Budgetpropositionen för 2022

Regeringens proposition 2021/22:1

Budgetpropositionen för 2022 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2022. Stockholm den 16 september 2021

Stefan Löfven

Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2022 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

Översikt av innehåll i volym 1

Volym 1a

1 Finansplan 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Den makroekonomiska utvecklingen 4 De budgetpolitiska målen 5 Inkomster 6 Utgifter 7 Statens budgetsaldo och statsskulden 8 Den offentliga sektorns finanser 9 Statens investeringar och finansiella befogenheter 10 Granskning och ekonomisk styrning

Bilagor 1-3

Volym 1b

11 Skattefrågor

Sammanställning av förslag till

statens budget för 2022

Utgifter

Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 17 268 338 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 971 183 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 12 729 734 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 61 688 986 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 2 235 117 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 76 525 799 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 51 939 762 Utgiftsområde 8 Migration 8 456 364 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 112 483 613 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 721 457 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41 786 128 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 040 770 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 6 319 015 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 94 025 726 Utgiftsområde 15 Studiestöd 27 801 485 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 94 529 445 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 454 593 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 7 025 334 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 5 241 801 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 21 851 580 Utgiftsområde 21 Energi 4 454 924 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 76 964 552 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 044 754 Utgiftsområde 24 Näringsliv 9 344 901 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 152 322 194 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 12 155 200 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 836 848

Summa utgiftsområden 1 204 219 603

Minskning av anslagsbehållningar -6 681 205

Summa utgifter 1 197 538 398

Riksgäldskontorets nettoutlåning -60 090 130 Kassamässig korrigering 370 837

Summa 1 137 819 105

Inkomster

Tusental kronor Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 1 221 796 824 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 44 456 316 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån 528 834 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 18 038 000 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 27 786 900 Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -126 612 640 Inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

Summa inkomster 1 190 994 234

Beräknat lånebehov -53 175 129

Summa 1 137 819 105

1 Finansplan

1.1 Inledning

Sverige kämpar tillsammans med resten av världen sedan över ett och ett halvt år tillbaka mot covid-19-pandemin. Även om läget fortfarande är osäkert talar mycket för att en väg ut ur pandemin nu kan vara inom räckhåll. Svenska folket har vaccinerats i en takt och omfattning som saknar motstycke i Sveriges historia. Ekonomin återhämtar sig nu snabbt, fler kommer åter i arbete och nya möjligheter att lösa samhällsproblemen skapas.

Regeringen har vidtagit historiskt omfattande krisåtgärder under pandemin. För att säkerställa nödvändiga ekonomiska resurser åt hälso- och sjukvård, äldreomsorg och smittskydd har regioner och kommuner fått stora tillskott. Pandemins ekonomiska konsekvenser har mildrats med åtgärder för att rädda jobb, stötta livskraftiga företag och öka tryggheten för arbetslösa. En kraftfull grön ekonomisk återstart genomförs. Nu är det dags att ta nästa steg och bygga Sverige starkare och mer hållbart än det var före krisen. I denna proposition presenterar regeringen reformer på sammanlagt 74 miljarder kronor för att ta hela Sverige framåt efter pandemin. Reformerna redovisas i tabell 1.1.

Klimatomställningen ska gå snabbare. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), utgör en allvarlig påminnelse om att klimatet är och förblir vår tids ödesfråga. För att nå Parisavtalets mål om en global uppvärmning långt under två grader genomförs nya reformer för att öka takten i klimatomställningen. Samtidigt är omställningen en möjlighet för Sverige. Genom svensk export, innovationer och nya företag kan vi gå före och skapa framtidens gröna jobb i hela landet. Med stora investeringar i klimatomställningen visar Sverige globalt ledarskap och tar sin del av ansvaret för att minska utsläppen och nå målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland.

Fler ska komma i arbete. Sverige mötte den ekonomiska nedgången med 350 000 fler i arbete jämfört med 2014. Tack vare krisåtgärder som korttidspermittering räddades hundratusentals svenska löntagare från risken att bli arbetslösa och många livskraftiga företag fick det andrum som krävdes för att övervintra nedgången. Samtidigt är det ofrånkomligt att arbetslösheten stiger i ekonomiska kriser. Nu vänder läget snabbt uppåt på arbetsmarknaden, men det krävs krafttag för att arbetslösheten inte ska bita sig fast. Det gäller både för den som har blivit av med arbetet under pandemin och den som har kämpat länge med att hitta jobb och försörjning.

Välfärden ska stärkas. När smittspridningen nådde Sverige sattes den svenska välfärden under hård press. Medarbetare inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och smittskydd har gjort och gör enorma insatser för att skydda människor i riskgrupper och vårda sjuka. Samtidigt har allvarliga brister i organisationen och arbetsvillkoren synliggjorts. Regeringens stora resurstillskott till välfärden, både före och under pandemin, har bidragit till fler medarbetare och minskad oro för nedskärningar. Det ska nu följas upp med reformer för att arbeta bort vårdköerna som uppstått till följd av pandemin och göra äldreomsorgen tryggare för alla som behöver den. Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola som ger varje elev möjlighet att nå sin fulla potential.

Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Det grova våldet och gängkriminaliteten hotar inte bara människors trygghet utan undergräver också sammanhållningen och framtidstron. Hela samhället ska göra sin del för att säkerställa trygghet på gator och

torg. Gängkriminaliteten ska övervinnas med den demokratiska rättsstatens fulla kraft och nyrekryteringen ska brytas med långsiktigt verksamma brottsförebyggande åtgärder. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska stoppas.

Under pandemin har Sverige samlats som land för att möta krisen. Nu måste styrkan som finns i ett brett och konstruktivt samarbete tas tillvara för att lösa de samhällsproblem Sverige står inför. Fler ska gå från arbetslöshet till sysselsättning, klimatomställningen ska gå snabbare, köerna i sjukvården kortas och det grova våldet tryckas tillbaka. Tillsammans ska vi ta Sverige framåt efter pandemin.

Tabell 1.1 Reformtabell

Miljarder kronor 2022 2023 2024

Reformer för att ta Sverige framåt

Klimatomställningen ska gå snabbare Insatser för den svenska skogen 2,87 2,87 2,87 Skydd av värdefull natur 0,35 0,45 0,45 Klimatklivet 0,80 1,96 3,16 Biogasstöd 0,50 0,70 0,70 Kompetenslyft för klimatomställningen 0,50 0,50 0,50 Näringslivets klimatomställning och industriklivet 0,32 0,26 0,27 Underhåll av järnväg 1,00 1,11 1,98 Elektrifiering av transportsektorn - stärkt klimatpremie 1,30 0,20 0,30 Skärpt miljöstyrning i bonus–malus-systemet 0,55 Breddad ekobonus 0,10 0,10 0,10 Nationellt biljettsystem för kollektivtrafik 0,11 0,11 0,01 Förebygga klimatrelaterade olyckor 0,56 0,53 0,53 Vattenvård samt säkra dricksvattnet 0,29 0,31 0,23 Stöd till kollektivtrafik 1,00 Cykelsatsning samt skattelättnad för cykelförmån 0,29 0,19 0,28 Satsningar på sjöfart 0,26 0,35 0,35 Ytterligare mervärdesskattesänkning för reparationer 0,07 0,14 0,13 Övriga reformer för ett grönare samhälle 0,94 0,76 1,11

Fler ska komma i arbete Matchningstjänster 1,19 0,17 2,69 Extratjänster och introduktionsjobb 0,70 0,78 0,68 Arbetsmarknadsutbildningar 0,43 0,86 0,97 Praktikplatser och introduktion till arbete 0,08 0,10 0,10 Tillskott Arbetsförmedlingen 0,50 0,62 0,70 Sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare 7,00 6,00 6,00 Minskat antal karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen 0,35 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2022 1,55 Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt 0,25 0,50 0,50 Utbildningsplatser 2,37 1,71 1,65 Omställningspaket i linje med parternas överenskommelse 0,25 2,53 6,21 En konkurrenskraftig jordbrukssektor 1 2,93 4,33 Underhåll av vägar 1,02 1,06 1,59 Bredbandsutbyggnad 0,50 Utveckling av transportsystemet 0,77 1,53 2,03 Främjande av vattenbruk 0,08 0,08 0,08 Övriga åtgärder för att fler ska komma i arbete 0,72 0,74 0,60

Välfärden ska stärkas Insatser för kortade vårdköer till följd av pandemin 2,00 Personalsatsning i hälso- och sjukvården 2,05 2,17 0,57 Tillskott till hälso- och sjukvård 1,00 Stärkt arbete för psykisk hälsa 1,50 1,50

Förlängning av satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa 1,50 Förstärkt äldreomsorg 0,93 3,94 6,90 Förstärkning av äldreomsorgslyftet 1,20 0,70 Införande av fast omsorgskontakt 0,35 0,69 0,69 Höjt tak i sjukförsäkringen 2,64 2,64 2,64 Familjeveckan 3,49 4,10 4,18 Förstärkt assistansersättning 0,56 1,12 Avskaffad skatteklyfta för personer med sjuk- och aktivitetsersättning 2,61 2,61 2,61 Höjd garantinivå och höjt tak i bostadstillägget i sjuk- och aktivitetsersättningen 2,11 2,11 2,11 En tryggare sjukförsäkring inkl. ändrade regler för äldre i sjukersättningen 0,33 0,43 0,43 Kunskapssatsning efter pandemin 1,00 En jämlik kunskapsskola 0,30 0,57 0,78 Förstärkning av kultur och idrott m.m. 2,12 0,60 0,56 Produktionsincitament för film 0,10 0,10 0,10 Förstärkt bostadstillägg för pensionärer 1,02 1,02 1,02 Generella statsbidrag till kommuner och regioner 3,00 3,00 3,00 Stöd till kommuner med olika utmaningar 0,57 0,57 0,57 Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa 0,81 1,62 1,62

Sverige ska vara ett tryggt land för alla 10 000 fler polisanställda till 2024 0,00 1,91 1,91 Öka polisens tekniska förmåga 0,40 0,40 0,40 Gängbrottsutredningen 0,10 0,47 Förstärkning statens institutionsstyrelse 0,10 0,14 0,14 Förstärkt brottsförebyggande arbete 0,01 0,15 0,29 Stärkt rättskedja 1,26 1,93 2,38 Motverka mäns våld mot kvinnor 0,39 0,90 1,06 Motverka fusk och överutnyttjande 0,20 0,23 0,31 Övriga åtgärder för ett tryggare samhälle 0,38 0,30 0,25

Fortsatt hantering av pandemin Vaccinkostnader 3,50 2,00 Ersättning till regionerna för genomförda vaccinationer 2,10 Fortsatt testning och smittspårning 2,00 Regionala utvecklingsåtgärder 0,50 Övriga åtgärder för en fortsatt hantering av pandemin 0,54 0,02 0,03

Övriga reformer 6,12 0,13 0,36 Justering för poster som inte påverkar finansiellt sparande -0,67 -1,45 -2,73

Effekt offentliga finanser 74,03 67,31 76,32

1 Inklusive medel finansierade från EU-budgeten som inte har effekt på det finansiella sparandet. Källa: Egna beräkningar.

1.2 Utsikter för svensk ekonomi

Hoppfull återhämtning i världsekonomin Återhämtningen i världsekonomin har fortsatt under det första halvåret 2021 och i USA och Kina är BNP på en högre nivå än före pandemin. Även i de nordiska länderna har ekonomierna återhämtat sig väl. Men i flera europeiska länder som är viktiga för svensk export, som exempelvis Tyskland, är BNP alltjämt på en lägre nivå än före krisen. BNP-utfallet för det andra kvartalet i år visade dock på en stark utveckling i euroområdet.

Den ekonomiska utvecklingen i avancerade ekonomier väntas bli god. Framåtblickande indikatorer för både industrin och den hårt drabbade tjänstesektorn ser positiva ut. Samtidigt har hushållen goda förutsättningar för att snabbt öka sin konsumtion när restriktioner hävs, eftersom sparandet under pandemin varit högt. Utbudsrestriktioner, såsom brist på halvledare, och stigande råvaru- och fraktpriser väntas dock dämpa tillväxten under en övergångsperiod. Sämre tillgång till vaccin och mindre utrymme för expansiv finanspolitik väntas medföra att återhämtningen i många framväxande ekonomier och ekonomier i låginkomstländer går långsammare än i avancerade ekonomier. Ekonomierna i låginkomstländer har drabbats särskilt hårt och fattigdomen i världen har ökat. Enligt Världsbankens bedömning kommer antalet personer i extrem fattigdom ha ökat med 100 miljoner till slutet av 2021.

I euroområdet väntas återhämtningen fortsätta under det andra halvåret 2021 och i slutet av året bedöms BNP nå samma nivå som före pandemin. Hushållens konsumtion i de europeiska länderna väntas öka kraftigt, som en effekt av vaccinering och förhållandevis få restriktioner. Samtidigt bidrar efterfrågan från omvärlden och en expansiv ekonomisk politik positivt till utvecklingen. EU:s återhämtningspaket bedöms också stimulera tillväxten i den europeiska ekonomin. Återhämtningspaketet har en stark tonvikt på grön återhämtning och sträcker sig flera år framåt. De största finanspolitiska stimulanserna har dock genomförts av enskilda länder, både i Europa och övriga världen. USA har bedrivit en expansiv finanspolitik, med exceptionellt stora åtgärder, och BNP-tillväxten i landet väntas 2021 bli den högsta på över 25 år. Uppgången i inflationen i USA under 2021 bedöms vara övergående.

Svensk ekonomi visar styrka i återhämtningen Även i Sverige har återhämtningen fortsatt under det första halvåret 2021 och svensk BNP var under det andra kvartalet tillbaka på samma nivå som före pandemin. Samtidigt bekräftar produktionsdata att det finns en tudelning inom näringslivet där vissa branscher, främst inom tjänstesektorn, har en lägre produktion än tidigare.

Vid slutet av 2021 bedöms BNP ha stigit ytterligare och vara på den nivå som bedömdes i prognosen för 2021 före pandemin. Regeringens finanspolitiska åtgärder och Riksbankens penningpolitiska stimulanser har understött återhämtningen i svensk ekonomi.

Liksom i omvärlden väntas BNP i Sverige stiga snabbt under det andra halvåret 2021. Det förklaras av att produktionen inom de mest drabbade sektorerna kan återhämta sig i snabb takt när restriktioner som begränsar den ekonomiska aktiviteten är på en lägre nivå. Detta stöds av att framåtblickande indikatorer, till exempel barometerindikatorn och inköpschefsindex, är på höga nivåer. Det gäller även indikatorer för den hårt drabbade tjänstesektorn.

Konsumtionen av vissa varor och tjänster som drabbats särskilt under pandemin är fortsatt dämpad, men väntas öka framöver. En låg nivå av restriktioner väntas tillsammans med ett uppdämt konsumtionsbehov och ett högt sparande bland hushållen leda till att hushållskonsumtionen ökar snabbt 2021. Även exporten och

importen antas öka betydligt under 2021 och 2022 till följd av den allt starkare efterfrågan. Det är i synnerhet varuexporten som bedöms öka i en snabb takt. I närtid dämpas dock exporttillväxten av fortsatta störningar i leverans- och värdekedjor. Ett högt kapacitetsutnyttjande inom industrin och ett ökat byggande gör att investeringarna väntas öka 2021 och 2022. Den offentliga konsumtionen väntas öka i samband med att verksamhet i offentlig regi kan återupptas, och till följd av utökade resurser 2022.

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under det första halvåret 2021. Sysselsättningen har ökat och många av de anställda som varit permitterade har successivt kunnat öka sin arbetstid. Flera framåtblickande arbetsmarknadsindikatorer, till exempel företagens anställningsplaner, har stigit till höga nivåer och pekar på en stark efterfrågan på arbetskraft den närmaste tiden. I takt med en stigande efterfrågan bedöms sysselsättningen fortsätta öka, samtidigt som arbetslösheten väntas minska.

I ett internationellt perspektiv är sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet bland både kvinnor och män på en hög nivå. Samtidigt kvarstår stora utmaningar på arbetsmarknaden och långtidsarbetslösheten har stigit till höga nivåer. Långa perioder av arbetslöshet riskerar att försämra arbetslösas yrkeskunskaper och försvåra matchningen på arbetsmarknaden. Det kan medföra att arbetslösheten dröjer sig kvar på en förhöjd nivå.

Den snabba återhämtningen i svensk ekonomi har medfört att konjunkturläget gradvis har förbättrats och ekonomin bedöms vara i det närmaste balanserad 2022. Samtidigt finns det fortsatt lediga resurser på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är på en förhöjd nivå och väntas vara högre 2022 än vad den var innan krisen. Trots det låga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden steg inflationen under det första halvåret 2021, bland annat till följd av högre energipriser. Sammantaget väntas dock inflationen understiga Riksbankens inflationsmål de närmaste åren. Centralbanker världen över väntas hålla styrräntorna låga en längre tid, i syfte att stimulera efterfrågan och i förlängningen inflationen. De låga styrräntorna och Riksbankens omfattande köp av finansiella tillgångar, till exempel statsobligationer, bidrar till att ränteläget bedöms bli fortsatt lågt en lång tid framöver. Reporäntan väntas vara oförändrad både 2021 och 2022.

Tabell 1.2 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 BNP 1 -2,8 4,4 3,5 1,4 1,5 BNP, kalenderkorrigerat 1 -3,0 4,3 3,5 1,6 1,5 BNP-gap 2 -3,8 -1,5 0,3 0,2 0,0 Produktivitet 3,4 0,6 1,3 0,8 1,0 1,2 Arbetade timmar 4 -3,8 3,2 2,7 0,5 0,2 Sysselsatta, 15–74 år -1,3 -0,1 1,7 1,0 0,3 Sysselsättningsgrad, 15–74 år 5 67,2 67,3 68,3 68,9 68,9 Arbetslöshet, 15–74 år 8,3 8,8 7,7 7,0 7,0 6 Timlön 7 2,1 2,6 2,4 2,6 2,8 KPI 0,5 1,6 1,4 1,7 2,2 KPIF 0,5 1,8 1,5 1,7 2,0 Reporänta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 BNP omvärlden, KIX-vägd 8 -4,3 4,8 4,2 2,3 2,1

Anm.: Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag vilket innebär ett tidsseriebrott som försvårar analysen av sysselsättning och arbetslöshet och påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet. 1 Fasta priser. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning. 3 Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme. 4 Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad. 5 Procent av befolkningen. 6 Procent av arbetskraften. 7 Timlön enligt Konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2020. 8 BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Tillfälligt svagare finanser i den offentliga sektorn Sverige har goda offentligfinansiella förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av pandemin. En ansvarsfull finanspolitik har bidragit till att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld är låg i historisk och internationell jämförelse, motsvarande cirka 35 procent av BNP 2019, före pandemin.

De offentliga finanserna försvagades kraftigt under 2020. Försvagningen är framför allt en följd av regeringens finanspolitiska åtgärder, men även en konsekvens av konjunkturnedgången. Det finansiella sparandet väntas förstärkas i takt med att ekonomin återhämtar sig. Eftersom nedgången bedöms vara tillfällig påverkas det strukturella sparandet mindre än det finansiella. Det strukturella sparandet bedöms dock uppvisa underskott fram till och med 2022. Till följd av det försämrade sparandet steg bruttoskulden snabbt mellan 2019 och 2020, men översteg aldrig 40 procent, den bedöms därefter sjunka som andel av BNP.

Tabell 1.3 Den offentliga sektorns finanser

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020–2023 2020 2021 2022 2023 2024

Finansiellt sparande, mdkr -148 -98 -37 24 43

Procent av BNP -3,0 -1,8 -0,7 0,4 0,7 Varav stat -3,1 -2,5 -0,4 0,8 1,0 Varav ÅP -0,2 0,1 0,2 0,2 0,3 Varav kommunsektor 0,3 0,5 -0,4 -0,6 -0,5

Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP -1,0 -1,2 -0,6 0,4 1,0

Konsoliderad bruttoskuld 1 976 2 007 1 986 1 900 1 857

Procent av BNP 39,7 37,8 35,4 32,9 31,1

Anm.: Förstärkningen som kan ses i slutet av perioden är främst en följd av att den finanspolitik som hittills aviserats i mindre utsträckning omfattar 2023 och 2024. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Pandemin gör den ekonomiska utvecklingen mer osäker Riskerna för att utvecklingen blir sämre än i prognosen är fortsatt framför allt kopplade till pandemin. Den globala tillgången till vaccin är ojämnt fördelad, vilket kan innebära att smittan fortsätter att spridas och att svårkontrollerade mutationer uppstår. Dessutom skiljer sig viljan att vaccinera sig åt mellan länder. Beteendeförändringar och restriktioner för att begränsa smittspridningen kan därmed återkomma. Störningar i leverans- och värdekedjor kan komma att påverka företagens produktionskapacitet i större utsträckning, och under längre tid än vad som antas i prognosen. En storskalig försörjningsbrist av nödvändiga insatsvaror riskerar också att påverka den ekonomiska utvecklingen negativt.

Det finns också risker kopplade till de omfattande stabiliseringspolitiska stödpaket som har implementerats runt om i världen. Till exempel kan en alltför snabb utfasning

av pågående stödpaket medföra att långsiktigt livskraftiga företag försätts i konkurs och därmed en förhöjd risk för kreditförluster hos bankerna. De svenska bankerna är till stor del exponerade mot bostäder och kommersiella fastigheter, vilket gör dem särskilt känsliga för stora prisfall på fastighetsmarknaden. Priserna på tillgångar, bland annat på aktier och bostäder, har stigit kraftigt i flera länder under pandemin, samtidigt som skuldsättningen bland hushåll, företag och stater har ökat. Ett större fall i tillgångspriser kan, särskilt i kombination med den höga skuldsättningen, störa den finansiella balansen. Det finns även en risk för att inflationen i USA ligger kvar på en hög nivå längre än vad som antas i prognosen. Det skulle troligtvis bidra till att de amerikanska räntorna stiger snabbare än väntat och leda till en dämpande effekt på BNP-tillväxten, både i USA och andra länder. Även globala fenomen som cyberhot utgör en risk för den ekonomiska utvecklingen.

Andra osäkerhetsfaktorer som riskerar att påverka ekonomin negativt är klimatförändringar, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald. Dessa utgör risker för den globala ekonomin, eftersom de kan medföra stora kostnader för både enskilda, företag och samhället som helhet. I Sverige kan konsekvenserna av ett förändrat klimat bli stora för exempelvis kustnära infrastruktur och bebyggelse, vattenkvaliteten i sjöar och hav och för människors hälsa. En ökad risk för översvämningar, bränder, torka, invasiva arter och skadedjur kan också hota produktionen från jordoch skogsbruk. Även om osäkerheten är stor, och det är svårt att jämföra olika studier, visar resultaten i globala makroekonomiska klimatmodeller att de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att bli omfattande om inte utsläppen minskar i tillräckligt snabb takt.

Hushållens konsumtion och finanspolitiska stimulanser i omvärlden kan också bli starkare än vad som bedöms i prognosen. Hushållens sparande har ökat ytterligare under pandemin, vilket kan medföra utrymme för ökad konsumtion. Vidare kan hushållens uppdämda konsumtionsbehov vara underskattat, vilket skulle innebära en snabbare konsumtionsutveckling än förväntat. De stödåtgärder som har införts i omvärlden kan ha en större positiv effekt på den ekonomiska utvecklingen än vad som antas i regeringens prognos, vilket skulle gynna svensk exportindustri.

1.3 Uppföljning av de finanspolitiska målen

Det finanspolitiska ramverket är ett mycket viktigt verktyg för att utforma en långsiktigt hållbar finanspolitik. Ramverket ger samtidigt en stor handlingsfrihet att bedriva en aktiv finanspolitik i stabiliseringspolitiskt syfte vid allvarliga ekonomiska nedgångar. De budgetpolitiska målen är en del av det finanspolitiska ramverket och skapar förutsättningar för att uppnå de politiska målen på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart. De budgetpolitiska målen består av ett överskottsmål och ett skuldankare för den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten samt det kommunala balanskravet.

Avvikelsen från överskottsmålet motiveras av stabiliseringspolitiska skäl Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet ska, i genomsnitt över en konjunkturcykel, uppgå till en tredjedels procent av BNP. Målet följs främst upp med det strukturella sparandet. Om det strukturella sparandet tydligt avviker från målnivån det innevarande eller det närmast följande budgetåret uppnås inte målet.

Regeringen bedömer att det föreligger en tydlig avvikelse från överskottsmålet. Avvikelsen är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl. Även internationella bedömare, som till exempel Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD), pekar på vikten av att inte dra tillbaka stimulanser för snabbt, givet den djupa lågkonjunktur som följt av pandemin. Regeringens plan är att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Den aktuella prognosen visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023. Prognoser över ekonomins utveckling är dock osäkra och pandemin medför att prognosen i denna budgetproposition är mer osäker än vanligt. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

Bruttoskulden avviker inte från skuldankaret Skuldankaret är ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, och är fastställt till 35 procent av BNP. Ankaret styr inte finanspolitiken på kort sikt, utan ska i huvudsak användas för att utvärdera om överskottsmålet behöver anpassas för att säkerställa hållbarheten och marginalerna i de offentliga finanserna.

Regeringen ska varje år redogöra för bruttoskuldens utveckling i den ekonomiska vårpropositionen. Om skuldkvoten avviker med mer än 5 procent av BNP från skuldankaret ska regeringen i samband med den ekonomiska vårpropositionen lämna en skrivelse till riksdagen och förklara vad som orsakat avvikelsen och hur den ska hanteras.

Bruttoskulden bedöms vara förenlig med skuldankarets riktmärke på 35 procent av BNP. Skuldkvoten var 39,7 procent av BNP 2020 och bedöms bli 37,8 procent av BNP 2021 och 35,4 procent 2022. En anledning till att skuldkvoten inte ökar, trots underskottet i de offentliga finanserna, är att Riksbanken från och med 2021 inleder en övergång till en helt egenfinansierad valutareserv efter att tidigare finansierat en del av sin valutareserv genom Riksgäldskontoret. Övergången som ska ske gradvis till och med 2023 medför att skuldkvoten minskar med 1,1 procentenheter per år 2021 till 2023.

Förslag till utgiftstak för 2024 I enlighet med budgetlagen (2011:203) föreslår regeringen i denna proposition en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året (se tabell 1.4). Den föreslagna nivån motsvarar regeringens bedömning av nivån för 2024 i 2021 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 1.4 Utgiftstakets nivåer

Miljarder kronor om inte annat anges 2021 2022 2023 2024 Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket 1 695 1 634 1 539 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 1 595 Utgiftstak, procent av potentiell BNP 31,4 29,3 26,7 26,8 Utgiftstak, procent av BNP 31,8 29,3 26,7 26,8 Takbegränsade utgifter 1 578 1 474 1 455 1 467 Budgeteringsmarginal 117 160 84 128 Källa: Egna beräkningar.

1.4 Reformer

Klimatomställningen ska gå snabbare Klimatet är vår tids ödesfråga. Sverige är och ska förbli ett föregångsland i arbetet för miljön och klimatet. Omställningen till en fossilfri och cirkulär ekonomi är nödvändig för att Sverige ska uppnå sina miljö- och klimatmål, för att nå de globala målen i Agenda 2030 och för att bibehålla näringslivets konkurrenskraft globalt. Den senaste

rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, visar dock att takten i klimatomställningen måste öka, både i Sverige och globalt. Regeringen föreslår därför en rad åtgärder för att påskynda den gröna omställningen av ekonomin, för minskade utsläpp, för att främja den cirkulära ekonomin och för att värna den svenska naturen. Sverige tar sin del av ansvaret i det globala miljö- och klimatarbetet. Regeringen arbetar för att andelen bistånd till klimat, miljö och biologisk mångfald ska öka inom ramen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Åtagandet att biståndet ska motsvara en procent av Sveriges bruttonationalinkomst ligger fast.

Svensk industri ska behålla tätpositionen i klimatomställningen Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå målet krävs stora offentliga och privata investeringar i innovativ klimatsmart teknik. Regeringen föreslår därför att Industriklivet förstärks för att ytterligare stärka och påskynda industrins klimatomställning. Ett kompetenslyft genomförs på arbetsmarknaden inom områden som bland annat främjar klimatomställningen och övergången till en hållbar ekonomi. De gröna industrisatsningarna i norra Sverige skapar tusentals nya jobb. En särskild satsning görs för att berörda kommuner ska kunna möta en växande befolkning med fossilfria och attraktiva boendemiljöer.

Det behövs investeringar för att klara den gröna återhämtningen. Regeringen föreslår därför att medel tillförs Klimatklivet. Stödet möjliggör konkreta klimatinvesteringar på lokal och regional nivå i hela Sverige. Vid slutet av februari 2021 hade totalt cirka 3 600 projekt beviljats stöd. Med tillskotten möjliggörs ytterligare åtgärder för att minska koldioxidutsläpp, såsom utbyggd laddinfrastruktur, produktion av biogas och fjärrvärmeutbyggnad. Ett grönt och digitalt omställningslyft genomförs för ökad konkurrenskraft, minskad klimatpåverkan samt hållbart resursutnyttjande i näringsliv och industri. Medel tillförs även för att införa ett driftsstöd för avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid, bio-CCS, genom att använda så kallade omvända auktioner. Åtgärder för att uppnå negativa utsläpp av växthusgaser är viktiga komplement till insatserna för att minska utsläppen.

Industrins omställning kräver investeringar med lång livslängd till nya och ofta obeprövade tekniker och processer. Investeringarna är nödvändiga för att nå Sveriges ambitiösa klimat- och miljömål. Trots väl fungerande finansiella marknader finns utmaningar för företag att säkra finansiering. Regeringen införde därför 2021 en möjlighet för företag att ansöka om kreditgarantier för stora gröna investeringar. Garantiramen för kreditgarantierna höjs ytterligare till 50 miljarder kronor 2022, för att möjliggöra fler stora industriinvesteringar som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Garantiramen beräknas till 65 miljarder kronor 2023 och 80 miljarder kronor 2024. För mer information om industrins omställning mot ett fossilfritt samhälle, se även fördjupningsruta 1.1.

Genom omfattande elektrifiering kan utsläppen minskas, men det ställer stora krav på tillgång till klimatsmart el. Regeringen tillför medel till elektrifieringsstrategin för att bidra till att nå klimatmålen, påskynda elektrifieringen och öka reformtempot inom energiområdet. Årstakten i den utbyggnad som Svenska kraftnät planerar att genomföra under den kommande tjugoårsperioden är den högsta på 40 år. Även takten i energieffektiviseringen behöver öka. Regeringen återstartar Energisteget för att svensk industri ska kunna genomföra fler energieffektiviseringsåtgärder. Regeringen tillför även ytterligare resurser för att möjliggöra ett utökat deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för att snabba på omställningen till ett hållbart samhälle. Vidare fortsätter satsningen på forskningsanläggningen

European Spallation Source (ESS) i Lund och regeringen höjer även ambitionerna inom rymdforskningen.

Infrastruktur som leder till ett mer hållbart samhälle För att klara den klimatomställning som Sverige står inför krävs ett robust och långsiktigt hållbart transportsystem för att människor ska kunna leva och verka i hela landet. För att åstadkomma detta genomför regeringen flera viktiga satsningar inom transportinfrastrukturområdet. I propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige, presenteras den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturen (prop. 2020/21:151). Sammanlagt uppgår ramen till 876 miljarder kronor för 2022 till 2033. Medlen börjar fördelas i denna proposition. De ökade medlen medför att den gällande nationella planen för transportinfrastruktur för 2018 till 2029 kan fullföljas, samt att satsningar kan göras på såväl byggande av nya stambanor för höghastighetståg som andra angelägna åtgärder. Medlen ger också förutsättningar att intensifiera arbetet med Norrbotniabanan. Vidare avsätts medel för underhåll av och reinvesteringar i vägar och järnvägar. Regeringen föreslår också att medel avsätts till kommunerna för det förebyggande arbetet mot jordskred och andra naturolyckor, vilket även kan bidra till att klimatanpassa samhället. Sammantaget möjliggör tillskotten de stora insatser som krävs för att bygga Sveriges infrastruktur stark och hållbar för framtiden. Därmed finns förutsättningar för en ökad sysselsättning, en bättre fungerande arbetsmarknad och ett ökat bostadsbyggande. Den digitala infrastrukturen ska stärkas. Regeringen föreslår att ytterligare medel avsätts för att underlätta och öka tempot i bredbandsutbyggnaden.

För att främja en grön återhämtning föreslår regeringen också en extra satsning på infrastruktur utöver de medel som avsätts med anledning av infrastrukturpropositionen. Under 2022 avsätts 2,25 miljarder kronor till ytterligare insatser för bland annat trimnings- och miljöåtgärder och järnvägsunderhåll. Detta förväntas bidra till att stärka konjunkturen och öka sysselsättningen. För att minska transportsektorns beroende av fossila drivmedel och öka användningen av förnybar energi föreslår regeringen ett nytt långsiktigt stöd till produktion av biogas. Biogas kan därmed spela en viktig roll i omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi i Sverige. Regeringen föreslår vidare ett stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. En utgångspunkt för stödet är att utbudet av kollektivtrafik ska upprätthållas i tillräcklig omfattning för att undvika trängsel och ökad smittspridning.

En väl fungerande sjöfart är viktig för handel och näringsliv. Att flytta transporter av gods från väg till sjöfart minskar också utsläppen. Regeringen avsätter därför medel till flera olika satsningar på sjöfarten. Resurser tillförs Sjöfartsverket, för att bland annat möjliggöra investeringar i myndighetens fartygs-, båt- och helikopterflottor. Medel tillförs också för att påbörja omställningen till en fossilfri fartygsflotta inom Sjöfartsverket. För att minska trycket på farledsavgifterna, och därigenom främja en överflyttning av gods till sjöfarten, föreslår regeringen en klimatkompensation. Slutligen föreslår regeringen att ekobonusen förlängs och breddas, för att stimulera transportlösningar med flera trafikslag, däribland sjöfart.

Cirkulär ekonomi och en grönare vardag Sverige behöver påskynda arbetet med att ställa om till en mer cirkulär ekonomi, med en resursanvändning på naturens villkor. Alla ska ha möjlighet att delta i det gröna samhällsbygget för att det ska bli verklighet. Det allmänna har ett ansvar i att göra det lätt för individen att leva miljövänligt och för att uppnå en hållbar resursanvändning.

Bättre förutsättningar för cykelpendling ger positiva effekter på såväl miljö och stadsutveckling som hälsa. Förutom en god tillgång till cykelvägar kan ekonomiska styrmedel och incitament vara en viktig faktor för att få fler arbetspendlare att välja

cykel framför bil. Regeringen kommer att föreslå en skattelättnad för cyklar som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda för privat bruk. Regeringen föreslår också att stadsmiljöavtalen förstärks med ett särskilt fokus på cykling. Medel tillförs även klimatpremien som stödjer introduktion av miljölastbilar och arbetsmaskiner på marknaden och vidare förstärks elbusspremien. Regeringen kommer att föreslå att miljöstyrningen i bonus – malus-systemet för nya lätta fordon skärps för att snabba på omställningen av fordonsflottan och för att säkra systemets långsiktiga ekonomiska hållbarhet. Prognoserna för bonusen är mycket osäkra. Regeringen följer därför utvecklingen noga och kommer att tillskjuta mer medel för bonusen om det krävs. Dessutom kommer det att föreslås att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar förenklas och koncentreras till bilar med låga utsläpp.

Det är i dag många gånger relativt enkelt och billigt att köpa nytt. Att reparera, hyra eller återanvända befintliga produkter är dock oftast mer resurseffektivt, tar mindre energi i anspråk och ger lägre utsläpp än att producera nya varor. För att främja en cirkulär ekonomi kommer regeringen att föreslå en möjlighet att hyra ut personliga tillgångar skattefritt upp till 20 000 kronor. Därmed minskar behovet av att köpa nytt och naturens resurser utnyttjas bättre. Regeringen kommer också att föreslå en ytterligare sänkning av mervärdesskatten på reparationer av vissa varor från 12 till 6 procent. Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Stärkta insatser föreslås därför för att förhindra brott mot avfallslagar genom bland annat förbättrad tillsyn och gränskontroll. Regeringen föreslår också satsningar för en hållbar plastanvändning i en cirkulär ekonomi, för genomförandet av havsmiljöpropositionen och för att minska spridningen av högfluorerande ämnen, så kallade PFAS.

Fördjupningsruta 1.1 Stor potential i grön ekonomisk omställning

Sveriges mål att bli världens första fossilfria välfärdsland kräver snabba och kraftfulla åtgärder. Klimatförändringarna skapar redan i dag mer omfattande extremväder, över hela jorden. För att möta detta, och mildra de långsiktiga konsekvenserna, behöver alla aktörer i samhället bidra. Många länder ser gröna investeringar som en central del av den expansiva finanspolitiken för att stödja återhämtningen. Minst 37 procent av det tillgängliga stödet från EU:s återhämtningsfacilitet – cirka 250 miljarder euro – ska gå till klimatåtgärder. Men en stor del av investeringarna måste även komma från den privata sektorn. Endast med företag som ser möjligheterna i den gröna omställningen, klimatsmart teknik och nya affärsmodeller kan Sverige och andra länder genomföra en grön omställning.

Sedan 2014 har regeringen genomfört historiskt stora satsningar inom miljö- och klimatområdet för att skynda på omställningen och öka företagens gröna investeringar. Ett klimatpolitiskt ramverk har införts med ambitiösa mål och en ny klimatlag. Ramverket skapar långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle. Genom satsningarna Industri- och Klimatklivet stöttar regeringen också enskilda projekt och investeringar som minskar klimatutsläppen. Regeringen har också gjort det möjligt för staten att ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar och därmed minska näringslivets risker vid stora investeringar i grön teknik.

Marknaden för gröna investeringar växer. Exempelvis har den svenska marknaden för gröna obligationer ökat kraftigt sedan 2013, både som total volym och som andel av samtliga medel som lånats upp genom obligationer. För icke-finansiella företag utgjorde gröna obligationer cirka 24 procent av de medel som lånats upp genom obligationer 2020. Staten emitterade för första gången statliga gröna obligationer 2020 för 20 miljarder kronor, vilket hittills är den största gröna obligationen i Norden. Lånen kopplas till utgifter i statens budget som bidrar till att uppfylla Sveriges klimat-

och miljömål. Intresset för satsningarna Industri- och Klimatklivet samt för gröna kreditgarantier är stort bland företag. Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga för basindustrin och är avgörande för företagens långsiktiga lönsamhet. Intresset för fossilfritt stål, cirkulära lösningar och elektrifiering växer snabbt, och Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa innovativa miljö- och klimatteknikföretag. Investeringarna leder till arbetstillfällen i hela vårt land och visar på potentialen i den gröna ekonomiska omställningen. Flera större företagsetableringar och företagsexpansioner har på senare tid skett i Norrbottens och Västerbottens län. De redan beslutade stora etableringarna och expansionerna i dessa två län beräknas leda till 15 000 nya arbetstillfällen och förväntas också attrahera ytterligare investeringar. Handelskammaren i Norrbotten bedömer att etablerade och framväxande företag planerar investeringar på upp till 700 miljarder kronor enbart i Norrbottens län fram till 2040.

Omställningen kommer dock att kräva fortsatt stora investeringar, både från den offentliga sektorn och från privata aktörer. Internationella valutafonden bedömer att behovet av ytterligare gröna investeringar det kommande årtiondet sammantaget uppgår till 6 till 10 procent av den årliga globala BNP:n. Därför krävs ytterligare initiativ och regeringen fortsätter att bedriva en aktiv näringslivspolitik för grön och digital omställning. Genom att leda vägen mot ett hållbart samhälle, och skörda de vinster och arbetstillfällen som omställningen erbjuder, kan Sverige bli det första fossilfria välfärdslandet.

Fler ska komma i arbete När världsekonomin störtdök vidtog regeringen historiskt omfattande åtgärder för att rädda svenska jobb och livskraftiga företag. Det var möjligt tack vare en ansvarsfull finanspolitik under de goda åren. Åtgärderna har tillsammans med det svenska välfärdssystemet bidragit till att hålla uppe såväl sysselsättningsgraden som arbetskraftsdeltagandet. Samtidigt kan inget land, hur starka offentliga finanser det än har, rädda alla jobb när en kris slår till. Regeringen ser med särskild oro på risken för att långtidsarbetslösheten håller sig kvar på en hög nivå, vilket skedde efter finanskrisen.

Håll i den ekonomiska återhämtningen En lärdom från tidigare kriser är att stimulanser inte bör fasas ut för tidigt. Forskning visar att det mest effektiva sättet för att stimulera tillväxt och sysselsättning är offentliga investeringar och offentlig konsumtion. Därför föreslår regeringen investeringar i grön omställning, höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner samt riktade satsningar, som exempelvis äldreomsorgslyftet, för höjd kvalitet och tidigareläggande av nyanställningar i välfärden.

Långsiktigt livskraftiga företag som tagit sig igenom lågkonjunkturen med stöd av krisåtgärderna ska inte behöva försättas i konkurs mitt i återhämtningen. Regeringen kommer därför att föreslå att återbetalningstiden för företagens anstånd med skattebetalningar förlängs, vilket förväntas öka likviditeten i företagen och på så sätt ytterligare bidra till den ekonomiska återhämtningen. Vidare kommer regeringen att föreslå en skattesänkning, med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare, genom en förstärkning av skattereduktionen för förvärvsinkomster. Det ger alla med en inkomst på 22 000 kronor, eller mer, i månaden från till exempel arbete, pension, sjukpenning eller arbetslöshetskassa sänkt skatt med minst 110 kronor per månad. Dessutom kommer regeringen att föreslå en nedsättning av arbetsgivaravgifterna under perioden juni – augusti 2022 för ungdomar i åldern 19 – 23 år.

Långtids- och ungdomsarbetslösheten ska tryckas tillbaka Regeringen föreslår en rad insatser för att bekämpa arbetslösheten både bland unga och bland dem som redan före pandemin hade en svag anknytning till arbetsmarknaden. Den enskilt viktigaste faktorn för att få ett arbete är en gymnasieexamen. Sedan 2017 har alla som saknar en gymnasieexamen rätt att läsa på komvux, och för att ge bättre förutsättningar för kommunerna att erbjuda mer yrkesinriktad gymnasieutbildning till bristyrken skjuts resurser till för regional yrkesinriktad vuxenutbildning och kombinationsutbildningar, där utbildningen kombineras med svenska för invandrare eller svenska som andraspråk. Dessutom tillförs ytterligare resurser för fler utbildningsplatser på folkhögskolorna samt arbetsmarknadsutbildningen.

Fler åtgärder krävs för att stötta den som har svårt att komma i arbete men där ytterligare utbildning inte är ändamålsenligt. En del av dem som söker jobb har redan utbildning, men får ändå inte tillträde till arbetsmarknaden, medan andra har så omfattade utbildningsbehov att andra vägar till arbete krävs. Regeringen föreslår därför att antalet praktikplatser utökas så att drygt 12 000 fler personer kan ta del av insatsen. Vidare tillförs medel till drygt 4 500 fler introduktionsjobb och extratjänster. För att skapa bättre förutsättningar för äldre på arbetsmarknaden föreslås även en dubblering av tiden i nystartsjobb för denna grupp. Dessutom permanentas och förstärks medlen för tjänsten Introduktion till arbete för att underlätta för bland annat personer med funktionsnedsättning.

Vidga flaskhalsarna på arbetsmarknaden För många företag är svårigheter att hitta rätt utbildad arbetskraft ett stort problem. I vissa fall handlar det om svårigheter att komma i kontakt med arbetssökande som har rätt kompetens, i andra fall behöver fler utbilda sig till bristyrken. Rekryteringsproblemen hindrar inte bara företagens möjlighet till återhämtning och expandering utan bidrar också till längre perioder i arbetslöshet.

En välfungerande och effektiv arbetsförmedling är grundläggande för att minska matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen fortsätter och det ska finnas ändamålsenlig närvaro och arbetsmarknadspolitisk verksamhet som kan erbjuda en likvärdig service i hela landet. Regeringen tillför därför medel för att stärka myndighetens verksamhet. Dessutom föreslår regeringen en fortsatt utbyggnad av matchningstjänsterna.

Under pandemin har regeringen byggt ut Kunskapslyftet med 50 000 platser. Därmed har sammanlagt över 160 000 nya utbildningsplatser tillkommit sedan 2014 inom högskola, universitet, yrkeshögskola, regional yrkesinriktad vuxenutbildning och folkhögskola. Utbyggnaden fortsätter och många av de utbildningsplatser som tillförts tillfälligt föreslås förlängas. Ytterligare åtgärder krävs också för att stärka förutsättningarna för den som anlänt till Sverige i vuxen ålder att komma arbete. Regeringen presenterar därför insatser för att förbättra kvaliteten i svenska för invandrare och skapa möjligheter att kombinera en yrkesutbildning med studier i svenska. Ett nationellt system för validering som påskyndar etableringen på arbetsmarknaden föreslås också.

Möjligheten för företag att rekrytera personal med nyckelkompetenser är viktigt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Regeringen vill särskilt hjälpa unga företag som vill växa att rekrytera och behålla kvalificerad personal genom att reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner utvidgas och förenklas.

Ett nytt system för omställning på arbetsmarknaden införs Svenska löntagare ska möta förändringar på arbetsmarknaden med trygghet och framtidstro. Möjligheterna att ställa om mitt i yrkeslivet ska bli fler och mer

tillgängliga. Regeringen föreslår därför ett omställningspaket i linje med partsöverenskommelsen som träffats mellan Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Industrifacket Metall (IF Metall) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) om trygghet, omställning och anställningsskydd.

En ny offentlig omställningsorganisation inrättas vid Kammarkollegiet. Organisationen ska erbjuda omställningstjänster för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. Arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd genom en registrerad omställningsorganisation ska också kunna få ersättning för detta. Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd införs även för att stärka möjligheten till studier och kompetensutveckling under hela arbetslivet. Samtidigt avser regeringen att föreslå en ny räntemodell för studielån från och med 2023. Det ligger i samhällets intresse att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen kommer att föreslå att det ska införas en skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassan från och med halvårsskiftet 2022 för att fler ska försäkra sig mot de ekonomiska följderna av arbetslöshet.

Hela landet ska växa I Sverige ska alla oavsett var man bor kunna leva, utvecklas och förverkliga sina drömmar. Regeringen vill se konkurrenskraftiga och hållbara areella näringar, som bidrar till jobb och företagande. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom Europeiska unionen ska tillsammans med nationella åtgärder skapa livskraftiga landsbygder och ett konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk. Regeringen tillför resurser för landsbygdspolitiken under 2023 till 2027, med både nationella initiativ och medfinansiering för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen tillför också ytterligare medel för medfinansiering av vattenbruksåtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet för att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk.

Arbetet med att skydda värdefull natur ska vara effektivt, hållbart och behöver ske i nära samarbete med markägarna. Den privata äganderätten till skogen ska värnas och stärkas. Skogsägare ska få ekonomisk kompensation för skydd av värdefull natur som medför inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Regeringen föreslår en stor satsning för skydd av skog och i detta ingår frågan om möjlighet till ersättning till markägare för skydd av fjällnära skog. Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Regeringen tillför även resurser till vattenvårdsprojekt och för att säkra dricksvattenförsörjningen.

Besöksnäringen är viktig för jobb och sysselsättning i hela landet. För att stödja denna näring presenterar regeringen fortsatta insatser för bland annat omställning och hållbar utveckling. För att möta det ökade besökstrycket avsätts resurser till skötsel av naturreservat, för att upprätthålla viktiga anläggningar för friluftsliv i naturreservat och för att rusta upp vandringsleder och fjälleder. Vidare tillskjuter regeringen medel till lokala naturvårdssatsningar. Regeringen fördubblar också stödet till friluftsorganisationerna för att de ska kunna möta det stora intresset för att vara ute i naturen.

En fungerande infrastruktur är en förutsättning för tillväxt och utveckling i hela landet. Genom den historiskt omfattande infrastrukturpropositionen har medlen för vägunderhåll ökat och ökar ytterligare genom en extra satsning på infrastruktur med fokus på bland annat det finmaskiga vägnätet på landsbygden. Det utökade vägunderhållet ska främja en hållbar regional utveckling och goda levnadsvillkor på Sveriges landsbygd. Vidare avsätter regeringen resurser för att möjliggöra en fortsatt trafikering och nya lok och vagnar för nattågstrafiken till och från övre Norrland och Jämtland. Drivmedelsstationer i områden med gles service som är i behov av stöd får

hjälp med att genomföra investeringar som behövs för hantering av brandfarliga vätskor.

Sverige har under lång tid haft en ökande befolkning, vilket medför behov av ett långsiktigt bostadsbyggande och ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet. Regeringen vill främja ett mer hållbart byggande, med fokus på minskad klimatpåverkan och ökad resurseffektivitet. Bygg- och anläggningssektorn står för utsläpp som motsvarar omkring en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och en betydande miljöpåverkan. Regeringen genomför ett antal långsiktiga och riktade åtgärder för att främja ett mer hållbart byggande och en mindre sårbar byggsektor. Från och med januari 2022 införs krav på klimatdeklarationer, för att mäta och följa klimatpåverkan i byggsektorn. I syfte att skapa bättre förutsättningar att uppnå stödets syfte och ge ökad effekt omfördelas och förlängs statens satsningar på energieffektivisering.

Företag i hela landet ska kunna nå internationella marknader. En satsning genomförs på exportfrämjande, där Business Sweden stärker sin regionala närvaro och 39 glesoch landsbygdskommuner tillförs bidrag för att stärka näringslivet och företagsklimatet på det sätt som respektive kommun anser är bäst. För att stödja små och medelstora företag i behov av återstart efter pandemin skjuts extra medel till 2022 för utvecklingsåtgärder som är i linje med regionala prioriteringar och Sveriges klimatomställning samt tar hänsyn till miljöeffekter. För att minska den administrativa bördan för små företag kommer regeringen att föreslå en höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt.

Välfärden ska stärkas Pandemin har visat på styrkan och behovet av en generell och gemensamt finansierad välfärd, men har också synliggjort allvarliga brister. Tillgängligheten i hälso- och sjukvården måste bli bättre och väntetiderna och köerna ska kortas. Hälso- och sjukvården behöver fler medarbetare och arbetsvillkoren för de som redan arbetar där ska vara goda. Även kvaliteten i äldreomsorgen behöver höjas, inte minst genom att skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling. De sociala skyddsnäten behöver stärkas för att skapa större ekonomisk trygghet.

Mer tillgänglig vård och omsorg Hälso- och sjukvårdens arbete har begränsats under pandemin och många har fått vänta på sin behandling och på planerade operationer. Regeringen vill därför genomföra ytterligare riktade insatser för att hantera de uppdämda vårdbehoven och för att stötta regionernas arbete för att minska väntetider. Ytterligare medel tillförs även för fortsatt arbete med psykisk hälsa, bland annat för att stärka arbetet med en köfri barnoch ungdomspsykiatri och för att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa. Vidare ser regeringen att det finns behov av att stärka förlossningsvården över hela vårdkedjan, inklusive eftervården. Därför föreslås att satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvården förlängs, för att bidra till en mer jämställd vård och jämlik hälsa.

Tillräckligt med medarbetare, goda arbetsvillkor och rätt kompetens är viktiga förutsättningar för att hälso- och sjukvården ska fungera väl. Vikten av att investera i personalen har inte minst aktualiserats med anledning av pandemin. Arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården behöver bli bättre. För att attrahera och behålla kompetens krävs trygga anställningar, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i arbetet. För att fler ska kunna utbildas till vårdens framtida medarbetare behövs fortsatta satsningar. Regeringen föreslår ytterligare medel för att förbättra förutsättningarna på arbetsplatserna, utbilda framtidens medarbetare och ge fler möjlighet till kompetensutveckling. En del av dessa medel ska användas prestations-

baserat, utifrån hur många platser för verksamhetsförlagd utbildning för studenter på sjuksköterskeutbildning som regionerna tillhandahåller. Behovet av specialistsjuksköterskor är stort och förväntas öka. Regeringen förstärker möjligheterna till betald vidareutbildning för sjuksköterskor ytterligare. Bättre möjligheter ges därmed till att bedriva vårdutbildning i hela landet.

Alla ska kunna se fram emot en trygg ålderdom med vård och omsorg av god kvalitet. Många äldre med hemtjänst har ett behov av kontinuitet, individanpassad omsorg och samordning mellan olika aktörer inom äldreomsorgen. Regeringen avsätter därför medel för att införa en fast omsorgskontakt. Vidare har riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2021 för att ge ökat stöd till äldreomsorgen. Regeringen välkomnar att det finns ett brett parlamentariskt stöd om behovet av ökade resurser till äldreomsorgen och föreslår därför att medel tillförs för att satsningarna ska gälla till och med 2023. År 2024 fördelas medlen i stället via det generella statsbidraget. Regeringen anser att det är fortsatt viktigt att stödja kommunerna i kompetenshöjande insatser. Regeringen tillför därför ytterligare resurser till Äldreomsorgslyftet, för att fler ska kunna utbilda sig till bland annat vårdbiträde eller undersköterska. För att förbättra svenskkunskaperna för de medarbetare inom välfärden som har bristande kunskaper i svenska föreslår regeringen att den pågående satsningen på språkträning för anställda inom äldreomsorgen breddas till hela välfärdssektorn samt att den förstärks och förlängs. Regeringen stärker det nationella arbetet med äldreomsorgen genom att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen.

För att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden behöver kommunsektorn förutsättningar att säkerställa allas rätt till hälso- och sjukvård, utbildning, omsorg och andra välfärdstjänster så effektivt som möjligt. Att svenska folket lever allt längre är en positiv utveckling, men innebär också att samhället ställs inför stora utmaningar. För att möta välfärdens utmaningar föreslår regeringen att det generella statsbidraget till kommuner och regioner höjs. Vidare lämnar regeringen förslag om ett stöd till kommuner med särskilda utmaningar, och ett extra stöd till de kommuner som tagit emot många nyanlända i relation till antalet invånare. Det är också viktigt att förbättra situationen för de mest sårbara i samhället. Regeringen avsätter därför medel för att stärka arbetet med att förebygga och motverka hemlöshet.

Smittspridningen ska begränsas och vaccineringarna fortsätta Mot bakgrund av att pandemin fortfarande pågår och smittläget kan förändras behöver Sverige fortsatt ha en god beredskap. Träffsäkra och effektiva åtgärder behöver kunna vidtas om läget försämras. En snabb och säker vaccinering är grundläggande för att ta Sverige ur pandemin. Samtidigt måste arbetet med att begränsa smittspridningen fortsätta. Hela samhället – staten, regioner, kommuner, enskilda och civilsamhället – har ett gemensamt ansvar för att bekämpa smittspridningen och möjliggöra en omfattande vaccinering.

Vaccinationsprogrammet som pågår är det mest omfattande någonsin i Sverige och vaccinationsviljan är hög. En hög andel av befolkningen som är 16 år eller äldre förväntas ha fått två doser vaccin under hösten 2021. Sannolikt kommer det krävas påfyllnadsdoser för stora delar av befolkningen under kommande år. Regeringen föreslår därför att ytterligare medel avsätts för att säkerställa nödvändiga resurser för vaccinkostnader och för att regionerna ska få ersättning för genomförda vaccineringar i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Folkhälsomyndigheten bedömer att det finns en betydande risk för utbrott, framför allt bland personer som inte är vaccinerade, och att dessa utbrott riskerar att bli relativt stora. En fortsatt beredskap och bevakning av antalet fall, samt en god tillgång till testning och smittspårning är viktigt för att kunna hantera dessa utbrott. För att säkra

behovet av fortsatt testning och smittspårning tillför regeringen medel för detta även 2022.

Det är också nödvändigt att ha ett globalt perspektiv i bekämpningen av pandemin. Arbetet för global vaccintillgång är därför en fråga både om solidaritet och om att snabbt få ett slut på pandemin. Som ett led i detta avsätter regeringen medel inom biståndsramen för att öka tillgången på vacciner globalt.

Tryggare socialförsäkringar för ett hållbart arbetsliv Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet och det stöd som krävs för återgång i arbete. Regeringen föreslår därför ett flertal angelägna reformer. Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs och bedömningsgrunden i sjukpenningen görs mer flexibel genom att göra det möjligt att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete även efter dag 365 i sjukperioden. Försäkringsskyddet stärks för så kallade behovsanställda och förläggningen av arbetstiden vid deltidssjukskrivning ska bli mer flexibel. Undantaget från bedömningen mot normalt förekommande arbete för försäkrade som väntar på vård eller rehabilitering som en följd av vårdköer som byggts upp under pandemin förlängs. Regeringen föreslår också en anpassning av de krav som ställs på personer som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas i samband med prövning av rätten till sjukpenning, så att arbetsförmågan bedöms utifrån befintligt arbete snarare än normalt förekommande arbete. För dem som slitit ut sig i arbetslivet och närmar sig pensionsåldern avser regeringen att införa en ny trygghetspension, inom ramen för sjukersättningen. Regeringen vill också förstärka skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning för att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster. Vidare föreslås att garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs och att bostadstillägget förstärks, både för personer med sådan ersättning och för pensionärer.

Alla, oavsett funktionsförmåga, ska ha lika möjlighet till ett gott liv och delaktighet på arbetsmarknaden. Den personliga assistansen och assistansersättningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Regeringen kommer därför att återkomma med förslag om stöd för egenvårdsinsatser med syfte att öka patientsäkerheten, ett stärkt stöd för tillsyn samt ett förbättrat stöd till flickor och pojkar upp till 18 år som innebär att beräkningen av rätten till assistansersättning får en annan utformning. För att möjliggöra detta tillför regeringen ytterligare medel till den statliga assistansersättningen.

Sverige har i dag en föräldraförsäkring som bidrar till att föräldrar i stor utsträckning förvärvsarbetar. Det är dock många föräldrar som har svårt att få sitt arbetsliv och barnens skolgång att gå ihop. Regeringen föreslår därför att förvärvsarbetande vårdnadshavare ges möjlighet till tre dagars ledighet med familjedagspenning, som ett första steg i införandet av familjeveckan. Eftersom rätten till ledighet är individuell skapas förutsättningar för ett jämställt uttag. Därmed får varje förvärvsarbetande förälder bättre möjligheter att stötta sina barn under skolåren, genom att kunna vara tillsammans med barnen under lov och studiedagar eller delta i sina barns utvecklingssamtal.

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola I svensk skola ska varje elev ha likvärdiga förutsättningar att nå sin fulla potential och lämna skolan med de kunskaper som krävs i vuxenlivet. Även om mätningar visar att kunskapsresultaten har vänt uppåt måste mer göras. Alla skolor ska präglas av trygghet och studiero och ha elevers kunskapsutveckling och bildning som ledstjärna. Grunden för den jämlika kunskapsskolan läggs av kunniga och kompetenta lärare och förskollärare.

Under pandemin har elever och skolpersonal gjort stora insatser för att upprätthålla undervisningen på plats och på distans. Regeringen föreslår ett tillfälligt stöd till skolväsendet för att hantera pandemins konsekvenser och tillfälliga insatser för att mildra pandemins effekter samt stötta fler gymnasieelever att slutföra sin utbildning, exempelvis genom nedsatt avgift för prövning av kurser.

Förskolan är viktig för en framgångsrik skolgång och det livslånga lärandet. Regeringen föreslår därför åtgärder för att öka deltagandet i förskolan bland barn mellan 3 och 5 års ålder och för att stärka förskolans arbete med barnens språkutveckling i svenska. Medel tillförs också det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skola och fritidshem. Genom att införa ett gemensamt skolvalssystem skapas förutsättningar för ett mer jämlikt skolval. Implementeringen av det nationella professionsprogrammet slutförs. Genom extra studietid, där elever får hjälp med exempelvis läxor, och utökad lovskola kan elever ges mer tid för lärandet. Genom att stärka undervisningen i särskolan, ska fler elever få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Kursbetyg ska ersättas av ämnesbetyg i gymnasieskolan, vilket bland annat förväntas främja elevers kunskapsutveckling.

Sverige kommer att behöva betydligt fler med en gymnasial yrkesutbildning de kommande åren. Utbildningsutbudet i gymnasieskola och regional yrkesinriktad vuxenutbildning ska bättre anpassas efter behoven på arbetsmarknaden. Kommunernas samverkan ska därför förstärkas och statens stöd för planering och dimensionering utvecklas. Gymnasieskolans yrkesprogram leder till jobb inom många bristyrken och för att öka programmens attraktivitet återinförs grundläggande behörighet på programmen.

Det är viktigt att de riktade statsbidragen till kommunsektorn och i synnerhet till skolan utvecklas i syfte att förbättra styrningen för kommuner och regioner. Antalet riktade statsbidrag ska därför minskas genom till exempel hopslagning av två eller flera bidrag. I linje med detta inför regeringen ett nytt statsbidrag för formell fortbildning inom skolväsendet, som samlar flera befintliga statsbidrag, i syfte att underlätta för huvudmännen och att skapa ett mer flexibelt system som en del av professionsprogrammet. På motsvarande sätt skapas även ett nytt förskolebidrag för ökad kvalitet, och mindre barngrupper, som samlar flera separata statsbidrag och har en socioekonomisk viktning.

Som ett led i arbetet för att möta kommunsektorns framtida utmaningar tillsatte regeringen 2019 Välfärdskommissionen. I linje med kommissionens förslag föreslår regeringen en satsning på gemensam digital infrastruktur i syfte att underlätta för offentlig sektor att utveckla och anpassa sin egen digitala infrastruktur och bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Livskraftig kultur och idrott i hela landet En stark och oberoende kultursektor är en viktig del av en välfungerande demokrati. Det är därför viktigt att ge fler personer möjlighet att delta i kulturlivet. Samtidigt har kulturen tillsammans med idrotten drabbats hårt av de restriktioner som pandemin medfört. Särskilda krisstöd har därför tillförts dessa områden under 2020 och 2021. Kultursektorns infrastruktur riskerar att försvagas på ett sätt som kan ta årtionden att bygga upp igen. Därför föreslår regeringen att kraftfulla insatser genomförs för att stärka kulturen i hela landet. Den regionala kulturen stärks genom ökade resurser till kultursamverkansmodellen. Regeringen föreslår också att de statliga medel som avsätts till konstnärer och upphovsmän förstärks, att museerna och scenkonsten ges förbättrade förutsättningar och att förvaltningen av vårt gemensamma kulturarv stärks över hela landet.

Regeringen inför ett särskilt permanent produktionsincitament för filminspelningar för att bland annat stärka möjligheterna att förlägga filminspelningar i Sverige. Detta stärker filmens internationella konkurrenskraft, skapar arbetstillfällen och bidrar till regional utveckling. Dessutom förstärks filmstödet för 2022 för att bidra till filmens återstart till följd av pandemin.

Biblioteken tillhandahåller litteratur och kultur i hela landet och är också en arena för samhällsdebatt och möten. Regeringen skjuter därför till ytterligare medel för satsningen Stärkta bibliotek. Regeringen föreslår också att resurser tillförs för att förbättra förutsättningarna för arbetet med demokrativillkor vid statsbidrag till trossamfund och övriga civilsamhället. Politiken för Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer, som även är ett urfolk, är viktig för att stärka rättigheterna och bidra till en kulturell och språklig mångfald i hela Sverige. Regeringen förstärker därför medlen för en ambitionsökning inom minoritetspolitiken och etablerandet av språkcentrum. Hågkomsten av Förintelsen och Sveriges roll under krigsåren behöver belysas, därför ska Sveriges museum om Förintelsen inrättas under 2022.

Idrotten behöver ett ökat stöd till framför allt barn och unga som under pandemin antingen slutat eller kommit ännu längre från att börja med idrott. Det gäller särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar och för personer med funktionsnedsättning. Regeringen föreslår därför att särskilda medel tillförs för att underlätta ökat deltagande i idrott för barn och unga och personer med funktionsnedsättning i hela landet. Vidare kommer regeringen föreslå att reklamskatten avskaffas. Många idrottsföreningar betalar i dag reklamskatt och ett avskaffande innebär en administrativ och ekonomisk lättnad för föreningarna.

Sverige ska vara ett tryggt land för alla Den grova kriminaliteten hotar sammanhållningen och tryggheten i vårt land. Brotten ska bekämpas med full och oförminskad kraft med alla verktyg som står till buds. De kriminella gängen ska tryckas tillbaka, nyrekryteringen ska brytas och fusk med skattepengar som finansierar brottslighet ska stoppas. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska stoppas. En stark välfärd skapar möjligheter för alla att få trygga uppväxtvillkor. Därför är regeringens föreslagna investeringar i utbildning, bostadsbyggande och arbetsmarknadsåtgärder grundläggande för det brottsförebyggande arbetet. Segregationen ska minskas och motverkas.

Gängkriminaliteten ska bekämpas med rättsstatens fulla kraft Den grova våldsbrottsligheten ska övervinnas med kraftfulla och direkta åtgärder, tillsammans med långsiktigt och effektivt brottsförebyggande arbete, inte minst för att bryta nyrekryteringen av unga. Skärpta straff för grova vapenbrott och knivbrott markerar att samhället inte accepterar våld på gator och torg. Regeringen avser införa en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk och mot brott med kopplingar till kriminella uppgörelser. Utnyttjandet och nyrekryteringen av unga inom den organiserade brottsligheten måste få ett stopp. Regeringen avser därför att föreslå en skärpt straffrättslig lagstiftning mot dem som involverar unga i brottslig verksamhet. Samtidigt ska tystnadskulturen brytas och regeringen har mottagit flera lagförslag med åtgärder på området. Möjligheterna att ta brottsvinster från kriminella ska öka. Lagändringar som ger utökade möjligheter till tidiga förhör och förbättrade förutsättningar till husrannsakan i digitala miljöer är andra viktiga reformer för en mer modern, flexibel och effektiv handläggning av brottmål.

Polismyndigheten har aldrig tidigare haft så många anställda, och det har aldrig tidigare funnits så många poliser. De historiskt stora tillskotten till Polismyndigheten innebär

att regeringen är mer än halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024. Utöver tidigare aviserade tillskott föreslår regeringen att ytterligare medel tillförs från och med 2023 för att uppfylla målet. Detta ska bidra till fler uppklarade brott och ökad trygghet i samhället. I propositionen Höständringsbudget för 2021 avsätter regeringen också medel för Polismyndigheten till följd av bland annat merkostnader för upprätthållande av inreseförbud under pandemin. Hemlig dataavläsning är ett viktigt hjälpmedel för Polismyndigheten för att avlyssna kriminellas kommunikation i syfte att avstyra och klara upp grova brott. Vidare ska mer kamerabevakning öka tryggheten genom att Polismyndigheten snabbare kan följa händelseförlopp och identifiera misstänkta gärningspersoner. Regeringen höjer därför anslagen för att öka Polismyndighetens tekniska förmåga.

En mer effektiv brottsbekämpning kräver fortsatta tillskott till de rättsvårdande myndigheterna och fler förebyggande åtgärder. Rättskedjan ska fortsätta stärkas med fler åklagare och domstolarnas kapacitet ska öka. Under kommande år behövs ännu fler platser i häkten och anstalter. För att ge Kriminalvården långsiktiga planeringsförutsättningar föreslår regeringen tillskott som ska säkerställa ökad kapacitet och bibehållen kvalitet i verksamheten. Det är viktigt med en trygg, rättssäker och ändamålsenlig vård- och behandlingsmiljö för ungdomar och klienter, samt en säker arbetsmiljö för personalen vid Statens institutionsstyrelse. Regeringen avsätter därför ytterligare medel för att det långsiktiga arbetet med att bygga ut kapaciteten, säkerheten och kompetensen i verksamheten ska kunna fullföljas. Dessutom föreslår regeringen en subvention av kommunernas placeringskostnader vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Kommunernas brottsförebyggande arbete ska bli mer effektivt genom ett förtydligat ansvar och förstärkt statligt stöd.

Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Regeringen tillför därför myndigheten medel för att den bland annat ska kunna förstärka det brottsbekämpande arbetet och bibehålla en hög ambition i kontrollverksamheten.

Inte en krona ska gå till kriminella Alla former av missbruk och fusk med statliga ersättningar, bidrag och skatter är oacceptabla. Särskilt allvarligt är det när välfärdssystemen systematiskt missbrukas eller om det finns en koppling till organiserad brottslighet. Regeringen avsätter därför ytterligare medel till berörda myndigheter för att motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, penningtvätt och finansiering av terrorism.

En ny myndighet ska inrättas för systemövergripande kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen, och fler åtgärder ska genomföras för att stoppa oseriösa aktörer från att komma in i välfärdssystemen. Fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet är ett allvarligt samhällsproblem. Regeringen avsätter därför riktade medel för att stärka samverkan mot arbetslivskriminalitet. Regeringen vill särskilt förstärka kontrollen av arbetsmiljön genom utökad tillsyn. Vidare tillför regeringen resurser för arbetet med att motverka fusk och regelöverträdelser inom vägtransportområdet.

Mäns våld mot kvinnor ska stoppas Det krävs krafttag för att stoppa kvinnors utsatthet för mäns våld. Regeringen har därför tagit initiativ till ett åtgärdspaket som omfattar 40 punkter för att bland annat stärka det förebyggande arbetet, förbättra samhällets förmåga att upptäcka våldsutsatthet, effektivisera brottsbekämpningen samt förbättra kunskap och metodutveckling. Utöver detta föreslår nu regeringen ett flerårigt åtgärdsprogram. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel ska tillföras permanenta medel för att möjliggöra ett långsiktigt och uthålligt arbete. Våldsutsatta ska ha tillgång till skyddat boende av god kvalitet över

hela landet och rättigheterna ska stärkas för medföljande barn. Regeringen avser att införa skyddat boende som en ny placeringsform i socialtjänstlagen (2001:453), med tillståndsplikt och höjda kvalitetskrav. Regeringen kommer då även att lägga fram förslag för att stärka barnrättsperspektivet i verksamheten. Vidare tillsätter regeringen en expertgrupp för att fler i skyddat boende ska kunna gå vidare till stadigvarande boende.

Stödet och rådgivningen ska stärkas för den som befinner sig i en utsatt situation. Medel skjuts därför till den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen, för att ge fler våldsutsatta kvinnor tillgång till professionellt stöd, samt till hjälplinjen Preventell, för att förebygga sexuellt våld riktat mot framför allt kvinnor och barn. Permanenta statsbidrag införs för att kvinno- och tjejjourer, deras riksorganisationer och andra organisationer som arbetar med liknande stöd till våldsutsatta ska få större stabilitet och förutsebarhet i sin finansiering. Medel föreslås också tillföras barnrättsorganisationer, för bland annat stöd till barn i utsatta situationer. Ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck ska inrättas.

Straffen för sexualbrott ska stå i proportion till den kränkning som brotten utgör. Regeringen kommer därför att föreslå straffskärpningar för sexualbrott. Regeringen kommer även att föreslå att det införs ett nytt särskilt hedersbrott. De generella förstärkningarna av resurserna till rättsväsendets myndigheter ökar också kapaciteten att motarbeta och utreda våld i nära relationer.

Stärkt beredskap i en ny tid På försvarsområdet fortsätter förstärkningen av såväl det militära som det civila försvaret, för att öka den operativa förmågan i enlighet med inriktningen i propositionen om totalförsvaret (prop. 2020/21:30). De tillskott som tidigare aviserats innebär den största satsningen på totalförsvaret i modern tid. Under 2021 till och med 2025 beräknas nivån på anslagen till det militära försvaret ökas successivt med 27,6 miljarder kronor. De aviserade anslagsökningarna till det civila försvaret till och med 2025 innebär att anslagen beräknas öka med sammantaget 4,2 miljarder kronor jämfört med 2017. Regeringen kommer att föreslå att den nuvarande kupongskatten ersätts med en ny, moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer. Förslaget innebär ökade skatteintäkter som kan användas som en del i finansieringen av förstärkningen av totalförsvaret. Även de ökade skatteintäkterna från den höjning av skatterna på alkohol och tobak som regeringen avser att föreslå kan användas för att bidra till finansieringen.

För aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar finns behov av ett utvecklat, robust och säkert kommunikationssystem. Regeringen föreslår därför att det stegvisa etablerandet av Rakel Generation 2 ska fortsätta. Regeringen tillsatte redan under förra mandatperioden Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (dir. 2018:77), för att stärka det civila försvaret. Regeringen avsätter från och med 2024 medel för att genomföra delar av utredningens förslag. En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret. Ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och att säkerställa försvarsviljan.

Fördjupningsruta 1.2 Regeringens vidtagna åtgärder med

anledning av spridningen av covid-19

Spridningen av covid-19 har haft konsekvenser för hela Sverige. Regeringen och riksdagen har sedan smittspridningen började vidtagit ett stort antal åtgärder för att värna människors liv, hälsa och möjlighet att försörja sig. Samtidigt genomförs en kraftfull grön återstart av svensk ekonomi. En ansvarsfull finanspolitik bidrog till att

den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld var låg före pandemin. Sverige har därför haft goda förutsättningar att hantera lågkonjunkturen som följt av pandemin. Sammanlagt omfattar åtgärderna som vidtagits 2020 och 2021 med anledning av pandemin och den gröna ekonomiska återstarten nästan 400 miljarder kronor i ökade utgifter och minskade inkomster. Det motsvarar drygt 7 procent av 2021 års BNP, eller cirka 40 000 kronor per invånare. Till det har cirka 1 000 miljarder ställts till förfogande i olika former av lån och garantier, motsvarande 19 procent av 2021 års BNP.

Grundläggande för att skydda människors liv och hälsa och skapa trygghet under pandemin har varit en fungerande hälso- och sjukvård. Regeringen har sedan spridningen av covid-19 varit tydlig med att brist på finansiering inte ska stå i vägen för detta. Betydande medel har därför skjutits till kommuner och regioner för de merkostnader som covid-19 pandemin har medfört, men också för att stödja regionernas hantering av den uppskjutna vården. Stora resurser har tillförts regionerna även för att möjliggöra en storskalig testning och smittspårning, samt för att genomföra den största vaccinationskampanjen i Sveriges historia. Den 14 september 2021 hade cirka 82 procent av Sveriges befolkning som är 16 år eller äldre fått en första dos vaccin och cirka 73 procent hade fått två doser. Medel har också avsatts för att stärka äldreomsorgen och höja personalens kompetens. I takt med pandemins utbredning har förändringar i socialförsäkringen gjorts för att begränsa smittspridningen, skydda riskgrupper och minska belastningen på hälso- och sjukvården. Kommunsektorn har därutöver tillförts resurser för att mildra konsekvenserna av det skattebortfall som skett till följd av den lågkonjunktur som följt av pandemin. Jämfört med den prognos som regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2020, före pandemins utbrott, har de kommunala skatteinkomsterna reviderats ned för 2020 till följd av lågkonjunkturen, men inte för 2021 eller 2022. Sammantaget har de generella statsbidragen höjts mer än kommunalskatteinkomsterna har minskat (se diagram 1.1).

Diagram 1.1 Skatterevidering och tillskott av generella statsbidrag sedan i BP20

Miljarder kronor

35 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 2020 2021 2022 Skatterevidering sedan prognos i BP20 Revidering av generella statsbidrag sedan prognos i BP20 Anm.: I diagrammet jämförs prognoserna för 2020, 2021 och 2022 års kommunala skatteinkomster och generella statsbidrag i budgetpropositionen för 2020 med det utfall för 2020 och prognos för 2021 samt 2022 som redovisas i denna proposition. Staplarna motsvarar således hur mycket prognoserna för kommunala skatteinkomster och generella statsbidrag som gjordes innan pandemin har reviderats till och med den uppdaterade prognosen i denna proposition (se avsnitt 9). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Beteendeförändringar och restriktioner till följd av pandemin har gett upphov till en kraftig nedgång i ekonomin. Att mildra de ekonomiska konsekvenserna och rädda svenska jobb och livskraftiga företag har varit helt avgörande. Företag som har drabbats ekonomiskt har därför fått ekonomiskt stöd i syfte att övervintra krisen och

därmed kunna undvika uppsägningar (se diagram 1.2). Åtgärderna har minskat kostnaderna, stärkt likviditeten och förbättrat finansieringsmöjligheterna för företagen. Medlen har huvudsakligen fördelats utifrån hur allvarligt företagen har drabbats ekonomiskt, men vissa stöd har riktats till specifika sektorer som medier, kultur, idrott, kollektivtrafik, järnväg samt flyg- och sjöfart. Företag har även fått ersättning för höga sjuklönekostnader. För att underlätta företagens möjligheter att finansiera exportaffärer har Exportkreditnämndens kreditgarantiram för exportkrediter samt Aktiebolaget Svensk Exportkredits låneram i Riksgäldskontoret höjts. Tillfälliga och tidigarelagda skattesänkningar för jobb och företag har också genomförts under 2021. Kostnaden för att anställa har sänkts genom tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter bland annat för 19 – 23-åringar. För att stötta människor som hamnat i en mer utsatt situation har civilsamhället fått ökade resurser och bostadsbidraget för barnfamiljer har höjts tillfälligt. Medel har även tillförts organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer.

För att understödja den ekonomiska återhämtningen och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling genomför regeringen en kraftfull grön återstart. Satsningarna omfattar bland annat investeringar i energieffektivisering av flerbostadshus, utbyggd laddinfrastruktur för tunga fordon, tidigarelagt järnvägsunderhåll, åtgärder för skydd av värdefull natur, en skattereduktion för installation av grön teknik och satsningar på cirkulär ekonomi.

Diagram 1.2 Utbetalningar till vissa stöd samt beviljade anstånd och utställda

garantier.

Miljarder kronor 60

0 Anstånd Korttidsarbete Nedsatt arbetsgivaravgift Ersättning höga sjuklönekostnader Omställningsstöd Nedsatt arbetsgivaravgift unga Företagsakuten (garantier) Anm.: Den tillfälliga generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna gällde mars–juni 2020., Nedsättningen innebar att arbetsgivaren betalade 10,21 procent i arbetsgivaravgift i stället för 31,42 procent för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kronor per anställd och månad. Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga avser personer 19–23 år och gäller 1 januari 2020–31 mars 2023. Nedsättningen innebär att arbetsgivaren betalar 19,73 procent i stället för 31,42 procent i arbetsgivaravgifter på ersättningar upp till 25 000 kronor per månad. Den 1 juni–31 augusti 2021 gäller en förstärkning av nedsättningen till 10,21 procent. Ersättning för sjuklönekostnader avser full kompensation för april–juli 2020 och därefter ersätts sjuklönekostnader som kan antas vara utöver det normala. Alla uppgifter är per den 30 juni 2021. Källor: Skatteverket, Tillväxtverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Krisåtgärderna har gjort skillnad, men i en så kraftig och snabb ekonomisk nedgång är det oundvikligt att människor blir arbetslösa eller drabbas på andra sätt. Regeringen har därför gjort tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, förstärkt sjukförsäkringen och ökat möjligheterna till omställning. Kunskapslyftet har under pandemin förstärkts med fler utbildningsplatser som bättre möter samhällets behov, vilket inte minst gett grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden förbättrade möjligheter att bygga på med kunskap för att få jobb.

Många länder i omvärlden har, precis som Sverige, vidtagit omfattande åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Internationella valutafondens senaste uppskattning av länders ekonomiska stödåtgärder tyder på att Sveriges åtgärder ligger i linje med flera jämförbara länder, främst med vissa andra nordiska länder.

Regeringens stödåtgärder och den gröna ekonomiska återstarten har hållit uppe ekonomin och mildrat de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19 och av de restriktioner som införts. I Sverige föll BNP inte lika djupt första halvåret 2020 som i många andra europeiska länder och återhämtningen har hittills gått snabbare. Svensk BNP var under andra kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som före pandemin (se diagram 1.3). Även i de övriga nordiska länderna har aktiviteten i ekonomin hållits uppe relativt väl.

Diagram 1.3 BNP, internationell jämförelse

Index 2019Q4 = 100, säsongjusterat 102 100 98 96 94 92 90 88 86 84 2019Q4 2020Q1 2020Q2 2020Q3 2020Q4 2021Q1 2021Q2 SE US Euroområdet FI DK NO Källor: Eurostat, Statistiska centralbyrån, Statistics Norway, Statistics Finland, Statistics Denmark och U.S. Bureau of Economic Analysis.

Även sysselsättningsgraden i Sverige minskade under inledningen av pandemin, men har stigit tydligt och är, liksom före krisen, bland de högsta inom EU. Stödåtgärderna har bidragit till att hålla uppe sysselsättningen. Systemet med korttidsarbete har till exempel möjliggjort att åtskilliga jobb har kunnat räddas. Sveriges ersättningsystem är kopplade till aktivitet, vilket har bidragit till att arbetskraftsdeltagandet hållits kvar på en hög nivå. Det har bidragit till att arbetslösheten ökat mer i Sverige än i övriga Europa, men andelen långtidsarbetslösa är på en lägre nivå i Sverige jämfört med andra medlemsstater i EU. För att stärka den ekonomiska tryggheten ytterligare under krisen har arbetslöshetsförsäkringen förstärkts.

Den pågående lågkonjunkturen skiljer sig tydligt från tidigare kriser eftersom den inte har orsakats av strukturella obalanser i ekonomin. Förtroendet för marknaden påverkades därför endast initialt och när smittspridningen minskar och restriktioner lyfts så normaliseras aktiviteten i ekonomin relativt snabbt.

Finanspolitiken har spelat en större roll än i tidigare kriser. Stödet för korttidsarbete omfattade nästan 600 000 anställda 2020, vilket bidrog till att dämpa sysselsättningsfallet. Även under det första halvåret 2021 har nyttjandet varit högt. Trots att krisen inte beror på strukturella obalanser kan den medföra långsiktigt negativa effekter på ekonomin. Utan aktiv finanspolitik och stärkta skyddsnät hade företag och löntagare behövt bära en större del av kostnaden av nedstängningarna, med risk för omfattande konkurser och högre arbetslöshet som följd. Regeringens finanspolitiska insatser har till stor del motverkat sådana negativa effekter.

De åtgärder som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19 har byggt på sakpolitiska överenskommelser mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

1.5 Effekter av regeringens politik

Arbetsmarknadseffekter Genom ökad offentlig konsumtion, offentliga investeringar samt transfereringar och sänkta skatter till låginkomsthushåll bidrar de föreslagna reformerna i denna proposition till att stimulera tillväxten och sysselsättningen de närmaste åren. De föreslagna och aviserade reformerna väntas även ha sammantaget positiva effekter på lång sikt (se tabell 1.5). Utbildningsplatserna förväntas förbättra matchningen på arbetsmarknaden, arbetsförmedlings- och matchningsinsatser kan hjälpa den som är arbetslös att snabbare finna ett arbete och en förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster stärker incitamenten att arbeta fler timmar för dem som redan arbetar. Mer resurser till kommuner och regioner, för att förbättra kvaliteten i välfärden, kan bland annat leda till bättre hälsa och resultat i grund- och gymnasieskolan, vilket på sikt bedöms påverka utfallet på arbetsmarknaden positivt. Det påbörjade införandet av familjeveckan bedöms leda till färre arbetade timmar. Den sammantagna bedömningen av effekterna på lång sikt av reformerna som föreslås och aviseras i denna proposition är att de bidrar till ökad sysselsättning och fler arbetade timmar, samtidigt som de bidrar till lägre arbetslöshet.

Tabell 1.5 Långsiktiga effekter av regeringens politik på arbetade timmar,

sysselsättning, arbetslöshet och arbetskraft.

Bedömd riktning Arbetade timmar Sysselsatta Arbetslöshet Fler platser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning + + -- Fler högskoleplatser + + - Arbetsförmedlings- och matchningsinsatser ++ ++ -- Ökade volymer arbetsmarknadsutbildning + + -- Förändringar av subventionerade anställningar ++ ++ -- Mer resurser till kommuner och regioner + + - Familjeveckan börjar införas -- 0 0 Höjt tak i sjukförsäkringen - 0 0 Sänkt skatt med tyngdpunkt mot lågoch medelinkomsttagare + 0 0 Anm.: + avser en ökning, - en minskning och 0 ungefär oförändrat. Vid en stor ökning anges detta med ++, och en stor minskning med --. Källa: Egna beräkningar.

Den expansiva finanspolitiken förväntas även bidra till lägre arbetslöshet på lång sikt genom att den kortsiktiga arbetslösheten hålls nere. Långvarig frånvaro från arbetsmarknaden är ofta påfrestande för individen. Sådan frånvaro kan också försämra arbetslösas yrkeskunskaper och leda till minskad sökaktivitet. En stabiliseringspolitik som trycker ned arbetslösheten förväntas därför ha positiva effekter även på lång sikt.

Effekter på inkomstfördelningen Fördelningspolitiken bidrar till att tillväxt och välfärd kommer alla till del genom hela livet, så att livschanser och levnadsvillkor utjämnas. En del av utjämningen sker via

skatter och transfereringar, som direkt påverkar den ekonomiska standarden. En annan, mer omfattande del, är den utjämning som sker genom offentligt finansierade välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. Ett utökat inkomstbegrepp, som utöver ekonomisk standard även tar hänsyn till välfärdstjänster, ger en mer komplett bild av politikens effekter. Samtidigt är den utjämning av livschanser som sker genom välfärdstjänster, inte minst utbildning, svår att mäta och av en vidare betydelse än vad som framgår av de ekonomiska beräkningar som görs i denna proposition.

De reformer i denna proposition som bedöms ha en direkt inverkan på individernas ekonomiska standard och som är beräkningsbara är sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare, avskaffad skatteklyfta för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassan, förstärkning av bostadstillägg och särskilt bostadstillägg för pensionärer, förstärkning av bostadstillägg och särskilt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen, höjd garantinivå i sjukoch aktivitetsersättningen, höjd inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning, tillfälligt minskat antal karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen, höjt tak i sjukförsäkringen, höjt underhållsstöd för 7 – 10-åringar, höjd skälig levnadsnivå och familjeveckan. Reformerna har olika fördelningsprofil, men sammantaget ökar den ekonomiska standarden till följd av reformerna mest i den nedre delen av inkomstfördelningen. I inkomstgruppen med högst ekonomisk standard ökar inte den ekonomiska standarden lika mycket som i övriga inkomstgrupper. Det är främst de olika reformerna som stärker ekonomin för personer med sjuk- och aktivitetsersättning samt det ökade bostadstillägget till pensionärer som bidrar till fördelningsprofilen (se diagram 1.4).

Diagram 1.4 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika inkomstgrupper

till följd av reformer

Procent 2,0

1,5

1,0

0,5

0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög Bostadstillägg, pensionärer Förstärkning, SA-tagare Avskaffad skatteklyfta, SA Sänkt skatt, låg- och medelinkomsttagare Skattereduktion, A-kasseavgift Övrigt Anm.: Hela befolkningen har delats in i tio olika inkomstgrupper efter ekonomisk standard. Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i denna proposition. I sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare ingår både den del av reformen som aviserades i budgetpropositionen för 2021 men ska genomföras först den 1 januari 2022 och den del som föreslås i propositionen. I Övrigt ingår karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen, höjt tak i sjukförsäkringen, höjt underhållsstöd, höjd skälig levnadsnivå och familjeveckan. Familjeveckan och det höjda taket i sjukförsäkringen påverkar ekonomisk standard relativt lite trots en relativt stor påverkan på budgeten. Trots att både effekten av familjeveckan och taket i sjukförsäkringen medför betydande effekter på statens budget är effekterna på ekonomisk standard av dessa reformer relativt små. Det beror på att familjeveckan medför ett lönebortfall för individen som till stora delar ersätts av familjedagspenningen samt att ökad ersättning till följd av höjt tak i sjukförsäkringen delvis motverkas av lägre kollektivavtalad ersättning och högre skatt. SA står för sjuk- och aktivitetsersättning. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den utökade inkomsten består av summan av ekonomisk standard och välfärdstjänster. Effekten av de reformer som påverkar ekonomisk standard och välfärdstjänster är störst i den nedre delen av inkomstfördelningen och minskar längre upp i fördelningen (se diagram 1.5).

Diagram 1.5 Genomsnittlig effekt på utökad inkomst i olika inkomstgrupper till

följd av reformer

Procent 2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög Bidrag från disponibel inkomst Bidrag från välfärdstjänster Anm.: Hela befolkningen har delats in i tio olika inkomstgrupper efter ekonomisk standard. Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i denna proposition. Effekterna beräknas i förhållande till gällande regler (för disponibel inkomst) och senast beslutade anslagsnivå (för välfärdstjänster). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Effekter på ekonomisk jämställdhet Den ekonomiska politiken ska utformas så att den bidrar till jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsbudgetering belyser hur de föreslagna reformerna påverkar fördelningen av livsvillkor och resurser mellan kvinnor och män. Sammantaget bedöms reformerna i denna proposition tillfalla kvinnor i större utsträckning än män. Reformerna bedöms öka kvinnors individuella disponibla inkomst med i genomsnitt 0,8 procent och mäns med 0,5 procent. Detta får till följd att reformerna bidrar till att öka den ekonomiska jämställdheten, eftersom kvinnors individuella disponibla inkomst ökar mer än mäns (se diagram 1.6).

Diagram 1.6 Genomsnittlig effekt på individuell disponibel inkomst för kvinnor

och män till följd av reformer

Procent 1,00

0,75

0,50

0,25

0,00 Kvinnor Män Bostadstillägg, pensionärer Förstärkning, SA-tagare Avskaffad skatteklyfta, SA Sänkt skatt, låg- och medelinkomsttagare Skattereduktion, A-kasseavgift Övrigt Anm.: Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i denna proposition. I sänkt skatt med tyngdpunkt mot lågoch medelinkomsttagare ingår både den del av reformen som aviserades i budgetpropositionen för 2021 men ska genomföras först den 1 januari 2022 och den del som föreslås i propositionen. I Övrigt ingår karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen, höjt tak i sjukförsäkringen, höjt underhållsstöd, höjd skälig levnadsnivå och familjeveckan. Familjeveckan och det höjda taket i sjukförsäkringen påverkar ekonomisk standard relativt lite trots en relativt stor påverkan på budgeten. Trots att både effekten av familjeveckan och taket i sjukförsäkringen medför betydande effekter på statens budget är effekterna på ekonomisk standard av dessa reformer relativt små. Det beror på att familjeveckan medför ett lönebortfall för individen som till stora delar ersätts av familjedagspenningen samt att ökad ersättning till följd av höjt tak i sjukförsäkringen delvis motverkas av lägre kollektivavtalad ersättning och högre skatt. SA står för sjuk- och aktivitetsersättning. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den individuella utökade disponibla inkomsten, som består av individuell disponibel inkomst och välfärdstjänster, beräknas öka med 1,4 procent för kvinnor och 1,0 procent för män till följd av de föreslagna reformerna (se diagram 1.7). Både reformer som påverkar individuell disponibel inkomst och satsningar på välfärdstjänster ökar den utökade inkomsten för kvinnor och män, och mer för kvinnor än för män.

Diagram 1.7 Genomsnittlig effekt på individuell utökad inkomst för kvinnor och

män till följd av reformer

Procent 1,5

1,0

0,5

0,0 Kvinnor Män Bidrag från disponibel inkomst Bidrag från välfärdstjänster Anm.: Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i denna proposition. Effekterna beräknas i förhållande till gällande regler (för disponibel inkomst) och senast beslutade anslagsnivå (för välfärdstjänster). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Klimateffekter Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. En viktig del i detta är att bedöma hur nya åtgärder kan bidra till att minska klimatutsläppen. På så sätt kan regeringen säkerställa att utsläppen minskar i den takt som krävs för att nå klimatmålen.

Eftersom klimatfrågan är komplex innebär det dock ofta en utmaning att beräkna klimateffekter. Det kan råda osäkerhet om när utsläppsminskningarna kommer att uppnås och hur stora de kommer bli. För att göra arbetet med att bedöma klimateffekter mer enhetligt har regeringen gett Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet, Statens energimyndighet och Trafikverket i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för bedömning av hur olika styrmedel och åtgärder liksom andra omvärldsfaktorer påverkar utsläppen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2022.

En uppskattning av de direkta effekterna på utsläppen av några av reformerna i denna proposition finns i tabell 1.6. Tabellen återger uppskattade effekter av några av de förändringar som föreslås i denna proposition och inte effekten av hela åtgärden i de fall det är en åtgärd som löpt över flera år. Syftet är att ge en fingervisning om klimateffekternas storleksordning.

Tabell 1.6 Direkt effekt på utsläpp av vissa reformer

Klimatåtgärd Effekt på utsläpp Biogasstöd - Förstärkning Klimatklivet -- Skärpt miljöstyrning i bonus–malus-systemet - Elbusspremien - Förstärkt och utvidgad Klimatpremie - Breddad ekobonus - Energisteget - Anm.: + avser en ökning av utsläppen på mellan 0 och 100 tusen ton CO2e, - avser en minskning på mellan 0 och 100 tusen ton CO2e, - - avser en minskning på över 100 upp till 200 tusen ton CO2e och - - - en minskning på över 200 tusen ton CO2e. Alla effekter avser den genomsnittliga årliga effekten på utsläppen 2022 till 2024. Källa: Egna beräkningar.

Utöver åtgärderna i tabell 1.6 presenteras i denna proposition även ett antal ytterligare åtgärder som är avgörande för en omställning till ett fossilfritt samhälle. Regeringen förstärker bland annat satsningen på Industriklivet, som uppskattas ha en potential att på sikt reducera växthusgasutsläppen med drygt 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, vilket motsvarar 21 procent av Sveriges totala utsläpp. Regeringen skjuter även till medel för att snabba på tillståndsprövningen vid elnätsutbyggnad och höjer kreditramen kraftigt för gröna investeringar, vilket möjliggör fler nya och innovativa industriinvesteringar. Därutöver vidtar regeringen även andra åtgärder som bidrar till miljömålen, bland annat en kraftig satsning på skydd av skog. En fullständig redovisning finns i bilagan Klimatredovisning till Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2022 1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1). 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 595 miljarder kronor för 2024 (avsnitt 4.2). 3. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 (avsnitt 5.2 och bilaga 1 avsnitt 2). 4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.2 och tabell 5.1). 5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1). 6. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1). 7. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2022 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1). 8. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.3 och tabell 6.3). 9. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 7.2). 10. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1). 11. Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2022 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1). 12. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 51 230 000 000 kronor (avsnitt 9.2). 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 611 000 000 kronor (avsnitt 9.2). 14. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 9.7).

Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 15. Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 eller 2023 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 (avsnitt 5.5). 16. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 15 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 5.5). 17. Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 genom försäljning överlåter fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. (avsnitt 5.5).

18. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 17 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 5.5).

3 Den makroekonomiska

utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i övriga världen 2021 – 2024. Tyngdpunkten ligger på utvecklingen 2021 och 2022.

Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2021 (prop. 2021/22:2) eller har aviserats av regeringen i tidigare propositioner. Några framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar därutöver antas inte. Information om omvärldshändelser och statistikutfall som fanns tillgängliga t.o.m. den 9 augusti 2021 har beaktats. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 2.

Sammanfattning

– I takt med att allt fler har vaccinerats och samhällen åter öppnats har återhämtningen under det första halvåret 2021 fortsatt i många avancerade ekonomier. Den starka utvecklingen väntas fortsätta också under andra halvåret 2021. I synnerhet väntas en kraftig ökning av hushållens konsumtion. – Prognosen baseras på antagandet att få restriktioner är på plats under hösten 2021 såväl i Sverige som i de flesta andra länder med betydelse för svensk export. Under 2022 väntas restriktioner vara begränsade och hushåll och företag antas gradvis återgå till tidigare beteenden. – Även i Sverige fortsatte den ekonomiska aktiviteten att öka under det första halvåret 2021. Framåtblickande indikatorer talar för en stark utveckling också i närtid. Tjänstekonsumtionen, som drabbats hårt under pandemin, väntas öka snabbt när det är färre restriktioner och bidra till att BNP växer snabbt. Därtill väntas den starkare efterfrågan i omvärlden gynna svensk export. – Svensk BNP är tillbaka på samma nivå som före pandemin. Vid slutet av året bedöms BNP vara på den nivå som prognostiserades för 2021 före pandemin. Detta innebär att svensk ekonomi återhämtat sig snabbt jämfört med tidigare lågkonjunkturer och jämfört med flera andra medlemsstater i EU. Stora ekonomisk-politiska stimulanser bidrar till att understödja återhämtningen även 2022. – Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under det första halvåret 2021 när sysselsättningen har ökat. Flera arbetsmarknadsindikatorer, såsom företagens anställningsplaner, har stigit till höga nivåer och pekar på en stark efterfrågan på arbetskraft den närmaste tiden. Arbetslösheten bedöms dock även fortsatt vara på en högre nivå 2022 än före pandemin. – Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF), väntas öka 2021 men understiga Riksbankens inflationsmål på 2 procent de närmaste åren. – Prognosen är behäftad med osäkerheter som främst beror på hur spridningen av sjukdomen covid-19 utvecklas. Osäkerhet kring den ekonomiska återhämtningen belyses med två alternativa scenarier baserade på olika antaganden för pandemins utveckling, hushållens och företagens ändrade beteenden samt pandemins och stimulanspaketens varaktiga effekter på ekonomin.

3.1 Tillväxtutsikterna i omvärlden 2021 och 2022

Återhämtningen i världsekonomin fortsätter Under första halvåret 2021 har återhämtningen i världsekonomin tagit rejäl fart, framför allt i de avancerade ekonomierna (t.ex. USA och flertalet europeiska länder) där allt fler är vaccinerade och restriktioner till stor del har avvecklats. BNP-utfall för andra kvartalet visar på en stark utveckling i USA, Kina och euroområdet. I USA och Kina är BNP på en högre nivå än den var före pandemin. Även i de nordiska länderna har ekonomierna återhämtat sig väl. I flera europeiska länder, som exempelvis Tyskland, är BNP dock fortfarande på en lägre nivå än före pandemin.

Den ekonomiska utvecklingen i de avancerade ekonomierna väntas bli snabb även framöver. Framåtblickande indikatorer för både industrin och den hårt drabbade tjänstesektorn talar för en positiv utveckling. Få restriktioner innebär att framför allt konsumtionen av tjänster antas öka i snabb takt. Hushållen har goda förutsättningar att snabbt öka sin konsumtion till följd av att sparandet under pandemin varit högt. Både finans- och penningpolitiken är dessutom fortsatt expansiva, vilket understödjer den ekonomiska aktiviteten. Industrin har återhämtat sig starkt och befinner sig nu på en högre aktivitetsnivå än före pandemin. Tillväxten har dock dämpats i många länder den senaste tiden till följd av utbudsrestriktioner, såsom brist på halvledare. Dessa problem väntas bestå under en övergångsperiod. Tillväxten inom industrin väntas därmed i närtid vara lägre än för tjänstebranscherna.

Återhämtningen i euroområdet har hittills varit fördröjd jämfört med t.ex. USA och Sverige, men den återupptogs under det andra kvartalet 2021, till följd av en stark tillväxt i ekonomin i takt med att allt fler har vaccinerats och restriktioner lättats. Under andra halvåret 2021 väntas den ekonomiska aktiviteten fortsätta återhämta sig i snabb takt. Hushållens konsumtion i de europeiska länderna väntas öka kraftigt. Samtidigt bidrar en stigande efterfrågan från omvärlden och en expansiv finans- och penningpolitik positivt till utvecklingen. EU:s återhämtningspaket, med en stark tonvikt på grön återhämtning och digitalisering, bedöms också stimulera tillväxten i den europeiska ekonomin, framför allt fr.o.m. 2022. BNP bedöms nå samma nivå som före pandemin under slutet av 2021. Inflationen bedöms ligga under Europeiska centralbankens inflationsmål hela prognosperioden.

Återhämtningen började tidigare i USA jämfört med många andra länder och har gått snabbare. Det beror på en snabb vaccinationsstart, efterföljande lättade restriktioner och på den mycket expansiva finanspolitiken med exceptionellt stora stödpaket. BNPtillväxten 2021 väntas bli den högsta på över 25 år (se tabell 3.1). Även inflationen i USA väntas bli hög 2021, men uppgången bedöms vara tillfällig. För Kina ser den ekonomiska utvecklingen annorlunda ut. Efter en snabb och tidig återhämtning under 2020 går den kinesiska ekonomin in i ett lugnare skede under 2021. Tillväxten växlar ned ytterligare under 2022. Sämre tillgång till vaccin och mindre utrymme för expansiv finanspolitik väntas medföra att återhämtningen i många framväxande ekonomier och ekonomier i låginkomstländer går långsammare än i avancerade ekonomier. Sammantaget väntas dock tillväxten i omvärlden bli mycket hög 2021. Under 2022 går BNP-tillväxten in i en lugnare fas, vilket bl.a. förklaras av att finanspolitiska stödåtgärder trappas av, men tillväxten är fortfarande hög. Även om situationen har förbättrats globalt är osäkerheten fortfarande större än normalt. Det beror framför allt på risker kopplade till pandemin.

Tabell 3.1 Nyckeltal internationella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 BNP, euroområdet -6,4 5,0 4,5 1,5 1,5 BNP, USA -3,4 6,0 4,5 1,5 1,0 BNP, Kina 2,3 8,0 5,5 5,5 5,0 BNP i världen, PPP-vägd -3,3 6,0 4,5 3,5 3,5 1 BNP i världen, KIX-vägd 2 -4,3 4,8 4,2 2,3 2,1 Svensk exportmarknad 3 -8,9 8,0 6,0 3,5 3,2 Inflation, euroområdet 4 0,3 1,9 1,4 1,5 1,8 Inflation, USA 1,2 3,7 2,8 2,4 2,3 5 Styrränta, euroområdet 6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Styrränta, USA 6 0,5 0,3 0,3 0,5 0,9 Råoljepris 7 41,8 68,5 67,6 63,8 61,0 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade (PPP) BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2021 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. 3 Den sammanviktade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). 5 Konsumentprisindex (KPI). 6 Årsgenomsnitt, procent. Avser refiräntan för euroområdet, dvs. den ränta som banker i euroområdet får betala för lån i en vecka från Europeiska centralbanken, och Federal funds ränta för USA. 7 Brent, US-dollar per fat. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

3.2 Tillväxtutsikterna i Sverige 2021 och 2022

Svensk ekonomi visar styrka i återhämtningen Även i Sverige har återhämtningen fortsatt under första halvåret 2021 och svensk BNP är tillbaka på samma nivå som före pandemin. Vid slutet av året bedöms BNP vara på samma nivå för 2021 som prognoserna visade före pandemin. Detta innebär att svensk ekonomi återhämtat sig snabbt jämfört med tidigare lågkonjunkturer och jämfört med övriga medlemsstater i EU. Det finns dock fortfarande en tydlig tudelning i näringslivet. Industrin återvände till tidigare aktivitetsnivåer redan under andra halvåret 2020, medan återhämtningen inom tjänstebranscherna har gått långsammare. Särskilt drabbade är t.ex. flyg- samt hotell- och restaurangbranschen.

Liksom i omvärlden väntas BNP i Sverige stiga snabbt under andra halvåret 2021. Få restriktioner och en stigande vaccinationsgrad väntas bidra till att hushållens konsumtion stiger snabbt. En hög efterfrågan på konsumtion av tjänster bedöms bidra till denna utveckling. Framåtblickande indikatorer som t.ex. inköpschefsindex och konjunkturbarometern bekräftar bilden av en fortsatt stark tillväxt i närtid (se diagram 3.1). Dessutom visar statistik över korttransaktioner från Swedbank Pay på en positiv utveckling inom tjänstebranscherna, bl.a. inom hotell och restaurang. Stora ekonomisk-politiska stimulanser bidrar till att understödja återhämtningen även framöver. Sammantaget bedöms BNP därför öka med 4,4 procent 2021 och 3,5 procent 2022 (se tabell 3.2).

Diagram 3.1 Barometerindikatorn och konfidensindikatorer

Standardiserade värden 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Barometerindikatorn Tillverkningsindustrin Tjänstesektorn Källa: Konjunkturinstitutet.

Hushållens konsumtion väntas öka snabbt

Sedan pandemins utbrott har smittspridning och restriktioner kraftigt påverkat hushållens konsumtion. Framför allt har pandemin inneburit negativa konsekvenser för besöksnära tjänstebranscher, såsom resor samt hotell och restaurang. Konsumtionen av bilar har under 2021 varit ojämn till följd av regeländringar kopplade till bonus – malus-systemet och höjda förmånsvärden. Indikatorer, såsom barometerindikatorn, pekar på en snabb återhämtning av hushållens konsumtion i närtid. Realtidsindikatorer, såsom kortdata, visar även på ökad aktivitet inom tjänstebranscherna under sommaren. Många tjänster har inte varit möjliga att konsumera under pandemin och ett uppdämt konsumtionsbehov, tillsammans med ett uppsamlat sparande, väntas bidra till att hushållens konsumtion ökar snabbt under andra halvåret 2021 (se tabell 3.2). Omfattande stödåtgärder väntas även fortsatt bidra till att hålla hushållens disponibla inkomster uppe. När hushållen återgår till att konsumera mer av de varor och tjänster som de avstått från under krisen väntas de spara mindre.

Tilltagande investeringstakt framöver

Jämfört med tidigare konjunkturnedgångar har de fasta bruttoinvesteringarna påverkats i relativt liten utsträckning. Ett stigande kapacitetsutnyttjande inom industrin samtidigt som företagen förväntar sig ökade produktionsvolymer talar för ett ytterligare investeringsbehov framöver. Inom tjänstebranscherna, där återhämtningen gått långsammare, väntas också investeringarna stiga i takt med att efterfrågan stiger. Bostadspriserna har ökat kraftigt under pandemin vilket bedöms ha bidragit till att antalet påbörjade bostäder och bostadsinvesteringarna har ökat. Beviljade bygglov indikerar en fortsatt hög byggtakt 2021 och bostadsinvesteringarna bedöms fortsätta öka resten av året för att sedan stabiliseras 2022. Offentliga investeringar bedöms öka starkt 2021 för att senare plana ut på en hög nivå 2022. Det är framför allt statliga investeringar i bl.a. infrastruktur som väntas driva utvecklingen. Sammantaget bedöms de totala investeringarna öka ungefär i linje med ett historiskt genomsnitt 2021 och något starkare 2022 (se tabell 3.2).

Positiv nettoexport

Varuexporten har utvecklats något svagare än väntat under det första halvåret 2021, trots att indikatorer som t.ex. industrins exportorderingång har stigit snabbt och ligger på historiskt höga nivåer. Utvecklingen förklaras bl.a. av flaskhalsar i produktionen till följd av leveransproblem av vissa insatsvaror och containerbrist. Framöver väntas en starkare efterfrågan i omvärlden gynna svensk export (se tabell 3.2). I närtid dämpas dock exporttillväxten av fortsatta störningar i leverans- och värdekedjor. Importen väntas växa långsammare än exporten. Det beror på att en stor del av utvecklingen av den inhemska efterfrågan drivs av efterfrågan på tjänster. Vid produktion av tjänster används generellt sett mindre import än vid varuproduktion. Nettoexporten väntas därmed vara positiv både 2021 och 2022.

Tabell 3.2 Nyckeltal försörjningsbalansen

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 BNP -2,8 4,4 3,5 1,4 1,5 BNP, kalenderkorrigerad -3,0 4,3 3,5 1,6 1,5 Hushållens konsumtion -4,8 4,2 4,9 2,8 2,8 Offentlig konsumtion -0,5 2,3 1,4 -1,2 -0,8 Fasta bruttoinvesteringar -0,5 2,4 3,6 1,5 1,2 Lagerinvesteringar 1 -0,6 0,2 0,0 0,0 0,0 Export -4,6 8,3 4,5 2,6 2,7 Import -5,7 6,3 4,7 2,6 2,8 BNP per invånare 2 -3,5 3,9 3,1 1,0 1,0 BNP i löpande pris -1,4 6,7 5,5 3,1 3,3 Anm.: Fasta priser, referensår 2020, inte kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen. 1 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 2 BNP per person i totala befolkningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Återupptagen verksamhet och ökade statsbidrag understödjer offentlig

konsumtion

Den offentlig konsumtionen utvecklades svagt 2020, vilket huvudsakligen förklaras av att kommunala myndigheters verksamhet begränsades av lägre efterfrågan och restriktioner till följd av pandemin. År 2021 och 2022 väntas den offentliga konsumtionen återhämta sig från den svaga utvecklingen 2020. Starka kommunala finanser 2020 och 2021, och ytterligare tillförda medel i denna proposition, medför ett stort konsumtionsutrymme i kommunsektorn, vilket bedöms användas för att återuppta utebliven verksamhet. Detta väntas bidra till att arbetade timmar, sysselsättning och konsumtionsutgifter i offentlig sektor ökar 2021 och 2022 jämfört med 2020.

Fortsatt återhämtning på arbetsmarknaden Läget på arbetsmarknaden har förbättrats och såväl sysselsättningsgraden som arbetskraftsdeltagandet ökade tydligt under det andra kvartalet 2021. Samtidigt är arbetslösheten kvar på en högre nivå än före pandemin, i synnerhet bland unga, personer med som högst förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda.

Från och med januari 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på

uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar. Bestämmelserna innebär en rad olika förändringar, bl.a. i definitioner, urval och den ordning som frågorna ställs (för mer information se Information om införande av ny ramlag 2021 i AKU på www.scb.se). I samband med detta har Statistiska centralbyrån även genomfört andra förändringar som påverkar statistiken. Sammantaget medför dessa förändringar ett tidsseriebrott i statistiken vid årsskiftet 2020/21 och utfallsdata från AKU är därför inte direkt jämförbara före respektive efter statistikomläggningen. Statistikomläggningen innebär att utfallen under 2021 är mer osäkra och svårare att analysera än normalt, då den utveckling som utfallen visar kan bero på såväl omläggningen som den faktiska utvecklingen. Såväl sysselsättningen som arbetskraften minskade kraftigt under det första kvartalet 2021 bland både kvinnor och män som en konsekvens av dessa förändringar. Det råder osäkerhet om i vilken utsträckning arbetslösheten påverkats.

Under det andra kvartalet ökade sysselsättningsgraden tydligt igen, i synnerhet bland kvinnor. Samtidigt fortsatte många av de anställda som varit permitterade att successivt öka sin arbetstid under det första halvåret 2021. Tillsammans med stärkta indikatorer tyder detta på att arbetsmarknadsläget tydligt förbättrades under det första halvåret 2021. Även arbetskraften ökade snabbt det andra kvartalet och arbetskraftsdeltagandet är på en hög nivå (se diagram 3.2). Denna uppgång förklaras främst av att ett stort antal unga sökte sig till arbetsmarknaden utan att hitta ett arbete. Som en följd av detta ökade arbetslösheten, och i synnerhet ungdomsarbetslösheten, under det första halvåret 2021. Det är dock viktigt att notera att drygt hälften av unga arbetslösa är heltidsstuderande som söker arbete utöver sina studier och majoriteten av de unga arbetslösa ser sig därför inte som arbetslösa utan i huvudsak som studerande.

Diagram 3.2 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen, 15–74 år. Utfall 2006–2020, prognos 2021–2024 76 74 72 70 68 66 64 62 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Arbetskraftsdeltagande Sysselsättningsgrad Anm.: Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott som påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Samtidigt som arbetslösheten har ökat enligt AKU har antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen fortsatt att minska under 2021 (se diagram 3.3). Fram till årsskiftet 2020/21 följde måtten varandra väl, men har sedan dess divergerat. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har minskat men samtidigt har antalet som varit inskrivna arbetslösa under en längre tid (12 månader eller mer) stigit successivt och är på en hög nivå.

Diagram 3.3 Arbetslöshet och inskrivna arbetslösa

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 10,0

9,0

8,0

7,0

6,0

5,0

4,0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Arbetslöshet (AKU) Inskrivna arbetslösa (Af) Anm.: Arbetslöshet (AKU) avser åldersgruppen 15–74 år medan andelen inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen (Af) avser åldersgruppen 16–64 år. Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott som försvårar analysen av sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet 2021 och påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet. Källor: Statistiska centralbyrån och Arbetsförmedlingen.

Framåtblickande arbetsmarknadsindikatorer har fortsatt att förbättras markant under 2021 och företagens anställningsplaner är på mycket höga nivåer enligt Konjunkturbarometern. Samtliga branscher uppvisar en stigande efterfrågan på arbetskraft. Detta indikerar en bred sysselsättningstillväxt i näringslivet framöver. Även antalet nyanmälda lediga platser på Arbetsförmedlingen har ökat kontinuerligt sedan det snabba fallet under våren 2020 och pekar på en tilltagande efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt är antalet varsel och konkurser på låga nivåer.

Under det andra halvåret 2021 väntas sysselsättningen öka snabbt när den ekonomiska aktiviteten tilltar. Den positiva utvecklingen väntas fortsätta även 2022, och sysselsättningen bedöms då öka tydligt, i synnerhet inom näringslivets tjänstebranscher. Även bland offentliga verksamheter väntas sysselsättningstillväxten vara tydligt positiv 2021 och 2022. Både sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande bedöms vara på höga nivåer 2022 (se tabell 3.3). I takt med den tilltagande sysselsättningstillväxten väntas arbetslösheten falla snabbt under det andra halvåret 2021. Trots återhämtningen på arbetsmarknaden bedöms arbetslösheten fortfarande vara på en högre nivå 2022 än före pandemin.

Tabell 3.3 Nyckeltal produktivitet och arbetsmarknad

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Produktivitet 1 0,6 1,3 0,8 1,0 1,2 Arbetade timmar 1, 2 -3,8 3,2 2,7 0,5 0,2 Medelarbetstid 1, 3 -2,6 3,4 1,0 -0,5 -0,1 Sysselsättning -1,3 -0,1 1,7 1,0 0,3 4 Sysselsättningsgrad 4,5 67,2 67,3 68,3 68,9 68,9 Arbetslöshet 4, 6 8,3 8,8 7,7 7,0 7,0 Arbetskraft 4 0,3 0,4 0,5 0,3 0,3 Arbetskraftsdeltagande 73,3 73,8 74,0 74,0 74,1 4,5 Befolkning, total 7 0,7 0,5 0,5 0,5 0,4 Befolkning, 15–74 år 0,4 -0,3 0,2 0,3 0,3 Anm.: Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott som försvårar analysen av befolkning, sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet 2021 och påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen. 1 Avser kalenderkorrigerade data. 2 Enligt nationalräkenskaperna (NR). 3 Avser antal arbetade timmar per år enligt NR (kalenderkorrigerat) dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt AKU. 4 Avser åldersgruppen 15–74 år. 5 Procent av befolkningen. 6 Procent av arbetskraften. 7 Utfall för 2020 är ett beräknat årsmedelvärde. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Stigande resursutnyttjande

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi har stigit efter den kraftiga nedgången som skedde under 2020. Hur mycket lediga resurser det finns i ekonomin kan inte mätas exakt men uppgången i resursutnyttjandet återspeglas bl.a. i att företagens kapacitetsutnyttjande har stigit till en hög nivå och att antalet företag som upplever brist på arbetskraft har ökat i snabb takt. Dessa indikatorer ingår i olika sammanfattande mått på resursutnyttjandet som publiceras av Riksbanken och Konjunkturinstitutet. Indikatorerna visar att resursutnyttjandet har stigit tydligt (se diagram 3.4). Trots det bedöms svensk ekonomi fortsatt befinna sig i en lågkonjunktur under 2021. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi mätt med BNP-gapet, dvs. BNP:s avvikelse från den BNP-nivå som är förenlig med en ekonomi i balans (se Finansdepartementets rapport Metod för beräkning av potentiella variabler april 2021 på www.regeringen.se), väntas stiga 2021 och konjunkturläget bedöms vara i det närmaste balanserat 2022 (se tabell 3.4).

Diagram 3.4 Resursutnyttjandeindikatorer

Standardavvikelser 3,0

2,0

1,0

0,0

-1,0

-2,0

-3,0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Riksbankens RU-indikator Konjunkturinstitutets RU-indikator Anm.: Resursutnyttjandeindikatorerna (RU-indikatorerna) är statistiska mått på resursutnyttjandet. De är normaliserade så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källor: Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Tabell 3.4 Nyckeltal potentiella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges 2020 2021 2022 2023 2024 Potentiell BNP 1,8 1,8 1,7 1,7 1,7 Potentiellt arbetade timmar 0,8 0,7 0,5 0,4 0,4 Potentiell produktivitet 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 Jämviktsarbetslöshet 1 6,7 6,7 6,8 6,9 7,0 Potentiell BNP, löpande priser 2 3,2 4,1 3,6 3,3 3,6 BNP-gap 3 -3,8 -1,5 0,3 0,2 0,0 Timgap -4,5 -2,1 0,1 0,1 0,0 3 Produktivitetsgap 3 0,7 0,6 0,2 0,1 0,0 Anm.: Fasta priser, referensår 2020, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler går inte att observera utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen. 1 Andel av potentiell arbetskraft. 2 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2020) multiplicerad med BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster. 3 Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Högre löneökningstakt 2021 Löneökningstakten var historiskt låg 2020. Den viktigaste förklaringen till det är att den omfattande avtalsrörelsen fick skjutas upp utan att nya löneavtal ingåtts, vilket innebar flera månader utan avtalsmässiga löneökningar för många anställda. Hösten 2020 enades parterna inom industrin om kostnadsökningar motsvarande 5,4 procent under 29 månader. Avtalet blev i huvudsak normerande för den övriga arbetsmarknaden. I takt med att de centralt avtalade lönerna började gälla från slutet av 2020 har preliminära utfall av konjunkturlönestatistiken visat på en tydlig uppgång i löneökningstakten.

Löneökningstakten bedöms bli betydligt högre 2021 för att sedan falla tillbaka något 2022 (se tabell 3.5). Den högre löneökningstakten 2021 förklaras till stor del av hur avtalen är utformade, där en större vikt har lagts på högre löneökningar i närtid. Samtidigt väntas bl.a. en hög efterfrågan på arbetskraft bidra till att hålla uppe

löneökningstakten även 2022. Reallöneökningarna, dvs. den nominella lönen enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för konsumentprisindex (KPI), väntas dock vara lägre än genomsnittet både 2021 och 2022.

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF), ökade tydligt första halvåret 2021 efter en svag utveckling under 2020. Energipriser, som bidrog till den svaga inflationen under 2020, väntas i stället bidra till högre inflation 2021. Samtidigt bedöms ett lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden innebära ett fortsatt dämpat underliggande inflationstryck. Sammantaget väntas KPIF-inflationen öka 2021, men understiga Riksbankens inflationsmål på 2 procent de närmaste åren (se tabell 3.5). KPI-inflationen, som inkluderar effekten av ändrade bostadsräntor, väntas också öka 2021 för att därefter dämpas något 2022.

Tabell 3.5 Nyckeltal löner och priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020 om inte annat anges, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Timlön enligt KL 1 2,1 2,6 2,4 2,6 2,8 Reallön 2 1,6 1,0 0,9 0,9 0,6 KPI 3 0,5 1,6 1,4 1,7 2,2 KPIF 4 0,5 1,8 1,5 1,7 2,0 KPIF exkl. energi 1,3 1,2 1,5 1,6 1,9 Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen. 1 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken. År 2020 avser prognos. 2 Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex. 3 Konsumentprisindex. 4 KPI med fast ränta. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad Flera centralbanker har fortsatt med omfattande stödåtgärder, bl.a. i form av köp av olika värdepapper, för att minska oron på de finansiella marknaderna och bidra till en fortsatt god kreditgivning i ekonomin. Den expansiva penningpolitiken har bidragit till ett lägre ränteläge och att aktiekurserna har stigit på flera håll i världen.

Även Riksbanken har bedrivit en expansiv penningpolitik och vidtagit flera åtgärder för att stödja det finansiella systemet under pandemin. Det har bidragit till att hålla svenska räntor på en låg nivå. Riksbanken bedöms hålla reporäntan oförändrad på 0,0 procent 2021 och 2022 (se tabell 3.6).

Kronan har stärkts mot Sveriges viktigaste handelspartner efter den initiala försvagningen i början av pandemin, bl.a. till följd av mindre oro på de finansiella marknaderna och lägre ränteskillnader mot omvärlden. Växelkursen väntas vara relativt stabil 2021 och 2022.

Tabell 3.6 Nyckeltal finansiella variabler

Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Reporänta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Statsobligationsränta 10 år 0,0 0,3 0,5 0,8 1,1 Statsobligationsränta 5 år -0,3 -0,2 0,1 0,4 0,8 Växelkurs, kronindex KIX 1 118,5 114,0 113,9 113,9 113,9 Växelkurs, SEK per EUR 10,5 10,1 10,1 10,2 10,2 1 18 november 1992 = 100. Källor: Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

3.3 Flera osäkerheter i prognosen

Utvecklingen i den globala och svenska ekonomin är alltid osäker. Det är viktigt att belysa de riskfaktorer som kan leda till att utvecklingen blir svagare eller starkare än i regeringens prognos. Pandemin och dess konsekvenser medför att prognosen i denna budgetproposition är mer osäker än vanligt.

Pandemin fortsätter utgöra en signifikant risk för den ekonomiska utvecklingen. Den globala tillgången till vaccin är ojämnt fördelad, vilket kan innebära att smittan fortsätter spridas och att svårkontrollerade mutationer uppstår. Restriktioner för att begränsa smittspridningen kan därmed komma att återinföras.

Störningar i leverans- och värdekedjor kan komma att påverka företagens produktionskapacitet i större utsträckning och under längre tid än vad som antas i prognosen. Storskalig försörjningsbrist av nödvändiga insatsvaror riskerar också att påverka den ekonomiska utvecklingen negativt.

Pandemin har även medfört förändrad hushållskonsumtion och stora finanspolitiska stimulanser i omvärlden. Effekterna av dessa kan på kort sikt bli starkare än vad som bedöms i prognosen. Hushållens sparande har ökat under pandemin, vilket kan medföra att det den närmaste tiden finns utrymme för ökad konsumtion. Vidare kan hushållens uppdämda konsumtionsbehov vara underskattat, vilket skulle innebära en snabbare konsumtionsutveckling än förväntat. De stödåtgärder som har införts i omvärlden kan ha en större positiv effekt på den ekonomiska utvecklingen än vad som antas i prognos, vilket skulle gynna svensk exportindustri.

Det finns dock risker kopplade till de omfattande stabiliseringspolitiska stödpaket som har implementerats runt om i världen. Till exempel kan en alltför snabb utfasning av pågående stödpaket medföra ökade konkurser och därmed en förhöjd risk för kreditförluster hos bankerna. De svenska bankerna är till stor del exponerade mot bostäder och kommersiella fastigheter, vilket gör dem särskilt känsliga för stora prisfall på fastighetsmarknaden.

Det finns även en risk att inflationen i USA ligger kvar på en hög nivå längre än vad som antas i prognosen. Det skulle troligtvis bidra till att de amerikanska räntorna stiger snabbare än väntat och leda till en dämpande effekt på tillväxten, både i USA och i andra länder.

Priserna på tillgångar, som bl.a. aktier och bostäder, har stigit kraftigt i flera länder under pandemin samtidigt som skuldsättningen bland hushåll, företag och stater har ökat. Ett större fall i tillgångspriser, särskilt i kombination med den höga skuldsättningen, kan störa den finansiella stabiliteten.

På global nivå finns även betydande risker som inte är kopplade till pandemin. Till exempel kan cyberhot och geopolitiska förändringar påverka den ekonomiska utvecklingen negativt.

En annan osäkerhetsfaktor som riskerar att påverka ekonomin är klimatförändringar, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald. Dessa utgör risker för den globala ekonomin, eftersom de kan medföra stora kostnader såväl för enskilda individer och företag som samhället som helhet. I Sverige kan konsekvenserna av ett förändrat klimat bli stora för exempelvis kustnära infrastruktur och bebyggelse, vattenkvaliteten i sjöar och hav och människors hälsa. En ökad risk för översvämningar, bränder, torka, invasiva arter och skadedjur kan också hota produktionen från jord- och skogsbruk.

3.4 Utvecklingen 2023 och 2024

I detta avsnitt (3.4) beskrivs ett scenario för svensk ekonomi 2023 och 2024 under förutsättningen att inga nya störningar påverkar ekonomin. En utgångspunkt för scenariot är att BNP-utvecklingen på längre sikt bestäms av ekonomins utbudssida, dvs. tillväxten i produktivitet och antalet arbetade timmar. Vidare innebär regeringens principer för prognoser att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. På några års sikt antas kommuner och regioner redovisa resultat i linje med god ekonomisk hushållning genom en anpassning av sina utgifter medan kommunalskattenivåerna antas vara oförändrade.

BNP-tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel antas dämpas 2023 och 2024 bl.a. till följd av en avtrappning av de finanspolitiska stödåtgärderna (se tabell 3.1) Det leder till att efterfrågan på svensk export väntas fortsätta öka, men i lugnare takt, och utrikeshandeln antas lämna ett positivt bidrag till tillväxten i svensk ekonomi. Därtill antas även den inhemska efterfrågan bidra till tillväxten. Den offentliga konsumtionen antas dock minska 2023 och 2024, vilket är en följd av antagandet om oförändrade regler. Sammantaget antas även BNP i Sverige växa i lugnare takt 2023 och 2024 jämfört med 2021 och 2022 (se tabell 3.2).

I Sverige väntas tillväxten i arbetsutbudet vara dämpad 2023 och 2024 (se tabell 3.3), till följd av att befolkningstillväxten är låg samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. En justerad pensionsålder, som ökar i takt med den förväntade medellivslängden vid 65 års ålder, har dock delvis en motverkande effekt. Sysselsättningen bedöms öka snabbare än arbetskraften 2023 och arbetslösheten väntas fortsätta att minska. Lågkonjunkturen under 2020 och 2021 bedöms dock få varaktiga effekter på arbetsmarknaden, s.k. persistenseffekter, vilket bidrar till en något högre arbetslöshet kring 7,0 procent även 2023 och 2024 jämfört med före pandemin. Produktiviteten bedöms öka ungefär i linje med potentiell produktivitet (se tabell 3.4). Sammantaget bedöms tillväxten i potentiell BNP uppgå till omkring 1,7 procent 2023 och 2024. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi antas vara balanserat 2023 och BNP bedöms växa ungefär i linje med potentiell tillväxt 2024.

Inflationen bedöms gradvis stiga som en konsekvens av fortsatt expansiv ekonomisk politik. Inflationen, mätt med KPIF, antas uppgå till 2 procent 2024. För att understödja en varaktig uppgång i inflationen i Sverige antas Riksbanken hålla reporäntan oförändrad under 2023 och 2024 (se tabell 3.6).

3.5 Alternativa scenarier

Det råder stor osäkerhet om hur den ekonomiska återhämtningen kommer att se ut de närmaste åren. Osäkerheten beror främst på hur pandemin påverkar hushållens ändrade konsumtionsbenägenhet och företagens investeringsvilja. Ytterligare en central osäkerhet handlar om pandemins varaktiga negativa effekter på ekonomin. Det finns därutöver en osäkerhet kring de varaktiga effekterna av de finanspolitiska stimulanspaketen i Sverige och omvärlden. Osäkerhet kring den ekonomiska återhämtningen belyses med två alternativa scenarier baserade på olika antaganden för pandemins utveckling, hushållens och företagens ändrade beteenden samt pandemins och stimulanspaketens varaktiga effekter på ekonomin.

I scenario 1 antas en större smittspridning än i prognosen. Det finns därför ett fortsatt behov av restriktioner under en längre tid i detta scenario. Som en konsekvens av detta och allmänt högre osäkerhet i ekonomin antas konsumtion och investeringar bli lägre än i prognosen. Pandemin antas samtidigt få en varaktig negativ effekt på företagens produktionskapacitet, t.ex. genom att en minskad riskvilja håller tillbaka

företagens investeringar. Sammantaget antas BNP-tillväxten 2021 och 2022 bli lägre i detta scenario än i prognosen, vilket resulterar i att arbetslösheten blir högre och resursutnyttjandet i ekonomin blir lägre än i prognosen (se tabell 3.7). Som en konsekvens av den lägre aktiviteten i ekonomin blir den offentliga sektorns finansiella sparande lägre än i prognosen, främst till följd av lägre inkomster från skatter men också i viss mån på grund av ökade offentliga utgifter när arbetslösheten stiger. De försämrade offentliga finanserna antas finansieras med lån, vilket tillsammans med en lägre BNP får till följd att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP, Maastrichtskulden, blir något högre än prognosen. Om aktiva finanspolitiska åtgärder vidtas för att hantera såväl hälsoeffekter som ekonomiska effekter av smittspridningen skulle effekterna för de offentliga finanserna bli större.

Tabell 3.7 Alternativa scenarier

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020 och prognos i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer 1 2020 2021 2022 2023 2024 2

BNP -3,0 4,3 3,5 1,6 1,5

Scenario 1: Långsammare återhämtning -3,0 3,8 2,7 2,0 1,9 Scenario 2: Snabbare återhämtning -3,0 4,8 4,3 1,4 1,2 3

Arbetslöshet 8,3 8,8 7,7 7,0 7,0

Scenario 1: Långsammare återhämtning 8,3 8,9 8,2 7,6 7,5 Scenario 2: Snabbare återhämtning 8,3 8,7 7,2 6,4 6,5 BNP-gap 4 -3,8 -1,5 0,3 0,2 0,0 Scenario 1: Långsammare återhämtning -3,8 -1,9 -0,6 -0,3 -0,1 Scenario 2: Snabbare återhämtning -3,8 -1,2 1,0 0,7 0,3 5

Finansiellt sparande -3,0 -1,8 -0,7 0,4 0,7

Scenario 1: Långsammare återhämtning -3,0 -2,0 -1,1 0,2 0,6 Scenario 2: Snabbare återhämtning -3,0 -1,7 -0,3 0,7 0,9 5

Maastrichtskulden 39,7 37,8 35,4 32,9 31,1

Scenario 1: Långsammare återhämtning 39,7 38,1 36,5 34,0 32,2 Scenario 2: Snabbare återhämtning 39,7 37,4 34,5 31,8 30,0 1 I alternativscenarierna har hänsyn även tagits till kompletterande penningpolitiska åtgärder. 2 Kalenderkorrigerade värden. 3 Årsgenomsnitt i procent. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 5 Procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I scenario 2 antas en minskad smittspridning jämfört med prognosen. Ett uppdämt behov av att konsumera hos hushållen tillsammans med det höga sparandet under pandemin antas samtidigt förstärka återhämtningen i världsekonomin när länder lättar på olika restriktioner. När osäkerheten i ekonomin avtar antas företagen tidigarelägga sina investeringar. Dessutom antas många länders beslut om nya stabiliseringspolitiska stödpaket för att återstarta sina ekonomier ge upphov till en varaktigt högre tillväxt, t.ex. om stöden används till produktiva investeringar. I detta scenario antas BNPtillväxten i Sverige 2021 och 2022 bli starkare än i prognosen. Det leder till att arbetslösheten blir lägre och resursutnyttjandet i ekonomin blir högre än i prognosen. Sammantaget blir den offentliga sektorns finansiella sparande högre än i prognosen. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld blir därmed lägre.

3.6 Prognosrevideringar

I detta avsnitt (3.6) redovisas de prognosrevideringar som gjorts jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100). Sedan den publicerades har bl.a. en kvartalssammanställning av nationalräkenskaperna, ett preliminärt BNP-utfall för andra kvartalet samt ett antal utfall för bl.a. AKU och KPI publicerats. Det har även skett ett tidsseriebrott i AKU som, till skillnad från vårpropositionen, nu beaktas i prognoserna vilket påverkar bedömningen för 2021 och framåt (se vidare avsnitt 3.2).

Svensk ekonomi har återhämtat sig snabbare än väntat under första halvåret 2021. Det medför att BNP-tillväxten 2021 nu väntas bli högre jämfört med prognosen i vårpropositionen (se tabell 3.8). Hushållens konsumtion har återhämtat sig i en snabbare takt än väntat under första halvåret 2021. Starkare utfall medför att även prognosen för exporten har reviderats upp 2021 sedan vårpropositionen. Tillväxttakten för de fasta bruttoinvesteringarna har reviderats ned något 2021 jämfört med vårpropositionen, vilket främst förklaras av utfall. Offentlig konsumtion bedöms växa något snabbare än i vårpropositionen, vilket framför allt beror på ytterligare tillförda medel i denna budgetproposition. Potentiell BNP är uppreviderad vilket förklaras av uppreviderad produktivitet historiskt.

Arbetslösheten är något uppreviderad 2021 till följd av högre utfall från AKU. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats jämfört med vårpropositionen. Både sysselsättningen och arbetskraften är trots det nedreviderade 2021 och 2022, vilket beror på ett tidsseriebrott i AKU (se avsnitt 3.2).

KPI- och KPIF-inflationen har reviderats upp både 2021 och 2022 jämfört med prognosen i vårpropositionen till följd av bl.a. högre energipriser samt ett ökat kostnadstryck för producenter. Prognosen för reporäntan är något uppreviderad jämfört med vårpropositionen till följd av en mer positiv bedömning av resursutnyttjandet.

Tabell 3.8 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges. Siffrorna inom parentes avser prognos från 2021 års ekonomiska vårproposition 2020 2021 2022 2023 2024 BNP -2,8 (-2,8) 4,4 (3,2) 3,5 (3,8) 1,4 (1,9) 1,5 (1,6) Potentiell BNP 1,8 (1,7) 1,8 (1,7) 1,7 (1,6) 1,7 (1,6) 1,7 (1,6) BNP-gap 1 -3,8 (-3,9) -1,5 (-2,6) 0,3 (-0,5) 0,2 (0,0) 0,0 (0,0) Arbetslöshet 8,3 (8,3) 8,8 (8,7) 7,7 (7,9) 7,0 (7,0) 7,0 (7,0) 2,3 Arbetskraft 2 0,3 (0,3) 0,4 (0,7) 0,5 (1,0) 0,3 (0,7) 0,3 (0,7) Sysselsatta 2 -1,3 (-1,3) -0,1 (0,3) 1,7 (1,9) 1,0 (1,7) 0,3 (0,6) Arbetade timmar 4 -3,8 (-3,8) 3,2 (3,0) 2,7 (2,4) 0,5 (1,1) 0,2 (0,5) Timlön 2,1 (2,0) 2,6 (2,5) 2,4 (2,3) 2,6 (2,5) 2,8 (2,7) 5 KPI 6 0,5 (0,5) 1,6 (1,4) 1,4 (1,0) 1,7 (1,3) 2,2 (2,1) KPIF 6 0,5 (0,5) 1,8 (1,5) 1,5 (1,3) 1,7 (1,7) 2,0 (2,0) Reporänta 7 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (-0,3) 0,0 (-0,5) 0,0 (-0,5) Anm.: Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott som försvårar analysen av sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet 2021 och påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringssystem och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen. 1 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 2 Avser åldersgruppen 15–74 år. 3 Procent av arbetskraften. 4 Kalenderkorrigerad. 5 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 6 Konsumentprisindex (KPI) resp. konsumentprisindex med fast ränta (KPIF). Årsgenomsnitt. 7 Procent, årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

3.7 Utvecklingen enligt andra bedömare

I detta avsnitt (3.7) jämförs regeringens prognoser för vissa centrala makroekonomiska variabler med prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Europeiska kommissionen och Ekonomistyrningsverket (se tabell 3.9). Det är viktigt att notera att prognoser publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakare inte alltid har tillgång till samma informationsmängd.

För 2021 bedömer både regeringen och Konjunkturinstitutet att BNP-tillväxten uppgår till 4,4 procent, vilket också är i linje med bedömningarna från Riksbanken, Ekonomistyrningsverket och Europeiska kommissionen. Även för 2022 är regeringens prognos i linje med övriga bedömares förutom Ekonomistyrningsverkets prognos som är lägre.

Skillnaderna mellan BNP-prognoserna är små sett ur ett statistiskt perspektiv. Diagram 3.5 visar bedömarnas prognoser tillsammans med symmetriska osäkerhetsintervall som täcker olika sannolikheter av regeringens historiska prognosfel, dvs. skillnader mellan utfall och regeringens prognoser. Bedömarnas prognoser ligger inom det intervall som täcker hälften av regeringens prognosfel och befinner sig inom en felmarginal som kan anses motsvara ett relativt vanligt prognosfel.

Diagram 3.5 BNP-prognos med osäkerhetsintervall

Procentuell förändring 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 50 % -2 65 % 80 % -3 Utfall Regeringen -4 Konjunkturinstitutet Europeiska kommissionen -5 Riksbanken Ekonomistyrningsverket -6 16 17 18 19 20 21 22

Anm.: Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel, i budgetpropositionerna 1994–2020, och bör inte förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska prognoser som publicerades i samband med 2018 års ekonomiska vårproposition. Källor: Europeiska kommissionen, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

Regeringens prognos för arbetslösheten 2021 är i linje med såväl Konjunkturinstitutets som Riksbankens, medan Ekonomistyrningsverkets och Europeiska kommissionens arbetslöshetsprognoser är något lägre. Samtliga bedömare med undantag för Europeiska kommissionen har beaktat statistikomläggningen av AKU (se avsnitt 3.2) i sina prognoser för arbetsmarknaden. För 2022 är regeringens prognos i linje med Konjunkturinstitutets, men något högre än övriga bedömares prognoser.

Regeringens prognos för KPI är i linje med samtliga prognosmakares prognoser 2021, med undantag för Konjunkturinstitutets som är något högre. För 2022 är regeringens prognos något lägre än Konjunkturinstitutets och Riksbankens bedömningar.

Regeringens bedömning av resursutnyttjandet 2021, mätt med BNP-gapet, är i linje med Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets bedömningar, men något mer negativ än Riksbankens bedömning. Jämfört med Europeiska kommissionens prognos är regeringens bedömning mindre negativ för 2021. För 2022 bedömer regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket att resursutnyttjandet är i det närmaste balanserat. Riksbanken bedömer att BNP-gapet är tydligt positivt och Europeiska kommissionen bedömer att det är tydligt negativt. Den huvudsakliga förklaringen till skillnaderna är olika bedömningar av potentiell BNP.

Tabell 3.9 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges 2021 2022 1

BNP

Regeringen 4,4 3,5 Konjunkturinstitutet 4,4 3,6 Europeiska kommissionen 4,6 3,6 Riksbanken 4,2 3,7 Ekonomistyrningsverket 4,2 3,0 23

Arbetslöshet

Regeringen 8,8 7,7 Konjunkturinstitutet 8,9 7,7 Europeiska kommissionen 8,2 7,5 Riksbanken 8,7 7,4 Ekonomistyrningsverket 8,4 7,5 4

Inflation

Regeringen 1,6/2,1 1,4/1,2 Konjunkturinstitutet 1,9/2,1 1,6/1,5 Europeiska kommissionen – /2,1 – /1,2 Riksbanken 1,6/2,0 1,7/1,6 Ekonomistyrningsverket 1,6/ – 1,3/ – 5

BNP-gap

Regeringen -1,5 0,3 Konjunkturinstitutet -1,4 0,2 Europeiska kommissionen -2,5 -1,4 Riksbanken -1,1 1,0 Ekonomistyrningsverket -1,6 -0,1 Anm.: Publiceringsdatum för regeringen 2021-09-20, Konjunkturinstitutet 2021-06-23 för HIKP (harmoniserat index för konsumentpriser) och BNP-gap samt 2021-08-11 för resterande variabler, Europeiska kommissionen 2021-05-12 för arbetslöshet och BNP-gap samt 2021-07-07 för BNP och HIKP, Riksbanken 2021-07-01 och Ekonomistyrningsverket 2021-06-22. 1 Fasta priser, inte kalenderkorrigerade värden. 2 Procent av arbetskraften, 15–74 år. 3 Alla förutom Europeiska kommissionen beaktar omläggningen av Arbetskraftsundersökningarna i prognos. 4 Årsgenomsnitt, KPI (konsumentprisindex)/HIKP. 5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

4 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budgetpolitiska målen och föreslår nivån för utgiftstaket 2024. Avsnittet innehåller även en redogörelse för uppföljningen av målen i stabilitets- och tillväxtpakten samt en uppdaterad bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar för att andra politiska mål ska uppnås på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång sikt. De budgetpolitiska målen består av ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet), ett utgiftstak för staten, ett kommunalt balanskrav och ett skuldankare. Uppföljningen av målen sker enligt de metoder som anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Sammanfattning

– Med anledning av pandemin och den djupa lågkonjunktur som den orsakat bedrivs även fortsatt en expansiv finanspolitik för att bl.a. tillförsäkra tillräckliga resurser för sjukvården och dämpa de akuta ekonomiska effekterna. – Regeringens plan är att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Prognoser för ekonomins utveckling är dock osäkra och pandemin medför att prognosen i denna proposition är mer osäker än vanligt. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition. – Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2024 fastställs till 1 595 miljarder kronor. Det är samma nivå som bedömningen av utgiftstaket i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100). – Som helhet uppfyllde kommunsektorn balanskravet med god marginal 2020 och bedöms klara balanskravet även under prognosperioden 2021 – 2024. – Trots de omfattande åtgärder som vidtagits för att minska effekterna av pandemin och stödja återhämtningen bedöms finanspolitiken vara långsiktigt hållbar. Det beror till en del på att många åtgärder är temporära och avvecklas när behoven av en expansiv finanspolitik minskar.

4.1 Uppföljning av målet för det finansiella

sparandet

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet tydligt avviker från överskottsmålet, men att avvikelsen är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl. Ramverket anger uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en tydlig avvikelse från överskottsmålet innevarande

år är politiken förenlig med det finanspolitiska ramverket. Om en målavvikelse konstateras ska dock regeringen redogöra för hur en återgång till målnivån ska ske. Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2013 – 2020 bedöms ligga under målnivån.

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn samt indikatorer för

avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Finansiellt sparande -3,0 -1,8 -0,7 0,4 0,7 Bakåtblickande åttaårssnitt -0,3 Strukturellt sparande 1 -1,0 -1,2 -0,6 0,4 1,0 BNP-gap 1 -3,8 -1,5 0,3 0,2 0,0 Andel av potentiell BNP.

1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Regeringens plan för återgång till överskottsmålet

Regeringens bedömning: Det föreligger en tydlig avvikelse från överskottsmålet. Avvikelsen är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Finanspolitiken kan framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

Skälen för regeringens bedömning: Sverige befann sig på grund av pandemin i en lågkonjunktur 2020 och befinner sig i lågkonjunktur även under 2021. Pandemin har medfört ökade direkta kostnader för t.ex. sjukvård, smittspårning, testning och vaccinering, vilket också försvagat det strukturella sparandet. Detta innebär att det är befogat att avvika från den målsatta nivån på överskottsmålet. Det strukturella sparandet för 2022 bedöms bli -0,6 procent av potentiell BNP. Under finanskrisen, dvs. i den senaste djupa lågkonjunkturen, bidrog stora räntesänkningar till att stimulera ekonomin. Det rådande låga ränteläget innebär emellertid att penningpolitikens möjligheter att på ett verkningsfullt sätt stimulera ekonomin genom reporäntan är begränsade, vilket ökar behovet av finanspolitiska stimulanser. Internationella bedömare, som t.ex. Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden och Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), pekar på vikten av att inte dra tillbaka stimulanser för snabbt, givet den djupa lågkonjunktur som följt av pandemin.

Prognoser för konjunkturlägets utveckling är i allmänhet mycket svåra att göra och pandemin medför att prognosen är ovanligt osäker. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition. Regeringens plan är att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Den aktuella prognosen, som bygger på beslutade och aviserade reformer, visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023 (se tabell 4.1).

4.2 Utgiftstaket

Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden på statens budget exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I följande avsnitt (4.2) föreslår regeringen i enlighet med 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året.

4.2.1 Uppföljning av utgiftstaket Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginal. Budgeteringsmarginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än vad som förväntades när utgiftstakets nivå fastställdes (se tabell 4.2).

Tabell 4.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak

Miljarder kronor om inte annat anges. För de takbegränsade utgifterna redovisas utfall 2011–2020 och prognos 2021–2023 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Ursprungligt beslutade nivåer på utgiftstaket 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 Teknisk justering 1 13 10 2 4 2 7 12 5 10 10 6 2 Reell justering 2 33 41 52 -51 262 259 130 Slutgiltiga nivåer på utgiftstaket 3 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 1 695 1 634 1 539 Årlig nominell förändring av utgiftstaket vid respektive riksdagsbeslut 4 30 20 10 10 51 46 58 58 14 391 -48 -61 -95 Takbegränsade utgifter 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 1 580 1 532 1 509 Budgeteringsmarginal 74 62 28 11 23 31 45 55 43 242 115 102 30 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 7,3 6,7 2,0 1. De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år. 2 Finanspolitiskt motiverade justeringar av utgiftstakets nivåer. Justeringarna medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De reella justeringar som redovisas här är de ackumulerade reella justeringarna för respektive år. 3 Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar. 4 Förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för respektive år beslutades av riksdagen. Notera att beloppen i denna rad avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 1) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Regeringen har en riktlinje för hur stor budgeteringsmarginalen minst bör vara i budgeteringsfasen för att hantera osäkerheter. Enligt riktlinjen bör utrymmet till utgiftstaket uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för det innevarande året (t), minst 1,5 procent för det följande året (t+1), minst 2 procent för det andra följande året (t+2) och minst 3 procent för det tredje följande året (t+3).

Riksdagen beslutade att höja utgiftstakets nivå för 2020 efter regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av sjukdomen covid-19 har fört med sig. Av samma skäl beslutade riksdagen om en höjning av utgiftstakets nivå för 2021 och 2022 efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63).

Regeringen anser att budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2021 – 2023. Jämfört med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition beräknas budgeteringsmarginalen bli 41 miljarder kronor större 2021, 55 miljarder kronor mindre 2022 och 52 miljarder kronor mindre 2023. I avsnitt 6 görs en närmare genomgång av hur prognosen för de takbegränsade utgifterna förändrats sedan 2021 års ekonomiska vårproposition.

4.2.2 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå syftar till att bevara takets ursprungliga begränsande effekt på de offentliga finanserna. Finanspolitiskt motiverade ändringar av nivån medför tvärtom att takets begränsande effekt på de offentliga finanserna ändras. Tekniska justeringar genomförs regelbundet, medan finanspolitiskt motiverade ändringar endast bör genomföras under exceptionella omständigheter.

Tabell 4.3 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer

Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 Utgiftstak i 2021 års ekonomiska vårproposition 1 695 1 634 1 539 1 595 Reglering kommunalekonomisk utjämning: skattelättnad för cykelförmån 0,04 0,09 0,13

Summa tekniska justeringar (avrundat) 0 0 0 0

Förslag till utgiftstak 1 695 1 634 1 539 1 595

Källa: Egna beräkningar.

Utgiftstaket för ett specifikt år ska ha samma begränsande effekt från att det beslutas, normalt tre år i förväg, till dess att det aktuella budgetåret passerats. Under en så lång period sker dock normalt budgettekniska förändringar av olika slag som förändrar de takbegränsade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras som påverkar det offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade utgifterna. För att behålla utgiftstakets ursprungliga begränsande effekt på de statliga utgifterna görs tekniska justeringar av beslutade taknivåer så att budgetförändringar av detta slag neutraliseras. Tekniska justeringar har genomförts regelbundet sedan utgiftstaket infördes 1997 och föreslås normalt i budgetpropositionen.

Vissa budgetförändringar i denna proposition motiverar tekniska justeringar av dels de fastställda nivåerna på utgiftstaket 2022 och 2023, dels det förslag till nivå för 2024 som regeringen redovisar i denna proposition (se tabell 4.3).

Förslaget i denna proposition om skattelättnad för cykelförmån fr.o.m. 2022 medför minskade skatteintäkter för kommuner och regioner. För att neutralisera effekten på kommunernas finanser föreslås motsvarande belopp tillföras anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner fr.o.m. 2022. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts tidigare år i samband med att förändringar i skattesystemet har påverkat det kommunala skatteunderlaget.

I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget motiverar den ovan nämnda förändringen att de tidigare fastställda och bedömda nivåerna inte bör ändras av tekniska skäl eftersom den avrundas ned till 0 miljarder kronor för dessa år.

4.2.3 Förslag till nivå på utgiftstaket 2024

Regeringens förslag: Utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget fastställs för 2024 till 1 595 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2024 ska uppgå till 1 595 miljarder kronor. Nivån är oförändrad jämfört med bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Nedan beskrivs den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2024 med utgångspunkt i de faktorer som redovisas i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Utgiftstaket i förhållande till överskottsmålet De takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till 1 529 miljarder kronor 2024 (se tabell 4.4). I förhållande till den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2024 på 1 595 miljarder kronor kan de takbegränsade utgifterna därmed öka med maximalt 66 miljarder

kronor. Samtidigt bör minst 23 miljarder kronor lämnas obudgeterade under utgiftstaket i budgetpropositionen för 2024 som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret, i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. I budgetpropositionen för 2024 bör därmed de takbegränsade utgifterna för 2024 som mest uppgå till 1 572 miljarder kronor, vilket är 43 miljarder kronor högre än i nuvarande bedömning. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar motsvarar ca 0,7 procent av BNP. Att det finns ledigt utrymme under utgiftstaket betyder dock inte att det finns utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan genomföras först efter avstämning mot överskottsmålet med hänsyn tagen till eventuella inkomstförändringar.

De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl komma att bli högre och budgeteringsmarginalen i motsvarande utsträckning mindre än enligt den aktuella utgiftsprognosen, exempelvis till följd av makroekonomiska förändringar såsom högre inflation, oförutsedda volymökningar i transfereringssystemen eller beslut om reformer. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för nya reformer eller oförutsedda volymökningar i de statliga transfereringssystemen, försämras normalt det strukturella sparandet. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makroekonomiska förändringar påverkas i många fall inte möjligheten att uppnå överskottsmålet. Det beror dels på att överskottsmålet är formulerat på ett sätt som tillåter att utgiftsökningar som följer av de automatiska stabilisatorerna normalt bör kunna försvaga den offentliga sektorns finansiella sparande vid en försvagning av konjunkturen. Dels på att generella förändringar av pris- och lönenivån på några års sikt tenderar att påverka den offentliga sektorns inkomster och utgifter i ungefär samma utsträckning.

Tabell 4.4 Utgiftstak och takbegränsade utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges 2021 2022 2023 2024 Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket 1 695 1 634 1 539 1 595 1 Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket 1 595 Utgiftstak, procent av BNP 31,9 29,2 26,6 26,7 Utgiftstak, procent av potentiell BNP 31,4 29,2 26,7 26,7 Utgiftstak, fasta priser 2 1 666 1 580 1 457 1 482 Takbegränsade utgifter 1 580 1 532 1 509 1 529 Takbegränsade utgifter, procent av BNP 29,7 27,3 26,1 25,6 Takbegränsade utgifter, fasta priser 3 1 553 1 481 1 428 1 420 Budgeteringsmarginal 115 102 30 66 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 7,3 6,7 2,0 4,3 Budgeteringsmarginal, procent av BNP 2,2 1,8 0,5 1,1 Finansiellt sparande, procent av BNP -1,8 -0,7 0,4 0,7 Strukturellt sparande, procent av BNP -1,2 -0,6 0,4 1,0 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP 50,6 48,8 47,7 47,1 1 Regeringens bedömning av nivån på utgiftstaket i 2021 års ekonomiska vårproposition. 2 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade med prisindex för BNP. Av de takbegränsade utgifterna har 1 procent, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, behandlats som transfereringsanslag. 3 Samma metod har använts som vid beräkningen av utgiftstaket (se not 2) med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna inte behandlats som transfereringsanslag. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 79 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020, vilket motsvarar en ökning med 5 procent. Det är en stor utgiftsökning som endast överträffats av förändringen mellan 2019 och 2020 sedan 1997, då statens budgetstruktur ändrades och utgiftstaket infördes. Att utgiftsökningen är så stor 2021 förklaras av de fortsatta åtgärder som regeringen vidtagit under året med anledning av spridningen av covid-19. Eftersom åtgärderna 2021 till stor del är tillfälliga beräknas de takbegränsade utgifterna minska 2022 och 2023 i takt med att krisåtgärderna fasas ut. Utgifterna börjar sedan öka igen 2024. Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna 2024 vara något lägre än 2019.

Budgeteringsmarginalen 2024 uppgår till 4,3 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket för det tredje tillkommande året i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. En budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan begränsades under kommande år. Om det bedöms förenligt med överskottsmålet är det rimligt att reformer ska kunna genomföras på budgetens utgiftssida. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

I ett exempel där det tillgängliga utrymmet under utgiftstaket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2024 skulle tas i anspråk för högre utgifter, dvs. 43 miljarder kronor utöver bedömningen av de takbegränsade utgifterna i denna proposition, ger det en genomsnittlig årlig ökningstakt för de takbegränsade utgifterna på ca 1,9 procent per år 2021 – 2024. Förändringen kan jämföras med den genomsnittliga ökningstakten för de takbegränsade utgifterna enligt prognosen i denna proposition vilken uppgår till 0,5 procent per år 2021 – 2024. Att utgifterna ökar så svagt under perioden beror på de tillfälliga åtgärder regeringen vidtagit under 2021 med anledning av pandemin. Den genomsnittliga ökningstakten under perioden 1997 – 2020 uppgick till 5,0 procent per år. Bortsett från 2020, som hade osedvanligt höga utgifter, uppgick den genomsnittliga ökningstakten till 2,9 procent per år.

Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP Utgiftstakets nivå uppgår till 31,4 procent av potentiell BNP 2021. För 2022 minskar andelen då höjningen av utgiftstaket i budgetpropositionen för 2021 var högre för 2021 än 2022. För 2023 och 2024 bedöms andelen minska till 26,7 procent, vilket är lägre än bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Den lägre nivån beror på att potentiell BNP reviderats upp.

4.3 Uppföljning av det kommunala balanskravet

I målet för den offentliga sektorns finansiella sparande ingår det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och regioner. För kommuner och regioner är det emellertid det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella sparandet, som är avgörande för om kraven i kommunallagen (2017:725) på en balanserad budget uppfylls. Detta krav benämns vanligtvis balanskrav och innebär att kommuner och regioner ska upprätta en budget för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunernas och regionernas årsredovisning ska innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Balanskravet utvärderas med hjälp av resultatmåttet balanskravsresultat som definieras i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Negativa balanskravsresultat ska enligt kommunallagen som huvudregel återställas inom tre år.

Balanskravet anger en miniminivå, men för att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre. Vad som menas med god ekonomisk hushållning definieras av kommunerna och regionerna själva.

Positivt balanskravsresultat i kommunsektorn Balanskravsresultatet för 2020 uppgick för kommunsektorn som helhet till 38 miljarder kronor, varav kommunerna svarade för drygt 26 miljarder kronor. För 2020 blev balanskravsresultatet 26 miljarder kronor högre än 2019. Årets resultat enligt resultaträkningen uppgick för sektorn som helhet till drygt 54 miljarder kronor 2020. Balanskravsresultatet var därmed drygt 16 miljarder kronor lägre än årets resultat 2020. Differensen mellan balanskravsresultatet och årets resultat består främst av ökad avsättning till resultatutjämningsreserven och för justering för realisationsvinster.

Kommuner och regioner får reservera överskott till en resultatutjämningsreserv som kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resultatutjämningsreserverna uppgick 2020 till 31 miljarder kronor för sektorn som helhet, varav kommunerna stod för 24 miljarder kronor. Resultatutjämningsreserverna ökade totalt med drygt 12 miljarder kronor mellan 2019 och 2020. Två tredjedelar av kommunerna (188 kommuner) och hälften av regionerna (10 regioner) har avsatt medel till en resultatutjämningsreserv. Andelen ökade för både kommunerna och regionerna mellan 2019 och 2020.

Andelen kommuner som redovisat positiva balanskravsresultat har varierat mellan åren. Under 2016 – 2020 har andelen varit som lägst 74 procent 2018 och som högst 96 procent 2016 och 2020. För regioner har motsvarande andel varierat mellan som lägst 70 procent 2018 och 2019 och som högst 2020 då ingen region redovisade ett negativt balanskravresultat. Av de elva kommuner som 2020 redovisade ett negativt balanskravsresultat anförde fyra kommuner och en region synnerliga skäl för att inte behöva återställa hela eller delar av det negativa resultatet. Vid utgången av 2020 var det 20 kommuner och 2 regioner som hade ett negativt resultat kvar att återställa, totalt 0,4 miljarder kronor respektive 0,7 miljarder kronor.

Resultatet efter finansiella poster har varit positivt sedan 2004 för kommunsektorn som helhet och för 2020 uppgick det till 55 miljarder kronor (se vidare utg.omr. 25 avsnitt 2.5).

Balanskravet 2021–2024 I regeringens prognos väntas konjunkturen i närtid återhämta sig vilket leder till en tillväxt av de kommunala skatteinkomsterna nära de senaste tio årens genomsnitt 2021 och 2022. Samtidigt fortsätter statsbidragen att öka kraftigt 2021 för att kommuner och regioner ska kunna hantera pandemin och dess följdverkningar. Det leder till en relativt hög nivå på de kommunala inkomsterna 2021. Kommunsektorns resultat efter finansiella poster förväntas uppgå till 53 miljarder kronor 2021. År 2022 – 2024 beräknas resultatet efter finansiella poster årligen uppgå till 20 – 27 miljarder kronor. Regeringen bedömer att sektorn som helhet kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat under prognosperioden 2021 – 2024. I avsnitt 8.5 beskrivs de antaganden och bedömningar som ligger till grund för prognosen för kommunsektorns finanser.

4.4 Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

För att medborgarna och de finansiella marknaderna ska ha förtroende för finanspolitiken måste den vara hållbar på lång sikt. Med detta menas att de lagar och regler

som bestämmer den offentliga sektorns inkomster och utgifter inte kommer att behöva genomgå omfattande och oväntade förändringar som en följd av att sektorns finansiella ställning försämrats. En hållbar finanspolitik är en förutsättning för att på ett ordnat sätt kunna hantera både temporära nedgångar i den ekonomiska aktiviteten och de ökade utgifter som kan följa av att det blir fler äldre i befolkningen.

Ett mått på förtroendet för finanspolitiken är den svenska statens upplåningskostnader. I Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer de senaste åren legat på en historiskt mycket låg nivå och endast något högre än den tyska statslåneräntan, som ofta används som en jämförelsenorm (se tabell 4.5). Trots de omfattande finanspolitiska åtgärder som vidtagits i år och förra året är statsskuldsräntan fortsatt låg och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld liten i internationell jämförelse. När de temporära reformer som beslutats och aviseras i denna proposition avvecklas, och den offentliga sektorns finansiella sparande åter är i linje med överskottsmålet, kommer den offentliga skulden att minska som andel av BNP.

Den finansiella nettoställningen, dvs. summan av den offentliga sektorns finansiella tillgångar och skulder, är fortsatt positiv även om ställningen försämras som andel av BNP mellan 2019 och 2021. Även den offentliga sektorns avkastning av finansiellt kapital netto, dvs. skillnaden mellan kapitalinkomster och kapitalutgifter, har varit positiv de senaste åren och bedöms motsvara ungefär en procent av BNP under prognosperioden. Redovisningen i tabell 4.5 visar en fortsatt stark finansiell ställning och tyder på att förtroendet för den svenska finanspolitiken är starkt.

Tabell 4.5 Finanspolitiska nyckeltal

Procent av BNP, procent respektive procentenheter. Utfall 2018–2020, prognos 2021–2024 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Konsoliderad bruttoskuld 38,9 34,9 39,7 37,8 35,4 32,9 31,1 Finansiell nettoställning 24,0 28,3 26,7 27,5 28,4 30,4 31,6 Kapitalavkastning netto 0,9 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 Statsobligationsränta 10 år 0,6 0,1 0,0 0,3 0,5 0,8 1,1 Räntedifferens mot Tyskland, tioårig statsobligation 0,2 0,3 0,4 0,6 0,6 0,5 0,4 Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond och egna beräkningar.

Regeringen gör även, i likhet med ett antal granskare av svensk ekonomi, framåtblickande bedömningar av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller. Syftet med dessa bedömningar är att tidigt fånga upp tecken på om finanspolitiken behöver läggas om, så att åtgärder för att säkerställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet för finanspolitiken kan vidtas i god tid.

I dessa bedömningar sammanfattas ofta finanspolitikens hållbarhet med de s.k. S1och S2-indikatorerna. S1 visar hur mycket det offentliga sparandet behöver ändras för att den konsoliderade offentliga bruttoskulden ska motsvara en viss andel av BNP vid en given tidpunkt. I denna proposition redovisas hur stora permanenta åtgärder som sammantaget krävs 2022 – 2026 för att denna skuld ska motsvara 60 procent av BNP 2035. Även Europeiska kommissionen beräknar S1 på detta sätt i sin bedömning av finanspolitikens hållbarhet i Sverige. Regeringens och kommissionens indikatorvärden är därmed jämförbara. I ett alternativ beräknas indikatorvärdet utifrån hur stora förändringar som krävs för att bruttoskulden 2035 ska vara i linje med det s.k. skuldankaret, dvs. motsvara 35 procent av BNP.

S2 visar hur mycket det offentliga sparandet behöver förändras 2022 för att den offentliga finansiella nettoställningen ska vara stabil som andel av BNP över en mycket lång tidshorisont. Indikatorvärdet anger den förändring av det primära

sparandet som krävs utgångsåret, uttryckt som procent av BNP, för att finanspolitiken ska bli hållbar, definierat på dessa sätt. Beräkningen av S2 i denna proposition indikerar att det primära offentliga sparandet kan försämras med motsvarande 0,3 procent av BNP 2022 utan att finanspolitiken blir ohållbar.

Ett negativt värde på S-indikatorerna innebär att en permanent budgetförsvagning är möjlig utan att finanspolitiken blir ohållbar, medan ett positivt indikatorvärde pekar på att en permanent budgetförstärkning är nödvändig. De hållbarhetsberäkningar som gjorts i samband med denna proposition visar att finanspolitiken är långsiktigt hållbar (se tabell 4.6). S-indikatorerna har negativa värden, vilket innebär att det offentliga sparandet kan försvagas utan att finanspolitiken blir ohållbar. Indikatorvärden skiljer sig mycket lite från de värden som beräknades i 2021 års ekonomiska vårproposition. En mer utförlig analys av finanspolitikens hållbarhet presenteras i de ekonomiska vårpropositionerna.

Tabell 4.6 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

Procent av BNP S1 för 35 procents S1 bruttoskuld S2 2021 års ekonomiska vårproposition -3,1 -0,7 -0,2 Budgetpropositionen för 2022 -3,1 -0,6 -0,3 Källa: Egna beräkningar.

S-indikatorerna ger en teoretisk bild av finanspolitikens långsiktiga konsekvenser. Samtidigt är måtten känsliga för olika beräkningsantaganden. Osäkerheten i en framskrivning av demografiska och offentligfinansiella variabler som sträcker sig långt in i framtiden är mycket stor. Indikatorerna används därför inte för att bedöma storleken på budgetutrymmet i närtid, utan som indikatorer på finanspolitikens konsekvenser över en längre tidshorisont. Indikatorvärdena måste tolkas med försiktighet. Ett högt positivt indikatorvärde innebär dock att sannolikheten är högre för att finanspolitiken är ohållbar, och kommer att behöva läggas om, än om värdet är noll eller negativt. Ett högt negativt värde indikerar på samma sätt att det finns en säkerhetsmarginal till en skuldnivå som skulle kunna påverka statens kreditvärdighet på ett negativt sätt.

Även om utvecklingen skulle bli mindre gynnsam än i beräkningarna de närmaste tio till femton åren visar det höga negativa S1-värdet att det finns en betydande marginal till stabilitets- och tillväxtpaktens krav på att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. När S1 beräknas utifrån att skuldkvoten ska motsvara 35 procent av BNP 2035 visar indikatorn att den finanspolitik som föreslås i denna proposition är förenlig med en bruttoskuld som på sikt närmar sig skuldankarets nivå, och att det även här finns en viss säkerhetsmarginal.

5 Inkomster

I detta avsnitt lämnas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022 och en preliminär beräkning av inkomsterna för 2023 och 2024. Prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter och för inkomsterna i statens budget redovisas. En jämförelse görs mellan nuvarande prognos och prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100). Därefter görs en uppföljning av inkomsterna som beräknades i de av riksdagen ursprungligt beslutade budgetarna för 2020 respektive 2021. Slutligen redovisas förslag som ligger till grund för beräkningen av statens övriga inkomster.

Sammanfattning

– Återhämtningen i ekonomin bedöms vara som starkast 2021 och de totala skatteintäkterna väntas öka med nästan 7 procent. Den höga nivån på hushållens kapitalskatter 2021 förklaras av stigande kapitalvinster, vilket främst beror på att tillgångspriser på finansiella och reala tillgångar ökat kraftigt. – År 2022 väntas de totala skatteintäkterna öka med mer än 4 procent. Intäkterna från skatt på arbete och konsumtion bedöms öka starkt och skatt på hushållens kapitalinkomster är fortsatt på höga nivåer. – För de efterföljande prognosåren, 2023 och 2024, bedöms skatteintäkterna totalt sett öka med runt 3 procent per år. Intäkterna från skatt på arbete och konsumtion väntas öka mest. – De reformer som föreslås och aviseras i denna proposition bedöms minska skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2022. – Skattekvoten, dvs. skatteintäkterna som andel av BNP, väntas uppgå till 42,2 procent 2022. Det är en nedgång jämfört med året före och förklaras både av reformer och att hushållens kapitalvinster successivt bedöms återgå till det tidigare genomsnittet som andel av BNP. – I förhållande till bedömningarna i 2021 års ekonomiska vårproposition har totala skatteintäkter reviderats upp med mellan 36 och 82 miljarder kronor per år för 2021 – 2024.

5.1 Inledning

Den offentliga sektorns skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna efter att avdrag gjorts för de skatter som tillhör Europeiska unionen, ska i enlighet med budgetlagen (2011:203) redovisas periodiserat. Det innebär att skatteintäkterna redovisas under det år som den skattepliktiga händelsen ägde rum.

Från den offentliga sektorns skatteintäkter görs avdrag för de skatter som tillhör kommuner och regioner samt ålderspensionssystemet och då erhålls statens skatteintäkter.

Skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster utgörs av periodiseringar. Periodiseringarna består i sin tur av uppbörds- och betalningsförskjutningar.

Inkomsterna i statens budget, dvs. statens skatteinkomster och övriga inkomster, ska enligt budgetlagen, redovisas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och utbetalningarna sker.

Skatteintäkter och skatteinkomster har olika påverkan på de offentliga finanserna. Skatteintäkterna påverkar det finansiella sparandet medan periodiseringsposter som kapitalplaceringar på skattekontot endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo. Motsvarande skillnad finns för övriga inkomster. Vissa inkomster av statens verksamhet, såsom utdelningar från statens aktieinnehav, påverkar statens finansiella sparande medan försäljningsinkomster och återbetalningar av lån endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo.

5.2 Offentliga sektorns skatteintäkter

De totala skatteintäkterna, dvs. den offentliga sektorns skatteintäkter och de skatteintäkter som tillfaller EU, väntas öka med lite mer än 4 procent 2022 (se diagram 5.1). Ökningstakten för totala skatteintäkterna 2022 bedöms bli högre än genomsnittet 2010 – 2020 men lägre än 2021, då återhämtningen bedöms vara som starkast. Det är intäkterna från skatt på arbete och konsumtion som bedöms öka snabbast 2022 till följd av att lönesumman och hushållens konsumtion, vilka utgör viktiga skattebaser, stiger i hög takt. Däremot väntas intäkterna från hushållens skatt på kapital minska från rekordhöga nivåer och successivt gå mot ett historiskt genomsnitt av BNP.

Under 2023 och 2024 bedöms de totala skatteintäkterna öka med runt 3 procent per år. De flesta skatteintäkter väntas öka, men ökningen är särskilt stark för intäkterna från skatt på arbete och konsumtion.

Diagram 5.1 Totala skatteintäkter

Utfall 2000–2020, prognos 2021–2024 Årlig procentuell förändring Miljarder kronor 10 3 000 8 2 500 6 2 000 4 1 500 2 1 000 0 500 -2 -4 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Årlig procentuell förändring Miljarder kronor

Anm.: Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

I tabell 5.6 sammanställs de beräknade effekterna av regeländringar på skatteområdet 2019 – 2024. Tabellen visar både tidigare beslutade och i denna proposition föreslagna och aviserade regeländringar i förhållande till föregående år. Sammantaget bedöms regeländringar sänka skatteintäkterna med 1 miljard kronor 2022 och höja dem med 18 miljarder kronor 2023. De regeländringar som aviseras i denna proposition sänker skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2022, se avsnitt 11.

Regeringens förslag: Den beräkning av inkomster i statens budget för 2022 som sammanställts i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns. Den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 enligt tabell 5.1 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska regeringen lämna ett förslag till statens inkomster för det kommande budgetåret. Regeringens förslag till inkomstberäkning för 2022 redovisas i bilaga 1 avsnitt 2. Regeringen ska i budgetpropositionen också lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret, se 2 kap. 3 § budgetlagen (2011:203). Regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2023 och 2024 redovisas i tabell 5.1.

Tabell 5.1 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Miljarder kronor. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024 Inkomsthuvudgrupp 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Skatt på arbete 1 265,6 1 251,8 1 314,9 1 356,0 1 406,8 1 449,3

1100 Direkta skatter 660,8 668,8 686,2 700,0 716,7 736,7 Kommunal inkomstskatt 748,2 765,9 798,8 829,1 852,1 876,0 Statlig inkomstskatt 56,3 50,2 53,5 54,7 54,6 55,0 Jobbskatteavdrag -126,8 -128,2 -131,6 -136,1 -139,5 -142,9 Husavdrag -15,3 -16,7 -19,0 -19,6 -20,1 -20,8 Övrigt -1,6 -2,4 -15,6 -28,2 -30,4 -30,6 1200 Indirekta skatter 604,8 583,0 628,8 656,1 690,2 712,6 Arbetsgivaravgifter 588,6 595,1 623,3 650,6 673,8 694,1 Egenavgifter 11,1 13,5 13,3 13,9 14,4 14,9 Särskild löneskatt 49,4 50,1 52,4 54,6 56,2 57,8 Nedsättningar -3,7 -34,9 -18,1 -18,9 -8,6 -7,2 Skatt på tjänstegruppliv 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Avgifter till premiepensionssystemet -41,1 -41,3 -42,7 -44,6 -46,2 -47,6

1300 Skatt på kapital 282,2 263,4 308,7 316,7 319,1 321,3

Skatt på kapital, hushåll 69,6 63,2 92,0 86,0 79,4 73,4 Skatt på företagsvinster 153,4 143,8 155,8 166,8 173,2 176,0 Avkastningsskatt 5,3 6,0 6,4 7,4 8,2 10,8 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 34,4 34,2 35,3 35,9 36,6 38,2 Stämpelskatt 12,3 12,7 14,4 14,7 15,1 15,4 Kupongskatt m.m. 7,2 3,6 4,8 5,8 6,6 7,5

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 596,9 602,4 640,3 672,0 695,8 721,5

Mervärdesskatt 461,3 467,4 500,4 526,8 547,1 569,4 Skatt på tobak 11,9 11,9 12,2 12,2 12,6 12,9 Skatt på etylalkohol 4,5 5,2 5,5 5,3 5,2 5,4 Skatt på vin m.m. 6,1 6,6 6,6 6,6 6,9 7,4 Skatt på öl 4,3 4,5 4,5 4,4 4,6 4,9 Energiskatt 52,2 52,6 54,5 56,5 57,4 58,6 Koldioxidskatt 22,2 20,4 21,2 22,0 21,8 21,6 Övriga skatter på energi och miljö 7,8 6,1 5,2 7,2 7,7 8,0 Skatt på vägtrafik 20,7 21,6 22,3 23,4 24,3 25,0 Övriga skatter 5,9 6,2 7,9 7,6 8,2 8,4

1500 Skatt på import 6,9 6,2 6,5 7,0 7,2 7,5

1600 Restförda och övriga skatter 11,5 8,7 3,1 14,2 16,6 16,9

Inkomsthuvudgrupp 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Restförda skatter -5,0 -10,0 -9,5 -6,0 -5,0 -5,0 Övriga skatter 16,5 18,8 12,5 20,2 21,5 21,9

Totala skatteintäkter 2 162,9 2 132,5 2 273,5 2 366,0 2 445,5 2 516,6

1700 Avgående poster, EU-skatter -6,9 -6,2 -6,5 -7,0 -7,2 -7,5

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 156,1 2 126,3 2 267,0 2 359,0 2 438,3 2 509,0

1800 Avgående poster till andra sektorer -1 033,4 -1 054,1 -1 099,7 -1 142,3 -1 175,5 -1 209,6

varav kommunala skatter -766,9 -785,1 -818,8 -849,6 -873,1 -898,3 varav avgifter till ålderspensionssystemet -266,5 -269,0 -280,8 -292,7 -302,4 -311,3

Statens skatteintäkter 1 122,7 1 072,2 1 167,3 1 216,7 1 262,8 1 299,4

1900 Periodiseringar -14,3 -34,8 44,7 5,1 3,9 15,8

Uppbördsförskjutningar 7,4 12,6 8,2 -8,1 17,9 20,5 Betalningsförskjutningar -23,9 -17,6 30,2 -0,1 -24,3 -4,7 varav kommuner och landsting -3,4 -7,3 28,1 10,0 -15,5 1,8 varav ålderspensionssystemet -1,0 -1,1 6,3 -1,9 0,8 0,8 varav privat sektor -18,9 -8,7 -4,7 -8,1 -8,9 -7,2 varav kyrkosektorn -0,7 -0,5 0,4 -0,1 -0,8 0,0 varav EU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 2,2 -29,7 6,4 13,3 10,3 0,0

1000 Statens skatteinkomster 1 108,4 1 037,4 1 212,0 1 221,8 1 266,7 1 315,2

Övriga inkomster -52,8 -38,8 -30,0 -30,8 -42,7 -52,4

2000 Inkomster av statens verksamhet 35,3 46,1 43,0 44,5 39,0 38,6 3000 Inkomster av försåld egendom 0,0 0,8 5,0 5,0 5,0 5,0 4000 Återbetalning av lån 0,8 0,7 0,6 0,5 0,6 0,7 5000 Kalkylmässiga inkomster 14,2 16,2 17,7 18,0 18,7 19,4 6000 Bidrag från EU 12,6 14,2 26,5 27,8 22,7 14,1 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -115,8 -116,9 -122,8 -126,6 -128,7 -130,1 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsbudgetens inkomster 1 055,5 998,5 1 182,0 1 191,0 1 224,0 1 262,8

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2022 och framåt. Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skattekvot Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. År 2021 väntas skattekvoten uppgå till 42,8 procent av BNP, vilket är på samma nivå som 2020 trots vissa förändringar i skattesystemet som tillfälligt nedsatta socialavgifter för unga och en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster. Det förklaras främst av att kapitalskatter från hushåll och företag utvecklas starkare än BNP i år. År 2022 väntas skattekvoten sjunka till 42,2 procent. Det förklaras delvis av reformer som föreslås och aviseras i denna proposition, främst tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och en förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomst som innebär sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare. Dessutom minskar skatt på hushållens kapitalinkomster från en mycket hög nivå som följd av att kapitalvinsterna successivt antas återgå mot ett historiskt genomsnitt som andel av BNP.

Från och med 2022 förväntas skattekvoten vara i stort sett oförändrad under resten av prognosperioden (se tabell 5.2). Detta följer av att skatteintäkterna, med bibehållna regler, normalt följer BNP-utvecklingen väl.

Tabell 5.2 Skattekvot

Procent av BNP. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Skattekvot 42,8 42,8 42,8 42,2 42,3 42,1

varav skatt på arbete 25,1 25,1 24,7 24,2 24,3 24,3 varav skatt på kapital 5,6 5,3 5,8 5,7 5,5 5,4 varav skatt på konsumtion 12,0 12,2 12,2 12,1 12,2 12,2 varav övriga skatter 0,2 0,2 0,1 0,3 0,3 0,3 Anm.: Skattekvoten för 2020 är regeringens beräknade kvot och kan skilja sig från det publicerade utfallet från nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Skatt på arbete Skatterna på arbete kan delas in i direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete består i huvudsak av kommunal och statlig inkomstskatt. De indirekta skatterna på arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Skatteintäkterna minskas av ett antal skattereduktioner. Intäkterna från skatt på arbete beräknas uppgå till nästan 60 procent av de totala skatteintäkterna 2022 och till omkring 24 procent av BNP (se tabell 5.3).

Tabell 5.3 Skatt på arbete

Procent av BNP. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Direkta skatter 13,1 13,4 12,9 12,5 12,4 12,3 Kommunal skatt 14,8 15,4 15,0 14,8 14,7 14,7 Statlig skatt 1,1 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 Reduktioner -5,4 -5,6 -5,7 -5,8 -5,8 -5,8 Indirekta skatter 12,0 11,7 11,8 11,7 11,9 11,9

Skatt på arbete 25,1 25,1 24,7 24,2 24,3 24,3

Anm.: Skattekvoten för 2020 är regeringens beräknade kvot och kan skilja sig från det publicerade utfallet från nationalräkenskaperna. Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skattereduktionen för allmän pensionsavgift. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Intäkterna från hushållens skatt på arbete fastställs i den årliga beskattningen som är klar i december året efter inkomståret. Det innebär att skatteintäkterna 2020 fortfarande baseras på en prognos.

Kommunal inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt som andel av BNP beräknas minska under hela prognosperioden, från 15,4 procent 2020 till 14,7 procent 2024, med oförändrade kommunalskattesatser. Detta beror på att BNP utvecklas starkare än lönesumman.

Det kommunala skatteunderlaget, som främst består av löner och pensioner, har återhämtat sig i takt med att lönesumman har haft en stark tillväxt under 2021 och återhämtat sig sedan nedgången 2020. Under 2022 – 2024 fortsätter det kommunala skatteunderlaget att växa, och det är framför allt lönesummans utveckling som driver tillväxten, se diagram 5.2.

Diagram 5.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

Utfall 2000–2020, prognos 2021–2024 Årlig procentuell förändring

8 6 4 2 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 -2 -4 -6

Arbetade timmar Timlön Lönesumma Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skatteunderlaget för kommunal inkomstbeskattning påverkas också av regeländringar. Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget visar utvecklingen justerad för regeländringar (se tabell 5.4.) Att den faktiska utvecklingen är svagare än den underliggande utvecklingen 2019 – 2021 beror till största delen på att skatten för personer över 65 år har sänkts i flera steg. Skattesänkningen för personer över 65 år har åstadkommits genom en ytterligare höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket påverkar kommuners och regioners skatteunderlag. Kommunsektorns skattebortfall till följd av regeländringarna kompenseras via ett höjt generellt statsbidrag. År 2022 är den faktiska och underliggande utvecklingen av skatteunderlaget densamma. Ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet medför att den faktiska utvecklingen av kommunsektorns skatteunderlag 2023 ökar starkare än den underliggande utvecklingen.

Tabell 5.4 Faktisk och underliggande utveckling av kommunsektorns

skatteunderlag

Årlig procentuell förändring. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Faktisk utveckling 2,8 2,0 4,3 3,8 2,8 2,8 Underliggande utveckling 3,3 2,5 4,6 3,8 2,4 2,8 Anm.: I den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar. Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Statlig inkomstskatt

Eftersom BNP utvecklas starkare än lönerna så beräknas även intäkterna från statlig inkomstskatt sjunka något som andel av BNP under hela prognosperioden (se tabell 5.3). Minskningen 2020 förklaras av att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt avskaffades.

Skattereduktioner

Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka under prognosperioden (se tabell 5.5), dels till följd av att skatteunderlaget ökar, dels till följd av aviseringar i denna proposition. Regeringen aviserar i denna proposition att en skattereduktion för avgift till

arbetslöshetskassa införs. För att avskaffa skatteklyftan för personer med sjuk- och aktivitetsersättning aviserar regeringen i denna proposition att skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks fr.o.m. 2022. Vidare aviserar regeringen i denna proposition att skattereduktionen för förvärvsinkomster förstärks mellan 2021 och 2022 utöver tidigare avisering. Denna skattereduktion innebär en sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare.

Tabell 5.5 Skattereduktioner

Miljarder kronor. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Allmän pensionsavgift -128 -131 -137 -142 -146 -150 Jobbskatteavdrag -127 -128 -132 -136 -140 -143 Husavdrag -15 -17 -19 -20 -20 -21 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden -1 -1 -1 -1 -1 Skattereduktion för förvärvsinkomst -9 -18 -24 -24 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin -5 -5 Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning 0 0 0 -3 -3 -3 Övriga skattereduktioner -1 -1 -1 -2 -2 -2

Summa -272 -278 -303 -326 -336 -344

Anm.: I övriga skattereduktioner ingår skattereduktion för fackföreningsavgift med 0,7 miljarder kronor 2019. Aviseringarna i denna proposition som innebär sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare ligger på raden för skattereduktion för förvärvsinkomst, och aviseringen för att avskaffa skatteklyftan för personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger på raden för skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter utgör merparten av de indirekta skatterna. Sammantaget beräknas de indirekta skatterna uppgå till ca 28 procent av de totala skatteintäkterna under prognosperioden, vilket motsvarar knappt 12 procent av BNP.

År 2022 beräknas de indirekta skatterna uppgå till 656 miljarder kronor, vilket motsvarar 11,7 procent av BNP. Intäkterna från indirekt skatt på arbete bedöms öka med 4,3 procent under 2022. Ökningen beror framför allt på att lönesumman tilltar.

I takt med att lönesumman antas öka bedöms de indirekta skatterna växa med ungefär 4 procent per år fr.o.m. 2022. Intäkternas ökningstakt dämpas under prognosperioden till följd av ett antal nedsättningar av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Som exempel på nedsättningar kan nämnas tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19 – 23åringar och sänkt arbetsgivaravgift för personer som arbetar med forskning och utveckling.

Skatt på kapital Skatt på kapital består främst av hushållens kapitalskatter och skatt på företagens vinster, men inkluderar även stämpelskatt, avkastningsskatt på pensioner samt fastighetsskatt och fastighetsavgift. Intäkterna från skatt på kapital beräknas 2022 uppgå till ca 13 procent av de totala skatteintäkterna vilket motsvarar knappt 6 procent av BNP (se tabell 5.2).

Skatt på hushållens kapitalinkomster

Underlaget för hushållens skatt på kapital utgörs av nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. De största posterna utgörs av skatt på realiserade kapitalvinster, utdelningsinkomster, schablonintäkter och avdrag för hushållens ränteutgifter.

Intäkterna från skatt på realiserade kapitalvinster beräknas vara på en betydligt högre nivå 2021 än 2020 (se diagram 5.3), och beräknas år 2021 motsvara 5,0 procent av BNP. Det kan jämföras med genomsnittet för perioden 2006 – 2019 som är på 3,7 procent. Sedan 1990 har kapitalvinsterna som andel av BNP enbart varit högre vid två tillfällen, år 2000 och år 2007. Utvecklingen av realiserade kapitalvinster påverkas i stor utsträckning av tillgångspriser på finansiella och reala tillgångar, samt på omsättningen av sålda hus och bostadsrätter. Tillgångspriserna har ökat kraftigt hittills i år och omsättningen av småhus ser enligt preliminär statistik ut att ha utvecklats i ungefär samma takt som under 2020. År 2022 beräknas intäkterna från realiserade kapitalvinster bli något lägre än 2021 men fortsatt på en mycket hög nivå till följd av fortsatt höga tillgångspriser.

I slutet av prognosperioden innebär regeringens prognosmetod att hushållens kapitalvinster antas motsvara genomsnittet för perioden 2006 – 2019, alltså 3,7 procent av BNP. Denna andel justeras för regeländringar. Under prognosperioden justeras kapitalvinsterna något till följd av avskaffad schablonintäkt på uppskovsbelopp vid bostadsförsäljning, höjt tak för uppskovsbelopp samt att allt fler väntas spara på investeringssparkonton. Andelen 2024 uppgår justerat för regeländringar till 3,1 procent av BNP (se diagram 5.3).

Utdelningsinkomsterna, som sjönk 2020, beräknas under 2021 åter vara på samma nivå som 2019. Många företag reviderade under 2020 sina utdelningsplaner och en del företag ställde in utdelningarna helt. En bidragande orsak till de inställda utdelningarna var de restriktioner som kopplades till statliga företagsstöd, där en förutsättning för att ta emot stöden var att avstå från att göra utdelningar till aktieägare. Utdelningsinkomsterna 2021 förväntas återhämta sig till nivån före lågkonjunkturen och beräknas öka något 2022 när konjunkturen återhämtas. Utdelningsinkomsterna fortsätter därefter successivt öka något under prognosperioden.

Ränteinkomsterna och ränteutgifterna följer normalt prognosen över ränteutvecklingen. Eftersom det allmänna ränteläget väntas stiga något från en låg nivå förväntas både ränteinkomsterna och ränteutgifterna öka under prognosperioden. Schablonintäkten från investeringssparkonton och fondandelar baseras på ett kapitalunderlag och statslåneräntan plus 1 procentenhet. Räntenivån stiger något under prognosperioden, men den procentsats som avgör hur mycket av kapitalunderlaget som beskattas kan inte bli lägre än 1,25 procent. Statslåneräntan plus 1 procentenhet beräknas i prognosen understiga 1,25 procent t.o.m. 2022.

Sammantaget förväntas intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster stiga kraftigt 2021 och nettot från kapitalinkomsterna är på rekordhöga nivåer både 2021 och 2022. Under prognosperioden minskar dessa successivt (se tabell 5.1).

Diagram 5.3 Hushållens kapitalvinster

Utfall 1990–2020, prognos 2021–2024 Miljarder kronor Procent av BNP 300 6

250 5

200 4

150 3

100 2

50 1

0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Miljarder kronor Procent av BNP Anm.: Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skatt på företagsvinster

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas 2021 öka med 12 procent till 156 miljarder kronor. Det motsvarar ca 3 procent av BNP. Återhämtningen efter förra årets nedgång där företagens resultat påverkades av lågkonjunkturen är tydlig inom de flesta branscher, men framför allt inom tillverkningsindustrin. Återhämtningen inom tjänstebranscherna är mer splittrad. Nivån på företagens vinster väntas sammantaget vara något högre i år än 2019, dvs. innan pandemin.

För 2021 styrs prognosen av resultat- och vinstutveckling enligt företagens delårsrapporter, inbetald preliminärskatt samt driftsöverskottet i företagssektorn. Ökningstakten dämpas i år av regeländringar som sammantaget minskar skatte-intäkterna. I år sänks bolagsskattesatsen till 20,6 procent, vilket ingår i de nya skattereglerna för företagssektorn som började gälla 2019 (prop. 2017/18:245). Samtidigt breddades skattebasen, främst via en begränsning av företagens ränteavdrag. Regeringen har även infört en tillfällig skattereduktion för investeringar gjorda under 2021 (prop. 2020/21:207).

År 2022 fortsätter skatteintäkterna på företagsvinster att öka starkt, till följd av ändrade skatteregler och en fortsatt återhämtning i ekonomin. Skattehöjningar, främst höjd skatt på finanssektorn och begränsade underskottsavdrag från tidigare år, antas sammantaget öka skatteintäkterna med 8 miljarder kronor 2022.

I slutet av prognosperioden väntas skatt på företagsvinster minska något som andel av BNP. Detta följer av att företagens vinster successivt antas återgå till ett historiskt genomsnitt, varvid skatt på företagsvinster uppgår till knappt 3 procent som andel av BNP.

Diagram 5.4 Skatt på företagsvinster

Utfall 1990–2020, prognos 2021–2024 Miljarder kronor Procent av BNP 200 4 175 150 3 125 100 2 75 50 1 25 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Miljarder kronor Procent av BNP Anm.: Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Avkastningsskatt

Intäkter från avkastningsskatt, som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, påverkas i hög grad av hur statslåneräntan utvecklas under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Även utvecklingen av livbolagens tillgångar påverkar intäkterna. Den långa perioden med låga räntenivåer har medfört att avkastningsskatten en längre tid varit på en mycket låg nivå. Prognosen om en fortsatt låg statslåneränta medför att intäkterna från avkastningsskatt väntas vara på en låg nivå under hela prognosperioden och uppgå till i genomsnitt 8 miljarder kronor per år.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift väntas uppgå till 35 miljarder kronor 2021 och till 36 miljarder kronor 2022. För prognosåren därefter väntas de fortsätta stiga och uppgå till drygt 38 miljarder kronor 2024. Som andel av BNP väntas de ligga stabilt på mellan 0,6 och 0,7 procent.

Skatt på konsumtion och insatsvaror Skatt på konsumtion och insatsvaror består av mervärdesskatt och punktskatter och utgör ca 28 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms under hela prognosperioden ligga stabilt på ungefär 12 procent av BNP.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt väntas öka med mer än 5 procent 2022, vilket är starkare än den genomsnittliga ökningstakten de senaste tio åren. Det förklaras framför allt av att hushållens konsumtion, som är den viktigaste skattebasen för mervärdesskatt, ökar snabbt. Ökningstakten för mervärdesskatteintäkterna 2022 bedöms dock inte bli lika hög som 2021 då återhämtningen i ekonomin förutspås bli som starkast.

För prognosåren 2023 och 2024 väntas intäkterna från mervärdesskatt öka med ungefär 4 procent per år, vilket är i linje med ökningstakten för hushållens konsumtion.

Diagram 5.5 Hushållens konsumtion, fasta bruttoinvesteringar och intäkter från

mervärdesskatt

Utfall 2000–2020, prognos 2021–2024 Årlig procentuell förändring i löpande priser 15

-5

-10

-15 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Hushållens konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Mervärdesskatteintäkter

Anm.: Utfall för mervärdesskatteintäkterna för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Punktskatter

Intäkterna från punktskatterna väntas sammantaget öka med nästan 4 procent både 2021 och 2022 och med ca 2 procent per år 2023 och 2024 för att uppgå till 152 miljarder kronor 2024. Det är en förhållandevis stark ökningstakt för samtliga prognosår och förklaras av en ökad användning av olika energislag inom industrin och transportsektorn. Dessutom föreslås höjd skatt på alkohol och tobak både 2023 och 2024, vilket också bidrar till att höja intäkterna från punktskatter.

Restförda och övriga skatter Restförda och övriga skatter består främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna från restförda och övriga skatter beräknas uppgå till 3 miljarder kronor 2021. Det förhållandevis låga beloppet för 2021 förklaras främst av möjligheten att begära omprövning av beskattad kapitalvinst i samband med försäljning av bostad. Intäkterna från restförda och övriga skatter väntas uppgå till 14 miljarder kronor 2022 för att därefter stiga till nästan 17 miljarder kronor 2024 (se tabell 5.1).

Tabell 5.6 Förändringar av totala skatteintäkter till följd av regeländringar

Miljarder kronor, bruttoeffekt i förhållande till föregående år 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Skatt på arbete -18,1 -42,3 3,5 -12,9 13,6 1,6

Kommunalskatt -2,6 -1,3 -2,6 0,2 2,9 -0,1 Förändrad medelutdebitering 1,6 2,1 -0,2 Vissa höjda åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet 2,7 Periodiseringsfonder enskilda näringsidkare -1,0 1,2 Sänkt skatt för personer över 65 år, ändring av grundavdrag -4,8 -4,3 -2,4 Övrigt, kommunal skatt 1,5 -0,3 0,0 0,2 0,2 -0,1 Statlig skatt -3,9 -6,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) -6,1 Skiktgränsjusteringar -3,9 -0,1 Övrigt, statlig skatt 0,0 0,0 0,0 0,0

2019 2020 2021 2022 2023 2024 Skattereduktioner -9,9 -0,7 -13,9 -12,5 -1,2 0,0 Skattereduktion för förvärvsinkomst -8,5 -2,1 -6,4 Förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster -7,0 1,0 Förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning -2,6 Skattereduktion för a-kasseavgift -0,8 -0,8 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin -5,0 5,0 Husavdrag -0,3 -0,2 -0,3 Jobbskatteavdrag -10,0 Övriga skattereduktioner 0,3 -0,5 -0,2 Socialavgifter -1,6 -34,0 20,0 -0,6 11,9 1,7 Höjda åldersgränser i skattesystemet 1,1 Utvidgat växa-stöd 0,0 -0,2 -0,1 Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar -12,2 -0,1 10,6 1,7 Justerade förmånsvärden för personbilar 0,1 0,2 0,2 Nedsättning för den först anställda 0,4 -0,2 0,0 -0,3 Särskild löneskatt för äldre -1,4 -1,4 Förändringar i nedsättningen av socialavgifter för unga -0,5 -0,4 Tillfälligt nedsatta socialavgifter m.m. -0,2 -32,1 32,2 -0,3

Skatt på kapital -0,6 0,8 -13,3 10,6 3,0 0,3

Inkomstskatt, företag 0,6 2,8 -11,0 10,5 3,0 0,1 Skatt på finanssektorn 6,3 1,3 Nya skatteregler företagssektorn -0,1 2,8 -6,6 0,7 0,4 Övriga inkomstskatter, företag 0,7 -4,4 3,6 1,3 0,1 Fastighetsskatt -1,2 -1,0 Övriga skatter på kapital -0,1 -1,0 -2,3 0,0 0,2 Avskaffad schablonintäkt på uppskovsbelopp -1,7 Övrigt, övriga skatter på kapital -0,1 -1,0 -0,6 0,0 0,2

Skatt på konsumtion 2,4 3,1 1,8 0,4 1,5 1,3

Mervärdesskatt -0,2 -0,2 1,0 -0,1 -0,3 0,0 Punktskatter 2,6 3,3 0,8 0,5 1,8 1,3 Skatt på alkohol och tobak 0,0 0,1 0,0 0,8 0,9 Energiskatt 1,1 -0,5 -0,7 -0,4 Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. 1,2 1,5 0,4 0,8 1,0 0,4 Övriga punktskatter 0,3 2,3 1,1 0,0 0,0 0,1

Restförda och övriga skatter -2,5 -4,6 0,1 1,2 0,0 0,1

Totala skatteintäkter -18,8 -42,9 -7,9 -0,7 18,0 3,3

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering -20,5 -45,1 -7,7 -0,7 18,0 3,3

Källa: Egna beräkningar.

5.3 Statens inkomster

Inkomsterna i statens budget består av statens skatteinkomster och övriga inkomster. Statens skatteinkomster erhålls efter att avdrag gjorts från de totala skatteintäkterna för de skatter som tillhör Europeiska unionen, kommuner och regioner, ålderspensionssystemet samt efter att hänsyn tagits till periodiseringar.

Övriga inkomster Utfall och prognoser för de inkomster som redovisas under posten Övriga inkomster i statens budget framgår av tabell 5.1. Bland dessa inkomster ingår avräkningar, som främst avser kompensation för statlig och kommunal mervärdesskatt.

Inkomster av statens verksamhet består främst av utdelningar från statens aktieinnehav, affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt inkomster från offentligrättsliga avgifter. År 2022 beräknas inkomster av statens verksamhet sammantaget uppgå till 44 miljarder kronor, men bedöms därefter sjunka något under prognosperioden.

Inkomster av försåld egendom omfattar redovisade försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen. För 2021 – 2024 görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljningsinkomster på 5 miljarder kronor per år.

Inkomsterna från återbetalning av lån omfattar återbetalning av studiemedel för lån upptagna före 1989 samt av övriga lån. Under hela prognosperioden väntas de ligga stabilt på en nivå mellan 0,5 och 0,7 miljarder kronor per år.

Kalkylmässiga inkomster omfattar vissa avskrivningar, amorteringar samt statliga pensionsavgifter. Pensionsavgifterna utgör merparten av dessa inkomster. År 2022 beräknas de till 18 miljarder kronor, men bedöms därefter stiga under senare delen av prognosperioden.

Posten Bidrag från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder. De största bidragen kommer från faciliteten för återhämtning och resiliens och från jordbruksfonderna. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområden. År 2022 beräknas dessa inkomster till 28 miljarder kronor, för att därefter sjunka under prognosåren.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet omfattar tillkommande skatter samt avräkningar. Tillkommande skatter avser främst skatter som tillfaller EU och kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avräkningar består till största delen av statliga och kommunala myndigheters kompensation för inbetald mervärdesskatt. År 2022 väntas avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till minus 127 miljarder kronor. Denna post bedöms bli alltmer negativ under prognosperioden vilket är kopplat till allt större kompensation för mervärdesskatt.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto budgeteras fr.o.m. 2016 under anslag på budgetens utgiftssida. Kvar finns en inkomsttitel som avser de nedsättningar som kan ges som stöd till korttidsarbete.

5.4 Jämförelse med 2021 års ekonomiska

vårproposition och uppföljning av

inkomsterna i statens budget för 2020 och

2021

I detta avsnitt (5.4) jämförs prognosen för skatteintäkterna och övriga inkomster i denna proposition med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Prognosskillnaderna visas i den högra delen av tabell 5.7.

Tabell 5.7 Utfall och aktuell prognos jämfört med statens budget för 2020 och 2021 samt en jämförelse med

prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Aktuell SB20 SB21 VÅP21 VÅP21 VÅP21 VÅP21 VÅP21 Utfall prognos 2020 2020 2021 2021 2020 2021 2022 2023 2024

Skatt på arbete 1 251,8 -45,2 1 314,9 33,9 1,7 21,4 9,7 1,5 1,4

Direkta skatter 668,8 -6,1 686,2 17,0 -2,2 10,3 0,5 -6,8 -9,5 Kommunal inkomstskatt 765,9 -5,8 798,8 15,7 0,8 9,3 11,0 6,1 4,3 Statlig inkomstskatt 50,2 -1,2 53,5 3,7 0,1 2,5 2,1 0,8 0,2 Jobbskatteavdrag -128,2 1,7 -131,6 -2,0 -2,5 -1,3 -1,6 -1,6 -2,0 Husavdrag -16,7 -0,7 -19,0 -1,1 -0,9 -1,2 -1,2 -1,2 -1,3 Övrigt -2,4 0,0 -15,6 0,7 0,3 0,9 -9,7 -10,8 -10,7 Indirekta skatter 583,0 -39,1 628,8 16,8 3,9 11,1 9,2 8,2 11,0 Arbetsgivaravgifter 595,1 -13,3 623,3 17,6 0,1 8,8 8,5 5,7 9,3 Egenavgifter 13,5 0,7 13,3 -0,2 2,3 0,5 0,7 0,7 0,7 Särskild löneskatt 50,1 0,2 52,4 3,7 1,6 2,4 2,5 2,4 2,3 Nedsättningar -34,9 -27,4 -18,1 -3,4 -0,1 -0,1 -2,0 -0,1 -0,1 Skatt på tjänstegruppliv 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avgifter till premiepensionssystemet -41,3 0,7 -42,7 -0,9 0,0 -0,6 -0,6 -0,4 -1,3

Skatt på kapital 263,4 -15,9 308,7 61,7 8,9 51,0 35,8 25,6 17,5

Skatt på kapital, hushåll 63,2 -4,1 92,0 31,5 3,1 28,1 21,2 12,9 6,1 Skatt på företagsvinster 143,8 -9,6 155,8 30,2 5,5 21,4 12,8 10,3 6,8 Avkastningsskatt 6,0 0,6 6,4 0,7 0,3 0,0 0,5 0,9 2,8 Fastighetsskatt 34,2 2,1 35,3 -0,1 -0,1 0,0 0,1 0,1 0,3 Stämpelskatt 12,7 0,8 14,4 1,1 0,0 1,0 1,0 0,9 0,8 Kupongskatt m.m. 3,6 -5,5 4,8 -1,7 0,0 0,5 0,2 0,5 0,8

Skatt på konsumtion och insatsvaror 602,4 -12,8 640,3 29,3 0,3 14,9 14,1 14,4 17,2

Mervärdesskatt 467,4 -6,8 500,4 30,2 -0,5 11,2 10,4 10,1 12,0 Skatt på tobak och alkohol 28,2 0,6 28,7 0,8 0,0 0,3 0,1 0,1 1,1 Energiskatt 52,6 -0,1 54,5 1,5 0,9 2,7 2,3 2,6 2,6 Koldioxidskatt 20,4 -2,5 21,2 -0,1 0,0 0,7 0,3 0,2 -0,2 Övriga skatter på energi och miljö 6,1 -1,5 5,2 -3,9 -0,1 -1,2 -0,5 -0,7 -0,7 Skatt på vägtrafik 21,6 -1,9 22,3 -1,4 0,0 -0,2 0,2 0,6 1,0 Övriga skatter 6,2 -0,5 7,9 2,3 0,0 1,4 1,2 1,5 1,4

Skatt på import 6,2 -1,1 6,5 -0,1 0,0 -0,1 0,1 0,0 -0,1

Restförda skatter och övriga skatter 8,7 -9,2 3,1 -12,6 0,0 -4,9 0,7 -0,4 -0,3

Restförda skatter -10,0 -5,3 -9,5 -4,2 0,0 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 Övriga skatter 18,8 -3,9 12,5 -8,4 0,0 -4,9 0,7 -0,2 -0,1

Totala skatteintäkter 2 132,5 -84,2 2 273,5 112,2 11,0 82,3 60,3 41,0 35,8

Avgår EU-skatter -6,2 1,1 -6,5 0,1 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,1

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 126,3 -83,0 2 267,0 112,3 11,0 82,4 60,3 41,1 35,9

Avgår, kommunala skatter -785,1 5,9 -818,8 -16,0 -0,6 -9,3 -11,1 -6,2 -4,6 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -269,0 5,3 -280,8 -6,0 -0,5 -4,0 -4,2 -3,0 -6,5

Statens skatteintäkter 1 072,2 -71,9 1 167,3 90,3 9,9 69,2 45,0 31,9 24,9

Periodiseringar -34,8 -48,6 44,7 -10,6 -10,0 21,2 -11,0 -8,6 9,1

Statens skatteinkomster 1 037,4 -120,4 1 212,0 79,7 -0,1 90,4 34,0 23,3 34,0

Övriga inkomster -38,8 2,8 -30,0 -3,7 0,1 -2,0 1,6 -1,8 1,5

2000 Inkomster av statens verksamhet 46,1 5,0 43,0 3,5 0,0 0,6 3,5 -0,6 0,3 3000 Inkomster av försåld egendom 0,8 -4,2 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Aktuell Utfall SB20 prognos SB21 VÅP21 VÅP21 VÅP21 VÅP21 VÅP21 2020 2020 2021 2021 2020 2021 2022 2023 2024 4000 Återbetalning av lån 0,7 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5000 Kalkylmässiga inkomster 16,2 0,2 17,7 0,4 0,0 0,0 -0,2 -1,4 -0,9 6000 Bidrag m.m. från EU 14,2 0,5 26,5 -3,9 0,0 -1,7 1,3 2,4 3,5 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -116,9 1,3 -122,8 -3,8 0,1 -0,9 -3,0 -2,2 -1,5 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Statsbudgetens inkomster 998,5 -117,6 1 182,0 76,0 0,0 88,3 35,6 21,5 35,5 Anm.: Med statens budget (SB) avses de av riksdagen ursprungligt beslutade budgetarna för 2020 och 2021. Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källa: Egna beräkningar.

Jämförelse med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition För uppföljningen av inkomsterna i de av riksdagen ursprungligt beslutade budgetarna för 2020 och 2021 redovisas prognosskillnaderna i den vänstra delen av tabell 5.7.

Skatt på arbete

Intäkterna från skatt på arbete har reviderats upp 2020 – 2024 jämfört med bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Framför allt beror detta på en starkare tillväxt i lönesumman, vilket bl.a. ökar intäkterna från kommunal inkomstskatt. För 2020 indikerar även det preliminära beskattningsutfallet något högre kommunalskatter och statlig inkomstskatt jämfört med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition. År 2022 minskar upprevideringen av direkt skatt till följd av förslaget i denna proposition om förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomst som innebär sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare.

Indirekt skatt på arbete revideras upp under hela prognosperioden till följd av en starkare utveckling av lönesumman. Förslaget om att förlänga den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för 19 – 23-åringar under 2022 innebär att tillväxten av indirekt skatt dämpas.

Skatt på kapital

Jämfört med prognosen i vårpropositionen har intäkterna för kapitalskatter 2020 reviderats upp med 9 miljarder kronor. Det är både skatt på hushållens kapitalvinster och skatt på företagsvinster som har reviderats upp då det preliminära beskattningsutfallet indikerar högre kapitalvinster och företagsvinster än i tidigare bedömning. För 2021 – 2024 har prognosen för både skatt på hushållens kapitalvinster och skatt på företagsvinster reviderats upp betydligt. I närtid är revideringen kraftig, med 51 respektive 36 miljarder kronor under 2021 och 2022, medan revideringen successivt minskar under prognosperioden. Det förklaras av att utvecklingen av tillgångspriser och vinster för företagen har varit betydligt starkare än bedömningen i vårpropositionen. Detta påverkar hela prognosperioden men i avtagande grad då prognosen för både hushållens kapitalvinster och företagsvinster 2024 antas gå mot ett historiskt genomsnitt som andel av BNP.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Prognosen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror har sedan vårpropositionen i genomsnitt reviderats upp med 15 miljarder kronor per år 2021 – 2024. Till största delen är det intäkterna från mervärdesskatt som väntas öka starkare, vilket i sin tur förklaras både av att utfallen blivit högre än tidigare bedömningar och

att prognosen för hushållens konsumtion reviderats upp. Även intäkterna från punktskatterna har sammantaget reviderats upp för samtliga prognosår jämfört med vårpropositionen. Det beror framför allt på en förväntad högre användning av olika energislag. För 2024 aviseras i denna proposition höjd skatt på alkohol och tobak, vilket också bidrar till upprevideringen.

Periodiseringar

Prognosen för periodiseringar har reviderats upp 2021 och ned 2022 och 2023 i förhållande till vårpropositionen, främst till följd av förändrade betalningsförskjutningar till kommunerna.

Kapitalplaceringar på skattekontot gör prognosen svårbedömd. I nuvarande prognos antas att samtliga kapitalplaceringar betalas ut efter prognosperiodens slut.

Övriga inkomster

Prognosen för övriga inkomster har reviderats upp med 2 miljarder kronor per år för 2022 och 2024 men reviderats ned med samma belopp för 2021 och 2023. Det beror på att inkomsterna från statens verksamhet väntas bli högre 2022 och att bidragen från EU-fonder bedöms bli lägre 2021 men högre under senare delen av prognosperioden.

Uppföljning av statens budget för 2020 och 2021 Med statens budget avses de av riksdagen ursprungligt beslutade budgetarna för 2020 och 2021.

Skatt på arbete

År 2020 har prognosen för direkta skatter på arbete reviderats ned jämfört med prognosen i statens budget för 2020. Det beror framför allt på att intäkter från kommunal inkomstskatt bedöms bli lägre när lönesumman utvecklas svagare. Indirekta skatter revideras också ned, dels till följd av en lägre lönesumma, dels till följd av regeländringar som tillfälliga nedsättningar av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

År 2021 revideras prognosen för direkta skatter upp jämfört med prognosen i statens budget för 2021. Det beror på att lönesumman har utvecklats starkare, vilket framför allt ger ökade intäkter från kommunal inkomstskatt. Även de indirekta skatterna har reviderats upp, vilket främst beror på att intäkter från arbetsgivaravgifter ökar till följd av en högre lönesumma.

Skatt på kapital

År 2020 bedöms intäkterna från skatt på kapital bli 16 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i statens budget för 2020. Det är främst skatt på företagsvinster, men även intäkter från hushållens kapitalskatter, som har reviderats ned till följd av svagare vinstutveckling för företagen och lägre utdelningsinkomster för hushållen jämfört med tidigare bedömning. Lägre utdelningar från svenska företag har även inneburit betydligt lägre kupongskatt, dvs. skatt på utdelningar från aktier i svenska aktiebolag för bosatta utomlands, än beräknat i statens budget för 2020.

Jämfört med beräkningarna i statens budget för 2021 är prognosen för skatt på kapital uppreviderad med 62 miljarder kronor detta år. Det är framför allt skatt på företagsvinster och intäkter från hushållens kapitalskatter som har reviderats upp. Det förklaras av en starkare vinstutveckling för företagen och en starkare utveckling av tillgångspriser jämfört med tidigare bedömning.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

År 2020 blev intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror 13 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2020. Det är framför allt intäkterna från mervärdesskatten som ökade mindre än väntat, vilket förklaras av att lågkonjunkturen som pandemin orsakade medförde att hushållens konsumtion minskade. Flertalet punktskatter utvecklades också svagare än väntat 2020, exempelvis skatt på koldioxid, vägtrafik, flygresor och plastbärkassar.

År 2021 bedöms intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bli nästan 30 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2021. Det är intäkterna från mervärdesskatt som ökat mycket starkare än väntat i förhållande till hushållens konsumtion.

Periodiseringar

År 2020 bedöms periodiseringar på statens budget bli 49 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i statens budget för 2020. Det förklaras främst av tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt i samband med betalningssvårigheter till följd av pandemin.

År 2021 bedöms periodiseringar på statens budget bli 11 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i statens budget för 2021. Det förklaras främst av att inbetalning av skatt för tillfälliga anstånd av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt har förlängts.

Övriga inkomster

För 2020 blev intäkterna från övriga inkomster 3 miljarder kronor högre än väntat i statens budget för 2020 trots att försäljningsinkomsterna blev lägre än det beräkningstekniska antagandet. Det beror på att inkomster av statens verksamhet ökade mer än väntat.

För 2021 har prognosen för övriga inkomster reviderats ned med nästan 4 miljarder kronor jämfört med statens budget för 2021. Det förklaras både av en större kompensation för inbetald mervärdesskatt till statliga och kommunala myndigheter och av att intäkterna från bidrag från EU väntas bli något lägre.

5.5 Förslag som ligger till grund för beräkningen

av statens övriga inkomster

I avsnitt 11 redovisar regeringen åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2022 och framåt. I detta avsnitt (5.5) lämnar regeringen förslag som påverkar statens övriga inkomster i samma beräkning.

Försäljning av Stockholm Cepheus 2 och 3 Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 eller 2023 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3.

Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 har riksdagen bemyndigat regeringen att under 2021 genom försäljning överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3. Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten. Eftersom fastigheterna på grund av värdeförändring inte har sålts under 2021 behöver ett nytt bemyndigande för försäljning av fastigheterna inhämtas.

Värdet på fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 bedömdes vid en värdering i februari 2020 uppgå till 93,5 miljoner kronor. Vid en ny marknadsvärdering i juni 2021 bedömdes värdet på fastigheterna uppgå till 120 miljoner kronor.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att regeringen under 2022 eller 2023 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Försäljning av en fastighet i Washington D.C. med adressen 3900 Nebraska Avenue Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 genom försäljning överlåter fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C.

Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Skälen för regeringens förslag: Staten äger två fastigheter i Washington D.C., Förenta staterna (USA). Fastigheterna förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). På den ena fastigheten, med adressen 3900 Nebraska Avenue, finns ambassadörens f.d. chefsbostad och på den andra fastigheten finns en byggnad benämnd House of Sweden, i vilken ambassadkansliet är inrymt. Utrikesdepartementet (UD) har 2019 sagt upp hyreskontraktet för chefsbostaden eftersom den i stället ska inrymmas i House of Sweden. UD lämnade fastigheten sommaren 2019 och fastigheten nyttjas inte i dag.

Regeringen gör bedömningen att det ur ett statligt perspektiv sammantaget inte finns något behov av att framöver äga den tomställda fastigheten där den f.d. chefsbostaden är belägen. Fastigheten bör därför säljas på den öppna marknaden. En ny marknadsvärdering av fastigheten gjordes i juni 2021 (Fi2021/02777). Fastighetens värde bedömdes då uppgå till lägst 12,5 – 15,8 miljoner US-dollar, vilket motsvarar ett värde mellan ca 109 – 138 miljoner kronor. SFV har i en skrivelse till regeringen angett att värdet potentiellt kan vara högre, och uppgå till 14,7 – 16,3 miljoner US-dollar (ca 128 – 142 miljoner kronor), om en exploatör skulle köpa fastigheten (Fi2021/02221). Med hänsyn till fastighetens värde krävs riksdagens godkännande för en försäljning.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att regeringen under 2022 genom försäljning överlåter fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

6 Utgifter

I detta avsnitt lämnas förslag om utgiftsramar för 2022, förändring av anslagsbehållningar för 2022, utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2022 samt preliminära utgiftsramar för 2023 och 2024. Till grund för förslagen ligger en analys av utvecklingen av utgifterna inom budgetens utgiftsområden och de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. takbegränsade utgifterna. I avsnittet återrapporteras även vissa tillkännagivanden som har anknytning till budgetens utgiftssida.

Sammanfattning

– De samlade utgiftsramarna 2022 beräknas uppgå till 1 204,2 miljarder kronor. Det är 38,4 miljarder kronor mer än ramarna för 2021 i statens ursprungliga budget för 2021. Efter den ursprungliga budgeten för 2021 har dock riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2021, främst åtgärder till följd av pandemin, som tillsammans med regeringens förslag i propositionen Höständringsbudget för 2021 (prop. 2021/22:2) uppgår till 162,4 miljarder kronor. – De takbegränsade utgifterna för 2022 beräknas uppgå till 1 531,6 miljarder kronor. Det är en minskning med 48,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Att utgifterna minskar 2022, trots de reformer som regeringen föreslår för 2022 i denna proposition, förklaras av att tillfälliga åtgärder som vidtagits med anledning av pandemin avslutas. De mest betydande förändringarna finns inom utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 24 Näringsliv. – Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas uppgå till 346,2 miljarder kronor 2022, vilket är en ökning med 11,1 miljarder kronor jämfört med 2021. – Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna uppgå till 27,3 procent av BNP 2022. Det är en ökning jämfört med 2019 men en minskning jämfört med 2020 och 2021. – Jämfört med bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100) beräknas de takbegränsade utgifterna bli 54,9 miljarder kronor högre 2022, 52,3 miljarder kronor högre 2023 och 58,6 miljarder kronor högre 2024, främst till följd av de åtgärder som föreslås i denna proposition. – För 2021 beräknas de takbegränsade utgifterna bli 85,6 miljarder kronor högre jämfört med statens ursprungliga budget för 2021, framför allt till följd av åtgärder med anledning av pandemin.

6.1 Inledning

Utgifterna i statens budget delas in i 27 utgiftsområden och posten Minskning av anslagsbehållningar. Till budgetens utgifter hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 7). Utgiftsramarna utgörs av anvisade medel för vardera av de 27 utgiftsområdena, medan utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade medel. De takbegränsade utgifterna, dvs. de utgifter som omfattas av utgiftstaket, består av utgifterna inom utgiftsområdena 1 – 25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna.

Regeringens förslag till utgiftsramar och beräkning av de takbegränsade utgifterna baseras på prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i avsnitt 3, volymutvecklingen i transfereringssystemen samt pris- och löneomräkningen av främst

förvaltningsanslagen. Vidare har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade utgiftsreformer samt de som föreslås eller aviseras i denna budgetproposition. I beräkningarna antas inga ytterligare finanspolitiska regel- eller anslagsändringar genomföras under den redovisade prognosperioden. Beräkningen av de preliminära utgiftsramarna och de takbegränsade utgifterna för 2023 och 2024 ska därmed ses som en konsekvensanalys av budgetförslagets och tidigare beslutade och aviserade åtgärders effekt på den medelfristiga budgetutvecklingen.

6.2 Utgiftsramar för 2022

Regeringens förslag: Utgifterna för 2022 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.1.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska förslaget till statens budget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Utgiftsramen för ett utgiftsområde är summan av de anvisade medlen för de anslag som ingår i utgiftsområdet.

Tabell 6.1 Utgiftsramar, anslagsbehållningar och utgifter för

ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2022

Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 17 268 338 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 971 183 3 Skatt, tull och exekution 12 729 734 4 Rättsväsendet 61 688 986 5 Internationell samverkan 2 235 117 6 Försvar och samhällets krisberedskap 76 525 799 7 Internationellt bistånd 51 939 762 8 Migration 8 456 364 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 112 483 613 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 721 457 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41 786 128 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 040 770 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 6 319 015 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 94 025 726 15 Studiestöd 27 801 485 16 Utbildning och universitetsforskning 94 529 445 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 454 593 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 7 025 334 19 Regional utveckling 5 241 801 20 Allmän miljö- och naturvård 21 851 580 21 Energi 4 454 924 22 Kommunikationer 76 964 552 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 044 754 24 Näringsliv 9 344 901 25 Allmänna bidrag till kommuner 152 322 194 26 Statsskuldsräntor m.m. 12 155 200 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 836 848

Summa utgiftsområden 1 204 219 603

Minskning av anslagsbehållningar inkl. statsskuldsräntor -6 681 205

Summa utgifter 1 197 538 398

Utgiftsområde

1

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 1 185 451 598

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 346 152 000

Takbegränsade utgifter 1 531 603 598

Budgeteringsmarginal 102 396 402

2

Utgiftstak 1 634 000 000

1 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. 2 Se vidare avsnitt 4.2 om utgiftstaket.

Regeringens förslag: Beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 enligt tabell 6.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Anslagsbehållningarna utgörs av skillnaden mellan anvisade medel och förbrukningen av anslagsmedel. De uppstår och förändras till följd av dels att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tiden, dels skillnader mellan anslagsnivåer och prognoser över faktisk användning av medel. Anslagsbehållningarna ingår därför i beräkningen av lånebehovet. Bedömningen av hur anslagsbehållningarna kommer att förändras under nästkommande budgetår redovisas på utgiftssidan som en för alla anslag gemensam post, benämnd Minskning av anslagsbehållningar.

Regeringens förslag: Beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2022 enligt tabell 6.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska den av riksdagen beslutade nivån på utgiftstaket användas i beredningen av förslaget till statens budget. Utgiftstaket omfattar bl.a. utgifterna inom ålderspensionssystemet som ligger vid sidan av statens budget. Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas öka med drygt 11,1 miljarder kronor 2022 jämfört med prognosen för 2021 i denna proposition (se tabell 6.3). Ökningen är huvudsakligen hänförlig till den makroekonomiska utvecklingen (se även avsnitt 6.4).

Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna Utgiftsramarna beräknas öka med 38,4 miljarder kronor 2022 jämfört med ramarna för 2021 i statens ursprungliga budget för 2021 (se tabell 6.2). Tidigare beslutade och nu föreslagna och aviserade reformer beräknas bidra till att utgiftsramarna för 2022 ökar med 39,4 miljarder kronor. De utgiftsområden som ökar mest till följd av detta är i storleksordning utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Allmän miljö- och naturvård, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 4 Rättsväsendet. Denna ökning motverkas av minskningar inom utgiftsområdena 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner och 8 Migration.

Efter att de ursprungliga utgiftsramarna i budgeten för 2021 beslutades har riksdagen beslutat om ändringar av ramarna för 2021. Tillsammans med regeringens förslag till ändrade ramar i propositionen Höständringbudget för 2021 medför ändringarna ökade utgiftsramar om sammanlagt 162,4 miljarder kronor jämfört med ramarna i det ursprungliga beslutet om statens budget. Ändringarna avser främst åtgärder till följd av pandemin (se vidare avsnitt 6.6).

Den makroekonomiska utvecklingen beräknas medföra minskade utgiftsramar med 5,2 miljarder kronor. Minskningen är hänförlig till utgiftsområde 14 Arbetsmarknad

och arbetsliv men motverkas något av ökade utgiftsramar för framför allt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Samtidigt beräknas volymförändringar, t.ex. i form av färre personer i olika transfereringssystem, bidra till att utgiftsramarna minskar med 11,5 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas påverkas mest av lägre volymer är utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Övriga utgiftspåverkande faktorer och den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål beräknas bidra till ökade utgiftsramar med 14,0 miljarder kronor respektive 1,7 miljarder kronor. Ökning till följd av övriga utgiftspåverkande faktorer är främst hänförlig till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (se även avsnitt 6.4).

Nivån på utgiftsramarna för 2022 har förändrats sedan riksdagens beslut om preliminära utgiftsramar för 2022 i statens budget för 2021. I 2021 års ekonomiska vårproposition redovisas de förändringar som skedde under perioden mellan statens budget för 2021 och vårpropositionen. De förändringar som skett därefter redovisas i avsnitt 6.5.

Tabell 6.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2022

Miljarder kronor

1

Fastställda utgiftsramar 2021 1 166

Pris- och löneomräkning 2 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 39 Makroekonomisk utveckling -5 Volymer -11 Övrigt 14

Summa utgiftsramar 2022 1 204

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Källa: Egna beräkningar.

6.3 Preliminära utgiftsramar för 2023 och 2024

Regeringens förslag: Den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 enligt tabell 6.3 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 redovisas i tabell 6.3. De preliminära utgiftsramarna beräknas minska med 39,1 miljarder kronor 2023 men öka med 17,2 miljarder kronor 2024, jämfört med det föregående året (se tabell 6.3 raden Summa utgiftsområden). En utförlig redovisning av utgiftsutvecklingen lämnas i avsnitt 6.4.

De preliminära utgiftsramarna för 2023 har förändrats sedan riksdagens beslut om preliminära utgiftsramar för 2023 i samband med den beslutade budgeten för 2021 (prop. 2020/21:1, rskr. 2020/21:63). De förändringar som skedde under perioden mellan den beslutade budgeten för 2021 och 2021 års ekonomiska vårproposition har redovisats i vårpropositionen. De förändringar som skett därefter redovisas i avsnitt 6.5.

Tabell 6.3 Utgifter per utgiftsområde 2020 – 2024

Miljoner kronor 2020 2021 2021 2022 2023 2024 Utgiftsområde Utfall 1 Anslag 2 Prognos Förslag 3 Förslag 4 Förslag 4 1 Rikets styrelse 15 749 16 741 16 639 17 268 17 192 16 291 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 003 17 550 17 198 17 971 18 206 18 556 3 Skatt, tull och exekution 12 055 12 824 12 724 12 730 12 667 12 744 4 Rättsväsendet 53 022 57 393 57 579 61 689 63 639 65 290 5 Internationell samverkan 2 070 1 999 1 974 2 235 2 029 2 028 6 Försvar och samhällets krisberedskap 63 028 71 216 70 435 76 526 82 842 90 662 7 Internationellt bistånd 46 525 47 261 47 259 51 940 53 586 55 325 8 Migration 9 579 9 268 8 614 8 456 8 174 8 293 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101 774 137 664 144 921 112 484 102 867 96 869 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 117 899 117 345 114 177 97 721 98 626 100 761 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 652 38 339 37 862 41 786 40 662 40 265 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 939 104 202 99 656 103 041 104 574 106 434 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8 516 7 956 6 583 6 319 6 056 5 401 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 87 154 106 299 96 890 94 026 86 611 86 875 15 Studiestöd 25 060 28 825 27 121 27 801 27 226 28 963 16 Utbildning och universitetsforskning 82 963 93 881 90 346 94 529 92 016 92 654 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 20 417 22 826 22 678 18 455 16 313 16 165 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 779 5 592 5 501 7 025 6 385 7 558 19 Regional utveckling 3 184 4 203 3 353 5 242 5 364 3 922 20 Allmän miljö- och naturvård 10 950 18 200 18 007 21 852 16 953 17 810 21 Energi 3 398 4 761 3 730 4 455 3 451 3 505 22 Kommunikationer 65 167 77 765 76 260 76 965 75 749 77 076 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 020 23 835 20 805 22 045 20 190 21 940 24 Näringsliv 60 407 94 756 39 974 9 345 7 775 7 742 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 964 153 485 153 202 152 322 145 164 149 088 26 Statsskuldsräntor m.m. 19 592 165 -1 884 12 155 8 155 7 155 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 193 53 851 51 331 47 837 42 606 42 937

Summa utgiftsområden 1 191 059 1 328 204 1 242 936 1 204 220 1 165 077 1 182 310

Minskning av anslagsbehållningar -6 681 -3 262 -6 219

5

Summa utgifter 1 191 059 1 242 936 1 197 538 1 161 815 1 176 091

6

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 1 171 467 1 244 820 1 185 452 1 153 728 1 169 004

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 329 365 335 083 346 152 354 873 360 267

Takbegränsade utgifter 1 500 832 1 579 903 1 531 604 1 508 601 1 529 271

Budgeteringsmarginal 242 168 115 097 102 396 30 399 65 729

7

Utgiftstak 1 743 000 1 695 000 1 634 000 1 539 000 1 595 000

1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2022. 2 Inklusive VÄB21, Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175–181), Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213–215), Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182–184), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199–205), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229–231), Extra ändringsbudget för 2021 – Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419-421), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208) samt HÄB21. 3 Regeringens förslag till utgiftsramar för 2022 i denna proposition (se tabell 6.1). 4 Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för 2023 och 2024. 5 Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar. 6 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor.

7 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2024 i denna proposition (se avsnitt 4.2).

6.4 Utveckling av de takbegränsade utgifterna

över tid

Pandemin medförde en betydande ökning av utgifterna på statens budget i procent av BNP 2020 jämfört med 2019, vilket framgår av tabell 6.4. Det är främst en följd av de tidsbegränsade åtgärder som riksdagen beslutat om med anledning av pandemin men också en följd av att BNP minskade 2020. De takbegränsade utgifterna beräknas ligga kvar på en relativt hög nivå i procent av BNP 2021. År 2022 minskar utgifterna i procent av BNP, trots att regeringen i denna proposition föreslår åtgärder för 2022 som sammanlagt uppgår till mer än 60 miljarder kronor. Minskningen beror bl.a. på att tidsbegränsade åtgärder med anledning av pandemin upphör och att BNP växer. År 2023 och 2024 fortsätter utgifterna att minska i procent av BNP, vilket också beror på att de takbegränsade utgifterna växer långsammare än BNP i avsaknad av ytterligare finanspolitiska åtgärder.

Tabell 6.4 Utgifter inom budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter i

procent av BNP

Procent av BNP. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Utgifter inom utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 1 19,6 23,5 23,4 21,2 20,0 19,6 Statsskuldsräntor m.m. 1 0,4 0,4 -0,0 0,2 0,1 0,1

Summa utgiftsområden 20,1 23,9 23,4 21,4 20,1 19,7

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 6,3 6,6 6,3 6,2 6,1 6,0

2

Takbegränsade utgifter 25,9 30,2 29,7 27,3 26,1 25,6

1 Inklusive Minskning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Utgifter inom budgetens utgiftsområden (exkl. utg.omr. 26 Statsskuldräntor m.m.) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Källa: Egna beräkningar.

Nedan i avsnittet (6.4) beskrivs utvecklingen av de takbegränsade utgifterna över tid. I de flesta fall görs detta genom att förändringen jämfört med det närmast föregående året redovisas, vilket innebär att utgifterna för 2022 anges i jämförelse med utgifterna för 2021 och utgifterna för 2023 anges i jämförelse med 2022 osv.

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 79,1 miljarder kronor 2021 jämfört med det föregående året (se tabell 6.5). År 2022 och 2023 beräknas utgifterna minska med 48,3 respektive 23,0 miljarder kronor. För prognosperiodens sista år, 2024, beräknas utgifterna öka med 20,7 miljarder kronor jämfört med det föregående året. Ökningen av de takbegränsade utgifterna 2021 och minskningen av utgifterna 2022 förklaras i första hand av beslutade, föreslagna och aviserade tillfälliga reformer, varav en stor del utgör åtgärder som vidtagits med anledning av pandemin. Även 2023 upphör ett antal tillfälliga åtgärder, vilket minskar utgifterna i jämförelse med det föregående året. Utgiftsökningen 2024 beror i första hand på den makroekonomiska utvecklingen, som påverkar pris- och lönekänsliga anslag. Utvecklingen av utgifterna 2023 och 2024 är också en konsekvens av att inga nya finanspolitiska åtgärder ingår i beräkningarna för dessa år utöver de som aviserats tidigare eller i denna proposition.

De takbegränsade utgifternas förändring över tid beskrivs utifrån ett antal faktorer som är viktiga för utgiftsutvecklingen och som är generella för utgiftsområdena. Den nominella årliga förändringen av de takbegränsade utgifterna uppdelad enligt dessa faktorer redovisas i tabell 6.5 och varje rad i tabellen kommenteras nedan. Beräkningarna inkluderar förslag och aviseringar i denna proposition och tidigare beslutade och aviserade åtgärders effekt på utgifterna.

Tabell 6.5 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024

Takbegränsade utgifter 192,5 79,1 -48,3 -23,0 20,7

varav beslutade, föreslagna och aviserade reformer 1 169,3 50,0 -69,6 -28,9 6,6 varav pris- och löneomräkning 6,1 5,2 1,7 4,3 3,8 varav makroekonomiska förändringar 20,7 17,9 13,7 11,1 12,7 varav volymer 2 -12,9 -1,6 -4,4 -2,3 0,9 varav tekniska justeringar 3 5,2 1,0 -0,2 -2,8 0,0 varav övrigt 4,0 6,6 10,5 -4,5 -3,3 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för bedömt faktiskt utnyttjande 2020 och 2021, se vidare under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin. 1 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslagits eller som i HÄB21 föreslås tillföras regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). 2 Begreppet volym innefattar ett antal olika slags utgiftsförändringar, till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 3 Utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå. Källa: Egna beräkningar.

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer De takbegränsade utgifternas förväntade utveckling påverkas av tidigare riksdagsbeslut, samt av regeringens aktuella förslag och aviseringar som har ekonomiska konsekvenser. Det är alltså den samlade budgeteffekten på de takbegränsade utgifterna, både vad gäller reformer och finansiering av dessa, i förhållande till det föregående året som redovisas. I beskrivningen i detta avsnitt (6.4) ingår därmed även budgeteffekterna av att tidigare reformer och temporära program upphör eller minskar i omfattning.

Utvecklingen av utgifterna under perioden 2021 – 2024 jämfört med det föregående året påverkas av en historiskt hög utgiftsökning 2020 och 2021 till följd av de åtgärder som vidtagits och vidtas med anledning av pandemin. För 2022 upphör eller minskar flera av dessa åtgärder, vilket medför att utgifterna till följd av beslutade, föreslagna och aviserade reformer totalt sett minskar 2022 jämfört med det föregående året trots att nya satsningar föreslås i denna proposition. Inom flera områden beräknas utgifterna totalt sett minska 2021 – 2024 till följd av reformer. Det gäller bl.a. utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 24 Näringsliv och 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Inom flera områden beräknas beslutade, föreslagna och aviserade reformer öka de takbegränsade utgifterna 2021 – 2024 och de utgiftsområden där de beräknade utgifterna ökar mest under perioden till följd av beslut om reformer är utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 22 Kommunikationer (se tabell 6.6).

Efter tabell 6.6 kommenteras de utgiftsramar som beräknas öka eller minska med minst 1 miljard kronor något av åren 2021 – 2024 till följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer.

Tabell 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året

till följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna reformer

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024. Minustecken innebär anslagsminskningar eller att finansieringen av temporära program upphör eller minskar i omfattning Utgiftsområde 2020 2021 2022 2023 2024 1 Rikets styrelse 0,7 0,4 0,5 -0,2 -1,1 varav i denna proposition 0,0 0,1 1,1 -0,6 -0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,2 -0,2 0,4 -0,2 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,4 -0,2 0,0 3 Skatt, tull och exekution 0,5 0,3 -0,3 -0,2 -0,1 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,2 -0,1 0,0 4 Rättsväsendet 3,0 3,9 3,8 1,4 1,1 varav i denna proposition 0,0 0,7 2,8 1,1 1,1 5 Internationell samverkan -0,3 -0,1 0,2 -0,2 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,2 -0,2 0,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2,9 5,1 5,9 5,3 7,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 7 Internationellt bistånd 1,5 0,4 0,5 0,1 0,1 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,5 0,2 0,1 8 Migration -0,6 -0,7 -1,1 1,5 -0,1 varav i denna proposition 0,0 0,0 -0,5 -0,4 -0,1 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 25,1 43,7 -37,5 -10,0 -6,4 varav i denna proposition 0,0 14,7 2,8 -2,6 -6,0 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 32,6 -12,4 -15,5 1,4 1,6 varav i denna proposition 0,0 4,8 0,9 -0,1 0,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1,9 2,1 5,0 -0,8 -0,5 varav i denna proposition 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0,7 0,1 2,8 0,7 0,1 varav i denna proposition 0,0 0,0 3,2 0,7 0,1 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -0,2 0,4 -0,7 -0,5 -1,2 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,2 -0,4 -0,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 5,9 1,4 0,5 -5,1 1,3 varav i denna proposition 0,0 0,0 3,3 0,6 4,1 15 Studiestöd 2,0 0,6 0,1 -1,0 1,4 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,7 -0,1 1,5 16 Utbildning och universitetsforskning 3,2 8,2 0,0 -3,2 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 3,6 -1,3 0,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 4,6 2,2 -4,4 -2,2 -0,2 varav i denna proposition 0,0 1,5 0,6 -1,7 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik -0,3 1,8 1,4 -0,7 1,2 varav i denna proposition 0,0 0,0 -0,5 -0,3 1,8 19 Regional utveckling 0,1 0,5 1,1 0,5 -1,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,5 0,7 -0,4 20 Allmän miljö- och naturvård 1,7 5,2 3,6 -4,9 0,8 varav i denna proposition 0,0 1,9 4,3 -0,7 1,5 21 Energi -0,4 1,2 -0,3 -1,0 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,7 0,2 0,0 22 Kommunikationer 6,2 9,7 -0,8 -2,3 0,5

Utgiftsområde 2020 2021 2022 2023 2024 varav i denna proposition 0,0 1,6 4,1 -1,2 1,9 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -1,0 5,6 -1,3 0,6 0,1 varav i denna proposition 0,0 0,0 1,3 2,8 1,2 24 Näringsliv 1 47,2 -23,2 -32,7 -1,6 0,0 varav i denna proposition 0,0 -5,0 6,2 -0,8 -0,2 25 Allmänna bidrag till kommuner 32,7 -5,5 -0,9 -4,4 3,9 varav i denna proposition 0,0 0,0 3,7 0,5 4,0 27 Avgiften till Europeiska unionen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa utgiftsområden 169,9 50,6 -69,6 -27,1 8,4

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget -0,6 -0,6 0,1 -1,8 -1,8 varav i denna proposition 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Takbegränsade utgifter 169,3 50,0 -69,6 -28,9 6,6

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i HÄB21 eller tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslås tillföras anslag till följd av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). Övriga förslag i HÄB21 inkluderas i raden varav i denna proposition. 1 Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för bedömt faktiskt utnyttjande 2020 och 2021, se vidare under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin. Källa: Egna beräkningar.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgifterna ökar 2021 och 2022 och minskar 2023 och 2024 jämfört med det föregående året. Minskningen 2024 jämfört med det föregående året beror på att tillfälliga medel för förberedelse och genomförande av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd upphör 2024.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgifterna ökar samtliga år 2021 – 2024 jämfört med det föregående året. För 2022 – 2024 sker ökningen främst till följd av satsningar i denna proposition, bl.a. på fler polisanställda och en stärkt rättskedja. För 2021 – 2023 ökar utgifterna jämfört med det föregående året även till följd av tidigare satsningar avseende bl.a. rättsliga biträden och fler polisanställda. Utbyggnad av Kriminalvårdens platskapacitet och en förändrad straffrabatt för unga myndiga bidrar till utgiftsökningarna 2021 – 2023.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna ökar samtliga år 2021 – 2024 jämfört med det föregående året. De ökade utgifterna för 2021 och 2022 är till största del hänförliga till tidigare beslut och aviseringar. För 2023 och 2024 följer utgiftsutvecklingen den beräknade ökningen av regeringens prioriteringar i budgetpropositionen för 2021 samt bedömningen i propositionen Totalförsvaret 2021 – 2025 (prop. 2020/21:30) att den ekonomiska ramen ska öka för att förstärka totalförsvaret.

Utgiftsområde 8 Migration

Utgifterna minskar 2021 och 2022, ökar 2023, för att därefter minska igen 2024 jämfört med det föregående året. Det beror framför allt på att det innan låg antaganden om en återgång till utlänningslagen den 1 juli 2021 när den tillfälliga lagen löpte ut. I stället trädde då revideringar i utlänningslagen i kraft.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna ökar 2021 jämfört med det föregående året för att därefter minska 2022 – 2024. Att utgifterna ökar kraftigt 2021 är delvis på grund av att en del av de åtgärder som vidtagits till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 ger budgeteffekt 2021 i stället för 2020 som tidigare beräknades. Utgifterna beräknas även öka 2021 jämfört med 2020 till följd av åtgärder för att bekämpa smittspridningen i t.ex. propositionen Vårändringsbudget för 2021 och Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Även åtgärder i denna proposition såsom ökade resurser för testning och smittspårning bidrar till ökningen 2021. Att utgifterna minskar 2022 – 2024 jämfört med det föregående året beror främst på att tillfälliga åtgärder med anledning av pandemin samt vissa andra åtgärder upphör.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

Utgifterna minskar 2021 och 2022, för att därefter öka 2023 och 2024. Att utgifterna minskar 2021 och 2022 jämfört med det föregående året beror främst på att tillfälliga åtgärder på grund av pandemin, såsom ersättning till riskgrupper och slopat karensavdrag, minskar i omfattning 2021 och upphör 2022. Ökningen 2023 och 2024 beror på höjda åldersgränser i pensionssystemet vilket förväntas innebära att fler är kvar i sjukförsäkringarna.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna ökar 2021 och 2022 för att därefter minska 2023 och 2024 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 och 2022 beror på införandet av inkomstpensionstillägg. Även en förstärkning av bostadstillägg för pensionärer i denna proposition bidrar till ökningen 2022.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgifterna ökar 2021 – 2024 jämfört med det föregående året. Ökningen 2022 förklaras av införandet av familjeveckan i denna proposition.

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgifterna ökar 2021 och minskar 2022 – 2024 jämfört med det föregående året, bl.a. till följd av ändringarna i utlänningslagen och att tillfälliga satsningar upphör.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgifterna ökar i början av prognosperioden, minskar 2023 och ökar återigen 2024 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 följer av tidigare åtgärder för att stödja arbetslösa till följd av pandemins effekter på arbetsmarknaden. Att utgifterna minskar 2023 beror främst på att tillfälliga satsningar såsom höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen upphör. Att utgifterna ökar 2024 beror på satsningar i denna proposition på bl.a. matchningstjänster och kompensation för avgift för omställningstjänster.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgifterna ökar 2021, 2022 och 2024 och minskar 2023 jämfört med det föregående året. Minskningen 2023 beror på införandet av en ny räntemodell som medför att kostnaderna för kreditförluster avseende studielån överförs till låntagarna genom en höjd ränta. Ökningen 2024 följer av en upptrappning av omställningsstudiestödet som beräknas innebära ökade utgifter fr.o.m. 2023.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna ökar 2021 och minskar 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 beror på tidigare åtgärder, som exempelvis en förlängd satsning på behörighetsgivande studier och en utökad satsning på regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Minskningen 2023 beror på att vissa sådana tillfälliga satsningar upphör.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgifterna ökar 2021 medan de minskar 2022 – 2024 jämfört med det föregående året. Detta beror på tillfälliga stöd under 2021 till idrott och kulturverksamheter, för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Minskningen 2022 – 2024 beror på att tillfälliga satsningar upphör.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik

Utgifterna ökar 2021, 2022 och 2024, och minskar 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 och 2022 beror på åtgärder som bl.a. omfattar ett stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Ökningen av utgifterna 2021 jämfört med det föregående året beror även på ett tillskott till investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Ökningen 2024 följer av bl.a. en omfördelning av medel för energieffektiviseringsstödet som föreslås i denna proposition.

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgifterna ökar 2021 – 2023 och minskar 2024 jämfört med det föregående året. Ökningen 2022 beror bl.a. på satsningen i denna proposition på regionala utvecklingsåtgärder för återstart. Minskningen 2024 beror på att tillfälliga åtgärder upphör.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgifterna ökar främst 2021 och 2022 men även 2024, och minskar 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 beror främst på tidigare åtgärder såsom förstärkning av klimatbonusen, samt satsningar på skötsel av naturreservat och ersättning till fastighetsägare för skydd av värdefull natur som naturreservat. Satsningar i denna proposition såsom förändring av klimatbonus, skogsutredning och skydd av skog, samt förstärkning av klimatklivet bidrar till ökningen 2021 och förklarar ökningen 2022 och 2024. Minskningen av utgifterna 2023 jämfört med det föregående året beror framför allt på att tillfälliga satsningar upphör eller minskar i omfattning.

Utgiftsområde 21 Energi

Utgifterna ökar 2021 och minskar 2022 och 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 sker bl.a. till följd av en budgetmässig omläggning av solcellsstödet, på grund av en eftersläpning i utbetalningar på anslaget, samt satsningar på laddningsinfrastruktur för tunga fordon. Minskningen 2023 beror på att tillfälliga satsningar upphör.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna ökar 2021 och 2024 och minskar 2022 och 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 beror främst på tidigare åtgärder som exempelvis förlängt bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik och medel till det nationella stödet av bredbandsutbyggnad. Även satsningar i denna proposition såsom nedsättning av banavgifter, och satsningar i infrastrukturpropositionen bidrar till

utgiftsutvecklingen under prognosperioden. Minskningen 2023 beror framför allt på att tillfälliga satsningar minskar eller upphör.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgifterna ökar 2021, 2023 och 2024 och minskar 2022 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 uppkommer huvudsakligen till följd av tidigare åtgärder som bl.a. tillskott för nationell medfinansiering av landsbygdsprogrammet, samt nya beräkningar av EU-stöd som följer av ikraftträdandet av uppgörelsen om EU:s fleråriga budgetram för perioden 2021 – 2027. Minskningen 2022 beror framför allt på att tillfälliga satsningar minskar eller upphör.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgifterna minskar 2021 – 2023 jämfört med det föregående året främst till följd av att åtgärder för att möta de behov som orsakats av spridningen av covid-19 minskar i omfattning eller att tillfälliga åtgärder upphör. Åtgärderna innefattar bl.a. stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd och ett omsättningsstöd till enskilda näringsidkare samt kapitalinsatser i statligt ägda bolag. Åtgärdernas utgiftseffekt har i efterhand justerats för bedömt faktiskt utnyttjande.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna minskar 2021 – 2023 för att därefter öka 2024 jämfört med det föregående året. Orsaken till de minskade utgifterna 2021 – 2023 är att tidigare ökningar av det generella statsbidraget trappas ned stegvis. Ökningen av utgifterna 2024 sker till följd av en tillfällig ökning av det generella statsbidraget.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Jämfört med det föregående året minskar utgifterna 2021, 2023 och 2024 och ökar 2022. Minskningen 2023 och 2024 sker till följd av Pensionsgruppens överenskommelse som bl.a. innebär att ålder för tidigast uttag av allmän inkomstgrundad pension justeras från 62 år till 63 år 2023.

Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av

pandemin

Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020 och 2021 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag och stöd till handelsbolag. I dessa fall, som har sin grund i åtgärder relaterade till pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den senaste bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet väntas bli betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen.

I budgetpropositionen för 2021 redovisades reviderade budgeteffekter för 2020 för åtgärderna stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd. Sammantaget hade riksdagen under 2020 fram till budgetpropositionen för 2021 anvisat 140,9 miljarder kronor 2020 för dessa stöd. Samtidigt bedömdes att utfallet för åtgärderna skulle uppgå till 57,0 miljarder kronor, vilket medförde att den samlade budgeteffekten för åtgärderna

reviderades ned med 83,9 miljarder kronor till följd av den betydande skillnaden mellan anvisade medel och faktiskt utfall.

I 2021 års ekonomiska vårproposition redovisades ytterligare reviderade budgeteffekter för 2020 och 2021. För åtgärderna stöd vid korttidsarbete, stöd till enskilda näringsidkare samt ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader bedömdes att sammantaget 20,8 miljarder kronor av de ursprungligen bedömda budgeteffekterna för 2020 i stället skulle uppkomma 2021 till följd av lägre utfall 2020. När det gäller anvisade medel för 2021 reviderades budgeteffekter för åtgärderna stöd till enskilda näringsidkare och omställningsstöd ned med sammanlagt 8,8 miljarder kronor medan budgeteffekterna för åtgärden stöd vid korttidsarbete reviderades upp med 3,4 miljarder kronor i enlighet med nya bedömningar.

I denna proposition revideras budgeteffekterna för 2020 för åtgärderna stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd ned med ytterligare sammantaget 10,5 miljarder kronor till följd av att utnyttjandet var lägre än de ursprungligen anvisade medlen. För 2021 har riksdagen sammantaget anvisat 9,3 miljarder kronor för åtgärden tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag. Till följd av att utnyttjandet nu beräknas bli väsentligt lägre än de ursprungligen anvisade medlen revideras budgeteffekten för denna åtgärd ned med 8,1 miljarder kronor. Vidare har riksdagen för 2021 beslutat att utöka stödperioderna för åtgärderna stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare och stöd till handelsbolag efter förslag från regeringen i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416 – 422). Utökningen av stödperioderna bedömdes medföra utgiftseffekter på sammanlagt 5,2 miljarder kronor 2021. Utgiftseffekterna rymdes dock inom de anslagsbelopp som redan hade anvisats för tidigare stödperioder 2021 för dessa åtgärder. Anledningen till det är att utfallet varit väsentligt lägre än vad som ursprungligen bedömdes när medel anvisades för de tidigare stödperioderna. Därför revideras de ursprungligen bedömda budgeteffekterna för dessa åtgärder ned med sammanlagt 52,1 miljarder kronor i enlighet med de nya bedömningarna av det faktiska utfallet. Sammantaget betyder detta att de redovisade budgeteffekterna för åtgärderna tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare och stöd till handelsbolag revideras ned med 55,0 miljarder kronor i denna proposition.

Revideringen av budgeteffekter påverkar redovisningen av åtgärder i tabell 6.6 och tabell 6.16 samt sammanställningen i tabell 6.5. Därmed ges en mer rättvisande redovisning både av åtgärdernas storlek och av den aktiva finanspolitiken för 2020 och 2021 och hur den påverkar förändringen av det strukturella sparandet (se avsnitt 8).

Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen medför att de takbegränsade utgifterna ökar med sammanlagt 15,0 miljarder kronor 2021 – 2024. Ökningen är som störst 2021 och som minst 2022. I tabell 6.7 redovisas pris- och löneomräkningen per utgiftsområde.

De fyra utgiftsområden där pris- och löneomräkningen leder till de beloppsmässigt största förändringarna är utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning och 22 Kommunikationer. Orsakerna är att investeringsanslagen för försvarsmateriel respektive transportinfrastruktur återfinns inom utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap och 22 Kommunikationer, samt att större statliga myndigheter återfinns inom utgiftsområdena 4 Rättsväsendet och 16 Utbildning och universitetsforskning.

Tabell 6.7 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året

till följd av pris- och löneomräkningen

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 Utgiftsområde 2020 2021 2022 2023 2024 1 Rikets styrelse 0,3 0,2 0,1 0,2 0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 3 Skatt, tull och exekution 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 4 Rättsväsendet 0,8 0,8 0,6 0,6 0,6 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1,9 1,3 -0,6 1,1 1,0 8 Migration 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 0,2 0,1 0,1 0,0 0,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 0,2 0,1 0,1 0,2 0,1 16 Utbildning och universitetsforskning 1,0 0,9 0,6 0,7 0,6 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 22 Kommunikationer 0,9 0,9 0,3 1,0 0,8 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 24 Näringsliv 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa utgiftsområden 6,1 5,2 1,7 4,3 3,8

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 6,1 5,2 1,7 4,3 3,8

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Takbegränsade utgifter 6,1 5,2 1,7 4,3 3,8

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Egna beräkningar.

Pris- och löneomräkningen baseras på utfallsstatistik och avspeglar därför pris- och löneförändringar i övriga samhället med två års eftersläpning. Huvuddelen av de anslag som pris- och löneomräknas utgörs av myndigheternas förvaltningsanslag. De omräkningstal som är mest centrala i pris- och löneomräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag redovisas i tabell 6.8.

Omräkningstalet för löner motsvarar förändringen i ett arbetskostnadsindex för tjänstemän i tillverkningsindustrin, med avdrag för produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Omräkningstalet för lokalkostnader beräknas enligt två olika metoder beroende på om avtalet för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det kommande budgetåret eller inte. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader används konsumentprisindex (KPI) fr.o.m. omräkningen för 2022 (se prop. 2020/21:1 Prisomräkning av vissa statliga förvaltningskostnader avsnitt 7.6). Tidigare användes ett sammanvägt omräkningstal baserat på flera omräkningstal från Statistiska centralbyrån.

Tabell 6.8 Omräkningstal i pris- och löneomräkningen av förvaltningsanslag 2021

och 2022

Procent 2021 2022 Omräkningstal för löner m.m. 1,25 1,09 varav arbetskostnadsindex 2,72 2,50 varav produktivitetsavdrag 1,47 1,41 Omräkningstal för lokalkostnader 1,13 0,19 Omräkningstal för övriga förvaltningskostnader 1,54 0,50 Anm.: Omräkningstalet för lokalkostnader används i de fall myndigheter inte har hyresavtal som kan omförhandlas under aktuellt budgetår. För myndigheter med hyresavtal som kan omförhandlas används anslagsspecifika omräkningstal. Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Makroekonomiska förändringar Den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden påverkar utgiftsutvecklingen, bl.a. genom att ersättningen inom flertalet transfereringssystem till hushållen i olika grad följer den allmänna pris- och löneutvecklingen. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med sammanlagt 55,4 miljarder kronor 2021 – 2024 till följd av makroekonomiska faktorer, vilket motsvarar en årlig utgiftsökning på mindre än 1 procent (se tabell 6.9). Den makroekonomiska utvecklingen beskrivs närmare i avsnitt 3.

Den årliga förändringen av utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget bestäms av inkomstindex som mäter den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten. Utvecklingen av inkomstindex medför att utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas öka med sammanlagt 34,6 miljarder kronor 2021 – 2024 eller i genomsnitt 8,6 miljarder kronor per år.

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bestäms till stor del av den makroekonomiska utvecklingen, främst genom hur många personer som är arbetslösa. Lågkonjunkturen medför att utgifterna ökar med 9,2 miljarder kronor 2021 för att sedan minska 2022 – 2024.

Utgifterna inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är knutna till den makroekonomiska utvecklingen genom att biståndsramen ska motsvara 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). Utvecklingen av BNI beräknas öka utgifterna med sammanlagt 8,8 miljarder kronor 2021 – 2024 eller i genomsnitt 2,2 miljarder kronor per år.

Utgifterna inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bestäms bl.a. av prisbasbeloppet och timlöneutvecklingen. Den makroekonomiska utvecklingen beräknas öka utgifterna inom utgiftsområdena med sammanlagt 3,9 miljarder kronor respektive 4,9 miljarder kronor 2021 – 2024, dvs. i genomsnitt 1,0 respektive 1,2 miljarder kronor per år.

Tabell 6.9 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året

till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 Utgiftsområde 2020 2021 2022 2023 2024 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,3 0,1 0,2 0,2 0,3 7 Internationellt bistånd 1,4 0,1 5,1 1,6 1,9 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 0,4 -0,1 0,0 0,0 0,0 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1,3 0,6 1,1 1,0 1,2

Utgiftsområde 2020 2021 2022 2023 2024 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,0 0,0 -0,1 -0,2 0,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0,4 1,1 1,1 1,2 1,6 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -0,2 0,5 0,1 0,0 0,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 4,7 9,2 -4,5 -2,7 -0,2 15 Studiestöd 0,3 0,1 0,3 0,2 0,4 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,4 -0,7 -0,1 -0,3 0,2

Summa utgiftsområden 9,0 10,8 3,1 1,1 5,9

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 9,0 10,8 3,1 1,1 5,9

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 11,7 7,1 10,6 10,1 6,8

Takbegränsade utgifter 20,7 17,9 13,7 11,1 12,7

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Egna beräkningar.

Volymer i transfereringssystemen Med volymer avses antalet personer i transfereringssystemen. I begreppet kan det också ingå förändringar av styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen eller är att betrakta som reformer. Det kan exempelvis handla om förändringar av den genomsnittliga styckkostnaden med anledning av att sammansättningen av mottagarna i ett transfereringssystem ändras.

År 2021 – 2024 beräknas de takbegränsade utgifterna minska med sammanlagt ca 7,3 miljarder kronor till följd av volymrelaterade förändringar. Utgiftsområden med volymrelaterade utgiftsförändringar framgår av tabell 6.10. Utvecklingen av volymerna i utvalda transfereringssystem redovisas i tabell 6.11.

Tabell 6.10 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året

till följd av utvecklingen av volym

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 Utgiftsområde 2020 2021 2022 2023 2024 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,0 0,1 0,1 0,2 0,0 8 Migration -0,6 -1,1 0,4 -1,9 0,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -2,3 0,9 1,6 0,3 0,4 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning -5,6 1,7 -4,7 -1,6 -0,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,2 -0,8 -1,0 -0,2 -0,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1,3 -1,7 -0,5 -0,3 0,2 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -4,3 -3,2 0,2 0,2 0,4 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -1,3 -0,9 0,2 0,3 0,2 15 Studiestöd 0,2 1,8 0,4 0,1 0,0 22 Kommunikationer -0,3 0,3 0,0 0,1 0,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -0,8 0,5 0,2 0,0 0,0 24 Näringsliv 0,0 1,7 -1,7 0,0 0,0

Summa utgiftsområden -13,4 -0,9 -4,8 -2,7 0,5

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor -13,4 -0,9 -4,8 -2,7 0,5

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 0,6 -0,7 0,4 0,4 0,4

Takbegränsade utgifter -12,9 -1,6 -4,4 -2,3 0,9

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Egna beräkningar.

Utgiftsområde 8 Migration

Antalet inskrivna asylsökanden väntas successivt minska t.o.m. 2024. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration minska med ca 2,4 miljarder kronor 2021 – 2024. Handläggningstider varierar dock över tiden, vilket är en orsak till att utvecklingen av antalet inskrivna och de volymrelaterade utgifterna inte följs åt för varje enskilt år.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Inom assistansersättningen bedöms antalet mottagare, efter att ha minskat successivt sedan 2015, stabiliseras under prognosperioden. Samtidigt bedöms antalet beviljade timmar per mottagare öka svagt t.o.m. 2024 vilket följer trenden från de senaste åren. Vidare bedöms debiteringsgraden inom assistansersättningen, dvs. antalet utbetalda timmar i relation till antalet beviljade timmar, öka fr.o.m. 2022 efter relativt låga nivåer under 2021. När det gäller tandvårdsersättningen antas antalet patientbesök öka de kommande åren, både till följd av att besöken varit tillfälligt färre under pandemin och att antalet besök beräknas öka i takt med befolkningsökningen. Sammantaget bidrar detta till att utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas öka med ca 3,2 miljarder kronor 2021 – 2024 till följd av volymutvecklingen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

Antalet personer i sjukförsäkringssystemen väntas minska 2021 – 2024. Det beror huvudsakligen på att antalet personer med sjukersättning som uppnår pensionsålder och lämnar försäkringen är större än inflödet av nya personer. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minska med ca 5,3 miljarder kronor 2021 – 2024 till följd av volymutvecklingen.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Antalet personer med efterlevandepension väntas bli mindre över tid, vilket är den främsta förklaringen till att de volymrelaterade utgifterna inom utgiftsområdet minskar. Även antalet personer som får garantipension väntas minska något 2021 – 2024. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom minska med ca 2,3 miljarder kronor 2021 – 2024 till följd av volymutvecklingen.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Inom utgiftsområdet minskar de volymrelaterade utgifterna under hela prognosperioden utom 2024. Det beror bl.a. på att antalet barn i befolkningen, som är grunden för barnbidragen, bedöms vara som högst 2021 för att därefter minska. Utöver minskningen av antalet barn har mönstret för uttag av föräldrapenningdagar förändrats under pandemin, vilket bidrar till att antalet uttagna föräldradagar bedöms minska något under prognosperioden. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn minska med ca 2,3 miljarder kronor 2021 – 2024 till följd av volymutvecklingen.

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgifterna inom utgiftsområdet påverkas främst av antalet nyanlända som får uppehållstillstånd och därefter tas emot i en kommun. Efter det stora antalet asylsökande från flyktingkrisen 2015 har antalet personer som tas emot i kommunerna minskat och beräknas fortsätta göra det fram till slutet av 2021. Därefter väntas antalet uppehålls-

tillstånd som leder till kommunmottagande stabiliseras. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minska med ca 2,4 miljarder kronor 2021 – 2024 till följd av volymutvecklingen.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgifterna för studiestöd ökar 2021. Det beror i huvudsak på att fler personer har och beräknas få studiemedel som en följd av att efterfrågan på utbildning ökat i samband med pandemin. Från och med 2023 bedöms antalet personer som får studiemedel minska jämfört med det föregående året. Antalet personer som får studiehjälp, förväntas däremot öka stadigt under perioden. Det följer främst av att befolkningen i åldern 16 – 20 år förväntas öka, då studiehjälp riktar sig till gymnasieelever. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd öka med ca 2,3 miljarder kronor för 2021 – 2024 till följd av volymutvecklingen.

Tabell 6.11 Volymer inom olika transfereringssystem

Könsfördelning Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Utgiftsområde och volym 2020 2020 2021 2022 2023 2024 8 Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna per dygn 41 % kv 59 % m 35 600 24 600 19 100 17 700 17 400 9 Antal personer med assistansersättning 45 % kv 55 % m 13 900 13 800 13 600 13 800 14 000 9 Antal timmar assistans per vecka per beviljad 127 tim kv 1 brukare, genomsnitt 132 tim m 130 131 132 132 133 1 10 Antal sjukpenningdagar (netto) 2 , miljoner 63 % kv 37 % m 53,3 51,8 51,5 50,7 51,0 10 Antal rehabiliteringspenningdagar (netto) 2 , miljoner 66 % kv 34 % m 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 10 Antal personer med sjukersättning 3 59 % kv 4 41 % m 4 236 300 222 800 213 300 221 400 211 700 10 Antal personer med aktivitetsersättning 46 % kv 3 5 54 % m 31 800 30 700 29 800 29 000 28 200 5 10 Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning 53 % kv 6 som erhåller bostadstillägg 3 47 % m 6 113 900 112 000 107 900 113 700 108 400 11 Antal personer med garantipension 77 % kv 23 % m 703 500 685 600 678 700 637 300 641 000 11 Antal pensionärer som erhåller bostadstillägg 74 % kv 26 % m 288 200 291 800 314 700 310 000 313 900 12 Antal barnbidrag 69 % kv 7 31 % m 1 953 400 1 962 900 1 958 900 1 951 000 1 941 300 12 Antal uttagna föräldrapenningdagar, miljoner 69 % kv 31 % m 52,9 50,0 48,8 49,1 49,7 12 Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar, 55 % kv miljoner 45 % m 9,2 8,1 8,0 8,0 8,0 13 Genomsnittligt antal ensamkommande barn och 11 % kv unga 0–19 år som kommunerna får ersättning för 8 89 % m 4 900 2 400 2 100 1 700 1 500 13 Genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna 45 % kv får schablonersättning för 55 % m 56 500 32 200 27 700 27 600 26 800 9 14 Antal deltagare i etableringsinsatser 59 % kv 41 % m 22 700 14 000 11 200 11 200 11 400 15 Antal personer med studiehjälp 48 % kv 52 % m 432 500 445 000 456 500 466 800 476 600 15 Antal personer med studiemedel 59 % kv 41 % m 559 300 605 000 605 400 576 400 571 500 ÅP Antal personer med tilläggspension 52 % kv 10 48 % m 1 960 800 1 884 600 1 808 200 1 730 700 1 652 500 ÅP 10 Antal personer med inkomstpension 51 % kv 49 % m 1 835 100 1 902 200 1 978 800 2 021 300 2 091 200 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmaste hundratal om inte annat anges. Arbetslösheten och antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är nära sammankopplade med den konjunkturella utvecklingen. De redovisas därför inte i denna tabell utan ingår i kategorin makroekonomiska förutsättningar. 1 Könsfördelningen baseras på genomsnittligt antal timmar per brukare och inte summan. 2 Antalet dagar med partiell ersättning är omräknat till hela dagar. 3 Volymuppgifterna avser december. 4 Könsfördelningen baseras på antalet mottagare vid ordinarie månadsutbetalning, totalt 233 900 personer. 5 Könsfördelningen baseras på antalet mottagare vid ordinarie månadsutbetalning, totalt 29 300 personer. 6 Könsfördelningen baseras på antalet mottagare vid ordinarie månadsutbetalning, totalt 115 100 personer. 7 Könsfördelningen baseras på mottagarens kön. 8 Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande fyraårigt genomsnitt för kommunmottagna ensamkommande barn och unga. 9 Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande treårigt genomsnitt för kommunmottagna. 10 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Källa: Egna beräkningar.

Den samlade volymen i vissa transfereringssystem minskar

Volymen mäts på olika sätt i olika transfereringssystem, t.ex. som utbetalda dagar eller som genomsnittligt antal personer som får ersättning. Omräkning till helårsekvivalenter är ett sätt att göra volymerna jämförbara mellan olika transfereringssystem och över tid. En helårsekvivalent motsvarar exempelvis två personer som under ett år är sjukskrivna på halvtid eller två personer som har fulltidsersättning från arbetslöshetsförsäkringen ett halvår vardera.

I tabell 6.12 redovisas, för transfereringssystemen för ohälsa och arbetsmarknad, de i tabell 6.11 angivna volymerna samt antalet arbetslösa omräknade till helårsekvivalenter. Det innebär att både personer som befinner såg på arbetsmarknaden och personer som står utanför ingår.

Tabell 6.12 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem

Tusental, andel av befolkningen 20–64 år i procent. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Sjuk- och rehabiliteringspenning 1 231 252 226 231 233 239 Sjuk- och aktivitetsersättning 248 240 227 217 218 214 Arbetslöshetsersättning 80 124 115 89 81 78 Arbetsmarknadspolitiska program 2 144 169 214 200 176 180 Etableringsersättning 38 24 12 10 10 10

Summa 740 808 793 746 718 722

Ekonomiskt bistånd 95 95 96 91 85 83

3

Summa inkl. ekonomiskt bistånd 836 903 889 837 803 805

Befolkning 20–64 år 5 858 5 877 5 888 5 904 5 923 5 944

Andel av befolkningen 14,3 15,4 15,1 14,2 13,6 13,5

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning. 3 Summeringen innehåller dubbelräkningar då individer som ingår i andra ersättningssystem också kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Nyttjandet av vissa transfereringssystem minskar 2021 – 2024, efter att ha ökat 2020 med anledning av pandemin och dess effekter på arbetsmarknaden. Sammantaget minskar andelen av befolkningen i åldersgruppen 20 – 64 år som får ersättning från de transfereringssystem som redovisas i tabell 6.12 från 15,4 procent 2020 till 13,5 procent 2024. Mest minskar antalet helårsekvivalenter med arbetslöshetsersättning.

Tekniska justeringar När en utgiftsförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna kan det motivera en teknisk justering av utgiftstaket. Tekniska justeringar har genomförts vid behov sedan utgiftstaket infördes 1997, och nya nivåer på utgiftstaket till följd av justeringarna föreslås normalt i budgetpropositionen.

Ett förslag som regeringen lämnar i denna proposition motiverar teknisk justering av utgiftstaket. Den budgetförändring som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå är skattelättnader för cykelförmån. I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor varför nivån på utgiftstaket är oförändrad (se avsnitt 4.2).

Övriga utgiftsförändringar Övriga utgiftsförändringar är sådana som inte förklaras av beslut om reformer, prisoch löneomräkning, makroekonomiska förändringar eller volymförändringar. Det kan exempelvis vara de utgiftsförändringar som uppstår när medlemsavgiften till EU justeras. Även tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, exempelvis investeringar i transportinfrastrukturen, kategoriseras som övriga utgiftsförändringar. Vidare ingår också den förändring av anslagsbehållningar som följer av skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och prognoser för den faktiska utgiftsförbrukningen.

Övriga utgiftsförändringar medför ökade takbegränsade utgifter 2021och 2022 och minskade sådana utgifter 2023 och 2024 jämfört med det föregående året, och de handlar i huvudsak om förändrade anslagsbehållningar inom utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 24 Näringsliv, samt ändrade beräkningar av EU-avgiften (se tabell 6.13). EU-avgiftens utveckling styrs år för år av bl.a. EU:s årsbudget och systemet för EU:s egna medel genom vilket EU-budgeten huvudsakligen finansieras. Avgiften kan variera jämfört med prognos beroende på vad EU:s utgifter faktiskt blir.

Tabell 6.13 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året

till följd av utvecklingen av övriga utgiftspåverkande faktorer

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 Utgiftsområde 2020 2021 2022 2023 2024 1 Rikets styrelse 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 7 Internationellt bistånd -0,1 0,0 -0,9 -0,1 -0,3 8 Migration -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning -7,6 1,9 -0,1 0,0 0,0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,1 15 Studiestöd 0,1 -0,9 0,1 0,1 -0,1 16 Utbildning och universitetsforskning 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Regional utveckling 0,0 0,0 0,0 -0,4 -0,4 21 Energi 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,0 22 Kommunikationer 0,5 0,3 -0,3 0,1 -0,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -0,1 -3,0 0,0 -2,2 1,3 24 Näringsliv -9,3 2,3 -11,6 0,0 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. -1,0 -22,0 14,0 -4,0 -1,0 27 Avgiften till Europeiska unionen 8,9 4,1 -3,5 -5,2 0,3

Summa utgiftsområden -9,2 -17,3 -2,4 -11,9 -1,3

Minskning av anslagsbehållningar m.m. 11,2 2,5 26,8 3,3 -3,0

1

Summa utgifter 1,9 -14,8 24,4 -8,5 -4,3

2

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 4,0 6,7 10,5 -4,5 -3,3

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

Takbegränsade utgifter 4,0 6,6 10,5 -4,5 -3,3

Anm.: Övriga utgiftspåverkande faktorer innefattar samtliga utgiftsförändringar som inte är en följd av beslut om reformer, pris- och löneomräkningar, den makroekonomiska utvecklingen, volymförändringar eller tekniska justeringar. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar m.m. 2 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. Källa: Egna beräkningar.

Statsskuldsräntorna, som inte ingår i de takbegränsade utgifterna, varierar mycket under perioden eftersom den upplåningsteknik som Riksgäldskontoret använder sig av kan få stora kassamässiga effekter enskilda år som inte är direkt relaterade till kostnaden för skulden. Den låga nivån 2021, vilket ger en minskning 2021 och en ökning 2022 jämfört med det föregående året, beror främst på en stor betalning som skedde 2020 av upplupen inflationskompensation för en realobligation. En statsobligation med hög kupongränta förföll dessutom i december 2020.

6.5 Förändring av de takbegränsade utgifterna

sedan 2021 års ekonomiska vårproposition

I 2021 års ekonomiska vårproposition redovisade regeringen en beräkning av de takbegränsade utgifterna för 2022 – 2024. I denna proposition görs en reviderad beräkning. De takbegränsade utgifterna beräknas bli 54,9 miljarder kronor högre 2022, 52,3 miljarder kronor högre 2023 och 58,6 miljarder kronor högre 2024, än bedömningen i den ekonomiska vårpropositionen.

Förändringarna i förhållande till den tidigare beräkningen redovisas i tabell 6.14, fördelade på samma förklaringsfaktorer som i avsnitt 6.4.

Tabell 6.14 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört med 2021 års

ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor 2022 2023 2024

Takbegränsade utgifter i 2021 års ekonomiska vårproposition 1 476,7 1 456,3 1 470,6

Beslut om reformer 62,3 58,2 68,3 Reviderad pris- och löneomräkning 0,0 0,8 0,8 Makroekonomiska förändringar 1,9 4,0 1,9 Volymförändringar -6,6 -5,7 -6,4 Tekniska justeringar 0,0 0,1 0,1 Minskning av anslagsbehållningar -5,0 -3,9 -3,6 Övriga utgiftspåverkande faktorer 2,2 -1,3 -2,5

Total utgiftsförändring 54,9 52,3 58,6

Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2022 1 531,6 1 508,6 1 529,3

Källa: Egna beräkningar.

I tabell 6.15 redovisas förändringarna av utgiftsramarna och förändringen av de takbegränsade utgifterna 2022 – 2024 jämfört med den bedömning som gjordes i 2021 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 6.15 Förändring av utgiftsramar och takbegränsade utgifter jämfört med 2021 års ekonomiska

vårproposition

Miljoner kronor varav Total Beslut Total Total förändring om varav varav varav förändring förändring Utgiftsområde 2022 reformer Makro Volym Övrigt 2023 2024 1 Rikets styrelse 1 106 1 233 -127 521 429 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 367 472 56 -161 236 321 3 Skatt, tull och exekution 227 227 109 105 4 Rättsväsendet 3 473 3 478 -5 4 573 5 583 5 Internationell samverkan 222 222 13 7 6 Försvar och samhällets krisberedskap 538 606 -69 807 707 7 Internationellt bistånd 1 410 471 1 390 -451 1 367 1 323

varav Total Beslut Total Total förändring om varav varav varav förändring förändring Utgiftsområde 2022 reformer Makro Volym Övrigt 2023 2024 8 Migration -586 -516 -70 -1 095 -1 036 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 828 17 440 -6 394 15 261 9 357 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 5 157 5 696 158 -697 6 347 6 436 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1 066 1 029 -133 170 1 418 1 837 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -1 986 3 229 191 -5 406 -1 862 -1 969 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 52 236 13 -197 -251 -695 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 57 3 267 -3 279 69 2 959 5 624 15 Studiestöd 872 743 100 29 914 2 496 16 Utbildning och universitetsforskning 3 631 3 626 5 2 373 2 367 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2 114 2 114 394 382 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik -530 -530 -849 960 19 Regional utveckling 506 506 1 223 800 20 Allmän miljö- och naturvård 6 211 6 211 5 520 7 032 21 Energi 778 709 69 978 982 22 Kommunikationer 5 508 5 649 -10 -131 4 817 7 360 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1 197 1 283 -90 4 3 972 5 113 24 Näringsliv 1 184 1 184 411 247 25 Allmänna bidrag till kommuner 3 769 3 725 44 4 325 8 375 26 Statsskuldsräntor m.m. 5 000 5 000 4 000 2 000 27 Avgiften till Europeiska unionen 2 925 2 925 -551 -2 178

Summa utgiftsområden 62 096 62 311 -1 600 -5 874 7 259 57 929 63 966

Minskning av anslagsbehållningar -4 935 -4 935 -3 838 -3 578

Summa utgifter 57 161 62 311 -1 600 -5 874 2 324 54 091 60 389

62 311 -1 600 -5 874 -2 700

1

Summa utgifter exklusive statsskuldsräntor 52 138 50 067 58 365

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 2 771 3 524 -753 2 239 266

Takbegränsade utgifter 54 909 62 311 1 924 -6 627 -2 700 52 306 58 631

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. Källa: Egna beräkningar.

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer I denna proposition och i propositionen Höständringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:2) lämnar regeringen förslag om ändrade anslagsnivåer för innevarande år och 2022 samt beräknar ändrade anslagsnivåer för 2023 och 2024. De förändringar som beror på förslag och aviseringar om reformer sammanfattas per utgiftsområde i tabell 6.16. Anslagseffekterna redovisas i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2021 års ekonomiska vårproposition. Sedan vårpropositionen har riksdagen vidare beslutat om åtgärder med ekonomiska konsekvenser efter förslag från regeringen i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416 – 422), i propositionen Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier (prop. 2020/21:182, bet. 2020/21:SfU27, rskr. 2020/21:347) och i propositionen Ändrade regler i utlänningslagen (prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Vidare har riksdagen sedan vårpropositionen på eget initiativ beslutat om ändringar i statens budget för 2021 som framgår av betänkandet Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till

äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237 – 239). Budgeteffekterna av dessa propositioner och riksdagsinitiativ ingår i redovisningen i tabell 6.16. Endast större anslagsförändringar, som uppgår till minst 50 miljoner kronor ett enskilt år, redovisas separat inom varje utgiftsområde.

1

Tabell 6.16 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag 2021 2022 2023 2024

1 Rikets styrelse 133 1 233 642 570

Lokalkostnader Regeringskansliet 4:1 50 25 Tillsynsmedel på grund av förlängd covid-19lag t.o.m. januari 2022 5:1 60 20 Ersättning för uppgifter om regionalt utvecklingsansvar 5:1 -99 -99 -99 Dricksvattenförsörjning och vattenskydd 5:1 80 80 80 Regional klimatomställning 5:1 80 60 60 Havsmiljöproposition 5:1 60 60 Genomförande av allmänna val 2022 6:1 494 25 Valdeltagandeinsatser 6:1 50 Förstärkning för att genomföra minoritetspolitiken 7:1 90 90 90 Mediestöd för varannandagsutdelning av post 8:1 123 133 90

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 26 472 293 334

Ny myndighet för systemövergripande kontroller 1:8 29 82 Förvaltning och underhåll av bidragsfastigheter 1:10 50 25 25 Förväntade infrianden Europeiska investeringsbankens garantifond 1:14 180 Arbetsförmedlingens kundtorgstjänster Statens servicecenter 1:15 69 69 69

3 Skatt, tull och exekution 5 227 113 128

Administration omställningsstöd 1:1 120 Förstärkning av Tullverkets operativa verksamhet 1:2 70 85 100

4 Rättsväsendet 650 3 478 4 565 5 616

Öka polisens tekniska förmåga 1:1 400 400 400 Pandemirelaterade merkostnader 1:1 100 Gränskontroll och personalrelaterade utgifter 1:1 500 10 000 fler polisanställda 1:1 1 905 1 905 Operativ förmåga och säkerhetshöjande åtgärder 1:2 63 63 63 Stärkt rättskedja 1:3, 1:4, 1:5, 1:6, 1:8 1 262 1 925 2 376 Platskapacitet Kriminalvården 1:6 150 Förstärkt skydd mot sexuella kränkningar 1:6 8 23 155 Gängbrottsutredningen 1:6 104 474 Förstärkt brottsförebyggande arbete 1:7, 1:14 7 40 73 Förstärkning rättsliga biträden m.m. 1:11 1 530 EU-medel i tidigare och ny fondperiod 1:17 28 2 86

5 Internationell samverkan 222 13 8

Utgiftsområde Anslag 2021 2022 2023 2024 Avgifter till internationella organisationer 1:1 200

6 Försvar och samhällets krisberedskap 26 606 568 521

Åtgärder för att förebygga klimatrelaterade naturolyckor 2:2, 2:6 500 500 500 Förberedande uppdrag Rakel Generation 2 2:9 52 47

7 Internationellt bistånd 450 471 631 762

Effekter av ändringar i utlänningslagen, minskade avräkningar 1:1 471 631 762 3 Ändrade avräkningar asylkostnader 5 1:1 433

8 Migration -10 -516 -954 -1 034

Ändrade regler i utlänningslagen 3 1:1, 1:2, 1:4, 1:5, 1:6, 1:7 -10 -482 -629 -731 Effektivisering av Migrationsverket 1:1 -50 -150 -200 Omfördelning av medel under Asyl-, migrations och integrationsfondens programperiod 1:8 32 -190 -99

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 14 688 17 440 14 795 8 811

Skyddad yrkestitel undersköterska 1:1, 4:5 65 41 Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 1:5 1 739 1 739 1 739 Vaccinkostnader 1:6 1 000 3 500 2 000 Ersättning till regionerna för genomförda vaccinationer 2 1:6 470 Ersättning till regionerna för genomförda vaccinationer 1:6 500 2 100 Fortsatt testning och smittspårning 1:6 1 500 2 Fortsatt testning och smittspårning 1:6 6 000 2 000 Merkostnader på grund av covid-19 avseende december 2020 1:6 345 Merkostnader skyndsamma transporter på grund av covid-19 2 1:6 150 Digitala covidbevis 1:6 130 2 Digitala covidbevis 1:6 65 Kostnader för Socialstyrelsens nationella beredskapslager på grund av covid-19 1:6 75 125 Vårdskuld 1:6 2 000 Fortsatta personalsatsningar inom hälso- och sjukvården 1:6 2 000 2 100 Tillskott för att möjliggöra fortsättning av pågående arbete inom hälso- och sjukvård 1:6 1 000 Förlängning satsning förlossningsvård 1:6 1 500 Stärkt försörjningsberedskap inom sjukvården 1:6 500 Stärkt arbete mot psykisk ohälsa 1:8 1 500 1 500 Tillfällig förstärkning av Folkhälsomyndigheten på grund av covid-19 2:1 51 Förstärkt assistansersättning 4:4 712 1 424 Prestationsbaserat stöd för att minska andelen timanställningar 4 4:5 2 000 Prestationsbaserat stöd för att utöka sjuksköterskebemanningen 4:5 1 000 4 Utökat investeringsstöd för äldrebostäder 4 4:5 1 000 Stöd för att utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen 4 4:5 300 Förstärkning äldreomsorgslyftet 4:5 1 200 700 Förstärkt äldreomsorg 4:5 900 3 900 3 000

Utgiftsområde Anslag 2021 2022 2023 2024 Förstärkning statens institutionsstyrelse 4:6 100 140 140 Temporär subvention LVU-placeringar 4:6 484 Skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna 4:7 30 345 375 Stöd till utsatta barn 2 5:2 50

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 8 115 5 696 5 640 5 671

Förlängning ersättning för karensavdrag 1:1 575 2 Förlängd ersättning till egenföretagare vid sjukdom 2 1:1 100 Förlängning av ersättning till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper 2 1:1 75 Höjt tak i sjukpenningen 1:1 2 638 2 638 2 638 Förlängning av undantag i sjukpenningen på grund av uppskjuten vård 1:1 220 Ändrat beviskrav dag 365: Särskilda skäl 1:1 120 200 200 Särskilda regler i sjukpenningen för personer över 62 år 1:1 70 70 70 Särskilda regler i sjukersättningen för personer över 60 år 1:1, 1:2 36 145 145 Stärkt försäkringsskydd för behovsanställda 1:1, 2:1 149 149 149 Höjt bostadstillägg i aktivitets- och sjukersättningen 1:2 550 550 550 Höjd garantinivå i aktivitets- och sjukersättningen 1:2 1 563 1 563 1 563 Förlängning av ersättning för kostnader för sjuklön utöver det normala 2 1:7 3 900 Ökade kostnader för ersättning för kostnader för sjuklön utöver det normala 1:7 3 300 2,5 Förlängt undantag från krav på läkarintyg 2 1:7 150 Förvaltningskostnader till Försäkringskassan för familjeveckan 2:1 293 293 293

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 623 1 029 1 024 1 024

Hantering av högre utbetalningar för bostadstillägg för pensionärer 1:3 623 5 Förstärkt bostadstillägg för pensionärer 1:3, 1:4 1 022 1 022 1 022

12 Ekonomisk trygghet för familjer och

barn 63 3 229 3 880 3 958

Familjeveckan 1:2 3 194 3 810 3 888 Höjt underhållstöd för barn 7–10 år 1:3 35 70 70 Ökade utgifter för barnpension och efterlevandestöd 5 1:5 63

13 Jämställdhet och nyanlända

invandrares etablering 31 236 -155 -606

Ändrade regler i utlänningslagen 1:2 -19 -313 -872 -1 313 Bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande 1:2 200 200 200 Stöd till våldsutsatta 2 3:1 50 Nationellt program mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld 3:1 215 270 300 Permanenta statsbidrag till kvinno- och tjejjourer 3:1 50 150 150 Statsbidrag till kvinno- och tjejjourer för skyddade boenden 3:1 50 50 20

Utgiftsområde Anslag 2021 2022 2023 2024

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 3 267 3 863 7 940

Arbetsförmedlingens kundtorgstjänster Statens servicecenter 1:1 -69 -69 -69 Tillskott Arbetsförmedlingen 1:1 502 620 696 Praktikplatser 1:2 52 65 65 Särskilda regler i sjukersättningen för personer över 60 år 1:2 -29 -116 -116 Slopade karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen 1:2 345 Matchningstjänster 1:2, 1:3 1 193 173 2 690 Arbetsmarknadsutbildningar 1:2, 1:3 425 856 974 Extratjänster 1:2, 1:3, 1:14 701 778 677 Europeiska socialfonden (2014–2020 Valutakursförändring) 1:6 379 379 Europeiska socialfonden (2014–2020): Omfördelning inom anslaget över tid 1:6 -451 334 50 Europeiska socialfonden plus (2021–2027): Omfördelning inom anslaget över tid 1:7 25 25 200 Förordningsändring nystartsjobb med anledning av sänkta arbetsgivaravgifter 1:13 85 41 21 Ändrade regler i utlänningslagen 1:14 -104 -370 -561 3 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 1:15 75 307 320 Kompensation för avgift för omställningstjänster 1:15 693 2 856 Utökad tillsyn av arbetsmiljön 2:1 25 50 75

15 Studiestöd 27 743 674 2 126

Omställningsstudiestöd 1:2 1 361 2 838 Regional yrkesinriktad vuxenutbildning inklusive kombinationsutbildningar 1:2, 1:3 350 425 446 Livslångt lärande 1:2, 1:3 144 144 144 Platser på folkhögskolan 1:2, 1:3 80 Försöksverksamhet kort kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) 1:2, 1:3 15 45 54 Rätt till validering 1:2, 1:3 -17 -53 -53 Reglering av direkta överlapp ordinarie studiemedel och omställningsstudiestöd 1:2, 1:3 -50 -103 Ny räntemodell 2023 1:3, 1:4 -1 347 -1 356 Administration m.m. omställningsstudiestöd 1:8, 1:9 21 128 133 148

16 Utbildning och universitetsforskning 30 3 626 2 309 2 375

Gemensamt skolval 1:1 55 99 99 Kvalitetsdialoger 1:1 31 61 85 Digitalisering av nationella prov 1:1 -8 20 50 Förstärkning av undervisningen i särskolan 1:1, 1:3 85 163 160 Stärkt elevhälsa 1:1, 1:3, 1:11, 1:15 6 3 101 Läxhjälpsgaranti och utökad lovskola 1:1, 1:5 -121 -238 -242 Ämnesbetyg - implementering 1:1, 1:5, 2:2 15 21 88 Kunskapssatsning efter pandemin 1:5 1 000 Tillfällig neddragning av fjärde året på teknikprogrammet 1:5 -50 -50 -50 Anpassning av anslagets nivå 1:6 -55 -55 -55

Utgiftsområde Anslag 2021 2022 2023 2024 Ökat deltagande i förskolan 1:5 -41 -80 Förstärkning av likvärdighetsbidraget 1:15 324 298 283 Regional yrkesinriktad vuxenutbildning inklusive kombinationsutbildningar 1:17 1 540 1 200 1 200 Komvux FLEX 1:17 70 35 Yrkessvenska Välfärden 1:17 30 61 61 Kompensation yrkeshögskolan 1:19 100 100 100 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på sjuksköterskeutbildning 2:1, 2:64 27 52 52 Livslångt lärande Flera 257 257 257 Tillskott European Spallation Source (ESS) 2:64, 3:1 75 Försöksverksamhet kort kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) 2:64 27 44 52

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 496 2 114 371 364

Särskilda behov inom kultur och kulturlivets internationalisering 1:2 745 Biblioteksstrategi - förlängning av Stärkta bibliotek 1:2 75 Produktionsincitament för film 1:2 100 100 100 Stöd till kulturområdet 2 1:2, 1:6, 5:2, 10:1 750 Förstärkning kultursamverkansmodellen 1:6 100 100 100 Fria aktörer inom scenkonst och musik 2:2 50 Bidrag till konstnärer 5:2 75 Inrättande av museum om Förintelsen 8:1 30 45 55 Stöd till centrala museer: Myndigheter 8:1 77 Filmstöd 10:1 55 Stöd till idrotten 13:1 600 2 Stöd till idrotten 13:1 400 Statligt bidrag till friluftsorganisationer 13:3 50 50 50 Platser på folkhögskolan 14:1 300

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande samt konsumentpolitik 1 -530 -850 961

Omfördelning energieffektiviseringsstöd 1:7 -650 -585 -920 880 Förstärkning investeringsstöd 1:8 650

19 Regional utveckling 25 506 1 223 800

Regionala utvecklingsåtgärder för återstart 1:1 500 Justering medfinansiering Fonden för en rättvis omställning 1:1 -250 -50 -50 Ersättning för uppgifter om regionalt utvecklingsansvar 1:1 99 99 99 Investeringsstöd till drivmedelsstationer 1:1 75 75 Valutakursförändring och omfördelning över tid för Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 1:3 -19 532 Omfördelning över tid för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 1:4 50 510 695

20 Allmän miljö- och naturvård 1 901 6 211 5 517 7 028

Upprätthållande av Naturvårdsverkets förvaltningsanslag 1:1 30 85 Skötsel av naturreservat 1:3 100 100 100

Utgiftsområde Anslag 2021 2022 2023 2024 Vandrings- och fjälleder 1:3 50 50 50 Senareläggning av förstärkta insatser för sanering 1:4 150 Skärpt miljöstyrning i bonus–malus-systemet 1:8 1 900 550 Klimatanpassning samordning och kunskapsuppbyggnad hos myndigheter 1:10 62 26 26 Bidrag för lokala vattenvårdsprojekt/LOVA 1:11 100 150 150 Förlängning av satsning på avancerad rening av avloppsvatten 1:11 75 75 Åtgärder för att motverka invasiva främmande arter 1:11 50 50 Finansiering av nationellt biljettsystem för kollektivtrafik 1:12 -55 -57 -3 Skogsutredning och skydd av skog 1:14 2 005 2 005 2 005 Skydd av värdefull natur 1:14 350 450 450 Klimatklivet 1:16 800 1 955 3 155 Stärkt klimatpremie 1:17 1 300 200 300 Ekobonus 1:17 100 100 100 Satsning på Industriklivet för stora investeringar 1:19 217 162 165 Driftstöd för avskiljning, infångning och lagring av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS) 1:19, 1:21 -50 -200 Kompetenslyft för klimatomställningen 1:22 100 100 100

21 Energi 709 908 912

Energisteget 1:2 100 100 100 Biogasstöd 1:7 500 700 700 Förstärkta insatser för elberedskap 1:8 88 88 88

22 Kommunikationer 1 586 5 649 4 438 6 303

Cykelåtgärder i stadsmiljöavtalen 1:1 200 Nationellt biljettsystem för kollektivtrafik 1:1, 1:3, 1:12 111 114 6 Finansiering av nationellt biljettsystem för kollektivtrafik 1:1 -56 -57 -3 Infrastrukturpropositionen 1:1, 1:2 536 3 697 5 598 Extra satsning på infrastruktur 1:1, 1:2 2 250 Nedsättning av banavgifter 1:2 1 370 Sjöfartsverket och sjöräddning 1:4 136 Klimatkompensation för sjöfarten 1:4 300 300 Sjöfartsverket och kanal- och slussinfrastruktur 1:5 84 Lån till leverantörer av flygtrafiktjänst 1:6 61 Stöd till transeuropeiska transportnätet (TEN-T) 1:10 540 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 1:17 52 80 Stöd till kollektivtrafik 1:18 1 000 Medel till Sjöfartsverket 2 1:20 130 Medfinansiering av EU-programmet Digital 2:4 50 50 50 Bredbandsutbyggnad 2:5 500 Genomförande av EU-förordningen om en gemensam digital ingång (SDG) 2:7 59 85 51 Välfärdens digitala infrastruktur 2:7 50 50 50

Utgiftsområde Anslag 2021 2022 2023 2024

23 Areella näringar, landsbygd och

livsmedel 183 1 283 4 057 5 287

Skogsutredning och skydd av skog 1:1, 1:2 810 810 810 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 5 1:6 170 50 Tillskott för att hantera utgifter kopplade till fågelinfluensan 1:10 85 Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020: Justering inom programram 1:13 46 64 -70 Utveckling av företagsklimat i gles- och landsbygdskommuner 1:17 70 70 70 Landsbygdsutveckling 2023–2027 1:17 2 200 2 500 Strategisk plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) 2023–2027 1:18 733 1 833 Fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare 1:23 38 53 53 Främjande av vattenbruk 1:28 79 79 79

24 Näringsliv 3 124 1 184 411 248

Förvaltningskostnader förlängning av korttidsarbete juli–september 2 1:4 120 Fullföljande av hantering av stöd vid korttidsarbete 1:4 330 Fortsatta insatser för en hållbar besöksnäring 1:4, 1:5, 1:7 100 Näringslivets omställning m.m. 1:5 100 100 100 Deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) 1:5 100 70 70 Upprustning Göta kanal 1:15 83 Brexitjusteringsreserven 1:23 386 153 Förlängning av hyresstödet juli–september 2 1:27 3000

25 Allmänna bidrag till kommuner 33 3 769 4 325 8 375

Generella statsbidrag till kommuner och regioner 1:1 3 000 3 000 3 000 Införande av fast omsorgskontakt 1:1 348 686 686 Förstärkning av likvärdighetsbidraget 1:1 -324 -298 -283 Uppskjuten besparing nationella prov 1:1 123 123 Läxhjälpsgaranti och utökad lovskola 1:1 121 242 242 Skattelättnader cykelförmån 1:1 44 88 132 Validering – nationell struktur 1:1 30 60 60 Planering och dimensionering av gymnasial utbildning 1:1 21 191 191 Stärkt rätt till assistans 1:1 -170 -340 Förstärkt brottsförebyggande arbete 1:1 109 219 Ökat deltagande i förskolan 1:1 41 80 Förstärkt äldreomsorg 1:1 3 900 Grundläggande behörighet på yrkesprogram 1:1 59 Gemensamt skolval 1:1 -86 Anpassning bemyndigande 1:4 -150 150 Extra medel till små kommuner 1:5 300 300 300

27 Avgiften till Europeiska unionen 8 813

Ökad EU-avgift och justering av negativt ingående belopp 1:1 8 813 5

Summa anslagsförändringar 42 019 62 355 58 300 68 481

varav anslagsökningar 42 701 68 924 70 787 82 217

Utgiftsområde Anslag 2021 2022 2023 2024 varav anslagsminskningar -682 -6 569 -12 487 -13 735

Skillnad mellan anslagseffekt och

6

utgiftseffekt -55 009 0 0 0

Summa ökning av takbegränsade utgifter -12 990 62 355 58 300 68 481 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket 0 44 88 132

Ökning av takbegränsade utgifter exkl.

utgiftsförändringar som motiverar teknisk

7

justering av utgiftstaket -12 990 62 311 58 212 68 349

Anm.: Endast större anslagsförändringar som uppgår till minst 50 miljoner kronor ett enskilt år redovisas separat inom varje utgiftsområde. 1 Utöver föreslagna och aviserade reformer i denna proposition och HÄB21 inkluderar tabellen även de beslut som följer av propositioner som framgår av fotnot 2–4 nedan. 2 Propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422). 3 Propositionen Ändrade regler i utlänningslagen (prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). 4 Riksdagsinitiativ om ändringar i statens budget för 2021 som framgår av betänkandet Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237–239). 5 Förslag i propositionerna HÄB21 och Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422) som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås uppgår till sammanlagt 13,5 miljarder kronor. 6 Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för bedömt faktiskt utnyttjande, se vidare avsnitt 6.4 under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin. 7 Motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen.

Reviderad pris- och löneomräkning

Mot bakgrund av nya prognoser för den makroekonomiska utvecklingen har de beräknade utgifterna till följd av pris- och löneomräkning av anslag för förvaltningsoch investeringsändamål reviderats. I denna proposition bedöms utgifterna till följd av pris- och löneomräkning 2023 och 2024 bli högre än i beräkningen i 2021 års ekonomiska vårproposition (se tabell 6.14).

Makroekonomiska förändringar

Den nya makroekonomiska bedömningen som görs i denna proposition och som redovisas i avsnitt 3, beräknas sammantaget medföra högre utgifter i jämförelse med 2021 års ekonomiska vårproposition för hela perioden 2022 – 2024 (se tabell 6.14 och tabell 6.15).

BNI har reviderats upp samtliga år jämfört med bedömningen i vårpropositionen, vilket påverkar biståndsramen och medför att utgifterna inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd revideras upp för hela perioden.

Upprevideringen av prisbasbeloppet, till följd av uppreviderad inflation (KPI), ger högre utgifter 2022 – 2024 inom ett flertal utgiftsområden, bl.a. utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 15 Studiestöd. För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bidrar även högre timlön till högre utgifter.

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv har reviderats ned för hela prognosperioden 2022 – 2024 till följd av en lägre arbetslöshet.

Prognosen för inkomstindex har reviderats upp för hela perioden 2022 – 2024 i jämförelse med vårpropositionen, vilket ger högre utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Volymförändringar De beräknade utgifterna 2022 – 2024 har också förändrats till följd av nya prognoser för antalet personer som får ersättning från de regelstyrda transfereringssystemen. Sammantaget innebär det lägre utgifter 2022 – 2024 (se tabell 6.14, tabell 6.15 och tabell 6.17).

Störst nedrevidering av utgifterna 2022 – 2024 jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition sker inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av ett lägre antagande om antalet barn i befolkningen i Statistiska centralbyråns uppdaterade befolkningsprognos. Antalet barn i befolkningen har stor påverkan på utgifterna inom området då ett lägre antal barn bland annat medför lägre utgifter för barnbidrag och uttagna föräldrapenningdagar.

Även inom ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget har utgifterna reviderats ned 2022 – 2024 jämfört med bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Det förklaras av att färre personer väntas ta ut pension jämfört med den bedömningen.

Tabell 6.17 Volymer inom olika transfereringssystem 2022 – 2024

Förändringar jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition Utgiftsområde och volym 2022 2023 2024 12 Antal barnbidrag -17 800 -31 600 -47 000 12 Antal uttagna föräldrapenningdagar -6 524 800 -6 413 500 -6 163 000 ÅP 1 Antal personer med inkomstpension -4 600 -5 200 -5 800 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade. Endast ett urval av volymer med större förändringar mot den beslutade budgeten för 2021 redovisas i tabellen. Se tabell 6.11 för könsuppdelade utfall. 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Källa: Egna beräkningar.

Tekniska justeringar Ett förslag som regeringen lämnar i denna proposition motiverar tekniska justeringar av utgiftstakets nivå (se tabell 6.14). Det förslag som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket nivå uppgår till 0,1 miljarder kronor för 2023 och 2024 och beror på att förslaget om skattelättnad för cykelförmån medför minskade skatteintäkter för kommuner och regioner. För att neutralisera effekten föreslås motsvarande belopp tillföras kommunerna. I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder varför nivån på utgiftstaket är oförändrad (se avsnitt 4.2).

Minskning av anslagsbehållningar Anslagsbehållningarna utgörs av skillnaden mellan anvisade medel och förbrukningen av anslagsmedel. Beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar beskrivs närmare i avsnitt 6.2. Posten Minskning av anslagsbehållningar är negativt definierad, dvs. ett negativt värde innebär att anslagsbehållningarna ökar. Den nya beräkningen medför att anslagsbehållningarna ökar jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition (se tabell 6.14). För 2022 förklaras förändringen till stor del av en generell nedjustering av utgiftsprognosen i syfte att beakta systematisk överskattning i utgiftsprognoserna samt förändringarna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. För 2023 och 2024 är det främst utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg som bidrar till ökade anslagsbehållningar.

Övriga utgiftsförändringar Utgiftsprognoserna kan revideras till följd av justeringar som motiveras av ny information som inte avser makroekonomiska förutsättningar eller volymer, t.ex. nya prognosmetoder, korrigeringar av tidigare gjorda fel och regeländringar utom regeringens direkta kontroll, såsom ändringar i EU-rättsakter.

Jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition revideras utgifterna upp 2021 och 2022 (tabell 6.14). Det beror på att EU beslutat om flera ändringsbudgetar för budgetåret 2020. Effekterna av dessa har delvis belastat avgiften under 2021. Därtill har EU beslutat om högre utgifter i ändringsbudgetar för budgetåret 2021. Sveriges åtagande och avgift beräknas vidare bli högre till följd av starkare BNI-utveckling än tidigare prognostiserat i Sverige i jämförelse med EU som helhet. Detta leder till en högre BNI-andel och högre avgift genom den avgiftskomponent som baseras på BNI inom ramen för EU:s egna medel. Prognosen för 2023 och 2024 revideras ned något till följd av att utgifterna på EU-budgeten beräknas bli lägre.

6.6 Uppföljning av utgifterna i statens budget och

takbegränsade utgifter 2021

Utgiftsramarna för 2021 följer dels av statens budget för 2021, dels av de ändringar av ramarna som beslutats av riksdagen efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget som lämnats innan denna proposition. Därutöver föreslås ytterligare ändringar i propositionen Höständringsbudget för 2021. I tabell 6.18 redovisas de ursprungligt beslutade utgiftsramarna och de ändringar av ramarna som därefter beslutats och föreslagits. Sammantaget medför ändringarna ökade utgiftsramar 2021 om 162,4 miljarder kronor. Ändringarna består huvudsakligen av att extraordinära åtgärder vidtagits eller föreslagits för innevarande år, i likhet med föregående år, med anledning av spridningen av covid-19.

Av tabell 6.18 framgår vidare att utgifterna för 2021 i denna proposition beräknas uppgå till 1 242,9 miljarder kronor. Statens utgifter 2021 beräknas därmed överstiga utgifterna i statens ursprungliga budget för 2021 med 84,9 miljarder kronor. Utgifterna för 2021 understiger dock totalt anvisade medel för 2021 med 85,3 miljarder kronor.

Tabell 6.18 Utgifter 2021

Miljarder kronor Förslag till Differens Differens Ändrings- ändrings- prognos prognos Ursprunglig budget budget Totalt ursprunglig totalt Utgiftsområde budget 1 (VÄB) 2,3 (HÄB) 2,4 anvisat 5 Prognos budget anvisat 1 Rikets styrelse 15,9 0,7 0,1 16,7 16,6 0,7 -0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17,5 0,0 0,0 17,6 17,2 -0,3 -0,4 3 Skatt, tull och exekution 12,4 0,4 0,0 12,8 12,7 0,3 -0,1 4 Rättsväsendet 56,4 0,3 0,7 57,4 57,6 1,1 0,2 5 Internationell samverkan 2,0 2,0 2,0 0,0 0,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 71,2 0,1 0,0 71,3 70,4 -0,7 -0,8 7 Internationellt bistånd 46,8 0,0 0,4 47,3 47,3 0,4 0,0 8 Migration 9,3 9,3 8,6 -0,7 -0,7 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101,9 25,4 10,4 137,7 144,9 43,0 7,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 98,4 10,8 8,1 117,3 114,2 15,8 -3,2 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 37,7 0,6 38,3 37,9 0,1 -0,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103,6 0,6 0,1 104,2 99,7 -3,9 -4,5 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7,8 0,1 0,1 8,0 6,6 -1,2 -1,4 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 105,7 0,6 106,3 96,9 -8,8 -9,4 15 Studiestöd 28,3 0,5 0,0 28,8 27,1 -1,2 -1,7 16 Utbildning och universitetsforskning 92,1 1,8 0,0 93,9 90,3 -1,7 -3,5 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17,8 3,5 1,5 22,8 22,7 4,9 -0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5,6 0,0 0,0 5,6 5,5 -0,1 -0,1 19 Regional utveckling 4,2 0,0 0,0 4,2 3,4 -0,8 -0,9 20 Allmän miljö- och naturvård 16,2 0,1 1,9 18,2 18,0 1,8 -0,2 21 Energi 4,5 0,2 4,7 3,7 -0,8 -1,0 22 Kommunikationer 73,9 2,3 1,6 77,8 76,3 2,3 -1,5 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22,6 1,1 0,2 23,8 20,8 -1,8 -3,0 24 Näringsliv 15,4 76,3 3,1 94,8 40,0 24,6 -54,8 25 Allmänna bidrag till kommuner 153,5 0,0 153,5 153,2 -0,3 -0,3 26 Statsskuldsräntor m.m. 0,2 0,2 -1,9 -2,0 -2,0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45,0 8,8 53,9 51,3 6,3 -2,5

Summa utgiftsområden 1 165,8 124,7 37,7 1 328,2

Minskning av anslagsbehållningar -7,8

Summa utgifter 1 158,1 1 242,9 84,9 -85,3

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 1 158,0 1 244,8 86,8 -83,2

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 336,4 335,1 -1,3

Takbegränsade utgifter 1 494,3 1 579,9 85,6

Budgeteringsmarginal 200,7 115,1 -85,6

Utgiftstak för staten 1 695 1 695

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2020/21:FiU10). 2 Där 0,0 anges har ändringsbudget beslutats eller förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet uppgår till totalt mindre än 50 miljoner kronor. 3 Inkluderar Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21), Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175-181), Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213-215), Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182–184), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199-205), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229-231), Extra

ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248-251) samt riksdagsinitiativ om ändringar i statens budget för 2021 som framgår av betänkandet Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237–239). 4 Inkluderar HÄB21 samt Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422). 5 Inklusive ändringsbudgetar enligt fotnot 3 och 4.

Diagram 6.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2021 och ursprungligt anvisade

medel för vissa utgiftsområden

Miljarder kronor 50,0 43,0 40,0

30,0 24,6 20,0 15,8

10,0 6,3 4,9 0,0

- 10,0 - 8,8 - 20,0 9 10 14 17 24 27 Anm.: Differens mellan utgiftsprognos i denna budget och ursprungligt anvisade medel enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2020/21:FiU10).

Nedan i detta avsnitt (6.6) framgår, för respektive utgiftsområden som redovisas i diagram 6.1 ovan, övergripande förklaringar till de avvikelser som finns mellan utgiftsprognosen för 2021 och ursprungligt anvisade medel i budgeten för 2021.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Upprevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel beror främst på åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, i första hand höjningar av anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. De har till största del syftat till att utöka statsbidragen till regioner och kommuner för merkostnader på grund av covid-19. De största tillskotten sedan den ursprungliga budgeten har handlat om kostnader för testning, smittspårning och vaccinationer. Därutöver har anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet tillförts medel genom ett initiativ från riksdagen. Syftet var bl.a. att få till stånd riktade åtgärder för att minska antalet timanställningar inom äldreomsorgen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Upprevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel i statens budget förklaras i huvudsak av att åtgärder som vidtagits på grund av spridningen av covid-19 har förlängts till följd av fortsatt och ökad smittspridning. Särskilt påtaglig är uppskrivningen av utgifterna på anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader som rör arbetsgivares tillfälligt utökade rätt till statlig ersättning för sjuklönekostnader.

Utöver det har även utgifterna på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m . ökat mer än vad som ursprungligen bedömts. Detta beror på ett flertal faktorer varav de flesta kan kopplas till förlängningar av olika stödformer till följd av spridningen av covid-19. Exempelvis gäller detta förlängning av ersättning för karensavdrag samt ersättning till riskgrupper.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel i statens budget kan förklaras av att situationen på arbetsmarknaden successivt blivit bättre i snabbare takt än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2021. Den största förändringen av utgifterna sker på anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd , som sänkts till följd av att antalet ersättningstagare blivit lägre. Även en stor nedrevidering görs av utgifterna på anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning, vilket beror på att antalet konkurser har blivit färre än tidigare prognostiserat.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Upprevideringen jämfört med ursprungligt anvisade medel i statens budget beror främst på åtgärder som vidtagits med syfte att begränsa de negativa effekterna av spridningen av covid-19 på kulturlivet och idrotten. Särskilt stor förändring har skett på anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 13:1 Stöd till idrotten där riksdagen har beslutat om flera ändringar i statens budget med stora tillskott till dessa sektorer.

Utgiftsområde 24 Näringsliv Upprevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel i statens budget förklaras till största delen av att åtgärder vidtagits i form av stöd till företag i syfte att begränsa de negativa ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Utgiftsområdet har tillförts betydande medel under våren till följd av ett allvarligt smittläge. Särskilt stora tillskott har tillförts anslagen 1:22 Stöd vid korttidsarbete och 1:24 Omställningsstöd .

Den största upprevideringen sker till följd av förlängning av omställningsstödet. Förlängningen innebär att företag som har tappat i omsättning på grund av covid-19 kan få ekonomiskt stöd från staten för att täcka vissa fasta kostnader. Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete har tillförts medel i flera steg till följd av förlängning av förstärkningarna av stödet som funnits på plats under 2020. Anslaget har även tillförts medel då efterfrågan på stödet bedömdes större under våren än regeringens ursprungliga bedömning.

Utgifterna för företagsstöden revideras ned i denna proposition, men ligger fortfarande på en nivå som överstiger bedömningen i budgetpropositionen för 2021.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Upprevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel i statens budget beror främst på att EU beslutat om flera ändringsbudgetar som inneburit högre utgifter för 2020 och 2021. Effekterna av dessa har delvis belastat Sveriges avgift till EU 2021. Utöver detta har Sveriges avgift ökat till följd av en starkare BNI-utveckling i Sverige i jämförelse med EU som helhet. Detta leder till att BNI-andelen beräknas öka vilket även det medför att avgiften till EU beräknas bli högre.

6.7 Återrapportering av vissa tillkännagivanden

med anledning av extra ändringsbudgetar och

utskottsinitiativ till följd av coronaviruset

I detta avsnitt (6.7) återrapporterar regeringen vissa tillkännagivanden som riksdagen har lämnat efter förslag från finansutskottet med anledning av extra ändringsbudgetar och utskottsinitiativ till följd av coronaviruset och som har anknytning till budgetens utgiftssida.

Utvärdering av stöd till näringslivet Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:353).

Ett särskilt stöd till enskilda näringsidkare har införts med anledning av pandemin. Ett nytt anslag för ändamålet fördes upp på statens budget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:10). Stödet regleras i förordningen (2020:893) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Av förordningen framgår att enskilda näringsidkare som har haft ett visst omsättningstapp i näringsverksamheten har rätt till omsättningsstöd. Regeringen har vidare uppdragit åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av de sammanlagda effekterna på företagen av stöden till näringslivet med anledning av den pågående pandemin (N2020/03083). Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2022. En delredovisning av uppdraget skedde den 1 juni 2021 och ytterligare delredovisningar ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2021 och den 1 juni 2022. De stödåtgärder som riktats till näringslivet i samband med den pågående pandemin förefaller utifrån preliminära bedömningar av Tillväxtanalys ha nått de företag som varit i särskilt behov av offentliga insatser för att möta pandemins effekter. Det finns samtidigt indikationer på att det finns risk för att stöden också minskar näringslivets dynamik bl.a. med avseende på arbetsmarknadens rörlighet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen när Tillväxtanalys slutredovisat sitt uppdrag. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Krisstöden för enskilda näringsidkare Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare (bet. 2020/21:FiU38 punkt 2, rskr. 2020/21:164). Tillkännagivandet avser både att regelverket bör göras mer flexibelt när det gäller jämförelseperiod för enskilda näringsidkare som har varit föräldralediga eller sjukskrivna under det föregående årets jämförelsemånader och att regeringen bör se över möjligheten att ändra reglerna så att omsättningsstöd kan beviljas för enskilda näringsidkare som har fått arbetslöshetsersättning.

Regeringen har beslutat om förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020 – september 2021. Av förordningen framgår att omsättningsstöd även kan beviljas till enskilda näringsidkare som har fått arbetslöshetsersättning. Vidare har det införts en möjlighet till alternativ jämförelseperiod för de enskilda näringsidkare som varit föräldralediga eller sjukskrivna under 2019. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Stöd till civilsamhället Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84) tillkännagett för regeringen att den bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till

det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43 punkt 2, rskr. 2020/21:204). Av tillkännagivandet framgår bl.a. att regeringen har tillskjutit medel på olika sätt, men att omfattningen skulle behöva vara större och stöden anpassas bättre till civilsamhällets förutsättningar för att kunna nå fram bättre (s. 16).

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204), propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99) respektive propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:420) har medel tillförts för stöd till civilsamhällets organisationer för arbete med människor i socialt särskilt utsatta situationer, utsatta barn, våldsutsatta kvinnor och hbtqi-personer m.fl. Dessa förslag omfattade ändamål inom anslaget 5:2 Barnets rättigheter inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering respektive anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I denna proposition lämnar regeringen förslag om ytterligare stöd till civilsamhället inom det sistnämnda utgiftsområdet som innebär tillskott till anslagen 13:1 Stöd till idrotten , 13:3 Stöd till friluftsorganisationer och 14:1 Bidrag till folkbildningen (se utg.omr. 17 avsnitten 16.8 och 17.6). Regeringen bedömer att tidigare beslutade och nu föreslagna åtgärder tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Möjlighet att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder (bet. 2020/21:FiU41 punkt 2, rskr. 2020/21:215).

Regeringen har beslutat om en ändring i den tillfälliga bestämmelsen i 5 e § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring som möjliggör för en företagare att vidta vissa begränsade åtgärder i näringsverksamheten och ändå anses vara arbetslös. I bestämmelsen har marknadsföringsåtgärder förts in. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juni 2021. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott (bet. 2020/21:FiU44 punkt 2, rskr. 2020/21:231).

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251) fördes det upp ett nytt anslag 1:28 Evenemangsstöd på statens budget inom utgiftsområde 24 Näringsliv för stöd till evenemang som planerats men inte kunnat genomföras eller begränsats i stor utsträckning till följd av spridningen av covid-19. Därtill tillfördes medel till anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier och trossamfund och fritid i syfte att stödja kulturaktörer och idrottsverksamheter. Regeringen har beslutat förordningen (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Förordningen trädde i kraft den 10 augusti 2021 och omfattar arrangörer och deras underleverantörer. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser (bet. 2020/21:FiU27, rskr. 2020/21:310). Av tillkännagivandet följer att det t.ex. skulle kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller definitionen av täckningsbidraget så att fler kostnader beaktas vid beräkningen av berättigande till omställningsstöd. Det kan bl.a. innebära att lönekostnader ska täckas av definitionen av fasta kostnader förutsatt att unionens statsstödsregler medger detta. Samtidigt måste regeringen beakta vikten av att stöd utbetalas snabbt.

Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020 – september 2021. Genom ändringen tillkom lönekostnader i förteckningen över fasta kostnader och försäljningsprovisioner beaktas som ytterligare en rörlig kostnadspost vid beräkning av täckningsbidraget. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen bedömer att den vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin (bet. 2020/21:FiU52 punkt 3, rskr. 2020/21:416). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör säkerställa en lösning för att de företag som under pandemin har tagit del av krisstöd från Statens kulturråd inte ska hindras från att också ta del av omställningsstödet. Detta bör regeringen göra givet att det inte medför betydande negativa effekter, såsom kraftigt ökade handläggningstider för andra näringsidkare (s. 23).

Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020 – september 2021. Ändringen innebär att det inte längre är ett krav att ett företag först uttömmer möjligheterna till andra alternativa stöd innan det kan söka omställningsstöd. Detta gör det möjligt för företag att välja att söka omställningsstöd framför andra stöd i de fall omställningsstödet är mer förmånligt. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen bedömer att den vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

7 Statens budgetsaldo och

statsskulden

I detta avsnitt lämnas förslag om att regeringen under 2022 bemyndigas att ta upp lån. Vidare lämnas förslag om Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2022. Till grund för förslagen ligger en analys av utvecklingen av statens budgetsaldo, dvs. skillnaden mellan statens inkomster och utgifter. Därutöver presenteras beräkningar för statsskuldens utveckling som åtföljs av en jämförelse mellan den nuvarande prognosen för statens budgetsaldo och prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100) samt prognosen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1).

Sammanfattning

– Statens budget beräknas visa ett underskott om 6 miljarder kronor 2021. Rensat för Riksbankens amortering till Riksgäldskontoret hade underskottet uppgått till 63 miljarder kronor 2021. Underskottet beror dels på åtgärder som regeringen vidtagit för att mildra de negativa konsekvenserna av spridningen av covid-19, dels på den negativa ekonomiska utvecklingen som orsakades av pandemin. – Riksgäldskontorets nettoutlåning förstärker budgetsaldot 2021, 2022 och 2023 med sammanlagt 165 miljarder kronor. Förstärkningen förklaras huvudsakligen av att Riksbanken amorterar valutalån via Riksgäldskontoret i samband med en omlagd finansiering av Riksbankens förstärkta valutareserv. – Jämfört med utfallet för 2020 bedöms statens budgetunderskott minska med 215 miljarder kronor 2021. – För 2022 bedöms budgetunderskottet vändas till ett överskott om 53 miljarder kronor. För 2023 och 2024 beräknas budgetöverskottet uppgå till 116 respektive 78 miljarder kronor. – Utvecklingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP gradvis förväntas minska från 24 procent av BNP vid ingången av 2021 till 16 procent av BNP vid utgången av 2024. – I jämförelse med budgetpropositionen för 2021 och 2021 års ekonomiska vårproposition har statens budgetsaldo reviderats upp med 61 respektive 134 miljarder kronor 2021. Revideringarna förklaras delvis av att prognosen för inkomsterna justerats upp med 76 respektive 88 miljarder kronor.

7.1 Inledning

Alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov utgör budgetsaldot. Inkomsterna i statens budget, som redovisas i tabell 7.1 och beskrivs närmare i avsnitt 5, utgörs av statens skatteinkomster och övriga inkomster. Statens skatteinkomster beräknas genom att de skatter som tillfaller Europeiska unionen avräknas från de totala skatteintäkterna. Därefter avräknas kommunala skatteintäkter och ålderspensionsavgifter, vilket ger statens skatteintäkter. Slutligen beräknas statens kassamässiga skatteinkomster genom att statens skatteintäkter justeras för periodiseringar. Till statens utgifter hör utgiftsområdena 1 – 25 och 27, vilka beskrivs närmare i avsnitt 6 och redovisas som Utgifter exklusive statsskuldsräntor i tabell 7.1. Dessa poster kompletteras med utgifterna inom utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m., Riksgäldskontorets nettoutlåning (tabell 7.2) samt en post för kassamässig korrigering för att erhålla de utgifter som påverkar statens budgetsaldo.

7.2 Statens budgetsaldo

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen.

Beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 enligt tabell 7.1 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2022 enligt tabell 7.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetöverskott är detsamma som ett negativt lånebehov för staten, dvs. en amorteringsmöjlighet, och därigenom minskar normalt statsskulden. Det motsatta förhållandet gäller vid ett budgetunderskott. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med dess lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av statens budget.

När primärsaldot stärks vänds budgetunderskott till överskott i statens budget för 2022 Statens budget beräknas visa ett underskott om 6 miljarder kronor 2021 (se tabell 7.1). Rensat för Riksbankens amortering till Riksgäldskontoret hade underskottet uppgått till 63 miljarder kronor 2021. Underskottet beror dels på åtgärder som regeringen vidtagit för att mildra de negativa konsekvenserna av spridningen av covid-19, dels på den negativa ekonomiska utvecklingen som orsakats av pandemin. Jämfört med 2020 bedöms statens budgetunderskott minska med 215 miljarder kronor 2021, vilket huvudsakligen förklaras av att statens primärsaldo, dvs. nettot av statens inkomster och utgifterna på utgiftsområdena exklusive statsskuldsräntor, stärks med 110 miljarder kronor samt av Riksbankens amortering till Riksgäldskontoret om 57 miljarder kronor.

Tabell 7.1 Statens budgetsaldo

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Inkomster 1 999 1 182 1 191 1 224 1 263 Utgifter m.m. 1 219 1 188 1 138 1 108 1 185 varav Utgifter exkl. statsskuldsräntor 2 1 171 1 245 1 185 1 154 1 169 varav Statsskuldsräntor m.m. 3 20 -2 12 8 7 varav Riksgäldskontorets nettoutlåning 4 21 -51 -60 -54 8 varav Kassamässig korrigering 7 -4 0 0 0

Statens budgetsaldo -221 -6 53 116 78

Statens budgetsaldo exkl. vidareutlåning till

Riksbanken -215 -63 -8 52 78

Anm.: Prognoserna utgår från beslutade och aviserade reformer. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Summan av inkomsttyperna 1000–7000. 2 Utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 samt 27, inklusive förändring av anslagsbehållningar. 3 Avser utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 4 Utfasningen av Riksgäldskontorets valutalån för Riksbankens räkning beräknas minska nettoutlåningen för 2021–2023 med omkring 60 miljarder kronor per år (se tabell 7.2). Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

När primärsaldot stärks bidrar det till att underskottet i statens budget förväntas övergå till ett genomsnittligt överskott om ca 80 miljarder kronor per år 2022 – 2024. Jämfört med 2021 bedöms statens budgetsaldo stärkas med knappt 60 miljarder kronor 2022, vilket huvudsakligen förklaras av att utgifterna på utgiftsområdena exklusive statsskuldsräntor bedöms minska med ca 60 miljarder kronor.

Storleken på budgetsaldots underskott som andel av BNP för 2020 är jämförbart med statens underskott under tidigare kriser de senaste tjugo åren (se diagram 7.1). Under 90-talskrisen uppstod stora underskott flera år i följd och budgetsaldots underskott var som störst 1993 då det motsvarade 15 procent av BNP.

Diagram 7.1 Statens budgetsaldo

Procent av BNP. Utfall 1990–2020, prognos 2021–2024 10

-5

-10

-15

-20 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Statens budgetsaldo Statens prognostiserade budgetsaldo Anm.: Underskotten 2009 (5 procent av BNP eller 176 miljarder kronor) och 2013 (3 procent av BNP eller 131 miljarder kronor) var till stor del en konsekvens av Riksbankens preventiva förstärkningar av valutareserven i samband med finanskrisen (100 miljarder kronor) respektive skuldkrisen (100 miljarder kronor). Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Ett flertal faktorer påverkar statsskuldsräntorna Utgifterna för statsskuldsräntor avgörs över tid av statsskuldens storlek, inhemska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs. På kortare sikt kan utgifterna för statsskuldsräntor variera kraftigt på grund av Riksgäldskontorets upplåningsteknik och löptiden i enskilda låneinstrument.

Under 2020 uppgick utgifterna för statsskuldsräntor till 20 miljarder kronor och för 2021 beräknas utgifterna bli -2 miljarder kronor. Att ränteutgifterna beräknas bli negativa är en kassamässig effekt som i huvudsak beror på överkurser om motsvarande 15 miljarder kronor i samband med emissioner. Överkurser är den kompensation staten initialt får för att under obligationernas löptid betala kupongräntor som överstiger de förväntade marknadsräntorna vid emissionstillfället. Utöver överkurser förklaras skillnaden mellan 2020 och 2021 bl.a. av en betalning av en upplupen inflationskompensation i samband med att en realobligation förföll 2020, att en statsobligation med hög kupongränta löpte ut under 2020 samt kursförluster. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan vid köptillfället understiger kupongräntan.

År 2022 beräknas utgifterna för statsskuldsräntorna öka med 14 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgå till 12 miljarder kronor. Det förklaras av att emissionerna till överkurser bedöms minska samtidigt som kurs- och valutaförluster sammantaget ökar. Att ränteutgifterna minskar till 8 respektive 7 miljarder kronor 2023 och 2024 beror i huvudsak på att kurs- och valutaförluster beräknas minska.

I en kostnadsmässig redovisning, där in- och utbetalningar fördelas över lånens löptider, speglar räntekostnaderna bättre statsskuldens storlek och marknadsränteläget. Det medför att räntekostnadernas profil är betydligt jämnare än i den utgiftsmässiga beräkningen; de kostnadsmässiga räntorna ökar gradvis från 3 miljarder kronor 2020 till 8 miljarder kronor 2024.

Amorteringar beräknas minska Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som vid sidan om anslagsfinansierade utgifter påverkar budgetsaldot. Riksgäldskontoret lånar ut till, och ansvarar för inlåning från, myndigheter samt vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen speglar den totala nettoförändringen av all in- och utlåning under en viss period. Ökad nettoutlåning kan därmed bero på ökad utlåning eller minskad inlåning under en given period. En större nettoutlåning medför ett större lånebehov samtidigt som statsskulden blir högre.

Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, såsom in- och utbetalningar av studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och som därför kan vara svåra att förutse. De tillfälliga posterna medför att nettoutlåningen kan variera kraftigt mellan år.

Den enskilt största posten under prognosperioden avser lån till Riksbanken avseende deras förstärkta valutareserv som togs upp i samband med finanskrisen 2009 och eurokrisen 2013. Under 2021 – 2023 beräknas Riksbanken amortera dessa lån för att övergå till en helt egenfinansierad valutareserv. Amorteringarna beräknas minska nettoutlåningen och statsskulden med sammanlagt 182 miljarder kronor (se tabell 7.2).

Tabell 7.2 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Centrala studiestödsnämnden 9 11 10 10 10 Myndigheters investeringslån 4 1 1 1 1 Myndigheters räntekonton -7 0 0 0 0 Resolutionsavgifter -3 -4 -4 -4 -4 Lån till Riksbanken 6 -57 -61 -64 0 Infrastrukturinvesteringar (nyupplåning) 4 6 6 4 3 Infrastrukturinvesteringar (amortering) 0 -2 -2 -2 -2 Exportkreditnämnden 0 -2 0 0 0 Aktiebolaget Svensk Exportkredit 10 0 -10 0 0 Övriga poster -1 -5 0 0 0

Summa nettoutlåning 21 -51 -60 -54 8

Anm.: Positiva belopp innebär att utgifterna ökar. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Kassamässig korrigering För att budgetsaldot ska överensstämma med skillnaden mellan in- och utbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken görs en kassamässig korrigering. Detta behövs vid en tidsförskjutning mellan redovisning och betalning (alternativt redovisning och överföring av medel till räntekonton) samt vid transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost.

För 2021 beräknas utbetalningar av ersättning för höga sjuklönekostnader ge upphov till en kassamässig korrigering om -2 miljarder kronor. Därutöver bedöms inbetalningar till statskassan med anledning av Post- och telestyrelsens auktioner och lokalradioavgifter ge upphov till kassamässiga korrigeringar under hela prognosperioden.

7.3 Statsskulden

Statsskulden förväntas minska till 16 procent av BNP 2024 Statens lånebehov – vilket motsvaras av budgetsaldot med omvänt tecken – bedöms uppgå till 6 miljarder kronor 2021 och den okonsoliderade statsskulden beräknas öka med 4 miljarder kronor (se tabell 7.3). Anledningen till att statsskuldens utveckling inte helt följer lånebehovet är posten Skulddispositioner m.m. som påverkar statsskulden, men inte budgetsaldot.

Tabell 7.3 Statsskuldens förändring

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 113 1 280 1 285 1 236 1 121 Förändring av okonsoliderad statsskuld 168 4 -49 -114 -74 varav Lånebehov 1 221 6 -53 -116 -78 varav Skulddispositioner m.m. -53 -2 5 1 4 Okonsoliderad statsskuld vid årets slut 2 1 280 1 285 1 236 1 121 1 048 varav Myndigheters innehav av statspapper 63 61 62 63 64 Konsoliderad statsskuld vid årets slut 3 1 218 1 224 1 174 1 059 984 Förändring av konsoliderad statsskuld 164 6 -50 -115 -75

Konsoliderad statsskuld som andel av

BNP (%) 24 23 21 18 16

Anm.: Skulddispositionerna 2020 utgjordes till stor del av en ny värdering av valutaskulden i form av växelkurseffekter och av en upplupen inflationskompensation. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Motsvarar statens budgetsaldo med omvänt tecken. 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. 3 Avser konsoliderad statsskuld, vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Efter att inomstatligt innehav av statspapper avräknats från den okonsoliderade statsskulden erhålls den konsoliderade statsskulden som sedan mitten av 1990-talet över tid minskat som andel av BNP (se diagram 7.2). Den prognostiserade utvecklingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP beräknas minska gradvis för 2021 – 2024 för att vid utgången av prognosperioden uppgå till 16 procent av BNP.

Diagram 7.2 Statsskuldens utveckling

Utfall 1990–2020, prognos 2021–2024 Miljarder kronor Procent av BNP 1600 80 1400 70 1200 60 1000 50 800 40 600 30 400 20 200 10 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Statsskuld (vänster axel) Skuldkvot (höger axel) Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

7.4 Uppföljning av statens budgetsaldo 2021

Jämfört med budgetpropositionen för 2021 och 2021 års ekonomiska vårproposition har budgetsaldot reviderats upp med 61 respektive 134 miljarder kronor 2021 (se tabell 7.4). Justeringarna av prognoserna för budgetsaldot förklaras dels av att prognosen för statens inkomster reviderats upp med omkring 80 miljarder kronor, dels av att utgifterna på utgiftsområdena exklusive statsskuldsräntor reviderats upp med 87 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen och reviderats ned med 40 miljarder kronor jämfört med vårpropositionen. Därutöver bidrar justeringen av prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlåning till att budgetsaldot reviderats ned med motsvarande 66 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen. Revideringen av nettoutlåningen förklaras huvudsakligen av utfasningen av Riksgäldskontorets valutalån för Riksbankens räkning. En närmare uppföljning av statens inkomster och utgifterna inom utgiftsområdena 1 – 25 och 27 ges i avsnitt 5 respektive avsnitt 6.

Tabell 7.4 Uppföljning av statens budgetsaldo 2021

Miljarder kronor Prognos Differens Differens 2021 BP2021 VÅP2021 BP21 VÅP21 Inkomster 1 182 1 106 1 094 76 88 1 Utgifter m.m. 1 188 1 173 1 234 15 -46 varav Utgifter exkl. statsskuldsräntor 2 1 245 1 158 1 285 87 -40 varav Statsskuldsräntor m.m. 3 -2 0 -5 -2 3 varav Riksgäldskontorets nettoutlåning -51 15 -43 -66 -8 varav Kassamässig korrigering -4 0 -4 -4 0

Statens budgetsaldo -6 -67 -140 61 134

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Summan av inkomsttyperna 1000–7000. 2 Utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 samt 27, inklusive förändring av anslagsbehållningar. 3 Avser utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

8 Den offentliga sektorns finanser

I detta avsnitt redovisas prognoser för den offentliga sektorns finanser, finansiella nettoförmögenhet och skuldutveckling. Redovisningen görs för såväl den totala konsoliderade offentliga sektorn som för delsektorerna staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Att den offentliga sektorn är konsoliderad innebär att transfereringar mellan de olika delsektorerna räknas av.

Vidare redovisas prognoser på det finansiella sparandet som baseras på antagandet att inga finanspolitiska regel- eller anslagsändringar, utöver de som föreslås eller aviseras i denna proposition, genomförs under prognosperioden. Det är dock viktigt att framhålla den extra stora osäkerhet som finns i prognoserna och som är betydande för denna beräkning i samband med den djupa lågkonjunkturen som orsakats av spridningen av sjukdomen covid-19.

Avsnittet innehåller avslutningsvis en jämförelse mellan olika bedömares prognoser för finansiellt och strukturellt sparande. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 2.

Sammanfattning

– Den offentliga sektorn redovisade överskott 2015 – 2019. I samband med den djupa lågkonjunkturen, och de åtgärder som beslutades för 2020, vändes överskottet i de offentliga finanserna till ett underskott på närmare 3 procent av BNP 2020. – Lågkonjunkturen i kombination med de åtgärder som föreslagits och aviserats medför fortsatta underskott i de offentliga finanserna 2021. Åtgärderna medför att det strukturella sparandet försämras innevarande år jämfört med 2020. – En förväntad återhämtning av svensk ekonomi i kombination med att tillfälliga åtgärder successivt upphör att gälla medför att både det finansiella och det strukturella sparandet snabbt väntas förstärkas fr.o.m. 2022. – Det är i huvudsak statens finanser som belastas tillfälligt. Staten beräknas även 2021 redovisa ett stort underskott i det finansiella sparandet som dock är något mindre än 2020. Underskottet väntas därefter fortsätta minska och vändas till överskott 2023, till följd av en förväntad successiv återhämtning i ekonomin. – Ålderspensionssystemet väntas redovisa ett mindre överskott 2021 motsvarande 0,1 procent av BNP. Ålderspensionssystemet väntas därefter generera ett överskott på 0,2 – 0,3 procent av BNP 2022 – 2024. – Kommunsektorns ekonomiska resultat och finansiella sparande väntas även fortsatt vara starka 2021, till följd av stora tillskott av statsbidrag. Kommunsektorn väntas redovisa ett positivt finansiellt sparande på 0,5 procent av BNP 2021 men därefter redovisa ett underskott på 0,4 – 0,6 procent av BNP 2022 – 2024. – Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP ökade kraftigt 2020 och uppgick till knappt 40 procent av BNP. Trots det beräknade underskottet i de offentliga finanserna 2021 sjunker skuldkvoten då bruttoskulden väntas växa långsammare än BNP. Från och med 2022 beräknas skuldkvoten successivt minska till ca 31 procent av BNP mot slutet av prognosperioden.

8.1 Inledning

Redovisningen av den offentliga sektorns finanser följer generellt principerna i nationalräkenskaperna (NR). I EU bygger NR på den s.k. ENS 2010-manualen som är en del av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Skatter och statsbidrag redovisas dock enligt den ordning som gällde enligt tidigare redovisning. Därmed överensstämmer redovisningen av skatter och statsbidrag i detta avsnitt bättre med redovisningen i statens budget och den kommunala redovisningen än med NR:s redovisnings-principer. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn och dess delsektorer påverkas inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster och utgifter för den konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte heller.

I samband med att NR fr.o.m. 2014 gick över till EU:s nya regelverk ENS 2010, ändrades benämningarna på flera sektorer i NR. I regeringens ekonomiska propositioner används dock de äldre men vedertagna benämningarna offentlig sektor (som i NR numera benämns offentlig förvaltning), stat (statlig förvaltning), ålderspensionssystem (sociala trygghetsfonder) och kommunsektor (kommunal förvaltning).

Regeringens beräkningar för de offentliga finansernas utveckling baseras på prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i avsnitt 3. Beräkningen av de offentliga finanserna bortom det kommande budgetåret ska ses som en konsekvensanalys av budgetförslagets och tidigare beslutade och aviserade åtgärders effekt på den medelfristiga budgetutvecklingen.

8.2 Den offentliga sektorns finanser

Det finansiella sparandet Den offentliga sektorn redovisade överskott 2015 – 2019 (se Diagram 8.1). Till följd av den djupa lågkonjunkturen och de omfattande finanspolitiska åtgärderna, till stor del tillfälliga för 2020 och 2021, som hittills genomförts och som föreslagits och aviserats, försämras det finansiella sparandet i sektorn med 3,5 procent av BNP 2020 i förhållande till 2019.

Diagram 8.1 Den offentliga sektorns finansiella och strukturella sparande

Procent av BNP samt potentiell BNP. Utfall för det finansiella sparandet 2000–2020, prognos 2021–2024 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 -6 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Finansiellt sparande Strukturellt sparande Anm.: För det strukturella sparandet utgör hela perioden en bedömning och utfall saknas. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Försvagningen av den offentliga sektorns finansiella sparande mellan 2019 och 2020 beror framför allt på att utgifterna steg kraftigt 2020, men också på att inkomsterna sjönk. Även 2021 beräknas höga utgifter medföra ett betydande underskott i de offentliga finanserna. I takt med att svensk ekonomi väntas återhämta sig stärks de offentliga finanserna men väntas ändå uppvisa underskott 2022 (se tabell 8.1). Det är i huvudsak i staten som den tillfälliga försämringen i de offentliga finanserna uppkommer.

Tabell 8.1 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024

Inkomster 2 418 2 589 2 697 2 781 2 858

Procent av BNP 48,6 48,7 48,1 48,1 47,9 Skatter och avgifter 1 2 117 2 267 2 359 2 439 2 509 Kapitalinkomster 71 75 83 81 84 Övriga inkomster 231 247 255 260 265

Utgifter 2 566 2 688 2 734 2 757 2 815

Procent av BNP 51,6 50,6 48,8 47,7 47,1 Utgifter exkl. räntor 2 542 2 663 2 708 2 730 2 786 Räntor 2 24 25 25 27 29

Finansiellt sparande -148 -98 -37 24 43

Procent av BNP -3,0 -1,8 -0,7 0,4 0,7

Strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP -1,0 -1,2 -0,6 0,4 1,0 Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Publicerat utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5. 2 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det strukturella sparandet Det strukturella sparandet avser att visa en konjunkturjusterad underliggande nivå på det finansiella sparandet. Eftersom konjunkturens påverkan inte ingår i det strukturella sparandet framgår den direkta effekten av den aktiva finanspolitiken tydligare. Såväl 2020 som 2021 belastas det strukturella sparandet tillfälligt av de stora finanspolitiska åtgärder som har föreslagits och aviserats i samband med lågkonjunkturen (se diagram 8.1 och tabell 8.2). Därefter bedöms det strukturella sparandet gradvis stärkas och uppvisa överskott 2024. Både den snabba försämringen och återgången till överskott i det strukturella sparandet är huvudsakligen en följd av de aktiva finanspolitiska åtgärderna.

Skillnaden mellan det finansiella sparandet och det strukturella sparandet utgörs av nettoeffekten av de automatiska stabilisatorerna och skattebasernas sammansättning samt engångseffekter (om posterna 2 – 4 i tabellen subtraheras från post 1 erhålls post 5). År 2021 förväntas svensk ekonomi vara i lågkonjunktur (post 6 i tabellen) och de automatiska stabilisatorerna försämrar därmed kraftigt det finansiella sparandet (post 2 i tabellen).

Tabell 8.2 Finansiellt och strukturellt sparande

Procent av BNP om inte annat anges Post 2021 2022 2023 2024 1 Finansiellt sparande -1,8 -0,7 0,4 0,7 2 varav automatiska stabilisatorer -0,9 0,1 0,1 0,0 3 varav skattebasernas sammansättning 0,3 -0,1 -0,1 -0,2 4 varav engångseffekter 5 varav strukturellt sparande, procent av potentiell BNP -1,2 -0,6 0,4 1,0 6 BNP-gap, procent av potentiell BNP -1,5 0,3 0,2 0,0 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källa: Egna beräkningar.

De inkomster och utgifter som varierar med konjunkturen utvecklas starkare respektive svagare jämfört med föregående år i takt med förändringen i konjunkturläget. Denna effekt på det finansiella sparandet avräknas vid beräkningen av det strukturella sparandet. Förändringar i skattebasens sammansättning bedöms påverka de offentliga finanserna marginellt under prognosperioden (post 3 i tabellen). För 2021 – 2024 bedöms det inte finnas någon engångseffekt som påverkar det finansiella sparandet (post 4 i tabellen).

Den årliga förändringen av det strukturella sparandet enligt rad 5 kan i sin tur fördelas på ett antal andra komponenter (posterna 7 – 12 i tabell 8.3). En av dessa komponenter är den aktiva finanspolitiken (post 8). I tabell 8.4 redovisas den samlade budgeteffekten av aktiva finanspolitiska åtgärder i förhållande till föregående år, dvs. de sammanräknade utgifterna för alla åtgärder som beslutats av riksdagen samt föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. Den aktiva finanspolitiken lämnar ett negativt bidrag till det strukturella sparandet 2021 men sedan ett positivt bidrag i takt med att omfattningen av de tillfälliga åtgärderna för att hantera pandemin och lågkonjunkturen minskar. Utvecklingen av det strukturella sparandet förklaras också av utvecklingen av nettointäkter från kapital samt utvecklingen av det strukturella sparandet i kommunsektorn, dvs. kommuner och regioner, och ålderspensionssystemet.

Tabell 8.3 Förändringen av det strukturella sparandet

Procent av potentiell BNP Post 2021 2022 2023 2024 7 Förändring av det strukturella sparandet -0,2 0,6 1,0 0,6 8 varav aktiv finanspolitik -1,2 1,2 0,8 0,0 9 varav kapitalnetto 0,0 0,1 -0,1 0,0 10 varav kommunsektorns sparande 0,1 -1,0 -0,1 0,1 11 varav pensionssystemets sparande 0,2 0,0 0,0 0,1 12 varav övrigt 0,7 0,3 0,4 0,4 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källa: Egna beräkningar.

Post 12 (övrigt) innehåller bl.a. effekten av en underliggande automatisk budgetförstärkning: utan att nya aktiva finanspolitiska beslut fattas ökar normalt skatteintäkterna i ungefär samma takt som BNP i löpande priser, medan de statliga utgifterna ökar något långsammare. Anledningen till att utgifterna ökar långsammare än BNP är att många transfereringar och andra anslag inte automatiskt räknas upp i samma takt som ekonomin växer. Anslagen till de statliga myndigheterna kompenseras vidare inte fullt ut för att lönerna ökar, eftersom viss produktivitetsökning förutsätts i pris- och löneomräkningssystemet. Utan nya aktiva beslut förstärks därför normalt de offentliga finanserna. Den automatiska budgetförstärkningen

tenderar att kunna vara mycket varierande vid kraftiga konjunktursvängningar vilket även kan ses i tabellen. Även inkomstförändringar som inte bedöms bero på konjunkturen ingår i posten övrigt. Till följd av dessa orsaker uppskattas post 12 vara tillfälligt förhöjd 2021. För 2022 – 2024 överensstämmer skattningen av post 12 med genomsnittet sedan 2010 om ca 0,4 procent av potentiell BNP.

Tabell 8.4 Samlade budgeteffekter av tidigare beslut och nu aktuella förslag och

aviseringar i förhållande till föregående år

Offentliga sektorns finansiella sparande. Miljarder kronor om inte annat anges 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Förändring av takbegränsade utgifter 1 11,9 169,3 50,0 -69,6 -28,9 6,6 Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget och nationalräkenskaperna 4,4 -8,6 1,8 1,3 -0,8 -1,3 varav kapitaltillskott statliga bolag -0,2 -9,1 7,9 1,4 0,0 0,0 varav lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 2 3,2 3,6 0,2 -1,3 -1,7 -1,1 3

Summa utgiftsförändringar 16,3 160,7 51,8 -68,2 -29,6 5,3

Skatter, brutto 4,5 -20,5 -45,1 -7,7 -0,7 18,0 3,3 Indirekta effekter av skatter 5 0,5 8,8 -4,4 -0,9 -1,9 0,1 Övriga inkomstreformer -0,1 1,4 -0,2 0,2 0,0 0,0 3,6

Summa inkomstförändringar, netto -20,1 -34,9 -12,3 -1,4 16,1 3,4

Utgifts- och inkomstförändringar, effekt på

offentliga sektorns finansiella sparande 3 -36,3 -195,6 -64,0 66,9 45,8 -1,9 Procent av BNP -0,7 -3,9 -1,2 1,2 0,8 0,0 Anm.: Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerat för faktiskt bedömt utnyttjande (se vidare avsnitt 6.4 under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin). 1 Avsnitt 6.4 innehåller en mer detaljerad genomgång av utvecklingen av de takbegränsade utgifterna. I tabell 6.6 redovisas budgeteffekterna per utgiftsområde. 2 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 3 För utgiftssidan innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstsidan innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av åtgärder på utgifts- och inkomstsidan innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan. 4 Se tabell 5.6. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 5.6 men ska inte ingå i tabell 8.4 eftersom den visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen. 5 För åtgärder på skatteområdet beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. En indirekt effekt kan uppkomma om regeländringen påverkar andra skattebaser eller konsumentprisindex (om konsumentprisindex påverkas består den indirekta effekten bl.a. av att utgiftsnivån i olika offentliga transfereringssystem påverkas via prisbasbeloppet). 6 Exklusive indirekta effekter på inkomstsidan till följd av åtgärder på utgiftssidan. Källa: Egna beräkningar.

Budgeteffekter av riksdagens och regeringens åtgärder sedan 2021 års ekonomiska vårproposition Budgeteffekterna av nya åtgärder i förhållande till 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100) och propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99) redovisas översiktligt i tabell 8.5. Utgångspunkten för redovisningen är att beslutade, föreslagna samt aviserade ökningar och minskningar av anslag fullt ut motsvaras av en förändring av den faktiska förbrukningen av utgifter på anslagen. Nivån på den offentliga sektorns inkomster och utgifter påverkas även av andra förändringar, som i detta sammanhang inte definieras som nya åtgärder. Exempel på sådana förändringar är variationer i volymer i rättighetsbaserade transfereringssystem eller förändrade makroekonomiska förutsättningar.

I redovisningen ingår de förslag för 2022 och aviserade förändringar för 2023 och 2024 som lämnas i denna proposition samt förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:2). Efter 2021 års ekonomiska vårproposition har riksdagen vidare beslutat om åtgärder med ekonomiska konsekvenser efter förslag

från regeringen i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416 – 422), i propositionen Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier (prop. 2020/21:182, bet. 2020/21:SfU27, rskr. 2020/21:347) och i propositionen Ändrade regler i utlänningslagen (prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Vidare har riksdagen efter vårpropositionen på eget initiativ beslutat om ändringar i statens budget för 2021 som framgår av betänkandet Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237 – 239).

I tabell 8.5 redovisas budgeteffekterna på den offentliga sektorns finansiella sparande. Det framgår att de nu föreslagna och aviserade reformerna och finansieringarna på budgetens utgifts- och inkomstsida sammantaget medför att den offentliga sektorns finanser försvagas 2022 – 2024, jämfört med beräkningarna i vårpropositionen. Budgeteffekter redovisas även i förhållande till föregående år för att stödja analysen av finanspolitiken (se tabell 8.4).

Tabell 8.5 Budgeteffekter av föreslagna och aviserade åtgärder sedan 2021 års

ekonomiska vårproposition

Offentliga sektorns finansiella sparande. Miljarder kronor om inte annat anges 2021 2022 2023 2024 Förändring av takbegränsade utgifter -26,5 62,3 58,2 68,3 1 varav revidering av tidigare redovisade budgeteffekter 2 -55,0 0,0 0,0 0,0 Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget och nationalräkenskaperna -2,5 -1,5 -3,3 -3,5

Summa utgiftsförändringar -29,0 60,8 54,9 64,8

Skatter, netto 3 0,0 -12,9 -11,1 -9,5 Övriga inkomstreformer 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa inkomstförändringar, netto 0,0 -12,9 -11,1 -9,5

Förändring finansiellt sparande offentlig sektor 29,0 -73,7 -66,1 -74,4

Procent av BNP 0,5 -1,3 -1,1 -1,2 1 Se avsnitt 6.5 för en mer detaljerad genomgång av de förslag som påverkar budgetens utgiftssida. Tabell 6.16 visar de beräknade budgeteffekterna per utgiftsområde. I tabell 8.5 ingår inte förslag i propositionerna HÄB21 och Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422) som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. Förslagen, som framgår av tabell 6.16, medför höjda anslagsnivåer för 2021 på sammanlagt 13,5 miljarder kronor och är förklaringen till att värdet för 2021 skiljer sig från tabell 6.16. 2 Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerat för faktiskt bedömt utnyttjande (se vidare avsnitt 6.4 under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin och tabell 6.16). 3 Effekterna på den offentliga sektorns finansiella sparande av föreslagna förändringar av skatteregler beskrivs närmare i tabell 11.1. Källa: Egna beräkningar.

8.3 Statens finanser

I detta avsnitt redovisas statens finanser enligt NR. Beräkningarna utgår från de prognoser på statens budgetsaldo som redovisas i avsnitt 7. Skillnaden mellan de båda redovisningarna består främst i att statens budgetsaldo visar statens lånebehov med omvänt tecken och därmed dess påverkan på statsskulden. Statens finansiella sparande visar förändringen av statens finansiella förmögenhet, exklusive effekten av värdeförändringar.

Från budgetsaldo till statens finansiella sparande I tabell 8.6 framgår väsentliga skillnader mellan statens budgetsaldo enligt budgetredovisningen och det finansiella sparandet enligt NR. Det finansiella sparandet påverkas inte av försäljningar eller köp av finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökad utlåning eftersom sådana transaktioner i sig inte förändrar den finansiella förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot och statsskulden av sådana transaktioner.

Förutom denna skillnad avviker det finansiella sparandet i flera andra avseenden från budgetsaldot. Bland annat redovisas budgetsaldot kassamässigt, medan det finansiella sparandet redovisas enligt NR:s principer, vilket innebär en periodiserad redovisning. Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatteintäkter och ränteutgifter.

Tabell 8.6 Statens budgetsaldo och finansiella sparande

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024

Budgetsaldo -221 -6 53 116 78

Till finansiellt sparande Periodisering av skatter 26 -45 -5 -4 -16 Räntor, periodisering, kursvinster/-förluster 8 -12 3 -1 -3 Köp och försäljning av aktier, extra utdelningar m.m. 1 -1 -9 -6 -5 -5 Övriga finansiella transaktioner m.m. 35 -60 -66 -59 5

Finansiellt sparande -153 -131 -21 47 59

Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Inkluderar justeringar avseende Riksbankens inlevererade överskott. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det finansiella sparandet 2020 uppvisade ett mindre underskott än budgetsaldot. Förklaringen finns i både periodiserade skatteintäkter och räntebetalningar. På samma sätt medför bl.a. lån till Aktiebolaget Svensk Exportkredit under posten Övriga finansiella transaktioner m.m. att sparandet förstärks i förhållande till budgetsaldot. Försäljningar av aktier bidrog i stället till att förstärka budgetsaldot men detta exkluderas vid beräkningen av sparandet.

Även 2021 förklaras skillnaden av bl.a. olikheter i redovisningen av inkomster från skatter och räntebetalningar, men med omvänt förhållande jämfört med 2020. Den enskilt största skillnaden beror dock på Riksbankens beslut om att egenfinansiera sin valutareserv, vilket innebär att Riksgäldskontoret kan amortera de lån som upptagits för Riksbankens räkning. Även 2022 och 2023 förklaras en stor del av skillnaden av amorteringen av Riksbankens lån, medan det för 2024 är mindre skillnad mellan budgetredovisningen och NR.

Utvecklingen av statens finansiella sparande Mellan 2019 och 2020 försämrades det finansiella sparandet i staten kraftigt med ca 220 miljarder kronor eller 4,4 procent av BNP. Den djupa lågkonjunkturen tillsammans med de vidtagna finanspolitiska åtgärderna medförde att sektorns skatteintäkter minskade. Framför allt minskade det finansiella sparandet till följd av högre utgifter 2020 i förhållande till 2019. Denna utgiftsökning inkluderar statsbidrag till kommunsektorn som ökade med över 25 procent.

Tabell 8.7 Statens inkomster och utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024

Inkomster 1 242 1 353 1 409 1 451 1 486

Procent av BNP 25,0 25,5 25,1 25,1 24,9 Skatter och avgifter 1 1 064 1 168 1 217 1 263 1 300 Kapitalinkomster 34 29 33 28 28 Övriga inkomster 144 156 159 160 159

Utgifter 1 395 1 484 1 431 1 404 1 427

Procent av BNP 28,0 27,9 25,5 24,3 23,9 Utgifter exkl. räntor 1 378 1 468 1 414 1 387 1 409 Procent av BNP 27,7 27,6 25,2 24,0 23,6 Ränteutgifter 2 17 16 17 17 19

Finansiellt sparande -153 -131 -21 47 59

Procent av BNP -3,1 -2,5 -0,4 0,8 1,0 Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5. 2 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Trots den förväntat starka återhämtningen i ekonomin mellan 2020 och 2021 som medför en gynnsam utveckling av skatteintäkterna, väntas endast en mindre förstärkning av statens finansiella sparande. Detta beror framför allt på att ytterligare finanspolitiska åtgärder tillfälligt belastar statens finanser (se tabell 8.7). Från och med 2022 beräknas underskottet i statens finanser snabbt minska och successivt vändas till ett överskott. Detta beror dels på att omfattningen av tillfälliga stöd minskas, dels på ekonomins förväntade fortsatta återhämtning. I avsaknad av nya åtgärder beräknas staten redovisa successivt växande överskott t.o.m. 2024.

8.4 Ålderspensionssystemets finanser

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas visa ett överskott 2021 som motsvarar 0,1 procent av BNP. Pensionssystemets finanser påverkades 2020 av den djupa lågkonjunkturen genom lägre avgiftsinkomster och en lägre avkastning på fondernas finansiella tillgångar. Från och med 2022 väntas ålderspensionssystemet uppvisa ett fortsatt mindre överskott motsvarande 0,2 procent av BNP. Detta förklaras av att avgiftsinkomsterna ökar snabbare än pensionsutbetalningarna och stigande kapitalinkomster.

I ålderspensionssystemet förväntas ett avgiftsunderskott under hela prognosperioden, dvs. avgiftsinkomsterna väntas vara lägre än pensionsutbetalningarna. Avgifts-underskottet förväntas minska något fr.o.m. 2022, men ändå bestå under hela perioden. Direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar i form av ränteintäkter och utdelningar bedöms vara högre än avgiftsunderskottet fr.o.m. 2021, vilket medför att det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet ökar successivt under prognosperioden.

Tabell 8.8 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Avgiftsinkomster 1 295 307 318 326 336 Pensionsutgifter 326 331 342 350 356

Avgiftsunderskott -32 -24 -24 -24 -20

Räntor, utdelningar 27 36 39 41 43 Förvaltningsutgifter m.m. -5 -6 -6 -6 -6

Finansiellt sparande -10 6 9 10 16

Procent av BNP -0,2 0,1 0,2 0,2 0,3 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utgifterna i ålderspensionssystemet väntas öka de närmaste åren till följd av att pensionärerna blir fler och att pensionerna i genomsnitt blir högre. År 2021 – 2024 förväntas pensionsutbetalningarna öka med i genomsnitt 2,2 procent per år. Avgiftsinkomsterna, som är starkt kopplade till lönesumman i ekonomin (summan av utbetalda löner inklusive företagarinkomster), väntas öka i något snabbare takt, med i genomsnitt 3,3 procent per år. De avgiftsinkomster som finansierar systemet är ålderspensionsavgiften från arbetsgivare och egenföretagare samt den allmänna pensionsavgiften.

Enligt överenskommelsen mellan partierna i Pensionsgruppen har förslag om justerade åldersgränser i socialförsäkringssystemen remitterats i promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet (Ds 2019:2) och aviserats i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1). Förändringar avseende 2020 har beslutats och trätt i kraft (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20: SfU5, rskr. 2019/20:10). Övriga förändringar träder i kraft 2023 respektive 2026. För 2023 medför de justerade åldersgränserna att den lägsta åldern för att ta ut allmän inkomstgrundad pension ändras till 63 år, att garantipensionsåldern och åldern för angränsande trygghetssystem ändras från 65 till 66 år och att åldern för arbetstagarens rätt att kvarstå i anställning enligt lag om anställningsskydd, den s.k. las-åldern, ändras från 68 till 69 år.

Tabell 8.9 Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Allmän pensionsavgift 130 137 142 146 150 Ålderspensionsavgift, arbetsgivare 135 141 147 152 157 Ålderspensionsavgift, egenföretagare 3 3 4 4 4 Statlig ålderspensionsavgift 26 26 25 24 24

1

Avgiftsinkomster 295 307 318 326 336

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner som erhålls efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år räknas om med utvecklingen av inkomstindex eller ett balansindex, minus en förskottsränta på 1,6 procent. I ett läge när pensionssystemets finanser är i balans bygger följsamhetsindexeringen på förändringen av inkomstindex.

Om pensionssystemets skulder överstiger systemets tillgångar aktiveras balanseringen och indexeringen bygger i stället på ett balansindex. Balanseringen är ett sätt att säkerställa att pensionssystemets utgifter över tid inte överstiger dess inkomster. Balanstalet beräknas överstiga 1,0 under prognosperioden. Pensioner och pensionsrätter kommer därmed att indexeras med inkomstindex.

8.5 Kommunsektorns finanser

Kommunsektorns finanser regleras av balanskravet och kravet på en god ekonomisk hushållning i kommunallagen (2017:725). Enligt balanskravet får kommuners och regioners resultat som huvudregel inte vara negativa medan kravet på en god ekonomisk hushållning innebär att högre resultat troligen behövs (se avsnitt 4.3). Skillnaden mellan resultatet och det finansiella sparandet förklaras till största delen av att investeringar, men inte avskrivningar, ingår som utgifter i beräkningen av det finansiella sparandet. I resultatet ingår inte investeringar men däremot avskrivningar.

Det kan även finnas periodiseringsskillnader för olika inkomster och utgifter mellan det finansiella sparandet och resultatet.

I regeringens prognos för kommunsektorns finanser antas sektorn bedriva en utgiftspolitik som är förenlig med balanskravet. På några års sikt antas i normalfallet kommunsektorn som helhet även redovisa ett resultat som bedöms vara i linje med en god ekonomisk hushållning. Vidare antas den genomsnittliga kommunalskattesatsen vara oförändrad. Prognosen grundar sig även på ett antagande om oförändrad politik på statlig nivå, förutom tidigare beslutade och nu föreslagna samt aviserade förändringar av statsbidragen. Därigenom blir skatteunderlagets tillväxt viktigt för den beräknade utvecklingen av kommunsektorns inkomster i prognosen.

Eftersom kommunsektorn i normalfallet antas redovisa ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning på några års sikt blir den beräknade utvecklingen av skatteunderlaget vanligtvis styrande för prognosen för utgifterna.

Resultat och finansiellt sparande 2021–2024 Regeringens prognos för kommunsektorns finanser präglas av den fortsatta pandemins påverkan på kommunal verksamhet. I takt med att ekonomin förväntas återhämta sig beräknas det kommunala skatteunderlaget, och därmed skatteinkomsterna, utvecklas snabbare 2021 – 2024 än de gjorde 2020. Genom medel som staten skjuter till för att kommunsektorn ska kunna hantera pandemin väntas statsbidragen öka kraftigt 2021. I prognosen avtar därefter statsbidragen till följd av att de pandemirelaterade stöden minskar och beräkningsantagandet om att enbart inkludera nu beslutade eller aviserade statsbidragsändringar.

På kommunsektorns utgiftssida förväntas pandemin medföra vissa merkostnader i närtid samtidigt som sektorns möjligheter att bedriva delar av den ordinarie verksamheten i normal utsträckning är fortsatt begränsade under 2021. Sammantaget bedöms kommunsektorns inkomster öka något mer än utgifterna 2021 vilket medför ett något starkare finansiellt sparande jämfört med 2020. Resultatet beräknas bli högt även 2021. Utgifterna förväntas öka snabbare än inkomsterna 2022 vilket medför en lägre nivå på det finansiella sparandet och på resultatet (se tabell 8.10). För 2023 och 2024 antas i prognosen för resultatet att kommunsektorn upprätthåller en god ekonomisk hushållning.

Tabell 8.10 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024

Totala inkomster 1 224 1 302 1 306 1 315 1 346

Utveckling i procent 6,7 6,3 0,4 0,6 2,3 Skatter 1 765 799 829 852 876 Kommunal fastighetsavgift 19 20 21 21 22 Statsbidrag exkl. kompensation för 260 294 260 239 237 mervärdesskatt varav generella bidrag 153 149 148 140 144 varav riktade bidrag 107 146 112 98 93 Kapitalinkomster 10 11 11 12 13 Övriga inkomster 2 170 178 185 191 197 varav kompensation för mervärdesskatt 76 80 83 84 85

Totala utgifter 1 209 1 275 1 331 1 349 1 378

Utveckling i procent 1,4 5,4 4,4 1,3 2,2 Konsumtion 984 1 039 1 086 1 097 1 123 Investeringar 128 132 141 147 148 Transfereringar 96 99 100 100 102 Övriga utgifter 3 2 4 5 5 6

Finansiellt sparande 15 27 -24 -34 -32

Procent av BNP 0,3 0,5 -0,4 -0,6 -0,5

Resultat efter finansiella poster 54 53 27 20 20

Procent av skatter och generella statsbidrag 5,9 5,6 2,8 2,0 2,0 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5. 2 Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatt är inkluderad i övriga inkomster men inte i statsbidragen. 3 Inkluderar nettoköp av fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis överstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade utgifterna med några miljarder kronor per år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunsektorns inkomster Kommunsektorns inkomster består framför allt av inkomster från skatt på arbete och av statsbidrag.

Under 2021 bedöms konjunkturen vara i en återhämtningsfas vilket medför att antalet arbetade timmar i ekonomin stiger snabbt. Det leder till en relativt stark utveckling av lönesumman och det kommunala skatteunderlaget 2021. Därmed utvecklas de kommunala skatteinkomsterna förhållandevis starkt 2021. År 2022 växer de kommunala skatteinkomsterna något långsammare men utvecklas ändå ungefär i linje med de senaste tio årens genomsnittliga tillväxttakt. År 2023 och 2024 beräknas skatteinkomsternas tillväxttakt ytterligare avta något.

Vid förändringar av skattelagstiftningen som påverkar det kommunala skatteunderlaget neutraliseras i regel effekterna av förändringarna genom att nivån på de generella statsbidragen höjs eller sänks (s.k. skattereglering). I den nuvarande prognosen påverkas kommunsektorns skatteinkomster 2021 av en sänkning av inkomstskatten med ca 2 miljarder kronor för personer över 65 år. Kommunsektorn kompenseras genom att de generella statsbidragen höjs med motsvarande belopp.

Kommuner och regioner får bidrag från staten i form av dels generella, dels riktade statsbidrag. De generella statsbidragen minskar med ca 4 miljarder kronor 2021 (se

tabell 8.10), vilket beror på att riksdagen har beslutat om större tillfälliga krisstöd i form av generella statsbidrag 2020 än 2021. De generella statsbidragen påverkas samtidigt positivt av kompensationen för sänkt inkomstskatt för personer över 65 år. I denna proposition föreslår regeringen en permanent höjning av nivån på de generella statsbidragen 2022.

De riktade statsbidragen som finansieras från ett flertal olika utgiftsområden beräknas öka med 39 miljarder kronor 2021. Den kraftiga ökningen 2021 beror till stor del på tillskott till kommuner och regioner för deras akuta insatser med anledning av pandemin inom vård, omsorg och andra kommunala verksamhetsområden. Sammantaget väntas de totala statsbidragen öka kraftigt 2021. Därefter beräknas statsbidragen minska under perioden 2022 – 2024. Det beror på att de tillfälliga stöden med anledning av pandemin och lågkonjunkturen minskar och på beräkningsantagandet om att enbart inkludera nu beslutade eller aviserade statsbidragsändringar.

Kommunsektorns utgifter Av kommunsektorns totala utgifter utgör kommunal konsumtion den största delen, dvs. välfärdstjänster inom främst vård, skola och omsorg. Kommunerna och regionerna har därutöver huvudsakligen utgifter för investeringar och transfereringar, till exempel ekonomiskt bistånd.

Kommunal konsumtion

Den kommunala konsumtionen fördelas mellan ett antal verksamhetsområden. Störst andel av konsumtionsutgifterna går till hälso- och sjukvård. Därefter följer utgifter för utbildning och för omsorg. Den demografiska utvecklingen har stor betydelse för behovet av resurser inom olika välfärdstjänster. Om exempelvis antalet elever ökar behöver skolorna anställa fler lärare för att inte lärartätheten ska sjunka. Mellan 2012 och 2017 har befolkningen ökat i en allt snabbare takt. Sett till åldersstrukturen är det framför allt antalet barn som har legat bakom denna stigande ökningstakt, men även antalet äldre (65 år och äldre) har ökat. Sedan 2017 har befolkningstillväxten avtagit och väntas gradvis fortsätta avta 2021 – 2024. Detta förklaras främst av att ökningen av antalet barn väntas avta framöver. Antalet äldre väntas däremot fortsätta att öka snabbare än befolkningen i stort 2021 – 2024.

Utifrån regeringens prognoser för kommunala inkomster och konsumtion görs en bedömning av hur mycket resurser som satsas på kommunal verksamhet (se diagram 8.2). Detta mått på den kommunala verksamhetsvolymen kan jämföras med hur mycket den kommunala konsumtionen behöver öka för att utvecklas i takt med befolkningens tillväxt och ålderssammansättning, baserat på en framskrivning av 2019 års resursåtgång i kommunal verksamhet t.o.m. 2024 (se diagram 8.2). Regeringen beräknar att kommunsektorns konsumtion t.o.m. 2023 åtminstone motsvarar dessa behov.

Diagram 8.2 Bedömning av kommunal verksamhetsvolym respektive 2019 års

konsumtionsnivå framskriven med förändringar i åldersstrukturen

Miljarder kronor, fasta priser

1 030 1 020 1 010 1 000 990 980 970 960 950 940 930 920 19 20 21 22 23 24 Bedömning av kommunal verksamhetsvolym Kommunal konsumtionsvolym, framskriven med åldersstruktur Anm.: Regeringens ordinarie prognos på kommunal konsumtion görs i enlighet med hur denna variabel mäts och publiceras i nationalräkenskaperna (NR). Eftersom det måttet inte speglar hur mycket resurser som satsas på kommunal verksamhet har regeringen gjort en alternativ beräkning av kommunal konsumtionsvolym för att spegla hur mycket resurser som bedöms satsas i kommunal verksamhet. Denna bedömning redovisas i detta diagram och är bättre lämpad att jämföra med de behov av kommunal verksamhet som ges av åldersstrukturen än konsumtionsprognosen enligt NR:s definition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

År 2021 bedöms kommunsektorns faktiska konsumtionsutgifter i fasta priser öka i snabbare takt än den genomsnittliga utvecklingen sedan 2000 (se diagram 8.3). Konsumtionsutvecklingen understöds av en stark utveckling av kommunsektorns skatteintäkter samt de tillskott som regeringen i denna och tidigare propositioner har aviserat till kommunsektorn. För 2022 väntas konsumtionen i fasta priser öka något svagare än 2021.

Diagram 8.3 Kommunala konsumtionsutgifter

Årlig procentuell förändring. Utfall 2000–2020, prognos 2021–2024 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Fasta priser Löpande priser Medel 2000-2020 fasta priser Medel 2000-2020 löpande priser Anm.: Kommunal konsumtion i fasta priser mäts till största delen med s.k. volymindex vilka främst påverkas av demografiska faktorer och inte nödvändigtvis är detsamma som hur mycket resurser kommunsektorn lägger på verksamheten. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I kommunsektorns finansiella sparande och resultat ingår konsumtionsutgifterna i löpande priser. Prisutvecklingen har därmed stor betydelse för hur kommunal konsumtion utvecklas. Prisutvecklingen styrs i sin tur främst av löneutvecklingen i

sektorn. För perioden 2021 – 2024 väntas lönekostnaden per arbetad timme i genomsnitt öka med 2,6 procent.

Utgifter för transfereringar, räntor och investeringar

Cirka 8 procent av kommunsektorns totala utgifter består av transfereringar till staten, näringslivet och hushållen. Denna andel har varit relativt oförändrad under 2000-talet och bedöms även vara det i prognosen för 2021 – 2024. Transfereringarna till hushållen i form av ekonomiskt bistånd utgör drygt 1 procent av kommunsektorns utgifter.

Kommunsektorns skulder antas fortsätta öka medan räntorna antas vara fortsatt låga. Det leder till den sammantagna bedömningen att sektorns ränteutgifter ökar i långsam takt 2021 – 2024.

Kommunsektorns investeringsutgifter har ökat kraftigt det senaste decenniet men de har utvecklats svagare de senaste två åren. År 2020 uppgick sektorns fasta bruttoinvesteringar till 128 miljarder kronor eller 2,6 procent av BNP, vilket är en ökning från nivån på 1,9 procent 2010. Kommunsektorns omfattande investeringar de senaste åren har flera förklaringar. Många kommuner har en växande befolkning och är i behov av nya lokaler för skol- och förskoleverksamhet. Samtidigt har det ökande antalet äldre också ökat behoven inom sjukvården och äldreomsorgen. Äldre byggnader och infrastruktur behöver dessutom renoveras eller bytas ut. Utöver ökade behov har det låga ränteläget tillsammans med sektorns goda ekonomiska resultat de senaste åren ökat benägenheten att investera. I prognosen antas de kommunala investeringsutgifterna ligga kvar på en hög nivå men öka i en något långsammare takt 2021 – 2024 än de gjort det senaste decenniet.

Den höga investeringsnivån bidrar till att kommunsektorns skulder, där kommunerna står för den största andelen, bedöms öka då investeringarna till en viss del lånefinansieras. Investeringar som utförs av kommunala bolag, som enligt NR:s redovisning inte ingår i kommunsektorn, ökar till en viss del också kommunsektorns skuldsättning. Det sker genom att kommunsektorn tar upp lån som vidareutlånas till dessa bolag.

8.6 Den offentliga sektorns finansiella

förmögenhet

Den offentliga sektorns nettoförmögenhet består av fasta produktionstillgångar och finansiella tillgångar, med avdrag för skulder. I detta avsnitt redovisas den finansiella förmögenheten, medan de reala tillgångarna finns redovisade i bilaga 2.

Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet är positiv, detta eftersom ålderspensionssystemets tillgångar i AP-fonderna överstiger de negativa ställningsvärden som staten och kommunsektorn redovisar (se tabell 8.11). Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar, huvudsakligen hänförliga till ålderspensionssystemet, översteg ränteutgifterna med 1,1 procent av BNP 2020. Den totala skulden inkluderar statens och kommunsektorns åtaganden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som intjänats fr.o.m. 1998. De totala skulderna för de fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna ingår, i likhet med premiepensionssystemet, inte i den offentliga sektorn utan redovisas i försäkringssektorn.

Trots det prognostiserade underskottet i de offentliga finanserna väntas nettoförmögenheten växa snabbare än BNP 2021 till följd av att de finansiella tillgångarna beräknas öka kraftigt. Nettoförmögenheten väntas fr.o.m. 2023 i större utsträckning förstärkas av överskott i det finansiella sparandet.

Tabell 8.11 Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet

Procent av BNP. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Staten -4,8 -4,1 -2,4 0,2 2,0 Ålderspensionssystemet 34,5 34,8 34,4 34,1 33,9 Kommunsektorn -2,9 -3,2 -3,5 -3,9 -4,3

Offentlig sektor 26,7 27,5 28,4 30,4 31,6

Förändring -1,6 0,8 0,9 1,9 1,2 varav bidrag till förändringen Finansiellt sparande -3,0 -1,8 -0,7 0,4 0,7 Värdeförändringar m.m. 1,0 4,3 3,0 2,4 1,4 Nominell BNP-förändring 0,4 -1,7 -1,4 -0,9 -1,0 Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och är det skuldbegrepp som används vid bedömningen av medlemsstaternas offentliga finanser inom ramen för Stabilitets- och tillväxtpakten. För Sverige innebär definitionen att skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

Inför att Sverige den 1 januari 1995 blev medlem i EU uppgick den konsoliderade bruttoskulden till över 1 200 miljarder kronor, vilket motsvarade ca 70 procent av BNP (se diagram 8.4). Sedan dess har det nominella värdet ökat med 800 miljarder kronor, för att vid utgången av 2020 uppgå till närmare 2 000 miljarder kronor. Skulden har emellertid minskat kraftigt som andel av BNP sedan 1994 och uppgick vid utgången av 2020 till ca 40 procent av BNP (skuldkvoten).

Diagram 8.4 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Utfall 1994–2020, prognos 2021–2024 Miljarder kronor 80 2 500 70 2 000 60 50 1 500 40 1 000 30 20 500 10 0 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Konsoliderad bruttoskuld, mdkr (höger) Procent av BNP

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld beror dels på det finansiella sparandet (som kan fördelas på primärt sparande och ränteutgifter), dels på faktorer som inte påverkar det finansiella sparandet. De sistnämnda faktorerna rör

periodiseringar och s.k. stock-flödesförändringar, som bl.a. utgörs av finansiella transaktioner. Exempel på stock-flödesfaktorer är köp och försäljning av tillgångar.

Den offentliga sektorns bruttoskuld ökade snabbt mellan 2019 och 2020 till följd av de stora underskotten i de offentliga finanserna. Bruttoskulden beräknas fortsätta öka 2021, främst till följd av ytterligare vidtagna finanspolitiska åtgärder. Som andel av BNP beräknas dock skulden snabbt minska (se tabell 8.12). Att skuldkvoten beräknas minska innevarande år trots underskotten i finanserna beror på att tillväxten ökar och på Riksbankens beslut att amortera valutalånen, vilket i sin tur innebär att Riksgäldskontorets årliga lånebehov minskar med drygt 1 procent av BNP 2021 – 2023. Bruttoskulden faller snabbt som andel av BNP fr.o.m. 2022, bl.a. på grund av att omfattningen av tillfälliga finanspolitiska åtgärder minskar och att Riksbanken fortsätter att amortera på valutalånen.

Tabell 8.12 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till

förändringen

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Miljarder kronor 1 976 2 007 1 986 1 900 1 857 Procent av BNP 39,7 37,8 35,4 32,9 31,1 Förändring -4,8 1,9 2,3 2,5 1,8 Bidrag till förändringen Primärt finansiellt sparande 2,7 1,6 0,4 -0,7 -1,0 Ränteutgifter 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Stock-flöde 1,3 -1,3 -1,0 -1,1 0,0 varav periodisering av räntor och skatter 0,5 -0,8 -0,1 -0,1 -0,3 varav försäljning av aktier m.m. 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 varav övriga faktorer 0,8 -0,3 -0,9 -0,9 0,3 Nominell BNP-förändring 0,5 -2,5 -2,0 -1,1 -1,1 Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

8.7 Finansiellt sparande enligt olika bedömare

I detta avsnitt (8.7) redovisas en jämförelse mellan de senaste prognoserna för det finansiella och strukturella sparandet gjorda av regeringen i denna proposition, Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket (ESV), Riksbanken och Europeiska kommissionen. Vid en jämförelse av de olika bedömningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Exempelvis gör KI prognoser på aktiv finanspolitik för åren efter budgetåret, vilket försvårar prognosjämförelser.

Prognosjämförelse avseende det finansiella sparandet Regeringen räknar med en utveckling av den offentliga sektorns finansiella sparande som innevarande år är relativt överensstämmande med KI:s och ESV:s prognos (se tabell 8.13).

För kommande år skiljer sig prognoserna av att övriga bedömare inte kunnat beakta de åtgärder som föreslås och aviseras i denna proposition. KI gör en annorlunda prognos på åtgärder än vad som inkluderats i regeringens beräkningar medan ESV endast tar hänsyn till tidigare aviserade och beslutade åtgärder. Att ESV ändå räknar med ett sparande som är relativt överensstämmande med regeringens prognos beror på att skilda skatteprognoser även omfattar 2022 – 2024.

Kommissionens bedömningar gjordes under ett tidigare skede och bygger på väsentligt annorlunda information än inhemska bedömningar, vilket medför att en jämförelse inte är helt rättvisande.

Tabell 8.13 Bedömningar av finansiellt sparande

Procent av BNP 2021 2022 2023 2024 Regeringen -1,8 -0,7 0,4 0,7 KI inkl. åtgärder -1,6 0,3 (0,4) (0,3) ESV -1,9 -0,1 0,7 1,4 Riksbanken -2,0 -0,3 0,4 – Europeiska kommissionen -3,3 -0,5 – – Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2021-09-20, Konjunkturinstitutets (KI:s) prognos 2021-08-11 omfattar endast 2021 och 2022, prognos 2023 och 2024 från 2021-06-23 inom parentes, Ekonomistyrningsverket (ESV) 2021- 09-10, Riksbanken 2021-07-01 och Europeiska kommissionen 2021-05-12. Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Riksbanken, Europeiska kommissionen och egna beräkningar.

Prognosjämförelse avseende det strukturella sparandet I tabell 8.14 redovisas olika bedömares prognoser för den offentliga sektorns strukturella sparande. Skillnaderna mellan regeringen och andra bedömare är i vissa fall annorlunda vid jämförelser av det strukturella sparandet än vid jämförelser av det finansiella sparandet. Detta kan bero dels på olika bedömningar av ekonomins potentiella BNP-nivå, dels på skillnader i beräkningsmetoder.

Tabell 8.14 Bedömningar av strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP 2021 2022 2023 2024 Regeringen -1,2 -0,6 0,4 1,0 KI inkl. åtgärder -0,4 0,3 0,3 0,3 ESV -1,6 -0,3 0,8 1,4 Europeiska kommissionen -1,9 0,2 – – Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2021-09-20, Konjunkturinstitutet (KI) 2021-06-23, Ekonomistyrningsverket (ESV) 2021-09-10 och Europeiska kommissionen 2021-05-12. Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Europeiska kommissionen och egna beräkningar.

8.8 Uppföljning av den offentliga sektorns

finanser

Finansiellt sparande jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition Den offentliga sektorn redovisade 2020 ett underskott på ca 148 miljarder kronor eller 3,0 procent av BNP. Jämfört med det utfall som förelåg till beräkningarna i 2021 års ekonomiska vårproposition är detta ett något lägre underskott (se tabell 8.15). Revideringen är fördelad på flera inkomstslag såsom skatter, utdelningar samt transfereringar.

För 2021 är revideringen av det finansiella sparandet betydande. Det beräknade underskottet är i denna beräkning mer än halverat i förhållande till föregående prognos. Det är främst en förväntad snabbare återhämtning av den ekonomiska tillväxten som medför att skattebaserna växer snabbare än enligt föregående prognos. Vidare innebär bl.a. den ljusare synen på ekonomin också att volymer för flera av regeringens stödåtgärder beräknas bli lägre än vad som bedömdes i vårpropositionen. Sammantaget innebär detta att det finansiella sparandet reviderats upp med 137 miljarder kronor eller 2,7 procent av BNP i förhållande till föregående prognos.

En förväntat starkare konjunkturåterhämtning jämfört med föregående beräkning innebär att de offentliga finanserna reviderats upp 2022 – 2024. Samtidigt har aviserade och nu föreslagna åtgärder inneburit att framför allt utgifterna reviderats upp i förhållande till vårpropositionen. Sammantaget innebär detta att det finansiella sparandet reviderats relativt måttligt för samtliga år 2022 – 2024.

Samtliga sektorer beräknas bidra till ett högre finansiellt sparande 2021 i förhållande till 2021 års ekonomiska vårproposition. I första hand är det statens finansiella sparande som beräknas bli högre än i tidigare prognos. Även kommande år beräknas kommunsektorn och ålderspensionssystemet redovisa högre finansiellt sparande, medan statens sparande reviderats ned i förhållande till föregående beräkning.

Tabell 8.15 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och

förändringar jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024

Finansiellt sparande i 2021 års ekonomiska

vårproposition -152 -235 -53 31 56

Procent av BNP -3,1 -4,5 -1,0 0,5 1,0

Förändringar

Inkomster 4 85 70 46 43 Skatter 1 82 60 41 36 varav skatter staten 1 69 45 32 25 varav skatter ålderspensionssystemet 0 4 4 3 6 varav skatter kommunsektorn 0 9 11 6 5 Övriga inkomster 3 3 9 5 7 Utgifter 0 -52 54 53 56 Kommunal konsumtion 0 3 17 14 8 Ålderspensioner 0 -1 3 2 0 Ränteutgifter 1 0 0 1 0 -1 Övriga primära utgifter 1 -55 33 36 49

Förändring av finansiellt sparande 4 137 16 -7 -13

Procent av BNP 0,1 2,7 0,3 -0,1 -0,2 Staten 3 113 -1 -16 -25 Ålderspensionssystemet 0 5 2 3 8 Kommunsektorn 0 19 15 6 4

Finansiellt sparande i budgetpropositionen för 2022 -148 -98 -37 24 43

Procent av BNP -3,0 -1,8 -0,7 0,4 0,7 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Konsoliderad bruttoskuld och den finansiella nettoförmögenheten jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition Utfallet för den finansiella nettoförmögenheten 2020 har marginellt reviderats upp i förhållande till det utfall som redovisades i samband med 2021 års ekonomiska vårproposition (se tabell 8.16).

Mindre underskott i de offentliga finanserna i kombination med högre värderingar av tillgångar i både staten och pensionssystemet medför att den finansiella nettoförmögenheten beräknas bli betydligt högre fr.o.m. 2021 än vad som förväntades enligt vårpropositionen.

Tabell 8.16 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Aktuell prognos och

förändringar jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024

2021 års ekonomiska vårproposition

Finansiell nettoförmögenhet 1 339 1235 1 366 1560 1715 Procent av BNP 27,0 23,7 24,8 27,4 29,1 Konsoliderad skuld 1 974 2 081 2 037 1 916 1 847 Procent av BNP 39,9 39,9 37,0 33,7 31,4 Förändringar Finansiell nettoförmögenhet -8 226 228 194 170 Konsoliderad skuld 2 -74 -51 -16 9

Budgetpropositionen för 2022

Finansiell nettoförmögenhet 1 331 1 461 1 594 1 755 1 884 Procent av BNP 26,7 27,5 28,4 30,4 31,6 Konsoliderad skuld 1 976 2 007 1 986 1 900 1 857 Procent av BNP 39,7 37,8 35,4 32,9 31,1 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunsektorns finanser jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition Sedan vårpropositionen har utfallet för de kommunala finanserna 2020 inte reviderats (se tabell 8.17). För prognosåren 2021 – 2024 har däremot de kommunala inkomsterna reviderats upp förhållandevis kraftigt då prognoser för både skatteinkomster och statsbidrag har reviderats upp dessa år. Jämfört med vårpropositionen har de kommunala utgifterna reviderats upp 2022 – 2024 men inte 2021. Utgiftsrevideringarna är dock mindre än inkomstrevideringarna för alla år i prognosen. Det leder till att det finansiella sparandet och ekonomiska resultatet har reviderats upp under hela prognosperioden. Resultatet har dock reviderats upp betydligt mindre än det finansiella sparandet 2021. Det beror på att förändrade antaganden i beräkningen av den kommunala pensionsskulden i kommunal redovisning leder till en kostnad som belastar sektorns resultat med ca 12 miljarder kronor 2021 samtidigt som det inte påverkar utgifterna som ingår i det finansiella sparandet i NR.

Tabell 8.17 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört med 2021 års

ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024 2020 2021 2022 2023 2024

Totala inkomster 0 18 34 23 20

Skatter 0 9 11 6 4 Statsbidrag, exkl. mervärdesskatt 0 7 19 14 13 Övriga inkomster 0 2 3 3 3

Totala utgifter 0 -1 19 17 16

Konsumtion 0 3 17 14 8 Investeringar 0 1 1 1 1 Övriga utgifter 0 -5 1 2 7

Finansiellt sparande 0 19 15 6 4

Resultat efter finansiella poster 0 4 12 3 1

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

9 Statens investeringar och

finansiella befogenheter

I detta avsnitt redovisar regeringen en investeringsplan med de samlade investeringarna i staten. Investeringsplanen ska ge riksdagen en bild av de planerade totala investeringarna i staten för de kommande tre åren. Avsnittet innehåller även regeringens förslag till låneram för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet och regeringens förslag till räntekontokreditram för myndigheternas rörelsekapital. Vidare presenteras sammanställningar över alla förslag till övriga kontokrediter inom staten, låneramar för samhällsinvesteringar i staten, statlig utlåning, statliga garantier och beställningsbemyndiganden som lämnas i denna proposition. Avslutningsvis innehåller avsnittet regeringens förslag till bemyndigande att överskrida anslag.

Sammanfattning

– Statens samlade investeringar, inklusive investeringar i forskning, beräknas uppgå till 161,1 miljarder kronor 2022. Investeringsvolymen beräknas till 159,9 miljarder kronor 2023 för att därefter öka till 169,0 miljarder kronor 2024. – Låneramen för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet föreslås uppgå till 51,2 miljarder kronor 2022. – Räntekontokreditramen för myndigheternas rörelsekapital föreslås uppgå till 17,6 miljarder kronor 2022. – För 2022 föreslår regeringen låneramar för samhällsinvesteringar som uppgår till totalt 127,2 miljarder kronor och övriga kontokrediter som uppgår till 253,7 miljarder kronor. – För 2022 föreslår regeringen ramar för statlig utlåning som uppgår till sammanlagt 440,8 miljarder kronor. – För 2022 föreslår regeringen ramar för statliga garantier som uppgår till sammanlagt 1 511 miljarder kronor. – För 2022 föreslår regeringen beställningsbemyndiganden som uppgår till totalt 604,0 miljarder kronor.

1.1 En samlad investeringsplan för staten

I den samlade investeringsplanen (se tabell 9.1) redovisas både samhällsinvesteringar och investeringar som används i statens egen verksamhet. Med samhällsinvesteringar avses investeringar i samhällets infrastruktur. Som samhällsinvesteringar räknas vägar och järnvägar, försvarsmateriel och krisberedskap, fastigheter och markanläggningar samt affärsverkens investeringar i elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart. För dessa investeringar presenterar regeringen investeringsplaner inom respektive utgiftsområde. Med investeringar som används i statens verksamhet avses investeringar i tillgångar som myndigheterna använder för att utföra sina uppgifter. Dessa investeringar finansieras med en låneram som riksdagen beslutar om samlat för alla myndigheter (se tabell 9.3). En övervägande del av investeringarna redovisas som anläggningstillgångar, medan resterande del redovisas som löpande kostnader i statens bokföring.

I nationalräkenskaperna klassificeras forskning som en investering. I den samlade investeringsplanen ingår därför även en beräkning av statens investeringar i forskning.

Tabell 9.1 Investeringsplan för staten

Miljoner kronor Summa Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 2022– 2020 2021 2022 2023 2024 2024

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar 65 276 81 549 88 391 85 453 93 786 267 630

Vägar och järnvägar 1 29 978 33 600 30 329 25 403 25 670 81 402 Försvarsmateriel och krisberedskap 2 16 577 22 115 29 342 31 457 34 362 95 160 Fastigheter och markanläggningar 3 3 850 5 915 7 992 8 180 9 323 25 495 Elförsörjning, flygtrafikledning, sjöfart (affärsverk) 3 150 4 286 5 410 5 978 9 923 21 311 4 Statens egen verksamhet 5 11 720 15 633 15 319 14 435 14 509 44 262 varav investeringar i anläggningstillgångar 60 445 72 979 78 089 76 809 82 025 236 923

Finansiering av nyanskaffning 65 276 81 549 88 391 85 453 93 786 267 630

Anslag 38 813 43 344 46 604 47 721 53 408 147 733 Särskilda låneramar i Riksgäldskontoret (nyupplåning) 10 066 16 698 19 935 16 954 17 967 54 856 Lån i Riksgäldskontoret för statens egen verksamhet (nyupplåning) 10 886 14 769 14 586 7 13 746 13 882 42 213 Bidrag/medfinansiering 2 614 3 078 3 981 3 087 4 441 11 509 Förskotteringslån -11 -152 -176 -24 -200 Egna medel (affärsverk) 765 804 658 1 090 1 309 3 058 Övrig finansiering 2 144 3 008 2 802 2 880 2 779 8 461

Vidmakthållande av befintliga

investeringar 19 554 29 678 31 618 32 990 33 478 98 087

Vägar och järnvägar 5 636 7 211 6 400 6 813 5 477 18 690 1 Försvarsmateriel och krisberedskap 2 8 346 15 232 16 428 17 994 18 589 53 010 Fastigheter och markanläggningar 3 4 374 5 859 6 671 5 057 5 306 17 034 Elförsörjning, flygtrafikledning, sjöfart (affärsverk) 4 1 198 1 375 2 120 3 126 4 107 9 353 varav investeringar i anläggningstillgångar 10 964 13 800 14 453 15 682 15 777 45 912

Finansiering av vidmakthållande 19 554 29 678 31 618 32 990 33 478 98 087

Anslag 14 106 24 422 24 917 25 712 24 867 75 496 Särskilda låneramar i Riksgäldskontoret (nyupplåning) 2 392 3 077 4 359 5 047 6 699 16 106 Bidrag/medfinansiering 29 84 64 96 23 183 Egna medel (affärsverk) 1 189 1 353 1 472 1 387 1 162 4 021 Övrig finansiering 1 838 741 806 748 727 2 281

Summa investeringar i nyanskaffning

och vidmakthållande 84 830 111 226 120 009 118 443 127 264 365 717

Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 71 411 86 779 92 542 92 492 97 802 282 835

6

Statens investeringar i forskning 37 726 39 845 41 091 41 460 41 763 124 314

Summa statens investeringar

inklusive forskning 122 556 151 071 161 100 159 904 169 027 490 031

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Investeringar hos Trafikverket. 2 Investeringar hos Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. 3 Investeringar hos Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och Riksdagsförvaltningen. 4 Investeringar hos Affärsverket svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. 5 Investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

6 Beräkningarna baseras på vissa antaganden. För anslagsfinansierad forskning baseras beräkningen på utfallet 2020 för anslagsmedel som användes till forskning som bedrivs i staten. Motsvarande andelar har applicerats på de beräknade anslagen för 2021–2024. För forskning som bedrivs i staten finansierad med externa bidrag har utfallet 2020 antagits gälla även för kommande år. För 2020 uppgår investeringsbeloppet i investeringsplanen till 37,7 miljarder kronor. Beloppet avser forskning som har bedrivits av statliga myndigheter, varav 28,1 miljarder kronor finansierats med anslag och 9,6 miljarder kronor med externa bidrag. 7 Skillnaden mellan nyupplåning för 2022 i denna tabell och tabell 9.3 förklaras av att Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen inte ingår i tabell 9.3. Källa: Egna beräkningar.

De sammanlagda investeringarna i staten i form av anskaffning och utveckling, vidmakthållande samt forskning beräknas uppgå till i genomsnitt drygt 163,0 miljarder kronor per år och sammanlagt 490 miljarder kronor 2022 – 2024. Av dessa avser 267,6 miljarder kronor nyanskaffning, 98,1 miljarder kronor vidmakthållande och 124,3 miljarder kronor forskning (se tabell 9.1). Investeringarna beräknas finansieras till 65 procent med anslag, 23 procent med lån i Riksgäldskontoret och 12 procent på annat sätt. Andelen lånefinansiering ökar jämfört med beräkningen för perioden 2021 – 2023 i budgetpropositionen för 2021, vilket främst förklaras av Folkhälsomyndighetens inköp av vaccin mot covid-19 som finansieras med lån.

De största investeringarna i anskaffning och utveckling samt vidmakthållande 2022 – 2024 utgörs av försvarsmateriel och krisberedskap (41 procent), vägar och järnvägar (27 procent) och fastigheter respektive statens egen verksamhet (12 procent vardera). Jämfört med redovisningen av den samlade investeringsplanen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) ökar investeringarna i försvarsmateriel som andel av de totala investeringarna medan andelen investeringar i vägar och järnvägar minskar. De ekonomiska effekterna av propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151, bet. 2020/21:TU16, rskr. 2020/21:409) ingår dock inte i investeringsplanen. Av investeringarna i statens egen verksamhet utgörs drygt 22 procent av investeringar i datorsystem och rättigheter såsom programlicenser.

Investeringarna i anskaffning, utveckling och vidmakthållande beräknas sammantaget öka med knappt 16,0 miljarder kronor (14 procent) i löpande priser 2021 – 2024. Investeringarna i försvarsmateriel och krisberedskap ökar med 15,6 miljarder kronor (42 procent), affärsverkens investeringar ökar med 8,4 miljarder kronor (48 procent) medan investeringar i fastigheter ökar med 2,9 miljarder kronor (24 procent). Investeringar i vägar och järnvägar minskar med 9,7 miljarder kronor (24 procent). Som framfördes ovan ingår dock inte effekterna av förslagen i propositionen om framtidens infrastruktur i beräkningarna.

Diagram 9.1 Statens investeringar

Miljoner kronor. Utfall 2020, prognos 2021, beräknat 2022–-2024 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2020 2021 2022 2023 2024 Nyanskaffning Vidmakthållande Forskning Källa: Egna beräkningar.

I jämförelse med investeringsplanen i budgetpropositionen för 2021 blev utfallet 7,6 miljarder kronor lägre än prognostiserat för 2020. Det beror främst på statens investeringar i forskning och i statens egen verksamhet som blev 3,1 respektive 2,9 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Därutöver blev affärsverkens investeringar respektive investeringar i fastigheter 1,2 respektive 1,0 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

För 2021 beräknas de totala investeringarna öka med 4,0 miljarder kronor jämfört med vad som beräknades i budgetpropositionen för 2021. Ökningen beror främst på att investeringar i försvarsmateriel och krisberedskap respektive investeringar i statens egen verksamhet beräknas bli 8,5 respektive 1,1 miljarder kronor högre. Investeringar i forskning, fastigheter och affärsverken beräknas däremot bli 3,5, 1,9 respektive 1,3 miljarder kronor lägre än beräknat.

För en mer utförlig analys av investeringarna hänvisas till de investeringsplaner som redovisas inom respektive utgiftsområde i denna proposition.

Jämförelse med tidigare års utfall De planerade investeringarna i anläggningstillgångar (se raden Summa varav investeringar i anläggningstillgångar i tabell 9.1) kan jämföras med utfallet för statens investeringar de senaste åren som redovisas i årsredovisningen för staten (se tabell 9.2).

Tabell 9.2 Utfall statens investeringar anläggningstillgångar

Miljoner kronor År Investeringar exklusive finansiella tillgångar 2016 45 662 2017 46 807 2018 51 413 2019 59 288 2020 71 411 Källa: Årsredovisning för staten för åren 2016–2020, not om investeringar till finansieringsanalysen.

9.1 Finansiering av anläggningstillgångar och

rörelsekapital i statens verksamhet

Låneram för 2022

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 51 230 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I tabell 9.3 redovisas regeringens förslag till låneram avseende investeringar i anläggningstillgångar i statens verksamhet. Låneramen anger det högsta lånebelopp, inklusive tidigare tagna lån, som regeringen och myndigheterna under regeringen får ha i Riksgäldskontoret. Fördelningen på utgiftsområdesnivå är preliminär, då regeringen fastställer respektive myndighets låneram i samband med att regleringsbreven beslutas. Förslaget för 2022, om 51,2 miljarder kronor, är 3,5 miljarder kronor högre än innevarande års låneram. Låneramen har, inklusive förslaget för 2022, i genomsnitt ökat nominellt med 4,1 procent per år under de senaste tio åren (2013 – 2022). Myndigheternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2020 till 37,9 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande av låneramen per den

31 december uppgick till 81 procent för 2020. Det innebär att nyttjandegraden 2020 var 4 procentenheter högre jämfört med 2019.

Den totala nyupplåningen beräknas uppgå till 14,6 miljarder kronor och utgör den huvudsakliga finansieringen av nya investeringar i statens egen verksamhet 2022, vilka framgår av tabell 9.1. Av den begärda låneramen kommer 0,2 miljarder kronor inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna. Syftet är att regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.

Tabell 9.3 Låneramar för investeringar i anläggningstillgångar som används i

statens egen verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Beslutad Begärd Beräknad Beräknad låneram Skuld låneram låneram amortering nyupplåning Utgiftsområde 2020 1 2020-12-31 2021 1 2022 2 2022 2022 1 Rikets styrelse 3 2 143 1 723 2 258 2 215 430 640 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 067 784 1 281 1 262 293 380 3 Skatt, tull och exekution 1 920 1 906 2 375 2 547 674 857 4 Rättsväsendet 8 925 7 593 8 933 10 608 2 476 3 949 5 Internationell samverkan 14 12 19 20 5 7 6 Försvar och samhällets krisberedskap 7 047 6 081 7 187 7 866 1 301 1 814 7 Internationellt bistånd 81 58 83 105 25 57 8 Migration 1 273 455 993 766 247 356 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 734 630 862 972 239 346 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2 006 1 790 2 006 2 304 673 861 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 550 453 600 724 95 234 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 31 14 31 25 7 3 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1 009 619 910 705 287 215 15 Studiestöd 301 228 301 431 42 57 16 Utbildning och universitetsforskning 8 747 7 551 9 104 9 081 2 208 2 347 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 870 629 865 872 161 186 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 418 330 414 407 133 134 20 Allmän miljö- och naturvård 418 338 426 437 108 141 21 Energi 42 37 65 105 22 61 22 Kommunikationer 4 768 3 978 5 669 6 326 370 1 278 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2 615 2 420 2 615 2 645 338 408 24 Näringsliv 451 275 495 587 141 208 Inte fördelat 170 210 221

Summa 45 600 37 904 47 700 51 230 10 275 14 539

1 Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet. 3 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen. Källa: Egna beräkningar.

Räntekontokreditram för 2022

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 611 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Räntekontokreditramen nyttjas sammantaget i begränsad omfattning, men säkerställer myndigheternas betalningsförmåga för det fall att utbetalningar inte skulle infalla jämnt fördelade över året. Den beräknade kreditramen för 2022 redovisas fördelad per utgiftsområde i tabell 9.4. Regeringen föreslår att kreditramen för myndigheternas räntekonton uppgår till 17,6 miljarder kronor för 2022. Av den begärda kreditramen kommer inledningsvis knappt 0,2 miljarder kronor inte att fördelas till myndigheterna. Syftet är att regeringen ska kunna hantera situationer då likviditetsbehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.

Tabell 9.4 Räntekontokreditram för rörelsekapital i statens verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Maximalt Beslutad Begärd kreditram nyttjande kreditram kreditram Utgiftsområde 2020 1 under 2020 2021 1 2022 2 1 Rikets styrelse 3 990 43 1 052 1 089 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 714 176 753 791 3 Skatt, tull och exekution 994 1 009 919 4 Rättsväsendet 3 161 663 3 155 3 414 5 Internationell samverkan 2 1 2 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2 358 65 3 036 3 327 7 Internationellt bistånd 33 35 34 8 Migration 250 250 250 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 442 121 445 495 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 507 136 505 504 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 330 184 350 380 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 23 23 20 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 395 395 395 15 Studiestöd 77 77 77 16 Utbildning och universitetsforskning 584 50 596 597 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 377 260 384 445 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 249 189 234 241 20 Allmän miljö- och naturvård 62 2 104 114 21 Energi 29 29 29 22 Kommunikationer 2 495 485 3 121 3 215 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 591 492 815 934 24 Näringsliv 125 22 117 156 Inte fördelat 112 115 183

Summa 14 900 2 888 16 600 17 611

1 Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet. 3 Exklusive Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsman och Riksrevisionen. Källa: Egna beräkningar.

9.2 Låneramar för samhällsinvesteringar och

övriga kontokrediter

I 7 kap. 1 – 5 §§ budgetlagen (2011:203) anges de villkor som gäller för finansiering av statens investeringar och utlåning. Av 7 kap. 6 § samma lag följer att riksdagen för en viss myndighet, ett visst lån eller en viss anskaffning kan besluta att finansiering ska ske på annat sätt än vad som följer av 7 kap. 1 – 5 §§. I tabell 9.5 och tabell 9.6 sammanställs de låneramar och krediter som regeringen föreslår inom respektive utgiftsområde med stöd av 7 kap. 6 § budgetlagen. De föreslagna låneramarna för samhällsinvesteringar uppgår till 127,2 miljarder kronor och de övriga kontokrediterna uppgår till 253,7 miljarder kronor. De största övriga kontokrediterna utgörs av begärda kreditramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.

Tabell 9.5 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Beräknad Beslutad Beslutad Begärd Beräknad nyupp- Utgifts- låneram Skuld låneram låneram amortering låning område Myndighet 2020 1 2020-12-31 2021 1 2022 2022 2022 2 Fortifikationsverket 18 000 15 630 22 500 26 500 908 5 733 2 Statens fastighetsverk 15 200 13 194 15 200 15 200 1 473 1 673 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 550 1 326 1 550 1 300 178 74 9 Folkhälsomyndigheten 350 61 2 000 21 000 8 016 8 216 9 Socialstyrelsen 100 732 5 000 2 000 179 500 21 Affärsverket svenska kraftnät 6 600 7 200 1 650 1 650 22 Luftfartsverket 4 550 4 550 1 500 22 Sjöfartsverket 100 100 100 22 Trafikverket 45 500 42 260 51 000 57 926 1 495 6 090

Summa 91 950 73 203 109 100 127 176 12 249 23 936

1 Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget. Källa: Egna beräkningar.

Tabell 9.6 Övriga kontokrediter i statens verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Maximalt Beslutad Begärd Utgifts- kreditram nyttjande kreditram kreditram område Ändamål 2020 1 2020 2021 1 2022 2 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 250 250 2 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 100 100 2 Resolutionsreserven 100 000 100 000 100 000 2 Stabilitetsfonden 50 000 50 000 50 000 2 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 46 100 100 6 Försvarets materielverk behov av rörelsekapital 46 500 9 478 43 000 50 500 6 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 40 000 40 000 10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140 170 170 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet vid handel med fondandelar 8 000 5 552 8 000 11 000 22 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 950 1 600

Summa 245 120 15 215 242 570 253 720

1 Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget. Källa: Egna beräkningar.

9.3 Statlig utlåning

Regeringen får besluta om utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat om. Regeringens förslag till ramar för statlig utlåning under 2022 lämnas i berörda utgiftsområden i denna proposition och sammanställs i tabell 9.7. De föreslagna ramarna uppgår till sammanlagt 440,8 miljarder kronor. Den statliga utlåningen som helhet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101).

Tabell 9.7 Ramar för statlig utlåning

Miljoner kronor Utgifts- Ram Utlåning Ram Förslag område Ändamål 2020 1 2020-12-31 2021 1 2022 15 Studielån 240 500 239 537 252 000 264 500 21 Delägarlån till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 335 550 550 21 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 127 700 700 24 Aktiebolaget Svensk Exportkredit 200 000 10 000 200 000 175 000

Summa 441 700 249 999 453 250 440 750

1 Ramar för 2020 och 2021 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget. Källor: Årsredovisning för staten 2020 och egna beräkningar.

9.4 Statliga garantier

Regeringen får besluta om att ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat om. Regeringens förslag till ramar för garantiverksamheten under 2022 lämnas inom respektive utgiftsområde i denna proposition och sammanställs i tabell 9.8. De

föreslagna ramarna uppgår till sammanlagt 1 511 miljarder kronor. Garantiverksamheten som helhet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101).

Tabell 9.8 Ramar för statliga garantier

Miljoner kronor Utestående Föreslagna Utgifts- Ram åtaganden Ram garantiramar område Ändamål 2020 1 2020-12-31 2021 1 2022 2 Resolutionsreserven garantiram 200 000 200 000 200 000 2 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 750 000 750 000 7 Garantier inom biståndsverksamheten 15 000 5 376 17 000 18 000 18 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder mm 8 000 2 731 8 000 8 000 24 Exportkreditgarantier 500 000 238 305 500 000 475 000 24 Investeringsgarantier 10 000 251 10 000 10 000 24 Kreditgarantier för gröna investeringar 10 000 50 000

Summa 1 483 000 246 663 1 495 000 1 511 000

1 Ramar för 2020 och 2021 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget. Källor: Årsredovisning för staten 2020 och egna beräkningar.

9.5 Beställningsbemyndiganden

Regeringen får, för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat för budgetåret, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare år än det budgeten avser. Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden lämnas inom respektive utgiftsområde i denna proposition.

I tabell 9.9 redovisas en sammanfattning av begärda bemyndiganden för 2022. I kolumnen Ingående åtaganden redovisas de åtaganden som staten vid ingången av 2022 beräknas ha till följd av beställningar av varor och tjänster samt beslut om bidrag m.m. I nästa kolumn redovisas nya åtaganden av denna typ som staten förväntas göra 2022. Kolumnen Infriade åtaganden visar åtaganden som regeringen ingått tidigare år och som förväntas bli betalda 2022. Kolumnen Utestående åtaganden utgör summan av ingående och nya åtaganden, med avdrag för infriade åtaganden. I kolumnen Begärda bemyndiganden redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär inom de olika utgiftsområdena i denna proposition.

Tabell 9.9 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden för 2022

Miljoner kronor Ingående Nya Infriade Utestående Begärda åtaganden åtaganden åtaganden åtaganden bemyndi- Utgiftsområde 2022 2022 2022 2022 ganden 2022 1 Rikets styrelse 315 239 235 319 319 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 140 280 140 280 280 4 Rättsväsendet 139 160 107 192 192 5 Internationell samverkan 157 158 90 226 226 6 Försvar och samhällets krisberedskap 84 949 66 615 25 859 125 705 126 470 7 Internationellt bistånd 116 655 33 700 35 355 115 000 115 000 8 Migration 826 470 346 950 950 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4 800 2 016 3 192 3 624 3 624

Ingående Nya Infriade Utestående Begärda åtaganden åtaganden åtaganden åtaganden bemyndi- Utgiftsområde 2022 2022 2022 2022 ganden 2022 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 367 367 217 517 517 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 21 512 20 142 16 665 24 988 24 988 15 Studiestöd 4 4 4 4 4 16 Utbildning och universitetsforskning 55 579 31 032 27 361 59 250 59 250 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 889 783 690 982 982 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 9 620 5 232 3 706 11 146 11 146 19 Regional utveckling 4 837 4 955 2 992 6 800 6 800 20 Allmän miljö- och naturvård 10 466 16 492 4 672 22 286 22 286 21 Energi 5 365 2 094 1 664 5 795 5 795 22 Kommunikationer 201 286 65 186 54 822 211 651 213 685 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 7 880 3 392 4 423 6 850 6 850 24 Näringsliv 3 926 3 621 3 418 4 129 4 129 25 Allmänna bidrag till kommuner 0 500 0 500 500

Summa 529 712 257 439 185 957 601 194 603 993

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källa: Egna beräkningar.

Av tabell 9.9 framgår att regeringen i denna proposition begär beställningsbemyndiganden som uppgår till totalt 604,0 miljarder kronor. Jämfört med beställningsbemyndiganden i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2021 innebär förslagen för 2022 en ökning med 58,9 miljarder kronor, eller 10,8 procent. I förändringen ingår såväl minskningar som ökningar.

Regeringen begär vidare ett bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2022 (se utg.omr. 27 avsnitt 2.8).

9.6 Bemyndigande att överskrida anslag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen efter riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten om 10 procent som föreskrivs i 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen. Det finns ytterst sällan behov av att överskrida anslag för förvaltningsändamål med mer än vad som ryms inom denna kredit. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av anslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer regeringen i stället att föreslå ändringar i budgeten. När

det gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet och icke påverkbara EUrelaterade utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas, besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att, som tidigare skett, föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena.

I skrivelsen Årsredovisning för staten 2020 lämnades en redovisning av anslag för vilka regeringen hade medgett överskridande under 2020.

Under 2021 har regeringen hittills inte medgett några överskridanden som innebär att anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten 2021.

10 Granskning och ekonomisk

styrning

I detta avsnitt redovisar regeringen sin bedömning av EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska terminen och av Finanspolitiska rådets rekommendationer och bedömningar. Vidare innehåller avsnittet information om granskningen av årsredovisningen för staten 2020. Avslutningsvis lämnas en redovisning av arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten.

10.1 Den europeiska terminen och EU:s

rekommendationer till Sverige

Inom ramen för den europeiska terminen lämnade Europeiska kommissionen i juni 2021 sina förslag till landsspecifika rekommendationer till EU:s medlemsstater. Rekommendationerna antogs formellt av rådet för ekonomiska och finansiella frågor i juni 2021. Terminen har tillfälligt anpassats för att samordnas med faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), vilket innebär att medlemsstaterna endast får rekommendationer på det finanspolitiska området.

I rådsbeslutet från den 18 juni 2021 rekommenderas Sverige följande:

– Under 2022 vidmakthålla en stödjande finanspolitisk inriktning, inbegripet den impuls som ges genom faciliteten för återhämtning och resiliens samt upprätthålla nationellt finansierade investeringar. – När de ekonomiska förhållandena så medger, bedriva en finanspolitik som syftar till att på medellång sikt uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning och säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet, och samtidigt öka investeringarna för att främja tillväxtpotentialen. – Ägna särskild uppmärksamhet åt de offentliga finansernas sammansättning, på såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten, och åt budgetåtgärdernas kvalitet, för att säkerställa en hållbar och inkluderande återhämtning. Prioritera hållbara och tillväxtfrämjande investeringar, särskilt investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen. Prioritera finanspolitiska strukturreformer som bidrar till finansieringen av politiska prioriteringar och till långsiktigt hållbara offentliga finanser, inbegripet, i förekommande fall, genom att förbättra täckningen, tillräckligheten och hållbarheten hos hälso- och sjukvårdssystem samt sociala trygghetssystem för alla.

Regeringens bedömning av rekommendationerna Regeringen delar bedömningen av den finanspolitiska inriktningen. Finanspolitiken bör på kort sikt fortsätta att stödja ekonomisk återhämtning och prioritera hållbara och tillväxtfrämjande investeringar, särskilt den gröna och digitala omställningen. Men så snart som de ekonomiska omständigheterna tillåter bör fokus skifta mot stärkta offentliga finanser som säkerställer långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.

Regeringen ser rekommendationerna inom ramen för den europeiska terminen som en möjlighet för EU att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de mål som medlemsstaterna gemensamt kommit överens om. Varje medlemsstat avgör själv hur den ska förhålla sig till rekommendationerna, och ytterst

är det parlamentet i varje medlemsstat som beslutar om den nationella ekonomiska politiken.

10.2 Finanspolitiska rådets slutsatser

I maj 2021 publicerades Finanspolitiska rådets årliga rapport. I detta avsnitt (10.2) redovisas de huvudsakliga bedömningar och rekommendationer som presenteras i rapporten och regeringens bedömning av dessa.

Pandemin och ekonomins utveckling Finanspolitiska rådet menar att pandemin har påverkat ekonomin på ett annat sätt än tidigare kriser, vilket inneburit att det varit särskilt svårt att förutse utvecklingen. Detta har ställt finanspolitiken inför stora utmaningar. I ett framåtblickande perspektiv bedömer rådet att den pågående vaccineringen ger skäl till viss optimism och noterar att regeringen prognostiserar en god tillväxt 2021 och 2022. Regeringen delar rådets bedömning. Pandemin har inneburit stora utmaningar och regeringen instämmer även i att vaccineringen är en viktig förutsättning för att ekonomin ska fortsätta sin återhämtning.

Finanspolitiska åtgärder under pandemin När det gäller den övergripande inriktningen och storleken på de ekonomisk-politiska åtgärderna anser rådet att regering och riksdag i huvudsak agerat snabbt och kraftfullt och åtgärderna har, enligt rådet, i de flesta fall tveklöst bidragit till att begränsa pandemins ekonomiska skadeverkningar. Rådet bedömer att den tillfälliga höjningen av arbetslöshetsersättningen och de tillfälligt sänkta kraven för att få ersättning var lämpliga åtgärder ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv och bidrog till ett minskat behov av annat ekonomiskt stöd. Tillskotten till kommunsektorn har inneburit att vårdens möjligheter att möta pandemin inte har begränsats finansiellt och har bidragit till att hålla sysselsättning och efterfrågan uppe. Regeringen delar dessa bedömningar.

Rådet noterar att stöden genomgående är utformade för att vara temporära och konstaterar att det underlättar en snabb förbättring av de offentliga finanserna efter krisen. Rådet menar dock att regeringen tidigare borde ha lämnat besked om förlängningar av omställningsstödet under 2020 och att omsättningsstödet till enskilda näringsidkare kom mycket sent. Rådet är också kritiskt mot att stödnivåer och självrisker återkommande har ändrats. Regeringen menar att det har varit nödvändigt att löpande anpassa stöden efter bl.a. restriktioner och prognoser för smittspridning och ekonomisk utveckling. När det gäller omställningsstödet så har det förutsatt godkännande av kommissionen. Under hösten 2020 ändrade kommissionen förutsättningarna för hur detta stöd fick utformas vilket innebar att det dröjde innan företag fick möjlighet att ansöka om stödet.

Den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna har, enligt rådet, haft dålig träffsäkerhet eftersom den riktas till alla arbetsgivare, oavsett om de är drabbade eller inte. Regeringen delar rådets slutsats om träffsäkerheten av den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna men anser att beslutet om åtgärden bör sättas i förhållande till behovet av att snabbt få enkla, betydande stöd på plats.

Rådet menar även att information om vilka företag som får stöd i möjligaste mån bör vara tillgänglig för att underlätta granskning och utvärdering. Informationstillgången förbättrades efter hand, men rådet anser att det är viktigt att redan när stöden utformas också identifiera vilken typ av statistik som bör samlas in och se till att det är en del av utformningen och hanteringen av stöden. Regeringen menar att tillgången till

information från företag i utvärderingssyfte även rör sekretesslagstiftningen och att ändringar i denna kräver noggrann beredning.

Ansökningsförfarandet för olika stöd borde, enligt rådet, också kunna samordnas i en gemensam portal. Regeringen bedömer att det har varit viktigt att snabbt få stödsystem på plats. Att arbetsuppgifterna fördelats på olika myndigheter och att varje myndighet utvecklat sina egna system har sannolikt varit den enda möjliga lösningen i ett tidsmässigt mycket pressat läge.

Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet både 2020 och 2021. Mot bakgrund av pandemin bedöms avvikelserna vara rimliga och i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Rådet noterar att regeringen, enligt det finanspolitiska ramverket, ska redovisa en plan för sparandets återgång till överskottsmålet och menar att regeringen inte redovisat någon sådan vare sig i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) eller i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100). Regeringen delar rådets bedömning om att en avvikelse från överskottsmålet föreligger och att det finanspolitiska ramverket tillåter avvikelser under rådande situation. Regeringen delar dock inte rådets bedömning att det skulle ha varit lämpligt att redovisa en tydligare plan i budgetpropositionen för 2021 eller i 2021 års ekonomiska vårproposition. Vid båda dessa tidpunkter var den framtida utvecklingen av pandemin och därmed den framtida ekonomiska utvecklingen mycket osäker. Regeringen valde därför att redovisa en övergripande plan, enligt vilken sparandet ska återföras till överskottsmålets nivå när de ekonomiska förutsättningarna medger detta. I denna proposition redovisar regeringen dock en mer preciserad plan (se avsnitt 4.1). Den bygger på att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Prognoser för konjunkturlägets utveckling är i allmänhet mycket svåra att göra och pandemin medför att prognosen är ovanligt osäker. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognosticeras i denna proposition.

Rådet pekar på att riksdagen genom ett utskottsinitiativ beslutade att öka utgifterna med drygt 4 miljarder kronor 2021, vilket var ett avsteg från principen att budgeten ska behandlas samlat. Även 2013 och 2020 frångicks den samlade budgetbehandlingen och rådet var kritiskt vid båda tillfällena. Initiativet 2021 innebar dessutom en ofinansierad utgiftsökning, vilket ytterligare försvagar riksdagens budgetprocess. Rådet ser med tilltagande oro på denna utveckling och anser att det är mycket angeläget att principer och praxis för budgetbehandlingen upprätthålls, vilket är av avgörande betydelse för det finanspolitiska ramverket. Regeringen delar rådets bedömning.

Rådet redovisar att regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99) gjorde en mycket stor höjning av nivån för utgiftstaket för 2020, och i budgetpropositionen för 2021 höjdes nivån för taket kraftigt även för 2021 och 2022. Rådet anser att höjningarna av nivåerna för taket 2020 – 2022 var godtagbara men att det är viktigt att taket efter pandemin återgår till tidigare nivåer. Regeringen bedömer att det var motiverat att höja utgiftstakets nivåer för 2021 och 2022 så pass mycket att de nya nivåerna inte skulle riskera att begränsa handlingsfriheten att vidta nödvändiga åtgärder om effekterna av pandemin skulle förvärras, vilket också skedde under hösten och vintern 2020 och 2021.

Finanspolitiken i en värld med låga räntor Rådet anser att finanspolitiken har en viktig stabiliseringspolitisk roll att spela, framför allt då penningpolitiken begränsas. Mot denna bakgrund anser rådet att regeringen bör tillsätta en utredning som förbereder lämpliga finanspolitiska åtgärder att ta till i ett

stabiliseringspolitiskt syfte. Regeringen delar rådets bedömning att finanspolitiken har en viktig stabiliseringspolitisk roll att spela och att det är viktigt att vara väl förberedd inför ekonomiska kriser. Regeringen anser dock inte att en viss situation automatiskt ska leda till en viss åtgärd eller att regeringen på något sätt ska bindas att genomföra specifika stabiliseringspolitiska åtgärder. Olika kriser medför olika behov av åtgärder.

Rådet anser också att en finanspolitik som kräver mer aktiva stabiliseringspolitiska beslut innebär att både det offentliga sparandet och skuldsättningen kommer att variera mer över konjunkturcykeln. Rådet bedömer emellertid att riskerna med detta är begränsade så länge underskott i lågkonjunktur följs av överskott i högkonjunktur och det finanspolitiska ramverket följs. Regeringen delar rådets bedömning.

10.3 Granskning av årsredovisningen för staten

2020

Riksrevisionen har för årsredovisningen för staten 2020 lämnat en revisionsberättelse utan reservation eller avvikande mening (Fi2021/01662). Enligt myndigheten har regeringen i alla väsentliga avseenden upprättat de finansiella delarna av årsredovisningen i enlighet med 10 kap. 5 – 10 §§ budgetlagen (2011:203) och även i övrigt lämnat information som är förenlig med årsredovisningens finansiella delar. Riksrevisionens uttalande omfattar, liksom tidigare år, inte avsnitt 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande.

I sin behandling av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101) har riksdagen beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna (rskr. 2020/21:387).

10.4 Utvecklingen av den ekonomiska styrningen

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen bedrivs med utgångspunkt i regeringens behov av att styra och genomföra sin politik och nå de beslutade målen för olika områden. Vidare ska det finnas en fungerande uppföljning av genomförandet och måluppfyllelsen i myndigheter och verksamheter som svarar mot både regeringens och riksdagens behov. Den ekonomiska styrningen angränsar till den statliga förvaltningspolitiken (se utg.omr. 2 avsnitt 4). Vid utvecklingen av den ekonomiska styrningen är målsättningen att värna myndigheternas kärnverksamheter och att beakta olikheter i förutsättningar och verksamheter.

Utrymmet för att inom Regeringskansliet genomföra arbete med att utveckla den ekonomiska styrningen har varit begränsat under pandemin. I det här avsnittet (10.4) presenteras delar av det arbete som bedrivits för att utveckla den ekonomiska styrningen.

Samlad rapport om den ekonomiska styrningen i staten Under året har Ekonomistyrningsverket (ESV) på regeringens uppdrag lämnat en rapport, Ekonomisk styrning i staten (ESV 2021:19), som ger en samlad bild av hur den ekonomiska styrningens samtliga delar har utvecklats till den form de har i dag. Uppdraget avsåg att ge en aktuell bild av den ekonomiska styrningens omfattning, hur den har förändrats över tid samt vilka utmaningar den står inför. Rapporten beskriver den ekonomiska styrningen sedan början av 1990-talet och syftar till att utgöra en kunskapskälla och ett diskussionsunderlag för den fortsatta utvecklingen av den ekonomiska styrningen. I en kompletterande rapport, Regeringens resultatstyrning av myndigheterna – En kartläggning av instruktioner och regleringsbrev under två

decennier (ESV 2021:18), presenteras en fördjupning om regeringens tillämpning av resultatstyrningen.

Effektivare statsförvaltning För att komplettera det löpande effektiviseringsarbetet i de statliga myndigheterna har ESV på regeringens uppdrag genomfört insatser för att förbättra effektiviteten i styrningen av Trafikverket och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (ESV 2020:47 och ESV 2021:21). Det senare uppdraget genomfördes tillsammans med Statskontoret. Uppdragen är till den del de genomförts av ESV finansierade av de medel som fr.o.m. 2020 har tillförts ESV för att stärka myndighetens förmåga att genomföra uppdrag, analysera myndigheter och verksamheter samt lämna förslag inom myndighetens ansvarsområde till effektiviseringar i staten. Ytterligare uppdrag är under beredning i Regeringskansliet.

Fortsatt utveckling av resultatredovisningen till riksdagen Inför budgetpropositionen för 2021 arbetades Regeringskansliets interna riktlinjer för utformningen av regeringens resultatredovisning om. Utvecklingsarbetet har fortsatt i Regeringskansliet för att resultatredovisningarna ska utformas i enlighet med riktlinjerna. Från och med denna budgetproposition har avsnittet Analys och slutsatser bytt namn till Regeringens bedömning av måluppfyllelsen. Syftet med förändringen är att rubriken tydligare ska återspegla det avsedda innehållet i avsnittet.

Digitalisering av de finansiella underlagen i budgetprocessen Digitaliseringen av de finansiella underlagen i budgetprocessen har fortsatt i nära samarbete med ESV genom utvecklingen av informationssystemet Hermes. Arbetet har under året fokuserat på underlagen till statlig utlåning och garantier. Digitaliseringen möjliggör en effektivare process, bättre förutsättningar för styrning och kvalitetssäkring samtidigt som informationsvärdet kan höjas i både budgetpropositionen och årsredovisningen för staten.

Intern styrning och kontroll samt internrevision ESV har i uppgift att utveckla och förvalta den interna styrningen och kontrollen samt internrevisionen i staten. ESV lämnar varje år en rapport till regeringen i vilken myndigheten redovisar hur internrevisionen fungerar i staten som helhet samt hur myndighetsledningarnas interna styrning och kontroll fungerar.

I rapporten Internrevision och intern styrning och kontroll 2021 (ESV 2021:14) bedömer ESV att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och att den statliga internrevisionen fungerar väl. ESV bedömer även att internrevisionen är till nytta för myndighetsledningarna i arbetet med att förbättra myndigheternas interna styrning och kontroll.

ESV nämner i rapporten att internrevisionsfunktionerna behöver tillräckliga resurser för att kunna bedriva arbetet i enlighet med internrevisionsförordningen (2006:1228) och god sed. I staten som helhet är antalet årsarbetskrafter som finns i myndigheternas funktioner för internrevision i det närmaste oförändrat mellan 2019 och 2020. Antalet enskilda myndigheter som har mindre än en årsarbetskraft har dock ökat från 9 till 13 under samma period. I enstaka fall beror det på vakanser och tjänstledigheter.

Regeringen anser att det är viktigt att myndigheterna ger internrevisionsfunktionerna vid myndigheterna tillräckliga resurser för att revisionen ska kunna utföras i enlighet med regelverk och god sed.

11 Skattefrågor

I detta avsnitt redovisar regeringen åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2022 och framåt. Åtgärderna presenteras indelade i ett antal huvudgrupper. De olika huvudgrupperna är – skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m., avsnitt 11.1 – 11.8), – skatt på kapitalägande (kapital- och egendomsskatter, avsnitt 11.9 och 11.10), – skatt på kapitalanvändning (företagsskatter, avsnitt 11.11), – skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mervärdesskatt, avsnitt 11.12 – 11.22), och – övriga skattefrågor (avsnitt 11.23 och 11.24).

Därefter sammanfattas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som aviseras i denna proposition (avsnitt 11.25), följt av en beskrivning av stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter, som påverkar budgetens inkomstsida (avsnitt 11.26). De skatteutgifter som hör till respektive utgiftsområde redovisas i respektive utgiftsbilaga i denna proposition.

Sammanfattning

Regeringens bedömningar:

– Skattereduktionen för förvärvsinkomster bör förstärkas. – Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning bör förstärkas. – En skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa bör införas. – En skattelättnad för cykelförmån bör införas. – Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar bör ändras. – Reglerna om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag bör förenklas. – Reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall bör utvidgas. – Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 19 – 23-åringar bör förstärkas under juni – augusti 2022. – En skattefrihet för uthyrning av personliga tillgångar bör införas. – En moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer bör införas. – Avdragsrätten för underskott från tidigare år bör begränsas. – Miljöstyrningen i bonus – malus-systemet bör skärpas. – Skatten på förbränning av avfall bör BNP-indexeras. – Skatten på kemikalier i viss elektronik bör BNP-indexeras. – Skatten på reklam bör avskaffas. – Skatten på alkohol bör höjas. – Skatten på tobak bör höjas. – En skatt på kemikalier i kläder och skor bör i nuläget inte införas. – Vissa inköp gjorda av EU-organ med anledning av covid-19 bör undantas från mervärdesskatt. – Omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt bör höjas. – Mervärdesskatten för vissa reparationer bör sänkas ytterligare. – En möjlighet till avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar bör införas.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

11.1 Förstärkt skattereduktion för

förvärvsinkomster

Regeringens bedömning: Skattereduktionen för förvärvsinkomster såsom lön, pension och socialförsäkringsförmåner bör förstärkas och som huvudregel göras med 2 820 kronor per person och år. För personer som har en fastställd förvärvsinkomst mellan 65 000 kronor och 265 000 kronor bör skattereduktionen i stället uppgå till 1,41 procent av skillnaden mellan den fastställda förvärvsinkomsten och 65 000 kronor.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Skattereduktionen för förvärvsinkomster är en generell skattesänkning som gäller för bl.a. löneinkomster, pension, sjukpenning och a-kassa. Skattereduktionen är utformad på så sätt att den som huvudregel utgörs av ett bestämt belopp per person och år och att det sker en infasning av skattereduktionen för personer med lägre inkomster upp till en nivå som ungefärligen motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. I budgetpropositionen för 2021 uttalades att skattesänkningen skulle växa under de kommande åren och det aviserades en förstärkning av skattereduktionen för 2022 och för 2023. Regeringen bedömer att det finns skäl att understödja den ekonomiska återhämtningen efter pandemin genom att ytterligare stärka hushållens ekonomi redan 2022. Genom att tillskjuta medel kan reduktionen 2022 öka så att den som huvudregel uppgår till 2 820 kronor per person och år.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Ytterligare förstärkning av skattereduktionen för förvärvsinkomster. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms ha en offentligfinansiell effekt på -7 miljarder kronor årligen utöver vad som aviserades i budgetpropositionen 2021.

11.2 Förstärkt skattereduktion för sjuk- och

aktivitetsersättning

Regeringens bedömning: Skattereduktionen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning bör förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på sjukersättning och aktivitetsersättning som betalas ut efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes 2018 med syftet att i ett första steg minska skillnaden i beskattning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsinkomster. Ersättningen utgör nämligen inte sådan arbetsinkomst som ingår i underlaget för jobbskatteavdraget. Personer som har sin försörjning av sjukersättning och aktivitetsersättning har i högre utsträckning en låg ekonomisk standard jämfört med befolkningen som

helhet. För den enskilde handlar det ofta om ersättning som utgör en långvarig försörjningskälla. Ersättningen är kopplad till stadigvarande eller långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Det är således fråga om personer som i hög utsträckning inte har möjlighet att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning bör förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattningen av sådan ersättning och av arbetsinkomster. En sådan förstärkning av skattereduktionen innebär att personer med sjukersättning och aktivitetsersättning får en skattesänkning på i genomsnitt ca 10 000 kronor per år.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Förstärkt skattereduktion för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på sjukersättning och aktivitetsersättning som betalas ut efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms ha en offentligfinansiell effekt på -2,61 miljarder kronor 2022.

11.3 Skattereduktion för avgift till

arbetslöshetskassa

Regeringens bedömning: En skattelättnad för avgiften till en arbetslöshetskassa bör införas. Skattelättnaden bör ges genom en skattereduktion med 25 procent av den avgift som betalats under året.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022.

Skälen för regeringens bedömning: Det ligger i samhällets intresse att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen. En skattelättnad för avgiften till en arbetslöshetskassa skulle innebära en sådan uppmuntran till anslutning och därmed ett incitament för att fler ska försäkra sig mot de ekonomiska följderna av arbetslöshet. En skattereduktion för avgiften till en arbetslöshetskassa bör därför införas. Skattereduktionens storlek bör uppgå till 25 procent av den avgift som betalats under året.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser att under våren 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022.

Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 1,62 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2023. För 2022 bedöms minskningen uppgå till hälften, 0,81 miljarder kronor, till följd av att skattereduktionen bör införas från halvårsskiftet.

11.4 Skattelättnad för cykelförmån

Regeringens bedömning: En skattelättnad bör införas för cyklar som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda för privat bruk.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas på förmån som lämnas efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Bättre förutsättningar för cykelpendling ger positiva effekter på såväl miljö och stadsutveckling som hälsa. Förutom god tillgång till cykelvägar kan ekonomiska styrmedel och incitament vara en viktig faktor för att få

fler arbetspendlare att välja cykel framför bil, när det gäller att ta sig till och från arbetet. I syfte att öka cykelpendlingen bör en skattelättnad för cyklar som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda för privat bruk införas. Skattefriheten bör utformas på så sätt att förmån av cykel inte ska tas upp till beskattning till den del värdet av förmånen uppgår till högst 3 000 kronor per beskattningsår. Detta bör gälla både när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda under en längre sammanhängande period och mer sporadiskt, t.ex. inom en cykelpool.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Skattelättnad för cykelförmån. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas på förmån som lämnas efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 94 miljoner kronor 2022.

11.5 Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för

miljöanpassade bilar

Regeringens bedömning: Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar bör ändras. Det bör ske genom att dagens nedsättning ersätts med en fast schablonmässig nedsättning som utgår från bilens miljöteknik.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022 och gälla för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen från och med ikraftträdandet.

Skälen för regeringens bedömning: Vid beräkningen av värdet av bilförmån sätts i dag nybilspriset för en miljöbil ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för närmast jämförbara bil utan miljöteknik. Sedan bestämmelsen infördes har antalet miljöanpassade bilmodeller ökat kraftigt och ofta saknas det en konventionell bil som är direkt jämförbar med miljöbilen. Nedsättningen innebär därför en tilltagande administrativ hantering för både Skatteverket och generalagenterna för bilar. Samtidigt innebär bestämmelsens utformning att arbetsgivare och arbetstagare ofta har svårt att i förhand beräkna förmånsvärdet för nya miljöbilar.

Regeringen anser mot denna bakgrund att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar bör förenklas. Det kommande förslaget bör utgå från det förslag som har tagits fram av Skatteverket i promemorian Förenklad beskattning av bilförmån och drivmedelsförmån. Vissa justeringar av Skatteverkets förslag bör dock göras när det kommer till vilka fordonstyper som omfattas och storleken på nedsättningarna.

Det kommande förslaget innebär att nybilspriset för miljöanpassade bilar, vid beräkningen av förmånsvärdet, sätts ned med ett fast belopp som utgår från bilens miljöteknik. Nedsättningens storlek bör huvudsakligen baseras på den genomsnittliga nedsättning som görs i dag för respektive fordonstyp, men bör inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. För att öka miljöstyrningen bör nedsättningen endast omfatta elbilar, laddhybridbilar, gasbilar och vätgasbilar. Elhybridbilar och etanoldrivna bilar föreslås därmed inte omfattas av det kommande förslaget. Samtidigt bör gasbilar premieras ytterligare i förhållande till i dag.

Finansdepartementet kommer under hösten 2021 att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser under våren 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag.

Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 2022 och gälla för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången fr.o.m. det datumet.

Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med mindre än 10 miljoner kronor 2022.

11.6 Förenklade regler om tjänsteställe och

skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar

och uppdrag

Regeringens bedömning: Reglerna om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag bör förenklas.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på kostnadsersättning för arbete som har utförts efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Bedömningen av var en arbetstagare eller uppdragstagare har sitt tjänsteställe är av central betydelse för hur kostnadsersättning ska beskattas och redovisas. Bestämmelserna tillämpas i dag på olika sätt vid olika anställningsformer och vid olika långa anställningar och uppdrag på annan ort. Det kommande förslaget innebär förenklade regler i två situationer. Det handlar dels om att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall bör jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader. Det innebär att avdrag får göras på samma sätt som för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer. Dels bör den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller ett kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation i Sverige anses ha tjänstestället i bostaden. Förenklingarna innebär att kostnadsersättning för ökade utgifter som inte överstiger schablonbeloppen kommer att undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren, s.k. tyst kvittning.

Finansdepartementet har remitterat Skatteverkets promemorior Skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i högst en månad och Tjänsteställe för tillfälligt anställd personal i offentlig verksamhet under samhällskriser. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på kostnadsersättning för arbete som utförs efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 9 miljoner kronor 2022.

11.7 Utvidgning av reglerna om lättnad i

beskattningen av personaloptioner i vissa fall

Regeringens bedömning: Reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall bör utvidgas och förenklas.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på personaloption som förvärvas efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Från och med 2018 gäller att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattning i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen.

Möjligheten för företag att rekrytera personal med nyckelkompetenser är viktigt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. För att särskilt hjälpa unga företag som vill växa att rekrytera och behålla kvalificerad personal bör reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner utvidgas och förenklas. Reglerna bör utvidgas till att gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150, i stället för som nu 50, och med en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 280 miljoner kronor, i stället för som nu 80 miljoner kronor. Vidare bör styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna även om de inte är anställda i företaget.

I syfte att förenkla det praktiska handhavandet kring nyttjande av personaloptioner bör reglerna också ändras på så sätt att en personaloption kan nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. Slutligen bör också en personaloption kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

Förslaget utgör ett statligt stöd som måste anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan genomföras. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på personaloption som förvärvas efter den 31 december 2021.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 50 miljoner kronor 2022.

11.8 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna

för 19 – 23-åringar under juni – augusti 2022

Regeringens bedömning: Den pågående tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år bör förstärkas under juni, juli och augusti 2022. Förstärkningen av nedsättningen innebär att för ersättning som utges under dessa månader ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 maj 2022.

Skälen för regeringens bedömning: Många av de branscher där unga arbetar har drabbats hårt av de restriktioner och beteendeförändringar som spridningen av covid- 19 gett upphov till. Detta har i sin tur lett till att många unga blivit arbetslösa. För att motverka dessa negativa konsekvenser och samtidigt förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal infördes tidigare i år en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga under perioden 1 januari 2021 – 31 mars 2023. Nedsättningen innebär att för personer mellan 19 – 23 år ska bara ålderspensionsavgift och nio tjugondelar av övriga arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften betalas för ersättningar upp till 25 000 kronor i månaden.

För att ytterligare stödja återhämtningen samt stötta företag med många unga anställda avser regeringen att föreslå en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 – 23 år under perioden juni – augusti 2022. Nedsättningen föreslås utformas på samma sätt som nedsättningen som gällde under juni – augusti 2021 och innebär att endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas på ersättning som utges till unga under dessa månader. Genom att redan nu avisera satsningen till sommaren 2022 kan arbetsgivare i god tid planera sin verksamhet därefter.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 maj 2022.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 1,55 miljarder kronor 2022.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

11.9 Skattefri uthyrning av personliga tillgångar

Regeringens bedömning: Det bör införas en skattefrihet för uthyrning av personliga tillgångar.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Det är i dag många gånger relativt enkelt och billigt att köpa nytt. Att reparera, hyra eller återanvända befintliga produkter är dock oftast mer resurseffektivt, tar mindre energi i anspråk och ger lägre utsläpp än att producera nya varor. För att främja en cirkulär ekonomi bör en möjlighet för fysiska personer att hyra ut personliga tillgångar skattefritt upp till ett visst belopp införas. Därmed minskar behovet av att köpa nytt och naturens resurser utnyttjas bättre. Skattefriheten bör utformas så att fysiska personer som hyr ut personliga tillgångar får göra ett avdrag från nettointäkten med 20 000 kronor.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Ytterligare stimulanser på hyberområdet: En ny skattereduktion för reparationer och skattefri uthyrning av personliga tillgångar. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag om skattefri uthyrning av personliga tillgångar. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 35 miljoner kronor 2022.

11.10 En moderniserad källskatt på utdelningar till

utländska personer

Regeringens bedömning: Det bör införas en ny lag om källskatt på utdelning.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023 i fråga om bestämmelserna om godkänd mellanhand, och i övrigt den 1 januari 2024. Förslaget bör tillämpas första gången på utdelningar där utdelningstillfället inträffar efter den 31 december 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Kupongskatt är en definitiv källskatt som tas ut på utdelning på andelar i bl.a. svenska aktiebolag och svenska värdepappersfonder och specialfonder. Kupongskattelagen (1970:624) infördes 1971 och den nuvarande regleringen är i behov av en modernisering. Det gäller såväl den redaktionella och språkliga utformningen som regelverkets tekniska utformning. Dagens regler behöver anpassas till EU-rätten i flera avseenden. Det är vidare angeläget att regelverket inte

kan kringgås. Kupongskattelagen bör därför upphävas och ersättas med en ny lag om källskatt på utdelningar.

Skatten bör benämnas källskatt på utdelning och liksom i dag bör skattesatsen som utgångspunkt vara 30 procent på utdelningen. Lagstiftningen bör utformas så att bedrägerier, fusk och fel förebyggs i största möjliga utsträckning. Det bör bl.a. införas ett krav på att lämna information på individnivå i skattedeklarationen för att kunna få en reducerad skattesats direkt vid utdelningstillfället. Vidare bör källskatt på utdelning omfattas av bestämmelserna i lagen (1995:575) mot skatteflykt.

Förfarandebestämmelserna, som i dag finns i kupongskattelagen, bör infogas i skatteförfarandelagen (2011:1244) och anpassas till den systematik och struktur som finns i den lagen. Innehållande av källskatt på utdelning bör ske genom skatteavdrag och det grundläggande ansvaret för att göra skatteavdrag bör ligga på det utdelande företaget, dvs. det bolag eller den ideella förening som beslutar och först betalar ut utdelningen. En aktör som benämns godkänd mellanhand bör dock kunna ta över ansvaret för att innehålla, redovisa och betala in källskatt på utdelning. I ett sådant fall övergår skyldigheten att göra skatteavdrag på den godkända mellanhanden.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Ny lag om källskatt på utdelning. Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023 i fråga om bestämmelserna om godkänd mellanhand, och i övrigt den 1 januari 2024. Förslaget bör tillämpas första gången på utdelningar där utdelningstillfället inträffar efter den 31 december 2023.

Det kommande förslaget bedöms öka statens intäkter med ca 0,23 miljarder kronor per år. Den offentligfinansiella effekten kommer i huvudsak från ett minskat skattefel på grund av att Skatteverket får ökade kontrollmöjligheter.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

11.11 Begränsning av avdragsrätten för underskott

från tidigare år

Regeringens bedömning: Det bör införas en särskild begränsningsregel som innebär att möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring upphör om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 maj 2022 och tillämpas från den 11 juni 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar i underskottsföretag. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 3 juni 2021 (HFD 2021 ref. 33) prövat en fråga om beloppsspärrens och skatteflyktslagens tillämpning vad gäller reglerna om tidigare års underskott. Avgörandet visar på en brist i lagstiftningen då de tillämpliga reglerna är för snävt avgränsade för att uppnå sitt syfte, nämligen att förhindra handel med underskott. Det bör därför införas en särskild begränsningsregel som innebär att möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring upphör om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett. Vid bedömningen av skälet för ägarförändringen bör det särskilt beaktas om förvärvaren genom ägarförändringen har erhållit andra tillgångar eller rättigheter än kontanter och fordringar på företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget före ägarförändringen, eller något företag som bedriver rörelse. Syftet med

den föreslagna bestämmelsen är att motverka handel med underskottsföretag och att beloppsspärren kringgås.

Regeringen har den 10 juni 2021 i en skrivelse till riksdagen aviserat förslaget (skr. 2020/21:212) och förklarat att det – med hänsyn till risk för betydande skattebortfall – enligt regeringens mening finns särskilda skäl för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa de föreslagna bestämmelserna fr.o.m. dagen efter det att skrivelsen har överlämnats till riksdagen, dvs. fr.o.m. den 11 juni 2021. Finansdepartementet har remitterat promemorian Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år med det nämnda förslaget. Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 maj 2022 och tillämpas från den 11 juni 2021, avseende ägarförändringar som sker efter den 10 juni 2021.

Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 0,55 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar det skattebortfall som bedöms skulle uppstå utan den föreslagna ändringen.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

11.12 Skärpt miljöstyrning i bonus – malus-systemet

Regeringens bedömning: Den nedre gränsen för när det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut bör sänkas från 90 till 75 gram koldioxid per kilometer. Gränsen för när den högre nivån på det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut bör sänkas från 130 till 125 gram per kilometer. Detta innebär att för bensin- och dieseldrivna lätta fordon blir koldioxidbeloppet under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången summan av

– 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 75 gram och upp till och med 125 gram, och

– 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 125 gram.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juni 2022.

Skälen för regeringens bedömning: För att nå målet att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 och att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, behöver omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta påskyndas. Reduktionsplikten och koldioxidskatten är centrala styrmedel för att nå dessa mål. Bonus – malus-systemet är ett komplement till dessa och syftar till att öka andelen miljöanpassade lätta fordon i nybilsförsäljningen.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 13.26) att bonus – malus-systemet löpande kommer att analyseras och systemet vid behov justeras, samt att regeringen avsåg återkomma till detta i budgetpropositionen för 2022.

En grundläggande princip i bonus – malus-systemet är att intäkterna ska täcka kostnaderna. Att systemet är självfinansierat och därigenom inte belastar de offentliga finanserna är en viktig utgångspunkt. Ett underskott i systemet innebär en nettosubventionering av nybilsköp. Andelen laddbara bilar i nybilsförsäljningen ökar just nu snabbt vilket är positivt för omställningen av fordonsflottan men också en indikation på att den tekniska utvecklingen går framåt och att laddbara fordon blir mer

konkurrenskraftiga. Av dessa skäl behöver bonus – malus-systemet kontinuerligt anpassas i takt med den tekniska utvecklingen.

Till följd av utvecklingen på nybilsmarknaden och för att stärka miljöstyrningen bör den nedre gränsen för när det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut sänkas från 90 till 75 gram per kilometer. Gränsen för när den högre nivån på det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut bör sänkas från 130 till 125 gram per kilometer. Detta stärker den långsiktiga finansieringen av klimatbonusen och innebär för bensin- och dieseldrivna lätta fordon att koldioxidbeloppet under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången bör vara summan av 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 75 gram och upp t.o.m. 125 gram och 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 125 gram.

Vad gäller klimatbonus översteg sökta belopp under 2021 vad som var beräknat och utbetalningarna stoppades i augusti. Prognoserna för bonusen är mycket osäkra. Regeringen följer därför utvecklingen noga och kommer att tillskjuta mer medel för bonusen om det krävs. För att följa utvecklingen när det gäller efterfrågan på klimatbonusbilar, begränsa kostnadsökningen för klimatbonusen och stärka miljöstyrningen har regeringen för avsikt att göra följande ändringar som bör kunna träda i kraft den 1 januari 2022. Koldioxidgränsen för bonus bör sänkas från 60 till 50 gram koldioxid per kilometer. Det lägsta bonusbeloppet bör sänkas från omkring 10 000 kronor till omkring 5 000 kronor. Detta gäller dock inte för fordon som är utrustade med teknik för drift med annat gasbränsle än gasol. Samtidigt bör det högsta bonusbeloppet för fordon med utsläpp över noll sänkas till omkring 20 000 kronor. Den nuvarande bestämmelsen om att bonus till ett företag får uppgå högst till det belopp som motsvarar 35 procent av prisskillnaden mellan bilens nypris och nypriset för närmast jämförbara bil, om bilens nypris är högre än nypriset för den närmast jämförbara bilen, bör slopas. Det bör även införas ett tak som innebär att bonus inte ges för bilar med nypris över 700 000 kronor. I takt med den tekniska utvecklingen väntas antalet sålda bilar med låga utsläpp öka ytterligare 2023. Därför bör följande ändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2023 göras. Det högsta bonusbeloppet, som ges till fordon som släpper ut noll gram koldioxid per kilometer, bör sänkas till 50 000 kronor. Samtidigt bör koldioxidgränsen för bonus sänkas från 50 till 30 gram koldioxid per kilometer och det högsta bonusbeloppet för fordon med utsläpp över noll sänkas till omkring 10 000 kronor. Ändringarna av klimatbonus kommer att införas i förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar.

Ändringarna bör gälla för fordon som för första gången blir skattepliktiga respektive ställs på fr.o.m. den dag då ändringarna i vägtrafikskattelagen (2006:227) respektive förordningen om klimatbonusbilar träder i kraft.

Det kommande förslaget avseende höjd malus bedöms öka skatteintäkterna med 0,21 miljarder kronor 2022, 0,55 miljarder kronor 2023 och 0,86 miljarder kronor 2024. Den varaktiga effekten bedöms uppgå till 0,91 miljarder kronor. De föreslagna ändringarna i förordningen om kilmatbonusbilar beräknas därutöver innebära vissa mindre anslagsbesparingar. Ändringarna i sin helhet bedöms innebära att intäkterna kommer att täcka kostnaderna under 2023. Med en snabbt ökande andel laddbara bilar i nybilsförsäljningen bedöms behovet av ekonomiskt stöd för inköp minska samtidigt som kostnaden för stödsystemet successivt ökar. En kontrollstation för bonus – malussystemet bör genomföras under våren 2023, vilket innebär att balansen mellan intäkter från malus och utgifter för bonus åter igen ses över. Om översynen visar att en obalans föreligger inleds arbete för att justera systemet.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag om höjd malus under 2022. Det kommande förslaget bör kunna träda i kraft den 1 juni 2022.

11.13 BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten

Regeringens bedömning: Skatten på avfallsförbränning bör förutom den årliga omräkningen med hänsyn till konsumentprisindex (KPI) även räknas om med beaktande av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till KPI-utvecklingen. Denna åtgärd bör kunna träda i kraft senast den 1 november 2022 för att kunna tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Skatt tas ut på avfall som förs in till avfallseller samförbränningsanläggningar. Skatten trappas gradvis upp och ska fr.o.m. 2023 omräknas för att beakta KPI-utvecklingen. För att utöver detta beakta den reala utvecklingen av bruttonationalprodukten anser regeringen att skattesatsen ska räknas om genom ett schabloniserat tillägg med två procentenheter till KPI-utvecklingen. Detta gör att omräkningen utformas på liknande sätt som t.ex. gäller för uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. En sådan åtgärd bör kunna träda i kraft senast den 1 november 2022 för att kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2023. Den offentligfinansiella effekten av en BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten uppskattas till ca 10 miljoner kronor 2023.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

11.14 BNP-indexering av skatten på kemikalier i viss

elektronik

Regeringens bedömning: Skatten på kemikalier i viss elektronik bör förutom den årliga omräkningen med hänsyn till KPI även räknas om med beaktande av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till KPIutvecklingen. Denna åtgärd bör kunna träda i kraft senast den 1 november 2022 för att kunna tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik trädde i kraft den 1 april 2017 och skatt enligt lagen började tas ut fr.o.m. den 1 juli 2017. Från och med kalenderåret 2019 räknas skattebeloppen i lagen om utifrån förändringar i KPI. Omräkningen inkluderar även taket för skattebelopp per vara. För att beakta den reala utvecklingen av bruttonationalprodukten anser regeringen att skattesatsen ska räknas om genom ett schabloniserat tillägg med två procentenheter till KPI-utvecklingen. Detta gör att omräkningen utformas på liknande sätt som t.ex. gäller för uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. En sådan åtgärd bör kunna träda i kraft senast den 1 november 2022 för att kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2023. Den offentligfinansiella effekten av en BNPindexering av skatten på kemikalier i viss elektronik uppskattas till ca 40 miljoner kronor 2023.

11.15 Utvärdering av skatten på kemikalier i viss

elektronik

Lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik trädde i kraft den 1 april 2017 och skatt enligt lagen började tas ut fr.o.m. den 1 juli 2017. I förarbetena till lagen angav regeringen att skatten och dess utformning bör ses över och uppdateras med jämna mellanrum (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.16.3.1). Riksdagen har därefter tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att genomföra en utvärdering av kemikalieskatten (bet. 2017/18:SkU10 punkt 7, rskr. 2017/18:199). Enligt tillkännagivandet är det angeläget

att regeringen följer utvecklingen på området och att det görs en utvärdering av samhällsekonomiska och andra effekter av kemikalieskatten (bet. 2017/18:SkU10 s. 36).

Regeringen beslutade den 28 november 2019 att ge Skatteverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att utvärdera skatten utifrån dess samhällsekonomiska effekter, den administrativa bördan, vilka ämnen som omfattas av lagen samt lagens bilaga (Fi2019/04008). Resultatet av utvärderingen redovisades i två rapporter. Den första delen redovisades den 1 oktober 2020 och innehåller myndigheternas bedömning. Den andra delen redovisades, efter att myndigheterna ansökt om och beviljats förlängd svarstid, den 17 maj 2021 och innehåller förslag till förändringar. Den utvärdering som efterfrågades i det ovan nämnda tillkännagivandet från riksdagen är därmed genomförd. Regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.

11.16 Avskaffad reklamskatt

Regeringens bedömning: Reklamskatten bör avskaffas från och med den 1 januari 2022.

Skälen för regeringens bedömning: 1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53) ett avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Regeringen uttalade i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150 s. 177) att den ansåg att reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades dock att det vid detta tillfälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201). Därefter har ett flertal successiva steg vidtagits för att på sikt avskaffa reklamskatten. Detta har primärt skett genom att skattesatsen har sänkts och att gränsen för redovisningsskyldighet har höjts. Exempelvis föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor, avsnitt 12.15) en sänkning av skattesatsen till 6,9 procent och en höjning av gränsen för redovisningsskyldighet till 100 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020.

Spridningen av covid-19 har, utöver betydande humanitära konsekvenser, även haft betydande ekonomiska konsekvenser för företag och föreningar. En kategori som har drabbats särskilt hårt är idrottsföreningar som gått miste om avsevärda belopp i bl.a. biljettintäkter och till följd av inställda evenemang. Under aktuella förhållanden är det därför angeläget med reformer som förbättrar idrottsföreningarnas ekonomiska ställning.

Ungefär 1 600 ideella idrottsföreningar är i dag skattskyldiga för reklamskatt. Mot bakgrund av att dessa utgör en betydande andel av det totala antalet skattskyldiga bedömer regeringen att ett avskaffande av reklamskatten är en reform som särskilt skulle gynna denna sektor. Ett avskaffande skulle också innebära en minskad administrativ börda för dessa föreningar. I samband med tidigare reformer att successivt avskaffa reklamskatten har regeringen ansett att det – med beaktande av behovet av andra angelägna reformer – inte har funnits ekonomiskt utrymme att helt avskaffa skatten (se bl.a. prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor, avsnitt 12.15). Den aktuella situationen har dock ökat angelägenheten av ett avskaffande. Regeringen bedömer därför att det nu finns förutsättningar att avskaffa reklamskatten helt, i linje med riksdagens tillkännagivande.

Reklamskatten bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2022. Finansdepartementet har remitterat promemorian Avskaffad reklamskatt som innehåller ett sådant förslag. Regeringen avser att under hösten 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 0,10 miljarder kronor 2022.

Riksdagens tillkännagivande är inte slutbehandlat.

11.17 Höjd skatt på alkohol

Regeringens bedömning: Alkoholskatten bör höjas från och med den 1 januari 2024.

Skälen för regeringens bedömning: Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska de medicinska och sociala skadorna av alkohol (prop. 2010/11:47, bet. 2010/11:SoU8, rskr. 2010/11:203). Den bygger på kunskapen om att minskad total konsumtion leder till minskade alkoholskador i befolkningen. Sambandet mellan pris på alkohol och konsumtion av alkohol medför att efterfrågan på alkoholprodukter tenderar att minska när priset på alkohol ökar. Alkoholskatten utgör därför ett viktigt alkoholpolitiskt instrument. Höjd skatt på alkohol bidrar till att uppnå alkoholpolitikens mål och därmed också till att främja en god hälsa i befolkningen.

Alkoholskatten höjdes senast den 1 januari 2017. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 13.33) bedömde regeringen att alkoholskatten bör höjas fr.o.m. den 1 januari 2023 och angav att den avser att återkomma med ett förslag om detta i budgetpropositionen för 2023. Det kommande förslaget bedömdes öka skatteintäkterna med ca 0,55 miljarder kronor 2023. Dessa bedömningar kvarstår. Vid förändringar i skatten på alkohol måste hänsyn tas till eventuella effekter på den oregistrerade delen av alkoholkonsumtion (resandeinförsel, smuggling, internethandel och hemtillverkning). En för stor skattehöjning kan riskera att öka den oregistrerade konsumtionen. Den tidigare aviserade skattehöjningen är därför relativt låg och understiger de beräknade förändringarna i konsumentprisindex sedan den senaste höjningen 2017. Även med den aviserade höjningen beräknas det reala priset på alkohol, vid antagande om fullt prisgenomslag, att sjunka mellan 2017 och 2023. Det bedöms därmed på längre sikt finnas både behov av och utrymme för en väl avvägd ytterligare höjning av alkoholskatten. Regeringen anser därför att alkoholskatten bör höjas ytterligare, men att denna höjning bör ske fr.o.m. den 1 januari 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag enligt ovanstående. Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med ca 0,87 miljarder kronor 2024.

11.18 Höjd skatt på tobak

Regeringens bedömning: Tobaksskatten bör höjas från och med den 1 januari 2024.

Skälen för regeringens bedömning: Ett övergripande mål för samhället och regeringen är att främja folkhälsan. Pris- och beskattningsåtgärder lyfts i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll fram som viktiga och effektiva medel för att sänka tobakskonsumtionen, speciellt bland unga. Den totala tobakskonsumtionen tenderar att minska när priset ökar.

Senast tobaksskatten höjdes förutom de årliga indexomräkningarna var den 1 januari 2015. Sedan dess har flera av Sveriges grannländer höjt skatten, i vissa fall flera gånger.

Enligt en rapport från Europeiska kommissionen 2020 har den svenska tobaksskatten sedan 2010 närmat sig genomsnittet inom EU och i förhållande till invånarnas köpkraft har Sverige bland de lägsta cigarettpriserna i EU. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 13.34) bedömde regeringen att tobaksskatten bör höjas fr.o.m. den 1 januari 2023 och angav att den avser att återkomma med ett förslag om detta i budgetpropositionen för 2023. Det kommande förslaget bedömdes öka skatteintäkterna med ca 0,41 miljarder kronor 2023. Dessa bedömningar kvarstår. Det bedöms dock finnas ett visst behov av en väl avvägd ytterligare höjning av tobaksskatten. Vid förändringar i skatten på tobak måste dock hänsyn tas till eventuella effekter på den oregistrerade delen av tobakskonsumtion (resandeinförsel och smuggling). En för stor prisökning kan leda till ökad resandeinförsel och smuggling.

Regeringen lämnade den 20 maj 2021 en proposition till riksdagen om producentansvar och straffansvar för nedskräpning (prop. 2020/21:198). Ett förslag i den propositionen är införandet av en möjlighet att meddela föreskrifter om att producenter ska betala avgift för att täcka det allmännas kostnader för hantering av avfall som skräpats ned och information om nedskräpning eller på annat sätt ansvara ekonomiskt för avfallshantering och information om sådan hantering. Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen och utformningen av föreskrifterna är inte beslutad. I den promemoria från Miljödepartementet som föregick propositionen (Genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning, M2020/02035) fanns dock ett förslag till förordning enligt vilken avgiften avsåg bl.a. tobaksvaror med filter. Eftersom en sådan avgift sannolikt kommer att medföra en prisökning på produkterna minskar möjligheterna att höja skatten utöver vad som tidigare har aviserats eftersom en för stor prisökning riskerar att leda till ökad resandeinförsel och smuggling. Det bedöms dock finnas ett visst utrymme för en skattehöjning 2024. Med beaktande av detta anser regeringen att tobaksskatten bör höjas ytterligare, men att höjningen bör vara begränsad och ske fr.o.m. den 1 januari 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag enligt ovanstående. Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med ca 0,15 miljarder kronor 2024.

11.19 En skatt på kemikalier i kläder och skor införs

inte

Regeringens bedömning: Det bör i nuläget inte införas en skatt på kemikalier i kläder och skor.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen beslutade i april 2019 att en särskild utredare skulle analysera och lämna förslag på hur en skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor kan utformas. Syftet med skatten skulle vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor. Vid utformningen av skatten skulle utredaren även beakta risken att skadliga kemikalier hamnar i naturen och där ger upphov till skadlig inverkan på miljön. Utredningen om skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor överlämnade betänkandet Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier (SOU 2020:20) till regeringen den 1 april 2020. Betänkandet har skickats på remiss. Även om många remissinstanser stödde syftet med skatten var en klar majoritet av remissinstanserna negativa till utformningen av förslaget. Förutom branschorganisationer och företag inom textil- och modeindustrin var bl.a. Skatteverket, Tullverket och Kemikalieinspektionen negativa. Även regeringen ser flera praktiska problem med att genomföra förslaget. Förändrade tullregler har skapat svårigheter att få förslaget att fungera vid

privatimport från länder utanför EU. Med de svårigheter som förslaget innebär när det gäller privatimport bedöms det i det här konjunkturläget inte lämpligt att införa en skatt på kemikalier i kläder och skor samtidigt som klädindustrin är inne i en strukturomvandling. Dessutom har nya eller planerade regler kring de skadliga ämnen som omfattas av förslaget gjort att behovet av en skatt har minskat. Regeringen har därför i nuläget inte för avsikt att lägga fram något förslag på en skatt på kemikalier i kläder och skor.

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 13.35) gjorde regeringen bedömningen att en skatt på kemikalier i kläder och skor borde införas fr.o.m. den 1 januari 2022. Skatteintäkterna bedömdes öka med ca 1 miljard kronor 2022. I denna proposition återtas aviseringen, vilket minskar skatteintäkterna med samma belopp.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

11.20 Mervärdesskatteundantag för vissa inköp av

EU-organ med anledning av covid-19

Regeringens bedömning: Det bör införas undantag från och i vissa fall rätt till återbetalning av mervärdesskatt vid inköp av varor och tjänster som görs av EU-organ i syfte att hantera covid-19.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 men tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Europeiska unionens råd har beslutat rådets direktiv (EU) 2021/1159 av den 13 juli om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller tillfälliga undantag för import och vissa leveranser, med anledning av covid-19-pandemin. Direktivet innebär i huvudsak att inköp som görs av EU-organ i syfte att hantera pandemin antingen ska undantas från mervärdesskatt eller medföra en rätt till återbetalning av mervärdesskatt. Direktivet medför även att undantag från mervärdesskatt ska gälla vid importer som EU-organ gör för sådana ändamål. Undantagen och rätt till återbetalning ska gälla när EU-organ skänker varorna och tjänsterna till en tredje part. Genomförandet av direktivet förutsätter förändringar av svensk lagstiftning.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med omkring 10 miljoner kronor 2021 på sådana transaktioner där Sverige sålt varor till ett EU-organ i syfte att hantera covid-19 och som sedan skänkts till Sverige. Den mervärdesskatt som Sverige erhållit ska enligt förslaget betalas tillbaka vilket innebär minskade mervärdesskatteintäkter för Sverige. För 2022 och så länge pandemin fortgår bedöms inga fler transaktioner uppstå där svensk mervärdesskatt skulle ha tagits ut men som undantas i och med förslaget. Förslaget bedöms således inte påverka skatteintäkterna för 2022 och så länge pandemin fortgår. Samtidigt är det svårt att bedöma framtida behov eftersom det är ovisst hur pandemin utvecklas. Om nya behov och andra förutsättningar skulle uppstå skulle ytterligare transaktioner kunna komma att påverkas.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Nya mervärdesskatteregler om vissa förvärv som görs av EU-organ med anledning av covid-19-pandemin. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 men tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2021.

11.21 Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt

Regeringens bedömning: Omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt bör höjas från 30 000 kronor till 80 000 kronor per beskattningsår.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022.

Skälen för regeringens bedömning: Det är angeläget att förenkla för de minsta företagen. Ett sätt att göra detta är att höja omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt. För företag och andra aktörer med en liten omsättning innebär administrationen av mervärdesskatten en avsevärd arbetsbörda. Det är därför rimligt att beskattningsbara personer med mycket begränsad omsättning inte behöver ta in och redovisa mervärdesskatt på sin försäljning. En höjning av omsättningsgränsen medför en förenkling för små företag som inte längre behöver vara registrerade och deklarera mervärdesskatt. Skatteverket behöver inte heller administrera deklarationer och betalningar för sådana företag. För att minska den administrativa bördan för små företag med liten omsättning bör den nuvarande gränsen på 30 000 kronor därför höjas till 80 000 kronor per beskattningsår. Höjningen ligger inom ramen för vad som är tillåtet enligt mervärdesskattedirektivet.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 0,25 miljarder kronor under 2022 och med ca 0,5 miljarder kronor 2023 respektive 2024.

11.22 Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa

reparationer

Regeringens bedömning: Mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bör sänkas från 12 procent till 6 procent.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022.

Skälen för regeringens bedömning: Det är angeläget att produkter och råvaror används på ett effektivt och hållbart sätt. Att reparera och återanvända varor är allmänt sett bättre ur miljösynpunkt än att köpa nya varor. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall och upphävande av vissa direktiv framhålls att förebyggande av avfall ska prioriteras för lagstiftning och politik som rör hantering av avfall. Användandet av resurser bör således ske återhållsamt. Ett varaktigt användande av redan tillverkade varor bör främjas. Europeiska kommissionen har också i sitt meddelande om cirkulär ekonomi (COM[2015] 614/2) framhållit att medlemsstaterna har en viktig roll i att uppmuntra till återanvändning och reparation. Det är därför angeläget att få fler att laga eller ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt.

Det är enligt mervärdesskattedirektivet möjligt att tillämpa en reducerad skattesats på reparationer av vissa varor. En reducerad skattesats är ett sätt att ge incitament till att i större utsträckning köpa tjänster som innebär att redan tillverkade varor lagas eller ändras. Den 1 januari 2017 sänktes därför skattesatsen i Sverige för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 25 procent till 12 procent.

För att förstärka de incitament som den reducerade skattesatsen innebär anser regeringen att mervärdesskatten på tillhandahållande av dessa tjänster bör sänkas ytterligare från 12 procent till 6 procent. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag. Det

kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med omkring 0,07 miljarder kronor 2022 (halvårseffekt). För 2023 bedöms skatteintäkterna minska med omkring 0,14 miljarder kronor och därefter med omkring 0,13 miljarder kronor årligen.

Övriga skattefrågor

11.23 Avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med

skatteinbetalningar

Regeringens bedömning: Det bör införas en möjlighet till avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar.

Skälen för regeringens bedömning: Möjligheten att bevilja anstånd enligt lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall återinfördes den 30 mars 2020. Från och med detta datum har det således varit möjligt för Skatteverket att bevilja s.k. tillfälliga anstånd. Syftet med dessa anstånd är att dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för i grunden sunda och livskraftiga företag med anledning av pandemin och åtgärderna för att begränsa smittspridningen.

Ett stort antal tillfälliga anstånd väntas upphöra under våren 2022, med början i månadsskiftet mars – april 2022. Ett effektivt och ändamålsenligt sätt att i ännu högre grad underlätta för företagen i den rådande situationen bedöms vara att införa en möjlighet till avbetalningsplan för dessa anstånd. En sådan åtgärd skulle innebära att företag kan ges ytterligare tid att återfå en mer normal lönsamhet innan de skatter och avgifter som anstånden avser ska vara helt betalda.

Förslaget bedöms medföra en negativ offentligfinansiell effekt på 70 miljoner kronor för år 2022, 80 miljoner kronor för år 2023 och 10 miljoner kronor för år 2024.

Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft före månadsskiftet mars/april 2022.

11.24 Utvärderingen av utjämningsordningen med

Danmark

Riksdagen har under våren 2012 tillkännagett för regeringen det som anförs i reservation 15 under punkt 16 om öresundsavtalet (bet. 2011/12:SkU13 reservation 15 punkt 16, rskr. 2011/12:170). Av tillkännagivandet följer att skatteavtalet med Danmark måste förhandlas om i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen (se s. 65 och 66 i bet. 2011/12:SkU13). För att möjliggöra ett ställningstagande i frågan pågår ett gemensamt arbete med Danmark för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, det s.k. öresundsavtalet, se lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna, bilaga 4. Under mars 2020 tog regeringen kontakt med danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av öresundsavtalet. Arbetet planeras att återupptas när det bedöms lämpligt mot bakgrund av spridningen av sjukdomen covid-19. I ett sådant arbete utgör tidigare diskussioner och arbete en naturlig utgångspunkt. Vidare kommer behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning att lyftas från svensk sida. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

11.25 Offentligfinansiella effekter – en

sammanfattning

I tabell 11.1 redovisas de offentligfinansiella effekterna av de förändringar i skatte- och avgiftsreglerna som presenteras i denna proposition. För mer utförliga beskrivningar av konsekvenserna av de olika skatteåtgärderna hänvisas till tidigare avsnitt.

I tabellen redovisas tre olika offentligfinansiella effekter: bruttoeffekt för 2022, nettoeffekter för 2022 – 2024 och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Referensalternativet vid tolkningen av bruttoeffekten är de förväntade skatteintäkterna i frånvaro av regeländringar. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. I de offentligfinansiella effektberäkningarna tas normalt hänsyn till indirekta effekter i form effekter av övervältring på priser och vinster, effekter på mervärdesskatten av ändrade punktskatter och effekter av förändringar i konsumentprisindex. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna. Vid bedömningen av hur en skatteförändring påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande på kort sikt, är den offentligfinansiella nettoeffekten den mest relevanta.

Den offentligfinansiella effekten av en regelförändring förväntas i vissa fall vara olika stor för olika år. Det kan bero på att åtgärden är tillfällig eller på att åtgärdens indirekta effekter inte uppkommer omedelbart. Den varaktiga effekten är ett mått på den bestående årliga effekten av en skatteändring och möjliggör jämförelser av regeländringar vars nettoeffekter fördelas olika över tiden.

De offentligfinansiella effekterna utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringar i skattereglerna. De efterfrågade och utbjudna kvantiteterna av varor och tjänster är därmed opåverkade och aktivitetsnivån i ekonomin oförändrad. Undantag från antagandet om oförändrat beteende kan göras om utbud och efterfrågan bedöms ändras i stor utsträckning eller om substitution mot utländsk konsumtion förväntas ske i betydande omfattning.

De offentligfinansiella beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer med utgångspunkt i den prognos för den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna som presenteras i denna proposition. Effekterna redovisas i periodiserade termer, vilket innebär att effekten hänförs till det år den skattepliktiga händelsen inträffar, oavsett när uppbörden av skatten sker. Slutligen avser de offentligfinansiella effekterna i tabell 11.1 effekten på den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande. För en detaljerad beskrivning av metodfrågor kopplade till de offentligfinansiella effektberäkningarna hänvisas till Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner, som publiceras på www.regeringen.se.

Tabell 11.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler

Miljarder kronor Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig Effekt från 2022 2022 2023 2024 effekt Förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster 2022-01-01 -7,00 -7,00 -6,00 -6,00 -6,00 Förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning 2022-01-01 -2,61 -2,61 -2,61 -2,61 -2,61 Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa 2022-07-01 -0,81 -0,81 -1,62 -1,62 -1,62 Skattelättnad för cykelförmån 2022-01-01 -0,09 -0,09 -0,19 -0,28 -0,47

Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig Effekt från 2022 2022 2023 2024 effekt Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar 2022-07-01 0,00 0,00 0,01 0,02 0,06 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag 2022-01-01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall 2022-01-01 -0,10 -0,05 -0,05 -0,05 -0,05 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19– 23-åringar under juni–augusti 2022 2022-06-01 -1,86 -1,55 0,00 0,00 0,00 Skattefri uthyrning av personliga tillgångar 2022-01-01 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 En moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer 2024-01-01 0,23 0,23 Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år 1 2021-06-11 0,55 0,55 0,55 0,55 0,55 Skärpt miljöstyrning i bonusmalus-systemet 2022-06-01 0,24 0,21 0,55 0,86 0,91 BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten 2023-01-01 0,01 0,02 0,02 BNP-indexering av skatten på kemikalier i viss elektronik 2023-01-01 0,04 0,08 0,08 Avskaffad reklamskatt 2022-01-01 -0,12 -0,10 -0,10 -0,10 -0,10 Höjd skatt på alkohol 2024-01-01 0,87 0,77 Höjd skatt på tobak 2024-01-01 0,15 0,14 En skatt på kemikalier i kläder och skor införs inte 2022-01-01 -0,78 -0,97 -0,97 -0,97 -0,97 Mervärdesskatteundantag för vissa inköp av EU-organ med anledning av covid-19 2 2021-01-01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt 2022-07-01 -0,25 -0,25 -0,50 -0,50 -0,50 Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer 2022-07-01 -0,07 -0,07 -0,14 -0,13 -0,13 Avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skattebetalningar 2022-04-01 -0,07 -0,07 -0,08 -0,01 0,00

Summa -13,02 -12,86 -11,15 -9,54 -9,74

1 Förslaget tillämpas fr.o.m. 2021-06-11 och bedöms ha en offentligfinansiell effekt 2021 på 1,1 miljarder kronor. På samma sätt som för 2022 motsvarar intäkterna det skattebortfall som bedöms skulle uppstå utan den föreslagna ändringen, se avsnitt 11.11. 2 Förslaget bedöms ha en offentligfinansiell effekt på -10 miljoner kronor för 2021, då det påverkar inköp som gjorts under 2021. Källa: Egna beräkningar.

11.26 Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas normalt i huvudsak på budgetens utgiftssida. Men det finns också stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar budgetens inkomstsida. De skatteutgifter som hör till respektive utgiftsområde redovisas i respektive utgiftsbilaga i denna proposition.

En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen inom ett visst skatteslag. Ett exempel är den reducerade mervärdesskattesatsen på livsmedel som är 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 och 12 procent multiplicerat med underlaget.

Förutom skatteutgifter finns även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Exempel på skattesanktioner är fastighetsskatt på lokaler, på industrienheter samt på elproduktionsenheter.

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar budgetens saldo och kan därför oftast jämställas med stöd på budgetens utgiftssida.

Beräkningarna av skatteutgifternas storlek kan dock inte användas som en exakt offentligfinansiell effekt för den möjliga intäktsförstärkningen om en viss skatteutgift skulle slopas. Om t.ex. en skattebas förväntas minska när en skatteutgift slopas, innebär det att den faktiska intäktsförstärkningen blir mindre än den redovisade skatteutgiften. Det är även möjligt att ett slopande av vissa skatteutgifter leder till lägre skatteintäkter, exempelvis om produktion flyttar utomlands till följd av ändrade skatteregler. Beräkningarna tar heller inte hänsyn till de indirekta effekter som kan tänkas uppstå om en skatteutgift slopas. Indirekta effekter kan t.ex. vara att intäkterna från andra skatter påverkas.

En skattesats som är lägre än normen inom skatteutgiftsredovisningen kan t.ex. vara hög i ett internationellt perspektiv, varför en skatteutgift inte definitionsmässigt ska ses som ett stöd eller en subvention. Skatteutgifter kan i vissa fall vara samhällsekonomiskt effektiva i den meningen att ett bibehållande av skatteutgiften kan vara samhällsekonomiskt mer effektivt än ett slopande. Vissa skatteutgifter kan inte slopas då det t.ex. kan finnas unionsbestämmelser eller andra internationella överenskommelser som förhindrar detta.

En utförlig beskrivning av skatteutgifterna har redovisats i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2020/21:98).

Bilaga 1 Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2022 Innehållsförteckning

Bilaga 1

I denna bilaga sammanställs budgetens utgifter och inkomster för 2022. Utgifterna är fördelade på 27 utgiftsområden och inkomsterna på inkomsttyper och inkomsttitlar.

1 Specifikation av budgetens utgifter för 2022

Tabell 1.1 Specifikation av budgetens utgifter för 2022

Tusental kronor Utgiftsområde

1 Rikets styrelse 17 268 338

1 Statschefen 149 157

1 Kungliga hov- och slottsstaten 149 157

2 Riksdagen och dess myndigheter 2 565 279

1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 981 205 2 Riksdagens förvaltningsanslag 984 675 3 Riksdagens fastighetsanslag 120 000 4 Riksdagens ombudsmän (JO) 123 577 5 Riksrevisionen 355 822

3 Sametinget och samepolitiken 61 800

1 Sametinget 61 800

4 Regeringskansliet m.m. 8 441 101

1 Regeringskansliet m.m. 8 441 101

5 Länsstyrelserna 3 573 121

1 Länsstyrelserna m.m. 3 573 121

6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 1 121 858

1 Allmänna val och demokrati 695 140 2 Justitiekanslern 55 726 3 Integritetsskyddsmyndigheten 124 792 4 Valmyndigheten 27 000 5 Stöd till politiska partier 169 200 6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 000

7 Nationella minoriteter 223 271

1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 15 500

8 Medier 1 101 201

1 Mediestöd 1 055 519 2 Myndigheten för press, radio och tv 45 682

9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 31 550

1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 550

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 971 183

1 Statskontoret 104 034 2 Kammarkollegiet 114 574 3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 150 4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 5 Statliga tjänstepensioner m.m. 14 094 000 6 Finanspolitiska rådet 10 936 7 Konjunkturinstitutet 67 682

Bilaga 1

Utgiftsområde 8 Ekonomistyrningsverket 210 340 9 Statistiska centralbyrån 592 901 10 Bidragsfastigheter 330 000 11 Finansinspektionen 733 787 12 Riksgäldskontoret 338 983 13 Bokföringsnämnden 13 907 14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 290 116 15 Statens servicecenter 882 068 16 Finansmarknadsforskning 49 933 17 Upphandlingsmyndigheten 111 079

3 Skatt, tull och exekution 12 729 734

1 Skatteverket 8 202 898 2 Tullverket 2 381 672 3 Kronofogdemyndigheten 2 145 164

4 Rättsväsendet 61 688 986

1 Polismyndigheten 32 985 967 2 Säkerhetspolisen 1 828 382 3 Åklagarmyndigheten 1 942 249 4 Ekobrottsmyndigheten 855 674 5 Sveriges Domstolar 6 632 674 6 Kriminalvården 12 162 399 7 Brottsförebyggande rådet 177 371 8 Rättsmedicinalverket 552 653 9 Brottsoffermyndigheten 43 962 10 Ersättning för skador på grund av brott 200 953 11 Rättsliga biträden m.m. 3 915 857 12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987 13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 70 157 15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 24 804 16 Domarnämnden 9 823 17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 226 900

5 Internationell samverkan 2 235 117

1 Avgifter till internationella organisationer 1 533 554 2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 181 848 3 Nordiskt samarbete 13 595 4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 5 Inspektionen för strategiska produkter 52 040 6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 79 358 7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 9 Svenska institutet 131 629 10 Information om Sverige i utlandet 15 475 11 Samarbete inom Östersjöregionen 175 215

6 Försvar och samhällets krisberedskap 76 525 799

Bilaga 1

Utgiftsområde

1 Försvar 70 841 326

1 Förbandsverksamhet och beredskap 44 207 502 2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 476 513 3 Anskaffning av materiel och anläggningar 19 802 213 4 Forskning och teknikutveckling 831 905 5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 11 463 6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 333 842 7 Officersutbildning m.m. 262 289 8 Försvarets radioanstalt 1 551 762 9 Totalförsvarets forskningsinstitut 241 697 10 Nämnder m.m. 6 986 11 Försvarets materielverk 2 104 280 12 Försvarsunderrättelsedomstolen 10 874

2 Samhällets krisberedskap 5 276 581

1 Kustbevakningen 1 395 048 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 521 850 3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 4 Krisberedskap 1 273 788 5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 401 671 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 428 916 7 Statens haverikommission 57 728 8 Myndigheten för psykologiskt försvar 103 000 9 Rakel Generation 2 67 000

3 Strålsäkerhet 407 892

1 Strålsäkerhetsmyndigheten 407 892

7 Internationellt bistånd 51 939 762

1 Internationellt utvecklingssamarbete 51 939 762

1 Biståndsverksamhet 49 985 150 2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 652 317 3 Nordiska Afrikainstitutet 17 308 4 Folke Bernadotteakademin 213 367 5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 6 Utvärdering av internationellt bistånd 21 620

8 Migration 8 456 364

1 Migrationsverket 4 233 098 2 Ersättningar och bostadskostnader 2 190 000 3 Migrationspolitiska åtgärder 123 013 4 Domstolsprövning i utlänningsmål 720 015 5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 204 800 6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 249 786 7 Utresor för avvisade och utvisade 327 202 8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 408 450

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 112 483 613

1 Hälso- och sjukvårdspolitik 73 126 841

1 Socialstyrelsen 765 160 2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 91 251 3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 160 340

Bilaga 1

Utgiftsområde 4 Tandvårdsförmåner 7 062 169 5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 33 444 000 6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 24 868 886 7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 472 8 Bidrag till psykiatri 2 162 893 9 Läkemedelsverket 161 835 10 E-hälsomyndigheten 120 078 11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 3 000 000 12 Inspektionen för vård och omsorg 778 757

2 Folkhälsopolitik 849 469

1 Folkhälsomyndigheten 511 173 2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 3 Bidrag till WHO 46 665 4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 75 502 5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 95 629

3 Funktionshinderspolitik 250 822

1 Myndigheten för delaktighet 62 080 2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742

4 Politik för sociala tjänster 37 359 776

1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 32 548 2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 785 514 3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 395 4 Kostnader för statlig assistansersättning 25 043 066 5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 8 660 490 6 Statens institutionsstyrelse 1 867 518 7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 669 151 8 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 38 094

5 Barnrättspolitik 69 200

1 Barnombudsmannen 26 939 2 Barnets rättigheter 42 261

6 Forskningspolitik 827 505

1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 41 002 2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 786 503

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 721 457

1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 88 124 819

1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 41 005 070 2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 41 706 400 3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 351 000 4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 252 000 5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 649 6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 491 700 7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 282 000

2 Myndigheter 9 596 638

1 Försäkringskassan 9 524 366 2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 272

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41 786 128

1 Ersättning vid ålderdom 41 085 900

Bilaga 1

Utgiftsområde 1 Garantipension till ålderspension 13 416 400 2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 834 900 3 Bostadstillägg till pensionärer 11 461 400 4 Äldreförsörjningsstöd 1 252 200 5 Inkomstpensionstillägg 6 121 000

2 Myndigheter 700 228

1 Pensionsmyndigheten 700 228

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 040 770

1 Barnbidrag 33 426 477 2 Föräldraförsäkring 48 225 247 3 Underhållsstöd 2 838 365 4 Adoptionsbidrag 14 784 5 Barnpension och efterlevandestöd 1 029 900 6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 752 293 7 Pensionsrätt för barnår 8 467 300 8 Bostadsbidrag 4 286 404

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 6 319 015

1 Nyanlända invandrares etablering 4 825 517

1 Etableringsåtgärder 142 030 2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 516 216 3 Hemutrustningslån 167 271

2 Diskriminering 230 600

1 Diskrimineringsombudsmannen 129 681 2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 100 919

3 Jämställdhet 744 482

1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 640 039 2 Jämställdhetsmyndigheten 76 280 3 Bidrag för kvinnors organisering 28 163

4 Segregation 518 416

1 Åtgärder mot segregation 500 000 2 Delegationen mot segregation 18 416

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 94 025 726

1 Arbetsmarknad 93 010 838

1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 810 253 2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 42 743 597 3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 11 423 145 4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 684 009 5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 136 864 6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 2 545 600 7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 225 000 8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 43 099 9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 80 220 10 Bidrag till administration av grundbeloppet 59 168 11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 310 000 13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4 771 685 14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 094 895

Bilaga 1

Utgiftsområde 15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 75 000

2 Arbetsliv 1 014 888

1 Arbetsmiljöverket 737 550 2 Arbetsdomstolen 35 448 3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 4 Medlingsinstitutet 56 720 5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 39 448 6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000

15 Studiestöd 27 801 485

1 Studiehjälp 4 439 614 2 Studiemedel 19 741 430 3 Avsättning för kreditförluster 2 000 641 4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 18 845 5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 62 150 6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 31 000 7 Studiestartsstöd 400 000 8 Centrala studiestödsnämnden 1 090 481 9 Överklagandenämnden för studiestöd 17 324

16 Utbildning och universitetsforskning 94 529 445

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 33 339 734

1 Statens skolverk 1 362 338 2 Statens skolinspektion 481 927 3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 783 592 4 Sameskolstyrelsen 58 434 5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 253 693 6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 259 837 7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 3 903 000 8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 200 720 9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 112 082 10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 840 526 11 Skolforskningsinstitutet 25 450 12 Praktiknära skolforskning 32 043 13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 14 Särskilda insatser inom skolområdet 203 418 15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 553 500 16 Bidrag till vissa studier 17 525 17 Statligt stöd till vuxenutbildning 5 417 422 18 Myndigheten för yrkeshögskolan 143 991 19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 815 236

2 Universitet och högskolor 51 327 228

1 Universitetskanslersämbetet 171 751 2 Universitets- och högskolerådet 260 147 3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 038 600 4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 368 441 5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 355 647 6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 432 733

Bilaga 1

Utgiftsområde 7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 386 826 8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 743 620 9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 969 944 10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 779 111 11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 590 921 12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 231 968 13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 748 520 14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 067 162 15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 804 289 16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 749 545 17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 359 892 18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 843 660 19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 763 906 20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 433 513 21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 768 995 22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 285 401 23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 202 655 24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 390 389 25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 897 172 26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 322 304 27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 636 012 28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 287 390 29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 071 023 30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 300 160 31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 693 913 32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 282 626 33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 289 707 34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 109 825 35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 216 661 36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 55 639 37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 123 864 38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 34 895 39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 571 955 40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 106 082 41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 487 005 42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 109 431 43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 526 317 44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 116 196 45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 454 910 46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 103 157 47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 456 948 48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 99 395 49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 357 206 50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 66 586 51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 424 527

Bilaga 1

Utgiftsområde 52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 93 697 53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 181 683 54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 222 55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 70 193 56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 13 037 57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 146 193 58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 357 59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 479 407 60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 125 467 61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 39 626 62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 275 63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 837 353 64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 950 902 65 Särskilda medel till universitet och högskolor 534 740 66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 769 954 67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 67 580

3 Forskning 9 679 685

1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 028 846 2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 197 453 4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 227 356 5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 46 152 6 Institutet för rymdfysik 62 845 7 Kungl. Biblioteket 422 655 8 Polarforskningssekretariatet 66 363 9 Sunet 49 183 10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 409 11 Etikprövningsmyndigheten 51 207 12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 8 350 13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 88 995 14 Gentekniknämnden 4 810

4 Vissa gemensamma ändamål 182 798

1 Internationella program 81 589 2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 3 Kostnader för Svenska Unescorådet 10 980 4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 58 043

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 454 593

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 3 479 424

1 Statens kulturråd 73 714 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 450 582 3 Skapande skola 199 964 4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 852 6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 681 723 7 Myndigheten för kulturanalys 18 436

Bilaga 1

Utgiftsområde

2 Teater, dans och musik 1 521 099

1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 122 130 2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 301 614 3 Statens musikverk 97 355

3 Litteraturen, läsandet och språket 406 460

1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 205 735 2 Myndigheten för tillgängliga medier 128 474 3 Institutet för språk och folkminnen 72 251

4 Bildkonst, arkitektur, form och design 126 899

1 Statens konstråd 11 078 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 947 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 805 4 Bidrag till bild- och formområdet 61 069

5 Konstnärernas villkor 623 274

1 Konstnärsnämnden 23 444 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 599 830

6 Arkiv 467 946

1 Riksarkivet 467 946

7 Kulturmiljö 1 030 426

1 Riksantikvarieämbetet 286 384 2 Bidrag till kulturmiljövård 276 042 3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000

8 Museer och utställningar 1 869 801

1 Centrala museer: Myndigheter 1 451 114 2 Centrala museer: Stiftelser 288 714 3 Bidrag till vissa museer 79 718 4 Forum för levande historia 50 175 5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80

9 Trossamfund 98 246

1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 327 2 Stöd till trossamfund 81 919

10 Film 608 444

1 Filmstöd 608 444

11 Medier 85 675

1 Sändningar av TV Finland 9 721 2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 471 3 Avgift till europeiska audiovisuella observatoriet 483 4 Statens medieråd 24 144 5 Stöd till taltidningar 47 856

12 Ungdomspolitik 351 733

1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 59 053 2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 2 000

13 Politik för det civila samhället 2 555 518

1 Stöd till idrotten 2 366 811 2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164

Bilaga 1

Utgiftsområde 3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 5 Insatser för den ideella sektorn 23 758

14 Folkbildning 5 152 272

1 Bidrag till folkbildningen 4 829 783 2 Bidrag till tolkutbildning 60 331 3 Särskilda insatser inom folkbildningen 60 000 4 Särskilt utbildningsstöd 202 158

15 Tillsyn över spelmarknaden 77 376

1 Spelinspektionen 77 376

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik 7 025 334

1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och

lantmäteriverksamhet 6 753 094

1 Bostadspolitisk utveckling 20 600 2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 4 Boverket 316 330 5 Statens geotekniska institut 56 847 6 Lantmäteriet 688 817 7 Energieffektivisering av flerbostadshus 1 565 000 8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 050 000

2 Konsumentpolitik 272 240

1 Konsumentverket 169 873 2 Allmänna reklamationsnämnden 53 792 3 Fastighetsmäklarinspektionen 30 642 4 Åtgärder på konsumentområdet 13 559 5 Bidrag till miljömärkning av produkter 4 374

19 Regional utveckling 5 241 801

1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 560 937 2 Transportbidrag 430 864 3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 1 600 000 4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 650 000

20 Allmän miljö- och naturvård 21 851 580

1 Miljöpolitik 20 618 509

1 Naturvårdsverket 645 033 2 Miljöövervakning m.m. 513 714 3 Åtgärder för värdefull natur 2 064 035 4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 167 318 5 Miljöforskning 96 825 6 Kemikalieinspektionen 298 094 7 Avgifter till Internationella organisationer 282 131 8 Klimatbonus 3 510 000 9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 298 143 10 Klimatanpassning 140 000 11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 579 565 12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 154 100

Bilaga 1

Utgiftsområde 13 Internationellt miljösamarbete 47 400 14 Skydd av värdefull natur 3 725 500 15 Havs- och vattenmyndigheten 307 151 16 Klimatinvesteringar 2 755 000 17 Klimatpremier 1 600 500 18 Stöd för gröna och trygga samhällen 200 000 19 Industriklivet 909 000 20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 215 000 21 Driftstöd för bio-CCS 10 000 22 Kompetenslyft för klimatomställningen 100 000

2 Miljöforskning 1 233 071

1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 128 163 2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 104 908

21 Energi 4 454 924

1 Statens energimyndighet 419 387 2 Insatser för energieffektivisering 118 000 3 Insatser för förnybar elproduktion 25 000 4 Energiforskning 1 432 723 5 Infrastruktur för elektrifierade transporter 600 000 6 Energimarknadsinspektionen 184 294 7 Energiteknik 1 077 600 8 Elberedskap 361 000 9 Avgifter till internationella organisationer 25 328 10 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 140 000 11 Elsäkerhetsverket 71 592

22 Kommunikationer 76 964 552

1 Transportpolitik 74 693 861

1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 31 929 785 2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 30 402 263 3 Trafikverket 1 426 106 4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 369 108 5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 146 184 6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 128 813 7 Trafikavtal 1 038 000 8 Viss internationell verksamhet 30 557 9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 82 037 10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 690 000 11 Trängselskatt i Stockholm 1 943 400 12 Transportstyrelsen 2 367 233 13 Trafikanalys 69 709 14 Trängselskatt i Göteborg 1 025 200 15 Sjöfartsstöd 1 550 000 16 Internationell tågtrafik 45 000 17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 299 000 18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 1 000 000 19 Lån till körkort 151 466

2 Politiken för informationssamhället 2 270 691

Bilaga 1

Utgiftsområde 1 Post- och telestyrelsen 87 679 2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 136 278 3 Grundläggande betaltjänster 28 037 4 Informationsteknik och telekommunikation 104 844 5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 561 014 6 Myndigheten för digital förvaltning 156 845 7 Digital förvaltning 195 994

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 044 754

1 Skogsstyrelsen 622 925 2 Insatser för skogsbruket 1 066 073 3 Statens veterinärmedicinska anstalt 165 256 4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 133 940 5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 183 349 7 Ersättningar för viltskador m.m. 52 778 8 Statens jordbruksverk 615 698 9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 10 Gårdsstöd m.m. 6 982 048 11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 167 000 12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 36 200 13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 174 200 14 Livsmedelsverket 344 398 15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 160 16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 783 297 18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 4 088 310 19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 42 330 20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 22 Främjande av rennäringen m.m. 125 915 23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 134 808 24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 713 664 25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 26 Nedsättning av slakteriavgifter 73 237 27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 15 000 28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 101 500 29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 120 000

24 Näringsliv 9 344 901

1 Näringspolitik 8 641 459

1 Verket för innovationssystem 279 816 2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 540 255 3 Institutens strategiska kompetensmedel 997 268 4 Tillväxtverket 663 677 5 Näringslivsutveckling 905 942 6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 67 146

Bilaga 1

Utgiftsområde 7 Turistfrämjande 124 613 8 Sveriges geologiska undersökning 255 310 9 Geovetenskaplig forskning 5 923 10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 11 Bolagsverket 65 542 12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 13 Konkurrensverket 169 438 14 Konkurrensforskning 10 804 15 Upprustning och drift av Göta kanal 122 510 16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 18 850 17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 000 18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 21 Patent- och registreringsverket 335 706 22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 23 Brexitjusteringsreserven 386 000

2 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 703 442

1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 25 956 2 Kommerskollegium 91 494 3 Exportfrämjande verksamhet 361 367 4 Investeringsfrämjande 72 772 5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 6 Bidrag till standardiseringen 31 336 7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000

25 Allmänna bidrag till kommuner 152 322 194

1 Kommunalekonomisk utjämning 147 046 689 2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 718 355 3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 250 000 5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000

26 Statsskuldsräntor m.m. 12 155 200

1 Räntor på statsskulden 12 000 000 2 Oförutsedda utgifter 10 000 3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200

27 Avgiften till Europeiska unionen 47 836 848

1 Avgiften till Europeiska unionen 47 836 848

Summa anslag 1 204 219 603

Bilaga 1

2 Specifikation av budgetens inkomster för 2022

Tabell 2.2 Specifikation av budgetens inkomster för 2022

Tusental kronor

Skatt på arbete 1 356 049 890

1100 Direkta skatter på arbete 699 968 626

1110 Inkomstskatter 883 829 564 1111 Statlig inkomstskatt 54 707 724 1115 Kommunal inkomstskatt 829 121 840 1120 Allmän pensionsavgift 142 000 175 1121 Allmän pensionsavgift 142 000 175 1130 Artistskatt 0 1131 Artistskatt 0 1140–1160 Skattereduktioner -325 861 113 1141 Allmän pensionsavgift -141 969 545 1144 Fastighetsavgift -388 746 1151 Sjöinkomst -50 735 1153 Jobbskatteavdrag -136 055 728 1154 Husavdrag -19 562 983 1155 Gåvor till ideell verksamhet -100 000 1156 Övriga skattereduktioner -5 078 336 1157 Grön skattereduktion -1 340 887 1158 Skattereduktion sjuk- och aktivitetsersättning -3 044 027 1159 Skattereduktion för förnybar el -100 346 1161 Skattereduktion för installation av grön teknik -198 000 1162 Skattereduktion för förvärvsinkomster -17 971 780

1200 Indirekta skatter på arbete 656 081 264

1210 Arbetsgivaravgifter 650 550 006 1211 Sjukförsäkringsavgift 70 291 091 1212 Föräldraförsäkringsavgift 51 480 799 1213 Arbetsskadeavgift 3 960 061 1214 Ålderspensionsavgift 214 450 401 1215 Efterlevandepensionsavgift 11 880 184 1216 Arbetsmarknadsavgift 51 662 374 1217 Allmän löneavgift 230 079 571 1218 Ofördelade avgifter 0 1219 Nedsatta avgifter 16 745 525 1240 Egenavgifter 13 916 853 1241 Sjukförsäkringsavgift 541 849 1242 Föräldraförsäkringsavgift 912 726 1243 Arbetsskadeavgift 84 482 1244 Ålderspensionsavgift, netto 5 096 042 1245 Efterlevandepensionsavgift 253 685 1246 Arbetsmarknadsavgift 42 177 1247 Allmän löneavgift 4 783 011 1248 Ofördelade avgifter 0

Bilaga 1

1249 Nedsatta avgifter 2 202 881 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -44 607 084 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -44 607 084 1270 Särskild löneskatt 54 580 049 1271 Pensionskostnader, företag 48 608 687 1272 Pensionskostnader, staten 4 642 011 1273 Förvärvsinkomster 589 782 1274 Egenföretagare 739 569 1275 Övrigt 0 1280 Nedsättningar -18 948 405 1282 Arbetsgivaravgifter -16 745 525 1283 Egenavgifter, generell nedsättning -2 128 525 1284 Egenavgifter, regional nedsättning -74 355 1290 Tjänstegruppliv 589 845 1291 Tjänstegruppliv 589 845

1300 Skatt på kapital 316 724 321

1310 Skatt på kapital, hushåll 86 042 613 1311 Skatt på kapital 110 804 941 1312 Skattereduktion kapital -24 774 345 1313 Expansionsmedelsskatt 12 017 1320 Skatt på företagsvinster 166 837 235 1321 Skatt på företagsvinster 168 239 369 1322 Skattereduktioner -1 402 134 1330 Kupongskatt 5 759 753 1331 Kupongskatt 5 759 753 1340 Avkastningsskatt 7 423 010 1341 Avkastningsskatt, hushåll 176 531 1342 Avkastningsskatt, företag 7 145 780 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 100 699 1350 Fastighetsskatt 35 927 402 1351 Fastighetsskatt, hushåll 786 868 1352 Fastighetsskatt, företag 14 213 842 1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll 16 652 538 1354 Kommunal fastighetsavgift, företag 4 274 154 1360 Stämpelskatt 14 734 308 1361 Stämpelskatt 14 734 308

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 671 957 954

1410 Mervärdesskatt 526 816 803 1411 Mervärdesskatt 526 816 803 1420 Skatt på alkohol och tobak 28 519 640 1421 Skatt på tobak 11 992 724 1422 Skatt på etylalkohol 5 289 614 1423 Skatt på vin 6 471 140 1424 Skatt på mellanklassprodukter 143 194 1425 Skatt på öl 4 432 699 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 6 362 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 183 907 1430–1460 Skatt på energi och miljö 85 660 347 1430 Energiskatt 56 482 051

Bilaga 1

1431 Skatt på elektrisk kraft 28 969 092 1432 Energiskatt bensin 12 145 581 1433 Energiskatt oljeprodukter 14 699 526 1434 Energiskatt övrigt 667 852 1440 Koldioxidskatt 21 954 815 1441 Koldioxidskatt bensin 7 881 952 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 13 913 270 1443 Koldioxidskatt övrigt 159 593 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 7 223 481 1451 Svavelskatt 9 810 1452 Skatt på råtallolja 0 1453 Särskild skatt mot försurning 63 163 1454 Skatt på bekämpningsmedel 142 739 1456 Avfallsskatt 202 452 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 51 617 1458 Övriga skatter 179 247 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 2 676 266 1461 Kemikalieskatt 1 683 010 1462 Skatt på flygresor 699 177 1463 Skatt på avfallsförbränning 450 000 1464 Skatt på plastbärkassar 400 000 1465 Intäkter från handel med Elcertifikat 666 000 1470 Skatt på vägtrafik 23 400 368 1471 Fordonsskatt 16 102 315 1472 Vägavgifter 1 309 830 1473 Trängselskatt 3 110 000 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 2 878 223 1480 Övriga skatter 7 560 796 1481 Systembolaget AB:s överskott 252 815 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB 2 889 000 1483 Skatt på spel 4 261 981 1485 Spelavgifter 57 000 1486 Skatt på annonser och reklam 0 1491 Avgifter för telekommunikation 100 000

1500 Skatt på import 6 990 812

1511 Tullmedel 6 990 812 1512 Sockeravgifter 0

1600 Restförda och övriga skatter 14 227 748

1610 Restförda skatter -5 955 961 1611 Restförda skatter, hushåll -843 568 1612 Restförda skatter, företag -5 112 393 1620 Övriga skatter, hushåll 5 084 756 1621 Omprövningar aktuellt beskattningsår -469 687 1622 Omprövningar äldre beskattningsår 613 040 1623 Anstånd 500 000 1624 Övriga skatter 4 142 863 1625 Skattetillägg 150 663 1626 Förseningsavgifter 147 877 1630 Övriga skatter företag -467 678

Bilaga 1

1631 Omprövningar aktuellt beskattningsår -1 579 138 1632 Omprövningar äldre beskattningsår 0 1633 Anstånd -500 000 1634 Övriga skatter -10 000 1635 Skattetillägg 1 149 337 1636 Förseningsavgifter 472 123 1640 Intäkter som förs till fonder 6 042 111 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 807 916 1644 Batteriavgifter 1 335 1645 Kväveoxidavgifter 603 860 1647 Resolutionsavgift 3 629 000 1650 Avgifter till public service 9 524 520 1651 Avgifter till public service 9 524 520

Totala skatteintäkter 2 365 950 725

1700 Avgående poster, skatter till EU -6 990 812

1710 EU-skatter -6 990 812 1711 EU-skatter -6 990 812

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 358 959 913

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 142 287 113

1810 Skatter till andra sektorer -1 142 287 113 1811 Kommunala skatter -849 628 700 1812 Avgifter till AP-fonder -292 658 413

Statens skatteintäkter 1 216 672 800

1900 Periodiseringar 5 124 024

1910 Uppbördsförskjutningar -8 120 005 1911 Uppbördsförskjutningar -8 120 005 1920 Betalningsförskjutningar -55 971 1921 Kommuner och regioner 10 027 844 1922 Ålderspensionssystemet -1 924 274 1923 Företag och hushåll -8 098 960 1924 Kyrkosamfund -101 135 1925 EU 40 554 1930 Anstånd 13 300 000 1931 Anstånd 13 300 000

1000 Statens skatteinkomster 1 221 796 824

2100 Rörelseöverskott 2 854 315

2110 Affärsverkens inlevererade överskott 363 000 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 363 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 491 315 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 85 519 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 2127 Inlevererat överskott av övriga myndigheter 405 796 2130 Riksbankens inlevererade överskott 2 000 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 2 000 000

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 501 000

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 501 000

Bilaga 1

2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 501 000

2300 Ränteinkomster 2 056 380

2320 Räntor på näringslån 0 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 0 2322 Räntor på övriga näringslån 0 2323 Räntor på övriga näringslån 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 0 2340 Räntor på studielån 21 000 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 21 000 2390 Övriga ränteinkomster 2 035 380 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 0 2394 Övriga ränteinkomster 35 070 2397 Räntor på skattekonto m.m., netto 2 000 310

2400 Inkomster av statens aktier 24 000 000

2410 Inkomster av statens aktier 24 000 000 2411 Inkomster av statens aktier 24 000 000

2500 Offentligrättsliga avgifter 11 854 332

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 1 024 443 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 4 333 729 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 38 500 2528 Avgifter vid bergsstaten 18 300 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 436 500 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 2 394 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 1 659 500 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 592 000 2537 Miljöskyddsavgifter 340 000 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 683 000 2551 Avgifter från kärnkraftverken 319 000 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 515 000 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen 30 100 2558 Avgifter för årlig revision 152 065 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 28 432 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 19 169 2562 CSN-avgifter 662 200

2600 Försäljningsinkomster 70 000

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 70 000 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0

2700 Böter m.m. 1 507 289

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 86 500 2712 Bötesmedel 1 210 000 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. 0 2714 Sanktionsavgifter m.m. 156 866 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll 53 923

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 613 000

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 613 000

2000 Inkomster av statens verksamhet 44 456 316

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 0

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0

Bilaga 1

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000

4100 Återbetalning av näringslån 90

4120 Återbetalning av jordbrukslån 0 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 0 4130 Återbetalning av övriga näringslån 90 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån 0 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 0 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 90

4300 Återbetalning av studielån 298 052

4312 Återbetalning av allmänna studielån 52 4313 Återbetalning av studiemedel 298 000

4500 Återbetalning av övriga lån: 230 692

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 36 701 4526 Återbetalning av övriga lån 193 991

4000 Återbetalning av lån 528 834

5100 Avskrivningar och amorteringar 0

5120 Avskrivningar på fastigheter 0 5121 Amortering på statskapital 0

5200 Statliga pensionsavgifter 18 038 000

5211 Statliga pensionsavgifter 18 038 000

5000 Kalkylmässiga inkomster 18 038 000

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 11 145 900

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 061 400 6111 Gårdsstöd 6 897 000 6113 Övriga interventioner 160 000 6114 Exportbidrag 0 6115 Djurbidrag 0 6116 Offentlig lagring 0 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 400 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 4 084 500 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013 -500 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 4 085 000 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027 0

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 294 000

6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020 174 000 6215 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021–2027 120 000

6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2 200 000

6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020 1 600 000 6315 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027 600 000

6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 2 771 000

Bilaga 1

6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020 2 546 000 6415 Bidrag från Europeiska socialfonden 2021–2027 225 000

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 000

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 000

6600 Bidrag från Europeiska Faciliteten för återhämtning och resiliens 10 513 000

6611 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 10 513 000

6900 Övriga bidrag från EU 713 000

6911 Övriga bidrag från EU 713 000

6000 Bidrag m.m. från EU 27 786 900

7100 Tillkommande skatter 11 668 566

7110 EU-skatter 6 950 258 7112 Tullmedel 6 950 258 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 718 308 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 718 308

7200 Avräkningar -138 281 206

7210 Intäkter som förs till fonder -6 042 111 7211 Intäkter som förs till fonder -6 042 111 7220 Kompensation för mervärdesskatt -121 759 705 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -40 009 252 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -81 750 453 7230 Övriga avräkningar -10 479 390 7231 Avgifter till public service -9 813 390 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -666 000

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -126 612 640

8127 Stöd till korttidsarbete 0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

9000 Löpande redovisade skatter m.m. 0

Summa inkomster 1 190 994 234

Bilaga 2 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning

Bilaga 2

I denna bilaga specificeras prognoserna för den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser. Dessa prognoser beskrivs i avsnitt 3 och 8. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1 Den makroekonomiska utvecklingen

Tabell 1.1 Internationella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 BNP, euroområdet 2,0 1,9 2,6 1,9 1,4 -6,4 5,0 4,5 1,5 1,5 BNP, USA 2,7 1,7 2,3 2,9 2,3 -3,4 6,0 4,5 1,5 1,0 BNP, Kina 7,0 6,8 6,9 6,7 6,0 2,3 8,0 5,5 5,5 5,0 BNP i världen, PPP-vägd 1 3,5 3,3 3,8 3,6 2,8 -3,3 6,0 4,5 3,5 3,5 BNP i världen, KIX-vägd 2 2,2 2,4 2,9 2,5 2,1 -4,3 4,8 4,2 2,3 2,1 Svensk exportmarknad 3 4,3 3,3 5,2 3,9 2,5 -8,9 8,0 6,0 3,5 3,2 Inflation, euroområdet 4 0,2 0,2 1,5 1,8 1,2 0,3 1,9 1,4 1,5 1,8 Inflation, USA 5 0,1 1,3 2,1 2,4 1,8 1,2 3,7 2,8 2,4 2,3 Styrränta, euroområdet 6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Styrränta, USA 6 0,3 0,5 1,1 1,9 2,3 0,5 0,3 0,3 0,5 0,9 Råoljepris 7 52,4 43,6 54,2 71,0 64,3 41,8 68,5 67,6 63,8 61,0 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade (PPP) BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2021 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. 3 Den sammanviktade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). 5 Konsumentprisindex (KPI). 6 Årsgenomsnitt, procent. Avser refiräntan för euroområdet, dvs. den ränta som banker i euroområdet får betala för lån i en vecka från Europeiska centralbanken, och Federal funds ränta för USA. 7 Brent, US-dollar per fat. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

Tabell 1.2 Finansiella variabler

Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Reporänta -0,3 -0,5 -0,5 -0,5 -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Statsobligationsränta 10 år 0,7 0,5 0,7 0,7 0,1 0,0 0,3 0,5 0,8 1,1 Statsobligationsränta 5 år 0,2 -0,2 -0,1 0,1 -0,4 -0,3 -0,2 0,1 0,4 0,8 Växelkurs, kronindex KIX 1 112,6 111,7 112,9 117,6 122,1 118,5 114,0 113,9 113,9 113,9 Växelkurs SEK per EUR 9,4 9,5 9,6 10,3 10,6 10,5 10,1 10,1 10,2 10,2 Växelkurs SEK per USD 8,4 8,6 8,5 8,7 9,5 9,2 8,4 8,3 8,2 8,1 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. 1 18 november 1992 = 100. Källor: Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.3 Försörjningsbalans, fasta priser

Procentuell förändring i fasta priser om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2020 1 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

BNP 4 977 4,5 2,1 2,6 2,0 2,0 -2,8 4,4 3,5 1,4 1,5

Hushållens konsumtion 2 183 3,9 2,3 2,6 1,8 0,7 -4,8 4,2 4,9 2,8 2,8 Offentlig konsumtion 1 327 2,2 3,7 0,1 0,8 0,3 -0,5 2,3 1,4 -1,2 -0,8 varav stat 343 1,8 2,6 -2,0 0,6 -0,5 0,8 4,5 3,5 -1,9 -1,7 2 varav kommunsektor 984 2,3 4,1 0,9 0,9 0,5 -1,0 1,5 0,7 -1,0 -0,5 Fasta bruttoinvesteringar 1 233 6,9 4,0 5,5 1,4 -0,3 -0,5 2,4 3,6 1,5 1,2 varav i näringslivet 989 8,3 3,2 5,3 0,5 -0,9 -1,6 1,6 4,8 1,6 1,7 – bostadsinvesteringar 248 15,8 9,8 7,1 -6,4 -6,5 3,1 3,0 0,8 0,8 0,4 varav i offentliga myndigheter 239 0,7 8,0 6,5 6,2 2,2 4,3 6,0 -0,9 1,1 -0,8 – stat 126 -3,0 6,6 3,5 1,4 3,7 16,0 10,4 -4,6 0,7 0,2 – kommunsektor 112 4,8 9,5 9,6 10,9 0,9 -6,3 1,0 3,7 1,6 -1,9 Lagerinvesteringar 4 0,4 -0,2 0,1 0,3 -0,1 -0,6 0,2 0,0 0,0 0,0 3 Export 2 221 5,8 2,4 4,1 4,2 6,0 -4,6 8,3 4,5 2,6 2,7 Import 1 991 6,1 4,5 4,7 3,8 2,1 -5,7 6,3 4,7 2,6 2,8 4 Nettoexport 5 230 0,1 -0,7 -0,1 0,3 1,8 0,3 1,2 0,1 0,1 0,1

6

BNP per invånare 0,5 3,4 0,8 1,2 0,8 1,0 -3,5 3,9 3,1 1,0 1,0

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och regioner. 1 Löpande priser, miljarder kronor. År 2020 är referensår för prognosen för försörjningsbalansen i fasta priser. 2 Konsumtionsvolymen i kommunsektorn mäts till största delen med s.k. volymindex vilka främst påverkas av demografiska faktorer och inte nödvändigtvis är detsamma som hur mycket resurser kommunsektorn lägger på verksamheten. 3 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 4 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 5 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 6 BNP per person i totala befolkningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.4 Försörjningsbalans, fasta priser, kalenderkorrigerad

Procentuell förändring i fasta priser om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2020 1 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

BNP 4 977 4,3 1,8 2,8 2,0 2,0 -3,0 4,3 3,5 1,6 1,5

Hushållens konsumtion 2 183 3,8 2,2 2,7 1,9 0,7 -4,9 4,1 4,9 2,9 2,8 Offentlig konsumtion 1 327 1,8 3,4 0,4 1,0 0,3 -0,9 2,1 1,4 -0,9 -0,8 varav stat 343 1,6 2,4 -1,7 0,7 -0,4 0,5 4,3 3,5 -1,7 -1,7 varav kommunsektor 2 984 1,9 3,7 1,3 1,1 0,6 -1,4 1,3 0,7 -0,6 -0,5 Fasta bruttoinvesteringar 1 233 6,6 3,7 5,9 1,5 -0,3 -0,8 2,3 3,6 1,8 1,2 varav i näringslivet 989 7,9 2,9 5,7 0,6 -0,9 -2,0 1,4 4,8 1,9 1,7 – bostadsinvesteringar 248 15,8 9,7 7,2 -6,4 -6,4 3,0 3,0 0,8 0,9 0,4 varav i offentliga myndigheter 239 0,7 8,0 6,5 6,2 2,2 4,3 6,0 -0,9 1,1 -0,8 – stat 126 -3,0 6,5 3,6 1,4 3,7 15,9 10,3 -4,6 0,8 0,2 – kommunsektor 112 4,9 9,6 9,5 10,8 0,9 -6,2 1,1 3,7 1,5 -1,9 Lagerinvesteringar 4 0,4 -0,1 0,1 0,3 -0,1 -0,6 0,2 0,0 0,0 0,0 3 Export 2 221 5,4 2,0 4,6 4,4 6,0 -5,0 8,1 4,4 2,9 2,8 Import 1 991 5,6 4,1 5,2 4,0 2,1 -6,0 6,1 4,7 3,0 2,8 4 Nettoexport 5 230 0,1 -0,5 0,0 0,0 1,3 0,5 1,2 0,1 0,1 0,1 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och regioner. 1 Löpande priser, miljarder kronor. Beloppen är inte kalenderkorrigerade. År 2020 är referensår för prognosen för försörjningsbalansen i fasta priser. 2 Konsumtionsvolymen i kommunsektorn mäts till största delen med s.k. volymindex vilka främst påverkas av demografiska faktorer och inte nödvändigtvis är detsamma som hur mycket resurser kommunsektorn lägger på verksamheten. 3 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 4 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 5 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.5 Försörjningsbalans, löpande priser

Procentuell förändring i löpande priser om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2020 1 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

BNP 4 977 6,7 3,6 4,8 4,4 4,6 -1,4 6,7 5,5 3,1 3,3

Hushållens konsumtion 2 183 5,0 3,2 4,4 4,3 2,8 -3,8 5,9 6,4 4,5 4,8 Offentlig konsumtion 1 327 5,2 6,2 3,4 4,5 3,4 2,0 5,8 4,8 1,1 1,9 varav stat 343 4,1 4,0 0,7 3,7 3,7 1,9 6,1 5,8 1,3 0,5 varav kommunsektor 984 5,6 7,1 4,4 4,9 3,2 2,1 5,7 4,5 1,1 2,3 Fasta bruttoinvesteringar 1 233 9,1 5,6 8,8 4,6 1,4 0,1 4,2 5,3 3,0 2,7 varav i näringslivet 989 10,8 4,9 8,5 3,5 0,7 -0,9 3,3 6,4 3,1 3,2 – bostadsinvesteringar 248 20,2 16,1 12,6 -4,4 -5,8 4,6 6,0 4,1 4,3 3,8 varav i offentliga myndigheter 239 1,7 9,0 10,1 10,2 4,4 4,3 8,1 1,6 3,3 1,5 – stat 126 -2,1 7,3 7,2 5,1 5,4 15,8 12,2 -2,5 2,6 2,2 – kommunsektor 112 6,1 10,9 13,0 15,1 3,6 -6,2 3,5 6,5 4,1 0,7 Export 2 221 7,9 1,1 7,3 9,0 9,5 -8,0 9,1 5,7 3,6 3,8 Import 2 1 991 7,5 2,8 8,9 10,1 5,0 -9,6 6,7 6,2 3,9 4,1

BNI 5 134 5,3 3,4 6,0 4,6 5,6 -1,2 6,5 5,0 3,1 3,3

3

Bytesbalans, procent av BNP 3,1 2,4 2,8 2,5 5,2 5,6 6,5 6,2 6,1 6,0

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och regioner. 1 Miljarder kronor. 2 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 3 Baserat på statistik från NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.6 Hushållens ekonomi

Procentuell förändring för hushållens inkomster. Andel av disponibel inkomst för hushållens sparande. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2020 1 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Hushållens inkomster

Real disponibel inkomst 2 2,7 3,6 2,0 2,0 2,4 -0,6 4,1 3,1 1,1 1,0 Prisindex 3 1,0 0,9 1,8 2,5 2,1 1,1 1,7 1,4 1,7 2,0 Nominell disponibel inkomst 2 452 3,8 4,5 3,8 4,5 4,6 0,5 5,9 4,6 2,9 3,0 Lönesumma 4 2 023 3,9 4,5 4,9 4,9 4,0 0,9 4,7 4,4 3,2 3,0 Övriga faktorinkomster 5 209 -2,6 4,4 5,6 6,6 5,7 1,2 2,0 3,0 2,4 2,3 Räntor och utdelningar, netto 6 112 1,8 1,7 0,2 -0,7 0,2 -2,9 3,0 0,7 0,3 0,4 Offentliga transfereringar 706 2,6 3,2 2,4 2,8 2,4 5,6 1,4 1,4 0,2 1,5 varav pensioner 389 2,8 4,9 3,7 2,6 3,0 3,8 1,8 3,8 1,8 1,4 varv sjukdom 111 4,4 -2,5 -1,1 -0,1 -1,2 2,0 -1,2 -2,2 1,4 1,9 varav arbetsmarknad 43 -1,2 1,2 -0,6 -4,8 0,2 41,7 7,2 -11,4 -21,1 -0,1 varav familjer och barn 83 2,6 3,3 3,2 8,6 2,7 2,3 -0,7 2,9 1,8 1,7 varav studier 19 -2,3 -1,3 1,7 11,9 11,3 10,3 6,3 2,6 3,6 8,0 varav övrigt 61 2,5 7,1 2,2 4,2 5,0 10,3 0,8 -0,7 -1,2 -0,2 Privata transfereringar 7 186 10,1 5,2 2,5 5,3 2,6 17,0 2,3 3,9 3,1 2,0 Skatter och avgifter -784 7,8 7,8 4,9 1,5 0,7 0,3 5,7 2,0 1,5 2,0 8

Hushållens sparande

Nettosparande, exklusive sparande i avtalspensioner 268 4,7 5,9 5,3 5,4 7,0 10,9 10,9 9,3 7,7 6,1 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps 9 ) 202 8,2 8,6 7,9 9,2 10,0 8,2 8,6 8,5 8,5 8,7 Totalt nettosparande 10 470 11,9 13,3 12,2 13,4 15,4 17,7 18,0 16,4 14,9 13,5

Finansiellt sparande 374 9,3 10,3 8,4 10,5 13,2 15,2 15,7 13,8 12,1 10,6

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkningen av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringar överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Löpande priser, miljarder kronor. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten korrigeras för prisförändringar enligt implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Totala lönesumman för arbetsgivare i Sverige och i utlandet till svenska hushåll. 5 Består bl.a. av egenföretagares inkomster. 6 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 7 Består främst av utbetalda privatfonderade avtalspensioner. 8 Procentuell andel av disponibel inkomst. 9 Premiepensionssparande. 10 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) / (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner [inklusive premiepensionssparande]). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.7 Produktivitet och arbetsmarknad

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2020 1 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Produktivitet 2 554 3,1 -0,6 0,7 0,3 2,3 0,6 1,3 0,8 1,0 1,2 i näringslivet 2 615 4,1 -0,3 1,1 0,5 2,5 1,4 1,9 1,4 0,8 1,3 i offentlig sektor 2 416 0,0 -1,7 -0,8 -0,7 1,1 -1,1 -1,1 -1,4 1,0 0,4 Arbetade timmar 7 951 0,9 2,0 2,3 1,9 -0,2 -3,8 3,2 2,7 0,5 0,2 3 3 varav näringslivet 5 590 0,9 1,7 2,3 2,0 0,1 -4,9 3,5 2,9 1,2 0,7 varav offentlig sektor 3 2 198 0,7 3,2 2,3 1,7 -0,8 -1,2 2,7 2,5 -1,2 -1,1 Medelarbetstid 4 1 570 -0,4 0,5 0,0 0,3 -0,9 -2,6 3,4 1,0 -0,5 -0,1 Sysselsatta, 15–74 år 5 064 1,4 1,5 2,3 1,5 0,7 -1,3 -0,1 1,7 1,0 0,3 Sysselsatta, näringslivet 5 3 475 1,1 1,5 2,7 1,9 0,5 -1,8 1,4 1,9 2,0 0,8 Sysselsatta, offentlig sektor 5 1 459 2,2 2,7 1,7 0,9 0,7 -0,3 0,7 1,3 -1,2 -1,1 varav stat 5 268 0,4 1,2 1,1 1,4 1,3 1,2 1,5 1,7 -1,9 -2,8 varav kommunsektor 5 1 190 2,7 3,1 1,9 0,8 0,6 -0,7 0,5 1,2 -1,1 -0,7 Sysselsättningsgrad 15– 74 år 6 66,6 67,1 67,8 68,3 68,3 67,2 67,3 68,3 68,9 68,9 Sysselsättningsgrad 20– 64 år 6 80,5 81,2 81,8 82,4 82,1 80,8 80,8 82,2 82,8 82,8 Arbetslösa, 15–74 år 459 -6,1 -5,1 -2,2 -3,9 8,2 23,0 6,8 -12,5 -8,9 0,7 Arbetslöshet, 15–74 år 7,4 6,9 6,7 6,3 6,8 8,3 8,8 7,7 7,0 7,0 7 Arbetskraft, 15–74 år 5 523 0,8 1,0 2,0 1,1 1,1 0,3 0,4 0,5 0,3 0,3 Arbetskraftsdeltagande, 15–74 år 8 72,0 72,1 72,7 72,9 73,3 73,3 73,8 74,0 74,0 74,1 Befolkning, total 9 10 353 1,1 1,3 1,4 1,2 1,0 0,7 0,5 0,5 0,5 0,4 Befolkning, 15–74 år 7 536 0,7 0,9 1,1 0,8 0,7 0,4 -0,3 0,2 0,3 0,3 9 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott som försvårar analysen av befolkning, sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet 2021 och påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet. För mer information se avsnitt 3.2. 1 Nivå, avser tusental om inte annat anges. 2 Produktivitet mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme, kalenderkorrigerat. 3 Enligt nationalräkenskaperna (NR). Nivå avser miljoner timmar, kalenderkorrigerat. 4 Avser antal arbetade timmar per år enligt NR (kalenderkorrigerat) dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt AKU. 5 Sysselsättning enligt NR. Näringslivet och offentlig sektor summerar inte till totalt antal sysselsatta enligt AKU. Med begreppet kommunsektor avses det som i NR benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och regioner. 6 Sysselsatta som andel av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Arbetslösa som andel av arbetskraften i den aktuella åldersgruppen. 8 Arbetskraften som andel av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 Utfall för 2020 är ett beräknat årsmedelvärde. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.8 Potentiella variabler och resursutnyttjande

Procentuell förändring om inte annat anges 2020 1 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Potentiell BNP 2 5 171 3 2,0 2,1 2,1 2,1 2,0 1,8 1,8 1,7 1,7 1,7 Potentiell produktivitet 621 4 0,8 0,8 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 Potentiellt arbetade timmar 8 325 5 1,2 1,2 1,2 1,1 0,9 0,8 0,7 0,5 0,4 0,4 Potentiell sysselsättning 5 162 1,2 1,2 1,2 1,1 1,0 0,9 -0,6 0,6 0,5 0,5 6 7 Jämviktsarbetslöshet 8 6,9 6,8 6,7 6,7 6,7 6,7 6,7 6,8 6,9 7,0 Potentiell BNP i löpande pris 9 5 171 10 4,2 3,6 4,3 4,5 4,6 3,2 4,1 3,6 3,3 3,6 BNP-gap 11 0,4 0,2 0,9 0,9 0,9 -3,8 -1,5 0,3 0,2 0,0 Produktivitetsgap 1,9 0,9 0,5 -0,3 0,9 0,7 0,6 0,2 0,1 0,0 11 Timgap 11 -1,5 -0,7 0,4 1,2 0,1 -4,5 -2,1 0,1 0,1 0,0 Sysselsättningsgap 11 -1,1 -0,8 0,2 0,6 0,3 -1,9 -1,5 -0,4 0,1 0,0 Anm.: Fasta priser, referensår 2020, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler går inte att observera utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer. 1 Nivå. 2 Potentiell BNP till marknadspris. 3 Avser miljarder kronor. 4 Avser förädlingsvärde till marknadspris per timme. 5 Avser miljoner timmar. 6 Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott. Det påverkar även bedömningen av potentiell sysselsättning och har bidragit till ett nivåskifte från 2021 och framåt. Det är förklaringen till negativ tillväxttakt 2021. För mer information se avsnitt 3.2. 7 Avser tusental. 8 Andel av potentiell arbetskraft. 9 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2020) multiplicerad med BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster. 10 Avser miljarder kronor. 11 Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.9 Löner och priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2020 1 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Lönesumma 2 2 023 3,9 4,5 4,9 4,9 4,0 0,9 4,7 4,4 3,2 3,0 Timlön enligt NR 3 3,0 2,3 2,5 2,7 3,9 4,8 1,3 1,6 2,6 2,8 Timlön enligt KL 4 2,4 2,4 2,3 2,6 2,6 2,1 2,6 2,4 2,6 2,8 Reallön 2,5 1,4 0,5 0,6 0,8 1,6 1,0 0,9 0,9 0,6 5 KPI 6 0,0 1,0 1,8 2,0 1,8 0,5 1,6 1,4 1,7 2,2 KPIF 7 0,9 1,4 2,0 2,1 1,7 0,5 1,8 1,5 1,7 2,0 KPIF exkl. energi 1,4 1,4 1,7 1,4 1,6 1,3 1,2 1,5 1,6 1,9 KPI-KS -0,3 0,8 1,7 1,9 1,7 0,5 1,6 1,4 1,7 2,2 8 HIKP 9 0,7 1,1 1,9 2,0 1,7 0,7 2,1 1,2 1,4 1,8 BNP-deflator 2,1 1,5 2,1 2,4 2,5 1,4 2,3 1,9 1,6 1,9 Prisbasbelopp 10 44,5 44,3 44,8 45,5 46,5 47,3 47,6 48,3 48,9 49,8 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. 1 Nivå, avser miljarder kronor. 2 Totala lönesumman för arbetsgivare i Sverige och i utlandet till svenska hushåll. 3 Nominell löneutveckling, kalenderkorrigerad. Timlönen enligt nationalräkenskaperna (NR) mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar. 4 Nominell löneutveckling. Konjunkturlönestatistiken (KL) för 2020 avser prognos. 5 Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex. 6 Konsumentprisindex. 7 KPI med fast ränta. 8 KPI med konstanta skatter. 9 Harmoniserat index för konsumentpriser. 10 Tusental kronor. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

2 Den offentliga sektorns finanser

Tabell 2.10 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Inkomster 2 058 2 194 2 294 2 391 2 453 2 418 2 589 2 697 2 781 2 858

Procent av BNP 48,3 49,7 49,6 49,5 48,6 48,6 48,7 48,1 48,1 47,9 Skatter och avgifter 1 1 810 1 941 2 033 2 107 2 156 2 117 2 267 2 359 2 439 2 509 Procent av BNP 42,5 44,0 44,0 43,6 42,7 42,5 42,7 42,1 42,2 42,0 Kapitalinkomster 63 67 64 75 77 71 75 83 81 84 Övriga inkomster 2 185 186 196 208 220 231 247 255 260 265

Utgifter 2 058 2 149 2 228 2 351 2 424 2 566 2 688 2 734 2 757 2 815

Procent av BNP 48,3 48,7 48,2 48,7 48,0 51,6 50,6 48,8 47,7 47,1 Transfereringar och subventioner 752 769 789 829 848 966 990 953 952 974 Hushållen 604 623 638 656 673 712 723 732 735 747 Näringslivet m.m. 3 77 85 84 93 94 161 171 125 124 132 Utlandet 71 61 66 80 81 93 97 97 92 94 Konsumtion 1 096 1 164 1 204 1 258 1 300 1 327 1 404 1 471 1 487 1 515 Investeringar m.m. 179 187 208 233 246 249 269 284 291 297 Ränteutgifter 4 30 29 28 30 29 24 25 25 27 29

Finansiellt sparande 0 44 66 40 29 -148 -98 -37 24 43

Procent av BNP 0,0 1,0 1,4 0,8 0,6 -3,0 -1,8 -0,7 0,4 0,7 Staten 6 63 76 66 68 -153 -131 -21 47 59 Ålderspensionssystemet 10 6 0 7 6 -10 6 9 10 16 Kommunsektorn -16 -25 -11 -33 -45 15 27 -24 -34 -32

Strukturellt sparande,

procent av potentiell

BNP -0,4 0,4 0,5 0,2 0,4 -1,0 -1,2 -0,6 0,4 1,0

Finansiell ställning

Konsoliderad

bruttoskuld 1 863 1 866 1 884 1 879 1 762 1 976 2 007 1 986 1 900 1 857

Procent av BNP 43,7 42,3 40,7 38,9 34,9 39,7 37,8 35,4 32,9 31,1 Nettoställning 732 916 1 107 1 156 1 429 1 331 1 461 1 594 1 755 1 884 Procent av BNP 17,2 20,8 23,9 24,0 28,3 26,7 27,5 28,4 30,4 31,6 Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. 1 Utfall för 2020 enligt nationalräkenskaperna (NR), vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 som redovisas i avsnitt 5. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i nationalräkenskaperna, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive övriga ofördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 2.11 Statens finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Inkomster 1 075 1 167 1 218 1 264 1 288 1 242 1 353 1 409 1 451 1 486

Skatter och avgifter 1 934 1 021 1 071 1 106 1 123 1 064 1 168 1 217 1 263 1 300 Kapitalinkomster 22 23 21 28 29 34 29 33 28 28 Övriga inkomster 119 123 126 130 136 144 156 159 160 159 2

Utgifter 1 069 1 104 1 142 1 198 1 220 1 395 1 484 1 431 1 404 1 427

Transfereringar privat sektor 3 416 408 415 446 450 550 566 518 507 522 Bidrag till kommunsektorn 218 246 271 277 278 336 374 343 322 322 Ålderspensionsavgifter 23 26 25 24 23 26 26 25 24 24 Konsumtion 296 308 310 321 333 339 360 381 386 388 Investeringar m.m. 90 93 100 105 114 127 141 147 148 153 Ränteutgifter 4 26 25 22 25 22 17 16 17 17 19

Finansiellt sparande 6 63 76 66 68 -153 -131 -21 47 59

Procent av BNP 0,1 1,4 1,7 1,4 1,3 -3,1 -2,5 -0,4 0,8 1,0 Budgetsaldo -33 85 62 80 112 -221 -6 53 116 78 Procent av BNP -0,8 1,9 1,3 1,7 2,2 -4,4 -0,1 0,9 2,0 1,3 Statsskuld (okonsoliderad) 1 403 1 347 1 328 1 262 1 113 1 280 1 285 1 236 1 121 1 048 Procent av BNP 32,9 30,5 28,7 26,1 22,0 25,7 24,2 22,1 19,4 17,5 Statsskuld (konsoliderad) 1 352 1 292 1 265 1 197 1 054 1 218 1 224 1 174 1 059 984 Procent av BNP 31,7 29,3 27,4 24,8 20,9 24,5 23,0 20,9 18,3 16,5 Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. 1 Utfall för 2020 enligt nationalräkenskaperna (NR), vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 som redovisas i avsnitt 5. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i nationalräkenskaperna, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive övriga ofördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 2.12 Ålderspensionssystemets finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Inkomster 280 295 303 318 328 324 346 360 371 383 Socialförsäkringsavgifter 224 234 245 257 267 269 281 293 302 311 Statliga ålderspensionsavgifter m.m. 24 26 25 24 23 26 26 25 24 24 Räntor, utdelningar m.m. 32 35 33 37 39 29 39 43 45 48 Utgifter 270 288 302 311 322 334 340 352 361 367 Pensioner 266 284 298 306 317 329 334 346 355 361 Övriga utgifter 1 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6

Finansiellt sparande 10 6 0 7 6 -10 6 9 10 16

Procent av BNP 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 -0,2 0,1 0,2 0,2 0,3 Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. 1 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 2.13 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Inkomster 955 1 014 1 078 1 119 1 147 1 224 1 302 1 306 1 315 1 346

Skatter 1 636 670 700 726 748 765 799 829 852 876 Kommunal fastighetsavgift 16 16 17 18 19 19 20 21 21 22 Statsbidrag 159 184 205 206 205 260 294 260 239 237 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 19,0 19,7 19,9 19,7 19,2 21,0 20,9 19,8 19,2 19,0 Kapitalinkomster 11 10 12 12 12 10 11 11 12 13 Övriga inkomster 134 133 144 157 164 170 178 185 191 197 varav kompensation för moms 59 61 66 72 74 76 80 83 84 85

Utgifter 971 1 039 1 089 1 152 1 193 1 209 1 275 1 331 1 349 1 378

Transfereringar till hushåll 41 43 43 44 47 49 50 51 51 52 Övriga transfereringar 38 45 42 40 43 47 49 49 49 50 Konsumtion 796 853 890 933 964 984 1 039 1 086 1 097 1 123 Investeringar 2 90 94 108 128 132 122 128 137 143 144 Ränteutgifter 5 5 5 6 7 7 8 8 9 9 3

Finansiellt sparande -16 -25 -11 -33 -45 15 27 -24 -34 -32

Procent av BNP -0,4 -0,6 -0,2 -0,7 -0,9 0,3 0,5 -0,4 -0,6 -0,5

Ekonomiskt resultat 16 25 27 15 26 54 53 27 20 20

Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. 1 Utfall för 2020 enligt nationalräkenskaperna (NR), vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 som redovisas i avsnitt 5. 2 Investeringarna inkluderar även köp och försäljningar av fastigheter, netto. 3 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 2.14 Strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP om inte annat anges. Utfall 2015–2020, prognos 2021–2024 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Finansiellt sparande, miljarder kronor 0 44 66 40 29 -148 -98 -37 24 43 Finansiellt sparande, procent av BNP 0,0 1,0 1,4 0,8 0,6 -3,0 -1,8 -0,7 0,4 0,7 Justering för BNP-gap -0,2 -0,1 -0,4 -0,4 -0,4 1,9 0,7 -0,1 -0,1 0,0 Justering för arbetslöshetsgap 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,1 0,0 0,0 Justering för skattebasernas sammansättning 0,1 -0,4 -0,5 -0,2 0,2 -0,1 -0,3 0,1 0,1 0,2 Justering för engångseffekter 1 -0,4 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande -0,4 0,4 0,5 0,2 0,4 -1,0 -1,2 -0,6 0,4 1,0 BNP-gap 0,4 0,2 0,9 0,9 0,9 -3,8 -1,5 0,3 0,2 0,0 2 Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. 1 Engångseffekter 2015–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 rör de även återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring samt en skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 2.15 Den offentliga sektorns okonsoliderade tillgångar och skulder samt

nettoförmögenhet, 2020

Miljarder kronor Procent av BNP Tillgångar 9 711 195,1 Finansiella tillgångar 4 850 97,4 varav aktier 2 354 47,3 Kapitalstock 4 860 97,6 varav mark 1 114 22,4 Skulder 3 519 70,7 varav Maastrichtskuld 1 1 976 39,7 varav pensionsskuld 526 10,6 varav övrigt 1 016 20,4 Nettoförmögenhet 6 191 124,4 Staten 1 488 29,9 Ålderspensionssystemet 1 716 34,5 Kommunsektorn 2 987 60,0 Finansiell nettoförmögenhet 1 331 26,7 Statens nettoförmögenhet inkl. löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 2 1 577 31,7 1 Maastrichtskulden är redovisad konsoliderad i denna tabell. Posten Övrigt inkluderar konsolideringsfaktorn mellan staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn samt skillnader mellan marknadsvärdet och den nominellt värderade Maastrichtskulden. 2 Statens nettoförmögenhet redovisad med löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld är i enlighet med redovisningen i årsredovisningen för staten. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 3

Sammanfattning

– Skillnaden i arbetsinkomst mellan kvinnor och män i åldersgruppen 20 – 64 år minskade från 30 procent till 24 procent mellan 2009 och 2019. – Skillnaden i arbetsinkomst beror delvis på att färre kvinnor än män är sysselsatta och att sysselsatta kvinnor arbetar färre timmar än sysselsatta män. Dessutom är lönen per arbetad timme i genomsnitt lägre för kvinnor än för män, vilket bl.a. hänger samman med att arbetsmarknaden är tydligt könsuppdelad. – Det minskade gapet i arbetsinkomst är en följd av att skillnaden i sysselsättningsgrad och arbetad tid för sysselsatta har minskat. Minskad löneskillnad har också bidragit, vilket delvis är en följd av en mindre könsuppdelad arbetsmarknad. – Trots att gapet i arbetsinkomst har minskat har det genomsnittliga gapet i disponibel inkomst i stort sett varit oförändrat. De senaste åren har inkomstgapet varit omkring 20 procent. Förklaringen är framför allt att kapitalinkomsternas andel av de totala inkomsterna har ökat. Det genomsnittliga gapet i kapitalinkomst är betydligt större än gapet i arbetsinkomst mellan kvinnor och män. I genomsnitt utgjorde kvinnornas kapitalinkomster 55 procent av männens. – De flesta kvinnor och män har dock inga eller mycket små kapitalinkomster. Bortsett från de 10 procent av kvinnor respektive män med högst disponibel inkomst och störst andel av kapitalinkomsterna, har även det genomsnittliga inkomstgapet minskat. – En ytterligare förklaring till att det genomsnittliga inkomstgapet i stort sett varit oförändrat, trots att arbetsinkomstgapet minskat, är att skatter och transfereringar bidrar mindre till inkomstutjämningen. – När kvinnor får högre arbetsinkomst minskar ofta transfereringarna. När t.ex. uttaget av föräldrapenning delas mer lika ökar kvinnors arbetsinkomst och deras transfereringar minskar, och tvärtom för männen. – Minskade skillnader i arbetsinkomster innebär även minskade skillnader i hur mycket inkomstskatt kvinnor och män betalar. Att skatterna blir mindre omfördelande mellan kvinnor och män när skillnaden i arbetsinkomst minskar förstärks av progressiviteten i inkomstskatten. Därutöver har förändrade regler om utdelningar i fåmansbolag de senaste 10 – 15 åren inneburit att arbetsinkomster i högre grad kan omvandlas till kapitalinkomster som beskattas med en lägre skattesats. Eftersom det är betydligt färre kvinnor än män som redovisar inkomst av utdelning i fåmansbolag har även detta medfört att skatterna blivit mindre utjämnande mellan kvinnor och män. – För åldersgruppen 65 år och äldre är inkomstgapet 29 procent, vilket är ca 10 procentenheter större än för åldersgruppen 20 – 64 år. Nivån på gapet har varit i stort sett detsamma sedan mitten av 1990-talet. – Det finns en skillnad i pensionsinkomst mellan kvinnor och män efter arbetslivets slut. Detta beror både på skillnaden i arbetsinkomst under arbetslivet och på att kvinnor och män på grund av den könsuppdelade arbetsmarknaden i stor utsträckning omfattas av skilda tjänstepensionsavtal. – Pensionsinkomsternas bidrag till inkomstgapet har dock minskat över tid. Utvecklingen speglar förändringarna i kvinnors arbetskraftsdeltagande sedan 1970-talet. Samtidigt har kapitalinkomsternas bidrag till det genomsnittliga inkomstgapet ökat även för de som är 65 år och äldre. – Arbetslösheten till följd av konjunkturnedgången 2020 ökade något mindre för kvinnor än för män. Inkomstbortfallet för de kvinnor som blev arbetslösa beräknas ha varit något mindre än för de män som blev arbetslösa.

Bilaga 3

– Regeringens reformer av skatter och transfereringar samt satsningar på välfärdstjänster under mandatperioden bedöms sammantaget tillföra ekonomiska resurser till kvinnor i högre utsträckning än män.

1 Inledning

I enlighet med ett beslut i riksdagen har regeringen sedan 1988 redovisat fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män som en del av budgetpropositionen (prop. 1987/88:105, bet. 1987/88:AU 17, rskr. 1987/88:364).

Riksdagens övergripande mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Fördelningen av ekonomiska resurser är en central del av detta mål. Delmålet om ekonomisk jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut, se skrivelsen Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10). Vidare inbegriper delmålet att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar i fråga om tillgång till arbete och samma möjligheter och villkor i fråga om såväl anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor som utvecklingsmöjligheter i arbetet. Målet har ett livscykelperspektiv som innebär att det avlönade arbetet ska ge ekonomisk trygghet och självständighet även under pensionsåren.

I bilagans första avsnitt beskrivs hur skillnaden mellan kvinnor och män har utvecklats på arbetsmarknaden. I det efterföljande avsnittet är fokus på skillnaden i kvinnors och mäns individuella disponibla inkomst. Därefter ges en bild av hur den ökade arbetslösheten som följt av konjunkturnedgången 2020 påverkade kvinnors och mäns disponibla inkomst. Slutligen redovisas en bedömning av hur reformer 2019 – 2021 påverkar fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män.

1.1 Data och begrepp

Analyserna av kvinnors och mäns inkomster grundar sig i huvudsak på Sveriges officiella inkomstfördelningsstatistik som fr.o.m. 2013 baseras på Totalräknad inkomstfördelningsstatistik (TRIF) och innan dess på Hushållens ekonomi (HEK). För 2013 – 2019 grundas analyserna på ett urval från TRIF, benämnt Statistiskt analysregister (STAR). Datamaterial, modeller, metoder, begrepp och definitioner beskrivs närmare i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet 2021 på www.regeringen.se. Analyserna av kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden baseras huvudsakligen på Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU). Definitioner och förklaringar av begrepp som används i AKU finns på www.scb.se.

Individuell disponibel inkomst är relevant ur ett jämställdhetsperspektiv

Ur ett jämställdhetsperspektiv är det relevant att i första hand studera hur stora resurser individen direkt förfogar över. Ekonomisk självständighet är en viktig aspekt av den ekonomiska jämställdheten. Kvinnors och mäns ekonomiska välfärd påverkas även av de ekonomiska förhållandena i hushållet. Kvinnomaktutredningen menade 1

1 Fördelningsanalyser baseras vanligtvis på ett hushållsbaserat inkomstbegrepp som brukar benämnas ekonomisk standard. Det har hushållet som inkomstenhet och innebär bl.a. att alla hushållsmedlemmars disponibla inkomster summeras. Hur den ekonomiska standarden har utvecklats redovisas varje år i en bilaga till den ekonomiska vårpropositionen.

Bilaga 3

dock att det kan hävdas att ekonomisk välfärd inte bara är en fråga om konsumtionsnivå, utan att rätten till egna inkomster är en väsentlig del av den ekonomiska välfärden, se betänkandet Kvinnor, män och inkomster – Jämställdhet och oberoende (SOU 1997:87). Därför beskriver bilagan kvinnors och mäns individuella inkomster från marknaden respektive välfärdsstaten.

Den disponibla inkomsten består av summan av inkomst från arbete, kapital och näringsverksamhet samt transfereringar minus direkt skatt. Transfereringar som går till hushållet eller barn (exempelvis bostadsbidrag och barnbidrag) delas lika mellan sammanboende par.

En del av kapitalinkomsterna utgörs av realiserade vinster och förluster från kapital. Kapitalvinster registreras ofta som en stor inkomst under ett enskilt år, även om de är resultatet av värdeökningar som har ackumulerats under flera år. Av bl.a. den anledningen bortser vissa forskare och statistikproducenter från kapitalvinster vid beräkning av disponibel inkomst. I de flesta länder finns heller inte uppgifter om kapitalvinster och i internationella jämförelser ingår kapitalvinster därmed i regel inte.

Offentliga välfärdstjänster beaktas när effekterna av regeringens politik analyseras

Subventionerade välfärdstjänster, som t.ex. skola och hälso- och sjukvård, står för en stor del av den offentliga sektorns omfördelning. Värdet av dessa tjänster ingår inte i den disponibla inkomsten, men är en väsentlig del av de ekonomiska resurser som kvinnor och män tar del av. Satsningar på offentliga välfärdstjänster är en viktig del av regeringens politik för ökad ekonomisk jämställdhet. Därför beaktas effekterna av satsningar på välfärdstjänster i den analys av effekterna av regeringens politik som avslutar denna redogörelse.

2 Kvinnor och män på arbetsmarknaden

För de allra flesta i åldern 20 – 64 år utgör inkomster från arbete, dvs. löne- och företagarinkomster, den största inkomstkällan. Arbetsinkomsten är även viktig för andra inkomster, eftersom den till stor del ligger till grund för exempelvis sjukpenning, föräldrapenning och pension.

Kvinnors arbetsinkomster är i genomsnitt lägre än mäns. Skillnaden beror delvis på att färre kvinnor än män är sysselsatta och att kvinnor i genomsnitt har kortare förvärvsarbetstid än män. Dessutom är lönen per arbetad timme i genomsnitt lägre för kvinnor än för män, vilket bl.a. hänger samman med att arbetsmarknaden är tydligt könsuppdelad. För att ge en djupare förståelse av skillnaderna i arbetsinkomster mellan kvinnor och män beskrivs dessa skillnader i arbetslivet i detta avsnitt.

Avsnittet börjar med en beskrivning av utvecklingen av arbetsinkomsten för kvinnor och män sedan 1995, med fokus på senare delen av perioden. Därefter beskrivs utvecklingen av kvinnors och mäns sysselsättningsgrad, deltidsarbete, frånvaro och löner.

2.1 Kvinnors arbetsinkomst är lägre än mäns men

gapet minskar

Kvinnors arbetsinkomster är i genomsnitt lägre än mäns, men skillnaden har minskat sedan mitten av 1990-talet. Under den senaste tioårsperioden har kvinnors arbets-

Bilaga 3

inkomst i åldersgruppen 20 – 64 år ökat med i genomsnitt 28 procent, medan mäns arbetsinkomst i samma åldersgrupp har ökat med 17 procent. Det har medfört att arbetsinkomstgapet mellan kvinnor och män har minskat från 30 procent till 24 procent mellan 2009 och 2019 (se diagram 2.1). Arbetsinkomstgapet definieras som skillnaden mellan kvinnors respektive mäns genomsnittliga arbetsinkomst som andel av mäns genomsnittliga arbetsinkomst.

Diagram 2.1 Arbetsinkomst

Medelinkomst i kronor Arbetsinkomstgap i procent 400 000 40 350 000 35 300 000 30 250 000 25 200 000 20 150 000 15 100 000 10 50 000 5 0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kvinnor Män Arbetsinkomstgap (höger axel)

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Beräkningen av genomsnittlig arbetsinkomst baseras på samtliga kvinnor respektive män i åldersgruppen 20–64 år, dvs. oberoende av om de har arbetsinkomst eller inte. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Kvinnors arbetsinkomster var lägre än mäns i samtliga åldersgrupper mellan 20 och 64 år 2019, men gapet varierade mellan 23 och 38 procent i olika åldersgrupper. Arbetsinkomstgapet var störst i åldersgruppen 25 – 34 år, där många har småbarn och en större andel av kvinnorna än av männen är föräldralediga.

Mellan 2009 och 2019 ökade arbetsinkomsterna mer för kvinnor än för män i alla åldersgrupper. Förändringen var störst i de äldsta åldersgrupperna. Detta berodde både på att andelen kvinnor som hade arbetsinkomst ökade mer än andelen män som hade arbetsinkomst i dessa åldersgrupper, och att arbetsinkomsten för de som arbetade ökade mer för kvinnor än för män.

Att skillnaderna i arbetsinkomster har minskat kan till viss del bero på att det har blivit lättare för delägare i fåmansbolag att omvandla arbetsinkomster till utdelningsinkomster, och att män i högre grad än kvinnor har utnyttjat den möjligheten (se avsnitt 3.1 i denna bilaga). Men även utan denna omvandling hade kvinnors arbetsinkomster ökat mer än mäns arbetsinkomster.

Arbetsinkomster i slutet av arbetslivet

Kvinnors och mäns genomsnittliga arbetsinkomst sjunker från 60-årsåldern till följd av att förvärvsfrekvensen sjunker. Efter 65 års ålder ökar även gapet i arbetsinkomst successivt, från 31 procent för de som är 65 år till 44 procent för de som är 70 år (se diagram 2.2). Utvecklingen beror till största delen på att de män som arbetar efter 65 års ålder har högre arbetsinkomst än de kvinnor som arbetar efter 65 års ålder, men också på att förvärvsfrekvensen minskar mer för kvinnorna än för männen.

Bilaga 3

Diagram 2.2 Arbetsinkomst i åldern 60 – 70 år 2019

Medelinkomst i kronor Arbetsinkomstgap i procent 400 000 50 45 350 000 40 300 000 35 250 000 30 200 000 25 20 150 000 15 100 000 10 50 000 5 0 0 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 Kvinnor Män Arbetsinkomstgap (höger axel) Anm.: Beräkningen av genomsnittlig arbetsinkomst baseras på samtliga kvinnor respektive män i åldersgruppen, dvs. oberoende av om de har arbetsinkomst eller inte. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

2.2 Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män

En av orsakerna till att kvinnor i genomsnitt har lägre arbetsinkomst än män är att en mindre andel kvinnor än män är sysselsatta. Sverige är det land inom EU där kvinnor har högst sysselsättningsgrad (se t.ex. Gender Equality Index 2020, EIGE). Men fortfarande är en mindre andel kvinnor än män sysselsatta vilket bidrar till gapet i arbetsinkomst. Sysselsättningsgraden för kvinnor 20 – 64 år har sedan inledningen av 2000-talet legat ca 4 – 6 procentenheter lägre än för män 20 – 64 år (se diagram 2.3). Sysselsättningsgapet har under de senaste tio åren tenderat att minska när den totala sysselsättningsgraden har ökat och tvärtom.

Diagram 2.3 Sysselsättningsgrad och sysselsättningsgap

Procent av befolkningen Sysselsättningsgap, procentenheter 100 7 90 6 80 70 5 60 4 50 3 40 30 2 20 1 10 0 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor Män Sysselsättningsgap (höger axel) Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Sysselsättningsgapet är beräknat som mäns sysselsättningsgrad minus kvinnors sysselsättningsgrad. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Födelseregion, utbildning och ålder har stor betydelse för skillnader i sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden för kvinnor och män varierar mellan olika grupper i befolkningen. Historiskt sett har den varit högst för inrikes födda män, och var så

Bilaga 3

även 2020. Men även för män födda inom Europa samt inrikes födda kvinnor var sysselsättningsgraden hög 2020 (se diagram 2.4). Sysselsättningsgapet mellan inrikes födda kvinnor respektive män var därför relativt litet, 2 procentenheter. Däremot är sysselsättningsgapet mellan utrikes födda kvinnor respektive män stort, såväl för de födda inom som utanför Europa. År 2020 var sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män födda inom Europa 10 procentenheter, medan motsvarande gap för kvinnor och män födda utanför Europa var 14 procentenheter.

Diagram 2.4 Sysselsättningsgrad efter födelseregion

Procent av befolkningen 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor, inrikes Kvinnor, inom Europa Kvinnor, utanför Europa Män, inrikes Män, inom Europa Män, utanför Europa Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Inom Europa avser personer födda inom Europa, men utanför Sverige. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Andelen sysselsatta kvinnor och män varierar även mellan olika utbildningsnivåer (se diagram 2.5). För kvinnor och män med högst förgymnasial utbildning är sysselsättningsgraden förhållandevis låg. Det gäller särskilt för kvinnor, och sysselsättningsgapet är därför relativt stort. År 2020 var det 24 procentenheter. Sysselsättningsgraden för kvinnor och män med eftergymnasial utbildning är hög och sysselsättningsgapet är litet. Mellan kvinnor och män med högst gymnasial eller eftergymnasial utbildning var gapet endast 9 procentenheter respektive 1 procentenhet 2020. För kvinnor och män med högst förgymnasial eller högst gymnasial utbildning har sysselsättningsgapet ökat något de senaste tio åren, medan det motsatta gäller för kvinnor och män med eftergymnasial utbildning.

Sysselsättningsgraden varierar även mellan olika åldersgrupper. Kvinnor och män i åldersgrupperna 35 – 44 år och 45 – 54 år har generellt sett en starkare anknytning till arbetsmarknaden och är i högre grad sysselsatta än övriga åldersgrupper. Sysselsättningsgapet är dock större i åldersgruppen 35 – 44 år än i åldersgruppen 45 – 54 år. År 2020 var gapet 7 procentenheter respektive 4 procentenheter.

Sysselsättningsgraden är lägst i den äldsta (65 – 74 år) och yngsta (20 – 24 år) åldersgruppen för både kvinnor och män, men sysselsättningsgapet skiljer sig mellan de två åldersgrupperna. Gapet är relativt litet vid inträdet på arbetsmarknaden, men större vid utträdet. År 2020 var sysselsättningsgapet 3 procentenheter i den yngsta åldersgruppen och 9 procentenheter i den äldsta åldersgruppen.

Bilaga 3

Diagram 2.5 Sysselsättningsgrad efter utbildningsnivå

Procent av befolkningen 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor, förgymn. utb. Kvinnor, gymn. utb. Kvinnor, eftergymn. utb. Män, förgymn. utb. Män, gymn. utb. Män, eftergymn. utb. Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Studier, sjukdom och hemarbete är viktiga orsaker till sysselsättningsgapet

De som inte är sysselsatta delas i nedanstående analys upp i grupperna arbetssökande, studerande, sjuka, pensionärer, hemarbetande, lediga samt övriga. Skillnaderna i orsak till att inte vara sysselsatt bidrar till att förklara sysselsättningsgapet. En större andel av kvinnorna är studerande, sjuka eller hemarbetande (se diagram 2.6). Sammantaget förklarade detta drygt 90 procent av sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män 2020. En stor grupp av de som inte är sysselsatta är arbetssökande, men det är i stort sett lika vanligt för kvinnor som för män.

Den främsta orsaken till sysselsättningsgapet varierar mellan olika befolkningsgrupper. Exempelvis var det framför allt sjukdom som förklarade gapet i sysselsättningen för inrikes födda kvinnor och män 2020. Sysselsättningsgapet för utomeuropeiskt födda berodde främst på att kvinnor studerade eller var hemarbetande i högre grad än män.

Sysselsättningsgapet för unga 20 – 24 år förklaras främst av att en större andel kvinnor än män studerade. Skillnaden i andelen sysselsatta kvinnor och män i åldersgruppen motverkas till viss del av att en större andel män var arbetssökande. I åldersgruppen 25 – 34 år var hemarbete den främsta förklaringen till sysselsättningsgapet, vilket förklarar ungefär hälften av sysselsättningsgapet. Övriga orsaker, bortsett från att kvinnor studerar i högre utsträckning än män, är obetydliga. För äldre beror skillnaden i andelen sysselsatta kvinnor och män främst på att kvinnor är sjuka i högre utsträckning, något som i synnerhet gäller för 60 – 64-åringar. I denna åldersgrupp kan tre fjärdedelar av sysselsättningsgapet förklaras av att en större andel kvinnor är sjuka och därför står utanför arbetskraften.

Bilaga 3

Diagram 2.6 Orsak till att inte vara sysselsatt 2020 efter födelseregion

Procent av befolkningen 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela befolkningen Inrikes Inom Europa Utanför Europa

Studerande Hemarbetande Arbetssökande Ledig Pension Sjuk Övriga orsaker Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Inom Europa avser personer födda inom Europa men utanför Sverige. Studerande avser både hel- och deltidsstuderande. Arbetssökande avser både individer som uppfyller definitionskraven för arbetslös samt latent arbetssökande. I gruppen latent arbetssökande ingår individer som velat och kunnat ta arbete under referensveckan men inte sökt något arbete i enlighet med Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

2.3 Kvinnor arbetar färre timmar än män men

deltidsarbetar i mindre uträckning än tidigare

En orsak till att kvinnor har lägre arbetsinkomster än män är att sysselsatta kvinnor förvärvsarbetar färre timmar än sysselsatta män. Det beror dels på att kvinnorna i större utsträckning arbetar deltid, dels på att kvinnorna i högre grad är frånvarande från arbetet till följd av t.ex. föräldraledighet, vård av barn eller sjukskrivning. År 2020 var den faktiska medelarbetstiden för sysselsatta kvinnor 28 timmar per vecka, att jämföra med män som i genomsnitt arbetade 32 timmar per vecka (se diagram 2.7).

Skillnaden i arbetad tid mellan kvinnor och män har minskat de senaste tio åren. År 2020 var skillnaden drygt 4 timmar, vilket var 2 timmar mindre per vecka jämfört med 2010. Det beror både på att kvinnors arbetstid har ökat och att mäns arbetstid har minskat under denna period.

Mellan 2019 och 2020 minskade skillnaden i antalet arbetade timmar mellan kvinnor och män med nästan en timme till följd av att antalet arbetade timmar minskade betydligt mer för män än för kvinnor. Samtidigt minskade sysselsättningen något mer bland kvinnor än bland män. En förklaring till detta kan vara att fler män än kvinnor deltog i korttidsarbete , vilket bidrog till att män i högre grad än kvinnor gick ned i 2 arbetstid men var fortsatt sysselsatta, se Effekter av stöd vid korttidsarbete – lärdomar från finanskrisen (Tillväxtanalys 2021:09). En annan orsak kan vara att kvinnor som förlorade sin sysselsättning då arbetade deltid, exempelvis på grund av studier, i högre utsträckning än män.

2 Vid korttidsarbete går anställda tillfälligt ned i arbetstid och lön. Reglerna för stöd vid korttidsarbete innebär att arbetstagaren, arbetsgivaren och staten delar på kostnaden för arbetstidsminskningen. Stödet, som har varit förstärkt under pandemin (s.k. korttidspermittering), lämnas till arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte har kunnat förutses.

Bilaga 3

Diagram 2.7 Medelarbetstid för sysselsatta

Timmar per vecka Antal färre timmar för kvinnor 40 8 35 7 30 6 25 5 20 4 15 3 10 2 5 1 0 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor Män Antal färre timmar för kvinnor (höger axel) Anm.: Statistiken avser faktisk medelarbetstid per vecka för sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Fler kvinnor än män arbetar deltid En av anledningarna till kvinnors kortare arbetstid är att fler kvinnor än män arbetar deltid. Av de sysselsatta i åldern 20 – 64 år arbetade 26 procent av kvinnorna deltid jämfört med 12 procent av männen (se diagram 2.8). Av de som arbetar deltid arbetar större delen lång deltid (20 – 34 timmar). Andelen kvinnor som arbetar lång deltid har minskat de senaste tio åren, samtidigt som andelen män som arbetar lång deltid ökat något. Andelen som arbetar kort deltid (mindre än 20 timmar) har varit i princip oförändrad för både kvinnor och män. Skillnaden mellan kvinnors och mäns deltidsarbete är större i grupper där många har en svagare ställning på arbetsmarknaden, t.ex. personer födda utanför Europa och personer med högst förgymnasial utbildning.

Diagram 2.8 Andel deltidsarbetande

Andel av sysselsatta i procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor, kort deltid Kvinnor, lång deltid Män, kort deltid Män, lång deltid Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. För anställda avses med kort deltid en överenskommen arbetstid kortare än 20 timmar per vecka och med lång deltid en överenskommen arbetstid mellan 20 och 34 timmar per vecka. För företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar och anställda utan överenskommen arbetstid används i stället genomsnittlig arbetstid per vecka. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar. Den vanligaste orsaken till deltidsarbete, bland både kvinnor och män, är att heltidsarbete inte erbjuds (se diagram 2.9). Det är dock endast ungefär hälften av kvinnorna och männen i denna grupp som uppger att de vill öka sin arbetstid. Den näst

Bilaga 3

vanligaste orsaken till att kvinnor arbetar deltid är att de tar hand om barn eller annan anhörig. Antalet män som anger att de tar hand om barn eller annan anhörig som orsak till deltidsarbete har legat på en låg nivå under de tio senaste åren. Andelen kvinnor som anger denna orsak ligger betydligt högre, men har minskat från 18 procent 2010 till 12 procent 2020.

Diagram 2.9 Orsak till deltidsarbete 2020

Heltid erbjuds inte Kv M Vård av barn/vuxen anhörig Kv M Studier Kv M Andra personliga skäl Kv M Nedsatt arbetsförmåga Kv M För fysiskt el. psykiskt krävande Kv M Har flera jobb Kv M Övrigt Kv M 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Andel av samtliga deltidsarbetande i procent Vill öka sin arbetstid Vill ej öka sin arbetstid Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Kv avser kvinnor och M avser män. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Det finns flera bakomliggande förklaringar till att det är vanligare bland kvinnor än bland män att arbeta deltid. En sådan är att fler kvinnor än män går ned i arbetstid när de får sitt första barn. En annan orsak kan vara att det framför allt i vissa kvinnodominerade sektorer som offentliga välfärdstjänster finns en s.k. deltidskultur som påverkar både viljan och möjligheterna till heltidsanställningar. Det kan påverka både kvinnor och män. Arbetsvillkoren kan också begränsa möjligheterna att arbeta heltid, se betänkandet Hela lönen, hela tiden – Utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50).

Deltidsarbete innebär att arbetsinkomsten blir lägre än vid heltidsarbete. Men deltidsarbete skulle också kunna ha en negativ effekt på timlönen jämfört med heltidsarbete. För Sverige visar dock olika studier skilda resultat när det gäller effekten av deltidsarbete på timlönen, varför det är osäkert om detta bidrar till arbetsinkomstgapet här. 3

Kvinnors frånvaro från arbetet är högre än mäns

Kvinnors lägre arbetstid beror inte bara på att fler kvinnor än män arbetar deltid. Kvinnor är också frånvarande från arbetet i större utsträckning än män på grund av t.ex. föräldraledighet och sjukskrivning, vilket också påverkar gapet i arbetsinkomst. År 2020 var kvinnors frånvaro i genomsnitt närmare 9 timmar i veckan och mäns frånvaro drygt 7 timmar i veckan. Sedan 2010 har skillnaden i kvinnors och mäns frånvaro varierat mellan drygt 1 och 2 timmar utan någon tydlig trend (se diagram 2.10).

3 Se Wahlberg, Part-time penalty in Sweden: evidence from quantile regression, University of Gothenburg Working Papers in Economics, no. 315, 2008; Bardasi och Gornick, Working for less? Women’s part-time wage penalties across countries, Feminist Economics, 2008; Colella, Women's Part-Time - Full-Time Wage Differentials in Europe: An Endogenous Switching Model, MPRA Paper 55287, 2014. Medan Wahlbergs resultat visar att det finns en negativ effekt av deltidsarbete på timlönen i Sverige visar resultaten i de båda andra studierna negativa effekter i alla länder de undersöker, förutom Sverige.

Bilaga 3

Diagram 2.10 Skillnad mellan överenskommen och faktisk arbetstid

Timmar Antal färre timmar för kvinnor 10 2,5

8 2,0

6 1,5

4 1,0

2 0,5

0 0,0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Kvinnor Män Antal färre timmar för kvinnor (höger axel)

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Överenskommen arbetstid avser den avtalade arbetstiden utan någon frånvaro. Skillnaden mellan överenskommen arbetstid och faktisk arbetstid utgörs av frånvaro, exempelvis semester, sjukfrånvaro, föräldraledighet eller vård av barn. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Semester är den vanligaste orsaken till frånvaro för både kvinnor och män. För kvinnor med små barn är även föräldraledighet och sjukdom vanliga orsaker till frånvaro. Detta får till följd att skillnaden i frånvaro mellan kvinnor och män med barn under tre år är betydligt större än för övriga kvinnor och män.

År 2020 var kvinnor med barn under tre år frånvarande från arbetet under i genomsnitt 52 procent av den överenskomna arbetstiden. Även för män med små barn är skillnaden mellan överenskommen och faktisk arbetstid stor. Män med barn under tre år var i genomsnitt frånvarande 28 procent av den överenskomna arbetstiden. För kvinnor och män med äldre barn är frånvaron mindre. Skillnaden mellan dessa kvinnor och män är också mindre.

I hushåll utan barn är frånvaron lägre än i hushåll med barn och skillnaden mellan kvinnor och män är relativt liten.

Kvinnor tar ut mer föräldrapenning än män

Som framgått är kvinnor i högre grad än män frånvarande från arbetet till följd av föräldraledighet, vilket direkt påverkar arbetsinkomsten. Kvinnor tar i genomsnitt ut en betydligt större andel av föräldrapenningdagarna, men även en större del av den totala föräldraledigheten, dvs. summan av både betald och obetald föräldraledighet (för mer information om föräldrapenningen ur ett könsperspektiv, se utg.omr. 12 avsnitt 3.6.4).

År 2020 tog kvinnor ut 70 procent av de betalda föräldrapenningdagarna. Fördelningen mellan kvinnor och män har dock blivit mindre ojämn de senaste decennierna. Under de senaste tio åren har kvinnornas andel av föräldrapenninguttaget minskat med 7 procentenheter (se diagram 2.11).

Bilaga 3

Diagram 2.11 Fördelning av föräldrapenningdagar

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor Män Källa: Försäkringskassan.

Under barnets två första levnadsår är kvinnors andel av de uttagna föräldrapenningdagarna högre än under resten av föräldraledighetstiden. För barn födda 2018 tog kvinnor ut 78 procent av föräldrapenningdagarna under barnets två första levnadsår. Ungefär 19 procent av föräldrarna hade ett jämställt uttag av föräldrapenningdagarna, dvs. en fördelning inom intervallet 40 – 60 procent, under barnets två första år. Det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med tio år tidigare (Försäkringskassans statistikdatabas).

Sannolikheten att föräldrar delar föräldrapenningdagarna jämställt ökar om föräldrarna har eftergymnasial utbildning, särskilt om kvinnan har eftergymnasial utbildning. Den ökar också om föräldrarna är födda i Sverige, sysselsatta i offentlig sektor, har ungefär lika höga inkomster eller bor i ett storstadsområde, se t.ex. De jämställda föräldrarna (Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2013:8).

Flera politiska reformer har bidragit till att minska skillnaden i uttag av föräldrapenning mellan kvinnor och män. Det gäller bl.a. reformerna där ett visst antal dagar reserveras för vardera föräldern. Den första reserverade månaden infördes 1995, den andra 2002 och en tredje månad infördes 2016. Samtliga tre reserverade månader har bidragit till att minska ojämställdheten, även om de direkta effekterna blivit mindre för varje ytterligare reserverad månad. För barn födda 2014 eller senare kan föräldrar 4 spara högst 96 föräldrapenningdagar efter att barnet fyllt fyra år. Även denna reform har bidragit till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningdagarna, se Ökat uttag av dagar med föräldrapenning (Inspektionen för socialförsäkringen, Rapport 2020:4).

Skillnaden mellan kvinnors och mäns uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn, s.k. vab-dagar, är mindre än för föräldrapenningdagarna, men har inte minskat i samma uträckning som skillnaden i föräldrapenninguttag. Under de senaste tio åren har kvinnors andel av dagarna med tillfällig föräldrapenning minskat med 4 procentenheter, till 61 procent 2020. När de reserverade månaderna infördes fanns förhoppningar om att fördelningen av vård- och omsorgsarbetet skulle fördelas mer jämställt. Det är dock oklart om de reserverade månaderna även påverkade kvinnors och mäns vab-uttag. De utvärderingar som gjorts kommer till olika slutsatser. 5

4 Se Duvander och Johansson, What are the effects of reforms promoting fathers’ parental leave use?, Journal of European Social Policy, 2012; Jämställd föräldraförsäkring – Utvärdering av de reserverade månaderna i föräldraförsäkringen, Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2019:2. 5 Ekberg et al., Parental leave – A policy evaluation of the Swedish “Daddy-Month” reform, Journal of Public Economics, 2013; Duvander och Johansson, Does Fathers’ Care Spill Over? Evaluating Reforms in the Swedish Parental Leave Program, Feminist Economics, 2019.

Bilaga 3

Kvinnors längre föräldraledighet kan påverka löneutvecklingen och därmed på sikt arbetsinkomsten. Givet lika lång ledighet är effekten på lönen ungefär lika stor för kvinnor och män, men eftersom kvinnor tar ut fler föräldrapenningdagar per barn än vad män gör blir effekten på lönen större för kvinnor än för män. Skillnaden i föräldrapenninguttag har dock minskat de senaste decennierna. En jämnare fördelning av föräldrapenninguttaget kan också minska den statistiska diskrimineringen. 6

Skillnaden i arbetsinkomst ökar vid det första barnets födelse

En stor del av skillnaden i arbetsinkomst mellan kvinnor och män inom par uppstår när de får sitt första barn. Kvinnors genomsnittliga arbetsinkomst minskar efter det 7 första barnets födelse, inte bara under föräldraledigheten utan också för att många kvinnor går ned i arbetstid efter föräldraledigheten. Även om effekten minskar med tiden kvarstår ett betydande arbetsinkomstgap fortfarande efter tio år. Även mäns arbetsinkomster sjunker initialt i samband med det första barnets födelse, men betydligt mindre. 8 Utvecklingen av arbetsinkomsten för de kvinnor och män i Sverige som fick sitt första barn 2008 eller 2009 varierar med utbildningsnivån (se diagram 2.12). Kvinnors arbetsinkomst sjunker efter det första barnets födelse, oavsett utbildningsnivå. Arbetsinkomsten minskade mest för kvinnor med förgymnasial eller gymnasial utbildning och minst för kvinnor med eftergymnasial utbildning. Men återhämtningen var snabbare för kvinnor med förgymnasial utbildning. Först efter 5 – 6 år är arbetsinkomsten på samma nivå som året innan barnets födelse för samtliga kvinnor. För nyblivna pappor minskar arbetsinkomsten något året efter barnets födelse, då många män tar ut föräldrapenning, för att därefter öka. Mönstret är tydligast för män med eftergymnasial utbildning.

Diagram 2.12 Arbetsinkomst runt första barnets födelse för föräldrar till barn födda

2008 och 2009 i Sverige

Medelinkomst i kronor 600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal år från barnets födelse Kvinnor, förgymn. utb. Kvinnor, gymn. utb. Kvinnor, efterymn. utb Män, förgymn. utb. Män, gymn. utb. Män, efterymn. utb Anm.: Kv avser kvinnor och M avser män. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Det är inte unikt för Sverige att skillnaden mellan kvinnors och mäns arbetsinkomst ökar efter det första barnets födelse. En jämförelse mellan Danmark, Storbritannien,

6 Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser (SOU 2014:28). Statistisk diskriminering innebär att individer diskrimineras på basis av vissa stereotyper om någon grupp (t.ex. kön eller etnicitet) som individerna tillhör. 7 Nylin et al., Trends in Women’s Relative Earnings Within Couples Across the Transition to Parenthood in Sweden, 1987–2007, European Sociological Review, 2021. 8 Se bl.a. Angeloy et al., Parenthood and the Gender Gap in Pay, Journal of Labor Economics, 2016 och Familjepolitik för alla? (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2015:5).

Bilaga 3

Sverige, Tyskland, USA och Österrike visar att kvinnors arbetsinkomster minskar i samtliga länder, men mindre i Danmark och Sverige än i övriga länder. 9

Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män

Det är stor skillnad i genomsnittligt antal sjukpenningdagar per försäkrad kvinna respektive man (sjukpenningtalet). Samtidigt har sjukfrånvaron varierat kraftigt över tid, och variationen har varit något större för kvinnor än för män (se diagram 2.13). Efter 2010 ökade sjukfrånvaron för både kvinnor och män, men kraftigare för kvinnor. Under de senaste åren har sjukfrånvaron gått tillbaka något för kvinnor, men är fortfarande nästan dubbelt så hög som för män.

Det finns flera orsaker till skillnaden i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. En orsak är att kvinnor i större utsträckning än män arbetar i yrken och sektorer där den upplevda arbetsmiljön är sämre, organisatoriskt och socialt (se även utg.omr. 13 avsnitt 1.3.6). Ett större ansvar för hem, barn och föräldrar i kombination med förvärvsarbete kan vara ytterligare en orsak till kvinnors högre sjukfrånvaro.

Diagram 2.13 Sjukpenningtalet

Antal sjukpenningdagar per försäkrad 25

0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor Män

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 16–64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. blir två dagar med halv ersättning en nettodag. Sjukpenningtalet är definierat som antalet nettodagar från sjukpenning och rehabiliteringspenning dividerat med antalet försäkrade exklusive antal personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning med hel omfattning. Källa: Försäkringskassan.

2.4 Kvinnor har lägre lön än män men lönegapet

minskar

Utöver skillnader i sysselsättningsgrad och faktisk arbetstid påverkas skillnaden i kvinnors och mäns arbetsinkomster av den ersättning som de får för sitt arbete, dvs. tim- eller månadslönen. Deltidslöner är uppräknade till heltids- och månadslöner i hela avsnitt 2.4.

År 2020 var kvinnors månadslön i genomsnitt 34 200 kronor, medan mäns uppgick till 37 900 kronor. Det motsvarar ett lönegap på 9,8 procent. Under perioden 2010 – 2020 har lönegapet minskat varje år, från 14,3 procent till 9,8 procent (se diagram 2.14). Mellan 2019 och 2020 minskade lönegapet med 0,1 procentenheter.

Den löneskillnad mellan kvinnor och män som kvarstår när hänsyn har tagits till skillnader i ålder, utbildning, sektor, yrke och arbetstid kallas för det standardvägda

9 Kleven et. al., Child Penalties Across Countries: Evidence and Explanations, NBER Working Papers, 2019.

Bilaga 3

lönegapet. År 2020 uppgick det standardvägda lönegapet till 4,4 procent. Sedan 2010 10 har det minskat med 1,5 procentenheter.

Lönegapet har minskat mer än det standardvägda lönegapet. Det innebär att den minskade skillnaden mellan kvinnors och mäns löner till stor del, men inte helt, beror på att skillnader i ålder, utbildning, sektor, yrke och arbetstid har minskat.

Den löneskillnad som kvarstår efter standardvägningen visar att det finns andra faktorer än de som redovisas i statistiken som påverkar löneskillnader, såsom diskriminering och skillnader i arbetsuppgifter inom samma yrke.

Diagram 2.14 Lönegap och standardvägt lönegap

Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Lönegap Standardvägt lönegap

Anm.: Lönegapet mäter procentuell skillnad mellan kvinnors och mäns månadslöner uppräknade till heltid. Det standardvägda lönegapet är det lönegap som kvarstår när hänsyn tagits till att kvinnor och män har olika ålder, utbildning, arbetstid samt arbetar inom olika yrken och sektorer. Det standardvägda lönegapet är beräknat med standard för svensk yrkesklassificering (SSYK12 nivå 4). Källa: Medlingsinstitutet.

Könsuppdelningen på arbetsmarknaden är en viktig orsak till lönegapet

En viktig orsak till det observerade lönegapet är att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar inom olika yrken och att kvinnodominerade yrken i genomsnitt har lägre löner än mansdominerade. Kvinnor är också underrepresenterade bland chefer. Andelen kvinnor i chefsposition varierar mellan olika sektorer, men andelen kvinnor i chefsposition är genomgående lägre än andelen anställda kvinnor. Sverige har dock den tredje minst könsuppdelade arbetsmarknaden i jämförelse med andra medlemsstater i EU (se t.ex. EIGE 2020 Gender Equality Index 2020).

Skillnaderna i yrkes- och befattningsstruktur beror i hög grad på skillnader i kvinnors och mäns utbildningsinriktning och utbildningslängd.

Kvinnor har sedan slutet av 1970-talet varit överrepresenterade inom högre utbildning och över tid har allt fler kvinnor valt traditionellt mansdominerade högskoleutbildningar, se t.ex. rapporten Kvinnor och män i högskolan (Universitetskanslersämbetet 2016:16). Motsvarande tendens är inte lika tydlig för män, dvs. det har inte i samma utsträckning blivit vanligare att män väljer traditionellt kvinnligt dominerade utbildningar.

10 Deltidslöner i detta avsnitt (2.4) är uppräknade till heltids- och månadslöner men som framgår av avsnitt 2.3 kan deltidsarbete också påverka lönen per arbetad timme. Av denna anledning har Medlingsinstitutet med arbetstid när de beräknar det standardvägda lönegapet.

Bilaga 3

De förändringar som har skett i könsfördelningen inom olika utbildningar har successivt slagit igenom på arbetsmarknaden. Könsuppdelningen är därför ofta större i äldre åldersgrupper än i yngre. Detta är särskilt tydligt inom vissa yrken som kräver eftergymnasial utbildning, som exempelvis arkitekt och jurist. Mellan 2014 och 2020 ökade andelen kvinnor i 64 av 106 mansdominerade yrken, samtidigt som andelen män ökade i 48 av 82 kvinnodominerade yrken. Eftersom manligt dominerade yrken ofta har ett högre löneläge kan denna utveckling vara en förklaring till att löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar, enligt rapporten Löneskillnader mellan kvinnor och män 2020 (Medlingsinstitutet 2021).

3 Kvinnors och mäns ekonomiska

resurser

Kvinnors disponibla inkomst är i genomsnitt lägre än mäns. Det genomsnittliga inkomstgapet har inte minskat sedan mitten av 1990-talet trots att kvinnors arbetsinkomster i genomsnitt har ökat snabbare än mäns. En bidragande orsak till detta är de ökade kapitalinkomsterna. För den majoritet av kvinnor och män som inte har mycket höga inkomster har inkomstgapet dock minskat.

I det här avsnittet analyseras utvecklingen av kvinnors och mäns disponibla inkomst 1995 – 2019 och hur olika inkomstslag har bidragit till inkomstgapet. Inkomstgapet definieras som skillnaden mellan kvinnors respektive mäns genomsnittliga disponibla inkomst som andel av mäns genomsnittliga disponibla inkomst. Exempelvis var inkomstgapet 20 procent för åldersgruppen 20 – 64 år 2019. Det betyder att kvinnors disponibla inkomst i genomsnitt uppgick till 80 procent av männens. Den disponibla inkomsten är summan av arbetsinkomst, kapitalinkomst och olika transfereringar minus direkt skatt.

Den disponibla inkomstens sammansättning skiljer sig åt mellan de åldrar där de flesta är aktiva på arbetsmarknaden och de åldrar där de flesta har arbetslivet bakom sig. Redovisningen görs därför först för åldersgruppen 20 – 64 år, och därefter för de som är 65 år eller äldre. Det finns ingen bestämd pensioneringsålder och allt fler arbetar längre upp i åldrarna. Den faktiska genomsnittliga pensioneringsåldern var 64,5 år för både kvinnor och män 2019.

Avslutningsvis redovisas betydelsen av individuella offentligt finansierade välfärdstjänster för resursfördelningen mellan kvinnor och män.

3.1 Inkomster 20 – 64 år

Inkomstgapet är i stort sett oförändrat sedan mitten av 1990-talet

Kvinnor i åldersgruppen 20 – 64 år har i genomsnitt lägre disponibel inkomst än män. Mellan 1995 och 2019 ökade kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst med 89 procent och mäns med 87 procent (se diagram 3.1). Kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst har sedan mitten av 1990-talet i regel varit 20 – 23 procent lägre än mäns. Sedan 2013 har skillnaden stabiliserats runt 20 procent. 11

11 Ibland redovisas relationen mellan kvinnors och mäns disponibla inkomster utifrån medianinkomster i stället för medelinkomster. Män är överrepresenterade bland personer med de allra högsta inkomsterna (se prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3 avsnitt 4.3). Dessa inkomster påverkar medelinkomsten men inte medianinkomsten. Skillnaden mellan kvinnors och mäns disponibla inkomst blir därför mindre om jämförelsen görs med medianinkomster i stället för medelinkomster. År 2019 var t.ex. kvinnors medianinkomst 15 procent lägre än

Bilaga 3

Diagram 3.1 Disponibel inkomst 20 – 64 år

Medelinkomst i kronor Inkomstgap i procent 350 000 30

300 000 25 250 000 20 200 000 15 150 000 10 100 000 5 50 000

0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kvinnor Män Inkomstgap (höger axel) Anm.: Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Olika inkomstslag bidrar olika mycket till inkomstgapet

Det genomsnittliga inkomstgapet mellan kvinnor och män kan delas upp på de inkomstslag som bildar den disponibla inkomsten. Därigenom är det möjligt att ange varje enskilt inkomstslags bidrag till gapet. 12 Skillnaden i arbetsinkomst bidrog mest till det genomsnittliga inkomstgapet såväl 1995 som 2019 (se diagram 3.2). Men bidraget från arbetsinkomster har minskat sedan början av 2000-talet samtidigt som kapitalinkomsternas bidrag till gapet har ökat. Dessutom har skatternas utjämnande effekt avtagit över tid, bl.a. som ett resultat av den ändrade sammansättningen av inkomsterna. Det har skett förskjutningar mellan storleken på olika inkomstslag som arbetsinkomster, kapital och transfereringar. Det har påverkat det genomsnittliga totala skatteuttaget eftersom skatteuttaget skiljer sig mellan inkomstslagen. Kapitalinkomsternas och skatternas utveckling har således verkat i motsatt riktning jämfört med det minskade bidraget från arbetsinkomsterna.

mäns. Skillnaden mellan kvinnors och mäns disponibla inkomst har också minskat något över tid när jämförelsen görs med medianinkomster. 12 Bidraget från ett enskilt inkomstslag till det totala inkomstgapet beräknas som 100 · (mäns genomsnittliga inkomst från inkomstslaget – kvinnors genomsnittliga inkomst från inkomstslaget) / mäns genomsnittliga disponibla inkomst. Bidragen från de olika inkomstslagen summerar till det totala inkomstgapet.

Bilaga 3

Diagram 3.2 Olika inkomstslags bidrag till det genomsnittliga inkomstgapet

20 – 64 år

Procentenheter 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Arbetsinkomst Kapitalinkomst Transfereringar exkl. pension Pensionsinkomst Skatt Totalt inkomstgap Anm.: Ett positivt bidrag innebär att inkomstslaget bidrar till att öka den relativa skillnaden mellan kvinnors och mäns disponibla inkomst, medan ett negativt bidrag innebär det motsatta. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Inkomstgapet är störst för kvinnor och män med höga inkomster till följd

av skillnader i kapitalinkomster

Det finns betydande variationer i gapet mellan kvinnor och män beroende på nivån på deras disponibla inkomst (se diagram 3.3). I inkomstgrupp 1 jämförs de 10 procent av kvinnorna som har lägst disponibel inkomst med de 10 procent av männen som har lägst disponibel inkomst. Motsvarande jämförelse görs mellan kvinnor och män i varje inkomstgrupp.

År 2019 hade kvinnor lägre disponibel inkomst än män i samtliga inkomstgrupper förutom i inkomstgrupp 1. Gapet var mer än dubbelt så stort i inkomstgrupp 10 än i inkomstgrupperna 3 – 9. Det större inkomstgapet för dem med de högsta inkomsterna förklaras av skillnader i kapitalinkomster. Kapitalinkomsterna är starkt koncentrerade till de kvinnor och män som har de högsta inkomsterna. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns kapitalinkomster får ett betydande genomslag på gapet i disponibel inkomst mellan kvinnor och män med de högsta inkomsterna. I inkomstgrupperna 1 – 9 är kapitalinkomsterna relativt obetydliga i förhållande till övriga inkomster, och skillnader mellan kvinnors och mäns kapitalinkomster får därför ingen större effekt på inkomstgapet. Kvinnors och mäns kapitalinkomster redovisas mer i detalj i avsnittet om kapitalinkomster.

Utvecklingen över tid av inkomstgapet i olika inkomstgrupper har analyserats i en tidigare bilaga. Resultaten visade att inkomstgapet har minskat i inkomstgrupperna 13 2 – 9 medan det har ökat i inkomstgrupp 10. I den högsta inkomstgruppen (inkomstgrupp 10) är inkomstskillnaden i kronor betydligt större än i övriga inkomstgrupper. Den skillnaden får därför stort genomslag på det genomsnittliga inkomstgapet för samtliga kvinnor och män. Det är en viktig förklaring till att det genomsnittliga gapet för samtliga 20 – 64-åringar har varit relativt konstant över tid, trots att gapet har minskat i nästan alla inkomstgrupper.

13 Prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3, avsnitt 4.3. Jämförelsen avsåg skillnaden mellan 1995 och 2016.

Bilaga 3

Diagram 3.3 Olika inkomstslags bidrag till gapet i olika inkomstgrupper 20 – 64 år

2019

Procentenheter 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstgrupp Arbetsinkomst Kapitalinkomst Transfereringar exkl. pension Pensionsinkomst Skatt Totalt inkomstgap Anm.: Indelningen i inkomstgrupper är gjord separat för kvinnor respektive män. Inkomstgapet mellan kvinnor och män i inkomstgrupp 1 avser skillnaden mellan de 10 procent kvinnor som har lägst disponibel inkomst och de 10 procent män som har lägst disponibel inkomst. Inkomstgapet mellan kvinnor och män i inkomstgrupp 10 avser skillnaden mellan de 10 procent kvinnor som har högst disponibel inkomst och de 10 procent män som har högst disponibel inkomst. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Inkomstgapet och inkomstslagens bidrag varierar med åldern

Inkomstgapet mellan kvinnor och män har även en tydlig åldersprofil (se diagram 3.4). Gapet ökar successivt från 3 procent vid tjugoårsåldern till 20 – 25 procent vid 45 – 50 års ålder. Därefter planar gapet ut och förblir relativt konstant fram till 65 års ålder. Fram till omkring 30 års ålder ökar arbetsinkomsten i betydelse för inkomstgapet. Skatter och transfereringar verkar i motsatt riktning, medan kapitalinkomster spelar en väldigt liten roll för inkomstgapet bland de yngre. Från 35 års ålder minskar arbetsinkomstens betydelse för inkomstgapet. Samtidigt bidrar kapitalinkomsterna alltmer med stigande ålder och den utjämnade effekten från olika transfereringar avtar. Från och med 60 års ålder ökar pensionsinkomstens betydelse för inkomstgapet.

Diagram 3.4 Olika inkomstslags bidrag till inkomstgapet i olika åldersgrupper

2019

Procentenheter 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Ålder (ettårsklasser)

Arbetsinkomst Kapitalinkomst Transfereringar exkl. pension Pensionsinkomst Skatt Totalt inkomstgap Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Bilaga 3

Kapitalinkomsterna har ökat men är mycket ojämnt fördelade för både kvinnor och män

Kapitalinkomsterna är mycket ojämnt fördelade bland både kvinnor och män och de flesta har ingen eller mycket låg inkomst från kapital. Hälften av kvinnorna och hälften av männen hade högst 100 kronor i kapitalinkomst 2019 (se tabell 3.1). Totalt sett motsvarade kapitalinkomsterna för kvinnor 24 000 kronor per person och för männen 56 600 kronor per person. De relativt få individerna med mycket höga kapitalinkomster får stort genomslag vid beräkningen av medelvärdet och det gäller i särskilt hög grad för männen eftersom fler män än kvinnor har mycket höga kapitalinkomster.

Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt för både kvinnor och män sedan mitten av 1990talet, och det är de höga kapitalinkomsterna som har ökat. Ökningen har varit större för männen. År 1995 hade 1 procent av kvinnorna en kapitalinkomst över 99 400 kronor och 2019 hade 1 procent av kvinnorna en kapitalinkomst över 500 000 kronor. För männen var motsvarande belopp 175 200 kronor 1995 och 923 700 kronor 2019. Medianinkomsterna var däremot något lägre 2019 än 1995, både för kvinnor och män.

Tabell 3.1 Kapitalinkomster 20 – 64 år

Inkomst i kronor per år. Förändring i procent 2019 1995 Förändring 1995–2019 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Medelvärde 24 000 56 600 5 000 10 600 376 433 Median 100 100 500 400 -83 -72 P90 13 800 36 100 13 900 21 000 0 72 P95 53 300 164 200 27 400 45 900 94 258 P99 500 000 923 700 99 400 175 200 403 427 Anm.: Kapitalinkomsterna är beräknade som summan av samtliga kapitalinkomster (inkl. kapitalvinster) minus samtliga kapitalförluster. P90 anger den kapitalinkomstgräns där 90 procent har lägre kapitalinkomst och 10 procent har högre kapitalinkomst. Förändringen är beräknad på ej avrundade inkomster. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Totalt sett motsvarar kvinnors kapitalinkomster i genomsnitt närmare hälften av mäns kapitalinkomster. Det är ett förhållande som har varit relativt konstant sedan mitten av 1990-talet, även om den årliga variationen kan vara stor (se diagram 3.5).

Diagram 3.5 Kapitalinkomster 20 – 64 år

Medelinkomst i kronor Kapitalinkomstgap i procent 80 000 70 70 000 60 60 000 50 50 000 40 40 000 30 30 000 20 20 000 10 000 10 0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kvinnor Män Kapitalinkomstgap (höger axel) Anm.: Kapitalinkomsterna är beräknade som summan av samtliga kapitalinkomster (inkl. kapitalvinster) minus summan av samtliga kapitalförluster. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Bilaga 3

Att kvinnors genomsnittliga kapitalinkomst är lägre än mäns beror dels på att färre kvinnor än män har kapitalinkomster, dels på att kvinnor med kapitalinkomster i genomsnitt har lägre sådana inkomster än män med kapitalinkomster.

Den vanligaste typen av kapitalinkomst för både kvinnor och män är ränteinkomster. Andelen som har sådana inkomster uppgår till drygt hälften och skiljer sig inte nämnvärt mellan kvinnor och män (se tabell 3.2). De minst vanliga typerna av kapitalinkomst är utdelningar från fåmansbolag och reala kapitalvinster (dvs. vinster som uppstår vid exempelvis försäljning av fastigheter). Endast några få procent av kvinnorna och männen har sådana kapitalinkomster, men deras genomsnittliga inkomster är stora. Skillnaderna mellan kvinnor och män är små vad gäller reala kapitalvinster, medan utdelningar från fåmansföretag är betydligt vanligare bland män samtidigt som de också redovisar avsevärt högre utdelningsinkomster än kvinnor. År 2019 redovisade kvinnor i genomsnitt 302 300 kronor i utdelningsinkomster och män 536 100 kronor.

Tabell 3.2 Kapitalinkomster fördelat efter typ av kapitalinkomst 20 – 64 år 2019

Medelinkomst i kronor och andel samt kvinnors inkomst i relation till mäns inkomst i procent Andel som har Medelinkomst för de som har Medelinkomst för samtliga inkomsten inkomsten Kvinnors Kvinnors andel av andel av mäns mäns Kvinnor Män inkomst Kvinnor Män Kvinnor Män inkomst Räntor m.m. 3 200 6 000 53 57 56 5 600 10 700 53 Övriga aktieutdelningar 1 700 5 200 33 12 17 14 000 31 000 45 Finansiella kapitalvinster 4 000 12 500 32 11 15 35 300 81 100 43 Reala kapitalvinster 10 900 11 700 93 3 3 340 500 349 200 98 Utdelning fåmansföretag 4 200 21 100 20 1 4 302 300 536 100 56 Total kapitalinkomst 24 000 56 600 42 60 62 40 000 91 900 44 Anm.: Kapitalinkomsterna är beräknade som summan av samtliga kapitalinkomster (inkl. kapitalvinster) minus summan av samtliga kapitalförluster. Ränteinkomster inkluderar bl.a. bankränta, schablonintäkt på investeringssparkonto och intäkt vid uthyrning av privatbostad. Kvinnors andel av mäns inkomster är detsamma som 100 minus gapet i procent. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Ökade utdelningsinkomster har motverkat en minskning av inkomstgapet

Det är främst ökade inkomster från utdelningar i fåmansbolag och finansiella kapitalvinster som har bidragit till att kapitalinkomsterna ökat i genomsnitt för både kvinnor och män under 2000-talet. Ökningarna är koncentrerade till den högsta inkomstgruppen. 14

Delägare i fåmansbolag omfattas av ett komplext men relativt förmånligt regelverk för beskattning. De s.k. 3:12-reglerna reglerar möjligheterna för ägarna till fåmansbolag 15 att omvandla arbetsinkomster till utdelningsinkomster som då kan beskattas lägre. Delägare i fåmansbolag av båda könen har högre förvärvsinkomster och högre disponibel inkomst än befolkningen i övrigt.

De ökade möjligheterna att som delägare i fåmansbolag omvandla arbetsinkomster till utdelningsinkomster kan också ha bidragit till det minskade gapet i arbetsinkomst, eftersom män i betydligt högre grad än kvinnor använt denna möjlighet. En 16

14 Se prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 4 avsnitt 4.1. Uppdelningen i olika typer av inkomster kan bara göras fr.o.m. 2001. 15 Skattesystemets utveckling 2006–2015. Del II Fördjupad analys av rot- och rutavdrag, investeringssparkonto och delägare i fåmansbolag ur ett jämställdhetsperspektiv (Skatteverket 2018). 16 Mellan 1995 och 2017 minskade bidraget från arbetsinkomsten till inkomstgapet allra mest i inkomstgrupp 10. År 1995 var det den inkomstgrupp där bidraget från arbetsinkomst var allra störst medan bidraget 2017 var mindre än i de flesta övriga inkomstgrupper. Se prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3.

Bilaga 3

utvärdering av regelförändringar som infördes 2006 visar att delägare i fåmansbolag har minskat sin löneinkomst från bolaget för att i stället öka utdelningsinkomsterna, utan att de totala inkomsterna har ökat. En viss del av de inkomster från 17 fåmansföretag som i dag klassas som kapitalinkomster hade därför räknats som arbetsinkomst före 2006. 18

Transfereringar och skatter utjämnar inkomsterna mellan kvinnor och män

Transfereringar och skatter har en utjämnade effekt på den disponibla inkomsten och minskar skillnaden mellan kvinnor och män från 72 procent i marknadsinkomst till 80 procent i disponibel inkomst (se tabell 3.3).

År 2019 var kvinnors totala genomsnittliga transfereringsinkomster (exklusive pension) drygt 50 procent högre än mäns. Kvinnor mottar i genomsnitt högre belopp av såväl lönerelaterade som försörjningsrelaterade transfereringar. Syftet med de lönerelaterade transfereringarna är att ersätta inkomstbortfall under arbetslivet till följd av t.ex. arbetslöshet, sjukdom eller vård av barn. De försörjningsrelaterade transfereringarna ska öka inkomsten i hushåll med låga inkomster eller hög försörjningsbörda.

Att ersättningarna från de lönerelaterade transfereringarna är högre bland kvinnor förklaras till stor del av att kvinnor tar ut en större andel av föräldraledigheten och är mer sjukskrivna än män. Den totala årliga inkomsten från dessa transfereringar blir därför högre för kvinnor, även om män till följd av högre löner har en högre ersättning per dag. Skillnaden i ersättning per dag begränsas dock av att enbart arbetsinkomster upp till en viss nivå ger rätt till ersättning från socialförsäkringen.

Kvinnors större andel av de försörjningsrelaterade transfereringarna förklaras i huvudsak av att det är vanligare att kvinnor är ensamstående föräldrar med hemmavarande barn. Fler kvinnor än män har därför behov av det inkomstprövade bostadsbidraget och fler mottar underhållstöd. Det är också fler kvinnor än män som studerar och får studiestöd.

Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män jämnas också ut av skattesystemet. År 2019 motsvarade kvinnors direkta skatter på arbete och kapital nästan 70 procent av mäns direkta skatter på arbete och kapital. Män betalar högre skatt delvis för att de har högre marknadsinkomster, men också till följd av progressiviteten i beskattningen av förvärvsinkomster. Till exempel betalar män mer statlig inkomstskatt än kvinnor. Det beror på att den statliga inkomstskatten endast betalas på förvärvsinkomster över den s.k. brytpunkten samtidigt som fler män än kvinnor har förvärvsinkomster över denna gräns. Jobbskatteavdraget bidrar också till progressiviteten i beskattningen och avtrappningen av avdraget vid höga inkomster bidrar ytterligare. Samtidigt innebär jobbskatteavdraget att lägre skatt betalas på arbetsinkomster än på lönerelaterade transfereringsinkomster, som i högre utsträckning ges till kvinnor, vilket verkar i motsatt riktning.

17 Alstadsæter och Jacob, Dividend Taxes and Income Shifting, Scandinavian Journal of Economics, 2016. 18 En beräkning visade att gapet i arbetsinkomst 2017 ökade med 4 procentenheter om alla utdelningar från fåmansföretag räknas som arbetsinkomst. Det motsvarar mer än häften av den minskade skillnaden i arbetsinkomst mellan kvinnor och män som skett sedan 2006. Se prop. 2019/20:100 bilaga 3.

Bilaga 3

Tabell 3.3 Från marknadsinkomst till disponibel inkomst 20 – 64 år 2019

Medelinkomst i kronor och andel i procent Medelinkomst för samtliga Andel med inkomst Medelinkomst för de med inkomster Kvinnors Kvinnors andel av andel av mäns mäns Kvinnor Män inkomst Kvinnor Män Kvinnor Män inkomst Arbetsinkomster 279 500 366 100 76 87 89 321 800 411 300 78 Kapitalinkomster 24 000 56 600 42 60 62 40 000 91 900 44

Marknadsinkomster 303 400 422 700 72 90 92 335 700 457 900 73

Lönerelaterade transfereringar 28 500 19 500 147 44 35 64 700 55 700 116 varav – arbetsmarknadsstöd 3 900 4 500 85 6 6 61 600 70 600 87 – ersättningar i samband med sjukdom 7 900 4 300 182 14 8 55 600 56 100 99 – sjuk- och aktivitetsersättning 6 200 4 700 131 6 4 109 000 118 900 92 – föräldrapenning 9 000 5 200 175 25 20 36 100 25 900 139 – övriga lönerelaterade transfereringar 1 600 800 206 6 2 28 000 34 200 82 Försörjningsrelaterade transfereringar 17 000 10 300 165 62 56 27 200 18 300 149 varav – barnbidrag 6 600 4 800 137 40 33 16 600 14 800 112 – underhållstöd och underhållsbidrag (mottaget) 2 000 400 531 9 3 22 900 13 800 165 – underhållstöd och underhållsbidrag (givet) 300 1 200 25 3 7 11 500 17 400 66 – bostadsbidrag 1 300 400 282 6 3 20 600 13 400 153 – ekonomiskt bistånd 1 900 1 700 113 3 3 57 600 50 100 115 – studiestöd 6 700 4 500 148 10 7 64 100 61 500 104 – studiestöd återbetalning 2 800 1 800 154 26 16 11 000 11 100 99 – övriga försörjningsrelaterade transfereringar 1 600 1 500 111 4 4 44 100 37 500 117 Pensioner 5 600 7 100 78 7 7 74 800 107 500 70

Samtliga inkomster före

skatt 354 500 459 600 77 99 98 359 000 466 900 77

Skatt 82 800 121 300 68 94 94 87 700 128 300 68

Disponibel inkomst 271 800 338 300 80 99 99 275 000 343 500 80

Anm.: Kvinnors andel av mäns inkomster är detsamma som 100 minus gapet i procent. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Bilaga 3

3.2 Inkomster 65 år och äldre

Den disponibla inkomsten ökar men inkomstgapet kvarstår

I åldersgruppen 65 år och äldre har kvinnors disponibla inkomster i genomsnitt varit 29 procent lägre än mäns mellan 1995 och 2019. Med undantag för några enstaka år har skillnaden varit relativt stabil över tid (se diagram 3.6). Inkomstgapet är ca 10 procentenheter större för åldersgruppen 65 år och äldre än för åldersgruppen 20 – 64 år.

Den disponibla inkomsten minskar generellt sett med stigande ålder bland både kvinnor och män 65 år och äldre, men i något snabbare takt för män, se budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 4 avsnitt 4.4).

Diagram 3.6 Disponibel inkomst 65 år och äldre

Medelinkomst i kronor Inkomstgap i procent 350 000 40

300 000 35

30 250 000 25 200 000 20 150 000 15 100 000 10 50 000 5

0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kvinnor Män Inkomstgap (höger axel) Anm.: Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Pensionsinkomster bidrar mest till inkomstgapet men bidraget har

minskat över tid

Inkomstsammansättningen i åldersgruppen 65 år och äldre skiljer sig från den hos personer i åldersgruppen 20 – 64 år. Pensionsinkomsterna dominerar och bidrar mest till inkomstgapet mellan kvinnor och män bland äldre (se diagram 3.7). Pensionsinkomsternas bidrag till inkomstgapet har dock minskat över tid samtidigt som den utjämnande effekt som skatter och transfereringar (exklusive pensioner) medför har avtagit. Utvecklingen speglar förändringarna i kvinnors arbetskraftsdeltagande sedan 1970-talet. De yngre kvinnorna i gruppen 65 år och äldre har i större utsträckning än de äldre kvinnorna förvärvsarbetat vilket har gett dem en högre pension över tid, vilket också har minskat deras behov av andra transfereringar. Detta har i sin tur bidragit till att minska skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller skatter och transfereringar.

Kapitalinkomsterna har ökat över tid och mer för män än för kvinnor, vilket har bidragit till en ökning i det genomsnittliga inkomstgapet sedan mitten på 1990-talet. Arbetsinkomsterna är begränsade i denna åldersgrupp men fortsätter att bidra till inkomstgapet även efter 65 år. Arbetsinkomsternas betydelse för inkomstgapet ökade fram till och med 2011 och har därefter minskat.

Bilaga 3

Diagram 3.7 Olika inkomstslags bidrag till inkomstgapet 65 år och äldre

Procentenheter 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 Arbetsinkomst Pensionsinkomst Transfereringar exkl. pension Kapitalinkomst Skatt Totalt inkomstgap Anm.: I posten pensionsinkomst ingår allmän pension, tjänstepension och privat pension. I allmän pension ingår inkomstpension, tilläggspension, premiepension och garantipension. Även arbetsskadelivränta, änkepension och efterlevandepension ingår. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Inkomster från arbete och kapital ökar inkomstgapet i de högre

inkomstskikten

Inkomstgapet tenderar att vara större ju högre den disponibla inkomsten är (se diagram 3.8). Gapet ökar från 10 procent i den lägsta inkomstgruppen till 40 procent i den högsta. I inkomstgrupp 1 jämförs de 10 procent av kvinnorna som har lägst disponibel inkomst med de 10 procent av männen som har lägst disponibel inkomst. Motsvarande jämförelse görs mellan kvinnor och män i varje inkomstgrupp.

Bidraget från de olika komponenterna till inkomstgapet skiljer sig också mellan inkomstgrupperna. Pensionsinkomsternas bidrag ökar tydligt mellan inkomstgrupp 1 och 5. Därefter minskar pensionsinkomsternas bidrag till gapet och är som minst i inkomstgrupp 10. I den gruppen är det i stället kapitalinkomsterna som bidrar mest till gapet. I övriga inkomstgrupper är kapitalinkomsternas bidrag ganska litet.

Arbetsinkomsternas bidrag till inkomstgapet mellan kvinnor och män ökar successivt fr.o.m. inkomstgrupp 5 och t.o.m. inkomstgrupp 9. Kvinnor och män som fortsätter förvärvsarbeta efter 65 års ålder har i regel högre inkomster delvis tack vare arbetsinkomsterna, men också till följd av högre pensioner som återspeglar högre inkomster tidigare i livet. Kvinnor har dock i mindre utsträckning än män arbetsinkomster efter 65 års ålder och deras arbetsinkomst är också i genomsnitt lägre än mäns (se tabell 3.5 och diagram 2.2).

I de mellersta inkomstskikten (4 – 6) bidrar transfereringarna (exklusive pension) till att utjämna gapet mellan kvinnor och män. En aspekt som sannolikt spelar roll i sammanhanget är att åldersfördelningen ser annorlunda ut för kvinnor än för män i de här inkomstgrupperna. För kvinnorna är andelen som är över 85 år större än vad den är för männen. Därför är inkomster från transfereringar som exempelvis bostadstillägg relativt större bland kvinnor än bland män.

Bilaga 3

Diagram 3.8 Bidrag från olika inkomstslag (disponibel inkomst) till inkomstgapet

65 år och äldre 2019

Procentenheter 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstgrupper Arbetsinkomst Pensionsinkomst Transfereringar exkl. pension Kapitalinkomst Skatt Totalt inkomstgap Anm.: Indelningen i inkomstgrupper är gjord separat för kvinnor och män. Vid indelningen ordnas kvinnor och män separat efter den individuella disponibla inkomsten och delas in i tio lika stora grupper. I inkomstgrupp 1 återfinns den tiondel av kvinnor respektive män som har lägst inkomster, och i inkomstgrupp 10 återfinns den tiondel av kvinnor respektive män som har högst inkomster. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

I inkomstgrupperna med de lägsta inkomsterna minskade gapet mellan kvinnor och män mellan 1995 och 2019 främst till följd av mindre skillnader mellan kvinnors och mäns pensionsinkomster. I de högre inkomstskikten ökade gapet, till stor del på grund av ökade skillnader i kapitalinkomster. 19

Kapitalinkomsterna har ökat mer än dubbelt så mycket för män som för kvinnor sedan 1995

Även i åldersgruppen 65 år och äldre har kapitalinkomsterna i genomsnitt ökat kraftigt sedan mitten på 1990-talet för både kvinnor och män (se tabell 3.4). Kvinnors kapitalinkomster ökade i genomsnitt med 30 800 kronor (211 procent) och mäns med 66 200 kronor (315 procent) i 2019 års priser mellan 1995 och 2019. Det förklaras framför allt av utvecklingen i procenten med de högsta inkomsterna under samma period. För kvinnorna var ökningen i denna grupp ca 850 000 kronor och för männen ca 1,1 miljoner kronor. Men för en stor del av både kvinnorna och männen ökade inte kapitalinkomsterna alls. Hälften av kvinnorna hade 2019 högst 500 kronor i kapitalinkomst, och hälften av männen högst 900 kronor, vilket är lägre än motsvarande belopp 1995. En förklaring kan vara att stora grupper enbart har ränteinkomster och dagens räntenivå är betydligt lägre än den var i mitten av 1990-talet.

19 Prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3. Jämförelsen avsåg skillnaden mellan 1995 och 2016.

Bilaga 3

Tabell 3.4 Kapitalinkomster 65 år och äldre

Inkomst i kronor per år. Förändring i procent 2019 1995 Förändring 1995–2019 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Medelvärde 45 400 87 200 14 600 21 000 211 315 Median 500 900 4 500 6 100 -89 -85 P90 33 200 76 700 27 800 43 400 19 77 P95 104 400 221 500 45 100 73 000 131 203 P99 989 100 1 349 100 138 600 215 400 614 526 Anm.: Kapitalinkomsterna är beräknade som summan av samtliga kapitalinkomster (inkl. kapitalvinster) minus samtliga kapitalförluster. P90 anger den kapitalinkomstgräns där 90 procent har lägre kapitalinkomst och 10 procent har högre kapitalinkomst. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

År 2019 redovisade 68 procent av männen och 64 procent av kvinnorna kapitalinkomster av något slag (se tabell 3.5). I genomsnitt utgjorde kvinnornas kapitalinkomster 55 procent av männens. Oavsett typ av kapitalinkomst hade kvinnorna en lägre genomsnittlig inkomst än männen. Ränteinkomster var den vanligast förekommande kapitalinkomsten bland både kvinnor och män. De reala kapitalvinsterna utgjorde i genomsnitt den största av kapitalinkomsterna, 883 300 kronor för kvinnor och 825 800 kronor för män. Men enbart 1 procent av kvinnorna och 3 procent av männen redovisade inkomster från reala kapitalvinster. Cirka 23 procent av kvinnorna och 31 procent av männen hade aktieutdelningar 2019, men kvinnors aktieutdelningar utgjorde i genomsnitt enbart 57 procent av mäns aktieutdelningar.

Inkomstrelaterade pensioner bidrar till inkomstgapet men grundskydd och transfereringar jämnar ut skillnaderna

Kvinnors samlade pensions-, arbets- och kapitalinkomster uppgår före skatt och andra transfereringar till 66 procent av mäns (se tabell 3.5). När skatter och andra transfereringar inkluderas är kvinnors disponibla inkomst i genomsnitt 71 procent av mäns disponibla inkomst.

Vissa pensionsslag bidrar till att minska skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster medan andra bidrar till att öka den. Två slags pensionsutbetalningar går främst till kvinnor. Garantipension utgör en utfyllnad till inkomstpension när denna är låg eller saknas helt. Det är en betydligt större andel kvinnor än män som får garantipension. Garantipensionen bidrar därmed till att jämna ut skillnaden mellan kvinnor och män. Vidare har nära en femtedel av kvinnorna änkepension och för dem som har sådan pension är det genomsnittliga beloppet betydande. Även detta bidrar till att jämna ut skillnaden mellan kvinnor och män.

Tjänstepensioner som har en hög täckningsgrad för både kvinnor och män bidrar i stället till en kraftig ökning av skillnaden. Kvinnors andel av mäns tjänstepension uppgick 2019 till 52 procent. En viktig förklaring är att tjänstepension även ger ersättning för arbetsinkomster över intjänandetaket i det allmänna pensionssystemet, vilket fler män än kvinnor har haft. Dessutom skiljer sig ersättningar från tjänstepension mellan sektorer på arbetsmarknaden eftersom regelverken i avtalen är olika, se Inte bara socialförsäkringar – kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall (Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi 2005:2). Privat anställda tjänstemän, där män är överrepresenterade, har t.ex. det mest generösa tjänstepensionsavtalet (ITP2). Det bidrar också till inkomstskillnaden mellan kvinnor och män. 20

20 Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början. En redovisning av kollektivavtalade ersättningar som kompletterar den allmänna socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen (Inspektionen för socialförsäkringen, Rapport 2018:14).

Bilaga 3

Försörjningsrelaterade transfereringar bidrar till en utjämning av skillnaderna i inkomst mellan kvinnor och män. Betydligt fler kvinnor än män får bostadstillägg och i genomsnitt är ersättningen högre för kvinnor än för män. Andelen som får äldreförsörjningsstöd eller andra försörjningsrelaterade transfereringar är generellt sett liten. Kvinnor får dock i genomsnitt högre ersättningar även från dessa system än män.

Skattesystemet bidrar till att jämna ut skillnaderna mellan kvinnors och mäns inkomster. Progressiviteten i beskattningen av förvärvsinkomster bidrar till detta. Jobbskatteavdraget har mindre betydelse för äldre eftersom de i mindre uträckning har löneinkomster. Däremot gynnas män i högre grad än kvinnor i gruppen 65 år och äldre av att jobbskatteavdraget är mer generöst för äldre än för de under 65 år. Det beror på att män i större utsträckning än kvinnor förvärvsarbetar efter 65 år.

Tabell 3.5 Från marknadsinkomster till disponibel inkomst 65 år och äldre 2019

Medelinkomst i kronor och andel i procent Medelinkomst för samtliga Andel med inkomst Medelinkomst för dem med inkomster Kvinnors Kvinnors andel av andel av mäns mäns Kvinnor Män inkomst Kvinnor Män Kvinnor Män inkomst Arbetsinkomster 23 700 42 200 56 25 36 96 200 116 500 83 Kapitalinkomster 46 000 88 400 52 64 68 71 500 130 200 55 Pensioner 196 300 271 700 72 99 98 198 900 275 900 72 Varav – inkomstrelaterad allmän pension 126 500 171 000 74 95 96 133 600 177 900 75 – tjänstepension 40 200 78 900 51 87 89 46 000 88 700 52 – garantipension 8 400 2 700 311 43 12 19 700 22 000 90 – änkepension 7 900 0 19 0 41 400 0 – privat pension 8 200 12 600 65 23 27 35 500 47 000 76 – övriga pensioner 2 400 2 700 89 9 7 25 800 37 900 68

Marknadsinkomst och

pensioner 262 500 396 800 66 99 99 264 100 399 400 66

Lönerelaterade transfereringar 1 100 1 100 100 2 2 58 800 64 200 92 Försörjningsrelaterade transfereringar 6 800 3 000 227 21 10 32 600 31 600 103 Varav – bostadstillägg 6 100 2 400 254 20 8 29 800 28 400 105 – äldreförsörjningsstöd 700 500 140 1 1 45 700 34 300 133 – övriga försörjningsrelaterade transfereringar 100 200 50 0 2 18 000 14 400 125

Samtliga inkomster

före skatt 270 300 401 000 67 100 100 270 900 402 000 67

Skatt 57 200 99 700 57 99 99 58 100 100 900 58

Disponibel inkomst 213 100 301 300 71 100 100 213 400 301 800 71

Anm.: Kvinnors andel av mäns inkomster är detsamma som 100 minus gapet i procent. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Bilaga 3

Kvinnors allt högre deltagande på arbetsmarknaden har minskat pensionsgapet

För kvinnor 65 år och äldre stod pensioner 2019 för i genomsnitt 73 procent av inkomsterna före skatt och för män var motsvarande andel 68 procent. Det alltmer jämställda arbetslivet har medfört att skillnaderna mellan kvinnors och mäns pension har minskat. Pensionsgapet har sjunkit från 33 procent till 28 procent mellan 2003 och 2019 (se diagram 3.9). I takt med att kvinnors allmänna inkomstbaserade pensioner ökat har utfyllnaden i form av garantipension minskat.

Diagram 3.9 Total pensionsinkomst 65 år och äldre

Medelinkomst i kronor Pensionsgap i procent 300 000 35 250 000 30 25 200 000 20 150 000 15 100 000 10 50 000 5 0 0 Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Inkomstbaserad pension Övrig pension Pensionsgap (höger axel) Anm.: Inkomstbaserad pension består av inkomstpension, tilläggspension och tjänstepension. Kv avser kvinnor och M avser män. Pensionsinkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar.

Skillnaden i pensionsinkomsternas sammansättning mellan kvinnor och män är mindre bland yngre än bland äldre i åldersgruppen 65 år och äldre (se diagram 3.10). Det beror på att de yngre kvinnorna i större utsträckning än de äldre har förvärvsarbetat, vilket har gett dem en högre inkomstrelaterad pension över tid, samtidigt som deras behov av utfyllnad via garantipension och andra grundskydd har blivit mindre. I äldre åldersgrupper är skillnaden i inkomstbaserad pension mellan kvinnor och män större än i yngre. Grundskyddet (garantipension och änkepension) bidrar till att utjämna den skillnaden för samtliga, men i ökande omfattning med stigande ålder. Det senare är en följd av att änkepensionen successivt håller på att fasas ut.

I åldersgruppen 85 – 94 år är skillnaden i total pension mindre mellan kvinnor och män än i åldersgruppen 75 – 84 år. Det beror till stor del på att änkepensionens utjämnande effekt är lägre i yngre åldrar till följd av dess utfasning.

Bilaga 3

Diagram 3.10 Bidrag från olika pensionsslag till pensionsgapet 2019

Procentenheter 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95+ år Inkomstgrundad allmän pension Tjänstepension Garantipension Änkepension Privatpension Pensionsgap Anm.: Posten övrig pension redovisas inte på grund av platsbrist. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Kvinnor och män börjar ta ut pension vid samma ålder men kvinnor har

färre pensionsgrundande år

Livsinkomstprincipen är grundläggande i pensionssystemet. Den innebär att arbetsinkomster och ersättningar från inkomstförsäkringar under hela livet påverkar pensionens storlek. Därför är åldern då en person lämnar arbetslivet och börjar ta ut ålderspension viktig, liksom det sammanlagda antalet år en person arbetat.

Skillnaden mellan den ålder då kvinnor respektive män börjar ta ut allmän pension (pensioneringsålder) är liten och har minskat över tid. Mellan 2019 och 2020 ökade medelpensioneringsåldern med ca fem månader och uppgick 2020 till 65 år för både kvinnor och män, se rapporten Pensionsåldrar och arbetslivets längd (Pensionsmyndigheten 2021).

Skillnaden i antalet pensionsgrundande år har minskat betydligt över tid och är numera också liten (se diagram 3.11). Antal pensionsgrundande år har ökat med i genomsnitt 7,0 år för kvinnor och 1,3 år för män under perioden 2004 – 2020. Skillnaden mellan kvinnor och män har därmed minskat med 5,7 år i genomsnitt. År 2020 var skillnaden 0,6 år. Då hade männen 39,1 pensionsgrundande år och kvinnorna 38,5 år. Bland kvinnor som tog ut pension 2020 var det vanligaste att ha 45 pensionsgrundande år. Bland män var antalet år marginellt högre, 46 år.

Bilaga 3

Diagram 3.11 Fördelning av antal pensionsgrundande år för de som började ta ut

allmän pension 2020

Antal 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 Antal år Kvinnor Män Anm.: I pensionsgrundande inkomster ingår arbetsinkomster och olika inkomster från socialförsäkringen som är till för att ersätta uteblivna löneinkomster, t.ex. sjukpenning, föräldrapenning och inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning. Källa: Pensionsmyndigheten.

Avkastningen i premiepensionskapitalet kan på sikt bidra till större

pensionsgap

I de flesta åldrar är gapet större i premiepensionen än i inkomstpensionen trots att den procentuella avsättningen till respektive del är lika stor för både kvinnor och män (se diagram 3.12). Skillnaden indikerar att män har en högre avkastning än kvinnor i premiepensionskapitalet. Om detta mönster håller i sig kommer det bidra till ökade skillnader mellan kvinnors och mäns pension i takt med att premiepensionen fasas in i systemet.

Diagram 3.12 Kvinnors pensionsbehållning och premiepensionskapital som andel

av mäns för personer som inte tagit ut pension 2020

Procent 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 Ålder Gap i inkomstpensionsbehållning Gap i premiepensionskapital

Anm.: Statistiken avser personer som ännu inte tagit ut sin första pension och som är folkbokförda i Sverige. Källa: Pensionsmyndigheten.

Bilaga 3

3.3 Individuella välfärdstjänster

En viktig del av den offentliga sektorns verksamhet består av att finansiera individuella välfärdstjänster som skola, omsorg och hälsovård. Värdet av de individuella välfärdstjänsterna motsvarade 2019 ca 17 procent av BNP, att jämföra med bidrag och transfereringar som uppgick till 14 procent av BNP samma år.

Eftersom värdet av välfärdstjänsterna inte ingår i den disponibla inkomsten kan analyser som använder disponibel inkomst som enda inkomstbegrepp underskatta kvinnors och mäns tillgång till ekonomiska resurser.

Det är de individuella välfärdstjänsterna som inkluderas i analysen i denna bilaga: utbildning, barnomsorg (förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg), hälso- och sjukvård, socialt skydd (främst äldreomsorg) samt fritid och kultur. Kollektiva tjänster, som infrastruktur, försvar och rättsväsende, som konsumeras av många personer gemensamt, beaktas däremot inte.

Det finns stora variationer i behovet av välfärdstjänster

Kvinnor mottar i genomsnitt välfärdstjänster till ett högre värde än män. Det gäller framför allt välfärdstjänster inom utbildning och socialt skydd. Däremot tillfaller välfärdstjänster inom området fritid och kultur i något högre grad män. Värdet av hälso- och sjukvårdstjänster är endast marginellt högre för kvinnor.

Behovet av välfärdstjänster varierar betydligt i olika faser i livet. Det är i de yngre och i den äldsta åldersgruppen som kvinnor i genomsnitt mottar välfärdstjänster till ett högre värde än män, medan det motsatta gäller i åldersgrupperna 50 – 74 år (se diagram 3.13). Det beror t.ex. på att fler kvinnor än män i åldersgrupper 20 – 29 år studerar. Värdet av de välfärdstjänster som barnen mottar tillfaller framför allt föräldrar 30 – 49 år, där kvinnorna i genomsnitt mottar ett något högre belopp jämfört med männen. Socialt skydd, i vilket äldreomsorg utgör en stor del, går i större utsträckning till äldre och då främst till äldre kvinnor eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Däremot får män som är 65 år och äldre ett högre värde av hälso- och sjukvårdstjänster än kvinnor i samma åldersgrupp.

Diagram 3.13 Välfärdstjänster i olika åldersgrupper 2019

Kronor 250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0 Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-64 år 65-74 år 75 år och äldre Utbildning Socialt skydd Hälso- och sjukvård Fritid och kultur Barnens välfärdstjänster Anm.: Värdet av barnens individuella välfärdstjänster fördelas lika mellan föräldrarna, oavsett om de är sammanboende eller särlevande. Kv avser kvinnor och M avser män. Inkomsterna anges i 2019 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Bilaga 3

4 Förväntade effekter på kvinnors och

mäns disponibla inkomst till följd av

den ökade arbetslösheten 2020

Den ekonomiska aktiviteten i Sverige sjönk kraftigt 2020. Det är ännu inte känt hur nedgången påverkade kvinnors och mäns disponibla inkomster. Data för inkomståret 2020 kommer att finnas tillgängliga först i början av 2022. Effekterna väntas dock främst ha uppkommit via arbetsmarknaden och den ökade arbetslösheten.

För att få en bild av hur det försämrade arbetsmarknadsläget kan ha påverkat kvinnors och mäns disponibla inkomster görs i detta avsnitt en scenarioanalys baserad på mikrosimuleringsmodellen FASIT. I analysen jämförs två alternativa scenarier. Referensscenariot bygger på en bedömning av hur ekonomin, arbetsmarknaden och kvinnors och mäns disponibla inkomster skulle ha sett ut 2020 utan konjunkturnedgången. Det jämförs med ett krisscenario som beaktar den ökade arbetslösheten under 2020. 21

Den ökade arbetslösheten 2020 berörde något fler män än kvinnor

De effekter av det försämrade arbetsmarknadsläget 2020 som fångas i scenarioberäkningarna uppkommer via två huvudsakliga kanaler. För det första blev fler individer arbetslösa någon gång under året. Bland personer 20 – 64 år som har arbetsinkomster och saknar arbetslöshetsdagar i referensscenariot tilldelas 47 000 kvinnor och 54 000 män arbetslöshetsdagar i krisscenariot. Modellen baserar urvalet av dessa individer på uppgifter om hur ökningen av antalet inskrivna arbetslösa kvinnor respektive män vid Arbetsförmedlingen fördelade sig på bl.a. ålder, utbildningsnivå samt inrikes och utrikes födda. För det andra förlängdes arbetslöshetstiderna för många av de som skulle varit arbetslösa även i frånvaro av konjunkturnedgången. Ungefär 125 000 kvinnor och 142 000 män med registrerade arbetslöshetsdagar i referensscenariot tilldelas ett ökat antal arbetslöshetsdagar i krisscenariot. Sammantaget innebär detta att ca 172 000 kvinnor (6,2 procent av samtliga kvinnor 20 – 64 år) och 196 000 män (6,8 procent av samtliga män 20 – 64 år) bedöms ha berörts av den ökade arbetslösheten 2020.

Den ökade arbetslösheten berörde ett färre antal kvinnor än män oavsett åldersgrupp (se diagram 4.1 ). Merparten av skillnaden kan hänföras till yngre personer i åldersgrupperna 20 – 24 år och 25 – 34 år. Bland dessa var både antalet nya arbetslöshetsfall och antalet personer som drabbades av förlängd arbetslöshet fler bland män än bland kvinnor. Andelen som berördes av den ökade arbetslösheten 2020 var högst i åldersgruppen 20 – 24 år. Detta gällde för såväl kvinnor som för män. 22

21 Metod, antaganden och avgränsningar beskrivs närmare i 2021 års fördelningspolitiska redogörelse (prop. 2020/21:100 bilaga 2 avsnitt 3) och i Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2021 på www.regeringen.se. 22 När den ökade arbetslösheten delas upp utbildningsnivå och på inrikes och utrikes födda visar statistiken att andelen berörda var högst för personer med enbart förgymnasial utbildning och högre för utrikes födda än för inrikes födda. Detta gällde för såväl kvinnor som för män.

Bilaga 3

Diagram 4.1 Ökad arbetslöshet i olika åldersgrupper 2020

Antal arbetslöshetsfall Antal fall i relation till gruppens storlek i procent 120 000 14 110 000 12 100 000 90 000 10 80 000 70 000 8 60 000 50 000 6 40 000 4 30 000 20 000 2 10 000 0 0 Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M 20–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år 20–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år Förlängning av redan existerande arbetslöshetsfall (vänster axel) Nya arbetslöshetsfall (vänster axel) Totalt antal fall i relation till gruppens storlek (höger axel) Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Kv avser kvinnor och M avser män. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR), Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

Mäns disponibla inkomster väntas ha minskat mer än kvinnors

Det beräknade bortfallet av disponibel inkomst beror på en rad samverkande faktorer, bl.a. arbetade timmar och timlön i referensscenariot, antalet arbetslöshetsdagar och nivån på arbetslösersättningen i krisscenariot samt påverkan på skatter och eventuella bidrag när arbetsinkomsten reduceras.

De kvinnor som berördes av den ökade arbetslösheten 2020 förväntas i genomsnitt ha fått ett mindre inkomstbortfall än berörda män. Givet de ersättningsnivåer som gällde före konjunkturnedgången väntas den disponibla inkomsten 2020 i genomsnitt ha minskat med 28 400 kronor (12,4 procent) för berörda kvinnor och med 34 600 kronor (13,8 procent) för berörda män jämfört med referensscenariot. En bidragande orsak till att det relativa inkomstbortfallet är större för män än för kvinnor vid en uppgång i arbetslösheten är att fler män än kvinnor har inkomster över taket i arbetslöshetsförsäkringen. Detta innebär att män i genomsnitt kompenseras för inkomstbortfallet vid arbetslöshet i lägre grad än kvinnor.

Utslaget på samtliga kvinnor respektive män i åldersgruppen 20 – 64 år beräknas inkomstbortfallet 2020 ha uppgått till i genomsnitt 1 750 kronor (0,63 procent) för kvinnor och 2 340 kronor (0,67 procent) för män.

Givet de ersättningsnivåer som gällde före konjunkturnedgången beräknas det relativa inkomstbortfallet i genomsnitt ha varit något större för berörda män än för berörda kvinnor i samtliga åldersgrupper utom i gruppen 55 – 64 år (se diagram 4.2). Inkomstbortfallet förväntas ha varit störst för berörda kvinnor och män i den yngsta åldersgruppen, 20 – 24 år. En viktig förklaring till att yngre förväntas ha drabbats hårdast är att många i denna grupp inte uppfyller de villkor som gäller för inkomstbaserad ersättning vid arbetslöshet. Detta innebär att de i genomsnitt erhåller en lägre ersättning än äldre som har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden.

Bilaga 3

Diagram 4.2 Genomsnittlig effekt på disponibel inkomst för individer i olika

åldersgrupper 2020

Procent 0 -2 -4 -6 -8 -10 -12 -14 -16 -18 -20 20–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år 20–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år Berörda Samtliga Kvinnor Män Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR), Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

Om de höjningar av ersättningen vid arbetslöshet som genomfördes i april 2020 (höjt tak, höjd grundnivå samt höjd lägstanivå i arbetslöshetsförsäkringen) beaktas blir det beräknade inkomstbortfallet mer begränsat och skillnaden i inkomstbortfall mellan kvinnor och män minskar något (se diagram 4.3). De höjda ersättningsnivåerna åtföljdes dessutom av sänkta krav på vem som kan få a-kassa, både vad gäller hur mycket man behöver ha arbetat och hur länge man behöver ha varit medlem i en akassa. Dessa förändringar har inte kunnat beaktas i simuleringarna. Detta innebär att simuleringarna i viss mån överskattar det genomsnittliga inkomstbortfallet för både kvinnor och män. Detta gäller sannolikt särskilt bland yngre, där lättnaderna i kvalificeringsreglerna kan ha bidragit till att fler har fått inkomstbaserad ersättning. I vilken utsträckning det påverkar kvinnor och män i olika grad är svårt att bedöma.

Diagram 4.3 Genomsnittlig effekt på disponibel inkomst för berörda individer, före

och efter höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen 2020

Procent 0 -2 -4 -6 -8 -10 -12 -14 -16 Ursprungliga ersättningsnivåer Nya ersättningsnivåer Kvinnor Män Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20–64 år. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR), Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

Bilaga 3

5 Effekter på kvinnors och mäns

ekonomiska resurser till följd av

ändrade regler 2019–2022

I detta avsnitt redovisas hur regeringens reformer i skatte- och transfereringssystemen, samt satsningar på offentligt finansierade välfärdstjänster under innevarande mandatperiod, bedöms påverka fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män. Beräkningarna inkluderar förslagen i denna proposition. Därefter utvidgas 23 analysen till att också omfatta beslutade reformer som inte har initierats av regeringen. I dessa beräkningar ingår förutom regeringens reformer även de reformer som riksdagen beslutade i budgeten för 2019.

Analysen av reformer som påverkar kvinnors och mäns disponibla inkomster beaktar endast reformer som har en direkt påverkan på dessa via förändringar i skatte- och transfereringssystemen. Det innebär att beräkningarna t.ex. bortser från effekterna 24 på hushållens ekonomi av de omfattande åtgärder som har vidtagits för att stötta företag under konjunkturnedgången 2020 och 2021. Åtgärderna har dock medverkat till att färre har förlorat sin arbetsinkomst jämfört med en situation utan dessa åtgärder. Även ägare av företag som berörs av åtgärderna har påverkats i den utsträckning som stöden har haft en positiv effekt på företagens resultat.

Beräkningarna är statiska i den meningen att de inte beaktar beteendeförändringar som kan uppkomma till följd av reformerna. Det innebär bl.a. att beräkningarna inte tar hänsyn till de förändringar av sysselsättning och arbetade timmar, och de därav följande effekterna på disponibel inkomst, som reformerna kan tänkas medföra. Beräkningarna bortser även från förändringar av inkomsternas köpkraft då prisförändringar kan uppstå till följd av ändrad indirekt beskattning eller ändrade avgifter.

5.1 Effekter på ekonomiska resurser av

regeringens reformer 2019 – 2022

I detta avsnitt (5.1) redovisas en bedömning av hur regeringens reformer i skatte- och transfereringssystemen 2019 – 2022 påverkar kvinnors och mäns disponibla inkomster. De reformer som har beaktats finns redovisade i tabellbilagan (se tabell a.1). Därefter utvidgas analysen till att även omfatta regeringens satsningar på individuella välfärdstjänster. Den totala omfattningen av de välfärdsreformer inom olika områden som har beaktats finns redovisade i tabellbilagan (se tabell a.2).

Kvinnors och mäns disponibla inkomster bedöms öka med ca 62 miljarder kronor till följd av regeringens reformer 2019 – 2022. Av detta belopp står förslagen i denna proposition för ca 17 miljarder kronor. Sammantaget tillfaller reformerna kvinnor i högre utsträckning än män (se diagram 5.1).

23 Effekterna av reformer i skatte- och transfereringssystemen samt av satsningar på offentligt finansierade välfärdstjänster i den föreslagna budgeten redovisas i denna proposition i finansplanen. 24 Effekterna av reformer som påverkar kvinnors och mäns disponibla inkomster beräknas genom att kvinnors och mäns förväntade inkomster 2022 (simulerade utifrån 2022 års regler) jämförs med hur inkomsterna i stället skulle ha sett ut 2022 utan reformerna. Beräkningarna har gjort med mikrosimuleringsmodellen FASIT. Modellen beskrivs närmare i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet september 2021 på www.regeringen.se.

Bilaga 3

Diagram 5.1 Genomsnittlig förändring av disponibel inkomst till följd av

regeringens reformer 2019 – 2022

Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kvinnor Män Värnskatt Skattereduktioner förvärvsinkomst Skattereduktion SA Skattesänkning pensionärer Transfereringar SA Transfereringar pensionärer Övriga transfereringar Övriga skatter Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Den totala effekten av samtliga reformer är större än summan av respektive reform till följd av samspelet mellan reformerna. För att få en korrekt total effekt har därför skillnaden mellan den samlade effekten av alla reformer och summan av effekterna av de särredovisade reformerna inkluderats i ”Övriga skatter”. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Under mandatperioden har regeringen även genomfört betydande satsningar på individuella välfärdstjänster. För att ge en mer fullständig bild av hur de resurser som satsas på olika reformer fördelar sig mellan kvinnor och män redovisas också en utvidgad analys där effekten av regeringens satsningar på välfärdstjänster inkluderas i beräkningarna.

Regeringens satsningar beräknas ha ökat de individuella välfärdstjänsternas omfattning med ca 53 miljarder kronor 2019 – 2022. Av detta belopp står förslagen i budgetpropositionen för 2022 för ca 25 miljarder kronor.

Satsningarna på välfärdstjänster bedöms tillföra ekonomiska resurser till kvinnor i högre utsträckning än till män. Effekten av satsningarna på välfärdstjänster, uttryckt som andel av den utökade inkomsten (dvs. summan av disponibel inkomst och värdet av välfärdstjänster), uppgår till 1,7 procent för kvinnor och 1,3 procent för män (se diagram 5.2).

Bilaga 3

Diagram 5.2 Genomsnittlig förändring av utökad inkomst till följd av regeringens

reformer 2019 – 2022

Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kvinnor Män Bidrag från disponibel inkomst Bidrag från välfärdstjänster Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Utökad inkomst är summan av disponibel inkomst och värdet av välfärdstjänster. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

5.2 Effekter på ekonomiska resurser av samtliga

reformer 2019 – 2022

I detta avsnitt (5.2) redovisas fördelningseffekterna av de samlade reformerna 2019 – 2022, dvs. inklusive reformerna i den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 (t.ex. utökat jobbskatteavdrag, höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt och höjt tak i RUTavdraget). Kvinnors och mäns disponibla inkomster bedöms öka med ca 74 miljarder kronor till följd av de samlade reformerna 2019 – 2022 med hänsyn också tagen till förslagen i denna proposition. De samlade reformerna i skatte- och transfereringssystemen bedöms öka kvinnors disponibla inkomst med 3,1 procent och mäns med 2,8 procent (se diagram 5.3).

Bilaga 3

Diagram 5.3 Genomsnittlig förändring av disponibel inkomst till följd av de

samlade reformerna 2019 – 2022

Procent 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kvinnor Män Regeringens reformer Reformer i den av riksdagen beslutade budgeten för 2019

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Den totala effekten av samtliga reformer är större än summan av effekten av regeringens reformer och effekten av den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 till följd av samspelet mellan reformerna. För att få en korrekt total effekt har därför effekten av reformerna i den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 beräknats som skillnaden mellan den samlade effekten av alla reformer under mandatperioden och effekten av regeringens reformer. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar. Sammantaget beräknas välfärdstjänsterna omfattning öka med 56 miljarder kronor 2019 – 2022 med hänsyn tagen också till förslagen i denna proposition. Eftersom satsningar på välfärdstjänster i högre utsträckning tillfaller kvinnor än män ökar kvinnors utökade inkomst mer än mäns. Kvinnors utökade inkomst ökar med 3,9 procent och mäns med 3,4 procent (se diagram 5.4).

Diagram 5.4 Genomsnittlig förändring av utökad inkomst till följd av de samlade

reformerna 2019 – 2022

Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kvinnor Män Bidrag från disponibel inkomst Bidrag från välfärdstjänster Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Utökad inkomst är summan av disponibel inkomst och värdet av välfärdstjänster. Bidrag från förändrad disponibel inkomst och bidrag från satsningar på välfärdstjänster avser förändringen i disponibel inkomst respektive satsningar på välfärdstjänster som andel av den utökade inkomsten före reformerna. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Bilaga 3

Tabellbilaga

Tabell a.1 Reformer som beaktas vid beräkning av politikens effekter på disponibel inkomst 2020

2022 2021 2020 2019 Förstärkt skattereduktion för Bred skattereduktion på Höjt tak i Utökat jobbskatteavdrag förvärvsinkomster förvärvsinkomster arbetslöshetsförsäkringen Förstärkt skattereduktion för Sänkt inkomstskatt för Höjd grundnivå i Sänkt inkomstskatt för sjuk- och aktivitetsersättning pensionärer arbetslöshetsförsäkringen pensionärer Skattereduktion för A- Inkomstpensionstillägg Höjd lägstanivå i Höjd brytpunkt för statlig kasseavgift arbetslöshetsförsäkringen inkomstskatt Förstärkt bostadstillägg och Avskaffad schablonintäkt på Sänkt inkomstskatt för Höjt tak i rutavdraget särskilt bostadstillägg för uppskovsränta pensionärer pensionärer Förstärkt bostadstillägg och Höjt tak för rutavdrag Stärkt grundskydd för äldre Avskaffad skattereduktion för särskilt bostadstillägg för fackföreningsavgift personer med sjuk- och aktivitetsersättning Höjd garantinivå i sjuk- och Höjt underhållsstöd Slopad värnskatt Införande av skattereduktion för aktivitetsersättningen gåva till ideell förening Höjt tak i sjukförsäkringen Tillfällig skattereduktion för att Skattereduktion i vissa glest Införande av fritidspeng hantera ökade arbetskostnader befolkade områden till följd av pandemin Tillfälligt minskat antal Höjt tak för uppskov vid karensdagar i försäljning av bostad arbetslöshetsförsäkringen Höjd inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning Höjt underhållsstöd för 7–10 åringar Familjeveckan Höjd skälig levnadsnivå för pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning Anm.: Här redovisas de reformer som beaktas i beräkningen av politikens effekter på disponibel inkomst 2022. I varje kolumn framgår vilket år som respektive reform infördes.

Tabell a.2 Fördelning av reformer på välfärdstjänstområdet på olika verksamhetsområden

Procent Regeringen Mandatperioden Fritid och kultur 5 5 Hälso- och sjukvård 43 58 Socialt skydd 29 13 Utbildning 19 27 Barnomsorg 3 4 Anm.: De totala satsningarna på individuella välfärdstjänster under mandatperioden beräknas uppgå till 56 miljarder kronor, varav 53 miljarder kronor motsvarar regeringens satsningar. Reformer som är av mer generell karaktär fördelas i enlighet med det konsumtionsmönster som gäller för välfärdstjänsterna totalt. Källa: Egna beräkningar.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh

Föredragande: statsminister Löfven och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh

Regeringen beslutar proposition 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 1

Utgiftsområde 1

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt tabell 1.1. 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Riksdagsstyrelsens förslag:

3. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 4.4.2). 4. Riksdagen godkänner investeringsplanen för 2022 – 2024 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (avsnitt 4.4.3). 5. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 200 000 000 kronor (avsnitt 4.4.3). 6. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, när det gäller anslag som står till Riksdagsförvaltningens disposition, enligt tabell 1.1.

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag:

7. Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2022 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet (avsnitt 5.4.1). 8. Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Riksdagens ombudsmän (JO) enligt tabell 1.1.

Riksrevisionens förslag:

9. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor (avsnitt 6.5.1). 10. Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Riksrevisionen enligt tabell 1.1.

Utgiftsområde 1

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 149 157 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 981 205 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 984 675 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 120 000 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 123 577 2:5 Riksrevisionen 355 822 3:1 Sametinget 61 800 4:1 Regeringskansliet m.m. 8 441 101 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 573 121 6:1 Allmänna val och demokrati 695 140 6:2 Justitiekanslern 55 726 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 124 792 6:4 Valmyndigheten 27 000 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 000 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 15 500 8:1 Mediestöd 1 055 519 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 45 682 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 550

Summa anslag inom utgiftsområdet 17 268 338

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställningsbemyndigande Tidsperiod 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 2023 8:1 Mediestöd 150 000 2023–2025

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 319 200

Utgiftsområde 1

2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar avsnitten Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2020 2021 1 2021 2022 2023 2024

Statschefen 186 178 176 149 151 153

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 186 178 176 149 151 153

Riksdagen och dess myndigheter 2 297 2 474 2 466 2 565 2 562 2 575

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 913 977 940 981 993 1 003 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 859 927 941 985 964 962 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 87 100 114 120 120 120 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 107 118 114 124 125 126 2:5 Riksrevisionen 330 352 358 356 360 363

Sametinget och samepolitiken 54 62 63 62 63 63

3:1 Sametinget 54 62 63 62 63 63

Regeringskansliet m.m. 7 729 8 174 8 140 8 441 8 987 8 159

4:1 Regeringskansliet m.m. 7 729 8 174 8 140 8 441 8 987 8 159

Länsstyrelserna 3 338 4 091 4 077 3 573 3 572 3 503

5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 338 4 091 4 077 3 573 3 572 3 503

Demokratipolitik och mänskliga

rättigheter 494 537 511 1 122 542 567

6:1 Allmänna val och demokrati 142 122 121 695 109 131 6:2 Justitiekanslern 51 78 77 56 56 57 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 114 122 123 125 130 131 6:4 Valmyndigheten 18 21 21 27 27 28 6:5 Stöd till politiska partier 169 169 169 169 169 169 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 25 50 51 51

Nationella minoriteter 116 119 118 223 228 228

7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 115 118 117 208 208 208 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 1 2 1 16 20 20

Medier 1 510 1 076 1 058 1 101 1 057 1 014

8:1 Mediestöd 1 468 1 032 1 017 1 056 1 011 967 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 42 44 41 46 46 47

Sieps samt insatser för att stärka

delaktigheten i EU-arbetet 26 29 30 32 31 30

Utgiftsområde 1

Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2020 2021 1 2021 2022 2023 2024 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EUinformation 26 29 30 32 31 30

Totalt för utgiftsområde 1 Rikets

styrelse 15 749 16 741 16 639 17 268 17 192 16 291

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2022 – 2024 för utgiftsområde 1 Rikets

styrelse

Miljoner kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 15 908 15 908 15 908

Pris- och löneomräkning 2 140 305 456 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 1 348 1 107 57 varav BP22 3 1 233 642 570 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt -127 -129 -130

Ny utgiftsram 17 268 17 192 16 291

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2022 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 1 Rikets

styrelse

Miljoner kronor 2022 Transfereringar 1 2 003 Verksamhetsutgifter 15 257 2 Investeringar 3 9

Summa utgiftsram 17 269

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2019 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Riksdagen har för utgiftsområdet beslutat om mål inom följande delområden.

2.3.1 Sametinget och samepolitiken – Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

Utgiftsområde 1

2.3.2 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter – Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74). – Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:59). 2.3.3 Nationella minoriteter – Målet för politiken för nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83). 2.3.4 Medier – Målen för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

2.4 Resultatredovisning

Resultat för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt). För avsnittet Medier redovisas resultat samlat inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. För avsnittet Sametinget och samepolitiken redovisas resultat om rennäring och andra näringar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

2.5 Politikens inriktning

Politikens inriktning för utgiftsområdet redovisas i förekommande fall på delområdesnivå (se respektive avsnitt). För avsnittet Medier redovisas politikens inriktning samlat inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

2.6 Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat en revisionsberättelse med reservation för Länsstyrelsen i Blekinge län (se avsnitt 9.6).

Utgiftsområde 1

3 Statschefen

3.1 Budgetförslag

3.1.1 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tusental kronor

2020 Utfall 186 400 Anslagssparande 2021 Anslag 177 838 1 Utgiftsprognos 176 314

2022 Förslag 149 157

2023 Beräknat 151 153 2 2024 Beräknat 152 776 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 149 157 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 149 158 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att täcka utgifter för statschefens officiella funktioner inklusive utgifter för kungafamiljen samt för Kungliga hovstatens och Kungliga slottsstatens förvaltningsutgifter.

Resultatredovisning

Kungliga hovstaten (Hovstaten) och Kungliga slottsstaten (Slottsstaten) har till uppgift att bistå statschefen och övriga medlemmar av kungafamiljen i deras officiella plikter. I uppgiften ingår även att vårda och att visa det kungliga kulturarvet.

Verksamheten inom Hovstaten Kungens konstitutionella, statsceremoniella och officiella uppgifter utgör kärnan i Hovstatens årliga verksamhet. I dessa uppgifter ingår bl.a. öppnande av riksmötet, ordförandeskap i Utrikesnämnden och i konseljer, audienser, statsbesök, officiella besök, representation och möten med företrädare för den offentliga och den privata sektorn och med företrädare för det civila samhället. Kungen stöds i sitt uppdrag av kungafamiljen. Till Hovstaten hör Riksmarskalksämbetet, Hovmarskalkämbetet och Informationsavdelningen.

Av verksamhetsberättelsen för 2020 framgår att arbetet inom Hovstaten präglades av spridningen av sjukdomen covid-19. I mars 2020 fick kungafamiljen planera om och anpassa sina program efter det uppkomna läget. Mer än 200 programpunkter ströks. Nya programpunkter tillkom och arbetet styrdes om till digitala mötesformer.

Under 2020 ackrediterades 31 utländska ambassadörer, varav 15 genom ett skriftligt förfarande. Inga statsbesök eller officiella resor utomlands kunde genomföras. Antalet förfrågningar om kungligt deltagande i olika sammanhang påverkades av spridningen av covid-19, även om intresset var fortsatt stort. Sammanlagt inkom ca 1 500 förfrågningar 2020, vilket kan jämföras med ca 1 880 förfrågningar året innan. Under 2020 genomförde kungen och kungafamiljen 861 officiella programpunkter, vilket kan jämföras med 967 föregående år.

Utgiftsområde 1

Verksamheten inom Slottsstaten Slottsstatens verksamhet omfattar huvudsakligen vård och underhåll av det kungliga kulturarvet samt utställnings- och visningsverksamhet. Organisatoriskt ansvarar Ståthållarämbetet för den löpande skötseln och tillsynen av de elva kungliga slotten med tillhörande byggnader och parker. Husgerådskammaren med Bernadottebiblioteket svarar för förvaltning, underhåll och vård av det statliga lösöret på de kungliga slotten. Till Ståthållarämbetet hör även Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som helt finansieras med de intäkter som förvaltningen av Kungliga Djurgården genererar.

Ett flertal underhålls- och renoveringsprojekt utförs för närvarande i samarbete med Statens fastighetsverk. Det mest omfattande projektet är den pågående fasadrenoveringen av Stockholms slott. Fortsatta investeringar i säkerhetshöjande åtgärder och informationssäkerhetsfrågor är prioriterade.

Spridningen av covid-19 har medfört att visningsverksamheten vid de kungliga slotten helt eller delvis hållits stängd. Antalet besökare minskade under 2020 med 90 procent, från 1 700 000 besökare året före till 170 000 besökare. Intresset för att besöka slottsparkerna ökade samtidigt och på vissa platser tredubblades antalet besök.

Hovstatens ekonomi I enlighet med den överenskommelse som träffats mellan regeringen och Riksmarskalksämbetet, vars huvudsakliga innehåll återges nedan under Skälen för regeringens förslag, består den ekonomiska redovisningen av Hovstatens verksamhet av resultat- och balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter. Redovisningen följer vedertagna principer som tillämpas för Slottsstaten.

De anslagsmedel som avsåg Hovstaten uppgick 2020 till 74,7 miljoner kronor. Medlen ska användas för att finansiera kostnader för representation, resor, transporter, personal m.m. samt levnadsomkostnader som är direkt kopplade till statschefens funktion. År 2020 utgjorde anslaget 86 procent av verksamhetens intäkter. Övriga intäkter, som framför allt utgörs av kostnadsersättningar för tjänster som utförs åt andra organisationer inom Kungliga hov- och slottsstaten, minskade med 6 miljoner kronor till 11 miljoner kronor.

Hovstatens kostnader minskade från 88 miljoner kronor 2019 till 82 miljoner kronor 2020, främst till följd av lägre personalkostnader och övriga driftkostnader.

Verksamhetsutfallet för Hovstaten blev positivt och uppgick till 4,5 miljoner kronor 2020, jämfört med 1,2 miljoner kronor 2019.

Slottsstatens ekonomi Slottsstaten har som tidigare år lämnat en årsredovisning enligt gängse utformning. Slottsstatens verksamhet finansieras med anslag, hyres- och arrendeintäkter, intäkter från visningar av de kungliga slotten och intäkter från försäljning i slottsbodarna.

Spridningen av covid-19 har medfört att Slottsstatens intäkter från avgifter och andra ersättningar minskat markant, från 127 miljoner kronor 2019 till 36 miljoner kronor 2020. Minskningen förklaras främst av minskade intäkter från avgifter för entré och visningar samt från försäljning i slottsbodarna. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna ökades de anslagna medlen till Slottsstaten med 40 miljoner kronor till 111,7 miljoner kronor efter förslag i propositionen Höständringsbudget för 2020 (prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64).

Verksamhetens kostnader minskade från 200 miljoner kronor 2019 till 156 miljoner kronor 2020. Ett generellt anställningsstopp infördes, vilket bidrog till att minska

Utgiftsområde 1

personalkostnaderna med 20 miljoner kronor. Övriga driftkostnader minskade med 24 miljoner kronor, bl.a. i form av lägre kostnader för information och köpta tjänster.

Verksamhetsutfallet för Slottsstaten blev negativt och uppgick till -6,8 miljoner kronor 2020, vilket kan jämföras med ett positivt resultat om 0,1 miljoner kronor 2019.

Anställda inom Kungliga hov- och slottsstaten Antalet anställda inom Kungliga hov- och slottsstaten har minskat till följd av spridningen av covid-19. Minskningen har framför allt skett bland de personer som anlitas tillfälligt i form av s.k. timanställningar. År 2020 motsvarade de timanställda på årsbasis 20 årsarbetskrafter, vilket kan jämföras med 85 årsarbetskrafter 2019. I stället för att anlita timanställda lät myndigheten tillsvidareanställd personal byta arbetsuppgifter och bl.a. arbeta med parkskötsel och inom visningsverksamheten. Omräknat till heltid motsvarade de tillsvidareanställda 271 årsarbetskrafter 2020, vilket ska jämföras med 277 årsarbetskrafter 2019.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Verksamheten vid Hovstaten och Slottsstaten har påverkats påtagligt av spridningen av covid-19.

För Hovstaten har inplanerade programpunkter fått genomföras digitalt, senareläggas eller ställas in, vilket medfört att kostnaderna 2020 blev lägre än 2019. Det bidrog till att kapitalförändringen blev positiv och uppgick till 4,5 miljoner kronor. Kostnaderna beräknas dock öka när omständigheterna tillåter att de senarelagda aktiviteterna kan genomföras och verksamheten i övrigt återgår till normala förhållanden.

Den visningsverksamhet som Slottsstaten bedriver har delvis hållits stängd, vilket har medfört ett betydande intäktsbortfall. Fram t.o.m. 2019 växte visningsverksamheten och de intäkter den genererade översteg då, tillsammans med övriga intäkter från avgifter och ersättningar, intäkterna från anslag. De besparingsåtgärder som vidtagits har inte kunnat kompensera för intäktsminskningen. I stället har det varit nödvändigt med tillfälliga statliga stödåtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna. Det negativa resultatet för 2020 om -6,8 miljoner kronor var i nivå med den budget som hade lagts för 2020.

Regeringen följer utvecklingen inom Kungliga hov- och slottsstaten.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.2 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:1 Kungliga hov- och

slottsstaten

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 147 838 147 838 147 838

Pris- och löneomräkning 2 1 319 3 315 4 938 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 149 157 151 153 152 776

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

Utgiftsområde 1

Kungliga hov- och slottsstaten ska enligt överenskommelse med regeringen årligen lämna en berättelse över den samlade verksamheten (prop. 1996/97:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Verksamhetsberättelsen ligger till grund för regeringens bedömning av medelsbehovet. Av det totala anslaget tillförs Hovstaten 51 procent medan Slottsstaten tillförs 49 procent. Anslagsmedlen som avser Hovstaten disponeras av Kammarkollegiet och betalas ut engångsvis efter rekvisition till H.M. Konungens hovförvaltning. Anslagsmedel som avser Slottsstaten utbetalas månadsvis i lika stora delar. Anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten grundar sig på relationen mellan deras faktiska kostnader 1996. Kostnadsfördelningsnyckeln ska gälla långsiktigt och inte justeras till följd av smärre förändringar i organisationen eller verkliga kostnadsutfall.

Regeringen och Riksmarskalksämbetet har sedermera kommit överens om att som grund för en eventuell framtida ändring av anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten ska större organisatoriska förändringar mellan dem redovisas i verksamhetsberättelsen för det budgetår då förändringen sker. Anslagets fördelning på de olika verksamhetsområdena ska dessutom bli föremål för en kontinuerlig diskussion mellan Riksmarskalksämbetet och Regeringskansliet (prop. 2005/06:1 utg.omr. 1 avsnitt 6). Sådana diskussioner fördes under 2020 med hänvisning till vad verksamhetens allt högre krav på permanenta säkerhetshöjande åtgärder vid de kungliga slotten över tid innebär för Slottsstaten. Diskussionerna ledde fram till slutsatsen att det kunde finnas skäl att se över anslagsfördelningen. I budgetpropositionen för 2021 beaktade regeringen att Riksmarskalksämbetet framfört att anslagsökningar för säkerhetshöjande åtgärder vid de kungliga slotten i sin helhet bör fördelas till Slottsstaten, även om det skulle innebära avsteg från den i övrigt gällande överenskommelsen om anslagsfördelning mellan Hovstaten och Slottsstaten (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Diskussionerna mellan Riksmarskalksämbetet och Regeringskansliet har fortsatt under 2021. I samband med dessa har det inte bedömts finnas skäl att ändra den ovan beskrivna anslagsfördelningen.

Enligt tidigare överenskommelse har tyngdpunkten i verksamhetsberättelsen legat på en redovisning av hur tilldelade medel använts när det gäller Slottsstaten. Regeringen och Riksmarskalksämbetet enades emellertid 2013 om att den ekonomiska redogörelsen för Hovstaten ska utgöras av en uppställning som liknar den redogörelse som tidigare lämnats för Slottsstaten. Detta innebär att uppställningen ska bestå av resultatoch balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter (prop. 2013/14:1 utg.omr. 1 avsnitt 4).

Av förarbetena till regeringsformen framgår att Hovstaten står utanför den statliga förvaltningsorganisationen (prop. 1973:90 s. 176). Den verksamhet som Hovstaten bedriver omfattas inte av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Hovstaten omfattas inte heller av anslagsförordningens (2011:223) bestämmelser om bl.a. prövning av anslagssparande och indragning av anslag, eller andra delar av det ekonomiadministrativa regelverket för myndigheter under regeringen.

Regeringen föreslår att 149 157 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 151 153 000 kronor respektive 152 776 000 kronor.

Utgiftsområde 1

4 Riksdagsförvaltningen

4.1 Utgångspunkter för Riksdagsförvaltningens

verksamhet

Riksdagen har som det främsta demokratiska statsorganet konstitutionellt fastställda uppgifter i det svenska statsskicket. Riksdagen med dess ledamöter har som folkets främsta företrädare också en central roll i opinionsbildningen och en skyldighet att verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Riksdagen har även uppgifter som följer av internationella åtaganden och av medlemskapet i Europeiska unionen.

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning.

4.1.1 Riksdagsförvaltningens uppgift Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet. Förvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen samt i annan lagstiftning och i föreskrifter på riksdagsområdet.

Riksdagsförvaltningen har endast en verksamhetsgren: Stöd till den parlamentariska processen.

Riksdagsförvaltningen har till uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, utskotten, EU-nämnden, ledamöterna och övriga riksdagsorgan får det stöd och den service de behöver. Förvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och förvaltningsuppgifter.

4.1.2 Riksdagsstyrelsens uppdrag till förvaltningen Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att – svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. – svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier – främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete – vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar – vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.

Dessa uppdrag utgör grunden för de fem uppdragsområden som verksamheten bedrivs utifrån:

A. Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete D. Vård och bevarande av byggnader och samlingar E. Myndighet och arbetsgivare.

Utgiftsområde 1

Med utgångspunkt i uppdraget fastställer riksdagsstyrelsen en strategisk plan för Riksdagsförvaltningen varje valperiod. I mars 2019 beslutade riksdagsstyrelsen om en strategisk plan för Riksdagsförvaltningen för perioden 2019 – 2022. För en utförligare information se vidare Strategisk plan för Riksdagsförvaltningen 2019 – 2022 (dnr 1810-2018/19).

4.2 Resultatredovisning

Riksdagsförvaltningen har arbetat för att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Nedan följer en sammanfattning av Riksdagsförvaltningens resultat sedan januari 2020.

Riksdagsförvaltningen har – givit kammare och utskott ett väl fungerande stöd. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i stora delar genomförts enligt plan, men har också påverkats av coronapandemin. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att digitalisera dokumenthanteringen i den parlamentariska processen, stödja utvecklingen av mer enhetliga arbetsformer i utskotten och förbättra it-stödet till den parlamentariska processen. Projektet Utveckling av Rixsystemen avslutades i mars och överlämnades då till förvaltning, men flera förbättringar har ännu inte kunnat tas i bruk. I förvaltningens arbete har fokus legat på arbetet med krishantering i samband med coronapandemin. Pandemin påverkar även förutsättningarna för kammar- och utskottsarbetet 2021 liksom för riksdagens internationella arbete och arbetet med EU-frågor. – givit ledamöter och partikanslier ett väl fungerande stöd och god service. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i stora delar genomförts enligt plan, men har också påverkats av coronapandemin. Det digitala servicecentret har utvecklats med nya tjänster via Intranätet och arbetet med att etablera en plattform för digital signering fortgår. Säkerhets- och verksamhetsskyddet har upprätthållits, digitala arbetsverktyg har fungerat stabilt och servicen har i stort fungerat enligt gängse rutiner med viss anpassning. En del utvecklingsinsatser på säkerhetsområdet, bl.a. de som krävt närvaro av deltagarna i riksdagens lokaler, har inte kunnat genomföras på grund av restriktioner under coronapandemin. – givit externa målgrupper möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har genomförts enligt plan. När det gäller utvecklingen av de externa digitala kanalerna har ett beslut tagits om att slå ihop dagens fyra webbplatser till en. Arbetet med att göra grafik och bildspråk enhetligt i alla kanaler har gått enligt plan, och ett arbete med att ta fram ett nytt filmkoncept för riksdagens digitala kanaler har inletts. Förvaltningen arbetar också med att utveckla koncept för att delta på externa arenor som Järvaveckan och Almedalen. Riksdagens webbplatser har anpassats utifrån de krav i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som började gälla i september. Firandet av demokratijubileet går vidare. – vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i huvudsak genomförts enligt plan. Den långsiktiga renoveringsplanen för fastigheterna följs. Byggarbetena i ledamotshuset fortskrider och planerna för inflyttning ligger fast. Samtidigt har programarbetet för en renovering av kvarteret Cephalus påbörjats. Arbetet med att utveckla lokaler som lever upp till krav på säkerhet, tillgänglighet och miljöhänsyn fortsätter. Under året har bl.a. flera insatser gjorts för att förstärka brandskyddet. Planen för renovering av sammanträdesrum har reviderats till följd av coronapandemin som har medfört ett ökat behov av rum för digitala

Utgiftsområde 1

möten. Arbetet med att tillgängliggöra samlingar, bilder och dokument löper enligt plan. – varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Delar av utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har inte kunnat genomföras som planerat. Förvaltningen har behövt göra omprioriteringar, och arbetet med den löpande verksamheten har påverkats av och delvis inriktats på åtgärder med anledning av coronapandemin. Exempel på utvecklingsaktiviteter som har kunnat genomföras är arbetet med att införa ett e-arkiv samt arbetet med att stärka kommunikationen om Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare. Uppföljningen av den löpande verksamheten visar att förvaltningen klarat de uppställda ambitionerna om planerat kommunikationsstöd och stabil tillgång till it-stöd. Förvaltningen har också omhändertagit resultatet av medarbetarundersökningen.

I tabellen nedan framgår Riksdagsförvaltningens intäkter, kostnader och transfereringar för verksamhetsgrenen Stöd till den parlamentariska processen.

Tabell 4.1 Intäkter, kostnader och transfereringar

Miljoner kronor 2018 2019 2020 Intäkter 1 36 35 35 Kostnader 1 517 1 704 1 756 Nettokostnad 1 481 1 669 1 721 Transfereringar 518 516 520

2

Totalt 1 999 2 185 2 241

1 Exklusive intäkter av anslag. 2 Alla belopp i tabellen redovisas i miljoner kronor. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

De högre kostnaderna för 2020 jämfört med 2019 beror främst på avsättningar för ledamöters pensioner och avgångsförmåner i resultaträkningen.

För en mer utförlig redogörelse hänvisas till Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2020 (2020/21:RS1) samt utskottens egna verksamhetsberättelser.

Konstitutionsutskottet kommer under hösten 2021 att behandla Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2020. Vid behandlingen av årsredovisningen för 2019 (bet. 2020/21:KU1) hade utskottet inget att invända och riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna.

4.3 Riksdagsstyrelsens bedömning av

uppdragsuppfyllelsen

Sammanfattningsvis har Riksdagsförvaltningen genomfört sina uppdrag med ett tillfredsställande resultat.

Coronapandemin ändrade förutsättningarna för kammar- och utskottsarbetet och har ställt nya krav på Riksdagsförvaltningens stöd till riksdagen och dess ledamöter. Förvaltningen har därmed fått planera och ställa om för att ge ett fullgott stöd anpassat till den nya situationen.

Inte bara utskottssammanträden har varit digitala utan större delen av förvaltningens verksamhetsmöten, liksom möten i de samverkansforum som finns mellan förvaltningen och ledamöter och partikanslier. Sammantaget har det medfört ett kompetenslyft i it-frågor både för förvaltning och riksdag, men det har också inneburit utmaningar och behov av nya utvecklingsinsatser.

Utgiftsområde 1

Förvaltningen har lagt stor vikt vid arbetet med att utveckla tekniskt stabila lösningar som uppfyller såväl informationssäkerhetsmässiga som juridiska krav. Detta utvecklingsarbete fortsätter även under 2021. Totalrenoveringen av ledamotshuset har fortsatt under året även om coronapandemin påverkat den i vissa delar.

4.4 Budgetförslag

4.4.1 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tabell 4.2 Anslagsutveckling 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tusental kronor

2020 Utfall 913 246 Anslagssparande 47 488 2021 Anslag 976 869 1 Utgiftsprognos 939 931

2022 Förslag 981 205

2023 Beräknat 993 091 2 2024 Beräknat 1 003 253 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 981 206 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 981 204 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för kostnader för – ersättningar som riksdagens ledamöter enligt lag har rätt till inom ramen för sitt ledamotsuppdrag, – stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen, – talmannens verksamhet, resor och representation, – utskottens utgående besök samt utrikes och inrikes resor och utfrågningar, – internationellt och interparlamentariskt samarbete samt bidrag till interparlamentariskt samarbete, – bidrag till föreningar i riksdagen, – bidrag till Stiftelsen Sveriges Nationaldag, – språkutbildning till riksdagens ledamöter samt för – klimatkompensation.

Utgiftsområde 1

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 4.3 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 2:1 Riksdagens ledamöter

och partier m.m.

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 976 869 976 869 976 869

Pris- och löneomräkning 2 5 343 17 241 27 414 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -1 007 -1 019 -1 030 varav BP22 3 5 026 5 026 5 026 – Stödet till politiska sekreterare 5 026 5 026 5 026 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 981 205 993 091 1 003 253

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Kostnaderna för Riksdagsförvaltningen ökar normalt under ett valår och året därefter. För valåret 2022 beräknas det förväntade anslagssparandet täcka kostnaderna. Ökningen är dock svår att beräkna, eftersom det bl.a. föreligger osäkerheter avseende avgångsförmåner samt stöd till partigrupperna.

Redan 2022 uppkommer vissa kostnader för förberedelser i samband med riksdagens del av Sveriges EU-ordförandeskap 2023. Under 2023 beräknas därefter högre kostnader för genomförande av EU-konferenser under ordförandeskapet. Riksdagsstyrelsen planerar att återkomma i nästa års budgetproposition.

Stödet till partigrupperna i riksdagen för politiska sekreterare till riksdagens ledamöter regleras i 3 kap. lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen och riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2016:6) om tillämpningen av lagen. Stödet är avsett att täcka kostnaderna för handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter och beräknas efter normen en politisk sekreterare per riksdagsledamot. Schablonbeloppet för stödet till politiska sekreterare räknas upp med ca 1,8 procent från nuvarande 65 900 kronor till 67 100 kronor fr.o.m. den 1 januari 2022. Förslaget innebär att nivån på anslaget behöver ökas med 5 026 000 kronor fr.o.m. 2022.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar av anslaget innebär samtidigt att anslagsnivån minskas med 6 033 000 kronor 2022.

Riksdagsstyrelsen föreslår att 981 205 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 993 091 000 kronor respektive 1 003 253 000 kronor.

Utgiftsområde 1

4.4.2 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tusental kronor

2020 Utfall 859 084 Anslagssparande 29 522 2021 Anslag 926 983 Utgiftsprognos 941 375 1

2022 Förslag 984 675

2023 Beräknat 964 075 2 2024 Beräknat 962 010 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 953 373 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 941 742 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksdagsförvaltningens förvaltningsutgifter, bidrag till föreningar i riksdagen och resebidrag till skolor. Anslaget får också användas för kostnader för stipendier till skolungdomar och kostnader för nämnder och riksdagsorgan enligt lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 4.5 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 2:2 Riksdagens

förvaltningsanslag

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 914 583 914 583 914 583

Pris- och löneomräkning 2 7 938 18 293 27 792 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 62 154 31 199 19 635 varav BP22 3 85 450 57 410 47 240 – Tjänstepension 20 000 20 000 20 000 – Hyror och fjärrkyla 13 500 13 500 13 500 – Digitala möten 8 110 8 260 8 260 – Valet 2022 17 950 – EU-ordförandeskapet 2023 6 580 6 540 – Kringkostnader vid renoveringen av ledamotshuset 10 640 6 010 5 480 – Kringkostnader Cephalus 500 – Demokratijubileet 5 200 – Sverige och riksdagen under 500 år 1 900 3 100 – Tjänstemannastöd OSSE 1 070 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 984 675 964 075 962 010

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Utgiftsområde 1

Tjänstepension Kostnaderna för tjänstepension har ökat kraftigt under flera år och prognosen är att kostnaderna fortsatt kommer stiga under de närmsta åren och därefter ligga kvar på den högre nivån. Kostnaderna kan hänföras till den förmånsbestämda delen av tjänstepensionen på lönenivåer som överstiger den s.k. brytpunkten. Den delen av de ökade kostnaderna för tjänstepensioner, som legat över de generella löneökningarna, har förvaltningen hittills hanterat genom bl.a. omprioriteringar. Riksdagsförvaltningen bedömer nu att den inte klarar att täcka hela den ökade kostnaden genom besparingar eller effektiviseringar, utan att det skulle få konsekvenser för verksamheten som stöder den parlamentariska processen. Riksdagsförvaltningens anslag bör därför förstärkas med 20 000 000 kronor fr.o.m. 2022.

Hyror och fjärrkyla Sedan 2021 har det tillkommit utökade kostnader i samband med förnyade hyresavtal. Riksdagsförvaltningen kompenseras inte för dessa hyresökningar inom anslaget. Utöver detta tillkommer kostnader för anslutning till extern fjärrkyla. Med anledning av ovanstående föreslås anslaget ökas med 13 500 000 kronor fr.o.m. 2022.

Digitala möten Med anledning av coronapandemin har kostnaderna hänförbara till digitala möten ökat. Förvaltningen har byggt ut möjligheten att genomföra digitala möten både infrastrukturellt och personellt vilket kommer att kräva fortsatta satsningar över tid. Förvaltningen kommer fortsatt att ha kostnader för specifika digitala mötestjänster gällande offentliga utfrågningar och internationella möten med tillhörande tolktjänster. Den ökade volymen av digitala möten ökar också supportbehovet. Satsningen på digitala möten m.m. fortsätter och det finns ett utökat behov av både resursförstärkningar och it-relaterad utrustning.

Med anledning av ovanstående föreslås anslaget ökas med 8 110 000 kronor fr.o.m. 2022 och ytterligare 150 000 kronor fr.o.m. 2023.

Valet 2022 Arbetet med förberedelser inför kommande val till riksdagen har påbörjats och kommer att intensifieras det kommande året. I arbetet ingår att ta emot och introducera nya ledamöter i riksdagsarbetet samt ge service till ledamöter som lämnar riksdagen efter valet. Kostnaderna ökar också normalt för Riksdagsförvaltningen vid ett valår, där exempel på ökade kostnader är utbyte av ledamöternas tekniska utrustning samt kommunikationsinsatser.

Kostnaden beräknas till 17 950 000 kronor för vilket anslaget föreslås ökas 2022.

EU-ordförandeskapet 2023 Under Sveriges EU-ordförandeskap förväntas riksdagen skapa arenor där parlamentariker från medlemsstater, Europaparlamentet, kandidatländer m.fl. träffas för diskussioner i aktuella frågor. Det innebär att riksdagen ska arrangera ett antal interparlamentariska EU-konferenser under våren 2023. Förvaltningen har under året inlett planeringen. Under 2022 planerar förvaltningen för förberedande aktiviteter för att kunna arrangera konferenserna. I förberedelsearbetet ingår också aktiviteter som rör kommunikationen kring ordförandeskapet och konferenserna, inklusive digital utveckling. För att kunna ta höjd för det fortsatta förberedelsearbetet, som sammanfaller med förvaltningens förberedelser inför riksdagsvalet 2022, finns ett ökat behov av resursförstärkningar inom kammarkansliet och kommunikationsavdelningen.

För åren 2022 och 2023 föreslås anslaget ökas med 6 580 000 kronor respektive 6 540 000 kronor.

Utgiftsområde 1

Kringkostnader vid renoveringen av ledamotshuset Renoveringen av ledamotshuset planeras att slutföras under 2022. Det finns ett behov av resursförstärkning för att samordna mottagandet av ledamotshuset från projekt till förvaltning. Under 2022 uppkommer också kostnader som är relaterade till bl.a. säkerhets- och it-verksamhet i fastigheten. Efter inflyttning kommer driftmediakostnaden att belasta förvaltningsanslaget samt stiga ytterligare fr.o.m. 2023. Även vissa it-kostnader ökar fr.o.m. 2023. Till detta tillkommer investeringar samt avskrivningskostnader.

För 2022 föreslås därför anslaget ökas med 10 640 000 kronor. För 2023 föreslås anslaget ökas med 6 010 000 kronor varav 5 480 000 kronor är nivåhöjande.

Kringkostnader Cephalus Inför ombyggnaden av kvarteret Cephalus uppstår redan 2022 initiala kringkostnader på förvaltningsanslaget. Riksdagsstyrelsen återkommer eventuellt till riksdagen i nästa års budgetproposition.

För de kostnader som uppstår 2022 föreslås anslaget ökas med 500 000 kronor.

Demokratijubileet Demokratijubileet ska genomföras under åren 2018 – 2022. Initiativ ska tas för att sprida, stärka och värna kunskap om Sveriges demokratiska statsskick och påminna om att demokratin inte alltid varit självklar.

Under första halvåret 2022 fortsätter Riksdagsförvaltningen att sprida kunskap om och väcka engagemang för demokratins betydelse i dåtid, nutid och framtid. Det sker i form av aktiviteter som uppmärksammar de fem första kvinnorna i riksdagen, skolturné med riksdagsledamöter, nationella utställningens fortsatta turné, digitala aktiviteter, seminarium och en större middag. Riksdagens demokratijubileum avslutas med invigning av det offentliga konstverket på Riksplan.

Riksdagsförvaltningens sekretariat för demokratijubileet avslutas den 30 juni 2022. Under första halvåret omhändertas och dokumenteras också demokratijubileets material och utställningar. En skriftlig rapport av demokratijubileets insatser och resultat avslutar riksdagens demokratijubileum.

Kostnaden beräknas till 5 200 000 kronor för vilket anslaget föreslås ökas 2022.

Sverige och riksdagen under 500 år I juni 2023 kan Sverige fira 500 år som en självständig nation. Det historiska jubileet ger en utgångspunkt för att beskriva hur vårt lands styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens konstitution. Riksdagsförvaltningen planerar mot denna bakgrund ett arbete för att uppmärksamma hur Sveriges styrelseskick har utvecklats, med tyngdpunkt på riksdagens roll och arbetsformer.

Jubileet och den historiska utvecklingen planeras att uppmärksammas genom studiematerial till skolorna, deltagande i publika arrangemang samt utställningar. Förvaltningen planerar också att publicera material på riksdagens webb och i sociala medier samt genomföra arrangemang på de orter där viktiga riksdagar har hållits. Jubileet och statsskickets framväxt kan även ingå i riksdagens visningar och vara ett tema vid riksmötets öppnande. Material produceras under 2022 och aktiviteter genomförs under 2023.

För åren 2022 och 2023 föreslås därför anslaget ökas med 1 900 000 kronor respektive 3 100 000 kronor.

Utgiftsområde 1

Tjänstemannastöd OSSE Under en ledamots presidentskap finns behov av en resursförstärkning som har en samordnande och rådgivande funktion och är kontaktperson mot Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas parlamentariska församling (OSSE PF). Riksdagsstyrelsen återkommer eventuellt i nästa års budgetproposition. För 2022 föreslås anslaget ökas med 1 070 000 kronor.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag Enligt riksdagsstyrelsens överväganden föreslås anslaget ökas med 85 450 000 kronor 2022 och 57 410 000 kronor för 2023 varav 47 240 000 kronor är nivåhöjande. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär samtidigt att anslagsnivån minskas med 23 296 000 kronor 2022. Riksdagsstyrelsen föreslår att 984 675 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 964 075 000 kronor respektive 962 010 000 kronor.

Låneram

Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagsförvaltningen bemyndigas att under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: För 2022 beräknas investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet uppgå till ca 45 000 000 kronor. De investeringar som är planerade för 2022 gällande myndighetens verksamhet ryms inom nuvarande låneram.

4.4.3 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tabell 4.6 Anslagsutveckling 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tusental kronor

2020 Utfall 86 632 Anslagssparande 63 495 2021 Anslag 100 000 1 Utgiftsprognos 113 638

2022 Förslag 120 000

2023 Beräknat 120 000 2024 Beräknat 120 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Utgiftsområde 1

Ändamål

Anslaget får användas för kostnader för särskilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens egna fastigheter och bostadsrätter. Det får också användas för kostnader för renoverings- och underhållsåtgärder, evakueringslokaler i samband med renoveringsarbeten, markskötsel och utemiljö, konst, fast inredning samt kostnader för it-system kopplade till denna verksamhet. Anslaget får även användas för att täcka kostnader för räntor och avskrivningar för ovanstående.

Anslaget får också användas för kostnader för förvärv av mark för framtida byggnation av en extern godsmottagning samt för kostnader för fastighetsförvärv i samband med Framtidens riksdagshus.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 4.7 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 2:3 Riksdagens

fastighetsanslag

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 100 000 100 000 100 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 20 000 20 000 20 000 varav BP22 20 000 20 000 20 000 – Projekt ledamotshuset, avskrivningskostnader 20 000 20 000 20 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 120 000 120 000 120 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Riksdagsförvaltningen har tagit fram en övergripande långsiktig planering för att förvalta och utveckla fastigheterna som kallas Framtidens riksdagshus. Detta övergripande och strategiska program innehåller planeringen för kommande ombyggnader, underhåll och utveckling av riksdagens fastigheter. Varje fastighet har dessutom en fastställd underhållsplan som uppdateras löpande. Först ut var renoveringen av ledamotshuset, som fortfarande pågår, därefter renoveras Cephalus.

I Framtidens riksdagshus framgår att riksdagens fastigheter inte täcker behovet av lokaler. Som ett led i att säkra lokalbehovet kan det bli aktuellt med fastighetsförvärv. Anslagets ändamål föreslås därför ändras till att anslaget också får användas för kostnader för fastighetsförvärv. Riksdagsstyrelsen återkommer eventuellt till riksdagen.

Det finns ett stort underhållsbehov i fastighetsbeståndet och omfattande renoveringsarbeten beräknas pågå in på 2030-talet. Detta påverkar resursbehovet, kostnaderna för avskrivningar och räntor och medför behov av högre låneram. Som en följd av renoveringarna kommer även kostnaderna för evakueringslokaler att vara höga.

Projekt ledamotshuset, fastigheten Mars och Vulcanus 1, pågår. Därtill pågår ett antal löpande underhållsprojekt och verksamhetsanpassningar av riksdagens byggnader och lokaler, exempelvis renovering av lägenheter i Iason och fönsterrenoveringen i Neptunus. Riksdagsförvaltningen arbetar också med att ta fram ett program inför arbetet med en ny godsmottagning.

Projekt ledamotshuset (kvarteret Mars och Vulcanus 1) Byggproduktion pågår i projekt ledamotshuset sedan våren 2019. Projektet beräknas att färdigställas under 2022. För 2022 uppskattas investeringskostnaden för projektet

Utgiftsområde 1

till 254 000 000 kronor. Produktionskalkylen uppgår till 1 589 000 000 kronor. Enligt styrelsebeslutet från mars 2019 uppskattas den totala projektkostnaden till mellan 1 500 000 000 kronor och 1 700 000 000 kronor.

Anslaget påverkas av avskrivningskostnader redan år 2022 när projektet beräknas avslutas under året. Kostnaden för 2022 beräknas till ca 20 000 000 kronor för vilket anslaget föreslås ökas fr.o.m. 2022. För 2023 beräknas avskrivningskostnaden öka. Riksdagsstyrelsen återkommer i nästa års budgetproposition.

Projekt ledamotshuset medför vissa investerings- samt anslagspåverkande kostnader även på förvaltningsanslaget under byggnadstiden och vid projektets färdigställande.

Renovering av fogar och fasader, riksbyggnaderna Renoveringen av fogar och fasader gällande riksbyggnaderna fortsätter. Investeringen pågår under flera år och syftar till att bevara riksbyggnaderna och därmed anslagsfinansieras enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.

Projekt Cephalus Förstudien för ombyggnad av kvarteret Cephalus avslutades under 2019. Riksdagsstyrelsen fattade i november 2020 ett beslut om att starta programarbetet. Under programarbetet klargörs vilka funktionskrav och tekniska krav som ska uppnås och ett förslag till plan för genomförande tas fram. Projektets övergripande mål tas fram inom programarbetet, arbetet slutredovisas december 2021.

Under 2022 beräknas riksdagsstyrelsen besluta om start av projektering av systemhandling. Den beräknade kostnaden att ta fram en systemhandling, som tas fram efter programarbetet, uppgår till 50 000 000 kronor under år 2022.

Innan programarbetet genomförts är den totala kostnaden för projektet osäker. En grov uppskattning visar att slutkostnaden blir mellan 500 000 000 kronor och 1 500 000 000 kronor, beroende på val av alternativ och ambitionsnivå, under åren 2021 – 2026.

Ny godsmottagning Riksdagsstyrelsen fattade beslut om att starta programarbete för ny godsmottagning i maj 2020. Ett eventuellt projekt kommer preliminärt att pågå till 2024. Under hösten 2021 kan beslut om nästa skede fattas. En tidig kostnadsuppskattning är mellan 100 000 000 kronor och 150 000 000 kronor. Riksdagsstyrelsen återkommer i nästa års budgetproposition.

Larmcentral Förstudien för ny larmcentral avslutades 2019. Under 2020 utreddes förutsättningar för de verksamheter som behöver flytta innan produktion kan starta. Förberedande arbeten innan projektering kan starta pågår. Riksdagsstyrelsen planerar att återkomma till riksdagen i nästa års budgetproposition.

Trafikbegränsande åtgärder Förberedande arbeten kring trafikbegränsande arbeten pågår. Riksdagsstyrelsen planerar att återkomma till riksdagen i nästa års budgetproposition.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag Riksdagsstyrelsen föreslår att 120 000 000 kronor anvisas under 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 120 000 000 kronor för respektive år.

Utgiftsområde 1

Investeringsplan

Riksdagsstyrelsens förslag : Investeringsplanen för 2022 – 2024 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag godkänns som riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (tabell 4.8).

Tabell 4.8 Investeringsplan för Riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor Summa Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat 2022– 2020 2021 2022 2023 2024 2024

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar

varav investeringar i anläggningstillgångar

Finansiering av anskaffning och

utveckling

Vidmakthållande av befintliga

investeringar 562 613 364 140 361 865

Underhåll och renoveringsplan 44 43 55 60 50 165 Projekt ledamotshuset 518 550 254 0 0 254 Projekt Cephalus 0 15 50 70 300 420 Fogar och fasader riksbyggnaderna 0 5 5 10 11 26 varav investeringar i anläggningstillgångar 562 613 364 140 361 865 – byggnader, mark och annan fast egendom 562 613 364 140 361 865

Finansiering av vidmakthållande 562 613 364 140 361 865

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 3 14 5 10 11 26 Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 559 599 359 130 350 839

Totala utgifter för anskaffning, utveckling

och vidmakthållande av investeringar 562 613 364 140 361 865

Totalt varav investeringar i

anläggningstillgångar 562 613 364 140 361 865

Nivån på investeringar som föreslås för perioden 2022 – 2024 baserar sig på nuvarande beslutade och planerade underhålls- och renoveringsåtgärder av Riksdagsförvaltningens fastigheter. I jämförelse med investeringsplanen i budgetpropositionen för 2021 är beloppen för 2022 och 2023 höjda. Detta beror på projekt ledamotshuset och projekt Cephalus.

Låneram

Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagsförvaltningen bemyndigas att under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 200 000 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: De investeringar som är planerade för 2022 inryms inte inom nuvarande låneram. Därför föreslås en ökning av låneramen för 2022 med 200 000 000 kronor till 2 200 000 000 kronor. Ökningen av låneramen beror främst på projekt ledamotshuset. Då renoveringarna av riksdagens fastigheter kommer att pågå under flera år framöver kommer låneramen att behöva utökas.

Utgiftsområde 1

5 Riksdagens ombudsmän

5.1 Uppdrag och övergripande mål

Riksdagens ombudsmäns (JO) uppgift är att utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Ombudsmännen ska särskilt se till att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet iakttar regeringsformens bud om saklighet och opartiskhet och att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter inte träds för när i den offentliga verksamheten. Ombudsmännen ska också verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

JO har vidare till uppgift att fullgöra de uppgifter som ankommer på ett nationellt besöksorgan (National Preventive Mechanism, NPM) enligt det fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Opcat).

Närmare bestämmelser om JO:s verksamhet finns i 13 kap. 6 § regeringsformen och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Ett övergripande syfte med verksamheten är att främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitetsnivån i myndighetsutövningen.

JO:s deltagande i internationellt samarbete syftar till att sprida idén om rättslig kontroll genom oberoende ombudsmannainstitutioner och till erfarenhetsutbyte.

5.2 Resultatredovisning

Resultatet av JO:s verksamhet redovisas i myndighetens årsredovisning, i den årliga ämbetsberättelsen, i den årliga Opcat-rapporten samt i temarapporter.

JO bedöms genom sin verksamhet ha bidragit till att främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitetsnivån i myndighetsutövningen. Antalet nyinkomna klagomålsärenden fortsatte att öka under 2020 och uppgick till närmare 10 000. Under 2020 avgjordes 9 634 ärenden, varav 33 inspektioner och 20 övriga initiativärenden. Bland annat beslutade ombudsmännen under våren 2020 att granska var sin myndighet som håller människor frihetsberövade och de åtgärder som dessa myndigheter vidtagit i anledning av covid-19-pandemin. Besluten i dessa ärenden överlämnades för kännedom till regeringen och en rapport rörande granskningarna publicerades och överlämnades till konstitutionsutskottet.

JO har belyst viktiga rättssäkerhetsaspekter i besvarandet av lagstiftningsremisser, bl.a. rörande lagstiftning som föranletts av coronapandemin.

Liksom övriga samhället har JO påverkats av coronapandemin på olika sätt, vilket bl.a. har lett till att JO genomfört färre inspektioner under 2020 än under närmast föregående år och att handläggningstiderna har blivit något längre. Vidare har JO deltagit digitalt i internationella konferenser, seminarier och workshops.

Utgiftsområde 1

5.3 Riksdagens ombudsmäns (JO) bedömning av

måluppfyllelsen

JO har en i huvudsak mycket god måluppfyllelse när det gäller de övergripande målen för verksamheten. Under 2020 har myndigheten haft en något mindre god måluppfyllelse i fråga om vissa verksamhetsmål, bl.a. handläggningstider för fullt utredda ärenden och antal inspektioner.

5.4 Budgetförslag

5.4.1 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tabell 5.1 Anslagsutveckling 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tusental kronor

2020 Utfall 107 106 Anslagssparande 10 652 2021 Anslag 117 562 1 Utgiftsprognos 113 500

2022 Förslag 123 577

2023 Beräknat 124 865 2 2024 Beräknat 126 104 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 123 577 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 123 577 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksdagens ombudsmäns (JO) förvaltningsutgifter och anskaffningar av anläggningstillgångar.

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag

Tabell 5.2 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 2:4 Riksdagens

ombudsmän (JO)

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 117 562 117 562 117 562

Pris- och löneomräkning 2 2 015 3 261 4 460 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 4 000 4 042 4 082 varav BP22 3 2 000 4 000 4 000 – Externwebb -2 000 – Förstärkning jurister 4 000 4 000 4 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 123 577 124 865 126 104

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

I JO:s överväganden rörande anslag för 2021 aviserades en uppskattad investeringskostnad om 2 000 000 kronor för byte av plattformen för den externa webben 2022. Bedömningen görs fortsatt att plattformen behöver bytas ut 2022 och att det i samband med bytet bör genomföras en större modernisering av innehållet, med stöd av

Utgiftsområde 1

extern part. Bedömningen görs fortsatt att investeringskostnaden 2022 kommer att uppgå till 2 000 000 kronor. Den investeringen, liksom andra särskilda satsningar som planeras för 2022, bedöms dock kunna finansieras genom utnyttjande av myndighetens anslagssparande.

Även vissa tillfälliga förstärkningsanställningar kan finansieras genom utnyttjande av anslagssparandet. För att JO inom rimlig tid ska kunna avgöra det ökande antal klagomålsärenden som kommer in, och i vart fall i samma utsträckning som tidigare besluta om att inleda initiativärenden och genomföra inspektioner, behöver dock ytterligare ordinarie jurister anställas. JO:s anslag bör därför förstärkas med ytterligare 4 000 000 kronor fr.o.m. 2022.

Riksdagens ombudsmän föreslår att anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) anvisas 123 577 000 kronor för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 124 865 000 kronor respektive 126 104 000 kronor.

Anslagsfinansiering av anläggningstillgångar

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag: Riksdagens ombudsmän (JO) får för 2022 anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag: Enligt 4 kap. lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska anläggningstillgångar – med vissa särskilt angivna undantag – finansieras med lån i Riksgäldskontoret, om inte riksdagen beslutar att finansiering ska ske på annat sätt. JO har hittills fått använda anslagsmedel för att finansiera sina anläggningstillgångar, bl.a. med hänsyn till att dessa investeringar normalt är av ringa omfattning. JO bedömer att denna ordning bör gälla även under 2022.

Utgiftsområde 1

6 Riksrevisionen

6.1 Riksrevisionen

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med huvudsaklig uppgift att granska genomförandet och resultatet av det statliga åtagandet, att statliga insatser är effektiva och att god ordning råder i den statliga redovisningen.

Riksrevisionen har även i uppdrag att företräda Sverige som det nationella revisionsorganet samt att bedriva internationellt utvecklingssamarbete.

Närmare bestämmelser om Riksrevisionens verksamhet finns bl.a. i 13 kap. 7 – 9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

6.2 Mål för Riksrevisionen

Riksrevisionens verksamhet främjar en god förvaltning. Med detta avses att statens verksamhet ska bedrivas med hög effektivitet och enligt gällande regelverk, att den redovisas på ett tillförlitligt sätt samt att god hushållning av statens resurser iakttas.

Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder samt till stärkt revision inom multilaterala organisationer.

6.3 Resultatredovisning

Resultaten av Riksrevisionens verksamhet redovisas i myndighetens årsredovisning, i årliga rapporten och i uppföljningsrapporten. Riksrevisionen rapporterar därtill till riksdagen vart fjärde år (senast 2018) om resultatet av sitt internationella utvecklingssamarbete.

Under 2020 slutförde Riksrevisionen granskningen av myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2019. Totalt lämnades 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som ingår i Riksrevisionens mandat, samtliga i tid. 10 myndigheter eller organisationer fick en modifierad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2019 (2018: 21, 2017: 14). Det vanligaste skälet till en modifierad revisionsberättelse är att myndigheter har använt anslag i strid med anslagsvillkor eller överskrider sina bemyndiganderamar.

Under 2020 publicerades 30 granskningsrapporter, väl fördelade över riksdagens utskott. Förhållandevis många granskningar genomfördes 2020 inom finansutskottets område.

I rollen som nationellt revisionsorgan har Riksrevisionen aktivt bidragit till utvecklingen av revisionsstandarder inom INTOSAI (International Organization for Supreme Audit Institutions). Riksrevisionen genomförde under 2020 flera åtaganden på EU-nivå, t.ex. genom kontakter med Europeiska revisionsrätten (ECA).

Förutsättningarna för verksamheten har ändrats påtagligt av den rådande coronapandemin, både nationellt och internationellt sett. I hög utsträckning har likväl planerade aktiviteter kunnat genomföras digitalt. När det gäller det internationella

Utgiftsområde 1

utvecklingssamarbetet bedrev Riksrevisionen under året verksamhet i tre regionala och tio bilaterala samarbetsprojekt.

Tabell 6.1 Verksamhetens nettokostnader 2020

Tusentals kronor Verksamhetsgren Belopp Årlig revision 163 850 Effektivitetsrevision 155 383 Internationell verksamhet 50 043

Summa 369 276

Anm.: Tabellen visar verksamhetens nettokostnader. Kostnader och lämnade bidrag (transfereringar) minus andra intäkter än av anslag.

6.4 Den externa revisionens iakttagelser

Konstitutionsutskottet har uppdragit åt en extern revisionsbyrå att utföra revision av Riksrevisionen. Revisionsbyrån har i sin revisionsberättelse bedömt att Riksrevisionens årsredovisning är i allt väsentligt rättvisande.

6.5 Budgetförslag

6.5.1 2:5 Riksrevisionen

Tabell 6.2 Anslagsutveckling 2:5 Riksrevisionen

Tusental kronor

2020 Utfall 330 497 Anslagssparande 17 372 2021 Anslag 352 358 1 Utgiftsprognos 357 500

2022 Förslag 355 822

2023 Beräknat 359 556 2 2024 Beräknat 363 135 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 355 822 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 355 822 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksrevisionens förvaltningsutgifter utom för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete som finansieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Utgiftsområde 1

Riksrevisionens överväganden

Tabell 6.3 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 2:5 Riksrevisionen

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 352 358 352 358 352 358

Pris- och löneomräkning 2 3 464 7 198 10 777 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 355 822 359 556 363 135

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

Riksrevisionen bedömer att anvisat anslag det kommande året endast bör påverkas av pris- och löneomräkning. Riksrevisionen föreslår att 355 822 000 kronor anvisas under anslaget 2:5 Riksrevisionen för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 359 556 000 kronor respektive 363 135 000 kronor.

Låneram

Riksrevisionens förslag: Riksrevisionen bemyndigas att under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor.

Skälen för Riksrevisionens förslag: Investeringsbehovet har minskat något, bl.a. avseende myndighetens flytt till nya lokaler under 2020 och en låneram inför 2022 på 20 000 000 kronor bedöms som tillräcklig. Därför föreslår Riksrevisionen att myndighetens låneram minskas med 10 000 000 kronor till 20 000 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den årliga revision som Riksrevisionen utför är avgiftsbelagd. Inkomsterna tillförs inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision .

Tabell 6.4 Offentligrättslig verksamhet: Avgifter för årlig revision, inkomsttitel 2558

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får Ackumulerat Offentligrättslig verksamhet (som inte får disponeras) disponeras Kostnader Resultat resultat Utfall 2020 146 929 0 151 479 -4 550 -7 627 Prognos 2021 153 000 0 153 000 0 -7 627 Budget 2022 153 000 0 153 000 0 -7 627

Den årliga revisionen ska vara avgiftsbelagd. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås över tid. Riksrevisionen gör årligen en uppföljning av avgiftsområdet.

Utgiftsområde 1

Tabell 6.5 Uppdragsverksamhet: Avgiftsfinansierade internationella uppdrag

Tusental kronor Ackumulerat Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat resultat Utfall 2020 232 241 -9 698 Prognos 2021 220 220 0 698 Budget 2022 220 220 0 698

Den internationella uppdragsverksamheten har avsett revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.

Överskottet avses fortsatt disponeras av Riksrevisionen för att kunna användas i samband med framtida uppdrag.

Utgiftsområde 1

7 Sametinget och samepolitiken

7.1 Mål för området

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

7.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom Sametinget och samepolitiken utgår från följande bedömningsgrunder: – insatser för samiskt inflytande och delaktighet – insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning – insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv.

7.3 Resultatredovisning

Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det samlade nationella arbetet med mänskliga rättigheter redovisas i avsnitt 10.

7.3.1 Insatser för samiskt inflytande och delaktighet Enligt sametingslagen (1992:1433) är en av Sametingets huvudsakliga uppgifter att medverka i samhällsplanering och bevaka att samiska behov beaktas. Detta gör Sametinget i regelbunden dialog med regeringen och i samråd med myndigheter, regioner, kommuner och andra organisationer. Sametinget deltar i flera myndighetsnätverk inom olika områden, däribland Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Regeringen har beslutat om bidrag med 1,5 miljoner kronor för nätverkets arbete under 2021 (S2021/03089). Från och med januari 2021 ingår Sametinget i den krets av myndigheter som ska bistå Institutet för språk och folkminnen under perioden Sverige är medlem i Unescos kommitté för konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet.

Sametinget är en remissinstans i ärenden kopplade till den samiska kulturen och språket respektive rennäringen. Antalet besvarade remisser fortsätter att öka.

Utgiftsområde 1

Diagram 7.1 Besvarade remisser 2012 – 2020

0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Sametinget.

Regeringen har gett Sametinget i uppdrag att vara fokalpunkt för artiklarna 8j och 10c i genomförandet av Konventionen om biologisk mångfald i Sverige. Vidare ingår Sametinget i Sveriges delegation till FN:s klimatförhandlingar inom ramen för FN:s klimatkonvention UNFCCC.

Regeringen återkallade den 17 mars propositionen 2020/21:64 En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket (skr. 2020/21:164). Propositionen lämnades till riksdagen den 17 december 2020. Följdmotionerna med anledning av propositionen visar att flera partier vill se en konsultationsordning men vill avslå den utformning som föreslås i propositionen. Nya samråd med Sametinget om en omarbetad proposition har genomförts. Arbetet med att nå ett undertecknande av Nordisk samekonvention av Sverige, Norge och Finland har fortsatt.

Sverige följer och deltar aktivt i arbetet med att främja urfolks rättigheter inom FN och EU. Svenska prioriteringar är att framhålla frågor om urfolks deltagande i FNprocesser, urfolk som utsätts för kränkningar och övergrepp genom sin tillhörighet, sitt engagemang för urfolks rättigheter och som människorättsförsvarare, samt våld mot flickor och kvinnor.

Sametinget har genomfört en förankringsprocess inför etableringen av en sanningskommission. Sametingets rapport Förberedelser inför en Sanningskommission om statens övergrepp mot det samiska folket lämnades till regeringen den 31 mars 2021 (Ku2021/01031) (se avsnitt 10.8.2).

Sametinget har fortsatt sitt arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten och att främja samiska kvinnors delaktighet. Ett viktigt steg är den kartläggning av jämställdhet i det samiska samhället som genomförts 2019 – 2021 på uppdrag av regeringen (Ku2021/01191). Sametinget har också fått ett förnyat uppdrag inom ramen för utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) och ska redovisa ett handlingsprogram för fortsatta åtgärder den 15 oktober 2021.

Den 16 maj 2021 genomfördes val till Sametinget. Röstlängden bestod av 9 226 väljare, jämfört med 8 766 år 2017. Valdeltagandet var 64,8 procent jämfört med 57,7 procent 2017. I rapporten Ett sekel av rösträtt och valbarhet (Jämställdhets myndigheten 2021) framgår att andelen kvinnor i det folkvalda organet har varierat sedan 1993 och endast nått upp till könsfördelningen 40 – 60 vid två tidigare val: 2009 och

Utgiftsområde 1

2013. Efter valet 2017 gick kvinnorepresentationen ned då antalet valda kvinnor gick från 14 ledamöter till 12 ledamöter, en nedgång från 45 till 39 procent. Könsfördelningen i det samiska folkvalda organet förbättrades till 42 procent (13 av 31 ledamöter är kvinnor) efter valet 2021. Som jämförelse var 26 procent av plenums ledamöter kvinnor och 74 procent män efter det allra första valet 1993.

Sametinget genomför under 2020 – 2021 ett demokratiuppdrag inom ramen för satsningen Demokratin 100 år. Uppdraget syftar till att stärka samers, särskilt unga samers, intresse och möjligheter att delta aktivt i demokratin och dess beslutsprocesser och i det offentliga samtalet. Sametinget har bl.a. genomfört en informationssatsning i sociala medier i samband med anmälan till sameröstlängden inför sametingsvalet.

7.3.2 Insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning Arbetet med att utveckla, tillgängliggöra och synliggöra de fem samiska språken har fortsatt vilket bl.a. framgår av Samiskt språkcentrums årliga lägesrapport De samiska språken i Sverige 2020 (Ku2021/00831). Språkcentrum har även tagit fram en jubileumsskrift med anledning av sitt 10-årsjubileum (Språkcentrum 2010 – 2020). Rapporterna visar bl.a. på de utmaningar som återstår för att de samiska språken ska kunna överleva som talade språk i Sverige (se avsnitt 11).

Sametingen i Sverige, Norge och Finland har fortsatt arbetet med att utforma en permanent och fristående organisationsform för Sámi Giellagáldu, det samiska folkets gemensamma samnordiska språksamarbete, med organisatoriskt säte i Norge. Under 2020 har stadgar tagits fram och styrelse utsetts för det permanenta organet. Regeringen beslutade om 2,5 miljoner kronor i stöd till samarbetet 2020.

7.3.3 Insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv Sametinget har under 2020 fördelat 17 miljoner kronor till samisk kultur, varav 75 procent till verksamhetsbidrag och 25 procent till kulturprojekt inom bild och form, musik, litteratur, film, duodji (slöjd), dans, teater m.m. Anslagsposten (utg.omr. 17 anslag 1:2) var översökt liksom föregående år. Den största bidragsmottagaren av verksamhetsstöd var som tidigare Giron Sámi Teáhter med 5,9 miljoner kronor.

Diagram 7.2 Bidrag till samisk kultur: antal inkomna och beviljade ansökningar

0 2016 2017 2018 2019 2020 Ansökningar Beviljade bidrag

Källa: Sametinget.

Utgiftsområde 1

Kulturrådet fördelar ett särskilt stöd för att stärka, utveckla och synliggöra de nationella minoriteternas kultur och kulturarv (utg.omr. 17 avsnitt 4).

I syfte att motverka de negativa ekonomiska konsekvenserna av sjukdomen covid-19 och de restriktioner och allmänna råd som följer av sjukdomen har totalt 17 miljoner kronor under 2020 – 2021 tilldelats Sametinget för fördelning av extra krisstöd till samiska kulturverksamheter och samiska kulturutövare. I enlighet med samiskt självbestämmande beslutar Sametinget självt om kriterierna för bidragsgivningen.

7.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att de insatser som genomförts inom området bidrar till uppfyllelse av målet men att många utmaningar kvarstår. Det gäller inte minst inom språkområdet där en stor utmaning är att motverka att de samiska språken dör ut. Krisstödet till den samiska kultursektorn bedöms ha haft stor betydelse för att mildra negativa ekonomiska konsekvenser för samiska kulturskapare till följd av spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av sjukdomen.

7.5 Politikens inriktning

Regeringen föreslår en förstärkning av Sametinget för att hantera en ökad ärendehantering, tillkommande uppdrag och ett ökat behov av samverkan med andra myndigheter, vilket bl.a. följer av införandet av en konsultationsordning. En motsvarande förstärkning för innevarande år genomförs till följd av riksdagens beslut om propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. FiU21, rskr. 385). En konsultationsordning kommer att införas för att stärka det samiska folkets rätt till inflytande och delaktighet i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna.

Vidare föreslås en förstärkning av verksamheten vid Samiskt språkcentrum (se avsnitt 11.5). De samiska språken utgör en kärna i den samiska kulturen och identiteten och fortsatta insatser behöver göras.

Inom utgiftsområde 17, avsnittet Kulturområdesövergripande verksamhet redovisas förslag inom samiska språk (utg.omr. 17 avsnitt 4.5).

För att stärka det samiska folkets rätt att bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv fortsätter regeringen arbetet med att slutföra förhandlingarna av en nordisk samekonvention. Arbetet med att etablera en sanningskommission för det samiska folket fortsätter. Regeringen fortsätter även det svenska internationella engagemanget för urfolks rättigheter.

Utgiftsområde 1

7.6 Budgetförslag

7.6.1 3:1 Sametinget

Tabell 7.1 Anslagsutveckling 3:1 Sametinget

Tusental kronor

2020 Utfall 54 364 Anslagssparande 1 499 2021 Anslag 61 851 1 Utgiftsprognos 62 807

2022 Förslag 61 800

2023 Beräknat 62 529 2 2024 Beräknat 63 174 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 61 800 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 61 801 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Samefonden.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 7.2 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 3:1 Sametinget

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 59 351 59 351 59 351

Pris- och löneomräkning 2 481 1 187 1 811 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 1 968 1 991 2 012 varav BP22 3 6 000 6 000 6 000 – Förstärkning Sametinget 6 000 6 000 6 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 61 800 62 529 63 174

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 6 000 000 kronor årligen för 2022 – 2024 för bl.a. en ökad ärendehantering för Sametinget med anledning av införandet av en konsultationsordning.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med ca 4 000 000 kronor fr.o.m. 2022 till följd av att tidsbegränsade medel upphör.

Regeringen föreslår att 61 800 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 62 529 000 kronor respektive 63 174 000 kronor.

Utgiftsområde 1

8 Regeringskansliet m.m.

8.1 Budgetförslag

8.1.1 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tabell 8.1 Anslagsutveckling 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tusental kronor

2020 Utfall 7 728 544 Anslagssparande 622 831 2021 Anslag 8 174 461 1 Utgiftsprognos 8 139 646

2022 Förslag 8 441 101

2023 Beräknat 8 986 798 2 2024 Beräknat 8 158 869 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 8 887 551 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 7 987 935 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Regeringskansliets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål (hyror, kapitalkostnader m.m.).

Mål

Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Skälen för regeringens förslag

Regeringskansliets verksamhet I följande tabell redovisas viss resultatinformation för Regeringskansliet.

Tabell 8.2 Viss resultatinformation för Regeringskansliet

Antal (om inte annat anges) 2016 2017 2018 2019 2020 Tjänstgörande (inkl. politikeravtal) 4 590 4 767 4 727 4 564 4 623 andel kvinnor/män 61/39 61/39 61/39 61/39 61/39 Tjänstgörande på politikeravtalet 189 204 203 181 204 andel kvinnor/män 55/45 53/47 51/49 50/50 51/49 Andel kvinnor/män tjänstgörande på chefsavtalet 50/50 53/47 54/46 53/47 54/46 Sjukfrånvaro (andel av arbetstid) 2,6 2,6 2,6 2,7 2,5 bland kvinnor/män 3,1/1,7 3,3/1,4 3,1/1,7 3,3/1,8 3,0/1,6 Diarieförda ärenden 72 865 69 707 58 493 53 827 64 882 Regeringsärenden 5 249 4 955 5 262 4 633 5 183 Propositioner och skrivelser 195 220 264 199 210 Författningsärenden 1 369 1 343 2 113 1 314 1 301 Kommitté- och tilläggsdirektiv 117 135 116 107 143 Regleringsbrev och ändringsbeslut 667 613 679 769 821 SOU-serien 94 115 92 69 83

Utgiftsområde 1

2016 2017 2018 2019 2020 Ds-serien 47 68 41 33 30 Interpellationssvar 636 548 310 433 422 Frågesvar till riksdagen 1 563 1 829 1 150 1 580 2 498 Brevsvar till enskilda 14 462 12 532 11 571 8 970 16 322 Resdagar i Sverige (med övernattning) 6 971 8 821 7 618 5 929 1 944 Resdagar utomlands (med övernattning) 34 522 34 693 34 391 32 847 6 999 Faktapromemorior till EU-nämnden 149 110 148 47 121 Registrerade internationella handlingar 12 399 14 970 14 950 16 424 13 152 Utlandsstationerade 588 604 605 593 548 andel kvinnor/män 57/43 55/45 56/44 56/44 55/45 Fotnot: Regeringskansliet redovisar inte längre uppgifter i årsboken om arbetsdagar i internationella organisationer. Källa: Regeringskansliets årsböcker. Regeringskansliet, kommittéerna och utlandsmyndigheterna hade i genomsnitt 4 623 tjänstgörande under 2020 (exklusive lokalt anställda vid utlandsmyndigheterna). Av dessa var ca 4 procent tjänstgörande på politikeravtalet. Andelen kvinnor som tjänstgör på politikeravtalet ökade något jämfört med 2019. Detsamma gäller för andelen kvinnor som tjänstgör på chefsavtalet. Bland utlandsstationerade ökade andelen män något. Sjukfrånvaron minskade och är fortsatt låg i förhållande till staten i övrigt. Ytterligare redovisning av Regeringskansliets arbete finns i Regeringskansliets årsbok för 2020 och på regeringen.se .

Utrikesrepresentationen Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen. Utrikesrepresentationen bestod per den 1 augusti 2021 av 109 utlandsmyndigheter (93 ambassader, 7 delegationer och representationer, 9 karriärkonsulat) och 8 Stockholmsbaserade ambassadörer (som täcker 31 länder). Vidare har Sverige drygt 320 honorärkonsulat. Från den 1 januari 2000 till den 1 augusti 2021 har regeringen beslutat att öppna 26 ambassader, 1 delegation och 6 karriärkonsulat. För samma period har regeringen beslutat att stänga 22 ambassader och 7 karriärkonsulat.

Utgiftsområde 1

Anslagsförändringar

Tabell 8.3 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 8 176 461 8 176 461 8 176 461

Pris- och löneomräkning 2 79 626 171 822 256 298 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 312 234 767 156 -143 947 varav BP22 3 50 400 25 400 400 – Kommundelegationen -4 400 -4 400 -4 400 – Effektivare analysarbete statligt ägda bolag 4 800 4 800 4 800 – Lokalkostnader 50 000 25 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt -127 220 -128 641 -129 942 4

Förslag/beräknat anslag 8 441 101 8 986 798 8 158 869

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. 4 Justeringar till följd av ändrade växelkurser och lokalkostnader utomlands.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 fördes anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner upp på statens budget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Syftet med anslaget är att hjälpa vissa kommuner och regioner att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning (prop. 2020/21:1 utg.omr. 25, bet. 2020/21:FiU3, rskr. 2020/21:151). Medlen fördelas genom Delegationen för kommunal ekonomi i balans, som är ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet. För att finansiera delegationens arbete och ökningen av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas anslaget med 4 400 000 kronor 2022 – 2024.

För arbete med analyser av statligt ägda företag ökas anslaget med 4 800 000 kronor från 2022. Finansiering sker genom att anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med 6 000 000 kronor.

Anslaget ökas med 50 000 000 kronor 2022 och 25 000 000 kronor 2023 för att hantera engångskostnader som uppstår till följd av fastighetsprojekt i de lokaler Regeringskansliet hyr i centrala Stockholm.

Regeringen föreslår att 8 441 101 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 8 986 798 000 kronor respektive 8 158 869 000 kronor.

Utgiftsområde 1

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 8.4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får Resultat (intäkt Ackumulerat Offentligrättslig verksamhet (som inte får disponeras) disponeras Kostnader - kostnad) resultat Utfall 2020 84 545 0 84 545 0 0 Prognos 2021 80 000 0 80 000 0 0 Budget 2022 200 000 0 200 000 0 0

Inkomsterna från expeditionsavgifter och ansökningsavgifter för viseringar m.m., som redovisas på inkomsttitel, beräknas till 200 000 000 kronor för 2022. Verksamheten utförs i huvudsak vid utlandsmyndigheterna.

Tabell 8.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Resultat (intäkt Ackumulerat Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader - kostnad) resultat Utfall 2020 943 943 0 0 Prognos 2021 1 500 1 500 0 0 Budget 2022 3 600 3 600 0 0

Avgifterna för näringslivsfrämjande tjänster, vilka går utöver en utlandsmyndighets grundläggande uppdrag, beräknas till 3 600 000 kronor för 2022. Med näringslivsfrämjande tjänster avses tjänster för främjande av svensk export och främjande av investeringar och turism i Sverige.

Utgiftsområde 1

9 Länsstyrelserna

9.1 Mål för området

Det saknas ett riksdagsbundet mål för området. I avsaknad av ett sådant mål är regeringens mål för området att nationella mål ska få genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Detta mål omfattar samtliga län, oavsett ansvars- och uppgiftsfördelning mellan staten, kommunerna och regionerna.

9.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Några resultatindikatorer eller bedömningsgrunder används inte i detta avsnitt. Länsstyrelserna har uppgifter som syftar till att uppfylla många nationella mål, fördelade på ett stort antal utgiftsområden. Flera av dessa mål är riksdagsbundna. Resultat inom de enskilda nationella målen redovisas under respektive utgiftsområde. De resultat som redovisas i detta avsnitt utgår från de uppgifter som länsstyrelserna har enligt 2 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion att arbeta sektorsövergripande, samordna olika samhällsintressen och främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet samt att främja länets utveckling och ansvara för tillsyn.

9.3 Resultatredovisning

9.3.1 Sektorsövergripande, samordnande och samverkande arbete under nya förutsättningar Inom ramen för sina uppgifter fortsatte länsstyrelserna under 2020 att samverka med lokala, regionala och nationella aktörer i syfte att uppnå nationella mål inom en rad utgiftsområden. Länsstyrelserna har bl.a. samlat och samordnat näringslivet inom sina samverkansstrukturer. För att få ett helhetsperspektiv och arbeta över flera sektorer har länsstyrelserna lett ett antal olika råd, inom områden som miljö, klimat, integration, jämställdhet och krishantering, med representanter från kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv, fackförbund och civilsamhälle. Samverkan har skapat förutsättningar för berörda aktörer att få en överblick över arbetet med att uppfylla de nationella målen.

Spridningen av sjukdomen covid-19 påverkade i stor utsträckning inriktningen och genomförandet av det sektorsövergripande och samordnande arbetet under 2020. Samtliga länsstyrelser har arbetat i stabsläge och haft en sammanhållande roll inom ramen för det regionala områdesansvaret. Samordningskansliet för hanteringen av pandemin, under ledning av länsrådet i Hallands län, inrättades i mars 2020 och har fortsatt att samordna krisledningsarbetet och främja informationsutbyte mellan länsstyrelserna och andra berörda myndigheter. Syftet är att bidra till att berörda aktörer ska få en överblick över hanteringen av pandemin.

Samverkan med andra aktörer utökades också under 2020 med anledning av flera uppdrag till länsstyrelserna om att hantera smittspridningen och dess följdverkningar. Länsstyrelserna har regelbundet anordnat samverkanskonferenser för respektive läns aktörer för att dela information och samverka kring åtgärder och kommunikation om smittspridningen.

Utgiftsområde 1

Samordning har också varit nödvändig för länsstyrelsernas möjlighet att kunna fullfölja nya uppgifter i syfte att begränsa följdverkningarna av spridningen av covid-19, framför allt uppgiften att handlägga det tillfälliga stödet för hyreskostnader för utsatta branscher och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare.

9.3.2 Främjande av länens utveckling Länsstyrelsernas arbete för att främja länens utveckling tar sig flera olika former. Bland annat samlar länsstyrelserna olika aktörer kring specifika fokusområden och utmaningar inom länet i syfte att stärka den statliga samordningen, främja samverkan och synliggöra frågor. Som exempel på åtgärder som vidtogs under 2020 kan nämnas samrådsmöten med Trafikverket och regionala aktörer om infrastrukturens lokalisering, utformning och miljöpåverkan. Vidare lanserades webbutbildningen PBL Kulturvärden. Länsstyrelserna arbetade också med att utveckla en hållbar bostadsförsörjning och samhällsplanering, samt med att underlätta för och stötta näringslivet under pandemin. Vissa länsstyrelser genomförde projekt för att bidra till integration och tillväxt samt främja regionala strategier inom bl.a. service, klimat och energi samt marint områdesskydd. Länsstyrelserna har även medverkat i nätverksbyggande för hållbar regional utveckling inom regionalfondsprogrammet och i samverkansmöten för bredbandsutbyggnad inom strukturfondsprogrammen. Åtgärderna bedöms ha bidragit till ett helhetsperspektiv bland berörda aktörer i utvecklingsfrågor i länen.

9.3.3 Tillfälliga prioriteringar i tillsynsarbetet Länsstyrelserna bedrev under 2020 tillsyn inom ett stort antal områden. Tillsynen omfattade bl.a. miljö, djurskydd, livsmedel och foder, jakt och fiske, rennäring, veterinärverksamhet, samhällsplanering, åtgärder mot penningtvätt, kulturmiljö, förorenade områden, fastighetsinnehav, kommunernas arbete inom alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksområdet, skydd mot olyckor samt överförmyndarverksamhet. På ett antal områden har myndigheternas prioriteringar och förutsättningarna för tillsynen påverkats av spridningen av covid-19. I vissa fall har antalet inspektioner blivit lägre än planerat och fysiska kontroller ersatts med digitala kontroller eller skjutits på framtiden.

Under 2020 ansvarade länsstyrelserna vidare för att utfärda lokala restriktioner om antalet deltagare i allmänna sammankomster och offentliga tillställningar enligt förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Länsstyrelserna har även ansvarat för att ge länets kommuner stöd, råd och vägledning i deras arbetet med att utöva tillsyn enligt lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

9.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att länsstyrelserna 2020 arbetade sektorsövergripande och att de utifrån sitt statliga helhetsperspektiv bidrog till att inom sina ansvarsområden samordna samhällsintressen och statliga myndigheters insatser i syfte att nå nationella målsättningar. Regionala förutsättningar har vägts in såväl i de samordnande uppgifterna och främjandet av länets utveckling som i tillsynsarbetet.

Regeringen bedömer att länsstyrelserna med stöd av de anslagsförstärkningar som gjorts har ställt om verksamheten på ett snabbt och ändamålsenligt sätt för att ta sig an deras nya uppgifter med anledning av spridningen av covid-19. Detta arbete har emellertid medfört behov av omprioriteringar i den ordinarie verksamheten. Länsstyrelserna har gjort väl avvägda prioriteringar i verksamheten, men behöver även fortsättningsvis arbeta strukturerat för att hantera ned- och omprioriteringar i den

Utgiftsområde 1

ordinarie verksamheten. Det är också angeläget att de kunskaper och erfarenheter som förvärvats under krishanteringen tas tillvara i myndigheternas fortsatta arbete.

9.5 Politikens inriktning

Länsstyrelserna har en viktig roll i att upprätthålla och bidra till en väl fungerande offentlig förvaltning, främja en hållbar utveckling i hela landet samt bidra till goda förutsättningar för att nationella mål ska få genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelserna kommer under 2022 att fortsätta sitt arbete med att motverka effekterna av spridningen av covid-19 och har en central roll i arbetet med den gröna återhämtningen. Länsstyrelsernas uppgift att inom sitt ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser i länet är fortsatt viktigt. Länsstyrelserna har även en viktig roll för att främja samverkan och informationsutbyte mellan aktörer på olika förvaltningsnivåer. Erfarenheterna från arbetet med att hantera spridningen av covid-19 bör tas tillvara för att bidra till en fortsatt utveckling av länsstyrelsernas uppgifter avseende samordning och samverkan på regional nivå.

Länsstyrelsernas uppgift att följa upp, utvärdera och rapportera till regeringen om tillståndet och utvecklingen inom respektive län bör utvecklas. Myndigheterna bör vara fortsatt delaktiga i arbetet med att kartlägga och utveckla statlig närvaro och service. Regeringen anser vidare att uppgiften att främja länets utveckling bör kunna utvecklas inom ramen för länsstyrelsernas nuvarande ansvarsområde.

I enlighet med vad som anförs i propositionen Totalförsvaret 2021 – 2025 (prop. 2020/21:30) kommer regeringen att arbeta för att stärka det civila försvaret. Länsstyrelserna har en viktig roll inför och under höjd beredskap. Satsningar som görs på viktiga samhällsfunktioner stärker även länsstyrelsernas arbete med civilt försvar.

För att stärka förutsättningarna för en rättssäker myndighetsutövning, samt öka synergieffekterna och effektiviseringsvinsterna inom verksamheten, behöver länsstyrelserna fortsatt verka för en ökad samverkan mellan varandra, bl.a. genom utvecklingsinsatser avseende tillsyns- och prövningsverksamheten. För att förbättra förutsättningarna för en effektiv, ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet avser regeringen att fortsätta utveckla styrningen av länsstyrelsernas verksamhet och ekonomi. Regeringen avser att med ledning av följande kriterier se över möjligheterna att koncentrera vissa verksamheter till ett färre antal länsstyrelser:

– Det finns ett behov av förstärkt likformighet i utförande. – Sambandet med länsstyrelsernas kärnverksamhet är begränsat. – Verksamheten har en begränsad betydelse för länsstyrelsens uppdrag enligt 2 § förordningen med länsstyrelseinstruktion. – Behovet av externa besök är begränsat. – Behovet av lokalkännedom är begränsat. – Verksamheten har en liten omfattning eller hög komplexitet. – De administrativa kostnaderna för handläggningen är höga i relation till mängden ärenden.

Regeringens styrning av länsstyrelserna ska kännetecknas av en helhetssyn. Prövningen av vilka uppgifter och uppdrag som länsstyrelserna ska ansvara för bör även fortsättningsvis vägledas enligt de kriterier som redovisades i budgetpropositionen för 2021 (prop, 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5).

Utgiftsområde 1

9.6 Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat en revisionsberättelse med reservation för Länsstyrelsen i Blekinge län. Reservationen lämnades med anledning av att länsstyrelsen hade överskridit villkoren för ett beställningsbemyndigande. Regeringen har efter dialog med myndigheten säkerställt att lämpliga åtgärder vidtas med anledning av Riksrevisionens reservation.

9.7 Budgetförslag

9.7.1 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tabell 9.1 Anslagsutveckling 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tusental kronor

2020 Utfall 3 337 531 Anslagssparande 72 171 2021 Anslag 4 091 239 1 Utgiftsprognos 4 077 448

2022 Förslag 3 573 121

2023 Beräknat 3 572 034 2 2024 Beräknat 3 503 082 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 3 531 939 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 3 427 901 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för de 21 länsstyrelsernas förvaltningsutgifter samt för ersättningar till regioner och Gotlands kommun för de uppgifter som dessa övertagit från länsstyrelserna. Anslaget får användas för regeringens behov av vissa mindre utvecklingsinsatser och visst europeiskt samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i vissa av de territoriella programmen samt delfinansiering av förvaltningsorganisationen för Laponiatjuottjudus.

Utgiftsområde 1

Tabell 9.2 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 3 450 489 3 450 489 3 450 489

Pris- och löneomräkning 2 36 958 76 548 113 445 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 85 674 44 997 -60 853 varav BP22 3 183 000 205 300 190 800 – Ersättning för uppgifter om regionalt utvecklingsansvar -99 400 -99 400 -99 400 – Bidrag till arbetet mot prostitution och människohandel -3 000 -3 000 -3 000 – Hedersrelaterat våld, kompetensteamet mot HRV 32 000 32 000 32 000 – Totalförsvarsuppbyggnad Gotland 6 700 6 700 6 700 – Uppskjuten reform - tolkutredningen -2 500 – Avfallsbrottslighet 23 000 23 000 23 000 – Tillsyn, vägledning och kunskapsunderlag 39 500 39 500 30 000 – Havsmiljöproposition 60 000 60 000 – Tillsynsmedel pga förlängd covid-lag tom januari 2022 20 200 – Dricksvattenförsörjning och vattenskydd 80 000 80 000 80 000 – Effektiv tillståndsprövning och tillsynsvägledning 5 000 5 000 – Motverka penningtvätt och finansiering av terrorism 1 500 1 500 1 500 – Regional klimatomställning 80 000 60 000 60 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 3 573 121 3 572 034 3 503 082

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Skälen för regeringens förslag

Efter att det regionala utvecklingsansvaret successivt överförts till regionerna finansieras verksamheten i dagsläget bl.a. genom utbetalning av medel från länsstyrelsernas förvaltningsanslag till regionerna. För att samla den statliga finansieringen inom samma utgiftsområde anser regeringen att medel från länsstyrelsernas förvaltningsanslag bör flyttas till anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Anslaget minskas därmed med 99 400 000 kronor fr.o.m. 2022.

Anslaget används bl.a. för länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Delar av dessa medel bör, för att kunna användas för bidrag till kommunernas arbete mot prostitution och människohandel, flyttas till anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Anslaget bör därför minskas med 3 000 000 kronor.

Kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland föreslås ombildas till ett permanent nationellt kompetenscentrum på området. Anslaget bör därför ökas med 32 000 000 kronor fr.o.m. 2022. Finansiering sker genom att anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskas med 40 000 000 kronor. Finansieringen är något större än tillskottet på anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. , eftersom ett standardmässigt avdrag för flytt av medel till anslag som omfattas av prisoch löneomräkningen har tillämpats.

Utgiftsområde 1

I syfte att stärka totalförsvarsuppbyggnaden på Gotland bör anslaget ökas med 6 700 000 kronor fr.o.m. 2022. Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med 8 000 000 kronor. Finansieringen är något större än tillskottet på anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. , eftersom ett standardmässigt avdrag för flytt av medel till anslag som omfattas av pris- och löneomräkningen har tillämpats.

Anslaget tillfördes 2021 medel inför regeringens kommande förslag om att länsstyrelserna ska ges ett utökat ansvar avseende tolkförmedlingar (utg.omr. 16 avsnitt 4.5). Då genomförandet av förslaget har senarelagts bör anslaget minskas med 2 500 000 kronor 2022.

Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 23 000 000 kronor 2022 för att stärka länsstyrelsernas arbete mot brottslighet inom avfallsområdet. Från och med 2023 beräknas anslaget ökas med 23 000 000 kronor.

Ytterligare insatser krävs för en långsiktigt säker dricksvattenförsörjning och för vattenskydd. Anslaget bör med anledning av detta ökas med 80 000 000 kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget ökas med 80 000 000 kronor.

Länsstyrelserna i kustnära län kommer att behöva resursförstärkningar för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser från 2023. Anslaget beräknas därför ökas med 60 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

För att stärka genomförandet av klimat- och energiomställningen på lokal och regional nivå tillförs länsstyrelserna 80 000 000 kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget ökas med 60 000 000 kronor.

Länsstyrelserna behöver ytterligare resurser för prövning och tillsynsvägledning enligt miljöbalken i syfte att korta handläggningstiderna vid tillståndsprövning, men också för att bättre kunna möta det behov som finns av tillsyn (se även utg.omr. 20 avsnitt 3.22.3). Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor 2022. För 2023 beräknas anslaget ökas med 5 000 000 kronor.

Regeringen bedömer att det behövs ytterligare insatser för bl.a. tillsyn, vägledning och kunskapsunderlag inom strandskydd. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 39 500 000 kronor för 2022. För 2023 beräknas anslaget ökas med 39 500 000 kronor och fr.o.m. 2024 med 30 000 000 kronor.

För att säkerställa en god beredskap för att hantera ett förändrat eller försämrat epidemiologiskt läge när det gäller det virus som orsakar covid-19 har regeringen lämnat förslag om att förlänga giltigheten av lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagarna föreslås gälla till utgången av januari 2022. Länsstyrelsernas uppgifter att bl.a. utöva tillsyn över att lagarna följs förlängs därmed för motsvarande period. Anslaget bör därför ökas med 20 200 000 kronor för 2022.

För att ytterligare stärka länsstyrelsernas arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism bör anslaget ökas med 1 500 000 kronor fr.o.m. 2022 (se utg.omr. 2 avsnitt 3.4.4).

Regeringen föreslår att 3 573 121 000 kronor anvisas under anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m . för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 3 572 034 000 kronor respektive 3 503 082 000 kronor.

Utgiftsområde 1

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.3 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får Resultat (intäkt Ackumulerat (som inte får disponeras) disponeras Kostnader - kostnad) resultat Utfall 2020 282 118 25 640 25 550 90 -23 710 Prognos 2021 287 244 26 201 28 941 -2 740 -26 450

Budget 2022 289 229 26 244 29 216 -2 972 -29 423

Källa: Länsstyrelserna.

De avgiftsintäkter som disponeras utgörs bl.a. av intäkter från avgifter inom djur- och lantbruksområdet, avgifter för delgivning och registreringsavgifter för jaktområden (se tabell 9.3).

Tabell 9.4 Inkomsttitlar 2020

Tusental kronor Inkomsttitel 2537 Miljöskyddsavgift 182 896 2714 Sanktionsavgifter m.m. 46 108 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 33 631 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 17 051 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 2 429 2394 Övriga ränteinkomster 4

Summa 282 118

Källa: Länsstyrelserna.

Sammanlagt redovisades 2020 inkomster på 6 inkomsttitlar (se tabell 9.4).

Tabell 9.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Resultat (intäkt Ackumulerat Intäkter Kostnader - kostnad) resultat Utfall 2020 548 414 529 920 18 494 54 847 Prognos 2021 535 660 550 687 -15 027 39 820

Budget 2022 728 445 736 035 -7 590 31 530

Källa: Länsstyrelserna.

Uppdragsverksamheten avser till största delen resurssamordningen med anledning av den länsstyrelsegemensamma it-enhet som är placerad vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län (se tabell 9.5).

Utgiftsområde 1

10 Demokratipolitik och mänskliga

rättigheter

10.1 Mål för demokratipolitiken

Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1, utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74).

10.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom demokratipolitiken utgår från följande bedömningsgrunder: – utvecklingen av valdeltagandet i det senaste allmänna valet – omfattningen av medborgerligt engagemang i demokratiska processer och intresset för att engagera sig i och påverka samhällets utveckling – förtroendet för demokratin i allmänhet och för demokratins institutioner, såsom regering, riksdag och EU:s institutioner – omfattning och konsekvenser av hot, våld och trakasserier mot centrala aktörer i det demokratiska samtalet, t.ex. förtroendevalda, journalister och opinionsbildare.

10.3 Resultatredovisning

10.3.1 Allmänna val

Valdeltagande

Valdeltagandet ökade i såväl de nationella allmänna valen 2018 som i det svenska Europaparlamentsvalet 2019. Som redovisades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.3) är därmed den övergripande bilden att valdeltagandet är högt och stigande. Samtidigt visar studier av Statistiska centralbyrån (SCB 2020) att det fortfarande finns stora skillnader i valdeltagande mellan olika grupper av röstberättigade.

2020 års valutredning – förstärkt skydd för väljarna vid röstmottagningen

Regeringen beslutade den 26 mars 2020 att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utreda vissa delar av valsystemet (dir. 2020:30). I januari 2021 överlämnade kommittén delbetänkandet Förstärkt skydd för väljarna vid röstmottagningen (SOU 2021:7). Kommittén har inom ramen för dess uppdrag att stärka skyddet för fria och hemliga val behandlat frågor om gruppröstning, reformen med avskärmningar av valsedelställ och otillbörlig påverkan på väljarna vid röstningen. Kommittén har bl.a. föreslagit ändringar i vallagen (2005:837) som innebär att valadministrationen ska ta över ansvaret för utläggning av valsedlar. Kommitténs arbete med uppdragen att stärka skyddet mot manipulationer av valsystemet och öka tillgängligheten för vissa väljargrupper pågår. Uppdragen ska redovisas slutligt den 15 oktober 2021. Delbetänkandet har remitterats.

Utgiftsområde 1

10.3.2 Stärkta möjligheter till deltagande och delaktighet mellan valen

Befolkningens deltagande och delaktighet i demokratin har följts upp

64 procent av den vuxna befolkningen är mycket eller ganska intresserade av politik. Det politiska intresset i Sverige ligger därmed kvar på samma höga nivå som under de sex föregående åren. En större andel män än kvinnor uppger att de är intresserade av politik, 71 procent jämfört med 58 procent. Intresset för politik är också större i storstäderna än på landsbygden, 74 procent jämfört med 60 procent. Intresset för politik ökar med stigande ålder. I åldersgruppen 16 – 29 år är 52 procent intresserade av politik jämfört med 72 procent i åldersgruppen 65 – 85 år. Andelen som är intresserade av politik är också större bland personer med hög utbildning jämfört med personer med lägre utbildning och något större bland personer uppväxta i Sverige jämfört med personer uppväxta utanför landet. Detta framgår av den rapport som SOM-institutet vid Göteborgs universitet tagit fram på uppdrag av regeringen och som innehåller uppgifter som samlats in under 2020 (Ku2021/01504). I redovisningen kommenteras skillnader mellan könen i de fall där det finns statistiskt säkerställda skillnader.

Enligt rapporten anser vidare 27 procent av den vuxna befolkningen att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut på kommunal nivå och 22 procent på nationell nivå (tabell 10.1). Endast fem procent av befolkningen anser att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut som fattas på EU-nivå. Andelen som upplever att de kan påverka politiska beslut har ökat sedan slutet av 1990-talet. Andelen som anser att de har möjlighet att påverka politiska beslut är genomgående högre bland personer med hög utbildning jämfört med personer med låg utbildning. När det gäller den nationella nivån är andelen som anser att de har möjlighet att påverka högre bland personer bosatta i storstäder jämfört med personer bosatta i andra typer av regioner. När det gäller möjligheten att påverka beslut i den egna kommunen är andelen män som ser positivt på sina möjligheter något högre än andelen kvinnor. Andelen som ser positivt på sina möjligheter att påverka politiska beslut är även något högre bland personer uppväxta utanför Sverige än bland personer uppväxta i landet, detta gäller såväl på kommunal och nationell nivå som på EU-nivå.

Tabell 10.1 Möjligheter att påverka politiska beslut i EU, Sverige och i den egna

kommunen, 2000 – 2020

Andel i befolkningen (procent), som svarar att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut 2000 2005 2010 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Påverka beslut i EU Kvinnor 2 2 3 4 4 3 5 9 5 Män 3 3 5 5 5 6 6 9 6 Totalt 2 2 3 5 5 5 6 9 5 Påverka beslut i Sverige Kvinnor 7 10 15 20 18 19 23 24 21 Män 10 14 17 19 20 22 22 22 22 Totalt 9 12 15 19 19 21 22 23 22 Påverka beslut i den egna kommunen Kvinnor 14 16 23 25 25 24 27 26 25 Män 18 20 23 26 26 26 27 28 29 Totalt 17 18 23 26 25 25 27 27 27 Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2021.

Utgiftsområde 1

Nationell satsning för att uppmärksamma att demokratin i Sverige fyller

100 år

I september 2021 är det 100 år sedan det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt och valbarhet för både kvinnor och män genomfördes. Även om alla vuxna medborgare inte omfattades av rösträtten 1921 – omyndighetsförklaringen togs bort först 1989 – kan årtalet anses markera demokratins slutliga genombrott i Sverige.

Under 2020 och 2021 genomför regeringen en nationell kraftsamling, Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati, för att säkerställa en levande och uthållig demokrati för framtiden. Inom ramen för satsningen avser regeringen att stärka förutsättningarna för att människor i större utsträckning aktivt ska kunna delta i demokratin bl.a. genom kunskapshöjande och folkbildande insatser. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.8) tillförde regeringen anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati 25 miljoner kronor 2020 och 25 miljoner kronor 2021 för att myndigheter, kommuner och organisationer i det civila samhället ska kunna genomföra särskilda demokratistärkande insatser i samband med satsningen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fördelat en del av dessa medel i enlighet med förordningen (2020:26) om statsbidrag för åtgärder som stärker demokratin till ideella föreningar och stiftelser för åtgärder som syftar till att öka kunskapen om demokratin och stärka individers förutsättningar att delta i demokratin och dess beslutsprocesser. Under 2020 beviljades tio av totalt 124 sökande organisationer bidrag för demokratistärkande insatser (Ku2021/00555).

Som en del i satsningen har regeringen beslutat om uppdrag till 13 myndigheter att genomföra demokratistärkande insatser under 2021: Barnombudsmannen, Forum för levande historia, Kriminalvården, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för tillgängliga medier, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sametinget, Statens institutionsstyrelse, Statens medieråd, Stockholms universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut (Ku2020/02567 delvis, Ku2021/00266, Ku2021/00271, Ku2021/00281, Ku2021/00291, Ku2021/00687). Därutöver har åtta myndigheter samt en statligt finansierad stiftelse fått i uppdrag att bl.a. uppmärksamma det demokratiska styrelseskicket: Boverket, Forum för levande historia, Försvarsmakten, Institutet för språk och folkminnen, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för press, radio och tv, Riksantikvarieämbetet och Stiftelsen Svenska filminstitutet. Medel har också beviljats till Sveriges Kommuner och Regioner för genomförande av insatser inom ramen för den överenskommelse som slutits med regeringen på demokratiområdet (Ku2020/02567 delvis, Ku2021/00663) samt till Sveriges Riksidrottsförbund för demokratistärkande insatser inom föreningsidrotten (Ku2021/00803).

För att uppmärksamma demokratins genombrott tillsatte regeringen 2018 även kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati. Kommitténs uppdrag är att samla aktörer på lokal, regional och nationell nivå i hela landet i aktiviteter och insatser som uppmärksammar demokratin som styrelseskick och som bidrar till att främja, förankra och försvara den för framtiden (dir. 2018:53). Kommittén har genomfört en rad utåtriktade aktiviteter i olika delar av landet och mer än 170 myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer har ställt sig bakom kommitténs Deklaration för en stark demokrati och därmed ingått åtaganden om att själva genomföra demokratistärkande insatser. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2022.

Jämställdhetsmyndigheten redovisade den 3 mars 2021 en förstudie om förutsättningarna och möjligheterna för kvinnor och män i områden med socioekonomiska utmaningar att delta i demokratiska processer lokalt. Redovisningen

Utgiftsområde 1

visar att det finns betydande kunskapsluckor kring flickors, kvinnors, pojkars och mäns deltagande i den lokala demokratin i områden med socioekonomiska utmaningar och att det kan behövas nya och innovativa metoder för att öka kunskapen på detta område (Ku2021/00737).

Medborgardialog i frågor som rör trygghet, integration och social

hållbarhet

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har under 2016 – 2020 beviljats medel för ett projekt som syftar till att stärka kommuner i att föra medborgardialog i frågor som riskerar att skapa motsättningar och polarisering i lokalsamhället (Ku2016/02241, Ku2017/01240, Ku2018/00979, Ku2019/01828). Under 2020 har arbetet haft förstärkt fokus på frågor om trygghet och förebyggande av brottslighet, social hållbarhet samt på att främja integration. Inom projektet har utbildningar i komplexa medborgardialoger genomförts för 700 tjänstemän och 325 förtroendevalda i 186 kommuner och 16 regioner. Ett fördjupat samarbete har genomförts med 13 kommuner och stadsdelar som möter särskilda utmaningar. SKR slutredovisade projektet den 31 december 2020 (Ku2021/00034, Ku2021/00309).

Det europeiska medborgarinitiativet för ökat medborgardeltagande

För att öka möjligheten till delaktighet på EU-nivå har EU-medborgare sedan 2012 möjlighet att genom ett s.k. medborgarinitiativ uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram lagförslag. Sedan 1 januari 2020 finns en ny förordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/788 av den 17 april 2019 om det europeiska medborgarinitiativet) som syftar till att förbättra förutsättningarna att organisera och stödja medborgarinitiativ. I oktober 2020 anordnade Europaparlamentet ett remissmöte om initiativet ”Minority safepack”, som blev det femte initiativet som uppnått det antal stödförklaringar som krävs och lagts fram för kommissionen. Den 15 juli 2020 antog Europaparlamentet och rådet tillfälliga åtgärder för att hantera pandemins konsekvenser för det europeiska medborgarinitiativet. Bland annat förlängdes namninsamlingsperioden för de medborgarinitiativ som drabbats.

10.3.3 En mer motståndskraftig demokrati

Förtroendet för demokratin har följts upp

En majoritet, 77 procent, av befolkningen i åldern 16 – 85 år är ganska eller mycket nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. En något större andel kvinnor än män är nöjda med hur demokratin fungerar, 80 procent jämfört med 74 procent. Andelen som är nöjda med demokratin är lägre bland personer med låg utbildning jämfört med bland personer med hög utbildning och andelen nöjda är lägre bland personer bosatta på landsbygden och i mindre tätorter jämfört med i andra typer av regioner. Detta framgår av den rapport som SOM-institutet vid Göteborgs universitet tagit fram på uppdrag av regeringen och som redovisar uppgifter insamlade under 2020 (Ku2021/01504). I redovisningen kommenteras skillnader mellan könen i de fall där det finns statistiskt säkerställda skillnader.

Andelen av befolkningen som har ett mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen uppgår enligt rapporten till 43 procent, vilket är en tydlig ökning jämfört med de fem föregående åren (se tabell 10.2). Andelen som har förtroende för riksdagen är större bland högutbildade än bland lågutbildade personer och bland personer bosatta i storstäder jämfört med personer bosatta på landsbygden. En något större andel kvinnor än män har förtroende för riksdagen samtidigt som andelen med

Utgiftsområde 1

förtroende är något större bland personer uppväxta utanför Sverige jämfört med personer uppväxta i landet.

Även andelen i befolkningen med förtroende för regeringen uppgår till 43 procent och andelen kvinnor med förtroende är något högre än andelen män. Även i övrigt liknar skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper det som gäller förtroendet för riksdagen. Andelen i befolkningen som har förtroende för kommunstyrelserna är 24 procent.

En överväldigande majoritet av befolkningen, 95 procent, anser enligt SOM-institutets rapport att det aldrig är rätt att använda våld för att påverka det svenska samhället. Fem procent av befolkningen menar dock att det under vissa omständigheter kan vara rätt att ta till våld i syfte att påverka.

När det gäller synen på hur demokratin fungerar i EU går det av rapporten att utläsa en tydligt positiv utveckling över tid. Andelen som är mycket eller ganska nöjda uppgick år 2020 till 59 procent vilket är den största andelen sedan mätningarna inleddes i slutet av 1990-talet. Andelen som är nöjda med hur demokratin i EU fungerar är högre bland kvinnor än bland män, 65 procent jämfört med 54 procent. Andelen i befolkningen som har mycket eller ganska stort förtroende för Europeiska kommissionen respektive Europaparlamentet var under 2020 i båda fallen 25 procent, vilket är den näst största andelen sedan mätningarna inleddes. Andelen med förtroende för båda de europeiska institutionerna är något större bland kvinnor än bland män.

Tabell 10.2 Förtroende för demokratiska institutioner 2000 – 2020

Andel i befolkningen (procent), 16–85 år, som svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende 2000 2005 2010 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Riksdagen Kvinnor 25 23 45 33 30 34 39 33 45 Män 30 23 43 24 28 31 37 29 39 Totalt 27 23 44 29 29 32 37 31 43 Regeringen Kvinnor 24 20 50 35 33 39 40 36 46 Män 30 22 54 28 31 39 39 31 39 Totalt 27 21 52 32 31 39 39 34 43 Kommunstyrelserna Kvinnor 19 17 28 23 22 26 29 21 25 Män 20 17 24 17 20 24 27 21 23 Totalt 20 17 26 20 21 24 28 21 24 EU-kommissionen Kvinnor 7 10 23 19 19 25 27 25 28 Män 8 10 19 14 15 18 24 21 22 Totalt 8 10 21 17 16 21 26 23 25 Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2021.

Elevers demokratiska förmågor och kunskaper om demokratin har

främjats

Under 2020 – 2021 har Forum för levande historia haft i uppdrag att sprida pedagogiskt material som främjar elevers demokratiska förmågor och kunskaper om demokratin (Ku2020/00709). Syftet har varit att stärka de kunskaper och förmågor som krävs för ett aktivt medborgarskap och bidra till att göra demokratin mer motståndskraftig genom att förankra stödet för demokratin som styrelseskick. Under 2021 har myndigheten bedrivit fortbildningsverksamhet för skolans personal för att bl.a. bättre kunna hantera och diskutera ”svåra frågor i klassrummet”. Webbkursens syfte var att stärka lärares kunskaper om, och förmåga att, hantera antidemokratiska uttryck, Förintelseförnekelse, konspirationsteorier och extremistiska yttranden.

Utgiftsområde 1

Arbetet inför inrättandet av Sveriges museum om Förintelsen har inletts

I mars 2021 fick Forum för levande historia i uppdrag att, som ett led i inrättandet av Sveriges museum om Förintelsen, samla in föremål, berättelser, dokument och arkivmaterial från överlevande och deras liv i Sverige (Ku2021/00867). Statens historiska museer har fått regeringens uppdrag att inrätta det nya museet som en del av myndigheten (Ku2021/00875) och det ska genomföras i dialog med Forum för levande historia.

Demokratisk medvetenhet bland EU:s medborgare har främjats

För att främja demokratisk delaktighet bland EU:s medborgare finns EU-programmet Ett Europa för medborgarna 2014 – 2020. Programmet ligger i linje med det svenska demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig. Det ska stimulera till reflektion om EU:s historia och framtid, samt visa den mångfald som finns inom EU. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är svensk kontaktpunkt för programmet.

Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och

bekämpande av antisemitism

Inom ramen för den nationella satsningen med anledning av Malmöforumet som äger rum i oktober 2021 har ett antal myndigheter, bl.a. Forum för levande historia och Statens historiska museer, genomfört åtgärder som bl.a. syftar till att främja hågkomst av Förintelsen samt motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism.

10.3.4 Värna det demokratiska samtalet mot hot och hat De insatser regeringen gör för att förebygga och hantera hot och hat i det offentliga samtalet utgår från handlingsplanen Till det fria ordets försvar (Ku2017/02388) som beslutades i juli 2017. Åtgärderna avser ökad kunskap, stöd till de som utsätts samt ett stärkt rättsväsende.

Hot och hat mot förtroendevalda ökar

Brottsförebyggande rådet (Brå) har, på uppdrag av regeringen, genomfört Politikernas trygghetsundersökning (PTU) vartannat år, den senaste genomfördes 2019. Rapporterna har de senaste åren visat att hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda har ökat över tid och att det får konsekvenser. Vanligast är att man undvikit att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga. Av samtliga förtroendevalda har ungefär var fjärde påverkats i sitt uppdrag, antingen till överväganden eller till faktiska handlingar, på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Av de utsatta förtroendevalda är andelen som upplever att de påverkats 42 procent. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att på något vis påverkas av hot, våld eller trakasserier. Benägenheten att polisanmäla är låg.

Regeringen har sedan 2016 beviljat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) medel för att stödja och utveckla kommuners och regioners systematiska arbete med att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda. Slutredovisningen (Ku2020/02424) visar bl.a. att 20 utbildningar genomförts med ca 750 deltagare under 2020. Sammantaget för perioden 2016 – 2020 har närmare 220 utbildningar genomförts lokalt med drygt 9 000 deltagare. Därutöver genomförs en pilotutbildning med ett digitalt utbildningspaket för 700 förtroendevalda. Deltagandet i utbildningen kommer att följas upp särskilt. SKR bedömer att det behövs ytterligare stöd till kommuner och regioner, med fortsatt särskilt fokus på att skapa systematik i det förebyggande arbetet.

Utgiftsområde 1

Fördjupad kunskap om hot mot journalister

Nästan var tredje journalist i Sverige har mottagit hot enligt den senaste undersökningen från Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet (2019). Situationen ser ut ungefär som vid tidigare undersökningar genomförda 2013 och 2016. Vanligast är hot om fysiskt våld. Hot om sexuellt våld drabbar i princip bara kvinnliga journalister. De vanligaste sätten att bli hotad är via e-post och på sociala medier. Av de journalister som utsatts har drygt fyra av tio någon gång avstått från att bevaka vissa ämnen, personer eller grupper på grund av risken för hot. En av fem har någon gång funderat på att sluta som journalist. Benägenheten att polisanmäla är låg.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har i uppdrag att kartlägga och analysera våldsbejakande extremistisk propaganda som sprids via internet och sociala medier i digitala miljöer (se vidare utg.omr. 4 avsnitt 2). I december 2020 publicerade FOI en rapport om hot och hat mot kvinnor och män i utsatta yrkesgrupper. Rapporten Det digitala hatets karaktär visar att yrkesgruppen kvinnliga journalister är mest utsatt där 67 procent utsattes för hat. Linnéuniversitetet har via Medieinstitutet Fojo sedan 2017 haft i uppdrag att identifiera, utveckla och genomföra insatser riktade till journalister och redaktioner för att förebygga och hantera hot och hat. Enligt den senaste redovisningen (Ku2021/01000) har Fojo fortsatt att bedriva den digitala kunskapsbank som tillhandahåller kunskap och verktyg för journalister och mediechefer. Fojo har också arrangerat tillfällen för erfarenhets- och kunskapsutbyte, bedrivit uppsökande verksamhet och tillhandahållit en tjänst genom vilken utsatta journalister och redaktionsledare kan söka råd och stöd. I uppdragets genomförande har ett jämställdhetsperspektiv beaktats.

Stöd till det civila samhället

Brottsoffermyndigheten har under 2017 – 2019 haft i uppdrag att ta fram utbildningsoch informationsmaterial för att stödja deltagare i det demokratiska samtalet som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och hat. Myndigheten lanserade under 2019 webbplatsen tystnainte.se . Under 2020 fick myndigheten ett nytt uppdrag att sprida information om webbplatsen för att öka kännedom om och användning av materialet, både bland utsatta och dem som stödjer utsatta. Enligt slutredovisningen (Ku2021/01033) hade myndigheten som mål att dubblera antalet besökare till webbplatsen jämfört med 2019 vilket uppnåddes med god marginal. Antalet besök under 2020 var 77 000 jämfört med 30 000 under 2019. Totalt bedöms ca 2,5 miljoner personer ha nåtts av information om webbsidan under de två kampanjomgångar som genomfördes. På webbplatsen erbjuder myndigheten bl.a. information om vad som är brottsligt, hur man gör en polisanmälan och vilket stöd som finns att få. Information finns både för den som utsätts och för den som möter utsatta personer.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fördelat medel till det civila samhällets organisationer enligt förordningen (2018:32) om statsbidrag för insatser som motverkar hot och hat i det offentliga samtalet under 2020. Kammarkollegiet har fördelat medel enligt förordningen (2018:1533) om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället (se vidare utg.omr. 17 avsnitt 12).

Ett stärkt rättsväsende

Den 1 januari 2020 trädde en ny särskild straffskärpningsgrund i 29 kap. 2 § brottsbalken i kraft som innebär att det som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om ett brott har begåtts mot någon på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som

Utgiftsområde 1

förtroendevald i stat, kommun, region, Sametinget eller Europaparlamentet. Polismyndigheten har under 2020 fortsatt utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Det finns utpekade demokrati- och hatbrottsutredare i samtliga polisregioner.

Regeringen beslutade den 14 maj 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet (dir. 2020:54). Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 202 2 .

10.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Valdeltagandets utveckling är fortsatt positiv. Andelen röstande ökade i de nationella allmänna valen 2018 och i Europaparlamentsvalet 2019 jämfört med 2014 års val. Samtidigt finns fortfarande stora skillnader mellan framförallt olika valdistrikt. Regeringen bedömer att de insatser som har genomförts för ett högt och mer jämlikt valdeltagande har aktualiserat valens och rösträttens betydelse vilket bör ha bidragit till en ökad vilja hos olika grupper av röstberättigade att rösta i 2018 och 2019 års allmänna val.

Även om flera av insatserna i den nationella satsningen på att stärka demokratin har behövt anpassas till nya förutsättningar med anledning av pandemin genomförs den i stort sett enligt planerna. Sammantaget bedömer regeringen att satsningen genom ökad kunskap och stärkt förmåga bidrar till att främja människors förutsättningar att delta och vara delaktiga i demokratiska processer. Inte minst viktiga är de kunskapshöjande uppdrag och projekt som riktar sig till unga i olika livssituationer och på olika arenor. Exempelvis arbetar flera myndigheter med material och resurser som lärare kan använda i undervisningen, Riksidrottsförbundet verkar för att stärka ungas deltagande i föreningsdemokratin och Kriminalvården genomför folkbildning om demokrati för unga interner. Sammantaget bidrar satsningen till att stärka och stimulera det demokratifrämjande arbetet bland aktörer i olika delar av landet.

Forum för levande historia har, trots att pandemin lett till stängda utställningslokaler under stora delar av 2020 och 2021, på ett positivt sätt utvecklat den digitala tillgängligheten genom bl.a. webbinarier, fortbildningsinsatser och annat stöd för att bidra till en mer uthållig demokrati.

Regeringen bedömer att de uppdrag och insatser som genomförs inom ramen för handlingsplanen Till det fria ordets försvar bidrar till ökad kunskap om den utsatthet som förtroendevalda, journalister och företrädare för det civila samhället utsätts för. Regeringen bedömer även att insatserna bidrar till ökat stöd för de som utsätts och en ökad medvetenhet om frågan både lokalt och regionalt. Det är fortfarande en alltför stor andel som utsätts för hot och hat och arbetet behöver fortsatt bedrivas både genom kunskapshöjande, stödjande och förebyggande åtgärder inklusive ur ett jämställdhetsperspektiv.

Utgiftsområde 1

10.5 Politikens inriktning

10.5.1 Allmänna val 2022 Val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige kommer äga rum den 11 september 2022. Regeringen föreslår att Valmyndigheten, länsstyrelserna och kommunerna tillförs medel för genomförande av de allmänna valen 2022. Regeringen föreslår även att medel tillförs för att genomföra ändringar i vallagen i syfte att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen.

10.5.2 Insatser för ett högt och mer jämlikt valdeltagande Regeringen föreslår att medel tillförs Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för att genomföra skolval i samband med de allmänna valen 2022. Skolval ger elever en konkret upplevelse av röstningsförfarandet och skolorna ett tillfälle att diskutera frågor om det demokratiska systemet och demokratins principer. Regeringen föreslår vidare att medel tillförs riksdagspartierna för särskilda informationsinsatser i samband med de allmänna valen. Med medlen ges partierna ökade möjligheter att nå ut till väljarna och då särskilt till befolkningsgrupper där valdeltagandet traditionellt sett är lägre. Regeringen avser också att ge Statistiska centralbyrån i uppdrag att genomföra en studie om valdeltagandets utveckling bland olika grupper av den röstberättigade befolkningen i de allmänna valen 2022. Studien utgör ett centralt och grundläggande kunskapsunderlag inför regeringens framtida insatser för ett högt och mer jämlikt valdeltagande. Den representativa demokratin förverkligas genom de allmänna valen. Att rösta i allmänna val är den form av demokratiskt deltagande som omfattar flest människor och är det viktigaste medlet för ansvarsutkrävande. Valdeltagandet är också betydelsefullt för det demokratiska systemets legitimitet och den politiska jämlikheten. Regeringen avser att fortsätta verka för ett högt och mer jämlikt valdeltagande och genomför en rad valdeltagandeinsatser i syfte att främja valdeltagandet i de allmänna valen 2022. Insatserna riktas främst till befolkningsgrupper med lägre valdeltagande än övriga röstberättigade i tidigare val, såsom unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning samt boende i områden med socioekonomiska utmaningar.

10.5.3 Hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism Den 13 oktober äger Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism rum. Alla delegationer som deltar på forumet har inbjudits att presentera åtaganden, s.k. pledges, på området. Sveriges åtaganden består av åtgärder för att främja hågkomst av Förintelsen och bekämpa antisemitism, antiziganism och andra former av rasism bl.a. genom satsningar på utbildning, forskning, säkerhet, rättsväsendet och stärkt lagstiftning (se vidare avsnitt 11, utg. omr. 4 avsnitt 2, utg. omr. 13 avsnitt 4, utg. omr. 16 avsnitt 4 och avsnitt 6, utg. omr. 17 avsnitt 11). De samlade åtagandena kommer att utgöra forumets huvudsakliga slutresultat.

Sverige kommer under 2022 att ta över ordförandeskapet i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA), en mellanstatlig organisation för hågkomst, forskning och utbildning om Förintelsen. Den svenska ordförandeperioden löper fr.o.m. den 1 mars 2022 till t.o.m. den 28 februari 2023. En prioritering under ordförandeskapet är att följa upp åtagandena som presenteras på Malmöforumet.

Utgiftsområde 1

10.5.4 Förstärkning av säkerhetsbidrag till trossamfund Regeringen föreslår att statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och organisationer inom det civila samhället tillförs ytterligare medel (utg. omr. 17 avsnitt 12.4 och 12.5). Åtgärden är en del av Sveriges åtaganden, s.k. pledges, som ska presenteras på Malmöforumet, se ovan.

10.5.5 Tillskott till Integritetsskyddsmyndigheten För att möta de höga kraven på harmonisering i arbetet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) föreslår regeringen att Integritetsskyddsmyndigheten får ökade resurser. Med anledning av utvecklingen inom dataskyddsområdet och dess påverkan på Integritetsskyddsmyndigheten följer regeringen utvecklingen noga och avser vid behov att återkomma.

10.6 Mål för mänskliga rättigheter

Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62). Målet är sektorsövergripande och ska genomsyra all politik. Det berör bl.a. funktionshinderspolitiken och barnrättspolitiken (utg.omr. 9 avsnitt 6 och 8) samt politiken mot diskriminering och jämställdhetspolitiken (utg.omr. 13 avsnitt 4 och 5).

10.7 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Bedömningen av utvecklingen och redovisning av resultat av arbetet med att uppnå målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter görs utifrån strukturen i regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) enligt nedan: – ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna, – ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet, och – ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet.

Resultatet redovisas utifrån bedömning av – synpunkter och rekommendationer som Sverige får i internationella granskningar, – uppdragsredovisningar och utredningsbetänkanden, och – andra rapporter och initiativ.

Dessa utgör viktiga underlag i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Politiken för mänskliga rättigheter är även en viktig del i regeringens arbete med att nå de globala målen för hållbar utveckling.

Utgiftsområde 1

10.8 Resultatredovisning

Resultaten redovisas med utgångspunkt i beslutade propositioner, kommittédirektiv, uppdrag och andra insatser. Redovisning sker också i förhållande till de 15 miljoner kronor som finns på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå.

10.8.1 Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan är inte juridiskt bindande men ger vägledning i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Den Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) genomförde sitt sjätte periodiska besök i Sverige den 18 – 29 januari 2021. Kommittén besökte ett stort antal inrättningar där människor sitter frihetsberövade, bl.a. anstalter, häkten och psykiatriska vårdinrättningar, i syfte att bedöma hur de frihetsberövade behandlas. Kommitténs observationer och rekommendationer överlämnades i en rapport till Sverige den 30 juli 2021.

Europarådets ministerkommitté beslutade i december 2020 att anta ett antal rekommendationer om Sveriges efterlevnad av den europeiska stadgan om landsdelseller minoritetsspråk. Bland annat rekommenderas Sverige att inrätta språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib (se avsnitt 11).

På grund av covid-19 sköts Internationella arbetsorganisationens (ILO) internationella arbetskonferens upp till 2021, vilket påverkade rapporteringen och möjligheterna att granska ländernas tillämpning av ratificerade konventioner. Som en extraordinär åtgärd sköts även 2020 års rapportering upp ett år och medlemsländerna ombads i stället inkomma med uppgifter om relevanta förändringar av 2019 års rapportering. Sverige skickade en rapport till ILO om de åtgärder som vidtagits på arbetsmarknadsområdet med anledning av de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin.

10.8.2 Ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

Förstärkt rättsligt skydd

Principerna om likabehandling och icke-diskriminering är grundläggande för de mänskliga rättigheterna. Arbetet med att säkerställa en effektiv och heltäckande lagstiftning mot diskriminering har fortsatt. I oktober beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv (dir. 2020:102) till utredningen om en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen (dir. 2018:99). Utredningen lämnade ett delbetänkande den 15 december 2020 med förslag på hur tillsynen kan bli mer effektiv (utg.omr. 13 avsnitt 4).

Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige, lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. I november 2020 överlämnades betänkandet från Barnkonventionsutredningen (SOU 2020:63) till regeringen. I betänkandet görs bl.a. bedömningen att det finns ett 30-tal oförenligheter mellan svensk lagstiftning och praxis i förhållande till barnkonventionen (utg.omr. 9 avsnitt 8).

Hedersbrottsutredningen har haft i uppdrag att bl.a. se över vissa frågor om kontaktförbud. I uppdraget ingick att analysera och vid behov föreslå ytterligare ändringar som är lämpliga med anledning av den utvärdering av Sverige som Europarådets expertgrupp GREVIO genomfört i fråga om artiklarna 52 och 53 i

Utgiftsområde 1

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen. Utredningen lämnade i oktober 2020 över sitt betänkande Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Den 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217). I propositionen föreslås bl.a. att det s.k. väsentlighetskravet för kontaktförbud avseende en gemensam bostad och för särskilt utvidgat kontaktförbud tas bort. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Sverige har under lång tid fått återkommande internationell och nationell kritik för sin häktnings- och restriktionsanvändning. Kriminalvården har trots en ansträngd beläggningssituation i häkte fortsatt sitt utvecklingsarbete för att öka kvaliteten i det isoleringsbrytande arbetet. De isoleringsbrytande åtgärderna består t.ex. av vistelse med andra intagna, kontakter med anhöriga, personalledda aktiviteter eller besök av frivilligorganisationer. Covid-19-pandemin har medfört att den forskningsstudie av häktade barn som påbörjades 2019 utökades till att även undersöka hur besöksstopp och andra eventuella konsekvenser påverkat barn i häkte.

Den 1 juli 2021 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär förbud mot isolering av häktade och anhållna barn (utg.omr. 4 avsnitt 2.5.2).

Ökat institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

Sverige har återkommande fått rekommendationer från internationella granskningsorgan om att inrätta en oberoende institution för mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna. Regeringen beslutade den 18 mars 2021 propositionen Institutet för mänskliga rättigheter (prop. 2020/21:143). I juni biföll riksdagen lagförslaget (bet. 2020/21:KU33, rskr. 2020/21:356). Syftet med Institutet för mänskliga rättigheter är att främja och skydda de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Det nya institutet ska bl.a. följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Det ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Institutet för mänskliga rättigheter föreslås starta sin verksamhet den 1 januari 2022. Regeringen har beslutat att institutet ska placeras i Lund och har gett en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av den nya myndigheten (dir. 2021:22).

Regeringen har uttalat att en sanningskommission ska etableras. Det pågår en dialog med Sametinget som under året och förra året har lett en förankringsprocess för att inhämta det samiska folkets synpunkter inför etableringen. Sametingets rapport Förberedelser inför en Sanningskommission om statens övergrepp mot det samiska folket lämnades till regeringen den 31 mars 2021. Regeringen följer också arbetet i den pågående sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Regeringen återkallade den 17 mars propositionen En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket (skr. 2020/21:164). Propositionen lämnades till riksdagen den 17 december 2020. Följdmotionerna med anledning av propositionen visar att flera partier vill se en konsultationsordning, men vill avslå den utformning som föreslås i propositionen. Sametinget har stått bakom förslaget i propositionen och de förändringar som nu behöver göras kommer att ske i nära dialog med Sametinget (se avsnitt 7).

Utgiftsområde 1

Grundläggande rättigheter inom EU stärks

Europeiska kommissionen presenterade den 2 december 2020 en ny strategi för att stärka tillämpningen av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Strategin utgör ett förnyat åtagande för att se till att såväl institutionerna som medlemsstaterna tillämpar stadgan fullt ut. Rådet för rättsliga och inrikes frågor antog i mars 2021 rådslutsatser som svar på strategin. Rådslutsatserna lägger fast rådets åtaganden i arbetet med att genomföra strategin. Exempelvis kommer rådet fortsättningsvis att hålla en årlig diskussion om tillämpningen av stadgan i EU, bl.a. med utgångspunkt i de rapporter som kommissionen och EU:s byrå för grundläggande rättigheter tar fram.

Kommissionen presenterade den 18 september 2020 en handlingsplan mot rasism 2020 – 2025 vilken syftar till att på ett konkret sätt lägga fram åtgärder som ska vidtas för att motverka rasism och diskriminering på grund av etnicitet inom unionen. Kommissionen presenterade den 12 november 2020 en jämlikhetsstrategi för hbtqipersoner 2020 – 2025 vilken syftar till att uppnå målsättningen att varje hbtqi-person i EU ska vara säker, ha lika möjligheter och fullt ut delta i samhällslivet. Vidare presenterade kommissionen den 24 mars 2021 en strategi för barnets rättigheter i syfte att integrera ett barnrättsperspektiv i unionens alla åtgärder. Kommissionen har även presenterat EU:s strategi om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Strategin, som löper från 2021 till 2030, utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Strategin pekar ut åtta prioriterade områden för ett effektivt genomförande av konventionen. I april 2021 antog Europaparlamentet och rådet förordningen om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden. Programmet tillämpas med retroaktiv verkan från den 1 januari 2021 och syftar till att främja och skydda grundläggande rättigheter inom EU.

10.8.3 Ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet Från anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati avsattes 15 miljoner kronor under 2020 för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Medlen har bl.a. finansierat ett uppdrag till Uppsala universitet om uppdragsutbildningar i syfte att stärka kunskapen om mänskliga rättigheter hos statligt anställda. Vidare har medlen använts för finansiering av ett uppdrag till Länsstyrelsen i Dalarnas län i syfte att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter. Inom ramen för regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har arbetet med att stärka mänskliga rättigheter i den kommunala verksamheten fortsatt.

Fortsatta insatser för att höja kunskapen om mänskliga rättigheter

Under 2020 och 2021 har Uppsala universitet fortsatt med uppdragsutbildningarna om mänskliga rättigheter för statligt anställda (Ku2017/00254, Ku2017/00961, Ku2020/02567 [delvis]). Uppdragsutbildningarna har under 2020 påverkats av pandemin med färre deltagare än beräknat. Mest påverkades den grundläggande utbildningen i mänskliga rättigheter som hade totalt 57 deltagare i jämförelse med totalt 74 deltagare 2019. Trots covid-19 har dock intresset och behovet för verksamhetsanpassade insatser fortsatt varit stort. Under 2020 har 34 intresseförfrågningar från 19 myndigheter inkommit, varav 26 av dessa har genomförts. Utvärderingarna av utbildningarna har varit övervägande positiva. Bland annat har runt 80 procent av deltagarna svarat att utbildningen har varit relevant i deras yrkesutövande (A2021/00770).

Folkbildningsrådet har fortsatt utbildningssatsningen om mänskliga rättigheter inom folkbildningen (Ku2017/01154, Ku2020/02567 [delvis]). Folkbildningsrådet har

Utgiftsområde 1

beviljat bidrag till åtta olika projekt som bl.a. har handlat om att öka kännedomen om våld och våldsprevention hos fritidsledare och om att stärka kompetensen om mänskliga rättigheter hos personer i marginaliserade grupper, t.ex. boende i vissa särskilt utsatta områden eller personer med bristande kunskaper i svenska. Den digitala omställningen har inneburit att projekten har nått fler deltagare än vanligt (A2021/00553).

Forum för levande historia har i uppdrag att fortsätta genomföra en utbildningsinsats om rasism i historien och i dag (A2019/02320). Enligt en effektutvärdering som myndigheten låtit genomföra har utbildningsinsatserna bidragit till ökad kunskap för deltagarna i sin yrkesroll. Samtidigt konstateras att det bl.a. krävs insatser som syftar till ett systematiskt kvalitetsarbete på berörd arbetsplats om utbildningen ska ge verktyg för förändring av den egna verksamheten. (A2021/00955, utg.omr. 13 avsnitt 4).

Regeringen beslutade den 4 februari 2021 om läroplansändringar gällande jämställdhet och kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (U2021/00783 upp till U2021/00791). Dessa ska tillämpas i utbildning från höstterminen 2022. Några viktiga delar i undervisningen som stärks i och med beslutet är att begreppet samtycke har lagts till för att betona vikten av att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och för att förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. Även skrivningar om rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck har förts in i läroplanerna.

Tillämpning och beaktande av mänskliga rättigheter inom offentlig

verksamhet

Länsstyrelsen i Dalarna har fortsatt sitt uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter (Ku2017/00707, Ku2017/00255, Ku2020/02567 [delvis]). Enligt Länsstyrelsernas rapport över verksamhetsåret 2020 har pandemin inneburit ett större fokus på frågor om mänskliga rättigheter. Uppdraget har bl.a. resulterat i att samtliga länsstyrelser har tilldelats och nyttjat medel i syfte att bekosta de mest prioriterade behoven för det rättighetsbaserade arbetssättet. Medlen möjliggör insatser som annars inte hade kunnat genomföras. Fokus har även varit på kunskapsutveckling för de som innehar nyckelfunktioner, t.ex. länsledningen, chefer och krishanterare. Uppdragsutbildningarna som Uppsala universitet anordnar har nyttjats. Under 2020 har länsstyrelserna fortsatt metodutvecklingen för mer sammanhållna system och strategier i arbetet med mänskliga rättigheter. Det rättighetsbaserade arbetssättet har dock haft ett mindre genomslag än året innan vilket antas bero på ändrade omständigheter på grund av covid-19-pandemin, t.ex. inställda seminarier och kontakter. Den människorättsstatistik som tagits fram och som ska utgöra ett stöd för att bedöma respekten och skyddet av de mänskliga rättigheterna, har under året förts in i ett gemensamt sökbart datasystem. Två övergripande lägesbilder om pandemins konsekvenser för de mänskliga rättigheterna har sammanställts (A2021/00544).

Sedan 2017 har regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter. SKR har i enlighet med överenskommelsen fortsatt arbetet för att öka kunskapen om mänskliga rättigheter hos förtroendevalda och anställda i kommuner och regioner och för att öka integreringen av mänskliga rättigheter i ordinarie processer (Ku2017/00256, Ku2017/01466, Ku2019/02002 [delvis]). Enligt SKR:s rapport från september 2020 har SKR bl.a. gett utbildningsstöd till mindre kommuner och regioner och genomfört regionala konferenser i syfte att sprida ett rättighetsbaserat arbetssätt (A2020/01815). Arbetet inom ramen för överenskommelsen fortgår med utgångspunkt i de resultat som framkom i den kartläggning som Raoul Wallenberg-institutet tagit fram. Kartläggningen visade bl.a. att det finns en större förståelse för mänskliga rättigheter

Utgiftsområde 1

som ett kommunalt och regionalt ansvar men att många kommuner fortfarande inte arbetar rättighetsbaserat och har ett fortsatt behov av stöd i arbetet (A2019/01044).

En viktig åtgärd i arbetet med att genomföra barnkonventionen är det sedan 2017 pågående kunskapslyftet för barnets rättigheter. Målet är att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen hos de offentliga aktörerna. Under 2021 har åtta statliga myndigheter fått nya uppdrag i kunskapslyftet, med stöd av Barnombudsmannen. Det har bl.a. resulterat i insatser för att säkra ett barnrättsperspektiv i styroch ledningsprocesser hos dessa myndigheter. Länsstyrelsernas redovisning av uppdraget att samordna och utveckla tillämpningen av barnets rättigheter visar att efterfrågan på kunskapshöjande insatser i länen var stor under det gångna året (utg.omr. 9 avsnitt 8). Regeringen har också uppmärksammat behovet av fokus på arbetet med barns rättigheter i fysisk planering och stadsutveckling. Boverket slutrapporterade under 2020 ett uppdrag om att kartlägga och analysera den praktiska tillämpningen av barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling (Fi2019/03125). Boverket konstaterade bl.a. i rapporten att många olika metoder och arbetssätt används för att tillämpa barnkonventionen och att aktörer inom fysisk planering efterfrågar vägledning. Boverket har därför fått i uppdrag att ta fram sådan vägledning (Fi2021/01565). Migrationsverket har förbättrat förutsättningarna för en hög kvalitet i ärenden som rör barn. Myndigheten har tagit arbetet vidare efter att ha ingått i regeringens satsning om ett kunskapslyft för barnets rättigheter.

Inom ramen för arbetet med regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott har Forum för levande historia gett myndigheter och andra offentliga verksamheter fortsatt stöd i att kvalitetssäkra sin verksamhet och sitt bemötande gentemot enskilda (utg.omr. 13 avsnitt 4).

Regeringen beslutade den 21 januari 2021 en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter under de kommande åren. Handlingsplanen gäller fram t.o.m. 2023 men innehåller även strategiska insatser för att säkerställa det långsiktiga arbetet. Att exempelvis utöka antalet hbtqi-strategiska myndigheter utgör ett led i arbetet med en handlingsplan. Statskontoret har även fått i uppdrag att se över det långsiktiga behovet av samordning och uppföljning samt vilket stöd de hbtqi-strategiska myndigheterna behöver i sitt arbete med att integrera ett hbtqi-perspektiv i sin verksamhet (utg.omr. 13 avsnitt 4).

Med anledning av utbrottet av covid-19 fick Jämställdhetsmyndigheten den 30 april 2020 i uppdrag att identifiera och utveckla arbetssätt för att kommuner ska kunna sprida information om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet med uppdraget skulle utgå från målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10), vilken i stort överensstämmer med tillämpningsområdet för Istanbulkonventionen. Uppdraget redovisades den 26 februari 2021. Jämställdhetsmyndigheten har bl.a. samlat rekommenderade arbetssätt och goda exempel från kommuner på sin webbplats. Myndigheten har spritt informationen genom en nationell informationskampanj i samarbete med länsstyrelserna, webbinarier för kommuner, regioner och organisationer, samt i riktade utskick till kommuners ledning, äldreomsorg respektive personal inom skola och socialtjänst (utg.omr. 13 avsnitt 5).

Utgiftsområde 1

10.8.4 Ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet

Sakråd och samråd med det civila samhället

Sakråd, som är en arbetsmetod för Regeringskansliet för att på ett systematiskt sätt ta vara på civilsamhällets expertis i olika sakfrågor, fortsätter att införas. Med anledning av covid-19 har digitala samråd med de nationella minoriteterna utvecklats. Digitaliseringen har medfört en ökad flexibilitet med möjlighet till fler deltagare och förbättrad effektivitet, såsom mindre resande. Bland annat deltog ett större antal samiska organisationer i 2020 års samråd än tidigare.

Regeringen har haft möte med Barnrättsdelegationen i september 2020 om arbetet med strategin för att motverka våld mot barn, och fortsatt föra dialog om barns utsatthet med anledning av pandemin. I april 2021 träffade regeringen Barnrättsdelegationen för att prata om barn och unga i samhällets vård. Vidare har sakråd om FN:s barnrättskommittés frågor till Sverige ägt rum i april och september.

Justitiedepartementet höll tillsammans med UD i november 2020 ett samrådsmöte med representanter för företag, fackföreningar, näringslivsorganisationer, civilsamhälle samt vissa myndigheter för att samla in synpunkter på Europeiska kommissionens konsultation om ett legalt ramverk för hållbar bolagsstyrning inklusive tillbörlig aktsamhet (due diligence) avseende mänskliga rättigheter och miljö i globala leverantörskedjor.

Bidrag har getts till Mänskliga Rättighetsdagarna (MR-dagarna) 2020. På grund av covid-19 sköts MR-dagarna 2020 upp till april 2021 och genomfördes i digital form (A2020/00816).

Hållbart företagande, företag och mänskliga rättigheter

En plattform för internationellt hållbart företagande lanserades i december 2019. Plattformen är baserad på skrivelsen Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Sveriges nationella handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter som är utarbetad i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Plattformen har en bred ansats utifrån en tydlig förväntan på företag att respektera mänskliga rättigheter i all sin verksamhet, både i Sverige och utomlands.

Under året har genomförandet av plattformen initierats, bl.a. har en referensgrupp för hållbart företagande inrättats och ett flertal möten hållits med representanter för näringslivsorganisationer, företag och civilsamhället för att samtala kring frågor om hållbart företagande. Samtalen har haft fokus på företagande och mänskliga rättigheter, inklusive tillbörlig hänsyn för mänskliga rättigheter och miljö i globala leverantörskedjor. Så som redovisats i budgetpropositionen för 2021 har arbetet fortsatt drivits vidare med utgångspunkt i statens ägarpolicy bl.a. genom löpande uppföljning av bolagens arbete samt kompetenshöjande insatser.

10.9 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Det är av stor vikt för arbetet med mänskliga rättigheter att Institutet för mänskliga rättigheter inrättas 2022. Institutet kommer att spela en viktig roll i det fortsatta systematiska arbetet med mänskliga rättigheter genom att utifrån ett helhetsperspektiv kunna följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas. I regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) gör regeringen bedömningen att en sammanhållen struktur för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna behövs. I och med att

Utgiftsområde 1

institutet inrättas kommer den sista men mest centrala delen i den strukturen att vara på plats.

Regeringens bedömning är att övriga insatser som har vidtagits inom ramen för regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter bidrar till att uppfylla målet att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Pandemin har i många avseenden inneburit ett större fokus på frågor om mänskliga rättigheter exempelvis genom analys av hur pandemin kan påverka grundläggande fri- och rättigheter, t.ex. rätten till liv och hälsa. I vissa fall har pandemin dock medfört att arbetet med mänskliga rättigheter har haft ett mindre genomslag t.ex. genom att färre har haft möjlighet att delta i utbildningsinsatser. Samtidigt har den digitala omställningen i andra fall inneburit att fler deltagare har kunnat ta del av insatserna. Insatserna har bl.a. resulterat i en ökad kunskap och kompetens om mänskliga rättigheter hos framför allt statligt anställda. Insatserna har vidare bidragit till ett mer samordnat och systematiskt arbete för mänskliga rättigheter på regional och lokal nivå bl.a. genom ett rättighetsbaserat arbetssätt. Även insatser som har gjorts inom andra politikområden t.ex. barnrättspolitiken, jämställdhetspolitiken och politiken mot diskriminering bidrar till måluppfyllelsen.

Samtidigt visar olika rapporter och granskningar att det krävs fortsatt arbete för att nå målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Det finns bl.a. ett fortsatt behov av kompetenshöjande åtgärder om de mänskliga rättigheterna och av att integrera de mänskliga rättigheterna i ordinarie verksamheter. Sverige lägger stor vikt vid rekommendationer och synpunkter från internationella granskningsorgan. När allt fler länder ifrågasätter det internationella regelverket om mänskliga rättigheter är det angeläget att arbetet för att förverkliga de mänskliga rättigheterna fortsätter såväl nationellt som internationellt. Sverige kan på så sätt agera som en positiv kraft och förebild för andra länder.

10.10 Politikens inriktning

Vi lever i en tid där idén om alla människors lika värde utmanas och arbetet för mänskliga rättigheter är viktigare än på länge. Rapporter från internationella människorättsorgan pekar på en oroande utveckling vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. Det gäller bl.a. förekomst av rasism och hatbrott, exempelvis upplevd ökad diskriminering hos personer som tillhör etniska minoriteter och ett ökat antal hatbrott mot hbtqi-personer i Europa. Därför är det viktigt att de internationella åtagandena om mänskliga rättigheter tas på största allvar.

Under en längre tid har det pågått en utveckling där mänskliga rättigheter allt oftare ifrågasätts och det finns risk att denna trend förstärks. Pandemin innebär att samhället och dess olika funktioner utsätts för extra stora påfrestningar. Rapporter visar på att pandemin innebär en ökad risk för att de mänskliga rättigheterna begränsas och åsidosätts. Pandemins konsekvenser, med ökad ojämlikhet och orättvisor, gör att personer som hör till redan utsatta grupper har drabbats särskilt hårt. Mot den bakgrunden anser regeringen att Sverige behöver ha än mer fokus på att ständigt hålla frågor om mänskliga rättigheter på agendan både på internationell och nationell nivå.

Ett konkret sätt att försvara de internationella överenskommelserna om mänskliga rättigheter är att ständigt ta nya steg för att de ska efterlevas fullt ut i Sverige. Regeringens långsiktiga arbete, i enlighet med strukturen i regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29), ska bidra till att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62).

Utgiftsområde 1

Sverige har under en längre tid fått rekommendationer från internationella granskningsorgan om att inrätta en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Den 9 juni 2021 biföll riksdagen propositionen Institutet för mänskliga rättigheter (prop. 2020/21:143, bet. 2020/21:KU33, rskr. 2020/21:356). När Institutet för mänskliga rättigheter inrättas den 1 januari 2022 kommer en viktig pusselbit i strukturen för ett långsiktigt och systematiskt arbete för mänskliga rättigheter att vara på plats. Institutet kommer att ha en viktig roll i att utifrån ett helhetsperspektiv främja säkerställande av de mänskliga rättigheterna. Det innebär att Sverige får en myndighet med uppgift att undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Regeringen anser att kommuner, regioner och statliga förvaltningsmyndigheter på institutets begäran ska lämna uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Skyldigheten ska inte gälla för domstolsliknande nämnder eller sådana organ i förvaltningsmyndighet som har domstolsliknande uppgifter. Kommuner och regioner ska kompenseras för ett sådant nytt åliggande. Institutet ska inte ta över andra aktörers arbete med mänskliga rättigheter utan komplettera och förstärka det arbete som redan utförs.

Även om Sverige på många sätt är en förebild när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna får Sverige synpunkter såväl som kritik i både internationella och nationella granskningar. Kritiken är en indikation på att det pågående arbetet som följer av regeringens strategi för mänskliga rättigheter är nödvändigt.

Fortsatta och långsiktiga insatser behövs därför alltjämt. En central utgångspunkt är att svensk lagstiftning ska vara utformad i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Därutöver behöver ett samordnat och systematiskt arbete för mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet fortsatt prioriteras. Kunskapshöjande insatser om mänskliga rättigheter behöver ständigt fortgå och arbetet på kommunal och regional nivå i syfte att bl.a. integrera de mänskliga rättigheterna i ordinarie verksamhet behöver fortsätta.

Slutligen spelar det civila samhället en ovärderlig roll i att uppmärksamma, belysa och driva på frågor om mänskliga rättigheter. Det civila samhället behöver därför ha goda förutsättningar för att fortsatt driva ett aktivt arbete med mänskliga rättigheter.

10.11 Budgetförslag

10.11.1 6:1 Allmänna val och demokrati

Tabell 10.3 Anslagsutveckling 6:1 Allmänna val och demokrati

Tusental kronor

2020 Utfall 141 793 Anslagssparande 3 047 2021 Anslag 122 340 1 Utgiftsprognos 121 292

2022 Förslag 695 140

2023 Beräknat 108 540 2024 Beräknat 130 640 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för val, åtgärder för att främja, förankra och försvara demokratin samt åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Anslaget får användas för administrationskostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.4 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 6:1 Allmänna val och

demokrati

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 107 340 107 340 107 340

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 587 800 1 200 23 300 varav BP22 630 800 50 200 72 300 – Genomförande av allmänna val 2022 493 900 24 700 – Nytt it-system för valadministrationen 23 600 9 000 9 000 – MR-institutets insamlingskostnader -2 500 -2 500 -2 500 – Säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund 19 000 19 000 19 000 – Förstärkt skydd för väljarna vid röstmottagning 46 800 46 800 – Valdeltagandeinsatser 50 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 695 140 108 540 130 640

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tidigare föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskar med 43 000 000 kronor 2022 till följd av att tidsbegränsade satsningar löper ut.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 493 900 000 kronor för 2022 för kostnader för genomförande av de allmänna valen 2022. Av dessa medel avser 67 000 000 kronor länsstyrelsernas kostnader och 253 000 000 kronor avser kommunernas kostnader för de allmänna valen. För 2023 beräknas anslaget ökas med 24 700 000 kronor för eftervalsarbete.

Anslaget ökas med 23 600 000 kronor för 2022 och med 9 000 000 kronor fr.o.m. 2023 för att finansiera det nya valdatasystemet.

Anslaget minskas med 2 500 000 kronor för att finansiera motsvarande ökning av anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner för kommuners och regioners skyldighet att på MR-institutets begäran lämna uppgifter till institutet.

Anslaget ökas med 19 000 000 kronor fr.o.m. 2022 för att stärka statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och organisationer inom det civila samhället. Anslaget ökas med 46 800 000 kronor för 2022 och 46 800 000 kronor för 2024 för kostnader till följd av ändringar i vallagen i syfte att förstärka väljarnas skydd vid röstmottagning i allmänna val.

Anslaget ökas med 50 000 000 kronor för 2022 för valdetagarinsatser i syfte att stimulera ett högt och mer jämlikt valdeltagande. Regeringen föreslår att 695 140 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 108 540 000 kronor respektive 130 640 000 kronor.

Utgiftsområde 1

10.11.2 6:2 Justitiekanslern

Tabell 10.5 Anslagsutveckling 6:2 Justitiekanslern

Tusental kronor

2020 Utfall 50 976 Anslagssparande 945 2021 Anslag 78 243 Utgiftsprognos 76 527 1

2022 Förslag 55 726

2023 Beräknat 56 312 2 2024 Beräknat 56 871 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 55 726 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 55 725 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Justitiekanslerns förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.6 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 6:2 Justitiekanslern

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 53 243 53 243 53 243

Pris- och löneomräkning 2 483 1 048 1 587 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 000 2 021 2 041 varav BP22 3 2 000 2 000 2 000 – Stärkt tillsyn och kontroll över ersättning till rättsliga biträden 2 000 2 000 2 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 55 726 56 312 56 871

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att ge Justitiekanslern en ökad tillsynsmöjlighet över rättshjälpssystemet och därmed bidra till stärkt kontroll över utgifterna för rättsliga biträden, föreslår regeringen att anslaget ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 minskas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 55 726 000 kronor anvisas under anslaget 6:2 Justitiekanslern för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 56 312 000 kronor respektive 56 871 000 kronor.

Utgiftsområde 1

10.11.3 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

Tabell 10.7 Anslagsutveckling 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

Tusental kronor

2020 Utfall 114 035 Anslagssparande 2 209 2021 Anslag 121 740 Utgiftsprognos 122 838 1

2022 Förslag 124 792

2023 Beräknat 130 138 2 2024 Beräknat 131 443 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 128 749 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 128 750 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Integritetsskyddsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.8 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 6:3

Integritetsskyddsmyndigheten

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 111 740 111 740 111 740

Pris- och löneomräkning 1 652 2 875 4 024 2 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 11 400 15 523 15 679 varav BP22 3 11 400 15 400 15 400 – Tillsyn av tillfällig EU-förordning 1 400 1 400 1 400 – Nya uppgifter och ökad ärendehantering 10 000 14 000 14 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 124 792 130 138 131 443

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att möta de höga kraven på harmonisering i arbetet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), föreslår regeringen att anslaget ökas med 10 000 000 kronor fr.o.m. 2022 och med ytterligare 4 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Anslaget föreslås ökas med 1 400 000 kronor från 2022 t.o.m. 2024 för att omhänderta ett tillfälligt undantag från vissa EU-bestämmelser vad gäller användning av teknik hos leverantörer av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter, i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.

Regeringen föreslår att 124 792 000 kronor anvisas under anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 130 138 000 kronor respektive 131 443 000 kronor.

Utgiftsområde 1

10.11.4 6:4 Valmyndigheten

Tabell 10.9 Anslagsutveckling 6:4 Valmyndigheten

Tusental kronor

2020 Utfall 17 917 Anslagssparande 3 132 2021 Anslag 20 730 Utgiftsprognos 21 160 1

2022 Förslag 27 000

2023 Beräknat 27 273 2 2024 Beräknat 27 541 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 27 000 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 27 000 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Valmyndighetens verksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.10 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 6:4 Valmyndigheten

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 20 730 20 730 20 730

Pris- och löneomräkning 2 270 482 691 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 6 000 6 061 6 120 varav BP22 3 6 000 6 000 6 000 – Förstärkning Valmyndigheten 6 000 6 000 6 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 27 000 27 273 27 541

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 6 000 000 kronor fr.o.m. 2022 för myndighetens nya uppgifter efter ändringar i vallagen som syftar till att förstärka väljarnas skydd vid röstmottagning i allmänna val.

Regeringen föreslår att 27 000 000 kronor anvisas under anslaget 6:4 Valmyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 27 273 000 kronor respektive 27 541 000 kronor.

Utgiftsområde 1

10.11.5 6:5 Stöd till politiska partier

Tabell 10.11 Anslagsutveckling 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor

2020 Utfall 168 929 Anslagssparande 271 2021 Anslag 169 200 Utgiftsprognos 169 200 1

2022 Förslag 169 200

2023 Beräknat 169 200 2024 Beräknat 169 200 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till politiska partier. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd till politiskt parti som deltagit i val till riksdagen dels som ett partistöd, dels som ett kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som ett mandatbidrag.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.12 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 169 200 169 200 169 200

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 169 200 169 200 169 200

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 169 200 000 kronor anvisas under anslaget 6:5 Stöd till politiska partier för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 169 200 000 kronor respektive 169 200 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 169 200 000 kronor 2023.

Skälen för regeringens förslag: När Riksdagsförvaltningen beslutar om bidrag till politiska partier medför det utgifter året efter budgetåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 169 200 000 kronor 2023.

Utgiftsområde 1

Tabell 10.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat 2020 2021 2022 2023 Ingående åtaganden 126 941 125 966 169 200 Nya åtaganden 125 966 169 200 169 200 Infriade åtaganden -126 941 -125 966 -169 200 -169 200 Utestående åtaganden 125 966 169 200 169 200

Erhållet/föreslaget bemyndigande 169 200 169 200 169 200

10.11.6 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tabell 10.14 Anslagsutveckling 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tusental kronor

2020 Utfall Anslagssparande 2021 Anslag 25 000 1 Utgiftsprognos

2022 Förslag 50 000

2023 Beräknat 50 582 2 2024 Beräknat 51 100 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 50 000 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 50 000 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Institutet för mänskliga rättigheters förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.15 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 6:6 Institutet för mänskliga

rättigheter

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 25 000 25 000 25 000

Pris- och löneomräkning 2 291 550 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 25 000 25 291 25 550 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 50 000 50 582 51 100

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

Regeringen föreslår att 50 000 000 kronor anvisas under anslaget 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 50 582 000 kronor respektive 51 100 000 kronor.

Utgiftsområde 1

11 Nationella minoriteter

11.1 Mål för området

Målet för politikområdet är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83).

De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Målet ska följas upp inom följande delområden (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272): – diskriminering och utsatthet, – inflytande och delaktighet, och – språk och kulturell identitet.

11.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom nationella minoriteter utgår från följande bedömningsgrunder: – kommuners, regioners och myndigheters efterlevnad av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (benämns fortsättningsvis minoritetslagen) och Sveriges internationella åtaganden inom området – informations- och kunskapshöjande insatser för att förstärka efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter – arbete mot diskriminering och utsatthet – utvecklingen av samråd med och inflytande för de nationella minoriteterna – språk- och kulturaktiviteter för och av de nationella minoriteterna – insatser för att stärka de nationella minoritetsspråken.

11.3 Resultatredovisning

11.3.1 Efterlevnaden av minoritetslagen Enligt minoritetslagen kan en kommun efter ansökan ingå i ett eller flera förvaltningsområden för finska, meänkieli eller samiska, där de nationella minoriteterna ska kunna använda språken i kontakt med kommunen. Antalet kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområdena 2020 är oförändrat jämfört med 2019 (84 kommuner och 15 regioner), men har mer än fördubblats sedan 2010 (se diagram 11.1).

Utgiftsområde 1

Diagram 11.1 Antalet kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområden för

finska, meänkieli och samiska

Antal År 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kommun Region Källa: Uppföljningsrapport 2020.

Efter att minoritetslagen stärktes 2019 har fler kommuner och regioner tagit fram måloch riktlinjer för sitt arbete med de nationella minoriteterna. Majoriteten av kommunerna inkluderar samtliga nationella minoriteter i styrdokumenten, i vilka de nationella minoriteternas behov redovisas.

Av 73 kommuner som tillhör något förvaltningsområde uppger ca 60 procent att de antagit mål och riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet. Av 13 regioner i förvaltningsområdena uppger ca 50 procent att de antagit mål och riktlinjer. Utanför förvaltningsområdena uppger 41 kommuner att de antagit mål och riktlinjer. En region utanför förvaltningsområdena uppger att de antagit mål och riktlinjer.

Sveriges internationella åtaganden om nationella minoriteters rättigheter

Efterlevnaden av Sveriges internationella åtaganden är en integrerad del av minoritetspolitiken. Sverige har varit och är fortsatt en stark röst internationellt för allas rätt att fullt ut åtnjuta sina mänskliga rättigheter utan diskriminering, oavsett etnisk tillhörighet.

Den sjunde övervakningsomgången avseende Sveriges efterlevnad av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk avslutades i december 2020. Europarådets ministerkommitté beslutade att anta ett antal rekommendationer, bl.a. rekommenderas Sverige att inrätta språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Rekommendationerna utgör ett underlag i regeringens fortsatta arbete. Det samlade nationella arbetet med mänskliga rättigheter redovisas i avsnitt 10.

Informations- och kunskapshöjande insatser stärker efterlevnaden av de

nationella minoriteternas rättigheter

Kommuner och regioner ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar i enlighet med minoritetslagen. Av Sametingets och Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport Nationella minoriteter och minoritetsspråk, Minoritetspolitikens utveckling år 2020 (Ku2021/01223) (benämns fortsättningsvis Uppföljningsrapport 2020) framgår att Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget fortsatt arbetet med att sprida informations- och utbildningsmaterial, såväl i tryckt format som via minoritet.se . Webbplatsen hade ca 420 000 besök 2020, en ökning med 14 procent jämfört med 2019 och med 31 procent jämfört med 2018.

Utgiftsområde 1

11.3.2 Diskriminering och utsatthet Av Uppföljningsrapport 2020 framgår att de nationella minoriteterna upplever att de utsätts för diskriminering och utsatthet och att det blivit vanligare med en negativ attityd gentemot nationella minoriteter under året. Det handlar bl.a. om stereotypa framställningar i media, diskriminering på arbetsmarknaden samt hot och hat i samhället, både fysiskt och digitalt. Särskilt unga upplever att covid-19-pandemin har förstärkt oron för att bli diskriminerade på arbetsmarknaden eller i skolan. Forum för levande historias rapport Antisemitism i Sverige visar samtidigt på en generell minskning av antisemitiska attityder i Sverige i dag jämfört med den senaste undersökningen 2005. Rapporten visar utvecklingen vad gäller attityder generellt, men inkluderar inte frågan om antisemitismen ökar eller minskar om hänsyn tas till hot och hat, kränkningar och utsatthet. Av uppföljningsrapport 2020 framgår att kommuners och regioners arbete med diskrimineringsfrågor som omfattar nationella minoriteter har minskat sedan 2019 såväl inom som utanför förvaltningsområden. Bland annat har färre personer på ledningsnivå i kommuner som tillhör förvaltningsområden fått utbildning om diskriminering med koppling till nationella minoriteter. Även andra insatser, t.ex. insatser på bibliotek om diskrimineringsgrunder och arbetet med att främja mänskliga rättigheter, har minskat. Det finns indikationer att män drabbats hårdare av restriktionerna än kvinnor, då de senare i större utsträckning deltar i aktiviteter genom civilsamhället samt använder digitala verktyg mer.

Inom ramen för den nationella satsningen med anledning av Malmöforumet som äger rum i oktober 2021 har ett antal myndigheter genomfört åtgärder som bl.a. syftar till att motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism.

11.3.3 Inflytande och delaktighet Av Uppföljningsrapport 2020 framgår att inflytande genom strukturerade samråd har legat kvar på en relativt hög nivå i förvaltningsområden och en lägre nivå utanför. Sammantaget ger fler kommuner och regioner nationella minoriteter möjlighet till inflytande och samråd än tidigare. Majoriteten av kommunerna och regionerna inom förvaltningsområdena har genomfört strukturerade digitala samråd. I samråd och fokusgrupper deltar fler kvinnor än män. Fler kvinnor än män figurerar också i artiklar och notiser på webbplatsen minoritet.se . Den digitala omställningen har medfört utanförskap för personer utan datorvana och de som inte har tillgång till dator eller smartmobil. Framför allt män och äldre personer har drabbats. Drygt 10 procent av kommunerna har erbjudit inflytande genom representation i ungdomsråd eller motsvarande. Inflytande genom direktkontakt med politiska personer och handläggare i specifika frågor har ökat. Av uppföljningsrapport 2020 framgår att sverigefinnar är den nationella minoritet som har störst möjlighet till inflytande och delaktighet i kommuner och regioner. Nationella minoriteters inflytande och delaktighet har framför allt påverkat kommuners och regioners beslut och inriktning inom kultur- och språkområdet, äldreomsorg, skola och förskola samt hälso- och sjukvård. Endast ett fåtal kommuner utanför förvaltningsområdena har genomfört strukturerade samråd, vilka omfattat frågor om framför allt språk och kultur.

11.3.4 Språk och kultur Av Uppföljningsrapport 2020 framgår att det statsbidrag som fördelats till kommuner och regioner för att ingå i ett eller flera förvaltningsområden för de nationella minoritetsspråken till stor del har använts till språk- och kulturaktiviteter under 2020, även om störst del används till samordningsinsatser. Länsstyrelsen i Stockholms län fördelade ca 57 miljoner kronor till 59 kommuner och Sametinget fördelade ca 25 miljoner kronor till 25 kommuner. Sammanlagt fördelades också ca 3 miljoner kronor till 15 regioner.

Utgiftsområde 1

Trots att flera språk- och kulturinsatser har fått ställas in med anledning av pandemin har majoriteten av kommunerna och regionerna inom förvaltningsområdena genomfört kulturverksamheter såsom teater, dans, film och utställningar. Flest språk- och kulturinsatser görs fortsatt för finska medan antalet insatser för jiddisch, romani chib och meänkieli är färre. Den vanligaste insatsen i kommuner och regioner utanför förvaltningsområdena för att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur är att tillgängliggöra material på bibliotek. Insatser på bibliotek har ökat i andel mellan åren 2018 och 2020.

Flera myndigheter samt Stiftelsen Svenska Filminstitutet har genomfört insatser för att stärka nationella minoriteters språk och kultur. Bland annat har följande gjorts:

– Samiskt språkcentrum har fortsatt att arbeta med metodutveckling och stimulansåtgärder för att främja och stimulera ökad användning av samiskan. (Ku2021/00831) (se avsnitt 7). – Institutet för språk och folkminnen har fördelat ca 5 500 000 kronor till 59 språkrevitaliserande projekt med inriktning på barn och ungdomar respektive överföring av språk mellan generationer (utg.omr. 17 avsnitt 6). – Statens kulturråd har fördelat verksamhetsbidrag och projektbidrag om ca 15 000 000 kronor till nationella minoriteters organisationer med inriktning på verksamhet som bedöms vara av nationell kulturpolitisk betydelse respektive barn- och ungdomsverksamhet (utg.omr. 17 avsnitt 4). – Skolverket har sedan 2018 fortsatt med insatser för att öka tillgången på behöriga lärare för samiska. Antalet deltagare uppgår till ca 20 personer per utbildningsgenomgång (U2021/01247). – Stiftelsen Svenska Filminstitutet har inrättat två nya stöd för att främja tillgången till film för barn och ungdom på de nationella minoritetsspråken. Under året fördelades ca 550 000 kronor. Tillsammans med Folkets Bio och utbildningsradion har satsningen GLÖD lanserats, vilken resulterat i tio kortfilmer om de nationella minoriteterna (Ku2021/00558) (utg.omr. 17 avsnitt 13).

Modersmålsundervisning sker främst inom förvaltningsområdena

Modersmålsundervisning är en av de främsta insatserna för att stärka de nationella minoritetsspråken. Enligt Uppföljningsrapport 2020 erbjuder drygt 70 procent av kommunerna inom förvaltningsområdena modersmål på minoritetsspråk i förskolan. I förskoleklass erbjuder drygt 60 procent av kommunerna modersmålsstöd, vilket är ungefär på samma nivå som 2019. Cirka 90 procent av kommunerna erbjuder modersmålsundervisning i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan, och i gymnasieskolan drygt 40 procent. I kommuner utanför förvaltningsområdena har modersmålsstöd ökat i förskoleklass. Modersmålsundervisning i grundskolan, inklusive gymnasieskolan, har ökat marginellt.

11.3.5 Romsk inkludering sker på lokal och nationell nivå Enligt Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport Romsk inkludering, Årsrapport 2020 (Ku2021/01125), som fortsättningsvis benämns Årsrapport 2020, är strategin för romsk inkludering ett viktigt komplement till den nationella minoritetspolitiken, men det behövs en permanent långsiktig finansiering för att målet i strategin ska kunna uppnås.

I Årsrapport 2020 konstateras att kommuner har en viktig roll i att införliva strategin för romsk inkludering på lokal nivå och att statsbidraget till de kommuner som medverkat i pilot- respektive utvecklingsverksamhet har varit ett viktigt verktyg för att nå framgång i arbetet. Numera omfattas romsk inkludering i de flesta av dessa kommuners ordinarie strukturer bl.a. genom anställda brobyggare och insatser för att

Utgiftsområde 1

stärka kvinnors hälsa samt insatser med unga kvinnor och flickor för att motivera till studier. Mål och riktlinjer är framtagna för arbetet med nationella minoriteter och vissa kommuner har särskilda avsnitt eller handlingsplaner för arbetet med romsk inkludering. Pandemin har påverkat arbetet och många aktiviteter har fått ställas in, skjutas på framtiden eller genomföras digitalt.

Kommuner som inte fått statsbidrag tenderar att inte arbeta med romsk inkludering. Det saknas verksamhet för romsk inkludering i närmare 90 procent av landets kommuner, enligt Årsrapport 2020.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Arbetsförmedlingen, Boverket, Institutet för språk och folkminnen, Skolverket och Socialstyrelsen har haft uppdrag under 2020, vilket bl.a. resulterat i följande:

– Arbetsförmedlingen har tagit fram nya rutiner för samråd som ska säkerställa minoriteters inflytande och delaktighet (A2020/00386). Myndigheten ser kvinnor som särskilt viktiga att inkludera. – Boverket har vidareutvecklat den webbaserade utbildningen för att motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden och gjort den tillgänglig för allmänheten (Ku2021/01125). – MUCF har tagit fram förbättrade förutsättningar för romska ungdomsorganisationers deltagande i samhällslivet (Ku2021/00657).

I oktober 2020 presenterade EU-kommissionen ett nytt europeiskt strategiskt ramverk för romsk jämlikhet, inkludering och delaktighet. Samtidigt presenterades förslag till rådsrekommendationer på samma område. Medlemsstaterna uppmanas att anta strategiska ramverk senast i september 2021. Den svenska strategin för romsk inkludering sträcker sig dock till 2032.

11.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Kommuner, regioner och statliga myndigheter bidrar enligt regeringens bedömning på olika sätt till uppfyllelse av målet för politikområdet. Den sammantagna bilden är dock att kommuner och regioner, såväl i förvaltningsområden som utanför förvaltningsområden, behöver vara mer aktiva för att uppfylla minoritetslagens krav. Det återstår mycket arbete för att säkerställa nationella minoriteters rättigheter.

Pandemin har medfört negativa effekter för politikområdet bl.a. eftersom insatser har fått ställas in och personer som hör till de nationella minoriteterna, särskilt unga individer som tillhör någon nationell minoritet, upplever en negativ utveckling av attityder i samhället.

Liksom tidigare år har kommuner och regioner inom förvaltningsområdena generellt kommit längre i arbetet än kommuner och regioner utanför förvaltningsområdena, t.ex. när det gäller att ta fram mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och arbetet med strukturerade samråd. Flest åtgärder vidtas liksom tidigare år inom området språk och kultur. Arbete återstår dock för att de nationella minoritetsspråken ska kunna revitaliseras och de nationella minoriteternas kultur fortleva.

Enligt regeringens sammantagna bedömning har insatserna bidragit till att uppfylla målet för politikområdet.

Utgiftsområde 1

11.5 Politikens inriktning

11.5.1 En förstärkning av arbetet för nationella minoriteter Regeringen föreslår att ökade medel tillförs för att förstärka arbetet vid uppföljningsmyndigheterna Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget. De nationella minoriteternas rättigheter är en fråga som involverar många olika aktörer i det svenska samhället. En nyckelfråga för att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter är därför att det finns goda förutsättningar för samordningen, utvecklingen och uppföljningen av minoritetspolitiken. Regeringen föreslår vidare att medel tillförs för att stödja de nationella minoriteternas organisering. De nationella minoriteterna behöver förutsättningar för och möjlighet till inflytande och delaktighet för att bidra till ökad egenmakt.

Regeringen föreslår att medel tillförs för att möjliggöra framtagandet av ett handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken samt uppbyggnad och utveckling av språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Språkcentrum för jiddisch och romani chib är en del av Sveriges åtaganden, s.k. pledges, som ska presenteras på Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism i oktober 2021 (se avsnitt 10.5.3). Regeringen är angelägen om att bryta den pågående språkbytesprocessen som hotar att urholka de nationella minoriteternas kulturella identitet på ett oåterkalleligt sätt.

11.5.2 Förstärkning för att genomföra strategin för romsk inkludering Regeringen föreslår att medel tillförs för samordning och uppföljning, statsstöd till kommuner och ytterligare insatser inom ramen för strategins temaområden: utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet, kultur och språk samt civilsamhällets organisering. Åtgärden är en del av Sveriges åtaganden, s.k. pledges, som ska presenteras på Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism i oktober 2021 (se avsnitt 10.5.3). Regeringen fortsätter även med insatser för att förverkliga strategin för romsk inkludering med målsättningen att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 punkt 1, rskr. 2014/15:156).

Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande genomfört ett flertal åtgärder mot antiziganism och för romsk inkludering. Åtgärderna har bl.a. omfattat uppdrag till Statens skolverk att öka kunskapen i skolan om de nationella minoriteterna med fokus på romer och att sprida läromedelsupplement om romsk kultur, språk, religion och historia. Vidare har kommuner fått statsbidrag för att anställa romska brobyggare i skolan och inom socialtjänsten. Uppdrag har även lämnats till Länsstyrelsen i Stockholms län att sprida information om arbetet med romsk inkludering, bl.a. via webbplatsen minoritet.se .

I denna proposition redovisas ytterligare åtgärder som genomförts inom ramen för strategin för romsk inkludering (se avsnitt 11.3.5) och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (utg. omr. 13 avsnitt 4). Det handlar bl.a. om åtgärder för att motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden och förbättrade förutsättningar för romska ungdomsorganisationers deltagande i samhällslivet. Vidare har Länsstyrelsen i Stockholms län under 2020 – 2023 fått ett uppdrag att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för strategin för romsk inkludering. I uppdraget ingår att genomföra insatser för att öka

Utgiftsområde 1

kunskapen om romsk historia, romers nuvarande livsvillkor och ställning som nationell minoritet, genom exempelvis spridning av utbildningsmaterialet Antiziganismen i Sverige (Ku2019/02101). Uppdraget har redovisats i regeringens skrivelse 2020/21:75.

Regeringen avser att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering men bedömer att den förstärkning för att genomföra strategin för romsk inkludering som föreslås i denna proposition, tillsammans med genomförda åtgärder, tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

11.6 Budgetförslag

11.6.1 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tabell 11.1 Anslagsutveckling 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tusental kronor

2020 Utfall 114 691 Anslagssparande 3 080 2021 Anslag 117 771 1 Utgiftsprognos 116 762

2022 Förslag 207 771

2023 Beräknat 207 771 2024 Beräknat 207 771 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för de nationella minoriteterna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och enligt språklagen (2009:600) samt enligt Sveriges minoritetsåtaganden. Anslaget får även användas för Länsstyrelsens i Stockholms läns och Sametingets utgifter för det nationella samordningsansvaret för minoritetspolitiken samt för uppföljning enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Därutöver får anslaget användas för utgifter för statsbidrag enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk till kommuner och regioner inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska samt för utgifter för statsbidrag för verksamhet som främjar regeringens minoritetspolitik.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.2 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 7:1 Åtgärder för nationella

minoriteter

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 117 771 117 771 117 771

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 90 000 90 000 90 000 varav BP22 90 000 90 000 90 000 – Förstärkning för att genomföra minoritetspolitiken 90 000 90 000 90 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 207 771 207 771 207 771

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Utgiftsområde 1

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 90 000 000 kronor för 2022 – 2024 för att genomföra minoritetspolitiken.

Regeringen föreslår att 207 771 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 207 771 000 kronor respektive 207 771 000 kronor.

11.6.2 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Tabell 11.3 Anslagsutveckling 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Tusental kronor

2020 Utfall 1 488 Anslagssparande 12 2021 Anslag 1 500 Utgiftsprognos 1 487 1

2022 Förslag 15 500

2023 Beräknat 20 000 2024 Beräknat 20 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utvecklingsarbete och samordning för att främja den nationella minoriteten romers rättigheter och livsvillkor. Anslaget får även användas för utgifter för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för den nationella minoriteten romer.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.4 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 7:2 Åtgärder för den

nationella minoriteten romer

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 1 500 1 500 1 500

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 14 000 18 500 18 500 varav BP22 14 000 18 500 18 500 – Förstärkning för att genomföra strategin romsk inkludering 14 000 18 500 18 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 15 500 20 000 20 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 14 000 000 kronor för 2022 och 18 500 000 kronor årligen för 2023 och 2024 för att genomföra strategin för romsk inkludering. Av anslagsökningen är 8 000 000 kronor permanent.

Regeringen föreslår att 15 500 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 20 000 000 kronor respektive 20 000 000 kronor.

Utgiftsområde 1

12 Medier

12.1 Budgetförslag

12.1.1 8:1 Mediestöd

Tabell 12.1 Anslagsutveckling 8:1 Mediestöd

Tusental kronor

2020 Utfall 1 468 395 Anslagssparande -6 276 2021 Anslag 1 032 119 1 Utgiftsprognos 1 017 052

2022 Förslag 1 055 519

2023 Beräknat 1 010 519 2024 Beräknat 967 119 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till presstöd och mediestöd.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 12.2 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 För 8:1 Mediestöd

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 932 119 932 119 932 119

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 123 400 78 400 35 000 varav BP22 123 400 133 400 90 000 – Mediestöd för varannandagsutdelning av post 123 400 133 400 90 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 055 519 1 010 519 967 119

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 123 400 000 kronor för 2022 för att möjliggöra en fortsatt spridning av tryckta nyhetstidningar i områden där tidningsdistributionen påverkats av varannandagsutdelning av post. För 2023 och 2024 beräknas anslaget ökas med 133 400 000 kronor respektive 90 000 000 kronor för samma ändamål. Regeringen föreslår att 1 055 519 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Mediestöd för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 1 010 519 000 kronor respektive 967 119 000 kronor.

Utgiftsområde 1

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2023 – 2025.

Skälen för regeringens förslag: För att möjliggöra för mediestödsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv att fatta beslut om lokalt stöd för svagt bevakade områden till fleråriga insatser bör regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2023 – 2025. Bemyndigandet får användas för såväl lokalt stöd som för innovations- och utvecklingsstöd.

Tabell 12.3 Beställningsbemyndigande för anslag 8:1 Mediestöd

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Ingående åtaganden 24 646 25 353 145 353 Nya åtaganden 25 353 145 353 70 000 Infriade åtaganden -24 646 -25 353 -65 353 -60 000 -60 000 -30 000 Utestående åtaganden 25 353 145 353 150 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 70 000 200 000 150 000

12.1.2 8:2 Myndigheten för press, radio och tv

Tabell 12.4 Anslagsutveckling 8:2 Myndigheten för press, radio och tv

Tusental kronor

2020 Utfall 41 709 Anslagssparande -2 460 2021 Anslag 44 105 1 Utgiftsprognos 41 288

2022 Förslag 45 682

2023 Beräknat 46 198 2 2024 Beräknat 46 667 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 45 682 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 45 681 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för press, radio och tv:s förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 12.5 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 8:2 Myndigheten för press,

radio och tv

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 44 105 44 105 44 105

Pris- och löneomräkning 2 589 1 094 1 553 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 987 998 1 008 varav BP22 3 2 000 2 000 2 000 – Mediestöd, del till Myndighet för press, radio, tv 2 000 2 000 2 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt 1 1 1

Förslag/beräknat anslag 45 682 46 198 46 667

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 2 000 000 kronor årligen för 2022 – 2025 för att stärka handläggningen av mediestöd. Tidigare föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med ca 1 000 000 kronor fr.o.m. 2022 till följd av att tidsbegränsade medel upphör.

Regeringen föreslår att 45 682 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Myndigheten för press, radio och tv för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 46 198 000 kronor respektive 46 667 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 12.6 Offentligrättslig verksamhet – avgifter för analog kommersiell radio

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel 2811 Intäkter som får Resultat (intäkt - Offentligrättslig verksamhet (som inte får disponeras) disponeras Kostnader kostnad) Utfall 2020 163 248 Prognos 2021 163 248 Budget 2022 163 248 Källa: Myndigheten för press, radio och tv:s årsredovisning.

Under hösten 2017 beslutade Myndigheten för press, radio och tv om tre nationella och 35 lokala eller regionala tillstånd att bedriva analog kommersiell radio fr.o.m. den 1 augusti 2018. Tillståndshavarna betalade sammanlagt ca 1 306 000 000 kronor engångsvis i förskott för hela tillståndsperioden (2018 – 2026). De inkomna avgifterna periodiseras i statsredovisningen med lika stora belopp under tillståndsperioden, ca 163 miljoner kronor årligen.

Utgiftsområde 1

Tabell 12.7 Offentligrättslig verksamhet – särskild avgift och viten

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får Resultat (intäkt Offentligrättslig verksamhet (som inte får disponeras) disponeras Kostnader - kostnad) Utfall 2020 1 950 Prognos 2021 - 1 Budget 2022 - 1 Att lämna en prognos och budget för särskilda avgifter och viten är inte möjligt då dessa är beroende av framtida 1 beslut av granskningsnämnden för radio och tv samt domstolsutslag. Källa: Myndigheten för press, radio och tv:s årsredovisning.

Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för inkassering och eventuell indrivning av särskild avgift enligt radio- och tv-lagen (2010:696). Under 2020 inkasserades sammanlagt 1 950 000 kronor i särskilda avgifter.

Tabell 12.8 Offentligrättslig verksamhet – avgifter för ansökan om att sända tv och

digital kommersiell radio

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får Resultat (intäkt Offentligrättslig verksamhet (som inte får disponeras) disponeras Kostnader - kostnad) Utfall 2020 590 852 -262 Prognos 2021 100 100 0 Budget 2022 100 100 0 Källa: Myndigheten för press, radio och tv:s årsredovisning.

Under 2020 slutfördes den tillståndsprocess för marksänd tv som hade inletts under 2019 och de kvarvarande avgiftsintäkterna förbrukades. Under 2021 har ett sändningstillstånd fördelats och ett har överlåtits.

Tabell 12.9 Offentligrättslig verksamhet – utgivningsbevis för webbsidor m.m.

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får Ackumulerat resultat 2 Offentligrättslig verksamhet (som inte får disponeras) disponeras Kostnader 1 (intäkt - kostnad) Utfall 2020 396 970 -572 Prognos 2021 350 1000 -650 Budget 2022 350 1000 -650 1 Kolumnen avser 35 procent av kostnaderna, eftersom det ekonomiska målet är 35 procents kostnadstäckning. 2 Ackumulerat resultat är beräknat från år 2014. Källa: Myndigheten för press, radio och tv:s årsredovisning.

Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för att utfärda utgivningsbevis för webbsidor m.m. Verksamheten är delvis avgiftsfinansierad. Under 2020 betalades 396 000 kronor in i ansökningsavgifter medan kostnaderna var 2 770 000 kronor. Målet att avgifterna ska täcka 35 procent av kostnaderna för verksamheten uppfylldes därmed inte under 2020.

Utgiftsområde 1

13 Sieps samt insatser för att

stärka delaktigheten i EU-

arbetet

13.1 Omfattning

Området omfattar myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studiers (Sieps) verksamhet samt informations- och kommunikationsinsatser gällande samarbetet inom EU.

Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten

i EU-arbetet

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2020 2021 1 2021 2022 2023 2024

Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i

EU-arbetet 26 29 30 32 31 30

9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 26 29 30 32 31 30 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

13.2 Resultatredovisning

13.2.1 Resultat avseende Svenska institutet för europapolitiska studier Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) ska bl.a. utarbeta forskningsbaserade analyser och annat underlag i frågor om utvecklingen av Europeiska unionen och Sveriges europapolitik, göra detta tillgängligt för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige samt tillhandahålla utbildningar i ämnen som rör EU, som en del av kompetensförsörjningen i offentlig verksamhet. Myndigheten hade ca 11 årsarbetskrafter under 2020.

Analyser och spridning av forskningsrapporter

Sieps har under 2020 gett ut 37 publikationer (34 procent kvinnliga författare, 66 procent manliga författare) och arrangerat 18 öppna seminarier, webbinarier och poddar (54 procent kvinnor och 46 procent män deltog i seminarier/webbinarier). Stort fokus i analysverksamheten har legat på covid-19-pandemins påverkan på EU. Sveriges 25 år som EU-medlem har uppmärksammats. EU:s industripolitik och rättsstatens principer är andra områden som varit i fokus. För Sverige viktiga frågor såsom den gröna given och frågan om en eventuell EU-reglering av minimilöner har också analyserats. Pandemin har påverkat omfattningen av verksamheten, bl.a. genom att seminarieverksamheten inte har kunnat bedrivas på samma sätt som tidigare år. Digitaliseringen av myndighetens verksamhet har påskyndats genom utvecklingen av webbinarier och starten av en podd som ett alternativt sätt för spridning av kunskap och analys. Spridningen av myndighetens publikationer ökade medan antalet deltagare vid fysiska seminarier minskade.

Utgiftsområde 1

EU-relaterad kompetensförsörjning

Under 2020 utbildades 481 personer (338 kvinnor, 143 män), vilket är en minskning med 65 procent jämfört med föregående år. Andelen kvinnliga föreläsare var 69 procent och andelen manliga föreläsare var 31 procent. Minskningen av antalet utbildade beror på pandemin, vilket har medfört att fysiska utbildningar inte har kunnat genomföras under merparten av året. De digitala utbildningarna på webbplatsen har under året visats 6 850 gånger, vilket är en ökning med 54 procent jämfört med föregående år. Utvecklingen mot fler digitala utbildningar väntas fortsätta.

13.2.2 Resultat avseende EU-information

Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor

Regeringen arbetar för att öka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EUrelaterade frågor i Sverige. Arbetet kan delas in i tre områden: satsningar för ökad kunskap och information om EU, stärkta former för samråd och ökat engagemang. Under 2020 har insatserna fortsatt. Sieps genomför en särskild utbildningssatsning för förtroendevalda och anställda inom kommuner och regioner samt erbjuder utbildningar till myndighetsledningar om EU. Linnéuniversitetet tillhandahåller via Medieinstitutet Fojo fortbildningar för yrkesverksamma journalister om Europeiska unionen. Webbplatsen EU-kollen.se utvecklas och uppdateras regelbundet med aktuella EU-frågor ur ett svenskt journalistiskt perspektiv. En distanskurs om EU har tagits fram och publicerats på webbplatsen Fojo Academy.

Under året har 58 lärare (39 kvinnor, 19 män) och 58 skolledare (35 kvinnor, 23 män) antagits till Universitets- och högskolerådets (UHR) skolambassadörsutbildning. Under året har UHR genomfört ett webbinarium för årets nya skolambassadörer. Den årliga nätverkskonferensen för alla skolambassadörer ersattes med en digital konferens där 145 skolambassadörer samt 20 skolledare deltog. I samband med Europadagen anordnade UHR för fjärde året i rad en filmtävling för elever i grundskolan och gymnasieskolan.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har skapat ett utbildningspaket bestående av kurser i EU-kunskap och demokratifrågor som riktar sig till personer som arbetar med unga. EU-kurser på fem olika fritidsledarutbildningar och folkhögskolor gjordes för att utbilda framtidens fritidsledare för att öka ungas kunskap om EU.

För att öka kunskapen och inspirera unga att engagera sig i frågor om EU träffade EU-ministern skolelever digitalt i ett tjugotal skolor i Sverige. Region Sörmland genomförde också EU-handslag med regeringen. Det innebär att sedan 2017 har nästan samtliga regioner genomfört EU-handslag, totalt 78 olika aktörer. För att stärka dialogen med det civila samhället och andra samhällsaktörer har regeringen under året bjudit in till nio EU-sakråd om viktigare frågor. Statsministerns EU-råd med arbetsmarknadens parter har fortsatt att hållas två gånger per år. Utgångspunkten för regeringens deltagande i EU:s framtidskonferens är ett ambitiöst delaktighetsarbete.

Rekrytering till EU:s institutioner

Universitets- och högskolerådet (UHR) har i uppdrag att informera om möjligheter och tillvägagångssätt för praktiktjänstgöring och anställning inom EU:s institutioner. Under 2020 har myndigheten besökt sju lärosäten för ett närmare samarbete i EUrekryteringsfrågor. Som stöd för arbetet med EU-rekryteringsinformation på lärosätena samarbetar myndigheten med sju studentambassadörer. UHR har genomfört flera seminarier om praktik och arbete inom EU:s förvaltning. På grund av

Utgiftsområde 1

pandemin genomfördes informationsaktiviteter huvudsakligen digitalt. Cirka 1 000 personer deltog i aktiviteterna. Utbildningsinsatser har genomförts med totalt 67 deltagare, vilket är en minskning med 69 procent jämfört med 2019. Under året genomfördes tre utbildningar vilket är en halvering jämfört med 2019, vilket framför allt är en följd av inställda uttagningsprov på EU-nivå. Arbetet med att utvärdera och utveckla verksamheten fortsatte under 2020. Bland annat genomfördes en målgruppsundersökning och en utvecklingsplan togs fram.

13.3 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

13.3.1 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen avseende Svenska institutet för europapolitiska studier

Analyser och spridning av forskningsrapporter

Regeringen bedömer att Sieps verksamhet fortsatt håller hög kvalitet och att myndigheten gjort viktiga insatser för att belysa för Sverige betydelsefulla politiska frågeställningar. Under 2020 har spridningen av covid-19 och åtgärderna för att hantera pandemin påverkat myndigheten framför allt i riktning mot en ökad digitalisering av verksamheten. Regeringen noterar att Sieps fortsätter att arbeta med att öka tillgänglighet till och spridning av myndighetens analyser, inte minst anpassat till digitala format.

EU-relaterad kompetensförsörjning

Sieps står för en viktig del av den EU-relaterade kompetensförsörjningen inom offentlig sektor. Regeringens bedömning är att Sieps breda utbud av utbildningar på ett bra sätt har fångat upp det kunskapsbehov som finns på statlig, regional och kommunal nivå. Sieps har inlett arbetet med att identifiera utbildningsbehovet inför det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret 2023. Det är angeläget att fortsätta omläggningen av utbildningar till digitala format givet bedömningen att formatet kommer att efterfrågas även efter pandemin.

13.3.2 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen avseende EU-information

Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor

De genomförda åtgärderna bedöms ha lett till en ökad kunskap om EU bland förtroendevalda och anställda inom kommuner och regioner liksom i journalistkåren. Satsningen på att höja ungas kunskaper om EU har fortsatt genom det arbete MUCF bedriver. UHR:s utbildning Skolambassadör för EU har enligt regeringen varit betydelsefull för att höja kunskapen om EU i skolan. UHR:s utvärdering visar att deltagande lärare upplever att utbildningen bidrar till stärkt EU-undervisning. Utbildningen och rollen som skolambassadör upplevs även ha positiva effekter på hela skolans EU-undervisning, främst genom arrangemang av aktiviteter på skolan som sätter EU i fokus. Regeringen bedömer vidare att de utbildningssatsningar som erbjuds av Sieps för förtroendevalda och anställda inom kommuner och landsting samt myndighetsledningar bidrar till höjd kunskapsnivå om EU. Regeringen ser positivt på att Sieps verkat för att tillgängliggöra sina publikationer och seminarium i högre utsträckning för att nå ut till en bredare målgrupp. Regeringen bedömer att EUsakråden tagits emot väl och bidragit till såväl ökad transparens som en mer strukturerad form för dialog med olika aktörer i EU-relaterade frågor. Regeringen bedömer vidare att det delaktighetsarbete som genomförts under året bidrar till att lägga en god grund för regeringens deltagande i EU:s framtidskonferens.

Utgiftsområde 1

Rekrytering till EU:s institutioner

Sverige är fortsatt underrepresenterat i EU:s institutioner. Utvecklingen påskyndas av att en stor del av de svenskar som är anställda inom institutionerna beräknas att gå i pension under de kommande åren. En viktig grund för att fler svenska medborgare ska välja en karriär i EU:s institutioner är att nå ut med information till universitet och högskolor. Trots de insatser som utförts av UHR under 2020 ansöker inte tillräckligt många svenska studenter till uttagningarna till institutionerna. Det finns därför skäl att fortsatt utveckla och effektivisera verksamheten.

13.4 Politikens inriktning

EU-medlemskapet är ett fundament för Sverige. Det stärker Sveriges röst i omvärlden, bidrar till jobb och ekonomisk utveckling och är en förutsättning för hanteringen av gränsöverskridande utmaningar såsom hoten mot klimatet och vår säkerhet. Utbrottet av covid-19 har ställt EU-samarbetet inför stora utmaningar men EU har fattat nödvändiga och viktiga beslut för att motverka pandemins effekter och för att återstarta medlemsstaternas ekonomier. Det första halvåret 2023 tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Behovet av utbildningssatsningar under 2022 för att stärka kompetensen i EU-relaterade frågor i offentlig verksamhet kommer därmed att öka.

Medborgarnas delaktighet i EU-arbetet är en viktig prioritering för regeringen. Kunskapen om EU ska stärkas i det svenska samhället och regeringen lägger stor vikt vid att det förs en bred diskussion om hur EU ska utvecklas framöver.

13.4.1 Svenska institutet för europapolitiska studier Sieps bör fortsatt möta kunskapsbehovet hos statsförvaltningen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen när det gäller aktuella frågor på EU:s dagordning och frågor som är viktiga för EU-samarbetets långsiktiga utveckling. Sieps ska fortsätta arbetet med att öka spridningen av myndighetens publikationer, inte minst genom att bättre utnyttja de möjligheter som digitaliseringen innebär. De utbildningar som Sieps tillhandahåller ska bl.a. rikta sig till förtroendevalda och anställda i kommuner och regioner. Regeringen bedömer att behovet av EU-utbildningar i offentlig verksamhet kommer att öka inför det svenska EU-ordförandeskapet 2023. Sieps har en viktig uppgift i att möta detta behov och anslaget ökas därför med 2 000 000 kronor 2022 och med 1 000 000 kronor 2023.

13.4.2 Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor De åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) fortsätter att genomföras under 2022. En central kunskapshöjande insats är utbildningen Skolambassadör för EU som tillhandahålls av Universitets- och högskolerådet och som erbjuds lärare och skolledare om det europeiska samarbetet. Det är regeringens avsikt att lärare och skolledare även fortsättningsvis ska erbjudas sådan utbildning. Det finns även behov av fortsatta insatser i syfte att öka kunskapen och främja ungas möjligheter att vara delaktiga i beslut som fattas på EU-nivå. Aktiviteter kopplade till EU:s framtidskonferens kan vara ett sätt att bidra till stärkt dialog med medborgarna och öka engagemanget kring EU:s utveckling. Det finns behov av fortsatta insatser som riktas till yrkesverksamma journalister om hur och var EU-relaterade politiska beslut fattas. Den särskilda utbildning som syftar till att stärka myndigheternas roll i EU-arbetet bör fortsatt erbjudas myndighetsledningar.

Utgiftsområde 1

13.4.3 Rekrytering till EU:s institutioner Sverige är underrepresenterat i EU:s institutioner och det är därför en viktig prioritering för regeringen att öka nyrekryteringen av svenska medborgare. Regeringen avser att verka för att fler svenskar söker till och blir anställda i EU:s institutioner. Unga som är intresserade av att praktisera eller arbeta inom EU:s institutioner är en viktig målgrupp för ytterligare informationsinsatser.

13.5 Budgetförslag

13.5.1 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

Tabell 13.2 Anslagsutveckling 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier

samt EU-information

Tusental kronor

2020 Utfall 25 700 Anslagssparande 3 532 2021 Anslag 29 305 1 Utgiftsprognos 29 672

2022 Förslag 31 550

2023 Beräknat 30 912 2 2024 Beräknat 30 192 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 30 562 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 29 549 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för Svenska institutet för europapolitiska studier. Anslaget får användas för utbildnings- och kommunikationsinsatser på EU-området. Anslaget får användas för att medfinansiera medel från EU. Vidare får anslaget användas för att främja rekrytering av svenska medborgare till tjänster inom EU:s institutioner, byråer och organ.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 13.3 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 9:1 Svenska institutet för

europapolitiska studier samt EU-information

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 29 305 29 305 29 305

Pris- och löneomräkning 2 245 584 888 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 000 1 023 -1 varav BP22 3 2 000 1 000 – Utbildning inför EU-ordförandeskapet 2 000 1 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 31 550 30 912 30 192

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget ökas med 2 000 000 kronor 2022 och 1 000 000 kronor 2023 för utbildningssatsningar inför det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd 2023. Regeringen föreslår att 31 550 000 kronor anvisas under anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 30 912 000 kronor respektive 30 192 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Sieps har möjlighet att ta ut avgifter för utbildningsverksamhet som myndigheten bedriver.

Tabell 13.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Resultat (intäkt Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader - kostnad) Utfall 2020 540 2 095 -1 555 Prognos 2021 900 2 500 -1 600

Budget 2022 1 000 2 500 -1 500

Sieps får ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten vid myndigheten samt disponera intäkterna i verksamheten.

Utgiftsområde 1 Bilaga 1

1 Förteckning över Sveriges

utlandsmyndigheter samt

ackrediteringar för de

Stockholmsbaserade ambassadörerna

Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna per den 1 augusti 2021.

1.1 Utlandsmyndigheter

1.1.1 Beskickningar

Ambassader (sidoackrediteringar inom parentes)

– Abu Dhabi (Kuwait, Manama) – Abuja (Accra, Yaoundé) – Addis Abeba (Djibouti) – Alger – Amman – Ankara – Aten – Bagdad – Baku (Bisjkek) – Bamako (Niamey, Nouakchott, Ouagadougou) – Bangkok (Yangon, Vientiane) – Beirut – Belgrad (Podgorica) – Berlin – Bern (Vaduz) – Bogotá D.C. (Caracas, La Paz, Quito) – Brasilia – Budapest (Ljubljana) – Buenos Aires (Asunción, Montevideo) – Bukarest – Canberra (Apia, Funafuti, Nuku`alofa, Suva, Honiara, Port Moresby, Port Vila, Södra Tarawa, Yaren, Wellington) – Chisinau – Damaskus – Dar es Salaam (Bujumbura) – Dhaka – Doha – Guatemala (Belmopan, San Salvador, Tegucigalpa, San José, Managua, Panamà) – Haag – Hanoi – Harare (Lilongwe, Port Louis) – Havanna – Helsingfors – Islamabad

Utgiftsområde 1 Bilaga 1

– Jakarta (Dili) – Jerevan – Kabul – Kairo – Kampala (Bangui, N’Djamena) – Khartoum (Juba) – Kiev – Kigali – Kinshasa (Brazzaville, Libreville, Malabo) – Kuala Lumpur – Köpenhamn – La Paz 1 – Lima – Lissabon (Bissau, Praia) – London – Luanda (Sao Tomé) – Lusaka – Madrid (Andorra la Vella) – Manila – Maputo (Antananarivo, Mbabane) – Mexico – Minsk – Monrovia – Moskva – Nairobi (Moroni, Victoria) – New Delhi (Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé) – Nicosia – Nur-Sultan – Oslo – Ottawa – Ouagadougou 1 – Paris (Monaco) – Peking (Ulan Bator) – Phnom Penh – Prag – Pretoria (Gaborone, Maseru, Windhoek) – Pristina – Pyongyang – Rabat – Reykjavik – Riga – Riyadh (Muscat, Sana'a) – Rom (San Marino) – Santiago de Chile – Sarajevo – Seoul – Singapore (Bandar Seri Bagawan) – Skopje – Tallinn – Tbilisi

1 Beskickningen förestås av en chargé d'affaires.

Utgiftsområde 1 Bilaga 1

– Teheran – Tel Aviv – Tirana – Tokyo (Ngerulmud, Majuro, Palikir) – Tunis (Tripoli) – Vilnius – Warszawa – Washington – Wien (Bratislava) – Zagreb

1.1.2 Delegationer vid internationella organisationer

Delegationer

– Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) i Paris – Sveriges ständiga delegation vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien – Sveriges delegation vid Nato i Bryssel

Representationer

– Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen (EU) i Bryssel – Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna (FN) i New York – Sveriges ständiga representation vid de internationella organisationerna i Genève – Sveriges ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg

1.1.3 Karriärkonsulat

Generalkonsulat

– Bryssel – Hongkong – Istanbul – Jerusalem – Mariehamn – Mumbai – New York – S:t Petersburg – Shanghai

Utgiftsområde 1 Bilaga 1

1.2 Stockholmsbaserade ambassadörer

De åtta sändebuden har följande ackrediteringar (landets namn inom parentes).

1. Basseterre (St Christopher och Nevis), Bridgetown (Barbados), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Kingston (Jamaica), Kingstown (St Vincent och Grenadinerna), Nassau (Bahamas), Paramaribo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Port of Spain (Trinidad och Tobago), Roseau (Dominica), Santo Domingo (Dominikanska Republi ken), St George’s (Grenada), St John’s (Antigua och Barbuda) 2. Heliga Stolen, Valletta (Malta) 3. Asmara (Eritrea) 4. Asjchabad (Turkmenistan), Dusjanbe (Tadzjkistan), Tasjkent (Uzbekistan) 5. Sofia (Bulgarien) 6. Abidjan (Elfenbenskusten), Banjul (Gambia), Conakry (Guinea), Dakar (Senegal), Freetown (Sierra Leone), Lomé (Togo), Porto Novo (Benin) 7. Dublin (Irland) 8. Bryssel (Belgien), Luxemburg (Luxemburg)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor (avsnitt 3.7.3). 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor (avsnitt 3.7.3). 3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor (avsnitt 4.6.2). 4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 4.6.2). 5. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 4.6.4). 6. Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 – 2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret (avsnitt 5.6.1). 7. Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2022 – 2024 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (avsnitt 5.7.1). 8. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 26 500 000 000 kronor (avsnitt 5.7.1). 9. Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2022 – 2024 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar (avsnitt 5.7.2). 10. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor (avsnitt 5.7.2). 11. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt tabell 1.1. 12. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Utgiftsområde 2

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Statskontoret 104 034 1:2 Kammarkollegiet 114 574 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 150 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 14 094 000 1:6 Finanspolitiska rådet 10 936 1:7 Konjunkturinstitutet 67 682 1:8 Ekonomistyrningsverket 210 340 1:9 Statistiska centralbyrån 592 901 1:10 Bidragsfastigheter 330 000 1:11 Finansinspektionen 733 787 1:12 Riksgäldskontoret 338 983 1:13 Bokföringsnämnden 13 907 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 290 116 1:15 Statens servicecenter 882 068 1:16 Finansmarknadsforskning 49 933 1:17 Upphandlingsmyndigheten 111 079

Summa anslag inom utgiftsområdet 17 971 183

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställningsbemyndigande Tidsperiod 1:10 Bidragsfastigheter 100 000 2023 1:16 Finansmarknadsforskning 180 000 2023–2026

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 280 000

Utgiftsområde 2

2 Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar politiken för den statliga förvaltningspolitiken och för finansmarknaden. I utgiftsområdet ingår följande områden: finansmarknad och internationella finansiella institutioner, statlig förvaltningspolitik och statliga arbetsgivarfrågor, Agenda 2030, fastighetsförvaltning, prognoser, redovisning, statistik och uppföljning samt offentlig upphandling.

Delområdet finansmarknad omfattar åtgärder för ett stabilt finansiellt system som ska präglas av ett högt förtroende med väl fungerande marknader, starkt konsumentskydd och som bidrar till en hållbar utveckling samt en effektiv statlig finansförvaltning. I området ingår Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Krigsförsäkringsnämnden. Delområdet internationella finansiella institutioner omfattar exempelvis årliga medlemsavgifter till tankesmedjan Bruegel, European Institute of Public Administration och Europarådets utvecklingsbank, samt garantier till sex internationella finansieringsinstitut och ett europeiskt instrument (SURE).

Delområdet statlig förvaltningspolitik omfattar styrning, ledning, organisation och utveckling av de statliga myndigheterna samt vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun, inklusive regional ansvarsfördelning. Digitalisering och it inom offentlig förvaltning redovisas inom utgiftsområde 22, men en sammanfattning av resultaten redovisas under delområdet statlig förvaltningspolitik. Delområdet statlig förvaltningspolitik omfattar myndigheterna Statskontoret, Kammarkollegiet och Statens servicecenter samt delar av Ekonomistyrningsverkets (ESV) verksamhet. Delområdet statliga arbetsgivarfrågor omfattar statliga personal- och lönepolitiska frågor, såsom löneutveckling, pensionsvillkor, arbets- och anställningsvillkor avseende offentliga anställningar, statlig arbetsrätt och kompetensförsörjning inom staten samt frågor om arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet, mångfald och värdegrundsarbete inom staten. Området omfattar Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Statens ansvarsnämnd, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens överklagandenämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd och Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse. Området omfattar vidare regeringens politik för genomförandet av Agenda 2030.

Området fastighetsförvaltning omfattar förvaltning av fastigheter som av försvarspolitiska, kulturhistoriska eller andra skäl har ansetts lämpliga att förvaltas av staten. Området omfattar myndigheterna Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Området prognoser, redovisning, statistik och uppföljning omfattar myndigheterna Konjunkturinstitutet, ESV, Finanspolitiska rådet och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Statistiska centralbyrån och Bokföringsnämnden. Området omfattar vidare verksamhet som ska bidra till att det finanspolitiska ramverket följs, att politiska beslut och prioriteringar är välgrundade samt verksamhet som ska bidra till transparens vid redovisningen av den ekonomiska politiken. Utöver detta ingår också arbetet med att tillvarata de resultat från den nationalekonomiska forskningen som är relevanta för utformningen av den ekonomiska politiken. Dessutom omfattar området den samlade styrningen och uppföljningen av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det innefattar bl.a. att samordna och stödja

Utgiftsområde 2

berörda myndigheters arbete på området och samlat återrapportera detta. Varje myndighets arbete med att minska felaktiga utbetalningarna redovisas under de utgiftsområden som myndigheterna sorterar under, men i detta avsnitt redovisas en sammanfattning av resultaten.

Området offentlig upphandling omfattar flera lagar med bestämmelser som syftar till att upphandlande myndigheter och enheter ska göra effektiva offentliga inköp. Området omfattar Upphandlingsmyndigheten och den del av Konkurrensverkets verksamhet som avser tillsyn över den nämnda lagstiftningen.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2020 2021 1 2021 2022 2023 2024 1:1 Statskontoret 97 102 103 104 105 105 1:2 Kammarkollegiet 71 91 92 115 114 114 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 16 20 19 25 25 25 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 2 2 2 2 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 579 14 107 13 821 14 094 14 467 14 769 1:6 Finanspolitiska rådet 10 11 11 11 11 11 1:7 Konjunkturinstitutet 66 67 67 68 68 68 1:8 Ekonomistyrningsverket 172 198 191 210 240 284 1:9 Statistiska centralbyrån 590 586 581 593 600 606 1:10 Bidragsfastigheter 266 341 338 330 290 265 1:11 Finansinspektionen 638 655 644 734 741 751 1:12 Riksgäldskontoret 317 330 327 339 339 342 1:13 Bokföringsnämnden 10 14 12 14 14 14 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 238 133 131 290 110 110 1:15 Statens servicecenter 643 758 725 882 907 917 1:16 Finansmarknadsforskning 30 40 40 50 61 61 1:17 Upphandlingsmyndigheten 94 96 94 111 112 110

Äldreanslag

2020 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 167

Totalt för utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 003 17 550 17 198 17 971 18 206 18 556

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2020 till 17,003 miljarder kronor. Prognosen för utfallet för 2021 är 17,198 miljarder kronor, vilket är 352 miljoner kronor mindre än de anvisade medlen. Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet för 2022 uppgår till 17,971 miljarder kronor, vilket är en ökning med totalt 421 miljoner kronor. Anslagsförändringarna redovisas detaljerat under respektive delområde.

Utgiftsområde 2

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2022 – 2024 för utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 17 502 17 502 17 502

Pris- och löneomräkning 2 27 60 90 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 455 284 302 varav BP22 3 472 293 334 Makroekonomisk utveckling 195 346 599 Volymer -208 14 63 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt

Ny utgiftsram 17 971 18 206 18 556

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2022 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor 2022 Transfereringar 1 14 115 Verksamhetsutgifter 3 853 2 Investeringar 3 4

Summa utgiftsram 17 972

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2019 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. Utgifter för transfereringar utgör 79 procent av den anslagsfinansierade verksamheten och utbetalningar sker främst ifrån anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. Verksamhetsutgifter för 11 myndigheter utgör 21 procent av utgiftsområdets anslagsmedel.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Nedan redovisas de av riksdagen beslutade målen för vissa verksamheter inom utgiftsområdet.

2.3.1 Finansmarknadsområdet Målet för finansmarknadsområdet är att det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118).

Utgiftsområde 2

2.3.2 Statlig förvaltningspolitik Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EUarbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315). 2.3.3 Prognoser, redovisning, statistik och uppföljning Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen är att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar minska och fel motverkas (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150). 2.3.4 Resultatredovisning Resultat för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

2.4 Politikens inriktning

Politikens inriktning för utgiftsområdet redovisas i förekommande fall på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

2.5 Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionens iakttagelser och redogörelse för vidtagna åtgärder avseende Finansinspektionen finns i avsnitt 3.6.

Utgiftsområde 2

3 Finansmarknad och

internationella finansiella

institutioner

3.1 Mål för området

Riksdagen har beslutat om följande mål för finansmarknadsområdet (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118): – Det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. – Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. – Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Statsskuldsförvaltningen, som också är en del av den statliga finansförvaltningen, redovisas under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Arbetet med att uppnå målen för finansmarknadsområdet delas mellan regeringen, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. Även andra myndigheter, bl.a. Riksbanken och AP-fonderna, har uppgifter inom området, men omfattas inte av målen. Detsamma gäller de internationella finansiella institutioner som Sverige är medlem i. Måluppfyllelsen påverkas dessutom av omvärldsfaktorer. Sveriges finansmarknader är globalt integrerade. Regelutvecklingen drivs därför i huvudsak internationellt både av EU och av olika standardsättande organ.

3.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Resultatindikatorerna skattar utvecklingen av måluppfyllelsen inom finansmarknadsområdet. Då ingen indikator enskilt kan beskriva den sammantagna måluppfyllelsen redovisas en helhetsbedömning utifrån ett flertal indikatorer. Nedan listas endast de mest centrala indikatorerna. Inom parentes listas vilket eller vilka mål indikatorerna svarar mot. Resultatet redovisas under det mål som indikatorn svarar mot mest. Ytterligare indikatorer redovisas under resultatredovisningen. De mest centrala indikatorerna är

– hushållens skuldsättning (stabilitet) – storbankernas marknadsandelar (stabilitet och väl fungerande marknader) – storbankernas kapitaltäckning (stabilitet och högt förtroende) – kundnöjdhet (konsumentskydd, högt förtroende) – företagens finansieringsmöjligheter (väl fungerande marknader) – gröna obligationer (hållbar utveckling) – styckkostnad per statlig betalning (effektiv finansförvaltning).

Utgiftsområde 2

3.3 Resultatredovisning

3.3.1 Finansiell stabilitet

Minskad osäkerhet på finansiella marknaderna

Spridningen av sjukdomen covid-19 medförde stora osäkerheter på de finansiella marknaderna runt om i världen under 2020. För att säkerställa den finansiella stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen genomförde regeringar och centralbanker i Sverige, inom övriga EU och globalt kraftfulla åtgärder för att dämpa de negativa effekterna av spridningen av covid-19 (för mer information se budgetpropositionen för 2021 [prop. 2020/21:1]). Dessutom vidtogs multilaterala insatser för att minska de negativa effekterna av pandemin, bl.a. av internationella finansiella institutioner. De reformer som har genomförts sedan finanskrisen 2008 – 2009 och som har inneburit att skyddsvallarna i systemet har förstärkts har haft stor betydelse. Att de svenska bankerna är välkapitaliserade och har god likviditet bidrog till att de kunde upprätthålla sin verksamhet och därmed även till att stabiliteten och funktionen i det finansiella systemet kunde upprätthållas. De makrotillsynsåtgärder som genomförts har även bidragit till att bygga en motståndskraft hos hushållen som gör att de står bättre rustade än tidigare.

Skuldsättningen har ökat

Hushållens skulder har de senaste decennierna ökat. Hushållens skuldsättning uppgick under sista kvartalet 2020 till 195 procent av hushållens disponibla inkomst. Detta är en ökning med 9,2 procentenheter jämfört med sista kvartalet 2019. Även hushållens skulder som andel av BNP har ökat kontinuerligt under en längre period. I slutet av 2020 uppgick hushållens skulder som andel av BNP till 90 procent, vilket kan jämföras med ca 84 procent 2019. Under 2020 minskade dock även BNP. Trots minskningen i BNP ökade värdet på hushållens samlade tillgångar under 2020. Det beror främst på stigande bostadspriser och högre aktiekurser. Regeringen följer utvecklingen noga.

De icke-finansiella företagens skuldsättning i förhållande till BNP minskade något efter 2009 fram till 2016 men har de senaste åren återigen stigit. Andelen i förhållande till BNP ökade från 117 procent 2019 till 122 procent 2020. Det är ökning med ca 5 procentenheter.

Diagram 3.1 Hushållens och icke-finansiella företags skuldsättning

Procent 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst Hushållens skuldsättning i förhållande till BNP Icke-finansiella företags skuldsättning i förhållande till BNP Anm.: Hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst och BNP anges i diagrammet på kvartalbasis. Ickefinansiella företags skuldsättning i förhållande till BNP anges i diagrammet på årsbasis. Källa: Statistiska centralbyrån.

Utgiftsområde 2

Sedan bolånetaket infördes 2010 har andelen befintliga lån med en belåningsgrad över 85 procent minskat. Denna trend bröts 2017 för att återigen minska 2019 och 2020. Avseende nya lån ökade andelen med belåningsgrad över 85 procent återigen under 2020 till 5 procent. Det är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019.

Diagram 3.2 Andel hushåll med belåningsgrad över 85 procent

Procent 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Andel över 85 procent i belåningsgrad, befintliga lån (stock) Andel över 85 procent i belåningsgrad, nya lån Källa: Finansinspektionen.

För att minska riskerna förknippade med hushållens skuldsättning har det införts två amorteringskrav, 2016 och 2018. Det första amorteringskravet innebär att nya bolånetagare årligen måste amortera minst två procentenheter vid belåningsgrader över 70 procent och minst en procentenhet vid belåningsgrader mellan 50 och 70 procent, av det ursprungliga lånebeloppet. Det andra, förstärkta, amorteringskravet innebär att nya låntagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst måste amortera ytterligare en procentenhet utöver tidigare krav. De två kraven har lett till att en större andel av hushållen amorterar på sina bolån.

Med anledning av effekterna av spridningen av covid-19 beslutade Finansinspektionen i april 2020 att banker ska ges möjlighet att bevilja både nya och befintliga bolånetagare undantag från kravet på amortering. Till och med januari 2021 har totalt 230 000 hushåll beviljats tillfälligt undantag från kravet på amortering. Undantaget gällde fram till och med den 31 augusti 2021.

Diagram 3.3 Andel hushåll som amorterar beroende på belåningsgrad

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Belåningsgrader

0–25 % 25–50 % 50–70 % 70–85 % över 85 % Källa: Finansinspektionen.

Utgiftsområde 2

Sverige har ett stort och koncentrerat banksystem

Sveriges banksystem utgörs främst av ett fåtal större banker som är tätt sammanlänkade. De fyra största aktörerna är Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB. År 2020 stod dessa fyra banker för 67 procent av utlåningen och inlåningen. Samtidigt har dessa aktörers andelar av både utlåningen och inlåningen minskat något de senaste åren.

Storbankernas kapitaltäckning har ökat

Ett mått på bankernas motståndskraft är kärnprimärkapitalrelation (bankens kapital dividerat med riskvägda tillgångar), vilket för storbankerna har ökat varje år från 2009 fram till 2017. Under 2017 – 2018 föll kärnprimärkapitalrelationen som en teknisk följd av att metoden för riskviktsgolvet för bolån ändrades. Under 2020 fortsatte ökningen av storbankernas kärnaprimärkapitalrelationer och uppgick i slutet av 2020 till 19,6 procent i genomsnitt. I jämförelse med 2019 motsvarar det en ökning med 1,9 procentenheter. Som komplement till att mäta kapitaltäckning i riskvägda tillgångar används måttet bruttosoliditet (storleken på det egna kapitalet i förhållande till bankens totala tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen). Storbankernas bruttosoliditet var 2020 fortsatt ca 5 procent, vilket överstiger det minimikrav på 3 procent som började tillämpas den 29 december 2020.

Diagram 3.4 Storbankernas kapitaltäckning

Procent 25

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Bruttosoliditet Kärnprimärkapitalrelation Anm.: Genomsnitt för svenska storbanker (Swedbank, Handelsbanken och SEB). Källa: Finansinspektionen.

Storbankernas likviditetsreserver är högre än EU-kravet

Ett annat mått på bankers motståndskraft är likviditetstäckningsgraden. Under 2020 var den genomsnittliga likviditetstäckningsgraden 155 procent för storbankerna, vilket är en minskning jämfört med 2019. Om kvoten överstiger 100 procent uppfyller banken EU-kravet, vilket är fallet för samtliga storbanker sedan kravet infördes 2013.

Ett annat likviditetsmått är den s.k. stabila nettofinansieringskvoten (NFSR), som något förenklat innebär att banker ska finansiera tillgångar vars löptid överstiger ett år med skulder vars löptid också överstiger ett år eller som av annat skäl bedöms vara stabila. För de svenska storbankerna har NSFR generellt ökat över tid och i slutet av 2020 uppgick kvoten till 119 procent.

Utgiftsområde 2

Diagram 3.5 Likviditetsreserver för storbankerna

Procent 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 NSFR NSFR riktmärke Genomsnittlig LCR, storbankerna Anm.: NSFR avser svenska storbankers tillgängliga stabila finansiering i förhållande till den stabila finansiering som krävs enligt Baselkommitténs definition från 2014, oviktat. Riktvärdet är 100. I EU-regleringen finns ett krav på 100 procent LCR, vilket innebär att bankerna ska hålla en tillräcklig likviditetsbuffert som motsvarar minst 30 dagars nettokassautflöden under stressade förhållande. Källa: Finansinspektionen.

Försäkringsföretagens förmåga att fullgöra sina åtaganden

Försäkringsföretagens förmåga att möta sina åtaganden på kort och lång sikt mäts genom solvenskvoten, alltså det behov av buffertkapital som föreligger enligt Finansinspektionens bedömning. En kvot som överstiger 1,0 innebär att företaget uppfyller det kapitalkrav som gäller för företaget. Eftersom olika regelverk gäller på försäkringsområdet särredovisas tre grupper. Livförsäkringsföretagen förvaltar den klart största delen av försäkringsföretagens tillgångar. För livförsäkringsföretag som tillämpar den äldre solvensregleringen (Solvens I) föll solvenskvoten under första kvartalet 2020 för att sedan återhämta sig under slutet av 2020. Solvenskvoten var dock fortsatt något lägre vid utgången av 2020 jämfört med 2019. För livförsäkringsföretag som tillämpar det nyare regelverket (Solvens II) har solvenskvoterna varit stabila sedan reglerna trädde i kraft den 1 januari 2016. Även den genomsnittliga solvenskvoten för blandade livförsäkringsföretag har varit stabil under 2020. Generellt sett har livförsäkringsföretagens förmåga att fullgöra sina åtaganden varit relativt stabil under 2020, trots den oro som spridningen av covid-19 gav upphov till på de finansiella marknaderna främst under våren 2020.

Utgiftsområde 2

Diagram 3.6 Genomsnittlig solvenskvot för livförsäkringsföretag

Kvot Kvot 25 4,5 4 20 3,5 3 15 2,5 2 10 1,5 5 1 0,5 0 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Solvens 1 Solvens 2 (höger axel) Blandade bolag (höger axel) Källa: Finansinspektionen.

3.3.2 Väl fungerande marknader I en väl fungerade marknad finns goda finansieringsmöjligheter. Ett uppmärksammat område under 2020 var företagsobligationsmarknaden. Omsättningen för företagsobligationer och certifikat sjönk under framför allt mars 2020. Den finansiella stressen som uppstod innebar att riskpremierna ökade kraftigt. I penningpolitiskt syfte började Riksbanken under 2020 att köpa företagsobligationer på andrahandsmarknaden. Förbättrade marknadsförhållande har lett till att marknaden återhämtat sig. Problem kring marknadens funktion har dock identifierats och bristerna finns framför allt när det gäller genomlysningen av priserna. Finansinspektionen för en dialog med branschen om hur marknadens funktionsförmåga kan stärkas. Antalet börsnoteringar på Stockholms huvudlista minskade något under 2020 men var överlag stabilt jämfört med 2019.

Goda finansieringsmöjligheter för företagen förutsätter väl fungerande

marknader

I Konjunkturinstitutets barometer för 2020 uppgav 78 procent av de svarande att dera s finansieringsmöjligheter var ”normala”, 3 procent uppgav ”lättare finansierings möjligheter” och 19 procent ”svårare finansieringsmöjligheter”. Det är en förändring jämfört med 2019 då 85 procent svarade att deras finansieringsmöjligheter var ”nor mala” och 11 procent angav det som svårare. För att upprätthålla företagens finansieringsmöjligheter vidtogs under 2020 ett flertal åtgärder. Bland annat inrättade regeringen ett garantiprogram för företag, den s.k. ”Företagsakuten” hos Riksgälds kontoret. Riksgäldskontoret ställer ut kreditgarantier för, i första hand, små och medelstora företag i Sverige som har fått ekonomiska svårigheter på grund av spridningen av covid-19, vilket förenklar för företagen att få lån. Företagsakuten har förlängts till den 30 september 2021. Även Riksbanken och Finansinspektionen vidtog flera åtgärder för att motverka en kreditåtstramning. Ytterligare beskrivningar av företagens kapitalförsörjning lämnas under utgiftsområde 24 Näringsliv.

Fortsatt minskad kontantanvändning och ökade elektroniska betalningar

Efterfrågan på kontanter minskar och utvecklingen mot en minskad kontanthantering har gått snabbt i Sverige jämfört med i många andra länder. Särskilt snabb är omställningen bland unga. Andelen personer som anger att de har använt kontanter som betalsätt de senaste 30 dagarna har minskat från 93 procent 2012 till 50 procent 2020.

Utgiftsområde 2

Betalningar med kort eller Swish blir allt vanligare, framförallt har användningen av Swish ökat. Denna utveckling har förstärkts under pandemin.

Diagram 3.7 Svenska betalmarknaden

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2014 2016 2018 2020 Bankkort Swish Kontanter Andra betalappar (inte Swish) Blankettgiro Anm.: Betalsätt senaste 30 dagarna. Svenska folkets svar på enkätfrågan ”Vilka betalningssätt har du använt de senaste 30 dagarna?”. Flera svarsalternativ möjliga. Könsuppdelad statistik saknas. Källa: Riksbanken.

I januari 2021 trädde nya krav i kraft som innebär att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till platser för kontantuttag och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Bankomat AB har meddelat att man under 2021 kommer att öppna nya bankomater på 17 orter runt om i landet. Post- och telestyrelsen (PTS) ska övervaka att kreditinstituten fullgör sina skyldigheter. Om PTS anser att skyldigheterna inte fullgörs ska PTS överlämna ärendet till Finansinspektionen för vidare utredning och åtgärder.

3.3.3 Konsumentskyddets utveckling Svenska konsumenter på finansmarknaden har en högre andel av sitt sparande i fonder och andra finansiella produkter jämfört med konsumenter i många andra länder i EU. Av svenska hushålls finansiella tillgångar består 38 procent av försäkringssparande, 27 procent av aktier och obligationer och 14 procent av bankinlåning. Fondandelar och premiepensionen utgör 11 procent vardera av hushållens finansiella tillgångar medan övriga 3,5 procent klassas som ”övrigt”. Ett högt konsument skydd är mot denna bakgrund en särskilt viktig fråga.

Kundnöjdheten varierar mellan sektorer

Kundnöjdheten avseende privata livförsäkringar har successivt ökat sedan 2016, men 2020 sjönk kundnöjdheten något. Kundnöjdheten för bolåneprodukter och sparandeprodukter i värdepapper ökade 2020 jämfört med 2019, men förändringarna mellan åren är små.

Utgiftsområde 2

Diagram 3.8 Kundnöjdhet inom olika delar av finansmarknaden för privatkunder

Procent 72 70 68 66 64 62 60 58 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Livförsäkring Bolån Värdepapper Anm.: Könsuppdelad statistik saknas. Källa: Finansinspektionen.

Konsumtionslånen fortsätter att öka

Utvecklingen av volymen av nya konsumtionslån som är mindre än 250 000 kronor har varit relativt oförändrad de senaste åren. Däremot har större blanco- och objektslån ökat under en längre period. Sedan 2008 har blanco- och objektslån över 250 000 kronor ökat med 370 respektive 513 procent. Ökningen har varit särskilt stor de senaste fem åren, vilket hänger samman med en stark konjunktur och låga räntor. Finansinspektionen har tidigare pekat på att även bolånetak och amorteringskrav, till viss del, kan ha bidragit till att stora konsumtionslån i större utsträckning har använts för bostadsändamål. Regeringen har i regleringsbreven för 2021 gett Finansinspektionen och Konsumentverket i uppdrag att redovisa hur respektive myndighet utövar tillsyn över att kreditprövningar görs i enlighet med kraven i konsumentkreditlagen (2010:1846).

Diagram 3.9 Nyutlåning av konsumtionslån uppdelade på lånestorlek

Index = 2008 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 < 50 tkr 50–250 tkr Blancolån, > 250 tkr Objektsfinansiering, > 250 tkr Källa: Finansinspektionen.

Utgiftsområde 2

3.3.4 Hållbarhet De finansiella marknaderna spelar en viktig roll i omställningen till en hållbar ekonomi. Det är särskilt två områden som behöver förbättras för att de finansiella marknaderna ska fungera bättre utifrån detta perspektiv. Det första är ökad kunskap om risker, exempelvis de som följer av pågående klimatförändring och risker som följer av nödvändiga anpassningsåtgärder. Det andra området rör problemet med informationsasymmetri där investerare generellt sett har betydligt mindre information och kunskap om huruvida ett företags verksamhet är hållbar eller inte än företagsledningen. Regeringen gav därför i april 2020 Finansinspektionen i uppdrag att följa upp finansmarknadsaktörers klimatrapportering och hur lån och investeringar förhåller sig till Parisavtalet, vars kärna är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Finansinspektionen har redovisat uppdraget i rapporten Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus (Finansinspektionen 2021). Inspektionen konstaterar i rapporten att vissa svenska finansiella företag har kommit relativt långt när det gäller att avstå från att finansiera verksamheter som är långsiktigt ohållbara, men att det fortfarande är många företag som behöver höja sin ambitionsnivå och anamma en realistisk strategi för omställning. Regeringen beslutade under 2020 om ett förtydligande i Finansinspektionens instruktion som innebär att myndigheten ska arbeta för att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Att ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer är en del av att hantera risker i ett långsiktigt perspektiv och därför en naturlig del i arbetet med den finansiella regleringen och tillsynen.

Den svenska marknaden för gröna obligationer fortsätter att växa och

premiär för statliga gröna obligationer

Den svenska marknaden för gröna obligationer är relativt stor och svenska kronor är den fjärde mest använda valutan globalt när det gäller emittering av gröna obligationer. Under 2020 ökade den gröna svenska obligationsstocken i såväl total volym som i andel av den totala obligationsstocken. Detta gäller både för icke-finansiella företag och för kommuner och regioner. För 2020 uppgick icke-finansiella företags emissionsbelopp i gröna obligationer till ca 96 miljarder kronor, vilket motsvarade ungefär 24 procent av den totala emissionsvolymen. Sammanlagt har icke finansiella företag emitterat drygt 210 miljarder kronor i gröna obligationer sedan 2013. För kommuner och regioner uppgick emissionsvolymen till 23 miljarder, vilket motsvarar 47 procent av kommuners och regioners totala emissionsvolym 2020. Kommuner och regioner har sammanlagt emitterat drygt 300 miljarder kronor sedan 2013.

I september 2020 lånade Riksgäldskontoret 20 miljarder kronor genom den första svenska statliga gröna obligationen (utg.omr. 26 avsnitt 4).

Utgiftsområde 2

Diagram 3.10 Volym och andel emitterade gröna obligationer för icke-finansiella

företag respektive kommuner och regioner

Volym, miljarder kronor Procent 40 80 35 70 30 60 25 50 20 40 15 30 10 20 5 10 0 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Volym – regioner och kommuner Volym – icke-finansiella företag Andel – regioner och kommuner Andel – icke-finansiella företag Anm.: Emitterad volym är i US dollar och har omvandlats till svenska kronor genom att ta den årliga genomsnittliga växelkursen. Källa: Finansinspektionen.

Koldioxidavtryck i AP-fonderna fortsätter att sjunka

Sedan den 1 januari 2019 har Första – Fjärde AP-fonderna ett nytt mål för placeringsverksamheten. Fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande, varvid särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. AP-fondernas verksamhet följs upp årligen i en skrivelse till riksdagen. AP-fonderna arbetar kontinuerligt för att sänka koldioxidavtrycket i sina portföljer och redovisar sina aktieportföljers koldioxidavtryck med hjälp av indikatorn om koldioxidintensitet, där absolut koldioxidavtryck relateras till ägarandel av bolagens omsättning (tCO2e/miljoner kronor). Indikatorn bör dock tolkas med försiktighet, eftersom den inte ger en heltäckande bild av investeringars totala finansiella klimatrisker. Under 2020 har alla AP-fonder minskat sina koldioxidavtryck. Allra lägst koldioxidavtryck har Sjätte AP-fonden, därefter Första – Fjärde fonderna.

Diagram 3.11 AP-fondernas koldioxidavtryck

tCO2e/Miljoner kronor 35 30 25 20 15 10 5 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 AP 1 AP 2 AP 3 AP 4 AP 6 AP 7 Anm.: Indikatorn gäller endast noterade bolag i AP-fonderna. Sjätte AP-fonden redovisar däremot koldioxidavtryck för största delen av sin portfölj av onoterade bolag. Andra AP-fonden har fr.o.m. 2020 en ny metod för skattning av koldioxidavtryck. Koldioxidmåttet för 2019 i diagrammet har räknats om för att vara jämförbart med 2020. Tidigare års rapportering är inte direkt jämförbart. Källa: AP-fondernas årsredovisningar.

Utgiftsområde 2

Antalet rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av

terrorism ökar

En betydelsefull hållbarhetsfråga är effektiviteten i systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket bl.a. lyfts fram i Agenda 2030, delmål 16.4. I bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism har både privat och offentlig sektor ett ansvar. Antalet misstänkta transaktioner som har rapporterats till finanspolissektionen vid Polismyndigheten (finanspolisen) från privata sektorn enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har ökat stadigt sedan 2015 och har totalt mer än fördubblats på årsbasis fram till 2020. Banker och andra kreditinstitut står för den allra största delen av rapporterade transaktioner. En förklaring till ökningen kan vara de skärpta lagkrav som under senare år förstärkt systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och som därmed har inneburit att fler potentiella fall av penningtvätt eller finansiering av terrorism har upptäckts. För att ytterligare stärka Finansinspektionens arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism ökades myndighetens anslag med 10 miljoner kronor 2021 och beräknas öka med 10 miljoner kronor årligen 2022 och 2023 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 avsnitt 3, bet. 2020/21: FiU2, rskr. 2020/21:150).

Diagram 3.12 Antalet rapporter om misstänkta transaktioner mottagna av

finanspolisen

Antal 30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Antalet rapporter om misstänkta transaktioner Källa: Polismyndigheten.

Mer forskning om de nya utmaningar som väntar inom ekonomin

Spridningen av covid-19 har fått omfattande ekonomiska konsekvenser världen över. För att öka kunskapen om hur finansmarknaden fungerar och förbättra förståelsen för de nya utmaningar som väntar i ekonomin ökades anslaget för finansmarknadsforskningen med 10 miljoner kronor efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 avsnitt 3, bet. 2020/21: FiU2, rskr. 2020/21:150). Anslaget uppgår därmed till 40 miljoner kronor, vilket är i enlighet med vad som presenterades i propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60). Därefter beräknas anslaget öka ytterligare och uppgå till 50 miljoner kronor för 2022 och 60 miljoner kronor per år 2023 och 2024. Den stärkta finansmarknadsforskningen kan bidra till bättre kunskap om finansmarknaderna och därigenom även till mer effektiva och träffsäkra verktyg för att hantera de utmaningar som väntar. Vinnova, som hanterar medlen till finansmarknadsforskningen, fick ett nytt uppdrag i mars 2021 med anledning av de tillförda medlen (N2021/00919). Av uppdraget framgår att insatserna ska bygga vidare på det tidigare

Utgiftsområde 2

uppdraget om finansmarknadsforskning (Fi2019/0461) vilket innebär att denna forskning ska följas upp årligen.

3.3.5 Statlig finansförvaltning

Effektiviteten i den statliga finansförvaltningen är hög

För att statens finansförvaltning ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt krävs att både de regelverk, avtal och kontostrukturer som utgör statens betalningsmodell är ändamålsenliga och att modellen för statens garanti- och utlåningsverksamhet är ändamålsenlig. Riksgäldskontoret ansvarar, i sin roll som statens internbank, för att förvalta och utveckla den statliga betalningsmodellen samt för att tillhandahålla den infrastruktur som de statliga myndigheterna behöver för att genomföra sina betalningar och för att få tillgång till anslagsmedel och lån.

Kostnadseffektiviteten i den statliga betalningsmodellen mäts som styckkostnad per betalning. Effektiviteten var högre 2020 än 2019 eftersom styckkostnaden minskade. Den lägre styckkostnaden berodde framför allt på lägre användning av utbetalningskort och andra pappersbaserade tjänster. Ökning av kostnaden 2017 berodde framför allt på att det nya ramavtalet för betalningstjänster innehöll en förändrad prisfördelning mellan olika tjänster.

Tabell 3.1 Styckkostnad per betalning

Kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Styckkostnad 0,55 0,51 0,59 0,62 0,59 0,56 Källa: Riksgäldskontoret.

Minskade utestående garantier, men ökad utlåning till låntagare utanför

staten

De totala utestående garantierna minskade under 2020, trots att nya garantiprogram infördes. Vid utgången av 2020 uppgick Riksgäldskontorets utstående garantier till 24,2 miljarder kronor, vilket var ca 2,5 miljarder kronor mindre än vid föregående årsskifte. Garantiverksamheten visade 2020 ett lägre överskott än föregående år. Detta berodde på att den totala nuvärdesberäknade förväntade förlusten ökade mer än reservtillgångarna. Nominellt minskade de totala förväntade förlusterna till följd av minskad exponering, kortare återstående löptid och en överlag fortsatt stabil kreditrisknivå.

Tabell 3.2 Utestående garantier, reservtillgångar och förväntade förluster

Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020

Utestående garantier 29 655 30 050 26 713 24 218

Reservtillgångar 1 395 1 165 1 157 1 180 Reservkonto 443 532 472 470 Värdering fordringar 914 597 608 620 Förväntade framtida avgifter 38 69 77 90 Justering, kreditreserv 0 -33 0 0 Förväntade förluster 867 1 096 1058 1 174 Skillnad mellan tillgångar och förväntade förluster 528 70 99 5 Källa: Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets utlåning till låntagare utanför staten (exklusive lån med villkorad återbetalning) ökade med ca 10,2 miljarder kronor 2020 jämfört med 2019. Ökningen

Utgiftsområde 2

berodde främst på att AB Svensk Exportkredit utnyttjade delar av sin låneram i Riksgäldskontoret för första gången. Under 2020 ökade de förväntade framtida avgifterna vid förväntad förlust och även medlen på reservkontot. Skillnaden mellan reservtillgångar och förväntade förluster i utlåningsverksamheten var fortsatt positiv under 2020 och överskottet ökade även jämfört med föregående år.

Tabell 3.3 Utestående lån till låntagare utanför staten, reservtillgångar och

förväntade förluster

Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020

Utestående lån 5 643 5 118 5 207 15 414

Reservtillgångar 606 604 604 617 Reservkonto 606 570 604 614 Förväntade framtida avgifter för förväntad förlust 0 0 0 3 Justering, garantireserv 0 33 0 0 Förväntade förluster 0 0 0 1 Skillnad mellan tillgångar och förväntade förluster 606 604 604 616 Anm.: Exklusive lån med villkorad återbetalning. Källa: Riksgäldskontoret.

3.3.6 Resultat för internationella finansiella institutioner Regeringen redogör för verksamheten i Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB) och Världsbanksgruppen i återkommande skrivelser till riksdagen (se t.ex. skr. 2020/21:76). Verksamheten för Europarådets utvecklingsbank (CEB) redovisas i den återkommande skrivelsen om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. (se t.ex. skr. 2020/21:106).

Tankesmedjan Bruegel

Bruegel är en oberoende europeisk tankesmedja med fokus på internationell ekonomisk-politisk forskning. Tankesmedjan strävar efter att förbättra den ekonomiska politiken med öppen och faktabaserad forskning, analys och debatt. Under 2020 producerade Bruegel bl.a. 42 publikationer och 135 blogginlägg samt arrangerade 86 event. Dess medlemmar är företag, institutioner och majoriteten av EU:s medlemsstater, inklusive Sverige. Genom det svenska medlemskapet finns en möjlighet att påverka tankesmedjans forskningsinriktning. Viktiga frågor för Sverige har bl.a. varit grön beskattning, inkluderande tillväxt och jämställdhet. Sedan 2008 ingår en svensk representant i Bruegels styrelse, som består av elva ledamöter.

Garantier till vissa internationella finansiella institutioner och instrument

Sverige är medlem i elva internationella finansiella institutioner. Medlemskapen kan likställas med delägande, eftersom varje medlemsland bidrar med en andel av institutionernas egna kapital. Det egna kapitalet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att medlemsländerna utöver det inbetalda kapitalet förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ytterligare ett bestämt kapitalbelopp till institutionerna.

Riksdagen har godkänt att garantikapital till internationella finansiella institutioner inte ska hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen, där riskavspeglande avgifter sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret (prop. 2001/02:1 Förslag till statsbudget,

Utgiftsområde 2

reviderad finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/01:129). Eventuella infrianden ska i stället belasta anslag. Infrianden av garantikapital till AIIB, CEB, EBRD, EIB, NIB och Världsbanken ska belasta anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter . De utestående garantiåtagandena gentemot dessa institutioner, vilka har redovisats i skrivelsen Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101), uppgick vid utgången av 2020 till ca 115 miljarder kronor.

Under 2020 godkände riksdagen två garantiprogram som inte hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen, och där infrianden i stället belastar anslag (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351). Det är dels fråga om garantier om högst 863 337 362 euro till en garantifond till EIB för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19, dels garantier om högst 848 537 250 euro till Europeiska unionen för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE).

Målsättningen för EIB:s garantifond är att möjliggöra stöd om sammanlagt 200 miljarder euro. Instrumentet omfattar 24,4 miljarder euro i garantikapital. Garantifonden ska förvaltas så att den förväntade nettoförlusten uppgår till 20 procent av garantikapitalet. I juli 2021 hade garantifondens styrelse beslutat att ställa ut garantier motsvarande 17,8 miljarder euro. Dessa garantier förväntas mobilisera 143,1 miljarder euro i investeringar. Den förväntade nettoförlusten är 14,6 procent. Fram t.o.m. den 30 juni 2021 hade inga garantiinfrianden belastat anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter . Exempel på svenska finansiella mellanhänder som tagit del av stöd är Almi Företagspartner AB och Exportkreditnämnden.

Målsättningen för instrumentet SURE är att fram till utgången av 2022 ge tillfälligt stöd i form av lån till medlemsstater för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation. Instrumentets storlek uppgår till 100 miljarder euro och garanteras av EUbudgeten jämte garantier från medlemsstater om 25 miljarder euro. Den svenska garantiandelen uppgår till 3,4 procent, vilket motsvarar 848 537 250 euro. I maj 2021 hade 19 medlemsstater beviljats stöd till ett belopp om 94,3 miljarder. För att finansiera lånen har Europeiska kommissionen hittills emitterat obligationer till ett belopp om 89,6 miljarder euro. Löptiderna på obligationerna varierar mellan 5 och 30 år. Risken för ett garantiinfriande anses som låg, bl.a. eftersom låntagarna är stater och då EU-budgeten i första hand ska användas vid en betalningsinställelse.

3.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

för finansmarknadsområdet

Måluppfyllelsen inom finansmarknadsområdet påverkas av effekterna av spridningen av covid-19. Det finns en fortsatt osäkerhet kring de sammanlagda effekterna av pandemin och dess påverkan på ekonomin och finansmarknaderna.

Det svenska finansiella systemet fungerar i huvudsak väl. Efter ett mycket omfattande regleringsarbete efter finanskrisen 2008 – 2009 bedöms motståndskraften i systemet ha ökat. Samtidigt har krishanteringssystemet stärkts, framför allt för banker. Att storbankernas genomsnittliga kapitaltäckning har ökat bidrar positivt till uppfyllelsen om målet att det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende. Banksystemets koncentration till ett fåtal aktörer ökar dess sårbarhet eftersom problem kan sprida sig till hela banksystemet och skapa ett hot mot den finansiella stabiliteten och i förlängningen den reala ekonomin. Sårbarheter på företagsobligationsmarknaden visade sig i samband med pandemins utbrott. Regeringen vidtog därför åtgärder för att minska de risker som uppstod under våren 2020. Vidare för Finansinspektionen

Utgiftsområde 2

tillsammans med branschen en dialog om hur funktionsförmågan avseende marknaden för företagsobligationer kan stärkas.

Den höga privata skuldsättningen medför en risk både för enskilda och för samhällsekonomin i stort. Det är därför positivt att vidtagna makrotillsynsåtgärder har bidragit till att öka hushållens motståndskraft. Samtidigt har konsumtionslånen ökat kraftigt de senaste åren. Trots detta utgör konsumtionslånen endast en liten del av hushållens skulder. De har därför en mindre inverkan på den finansiella stabiliteten. Ur ett konsumentskyddsperspektiv kan dock höga konsumtionslån innebära risker för den enskilde, inte minst eftersom ränteutgifterna för dessa lån är relativt höga. Regeringen har fortsatt att arbeta för att stärka konsumentskyddet och noterar att kundnöjdheten har ökat de senaste åren. Att kundnöjdheten är förhållandevis hög bland konsumenterna tyder på att de har ett stort förtroende för de olika sektorerna inom finansmarknaderna. Regeringen bedömer att de åtgärder som har vidtagits de senaste åren har bidragit till att konsumentskyddet stärkts.

Försäkringssektorns motståndskraft bedöms vara god, vilket är en viktig del i målet om att det finansiella systemet ska vara stabilt. Försäkringsföretagen har trots sina stora tillgångar såsom aktier, fastigheter och olika typer av obligationer visat sig kunna hantera de stora rörelserna på de finansiella marknaderna till följd av pandemin. Försäkringsföretagen bedöms kunna möta sina åtaganden på både kort och lång sikt, men om det låga ränteläget består kan det innebära en ökad osäkerhet och svårigheter framöver.

De finansiella marknadernas roll för att bidra till klimatomställningen har blivit tydligare och de ekonomiska riskerna kopplade till klimat integreras alltmer i aktörernas verksamhet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder i syfte att öka uppfyllelsen av målet att finansmarknaden ska bidra till en hållbar utveckling. Bland annat har Finansinspektionen fått i uppdrag att följa upp finansmarknadsaktörers klimatrapportering. Regeringen har även tydliggjort i Finansinspektionens instruktion, att myndigheten ska arbeta för att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Regeringen bedömer att åtgärderna bidrar till att öka måluppfyllelsen. Även bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism är en viktig fråga ur ett hållbarhetsperspektiv. Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder som bedöms ha haft effekt för måluppfyllelsen, bl.a. genom ett ökat antal rapporterade misstänkta transaktioner som skulle kunna indikera att de interna kontrollsystemen i privata sektorn har förbättrat.

Kostnadseffektiviteten i den statliga betalningsmodellen har ökat, vilket regeringen bedömer bidragit till att öka måluppfyllelsen om att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

3.5 Politikens inriktning

Den politiska inriktningen – med målen att värna finansiell stabilitet, ett högt förtroende, väl fungerande marknader, ett högt konsumentskydd och att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling – ligger fast.

Regeringen planerar att under hösten 2021 lämna en proposition med förslag till en ny modernare riksbankslag som bl.a. innebär att mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs i fråga om penningpolitik, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet.

3.5.1 Den finansiella stabiliteten ska fortsatt främjas Behovet av skyddsvallar i form av t.ex. makrotillsynsåtgärder, så som amorteringskrav, eller av kapital- och likviditetsbuffertar för bankerna som har byggts upp sedan finans-

Utgiftsområde 2

krisen, tydliggjordes under den ekonomiska nedgången med anledning av sjukdomen covid-19. Det avspeglar sig i pågående och kommande policyarbete inom EU. Bland annat anpassas policyarbetet för att banksystemet ska stå bättre rustat om andelen nödlidande lån skulle öka. Europeiska kommissionen väntas presentera en översyn av krishanteringsramverket för banker som kommer förhandlas under 2022. Det för banksektorn centrala kapitaltäckningsregelverket kommer att revideras som följd av slutförandet av Basel III. När den ekonomiska situationen tillåter är det viktigt att återigen bygga buffertar i ekonomin för att stärka det finansiella systemets motståndskraft. Finansinspektionen ansvarar bl.a. för finansiell tillsyn och har en central roll med att värna den finansiella stabiliteten. I takt med att antalet EU-regleringar ökat för att bl.a. motverka framtida finanskriser har även Finansinspektionens uppdrag vuxit kraftigt. Regeringen föreslår därför att Finansinspektionen tillförs 22 miljoner kronor 2022 för att kunna upprätthålla tillsynsnivån trots den ökade arbetsbörda som ökningen av antalet EU-regeringar har inneburit. Från och med 2023 beräknas Finansinspektionen tillföras 22 miljoner kronor.

Centrala motparter är företag som är viktiga för den finansiella infrastrukturen, bl.a. eftersom de minskar de motpartsrisker som köpare och säljare har mot varandra vid handel med finansiella instrument. Centrala motparter har fått en allt viktigare roll och en ny EU-förordning, förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter, har antagits. EU-förordningen ska minska risken för att kriser hos de centrala motparterna ska leda till finansiell instabilitet. Regeringen planerar att under 2022 lämna förslag till kompletterande lagstiftning med anledning av EU-förordningen.

Våren 2020 påverkades likviditeten på marknaden för företagsobligationer negativt på grund av de effekter spridningen av covid-19 hade på ekonomin, vilket bl.a. resulterade i att ett antal företagsobligationsfonder inte kunde sälja tillgångar för att betala ut kontanta medel till fondandelsägare när de ville lösa in sina andelar i fonden. Händelserna och de åtgärder som vidtogs visade företagsobligationsmarknadens ökade betydelse för stabiliteten. Även om det kan konstateras att det redan nu finns verktyg tillgängliga för att använda på fonder har Finansinspektionen i rapporten Likviditetsverktyg i värdepappersfonder och specialfonder gett förslag på ytterligare verktyg för hantering av likviditetsrisker på den svenska fondmarknaden. Rapporten analyseras i Regeringskansliet. För att stärka Finansinspektionens tillsyns- och analysförmåga avseende fond- och kapitalmarknaden föreslås Finansinspektionen tillföras 15 miljoner kronor 2022 och beräknas tillföras 15 miljoner kronor fr.o.m. 2023.

Europeiska kommissionen väntas under hösten 2021 lämna förslag till nya transparensregler när EU:s förordning om marknaden för finansiella instrument revideras samt presentera förslag om översyn av reglerna för förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Den finansiella sektorn levererar flera grundläggande och kritiska tjänster till samhället. Avbrott och störningar kan få förödande konsekvenser för enskilda företag, för konsumenter och potentiellt även påverka den finansiella stabiliteten. Finansinspektionens tillsyn av de finansiella företagens hantering av informations- och cyberrisker är därför nödvändig. Kommande år ökar arbetsbördan på grund av nya EU-förordningar inom området dessutom markant. För Finansinspektionens uppgifter inom området cyberskydd föreslår regeringen därför att Finansinspektionens anslag ökas med 8 miljoner kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp årligen.

Utgiftsområde 2

3.5.2 Åtgärder vidtas för att förbättra marknadernas funktionssätt Det finansiella systemets grundläggande uppgifter är att möjliggöra betalningar, lån, sparande och försäkringar. För svenska banker är säkerställda obligationer en viktig finansieringskälla och den svenska marknaden är i dag en av de största i Europa. För att genomföra ett nytt EU-direktiv på detta område planerar regeringen att överlämna en proposition under hösten 2021.

I syfte att utveckla och förbättra företagens, särskilt små och medelstora, tillgång till finansiering, samt för att skapa ändamålsenliga investeringsprodukter, fortsätter arbetet inom EU med att utveckla en kapitalmarknadsunion.

Den digitala utvecklingen kan bidra till att förbättra väl fungerande finansiella marknader och tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster. Inom EU pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan för fintech dvs. teknologiskt driven innovation inom finanssektorn. Regeringen har tillsatt en utredning, som ska redovisas senast i november 2022, som bl.a. ska göra en bred kartläggning av betalningsmarknadens utveckling och analysera statens framtida roll på betalningsmarknaden (dir. 2020:133). Inom EU pågår också ett arbete med att ta fram ny reglering för att stärka systemen för finansiella tjänster i en digital miljö, bl.a. för att minska risken för it-angrepp.

Fintechföretagen bidrar bl.a. till ökad konkurrens och ökad tillgänglighet till finansiella tjänster. Finansinspektionens innovationscenter har en viktig roll i möjliggörandet av nya innovationer. Regeringen föreslår därför att Innovationscentret tillförs 10 miljoner kronor 2022 och beräknas tillföras 10 miljoner kronor 2023 och 2024.

Möjligheten till återköp och flytt av försäkringssparande är viktigt såväl för fungerande marknader på försäkringsområdet som för konsumentskyddet. I maj 2021 remitterades en promemoria med förslag på en utvidgad rätt till återköp och flytt av fondoch depåförsäkringar (Fi2021/01980) och regeringen planerar att lämna en proposition hösten 2021. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

3.5.3 Konsumentskyddet ska stärkas Svenska konsumenter är relativt högt exponerade mot finansiella risker jämfört med konsumenter i övriga länder i Europa. För regeringen har konsumentskydd hög prioritet. Arbetet inom kapitalmarknadsunionen med att underlätta för individer att spara och investera långsiktigt inom EU fortsätter. Kommissionen planerar att under 2022 presentera en strategi kring privatpersoners finansiella sparande, samt en översyn av bl.a. regler om informationsgivning och rådgivning. Regeringen har i Finansinspektionens regleringsbrev gett myndigheten i uppdrag att rapportera vilka effekter de nya reglerna om provisioner och oberoende rådgivning som infördes 2018 bedöms ha haft (Fi2020/05114). Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2021.

I höst träder nya EU-regler i kraft för gräsrotsfinansiering till företag. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med nationell lagstiftning på detta område, för sådan verksamhet som EU-förordningen inte täcker.

Nästan en tredjedel av hushållens finansiella tillgångar består av försäkringssparande som antingen är privat eller kopplat till en anställning. Ett långsiktigt hållbart, sunt och effektivt pensionssystem är därför en prioritering för regeringen och arbete pågår inom hela pensionssystemet. Inom EU pågår en översyn av regleringen för försäkringsföretag (Solvens II-regelverket), som avser att säkerställa att försäkringsföretag kan fullgöra sina åtaganden. Stabila försäkringsföretag bidrar både till att ge försäkringstagarna ett gott skydd och till stabilitet i hela det finansiella systemet.

Utgiftsområde 2

Premiepensionssystemet utgör en viktig del i pensionen, och förvalsalternativet inom premiepensionen ska få bättre förutsättningar att kunna bidra till högre och stabilare pensioner till de pensionssparare som inte själva vill välja fonder inom premie-pensionen. Regeringen ser därför över risknivån i förvalsalternativet, som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Regeringen avser att återkomma i frågan om förslag till nytt mål för förvalsalternativet och ändrade placeringsregler för Sjunde AP-fonden. Regeringen avser att se över även Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete, bland annat mot bakgrund av en rapport från Riksrevisionen.

3.5.4 Finansmarknaden ska bidra till en hållbar utveckling Regeringen driver en ambitiös politik för att främja en hållbar utveckling. Finansmarknaden har en fundamental roll i den nödvändiga omställningen till en hållbar ekonomi. Regeringen är pådrivande för nya EU-initiativ för att främja utvecklingen till mer hållbara finansmarknader. Under 2021 presenterade EU en ny handlingsplan för hållbar finansiering, där en central komponent är EU:s gröna taxonomi. Taxonomin utgör bl.a. en grund för framtida standarder och märkningar av hållbara finansiella produkter, exempelvis gröna obligationer och hållbara fonder.

Att klimatrelaterade risker beaktas i riskhanteringen är viktigt i sig, men också en förutsättning för en riktig prissättning av finansiella tillgångar och investeringar. För detta krävs relevant och jämförbar information så att investerare ska kunna fatta välgrundade beslut. Viktiga steg för att öka transparensen har tagits under 2021 i och med att EU:s nya förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar har börjat tillämpas. Initiativen ska bidra till att ge investerare bättre och mer relevant information i syfte att minska informationsasymmetrin mellan investerare och företag. Regeringen anser att Finansinspektionen har en viktig uppgift att säkerställa att marknaden har ett högt förtroende för den information som ges och att s.k. grönmålning (dvs att exempelvis ett företag framställer sin verksamhet som mer hållbar än vad den i själva verket är) undviks. Denna uppgift kommer öka i takt med att EU:s handlingsplan genomförs fullt ut. För att stärka Finansinspektionens tillsyns-, analys- och påverkansförmåga med anledning av såväl nationella som internationella initiativ till följd av ökad ambitionsnivå, föreslås myndigheten tillföras 10 miljoner kronor 2022 och beräknas tillföras 10 miljoner kronor fr.o.m. 2023.

Det finansiella systemet ska också vara motståndskraftigt mot allvarlig brottslighet och regeringen kommer därför att arbeta vidare med ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringen arbetar aktivt med detta även på EU-nivå där kommissionen i slutet av juli lämnade lagförslag på området. Betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2021:42) remitterats i juni. Utredningen har sin grund i ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2018/19:FiU42, rskr. 2018/19:291). Mot bakgrund av betänkandet föreslår regeringen ökade resurser till Finansinspektionen, Polismyndigheten, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Spelinspektionen och Fastighetsmäklarinspektionen.

3.6 Den årliga revisionens iakttagelser

Enligt Riksrevisionens bedömning har Finansinspektionen i alla väsentliga avseenden använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i med tillämpliga föreskrifter – förutom i ett avseende. Under anslag 1:11 Finansinspektionen finns anslagspost 3 Krigsförsäkringsnämnden , vilken under slutet av 2020 övertrasserade sin anslagskredit med 24 000 kronor. Detta har medfört att Riksrevisionen i sitt revisionsutlåtande har en reservation. Riksrevisionen skriver samtidigt att det är Krigsförsäkringsnämnden som har det fulla ansvaret för sin verksamhet. Krigsförsäkrings-

Utgiftsområde 2

nämnden har uppgett att den kommer att säkerställa att anslagskrediten inte kommer att övertrasseras framöver.

3.7 Budgetförslag

3.7.1 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Tabell 3.4 Anslagsutveckling 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s

tillsynsmyndigheter

Tusental kronor 2020 Utfall 15 621 Anslagssparande 1 929 2021 Anslag 20 250 Utgiftsprognos 18 837 1

2022 Förslag 25 150

2023 Beräknat 25 050

2024 Beräknat 25 050

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.5 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:3 Finansinspektionens

avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 20 250 20 250 20 250

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 4 900 4 800 4 800 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 25 150 25 050 25 050

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 25 150 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 25 050 000 kronor respektive 25 050 000 kronor.

Utgiftsområde 2

3.7.2 1:11 Finansinspektionen

Tabell 3.6 Anslagsutveckling 1:11 Finansinspektionen

Tusental kronor 2020 Utfall 637 866 Anslagssparande -5 233 2021 Anslag 654 555 Utgiftsprognos 643 758 1

2022 Förslag 733 787

2023 Beräknat 741 365 2

3

2024 Beräknat 750 691

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 733 787 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 735 748 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Finansinspektionens förvaltningsutgifter och för Krigsförsäkringsnämndens verksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.7 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:11 Finansinspektionen

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 654 555 654 555 654 555

Pris- och löneomräkning 6 232 13 056 19 653 2 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 73 000 73 754 76 483 varav BP22 3 73 000 73 000 73 000 – Upprätthållande av tillsynsnivå 22 000 22 000 22 000 – Ökad tillsyn och regelutveckling hållbarhet 10 000 10 000 10 000 – Ökad tillsyn fond- och kapitalmarknaden 15 000 15 000 15 000 – Ökad tillsyn cyberrisker 8 000 8 000 8 000 – Motverka penningtvätt och finansiering av terrorism 2 000 2 000 2 000 – Resolution av centrala motparter 6 000 6 000 6 000 – Innovationscenter 10 000 10 000 10 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 733 787 741 365 750 691

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

I takt med att EU-regleringar ökat för att bl.a. motverka framtida finanskriser har även Finansinspektionens uppdrag vuxit kraftigt. För att upprätthålla nuvarande tillsynsnivå trots den ökade arbetsbelastningen till följd av ökad mängd EU-regleringar föreslås att anslaget 1:11 Finansinspektionen ökas med 22 000 000 kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp årligen.

För att stärka Finansinspektionens arbete inom hållbarhet, både avseende ökad tillsyn och regelutveckling, föreslås att anslaget 1:11 Finansinspektionen ökas med 10 000 000 kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp årligen.

Utgiftsområde 2

För att stärka Finansinspektionens tillsyns- och analysförmåga avseende fond- och kapitalmarknaden och därmed bl.a. öka konsumentskyddet, föreslås att anslaget 1:11 Finansinspektionen ökas med 15 000 000 kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp årligen.

För att ytterligare stärka Finansinspektionens arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism föreslås att anslaget 1:11 Finansinspektionen ökas med 2 000 000 kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp årligen.

För Finansinspektionens uppgifter inom området cyberskydd föreslår regeringen att anslaget 1:11 Finansinspektionen ökas med 8 000 000 kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp årligen.

För myndighetens arbete med återhämtning och resolution av centrala motparter föreslås att anslaget ökas med 6 000 000 kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp årligen.

Finansinspektionens innovationscenter har en viktig roll i möjliggörandet av nya innovationer. Regeringen föreslår att anslaget1:11 Finansinspektionen tillförs 10 000 000 kronor 2022 för arbetet med Innovationscentret. För 2023 och 2024 beräknas anslaget tillföras motsvarande belopp årligen.

Regeringen föreslår att 733 787 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Finansinspektionen för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 741 365 000 kronor respektive 750 691 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.8 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter som får Kostnader Resultat (intäkt – Ackumulerat verksamhet inkomsttitel (som disponeras kostnad) resultat inte får disponeras) Utfall 2020 5 744 302 99 335 116 098 -16 763 -7 580 Prognos 2021 1 052 014 125 000 125 00 -0 -7 580

Budget 2022 906 522 113 000 110 000 3 000 -4580

Finansinspektionen tar i huvudsak ut två slag av avgifter, dels avgifter för tillstånd m.m. som regleras i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen, dels avgifter för Finansinspektionens anslagsfinansierade verksamhet enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet.

Avgifterna fastställs i syfte att uppnå full kostnadstäckning över tid. De årliga avgifterna har en konstruktion som innebär att en höjning av anslaget är saldoneutralt för den avgiftsfinansierade verksamheten, eftersom motsvarande belopp tas upp på inkomstsidan.

I beloppen för intäkter till inkomsttitel ingår även sanktionsavgifter som företagen under tillsyn betalar vid överträdelser.

Utgiftsområde 2

3.7.3 1:12 Riksgäldskontoret

Tabell 3.9 Anslagsutveckling 1:12 Riksgäldskontoret

Tusental kronor

2020 Utfall 316 855 Anslagssparande 12 089 2021 Anslag 330 185 Utgiftsprognos 327 373 1

2022 Förslag 338 983

2023 Beräknat 338 828 2

3

2024 Beräknat 342 274

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 335 028 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 335 028 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.10 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:12 Riksgäldskontoret

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 330 185 330 185 330 185

Pris- och löneomräkning 2 2 798 6 575 10 000 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 6 000 2 068 2 089 varav BP22 3 6 000 6 000 6 000 – Resolution av centrala motparter 6 000 6 000 6 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 338 983 338 828 342 274

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Anslaget 1:12 Riksgäldskontoret föreslås öka med 6 000 000 kronor 2022 för myndighetens arbete med återhämtning och resolution av centrala motparter och beräknas fr.o.m. 2023 öka med samma belopp årligen.

Regeringen föreslår att 338 983 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Riksgäldskontoret för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 338 828 000 kronor respektive 342 274 000 kronor.

Ramar till stabilitetsfonden och resolutionsreserven

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att för 2022 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I samband med genomförandet i svensk rätt av EU:s krishanteringsdirektiv ändrades reglerna för stabilitetsfonden och en ny fond för

Utgiftsområde 2

finansiering av krishanteringsåtgärder, resolutionsreserven, inrättades. I samband med inrättandet beslutades att riksdagen årligen ska fastställa krediter och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. För ytterligare bakgrundsinformation om stabilitetsfonden och resolutionsreserven, se budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1). Båda fonderna är finansierade genom avgifter från banksystemet.

Stabilitetsfonden kan komma att användas för att finansiera förebyggande åtgärder enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Åtgärderna innefattar kapital- eller likviditetsstöd till livskraftiga banker. Stabilitetsfondens behållning uppgår i dagsläget till ca 40 miljarder kronor. Regeringen bedömer att medlen utgör en betydande resurs för att vidta eventuella krisinsatser, dvs. förebyggande statligt stöd eller användning av statliga stabiliseringsverktyg. Det program som inrättades vid finanskrisen 2008 hade ett fastställt belopp om högst 50 miljarder kronor, vilket var det sammanlagda kapitaltillskott som staten kunde medge. Samma belopp utgör för närvarande utgångspunkt för stabilitetsfondens lånemöjligheter och föreslås gälla även för 2022.

Garantiramen för stabilitetsfonden bör bestämmas utifrån det faktum att i första hand generella stödåtgärder i form av garantiprogram till samtliga banker kan komma att bli aktuella. Garantiramen för stabilitetsfonden bör vara på ett högre belopp än den ram som gäller för resolutionsreserven, eftersom det här blir fråga om generella stödåtgärder till samtliga banker. Den ram som fanns i garantiförordningen från 2008 uppgick inledningsvis till 1 500 miljarder kronor och var baserad på de svenska bankernas upplåning under en viss period. Ramen sänktes senare till 750 miljarder kronor även om utnyttjandet aldrig var över 400 miljarder. Samma belopp utgör för närvarande ramen för stabilitetsfondens möjlighet att medge garantier och föreslås även gälla för 2022.

Resolutionsreserven kan komma att användas för att finansiera åtgärder inom ramen för ett resolutionsförfarande, vilket innefattar åtgärder för att stötta rekonstruktion av systemviktiga banker som i utgångsläget inte bedöms som livskraftiga. Resolutionsreserven uppgår i dagsläget till ca 43 miljarder kronor. När det gäller resolutionsreservens kreditram bör den främst bli aktuell i fråga om olika återkapitaliseringsåtgärder efter det att nedskrivning av vissa av företagets skulder skett. Därutöver kan resolutionsreservens kreditram komma att användas till att betala ut kompensation till företagets ägare och borgenärer i de fall dessa fått ett sämre ekonomiskt utfall vid resolution än vid konkurs eller likvidation. Kreditramen, som för närvarande uppgår till 100 miljarder kronor, motiveras därför av att den bör ha åtminstone samma förmåga till återkapitaliseringsåtgärder som kreditramen till stabilitetsfonden, dvs. 50 miljarder kronor, samt dessutom innehålla utrymme för att hantera eventuella kompensationsfall. Kreditramen på 100 miljarder kronor föreslås därför även gälla under 2022.

Garantiramen för resolutionsreserven kan användas om banker i resolution initialt behöver stöd för sin finansiering (likviditet). Garantier kan ges till banken själv eller till Riksbanken. Att uppskatta likviditetsbehov i en krissituation är svårt, men bedömningen är att likviditetsstöd till flera av Sveriges storbanker skulle behöva uppgå till minst 100 miljarder kronor. Det kan finnas en negativ signaleffekt i att under ett krisförlopp behöva justera garantiramen. Därför föreslår regeringen att garantiramen för resolutionsreserven även under 2022 sätts till 200 miljarder kronor.

Utgiftsområde 2

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.11 Garanti- och utlåningsverksamhet

Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter som får Kostnader Resultat (intäkt – Ackumulerat verksamhet inkomsttitel (som disponeras kostnad) resultat inte får disponeras) Utfall 2020 78 039 52 964 131 990 -79 026 625 189 Prognos 2021 125 467 70 891 17 938 52 953 678 142

Budget 2022 53 650 30 589 16 400 14 189 692 330

Avgifter tas ut för verksamheterna inom områdena garantier och utlåning, bankstöd, för prövning av ansökningar om tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument samt för insättningsgaranti och investerarskydd.

De riskavspeglande garanti- och kreditavgifterna finansieras av garanti- respektive låntagarna eller genom anslag via statsbudgeten. I enlighet med budgetlagen (2011:203) ska ränta eller avgift tas ut motsvarande statens förväntade kostnad för lånet eller åtagandet, om inte riksdagen för ett visst lån eller åtagande beslutat annat.

Vidare föreskrivs att om lån- eller garantitagaren ska betala en ränta eller avgift som inte täcker kostnaderna ska regeringen föreslå riksdagen hur mellanskillnaden ska finansieras. Dessa avgifter, samt återvinningar från tidigare infrianden, placeras på räntebärande konton hos Riksgäldskontoret och ska finansiera eventuella infrianden i myndighetens garanti- och kreditverksamhet.

De administrativa avgifter som tas ut disponeras av Riksgäldskontoret för att täcka de administrativa kostnaderna i verksamheten. Målet är att avgifterna ska täcka infrianden och administrationskostnaderna sett över en längre tid. Modellen ska vara finansiellt självbärande och tydligt visa vad kostnaderna för statens garanti- och kreditgivning uppgår till.

Tabell 3.12 Prövning av ansökningar om tillstånd att reducera kvalificerade

skuldinstrument

Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till Intäkter som får Kostnader Resultat (intäkt – Ackumulerat inkomsttitel disponeras kostnad) resultat (som inte får disponeras) Utfall 2020 Prognos 2021 250 250 0 0

Budget 2022 325 325 0 0

Vid en kris kan ett finansiellt företag försättas i resolution i stället för i likvidation eller konkurs och det är ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna i ett sådant företag. Det sker i huvudsak genom att kapital och skulder får skrivas ned eller konverteras i resolution. Nedskrivning eller konvertering av skulder får också ske utanför resolution. För att det ska finnas kapital och skulder att skriva ned eller konvertera ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Av EU:s tillsynsförordning följer att Riksgäldskontoret, i egenskap av resolutionsmyndighet, ska hantera ansökningar om tillstånd för återköp m.m. av kvalificerade skuldinstrument. Riksgäldskontoret får ta ut avgifter för prövningen av sådana ansökningar (se lagen [2015:1016] om resolution). Avgifterna disponeras av myndigheten.

Utgiftsområde 2

Tabell 3.13 Insättningsgaranti och investerarskydd

Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter som får Kostnader Resultat (intäkt – verksamhet inkomsttitel (som inte disponeras kostnad) får disponeras) Utfall 2020 18 272 Prognos 2021 21 431

Budget 2022 22 100

Verksamheten insättningsgaranti och investerarskydd finansieras genom Riksgäldskontorets förvaltningsanslag. Administrationskostnaden för denna verksamhet avräknas från efterföljande års avgifter och redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Resterande avgifter placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Avgifter för insättningsgaranti och investerarskydd betalas av de institut som är anslutna till garantin respektive skyddet.

Tabell 3.14 Prövning och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor

Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter som får Kostnader Resultat (intäkt – Ackumulerat verksamhet inkomsttitel (som disponeras kostnad) resultat inte får disponeras) Utfall 2020 Prognos 2021

Budget 2022 6 000 6 000 0 0

Riksgäldskontoret kommer få nya uppgifter om tillsyn och prövning av ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor vid årsskiftet för att Sverige ska leva upp till internationella konventioner som reglerar skadeståndsansvaret för radiologiska skador. Riksgäldskontoret kommer att ta ut avgifter vad gäller prövning och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Intäkterna beräknas uppgå till ca 6 miljoner kronor .

3.7.4 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Tabell 3.15 Anslagsutveckling 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Tusental kronor

2020 Utfall 237 613 Anslagssparande 56 730 2021 Anslag 133 116 1 Utgiftsprognos 131 220

2022 Förslag 290 116

2023 Beräknat 110 116 2024 Beräknat 110 116 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Sveriges årliga medlemsavgifter, avgifter eller statsbidrag till Bruegel, European Institute of Public Administration (EIPA) samt Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget får även användas för utgifter för infrianden av garantier till vissa internationella finansieringsinstitut. Anslaget får även användas för utgifter för eventuella böter till följd av försenat genomförande av EUdirektiv.

Utgiftsområde 2

Anslaget får även användas för infrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen om Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE).

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.16 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:14 Vissa garanti- och

medlemsavgifter

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 110 116 110 116 110 116

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 180 000 varav BP22 180 000 – EIBs Garantifond 180 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 290 116 110 116 110 116

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Budgetförslaget baseras på antagandet om oförändrade eller svagt nominellt ökande utgifter för Bruegel, EIPA och CEB, motsvarande 139 453 euro, 55 000 euro och respektive 28 421 euro 2022 – 2024. Inga medel beräknas behövas för infrianden av garantier som är del av ägarkapitalet i de internationella finansiella institutioner som behandlas i detta avsnitt.

För infrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen för SURE beräknas inga utgifter för 2022 – 2024. För avtalen med EIB och deltagande länder beräknas däremot ökade förväntade förluster för 2022, där Sveriges andel beräknas uppgå till 287,7 miljoner kronor. Anslaget bör därför ökas med 180 000 000 kronor år 2022. Regeringen föreslår därför att totalt 290 116 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Vissa garantioch medlemsavgifter för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 110 116 000 kronor respektive 110 116 000 kronor. 3.7.5 1:16 Finansmarknadsforskning

Tabell 3.17 Anslagsutveckling 1:16 Finansmarknadsforskning

Tusental kronor

2020 Utfall 29 894 Anslagssparande 469 2021 Anslag 39 929 1 Utgiftsprognos 39 929

2022 Förslag 49 933

2023 Beräknat 60 629 2

3

2024 Beräknat 61 288

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 59 795 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 59 795 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för finansmarknadsforskning och högst 2 procent av anslaget får användas för programanknutna förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.18 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för

1:16 Finansmarknadsforskning

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 39 929 39 929 39 929

Pris- och löneomräkning 2 4 561 1 001 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 10 000 20 139 20 358 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 49 933 60 629 61 288

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. Regeringen föreslår att 49 933 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 60 629 000 kronor respektive 61 288 000 kronor.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 180 000 000 kronor 2023 – 2026.

Skälen för regeringens förslag: Forskning bedrivs i regel i fleråriga projekt. För att kunna finansiera sådana projekt behöver beslut kunna fattas som medför behov av medel kommande år. För att harmonisera med andra liknande forskningssatsningar i propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) föreslår regeringen ett höjt och förlängt bemyndigande.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 180 000 000 kronor 2023 – 2026.

Tabell 3.19 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2020 2021 2022 2023 2024 2025–2026 Ingående åtaganden 25 296 30 000 40 000 Nya Åtaganden 30 000 40 000 180 000 Infriade åtaganden -25 296 -30 000 -40 000 -60 000 -60 000 -60 000 Utestående åtaganden 30 000 40 000 180 000

Erhållet/föreslaget

bemyndigande 30 000 40 000 180 000

Utgiftsområde 2

4 Statlig förvaltningspolitik,

statliga arbetsgivarfrågor och

Agenda 2030

4.1 Mål för området

Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet, och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EUarbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315).

Arbetsgivarpolitiken är en del av förvaltningspolitiken. Regeringens mål för arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att myndigheterna har kompetens för att fullgöra sina uppgifter. Detta mål utgår från den långtgående delegeringen av arbetsgivarpolitiken i staten som utgör en viktig komponent i regeringens styrning av statsförvaltningen och beslutades av riksdagen 1994 (prop. 1993/94:77, bet. 1993/94:KU19, rskr. 1993/94:264, bet. 1994/95:KU3, rskr. 1994/95:7 och 8). Regeringen har satt upp följande delmål för de statliga arbetsgivarna. – Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande. – En jämn könsfördelning på ledande befattningar i staten ska eftersträvas. – Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska. – Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. – Arbetsmiljön i staten ska vara god. – De statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statsanställd.

Målet för Agenda 2030 är att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför (prop. 2019/20:188, bet 2020/21:FiU28, rskr 2020/21:154).

4.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Följande indikatorer används för att redovisa resultaten inom området statlig förvaltningspolitik:

– Civil Service Effectiveness Index (InCiSE), som används för att bedöma effektiviteten i olika länders statliga förvaltning, – OECD:s undersökning om allmänhetens förtroende för den nationella regeringen, och – organisationen Transparency Internationals jämförelse av världens länder avseende korruption i den offentliga sektorn.

Indikatorerna förklaras närmare i avsnitt 4.3.1. I resultatredovisningen beaktas också särskilda åtgärder som vidtagits och den generella utvecklingen i statsförvaltningen. Statsförvaltningens resultat inom enskilda områden redovisas under respektive utgifts-

Utgiftsområde 2

område. Vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun redovisas under utgiftsområde 25 avsnitt Allmänna bidrag till kommuner.

För att följa upp utvecklingen inom delområdet arbetsgivarfrågor i förhållande till regeringens mål och delmål används i huvudsak följande indikatorer:

– kompetensförsörjningsläget i staten, – utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden, – andelen kvinnor och män på ledande befattningar i staten, – löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten, – andelen anställda med utländsk bakgrund på olika nivåer i staten, – den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten, – utvecklingen av nybeviljad sjukersättning och aktivitetsersättning för anställda i staten, – utvecklingen av antalet anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet (PSA), och – arbetsmiljöundersökningar (genomförs vartannat år).

I bilagan till utgiftsområdet ges en mer detaljerad redovisning av den statliga förvaltningens organisation och utveckling samt en övergripande redovisning av personalstrukturen m.m. inom staten och kompletterande information om uppföljningen av regeringens delmål för de statliga arbetsgivarna.

Statistiska centralbyrån (SCB) samordnar utveckling, produktion och tillgängliggörande av statistik för uppföljningen av Sveriges genomförande av Agenda 2030. På global nivå följs målen upp med hjälp av drygt 230 indikatorer. För den nationella uppföljningen används ytterligare ett 50-tal nationellt anpassade indikatorer.

4.3 Resultatredovisning

4.3.1 Statlig förvaltningspolitik

Uppföljning av det förvaltningspolitiska målet

Redovisningen avseende den statliga förvaltningspolitiken omfattar dels mått för statsförvaltningens utveckling och resultat som helhet, dels mått som beskriver hur regeringens insatser inom utgiftsområdet har bidragit till att det förvaltningspolitiska målet har uppnåtts.

Regeringen gav under 2020 Statskontoret i uppdrag att ta fram förslag på hur uppföljningen av det förvaltningspolitiska målet skulle kunna utvecklas med hjälp av indikatorer och andra bedömningsgrunder (Fi2020/01397/SFÖ). I rapporten, som redovisades den 15 mars 2021, föreslår Statskontoret bl.a. ett antal indikatorer för att följa upp målet (Statskontoret 2021:4). Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Statlig förvaltningspolitik i internationella jämförelser

De indikatorer som används för att analysera förvaltningen i ett internationellt perspektiv presenteras med olika intervaller.

InCiSE är ett internationellt index för mätningar av effektivitet i den offentliga sektorn som har tagits fram av Blavatnik School of Government och The Institute for Government vid Oxfords universitet. Regeringen redovisade det senaste resultatet enligt detta index i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.3.1).

OECD ger vartannat år ut rapporten Government at a Glance, i vilken den offentliga sektorn följs upp inom en rad områden, bl.a. allmänhetens upplevda förtroende för

Utgiftsområde 2

den nationella regeringen. I den senaste rapporten, som innehåller data från 2019, låg Sverige fortsatt över genomsnittet för OECD-länderna.

Corruption Perception Index är ett sammansatt index som mäter uppfattningar om korruption i den offentliga sektorn. Indexet baseras på en sammanvägning av flera källor med data från oberoende institutioner som specialiserat sig på analys av samhällsstyrning, affärsklimat och landrisker. För jämförelser över tid är poängen av intresse, eftersom ett lands rankning är beroende av andra länders poäng. Sveriges poäng har sedan 2016 sjunkit något, men har de senaste tre åren legat stabilt (se diagram 4.1). År 2020 låg Sverige kvar på samma poäng som 2019, men gick upp en placering och delar nu tredjeplatsen med Finland, Schweiz och Singapore.

Diagram 4.1 Sveriges poäng och placering enligt Corruption Perception Index

2016 – 2020

Poäng Placering 100 0 98 1 96 94 2 92 3 90 4 88 86 5 84 6 82 80 7 2016 2017 2018 2019 2020 Poäng Placering Källa: Transparency Internationals Corruption Perceptions Index 2020 för Sverige.

Regeringen beslutade i december 2020 att ge Statskontoret i uppdrag att främja arbetet mot korruption vid de statliga myndigheterna enligt en särskilt framtagen handlingsplan mot korruption (Fi2020/04961). Uppdraget innebär bl.a. att Statskontoret ska utveckla olika stöd för att myndigheterna ska kunna arbeta strukturerat och analysera korruptionsrisker. För att möjliggöra uppföljning och skapa förutsättningar för nya specifika insatser lämnar Statskontoret även, inom ramen för uppdraget, lägesbilder över de statliga myndigheternas arbete mot korruption. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2023.

Förbättrad styrning för högre effektivitet

Statsförvaltningens samverkan och effektivitet under pandemin Enligt Statskontorets rapport Förvaltningsmodellen under covid-19-pandemin (skriftserien Om offentlig sektor nr 41 2020) fattade regeringen under perioden februari – september 2020 över 400 beslut med anledning av pandemin. Av dessa utgjorde ca 190 beslut om regeringsuppdrag, regleringsbrev eller myndigheternas instruktioner. Kartläggningen visar att regeringen genom uppdragen har engagerat många myndigheter för att på olika sätt hantera konsekvenserna av pandemin. Några myndigheter har dock fått betydligt fler uppdrag än andra, t.ex. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Regeringen har beslutat om uppdrag på bred front som på olika sätt syftat till att hantera eller mildra konsekvenserna av pandemin. Det har både handlat om att styra om befintliga resurser för att hantera effekterna av pandemin och om att tillföra nya medel. I rapporten konstaterar vidare Statskontoret att den svenska förvaltningsmodellen innebär både möjligheter och utmaningar. Av studien framgår att modellen

Utgiftsområde 2

ger regeringen långtgående möjligheter att styra myndigheterna samt att påverka arbetet i regioner och kommuner. Det framhålls också att det är nödvändigt att regeringen tillämpar förvaltningsmodellen så som den är tänkt för att styrningen ska bli effektiv, samt att modellen förutsätter samverkan och kommunikation inom statsförvaltningen och mellan förvaltningsnivåerna. Statskontoret framhåller särskilt att förvaltningens uppdelning ställer krav på samverkan, och att hanteringen av pandemin visar på myndigheternas förmåga till samverkan. Länsstyrelsernas uppgift att vara en länk mellan den statliga och lokala nivån uppmärksammas särskilt.

Regeringen gav i juni 2020 en kommission i uppdrag att utvärdera de åtgärder som har vidtagits för att begränsa spridningen av sjukdomen covid-19 och dess effekter (dir. 2020:74). Coronakommissionen gavs inom ramen för detta uppdrag bl.a. i uppgift att utvärdera hur berörda myndigheter har fungerat under pandemin. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2022. En första delredovisning om smittspridningen inom äldreomsorgen lämnades den 30 november 2020 (SOU 2020:80).

Utvecklad styrning och kostnader för administration Riksrevisionen har granskat regeringens åtgärder för att säkerställa en balans mellan myndigheternas administration och kärnverksamhet i rapporten Administrationen i statliga myndigheter – en verksamhet i förändring (RiR 2021:3). Riksrevisionens bedömning är att de resurser som frigjorts inom myndigheterna genom effektivisering av administrationen används för mer och bättre stödverksamhet, snarare än för att öka resurserna i kärnverksamheten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utvärdera hur införandet av Statens servicecenter har påverkat statens kostnader för administration, undersöka om digitaliseringen av myndigheternas administrativa verksamhet kan underlättas genom ökad samordning, och om andra åtgärder kan vidtas för att ge myndigheterna goda förutsättningar att effektivisera och minska sin administration. Regeringen redogör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter (skr. 2020/21:218) för sin avsikt att följa upp och utvärdera hur införandet av Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen och hur förutsättningarna för myndigheter att effektivisera sin verksamhet har påverkats. Myndigheter har en skyldighet att löpande arbeta med att effektivisera sin verksamhet och se över sina arbetssätt och processer, men regeringen utesluter dock inte att de kan behöva stöd i arbetet med att säkerställa en ändamålsenlig organisation avseende administration och kärnverksamhet.

Tillitsdelegationen lämnade i oktober 2019 sitt betänkande om en tillitsbaserad styrning och ledning i staten till regeringen (SOU 2019:43). Utredningen föreslår att statliga myndigheter ska få stöd och hjälp med att utveckla en mer tillitsbaserad styrning och ledning och att detta stöd ska tillhandahållas av Arbetsgivarverket. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2021 meddelade Arbetsgivarverket att myndigheten kommer att ta fram ett utbildningsmaterial för att stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med att utveckla en tillitsbaserad styrning inom myndigheterna. Utredningen föreslår även att regeringen ska inrätta en regeringsnära utvecklingsmiljö i kommittéväsendet för att kunna överväga och identifiera eventuella lösningar på komplexa samhällsutmaningar. I likhet med flera remissinstanser anser regeringen att det redan finns tillfredsställande möjligheter för regeringen att överväga och identifiera lösningar på komplexa samhällsproblem, såsom statliga utredningar eller uppdrag till myndigheter. Ett snarlikt förslag lämnas av Tillitsdelegationen i betänkandet Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47). Utredningen föreslår att regeringen ska inrätta ett nationellt policylabb för att skapa en permanent arena för enkel och flexibel policyutveckling inom områden där det finns behov av utveckling av regelverk. Betänkandet har remissbehandlats. I likhet med flera remissinstanser anser regeringen

Utgiftsområde 2

att förslaget är otydligt och att befintliga system för att utreda frågor är tillräckliga. Regeringen ser mot denna bakgrund inte något behov att gå vidare med Tillitsdelegationens förslag.

Samordnade tjänster för ekonomi- och löneadministration Statens servicecenter tillhandahåller tjänster åt andra myndigheter inom ekonomi- och löneadministration. Vid utgången av 2020 var 159 myndigheter anslutna till någon av de administrativa tjänster som Statens servicecenter tillhandahåller. Andelen av det totala antalet anställda i staten vid dessa myndigheter uppgick under 2020 till 47 procent, vilket kan jämföras med 46 procent 2019. Andelen statligt anställda som omfattas av myndighetens lönetjänster uppgick till 44 procent vid utgången av 2020.

Arbetet med att utöka anslutningen till Statens servicecenters tjänster fortsätter. Genom en förordningsändring i mars 2021 beslutades att sammanlagt tio nya myndigheter senast under 2024 ska ha anslutit sig till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering.

Kostnadseffektiviteten mätt som antal lönespecifikationer och leverantörsfakturor per årsarbetare ligger på en stabilt hög nivå, även om en viss minskning kunde noteras avseende lönespecifikationer. Antalet leverantörsfakturor minskade 2020 med drygt 20 procent, främst till följd av spridningen av covid-19 (se diagram 4.2).

Diagram 4.2 Antal lönespecifikationer och leverantörsfakturor per årsarbetare

2015 – 2020

Antal lönespecifikationer Antal leverantörsfakturor 60 000 1200

50 000 1000

40 000 800

30 000 600

20 000 400

10 000 200

0 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Lönespecifikationer per årsarbetare Leverantörsfakturor per årsarbetare Källa: Statens servicecenters årsredovisningar.

Avgifterna för lönetjänster har legat på en oförändrad nivå sedan 2017. Under 2020 sänktes avgifterna för första gången sedan verksamheten vid Statens servicecenter startade 2012.

Statens servicecenter kunde efter kostnadssänkande åtgärder redovisa ett överskott om 26,6 miljoner kronor för 2020 i den avgiftsfinansierade delen för administrativa tjänster, vilket var en ökning med 15,3 miljoner kronor jämfört med 2019.

Det ackumulerade utgående resultatet för verksamheten minskade genom överskottet 2020, men är alltjämt negativt och uppgick vid årets slut till -146,9 miljoner kronor. Statens servicecenter har arbetat fram en plan för att myndigheten ska uppnå målet om att vara i ekonomisk balans 2030.

Statens servicecenter har arbetat systematiskt för att utveckla informationssäkerheten och säkerhetsskyddet i sin verksamhet. Statens servicecenter följer den internationella

Utgiftsområde 2

standarden SS-ISO/IEC 27000. Myndigheten uppfyller på detta sätt kraven för ett ledningssystem gällande informationssäkerhet. Under 2020 har bl.a. åtgärder vidtagits för att säkerställa införandet av ett nytt, säkrare personal- och löneadministrativt system för kundmyndigheterna.

Kapitalförvaltning och försäkringsverksamhet Kammarkollegiet har i uppgift att tillhandahålla service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration.

Marknadsvärdet för det kapital som förvaltas av Kammarkollegiet minskade 2020 med 2,6 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till knappt 210 miljarder kronor. Minskningen förklaras av ett antal kapitalrörelser som framför allt var kopplade till de diskretionära uppdragen, där kapitalet i vissa uppdrag alltid varierar kraftigt mellan och under åren, samt av att en stor kund valt att lägga en del av sitt kapital hos en annan förvaltare. Det ekonomiska resultatet för 2020 uppgick till ca -1,6 miljoner kronor. Det negativa resultatet beror framför allt på kraftigt ökade pensionsavsättningar. Kapitalförvaltningen har ett ackumulerat sparande som kommer att behöva användas. Myndighetens målsättning för kapitalförvaltningen är att framöver öka kundstocken, både antals- och volymmässigt, samt att effektivisera verksamheten.

Premieintäkterna i Kammarkollegiets försäkringsverksamhet ökade till 237 miljoner kronor 2020, vilket var en ökning med 7 procent jämfört med 2019. Myndighetens mål att driftkostnaderna i försäkringsverksamheten i förhållande till premieintäkterna högst ska uppgå till 20 procent uppnåddes även 2020, då driftkostnaderna uppgick till 17 procent.

Ramavtal för ökad effektivitet och statsbidrag Omsättningen av de varor och tjänster som avropades från Kammarkollegiets ramavtal minskade från 15 miljarder kronor 2019 till 14 miljarder kronor 2020. Anledningen till detta var att omsättningen minskade för några ramavtal till följd av spridningen av covid-19. Under 2020 stod statliga myndigheters avrop för 81 procent av omsättningen. Resterande 19 procent utgjordes av avrop från kommuner och regioner. Vid utgången av 2020 fanns 2 381 ramavtal tecknade med 830 unika leverantörer inom 44 ramavtalsområden, uppdelade på 1 375 delområden.

Statsbidragshanteringen vid Kammarkollegiet ökade i omfattning under 2020. Antalet utbetalningar steg från ca 2 500 till drygt 4 000, och det totala beloppet ökade från 98 miljarder kronor 2019 till 133 miljarder kronor 2020. Ökningen skedde bl.a. inom området hälso- och sjukvård och social omsorg, där utbetalningarna ökade med 10,6 miljarder kronor, varav 6,7 miljarder kronor avsåg provtagning, smittspårning och utbrottshantering med anledning av covid-19. Vidare ökade utbetalningarna inom området Näringsliv med 10,4 miljarder kronor, vilket främst avsåg kapitaltillskott till Scandinavian Airlines, ALMI Företagspartner aktiebolag och Swedavia AB.

Fortsatt arbete för att stärka effektivitet och god hushållning Ekonomistyrningsverket (ESV) har på regeringens uppdrag genomfört insatser för att bidra till ökad effektivitet inom Trafikverket respektive Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), i det senare fallet tillsammans med Statskontoret, för att därigenom förbättra resultaten i verksamheterna. Detta är en del i regeringens arbete med att ytterligare förbättra styrningen av statliga verksamheter.

Under 2020 genomförde ESV även på regeringens uppdrag en översyn av den avgiftsfinansierade verksamheten inom staten. Detta arbete syftar till att stärka styrningen inom avgiftsområdet för att bl.a. försäkra att finansiella befogenheter följs och rappor-

Utgiftsområde 2

teras korrekt, och därigenom i förlängningen förbättra regeringens redovisning till riksdagen.

Stärkt service och tillgänglighet vid statliga servicekontor

Statens servicecenter har fortsatt att utveckla den lokala statliga servicen åt medborgare och företag. Vid utgången av 2020 omfattade verksamheten 117 servicekontor med totalt ca 800 servicehandläggare. År 2021 hade servicekontoren ca 2,4 miljoner besökare. Myndighetens verksamhetsuppföljning tyder på att det är en något högre andel män som besöker servicekontoren. Myndighetens månadsuppföljning visar att antalet besökare under 2020 låg ca 25 procent lägre än föregående år, vilket i huvudsak kan förklaras av spridningen av covid-19, minskad invandring och mer utvecklade etjänster hos samverkansmyndigheterna.

Statens servicecenter har påbörjat ett arbete med att införa Arbetsförmedlingens kundtorgstjänster på servicekontoren. Vid utgången av 2020 erbjöd 81 servicekontor dessa tjänster.

Under 2020 öppnade Statens servicecenter fyra nya servicekontor, i Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele. I juni 2020 gav regeringen även myndigheten i uppdrag att under 2021 öppna nya servicekontor i Göteborg, Malmö, Stockholm och Ulricehamn. I maj 2021 gav regeringen myndigheten i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor i två omgångar under 2022 och 2023 (Fi2021/02151).

Statens servicecenter genomförde under 2020 kundundersökningar avseende service och kvalitet på servicekontoren. Resultatet från den senaste undersökningen visar att kunderna är fortsatt nöjda med servicen. Av besökarna anger 94 procent att de fick ett bra bemötande (96 procent hösten 2019), 92 procent att de fick den hjälp de behövde (samma andel som hösten 2019) och 89 procent att de fick svar inom rimlig tid (90 procent hösten 2019). Kvinnor är något mer nöjda än män. Besökare på mindre kontor är vidare mer nöjda än besökare på större kontor.

Användningen av digitala offentliga tjänster

Användningen av de digitala tjänster som tillhandahålls av den offentliga förvaltningen är fortsatt hög bland både kvinnor och män. Samtidigt visar europeiska jämförelser att Sveriges utveckling på området har avstannat något. I 2020 års mätningar avseende området digitala offentliga tjänster i Digital Economy and Society Index placerade sig Sverige på tionde plats i EU (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.3.1).

En samlad beskrivning av digitaliseringspolitiken ges inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

4.3.2 Arbetsgivarfrågor

En samordnad statlig arbetsgivarpolitik

Arbetsgivarpolitiken utvecklas i samverkan mellan alla statliga myndigheter som har anställda och samordnas av Arbetsgivarverket. Nedan redovisas hur myndigheterna inom området och Trygghetsstiftelsen har bidragit till regeringens mål att den statliga arbetsgivarpolitiken ska vara samordnad, och hur detta mål förhåller sig till det förvaltningspolitiska målet.

Arbetsgivarverkets samordning av den statliga arbetsgivarpolitiken Spridningen av covid-19 präglade Arbetsgivarverkets verksamhet under 2020, framför allt genom en övergång och anpassning till digitala arbetssätt och tjänster. Arbetsgivarverket anordnade 2020 färre medlemsaktiviteter än föregående år, samtidigt som

Utgiftsområde 2

satsningen på ett ökat digitalt utbud medförde att antalet deltagare vid aktiviteterna ökade med drygt 50 procent. Även antalet medlemmar som deltog i aktiviteterna ökade. Under 2020 deltog 233 medlemmar, dvs. nästan samtliga, på minst en aktivitet.

Deltagarantalet vid Arbetsgivarverkets utbildningar ökade med drygt 25 procent, trots att antalet utbildningar var färre 2020 än 2019. Anledningen till ökningen var att det digitala utbildningsformatet medgav fler deltagare per utbildningstillfälle.

Spridningen av covid-19 har inneburit att behovet av rådgivning och aktuell information från Arbetsgivarverket har varit omfattande.

Statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar Statens tjänstepensionsverk (SPV) bidrar till en samordnad statlig arbetsgivarpolitik genom att administrera de statliga tjänstepensionerna och andra avtalsförsäkringar och ge service och information till arbetsgivarna, de anställda, f.d. anställda och pensionärerna. År 2020 lanserade SPV en ny version av tjänsten Mina sidor på sin webbplats. Med stöd av användartester har innehållet i tjänsten förenklats. Förändringarna innefattar också en möjlighet att se tidigare års uppgifter. Vidare har SPV tillsammans med Pensionsmyndigheten och Arbetsgivarverket tagit fram tjänsten Kolla in pengarna till pensionen. Tjänsten innebär att statligt anställda via sina arbetsgivares intranät kan få information om hur mycket pengar som avsätts till pensionen varje månad.

Den uppföljning som SPV genomförde 2020 av hur nöjda de som kontaktar myndigheten eller använder myndighetens tjänster är med informationen och servicen, visade på ett något sämre resultat jämfört med uppföljningen som genomfördes 2019. Skillnaderna i nöjdhet mellan kvinnor och män var fortsatt små.

SPV:s verksamhet finansieras med avgifter. Området Statlig pensionsverksamhet m.m. ska bedrivas med full kostnadstäckning över tid. Området Pensionsverksamhet på uppdrag, där SPV:s administration av premiebestämda pensioner ingår, har ett långsiktigt avkastningskrav på 6 procent. Som nyckeltal för att mäta effektiviteten används kostnaden per försäkrad. Resultatet för 2017 – 2020 redovisas i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Effektiviteten i pensionsadministrationen 2017 – 2020

Kronor Kostnad per försäkrad 2017 2018 2019 2020 Förmånsbestämd pension 395,50 374,80 386,20 391,90 Premiebestämd pension 44,50 47,50 50,50 51,20 Källa: Statens tjänstepensionsverk.

Administrationskostnaderna för den förmånsbestämda pensionen påverkas av ett pågående arbete med systemutveckling. Kostnaden per försäkrad ökade 2020, men var fortsatt lägre än för 2017. Administrationskostnaderna för den premiebestämda pensionen ökade också, men i lägre takt än 2017 – 2019.

SPV ansvarar för de försäkringstekniska beräkningarna av statens pensionsåtagande och för att arbetsgivarna betalar premier som täcker statens kostnader för förmånerna. SPV har sedan 2019 behövt göra större höjningar av premierna för de förmånsbestämda pensionerna än tidigare till följd av lägre räntenivåer och en ökad livslängd. År 2020 höjdes premierna med 14 procent och 2019 med 17 procent. Som jämförelse kan nämnas att premierna höjdes med 6 procent både 2017 och 2018.

Nämndmyndigheter inom området Till området hör Statens ansvarsnämnd, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens överklagandenämnd och Offentliga sektorns särskilda nämnd. Tvister rörande den statliga grupplivförsäkringen avgörs av

Utgiftsområde 2

Skiljenämnden för grupplivfrågor, som består av ledamöterna i Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd.

Trygghetsstiftelsen Trygghetsstiftelsen, för vilken regeringen är en av stiftarna, hanterar det statliga avtalet om omställning som gäller för alla statliga myndigheter. Verksamheten finansieras genom avgifter från statliga myndigheter och andra arbetsgivare som kan omfattas av avtalet om omställning. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal. De totala avgiftsintäkterna uppgick till sammanlagt 374 miljoner kronor 2020, vilket motsvarade 0,3 procent av arbetsgivarnas lönesummor. Detta var samma andel som 2019.

År 2020 anmälde arbetsgivarna 2 300 personer till stiftelsen. Det var en betydligt lägre nivå än 2019. Antalet anmälda var därmed tillbaka på en mer normal nivå efter två år med ökat antal anmälda i samband med omställningarna inom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Nio av tio lämnar Trygghetsstiftelsens verksamhet efter att ha fått ett nytt arbete. Trygghetsstiftelsen nådde 2020 sin målsättning att 75 procent av de som anmälts ska ha fått en lösning på sin situation inom vissa angivna tider, då 82 procent fick en lösning.

En attraktiv och föredömlig arbetsgivare

Arbetsgivarverket lämnade under 2020 fortsatt stöd till myndigheternas strategiska arbete med kompetensförsörjning. Stödet syftar till att öka myndigheternas förmåga att locka rätt kompetens. Webbplatsen Jobba statligt är en viktig del av stödet. Sedan 2020 är webbplatsen inte längre ett särskilt projekt, utan i stället en del av myndighetens ordinarie verksamhet.

Kompetensförsörjningsläget i staten

På uppdrag av Arbetsgivarverket genomför Konjunkturinstitutet två gånger per år en enkätundersökning benämnd Kompetensbarometern för den statliga sektorn, i vilken samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket tillfrågas om sin kompetensförsörjning och ekonomi. Av medlemmarna svarade 73 procent på enkäten våren 2021. Uppföljningen av utvecklingen i staten redovisas fr.o.m. 2008 enligt den internationella klassifikationen COFOG (Classification of the Functions of Government), och syftar till att redovisa sektorns uppgifter efter deras funktion eller ändamål.

Andelen medlemmar som uppgav att de hade brist på lämpliga sökande uppgick i undersökningen våren 2021 till 62 procent. Detta var en ökning i jämförelse med undersökningen från hösten 2020, då andelen var 44 procent. Undersökningen visar, liksom tidigare år, att det finns störst brist på sökande inom it-verksamheten. För itsystemutveckling och systemförvaltning minskade bristen under 2020, men den hade i den senaste mätningen ökat från 12 till 27 procent. Inom området juridiskt utredningsarbete hade kompetensbristen ökat från 2 procent i undersökningen från hösten 2020 till 19 procent i den senaste mätningen. Svårigheten att behålla personal har samtidigt minskat kraftigt under de två senaste åren. I undersökningen från våren 2020 uppgav omkring en fjärdedel av medlemmarna att de hade svårt att behålla personal. I den senaste undersökningen var andelen 10 procent, vilket var en ökning med 1 procentenhet jämfört med undersökningen från hösten 2020.

Andelen medlemmar som hade sagt upp personal det senaste halvåret ökade från 27 till 40 procent mellan hösten 2020 och våren 2021, och även de som ansåg att de skulle ha övertalighet det kommande året ökade, från 26 till 30 procent.

Rekryteringsläget är relativt bra när det gäller chefer med personalansvar. Andelen medlemmar som hade brist på chefer eller svårt att behålla chefer var i den senaste

Utgiftsområde 2

undersökningen 6 respektive 3 procent. Men andelen varierar mellan olika verksamhetsområden. Inom området socialt skydd upplevde 23 procent av arbetsgivarna svårigheter att behålla chefer. År 2020 ökade antalet årsarbetare hos 50 procent av medlemmarna. Det är färre medlemmar som bedömer att antalet årsarbetare kommer att öka under 2021; 40 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar bedömer att antalet årsarbetare kommer att öka, medan 12 procent bedömer att antalet kommer att minska.

Uppföljning av delmålen för de statliga arbetsgivarna

Nedan redovisas måluppfyllelsen för respektive delmål för de statliga arbetsgivarna. Kompletterande information lämnas i bilagan till utgiftsområdet.

Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande Den svenska lönebildningsmodellen baseras på att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande (se även utg.omr. 14 avsnitt 5). Lönekostnadsutvecklingen inom staten som helhet ska på sikt inte överstiga den konkurrensutsatta sektorn. Arbetsgivarverket, som sluter kollektivavtal på statens vägnar, har tolkat detta som att staten inte ska förhandla före den konkurrenssatta sektorn inför en ny avtalsperiod.

Som underlag för uppföljningen av delmålet att den statliga sektorn totalt sett inte ska vara löneledande används utvecklingen av de genomsnittliga lönerna i olika sektorer.

Diagram 4.3 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på

arbetsmarknaden 1994 – 2020

Index 1994 = 100 300,0

250,0

200,0

150,0

100,0

50,0

0,0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Primärkommunal sektor Landstingskommunal sektor Statlig sektor Privat sektor Anm: Uppgifter avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. Källa: Statistiska centralbyrån.

Som framgår av diagram 4.3 fortsätter löneutvecklingen i staten att relativt väl följa utvecklingen på arbetsmarknaden i stort, enligt jämförande statistik från tiden efter ramanslagsreformen.

Mellan 1994 och 2020 ökade lönerna inom den landstingskommunala sektorn med 144,7 procent, inom den statliga sektorn med 136,9 procent, inom den privata sektorn med 131,6 procent och inom den kommunala sektorn med 122,1 procent. För tjänstemän inom den privata sektorn ökade lönen med 138,7 procent och för arbetare med 117,2 procent.

Utgiftsområde 2

En jämn könsfördelning på ledande befattningar i staten ska eftersträvas Som underlag för uppföljningen av delmålet att en jämn könsfördelning på ledande befattningar i staten ska eftersträvas används i första hand statistik över andelen kvinnor respektive män med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet och som har personalansvar (ledningskompetens).

Av diagram 4.4 framgår dels den totala fördelningen av andelen kvinnor och män på ledande befattningar i staten 2011 – 2020, dels fördelningen exklusive ledningskompetens inom Försvarsmakten. Den totala andelen kvinnor på ledande befattningar ökade från 43,4 procent 2019 till 44,5 procent 2020. Om anställda vid Försvarsmakten exkluderas uppgick andelen kvinnor till 49,9 procent 2020, vilket var en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2019.

Diagram 4.4 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift att planera och leda

myndighetens verksamhet på olika nivåer 2011 – 2020. Visar även

fördelningen exklusive Försvarsmakten

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kvinnor Män Kvinnor exkl. FM

Källa: Arbetsgivarverket.

År 2020 anställde regeringen totalt 27 myndighetschefer, varav 5 (19 procent) var kvinnor och 22 (81 procent) var män. Den 1 september 2021 var andelen kvinnor bland myndighetscheferna 49 procent, vilket var marginellt lägre än 2020.

Av diagram 4.5 framgår fördelningen av kvinnor och män bland de myndighetschefer som anställs av regeringen 2006 – 2021.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.5 Fördelningen av kvinnor och män bland myndighetschefer som

anställs av regeringen 2006 – 2021

Antal 250

0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Totalt

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska Som underlag för uppföljningen av delmålet att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska används den partsgemensamma lönestatistiken.

Beräknat på månadslön eller faktisk lön hade män inom staten i september 2020 i genomsnitt 5,9 procent högre lön än kvinnor. Det innebar en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2019. Arbetsgivarverket har analyserat de sakliga och mätbara faktorer som den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten består av (Arbetsgivarverket, Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män 1980 – 2020). Denna analys utgår inte från månadslöner utan en omräkning har skett till heltidslöner. Den löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten uppgick till 5 procent i september 2020. Analysen visar att faktorer som tidigare har haft betydelse, såsom arbetstid, chefskap och arbetsområde, inte längre påverkar löneskillnaden. Den faktor som har störst påverkan på den totala löneskillnaden är att kvinnor och män inom samma arbetsområde arbetar på olika nivåer i myndigheterna. När hänsyn tas till dessa mätbara faktorer kvarstår en skillnad som inte kan förklaras av tillgänglig information i statistiken, den s.k. oförklarade löneskillnaden. Denna skillnad uppgick till 0,7 procent i september 2020, vilket var samma nivå som 2019 (se vidare utg.omr. 14 avsnitt 5 för en beskrivning av kvinnors och mäns löner enligt lönestrukturstatistiken).

I diagram 4.6 redovisas den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten och den oförklarade löneskillnaden under de senaste tio åren. Statistiken omfattar myndigheter under regeringen, exklusive Polismyndigheten.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.6 Genomsnittlig löneskillnad mellan kvinnor och män i staten och den

oförklarade löneskillnaden 2011 – 2020

Procent 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Genomsnittlig löneskillnad Oförklarad löneskillnad Källa: Arbetsgivarverket. Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer Som underlag för uppföljningen av delmålet att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer används statistik över hur stor andel av de statsanställda som har utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses enligt SCB personer som är utrikes födda och personer som är födda i Sverige och där båda föräldrarna är utrikes födda. Av diagram 4.7 framgår andelen med utländsk bakgrund bland de anställda i staten totalt, respektive nyanställda.

Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten fortsätter att öka och uppgick 2020 till 21,6 procent, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2019. Bland anställda kvinnor i staten uppgick andelen med utländsk bakgrund till 21,5 procent och bland män uppgick andelen till 21,8 procent. Det innebar en ökning med 0,3 procentenheter för kvinnor och med 0,9 procentenheter för män jämfört med 2019.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.7 Andel med utländsk bakgrund för staten totalt, nyanställda,

förvärvsarbetande 20 – 64 år samt för befolkningen i arbetsför ålder

2011 – 2020

Procent 30

0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Staten totalt Nyanställda i staten Förvärvsarbetande 20–64 år Befolkningen 20–64 år Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket, exklusive Polismyndigheten. Timavlönade m.fl. ingår inte. Som nyanställda räknas individer som inte varit anställda i staten föregående år samt individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. I statistiken för förvärvsarbetande 20–64 år ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Statistik för 2020 avseende förvärvsarbetande 20–64 år är ännu inte tillgänglig. Källor: Arbetsgivarverket och Statistiska centralbyrån.

Som framgår av diagram 4.7 ökade andelen med utländsk bakgrund bland de nyanställda i staten 2020. Andelen uppgick 2020 till 30,2 procent. Den totala andelen med utländsk bakgrund i befolkningen 20 – 64 år uppgick samma år till 29,8 procent.

Andelen anställda med utländsk bakgrund minskade något inom kompetenskategorin stödkompetens, men ökade inom samtliga övriga kompetenskategorier mellan 2019 och 2020.

Arbetsmiljön i staten ska vara god Som underlag för uppföljningen av delmålet att arbetsmiljön i staten ska vara god används uppgifter om sjukfrånvaro, sjukpension enligt det statliga tjänstepensionsavtalet och anmälningar enligt PSA.

En svag ökning noterades i sjukfrånvaron i staten 2020. Sjukfrånvaron uppgick till 3,9 procent av den ordinarie arbetstiden 2020, vilket kan jämföras med 3,8 procent 2019. Sjukfrånvaron uppgick 2020 till 4,9 procent för kvinnor och 2,9 procent för män. Jämfört med 2019 minskade sjukfrånvaron med 0,1 procentenhet för kvinnor och med 0,4 procentenheter för män. Förändringen över åren framgår av diagram 4.8.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.8 Sjukfrånvaron totalt och uppdelat på kön 2011 – 2020

Procent 6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kvinnor Män Totalt Källa: Statskontoret.

Sjukfrånvaron för kvinnor har under en längre tid varit ungefär dubbelt så hög som sjukfrånvaron för män. Under 2020 minskade dock skillnaden något till följd av att sjukfrånvaron för män ökade, samtidigt som sjukfrånvaron för kvinnor minskade marginellt jämfört med 2019. Sjukfrånvaron för kvinnor har minskat årligen sedan 2016.

Statligt anställda som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken har rätt till sjukpension enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. År 2020 beviljades 101 sjukpensioner, vilket kan jämföras med 108 sjukpensioner 2019 och 92 sjukpensioner 2018. Majoriteten av de som beviljades sjukpension var kvinnor. Av de som beviljades sjukpension 2020 var 73 procent kvinnor och 27 procent män. Det var samma fördelning som 2019. År 2018 var 63 procent av de som beviljades sjukpension kvinnor och 37 procent män.

Om en statligt anställd drabbas av personskada som bedöms vara en arbetsskada har personen rätt till ersättning enligt PSA. Med arbetsskada avses arbetsolycksfall, färdolycksfall, vålds- eller misshandelsfall, smittskada eller särskild utlandsskada. Antalet anmälningar enligt PSA minskade 2020 efter att ha legat på en stabil nivå de föregående åren. År 2020 gjordes det 4 793 anmälningar, vilket kan jämföras med 5 097 anmälningar 2019 och 5 057 anmälningar 2018. Av anmälningarna 2020 stod kvinnorna för 41 procent och männen för 59 procent. Det kan jämföras med 2018 och 2019, då fördelningen båda åren var 43 procent kvinnor och 57 procent män.

Grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statsanställd Som underlag för uppföljningen av delmålet om grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statsanställd redovisas nedan utvecklingen av antalet ärenden vid myndigheternas personalansvarsnämnder.

Myndigheternas personalansvarsnämnder handlägger ärenden som rör disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden när det gäller statligt anställda. Nämnderna har viktiga funktioner när det gäller att upprätthålla allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen och tillgodose arbetstagarnas intresse av en korrekt handläggning av de enskilda ärendena.

De statliga myndigheterna hanterade totalt 252 personalansvarsärenden 2020, vilket var 5 fler än 2019. Av diagram 4.9 framgår utvecklingen av antalet personalansvarsärenden 2011 – 2020.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.9 Antal personalansvarsärenden och antal ärenden som lett till åtgärd

2011 – 2020

Antal 700 600 500 400 300 200 100 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt antal ärenden Varav antal ärenden som lett till åtgärd Källa: Arbetsgivarverket.

Tabell 4.2 visar personalansvarsärenden som ledde till någon form av åtgärd under perioden 2018 – 2020. Av diagrammet framgår bl.a. att antalet ärenden som lett till uppsägning eller avskedande har ökat något, medan antalet ärenden som lett till åtalsanmälan minskat under perioden.

Tabell 4.2 Personalansvarsärenden, typ av ärende och utfall 2018 – 2020

Typ av ärende Ärende som lett till åtgärd 2018 2019 2020 Uppsägning 23 14 19 Avskedande 14 27 26 Varning 57 72 77 Löneavdrag 57 38 32 Åtalsanmälan 41 30 25 Avstängning 3 3 2 Totalt 1 198 180 179 1 Diskrepansen mellan del- och totalsummorna i tabellen beror på att vissa ärenden lett till mer än en åtgärd. Källa: Arbetsgivarverket.

Övriga aktuella frågor inom den statliga arbetsgivarpolitiken

Statskontoret lämnade i november 2020 rapporten Utvärdering av den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten (Statskontoret 2020:20) till regeringen. Den övergripande slutsatsen i rapporten är att delegeringen överlag fungerar väl och att utvecklingen av arbetsgivarpolitiken sedan 2002, då den senaste utvärderingen gjordes, har varit positiv. Statskontoret bedömer i sin utvärdering att Arbetsgivarverket fungerar väl i sin roll som arbetsgivarorganisation för de statliga myndigheterna och att verkets samordning och utveckling av arbetsgivarpolitiken svarar mot medlemmarnas behov. Statskontoret bedömer vidare att Arbetsgivarverket överlag klarar av sina dubbla roller som förvaltningsmyndighet och medlemsorganisation, samt att den arbetsgivarpolitiska delegeringen innebär att myndigheten i tillräcklig utsträckning behöver hålla regeringen informerad om förhållanden inom myndighetens ansvarsområde för att regeringen ska kunna ta sitt övergripande ansvar.

Utgiftsområde 2

Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda vad som gäller när ett statligt anställningsbeslut ändras efter ett överklagande (dir. 2020:120). Utredningen ska också analysera under vilka förutsättningar en statligt anställd bör kunna stängas av från arbetet och om anställningsvillkoren ska ändras då myndighetschefer förflyttas och får andra arbetsuppgifter. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 19 november 2021.

Regeringen gav i april 2018 ett stort antal myndigheter i uppdrag att fortsatt ta emot nyanlända arbetssökande och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik t.o.m. 2020 (Fi2018/01701 och A2018/00925). Myndigheterna skulle gemensamt ta emot i genomsnitt minst 1 000 nyanlända respektive 1 000 personer med funktionsnedsättning per år. Statskontorets redovisning av uppdraget visar att under perioden 2016 – 2020 tog 153 myndigheter emot totalt 2 884 nyanlända för praktik, varav ca 40 procent var kvinnor och ca 60 procent var män, samt att 140 myndigheter tog emot totalt 1 222 personer med funktionsnedsättning för praktik, varav ca 45 procent var kvinnor och ca 55 procent var män. Uppföljningen visar också att myndigheterna tog emot färre praktikanter för varje år under perioden. Regeringens mål om att myndigheterna skulle ta emot minst 1 000 praktikanter ur varje målgrupp i genomsnitt per år har inte uppnåtts. Myndigheterna tog under perioden 2016 – 2020 emot praktikanter som motsvarade 60 procent av målet för nyanlända och 25 procent av målet för personer med funktionsnedsättning. Regeringen beslutade den 10 december 2020 att förlänga båda uppdragen för perioden 2021 – 2023 (Fi2020/04960 och A2020/02583).

Regeringen beslutade den 22 december 2020 om ett uppdrag till över 200 statliga myndigheter att vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen anställda som arbetar hemifrån (Fi2020/05201), i syfte att minska spridningen av covid-19. I uppdraget ingick att säkerställa att endast arbetstagare vars fysiska närvaro är nödvändig för att kunna bedriva verksamheten befinner sig i myndighetens lokaler samt att vidta åtgärder för att, i den utsträckning som deras uppgifter, gällande regelverk och verksamhetsstrukturer tillåter möjliggöra att så många som möjligt av de anställda kan arbeta hemifrån. Regeringen beslutade den 12 maj 2021 att förlänga den tid då myndigheterna ska säkerställa att endast arbetstagare vars fysiska närvaro är nödvändig för att kunna bedriva verksamheten befinner sig i deras lokaler t.o.m. den 15 september 2021 (Fi2021/01934). Uppdraget förlängdes den 9 september på nytt fram t.o.m. den 30 september 2021 (Fi2021/02981). Förutsättningarna för arbete hemifrån skiljer sig åt mellan olika myndigheter. Regeringen har understrukit vikten av att medborgarkontakter och statlig service i hela landet ska upprätthållas. Vid vissa myndigheter är det därför av verksamhetsskäl svårt att arbeta hemifrån. Arbetsgivarverkets redovisning avseende perioden januari – juni 2021 visar att andelen statligt anställda som arbetade hemifrån låg stabilt på ca 60 procent under det första halvåret av 2021. Bland de ca 200 myndigheter som rapporterade uppgifter till Arbetsgivarverket låg den genomsnittliga andelen som arbetade hemifrån under perioden på ca 80 procent. Skillnaden mellan andelarna förklaras av att det bl.a. vid ett antal större myndigheter, såsom Försvarsmakten, Kriminalvården och Polismyndigheten, med hänsyn till verksamhetens art är svårare för en stor del av de anställda att arbeta hemifrån.

4.3.3 Det nationella genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling Genom Agenda 2030 har Sverige åtagit sig att verka för att nå de globala målen om hållbar utveckling. Alla statsråd i Sveriges regering är ansvariga för genomförandet av agendan inom sina respektive ansvarsområden. Regeringens ambition är att Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. I december 2020 behandlade

Utgiftsområde 2

riksdagen regeringens proposition om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (prop. 2019/20:188, bet 2020/21:FiU28, rskr 2020/21:154). I samband med att riksdagen antog förslaget i propositionen tillkännagav riksdagen för regeringen att regeringen ska lämna en samlad redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030 till riksdagen vartannat år (bet 2020/21:FiU28 punkt 2, rskr. 2020/21:154). Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med en skrivelse om det samlade nationella genomförandet av Agenda 2030. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Propositionen är utgångspunkt för regeringens fortsatta arbete med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Propositionen innehåller ett mål som förankrar och tydliggör Sveriges åtagande för att genomföra Agenda 2030. Med målet för Agenda 2030 stärker regeringen samstämmighetspolitiken och betonar vikten av att identifiera potentiella synergier och målkonflikter mellan olika utgiftsområden. Det balanserade och integrerade förhållningssättet till hållbarhetens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner är centralt. Två bärande utgångspunkter i arbetet med Agenda 2030 är ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Arbetet för att nå målet ska ske i brett partnerskap med samhällets olika aktörer och internationella samarbetspartner. Ett särskilt fokus ska läggas på barn och unga och på vad som behöver göras för att nå dem som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Arbetet med att genomföra redan beslutade riksdagsbundna mål är avgörande för genomförandet av agendan. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras och följas upp vid genomförandet av agendan.

Den globala uppföljningen av Agenda 2030 sker årligen i FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF). Sverige ska delta i den frivilliga nationella granskningen vid HLPF en gång under varje mandatperiod. Sverige har under 2020 och 2021 varit en del av denna granskning och presenterade en rapport om Sveriges genomförandet av Agenda 2030 till högnivåforumet i juli 2021 (M2021/01217).

Den nationella samordnaren för Agenda 2030 (dir. 2020:17) har fokuserat sitt arbete på att stödja insatser för omställningsarbetet till ett hållbart samhälle, tidiga insatser för barn och unga samt på att fördjupa diskussionen om den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling.

Den 15 mars 2021 lanserades en ny hemsida för statistik kopplad till Sveriges genomförande av Agenda 2030. Den har tagits fram genom ett samarbete mellan SCB och den nationella samordnaren för Agenda 2030. Huvudsyftet med hemsidan är att tillgängliggöra statistik så att det enkelt går att följa Sveriges arbete samt följa utvecklingen över tid och se skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Under perioden har SCB även presenterat rapporten Lämna ingen utanför (SCB 2020) och en statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 (SCB 2021).

4.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

4.4.1 Statlig förvaltningspolitik Utöver de åtgärder som redovisas i detta avsnitt är förvaltningens utveckling och uppfyllelsen av det förvaltningspolitiska målet beroende av övriga insatser som redovisas inom andra utgiftsområden i denna proposition. ESV, Statskontoret, Statens servicecenter och Kammarkollegiet har viktiga roller i arbetet för att upprätthålla och utveckla en effektiv statsförvaltning. Statskontoret bidrar med utredningar och analyser som leder till effektivisering och utveckling i linje med det förvaltningspolitiska målet. Kammarkollegiets och Statens servicecenters arbete med samordnande tjänster bidrar till uppfyllelsen av den statliga förvaltningspolitikens delmål om effektivitet. ESV har

Utgiftsområde 2

en central roll i arbetet med att förvalta och utveckla den ekonomiska styrningen och vid granskningen av användningen av Sveriges EU-medel.

Även om resultaten av de olika internationella indikatorerna ska tolkas med viss försiktighet, och med beaktande av att de till vissa delar även omfattar den kommunala sektorn, tyder de sammantaget på att den svenska statsförvaltningen i internationella jämförelser är välfungerande och presterar bra resultat. Europeiska jämförelser visar dock att trenden att Sverige halkar efter andra jämförbara EU-länder vad gäller digitaliseringen av den offentliga förvaltningen fortsätter. Regeringen kommer att fortsätta utveckla metoderna för analys och uppföljning i syfte att bättre kunna bedöma hur statsförvaltningen presterar utifrån målet.

Även om Sverige har relativt sett höga värden i internationella index är tillit och korruption viktiga frågor som regeringen arbetar vidare med. Regeringens handlingsplan mot korruption, samt uppdraget till Statskontoret att främja insatser mot korruption, bedöms ge förutsättningar för ett mer samordnat och strukturerat arbete mot korruption, vilket bidrar till att säkerställa en offentlig förvaltning som medborgarna har förtroende för.

Riksrevisionens granskning om administrationen i statliga myndigheter tyder på att det fortsatt finns utrymme för effektiviseringar av statsförvaltningen. Regeringen har tidigare konstaterat att myndigheter i ökad utsträckning bör organiseras och styras på ett sådant sätt att onödig administration i verksamheten undviks.

Regeringen bedömer att Statens servicecenter har fortsatt vidta åtgärder för ökad kostnadseffektivitet, förbättrad service och tjänster av god kvalitet samt minskade underskott. Myndigheten behöver dock vidta ytterligare åtgärder. Anslutningstakten till myndighetens administrativa tjänster har varit för långsam för att uppnå avsedda besparingar och effektiviseringar genom gemensamma tjänster. Myndighetens systematiska säkerhetsarbete vid utformningen av de tjänster myndigheten tillhandahåller bedöms komma kundmyndigheterna till del.

Utvecklingen av den gemensamma organisationen för lokal statlig service har fortsatt sedan Statens servicecenter tog över ansvaret för verksamheten i juli 2019. Regeringen bedömer att den pågående utbyggnaden av antalet servicekontor har positiva effekter för tillgången till statlig service på fler platser i landet. Den anslutning av Arbetsförmedlingens kundtorgstjänster som påbörjades 2020 har vidare breddat serviceutbudet vid servicekontoren och visar hur ökad myndighetssamverkan kan bidra till ökad effektivitet och medborgarnytta.

Regeringen bedömer att den ökade användningen av samordnade ramavtal bidrar till besparingar och effektiviseringar för staten. En effektiv och rättssäker statsförvaltning är viktig för att upprätthålla allmänhetens förtroende för förvaltningen. Samordnade tjänster i staten ska bidra till en effektivare statsförvaltning. Det är dock viktigt att arbetet med att effektivisera de administrativa tjänsterna, genom exempelvis ökad digitalisering och standardisering, fortsätter, och att kostnaderna för att använda myndighetens tjänster inte ökar för de myndigheter som använder dem. Det är även viktigt att kvaliteten i de administrativa tjänsterna utvecklas, bl.a. för att säkerställa att de uppfyller höga krav på informationssäkerhet.

4.4.2 Arbetsgivarfrågor Regeringen noterar att utvecklingen är fortsatt positiv för flertalet av de delmål som har ställts upp för staten som arbetsgivare och där utvecklingen följs upp med angivna resultatindikatorer.

Utgiftsområde 2

Kompetensförsörjningen i staten bedöms huvudsak fungera väl. Den statliga sektorn är den sektor som har högst andel högutbildade.

Andelen statliga arbetsgivare med brist på lämpliga sökande har dock ökat jämfört med tidigare år. Bristen är fortfarande störst ifråga om lämpliga sökanden med it-kompetens. Även om situationen inte är unik för staten så försvåras förutsättningarna för att utveckla och effektivisera statsförvaltningen av bristen på kompetens. Bristerna på lämpliga sökanden inom områden som it och juridik ställer krav på myndigheterna och Arbetsgivarverket att ytterligare stärka statens attraktivitet som arbetsgivare.

Regeringen anser att Statskontorets utvärdering är ett värdefullt underlag för den fortsatta utvecklingen av den statliga arbetsgivarpolitiken.

Regeringen bedömer mot bakgrund av Statskontorets utvärdering att Arbetsgivarverkets verksamhet har bidragit till att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Regeringen bedömer också att myndigheten har utfört sina stabsuppgifter åt regeringen på ett tillfredsställande sätt. Arbetsgivarverket behöver fortsatt beakta sina dubbla roller som förvaltningsmyndighet och medlemsorganisation.

Regeringen bedömer att SPV:s administration av statliga tjänstepensioner m.m. fungerar väl och att myndigheten bidrar till målet om en samordnad statlig arbetsgivarpolitik. De som kontaktar SPV eller använder myndighetens tjänster är nöjda med dess service och information. Myndigheten arbetar för att effektiviteten och säkerheten i verksamheten ska öka. För att pensionskostnaderna ska täckas har SPV höjt de premier som myndigheterna ska betala för sina anställdas pensionsförmåner.

Nämndmyndigheterna inom området fyller viktiga funktioner. Regeringen bedömer att myndigheterna fungerar väl och att de bedriver en effektiv verksamhet.

4.4.3 Det nationella genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling Regeringen bedömer att Sverige har ett gott utgångsläge och goda förutsättningar att nå de globala målen jämfört med många andra länder. Sverige rankades högst i flera globala jämförelser under 2020. En nyckel till Sveriges framgångar är ambitiösa nationella mål, en god samverkan, ett engagerat näringsliv och engagerade samhällsaktörer. Dock kvarstår enligt SCB flera utmaningar. Den ekonomiska och sociala ojämlikheten minskar inte, flera av de nationella miljömålen uppnås inte med nuvarande åtgärder, våld och kränkningar minskar inte och mobbning ökar bland unga.

Regeringen bedömer att förutsättningarna för att integrera Agenda 2030 i statsförvaltningens ordinarie processer behöver stärkas för att Sverige även fortsättningsvis ska vara ledande i arbetet mot en hållbar utveckling. Propositionen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 är ett steg i den riktningen.

Regeringen bedömer att den nationella samordnarens arbete stärker och främjar genomförandet av Agenda 2030 och bidrar till ett hållbart samhälle.

Utgiftsområde 2

4.5 Politikens inriktning

4.5.1 Statlig förvaltningspolitik och arbetsgivarfrågor

Värna förvaltningsmodellen och utveckla styrningen och uppföljningen

av statsförvaltningen

Av den svenska förvaltningsmodellen följer att Sverige har organisatoriskt fristående myndigheter med begränsad självständighet, och att regeringen inför riksdagen hålls ansvarig för de myndigheter som lyder under regeringen. Ordningen förutsätter en bra uppföljning av myndigheternas resultat och verksamhet, och att regeringen ingriper om den bedömer att myndigheterna inte sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen anser att det är angeläget att ytterligare utveckla styrningen och uppföljning av myndigheterna. Regeringens bedömning är fortsatt att styrningen av statsförvaltningen ska vara långsiktig, strategisk, helhetsinriktad, sammanhållen, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad. Det innebär bl.a. att detaljstyrning och onödig administration bör undvikas, att myndigheternas kärnverksamhet ska värnas, att statsförvaltningens organisering ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv, samt att myndigheternas roll-, uppgifts- och ansvarsfördelning ska vara tydlig. Inriktningen är fortsatt att myndigheterna löpande ska utvecklas och effektiviseras (se även Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 10.4 Utvecklingen av den ekonomiska styrning en). Regeringen bedömer vidare att den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten bör ligga fast.

Under pandemin har den svenska förvaltningsmodellen satts på prov. Regeringens sammantagna bedömning är fortsatt att den svenska förvaltningsmodellen överlag ger goda verktyg att styra statsförvaltningen. Regeringen bedömer att förvaltningsmodellen bör vårdas och värnas, och att eventuella justeringar som behöver göras kan hanteras inom de ramar som den konstitutionella ordningen ger. Regeringen följer därför de pågående granskningarna av hanteringen av pandemin, bl.a. den som utförs av Coronakommissionen (dir. 2020:74), och utesluter inte att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att förbättra statsförvaltningens funktionssätt.

Effektivisera statsförvaltningen

Regeringens inriktning är att förvaltningen ska fortsätta att utvecklas och effektiviseras. Åtgärder kommer bl.a. att vidtas för att utveckla servicekontorsorganisationen. Nya uppgifter ska även fortsatt i första hand utföras av befintliga myndigheter. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera hur införandet av Statens servicecenter har påverkat förutsättningarna för myndigheter att effektivisera sin verksamhet, samt vilken effekt införandet haft för administrativa kostnader inom staten som helhet. Utredningar har visat att det kan vara utmanande för små myndigheter att upprätthålla nödvändig kompetens som krävs för att efterleva regelverken inom olika områden, såsom ekonomisk styrning och tillhandahållande av offentlig information. Regeringen kommer att analysera behovet av lämpliga åtgärder för att verksamheterna ska kunna bedrivas med bättre måluppfyllelse och högre kostnadseffektivitet än i dag.

Utveckla statsförvaltningens förmåga att samverka

I ett förvaltningssystem med många organisatoriska gränser är det särskilt viktigt att det finns goda förutsättningar för samarbete, samordning och samverkan. Att myndigheterna ses som delar av staten som helhet är avgörande för att statsförvaltningen ska vara effektiv. Regeringen anser därför att statsförvaltningens förmåga att samverka bör utvecklas. Flera av de myndigheter som har fått en ökad arbetsbelastning under pandemin har löst detta genom att tillfälligt låna in personal från andra myndigheter, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen bedömer dock att in- och utlån av personal mellan myndigheter borde kunna ske i större utsträckning. Ett arbete har därför

Utgiftsområde 2

initierats för att utreda om åtgärder behöver vidtas för att fler in- och utlån ska kunna genomföras framöver.

En utvecklad samordning mellan statliga myndigheter, och en väl fungerande samverkan med kommuner och regioner, är avgörande för att regeringens mål ska få genomslag i hela landet, för att den offentliga förvaltningen ska fungera ändamålsenligt och för att regeringen ska kunna få en täckande nationell bild av utvecklingen på kommunal och regional nivå. Regeringen avser att undersöka om formerna för dialog mellan regeringen och kommunsektorn kan utvecklas. Regeringen avser även att se över länsstyrelsernas förutsättningar att samordna statliga myndigheters insatser på regional nivå och främja samverkan mellan olika förvaltningsnivåer i länet.

Förbättra statlig närvaro och service

Regeringen anser att en fortsatt utveckling av den statliga närvaron och servicen i hela landet är viktig för att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen. För att åstadkomma en mer jämn fördelning av statliga arbetstillfällen behöver den statliga närvaron stärkas utanför de största städerna. En utgångspunkt är därför att inga nya myndigheter ska lokaliseras till Stockholm under mandatperioden. Som ett led i regeringens ambition att förbättra tillgängligheten till den statliga servicen i hela landet fortsätter utvecklingen av servicekontorsorganisationen. Uppdraget till Statens servicecenter att inrätta minst 28 nya kontor kommer att innebära en kraftig utvidgning av det statliga servicekontorsnätet. Vidare bereds inom Regeringskansliet de övriga förslag om bl.a. mobila servicekontor och ett utökat serviceutbud från ytterligare myndigheter, som redovisades i promemorian En utvecklad organisation för lokal statlig service – slutredovisning (Ds 2020:29). Regeringen ser även att det finns potential i en närmare samverkan mellan servicekontoren och kommuner för att kunna erbjuda enskilda och företag en mer samlad service på fler platser.

Stödja tillitsbaserad styrning och stärka tjänstemannarollen

Genomförandet av tillitsreformen fortsätter. Tillitsdelegationens betänkande om en gemensam utbildning inom statsförvaltningen har remissbehandlats (SOU 2020:40). Efter beaktande av remissinstansernas synpunkter avser regeringen att ge Statskontoret i uppdrag att utarbeta och förvalta en elektronisk introduktionsutbildning som ska tillhandahållas för anställda vid myndigheter under regeringen. Att de statsanställda har goda kunskaper om och förståelse för den statliga värdegrunden, grundläggande rättsprinciper och de regelverk som gäller i statsförvaltningen är viktigt för att öka medborgarnas tillit till förvaltningen, men också en utgångspunkt för en väl fungerande tillitsbaserad styrning. Att stärka de statsanställda i deras tjänstemannaroll är också avgörande för att motverka korruption och förtroendeskadliga beteenden i förvaltningen. Regeringen fortsätter därför att utveckla arbetet mot korruption och för en god förvaltningskultur, och följer bl.a. Statskontorets pågående uppdrag att främja insatser för ett utvecklat arbete mot korruption i den offentliga förvaltningen enligt regeringens handlingsplan mot korruption (Fi2020/04961).

Regeringen välkomnar Arbetsgivarverkets initiativ att inom ramen för den delegerade arbetsgivarpolitiken erbjuda stöd till myndigheterna i deras arbete med att utveckla en tillitsbaserad styrning och avser att följa arbetet.

4.5.2 Agenda 2030 för hållbar utveckling Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Sverige har fortsatt utmaningar kopplade till agendans genomförande och regeringen kommer därför att intensifiera arbetet för att stärka samordningen och uppföljningen. Arbetet kommer bl.a. fortsätta genom ett ökat fokus på samstämmighet i den nationella och inter-

Utgiftsområde 2

nationella politiken, och genom att arbetet för Agenda 2030 integreras i ordinarie processer.

Genomförandet och uppföljningen av Agenda 2030 förutsätter att alla samhällssektorer och aktörer är engagerade och samverkar om problemformuleringar, lösningar, uppföljning och utvärdering. Genom att skapa öppna och återkommande forum för samverkan och dialog säkerställer regeringen att den får ett heltäckande och väl förankrat underlag för sitt arbete med genomförandet av agendan. En samrådsserie om det nationella genomförandet av Agenda 2030 inleds under hösten 2021 tillsammans med Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället.

De statliga myndigheterna har en betydelsefull roll för att nå målen i agendan och står, tillsammans med kommuner och regioner, för den offentliga förvaltningens konkreta genomförande av agendan. Flertalet myndigheter, inklusive länsstyrelserna, arbetar aktivt med Agenda 2030 både nationellt och internationellt. Samtidigt behöver de, i enlighet med Statskontorets rapport 2020 (2020:15), ges en tydligare inriktning för arbetet med att bidra till genomförandet av Agenda 2030. För att skapa långsiktighet och uthållighet i myndigheternas arbete, och för att tydliggöra deras ansvar att upprätthålla arbetet för hållbar utveckling även efter 2030, kan det finnas behov av att tydliggöra detta. Ett sådant förtydligande kan ske genom att regeringen i en förordning tydliggör myndigheters arbete med att bedriva sina verksamheter så att de främjar hållbar utveckling på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Arbetet med att förtydliga regeringens styrning har inletts inom Regeringskansliet.

Regeringen kommer att arbeta för ett EU som på ett effektivt sätt genomför Agenda 2030 i sin helhet. Regeringen vill se en ambitiös ansats från EU när det gäller genomförandet av Agenda 2030, både inom och utanför EU:s gränser. Europeiska kommissionen bekräftar i sitt arbetsprogram för 2021 (COM/2020/690) att kommissionens åtgärder även i fortsättningen ska vägledas av Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling samt av Parisavtalet.

Sveriges frivilliga rapportering till FN om Agenda 2030 har visat att Sverige har utmaningar kopplat till agendans mål, inte minst mål 12 om hållbar produktion och konsumtion. Som ett led i att stärka regeringens ambition om att vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030 arbetar regeringen med att förbereda det globala FNmötet Stockholm+50 som äger rum i Stockholm i juni 2022. Mötet förväntas förstärka genomförandet av agendan, bl.a. genom att stärka kopplingarna mellan målen i agendan och behandla tvärgående frågor och utmaningar som hållbar konsumtion och produktion.

Utgiftsområde 2

4.6 Budgetförslag

4.6.1 1:1 Statskontoret

Tabell 4.3 Anslagsutveckling 1:1 Statskontoret

Tusental kronor

2020 Utfall 96 857 Anslagssparande 2 887 2021 Anslag 102 450 1 Utgiftsprognos 102 958

2022 Förslag 104 034

2023 Beräknat 105 159 2 2024 Beräknat 105 448 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 104 033 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 103 284 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statskontorets förvaltningsutgifter och för regeringens behov av vissa förvaltningspolitiska insatser.

Skälen för regeringens förlag

Tabell 4.4 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:1 Statskontoret

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 102 450 102 450 102 450

Pris- och löneomräkning 2 834 1 951 2 998 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 750 758 0 varav BP22 3 750 750 – En gemensam introduktionsutbildning inom statsförvaltningen 750 750 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 104 034 105 159 105 448

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. För att Statskontoret ska kunna tillhandahålla en elektronisk introduktionsutbildning för statsanställda bör anslaget ökas med 750 000 kronor 2022. För 2023 beräknas anslaget ökas med 750 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor minskas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 104 034 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statskontoret för 2022. För 2022 och 2023 beräknas anslaget till 105 159 000 kronor respektive 105 448 000 kronor.

Utgiftsområde 2

4.6.2 1:2 Kammarkollegiet

Tabell 4.5 Anslagsutveckling 1:2 Kammarkollegiet

Tusental kronor

2020 Utfall 70 630 Anslagssparande 2 940 2021 Anslag 90 778 1 Utgiftsprognos 91 888

2022 Förslag 114 574

2023 Beräknat 113 592 2

3

2024 Beräknat 113 746

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 112 324 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 111 346 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för vissa nämnder. Anslaget får även användas för att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt utbetalning av vissa mindre skadeståndsersättningar.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.6 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:2 Kammarkollegiet

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 72 578 72 578 72 578

Pris- och löneomräkning 2 596 1 422 2 174 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 41 400 39 592 38 994 varav BP22 3 40 900 39 900 38 900 – Kommundelegationen 4 400 4 400 4 400 – Uppskjuten reform - tolkutredningen -2 500 -500 500 – Finansiering av tillskott för Kammarkollegiets handläggning personskada covid-19 2 000 2 000 2 000 – Medel till Kammarkollegiet med anledning av ny omställningsorganisation 37 000 34 000 32 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 114 574 113 592 113 746

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 fördes anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner upp på statens budget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Anslaget får användas för att hjälpa vissa kommuner och regioner att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning (prop. 2020/21:1 utg.omr. 25, bet. 2020/21:FiU3, rskr. 2020/21:151). Medlen fördelas genom Delegationen för kommunal ekonomi i balans, som är ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet. För att finansiera delegationens arbete ökas anslaget med 4 400 000 kronor 2022 – 2024. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp.

Utgiftsområde 2

För att finansiera myndighetens handläggning av ärenden som rör statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot covid-19 ökas anslaget med 2 000 000 kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med samma belopp för 2023 och 2024. Finansiering sker genom att anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp 2022 – 2024.

För att finansiera myndighetens arbete med den nya offentliga omställningsorganisationen ökas anslaget med 37 000 000 kronor 2022. För 2023 beräknas anslaget ökas med 34 000 000 kronor och fr.o.m. 2024 med 32 000 000 kronor (se utg.omr. 14 avsnitt 4.5).

Regeringen förslår att 114 574 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Kammarkollegiet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 113 592 000 kronor respektive 113 746 000 kronor.

Kredit avseende nya myndigheter

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I avvaktan på ett riksdagsbeslut om anslag för ändamålet bör tillgångar och övriga utgifter för nya myndigheters räkning tillfälligt finansieras med en kredit hos Kammarkollegiet. När en myndighet har bildats bör anskaffningen av tillgångar eller övriga utgifter, inklusive ränta, regleras genom betalning av krediten. Under 2021 har krediten hittills inte utnyttjats. För vilka nya myndigheter som krediten behöver utnyttjas 2022, och i vilken utsträckning, är svårt att bedöma.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 låta Kammarkollegiet disponera en kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på högst 250 000 000 kronor för att tillgodose behovet av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter.

Kredit avseende det statliga försäkringssystemet

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Det behövs en kredit för att finansiera enstaka stora skador eller anhopningar av skador som hanteras inom det statliga försäkringssystemet. En utnyttjad kredit ska återbetalas inom ramen för systemet. Om den sammanlagda försäkringsersättningen som Kammarkollegiet ska betala för en enskild skadehändelse överstiger 50 000 000 kronor, ska dock regeringen besluta om hur det överstigande beloppet ska finansieras utanför det statliga försäkringssystemet.

Utgiftsområde 2

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.7 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter som får Kostnader Resultat (intäkt – verksamhet inkomsttitel (som inte disponeras kostnad) får disponeras) Utfall 2020 3 593 0 24 110 -20 157 Prognos 2021 3 200 0 25 503 -22 303 Budget 2022 4 500 0 26 650 -22 150 Källa: Kammarkollegiet Den avgiftsbelagda offentligrättsliga verksamheten avser auktorisation av tolkar m.m. och stiftelserätt. Intäkterna disponeras inte av Kammarkollegiet.

Tabell 4.8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - Ackumulerat resultat kostnad) Utfall 2020 197 028 194 384 -1 355 48 632 Prognos 2021 202 920 213 631 -10 711 37 922 Budget 2022 211 353 216 236 -4 883 33 039 Källa: Kammarkollegiet Kammarkollegiets verksamhet finansieras till största delen av avgifter från uppdragsverksamheten.

4.6.3 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tabell 4.9 Anslagsutveckling 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tusental kronor

2020 Utfall 796 Anslagssparande 1 647 2021 Anslag 2 443 1 Utgiftsprognos 2 422

2022 Förslag 1 693

2023 Beräknat 1 693

2024 Beräknat 2 443

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för sådana uppgifter som Arbetsgivarverket utfört åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i Arbetsgivarverkets uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov av underlag och biträde inom det arbetsgivarpolitiska området. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter avseende vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget minskas med 750 000 kronor 2022 och 2023 för att finansiera motsvarande ökning av anslaget 1:1 Statskontoret , i syfte att möjliggöra för Statskontoret att tillhandahålla en elektronisk introduktionsutbildning för statsanställda.

Utgiftsområde 2

Tabell 4.10 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:4 Arbetsgivarpolitiska

frågor

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 2 443 2 443 2 443

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -750 -750 varav BP22 -750 -750 – En gemensam introduktionsutbildning inom statsförvaltningen -750 -750 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 693 1 693 2 443

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen föreslår att 1 693 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 1 693 000 kronor respektive 2 443 000 kronor.

4.6.4 1:5 Statliga tjänstepensioner

Tabell 4.11 Anslagsutveckling 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tusental kronor

2020 Utfall 13 579 248 Anslagssparande 315 752 2021 Anslag 14 107 000 1 Utgiftsprognos 13 821 000

2022 Förslag 14 094 000

2023 Beräknat 14 467 000 2024 Beräknat 14 769 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statliga tjänstepensionsförmåner, avgångsförmåner, grupplivförmåner och personskadeersättningar samt liknande förmåner som följer av anställningar med statliga villkor. Därtill får anslaget användas för utgifter för räntor avseende sådana förmåner.

Vidare får anslaget användas för utgifter för löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster respektive enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt för premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. Anslaget får även användas för löneavgifter enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980).

Anslaget får dessutom användas för förvaltningsutgifter vid Statens tjänstepensionsverk för biträde vid handläggningen av pensionsärenden avseende lärare m.fl. som överförts från statligt reglerade anställningar genom riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.

Utgiftsområde 2

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.12 Uppdragsverksamhet SPV

Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - Ackumulerat resultat kostnad) Utfall 2020 294 134 -289 247 4 887 13 596 Prognos 2021 288 700 -296 100 -7 400 6 196

Budget 2022 287 600 -281 791 5 809 12 005

Källa: Statens tjänstepensionsverk.

För området Statlig pensionsverksamhet m.m. disponerar SPV för administrationskostnader det belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter som anges i myndighetens regleringsbrev. För 2021 uppgår detta belopp till 193 200 000 kronor. Därutöver fastställer regeringen årligen de administrationsavgifter som de myndigheterna m.fl. som skuldför sina pensionsåtaganden ska betala till SPV. För 2020 uppgick dessa avgifter till sammanlagt ca 4 400 000 kronor. Resterande intäkter avser främst området Pensionsverksamhet på uppdrag. År 2020 uppgick intäkterna för det området till ca 95 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.13 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:5 Statliga

tjänstepensioner m.m.

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 14 107 000 14 107 000 14 107 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Makroekonomisk utveckling 195 000 346 000 599 000 Volymer -208 000 14 000 63 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 14 094 000 14 467 000 14 769 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. En stor del av de utbetalningar som belastar anslaget är hänförliga till redan beviljade förmåner. I posten Makroekonomisk utveckling i tabell 4.13 ingår bl.a. effekten av att vissa förmåner som belastar anslaget årligen indexeras med prisbasbeloppets förändring. I posten Volymer avspeglas antalet förmåner som nybeviljas under budgetperioden och storleken på dessa förmåner.

Regeringen föreslår att 14 094 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 14 467 000 000 kronor respektive 14 769 000 000 kronor.

Kredit avseende SPV:s pensionshantering

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: SPV får bedriva uppdragsverksamhet när det gäller pensionshanteringen. I sådan uppdragsverksamhet hanteras väsentliga penningflöden

Utgiftsområde 2

avseende premiebestämda pensioner och pensionsutbetalningar för uppdragsgivares räkning. Enbart flödet för premiebestämda pensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet omsätter ca 630 000 000 kronor varje månad och faktureras med kort tid för betalning. Skulle t.ex. betalningen för de två största fakturorna utebli en månad motsvarar det ett belopp och en räntekontobelastning på ca 180 000 000 kronor. SPV har därför ett behov av ett rörelsekapital i form av en kredit i Riksgäldskontoret.

År 2020 utnyttjade SPV ca 46 000 000 kronor av en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av likviditet i pensionshanteringen. Under den senaste femårsperioden har krediten utnyttjats med upp till 96 000 000 kronor. För att minimera risken för övertrassering av likvida medel bör krediten i Riksgäldskontoret 2022 uppgå till högst 100 000 000 kronor, inklusive tidigare utnyttjad kredit.

4.6.5 1:15 Statens servicecenter

Tabell 4.14 Anslagsutveckling 1:15 Statens servicecenter

Tusental kronor

2020 Utfall 642 514 Anslagssparande 42 405 2021 Anslag 757 705 Utgiftsprognos 725 297 1

2022 Förslag 882 068

2023 Beräknat 907 383 2 2024 Beräknat 916 692 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 896 894 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 896 895 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens servicecenters förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.15 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:15 Statens servicecenter

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 760 705 760 705 760 705

Pris- och löneomräkning 2 7 363 16 345 24 317 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 114 000 130 333 131 670 varav BP22 3 69 000 69 000 69 000 – Arbetsförmedlingens kundtorgstjänster Statens Servicecenter 69 000 69 000 69 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 882 068 907 383 916 692

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Anslaget 1:15 Statens servicecenter ökas med 69 000 000 kronor fr.o.m. 2022 för att erbjuda service avseende Arbetsförmedlingens kundtorgsverksamhet på servicekontoren med stöd av lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service. För att

Utgiftsområde 2

finansiera anslagsökningen minskas anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv med motsvarande belopp fr.o.m. 2022.

Regeringen föreslår att 882 068 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Statens servicecenter för 2022. För 2022 och 2023 beräknas anslaget till 907 383 000 kronor respektive 916 692 000 kronor.

Utgiftsområde 2

5 Fastighetsförvaltning

5.1 Mål för området

Med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade riktlinjerna inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) är regeringens mål för området en kostnadseffektiv statlig fastighetsförvaltning med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Det saknas ett riksdagsbundet mål för den statliga fastighetsförvaltningen. Regeringen avser därför att återkomma med förslag till ett sådant mål.

Inom ramen för det ovan nämnda målet och de nationella miljökvalitetsmålen har regeringen preciserat följande delmål för de fastighetsförvaltande myndigheterna Fortifikationsverket (Fortv) och Statens fastighetsverk (SFV): – Fastigheterna ska förvaltas så att god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås. – Fastigheternas värden ska bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. – Hyresgästerna ska ges ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler, markområden och anläggningar. – Myndigheterna ska uppfattas som kompetenta och serviceinriktade hyresvärdar. – Myndigheterna ska inom sitt område verka för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. – Hänsynen till miljö- och kulturmiljövärden ska i tillämpliga delar motsvara vad som gäller för andra stora fastighetsförvaltare.

Fortv bidrar även till måluppfyllelsen av målet för det militära försvaret som riksdagen har beslutat om utifrån propositionen Totalförsvaret 2021 – 2025 (prop. 2020/21:30).). – Förvaltning av fastigheter avsedda för försvarsändamål och utveckling av detta fastighetsbestånd ska vara ändamålsenlig och stärka den operativa förmågan i Försvarsmakten.

5.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

För att följa upp utvecklingen inom verksamhetsområdet i förhållande till målen används i huvudsak följande indikatorer: – hyresintäkt i kronor per kvadratmeter, – driftkostnad i kronor per kvadratmeter, – underhållskostnad i kronor per kvadratmeter, – driftnetto i kronor per kvadratmeter, – ekonomisk vakansgrad, – kundnöjdhet, – energianvändning, och – myndigheternas miljöledningsarbete.

Såväl Fortv som SFV ska, i enlighet med sina respektive regleringsbrev för 2021, uppnå ett resultat i sin verksamhet som efter finansiella poster motsvarar en avkast-

Utgiftsområde 2

ning om 2,6 procent på 30 procent av myndighetens genomsnittliga lån i Riksgäldskontoret för investeringar och anläggningar.

Inom SFV:s fastighetsbestånd har fastigheterna kategoriserats i tre kategorier: de med en marknadsmässig hyressättning (marknadshyresfastigheter), de fem kulturinstitutionernas huvudbyggnader med en kostnadsbaserad hyressättning (kostnadshyresfastigheter) och bidragsfastigheter. De senare fastigheterna saknar förutsättningar för att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott. Regeringens ambition är att intäkterna från bidragsfastigheterna på sikt ska öka. För fastigheter med kostnadshyra gäller att hyresgästen betalar en hyra som motsvarar kostnaderna för drift, underhåll, administration och kapitalkostnader. För övriga fastighetsförvaltande myndigheter finns inga särskilda mål för förvaltningen, eftersom denna inte utgör kärnverksamhet hos respektive myndighet.

Det finns även ett riksdagsbundet mål för arkitektur, form och design. I enlighet med detta ska bl.a. Fortv och SFV, utifrån sina respektive förutsättningar, agera föredömligt för hållbara, tillgängliga gestaltade livsmiljöer inom staten (se utg.omr. 17).

5.3 Resultatredovisning

Fortv och SFV är de två största fastighetsförvaltande myndigheterna. De förvaltar bl.a. ett stort antal försvarsanläggningar med tillhörande byggnader samt kulturhistoriskt värdefulla byggnader, stora markområden och skog. Fastigheternas värdeförändring sedan 2016 framgår av tabell 5.1.

Fastigheternas värde

Tabell 5.1 Statens byggnader, mark och fast egendom

Bokfört värde i miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Staten totalt 39 384 40 215 43 786 45 842 47 105 – varav Fortv 9 989 10 359 10 997 11 709 12 563 – varav SFV 13 265 13 340 16 083 16 783 16 720 Fortv:s och SFV:s andel 59,0 % 58,9 % 61,8 % 62,2 % 62,2 % Källor: Årsredovisningar för staten 2016–2020.

Uppgifterna i tabell 5.1 bör bedömas med viss försiktighet, bl.a. då vissa tillgångar med kulturhistoriskt värde inte behöver tas upp i balansräkningen. Andra myndigheter som förvaltar fast egendom är bl.a. Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Riksdagsförvaltningen, Sveriges lantbruksuniversitet, Trafikverket, Affärsverket svenska kraftnät och Kammarkollegiet. Värdet av statens innehav av fast egendom och byggnader ökade 2020. För de fastigheter som förvaltas av Fortv ökade värdet med sammanlagt ca 0,8 miljarder kronor. Båda myndigheternas investeringstakt bedöms vara fortsatt hög under de kommande åren.

Sedan 2016 har inga större förändringar skett av den lokalarea som förvaltas av SFV, vilket framgår av tabell 5.2. Uppgifterna om Fortv:s lokalarea i samma tabell omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet, dvs. objekt som används av fredsorganisationen och som inte är av hemlig natur, såsom garnisoner, skjutfält och liknande.

Utgiftsområde 2

Tabell 5.2 Omfattningen av de fastighetsförvaltande myndigheternas lokalbestånd

Lokalarea (1 000 m 2 ) 2016 2017 2018 2019 2020 Fortverket 1 2 515 2 544 2 568 2 597 2 603 Statens fastighetsverk 1 649 1 652 1 634 1 632 1 631 varav marknadshyresfastigheter 1 176 1 174 1 174 1 168 1 167 varav kostnadshyresfastigheter 97 98 98 98 98 varav bidragsfastigheter 376 380 362 366 366 1 Försvarsanläggningar redovisas normalt som bruttoarea. Omräkningsfaktor till lokalarea, som är ett vanligare jämförelsetal, är 0,83. Uppgifterna om Fortv:s lokalarea omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet. Källor: Fortifikationsverkets och Statens fastighetsverks årsredovisningar.

År 2016 infördes nya redovisningsregler för bl.a. Fortv och SFV. För SFV innebär de nya redovisningsreglerna ett förbättrat resultat under ett antal år, som därefter kommer att följas av ett lägre resultat till följd av ackumulerade kostnader för avskrivningar och ökade finansiella kostnader, eftersom investeringar ska finansieras med lån hos Riksgäldskontoret. Förändringen av redovisningsreglerna innebär att en del av det som tidigare klassificerats som underhållskostnader nu har klassificerats om som investeringar och därför redovisas som anläggningstillgångar i balansräkningen. Avskrivningskostnaderna för dessa tillgångar belastar resultatet kommande år.

För 2020 uppgick Fortv:s resultat till 68 miljoner kronor (se tabell 5.3). Det var mer än en dubblering jämfört med 2019. Fortv har, i enlighet med avkastningskravet för 2020 på 2,7 procent på 30 procent av myndighetens genomsnittliga lån för investeringar i fastigheter och anläggningar i Riksgäldskontoret, betalat in 118 miljoner kronor till statens centralkonto.

Tabell 5.3 Uppgifter om det ekonomiska läget för Fortv

Miljoner kronor Utfall 2017 Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Prognos 2021 Budget 2022 Totala intäkter 3 256 3 367 3 531 3 942 4 003 4 161 Totala kostnader 3 132 3 212 3 498 3 874 3 953 4 046 Resultat 124 154 33 68 50 115 Källor: Fortifikationsverkets årsredovisningar och budgetunderlag för 2022–2024.

För 2020 uppgick SFV:s resultat före fastighetsförsäljningar till 829 miljoner kronor (se tabell 5.4). Det ovannämnda avkastningskravet motsvarade 107 miljoner kronor. SFV har betalat in detta belopp till statens centralkonto.

Tabell 5.4 Uppgifter om det ekonomiska läget för SFV

Miljoner kronor Utfall 2017 Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Prognos 2021 Budget 2022 Totala intäkter 2 957 3 001 3 191 3 118 3 321 3 133 Totala kostnader 2 128 2 124 2 358 2 290 2 569 2 408 Resultat 829 877 833 829 752 724 Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar och budgetunderlag för 2021–2023.

Resultatindikatorer Fortv och SFV förvaltar olika typer av fastighetsbestånd. Fortv:s byggnadsbestånd är till ytan ca 50 procent större än SFV:s, och en inte obetydlig del av beståndet utgörs av enklare förrådsytor som ibland är kallförråd. Myndigheterna har inte samma marknadsförutsättningar för sina bestånd. Sammantaget medför detta att det i flera fall är missvisande att jämföra myndigheternas nyckeltal med varandra. Syftet med indika-

Utgiftsområde 2

torerna och nyckeltalen är därför framför allt att redovisa respektive myndighets utveckling över tid.

SFV har utöver de tre verksamhetsgrenar som redovisas i tabellerna nedan även verksamhetsgrenen mark som innefattar jord, skog, kronoholmar och tomträtter.

Hyresintäkt i kronor per kvadratmeter

Fortv:s intäkter per kvadratmeter fortsatte öka mellan 2019 och 2020 (se tabell 5.5). Det beror på att ytan har ökat med anledning av ökade investeringar, vilket också ökat hyresintäkterna. Hyresavtalen omarbetades även inför 2020 och en viss höjning gjordes även kopplat till inflation och löneökningar för 2014 – 2019.

Tabell 5.5 Utveckling av hyresintäkter för Fortv

Kronor per kvadratmeter 2018 2019 2020 Fortv 555 583 622 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar.

SFV:s hyresintäkter per kvadratmeter ökade något mellan 2018 och 2020 (se tabell 5.6). Hyresintäkterna påverkas bl.a. av omförhandlingar och variationer i vakansgraden. Ökningen under 2020 berodde på nya och omförhandlade avtal. Samtidigt har spridningen av sjukdomen covid-19 påverkat hyresintäkterna negativt, bl.a. genom att SFV gett hyresrabatter till hyresgäster i utsatta branscher och genom lägre hyresintäkter från de hyresgäster som har avtal med omsättningshyra. Hyresrabatterna uppgick till 19 miljoner kronor under 2020. SFV har fått 9 miljoner kronor i statsbidrag som kompensation för detta.

Tabell 5.6 Utveckling av hyresintäkter för SFV

Kronor per kvadratmeter 2018 2019 2020 Marknadshyresfastigheter 1 808 1 851 1 870 Kostnadshyresfastigheter 985 1 460 1 1 484 Bidragsfastigheter 219 221 218 Totalt 1 514 1 568 1 1 583 1 Jämförelsesiffrorna har korrigerats med anledning felaktiga siffror i Statens fastighetsverks årsredovisning. Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar.

Driftkostnad i kronor per kvadratmeter

Fortv:s driftkostnad per kvadratmeter ligger på en stabil nivå. Myndigheten arbetar för att sänka driftkostnaderna och kostnadsnivån sjönk något 2020 jämfört med 2019 (se tabell 5.7). Detta berodde på att lokalarean ökade med 7 000 kvadratmeter, samtidigt som kostnaderna minskade. Minskningen per kvadratmeter förklaras även bl.a. av att nybyggnationer vanligen ger en lägre driftkostnad.

Tabell 5.7 Utveckling av driftkostnaderna för Fortv

Kronor per kvadratmeter 2018 2019 2020 Fortv 44 46 44 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar.

SFV hade något lägre driftkostnader 2020 jämfört med 2019, vilket bl.a. berodde på lägre kostnader för el, värme och vatten, som delvis förklaras av att vissa lokaler användes i mindre utsträckning till följd av spridningen av covid-19 (se tabell 5.8).

Utgiftsområde 2

Tabell 5.8 Utveckling av driftkostnader för SFV

Kronor per kvadratmeter 2018 2019 2020 Marknadshyresfastigheter 289 303 296 Kostnadshyresfastigheter 311 308 267 Bidragsfastigheter 208 202 206 Totalt 291 297 291 1 1 Inklusive driftkostnader för verksamhetsgrenen mark som saknar uthyrningsbar area. Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar.

Underhållskostnad i kronor per kvadratmeter

Fortv:s underhållskostnader för 2020 ökade något jämfört med 2019 (se tabell 5.9).

Tabell 5.9 Utveckling av underhållskostnader för Fortv

Kronor per kvadratmeter 2018 2019 2020 Fortv 53 53 57 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar.

Även SFV:s underhållskostnader har ökat de senaste åren (se tabell 5.10). SFV:s underhållskostnader är relativt höga jämfört med branschen i övrigt, vilket beror på att underhållsåtgärder på kulturfastigheter ofta är mer resurskrävande än åtgärder på andra fastigheter.

Tabell 5.10 Utveckling av underhållskostnader för SFV

Kronor per kvadratmeter 2018 2019 2020 Marknadshyresfastigheter 158 173 192 Kostnadshyresfastigheter 111 138 137 Bidragsfastigheter 525 544 578 Totalt 248 270 293 Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar.

Driftnetto i kronor per kvadratmeter

Driftnettot motsvarar intäkter minus kostnader före avskrivningar och räntor. Det redovisade driftnettot speglar resultatet i den normala förvaltningsverksamheten. Driftnettot för Fortv ökade 2020, vilket förklaras av att både intäkterna och kostnaderna ökade, samtidigt som den totala fastighetsytan ökade (se tabell 5.11).

Tabell 5.11 Utveckling av driftnettot för Fortv

Kronor per kvadratmeter 2018 2019 2020 Fortv 244 267 294 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar.

Driftnettot ökade även för SFV under 2020 (se tabell 5.12) inom samtliga verksamhetsområden. Detta berodde på att intäkterna ökade något, samtidigt som kostnaderna sjönk.

Utgiftsområde 2

Tabell 5.12 Utveckling av driftnettot för SFV

Kronor per kvadratmeter 2018 2019 2020 Marknadshyresfastigheter 1 174 1 201 1 205 Kostnadshyresfastigheter 422 752 871 Bidragsfastigheter 44 62 67 Totalt 897 911 900 Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar.

Vakansgrad

I statens fastighetsbestånd finns vissa lokalytor som inte är uthyrda, vilket brukar beskrivas som en fastighetsförvaltares vakansgrad.

För Fortv var vakansgraden 2,7 procent under 2018 och 2019. Vakansgraden ökade marginellt till 2,9 procent under 2020.

Det finns ytor i SFV:s bestånd som är svåra att hyra ut eller som kräver större renoveringar och därför är vakanta. Vakanta ytor i SFV:s bestånd består både av vanliga lokaler och statliga byggnadsminnen, som t.ex. Västra Hästholmens fort i Karlskrona skärgård och Tynnelsö slott i Mälaren. SFV:s vakansgrad ökade från 5,6 procent under 2019 till 6,1 procent under 2020. Förändringen berodde främst på att ett antal lokaler blev vakanta till följd av spridningen av covid-19, och förblev vakanta när hyresgäster som haft för avsikt att tillträda sina lokaler under hösten 2020 valde att avvakta med detta.

Mätning av kundnöjdhet

Fortv och SFV genomför vanligen vartannat år kundundersökningar, som kan användas för att bedöma om myndigheterna tillhandahåller det kunderna efterfrågar och hur kunderna uppfattar dem som hyresvärdar.

Indexvärdena för Fortv minskade med någon poäng vid varje tillfälle de senaste tre genomförda kundundersökningarna före 2020. Nöjdkundindex för 2020 uppgick till 58, vilket var en marginell ökning jämfört med den senaste undersökningen 2017 (57). Fortv arbetar med att förbättra kundnöjdheten, bl.a. genom förbättrad kommunikation mellan myndigheten och dess kunder.

Nöjdkundindex för SFV:s lokalhyresgäster för 2020 uppgick till 68, vilket var en försämring jämfört med den senaste undersökningen 2018 (70).

Energianvändning

Fortv och SFV har fortsatt fokus på miljö- och kulturmiljövärden och hållbar utveckling. Arbetet med att upprätta vårdprogram för alla statliga byggnadsminnen och vidta åtgärder för ökad energieffektivisering fortgår.

Fortv och SFV fick 2014 i uppdrag av regeringen att t.o.m. 2019 minska energianvändningen i de byggnader de förvaltar. Myndigheterna fick i december 2019 ett förnyat uppdrag att minska energianvändningen. Enligt detta uppdrag ska Fortv minska sin användning med sammanlagt 26,7 GWh och SFV med 20,9 GWh under perioden 1 januari 2014 – 31 december 2030. Myndigheterna arbetar för att uppnå regeringens mål. Trots en förbättrad energianvändning 2020 bedömer Fortv att myndigheten till följd av verksamhetens tillväxt behöver utöka sina åtgärder för att energioptimera de byggnader som myndigheten förvaltar. SFV uppger att myndigheten kommer att klara regeringens mål om den sänker energianvändningen med minst 1 procent per år. För

Utgiftsområde 2

att uppnå denna besparing har SFV tagit fram en lista med åtgärder inom relevanta fastighetsområden.

En försvårande faktor för både Fortv och SFV i deras arbete med att minska energiförbrukningen är att myndigheterna endast delvis kan påverka energiförbrukningen, eftersom förbrukningen är beroende av hur hyresgästerna använder fastigheterna.

År 2020 minskade den totala energianvändningen i Fortv:s byggnader med 4,0 GWh (se tabell 5.13). Minskningen i energianvändningen berodde bl.a. på att Fortv verkat för en effektivare energianvändning genom uppföljning av energistatistik, fortlöpande tillsyn och skötsel, arbete med prioritering och genomförande av åtgärder, som t.ex. förbättrande åtgärder av byggnaders klimatskal. Minskningen kan utöver angivna riktade energiinsatser även förklaras av det pågående generella arbetet med energieffektiviseringsåtgärder som utgår från underhålls- och investeringsplaner. Bland annat byts äldre tekniska system ut mot mer energieffektiva moderna system, och vid nybyggnation är målsättningen att uppföra byggnader med en kravbild som motsvarar en god energiprestanda.

Tabell 5.13 Utveckling av energianvändningen för Fortv

Energianvändning i GWh 2018 2019 2020 Fortv 398 403 399 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar.

SFV minskade sin användning av köpt energi mellan 2018 – 2020 (se tabell 5.14). Förändringen mellan 2019 och 2020 kan förklaras dels av minskad energianvändning på grund av spridningen av covid-19, dels av SFV:s arbete med att driftoptimera byggnader. Ett antal byggnader ingår i ett pilotprojekt, där SFV genom en driftcentral styr byggnadernas driftsystem på distans. Det innebär bl.a. förbättrad resurshushållning, eftersom SFV kan upptäcka och justera avvikelser i driften i realtid. Under 2020 bidrog driftcentralen till att minska energianvändningen av köpt energi i fastigheterna i pilotprojektet med ca 10 GWh (-18 procent) jämfört med 2017. Hänsyn har tagits till väderförhållanden, men inte till övriga faktorer som exempelvis ombyggnations- och energiprojekt, eller verksamhetsförändringar (såsom uthyrda ytor, energikrävande aktiviteter och minskad energianvändning på grund av pandemin). Genom att styra vissa byggnader på distans kan SFV även minska antalet fysiska resor, vilket medför tidsbesparingar och minskade koldioxidutsläpp.

Tabell 5.14 Utveckling av energianvändningen för SFV

Total energianvändning i GWh 2018 2019 2020 Sverige 215 215 202 Utrikes 25 23 21 Totalt 240 238 223 1 1 Bidragsfastigheter ingår i tabellen ovan men ingår inte i uppdraget att minska energianvändningen. Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar.

Myndigheternas miljöledningsarbete

I Naturvårdsverkets rapport Miljöledning för staten för 2020 hamnar både SFV och Fortv fortsatt på listan över de tio myndigheter som har störst utsläpp av koldioxid från maskiner och övriga fordon. Fortv finns fortsatt även på listan över de tio myndigheter som redovisar störst utsläpp av koldioxid per årsarbetskraft från bilresor. Detta beror till stor del på den typ av verksamhet myndigheterna bedriver. Båda myndigheterna arbetar aktivt med att sänka koldioxidutsläppen från bilresor och flygresor

Utgiftsområde 2

samt att öka antalet resefria möten och digitala möten. Fortv har dock behov av att använda ett stort antal större arbetsfordon. För SFV bedrivs en del av verksamheten utomlands och på andra kontinenter, varför en del flygresor är nödvändiga.

SFV finns inte längre med på listan över de tio myndigheter som redovisar störst utsläpp av koldioxid per årsarbetskraft, vilket beror på färre resor, delvis till följd av pandemin. Fortv och flertalet andra myndigheter som bedriver verksamhet där det krävs närvaro i samhället (t.ex. vid prövnings-, kontroll- eller tillsynsverksamhet) har under 2020 redovisat en ökad bilanvändning till följd av pandemin. Flera myndigheter har också rapporterat att samåkningen har minskat med anledning av smittskyddsskäl.

Fortv och SFV arbetar systematiskt med sitt miljöarbete, är certifierade enligt ISO14001 och har tillhörande miljö- och hållbarhetspolicys. Båda myndigheterna hade en hög andel upphandlingar med miljökrav 2020. Fortv:s andel upphandlingar med miljökrav uppgick till 81 procent och SFV:s andel uppgick till 97 procent. SFV:s skogsbruk är certifierat enligt Forest Stewardship Council, vilket är en certifiering med årlig revision med kontroller i fält. Skogsbruket revideras bl.a. utifrån lagefterlevnad, urfolksrättigheter och miljöhänsyn.

Under 2020 fortsatte Fortv och SFV arbeta med uppdragen om handlingsplaner för grön infrastruktur och insatser för ett hyggesfritt skogsbruk på sina fastigheter. Uppdragen ska redovisas till regeringen i mars 2023. Myndigheterna har även i uppdrag att anlägga och restaurera våtmarker.

5.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att den statliga fastighetsförvaltningen i huvudsak fungerar väl. SFV bör fortsatt arbeta med att säkerställa en god förvaltningskultur och en väl fungerande intern styrning och kontroll. Frågan om god förvaltningskultur är viktig, då både Fortv och SFV bedriver verksamhet i branscher med stora upphandlingar och betydande värden i omlopp. SFV:s förändringsarbete fortsätter, med fokus på intern styrning och kontroll samt värdegrundsarbete. För Fortv är det av särskild vikt att den intern styrningen och kontrollen säkerställs, då myndigheten fortsatt befinner sig i en tillväxtfas, med bl.a. stora fastighetsförvärv och investeringar inom försvarsområdet, som innebär risker och även har betydande finansiell påverkan på statskassan.

Regeringen anser att Fortv och SFV till stora delar har genomfört sina uppdrag tillfredsställande och att myndigheterna uppfyllt sina mål. Resultatindikatorerna för de två myndigheterna pekar på en stabil verksamhet, även om externa faktorer kan innebära att nyckeltalen varierar. Fastighetsförvaltningen bedöms uppnå delmålen om en god hushållning och en hög ekonomisk effektivitet.

Myndigheterna arbetar aktivt för att uppnå regeringens mål om att minska energianvändningen. Det är viktigt att SFV fortsätter arbetet med att minska energianvändningen för fastighetsbeståndet både i Sverige och utomlands. Även Fortv arbetar för en fortsatt effektivisering av energianvändningen och en minskad energianvändning för fastighetsbeståndet. Myndigheterna har dock i enlighet med vad som tidigare anförts endast begränsad rådighet över detta, eftersom förbrukningen delvis beror på hur hyresgästerna använder fastigheterna.

Regeringen har låtit genomföra flera översyner av den statliga fastighetsförvaltningen, som bl.a. redovisats i betänkandena En effektivare förvaltning av statens fastigheter (SOU 2010:92), Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31), Statens kulturfastigheter (SOU 2013:55) och Försvarsfastigheter i framtiden (SOU 2013:61). Regeringen har tidigare beslutat om vissa förändringar utifrån förslagen i dessa betänkanden och har för närvarande inte för avsikt att gå vidare med övriga förslag.

Utgiftsområde 2

Utöver dessa översyner har betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76) remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

5.5 Politikens inriktning

De av riksdagen beslutade riktlinjerna inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet ligger fast. Detta innebär bl.a. att statens fastighetsförvaltning bör vara skild från brukandet av lokaler och mark, att förvaltningen bör bedrivas med ett avkastningskrav som i så stor utsträckning som möjligt är marknadsmässigt, samt att de fastigheter som av historiska eller andra skäl är olämpliga att föra över till bolag bör koncentreras i en samordnad förvaltning som bedrivs i myndighetsform. De fastighetsförvaltande myndigheterna ska bl.a. förvalta fastigheterna så att en god hushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås. Samtidigt behöver hänsyn tas till andra mål som berör Fortv, som riksdagen har beslutat, exempelvis för att myndigheten ska kunna bidra till uppbyggnaden av totalförsvaret. Värdet på fastigheterna ska bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Myndigheterna ska också inom sina respektive områden verka för att uppfylla de nationella miljömålen, bl.a. vad gäller energieffektivisering och begränsning av klimatpåverkan, men även skydd av biologisk mångfald.

Regeringen gav den 19 november 2020 SFV i uppdrag att inkomma med ytterligare underlag avseende investering i operabyggnaden i Stockholm (Fi2020/04594). Frågan bereds i Regeringskansliet (se även utg.omr. 17 avsnitt 5.5). Regeringens ambition för bidragsfastigheterna är att intäkterna ska öka och kostnaderna ska minska på sikt. Regeringen avser även fortsättningsvis nära följa berörda myndigheters arbete med en god förvaltningskultur samt deras arbete med att säkerställa att kraven på en god intern styrning och kontroll uppfylls.

5.6 Förvärv av fast egendom

5.6.1 Utvecklingen av totalförsvaret ställer särskilda krav vid förvärv av fastigheter

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 – 2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret.

Skälen för regeringens förslag: Förvaltningen av de fastigheter som används för militära och civila ändamål är enligt riksdagens beslut om totalförsvaret 2021 – 2025 central för att stärka totalförsvarets förmåga (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:135 och 136). Den nya inriktningen på totalförsvaret, med bl.a. omfattande förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation, innebär att Fortifikationsverket måste anpassa sin verksamhet. Från att myndigheten i hög grad varit inriktad på avyttring av fastigheter, är nyinvesteringar och förvärv nu i fokus. Den beslutade förmågeökningen medför bl.a. en fördubbling av investeringsvolymen fram t.o.m. 2024, främst till följd av etablering av förband.

Fortifikationsverkets fastighetsförvärv sker i en komplex kontext. Det finns tidsutfästelser om när etableringar ska vara genomförda, krav på viss geografisk placering och avvägningar som behöver göras kopplade till fortifikatoriskt skydd. Vidare offentliggörs etableringar och återinrättningar av förband innan förhandlingar om fastighetsförvärv har kunnat genomföras. Ytterligare en aspekt är att vissa förvärv avser för-

Utgiftsområde 2

svarsanläggningar som kommer att ingå i det slutna beståndet, vilket är omgärdat av sekretess. Den beslutade utbyggnaden av totalförsvaret medför även krav på skyndsamhet vid fastighetsförvärven.

Bestämmelser om förvärv och försäljning av egendom finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 7 § budgetlagen ska både förvärv genom köp eller byte och försäljning av egendom genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Det innebär att priset ska vara så fördelaktigt som möjligt för staten, att förvärv inte ska ske till överpris och att ovidkommande hänsyn inte ska tas vid förvärvet (prop. 2010/11:40 s. 153). Motsvarande bestämmelse fanns i den lag som föregick budgetlagen, lagen (1996:1059) om statsbudgeten, men avsåg då endast försäljning av egendom. Av förarbetena till den senare lagen framgår att en restriktiv bedömning är påkallad vid prövningen av om det finns särskilda skäl att frångå kravet på affärsmässighet och att egendomens värde ska tillmätas betydelse vid bedömningen. Vidare anges att avsteg från principen om affärsmässighet inte bör göras utan riksdagens godkännande vid försäljning av egendom som har ett betydande värde (prop. 1995/96:220 s. 104). Någon vägledning för vad som avses med betydande belopp anges inte i propositionen. Värden upp till den beloppsgräns som tillämpas för när riksdagens bemyndigande behöver inhämtas vid försäljning av fast egendom enligt 8 kap. 2 § budgetlagen, för närvarande 75 miljoner kronor, bör enligt regeringen dock aldrig anses vara betydande. Det innebär att regeringen för sådana objekt får besluta om avsteg från kravet på affärsmässighet, vid såväl försäljning som förvärv, om det finns särskilda skäl.

I enlighet med vad som ovan anförts genomförs förvärv av fastigheter för försvarsändamål ofta under särskilda förutsättningar. Med hänsyn till dessa förutsättningar, och de speciella fastigheter som förvärven avser, kan det vara svårt att värdera de aktuella objekten. Det medför att ett pris som något överstiger det bedömda marknadsvärdet i dessa fall kan bedömas vara förenligt med kravet på affärsmässighet.

I vissa fall kan köpeskillingen avvika från marknadsvärderingen i sådan grad att villkoren inte kan anses vara affärsmässiga. Detta trots att man från statens sida verkat för att få det mest fördelaktiga priset. Det gäller fastigheter där kraven på fastigheterna innebär att det saknas likvärdiga alternativ. Förvärvet ryms dock fortfarande inom den av riksdagen godkända investeringsplanen och inom beslutade finansiella ramar. Mot bakgrund av att det enligt beslut från riksdagen om totalförsvaret finns behov av att förvärva dessa objekt, och det förhållandet att det kan behöva ske skyndsamt, anser regeringen att det i dessa fall kan finnas särskilda skäl att avvika från kravet på affärsmässigheten. Detta är dock en bedömning som får göras i varje enskilt fall.

Som ovan redovisats framgår av förarbetena till den lag som föregick budgetlagen att regeringen, i fråga om försäljning av egendom, angett att avsteg från kravet på affärsmässighet inte bör göras utan riksdagens godkännande, trots att särskilda skäl finns, i de fall då egendomen är av betydande värde. Detta förhållningssätt bör även tillämpas vid förvärv. För förvärv som ska ingå i Fortifikationsverkets slutna bestånd finns det dock svårigheter med att inhämta riksdagens bemyndigande i varje enskilt fall mot bakgrund av den sekretess som omgärdar dessa objekt. I stället bör riksdagens beslut om totalförsvaret vara styrande för förvärven och riksdagen hållas informerad på det sätt som gäller för sekretessbelagd information. Riksdagen bör därför godkänna att regeringen under 2022 – 2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ingår i det slutna beståndet av försvarsanläggningar, även om fastigheten har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförande av beslut om totalförsvaret.

Utgiftsområde 2

5.7 Budgetförslag

5.7.1 Fortifikationsverket Fortv:s huvuduppgift är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, främst fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Myndighetens förvaltning av fastigheter avsedda för försvarsändamål och utvecklingen av detta fastighetsbestånd ska vara ändamålsenlig i förhållande till totalförsvarets behov (det militära och civila försvarets) så att den operativa förmågan i Försvarsmakten kan stärkas. Fastigheterna ska förvaltas så att en god hushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås, att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas på för brukaren konkurrenskraftiga villkor samt så att fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Fortv ansvarar också för att etablera, förvalta och avyttra byggnader, anläggningar m.m. för försvarets behov i samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. I myndighetens uppdrag ingår också att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att den kompetens som behövs för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Fortv:s verksamhet finansieras främst med hyresintäkter samt med lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar.

Större investeringar

Infrastrukturella frågor och fastighetsförvaltning är centrala förutsättningar för att förstärka det militära försvarets förmåga. Regeringen redogör för den försvarspolitiska inriktningen i utgiftsområde 6 Försvaret och samhällets krisberedskap.

Investeringsplan

Regeringens förslag: Investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2022 – 2024 godkänns som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (se tabell 5.15).

Utgiftsområde 2

Tabell 5.15 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2022 – 2024

Miljoner kronor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat Summa 2020 2021 2022 2023 2024 2022– 2024

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar 1 889 4 109 4 173 4 724 5 897 14 794

Byggnader och markanläggningar 859 880 1 952 3 075 3 786 8 812 Fastighetsförvärv 428 2 267 925 350 100 1 375 Försvarsanläggningar 592 918 1 059 1 167 1 946 4 172 Flygfält 10 44 237 132 66 434 varav investeringar i anläggningstillgångar 1 889 4 109 4 173 4 724 5 897 14 794 – byggnader, mark och annan fast egendom 1 889 4 109 4 173 4 724 5 897 14 794

Finansiering av anskaffning och

utveckling 1 889 4 109 4 173 4 724 5 897 14 794

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 1 764 3 824 3 873 4 424 5 597 13 894 Övrig finansiering 125 285 300 300 300 900

Vidmakthållande av befintliga

investeringar 1 252 1 536 2 325 2 179 2 520 7 024

Byggnader och markanläggningar 811 1 307 2 061 1 899 2 260 6 220 Försvarsanläggningar 396 204 200 200 200 600 Flygfält 45 25 64 80 60 204 varav investeringar i anläggningstillgångar 925 1 205 1 990 1 842 2 181 6 013 – byggnader, mark och annan fast egendom 925 1 205 1 990 1 842 2 181 6 013

Finansiering vidmakthållande 1 252 1 536 2 325 2 179 2 520 7 024

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 748 1 083 1 860 1 712 2 051 5 623 Övrig finansiering 504 453 465 467 469 1 401

Totala utgifter för anskaffning,

utveckling och vidmakthållande av

investeringar 3 141 5 645 6 498 6 903 8 417 21 818

Totalt varav investeringar i

anläggningstillgångar 2 814 5 314 6 163 6 566 8 078 20 807

Källa: Fortifikationsverkets avvikelserapport avseende investeringsplan för fastigheter 2021–2024 Vissa justeringar har gjorts jämfört med föregående års investeringsplan. Det beror t.ex. på olika tillkommande förvärv och investeringar mot bakgrund av propositionen Totalförsvaret 2021 – 2025 (prop. 2020/21:30), ändrade kostnadsbedömningar och tidsförskjutningar.

Utgiftsområde 2

Tabell 5.16 Fortifikationsverkets pågående och planerade investeringar över

40 miljoner kronor

Miljoner kronor Utfall t.o.m. Prognos Budget Beräknat Beräknat 2019 2020 2021 2022 2023 Berga, förvärv 130 Berga, hangar/garage 2 2 17 33 3 Boden, fordonshall 2 10 56 Eksjö, anslutningsväg 2 3 40 Eksjö, förråd 5 40 Eksjö, utbildningsanordning 4 38 29 Enköping, förband divisionsledningsbataljon och förråd 1 10 40 Enköping, utökad kapacitet ledningsstridsskolan 1 10 40 Enköping, nybyggnation 1 25 50 Gotland, förstärkning P18 1 20 55 Gotland, servicecenter 1 10 80 109 Gotland, lokalförsvarsskytte 1 10 50 Göteborg, logistikregemente 1 50 100 Göteborg, amfibieregemente 1 50 100 Göteborg, hamnen 2 11 109 23 Halmstad, infrastrukturella åtgärder 5 45 30 Halmstad, lagerhall 43 Halmstad, lokalyta produktion tekniker 15 25 50 Halmstad, luftvärnshallar 5 40 250 420 Halmstad, utbildningsanordning 4 25 24 Halmstad, utbildningsproduktion 25 50 60 Kalixfors, flytt till Kalixfors 2 23 73 72 27 Karlberg, anpassning ökade kadettvolymer officersutbildning 20 80 735 Karlberg, kadettflygel 7 8 50 50 27 Karlsborg, hangarer m.m. 36 4 133 322 188 Karlsborg, kasernbyggnad 3 37 20 Karlsborg, rull- och taxibana m.m. 12 37 169 7 Karlskrona, ombyggnation av skeppsbron 3 40 15 Karlskrona, ombyggnation av vaktlokal 3 3 25 15 Karlskrona, ubåtskaj 4 50 8 Karlsborg, överföring av området Heden från Statens fastighetsverk 93 Kungsängen, kontor och lokal stab 5 35 Kungsängen, teknikhall 1 3 56 Kungsängen, vakt och entré 2 12 33 Luleå, drivmedelsanläggning 5 12 20 19 1 Luleå, fjärrvärme och ledningar 11 11 11 11 Luleå, flygfältsbelysning 13 27 17

Utgiftsområde 2

Luleå, kombitvätthall för fordon m.m. 10 25 40 5 Luleå, övnings- och vårdhall 2 2 36 Malmen, lokaler 1 10 40 Malmen, verkstad 6 29 8 Muskö, kanslibyggnad 7 2 35 33 Revinge, ersättningsbyggnad camp Gripen 1 35 75 25 Revinge, ersättningsbyggnad Skånelängan 7 40 43 20 Revinge, utbildningscentra 10 75 50 Revingehed 1 10 40 Ronneby, drivmedel baslager 2 71 28 Ronneby, flygstation 10 30 10 Skredsvik, hemvärnsförråd 2 15 25 3 Skredsvik, huvudförläggning och fyshall 4 19 26 Skövde, arbetsutrymmen 3 3 60 Skövde, skärmtak 5 23 20 Sverige, hemlig anläggning 455 210 392 112 Sverige, hemlig anläggning 1 15 30 50 95 Sverige, hemlig anläggning 2 2 90 5 Sverige, hemlig anläggning 11 10 50 150 195 Sverige, hemlig anläggning 30 70 1 150 Sverige, hemlig anläggning 1 5 30 32 Sverige, hemlig anläggning 1 29 48 162 Sverige, hemlig anläggning 250 1 Sverige, hemliga lånefinansierade anläggningar 73 30 50 50 50 Sverige, fastighetsförvärv i det öppna beståndet kopplat till Försvarsmaktens kompletterande budgetunderlag 2 430 50 Sverige, hemlig anläggning 2 000 Såtenäs, dränering fältytor och stråkdränering 2 2 51 Såtenäs, lokalanpassning 2 12 51 Umeå, CBRN-kompani 1 40 Umeå, inomhusträningsanläggning 8 2 53 53 73 Umeå, konor och verkstäder 2 4 12 31 Uppsala, underrättelsecentrum 1 20 50 Östersund, Lugnvik, logement, kontor, övningshall m.m. 3 3 76 38 Anm.: Planerade investeringar som understiger 40 miljoner kronor för 2022–2024 ingår inte i tabellredovisningen ovan. 1 Enligt Försvarsmaktens förändringsförslag. 2 Enligt proposition Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). Källa: Fortifikationsverkets avvikelserapport avseende investeringsplan för fastigheter 2021–2024.

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 26 500 000 000 kronor.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag: Fortv disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2021 om 22 500 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Den övriga krediten bör, med hänsyn till tidigare upplåning och de behov som brukarna har angett, utökas med 4 000 000 000 kronor jämfört med föregående år. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2022 besluta att Fortv får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 26 500 000 000 kronor.

5.7.2 Statens fastighetsverk SFV:s uppgift är att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Det övergripande målet för myndigheten är att förvaltningen ska ske på ett sätt som innebär en god resurshushållning och en hög ekonomisk effektivitet, samtidigt som fastigheternas värden i vid mening ska bevaras och utvecklas. Myndigheten ska inom sitt uppdrag bidra till ett hållbart byggande och en hållbar förvaltning. Förvaltningen av fastigheter ska tillgodose hyresgästernas behov av lokaler och ta hänsyn till deras nytta av de resurser som läggs på lokalanskaffningen.

SFV:s verksamhet finansieras med hyresintäkter samt med lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar. SFV disponerar även anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för att finansiera underhållskostnader och löpande driftunderskott avseende bidragsfastigheterna.

Större investeringar i pågående projekt

Några av de större projekt som SFV kommer att arbeta med de närmaste åren är bl.a. ombyggnad av kvarteret Rosenbad och renovering av kvarteret Lejonet i Stockholm samt arbete med övergripande säkerhet på Riddarholmen.

Investeringsplan

Regeringens förslag: Investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2022 – 2024 godkänns som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar (se tabell 5.17).

Utgiftsområde 2

Tabell 5.17 Investeringsplan för SFV 2022 – 2024

Miljoner kronor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat Summa 2020 2021 2022 2023 2024 2022–2024

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar 1 103 135 144 131 100 375

Summa marknadshyresfastigheter nyanskaffning 1 099 49 73 76 40 189 Summa mark nyanskaffning 3 86 71 55 60 186 Summa kostnadshyres nyanskaffning 1 varav investeringar i anläggningstillgångar 1 103 135 144 131 100 375 – byggnader, mark och annan fast egendom 1 103 135 144 131 100 375

Finansiering av anskaffning och

utveckling 1 103 135 144 131 100 375

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 1 103 135 144 131 100 375

Vidmakthållande av befintliga

investeringar 1 550 1 937 2 068 1 973 1 780 5 821

Summa marknadshyresfastigheter vidmakthållande 1 229 1 492 1 651 1 600 1 399 4 650 Summa kostnadshyresfastigheter vidmakthållande 57 139 161 145 165 471 Summa bidragsfastigheter vidmakthållande 213 262 198 182 181 561 Summa mark vidmakthållande 52 44 58 46 35 139 varav investeringar i anläggningstillgångar 1 069 1 387 1 529 1 510 1 341 4 380 – byggnader, mark och annan fast egendom 1 069 1 387 1 529 1 510 1 341 4 380

Finansiering vidmakthållande 1 550 1 937 2 068 1 973 1 780 5 821

Anslag 1:10 Bidragsfastigheter 213 262 198 182 181 561 Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 1 069 1 387 1 529 1 510 1 341 4 380 Övrig finansiering 269 288 341 281 258 880

Totala utgifter för anskaffning,

utveckling och vidmakthållande av

investeringar 2 654 2 072 2 212 2 104 1 880 6 196

Totalt varav investeringar i

anläggningstillgångar 2 172 1 522 1 673 1 641 1 441 4 755

Källa: SFV:s avvikelserapport avseende investeringsplan för fastigheter 2021–2024. Vissa justeringar har gjorts jämfört med föregående års investeringsplan. Investeringsplanen för 2022 – 2024 omfattar av SFV planerade investeringar. Regeringen har ännu inte tagit ställning till flera av dessa. Frågan om ombyggnaden av operabyggnaden bereds fortsatt i Regeringskansliet. Av denna anledning innehåller tabell 5.17 endast kostnader för akuta renoveringsåtgärder avseende denna byggnad och inte övriga eventuella ombyggnadskostnader. Exempel på förändringar i förhållande till föregående års investeringsplan är att en ombyggnation av universitetshuset i Lund har tillkommit och att projektetbudgeten för ombyggnaden av kvarteret Rosenbad har justerats upp. Spridningen av covid-19 påverkar också SFV:s investerings- och underhållsåtgärder, särskilt inom det utländska beståndet.

Utgiftsområde 2

Tabell 5.18 SFV pågående och planerade investeringar över 40 miljoner kronor och

deras beräknade utfall under 2022 – 2024

Miljoner kronor Utfall t.o.m. 2020 Prognos 2021 Budget Beräknat Beräknat 2022 2023 2024 Birger Jarls torg, upprustning yttre Riddarholmen, Stockholm 3 0 0 8 28 Ekonomihögskolan, Installationsunderhåll, Lund 0 0 2 16 16 Gråmunkeholmen, ombyggnation gymnasiehusen, Stockholm 0 12 23 30 5 Gustavianum, verksamhetsförändring, Uppsala 8 6 31 11 0 Helsingfors, grundförstärkning och lokalanpassning, Finland 10 51 51 4 0 Kungshuset, tillgänglighet och hyresgästanpassning, Lund 11 10 33 0 0 Kv. Johannes Större, tekniskt underhåll, Stockholm 0 2 2 24 0 Kv. Krubban, ombyggnad av Västra stallet, Stockholm 2 1 48 46 9 Kv. Lejonet, renovering, Stockholm 3 14 200 220 360 Kv. Rosenbad, ombyggnad, Stockholm 887 450 63 0 0 Manillaskolan, renovering fasader, Stockholm 1 1 22 20 20 Moderna museet, ombyggnad lanterniner, Stockholm 1 0 15 15 7 Naturhistoriska riksmuseet, byte och ombyggnad av VAsystem i mark, Stockholm 0 1 11 24 16 Naturhistoriska riksmuseet, ombyggnation av Botanhuset, Stockholm 19 64 43 0 0 New York, invändiga lägenhetsarbeten 604 och 608 Park Avenue, USA 0 1 4 74 1 Norra Riddarholmshamnen, upprustning yttre Riddarholmen, Stockholm 5 2 5 13 33 Operabyggnaden, fasadrenovering, Stockholm 0 0 30 30 30 Renovering Operabyggnaden, Stockholm 0 5 10 50 100 Peking, om- och tillbyggnation av kansli, Kina 69 5 28 23 0 Riddarholmen, övergripande säkerhet, Stockholm 0 3 14 50 60 Skeppsholmen, Kasern II, återställande efter brand, Stockholm 60 40 32 0 0

Utgiftsområde 2

Skeppsholmen, Kasern III, förtätning, Stockholm 0 4 11 45 65 Skeppsholmen, renovering kajer och dykdalber, Stockholm 145 5 1 46 52 Tokyo, renovering och ombyggnad av ambassaden, Japan 15 1 30 70 184 Universitetshuset, ombyggnation, Lund 0 3 0 12 19 Uppsala slott, renovering Konstmuseum, Uppsala 0 1 4 25 10 Östra Riddarholmshamnen, upprustning yttre Riddarholmen, Stockholm 35 2 14 2 0 Anm.: SFV:s planerade investeringar med utfall 2021–2023. Projekt som understiger 40 miljoner kronor ingår inte i tabellredovisningen ovan. Investeringar i bidragsfastigheter ingår inte eftersom de anslagsfinansieras och bokförs som underhåll. Källa: SFV:s avvikelserapport avseende investeringsplan för fastigheter 2021–2024.

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: SFV disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2021 om 15 200 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Låneramen bör, med hänsyn till tidigare upplåning och det behov som brukarna har angett, ligga kvar på samma nivå som föregående år. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2022 besluta att SFV får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor.

5.7.3 1:10 Bidragsfastigheter

Tabell 5.19 Anslagsutveckling 1:10 Bidragsfastigheter

Tusental kronor

2020 Utfall 266 032 Anslagssparande 7 968 2021 Anslag 340 600 1 Utgiftsprognos 337 681

2022 Förslag 330 000

2023 Beräknat 290 000 2024 Beräknat 265 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för underhåll av och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som SFV förvaltar. Anslaget får användas för utgifter för insatser för att utveckla bidragsfastigheter.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.20 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:10 Bidragsfastigheter

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 340 600 340 600 340 600

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -10 600 -50 600 -75 600 varav BP22 50 000 25 000 25 000 – Bidragsfastigheter- ökad omfattning och lagkrav. 50 000 25 000 25 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 330 000 290 000 265 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Förslaget innebär att anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ökas med 50 000 000 kronor 2022 för att genomföra åtgärder på de fastigheter som klassas som bidragsfastigheter. Från och med 2023 föreslås anslaget öka permanent med 25 000 000 kronor. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär bl.a. att anslaget har ökats för att energieffektivisera bidragsfastigheter genom nyttjande av solceller.

Regeringen föreslår att 330 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 290 000 000 kronor respektive 265 000 000 kronor.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2023.

Skälen för regeringens förslag: Vården och underhållet av de statliga fastigheter som utgör en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2023.

Tabell 5.21 Beställningsbemyndiganden för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Tusental kronor Utfall 2020 Prognos 2021 Förslag 2022 Beräknat 2023 Ingående åtaganden 43 610 11 709 100 000 Nya åtaganden 11 497 100 000 100 000 Infriade åtaganden -43 398 -11 709 -100 000 -100 000 Utestående åtaganden 11 709 100 000 100 000

Erhållet/förslaget

bemyndigande 100 000 100 000 100 000 100 000

Utgiftsområde 2

6 Prognoser, redovisning,

statistik och uppföljning

6.1 Mål för området

Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen är att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar minska och fel motverkas (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150).

I linje med det riksdagsbundna målet för den statliga förvaltningspolitiken (se avsnitt 2.3) har regeringen beslutat om följande mål för området prognoser, redovisning, statistik och uppföljning: – Prognoser samt analyser och uppföljningar av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen ska vara tillförlitliga och väldokumenterade. – Statistiken ska vara av god kvalitet och tillgänglig för användarna. Kostnaden för uppgiftslämnarna ska minska, statistikproduktionen vara effektiv och samordningen av statistiken utvecklas.

6.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen infördes 2021. Målet syftar till att ge en helhetsbild av arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och fusk inom de olika välfärdssystemen. Dessutom ska målet bidra till en samlad styrning och uppföljning.

Uppföljningen av måluppfyllelsen kommer att baseras på en samlad analys av vilka åtgärder berörda statliga myndigheter har vidtagit, och vilken effekt de har haft på omfattningen av de felaktiga utbetalningarna. Enhetliga återrapporteringskrav har beslutats i berörda myndigheters regleringsbrev och kommer att ligga till grund för de resultatindikatorer som kommer att användas. Eftersom målet gäller fr.o.m. 2021 kan en samlad resultatredovisning på området göras först i budgetpropositionen för 2023.

Målet att producera statistik av god kvalitet mäts bl.a. genom punktlighet i publicering, nöjdkundindex och allmänhetens förtroende. Tillgängligheten till statistiken mäts bl.a. genom antal tabeller i och uttag från Statistiska centralbyråns (SCB) statistikdatabas (SSD) på myndighetens webbplats samt antal besök på webbplatsen. Kostnaderna för uppgiftslämnandet mäts genom uppgiftslämnarnas totala kostnader och kostnadsförändringen jämfört med föregående år. Effektiviteten i statistikproduktionen mäts genom produktivitetsförändringen.

Utgiftsområde 2

6.3 Resultatredovisning

6.3.1 Samlad styrning och uppföljning av arbetet med att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Omfattningen av felaktiga utbetalningar och utformningen av

välfärdssystemen

Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen har visat att både omfattningen av felaktiga utbetalningar och andelen misstänkta bidragsbrott är hög (SOU 2019:59). Av de totala utbetalningarna från välfärdssystemen 2018 (exklusive ålderspensionssystemet) bedömdes ca 5,5 procent, eller utbetalningar om ca 18 miljarder kronor, vara felaktiga (SOU 2019:59 s. 139).

Välfärdssystemens utformning bedöms vara en viktig orsak till felaktiga utbetalningar. Ersättningssystemens regelverk och konstruktion lägger grunden för myndigheternas förutsättningar att motverka felaktiga utbetalningar. Risken för felaktiga utbetalningar ökar när flera statliga myndigheter gemensamt ansvarar för ett ersättningssystem, och när företag eller andra externa aktörer med ekonomiska intressen är involverade, som t.ex. i fråga om statligt tandvårdsstöd, lönebidrag, nystartsjobb och ersättning för höga sjuklönekostnader. Även de uppskattade felnivåerna är höga i denna typ av ersättningssystem (SOU 2019:59 s. 98).

Samlad styrning och uppföljning av arbetet mot felaktiga utbetalningar

För att uppnå en samlad styrning och uppföljning av arbetet mot felaktiga utbetalningar har regeringen gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppgift att stödja arbetet som ska bidra till att säkerställa att korrekta utbetalningar görs från välfärdssystemen. ESV ska årligen för regeringen redovisa en samlad lägesbeskrivning av det arbete som har bedrivits av berörda myndigheter och aktörer för att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, och föreslå vilka åtgärder som bör vidtas för att säkerställa korrekta utbetalningar. Dessutom ska ESV vart tredje år för regeringen redovisa en fördjupad lägesbeskrivning, som bl.a. ska innehålla en bedömning av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och analyser av orsakerna till dessa. Även denna redovisning kommer att ligga till grund för regeringens redovisning till riksdagen.

Därtill ska Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten i sina respektive årsredovisningar för 2021 redovisa hur de bidrar till måluppfyllelsen och vilka insatser som har genomförts för att uppnå målet. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har i regleringsbrevet för 2021 fått i uppdrag att identifiera risker för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom arbetslöshetsförsäkringen. De ovan nämnda myndigheterna ska dessutom återkommande studera riskerna för och omfattningen av felaktiga utbetalningar av olika ersättningar.

Vidare har ett råd för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen inrättats vid ESV. Rådet består av ledamöter från Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Ekobrottsmyndigheten, ESV, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket. Rådet ska främja samverkan mellan de myndigheter som är representerade i rådet, vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte samt diskutera åtgärder mot felaktiga utbetalningar.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan. Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och

Utgiftsområde 2

Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). Syftet med uppdraget är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering för att därigenom minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av myndigheterna. I uppdraget ingår även att analysera för- och nackdelar med ett administrativt sanktionssystem för vissa bidragsbrott, med särskilt beaktande av arbetslöshetskassornas särart, samt utarbeta de författningsförslag som krävs för att inrätta ett sådant system.

6.3.2 Konjunkturinstitutet

Prognosprecision

Konjunkturinstitutet analyserar årligen prognosfel för en rad makroekonomiska variabler, såsom BNP-tillväxt, arbetslöshet, inflation och offentligfinansiellt sparande. Prognosfelen för åtta nyckelvariabler jämförs med totalt 17 andra prognosmakares motsvarande fel, däribland regeringens. Jämförelsen av prognoser görs för innevarande och nästkommande års utfall, och för två olika utvärderingsperioder: det innevarande året respektive de tre föregående åren. På grund av de stora effekter som spridningen av sjukdomen covid-19 haft på ekonomin under 2020 fokuserar den senaste utvärderingen på prognoserna gjorda under 2020. De snabba förändringarna som skedde under 2020 medförde också att det var av mycket stor betydelse när under året prognoserna gjordes och vilken informationsmängd som då fanns tillgänglig. För prognoser avseende 2020 rankar sig Konjunkturinstitutet i de flesta fall bland topp tre, men aldrig sämre än bland de sex främsta prognosmakarna. För den längre utvärderingsperioden har Konjunkturinstitutet haft den bästa prognosprecisionen för samtliga variabler förutom BNP-tillväxten, där precisionen i stället var näst bäst och saknade omotiverade systematiska fel. Myndighetens analys är förankrad i nationalekonomisk teori och empiri.

6.3.3 Ekonomistyrningsverket

Prognosprecision

ESV har utvärderat myndighetens prognoser för perioden 2012 – 2019. Utvärderingen visar att myndighetens prognosprecision överlag är i linje med andra prognosmakares precision, men att det finns förbättringspotential för vissa variabler (se Utvärdering av Ekonomistyrningsverkets prognoser 2012 – 2019, ESV dnr 2019-00962-4). ESV har justerat sina prognosmetoder utifrån slutsatserna i utvärderingen. Under 2020 påverkades dock prognosverksamheten i hög grad av pandemin. De extra ändringar i statens budget som beslutades under året innebar fler bedömningar av effekterna av utgiftsökningar och skattesänkningar. Osäkerheten var stor när det gällde vilken effekt spridningen av covid-19 skulle få på ekonomin och hur förslagen skulle påverka de offentliga finanserna. ESV presenterade därför i mars och november 2020 alternativscenarier som komplement till prognosen, och i maj 2020 publicerades en uppdatering av det ekonomiska läget, eftersom risken var stor för en svagare utveckling än den som publicerats i marsprognosen. ESV konstaterar i sin rapport Prognosuppföljning 2020 att myndigheten, liksom andra prognosmakare, överskattade pandemins negativa effekter på BNP-tillväxten och skatteintäkterna 2020, framför allt i de prognoser som gjordes under våren 2020. I de prognoser som gjordes under hösten 2020 överskattades statens utgifter. Jämförelser mellan olika prognosmakares träffsäkerhet avseende utvecklingen 2020 försvåras av att de snabbt skiftande förutsättningarna inneburit att det spelat ovanligt stor roll vid vilken tidpunkt en prognos har gjorts.

Utgiftsområde 2

6.3.4 Statistik

Statistik av god kvalitet

Punktligheten i SCB:s statistikpublicering enligt fastställd tidsplan uppgick till 98 procent 2020 och var således fortsatt hög, om än något lägre än föregående år (se tabell 6.1). Överensstämmelsen mellan avsedd och faktisk publiceringsdag för månads-, kvartals- och årsstatistiken uppgick till mellan 96 och 100 procent. Under 2020 gjordes 32 korrigeringar av publicerad statistik, vilket var samma antal som 2019, varav en bedömdes som allvarlig. Antalet interna felrapporter under 2020 uppgick till 65, vilket innebar en ökning jämfört med 2019, då antalet felrapporter uppgick till 50.

Kundnöjdheten för SCB har liksom föregående år undersökts bl.a. genom webbenkäten Kundernas förtroende. Enligt enkäten uppgick medelbetyget 2020 till 4,7 på en femgradig skala, vilket var samma nivå som för 2019. Allmänhetens förtroende för SCB undersöks inom den årliga förtroendeundersökningen som publiceras av SOMinstitutet vid Göteborgs universitet. Enligt undersökningen hade 43 procent av allmänheten 2020 mycket stort eller ganska stort förtroende för SCB. Endast 5 procent hade ett ganska eller mycket litet förtroende för myndigheten. Resultaten visar på små förändringar över åren.

Tabell 6. 1 Resultatindikatorer avseende statistik 2018 2019 2020 Antal tabeller i statistikdatabasen 4 072 4 407 4 581 Antal uttag ur statistikdatabasen (1000-tal) 1 246 1 390 1 510 Antal besök SCB:s webbplats (1000-tal) 7 466 7 888 9 678 1 Punktlighet i publicering (procent) 100 99 98 Kundnöjdhet i avgiftsfinansierad verksamhet mätt som kundernas förtroende (5-gradig skala) 2 4,6 4,7 4,7 Allmänhetens förtroende (andelen mycket stort eller ganska stort förtroende) 2 44 44 43 Kostnad för uppgiftslämnandet (mnkr) 407 417 394 Uppgiftslämnarnas kostnader (förändring jämfört med föregående år, i mnkr) 3 -4 10 4 -23 Produktivitetsförändring (procent) 2,2 3,9 -1,1 1 Innehållsmässiga och tekniska förändringar medför att jämförelser över åren gällande besöksstatistiken är svåra att göra. 2 Uppgiften för 2018 baseras på svar som avser andra halvåret då undersökningen introducerades. 3 Förändringen är beräknad på en justerad uppgift för föregående år. 4 Uppgiften avseende 2019 har reviderats. Källa: Statistiska centralbyrån.

Tillgänglighet till statistik

Antalet besök på SCB:s hemsida, där en stor mängd statistik tillgängliggörs avgiftsfritt, uppgick under 2020 till ca 9,7 miljoner, vilket innebar en ökning med ca 22,7 procent jämfört med 2019 (se tabell 6.1). En viktig anledning till ökningen är det stora intresset för statistik relaterad till spridningen av covid-19. Antalet tabeller i statistikdatabasen ökade till knappt 4 600 tabeller, vilket var en ökning med ca 4 procent jämfört med 2019. Även antalet uttag ur statistikdatabasen ökade till drygt 1,5 miljoner uttag, vilket var en ökning med knappt 9 procent.

I april 2020 lanserade SCB den av Europeiska unionen delfinansierade webbtjänsten Kommuner i siffror, som utifrån grundläggande statistik i statistikdatabasen möjliggör för en bred allmänhet att på ett enkelt sätt jämföra kommuner med varandra. Under 2020 gjordes ca 40 000 besök på tjänsten.

Utgiftsområde 2

SCB har arbetat för att öka tillgängligheten till all statistik i statistikdatabasen som öppna data. Mer än 4 400 datamängder från SCB gjordes sökbara på den nationella dataportalen som Myndigheten för digital förvaltning lanserade 2020. SCB tillämpar principen om öppna data som huvudregel och ökade under 2020 även utbudet av fritt tillgänglig statistik genom att tidigare avgiftsbelagda tjänster gjordes till öppna data. I en ranking publicerad av organisationen Open Data Watch över hur heltäckande och öppet tillgänglig statistiken är i 187 länder avancerade Sverige från plats nio (2018) till plats fem (2020).

Effektivitet och kostnaden för uppgiftslämnandet

Den totala kostnaden för uppgiftslämnandet uppgick 2020 till 394 miljoner kronor, vilket innebar en minskning med 23 miljoner kronor, motsvarande ca 5,6 procent, jämfört 2019 (se tabell 6.1). Uppskattningsvis hälften av minskningen berodde på att undersökningar ställts in eller förändrats till följd av spridningen av covid-19. Av de totala kostnaderna avsåg 332 miljoner kronor kostnaden för företag och organisationer, 60 miljoner kronor kostnaden för kommuner och regioner samt 2 miljoner kronor kostnaden för myndigheter. SCB arbetar löpande med att förenkla uppgiftslämnandet. Även hos uppgiftslämnarna ökar graden av digitalisering, vilket underlättar uppgiftslämnandet. För att dra nytta av detta har SCB bl.a. intensifierat arbetet med att möjliggöra för företag att lämna uppgifter via digitala filformat. I slutet av 2020 lanserades en första version av en statistiktaxonomi, som fr.o.m. 2021 kommer att kunna användas för att lämna data för enskilda företag till flera av SCB:s undersökningar via s.k. maskin-till-maskin-lösningar.

År 2020 beräknas den totala produktiviteten inom SCB ha minskat med 1,1 procent. I dessa beräkningar beaktas endast förändringen av produktionsvolymen, inte förändringar i kvalitet och utvecklingsarbete. Utvecklingen av produktiviteten kan variera mellan enskilda år på grund av kalendereffekter och andra tillfälliga orsaker och således bör utvecklingen bedömas över en längre period. Sett över en femårsperiod har produktivitetsökningen uppgått till i genomsnitt 2,5 procent per år.

Samordning och utveckling av den officiella statistiken

Ansvaret för officiell statistik delas mellan 29 myndigheter och systemet samordnas av SCB. Den målbild som Rådet för den officiella statistiken fastställt har kompletterats med ett fjärde område, Vi gör det bättre tillsammans, som syftar till stärkt samverkan. Målbilden tar sikte på 2025 och åtföljs av en handlingsplan. Ett centralt inslag i handlingsplanen avseende 2020 var att genomföra en översyn av statistikområdena inom den officiella statistiken. Under 2020 har SCB bl.a. erbjudit statistikproduktionsutbildning för personal vid de statistikansvariga myndigheterna, beslutat om ett flertal föreskrifter och tillgängliggjort egenutvecklade it-verktyg i statistikproduktionen för andra statistikansvariga myndigheter. Av den årliga rapporten över Sveriges officiella statistik framgår att det vid utgången av 2020 fanns en aktuell kvalitetsdeklaration publicerad för 90 procent av den officiella statistikens statistikprodukter, vilket var en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2019.

6.3.5 Finanspolitiska rådet Finanspolitiska rådet publicerade i maj 2021 sin årliga rapport Svensk finanspolitik. Rapporten innehöll bedömningar av bl.a. finanspolitikens måluppfyllelse och regeringens åtgärder med anledning av pandemin.

Utgiftsområde 2

6.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Eftersom målet om att minska felaktiga utbetalningar infördes 2021 kommer det att vara möjligt att bedöma måluppfyllelsen först i budgetpropositionen för 2023. Enligt de omfattningsstudier som har genomförts bedöms de felaktiga utbetalningarna vara omfattande (SOU 2019:59 s. 94). För att komma till rätta med detta behövs förbättrade förutsättningar för att motverka felaktiga utbetalningar och en samlad uppföljning av vad som görs samt en bedömning av vilka effekter de olika åtgärderna har. Under de senaste 20 åren har också välfärdssystemen blivit mer omfattande och komplexa. Av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar bedöms andelen som orsakas av misstänkta bidragsbrott vara hög (SOU 2019:59 s. 98), och den brottslighet som riktas mot välfärdssystemen har utvecklats och blivit mer avancerad och systematisk (SOU 2017:37 s. 194 – 199).

SCB:s statistik används i stor utsträckning som underlag för forskning, utredningsverksamhet, beslutsfattande och samhällsdebatt, och myndighetens uppdragsbaserade statistikverksamhet bedöms ha bidragit till en ökad statistikanvändning i samhället. Utifrån de fortsatt goda resultaten avseende kundnöjdhet och förtroende, samt den fortsatt höga punktligheten i fråga om publicering, bedöms målet att statistiken ska vara av god kvalitet i stor utsträckning ha uppnåtts. Tillgängligheten till statistiken för användarna bedöms ha varit god, och det ökade antalet besöken till SCB:s webbplats och uttag av tabeller ur statistikdatabasen visar på ett ökat intresse för statistiskt material under det gångna året. Regeringen välkomnar de insatser som görs för att på olika sätt öka tillgängligheten till statistiken och anser att detta arbete bör fortsätta.

När det gäller målet om minskade kostnader för uppgiftslämnare kan konstateras en viss förbättring för 2020, som delvis kan kopplas till spridningen av covid-19. Regeringen bedömer även att de insatser SCB gör för att förenkla för uppgiftslämnarna bidrar till måluppfyllelsen. När det gäller målet om en effektiv statistikproduktion kan konstateras att produktiviteten försämrades 2020. Sett över en femårsperiod är den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen positiv, men resultatet för 2020 tyder på att det finns behov av fortsatta effektiviseringar. SCB:s samordnande insatser, och den samverkan som sker mellan de statistikansvariga myndigheterna, bedöms bidra till att samordningen av statistiken fortsätter att utvecklas.

Genom utvärderingar samt kvalificerade och fördjupade analyser bidrar Konjunkturinstitutet, ESV och Finanspolitiska rådet till en ökad förståelse för utvecklingen av svensk ekonomi. Genom seminarier m.m. medverkar myndigheterna till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politikens syften och ändamålsenlighet. Regeringen anser att myndigheterna har en viktig roll för utformningen av den ekonomiska politiken, och att de genom sina olika verksamheter bidrar till att målet för området uppfylls.

6.5 Politikens inriktning

6.5.1 Fortsatta krafttag mot fel och fusk med ersättningar och bidrag Felaktiga utbetalningar, skattefusk och brott mot välfärdssystemen skadar förtroendet för dessa system. Betydande belopp betalas ut felaktigt från olika välfärdssystem varje år. Det finns dock stora skillnader när det gäller andelen felaktiga utbetalningar mellan olika förmåner och ersättningssystem. För att ytterligare stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar och brottslighet riktad mot välfärdssystemen bör kontrollerna av utbetalningar från välfärdssystemen stärkas ytterligare. Regeringen anser därför att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen bör bildas. Myndigheten kommer att ha två huvudsakliga uppgifter, dels genomföra

Utgiftsområde 2

systemövergripande dataanalyser, urval och fördjupade granskningar, dels administrera ett system för transaktionskonton för utbetalningar från välfärdssystemen. I myndighetens uppdrag ligger också att beakta de risker för intrång i den personliga integriteten som kommer att aktualiseras i verksamheten. Myndigheten ska inleda sin verksamhet under 2023.

En central del i att stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdssystemen är att förhindra och förebygga att oseriösa aktörer verkar i offentligt finansierad verksamhet. Regeringen föreslår ökade medel till Arbetsförmedlingen (utg.omr. 14 avsnitt 4.6.1) och Inspektionen för vård och omsorg (utg.omr. 9 avsnitt 4.6.12) i syfte att stärka myndigheternas förmåga att tidigt identifiera sådana aktörer. Regeringen avser att skärpa tillsynen och kraven på företagsrekonstruktörerna, som bl.a. beslutar om ersättning från lönegarantin. För detta tillförs medel till Kronofogdemyndigheten (utg.omr. 3 avsnitt 2.8.3). Skatteverket tillförs vidare medel 2022 för att utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden (utg.omr. 3 avsnitt 2.8.1). Regeringen kommer därefter att ta ställning till om uppgiften att betala ut ersättning från lönegarantin ska föras över till Skatteverket.

Fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet är ett allvarligt problem. Arbetslivskriminaliteten utnyttjar personer i beroendeställning, inte minst arbetskraftsinvandrare. Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att åsidosätta de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö. Regeringen anser att myndighetssamverkan och tillsynen inom området fortsatt bör stärkas. För att säkerställa att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor har tillgång till den information om enskilda personer och företag som de behöver för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet, har en utredning fått i uppdrag att utvärdera möjligheterna till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). Regeringen avser även att återkomma med en proposition där Migrationsverket föreslås stärka sina kontroller av arbetsgivare som misstänks utnyttja arbetskraftsinvandrare (se även utg.omr. 8 avsnitt 2.5). Denna brottslighet utnyttjar personer i beroendeställning och leder till osund konkurrens. Den är också ofta förknippad med missbruk av välfärdssystemen, t.ex. inom den personliga assistansen. I syfte att motverka arbetslivskriminalitet föreslår regeringen också ökade medel till Arbetsmiljöverket (utg.omr. 14 avsnitt 5.6.1). Vidare föreslår regeringen att resurser tillförs Transportstyrelsens arbete med att motverka fusk och regelöverträdelser inom vägtransportområdet (utg.omr. 22 avsnitt 3.6.12).

Det är också viktigt att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, och därmed förhindra att vinsterna från ekonomisk brottslighet kan omsättas i det finansiella systemet. Medel tillförs Finansinspektionen, Polismyndigheten, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Spelinspektionen och Fastighetsmäklarinspektionen för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism (se avsnitt 3.5.4). Även Bolagsverket tillförs resurser för detta ändamål samt för att stärka myndighetens analyskapacitet och brottsförebyggande arbete (utg.omr. 24 avsnitt 3.7.11). Regeringen föreslår även att Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten tillförs medel som ett led i att stärka rättskedjans förmåga och kapacitet att utreda och lagföra misstänkta brott (utg.omr. 4 avsnitt 2.9.3 respektive 2.9.4). Det möjliggör också en förstärkning av förmågan att bekämpa bidragsbrott, skattebrott och annan ekonomisk brottslighet.

Regeringen ser vidare allvarligt på att det förekommer missbruk av de tillfälliga stöd som syftar till att lindra pandemins negativa konsekvenser. För att ytterligare stärka möjligheterna att upptäcka detta missbruk och återkräva felaktiga utbetalningar tillförs

Utgiftsområde 2

därför Försäkringskassan medel 2022 för efterhandskontroller av utbetalningar av sådana tillfälliga stöd som gjorts under 2021 (utg.omr. 10 avsnitt 3.13.8). Skatteverkets arbete med att säkerställa att skatter och avgifter redovisas och betalas förstärks (se utg.omr. 3 avsnitt 1.3.1).

6.5.2 Statistikutveckling Den officiella statistiken ska utgöra ett faktabaserat underlag för beslutsfattande och stöd till forskning samt bidra till den allmänna debatten och medborgarnas möjlighet till insyn. För att statistiken ska kunna bidra till samhällsnytta och samhällsekonomisk effektivitet krävs att den är tillgänglig, opartisk, pålitlig och av god kvalitet. Att de statistikansvariga myndigheterna verkar för att upprätthålla kvaliteten är avgörande för att säkerställa förtroendet för den officiella statistiken.

Fortsatt ökade krav på statistik med hög kvalitet som belyser nya områden måste mötas med löpande omprioriteringar och en ökad effektivitet i statistikproduktionen. En ökad digitalisering bedöms kunna möjliggöra fortsatta effektiviseringsvinster, bl.a. vid insamling av uppgifter samt vid framställning och tillgängliggörande av statistik.

6.6 Budgetförslag

6.6.1 1:6 Finanspolitiska rådet

Tabell 6.2 Anslagsutveckling 1:6 Finanspolitiska rådet

Tusental kronor

2020 Utfall 10 257 Anslagssparande 446 2021 Anslag 10 512 1 Utgiftsprognos 10 509

2022 Förslag 10 936

2023 Beräknat 11 056 2 2024 Beräknat 11 166 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 10 937 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 10 936 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Finanspolitiska rådets förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.3 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:6 Finanspolitiska rådet

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 10 512 10 512 10 512

Pris- och löneomräkning 2 94 210 317 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 330 334 337 varav BP22 3 330 330 330 – Upprätthålla kärnverksamheten 330 330 330 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 10 936 11 056 11 166

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Anslaget föreslås ökas med 330 000 kronor fr.o.m. 2022 för att upprätthålla kärnverksamheten på myndigheten. För att finansiera anslagsökningen föreslås att anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket minskas med motsvarande belopp fr.o.m. 2022.

Regeringen föreslår att 10 936 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 11 056 000 kronor respektive 11 166 000 kronor.

6.6.2 1:7 Konjunkturinstitutet

Tabell 6.4 Anslagsutveckling 1:7 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor

2020 Utfall 65 950 Anslagssparande 2 267 2021 Anslag 67 076 1 Utgiftsprognos 66 922

2022 Förslag 67 682

2023 Beräknat 68 417 2 2024 Beräknat 68 083 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 67 682 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 66 673 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.5 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:7 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 67 076 67 076 67 076

Pris- och löneomräkning 2 606 1 341 2 037 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -1 030 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 67 682 68 417 68 083

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. Regeringen föreslår att 67 682 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 68 417 000 kronor respektive 68 083 000 kronor.

6.6.3 1:8 Ekonomistyrningsverket

Tabell 6.6 Anslagsutveckling 1:8 Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor

2020 Utfall 172 254 Anslagssparande 5 306 2021 Anslag 198 476 1 Utgiftsprognos 190 967

2022 Förslag 210 340

2023 Beräknat 239 665 2 2024 Beräknat 283 794 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 237 113 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 277 989 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Ekonomistyrningsverkets förvaltningsutgifter och för verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.7 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för

1:8 Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 188 476 188 476 188 476

Pris- och löneomräkning 2 1 654 3 701 5 624 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 20 210 47 488 89 694 varav BP22 3 35 370 62 670 107 670 – Upprätthålla kärnverksamheten -330 -330 -330 – Revision av jordbruksfonderna 15 000 15 000 15 000 – Genomförande av Sveriges återhämtningsplan 17 000 19 000 11 000 – ESV revision av Brexit-fond 3 700 – Ny myndighet för systemövergripande kontroller 29 000 82 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 210 340 239 665 283 794

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att finansiera en ökning av anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet minskas anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket med 330 000 kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget minskas med motsvarande belopp.

ESV utför årlig revision av Sveriges användning av medel från EU:s jordbruksfonder. För arbetet med revisionen ökas anslaget med 15 000 000 kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp.

ESV utför revision av de medel som tilldelas Sverige genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. ESV ansvarar även för att sammanställa information om genomförandet från de myndigheter som är ansvariga för de reformer och investeringar som utgör den svenska återhämtningsplanen. För detta arbete ökas anslaget med 17 000 000 kronor 2022. För 2023 beräknas anslaget ökas med 19 000 000 kronor och för 2024 med 11 000 000 kronor.

ESV bör tillföras medel för att utföra revision av de medel som tilldelas Sverige genom den s.k. Brexitjusteringsreserven (se utg. omr. 23 avsnitt 2.8). För detta arbete ökas anslaget med 3 700 000 kronor 2022.

På anslaget beräknas även reserverade medel fr.o.m. 2023 för kostnader för den nya myndigheten för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen. För 2023 beräknas anslaget ökas med 29 000 000 kronor och för 2024 med 82 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 210 340 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 239 665 000 kronor respektive 283 794 000 kronor.

Utgiftsområde 2

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnade Resultat (intäkt - Ackumulerat r kostnad) resultat Utfall 2020 8 550 8 805 -255 -410 Prognos 2021 17 000 16 000 1 000 590 Budget 2022 14 000 13 800 200 790

Uppdragsverksamheten avser områdena ekonomisk styrning och tjänsteexport.

6.6.4 1:9 Statistiska centralbyrån

Tabell 6.9 Anslagsutveckling 1:9 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor

2020 Utfall 589 590 Anslagssparande 4 585 2021 Anslag 585 608 1 Utgiftsprognos 581 474

2022 Förslag 592 901

2023 Beräknat 599 574 2 2024 Beräknat 606 241 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 593 011 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 593 502 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statistiska centralbyråns förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.10 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:9 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 585 608 585 608 585 608

Pris- och löneomräkning 2 5 308 11 848 17 991 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 1 985 2 118 2 642 varav BP22 3 2 500 2 500 2 500 – Finansiering SCB undersökning funktionsnedsatta 2 500 2 500 2 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 592 901 599 574 606 241

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån ökas med 2 500 000 kronor fr.o.m. 2022 för undersökningar om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. För att finansiera anslagsökningen minskas anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv med motsvarande belopp fr.o.m. 2022.

Utgiftsområde 2

Regeringen föreslår att 592 901 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 599 574 000 kronor respektive 606 241 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.11 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat (intäkt-kostnad) resultat Utfall 2020 471 118 466 955 4 163 28 056 Prognos 2021 500 000 502 000 -2 000 26 000 Budget 2022 470 000 472 000 -2 000 24 000 Källa: Statistiska centralbyrån.

Av uppdragsverksamhetens intäkter avser ca 70 procent statistikproduktion åt främst andra statliga myndigheter. Tjänsteexport står för ca 13 procent och övriga tjänster för ca 17 procent.

6.6.5 1:13 Bokföringsnämnden

Tabell 6.12 Anslagsutveckling 1:13 Bokföringsnämnden

Tusental kronor 2020 Utfall 9 537 Anslagssparande 1 445 2021 Anslag 13 782 1 Utgiftsprognos 11 686

2022 Förslag 13 907

2023 Beräknat 14 056 2 2024 Beräknat 14 198 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 13 907 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 13 907 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Bokföringsnämndens förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.13 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:13 Bokföringsnämnden

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 13 782 13 782 13 782

Pris- och löneomräkning 2 125 274 416 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 13 907 14 056 14 198

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023 och 2024 är preliminär. Regeringen föreslår att 13 907 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Bokföringsnämnden för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 14 056 000 kronor respektive 14 198 000 kronor.

Utgiftsområde 2

7 Offentlig upphandling

7.1 Mål för området

Utifrån det riksdagsbundna målet för den statliga förvaltningspolitiken har regeringen preciserat följande mål för den offentliga upphandlingen: Den offentliga upphandlingen ska vara effektiv, rättssäker och ta tillvara konkurrensen på marknaden, samtidigt som innovativa lösningar främjas samt miljöhänsyn och sociala hänsyn beaktas (prop. 2014/15:1 utg.omr. 2).

7.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Följande centrala resultatindikatorer används vid resultatbedömningen mot det förvaltningspolitiska målet:

– andelen avbrutna upphandlingar, – antal anbudsgivare per upphandling, – andel överprövade upphandlingar, och – andel överprövningar med helt eller delvis bifall i förvaltningsrätten.

I delar av resultatbedömningen beaktas även vissa andra resultat, exempelvis information från rapporter från Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket.

7.3 Resultatredovisning

7.3.1 Fler anbudsgivare och minskad andel avbrutna upphandlingar

Diagram 7.1 Antal anbudsgivare och andelen avbrutna upphandlingar

Antal anbudsgivare Andel avbrutna upphandlingar (procent) 7 16 6 14 12 5 10 4 8 3 6 2 4 1 2 0 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Genomsnittligt antal anbudsgivare Andel avbrutna upphandlingar Källa: Upphandlingsmyndigheten.

Det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upphandling visar om det finns en fungerande konkurrens inom den offentliga upphandlingen. De senaste tio åren har det genomsnittliga antalet anbudsgivare varierat mellan 4,1 och 4,8 per upphandling (se diagram 7.1). Under 2020 ökade det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upp-

Utgiftsområde 2

handling för tredje året i rad till 4,7. Andelen upphandlingar där endast en eller två anbudsgivare deltog uppgick till 35 procent. Det vanligaste antalet anbudsgivare var 2, vilket var fallet i 20 procent av upphandlingarna.

Andelen avbrutna upphandlingar är en indikation på hur effektiv den offentliga upphandlingen är. En avbruten upphandling innebär att det har lagts resurser på inköp som inte genomförs, samtidigt som det kan vara bättre att avbryta upphandlingen om det har framkommit att underlaget är bristfälligt. Andelen avbrutna upphandlingar har ökat under flera år, men minskade mellan 2018 och 2020 från 14 till 12 procent.

Ökad kvalitet i upphandlingsstatistiken

Den 1 januari 2021 inrättades en nationell upphandlingsdatabas hos Upphandlingsmyndigheten. I samband med detta fick myndigheten i uppdrag att analysera datakvaliteten i databasen och lämna förslag till åtgärder för att höja kvaliteten. Särskild vikt ska enligt uppdraget läggas vid uppgifter som avser antal anbudsgivare och avbrutna upphandlingar.

7.3.2 Minskad andel överprövningar och andel begäran om överprövning som bifalls i förvaltningsrätten

Diagram 7.2 Överprövningar och utfall i förvaltningsrätten

Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Andel överprövade upphandlingar Andel överprövningar prövade i sak med helt eller delvis bifall i FR Källor: Konkurrensverket och Domstolsverket.

Överprövningar är en viktig del av rättssäkerheten vid offentliga upphandlingar. Samtidigt kan överprövningar bidra till osäkerhet och förseningar, och därför är det svårt att fastställa en optimal nivå på överprövningarna. Andelen upphandlingar som överprövades varierade under perioden 2011 – 2019 mellan 7 och 8 procent, men minskade 2020 till knappt 5 procent (se diagram 7.2). Statliga myndigheter och bolag hade lägst andel överprövningar med 3,9 procent, kommuner och kommunala bolag ca 4,9 procent, medan regioner och regionägda bolag hade störst andel överprövningar med 5,7 procent. Kommunerna genomförde flest upphandlingar, ca 8 230, medan regionerna och staten genomförde ca 1 580 respektive 2 860 upphandlingar.

En och samma upphandling kan generera flera mål i domstol. Totalt avgjordes 3 616 mål om överprövning vid förvaltningsrätterna under 2020, varav 61 procent prövades i sak. Andelen överprövningar som fick bifall i förvaltningsrätten varierade mellan 2013 och 2019 inom ett spann om 24 – 30 procent, men minskade 2020 till 18 procent (se diagram 7.2). Förvaltningsrättens beslut överklagades till kammarrätten i 778 mål

Utgiftsområde 2

under 2020. Kammarrätten ändrade utfallet i 43 (5,8 procent) av de 742 mål som avgjordes under året.

Insikter om offentlig upphandling och spridningen av sjukdomen

covid-19

Offentlig upphandling har haft en viktig roll när det gäller hanteringen av konsekvenserna av spridningen av sjukdomen covid-19. I september 2020 lämnade Upphandlingsmyndigheten rapporten Coronapandemin ur ett upphandlingsperspektiv (Upphandlingsmyndigheten 2020:3) till regeringen som en delredovisning av ett regeringsuppdrag om att ge förstärkt stöd vid upphandling av samhällsviktig verksamhet (Fi2019/03819). Upphandlingsmyndighetens preliminära slutsatser var att upphandlingsreglerna är anpassade för att kunna tillämpas när det uppstår oförutsedda akuta behov, samt att upphandlande myndigheter och enheter som har en välutvecklad strategisk syn på offentlig upphandling har goda förutsättningar att hantera kriser.

Uppdrag till Upphandlingsmyndigheten om ändamålsenliga

inköpsorganisationer

Enligt Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning från 2020 bedömer 66 procent av de upphandlande myndigheterna och enheterna att brist på tid och personalresurser är de främsta hindren för att använda inköp som medel för att bidra till verksamhetsutveckling. För att stimulera upphandlande myndigheter och enheter att i ökad utsträckning bygga upp och säkerställa en inköpsorganisation som ger förutsättningar för ett strategiskt inköpsarbete har regeringen gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att följa upp och att under 2021 genomföra olika insatser för att främja denna utveckling (Fi2020/04834).

Klimatsmart upphandling

De offentliga inköpens klimatpåverkan uppgick 2019 till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Upphandlingsmyndigheten, 2021). På uppdrag av regeringen har Upphandlingsmyndigheten lämnat en rapport med förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska bidra till att nå klimatmålen och för att de insatser som ger störst klimatnytta för pengarna ska kunna prioriteras (Fi2019/04274). Dessa förslag analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Upphandlingsmyndigheten har dessutom under 2020 haft i uppdrag att öka kännedomen om hur offentlig upphandling kan användas som ett verktyg för att bidra till en cirkulär ekonomi, samt för att uppnå de nationella miljömålen och bidra till genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Upphandlingsmyndigheten konstaterar i ett remissvar till Miljödepartementet att det finns en stor potential att använda den offentliga upphandlingen som verktyg för att ställa krav på cirkularitet och klimathänsyn i syfte att nå miljö- och klimatmål samt flera av de globala målen i Agenda 2030 (M2019/00661).

Med anledning av att bygg-, anläggnings- och fastighetssektorn står för en betydande klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv gav regeringen i mars 2020 Upphandlingsmyndigheten och Boverket i uppdrag att främja minskad klimatpåverkan vid offentlig upphandling av entreprenader inom dessa sektorer (Fi2019/01139 [delvis] och Fi2020/01192).

Webbstöd för socialt hållbara inköp

Upphandlingsmyndigheten tog under 2020 fram olika webbstöd riktade till upphandlande organisationer för att stödja utvecklingen mot mer socialt hållbara inköp. Webbstöden syftar till att främja skäliga arbetsvillkor vid produktion av varor och tjänster, sysselsättning via offentlig upphandling, barns rättigheter och ökad tillgänglighet

Utgiftsområde 2

oavsett funktionsnedsättning samt att ge bättre information om produktionsvillkor i andra länder.

Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Den 1 juni 2017 infördes i upphandlingsregelverket en skyldighet att ställa arbetsrättsliga villkor i vissa fall. Bestämmelserna ska dels bidra till att arbete som upphandlas av den offentliga sektorn utförs med skäliga arbetsvillkor, dels motverka risken för illojal konkurrens genom att undermåliga arbetsvillkor tillämpas. I februari 2020 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att analysera hur statliga myndigheter har arbetat med att ställa arbetsrättsliga villkor och lämna förslag på hur förutsättningarna för myndigheterna att ställa sådana villkor kan förbättras (Fi2020/00455). Statskontoret redovisade uppdraget i december 2020 (Statskontoret 2020:24). Förslagen analyseras för närvarande i Regeringskansliet.

7.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Det är positivt att den sedan flera år nedåtgående trenden för det genomsnittliga antalet anbudsgivare har brutits. Antalet anbudsgivare behöver dock fortfarande öka. Det är särskilt problematiskt att det i så pass många upphandlingar endast deltar en eller två anbudsgivare. Att öka antalet anbudsgivare är viktigt då en ökad konkurrens skapar förutsättningar för effektivare offentliga inköp.

Mellan 2011 och 2020 har andelen överprövningar minskat och andelen avbrutna upphandlingar ökat. Det skulle kunna vara ett resultat av att dialogen mellan upphandlande myndigheter eller enheter och leverantörer har förbättrats. I dialogen kan förhållanden uppmärksammas som resulterar i att den upphandlande myndigheten eller enheten väljer att avbryta den pågående upphandlingen, för att i stället påbörja en ny upphandling, med villkor som bättre motsvarar befintliga behov. Samtidigt innebär givetvis en avbruten upphandling en viss effektivitetsförlust i form av nedlagt arbete. Ett trendbrott är att andelen avbrutna upphandlingar 2020 minskade för andra året i rad. Detta bidrar tillsammans med att andelen överprövade upphandlingar minskat till uppfyllelsen av målet om en effektiv upphandling.

Kombinationen av att andelen överprövningar har minskat något och att andelen upphandlingar där förvaltningsrätten ändrat utfallet minskat markant de senaste tio åren, skulle vidare kunna bero på att de upphandlande myndigheterna och enheterna har blivit bättre på att upphandla, vilket i så fall också bidrar till en effektivare och mer rättssäker upphandling.

7.5 Politikens inriktning

Förtroendet för att den offentliga upphandlingen fungerar och är rättssäker är fortsatt viktigt. Regelverket om offentlig upphandling och en effektiv tillämpning av detta motverkar korruption. Säkerheten i leveranserna till samhällsviktig verksamhet behöver säkerställas även i krissituationer.

Arbetet med att ta fram enklare och mer flexibla regler för bl.a. icke-direktivstyrda upphandlingar och för att effektivisera överprövningsprocessen fortsätter. Regeringen avser, som en del av detta arbete, att under hösten 2021 lämna två propositioner med förslag på upphandlingsområdet till riksdagen.

För att upphandlingen ska nå sin fulla potential inom alla områden i den nationella upphandlingsstrategin behöver styrningen och organiseringen av inköpsarbetet fortsätta att utvecklas. Upphandlingsmyndighetens uppdrag att följa upp och genomföra

Utgiftsområde 2

olika insatser för att främja en utvecklad styrning kommer att ligga till grund för åtgärder på området (Fi2020/04834). En utgångspunkt är att inköpsarbetet behöver organiseras ändamålsenligt utifrån upphandlande myndigheters och enheters olika förutsättningar.

Med en utvecklad styrning av inköpsarbetet ges upphandlande myndigheter och enheter goda förutsättningar att ta tillvara och stimulera näringslivets innovationskraft. Genom det forum för kompetensöverföring och erfarenhetsbyte för innovationsupphandling som Upphandlingsmyndigheten getts i uppdrag att inrätta (N2021/01194) kommer den offentliga sektorn att stimuleras att genomföra fler innovationsupphandlingar, i syfte att skapa efterfrågan på innovationer som kan leda till mervärde för samhället, exempelvis genom att stärka utvecklingen av en resurseffektiv cirkulär ekonomi.

Den 1 juli 2020 trädde lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik i kraft. Alla annonser ska fr.o.m. den 1 januari 2021 publiceras i registrerade annonsdatabaser. Arbetet med att utveckla upphandlingsstatistiken fortsätter, bl.a. genom arbetet med att genomföra EU:s nya standard för upphandlingsannonser (e-forms). Uppgifter om inköpsvärden kommer däremot i nuläget inte att samlas in.

Den offentliga upphandlingen ska utvecklas i syfte att ytterligare kunna bidra till att offentliga medel gör så stor samhällsnytta som möjligt. Det finns stor potential i att använda den offentliga upphandlingen som ett verktyg för ökad miljömässig och social hållbarhet. Det handlar bl.a. om att främja gemensamma samhällsintressen som miljö, klimat, en cirkulär ekonomi, minskad antibiotikaanvändning inom djurhållning, djuromsorg och människors hälsa samt bra villkor på arbetsmarknaden. En departementspromemoria med lagförslag rörande detta kommer att remitteras under hösten 2021.

Regeringen föreslår att Upphandlingsmyndighetens anslag ökas 2022 för stärkt arbete med cirkulär och fossilfri offentlig upphandling. Även för 2023 och tiden därefter beräknas anslaget ökas av samma anledning. Cirkulär, giftfri och fossilfri upphandling är ett viktigt verktyg för att minska miljöpåverkan och klimatutsläpp, och därigenom nå miljö- och klimatmål samt flera av de globala målen i Agenda 2030.

Arbetet för att förbättra förutsättningarna för myndigheter att ställa arbetsrättsliga villkor fortsätter utifrån Statskontorets analys.

7.6 Budgetförslag

7.6.1 Upphandlingsmyndigheten

Tabell 7.1 Anslagsutveckling 1:17 Upphandlingsmyndigheten

Tusental kronor

2020 Utfall 93 994 Anslagssparande -930 2021 Anslag 95 579 1 Utgiftsprognos 94 384

2022 Förslag 111 079

2023 Beräknat 112 298 2

3

2024 Beräknat 110 428

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 111 079 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 108 142 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Upphandlingsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 7.2 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för

1:17 Upphandlingsmyndigheten

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 95 579 95 579 95 579

Pris- och löneomräkning 2 1 556 2 622 3 610 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 13 944 14 097 11 239 varav BP22 3 15 000 15 000 12 000 – Myndighetslyft cirkulär ekonomi 15 000 15 000 12 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 111 079 112 298 110 428

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Anslaget föreslås ökas med 15 miljoner kronor 2022 för stärkt arbete med cirkulär och fossilfri upphandling. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 15 miljoner kronor 2023 och 12 miljoner kronor per år fr.o.m. 2024 för samma ändamål.

Regeringen föreslår att 111 079 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 112 298 000 kronor respektive 110 428 000 kronor.

Utgiftsområde 2 Bilaga

1 Inledning

I denna bilaga lämnas en mer detaljerad redogörelse för den statliga förvaltningens organisation och utveckling. Vidare ges en övergripande redovisning av personalstrukturen m.m. inom staten. En ständigt pågående utveckling och förnyelse av statsförvaltningen är en förutsättning för att regeringens politik ska få genomslag inom alla områden. Utvecklingsarbete bedrivs både av regeringen och av myndigheterna. Denna bilaga kompletterar den redovisning på området som lämnas i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4).

2 Den statliga förvaltningens organisation och utveckling

2.1 Antal myndigheter

Den 1 januari 2021 fanns det 341 myndigheter under regeringen. Det var samma antal som ett år tidigare. Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter under regeringen minskat med någon eller några få myndigheter per år (se diagram 2.1). Dessförinnan minskade antalet kraftigt, främst med anledning av att regionala och lokala myndigheter ombildades till sammanhållna myndigheter. Mindre myndigheter har också slagits ihop till större myndigheter eller införlivats i större myndigheter (Statskontoret 2021, Statsförvaltningen i korthet).

Diagram 2.1 Antal myndigheter under regeringen

700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2005 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: Statskontoret.

2.2 Den statliga närvaron i landet

Regeringen har under senare år omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Regeringens ambition att öka antalet statliga arbetstillfällen utanför Stockholm får också genomslag när myndigheter flyttar tjänster från Stockholm till andra delar av landet.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Regeringen fattade inte beslut om att omlokalisera någon myndighet under 2020. Sedan tidigare pågår dock ett arbete med att lokalisera delar av Statens servicecenters verksamhet till Kiruna. Regeringen har också fattat beslut om att öppna flera nya servicekontor. Sedan den 1 juni 2019 ansvarar Statens servicecenter för servicekontoren. I diagram 2.2 visas utvecklingen av antalet servicekontor de senaste åren.

Diagram 2.2 Antal statliga servicekontor

Antal servicekontor 140

0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: Statens servicecenter.

2.3 Myndigheternas verksamhetsområden, storlek

och ledningsformer

Statskontoret redovisar i sin rapport Statsförvaltningen i korthet (Statskontoret 2021) att flest myndigheter, liksom tidigare år, är verksamma inom COFOG-gruppen Samhällsskydd och rättskipning. COFOG (Classification of Functions of Government) är OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet. Att flest myndigheter är verksamma inom denna grupp beror på att landets domstolar ingår i gruppen. Förhållandevis många myndigheter finns även inom grupperna Näringslivsfrågor, Allmän offentlig förvaltning och Utbildning.

De fem största myndigheterna, med fler än 10 000 årsarbetskrafter, är Polismyndigheten, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen. År 2020 ökade antalet årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen med ungefär 9 000. Årsarbetskrafterna har ökat varje år under de senaste tio åren.

Regeringen bestämmer vilken ledningsform som en myndighet ska ha i myndighetens instruktion. Myndighetsförordningen (2017:515) reglerar de tre ledningsformerna styrelsemyndighet, enrådighetsmyndighet och nämndmyndighet. Det finns 130 enrådighetsmyndigheter. Dessa utgör knappt 40 procent av myndigheterna i Sverige. En del tidigare enrådighetsmyndigheter har under de senaste åren ombildats till styrelsemyndigheter och antalet styrelsemyndigheter exklusive universitet och högskolor har därför ökat till 39. Antalet nämndmyndigheter har minskat något under senare år och uppgår till 46.

Utgiftsområde 2 Bilaga

2.4 Allmänhetens uppfattning av

statsförvaltningen och några större

myndigheter

Institutet för Samhälle, opinion, medier (SOM-institutet) vid Göteborgs universitet genomför i samverkan med Statskontoret mätningar av hur allmänheten uppfattar verksamheten vid ett antal myndigheter. I 2020 års mätning ingick 10 myndigheter. Av dessa har följande ingått i samtliga genomförda mätningar: – Skatteverket, – Polismyndigheten, – Arbetsförmedlingen, – Försäkringskassan, och – Migrationsverket.

Allmänhetens uppfattning om de tio myndigheter som ingick i undersökningen 2020 skiljde sig tydligt åt. Av myndigheterna hade 6 stycken en positiv betygsbalans. Det innebär att det var en större andel av allmänheten som tycker att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska bra än den andel som tycker att de utför sitt arbete mycket eller ganska dåligt. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hade en negativ betygsbalans. Allmänheten var mest nöjd med hur Folkhälsomyndigheten sköter sin uppgift. Omkring 7 av 10 tyckte att myndigheten sköter sitt arbete ganska eller mycket bra. Det är en ovanligt hög betygsbalans. Myndigheten är också, tillsammans med Polismyndigheten, den myndighet som flest svarande har kännedom om. De flesta myndigheter i undersökningen hade fått en högre positiv betygsbalans än tidigare. Skatteverket som hade en oförändrat hög balans. Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen har inte ingått i mätningen förut. En möjlig förklaring till årets höga skattningar är enligt Statskontoret att externa kriser kan stärka allmänhetens stöd för offentlig verksamhet.

2.5 Organisationsförändringar per departement

Inga nya myndigheter inrättades under perioden augusti 2020 – juli 2021.

3 Personalstrukturen m.m. i staten

Ansvaret för den statliga arbetsgivarpolitiken har till stor del delegerats till de statliga myndigheterna. Det innebär att myndigheterna, utifrån sina uppgifter, har en betydande frihet bl.a. när det gäller att utforma sin organisation och sina arbetsprocesser samt sin lönebildning och kompetensförsörjning.

För att regeringen ska kunna följa utvecklingen av kompetensförsörjningen lämnar myndigheterna varje år sedan 1997 en redovisning av sin kompetensförsörjning till regeringen. Från och med 2003 sker denna redovisning i myndigheternas årsredovisning.

Myndigheterna ska genom sin kompetensförsörjning säkerställa att relevant kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som de är ålagda och för att tillgodose sina behov på både kort och lång sikt. Myndigheterna ska vidare systematiskt analysera vilken kompetens som behövs för att de ska klara sina nuvarande och framtida uppgifter.

Utgiftsområde 2 Bilaga

I det följande redovisas all individbaserad statistik uppdelad på kön, om dessa uppgifter är tillgängliga. Följande definitioner används för redovisningen: – Ledningskompetens avser personal med ett formellt personalansvar som har till uppgift att planera och leda en myndighets verksamhet på olika nivåer, oavsett om uppgifterna avser kärn- eller stödkompetens. – Kärnkompetens avser personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. – Stödkompetens avser personal med en stödfunktion åt personal med ledningseller kärnkompetens inom myndighetens verksamhetsområde. – COFOG-klassificeringen syftar till att redovisa sektorns uppgifter efter deras funktion eller ändamål. – Med utländsk bakgrund avses, i enlighet med Statistiska centralbyråns (SCB) definition, personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är utrikes födda.

3.1 De anställda

Anställda i staten september 2020

Siffrorna inom parentes avser september 2015.

Antalet statsanställda uppgick till 267 670 (252 407), vilket innebar en ökning med drygt 4 800 jämfört med 2019. De statsanställda motsvarade ca 5,5 procent (5,4 procent) av samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden.

Bland samtliga månadsavlönade statsanställda hade 95 procent av kvinnorna och 96 procent av männen en heltidsanställning. Detta var samma andelar som 2019. Heltid är således norm inom statsförvaltningen.

Andelen kvinnor uppgick till knappt 52 procent. Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden.

Andelen tillsvidareanställningar med månadslön uppgick till 79 procent (76 procent). Av kvinnorna hade 81 procent (78 procent) en tillsvidareanställning och av männen 76 procent (73 procent).

Av de anställda var 17 procent (18 procent) visstidsanställda med månadslön. Bland kvinnorna var andelen 15 procent (17 procent) och bland männen 19 procent (20 procent). Återstående 4 procent (6 procent) av de anställda hade anställning med betings-, dag- eller timavlöning. Bland kvinnorna var andelen 4 procent (5 procent) och bland männen 5 procent (7 procent).

Nedan visas fördelningen av de statsanställda totalt per kompetenskategori och könsfördelningen inom respektive kategori (procent). Siffror inom parentes avser år 2015:

– ledningskompetens: 8 (7), varav kvinnor 45 (39) och män 55 (61) – kärnkompetens: 67 (66), varav kvinnor 51 (51) och män 49 (49) – stödkompetens: 25 (24), varav kvinnor 61 (60) och män 39 (40) – oklassade: 1 (3), varav kvinnor 50 (39) och män 50 (61).

Totalt sett överensstämde fördelningen 2020 i stort med 2019.

Den till antalet största ökningen av anställda mellan 2019 och 2020 stod Polismyndigheten för, med drygt 2 200 anställda (7 procent av de anställda vid

Utgiftsområde 2 Bilaga

myndigheten). Den näst största ökningen stod Försvarsmakten för, som växte med drygt 1 100 anställda (5 procent). Vid Trafikverket och Kriminalvården ökade antalet anställda med knappt 600 (6 procent) respektive knappt 500 (4 procent). Myndigheter som hade en procentuellt stor ökning av antalet anställda var bl.a. Myndigheten för digital förvaltning, som växte med 58 procent (från 43 till 68 anställda) och Jämställdhetsmyndigheten, som växte med 55 procent (från 58 till 90 anställda).

I likhet med 2019 stod Arbetsförmedlingen och Migrationsverket 2020 för de största minskningarna av antalet anställda. Båda myndigheterna minskade med drygt 400 anställda, motsvarande 4 procent av de anställda på Arbetsförmedlingen och 7 procent av de anställda på Migrationsverket.

I september 2020 hade 6 myndigheter (motsvarande 3 procent av myndigheterna) mer än 10 000 anställda, 36 (17 procent) 1 000 – 9 999 anställda, 77 (37 procent) 200-999 anställda, 49 (24 procent) 50 – 199 anställda och 39 (19 procent) färre än 50 anställda.

Flest anställda fanns i COFOG-gruppen Utbildning (ca 28 procent), och därefter i fallande ordning i grupperna Samhällsskydd och rättskipning (ca 22 procent), Socialt skydd m.m. (ca 15 procent), Försvar (ca 12 procent), Allmän offentlig förvaltning och Näringslivsfrågor (ca 11 procent vardera) och Fritidsverksamhet, kultur och religion (ca 1 procent). Detta överensstämmer i stort med fördelningen 2019. Övervägande andel kvinnor, mer än 60 procent, fanns i COFOG-grupperna Socialt skydd m.m. (66 procent), Allmän offentlig förvaltning (63 procent) och Fritidsverksamhet, kultur och religion (62 procent). I COFOG-grupperna Försvar respektive Samhällsskydd och rättsskipning var männen i majoritet (76 respektive 51 procent).

Tidsbegränsade anställningar inom staten grundar sig till stor del på arbetets karaktär eller förutsättningar och ska ha stöd i lag, förordning eller kollektivavtal. Som exempel kan nämnas universitet och högskolor, som har både författningsreglerade och kollektivavtalsreglerade meriteringsanställningar, och soldater och sjömän, vars anställningar regleras i både lag och kollektivavtal, samt notariernas författningsreglerade anställningar inom Sveriges Domstolar. Bland de tidsbegränsat anställda ingår bl.a. de som har en provanställning, de som fått möjlighet till tjänstledighet för att prova en annan statlig anställning och chefer för myndigheter som anställs av regeringen för en bestämd tid.

Andelen tidsbegränsade anställningar skiljer sig åt mellan olika myndigheter. År 2020 fanns, liksom tidigare år, den högsta andelen tidsbegränsat anställda inom universiteten och högskolorna. Eftersom de anställda vid universiteten och högskolorna utgör 27 procent av det totala antalet anställda får detta stor inverkan på den totala andelen visstidsanställda i staten. Om dessa skulle exkluderas hade drygt 11 procent i staten visstidsanställningar. Även andelen visstidsanställningar med timavlöning skiljer sig åt mellan myndigheterna. Till exempel är säsongsanställningar särskilt vanliga vid de statliga museerna.

3.1.1 Utbildningsbakgrund bland de statsanställda

Av de anställda inom den statliga sektorn 2020 hade nästan 80 procent eftergymnasial utbildning. En majoritet av dem hade en eftergymnasial utbildning om två år eller längre. Både inom staten och på arbetsmarknaden i stort är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än motsvarande andel för män. För befolkningen som helhet i åldern 16 – 75 år uppgick andelen med eftergymnasial utbildning till 37 procent 2020.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Bland de anställda i staten har kvinnor sedan 2013 en något högre genomsnittlig utbildningsnivå än män. Det beror på att fler kvinnor än män anställts i staten de senaste åren och att nyanställda generellt sett har en hög utbildningsnivå.

Det finns stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilka utbildningsområden som är vanligast. Inom kategorin eftergymnasial utbildning är juridik och rättsvetenskap, följt av företagsekonomi, handel och administration, vanligast bland statsanställda kvinnor. Bland statsanställda män med eftergymnasial utbildning är polisutbildning följt av militär utbildning vanligast.

3.1.2 Åldersstrukturen

År 2021 – 2030 beräknas ca 56 400 personer i statsförvaltningen uppnå sin pensionsålder enligt de statliga tjänstepensionsbestämmelserna. I denna grupp finns nästan 4 300 personer som uppnådde sin pensionsålder före 2020, men som kvarstår i anställning.

Åldersstrukturen i staten var 2020 i det närmaste oförändrad jämfört med 2015.

Åldersgruppen under 35 år utgjorde 24 procent av det totala antalet anställda. Andelen män och andelen kvinnor i åldersgruppen uppgick till 25 respektive 23 procent av det totala antalet män respektive kvinnor i staten.

Åldersgruppen 35 – 44 år utgjorde 26 procent av det totala antalet anställda. Andelen män och andelen kvinnor i åldersgruppen uppgick till 25 respektive 27 procent av det totala antalet män respektive kvinnor i staten.

Åldersgruppen 45 – 54 år utgjorde 27 procent av det totala antalet anställda. Andelen män och andelen kvinnor i åldersgruppen uppgick till 26 respektive 27 procent av det totala antalet män respektive kvinnor i staten.

Åldersgruppen 55 – 65 år utgjorde 21 procent av det totala antalet anställda. Andelen män och andelen kvinnor i åldersgruppen uppgick till 22 respektive 21 procent av det totala antalet män respektive kvinnor i staten.

Åldersgruppen över 65 år utgjorde 1 procent av det totala antalet anställda. Andelen män och andelen kvinnor i åldersgruppen uppgick till 2 respektive 1 procent av det totala antalet män respektive kvinnor i staten.

År 2020 var i likhet med 2019 medelåldern för statligt månadsavlönade 44 år för både kvinnor och män. Genomsnittsåldern för kompetenskategorierna var oförändrade i förhållande till 2019, 49 år för ledningskompetens, 43 år för kärnkompetens och 46 år för stödkompetens.

Antalet anställda som hade månadslön och var 67 år eller äldre ökade mellan 2019 och 2020, från drygt 1 900 till knappt 2 400 personer. Fördelningen efter kompetenskategori redovisas i tabell 3.1.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Tabell 3.1 Antal anställda 67 år eller äldre fördelade efter kompetenskategori

Antal 2018 2019 2020 Ledningskompetens 51 59 106 Kärnkompetens 1 238 1 237 1 666 Stödkompetens 245 230 359 Oklassade 385 409 255 Summa 1 919 1 935 2 386 varav kvinnor 703 682 876 varav män 1 216 1 253 1 510 Källa: Arbetsgivarverket. År 2020 ökade antalet anställda som var 67 år eller äldre inom samtliga kompetenskategorier jämfört med 2019. Av det totala antalet anställda som var 67 år eller äldre var andelen kvinnor knappt 37 procent. Staten har en äldre personalstyrka än arbetsmarknaden i övrigt (se diagram 3.1). Att medelåldern för de statsanställda är högre kan till stor del förklaras av att utbildningsnivån i den statliga sektorn är högre än på arbetsmarknaden i övrigt, vilket innebär att antalet anställda i den yngsta åldersgruppen är få.

Diagram 3.1 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt 2020, andel

fast anställda av de sysselsatta i arbetskraften

Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 15 – 34 år 35 – 44 år 45 – 54 år 55 – 65 år 66 – 75 år Arbetsmarknaden totalt Staten Anm.: Eftersom arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning är samtliga skattningar behäftade med osäkerhet. Skattningen av utfallet i åldersgruppen 66 – 74 år uppgår till 1,2 procent utifrån en skattning för totalen, då antalet svarande inom staten är få och osäkerheten anses vara hög. Källa: Statistiska centralbyrån.

3.1.3 Nybeviljade ålderspensioner År 2020 nybeviljades 4 165 personer förmånsbestämda ålderspensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Det var 743 färre än 2019 (se diagram 3.2).

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.2 Anställda som beviljats ålderspension

Antal 6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kvinnor Män Totalt Källa: Statens tjänstepensionsverk.

Antalet nybeviljade ålderspensioner 2020 minskade bland både kvinnor och män. I likhet med 2018 och 2019 var det något fler kvinnor än män som beviljades ålderspension under året.

Att antalet nybeviljade ålderspensioner minskade 2020 beror på ändringar som genomförts i det allmänna pensionssystemet och lagen (1982:80) om anställningsskydd. Ändringarna innebär att den lägsta uttagsåldern för allmän pension har höjts från 61 till 62 år och att rätten att kvarstå i anställningen har höjts från 67 till 68 år. Det var framför allt rätten att kvarstå i anställningen ytterligare ett år som ledde till att antalet nybeviljade ålderspensioner minskade 2020. Antalet statsanställda som avgick med ålderspension samma månad som de fyllde 67 år halverades 2020 i jämförelse med 2019. Vid ingången av 2021 var det ca 700 fler än föregående år som var kvar i sin statliga anställning efter att de fyllt 67 år.

För anställda som har 65 år som pensionsålder enligt det statliga tjänstepensionsavtalet har trenden varit att färre avgår med ålderspension vid den månad då de fyller 65 år (65-årsmånaden). I stället har både andelen som tar ut ålderspensionen före 65-årsmånaden och andelen som tar ut den efter 65-årsmånaden ökat. Jämförelser mot tidigare år försvåras dock av de regelförändringar som beskrivits, men mönstren från tidigare år är desamma.

Kvinnor med anställningar som har 65 år som pensionsålder tar i högre utsträckning än män ut ålderspension före 65-årsmånaden. År 2020 var det bland kvinnorna 36 procent som påbörjade sitt uttag före 65-årsmånaden och 43 procent som påbörjade uttaget efter 65-årsmånaden. Bland männen var motsvarande andelar 34 respektive 48 procent.

Det är relativt stora skillnader mellan de olika COFOG-grupperna när det gäller uttag av pension för personer som haft anställningar med 65 år som pensionsålder. Bland statsanställda i gruppen Samhällsskydd och rättskipning valde en stor andel, 48 procent, att påbörja uttaget före 65 årsmånaden under 2020. Andelen som påbörjade sitt uttag efter 65-årsmånaden uppgick till 33 procent. Bland statsanställda i gruppen Utbildning var mönstret det omvända, 22 procent påbörjade sitt uttag före 65årsmånaden och 59 procent påbörjade uttaget efter denna tidpunkt.

För statligt anställda kompenserar tjänstepensionen för det intjänandetak som finns i den allmänna pensionen för inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Av de som 2020 påbörjade uttag av ålderspension, efter att ha haft en anställning med 65 år

Utgiftsområde 2 Bilaga

som pensionsålder, var det 54 procent av männen och 31 procent av kvinnorna som hade ett pensionsunderlag över 7,5 inkomstbasbelopp. Kvinnor med pensionsunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp är den grupp som i högst utsträckning påbörjar uttag före 65-årsmånaden. Både kvinnor och män med pensionsunderlag över 7,5 inkomstbasbelopp väljer i högre utsträckning att påbörja uttag efter 65-årsmånaden än de med pensionsunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp.

3.1.4 Nybeviljade delpensioner År 2020 nybeviljades 1 043 delpensioner enligt avtalet om delpension för arbetstagare hos staten. Det var 99 färre än 2019 (se diagram 3.3).

Diagram 3.3 Nybeviljade delpensioner 2011 – 2020

Antal 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kvinnor Män Totalt Källa: Statens tjänstepensionsverk. De senaste tio åren har det varit fler kvinnor än män som beviljats delpension. De flesta kvinnor och män beviljas delpension upp till 20 procent. Männen har sedan delpensionsavtalet infördes 2003 i högre utsträckning beviljats den högsta omfattningen av delpension, som är 50 procent. År 2019 och 2020 var dock fördelningen nästan densamma bland kvinnor och män. Det är vanligare att anställda inom kompetenskategorin stödkompetens beviljas delpension än anställda inom de övriga två kompetenskategorierna ledningskompetens och kärnkompetens. Av de som beviljades delpension 2020 utgjorde en tredjedel stödkompetens. Inom den kompetenskategorin finns cirka en fjärdedel av de statsanställda. Totalt erhöll drygt var femte statsanställd i åldern 61 – 64 år delpension 2020.

3.1.5 Könsfördelningen

Andelen kvinnor och män på ledande befattningar

Av diagram 3.4 framgår dels den totala fördelningen av kvinnor och män på ledande befattningar 2011 – 2020, dels fördelningen exklusive ledningskompetens inom Försvarsmakten. Den totala andelen kvinnor på ledande befattningar ökade från 43,4 procent 2019 till 44,5 procent 2020. Vid en exkludering av Försvarsmakten uppgick andelen kvinnor till 49,9 procent 2020, vilket var en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2019.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.4 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift att planera och leda

myndighetens verksamhet på olika nivåer 2011 – 2020.

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kvinnor Män Kvinnor exkl. FM

Anm.: Visar även fördelningen exkl. Försvarsmakten. Källa: Arbetsgivarverket. Av cheferna var drygt 8 200 kvinnor och knappt 8 300 män.

Fördelning av kvinnor och män bland myndighetschefer som anställs av regeringen År 2020 anställde regeringen totalt 27 myndighetschefer, varav 5 (19 procent) var kvinnor och 22 (81 procent) var män, se tabell 3.2

Den 1 september 2021 var andelen kvinnor bland myndighetscheferna 49 procent, vilket var marginellt lägre än 2020. Förändringar i myndighetsstrukturen kan påverka det totala antalet myndighetschefer som regeringen anställer.

Tabell 3.2 Fördelningen den 3 september 2020 av kvinnor och män bland

myndighetschefer anställs av regeringen

Antal Kvinnor Män Totalt Generaldirektörer 54 52 106 Landshövdingar 13 8 21 1 Rektorer 11 20 31 Överintendenter 5 4 9 Övriga titlar 2 14 18 32

3

Myndighetschefer totalt 97 102 199

1 Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag från lärosätets styrelse. 2 Här ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom ombudsman, direktörer, ordförande samt rikspolischef, riksåklagare etc. 3 Inklusive vikarierande myndighetschefer. Av diagram 3.5 framgår fördelningen av kvinnor och män bland de myndighetschefer som anställs av regeringen 2006 – 2021.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.5 Fördelningen av kvinnor och män bland myndighetschefer som

anställs av regeringen 2006 – 2021

Antal 250

0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Totalt

3.1.6 Anställda med utländsk bakgrund Av diagram 3.6 framgår att andelen anställda med utländsk bakgrund i staten fortsätter att öka och att den 2020 uppgick till 21,6 procent, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2019. Bland anställda med ledningskompetens ökade andelen med utländsk bakgrund med 0,3 procentenheter och bland anställda med kärnkompetens med 1,2 procentenheter, medan andelen minskade med 0,3 procentenheter bland anställda med stödkompetens. Bland de nyanställda i staten hade 30,2 procent utländsk bakgrund 2020, vilket var en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med 2019. Statistiken omfattar inte anställda vid Polismyndigheten.

Diagram 3.6 Andel med utländsk bakgrund för staten totalt, nyanställda,

förvärvsarbetande 20 – 64 år samt för befolkningen i arbetsför ålder

2011 – 2020

Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Staten totalt Nyanställda i staten Förvärvsarbetande 20 – 64 år Befolkningen 20 – 64 år Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket, exklusive Polismyndigheten. Timavlönade m.fl. ingår inte. Som nyanställda räknas individer som inte varit anställda i staten föregående år samt individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. I statistiken för förvärvsarbetande 20 – 64 år, ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Statistik för 2020 avseende förvärvsarbetande 20 – 64 år är ännu inte tillgänglig. Källor: Arbetsgivarverket och Statistiska centralbyrån.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Könsfördelningen

Andelen av de anställda kvinnorna i statsförvaltningen med utländsk bakgrund uppgick 2020 till 21,5 procent. Bland männen uppgick motsvarande andel till 21,8 procent. Det innebar en ökning med 0,3 procentenheter för kvinnor och med 0,9 procentenheter för män jämfört med 2019.

Var och inom vilka kompetenskategorier respektive områden finns de

anställda med utländsk bakgrund i staten?

Tabell 3.3 Andelen kvinnor resp. män med utländsk bakgrund inom staten totalt

och per kompetenskategori 2020 jämfört med 2011 resp. 2015 samt

förändringen jämfört med 2019

2011 2015 2020 Jämfört med 2019 Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Staten totalt 15,3 14,9 18,6 18,6 21,5 21,8 +0,3 +0,9 Ledningskompetens 8,0 6,2 9,8 7,8 12,1 10,3 +0,1 +0,4 Kärnkompetens 16,7 17,6 20,9 22,1 24,5 25,3 +0,8 +1,6 Stödkompetens 13,3 10,5 15,2 12,5 17,0 15,1 -0,4 -0,3 Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket, exkl. Polismyndigheten. Timavlönade m.fl. ingår inte. Källa: Arbetsgivarverket. Andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan olika delar av statsförvaltningen, bl.a. beroende på verksamhetens karaktär och krav på svenskt medborgarskap som följer av viss lagstiftning, t.ex. lagen (1994:260) om offentlig anställning (se tabell 3.3). I tabell 3.4 redovisas andelen anställda med utländsk bakgrund fördelad på COFOG-grupper.

Tabell 3.4 Andelen anställda med utländsk bakgrund fördelade på COFOG-grupper

2020 jämfört med 2019

2020 2019 Allmän offentlig förvaltning 15,2 15,2 Försvar 9,6 6,7 Samhällsskydd och rättskipning 16,9 16,6 Näringslivsfrågor 12,6 12,5 Fritidsverksamhet, kultur och religion 15,9 16,3 Utbildning 33,1 32,5 Socialt skydd m.m. 25,0 24,7

Totalt 21,6 21,1

Anm.: Uppgifterna i tabellen baseras på alla anställda med månadsavlönad anställning hos Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar, exkl. Polismyndigheten. Timavlönade m.fl. ingår inte. Källa: Arbetsgivarverket. Den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom gruppen Utbildning (33,1 procent). Det är också denna grupp som har flest antal anställda. Universitetens och högskolornas verksamhet karakteriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning, och rekryteringar sker ofta internationellt. Det förklarar den relativt höga andelen anställda med utländsk bakgrund inom gruppen.

Gruppen Socialt skydd m.m. har den näst högsta andelen anställda med utländsk bakgrund (25 procent). Övriga fem grupper har andelar under genomsnittet på 21,6 procent.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Andelen anställda med utländsk bakgrund ökade inom alla COFOG-grupper mellan 2019 och 2020, förutom inom gruppen Allmän offentlig förvaltning, där andelen var oförändrad, och gruppen Fritidsverksamhet, kultur och religion, där andelen minskade.

Den största ökningen skedde inom gruppen Försvar, där andelen ökade med 2,9 procentenheter. Denna grupp har dock den lägsta andelen anställda med utländsk bakgrund. Inom grupperna Försvar och Näringslivsfrågor m.m., där affärsverken finns, samt inom gruppen Samhällsskydd och rättskipning, finns befattningar som förutsätter svenskt medborgarskap. Detta krav kan antas sänka andelen anställda med utländsk bakgrund inom dessa grupper.

3.1.7 Personalrörligheten

Mellan september 2019 och september 2020 uppgick personalrörligheten i staten till 12 procent. Det innebär att rörligheten minskade med 2 procentenheter jämfört med perioden september 2018 – september 2019. Med personalrörlighet avses här nyanställningar och avgångar vid myndigheterna, oavsett om det skett inom staten eller i förhållande till andra arbetsmarknadssektorer.

Diagram 3.7 Personalrörlighet fördelad på kompetenskategorier, ålder och kön

Procent 18 16 16 14 14 12 11 11 11 10 10 10 10 10 9 8 7 6 6 6 5 5 5 5 5 4 4 4 3 2 0 Samtliga Kvinnor Män >35 år 35 – 44 år 45 – 54 år 54 år< Ledningskompetens Kärnkompetens Stödkompetens Källa: Arbetsgivarverket.

I likhet med tidigare år var rörligheten 2020 totalt sett högre bland anställda under 35 år, för att sedan avta med stigande ålder (se diagram 3.7). Personalrörligheten var också högre inom kompetenskategorierna kärn- och stödkompetens än inom kategorin ledningskompetens, framför allt i den yngsta åldersgruppen. Skillnaderna i personalrörligheten mellan kvinnor och män var små, med en något högre rörlighet bland kvinnor. Den högsta personalrörligheten, 12 procent, fanns i COFOG-gruppen Fritidsverksamhet, kultur och religion. Den lägsta, 8 procent, fanns i gruppen Samhällsskydd och rättskipning.

3.2 Uppsägningar i staten

År 2020 anmäldes 2 300 personer till Trygghetsstiftelsen, vilket var 1 700 färre än 2019. Minskningen förklaras främst av att stiftelsen under 2019 tog emot 1 600 personer från Arbetsförmedlingen. Det var något fler kvinnor än män som anmäldes till Trygghetsstiftelsen 2020. Andelen kvinnor uppgick till 51 procent 2020, vilket kan jämföras med 58 procent 2019. År 2018 uppgick andelen kvinnor till 53 procent. Snittåldern på de som anmäldes till stiftelsen 2020 minskade med 2 år jämfört med

Utgiftsområde 2 Bilaga

2019 och låg på 39 år. Under 2020 var det återigen universiteten och högskolorna som anmälde flest medarbetare till Trygghetsstiftelsen.;78 procent av de anmälda kom från denna sektor. År 2020 lämnade 2 850 personer Trygghetsstiftelsen. Det var 950 färre än 2019. Av de som lämnade stiftelsen 2020 hade 89 procent fått ett nytt arbete, vilket ska jämföras med 92 procent 2019. Anledningen till det fortsatt goda resultatet är att majoriteten av de anmälda önskar fortsätta arbeta inom statsförvaltningen och att spridningen av covid-19 inte har påverkat verksamheten inom staten som verksamheten inom det privata näringslivet. Majoriteten (69 procent) av de som lämnade Trygghetsstiftelsen var tidigare anställda av ett universitet eller en högskola.

3.3 Sjukfrånvaro m.m. i staten

3.3.1 Sjukfrånvaron vid statliga myndigheter

Statskontoret har ett årligt uppdrag att göra en sammanställning av sjukfrånvaron i staten utifrån myndigheternas årsredovisningar.

Enligt Statskontorets sammanställning ökade sjukfrånvaron i staten med 0,1 procentenhet 2020 jämfört med föregående år. Ökningen bryter trenden av svagt minskande sjukfrånvaro de tre föregående åren (se diagram 3.8). Sjukfrånvaron uppgick till 3,9 procent av den ordinarie arbetstiden 2020.

Diagram 3.8 Sjukfrånvaron totalt uppdelat på kön 2011 – 2020

Procent 6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kvinnor Män Totalt Källa: Statskontoret.

Sjukfrånvaron för kvinnor var under en längre tid ungefär dubbelt så hög som sjukfrånvaron för män. Under 2020 minskade skillnaden något till följd av att sjukfrånvaron för män ökade med 0,5 procentenheter, samtidigt som sjukfrånvaron för kvinnor minskade med 0,1 procentenhet jämfört med 2019. Sjukfrånvaron uppgick 2020 till 4,9 procent för kvinnor och 2,9 procent för män.

Sjukfrånvaron för anställda i åldersgruppen yngre än 30 år var 3,1 procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. I gruppen 30 – 49 år var sjukfrånvaron 3,8 procent och i gruppen 50 år och äldre var sjukfrånvaron 4,3 procent. För de i gruppen 50 år och äldre innebar det en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med 2019. För de yngre grupperna innebar detta i stället en ökning med 0,2 procentenheter.

I tabell 3.5 redovisas sjukfrånvaron inom de olika COFOG-grupperna.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Tabell 3.5 Sjukfrånvaron inom olika COFOG-grupper

Procent COFOG-grupp 2018 2019 2020 Allmän offentlig förvaltning 4 4 3,7 Försvar 2,2 2,2 2,9 Samhällsskydd och rättskipning 4,4 4,5 5,3 Näringsliv, miljö, bostad och samhällsutveckling 3,7 3,4 3,3 Fritidsverksamhet, kultur och religion 3,7 3,7 3,6 Utbildning 2,9 2,6 2,6 Socialt skydd inklusive hälsooch sjukvård 6,1 5,9 5,5

Totalt 3,9 3,8 3,9

Källa: Statskontoret. Sjukfrånvaron var oförändrad mellan 2019 och 2020 inom verksamhetsområdet Utbildning, och minskade inom de fyra verksamhetsområdena Allmän offentlig förvaltning, Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, Fritidsverksamhet, kultur och religion samt Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Sjukfrånvaron ökade inom verksamhetsområdena Försvar samt Samhällsskydd och rättsskipning. Myndigheter inom gruppen Utbildning uppvisade den lägsta totala sjukfrånvaron. I den gruppen uppgick andelen kvinnor till cirka 55 procent. Myndigheterna inom gruppen Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård uppvisade den högsta sjukfrånvaron. I den gruppen uppgick andelen kvinnor till knappt 67 procent.

I gruppen Utbildning var sjukfrånvaron lägst såväl för kvinnor (3,5 procent) som för män ( 1,7 procent). Den grupp som uppvisade högst sjukfrånvaro bland kvinnor var Samhällsskydd och rättsskipning (6,5 procent), medan den grupp som uppvisade högst sjukfrånvaro bland män var Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård (4,5 procent).

Av de statliga myndigheterna hade 60 procent en lägre sjukfrånvaro 2020 än 2019, medan 8 procent låg på samma nivå och 31 procent hade en högre sjukfrånvaro 2020 än 2019.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.9 Förändring i sjukfrånvaron mellan 2019 och 2020 vid myndigheterna

Antal 140 120 Minskat Oförändrat Ökat 100 80 60 40 20 0 Små mynd. < 50 årsarb. Mellanstora mynd. 50 – 999 Stora mynd. >999 årsarb. Totalt årsarb. Anm.: Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska uppgift om sjukfrånvaro inte lämnas om antalet anställda är färre än tio. Källa: Statskontoret. Bland myndigheter med färre än 50 årsarbetskrafter hade 13 av 33 en ökad sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ökade i 38 av 130 myndigheter med minst 50 men färre än 1 000 årsarbetskrafter. Bland myndigheterna med 1 000 årsarbetskrafter eller fler hade 12 av 38 en ökad sjukfrånvaro.

3.3.2 Sjukfrånvaron i staten jämfört med andra sektorer I SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) jämförs sjukfrånvaron i olika arbetsmarknadssektorer. Definitioner och mätmetoder skiljer sig mellan AKU och sjukfrånvarouppgifterna i myndigheternas årsredovisningar, som Statskontoret sammanställer. Av den anledningen är uppgifterna enligt AKU inte jämförbara med Statskontorets redovisning. I diagram 3.10 redovisas den genomsnittliga sjukfrånvaron i kommunal, privat och statlig sektor enligt AKU uppdelad på kvinnor och män.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.10 Sjukfrånvaro enligt Statistiska centralbyråns

arbetskraftsundersökningar

Procent 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kommun, kvinnor Kommun, män Privat, kvinnor Privat, män Stat, kvinnor Stat, män Anm.: AKU är en urvalsundersökning och det så kallade osäkerhetstalet påverkas av urvalens storlek. Staten är den minsta sektorn på arbetsmarknaden och har därmed störst osäkerhetstal, 0,5 procent. Källa: Arbetsgivarverket utifrån underlag från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.

AKU visar att den genomsnittliga sjukfrånvaron under perioden 2005 – 2020 inom de olika arbetsmarknadssektorerna har varit högre för kvinnor än män. Trenderna i hur sjukfrånvaron har ökat och minskat mellan åren följer respektive sektor snarare än kön. Exempelvis minskade den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten 2020 för både kvinnor och män, medan den i den kommunala och privata sektorn ökade för både kvinnor och män.

Statligt anställda män är den grupp som haft lägst genomsnittlig sjukfrånvaro enligt AKU. Gruppen statligt anställda kvinnor har haft lägre genomsnittlig sjukfrånvaro än kvinnor anställda i kommunal och privat sektor samtliga år utom 2017, då sjukfrånvaron var densamma som i den privata sektorn, och 2019, då sjukfrånvaron var högre än i den privata sektorn. Med minskningen i sjukfrånvaron 2020 var statligt anställda kvinnor för första gången den grupp som hade näst lägst genomsnittlig sjukfrånvaro. Tidigare har det antingen varit män anställda i kommunal eller statlig sektor som haft den näst lägsta genomsnittliga sjukfrånvaron.

Att statligt anställda i genomsnitt är mindre sjuka än andra hänger samman med att staten har en större andel anställda med tjänstemannayrken än de andra arbetsmarknadssektorerna. Om enbart tjänstemannagrupper inom de olika sektorerna skulle jämföras med varandra skulle skillnaderna sannolikt bli mindre.

3.3.3 Sjukpensioner

År 2020 nybeviljades 101 sjukpensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Det var 7 färre än 2019, och det näst lägsta antalet under de senaste tio åren (se diagram 3.11).

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.11 Anställda som har nybeviljats sjukpension 2011 – 2020

Antal 350 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kvinnor Män Totalt Källa: Statens tjänstepensionsverk. Det finns en tydlig skillnad mellan könen beträffande antalet nybeviljade sjukpensioner. År 2020 beviljades 74 kvinnor sjukpension, vilket var 5 färre än 2019. Antalet män som beviljades sjukpension minskade med 2 till totalt 27. Sjukpension är en förmån enligt det statliga tjänstepensionsavtalet som kan beviljas om Försäkringskassan har beslutat om sjukersättning eller aktivitetsersättning med omfattningen 25 – 100 procent. År 2020 beviljades 57 procent av de nya sjukpensionerna på heltid. Det var en minskning jämfört med 2019, då andelen uppgick till 61 procent. Av de män som 2020 beviljades sjukpension beviljades 63 procent sjukpension på heltid. Motsvarande andel för kvinnorna uppgick till 55 procent. Att männen beviljas sjukpension på heltid i större utsträckning än vad kvinnorna gör är ett mönster som noterats alla år sedan 2003, bortsett från 2016, då andelen var lika stor för kvinnor och för män. Kvinnor har under alla år haft en lägre medianålder vid beviljad sjukpension än män. År 2020 sjönk medianåldern för kvinnor med 2 år och 2 månader till 53 år och 9 månader. För män höjdes medianåldern med 9 månader till 58 år och 3 månader. Det innebär att skillnaden i medianåldern mellan kvinnor och män ökade jämfört med föregående år.

3.3.4 Anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet Antalet anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet (PSA) minskade 2020, efter att ha legat på en stabil nivå de närmast föregående åren (se diagram 3.12).

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.12 Anmälningar enligt PSA 2013 – 2020

Antal 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kvinnor Män Totalt Källa: Arbetsgivarverket. Majoriteten av anmälningarna enligt PSA avser män. Andelen anmälningar som avser män ökade 2020 till 59 procent, vilket kan jämföras med att andelen under åren 2016 – 2019 uppgick till mellan 56 och 57 procent.

3.4 Lönenivåer och löneutveckling

3.4.1 Löneutvecklingen i staten Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal på statens vägnar med de fackliga parterna Offentliganställdas Förhandlingsråds förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna (OFR/S,P,O), Sveriges Akademikers Centralorganisation Staten (Saco-S) samt Seko, service- och kommunikationsfacket (Seko). Nuvarande ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS) gäller tills vidare med Saco-S. Med OFR/S,P,O och med Seko är avtalen tidsbegränsade och gäller fram t.o.m. den 30 september 2023. 3.4.2 Utvecklingen av genomsnittliga löner Löneutvecklingstakten inom det statliga området har förhållandevis väl följt utvecklingen på arbetsmarknaden i stort, enligt jämförande statistik från tiden efter ramanslagsreformen (se diagram 3.13 ).

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.13 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på

arbetsmarknaden 1994 – 2020

Index 1994=100 300,0

250,0

200,0

150,0

100,0

50,0

0,0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Primärkommunal sektor Landstingskommunal sektor Statlig sektor Privat sektor Anm.: Uppgifter avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. Källa: Statistiska centralbyrån.

Mellan 1994 och 2020 uppgick löneutvecklingen inom den landstingskommunala sektorn till 144,7 procent, inom den statliga sektorn till 136,9 procent, inom den privata sektorn till 131,6 procent och inom den kommunala sektorn till 122,1 procent. För tjänstemän inom den privata sektorn uppgick löneutvecklingen till 138,7 procent och för arbetare till 117,2 procent.

3.4.3 Löneskillnaderna mellan kvinnor och män

Beräknat på månadslön eller faktisk lön hade män inom staten i september 2020 i genomsnitt 5,9 procent högre lön än kvinnor. Det innebar en minskning av den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män med 0,2 procentenheter jämfört med 2019.

Arbetsgivarverket har analyserat de sakliga och mätbara faktorer som den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten består av (Arbetsgivarverket, Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män 1980 – 2020). Denna analys utgår inte från månadslön, utan en omräkning har skett till heltidslön. Löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten uppgick enligt denna analys till 5 procent i september 2020. Analysen visar att faktorer som tidigare har haft betydelse, såsom arbetstidsomfattning, chefskap och arbetsområde, inte längre påverkar löneskillnaden. Den faktor som har störst påverkan på den totala löneskillnaden är att kvinnor och män inom samma arbetsområde arbetar på olika nivåer i myndigheterna. När hänsyn tas till dessa mätbara faktorer kvarstår en skillnad som inte kan förklaras av tillgänglig information i statistiken, den s.k. oförklarade löneskillnaden. Denna skillnad uppgick till 0,7 procent i september 2020, vilket är oförändrat jämfört med 2019 (se vidare utg.omr. 14 avsnitt 5 för en beskrivning av kvinnors och mäns löner enligt lönestrukturstatistiken).

I regressionsanalysen i den partsgemensamma lönestatistiken, som syftar till att analysera vilka faktorer som kan förklara löneskillnaderna mellan män och kvinnor, ingår alla myndigheter under regeringen, förutom Polismyndigheten. Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar eller myndigheter som sorterar under riksdagen ingår inte i det statistiska materialet. Materialet omfattar samtliga anställda som har

Utgiftsområde 2 Bilaga

månadslön eller en faktisk lön med en arbetstidsomfattning över 39 procent. Myndighetschefer, vars löner beslutas av regeringen, har dock uteslutits.

Den genomsnittliga månadslönen för kvinnor uppgick enligt den partsgemensamma lönestatistiken 2020 till ca 37 000 kronor och för män till ca 39 300 kronor. Störst påverkan på den totala löneskillnaden hade att kvinnor och män i olika omfattning arbetade med olika arbetsuppgifter och på olika nivåer i myndigheterna. Att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män, samt att kvinnor och män har olika inriktning och nivå på sin utbildning, påverkade också löneskillnaden.

3.4.4 Genomsnittlig löneutveckling

Nästan alla av Arbetsgivarverkets medlemmar hade vid mättillfället i september 2020 genomfört den tredje lönerevisionen enligt RALS 2017 – 2020 och slutfört den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Saco-S tillsvidareavtal. De flesta medlemmar hade en 12 månaders revisionsperiod, och den genomsnittliga revisionsperioden för hela staten blev 11,8 månader. För statsanställda, exklusive chefer, var den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt för identiska individer, dvs. individer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättillfällena, 3,3 procent för kvinnor och 3,7 procent för män.

Löneutvecklingen för chefer var 4,4 procent för såväl kvinnor som män.

Antalet enskilda överenskommelser där medarbetare ges möjlighet att få individanpassade villkorslösningar fortsätter att öka. Överenskommelser om individanpassade villkorslösningar ökade med ca 14 procent under perioden till drygt 8 700. De två vanligast förekommande överenskommelserna var att avstå lön för avsättning till tjänstepensionen enligt pensionsavtal och att avstå lön för extra semesterdagar.

3.4.5 Ett partsgemensamt arbete

Parterna på det statliga avtalsområdet har på alla nivåer ett gemensamt ansvar för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män, som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Parterna ska också främja alla medarbetares lika möjligheter att på sakliga grunder påverka sin löneutveckling. Parterna ska vidare ta ställning till principerna för lönesättningen av de medarbetare som under viss tid inte befinner sig i arbete, t.ex. föräldralediga.

De centrala parterna på det statliga avtalsområdet har träffat en överenskommelse om att gemensamt fortsatt bedriva fyra utvecklingsområden inom Partsrådet. Ett av områdena rör centrala parters stöd till lokal lönebildning. Arbetet inom detta område ska fortgå fram t.o.m. den 31 december 2023.

3.4.6 Närmare om grupperingsnivå (svårighetsgrad)

För att bättre kunna analysera lönestatistiken i staten har parterna på det statliga avtalsområdet kommit överens om BESTA-systemet, som utgör en indelning av arbetsuppgifter i 64 arbetsområden och olika grupperingsnivåer. För medarbetare finns det sex grupperingsnivåer (1 – 6), som anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Nivån ska också återspegla det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra arbetsuppgifterna (ju högre nivå, desto större ansvar och krav på bl.a. självständighet).

Bland de statliga myndigheterna var det sammantaget ca 234 000 anställda som var klassificerade som medarbetare (anställda exklusive chefer) år 2020 (se tabell 3.6), ca 16 000 som var klassificerade chefer och ca 17 000 som inte var klassificerade.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Tabell 3.6 BESTA-klassificering efter grupperingsnivå, medarbetare (anställda

exklusive chefer), 2020

Antal och procent Grupperingsnivå Antal Andel kvinnor Andel män Nivå 1 19 686 43 57 Nivå 2 38 880 59 41 Nivå 3 86 690 57 43 Nivå 4 62 935 53 47 Nivå 5 21 054 47 53 Nivå 6 6 341 31 69 Källa: Arbetsgivarverket.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 1

Utgiftsområde 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Skatteverket 8 202 898 1:2 Tullverket 2 381 672 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 145 164

Summa 12 729 734

Utgiftsområde 3

2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, id-kort, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs också brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2020 2021 1 2021 2022 2023 2024 1:1 Skatteverket 7 904 8 414 8 369 8 203 8 110 8 194 1:2 Tullverket 2 142 2 300 2 251 2 382 2 423 2 465 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 009 2 110 2 104 2 145 2 134 2 085

Totalt för utgiftsområde 03 Skatt,

tull och exekution 12 055 12 824 12 724 12 730 12 667 12 744

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2022 – 2024 för utgiftsområde 3 Skatt, tull

och exekution

Miljoner kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 12 414 12 414 12 414

Pris- och löneomräkning 161 296 423 2 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 155 -43 -92 varav BP22 3 227 113 128 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt

Ny utgiftsram 12 730 12 667 12 744

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2020 till ca 12 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2021 är ca 700 miljoner kronor högre, vilket är ca 100 miljoner kronor lägre än anvisade anslag. Föreslagen anslagsnivå för utgiftsområdet 2022 är ca 100 miljoner kronor lägre än 2021. Minskningen beror på att det under 2021 tillfördes tillfälliga medel till främst Skatteverket.

Utgiftsområde 3

2.3 Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1 rskr. 2017/18:78).

2.4 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Till stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. Antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder har begränsats för att det ska bli tydligare vilka som är centrala för resultatbedömningen. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är

– totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp, – uppbördsförlustens storlek, – skattefelets storlek och utveckling, – folkbokföringsfelets storlek och utveckling, – fastställda fordringar och skuldsanering, – myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar, samt – samhällsnytta av beslag av narkotika och dopningsmedel samt alkohol- och tobaksbeslag.

2.5 Resultatredovisning

2.5.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn Skatteverket fastställer och redovisar den stora merparten av de skatter och avgifter som betalas i Sverige. Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter och avgifter i samband med import och i förekommande fall export. En huvuduppgift för Kronofogdemyndigheten är att driva in skulder.

Inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp minskade

Tabell 2.3 Totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp

Miljarder kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket, brutto 1 735 1 936 1 993 2 089 2 116 2 073 Inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket, netto 1 1 011 1 173 1 189 1 261 1 256 1 190 Inbetalda tullar, skatter och avgifter till Tullverket 2 11 7 7 8 8 7 Indrivet belopp av Kronofogdemyndigheten 10 11 12 12 13 3 12 3 Totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivet belopp, brutto 1 756 1 954 2 012 2 109 2 137 2 092 1 I nettot avgår utbetalning av kommunalskattemedel och kompensation för mervärdesskatt till kommuner och regioner. 2 Inbetald uppbörd som Tullverket redovisar mot inkomsttitel. 3 Tidigare rapporterade uppgifter i Kronofogdemyndighetens årsredovisningar om totalt indrivet belopp för 2019 och 2020 har på grund av ett statistikfel inte varit korrekta. Felet berör endast den totala sammanräkningen. Kronofogdemyndigheten har korrigerat beloppen genom sänkning med 2,9 respektive 3,5 procent för 2019 respektive 2020 till 12,6 miljarder respektive 11,9 miljarder kronor. Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Utgiftsområde 3

Under 2020 minskade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med 2 procent jämfört med 2019, vilket motsvarar 43 miljarder kronor. Fördelningen av inbetalda skatter framgår av diagram 2.1. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden 5,3 procent lägre än 2019. Skatteverkets åtgärder påverkar skatteintäkternas storlek, men förändringen i inbetalda skatter berodde främst på förhållanden som Skatteverket inte kunde påverka såsom förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. För 2020 påverkades utfallet av att företag som drabbats negativt ekonomiskt av pandemin har fått möjlighet till bl.a. tillfälligt anstånd med skatteinbetalningar och nedsättning av arbetsgivaravgifter.

Diagram 2.1 Inbetalda skatter (brutto) fördelat på skatteslag

Övriga skatter 3,5% Mervärdesskatt, netto 20,8% Fysiska personers inkomstskatt 38,4%

Arbetsgivaravgifter 27,2% Juridiska personers inkomstskatt 10,1% Källa: Skatteverket.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25, rskr. 2018/19:299). Regeringen beslutade i februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning i fråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal och inhyrd personal för social omsorg (dir. 2020:20). Huvudmotivet var att neutralisera konsekvenserna av en förändrad skatteplikt, för att på så sätt uppnå flexibilitet för bemanningen inom hälso- och sjukvården, tandvården och den sociala omsorgen. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och omsorg (SOU 2021:40). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Under 2020 minskade handeln till följd av spridningen av sjukdomen covid-19, vilket resulterade i en minskad import till Sverige. Det sammanlagda värdet av inbetalda tullar, skatter och avgifter till Tullverket sjönk med drygt 12 procent jämfört med 2019. Det totala importvärdet för 2020 uppgick till nästan 404 miljarder kronor, vilket är en minskning med ca 14 procent jämfört med 2019. Oljeprodukter var den största varugruppen och utgjorde ca 16 procent av det totala importvärdet. Den största importen värdemässigt kom från Norge, Kina, USA och Ryssland i nämnd ordning, och flest deklarationer lämnades vid import från Kina, USA och Norge. Under 2020 bedrev ca 67 000 företag och privatpersoner import. De vanligast förekommande importvarorna är dock tullfria vilket innebär att förändringar i importen får stor påverkan på importvärdet men marginell påverkan på debiterade tullmedel. Det totala exportvärdet för 2020 uppgick till 639 miljarder kronor, och den största andelen

Utgiftsområde 3

utgjordes liksom föregående år av farmaceutiska produkter, följt av personbilar, järnmalm och telekomvaror. Sammanlagt gjordes drygt 4,4 miljoner importdeklarationer och drygt 3,8 miljoner exportdeklarationer, vilket innebar en ökning med 3,5 respektive 7 procent jämfört med 2019.

Under 2020 minskade indrivet belopp med drygt 780 miljoner kronor jämfört med föregående år. Av det indrivna beloppet hänfördes 5,7 miljarder kronor till statliga fordringsägare och 6,2 miljarder kronor till enskilda. Det indrivna beloppet till staten minskade med drygt 1 miljard kronor och beloppet till enskilda borgenärer ökade med 272 miljoner kronor jämfört med 2019. Löneutmätning är den åtgärd som ger störst betalning till borgenärer i enskilda mål. De inkomna enskilda målen minskade i antal med 13 procent jämfört med föregående år. Två av tre skuldsatta var män.

Det totala antalet gäldenärer med skulder registrerade i Kronofogdemyndighetens indrivningsdatabas har legat på strax under 500 000 de senaste tio åren. Under samma period har befolkningen ökat och 2020 motsvarade antalet personer i registret 3,8 procent av befolkningen. Det är en historiskt låg nivå och i nivå med 2019. Den totala skuld som Kronofogdemyndigheten har att driva in har dock ökat och under 2020 ökade den med ca 17,8 miljarder kronor. Cirka 10 miljarder kronor av ökningen hänför sig till några större kvarstadsärenden.

Tabell 2.4 Den totala skuldens utveckling

Miljarder kronor 2017 2018 2019 2020 Total skuld 1 105,0 106,3 106,6 124,4 Varav kvinnor 19,4 19,9 20,1 21,7 Varav män 59,3 61,6 62,5 65,6 Varav 18 – 30 år 4,3 5,0 4,9 5,7 Varav skulder till stat, kommun och regioner 40,4 39,1 36,1 41,3 Varav skulder till enskilda 64,6 67,2 70,5 83,1 Privatpersoners skulder totalt 78,7 81,5 82,7 87,3 Totalt preskriberat belopp till stat, kommuner och regioner 7,2 7,6 8,0 5,4 1 Inkluderar skulder som juridiska personer har hos Kronofogdemyndigheten. Källa: Kronofogdemyndigheten.

Uppbördsförlusterna var större än tidigare år

Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket. För Skatteverket var uppbördsförlusterna 10 miljarder kronor 2020 vilket är dubbelt så mycket som 2019. I ett par större skatteutredningar kopplade till omfattande mervärdesskattebedrägerier restfördes över 5 miljarder kronor under 2020. Utan dessa beslut hade uppbördsförlusterna som andel av totala skatter och avgifter varit densamma som 2019. Även Tullverkets uppbördsförluster ökade 2020. Ökningen på 0,14 procentenheter jämfört med föregående år förklaras bl.a. av fyra ärenden som totalt omfattade ca 28 miljoner kronor.

Utgiftsområde 3

Tabell 2.5 Uppbördsförluster

Procent 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Andel fastställda skatter och avgifter som inte har betalats till Skatteverket 0,22 0,24 0,29 0,23 0,24 0,48 Andel fastställda tullar, skatter och avgifter som inte har betalats till Tullverket 0,19 0,23 0,21 0,18 0,30 0,44 Källa: Skatteverket och Tullverket.

På lång sikt har skattefelet minskat

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Från och med 2020 presenteras skattefelet per skatteslag, se tabell 2.6. Bedömningar av skattefelet är förknippade med stora osäkerheter och resultatet måste användas med stor försiktighet. Metodutveckling för att öka bedömningarnas fullständighet sker kontinuerligt och därför kan bedömningen av skattefelets storlek inte jämföras med den bedömning som redovisades i tidigare budgetpropositioner. Skillnader ska inte tolkas som att skattefelet har förändrats.

Tabell 2.6 Skattefelets storlek

Miljarder kronor och procent Andel av Skatteslag och period Belopp teoretisk skatt Bolagsskatt, 2014–2018 3 3,4 Arbetsgivaravgift och egenavgift, 2014–2018 6,1 1,9 Skatt på inkomster av tjänst och näringsverksamhet, 2014–2018 10,2 1,3 Inkomstskatt för kapital, 2016–2018 8 8,6 Mervärdesskatt, 2018 15,1 3,4 Punktskatt alkohol, tobak och trängselskatt, 2019 1,9 6,5 Källa: Skatteverket.

Sammantaget uppgick det totala beloppet i de delar för vilka skattefelet har kunnat beräknats till ca 44 miljarder kronor. Det bedömda skattefelet för bolagsskatten är ungefär tre gånger högre för stora företag än för små och medelstora företag, 2,2 miljarder kronor respektive 0,7 miljarder kronor. Skattefelet för arbetsgivaravgifter är däremot större för små och medelstora företag än för stora företag, men i det fallet är osäkerheten i bedömningen av stora företag stor. Män står för 1,9 miljarder kronor och kvinnor för 1 miljard kronor av skattefelet som härrör från felaktiga avdrag vid inkomst av tjänst. Av det kontrollerbara skattefelet för skatteslaget avser 80 procent felaktiga avdrag för resor till och från arbetet. Även när det gäller det kontrollerbara skattefelet för inkomst av kapital står män för större del än kvinnor, 2,1 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor. Skattefelet för privatpersoners kapitalinkomster på finansiella tillgångar i utlandet bedöms vara 4,4 miljarder kronor.

Skatteverket har bedömt skattefelets utveckling sammantaget genom indikatorer som speglar utvecklingen av och faktorer som påverkar skattefelet. Indikatorerna i attitydundersökningen bland privatpersoner som Skatteverket genomfört visar att kännedomen om skattefusk, personer som arbetat svart eller anlitat svart arbetskraft har minskat mellan 2018 och 2020. Män uppger i större omfattning än kvinnor att de har kännedom om dessa företeelser. Förändringen mellan 2018 och 2020 är statistiskt säkerställd såväl totalt sett som när det gäller fördelningen mellan kvinnor och män. Resultaten från den undersökning som riktats till företag visar en statistiskt säkerställd minskning mellan 2018 och 2020 vad gäller företagarnas personliga kännedom om andra företagare som skattefuskar. Användningen av digitala tjänster fortsatte att öka

Utgiftsområde 3

2020 vilket kan ses som en indikator på att förutsättningarna att göra rätt har förbättrats. Resultatet från enkätfrågor om upplevd risk för upptäckt, motivation och social tillit visade på en fördelaktig utveckling både för privatpersoner och företag. Skatteverkets samlade bedömning är att skattefelet på lång sikt har minskat, men att det inte går att dra några slutsatser av skillnaderna mellan 2019 och 2020 på grund av den påverkan som spridningen av sjukdomen covid-19 haft på ekonomin.

För att säkerställa att rätt skatt och avgifter fastställs och betalas så att skattefelet och uppbördsförlusterna begränsas har Skatteverket genomfört åtgärder som kan delas in i kategorierna vägledning, kontroll, strukturutveckling och attitydpåverkan. Åtgärderna utgör viktiga komponenter för att bidra till måluppfyllelsen. Digitala lösningar har underlättat för deklaranten och möjliggjort tidigareläggning av Skatteverkets kontrollarbete. Det innebar att ca 6 miljoner personer fick skattebesked senast i juni 2020, vilket var en ökning med 1,5 miljon personer jämfört med föregående år, och att kontroller inriktade mot de högsta riskerna har kunnat genomföras i större omfattning. Med anledning av tillkommande arbetsuppgifter med anledning av pandemin (se avsnitt 2.5.2) gjordes omprioriteringar i kontrollverksamheten vilket innebar att vissa riskbaserade urval inte togs om hand i tillräcklig omfattning. De högst värderade riskerna hanterades dock i huvudsak. Trots omprioriteringar var antalet beslut efter gjorda kontroller ändå på samma nivåer som föregående år. Genomförda kontroller och revisioner tog längre tid eftersom möjligheterna att besöka företag påverkades av spridningen av sjukdomen covid-19.

Även Tullverket ska bedöma skattefelets storlek, dvs. i vilken utsträckning varor som ska deklareras blir det, att deklarerade uppgifter är riktiga och att villkor som ställs vid olika förfaranden är uppfyllda. Inte heller Tullverket kan dock med säkerhet kvantitativt beräkna skattefelets storlek och i vilken grad felet förändrats. Detta är inte unikt för Sverige utan gäller även tulladministrationer i andra EU-länder. Tullverket tog 2016 i samarbete med Statistiska centralbyrån fram ett alternativt förfarande för att beräkna skattefelets (tullfelets) storlek, eftersom utfallet inte kan avgränsas och statistiskt säkerställas. Baserat på denna teoretiska beräkningsmetod som är grundad på siffror från 2014 uppgick tullfelet (beräkningarna avser endast tullavgifter) 2018, 2019 och 2020 till 112, 118 respektive 108 miljoner kronor.

Tullverket arbetar kontinuerligt för att minska skattefelets storlek, och under 2020 har flera åtgärder vidtagits. Myndigheten har fattat beslut om en ny kontrollstrategi och en risk- och sårbarhetsanalys avseende myndighetens uppbörd har genomförts i samråd med Totalförsvarets forskningsinstitut. Mot bakgrund av dessa åtgärder påbörjades under 2020 ett arbete med att se över nuvarande skattefelsmodell. Under 2020 ökade det totala antalet tulldeklarationer med drygt 4 procent jämfört med föregående år och de manuella kontrollerna ökade med ungefär lika mycket. Dokumentkontrollerna minskade med 11 procent, klareringskontrollerna ökade med 3 procent och varuundersökningarna ökade med 70 procent. Tullverket bedömer att myndigheten bidragit till att skattefelet är mindre än vad det skulle ha varit om redovisade åtgärder inte hade genomförts.

2.5.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle Myndigheterna inom utgiftsområdet har på olika sätt arbetat med att bidra till ett väl fungerande samhälle.

Folkbokföringsfelet är oförändrat

Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsfelet är förekomsten av fel i

Utgiftsområde 3

förhållande till lagstiftningens krav. Skatteverket har redovisat en uppskattning av folkbokföringsfelets storlek från 2012 till 2018, se tabell 2.7. Personer som vistas i landet utan laglig rätt ingår inte i folkbokföringsfelet och inte heller personer med samordningsnummer.

–

1

Tabell 2.7 Folkbokföringsfelet 2012 2018

Antal individer 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Personer som är folkbokförda men inte ska vara det (övertäckning) 65 600 67 100 66 900 61 400 62 100 64 700 68 100 Personer som inte är folkbokförda men ska vara det (undertäckning) 5 500 6 000 6 700 7 700 7 900 11 800 12 500 Personer med felaktig folkbokföringsadress 105 700 115 200 115 500 113 100 122 000 119 000 117 400

Totalt folkbokföringsfel 176 700 176 600 188 300 189 200 182 100 192 000 198 100

Andel av befolkningen 1,8 % 2,0 % 1,9 % 1,8 % 1,9 % 1,9 % 1,9 % 1 2018 är det senaste året som går att beräkna eftersom skattningarna har gjorts med uppgifter från Statistiska centralbyråns register som uppdateras med eftersläpning. Källa: Skatteverket.

Antalet individer i folkbokföringsfelet har ökat över tid, men som andel av befolkningen är förändringen marginell. Felaktig adress står för mer än hälften av folkbokföringsfelet. Det största felet bland dem med felaktig adress är att många personer är folkbokförda på en boarea som inte anses tillräcklig.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att skapa ordning och reda i folkbokföringen. Skatteverket har bl.a. fått ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen. För att minska folkbokföringsfelet har Skatteverket bl.a. genomfört fler bosättningskontroller under 2020 men på grund av spridningen av sjukdomen covid-19 genomfördes endast ett fåtal kontrollbesök i samverkan med andra. Skatteverket anmälde totalt 360 folkbokföringsbrott under året. Vidare har Skatteverket förändrat arbetssättet för kontrollarbetet inom invandringsärenden. I syfte att höja kvaliteten i handläggningen fokuseras kontrollen på att förhindra att en person blir folkbokförd på fel adress i stället för som tidigare då fokus inriktats på identitet och relation.

Trots att Skatteverket har fått ökade resurser försämrades handläggningstiden för invandringsärenden och fler personer fick vänta längre än 30 dagar för att få sitt ärende avslutat. De längre handläggningstiderna berodde delvis på spridningen av sjukdomen covid-19 eftersom en del arbetsmoment inte varit möjliga att genomföra på distans varpå ärendehanteringen tagit längre tid. Det handlar även om att kvaliteten på ansökningarna försämrats för att stöd för digital inlämning varit begränsat på grund av smittskyddsåtgärder vid servicekontoren.

Fler fastställda fordringar och längre handläggningstider för

betalningsföreläggande

En fordran kan fastställas efter ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Ansökningarna om betalningsföreläggande och handräckning riktades mot 423 000 enskilda fysiska personer jämfört med 411 000 personer 2019. Av dessa var 57 procent män och 43 procent kvinnor, vilket var i nivå med 2019. Cirka 205 000 mål registrerades manuellt, en minskning med 8 procent jämfört med 2019. Merparten av ansökningarna, 88 procent, riktades mot fysiska personer. Av ansökningarna återkallades 44 procent efter att sökanden fått betalt eller en uppgörelse nåtts. Av ansökningarna som riktas mot fysiska personer avsåg 25 procent belopp om 500 kronor

Utgiftsområde 3

eller lägre. Samtidigt sågs en ökning av ansökningar på belopp mellan 100 000 och 500 000 kronor. Utslagen, som är de beslut som fastställer en fordran och som borgenären kan använda för att ansöka om verkställighet, ökade med 23 procent till närmare 645 000 utslag under 2020. Handläggningstiderna har ökat väsentligt vilket hänger samman med problem i samband med driftsättningen av ett nytt it-stöd i slutet av 2019. Kronofogdemyndigheten har förstärkt verksamheten med medarbetare från andra delar av myndigheten. Denna insats kommer att fortsätta under 2021.

Tabell 2.8 Betalningsföreläggande och handräckning

Antal ansökningar, personer och dagar 2017 2018 2019 2020 Alla ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning 1 217 684 1 341 746 1 334 352 1 370 754 Avseende kvinnor 175 619 186 962 182 517 1 182 854 Avseende män 223 370 239 760 234 017 1 239 879 Tid från ansökan till utslag 66 67 74 123 1 Uppgiften har uppdaterats. I budgetpropositionen för 2021 saknades uppgift om svarandens kön i 27 069 mål som ännu inte var registrerade. Källa: Kronofogdemyndigheten.

Handräckning kan avse vanlig eller särskild handräckning. Ansökningar om vanlig handräckning minskade med 4 procent till ca 31 000 ansökningar. Av dessa avsåg 93 procent avhysning. Särskild handräckning kan exempelvis avse att få tillgång till ett utrymme för att avläsa en mätare. Dessa handräckningar ökade med 20 procent till ca 1 200 ansökningar.

Tabell 2.9 Ansökningar om och beviljande av skuldsanering

Antal ansökningar, personer och procent 2017 2018 2019 2020 Ansökningar om skuldsanering 19 509 18 237 21 603 30 555 Varav kvinnor 8 836 8 266 9 856 13 875 Varav män 10 637 9 971 11 747 16 680 Varav 18 – 30 år 1 516 1 709 2 208 4 938 Antal beslut om skuldsanering 9 954 10 752 12 250 12 010 Varav kvinnor 4 869 5 303 6 062 5 907 Varav män 5 084 5 449 6 188 6 103 Varav 18 – 30 år 412 394 591 694 Andel beslut om skuldsanering 1 64 58 52 43 Varav kvinnor 68 63 57 47 Varav män 46 54 48 40 Varav 18 – 30 år 35 25 24 15 Antal ansökningar om omprövning av beslutad skuldsanering 4 799 6 631 7 360 8 680 Varav kvinnor 2 381 3 250 3 634 4 317 Varav män 2 418 3 381 3 726 4 363 Varav 18 – 30 år 93 166 264 378 Antal personer med skuldsanering 33 000 38 000 44 200 50 968 Varav kvinnor 16 576 19 136 21 788 25 048 Varav män 16 373 19 236 22 373 25 920 Varav 18 – 30 år 552 750 1 066 1 439 1 Andel beslut om skuldsanering under året inkluderar ansökningar som inkommit tidigare år. Källa: Kronofogdemyndigheten.

Utgiftsområde 3

Antalet ansökningar om skuldsanering ökade med 41 procent jämfört med 2019. En stor del av förklaringen är en ny e-tjänst som gjort det enklare att ansöka om skuldsanering. Personer under 35 år står för en stor del av ökningen. Av statistiken framgår att andelen kvinnor som beviljats skuldsanering har minskat något mer än vad som är fallet för andelen män. Det fortsatta arbetet med ett standardiserat arbetssätt har kortat handläggningstiderna och ökat produktiviteten med 22 procent. Andelen beviljade ansökningar har sjunkit med 9 procentenheter till 43 procent vilket beror på att många av de unga sökandena inte uppfyller kriterierna för att beviljas skuldsanering. De personer som beviljades skuldsanering 2020 hade skulder på 9,7 miljarder kronor. Vid beslutstillfället sanerades 8,4 miljarder kronor bort. De 1,3 miljarder kronor som återstår ska betalas av under den femåriga skuldsaneringsperioden. Sedan skuldsaneringens betalningsförmedling infördes (2016) har brister i betalningsförmedlingen identifierats som innebär förhöjd risk för felaktig redovisning och försenade utbetalningar till borgenärer. Myndigheten har vidtagit flera åtgärder, bl.a. har nya avstämnings- och tilläggskontroller tagits fram.

Kronofogdemyndigheten har i sitt arbete med tillsyn över konkursförvaltarnas arbete handlagt 7 873 konkursärenden, något färre än 2019. Av de 1 013 konkurser som avsåg fysiska personer gällde 22 procent kvinnor och 78 procent män. Var fjärde person som försattes i konkurs var över 65 år. Den genomsnittliga handläggningstiden i konkursärendena var 384 dagar vilket var i nivå med 2019. I 2 procent av ärendena har Kronofogdemyndigheten rekommenderat att tingsrätten ska sänka förvaltarens arvode. Domstolarna har gjort samma bedömning som Kronofogdemyndigheten i 76 procent av fallen jämfört med 74 procent 2019.

Fortsatt stabilt förtroende för myndigheterna

Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket får höga resultat i förtroendeundersökningar. I Kantar Sifos anseendemätning 2020 – som är ett index från 0 till 100 – fick myndigheterna ett gott resultat. Ett anseendeindex på 50 eller över är ett högt anseende för myndigheter och medelvärdet var 36 för de 40 myndigheter som ingick i mätningen.

Tabell 2.10 Förtroendet för myndigheterna

Indexvärde 2017 2018 2019 2020 Skatteverket 50 49 50 52 Tullverket i.u. 40 35 39 Kronofogdemyndigheten 38 42 42 42 Källor: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Myndigheterna kunde ställa om med anledning av spridningen av

sjukdomen covid-19

Skatteverket har under 2020 organiserat och hanterat bl.a. stödåtgärderna tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter, omställningsstöd samt genomfört särskilda kontroller för att motverka att företag som omfattas av olika stödåtgärder gör sig skyldiga till fusk och missbruk av stöden. Skatteverket har därutöver lånat ut personal till Tillväxtverket för att arbeta med stödet vid korttidsarbete. De olika stödåtgärderna har inneburit att Skatteverket skyndsamt och ofta med kort varsel utvecklat arbetsprocesser, it-stöd, informationsåtgärder och bistått Regeringskansliet i lagstiftningsarbetet. Resurser har ställts om från Skatteverkets ordinarie verksamhet till helt nya arbetsuppgifter, såsom hantering av utbetalning av stöd. Under 2020 tog Skatteverket emot ca 53 000 ansökningar och beviljade nästan 5,6 miljarder kronor i omställningsstöd. Skatteverkets särskilda kontroller har omfattat de stödåtgärder som

Utgiftsområde 3

Skatteverket direkt ansvarar för och även sådana företag som fått stöd som administreras och betalas ut av andra myndigheter. Skatteverket samverkar med andra myndigheter för att förebygga, upptäcka och motverka brottsliga angrepp mot de stödåtgärder som regeringen beslutat om. I de extra ändringsbudgetar som riksdagen beslutade om i enlighet med regeringens prop. 2019/20:132, prop. 2019/20:166 och prop. 2019/20:181 ökades Skatteverkets förvaltningsanslag med 245 miljoner kronor för de nya uppgifterna. Skatteverket har beräknat kostnaderna för hanteringen av stödåtgärderna till 252 miljoner kronor.

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har där det varit möjligt ställt om verksamheterna till distansarbete med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Myndigheterna har kunnat utföra sina uppgifter.

2.5.3 Motverka brottslighet Myndigheterna inom utgiftsområdet har arbetat för att förebygga och motverka brottslighet.

Kraftigt ökad samhällsnytta

Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel leder till en effekt som motsvarar ett samhällsekonomiskt värde på kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan varierar över enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas. Ju farligare ett preparat är, desto högre samhällsnyttovärde ges ett beslag av det. Samhällsnyttan gällande alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet.

Tabell 2.11 Samhällsnytta av narkotika-, alkohol- och tobaksbeslag

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Beslag av narkotika och dopningsmedel 1 057 1 456 3 001 2 655 2 487 3 368 Alkohol- och tobaksbeslag 154 119 164 84 123 110 Total samhällsnytta 1 211 1 575 3 165 2 739 2 610 3 478 Källa: Tullverket.

Samhällsnyttan beräknad efter beslag av narkotika och dopningsmedel ökade väsentligt under 2020. Detta kan främst hänföras till den beslagtagna mängden kokain och cannabis där ökningen låg på 404 respektive 249 procent. Mängden av andra beslagtagna narkotikaklassade produkter har minskat under 2020, och samhällsnyttan (skattebortfallet) av alkohol- och tobaksbeslag minskade även den något under 2020. Totalt sett har dock samhällsnyttan alltså ökat. Även om det skett flera stora beslag under 2020 har antalet beslag minskat jämfört med 2019. Den dominerande orsaken till detta är det minskade resandet under pandemin. Framför allt rör det flygtrafiken, men även färje- och vägtrafikflödena minskade under året.

Antalet beslagtagna skjutvapen mer än fördubblades under 2020 till 142 vapen, jämfört med 58 vapen 2019.

Arbetet för att förebygga och motverka brott har utvecklats

Skatteverket förstärkte brottsutredningsverksamheten 2020 vilket ledde till att ca 130 fler brottsutredningar avslutades jämfört med föregående år. Av inkomna ärenden ökade andelen ärenden som kategoriseras som mindre tidskrävande eftersom folkbok-

Utgiftsområde 3

föringsbrott i huvudsak hör till denna kategori. Vidare har informationsinsatser inom Skatteverket och en fortsatt nära dialog med Ekobrottsmyndigheten om upprättande av brottsanmälningar gett önskad effekt eftersom antalet brottsanmälningar från Skatteverket ökade. Samverkan myndigheterna emellan har även gett effekt när det gäller att motverka skattefusk och skattebrott som rör tobak. Under 2020 utökades brottskatalogen med sådana bedrägeribrott som har samband med Skatteverkets verksamhet avseende stöd vid korttidsarbete, samt omställningsstödsbrott. Andra regeländringar som trätt i kraft under året och som stärkt Skatteverkets möjlighet att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet är en skyldighet för Skatteverket att anmäla misstankar om penningtvätt och möjligheter till ett effektivare informationsutbyte mellan den brottsbekämpande verksamheten och andra verksamheter inom Skatteverket.

Tullverket har under året ökat insatserna för att motverka organiserad brottslighet. Bland annat har myndigheten genomfört en kontrolloperation inriktad mot post- och kurirflödet som fokuserade på fler kontroller på platser och på tider där det sällan görs kontroller. Under operationen beslagtogs t.ex. amfetamin, cannabis, ecstasy, vapen, explosiva varor och ej godkända ansiktsmasker. Insatserna för att motverka gränsöverskridande brottslighet har ökat, bl.a. eftersom fast kameraövervakning har införts vid flera gränsövergångar. Vidare deltog Tullverket i en omfattande EU-gemensam operation med utökade kontroller riktade mot illegala vapen, sprängmedel, narkotikaoch människosmuggling.

Kronofogdemyndigheten samarbetar med bl.a. Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket för att bidra i den tillgångsinriktade brottsbekämpningen. Genom jourverksamhet säkerställer och utmäter myndigheten tillgångar som påträffas utanför ordinarie arbetstid hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med organiserad brottslighet. Under 2020 togs 2 589 samtal emot, framför allt från Polismyndigheten och Tullverket, vilket ledde till att tillgångar för ca 7,4 miljoner kronor kunde utmätas, en ökning med 845 000 kronor jämfört med 2019. Genom kvarstad i brottmål säkrade Kronofogdemyndigheten 3,6 miljarder kronor, motsvarande 56 procent av yrkat belopp. Under 2019 säkrades 222 miljoner kronor eller 22 procent av yrkat belopp. Skillnaden mellan åren beror på ett enskilt stort mål. I arbetet mot penningtvätt har myndigheten underrättat finanspolisen i 65 fall där kontanter betalats till myndigheten och misstanke om penningtvättbrott kan finnas, vilket är en minskning med 20 anmälningar jämfört med 2019. Minskningen beror på att myndigheten tagit emot färre kontantbetalningar.

Samverkan mot organiserad brottslighet har stärkts

I det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet deltog alla tre myndigheterna. Tullverket och Kronofogdemyndigheten deltog tillsammans med flera andra myndigheter i en gemensam kontrollinsats som syftade till att komma åt pengar från personer som ägnar sig åt kriminell verksamhet samt minska rekryteringen till kriminella nätverk. Insatsen drog in drygt 6,3 miljoner kronor till statskassan under sammanlagt 24 operativa timmar. Kronofogdemyndigheten har kunnat delta i flera gemensamma insatser mot organiserad brottslighet än under 2019 och i det sammanhanget utmätt tillgångar till ett värde av ca 25 miljoner kronor.

Skatteverkets närvaro i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet har främst skett på regional och lokal nivå. Det sammanlagda beloppet avseende höjning av skatt respektive betalningssäkring minskade 2020 efter att ha ökat varje år sedan 2017. Folkbokföringen hade fortsatt allt större betydelse i det gemensamma arbetet och i Polismyndighetens årliga redovisning av verksamhet som har

Utgiftsområde 3

bedrivits i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet anges att fler kontroller av bosättning resulterade i beslut om ändrad folkbokföring.

Tullverket har under 2020 inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet identifierat 57 kriminella nätverk, vilket är en markant ökning jämfört med 2019 då motsvarande siffra var 37. Antalet utslagna eller allvarligt skadade kriminella nätverk ökade också till 30 under 2020. Motsvarande siffra för 2019 var 17. Ett kriminellt nätverk räknas som utslaget eller allvarligt skadat när hälften av nätverkets identifierade medlemmar dömts till fängelse, varav hälften för grovt brott.

Under 2020 har särskild uppmärksamhet ägnats åt att förhindra missbruk av den statliga lönegarantin. Genom Kronofogdemyndighetens samarbete med Skatteverket och Länsstyrelsen i Stockholm har felaktiga utbetalningar om 4,2 miljoner kronor förhindrats och 16,1 miljoner kronor har konstaterats möjliga att återkräva. Åtal mot 10 kvinnor och 37 män har väckts i en större härva med stöd av uppgifter från bl.a. Kronofogdemyndigheten. För att motverka välfärdsbrott har Kronofogdemyndigheten utvecklat interna kontroller i syfte att upptäcka försök att utnyttja verksamheten för ekonomisk brottslighet genom att t.ex. anmäla fiktiva fordringar eller brottsrelaterade skulder. Därigenom har ogrundade ansökningar om betalningsföreläggande till ett värde av 160 miljoner kronor stoppats och ansökningar om skuldsanering till ett värde av 137 miljoner kronor har avslagits.

2.6 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringens samlade bedömning är att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Riksrevisionen har granskat myndigheternas årsredovisningar och dessa har bedömts som i allt väsentligt rättvisande.

2.6.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn Myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget vilket t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och beloppet som Kronofogdemyndigheten har drivit in har minskat till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Uppbördsförlusterna ökade jämfört med tidigare år vilket berodde på ett fåtal större ärenden.

Regeringen bedömer att ett sammantaget skattefel om ca 44 miljarder kronor för de skatteslag som Skatteverket har kunnat bedöma får anses vara begränsat. I ljuset av att det årligen betalas in ca 2 000 miljarder kronor i skatter och avgifter tyder skattefelets storlek på att allmänhetens och företagens vilja att betala skatt är god och att Skatteverkets arbete med att säkerställa eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter är effektivt. Regeringen bedömer att de informations- och kunskapsinsatser samt kontroller som har genomförts har bidragit till att begränsa skattefelet. Regeringen ser positivt på Tullverkets pågående arbete för att bättre kunna bedöma skattefelet och kommer att följa det fortsatta arbetet.

2.6.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag Utgiftsområdets myndigheter bidrar i flera fall med information som ligger till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar. Resultatet för folkbokföringsverksamheten var fortsatt inte tillfredsställande. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att skapa ordning och reda i folkbokföringen och följer utvecklingen

Utgiftsområde 3

avseende bl.a. kvalitet och handläggningstider. Det krävs ett enträget och långsiktigt arbete för att förbättra folkbokföringen och dess bidrag till måluppfyllelsen. De långa handläggningstiderna för betalningsföreläggande har inneburit att borgenärer inte fått sina fordringar fastställda lika snabbt som tidigare år. Regeringen följer Kronofogdemyndighetens arbete för att förbättra måluppfyllelsen.

Allmänhetens och företagens förtroende för myndigheterna har historiskt sett varit högt. Regeringens bedömning utifrån myndigheternas rankning i kvalitets- och anseendemätningar är att förtroendet är fortsatt högt för myndigheterna inom utgiftsområdet och att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete för att stärka allmänhetens och företagens förtroende.

2.6.3 Motverka brottslighet Regeringen bedömer att måluppfyllelsen att motverka brottslighet är god. Resultatet av Tullverkets arbete, t.ex. antalet beslag, har bidragit till brottsbekämpningen och en ökad samhällsnytta. Arbetet med att upptäcka och förhindra brottslighet i ärenden som handläggs hos Kronofogdemyndigheten har visat positivt resultat. Även Skatteverkets arbete med att upptäcka, förhindra och utreda brott har utvecklats fördelaktigt. Allt fler folkbokföringsbrott har utretts och regeringen bedömer att det tillsammans med utförda bosättningskontroller och utredningar av andra uppgifter som registrerats i folkbokföringen har förebyggt och motverkat brottslighet.

Regeringen ser positivt på hur utgiftsområdets myndigheter har bidragit i samverkan mot organiserad brottslighet. Genom att respektive myndighets verktyg kan utnyttjas i samverkan har större effekt uppnåtts än om vardera myndigheten hade agerat på egen hand. Det har medfört goda resultat.

2.7 Politikens inriktning

Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Myndigheternas insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig och motverka brottslighet är därför fortsatt viktiga. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter fortsatt vidareutvecklas och förbättras.

2.7.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn Allmänhet och företag ska ha ett högt förtroende för det svenska skattesystemet. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska fortsatt prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i sina respektive verksamheter. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. Regeringen understryker betydelsen av det fortsatta förenklingsarbetet och att myndigheterna aktivt bidrar med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken.

Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar samhället stora inkomster vilket drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk och skatteundandragande är en fortsatt politisk prioritering. Myndigheterna utvecklar löpande arbetssätt och samverkan för att säkerställa att rätt skatter, tullar, avgifter och andra åtaganden betalas i rätt tid. Regeringen följer arbetet och vill bl.a. peka på vikten av att Skatteverket på ett

Utgiftsområde 3

effektivt sätt använder uppgifterna från informationsutbytet med andra länders skatteadministrationer.

2.7.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle, där det är enkelt att göra rätt, där var och en gör rätt för sig och inte blir överskuldsatt.

Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. Uppgifterna från folkbokföringen ligger till grund för andra myndigheters beslut. Kunskapen om folkbokföringsfelet behöver förbättras och folkbokföringsfelets utveckling följas över tid. Det är viktigt att Skatteverket på ett effektivt sätt använder de nya verktygen för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen. Även arbetet med att utveckla verktyg och it-stöd som effektiviserar handläggningen av ärenden för att förbättra verksamhetens resultat och höja kvaliteten i folkbokföringen ska fortsätta.

Kronofogdemyndighetens kompetens är viktig för att tidigt identifiera företeelser och fenomen som kan leda till överskuldsättning. Kronofogdemyndigheten ska utifrån denna kunskap vidta förebyggande åtgärder samt stödja parterna att själva lösa sina mellanhavanden på frivillig väg. En snabb och korrekt handläggning av ärenden hos Kronofogdemyndigheten är av vikt för att skulder ska betalas och bl.a. kreditgivare ska få tillgång till aktuell information.

Myndigheterna har omfattande kontakter med allmänhet och företag. Det är angeläget att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering så att alla ges samma möjligheter och villkor vid kontakt med myndigheterna.

Digitala lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag bör därför anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag i första hand kan lämna uppgifter digitalt.

2.7.3 Motverka brottslighet I arbetet med att motverka brottslighet behöver myndigheterna kontinuerligt uppmärksamma risker och identifiera effektiva motåtgärder eftersom brottslingar hittar nya och fler tillvägagångssätt för att agera och finansiera sin verksamhet. Samverkan med andra är central för att motverka brottslighet eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter. En sådan fråga är den växande avfallsbrottsligheten där regeringen föreslår en särskild satsning (se utg.omr. 20).

Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Det är viktigt att Tullverket kan förstärka det brottsbekämpande arbetet och bibehålla en hög ambition i kontrollverksamheten.

Tullverket har i och med en lagändring fr.o.m. den 1 augusti 2021 getts utökade möjligheter att ingripa mot brott, exempelvis vid misstanke om utförsel av stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt, även om det är polisen som ska utreda brottet.

Utgiftsområde 3

2.8 Budgetförslag

2.8.1 1:1 Skatteverket

Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

Tusental kronor 2020 Utfall 7 904 231 Anslagssparande 189 003 2021 Anslag 8 413 985 1 Utgiftsprognos 8 369 154

2022 Förslag 8 202 898

2023 Beräknat 8 109 744 2 2024 Beräknat 8 194 051 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 8 026 835 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 8 030 950 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 8 023 985 8 023 985 8 023 985

Pris- och löneomräkning 2 104 539 188 499 269 621 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 74 374 -102 740 -99 555 varav BP22 3 144 500 20 000 20 000 – Administration omställningsstöd 120 000 – Handläggande myndighet för det permanenta stödet vid korttidsarbete 7 500 10 000 10 000 – Motverka internationellt skattefusk 5 000 5 000 5 000 – Åtgärder för att hindra felaktiga utbetalningar från lönegarantin 2 000 – Avfallsbrottslighet 5 000 5 000 5 000 – Medel till it-utveckling för omställningsstöd på arbetsmarknaden 5 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 8 202 898 8 109 744 8 194 051

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar Riksdagen beslutade våren 2021 att utöka både det ordinarie omställningsstödet till juli – september 2021 och omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag maj – september 2021 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416).

Utgiftsområde 3

Skatteverkets handläggning och kontroll av dessa stöd kommer att pågå även under 2022. Anslaget föreslås därför ökas 2022 med 120 miljoner kronor.

Skatteverket är handläggande myndighet för den del av stödet för korttidsarbete som kan aktiveras vid en synnerligen djup lågkonjunktur. Regeringens avsikt är att Skatteverket fr.o.m. den 1 april 2022 ska bli handläggande myndighet även för den del av stödsystemet som Tillväxtverket hanterar i dag. Anslaget föreslås därför ökas med 7,5 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2023. Anslaget 1:4 Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås minskas med motsvarande belopp.

Skatteverket behöver använda uppgifterna från informationsutbytet med andra länders skatteadministrationer effektivt för att säkerställa rätt beslut om skatt och motverka skattefusk. Regeringen förslår därför en tillfällig satsning fram till och med 2024. Anslaget föreslås ökas med 5 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med 5 miljoner kronor 2023 och med 5 miljoner kronor 2024.

Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2022 för att stärka Skatteverkets arbete mot brottslighet inom avfallsområdet. Anslaget beräknas ökas med 5 miljoner fr.o.m. 2023.

Regeringen föreslår att resurser tillförs för ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd (se utg.omr. 14 avsnitt 4.5). Skatteverket behöver genomföra viss itutveckling för att kunna lämna information till Kammarkollegiet. Anslaget föreslås därför ökas med 5 miljoner kronor 2022.

Skatteverket ska utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 2 miljoner kronor 2022.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar I budgetpropositionen för 2021 beräknades anslaget ökas med 26 miljoner kronor 2022 och med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2023 för att finansiera förändringar till följd av nya regler om faderskap och föräldraskap. Anslaget ökas nu planenligt. I budgetpropositionen för 2021 ökades anslaget för Skatteverkets hantering och kontroll av utbetalningar av omställningsstöd. Anslaget minskas nu planenligt med 60 miljoner kronor eftersom det rörde sig om en tillfällig förstärkning under 2021.

I budgetpropositionen för 2021 minskades anslaget för att finansiera förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Anslaget minskas därför planenligt med ca 3 miljoner kronor 2022.

I både budgetpropositionen för 2021 och i budgetpropositionen för 2020 ökades anslaget för att stärka arbete med att bekämpa välfärdsbrott och effektivisera folkbokföringsverksamheten. Anslaget minskas planenligt med 33 miljoner kronor till en kvarvarande förstärkning om 78 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas minskas med 30 miljoner kronor till 48 miljoner kronor fr.o.m. 2023.

Regeringen föreslår att 8 202 898 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 8 109 744 000 kronor respektive 8 194 051 000 kronor.

Utgiftsområde 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.14 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som Offentligrättslig inte får Intäkter som får Resultat (intäkt- Ackumulerat verksamhet disponeras 1 disponeras 2 Kostnader kostnad) resultat Utfall 2020 6 467 81 089 84 456 3 099 4 821 Prognos 2021 7 350 78 600 88 950 -3 000 1 821 Budget 2022 7 370 83 600 88 970 2 000 3 821 1 Avser intäkter för förhandsbesked och låneförbud samt ansökningsavgift för äktenskapsregistret och europeiskt arvsintyg. 2 Avser intäkter för prissättningsbesked, ID-kort och namnärenden. Källa: Skatteverket.

Tabell 2.15 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Resultat (intäkt- Ackumulerat Uppdragsverksamhet 1 Intäkter Kostnader kostnad) resultat Utfall 2020 807 760 825 564 -17 804 27 084 (varav tjänsteexport) 33 731 37 237 -3 506 251 Prognos 2021 823 020 806 823 16 197 43 281 (varav tjänsteexport) 31 200 32 200 -1 000 -749 Budget 2022 814 664 825 223 -10 559 32 722 (varav tjänsteexport) 53 500 51 700 1 800 1 051 1 Avser pensionsadministration för AP-fonderna och premiepensionssystemet, verksamhetsstöd till Kronofogdemyndigheten, myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska förbindelser, tjänsteexport, SPAR, försäljning av uppgifter ur dataregister samt aviseringssystemet. Källa: Skatteverket.

2.8.2 1:2 Tullverket

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket

Tusental kronor 2020 Utfall 2 141 688 Anslagssparande 39 387 2021 Anslag 2 299 964 1 Utgiftsprognos 2 250 548

2022 Förslag 2 381 672

2023 Beräknat 2 423 203 2 2024 Beräknat 2 465 340 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 8 026 835 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 8 030 950 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 3

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 1:2 Tullverket

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 2 279 964 2 279 964 2 279 964

Pris- och löneomräkning 2 27 224 52 788 76 369 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 74 484 90 451 109 007 varav BP22 3 75 000 90 000 105 000 – Förstärkning av den operativa verksamheten 70 000 85 000 100 000 – Avfallsbrottslighet 5 000 5 000 5 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 2 381 672 2 423 203 2 465 340

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 70 miljoner kronor 2022 för att Tullverket ska kunna förstärka det brottsbekämpande arbetet och bibehålla en hög ambition i kontrollverksamheten. Myndighetens arbete är beroende av väl fungerande it-stöd som är författningsstyrt och resursförstärkningen avser även insatser inom it-området. För 2023 beräknas anslaget öka med 85 miljoner kronor och fr.o.m. 2024 med 100 miljoner kronor.

Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2022 för att stärka Tullverkets arbete mot brottslighet inom avfallsområdet. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2023.

Regeringen föreslår att 2 381 672 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 2 423 203 000 kronor respektive 2 465 340 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.18 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som Offentligrättslig inte får Intäkter som får Resultat (intäkt- Ackumulerat verksamhet disponeras disponeras Kostnader kostnad) resultat Utfall 2020 363 19 19 0 -7 Prognos 2021 415 0 0 0 -7 Budget 2022 445 0 0 0 -7 Källa: Tullverket.

Utgiftsområde 3

Tabell 2.19 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Resultat (intäkt- Ackumulerat Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader kostnad) resultat Utfall 2020 15 50 -35 -150 (varav tjänsteexport) 0 0 0 0 Prognos 2021 120 85 35 -115 (varav tjänsteexport) 0 0 0 0 Budget 2022 90 60 30 -85 (varav tjänsteexport) 0 0 0 0 Källa: Tullverket

2.8.3 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor 2020 Utfall 2 008 692 Anslagssparande 12 395 2021 Anslag 2 109 972 1 Utgiftsprognos 2 104 180

2022 Förslag 2 145 164

2023 Beräknat 2 133 655 2

3

2024 Beräknat 2 084 814

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 2 108 972 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 039 776 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.21 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 2 109 972 2 109 972 2 109 972

Pris- och löneomräkning 2 29 316 54 354 76 552 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 5 876 -30 671 -101 710 varav BP22 3 7 500 3 000 3 000 – Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer 1 000 – Ökade krav och stärkt tillsyn av rekonstruktörer 6 500 3 000 3 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 2 145 164 2 133 655 2 084 814

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 miljon kronor 2022 för att finansiera förändringar till följd av planerade förslag om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer.

Utgiftsområde 3

Anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslås minskas med motsvarande belopp.

För att finansiera nya arbetsuppgifter till följd av planerade förslag om ökade krav på och stärkt tillsyn över företagsrekonstruktörer föreslår regeringen att anslaget ökas med 6,5 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2023.

I budgetpropositionen för 2021 minskades anslaget för att finansiera förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Det innebär att anslaget planenligt minskas med 0,6 miljoner kronor 2022. I budgetpropositionen för 2019 föreslog regeringen en ny finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, där den dåvarande radio- och tvavgiften ersattes med en public service-avgift. I förslaget uppskattas att antalet skulder knutna till radio och tv-avgifter successivt minskar för att helt upphöra 2023. Anslaget minskas planenligt med 1 miljon kronor 2022.

Regeringen föreslår att 2 145 164 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 2 133 655 000 kronor respektive 2 084 814 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.22 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som Offentligrättslig inte får Intäkter som får Resultat (intäkt- Ackumulerat verksamhet disponeras) 1 disponeras 2 Kostnader kostnad) resultat Utfall 2020 1 531 787 128 128 0 -3 527 Prognos 2021 1 608 000 103 103 0 0 Budget 2022 1 608 000 103 103 0 0 1 Avser grundavgifter vid enskilda respektive allmänna mål, avgifter för försäljning, förberedelse, kallelse på okända borgenärer, dödande av förkommen handling och betalningsförmedling inom skuldsanering. 2 Avser avgifter för lösöreköpskontrakt och växelprotest. Källa: Kronofogdemyndigheten.

Tabell 2.23 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Resultat (intäkt- Uppdragsverksamhet 1 Intäkter Kostnader kostnad) Ackumulerat resultat Utfall 2020 11 644 13 361 -1 717 -870 (varav tjänsteexport) 1 849 1 556 293 125 Prognos 2021 16 699 13 469 3 230 2 360 (varav tjänsteexport) 4 300 4 300 0 125 Budget 2022 11 957 14 192 -2 235 125 (varav tjänsteexport) 4 000 4 000 0 125 1 Avser pensionsadministration för AP-fonderna och premiepensionssystemet samt tjänsteexport. Källa: Kronofogdemyndigheten.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1

Utgiftsområde 4

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt tabell 1.1. 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Polismyndigheten 32 985 967 1:2 Säkerhetspolisen 1 828 382 1:3 Åklagarmyndigheten 1 942 249 1:4 Ekobrottsmyndigheten 855 674 1:5 Sveriges Domstolar 6 632 674 1:6 Kriminalvården 12 162 399 1:7 Brottsförebyggande rådet 177 371 1:8 Rättsmedicinalverket 552 653 1:9 Brottsoffermyndigheten 43 962 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 200 953 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 915 857 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 70 157 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 24 804 1:16 Domarnämnden 9 823 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 226 900

Summa anslag inom utgiftsområdet 61 688 986

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställningsbemyndigande Tidsperiod 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 192 000 2023–2026

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 192 000

Utgiftsområde 4

2 Rättsväsendet

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Huvuddelen av resurserna inom utgiftsområdet avser kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. I övrigt är rättsväsendets verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ärenden. Den kriminalpolitiskt inriktade verksamheten syftar till att öka tryggheten, upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga brott, utreda brott, se till att den som begått brott lagförs, verkställa påföljder och rättsliga anspråk och ge stöd till dem som drabbats av brott. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet (Brå), Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetskyddsnämnden och Domarnämnden.

Under 2020 fördelade sig kostnaderna mellan myndigheterna inom rättsväsendet enligt diagram 2.1.

Diagram 2.1 Kostnad per myndighet inom rättsväsendet 2020

Procentuell fördelning

Övriga 3% Åklagarmyndigheten 3% Säkerhetspolisen 3% Sveriges Domstolar 14%

Polismyndigheten 58%

Kriminalvården 19%

Källa: Årsredovisningarna för rättsväsendets myndigheter 2020.

Utgiftsområde 4

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat Utfall 2020 2021 1 2021 2022 2023 2024 1:1 Polismyndigheten 28 798 30 988 31 265 32 986 35 146 35 503 1:2 Säkerhetspolisen 1 588 1 740 1 699 1 828 1 848 1 872 1:3 Åklagarmyndigheten 1 694 1 809 1 812 1 942 1 974 2 019 1:4 Ekobrottsmyndigheten 743 775 785 856 903 938 1:5 Sveriges Domstolar 6 138 6 471 6 446 6 633 6 913 7 175 1:6 Kriminalvården 9 586 10 654 10 721 12 162 13 070 13 906 1:7 Brottsförebyggande rådet 158 172 179 177 175 157 1:8 Rättsmedicinalverket 470 510 506 553 573 578 1:9 Brottsoffermyndigheten 48 44 45 44 44 45 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 96 122 121 201 222 222 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 407 3 651 3 629 3 916 2 386 2 386 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 106 95 95 40 40 40 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 13 19 19 19 19 19 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 57 68 63 70 109 130 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 20 21 23 25 25 25 1:16 Domarnämnden 7 10 10 10 10 10 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 95 244 163 227 181 265

Äldreanslag

2021 1.9 Gentekniknämnden 2 5 5 5

Totalt för utgiftsområde 4

Rättsväsendet 53 027 57 398 57 584 61 689 63 639 65 290

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Från och med budgetåret 2022 redovisas anslaget 1:9 Gentekniknämnden inom utg.omr. 16 Utbildning och universitetsforskning.

Utgiftsområde 4

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2022 – 2024 för utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Miljoner kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 56 426 56 426 56 426

Pris- och löneomräkning 2 567 1 143 1 681 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 4 696 6 070 7 183 varav BP22 3 3 478 4 565 5 616 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt 4

Ny utgiftsram 61 689 63 639 65 290

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. 4 Från och med budgetåret 2022 redovisas anslaget 1:9 Gentekniknämnden inom utg.omr. 16 Utbildning och universitetsforskning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2022 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Miljoner kronor 2022 Transfereringar 1 4 140 Verksamhetsutgifter 2 56 924 Investeringar 625 3

Summa utgiftsram 61 689

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2020 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Rättssäkerhet innebär att rättsskipning och annan myndighetsutövning ska vara förutsebar och enhetlig samt bedrivas med hög kvalitet. Med rättstrygghet avses att enskilda personer och andra rättssubjekt ska vara skyddade mot brottsliga angrepp på liv, hälsa, frihet, integritet och egendom.

Målen är beslutade av riksdagen (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:JuU1, rskr. 1997/98:87).

Regeringens arbete ska även främja målen om jämställda, fredliga och inkluderande samhällen i linje med Agenda 2030.

2.4 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

För att bedöma måluppfyllelsen avseende riksdagens mål för kriminalpolitiken – minskad brottslighet och ökad trygghet – används följande indikatorer: – upplevelse av trygghet enligt Nationella trygghetsundersökningen – antal anmälda brott inom olika brottskategorier

Utgiftsområde 4

– utsatthet för brott enligt Nationella trygghetsundersökningen.

Rättsväsendets mål, den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet, rör komplexa begrepp som är svåra att fånga i enskilda indikatorer. Såväl rättssäkerheten som rättstryggheten förutsätter dock ett välutvecklat och välfungerande rättsväsende, vilket kan belysas med information som mäter kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet. Sådan information redovisas också i resultatredovisningen. En viktig del av rättsväsendets resultat är att följa upp hur de brott som anmäls hanteras i rättskedjans olika delar. Sådan information, tillsammans med information om brottsförebyggande arbete och stöd till brottsoffer, redovisas också. Rättssäkerheten och rättstryggheten är beroende av människors förtroende för rättsväsendet. Förtroendet är en viktig förutsättning för att människor ska anmäla brott, delta i brottsutredningar och ställa upp som vittnen. För att mäta förtroendet för rättsväsendet används följande indikator: – förtroende för rättsväsendet enligt Nationella trygghetsundersökningen.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en frågeundersökning som genomförs årligen sedan 2006 av Brå. Undersökningen riktar frågor om utsatthet för brott, upplevelse av trygghet samt förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet till ett urval av personer mellan 16 och 84 år i befolkningen. År 2017 reviderades undersökningens metod, flera nya brottstyper infördes och urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. För att möjliggöra jämförelser över tid har Brå genomfört nya beräkningar av resultat som publicerats före 2017. För motsvarande resultat före omräkningen, se tidigare NTU-publikationer. Den statistik som är individbaserad redovisas uppdelat på kön när sådan statistik finns och det är relevant i förhållande till det som redovisas.

2.5 Resultatredovisning

2.5.1 Utvecklingen av brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rättsväsendet

Kvinnor mer otrygga än män

Att öka tryggheten är ett kriminalpolitiskt mål som rättsväsendets myndigheter, men även andra samhällsaktörer, bidrar till. NTU mäter flera olika aspekter av otrygghet, exempelvis otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna bostadsområdet, oro över brottsligheten i samhället och om man avstått från någon aktivitet på grund av oro för att utsättas för brott. En majoritet av befolkningen uppger att de är trygga, men sedan 2016 har nivåerna av otrygghet varit något högre än åren dessförinnan. År 2020 uppgav 30 procent av befolkningen att de var otrygga vid utevistelse sent på kvällen. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Som framgår av diagram 2.2 upplever kvinnor generellt sett betydligt större otrygghet än män.

Utgiftsområde 4

Diagram 2.2 Indikatorer på otrygghetens utveckling

Procent 50

0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Otrygga vid utevistelse sen kväll – män Otrygga vid utevistelse sen kväll – kvinnor Stor oro över brottsligheten i samhället – män Stor oro över brottsligheten i samhället – kvinnor Avstått aktivitet på grund av oro för brott – män Avstått aktivitet på grund av oro för brott – kvinnor Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

År 2020 uppgav 38 procent av kvinnorna att de känner sig otrygga vid utevistelse en sen kväll i det egna bostadsområdet, att jämföra med 22 procent av männen. Bland kvinnorna upplever 17 procent att oron för att utsättas för brott ofta påverkat dem att avstå från någon aktivitet, exempelvis gå på en promenad eller besöka en restaurang, jämfört med 10 procent av männen. Det finns därför skäl att särskilt uppmärksamma kvinnors otrygghet. Otryggheten i samhället är ojämnt fördelad även på andra sätt. Betydligt fler äldre än yngre oroar sig för brottsligheten i samhället. Även faktorer som utbildningsnivå, familjetyp och bostadstyp påverkar otryggheten. Otryggheten är särskilt utbredd i socialt utsatta områden (Brå 2018:6). Efter revideringen av metoden i NTU 2017 och den nya regionala indelning som SCB inrättade 2018 är det inte längre möjligt att på samma sätt som tidigare redovisa uppgifter om brott och otrygghet i socialt utsatta områden. Brå har därför haft i uppdrag att föreslå hur man kan fortsätta att ta fram dessa uppgifter (Ju2019/01031). Regeringen gav i september 2021 Brå i uppdrag att ta fram sådan statistik både utifrån indelningen av områden med socioekonomiska utmaningar som tas fram inom ramen för ett regeringsuppdrag till Statistiska centralbyrån (SCB) och Delegationen mot segregation (Delmos) (A2020/01734), och utifrån Polismyndighetens listor över utsatta områden.

Minskning av anmälda bedrägeribrott och ökning av skadegörelse- och

narkotikabrott

Efter en tydlig ökning av antalet anmälda brott under åren 2006 – 2009 stabiliserades nivån omkring 1,4 miljoner anmälda brott per år under några år, för att från 2014 återigen öka. År 2020 anmäldes ungefär 1,57 miljoner brott i Sverige, vilket är en ökning med drygt 18 000 brott eller 1 procent jämfört med 2019. Även om denna utveckling inte behöver betyda att fler brott begås ställs stora krav på rättsväsendet, som fått allt fler ärenden att hantera.

Pandemins påverkan på utvecklingen av det totala antalet anmälda brott under 2020 bedöms vara begränsad. Dock kan förändringar i antalet anmälda brott för vissa brottstyper under 2020 sannolikt vara en följd av pandemin. Brå bedömer exempelvis att minskningar av vissa brottstyper inom kategorierna brott mot person och stöldbrott, såsom misshandel av obekant och övrig stöld, är en effekt av pandemin. Även minskningarna för de anmälda personrånen och rattfylleribrotten liksom

Utgiftsområde 4

ökningarna av antalet anmälda skadegörelsebrott (främst i region Stockholm) och narkotikabrott bedöms vara konsekvenser av pandemin.

Utvecklingen av antalet anmälda brott över tid har i hög grad påverkats av att antalet anmälda bedrägerier ökat kraftigt. Ökningen av anmälda bedrägeribrott beror i hög grad på ökad internetanvändning i samhället, som bidrar till nya metoder och möjligheter att begå bedrägeribrott. Antalet anmälda bedrägerier har ökat stadigt fram till och med 2019, då en viss minskning skedde (-4 procent). Under 2020 minskade antalet anmälda bedrägeribrott tydligt (-11 procent, se tabell 2.4). I princip hela minskningen förklaras av att anmälda kortbedrägerier minskade kraftigt (-25 procent eller 31 900 brott). Kortbedrägeri var dock fortfarande den bedrägerityp med flest anmälningar 2020 (ca 97 200 anmälda brott), följt av identitetsbedrägeri (ca 27 900) och annonsbedrägeri (ca 18 800).

De anmälda tillgreppsbrotten (stöld, rån m.m.) utgör en antalsmässigt stor del av samtliga anmälda brott – 421 000 brott av totalt 1,57 miljoner anmälda brott 2020. Antalet anmälda tillgreppsbrott har minskat under en längre tidsperiod, och dessa brott minskade även i fjol (3 procent eller ca 14 500 brott). Minskningen 2020 avsåg ett flertal olika brott, bl.a. minskade fickstölder och stölder från skolor, idrottsanläggningar och liknande. Antalet anmälda bostadsinbrott var i princip oförändrat efter att ha minskat kraftigt sedan 2017. Personrån mot unga, som ökade kraftigt mellan 2016 och 2019, minskade med 12 procent. Under våren och fram till och med juli 2020 var nivåerna av anmälda tillgreppsbrott signifikant lägre än förväntat enligt Brås prognoser. Det är en indikation på att vårens minskning av stöldbrott delvis var en konsekvens av förändrade beteenden kopplat till pandemin. Pandemins påverkan är särskilt tydlig för de typer av tillgreppsbrott som ökade i början av 2020 jämfört med 2019, för att sedan minska från mars månad. Det gäller exempelvis bostadsinbrott och personrån.

Skadegörelsebrotten utgör också en betydande andel av de anmälda brotten, 15 procent år 2020. Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att skadegörelsebrott som har skett vid olika tidpunkter ofta anmäls vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år. Antalet anmälda skadegörelsebrott har varierat kraftigt över åren utan någon tydlig trend, men med betydande påverkan på det totala antalet anmälda brott enskilda år. År 2020 ökade antalet anmälda skadegörelsebrott med 29 000 brott jämfört med året innan, vilket motsvarar 14 procent.

Narkotikabrott är ett ingripandebrott där myndigheternas arbete har stor betydelse för hur många brott som anmäls. Antalet anmälda narkotikabrott ökade med 10 procent 2020 jämfört med 2019. En del av ökningen kan kopplas samman med polisens insatser inom ramen för operation Rimfrost. Även tillfälliga resursomläggningar inom polisen till följd av pandemin kan ha bidragit till ökningen.

De anmälda sexualbrotten fortsatte att öka 2020. Under året anmäldes åtta procent fler sexualbrott än året innan. Majoriteten av anmälningarna rör våldtäkt eller sexuella ofredanden. Antalet anmälda våldtäkter mot såväl flickor och kvinnor som pojkar ökade. Antalet anmälda våldtäkter mot män var oförändrat. Antalet anmälda sexualbrott har länge ökat i Sverige. Enligt Brå (2017:5, 2019:5 och 2020:6) kan denna utveckling delvis förklaras av en ökad uppmärksamhet kring sexualbrott, som sannolikt har resulterat i en högre benägenhet att anmäla sådana brott. Även en ökad tillgång till internet och smarta mobiltelefoner kan i viss mån ha bidragit till att öka förutsättningarna för förövare att begå vissa typer av sexualbrott. Över tid har antalet anmälda våldtäkter också påverkats av lagändringar (2005, 2013 och 2018) som innebär att våldtäktsbegreppet har utvidgats. Internationella jämförelser visar att

Utgiftsområde 4

Sverige har bland de högsta nivåerna av anmälda våldtäkter per capita i Europa. Brå har i en jämförande studie av bl.a. anmälda våldtäkter tagit hänsyn till hur lagstiftningen är utformad och hur statistiken förs i Sverige och andra europeiska länder (2020:2). Studien visar att Sverige skulle hamna någonstans i mitten av den europeiska statistiken över anmälda våldtäkter om vi hade haft liknande lagstiftning och samma sätt att föra statistik som exempelvis Tyskland.

Antalet anmälda fall av misshandel minskade något 2020 i jämförelse med året innan, vilket framför allt beror på att misshandel mot män 18 år eller äldre av obekant minskat. Det finns indikationer på att minskningen åtminstone delvis kan förklaras av ett begränsat nöjesliv till följd av pandemin. Även anmäld misshandel mot barn minskade, efter att ha ökat under flera decennier vilket bl.a. beror på en ökad anmälningsbenägenhet vid exempelvis förskolor och skolor. Minskningen 2020 kan bero på att barn vistats fysiskt i skolan i mindre utsträckning än tidigare på grund av pandemin. Anmäld misshandel mot kvinnor 18 år eller äldre ökade totalt sett med 3 procent och skedde inom kategorin misshandel av bekant. På grund av ändringar i Polismyndighetens sätt att registrera brott är det inte möjligt att avgöra vilken typ av bekantskap som stod för ökningen.

Tabell 2.4 Anmälda brott och procentuell utveckling

Antal anmälda brott Procentuell förändring Procentuell förändring 2020 sedan 2011 sedan 2019 Misshandel 83 240 -7 -2 Sexualbrott 25 030 47 8 Tillgrepp 421 495 -23 -3 Bedrägeri 202 401 93 -11 Skadegörelsebrott 233 610 39 14 Brott mot trafikbrottslagen 84 438 9 -1 Brott mot narkotikastrafflagen 124 044 39 10

Samtliga brott 1 566 872 11 1

Källa: Officiell kriminalstatistik.

Långt ifrån alla brott anmäls och benägenheten att anmäla kan variera över tid och mellan olika brottskategorier. Antalet anmälda brott är följaktligen ingen tillförlitlig indikator på brottslighetens utveckling. Exempelvis är nivån på antalet anmälda trafikoch narkotikabrott i stor utsträckning ett resultat av polisens spanings- och ingripandeverksamhet. Frågeundersökningar som NTU är ett viktigt komplement för att kunna bedöma brottsutvecklingen.

Utsatthet för brott har minskat något enligt Nationella

trygghetsundersökningen

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) omfattar ett drygt tiotal vanliga brottstyper som drabbar enskilda personer och hushåll. I NTU 2020, som avser utsatthet för brott under 2019, uppgav 22,6 procent av de svarande att de utsatts för något brott mot enskild person. Det är något lägre än året innan, då andelen var 23,1 procent. Bland kvinnor är det 23,6 procent som uppger att de utsattes för brott mot enskild person under 2019, medan motsvarande andel för män är 21,5 procent. I undersökningen är utsattheten störst för hot, sexualbrott och trakasserier. Män uppger i större utsträckning än kvinnor att de har utsatts för misshandel, personrån, hot och bedrägerier, medan en större andel kvinnor än män uppger att de har utsatts för sexualbrott och trakasserier. Det är också vanligare att kvinnor uppger att de utsatts för brott av närstående. I NTU 2019, som avser utsatthet för brott 2018, uppgav de

Utgiftsområde 4

kvinnor som utsatts för misshandel att gärningspersonen i 35 procent av fallen var en närstående. Motsvarande andel bland män var 15 procent.

Ökningen av anmälda bedrägeribrott har under åren också återspeglats i Nationella trygghetsundersökningen, om än inte lika tydligt. En förklaring till detta kan vara att undersökningen inte omfattar brott som riktas mot företag. Att anmälda bedrägeribrott minskade något 2019 kan också skönjas i utsattheten för bedrägerier, som i princip var oförändrad 2019 jämfört med 2018. Från och med NTU 2017 redovisas utsattheten för bedrägerier uppdelat på försäljningsbedrägerier och korteller kreditbedrägerier. Det är ungefär lika vanligt att bli utsatt för var och en av dessa typer av bedrägerier, ca 5 procent uppgav att de utsatts under 2019. Sedan 2017 har även brottstyperna nätkränkning och fickstöld tillkommit i undersökningen. Som framgår av tabell 2.5 nedan var utsattheten för fickstöld ungefär densamma för både män och kvinnor 2019, medan en något högre andel män än kvinnor utsattes för nätkränkning.

Tabell 2.5 Andel utsatta för brott mot person 2019

Procent Samtliga Män Kvinnor Misshandel 3,6 4,6 2,7 Hot 9,2 9,5 8,9 Sexualbrott 5,6 1,4 9,4 Personrån 1,5 2,3 0,7 Fickstöld 2,7 2,6 2,7 Försäljningsbedrägeri 5,1 5,7 4,5 Kort-/kreditbedrägeri 5,3 5,9 4,8 Nätkränkning 2,6 2,8 2,4

Något brott mot enskild person 22,6 21,5 23,6

Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

Efter några år på lägre nivåer har utsattheten för misshandel i NTU ökat något sedan 2016, från 3,1 procent till 3,6 procent 2019. Utsattheten för misshandel bland unga män, som är den mest utsatta gruppen, är dock fortfarande lägre än i början av mätningarna (se diagram 2.3). Uppgifter från Socialstyrelsens patientregister visar också att allt färre personer det senaste decenniet har intagits i slutenvård och öppen specialistvård på grund av misshandel, en utveckling som är än mer tydlig i relation till den växande befolkningen.

Sexualbrott i NTU innefattar ett brett spektrum av brott – från straffrättsligt lindrigare händelser såsom kränkande sexuella kommentarer, till mycket allvarliga brott såsom våldtäkt. Mellan 2014 och 2017 ökade den självrapporterade utsattheten för sexualbrott påtagligt, särskilt bland kvinnor men även bland män. Utsattheten minskade dock både 2018 och 2019. Mest utsatta är yngre kvinnor (se diagram 2.3). Utsattheten för allvarliga sexualbrott är betydligt mindre och har också legat på en mer stabil nivå de senaste åren. De senaste årens utveckling av utsatthet för sexualbrott är svårtolkad. Enligt Brå (2019:5) avser de senaste årens ökningar i NTU främst mindre allvarliga sexualbrott. Till en betydande del torde detta handla om en ökad benägenhet att tala öppet om sin utsatthet. Enligt Brå är det dock inte möjligt att dra några säkra slutsatser kring utvecklingen och sexualbrotten behöver även fortsättningsvis följas noga över tid.

Utgiftsområde 4

Diagram 2.3 Andel unga kvinnor och män (16 – 24 år) utsatta för misshandel och

sexualbrott

Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Män 16-24 år – sexualbrott Kvinnor 16-24 år – misshandel Kvinnor 16-24 år – sexualbrott Män 16-24 år – misshandel Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

NTU mäter också egendomsbrott mot hushåll. Dessa har minskat sedan mätningarna började 2006, vilket beror på att de fordonsrelaterade brotten har blivit färre. Andelen utsatta för egendomsbrott var oförändrad 2019 jämfört med 2018. Det vanligaste egendomsbrottet mot hushåll är cykelstöld. Under 2019 uppgav drygt 11 procent att de utsattes för cykelstöld, en nivå som legat stabilt under hela mätperioden. Knappt 2 procent av hushållen uppger att de utsatts för bostadsinbrott under 2019, en siffra som varit relativt stabil genom åren.

Utsattheten för brott är ojämnt fördelad i befolkningen. NTU 2020 visar att 6 procent hade drabbats av tre fjärdedelar av de brott mot person som rapporterades i undersökningen. Särskilt utsatta grupper är ensamstående föräldrar och svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar. Yngre är mer utsatta för brott än äldre men i studien Brott mot äldre (Brå 2018:7) konstaterar Brå att många äldre är särskilt sårbara för exempelvis vissa typer av bedrägerier och stölder i hemmet av åldersrelaterade skäl.

NTU mäter även självrapporterad utsatthet för hatbrott. Hatbrott med främlingsfientliga motiv är klart vanligast, oftast uttryckta som hot eller trakasserier. Enligt de senaste resultaten, som avser ett medelvärde för åren 2014 – 2016, uppgav 1,6 procent av befolkningen att de utsatts för främlingsfientliga hatbrott (Brå 2018:10). Kvinnor och män är utsatta för främlingsfientliga hatbrott i ungefär samma utsträckning (1,3 respektive 1,9 procent under perioden 2014 – 2016). Utsattheten för hatbrott är tydligt högre bland yngre åldersgrupper, brotten sker ofta på allmänna platser och gärningspersonen är vanligtvis obekant för brottsoffret. Efter metodförändringar i NTU är det inte möjligt att beskriva andelen utsatta för hatbrott i hela befolkningen. Däremot framgår att av de personer som uppgav att de blivit utsatta för något brott (misshandel, hot, sexualbrott, personrån, trakasserier eller nätkränkning, eller en kombination av flera av dessa brott) under 2018 var det totalt 22 procent av männen och 18 procent av kvinnorna som angav att det fanns ett hatbrottsmotiv.

Som tidigare nämnts är otryggheten enligt NTU tydligt högre i vissa socialt utsatta områden än i landet som helhet. I dessa områden är även utsattheten för brott högre men skillnaden är relativt liten och har minskat över tid (Brå 2018:9). En möjlig förklaring till att otryggheten ändå är väsentligt mer utbredd i dessa områden kan vara att det där i högre grad förekommer brottslighet som inte fångas upp av NTU, såsom skjutningar och öppen narkotikahandel. Brå har visat att ordningsproblem som

Utgiftsområde 4

nedskräpning, buskörningar och skadegörelse i betydligt högre utsträckning upplevs som ett problem i dessa områden (2018:6). Det finns även i olika grad en tystnadskultur mot rättsväsendet i socialt utsatta områden. Orsakerna till tystnadskulturen uppges vara rädsla för hot och våld, att en polisanmälan inte leder till något och bristande förtroende för polis och andra myndigheter (Brå 2019:10).

Det dödliga våldet fortsätter att öka

Det går varken utifrån kriminalstatistik eller NTU att få en heltäckande bild av den brottslighet som begås av kriminella nätverk. Enligt Brå (2016:12) finns en bredd av aktörer och nätverk inom organiserad brottslighet med delvis olika sammansättning och karaktär och som ägnar sig åt många olika typer av brott. Enligt den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet 2019 bedömer myndigheterna att bl.a. den ökade globaliseringen och digitaliseringen påverkar organiserad brottslighet. De kriminella nätverken arbetar alltmer gränsöverskridande. Brottsligheten mot välfärds- och förmånssystemen är fortsatt omfattande. Det kan handla om felaktiga arbetstillstånd, osanna intyg och felaktig folkbokföring som bidrar till att orsaka felaktiga utbetalningar. För att få en bättre bild av den organiserade brottslighetens utveckling har Polismyndigheten tagit fram en nationell modell för att kartlägga kriminella nätverk.

Enligt statistik från Polismyndigheten har antalet skjutningar med dödlig utgång ökat kraftigt, från ca 10 fall per år i början av 2000-talet, till omkring 45 fall per år de senaste tre åren. De inblandade var yngre i slutet av perioden 2005 – 2017 än i början visar en studie från Brå (2020:4). Enligt uppgifter från Socialstyrelsens patientregister har även antalet personer som vårdats i sluten eller specialiserad öppenvård till följd av skottskada ökat de senaste tio åren, från knappt 90 personer 2011 till 135 2020, och av dessa är en majoritet män. Enligt Polismyndigheten uppgick det totala antalet skjutningar 2020 till 366, vilket är något fler än 2019 och 2018, då 334 respektive 306 skjutningar bekräftades. Antalet sprängningar minskade något 2020 jämfört med 2019. Enligt statistik från Brå anmäldes 215 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning 2020, motsvarande siffra för 2019 var 257 fall.

Narkotikabrottsligheten är en central del av den brottslighet som har koppling till kriminella nätverk. Den är också nära kopplad till våldsbrottsligheten. Uppgifter från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) visar att narkotikabruket ökat något under senare år, i synnerhet användning av cannabis och narkotikaklassade läkemedel. Antalet narkotikarelaterade dödsfall har blivit fler de senaste tio åren. Under de senaste åren har ungefär en fjärdedel av dödsfallen rört kvinnor (CAN 2019 rapport 180).

Skjutvapenvåldet har ofta sin grund i konflikter med koppling till narkotikamarknaden eller i personliga relationer (Brå 2019:3 och Polismyndigheten A193.902/2021). Användning av skjutvapen kan även vara ett sätt att bygga upp, stärka och upprätthålla en position i den kriminella miljön, samtidigt som våldet kan öka behovet av att skydda sig från andra individer som agerar på samma sätt.

År 2020 konstaterades 124 fall av dödligt våld. Det är 13 fler fall än året innan och den högsta siffran sedan mätningens start 2002. Sett till befolkningsmängden var dock nivån något högre 2007. Över tid har vissa typer av dödligt våld minskat, medan andra ökar. Antalet fall av dödligt våld med skjutvapen har ökat betydligt, medan dödligt våld mot barn och alkoholrelaterat dödligt våld mellan vuxna män har minskat. Sett ur ett längre tidsperspektiv är det dödliga våldet totalt sett lägre i dag än vad det var under början av 1990-talet sett till befolkningsmängden. Det dödliga våldet mot kvinnor har också minskat under de senaste decennierna. Särskilt tydligt är detta i förhållande till befolkningsutvecklingen. År 2020 uppgick antalet fall av dödligt våld

Utgiftsområde 4

mot kvinnor till 25 fall, vilket är samma antal som 2019. Drygt hälften av dessa fall avsåg situationer där offer och förövare var eller hade varit närstående genom en parrelation (13 fall, vilket är 3 färre fall än 2019). Den långsiktiga trenden är att dödligt våld mot kvinnor inom ramen för nära relation har minskat något. Brå har studerat diagnosticerad psykisk ohälsa hos gärningspersoner vid dödligt våld (2020:7). Studien visar att det är cirka sju gånger vanligare för gärningspersonerna, både kvinnor och män, att ha haft kontakt med psykiatrin året före brottet, än vad det är under ett kalenderår i befolkningen.

Fortsatt högt och något ökande förtroende för rättsväsendet

Förtroendet för rättsväsendet fortsatte att öka 2020, då 49 procent uppgav att de hade ganska eller mycket stort förtroende för rättsväsendet som helhet. Motsvarande andel 2019 var 48 procent. Kvinnor har något högre förtroende för rättsväsendet än vad män har (se diagram 2.4). Det är också något vanligare att personer i medelåldern har högt förtroende för rättsväsendet än yngre och äldre. Personer med minst en svenskfödd förälder har ett högre förtroende för rättsväsendet som helhet än utrikesfödda personer, som i sin tur har ett högre förtroende än personer som är svenskfödda och har två utrikesfödda föräldrar.

Diagram 2.4 Förtroende för rättsväsendet

Andel med mycket eller ganska stort förtroende 70 60 50 40 30 20 10 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Män Kvinnor Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

Nivån på förtroendet skiljer sig åt mellan olika myndigheter i rättsväsendet, vilket delvis kan bero på deras olika uppgifter och roller. År 2020 ökade förtroendet för alla myndigheter i rättsväsendet jämfört med 2019 (se diagram 2.5). För samtliga myndigheter är förtroendet högre än vid den första undersökningen 2007 även om nivåerna har varierat något under perioden. För Polismyndigheten är förtroendet också det högsta uppmätta sedan mätningarna startade. De skillnader i förtroende för rättsväsendet som helhet mellan kön, härkomst och ålder som beskrivits ovan gäller på det stora hela även för de enskilda myndigheterna.

Utgiftsområde 4

Diagram 2.5 Förtroende för myndigheter i rättsväsendet

Andel med mycket eller ganska stort förtroende 70 60

50 40 30

20 10 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Polisen Åklagarna Domstolarna Kriminalvården Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

2.5.2 Flödet i rättskedjan En viktig del i bedömningen av rättsväsendets resultat är att följa upp hur de brott som anmäls hanteras i rättskedjans olika delar. I detta avsnitt redovisas statistik över anmälda brott, utredning och lagföring samt verkställighet av utdömda påföljder. Domstolarnas verksamhet redovisas separat eftersom domstolarna inte enbart hanterar brottmål. Verksamhet som inte rör ärendeflödet i brottmålsprocessen, exempelvis brottsförebyggande arbete och stöd och information till brottsoffer ingår inte i denna beskrivning utan redogörs för separat.

Fler brott har utretts och klarats upp under pandemin

Brå har gjort en genomgång av Polismyndighetens, Åklagarmyndighetens och domstolarnas arbete med polisanmälda brott under pandemin som visar att antalet ärenden som Polismyndigheten redovisat till åklagare för åtal ökade med drygt 10 000 jämfört med 2019, en ökning med 6,5 procent (Brå 2021:4). Antalet brottsmisstankar som Åklagarmyndigheten lagförde ökade med ungefär samma antal (motsvarande ca 6 procent). I båda fallen inleddes ökningen först våren 2020, när pandemin började. Även antalet avgöranden i domstol ökade, men där syns ökningen främst under hösten. Antalet avgjorda brottmål ökade med närmare 7 000 mål år 2020, en ökning med 10 procent jämfört med 2019.

En förklaring till den ökade produktionen, som syns inom alla tre myndighetsslag, är enligt Brå att i stort sett all fortbildning ställts in på grund av risken för smitta. För Polismyndighetens del har pandemin också lett till att vissa arbetsuppgifter i princip har försvunnit, såsom kommenderingar på större idrottsevenemang, demonstrationer, statsbesök m.m.

Många domstolar ställde in planerade rättegångar under våren 2020 på grund av smittorisken. Men allt eftersom har domstolarna hittat nya vägar att genomföra målen. Det handlar både om att i större utsträckning genomföra målen med hjälp av video och att utnyttja möjligheten att avgöra målet på handlingarna i de fall där lagen tillåter det. Den ökning av antalet avgjorda mål man kan se avser dock främst enklare mål. Större, mer komplexa mål har i större utsträckning skjutits fram under 2020, till följd av svårigheter att genomföra dem under pandemin.

Utgiftsområde 4

Något ökat inflöde i rättskedjan

Enligt den officiella kriminalstatistiken anmäldes ca 1,57 miljoner brott i Sverige 2020, vilket är något fler än 2019 (ordningsböter som utfärdas av polis ingår inte i denna statistik). Ett ärende som inkommer till en brottsbekämpande myndighet innehåller ett eller flera anmälda brott. Under 2020 ökade antalet inkomna ärenden till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Till Polismyndigheten inkom 1,28 miljoner brottsärenden, exklusive ärenden från kamerabevakning med trafiksäkerhetskameror. Det är en ökning med 1,2 procent i förhållande till året innan och nästan 8 procent under en tioårsperiod. Antalet inkomna ärenden till Åklagarmyndigheten uppgick till 181 400, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Även vid Ekobrottsmyndigheten ökade antalet registrerade inkomna ärenden. Ökningen motsvarade 28 procent jämfört med året innan och uppgick till 9 518 ärenden. En anmälan som inkom till Ekobrottsmyndigheten under 2019, som innefattade ett stort antal ärenden, registrerades först 2020 vilket förklarar huvuddelen av den stora ökningen mellan åren. Under en tioårsperiod har antalet ärenden som inkommer till Ekobrottsmyndigheten lite mer än fördubblats.

Rättsväsendets förutsättningar att hantera och klara upp de anmälda brotten är i stor utsträckning beroende av vilken typ av brott som anmäls. För att tolka utredningsresultatet krävs därför kunskap om de anmälda brottens karaktär och sammansättning. Den anmälda brottsligheten kan grovt delas in i tre kategorier med olika förutsättningar för utredningsarbetet: ingripandebrott samt offerbrott med eller utan interaktion mellan gärningspersonen och den brottsdrabbade. Ingripandebrott såsom trafik- och narkotikabrott är generellt sett relativt enkla att klara upp medan offerbrott med interaktion, såsom hot och misshandel, i allmänhet bedöms vara medelsvåra att klara upp. Offerbrott utan interaktion, exempelvis skadegörelse samt vissa stölder och bedrägerier, är överlag svåra att klara upp.

Majoriteten av de brott som anmäldes 2020 var offerbrott utan interaktion (ca 55 procent), följt av offerbrott med interaktion (ca 23 procent) och ingripandebrott (ca 22 procent). Fördelningen är i princip densamma som 2019. Andelen ingripandebrott har minskat något under de senaste tio åren, medan andelen offerbrott utan interaktion varit på en stabil nivå. Andelen brott med interaktion mellan brottsoffer och gärningsperson har däremot ökat något. Brå (kortanalys 1/2018) har tidigare konstaterat att förändringar i sammansättningen av anmälda brott har påverkat andelen uppklarade brott över tid. Sådana förändringar kan nästan helt förklara den ökade andelen uppklarade brott under perioden 2001 – 2010, medan den minskade andelen uppklarade brott under perioden 2010 – 2016 till en fjärdedel kan förklaras av sådana förändringar i sammansättningen av den anmälda brottsligheten.

Det finns också tecken på att viss brottslighet blivit mer tidskrävande att utreda. Brå (2017:4) har bedömt att antalet omfattande ärenden i rättsväsendet ökade från mitten av 2000-talet till mitten av 2010-talet. Det rörde främst ärenden om ekonomisk brottslighet, våldsbrott och narkotikabrott, ofta med ett omfattande analys- och bevismaterial, internationella inslag eller ett stort antal misstänkta, brottsoffer och vittnen. En ökning av sådana omfattande ärenden kan innebära att resurser behöver omfördelas inom en myndighet, t.ex. från verksamheter med större ärendeproduktion, vilket kan påverka det samlade resultatet negativt. Omfattande ärenden kan kräva stora resurser, även om de är få till antalet. Av Ekobrottsmyndighetens årsredovisning framgår att särskilt krävande ärenden endast utgör ett par procent av det totala ärendeinflödet vid myndigheten men att hanteringen av dessa ärenden står för ca 44 procent av myndighetens samlade kostnader för utredning och lagföring. Det är dock generellt svårt att i siffror bedöma i hur stor utsträckning sådana omfattande ärenden påverkar myndigheternas sammantagna resultatutveckling i proportion till förbrukade resurser.

Utgiftsområde 4

Personuppklarade brott

I diagram 2.6 nedan illustreras den procentuella utvecklingen av antalet skäligen misstänkta personer, antalet ärenden som Polismyndigheten redovisat till åklagare, antalet lagförda personer vid Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt antalet personuppklarade brott sedan 2007. Ärenden som Polismyndigheten redovisar till åklagare är färdigutredda ärenden som redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan. Lagförda personer avser personer som åklagare har fattat beslut om att åtala eller på annat sätt lagföra. Med personuppklarade brott avses brott för vilka åklagare har beslutat om åtal, meddelat åtalsunderlåtelse eller utfärdat strafföreläggande, dvs. brott till vilka det har knutits en eller flera gärningspersoner. Huvuddelen av de misstänka och lagförda personerna är män, andelen kvinnor var 23 respektive 17 år 2020. Det är något högre än åren dessförinnan.

Det generella mönstret kännetecknas av tydliga ökningar åren efter 2007 följt av markanta minskningar under senare år. Med undantag för antalet misstänkta personer är nivåerna lägre än för tio år sedan. Särskilt tydligt har antalet ärenden redovisade från Polismyndigheten till åklagare minskat. Sedan 2017 ökar dock antalet ärenden redovisade till åklagare och antalet personuppklarade brott. Det går även att se en ökning av det totala antalet personer med lagföringsbeslut hos åklagare under senare år, men nivåerna är fortfarande lägre än före 2014.

År 2020 personuppklarades 224 000 brott, vilket är en ökning med knappt 6 procent i förhållande till 2019. Antalet personuppklarade brott ökade för brottskategorierna brott mot person, skadegörelse och narkotikabrott, och minskade för stöld- och tillgreppsbrott, bedrägeribrott och trafikbrott. Antalet ärenden redovisade till åklagare ökade i alla brottskategorier utom butikstillgrepp.

Diagram 2.6 Procentuell utveckling sedan 2007 av antalet skäligen misstänkta

personer, ärenden redovisade till åklagare, personuppklarade brott

och lagförda personer hos Åklagarmyndigheten och

Ekobrottsmyndigheten

Procent 30 20 10 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 -10 -20 -30 -40 Skäligen misstänkta personer Ärenden redovisade till åklagare Personuppklarade brott Lagförda personer Anm: Definitionen av personuppklarade brott förändrades något i och med en revidering av statistiken 2014. Detta medförde en generell nivåhöjning av antalet personuppklarade brott. Jämförelser mellan perioden 2007–2013 och perioden 2014–2020 ska därför göras med försiktighet. Observera också att den procentuella ökningen 2014–2020 i diagram 2.6 är i relation till nivån 2007, som är beräknad enligt den tidigare definitionen av personuppklarade brott. Källa: Officiell kriminalstatistik samt uppgifter från Polismyndighetens, Ekobrottsmyndighetens och Åklagarmyndighetens årsredovisningar.

Som framgår av diagram 2.7 nedan har andelen personuppklarade brott totalt länge minskat. År 2016 var andelen personuppklarade brott den lägsta på flera decennier. Att andelen ärenden som Polismyndigheten redovisar till åklagare av avslutade ärenden har minskat på ett liknande sätt indikerar att minskningarna kan härledas

Utgiftsområde 4

redan till detta led. Sedan 2017 har dock såväl andelen ärenden redovisade till åklagare som andelen personuppklarade brott ökat marginellt. Andelen ärenden som redovisas till åklagare av bearbetade ärenden, dvs. av ärenden där Polismyndigheten inlett förundersökning eller annan utredning, uppvisar över tid också en successiv minskning. De senaste tre åren har andelen dock ökat, även om ökningen var marginell 2020. Detta bedöms bero på att antalet bearbetade ärenden ökade. Andelen ärenden som redovisas till åklagare av bearbetade ärenden ökade i flertalet brottskategorier under 2020. Den minskade endast för narkotikabrott, tillgrepp i butik och övriga brottsbalksbrott. Andelen är högst i de brottskategorier som helt eller till stor del består av s.k. ingripandebrott – narkotikabrott, trafikbrott och tillgrepp i butik.

Diagram 2.7 Andelen ärenden redovisade till åklagare av avslutade ärenden,

andelen ärenden redovisade till åklagare av bearbetade ärenden

samt andelen personuppklarade brott

Procent 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Andel ärenden redovisade till åklagare av avslutade ärenden Andel ärenden redovisade till åklagare av bearbetade ärenden Andel personuppklarade brott Anm: Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på de handlagda brotten i stället för på de anmälda brotten. Justeringen har en marginell påverkan på resultatet. Det är därför möjligt att jämföra den totala personuppklaringsprocenten för att studera utvecklingen över tid. På motsvarande sätt redovisas från och med 2015 andelen ärenden redovisade till åklagare av avslutade ärenden, i stället för som tidigare andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden. Källa: Officiell kriminalstatistik samt uppgifter från Polismyndighetens årsredovisningar.

Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas direkt på plats av bl.a. polis. Från och med 2020 hämtas statistiken för ordningsbot från en ny statistikkälla där även digitala ordningsböter ingår. Uppgifter från den tidigare källan finns till och med 2019 och från den nya från och med 2018 (se diagram 2.8). Polismyndigheten har till följd av pandemin kunnat lägga mer tid på hastighetskontroller under 2020, vilket förklarar en del av ökningen av antalet utfärdade ordningsböter. Den stora ökningen kan dock framför allt tillskrivas införandet av digital ordningsbot, vilket har effektiviserat utfärdandet av ordningsböter.

Utgiftsområde 4

Diagram 2.8 Utfärdade ordningsböter

Antal 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Antal utfärdade ordningsböter Antal utfärdade ordningsböter – ny

Anm: Från och med 2020 hämtas statistiken för ordningsbot från en ny statistikkälla där även digitala ordningsböter ingår. Antal ordningsböter avviker därför här något från, och kan ej jämföras med, tidigare redovisade uppgifter. Den nya statistikkällan omfattar data från och med oktober 2017 och redovisas därför från och med 2018. Skillnaden mot den gamla källan är dock relativt liten: för 2018 ger den nya källan 3 procent färre ordningsböter än den gamla. För 2019 är skillnaden större och i motsatt riktning beroende på att den gamla källan inte fångade digital ordningsbot, som började införas under 2019. Källa: Polismyndigheten.

Möjligheterna till ekonomisk vinning är en av de främsta drivkrafterna för en stor del av brottsligheten i samhället. Genom att kombinera arbetet med utredning och lagföring med insatser för att ta brottsvinster från kriminella genom förverkande kan rättsväsendet minska incitamenten att begå brott. Under 2020 framställdes t.ex. nästan 1 450 förverkandeyrkanden genom åklagare till ett belopp om totalt drygt 680 miljoner kronor. Det var en kraftig ökning, med 550 miljoner kronor, jämfört med föregående år som kan förklaras av några få yrkanden med höga belopp. Det är framför allt ett yrkande om förverkande på ca 260 miljoner kronor i ett av Ekobrottsmyndighetens pensionsärenden som bidragit. Beloppen kan variera betydligt mellan åren beroende på enskilda ärenden som omfattar stora belopp. Vidare lagfördes 1 656 personer för penningtvättbrott, vilket är en ökning med 599 personer jämfört med året innan. Med lagföring avses här beslut om åtal, strafföreläggande, åtalsunderlåtelse och företagsbot.

Antalet lagföringsbeslut och domslut

I linje med utvecklingen av antalet ärenden redovisade till åklagare och antalet personuppklarade brott ökade antalet lagföringsbeslut fram t.o.m. 2009 varefter utvecklingen vände. Med lagföringsbeslut avses här fällande dom i tingsrätt, godkänt strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Under perioden 2009 – 2017 minskade antalet lagföringsbeslut varje år. År 2018 – 2019 ökade antalet lagföringsbeslut igen och ökningen fortsatte under 2020. Under 2020 fattades drygt 109 000 lagföringsbeslut, vilket är ca 5 000 fler beslut än 2019. Av samtliga lagföringsbeslut 2020 avsåg 17 procent kvinnor och 83 procent män, en fördelning som varit likartad de senaste tio åren.

Antalet sakprövade brottmål i tingsrätt och antalet fällande domslut i sådana mål följer en liknande utveckling. Efter att ha ökat tydligt mellan 2007 och 2010 minskade dessa fram till 2016. Sedan 2017 ökar dock antalet domslut i tingsrätt igen. År 2020 ökade antalet domslut med 10 procent jämfört med 2019, till ca 69 000 domslut. Som framgår av diagram 2.9 nedan utgjordes ökningen i antalet domslut fram till 2010 huvudsakligen av enklare mål där påföljden bestämdes till böter. Ökningen 2020 utgörs också främst av domslut med påföljden böter men även domslut med påföljden fängelse och övriga domslut ökade något under året.

Utgiftsområde 4

Brå har utvärderat tillämpningen av den nya sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft den 1 juli 2018 (Brå 2020:6). Utvärderingen visar att lagen redan fått effekt, bl.a. i form av att nya typer av fall har gått till domstol. Antalet åtal och fällande domar har ökat efter lagändringarna; antalet fällande domar ökade med 75 procent 2019 jämfört med 2017.

Diagram 2.9 Domslut i tingsrätt fördelat på påföljderna fängelse, böter och övriga

domslut

Antal domslut 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Fängelse Böter Övriga domslut Källa: Officiell kriminalstatistik.

En del av de enklare brottmålen avgörs på handlingarna och är därmed generellt sett mindre resurskrävande än mål som avgörs efter huvudförhandling. Över tid har allt fler brottmål kommit att avgöras utan huvudförhandling (se diagram 2.10 nedan). Det beror i stor utsträckning på en regelförändring 2008 som innebar utvidgade möjligheter att avgöra brottmål på handlingarna. Andelen brottmål som avgörs med huvudförhandling har fortsatt att minska något även under senare år.

Diagram 2.10 Andel sakprövade mål i tingsrätt och hovrätt som avgjorts efter

huvudförhandling

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Sakprövade brottmål som avgjorts vid huvudförhandling – tingsrätt Sakprövade brottmål som avgjorts vid huvudförhandling – hovrätt Källa: Domstolsverket.

Domstolarnas belastning avseende brottmål har dock ökat genom att tiderna för huvudförhandling har blivit längre. År 2020 upptog en genomsnittlig huvudförhandling i tingsrätt ca 2,2 timmar, jämfört med 1,5 timmar 2007. I hovrätt har den genomsnittliga tiden för huvudförhandling ökat från 3,8 till 4,2 timmar under

Utgiftsområde 4

samma period. En viktig bidragande orsak till detta är den ovan nämnda reformen 2008; med fler mål som avgörs på handlingarna ökar den genomsnittliga förhandlingstiden för de brottmål som fortfarande går till huvudförhandling (Brå 2017:4). Emellertid har också mer komplicerade brottmål, som kräver särskilt långa förhandlingstider, blivit fler och tar allt mer resurser i anspråk. Enligt uppgifter från Domstolsverket utgjorde huvudförhandlingar som pågick över 18 timmar ca 13 procent av den totala förhandlingstiden i tingsrätt och hovrätt 2017. År 2020 hade denna andel ökat till drygt 18 procent. Antal avgjorda större mål, de med huvudförhandling över 18 respektive 30 timmar, ökade i både antal och huvudförhandlingstid jämfört med 2019. Detta kan vara ett tecken på att rättsväsendet i allt större utsträckning hanterar komplex brottslighet som är tidskrävande att utreda och lagföra.

Antal utdömda fängelseår och beläggning i Kriminalvården

Sett ur ett längre tidsperspektiv har antalet domslut med påföljden fängelse minskat. Antalet domslut med påföljden fängelse ökade 2018 för första gången på tio år, en ökning som fortsatte under 2019 och 2020. År 2020 utdömdes ca 11 200 påföljder med fängelse som huvudpåföljd, vilket är ca 270 fler än året innan men samtidigt ungefär 30 procent färre än i mitten av 00-talet. De flesta intagna i anstalt är män, andelen kvinnor som är nyintagna i fängelse uppgick 2020 till 7 procent, en andel som är relativt stabil över tid. Straffmassan, dvs. den totala utdömda fängelsetiden under ett kalenderår, har också minskat under samma period men ökade tydligt 2018 – 2020. Medelbeläggningen i häkte, anstalt och medelantalet klienter i frivård, ökar också sedan 2017 efter flera år av tydliga minskningar. Mellan 2017 och 2020 har medelbeläggningen i anstalt och häkte ökat med sammanlagt närmare 1 300 intagna, vilket är en ökning med 24 procent.

Diagram 2.11 Utdömd straffmassa i antal fängelseår samt medelbeläggning i

anstalt

Straffmassa (antal fängelseår) samt medelbeläggning (antal personer) 12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Straffmassa Medelbeläggning i anstalt

Källa: Officiell kriminalstatistik samt Kriminalvård och statistik.

På regeringens uppdrag analyserade Kriminalvården 2019 orsakerna till den ökade beläggningen i häkte och anstalt (Ju2019/03999). Kriminalvården konstaterade då att den ökade beläggningen i häkte mellan hösten 2018 och början av 2019 främst berodde på längre häktningstider och inte fler häktade. Enligt Kriminalvården har ökningen av medelbeläggningen i häkte under 2020 varit kraftigare än prognosticerat. Myndigheten konstaterar att under 2020 har häktningstiderna fortsatt att öka samtidigt som antalet påbörjade häktningar har ökat.

Utgiftsområde 4

Den ökade beläggningen i anstalt beror enligt analysen på både ett ökat inflöde av klienter och längre strafftider. Som delförklaring pekar Kriminalvården på de senaste årens straffskärpningar, som kan ha bidragit till längre strafftider och ändrade prioriteringar inom myndigheterna. Man ser även ett ökat inflöde av klienter som begått brott som träffas av det myndighetsgemensamma uppdraget för att bekämpa den organiserade brottsligheten, vilket troligen också bidragit till ökningarna. Beläggningen i anstalt har fortsatt att öka under 2020, även om inflödet av klienter har avstannat och är något lägre än 2019. Däremot har strafftiderna ökat, vilket har drivit på beläggningsutvecklingen och det växande platsbehovet. I genomsnitt har strafftiderna blivit nästan 40 dagar längre under 2020 jämfört med året innan.

Den ökande beläggningen har inneburit utmaningar för framför allt Kriminalvården. Med hjälp av personalförstärkningar, tillskapande av tillfälliga platser och överbeläggningar, t.ex. genom att placera två intagna i samma rum, har myndigheten kunnat ta emot fler intagna än verksamheten normalt är dimensionerad för. Ett intensivt expansionsarbete pågår inom myndigheten. Trots den ansträngda beläggningssituationen har antalet allvarliga incidenter mellan intagna fortsatt att minska. Däremot har en ökning skett av rapporteringen av allvarliga våldsincidenter mot personal, något som myndigheten bedömer delvis hänger samman med den höga beläggningen, men även bl.a. med besluten om att begränsa besöks- och permissionsmöjligheter till följd av pandemin. Antalet rymningar och avvikelser var på samma nivå som föregående år totalt sett, men en tydlig ökning har skett av direktavvikelser från anstalter i den lägsta säkerhetsklassen. Andelen intagna i häkte som har fått del av isoleringsbrytande åtgärder minst två timmar per dygn minskade något under året. Kriminalvården bedömer att det delvis beror på den kraftiga begränsningen av möjligheten att ta emot besök från anhöriga och civilsamhällets organisationer till följd av pandemin. Den 1 juli 2021 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär förbud mot isolering av häktade och anhållna barn och att tidsgränser för häktning införs. Det införs också en bestämmelse om att den som är under 18 år och är gripen eller anhållen som utgångspunkt ska placeras på något annat ställe än i polisarrest.

Återfall i brott

Statistiken över återfall i brott visar hur vanligt det är att personer lagförs på nytt efter frigivning eller annan tidigare lagföring. Den senaste slutliga statistik från Brå som finns tillgänglig är från 2014 medan preliminär statistik finns från 2018. Återfallsproblematiken är särskilt tydlig bland män, ca 27 procent av männen återfaller i något nytt brott inom ett år. Motsvarande andel för kvinnor ligger runt 19 procent, enligt slutlig statistik från 2014. Störst är risken för återfall bland dem som är mest brottsbelastade sedan tidigare. Bland dem som friges efter en fängelsepåföljd återfaller 40 procent inom ett år, enligt preliminär statistik från 2018. I detta avseende är dock trenden positiv över tid. Enligt preliminär statistik återföll 54 procent av dem som frigavs från fängelse 2003 inom ett år, jämfört med 40 procent bland dem som frigavs 2018. En jämförelse mellan 2009 och 2018 visar att minskningen är särskilt tydlig bland dem som dömts till fängelsestraff på mellan fyra månader och två år (en minskning med ca 10 procentenheter). Enligt både Kriminalvården (2018) och Brå (kortanalys 4/2017) kan den minskande andelen återfall i brott efter frigivning från anstalt delvis förklaras av en förändrad klientsammansättning vad gäller exempelvis ålder, tidigare brottsbelastning och typ av brott.

Utgiftsområde 4

Diagram 2.12 Andel frigivna från anstalt som återfaller i brott inom ett år

Andel i procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Strafftid högst 6 månader Strafftid över 6 månader Källa: Officiell kriminalstatistik (preliminära siffror).

Det är svårt att med säkerhet säga i vilken utsträckning Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser har påverkat utvecklingen. Den återfallsförebyggande verksamheten inom myndigheten utgår dock från den forskning som finns i dag om vad som påverkar risken för återfall. Kriminalvårdens förmåga att bedöma risker och behov och planera dömdas verkställigheter har fortsatt att utvecklas under året. Ett välfungerande sådant arbete är en förutsättning för att kunna erbjuda adekvata insatser på individnivå. Möjligheten för Kriminalvården att erbjuda intagna full sysselsättning har varit en extra utmaning under året till följd av den fortsatt ökade beläggningen. Trots detta har sysselsättningsgraden varit i nivå med föregående år. Pandemins inverkan på sysselsättningen har inneburit försämrade möjligheter vid vissa anstalter men förbättrade möjligheter på andra, delvis till följd av tillverkning av skyddsmaterial. Studieverksamheten har påverkats negativt i många fall, t.ex. genom färre lärarledda studiepass. Trots detta var andelen intagna som studerade under tiden i anstalt i nivå med föregående år. Nära en fjärdedel av de intagna har studerat under tiden i anstalt och en dryg femtedel av målgruppen har fullföljt behandlingsprogram. Sysselsättningsgraden är likt tidigare år högre för kvinnor än för män. Kvinnor har dock deltagit i behandlingsprogram och studier i något lägre utsträckning än män men andelarna har fortsatt att öka. Andelen intagna som frigetts med någon av de i fängelselagen (2010:610) reglerade särskilda utslussningsåtgärderna var 13 procent totalt sett. För gruppen intagna med en strafftid på sex månader och över var andelen dock cirka en tredjedel. Resultatet är i nivå med föregående år.

Genomströmningstider i brottmålsprocessen

Brå har under senare år utvecklat statistik över genomströmningstider i brottmålsprocessen för handläggningen av skäliga brottsmisstankar i rättskedjan från registrering till beslut i åtalsfrågan. Den statistik som finns tillgänglig avser genomströmningstider under 2015 – 2019. För samtliga brottsmisstankar registrerade under 2019 var mediantiden från registrering till beslut i åtalsfrågan 67 dagar. Det är två dagar färre än 2018 och samma tid som 2015, vilket är det första året som det finns statistik för. Mediantiderna skiljer sig åt mellan olika brottsmisstankar. Kortast mediantid från registrering till beslut i åtalsfrågan 2019 hade tillgreppsbrott (35 dagar) och längst mediantid hade skadegörelsebrott (120 dagar). Genomströmningstiderna 2019 var generellt sett längre för brottsmisstankar mot ungdomar 15 – 17 år än för vuxna (90 respektive 65 dagar). Det motsvarar en ökning med 1 dag för ungdomar och en minskning med 2 dagar för vuxna jämfört med 2018.

Utgiftsområde 4

2.5.3 Dömande verksamhet

En fortsatt ökning av inkomna mål

Antalet inkomna mål (exklusive migrationsmål) till domstolarna ökade med 4 procent 2020 jämfört med 2019. Antalet avgjorda mål ökade med 8 procent och antalet balanserade mål minskade med 2 procent 2020. Utvecklingen under de senaste tio åren framgår av diagram 2.13.

Diagram 2.13 Utveckling av inkomna, avgjorda och balanserade mål (exklusive

migrationsmål)

Antal mål 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Inkomna Avgjorda Balanserade Källa: Årsredovisningarna 2011–2020 för Sveriges Domstolar.

Den markanta ökningen av antalet inkomna mål som började under 2017 har fortsatt under 2020. Antalet inkomna mål har ökat i alla domstolsslag. Ökningen vid tingsrätterna kan främst hänföras till fler inkomna brottmål. Det är i linje med det ökade utflödet från tidigare led i rättskedjan, ökat inflöde av förordnandemål samt att försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål lett till att fler brottmål inkommit till tingsrätterna. Totalt uppgick ökningen till 5 procent jämfört med 2019 och uppnådde de högsta nivåerna under 2000-talet. Vid hovrätterna ökade antalet inkomna mål till de högsta nivåer som uppmätts under perioden, totalt med 6 procent. Vid förvaltningsrätterna ökade inkomna mål med 2 procent. Ökningen kan främst hänföras till mål enligt socialtjänstlagen. Ökningen av inkomna mål vid kammarrätterna var 1 procent.

En ökning av avgjorda mål

För första gången under en femårsperiod var avgjorda mål fler till antalet än inkomna mål. Antalet avgjorda mål har ökat i alla domstolsslag. Vid tingsrätterna ökade antalet avgjorda mål med 7 procent jämfört med 2019, de högst uppmätta nivåerna under 2000-talet. Ökningen kan främst hänföras till brottmål. Antalet avgjorda mål vid hovrätterna ökade i alla målkategorier, totalt en ökning med 8 procent. Vid förvaltningsrätterna var ökningen 9 procent och vid kammarrätterna 26 procent. Den markanta ökningen av avgjorda mål i kammarrätterna kan främst hänföras till att ett stort antal s.k. hyperhidrosmål om ersättning för vård utomlands avgjordes under året.

Utgiftsområde 4

Marginellt kortare omloppstider

Tabell 2.6 Uppfyllelse av verksamhetsmål: genomsnittlig omloppstid i månader för

avgjorda mål och ärenden, 75:e percentilen

Verksamhets- 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 mål

Tingsrätterna

Brottmål exkl. förtursmål 5,2 4,9 4,9 4,8 4,5 4,3 4,2 4,1 3,9 4,0 5,0 Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad 7,9 7,3 7,2 7,0 7,0 6,7 6,4 6,2 6,5 7,0 7,0

Hovrätter

Brottmål exkl. förtursmål 7,4 7,2 7,6 7,5 7,1 6,5 6,1 6,3 6,7 6,9 5,0 Tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd 2,0 2,1 1,9 1,9 1,6 1,8 1,7 1,7 Tvistemål där prövningstillstånd beviljats 12,6 11,7 11,5 10,7 11,7 11,5 12,6 10,0

Förvaltningsrätter

Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 10,0 8,5 7,0 6,4 6,0 5,8 6,5 6,8 7,7 8,1 6,0

Kammarrätter

Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 7,2 6,8 7,5 7,0 7,9 7,4 11,3 5,3 5,4 8,7 6,0

Hyres- och arrendenämnder

Samtliga ärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 4,9 5,5 7,4 7,5 5,7 7,0 11,2 6,9 5,1 6,3 4,0 Anm.: Från och med 2016 är tvistemål vid hovrätter uppdelade i två delar, tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd och tvistemål där prövningstillstånd beviljats. Därför finns jämförelsetal endast tillgängliga för 2014– 2019. Källa: Årsredovisningarna 2011–2020 för Sveriges Domstolar.

Även om verksamhetsmålen för både brottmålen och tvistemålen uppnåddes i tingsrätterna under 2020 försämrades omloppstiderna något. Hovrätterna uppnådde fortsatt verksamhetsmålet för tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd. De övriga verksamhetsmålen uppnåddes inte och omloppstiderna försämrades. Vid förvaltningsrätterna och kammarrätterna försämrades omloppstiderna och verksamhetsmålen uppnåddes inte. Detsamma gäller för hyres- och arrendenämnderna. Totalt sett, i förhållande till 2019, var resultatet sämre när det gäller antalet domstolar och nämnder som uppnådde verksamhetsmålen 2020. Även utvecklingen av omloppstiderna har försämrats jämfört med 2019.

Under 2020 ökade kostnadsproduktiviteten, mätt som antalet avgjorda mål och ärenden i förhållande till de totala kostnaderna, för fjärde året i rad. Ökningen beror bl.a. på minskade fastprisberäknade kostnader och ökad arbetsproduktivitet, mätt som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft.

Några av de försvårande omständigheter som Domstolsverket framhåller för måluppfyllelsen är den ökade måltillströmningen, det stora antalet förtursmål och att målen överlag blivit mer tidskrävande. Vidare framhålls vakanta domaranställningar i kombination med långa ledtider vid återbesättning och hög personalomsättning. Som framgångsfaktorer framhålls effektiva organisationer med utvecklade arbetsmetoder, god planering samt kompetenta och lojala medarbetare. Internt utvecklingsarbete avseende t.ex. beredning, specialisering, snabbspårslösningar och effektivitetsåtgärder framhålls också.

Utgiftsområde 4

Överbalanser

Balanssituationen är en viktig faktor för att nå verksamhetsmålen. Det finns ett tydligt samband mellan balansernas storlek, åldersstrukturen (dvs. hur gamla målen är) och omloppstidernas längd. Domstolarnas totala balans kan delas upp i en så kallad arbetsbalans och en överbalans. Med arbetsbalans avses det antal mål i balans som statistiskt är förenligt med att kunna nå regeringens verksamhetsmål för omloppstider. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans.

Under perioden 2010 – 2015 minskade överbalanserna gradvis och 2015 hade domstolarna totalt sett en underbalans. År 2016 vände utvecklingen. Vid utgången av 2019 hade överbalansen ökat till ca 16 600 mål jämfört med ca 10 800 mål vid utgången av 2018. Under 2020 minskade överbalansen och vid utgången av året låg överbalansen på ca 8 900 mål. Tingsrätterna, förvaltningsrätterna och kammarrätterna hade förbättrat balansläge, endast hovrätterna ökade i överbalans. Överbalansen vid hovrätterna kan främst hänföras till ökad brottmålsbalans. Kammarrätterna stod för den kraftigaste minskningen.

Patent- och marknadsdomstolarna

Sedan den 1 september 2016 finns två särskilda domstolar som handlägger immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden.

Antalet inkomna och avgjorda mål vid Patent- och marknadsdomstolen minskade något under 2020 jämfört med 2019. Domstolen har sedan inrättandet avgjort fler mål och ärenden än vad som inkommit vilket inneburit att balanserna stadigt minskat. Sedan 2017 har balansen minskat med över 30 procent.

I Patent- och marknadsöverdomstolen minskade antalet inkomna och avgjorda mål jämfört med 2019. Även balanserna fortsatte minska under 2020 och har sedan 2019 minskat med 12 procent.

2.5.4 Brottsförebyggande arbete

Fortsatt utveckling av ett kunskapsbaserat brottförebyggande arbete

På uppdrag av regeringen tar Brå årligen fram en rapport om hur det brottsförebyggande arbetet har bedrivits och utvecklats på lokal, regional och nationell nivå (Ju2017/01526). Enligt Brå har det sammanfattningsvis skett en positiv utveckling av det brottsförebyggande arbetet. Vissa utvecklingsbehov kvarstår dock. Brå konstaterar att det under 2020 tagits flera nationella initiativ för att stärka det brottsförebyggande arbetet inom olika politikområden. Bland annat har Statens skolverk och Socialstyrelsen fått i uppdrag att, inom ramen för utvecklingsarbetet för tidiga och samordnade insatser för barn och unga, rikta särskilda insatser mot dels riskgrupper i socialt utsatta områden, dels de som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd med målet att bidra till att förebygga barns och ungas brottslighet. Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen har haft i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella eller våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar. Regeringen har även tagit initiativ till att stärka det våldsförebyggande arbetet, bl.a. genom propositionen Förebyggande av våld i nära relationer (prop. 2020/21:163). Den 1 augusti 2021 började ny lagstiftning som syftar till att förebygga våld och andra övergrepp att gälla. Våldsförebyggande frågor behandlas även i utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Utgiftsområde 4

På regional nivå har länsstyrelsernas brottsförebyggande samordnare, som inrättades 2017, fortsatt ge stöd till den lokala nivån genom bl.a. utbildningar och metodstöd. Trots att pandemin har påverkat länsstyrelsesamordnarnas arbete har det brottsförebyggande uppdraget, enligt Brå, getts samma prioritet som tidigare. En majoritet av såväl kommunernas samordnare som kommunpoliser upplever att de kan få stöd från länsstyrelserna. Polismyndigheten inrättade 2019 regionala brottsförebyggande samordnare som numera ingår i Brås nätverk för länsstyrelsesamordnarna. Under 2020 har polisens samordnare arbetat med att skapa enhetlighet och höja både status och kompetens för det brottsförebyggande arbetet inom myndigheten.

På lokal nivå är Brås bedömning att kommunernas förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat med brottsförebyggande frågor har varit ungefär desamma sedan 2017 men att det finns vissa tecken på förbättringar. Andelen kommuner som har en brottsförebyggande samordnare på minst 50 procents arbetstid har legat på en stabil nivå sedan 2017. Samtidigt har mer än hälften av kommunerna samordnare som arbetar mindre än 25 procent med brottsförebyggande frågor. Andelen lokala samordnare som gått en utbildning i brottsförebyggande arbete har ökat sedan 2017, men det är fortfarande omkring hälften som inte har gått någon utbildning. De flesta kommuner har ett lokalt brottförebyggande råd eller motsvarande strategisk samverkansorganisation. En majoritet av kommunerna har också samverkansöverenskommelser, som är ett viktigt verktyg för att skapa struktur och systematik i samverkan mellan polis och kommun.

Positiv utveckling av Brås stöd för brottsförebyggande arbete

Brå har under 2020 inlett respektive fortsatt närmare samarbeten med ett antal myndigheter. Brå har t.ex. inlett en samordning med Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Statens skolverk och Sveriges Kommuner och Regioner kring stöden för det förebyggande arbetet med unga som begår brott. Brå samverkar även med Jämställdhetsmyndigheten kring våld i nära relationer och med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i arbetet mot ekonomisk brottslighet. Brå har gett stöd till såväl strategiskt som operativt regionalt arbete, som exempelvis planering av utbildning och konferenser och stöd i enskilda frågor och utmaningar. Stödet till den lokala nivån har bl.a. innefattat uppdaterat metodstöd kring återfallsförebyggande arbete, webbaserade utbildningar i brottsförebyggande arbete och lansering av en webbversion av boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete i syfte att öka tillgängligheten. Brå fördelar ekonomiskt stöd för kunskapsutveckling av brottsförebyggande arbete, framförallt avseende utvärderingar av lokalt brottsförebyggande arbete. Sammanlagt beviljades stöd om knappt 4,3 miljoner kronor under 2020. Pilotprojektet Sluta Skjut i Malmö, som syftar till att minska dödligt våld i kriminella miljöer, har med stöd av Brå utvärderats under 2020. Antalet skjutningar i Malmö har minskat under projektperioden men det är svårt att med säkerhet fastslå att minskningen beror på projektet.

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat de satsningar som har gjorts på Brå sedan 2013. Statskontoret konstaterar att Brås stöd och samordning av det brottsförebyggande arbetet har utvecklats, och i stort sett nått regeringens intentioner (Statskontoret 2020:13). Brå har förstärkt sitt befintliga stöd till lokala brottsförebyggande aktörer och utvidgat sitt stöd till att omfatta de regionala brottsförebyggande samordnarna vid länsstyrelserna. Statskontoret bedömer att Brå behöver fortsätta att utveckla sitt arbete med att stödja och samordna aktörer på nationell nivå.

Utgiftsområde 4

Förstärkt brottsförebyggande arbete vid Polismyndigheten och

Ekobrottsmyndigheten

Ett av Polismyndighetens strategiska mål till 2024 är att stärka den lokala närvaron. På den lokala nivån är samverkan av central betydelse för såväl det brottsförebyggande som det brottsbekämpande arbetet och i detta spelar kommun- och områdespoliser en viktig roll. Enligt Polismyndighetens årsredovisning för 2020 ökade både antalet områdespoliser och kommunpoliser under föregående år jämfört med 2019.

För att successivt stärka förmågan hos områdespoliserna har det i polisregionerna vidtagits åtgärder i syfte att i takt med polistillväxten förstärka verksamheten på orter utanför regionernas huvudorter, förändra arbetstidsförläggningen, utveckla volontärverksamheten samt att i än större utsträckning rikta den polisiära resursen mot yttre verksamhet. Polismyndigheten har även vidtagit flera åtgärder för att knyta rätt kompetens och erfarenhet till funktionerna områdes- och kommunpolis. Under 2020 genomgick ytterligare 87 personer utbildningen Brottsförebyggande metoder och samverkan.

I Polismyndighetens kunskapsbaserade och systematiska arbete prioriteras också stärkt digitalisering. Myndigheten har bl.a. utvecklat ett it-stöd för lägesbild på karta med stöd av plattformen geografiskt informationssystem som kan hämta data från de flesta av polisens it-system. Polismyndigheten har likaså lagt grunden till en nationell brottsförebyggande strategi som ska ange inriktningen för den del av arbetet som primärt syftar till att förebygga brott. Strategin ska säkerställa att arbetet bedrivs i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126) och leda till en mer enhetlig, strukturerad och effektiv brottsförebyggande verksamhet.

I november 2020 publicerade Riksrevisionen en granskning av Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Den samlade slutsatsen av granskningen är att arbetet inte är fullt ut ändamålsenligt. Riksrevisionen anser bl.a. att Polismyndigheten inte följer upp resursfördelningen till utsatta områden på ett sätt som gör det möjligt att bedöma om resurser faktiskt går till dessa områden. Riksrevisionen har också följt upp ett beslut om att det ska finnas en områdespolis per 5 000 invånare och konstaterar att detta inte är genomfört i en tredjedel av de lokalpolisområden som har utsatta områden. Riksrevisionens bedömning är emellertid att de poliser som tjänstgör i utsatta områden har anpassat sitt arbetssätt och arbetar enligt beprövade metoder i den omfattning som är möjlig sett till resurssituationen. Med anledning av granskningen lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till Polismyndigheten som har påbörjat ett arbete för att omhänderta dessa. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning är ett värdefullt bidrag i Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Även Ekobrottsmyndigheten har förstärkt det brottsförebyggande arbetet. Arbetet enligt den strategi för brottsförebyggande arbete som togs fram 2019 fortsätter, för att det brottsförebyggande arbetet ska genomsyra alla delar av myndighetens verksamhet. Ekobrottsmyndigheten arbetar även aktivt med kunskapsspridning om bl.a. penningtvätt, sekretesshinder mellan myndigheter samt bedömningar av hur den ekonomiska brottsligheten har utvecklats och effektiva åtgärder mot den. Även genom olika samverkansforum arbetar myndigheten för att stärka det brottsförebyggande arbetet. Under 2020 har särskilt fokus riktats mot insatser med fokus på förebyggande arbete med anledning av covid-19 och regeringens stödpaket.

Utgiftsområde 4

Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism har utvecklats

Det finns i dag tre våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige: en våldsbejakande högerextrem miljö, en våldsbejakande vänsterextrem miljön och en våldsbejakande islamistisk miljö. Hotet om terrorattentat kommer främst från den våldsbejakande högerextrema och den våldsbejakande islamistiska miljön. Samtliga tre miljöer bedriver enligt Säkerhetspolisen författningshotande verksamhet och utgör ett hot mot demokratin och hindrar individer från att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter. Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå har under 2020 fortsatt utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. Pandemin har inneburit utmaningar för arbetet och olika digitala lösningar har använts för att sprida kunskap och ge stöd. I en kommunutvärdering om stödet till förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, som genomfördes av Ramboll under 2020 – 21, konstateras att kommunerna är nöjda med det stöd de får från CVE, som i hög grad anpassar insatserna efter olika kommuners specifika behov och förutsättningar. Kommuner kan t.ex. ha behov av strategiskt, organisatoriskt eller operativt stöd, beroende på hur mycket de har utvecklat sitt förebyggande arbete. En annan nyckelfaktor i det förebyggande arbetet är bra samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner och CVE har strävat efter att olika ansvarsområden mellan nationell och lokal nivå ska tydliggöras.

Redan i maj 2019 startade CVE ett nätverk för en myndighetsgemensam strategi för mottagande av vuxna och barn från läger för IS-anhängare i nordöstra Syrien. Strategin utmynnade i ett antal modeller för hur mottagandet skulle gå till. Under 2020 har dessa modeller varit i operativt bruk och har hittills haft önskad effekt, genom att exempelvis tydliggöra gränsdragningen mellan olika roller i mottagandet, liksom förutsättningar för lagföring och insatser enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU.

När det gäller den högerextrema miljön har CVE tagit fram en kunskapsöversikt över våldsbejakande högerextrem accelerationism, vilket är en strategi som avser att påskynda – eller accelerera – utvecklingen mot ett raskrig med alla till buds stående medel. Försvarshögskolan har med stöd av CVE tagit fram studien Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern – en studie om den svenska radikalnationalistiska miljön (FHS 2020). Både CVE:s och Försvarshögskolans rapport pekar på att den här typen av fenomen i högre grad behöver uppmärksammas och följas av svenska myndigheter. Gränserna mellan våldsbejakande och ickevåldsbejakande högerextremism har blivit alltmer diffus.

Brå har sedan 2020 i uppdrag av regeringen att fördela projekt- och verksamhetsbidrag till ideella föreningar och stiftelser samt kommuner och regioner för att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, enligt förordningen (2019:1282) om statsbidrag för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Totalt fördelades 9,2 miljoner kronor i statsbidrag under 2020, i syfte att utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Två kommuner och två organisationer har erhållit stöd från denna förordning. De två organisationerna är Rädda Barnen, som via Orostelefonen mot radikalisering erbjuder stöd till anhöriga som är oroliga över att någon i deras närhet håller på att radikaliseras, och Exit vid Fryshuset, som ger individanpassat stöd till personer som vill lämna extremistiska grupperingar och till deras anhöriga.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) gör på uppdrag av regeringen kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda som sprids via internet och sociala medier. Analyserna av dessa budskap utgör viktiga underlag för att förstå de våldsbejakande narrativen och hur de förändras, att utröna motivbilder och på så sätt

Utgiftsområde 4

förebygga attacker. Under 2020 har FOI bl.a. tagit fram analyser av eco-fascism i digitala miljöer samt av incelkulturen på några av de största digitala mötesplatserna för incels (incel – involuntary celibate). FOI har också spridit kunskap till myndigheter och kommuner samt utvecklat verktyg för fördjupad analys samt bistått brottsbekämpande myndigheter med analyser av digitalt material. Myndigheten genomför under 2020 – 2021 också en kartläggning av högerextremistisk propaganda på uppdrag av EU-kommissionen.

2.5.5 Stöd till brottsoffer

Brottsutsattas upplevelser av kontakterna med rättsväsendet är i princip

oförändrade

Brottsutsattas upplevelser av kontakterna med polis, åklagare, domstolar och målsägandebiträden ger värdefull information om hur rättsväsendet lever upp till riksdagens mål vad gäller den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet.

Av NTU 2020 framgår att 29 procent av befolkningen har stort förtroende för att rättsväsendet som helhet behandlar brottsutsatta på ett bra sätt, vilket är en marginell ökning jämfört med 2019 då andelen var 28 procent. År 2017 var andelen 25 procent. Kvinnor har högre förtroende än män (30 respektive 27 procent).

Diagram 2.14 Brottsutsattas erfarenhet av polisen

Andel mycket eller ganska nöjda (procent) 70

60 50

20 10

0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Positiva erfarenheter av polisen Nöjd med polisens tillgänglighet Nöjd med polisens bemötande Nöjd med polisens information Nöjd med polisens effektivitet Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

Av de personer som har utsatts för brott och anmält brottet till polisen under de senaste tre åren har 44 procent en sammantagen positiv erfarenhet. En högre andel kvinnor än män har en positiv erfarenhet, 47 jämfört med 41 procent. Andelen brottsutsatta som har en positiv upplevelse av polisens tillgänglighet, bemötande, information samt effektivitet och förmåga att utreda och klara upp brott har gradvis minskat något under en tioårsperiod men har legat på en i stort sett oförändrad nivå de tre senaste åren (se diagram 2.13). Kvinnor är i större utsträckning än män nöjda med polisens tillgänglighet, bemötande, effektivitet och information.

Resultat för hur brottsutsatta upplever bemötandet av åklagare, domstol och målsägandebiträde finns endast för 2018 – 2020. Andelen brottsutsatta som under de tre senaste åren har varit i kontakt med en åklagare och som har positiva erfarenheter av kontakten har ökat något under perioden (43 procent år 2020 jämfört med 41 procent år 2018). Kvinnor har i ungefär samma utsträckning som män positiva erfarenheter. Av de personer som har varit i kontakt med domstol och

Utgiftsområde 4

målsägandebiträden de senaste tre åren minskade andelen som har positiva erfarenheter mellan 2018 och 2019 för att sedan öka något år 2020. 58 procent uppger sig vara nöjda med det bemötande som de fått i domstolen, vilket är en ökning från 2019 då andelen var 52 procent. Kvinnor är något mer nöjda med bemötandet än män. Andelen som har positiva erfarenheter av målsägandebiträde har ökat från 64 procent 2019 till 68 procent 2020. Kvinnor har i högre grad positiva erfarenheter av målsägandebiträden än män.

Myndigheternas åtgärder för att öka brottsutsattas rättssäkerhet och

rättstrygghet

I januari 2020 lanserade Brottsoffermyndigheten webbplatsen Brottsofferguiden där den som har utsatts för brott kan få information som är anpassad efter typ av brott, ålder och vilket steg i rättsprocessen som är aktuellt. Polismyndigheten har anslutit sig till den nationella infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda, (Mina meddelanden), vilket innebär att en brottsutsatt medborgare har möjlighet att få post från Polismyndigheten digitalt.

Vad gäller brott mot äldre har Polismyndigheten uppdaterat ett utbildningspaket till målgruppen i syfte att stärka dess förmåga att stå emot bedrägerier och ta bort känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Problemet med romans- och investeringsbedrägerier har under året också lyfts av Polismyndigheten ett flertal gånger i andra informationskanaler (tv, radio, tidningar) i syfte att öka allmänhetens motståndskraft mot brotten.

Åklagarmyndigheten har i samarbete med Ekobrottsmyndigheten genomfört rättsliga utvecklingsprojekt om penningtvätt och hanteringen av penningbeslag och som ett resultat av detta bl.a. tagit fram rättslig vägledning om målsägandens rätt vid penningbeslag.

Vad gäller sexualbrott har Brottsoffermyndigheten inom ramen för ett regeringsuppdrag tagit fram en webbutbildning med tillhörande lärarhandledning om den nya sexualbrottslagstiftningen. Vidare har myndigheten arrangerat temadagar och föreläsningar med fokus på kunskap om bl.a. barn och ungas utsatthet för våld, hot och hat mot deltagare i det demokratiska samtalet samt hedersrelaterat våld och förtryck och brottsoffers rätt till ersättning. Genom egna och medverkan i andras arrangemang och utbildningsinsatser har myndigheten nått närmare 5 000 personer. De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma och representanter från civilsamhället som är aktiva på brottsofferområdet.

Polismyndigheten har under 2020 permanent förstärkt den resurs som arbetar med utredning av brott i parrelation, våldtäkter mot vuxna samt vålds- och sexualbrott mot barn med 350 medarbetare. För att säkerställa att brottsutredningarna bedrivs enligt det metodstöd som finns på området har myndigheten också genomfört kvalitativa uppföljningar och riktade, kompetenshöjande insatser för nyckelfunktioner inom den brottsutredande verksamheten.

Domstolsverket har skapat en e-utbildning för domstolarna i syfte att skapa ökad medvetenhet om hur domstolsanställda, tillsammans med vittnesstödjarna, bidrar till en trygg och säker miljö för målsäganden och vittnen i brottmålsförhandlingar. Brottsoffermyndighetens webbaserade utbildning för blivande vittnesstöd har inneburit en effektivisering av utbildningsverksamheten och har varit särskilt användbar under pandemin.

Utgiftsområde 4

Brottsoffermyndigheten stärker sitt arbete med att främja brottsoffers

rättigheter, behov och intressen

Verksamhetsområdet omfattar både Brottsoffermyndighetens arbete och de transfereringar som utgörs av kostnader för brottskadeersättning under anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott . Även Brottsofferfonden ingår i verksamheten. Brottsofferfondens medel är dock inte uppförda på statens budget utan finansieras huvudsakligen av personer som lagförts för brott, som betalar en särskild avgift till fonden.

Det är främst transfereringskostnaderna som varierar från år till år. Under 2020 uppgick de till ca 138 miljoner kronor vilket är en minskning med knappt 6 miljoner kronor jämfört med 2018.

Förkortad handläggningstid för brottsskadeärenden

Mot bakgrund av tidigare ökad handläggningstid av brottsskadeärenden har Brottsoffermyndigheten vidtagit åtgärder för att säkerställa en effektiv och skyndsam handläggning av dessa ärenden. Det är därför positivt att ärendebalansen har sjunkit sedan 2019 och att den genomsnittliga handläggningstiden kunnat kortats med 15 dagar och därmed uppgick till 73 dagar 2020. Antalet inkomna brottsskadeärenden respektive avgjorda ärenden 2020 uppgick till knappt 10 000, vilket är i nivå med föregående år. Ärendebalansen har fortsatt minskat och uppgår nu till drygt 1 600 ärenden vilket är en minskning med ca 6 procent jämfört med 2019. Under 2020 har Brottsoffermyndigheten parallellt med ärendehandläggningen arbetat med både olika digitaliseringsprojekt och att ta fram en ny referatsamling vars syfte är att belysa skadeståndsrättslig praxis om kränkningsersättning vid olika typer av brott. Under 2020 utbetalades närmare 96 miljoner kronor i brottsskadeersättning, vilket är en minskning med knappt 8 procent jämfört med 2019. Under 2020 inkom drygt 300 ansökningar om brottsskadeersättning avseende barn som har bevittnat brott, en minskning med 24 procent mellan 2019 – 2020. Totalt betalades knappt 1,8 miljoner kronor ut till sökande i denna ärendekategori, vilket är en minskning med ca 5 procent jämfört med föregående år.

Fortsatt stabila intäkter från regressverksamheten

Under året har såväl antalet aktiva ärenden, antalet nyregistrerade som antalet avslutade ärenden ökat vilket är positivt. Intäkterna från regressverksamheten uppgick till närmare 38 miljoner kronor, vilket är i nivå med föregående år. Regressintäkterna till staten motsvarade knappt 40 procent av den utgift som staten under 2020 haft för den brottskadeersättning som Brottsoffermyndigheten betalat ut.

Fortsatt ökade intäkter i Brottsofferfonden medför ökat stöd till

brottsofferinriktade projekt och verksamheter

Under 2020 uppgick Brottsofferfondens intäkter till drygt 50 miljoner kronor, vilket var en ökning med knappt 3 procent jämfört med föregående år. Knappt 49 miljoner kronor fördelades under året ur fonden till olika brottsofferinriktade projekt och verksamheter. En mycket stor del av fondens medel går fortsatt till Brottsofferjouren Sverige och de lokala brottsofferjourerna. Vidare beviljades 29 procent av fondens medel till brottsofferinriktade forskningsprojekt inom olika ämnen och inriktningar.

2.5.6 Utveckling av rättsväsendets kostnader I diagram 2.15 framgår kostnadsutvecklingen i rättsväsendet 2011 – 2020.

Utgiftsområde 4

Diagram 2. 15 Kostnadsutveckling i rättsväsendet

Miljoner kronor

60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Brottsförebyggande Utredning & lagföring Dömande Verkställighet Brottsoffer Polisen övrigt Transfereringar

Källa: Rättsväsendets myndigheters årsredovisningar 2011–2020.

De totala kostnaderna för rättsväsendet uppgick 2020 till ca 54 miljarder kronor. Det är en ökning med ca 3,5 miljarder kronor, eller 7,1 procent, jämfört med 2019. Myndigheternas kostnader för verksamheten Brottsförebyggande uppgick till närmare 10,8 miljarder kronor 2020. Det är en ökning med 570 miljoner kronor eller 5,6 procent jämfört med föregående år. Av kostnaderna för det brottsförebyggande arbetet står Polismyndigheten för huvuddelen (84 procent).

Myndigheternas kostnader för verksamheten Utredning och lagföring uppgick 2020 till 22 miljarder kronor, vilket är 1 703 miljoner kronor, eller 8,3 procent, mer än föregående år. Av den totala summan för verksamhetsområdet utgjorde Polismyndighetens kostnader tre fjärdedelar. Vid Polismyndigheten ökade kostnaderna med drygt 1,5 miljarder kronor (9,7 procent), vid Åklagarmyndigheten med 96 miljoner kronor (6,1 procent) och vid Ekobrottsmyndigheten med 41 miljoner kronor (6,7 procent). Kriminalvårdens kostnader ökade med 145 miljoner kronor (6,0 procent).

Av Åklagarmyndighetens sammanlagda kostnader användes ca 95 procent till utredning och lagföring. Även Ekobrottsmyndigheten lägger huvuddelen av sina resurser på utredning och lagföring. Kostnaderna för verksamhetsområdet Dömande uppgick till ca 6,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 252 miljoner kronor, eller 4,3 procent, sedan 2019. Merparten av kostnadsökningen beror på högre kostnader för personal och lokaler inom Sveriges Domstolar.

Verksamhetsområdet Verkställighet omfattar verksamhet inom frivården, anstalter samt Kriminalvårdens transportverksamhet för såväl nationella som internationella transporter. Internationella transporter inom migrationsområdet redovisas under utgiftsområde 8 Migration. Häktesverksamheten ingår som en del i verksamhetsområdet Utredning och lagföring. Kostnaderna för verksamhetsområdet har ökat med 658 miljoner kronor (9,7 procent) sedan 2019 vilket förklaras av ökade

Utgiftsområde 4

kostnader för personal, lokaler och övrig drift till följd av den högre beläggningen i anstalt.

Merparten av kostnaderna som rör transfereringar avser rättsliga biträden. Kostnaderna ökade med 338 miljoner kronor (10,5 procent) mellan 2019 och 2020. Den största delen av ökningen bestod av ersättning till offentlig försvarare. Ökningen berodde på dels att antalet debiterade timmar per förordnande ökade, dels att antalet förordnanden ökade.

2.6 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

2.6.1 Brottsutvecklingen och flödet i rättskedjan Regeringen bedömer att de övergripande målen för kriminalpolitiken och rättsväsendet endast delvis har uppnåtts. Brottsutvecklingen är inte entydig, och otryggheten har inte minskat. Däremot har förtroendet för rättsväsendet ökat.

Brottslighetens omfattning är svår att beskriva på ett heltäckande sätt och den sammantagna brottsutvecklingen är inte entydig. Antalet anmälda brott 2020 ökade marginellt jämfört med åren dessförinnan. Utsattheten för brott mot person generellt sett minskade enligt NTU 2020. Utsattheten för misshandel, hot, personrån och nätkränkning ökade något, medan fickstöld och kort- eller kreditbedrägeri minskade. Utsattheten för sexualbrott minskade för andra året i rad efter att ha ökat kraftigt mellan 2014 och 2017, medan antalet anmälda sexualbrott har fortsatt att öka. Den anmälda tillgreppsbrottsligheten har minskat över tid. Uppgifter från vården tyder på att grovt våld, med undantag för skjutvapenvåld, har minskat det senaste decenniet. Det dödliga våldet är på lägre nivåer i dag än i början av 1990-talet men har ökat tydligt sedan 2012. Regeringen följer brottsutvecklingen noga och insatser för att öka tryggheten samt bekämpa och förebygga brott är fortsatt högt prioriterade.

Även om de flesta människor i samhället känner sig trygga har nivåerna av otrygghet legat på en högre nivå de senaste fyra åren. Regeringen ser allvarligt på detta och på att otryggheten fortsätter vara särskilt utbredd bland kvinnor. Samtidigt måste resultaten tolkas med viss försiktighet. Otrygghet är ett komplext och mångfacetterat fenomen som är svårt att mäta. Sambandet mellan otrygghet och utsatthet för brott är heller inte okomplicerat; exempelvis är äldre personer generellt mer otrygga än yngre trots att utsattheten för brott bland äldre är väsentligen lägre än bland yngre.

Förtroendet för rättsväsendet fortsatte att öka under 2020. Särskilt tydligt ökade förtroendet för Polismyndigheten, till den högsta uppmätta nivån hittills. Allmänhetens förtroende är avgörande för att rättsväsendets myndigheter på ett effektivt sätt ska kunna förebygga, bekämpa och lagföra brott.

Brottsligheten och tryggheten påverkas av många faktorer, även sådana som ligger utanför kriminalpolitikens och rättsväsendets räckvidd. Rättsväsendets förutsättningar att hantera brottsligheten påverkas vidare av vilka resurser som tillförs myndigheterna. Rättsväsendet har fått betydande resursförstärkningar de senaste tio åren. Regeringen fortsätter att genomföra sådana satsningar, inte minst genom förstärkningar av Polismyndigheten. Fler brott utreddes och klarades upp under 2020 jämfört med 2019 och fler brottmål avgjordes. Utvecklingen har en tydlig koppling till pandemin såtillvida att mer tid har kunnat ägnas åt att arbeta med ärenden då fortbildning har ställts in och vissa arbetsuppgifter såsom bevakning av evenemang i princip har upphört. Även innan 2020 hade dock rättsväsendets verksamhetsvolymer ökat något, efter en tid av minskningar. Regeringen anser det vara av stor vikt att antalet redovisade ärenden från polis till åklagare och antalet personuppklarade brott fortsätter att öka, såväl sammantaget som sett till olika brottstyper.

Utgiftsområde 4

Inom Kriminalvården har beläggningen i både häkte och anstalt ökat under senare år. Regeringen följer utvecklingen noga och vidtar de åtgärder som bedöms vara nödvändiga. Eftersom prognoserna över det kommande klientinflödet pekar på en fortsatt ökning är det angeläget att Kriminalvården fortsätter att vidta åtgärder för att utöka sin kapacitet på såväl kort som lång sikt. Möjligheten för Kriminalvården att erbjuda intagna full sysselsättning har dock försvårats under 2020. Det beror bl.a. på att den fortsatt ökande beläggningen har inneburit att möjligheterna till sysselsättning ska fördelas på fler intagna än tidigare. Trots detta, och trots pandemins begränsningar av t.ex. möjligheterna att vistas i större grupper, har sysselsättningsgraden totalt sett varit i nivå med föregående år. Regeringen anser, mot bakgrund av den mycket ansträngda beläggningssituationen och de utmaningar för verksamheten som pandemin har inneburit, att det är ett positivt resultat att deltagandet i återfallsförebyggande verksamhet i anstalt har varit i nivå med tidigare år samt att isoleringsbrytande åtgärder i häkte endast i mindre omfattning har minskat. Det är regeringens bedömning att såväl det återfallsförebyggande arbetet som den isoleringsbrytande verksamheten i häkte måste ha en fortsatt hög prioritet i syfte att utvecklingen inte ska stanna av. Regeringen förväntar sig att ny lagstiftning som trätt i kraft under 2020 och 2021 kommer ha en positiv inverkan på utfallet. Det gäller bl.a. regler om en tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och villkorlig frigivning samt utökade möjligheter att vidta kontroll- och stödåtgärder avseende dem som har dömts till skyddstillsyn. Det gäller även de lagändringar rörande häktningar och restriktioner som trädde i kraft den 1 juli 2021.

Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet har stor betydelse. Regeringen bedömer att det gemensamma arbetet ger ett tydligt mervärde i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Regeringens bedömning är att bl.a. satsningarna på Polismyndigheten, som har möjliggjort permanenta förstärkningar av den resurs som arbetar med utredning av brott i parrelation, våldtäkter mot vuxna samt vålds- och sexualbrott mot barn, och uppdraget till Brottsoffermyndigheten att informera om den nya sexualbrottslagstiftningen, har bidragit till det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor är dock alltjämt ett stort samhällsproblem och arbetet mot våldet måste fortsätta.

2.6.2 Dömande verksamhet Regeringen bedömer att domstolarna har bidragit till målet om den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Regeringen har angett omloppstider för att konkretisera riksdagens mål. Resultatet när det gäller omloppstiderna var något sämre 2020 jämfört med 2019. Omloppstiderna är viktiga både ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom effektiviteten försämras och omloppstiderna ökar om domstolarna tvingas hantera många äldre mål. Fler äldre mål i balans har, på grund av pandemin, kunnat avgöras under 2020. Regeringen framhåller vikten av att fortsätta det arbete som inletts kring utvecklade arbetsmetoder och digitalt arbetssätt för att nå rimliga omloppstider.

Den höga nivån av inkomna mål till domstolarna under 2020 har medfört högre balanser och överbalanser trots att domstolarna avgjort fler mål. Produktiviteten mätt som antalet avgjorda mål i förhållande till kostnaderna utvecklades dock positivt.

Med hänsyn till det höga antalet inkomna mål under 2020 är det positivt att antalet avgjorda mål och produktiviteten ökat. Det höga antalet inkomna mål till Sveriges Domstolar och de ökade omloppstiderna föranleder regeringen att följa utvecklingen noga.

Utgiftsområde 4

2.6.3 Brottsförebyggande verksamhet Regeringen bedömer sammanfattningsvis att det har skett en positiv utveckling inom den brottsförebyggande verksamheten. Arbetet med att genomföra det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället. Genom programmet har en solid grund lagts för ett strukturerat och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete som involverar många aktörer i samhället. Det är positivt att Brå, i enlighet med regeringens intentioner, har förstärkt och utvidgat sitt stöd för brottsförebyggande arbete på såväl nationell som regional och lokal nivå. Regeringen ser positivt på Polismyndighetens arbete med att ta fram en nationell brottsförebyggande strategi. En ökning av både antalet områdespoliser och kommunpoliser bedöms förbättra förutsättningarna för ett effektivt brottsförebyggande arbete. Utvecklingen av det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet måste fortsätta. Kommunernas ansvar i det brottsförebyggande arbetet behöver förtydligas. De förslag som utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar lämnat utgör ett nödvändigt beredningsunderlag för kommande lagstiftningsarbete. Det finns ett behov av att utveckla det återfallsförebyggande arbetet och stödet till personer som vill lämna kriminella miljöer. Arbetet med att analysera redovisade förslag kring ett nationellt avhopparprogram pågår med hög prioritet. Det är också viktigt att utvecklingen av den situationella brottspreventionen fortsätter.

Att motverka och förebygga våldsbejakande extremism och terrorism är ett ansvar för hela samhället. I sin årsbok för 2020 lyfter Säkerhetspolisen fram att fler måste göra mer och tänka steget längre. Samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner är en förutsättning för att detta ska bli framgångsrikt. Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har fortsatt arbetet med att ge strategiskt, organisatoriskt och operativt stöd till kommuner. De insatser som CVE har gjort för att förbereda kommuner på mottagande av IS-återvändare, inklusive kvinnor och barn, har varit framgångsrika och bidragit till en tydlig rollfördelning mellan statliga myndigheter och kommuner och en bra förberedelse för att hantera de utmaningar som följer med dessa ärenden. Kunskap utgör grunden för att kunna utveckla det förebyggande arbetet på alla nivåer och kunskapen måste också omfatta den våldsbejakande extremistiska propaganda som sprids via digitala plattformar, eftersom propagandan bidrar till radikalisering, rekrytering och planering av attentat. FOI:s kartläggningar visar att hotfulla och skadliga budskap i dag är mycket lättillgängliga och att dessa budskap dessutom kan bidra till att skada både samhället och individer. För att kunna förebygga hot och hat, våldshandlingar och terrorism är det av största vikt att sådana budskap fortsätter att kartläggas och analyseras.

2.6.4 Stödet till brottsoffer Regeringen anser att målet för verksamheten delvis har uppnåtts. Resultaten i NTU 2020 visar att de flesta av indikatorerna för brottsutsattas erfarenhet av polisen var oförändrade jämfört med de senaste åren. I ett längre perspektiv syns en ganska tydlig minskning av andelen som är nöjda med polisens bemötande. Omkring hälften av de brottsutsatta var nöjda med polisens bemötande och tillgänglighet, medan omkring en tredjedel var nöjda med informationen i det egna ärendet. Endast en knapp femtedel var nöjda med polisens effektivitet. Det finns alltså ett behov av förbättringar när det gäller polisens kontakter med brottsutsatta. Även domstolarna och åklagare har en viktig roll när det gäller bemötandet av brottsutsatta. Med anledning av den förändrade metoden för genomförandet av NTU går det endast att följa utvecklingen från och med 2018 i dessa delar. Det kan dock konstateras att andelen av de brottsutsatta som hade positiva erfarenheter av åklagare respektive var nöjda med

Utgiftsområde 4

bemötande i domstolen har ökat något. Kvinnor var generellt sett mer nöjda än män för alla de redovisade indikatorerna. Detta är något som bör beaktas i det fortsatta arbetet.

Brottsoffermyndigheten har vidtagit åtgärder för att säkerställa en effektiv och skyndsam handläggning av brottsskadeärenden. Ett positivt resultat av detta är att ärendebalansen och den genomsnittliga handläggningstiden har sjunkit sedan föregående år. Regeringen bedömer att det är viktigt att myndigheten fortsatt arbetar med att säkerställa en långsiktigt effektiv och skyndsam handläggning.

Att staten kräver dömda gärningspersoner på den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten, i deras ställe, betalat ut till brottsoffer är en viktig signal från samhället. Antalet aktiva regressärenden, dvs. ärenden där staten kräver gärningspersonen på den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten i deras ställe betalt ut till brottsoffret har fortsatt att öka, liksom intäkterna. Regeringen bedömer att målen för regressverksamheten har uppnåtts.

Intäkterna till Brottsofferfonden har fortsatt öka och har stor betydelse för finansieringen av det brottsofferarbete som utförs av civila samhällets organisationer samt viktimologisk forskning. Bidragen från Brottsofferfonden når många olika verksamheter som gagnar brottsoffer och regeringen bedömer att målen för Brottsofferfonden har uppnåtts.

Brottsoffermyndighetens insatser med information, utbildning och kunskapsspridning har sammantaget gagnat ett stort antal brottsoffer samt bidragit till ökad kunskap och förbättrat samarbete när det gäller brottsofferfrågor. Regeringen bedömer att målen för myndighetens kunskapscentrum har uppnåtts.

2.7 Återrapportering av vissa tillkännagivanden

som gäller rättsväsendet

Unga lagöverträdare Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att de sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om unga som delas mellan polis och socialtjänst ska utvärderas (bet. 2017/18:JuU18 punkt 6, rskr 2017/18:175).

Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen att ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att undersöka förutsättningarna att dela information mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott och att vid behov lämna förslag till åtgärder. I uppdraget ingick att utvärdera hur den sekretessbrytande bestämmelse avseende information om unga som infördes 2013 tillämpas i det lokala förebyggande arbetet och bedöma om det finns utvecklingsbehov. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i regeringens skrivelse 75 (skr. 2019/20:75). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat och anför att tillkännagivandet inte kan anses slutbehandlat förrän utredningen är klar (bet. 2020/21:KU2 s. 63, rskr. 2020/21:35). Uppdraget redovisades februari 2021. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Straffrättsliga frågor Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den

Utgiftsområde 4

omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta (bet. 2016/17:JuU16 punkt 9, rskr 2016/17:211).

I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien skulle belysa inflödet av anmälningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingick att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Brå redovisade sitt uppdrag i maj 2019 i rapporten Kränkande fotografering – en uppföljning av lagens tillämpning (2019:7). Rapporten visar sammanfattningsvis att lagen visat sig vara tillämplig och användbar som bibrottsrubricering i ärenden där huvudbrottet är sexualbrott eller andra fridsbrott mot kvinnor och barn. Lagens utformning har även medfört att vissa smygtagna bilder som motiverats av ett sexuellt intresse för barn, men som inte klassas som barnpornografiska, har kriminaliserats. Tidigare farhågor om att journalisters fri- och rättigheter skulle inskränkas tycks däremot ha varit obefogade. När det gäller integritetskränkande smygfotografering på offentliga platser, som sker på ett visst avstånd, anges de varken omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering eller av bestämmelserna om sexuellt ofredande eller ofredande. Vidare anges att om en utökad tillämpning skulle förordas, skulle straffansvaret kunna utvidgas antingen genom en omprövning av rekvisiten för brottet kränkande fotografering eller genom en justering av rekvisiten i andra bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om sexuellt ofredande och ofredande. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. inom ramen för analysen av bestämmelsen om sexuellt ofredande analysera och ta ställning till om smygfotografering på ett visst avstånd bör kriminaliseras och i så fall lämna förslag på hur det kan åstadkommas (dir. 2020:5). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i regeringens skrivelse 75 (skr. 2019/20:75). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat och anför att tillkännagivandet inte kan anses slutbehandlat förrän utredningen är klar (bet. 2020/21:KU2 s. 63, rskr. 2020/21:34). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Processrättsliga frågor Riksdagen har tillkännagett för regeringen att ett system med kronvittnen ska utredas (bet. 2018/19:JuU12 punkt 26, rskr. 2018/19:169). Riksdagen har även tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda möjligheten att vittnen i vissa fall ska kunna avlägga sina vittnesmål anonymt (bet. 2018/19:JuU12 punkt 27, rskr. 2018/19:169).

Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera åtgärder för att stärka rättsprocessen och öka lagföringen, bl.a. vid brottslighet med kopplingar till kriminella nätverk (dir. 2019:85). I uppdraget ingick att analysera om ett system med s.k. kronvittnen bör införas. I uppdraget ingick också att analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att införa en möjlighet att vittna anonymt och vid behov, lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandena av. Tillkännagivandena redovisades som slutbehandlade i regeringens skrivelse 75 (skr. 2019/20:75). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandena därmed är slutbehandlade och anför att tillkännagivandena inte kan anses slutbehandlade förrän utredningen är klar (bet. 2020/21:KU2 s. 63, rskr. 2020/21:34). Uppdraget redovisades den 25 maj 2021. Regeringen anser därmed att tillkännagivandena är tillgodosedda och slutbehandlade.

Utgiftsområde 4

Statistik om angrepp mot blåljuspersonal Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om statistik om angrepp mot blåljuspersonal (bet. 2017/18:JuU1 punkt 49, rskr. 2017/18:92).

Den 1 januari 2020 infördes ett nytt gradindelat brott i brottsbalken, sabotage mot blåljusverksamhet. Att brottet har införts innebär att statistik över anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer nu finns tillgänglig hos Brottsförebyggande rådet (Brå). Genom statistiken är det möjligt att följa utvecklingen av anmälda sabotage mot blåljusverksamhet och brottens hantering i rättskedjan.

Under 2020 publicerade Brå en fördjupad kortanalys gällande otillåten påverkan mot anställda vid Polismyndigheten (Brå kortanalys 6/2020). Analysen ger en bild av polisanställdas utsatthet för otillåten påverkan och vilka konsekvenser och stödbehov utsattheten leder till, samt om det skiljer sig åt mellan olika grupper av polisanställda. Brå har också publicerat en rapport om polisers utsatthet för hot och våld inom ramen för en utvärdering av kroppsburna kameror (Brå 2020:1). Studien belyser bl.a. utsattheten för våld och trakasserier samt känslan av trygghet bland poliserna före och efter införandet av de kroppsburna kamerorna. Vidare har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram en vägledning för att stödja blåljusaktörer som kommunal räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård i sitt arbete att motverka hot och våld mot sin personal både vad gäller det långsiktiga förebyggande arbetet och den operativa beredskapen.

Polismyndigheten redovisade hösten 2018 ett regeringsuppdrag om att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende bl.a. hot och våld. Polismyndigheten har avsatt 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018 – 2020, en satsning som fortsätter 2021, för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden med bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld. En annan åtgärd som vidtagits för att, från den 1 februari 2020, stärka medarbetarskyddet för polisanställda är att regeringen beslutat nya regler om tjänstekort, vilket gör att polisanställda inte längre behöver exponera sitt personnummer och hela sitt namn på korten.

Regeringen anser genom de ovan redovisade och vidtagna åtgärderna att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. (bet. 2017/18:JuU16 punkt 9, rskr. 2017/18:184).

Regeringen har i senaste skrivelse 75 (skr. 2020/21:75) redogjort för vidtagna åtgärder. Den 1 januari 2021 infördes den nya påföljden ungdomsövervakning och Kriminalvården är ansvarig myndighet. De som kan dömas till ungdomsövervakning är unga, i huvudsak personer mellan 15 och 17 år, där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst utgör en tillräckligt ingripande påföljd med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet. Vidare har regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99) avsatt medel för att Kriminalvården ska fortsätta utveckla en modell för samverkan på individnivå, vilket bland annat innebär att även andra aktörer ska ta sitt ansvar för Kriminalvårdens klienter.

Regeringen anser genom de ovan redovisade och vidtagna åtgärderna att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Utgiftsområde 4

Särskild utbildning för den som hör eller förhör barn Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det (bet. 2017/18:JuU1 punkt 74, rskr. 2017/18:92 ).

Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning och tillämpar den handledning som har tagits fram på området. Av redovisningen i Polismyndighetens årsredovisning för 2020 framgår bland annat att polisanställda genomgått utbildning om unga lagöverträdare, utredningsmetodik vad gäller brott mot barn och ungdomar, samt intervju- och förhörsmetodik vad gäller brott mot barn och ungdomar. För att öka andelen utredare som har rätt kompetens har Polismyndigheten reviderat befintliga barn- och ungdomsutredarutbildningars innehåll. Förhör med barn som målsägande och som utreds på barnahus eller på polisregionernas sektioner för brott i nära relation, genomförs nästan uteslutande av utbildade barnförhörsledare. För åldersgruppen 0 – 12 år är polisens bedömning att i stort sett alla förhör har genomförts av utbildade barnförhörsledare, vilka utgör cirka 11 procent av det totala antalet barnförhör. Även för åldersgruppen 13 – 17 år genomfördes förhör av utbildade barnförhörsledare, dock kan Polismyndigheten inte bedöma i vilken omfattning. Ambitionen är att förhör ska genomföras av en förhörsledare med kompetens för uppgiften. Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens förhörshandledning som ger praktisk vägledning vad gäller förhör med barn och vuxna med osynliga funktionsnedsättningar, blir obligatorisk i den reviderade utbildningen men är redan i dag ett material som används i de befintliga utbildningarna.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott (dir. 2019:103). I uppdraget ingår att analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som misstänks för brott är ändamålsenliga, ta ställning till om eventuella författningsändringar även bör avse målsägande och vittnen i de fall det lämnas förslag på ändringar i bestämmelser som även reglerar förhör med målsägande eller vittnen, samt utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn under 18 år som misstänks för brott. Utredningen fick den 10 juni 2021 tilläggsdirektiv som innebär att datum för slutredovisning flyttas fram till den 21 januari 2022.

Regeringen har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna förslag på praktiska åtgärder för ett stärkt barnrättsperspektiv i brottmålsprocessen, exempelvis vad gäller bemötande av barnet, barnanpassad information och stöd till barnet under processen, metodutveckling, erfarenhetsutbyte och andra liknande åtgärder.

Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Barnahus Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 punkt 34, rskr. 2019/20:233).

Regeringen har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till

Utgiftsområde 4

stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022.

Inom ramen för regeringens uppdrag att fördela utvecklingsmedel och ge kompetensstöd för arbete mot våld i nära relationer m.m. (S2020/01591) har de medverkande myndigheterna, däribland Linköpings universitet (Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum), tagit fram en genomförandeplan enligt vilken barns utsatthet och barnperspektiv är särskilda prioriteringar. Inom ramen för uppdraget kan kommunerna rekvirera statsbidrag. Av uppföljningen av 2019 års medel framgår att mer än hälften av landets kommuner har använt medlen till att utveckla utredningar av eller insatser för barn och unga.

Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och en ny utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens kostnadseffektivitet (bet. 2015/16:JuU1 punkt 18, rskr 2015/16:106). Utskottet anser att regeringen bl.a. bör analysera Kriminalvårdens kostnadsutveckling sedan 2004 samt bedöma om anstalts- och häktesorganisationen lever upp till kravet på flexibilitet och kostnadseffektivitet (bet. 2015/16:JuU1, s 57).

Riksdagen har även tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att tillsätta en ny utredning som motsvarar den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård (bet. 2017/18:JuU16 punkt 10, rskr 2017/18:184). Utskottet ser behov av dels en samlad analys av kostnadsutvecklingen inom Kriminalvårdens olika verksamheter dels en analys av vilka återfallsförebyggande åtgärder som är framgångsrika och hur det återfallsförebyggande arbetet i högre grad kan anpassas till klienternas olika behov och förutsättningar (bet. 2017/18:JuU16, s 29).

Regeringskansliet analyserade 2018 – 2019 Kriminalvårdens kostnadsutveckling 1998 – 2017 och vidtog därefter en rad åtgärder i syfte att öka effektiviteten och bromsa kostnadsutvecklingen inom myndigheten. Kriminalvården har i sitt regleringsbrev sedan 2018 regeringens uppdrag att redovisa effektiviseringsåtgärder för att uppnå budget i balans på kort och lång sikt. Kriminalvården har med anledning av detta sedan dess ett pågående effektiviserings- och besparingsarbete.

Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 i uppdrag att ta fram en plan för den framtida platskapaciteten med fokus på flexibilitet, verksamhetens behov och resurseffektivitet. Riksrevisionen presenterade 2020 sin granskning Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) konstaterar regeringen bl.a. att Riksrevisionens iakttagelser kommer utgöra ett bra underlag för myndighetens fortsatta effektiviseringsarbete men att Riksrevisionens bedömning av vilka kostnadsbesparingar som skulle kunna göras är överskattad. Riksdagen har genom beslut den 7 april 2021 ställt sig bakom regeringens bedömning (bet. 2020/21:JuU20, rskr 2020/21:243).

Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete bygger i dag på vad forskningen visar har bäst effekt. Myndigheten arbetar enligt de så kallade risk-, behovs-, och mottaglighetsprinciperna (RBM). De sammanfattar vad som anses vara det mest framgångsrika sättet att arbeta för att förebygga återfall i brott. Modellen används även i bland annat Kanada, Australien, Nya Zeeland och Storbritannien. Kriminalvården bedriver dessutom forsknings- och utvärderingsarbete för att följa upp att det arbete

Utgiftsområde 4

myndigheten bedriver fungerar och har vetenskapligt stöd. Kriminalvårdens behandlingsprogram är i många fall ursprungligen från Kanada och Storbritannien. De har klarat vetenskaplig prövning vilket innebär att det finns stöd i forskningen för att programmet minskar risken för återfall i brott och missbruk. Det pågår också för närvarande en studie vid Stockholms universitet om i vilken utsträckning det är Kriminalvårdens insatser som har lett till den minskande andelen återfall.

Det är känt att samhällets olika aktörer behöver samverka effektivt för att Kriminalvårdens insatser ska vara långsiktigt hållbara och att detta arbete behöver utvecklas. Regeringen gav därför i april 2019 Kriminalvården i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med en modell för samverkan på individnivå, s.k. inslussning. Brottsförebyggande rådet har utvärderat försöket. Regeringen har sedan avsatt resurser och gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta utveckla samverkansmodellen.

Regeringen anser mot bakgrund av de åtgärder som redovisats ovan att det inte är nödvändigt att tillsätta en sådan utredning som följer av tillkännagivandet. Regeringen anser vidare att tillkännagivandena genom det ovan redovisade är slutbehandlade.

Ökat samarbete med andra länder Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet (bet. 2018/19:JuU13 punkt 31, rskr 2018/19:192). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör ge Kriminalvården i uppdrag att öka och fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna (bet. 2018/19:JuU13, s72).

Regeringen bedömer dock att ett utökat samarbete mellan Kriminalvården och andra länders kriminalvård inte är den mest effektiva vägen att gå för att öka antalet överföranden. Det är regeringens och Regeringskansliets ansvar att genom bilaterala kontakter driva på det arbetet i förhållande till andra länder. En rad bilaterala kontakter har sedan en tid pågått med ett antal centrala länder i syfte att öka möjligheterna till överförande. Regeringen fortsätter med detta arbete.

Regeringen har härutöver i regleringsbreven för 2020 och 2021 uppdragit åt Kriminalvården att redovisa hur myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet. Kriminalvården har i årsredovisningen för 2020 redovisat ett antal organisatoriska åtgärder som syftar till att effektivisera arbetet. I årsredovisningen för 2021 ska Kriminalvården redovisa vilka ytterligare åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att öka antalet överföranden och hur den i övrigt har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet, bland annat mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan den 1 juli 2020.

Regeringen anser genom det ovan redovisade att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Fler lokala poliser i hela landet Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 punkt 10, rskr. 2014/15:77). Riksdagen har också tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis (bet. 2016/17:JuU1 punkt 9, rskr. 2016/17:90). I skrivelse 2016/17:75 redovisades dessa punkter som slutbehandlade. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandena skulle kunna anses slutbehandlade (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkterna därför åter stod

Utgiftsområde 4

som öppna. Därutöver har riksdagen ytterligare en gång tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet (bet. 2017/18:JuU1 punkt 36, rskr. 2017/18:92).

Riksdagen har således vid flera tillfällen påtalat för regeringen att det behövs fler lokalt förankrade poliser som är närvarande och synliga i hela landet. Regeringen delar den uppfattningen och har återkommande rapporterat om de insatser som har genomförts för att säkerställa en långsiktig och hållbar polisiär närvaro i lokalsamhället. Polismyndigheten har ett brett och viktigt uppdrag som rör såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande arbete. Att detta arbete stärks och att fler poliser kan förebygga och bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är prioriterade frågor för regeringen. Enligt årsstatistiken för 2020 har Polismyndigheten aldrig tidigare haft fler anställda och arbetet med att nå målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024 fortsätter med full kraft. Vid halvårsskiftet 2021 hade antalet anställda ökat med drygt 7 000 personer jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Hur resurserna ska fördelas är en fråga för Polismyndigheten. Enligt myndighetens årsredovisning för 2020 har både antalet områdespoliser och kommunpoliser ökat jämfört med 2019.

För regeringen är det angeläget att ökningen av antalet kommun- och områdespoliser fortsätter. Av regleringsbrevet för 2021 framgår att Polismyndigheten fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas.

Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten som syftar till att utöka antalet anställda med 10 000 under perioden 2016 – 2024. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.

Regeringen har vidtagit ett stort antal åtgärder för att öka antalet lokalt förankrade poliser i hela landet och flera är pågående. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen och kommer vid behov att vidta ytterligare åtgärder.

Tillkännagivandena är inte slutbehandlade.

En effektivare polis Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 punkt 3, rskr. 2015/16:106). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses vara slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen därför att punkten åter står som öppen.

Utgiftsområde 4

Regeringen har i en rad budgetar tillfört Polismyndigheten mer resurser. Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. I budgetpropositionen för 2022 tillför regeringen ytterligare medel för att möjliggöra Polismyndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler polisanställda 2024. Dessutom görs en satsning på ett tekniklyft för snabb och kraftig förmågeökning på it-området. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottsligheten.

Som regeringen tidigare redovisat har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Regeringen har också redogjort för den betydande personalökning som satsningen medför. Den innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser kommer att bli väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Regeringen har redovisat den kraftiga ökningen av personer i kärnverksamheten och hur antalet civilanställda som arbetar med utredningsverksamhet har ökat. Slutligen har regeringen också redogjort för den renodling av verksamheten som har genomförts genom att vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter.

Dessa åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 4 avsnitt 2.7). I tillägg till tidigare redovisade åtgärder har regeringen fattat beslut om uppdrag till Brottsförebyggande rådet att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024 samt slutredovisas senast den 27 mars 2026.

Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Polisens närvaro i brottsutsatta områden Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden (bet. 2015/16:JuU1 punkt 7, rskr. 2015/16:106). Riksdagen har också tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden (bet. 2016/17:JuU1 punkt 17, rskr. 2016/17:90). I skrivelse 2016/17:75 redovisades dessa punkter som slutbehandlade. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandena skulle kunna anses slutbehandlade (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkterna därför åter står som öppna. Därutöver har riksdagen ytterligare en gång tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden (bet. 2017/18:JuU1 punkt 41, rskr. 2017/18:92).

Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för att stärka Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen granskade under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och konstaterade att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt

Utgiftsområde 4

har prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa områden.

I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har myndigheten fått ett antal nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden. Polismyndigheten ska redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Vidare ska Polismyndigheten redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. Polismyndigheten har också fått i uppdrag att redovisa skjutningar som utförts i eller med koppling till utsatta områden. Utöver detta har Polismyndigheten fått i uppdrag att uppdatera lägesbilden över utsatta områden och ge en samlad bild av vilka polisiära åtgärder som vidtas i de utsatta områdena samt beskriva hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Slutligen ska Polismyndigheten beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Av redovisningen ska det särskilt framgå hur arbetet med kamerabevakning utvecklas i utsatta områden. Uppdragen ska redovisas senast den 1 december 2021. Under 2020 har regeringen dessutom fattat beslut om två uppdrag till de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt. De riktar sig mot näringsverksamhet samt folkbokföring kopplad till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om näringsverksamhet ska bedrivas i eller i anslutning till något eller några av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet mot felaktig folkbokföring ska bedrivas i sådana områden där myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara särskilt förekommande. Uppdragen ska redovisas senast den 1 oktober 2021.

Regeringen har således vidtagit ett stort antal åtgärder för att stärka närvaron och det polisära arbetet i utsatta områden. Genom åtgärderna har regeringen också ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i områdena. Något som Riksrevisionen nyligen konstaterat. Regeringen anser därmed att tillkännagivandena är slutbehandlade.

Polisens tillgänglighet Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens tillgänglighet (bet. 2015/16:JuU1 punkt 39, rskr. 2015/16:106).

En grundförutsättning för all operativ polisverksamhet är att polisen finns närvarande i samhället, genom att förebygga brott och göra ingripanden samt utreda brott. Den huvudsakliga kontakten med myndigheten sker dock på telefon 112 eller 114 14, genom besök i reception eller via polisen.se. Till detta kommer e-post och vanlig post samt sociala medier. Vidare har Polismyndigheten anslutit sig till den nationella infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda, ”Mina meddelanden”.

Polismyndigheten bedriver ett kontinuerligt och strategiskt arbete med att utveckla kontaktvägarna till och från myndigheten. Polisens serviceprogram är huvudsakligen inriktat mot att säkerställa att medborgarmötet präglas av öppenhet, enkelhet och hög tillgänglighet. De initiala kontakterna med myndigheten sker traditionellt via telefon eller fysiska besök i receptionerna. Serviceprogrammet ska både säkerställa ett brett utbud av digitala tjänster och en god servicenivå för medborgare som av olika skäl väljer att ringa eller besöka myndigheten.

Regeringen följer löpande utvecklingen för Polismyndighetens service. Andelen medborgare som är nöjda med polisens bemötande samt utförande av sitt ärende

Utgiftsområde 4

uppgick till 92 respektive 86 procent under 2020. Detta är goda resultat som dessutom visar på en positiv utveckling. Andelen medborgare som är nöjda med Polismyndighetens tillgänglighet uppgick till 58 procent 2020. Sett över en längre tid är det en förbättring även om siffran är lägre än 2019, ett år som sticker ut i statistiken på ett sätt som det inte finns någon tydlig förklaring till. Andelen besvarade samtal inom 5 minuter vid polisens kontaktcenter ökade till 67 procent (mätperioden avser januari till september). Likaså ökade användningen av e-tjänster för tillståndsärenden, medan andelen polisanmälningar via e-tjänsten var oförändrad. Utvecklingen av etjänster talar för en ökad tillgänglighet. Vidare har Riksrevisionen granskat myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill använda digitala kanaler (RiR 2021:8). Det kan bl.a. noteras att Polismyndigheten är en av två bland de granskade myndigheterna som har telefonkundtjänsten öppen dygnet runt under veckans alla dagar. Några specifika rekommendationer riktade till Polismyndigheten finns inte i rapporten, utöver den allmänna rekommendationen att säkerställa att uppföljningar av servicekvalitet också fångar synpunkter från användare som inte kan eller vill använda digitala servicekanaler.

Den svenska förvaltningsmodellen innebär ett långtgående delegerat ansvar till och stort förtroende för de statliga myndigheterna. Regeringens inriktning för styrningen av myndigheterna är vidare att den ska vara tillitsbaserad och verksamhetsanpassad, vilket bl.a. innebär att regeringen ska vara tydlig med vilken inriktning myndigheternas verksamhet ska ha, men detaljstyrning och onödig administration bör undvikas (utg. omr. 2, avsnitt 4.5.1). Ordningen förutsätter en bra uppföljning av myndigheternas resultat och verksamhet och att regeringen ingriper om den bedömer att myndigheterna inte sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Som redogjorts för ovan utvecklar Polismyndigheten kontinuerligt sin service till medborgarna. Regeringen gör bedömningen att Polismyndighetens arbete på detta område är ambitiöst och ändamålsenligt. Regeringen avser därför att inte vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet och anser därmed att tillkännagivandet ska anses vara slutbehandlat.

Veterancentrum samt stöd till civila som gjort internationell insats Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vissa frågor om Veteranutredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 punkt 8, rskr. 2015/16:149). Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017. Mot bakgrund av den redovisningen bedömde regeringen att tillkännagivandet var omhändertaget och därmed slutbehandlat. Riksdagen har meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325). Punkten står därmed som öppen. Riksdagen har även tillkännagett det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats (bet. 2017/18:FöU1 punkt 2, rskr. 2017/18:100).

Utgiftsområde 4

En förnyad beredning av Veteranutredningens förslag om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats har genomförts. Möten med civila myndigheter som deltar med utsänd personal i internationella insatser och internationell verksamhet har genomförts i juni 2020 och maj 2021 för att inhämta myndigheternas syn på de förslag om lagstiftning som lämnades i Veteranutredningen. I beredningen har följande framkommit.

En enhetlig författningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter skulle omfatta ett stort antal myndigheter med olika behov. En enhetlig reglering försvåras av att myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig väsentligt åt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning. Myndigheterna gör, i likhet med sina remissvar från 2015, olika bedömningar av utredningens förslag och samsyn saknas. En särskild lag skulle kunna bidra till ökad tydlighet och synlighet för deltagande i civila insatser men det bedöms av flera remissmyndigheter som svårt att överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av utredningens förslag och att förslaget kan leda till praktiska svårigheter. Utredningens förslag upplevs inte utgå från de civila myndigheternas behov. De utsändande myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig också åt i fråga om den personal som sänds ut. Polismyndigheten, som står för en stor andel av de civila utsända, sänder som regel ut sin egen personal. Andra myndigheter, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Folke Bernadotteakademin, som också står för en betydande andel av svensk personal i civila insatser, rekryterar ofta personal specifikt för en insats, eller sekonderar personal från andra myndigheter eller rekryterar personal utan svenskt medborgarskap. Myndigheternas långsiktiga ansvar för utsänd personal hanteras därför på olika sätt. För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i kollektivavtal. Flera av myndigheterna tillämpar en kollektivavtalad försäkringslösning för utsänd personal. Polismyndighetens internationella verksamhet regleras i en separat förordning.

För myndigheter med ett fåtal utsända riskerar utredningens förslag få konsekvensen att kostnaden för varje utsänd blir väsentligt högre, vilket kan påverka möjligheten att genomföra insatser. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes. Myndigheterna har också utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd personal före, under och efter deltagande i internationella insatser och verksamhet och bland annat vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för förberedelser inför uppdrag och stärka stödet till hemkommande och deras anhöriga.

Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om förslaget om en särskild lag är ändamålsenligt i relation till de faktiska behoven och om utredningens förslag i alla delar skulle stärka stödet för civila som deltagit i internationella insatser. Regeringen anser därför att en enhetlig författningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter inte är lämplig.

Regeringen bedömer mot den bakgrunden att ytterligare åtgärder inte bör övervägas med anledning av tillkännagivandena. Regeringen anser därmed att tillkännagivandena är slutbehandlade.

Fler områdespoliser och kommunpoliser Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser (bet. 2016/17:JuU1 punkt 12, rskr. 2016/17:90). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr.

Utgiftsområde 4

2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs åter slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande 2020/21:KU2 (rskr. 2020/21:34) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning och punkten står därmed som öppen.

Ett av Polismyndighetens långsiktiga strategiska mål till 2024 är att stärka den lokala närvaron. Enligt myndighetens årsredovisning för 2020 har både antalet områdespoliser och kommunpoliser ökat jämfört med 2019. För regeringen är det angeläget att denna ökning fortsätter. Av regleringsbrevet för 2021 framgår att Polismyndigheten fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska dessutom redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas.

Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten som syftar till att utöka antalet anställda med 10 000 under perioden 2016 – 2024. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.

I november 2020 publicerade Riksrevisionen en granskning av Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Den samlade slutsatsen av granskningen är att arbetet inte är fullt ut ändamålsenligt. Riksrevisionen anser bland annat att Polismyndigheten inte följer upp resursfördelningen till utsatta områden på ett sätt som gör det möjligt att bedöma om resurser faktiskt går till dessa områden. Riksrevisionen har också följt upp ett beslut om att det ska finnas en områdespolis per 5 000 invånare och konstaterar att detta inte är genomfört i en tredjedel av de lokalpolisområden som har utsatta områden. Med anledning av granskningen lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till Polismyndigheten som har påbörjat ett arbete för att omhänderta dessa.

Regeringen har vidtagit ett stort antal åtgärder för att öka antalet lokalt förankrade poliser i hela landet och flera är pågående. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen och kommer vid behov att vidta ytterligare åtgärder.

Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Mer praktik i polisutbildningen Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen (bet. 2016/17:JuU1 punkt 21, rskr. 2016/17:90). Vidtagna åtgärder redovisades av regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och med det ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande 2020/21:KU2 (rskr. 2020/21:34) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen.

Utgiftsområde 4

Regeringen anser att det är en fråga för Polismyndigheten att, tillsammans med berörda utbildningsanordnare, avgöra vad som är en ändamålsenlig fördelning mellan teori och praktik. Bland annat som följd av riksdagens tillkännagivande har Polismyndigheten beslutat att pröva frågan om praktik och inleda en översyn av utbildningens innehåll. Det är på myndighetsnivå som balansen mellan teori och praktik ska avgöras, eftersom det är där kompetensen finns för att avgöra hur en ändamålsenlig utbildning ska utformas. Regeringen har därför inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga och anser därmed att tillkännagivandet ska anses vara slutbehandlat.

Brott mot äldre Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förebygga och utreda brott mot äldre i hela landet (bet. 2016/17:JuU1 punkt 35, rskr. 2016/17:90). Vidtagna åtgärder redovisades av regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och med det ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen har dock uttryckt att tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat då det av regeringens redovisning inte framgår att Polismyndigheten har lämnat en årlig redovisning av arbetet eller varför regeringen inte har efterfrågat detta (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:34).

De brott som äldre personer är särskilt utsatta för på grund av sin ålder är bedrägerier och stölder. Inom Polismyndigheten finns en särskild arbetsgrupp, Circa-gruppen, som har i uppdrag att verka nationellt mot det aktuella brottsområdet. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningspersoner, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsförebyggande. Utöver Circa-gruppen arbetar nationella, regionala och lokala brottssamordningsfunktioner mot brottsområdet i syfte att upptäcka seriebrottslighet, avbryta pågående serier när gärningspersonerna väl identifierats och skapa förutsättningar för lagföring.

Polismyndigheten arbetar med olika brottsförebyggande åtgärder i form av kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Dessa insatser görs för att öka kunskapen och medvetenheten hos äldre om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt ta bort känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Insatser görs på nationell, regional och lokal nivå utifrån hur brottsutveckling och lägesbilder ser ut. Med anledning av ökningen av romans- och investeringsbedrägerier lyftes dessa brott fram av Polismyndigheten ett flertal gånger i media under förra året. Polismyndigheten har också uppdaterat ett utbildningspaket riktat till äldre. På grund av pandemin kom dock materialet inledningsvis inte att användas i den utsträckning som planerats. Materialet kompletterades därför med en samtalsserie på UR Play och Kunskapskanalen.

Brott som systematiskt begås mot äldre utförs inte sällan av internationella brottsnätverk som snabbt rör sig över stora geografiska områden. Mot bakgrund av ett regeringsuppdrag på området har Polismyndigheten de senaste åren ökat sin förmåga att upptäcka och arbeta mot seriebrottslighet som begås av både inhemska och internationella brottsnätverk. Bland annat har Polismyndigheten beslutat att samtliga polisregioner ska utse en operativ koordinator som är regionens kontaktpunkt och mottagare av underlag för operativa åtgärder, bygga upp en regionalt anpassad förmåga att kunna agera operativt på information om internationella brottsnätverk samt bygga upp en regionalt anpassad utredningsförmåga som kan fungera som

Utgiftsområde 4

metod- och verksamhetsstöd och vid behov biträda utredningsverksamheten på lokal nivå.

När det gäller riksdagens önskemål om att Polismyndighetens arbete med att förebygga och utreda brott mot äldre bör redovisas årligen till regeringen vill regeringen framhålla följande. Polismyndigheten redovisar varje år sitt arbete och verksamhetens resultat till regeringen i årsredovisningen. I de senaste årsredovisningarna har myndigheten redogjort för äldres utsatthet för bedrägeribrott och det arbete som polisen bedriver riktat mot målgruppen. Även Polismyndighetens arbete på andra områden är relevant för bekämpningen av brott som ofta begås mot äldre personer. Om regeringen ser behov av det efterfrågas specifik information genom återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev. Så gjordes i regleringsbrevet för 2018, då Polismyndigheten fick i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre.

Återrapporteringen av Polismyndighetens verksamhet görs huvudsakligen mot förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten. Endast i undantagsfall kräver regeringen årliga redovisningar från Polismyndigheten i specifika frågor, vilket då framgår av instruktionen. Mot bakgrund av den information som Polismyndigheten lämnat om sitt arbete i årsredovisningen samt möjligheten för regeringen att vid behov besluta om återrapporteringskrav eller vidta andra åtgärder för inhämtning av information, bedömer regeringen inte att det är påkallat att föreskriva om årliga redovisningar av arbetet mot brott mot äldre.

I och med detta anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

2.8 Politikens inriktning

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Brott ska bemötas med samhällets fulla kraft. Det våld som kriminella nätverk utövar ska inte tolereras. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Hedersrelaterad brottslighet ska bekämpas. Regeringen vidtar därför ett stort antal initiativ för att ytterligare stärka rättsväsendet. 2.8.1 Fortsatta förstärkningar av rättskedjan

Fortsatt satsning på Polismyndigheten

Regeringens arbete med att stärka och vidareutveckla polisverksamheten fortgår. Till och med 2024 ska Polismyndigheten ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 personer jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Vid halvårsskiftet 2021 hade antalet anställda ökat med drygt 7 000 personer. Satsningen innebär att Polismyndigheten ska ha drygt 38 000 anställda när utbyggnaden är klar. Även fortsatt har regeringen ambitionen att den fördelning som fanns mellan poliser och civilanställda då utbyggnaden inleddes ska upprätthållas. Åtgärder för såväl bättre arbetsvillkor och karriärvägar som bättre arbetsmiljö och säkerhet är viktiga delar i arbetet med att öka attraktiviteten i polisyrket.

Arbetet med att öka polisväsendets effektivitet och förbättra resultaten fortsätter, liksom arbetet med att stärka den lokala polisiära närvaron. Genom förslagen i denna budgetproposition ser regeringen till att den ekonomiska planeringsramen för den fortsatta tillväxten finns på plats närmast påföljande år. Behov av ytterligare medel hanteras i kommande budgetpropositioner. Vidare föreslår regeringen en kraftfull satsning på att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga. Som en del i detta ingår investeringar i utvecklad förmåga att ta sig in i krypterad kommunikation mellan tungt kriminella. För att fullt ut kunna utnyttja den potential som finns behöver omfattande investeringar göras. Dessutom innefattar satsningen kameror, både fasta och kroppsburna, vilka blir allt viktigare för digital bevissäkring och som

Utgiftsområde 4

trygghetsskapande instrument i den polisiära verksamheten. Samtidigt finns det ett behov av att stärka kapaciteten inom avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten för att snabbare än i dag hantera digitala bevis och dna. Därtill föreslås medel för att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism (utg.omr. 2 avsnitt 3.4).

Ökade resurser till åklagare och domstolsväsendet

För att bekämpa brott måste alla delar av rättskedjan fungera väl och inte utgöra hinder för övrig verksamhet. Antalet ärenden, inte minst de resurskrävande, ökar och myndigheterna behöver mer resurser för att kunna möta denna utveckling. Antalet åklagare vid Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten behöver öka, liksom andra kompetenser vid myndigheterna. För att stärka myndigheternas förutsättningar att utreda och lagföra misstänkta brott föreslår regeringen ökade resurser.

Regeringen föreslår även en särskild satsning för att kraftsamla kring den växande avfallsbrottsligheten och föreslår därför särskilda medel till flera berörda myndigheter för att stärka detta arbete (utg.omr. 20 avsnitt 3.5).

Det svenska domstolsväsendet fungerar väl. Det är prioriterat för regeringen att säkerställa rättssäkerheten och allmänhetens tilltro till domstolarna även på längre sikt. För att nå riksdagens mål om den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet krävs att allmänheten har förtroende för den dömande verksamheten och att mål och ärenden i domstol avgörs inom rimlig tid. Samtidigt som domstolarnas produktivitet är hög och pandemins effekter för domstolarnas verksamhet är svårbedömd visar prognoserna på ett fortsatt högt målinflöde. I syfte att möta det höga målinflödet och säkerställa allmänhetens förtroende föreslår regeringen ökade medel till Sveriges Domstolar. Med anledning av det ökade målinflödet följer regeringen utvecklingen inom Sveriges Domstolar noga och avser vid behov att återkomma.

Att den som är vittne eller målsägande känner sig trygg i rättssalen är avgörande både för att enskilda personer ska våga vittna och för samhällets förmåga att klara upp brott. Det är viktigt att brott möts av en snabb reaktion från samhället. Under 2021 har försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål utökats till fler delar av landet och en utredning har haft i uppdrag att se över hur snabbförfarandet kan göras permanent. Utredningen överlämnade sitt betänkande i juni 2021 och betänkandet bereds nu i Regeringskansliet.

Fortsatt kapacitetsförstärkning inom Kriminalvården

Ett fortsatt ökande tillflöde av klienter i kombination med längre häktes- och strafftider har inneburit fortsatta utmaningar för Kriminalvården. Som följd av regeringens föreslagna satsningar på myndigheterna i rättskedjan tillsammans med kommande straffrättsliga reformer väntas en fortsatt ökning av antalet klienter inom Kriminalvårdens alla verksamheter de närmaste åren. Kriminalvården har påbörjat en kapacitetsutökning inom häktes- och anstaltsbeståndet. I syfte att ge myndigheten förutsättningar att fortsätta öka kapaciteten samtidigt som säkerheten bibehålls och verksamhetsinnehållet inom myndigheten utvecklas föreslår regeringen ökade medel till Kriminalvården.

Utvecklad operativ förmåga hos Säkerhetspolisen

Sveriges säkerhet utsätts för allt större risker. Hoten från såväl statliga aktörer som ideologiskt motiverade aktörer ökar, samtidigt som sårbarheterna i samhället blir alltmer omfattande. Globalisering, digitalisering och teknikutveckling bidrar både till en breddad hotbild från främmande makt och skapar gränsöverskridande plattformar

Utgiftsområde 4

där våldsbejakande extremister kan mötas, inspireras och uppmana till våldsanvändning.

För att möta en mer komplex och breddad hotbild, från såväl statliga aktörer som våldsbejakande extremistmiljöer, föreslår regeringen ökade resurser för Säkerhetspolisen i syfte att säkerställa en fortsatt hög operativ förmåga. Sverige ska även fortsatt ha en säkerhetstjänst som är rustad för att möta utvecklingen i omvärlden. Förslaget möjliggör både utökade personella resurser och fortsatt utvecklad teknisk förmåga.

En utökad kapacitet för Rättsmedicinalverket samt Säkerhets- och

integritetsskyddsnämnden

Brottsligheten har förändrats och blivit mer komplex. Den tekniska bevisningen har blivit allt viktigare, inte minst när det gäller gängkriminalitet, där det kan vara svårt att få personer att vittna. Det ökar behovet av utredningar och analyser från Rättsmedicinalverket och därför behöver myndighetens förmåga förstärkas. I utredningar av allvarlig brottslighet är hemliga tvångsmedel viktiga verktyg. Säkerhetsoch integritetsskyddsnämnden behöver förstärkas för att kunna möta upp och granska den utökade användningen av hemliga tvångsmedel.

Europeiska åklagarmyndigheten

Det är viktigt att brott mot EU:s finansiella intressen utreds på ett effektivt och rättssäkert sätt inom hela unionen. Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) är en ny EU-myndighet som ska utreda och åtala sådana brott. Regeringen har en ambition om att Sverige ska gå med i Eppo och en utredning som har haft i uppdrag att föreslå vilka åtgärder som krävs för ett svenskt deltagande redovisade sitt betänkande i december 2020. Betänkandet bereds nu i Regeringskansliet.

2.8.2 Åtgärder för att förebygga brott och stödja brottsutsatta

Fortsatt utveckling av det brottsförebyggande arbetet

Utvecklingen av ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället måste fortsätta med full kraft. Det är inte minst viktigt i områden med socioekonomiska utmaningar. Förebyggande åtgärder från ett flertal aktörer i samhället är centrala i arbetet för minskad brottslighet och ökad trygghet. Regeringen har de senaste åren stärkt det brottsförebyggande arbetet på nationell och regional nivå, och vidtar nu ytterligare åtgärder för att utveckla arbetet i hela landet. Regeringen bereder förslagen som lämnats i betänkandet Kommuner mot brott som syftar till att ge kommunerna ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, se utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, avsnitt 2.8. Regeringen utvecklar också det återfallsförebyggande arbetet och stödet till individer som vill eller kan motiveras att lämna kriminella, våldsbejakande extremistiska eller hedersrelaterade miljöer. Regeringen avsätter därför ytterligare medel för att stödja och utveckla avhopparverksamheter i landet. För regeringens insatser se även utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt 7.5.

Fortsatta insatser för att förebygga skjutningar och sprängningar

Bekämpningen av den organiserade brottsligheten och de nätverk som verkar inom den är en av regeringens viktigaste prioriteringar. Regeringen har sedan 2014 tagit initiativ till en rad åtgärder med bäring på bekämpning av organiserad brottslighet. Arbetet mot de kriminella nätverken ska fortsätta men fokus ska också ligga på att förhindra tillväxten i nätverken och bryta nyrekryteringen. Arbetet att förebygga

Utgiftsområde 4

brottslighet och förhindra nyrekrytering till kriminalitet behöver bedrivas ur ett brett perspektiv. Det handlar dels om åtgärder som förstärker rättsväsendets förmåga att förebygga och bekämpa brott. Det handlar även om tidiga och förebyggande insatser inom till exempel skola, socialtjänst och fritidsverksamhet som kan bidra till goda och likvärdiga förutsättningar för barn och unga som riskerar att dras in i kriminalitet. Att varaktigt trycka tillbaka brottsligheten är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Under det senaste året har Polismyndigheten genomfört en rad framgångsrika insatser mot kriminella nätverk. I Malmö har dessutom det samverkansbaserade arbetssättet Sluta skjut lett till lovande resultat. Strategin bakom Sluta skjut ska nu spridas till fler kommuner och regeringen föreslår därför ökade medel till Brottsförebyggande rådet för detta syfte.

Mäns våld mot kvinnor, våld mot barn och hedersrelaterad brottslighet

ska upphöra

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer fortsätter att vara ett samhällsproblem som innebär ett stort psykiskt och fysiskt lidande för den som drabbas och arbetet mot detta ska intensifieras. Arbetet inkluderar alla de grupper som omfattas av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017 – 2026.

Att samhället reagerar mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck är av yttersta vikt. I betänkandet Ett särskilt hedersbrott lämnas bl.a. förslag till ett särskilt hedersbrott som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer. Betänkandet har remitterats och bereds nu i denna del vidare inom Regeringskansliet. Med anledning av förslaget om ett särskilt hedersbrott beräknas utgifterna för Kriminalvården öka, varför regeringen föreslår ökade medel.

Regeringen presenterade den 16 juni 2021 ett åtgärdspaket med 40 åtgärder för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Åtgärdspaketet innehåller ett flertal åtgärder som förebygger våldet, som ger ett starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn, som effektivt bekämpar brotten och som förbättrar kunskap om och metoder mot mäns våld mot kvinnor. Regeringen föreslår ytterligare satsningar för det fortsatta genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vidare föreslår regeringen medel till kvinno- och tjejjourer och en satsning på stadigvarande boende för våldsutsatta. Se vidare i utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, avsnitt 5.5. Därutöver avser regeringen att lämna lagförslag om stärkt rätt till skyddat boende för våldsutsatta och rättigheter för medföljande barn i sådana boenden. Se vidare utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt 7.5.

Sverige är och ska vara ett föregångsland i arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn. När det gäller våld mot barn ska utredningen En uppväxt fri från våld ta fram förslag för det långsiktiga arbetet att förebygga och bekämpa våld mot barn samt exempelvis lämna förslag på praktiska åtgärder för ett stärkt barnrättsperspektiv i brottmålsprocessen.

Ökat stöd till brottsoffer

Det är viktigt att brottsoffer känner förtroende för rättsväsendet och att de anmäler att de har utsatts för brott likväl som att vittnen vågar vittna. Den som har drabbats av brott ska också få tillräckligt stöd och skydd. Ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer är också viktigt för att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Regeringen tillsatte i december 2019 en utredning i syfte att stärka brottsoffers rätt till skadestånd. Uppdraget redovisades i juli 2021. I

Utgiftsområde 4

betänkandet föreslås bl.a. höjda nivåer på kränkningsersättning, en stärkt rätt till ideellt skadestånd för efterlevande anhöriga och ändrade regler för att i större utsträckning möjliggöra utmätning till förmån för brottsoffer. Betänkandet har skickats ut på remiss.

Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, rasism, hatbrott

och andra brott som hotar demokratin

Det förebyggande arbetet mot radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism har fortsatt hög prioritet. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016 bidragit med viktiga analyser av de våldsbejakande extremistmiljöernas propaganda på olika digitala plattformar. Regeringen föreslår att FOI tillförs medel för att fortsätta och utveckla detta arbete (se utg.omr. 6, avsnitt 3.6). Åtgärden är en del av Sveriges åtaganden, s.k. pledges, som ska presenteras på Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism i oktober 2021, se vidare utgiftsområde 1 Rikets styrelse, avsnitt 10.5. Sverige har en omfattande kriminalisering när det gäller terrorism, men det är inte i sig straffbart att delta i verksamheten i en terroristorganisation. Med utgångspunkt i ett förslag från 2020 års grundlagskommitté har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som innebär att det införs ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. Uppdraget ska redovisas senast den 11 april 2022.

Rättsväsendet behöver fortsätta att utveckla och förbättra det långsiktiga arbetet med att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Den organiserade rasismen utgör ett särskilt hot mot samhället som måste tas på största allvar. I maj överlämnade Kommittén om förbud mot rasistiska organisationer sitt betänkande som innehöll förslag om att två nya brott – organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism – ska införas. Betänkandet har remitterats.

2.8.3 En utvecklad straffrätt och effektivare verktyg

Förstärkta straffrättsliga åtgärder

Förekomsten av knivar på allmän plats ökar risken för att uppkomna våldssituationer får svåra konsekvenser. Forskning visar också att kniv under lång tid har varit det vapen som oftast används vid dödligt våld, även om skjutvapen som våldsmetod vid dödligt våld har blivit ungefär lika vanligt de senaste åren. Tidigare studier visar också att kniv är det vapen som oftast används vid personrån. En strängare syn på allvarligare brott mot knivlagen är motiverad. Därför bereds förslag om skärpta straff för allvarligare knivbrott. Personer som vid upprepade tillfällen kör utan körkort eller påverkade av alkohol och narkotika utsätter andra människor för stora risker. Regeringen bereder därför förslag som handlar om skärpta straffrättsliga reaktioner vid upprepade och allvarliga fall av olovlig körning och rattfylleribrott.

När en person döms för flera brott bestämmer domstolen normalt en gemensam påföljd utifrån den samlade brottslighetens allvar. Det är i grunden en rimlig ordning. Samtidigt är det viktigt att tydligt markera att brott aldrig ska löna sig. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska se över lagstiftningen för att säkerställa att straffet står i proportion till brottslighetens allvar, även för den som begår flera brott.

En ny lag om tillträdesförbud till butik trädde i kraft den 1 mars 2021. Även på badanläggningar och bibliotek finns det problem med bl.a. brottslighet vilket påverkar personal och besökare negativt. Regeringen bereder mot den bakgrunden ett förslag om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek.

Utgiftsområde 4

Det har i närtid skett omfattande förändringar av sexualbrottslagstiftningen men arbetet med att skapa ett heltäckande och tydligt straffrättsligt skydd måste fortsätta. 2020 års sexualbrottsutredning har haft i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten och i juni 2021 överlämnade utredningen sitt betänkande, som har remitterats. Med anledning av förslagen beräknas utgifterna för Kriminalvården öka, varför ytterligare medel föreslås för uppgiften. Därtill har en särskild utredare fått i uppdrag att lämna förslag som bl.a. innebär att preskriptionstiderna för allvarliga sexualbrott mot vuxna förlängs.

I dag får unga myndiga lagöverträdare i åldersgruppen 18 – 20 år som begår allvarlig brottslighet sina straff nedsatta. Det medför att utdömda straff inte tillräckligt speglar brottets allvar. Regeringen har därför lämnat förslag som innebär att straffrabatten tas bort för unga myndiga lagöverträdare i åldersgruppen 18 – 20 år vid allvarlig brottslighet. Regeringen avser också att tillsätta en utredning som ska göra en översyn bl.a. av påföljden sluten ungdomsvård.

Gängbrottsutredningen har i ett betänkande som överlämnades i augusti i år lämnat en rad straffrättsliga förslag mot brott i kriminella nätverk. Utredningen föreslår bl.a. lagändringar som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, mot narkotikaförsäljning och mot dem som involverar unga i kriminalitet. Med anledning av förslagen i betänkandet beräknas utgifterna för Kriminalvården öka, varför regeringen föreslår ökade medel.

Effektivare verktyg för rättsväsendet

Regeringen fortsätter modernisera verktygen för en effektiv brottsbekämpning. I maj i år överlämnades betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring. Där lämnas lagförslag för ett förbättrat stöd och skydd för vittnen och det föreslås även en möjlighet till strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet (s.k. kronvittnen). Betänkandet innehåller vidare förslag på straffskärpningar, bl.a. för övergrepp i rättssak. Med anledning av förslagen beräknas utgifterna för Kriminalvården öka, varför regeringen föreslår ökade medel.

Utredningen om utlänningsärenden med säkerhetsaspekter föreslår att lagen om särskild utlänningskontroll ersätts av en ny lag, lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Kraven för utvisning enligt den nya lagen föreslås bli lägre och mer generella än enligt den nuvarande lagen. Möjligheterna att använda tvångsmedel enligt den nya lagen utvidgas och Säkerhetspolisen får dessutom möjlighet att använda hemliga tvångsmedel vid fler utvisningar. Ärendet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.

För att polisen ska få bättre möjligheter att förhindra att vapen och andra farliga föremål används vid våldsbrott, har regeringen till riksdagen i september 2021 föreslagit lagändringar som ger polisen en ny befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter sådana föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus.

2.8.4 Insatser för att möta den tekniska och samhälleliga utvecklingen

Ett kunskapsbaserat och digitaliserat rättsväsende

Regeringen har gjort satsningar på forskning om brottslighet i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Det är viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna utvecklas och tar till sig ny kunskap. Ett digitaliserat informationsflöde i rättskedjan förbättrar förutsättningarna för analys och uppföljning vilket möjliggör

Utgiftsområde 4

en mer kunskapsbaserad brottsbekämpning. Regeringen har inrättat ett råd för digitalisering av rättsväsendet för att stärka arbetet.

Utvecklingen under det senaste året har tydligt visat att det finns en stor potential i att utveckla förmågan att komma åt krypterad kommunikation mellan kriminella för att förebygga och lagföra grova brott kopplade till kriminella nätverk. För att kunna utnyttja denna potential ytterligare behöver omfattande investeringar göras och det internationella samarbetet fortsätta att utvecklas. Inom EU har det under senare år skett en utveckling av flera viktiga samarbetsinstrument. Det har tydligt visat sig bl.a. när det gäller den bevisning svenska myndigheter kunnat få ta del av efter insatserna mot den krypterade informationstjänsten Encrochat. I slutet av 2021 avser Europeiska kommissionen att presentera flera förslag om samarbete och säkerhet i den digitala världen, bl.a. om digitalisering av gränsöverskridande rättsligt samarbete. Vidare är ett aktivt internationellt samarbete via Interpol fortsatt viktigt för att effektivt motverka och bekämpa brottslighet som också sträcker sig utanför EU.

En uppdatering av rättsväsendets utredningsverktyg

Regeringen fortsätter arbetet med att modernisera de utredningsverktyg som behövs för en effektiv brottsbekämpning som är anpassad till den tekniska och samhälleliga utvecklingen. En utredning har haft i uppdrag att föreslå en modernisering av reglerna om beslag och husrannsakan. Utredningen har lämnat flera förslag, bl.a. avseende möjligheten att få fram och säkra bevisning i form av elektroniskt lagrad information som finns i det s.k. molnet. Förslagen bereds i Regeringskansliet. En annan utredning har haft i uppdrag att lämna förslag till regler om registreringsskyldighet för kontantkort. Även dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Nya tjänster försvårar användningen av hemliga tvångsmedel då kommunikationen ofta är krypterad. På regeringens initiativ har därför ny lagstiftning om hemlig dataavläsning trätt i kraft den 1 april 2020 men det finns skäl att ytterligare anpassa reglerna till den tekniska utvecklingen. En utredare har därför fått i uppdrag att göra en översyn av de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att hämta in uppgifter från elektronisk kommunikation och att se över reglerna om datalagring.

Den som begår ett brott lämnar ofta spår efter sig i form av t.ex. fingeravtryck, dna eller bilder från övervakningskameror. För att fler personer ska kunna identifieras och lagföras på detta sätt tillsatte regeringen i maj 2021 en utredning om biometri i brottsbekämpningen. Utredningen ska bl.a. se över vilka biometriska uppgifter Polismyndigheten får registrera och vilka sökningar som får göras. Uppdraget ska redovisas senast den 20 februari 2023.

Utgiftsområde 4

2.9 Budgetförslag

2.9.1 1:1 Polismyndigheten

Tabell 2.7 Anslagsutveckling 1:1 Polismyndigheten

Tusental kronor

2020 Utfall 28 797 631 Anslagssparande 49 363 2021 Anslag 30 988 405 1 Utgiftsprognos 31 264 858

2022 Förslag 32 985 967

2023 Beräknat 35 146 216 2 2024 Beräknat 35 502 597 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 34 771 415 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 34 774 829 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter avseende Polismyndighetens verksamhet. Anslaget får också användas för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet).

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.8 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:1 Polismyndigheten

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 30 488 405 30 488 405 30 488 405

Pris- och löneomräkning 2 340 210 672 512 985 392 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 157 352 3 985 299 4 028 800 varav BP22 3 515 000 2 320 000 2 320 000 – Avhopparverksamhet 12 500 12 500 12 500 – 10 000 fler polisanställda 1 905 000 1 905 000 – Utvecklad teknisk förmåga 400 000 400 000 400 000 – Pandemirelaterade merkostnader 100 000 – Motverka penningtvätt och finansiering av terrorism 2 500 2 500 2 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 32 985 967 35 146 216 35 502 597

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget ökas med 12 500 000 kronor fr.o.m. 2022 för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet. Ökningen av antalet polisanställda fortsätter och Polismyndighetens rekryteringsarbete för att nå 10 000 fler anställda till och med 2024 löper huvudsakligen enligt plan. Sedan tidigare finns medel avsatta för fortsatt expansion under 2022. För att möjliggöra fortsatt utbyggnad av Polismyndigheten beräknas anslaget öka med 1 905 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Utgiftsområde 4

För att möjliggöra en snabb och kraftig ökning av Polismyndighetens förmåga på itområdet ökas anslaget med 400 000 000 kronor fr.o.m. 2022.

För beräknade fortsatta merkostnader till följd av pandemin ökas anslaget med 100 000 000 kronor 2022.

För att ytterligare stärka Polismyndighetens arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism ökas anslaget med 2 500 000 kronor (utg. omr. 2 avsnitt 3.4) fr.o.m. 2022.

Regeringen föreslår att 32 985 967 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Polismyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 35 146 216 000 kronor respektive 35 502 597 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.9 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Intäkter till Ackumulerat Resultat för Resultat för Inkomsttitel (som inte får Intäkter som Intäkter som Intäkter som disponeras) får disponeras 1 Kostnader Disponeras disponeras Utfall 2020 81 721 471 551 711 652 -273 622 -470 281 Prognos 2021 82 400 707 000 791 000 -119 000 -589 281 Budget 2022 83 500 1 037 000 1 007 000 -5 000 -594 281 1 Inkluderar intäkter från stämningsmannadelgivning med 33 521 tkr 2020 och med 35 000 tkr för 2021 respektive 2022. Källa: Polismyndigheten.

Offentligrättsliga avgifter som inte får disponeras avser främst avgifter från tillståndsgivning. Polismyndigheten disponerar offentligrättsliga avgifter från stämningsmannadelgivning, passhantering och nationella id-kort. Såväl passhanteringen som nationella id-kort visade negativt resultat 2020. Pandemin har lett till kraftigt minskad efterfrågan på pass, något som även beräknas påverka resultatet 2021. Det ackumulerade negativa resultatet har sin grund i passhanteringen.

Den 1 januari 2020 ändrades det ekonomiska målet för stämningsmannadelgivning från full kostnadstäckning till att avgiften ska bidra till att täcka verksamhetens kostnader. Underskottet i denna verksamhet kommer över tid att täckas med anslagsmedel. Det medför att intäkter av stämningsmannadelgivning ingår i tabellen ovan, men inte kostnader eller resultat. Under 2020 har cirka 64 000 000 kronor av underskottet täcks av medel från anslaget 1:1 Polismyndigheten . Kvarstående underskott uppgår till cirka 573 000 000 kronor. Intäkterna för stämningsmannadelgivning uppgick till cirka 34 000 000 kronor under 2020.

Utgiftsområde 4

Tabell 2.10 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Intäkter Kostnader Resultat Ack. resultat Utfall 2020 18 410 35 765 -17 355 -151 520 (varav tj.exp.) (6 881) (6 881) Prognos 2021 17 300 29 200 -11 900 -163 420 (varav tj.exp.) (7 000) (7 000) Budget 2022 45 100 46 200 -1 100 -164 520 (varav tj.exp.) (11 500) (11 500) Källa: Polismyndigheten.

Uppdragsverksamheten avser forensisk undersökning, utbildning av ordningsvakter och kontroll av väktarhundar samt tjänsteexport. Under året visade utbildningen av ordningsvakter ett förhållandevis stort underskott. Det beror på att verksamheten inte kunde genomföras som planerat på grund av pandemin. På samma sätt beräknas pandemin påverka resultatet under 2021. Det ackumulerade negativa resultatet går huvudsakligen att härleda till utbildningen av ordningsvakter.

2.9.2 1:2 Säkerhetspolisen

Tabell 2.11 Anslagsutveckling 1:2 Säkerhetspolisen

Tusental kronor

2020 Utfall 1 588 202 Anslagssparande 114 940 2021 Anslag 1 739 849 Utgiftsprognos 1 699 312 1

2022 Förslag 1 828 382

2023 Beräknat 1 848 090 2 2024 Beräknat 1 872 196 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 828 382 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 833 818 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Säkerhetspolisens förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.12 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:2 Säkerhetspolisen

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 1 739 849 1 739 849 1 739 849

Pris- och löneomräkning 2 15 533 34 454 52 270 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 73 000 73 787 80 077 varav BP22 3 63 000 63 000 63 000 – Operativ förmåga och säkerhetshöjande åtgärder 63 000 63 000 63 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 828 382 1 848 090 1 872 196

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Sveriges säkerhet utsätts för allt större risker och hoten från såväl statliga aktörer som ideologiskt motiverade aktörer är ökande samtidigt som sårbarheterna i samhället har blivit alltmer omfattande. För att Säkerhetspolisen ska kunna möta en mer komplex hotbild och säkerställa en fortsatt hög operativ förmåga samt vidta säkerhetshöjande åtgärder kopplat till den centrala statsledningen ökas anslaget med 63 000 000 kronor fr.o.m. 2022.

Regeringen föreslår att 1 828 382 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Säkerhetspolisen för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 1 848 090 000 kronor respektive 1 872 196 000 kronor.

2.9.3 1:3 Åklagarmyndigheten

Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:3 Åklagarmyndigheten

Tusental kronor

2020 Utfall 1 694 063 Anslagssparande 38 682 2021 Anslag 1 808 907 1 Utgiftsprognos 1 811 928

2022 Förslag 1 942 249

2023 Beräknat 1 974 043 2 2024 Beräknat 2 019 482 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 954 128 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 979 615 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Åklagarmyndighetens förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.14 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:3 Åklagarmyndigheten

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 1 718 907 1 718 907 1 718 907

Pris- och löneomräkning 2 29 342 47 159 64 550 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 194 000 207 977 236 025 varav BP22 3 194 000 206 000 232 000 – Avfallsbrottslighet 8 000 8 000 8 000 – Stärkt rättskedja 186 000 198 000 224 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 942 249 1 974 043 2 019 482

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att Åklagarmyndigheten ska kunna möta ett ökat antal och särskilt resurskrävande ärenden samt för att kunna omhänderta prioriterade straffskärpningar ökas anslaget med 186 000 000 kronor 2022, 198 000 000 kronor 2023 och 224 000 000 kronor fr.o.m. 2024. Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Anslaget ökas med 8 000 000 kronor fr.o.m. 2022 för att stärka Åklagarmyndighetens arbete mot brottslighet inom avfallsområdet. Regeringen föreslår att 1 942 249 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 1 974 043 000 kronor respektive 2 019 482 000 kronor.

2.9.4 1:4 Ekobrottsmyndigheten

Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:4 Ekobrottsmyndigheten

Tusental kronor

2020 Utfall 742 942 Anslagssparande 11 591 2021 Anslag 774 509 1 Utgiftsprognos 784 930

2022 Förslag 855 674

2023 Beräknat 903 155 2 2024 Beräknat 937 578 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 892 226 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 916 669 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Ekobrottsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:4 Ekobrottsmyndigheten

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 744 509 744 509 744 509

Pris- och löneomräkning 2 6 165 15 360 23 288 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 105 000 143 286 169 781 varav BP22 3 105 000 142 000 167 000 – Stärkt rättskedja 105 000 142 000 167 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 855 674 903 155 937 578

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna möta ett ökat antal och särskilt resurskrävande ärenden ökas anslaget med 105 000 000 kronor 2022, 142 000 000 kronor 2023 och 167 000 000 kronor fr.o.m. 2024. Regeringen föreslår att 855 674 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 903 155 000 kronor respektive 937 578 000 kronor.

2.9.5 1:5 Sveriges Domstolar

Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:5 Sveriges Domstolar

Tusental kronor

2020 Utfall 6 137 573 Anslagssparande 248 782 2021 Anslag 6 470 878 1 Utgiftsprognos 6 446 282

2022 Förslag 6 632 674

2023 Beräknat 6 912 748 2 2024 Beräknat 7 174 934 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 6 839 693 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 7 028 860 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter avseende de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, Rättshjälpsmyndighetens, Rättshjälpsnämndens, Notarienämndens samt Domstolsverkets verksamhet. Vidare får anslaget användas för utgifter avseende den regionala avdelningen vid den enhetliga patentdomstolen.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.18 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:5 Sveriges Domstolar

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 6 420 878 6 420 878 6 420 878

Pris- och löneomräkning 2 75 785 145 176 210 798 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 136 011 346 694 543 258 varav BP22 3 143 000 343 000 535 700 – Skyddad yrkestitel undersköterska 2 700 – Stärkt tillsyn och kontroll över ersättning till rättsliga biträden -2 000 -2 000 -2 000 – Effektiv tillståndsprövning och tillsynsvägledning 10 000 10 000 – Stärkt rättskedja 135 000 335 000 535 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 6 632 674 6 912 748 7 174 934

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att möta ett ökat målinflöde och säkerställa rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för domstolarna ökas anslaget med 135 000 000 kronor 2022, 335 000 000 kronor 2023 och 535 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Anslaget minskas med 2 000 000 kronor för att ge Justitiekanslern en ökad tillsynsmöjlighet över rättshjälpssystemet och därmed bidra till stärkt kontroll över utgifterna för rättsliga biträden. Anslaget 6:3 Justitiekanslern inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas med motsvarande belopp.

För att säkerställa en effektiv tillståndsprövning enligt miljöbalken för en grön omställning höjs anslaget med 10 000 000 kronor (utg.omr. 20 avsnitt 3.22.3) under 2022 och 2023.

Anslaget beräknas höjas med 2 700 000 kronor 2024 för att finansiera ökade kostnader vid Sveriges Domstolar till följd av reformen om att införa skyddad yrkestitel undersköterska. Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas minska med motsvarande belopp 2024.

Regeringen föreslår att 6 632 674 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Sveriges Domstolar för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 6 912 748 000 kronor respektive 7 174 934 000 kronor.

Utgiftsområde 4

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.19 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Inkomster som får disponeras Utfall 2020 160 183 23 257 Prognos 2021 162 000 23 700 Budget 2022 162 000 23 700 Källa: Domstolsverket.

Under 2021 beräknas avgifterna för Sveriges Domstolar medföra intäkter mot inkomsttitel på statsbudgeten motsvarande 162 miljoner kronor, varav 129 miljoner kronor utgör ansökningsavgifter. Därutöver inkommer intäkter till inkomsttitel från kungörandeavgifter, efterbevaknings- och tillsynsavgifter samt återbetalning av medel för rättshjälpskostnader m.m. Intäkter som disponeras härrör i huvudsak från uthyrning av lokaler och kopior av domar.

2.9.6 1:6 Kriminalvården

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:6 Kriminalvården

Tusental kronor

2020 Utfall 9 586 292 Anslagssparande -153 751 2021 Anslag 10 654 290 1 Utgiftsprognos 10 721 318

2022 Förslag 12 162 399

2023 Beräknat 13 069 828 2 2024 Beräknat 13 906 178 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 12 922 959 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 13 610 956 tkr i 2022 års prisnivå

Ändamål

Anslaget får användas för Kriminalvårdens förvaltningsutgifter. Vidare får anslaget användas för utgifter för

– övervakningsnämnderna, – övervakare, biträdande övervakare, förtroendemän och – statsbidrag till organisationer inom kriminalvårdens område.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.21 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:6 Kriminalvården

Tusental kronor

2022 2023 2024 1

Anvisat 2021 10 448 290 10 448 290 10 448 290

Pris- och löneomräkning 2 93 350 213 155 321 998 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 1 620 759 2 408 383 3 135 890 3 varav BP22 845 000 1 364 000 2 066 000 - Straffskärpningar 37 000 141 000 511 000 - Förstärkt skydd mot sexuella kränkningar 8 000 23 000 155 000 - Stärkt rättskedja 800 000 1 200 000 1 400 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat

anslag 12 162 399 13 069 828 13 906 178

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändring i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att ge Kriminalvården förutsättningar att tillskapa ytterligare tillfälliga och permanenta platser mot bakgrund av den fortsatt ansträngda beläggningssituationen samt kommande straffrättsliga reformer, behöver Kriminalvårdens anslag tillföras medel. För att Kriminalvården ska kunna möta det ökade kapacitetsbehovet inom myndighetens alla verksamheter med bibehållen kvalitet, effektivitet och säkerhet ökas anslaget med 845 000 000 kronor från 2022, 1 364 000 000 kronor 2023 och 2 066 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Regeringen föreslår att 12 162 399 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Kriminalvården för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 13 069 828 000 kronor respektive 13 906 178 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.22 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Intäkter som inte får Intäkter som får disponeras 1 disponeras 2 Utfall 2020 2 648 134 459 Prognos 2021 2 900 140 000 Budget 2022 3 100 140 000 1 Avser avgifter för elektronisk övervakning. 2 Avser intäkter från arbetsdriften, praktisk arbetsträning och måltider. Källa: Kriminalvården.

Utgiftsområde 4

2.9.7 1:7 Brottsförebyggande rådet

Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:7 Brottsförebyggande rådet

Tusental kronor

2020 Utfall 157 725 Anslagssparande 9 724 2021 Anslag 171 919 Utgiftsprognos 178 879 1

2022 Förslag 177 371

2023 Beräknat 175 334 2 2024 Beräknat 156 515 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 173 371 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 153 202 tkr i 2022 års prisnivå

Ändamål

Anslaget får användas för Brottsförebyggande rådets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för verksamheten vid ett nationellt centrum för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och för bidrag till projekt eller verksamhet som bedrivs utanför myndigheten som syftar till att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.24 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:7 Brottsförebyggande

rådet

Tusental kronor

2022 2023 2024 Anvisat 2021 1 171 919 171 919 171 919 Pris- och löneomräkning 2 1 452 3 415 5 201 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 4 000 0 -20 605 varav BP22 3 4 000 - Kommuner mot brott 4 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat

anslag 177 371 175 334 156 515

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändring i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att Brottsförebyggande rådet ska analysera behoven av stöd och uppföljning med anledning av förslagen om ett lagstadgat kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete ökas anslaget med 4 000 000 kr för 2022.

Regeringen föreslår att 177 371 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 175 334 000 kronor respektive 156 515 000 kronor.

Utgiftsområde 4

2.9.8 1:8 Rättsmedicinalverket

Tabell 2.25 Anslagsutveckling 1:8 Rättsmedicinalverket

Tusental kronor

2020 Utfall 469 748 Anslagssparande 3 849 2021 Anslag 510 248 Utgiftsprognos 505 630 1

2022 Förslag 552 653

2023 Beräknat 572 659 2 2024 Beräknat 578 430 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 566 503 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 566 502 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Rättsmedicinalverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för bidrag till forskning av relevans för Rättsmedicinalverkets uppgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.26 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:8 Rättsmedicinalverket

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 500 248 500 248 500 248

Pris- och löneomräkning 4 405 9 889 15 030 2 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 48 000 62 522 63 152 varav BP22 3 36 000 50 000 50 000 – Stärkt rättskedja 36 000 50 000 50 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 552 653 572 659 578 430

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att säkra Rättsmedicinalverkets förmåga att möta ett ökat ärendeflöde i rättskedjan och behov av myndighetens utredningar och analyser ökas anslaget med 36 000 000 kronor 2022 och 50 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Regeringen föreslår att 552 653 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 572 659 000 kronor respektive 578 430 000 kronor.

Utgiftsområde 4

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.27 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Resultat Intäkter Kostnader (intäkt – kostnad) Ackumulerat resultat Utfall 2020 122 721 124 730 - 2 009 16 187 Prognos 2021 122 180 128 081 - 5 901 10 286 Budget 2022 115 142 118 646 - 3 504 6 782 Källa: Rättsmedicinalverket.

Rättsmedicinalverket bedriver avgiftsbelagd verksamhet inom framför allt rättsgenetik, delar av rättskemin samt inom rättsmedicin vad gäller utfärdande av rättsintyg. Rättsmedicinalverket tar också ut avgifter för rättsmedicinska åldersbedömningar. Under 2020 resulterade de avgiftsbelagda verksamheterna i ett negativt resultat, vilket bidrog till att det sedan tidigare ackumulerade överskottet minskade till drygt 16 miljoner kronor. För 2021 prognostiseras betydande underskott, främst i den rättsgenetiska verksamheten, eftersom inflödet av rättsgenetiska ärenden har minskat kraftigt till följd av den pågående pandemin. Även för 2022 prognostiseras ett samlat underskott och då huvudsakligen till följd av en planerad justering av avgifter inom den rättskemiska verksamheten.

2.9.9 1:9 Brottsoffermyndigheten

Tabell 2.28 Anslagsutveckling 1:9 Brottsoffermyndigheten

Tusental kronor

2020 Utfall 47 616 Anslagssparande 1 479 2021 Anslag 43 553 1 Utgiftsprognos 44 618

2022 Förslag 43 962

2023 Beräknat 44 455 2 2024 Beräknat 44 906 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 43 962 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 43 962 tkr i 2022 års prisnivå

Ändamål

Anslaget får användas för Brottsoffermyndighetens förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.29 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:9 Brottsoffermyndigheten

Tusental kronor

2022 2023 2024 1

Anvisat 2021 43 553 43 553 43 553

Pris- och löneomräkning 2 409 902 1 353 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat

anslag 43 962 44 455 44 906

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändring i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

Regeringen föreslår att 43 962 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Brottsoffermyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 44 455 000 kronor respektive 44 906 000 kronor.

2.9.10 1:10 Ersättning för skador på grund av brott

Tabell 2.30 Anslagsutveckling 1:10 Ersättning för skador på grund av brott

Tusental kronor

2020 Utfall 95 842 Anslagssparande 29 770 2021 Anslag 121 953 1 Utgiftsprognos 120 908

2022 Förslag 200 953

2023 Beräknat 221 953 2 2024 Beräknat 221 953 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 221 953 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 221 953 tkr i 2022 års prisnivå

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för ersättningar för skador på grund av brott i enlighet med bestämmelserna i brottskadelagen (2014:322).

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.31 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:10 Ersättning för skador

på grund av brott

Tusental kronor

2022 2023 2024 Anvisat 2021 1 121 953 121 953 121 953 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 79 000 100 000 100 000 Varav BP22 -1 000 20 000 20 000 - Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer -1 000 20 000 20 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat

anslag 200 953 221 953 221 953

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändring i statens budget.

Av den beslutade anslagsförändringen utgör 80 000 000 kronor ett återställande av nivån jämfört med de tillfälliga minskningarna 2020 och 2021. För att finansiera planerade förslag om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer föreslår regeringen därtill att anslaget ökas med 20 000 000 kronor från och med 2023. Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas engångsvis med 1 000 000 kronor 2022 för att finansiera förändringar till följd av de planerade förslagen. Anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution föreslås öka med motsvarande belopp 2022.

Regeringen föreslår att 200 953 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 221 953 000 kronor respektive 221 953 000 kronor.

2.9.11 1:11 Rättsliga biträden m.m.

Tabell 2.32 Anslagsutveckling 1:11 Rättsliga biträden m.m.

Tusental kronor

2020 Utfall 3 406 977 Anslagssparande -8 621 2021 Anslag 3 650 857 1 Utgiftsprognos 3 628 636

2022 Förslag 3 915 857

2023 Beräknat 2 385 857 2024 Beräknat 2 385 857 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för rättsliga biträden som enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, lagen (1988:609) om målsägandebiträde och rättshjälpslagen (1996:1619) ska betalas av allmänna medel. Anslaget får vidare användas för utgifter som enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas av allmänna medel, exklusive utgifter som avser offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget får även

Utgiftsområde 4

användas för utgifter för medlare enligt 6 kap. 18 a § och 21 kap. 13 § andra stycket föräldrabalken samt rättegångsbiträde enligt 20 kap. 2 b § föräldrabalken. Anslaget får användas för utgifter för särskilda företrädare för barn enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn samt för utgifter för bevisning, parter, tolk, översättning och god man, förvaltararvoden m.m. i konkurser samt ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare. Dessutom får anslaget användas för utgifter som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete och som inte ska betalas av annan myndighet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.33 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:11 Rättsliga biträden

m.m.

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 3 650 857 3 650 857 3 650 857

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 265 000 -1 265 000 -1 265 000 varav BP22 1 530 000 – Förstärkning rättsliga biträden m.m. 1 530 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 3 915 857 2 385 857 2 385 857

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Statens utgifter för rättsliga biträden påverkas av flera faktorer, bl.a. utvecklingen av antalet förordnanden, debiterad tid per förordnande och uppräkningen av timkostnadsnormen. Utgifterna för rättsliga biträden har ökat under flertalet år, delvis på grund av det ökade målinflödet till domstolarna. Anslagets utgifter för 2022 beräknas uppgå till 3 915 857 000 kronor, därför ökas anslaget med 1 530 000 000 kronor under 2022.

Regeringen föreslår att 3 915 857 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 2 385 857 000 kronor respektive 2 385 857 000 kronor.

2.9.12 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Tabell 2.34 Anslagsutveckling 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Tusental kronor

2020 Utfall 106 049 Anslagssparande 6 938 2021 Anslag 94 987 Utgiftsprognos 95 000 1

2022 Förslag 39 987

2023 Beräknat 39 987 2 2024 Beräknat 39 987 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 39 987 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 39 987 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar samt för utgifter för ersättning till vissa ombuds- och

Utgiftsområde 4

rättegångskostnader. Anslaget får även användas för utgifter i samband med statens skadeståndsansvar om den enhetliga patentdomstolen överträder EU-rätten.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.35 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:12 Kostnader för vissa

skaderegleringar m.m.

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 39 987 39 987 39 987

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 39 987 39 987 39 987

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 39 987 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 39 987 000 kronor respektive 39 987 000 kronor.

2.9.13 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

Tabell 2.36 Anslagsutveckling 1:13 Avgifter till vissa internationella

sammanslutningar

Tusental kronor

2020 Utfall 12 949 Anslagssparande 6 224 2021 Anslag 19 174 1 Utgiftsprognos 19 009

2022 Förslag 19 174

2023 Beräknat 19 174 2024 Beräknat 19 174 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för årsavgifter och bidrag till vissa internationella sammanslutningar, internationellt samarbete och forskning med anknytning till rättsväsendets område.

Kompletterande information

Vidare får bidrag till vissa andra internationella sammanslutningar samt internationellt samarbete och forskning med anknytning till Justitiedepartementets område betalas från anslaget.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.37 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:13 Avgifter till vissa

internationella sammanslutningar

Tusental kronor

2022 2023 2024 Anvisat 2021 1 19 174 19 174 19 174 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat

anslag 19 174 19 174 19 174

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändring i statens budget.

Regeringen föreslår att 19 174 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 19 174 000 kronor respektive 19 174 000 kronor.

2.9.14 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

Tabell 2.38 Anslagsutveckling 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

Tusental kronor

2020 Utfall 56 995 Anslagssparande 162 2021 Anslag 68 157 1 Utgiftsprognos 62 616

2022 Förslag 70 157

2023 Beräknat 109 157 2024 Beräknat 130 157 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter i syfte att stimulera lokalt brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet belastar anslaget med vissa egna kostnader direkt kopplade till denna verksamhet. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för åtgärder mot våldsbejakande extremism.

Utgiftsområde 4

Skälen till regeringens förslag

Tabell 2.39 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:14 Bidrag till lokalt

brottsförebyggande arbete

Tusental kronor

2022 2023 2024 Anvisat 2021 1 62 157 62 157 62 157 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 8 000 47 000 68 000 varav BP22 13 000 52 000 73 000 - Sluta Skjut 10 000 12 000 - Kommuner mot brott 3 000 40 000 73 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat

anslag 70 157 109 157 130 157

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändring i statens budget.

För att fortsätta arbetet med att motverka dödligt skjutvapenvåld i kriminella miljöer genom att sprida strategin bakom Sluta Skjut till fler kommuner i landet, ökas anslaget med 10 000 000 kronor 2022 och 12 000 000 kronor 2023.

För att stödja och utveckla det brottsförebyggande arbetet i kommunerna ökas anslaget med 3 000 000 kronor för 2022, 40 000 000 kronor 2023 och 73 000 000 kronor 2024.

Regeringen föreslår att 70 157 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 109 157 000 kronor respektive 130 157 000 kronor.

2.9.15 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Tabell 2.40 Anslagsutveckling 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Tusental kronor

2020 Utfall 19 682 Anslagssparande 2 170 2021 Anslag 21 472 1 Utgiftsprognos 22 558

2022 Förslag 24 804

2023 Beräknat 25 077 2 2024 Beräknat 25 331 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 24 805 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 24 805 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.41 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:15 Säkerhets- och

integritetsskyddsnämnden

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 21 472 21 472 21 472

Pris- och löneomräkning 332 572 795 2 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 3 000 3 033 3 064 varav BP22 3 3 000 3 000 3 000 – Ökat behov av tillsyn 3 000 3 000 3 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 24 804 25 077 25 331

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att stärka Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens kapacitet att kunna granska den utökade användningen av hemliga tvångsmedel ökas anslaget med 3 000 000 kronor fr.om. 2022. Regeringen föreslår att 24 804 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 25 077 000 kronor respektive 25 331 000 kronor.

2.9.16 1:16 Domarnämnden

Tabell 2.42 Anslagsutveckling 1:16 Domarnämnden

Tusental kronor

2020 Utfall 7 475 Anslagssparande 1 352 2021 Anslag 9 648 1 Utgiftsprognos 9 820

2022 Förslag 9 823

2023 Beräknat 9 936 2 2024 Beräknat 10 037 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 9 823 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 9 823 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Domarnämndens förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.43 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:16 Domarnämnden

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 9 648 9 648 9 648

Pris- och löneomräkning 2 175 288 389 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 9 823 9 936 10 037

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

Regeringen föreslår att 9 823 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Domarnämnden för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 9 936 000 kronor respektive 10 037 000 kronor.

2.9.17 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering

Tabell 2.44 Anslagsutveckling 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser

avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering

Tusental kronor

2020 Utfall 94 721 Anslagssparande 48 279 2021 Anslag 244 000 1 Utgiftsprognos 162 594

2022 Förslag 226 900

2023 Beräknat 181 000 2024 Beräknat 265 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av bägge.

Utgiftsområde 4

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.45 Förändringar av anslagsnivån 2022 – 2024 för 1:17 Från EU-budgeten

finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och

visering

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 224 000 224 000 224 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 900 -43 000 41 000 varav BP22 28 000 2 000 86 000 – EU-medel i tidigare och ny fondperiod 28 000 2 000 86 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 226 900 181 000 265 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Under 2021 inleds en ny budgetperiod som sträcker sig till och med 2027. Polismyndigheten har i uppdrag att vara nationell förvaltande myndighet för fonden för inre säkerhet samt för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik inom fonden för integrerad gränsförvaltning. De första utlysningarna inom den nya perioden beräknas kunna genomföras i början av 2022. Det nationella programmet för EU:s budgetperiod 2014 – 2020 är inne i en slutfas och beräknas vara helt avslutat 2023.

Regeringen föreslår att 226 900 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Från EUbudgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 181 000 000 kronor respektive 265 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 192 000 000 kronor 2023 – 2026

Skälen till regeringens förslag: Verksamheten inom fonden för inre säkerhet respektive instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik inom fonden för integrerad gränsförvaltning omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 192 000 000 kronor 2023 – 2026.

Utgiftsområde 4

Tabell 2.46 Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten

finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och

visering

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2020 2021 2022 2023 2024 2025–2026 Ingående åtaganden 156 506 166 147 139 000 Nya åtaganden 102 781 93 000 160 000 Infriade åtaganden -93 139 -120 147 -107 000 -72 000 -40 000 -80 000 Utestående åtaganden 166 147 139 000 192 000

Erhållet/förslaget

bemyndigande 185 000 140 000 192 000

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 1

Utgiftsområde 5

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt tabell 1.1. 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 533 554 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 181 848 1:3 Nordiskt samarbete 13 595 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 52 040 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 79 358 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 1:9 Svenska institutet 131 629 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 475 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 175 215

Summa anslag inom utgiftsområdet 2 235 117

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställningsbemyndigande Tidsperiod 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 000 2023–2025 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 175 500 2023–2029

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 225 500

Utgiftsområde 5

2 Utgiftsområde 5 Internationell

samverkan

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 05 Internationell samverkan

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 1 2020 2021 2021 2022 2023 2024

1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 426 1 329 1 301 1 534 1 334 1 329 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 173 165 170 182 184 186 1:3 Nordiskt samarbete 12 14 13 14 14 14 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 5 5 5 5 5 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 46 49 50 52 53 53 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning 53 71 70 79 79 79 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 28 28 28 28 28 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 19 19 19 19 19 1:9 Svenska institutet 131 130 132 132 133 134 1:10 Information om Sverige i utlandet 10 15 15 15 15 15 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 169 173 170 175 165 165

Totalt för utgiftsområde 05 Internationell

samverkan 2 070 1 999 1 974 2 235 2 029 2 028

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2022–2024 för utgiftsområde 05

Internationell samverkan

Miljoner kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 1 999 1 999 1 999

2 Pris- och löneomräkning 3 6 9 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 233 24 20 3 varav BP22 222 13 8 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt

Ny utgiftsram 2 235 2 029 2 028

Utgiftsområde 5

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2022 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 5

Internationell samverkan

Miljoner kronor 2022 1 Transfereringar 1 807 2 Verksamhetsutgifter 427 3 Investeringar 1

Summa utgiftsram 2 235

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2019 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder (prop. 2008/09:1 utg.omr. 5, bet. 2008/09:UU1, rskr. 2008/09:122).

2.4 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

En rad olika faktorer bidrar till målet att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Insatser som finansieras genom utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även effekterna av andra offentliga insatser eller samverkan med berörda aktörer bidrar till måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Det handlar om en bredd av samhälleliga kontakter och relationsskapande på olika nivåer, i olika forum, och med diplomatiska, politiska och ekonomiska medel. Utlandsmyndigheterna spelar här en central roll. Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

En bärande del av verksamheten inom utgiftsområdet utgörs av de principer och politiska prioriteringar som vägleder den förda politiken. Dessa är Agenda 2030, demokrati och mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, dialog och medling, fred och säkerhet samt jämställdhet genom en feministisk utrikespolitik, som kommer till uttryck i regeringens årliga utrikesdeklaration. För utgiftsområdet finns följande indikatorer för utvecklingen på området och verksamhetens resultat: – Internationell krishantering och fredsfrämjande insatser: Antal utsända i civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser. – Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning: Stockholms internationella fredsforskningsinstituts och Utrikespolitiska institutets förekomst i medierapportering. – Exportkontroll: Handläggningstider för tillståndsärenden, antal avgjorda ärenden och omfattningen av tillsynsverksamheten. – Nordiskt samarbete: Antal undanröjda hinder för rörlighet över gränserna.

Utgiftsområde 5

– Sverigefrämjande: Nation Brands index, Svenska institutets stipendier, alumner och alumnverksamhet samt antal institutioner utomlands som undervisar i svenska.

2.5 Resultatredovisning

Den resultatredovisning som lämnas i budgetpropositionen bygger huvudsakligen på resultat som avser 2020. I resultatredovisningen beaktas även resultatet av åtgärder som vidtagits under 2021 i den utsträckning det finns relevant underlag tillgängligt.

2.5.1 Sveriges engagemang i internationella organisationer I syfte att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder är Sverige engagerat i ett antal internationella organisationer. Arbetet är inriktat på bred internationell samverkan och samarbete.

Sverige var under 2020 en aktör i bl.a. Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och i sitt partnerskap med Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). De obligatoriska avgifterna finansieras från anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer och utgjorde 2020 knappt 70 procent av utgiftsområdet. Utvecklingen av utgifter på anslaget är framför allt beroende av förändringar i organisationernas arbete och valutakurser och lämnar litet utrymme för svensk påverkan. I tabell 2.4 redovisas andelen kostnader av de totala årliga utbetalningarna till de internationella organisationerna.

Tabell 2.4 Avgifter för respektive organisation som finansieras av anslag 1:1

Avgifter till internationella organisationer

Procent 2020 2019 2018 2017 FN 55 62 49 59 Nordiska ministerrådet 27 23 31 24 Europarådet 5 4 5 5 OSSE 6 5 6 5 OECD 4 3 4 4 Övriga organisationer 3 3 5 3 Total 100 100 100 100 Källa: Kammarkollegiet.

FN

FN är den främsta förvaltaren av en regelbaserad världsordning och en av de viktigaste arenorna för svensk utrikespolitik. FN har varit en central aktör i hanteringen av covid-19-pandemin. De svenska bidragen till FN:s reguljära budget har varit viktiga för att skapa den flexibilitet som krävs i en kris som covid-19.

Sverige ledde tillsammans med Qatar förhandlingarna om en deklaration som antogs i september 2020 i samband med FN:s 75-årsjubileum. Deklarationen slår fast behovet av internationellt samarbete och vikten av effektiva multilaterala institutioner med FN i centrum. Med utgångspunkt i deklarationen och med stöd av Sverige pågår ett arbete med att ta fram rekommendationer om hur FN och det multilaterala samarbetet kan förstärkas och förbättras.

Det omfattande reformarbetet som inleddes inom FN 2018 har fortsatt under 2020 då en resolution antogs som ger vägledning för fortsatt effektiviseringsarbete. Sverige har

Utgiftsområde 5

varit en aktiv och tydlig röst för ett starkare och mer effektivt FN som är resurssatt och organiserat för att bättre tackla globala utmaningar och genomförandet av Agenda 2030.

Sverige bidrog under 2020 till en rad fredsfrämjande insatser i FN:s regi. Arbetet med generalsekreterarens initiativ för att utveckla FN:s fredsbevarande insatser – Action for Peacekeeping – fortsatte under året, där Sverige har en särskild roll i genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

Sverige fortsatte att vara en pådrivande kraft i FN:s konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete, inklusive som medlem i FN:s fredsbyggande kommission och som en av de största givarna till FN:s fredsbyggande fond. Sverige har tagit initiativ till att mobilisera för mer finansiering till fredsbyggande samt bättre samordning mellan givare och fredsbyggande aktörer. Sverige har dessutom verkat för att konfliktförebyggande och fredsbyggande ska utgöra en integrerad del av den globala pandemiresponsen. Under 2020 bidrog Sverige även aktivt till översynen av FN:s fredsbyggande arkitektur som kulminerade i antagandet av nya resolutioner om hållbar fred.

Som ett led i det fortsatta arbetet, som inleddes under Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–18, har Sverige drivit på för ett effektivt genomförande av agendan för kvinnor, fred och säkerhet och har under 2020 genomfört flera särskilda satsningar för att uppmärksamma 20-årsjubileet av säkerhetsresolutionen 1325. 25-årsjubileet av Pekingplattformen uppmärksammades genom FN-initiativet Generation Equality där Sverige är en av ledarna för en global koalition för ekonomisk jämställdhet.

EU

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattform. Utvecklingen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken inom ramen för genomförandet av den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik fortsatte under 2020. Sverige deltog i 16 av EU:s 17 civila och militära krishanteringsinsatser och lämnade ett av de största personalbidragen till den civila krishanteringen 2020. Sverige verkade för genomförandet av den så kallade civila pakten som syftar till att EU:s civila krishantering ska bli mer handlingskraftig, effektiv och flexibel. Som följd av ett svenskt initiativ invigde EU:s civila rådgivande insats i Ukraina (EUAM) ett fältkontor i Mariupol i september 2020. Därutöver inrättades en ny militär insats i Medelhavsområdet (Eunavfor MED Irini) med huvuduppgift att bidra till efterlevnaden av FN:s vapenembargo mot Libyen. Under 2020 antogs även EU:s nya och bredare handlingsplan för jämställdhet i unionens yttre förbindelser, Gender Action Plan III, där Sverige varit aktiv i arbetet.

OSSE

OSSE är ett säkerhetspolitiskt samarbetsorgan med 57 deltagande stater. Verksamheten omfattar bl.a. konventionell rustningskontroll, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati. Under 2021 är Sverige ordförande i OSSE. För svensk del präglades arbetet 2020 i hög grad av förberedelserna inför ordförandeskapet. Svenskt fokus under 2020 var i övrigt fortsatt OSSE:s hantering av den ryska aggressionen mot Ukraina och den ryska illegala annekteringen av Krim och den konflikt som därmed har uppstått. Vidare agerade Sverige för att stötta rörelsefriheten för OSSE:s observatörsmission SMM i östra Ukraina. Sverige stöttade även den s.k. Minskgruppen, ett etablerat förhandlingsformat inom OSSE, för att de skulle bistå parterna i att nå en hållbar lösning i konflikten kring Nagorno-Karabach. Sverige fokuserade också på att stärka jämställdhetsintegrering och lyfte särskilt fram agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Sverige bidrog till den dialog som förs om

Utgiftsområde 5

konventionell rustningskontroll och militärt förtroendeskapande. Sverige verkade för genomförande och modernisering av Wiendokumentet.

Vidare verkade Sverige för genomförande och full efterlevnad av fördraget om observationsflygningar, OST. Trots de pågående ansträngningarna för att stärka fördragsefterlevnaden valde USA att lämna OST med hänvisning till att Ryssland inte följde fördraget. Sverige bidrog också till att öka det civila samhällets möjligheter att delta i OSSE:s arbete, även om det på grund av pandemin inte var möjligt att genomföra den årliga konferensen om deltagarstaternas implementering av åtaganden avseende demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige bidrog till att det politiska ansvarsutkrävandet kunde fortgå även då OSSE:s permanenta råd inte kunde ha fysiska sammanträden under pandemin. Sverige stöttade också processen för att utse en ny generalsekreterare och chefer för OSSE:s autonoma institutioner när mandaten löpte ut utan förlängning i juli 2020.

Europarådet

Europarådet har 47 medlemsstater och bedriver ett viktigt och värdefullt arbete för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige fortsatte att prioritera Europarådets kärnområden: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer och att stödja organisationens reformsträvanden. Sverige verkade för att det unika övervakningssystemet enligt Europakonventionen och Europadomstolen kan fungera väl. Sverige lämnade under 2020 särskilt stöd till Europadomstolen, Venedigkommissionen för demokrati genom lag, konventionen mot våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) och Gruppen av stater mot korruption (Greco). Som bidrag till upptakten av organisationens Världsforum för demokrati 2020 på temat demokrati och miljö/klimat, anordnade den svenska representationen i Strasbourg ett särskilt s.k. Democracy Talks på temat.

Arbetet i Europarådet präglades under 2020 av covid-19-pandemin. I olika möten och förhandlingar värnade och drev Sverige jämställdhets- och rättighetsperspektivet i pandemiresponsen, och lyfte i detta sammanhang fram Istanbulkonventionen. Den ryska aggressionen mot Ukraina, inklusive den illegala annekteringen av Krim, präglade arbetet även under 2020. Sverige verkade för att stödja Ukraina genom Europarådets olika instrument och genom stöd till organisationens verksamhet och reformarbete i landet. Sverige bidrog också till Europarådets reformarbete i bl.a. Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Belarus.

Partnerskapet med Nato

Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration samt för internationell krishantering. Sedan 1994 är Sverige ett partnerland till Nato. Sveriges prioriterade målsättningar för partnerskapet är politisk dialog, övnings- och utbildningssamarbete och informationsutbyte, framförallt kopplat till säkerhetsläget i Sveriges närområde. Sveriges partnerskap med Nato fortsatte under 2020 att utvecklas i linje med dessa målsättningar och inom ramen för vår status som Enhanced Opportunities Partner (EOP). Sverige verkade för ett fördjupat samarbete mellan EU och Nato på en rad områden under 2020 såsom cybersäkerhet, civil krisberedskap och motverkande av hybridhot. Sverige förlängde under året även stödet till Natos utbildnings- och rådgivningsmission i Afghanistan (Resolute Support Mission), Natos insats i Irak (Nato Mission in Iraq) och till Natos insats i Kosovo (Kosovo Force). Sverige deltog som partnerland i såväl försvars- som utrikesministermöten 2020. Försvarsbeslutet 2020 anger att Sverige bör samordna operationsplanering med Danmark, Norge, Storbritannien, USA och Nato, vilket innebär att Sverige och bl.a. Nato fördjupar sitt samarbete ytterligare. Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

Utgiftsområde 5

anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 punkt 4, rskr. 2020/21:133 och 134). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

OECD

Genom expertgranskningar och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna söker OECD lösningar på gemensamma utmaningar för en hållbar och inkluderande tillväxt och utveckling, högre levnadsstandard och en fungerande världshandel. OECD:s rapporter, rekommendationer och granskningar fortsatte att under 2020 tjäna svensk policyutveckling inom många politikområden, exempelvis dess utvärderingar av svensk ekonomi, regional utveckling och utvecklingssamarbete. Frågor om framtidens arbetsmarknad var alltjämt högaktuella i OECD, liksom utvecklingen av det svenska Global Deal-initiativet i partnerskap med OECD och ILO. OECD inriktade under 2020 sitt analysarbete på effekterna och hanteringen av covid-19, vilket var till stöd för Sverige och övriga medlemsländer i arbetet med att hantera de negativa konsekvenserna av pandemin.

2.5.2 Verksamhet för fredsbyggande och säkerhetsfrämjande Verksamhet för fredsbyggande och säkerhetsfrämjande finansieras från anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 och från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Genom stöd till mellanstatliga, multilaterala och enskilda organisationer för särskilda insatser och projekt bidrog Sverige till att främja konfliktförebyggande, freds- och säkerhetsfrämjande, medling, folkrätt och mänskliga rättigheter i vår omvärld under 2020. Stöden bidrog också till jämställdhet i linje med den feministiska utrikespolitiken samt till de globala målen för hållbar utveckling. Läget i vår omvärld försämrades under 2020 med fler väpnade konflikter och hot mot mänskliga rättigheter, särskilt i ljuset av covid-19. Pandemin har inneburit avsevärda försämringar i människors levnadsvillkor globalt och förväntas leda till ökade spänningar i redan sköra samhällen, inklusive i konfliktländer, vilket inneburit ökade behov av insatser för att skapa förutsättningar för fredliga lösningar och hållbar utveckling, se diagram 2.1. FN har en central roll i detta arbete.

Diagram 2.1 Antal väpnade konflikter i världen 1949–2019

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1949 1959 1969 1979 1989 1999 2009 2019

Aktörskap inom dialog och fredsprocesser

År 2020 fortsatte satsningen på dialog och fredsprocesser genom stöd till dialoginitiativ i Jemen, på Koreahalvön och på Cypern. Kvinnors och ungas deltagande på alla nivåer har varit en central prioritering för Sverige i detta arbete,

Utgiftsområde 5

eftersom väl förankrade fredsavtal är mer hållbara. Genom stöd till Europeiska fredsinstitutet (EIP) bidrog Sverige till institutets engagemang i dialog- och medlingsprojekt bl.a. i Mellanöstern. Institutet bidrog till och kompletterade EU:s globala arbete för fred. Sverige gav stöd till Stockholms fredsforskningsinstitut SIPRI:s arbete med bl.a. regionala dialoger i konfliktdrabbade områden.

Svenskt expertstöd är efterfrågat

Sverige ställde under 2020 experter till förfogande för freds- och säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet till bl.a. FN-insatserna i Somalia och Demokratiska republiken Kongo. Genom dessa experter bidrog Sverige till förbättrad mål- och mandatuppfyllelse för de mottagande organisationerna och insatserna. Folke Bernadotteakademin (FBA) tog 2020 fram riktlinjer för arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet för organisationen för Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (ECOWAS).

2.5.3 Sveriges deltagande i internationell krishantering och fredsfrämjande insatser Målet med Sveriges deltagande i fred- och säkerhetsfrämjande insatser är att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter och i förlängningen att bygga hållbar fred. Sveriges utsända personal finansieras inom utgiftsområde 5 från anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet , utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd anslaget 1:1 Biståndsverksamhet , den del som enligt OECD:s biståndskommitté (DAC) räknas som bistånd. I det följande redogörs övergripande för resultaten av det svenska deltagandet i internationella fredsfrämjande insatser, finansierade under alla tre utgiftsområden.

Sveriges bidrag till internationell krishantering och fredsfrämjande insatser under 2020 koncentrerades till regioner och konflikter som är prioriterade ur ett utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiskt perspektiv. Även det försvars- och rättspolitiska perspektivet beaktades.

Sverige bidrog till att internationella krishanterings- och fredsfrämjande insatser fortgick under utbrottet av covid-19, så långt det var möjligt med hänsyn till liv och hälsa. Pandemins utdragna förlopp har dock försvårat möjligheterna till personalförsörjning och fältverksamhet.

Utsänd personal till närmare 50 insatser världen över

Sverige bidrog 2020 med utsänd personal till närmare 50 civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser och andra internationella koalitioner under ledning av EU, FN, OSSE och Nato. Myndigheterna som deltog med personal var Försvarsmakten, Polismyndigheten, Folke Bernadotteakademin (FBA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Utöver utsänd personal bidrog Sverige med expertis till de internationella organisationernas högkvarter – främst EU, OSSE och FN. Ett mindre antal experter var också knutna till EU:s och OSSE:s delegationer och kontor.

Det totala antalet utsända från Sverige redovisas i tabell 2.5. Antalet utsända 2020 var omkring 510, men antalet tjänstgörande varierade från månad till månad. Antalet utsända har minskat med omkring 100 personer jämfört med 2019, vilket förklaras av restriktioner kopplade till covid-19-pandemin.

Utgiftsområde 5

Kvinnor, fred och säkerhet i internationell krishantering Samtliga utsändande myndigheter arbetade med jämställdhetsintegrering under året. Sverige var även drivande för nya åtaganden på jämställdhetsområdet inom ramen för EU:s civila krishanteringsinsatser. Mellan 2019 och 2020 minskade andelen kvinnor i Sveriges personalbidrag till civila insatser med en procentenhet till 41 procent, men Sveriges personalbidrag hade oftast en högre andel kvinnor jämfört med den totala andelen kvinnor från bidragsländerna i respektive insats. För de militära bidragen minskade andelen kvinnor med en procentenhet till 11 procent, se tabell 2.5.

Tabell 2.5 Antal utsända i civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande

insatser och andra internationella koalitioner samt fördelningen kvinnor

män 2018-2020, fördelat per region

Antal och procent Insats Totalt antal Totalt antal Totalt antal Andel Andel Andel 2020 2019 2018 kvinnor/män kvinnor/män kvinnor/män 2020 2019 2018

Afrika söder om Sahara

Civil 52 64 78 38/62 42/58 45/55 Militär 242 332 378 10/90 12/88 12/88

Mellanöstern och

Nordafrika

Civil 31 30 34 48/52 53/47 41/59 Militär 67 61 81 12/88 13/87 6/94

Östeuropa, Centralasien

och Västra Balkan

Civil 74 78 97 42/58 38/62 42/58 Militär 4 4 4 0/100 25/75 25/75

Asien

Civil 2 4 4 0/100 75/25 75/25 Militär 26 35 35 18/82 10/90 13/87

Latinamerika

Civil 11 6 12 27/73 0/100 17/83 Militär 0 0 0 0/0 0/0 0/0

Totalt 509 614 723

Civil 170 182 225 41/59 42/58 42/58

Militär 339 432 498 11/89 12/88 11/89

Källor: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik civila insatser för december 2018, 2019 och 2020. Årsredovisning för Försvarsmakten 2018, 2019 och 2020 (antal befattningar eller antal individer om dessa understiger antalet befattningar, andel män och kvinnor i procent på grund av personalrotation).

I tabell 2.6 redovisas de svenska bidragen genom utsänd personal 2018–2020. Därefter beskrivs ett urval av insatser för att ge en bild av insatsernas resultat. Kostnaden för Sveriges samlade engagemang 2020 var cirka 1 300 miljoner kronor, varav drygt 315 miljoner kronor för civila insatser som nästan uteslutande finansierats genom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Utgiftsområde 5

Tabell 2.6 Utsänd personal i civila och militära krishantering- och fredsfrämjande

insatser och andra internationella koalitioner 2018–2020

Land/insats Organisation Syfte Insats Svensk Svensk Svensk personal personal personal 2020 2019 2018

Afrika söder om Sahara

Centralafrikanska FN Stabilisering och säkerhet Civil 6 4 6 republiken (CAR)/MINUSCA CAR/EUAM* EU Civil säkerhetssektorsreform Civil 2 x x CAR/EUTM EU Stabilisering och Militär 9 9 9 säkerhetssektorreform (SSR) Demokratiska republiken FN Stabilisering och säkerhet Civil 13 9 13 Kongo (DRK)/MONUSCO DRK/MONUSCO FN Stabilisering och säkerhet Militär 2 2 4 Mali/MINUSMA FN Stabilisering och säkerhet Civil 3 6 7 Mali/MINUSMA FN Stabilisering och säkerhet Militär 210 297 330 Mali/EUCAP SAHEL EU Stöd för rättsstatsuppbyggnad och Civil 1 2 2 SSR Mali/EUTM EU Utbildning och rådgivning till Malis Militär 8 8 15 försvarsmakt Niger/EUCAP SAHEL EU Stöd för rättsstatsuppbyggnad och Civil 1 1 1 SSR Somalia/UNSOM FN Stabilisering och säkerhet Civil 4 6 6 Somalia/EUCAP EU Kapacitetsbyggande säkerhetssektor Civil 6 7 10 och maritim sektor Somalia/EUNAVFOR EU Marin insats mot sjöröveri och för Militär 3 3 6 Atalanta skydd av humanitära leveranser/HQ Somalia/EUTM EU Utbildning av försvarsmakt Militär 9 9 8 Somalia/ UNODC FN Stöd för rättsstatsuppbyggnad Civil 4 3 5 Somaliland Sydsudan/UNMISS FN Stabilisering och säkerhet Civil 10 21 20 Sydsudan/UNMISS FN Stabilisering och säkerhet Militär 2 2 2 Västsahara/MINURSO FN Övervakning stillestånd Militär 2 2 4

Mellanöstern och

Nordafrika

Irak/EUAM EU Stöd säkerhetssektorreform Civil 8 9 5 Irak/Operation Inherent Mellanstatlig Militär utbildningsinsats Militär 55 50 70 Resolve (OIR) koalition Irak/Nato Mission Iraq Nato Militär utbildningsinsats Militär 1 1 x (NMI) Irak/UNITAD FN Stöd utreda brott av ISIL Civil 3 2 x Jemen/Hodeidah/UNMHA FN Stödja och övervaka genomförande av Civil 1 3 x stilleståndsavtal Jemen/Hodeidah/UNMHA FN Stödja och övervaka genomförande av Militär 2 2 x stilleståndsavtal Libyen/EUBAM EU Stöd för rättstatsuppbyggnad och Civil 4 4 4 gränsförvaltning Mellanöstern/UNTSO FN Övervakning av Militär 8 8 8 gränser/stilleståndslinjer Södra centrala EU Marin kapacitet mot smuggling och Militär/ x 2 3 Medelhavet/EUNAVFOR trafficking samt bistå nödställda utg.omr. MED Operation Sophia** 5 och 6

Södra centrala EU Bidra till efterlevnaden av FN:s Militär/ 2 x x Medelhavet/EUNAVFOR vapenembargo mot Libyen utg.omr MED Operation Irini* 5 och 6

Utgiftsområde 5

Land/insats Organisation Syfte Insats Svensk Svensk Svensk personal personal personal 2020 2019 2018 Palestina/EUPOL COPPS EU Rättstatsstöd, främst polis Civil 10 10 10 Palestina/EUBAM Rafah EU Stöd för gränsförvaltning Civil 1 2 0

Östeuropa,

Centralasien och Västra

Balkan

Cypern/UNFICYP FN Övervakning stillestånd Civil 3 2 3 Georgien/EUMM EU Övervakning av stillestånd och verka för Civil 20 16 20 avspänning Kosovo/EULEX EU Rättstödsinsats mot bl.a. org. brottslighet Civil 9 17 16 och korruption Kosovo/OSCE Mission in OSSE Demokrati, mänskliga rättigheter och Civil 0 2 3 Kosovo rättsstatsuppbyggnad Kosovo/KFOR NATO Stabilisering och säkerhet Militär 4 4 4 Nordmakedonien/OSSE OSSE Rättstatsstöd och säkerhet Civil 1 0 0 Tadzjikistan/OSSE OSSE Rättsstatsstöd och säkerhet Civil 1 1 1 Ukraina/EUAM EU Civil säkerhetsreform. Främst stöd till polis Civil 15 16 19 Ukraina/SMM OSSE Observationer av konflikten och Civil 13 16 28 säkerhetsläget samt konfliktförebyggande insatser Ryssland OSSE Gränsövervakning Gukovo/Donetsk Civil 0 1 0

Asien

Afghanistan/Resolute NATO Utbildnings- och rådgivningsinsats Militär 16 25 24 Mission Support Kashmir/UNMOGIP FN Övervakning stilleståndslinje Militär 5 5 6 Koreahalvön/NNSC Samarbete Övervakning stilleståndslinje Militär 5 5 5 neutrala stater Myanmar/UNDP FN Fredsbyggande Civil 0 1 1

Latinamerika

Colombiamissionen/UN FN Övervakning av fredsavtal Civil 4 2 3 Mission in Colombia UNMAS i Colombia FN Stöd till minröjning Civil 2 3 0 Haiti/MINJUSTH FN Stabilisering, säkerhet och rättsstatsstöd Civil 0 0 4 (MINSUTAH) Källa: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik för december månad 2018, 2019 respektive 2020 för civila insatser (totalen varierar under året, uppdelning kvinnor/män per insats kan erhållas av FBA). Årsredovisning för Försvarsmakten 2018, 2019 och 2020 där max antal befattningar anges, exakt antal varierar något under året. Årsberättelse över GSFP-insatser, European External Action Service, 2020.Förklaring: *=ny insats 2020, **=nedlagd insats 2020

Sahel, Mali, Somalia, Centralafrikanska republiken och Libyen Säkerhetsläget i Mali och den bredare Sahelregionen var fortsatt allvarligt under 2020. Genomförandet av fredsavtalet i Mali från 2015 har gått långsamt. I augusti 2020 genomfördes en militärkupp i landet. Efter kuppen initierade den regionala samarbetsorganisationen ECOWAS en förhandlingsprocess som ledde fram till en överenskommelse om en övergångsperiod om 18 månader för återgång till folkvalt styre.

Det internationella samfundet ger ett omfattande stöd till Mali. Sverige fortsatte 2020 sitt mångsidiga engagemang i landet. FN-insatsen Minusma verkar på bred front för att stabilisera landet. Sverige bidrog 2020 med personal från Försvarsmakten, vilket beskrivs närmare inom utgiftsområde 6, och med personal från Polismyndigheten. Målet för svenskt deltagande är att bidra till att uppfylla Minusmas mandat och

Utgiftsområde 5

därigenom bidra till förbättrad säkerhet i Mali samt understödja och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i landet.

Under 2020 fattade riksdagen beslut om att Sverige ska bidra till den franskledda insatsen Task Force Takuba i Mali. Målet för svenskt deltagande är att bidra till att stötta maliska och internationella partner i arbetet för ökad säkerhet i Mali och Sahel.

Under 2020 fortsatte Sverige att stödja EU:s rådgivnings- och utbildningsinsats till stöd för Malis försvarsmakt (EUTM Mali) och EU:s civila insatser (EUCAP Sahel Mali och EUCAP Sahel Niger). De tre insatserna bidrog till kapacitetsuppbyggnad av Malis försvarsmakt och interna säkerhetsstyrkor i Mali och Niger, samt med stöd till G5 Sahelländernas (Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger, Tchad) nationella styrkor och den gemensamma G5 Sahelstyrkan.

Somalia präglades fortsatt av konflikt och den svaga statsförvaltningen var i stort behov av stöd för kapacitetsutveckling och institutionsbyggande. Sverige har varit en av de större bidragsgivarna till EU:s civila insats EUCAP Somalia samt militära insats EUTM Somalia. EUCAP Somalias uppdrag innefattar stöd till kapacitetsuppbyggnad för ett civilt maritimt rättsväsende samt att stärka den somaliska kustbevakningen och polisen. EUTM Somalia har bidragit med rådgivning, mentorskap och träning inom ramen för landets militära säkerhetssektor.

I Centralafrikanska republiken fortsatte Sverige stödja FN-insatsen MINUSCA med ett mindre antal poliser. Sverige bidrog även till kapacitetsstärkande insatser genom EU:s militära utbildningsinsats (EUTM) respektive genom EU:s civila rådgivande insats (EUAM) som etablerades i augusti 2020.

Sverige fortsatte stödja den civila gränsförvaltningsinsatsen EUBAM Libyen, liksom inrättandet av den militära insatsen i Medelhavsområdet Eunavfor MED Irini i mars 2020. Därmed avslutades Operation Sophia. Operation Irinis huvuduppgift är att bidra till efterlevnaden av FN:s vapenembargo mot Libyen.

Ukraina och Georgien Sverige fortsatte att bidra till EU:s civila rådgivande insats i Ukraina (EUAM), vilken stödjer arbetet med reformering av landets civila säkerhetssektor. Ett fältkontor, som tillkommit på svenskt initiativ, invigdes i Mariupol i september 2020.

Sverige fortsatte även att bidra till konfliktförebyggande och stabilisering i Georgien genom EU:s civila observatörsinsats EUMM. Insatsen övervakar avtalet om eldupphör mellan Ryssland och Georgien från 2008, bl.a. med höghöjdskameror för att bättre kunna övervaka icke-regeringskontrollerat område.

Irak och Afghanistan Sverige fortsatte under 2020 sitt breda och långsiktiga engagemang i Irak. Sverige deltar sedan 2015 i den militära utbildningsinsats som bedrivs inom ramen för den internationella koalitionen mot Isil/Daesh, Operation Inherent Resolve. Sverige bidrog även med personal till EU:s civila rådgivningsinsats i Irak (EUAM Irak) och Natos militära utbildningsinsats Nato Mission in Iraq (NMI).

Sverige bidrog med personal till Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan, Resolute Support Mission (RSM) under 2020. I maj 2021 beslutade regeringen att det svenska bidraget till RSM ska avvecklas i samband med att insatsen avslutas senast i september 2021. Det svenska militära deltagandet beskrivs närmare inom utgiftsområde 6.

Sverige bidrog med utredare från Polismyndigheten till FN:s bevisinsamlingsmekanism för brott begångna av Daesh i Irak (UNITAD). UNITAD:s

Utgiftsområde 5

uppgift är att stödja försök att hålla IS ansvariga för krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord i Irak genom att samla in och bevara bevis.

2.5.4 Nedrustning och icke-spridning Insatser för nedrustning och icke-spridning finansieras från anslagen 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet , 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning inom utgiftsområde 5 och delvis från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för insatser som utgör internationellt bistånd enligt OECD DAC:s kriterier. Sveriges obligatoriska bidrag till de internationella konventionerna på området finansieras från anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer .

Sveriges nedrustning- och ickespridningsarbete syftar till att reducera och eliminera massförstörelsevapen, motverka att dessa vapen används och sprids, samt kontrollera och i vissa fall helt förbjuda konventionella vapen. Genom en aktiv politik och god teknisk expertis fortsatte Sverige i FN, EU och bilateralt att bidra till nedrustning och icke-spridning under 2020.

Sverige lanserade 2019 Stockholmsinitiativet för kärnvapen-nedrustning. Initiativet samlar 16 icke-kärnvapenstater och syftar till att åstadkomma politiskt engagemang och konkreta framsteg inför icke-spridningsfördraget NPT:s översynskonferens. Vid ett uppföljande ministermöte i Berlin 2020 antogs ett paket med förslag på konkreta, nedrustningsbefrämjande åtgärder.

Sverige avslutade i september 2020 ett framgångsrikt ettårigt uppdrag som ordförande för IAEA:s styrelse. Sverige bidrog under året till att värna IAEA:s tre huvuduppgifter: att främja fredlig användning, att kontinuerligt förbättra kärnsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd samt att bedriva kärnämneskontroll, inklusive i Iran.

I december 2020 beslutade regeringen att uppdra åt Uppsala universitet att etablera ett nationellt kunskapscentrum för kärnvapennedrustning.

Sverige bidrog under 2020 till insatser för att eliminera och förhindra spridning av biologiska och kemiska vapen, inte minst genom hanteringen av frågan om Syriens kemiska vapen i Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Sverige bidrog i den expertgrupp (CCW Group of Governmental Experts) som arbetar för att föra frågan om autonoma vapensystem framåt, bl.a. vad gäller karakterisering av s.k. LAWS, den humanitära rättens krav och innebörden av begreppet mänsklig kontroll.

Arbetet för ökat jämställdhetsperspektiv och mer jämställd representation gick vidare bl.a. genom kurser och seminarier där den feministiska utrikespolitiken presenterades, samt stöd till aktörer som uppmärksammar frågorna och verkar för att öka kvinnors deltagande inom nedrustning och icke-spridning samt anföranden vid olika multilaterala möten, såsom FN:s generalförsamling.

2.5.5 Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska institutet (UI) fortsatte 2020 att bedriva forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning med finansiering från anslagen 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning , 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet .

Utgiftsområde 5

Trots de begränsningar som pandemin inneburit förekom SIPRI i media mer än 26 000 gånger och på drygt 3 500 bloggar i ca 140 länder under 2020. Jämfört med 2019 är detta en minskning som främst beror på att den utåtriktade verksamheten begränsats med anledning av covid-19-pandemin, se tabell 2.7.

SIPRI publicerade totalt 53 titlar och genomförde fem större datalanseringar kopplade till vapenindustri, vapenhandel och militärutgifter. Därutöver organiserade SIPRI flera större konferenser och workshops samt en rad mindre arrangemang.

Genom evenemangsverksamhet, utgivning av tryckta och digitala publikationer och expertmedverkan i medier under 2020 fortsatte Utrikespolitiska institutet (UI) att bidra till förståelsen, kunskapen och intresset för utrikespolitik och globala frågor hos allmänheten. Under 2020 har dock institutets genomslagskraft, mätt som närvaro i svenska medier, inte varit lika stor som tidigare år. De åtgärder som vidtagits för att stävja smittspridningen har haft stor påverkan på institutets kanaler att nå ut med information om utrikespolitiska frågor till allmänheten. Institutens närvaro i svenska medier minskade under 2020, ca 2 890 färre artiklar jämfört med 2019, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 SIPRI:s och UI:s förekomst i medier

Förekomst i medier, antal 2020 2019 2018 2017 2016 SIPRI (svenska och internationella medier) 26 000 30 100 22 000 22 700 18 000 UI (svenska medier) 2 010 4 900 2 730 3 888 3 500 Källa: SIPRI årsredovisning 2016–2020, UI:s årsredovisning 2016–2020.

2.5.6 Exportkontroll Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är de centrala myndigheterna på exportkontrollområdet. Verksamheten vid ISP finansieras från anslag 1:5 Inspektionen för strategiska produkter , medan SSM:s verksamhet inom området finansieras inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Regeringen lämnar årligen en skrivelse till riksdagen om den svenska exportkontrollen, Strategisk exportkontroll – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden 2020 (skr. 2020/21:114).

Tillståndsärendena hos ISP har över tid blivit fler och mer komplexa. Handläggningstiderna och ärendebalanserna minskade under 2020 för både krigsmateriel (KM) och produkter med dubbla användningsområden (PDA). Fem ärenden föredrogs för Exportkontrollrådet 2020.

Tillsynsbesök är en viktig del av ISP:s verksamhet för att förebygga och åtgärda brister i företags exporthantering. På grund av pandemin kunde endast ett fysiskt och tio digitala tillsynsbesök genomföras under 2020, jämfört med 24 fysiska besök 2019. Besöken inkluderade såväl myndigheter som lärosäten och företag verksamma på PDA- eller KM-området.

2.5.7 Utvecklat samarbete inom Östersjöregionen Regeringen har som övergripande mål att förbättra relationer och samarbeten inom Östersjöregionen. Östersjösamarbetet bedrivs genom regeringens strategi för Svenska institutets verksamhet gällande samarbetet inom Östersjöregionen 2016–2020 (UD2016/11388). Strategin har förlängts att gälla 2021 eller till dess att en ny strategi beslutas. Verksamheten finansieras från anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen .

Utgiftsområde 5

Stöd till gemensamma utmaningar i regionen

Sverige gav under 2020 stöd till ett stort antal lands- och sektorsövergripande samarbetsprojekt i syfte att möta gemensamma utmaningar i regionen. Enligt en övergripande resultatanalys bedöms denna stödform ha resulterat i utökade nätverk, långsiktiga samarbeten, kunskapsöverföring och kapacitetsutveckling. SI:s långtidsuppföljning 2020 visar att 80 procent av projektdeltagarna har fortsatt att samarbeta efter projektet och att samarbetet breddats till fler aktörer. Även SI:s regionala ledarskapsprogram 2020 bidrog till att skapa expertplattformar och förbättrade förutsättningar för fortsatta samarbeten.

Ökad integration mellan EU:s medlemsstater och länderna inom EU:s

östliga partnerskap samt Ryssland

Genom olika plattformar för dialog och nätverksbyggande och kommunikationsinsatser, bidrog Sverige under 2020 till ökad dialog, kunskapsöverföring, förtroende och utbyte mellan unga, förändringsaktörer och offentlig sektor i regionen. Fokus låg på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö, hållbar utveckling och frågor kopplade till covid-19-pandemin. Under 2020 ökade inkluderingen av ryskspråkiga grupper stort. Programmet Creative Force, som även finansierades via utgiftsområde 7, möjliggjorde utbyten inom kultur och media. Stödet till regionala ledarskapsprogram ökade deltagarnas kunskaper om energieffektivisering och hantering av miljögifter. Arbetet med att främja samarbete på högskolenivå i regionen fortsatte genom bl.a. ett stort antal stipendier från Svenska institutet för högskolestudier i Sverige.

2.5.8 Breddat samarbete med Ryssland Arbetet till stöd för en demokratisk och hållbar utveckling i Ryssland har sin utgångspunkt i regeringens strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024 (UD2019/14553), som beslutades i januari 2020. Verksamheten finansieras från anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen och genomförs av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet (SI).

Demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet

Sverige bidrog 2020 med stöd till civilsamhällesorganisationer verksamma. inom bl.a. områdena demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och motverkandet av våld i nära relationer, hbtqi-frågor och media. Stödet har bidragit till ökad kapacitet hos organisationerna och förbättrat deras möjligheter att fortsätta verka trots stora utmaningar. Utbyte mellan svenska och ryska organisationer har gett tillfällen till mellanfolkligt samarbete. Etableringen hösten 2020 av ett kunskapscentrum för Ryssland och Östeuropa vid Utrikespolitiska Institutet ger ytterligare möjligheter för denna typ av samarbeten och utbyten. Stöd till medieaktörer har resulterat i förbättrade nätverk för journalister och ökad tillgång till oberoende journalistik hos allmänheten.

Miljö, klimat och energi

Sveriges stöd inom miljöområdet resulterade 2020 i ökad kapacitet hos civilsamhällesorganisationer som arbetar för förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan samt förberedelser för ett projekt för förbättrad vattenavloppsrening i nordvästra Ryssland.

Utgiftsområde 5

Förutsättningar för förändringsaktörer att verka för en hållbar utveckling

Under 2020 gav Sverige stöd till plattformar för erfarenhetsutbyte, kommunikationsinsatser och stipendieprogram som bidrog till ökad dialog, kunskaper, erfarenhetsutbyte och mellanfolkligt samarbete med fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet samt miljö och hållbarhet. Genom Visbyprogrammet har ryska studenter fått möjlighet att studera vid svenska högskolor. Stöd till medieutbildningar bidrog till ökad kapacitet hos ryska medieaktörer.

Särskild satsning för stärkt yttrandefrihet och motverkande av

desinformation

Regeringen har 2017–2021 haft en särskild satsning på yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkan av desinformation. Sverige bidrog 2020 till stärkt kapacitet hos ett stort antal civilsamhällesorganisationer och medieaktörer. Stöd lämnades till bl.a. journalistutbyte genom Barents Press, kurser i media management på SSE Riga och till projekt genom Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet för att stärka utvecklingen av fria, oberoende och professionella medier i Östeuropa. Stödet till ryska civilsamhällesorganisationer har utökat deras möjligheter att arbeta långsiktigt och bättre nå ut till allmänheten.

2.5.9 Regionalt samarbete Sverige deltar med stort engagemang i Barentsrådet, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet, samt i den Nordliga Dimensionens arbete. Det övergripande målet med vårt engagemang i dessa organisationer är att bidra till dialog och samverkan, vilket ökat samarbetet och därmed säkerheten i Barents-, Arktis-, och Östersjöregionerna. Sverige verkar också för ett fördjupat regionalt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete i de nordiska och nordisk-baltiska formaten N5 och NB8.

Fokus för arbetet i Barentsrådet var under 2020 hållbar utveckling, medborgarnära kontakter, unga och jämställdhet. Arbete har bedrivits för att genomföra den regionala klimathandlingsplanen och förbättrad hälsa. Vidare har antalet särskilt förorenade områden i nordvästra Ryssland reducerats, den civila krisberedskapen har stärkts och de mellanfolkliga kontakterna med särskild inriktning på ungdomar har fördjupats. Inom Östersjöstaternas råd (CBSS) bidrog Sverige till arbetet med att motverka klimatförändring och främja hållbar utveckling, stärka den civila krisberedskapen, bekämpa organiserad brottslighet, bl.a. människohandel, stöd till utsatta barn och ungdomar samt för att nå ökad jämställdhet och fördjupa de mellanfolkliga kontakterna, särskilt mellan ungdomar. Inom Arktiska rådet bidrog Sverige till arbetet med marina skyddsområden, klimat och biologisk mångfald, liksom våtmarksprojektet, samt ett fortsatt stöd för genderfrågor inom rådets projektarbete.

2.5.10 Covid-19-krisen har visat på vikten av nordiskt samarbete Sverige främjar nordiskt samarbete inom utgiftsområde 5 via anslagen 1:1 Avgifter till internationella organisationer och 1:3 Nordiskt samarbete . Regeringen redogjorde för de resultat som uppnåtts inom det nordiska regeringssamarbetet under 2020, med huvudsakligt fokus på arbetet i Nordiska ministerrådet, i skrivelsen Nordiskt samarbete (skr. 2020/21:90).

Restriktioner som syftade till att bromsa spridningen av coronaviruset påverkade gränshandel, besöksnäring och vardagliga kontakter över de nordiska gränserna kraftigt. Genom konstruktivt samarbete kunde den mest nödvändiga arbetspendlingen över gränserna fortsätta under året, t.ex. inom samhällskritiska funktioner. Av de 44 gränshinder som uppstod i spåren av covid-19 kunde ett 20-tal lösas, bl.a. flera frågor

Utgiftsområde 5

kopplade till socialförsäkringstillhörighet. Därutöver hanterades nio ordinarie gränshinder: sju blev helt eller delvis lösta och två avskrevs. Bland annat löstes hinder kopplade till norska sekretessbestämmelser som försvårat upprättande av bouppteckningar i Finland och Sverige, samt erkännande av färöiska körkort i Sverige. Under året bidrog Sverige bl.a. till att civilsamhällesorganisationer och gränsregionala informationstjänster kunde verka för att stärka nordiskt samarbete.

2.5.11 Sverige är ett fortsatt starkt varumärke Insatser inom Sverigefrämjande genomförs av utlandsmyndigheterna med finansiering från anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet samt av Svenska institutet (SI), vars främjandeverksamhet huvudsakligen finansieras från anslag 1:9 Svenska institutet . Detta avsnitt behandlar även verksamhet utförd av SI som finansieras inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 24 Näringsliv och 7 Internationellt bistånd.

Sverigefrämjandet under 2020 gav förutsättningar för regeringen att nå framgång även inom andra områden. Dessa resultat redovisas inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

SI:s långsiktiga Sverigefrämjande arbete med att sprida information och kunskap om Sverige, främja svenska intressen internationellt och bygga långsiktiga relationer till Sverige fortsatte under 2020. Sverigefrämjandet bedrevs bl.a. genom utställningar, kulturutbyten, kommunikationsinsatser, besöksprogram, studentmässor, stipendier samt utvecklings- och ledarskapsprogram. Med anledning av covid-19-pandemin tog SI fram digitala lösningar för att komplettera främjandeinsatser hos svenska utlandsmyndigheter. Tabell 2.8 visar utvecklingen inom relationsskapande insatser av vikt för det långsiktiga främjandet. Antalet stipendier är stabilt över tid men minskade något jämfört med 2019 på grund av pandemin. Även alumnföreningarnas aktiviteter minskade något till följd av pandemin. Antalet alumner, d.v.s. personer som studerat i Sverige och fått stipendier av SI, är dock stabilt och uppgår till över 16 000 alumner i 140 länder. Svenskundervisning vid utländska lärosäten har med anledning av pandemin ställt om till digitala dialoger och erfarenhetsutbyten. Antalet lärosäten som bedriver svenskundervisning är stabilt över tid.

Tabell 2.8 Stipendier, alumner och svenskundervisning

Aktivitet 2020 2019 2018 Antal utländska lärosäten som bedriver svenskundervisning 226 230 228 Antal beviljade stipendier (antal 442 518 409 kvinnor/antal män) (213/229) (258/260) (216/203) Antal alumner i SI:s nätverk (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig) 16 222 16 000 13 000

Antal aktiviteter arrangerade av

alumnföreningar 93 167 134

Källa: Svenska institutet. Genom omvärldsbevakning och analys bygger SI kunskap om Sverigebilden. SI har under året stärkt sin Sverigebildsanalys. Därmed stod myndigheten väl rustad inför det stora internationella intresset för Sveriges hantering av pandemin och resurser avsattes för att följa samtalet om Sverige på tolv istället för fyra språk. Rapporteringen bedöms i stort ha varit neutral och faktabaserad. Intresset har ökat både bland de som varit positiva och de som varit negativa till hanteringen. Regeringens bedömning är att Sverigebilden hos en internationell allmänhet bedöms som god och stabil. I jämställdhetsarbetet har SI tillhandahållit viktiga verktyg som visat sig särskilt angelägna under pandemin och Sverige har fortsatt högt anseende i frågan.

Utgiftsområde 5

En indikator för effekterna av Sverigefrämjande insatser är oberoende bedömningar av Sveriges varumärke. Enligt Nation Brands Index, ett av flera index som mäter länders varumärken, uppnådde Sverige 2020 plats 9 av de 50 länder som mäts, samma plats som 2019, se tabell 2.9. Vid sidan av detta visar en rad index att Sverigebilden är stabil över tid.

Tabell 2.9 De tio länderna med bästa varumärket enligt Nation Brand Index 2016–

2020

Land 2020 2019 2018 2017 2016 Tyskland 1 1 1 1 2 Storbritannien 2 4 3 3 3 Kanada 3 3 5 4 4 Japan 4 5 2 4 7 Frankrike 5 2 4 2 5 Italien 6 7 6 7 6 Schweiz 7 8 8 8 8 Australien 8 10 10 9 9 Sverige 9 9 9 10 10

USA 10 6 6 6 1

Källa: Nation Brand Index.

2.5.12 Konsulära insatser Den konsulära verksamheten är en kärnuppgift för utrikesförvaltningen och finansieras från anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet och från utgiftsområde 1 Rikets styrelse. En konsulär krisberedskapsorganisation upprätthålls för att vid en större kris eller katastrof utomlands kunna bistå drabbade.

Åtgärder under covid-19-pandemin 2020

Utrikesförvaltningen arbetade 2020 aktivt med stöd och råd till svenska resenärer med anledning av covid-19. Ett omfattande informations- och kommunikationsarbete bedrevs i samtliga för utrikesförvaltningen tillgängliga kanaler med gott genomslag. Utrikesdepartementets avrådansinstrument stod i fokus med 29 unika covid-19relaterade avrådansbeslut under 2020. Utrikesförvaltningen har bidragit med hjälp till svenska resenärer med assisterade hemresor genom såväl svenskarrangerade resor som samordning inom EU och den nordiska kretsen. Under februari-maj 2020 kunde ca 9 000 svenskar (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig) bistås från olika ställen i världen till Sverige genom drygt 400 transporter med stöd av insatser från UD och utlandsmyndigheterna. Av dessa var 21 repatrieringsflyg helt i svensk regi.

Fortsatt hög inströmning av konsulära och civilrättsliga ärenden

Den konsulära ärendeinströmningen minskade inte i någon nämnvärd utsträckning till följd av pandemin, trots ett minskat resande. Därtill präglades verksamheten av ett flertal mångåriga och komplicerade konsulära individärenden. Ökade internationella reserestriktioner och pandemins konsekvenser gjorde de konsulära utmaningarna alltmer komplexa. Antal dödsfallsärenden 2020 var 1 670 att jämföra med 1 782 (2019), 1 576 (2018) och 1 291 (2017) (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig).

Regeringens särskilda satsning på familjekonfliktområdet med särskilt fokus på barnoch tvångsäktenskap permanentades 2020, vilket inneburit att den förbättrade kapaciteten att handlägga ärenden om personer som förs eller kvarhålls utomlands mot sin vilja kunnat upprätthållas. De ärendekategorier där inströmningen fortsatte att

Utgiftsområde 5

öka även under 2020 och pandemin var de inom centralmyndighetens verksamhet, framför allt s.k. barnskyddsärenden enligt den s.k. Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention om skydd för barn. Under 2020 inkom trots pandemin totalt 155 nya ärenden enligt dessa två regelverk, att jämföra med 136 nya ärenden 2019 (35 ärenden 2015).

2.6 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att den verksamhet som bedrivits inom utgiftsområdet har bidragit till målet att säkerställa Sveriges intressen i förbindelse med andra länder, inklusive de globala målen för hållbar utveckling. Året har präglats av covid-19pandemin som både påverkat genomförandet av verksamheten och visat på vikten av internationell samverkan.

Regeringen anser att Sverige fortsatte att vara en respekterad partner i EU, FN, Nordiska ministerrådet, OSSE, Europarådet, OECD och partnerskapet med Nato. Vårt samlade internationella engagemang bygger på kontakter mellan stater, med civila samhället och samverkan i internationella organisationer. Engagemanget bidrog i bred bemärkelse till en gemensam säkerhet genom diplomati, medling, fredsbyggande och förtroendeskapande åtgärder. Sverige bidrog till att internationella krishanterings- och fredsfrämjande insatser kunde fortgå under utbrottet av covid-19, så långt det var möjligt med hänsyn till liv och hälsa. Sverige var också pådrivande för nya åtaganden på jämställdhetsområdet inom ramen för EU:s civila krishanteringsinsatser. Därmed bidrog deltagandet i dessa internationella organisationer till att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.

Sverige bidrog till arbetet med att utveckla och förstärka Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Engagemanget för den regelbaserade världsordningen var vägledande för de prioriteringar som togs fram inför Sveriges ordförandeskap i OSSE 2021, där vikten av att folkrätten respekteras och internationella åtaganden följs spelar en central roll. Sverige bidrog genom sitt engagemang i internationella organisationer till jämställdhet och ett stärkt genomförande av agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

I det internationella arbetet för nedrustning och icke-spridning fortsatte Sverige att vara en stark och trovärdig röst. Teknisk sakkunskap från FOI och Strålskyddsmyndigheten, liksom studier och seminarier av SIPRI gav sakunderlag i regeringens arbete inom detta sakområde och bidrog till att Sverige kunde inta en aktiv roll med hög trovärdighet.

Regeringen bedömer att SIPRI fortsatte att bidra till analys och informerad inhemsk och internationell diskussion om nedrustnings och icke-spridning, inte minst inom områden vapenindustri, vapenhandel och militärutgifter. Vidare fortsatte Utrikespolitiska institutet att bidra till målet för utgiftsområdet genom analys och informerad samhällsdiskussion om internationella frågor i det svenska samhället.

Regeringens bedömning är att svensk exportkontroll fortsatte att bedrivas strikt och effektivt, i enlighet med gällande nationellt regelverk och Sveriges internationella åtaganden på icke-spridningsområdet. På detta sätt bidrog verksamheten till att säkerställa målsättningen att tillvarata Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.

Antagandet i januari 2020 av den nya strategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024 stärkte ytterligare förutsättningarna för främjandet av mellanfolkligt samarbete inom Östersjöregionen. Den särskilda satsningen för stärkt yttrandefrihet och motverkande av desinformation har fungerat väl och resulterat i förbättrad finansiell och organisatorisk kapacitet hos

Utgiftsområde 5

samarbetsorganisationerna. Stödet till medieaktörer har gått till oberoende journalister, nyhetskällor och medieplattformar, inklusive genom utbildning i mediejuridik och rådgivning till förföljda journalister.

Covid-19-pandemin innebar utmaningar för det nordiska samarbetet, framförallt vad gäller målsättningen att bli världens mest integrerade region 2030. Samtidigt har pandemin lett till en intensifierad dialog mellan länderna. Sverige har arbetat aktivt för ett stärkt samarbete i gränshinderfrågor inom Nordiska ministerrådet. Regeringens bedömning är att Sveriges deltagande i det nordiska samarbetet 2020 bidrog till att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med övriga nordiska länder.

Enligt regeringens bedömning hade den Sverigefrämjande verksamheten god effekt under 2020. Detta trots de stora utmaningar som Sverigebilden ställdes inför med anledning av omvärldens intresse för Sveriges hantering av covid-19-pandemin. Det samlade Sverigefrämjandet bidrog till att behålla det högt rankade förtroendet för Sverige. Främjandet av Sverige som studienation bidrog till att skapa relationer och nätverk inom nyckelområden, samt underlättade nya samarbeten och utbyten. Regeringens samlade bedömning är att de statliga insatserna för att främja Sverige utomlands har bidragit till målet för utgiftsområdet.

Regeringens bedömning är att svenska medborgare och personer som har hemvist i Sverige under 2020 fått adekvata råd och stöd av utrikesförvaltningen när de råkat i svårigheter utomlands eller befunnit sig i krisdrabbade områden. På detta sätt har verksamheten bidragit till målet för utgiftsområdet.

2.7 Politikens inriktning

Spridningen av covid-19 tydliggör Sveriges omvärldsberoende. Diplomati och internationellt samarbete ökar i betydelse för att säkra Sveriges intressen. Regeringens utrikespolitiska inriktning redovisas för riksdagen i den årliga utrikesdeklarationen. Arbetet med den feministiska utrikespolitiken fortsätter. FN:s klimatpanels (IPCC) senaste rapport visar på vikten av fortsatt hög takt i det internationella klimatarbetet.

Sveriges medlemskap i internationella organisationer Sveriges medlemskap i internationella organisationer möjliggör genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen anser att Sverige ska fortsätta vara en ansvarsfull och engagerad medlem av dessa organisationer.

FN är navet i det multilaterala systemet. Regeringen fortsätter att arbeta för ett mer effektivt, resultatorienterat, representativt och transparent FN, bl.a. för genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Prioriterade områden för regeringen i FN-arbetet är covid-19-responsen och en grön ekonomisk återhämtning. Miljö, biologisk mångfald och klimat ska genomsyra allt multilateralt arbete inom FN. Andra prioriterade områden för regeringen är fredsbyggande och förebyggande av väpnad konflikt, folkrätten och främjandet av de mänskliga rättigheterna, barnets rättigheter, humanitärt arbete, jämställdhet, kvinnors och flickors inflytande och meningsfulla deltagande, nolltolerans mot sexuella utnyttjanden, övergrepp och sexuella trakasserier. Sverige ska 2022 stå värd för FN-mötet Stockholm+50, som ska bidra till att accelerera genomförande av Agenda 2030 med fokus på tvärgående frågor som särskilt bidrar till globala miljömål och en hållbar återhämtning från covid-19pandemin.

Enligt deklarationen som antogs vid FN:s sjuttiofemårsjubileum ska FN stärkas för att bättre tackla dagens och morgondagens gränsöverskridande utmaningar. Regeringen

Utgiftsområde 5

driver därför på för att skapa ett effektivare och mer resultatorienterat FN, och fortsätter att arbeta för att motverka oegentligheter inom FN-systemet.

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena och Sverige ska tillhöra kärnan i utformningen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen ska verka för och bidra till genomförande av åtagandena i EU:s samarbete för civil och militär krishantering. Regeringen kommer att arbeta aktivt för att utveckla EU:s förmåga att bemöta hybridhot, inklusive cyberhot, desinformation och hot mot ekonomisk säkerhet. Inom EU kommer regeringen särskilt att verka för genomförande av unionens strategi för kvinnor, fred och säkerhet samt för att EU:s handlingsplan för jämställdhet genomförs i alla delar av EU:s utrikespolitik. Regeringen kommer att arbeta aktivt för att EU ska vara ledande i genomförandet av Parisavtalet, exempelvis genom genomförandet av EU:s klimatlag. Klimatförändringarnas effekter har allt större påverkan på mänsklig säkerhet, såväl globalt som i EU och dess närområde. Sveriges EU-ordförandeskap 2023, för vilket förberedelser pågår, blir ett viktigt tillfälle att fortsatt driva flera av dessa frågor.

Regeringen kommer verka för en stärkt samverkan mellan EU och FN och för integrering av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i EU:s insatser samt för att relevant policyutveckling i EU präglas av Agenda 2030. Regeringen ska betona vikten av samarbetet mellan EU och Nato och verka för att samarbetet är komplementärt och ömsesidigt förstärkande.

Regeringen kommer att bygga vidare på den plattform och trovärdighet som ordförandeskapet i OSSE har inneburit för aktörskap till stöd för säkerheten i Europa. Sverige kommer som avgående ordförande även fortsatt att vara en del av OSSE:s trojka med möjligheter att påverka organisationens verksamhet. Fokus kommer fortsatt att ligga på stärkt respekt för den europeiska säkerhetsordningen, att försvara den koppling som görs mellan säkerhet och respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt att bidra till konfliktlösning. Regeringen kommer fortsatt att verka för jämställdhet som en förutsättning för hållbar säkerhet, inte minst genom agendan för kvinnor, fred och säkerhet. OSSE:s viktiga roll för ansvarsutkrävande för överträdelser mot gemensamma åtaganden kommer fortsatt att värnas.

Regeringen kommer fortsatt att prioritera Europarådets kärnområden: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i syfte att bidra till en gemensam värdegrund och till en stärkt europeisk säkerhetsordning. Inte minst växer arbetet för demokratifrågor i betydelse. Regeringen kommer också fortsätta att verka för att det unika övervakningssystemet enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Europadomstolen fortsatt fungerar väl.

I enlighet med Sveriges säkerhetspolitiska linje utvecklas partnerskapet med Nato, med fokus på politisk dialog, övnings- och utbildningssamarbete och informationsutbyte, framför allt kopplat till säkerhetsläget i Sveriges närområde. Partnerskapet med Nato är även ett viktigt verktyg för att värna den transatlantiska länken. Regeringen ska bidra till att inom EU, med Nato och i andra sammanhang stärka samarbetet om hybridhot, inklusive cybersäkerhet och arbetet mot desinformation.

Regeringen ska värna OECD:s plats i en regelbaserad multilateral världsordning. Organisationens bidrag till framtidens utbildning, arbetsmarknad, effektivt utvecklingssamarbete, hållbart företagande och god offentlig förvaltning ska fortsätta att utvecklas. Sveriges engagemang i OECD kommer att präglas av den OECDstrategi som regeringen avser att besluta om under 2021, i vilken regeringen avser att ta ett samlat grepp om det svenska engagemanget.

Utgiftsområde 5

Regeringen kommer aktivt arbeta för ökat internationellt samarbete mot organiserad brottslighet där FN, bl.a. genom UNODC, utgör en viktig del. Arbetet inom EU, genom bl.a. Europol och Eurojust, är avgörande för att stävja den organiserade brottslighetens fortsatta utbredning.

Fred och säkerhet I spåren av covid-19-pandemin är Sveriges arbete inom dialog och medling, fredsfrämjande och fredsbyggande mer relevant än någonsin, liksom arbetet med främjande av demokrati, mänskliga rättigheter samt bekämpande av ojämlikhet och brist på jämställdhet. Ett regelbaserat internationellt samarbete och starka multilaterala organisationer är en förutsättning för att möta gemensamma utmaningar. Regeringen ska fortsatt arbeta för genomförandet av Agenda 2030 och principen om att ingen ska lämnas utanför samt Parisavtalet, vilket även bidrar till konfliktförebyggande.

Då pandemin drabbat kvinnor och flickor särskilt hårt behövs Sveriges ledarskap som en tydlig röst för jämställdhet. Regeringen ska fortsatt arbeta för kvinnors meningsfulla och lika deltagande i konfliktförebyggande, krishantering, konfliktlösning och fredsbyggande, också för att säkerställa hållbara lösningar. För länder i konflikt krävs en samlad ansats där fredsbyggande insatser och stabilisering går hand i hand med ekonomisk utveckling. Klimatförändringarnas konsekvenser och degradering av ekosystem bidrar till risker för mänsklig säkerhet, försämrad samhällsstabilitet och kan förvärra befintliga konflikter och skapa nya. Regeringen ska arbeta för att länken mellan klimat och säkerhet ska uppmärksammas och beaktas i internationellt fredsfrämjande arbete.

Internationell krishantering och fredsfrämjande insatser Sverige ska fortsätta att bidra till internationell civil och militär krishantering och fredsfrämjande insatser. Sverige ska vara en tydlig förespråkare för mänskliga rättigheter, demokratisk utveckling och rättsstatens principer samt jämställdhet och bidra till att dessa kärnvärden beaktas i det internationella fredsfrämjande arbetet.

Regeringens arbete för en fredligare och säkrare värld ska bedrivas inom och i nära samarbete med organisationer som FN, EU, och OSSE samt inom ramen för partnerskapet med Nato.

Nedrustning och icke-spridning Regeringen anser att nedrustning och icke-spridning av kärnvapen fortsatt är en svensk utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering, inte minst mot bakgrund av kärnvapnens ökade aktualitet. Sverige ska värna det internationella atomenergiorganet IAEA:s uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen, liksom dess roll för strålsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd. Inför ickespridningsfördraget NPT:s översynskonferens, som pga. covid-19-pandemin senarelagts till 2022, ska regeringen verka för ett resultat som slår vakt om fördragets grundläggande roll, bekräftar de åtaganden som gjorts samt flyttar fram positionerna för genomförandet av dessa åtaganden. En utgångspunkt för det svenska engagemanget inom fördragets nedrustningspelare är det initiativ som regeringen lanserade sommaren 2019 tillsammans med 15 andra icke-kärnvapenstater. Det syftar till att bygga politiskt stöd för att konkreta framsteg i genomförandet av nedrustningsåtaganden ska kunna göras i samband med översynskonferensen. Sverige avser delta som observatör när mötesverksamheten inom ramen för FN:s konvention mot kärnvapen (TPNW) inleds under 2022.

Utgiftsområde 5

Det globala förbudet mot kemiska vapen står fortsatt inför stora utmaningar efter kemvapenanvändning i bl.a. Syrien. Sverige ska fortsatt arbeta för att främja kemvapenkonventionen och säkerställa ansvarsutkrävande. På området biologiska vapen ska Sverige fortsatt genomföra insatser för att värna förbudet mot biologiska vapen samt främja generalsekreterarmekanismen och andra insatser för hotreducering.

Sverige kommer att fortsätta att arbeta för ett effektivt internationellt förbud mot dödliga autonoma vapensystem, som är oförenliga med folkrättens krav.

Sverige ska bidra till genomförandet av den agenda för nedrustning som FN:s generalsekreterare har lanserat, bl.a. genom att verka för ett stärkt jämställdhetsperspektiv i nedrustningsfrågor.

Exportkontroll Sverige ska upprätthålla en strikt, effektiv och modern exportkontroll. Det fortsatta genomförandet av det skärpta svenska regelverket för export av krigsmateriel ska prioriteras. Regeringen ska verka för ökad anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget ATT. Sverige ska inom EU verka för att nå ökad samstämmighet mellan medlemsländerna i tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Utvecklingen inom framväxande känsliga teknologier påverkar exportkontrollen och ska fortsatt uppmärksammas. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har det huvudsakliga ansvaret för tillämpningen av exportkontrollregelverken.

Forskning och kunskap om säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning ska bedrivas med statligt stöd av bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska institutet (UI). Ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas. Regeringens ambition är att UI ska vara en relevant och policyinriktad tankesmedja som bistår med kritiskt tänkande, expertanalyser samt Sverigeperspektiv. Expertstödet från FOI syftar till att stärka kompetens, vetenskapliga metoder och analys på nedrustnings- och ickespridningsområdet, inklusive inom rymd- och missilfrågor. Regeringens inriktning är att Sverige ska kunna bidra självständigt och konstruktivt till internationella samfundets nedrustnings- och ickespridningssträvanden.

Sverigefrämjande Svenska institutet och utlandsmyndigheterna ska fortsätta sitt främjandearbete, bl.a. genom att förmedla riktad information och kunskap om Sverige samt bidra till samarbete och långsiktiga relationer med andra länder. Arbetet med att motverka desinformation är prioriterat. Utlandsmyndigheternas integrerade främjande fortsätter, där handels-, investerings-, värderings- och kulturfrämjande genomförs samfällt. Arbetet för jämställdhet ska fortsatt drivas aktivt. I syfte att bygga bredare ekonomiska relationer med partnerländer avser regeringen fortsätta att utveckla synergier mellan utvecklingssamarbete, omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi, handel och främjande. Marknadsföring av svensk högre utbildning i andra länder och på alumnnätverk är prioriterade.

Samarbete inom Östersjöregionen Behovet av stärkt samarbete i Östersjöregionen och ökade mellanfolkliga kontakter med Ryssland är fortsatt stort. Regeringen avser att fortsätta att bredda insatserna för

Utgiftsområde 5

stärkt demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Ryssland. Detta gäller särskilt stärkandet av fria och oberoende medier samt insatser mot desinformation. Regeringen fortsätter därför satsningen på yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkan av desinformation. Regeringen kommer i Barentsrådet fortsätta att verka för att stärka det mellanfolkliga samarbetet med särskild tonvikt på unga, samt bidra till en hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling och Parisavtalet, bl.a. genom implementering av den regionala klimathandlingsplan som nu uppdateras. I Östersjöstaternas råd ska regeringen arbeta för ökat samarbete inom civil krisberedskap, grön återhämtning, ett renare Östersjön och mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Med utgångspunkt i Sveriges Arktisstrategi kommer regeringen fortsätta att driva en aktiv Arktispolitik med människorna, freden och klimatet i centrum. Arktiska rådet är det främsta forumet för mellanstatligt samarbete i den Arktiska regionen. Regeringen ska, med fokus på klimat, miljö, forskning och hållbar utveckling verka för genomförandet av Reykjavikdeklarationen som antogs av Arktiska rådet 2021 och den av rådet samtidigt antagna första strategiska planen.

Fokus på ett hållbart och integrerat Norden Regeringen ska fortsätta att prioritera det nordiska samarbetet högt. I fokus står arbetet med att förverkliga de nordiska ländernas vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Covid-19-krisen har visat på behovet av ett starkare nordiskt samarbete. Regeringen ska därför fortsätta verka för ökad mobilitet i Norden, inte minst i gränsregionerna. Regeringen ska också fortsätta att verka för en stärkt nordisk samverkan, med sikte på att stå bättre rustade inför nästa kris. Regeringen ska arbeta för att Norden är ledande i den gröna återhämtningen efter krisen och fortsätta värna en genomgående integrering av jämställdhets-, hållbarhets- samt barnrätts- och ungdomsperspektivet.

Konsulär verksamhet Den konsulära och civilrättsliga verksamheten har ökat på senare år och den konsulära förmågan har prövats i samband med flera kriser utomlands, inte minst i samband med utbrottet av covid-19 och krisen i Afghanistan. Arbetet fortsätter med att upprätthålla och utveckla en god konsulär beredskap samt att utveckla arbetsverktygen för stöd till enskilda med fokus på personer i särskilt utsatta grupper.

2.8 Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Svenska institutets årsredovisning 2020 lämnat ett uttalande med reservation. Riksrevisionen anser att Svenska institutet har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 7, anslag 1:1, anslagspost 11.7 Kompetensförsörjning genom högre utbildning , vilket inte är förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2022 uppgår till 210 000 kronor. Dessa åtaganden framgår inte av bemyndiganderedovisningen i årsredovisningen. Svenska institutet har med anledning av Riksrevisionens iakttagelser vidtagit kompetenshöjande åtgärder vad avser beställningsbemyndiganden och anslag så att risken för liknande misstag minskar i framtiden. Regeringen anser därmed att frågan hanterats av Svenska Institutet.

2.9 Budgetförslag

2.9.1 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

2020 Utfall 1 425 767 Anslagssparande -9 213 1 2021 Anslag 1 328 554 Utgiftsprognos 1 300 924

2022 Förslag 1 533 554

2023 Beräknat 1 333 554 2024 Beräknat 1 328 554 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för avgifterna avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Kompletterande information Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutafluktuationer som av antalet fredsoch säkerhetsfrämjande insatser.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.11 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:1 Avgifter till

internationella organisationer

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 1 328 554 1 328 554 1 328 554

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 205 000 5 000 varav BP22 205 000 5 000 – Avgifter till internationella organisationer 200 000 – Renovering av ECOSOC-salen i FN-högkvarteret 5 000 5 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 533 554 1 333 554 1 328 554

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget föreslås ökas med 200 miljoner kronor 2022 för att täcka avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer.

Anslaget föreslås ökas med 5 miljoner kronor 2022 och beräknas öka med motsvarande nivå 2023 för att renovera inredningen i ECOSOC-salen på FNhögkvarteret i New York.

Regeringen föreslår att 1 533 554 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 1 333 554 000 kronor respektive 1 328 554 000 kronor.

2.9.2 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tabell 2.12 1:2 Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor

2020 Utfall 172 791 Anslagssparande 23 351 1 2021 Anslag 165 299 Utgiftsprognos 169 514

2022 Förslag 181 848

2 2023 Beräknat 183 876 3 2024 Beräknat 186 259 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 182 359 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 183 373 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter, genomföra sanktioner och humanitär verksamhet samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildnings- och forskningsinsatser och andra särskilda insatser, samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Anslaget får även användas för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nato/PFF eller andra mellanstatliga eller enskilda organisationer.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:2 Freds- och

säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 165 299 165 299 165 299

2 Pris- och löneomräkning 962 2 345 3 578 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 15 587 16 233 17 382 3 varav BP22 -512 – Konfliktmineralförordning -512 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 181 848 183 876 186 259

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget föreslås minska med 512 000 kronor 2022 för att finansiera kostnader för Sveriges geologiska undersöknings arbete som behörig myndighet enligt EU:s konfliktmineralförordning. Anslag 1:8 Sveriges geologiska undersökning utgiftsområde 24 ökas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 181 848 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 183 876 000 kronor respektive 186 259 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:2 Fredsoch säkerhetsfrämjande verksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2023–2025.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Regeringen behöver i vissa fall ingå fleråriga ekonomiska åtaganden i förhållande till organisationer som får årligen återkommande strategiska stöd. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2023–2025.

Tabell 2.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Freds- och

säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusentals kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Ingående åtaganden 12 500 9 600 15 000 50 000 Nya åtaganden 9 600 15 000 46 038 Infriade åtaganden -12 500 -9 600 -11 038 -15 000 -10 000 -25 000 Utestående åtaganden 9 600 15 000 50 000 35 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 50 000 50 000 50 000

2.9.3 1:3 Nordiskt samarbete

Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor

2020 Utfall 11 568 Anslagssparande 2 026 1 2021 Anslag 13 595 Utgiftsprognos 13 478

2022 Förslag 13 595

2023 Beräknat 13 595 2024 Beräknat 13 595 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete. Anslaget får också användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Föreningen Norden. Anslaget får även användas för utgifter för insatser för att främja samarbetsprojekt i Norden, särskilt projekt med specifikt gränsregional prägel samt till samarbetsprojekt företrädesvis i närområdet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 13 595 13 595 13 595

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 13 595 13 595 13 595

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 13 595 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Nordiskt samarbete för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 13 595 000 kronor respektive 13 595 000 kronor.

2.9.4 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt

diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor

2020 Utfall 4 394 Anslagssparande 25 432 1 2021 Anslag 4 826 Utgiftsprognos 4 784

2022 Förslag 4 826

2023 Beräknat 4 826 2024 Beräknat 4 826 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter – enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd – för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller liknande händelser – för höjd beredskap och initiala åtgärder vid en konsulär kris – för insatser för bortförda och kvarhållna barn i utlandet samt utgifter för resor och andra utgifter som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och föräldrar – i samband med rättegång inför internationell domstol eller liknande organ där svenska staten är part eller deltar på annat liknande sätt – för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer – för ersättning enligt sjöförklarings-kungörelsen (1967:294) till person som enligt sjölagen (1994:1009) tillsammans med svensk utlandsmyndighet deltar vid sjöförklaring och enligt sjöförklarings-kungörelsen till annan än befälhavaren och medlem av besättningen för inställelse till förhör vid sjöförklaring inför svensk utlandsmyndighet – för informations- och utbildningsinsatser för myndigheter som verkar inom familjekonfliktområdet med fokus på frågor om barn- och tvångsäktenskap samt för statsbidrag till enskilda organisationer som är verksamma i dessa frågor

– för specifika tidsbegränsade insatser i enskilda konsulära ärenden avseende barnoch tvångsäktenskap.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.18 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:4 Ekonomiskt bistånd till

enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 4 826 4 826 4 826

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 4 826 4 826 4 826

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 4 826 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 4 826 000 kronor respektive 4 826 000 kronor.

2.9.5 1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tabell 2.19 Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tusental kronor

2020 Utfall 46 383 Anslagssparande 1 962 1 2021 Anslag 49 445 Utgiftsprognos 50 420

2022 Förslag 52 040

2 2023 Beräknat 52 612 3 2024 Beräknat 53 143 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 52 040 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 52 040 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Inspektionen för strategiska produkters (ISP) förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.20 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:5 Inspektionen för

strategiska produkter

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 49 445 49 445 49 445

2 Pris- och löneomräkning 435 983 1 492 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 160 2 184 2 206 3 varav BP22 2 160 2 160 2 160 – Medel pga. ny PDA-förordning 2 160 2 160 2 160 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 52 040 52 612 53 143

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

ISP har fått utökade uppgifter pga. den omarbetade EU-förordningen för produkter med dubbla användningsområden, vilken bl.a. utvidgar kontrollinstrumenten. Anslaget föreslås därför öka med 2,16 miljoner kronor 2022 och beräknas öka med motsvarande nivå 2023 och 2024.

Vissa delar av myndighetens verksamhetskostnader ska inte täckas av avgifter. Det gäller internationell verksamhet som inte är kopplad till tillstånds- och tillsynsarbetet, inklusive exportkontrollstöd utomlands, arbetet som nationell kontaktpunkt gällande utländska direktinvesteringar samt den verksamhet som myndigheten bedriver som behörig myndighet för genomförandet av vissa internationella sanktioner.

Regeringen föreslår att 52 040 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 52 612 000 kronor respektive 53 143 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Inspektionen för strategiska produkter tar ut avgifter i enlighet med förordning (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Vidare tas avgifter ut i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. Dessa intäkter disponeras inte av myndigheten.

Tabell 2.11 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Resultat (intäkt- Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader kostnad) Ackumulerat resultat Utfall 2020 315 464 -150 -1 045 (varav tjänsteexport) 0 0 Prognos 2021 310 465 -155 -1 200 (varav tjänsteexport) 0 0 Budget 2022 325 470 -145 -1 345 (varav tjänsteexport) 0 0 Källa: ISP.

Tabell 2.22 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel Resultat (intäkt- Uppdragsverksamhet (som inte får disponeras Intäkter som får disponeras Kostnader kostnad Utfall 2020 37 217 0 37 177 40 Prognos 2021 37 500 0 37 500 0 Budget 2022 38 500 0 38 500 0 Källa: ISP.

2.9.6 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser

rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tusental kronor

2020 Utfall 52 545 Anslagssparande 19 797 1 2021 Anslag 70 858 Utgiftsprognos 70 251

2022 Förslag 79 358

2023 Beräknat 79 358 2024 Beräknat 79 358 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, däribland relevant verksamhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Utrikespolitiska institutet (UI) och statsbidrag till projekt som svenska och utländska organisationer och institut genomför på området.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.24 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:6 Forskning, utredningar

och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-

spridning

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 70 858 70 858 70 858

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 8 500 8 500 8 500 varav BP22 5 500 5 500 5 500 – Förstärkt stöd till FOI:s CBRN-verksamhet 5 500 5 500 5 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 79 358 79 358 79 358

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

För att stärka FOI:s CBRN-verksamhet (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot) och därmed behålla tillfredsställande tillgång till sakkunskap inom nedrustning och icke-spridning föreslås anslaget ökas med 5,5 miljoner kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas motsvarande belopp tillföras anslaget.

Regeringen föreslår att 79 358 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 79 358 000 kronor respektive 79 358 000 kronor.

2.9.7 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tabell 2.25 Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tusental kronor

2020 Utfall 28 402 Anslagssparande 1 2021 Anslag 28 402 Utgiftsprognos 28 402

2022 Förslag 28 402

2023 Beräknat 28 402 2024 Beräknat 28 402 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för vetenskaplig forskning i konfliktfrågor samt frågor rörande internationellt samarbete för fred och säkerhet i enlighet med stiftelsens stadgar.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.26 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:7 Bidrag till Stockholms

internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 28 402 28 402 28 402

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 28 402 28 402 28 402

1 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 28 402 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 28 402 000 kronor respektive 28 402 000 kronor.

2.9.8 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)

Tabell 2.27 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)

Tusental kronor

2020 Utfall 19 175 Anslagssparande 1 2021 Anslag 19 175 Utgiftsprognos 19 175

2022 Förslag 19 175

2023 Beräknat 19 175 2024 Beräknat 19 175 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Utrikespolitiska institutet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.28 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:8 Bidrag till

Utrikespolitiska institutet (UI)

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 19 175 19 175 19 175

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 19 175 19 175 19 175

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 19 175 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 19 175 000 kronor respektive 19 175 000 kronor.

2.9.9 1:9 Svenska institutet

Tabell 2.29 Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor

2020 Utfall 130 694 Anslagssparande 2 295 1 2021 Anslag 130 421 Utgiftsprognos 131 579

2022 Förslag 131 629

2 2023 Beräknat 132 953 3 2024 Beräknat 134 252 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 131 629 tkr i 2022 års prisnivå. 3 Motsvarar 131 629 tkr i 2022 års prisnivå.

Anslaget får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter. Anslaget används även för Svenska institutets Sverigefrämjande uppgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.30 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 130 421 130 421 130 421

2 Pris- och löneomräkning 1 208 2 532 3 831 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 131 629 132 953 134 252

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

Regeringen föreslår att 131 629 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Svenska institutet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 132 953 000 kronor respektive 134 252 000 kronor.

2.9.10 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tabell 2.31 Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tusental kronor

2020 Utfall 9 758 Anslagssparande 5 717 1 2021 Anslag 15 475 Utgiftsprognos 15 342

2022 Förslag 15 475

2023 Beräknat 15 475 2024 Beräknat 15 475 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för information om Sverige i utlandet samt för det allmänna Sverigefrämjandet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.22 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:10 Information om

Sverige i utlandet

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 15 475 15 475 15 475

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 15 475 15 475 15 475

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 15 475 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 15 475 000 kronor respektive 15 475 000 kronor.

2.9.11 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tabell 2.3 Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

2020 Utfall 168 962 Anslagssparande 7 252 1 2021 Anslag 173 215 Utgiftsprognos 170 243

2022 Förslag 175 215

2023 Beräknat 165 215 2024 Beräknat 165 215 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för samarbete, samverkan och integration inom Östersjöregionen. Anslaget får vidare användas för utgifter för insatser som rör Ryssland avseende miljö samt mänskliga rättigheter och demokrati, Svenska institutets Östersjösamarbete samt insatser i eller i nära anslutning till Östersjöområdet bl.a. inom ramen för Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet. Anslaget får även användas för räntesubvention, inklusive administrativa kostnader, avseende bilateralt lån till Ukraina.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.34 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:11 Samarbete inom

Östersjöregionen

Tusental kronor 2022 2023 2024

1

Anvisat 2021 173 215 173 215 173 215

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 000 -8 000 -8 000 varav BP22 10 000 – Yttrandefrihet och motverkande av desinformation i Östersjöregionen 10 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 175 215 165 215 165 215

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår en fortsatt satsning på att öka åtgärderna för frågor inom områdena yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkan av desinformation. Anslaget föreslås ökas med 10 miljoner kronor 2022.

Regeringen föreslår att 175 215 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 165 215 000 kronor respektive 165 215 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 175 500 000 kronor 2023–2029.

Skälen för regeringens förslag: Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 175 500 000 kronor 2023–2029.

Tabell 2.35 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom

Östersjöregionen

Tusentals kronor Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat Utfall 2020 2021 2022 2023 2024 2025–2029 Ingående åtaganden 92 795 95 711 142 047 175 500 95 210 40 942 Nya åtaganden 72 040 107 525 111 917 Infriade åtaganden -69 124 -61 189 -78 464 -80 290 -54 268 -40 942 Utestående åtaganden 95 711 142 047 175 500 95 210 40 942 Erhållet/föreslaget bemyndigande 160 500 160 500 175 500

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 6

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag: