 14 Justerad för teknisk förändring 8,6 8,7 7,0 5,7 7,0 7,6 7,1 7,2 7,2 6,8 6,4 6,6 6,3 6,2 6,1 6,2 15 Studiestöd 2,3 2,3 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2 2,1 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 1,6 1,7 1,7 15 Justerad för teknisk förändring 2,3 2,3 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2 2,0 1,9 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 16 Utbildning och universitetsforskning 5,0 5,2 4,6 4,7 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 5,4 5,5 5,7 5,7 5,7 5,5 5,5 16 Justerad för teknisk förändring 4,4 4,6 4,6 4,7 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 5,4 5,5 5,7 5,7 5,7 5,5 5,5 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 17 Justerad för teknisk förändring 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,6 0,6 0,5 0,5 byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 20 Allmän miljö- och naturvård 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 21 Energi 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 22 Kommunikationer 3,7 3,5 4,9 6,5 4,2 4,0 3,9 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,3 4,3 4,1 4,1 22 Justerad för teknisk förändring 3,9 3,7 5,1 6,7 4,4 4,3 4,0 4,3 4,2 4,3 4,3 4,2 4,3 4,3 4,1 4,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2,0 2,3 1,7 1,7 1,7 1,8 1,7 1,6 1,5 1,5 1,2 1,5 1,4 1,4 1,3 1,3 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,5 1,4 0,7 0,9 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 0,4 25 Allmänna bidrag till kommuner 6,6 6,7 8,0 6,9 8,5 7,7 8,9 8,3 8,3 8,5 9,0 7,8 7,5 7,4 7,1 7,0 25 Justerad för teknisk förändring 8,4 8,4 8,4 8,6 10,0 8,8 9,2 8,6 8,4 8,4 9,0 7,8 7,5 7,4 7,1 7,0 26 Statsskuldsräntor m.m. - - - - - - - - - - - - - - - - 27 Avgiften till Europeiska unionen 3,0 2,9 2,9 3,3 2,0 3,1 3,1 3,1 3,5 3,8 3,9 1,9 3,0 3,0 3,0 3,1 Minskning av anslagsbehållningar 0,1 0,2 0,6 0,1 Beräkningsteknisk överföring till hushållen 0,1 0,4 Ålderspensionssystemet vid sidan av 19,9 20,0 20,7 21,3 22,8 22,6 22,4 23,3 24,1 23,5 23,6 23,9 23,9 24,5 24,8 25,4 statens budget 1 1 Budgeteringsmarginal 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 1,8 0,8 2,8 4,2 8,1 1 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2019 och 2020 i denna proposition. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

3 Tabeller Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Tabell 23 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Utfall för 2010–2015, prognos för 2016–2020 Miljarder kronor om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Inkomster 1 780 1 809 1 861 1 904 2 033 2 131 2 234 2 336 2 444 2 555

procent av BNP 48,7 49,1 49,4 48,6 48,9 48,6 48,9 49,2 49,3 49,1 Skatter och avgifter 1 549 1 563 1 612 1 672 1 792 1 893 1 986 2 077 2 167 2 262 procent av BNP 42,4 42,4 42,8 42,7 43,1 43,2 43,5 43,7 43,7 43,5 Kapitalinkomster 73 71 72 62 60 62 64 68 80 88 1 Övriga inkomster 157 176 176 169 181 177 183 190 197 205

2

Utgifter 1 783 1 843 1 912 1 965 2 033 2 151 2 264 2 353 2 439 2 520

procent av BNP 48,8 50,0 50,7 50,2 48,9 49,0 49,6 49,5 49,2 48,4 3 Transfereringar och subventioner 658 684 717 729 746 775 813 838 868 894 Hushåll 534 557 582 589 601 622 646 670 697 715 Näringslivet 66 67 67 72 74 92 93 93 92 94 Utlandet 58 60 67 68 71 61 74 74 79 85 Konsumtion 921 955 993 1 031 1 083 1 160 1 223 1 273 1 316 1 355 Investeringar m.m. 158 165 166 172 178 189 200 207 211 221 3 Ränteutgifter 46 40 36 33 26 26 29 35 43 50

Finansiellt sparande -3 -34 -52 -61 0 -19 -31 -17 4 35

procent av BNP -0,1 -0,9 -1,4 -1,6 0,0 -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7 Staten -12 -40 -44 -49 -4 -8 -11 11 34 66 Pensionssystemet 20 10 -5 4 8 1 -4 -8 -6 -5 Kommunsektorn -11 -4 -2 -16 -4 -12 -16 -20 -24 -26

Finansiell ställning

Konsoliderad bruttoskuld 1 351 1 370 1 499 1 755 1 805 1 864 1 876 1 912 1 936 1 922 procent av BNP 36,9 37,2 39,8 44,8 43,4 42,5 41,1 40,3 39,1 36,9 Finansiell nettoförmögenhet 702 786 794 803 811 782 745 720 717 744 procent av BNP 19,2 21,3 21,1 20,5 19,5 17,8 16,3 15,2 14,5 14,3 1 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i nationalräkenskaperna (NR), ex kapitalförslitningen av investeringar. 2 Inklusive beräkningsteknisk överföring till hushåll. 3 Inklusive ofördelade utgifter. 4 Inklusive räntor på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 24 Statens finanser

Utfall för 2010–2015, prognos för 2016–2020 Miljarder kronor om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Inkomster 943 928 955 976 1 052 1 111 1 162 1 213 1 266 1 319

Skatter och avgifter 801 785 807 840 913 968 1012 1059 1105 1153 Kapitalinkomster 38 32 35 24 22 27 28 27 30 30 1 Övriga inkomster 104 111 113 112 117 117 122 127 131 136

2

Utgifter 955 968 999 1 025 1 056 1 119 1 173 1 202 1 231 1 253

3

Transfereringar till privat sektor 377 387 400 407 414 425 447 454 469 478 Bidrag till kommunsektorn 185 182 192 204 220 247 262 271 275 276 Ålderspensionsavgifter 22 22 21 22 23 25 25 24 25 26 Konsumtion 245 256 269 275 286 303 314 318 322 326 Investeringar m.m. 87 91 89 89 90 96 101 105 107 114 4 Ränteutgifter 39 30 29 28 22 23 25 29 32 32

Finansiellt sparande -12 -40 -44 -49 -4 -8 -11 11 34 66

procent av BNP -0,3 -1,1 -1,2 -1,3 -0,1 -0,2 -0,2 0,2 0,7 1,3

Budgetsaldo 68 -25 -131 -72 -33 -12 29 5 15 53

procent av BNP 1,9 -0,7 -3,5 -1,8 -0,8 -0,3 0,6 0,1 0,3 1,0

Statsskuld 1 119 1 113 1 236 1 347 1 352 1 362 1 329 1 321 1 300 1 243

procent av BNP 30,6 30,2 32,8 34,4 32,5 31,1 29,1 27,8 26,2 23,9 1 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i NR, ex kapitalförslitningen av investeringar. 2 Inklusive beräkningsteknisk överföring till hushåll. 3 Inklusive ofördelade utgifter. 4 Inklusive räntor på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 25 Ålderspensionssystemet

Utfall för 2010–2015, prognos för 2016–2020 Miljarder kronor om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Inkomster 243 250 253 263 277 287 300 312 327 342

Socialförsäkringsavgifter 195 202 208 214 224 233 246 256 267 279 Statliga ålderspensionsavgifter 22 22 21 23 24 26 25 25 25 26 m.m. Räntor, utdelningar m.m. 26 26 25 27 30 28 29 31 35 37

Utgifter 223 240 258 259 269 286 303 320 333 347

Pensioner 219 235 253 254 263 280 296 312 325 337 Övriga utgifter 4 4 5 5 6 6 7 8 9 9

Finansiellt sparande 20 10 -5 4 8 1 -4 -8 -6 -5

procent av BNP 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,0 -0,1 -0,2 -0,1 -0,1 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 1

Tabell 26 Kommunsektorns finanser

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Miljarder kronor om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Inkomster 810 846 876 902 959 1 016 1 071 1 121 1 166 1 213

1 Skatter 538 561 582 603 639 675 711 743 776 811 Kommunal fastighetsavgift 14 15 15 16 16 17 17 19 19 20 Statsbidrag 136 132 140 149 163 185 197 204 205 204 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 18,8 19,2 19,6 19,6 19,7 20,0 20,2 20,3 20,2 19,9 Kapitalinkomster 11 14 14 13 10 8 9 12 17 24 Övriga inkomster 109 124 124 122 131 132 137 143 149 155 varav kompensation för mervärdesskatt 48 50 52 55 58 62 65 68 70 72

Utgifter 821 850 878 918 963 1 029 1 088 1 141 1 190 1 239

Transfereringar till hushåll 39 38 40 41 39 40 41 42 44 47 Övriga transfereringar 29 32 32 34 38 38 39 39 40 41 Konsumtion 673 696 721 753 794 853 905 951 990 1025 2 Investeringar 70 74 77 83 88 93 99 102 104 106 3 Ränteutgifter 10 10 8 7 5 4 5 7 12 20

Finansiellt sparande -11 -4 -2 -16 -4 -12 -16 -20 -24 -26

procent av BNP -0,3 -0,1 -0,1 -0,4 -0,1 -0,3 -0,4 -0,4 -0,5 -0,5

Resultat före extraordinära poster 7 19 13 14 13 21 12 10 7 6

Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. 1 Utfall 2015 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2015 som redovisas i avsnitt 5.2. 2 Investeringarna inkluderar även köp av mark och fastigheter, netto. 3 Inklusive räntor på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 27 Strukturellt sparande

Utfall för 2011–2015, prognos för 2016–2020 Andel av potentiell BNP, i procent, om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Finansiellt sparande, miljarder kronor -3 -34 -52 -61 0 -19 -31 -17 4 35

Finansiellt sparande, procent av BNP -0,1 -0,9 -1,4 -1,6 0,0 -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7

Justering för BNP-gap 0,6 1,2 1,2 1,0 0,4 -0,1 -0,2 -0,1 0,0 0,0 Justering för arbetslöshetsgap 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för skattebasernas sammansättning 0,3 0,2 -0,5 -0,6 0,2 0,4 0,3 0,0 -0,1 0,1 Justering för engångseffekter¹ 0,0 -0,3 -0,3 0,1 -0,4 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

Strukturellt sparande 0,9 0,3 -0,8 -1,0 0,2 -0,2 -0,7 -0,5 0,0 0,8

BNP-gap, procent² -1,4 -2,4 -2,5 -2,0 -0,9 0,2 0,5 0,3 0,0 0,0 1 Engångseffekten för 2012 resp. 2013 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA-Försäkring på 11 miljarder kronor och 10 miljarder kronor. Engångseffekter 2014–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen samt återbetalningen av försäkringspremier från AFA-Försäkring. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Sammanfattning

– Kapitalinkomster (räntor och utdelningar) och realiserade kapitalvinster har successivt blivit allt viktigare inkomstkällor för den – År 1995–2014 ökade de svenska hushållens yttersta inkomsttoppen. Realiserade kapiekonomiska standard med i genomsnitt ca talvinster utgör huvuddelen av topprocen- 65 procent, eller med 2,7 procent per år. tens kapitalinkomster. Räntor, och framför Den ekonomiska standarden ökade mest allt aktieutdelningar, har dock ökat i betyför sammanboende 30–64 år, medan yngre delse sedan mitten av 2000-talet. vuxna och personer över 65 år hade en re- – Kapitalinkomster och realiserade kapitallativt sett svagare inkomstutveckling. vinster är i huvudsak koncentrerade till per- – Den reala inkomstförbättringen för grupsoner med höga disponibla inkomster. Despen pensionärer över tid beror till stor del sa inkomstslag har ökat i omfattning, och på att de nytillkomna pensionärerna har de har dessutom blivit mer ojämnt fördehögre pension än de redan pensionerade. lade i förhållande till den disponibla inkom- De som redan har gått i pension har haft en sten. Denna utveckling har bidragit till den svagare inkomstutveckling. ökade inkomstspridningen i Sverige. – Högst genomsnittlig standard 2014 hade – I en del länder, t.ex. i USA och i Storbritansammanboende utan hemmaboende barn. nien, har den yttersta toppens andel av de Lägst standard hade utrikes födda med kort samlade inkomsterna ökat kraftigt sedan vistelsetid i Sverige, ensamstående kvinnor början av 1980-talet. Toppinkomstandelarmed barn och ensamstående pensionärer. na börjar där närma sig de nivåer som exi- – Den individuella disponibla inkomsten för sterade före första världskriget. I de kontipersoner i förvärvsaktiv ålder är i genom- nentaleuropeiska och i de nordiska länderna snitt 15–20 procent lägre för kvinnor än för har uppgången varit betydligt mindre. män. Denna relation har varit relativt stabil – Offentligt subventionerade välfärdstjänster, sedan mitten av 1990-talet. såsom omsorg om unga och gamla, utbild- – De samlade inkomstskillnaderna, mätt med ning samt hälso- och sjukvård, är en viktig Gini-koefficienten, har ökat såväl i Sverige del av fördelningspolitiken. När dessa tjänssom internationellt de senaste 20 åren. Jäm- ter beaktas reduceras de samlade inkomstfört med de flesta andra länder har Sverige skillnaderna med ca 20 procent, främst till dock fortfarande en jämn inkomstfördel- följd av att barn och äldre pensionärer flytning. tas uppåt i inkomstfördelningen.

– Mätt med en relativ låginkomstgräns – Regeringens reformer hittills under man- (60 procent av medianinkomsten) har an- datperioden har en tydligt utjämnande fördelen med låg ekonomisk standard ökat delningspolitisk profil. Reformerna bedöms gradvis sedan mitten av 1990-talet. Orsaken bidra till en minskad spridning av hushålär att inkomstökningen har varit lägre för lens disponibla inkomster. Andelen persogrupper med låga inkomster än för andra ner med låg relativ ekonomisk standard grupper. väntas också minska. Regeringens politik bidrar även till att stärka den ekonomiska – I åldersgruppen 75 år och äldre nästan jämställdheten mellan kvinnor och män. tredubblades andelen med låg relativ ekonomisk standard 1995–2014. Den ökan- – Med ett utvidgat inkomstbegrepp, som bede andelen förklaras främst av att pensions- aktar regeringens satsningar på bl.a. vård, inkomsterna har utvecklats långsammare än skola och omsorg, får fler inkomstgrupper i förvärvsinkomsterna. genomsnitt en positiv utveckling än när analysen begränsas till den disponibla in- – År 1995–2014 ökade inkomsterna mest komsten. Välfärdssatsningarna bedöms öka högt upp i inkomstfördelningen. Tiondelen det ekonomiska välståndet i alla inkomstmed högst inkomster 2014 hade i genomgrupper, men effekten är störst i den nedre snitt ca 130 procent högre ekonomisk standelen av inkomstfördelningen. dard än tiondelen med högst inkomster 1995.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

1 Inledning rad disponibel inkomst, eller hushållets ekonomiska standard. Varje individ i hushållet tilldelas På uppdrag av riksdagen lämnar regeringen denna ekonomiska standard, dvs. standarden ansedan 1994 årligen en fördelningspolitisk redo- tas vara lika stor för alla i hushållet. Det bör ungörelse i anslutning till den ekonomiska vårpro- derstrykas att varje enskild individs ekonomiska positionen eller till budgetpropositionen. I redo- standard bestäms av hela hushållets inkomster görelsen analyseras inkomstfördelningen i ett och att hushållets sammansättning bestämmer historiskt och internationellt perspektiv. Ambi- vilken standard som uppnås. Ju fler personer tionen är inte att varje enskild redogörelse ska som ska försörjas av en viss disponibel inkomst, innehålla heltäckande analyser av inkomstför- desto lägre ekonomisk standard har varje individ delningens samtliga dimensioner. Delar som får i hushållet. stort utrymme ett visst år kortas eller utgår i Genom att alla individer i hushållet tilldelas nästföljande redogörelse. Detta skapar utrymme samma inkomst antas således i denna redogöför nya fördjupningar. relse att hushållets resurser delas lika mellan familjemedlemmarna. Detta innebär att sammanboende kvinnor och män får samma ekono- Inkomstbegreppet miska standard. Ur ett jämställdhetsperspektiv kan det argumenteras för att egen inkomst med- Fördelningsanalyser fokuserar i regel på fördel- för ekonomisk självständighet och att det i stälningen av disponibel inkomst erhållen under ett let är mer relevant att studera hur stora resurser kalenderår och justerad för försörjningsbörda. som individen direkt förfogar över. I denna bi- Analyserna i denna redogörelse baseras också i laga presenteras en kortare redovisning av hur huvudsak på detta inkomstbegrepp. Årlig dispo- kvinnors och mäns individuella disponibla innibel inkomst som mått på de ekonomiska resur- komster har utvecklats. En utförlig beskrivning serna kan visserligen kritiseras i flera avseenden, av kvinnors och mäns individuella ekonomiska men det finns också en rad goda skäl att använda resurser återfinns i en årlig bilaga till budgetprodetta mått i fördelningsanalyser. Uppgifter om 1 positionen. 2 disponibel inkomst är bl.a. lätt tillgängliga på En stor del av den offentliga sektorns omförregelbunden basis och dess egenskaper är väl delning sker i form av subventionerade tjänster, kända och har varit föremål för huvuddelen av som t.ex. skola och hälsovård. Eftersom värdet forskningen på området. Samtidigt är slutsatsen av de offentligt finansierade tjänsterna inte ingår från en stor del av forskningen kring andra mått i den disponibla inkomsten tenderar traditionella på välfärd att de är mycket nära korrelerade med fördelningsanalyser (som baseras på disponibel disponibel inkomst. Det är därför meningsfullt inkomst) att underskatta välfärden. Vidare bortatt studera den disponibla inkomstens fördelning ser den traditionella analysen från välfärdstjänsi befolkningen. ternas utjämnande effekt på skillnaderna i eko- Den disponibla inkomsten är sammansatt av nomisk välfärd mellan olika grupper i befolkninett antal olika komponenter: inkomst från ar- gen. Mot denna bakgrund är det angeläget att bete, kapital och näringsverksamhet samt skatte- komplettera de traditionella fördelningsanalyserpliktiga och skattefria transfereringar, med av- na. I två separata avsnitt i redogörelsen (avsnitt 8 drag för direkt skatt. Inkomsterna räknas sam- och 9) tillämpas därför ett utvidgat inkomstbeman på hushållsnivå och justeras för försörj- grepp som beaktar värdet av offentliga välfärdsningsbörda med hjälp av en s.k. ekvivalensskala tjänster och hur dessa tjänster är fördelade i be- (se underbilagan för en mer detaljerad beskriv- folkningen. ning). Det beräknade måttet benämns ekvivale-

1 Vilka resurser som ska beaktas i fördelningssammanhang är en mångfacetterad fråga som studeras inom många olika discipliner. Det finns emellertid inte någon bred enighet om något bästa alternativ till inkomst som välfärdsindikator. En god översikt av mätningen av disponibel inkomst finns att läsa i Canberra Group Handbook on Household Income Statistics (United Nations Economic Commission for Europe 2011). 2 Se prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Data Diagram 2.1 Inkomstutveckling 1995–2014 för olika

åldersgrupper

Index 1995=100 Statistiska centralbyrån (SCB) framställer regel- 200 bundet statistik som beskriver utvecklingen och 190 0–19 år

fördelningen av hushållens inkomster. Under- 20–29 år 180 30–49 år sökningen Hushållens ekonomi (HEK) var 170 50–64 år 65+ år 1975–2013 källan till Sveriges officiella inkomst- 160 Hela befolkningen 150 fördelningsstatistik. Från och med undersök- 140 ningsår 2014 ersätts HEK med ny totalräknad 130 inkomstfördelningsstatistik (TRIF). TRIF base- 120

ras helt och hållet på administrativa register, me- 110 dan HEK var en urvalsundersökning som sam- 100 90 lade in vissa uppgifter via telefonintervjuer. 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

Analyserna i denna redogörelse grundar sig Anm.: Inkomsten avser medianen av ekvivalerad disponibel inkomst för respektive grupp. Data: HEK 1995–2013, STAR 2013– 2014. främst på HEK och TRIF. Finansdepartementet Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. har i arbetet med redogörelsen dock endast haft

tillgång till ett urval från TRIF. Detta urval finns Diagram 2.2 Inkomstutveckling 1995–2014 för olika

hushållstyper, 20–64 år

tillgängligt för 2013 och 2014 och refereras till Index 1995=100 som Statistiskt Analysregister (STAR) i denna 200 redogörelse. De uppgifter som i denna redogö- Sammanboende med barn 190 relse refererar till TRIF som källa är hämtade Sammanboende utan barn 180 Ensamst. män utan barn från den begränsade mängd bearbetningar av den 170 Ensamst. män med barn Ensamst kv. utan barn totalräknade statistiken som SCB har publicerat. 160 Ensamst. kv. med barn Förändringar i framställningen av statistik 150 140 tenderar att leda till att statistiken före respektive 130 efter förändringen inte är fullt jämförbar. SCB 120

har studerat jämförbarheten genom att analysera 110 tre parallella årgångar av TRIF och HEK (2011– 100 2013). Den övergripande slutsatsen är att TRIF 3 90 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 och HEK i stort sett ger en likartad bild av för- Anm.: Inkomsten avser medianen av ekvivalerad disponibel inkomst för delningen av hushållens inkomster. 4 respektive grupp. Data: HEK 1995–2013, STAR 2013–2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Sedan 1995 har det skett vissa förskjutningar

mellan olika åldersgruppers ekonomiska standard. Individer i yrkesaktiv ålder över 30 år har

2 Olika befolkningsgruppers

haft en stabil inkomstökning, medan yngre vux-

ekonomiska standard

na i åldern 20–29 år har haft en något svagare

utveckling. Även personer över 65 år har haft en 5 Hushållens reala disponibla inkomster tenderar förhållandevis svag inkomstutveckling. Orsaken att stiga över tiden, bl.a. till följd av en kontinuär att pensionerna inte har ökat lika snabbt som erlig produktivitetstillväxt i samhället. År 1995– de förvärvsaktivas löner. 6 2014 förbättrades den ekonomiska standarden Sammanboende, med eller utan barn, har seför samtliga åldersgrupper och hushållstyper (se dan 1995 haft en något snabbare ökning av den diagram 2.1 och diagram 2.2). Den reala medianinkomsten i befolkningen ökade med ca 65 pro-

cent, vilket motsvarar en ökning med i genomsnitt 2,7 procent per år.

5 En viktig orsak till den relativt svaga inkomstutvecklingen för yngre vuxna är att många i denna grupp har studiemedel som huvudsaklig inkomstkälla, och dessa har inte utvecklats i samma takt som de förvärvsaktivas löner. Antalet studerande har också ökat kraftigt. Den stigande 3 Se Statistiska centralbyrån, Övergång från urvalsbaserad till totalräknad ungdomsarbetslösheten under 2000-talet har också bidragit. inkomstfördelningsstatistik, Hushållens ekonomi bakgrundsfakta 2016:1. 6 Pensionärernas reala inkomstförbättring beror till stor del på att 4 Se underbilagan för en utförligare beskrivning av de datamaterial som pensionärskollektivet hela tiden förnyas och de nyblivna pensionärerna används i redogörelsen. har högre pension än de redan pensionerade (se även avsnitt 4).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

ekonomiska standarden än ensamstående. En- Diagram 2.4 Ekonomisk standard 2014, 65 år och äldre samstående kvinnor har haft en sämre inkomst- Medianinkomst i kronor (2016 års priser) 350 000 utveckling än ensamstående män, och i synnerhet ensamstående kvinnor med barn har fått se 300 000 sin relativa inkomstposition försämras. En viktig 250 000 förklaring till detta är att ensamstående föräld- 200 000 rars disponibla inkomster i större utsträckning 150 000 består av transfereringar (t.ex. bostadsbidrag). Dessa ersättningar har utvecklats långsammare 100 000 än den genomsnittliga löneökningstakten. 50 000 Nivån på den ekonomiska standarden varierar 0 mellan olika grupper i befolkningen. Högst eko- 65–74 år 75+ år 65–74 år 75+ år 65–74 år 75+ år nomisk standard 2014 hade personer i åldersin- Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samboende tervallet 55–60 år (se diagram 2.3). Dessa är i Anm.: Horisontell linje är medianinkomsten i befolkningen. Data: STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. regel sedan länge etablerade på arbetsmarknaden, och har därmed goda inkomster. Dessutom har Ensamstående i förvärvsaktiv ålder (20–64 år) försörjningsansvaret vanligtvis minskat i och har i genomsnitt lägre ekonomisk standard än med att barnen har hunnit växa upp och flytta sammanboende (se diagram 2.5). Hushåll med hemifrån. barn har i genomsnitt lägre ekonomisk standard än hushåll utan barn. Stordriftsfördelar och hur

Diagram 2.3 Ekonomisk standard 2014 efter ålder

många som ska försörjas på familjens inkomster Medianinkomst i kronor (2016 års priser) 350 000 får således ett tydligt genomslag på den ekono- Medianinkomst i åldersgruppen Medianinkomst i befolkningen miska standarden. Bland ensamstående i för- 300 000 värvsaktiv ålder har kvinnor i genomsnitt lägre 250 000 ekonomisk standard än män. Denna skillnad för- 200 000 klaras bl.a. av att kvinnor i genomsnitt förvärvsarbetar i mindre utsträckning än män, och att 150 000 kvinnor är överrepresenterade i yrken med lägre löner. 100 000

50 000

Diagram 2.5 Ekonomisk standard 2014 efter hushållstyp,

0 20–64 år 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Medianinkomst i kronor (2016 års priser) Ålder Anm.: Individer grupperade i ettårsklasser. Data: TRIF 2014. 350 000 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 300 000

250 000 Personer över 65 år, oftast ålderspensionärer, har i genomsnitt en relativt låg ekonomisk standard. 200 000 Det finns dock betydande skillnader mellan olika 150 000 pensionärshushåll. Generellt gäller att ensamstå- 100 000 ende och äldre pensionärer har en lägre ekono- 50 000 misk standard än yngre och sammanboende pensionärer (se diagram 2.4). Vidare har äldre en- 0 utan barn med barn utan barn med barn utan barn med barn samstående kvinnor i genomsnitt lägre ekono- Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samboende misk standard än äldre ensamstående män. 7 Anm.: Horisontell linje är medianinkomsten i befolkningen. Data: STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utrikes födda har i genomsnitt lägre ekonomisk standard än inrikes födda (se diagram 2.6). Det allmänna mönstret är att ju kortare vistelsetiden 7 Äldre kvinnors låga disponibla inkomst i förhållande till männens förklaras av att de förvärvsarbetat i mindre omfattning och till lägre lön än männen. Det finns även demografiska skäl till att kvinnor har lägre pensioner än män. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och pensionerna är generellt sett lägre för äldre pensionärer (se vidare avsnitt 4).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

är för en person som har invandrat till Sverige, för män, och denna relation har varit relativt stadesto längre ner i inkomstfördelningen återfinns bil sedan mitten av 1990-talet (se diagram 2.7). I personen. Den primära anledningen är att kronor räknat (fasta priser) har skillnaden i me- 8 utrikes födda som har bott en kort tid i Sverige dianinkomst mellan kvinnor och män dock ökat har en lägre sysselsättningsgrad än de som bott i 1995–2014, från ca 32 000 kronor till ca landet en längre tid. 43 000 kronor. 9

Diagram 2.6 Ekonomisk standard 2014 efter vistelsetid i Diagram 2.7 Individuell disponibel inkomst för kvinnor och

Sverige män i förvärvsaktiv ålder (20–64 år) 1995–2014

Medianinkomst i kronor (2016 års priser) Medianinkomst i kronor (2016 års priser) och kvinnors andel av mäns 350 000 inkomst i procent 300 000 100 300 000 KV/M (höger axel) Män 95 250 000 250 000 Kvinnor 90 200 000 200 000 85 150 000 150 000 80 100 000 75 50 000 100 000 70 0 50 000 Sverige Utrikes 0–3 år 4–10 år 11–20 år 21+ år 65 Födelseland Utrikes födda, vistelsetid 0 60 Anm.: Horisontell linje är medianinkomsten i befolkningen. Data: STAR 2014. 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm.: Individuell disponibel inkomst definieras som summan av individens egna marknadsinkomster, transfereringar och skatter. Hushållsrelaterade transfereringar delas lika mellan sammanboende. Data: HEK 1995–2012, STAR 2013–2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kvinnors och mäns individuella disponibla

inkomster

Som beskrivits ovan kan det ur ett jämställdhetsperspektiv vara mer relevant att studera hur 3 Inkomster i den nedre delen av stor disponibel inkomst kvinnor respektive män inkomstfördelningen

förfogar över, eftersom en egen inkomst medför Den ekonomiska standarden har ökat över hela ekonomisk självständighet. inkomstfördelningen den senaste tjugoårsperio- De skillnader mellan kvinnor och män som den. Det framgår om alla individer i befolkninfinns på arbetsmarknaden beträffande t.ex. löner, gen varje år rangordnas efter inkomst, och därbefattningar, arbetstid och frånvaro leder till att efter delas in i tio lika stora grupper (se diagram kvinnor har betydligt lägre arbetsinkomster än 3.1). Ökningen har varit störst i den övre delen män. Skatter och transfereringar jämnar dock ut av fördelningen. I den högsta inkomstgruppen inkomstskillnaden till viss del. Den individuella 10 (inkomstgrupp 10) ökade den genomsnittliga disponibla inkomsten för personer i förvärvsakreala ekonomiska standarden med 130 procent tiv ålder är 15–20 procent lägre för kvinnor än 1995–2014. I den nedre delen av inkomstfördelningen har ökningen varit mindre. Längst ned i fördelningen (inkomstgrupp 1) ökade den ekonomiska standarden med 48 procent 1995–2014. 8 Placeringen i inkomstfördelningen varierar också med de invandrades Avståndet mellan mitten och den nedre delen ursprungsländer, se 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12: 100 bilaga 3). Personer födda i något övrigt nordiskt land, EU15 eller i av fördelningen har ökat sedan mitten av 1990talet. Detta har lett till en ökad spridning av innågot av de rikare OECD-länderna har ungefär samma ekonomiska standard som inrikes födda. De som är födda i övriga länder är däremot kraftigt överrepresenterade i den nedre delen av inkomstfördelningen. komsterna i den nedre delen av fördelningen. År 9 Det finns en omfattande litteratur om orsakerna till att arbetsmarknads- 1995 var medianen för ekonomisk standard i besituationen är sämre för utrikes födda än för inrikes födda. För en utförlig översikt, se Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi folkningen 2,3 gånger större än den genomsnitt- (ESO 2011:5). De vanligaste förklaringarna är problem kopplade till indi- liga ekonomiska standarden för inkomstgrupp 1. videns utbildning och tillgång till informella nätverk samt diskriminering. År 2014 hade denna kvot vuxit till 2,6. 10 Kvinnors och mäns individuella ekonomiska resurser beskrivs mer utförligt i prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Diagram 3.1 Ekonomisk standard i olika delar av inkomst- Diagram 3.3 Ekonomisk standard 1995–2014 för olika

fördelningen 1995–2014 grupper efter huvudsaklig inkomstkälla

Inkomstnivå i kronor (2016 års priser) Inkomstnivå i kronor (2016 års priser) 800 000 350 000 Inkomstgrupp 10 700 000 Inkomstgrupp 8 300 000 Medianinkomst i befolkningen 600 000 Inkomstgrupp 3 250 000 Inkomstgrupp 1 500 000 200 000 400 000 150 000 300 000 100 000 Faktorinkomst som huvudsaklig inkomstkälla 200 000 Medianinkomst i befolkningen 50 000 Transfereringar som huvudsaklig inkomstkälla 100 000 0 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Anm.: Inkomstnivån avser medelvärdet av ekvivalerad disponibel inkomst för Anm.: Inkomstnivån avser medelvärdet av ekvivalerad disponibel inkomst för respektive grupp. Data: HEK 1995–2012, STAR 2013–2014. respektive inkomstgrupp. Data: HEK 1995–2010, TRIF 2011–2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen mot ökade skillnader mellan mit- En viktig förklaring till att inkomsterna har ökat ten och den nedre delen av inkomstfördelningen långsammare i fördelningens nedre del är att accelererade efter 2006. Detta berodde bl.a. på andelen individer som får sin huvudsakliga föratt de sänkta ersättningarna i arbetslöshets- och sörjning från olika typer av transfereringar är sjukförsäkringen samt den successiva utbyggstörre i de lägre inkomstskikten (se diagram 3.2). naden av jobbskatteavdraget förstärkte skillnad- Transfereringarna är ofta kopplade till prisuterna mellan förvärvsarbetande i mitten av invecklingen, eller bestämda i fasta belopp, och de komstfördelningen och icke förvärvsarbetande i växer därmed i genomsnitt långsammare än löden nedre delen av fördelningen. 11 nerna (som är den viktigaste inkomstkällan i den

övre halvan av inkomstfördelningen). Den eko-

nomiska standarden har därför i genomsnitt ut-

Ekonomisk utsatthet

vecklats svagare för den del av befolkningen som

har transfereringar som huvudsaklig inkomstkäl- Det finns olika sätt att mäta hur många som är la (se diagram 3.3). ekonomiskt utsatta, eller fattiga. Måtten kan vara

Diagram 3.2 Andel individer i olika inkomstgrupper efter direkta eller indirekta. Direkta mått bygger på

huvudsaklig inkomstkälla 2014 observationer av den faktiska levnadsstandarden.

Procent Indirekta mått baseras i stället på ekonomiska

Transfereringar som huvudsaklig inkomstkälla data. En vanligt förekommande indirekt ansats Faktorinkomst som huvudsaklig inkomstkälla 100 är att betrakta dem vars ekonomiska standard

ligger under en given gräns som individer med 90 80 låg ekonomisk standard. 12 70 60 De indirekta, inkomstbaserade, måtten kan

50 vara både absoluta och relativa. En absolut lågin-

komstgräns innebär att låginkomstgränsen låses 40 30 ett visst år och därefter bara skrivs upp med pris- 20 10 utvecklingen. Med en relativ gräns höjs gränsen

0 som avgör vilken inkomst som krävs för att en

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp Anm.: I beräkningarna ingår alla individer i respektive inkomstgrupp som är 20 år eller äldre. En individ bedöms ha transfereringar som huvudsaklig inkomstkälla om transfereringarna utgör mer än hälften av den individuella bruttoinkomsten. Data: STAR 2014. 11 En annan bidragande orsak är att många personer lämnade arbets- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. löshetskassorna 2007–2008 till följd av ökade avgifter för försäkringen. När finanskrisen slog till 2008 ökade arbetslösheten, och många stod då utan ett tillräckligt skydd mot den förlorade arbetsinkomsten. 12 Ekonomisk utsatthet har analyserats utförligt i flera tidigare fördelningspolitiska redogörelser, se t.ex. 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12: 100 bilaga 3).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

person inte ska betraktas som ekonomiskt utsatt minskat för sysselsatta och studerande samt varit när medelinkomsten i ett samhälle ökar. Det be- konstant för barn 0–19 år. 13 tyder att den relativa dimensionen beaktas – att fattigdom ses i förhållande till det samhälle som Diagram 3.5 Olika gruppers bidrag till andelen med låg

relativ ekonomisk standard 1995–2014

beskrivs. Procent Bilden av hur andelen med låg ekonomisk 16 standard har utvecklats över tid ser olika ut be- Ej sysselsatta 14 Sysselsatta roende på vilken typ av mått som används. Med Studerande 12 en absolut låginkomstgräns – här beräknad som Pensionärer Barn 60 procent av 1995 års prisjusterade medianin- 10 komst – minskade andelen stadigt 1996–2007 (se 8 diagram 3.4). Orsaken till minskningen är att de 6 reala inkomsterna ökade även för dem med för- 4 hållandevis låga inkomster under denna period. 2 0

Diagram 3.4 Andel med låg ekonomisk standard 1995–

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

2014

Anm.: Data: HEK 1995–2012, STAR 2013–2014. Procent Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 16 Risken för låg relativ ekonomisk standard har ett Relativ 60 14 Absolut 60 12 tydligt samband med individers ålder och arbets- 10 marknadsanknytning. Om ingen hushållsmedlem arbetar heltid är risken för låg ekonomisk 8 standard betydande. Bland unga vuxna 20–29 år, 6 varav många är studerande, är andelen med låg 4 ekonomisk standard avsevärt högre än för personer i åldern 30–64 år (se diagram 3.6). Andelen 2 0 sjunker med stigande ålder fram till arbetsmark- 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Anm.: För absolut 60 beräknas låginkomstgränsen som 60 procent av 1995 års pris- nadsutträdet i samband med pensionering. Därjusterade medianinkomst. För relativ 60 beräknas gränsen som 60 procent av efter ökar andelen med låg ekonomisk standard medianinkomsten för det aktuella året. Data: HEK 1995–2010 och TRIF 2011–2014 för relativ 60, HEK 1995–2012 och STAR 2013–2014 för absolut 60. med stigande ålder. Dock finns det betydande skillnader mellan olika pensionärshushåll (se Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. diagram 3.7). Exempelvis har sammanboende Med en relativ låginkomstgräns – beräknad som pensionärer en avsevärt lägre andel med låg re- 60 procent av den medianinkomsten varje år – lativ ekonomisk standard än ensamstående penhar andelen med låg ekonomisk standard i stället sionärer. ökat sedan mitten av 1990-talet. Den reala in- Ensamstående, framför allt kvinnor med barn, komstökningen i mitten av inkomstfördelningen är en grupp där andelen med låg ekonomisk har gradvis höjt den relativa låginkomstgränsen. standard är förhållandevis stor, särskilt jämfört Eftersom inkomstökningen har varit lägre för med gruppen sammanboende med eller utan grupper i den nedre delen av inkomstfördelninbarn (se diagram 3.8). Utrikes födda, i synnerhet gen har andelen med inkomster under gränsen personer med kort vistelsetid i Sverige, har lägre ökat. sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än Ökningen av andelen med låg ekonomisk inrikes födda. De löper därmed en betydligt standard enligt det relativa 60-procentsmåttet större risk för ekonomisk utsatthet än inrikes kan förklaras av ökningar i olika grupper under födda (se diagram 3.9). olika delperioder (se diagram 3.5). Exempelvis var det ökade andelar för pensionärer och ej sysselsatta i förvärvsaktiv ålder som i första hand bidrog till den förhållandevis kraftiga ökningen av andelen med låg ekonomisk standard 2005– 13 Gruppernas bidrag utgörs av produkten av andelen utsatta inom grup- 2010. Sett över hela perioden 1995–2014 har det pen och gruppens befolkningsandel. Gruppernas befolkningsandelar förrelativa bidraget till andelen med låg ekonomisk ändras relativt lite, varför förändringarna huvudsakligen kan tolkas som förändringar av andelen ekonomiskt utsatta inom grupperna. standard ökat för pensionärer och ej sysselsatta,

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Diagram 3.6 Andel med låg relativ ekonomisk standard Diagram 3.9 Andel med låg relativ ekonomisk standard

2014 efter ålder 2014 efter vistelsetid i Sverige

Procent Procent 45 60 40 Andel i åldersgruppen Andel i befolkningen 50 35 40 30 25 30 20 20 15 10 10 5 0 0 Sverige Utrikes 0–3 år 4–10 år 11–20 år 21+ år 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Födelseland Utrikes födda, vistelsetid Ålder Anm.: Horisontell linje visar andelen med låg relativ ekonomisk standard i hela be- Anm.: Individer grupperade i ettårsklasser. Data: TRIF 2014. folkningen. Data: STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 3.7 Andel med låg relativ ekonomisk standard

2014, 65 år och äldre

Varaktighet i den nedersta delen av

Procent 45 inkomstfördelningen

40 35 När inkomstfördelningen analyseras i olika stu- 30 dier är det nästan alltid fördelningen av hushållens disponibla årsinkomster som avses. Den 25 fördelning som observeras ett visst år beror dock 20 15 till viss del på att individers årsinkomster varierar 10 till följd av tillfälliga händelser, såsom föräldrale- 5 dighet, studier, arbetslöshet eller husförsäljning. 0 65–74 år 75+ år 65–74 år 75+ år 65–74 år 75+ år Men den årsvisa fördelningen avspeglar också Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samboende mer långsiktiga förhållanden som inte jämnas ut Anm.: Horisontell linje visar andelen med låg relativ ekonomisk standard i hela över tiden, t.ex. skillnader mellan individer som befolkningen. Data: STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. reflekterar olikheter i yrkesval eller socialt betingade skillnader i chanserna till en god inkomst- Diagram 3.8 Andel med låg relativ ekonomisk standard utveckling över livet. 2014 efter hushållstyp, 20–64 år I diagram 3.10 visas var de som ingick i in- Procent komstgrupp 1 (tiondelen med lägst inkomster) 45 2009 befann sig i inkomstfördelningen 2010– 40 2014. Många personer befinner sig i inkomst- 14 35 30 grupp 1 ett givet år till följd av att de har tillfäll- 25 igt låga inkomster. Efter ett år hade ca 35 pro- 20 cent lämnat inkomstgrupp 1 och flyttat uppåt i 15 fördelningen. Efter fem år hade drygt 55 procent 10 lämnat inkomstgrupp 1. Samtidigt kan det kon- 5 stateras att rörligheten uppåt är begränsad. En klar majoritet, ca tre fjärdedelar, av individerna 0 utan barn med barn utan barn med barn utan barn med barn som lämnade inkomstgrupp 1 inom en femårs- Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samboende Anm.: Horisontell linje visar andelen med låg relativ ekonomisk standard i hela be- period hade inte lämnat den nedre halvan av förfolkningen. Data: STAR 2014. delningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

14 För att mäta inkomströrlighet krävs att individers inkomster kan följas under flera perioder. I detta avsnitt utnyttjas därför SCB:s s.k. LINDAdatabas (se underbilagan för en utförligare beskrivning av databasen).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Diagram 3.10 Placering i inkomstfördelningen 2010–2014 Tabell 3.1 Ekonomisk utsatthet inom EU

för personer som ingick i inkomstgrupp 1 år 2009 Andelar i procent och förändring i procentenheter Procent Mycket låg Låg relativ ekonomisk Inkomstgrupp 1 Inkomstgrupp 2–3 Inkomstgrupp 4–5 materiell standard standard (relativ 60) Inkomstgrupp 6–7 Inkomstgrupp 8–10 Förändring Förändring 100 2014 2005–2014 2013 2000–2013 90 Sverige 0,7 -1,6 15,1 5,8 80 Luxemburg 1,4 -0,4 16,4 3,9 70 Finland 2,8 -1,0 12,8 0,8 60 50 Danmark 3,2 0,0 12,1 1,9 40 Nederländ. 3,2 0,7 11,6 -0,6 30 Österrike 4,0 0,5 14,1 2,4 20 Frankrike 4,8 -0,5 13,3 0,7 10 Tyskland 5,0 0,4 16,7 5,1 0 Belgien 5,9 -0,6 15,5 2,1 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Anm.: Data: LINDA 2009–2014. Estland 6,2 -6,2 21,8 0,6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Slovenien 6,6 1,5 14,5 3,5 Tjeckien 6,7 -5,1 9,7 0,6 Varaktigheten i inkomstgrupp 1 varierar mellan Spanien 7,1 3,0 22,2 1,4 olika grupper. De pensionärer som befinner sig 15 Storbrit. 7,3 2,0 16,8 -2,1 i inkomstgrupp 1, företrädesvis äldre ensamstå- Irland 8,4 3,3 15,3 -6,9 ende kvinnor, har en betydligt högre varaktighet Slovakien 9,9 -12,2 12,6 ---1) i inkomstgruppen än övriga grupper. Den främ- Malta 10,2 4,8 15,9 0,7 2) sta orsaken till detta är att pensionärernas in- Polen 10,4 -23,4 17,0 1,3 komster är förhållandevis orörliga över tiden (in- Portugal 10,6 1,3 19,5 -1,3 komstnivåerna bestäms i stort av de inkomster Italien 11,6 4,8 19,4 0,3 som genererades under den förvärvsaktiva delen Litauen 13,6 -19,0 19,1 3,6 av livet). Utrikes födda är en annan grupp som ---1) ---1) Kroatien 13,9 19,4 har ett förhållandevis långsamt utflöde ur in- --1) Cypern 15,3 3,1 14,4 komstgrupp 1. Varaktigheten i den nedersta 2) Lettland 19,2 -20,1 21,2 3,4 delen av inkomstfördelningen tycks också ha ök- Grekland 21,5 8,7 22,1 3,1 at något för utrikes födda sedan mitten av 1990- Ungern 23,9 1,0 14,6 3,9 talet. Förskjutningen från arbetskraftsinvandring 3) Rumänien 26,3 -10,2 25,4 5,4 mot ökad flyktinginvandring är sannolikt en 4) Bulgarien 33,1 -24,6 21,8 5,0 viktig förklaring till denna utveckling. Anm. 1: I tabellen rangordnas länderna efter andelen med mycket låg materiell standard 2014. För detta mått finns det bara jämförbara länderdata fr.o.m. 2005. Anm. 2: 1) Data saknas. 2) Data saknas för år 2000; i stället används data för 1999. 3) Data saknas för 2005; i stället används data för 2007. 4) Data saknas för 2005; i stället används data för 2006. Ekonomisk utsatthet i ett internationellt Källa: Eurostat (EU-SILC).

perspektiv

Andelen individer med mycket låg materiell Det har tagits fram ett direkt mått på levnads- standard varierar kraftigt mellan olika EU-länstandarden inom ramen för EU:s tillväxtstrategi der, från 0,7 procent till 33 procent (se tabell Europa 2020. Den direkta indikatorn avser att 3.1). Lägst andel finns i Sverige, Luxemburg, fånga frånvaron av varor och tjänster och oför- Nederländerna och de övriga nordiska länderna, mågan att delta i vardagliga aktiviteter som upp- medan den högsta andelen finns i vissa av de fattas som socialt nödvändiga, s.k. svår materiell nyare medlemsländerna, som Bulgarien och deprivation eller mycket låg materiell standard. 16 Rumänien. Detta avspeglar till stor del skillnader i levnadsstandard mellan länderna. År 2005–2008 sjönk andelen med mycket låg materiell standard i tre fjärdedelar av medlemsstaterna. År 2008– 15 Se den fördelningspolitiska redogörelsen i 2014 års ekonomiska vår- 2014 har andelen i stället ökat i mer än hälften av proposition (prop. 2013/14:100 bilaga 2) för en utförligare redovisning av medlemsstaterna. I Sverige har andelen minskat hur varaktigheten i inkomstgrupp 1 varierar mellan olika grupper. 16 Svår materiell deprivation definieras som att individen saknar förmåga inom minst fyra av nio områden: att möta oväntade utgifter, att åka på en ling eller fisk varannan dag, att hålla hemmet tillräckligt varmt, att ha en veckas semesterresa, att betala skulder, att äta en måltid med kött, kyck- tvättmaskin, att ha en färg-tv, att ha en telefon och att äga en bil.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

kontinuerligt, från 2,3 procent 2005 till den genomsnittliga medellivslängden ökar (se 1,3 procent 2010 och till 0,7 procent 2014. tabell 4.1). Att det finns betydligt fler kvinnor än Skillnaden mellan olika länder är mindre om män bland de äldre beror främst på att kvinnor den ekonomiska standarden mäts med relativa lever längre än män. År 1995–2014 ökade den inkomstmått. Den mest aktuella inkomststatisti- förväntade livslängden från 76,2 till 80,4 år för ken från Eurostat avser inkomståret 2013. An- män och från 81,5 till 84,1 år för kvinnor. Medeldelen med en inkomst understigande 60 procent livslängden beräknas fortsätta att öka fram till av den nationella medianinkomsten varierar mel- 2060. lan ca 10 och 25 procent. Låga andelar finns bl.a. i Tjeckien, Nederländerna och i de nordiska län- Tabell 4.1 Förväntad återstående livslängd vid födseln och

vid 65 års ålder

derna. De högsta andelarna finns i Rumänien, Förväntad livslängd, år Spanien och Grekland. I början av 2000-talet 1995 2014 2060 hade Sverige, tillsammans med Tjeckien, den läg- Återstående livslängd vid födseln sta andelen personer med låg relativ ekonomisk Kvinnor 81,5 84,1 89,1 standard. Därefter har andelen ökat snabbt i Män 76,2 80,4 86,7 Sverige, och 2013 hade Sverige den tionde lägsta Återstående livslängd vid 65 år andelen bland EU-länderna. Kvinnor 19,7 21,5 25,4 Män 16,0 18,9 23,7 Källa: Statistiska centralbyrån. 4 Fördjupning: Pensionärernas Den förväntade återstående livslängden vid ekonomiska situation 65 års ålder är av särskilt intresse. Orsaken är att de flesta typer av inkomstbaserad pension påver- Personer över 65 år en heterogen grupp. Den kas av den genomsnittliga återstående livslängekonomiska standarden skiljer sig kraftigt åt den vid pensioneringen. Exempelvis är inkomstmellan olika personer. I åldrarna 65–74 år är den pensionen direkt kopplad till den förväntade tigenomsnittliga ekonomiska standarden över den som pensionär. Fler år som pensionär innegenomsnittet för befolkningen, men standarden bär att pensionskapitalet behöver fördelas på fler minskar sedan kraftigt med stigande ålder (se år. År 1995–2014 ökade den förväntade återstådiagram 2.3). Allra lägst genomsnittlig ekono- ende livslängden vid 65 års ålder från 19,7 till misk standard i befolkningen har personer i åld- 21,5 år för kvinnor och från 16,0 till 18,9 år för rarna 75 år och uppåt. Totalt sett är personer män. Det är en ökning med 1,8 år för kvinnor över 65 år den åldersgrupp som har haft den sva- och 2,9 år för män. gaste inkomstutvecklingen 1995–2014 (se diagram 2.1). Förklaringarna till dessa mönster handlar huvudsakligen om den demografiska ut- Indexering av pension vecklingen och om pensionernas utformning. Dynamiken i inkomstutvecklingen och inkomstfördelningen för de äldre bestäms till stor del av Den demografiska utvecklingen hur olika typer av pensioner indexeras (räknas upp årligen). Inkomstpension och tilläggspen- 18 Befolkningen över 65 år är en stor och växande sion räknas upp genom s.k. följsamhetsindexegrupp. År 2014 fanns det ca 1,9 miljoner per- 17 ring. Detta innebär att de normalt räknas upp i soner som var 65 år och äldre. Av dessa var ca takt med den genomsnittliga pensionsgrundande 1,0 miljoner kvinnor och ca 900 000 män. En bi- inkomsten minus den s.k. normen på 1,6 prodragande orsak till att andelen äldre ökar är att centenheter. Avdraget för normen finansierar en högre nivå på inkomstpensionen vid pensione-

17 Av praktiska skäl benämns i detta avsnitt samtliga personer som är 65 år och äldre som pensionärer, även om somliga fortfarande förvärvsarbetar och inte har någon ålderspension. Det finns även ålderspensionärer 18 För en mer detaljerad redogörelse av innehållet i det här avsnittet, se som är yngre än 65, år men denna grupp är exkluderad från analysen. Pensionsmyndigheten, Indexering av pensionerna, PM7616.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

ringen i utbyte mot en lägre uppräkning under komstpensionen som en uppräkning med prispensionstiden. basbeloppet (se diagram 4.1). Utfallet för olika 19 För att inkomstpensionssystemet garanterat individer varierar dock beroende på vilket år penska kunna finansiera de framtida pensionsutbe- sioneringen skedde. I och med den balanseringstalningarna med oförändrade regler oavsett de- period som inleddes 2010 kom följsamhetsinmografisk eller ekonomisk utveckling, finns det dexeringen att släpa efter prisindexeringen, men en s.k. automatisk balansering. Denna innebär den höga uppräkningen 2016 innebär att gapet att den årliga indexeringen minskas tills den fi- nu har slutits. nansiella stabiliteten i pensionssystemet är återställd. Under perioden sedan 2010 har balanse- Diagram 4.1 Följsamhetsindexering och prisbasbeloppets

utveckling

ringen bidragit till en långsammare ökning av in- Index 2001=100 komstpensionen, men när balansen nu har åter- 125 ställts så har den i stället bidragit till en snabbare Prisbasbelopp ökning. Den kraftiga ökningen 2016, en uppräk- Följsamhetsindexering 120 ning av inkomstpensionen med 4,2 procent, förklaras delvis av detta. 115 Avräkningen av normen innebär att inkomstpensionen i genomsnitt utvecklas 1,6 procenten- 110 heter långsammare än de förvärvsaktivas inkomster. Detta medför att gapet mellan de 20 105 förvärvsaktivas och pensionärernas inkomster 100 successivt vidgas ju längre tid som går efter 2001 2006 2011 2016 pensioneringen. Efter t.ex. 20 år som pensionär Källor: Pensionsmyndigheten och Statistiska centralbyrån. har gapet vuxit till ca 35 procent. Detta medför också att medianinkomsten i befolkningen, och därmed även gränsen för låg relativ ekonomisk Inkomstutveckling efter pensionering standard, kommer att växa snabbare än pensionen. En följd av detta är att risken för Inkomstutvecklingen för gruppen pensionärer ekonomisk utsatthet rent mekaniskt ökar med som helhet är inte detsamma som den inkomstökande ålder. (se diagram 3.6). tillväxt som möter den enskilde pensionären. Denna eftersläpning jämfört de förvärvsak- Den reala inkomstförbättring som redovisas i tivas inkomster gäller även för de typer av pen- t.ex. diagram 2.1 ovan beror till stor del på att de sioner och förmåner som endast är prisindex- nytillkomna pensionärerna har högre pension än erade, t.ex. garantipensionen. Under 2016 med- de redan pensionerade. För de som redan har för det minskade prisbasbeloppet att garantipen- gått i pension har inkomstutvecklingen varit besionen minskar med 0,4 procent. tydligt svagare. Detta framgår av diagram 4.2, Premiepensionens indexering påverkas inte av som visar utvecklingen 1995–2014 för pensionäbalanseringen, utan beror av utvecklingen på vär- rer tillhörande olika årsklasser (eller födelsekodepappersmarknaden. För övriga typer av all- horter). män, avtalad och privat pension sker den årliga För gruppen pensionärer som helhet ökade uppräkningen på olika sätt för olika typer av medianinkomsten med ca 50 procent 1995–2014. pension. De olika typerna av indexering gör att Medianinkomsten för olika årsklasser utvecklaolika pensionärer får olika stor uppräkning bero- des betydligt svagare. För personer med åldersende på hur inkomsten är sammansatt av olika pension födda 1920–1929 respektive 1930–1939 typer av pension. ökade medianinkomsten med 13 procent. Följsamhetsindexeringen har sedan införandet 2001 inneburit en ungefär lika stor ökning av in-

19 För pensionärer under 65 år räknas tilläggspensionen upp med prisbasbeloppet. 20 Givet att balanseringen inte är aktiverad.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Diagram 4.2 Inkomstutveckling 1995–2014 för olika Diagram 4.3 Antal personer 65 år och äldre i olika

årsklasser inkomstgrupper 2014, efter ålder

Inkomstnivå kronor (2016 års priser) Antal personer 250 000 400 000 65–74 år 75–84 år 85+ år 350 000 200 000 300 000 150 000 250 000 200 000 100 000 150 000 1940–1949 1930–1939 100 000 50 000 1920–1929 Samtliga 65+ år 50 000 0 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Anm.: Data: HEK 1995–2012, STAR 2013–2014. Låg inkomst Hög inkomst Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) Anm.: Data: STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Pensionärernas ekonomiska standard

Diagram 4.4 Antal personer 65 år och äldre i olika

inkomstgrupper 2014, efter kön och hushållstyp

Personer som är 65 år och äldre förekommer i Antal personer hela inkomstfördelningen, men de är vanligast 400 000 förekommande i inkomstgrupp 2–4 (se diagram Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samboende 350 000 4.3 och diagram 4.4). Det finns dock skillnader 300 000 mellan äldre och yngre pensionärer, mellan en- 250 000 samstående och sammanboende samt mellan 200 000 kvinnor och män i åldersgruppen. I de lägre inkomstgrupperna är det främst äldre ensamstå- 150 000 ende pensionärer, i synnerhet kvinnor. Samman- 100 000 boende är vanligare i de högre inkomstgrup- 50 000 perna. 0 De äldres ekonomiska standard är således i 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst hög grad beroende av om de är ensamstående Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) eller sammanboende. Av sammanboende bland Anm.: Data: STAR 2014. pensionärerna 2014 var 47 procent kvinnor och Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 53 procent män (se tabell 4.2). Att männens

Tabell 4.2 Antal personer 65 år och äldre 2014, efter ålder,

andel är högre än kvinnornas beror på att män

kön och hushållstyp

ofta lever tillsammans med kvinnor som är yngre Antal personer och könsfördelning i procent än 65 år. Kvinnor utgör en större andel av de en- Könsfördelning samstående och denna andel ökar med stigande ålder. Orsaken är att sammanboende kvinnor Antal personer Kvinnor Män ofta överlever sina män. I gruppen 85 år och äld- Totalt 65+ år 1 902 000 54 46 re utgör kvinnor 77 procent av de ensamstående. Ensamstående 691 300 67 33

65–74 år 296 800 60 40

75–84 år 230 700 70 30

85+ år 163 700 77 23

Sammanboende 1 210 700 47 53

65–74 år 774 000 48 52

75–84 år 344 800 45 55

85+ år 92 000 45 55 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

De yngre pensionärerna 65–74 år fördelar sig Diagram 4.5 Fördelning av ekonomisk standard 2014 för

män i olika åldersgrupper (65 år och äldre)

förhållandevis jämnt över inkomstfördelningen

Antal personer och har en ekonomisk standard som ligger i nivå 50 000 med genomsnittet i befolkningen. Gruppen Relativ låginkomstgräns

65-74 år består av nyblivna pensionärer och en 40 000 65–74 år

del förvärvsarbetar fortfarande, helt eller delvis. 75–84 år 85+ år Många som går i pension får också tidsbegrän- 30 000

sade utbetalningar av avtalspension, t.ex. under

de fem första åren efter pensioneringen. De äldre 20 000

pensionärerna är betydligt mer koncentrerade till

10 000 den nedre delen av inkomstfördelningen. En ge-

nomsnittlig äldre pensionär (75 år och äldre) har 0 knappt 75 procent av en yngre pensionärs (65– 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000

74 år) ekonomiska standard. Ekvivalerad disponibel inkomst (kronor, 2016 års priser)

Av diagram 4.3 framgår att inkomstspridnin- Anm.: Data: STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. gen bland pensionärer minskar med stigande ål-

der. Detta framgår ännu tydligare av diagram Diagram 4.6 Fördelning av ekonomisk standard 2014 för

4.5 (män) och diagram 4.6 (kvinnor) som visar kvinnor i olika åldersgrupper (65 år och äldre)

hur inkomsterna för olika åldersgrupper är för- Antal personer

50 000 delade över intervall om 10 000 kronor. Inom Relativ låginkomstgräns

alla åldersgrupper finns en koncentration vid ca 65–74 år 40 000 150 000 kronor. Detta har att göra med grund- 75–84 år

85+ år skyddet i pensionssystemet som är i denna stor- 30 000

leksordning. 21

Med stigande ålder minskar antalet pensionä- 20 000

rer, och kurvorna i diagrammen förskjuts nedåt.

Skillnaden mellan antalet män och kvinnor blir 10 000

allt större med stigande ålder på grund av att

0 kvinnor i genomsnitt lever längre. Med stigande 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000

ålder blir fördelningen också mer sammanpres- Ekvivalerad disponibel inkomst (kronor, 2016 års priser)

sad. Detta gäller i synnerhet för kvinnor, vilket Anm.: Data: STAR 2014.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. beror på att allt fler med stigande ålder kommer

att ligga nära gränsen för inkomstprövade grund-

skyddsförmåner, t.ex. garantipension och bo-

Ekonomisk utsatthet bland pensionärer

stadstillägg för pensionärer (BTP).

I gruppen pensionärer har kvinnor i genom- År 1995–2014 ökade andelen personer med låg snitt lägre ekonomisk standard än män. Förutom relativ ekonomisk standard (dvs. andelen med en att kvinnorna i genomsnitt är äldre, och oftare ekonomisk standard understigande 60 procent ensamstående än männen, så återspeglar deras av medianen) i befolkningen som helhet (se pension också skillnader mellan könen i fråga diagram 3.4 ovan). Detta gäller även för de äldre. om lön, arbetstid och yrkeslivets längd. Detta är Ökningen har varit större för pensionärerna än tydligast bland de äldsta kvinnorna, som är den för åldersgruppen 20–64 år (se diagram 4.7). I grupp som har minst ekonomiska resurser. I seåldersgruppen 75 år och äldre nästan tredubbnare generationer har skillnaderna i kvinnors och lades andelen 1995–2014. Den ökande andelen mäns arbetsmarknadsbeteende minskat. Detta med låg relativ ekonomisk standard bland penkommer på sikt att leda till minskade skillnader i sionärer förklaras främst av att pensionsinkompension mellan kvinnor och män. sterna har utvecklats långsammare än förvärvsin-

komsterna. Den successiva utbyggnaden av

jobbskatteavdraget 2007–2010 och 2014 för-

stärkte ökningen av andelen pensionärer med låg

relativ ekonomisk standard. Det särskilda grund-

21 Det finns ingen entydig gräns utan nivån beror på individens skatt, avdraget för personer 65 år och äldre som införhushållstyp, boendekostnad, vistelsetid i landet etc. des 2009, och som sedan har utökats i flera steg,

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

har dock delvis motverkat effekten av jobb- Diagram 4.8 Andel med mycket låg materiell standard

2014, efter ålder och kön

skatteavdraget. Procent 1,0

Diagram 4.7 Andel med låg relativ ekonomisk standard i

0,9

olika åldersgrupper, 1995 respektive 2014

Kvinnor Procent 0,8 Män 30 0,7 0,6 25 1995 0,5 2014 0,4 20 0,3 15 0,2 0,1 10 0,0 18–64 år 65–74 år 75+ år 5 Åldersgupp Källor: Eurostat (EU-SILC) och egna beräkningar. 0 20–64 år 65–74 år 75–84 år 85+ år Åldersgupp Anm.: Data: HEK 1995, STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

5 Inkomster i den övre delen av

I avsnitt 3 ovan visades att andelen ekonomiskt inkomstfördelningen utsatta bland pensionärer är högre för kvinnor än för män (se diagram 3.7). Andelen ökar också Inkomsterna i den övre delen av inkomstfördelmed stigande ålder. Om ekonomisk utsatthet i ningen har sedan mitten av 1990-talet ökat mer stället mäts med ett direkt mått på den faktiska än medianinkomsten (se diagram 3.1 ovan). Detlevnadsstandarden blir bilden en annan. Andelen ta gäller både i absoluta och i relativa termer. individer med mycket låg materiell standard, Ökningstakten har dessutom varit högre för de eller svår materiell deprivation, är lika stor för allra högsta inkomstgrupperna, vilket har lett till kvinnor och män (se diagram 4.8). Åldersgrup- en ökad spridning av inkomsterna även inom 22 pen 18–64 år har den högsta andelen med myc- den övre delen av fördelningen. År 1995 var den ket låg materiell standard. Andelen är lägst i de genomsnittliga ekonomiska standarden för inäldre åldergrupperna, i synnerhet bland personer komstgrupp 10 ca 2,1 gånger större än medianen som är äldre än 75 år. för ekonomisk standard i befolkningen. År 2014 Vid en första anblick kan det tyckas egen- hade denna kvot vuxit till ca 2,9. domligt att andelen med mycket låg materiell Utvecklingen varierar mellan olika undergrupstandard är lägre i gruppen ålderspensionärer än i per i inkomstgrupp 10 (se diagram 5.1). För de 24 gruppen där flertalet förvärvsarbetar. Det är lägsta nio tiondelarna (p90–p99) ökade inkomdock inte bara inkomstens storlek som är sty- sterna i genomsnitt med 107 procent 1995–2014, rande i detta sammanhang utan även hushållets medan den allra översta procentens inkomster förmögenhet och de utgifter som krävs för att (p99–p100) ökade med 223 procent. Att inkomfinansiera de nödvändiga varorna och tjänsterna. sterna högst upp i inkomstfördelningen varierar Pensionärer har relativt stora finansiella förmö- mer mellan olika år än inkomster längre ned i genheter jämfört med resten av befolkningen. fördelningen beror i hög utsträckning på realise- 23 Pensionärer har sannolikt också betydligt lägre rade kapitalvinster. Exempelvis var åren 2000 boenderelaterade utgifter än andra grupper i och 2007 speciella med extra höga inkomster befolkningen till följd av att de redan har betalat av stora delar av sina bostadslån.

24 Den 99:e percentilen är den inkomst som avgränsar de 1 procent av 22 Begreppet svår materiell deprivation definieras i fotnot 16. befolkningen som har högst inkomster. Den 90:e percentilen är den 23 Statistiska centralbyrån, Hushållens ekonomi 2007. Efter 2007 finns inkomst som avgränsar de 10 procent av befolkningen som har högst ingen aktuell statistik över hushållens tillgångar och skulder. inkomster osv. p50 avser medianinkomsten i befolkningen.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

från realiserade kapitalvinster, vilket syns som ökning med 81 procent (se diagram 5.2). För de

toppar i kurvorna i diagram 5.1. 25 lägsta nio tiondelarna av inkomstgrupp 10 (p90–

p99) har den relativa ökningen av inkomstan- Diagram 5.1 Inkomsttillväxt i den översta delen av delen varit avsevärt lägre. Sammantaget har in-

inkomstfördelningen 1995–2014

komstandelen för inkomstgrupp 10 ökat från Index 1995=100 19,7 procent 1995 till 25,3 procent 2014. 26 350

300 250 Toppinkomsternas sammansättning

200 Individuella bruttoinkomster kan grovt delas 150 upp i två kategorier, förvärvsinkomster och kapitalinkomster. I de nedre nio tiondelarna (p0– 27 100 p99–p100 p90–p100 (inkomstgrupp 10) p90) av fördelningen av ekonomisk standard är

inkomsterna från kapital obetydliga (se diagram 50 p90–p99 5.3). Inom fördelningens översta tiondel är skill- 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 naderna stora mellan olika undergrupper. För de Anm.: p90–p100 avser den översta tiondelen av fördelningen av ekvivalerade dis- lägsta nio tiondelarna (p90–p99) utgör kapitalinponibla inkomster, dvs. inkomstgrupp 10. p90–p99 avser den översta tiondelen exklusive den översta procenten. p99–p100 avser den översta procenten i fördel- komster i genomsnitt knappt 20 procent av den

ningen. Data: HEK 1995–2013, STAR 2013–2014. totala individuella bruttoinkomsten. För den all- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ra översta procenten (p99–p100) av inkomstfördelningen är kapitalinkomstens andel väsentligt

Diagram 5.2 Toppinkomsternas inkomstandelar 1995–2014

Procent större, ca 70 procent.

40 p90–p100 (inkomstgrupp 10) Diagram 5.3 Inkomsternas sammansättning 2014 35 p90–p99 Genomsnittlig inkomst i kronor (2016 års priser) p99–p100 30 3 000 000

25 2 500 000 20 Förvärvsinkomst Kapitalinkomst 2 000 000 15 1 500 000 10

5 1 000 000

0 500 000 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Anm.: p90–p100 avser den översta tiondelen av fördelningen av ekvivalerade dis- 0 ponibla inkomster, dvs. inkomstgrupp 10. p90–p99 avser den översta tiondelen p0–p90 p90–p99 p99–p100 exklusive den översta procenten. p99–p100 avser den översta procenten i fördelningen. Data: HEK 1995–2012, STAR 2013–2014. Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm.: Inkomster avser genomsnittlig individuell bruttoinkomst av respektive inkomstslag för individer som är 20 år eller äldre. Realiserade kapitalvinster ingår i kapitalinkomsten. Data: STAR 2014. För att beskriva utvecklingen i olika delar av in- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. komstfördelningen används också ofta s.k. in-

komstandelar. Dessa beräknas som den andel av Kapitalinkomsterna har ökat i omfattning 1995–

de totala disponibla inkomsterna som en viss 2014, och de har successivt blivit allt viktigare för grupp förfogar över. Den översta hundradelens andel av disponibel inkomst har ökat från

4,0 procent 1995 till 7,3 procent år 2014, dvs. en

26 Som jämförelse kan nämnas att inkomstandelen för inkomstgrupp 1 (dvs. de 10 procent av befolkningen med lägst ekonomisk standard) under samma period minskade från 4,0 till 3,3 procent. 27 Med förvärvsinkomster avses inkomster från tjänst och näringsverk- 25 Kapitalvinster är mycket ojämnt fördelade mellan hushåll och starkt kon- samhet samt skattepliktiga transfereringar, medan kapitalinkomster utcentrerade till hushåll med högst inkomst. För många handlar det dock bara görs av inkomstnettot av räntor, utdelningar och realiserade kapitalvinom höga kapitalvinster under ett enstaka år, vid exempelvis en husförsäljning. ster. Alla individer i dataunderlaget rangordnas efter ekvivalerad dispo- Inkomströrligheten i den högsta inkomstgruppen är således förhållandevis nibel inkomst. p0–p90 avser de nedre nio tiondelarna av fördelningen, stor. p90–p99 avser den översta tiondelen exklusive den översta procenten osv.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

den yttersta inkomsttoppen (se diagram 5.4). 1900-talet. Flera intressanta utvecklings- 29

Denna utveckling har bidragit till de senaste de- mönster framträder. Topprocentens inkomst-

cenniernas ökade inkomstspridning i Sverige (se andel tycks ha varit historiskt hög i början av

även avsnitten 6 och 7). Realiserade kapitalvins- 1900-talet i nästan samtliga länder för vilka data

ter utgör huvuddelen av topprocentens kapital- finns tillgängliga. Omkring en femtedel av

inkomster. Räntor, och framför allt aktieutdel- nationalinkomsten tillföll då hundradelen med

ningar, har dock ökat i betydelse sedan mitten av högst inkomster i be-folkningen. Från 1900-

2000-talet. År 2014 var räntor och utdelningar i talets början till runt 1980 minskade inkomst-

stort sett lika viktiga som förvärvsinkomster för koncentrationen och topprocentens inkomst-

den översta procenten i inkomstfördelningen. andel mer än halverades i de flesta länder. 28

Diagram 5.4 Den översta hundradelens inkomstsamman- Diagram 5.5 Den översta hundradelens inkomstandel,

sättning 1995–2014 1900–2014

Procent Procent

Realiserade kapitalvinster Räntor och utdelningar Förvärvsinkomster 30 100 USA Storbritannien 90 25 Frankrike 80 Danmark Sverige 70 20

60 15 50

40 10

30 5 20

10 0 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Anm.: Redovisningen avser individuella bruttoinkomster exkl. kapitalvinster. Anm.: Inkomster avser bruttoinkomster av de olika inkomstslagen. Data: HEK 1995– Källa: Alvaredo, Atkinson, Piketty och Saez, The Top Incomes Database, 03/02/2016. 2012, STAR 2013–2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Från åren omkring 1980 fram till i dag har topp-

inkomstandelarna ökat i många länder. I några

länder har den yttersta toppens inkomstandel

Toppinkomster i ett internationellt perspektiv

ökat kraftigt, i vissa fall (som i USA) nästan till

de nivåer som existerade före första världskriget. De senaste åren har forskare i ökad utsträckning Även i övriga anglosaxiska länder, dvs. Storbripublicerat historiska serier över toppinkomsttannien, Kanada och Australien, har toppinandelar i olika länder. Studierna grundar sig på i komstandelarna ökat markant. I de kontinentalprincip samma sorts data (taxeringsdata), vilket europeiska och de nordiska länderna har utveckgör att de är jämförbara både över tid och mellan lingen däremot varit mindre dramatisk. länder. Före andra världskriget behövde endast Utvecklingen ser annorlunda ut för den övriga personer med högre inkomster deklarera sina inkomsttoppen strax under den högsta proceninkomster, och av den anledningen är det främst ten (se diagram 5.6). Inkomstandelen för dessa toppens bruttoinkomster som kan studeras över höginkomsttagare har varit förhållandevis konlängre perioder. Den databas som dessa studier stant över tiden. Detta mönster är relativt likhar medverkat till att skapa täcker i dag in nästan artat i olika länder. 30 länder över stora delar av 1900-talet.

Diagram 5.5 visar topprocentens inkomst-

andel för ett urval av länder sedan början av

28 Man kan spekulera i om denna förskjutning är en effekt av de gynn-

sammare skatteregler för egenföretagare som infördes 2006 och som vissa anser har medfört att utdelningsuttaget har ökat bland höginkomsttagare (se t.ex. Alstadsæter och Jacob, Income Shifting in Sweden. An Empirical 29 Data inom toppinkomstprojektet finns fritt tillgängliga på World Top Evaluation of the 3:12 Rules, Report to the Expert Group on Public Economics 2012:4). Income Database (www.topincomes.parisschoolofeconomics.eu).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Diagram 5.6 Inkomstandelen för den översta tiondelen exkl. till 231 000 kronor 2014. Att inkomstsprid-

andelen för topprocenten, 1900–2014

ningen har ökat framgår av att fördelningen har Procent blivit mindre sammanpressad. 40

35 Diagram 6.1 Fördelning av ekonomisk standard 1995

30 respektive 2014

Procent 25 12 20 11 Medianinkomst 1995 Medianinkomst 2014 10 15 USA 9 Storbritannien 10 Frankrike 8 Danmark Fördelning 1995 7 5 Sverige Fördelning 2014 6 0 5 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 4 Anm.: Individuella bruttoinkomster exkl. realiserade kapitalvinster. 3 Källa: Alvaredo, Atkinson, Piketty och Saez, The Top Incomes Database, 03/02/2016. 2 1 Orsakerna bakom de ökande toppinkomst- 0

andelarna varierar mellan länder. I exempelvis 30 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 USA har topprocentens kapitalinkomstandel Ekvivalerad disponibel inkomst (kronor, 2016 års priser) Anm.: Inkomster över 600 000 kronor visas inte i diagrammet. Negativa inminskat påtagligt sedan början av 1980-talet. komster har satts lika med noll. Data: HEK 1995, STAR 2014.

Toppinkomstandelarna i USA har alltså ökat till Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. följd av ökade löner (och andra ersättningar

Diagram 6.2 Percentilvärden i förhållande till medianen,

kopplade till arbete), inte till följd av ökade kapi-

1995 respektive 2014

talinkomster. I Sverige har däremot topprocen- 31 Percentilkvoter tens kapitalinkomstandel ökat sedan början av 4,5

1980-talet, och denna utveckling förklarar mer- 4,0 1995 parten av den ökade toppinkomstandelen i 3,5 2014

Sverige. 3,0

2,5

2,0

1,5

6 De samlade inkomstskillnaderna

1,0

0,5 Den starka inkomsttillväxten i inkomstfördel- 0,0 ningens övre del och den svagare tillväxten i den

nedre delen har lett till att den samlade inkomst- Anm.: Percentilkvoterna visar det relativa avståndet mellan olika percentilvär-

fördelningen har dragits isär. Diagram 6.1 visar den och medianen i inkomstfördelningen. För 1995 anger exempelvis kvoten p10/p50 att inkomsten för den tionde percentilen i fördelningen var ca hälften hur den ekonomiska standarden (ekvivalerad av medianinkomsten. Kvoten p90/p50 visar att inkomsten för den 90:e percen-

disponibel inkomst) fördelades 1995 respektive tilen var ca 1,6 gånger större än medianinkomsten 1995. Data: HEK 1995, STAR 2014. 2014. Att inkomsterna har ökat under perioden Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

framgår av att fördelningen har förskjutits åt höger i diagrammet. Medianinkomsten (mätt i Ett sätt att analysera förändringar i inkomstför-

2016 års priser) ökade från 138 000 kronor 1995 delningen är att studera s.k. percentilkvoter. En

percentilkvot visar det relativa avståndet mellan

två percentilvärden i inkomstfördelningen.

Exempelvis anger den 90:e percentilen (p90) den

inkomst som avgränsar de 90 procent av befolk- 30 För en utförligare redovisning, se avsnitt 5 i föregående års fördelningen som har lägst inkomster. I diagram 6.2 ningspolitiska redogörelse (prop. 2014/15: 100 bilaga 2). 31 En vanlig förklaring till den kraftigt ökade koncentrationen av lönein- redovisas hur olika percentilvärden i inkomstför-

komster till den yttersta toppen är att marknaden numera, genom framför delningarna 1995 och 2014 förhåller sig till allt media och modern kommunikationsteknik, skapar fokus på de absolut mest högpresterande individerna i olika verksamheter. Det möjliggör medianen respektive år. Den mest påtagliga

extrema inkomster för dessa individer; se t.ex. Rosen, The Economics of förändringen är den kraftiga ökningen av Superstars, The American Economic Review 71(5), s. 845 ff., 1981. avståndet mellan den absoluta toppen och mitten

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

av fördelningen (p99/p50). Bortsett från denna mal ekonomisk jämlikhet (alla har samma in- 32 förändring förefaller det som att fördelningen i komst) antar koefficienten värdet 0. Vid maxirelativa termer har dragits isär på ett likartat sätt i mal ojämlikhet (en person får alla inkomster) den övre respektive den nedre delen av inkomst- antar koefficienten värdet 1. 33 fördelningen. Mellan 1995 och 2014 ökade Gini-koefficien- Ojämlikheten i den samlade inkomstfördel- ten för ekvivalerad disponibel inkomst från 0,227 ningen brukar ofta beskrivas med hjälp av till 0,304 (se diagram 6.4). Detta innebär att Lorenzkurvan. Om befolkningens inkomster inkomstskillnaderna, mätt på detta sätt, ökade sorteras i stigande ordning visar Lorenzkurvan med 34 procent. Gini-koefficienten har ökat hur stor andel av de samlade inkomsterna som gradvis under perioden, men den varierar relativt tillfaller en viss del av befolkningen (se diagram mycket mellan olika år. År 2000 och 2007 var 6.3). Ju mer kurvan avviker från diagonallinjen, speciella med extra höga inkomster från realisedesto ojämnare är fördelningen. Att Lorenzkur- rade kapitalvinster, vilket syns som toppar i kurvan för 2014 ligger under kurvan för 1995 bety- van för Gini-koefficienten. Den ekonomiska kris der att fördelningen har blivit mer ojämn. År som inleddes 2008, med kraftigt fallande kapital- 1995 förfogade de 20 procent som hade lägst vinster till följd av en svag utveckling på aktieinkomst tillsammans över 10,5 procent av (de och bostadsmarknaden, fick till följd att inekvivalerade) inkomsterna. År 2014 hade denna komstskillnaderna föll tillbaka från 2007 års hisandel sjunkit till 8,6 procent. År 1995 förfogade toriskt höga nivå. År 2009–2014 har Gini-koeffide 20 procent som hade högst inkomst tillsam- cienten återigen ökat något. mans över 33,3 procent av inkomsterna. År 2014 hade denna andel stigit till 38,6 procent. Diagram 6.4 Gini-koefficientens utveckling 1995–2014 Gini-koefficienten 0,35

Diagram 6.3 Lorenzkurvan, 1995 respektive 2014

Kumulativ inkomstandel, procent 0,30 100 0,25 90 1995 80 2014 0,20 70 0,15 Ekvivalerad disponibel inkomst 60 Exkl. kapitalvinster 50 0,10 Exkl. kapitalvinster och övriga kapitalinkomster 40 0,05 30 0,00 20 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 10 Anm.: Data: För serierna ekvivalerad disponibel inkomst inklusive resp. exklusive kapitalvinster används HEK 1995–2010 och TRIF 2011–2014. För serien där även 0 övriga kapitalinkomster exkluderas används HEK 1995–2012 och STAR 2013–2014. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kumulativ befolkningsandel, procent Anm.: Data: HEK 1995, STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. I diagram 6.4 redovisas även utvecklingen när hushållens inkomster mäts exklusive kapitalvin- Gini-koefficienten är det vanligast förekomman- ster. Denna utveckling är av betydelse då kapide sammanfattande måttet på spridningen i en talvinsterna varierar kraftigt mellan enskilda år inkomstfördelning. Gini-koefficienten kan defi- och inte speglar individens avkastning på kapital nieras utifrån Lorenz-kurvan i diagram 6.3, näm- på ett helt rättvisande sätt (de syns bara det år ligen som kvoten mellan den yta som avgränsas när tillgångarna realiseras, medan värdet kan ha av diagonallinjen och Lorenzkurvan och den byggts upp under flera år). När kapitalvinsterna totala ytan under diagonallinjen. Gini-koefficienten kan anta värden mellan 0 och 1. Vid maxi-

33 En mer konkret tolkning av Gini-koefficienten är att den kan kopplas till hur stor förväntad inkomstskillnad det är mellan två slumpmässigt valda individer. Om medelinkomsten är 200 000 kronor, och om Gini- 32 Den 99:e percentilen är den inkomst som avgränsar de 1 procent av koefficienten är 0,25, kan den förväntade skillnaden uttryckas som befolkningen som har högst inkomster. p50 avser medianinkomsten i 2*0,25*200 000, dvs. 100 000 kronor. Om Gini-koefficienten i stället är befolkningen. 0,30, blir den förväntade skillnaden 2*0,30*200 000=120 000 kronor.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

rensas bort blir variationerna mellan åren betyd- söker hur inkomstfördelningen i OECD-länder-

ligt mindre. Den långsiktiga trenden mot ökade na påverkades av den ekonomiska utvecklingen

inkomstskillnader finns dock fortfarande kvar. under krisåren. I rapporten konstateras också Om även övriga kapitalinkomster (räntor och bl.a. att krisen i flertalet länder endast har haft

utdelningar) exkluderas blir den trendmässiga små effekter på de samlade inkomstskillnadökningen av inkomstspridningen något flackare. erna. 36 Sett över hela perioden 1995–2014 är det därför

tydligt att ökade kapitalinkomster kan förklara Tabell 6.1 Inkomstskillnader inom EU 2000–2013

en betydande del av de ökade inkomstskillnad- Gini-koefficienter erna. Men inkomstspridningen ökar i stort sett 2013 2007 2000 kontinuerligt även när samtliga inkomster från Slovenien 0,25 0,23 0,22 kapital exkluderas. Detta visar att utvecklingen Tjeckien 0,25 0,25 0,25 av andra inkomstslag än kapitalinkomster, t.ex. Sverige 0,25 0,24 0,24 löneinkomster, transfereringar och skatter, också Finland 0,26 0,26 0,27 Belgien 0,26 0,28 0,28 har påverkat utvecklingen (se även avsnitt 7 ---1) nedan). Slovakien 0,26 0,24 Nederländerna 0,26 0,28 0,27 Österrike 0,28 0,28 0,24 Danmark 0,28 0,25 0,22

Sverige jämfört med andra länder

2) Malta 0,28 0,28 0,30 Ungern 0,28 0,25 0,25 Internationellt jämförbar statistik över inkomst- Luxemburg 0,29 0,28 0,27 fördelningen i olika länder sammanställs regel- Frankrike 0,29 0,30 0,27 bundet av olika statistikproducenter. Den mest ---1) ---1) Kroatien 0,30 aktuella statistiken kommer från Eurostat och Tyskland 0,31 0,30 0,25 avser inkomståret 2013. Sverige har i ett interna- Irland 0,31 0,30 0,29 tionellt perspektiv en mycket jämn inkomstför- Polen 0,31 0,32 0,30 delning. Vid en jämförelse mellan EU:s med- Storbritannien 0,32 0,34 0,35 lemsländer 2013 framgår att Slovenien, Tjeckien, Italien 0,32 0,31 0,29 Sverige och Finland hade de lägsta inkomstskill- Grekland 0,35 0,33 0,33 naderna (se tabell 6.1). Gini-koefficienten för Portugal 0,35 0,36 0,37 Sverige var ca 0,25, vilket kan jämföras med ca Spanien 0,35 0,32 0,33 0,31 för EU som helhet. 34 Rumänien 0,35 0,36 0,30 Inkomstskillnaderna har ökat i många EU- ---1) Cypern 0,35 0,29 länder under 2000-talet. I 19 av 25 länder för vil- Litauen 0,35 0,35 0,31 ka data finns tillgängliga både 2000 och 2013 har Bulgarien 0,35 0,36 0,26 Gini-koefficienten ökat. Krisåren 2008–2010 2) Lettland 0,36 0,38 0,34 sjönk Gini-koefficienten i en majoritet av EU- Estland 0,36 0,31 0,35 länderna, vilket tillfälligt bromsade utvecklingen Anm. 1: I tabellen rangordnas länderna efter storleken på Gini-koefficienten 2013.

mot ökade inkomstskillnader i dessa länder. År 35 Inkomster exkl. kapitalvinster. Anm. 2: 1) Data saknas. 2) Data saknas för 2000; i stället används data för 1999. 2010–2013 har inkomstskillnaderna återigen ök- Källa: Eurostat (EU-SILC).

at i flertalet medlemsländer. Ett liknande mönster framträder i en OECD-rapport som under-

34 Eurostats och regeringens beräkningar av Gini-koefficienten är inte helt jämförbara på grund av olikheter med avseende på data och metodval. Eurostat använder t.ex. ett mindre individurval, en annan ekvivalensskala och inkluderar inte kapitalvinster i inkomstbegreppet. 35 Det är viktigt att vara försiktig vid tolkningen av dessa data. I vissa länder har inkomstskillnaderna minskat till följd av att inkomsterna har minskat för breda grupper i befolkningen, vilket knappast är en önskvärd utveckling. Inkomstskillnaderna faller t.ex. om inkomsterna minskar för hela befolkningen, och om minskningen är större för höginkomsttagare 36 Se Rising Inequality: Youth and Poor Fall Further Behind (OECD än för låginkomsttagare. 2014).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

7 Fördjupning: Olika inkomstslags ojämnt fördelade i relation till den disponibla ineffekter på inkomstfördelningen komsten. Ett flertal transfereringar har i högre grad fördelats till personer med lägre disponibel För att få en bild av varför inkomstspridningen inkomst, men eftersom dessa transfereringar förändras kan man se närmare på utvecklingen av samtidigt har minskat i storlek i förhållande till de olika inkomstslagen, t.ex. faktorinkomster, den disponibla inkomsten är det svårt att avgöra transfereringar och skatter. Det finns en omfat- hur de har bidragit till utvecklingen av inkomsttande litteratur som analyserar hur olika spridningen. Detta gäller för skattpliktiga transinkomstslag, på olika sätt bidrar till den totala fereringar som pensioner, sjukpenning och spridningen av disponibla inkomster i befolknin- arbetslöshetsersättning samt för skattefria transgen. Det kan göras på flera sätt. En ansats är att fereringar som bostadsbidrag och ekonomiskt beräkna spridningen stegvis. Först beräknas då bistånd. Skatternas betydelse för den ökade inojämnheten hos ett inkomstslag, t.ex. faktorin- komstspridningen är också oklar. Skatterna komster, och därefter läggs inkomstslagen till ett betalades 2014 i högre utsträckning av personer i taget. Efter varje ny komponent beräknas med höga disponibla inkomster, men samtidigt spridningen på nytt och jämförs med det tidigare har skatternas storlek i relation till disponibel resultatet. En annan ansats är att dela upp den inkomst minskat. disponibla inkomsten i olika inkomstslag och därefter beräkna dels hur stort inkomstslaget är i relation till den disponibla inkomsten och dels Koncentrationskurvor, koncentrationsindex och hur inkomstslaget är fördelat i relation till den vikter disponibla inkomsten. 37 De båda ansatserna kan komma till olika slut- Varje inkomstslag påverkar den totala inkomstsatser beträffande ett inkomstslags utjämnade spridningen genom två faktorer, dels en vikt som egenskaper. I själva verket beskriver de två ansat- anger inkomstslagets relativa storlek i förhålserna olika saker. Den stegvisa ansatsen kan lande till den disponibla inkomsten och dels sägas beskriva ett inkomstslags utjämnande inkomstslagets s.k. koncentrationsindex. 39 Inneegenskaper i förhållande till fördelningen av när- börden av begreppet koncentrationsindex förstås mast föregående inkomstslag (eller aggregat av enklast genom att betrakta ett inkomstslags koninkomstslag), medan den andra ansatsen beskri- centrationskurva. Koncentrationskurvan visar ver samma inkomstslags utjämnade egenskaper i hur inkomstslaget är fördelat i befolkningen när förhållande till fördelningen av total disponibel individerna rangordnas efter total disponibel inkomst. Här används den andra ansatsen 38 inkomst (se diagram 7.1). För inkomstslag som eftersom den ger större möjligheter att resonera är relativt jämnt fördelade över inkomstförkring vilka effekter förändringar i respektive in- delningen ligger koncentrationskurvan nära den komstslags storlek och fördelning har haft på diagonala jämlikhetslinjen. Jämlikhetslinjen motden totala inkomstspridningen. svarar en situation där alla individer har lika stor Analysen visar att kapitalinkomster och reali- andel av inkomstslaget. För inkomstslag som är serade kapitalvinster är de inkomstslag som har koncentrerade till personer med höga disponibla haft störst betydelse för den ökade inkomst- inkomster ligger koncentrationskurvan under spridningen 1995–2014, både genom att de har jämlikhetslinjen. För inkomstslag som är konökat i omfattning och att de har blivit mer centrerade till personer med låga disponibla inkomster ligger koncentrationskurvan i stället över jämlikhetslinjen.

37 Det är ekvivalerade inkomster som avses i det här avsnittet, även om det inte skrivs ut explicit. Exempelvis är det genomgående ekvivalerad disponibel inkomst som avses när begreppet disponibel inkomst används. Det gäller också för de olika inkomstslag som bygger upp den disponibla inkomsten (för t.ex. transfereringsinkomster är det således ekvivalerade transfereringsinkomster som avses). 39 Det finns flera olika dekomponeringsmetoder, men den som analysen i 38 Den stegvisa ansatsen används i avsnitt 8. En nackdel med denna me- detta avsnitt utgår från presenterades först i Kakwani, Applications of tod är att den ordning i vilken inkomstslagen adderas till varandra kan ha Lorenz Curves in Economic Analysis, Econometrica, 45(3), 1977. betydelse för beräkningen av ett visst inkomstslags utjämnande egenska- Metoden har sedan vidareutvecklats, se t.ex. Lerman och Yitzhaki, Inper. Med den andra dekomponeringsmetoden uppkommer inte denna come Inequality Effects by Income, The Review of Economics and problematik. Statistics 67(1), 1985.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Diagram 7.1 Hypotetisk koncentrationskurva Förändringar över tid

Andel av totala inkomster från inkomstslaget, procent 100 Ett inkomstslags effekt på den totala ojämnhe- 90 ten i inkomstfördelningen kan förändras över 80 70 tiden genom att dess vikt eller dess koncentra-

60 tion förändras. Om koncentrationsindexet ökar

50 (vid given vikt), dvs. om inkomstslaget i högre

A 40 grad tillfaller personer med höga disponibla

inkomster, tenderar den totala ojämnheten i 30 B inkomstfördelning att öka. Detta gäller oavsett 20 10 om inkomstslaget i utgångsläget är regressivt 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 eller progressivt. Effekten av en förändrad vikt

Kumulativ befolkningsandel, procent (vid given koncentration) beror däremot på om (befolkningen rangordnad efter ekvivalerad disponibel inkomst) inkomstslaget är regressivt eller progressivt. En

marginellt ökad vikt för ett regressivt inkomst- Koncentrationsindexet är en numerisk represenslag bidrar till en ökning av den totala ojämntation av koncentrationskurvan, på samma sätt heten i inkomstfördelningen. En marginellt som Gini-koefficienten är en numerisk represenökad vikt för ett progressivt inkomstslag bidrar i tation av Lorenzkurvan (se avsnitt 6). Beräk- 40 stället till en minskning av den totala ojämnningen sker på samma sätt som för Gini-koeffiheten. cienten, dvs. som kvoten mellan ytorna (A) och Vid en samtidig förändring av inkomstslagets (A+B) i diagram 7.1. I det fall koncentrationsvikt och koncentrationsindex är det inte alltid kurvan ligger ovanför jämlikhetslinjen görs givet hur den totala ojämnheten kommer att beräkningen på motsvarande sätt, men index utvecklas. Förändringarna kan gå i samma rikterhåller ett negativt värde. Koncentrationsning och förstärka varandra, men de kan också indexet kan därför anta värden mellan -1 och 1. gå i motsatt riktning och motverka varandra. Koncentrationsindexet är således ett samman- Om t.ex. vikten ökar för ett inkomstslag som fattande mått på fördelningsprofilen för ett visst blir mer koncentrerat till höginkomsttagare, inkomstslag. Storleken på koncentrationsindexet kommer förändringarna sammantaget att öka i förhållande till Gini-koefficienten för totala disinkomstspridningen. Om vikten i stället minskar ponibla inkomster ger information om inkomstför ett inkomstslag som blir mer koncentrerat slaget bidrar till att öka eller minska spridningen till höginkomsttagare, kommer den sammantagi disponibel inkomst. na effekten på den totala inkomstspridningen att

− Om koncentrationsindexet är större än bero på vilken av förändringarna (vikt eller kon-

Gini-koefficienten är inkomstslaget i högre centration) som dominerar.

grad än den disponibla inkomsten koncen- I redogörelsen nedan visas hur vikter och kon-

trerat till personer i den övre delen av centrationsindex har utvecklats för olika in-

inkomstfördelningen. Inkomstslaget är då komstslag 1995–2014. Utifrån de förändringar

regressivt och bidrar till att öka spridningen i som observeras förs ett resonemang om för-

disponibel inkomst. ändringarna kan antas ha bidragit till att öka eller

minska den totala inkomstspridningen. − Om koncentrationsindexet är mindre än

Gini-koefficienten är inkomstslaget i högre

grad än den disponibla inkomsten koncen-

Faktorinkomster

trerat till personer i den nedre delen av

inkomstfördelningen. Inkomstslaget är då Faktorinkomsterna, t.ex. löne- och kapitalinprogressivt och bidrar till att minska spridkomster, är det överlägset största inkomstslaget. ningen i disponibel inkomst. Faktorinkomsterna är koncentrerade till per-

soner med högre disponibla inkomster. I tabell

7.1 syns detta genom att koncentrationsindexet

för faktorinkomsterna har ett positivt värde.

40 För total disponibel inkomst är Lorenz- och koncentrationskurvan per Koncentrationsindexet för faktorinkomsterna är

definition samma sak. dessutom större än Gini-koefficienten (ca 0,30),

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

vilket innebär att faktorinkomsterna är mer Diagram 7.3 Koncentrationskurvan för kapitalinkomster

(exkl. realiserade kapitalvinster), 1995 resp. 2014

ojämnt fördelade över inkomstfördelningen än Andel av totala kapitalinkomster, procent den totala disponibla inkomsten. Faktorinkom- 100 sterna är således ett regressivt inkomstslag som 90 bidrar till att öka spridningen i disponibel 80 1995 2014 inkomst. Om omfattningen av faktorinkom- 70 sterna ökar (vid oförändrad koncentration) 60

kommer därför spridningen i totala disponibla 50

inkomster att öka. 40

30 Tabell 7.1 Faktorinkomsternas vikter och koncentrations- 20 index 1995 resp. 2014 10

Vikt Koncentrationsindex 0 1995 2014 1995 2014 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kumulativ befolkningsandel, procent Faktorinkomster 0,97 0,99 0,38 0,42 (befolkningen rangordnad efter ekvivalerad disponibel inkomst)

Löne- och Anm.: Data: HEK 1995, STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. företagarinkomst 0,89 0,84 0,37 0,34

Kapitalink. exkl. rea- Den ökade koncentrationen av faktorinkomster liserade kapitalvinster 0,05 0,07 0,47 0,78 till den övre delen av inkomstfördelningen kan i Realiserade kapitalvinster 0,02 0,08 0,81 0,87 huvudsak förklaras av en ökad koncentration av

Anm.: Data: HEK 1995, STAR 2014. kapitalinkomster och realiserade kapitalvinster. Löneinkomsternas fördelning över inkomstska- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. lan har däremot varit förhållandevis konstant Faktorinkomsternas koncentrationsindex har 1995–2014. Kapitalinkomsterna (räntor och ökat över tid. År 1995 förfogade de 50 procent utdelningar) har successivt blivit mer koncentresom hade högst disponibel inkomst tillsammans rade till den yttersta toppen av inkomstfördelöver ca 75 procent av de totala faktorinkomsterningen (se diagram 7.3). Den översta procentens na. År 2014 hade andelen stigit till ca 80 procent andel av de samlade kapitalinkomsterna har ökat av de totala faktorinkomsterna (se diagram 7.2). från 23 procent 1995 till ca 45 procent 2014. Utöver den ökade koncentrationen har även Omfattningen av kapitalinkomster och realisefaktorinkomsternas vikt (andelen av den totala rade kapitalvinster har också ökat över tiden disponibla inkomsten) ökat. Sammantaget har (dvs. deras vikt har ökat). Eftersom dessa indärför faktorinkomsternas förändring 1995– komstslag är så starkt koncentrerade till den öv- 2014 bidragit till att öka den samlade inkomstre delen av inkomstfördelningen har den ökade spridningen. omfattningen i sig också bidragit till en ökning av den samlade inkomstspridningen.

Diagram 7.2 Koncentrationskurvan för faktorinkomster,

1995 resp. 2014

Andel av totala faktorinkomster, procent 100 Skattepliktiga transfereringar

90 1995 80 2014 De skattepliktiga transfereringarna är samman- 70 taget relativt jämnt fördelade mellan personer

med höga respektive låga inkomster. I tabell 7.2 60 visas detta genom att koncentrationsindexet för 50 40 de samlade skattepliktiga transfereringarna har 30 ett värde som ligger relativt nära noll (0,08 för år 20 2014). Eftersom koncentrationsindexet är min- 10 dre än Gini-koefficienten (ca 0,30), är detta 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 inkomstslag mer jämnt fördelat över inkomstfördelningen än den disponibla inkomsten. De Kumulativ befolkningsandel, procent (befolkningen rangordnad efter ekvivalerad disponibel inkomst) Anm.: Om alla har lika stor (ekvivalerad) faktorinkomst sammanfaller koncentra- skattepliktiga transfereringarna är således ett tionskurvan med den diagonala jämlikhetslinjen. Data: HEK 1995, STAR 2014. progressivt inkomstslag som bidrar till att min- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ska spridningen i disponibel inkomst. En mar-

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

ginell ökning av omfattningen av de skatteplik- För sjukpenning och arbetslöshetsersättning tiga transfereringarna (vid oförändrad koncen- har utvecklingen varit likartad som för pensiotration) skulle därför bidra till att minska ojämn- ner. Det har skett en ökat koncentration till perheten i fördelningen av disponibla inkomster. soner med lägre inkomster, vilket haft en utjämnande effekt på inkomstfördelningen. Samtidigt Tabell 7.2 De skattepliktiga transfereringarnas vikter och har andelen av den samlade disponibla inkom-

koncentrationsindex 1995 resp. 2014

sten minskat, vilket har haft en motverkande effekt. Vikt Koncentrationsindex 1995 2014 1995 2014 Skattepliktiga transfereringar 0,39 0,29 0,10 0,08

Skattefria transfereringar

Pensioner 0,26 0,22 0,18 0,10 Föräldrapenning 0,03 0,02 -0,14 -0,13 Skattefria transfereringar är tydligt koncentrerade till personer med låga inkomster. I tabell 7.3 Sjukpenning 0,03 0,02 0,09 0,02 Arbetslöshetsersättning 0,07 0,01 -0,11 -0,27 framgår detta genom att koncentrationsindexet Övrigt 0,01 0,02 0,02 0,25 för de skattefria transfereringarna har ett nega- Anm.: I inkomstslaget pensioner ingår förtidspension före 2003 och sjuk- och tivt värde. Dessa transfereringar är således ett aktivitetsersättning från 2003 och framåt. Data: HEK 1995, STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. progressivt inkomstslag som bidrar till att trycka ihop inkomstfördelningen. En marginell ökning Koncentrationsindexet för de samlade skatte- av omfattningen av de skattefria transfereringarpliktiga transfereringarna har minskat något na skulle, vid oförändrad koncentration, därför 1995–2014. Dessa transfereringsinkomster har bidra till att minska ojämnheten i fördelningen således blivit mer koncentrerade till personer av disponibla inkomster. med lägre inkomster, vilket har haft en utjäm- År 1995–2014 har de skattefria transfererinnande effekt på inkomstfördelningen. Samtidigt garna blivit mindre koncentrerade till låginhar de skattepliktiga transfereringarnas andel av komsttagare. År 1995 förfogade de 50 procent av totala disponibla inkomster minskat, vilket har befolkningen med lägst disponibel inkomst över tenderat att försvaga de skattepliktiga transfere- ca 75 procent av de totala skattefria transfererinringarnas utjämnande effekt. Dessa två motver- garna. År 2014 hade denna andel sjunkit till kande effekter, ökad koncentration till lägre 71 procent. Samtidigt har de skattefria transfereinkomstgrupper och minskad vikt, gör att det ringarnas andel av den disponibla inkomsten den samlade effekten av de skattepliktiga trans- minskat, vilket innebär att utjämningseffekten av fereringarnas förändring 1995–2014 är oklar. de skattefria transfereringarna sammantaget har Pensioner är det största inkomstslaget bland avtagit. de skattepliktiga transfereringarna. Pensionerna

Tabell 7.3 De skattefria transfereringarnas vikter och

har under den aktuella perioden 1995–2014 blivit

koncentrationsindex 1995 resp. 2014

mer jämnt fördelade mellan olika inkomstgrupper (dvs. koncentrationsindexet har minskat). 41 Vikt Koncentrationsindex 1995 2014 1995 2014 Detta är en effekt av att pensionärskollektivet Skattefria transfereringar 0,06 0,05 -0,34 -0,30 hela tiden omsätts och att de nya pensionärerna i Bostadsbidrag 0,02 0,01 -0,44 -0,50 genomsnitt har en högre pension än de redan pensionerade. Inkomstpensionens betydelse Ekonomiskt bistånd 0,01 0,01 -0,58 -0,67 ökar och andelen garantipensionärer minskar Barnbidrag 0,03 0,02 -0,23 -0,16 successivt. Samtidigt har pensionernas andel av Övrigt 0,03 0,02 -0,24 -0,23 den totala disponibla inkomsten minskat under Anm.: Data: HEK 1995, STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. perioden, vilket tenderar att minska pensionernas inkomstutjämnande effekt. Barnbidraget är det enskilt största inkomstslaget bland de skattefria transfereringarna, och bidraget är koncentrerat till grupper med lägre disponibla inkomster. År 1995–2014 har barnbidraget dock förskjutits mot grupper med högre 41 Före 2003 ingår förtidspension i inkomstslaget pensioner. Från 2003 och framåt ingår sjuk- och aktivitetsersättning. inkomster, vilket framgår av att koncentrationsindexet har ökat. Samtidigt har också bidragets

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

andel av den disponibla inkomsten minskat, Tabell 7.4 Skatternas vikter och koncentrationsindex 1995

resp. 2014

vilket gör att utjämningseffekten av barnbidraget

sammantaget har minskat något. Barnbidragets Vikt Koncentrationsindex 1995 2014 1995 2014 förskjutning mot grupper med högre inkomster Skatter -0,44 -0,32 0,35 0,39 är en effekt av den starka inkomstutvecklingen

för barnfamiljer. En möjlig förklaring till denna Kapitalskatt -0,01 -0,01 0,48 0,80 utveckling kan vara att många väljer att skaffa Reavinstskatt 0,00 -0,02 0,81 0,88

barn senare, då de har hunnit bli mer etablerade Inkomstskatt och övriga

på arbetsmarknaden. En annan bidragande orsak direkta skatter -0,43 -0,29 0,34 0,34 kan vara att kvinnor med barn, i större utsträck- Anm.: Data: HEK 1995, STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ning än andra grupper, har ökat sin arbetstid

(och sin arbetsinkomst) under perioden. Diagram 7.4 Koncentrationskurvan för de samlade

Ekonomiskt bistånd och bostadsbidrag är två skatterna, 1995 resp. 2014

inkomstprövade transfereringar som är koncen- Andel av totala skatter, procent 100 trerade till låginkomstgrupper, och som båda har 90 en tydligt utjämnade effekt. Koncentrationen 80 1995 har förstärkts över tid så att en större andel av 2014 70 dessa transfereringar går till personer med låga 60 inkomster. Samtidigt har deras andel av den 50 disponibla inkomsten minskat, vilket gör det 40

oklart huruvida den utjämnande effekten totalt 30

sett har ökat eller minskat för dessa transfer- 20

eringar. 10

0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kumulativ befolkningsandel, procent Skatter (befolkningen rangordnad efter ekvivalerad disponibel inkomst)

Anm.: Data: HEK 1995, STAR 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Hushållens direkta skatter kan delas in i kapital-

skatter, skatt på realiserade kapitalvinster samt Koncentrationsindexet för de samlade skatterna inkomstskatter och övriga skatter (t.ex. den tidihar ökat något 1995–2014. Den ökade koncengare fastighetsskatten och förmögenhetsskattrationen av skatter till personer med höga inten). Skatterna kan i det här sammanhanget ses komster är i huvudsak resultatet av en ökad som transfereringar från hushållen. Skatternas koncentration av kapitalskatter och skatter på andel av den disponibla inkomsten (vikterna) realiserade kapitalvinster. Detta är i sin tur en antar därför negativa värden. Vid en analys av följdeffekt av att kapitalinkomster och inkomskatternas utjämnande effekt utifrån koncentraster från realiserade kapitalvinster har blivit mer tionsindex blir resonemanget också omvänt. En koncentrerade till toppen av inkomstfördelninskatt med ett koncentrationsindex som är större gen (se faktorinkomster ovan). Koncentrationen än Gini-koefficienten bidrar till en jämnare av inkomstskatter och övriga skatter är däremot inkomstfördelning genom att den är konceni stort sett oförändrad. trerad till personer med höga inkomster. En ökad koncentration av skatter till den övre Personer med högre inkomster betalar mer delen av inkomstfördelningen innebär att skatskatt än personer med lägre inkomster. I tabell terna ur detta perspektiv har blivit mer utjäm- 7.4 visas detta genom att koncentrationsindexet nande. Samtidigt har dock skatterna sänkts krafför de samlade skatterna har ett stort positivt tigt under den aktuella perioden. Det har exemvärde. De samlade skatterna är således ett propelvis införts en skattereduktion för den allgressivt inkomstslag som bidrar till att minska männa pensionsavgiften och ett jobbskatteavspridningen i disponibel inkomst. År 2014 bedrag. Vidare har fastighets- och förmögenhetstalade de 50 procent som hade högst disponibel skatten avskaffats. Skatternas vikt i den samlade inkomst tillsammans närmare 80 procent av de inkomstfördelningen har därmed minskat, vilket totala skatterna (se diagram 7.4). gör att den sammantagna effekten av skatternas

påverkan på inkomstpridningen är oklar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

8 Inkomstskillnader när hänsyn tas sättning, dvs. det uppstår inga stordriftsfördelar till offentliga välfärdstjänster för denna typ av resursomfördelning. De totala subventionerna räknas samman för varje hushåll En stor del av den offentliga sektorns omfördel- och fördelas sedan lika på varje medlem i husning sker i form av subventionerade tjänster, hållet. Det utvidgade inkomstbegrepp som ansom t.ex. skola och hälsovård. Eftersom värdet vänds i resten av det här avsnittet – utökad av de offentligt finansierade tjänsterna inte ingår inkomst – avser summan av kontant disponibel i den disponibla inkomsten tenderar traditionella inkomst (justerad för försörjningsbörda) och fördelningsanalyser som använder disponibel in- beräknad total subvention per person. komst som inkomstbegrepp att underskatta väl- SCB:s simuleringsmodell FASIT används för färden. Då förmånerna är generella och tillfaller 42 att beräkna en stor del av de offentliga individualla, utan hänsyn till betalningsförmåga, kommer ella tjänsterna och för att fördela dessa till indiviockså de uppmätta inkomstskillnaderna att över- derna (se underbilagan för en beskrivning av hur skattas. Jämförelser över tid kan också påverkas värdet av olika offentliga välfärdstjänster har beom den offentliga konsumtionen växer snabbare räknats). 45 Denna redogörelse baseras på senast eller långsammare än de disponibla inkomsterna. tillgängliga data för 2013 och inkluderar välfärds- Jämförelser mellan länder påverkas också då om- tjänster inom områdena utbildning, barnomsorg, fattningen och inriktningen av den offentligt fi- hälso- och sjukvård, socialt skydd (främst äldrenansierade välfärdskonsumtionen skiljer sig mel- omsorg) samt fritid och kultur. 46 lan länder. Välfärdstjänsterna ökar i betydande grad det Mot denna bakgrund är det angeläget att ekonomiska välståndet i alla inkomstgrupper. komplettera de traditionella fördelningsanalys- Välfärdstjänsterna bidrar också till en jämnare erna genom att försöka belysa hur de offentliga fördelning av det ekonomiska välståndet genom tjänsterna är fördelade i befolkningen. Hur den att värdet av dem är större i de lägre inkomst- 43 svenska inkomstfördelningen påverkas om hän- grupperna än i de högre (se diagram 8.1). I de tre syn tas till offentligt subventionerade välfärds- lägsta inkomstgrupperna motsvarar de offentliga tjänster har analyserats i flera tidigare fördel- tjänsterna 66 000–78 000 kronor per individ och ningspolitiska redogörelser. Ett huvudresultat är år, medan värdet i de tre högsta inkomstgrupatt barn och ungdomar som erhåller subventio- perna motsvarar kring 50 000 kronor. nerad utbildning samt deras familjer lyfts upp i inkomstfördelningen i förhållande till hushåll Diagram 8.1 Välfärdstjänster i olika inkomstgrupper 2013 med enbart vuxna. Detsamma gäller äldre som Kronor, 2013 års priser erhåller vård- och omsorgstjänster och däri- 100 000 Kultur, fritid genom lyfts i förhållande till yngre och mindre Hälso- och sjukvård 80 000 vårdbehövande åldrar. Kvinnor mottar totalt sett Socialt skydd mer subventionerade välfärdstjänster än män, Utbildning 60 000 Barnomsorg vilket har en utjämnande effekt på skillnaderna i ekonomisk välfärd mellan kvinnor och män. 44 40 000 I den följande redogörelsen förutsätts alla i hushållet ha lika stor nytta av subventionen, 20 000 exempelvis till ett barns utbildning, eftersom alla 0 i hushållet annars skulle behöva bidra till att be- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 tala för tjänsten. Värdet av offentliga tjänster an- Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) tas inte bero på familjens storlek eller samman- Anm.: Data: HEK 2013. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

42 De individuellt inriktade offentliga tjänsterna motsvarar ca 19 procent av BNP 2015. Detta kan ställas i relation till de kontanta inkomstöverföringarna från offentlig sektor som uppgår till ca 15 procent av BNP 2015. 45Äldreomsorg, färdtjänst och hälso- och sjukvård har fördelats på hus- 43 Se t.ex. prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. hållen efter ålder och kön, dvs. dessa tjänster har fördelats försäkringsbilaga 4 och prop. 2012/13:100 bilaga 2. mässigt. Övriga tjänster har fördelats efter faktisk konsumtion. 44 Att kvinnor totalt sett mottar mer välfärdstjänster än män beror i hu- 46 Tjänster som kan konsumeras av många personer gemensamt (kollekvudsak på att de i högre grad än män nyttjar barnomsorg och utbildning. tiva tjänster), såsom infrastruktur, försvar och rättsväsende, beaktas inte.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

I vilken grad välfärdstjänsterna utjämnar in- 9 Fördelningseffekter av regeringens komstfördelningen kan belysas på olika sätt. Ett politik

sätt är att stegvis analysera olika inkomstslags effekter på inkomstspridningen (se tabell 8.1). I detta avsnitt redovisas först hur regeringens Spridningen för ekvivalerad disponibel inkomst reformer hittills under mandatperioden bedöms mätt med Gini-koefficienten är 0,301. När vär- påverka hushållens ekonomiska standard. Beräkdet av offentliga välfärdstjänster adderas till den ningarna har gjorts med hjälp av mikrosimulerdisponibla inkomsten minskar inkomstspridnin- ingsmodellen FASIT (se underbilagan). Reformgen med 0,06 enheter, eller 20 procent. 47 erna har införts vid olika tidpunkter 2015 och 2016, och har tillkommit som resultat av över- Tabell 8.1 Inkomstspridning för olika inkomstslag 2013 enskommelser mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. I beräkningarna redovisas den Gini-koefficienter förväntade helårseffekten 2016 av reformerna. Faktorinkomst (F) 0,505 Hänsyn har tagits till reformer som är be- Disponibel inkomst (D) 0,301 räkningsbara och som har en direkt påverkan på Utökad inkomst (U) 0,241 hushållens disponibla inkomst. De reformer som Total effekt (U–F) -0,264 har beaktats finns redovisade i underbilagan (se Välfärdstjänsteffekt (U–D) -0,060 tabell u.3). Anm.: Resultaten baseras på inkomster som beräknats med simuleringsmodellen Regeringen har hittills under mandatperioden FASIT. Faktorinkomsten (inkomster av lön, näringsverksamhet och kapital,) är justerad för försörjningsbörda. Data: HEK 2013. även genomfört betydande satsningar på skola, vård och omsorg. Värdet av dessa offentligt fi- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. nansierade välfärdstjänster ingår emellertid inte i Internationellt jämförbar statistik över välfärdsden disponibla inkomsten. För att ge en mer tjänsternas betydelse för inkomstfördelningen i fullständig bild av hur den samlade politiken påolika länder produceras inte regelbundet. I en verkar hushållens välfärd görs därför också en OECD-studie från 2011 är Sverige och Danutvidgad analys där effekten av satsningar på välmark de länder som lägger mest resurser på välfärdstjänster inkluderas i beräkningarna. De reffärdstjänster i relation till BNP. Med det utvidormer som har beaktats finns redovisade i undergade inkomstbegreppet hade Sverige den lägsta bilagan (se tabell u.4). Gini-koefficienten i OECD-området. 48 Beräkningarna i detta avsnitt bortser från ev- Under senare år har välfärdstjänsters betydentuella beteendeförändringar som kan uppkomelse för inkomstfördelningen också uppmärkma till följd reformerna. Vidare tas inte hänsyn sammats allt mer i den akademiska forskningen. till reformer som huvudsakligen förväntas påver- En studie av inkomstskillnaderna i ett antal EUka hushållens inkomster på ett indirekt sätt, t.ex. länder tar hänsyn till åldersspecifika skillnader i förändrade arbetsgivaravgifter. Att det är inkombehov. Anledningen till att äldre erhåller mer ster som analyseras innebär också att beräkninvård och omsorg är att de faktiskt har ett större garna bortser från förändringar av inkomsternas behov av dessa tjänster, dvs. mottagarnas levköpkraft till följd av ändrad indirekt beskattning nadsstandard ökar inte i förhållande till de pereller ändrade avgifter. soner som inte behöver tjänsten. Resultatet blir då att utjämningseffekten av välfärdstjänsterna minskar något. 49

Effekt på ekonomisk standard

Den förda politiken bedöms ha en tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil. Reformerna har 47 Storleken på den utjämnande effekten beror delvis på i vilken ordning syftat till att stärka de ekonomiska marginalerna inkomstslagen adderas till varandra och på hur stor spridningen är före utjämningen. Om värdet av välfärdstjänsterna läggs till faktorinkomsten för utsatta hushåll med svag ekonomi och att blir effekten större än om de läggs till den disponibla inkomsten. minska klyftorna mellan de som arbetar och de 48 Se Divided We Stand: Why Inequality Keeps Rising (OECD 2011). som inte arbetar. Satsningarna inbegriper bl.a. Data i studien avser inkomstår 2007. 49 Se Aaberge, Langørgen och Lindgren, The Impact of Public Services on the Distribution of Income in European Countries, i Atkinson och Marlier (Eds.), Income and Living Conditions in Europe, 2010. Större med traditionella metoder. Den utjämningseffekt som kvarstår beror på delen av utjämningseffekten kvarstår dock i de flesta länder. Behovsjuste- att värdet av subventionerna, givet behov, utgör en större andel av den ringen utraderar helt den relativa höjningen av äldre och yngre som sker totala inkomsten för personer med lägre inkomster.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

höjd ersättning i arbetslöshetsförsäkringen, höjd under mandatperioden. Många, ca 29 procent,

sjuk- och aktivitetsersättning, höjt bostadstillägg påverkas lite eller inte alls. I samtliga inkomst-

och sänkt skatt för pensionärer, höjd barndel i grupper finns det personer som påverkas positivt försörjningsstödet och höjt underhållsstöd. Sats- och personer som påverkas negativt (se diagram

ningarna har finansierats bl.a. genom olika 9.1). En del berörs direkt via den egna inkomskattehöjningar som främst berör personer med sten, medan andra berörs indirekt genom att nårelativt sett höga inkomster. Eftersom skattehöjgon annan medlem i hushållet påverkas. De som ningarna även finansierar de offentliga välfärdspåverkas positivt finns i högre grad i de lägre insatsningarna på bl.a. vård, skola och omsorg (se komstgrupperna, medan de som påverkas neganedan), bedöms hushållens disponibla inkomster tivt i högre grad finns i de högre inkomstgruptotalt sett minska med ca 10,6 miljarder kronor perna. 2016. Det motsvarar en minskning av den ekonomiska standarden med ca 15 miljarder kro-

Diagram 9.1 Andel som får en förändrad ekonomisk

nor. 50

standard

Regeringens reformer 2015 och 2016 bedöms Procent bidra till en minskning av de samlade inkomst- Högre Oförändrad/marginell Lägre 100 skillnaderna mätt med Gini-koefficienten (se 90 tabell 9.1). Andelen personer med låg relativ 80 ekonomisk standard (under 60 procent av me- 70

dianen) bedöms också minska. Andelen minskar 60

mest för de äldsta pensionärerna, men andelen 50 minskar förhållandevis mycket även för ensam- 40 30 stående kvinnor med barn. Andelen minskar 20 också mer för kvinnor än för män. 10

0 Tabell 9.1 Effekter på Gini-koefficienten och på andelen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 med låg relativ ekonomisk standard Låg inkomst Hög inkomst Andelar i procent och förändring av andelar i procentenheter Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst)

2016 års 2016 års Reformeffekt Anm.: Ekvivalerad disponibel inkomst (ekonomisk standard) är hushållets totala regler exkl. regler inkl. disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda. Individer som beräknas få en reformer reformer ökning eller minskning av sin ekonomiska standard som är mindre än 50 kronor per månad placeras i kategorin Oförändrad/marginell. Gini-koefficienten 0,303 0,299 -0,004 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Andel med ek. std. under 60 % av medianen Diagram 9.2 Effekt på ekonomisk standard i olika inkomst-

grupper

Hela befolkningen 15,7 14,9 -0,8 Förändring av ekvivalerad disponibel inkomst, procent Barn 0–19 år 19,6 19,2 -0,4 2,0 Äldre 75+ år 17,8 15,2 -2,6 1,5 Kvinnor 20+ år 16,4 15,2 -1,2 1,0 Män 20+ år 12,7 12,1 -0,6 0,5 Ensamst. kvinnor med barn 43,3 41,8 -1,5 0,0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar -0,5

Den ekonomiska standarden bedöms öka för -1,0 26 procent och minska för 45 procent av befolk- -1,5

ningen till följd av regeringens reformer hittills -2,0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

50 Förklaringen till att förändringen i ekonomisk standard är större är att För inkomstgrupp 1 och inkomstgrupp 2 väntas det i begreppet ekonomisk standard korrigeras för antalet hushållsmedlemmar. Som ett resultat av det är den ekonomiska standarden i genom- den ekonomiska standarden öka med i genomsnitt ca 30 procent högre än den disponibla inkomsten. Ju större hushåll i snitt 1,7 respektive 1,3 procent (se diagram 9.2). genomsnitt, desto större blir skillnaden mellan disponibel inkomst och ekonomisk standard. Om alla hushåll var ensamhushåll skulle det inte Motsvarande förändring i toppen av inkomstförvara någon skillnad. delningen är -1,2 procent för inkomstgrupp 9

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

och -1,4 procent för inkomstgrupp 10. Samman- värdet av välfärdstjänster benämns utökad in-

taget bedöms den ekonomiska standarden min- komst. 52 ska med i genomsnitt 0,6 procent. Under mandatperioden har regeringen gjort Ensamstående föräldrar och äldre ensamståen- stora satsningar på välfärdstjänster, i storleks-

de kvinnor bedöms få en större genomsnittlig ordningen 16 miljarder kronor. Utbildning har inkomstförstärkning än övriga grupper (se varit ett prioriterat område, i synnerhet grunddiagram 9.3). För ensamstående föräldrar beror skolan. Men satsningarna på högskola, vård, lä-

detta främst på höjningen av underhållsstödet, kemedelsförmåner, äldreomsorg och kultur har

den höjda barndelen i försörjningsstödet samt också varit betydande. När den utökade inkomhöjningen av grundnivån i föräldrapenningen. sten analyseras påverkas därför en större andel

Höjt bostadstillägg till pensionärer är en åtgärd inom varje inkomstgrupp positivt av regeringens som stärker ekonomin mest för de äldsta ensam- politik än om analysen begränsas till ekonomisk stående kvinnorna. Även de skattelättnader som standard (se diagram 9.4). Färre påverkas också

har riktats till pensionärer har främst gynnat de negativt. Totalt beräknas drygt hälften av be-

äldsta pensionärerna. folkningen, 52 procent, få en högre utökad in- 51 komst, ca 30 procent en lägre och ca 17 procent

Diagram 9.3 Effekt på ekonomisk standard för olika beräknas få en oförändrad utökad inkomst eller

hushållstyper

endast en marginell förändring. Förändring av ekvivalerad disponibel inkomst, procent

Ensamst. kvinnor med barn Diagram 9.4 Andel som får en förändrad utökad inkomst Procent Ensamst. kvinnor 75+ år Högre Oförändrad/marginell Lägre Ensamst. män med barn 100 Sammanb. 75+ år 90 Ensamst. män 75+ år 80 Ensamst. kvinnor 65–74 år 70 Ensamst. män 65–74 år 60 Ensamst. kvinnor –64 år utan barn 50 Ensamst. män –64 år utan barn 40 Sammanb. 65–74 år 30 20 Sammanb. –64 år utan barn 10 Sammanb. –64 år med barn 0 -1,5 -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) Anm.: Utökad inkomst är summan av ekonomisk standard och värdet av välfärdstjänster. Uppdelningen på inkomstgrupper är beräknad utifrån ekvivalerad disponibel inkomst. Individer som beräknas få en ökning eller minskning av sin utökade

Effekt på utökad inkomst

inkomst som är mindre än 50 kronor per månad placeras i kategorin Oförändrad/ marginell. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Offentligt finansierade välfärdstjänster som t.ex. skola, vård och omsorg är en mycket viktig del Satsningar på välfärdstjänster bidrar till att höja av omfördelningen i den svenska modellen. För den utökade inkomsten, samtidigt som sänkt att ge en mer fullständig bild av politikens inriktdisponibel inkomst påverkar den utökade inning i ett omfördelande perspektiv, kompletteras komsten i negativ riktning. På aggregerad nivå därför analysen i detta avsnitt med en redogöbalanserar effekterna i stort sett varandra, vilket relse för fördelningseffekterna när satsningar på innebär att den utökade inkomsten i genomsnitt offentliga välfärdstjänster beaktas i beräkninväntas bli oförändrad. garna. Aggregatet ekonomisk standard och Fler inkomstgrupper får i genomsnitt en posi-

tiv utveckling när välfärdssatsningarna beaktas

51 Höjt grundavdrag för pensionärer har genom sin konstruktion en stör- 52 Den utökade inkomsten för en individ beräknas som summan av indire relativ betydelse för låginkomsttagare än för höginkomsttagare. Efter- videns ekonomiska standard och värdet av välfärdstjänsterna. Värdet av som äldre pensionärer i genomsnitt har lägre pensioner än yngre är ök- offentliga välfärdstjänster räknas samman på hushållsnivå och fördelas ningen av den ekonomiska standarden störst i de äldre åldersgrupperna. sedan lika på varje medlem i hushållet (se avsnitt 8 och underbilagan).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

(se diagram 9.5) Den utökade inkomsten ökar i Effekter på kvinnor och mäns individuella genomsnitt för de sex lägsta inkomstgrupperna inkomster och minskar för de fyra högsta inkomstgrupperna till följd av regeringens samlade politik. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att Satsningar på vård, skola och omsorg bidrar till studera hur stora ekonomiska resurser kvinnor en ökning av det ekonomiska välståndet i alla respektive män förfogar över, dvs. den egna inkomstgrupper, men effekten är störst i de lägre inkomsten. Regeringens politik har bidragit till inkomstgrupperna. att stärka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

Diagram 9.5 Effekt på utökad inkomst i olika inkomst-

grupper

Effekt på individuell disponibel inkomst Procent Den individuella disponibla inkomsten väntas 53 2,5 öka för 29 procent, minska för 42 procent och 2,0 Förändring av utökad inkomst Bidrag från välfärdstjänster påverkas lite eller inte alls för 29 procent av kvin- 1,5 Bidrag från disponibel inkomst norna till följd av regeringens reformer hittills 1,0 under mandatperioden (se diagram 9.7). För 0,5 män är det en något mindre andel än för kvinnor 0,0 som bedöms få en ökning av den individuella disponibla inkomsten. Sammantaget väntas kvin- -0,5 nors individuella disponibla inkomst minska -1,0 -1,5 med i genomsnitt 0,3 procent till följd av rege- -2,0 ringens reformer. Mäns individuella disponibla 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst inkomst väntas i genomsnitt minska med 0,8 procent. Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst) Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 9.7 Andel kvinnor respektive män (20 år och äldre)

Samtliga hushållstyper påverkas positivt av väl- som får en förändrad individuell disponibel inkomst färdssatsningarna, men barnfamiljer gynnas mest Procent då utbildning utgör en stor del av satsningarna. Högre Oförändrad/marginell Lägre 100 Ensamstående föräldrar och äldre ensamstående 90 kvinnor hör till de grupper där den utökade in- 80 komsten ökar mest till följd av välfärdssatsnin- 70 garna. Sammanboende under 65 år utan barn är 60 den grupp som gynnas minst av reformerna (se 50 diagram 9.6). 40 30 Diagram 9.6 Effekt på utökad inkomst för olika hushålls- 20 typer 10 Procent 0 Kvinnor Män Ensamst, kvinnor med barn Anm.: Individer som beräknas få en ökning eller minskning av sin individuella Ensamst, kvinnor 75+ år disponibla inkomst som är mindre än 50 kronor per månad placeras i kategorin Ensamst, män med barn Oförändrad/marginell. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Ensamst, män 75+ år Sammanb, 75+ år Det förhöjda grundavdraget för pensionärer Ensamst, kvinnor 65–74 år Ensamst, män 65–74 år innebär att den individuella disponibla inkom- Förändring av Förändring av utökad inkomst utökad inkomst Ensamst, kvinnor –64 år utan barn sten i genomsnitt ökar mer för kvinnor än för Bidrag från Ensamst, män –64 år utan barn män. En anledning är att fler kvinnor än män är disponibel inkomst Sammanb, 65–74 år Bidrag från Sammanb, –64 år med barn välfärdstjänster Sammanb, –64 år utan barn -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 53 Individuell disponibel inkomst definieras som summan av individens Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. egna marknadsinkomster, som arbetsinkomst och kapitalinkomst, samt transfereringar och skatter. Hushållsrelaterade transfereringar (exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag) fördelas lika mellan sammanboende.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

pensionärer. En annan anledning är att kvinnor i männen bedöms 49 procent få en ökning, genomsnitt har lägre inkomster än män och att 30 procent få en minskning, och för 21 procent skattesänkningen företrädesvis gynnar lågin- bedöms den individuella utökade inkomsten påkomsttagare. Det höjda bostadstillägget för pen- verkas lite eller inte alls. sionärer gynnar främst de äldsta kvinnorna. Satsningar på välfärdstjänster bidrar till att hö- Höjt underhållsstöd förbättrar ekonomin ja den individuella utökade inkomsten, samtidigt mest för ensamstående kvinnor med barn. Det- som sänkt individuell disponibel inkomst påversamma gäller för höjningen av barndelen i för- kar den utökade inkomsten i negativ riktning. sörjningsstödet, eftersom det är vanligare att För kvinnor beräknas regeringens sammantagna kvinnor är ensamstående med barn. En höjd politik innebära att den individuella utökade ingrundnivå i föräldrapenningen är också en re- komsten i genomsnitt ökar med 0,6 procent. För form som främst gynnar kvinnor, eftersom män bedöms dock välfärdssatsningarna inte rikkvinnor tar ut fler dagar på grundnivå. Kvinnor tigt uppväga minskningen av den individuella studerar i större omfattning än män, vilket disponibla inkomsten (se diagram 9.9). innebär att de höjda studiemedlen företrädesvis gynnar kvinnors inkomster. Det höjda taket i Diagram 9.8 Andel kvinnor respektive män (20 år och äldre)

som får en förändrad individuell utökad inkomst

arbetslöshetsförsäkringen ökar däremot mäns Procent genomsnittliga disponibla inkomst något mer än Högre Oförändrad/marginell Lägre kvinnors, eftersom fler män hade inkomster över 100 90 det tidigare taket i arbetslöshetsförsäkringen. 80 Av de budgetförstärkande reformerna har det 70 avtrappade jobbskatteavdraget och den 60 begränsade uppräkningen av den nedre 50 skiktgränsen vid uttag av statlig inkomstskatt en 40 större negativ effekt på inkomsterna för män än 30 20 för kvinnor. Orsaken är att förslagen innebär 10 höjd skatt vid högre inkomster, och att män i 0 genomsnitt har högre inkomster än kvinnor, Kvinnor Män vilket medför att fler män därför berörs av Anm.: Individuell utökad inkomst definieras i underbilagan. Individer som beräknas få en ökning eller minskning av sin individuella utökade inkomst som är mindre än förslagen. 50 kronor per månad placeras i kategorin Oförändrad/marginell. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Effekt på individuell utökad inkomst

Diagram 9.9 Effekt på individuell utökad inkomst för

I detta avsnitt kompletteras analysen med en re-

kvinnor respektive män (20 år och äldre)

dogörelse för hur effekterna ser ut för kvinnor Procent och män när satsningar på offentliga välfärds- 1,0 tjänster beaktas i beräkningarna. Aggregatet in- 0,8 dividuell disponibel inkomst och värdet av väl- 0,6 färdstjänster benämns nedan som individuell ut- 0,4 ökad inkomst. 54 0,2 När satsningarna på bl.a. vård, skola och om- 0,0 sorg beaktas påverkas en större andel kvinnor -0,2 respektive män positivt av regeringens politik än -0,4 om analysen begränsas till individuell disponibel Förändring av utökad inkomst -0,6 Bidrag från välfärdstjänster inkomst. Den individuella utökade inkomsten Bidrag från individuell disponibel inkomst -0,8 väntas öka för 64 procent, minska för 20 procent Kvinnor Män och påverkas lite eller inte alls för 16 procent av Anm.: Individuell disponibel inkomst och individuell utökad inkomst definieras i kvinnorna till följd av regeringens samlade poliunderbilagan. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. tik under mandatperioden (se diagram 9.8). Av

54 Se underbilagan för en utförligare beskrivning av individuell utökad inkomst.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Bidraget från välfärdstjänster till förändringen av den individuella utökade inkomsten beräknas vara något större för kvinnor än för män. Det beror huvudsakligen på att reformerna är fördelade efter tidigare användningsmönster, där det framgår att kvinnor nyttjar de aktuella välfärdstjänsterna i högre grad än män.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Underbilaga fördela hushållsgemensamma inkomster, som

t.ex. bostadsbidrag eller barnbidrag, lika mellan Begrepp och definitioner hushållets vuxna. Den individuella disponibla

inkomsten är särskilt viktig för att jämföra in-

Inkomstbegrepp komstsituationen mellan kvinnor och män.

Utökad inkomst: Den ekvivalerade disponibla Disponibel inkomst: Hushållens sammanlagda inkomsten kompletteras så att hushållets ininkomst från arbete, kapital, näringsverksamhet komst även omfattar subventioner för individoch positiva transfereringar minus negativa uella välfärdstjänster som t.ex. barnomsorg, transfereringar såsom skatt, betalt underhållsutbildning och hälso- och sjukvård. De totala bidrag och återbetalda studielån. Erhållna studiesubventionerna räknas samman för varje hushåll lån ingår som en positiv transferering. och fördelas sedan lika på varje medlem i hus- Justering för försörjningsbörda: För att kunna hållet. Värdet av offentliga tjänster antas inte bejämföra disponibla inkomster mellan olika typer ro på familjens storlek eller sammansättning, av hushåll måste hänsyn tas till hur många perdvs. det uppstår inga stordriftsfördelar för denna soner som ska försörjas på inkomsten. Företyp av resursomfördelning. komsten av kollektiva nyttigheter och stordrifts- Individuell utökad inkomst: Den individuella fördelar hos hushåll med flera medlemmar meddisponibla inkomsten kompletteras så att indiviför att inkomst per person blir missvisande. För dens inkomst även omfattar subventioner för inatt justera för detta används därför en s.k. ekvidividuella välfärdstjänster som t.ex. barnomsorg, valensskala, Svensk konsumtionsenhetsskala utbildning och hälso- och sjukvård. De totala 2004 (se skalans definition i tabell u.1). subventionerna räknas samman för varje enskild

Tabell u.1 Svensk konsumtionsenhetsskala vuxen i hushållet. Summan av barnens subven-

tioner delas jämt på de vuxna i hushållet. Första vuxen (ensamboende eller sammanboende) 1,00 Kapitalvinst/förlust: Avser uppkommen vinst Andra vuxen (sammanboende) 0,51 eller förlust vid försäljning av värdepapper, ut- Ytterligare vuxen 0,60 ländsk valuta, personlig egendom, andel i han-

delsbolag, fastighet eller bostadsrätt. En värde- Barn 1, 0–19 år 0,52

Barn 2, 3 …., 0–19 år 0,42 ökning registreras som inkomst först när till-

gången avyttras och vinsten realiseras. Värde- Källa: Statistiska centralbyrån. ökningar som ackumulerats under många år kan Ekvivalerad disponibel inkomst (ekonomisk standärför komma att registreras som en inkomst dard): Hushållets disponibla inkomst divideras under ett enskilt år, medan en värdeökning som med konsumtionsvikten enligt den svenska konuppkommit under året utan att realiseras inte sumtionsenhetsskalan från 2004. Genom att räknas in i den disponibla inkomsten. justera den disponibla inkomsten för försörj-

ningsbörda skapas ett mått som är jämförbart

mellan hushåll av olika storlek. Begreppet är

Redovisningsgrupper

framtaget för att på ett så rättvisande sätt som möjligt spegla den ekonomiska standard som Inkomstgrupper: Populationen delas in i tio lika

stora grupper (decilgrupper) sorterade efter stihushållen lever under. Ekvivalerad disponibel inkomst och ekonomisk standard används därför gande inkomst. Det mittersta värdet, gränsen

mellan den femte och sjätte inkomstgruppen, utsynonymt i texterna. gör medianen i populationen. Individens ekonomiska standard: Det in- Percentilgrupper: Den 99:e percentilen är den komstbegrepp som huvudsakligen används är hushållsbaserat, men redovisningen sker i regel inkomst som avgränsar de 1 procent av be-

folkningen som har högst inkomster. Den 90:e på individnivå. Hushållets ekonomiska standard tilldelas då samtliga hushållsmedlemmar. percentilen är den inkomst som avgränsar de

10 procent av befolkningen som har högst Individuell disponibel inkomst: För att kunna inkomster osv. Percentilgruppen p99–p100 avser jämföra individers ekonomiska situation, utan då den översta procenten i fördelningen, p90– den utjämnande effekt som erhålls vid studier av hushållsinkomster, beräknas den individuella dis- p99 avser den översta tiondelen exklusive den

översta procenten osv. ponibla inkomsten. Det sker genom en summe-

ring av alla individuella inkomster och genom att

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Hushållstyper: Populationen delas in efter hus- Om y-axeln i diagram u.1 i stället mäter den ku-

hållets sammansättning med avseende på antal mulativa andelen av de totala inkomsterna från

vuxna i hushållet, förekomst av barn samt ålder. ett visst inkomstslag, t.ex. faktorinkomster, er- Barn: Enligt SCB:s definition är barn individ- hålls faktorinkomsternas koncentrationskurva.

er i åldern 0–19 år utan egen bostad. En viktig skillnad i förhållande till Lorenzkurvan är att koncentrationskurvan inte är begränsad till att ligga under den diagonala jämlikhetslinjen.

Ekonomiska mått För inkomstslag som huvudsakligen tillfaller

personer med låga inkomster kommer koncen- Inkomstandelar: För att beskriva utvecklingen i trationskurvan att ligga ovanför den diagonala olika delar av inkomstfördelningen används ofta jämlikhetslinjen. inkomstandelar. Dessa beräknas som den andel Koncentrationsindexet är en numerisk repreav de totala inkomsterna som en viss grupp, t.ex. sentation av koncentrationskurvan, på samma en inkomstgrupp, förfogar över. sätt som Gini-koefficienten är en numerisk re- Gini-koefficient: Gini är det vanligast förepresentation av Lorenzkurvan. Beräkningen sker kommande inkomstspridningsmåttet och kan på samma sätt som för Gini-koefficienten, dvs. definieras utifrån Lorenz-kurvan. Om befolksom kvoten mellan ytorna (A) och (A+B) i ningen sorterats i stigande ordning med avsediagram u.1. I det fall koncentrationskurvan ligende på ekvivalerad disponibel inkomst visar ger ovanför jämlikhetslinjen görs beräkningen på Lorenz-kurvan sambandet mellan den kumulamotsvarande sätt, men index erhåller ett negativt tiva frekvensfördelningen och den kumulativa värde. Koncentrationsindexet kan därför anta andelen av totala inkomster (se diagram u.1 för värden mellan -1 och 1. ett exempel utifrån en fiktiv population). Ju mer

kurvan avviker från diagonallinjen desto ojämnare är fördelningen.

Mått på ekonomiska drivkrafter

Gini-koefficienten kan uttryckas som kvoten

mellan den yta som avgränsas av diagonallinjen Marginaleffekt: Den andel av en marginell in-

och Lorenzkurvan (A) och den totala ytan under komstökning som faller bort till följd av ökad diagonallinjen (A+B). Om alla har exakt lika skatt, ökade avgifter och minskade transferering-

stora inkomster är Gini-koefficienten lika med ar. Beräkningarna utförs med hjälp av FASITnoll (maximal jämlikhet). Om en individ har alla modellen (se nedan), efter en tänkt årlig ininkomster är Gini-koefficienten lika med ett komstökning om 12 000 kronor. De inkomst-

(maximal ojämlikhet). slag som antas kunna ge upphov till marginal-

effekter är inkomstskatter, barnomsorgsavgifter, Diagram u.1 Hypotetisk Lorenz-kurva bostadsstöd, betalt underhållsstöd, ekonomiskt

Kumulativ inkomstandel, procent bistånd och återbetalning av studielån. 100 Ersättningsgrad: Den andel av den disponibla 90 inkomsten som hushållet får behålla när indi- 80 70 viden går från arbete till arbetslöshetsersättning,

60 sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. 50 Ersättningsgraden visar hur hushållets ekonomi- A 40 ska standard förändras och beror på inkomster från alla i hushållet. Ersättningsgraden har beräk- 30 B nats med hjälp av FASIT-modellen (se nedan). 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kumulativ befolkningsandel, procent Fördelningspolitiska nyckeltal (befolkningen rangordnad efter ekvivalerad disponibel inkomst) Skillnader i individuell disponibel inkomst mellan Koncentrationsindex: Ett inkomstslags koncen- kvinnor och män: Individuell disponibel inkomst trationskurva visar inkomstslagets fördelnings- beräknas för kvinnor respektive män i förvärvs-

profil i förhållande till fördelningen av totala dis- aktiv ålder 20–64 år. Individuell disponibel in-

ponibla inkomster. Koncentrationskurvan är nä- komst definieras som summan av individens egra besläktad med Lorenzkurvan i diagram u.1. na marknadsinkomster, transfereringar och skat-

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

ter. Hushållsrelaterade transfereringar delas lika individer som var folkbokförda i landet i slutet

mellan sammanboende. av undersökningsåret. Både urvalspersonen och

Andel med låg ekonomisk standard: Andelen tillhörande hushållsmedlemmar ingick i under-

med låg ekonomisk standard enligt ett absolut sökningen. Uppgifterna samlades in från dekla-

synsätt definieras som andelen individer med en rationsuppgifter, telefonintervjuer och olika ad-

ekonomisk standard understigande 60 procent ministrativa register. I den sista versionen av

av 1995 års prisjusterade medianinkomst. An- HEK (2013) ingick ca 39 000 individer fördelade

delen med låg ekonomisk standard enligt ett på ca 17 000 hushåll.

relativt synsätt definieras som andelen individer Hushållsbegreppet i HEK bygger på s.k.

med en ekonomisk standard understigande kosthushåll. Ett kosthushåll utgörs av alla per-

60 procent av medianinkomsten respektive år. soner som bor i samma bostad och har gemen-

Andel med låg materiell standard: Alla EU- sam hushållning. I kosthushållet ingår t.ex.

länder mäter årligen utvecklingen av andelen kvarboende ungdomar. Ett kosthushåll kan ock-

personer med låg materiell standard i under- så bestå av flera generationer, syskon eller kom-

sökningen SILC (Statistics on Income and Liv- pisar som bor tillsammans och har gemensam

ing Conditions). Svår materiell deprivation, eller hushållning. Barn som bor lika mycket hos båda

mycket låg materiell standard, definieras som att föräldrarna räknas till det hushåll där de är folk-

individen saknar förmåga (ej beroende på sitt bokförda och ingår således endast i den ene för-

individuella val av livsstil) inom minst fyra av nio älderns hushåll.

komponenter: att möta oväntade utgifter, att åka

på en veckas semesterresa, att betala skulder (lån,

hyra etc.), att äta en måltid med kött, kyckling TRIF – Totalräknad inkomstfördelningsstatistik

eller fisk varannan dag, att hålla hemmet tillräck- SCB beslutade 2010 att urvalsundersökningen ligt varmt, att ha en tvättmaskin, att ha en färg- HEK skulle läggas ner och ersättas med totalräk- TV, att ha en telefon och att äga en bil. nad registerbaserad inkomstfördelningsstatistik Andel som försörjs med olika typer av sociala (TRIF). HEK och TRIF har samma syfte, nämersättningar: Antalet personer i åldern 20–64 år ligen att beskriva utvecklingen och fördelningen som försörjs med olika typer av sociala ersättav hushållens inkomster. Framställningen av staningar räknas i s.k. helårsekvivalenter. Med heltistiken skiljer sig dock åt, vilket medför att de årsekvivalenter avses det antal individer som båda datakällorna inte är fullt jämförbara. De huskulle kunna försörjas under ett helt år med full vudsakliga skillnaderna i framställningen av statiersättning från sjukpenning, sjuk- och aktivitetsstik är undersökningarnas upplägg, konstruktioersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonen av hushållsbegrepp samt tillämpningen av nomiskt bistånd. Exempelvis utgör två personer, inkomstbegreppet för disponibel inkomst. som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, till- TRIF baseras helt och hållet på administrativa sammans en helårsekvivalent. Uppgifterna har register från bl.a. Skatteverket och Försäkringssammanställts av Finansdepartementet baserat kassan, medan HEK var en urvalsundersökning på data från Arbetsförmedlingen, Försäkringssom samlade in uppgifter både via telefoninterkassan och SCB. vjuer (t.ex. uppgifter om hushållssammansätt-

ning) och administrativa register.

Hushållsbegreppet i TRIF bygger på s.k. bo-

Datamaterial och beräkningsmetoder

stadshushåll. Bostadshushållet utgörs av samtliga

personer som är folkbokförda på samma fastig-

HEK – Hushållens ekonomi

het och lägenhet. Det speglar således personers

Urvalsundersökningen Hushållens ekonomi folkbokförda boende, och till skillnad från hus-

(HEK) var 1975–2013 källan till Sveriges offi- hållsbegreppet i HEK finns det inte några krav

ciella inkomstfördelningsstatistik. Från och med på gemensam hushållning inom hushållet. 55

undersökningsår 2014 ersätts emellertid HEK

med ny totalräknad inkomstfördelningsstatistik

(TRIF, se nedan).

HEK var en urvalsundersökning som genom- 55 Personer som saknar uppgift om lägenhetsidentitet i folkbokföringen fördes varje år. Urvalet bestod av individer som undantas från kravet om folkbokföring på lägenhet. För dessa personer, var 18 år eller äldre bland samtliga hushåll och

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Skillnaden i disponibel inkomst mellan HEK dessa urvalsindivider har eventuella hushålls-

och TRIF är hanteringen av sådana inkomster medlemmar adderats. Totalt omfattar urvalet ca

som inte finns i administrativa register, vilket i 860 000 individer för år 2014. Databasen har en

det här fallet handlar om transferering av under- longitudinell struktur där de ingående indivi-

hållsbidrag mellan separerade föräldrar. I HEK derna kan observeras vid upprepade tillfällen.

samlas data om underhållsbidrag in i intervjun. I För närvarande finns information för 1968–2014.

TRIF används i stället en modell för simulering Det hushållsbegrepp som används i LINDA

av underhållsbidrag. baseras endast på information från administra-

Förändringar i framställningen av statistik tiva register. Som en konsekvens av detta betrak-

tenderar att leda till s.k. tidsseriebrott. I en nyli- tas i LINDA sammanboende par som inte är gif-

gen publicerad rapport ger SCB en översiktlig ta eller har gemensamma barn som separata hus-

bild av hur de ändrade förutsättningarna för sta- håll.

tistiken påverkar statistikens kvalitet och jämför-

barhet. Studien baseras på analyser av tre paral- 56

lella årgångar av TRIF och HEK (2011–2013). EU-SILC

Den övergripande bilden är att TRIF ger något EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor högre skattningar av den ekonomiska standar- (EU-SILC) är ett instrument som syftar till att dens medelvärde och median samt en något mer samla in aktuella och jämförbara tvärsnitts- och sammanpressad inkomstspridning än HEK (läglongitudinella mikrodata för flera väsentliga välre Gini-koefficient och en lägre andel med infärdsdimensioner, t.ex. inkomst, fattigdom, sockomster under 60 procent av medianen). Enligt ial utslagning och levnadsvillkor. Instrumentet är SCB:s studie är detta främst en följd av det ändförankrat i det europeiska statistiksystemet. Socrade hushållsbegreppet, medan förändringen av ial utslagning och uppgifter om boende samlas in inkomstbegreppet endast har marginell betydelpå hushållsnivå medan uppgifter över arbetsse. 57 situation, utbildningsnivå och hälsostatus erhålls

på individnivå för personer över 16 år. Inkomst-

uppgifterna är huvudsakligen på individnivå.

Statistiskt Analysregister (STAR)

Finansdepartementet har i arbetet med denna

redogörelse endast haft tillgång till ett obundet FASIT

slumpmässigt urval från den totalräknade stati- För att analysera fördelningseffekter av ändrade stiken (TRIF). Detta urval finns tillgängligt för regler i välfärdssystemen använder regeringen 2013–2014 och refereras till som STAR i denna mikrosimuleringsmodellen FASIT. Till grund redogörelse. I STAR-urvalet för 2014 ingår för beräkningarna i denna redogörelse ligger ca 1,8 miljoner individer fördelade på ca 640 000 HEK-data för 2013. Modellen tillåter undersökbostadshushåll. De uppgifter som i denna redoningar av hur disponibel inkomst m.m. påverkas görelse refererar till TRIF som källa är hämtade av en ändring av reglerna för beräkning av olika från den begränsade mängd bearbetningar av den skatter och transfereringar. För en analys av år totalräknade statistiken som SCB har publicerat. där utfallsdata ännu inte finns tillgängliga görs en

framskrivning av de ekonomiska och demogra-

fiska förhållanden som väntas gälla för det ak-

LINDA – Longitudinell individdatabas

tuella året (se nedan). Det är även möjligt att

LINDA-databasen består av ett urval om cirka undersöka hur en regeländring påverkar margi-

tre procent av den svenska befolkningen. Till naleffekter och ersättningsgrader för hushållen.

Effekterna kan undersökas för olika grupper (in-

ca 300 000, används familjebegreppet i SCB:s Register över totalbefolk- komstgrupper, hushållstyper etc.) eller aggre-

ningen (RTB) som approximation för bostadshushåll. gerat till samhällsnivå. 56 Se SCB, Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördel- På grund av eftersläpningen i inkomststatiningsstatistik, Hushållens ekonomi bakgrundsfakta 2016:1. stiken krävs en framskrivning av data för att 57 Vid redovisning av inkomstnivå efter hushållstyp tycks för flertalet hushållstyper (sammanboende med barn undantaget) disponibel inkomst möjliggöra analyser av senare år. Framskrivnin-

bli något lägre i TRIF än i HEK. För flertalet hushållstyper (sammanboende med barn undantaget) redovisas också en större andel med in- gen görs i två steg. Först kalibreras datamateria-

komster under 60 procent av medianen i TRIF än i HEK. lets urvalsvikter så att kända ändringar i befolk-

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

ningsstrukturen och andra antalsuppgifter åter- kostnaden divideras med uppräknat totalt antal 58 speglas. Genom kalibreringen justeras det antal besök. individer som representeras av en viss individ i Socialt skydd: För äldreomsorgen har en brudatamaterialet utan att individens övriga varia- karkostnad beräknats utifrån varje kommuns tobelvärden påverkas. För att justera vissa in- talkostnad och antal brukare i ordinärt respekkomstvariabler med avseende på den kända ut- tive särskilt boende. Kostnadsuppgifterna hämvecklingen tillämpas sedan proportionell skal- tas från SCB:s statistikdatabas. Antalet färdning. Detta görs bl.a. för löner, kapitalvinster tjänsttagare har fördelats på HEK så att det uppoch övriga kapitalinkomster. räknade antalet ska stämma överens med officiell statistik. Fördelningen sker utifrån uppgifter om Beräkning och fördelning av välfärdstjänster 2013 antal resor per åldersgrupp, kön och län. Ge- FASIT används för att beräkna en stor del av de nomsnittlig kostnad per resa beräknas för varje offentliga individuella tjänsterna och fördela län. För arbetsmarknadsutbildning finns kostdessa till individerna. De välfärdstjänster som nadsuppgifter och individuppgifter från Arbetsomfattas finns inom områdena barnomsorg, ut- förmedlingen. Utifrån den totala kostnaden för bildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd och åtgärden beräknas en dagkostnad för respektive fritid och kultur. För flertalet av välfärdstjäns- utbildningsform. För individerna finns uppgift terna inom dessa områden finns det individupp- om antal dagar i åtgärden. gifter, dvs. en koppling mellan individ och tjänst Fritid och kultur: Kostnader för deltagande i med tillhörande subventionsbelopp. Av SCB:s olika fritidsföreningars verksamhet och besök på dokumentation framgår i detalj hur beräk- liveframträdande, som teaterföreställning, konningarna görs. Nedan följer en kortfattad be- sert, opera- balett- och dansföreställning, har skrivning. fördelats efter disponibel inkomst på personer i Barnomsorg: Beräkningarna för förskola och åldern 6–80 år. pedagogisk omsorg samt fritidshem baseras på Utökad inkomst: Beräkningen av hushållens uppgifter på individnivå om vilka barn som har utökade inkomst baseras på de värden av välfunnits inom barnomsorgen (hela eller halva år- färdstjänster som beräknats av FASIT. Värdet av et). Kostnaderna baseras på årskostnad för en äldreomsorg har dock fördelats på hushållen individ exklusive avgiften på kommunnivå. efter ålder och kön. Det innebär att äldreomsorg, Utbildning: Uppgifter på individnivå om färdtjänst och hälso- och sjukvård har fördelats omfattningen av deltagande i olika utbildnings- försäkringsmässigt. Övriga välfärdstjänster har former och uppgifter om årskostnader används fördelats efter beräknad faktisk konsumtion. för att beräkna kostnad per studerande. Hälso- och sjukvård: Läkemedelskostnaden Beräkning av effekter av välfärdsreformer fördelas på hela befolkningen efter kön och åld- Vid beräkning av reformeffekter på välfärdsersgrupp. Landstingets kostnader för specialist- tjänsteområdet 2015 och 2016 är konsumtionstandvård fördelas jämnt över de personer som mönstren i FASIT/HEK utgångspunkten. Välhar fått tandvårdsbidrag av staten. Slutenvårdens färdstjänsterna är där uppdelade i ca 20 olika kakostnader fördelas på ålder och kön utifrån So- tegorier, t.ex. grundskola och äldreomsorg, där cialstyrelsens Patientregister. Uppgifter om antal varje kategori har ett eget konsumtionsmönster. dagar i slutenvården efter region, ålder och kön Varje enskild reform bedöms tillhöra någon av används. Öppenvårdsbesöken har fördelats efter dessa kategorier. Värdet av tjänsten fördelas därålder och kön, baserat på uppgifter från HEK- efter i befolkningen enligt det befintliga konintervjun och Patientregistret för 2009. Alla i sumtionsmönstret för den aktuella kategorin. respektive grupp får ett beräknat antal besök. Reformer som är av mer generell karaktär för- Kostnad per besök beräknas genom att makro- delas i enlighet med det konsumtionsmönster som gäller för välfärdstjänsterna totalt. Välfärdstjänsterna hanteras olika vid beräkning av utökad inkomst respektive individuell 58 Detta gäller antal utbetalade a-kassedagar, antal föräldrapenningdagar, utökad inkomst. Vid beräkningen av utökad inantal individer i arbetsmarknadspolitiska program, antal sysselsatta i olika komst summeras värdet av välfärdstjänsterna för arbetsmarknadssektorer, antal sjukpenningdagar, antal individer med sjuk- och aktivitetsersättning, antal individer med inkomstgrundad hushållet, och därefter fördelas det totala värdet ålderspension samt antal individer med garantipension. jämnt på alla medlemmar i hushållet. För indivi-

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

duell utökad inkomst beräknas värdet av välfärdstjänsterna separat för män respektive kvinnor. I de fall att det finns barn i hushållet fördelas värdet av de välfärdstjänster som barnen nyttjar jämnt mellan föräldrarna i hushållet.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Tabell u.2 Nyckeltal 1995 och 2000–2014

1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kvinnors individuella disponibla 1) inkomst som andel av männens (%) 80,3 81,1 80,9 81,7 82,3 82,8 80,8 82,0 2) Gini inkl. kapitalvinster 0,227 0,294 0,266 0,258 0,253 0,258 0,271 0,287 2) Gini exkl. kapitalvinster 0,213 0,240 0,235 0,235 0,230 0,232 0,237 0,245 Andel ekonomiskt utsatta (%) 2) Låg ek. standard (relativ 60) 7,3 9,3 9,3 9,7 8,9 9,3 10,1 10,2 1) Låg ek. standard (absolut 60) 7,3 5,4 4,8 4,6 4,2 3,9 3,8 3,3 3) Mycket låg materiell standard - - - - - 3,0 2,3 2,1 4) Andel hushåll med ek. bistånd 9,9 7,2 6,4 6,0 5,9 5,9 6,1 5,8 Andel (20–64 år) som försörjs med 5) olika sociala ersättningar (%) 23,3 20,4 20,1 20,7 20,8 21,3 21,0 20,2 1),6) Marginaleffekt (%) - 42,6 40,7 39,8 39,9 40,4 40,0 39,4 1),7) Ersättningsgrad (%) Arbetslöshet - 78,0 78,0 79,0 80,0 80,0 80,0 77,8 Sjukpenning - 85,0 84,0 84,0 83,0 83,0 84,0 86,7 Sjuk- och aktivitetsersättning - - - - - - 75,0 77,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnors individuella disponibla 1) inkomst som andel av männens (%) 80,4 81,0 82,0 81,2 81,3 81,2 83,4 83,6 2) Gini inkl. kapitalvinster 0,307 0,289 0,291 0,297 0,294 0,290 0,293 0,304 2) Gini exkl. kapitalvinster 0,257 0,259 0,267 0,265 0,266 0,267 0,266 0,271 Andel ekonomiskt utsatta (%) Låg ek. standard (relativ 60) 2) 12,2 13,2 13,4 14,1 13,9 13,9 13,8 14,4 1) Låg ek. standard (absolut 60) 3,2 3,9 4,1 4,0 3,9 3,5 3,0 2,8 3) Mycket låg materiell standard 2,2 1,4 1,6 1,3 1,2 1,3 1,4 0,7 4) Andel hushåll med ek. bistånd 5,6 5,7 6,2 6,2 6,0 5,7 5,7 5,6 Andel (20–64 år) som försörjs med 5) olika sociala ersättningar (%) 17,8 16,2 16,8 16,7 15,6 15,7 16,0 15,8 1),6) Marginaleffekt (%) 36,4 35,7 33,3 32,8 33,6 33,4 33,7 32,7 1),7) Ersättningsgrad (%) Arbetslöshet 74,8 72,7 70,9 69,7 69,2 68,7 69,3 68,4 Sjukpenning 83,4 81,9 81,2 80,2 80,1 80,0 80,7 80,0 Sjuk- och aktivitetsersättning 74,8 73,1 72,5 71,4 71,9 72,0 72,4 72,0 Anm.: 1): På grund av dataomläggning är serien före 2013 inte helt jämförbar med serien 2013–2014 (HEK 1995–2012, STAR 2013–2014). 2) På grund av dataomläggning är serien före 2011 inte helt jämförbar med serien 2011–2014 (HEK 1995–2010, TRIF 2011–2014). 3) Data från Eurostat. 4) Data från Socialstyrelsen. Från 2012 ingår inte längre introduktionsersättning i redovisningen av ekonomiskt bistånd, vilket skapar ett brott i serien för andel med ekonomiskt bistånd. 5) Uppgifterna har sammanställts av Finansdepartementet baserat på data från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SCB. 6) Tidsseriebrott till följd av att SCB från och med FASIT 2011 använder en ny metod för att beräkna skattefria transfereringar. 7) På grund av ändrade beräkningskonventioner för ersättningsgrader är serierna före 2006 inte helt jämförbara med serierna 2006–2013 (se underbilagan för en beskrivning av hur ersättningsgraderna beräknas). Källor: Statistiska centralbyrån, Eurostat och egna beräkningar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 2

Tabell u.3 Reformer som beaktas vid beräkning av Tabell u.4 Bedömning av fördelning av reformer på

politikens effekter på disponibel inkomst välfärdstjänstområdet på olika verksamhetsområden

Procent

Reformer 2015

Grundskola och gymnasieskola 23 Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen, från 680 till 910 kronor de 100 första dagarna och därefter från 680 till 760 kronor Barnomsorg och fritidsverksamhet 7 Golvet i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 320 till 365 kronor Kultur och fritid 5 Höjd ersättningsgrad i sjuk- och aktivitetsersättningen, från 64 till Högskola och vuxenutbildning 15 64,7 procent Vård och omsorg inklusive läkenedel 40 Underhållsstödet höjs med 300 kronor, till 1 573 kronor Övrigt 9 Höjt bostadstillägg för pensionärer (ersättningsgraden höjs från 93

Totalt 100

till 95 procent) Källa: Egna beräkningar. Höjd norm för skälig levnadsstandard i försörjningsstödet Lånedelen i studiemedlen höjs med ca 1 000 kr per månad Sänkt avdrag för pensionssparande, från 1 200 kronor till 1 800 kronor Höjd expeditionsavgift till CSN, från 120 till 150 kronor

Reformer 2016

Grundavdraget höjs för pensionärer med månadsinkomst under 20 000 kronor Grundnivån i föräldrapenningen höjs med 25 kronor till 250 kronor Barndelen i försörjningsstödet höjs med 100 kronor för barn 0–6 år och med 250 kronor för barn 7–18 år Jobbskatteavdraget fasas ut för personer med månadslön över 50 000 kronor Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt skrivs inte upp 2016 ROT-avdraget sänks från 50 till 30 procent Taket i RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor för personer under 66 år Höjd skatt med 0,75 procent på investeringssparkonto Slopad skattereduktion för gåva Slopat avdrag för kapitalförvaltningsavgifter Slopad avdragsrätt för pensionssparande Jämställdhetsbonusen tas bort Fritidspengen tas bort Etableringsersättning i samband med arbete avskaffas Källa: Egna beräkningar.

Bilaga 3 Investeringar och kapitalstock

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

Tabellförteckning

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

Sammanfattning 1 Inledning

Investeringarnas och kapitalstockens storlek och – I denna bilaga beskrivs investeringarna och sammansättning är av stor betydelse för kapitalstocken i svensk ekonomi, med samhällets ekonomiska utveckling och befolksärskilt fokus på den offentliga sektorn. ningens välstånd. En hög produktion i närings- Syftet är främst att beskriva utvecklingen livet och den offentliga sektorn förutsätter god över tid och att jämföra med andra länder. tillgång till realkapital som maskiner, datorer, byggnader, transportinfrastruktur och elnät. Det – Investeringarna som andel av BNP är viktigt att investeringarna, såväl i näringslivet (investeringskvoten) var 2015 högre än som i den offentliga sektorn, ligger på en väl genomsnittet sedan 1950. Sverige hör till de avvägd nivå. En alltför stor investeringsvolym länder som har den högsta investeringsskapar överkapacitet och en situation där kvoten inom OECD och EU. Investerrealkapitalet inte utnyttjas fullt ut. Resurserna i ingsnivåerna inom vissa områden är dock ekonomin används därmed på ett ineffektivt sätt relativt låga i ett internationellt perspektiv, då de i stället skulle ha kunnat skapa högre t.ex. bostadsinvesteringarna. välstånd genom t.ex. högre privat eller offentlig – År med låga bostadsinvesteringar har konsumtion. Om investeringsvolymen å andra tillsammans med de senaste årens starka sidan blir alltför liten, kan detta bromsa den befolkningstillväxt inneburit att boende- ekonomiska utvecklingen. Både en för hög och tätheten har ökat, särskilt i storstads- en för låg nivå på investeringarna kan därför regionerna. Boendetätheten (dvs. genom- resultera i att befolkningens välstånd ökar snittligt antal boende per hushåll) har dock långsammare än vad som annars skulle ha varit sedan 1980 varit låg i en internationell fallet. jämförelse. I denna bilaga redovisas utvecklingen av

– Näringslivets investeringar, som minskade investeringarna i Sverige över tid och i ett kraftigt i kölvattnet av finanskrisen 2008, internationellt perspektiv, med en fördjupning i har ökat sedan 2014. bostadsinvesteringar. Ett särskilt fokus ligger på de offentliga investeringarna, framför allt – De offentliga investeringarna som andel av investeringarna i transportinfrastruktur. I bilagan BNP har legat runt 4 procent sedan slutet beskrivs också den vägledning som ges av av 1990-talet. De senaste åren har dock forskningen kring vad som är en lämplig nivå för kommunsektorns investeringar ökat, saminvesteringarna och kapitalstocken inom den tidigt som de statliga investeringarna offentliga sektorn. minskat. Ökningen av de kommunala investeringarna kan främst hänföras till satsningar på infrastruktur och fastigheter.

– Sveriges investeringar i transportinfrastruktur har legat något under genom- 2 Investeringar och kapitalstock i snittet bland OECD-länderna 2000–2013. Sverige

Ökade trafikvolymer har lett till att kapacitetsutnyttjandet i delar av transport- 2.1 Utvecklingen av totala investeringar

systemet tidvis är högt, speciellt i delar av De fasta bruttoinvesteringarna som andel av 1 storstadsregionerna. BNP har varierat kraftigt i Sverige över tiden (se – Oavsett investeringsvolym är det angeläget diagram 2.1). Investeringarna låg på en särskilt att varje investeringsprojekt prioriteras hög nivå på 1960-talet och under slutet av 1980utifrån sin förväntade samhällsekonomiska talet. På 1960-talet var den höga investeringsavkastning. Genom att använda ekonomins resurser på ett effektivt sätt förbättras förutsättningarna för ökad välfärd och hållbar ekonomisk utveckling. 1 Se fördjupningsrutan Statistiken för investeringar och kapitalstock för

en närmare beskrivning av investeringsbegreppen.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

nivån framför allt en följd av omfattande finanskrisen. I samband med finanskrisen föll bostadsinvesteringar, men även till viss del stora investeringarna i samtliga tre sektorer. År 2009 investeringar i övriga näringslivet. Den höga var näringslivets investeringar drygt 2 procentinvesteringsnivån under slutet av 1980-talet enheter lägre som andel av BNP än 2008. Fallet utgjordes främst av stora investeringar bland var dock inte lika kraftigt som under 1990-talet tjänste- och varuproducenter, men även i viss och i takt med att konjunkturen har återhämtat utsträckning av omfattande bostadsinvesteringar sig har även investeringarna ökat. Varu- (se diagram 2.2). Efter 1990-talskrisen minskade producenternas investeringar uppgick 2015 till investeringarna i Sverige kraftigt, men åter- drygt 7 procent av BNP, vilket fortfarande är hämtade sig delvis under senare delen av 1990- något lägre än vid finanskrisens början. Tjänstetalet. Sedan 2000 har investeringarna i Sverige i producenternas investeringar var 8 procent av genomsnitt utgjort 22,7 procent av BNP, vilket BNP 2015, vilket innebär att tappet sedan är knappt 1 procentenhet lägre än genomsnittet finanskrisen i princip var återhämtat. Bostadssedan 1950. År 2015 var andelen högre än detta investeringarna uppgick till 4,6 procent av BNP genomsnitt och uppgick till 24,2 procent av 2015, vilket var den högsta nivån sedan tidigt BNP. 1990-tal. Det var även högre än den genomsnittliga nivån sedan 1980 som uppgick till Diagram 2.1 Fasta bruttoinvesteringar 1950–2015 3,7 procent av BNP. Procent av BNP 28 Diagram 2.2 Fasta bruttoinvesteringar per sektor 1980– 27 2015 Procent av BNP 26 12 Tjänsteproducenter exkl. bostäder 25 Varuproducenter 10 Offentliga myndigheter 24 Bostäder 23 8 22 21 6 20 4 19 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 2 Anm.: Historisk data före 1980 tillbakaskriven enligt ENS2010. Streckad linje avser historiskt genomsnitt 1950–2015. Källa: Statistiska centralbyrån. 0 80 85 90 95 00 05 10 15 Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga sektorns investeringar steg som

2.2 Investeringar i olika sektorer

andel av BNP under 1990-talskrisen. Detta Näringslivets investeringar, som består av varu- avspeglar det relativt vanliga fenomenet att de producenters och tjänsteproducenters invest- offentliga investeringarna som andel av BNP eringar, står för ca 80 procent av de totala ökar under konjunkturnedgångar. Under andra investeringarna i Sverige. Bostadsinvesteringarna hälften av 1990-talet minskade de offentliga som ingår i tjänsteproducenternas investeringar investeringarna igen och har sedan 2000 särredovisas i det följande, och om inte något motsvarat ca 4 procent av BNP, vilket är i linje annat anges redovisas tjänsteproducenternas med den genomsnittliga nivån sedan 1980. investeringar exklusive investeringar i bostäder. I diagram 2.3 redovisas näringslivets I samband med 1990-talskrisen minskade investeringar i fasta priser. Näringslivets näringslivets investeringar som andel av BNP (se investeringar föll kraftigt mellan 2008 och 2009. diagram 2.2). Varu- och tjänsteproducenternas Sedan dess har investeringarna i näringslivet ökat investeringar återhämtade sig under 1990-talet, och fr.o.m 2014 överstigit nivåerna före krisen. medan bostadsinvesteringarna fortsatte att vara Näringslivets investeringar är dock fortfarande låga som andel av BNP fram till omkring 2005. inte tillbaka på trendnivån för 1993–2007 (se Inom dessa tre sektorer hade investeringarna diagram 2.3). som andel av BNP ökat till en hög nivå före

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

Statistiken för investeringar och kapitalstock

Fasta bruttoinvesteringar består av förvärv, Kapitalstocken är värdet av de samlade fasta minus avyttringar, av fasta tillgångar under en tillgångarna vid en viss tidpunkt. Kapitalstocken given period. En fast tillgång är en nyttighet som ökar genom fasta bruttoinvesteringar, men används upprepade gånger till produktion av minskar på grund av kapitalförslitning. Kapitalvaror och tjänster utan att själv förbrukas. En förslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar sådan tillgång kan även benämnas realkapital. som har förbrukats under den aktuella perioden Den förväntade medellivslängden ska vara minst till följd av normal användning, föråldring m.m. ett år. De fasta tillgångarna kan vara materiella Statistiken över kapitalstocken bör tolkas med eller immateriella. Några exempel på materiella en viss försiktighet eftersom den bygger på fasta tillgångar är byggnader, anläggningar, osäkra antaganden om bl.a. den genomsnittliga transportmedel och maskiner. Exempel på livslängden på olika typer av fasta tillgångar. immateriella fasta tillgångar är datorprogram- I avsnitt 3 i denna bilaga används även nettovaror samt forskning och utveckling. Underhåll investeringar som ett mått på investeringar. och reparationer av befintliga fasta tillgångar Nettoinvesteringar är bruttoinvesteringar minus räknas inte som investeringar, eftersom till- förslitning av befintlig kapitalstock. Om nettogångarnas funktionssätt inte förändras och investeringarna är positiva ökar kapitalstocken åtgärden inte tillför ytterligare produktions- mätt i absoluta termer. kapacitet.

Diagram 2.3 Näringslivets investeringar 1993-2015

större kapitalstock i stället för att ersätta tidigare investeringar som slitits ut. Ökningen av värdet Miljarder kronor, fasta priser 1000 av bostadskapitalstocken i förhållande till BNP Näringslivets investeringar beror delvis på att antalet bostäder har ökat (se 900 Trend 1993-2007 diagram 2.14), men också i stor utsträckning på 800 700 faktorer som t.ex. ökade produktionskostnader och högre boendestandard. 600 2 500

Diagram 2.4 Kapitalstock i olika sektorer 1993–2013

400 Procent av BNP 300 120 200 100 100 0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 80 Anm.: Inklusive bostadsinvesteringar. Källa: Statistiska centralbyrån. 60 Stocken av realkapital som andel av BNP 40 krympte något fram till mitten av 1990-talet till Bostäder följd av lägre investeringar i näringslivet under 20 Varuproducenter 1990-talskrisen (se diagram 2.4). Därefter växte Offentliga myndigheter Tjänsteproducenter exkl. bostäder kapitalstocken som andel av BNP genom de allt 0 större investeringarna. Det var i synnerhet 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 kapitalstocken för bostäder, men även tjänste- Källa: Statistiska centralbyrån. producenternas realkapital, som ökade. En viktig skillnad mellan dessa olika typer av kapitalstockar är att bostäder har en längre livslängd än exempelvis maskiner och inventarier. Det gör att 2 Markpriser inkluderas inte i beräkningen av kapitalstocken såvida de bostadsinvesteringar i högre grad bidrar till en inte utgörs av markförbättringar. En bostadsprisökning som varken drivs av ökade produktionskostnader eller standardökning påverkar därmed inte kapitalstocken.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

2.3 Investeringar i olika kapitaltyper diagram 2.6), vilket var ungefär 1 procentenhet högre än genomsnittet inom OECD och EU. Under 1980-talet skedde investeringar framför De länder som hade en högre investeringskvot allt i byggnader och anläggningar (se diagram än Sverige under denna period var Sydkorea, 2.5). I kölvattnet av 1990-talskrisen minskade Australien, Spanien, Schweiz och Österrike. dessa investeringar i första hand på grund av Under 1990-talets andra hälft var Sveriges fallande bostadsinvesteringar. I stället ökade investeringskvot i stället 2,4 procentenheter lägre investeringarna i maskiner och inventarier som än genomsnittet inom OECD och 1,4 procentandel av de totala investeringarna. Sedan 2000 enheter lägre än genomsnittet i EU. har investeringarna i byggnader och anläggningar I många länder, exempelvis USA och Storåterigen ökat i omfattning. År 2015 utgjorde de britannien, minskade investeringarna som andel ca 43 procent av de totala investeringarna. av BNP kraftigt som en följd av finanskrisen. I Investeringar i övriga tillgångar, som huvud- EU minskade investeringskvoten med ca sakligen utgörs av forskning och utveckling 3,3 procentenheter 2008–2013, medan minsk- (FoU), databaser och datorprogram har ökat ningen i Sverige uppgick till knappt 2 procentsedan 1980-talet. Dessa investeringar var som enheter. Eftersom minskningen skedde från en störst under 2000-talets början. Sedan dess har relativt hög nivå låg investeringarna i Sverige de avtagit, men investeringarna i övriga tillgångar 2013 fortfarande på en högre nivå än i flertalet är fortfarande på en högre nivå än i början av andra OECD-länder. Under 2014 ökade 1980-talet. År 2015 utgjorde investeringarna i återigen investeringskvoten i såväl EU som maskiner och inventarier ca 30 procent av de OECD och Sverige. totala investeringarna, vilket var lägre än det historiska genomsnittet från 1980. Övriga Diagram 2.6 Investeringskvot i olika länder, genomsnitt

2000–2014

tillgångar utgjorde runt 27 procent av de totala Procent av BNP investeringarna 2015, vilket var något högre än 35 genomsnittet från 1980. 30 Diagram 2.5 Fasta bruttoinvesteringar per kapitaltyp 1980– 25

2015

20 Procent av totala investeringar 50 15 10 45 5 40 0 n z e EU ke n et A k g d n ea ie en ei ige nd ie ike nd CD rg na ar lie en 35 or rri er la lg and kr la US er bur an hw te Japan el Is rtugal OE råd No Ita dk tral Sv Fin Kanada Be an m em skl Sy Spani Sc Ös Po Danm Ty itanni Aus a Ze Fr oo rländ br de Lux 30 Ny Eur or Ne St Anm.: Punkt avser investeringskvoten 2014 för respektive land. 25 Källor: OECD och Statistiska centralbyrån. Byggnader och anläggningar 20 Maskiner och inventarier Övriga tillgångar Såväl näringslivets som den offentliga sektorns 15 investeringar i Sverige ligger runt samma nivå 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 som i flera andra jämförbara länder (se diagram Anm.: Övriga tillgångar utgörs huvudsakligen av investeringar i immateriella tillgångar såsom forskning och utveckling samt datorprogram och databaser. 2.7 och diagram 2.8). Det kan dock vara svårt att Källa: Statistiska centralbyrån. fullt ut jämföra storleken på olika länders investeringar per sektor eftersom definitionen av vad som är offentliga respektive privata investeringar kan variera mellan länder. I vissa

2.4 Internationell jämförelse av

länder, framför allt anglosaxiska, sker en del av

investeringarna

de offentliga investeringarna genom ett Åren 2000–2014 var investeringarna i Sverige samarbete mellan både offentliga och privata aktörer, s.k. offentlig-privat samverkan. År 2014 relativt höga i ett internationellt perspektiv. Investeringskvoten uppgick i genomsnitt till var investeringskvoten i Sverige, till skillnad från i de flesta andra länder, högre inom både 22,5 procent av BNP för denna period (se

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

offentlig sektor och näringslivet än den i Diagram 2.9 Investeringar i maskiner och inventarier i olika

länder, genomsnitt 2000–2014

genomsnitt varit 2000–2014.

Procent av BNP

8 Diagram 2.7 Näringslivets investeringar i olika länder,

genomsnitt 2000–2014 7

Procent av BNP 6

30 5

25 4

3 20

15 1

10 0 ke d n g k n et e ige lie en ar ie EU nd na nd rg ike en rri and er an bur er la kr te el Ita råd rtugal Irla No 5 Sv skl em tral m Kanada Fin an Ös Ty Spani Danm oo Po Fr itanni a Ze Aus rländ br Lux de Ny Eur or 0 Ne St n n d e A Anm.: Inklusive vapensystem. Punkt avser investeringskvoten 2014 för respektive ea ie ie nd ige ike nd rg na en or lg la er kr an la US er and tral Is No Japan el land. dk Be Fin Kanada Sv an skl Sy Fr Ty itanni Källor: OECD och Statistiska centralbyrån. Aus rländ a Ze br de Ny or Ne St

Anm.: Beräknat som skillnaden mellan de totala investeringarna och investeringarna Diagram 2.10 Investeringar i immateriella tillgångar i olika

i offentlig sektor. Jämförelsen försvåras av olika definitioner av offentlig sektor i olika länder, genomsnitt 2000–2014

länder. Punkt avser investeringskvoten 2014 för respektive land. Källor: OECD och Statistiska centralbyrån. Procent av BNP

7 Diagram 2.8 Offentliga myndigheters investeringar i olika 6

länder, genomsnitt 2000–2014

5 Procent av BNP

6 4

5 3

2 4

0 A k et d e n n g 2 ige nd ike ea ar nd na en EU rg en ie er US la kr or er an and lie bur Irla råd el No Ita rtugal Japan Sv Fin an dk m skl Kanada tral em Fr Sy Danm itanni Ty Spani Po rländ br oo a Ze Aus 1 de Lux or Eur Ny Ne St

0 Anm.: Punkt avser investeringskvoten 2014 för respektive land. A e n n d Källor: Eurostat, OECD och Statistiska centralbyrån. ea ige ike nd na rg nd ie en ie and or er US kr la er la lg an el dk Japan Is No tral skl Sv an Kanada Fin itanni Be a Ze Sy Fr rländ Ty Aus br Ny de or Diagram 2.11 Bostadsinvesteringar i olika länder,

Ne St

genomsnitt 2000–2014

Anm.: Punkt avser investeringskvoten 2014 för respektive land. Källor: OECD och Statistiska centralbyrån. Procent av BNP

9 Maskininvesteringarna och investeringarna i 8

immateriella tillgångar är stora i Sverige jämfört 7

6 med andra länder (se diagram 2.9 och diagram

5 2.10). Investeringar i byggnader och bostäder är

4 däremot relativt små i ett internationellt

3 perspektiv (se diagram 2.11 och diagram 2.12).

2 Bostadsinvesteringarna i Sverige är bland de

1 minsta inom OECD. År 2014 var bostads-

0 investeringarna i Sverige dock högre än de i et d n n k ke A e g en nd ike nd ie EU na ar ea rg en ige kr la an and lie er rri US er bur råd el No genomsnitt hade varit sedan 2000, till skillnad Irla skl tral Ita rtugal dkor te Japan Spani Kanada an Fin m Po itanni Sv em Fr oo Ty a Ze rländ Danm Sy Ös Aus br Lux mot de flesta andra länder där bostads- Eur Ny de or Ne St investeringarna låg på en lägre nivå. Anm.: Punkt avser investeringskvoten 2014 för respektive land.

Källor: OECD och Statistiska centralbyrån.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

Diagram 2.12 Investeringar i övriga byggnader och Diagram 2.13 Antal färdigställda lägenheter per år 1958-

anläggningar i olika länder, genomsnitt 2000–2014 2015

Procent av BNP Tusental 12 120 Småhus 10 100 Flerbostadshus

8 80 6

60 4

2 40

0 e g n et n k A d 20 ea rg en ke nd ie ike na EU en nd ige ar or bur rri la kr and er lie US an No rtugal Japan el Irla råd er dk te Fin tral an m Ita Sv skl Sy em Po Spani Kanada itanni Ty Ös Aus Fr a Ze rländ oo Danm Lux br 0 Ny de or Eur Ne St 58 63 68 73 78 83 88 93 98 03 08 13 Anm.: Avser bygginvesteringar exklusive bostadsinvesteringar. Punkt avser Anm. Utfall för 2015 är preliminära. investeringskvoten 2014 för respektive land. Källa: Statistiska centralbyrån. Källor: Eurostat, OECD och Statistiska centralbyrån.

I samband med 1990-talskrisen sjönk bostadsbyggandet till en mycket låg nivå, men ökade

återigen fr.om. 2001 t.o.m. 2008.

2.5 Bostadsinvesteringar

Beståndet av bostäder har ökat med strax över

900 000 sedan 1980 (se diagram 2.14). Bostads- Sedan 2013 har antalet byggda lägenheter i beståndet bör dock ses i relation till befolk- Sverige legat runt 30 000 per år, se diagram 2.13. ningen. Diagram 2.14 illustrerar att boende- Det är markant lägre än 1960–1990 då i genomtätheten, mätt som antalet invånare per lägenhet, snitt nästan 70 000 bostäder byggdes per år. På minskade under 1980-talet, för att sedan grund av den akuta bostadsbrist som rådde i stabiliseras på en nivå runt 2,1 invånare per Sverige i början av 1960-talet beslutade riksdagen lägenhet. Under de senaste åren har boende- 1965 om det s.k. miljonprogrammet som innebar tätheten dock ökat något, i första hand till följd att en miljon bostäder skulle uppföras på tio år, av en kraftig befolkningsökning. Detta mått på bl.a. finansierade med förmånliga statliga lån. boendetätheten underskattar dock behovet av Redan innan detta beslut fattades var bostadsbostäder i regioner med stark befolkningsbyggandet högt, men i samband med miljontillväxt. De senaste årens befolkningstillväxt har i programmets införande ökade byggandet hög utsträckning skett i storstadsregionerna. I ytterligare till över 100 000 bostäder per år 1967– Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor- 1972. Från och med 1970 minskade bostads- Malmö har befolkningen ökat kraftigare än byggandet successivt och låg i mitten av 1980bostadsbyggandet och befolkningstätheten har talet kring 30 000 bostäder per år. därför ökat sedan 1990. Den största ökningen av boendetätheten i storstadsregionerna har skett

sedan 2008. I övriga landet har däremot boendetätheten minskat sedan 1990. 3

3 Se rapporten Bostadsbrist ur ett marknadsperspektiv (Boverket

2012:18).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

Diagram 2.14 Bostadsbestånd och boendetäthet 1980– Diagram 2.15 Bostadsinvesteringar 1993–2015

2015 Procent av BNP

Antal bostäder, tusental Invånare per lägenhet 5,0 4 800 2,8 Nybyggnad Ombyggnad Övrigt 4,5 Bostäder (vänster skala) Befolkningen i relation till bostäder (höger skala) 4,0 4 600 2,6 3,5

4 400 2,4 3,0

2,5 4 200 2,2 2,0

1,5 4 000 2,0 1,0

3 800 1,8 0,5

0,0 3 600 1,6 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Anm.: Övrigt utgörs av ägarbyte och investeringar i fritidshus. Anm.: Bostäder avser flerbostadshus och småhus. Data för 2015 är fortfarande Källa: Statistiska centralbyrån. preliminära. Bostadsstockarna är sedan 2011 beräknade med lägenhetsregistret som grund, vilka länkats samman med tidigare bostadsstockar från folk- och bostadsräkningarna. Källor: Boverket och Statistiska centralbyrån.

Internationell jämförelse

Bostadsinvesteringarna består förutom av I Sverige har bostadsbyggandet länge legat på en nybyggnationer också av ombyggnationer och låg nivå per invånare jämfört med övriga övriga bostadsinvesteringar. Sedan början av 4 nordiska länder. Efter den kraftiga inbroms- 1990-talet har knappt hälften av bostadsningen av byggandet på 1990-talet färdigställdes investeringarna i Sverige bestått av nybyggnation endast 1,3 nybyggda lägenheter per 1 000 av bostäder och knappt hälften av ombygginvånare i slutet av 1990-talet (se diagram 2.16). nationer (se diagram 2.15). Under åren efter Det kan jämföras med ett genomsnitt bland de 1990-talskrisen minskade investeringarna i övriga nordiska länderna på 4,6 nybyggda nyproduktion, både i löpande priser och som lägenheter per invånare. Även 2008, då färdigandel av de totala bostadsinvesteringarna. Sedan ställandet av bostäder i Sverige låg på sin högsta 2014 har investeringarna i både nybyggda nivå på 15 år, var bostadsbyggandet lägst i bostäder och i ombyggnationer på nytt tagit fart, Norden och även ett av de lägsta bland EUmätt som andel av BNP. länderna. Efter finanskrisen har bostads- 5 byggandet minskat påtagligt i Norden och trots en återhämtning var antalet nya bostäder per

invånare 2014 fortfarande under nivåerna 2007 och 2008 i samtliga länder.

4 Övriga bostadsinvesteringar utgörs bl.a. av ägarbyte och investeringar i fritidshus. Om- och tillbyggnad som ger rätt till det så kallade ROT- 5 Dol och Haffner, Housing Statistics in the European Union 2010, The

avdraget ingår i bostadsinvesteringarna som ombyggnationer. Hague: Ministry of the Interior and Kingdom Relations, 2010.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

Diagram 2.16 Färdigställda lägenheter i Norden Diagram 2.17 Bostadsinvesteringar i Norden och

Antal lägenheter per 1 000 invånare euroområdet 12 Procent av BNP Island 7 Finland 10 Norge 6 Danmark Sverige 8 5

6 4

3 4 Euroområdet 2 Finland 2 Danmark Island 1 Norge 0 Sverige 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 0 Källa: Danmarks Statistik, Statistics Iceland, Eurostat, Statistikcentralen, Statistisk 95 00 05 10 15 sentralbyrå och Statistiska centralbyrån. Källor: Eurostat, Statistics Iceland och Statistiska centralbyrån.

Även i relation till BNP har bostads- Tabell 2.1 Genomsnittligt antal boende per hushåll 1980-

2008

investeringarna i Sverige varit bland de minsta Antal personer/hushåll inom EU och OECD (se diagram 2.11). Trots att bostadsinvesteringarna under senare år har 1980 1990 2000 2005 2007 2008 motsvarat runt 3,5–4,0 procent av BNP, vilket är Österrike 2,8 2,6 2,4 2,3 2,3 2,3 en relativt hög nivå sett ur ett 20-årigt Belgien 2,7 2,4 2,3 2,3 perspektiv, är de fortfarande låga i ett nordiskt Danmark 2,5 2,3 2,2 2,2 2,2 2,2 och europeiskt perspektiv (se diagram 2.17). Estland 2,6 2,4 2,3 2,3 Exempelvis är bostadsinvesteringarna i euro- Finland 2,6 2,4 2,2 2,1 2,1 2,1 området större än i Sverige, trots att de i euro- Frankrike 2,7 2,6 2,4 2,3 området minskat sedan 2007 med motsvarande Tyskland 2,5 2,3 2,2 2,1 2,1 2,1 1,7 procent av BNP. Det bör dock återigen framhållas att den genomsnittliga boende- Grekland 3,1 3,0 2,8 2,7 tätheten i Sverige har varit relativt låg jämfört Ungern 2,8 2,6 2,7 2,6 2,6 med andra EU-länder under 2000-talet (se tabell Irland 3,7 3,4 3,0 2,9 2.1). Italien 3,0 2,8 2,6 2,5 2,4 2,4

Luxemburg 2,8 2,6 2,5 2,5 2,5 Nederländerna 2,8 2,4 2,3 2,3 2,3 2,2 Polen 3,1 3,1 2,9 3,1 Portugal 3,3 3,1 2,8 2,8 Spanien 3,5 3,4 3,1 2,9 2,7 2,7 Sverige 2,3 2,1 2,0 2,0 2,0 2,0

Storbritannien 2,7 2,5 2,4 2,4 Anm.: Tabellen är ett utdrag ur tabell 1.10 i publikationen Housing Statistics in the European Union 2010. Källa: Ministry of the Interior and Kingdom Relations, se not 5.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

3 Offentliga investeringar och Analyserna har visserligen brister, och är även kapitalstock behäftade med osäkerheter, men rangordningen av investeringar efter samhällsekonomisk Det är svårt att avgöra vad som är en lämplig nivå lönsamhet har visat sig vara robust för variapå de offentliga investeringarna. Det finns flera tioner i centrala antaganden. I samhällsekoteorier och empiriska modeller för att bedöma nomisk analys av infrastrukturprojekt ingår effekterna av offentliga investeringar, men de ger investeringskostnader, kostnader för trafikering, inga klara slutsatser om vad som är en optimal drift och underhåll, effekter på restid, trafikinvesteringsnivå eller en optimal kapitalstock. säkerhet, koldioxidutsläpp, luftförorening, buller Det hävdas ibland att belastningen på det och ibland också trängsel. Därutöver görs offentliga realkapitalet, som vägar, järnvägar och bedömningar av en rad effekter som i dag inte elnät, ökar i takt med aktiviteten i ekonomin och ges monetära värden, t.ex. naturmiljö och att den offentliga kapitalstocken därför bör växa regional utveckling utöver det som fångas i takt med BNP, dvs. att kapitalstockens andel av genom restidsförändringar. Modell- och metod- BNP bör vara konstant över tiden. Urbanisering, utveckling pågår kontinuerligt, bl.a. utifrån ny klimat- och miljöanpassningsbehov samt snabbt kunskap om effektsamband. Ett exempel är ny förändrade transport- och resmönster framförs kunskap om hur infrastrukturen behöver vidare som skäl till att kapitalstocken i vissa anpassas till ett förändrat klimat. Sådan metodregioner under vissa perioder bör öka snabbare utveckling innebär att beslutsunderlaget om än den samlade produktionen. Det kan till infrastrukturinvesteringar successivt förfinas. exempel handla om att möta den snabba Inom de flesta andra sektorer används befolkningstillväxten i storstadsregionerna eller samhällsekonomisk analys mindre systematiskt. behovet av investeringar för att möta framtidens Utveckling pågår dock och samhällsekonomisk klimatutmaningar. analys kan i allt större utsträckning bidra med Under perioder när ett lands offentliga sektor värdefullt beslutsunderlag inför bedömningar av och infrastruktur byggs ut är det vanligt att olika typer av samhällsviktiga investeringar. investeringsvolymen är större än under perioder Sådan analys kan kompletteras med andra viktiga då den offentliga sektorn och infrastrukturen analyser, t.ex. av fördelningseffekter. En systemredan är väl utbyggd. Förändrade behov och atisk användning och utveckling av samhällsförslitning innebär att investeringar behöver ekonomisk analys kan bidra väsentligt till en göras kontinuerligt. Investeringarnas positiva effektiv prioritering av offentliga investeringar, effekter är dock generellt störst i uppbyggnads- vilket bidrar till en långsiktigt hållbar tillväxt och fasen. Det kan därför finnas skäl för att den ett ökat välstånd. offentliga investeringsnivån bör variera både över tid och mellan länder. Vilka investeringar som prioriteras har mycket stor betydelse för produktiviteten och välfärden. Utgångspunkten bör vara att endast investeringar som ger högre samhällsekonomisk nytta än kostnader bör genomföras. Varje investering bör alltså bedömas utifrån sin samhällsekonomiska avkastning. Inom transportsektorn visar forskningen att det är möjligt att utifrån resultaten av samhällsekonomiska analyser få god vägledning avseende vilka investeringar som bör prioriteras. 6

6 Se t.ex. Börjesson, Eliasson och Isacsson, Infrastrukturens påverkan på ekonomisk tillväxt, underlagsrapport till KI, 2013 och Brännlund m.fl. Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur, (ESO 2013:5).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

3.1 Den offentliga sektorns investeringar

Diagram 3.1 Offentliga bruttoinvesteringar 1950–2015

Procent av BNP En analys av hur de offentliga brutto- 6,0 investeringarna har utvecklats över en längre 5,0 tidsperiod försvåras av ett brott i dataserierna 1993. Exempelvis räknas den offentliga sektorns 7 4,0 utgifter för forskning och utveckling samt inköp av militära vapensystem och programvaror först 3,0 fr.o.m. 1993 som offentliga investeringar. 8 Investeringarna inom den offentliga sektorn 2,0 Totalt, ENS68 ökade efter andra världskriget och låg under Totalt Maskiner 1,0 slutet på 1960-talet på en mycket hög nivå (se Byggnader och anläggningar Övrigt diagram 3.1). De stora investeringarna berodde i 0,0 stor utsträckning på den utbyggnad av den 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 offentliga sektorn som då skedde, inklusive stora Anm.: Se fotnot 7 för en förklaring av tidsseriebrotten. Källa: Statistiska centralbyrån. infrastruktursatsningar. När den offentliga kapitalstocken anpassats till en större offentlig Offentliga investeringar i byggnader och sektor, en högre produktionsvolym av välfärdsanläggningar, som inkluderar investeringar i tjänster och ett ökat transportbehov började transportinfrastruktur och är den investeringsinvesteringarnas andel av BNP minska. År 2015 grupp som har längst livslängd, har ökat som motsvarade den offentliga sektorns totala andel av BNP sedan 2000. Dessa investeringar bruttoinvesteringar 4,1 procent av BNP (se uppgick 2015 till 2,1 procent av BNP. Övriga diagram 3.1). investeringar, som bl.a. inkluderar utgifter för programvara, militära vapensystem samt forskning och utveckling, har varierat runt 1,6 procent av BNP sedan 2000. Investeringar i maskiner har däremot minskat något och uppgick 2015 till 0,5 procent av BNP.

Statliga och kommunala investeringar

Den offentliga sektorns investeringar kan delas in i statliga och kommunala investeringar. I staten är de största investeringsposterna järnväg och väg. Kommunsektorn (kommuner och landsting) investerar främst i byggnader, vägar och kollektivtrafik. Inom staten ökade investeringarna som andel av BNP fram till mitten av 1960-talet, för att därefter minska fram till mitten av 1980-talet (se 7 I många diagram finns ett tidsseriebrott 1993. Detta har flera diagram 3.2). Under krisen på 1990-talet ökade förklaringar. En är att investeringsbegreppet har ändrats så att vissa varor som tidigare räknades som insatsvaror i stället klassas som investeringar. de statliga investeringarna som andel av BNP Tidigare betraktades varor som används mer än tre år som investeringar; under en kort period, men sjönk därefter för att numera klassificeras varor som används mer än ett år som investeringar. under 2000-talet ligga kring 2,5 procent av BNP. Från 1993 och framåt klassas även programvara, FoU och militära De senaste åren har de statliga investeringarna vapensystem som investeringar. Ytterligare en skillnad är att Banverkets minskat och 2015 uppgick de till 2,2 procent av tillgångar fr.o.m. 1993 redovisas i staten, till skillnad från tidigare då de BNP. Statens övriga investeringar, där bl.a. utgifter för forskning och utveckling samt återfanns i näringslivet som en del av Affärsverket Statens Järnvägar. Överflyttningen balanseras dock något av bolagiseringen av militära vapensystem ingår, har minskat något Byggnadsstyrelsen. under 2000-talet. Detta beror i första hand på att 8 Revideringen innebar att investeringskvoten i offentlig sektor ökade investeringarna i militära vapensystem har med nästan 3 procentenheter 1993. minskat. Investeringarna i byggnader och

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

anläggningar, som framför allt utgörs av invest- En viktig förändring över tid är att många eringar i vägar och järnvägar, har legat runt investeringar inom bl.a. energi-, hamn- och 0,8 procent av BNP sedan 2000, medan invest- bostadssektorn numera görs av de kommunala eringarna i maskiner har legat på en i stort sett bolagen, som inte ingår i den offentliga sektorn. oförändrad nivå de senaste åren, runt 0,2 procent Dessa investeringar redovisas i stället som av BNP. investeringar i näringslivet. Sedan 2004 har investeringarna i kommun- Diagram 3.2 Statliga investeringar 1950–2015 sektorn ändå ökat snabbt. Det handlar särskilt Procent av BNP om satsningar på infrastruktur och fastigheter. 4,0 År 2015 utgjorde de kommunala investeringarna Totalt, ENS68 3,5 Totalt 1,9 procent av BNP. Maskiner 3,0 Byggnader och anläggningar Övrigt 2,5

Den offentliga sektorns kapitalstock

2,0 Den offentliga sektorns kapitalstock motsvarade 1,5 ca 70 procent av BNP 1993–2015. Kapital- 1,0 stocken i den offentliga sektorn minskade som 0,5 andel av BNP fram t.o.m. 2000, ökade något från 2007 men har de senaste tre åren återigen 0,0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 minskat något även om nivån fortfarande är högre än under större delen av 2000-talet (se Anm.: Se fotnot 7 för en förklaring av tidsseriebrotten. Källa: Statistiska centralbyrån. diagram 3.4). Ökningen från 2007 är framför allt en följd av att de kommunala investeringarna har I kommunsektorn ökade investeringarna kraftigt ökat i omfattning. Det kan även noteras att som andel av BNP från 1950 t.o.m. 1970-talets kapitalstocken i kommunsektorn är större än i början för att därefter minska (se diagram 3.3). staten. Under denna period skedde en betydande utbyggnad av kommunal service. Dessutom

Diagram 3.4 Kapitalstock i stat och kommunsektorn 1993–

genomfördes stora anläggningsinvesteringar 2015 kopplade till bostadsbyggandet i samband med Procent av BNP miljonprogrammet. 80

70 Diagram 3.3 Kommunsektorns investeringar 1950–2015

Procent av BNP 60 4,0 50 3,5 40 3,0 30 2,5 20 Offentlig sektor 2,0 Kommunsektorn 10 Staten 1,5 Totalt, ENS68 0 Totalt 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 1,0 Maskiner Anm.: Kapitalstock och BNP i löpande priser. 0,5 Byggnader och anläggningar Källa: Statistiska centralbyrån. Övrigt 0,0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 Anm.: Se fotnot 7 för en förklaring av tidsseriebrotten. Källa: Statistiska centralbyrån. 3.2 Offentliga investeringar i väg och

järnväg

Nedgången i investeringar i kommunsektorn sedan 1970 beror bl.a. på att kapitalstocken då Fasta bruttoinvesteringar i väg och järnväg består var väl utbyggd och att det jämfört med tidigare i första hand av nyanläggning eller värdehöjande räckte med mindre investeringar för att till- förbättringar av vägar och järnvägar. Underhåll handahålla de kommunala välfärdstjänsterna. av väg och järnväg redovisas däremot inte som

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

en investering. Investeringar i vägar utförs av Diagram 3.6 Investeringar i väg 1993–2015 såväl staten som kommunerna, medan invest- Procent av BNP 0,7 eringar i järnvägar framför allt utförs av staten. I mitten av 1990-talet var bruttoinvest- 0,6 eringarna i järnvägar jämförelsevis stora som andel av BNP (se diagram 3.5). Därefter 0,5 minskade investeringarna som andel av BNP 0,4 fram till 2000. År 2000–2010 ökade brutto- Bruttoinvestering investeringarna i järnvägar som andel av BNP 0,3 Kapitalförslitning igen, delvis på grund av investeringarna i Nettoinvestering 0,2 Botniabanan. Under de senaste åren har dock investeringarna legat på en lägre nivå än under 0,1 stora delar av 2000-talet. Den huvudsakliga 0 anledningen till nedgången mellan 2010 och 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 2011 är att investeringarna i Botniabanan Källa: Statistiska centralbyrån. avslutades. År 2015 motsvarade järnvägs- Trots att bruttoinvesteringarna i väginfrainvesteringarna 0,4 procent av BNP. struktur i genomsnitt har varit större än brutto- Nettoinvesteringarna utgörs av bruttoinvesteringar i järnvägar 1993–2015, har nettoinvesteringarna exklusive kapitalförslitning och investeringarna i väginfrastruktur varit mindre än mäter den reala förändringen av stocken av nettoinvesteringarna i järnvägar. Det beror på att realkapital. Bruttoinvesteringarna i järnvägar har vägar slits snabbare än järnvägar. Trots att varit större än kapitalförslitningen varje år sedan förslitningen av vägar minskat något 2014 och början av 1990-talet (se diagram 3.5). Därmed 2015 bör det framhållas att förslitningen av vägar har nettoinvesteringarna varit positiva, vilket har och järnvägar har ökat sedan 1990-talet. Detta bidragit till att kapitalstocken har vuxit. beror framför allt på att stocken av vägar och Diagram 3.5 Investeringar i järnväg 1993–2015 järnvägar har ökat.

Procent av BNP 0,7 Bruttoinvestering

Kapitalstock av järnväg och väg

0,6 Kapitalförslitning Nettoinvestering 0,5 Diagram 3.7 visar hur kapitalstocken av järnvägar och vägar har utvecklats som andel av BNP. 0,4 Genom att jämföra kapitalstocken av järnvägar 0,3 och vägar med BNP ges en bild av utvecklingen i förhållande till den totala produktionen av varor 0,2 och tjänster. Eftersom transportinfrastrukturen 0,1 till väsentlig del också används för persontransporter är det även relevant att jämföra 0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 kapitalstocken av järnvägar och vägar med Källa: Statistiska centralbyrån. befolkningens storlek. År 1993–2009 ökade kapitalstocken av Bruttoinvesteringarna i vägar som andel av BNP järnvägar som andel av BNP till följd av stora har legat på en mer stabil nivå över tiden än investeringar. Lägre järnvägsinvesteringar och en investeringarna i järnvägar (se diagram 3.6). något högre kapitalförslitning innebär dock att Även väginvesteringarna minskade som andel av kapitalstocken av järnväg har varit nära BNP under slutet av 1990-talet. Därefter har oförändrad som andel av BNP sedan 2009. I investeringarna legat på en högre nivå. År 2015 förhållande till befolkningen har kapitalstocken motsvarade väginvesteringarna 0,5 procent av av järnvägar mer än fördubblats sedan 1993 (se BNP. diagram 3.8). En stor del av ökningen av kapitalstocken av järnväg beror på kvalitetsförbättringar.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

Diagram 3.7 Kapitalstock av järnväg och väg 1993–2015 Persontrafiken på järnväg ökade under 1970-

talet, men var relativt konstant under 1980-talet Procent av BNP 14 och stora delar av 1990-talet. Därefter har en 12 kraftig ökning skett. En viktig förklaring till

detta är sannolikt en ökad pendling. Godstrafiken på järnväg har ökat i en betydligt 10 8 långsammare takt. Det bör påpekas att trots

ökningen i trafikvolymerna i persontrafiken på

järnväg är trafikvolymerna fortfarande betydligt 6 4 större i vägtrafiken.

Väg De ökade trafikvolymerna har lett till att kapacitetsutnyttjandet i delar av transport- 2 Järnväg systemet tidvis är högt, speciellt i delar av 0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 storstadsregionerna och i synnerhet i

Stockholmsområdet. Det påverkar såväl gods- Anm.; Kapitalstock och BNP i löpande priser. Källa: Statsistiska centralbyrån. transporter som regionpendling och andra

persontransporter. 9 Kapitalstocken av vägar var relativt konstant som andel av BNP 1993–2007. Därefter ökade

Diagram 3.9 Trafikvolymen för gods- och persontrafik

andelen till följd av större investeringar. Från 1970–2013 och med 2013 har kapitalstocken av väg som Index 1990=100

andel av BNP minskat, främst som en följd av en 200 lägre nivå på väginvesteringarna. 180

160 Diagram 3.8 Kapitalstock av järnväg och väg 1993–2015,

fasta priser

Index 1993=1 120

3,5 100 Järnväg 80 3,0 Järnväg, i relation till befolkningen Godstrafik järnväg 60 Väg Persontrafik järnväg 2,5 Väg, i relation till befolkningen 40 Godstrafik väg Persontrafik väg 20 2,0 0 1,5 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Anm.: Modellen för att beräkna trafikarbetet på de svenska vägarna reviderades 2013 och 2014. Den nuvarande modellen har använts på historiskt data tillbaka till 1,0 1990. Detta innebär ett tidsseriebrott mellan 1989 och 1990. Källa: Trafikanalys. 0,5

0,0

Internationell jämförelse

93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Investeringarna i transportinfrastrukturen i Sverige ligger något under OECD-genomsnittet,

Transportvolymer på väg och järnväg

men är relativt stora sett i ett nordiskt perspektiv (se diagram 3.10). Det land som i jämförelsen Samtidigt som betydande investeringar har har störst infrastrukturinvesteringar är Schweiz, gjorts i transportinfrastrukturen har även trafikdär investeringarna är mer än dubbelt så stora volymerna ökat (se diagram 3.9). Vägtrafiken har som i Sverige. ökat stadigt sedan 1970-talet, både vad gäller

gods- och persontrafik. Sedan slutet av 1990talet har dock godstrafiken på väg ökat i en betydligt snabbare takt. Ökningen har avtagit

under senare år, förmodligen på grund av nedgången i ekonomin i samband med finanskrisen. 9 Se exempelvis Trafikverket, Transportsystemets behov av kapacitets-

höjande åtgärder, 2012.

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

Diagram 3.10 Transportinvesteringar, genomsnitt 2000– Diagram 3.11 Järnvägsnät 2014

2013 Kilometer per 100 000 invånare

Procent av BNP 160

1,6 140

1,4 120

1,2 100

1,0 80

0,8 60

0,6 40

0,4 20

0,2 0 e A ke g z d k n n n nd ige rg ike ei nd ar en ie en na ie 0,0 la er US rri bur kr an lg lie land er z n n e k No te hw Irla skl Ita rtugal ek Japan tral en ke nd n d en A nd na Kanada Fin Sv em an Sc Spani Be itanni ei ie ike lie rg ie ige an US ar and Ös Fr Ty Danm Po Gr land kr rri lg er la er Lux br rländ Aus hw tral Japan rtugal ek Ita te Irla No skl el or de Sc Spani Po an Kanada Be Sv itanni Fin Gr Fr Ös Ty rländ Danm a Ze St Ne Aus br or de Ny St Ne Källa: World Bank.

Anm.: Inkluderar även privata investeringar i transportinfrastruktur. Källa: OECD.

Diagram 3.12 Motorvägsnät 2013

Kilometer per 100 000 invånare Mätt per invånare är järnvägsnätet i Sverige 60

förhållandevis stort, vilket bl.a. är en följd av att

Sverige är relativt glesbefolkat (se diagram 3.11). 50

Även motorvägsnätet är relativt stort, dock 40

mindre än i bl.a. Kanada och Portugal (se

30 diagram 3.12). Jämfört med andra nordiska

länder är det svenska motorvägsnätet i paritet 20

med Danmark, men relativt omfattande jämfört

10 med Finland.

Det totala väg- och järnvägsnätet i Sverige har 0 g A z k d n n ei ar ige ke nd ike na ie nd en en inte expanderat nämnvärt sedan 1990-talet, men bur US rri kr an er la lie land rtugal hw er Irla lg Japan Sv te an skl Be Fin Ita ek Kanada em Po Sc Spani itanni det har skett kraftiga kapacitetshöjande åtgärder Danm Ös Fr Ty rländ Gr Lux br de or under perioden. Fler motorvägar har byggts och Ne St

Källa: International Road Federation och World Bank. sträckningen av elektrifierad flerspårig järnväg

har ökat. Dessa kapacitetsförbättringar av väg-

och järnvägsnätet har varit större än genom-

snittet i Europa. 10

10 Se bilaga 3 i 2013 års ekonomiska vårproposition (2013/14:100).

PROP. 2015/16: 100 Bila ga 3

Statens investeringar enligt årsredovisningen mervärdesskatt, medan de redovisas exklusive för staten ingående mervärdeskatt i årsredovisningen. Nivån på den ingående mervärdesskatten var I bilagan redovisas investeringar och kapitalstock stabil under hela den redovisade perioden och enligt nationalräkenskaperna (NR). Statens svarade för ca 10 miljarder kronor av avvikelsen. investeringar redovisas även i årsredovisningen Statens investeringar enligt årsredovisningen, för staten. Denna ruta förklarar de viktigaste exklusive finansiella investeringar, ökade med skillnaderna mellan årsredovisningen och NR. 11,1 miljarder kronor i löpande priser under Därutöver görs en jämförelse mellan invester- perioden. Motsvarande ökning enligt NR ingsvolymerna för infrastruktur och de tak- uppgick till 31,4 miljarder kronor, varav utgifter begränsade utgifterna på statens budget. för forskning svarar för 19,9 miljarder kronor. Redovisningen omfattar utfallet av statens Det var således ökade utgifter för forskning som investeringar 1999–2015. svarade för den största delen av ökningen av statens investeringar enligt NR.

Diagram 3.13 Skillnader mellan statens investeringar enligt

nationalräkenskaperna och årsredovisningen för staten

Diagram 3.14 Statens infrastrukturinvesteringar

Miljarder kronor 1999 − 2015 120 Andel av takbegränsade utgifter Ingående mervärdesskatt 4,5 Forskning 100 Statens infrastrukturinvesteringar ÅRS total exkl. finansiella tillgångar 4,0 varav järnvägsanläggningar NR Total 3,5 varav väganläggningar 80 3,0 60 2,5 40 2,0 1,5 20 1,0 0 0,5 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 0,0 Anm.: Investeringar i finansiella tillgångar har exkluderats från utfallet enligt ÅRS 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 eftersom de inte omfattas i redovisningen enligt NR. Mindre övriga avvikelser har Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. inte inkluderats i jämförelsen. Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. Diagram 3.14 visar infrastrukturinvesteringarna År 2015 uppgick statens investeringar enligt som andel av de takbegränsade utgifterna på årsredovisningen till 45,3 miljarder kronor, statens budget. Dessa investeringar ökade från exklusive investeringar i aktier och värde- 1,7 procent 1999 till 2,4 procent 2015 (från papper. Motsvarande belopp enligt NR var 11 10,3 miljarder kronor till 21,2 miljarder kronor i 90,0 miljarder kronor, dvs. dubbelt så mycket. löpande priser). 12 Järnvägsinvesteringarnas andel Det är framför allt två poster som förklarar den ökade från 0,8 procent till 1,5 procent, medan stora avvikelsen: forskning och ingående väginvesteringar ökade från 0,8 procent till mervärdesskatt, vilket illustreras i diagram 3.13. 0,9 procent. År 2010 svarade infrastruktur- Utgifter för forskning redovisas som en investeringar för 4,2 procent av de takbegränsade investering i NR, medan dessa utgifter kostnads- utgifterna. Ökningen för järnvägsinvesteringar förs löpande i enlighet med det regelverk som mellan 2007 och 2010 förklaras till stor del av tillämpas i årsredovisningen. Investeringarna i investeringarna i Botniabanan. forskning uppgick enligt NR till 32,5 miljarder kronor 2015. Vidare redovisas investeringar enligt NR inklusive utgifter för ingående

12 I andel infrastrukturinvesteringar ingår bidrag från medfinansiering. Uppgifter om storleken på dessa bidrag saknas eller är osäkra för perioden. För 2010−2015 beräknas medfina nsieringen ha utgjort 11 De finansiella investeringarna i aktier och värdepapper uppgick till 0,1−0,3 procent av de takbegränsade utgifterna. År 2015 motsvarade 3,4 miljarder kronor 2015. andelen 0,2 procent, varav drygt hälften var hänförlig till järnväg.

PROP. 2015/16: 100

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016

Närvarande: statsminister Löfven, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, Andersson, Ygeman, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic

Föredragande: Statsrådet Andersson

Regeringen beslutar proposition 2015/16:100 2016 års ekonomiska vårproposition