Statens budget 2016 Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU1

Statens budget 2016 – Rambeslutet

Sammanfattning

I detta s.k. rambetänkande behandlar finansutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen i fråga om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, statens inkomster och utgiftsramar för 2016, preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017 och 2018 samt utgiftstak för 2016, 2017 och 2018. Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Utskottet behandlar även oppositionspartiernas alternativa budgetförslag i motsvarande delar. När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen inom respektive utgiftsområde.

Rambeslutet

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 215, 1 274 och 1 332 miljarder kronor för 2016, 2017 och 2018. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2016, samt regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2016 och förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Utskottet tillstyrker vidare de preliminära utgiftsramarna och de preliminära inkomstberäkningarna för 2017 och 2018. Utgifterna på statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till –9,6 miljarder kronor 2016.

Den ekonomiska utvecklingen

Förutsättningarna för en stigande internationell efterfrågan under de närmaste åren är goda. Priset på olja är lågt, penningpolitiken runt om i världen är extremt expansiv och i många länder har finanspolitiken blivit mindre stram. Utvecklingen hittills under 2015 visar dock på stora regionala skillnader.

2015/16:FiU1 S AMMANFATTNING

Tillväxttakten i den svenska ekonomin ökar under 2015 och 2016 jämfört med 2014 och sammansättningen av tillväxten blir bredare. Hushållens konsumtion väntas ligga kvar på en hög nivå samtidigt som exportens och utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten ökar. Dessutom förväntas den offentliga konsumtionen ge ett ganska stort bidrag till uppgången. Det mycket kraftigt ökade antalet asylsökande kan komma att stärka den offentliga konsumtionen ytterligare. Utskottet noterar att EU-kommissionen räknar med att den svenska offentliga konsumtionen kommer att öka med nästan 0,5 procentenheter per år under 2015 och 2016 till följd av flyktingkrisen, medan effekten på hela BNP förväntas bli något lägre. Sysselsättningen i ekonomin väntas fortsätta att öka i takt med att konjunkturen och tillväxten förbättras. Utskottet delar både regeringens och motionärernas bedömningar om att det finns risker som pekar mot att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre än förväntad, t.ex. att tillväxten i Kina och andra s.k. tillväxtekonomier blir betydligt lägre än förväntad eller att återhämtningen i euroområdet dröjer ytterligare.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en förutsättning för fler jobb och en hållbar finansiering av välfärden. Därför ställer sig utskottet bakom att regeringen lagt om finanspolitiken i en mer ansvarsfull inriktning där samtliga nya reformer varit fullt ut finansierade. Utskottet håller med regeringen om att sparandet kan återföras mot målet för det finansiella sparandet i en takt som tar hänsyn till att det fortfarande finns lediga resurser i ekonomin utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Utskottet betonar att om en allvarlig störning skulle drabba ekonomin riskerar återgången mot målet att förskjutas ytterligare framåt i tiden. Utskottet noterar att den nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året 2018 som regeringen föreslår medger en utgiftsökning under mandatperioden som möjliggör de reformer som prioriteras i propositionen, men understryker att utrymmet för reformer på utgiftssidan kommer att begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som under åren framöver behöver tas i anspråk för oförutsedda ökningar, t.ex. av volymer i de rättighetsstyrda transfereringssystemen. Sedan regeringen lämnade budgetpropositionen till riksdagen i september 2015 har antalet personer som söker asyl i Sverige ökat kraftigt, vilket innebär att utmaningarna i det svenska asylsystemet är mycket stora. Mot bakgrund av att prognoserna är osäkra och att det i dagsläget därför är svårt att bedöma storleksordningen på antalet asylsökande och effekterna på statsfinanserna vore det enligt utskottet inte lämpligt att nu revidera bedömningarna i syfte att låta riksdagens budgetbeslut baseras på ett annat underlag än prognoserna i budgetpropositionen. Enligt utskottet är det nu mycket viktigt att regeringen

S AMMANFATTNING 2015/16:FiU1

följer utvecklingen noggrant och har hög beredskap för att vidta lämpliga åtgärder. Mot bakgrund av att regeringen lagt om finanspolitiken och halverat underskotten i de offentliga finanserna på ett par år finns det enligt utskottet goda förutsättningar att möta denna exceptionella situation. I sammanhanget konstaterar utskottet att budgetlagen innehåller bestämmelser om att regeringen ska vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder om det finns en risk för att beslutat utgiftstak kommer att överskridas. Utskottet lyfter också i sitt ställningstagande fram frågan om transparens och tydlighet vid redovisning av budgeteffekter och konstaterar att det är lika viktigt att de tabeller som regeringen presenterar i de ekonomiska propositionerna är tydliga och transparenta, som att budgeteffekter beräknas på ett tydligt och transparent sätt. Utskottet skulle välkomna ett samarbete med Regeringskansliet i syfte att få en redovisning som bättre tillgodoser riksdagens behov av beslutsunderlag. Utskottet delar regeringen syn att Sverige ska vara ett land som håller ihop och att klyftorna mellan samhällsklasser, kvinnor och män, land och stad måste minska. Politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet. Ett tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar ska öka så att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Sverige står inför flera utmaningar, t.ex. att bekämpa arbetslösheten, vända den negativa utvecklingen i skolan och minska klimatpåverkan. Dessa utmaningar ska mötas med investeringar i Sverige. Utskottet står bakom regeringens jobbagenda med framtidsinvesteringar i bostäder, infrastruktur, näringspolitik och kunskapsreformer. Genom dessa investeringar stärks Sveriges konkurrenskraft och förutsättningar skapas för fler jobb och en långsiktigt hög och hållbar tillväxt. Investeringar som delvis finansieras genom skattehöjningar är ett mer effektivt sätt att skapa jobb, tillväxt och jämställdhet än vad skattesänkningar är. Utskottet delar regeringens bedömning att jobb skapas genom investeringar och inte genom sänkta skatter eller minskade ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom. Utskottet välkomnar regeringens tydliga prioriteringar och omprioriteringar för att åstadkomma utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar i stället för nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar. Vidare delar utskottet regeringens utgångspunkt om att alla människors kompetens ska tas till vara så länge de vill och kan arbeta. Utskottet välkomnar därför regeringens investeringar i välfärden. En utbyggd välfärd bidrar till att öka antalet arbetade timmar bl.a. genom att ge såväl kvinnor som män möjlighet att arbeta heltid samtidigt som det leder till att fler i välfärdssektorn orkar och vill stanna kvar längre i arbete. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre varför utskottet välkomnar regeringens ambitionshöjning när det gäller vuxnas lärande genom

2015/16:FiU1 S AMMANFATTNING

investeringar i det s.k. kunskapslyftet. För att skapa bättre förutsättningar för arbetslösa ungdomar anser utskottet att det är viktigt att regeringen har ett högt ställt mål om att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. Åtgärder som exempelvis utbildningskontrakt och traineejobb gör det lättare för unga att ta sin in på arbetsmarknaden. Utskottet håller med regeringen om att det är oacceptabelt att ojämlikheten och resultatskillnaderna i skolan har ökat samtidigt som kunskapsresultaten fallit år från år. Utskottet välkomnar därför regeringens investeringar i skolan för att vända denna utveckling, genom bl.a. höjda lärarlöner, kompetensutveckling för lärare och investeringar i mer personal. Utskottet välkomnar också regeringens ambitionshöjning när det gäller de nationella målen för utbildningsområdet inom ramen för Europa 2020-målen. Sverige ska vara en ledande kraft i klimatomställningen. Genom att ta ansvar för klimatpåverkan i Sverige visas ledarskap för världens länder. Utskottet delar regeringen ambition om en fossilfri fordonsflotta och ekonomiska styrmedel för att ställa om det svenska samhället. Utskottet ställer sig också bakom regeringens målsättning om att Sverige ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi och välkomnar investeringar i solceller och vindkraft. De offentligt finansierade välfärdstjänsterna ska komma alla till del oavsett bakgrund och betalningsförmåga. Ingen ska behöva känna oro för sin ålderdom. Utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är centralt att värna starka offentliga trygghetssystem. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska ha en långsiktigt hållbar och rättssäker migrationspolitik som värnar asylrätten.

Godkännande av avtal mellan Sverige och Norge

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att godkänna ett avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad.

Regeringens resultatredovisning till riksdagen

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat. Utskottet konstaterar att formerna för måloch resultatdialogen mellan riksdagen och regeringen utvecklats i positiv riktning och att allt fler utskott behandlar resultatfrågor i sina budgetbetänkanden. Utskottet välkomnar regeringens ambition att skapa en tydligare uppföljning och analys av måluppfyllelsen som grund för de politiska prioriteringarna och budgetförslagen och framhåller i det sammanhanget att det fortsatta utvecklingsarbetet bör utgå från de förändringar som

S AMMANFATTNING 2015/16:FiU1 samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit.

Reservationer

I betänkandet finns 10 reservationer (M, SD, C, FP och KD).

2015/16:FiU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1, 2015/16:3056 av Fredrik Malm m.fl. (FP), 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1. Reservation 1 (M) Reservation 2 (SD) Reservation 3 (C) Reservation 4 (FP) Reservation 5 (KD)

2. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget

a) Utgiftstak för staten 2016–2018 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017 och till 1 332 miljarder kronor för 2018. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 2 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2016 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 i enlighet med utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 i denna del, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3,

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2015/16:FiU1

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 i denna del, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3. c) Övriga utgifter på statens budget 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2016, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2016 enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 7, 11 och 12 och avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 i denna del och 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 i denna del. d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 4 och avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 4 till 1. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 2. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 3. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 5. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 6. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 8. lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet, 9. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 10. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 11. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 12. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken, 13. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

2015/16:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

14. lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 15. lag om upphävande av lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 16–18, 19.1–19.3 och 20–28 samt avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:783 av Robert Hannah (FP) yrkande 1, 2015/16:1064 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1065 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1067 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3, 2015/16:1069 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M), 2015/16:1071 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1199 av Tina Ghasemi m.fl. (M), 2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1, 2015/16:1678 av Margareta B Kjellin (M), 2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkande 2, 2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 12 och 14, 2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 7–11, 2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2, 9, 14 och 15, 2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9, 2015/16:1997 av Désirée Pethrus (KD), 2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8, 2015/16:2120 av Erik Bengtzboe (M), 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:2318 av Pia Hallström (M), 2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8, 2015/16:2510 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 2–4, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 7–20, 2015/16:2522 av Sten Bergheden (M), 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 26, 2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11, 2015/16:2965 av Jan R Andersson (M), 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4, 2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3006 av Helena Lindahl och Staffan Danielsson (båda C), 2015/16:3039 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7–15, 2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15, 2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 3, 22 och 24, 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8, 20 och 27,

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2015/16:FiU1

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 11–13, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 5 i denna del och 7–33, 2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 3, 5 och 6, 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 36 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 285 509 miljoner kronor för 2016. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 8 och avslår motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 16. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2017 och 2018 Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för 2017 respektive 2018 enligt utskottets förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 4 och 6, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4 och 6. Reservation 6 (M) Reservation 7 (SD) Reservation 8 (C) Reservation 9 (FP) Reservation 10 (KD)

3. Bemyndigande om upplåning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 10.

4. Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 38 900 miljoner kronor.

2015/16:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 13.

5. Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 12 400 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 14.

6. Bemyndigande för ramanslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203) besluta om överskridande av vissa anslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 15.

7. Godkännande av avtal mellan Sverige och Norge

Riksdagen godkänner avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 29.

Stockholm den 19 november 2015

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Jörgen Hellman (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Ingela Nylund Watz (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (FP), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Marie Granlund (S), Börje Vestlund (S) och Maria Malmer Stenergard (M).

2015/16:FiU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens och oppositionspartiernas förslag till rambeslut, dvs. utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna på statens budget. Det gäller proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2016 om förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor punkterna 1–29 samt motioner som väckts under allmänna motionstiden 2015 enligt förteckningen i bilaga 1. Oppositionspartiernas alternativa budgetförslag över utgiftsramar och inkomster presenteras i partimotion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M), partimotion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD), partimotion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C), partimotion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) och partimotion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD).

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambeslutsprocessen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna på statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, samt fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om att använda. Enligt en tilläggsbestämmelse till 11 kap. 18 § fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i gällande skatte- och avgiftsregler samt att beräkna effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna på statens budget kommer att bli. Mot den här bakgrunden är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna på statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, kap. 3 i betänkandet). De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskottsförslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller behandlas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När fackutskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda

2015/16:FiU1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram i reservationer.

Utfrågningar i samband med beredningen av rambeslutet

Den 12 november 2015 informerade finansminister Magdalena Andersson utskottet om det ekonomiska läget och Migrationsverkets prognos från den 22 oktober 2015.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 22 oktober yttra sig över utgiftsramarna och inkomsterna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. När det gäller skatteutskottets yttrande över skatteförslagen utsträcktes tidsfristen för yttrande till den 5 november. Följande utskott har yttrat sig: • konstitutionsutskottet (2015/16:KU1y) • skatteutskottet (2015/16:SkU2y) • justitieutskottet (2015/16:JuU1y) • civilutskottet (2015/16:CU1y) • socialförsäkringsutskottet (2015/16:SfU1y) • socialutskottet (2015/16:SoU1y) • kulturutskottet (prot. 2015/16:4) • utbildningsutskottet (2015/16:UbU1y) • trafikutskottet (2015/16:TU1y) • miljö- och jordbruksutskottet (2015/16:MJU1y) • näringsutskottet (2015/16:NU1y) • arbetsmarknadsutskottet (2015/16:AU1y).

Utrikesutskottet och försvarsutskottet har avstått från att yttra sig.

2015/16:FiU1

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att förutsättningarna är goda för en stigande internationell efterfrågan under de närmaste åren. Priset på olja är lågt, penningpolitiken runt om i världen är extremt expansiv och i många länder har finanspolitiken blivit mindre stram. Utvecklingen hittills under 2015 visar dock på stora regionala skillnader. Tillväxttakten i den svenska ekonomin ökar under 2015 och 2016 jämfört med 2014 och sammansättningen av tillväxten blir bredare. Hushållens konsumtion väntas ligga kvar på en hög nivå samtidigt som exportens och utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten ökar. Dessutom förväntas den offentliga konsumtionen ge ett ganska stort bidrag till uppgången. Det mycket kraftigt ökade antalet asylsökande kan komma att stärka den offentliga konsumtionen ytterligare. Utskottet noterar att EU-kommissionen räknar med att den svenska offentliga konsumtionen kommer att öka med nästan 0,5 procentenheter under 2015 och 2016 till följd av flyktingkrisen, medan effekten på hela BNP förväntas bli något lägre. Sysselsättningen i ekonomin väntas fortsätta att öka i takt med att konjunkturen och tillväxten förbättras. Utskottet delar både regeringens och motionärernas bedömningar om att det finns risker som pekar mot att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre än förväntad, t.ex. att tillväxten i Kina och andra s.k. tillväxtekonomier blir betydligt lägre än förväntad eller att återhämtningen i euroområdet dröjer ytterligare.

1.1 Propositionen

Regeringen räknar med att den svenska konjunkturen förbättras under de närmaste åren. En gradvis ökad internationell efterfrågan förbättrar den svenska exporten, vilket i sin tur ökar investeringarna i näringslivet, sänker arbetslösheten och höjer det i utgångsläget låga resursutnyttjandet i den svenska ekonomin. Regeringen framhåller att prognosen är osäker och att risken för en svagare utveckling är stor om t.ex. euroområdet och Kina utvecklas sämre än förväntat.

2015/16:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Tabell 1.1 Nyckeltal för svensk ekonomi

Procentuell förändring

2014 2015 2016 2017 2018 2019

1 BNP 2,3 2,8 2,8 2,6 2,4 2,0 BNP-gap 2 –1,8 –1,1 –0,6 0,0 0,2 0,0

3

Arbetslöshet 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2

4

1 Fasta priser referensår 2014. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 3 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 4 Timlöner mätt enligt konjunkturlönestatistiken. Källa: Budgetpropositionen för 2016. Som framgår av tabell 1.1 räknar regeringen med att tillväxttakten i den svenska ekonomin ökar till 2,8 procent under 2015 för att ligga kvar på ungefär samma nivå under 2016 och 2017, vilket är något högre än genomsnittet på 2,5 procent för perioden 1994–2004. Det betyder i sin tur att resursutnyttjandet i ekonomin gradvis stiger mot en mer balanserad nivå mot slutet av perioden, uttryckt i termer av det s.k. BNP-gapet. I förhållande till bedömningen i 2015 års ekonomiska vårproposition förväntar sig regeringen nu att ekonomin utvecklas något starkare under perioden 2015–2017. Anledningen är bl.a. att tillväxten under första halvåret 2015 blev något högre än vad som förväntades i vårpropositionen, till följd av bl.a. en lägre import och därmed ett högre tillväxtbidrag från utrikeshandeln. Jämfört med vårpropositionen bedömer också regeringen att sysselsättningen växer något långsammare och att arbetslösheten blir något högre 2015, bl.a. på grund av en svagare sysselsättningstillväxt än förväntat under andra kvartalet. Under resten av prognosperioden bedöms dock sysselsättningen växa snabbare och arbetslösheten bli lägre än vad som förväntades i vårpropositionen. Regeringen räknar med att de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen för 2016 kommer att ge visst positivt bidrag till BNPtillväxten, en något högre sysselsättning och en något lägre arbetslöshet under 2016.

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2015/16:FiU1

Utvecklingen i världsekonomin

Återhämtningen i världsekonomin fortsatte under första halvan av 2015, men tillväxten var måttlig och världshandeln utvecklades svagt, bl.a. på grund av minskad import i många s.k. framväxande ekonomier. Enligt regeringen är förutsättningarna för en fortsatt återhämtning och en ökad tillväxt i de s.k. avancerade ekonomierna goda under de närmaste åren. Inflationen är låg, och den ekonomiska aktiviteten stöds av en starkt expansiv penningpolitik. Efter en svag inledning ökade tillväxten i USA:s ekonomi under våren och sommaren 2015, och regeringen räknar med att USA kommer att utvecklas starkt under de närmaste åren. Låga räntor, en fortsatt stigande sysselsättning och det låga oljepriset indikerar även en ökad hushållskonsumtion. Den amerikanska centralbanken väntas gradvis höja styrräntan efter cirka sju år med nära nog nollränta. Utsikterna för euroområdet, Sveriges viktigaste exportmarknad, har ljusnat under 2015, till följd av bl.a. den expansiva penningpolitiken, den svagare euron och Europeiska centralbankens åtgärder för att få fart på kreditgivningen. Hushållens och företagens förtroende för den ekonomiska utvecklingen har förbättrats, och återhämtningen har spridit sig till fler länder och sektorer. Det finns dock fortfarande ett behov bland hushåll, företag och stater i euroområdet att minska sin skuldsättning, vilket enligt regeringen indikerar en fortsatt långsam återhämtning i euroområdet. Regeringen räknar med att tillväxttakten i euroområdet stiger till 1,5 procent 2015 för att öka till 1,8 procent 2016. I grannländerna Finland och Norge väntas en relativt svag tillväxt under 2015 och 2016. I Norge har den ekonomiska aktiviteten bromsats in till följd av det låga oljepriset. I Finland har den redan svaga utvecklingen pressats ytterligare av den minskade ryska efterfrågan på finländska exportvaror.

Tabell 1.2 BNP-tillväxt i världsekonomin

Procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Källa: Budgetpropositionen för 2016. Även om utsikterna förbättrats i många avancerade ekonomier under 2015 har de tvärtom försämrats i många stora s.k. framväxande ekonomier, t.ex. Kina och Brasilien. Regeringen räknar med att tillväxten i dessa länder blir lägre under 2015 och 2016 än den var 2014. I Kina pågår en betydande omställning från en investeringsstyrd ekonomi till en ekonomi som drivs av stigande inhemsk efterfrågan och konsumtion. Det kommer enligt regeringen att leda till en mer balanserad, men lägre, tillväxt under de kommande åren än de

2015/16:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

nästan 10 procent per år som den kinesiska ekonomin beräknas ha ökat med under perioden 1994–2014.

Utvecklingen i svensk ekonomi

Tabell 1.3 visar försörjningsbalansens utfall 2014 och regeringens prognos för perioden 2015–2019. Utvecklingen 2017–2019 kommenteras i ett senare avsnitt. Under 2014 steg BNP med 2,3 procent, vilket var betydligt högre än i t.ex. euroområdet men något lägre än den genomsnittliga årliga svenska tillväxten under de senaste 20 åren. Drivande i tillväxten var hushållskonsumtionen och bostadsinvesteringarna, men även den offentliga konsumtionen gav ett ganska stort bidrag till uppgången. Regeringen räknar med att konjunkturen stärks framöver och att Sveriges BNP växer i en relativt snabb takt under 2015 och 2016, ca 2,8 procent per år. Både hushållens konsumtion och den offentliga konsumtionen väntas fortsätta att bidra till tillväxten, men i mindre utsträckning än under 2014. Däremot väntas bidraget från utrikeshandeln öka av den successivt stigande internationella efterfrågan. Bostadsinvesteringarna, som utvecklats mycket svagt sedan finanskrisen, steg kraftigt under 2014, och olika indikatorer pekar mot ett fortsatt högt byggande under de närmaste åren. Regeringen räknar också med att industrins investeringar börjar öka fr.o.m. 2016, i takt med att den internationella konjunkturen förbättras och den svenska exporten tilltar.

Tabell 1.3 Försörjningsbalans svensk ekonomi

Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Lagerinvesteringar 1 8 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. Källa: Budgetpropositionen för 2016.

Arbetsmarknad

Trots den svaga globala konjunkturen har sysselsättningen i den svenska ekonomin stigit sedan 2010. Under 2014 ökade den snabbare än tidigare, vilket innebär att sysselsättningsgraden, dvs. sysselsättningen som andel av

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2015/16:FiU1

befolkningen (15–74 år), nu har stigit till nästan samma nivå som före finanskrisen. Olika indikatorer pekar mot en fortsatt ökning, och regeringen räknar med att sysselsättningen under 2015 och 2016 stiger i ungefär samma takt som under 2014. Samtidigt som sysselsättningen ökat har även antalet personer i arbetskraften, dvs. personer som står till arbetsmarknadens förfogande, stigit, vilket fått till effekt att arbetslösheten legat kvar på en nivå kring 8 procent. Långtidsarbetslösheten har ökat under perioden och ligger även den på en hög nivå. Regeringen räknar med att arbetslösheten sjunker under de närmaste åren, till en nivå på drygt 7 procent under 2016. Anledningen är bl.a. att sysselsättningen i ekonomin förväntas öka väsentligt snabbare än antalet personer i arbetskraften. Regeringen bedömer också att de reformer som regeringen föreslår inom arbetsmarknadsområdet hjälper till att minska arbetslösheten i de grupper i samhället som av olika anledningar står längst från arbetsmarknaden.

Löner, inflation och ränta

Under 2016 ska avtal för nästan 3 miljoner löntagare omförhandlas. Olika indikatorer tyder på relativt måttliga lönepåslag, och regeringen bedömer att löneökningarna under de närmaste åren blir något lägre än genomsnittet 1994– 2014, mellan 2,5 och 3 procent per år. På grund av det låga resursutnyttjandet och fallande energipriser har inflationen mätt enligt både konsumentprisindex (KPI) och KPI med fast ränta (KPIF) varit väldigt låg under de senaste åren och långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Regeringen räknar med att inflationen sakta stiger framöver i takt med att konjunkturen förbättras och resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Riksbanken har under det senaste året sänkt reporäntan kraftigt, ned till –0,35 procent i juli 2015, för att understödja den ekonomiska återhämtningen och få upp inflationen närmare målet. Regeringen bedömer att reporäntan kommer att fortsätta att ligga på en historiskt sett låg nivå under det närmaste året för att sedan sakta höjas när aktiviteten i ekonomin tilltar.

Utvecklingen efter 2016

Regeringens bedömning av utvecklingen 2017–2019 är ingen vanlig prognos, utan den bygger på utbudsfaktorer som den potentiella produktiviteten och det potentiella antalet arbetade timmar i ekonomin. Vidare förutsätts att inga nya okända ekonomiska störningar inträffar under perioden och att inga nya regelförändringar genomförs som påverkar de offentliga utgifterna och inkomsterna. Regeringen räknar med att den internationella konjunkturen fortsätter att förbättras efter 2016. Den svenska exportmarknaden väntas växa med 5–6 procent per år, vilket kan jämföras med en tillväxt 2015 på ca 3 procent. Ett positivt men avtagande bidrag från utrikeshandeln i kombination med en relativt hög hushållskonsumtion ger en BNP-tillväxt på 2–2,5 procent under

2015/16:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

perioden. Regeringen räknar med att låga räntor, sjunkande arbetslöshet och en i utgångsläget hög sparkvot bidrar till att hushållens konsumtion stiger snabbare än under perioden 2015–2016. Efter de senaste årens låga resursutnyttjande i ekonomin bedöms utnyttjandet stiga till i stort sett balans under perioden 2017–2019. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka i takt med att konjunkturen förbättras men avta när ekonomin närmar sig ett balanserat utnyttjande och tillväxttakten minskar. Sammantaget bedöms sysselsättningen öka med i genomsnitt 1 procent per år under perioden 2017–2019. Tillväxten i befolkningen (i åldern 15–74 år) förväntas avta efter 2016, vilket bidrar till att antalet personer i arbetskraften växer långsammare fr.o.m. 2017. Med en sysselsättningstillväxt på i genomsnitt 1 procent per år innebär det att arbetslösheten gradvis sjunker ned till 6,2 procent 2018, vilket enligt regeringens bedömning ligger i nivå med jämviktsarbetslösheten. För att arbetslösheten ska sjunka ytterligare krävs nya reformer och åtgärder. När konjunkturen förbättras ökar företagens möjligheter att höja priserna, och regeringen bedömer att inflationen gradvis stiger mot inflationsmålet, till en inflation enligt KPI och KPIF på 2,5 procent respektive 1,9 procent i genomsnitt under 2018. Den förhållandevis låga inflationen och fortsatt låga styrräntor internationellt väntas innebära att Riksbanken endast långsamt höjer den svenska reporäntan, till knappt 2 procent 2019.

Risker och alternativa utvecklingsscenarier

Prognoser är osäkra. Utvecklingen kan bli sämre eller bättre än den regeringen redovisar i sin prognos. Sammantaget bedömer regeringen att riskerna för att utvecklingen blir svagare än i huvudprognosen är större än chanserna att den blir starkare. Regeringen redovisar två alternativa scenarier. I det första scenariot undersöks effekterna av att euroområdet utvecklas sämre än förväntat. I det andra undersöks effekterna av att hushållen minskar på sitt höga sparande och konsumerar mer än vad som förväntas i huvudprognosen. I det första scenariot leder en svagare ekonomi i euroområdet till en långsammare tillväxt i den svenska exporten. Det håller tillbaka BNPuppgången och gör att resursutnyttjandet i ekonomin blir lägre än i huvudprognosen. Ett lägre resursutnyttjande dämpar i sin tur inflationen och begränsar Riksbankens utrymme att höja reporäntan. En lägre ränta leder till en svagare kronkurs som till en del dämpar den negativa effekt som en lägre efterfrågan i euroområdet har på den svenska exporten. Sammantaget väntas dock BNP-tillväxten bli lägre än i huvudprognosen under 2016 och 2017. Den lägre produktionen gör att sysselsättningen inte stiger lika mycket och att arbetslösheten blir något högre än i huvudprognosen. I det andra scenariot leder en högre konsumtionstillväxt till att BNP, resursutnyttjandet och sysselsättningen till en början växer snabbare än i huvudprognosen, men mot slutet av perioden når utvecklingen ungefär samma

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2015/16:FiU1

nivåer som i huvudprognosen. Det högre resursutnyttjandet gör att inflationen stiger snabbare, reporäntan höjs mer än i huvudprognosen och kronans stärks, vilket dämpar investerings- och exporttillväxten. Regeringen beskriver flera olika risker för att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre under de närmaste åren. En risk är att konflikterna i delar av Mellanöstern allvarligt förvärras. En sådan utveckling kan få betydande negativa effekter på världsekonomin och därmed även den svenska ekonomin.

Jämförelse med andra bedömningar

I tabell 1.4 jämförs regeringens prognos över den svenska ekonomin med Konjunkturinstitutets (Konjunkturläget augusti 2015) och Riksbankens (Penningpolitisk rapport oktober 2015) bedömningar. Konjunkturinstitutets prognos publicerades cirka tre veckor före regeringens prognos, och Riksbankens prognos drygt en månad efter. Riksbankens prognos avser perioden 2015–2018. Som framgår av tabellen förväntar sig Konjunkturinstitutet och Riksbanken en starkare tillväxt än regeringen i början av prognosperioden. Konjunkturinstitutet bedömer dock att tillväxten blir svagare mot slutet av perioden, och lägre än vad regeringen räknar med. På grund av den högre tillväxten räknar de båda instituten även med att inflationen i ekonomin stiger något snabbare än i regeringens prognos. Konjunkturinstitutet och Riksbanken räknar dock inte med att arbetslösheten sjunker lika mycket som regeringen förväntar sig. De bedömer att arbetslösheten ligger kring 7 procent 2017. Regeringen räknar med en arbetslöshet på 6,5 procent 2017 som sjunker ytterligare ned till 6,2 procent 2019.

2015/16:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Tabell 1.4 Prognosjämförelse

Årlig procentuell förändring 2015 2016 2017 2018 2019

BNP, årlig procentuell förändring

Inflation, årsgenomsnitt

Arbetslöshet, % av arbetskraften

2

Reporänta

Anm.: Regeringens prognos publicerades den 21 september, Konjunkturinstitutets den 26 augusti och Riksbankens den 28 oktober. 1 Regeringens och Riksbankens prognos avser årsgenomsnittet medan Konjunkturinstitutets avser reporäntan vid årets slut.

1.2 Motionerna

Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas partimotioner

Allianspartierna gör i sina respektive partimotioner (2015/16:3043, 2015/16:3223, 2015/16:3244 och 2015/16:2512) samma bedömningar av utsikterna för den svenska ekonomin. Bedömningarna sammanfattas nedan.

Utvecklingen i världsekonomin

Allianspartierna konstaterar att den internationella ekonomin stärks efter en lång och djup lågkonjunktur. Uppgången är dock långsam och osäker. I de s.k. avancerade ekonomierna stiger tillväxten till följd av ett uppdämt investeringsbehov, en expansiv penningpolitik och låga oljepriser. USA agerar draglok med en stark utveckling på arbetsmarknaden och stigande investeringar. Även om återhämtningen är relativt stark i vissa av euroländerna är uppgången i euroområdet som helhet långsam. I de s.k. tillväxtekonomierna har den ekonomiska aktiviteten avtagit under de senaste åren. Omvandlingen i Kina dämpar tillväxten i landet, och den negativa utvecklingen sprider sig till andra asiatiska ekonomier och bidrar till

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2015/16:FiU1

att minska den internationella efterfrågan och priserna på råvaror. Särskilt negativ är utvecklingen i Ryssland och Brasilien där aktiviteten är mycket svag, bl.a. annat på grund av prisfallet på råvaror. Undantaget bland tillväxtekonomierna är Indien som lyckas upprätthålla en hög tillväxttakt.

Utvecklingen i svensk ekonomi

Utsikterna för den svenska ekonomin har förbättrats. Motionärerna anser att Sveriges utgångsläge är gott jämfört med många andra europeiska länder, vilket beror på en väl avvägd stabiliseringspolitik under lågkonjunkturen och den expansiva penningpolitiken. Aktiviteten i den svenska ekonomin började öka mot slutet av 2014, och konjunkturindikatorer inom olika näringar pekar mot en fortsatt uppgång under de närmaste åren med en snabbare stigande BNP och ett ökat resursutnyttjande. Uppgången drivs av en ökad export som gynnas av den svagare kronan. Ökade disponibla inkomster i hushållssektorn, låga räntor och en relativt stark befolkningstillväxt ökar hushållens och den offentliga sektorns efterfrågan, vilket ytterligare driver på återhämtningen. Trots ökad tillväxt minskar arbetslösheten långsamt, vilket enligt motionärerna beror på de strukturella problem som finns på den svenska arbetsmarknaden. Det finns en stor och växande grupp av människor som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Problemen förvärras enligt motionärerna av de åtgärder som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Kombinationen av höjd skatt på arbete och omläggningen av arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen kommer att försvaga återhämtningen på arbetsmarknaden och leda till att sysselsättningen inte växer tillräckligt snabbt. Konjunkturinstitutet skrev nyligen upp sin bedömning av nivån på jämviktsarbetslösheten till 6,9 procent. Konjunkturinstitutet räknar med att den nivån nås tidigt i konjunkturåterhämtningen, redan 2017.

Risker i regeringens prognos

Enligt motionärerna finns det ett flertal risker som pekar mot att den ekonomiska utvecklingen kan bli svagare än vad regeringen räknar med i sin prognos. En internationell risk är att de större tillväxtmarknaderna utvecklas betydligt sämre än förväntat. Till exempel kan överkapaciteten i de kinesiska företags- och fastighetssektorerna leda till en hastig korrigering av de högt uppdrivna investeringarna i landet. En sådan utveckling skulle enligt motionärerna kunna leda till en uppbromsning av den globala konjunkturåterhämtningen, särskilt om den följs av turbulens på den internationella finansmarknaden. En annan global risk är att den mycket expansiva penningpolitik som nu bedrivs av centralbankerna runt om i världen leder till övervärdering av tillgångar och en ökad känslighet för störningar i det finansiella systemet. De inhemska riskerna är enligt motionärerna förknippade med hushållens och företagens förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Regeringen

2015/16:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

räknar i sin prognos med att hushållskonsumtionen ska svara för en betydande del av tillväxten under de kommande åren, vilket historiskt sett är ovanligt i en konjunkturuppgång. Risken finns att de olika skattehöjningar som regeringen föreslår dämpar optimismen i hushållssektorn och att konsumtionen blir lägre än vad regeringen förväntar sig. På samma sätt kan företagens investeringsvilja dämpas av en ökad osäkerhet kring viktiga politiska frågor, t.ex. energiförsörjningen och infrastrukturen. Att regeringen gör det dyrare att anställa unga och äldre kan leda till att sysselsättningen minskar och att konsumtionen och BNP-tillväxten blir lägre än förväntat. På medellång sikt kan bostadsprisutveckling och hushållens höga skuldsättning leda till en svagare ekonomisk utveckling, enligt motionärerna.

1.3 Kompletterande information

EU-kommissionens höstprognos 2015

EU-kommissionen räknar med att den successiva men långsamma återhämtningen i EU och euroområdet fortsätter under de närmsta åren till följd av bl.a. det låga oljepriset, Europeiska centralbankens expansiva penningpolitik och en mer neutral finanspolitik. Sammantaget förväntas BNP i EU och euroområdet stiga med 1,9 procent respektive 1,6 procent under 2015. Tillväxttakten bedöms öka till i genomsnitt drygt 2 procent per år i EU och i genomsnitt drygt 1,8 procent per år i euroområdet under 2016 och 2017. Det är något högre än i EU-kommissions prognos från våren 2015. Sveriges BNP bedöms öka snabbare, med 3 procent 2015 och 2,8 procent respektive 2,7 procent under 2016 och 2017. Den svenska tillväxten förväntas framför allt drivas uppåt av en stark inhemsk efterfrågan och en stigande export. Enligt kommissionen har man i sin prognos tagit hänsyn till Migrationsverkets nya prognos från oktober 2015 över antalet nya asylsökande under 2015 och 2016. Kommissionens bedömning är att det ökade antalet asylsökande på kort sikt kommer att öka den svenska offentliga konsumtionen med nästan 0,5 procentenheter, medan effekten på BNP som helhet blir något lägre. Kommissionen räknar även med att sysselsättningen i den svenska ekonomin kommer att öka relativt kraftigt under de närmaste åren. Nedgången i andelen arbetslösa förväntas dock hållas tillbaka av en stark ökning av antalet personer i arbetskraften och problemen med matchningen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bedöms gradvis sjunka från 7,7 procent av arbetskraften 2015 till 7,4 procent 2017.

OECD:s prognos från november 2015

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD räknar med att den internationella tillväxten blir något lägre under 2015 och 2016 jämfört med tidigare prognoser till följd av avmattningen i de s.k. tillväxtekonomierna. BNP i världen väntas stiga med 2,9 procent 2015, 3,3 procent 2016 och med

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2015/16:FiU1

3,6 procent 2017. Enligt OECD förväntas den mycket expansiva penningpolitiken och stigande reallöner att höja den svenska BNP-tillväxten till 2,9 procent 2015 och till i genomsnitt drygt 3 procent per år under perioden 2016–2017.

Consensus Forecasts oktober 2015

Consensus Forecasts är en sammanställning av prognoser från 250 prognosinstitut runt om i världen. Den senaste sammanställningen från oktober visar att prognosmakarna i genomsnitt räknar med att USA:s BNP stiger med 2,5 procent respektive 2,6 procent under 2015 och 2016, vilket ungefär är i linje med vad genomsnittsprognosen legat på under de senaste månaderna. BNP i euroområdet väntas i genomsnitt stiga med 1,5 procent 2015 och 1,7 procent 2016, även det i linje med tidigare förväntningar. I genomsnitt väntas den svenska ekonomin växa med 3,1 procent i år och 2,9 procent nästa år. Det är något högre än vad instituten i Consensus Forecasts i genomsnitt räknat med under de senaste månaderna.

Internationella valutafondens höstprognos 2015

Internationella valutafonden (IMF) gör två större prognoser över utvecklingen i världsekonomin varje år, en inför IMF:s vårmöte och en inför IMF:s årsmöte på hösten. Mellan de större prognoserna görs uppdateringar. I den senaste prognosen, som presenterades inför årsmötet i början av oktober 2015, justerar IMF ned sin tidigare prognos något till följd av en svagare tillväxt än förväntat i den globala ekonomin under första halvåret 2015. Sammantaget räknar IMF med en tillväxt i världsekonomin på 3,1 procent 2015 och 3,6 procent 2016, vilket är 0,2 procentenheter lägre än prognosuppdateringen i juli 2015. De största nedjusteringarna återfinns i tillväxtländer som Ryssland och Brasilien, där de lägre råvarupriserna tydligt påverkat tillväxtutsikterna negativt, enligt IMF. När det gäller USA räknar IMF med en tillväxt på 2,6 procent respektive 2,8 procent under 2015 och 2016, ungefär i linje med tidigare prognoser. I euroområdet väntas en BNP-tillväxt på 1,5 procent respektive 1,6 procent under 2015 och 2016.

Riksbankens beslut i oktober

Vid sitt sammanträde den 27 oktober 2015 beslutade direktionen i Riksbanken att behålla reporäntan på –0,35 procent samtidigt som man beslutade att utöka köpen av statsobligationer med 65 miljarder kronor för att ytterligare stimulera återhämtningen i den svenska ekonomin. Direktionen konstaterade att den svenska konjunkturen fortsätter att stärkas och att inflationen är på väg uppåt. Osäkerheten i den internationella uppgången bedöms fortfarande som stor, och det talar enligt direktionen för att penningpolitiken behöver bli ännu mer expansiv för att stödja den positiva utvecklingen i svensk ekonomi och säkerställa uppgången i inflationen.

2015/16:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Ny statistik över läget i svensk ekonomi

Regeringens prognos i budgetpropositionen bygger på information som fanns tillgänglig fram till den 10 augusti 2015. Nedan redovisas ett antal indikatorer över den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet. BNP steg med 1,1 procent under andra kvartalet 2015 jämfört med första kvartalet 2015, och med 3,3 procent jämfört med andra kvartalet 2014. Det visar Statistiska centralbyråns andra beräkning av nationalräkenskaperna för andra kvartalet 2015. Enligt den första beräkningen som presenterades i juli 2015, och som ligger till grund för regeringens prognoser, steg BNP med 1 procent under andra jämfört med första kvartalet 2015, och med 3 procent jämfört med andra kvartalet 2014. Det var främst ökade investeringar, ökad tjänsteexport och minskad import som bidrog till uppgången under andra kvartalet. (Källa: SCB, publicerad den 11 september 2015) Inflationstakten, mätt enligt konsumentprisindex (KPI), steg till 0,1 procent i september 2015, en uppgång med 0,3 procentenheter från augusti då inflationstakten var –0,2 procent. Inflationstakten mätt enligt det underliggande inflationsmåttet KPIF (dvs. KPI rensat för effekter av ränteförändringar) var i september 1 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter från augusti. (Källa: SCB, publicerad den 13 oktober 2015) Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) var 4 924 000 personer sysselsatta under tredje kvartalet 2015 (inte säsongsrensat). Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 67,8 procent. Andelen arbetslösa var 6,5 procent, vilket är en nedgång med 0,7 procentenheter jämfört med tredje kvartalet 2014. Bland ungdomar i åldern 15–24 år var 110 000 personer arbetslösa, en nedgång med 19 000 personer jämfört med tredje kvartalet 2014. Av de arbetslösa ungdomarna var 35 000 personer heltidsstuderande. Andelen arbetslösa ungdomar var 16 procent, dvs. 2,1 procentenheter lägre än under tredje kvartalet 2014. Säsongsrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökning av sysselsättningen och en minskning av andelen arbetslösa under det tredje kvartalet 2015. (Källa: SCB, publicerad den 3 november 2015) Arbetsförmedlingens månadsstatistik visar att knappt 372 000 personer var inskrivna som arbetslösa i slutet av oktober, vilket är 900 personer lägre än i oktober 2014. Antalet inskrivna inrikes födda har under det senaste året minskat med 18 000 personer, medan antalet inskrivna utrikes födda har ökat med 17 000 personer. Enligt Arbetsförmedlingen var 7,8 procent av den s.k. registerbaserade arbetskraften arbetslösa, något lägre än oktober 2014. I oktober varslades 4 300 personer om uppsägning, en nedgång med 500 personer jämfört med oktober 2014. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att det senaste årets nedgång i arbetslösheten har upphört. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerad den 11 november 2015) Hushållskonsumtionen ökade med 2,4 procent under september, jämfört med september 2014. Enligt säsongsrensade uppgifter var hushållskonsumtionen i stort sett oförändrad under perioden juli–september 2015 jämfört med perioden april–juni 2015. (Källa: SCB, publicerad den 9 november 2015)

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2015/16:FiU1

Enligt Småhusbarometern steg priserna på småhus med 2,2 procent under perioden augusti till oktober 2015 jämfört med perioden maj till juli 2015. Under det senaste året har priserna stigit med 10 procent. (Källa: SCB, publicerad den 6 november 2015) Tillväxttakten för hushållens lån uppgick till 7,3 procent i september, vilket är 0,2 procentenheter högre än i augusti. Bostadslånens årliga tillväxttakt uppgick till 8 procent i september. Totalt steg hushållens lån med 217 miljarder kronor mellan september 2014 och september 2015. (Källa: SCB, finansmarknadsstatistiken, publicerad den 27 oktober 2015) Produktionen i näringslivet steg med 3,7 procent i september jämfört med samma månad 2014. I industrin och i byggbranschen steg produktionen på årsbasis med 7,1 procent respektive 7,4 procent. (Källa: SCB, publicerad den 9 november 2015) Orderingången till industrin ökade med 32,2 procent i september 2015 jämfört med september 2014 (kalenderkorrigerat). Exportorderingången steg med 56,9 procent, medan orderingången från hemmamarknaden gick upp med 7,3 procent. (Källa: SCB, publicerad den 5 november 2015) Enligt Konjunkturbarometern steg barometerindikatorn, som visar det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin, med 1,2 enheter i oktober till 108,3. Det är fjärde månaden i rad som indikatorn stiger, och den fortsätter att visa att läget är starkare än normalt. Indikatorerna steg i alla företagssektorer. Störst var uppgången i bygg- och anläggningsbranschen. Hushållsindikatorn steg endast marginellt i oktober, och förtroendet hos hushållen låg i oktober strax under det historiska genomsnittet. Det är främst hushållens uppfattning om nuläget i den svenska ekonomin som drar ned indikatorvärdet. (Källa: Konjunkturinstitutet, publicerad den 27 oktober 2015)

1.4 Utskottets bedömning

Den gradvisa internationella återhämtningen fortsätter

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns goda förutsättningarna för en fortsatt återhämtning i den globala ekonomin. Priset på olja är lågt, penningpolitiken runt om i världen är extremt expansiv och i många länder har finanspolitiken blivit mindre stram. Utvecklingen hittills under 2015 visar dock på stora regionala skillnader. Tillväxten ökar snabbare i de s.k. utvecklade ekonomierna, medan den ekonomiska aktiviteten dämpas i många s.k. tillväxtekonomier till följd av bl.a. de låga råvarupriserna och den svagare efterfrågan i Kina. Trots skillnaderna är det enligt utskottets mening rimligt att räkna med att den internationella efterfrågan successivt stiger framöver. I USA, där konjunkturen varit på väg uppåt en längre tid, tyder flertalet indikatorer på en relativt stark tillväxt under de närmaste åren. Sysselsättningen ökar och de låga räntorna och låga råvarupriserna talar för en fortsatt stigande inhemsk konsumtion och ökad import. I euroområdet har den ekonomiska aktiviteten

2015/16:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

blivit mer robust under 2015, trots oron kring den grekiska ekonomin under sommarmånaderna. Kreditgivning fungerar bättre än tidigare och sysselsättningen och produktionen ökar. I en del länder begränsas tillväxten alltjämt av stora behov att minska skuldsättningen i de offentliga finanserna och den privata sektorn. Det indikerar en fortsatt relativt långsam återhämtningen i euroområdet som helhet under de närmaste åren. Regeringen räknar i budgetpropositionen med att BNP i euroområdet stiger med 1,5 procent respektive 1,8 procent under 2015 och 2016.

Högre och bredare svensk tillväxt

Den svenska ekonomin växte med 2,3 procent under 2014, vilket var något lägre än genomsnittet på 2,5 procent per år under de senaste 20 åren. Drivande i tillväxten var hushållens konsumtion och investeringarna i framför allt bostadssektorn. Bidraget från utrikeshandeln var däremot negativt på grund av den svaga internationella efterfrågan. Utvecklingen hittills under 2015 talar enligt utskottets uppfattning för en något snabbare och bredare svensk tillväxt under de närmaste åren. Produktionen i näringslivet har ökat och sysselsättningen i ekonomin har fortsatt att stiga, och enligt Konjunkturinstitutets (KI) olika barometrar har optimismen bland ekonomins olika aktörer, med undantag för hushållen, stadigt ökat under det senaste halvåret. Både KI:s barometrar och den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) visar också på en ökad orderingång till exportindustrin under de senaste månaderna. Regeringen räknar med att BNP stiger med 2,8 procent per år under 2015 och 2016, vilket är något högre än i prognosen i vårpropositionen för 2015. Vid sidan av en starkare internationell konjunktur och ökad svensk export väntas den offentliga konsumtionen ge ett ganska stort bidrag till tillväxten, bl.a. till följd av de reformer som redan beslutats och de reformer som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Utgifterna i spåret av den mycket kraftiga uppgången i antalet asylsökande kan dessutom komma att öka den offentliga konsumtionen i ekonomin ytterligare. Utskottet noterar att EUkommissionen i sin prognos från början av november 2015 räknar med att den svenska offentliga konsumtionen kommer att öka med nästan 0,5 procentenheter under 2015 och 2016 till följd av flyktingkrisen, medan effekten på hela BNP blir något lägre. EU-kommissionens beräkningar utgår från Migrationsverkets senaste bedömning i oktober över antalet asylsökande under 2015 och 2016. Regeringen räknar även med att hushållens konsumtion kommer att fortsätta att vara en stark drivkraft i den svenska ekonomin under de närmaste åren. Utskottet konstaterar att hushållens s.k. konfidensindikator i KI:s barometrar legat under det historiska genomsnittet under en ganska lång tid, vilket skulle kunna indikera en svagare konsumtion framöver. Utskottet delar dock regeringens bedömning att en fortsatt expansiv penningpolitik med extremt låga räntor, en stigande sysselsättning, och ett i utgångsläget högt

1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2015/16:FiU1

sparande i hushållssektorn talar för en fortsatt ganska hög hushållskonsumtion framöver. Utskottet noterar att omsättningen i detaljhandeln varit förhållandevis hög under de senaste månaderna och att detaljhandelsföretagens förväntningar på utvecklingen framöver ligger långt över det historiska genomsnittet, enligt KI:s barometrar. Den senaste statistiken från SCB visar dessutom att hushållens konsumtionsutgifter steg med 2,4 procent i september 2015 jämfört med september 2014. Investeringarna i ekonomin, framför allt i bostäder, väntas fortsätta att växa snabbt under 2015 och 2016, men bidraget till BNP-tillväxten kommer enligt regeringens bedömning inte bli lika stort som under 2014. Regeringen räknar också med att de offentliga investeringar, då främst de kommunala investeringarna, ökar starkt under 2016.

Stigande sysselsättning och lägre arbetslöshet

Utskottet konstaterar att sysselsättningen i den svenska ekonomin steg snabbt under 2014 och att den har fortsatt att öka under 2015. Den stigande efterfrågan både i Sverige och internationellt talar enligt utskottet för att sysselsättning fortsätter att stiga även framöver. Den bedömningen stärks också av andra indikatorer, t.ex. antalet lediga jobb i Arbetsförmedlingens statistik och företagens anställningsplaner i KI:s barometrar. Regeringen räknar med att sysselsättningen stiger med i genomsnitt 1,4 procent per år under 2015 och 2016, vilket är i nivå med uppgången under 2014. I takt med att sysselsättningen stiger sjunker även arbetslösheten. Regeringen bedömer att andelen arbetslösa i procent av arbetskraften sjunker till i genomsnitt 7,1 procent under 2016, bl.a. som en följd av att antalet personer i arbetskraften inte förväntas öka lika mycket som sysselsättningen. Utskottet konstaterar att arbetslösheten enligt SCB:s arbetskraftsundersökning sjönk till 7,2 procent under tredje kvartalet 2015, i säsongsrensade och s.k. utjämnade tal.

Risker för en svagare utveckling

Enligt utskottets mening är det rimligt att anta att under de närmaste åren kommer både den internationella och svenska ekonomin att utvecklas i linje med den bedömning som regeringen gör i budgetpropositionen. På kort sikt kan den svenska tillväxten t.o.m. bli något högre än vad regeringen räknar med på grund av ökade offentliga utgifter till följd av det mycket kraftigt ökade antalet asylsökande i Sverige. Samtidigt delar utskottet regeringens egen bedömning och bedömningarna i Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas partimotioner om att det finns risker som kan göra att den ekonomiska utvecklingen blir sämre än förväntad, t.ex. att tillväxten i Kina och andra s.k. tillväxtekonomier blir betydligt lägre än förväntad eller att den ekonomiska återhämtningen i euroområdet dröjer ytterligare. En annan risk är att

2015/16:FiU1 1 D EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

konflikterna i t.ex. Mellanöstern allvarligt förvärras, vilket skulle kunna få betydande negativa effekter på både den globala och svenska ekonomin. En annan mer inhemskt orienterad risk är att de senaste årens uppgång i bostadspriserna förbyts till en prisnedgång, vilket i kombination med hushållens höga skuldsättning skulle kunna leda till en betydligt svagare tillväxt i den svenska ekonomin. Utskottet noterar att den årliga tillväxttakten för hushållens bostadslån steg till 8 procent i september 2015. Totalt steg utlåningen till hushållen med 217 miljarder kronor mellan september 2014 och september 2015.

Regeringens prognos i linje med andra prognoser

Till sist kan utskottet konstatera att andra bedömningar av den svenska ekonomin som publicerats under den senaste tiden överensstämmer ganska väl med regeringens prognos. Till exempel EU-kommissionen räknar i sin prognos från november 2015 med att Sveriges BNP stiger med 3 procent 2015 och med 2,8 procent respektive 2,7 procent under 2016 och 2017. Som utskottet nämnt tidigare har EU-kommissionen i sin prognos arbetat in effekterna av Migrationsverkets nya bedömning över antalet asylsökande under 2015 och 2016. Riksbanken räknar i sin nya prognos från slutet av oktober 2015 med en svensk tillväxt på 3,3 procent 2015, 3 procent 2016 och 2,7 procent 2017. OECD räknar i sin senaste prognos med att Sveriges BNP ökar med 2,9 procent 2015 och med i genomsnitt drygt 3 procent per år under perioden 2016–2017.

2015/16:FiU1

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. En mer ansvarsfull inriktning på finanspolitiken tillsammans med en förbättrad svensk konjunktur bidrar till att underskottet i de offentliga finanserna trendmässigt stärks under prognosperioden. Det finansiella sparandet kan återföras mot målet i en takt som tar hänsyn till att det fortfarande finns lediga resurser i ekonomin utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Om en allvarlig störning skulle drabba ekonomin riskerar återgången mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande att förskjutas ytterligare framåt i tiden. Även om antalet asylsökande kommer att skilja sig från de bedömningar som regeringen redovisat i propositionen vore det inte lämpligt att nu revidera dessa bedömningar eftersom prognoserna är fortsatt osäkra och det i nuläget är svårt att bedöma storleksordningen på antalet asylsökande och effekterna på statsfinanserna. Ett tydligt sysselsättningsmål ska styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar ska öka så att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Det behövs ökade investeringar i bostäder, klimatomställning, infrastruktur, kunskap och konkurrenskraft och i välfärd och jämställdhet. Utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar genomförs genom tydliga prioriteringar och omprioriteringar och inte genom nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar. För att vända ojämlikheten och resultatskillnaderna i skolan behövs investeringar i form av bl.a. höjda lärarlöner, kompetensutveckling för lärare och ökade resurser för mer personal. Ökade investeringar i bl.a. miljövänlig och resurseffektiv teknik behövs för att Sverige ska klara sina åtaganden inom klimatomställningen. Fortsatta investeringar i välfärden är nödvändiga t.ex. inom hälso- och sjukvården och i reformer som tar sikte på att förbättra kvinnors hälsa. Starka offentliga trygghetssystem ska värnas. Politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet. Jämför reservationerna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (FP) och 5 (KD).

I detta kapitel behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Propositionens förslag till riktlinjer beskrivs i avsnitt 2.1 och oppositionspartiernas förslag i avsnitt 2.2.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2.1 Propositionen

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Finanspolitikens inriktning

Den offentliga sektorns finanser visade på ett underskott på 75 miljarder kronor 2014, vilket var det största sedan 1990-talskrisen. Regeringen bedömer att en gradvis starkare utveckling i omvärlden kommer att bidra till ett förbättrat konjunkturläge, ökande välstånd och en fallande arbetslöshet i Sverige. Regeringen anser att finanspolitiken måste värna uppgången, men samtidigt ha hög beredskap för en hastigt försämrad utveckling. Uppgången är osäker, och riskerna för en svagare utveckling är enligt regeringen betydande. I propositionen framhåller regeringen att man lagt om finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning genom att samtliga reformer som hittills lagts fram varit finansierade fullt ut, liksom de reformer som nu föreslås. Detta bidrar till att underskottet minskar samtidigt som det strukturella sparandet förbättras och den pågående återhämtningen värnas. Totalt föreslår regeringen i propositionen reformer för 24 miljarder kronor 2016. Tillsammans med de förslag som aviserades i 2015 års ekonomiska vårproposition föreslås sammanlagt ökade resurser motsvarande 44 miljarder kronor för 2016. I propositionen föreslår och aviserar regeringen åtgärder som medför större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar för 2017–2019. Regeringens avsikt är att dessa medel ska användas för framtida reformer. Fram till dess redovisas de överstigande medlen som en beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn som belastar statens budgetsaldo och det finansiella sparandet i staten och den offentliga sektorn. De reformer som föreslås i propositionen bidrar enligt regeringen till en utjämning av levnadsvillkoren och livschanserna mellan individerna i samhället. Sammantaget bedöms reformerna ha en god fördelningspolitisk träffsäkerhet. Enligt regeringen har den förda politiken, sett till hela mandatperioden, inneburit en tydlig förstärkning av den disponibla inkomsten för hushåll med svag ekonomi.

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet

Regeringen bedömer att det finansiella sparandet tydligt avviker från den målsatta nivån på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Regeringen avser att bedriva en ansvarsfull finanspolitik som leder till att sparandet återförs till den målsatta nivån i en väl avvägd takt. Principen om full finansiering av samtliga reformer som regeringen tillämpar antas bidra till detta. I tabell 2.1 redovisas det genomsnittliga finansiella sparandet under den senaste tioårsperioden tillsammans med de indikatorer som används för att stämma av målet för det finansiella sparandet i ett framåtblickande perspektiv.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Tabell 2.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP Utfallsdata för 2014 och prognoser 2015–2019 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Källa: Budgetpropositionen för 2016.

Trots den tydliga avvikelsen från målet för det finansiella sparandet bedömer regeringen att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att bedriva en kraftigt åtstramande finanspolitik för att nå den målsatta nivån redan under innevarande mandatperiod. För att inte äventyra återhämtningen i svensk ekonomi är det därför motiverat att det tar ytterligare några år innan den gällande målnivån nås. Den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg och den finansiella nettoförmögenheten hög, vilket enligt regeringen innebär att det finansiella sparandet kan återföras till den målsatta nivån i en takt som tar hänsyn till att det fortfarande finns lediga resurser i ekonomin utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Om målnivån skulle komma att ändras påverkar detta enligt regeringen vid vilken tidpunkt den målsatta nivån kan nås. Regeringen hänvisar till den parlamentariska kommitté som fått i uppdrag att göra en översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (dir. 2015:63). I propositionen konstaterar regeringen att marginalerna till gränsvärdena i stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del är goda och att Sverige förväntas uppfylla kraven i den förebyggande delen under prognoshorisonten. Regeringen framhåller dock också att marginalerna till de ramar som sätts av det medelfristiga målet (medium-term objective, MTO) är små.

Utgiftstaken för staten

I propositionen lämnar regeringen i enlighet med budgetlagen (2011:203) ett förslag till nivå på utgiftstaket för staten för det tredje tillkommande året, dvs. för 2018. Regeringen gör också en bedömning av utgiftstaket för 2019. Förslaget till utgiftstak för 2018 innebär att nivån ökar med 58 miljarder kronor i förhållande till 2017. Bedömningen av nivån på utgiftstaket för 2019 innebär en ökning med 60 miljarder kronor jämfört med 2018. Förslaget för 2018 och bedömningen för 2019 överensstämmer med det som presenterades i 2015 års ekonomiska vårproposition.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.2 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 Statsbudgetens utgifter exkl. 912 364 938 880 954 290 967 966 statsskuldsräntor därav Minskning av anslagsbehållningar −3 143 665 222 –522 Beräkningsteknisk överföring 215 1 340 5 953 till hushållen Utgifter för ålderspensionssystemet vid 285 509 301 708 319 018 332 789 sidan av statsbudgeten

Utgiftstak för staten i procent av BNP 28,4 % 28,5 % 28,6 % 28,7 % Källa: Budgetpropositionen för 2016.

Utgiftstaken växer i relation till BNP, vilket enligt regeringen ger möjlighet för de offentliga utgifterna att växa. Nivån på förslaget till utgiftstak för 2018 uppgår till 28,6 procent av potentiell BNP. Budgeteringsmarginalen för 2018, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de prognostiserade takbegränsade utgifterna, är större än regeringens riktlinje för hur stor säkerhetsmarginal som minst bör finnas under utgiftstaket. Regeringen anger att om storleken på budgeteringsmarginalen när utgiftstaket fastställs endast skulle motsvara den minsta storleken på säkerhetsmarginalen som av osäkerhetsskäl bör upprätthållas, kan detta begränsa möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan under mandatperioden. Utgiftstaket medger enligt regeringen en utgiftsökning under mandatperioden som möjliggör de reformer som prioriteras i propositionen. Samtidigt betonar regeringen att utgiftstaket inte bör betraktas som ett utgiftsmål. Reformer på utgiftssidan kommer enligt regeringen att genomföras först efter avstämning mot målet för det finansiella sparandet och de inkomstförstärkningar som i så fall kan komma att krävas. Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten för 2016 och 2017 till följd av s.k. tekniska justeringar fastställs till 1 215 miljarder kronor respektive 1 274 miljarder kronor.

Prognoser över statens budget och de offentliga finanserna 2016– 2019

Av tabell 2.3 framgår att budgetsaldot gradvis förstärks under prognosperioden och beräknas vara positivt 2018. Statsbudgetens inkomster ökar med 12 procent under 2016–2019 och statsbudgetens utgifter med 7 procent. Den årliga ökningen av de takbegränsade utgifterna till följd av beslutade, föreslagna och aviserade reformer och finansieringar är 32 miljarder kronor

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

2016, 3 miljarder kronor 2017 och 0,4 miljarder kronor 2018. År 2019 beräknas de takbegränsade utgifterna minska med 6 miljarder kronor jämfört med 2018. Till detta ska läggas beloppet för den s.k. beräkningstekniska överföringen till hushållen som enligt regeringen medför att utgifterna ökar med ca 1 miljard kronor mellan 2017 och 2018 och med ca 5 miljarder kronor mellan 2018 och 2019. Utgifterna på statens budget påverkas också av regeringens prognoser för den makroekonomiska utvecklingen, volymerna inom regelstyrda transfereringssystem och pris- och löneomräkning av anslag för förvaltningsoch investeringsändamål. De takbegränsade utgifterna ökar enligt regeringen med 78 miljarder kronor mellan 2015 och 2019 till följd av makroekonomiska förändringar och 33 miljarder kronor till följd av utvecklingen inom regelstyrda transfereringssystem. Pris- och löneomräkningen ökar utgifterna med 15 miljarder kronor under samma period.

Tabell 2.3 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019

Statsbudgetens inkomster 924 261 958 110 1 007 484 1 041 369

därav Beräkningstekniskt antagande 5 000 5 000 5 000 5 000 om inkomster av försåld egendom

Statsbudgetens utgifter 933 875 966 092 986 016 1 004 781

därav Minskning av anslagsbehållningar –3 143 665 222 –522 Beräkningsteknisk överföring 215 1 340 5 953 till hushållen Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 768 6 944 5 925 3 541 Kassamässig korrigering 0 0 0 0

Källa: Budgetpropositionen för 2016.

Av tabell 2.3 framgår att fr.o.m. 2018 bidrar de växande budgetöverskotten till att statsskulden minskar, både nominellt och som andel av BNP. I slutet av 2019 beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till 27,1 procent. Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden beräknas samtidigt öka fram t.o.m. 2018 till följd av underskotten i det finansiella sparandet, men i långsammare takt än BNP. Maastrichtskulden understiger under hela perioden referensvärdet inom stabilitets- och tillväxtpakten som är 60 procent av BNP. Underskottet i det finansiella sparandet medför att den finansiella nettoförmögenheten minskar från 17,3 procent av BNP 2015 till 13,1 procent av BNP 2019. Då beräknas den finansiella nettoförmögenheten uppgå till ca 630 miljarder kronor

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Regeringens prognos över inkomster på statens budget fördelade på inkomsttyper framgår av tabell 2.4. Under det fortsatt gynnsamma konjunkturläget 2016–2019 väntas skatteintäkterna öka med i genomsnitt 4,9 procent per år. Samtliga skattebaser, dvs. skatt på arbete, kapital och konsumtion, väntas bidra till ökningen. I propositionen föreslår och aviserar regeringen en rad förändringar på skatteområdet som sammantaget ökar de totala skatteintäkterna med 17–21 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2016. Inkomsterna i statens budget, dvs. inklusive bl.a. övriga inkomster i statens budget, ökar med i genomsnitt 12 procent per år 2016–2019.

Tabell 2.4 Statsbudgetens inkomster enligt regeringen

Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019

Skatt på konsumtion och insatsvaror 510 395 530 445 552 326 574 295 Övrigt 5 780 5 911 5 990 5 959

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 850 152 1 948 727 2 041 590 2 122 362

Avgående poster, skatter till andra −917 515 −964 445 −1 009 779 −1 049 037 sektorer

Källa: Budgetpropositionen för 2016.

Tabell 2.5 visar det finansiella sparandet totalt och i delsektorerna staten, kommunerna och ålderspensionssystemet. Den fortsatta återhämtningen i ekonomin i kombination med en ansvarsfull finanspolitik medför att det finansiella sparandet förstärks fr.o.m. 2017. För 2019 beräknas ett överskott på 0,3 procent av BNP. De reformer och den finansiering som föreslås i budgetpropositionen medför enligt regeringen en förstärkning av det finansiella sparandet med 0,09 miljarder kronor 2016, 0,21 miljarder kronor 2017, 1,34 miljarder kronor 2018 och 5,95 miljarder kronor 2019.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Tabell 2.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 Offentlig sektors inkomster 2 093 990 2 200 034 2 306 114 2 401 527 Offentlig sektors utgifter 2 134 476 2 223 474 2 308 166 2 386 424

Finansiellt sparande −40 486 −23 440 −2 052 15 103

Staten −30 658 −10 439 17 288 37 571 Ålderspensionssystemet 166 −3 109 −7 595 −8 602 Kommunsektorn −9 993 −9 892 −11 745 −13 866 Finansiellt sparande i procent av BNP –0,9 % –0,5 % –0,0 % 0,3 % Källa: Budgetpropositionen för 2016.

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet beräknas vara i balans 2016, men från 2017 bedömer regeringen att kapitalinkomsterna i systemet inte kommer att vara tillräckligt stora för att täcka avgiftsunderskottet. Därför beräknas det finansiella sparandet bli negativt. Även om det finansiella sparandet i kommunsektorn förväntas stärkas 2016 och 2017 jämfört med 2015 beräknas det försämras något i den senare delen av prognosperioden främst på grund av att skatteinkomsterna utvecklas något svagare. Regeringen anger också både att förändringarna i demografin innebär ett ökat tryck på de kommunala välfärdstjänsterna och att investeringsbehovet är stort i sektorn.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2015

Enligt 9 kap. 1 § budgetlagen ska regeringen följa hur statens inkomster, utgifter och upplåning utvecklas i förhållande till beräknade och beslutade belopp, och i budgetpropositionen förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall för det innevarande budgetåret. Regeringen anger att statens budgetsaldo väntas uppvisa ett underskott på 36 miljarder kronor 2015, vilket kan jämföras med underskottet på 72 miljarder kronor för 2014. Statsskulden beräknas öka med 28 miljarder kronor 2015 till 1 375 miljarder kronor, men minska som andel av BNP jämfört med 2014. I förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten för 2015 beräknas utgifterna bli 3,2 miljarder kronor högre, vilket i huvudsak förklaras av högre ränteutgifter. Fler och längre sjukfall och en ökning av kostnaderna för statlig assistansersättning till följd av en ökning av det genomsnittliga antalet timmar med assistans förklarar också upprevideringen av prognosen för utgifterna 2015. De takbegränsade utgifterna (som exkluderar ränteutgifterna) är 3,7 miljarder kronor lägre i förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten för 2015. År 2015 väntas inkomsterna i statens budget öka med knappt 8 procent i förhållande till 2014. I förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten för 2015 beräknas statens skatteintäkter öka med 16,5 miljarder kronor. Detta förklaras i huvudsak av att intäkterna från hushållens kapitalvinster och ränteinkomster bedöms bli högre än beräknat. Intäkterna från skatt på arbete

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

beräknas bli lägre än i den ursprungligen beslutade budgeten för 2015 trots att intäkterna från indirekta skatter reviderats upp till följd av att nedsättningen av socialavgifter för unga reducerades fr.o.m. den 1 augusti 2015. Av propositionen framgår också att det beräkningstekniska antagandet om försäljning av aktier i statliga bolag justerats ned med 10 miljarder kronor, och att regeringen räknar med bl.a. högre inkomster av statens aktier och högre inlevererat överskott från Riksbanken. Riksgäldskontorets nettoutlåning är också en post på budgetens utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot, och 2015 förväntas nettoutlåningen uppgå till ca 15 miljarder kronor. Merparten utgörs av valutakursdifferenser till följd av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. I slutet av juni 2015 uppgick dessa lån till sammanlagt 238 miljarder kronor. Slutligen, när det gäller den offentliga sektorns finansiella sparande, beräknar regeringen att underskottet uppgår till 36 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP 2015. Detta är en minskning jämfört med 2014 då underskottet i de offentliga finanserna var 1,9 procent av BNP. Minskningen beror enligt regeringen på den förväntade konjunkturåterhämtningen och tillfälligt högre inkomster från skatter och kapital.

Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella och strukturella sparandet, se tabell 2.6. Detta följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser. Jämförelsen visar att regeringen räknar med en snabbare återhämtning i de offentliga finanserna än vad framför allt de inhemska bedömarna gör. Jämfört med både Ekonomistyrningsverket (ESV) och Konjunkturinstitutet (KI) uppgår skillnaden i bedömningen av det finansiella sparandet 2015 till ca 0,5 procent av BNP. Regeringens prognoser för det finansiella sparandet skiljer sig även från Europeiska kommissionens prognoser. Regeringens prognos för 2015 ligger på –0,4 procent av BNP, medan Europeiska kommissionens prognos landar på –1,0. Skillnaderna mellan de olika prognoserna beror framför allt på olika bedömningar av den ekonomiska återhämtningen, konsumtionsefterfrågan, utvecklingen på arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen. När det gäller det strukturella sparandet konstaterar regeringen att samtliga inhemska bedömare uppskattar att det strukturella sparandet ligger tydligt under 1 procent av BNP under perioden 2015–2019 och att överskottsmålet vid en oförändrad finanspolitik inte förväntas nås under mandatperioden.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Tabell 2.6 Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP 2015 2016 2017 2018 2019 Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Anm.: Konjunkturinstitutets prognos är från den 26 augusti 2015, Ekonomistyrningsverkets från den 2 september 2015, EU-kommissionens från den 5 maj 2015, Riksbankens från den 3 september 2015, OECD:s från den 5 juni 2015 och IMF:s från den 9 juli 2015. Konjunkturinstitutets prognos utan åtgärder inkluderar åtgärder 2016. Källa: Budgetpropositionen för 2016.

Regeringens inriktning av den ekonomiska politiken

Sverige bedöms stå inför betydande utmaningar. Arbetslösheten måste bekämpas, den negativa kunskapsutvecklingen i skolan vändas och klimatpåverkan minska. Att öka sysselsättningen och pressa ned arbetslösheten framhålls som centralt för att förbättra välfärden, något som också bedöms som helt avgörande för kvinnors livsvillkor. För att möta dessa utmaningar vill regeringen investera i Sverige. Genom ökade offentliga investeringar stärks Sveriges konkurrenskraft, och det skapas förutsättningar för fler jobb och en långsiktigt hög och hållbar tillväxt. Regeringen menar att offentliga investeringar har en bättre effekt på arbetslöshet och tillväxt än nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar.

Investeringar för fler jobb

I propositionen anförs att en av de viktigaste uppgifterna för att stärka välfärden är att varaktigt öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. En förbättrad välfärd är också enligt regeringen avgörande för kvinnors livsvillkor. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar ska öka så att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. För att nå detta har

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

regeringen en jobbagenda som består av tre delar: framtidsinvesteringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur; en aktiv näringspolitik för fler och växande företag samt kompetens och matchning för att rusta alla att ta de jobb som växer fram. Samtliga delar av agendan ska bedrivas med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. När välfärden stärks och omfattar fler skapas nya arbetstillfällen, samtidigt som det skapar bättre förutsättningar att arbeta och arbeta heltid. Genom investeringar i bostäder och infrastruktur vill regeringen skapa en bättre fungerande bostadsmarknad och en mer effektiv infrastruktur som gör det lättare att hitta en bostad och kunna pendla till jobbet. Investeringarna väntas öka sysselsättningen och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Investeringarna i bostadssektorn omfattar bl.a. förslag om ett investeringsstöd till fastighetsägare som uppför nya bostäder, stöd till kommuner för ett ökat bostadsbyggande samt upprustning och energieffektivisering av flerbostadshus. Regeringens förslag till investeringarna i infrastruktur utgörs i huvudsak av ökade resurser till väg- och järnvägsunderhåll men också till regionala kollektivtrafiksatsningar, kollektivtrafik i landsbygd och cykelfrämjande åtgärder. För att ytterligare förbättra matchningen på arbetsmarknaden vill regeringen bygga ut det s.k. Kunskapslyftet, som är en satsning på fler utbildningsplatser och ökad kvalitet. Ökade medel föreslås för fler platser inom komvux och yrkesvux, folkhögskolan och yrkeshögskolan. För att sysselsättningsmålet ska nås krävs även enligt regeringen arbetsmarknadspolitiska reformer. Inom ramen för den s.k. 90-dagarsgarantin för ungdomar föreslås att ytterligare medel avsätts för utbildningskontrakt, traineejobb och extratjänster. Den höga långtidsarbetslösheten ses som en stor utmaning. För att öka utflödet av långtidsarbetslösa till arbete och utbildning vill regeringen avveckla Fas 3 successivt genom att ersätta sysselsättningsplaceringar inom Fas 3 med insatser som utgår ifrån varje individs behov och förutsättningar genom t.ex. extratjänster, subventionerade anställningar, utbildning och praktik. För att underlätta för långtidsarbetslösa med funktionsnedsättning föreslås att ökade medel tillförs bl.a. Samhall AB, för särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd och för lönestöd. Genom att föra en aktiv närings- och innovationspolitik vill regeringen stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa förutsättningar för nya jobb. Arbetet med att förbättra företagsklimatet bör intensifieras så att fler företag kan startas och befintliga växa, bl.a. genom att man etablerar och ökar försäljningen på utländska marknader och satsningar på miljöteknik. Ökade resurser föreslås bl.a. för exportfrämjande åtgärder, nyindustrialisering och innovation och inrättandet av ett statligt fond-i-fond-bolag med uppgift att investera i företag i tidiga utvecklingsfaser. Ett flertal åtgärder föreslås också för att tillvarata landsbygdens potential. Medel avsätts bl.a. för stöd till kommersiell service i glesbygder, kollektivtrafik och förbättrat väg- och järnvägsunderhåll.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Investeringar i skolan

Regeringens mål med skolpolitiken är att skapa en mer jämlik kunskapsskola med tid för varje elev. För att vända utvecklingen i skolan och förbättra likvärdigheten mellan skolor vill regeringen investera i höjda lärarlöner, stärkt fortbildning för lärare och bättre möjligheter till utveckling i de skolor som har störst utmaningar. Bra fritidshem bedöms också kunna bidra till högre kunskapsresultat och jämlika livschanser för alla elever. Därför föreslås att medel avsätts för en högre personaltäthet och för att höja kvaliteten i fritidshemmen. Medel föreslås också avsättas för en upprustning av skollokaler och utemiljöer för barn och anställda inom förskolor, fritidshem och grund- och gymnasieskolor.

Investeringar i klimatomställning och energi

Klimatfrågan är regeringens högst prioriterade miljöfråga. Enligt regeringen ska Sverige vara en global föregångare i klimatomställningen och minska utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Klimatutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Ambitionen är att i ökad utsträckning genom nationella insatser nå målet 2020. Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om det svenska samhället. Miljöskatternas styrande effekt ska öka. Som en del i klimatomställningen måste användningen av fossila bränslen minska och andelen förnybara bränslen öka. Målsättningen är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi. För att uppnå det föreslår regeringen reformer som kan möta klimatutmaningarna, öka andelen förnybar energi och stimulera utvecklingen av innovativ miljöteknik. En fossilfri fordonsflotta är ytterligare en prioriterad fråga, och regeringen föreslår att medel avsätts för bl.a. en premie för elbussar och miljöbilar. Nödvändiga investeringar i jobb och skola behöver också finansieras, varför regeringen föreslår att energiskatten på bensin och dieselbränslen höjs. För att öka den förnybara energin föreslås att medel avsätts som kan stärka utvecklingen av solceller och vindkraft. Regeringen har också tillsatt en parlamentarisk energikommission som ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken.

Reformer för ökad välfärd och trygghet

Regeringen framhåller att Sverige ska vara ett land präglat av jämställdhet, jämlikhet, rättvisa och gemensamt ansvarstagande, ett land där alla bidrar efter förmåga. Ingen ska behöva känna oro inför sin ålderdom. Välfärdstjänster ska komma alla till del oavsett bakgrund och betalningsförmåga. Starka offentliga trygghetssystem är enligt regeringen centrala. Mot bl.a. den bakgrunden vill regeringen att skillnaden mellan beskattningen av arbetsinkomster och pension ska avskaffas. I ett första steg föreslås en höjning av det förhöjda grundavdraget för äldre.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

För att öka tryggheten för de äldre föreslår regeringen att medel avsätts bl.a. för en ökad bemanning inom äldreomsorgen och för ett investeringsstöd för ny- och ombyggnad av bostäder med hyresrätter för äldre. Svensk hälso- och sjukvård bedöms vara effektiv och uppvisa goda resultat. En viktig faktor bakom detta är enligt regeringen kompetensförsörjningen. För att bl.a. ytterligare höja kvaliteten i hälso- och sjukvården och förbättra kompetensförsörjningen vill regeringen att det avsätts medel för en professionsmiljard och att ytterligare 1 miljard kronor avsätts för att stärka sjukvården i bred bemärkelse. En mer jämställd hälso- och sjukvård ska uppnås. Satsningar på kvinnors hälsa är därför prioriterade, varför regeringen föreslår att medel avsätts för bl.a. förstärkningar av primärvårdens arbete med inriktning på kvinnor med låg socioekonomisk status och för kostnadsfri mammografi. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bedöms inte främja rehabiliteringsprocessen, och den garanterar inte att de försäkrade får rätt hjälp, varför den avskaffas. Enligt regeringen tar kvinnor oftare ett större ansvar för vård av anhöriga och omvårdnad av barn än vad män gör. Många går ned i arbetstid för att göra detta. Ingen ska behöva gå ned i arbetstid för att välfärden inte håller en tillräckligt god kvalitet. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att medel avsätts för bl.a. barnomsorg på obekväm arbetstid och höjd föräldrapenning på grundnivå. Regeringen föreslår att jämställdhetsbonusen avskaffas eftersom den inte har haft någon mätbar effekt på fördelningen av föräldrapenningen. Vidare föreslås att fritidspengen avskaffas och att medlen i stället används för att höja barndelen i riksnormen för försörjningsstödet. Det föreslås även att det införs ett sommarlovsstöd, att en förstärkning görs av socialtjänstens arbete med barnärenden samt satsningar för att motverka psykisk ohälsa bland unga. Vidare föreslås fri entré till vissa statliga museer och att medel avsätts för att bl.a. främja låga taxor i den kommunala musikoch kulturskolan.

Bättre mottagande av asylsökande och snabbare etablering

Sverige ska ha en långsiktigt hållbar och rättssäker migrationspolitik som värnar asylrätten. Regeringen bedömer att antalet asylsökande i Sverige kommer att vara högt även i framtiden, och antalet ensamkommande asylsökande barn och ungdomar är högre än någonsin. För att skapa ett bättre mottagande och en snabbare etablering föreslår regeringen att 2,1 miljarder kronor avsätts 2016. Resurserna ska användas för att bl.a. korta etableringstiden genom att skapa snabbare vägar in på arbetsmarknaden, s.k. snabbspår, korta tiden för validering av utbildning och kompetens, utbyggnad och breddning av kompletterande utbildningar och höja schablonersättningen till kommunerna. Regeringen föreslår att de ökade utgifterna finansieras med bl.a. att man tar bort den prestationsbaserade ersättningen, att etableringslotsar avskaffas och att man gör avräkningar på det internationella biståndet.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Sverige i världen

Enligt regeringen behöver försvarspolitiken tydligare inriktas mot den nationella dimensionen med ett modernt totalförsvar som kan hantera de utmaningar och hot som följer av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det är viktigt att försvars- och säkerhetspolitiken har ett brett stöd och att den bygger på en bred politisk överenskommelse. Mot den bakgrunden har regeringspartierna ingått en försvarsöverenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. För att möjliggöra de ökade ambitionerna på försvarsområdet föreslår och aviserar regeringen förstärkningar av försvarsanslagen om sammanlagt 10,2 miljarder kronor 2016–2020, varav 1,3 miljarder kronor avser 2016. Regeringens målsättning är att biståndet under mandatperioden ska uppgå till 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). För 2016 föreslår regeringen att medel motsvarande 0,9 miljarder kronor avsätts till bistånd och klimatfinansiering i utvecklingsländer. Med de föreslagna tillskotten motsvarar biståndsramen 0,98 procent av BNI.

2.2 Motionerna

Allianspartiernas gemensamma riktlinjer för den ekonomiska politiken

I de fyra partimotionerna från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna presenterar motionärerna en samsyn kring den ekonomiska politiken i form av alliansgemensamma riktlinjer. Det görs i partimotion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M), partimotion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C), partimotion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) och partimotion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD). Motionärerna anför i sina respektive motioner att kärnan i Alliansens politik är ett samhälle där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där det gemensamt skapas trygghet och sammanhållning. Allianspartierna anför att det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl, vilket inte minst visade sig under 2008 års finanskris. Då kunde starka statsfinanser säkra trygghetssystem och resurser till välfärden, bidra till att investeringsklimatet stärktes och stötta inhemsk konsumtion under nedgången. Hållbara offentliga finanser visade sig vara en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar. Allianspartierna vill fortsätta att värna en stabil och varaktig återhämtning av svensk ekonomi. För ett land som Sverige bedöms det vara centralt att ha utrymme för att klara av stora svängningar i de offentliga finanserna. Eventuella förändringar av överskottsmålet eller andra delar av det finanspolitiska ramverket måste därför utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd. Motionärerna konstaterar i sina respektive motioner att när de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En åtstramning av

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

finanspolitiken 2016–2017 skulle riskera att fördröja återhämtningen. En rimlig avvägning är därför att reformer för 2016 och 2017 bör vara fullt ut finansierade. Från 2018 bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som regeringen räknar med under prognosperioden bedömer allianspartierna att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans. Allianspartierna är eniga om att budgetförstärkningarna framöver bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. Det är centralt att budgetförstärkningar och finansiering av reformer inte sker genom skattehöjningar på jobb och företagande eller att de påverkar välfärdens kärnverksamheter. I takt med ökningen av sysselsättningen och uppgången på arbetsmarknaden bör omfattningen av arbetsmarknadsåtgärderna anpassas och de minst effektiva åtgärderna minskas. Samtidigt noterar allianspartierna att ohälsotalen ökar med kraftigt stigande kostnader som följd. Att som regeringen lägga om sjukförsäkringsreglerna utan att först hantera de stigande ohälsotalen riskerar att förstärka ett redan betydande kostnadstryck. För att begränsa kostnadsutvecklingen för migration och integration krävs långsiktiga effektiviseringsåtgärder, t.ex. avseende boendekostnaderna i mottagningssystemet. Den statliga förvaltningen bör också effektiviseras. Allianspartierna framhåller att det är viktigt att hålla utgifterna på en ansvarsfull nivå och vänder sig emot regeringens höjning av utgiftstaken som förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna – skattehöjningar som riskerar att slå hårt mot jobb och företagande och därmed försämra Sveriges ekonomiska utsikter. Allianspartierna är enliga om att utgiftstakets nivå ska uppgå till 1 199, 1 253, 1 301 respektive 1 318 miljarder kronor under perioden 2016–2019. Genom arbete byggs Sverige starkt. I första hand ska jobb skapas på den ordinarie arbetsmarknaden och inte genom temporära platser i ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder. Det ska vara lönsamt att arbeta och alla måste få chansen att komma i jobb. Drivkrafterna måste öka och trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas, bl.a. genom möjligheter till utbildning och kompetensinsatser. Villkoren och drivkrafterna i Sverige för att starta och driva växande företag ska vara i internationell toppklass. Endast genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap både värderas högt och lönar sig kan välstånd, välfärd och sysselsättning säkerställas. Därför behöver bl.a. tillgången på kapital för mindre och växande företag förbättras och kravet på aktiekapital sänkas. Allianspartierna framhåller att de står för en trygg och tillgänglig välfärd. Utbildningen i Sverige ska hålla en hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. Sjukvården ska präglas av kvalitet och tillgänglighet för alla. Välfärden finns till för medborgarna och medborgarna har rätt att påverka dess utformning, varför valfriheten måste värnas.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Den nuvarande bostadsbristen är ett allvarligt problem som begränsar människors möjligheter att flytta till jobb och utbildning och företagens möjligheter att växa. Regeringens fortsatta arbete med delar av Alliansens bostads- och infrastrukturinvesteringar välkomnas av allianspartierna. Dock kommer allianspartierna att fortsätta och intensifiera arbetet med regelförenklingar och andra åtgärder för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt och förbättra kommunernas markplanering i stället för satsningar på snedvridande och ineffektiva bostadssubventioner som regeringen föreslår.

Moderaternas riktlinjer

I partimotionen 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Moderaterna anför i sin budgetmotion att det var tack vare att Sverige hade överskott i de offentliga finanserna när finanskrisen inleddes som det kunde bedrivas en aktiv finanspolitik för att upprätthålla efterfrågan och sysselsättningen under krisåren. Enligt motionärerna behöver nu svensk ekonomi föras tillbaka till balans och överskott, eftersom underskotten annars kan bita sig fast och undergräva den styrka som behövs för att stå emot nästa kris. I Moderaternas budgetmotion avvisas en stor del av regeringens förslag till skattehöjningar, t.ex. avtrappat jobbskatteavdrag för högre inkomster och förändringarna i RUT- och ROT-avdragen. Moderaterna vill införa ett s.k. förstajobbetavdrag och sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar yngre än 21 år. Regeringens förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avvisas, liksom regeringens förslag om utbyggnad av arbetsmarknadspolitiska program och ökade bostadssubventioner, som motionärerna anser är ineffektiva och kostsamma. Av tabell 2.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet är 0,2 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för 2016 och mellan 0,0 och 0,5 miljarder kronor högre 2017–2019. Det finansiella sparandet i procent av BNP är detsamma som i regeringens förslag för alla åren 2016–2019.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) –0,9 % –0,5 % –0,0 % 0,3 % Källa: Moderaternas partimotion 2015/16:3043.

De effekter som Moderaternas budgetalternativ har på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.8. Motionärerna har ett förslag om att höja referensräntan vid ränteförmån som innebär att beräkningen av den kommunala inkomstskatten är 200 miljoner kronor högre än i regeringens budgetförslag. Statsbidragen till kommunerna påverkas i Moderaternas alternativ av att man dels avvisar förslag där regeringen gjort regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen, t.ex. kostnadsfri mammografi, dels vill införa åtgärder som de kompenserar kommunerna för, t.ex. en jobbstimulans i det ekonomiska biståndet.

Tabell 2.8 Kommunsektorns finanser (M)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Kommunernas inkomster +93 −971 −526 +588

Kommunal inkomstskatt +200 +200 +200 +200 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 −107 −1 171 −726 +388 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0 ±0

Utgifter −107 −1 171 −726 +388 Finansiellt sparande i kommunsektorn +200 +200 +200 +200

Källa: Moderaternas partimotion 2015/16:3043.

Moderaternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.9. Utgiftstaken är 16 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2016, 21 miljarder kronor lägre 2017 och 31 miljarder kronor lägre 2018. Tillsammans med Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna vänder sig Moderaterna mot regeringens höjning av utgiftstaken då detta förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna som partierna inte ställer sig

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

bakom. De fyra partierna har därför i sina respektive budgetmotioner föreslagit samma nivåer på utgiftstaken. Till skillnad från regeringen som i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen lämnar förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret 2018 och endast gör en bedömning av utgiftstakets nivå 2019, lämnar Moderaterna också förslag till utgiftstak för 2019. Detta är 74 miljarder kronor lägre än regeringens bedömning.

Tabell 2.9 Utgiftstak för staten (M)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Takbegränsade utgifter −26 048 −30 028 −31 897 −32 778 Budgeteringsmarginal +10 048 +9 028 +897 −41 222

Utgiftstak för staten −16 000 −21 000 −31 000 −74 000

Källa: Moderaternas partimotion 2015/16:3043.

I tabell 2.10 redovisas inkomster och utgifter på statens budget tillsammans med statens budgetsaldo i Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna på statens budget är sammantaget 25,7 miljarder kronor lägre och utgifterna 26,0 miljarder kronor lägre 2016. Därmed är budgetsaldot ca 0,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2016 och statens lånebehov därmed 0,2 miljarder kronor lägre. För 2017– 2019 är budgetsaldot mellan 0,0 och 0,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Tabell 2.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Statsbudgetens inkomster −25 715 −29 885 −31 335 −32 285

därav Beräkningstekniskt antagande ±0 ±0 ±0 ±0 om inkomster av försåld egendom

Statsbudgetens utgifter −25 984 −29 964 −31 833 −32 714

1 därav Minskning av anslagsbehållningar ±0 –210 –1 340 –5 950 Riksgäldskontorets nettoutlåning +64 +64 +64 +64 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo +269 +79 +498 +429

Statsskuld vid årets slut −269 −348 −845 −1 274 1 Moderaterna avvisar regeringens s.k. beräkningstekniska överföring till hushållen och redovisar detta som en avvikelse jämfört med regeringens förslag för 2017–2019 på raden Minskning av anslagsbehållningar. Källa: Moderaternas partimotion 2015/16:3043.

Av tabell 2.11 framgår inkomsterna på statens budget i Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag fördelat på olika

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är 19,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2016, vilket till största delen förklaras av förslaget om förstajobbetavdrag och att motionärerna avvisar regeringens förslag om både en avtrappning av jobbskatteavdraget och förändringarna i RUT- och ROT-avdragen. Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är ca 2,5 miljarder kronor lägre 2016 än i regeringens förslag och ökar till drygt 5 miljarder kronor 2017–2019. Detta förklaras av att Moderaterna vill införa en sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar under 21 år. Motionärerna avvisar också regeringens förslag om en särskild löneskatt för äldre. Skatteintäkterna på konsumtion och insatsvaror är lägre jämfört med regeringens beräkningar, vilket förklaras av att motionärerna avvisar regeringens förslag till höjd bensin- och dieselskatt.

Tabell 2.11 Statsbudgetens inkomster (M)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Direkta skatter på arbete −19 245 −20 385 −20 935 −20 935 Indirekta skatter på arbete −2 470 −5 310 −5 380 −5 470 Skatt på kapital +490 +990 +990 +990 Skatt på konsumtion och insatsvaror −4 040 −4 730 −5 560 −6 420

Offentliga sektorns skatteintäkter −25 265 −29 435 −30 885 −31 835

Avgående poster, skatter till andra sektorer −200 −200 −200 −200

Statens skatteintäkter −25 465 −29 635 −31 085 −32 035

Periodiseringar ±0 ±0 ±0 ±0

Statens skatteinkomster −25 465 −29 635 −31 085 −32 035

Övriga inkomster −250 −250 −250 −250

Statsbudgetens inkomster −25 715 −29 885 −31 335 −32 285

Källa: Moderaternas partimotion 2015/16:3043.

Moderaternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Moderaternas politik utgår från att ta till vara varje människas förmåga att växa av egen kraft. I budgetmotionen anförs att Moderaterna bygger sina prioriteringar på de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Den största utmaningen för Sverige är, enligt motionärerna, ett nytt och djupare utanförskap för unga och utrikes födda. Regeringens reformförslag, med stora skattehöjningar på jobb och företagande, riskerar att leda till att Sveriges jobbtillväxt bromsas upp och att möjligheterna till integration försämras när trösklarna in på arbetsmarknaden höjs. I stället bör politiken inriktas på att minska utanförskapet, stärka drivkrafterna att arbeta, stärka investeringarna i utbildning, utveckla infrastrukturen och värna företagsklimatet. Fler i arbete är avgörande för att kunna säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

En politik för fler i arbete

Moderaterna vill föra en politik som sätter jobben främst och som skapar ett stort utrymme för individuellt självbestämmande och ett gemensamt ansvarstagande för trygghet åt alla. Utgångspunkten är att alla som kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. För att öka sysselsättningen och bryta det nya utanförskapet presenteras ett reformpaket på fyra punkter. Den handlar för det första om att rusta med kunskap och kompetens, för det andra om att göra det mer lönsamt att ta det första jobbet, för det tredje om att anstränga sig för det första jobbet och för det fjärde om att skapa fler vägar till det första jobbet. Inom ramen för reformpaketet föreslås bl.a. en utbyggnad av yrkesvuxenutbildningarna, ökade resurser till validering av nyanländas kompetens och ett s.k. förstajobbetavdrag för de med låga inkomster. Det svenska systemen för ersättningar och bidrag ska uppmuntra till arbete. Nivån på taket i a-kassan, samt ersättningens avtrappning, ska vara sådan att den tydligt uppmuntrar till att söka och skaffa arbete. Därför föreslås att ersättningen i a-kassan sänks. Regeringens förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avvisas eftersom det bl.a. riskerar att leda till att sjukskrivna hamnar utanför arbetsmarknaden för gott. För att stärka incitamenten att komma tillbaka till arbete tidigare föreslås att en ny karensdag införs när sjuklöneperioden tar slut efter de första två veckorna. Motionärerna vill att det skapas fler vägar till arbete, bl.a. genom yrkesintroduktionsanställningar som ska kunna kombineras med utbildning och handledning och genom en ny tidsbegränsad anställningsform, en s.k. förstajobbetanställning, som innehåller vissa utbildningsinslag och inga krav på kollektivavtal för de arbetsgivare som väljer att anställa någon genom denna anställningsform. För att ytterligare öka incitamenten för arbetsgivare att våga anställa unga med kort utbildning vill motionärerna sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar yngre än 21 år. Regerings förslag om att sänka taket i RUT-avdraget riskerar enligt motionärerna att stänga dörren till arbetsmarknaden för människor som har begränsad utbildning och svag arbetsmarknadsanknytning. Motionärerna vill i stället att RUT-avdraget breddas till att också innefatta flyttjänster. Motionärerna vill se bättre förutsättningar för omställning och ett längre arbetsliv och föreslår bl.a. ett förstärkt jobbskatteavdrag redan från 64 år och att fribeloppet och åldersgränsen för studiemedel höjs. Regeringens förslag om att införa en särskild löneskatt för personer som fyllt 65 år minskar incitamenten till ett längre arbetsliv och riskerar att motverka den goda utvecklingen under senare år, varför förslaget avvisas. Sverige bedöms vara ett av världens mest jämställda länder. Trots det återstår mycket att göra innan samhället och arbetslivet är jämställt. För en mer jämlik ansvarsfördelning vid vård av sjuka barn vill motionärerna att det tillsätts en utredning för att se över förutsättningarna för en s.k. VAB-bonus.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Stärkt integrations- och migrationspolitik i ett öppet Sverige

Motionärerna vill bl.a. se en tydligare arbetslinje i migrations- och integrationspolitiken, ett mer kostnadseffektivt mottagande med individualiserade insatser samt fler vägar in i jobb. Som en del i att stärka människors drivkraft till arbete och integration vill motionärerna att huvudprincipen för uppehållstillstånd ändras från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd och att försörjningskravet för anhöriginvandrare utvidgas. Den viktigaste frågan för att förbättra integrationen är att Sverige förmår att skapa förutsättningar för utrikes födda att få sitt första jobb. Utökade medel föreslås bl.a. för svenskundervisning, validering av utländsk kompetens, utökning av statens ansvar för nyanländas etablering och utökade prestationsbaserade medel till de kommuner som tar emot flest nyanlända.

Utbildning och bildning bygger Sverige starkt

I motionen framhålls att resultaten i den svenska skolan har sjunkit de senaste 20 åren. För att vända utvecklingen har ett betydande antal reformer genomförts under de senaste åren, men viktiga områden inom skolan behöver reformeras vidare även i fortsättningen. Motionärerna föreslår reformer för ett stärkt kunskapsfokus från förskola till gymnasium och bättre karriärvägar för alla lärare. Motionärerna vill bl.a. bygga ut karriärtjänsterna, öka antalet matematiktimmar i skolan, införa en tioårig grundskola och erbjuda allmän förskola från två års ålder.

Ett företagsklimat i världsklass

Motionärerna vill se fler företag som vill anställa. I motionen konstateras att svensk konkurrenskraft under lång tid har varit i internationell toppklass, men att det relativa försprånget minskar i takt med att andra länder utvecklas. Bristande flexibilitet på arbetsmarknaden och problem i utbildningssystemet är några områden som pekas ut som problemområden. Tillgång på kompetens och regelkrångel är andra problemområden som nämns. Motionärerna vill att det ska bli enklare och billigare att starta företag och föreslår bl.a. att aktiekapitalskravet sänks från 50 000 till 25 000 kronor. Möjligheten till omställning och ett längre arbetsliv bör öka. Drivkrafterna för att jobba längre bör stärkas genom att det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre börjar gälla redan vid 64 års ålder. Motionärerna vill också se ett mer effektivt riskkapital med offentligprivata fonder. För att öka företagens möjligheter att hitta kompetens vill motionärerna öka resurserna till både skolan, komvux och yrkesvux. En annan viktig fråga för svensk konkurrenskraft är att säkra energiförsörjningen. Motionärerna vill att effektskatten sänks och att dess utformning ses över.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Infrastruktur och bostäder för framtiden

Moderaterna vill förstärka järnvägsunderhållet så att människor och företag kan känna sig trygga med att använda tåget. För att åstadkomma bättre, billigare och mer miljövänliga transporter i vägnätet bör tyngre och längre lastbilar upp till 74 ton få möjlighet att köra på vägarna. Det behövs också reformer för att öka takten i bostadsbyggandet och öka rörligheten på bostadsmarknaden. Den nuvarande bostadsbristen är ett allvarligt problem som begränsar människors möjligheter att flytta till jobb och utbildning och företagens möjlighet att växa. Byggsubventioner i form av investeringsstöd är enligt motionärerna fel väg att gå. I stället bör politiken utgå från att minska de omfattande regelbördor och markrestriktioner som har hållit tillbaka bostadsbyggandet under lång tid, bl.a. genom att korta överklagandeprocesserna och genom att öka kommunernas drivkrafter att ta fram byggklar mark.

En trygg välfärd och en bättre sammanhållning

Moderaternas utgångspunkt är att hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialtjänst ska finansieras gemensamt, rättvist och solidariskt. Välfärdstjänsterna ska ges efter behov, vara tillgängliga, erbjuda valfrihet och vara av hög kvalitet för alla oavsett var i landet man bor. Varje skattekrona ska användas omsorgsfullt, vilket kräver god insyn, tillsyn och tydliga krav. På det sättet skapas förutsättningar för en trygg välfärd och bättre sammanhållning. I motionen konstateras att svensk vård och omsorg uppvisar goda resultat i ett internationellt perspektiv, samtidigt som det finns brister. Långa väntetider och otillgänglighet är fortfarande problem i delar av vården. Moderaterna föreslår därför att den prestationsbundna vårdgarantin utvecklas med tydligt fokus på att korta väntetider och öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården. I liket med regeringen vill motionärerna att skatten för pensionärer sänks. Däremot avvisas regeringens förslag att höja maxtaxan i hemtjänsten.

Hela landet ska leva

Moderaterna vill att hela landet ska leva. Det är en självklarhet att stärka förutsättningarna för företagande, handel och konkurrenskraft så att fler jobb skapas i hela landet. För att hela Sverige ska leva behöver villkoren för människor att leva och verka på landsbygden stärkas. Motionärerna säger därför nej till regeringens förslag om höjd bensin- och dieselskatt och förändringar i ROT- och RUT-avdragen. För stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft vill motionärerna temporärt sänka dieselskatten för näringarna.

Skydda miljö och klimat

Moderaterna miljöpolitik grundas på principen att förorenaren betalar. Målen ska vara långsiktiga och realistiska, och styrmedlen kostnadseffektiva. I

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

motionen anförs att arbetet med att nå miljömålen behöver fortsätta, både nationellt och internationellt, med kostnadseffektiva lösningar och effektiva styrmedel i enlighet med att förorenaren betalar. Motionärerna föreslår bl.a. att ytterligare resurser tillförs för en förlängd supermiljöbilspremie och att fordonskatten höjs för de fordon som smutsar ned mest.

Ett tryggare samhälle

Motionärerna framhåller att rättsväsendet och tryggheten i samhället har stärkts men att utmaningarna fortfarande är stora. Tung gängkriminalitet, skjutningar och våldsdåd är allvarligt och oacceptabelt. Därför vill motionärerna tillföra resurser för att utbilda och anställa nya poliser de närmaste åren.

Ett starkt försvar i en orolig omvärld

I motionen anförs att försvarsuppgörelsen mellan Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna och Miljöpartiet stärker Sveriges långsiktiga försvarsförmåga. Motionärerna kommer även i fortsättningen att verka för ett starkt försvar och en stärkt försvarsförmåga, bl.a. genom att framhålla behovet av en svensk färdplan för ett Natomedlemskap.

Sverigedemokraternas riktlinjer

I partimotionen 2015/16:716 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Sverigedemokraterna anför i sin budgetmotion att medel framför allt bör avsättas inom fyra prioriterade områden: barn, utbildning, jobb och landsbygd. De prioriteringar som regeringen gör, och som enligt motionärerna i första hand handlar om en oekonomisk och icke human massinvandring, avvisas. Genom en minskad asylinvandring på 95 procent kommer även kostnaderna för integration att minska. Med vetskapen om att det för varje satsad krona går att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är möjligt i Sverige anser motionärerna att det varken är en klok, rättvis eller human flyktingpolitik som i dagsläget bedrivs där stora ekonomiska resurser läggs på flyktingmottagning i Sverige. Motionärerna anser också att flertalet av regeringens skattehöjningar slår mot sysselsättningen, landsbygden och industrin och avvisar regeringens förslag om en avtrappning av jobbskatteavdraget, förändringar i RUT- och ROT-avdragen och höjd bensinoch dieselskatt. Av tabell 2.12 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Det finansiella sparandet är 1,7 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för 2016 och mellan 1,3 och 2,1 miljarder kronor högre 2017–2019. Det finansiella sparandet i procent av BNP är i huvudsak detsamma som regeringens beräkningar för samtliga år under perioden 2016–2019.

Tabell 2.12 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Offentlig sektors inkomster −22 995 −37 573 −42 974 −52 745 Offentlig sektors utgifter −24 675 −39 669 −46 084 −54 089

Finansiellt sparande +1 680 +2 096 +3 110 +1 344

Staten +2 280 +3 696 +4 510 +2 344 Ålderspensionssystemet −600 −1 600 −1 400 −1 000 Kommunsektorn −0 +0 +0 −0 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) –0,9 % –0,5 % 0,0 % 0,3 % Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2015/16:761.

De effekter som Sverigedemokraternas budgetalternativ har på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.13. Under perioden 2016–2019 innebär motionärernas budgetalternativ att statsbidragen till kommunerna blir successivt lägre än i regeringens budgetförslag, framför allt till följd av förslaget om minskad asylinvandring. Som mest skiljer det 48 miljarder kronor. Sverigedemokraternas förslag om att avskaffa den s.k. pensionärsskatten helt fr.o.m. 2018 påverkar den kommunala inkomstskatten positivt.

Tabell 2.13 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Kommunernas inkomster −5 383 −15 977 −25 108 −32 681

Kommunal inkomstskatt −2 738 −3 836 −5 053 +15 945 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 −2 645 −12 140 −20 054 −48 626 därav ekonomiska regleringar +1 300 +1 300 +1 300 +1 300 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0 ±0

Utgifter −5 383 −15 977 −25 108 −32 681 Finansiellt sparande i kommunsektorn −0 +0 +0 −0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2015/16:761.

Sverigedemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.14. Utgiftstaket är 19 miljarder kronor lägre 2016 än i regeringens förslag och 34 respektive 39 miljarder kronor lägre 2017 och 2018. I relation till den bedömning av utgiftstaket 2019 som regeringen gör i propositionen anger motionärerna ett utgiftstak som är 68 miljarder kronor lägre.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.14 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Takbegränsade utgifter −20 037 −34 933 −39 931 −68 534 Budgeteringsmarginal +949 +948 +949 +948

Utgiftstak för staten −19 088 −33 985 −38 982 −67 586

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2015/16:761.

I tabell 2.15 redovisas inkomster och utgifter på statens budget tillsammans med statens budgetsaldo i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna är sammantaget 20,2 miljarder kronor lägre och utgifterna 22,5 miljarder kronor lägre 2016. Därmed är budgetsaldot ca 2,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2016 och statens lånebehov 2,3 miljarder kronor lägre. För 2017–2019 är budgetsaldot mellan 2,3 och 4,5 miljarder kronor högre än i regeringens budgetförslag. Riksgäldskontorets nettoutlåning är 2,5 miljarder kronor lägre än i regeringens budgetförslag samtliga år, vilket förklaras av att motionärerna vill återföra medel från Stabilitetsfonden till statens budget.

Tabell 2.15 Statens budgetsaldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Statsbudgetens inkomster −20 257 −33 737 −37 921 −68 690

därav Beräkningstekniskt antagande ±0 ±0 ±0 ±0 om inkomster av försåld egendom

Statsbudgetens utgifter −22 537 −37 433 −42 431 −71 034

därav Minskning av anslagsbehållningar ±0 ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning −2 500 −2 500 −2 500 −2 500 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo +2 280 +3 696 +4 510 +2 344

Statsskuld vid årets slut −2 280 −5 976 −10 485 −12 830 Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2015/16:761.

Av tabell 2.16 framgår inkomsterna på statens budget i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter är 18 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2016, vilket främst förklaras av att Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag om ett avtrappat jobbskatteavdrag och förändringar av RUT- och ROT-avdragen och att man successivt avskaffar skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer. Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är mellan 10 miljarder kronor och 25 miljarder kronor lägre för åren 2016–2019 än i regeringens

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

budgetförslag, vilket bl.a. förklaras av förslagen om höjd arbetsgivaravgift med 1 procentenhet och en slopad allmän löneavgift. Intäkterna från skatt på kapital är högre än i regeringens förslag till följd av ökade vinster i företagen med anledning av förslagen om slopad löneavgift, höjd mineralersättning och ett minskat sjuklöneansvar för de små företagen. Eftersom motionärerna bl.a. avvisar regeringens förslag om höjd bensinskatt, föreslår en sänkt skatt på termisk effekt, sänkt energiskatt för serverhallar och ett återställande av restaurang- och cateringmomsen så är skatteintäkterna för skatt på konsumtion och insatsvaror lägre än i regeringens förslag.

Tabell 2.16 Statsbudgetens inkomster (SD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Direkta skatter på arbete −18 395 −21 084 −23 935 −31 315 Indirekta skatter på arbete −9 794 −22 597 −24 080 −25 667 Skatt på kapital +3 397 +6 030 +6 230 +6 530 Skatt på konsumtion och insatsvaror −75 −2 332 −4 074 −5 580

Offentliga sektorns skatteintäkter −24 867 −39 983 −45 859 −56 032

Avgående poster, skatter till andra sektorer +2 738 +3 836 +5 053 −15 945

Statens skatteintäkter −22 129 −36 147 −40 806 −71 976

Periodiseringar ±0 ±0 ±0 ±0

Statens skatteinkomster −22 129 −36 147 −40 806 −71 976

Övriga inkomster +1 872 +2 410 +2 885 +3 286

Statsbudgetens inkomster −20 257 −33 737 −37 921 −68 690

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2015/16:761.

Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Barnslig politik

Motionärerna anser att trygga familjer och barn är grunden för ett tryggt och starkt samhälle. Därför bör barn- och familjepolitiken utvecklas i en riktning där samhället hjälper och stöder barnfamiljerna i stället för att styra föräldrar i sådana frågor som de bäst beslutar själva. Motionärerna vill därför se en avkvoterad föräldraförsäkring, en utökad rätt till deltid under barnets första åtta år och en höjning av vårdnadsbidraget. Motionärerna förordar också att jämställdhetsbonusen slopas och att en tredje pappamånad inte införs. Eftersom det är en självklarhet för motionärerna att ett välmående samhälle ska sträva efter att ge alla blivande föräldrar möjligheten att säkert och tryggt förbereda för tillökning i familjen, vill man stärka samhällets stöd redan under graviditeten. Därför förordar man dels att utformningen av behovsprövningen av s.k. graviditetspenning ses över, dels att ytterligare medel avsätts för ändamålet. Förlossningsvården bör också stärkas, bl.a. genom att fler barnmorskor utbildas, antalet vårdplatser ökas och neonatalvården förbättras.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Motionärerna förordar vidare minskade barngrupper och fler heltidsanställda inom förskolan och vill se en slopad karensdag för förskolepersonal, vilket skulle minska smittspridningen mellan pedagoger och barn.

Smartare skola

I motionen framhålls att hur vi lyckas hantera den tilltagande segregationen i samhället i hög grad beror på hur väl skolan fungerar. Ett fungerande utbildningssystem är också en förutsättning för ett fungerande industri- och kunskapssamhälle, menar motionärerna. Lösningen på problemen i den svenska skolan anser motionärerna delvis är en fråga om ökade medel till skolan, men också en fråga om att använda de befintliga medlen på ett bättre sätt. Motionärerna anser att migrationspolitiken indirekt utgör ett stort problem för skolan eftersom alla satsningar på skolan som kräver utökade medel i hög grad försvåras av att både stat och kommun brottas med kostnaderna av en okontrollerad invandring. För att få en väl fungerande skola behöver lärarnas arbetssituation, utveckling och karriärmöjligheter prioriteras. Motionärerna förordar därför en karriärstege för lärare och rektorer som innebär ett lönepåslag för varje ny nivå i kombination med utveckling och utökat ansvar. Det underskott på lärare som motionärerna ser framför sig bör åtgärdas genom att bl.a. avsätta medel för att locka tillbaka lärare som lämnat yrket och att hitta fler vägar in i läraryrket. Motionärerna anser att kommunaliseringen av den svenska skolan bl.a. resulterat i färre vuxna i skolan och de vill därför se ökade medel för att anställa fler vuxna i skolan. Motionärerna förordar stimulansbidrag till kommuner och friskolor för kompetensutveckling av lärare och rektorer inom det digitala området och stöd till landsbygdsskolor för att de ska kunna klara ett tillfälligt lågt elevunderlag trots en svag ekonomi.

Industri och jobb

Motionärerna anser att industrin är ett fundament för vårt lands välstånd och vill att Sverige ska fortsätta vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. För att förbli innovativt och konkurrenskraftigt ska politiken inriktas på att ge transparenta, tydliga och generellt sett attraktiva villkor för företag som vill satsa långsiktigt i Sverige. Därför ser motionärerna med oro på de frågetecken som finns i politiken om t.ex. den framtida kompetensförsörjningen, höga skatter på arbete och en osäker energipolitik. Som industrination är Sverige beroende av både konkurrenskraftiga priser på elenergi och tillgång till elenergi under årets alla timmar. Eftersom kärnkraften står för nästan hälften av Sveriges elproduktion kommer den också under överskådlig tid att fortsätta vara en grundpelare för svensk energiförsörjning. Motionärerna vill därför bevara, vidareutveckla och bygga ut kärnkraften. Detta bör ske genom att dels ersätta befintliga reaktorer med moderna, dels forska på nästa generations kärnkraft. Motionärerna avvisar förslag om att bygga ut vindkraften.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Motionärerna är kritiska till de relativt höga skatter som tas ut på arbete och anger att fyra av fem nya jobb skapats i växande småföretag. Av den anledningen vill man avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda. Man vill också minska sjuklöneansvaret för småföretag. För att skapa gynnsamma konkurrensförutsättningar för verksamhetsutövare där serverhallarna är den huvudsakliga affärsverksamheten vill motionärerna att energiskatten för serverhallar ska likställas med den som råder för den energiintensiva industrin. Motionärerna vill också att fastighetsskatten på industrienheter avskaffas, att skatteavdragen för forskning och utveckling utvidgas och att en industrigaranti införs. Industrigarantin ska innebära att varje politiskt motiverad fördyring för industrin, t.ex. genom skattehöjningar, ska åtföljas av kompensatoriska åtgärder. Motionärerna anser också att det vore önskvärt att utreda skattevillkoren för t.ex. fåmansbolag och personaloptioner. Utbildning är enligt motionärerna en nyckelfråga för industrin och resten av samhället och de vill därför se utbildningssatsningar riktade mot industrins behov. Motionärerna vill låta näringslivet spela en betydligt större roll i arbetet med att utforma relevanta och attraktiva gymnasieutbildningar och förordar s.k. teknikcollege där gymnasier samverkar med lokal industri. Ett annat sätt att möta industrins behov av yrkeskunniga som förordas är en ny anställningsform där en ung lärling får en tolvmånaders provanställning och arbetsgivaren inte betalar någon arbetsgivaravgift. Motionärerna vill också se en s.k. teknikbrygga för att ge ungdomar som har en gymnasieutbildning men som inte fått något jobb en andra chans. Under två terminer ska de få möjlighet att stärka sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen för att sedan få en termins betald praktik på en lokal industri.

Hela landet!

Motionärerna framhåller att Sverigedemokraterna är ett parti för hela Sverige. Både Sveriges självförsörjning och landsbygdens ekonomi hotas av att den svenska livsmedelsproduktionen är i en negativ trend. Därför förordar motionärerna sänkt skatt på diesel i jord- och skogsbruk till en nivå som motsvarar 0,60 kronor/liter, dvs. på en dansk nivå. Man vill också införa en betesersättning för att värdesätta den svenska mjölkproduktionen. De regionalpolitiska åtgärder som motionärerna förordar omfattar bl.a. en höjning av milersättningen för reseavdrag och ett vidgat starta-eget-bidrag till arbetslösa från 20 år. Motionärerna avvisar regeringens förslag till skattehöjningar på bensin och diesel. För utveckling och vidmakthållande av statens transportinfrastruktur vill motionärerna införa en s.k. marknadspott för investeringar utöver den ordinarie utgiftsramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer motsvarande 2 procent av ramen för utgiftsområdet. Potten ska snabbt kunna användas för att bygga bort uppkomna hinder för betydande investeringar inom näringslivet.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Övriga prioriteringar

Motionärerna framhåller att man har ett stort engagemang för miljön, men noterar samtidigt att det vid sidan av den dominerande forskningen påpekas att den globala medeltemperaturen inte ökar, eller har ökat mycket långsamt sedan millennieskiftet. Motionärerna förordar ett ökat fokus på vår närmiljö, där vi har stora möjligheter att själva förbättra situationen och vill se att delar av utlandsbiståndet används till offensiva och resurseffektiva satsningar mot de globala miljöproblemen. Byggandet ligger enligt motionärerna långt efter behovet, vilket har sin förklaring i befolkningsökningen till följd av den ökade invandringen till Sverige. Förenklade byggnormer för studentbostäder, höjt bostadsbidrag och ett investeringsbidrag för bostäder är åtgärder motionärerna vill se för att lösa bostadsbristen. Sjukvården ska vara gemensamt skattefinansierad och ges till alla medborgare efter behov. Tillgängligheten till vården behöver enligt motionärerna förbättras och gällande vårdgaranti behöver kompletteras med rätten att vid behov få en vårdplats på rätt klinik, bemannad med rätt kompetens. Motionärerna vill återställa högkostnadsskyddet för både besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel till den nivå som gällde innan höjningen. Motionärerna förordar också en förstärkning av sjukpenningen och en höjning av garantipensionen. Motionärerna betraktar pension som uppskjuten lön, men givet det ansträngda ekonomiska läget förordas att den s.k. pensionärsskatten avskaffas först den 1 januari 2018. Försvarspolitiken ska enligt motionärerna fokusera på försvaret av Sverige. I förhållande till regeringens förslag vill motionärerna tillföra försvaret ytterligare 12 miljarder kronor under perioden 2016–2018. Motionärerna vill också se ytterligare resurser till polisen i förhållande till regeringens förslag och förordar att beredskapspolisen återinförs.

Centerpartiets riktlinjer

I partimotion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Centerpartiet anför i sin budgetmotion att grunden för Sveriges stabila statsfinanser lades under allianspartiernas regeringstid. När den internationella krisen nu är till ända menar motionärerna att nästa steg måste tas så att maximalt med jobb skapas under den globala återhämtningen. De stora skattehöjningar på jobb och regleringar av växande företag som regeringen föreslår riskerar att bryta återhämtningen. I Centerpartiets budgetmotion avvisas en stor del av regeringens förslag till skattehöjningar, t.ex. ett avtrappat jobbskatteavdrag för högre inkomster och

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

förändringarna i RUT- och ROT-avdragen. Motionärerna vill sänka trösklarna till den första anställningen genom att arbetsgivaravgifterna för unga sänks. Regeringens förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avvisas, liksom regeringens förslag om en utbyggnad av arbetsmarknadspolitiska program och ökade bostadssubventioner, som enligt motionärerna är ineffektiva och kostsamma. Av tabell 2.17 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar. Det finansiella sparandet är 0,3 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för 2016 och mellan 0,9 och 3,5 miljarder kronor högre 2017–2019. Det finansiella sparandet i procent av BNP är i huvudsak detsamma som regeringens under perioden.

Tabell 2.17 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) –0,9 % –0,5 % 0,0 % 0,4 % Källa: Centerpartiets partimotion 2015/16:3223.

De effekter på kommunsektorns finanser som Centerpartiets budgetalternativ har framgår av tabell 2.18. Kommunernas inkomster är lägre än i regeringens förslag, vilket framför allt beror på att statsbidragen är lägre. En förklaring till de lägre statsbidragen är att motionärerna avvisar regeringens förslag om sänkt skatt för pensionärer och reglerar detta genom att minska statsbidragen under utgiftsområde 25.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.18 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Kommunernas inkomster −3 348 −4 546 −3 932 −3 069

Kommunal inkomstskatt +370 +270 +270 +70 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 −3 718 −4 816 −4 202 −3 139 därav ekonomiska regleringar −1 850 −1 850 −1 850 −1 850 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0 ±0

Utgifter −3 376 −4 573 −3 959 −3 096 Finansiellt sparande i kommunsektorn +28 +27 +27 +27

Källa: Centerpartiets partimotion 2015/16:3223.

Centerpartiets förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.19. Utgiftstaken är 16 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag 2016, 21 miljarder kronor lägre 2017 och 31 miljarder kronor lägre 2018. Tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna vänder sig Centerpartiet mot regeringens höjning av utgiftstaken då detta förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningar som partierna inte ställer sig bakom. De fyra partierna har därför i sina respektive budgetmotioner föreslagit samma nivåer på utgiftstaken 2016–2018. Till skillnad från regeringen som i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen lämnar förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret 2018 och endast gör en bedömning av utgiftstakets nivå 2019, lämnar Centerpartiet också förslag till utgiftstak för 2019. Detta är 74 miljarder kronor lägre än regeringens bedömning.

Tabell 2.19 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Takbegränsade utgifter −33 896 −38 452 −41 173 −42 860 Budgeteringsmarginal +17 896 +17 452 +10 173 −31 140

Utgiftstak för staten −16 000 −21 000 −31 000 −74 000

Källa: Centerpartiets partimotion 2015/16:3223.

I tabell 2.20 redovisas inkomster och utgifter på statens budget tillsammans med statens budgetsaldo i Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna är sammantaget 32,6 miljarder kronor lägre och utgifterna 33,9 miljarder kronor lägre 2016. Därmed är budgetsaldot ca 1,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2016 och statens lånebehov 1,2 miljarder kronor lägre. För 2017–2019 är budgetsaldot mellan 1,8 och 4,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Tabell 2.20 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Statsbudgetens inkomster −32 684 −36 663 −37 468 −38 359

därav Beräkningstekniskt antagande ±0 ±0 ±0 ±0 om inkomster av försåld egendom

Statsbudgetens utgifter −33 896 −38 452 −41 173 −42 860

1 därav Minskning av anslagsbehållningar ±0 –210 –1 340 –5 950 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 ±0

Statsbudgetens saldo +1 212 +1 788 +3 705 +4 501

Statsskuld vid årets slut −1 212 −3 000 −6 705 −11 206 1 Centerpartiet avvisar regeringens s.k. beräkningstekniska överföring till hushållen och redovisar detta som en avvikelse jämfört med regeringens förslag för 2017–2019 på raden Minskning av anslagsbehållningar. Källa: Centerpartiets partimotion 2015/16:3223.

Av tabell 2.21 framgår inkomsterna på statens budget i Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är 12,6 miljarder kronor lägre än i regeringens alternativ för 2016, vilket förklaras av att motionärerna bl.a. avvisar regeringens förslag om en avtrappning av jobbskatteavdraget och förändringarna av skattereduktionerna för RUT- och ROT-tjänster. Även regeringens förslag om sänkt avdragsrätt för gåvor avvisas.

Tabell 2.21 Statsbudgetens inkomster (C)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Direkta skatter på arbete −12 651 −14 105 −14 120 −14 346 Indirekta skatter på arbete −23 460 −28 210 −28 880 −29 270 Skatt på kapital +3 984 +4 842 +4 952 +4 952 Skatt på konsumtion och insatsvaror +313 +1 580 +1 350 +875

Offentliga sektorns skatteintäkter −31 814 −35 893 −36 698 −37 789

Avgående poster, skatter till andra sektorer −370 −270 −270 −70

Statens skatteintäkter −32 184 −36 163 −36 968 −37 859

Periodiseringar ±0 ±0 ±0 ±0

Statens skatteinkomster −32 184 −36 163 −36 968 −37 859

Övriga inkomster −500 −500 −500 −500

Statsbudgetens inkomster −32 684 −36 663 −37 468 −38 359

Källa: Centerpartiets partimotion 2015/16:3223.

Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är ca 23,5 miljarder kronor lägre 2016 än i regeringens förslag och beräknas till 29 miljarder kronor lägre 2017–2019. Detta beror på att Centerpartiet vill att de nedsatta socialavgifterna

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

för unga ska sänkas till de nivåer som gällde i maj–juli 2015, men också på att motionärerna avvisar regeringens förslag om en särskild löneskatt för äldre. Skatteintäkterna till följd av skatt på konsumtion och insatsvaror är högre jämfört med regeringens förslag, vilket följer av den gröna skatteväxling som motionärerna vill se där skattehöjningar på utsläpp motsvarar de skattesänkningar på arbete och företagande som presenteras i motionen.

Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken

I motionen anförs att Sverige behöver förnya den ekonomiska politiken. Utanförskapet riskerar att fördjupas. Denna utveckling vill motionärerna vända genom en närodlad politik. Tillväxt och jobb skapas genom små och växande företag och inte genom åtgärder som är finansierade med höga skatter. I motionen föreslås reformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, en omläggning av skatten på arbete och företagande och en grön skatteväxling.

Fler företag – fler jobb

I motionen framhålls att under det senaste årtiondet har fyra av fem jobb skapats i små och medelstora företag. Genom att garantera att det är billigt att anställa tas denna jobbskaparpotential till vara. För att Sverige även i fortsättningen ska ligga i topp när det gäller internationell konkurrenskraft krävs också fler reformer för att ytterligare förbättra de ekonomiska incitamenten att starta, driva och expandera företag. Åtgärder som förordas är bl.a. sänkta trösklar till den första anställningen genom att avskaffa arbetsgivaravgiften under de första två åren när enmansföretagare anställer sin första medarbetare, sänkt arbetsgivaravgift för unga, utökning av RUT till fler områden och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Centerpartiet vill att det ska löna sig att arbeta och avvisar regeringens förslag att införa en särskild löneskatt för äldre och trappa ned jobbskatteavdraget. En av de största utmaningarna på svensk arbetsmarknad är att fler kommer att behöva arbeta allt längre. Därför vill motionärerna sänka riktåldern för det förstärkta jobbskatteavdraget till 64 år. För att det ska bli lättare att bygga upp företag vill motionärerna bl.a. att kravet på aktiekapital sänks, att investeraravdraget utökas, att statligt riskkapital sprids och effektiviseras samt att regelkrånglet minskas.

En ny giv på arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden behöver reformeras och ges förutsättningar att stödja tillväxten av nya jobb. Centerpartiets arbetsmarknadspolitik vilar därför på tre ben. För det första vill motionärerna att det ska bli enklare för arbetssökande att lära sig jobbet, att öka sin kompetens och anställningsbarhet. Detta ska uppnås genom att bl.a. öka de s.k. introduktionsjobben och antalet platser inom yrkeshögskolan och yrkesvux.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

För det andra vill motionärerna förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att bl.a. införa en jobbfixarpeng som gör det möjligt för den arbetssökande att själv välja arbetsförmedlare. För det tredje vill Centerpartiet göra arbetsmarknaden mer flexibel och tryggare. De vill skära ned på dyra och ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program till förmån för reformer som låter människor lära sig jobbet på jobbet, t.ex. introduktionsjobb, lärlingsanställningar och utbildningsplatser inom det reguljära utbildningssystemet. Motionärerna vill att turordningsreglerna inom lagen om anställningsskydd (LAS) ersätts av ett mer rättvist system. Tryggheten på arbetsmarknaden ska vara stark genom bl.a. en starkare omställningsförsäkring. Centerpartiet vill reformera Arbetslöshetsförsäkringen genom att höja ersättningen i a-kassan de första månaderna och sen snabbare trappa ned den. Sjukförsäkringen ska vara utformad så att det finns tydliga drivkrafter till omställning och arbete även för de som haft sjukpenning i över ett år. Därför avvisar motionärerna regeringens förslag att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. För att ytterligare stärka incitamenten att återgå till arbete vill motionärerna att en karensdag införs efter de första två veckorna då sjuklöneperioden tar slut.

Grön tillväxt i landet

Centerpartiet vill att Sverige fortsätter med reformer för klimatet, för mer förnybar energi i våra transporter och elproduktion, för en bättre havsmiljö, för ren luft och vatten och för mindre gifter i vardagen. Centerpartiet vill också se en grön skatteväxling, där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatterna på jobb och företagande. De miljöskatteåtgärder som ska finansiera skattesänkningarna på jobb och företagande omfattar bl.a. en ny kemikalieskatt, en utfasning av industrins undantag från koldioxidskatt och en ny skatt på fluorerade växthusgaser.

Världens modernaste landsbygd och grönaste städer

I motionen anförs att oavsett var man bor ska man ha likvärdiga möjligheter att bosätta sig, arbeta och driva företag. Men likvärdiga möjligheter i hela landet innebär inte per automatik likformighet. Därför anser partiet att politiken bör utformas efter förutsättningarna i olika delar av landet. En sådan utveckling möjliggörs genom en närodlad politik, där beslut fattas så nära människor som möjligt. Underhållet på järnvägen är enligt partiet fortfarande eftersatt på många sträckor. Ytterligare medel bör därför avsättas för järnvägsunderhåll. Centerpartiet vill att kollektivtrafiken ska utvecklas snabbare och att den nationella cykelstrategin ska påskyndas. I motionen framhålls att de gröna näringarna är viktiga för hela Sveriges växtkraft. De producerar klimatsmart energi, högklassiga livsmedel och råvaror, öppna landskap samt jobb och tillväxt i hela landet. Enligt motionärerna är det därför viktigt att värna de gröna näringarnas

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

konkurrenskraft och allmänna förutsättningar. För att bl.a. möta den akuta krisen för Sveriges mjölkbönder vill motionärerna se en större återbetalning av dieselskatten.

Flyktingar i jobb och bostad

Centerpartiet vill se en ny arbetslinje i migrations- och integrationspolitiken som undanröjer byråkratiska hinder och trösklar in på arbetsmarknaden. Enligt motionärerna är detta nödvändigt för att nyanlända snabbare ska komma in på arbetsmarknaden, få en bostad och bli en del av samhället. Kommunerna är nyckelaktörer i integrationspolitiken men saknar i dag de resurser som krävs för att garantera ett välfungerande mottagande. Motionärerna vill därför se reformer som ger kommunerna rätt verktyg för att klara integrationen, bl.a. bör ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande öka. Motionärerna vill också se åtgärder som leder till snabbare vägar till jobb och utbildning, bl.a. bör introduktionsjobben breddas till att även omfatta nyanlända flyktingar, valideringen av nyanländas kompetens ske snabbare, kompletterande utbildningsplatser utökas och intensivkurser i svenska införas. I motionen framhålls att bostadsbristen i Sverige försvårar integrationen och innebär stora utmaningar lokalt. Centerpartiet vill att fler ges möjlighet att bo på s.k. stödboenden i stället för på HVB-hem (hem för vård eller boende) och att kommunernas ersättningar för ensamkommande barn schabloniseras i syfte att bidra till ökad kostnadskontroll och ökad transparens.

Utbildning för jobb

Centerpartiet strävar efter en likvärdig skola i hela landet men anser samtidigt att beslut tas bäst så nära människan som möjligt. Därför bör kommunerna även fortsättningsvis ha ansvaret för skolan. Eftersom det finns kommuner som brister i kvalitetshänsyn bör en översyn göras av kommunernas ansvar och om de lever upp till kvalitetskraven. Centerpartiet värnar och vill utveckla valfriheten för elever, föräldrar och lärare. Skolan ska utgå från eleven, och läraren är det viktigaste verktyget för elevens rätt till kunskap och utveckling. Motionärerna vill därför att läraryrkets status höjs, bl.a. genom höjda lärarlöner, kontinuerlig kompetensutveckling och en lärarutbildning knuten till forskning. I motionen framhålls att det är viktigt att man även som vuxen kan utbilda sig på såväl gymnasial nivå som högskolenivå. Motionärerna vill därför se ytterligare resurser för bl.a. fler platser på yrkes- och lärlingsutbildningar, yrkeshögskolan och yrkesvux.

En bättre bostadsmarknad

Motionärerna vill att den uppgång i bostadsbyggandet som skett under senare år förstärks och att befintliga bostäder utnyttjas bättre i hela Sverige. Plan- och bygglagen behöver reformeras med fokus på bl.a. kortare planprocesser och

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

fler bygglovsbefriande åtgärder. För att minska hushållens skuldsättning vill motionärerna att ett amorteringskrav införs skyndsamt.

Vård och omsorg med mångfald och närhet

Centerpartiet strävar efter en vård och omsorg som omfattar och är tillgänglig för alla och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten att själv välja vård eller skola med en mångfald av aktörer ska värnas. För att förbättra tillgängligheten i hela landet vill motionärerna att den s.k. samordnings- och tillgänglighetsmiljarden behålls.

Ökad jämställdhet

Centerpartiet vill föra en politik som strävar efter jämställdhet mellan könen, värnar individens frihet och tror på människors förmåga att ta ansvar för sina val. Det ojämställda uttaget av föräldraförsäkringen är enligt motionärerna ett problem, inte minst för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Därför vill motionärerna bl.a. se över hur jämställdhetsbonusen kan förstärkas och premiera ett mer jämställt ansvar för vård av barn genom en s.k. VAB-bonus.

Folkpartiets riktlinjer

I partimotion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Folkpartiet anför i sin budgetmotion att förtroendet för Sveriges offentliga finanser är högt och statsskulden relativt låg och att detta skapar goda förutsättningar för att nu genomföra en översyn av överskottsmålet. Trots att motionärerna anser att målet för det finansiella sparandet inte är tillräckligt väl avvägt så som det i dag är konstruerat, ser man samtidigt tydliga faror med ett balansmål. Motionärerna är dock villiga att öppet pröva frågan om vilket mål som bör gälla för nivån på det framtida finansiella sparandet och understryker att en förutsättning för reformer av det finanspolitiska ramverket är att det råder en bred politisk enighet om eventuella förändringar. Enligt motionärerna är det nu centralt att vårda statsfinanserna för att ha ett manöverutrymme att möta nedgångar i ekonomin nästa gång det behövs. Motionärerna föreslår höjda miljöskatter, prioriterar skattesänkningar som de anser har störst betydelse för jobb och tillväxt, dvs. avskaffad värnskatt, höjd brytpunkt för statlig skatt, sänkt skatt för äldre som arbetar och sänkta arbetsgivaravgifter för unga upp till 20 år. Samtidigt avvisas regeringens förslag om utgiftsökningar inom arbetsmarknads- och bostadspolitiken. Motionärerna avvisar också regeringens förslag om förändringar i RUT- och ROT-avdragen och vill förstärka försvaret.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Folkpartiets budgetalternativ sträcker sig till 2018 och av tabell 2.22 framgår beräkningen av de offentliga finanserna jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet är 1,0 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för 2016, ligger i nivå för 2017 och ligger 0,5 miljarder kronor högre 2018. Det finansiella sparandet i procent av BNP är detsamma som regeringens bedömning för perioden 2016–2019.

Tabell 2.22 Den offentliga sektorns finanser (FP)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 Offentlig sektors inkomster −24 025 −28 341 −28 748 Offentlig sektors utgifter −25 051 −28 362 −29 305

Finansiellt sparande +1 027 +21 +557

Staten +1 337 +311 +727 Ålderspensionssystemet −310 −290 −170 Kommunsektorn −0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) –0,9 % –0,5 % –0,0 % Källa: Folkpartiets partimotion 2015/16:3244.

De effekter som Folkpartiets budgetalternativ har på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.23. Kommunernas inkomster är lägre än i regeringens förslag eftersom motionärerna bl.a. avvisar förslag om utökade platser inom kommunal vuxenutbildning och förslaget om en professionsmiljard. Motionärerna avvisar också förslag som regleras över det generella statsbidraget, t.ex. kostnadsfri mammografi, avgiftsfri tandvård och sänkt högkostnadsskydd för personer över 85 år. Folkpartiet föreslår ett justerat reseavdrag i förhållande till regeringens förslag och reglerar detta inom utgiftsområde 25.

Tabell 2.23 Kommunsektorns finanser (FP)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018

Kommunernas inkomster −9 890 −8 910 −7 756

Kommunal inkomstskatt +446 +587 +831 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 −1 953 −2 494 −2 281 därav ekonomiska regleringar −253 −94 +319 Statsbidrag från övriga utgiftsområden −8 383 −7 003 −6 306

Utgifter −9 890 −8 910 −7 756 Finansiellt sparande i kommunsektorn −0 ±0 ±0

Källa: Folkpartiets partimotion 2015/16:3244.

Folkpartiets förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.24. Utgiftstaken är 16 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2016, 21 miljarder kronor

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

lägre 2017 och 31 miljarder kronor lägre 2018. Tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vänder sig Folkpartiet mot regeringens höjning av utgiftstaken då detta förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna som partierna inte ställer sig bakom. De fyra partierna har därför i sina respektive budgetmotioner föreslagit samma nivåer på utgiftstaken 2016–2018.

Tabell 2.24 Utgiftstak för staten (FP)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 Takbegränsade utgifter −25 807 −29 239 −30 306 Budgeteringsmarginal +9 807 +8 239 −694

Utgiftstak för staten −16 000 −21 000 −31 000

Källa: Folkpartiets partimotion 2015/16:3244.

I tabell 2.25 redovisas inkomster och utgifter på statens budget tillsammans med statens budgetsaldo i Folkpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna på statens budget är sammantaget 24,5 miljarder kronor lägre och utgifterna 25,8 miljarder kronor lägre 2016. Därmed är budgetsaldot ca 1,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2016 och statens lånebehov 1,3 miljarder kronor lägre. För 2017 och 2018 är budgetsaldot 0,3 miljarder kronor respektive 0,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.

Tabell 2.25 Statens budgetsaldo och statsskulden (FP)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018

Statsbudgetens inkomster −24 471 −28 928 −29 579

därav Beräkningstekniskt antagande ±0 ±0 ±0 om inkomster av försåld egendom

Statsbudgetens utgifter −25 807 −29 239 −30 306

därav Minskning av anslagsbehållningar 1 ±0 –210 –1 340 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statsbudgetens saldo +1 337 +311 +727

Statsskuld vid årets slut −1 337 −1 648 −2 375 1 Folkpartiet avvisar regeringens s.k. beräkningstekniska överföring till hushållen och redovisar detta som en avvikelse jämfört med regeringens förslag för 2017–2019 på raden Minskning av anslagsbehållningar. Källa: Folkpartiets partimotion 2015/16:3244.

Av tabell 2.26 framgår inkomsterna på statens budget i Folkpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är 18,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2016, vilket förklaras av att motionärerna

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

bl.a. vill avskaffa värnskatten, höja brytpunkten för statlig skatt och avvisar regeringens förslag om en avtrappning av jobbskatteavdraget och regeringens föreslagna uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är ca 3,8 miljarder kronor lägre än i regeringens budgetförslag för 2016 och ca 2,5 miljarder kronor lägre 2017 och 2018. Detta förklaras av Folkpartiets förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga upp till 20 år och av att man avvisar regeringens förslag om en särskild löneskatt för äldre. Även skatteintäkterna till följd av skatt på konsumtion och insatsvaror är lägre jämfört med regeringens förslag. Bakom denna nettosiffra ligger bl.a. att motionärerna avvisar regeringens förslag till höjd bensinskatt och att man föreslår en kemikaliskatt och en handelsgödselskatt.

Tabell 2.26 Statsbudgetens inkomster (FP)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 Direkta skatter på arbete −18 605 −23 846 −23 903 Indirekta skatter på arbete −3 825 −2 600 −2 470 Skatt på kapital −615 −325 +175 Skatt på konsumtion och insatsvaror −1 180 −2 470 −4 050

Offentliga sektorns skatteintäkter −24 225 −29 241 −30 248

Avgående poster, skatter till andra sektorer −446 −587 −831

Statens skatteintäkter −24 671 −29 828 −31 079

Periodiseringar ±0 ±0 ±0

Källa: Folkpartiets partimotion 2015/16:3244.

Folkpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken

Sänkta skatter för fler jobb

I motionen förordas ett antal skattesänkningar på arbete, vilket förväntas ha stor positiv påverkan på sysselsättningen, antalet arbetade timmar och konkurrenskraften. Folkpartiet vill avskaffa den s.k. värnskatten i två steg till 2017. Detta framhålls som en prioriterad åtgärd eftersom skatten straffar den som vill utbilda sig och jobba mycket. Vidare avvisas regeringens förslag om en uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Motionärerna vill samtidigt genomföra en höjning av skiktgränsen från 36 940 kronor per månad till 40 000 kronor per månad. Att fler jobbar längre upp i åldrarna är en avgörande del av arbetslinjen. I motionen avvisas därför regeringens förslag att införa en särskild löneskatt för äldre. I stället föreslås att åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

justeras ned i två steg under 2016–2017 för att även inkludera personer som vid kalenderårets ingång fyllt högst 63 år. RUT-avdraget har blivit en stor framgång vad gäller att öka människors makt över sin egen tid och att skapa vägar in på arbetsmarknaden. Motionärerna vill att avdraget utökas till att även omfatta flyttjänster. Vidare vill motionärerna värna avdragsrätten för gåvor.

Kunskap i skolan

Motionärerna ser med oro hur regeringen bryter mot den inslagna kunskapslinjen i svensk skolpolitik. Statliga medel används för kommunala uppgifter i stället för att prioritera skolans kunskapsuppdrag. För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för skolan. Ytterligare satsningar på skolan behövs, men mer resurser är inte tillräckligt för att förbättra resultaten. Även attityden till skolan och betydelsen av utbildning behöver ändras. Folkpartiet vill satsa resurser på en tioårig grundskola, höjda lärarlöner och fler karriärtjänster i utanförskapsområden. Lärlingsutbildningens attraktionskraft bör öka och i motionen avvisas därför regeringens förslag om en neddragning av lärlingsersättningen. I stället vill motionärerna se ytterligare medel till en höjd lärlingsersättning. Vidare vill motionärerna införa yrkesskola, dvs. en yrkesutbildning för vuxna motsvarande gymnasial nivå med stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande.

Bättre villkor för äldre

En viktig del i Folkpartiets ekonomiska politik är att göra det möjligt för fler äldre att fortsätta att delta i arbetskraften. Därför avvisar partiet regeringens skattehöjningar på äldres arbete samtidigt som det vill utöka jobbskatteavdraget för äldre. Att öka äldres självbestämmande och makt över sin vardag är en central uppgift för äldrepolitiken. Ett sätt att förverkliga detta är att äldre som får del av omsorgstjänster själva ska få mer att säga till om när det gäller maten och måltiderna, varför en laga-mat-garanti bör införas. Motionärerna vill se en kompetenssatsning som bygger vidare på erfarenheterna från det s.k. Omvårdnadslyftet och avvisar regeringens förslag till satsning som ska ersätta Omvårdnadslyftet. Motionärerna framhåller vidare att bostadstillägget har en avgörande betydelse för att förbättra ekonomiskt svaga pensionärers livssituation och de vill därför höja ersättningsnivån i tillägget.

Fler bostäder

Folkpartiet avvisar regeringens förslag att återinföra byggsubventioner till byggföretag och framhåller att statliga byggstöd inte kommer att medföra ett ökat byggande på sikt utan endast en misshushållning av skattebetalarnas pengar. Folkpartiet vill i stället se enklare regler och kortare planprocesser för att öka bostadsbyggandet. Dagens regelverk hämmar konkurrensen inom byggsektorn, vilket leder till högre produktionskostnader och dyrare bostäder.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

För att öka byggtakten vill motionärerna införa en snabbhetspremie till de kommuner som har korta handläggningstider eller framgångsrikt förkortar dem för plan- och bygglovsärenden. På motsvarande sätt bör det också införas sanktionsavgifter för de kommuner som inte följer de tidsgränser för plan- och byggärenden som föreskrivs i lag. När en person av skatteskäl väljer att inte sälja sin bostad skapar det inlåsningsproblem och förvärrar bostadsbristen. Inlåsningen drabbar både företag som försöker rekrytera och enskilda. Bristen på rörlighet och bostäder uppskattas enligt motionen leda till ca 15 000 fler arbetslösa i Sverige. Därför föreslås att uppskovstaket för reavinster vid fastighetsförsäljning och räntan på den uppskjutna reavinstbeskattningen avskaffas.

Klimatinvesteringar för jobb och tillväxt

Det behövs en liberal klimatpolitik för att övervinna miljöproblemen, hejda klimatförändringarna och klara jobben och tillväxten. Motionärerna vill se lägre skatt på jobb och höja olika former av miljö- och klimatpåverkande skatter. Miljöpåverkan från transportsektorn måste minska och det krävs åtgärder för att nå målet om en fossilfri fordonsflotta. Flera åtgärder räknas upp i motionen, t.ex. att fordonsskatt ska betalas bl.a. utifrån fordonets koldioxidutsläpp per kilometer. I motionen föreslås också en omvänd miljöbonus där bilar som enligt dagens regelverk inte är berättigade till en miljöbilspremie får en förhöjd fordonsskatt under de första fem åren. Regeringens förslag om en supermiljöbilspremie avvisas. Folkpartiet vill vidare se en utbyggnad av laddinfrastruktur. Enligt Folkpartiet bör olika former av subventioner för användningen av fossila bränslen successivt fasas ut. Sverige har tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el en säker och effektiv energiproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser. I motionen vill man därför stegvis avskaffa effektskatten under perioden 2016–2018. Det finns en stor potential att fortsätta bygga ut förnyelsebara energislag men detta bör inte ske genom kortsiktiga bidrag. I motionen avvisas därför flera av regeringens förslag på ökade anslag till olika investeringsstöd. Marknadsetableringen för produktionsanläggningar för solenergi bör underlättas genom att fastighetsskatten helt tas bort för sådana anläggningar. I stället för regeringens förslag på klimatinvesteringar vill motionärerna att medel endast ska gå till de insatser som har störst klimateffekt. För att få bort farliga kemikalier i konsumentprodukter föreslås en ökad marknadstillsyn och en skatt på elektronik som innehåller miljöfarliga kemikalier, den s.k. kemikalieskatten som initierades under alliansregeringen.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Stärkt försvar

Svensk försvarspolitik måste ställas om eftersom hotbilden i Östersjöområdet har förstärkts kraftigt. För att öka försvarsförmågan vill motionärerna se höjda årliga anslag och en förstärkning av förbandsverksamheten. Vidare bör Försvarsmaktens möjligheter till materielanskaffning förstärkas och försvarets personalförsörjning ses över. Motionärerna förordar ett försök med allmän värnplikt 2016 för att komplettera den rekrytering av soldater som sker på frivillig väg. Satsningar på försvaret ska prioriteras och försvarsförmågan behöver stärkas genom ett svenskt Natomedlemskap. Målet är en anslutning till Nato under innevarande mandatperiod.

Ytterligare prioriterade områden: flykting- och asylmottagandet

De pågående flyktingströmmarna saknar motstycke i modern tid, vilket ställer krav på EU och Sverige. Motionärerna vill se fler lagliga vägar in i EU, såsom asylvisum och avskaffat transportörsansvar. Det behövs också en mer varaktig lösning inom EU för att dela ansvaret för flyktingmottagandet. I den rådande akuta situationen behöver alla länder göra mer, även Sverige. Folkpartiet anser att Sverige ska öka antalet kvotflyktingar. Mottagningssystemet är ansträngt och måste dimensioneras och reformeras därefter. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande och staten ska ytterst kunna ålägga kommuner att ta emot fler nyanlända. För att ge kommunerna bättre förutsättningar måste också det statliga stödet till kommunerna öka. Folkpartiet vill till skillnad från regeringen behålla men reformera det prestationsbaserade stödet till kommuner som tar emot många nyanlända i förhållande till sin folkmängd. I motionen förordas ökat statligt stöd till kommuner som tar emot nyanlända och ensamkommande barn, men också ökade resurser när det gäller boende och skola. Stödboenden bör införas som placeringsform för ensamkommande flyktingbarn. För att klara av ett ökat asylmottagande måste det finnas en politik som erbjuder människor verkliga möjligheter att komma in i det svenska samhället. Rätt hanterat blir dagens asylmottagande en tillgång för Sverige. För att öka jobbchanserna vill motionärerna se utökade RUT-tjänster och ett slopat vårdnadsbidrag. Skolgången för nyanlända elever behöver förbättras, varför motionärerna vill avsätta medel för en yrkesskola med arbetsplatsförlagt lärande och resurser för extra undervisning i svenska.

Kristdemokraternas riktlinjer

I partimotion 2015/16:3244 av Andreas Carlson m.fl. (KD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Kristdemokraterna anför i sin budgetmotion att en förutsättning för att den ekonomiska politiken ska fungera bra på lång sikt är att det råder ordning och reda i statens och det offentligas ekonomi och att det inte går att bedriva en politik med ständiga underskott och en växande statsskuld. Därför är det enligt motionärerna viktigt med regler för finanspolitiken som står fast över tid och över regeringsskiften. Motionärerna anser att i ett läge där de offentliga finanserna inte medger några ofinansierade reformer måste man brett se över hur man kan hitta finansiering för prioriterade reformer. De budgetförstärkningar som behövs under kommande år bör till övervägande del ske genom intäktsökningar men det kommer också att vara nödvändigt att begränsa utgiftsökningarna. Budgetförstärkningarna får dock inte genomföras genom att dra ned på välfärdens kärnverksamheter eller genom skattehöjningar som sammantaget slår mot sysselsättningen och företagsklimatet. Motionärerna vill se en grön skatteväxling där inkomstförstärkningar genom höjda skatter i så stor utsträckning som möjligt tas ut genom att öka beskattningen av miljö-, klimat- eller hälsofarlig verksamhet och konsumtion samtidigt som skatten på arbete sänks. I Kristdemokraternas budgetmotion avvisas en stor del av regeringens förslag till skattehöjningar, t.ex. avtrappat jobbskatteavdrag, särskild löneskatt för äldre och förändringar i RUT- och ROT-avdraget. Motionärerna vill att unga ska få tjäna upp till en halv miljon skattefritt och vill se en sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar upp till 22 år. Av tabell 2.27 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet är i huvudsak detsamma som vad regeringen redovisar för 2016–2019, liksom det finansiella sparandet i procent av BNP.

Tabell 2.27 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Offentlig sektors inkomster −24 777 −28 212 −29 252 −30 242 Offentlig sektors utgifter −24 778 −28 235 −29 230 −30 846

Finansiellt sparande +1 +23 −22 +604

Staten +201 +313 +218 +804 Ålderspensionssystemet −200 −290 −240 −200 Kommunsektorn ±0 ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) –0,9 % –0,5 % –0,0 % 0,3 % Källa: Kristdemokraternas partimotion 2015/16:2512.

De effekter som Kristdemokraternas budgetförslag har på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.28. Den kommunala inkomstskatten beräknas till ett lägre belopp i förhållande till regeringens förslag, vilket i huvudsak beror

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

på förslaget om att unga ska kunna få tjäna en halv miljon kronor skattefritt. Motionärerna reglerar detta inom det generella statsbidraget inom utgiftsområde 25.

Tabell 2.28 Kommunsektorns finanser (KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Kommunernas inkomster −771 −1 880 −2 180 −2 180

Kommunal inkomstskatt −13 500 −13 500 −13 500 −13 500 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 +12 729 +11 620 +11 320 +11 320 därav ekonomiska regleringar +229 −780 −1 080 −1 080 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0 ±0

Utgifter −771 −1 880 −2 180 −2 180 Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 ±0 ±0 ±0

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2015/16:2512.

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.29. Utgiftstaken är 16 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag 2016, 21 miljarder kronor lägre 2017 och 31 miljarder kronor lägre 2018. Tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet vänder sig Kristdemokraterna mot regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken då detta förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningar som partierna inte ställer sig bakom. De fyra partierna har därför i sina respektive budgetmotioner föreslagit samma nivåer på utgiftstaken 2016–2018. Till skillnad från regeringen som i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen lämnar förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret 2018 och endast gör en bedömning av utgiftstakets nivå 2019, lämnar Kristdemokraterna också förslag till utgiftstak för 2019. Detta är 74 miljarder kronor lägre än regeringens bedömning.

Tabell 2.29 Utgiftstak för staten (KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Takbegränsade utgifter −11 478 −15 025 −15 970 −17 546 Budgeteringsmarginal −4 522 −5 975 −15 030 −56 454

Utgiftstak för staten −16 000 −21 000 −31 000 −74 000

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2015/16:2512.

I tabell 2.30 redovisas inkomster och utgifter på statens budget tillsammans med statens budgetsaldo i Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna på statens budget är sammantaget 11,3 miljarder kronor lägre och utgifterna 11,5 miljarder kronor lägre 2016.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Därmed är budgetsaldot ca 0,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2016 och statens lånebehov 0,2 miljarder kronor lägre. För 2017–2019 är budgetsaldot mellan 0,2 och 0,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Tabell 2.30 Statens budgetsaldo och statsskulden (KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019

Statsbudgetens inkomster −11 277 −14 712 −15 752 −16 742

därav Beräkningstekniskt antagande ±0 ±0 ±0 ±0 om inkomster av försåld egendom

Statsbudgetens utgifter −11 478 −15 025 −15 970 −17 546

1 därav Minskning av anslagsbehållningar ±0 –210 –1 340 –5 950 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 ±0

Statsbudgetens saldo +201 +313 +218 +804

Statsskuld vid årets slut −201 −514 −732 −1 536 1 Kristdemokraterna avvisar regeringens s.k. beräkningstekniska överföring till hushållen och redovisar detta som en avvikelse jämfört med regeringens förslag för 2017–2019 på raden Minskning av anslagsbehållningar. Källa: Kristdemokraternas partimotion 2015/16:2512.

Av tabell 2.31 framgår inkomsterna på statens budget i Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är 20,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2016. Detta förklaras bl.a. av motionärernas förslag om att unga och nyanlända ska kunna tjäna upp till en halv miljon skattefritt och att man avvisar en stor del av regeringens förslag till skattehöjningar. Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är ca 9,5 miljarder kronor lägre 2016 än i regeringens förslag och ökar till ca 11 miljarder kronor varje år under perioden 2017–2019, vilket bl.a. beror på motionärernas förslag om att sänka arbetsgivaravgiften för unga upp till 22 år och på att man avvisar regeringens förslag om en särskild löneskatt för äldre. Skatteintäkterna till följd av skatt på konsumtion och insatsvaror är högre jämfört med regeringens förslag. Bakom denna nettosiffra ligger bl.a. att motionärerna delvis avvisar regeringens förslag till höjd bensinskatt och att man vill införa nya skatter på kemikalier, sopförbränning och kreosot.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Tabell 2.31 Statsbudgetens inkomster (KD)

Miljoner kronor Avvikelse från regeringens förslag 2016 2017 2018 2019 Direkta skatter på arbete −20 300 −21 530 −21 530 −21 530

Avgående poster, skatter till andra sektorer +13 500 +13 500 +13 500 +13 500

Statens skatteintäkter −10 977 −14 412 −15 552 −16 542

Periodiseringar ±0 ±0 ±0 ±0

Statens skatteinkomster −10 977 −14 412 −15 552 −16 542

Övriga inkomster −300 −300 −200 −200

Statsbudgetens inkomster −11 277 −14 712 −15 752 −16 742

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2015/16:2512.

Kristdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Större valfrihet för familjer

Kristdemokraterna vill erbjuda familjer mer tid för barnen och en större valfrihet. Motionärerna vill i motsats till regeringen behålla jämställdhetsbonusen och införa en skyldighet för alla kommuner att erbjuda vårdnadsbidrag som ett sätt att öka familjers valfrihet. Familjer med svag ekonomi ska prioriteras och det särskilda bidraget för hemmavarande barn i bostadsbidraget bör därför höjas.

Fler jobb och mer företagande

Kristdemokraternas ekonomiska politik ger förutsättningar för människor att bygga goda relationer och att gå från utanförskap till arbete. Inriktningen på politiken bör därför vara att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, skapa större frihet för familjer och förbättra förutsättningarna för företagande och det civila samhället. Välfärdstjänsterna ska vara väl fungerande och gemensamt finansierade. Resurser till välfärden skapas huvudsakligen genom att fler kommer i arbete. Grunden för en fungerande arbetsmarknadspolitik är att bryta utanförskapet för svaga grupper, däribland unga arbetslösa och utrikes födda. Kristdemokraterna vill öka det faktiska jobbdeltagandet genom att erbjuda unga under 25 år att tjäna upp till en halv miljon skattefritt. Vidare vill man se en sänkt arbetsgivaravgift för unga upp till 22 år för att sänka trösklarna till arbete. Fler som arbetar längre har många positiva effekter, både för den enskilde och för ekonomin. Motionärerna vill att fler äldre ska fortsätta att arbeta längre genom att sänka åldern för det förhöjda jobbskatteavdraget med ett år, dvs. 64

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

år, och avvisar regeringens förslag att återinföra den särskilda löneskatten för äldre. För att det ska löna sig att gå från utanförskap till arbete vill motionärerna införa ett nystartsavdrag, som är ett förstärkt jobbskatteavdrag för personer som har varit långtidsarbetslösa. För samma målgrupp förordar man även matchningsanställningar som ett komplement till andra insatser i jobb- och utvecklingsgarantin. RUT- och ROT-avdragen har skapat många nya jobb och motionärerna motsätter sig därför regeringens halvering av RUT-avdraget. I stället vill man utöka avdraget till att även omfatta andra tjänster som tvättabonnemang och it. Vidare vill man sänka momsen för enklare lagningar av cyklar, kläder och skor. För att jobben ska bli fler behövs också ett gynnsamt företagsklimat. Därför läggs flera förslag om regelförenklingar, ökad tillgång på riskkapital och konkurrenskraftiga skatter.

Fler bostäder och infrastruktur för hela Sverige

En av orsakerna till den bristande rörligheten på bostadsmarknaden är skatternas utformning, däribland de s.k. flyttskatterna. Motionärerna vill att taket för uppskov med reavinstskatten tas bort vid köp av en ny bostad och även att uppskovsräntan ska kunna betalas senare. När det gäller infrastruktur är goda kommunikationer en förutsättning för att hela Sverige ska ha en tillväxt som ger fler jobb och ökat välstånd. Järnvägen är ett klimateffektivt transportslag som behöver rustas upp, i första hand genom investeringar i drift och underhåll av befintliga anläggningar. Motionärerna vill även avsätta resurser till investeringar i väg- och järnvägsunderhåll på landsbygden.

Bättre integration

Kristdemokraterna värnar en migrationspolitik som bygger på öppenhet, respekt för asylrätten och möjlighet för barnfamiljer att återförenas. Samtidigt måste Sverige med kraft verka för att fler länder inom EU tar ansvar och medverkar i ett humant flyktingmottagande. En generös migrationspolitik ställer också krav på en väl fungerande integrationspolitik med fler jobb och bostäder och en bättre skola. I motionen redovisas flera reformer för att öka incitamenten till arbete, t.ex. ett nytt etableringsavdrag för nyanlända som kommer i arbete samtidigt som etableringsersättningen sänks något. Kristdemokraterna vill också höja ersättningsnivån för de kommuner som tar emot flest nyanlända. Bostadsbristen drabbar nyanlända på flera sätt och för att minska den akuta situationen anser motionärerna bl.a. att Migrationsverket bör ha rätt att själva äga boenden för asylsökanden. Vidare behövs en jämnare fördelning mellan landets kommuner av såväl nyanlända som asylsökande. För att bryta trångboddheten behöver lagen om eget boende (EBO) ses över och ekonomiska styrmedel användas. Kristdemokraterna anser att ensamkommande barn och unga främst bör placeras i familjehem. Många barn placeras i HVB-hem trots att de inte alltid har behov av sådant stöd.

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

Alternativa boendeformer bör finnas och motionärerna välkomnar därför regeringens förslag om att inrätta stödboenden. Flera reformer föreslås för att öka förutsättningarna för en bättre utbildning för nyanlända, exempelvis sfi med yrkesintroduktion/praktik, som i dag är en försöksverksamhet på regional nivå, och att erbjuda lärare kompetens inom svenska som andra språk för att uppnå kunskapsmålen hos elever med svenska som andraspråk.

Vård och omsorg

En av de viktigaste principerna för svensk hälso- och sjukvård är att befolkningen ska få vård på lika villkor. Trots detta är skillnaderna i medicinska resultat och kvalitet mellan landstingen oacceptabla enligt motionärerna. Vårdens ersättningssystem måste moderniseras och på längre sikt krävs ett statligt ansvar för sjukhusvården för att åstadkomma ett bättre resursutnyttjande. Kristdemokraterna vill se en förbättrad samordning och tillgänglighet för att åstadkomma kortare vårdköer och en mer sammanhållen vårdkedja. Detta är en fortsättning på den tidigare tillgänglighetsreformen, den s.k. kömiljarden. Vidare behöver goda resultat inom förebyggande och rehabiliterande insatser premieras. Barn och unga som lider av eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa är ett prioriterat område för Kristdemokraterna. Motionärerna vill öka tillgängligheten till den s.k. första linjens psykiatri, dvs. primärvården, elevhälsan och ungdomsmottagningarna. Vidare vill man också avsätta medel till insatser inom elevhälsan och införa handlingsplaner för hur man ska arbeta förebyggande i denna del. Vården av äldre har länge varit en prioriterad fråga för Kristdemokraterna, men mer behöver göras enligt motionen. Regeringens förslag att höja maxtaxan i hemtjänsten avvisas. Vidare vill Kristdemokraterna förlänga omvårdnadslyftet för att stärka kompetensen hos personalen inom äldreomsorgen. Det behövs investeringsstöd för att öka tillgången till bostäder och partiet vill därför avsätta medel för en äldreboendegaranti. Det sociala innehållet i äldreomsorgen är viktigt och man vill därför avsätta medel till kommunerna för att ta fram program för detta ändamål.

En skola där ingen lämnas efter

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och att stimulera elevernas intellektuella utveckling. För att vända trenden med fallande kunskapsresultat vill Kristdemokraterna se ett förstärkt stöd till elever med särskilda behov, kompletterande utbildning för lärare och stärkt elevhälsa. Läraryrkets attraktivitet måste stärkas, bl.a. genom en förbättrad arbetssituation och höga löner till bra lärare. Motionärerna anser att alla elever som har behov av särskilt stöd ska få tillgång till det i skolan och förordar därför fler behöriga speciallärare som det under lång tid har varit brist på.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

För att stödja språkutvecklingen hos nyanlända och elever med svenska som andraspråk föreslås i motionen att fler lärare får behörighet i ämnet, men även riktade karriärtjänster till utsatta områden. Kristdemokraterna vill också tillföra resurser till fritidsverksamheten för att minska barngruppernas storlek. Med en förbättrad kvalitet är det rimligt att höja taket i maxtaxan för hushåll med högst inkomster.

Det civila samhället

Kristdemokraternas vill stärka det civila samhällets ställning och se en mer självständig ideell sektor. Det gåvoskatteavdrag som allianspartierna införde ökade organisationernas självständighet. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag om slopat gåvoskatteavdrag och förordar i stället ett utökat gåvoskatteavdrag, och års- och ansökningsavgifterna bör tas bort.

Klimat, miljö och landsbygd

Målet för den svenska miljöpolitiken måste vara att bromsa klimatförändringarna genom minskade utsläpp av koldioxid. I motionen förordas fortsatt stöd till investeringar i laddinfrastruktur i Sverige. Det är en förutsättning för att uppmuntra konsumenter att köpa laddhybrider och elbilar. Jordbruket är centralt för sysselsättningen på landsbygden och inom livsmedelssektorn. Kristdemokraterna vill därför stärka mjölkböndernas konkurrenskraft genom att ändra det s.k. beteskravet för mjölkkor i lösdriftsbesättningar. De nuvarande reglerna om beteskrav hindrar mjölkbönder att ansöka om betesstöd från EU. Kristdemokraterna vill se en grön skatteväxling där höjd skatt på miljöstörande verksamhet eller kemikalier växlas mot lägre skatt på arbete. Regeringens förslag på en kraftig höjning av bensin- och dieselskatten, utan att samtidigt sänka på arbete, försvårar för människor som lever i lands- och glesbygd, varför det delvis avvisas. I stället föreslås en lägre höjning och samtidigt en höjd milersättning för arbetsresor för att underlätta arbetspendling.

2.3 Övriga motioner

Sysselsättningsmål

I motion 2015/16:3056 av Fredrik Malm m.fl. (FP) anförs att regeringens arbetslöshetsmål riskerar att missa avgörande delar för att kunna identifiera och bekämpa utanförskap. En regering vägledd av ett arbetslöshetsmål kan hävda att den förda politiken för oss närmare målet trots att det samtidigt innebär att sysselsättningen inte växer annat än försumbart, att sjukskrivningarna ökar och att fler blir förtidspensionerade. I stället borde politiken verka för att så många som möjligt ska få bidra och komma i arbete. Därför anser motionärerna att regeringen borde styra efter ett nytt och riktigt

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

sysselsättningsmål för Sverige som skulle utformas som andelen av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatt. Motionärerna föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen.

Ramverk som garanterar stabila och starka statsfinanser

I motion 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) anförs att Sverige ska bli ett mer dynamiskt, miljövänligt och sammanhållet land. Stora statliga och stelbenta strukturer kan ersättas av en ekonomi där nya företag och jobb växer fram underifrån. Ordning och reda i statens finanser är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar och en viktig förklaring till Sveriges starka ekonomiska position. Enligt motionärerna kan både trygghetssystem, välfärd och jobbskapande säkras genom starka statsfinanser. Motionärerna anser att Sverige bör fortsätta att värna de ramverk som garanterar stabila och starka statsfinanser och föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2.4 Kompletterande information

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Riksbanken

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 28 oktober 2015 finns en ny prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet har reviderats upp något för 2015–2017. Riksbankens bedömning för 2018 är ett finansiellt sparande på –0,1 procent av BNP, vilket ska jämföras med regeringens bedömning om balans samma år. Riksbanken konstaterar i rapporten att det är för tidigt att bedöma vilka makroekonomiska effekter den ökade invandringen för med sig och att man följer utvecklingen noga och att prognoserna successivt kommer att justeras. På kort sikt framför Riksbanken att den ökade asylinvandringen kan innebära positiva effekter för tillväxten i form av både högre privat och offentlig konsumtion. Den ökade offentliga konsumtion som krävs för att tillgodose behoven ökar samtidigt de offentliga utgifterna. På längre sikt är ett ökat antal personer i den arbetsföra befolkningen positivt då arbetskraftsutbudet och därmed sysselsättningen kan växa mer. Riksbanken konstaterar dock att osäkerheten är stor om hur snabbt de nyanlända kan komma in i arbetskraften och i sysselsättning.

Riksgäldskontoret

I Riksgäldskontorets senaste prognos över statens lånebehov räknar myndigheten med att lånebehovet kommer att uppgå till 45 miljarder kronor 2015, vilket ska jämföras med regeringens bedömning på 36 miljarder kronor. Detta är en minskning med 25 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Minskningen beror enligt myndigheten på bl.a. högre skatteinkomster. För 2016 och 2017 beräknas lånebehovet bli 33 respektive 47

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

miljarder kronor, vilket kan jämföras med regeringens bedömning på 10 respektive 8 miljarder kronor. I Riksgäldskontorets prognos ligger bl.a. ökade utgifter för migration, stigande räntor på statsskulden, socialförsäkring och avgiften till EU som innebär att de totala utgifterna beräknas växa något snabbare än skatteinkomsterna, trots en relativt god konjunktur. Riksgäldskontorets prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP är också lägre jämfört med regeringens bedömning för 2016 och 2017. Enligt Riksgäldskontorets prognos beräknas statsskulden för åren 2015– 2017 motsvara 35 procent av BNP, vilket ska jämföras med regeringens bedömning att statsskulden i procent av BNP kommer att minska mellan 2015–2017 och uppgå till ca 31 procent 2017.

EU-kommissionens höstprognos 2015

EU-kommissionen har i sin höstprognos från den 5 november 2015 reviderat ned sin prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2016 med tre tiondelar i förhållande till sin prognos från i maj och räknar nu med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir –1,3 procent. För 2017, som är ett nytt prognosår, räknar kommissionen med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir –1,2 procent. Det strukturella sparandet kommer fortsatt att ligga runt – 1,0 procent under prognosperioden. Maastrichtskulden kommer enligt prognosen att ligga på drygt 43 procent i slutet av 2018. Kommissionen har i sin prognos tagit hänsyn till Migrationsverkets prognos från oktober 2015 och framhåller att de största riskerna för en sämre utveckling av de offentliga finanserna är relaterade till högre kostnader som är förknippade med migrationen och sjukförsäkringen.

OECD:s prognos från november 2015

I OECD:s Economic Outlook som publicerades den 9 november 2015 reviderar OECD ned sin prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 med en tiondel i förhållande till sin prognos från i juni 2015 och räknar nu med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir – 0,6 procent. För 2017, som är ett nytt prognosår, räknar man med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir –0,3 procent. OECD anger att en särskild utmaning för Sverige är att integrera den ökande strömmen av flyktingar i det svenska samhället och den svenska ekonomin.

Migrationsverkets prognos oktober 2015

Den 22 oktober 2015 presenterade Migrationsverket en ny verksamhets- och kostnadsprognos. Av prognosen framgår att kostnaderna för flyktingmottagandet beräknas öka från 31 till 60,2 miljarder kronor under 2016, dvs. en ökning med 29,2 miljarder kronor jämfört med prognosen från juli månad. Beräkningen bygger på huvudscenariot för 2016 med 135 000

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

asylsökande varav 24 000 ensamkommande barn. Prognosen för 2017 är att kostnaderna, jämfört med juliprognosens antagande, ökar med 41 miljarder kronor till 73 miljarder kronor. Enligt Migrationsverket bedöms osäkerheten i prognosen som mycket stor.

Insatser med anledning av flyktingkrisen

Regeringen har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna gjort en överenskommelse om insatser med anledning av flyktingkrisen (23 oktober 2015).

2.5 Utskottets ställningstagande

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Finanspolitikens inriktning

Ordning och reda i de offentliga finanserna är en förutsättning för fler jobb och en hållbar finansiering av välfärden. När underskottet i de offentliga finanserna uppgick till 75 miljarder kronor 2014 hade de successivt försämrats sedan inledningen av finanskrisen 2008. Omfattande ofinansierade skattesänkningar som den förra regeringen genomförde trots att konjunkturläget förbättrades var inte en hållbar politik. Utskottet ställer sig därför bakom att regeringen sedan dess lagt om finanspolitiken i en mer ansvarsfull inriktning där samtliga nya reformer varit fullt ut finansierade. Tillsammans med en förbättrad svensk konjunktur bidrar omläggningen av finanspolitiken till att underskottet i de offentliga finanserna halveras 2016 i förhållande till 2014, för att sedan trendmässigt stärkas under prognosperioden. Utskottet noterar även att statens budgetsaldo förväntas förstärkas under prognosperioden och att underskottet beräknas bli betydligt lägre än tidigare år. Statsskulden vid årets slut beräknas som andel av BNP till drygt 32 procent 2016 för att sedan sjunka till 27 procent 2019. Liksom regeringen kan utskottet därmed konstatera att marginalerna till gränsvärdena i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande och korrigerande delar är goda.

Budgetpolitiska mål

Regeringen bedömer att det finansiella sparandet tydligt avviker från överskottsmålets nivå på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Mot bakgrund av att den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg samtidigt som den finansiella nettoförmögenheten är positiv delar utskottet regeringens bedömning att sparandet kan återföras mot målet i en takt som tar hänsyn till att det fortfarande finns lediga resurser i ekonomin utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Trots den tydliga avvikelsen från målet är det inte lämpligt att bedriva en kraftigt åtstramande finanspolitik för att nå 1 procents sparande redan under mandatperioden. Därför delar utskottet regeringens bedömning att det kommer att ta ytterligare

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

några år innan målet nås. Utskottet vill liksom regeringen betona att om en allvarlig störning skulle drabba ekonomin riskerar återgången mot målet att förskjutas ytterligare framåt i tiden. Regeringen tar sig i budgetpropositionen an de utmaningar som Sverige står inför med en ansvarsfull ekonomisk politik, som i stället för nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar innebär tydliga prioriteringar för att åstadkomma utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar. Även om nivån på det finansiella sparandet i allianspartiernas respektive budgetalternativ inte skiljer sig nämnvärt från regeringens, noterar utskottet att partierna talar om nedskärningar på ungefär 25 miljarder kronor utöver det som konkret presenteras i de respektive budgetmotionerna för att nå 1 procents överskott under nästa mandatperiod. Sverigedemokraternas budgetalternativ resulterar också i ett finansiellt sparande som är på samma nivå som i regeringens förslag. Utskottet anser dock att de kraftiga besparingar inom såväl migrations- som integrationspolitiken som Sverigedemokraternas budgetalternativ bygger på är oacceptabla och orealistiska. När det gäller utgiftstaket noterar utskottet att den nivå på 1 332 miljarder kronor som föreslås för det tredje tillkommande året 2018 medger en utgiftsökning under mandatperioden som möjliggör de reformer som prioriteras i propositionen. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till utgiftstak för 2016, 2017 och 2018. Utskottet noterar att budgeteringsmarginalen 2018 är 4,6 procent av takbegränsade utgifter, dvs. något högre än den minsta storlek som enligt regeringen bör finnas som säkerhetsmarginal. Utskottet håller med regeringen om att ett utrymme under utgiftstaket inte i sig betyder att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Om det ska kunna genomföras några reformer på utgiftssidan måste dessa först stämmas av mot målet för det finansiella sparandet och mot de inkomstförstärkningar som i så fall kan komma att krävas. Utskottet vill understryka att utrymmet för reformer på utgiftssidan kommer att begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som under åren framöver behöver tas i anspråk för oförutsedda ökningar, t.ex. av volymer i de rättighetsstyrda transfereringssystemen.

Ökningen av antalet personer som söker asyl i Sverige

Sedan regeringen lämnade budgetpropositionen till riksdagen i september 2015 har antalet personer som söker asyl i Sverige ökat kraftigt, vilket innebär att utmaningarna för det svenska asylsystemet är mycket stora. Utskottet konstaterar att sex av åtta riksdagspartier i slutet av oktober 2015 gjort en överenskommelse om insatser med anledning av flyktingkrisen. Utskottet har under sin behandling av budgetpropositionen tagit del av Migrationsverkets prognos från oktober 2015 över kostnaderna för flyktingmottagandet. Utskottet har också fått information av finansministern om utvecklingen sedan propositionen lämnades till riksdagen. Det råder enligt utskottet ingen tvekan om att antalet asylsökande kommer att skilja sig från de

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

bedömningar som regeringen redovisat i budgetpropositionen. Samtidigt vill utskottet understryka att prognososäkerheten är stor, vilket Migrationsverket också framhållit, och att det i dagsläget därför är svårt att bedöma storleksordningen på antalet asylsökande och därmed också effekterna på de offentliga finanserna. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det inte nu vore lämpligt att revidera bedömningarna i syfte att låta riksdagens budgetbeslut baseras på ett annat underlag än prognoserna i budgetpropositionen. Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att regeringen följer utvecklingen noggrant, gör en samlad bedömning av olika alternativ och har hög beredskap att vidta åtgärder för att skapa ordning och reda i mottagandet och dämpa kostnadsökningarna. Den ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) som regeringen överlämnade till riksdagen den 12 november 2015 välkomnas och utskottet noterar att det finns ett brett stöd bland riksdagens partier för de åtgärder som presenteras där. Mot bakgrund av att regeringen lagt om finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning och att underskotten i de offentliga finanserna därmed halverats sedan 2014, finns det goda förutsättningar för regeringen att möta denna exceptionella situation med lämpliga åtgärder. Statsskulden är också relativt låg och marginalerna till gränsvärdena i stabilitets- och tillväxtpakten är goda. Avslutningsvis vill utskottet påminna om de budgetpolitiska mål som utgör restriktionerna i den statliga budgetprocessen. Utskottet har inget att invända mot regeringens bedömning att återgången mot målet för det finansiella sparandet riskerar att förskjutas ytterligare framåt i tiden om en allvarlig störning skulle drabba ekonomin. När det gäller beslutade utgiftstak konstaterar utskottet att budgetlagen innehåller bestämmelser om att regeringen ska vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder, om det finns en risk för att beslutat utgiftstak kommer att överskridas.

Transparens och tydlighet vid redovisning av budgeteffekter

Öppenhet och tydlighet i redovisningen av budgeteffekter är centralt när riksdagen ska ta ställning till förslag om statens budget. Det har utskottet framhållit vid flera tillfällen tidigare och det var mot den bakgrunden som utskottet i våras också välkomnade regeringens avsikt att i 2016 års ekonomiska vårproposition återkomma med en tydligare redovisning av effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik. Det är enligt utskottets mening lika viktigt att de tabeller regeringen presenterar i de ekonomiska propositionerna är tydliga och transparenta, som att budgeteffekter beräknas på ett tydligt och transparent sätt. Därför ser utskottet framför sig att regeringens utvecklingsarbete också omfattar en översyn av de tabeller som används i de ekonomiska propositionerna. Utskottet skulle välkomna ett samarbete med Regeringskansliet i syfte att få en redovisning i de ekonomiska propositionerna som bättre tillgodoser riksdagens behov av beslutsunderlag.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Inriktningen på den ekonomiska politiken

Utskottet delar regeringen syn att Sverige ska vara ett land som håller ihop. För att alla som bor här ska kunna nå sin fulla potential behöver klyftorna mellan samhällsklasser, kvinnor och män, land och stad minska. Politiken ska därför präglas av ett jämställdhetsperspektiv och en feministisk grundsyn som integreras i all verksamhet. För att möta de utmaningar som Sverige står inför behövs investeringar i fler jobb, bostäder, klimatomställning och infrastruktur, kunskap och konkurrenskraft och i välfärd och jämställdhet. Budgetpropositionen för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Investeringar i jobb

Utskottet håller med regeringen om att ett tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar ska öka så att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Utskottets står bakom regeringens jobbagenda med framtidsinvesteringar i bostäder, infrastruktur, näringspolitik och kunskapsreformer. Genom dessa investeringar stärks Sveriges konkurrenskraft och förutsättningar skapas för fler jobb och en långsiktigt hög och hållbar tillväxt. Samtliga oppositionspartier riktar kritik mot regeringens föreslag till skattehöjningar och framhåller bl.a. att de försvårar och fördyrar jobbskapande och leder till en minskad sysselsättning. Utskottet menar att det är minst lika viktigt att väga in vad skatterna används till och konstaterar att de föreslagna skattehöjningarna ska användas för investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur, kunskap, kompetens och välfärdstjänster, vilket är ett mer effektivt sätt att skapa jobb, tillväxt och jämställdhet än vad skattesänkningar är. Utskottet välkomnar regeringens tydliga prioriteringar och omprioriteringar för att åstadkomma utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar i stället för nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar. Ineffektiva åtgärder som t.ex. jämställdhetsbonusen och systemet med etableringslotsar slopas. De intäktsförstärkningar som regeringen föreslår, bl.a. ett avtrappat jobbskatteavdrag för dem med höga inkomster, höjda skatter på drivmedel och begränsningen av ROT-avdraget, grundar sig dessutom på de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen ställde sig bakom våren 2015. Utskottet står bakom de satsningar som regeringen vill göra för att lösa bostadsbristen. Utskottet anser att regeringens föreslagna investeringar i en aktiv näringsoch innovationspolitik, genom ökade resurser till exportfrämjande, nyindustrialisering, innovationer och ett reformerat statligt riskkapital, har betydande potential att stärka tillväxten av jobb i hela landet. Utskottet har samma utgångspunkt som regeringen om att alla människors kompetens ska tas till vara så länge de vill och kan arbeta. För att både äldre och yngre, kvinnor och män, ska kunna arbeta i större utsträckning krävs att

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

de har förutsättningar för att göra det, varför utskottet välkomnar regeringens investeringar i välfärden som bidrar till att öka antalet arbetade timmar. Regeringens förslag om ökade resurser för en bättre äldreomsorg och högre kvalitet i fritidshemmen bidrar dessutom till att färre personer, framför allt kvinnor, behöver gå ner i arbetstid för att ta hand om sina anhöriga. Ökade resurser för väl fungerande socialförsäkringar, rehabilitering och utbildningsinsatser skapar förutsättningar att hjälpa personer tillbaka till ett arbete, vilket i sin tur leder till ökad sysselsättning. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre samtidigt som det finns många lediga jobb att söka. Möjligheterna till utbildning och matchningsinsatser måste förbättras så att fler rustas att ta de jobb som finns. Utskottet välkomnar därför regeringens ambitionshöjning när det gäller vuxnas lärande genom investeringar i det s.k. kunskapslyftet. Offensiva reformer inom arbetsmarknadspolitiken skapar förutsättningar för arbetslösa ungdomar att få jobb, varför det är viktigt att regeringen har ett högt ställt mål om att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. Sysselsättningsplaceringar i fas 3 bör ersättas med insatser som utgår från varje individs behov och som skapar bättre förutsättningar för långtidsarbetslösa att hitta ett arbete som t.ex. extratjänster, subventionerade anställningar, utbildning och praktik. Utbildningskontrakt och traineejobb är också exempel på åtgärder som regeringen föreslår som underlättar för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill i olika utsträckning återinföra den kostsamma och ineffektiva nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga, trots att många myndigheter, t.ex. Finanspolitiska rådet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), ifrågasätter nedsättningens effektivitet. Utskottet delar uppfattningen att det inte är en ändamålsenlig åtgärd för att komma till rätta med den allvarliga ungdomsarbetslösheten. Utskottet anser att jobb skapas genom investeringar och inte som oppositionspartierna föreslår genom sänkta skatter eller minskade ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom. Sammantaget bedöms regeringens föreslagna reformer bidra till en ökad sysselsättning och en lägre arbetslöshet. När det gäller redovisningen av väntade effekter av olika reformförslag vill utskottet i likhet med regeringen påpeka att det råder stor osäkerhet om i vilken utsträckning, och i vilken takt, olika åtgärder påverkar sysselsättningen och arbetslösheten. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att se över de metoder som används för att beräkna effekterna av olika reformförslag och att det har aviserats att 2016 års ekonomiska vårproposition ska innehålla en redovisning av principiella utgångspunkter för hur eventuella beteende-effekter ska beaktas i de makroekonomiska prognoserna framöver.

2015/16:FiU1 2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Investeringar i skolan

Utskottet håller med regeringen om att det är oacceptabelt att ojämlikheten och resultatskillnaderna i skolan har ökat och att kunskapsresultaten fallit år från år. Utskottet välkomnar därför regeringens investeringar i skolan för att vända denna utveckling. I likhet med regeringen anser utskottet att skolans viktigaste resurs är lärarna. Det är allvarligt att läraryrket under lång tid har tappat i status och attraktionskraft. Utskottet anser därför att regeringens investeringar i läraryrket i form av höjda lärarlöner, kvalitetssatsningar på lärar- och förskolelärarutbildningen, kompetensutveckling för lärare och investeringar i mer personal är centrala för att vända utvecklingen i skolan. När det gäller de nationella målen för utbildningsområdet inom ramen för Europa 2020-målen kan utskottet konstatera Sverige sedan länge har uppnått målen och välkomnar därför i likhet med utbildningsutskottet att regeringen vill höja ambitionsnivån när det gäller gymnasiemålet och målet för eftergymnasial utbildning.

Investeringar i klimatomställning och energi

Sverige ska vara en ledande kraft i klimatomställningen och genom att ta ansvar för samhällets klimatpåverkan visas enligt utskottet ledarskap för världens länder. Utskottet delar regeringen ambition om en fossilfri fordonsflotta och ekonomiska styrmedel för att ställa om det svenska samhället. Genom investeringar i miljövänlig och resurseffektiv teknik och genom klimatinvestering i utvecklingsländer skapas förutsättningar för Sverige att klara sina åtaganden inom klimatpolitiken samtidigt som det skapar jobb- och innovationsmöjligheter. Utskottet anser att oppositionspartiernas betydligt lägre investeringar på klimat- och miljöområdet är en kortsiktig politik som riskerar att bli dyr på sikt. Energipolitiken är en fundamental del för att bygga ett hållbart samhälle. Samtidigt är det viktigt för företagen att det finns god och tillförlitlig tillgång på el till konkurrenskraftiga priser. Utskottet ställer sig bakom regeringens målsättning om att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi och utökade investeringar för solceller och vindkraft.

Reformer för ökad välfärd och trygghet

Sverige ska vara ett land präglat av jämställdhet, jämlikhet, rättvisa och gemensamt ansvarstagande. Ingen ska behöva känna oro inför sin ålderdom. Utskottet står bakom regeringens arbete med att förbättra levnadsvillkoren för Sveriges pensionärer och öka tryggheten i alla livets skeden bl.a. genom regeringens förslag om en höjning av det förhöjda grundavdraget för pensionärer. De offentligt finansierade välfärdstjänsterna ska komma alla till del oavsett bakgrund och betalningsförmåga. En utbyggd välfärd bidrar till att öka antalet arbetade timmar, bl.a. genom att ge såväl kvinnor som män möjlighet att arbeta heltid. Utskottet delar regeringens bedömning att fortsatta investeringar i

2 R IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2015/16:FiU1

välfärden därför är nödvändiga. Bland annat behövs fortsatta investeringar i hälso- och sjukvården för att den även i fortsättningen ska vara i världsklass, och reformer som bl.a. tar sikte på att förbättra kvinnors hälsa. Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas budgetalternativ som innebär att man satsar mellan ca 2,4 och 6,2 miljarder kronor mindre än i regeringens alternativ till utgiftsområdet för hälsovård, sjukvård och social omsorg är otillräckligt enligt utskottet. De allmänna socialförsäkringarna är en central del i den svenska välfärdsmodellen och de har under lång tid framgångsrikt bidragit till att motverka ekonomisk utsatthet. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är centralt att värna starka offentliga trygghetssystem och välkomnar regeringens förslag om att slopa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

Bättre mottagande och snabbare etablering

Över 60 miljoner människor befinner sig just nu på flykt. Sverige ska ha en långsiktigt hållbar och rättssäker migrationspolitik som värnar asylrätten. När fler människor söker en fristad i Sverige ställs höga krav på samhället för att ta vara på och utveckla den resurs som invandring innebär. För de som beviljas uppehållstillstånd är det viktigt med en snabb etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Utskottet står därför bakom regeringens åtgärder för ett bättre mottagande och snabbare etablering i form ökade resurser för bl.a. ett s.k. snabbspår in på arbetsmarknaden och snabbare validering. Utskottet konstaterar att sex av åtta riksdagspartier i slutet av oktober 2015 gjort en överenskommelse om insatser med anledning av flyktingkrisen. Utskottet konstaterar också att regeringen tillsatt en utredning i syfte att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända och att förbättra systemet för ersättning till kommuner och landsting. Utskottet motsätter sig Sverigedemokraternas inriktning att kraftigt begränsa asylinvandringen. Det betyder att utskottet också avvisar de kraftiga besparingarna som Sverigedemokraterna förordar på såväl internationellt bistånd som migrations- och integrationspolitiken.

Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alternativa förslagen till riktlinjer i oppositionspartiernas budgetmotioner avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

2015/16:FiU1

3 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget

Utskottets förslag i korthet Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 215, 1 274 och 1 332 miljarder kronor 2016, 2017 och 2018. Riksdagen beslutar om ramar för de 27 utgiftsområdena för 2016 i enlighet med regeringens förslag. Utgifterna på statens budget uppgår till 934 miljarder kronor 2016. Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget 2016 och antar regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler. Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2016. Riksdagen godkänner de preliminära utgiftsramarna och de preliminära inkomstberäkningarna för 2017 och 2018. Jämför reservationerna 6 (M), 7 (SD), 8 (C), 9 (FP) och 10 (KD).

I detta kapitel behandlas de förslag som ingår i det s.k. rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaken för staten och ramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna på statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter (förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen). I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna på statens budget utgör budgetsaldot. Detta är definitionsmässigt lika med statens lånebehov med omvänt tecken. Budgetsaldot och lånebehovet uppkommer således som ett resultat av de delar som bygger upp statens budget. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar som ingår i rambeslutet. I rambeslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna inom ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också beslut om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren.

3.1 Utgiftstak för staten

Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret. Utgiftstaket är en grundläggande del av principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. utgiftsramarna och anslagen.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer dels utgiftstaken för staten 2016 och 2017 till följd av tekniska justeringar (punkt 2), dels utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret 2018 (punkt 3). Regeringen föreslår att nivån på utgiftstaken fastställs till 1 215, 1 274 och 1 332 miljarder kronor åren 2016–2018 (se tabell 3.1). De föreslagna nivåerna på utgiftstaken överensstämmer med den bedömning som gjordes i vårpropositionen för 2015, exklusive tekniska justeringar. De tekniska justeringarna uppgår till 11, 12 och 13 miljarder kronor. Justeringarna förklaras i huvudsak av att regeringen budgeterar och redovisar ett antal stöd som anslag i stället för på inkomstsidan av statens budget och av en neutralisering av effekten på kommunsektorn av förslaget om en höjning av det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Tekniska justeringar görs t.ex. när en förändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som på de takbegränsade utgifterna. Omläggningen av finansieringen av vissa stöd har t.ex. ingen effekt på den offentliga sektorns utgifter men ökar däremot de takbegränsade utgifterna. För att behålla utgiftstakets stramhet görs därför en teknisk justering.

Motionerna

Allianspartiernas förslag till utgiftstak framförs i yrkande 2 i deras respektive budgetmotioner och Sverigedemokraternas förslag framförs i yrkande 2 i deras budgetmotion. Förslagen till utgiftstak i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 3.1.

Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2016–2019

Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019

Regeringens förslag till utgiftstak 1 215 000 1 274 000 1 332 000 1 392 000

Avvikelse från regeringen Moderaterna −16 000 −21 000 −31 000 −74 000 Sverigedemokraterna −19 088 −33 985 −38 982 −67 586 Centerpartiet −16 000 −21 000 −31 000 −74 000 Folkpartiet −16 000 −21 000 −31 000 −74 000 Kristdemokraterna −16 000 −21 000 −31 000 −74 000 Anm.: Regeringens och Sverigedemokraternas utgiftstak för 2019 är endast bedömningar och inga skarpa förslag. Källor: Budgetpropositionen för 2016, partimotion 2015/16:3043 (M), partimotion 2015/16:761 (SD), partimotion 2015/16:3223 (C), partimotion 2015/16:3244 (FP) och partimotion 2015/16:2512 (KD).

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

3.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2016

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna enligt 9 kap. 5 § i riksdagsordningen hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på.

Propositionen

I propositionen (punkt 6) föreslår regeringen att utgifterna för 2016 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 3.2. I de föreslagna utgiftsramarna för 2016 har hänsyn tagits till redan beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer och besparingar. De takbegränsade utgifterna utgörs av samtliga utgiftsområden (exkl. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), posten Minskning av anslagsbehållningar samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I förhållande till 2015 beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 84 miljarder kronor 2016. Ökningarna förklaras främst av tidigare beslutade och i denna proposition föreslagna reformer, förändringar i makrobilden som påverkar utgifterna inom ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget och ett ökat antal personer i vissa transfereringssystem. Av förändringen på 84 miljarder kronor avser 32 miljarder kronor beslutade, aviserade och nu föreslagna reformer. Resterande ökning på 52 miljarder kronor utgörs främst av makroekonomiska förändringar och volymförändringar, bl.a. i form av antal personer i olika transfereringssystem. De utgiftsområden som bidrar mest till utgiftsökningen mellan 2015 och 2016 är utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel och utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. De beloppsmässigt största utgiftsökningarna finns inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Ökningarna avser förslag om bl.a. investeringsstöd för uppförande av hyresbostäder, stöd till kommuner för att öka byggandet av bostäder, höjda lärarlöner, fler platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan, införande av en s.k. professionsmiljard, förstärkning av sjukvården, kostnadsfria läkemedel för barn och en omfördelning av landsbygdsprogrammet. Vidare ökar utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning med ca 1,2 miljarder kronor, bl.a. som en följd av regeringens förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och pga. en ökning av antalet personer med sjukpenning. Andra åtgärder som föreslås är bl.a. höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång. Förslaget ökar utgifterna med ca 0,4 miljarder

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

kronor inom utgiftsområde 8 Migration. Höjd schablonersättning till kommunerna, avskaffad prestationsbaserad ersättning, förstärkta etableringsinsatser och ett s.k. snabbspår in på arbetsmarknaden är några förslag som ökar utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering med sammantaget ca 0,2 miljarder kronor.

Motionerna

Moderaterna

Moderaternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 framförs i yrkande 3 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2016 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2. Moderaternas förslag till utgiftsramar för 2016 är sammanlagt 26 miljarder kronor lägre än regeringens förslag till ramar. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 19 utgiftsområden, högre ramar för 2 utgiftsområden och oförändrade ramar för 6 utgiftsområden. Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–5,9 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–4,1 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–3,9 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag) och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–3,2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag). Moderaterna avvisar bl.a. regeringens föreslagna byggsubventioner, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 18. Regeringens förslag om att införa en professionsmiljard och ytterligare 1 miljard kronor för att stärka sjukvården i bred bemärkelse avvisas, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 9. Den lägre ramen för utgiftsområde 14 förklaras till stor del av att Moderaterna avvisar regeringens förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Delar av regeringens förslag om utveckling av skolväsendet och höjda lärarlöner avvisas, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 16. Den lägre ramen för utgiftsområde 20 förklaras främst av att Moderaterna säger nej till regeringens förslag om lokala klimatsatsningar och andra insatser. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 förklaras bl.a. av att regeringens förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avvisas.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 framförs i yrkande 6 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2016 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2. Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar för 2016 är sammanlagt 19,1 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

förslag föreslår motionärerna högre ramar för 13 utgiftsområden, lägre ramar för 10 utgiftsområden och oförändrade ramar för 4 utgiftsområden. De större skillnaderna i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 8 Migration (–16,4 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–10,4 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+5,2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag) och utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–5,0 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag). Den lägre ramen för utgiftsområde 8, 13 och 14 förklaras i huvudsak av motionärernas förslag om en minskad asylinvandring. Den högre ramen för utgiftsområde 11 förklaras i huvudsak av motionärernas förslag om att höja garantipensionen. Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag om bostadssubventioner, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 18. Den lägre ramen för utgiftsområde 25 förklaras i huvudsak av förslaget om en minskad asylinvandring. Motionärernas förslag om en upprustning av försvaret förklarar den högre ramen för utgiftsområde 6. Den högre ramen för utgiftsområde 9 och 10 förklaras i huvudsak av förslag om ökade resurser till bl.a. äldreomsorgen, hälso- och sjukvården och en reformering av sjuklöneansvaret för företag. Förslag om fler poliser förklarar bl.a. den högre ramen för utgiftsområde 4, och den högre ramen för utgiftsområde 23 förklaras bl.a. av förslag om höjd återbetalning av drivmedelsskatt. Regeringens förslag om ökade anslag för värdefull natur och klimatinvesteringar avvisas av motionärerna då de inte anses kostnadseffektiva och det är svårt att mäta effekterna, vilket främst förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 20.

Centerpartiet

Centerpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 framförs i yrkande 3 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2016 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2. Centerpartiets förslag till utgiftsramar för 2016 är sammanlagt 33,9 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna högre ramar för 3 utgiftsområden, lägre ramar för 21 utgiftsområden och oförändrade ramar för 3 utgiftsområden. De större skillnaderna i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–6,3 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–6,1 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–5,9 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna (– 3,7 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–3,6 miljarder kronor jämfört med

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

regeringens förslag), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–1,9 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag) och utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–1,7 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag). Den lägre ramen för utgiftsområde 14 förklaras i huvudsak av att motionärerna avvisar de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen föreslår. Centerpartiet säger nej till regeringens förslag om en professionsmiljard och ytterligare 1 miljard kronor för hälso- och sjukvård samt till förslaget om ökade medel för bemanning och kvalitet i äldreomsorgen, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 9. Den lägre ramen för utgiftsområde 18 förklaras av att motionärerna avvisar regeringens förslag om bostadssubventioner. Den lägre ramen för utgiftsområde 25 förklaras till stor del av att motionärerna avvisar regeringens förslag att sänka skatten för pensionärer och reglerar det inom utgiftsområdet. Motionärerna säger bl.a. nej till regeringens ökade medel för höjda lärarlöner, vilket förklarar en stor del av den lägre ramen. Den lägre ramen för utgiftsområde 20 förklaras bl.a. av att motionärerna säger nej till regeringens förslag till klimatinvesteringar. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 förklaras bl.a. av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

Folkpartiet

Folkpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 framförs i yrkande 3 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2016 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2. Folkpartiets förslag till utgiftsramar för 2016 är sammanlagt 25,8 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna högre ramar för 4 utgiftsområden, lägre ramar för 19 utgiftsområden och oförändrade ramar för 4 utgiftsområden. De större skillnaderna i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–5,9 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–5,8 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–2,6 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–2,4 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 15 Studiestöd (–2,2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (–1,9 miljarder kronor jämfört med regeringen), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–1,8 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag) och utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap (+1,0 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag).

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Den lägre ramen för utgiftsområde 18 förklaras av att motionärerna avvisar regeringens föreslagna bostadssubventioner. Folkpartiet säger nej till regeringens förslag om höjd a-kassa och utbyggnad av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 14. Den lägre ramen för utgiftsområde 16 förklaras bl.a. av att motionärerna avvisar regeringens förslag om utökade platser inom kommunal vuxenutbildning. Den lägre ramen för utgiftsområde 9 förklaras bl.a. av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om en professionsmiljard och det tillfälliga allmänna resurstillskottet på 1 miljard kronor. Den lägre ramen för utgiftsområde 15 förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens förslag när det gäller statligt stöd för vuxenutbildning. Den lägre ramen för utgiftsområde 25 förklaras i huvudsak av att motionärerna reglerar förslag om skatteförändringar som påverkar kommunsektorn, bl.a. justerat reseavdrag och sänkt arbetsgivaravgift för unga. Folkpartiet säger nej till regeringens förslag om klimatinvesteringar och skydd av värdefull natur, vilket bl.a. förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 20. Folkpartiet vill se ökade resurser för att ytterligare stärka svensk försvarsförmåga, vilket förklarar den högre ramen för utgiftsområde 6.

Kristdemokraterna

Kristdemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 framförs i yrkande 3 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2016 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2. Kristdemokraternas förslag till utgiftsramar för 2016 är sammanlagt 11,5 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna högre ramar för 6 utgiftsområden, lägre ramar för 15 utgiftsområden och oförändrade ramar för 6 utgiftsområden. De större skillnaderna i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+12,79 miljarder kronor jämfört med regeringen), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–5,9 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–4,0 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (– 3,9 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–2,4 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–2,2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 15 Studiestöd (–1,9 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag), utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–1,2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag) och utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–1,2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag).

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Den högre ramen för utgiftsområde 25 förklaras i huvudsak av att motionärerna reglerar förslag om skatteförändringar som påverkar kommunsektorn, t.ex. förslaget om att unga ska kunna tjäna upp till en halv miljon kronor skattefritt. Den lägre ramen för utgiftsområde 18 förklaras främst av att motionärerna avvisar regerings förslag om bostadssubventioner. Den lägre ramen för utgiftsområde 9 förklaras bl.a. av att motionärerna säger nej till regeringens satsningar på mer personal inom äldreomsorgen, professionsmiljarden och kostnadsfria läkemedel. Kristdemokraternas avvisar regeringens förslag om ökade resurser för höjda lärarlöner och säger delvis nej till utökade resurser för statlig vuxenutbildning, vilket bl.a. förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 16. Den lägre ramen för utgiftsområde 14 förklaras bl.a. av att motionärerna avvisar regeringens förslag om traineejobb och höjd a-kassa. Motionärerna säger också nej till regeringens förslag om klimatinvesteringar, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 20. Den lägre ramen för utgiftsområde 15 förklaras av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om utökad vuxenutbildning. Den lägre ramen för utgiftsområde 13 förklaras av att motionärerna vill se en sänkt etableringsersättning och en annan modell för schablonersättning än regeringen. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 förklaras bl.a. av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

D 4 89 ±0 ±0 ±0 ±0 + K 128 +10 +35 −11 035 217 +85 176 399 868 863 405 226 −23 +73 − −1 − −224 −4 −1 −1 −2 −1 −3 −5 983 −2

P 6 F 15 10 ±0 ±0 −24 − − 000 +97 420 460 199 127 776 167 608 569 298 −193 +196 2 + − −669 2 −49 −194 − − +1 − −1 −5 −2 − −5 923 −1 774

eringen

C 3 7 2 eg − ±0 071 −15 −15 15 687 −20 341 079 580 +25 −90 −1 −215 1 +212 −637 −831 −101 −550 +322 − −6 −1 −6 −1 −3 −5 901 −1 877

från r

else D ±0 ±0 961 +20 000 452 165 662 172 404 371 961 417 575 −587 +269 1 +515 −164 +401 +535 +108 −340 + + +3 +2 +2 +5 −1 −4 −1 708 +1 Avvik −16 −10

MS +5 ±0 ±0 ±0 ±0 −89 +55 069 597 025 945 250 207 641 −25 −117 −820 −107 1 −217 − −303 −216 −4 − −1 −3 −1 −3 −5 880 −1 996

717 812 783 574 905 827 420 238 86 184 070 681 708 452 662 812 122 920 1 7 064 3 256 7 2 örslag 12 14 10 41 48 32 357 19 69 36 87 129 21 79 21 69 13 695 54 18 f 109

egeringens R

T

BUDGE tgiftsramar för 2016

entpolitik

TATENS um

S Å

t kons NA P ng

förslag till u sam

TER sättni

KOMS IN ggande H onsned by

OC etablering funkti och edel ng es MAR ar g ng m

A sitionspartiernas sorg

R och och barn jni livs valtni om m m TS edskap h fritid ör IF do sknin rs

oppo för iljer invandr och h isber m gd

UTG , social sjukdo ålder

oc finans kr fund oc

betsliv sitetsfor m kan och vid vid

ns anlända ar er

TSTAK d ssa bostadsfö naturvård IF i och ver ny iv hällets och , landsby

TG inge m exekution gghet gghet gghet för fa un ing,

sam U sam jukvår och er, tro

– ger lse try try och ingar

re och s knad iljö- och d, edi

Re och isk isk isk try ar m när

sty m m m m unikationer

UTET 2 råde tull ation än m

L hällsekono nationell hällsplaner gi

S E 3. m svar ställdhet ets m ll ter igr kono kono kono rb tudiestöd tbildning ultur, m am egional tillväxt ll ner om reella

Rikets Sam Skatt, Rättsväsendet In För Internationellt bistånd M Hälsovår E E E Jäm A S U K S R A E K A AMB R

3 Tabe Miljoner kronor Utgiftso 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

:FiU

15/

20 98

:FiU 16

15/ 20

D ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 T K 729 478 478 478 −667 2

+1 −11 −11 −11

BUDGE

P

F ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 953 807 807 807 −623 TATENS −1 (KD). S −25 −25 −25 Å 512 eringen :2 NA P eg C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 718 896 896 896 /16 −557 TER −3 015 från r −33 −33 −33 2 ch KOMS IN else D ±0 ±0 ±0 ±0 P) o H 645 037 037 500 537 (F −204 2 4 OC −2 − Avvik −20 −20 −22 24

MAR 6:3 A MS R ±0 ±0 ±0 ±0 5/1 048 048 +64 984 TS −497 −107 IF 26 26 25

223 998 398 769 25 143 10 768 87 :3 5 TSTAK örslag 93 10 31 827 −3 10 /16 IF f 926 923 933

TG U egeringens 2015 – R

(SD), UTET 1

L S :76 E 16

AMB 15/ R 3

(M), 20 3

304 etto 6: n /1

et, 15

ontor na er

on

oti

tim

par i Riksgäldsk h

oc uner ing 16 m unionen tlån 20 m u r . ko fö .m ch n

till m - o ing ne io ag råden agsbehållningar ger it l. in äntor .f ri os bidr om op ts ansl ter m kor pr gif av gif et råde änna m eters dg ingsliv ässig är llm vgiften till Europeiska a ut a ut gh tatsskuldsr : Bu N A S A m m di mma or inskning u äll Utgiftso 24 25 26 27 Sum M Sum Myn Kassam S K

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

3.3 Övriga utgifter på statens budget 2016

Övriga utgiftsposter på statens budget är Minskning av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering. Minskning av anslagsbehållningar : Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden genom att spara anslag till efterföljande år eller låna av efterföljande anslag (anslagskredit). Förskjutningar av detta slag redovisas i budgetförslaget som beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar, som är gemensam för alla anslag och utgiftsområden. Beräkningsposten ingår i de takbegränsade utgifterna. Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på utgiftssidan i statens budget. Riksgäldskontorets nettoutlåning : Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, som t.ex. studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och därför är svåra att förutse. På grund av sådana engångseffekter varierar Riksgäldskontorets nettoutlåning kraftigt från år till år. Kassamässig korrigering : En kassamässig korrigering kan uppstå dels om betalning respektive anslagsavräkning sker olika år, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

I propositionen (punkt 7) föreslår regeringen att riksdagens godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2016. För 2016 beräknar regeringen att posten Minskning av anslagsbehållningar uppgår till – 3,1 miljarder kronor. Det innebär ett anslagssparande på 3,1 miljarder kronor, dvs. att statens utgifter är lägre än vad som är budgeterat på anslag.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

I propositionen (punkt 11) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016. Regeringen beräknar att nettoutlåningen blir ca 11 miljarder kronor 2016.

Kassamässig korrigering

I propositionen (punkt 12) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2016 till 0 kronor.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Motionerna

Moderaterna och Sverigedemokraterna redovisar en avvikelse från regeringen när det gäller posten Riksgäldskontorets nettoutlåning (se tabell 3.2). Moderaterna avviker med 64 miljoner kronor, vilket förklaras av partiets förslag till förändringar när det gäller studielån. Sverigedemokraterna avviker med –2,5 miljarder kronor, vilket förklaras av en omläggning av Stabilitetsfonden.

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

3.4 Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016

Propositionen

I propositionen (punkt 4) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2016 enligt tabell 3.3. För en närmare redovisning av förslaget till beräkning av inkomster för 2016 hänvisar regeringen till avsnitt 7.1 och till bilaga 1 avsnitt 2.

Statens skatteinkomster

För 2016 beräknas statens skatteinkomster (inkomsttitel 1000) till drygt 952 miljarder kronor (se tabell 3.3), vilket motsvarar en ökning med närmare 76 miljarder kronor eller ca 8,6 procent jämfört med 2015. Ökningen förklaras av en fortsatt gynnsam återhämtning av den svenska konjunkturen och av de förändrade skatte- och avgiftsregler som regeringen föreslår i propositionen. Sammantaget beräknas förändringar på skatteområdet höja de totala skatteintäkterna med 17 miljarder kronor, varav ca 11 miljarder kronor avser skatt på arbete, ca 2 miljarder kronor skatt på kapital och ca 4 miljarder kronor skatt på konsumtion. När det gäller skatt på arbete handlar det i huvudsak om ett förändrat husavdrag (5,7 miljarder kronor), en avtrappning av jobbskatteavdraget (2,7 miljarder kronor), höjd särskild löneskatt för äldre (1,8 miljarder kronor) och slopad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (1,7 miljarder kronor). Regeringen föreslår också sänkt skatt för pensionärer genom en höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket beräknas minska skatteinkomsterna med ca 1,9 miljarder kronor. När det gäller skatt på kapital föreslås främst höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring. När det gäller skatt på konsumtion föreslås i huvudsak höjd skatt på bensin och dieselbränslen samt förändrad skattebefrielse för vissa drivmedel.

Övriga inkomster

Posten Övriga inkomster innefattar inkomsttyperna 2000–8000. År 2016 beräknas dessa inkomster uppgå till –28,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3,1 miljarder kronor jämfört med 2015. Inkomster från statens verksamhet (inkomststyp 2000) beräknas till 31,1 miljarder kronor för 2016 (se tabell 3.3). Jämfört med 2015 är det en minskning med 10,6 miljarder kronor. Den lägre nivån förklaras framför allt av att utdelningar från de statliga bolagen och inlevererade överskott från Riksbanken beräknas minska. Under inkomsttypen 3000 Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av olika slags statlig egendom. Baserat på ett beräkningstekniskt

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

antagande beräknas försäljningsinkomsterna uppgå till 5 miljarder kronor 2016. Under inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån redovisas bl.a. återbetalning av studiemedel (avser lån upptagna före 1989) och övriga lån. För 2016 beräknas inkomsterna till 0,8 miljarder kronor, vilket är ca 0,1 miljarder kronor mindre än 2015. Detta förklaras av att antalet återbetalare blir färre varför inkomsterna från studiemedelsavgifterna beräknas minska. Under inkomsttypen 5000 Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, som utgör merparten av inkomsterna. För 2016 beräknas inkomsterna till 10,7 miljarder kronor, en ökning med 0,9 miljarder kronor jämfört med 2015. Ökningen förklaras i huvudsak av ökade inkomster från statliga pensionsavgifter. Under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Inkomsterna för 2016 beräknas sammantaget uppgå till 12,7 miljarder kronor. Inkomsttypen 7000 Avräkning m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande inkomster samt avräkningar i anslutning till skattesystemet. Den största delen av avräkningarna utgörs av statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt. Under inkomststypen 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Från och med 2016 redovisas och budgeteras dessa utgifter under anslag på budgetens utgiftssida.

Motionerna

Moderaterna

I moderaternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2016 är inkomsterna ca 25,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag (se tabell 3.3). Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 19,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om att införa ett s.k. förstajobbetavdrag och av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, avtrappning av jobbskatteavdraget och förändringarna av RUToch ROT-avdragen. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 2,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om att höja den särskilda löneskatten och av motionärernas förslag om sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar yngre än 21 år. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 0,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror i huvudsak på ökade skatteintäkter på företagsvinster, som i sin tur förklaras av förslaget om sänkt arbetsgivaravgift för unga, vilket beräknas påverka företagens kostnader och därmed vinst. Inkomsterna från skatt på konsumtion (inkomsttyp 1400) är ca 4,0 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Det förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om höjd bensin- och dieselskatt. Övriga inkomster på statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om en sänkt ersättning i arbetslöshetsförsäkringen.

Sverigedemokraterna

I Sverigedemokraternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2016 är inkomsterna ca 20,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag (se tabell 3.3). Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 18,4 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av att motionärernas säger nej till regeringens förslag om höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, avtrappning av jobbskatteavdraget, förändringar av RUToch ROT-avdragen samt av motionärernas förslag att stegvis avskaffa skillnaden i beskattning mellan pensionärer och löntagare. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 9,8 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det lägre inkomsterna utgör ett netto av motionärernas förslag om att slopa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda och förslag om att höja arbetsgivaravgifterna med 1 procentenhet. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 3,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror i huvudsak på ökade skatteintäkter på företagsvinster, som in sin tur förklaras av förslaget om att slopa den allmänna löneavgiften, vilket beräknas påverka företagens kostnader och därmed vinst. Inkomsterna från skatt på konsumtion (inkomsttyp 1400) är ca 0,07 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre inkomsten förklaras av nettot av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om att höja bensinskatten och motionärernas förslag om att återställa momsen på restaurang- och cateringstjänster. Övriga inkomster på statens budget är ca 1,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om en höjd mineralersättning på 1,6 miljarder kronor inom inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet.

Centerpartiet

I Centerpartiets förslag till beräkning av statens inkomster för 2016 är inkomsterna ca 32,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag (se tabell 3.3). Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 12,6 miljarder kronor lägre än regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om att sänka skiktgränsen för statlig inkomstskatt, avtrappa jobbskatteavdraget, förändra RUT- och ROT-avdragen, sänka skatten för pensionärer och av motionärernas förslag om att ytterligare höja gränsen för statlig inkomstskatt. Inkomsterna från

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

indirekta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 23,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av motionärernas förslag om sänkt arbetsgivaravgift för unga och att de säger nej till regeringens förslag om att höja den särskilda löneskatten för äldre. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 4,0 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror i huvudsak på ökade skatteintäkter på företagsvinster, som in sin tur förklaras av förslaget om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga, vilket beräknas påverka företagens kostnader och därmed vinst. Inkomsterna från skatt på konsumtion (inkomsttyp 1400) är ca 0,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre inkomsten utgör nettot av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om att höja skatten på drivmedel och motionärernas förslag om att bl.a. införa en kemikalieskatt. Övriga inkomster på statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om en reformerad arbetslöshetsförsäkring.

Folkpartiet

I Folkpartiets förslag till beräkning av statens inkomster för 2016 är inkomsterna ca 24,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag (se tabell 3.3). Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 18,6 miljarder kronor lägre än regeringens förslag, vilket förklaras av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om sänkt brytpunkt för statlig inkomstskatt, avtrappat jobbskatteavdrag, förändrat RUT- och ROT-avdrag, och av motionärernas förslag om att ytterligare höja brytpunkten för statlig inkomstskatt och slopad värnskatt. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 3,8 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om att höja den särskilda löneskatten för äldre och motionärernas förslag om att sänka arbetsgivaravgiften för unga upp till 20 år. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 0,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det beror i huvudsak på motionärernas förslag om att slopa taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av fastigheter och att räntan på uppskovsbeloppet avskaffas. Inkomsterna från skatt på konsumtion (inkomsttyp 1400) är ca 1,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre inkomsten förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om höjd bensinskatt. Övriga inkomster på statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket förklaras av motionärernas förslag om en skatteväxling mellan skatt på el och skatt på termisk effekt och förslag om en sänkt ersättning i arbetslöshetsförsäkringen.

Kristdemokraterna

I Kristdemokraternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2016 är inkomsterna ca 11,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag (se tabell 3.3). Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 20,3

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

miljarder kronor lägre än regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om att unga ska få tjäna upp till en halv miljon skattefritt och av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om att trappa av jobbskatteavdraget och förändringarna av RUT- och ROT-avdragen. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 9,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens förslag om att höja den särskilda löneskatten för äldre och motionärernas förslag om att sänka arbetsgivaravgiften för unga upp till 22 år. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 1,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror i huvudsak på ökade skatteintäkter på företagsvinster, som in sin tur förklaras förslaget om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga, vilket beräknas påverka företagens kostnader och därmed vinst. Inkomsterna från skatt på konsumtion (inkomsttyp 1400) är ca 3,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre inkomsten förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till delar av regeringens förslag om höjd skatt på bensin och diesel samt motionärernas förslag om att införa en skatt på bl.a. kemikalier och sopförbränning. Övriga inkomster på statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om en sänkt ersättning i arbetslöshetsförsäkringen.

:FiU 107

15/

T D ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 300 500 130 470 700 770 400 400 893 780 +438 + −1 670 −5 −9 −7 −1 +1 +1 +3 BUDGE −20 −13

P

TATENS F ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 S 605 781 825 115 +60 770 300 180 Å +446 −615 +525 +160 +320 −8 −3 −2 −1 −1 −1 −18 −10 270 NA P

TER eringen eg C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 651 736 460 690 770 984 659 313 KOMS +370 +325 + +307 IN −3 285 −9 −1 +3 +3 H från r −12 −23 −21

OC

else

SD ±0 ±0 −6 ±0 −1 +5 ±0 ±0 ±0 ±0 MAR 395 623 181 794 792 397 033 770 −75 556 −58 A +133

R på statens budget för 2016 Avvik −4 591 −3 −9 −9 +3 +5 −1 +4

TS −18 −10

IF

UTG , M ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 245 625 200 820 470 700 770 490 490 040 400 + 2 − + + 4 + 19 −1 − −1 − TSTAK − −17 IF

TG U g 7 7 7 0 1 9 0 2 5 2

– 49 38 12 379 20 36 624 425 733 667 28 722 30 944 061 710 541 39 15 140 rsla 4 5 9 fö 57 362 13 35 151 43 −7 46 32 25 UTET 606 668 113 527 512 − 200 101 510 385 L −232 S egeringens

E eräkning av inkomsterna R

AMB R 3

förslag till b

et

sitionspartiernas m svaror

ste at

oppo e ins h e oc arbet och

arbet ft tobak

ns stskatt på

iepensionssy tion på m hushåll hushåll och ter m al

inge er stskatt oner skatt r it agsvinster katt sum

tt tal, hol inko kat avgifter pliv et

ger s ga ap katt on

ka up s pensionsavgi ta löne kapi för skatt alko

Re unal edukti gifter ningss desskatt,

ta på k på på på k på

3 m än fter till pre t ong pelskatt t vär 3. titel m tistskatt betsgivar skild at at

st genav jänstegr er

ll Direk Ko Allm Ar Skatter Indirek Ar E Sär Nedsättnin T Sk Skatt Skatt Kup Avkast Fastighets Stäm Sk M Skatt

om

Tabe Miljoner kronor Ink 1100 1111 Statlig inkom 1115 1120 1130 1140 1200 1210 1240 1260 Avgi 1270 1280 1290 1300 1310 1320 1330 1340 1350 1360 1400 1410 1420

D ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 00 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 960 815 477 500 977 977 277 +820 −300 −3 −1 +3 10

−24 +13 −10 − −11

P 1

F ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 130 225 671 67 471 +140 +890 +600 −446 +200 +200 −3

−24 −24 −24 −24

eringen

eg C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 820 086 814 184 184 684 +540 +200 −370 −500 −500 2 −3 +3

från r −31 −32 −32 −3

else

SD ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 97 ±0 895 867 738 129 129 872 600 175 + −503 −175 2 + Avvik −3 + +1 +1

−24 −22 −22 −20 257

M ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 160 265 200 465 465 −640 +360 − −250 −250 −4 25 25 25 25 715

− − − −

g 2 5 8 2 0 0 1

981 834 499 122 667 455 780 15 63 964 60 341 149 000 761 719 706 T rsla 5 6 6 5 6 455 5 fö 44 22 20 − 19 31 10 12 88 675

850 917 51 932 952 −28 − 924 26

1 −

BUDGE egeringens

R

TATENS S Å o

nt

NA P

ko

TER te

et at m sk

KOMS å IN p

H tesyste

OC

kat eringar

MAR . A eriodiserat) R p het g till s .m iljö n redit TS m m mässigt) IF er ( ill andra sektorer ) k r m

ter sa m te

och at äkt er so at assa UTG , er gi sk tter till EU tter t ässigt verk egendom st sk

st anslutni ka eint ka eriodiserat) m r (k p ns om EU . i

ener att om te lån ste TSTAK IF assa ta örsåld ink .m m

övriga sk er ( av rån

tt på eink (k s f redovisas TG rafik . f ko U äkt av av m – ka och att er

import orns st ässiga .m redovisade s in

vägt sk er er alning ingar m so n skatter skatter eint st m

på rda st n

oxids på sekt att om ylm ter UTET giskatt t fö ående poster, s ående poster, s ens ande L titel iga iga om om S at sk at ink erbet alk gif E st ner liga eriodiseringar E Koldi Övr Skatt Övr Sk Rest P St Ink Ink Åt K Bidrag Ut Löp

om ent ens

AMB R ff at vriga 3 Ink 1430 1440 1450 1470 1480 1500 1600 1700 Avg O 1800 Avg St 1900 1000 Ö 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Avräk 8000 9000 Statsbudgete

:FiU

15/

20 108

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

3.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas propositionens och motionernas förslag om ändringar i skatte- och avgiftsregler och övriga regler som ligger till grund för inkomstberäkningen. De förslag som behandlas framgår inledningsvis i betänkandet under utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 e Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Propositionen

Regeringen redovisar ett antal förändringar på skatte- och avgiftsområdet med effekt på budgetåret 2016 och framåt. Förändringarna redovisas i avsnitt 6 under rubrikerna Skatt på arbetsinkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning, Skatt på konsumtion och Övriga skattefrågor samt i avsnitt 7 under rubriken Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen till statens övriga inkomster.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Förändringar av husavdraget

Taket för RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor per person och beskattningsår för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Med ett lägre tak för RUT-avdraget riktas avdraget mer till de genomsnittliga hushållens behov av hushållsarbete, och förändringen är därmed fördelningspolitiskt motiverad. Bestämmelsen om skattereduktion för matlagning slopas. Skattereduktionen för matlagning är inte begränsad till enklare matlagning i vardagen. Den omfattar även avancerad matlagning som utförs av professionella kockar och som inte utgör ett substitut för de skattskyldigas eget arbete, och den har i rättstillämpningen även kommit att inkludera anlitande av bartendrar. Åtskillig matlagning torde dessutom redan vara undantagen från skattereduktionen för matlagning till följd av att den mervärdesskatterättsligt utgör en cateringtjänst. Bestämmelsen om skattereduktion för städarbete eller annat rengöringsarbete ändras så att den endast omfattar enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning. Med enklare arbete avses städning och annan rengöring av mer vardaglig karaktär inom ramen för hushållsarbetets kärnområden. Därmed omfattas inte längre t.ex. poolrengöring av RUT-avdraget. Subventionsgraden för ROT-tjänster sänks från 50 procent till 30 procent när det gäller köp av sådana tjänster från den som är godkänd för F-skatt, eller, i förekommande fall, från en utländsk utförare som har intyg eller annan handling om motsvarande kontroll i hemlandet, och när en anställd får ROTtjänster som förmån.

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Subventionsgraden vid anlitande av någon som inte är godkänd för F-skatt ändras inte. Den höga och ökande kostnaden ger offentligfinansiella skäl att begränsa ROT-avdragets omfattning. Genom en begränsning av subventionen av reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av befintliga bostäder frigörs medel för att bl.a. öka byggandet av nya bostäder. Dessutom bör ROTavdraget främst ses som en konjunkturåtgärd. Förändringarna av husavdraget beräknas sammantaget öka skatteintäkterna med 5,66 miljarder kronor 2016.

Avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster

För dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av med 3 procent vid arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp per år, vilket för 2016 motsvarar en arbetsinkomst på ca 600 000 kronor eller mer per år. För dem som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor per år med en avtrappningstakt på 3 procent. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Det finns både offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl att trappa av jobbskatteavdraget för dem som har höga inkomster. Vid en internationell jämförelse sticker det svenska jobbskatteavdraget ut eftersom det inte trappas av. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2,71 miljarder kronor 2016.

Skatten för pensionärer

Pension är uppskjuten lön men beskattas i dag hårdare än löneinkomster, eftersom pensionsinkomster inte omfattas av jobbskatteavdraget. Pensionärer bör inte beskattas hårdare än löntagare yngre än 65 år. Av kostnadsskäl måste skillnaden i beskattning tas bort i flera steg. Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks på så sätt att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster på upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem som har inkomster på upp till ca 240 000 kronor per år. Sammanlagt minskar skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år med 1,87 miljarder kronor. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 1,87 miljarder kronor 2016.

Den statliga inkomstskatten

Regeringen föreslår att det inte görs någon uppräkning av den nedre skiktgränsen för den statliga inkomstskatten 2016 och att den övre skiktgränsen bestäms till 430 200 kronor i syfte att göra 2016 till nytt basår för framtida uppräkningar. Det finns enligt regeringens bedömning såväl

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl att begränsa uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster. Eftersom förändringen i konsumentprisindex mellan juni 2014 och juni 2015 var negativ skulle en begränsning av uppräkningen medföra att den nedre skiktgränsen sänks. För att förhindra detta föreslår regeringen att någon uppräkning inte görs vid bestämmandet av den nedre skiktgränsen för 2016. Detta beräknas öka skatteintäkterna med 1,67 miljarder kronor 2016. Regeringen bedömer att uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2017 bör begränsas till förändringen i konsumentprisindex plus 1 procentenhet. Det kommande lagförslaget bör träda i kraft den 1 januari 2017.

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande

Rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonto med ett fast belopp om 1 800 kronor per år slopas. Anställda som helt saknar pensionsrätt i anställning eller skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet ska även fortsättningsvis kunna göra avdrag med belopp motsvarande det särskilda tilläggsutrymmet. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2015. Det finns skäl för enskilda att spara till sin pension, men det finns inga entydiga motiv till att det bör ske i en viss skattesubventionerad sparform. Därutöver gynnar pensionssparavdragets konstruktion vissa grupper mer än andra. En skattesubvention av en viss typ av pensionssparande är ett trubbigt instrument för att stötta individer med låg ersättningsgrad från allmän pension och tjänstepension. Det finns därför både fördelningsargument och effektivitetsargument för att jämna ut de skattemässiga villkoren mellan olika sparformer. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,36 miljarder kronor 2016 och 0,43 miljarder kronor varaktigt.

Återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto

Regeringen föreslår att gränsbeloppet för återköp av pensionsförsäkring och avslut av pensionssparkonto utan dispens från Skatteverket ska höjas för att minska antalet dispensfall. Också i övrigt föreslås lättnader i de regler som gäller vid återköp av pensionsförsäkring och avslut av pensionssparkonto. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2016.

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Nedsättning av avkastningsskatt

Regeringen föreslår att möjligheten att sätta ner avkastningsskatt utvidgas till utländsk skatt och kupongskatt som hänför sig till avtal om tjänstepension som ingåtts med ett utländskt tjänstepensionsinstitut. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. Förslaget bedöms inte ha någon effekt på skatteintäkterna.

Slopad skattereduktion för gåvor

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet och förfarandet med godkännande av gåvomottagare slopas. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. En betald årsavgift för godkänd gåvomottagare som avser tid efter 2015 ska betalas tillbaka. Äldre bestämmelser gäller för tid före ikraftträdandet. En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Det är emellertid angeläget att skatter tas ut på ett sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, att finansiera den gemensamma välfärden, och också i övrigt är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattereduktion för gåvor ökar komplexiteten i skattesystemet. Det förtjänar att framhållas att det aktuella skatteincitamentets utformning som en skattereduktion vid införandet uttryckligen ansågs innebära en markering av att reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen. Stöd till de verksamheter den ideella sektorn bedriver bör fördelas utifrån en prioritering och bedömning av hur dessa bidrar till samhällsnytta, snarare än utifrån vilken förmåga de berörda organisationerna har att hitta privatpersoner som har råd att genom gåvor stödja verksamheten. Offentligt stöd bör utgå från tydliga prioriteringar snarare än privatpersoners val av och förmåga till stöd via skattereduktion. Skattereduktionen för gåvor har också inneburit att Skatteverket måste pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvomottagare – uppgifter som är helt verksamhetsfrämmande för myndigheten. Skatteintäkterna beräknas öka med 0,25 miljarder kronor 2016.

Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner

Utländska ersättningar som motsvarar allmän ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken ska omfattas av inkomstskattelagens definition av pension. Förslaget innebär att de utländska ersättningarna likställs med motsvarande svenska ersättningar när det gäller grunden för beskattning. Utländska ersättningar som motsvarar barnpension enligt socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till beskattning till den del pensionen

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Om både barnpension enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande utländsk ersättning betalas ut, eller om flera utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen tas upp. I dag beskattas svensk barnpension endast till viss del i motsats till utländsk periodisk barnpension som beskattas fullt ut. Det finns inte skäl att beskatta svensk och utländsk barnpension olika. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. Den offentligfinansiella positiva effekten av båda förslagen bedöms sammantaget vara 0 miljoner kronor.

Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar

Regeringen bedömer att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar bör förlängas med tre år. Den maximala nedsättningen bör dock begränsas till 10 000 kronor per år. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2017. Den tidsbegränsade nedsättningen gäller t.o.m. det beskattningsår som slutar den 31 december 2016. Mot bakgrund av lagstiftningens syfte, att stimulera introduktionen av mer miljövänliga bilar, bör en ytterligare förlängning av reglerna ske. Av offentligfinansiella skäl bör dock den maximala nedsättningen begränsas. Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 188 miljoner kronor 2017, 217 miljoner kronor 2018 och 235 miljoner kronor 2019. Regeringen avser att under 2016 återkomma till riksdagen med ett förslag.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Särskild löneskatt för äldre

Särskild löneskatt införs på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt införs även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten bestäms till 6,15 procent. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster infördes i samband med 1991 års skattereform av likformighetsskäl. Utgångspunkten var att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Dessa skäl äger fortfarande giltighet. Det finns även offentligfinansiella skäl att återinföra särskild löneskatt på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

vid årets ingång har fyllt 65 år. Detsamma gäller i fråga om inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Skattesatsen bör i nuläget bestämmas till 6,15 procent. För de personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet betalas på inkomster i form av löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet i dag en ålderspensionsavgift på 10,21 procent. Personer som är födda 1937 eller tidigare betalar ingen ålderspensionsavgift. Detta talar för att skattesatsen bör bestämmas till en högre nivå för personer som är födda 1937 eller tidigare. Av förenklingsskäl bör dock skattesatsen enligt regeringens mening bestämmas till samma nivå för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år, dvs. oavsett om de omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet eller inte. Samma skattesats bör även, i fråga om inkomst av aktiv näringsverksamhet, gälla för personer som är under 65 år och som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den offentligfinansiella bruttointäkten beräknas till 2,10 miljarder kronor 2016. Nettointäkten beräknas till 1,77 miljarder kronor 2016. Den varaktiga intäkten beräknas till 1,72 miljarder kronor.

Nedsättningen av socialavgifterna för unga

Slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga tidigareläggs till den 1 juni 2016 av offentligfinansiella skäl och för att förenkla socialavgiftsuttaget vid sommararbete. Den 1 juli 2007 sänktes socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Nedsättningen innebar att arbetsgivar- och egenavgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, halverades. Den 1 januari 2009 utvidgades nedsättningen till att omfatta alla som vid årets ingång inte fyllt 26 år samtidigt som den förstärktes. Den 1 maj 2015 förändrades nedsättningen genom att avgifterna sänktes för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år samtidigt som nedsättningen slopades för personer som vid årets ingång fyllt 25 år. Under perioden den 1 augusti 2015–30 juni 2016 är nedsättningen av socialavgifterna för unga reducerad, för att därefter helt upphöra den 1 juli 2016. Att tidigarelägga det fulla slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga med en månad beräknas ha en offentligfinansiell nettointäkt på 0,39 miljarder kronor 2016. Effekten av åtgärden är temporär och uppkommer endast under 2016. Nettoeffekten tar hänsyn till vissa s.k. indirekta effekter.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Förändrade nivåer för socialavgifter

Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna höjs till 4,85 procent och i egenavgifterna till 4,94 procent. Detta föranleder en sänkning av den allmänna löneavgiften till 9,65 procent. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Sjukförsäkringsavgiften är en av de sex avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Sjukförsäkringsavgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de beräknade intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. De ökade kostnaderna för sjukpenning innebär att de utgifter som sjukförsäkringsavgiften ska finansiera ökar. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att sjukförsäkringsavgiften höjs. Eftersom justeringen av sjukförsäkringsavgiften ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänks den allmänna löneavgiften.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten respektive skatteunderlaget ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. Nivån på beskattningen av sparande på investeringssparkonto bestäms av produkten av skattesatsen och den schablonmässigt beräknade avkastningen. Beskattningen bygger i dag på en schablonavkastning som motsvarar statslåneräntan. Statslåneräntan, dvs. den genomsnittliga räntan för alla utestående statspapper med minst fem års återstående löptid, avspeglar avkastningen på en (i det närmaste) riskfri investering. Riskfyllda tillgångar som förvaras på investeringssparkonto, t.ex. aktier, har dock en riskjusterad överavkastning jämfört med statslåneräntan. Det innebär att sparande på investeringssparkonto i sådana tillgångar är skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning. Vid införandet av investeringssparkontot bedömdes den effektiva beskattningen av ett investeringssparkonto med tillgångar i främst aktier och fondandelar samt till viss del likvida medel uppgå till ca 19 procent. Det motsvarar en skattesänkning med 9–10 procentenheter jämfört med konventionell kapitalbeskattning. Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns skäl att höja den schablonmässigt beräknade avkastningen så att den överstiger statslåneräntan. En höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto ökar även den skattemässiga neutraliteten mellan olika sparformer. För att upprätthålla skattemässig neutralitet mellan sparande på investeringssparkonto och sparande i kapitalförsäkring bör samma räntefaktor användas för beräkningen av schablonavkastningen för sparande på investeringssparkonto och sparande i kapitalförsäkring.

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

De föreslagna bestämmelserna om beräkning av skatteunderlaget för kapitalförsäkring gäller också avtal om tjänstepension som är jämförbara med kapitalförsäkring. Den föreslagna höjningen av räntefaktorn med 0,75 procentenheter beräknas öka skatteintäkterna med sammanlagt 2 miljarder kronor per år under 2016–2019 samt varaktigt (i 2016 års priser och volymer). Halva intäktsökningen beror på sparande på investeringssparkonto och den andra hälften beror på sparande i kapitalförsäkring. Det föreslagna golvet för schablonintäkten respektive skatteunderlaget beräknas inte ha någon offentligfinansiell effekt, eftersom statslåneräntan normalt överstiger den nivå där golvet får effekt. Den offentligfinansiella effekten av golvet beräknas därför till 0 miljoner kronor 2016–2019 samt varaktigt.

Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter

Förvaltningsutgifter får inte dras av i inkomstslaget kapital. Den nya bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. I dag kan fysiska personer göra avdrag för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor. Det finns både offentligfinansiella skäl och andra skäl som talar för ett slopande av avdragsrätten. Förvaltningsutgifter har delvis karaktären av privata levnadskostnader, vilka som huvudregel inte får dras av vid beskattningen. Ett slopande av avdragsrätten för förvaltningsutgifter innebär också administrativa lättnader för Skatteverket. Att slopa avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital beräknas öka skatteintäkterna med 0,18 miljarder kronor 2016 och varaktigt.

Anpassningar till EU-rätten av investeraravdraget m.m.

Investeraravdrag ska inte få göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter den 31 december 2015. De nya riktlinjerna för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar innebär att det inte längre är tillåtet att ge statligt stöd i form av skattelättnader till investerare som inte står i en oberoende ställning till det företag som investeringen avser. Reglerna för investeraravdrag måste därför anpassas till de nya riktlinjerna.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som bedriver självständig näringsverksamhet i ett annat EES-land ska beskattas för resultatet på samma sätt som när verksamhet bedrivs i Sverige. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Underlaget för avdrag 2016 bedöms uppgå till ca 480 miljoner kronor. Förslaget bedöms leda till att underlaget minskar med 120 miljoner kronor. Eftersom investeraravdraget ger en skattesänkning med 15 procent innebär detta en ökning av skatteintäkterna med ca 18 miljoner kronor 2016. Varaktigt bedöms förslaget om att begränsa investeraravdraget leda till en ökning av skatteintäkterna med 18 miljoner kronor.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning

I inkomstskattelagen anges att allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor som utnyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet ska vara skattefri. Undantaget från skatteplikt gäller om föreningen eller trossamfundet i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet. Den nya bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. Det är viktigt att reglerna om skatteplikt för de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden är så tydliga och förutsebara som möjligt. Det måste också finnas goda möjligheter att finansiera den allmännyttiga verksamheten genom secondhandförsäljning. Det är därför nödvändigt att i inkomstskattelagen uttryckligen ange att secondhandförsäljning som utgör en finansieringskälla för ideellt arbete ska undantas från skattskyldighet i likhet med annan verksamhet som av hävd utgör en finansieringskälla för ideellt arbete. Förändringen beräknas medföra minskade skatteintäkter med 150 miljoner kronor.

Slopad avdragsrätt för avgifter och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

När 2013 års filmavtal och avtalsmodellen upphör slopas avdragsrätten i inkomstskattelagen för de avgifter och bidrag som betalas respektive lämnas till Filminstitutet av de berörda avtalsparterna i 2013 års filmavtal. Ändringen innebär att 16 kap. 11 § inkomstskattelagen upphör att gälla. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017. Den upphävda bestämmelsen gäller fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för tiden före den 1 januari 2017. Avdragsrätten för avgifter och bidrag till Filminstitutet är kopplad till 2013 års filmavtal. Avdraget utgör ett undantag från huvudregeln att avdrag bara beviljas för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. I utgiftsområde

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

17 avsnitt 2.6.1 föreslås att staten fr.o.m. 2017 ska ta ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken och därmed lämna filmavtalsmodellen. När 2013 års filmavtal och avtalsmodellen upphör fyller denna avdragsrätt inte längre någon funktion. Undantaget bör då upphöra att gälla och paragrafen upphävas. Avdragsrätten bör upphöra att gälla vid utgången av 2016. För avgifter och bidrag som betalats respektive lämnats före utgången av 2016 bör dock avdrag fortfarande kunna göras.

Införande av tonnageskattesystem

För att stärka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och därigenom öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan bedömer regeringen att ett system med tonnageskatt bör införas. För att åtgärden ska vara fullt finansierad bör bl.a. de ackumulerade överavskrivningar rederierna har när de träder in i systemet räntebeläggas. Regeringen avser att under riksmötet återkomma till riksdagen med ett förslag. Innan det aviserade förslaget kan träda i kraft måste det anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen. Ett system med tonnageskatt bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2016.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle samt minskad skattebefrielse för vissa drivmedel

Energiskatten på fossil bensin och fossilt dieselbränsle höjs, utöver den årliga omräkningen med hänsyn till utvecklingen av konsumentprisindex, med 48 öre per liter för bensin och med 53 öre per liter för dieselbränsle. Befrielsen från energiskatt minskas för etanol som låginblandas i bensin till 74 procent samt för höginblandad etanol (E85) till 73 procent av den energiskatt som gäller för bensin. För Fame (fettsyrametylester) som höginblandas i dieselbränsle ökas befrielsen från energiskatt från 44 procent till 50 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Det är angeläget att öka den styrande effekten av energi- och koldioxidskatterna för att stimulera till omställning till minskade växthusgasutsläpp från vägtrafiken och överflyttning till andra transportslag. Unionsrätten sätter begräsningar för hur mycket lägre skatt som kan tas ut på biodrivmedel. När energiskatten på bensin och dieselbränsle höjs är det därför nödvändigt att även se över den procentuella befrielsen från energiskatten för biodrivmedel som ersätter dessa. Förslagen om ändrad drivmedelsbeskattning, omräkning av skattesatserna och ökad skattebefrielse för dieselbränsle i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruk bedöms sammantaget öka skatteintäkterna med ungefär 3,99 miljarder kronor 2016.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Omräkning av skattesatserna på bränslen efter prisutveckling respektive reala inkomstökningar

Indexomräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för fossila bränslen görs för 2016 genom ändringar av skattesatserna i lagen om skatt på energi (LSE). Omräkningen grundar sig på faktiska förändringar i konsumentprisindex (KPI) mellan juni 2014 och juni 2015. För 2017 och framåt sker en omräkning av skattebeloppen för de fossila bränslena genom en förordning som utfärdas av regeringen med stöd av bestämmelser i energiskattelagen. I dessa fall grundar sig beräkningarna på faktiska förändringar i konsumentprisindex för samtliga fossila bränslen. För bensin och dieselbränsle görs även en omräkning av skattesatserna som beaktar utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Detta sker genom ett schabloniserat tillägg av 2 procentenheter till KPI-omräkningen. Denna tillkommande omräkning görs av såväl energiskatten som koldioxidskatten, men uttrycks som en höjning av enbart energiskatten. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Regeringen bedömer att de senaste årens utveckling av BNP är en av de faktorer som beaktas vid omfattningen av de höjningar av energiskatten på bensin och dieselbränsle som föreslås för 2016. I propositionen föreslås ändringar av energiskattesatserna på bensin och dieselbränsle. Av praktiska skäl är det lämpligt att KPI-omräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för fossila bränslen för 2016 görs genom ändringar av skattesatserna i 2 kap. 1 § LSE. KPI-omräkningen grundar sig på faktiska förändringar i KPI mellan juni 2014 och juni 2015. Omräkningen baseras på 2015 års skattesatser för fossila bränslen och görs utöver de tillkommande föreslagna ändringarna av energiskattesatserna på bensin och dieselbränsle. Index har under perioden minskat med 0,44 procent. Regeringen anser att det finns anledning att ändra konstruktionen av den årliga omräkningen i syfte att i högre grad än i dag förena den med en långsiktig miljöskattepolitik. I syfte att spegla en hög ambitionsnivå i klimatarbetet och ge en långsiktig signal om vikten av att minska utsläppen av växthusgaser och även bidra till en effektivare energianvändning bör det utöver KPI-utvecklingen göras en årlig omräkning av energi- och koldioxidskattesatserna på bensin och dieselbränsle som beaktar BNP-utvecklingen.

Ökad befrielse från koldioxidskatt för dieselbränsle i jordbruksoch skogsbruksmaskiner

Med hänsyn till den utsatta konkurrenssituation som det svenska jord- och skogsbruket för närvarande befinner sig i bör näringarna i dess helhet kompenseras för den höjning som görs av energiskatten på dieselbränsle 2016. Befrielsen från koldioxidskatt för dieselbränsle i arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna ökas från 90 öre per

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

liter till 143 öre per liter. För perioden den 1 januari 2016–31 december 2018 ökas befrielsen med ytterligare 27 öre per liter till 170 öre per liter. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2016.

Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer m.m.

Koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industri- och kraftvärmeanläggningar utanför handelssystemet samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna höjs till den generella skattenivån 2018. Ett första steg, från dagens 60 procent till 80 procent av den generella skattenivån, tas redan 2016. Den särskilda möjlighet till återbetalning av koldioxidskatten som gäller för den som begränsat utsläpp av koldioxid i samband med förbrukningen av visst bränsle slopas. Energiskattebefrielsen för dieselbränsle som används i arbetsfordon i gruvindustriell verksamhet ökas från 86 till 89 procent av energiskatten på dieselbränsle. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 respektive den 1 januari 2018. I syfte att i högre grad iaktta principen om att förorenaren ska betala anser regeringen att undantagen från den generella koldioxidskattenivån bör minskas. Den koldioxidskatt som gäller för förbrukning av uppvärmningsbränslen och drift av stationära motorer utanför handelssystemet bör så långt som möjligt uppgå till den generella nivån för att eftersträva ett enhetligt koldioxidskattepris utanför handelssystemet och därigenom uppnå en högre grad av kostnadseffektivitet.

Ändrade regler för undantag från skatteplikt för elektrisk kraft

Dagens särskilda regler om skattefrihet för elektrisk kraft som producerats i bl.a. vindkraftverk begränsas och samordnas med regler för annan elproduktion. Samtidigt slopas den begränsning som innebär att undantaget inte gäller den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft. Undantag från skatteplikt ska gälla för elektrisk kraft som framställts

– i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW – av en producent som förfogar över en sammanlagd installerad

generatoreffekt av mindre än 50 kW, och

– som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession

som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen. Vad som ovan avses med installerad generatoreffekt om 50 kW ska för elektrisk kraft som framställs från

– vind eller vågor motsvaras av 125 kW installerad generatoreffekt – sol motsvaras av 255 kW installerad toppeffekt, och – annan energikälla utan generator motsvaras av 50 kW installerad effekt.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

När elektrisk kraft framställs från olika källor ska de installerade effekterna läggas samman. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016. Regeringen avser att se över förutsättningarna för att skattemässigt gynna solenergi, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.

Viss elframställning från beskattade bränslen

Undantag från skatteplikt ska gälla för elektrisk kraft som framställts i ett reservkraftaggregat. Undantag från skatteplikt för elektrisk kraft ska vidare gälla för kraft som framställts i en anläggning av mindre installerad effekt än 100 kW av någon som förfogar över en installerad generatoreffekt om mindre än 100 kW. Undantagen gäller endast i de fall den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession. Det senare undantaget omfattar endast elektrisk kraft som framställts från vissa beskattade bränslen. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016. I dag är elektrisk kraft som produceras av någon som inte yrkesmässigt levererar elkraft och som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kW undantagen från skatteplikt enligt 11 kap. 2 § 2 LSE. Sådan produktion kan exempelvis förekomma på vissa byggarbetsplatser och i stenbrott där nätanslutning saknas. Eftersom den elektriska kraften som framställs under dessa förutsättningar inte är skattepliktig beskattas i stället de energiprodukter som används för elframställningen med energi- och koldioxidskatt. Vid framställning av elektrisk kraft som är skattepliktig föreligger i stället skattefrihet från energi- och koldioxidskatt enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE. Regeringen anser att undantaget från skatteplikt för elektrisk kraft som framställts i reservkraftsaggregat inte bör ändras till att omfatta reservkraftsaggregat som placerats på ett koncessionspliktigt nät. Det föreslås därför att undantaget från skatteplikt för elektrisk kraft som framställts i ett reservkraftsaggregat ersätts med ett undantag från skatteplikt för elektrisk kraft som framställts i ett reservkraftaggregat när den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen. Vidare behöver undantaget från skatteplikt för elektrisk kraft från beskattade bränslen begränsas. Förändringen syftar till att de vanligast förekommande energiprodukterna även fortsättningsvis ska beskattas med energi- och koldioxidskatt om de används för viss produktion av elektrisk kraft som är undantagen från energiskatt samtidigt som kopplingen mellan befrielsen och yrkesmässig leverans slopas. Skattefriheten är begränsad till att

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

omfatta elektrisk kraft som framställts från beskattade bränslen och endast i de fall den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession.

Undantag från skattskyldighet som producent av el

Skattskyldig i egenskap av producent är den som i Sverige framställer skattepliktig elektrisk kraft. Ett undantag från skattskyldighet som producent införs samtidigt för den som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kW och som enbart framställer elektrisk kraft i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016. Regeringen ser för närvarande över skattskyldigheten i syfte att minska den administrativa bördan. Utgångspunkten för denna översyn är att skattskyldighet som leverantör ska ersättas med en skattskyldighet för nätinnehavare. I översynen beaktas även det arbete som pågår med att införa en elhandlarcentrisk modell i Sverige. En förändring av skattskyldigheten bör genomföras på ett kostnadseffektivt sätt. Skattskyldiga för energiskatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 5 § första stycket LSE är dels de som yrkesmässigt framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent), dels de som yrkesmässigt levererar egenframställd skattepliktig elektrisk kraft eller annan framställd elektrisk kraft (leverantör). I 11 kap. 5 § andra och tredje stycket LSE regleras skattskyldigheten för andra, mindre vanligt förekommande grupper av skattskyldiga. Regeringen anser att det alltid bör finns någon som utpekas som skattskyldig för elektrisk kraft som är skattepliktig. Elektrisk kraft som framställts i enlighet med 11 kap. 2 § första stycket 1 a och 1 b LSE, dvs. som framställts i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW, av någon som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 50 kW, omfattas inte av undantaget från skatteplikt om den överförs till ett koncessionspliktigt elnät. Aktörer som framställer elektrisk kraft som de överför till det koncessionspliktiga nätet är med anledning av överföringen skattskyldiga som producenter. Dessa aktörer ska anmäla sig till Skatteverket för registrering som skattskyldiga samt deklarera och betala in skatt för all skattepliktig elektrisk kraft som de förbrukar, dvs. även för inköpt elektrisk kraft. För att undvika att aktörer som framställer elektrisk kraft i mindre skala för egen förbrukning och enbart matar in överskottsproduktion till det koncessionspliktiga elnätet ska bli skattskyldiga som producenter bör ett särskilt undantag från skattskyldighet som producent införas. Någon förändring av skattskyldigheten för aktörer som yrkesmässigt levererar skattepliktig elektrisk kraft föreslås inte. För de som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft ska dock energiskatt endast deklareras och betalas in för skattepliktig elektrisk kraft som de själva framställt samt för elektrisk kraft som någon annan framställt. Leverantörerna behöver således inte betala

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

energiskatt för den egenproducerade elektriska kraft som efter den föreslagna förändringen av skatteplikten undantas från skatteplikt trots att annan elektrisk kraft som matas in på elnätet fortfarande är skattepliktig. Den föreslagna begränsningen av skattefriheten bedöms medföra att skatteintäkterna ökar med 0,19 miljarder kronor per år. Eftersom åtgärden föreslås träda i kraft den 1 juli 2016 beräknas skatteintäkterna öka med 0,10 miljarder kronor 2016.

Begränsning av möjligheten att använda märkt olja i båtar

Tillstånd att ha märkt olja i annan båt än sådan som disponeras av statliga myndigheter får ges endast om båten används uteslutande för annat än privat ändamål. Därutöver krävs fortfarande särskilda skäl för att tillstånd att ha märkt olja i båt ska ges. Om bränsle förvärvas utan skatt eller med lägre skatt till skepp, båtar eller luftfartyg och bränslet förbrukas för privat ändamål, blir förvärvaren skattskyldig för den skatt som ska betalas på det bränsle som förbrukats för privat ändamål. Om ingen skatt eller den skatt som gäller för märkt olja har betalats för bränslet, blir förbrukaren skattskyldig enligt den högre skattesatsen för omärkt olja om bränslet förbrukas för privat ändamål. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Sammantaget förväntas förslagen öka skatteintäkterna med 4 miljoner kronor per år.

Följdändring i lagen om skatt på energi efter tidigare ändring

Bestämmelsen i lagen om skatt på energi om att beslut som fattas av regeringen inte får överklagas slopas. En språklig ändring görs samtidigt i första stycket i samma paragraf. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2016.

Undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg

Ett undantag från trängselskatt bör införas i Backaområdet i Göteborg. Göteborgs stad och Trafikverket har inkommit med en gemensam hemställan om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg. Det är angeläget att hitta en lösning på de problem som lyfts fram i hemställan och regeringen avser att snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag.

Riksdagens tillkännagivande om skatt på gödselmedel

Regeringen har inte för avsikt att införa den skatt på gödselmedel som avskaffades 2010. Riksdagen tillkännagav den 27 mars 2015 att skatt på handelsgödsel inte bör införas (bet. 2014/15:SkU18, rskr. 2014/15:148). Det motiverades bl.a. med att den tidigare skatten på handelsgödsel inte var

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

effektiv och att ett återinförande av skatt på handelsgödsel är en kostsam åtgärd med liten påverkan på miljön. Regeringen anser att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat och avser att analysera behovet av andra former av beskattning för att minska spridningen av tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen i naturen. I det sammanhanget bör även skatten på bekämpningsmedel ses över.

Skatt på kemikalier

Kemikalieskatteutredningens betänkande Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier (SOU 2015:30) överlämnades till regeringen den 30 mars 2015. Utredningen fokuserade på åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö och föreslog två nya punktskatter – en på viss elektronik och en på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Betänkandet har remissbehandlats. Utredningens slutsatser och de åsikter som framförts under remissförfarandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Innan en skatt på viss elektronik kan införas måste en standardiserad mätmetod tas fram, som kan mäta kemikalieinnehållet i dessa varor. Ett förslag på en sådan mätmetod måste därefter remitteras. Att införa de föreslagna skatterna redan den 1 januari 2016, vilket utredningen föreslog, är därför inte möjligt.

Omräkning av energiskatten på elektrisk kraft efter prisutveckling (indexering)

För energiskattesatserna på elektrisk kraft gäller att indexomräkning av skattebeloppen görs genom en förordning som utfärdas av regeringen senast i november året innan respektive kalenderår. Jämfört med 2015 års energiskattesatser medför indexomräkningen av energiskattesatserna på elektrisk kraft för 2016 en sänkning för hushållen och servicenäringen med 0,2 öre per kilowattimme (kWh) (0,25 öre inklusive mervärdesskatt) i södra Sverige och med 0,1 öre per kWh (0,125 öre inklusive mervärdesskatt) i vissa kommuner i norra Sverige. Den skattesats på elektrisk kraft som tillämpas för förbrukning i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, jordbruket, skogsbruket eller vattenbruket ändras inte på grund av avrundningsregler. Energiskattesatserna på elektrisk kraft för 2016 kommer att framgå av en förordning som regeringen utfärdar senast i november 2015.

Skatt på konsumtion – övriga punktskatter

Reklamskatt

Riksdagen tillkännagav i maj 2015 att den stegvisa processen att avskaffa reklamskatten bör genomföras på det sätt som regeringen finner möjligt och lämpligt. Regeringen avser att ta ytterligare steg i avskaffandet av

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

reklamskatten för bl.a. dagspressen genom att sänka skatten med motsvarande 20 miljoner kronor fr.o.m. 2017 och med ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. 2019. Hur det stegvisa avskaffandet ska utformas behöver analyseras närmare. Regeringen avser att under 2016 återkomma till riksdagen med ett förslag om sänkning av skatten.

Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering)

Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av en bestämmelse i tobaksskattelagen, i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets tobaksskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Tobaksskattesatserna för 2016 kommer att framgå av en förordning som regeringen utfärdar senast i november 2015.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Höjning av mervärdesskatten på biobiljetter

Mervärdesskatten på tillträde till biografföreställningar höjs från 6 procent till 25 procent. Den reducerade skattesatsen som tillämpas för tillträde till biografföreställningar är en del i det gällande filmavtalet. Under förutsättning att filmavtalet som finansieringsmodell upphör finns det inte skäl att bibehålla en reducerad skattesats på tillträde till biografföreställningar. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017. Sammantaget bedöms förslaget i kombination med förslaget att slopa avdragsrätten för avgifter och bidrag som betalas till Filminstitutet i enlighet med 2013 års filmavtal öka skatteintäkterna med 265 miljoner kronor 2017. Varaktigt bedöms skatteintäkterna öka med 240 miljoner kronor per år.

Slopande av slussningsregel i mervärdesskattelagen

Den s.k. slussningsregeln i mervärdesskattelagen bör slopas. Slussningsregeln innebär att ett koncernföretag som för skattepliktig verksamhet köper tjänster som är undantagna från skatteplikt från ett annat koncernföretag får avdrag för den mervärdesskatt som det senare bolaget saknat avdragsrätt för till den del skatten kan hänföras till de utförda tjänsterna. Regeln har av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ansetts strida mot såväl rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt som fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget). Skatteverket har i en hemställan till Finansdepartementet föreslagit att slussningsregeln slopas. Det aviserade förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 54 miljoner kronor 2016 och 48 miljoner i varaktig årlig effekt. Regeringen föreslog den 8 oktober 2015 i proposition 2015/16:19 Vissa frågor på området för indirekta skatter att slussningsregeln slopas den 1 januari 2016.

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Undantag från mervärdesskatteplikt för vissa posttjänster

Vissa posttjänster samt frimärken bör undantas från mervärdesskatteplikt. Regeln om omsättningsland för posttjänster bör slopas och regeln om undantag från skatteplikt för terminalavgifter bör ändras. I mervärdesskattedirektivet anges att medlemsstaterna från skatteplikt ska undanta tjänster och därmed förenade varuleveranser som tillhandahålls av det offentliga postväsendet. I samma direktiv anges att medlemsstaterna från skatteplikt ska undanta frimärken giltiga för posttjänster inom respektive medlemsstats territorium. Den 21 april 2015 fälldes Sverige av Europeiska unionens domstol (EUdomstolen) för överträdelse av gemenskapsrätten genom att inte undanta vissa posttjänster samt frimärken från mervärdesskatt. EU-domstolen anser att Sverige borde ha undantagit vissa av de posttjänster som utförs av Posten AB från skatteplikt. Det aviserade förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 200 miljoner kronor per år. Regeringen avser att under hösten 2015 återkomma till riksdagen med ett förslag. En sådan ändring bör träda i kraft den 1 april 2016.

Övriga skattefrågor

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen

Förseningsavgifterna i skatteförfarandelagen höjs till 6 250 kronor för ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings inkomstdeklaration, till 1 250 kronor för någon annans inkomstdeklaration, till 1 250 kronor för särskilda uppgifter och periodisk sammanställning och till 625 kronor för skattedeklaration. För en skattedeklaration som ska lämnas efter föreläggande ska förseningsavgiften höjas till 1 250 kronor. Kontrollavgifterna i skatteförfarandelagen höjs från 10 000 kronor till 12 500 kronor, från 20 000 kronor till 25 000 kronor och från 2 000 kronor till 2 500 kronor. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Den föreslagna höjningen av förseningsavgifterna beräknas öka intäkterna med 80 miljoner kronor fr.o.m. 2016. Höjningen av kontrollavgifterna beräknas öka intäkterna med 30 miljoner kronor fr.o.m. 2016.

Lagstiftning som ligger till grund för statens övriga inkomster

Avskaffande av sjömanspensionen

Regeringen föreslår att samtliga bestämmelser gällande sjömanspension ska upphöra att gälla den 1 februari 2016. Bestämmelserna inryms i lagstiftningen inom socialförsäkringsområdet och påverkar beräkningen av statens inkomster. Pensionsmyndigheten har i en skrivelse till regeringen lämnat förslag till upphörande av reglerna för sjömanspension. Förslaget har därefter kompletterats och beretts inom Socialdepartementet. Som skäl för regeringens förslag anges att samtliga pensionsberättigade har fått den pension de är berättigade till och att inga ytterligare berättigade

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

kommer att kunna tillkomma. Därmed har bestämmelserna om sjömanspension blivit inaktuella och bör upphöra att gälla. Regleringen avser lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Sjömanspensionen finansieras med redaravgifter. Precis som när det gäller andra arbetsgivaravgifter finns ingen exakt överensstämmelse mellan avgifter och förmåner. Sjömanspensioneringsfonden har fungerat som stöd för finansieringen av sjömanspensionen och har disponerats av Pensionsmyndigheten och förvaltats av Kammarkollegiet. När försäkringen avvecklas fyller inte fonden längre någon funktion, och därför bör den enligt förslaget avvecklas. Sjömanspensioneringsfondens återstående medel uppgick till 76,4 miljoner kronor den 30 juni 2015. I praktiken är det staten som stått som garant för försäkringen, och på samma sätt som när det gäller över- och underskott av arbetsgivaravgifter bör fondens återstående medel föras till staten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2016 och de återstående medlen om 76,4 miljoner kronor föreslås föras till statens inkomstsida i budgeten senast vid utgången av februari 2016 (prop. 2015/16:1, lagförslag 3.8 och 3.12).

Motionerna

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet. Förslagen återfinns i de motioner som behandlas i utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 e Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Moderaterna

Skatt på arbetsinkomster

Moderaterna avslår regeringens förslag om förändringar i RUT och ROT och föreslår att RUT-avdraget i stället breddas 2018 till att omfatta flyttjänster. Moderaterna avslår även regeringens förslag om avtrappat jobbskatteavdrag och förändringar av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. När allt fler unga och utrikes födda står utanför arbetsmarknaden och behöver få det första jobbet är det nödvändigt att de som har låga inkomster får starkare drivkrafter att ta sig in på arbetsmarknaden. Motionärerna vill därför införa ett förstajobbetavdrag på sammanlagt 9 miljarder kronor. Moderaterna godtar regeringens förslag om sänkt skatt för pensionärer. Drivkrafterna för erfarna medarbetare att jobba längre bör också stärkas genom att åldersgränsen för förhöjt jobbskatteavdrag införs redan från 64 års ålder i stället för 65 år. Reformen kostar 300 miljoner kronor. Motionärerna säger nej till att slopa skattereduktionen för gåvor och budgeterar 250 miljoner kronor för detta.

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Moderaterna avslår regeringens förslag om nedsättning av socialavgifter för unga och förslaget att införa en särskild löneskatt för anställda över 65 år. För att öka incitamenten för arbetsgivare att våga ta steget och anställa unga med kort utbildning föreslås en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för de allra yngsta. Moderaterna satsar 500 miljoner kronor 2016 för att ungdomar yngre än 21 år ska bibehålla den nuvarande nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Därefter ökas satsningen till 2,5 miljarder kronor 2017 och 2,6 miljarder kronor per år från 2018 för att halvera arbetsgivaravgifter för ungdomar yngre än 21 år.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Moderaterna är kritiska till att regeringen utan vare sig förberedelse eller förankring har valt att säga upp det nuvarande filmavtalet och vill i stället se ett förlängt filmavtal under den tid en ny filmpolitik noga utreds. Motionärerna säger nej till slopad avdragsrätt för avgifter och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Moderaterna avslår regeringens förslag om ändrad beskattning av drivmedel. En tillfällig ytterligare nedsättning av skatt på diesel för jordbruket och skogsbruket om 50 öre per liter föreslås i syfte att stärka jordbrukets och skogsbrukets konkurrenskraft. Satsningen uppgår till 170 miljoner kronor per år under åren 2016–2018. Fordonsskatten höjs genom att koldioxidgränsen sänks från 111 gram koldioxid per kilometer till 108 gram koldioxid per kilometer. Skattehöjningen stärker de offentliga finanserna med 360 miljoner kronor per år från 2016. Supermiljöbilspremien förlängs fram till dess ett bonus–malus-system är på plats. Moderaterna satsar 135 miljoner kronor ytterligare på supermiljöbilspremien 2016. Effektskatten bör sänkas och dess utformning ses över. En trygg försörjning av bas- och reglerkraft förutsätter i dagsläget kärnkraften som baskraft och vattenkraften som både bas- och reglerkraft. Moderaterna satsar 250 miljoner kronor per år på sänkt effektskatt.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Moderaterna avvisar regeringens höjda moms på biobiljetter och vill se en heltäckande utredning av en ny svensk filmpolitik. Motionärerna budgeterar 270 miljoner kronor från 2017. Regeringens förslag slår hårt mot näringen i stort och inte minst mindre biografer på landsbygden. Moderaterna vill i stället se ett förlängt filmavtal under den tid en ny filmpolitik noga utreds. Det är

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

viktigt att 50 års erfarenheter av samverkan tas till vara, även om detta inte görs i form av ett nytt filmavtal. Vissa företag, framför allt inom den finansiella sektorn, är undantagna från mervärdesskatt. Beskattningen bör göras mer neutral, och därför föreslås att reglerna i mervärdesskattelagen om gruppregistrering slopas. De offentliga finanserna förstärks med 400 miljoner kronor 2016 och 350 miljoner kronor per år från 2017 och framåt.

Sverigedemokraterna

Skatt på arbetsinkomster

Sverigedemokraterna säger nej till regeringens föreslagna skattehöjningar när det gäller avtrappat jobbskatteavdrag, förändringen av den statliga inkomstskatten och försämringarna av RUT- och ROT-avdraget. Pensionärer bör inte beskattas hårdare än löntagare yngre än 65 år. Den extra skatten på pensionärer avskaffas helt från den 1 januari 2018. Reseavdraget höjs. Milersättningen höjs med 5 kronor. Milersättningen har legat still sedan 2008 samtidigt som bensinpriset stigit med närmare 3 kronor per liter. Förslaget bidrar till att skapa en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. Medlen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse förstärks bl.a. genom ett ROTavdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Sverigedemokraterna säger nej till regeringens förslag om att införa en särskild löneskatt för äldre. Sverigedemokraterna prioriterar i budgeten sänkningar av den allmänna löneavgiften. Den allmänna löneavgiften avskaffas för småföretag med upp till 9 anställda, den generella sänkningen av socialavgifterna på 1 procent från 2009 återställs och lärlingsjobb befrias från arbetsgivaravgifter under högst ett år.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Sverigedemokraterna prioriterar i budgeten sänkningar av fastighetsskatten på industrienheter. Fastighetsskatten på industrienheter avskaffas liksom den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder. Ambitionerna för investeraravdraget bör öka när det gäller privatpersoners möjligheter att investera främst i mindre bolag. Ekonomiska incitament ska stimulera till ökat ägande av svenska företag samt ökade investeringar i nystartade och befintliga mindre bolag.

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Motionärerna prioriterar även en satsning på forskning och utveckling (FoU). De föreslår en översyn av möjligheterna att göra ytterligare skatteavdrag för forskning och utveckling. Sverigedemokraterna står för en industrigaranti som innebär att varje kostnadsrelaterad försämring för svensk industri måste balanseras av en motsvarande lättnad i skatter eller motsvarande.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Sverigedemokraterna säger nej till regeringens skattehöjningar på bensin och diesel. Motionärerna motsätter sig ytterligare höjningar av effektskatten och föreslår en sänkning med drygt 14 procent. För att stimulera byggandet och skapa incitament för att förnya reaktorer slopas effektskatten för nya reaktorer. Reaktorer som uppförs efter den 1 januari 2016 ska inte belastas med effektskatt, vilket innebär att konkurrensvillkoren blir ungefär desamma som för andra energislag. Skatteavdrag ska beviljas redan efter 30 dagar i stället för efter 90 dagar när kärnkraftsanläggningarna inte producerar någon el. Energiskatten för verksamhetsutövare där serverhallarna är den huvudsakliga affärsverksamheten ska likställas med den som råder för den energiintensiva industrin, dvs. 0,5 öre/kWh. Den svenska livsmedelsproduktionen är i en negativ trend som hotar självförsörjningen och landsbygdens ekonomi. Skatten på diesel för lant- och skogsbruket föreslås sänkas till den nivå som råder i Danmark, dvs. 60 öre per liter. Svenska bönder konkurrerar på samma marknad som danska bönder och det är rimligt att skattenivån är densamma. Motionärerna avvisar en särskild skatt på handelsgödsel liksom kilometerskatt på transporter och införande av flygskatt. Studier visar att en flygskatt skulle minska de svenska utsläppen med 0,2 procent samtidigt som BNP skulle minska med 1,5–5,4 miljarder kronor under det första året. Det är ett alldeles för högt pris för en väldigt marginell miljövinst. Sverigedemokraterna är inte negativa till vindkraft som energikälla men säger nej till utbyggnad av subventionerad vindkraft. Skattereduktionen för mikroproducenter av el bör tas bort. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller. Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Reklamskatten avskaffas på annonser för dagspress och periodiska publikationer. För att underlätta för regional lands- och glesbygdspress ska distributionsstödet behållas genom ett reformerat presstöd.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Sverigedemokraterna föreslår att restaurangmomsen återställs som en del av finansieringen av förslagen i budgetmotionen. Det beräknas öka skatteintäkterna med 5,3 miljarder kronor.

Övriga skattefrågor

Månadsrapportering och anmälningsplikt ska vara tvingande för samtliga företag som har utstationerad arbetskraft i Sverige. Arbetet med de bilaterala skatteavtalen intensifieras. Regeringen bör göra en detaljerad årlig rapport till riksdagen om hur situationen ser ut med avseende på uppdatering och nytecknande av skatteavtal.

Centerpartiet

Skatt på arbetsinkomster

Centerpartiet avslår regeringens förslag om förändringar av den statliga inkomstskatten och föreslår att skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs till 443 800 kronor så att alla som tjänar under 38 000 kronor per månad enbart betalar kommunal inkomstskatt (1,3 miljarder kronor). Även förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag avslås. Centerpartiet säger också nej till regeringens förslag om förändringar i RUT och ROT och vill i stället utöka RUT-avdraget till flyttjänster (550 miljoner kronor), it-relaterade tjänster i hemmet (166 miljoner kronor) och läxhjälp (50 miljoner kronor). Centerpartiet säger vidare nej till förslaget om sänkt skatt för pensionärer. Åldersgränsen för förhöjt jobbskatteavdrag sänks från 65 år till 64 år (300 miljoner kronor). Reglerna om personaloptioner föreslås bli mer förmånliga (420 miljoner kronor). Beskattningen bör ske när aktierna som ligger till grund för optionen säljs och den eventuella vinsten ska beskattas som kapitalinkomst, med begränsningsregler som är tänkta att gynna långsiktigt ägande och som sätter ett tak för hur stor vinst som kan tas ut till den lägre kapitalbeskattningen. Dessa begränsningsregler rör bl.a. företagets typ och storlek. Förslaget om slopad avdragsrätt för gåvor avvisas. Centerpartiet ställer sig bakom propositionens bedömning i fråga om nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar och att den tidsbegränsade nedsättningen förlängs med tre år. Förslaget om en nedsättning av förmånstaket avvisas dock (123 miljoner kronor 2017).

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Centerpartiet föreslår lägre socialavgifter för unga under 26 år. För personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 23 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas och för den som vid ingången av

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

beskattningsåret har fyllt 23 men inte 25 år ska ålderspensionsavgiften och en fjärdedel av de övriga avgifterna betalas. Centerpartiet föreslår vidare sänkta socialavgifter för den först anställde. Arbetsgivaravgiften på en lön på upp till 180 000 kronor per år föreslås slopas i högst två år. Centerpartiet säger nej till att införa en särskild löneskatt för äldre (1,77 miljarder kronor) och till förslaget om att tidigarelägga borttagandet av nedsättningen av socialavgifter för unga.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Centerpartiet vill vidareutveckla och förenkla reglerna om investeraravdrag och föreslår att taket för investeringar höjs till 3 miljoner kronor (250 miljoner kronor). Frågan om hur ett antal skatter ska kunna regionaliseras bör utredas. I ett första steg är det rimligt med en regionalisering av fastighetsskatten på elproducerande fastigheter.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Förslagen om höjd skatt på drivmedel och om indexuppräkning av bensin- och dieselskatten avslås. Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med tre år. Regeringens nedsättning av förmånstaket avvisas. Sverige bör fortsätta att driva skattebefrielsen för höginblandade och rena biodrivmedel. Regeringens skattehöjningar på biodrivmedel avvisas. Sverige bör fortsätta att driva skattebefrielsen för höginblandade och rena biodrivmedel, så att dessa kan fortsätta att vara viktiga delar av klimatomställningen av den svenska fordonsflottan. Förslaget om skattehöjningar på biodrivmedel med 150 miljoner kronor avslås. Befrielsen från koldioxidskatt för diesel i jord- och skogsbruksmaskiner ökas och innebär en återbetalning av dieselskatten på totalt 300 miljoner kronor årligen, dvs. 200 miljoner kronor mer årligen än regeringen föreslagit 2016–2018 och 300 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit 2019. Regeringens svar på krisen har bestått dels av kreditgarantier som såväl lantbrukare som banker dömt ut, dels av en marginell nedsättning av dieselskatten som alla intressenter anser vara för liten. Skattebefrielsen om 86 procent från energiskatt för fordon inom gruvindustriell verksamhet bör utgå. I kombination med förslaget att nedsättningen av koldioxidskatt för diesel i samma verksamhet slopas helt kommer subventionen av fossila bränslen att minska med 230–240 miljoner kronor. Centerpartiet avslår förslaget om höjd skatt på egenproducerad och förnybar el.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

En miljölastbilspremie och en elbusspremie införs. I väntan på införandet av ett bonus–malus-system förlängs supermiljöbilspremien för de mest miljövänliga bilarna. Fordonsskatten reformeras och indexeras genom att den utsläppsbaserade delen av skatten förstärks samt att skatten indexeras med BNP-utvecklingen för att bibehålla dess nivå i reala termer. Statsfinanserna beräknas förstärkas med 200 miljoner kronor 2016, 600 miljoner kronor 2017, 1 100 miljoner kronor 2018 och 1 700 miljoner kronor 2019. Den kemikalieskatt som utredningen föreslår och en bredare skatt som innefattar produkter på ett likvärdigt sätt bör införas den 1 maj 2016. På årsbasis väntas skatten inbringa 3,5 miljarder kronor och bidra till målet om en giftfri vardag. För att styra mot en ökad återvinning och mer resurseffektivitet föreslås en punktskatt på förbränning av avfall. Den bör omfatta allt avfall, för såväl hushåll som verksamheter, exklusive farligt avfall och utformas på ett sätt som garanterar att kostnaden tydliggörs för den som först lämnar ifrån sig avfallet. Avgiften föreslås bli 100 kronor per ton och ge intäkter om 483 miljoner kronor per år. För att uppnå målet i EU:s direktiv om förpackningar och förpackningsavfall och minska användningen av tunna plastpåsar införs en miljöavgift på fossilplastpåsar på 1 krona. Då plastpåsarna relativt smärtfritt kan bytas mot andra påsar innebär avgiften att skattebasen minskar snabbt. Intäkterna minskar i samma utsträckning och bedöms långsiktigt uppgå till ca 70 miljoner kronor. En utredning föreslog 2009 att en skatt på fluorerande växthusgaser borde införas för att internalisera dessa ämnens externa klimateffekt. En skatt införs i enlighet med utredningens förslag. Intäkterna från skatten beräknas till ca 500 miljoner kronor 2016.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Reklamskatten sänks i enlighet med regeringens förslag från 2017 (20 miljoner kronor).

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Centerpartiet säger nej till regeringens aviserade höjning av momsen på biobesök som är tänkt att träda i kraft 2017. Den gör det dyrare för besökare att gå på bio och ökar risken att biografer på mindre orter slås ut. Det bidrag regeringen anslagit för att motverka dessa konsekvenser är inte ändamålsenligt (230 miljoner kronor 2017).

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Folkpartiet

Skatt på arbetsinkomster

Folkpartiet avslår regeringens förslag om förändringar av den statliga inkomstskatten (1,67 miljarder kronor 2016 och 1,13 miljarder kronor 2017). Hit hör marginalskattehöjningen på inkomster från 50 000 kronor till 123 300 kronor i månaden. Det gäller även uppräkningstakten av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. I Folkpartiets budget höjs brytpunkten så att alla som tjänar under 40 000 kronor per månad enbart betalar kommunal inkomstskatt (6 miljarder kronor 2016). Det andra steget i den statliga inkomstskatten halveras i ett första steg för att sedan avskaffas (2,8 miljarder kronor 2016 och 5,9 miljarder kronor 2017). Skatten för pensionärer sänks i enlighet med regeringens förslag (1,87 miljarder kronor). Åldersgränsen för förhöjt jobbskatteavdrag sänks i två steg från 65 år till 64 år 2016 (300 miljoner kronor) och vidare till 63 år 2017 (700 miljoner kronor). Folkpartiet avvisar regeringens sänkning av subventionsgraden i ROTavdraget och sänkningen av taket i RUT-avdraget. Det gäller även slopandet av avdragsrätten för läxläsning. I Folkpartiets budget vidgas RUT-avdraget till att omfatta flyttjänster (550 miljoner kronor) och subventionsgraden höjs för alla som vid årets ingång har fyllt 80 år (200 miljoner kronor). Avdragsrätt för läxläsning återinförs (50 miljoner kronor). Även regeringens förslag om att slopa avdragsrätten för gåvor avvisas (250 miljoner kronor). Reseavdraget anpassas regionalt. Gränsen för reseavdrag höjs till 19 000 kronor i kommungrupp 1–4 och sänks till 9 000 kronor i övriga kommuner. Reformen beräknas höja inkomsterna med 1,3 miljarder kronor. Förslaget om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar avvisas.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Att fler jobbar längre upp i åldrarna är en avgörande del av arbetslinjen. Förslaget att införa en särskild löneskatt för äldre avvisas (1,27 miljarder kronor). Folkpartiet fullföljer riksdagens beslut om att sänkningen av arbetsgivaravgifterna ska fokuseras till yngre åldrar och föreslår att arbetsgivaravgifterna för unga som vid årets ingång inte fyllt 20 år sätts ned till 15,46 procent fr.o.m. den 1 januari 2016. Den allmänna löneavgiften höjs för företag som bedriver verksamhet inom finansiella tjänster, försäkring, återförsäkring och stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring. Den regionala nedsättningen av socialavgifter slopas.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Den så kallade flyttskatten sänks. Taket för uppskovsbeloppet och räntan på den uppskjutna reavinstbeskattningen slopas (1,3 miljarder kronor). Den statliga fastighetsskatten på obebyggd tomtmark höjs för mark som är avsatt för byggnation av hyresfastigheter (200 miljoner kronor) Fastighetsskatten tas bort på produktionsanläggningar för solenergi (35 miljoner kronor).

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Folkpartiet avslår regeringens föreslagna höjning av energi- och koldioxidskatterna på bensin (3,6 miljarder kronor). Miljöpåverkan från transportsektorn måste minska. En omvänd miljöbonus införs där bilar som inte är berättigade till en miljöbilspremie under de första fem åren får en förhöjd fordonsskatt med 2 000 kronor per år under de första fem åren. Reformen beräknas öka inkomsterna med 600 miljoner kronor 2016. Olika former av subventioner för användandet av fossila bränslen fasas ut. Folkpartiet avvisar regeringens höjning av effektskatten på kärnkraft och föreslår att skatten avskaffas i tre steg under åren 2016–2018. Den avskaffade effektskatten kompenseras delvis inom sektorn genom höjd energiskatt. En kemikalieskatt införs. Reformen innebär en statsfinansiell förstärkning på 2,3 miljarder kronor 2016. Användningen av handelsgödsel ska minska liksom jordbrukets allmänna miljöpåverkan. En ny läckageskatt för jordbruket bör införas 2017. Skatten på handelsgödsel som avskaffades 2010 kan tjäna som utgångspunkt för en ny miljöstyrande skatt. Förändringen beräknas stärka de offentliga finanserna med 290 miljoner kronor. Nedsättningen av energi- och koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet slopas. Det är av likformighetsskäl rimligt att gruvindustrin möter liknande skatteregler som den övriga industrin (240 miljoner kronor). Det behövs ett undantag från trängselskatt i Backa i Göteborg, och påminnelseavgiften är orimligt hög. Backaborna bör undantas från trängselskatt till dess regeringen hittar en lämplig lösning.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Reglerna om gruppregistrering till mervärdesskatt för företag inom den finansiella sektorn slopas för att göra beskattningen mer neutral mellan den finansiella sektorn och övriga sektorer. Även möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden bör slopas (320 miljoner kronor).

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Kristdemokraterna

Skatt på arbetsinkomster

Kristdemokraterna avslår regeringens förslag om avtrappat jobbskatteavdrag och regeringens förslag om förändringar av den statliga inkomstskatten. Kristdemokraterna vill låta ungdomar under 25 år få tjäna sin första halva miljon kronor skattefritt i syfte att unga människor snabbt ska komma i arbete. Om man tar en akademisk examen före 25 års ålder förlängs möjligheten till skattefri inkomst tills man blir 30 år (9,5 miljarder kronor) För att öka jobbchanserna och därigenom förbättra integrationen införs ett etableringsavdrag samtidigt som etableringsersättningen sänks med 35 kronor per dag. En nyanländ får under sina första fem år möjlighet att tjäna upp till en halv miljon kronor skattefritt. Kristdemokraterna vill införa ett nystartavdrag, dvs. ett förstärkt jobbskatteavdrag för dem som går från långtidsarbetslöshet till arbete. För varje månad utöver ett års arbetslöshet får den enskilde två månaders förstärkt jobbskatteavdrag när personen börjar arbeta. En person som varit arbetslös 18 månader och då får ett arbete får alltså 12 månader med förstärkt jobbskatteavdrag. En person under 26 år får förstärkt jobbskatteavdrag i två månader för varje månad utöver ett halvår som personen varit arbetslös. Det förstärkta jobbskatteavdraget ges i maximalt två år (400 miljoner kronor). Skatten för pensionärer sänks i samma mån som regeringen föreslagit (1,87 miljarder kronor) och åldersgränsen för förhöjt jobbskatteavdrag sänks från 65 år till 64 år (300 miljoner kronor). Förslaget att återinföra en särskild löneskatt för äldre avvisas (1,87 miljarder kronor). Kristdemokraterna avslår regeringens förslag om förändringar i ROT och RUT och vill utöka RUT till tvätteritjänster (150 miljoner kronor) samt undersöka möjligheten att utvidga RUT-avdraget till flyttjänster och it-tjänster i hemmet. Reseavdraget begränsas så att statens intäkter ökar med 200 miljoner kronor. Milersättning och beloppsgränsen för arbetsresor föreslås höjas. Avdraget i deklarationen för övriga utgifter tas bort då det är rimligt att arbetsgivaren – inte skattebetalarna – står för de kostnader som uppstår i tjänsten. För att kompensera för den skattehöjning som detta kan innebära för dagbarnvårdare görs en kompensering för denna grupp på anslaget 1:1 i Utgiftsområde 25. Netto ger detta en ökning av statens intäkter med 380 miljoner kronor. Kristdemokraterna säger nej till regeringens förslag om slopad avdragsrätt för gåvor och föreslår en utökad avdragsrätt (250+10 miljoner kronor). Hjälporganisationerna bör få mer resurser.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Kristdemokraterna vill halvera arbetsgivaravgiften för ungdomar upp till 22 år.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Taket för uppskov gällande reavinstskatten bör tas bort om man köper ny bostad. Betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. Räntan för uppskovet kan höjas något, motsvarande statens kreditkostnad.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Kristdemokraterna stöder regeringens förslag om att införa ett tonnageskattesystem.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Kristdemokraterna föreslår en väsentligt lägre höjning av bensin- och dieselskatten än regeringen föreslagit för att undvika negativa konsekvenser för de som bor på landsbygden och är beroende av bilen för att ta sig till jobbet eller skjutsa barnen till skolan. Den föreslagna ändringen av indexeringen av bensin- och dieselskatten avvisas. Koldioxidbeloppet i fordonsskatten höjs för att minska de fossila utsläppen inom transportsektorn. Skattehöjningen beräknas öka statens skatteintäkter med 400 miljoner kronor 2016 och därefter med 800 miljoner kronor årligen. Nedsättningen av koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet bör i nästa steg helt slopas och energiskattebefrielsen för berörda fordonstyper tas bort. Förändringarna beräknas innebära ökade skatteintäkter på 320 miljoner kronor årligen. Skatten på termisk effekt bör sänkas till den nivå som var innan den 1 augusti 2015. Kraftbolagen får genom de ökade skatterna väsentligt mindre resurser för investeringar i förnybar energi och i säkrare kärnkraftverk. Förslaget beräknas leda till minskade skatteintäkter på 250 miljoner kronor per år 2016–2019. En kemikalieskatt bör införas på viss hemelektronik och PVC-material för att minska de negativa hälsoeffekterna av kemikalier i samhället. Skatten beräknas generera skatteintäkter på 3,47 miljarder kronor årligen. En skatt på förbränning av osorterade sopor införs för att öka materialåtervinningen och minska utsläppen av miljöfarliga ämnen och koldioxid (220 miljoner kronor). Undantaget från skatt på bekämpningsmedel för kreosot avskaffas. Kreosot är dokumenterat både hälso- och miljöfarligt (120 miljoner kronor).

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

Skattebefrielsen från koldioxidskatt för torv tas bort. Studier visar att torv ur växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv på upp till några hundra år (100 miljoner kronor).

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

För att stärka folkhälsan bör alkohol- och tobaksskatten höjas något. Tobaksskatten höjs med 4 procent, alkoholskatten exklusive sprit höjs med 4,5 procent och alkoholskatten på sprit höjs med 0,5 procent. Statens skatteintäkter beräknas därmed öka med 900 miljoner kronor.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Vissa företag, framför allt inom den finansiella sektorn, är undantagna från mervärdesskatt. De har dessutom möjlighet att bilda mervärdesskattegrupper för att undvika kostnader för ingående mervärdesskatt. Beskattningen bör göras mer neutral, och därför bör reglerna i mervärdesskattelagen om gruppregistrering slopas (320 miljoner kronor). För att ytterligare stärka tjänstesektorn föreslår kristdemokraterna sänkt moms från 25 till 6 procent för tjänster som cykelreparationer, skomakeri och skrädderiverksamhet. Genom att sänka kostnaderna för dessa tjänster kan branscherna växa och fler kan få arbete. Förslaget är också gynnsamt ur ett hållbarhetsperspektiv (22 miljoner kronor).

3.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2016

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt administrationskostnader.

Propositionen

I propositionen (punkt 8) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 285 509 miljoner kronor 2016.

3.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017 och 2018

Enligt 2 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Propositionen

I propositionen (punkt 9) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 och 2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 3.4 och 3.5 redovisas regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för 2017 och 2018. I propositionen (punkt 5) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2017 och 2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 3.6 och 3.7 redovisas regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2017 och 2018. I propositionen föreslår och aviserar regeringen åtgärder som medför större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar för åren 2017–2019. Regeringen har för avsikt att använda dessa medel för att finansiera framtida reformer. Till dess redovisas dessa medel som en beräkningsteknisk överföring till hushållen vid sidan av de 27 utgiftsområdena, men som en del av de takbegränsade utgifterna. Regeringen anger att den beräkningstekniska överföringen påverkar den offentliga sektorns utgifter på samma sätt som de takbegränsade utgifterna. Överföringen belastar därmed statens budgetsaldo samt det finansiella sparandet i staten och den offentliga sektorn. Den ingår dock inte i redovisningen av förändringar till följd av beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder på budgetens utgiftssida. Av propositionen framgår att den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn på budgetens utgiftssida beräknas uppgå till 0,2 miljarder kronor 2017 och 1,3 miljarder kronor 2018. För 2019 beräknas den uppgå till 5,9 miljarder kronor 2019.

Motionerna

Samtliga oppositionspartier lämnar förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Förslagen återfinns i yrkandena 4 och 6 i respektive partis budgetmotion förutom Sverigedemokraternas förslag som återfinns i yrkandena 7 och 5 i deras budgetmotion. Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna lämnar även förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2019. Förslagen återfinns i partiernas respektive budgetmotion. Oppositionspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar och preliminära inkomstberäkningar i förhållande till regeringens beräkningar för åren 2017 och 2018 framgår av tabellerna 3.4–3.7.

D ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 +4 K 127 324 +55 773 343 723 684 934 902 182 +18 − − −279 +398 −602 −213 −284 −607 −1 −1 −1 −3 −1 −5 −5 933 −2

P

F 55 43 ±0 ±0 −48 − − 000 +95 789 383 198 051 717 548 288 329 −632 +657 1 + +122 2 −705 −436 −521 − −668 +1 − −2 −1 −8 −1 − −5 876 −1 518

eringen

C 3 8 8 eg − ±0 ±0 506 −15 −15 16 843 −20 916 020 968 748 −8 −214 +319 −406 −542 −830 − −218 −150 −497 −1 −4 −1 −1 −8 −4 −5 852 −1 727

från r

else D

±0 ±0 240 271 +20 000 277 626 664 011 069 100 −86 400 905 −871 + 2 1 129 +205 +862 −390 +667 −154 Avvik + +4 −2 337 13 +4 +2 +5 − −2 −5 −1 451 +1

7 − −18

MS ±0 ±0 ±0 ±0 −5

r 201 −35 +90 −68 068 013 +77 913 296 301 903

−157 −234 −843 2 −852 −443 −270 −537 −2 − −1 −5 −1 −4 −5 830 −2 047

g 4

sramar fö 806 050 928 149 908 216 809 129 98 355 020 292 072 847 852 341 788 169 798 832

rsla 1 7 004 3 577 7 2 5 fö 12 15 10 42 50 36 344 15 68 34 90 28 80 21 71 13 953 55 16 112

utgift

egeringens R

T

BUDGE reliminära

entpolitik

TATENS um S Å

NA P ng t kons

förslag till p

TER sam

sättni

KOMS IN ggande H onsned by

OC etablering funkti och edel ng es MAR ar g ng m

A R sitionspartiernas sorg

och jni livs valtni om m m r och barn TS edskap ör IF do sknin rs

oppo för ilje invandr och fritid och h isber m

UTG , social sjukdo ålder gd

oc kr fund

finans betsliv sitetsfor kan m

ns och vid vid anlända ar er

TSTAK d ssa bostadsfö naturvård ver ny iv IF i och hällets , landsby

TG inge m exekution gghet gghet gghet för fa och un ing,

sam och U sam jukvår er, tro

– ger lse s try try och ingar

re och knad edi iljö- och

Re d, isk isk isk try ar m

och när

UTET 4 råde sty m m m m unikationer

L tull ation än m

S 3. m hällsekono nationell ställdhet ets hällsplaner gi

E svar m ingsliv

ll ter igr kono kono kono rb tudiestöd tbildning ultur, m am egional tillväxt ll ner om reella är

Rikets Sam Skatt, Rättsväsendet In För Internationellt bistånd M Hälsovår E E E Jäm A S U K S R A E K A N AMB R

3 Tabe Miljoner kronor Utgiftso 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

:FiU

15/

20 140

:FiU 141

16 15/ 20

D ±0 ±0 ±0 ±0 K 620 815 025 025 −210 11

−210 −2

−29 −29 −29

TATENS S eringen Å eg C ±0 ±0 ±0 ±0 816 242 452 452 NA P −210 −4 TER från r −38 −38 −38

KOMS else D ±0 ±0 ±0 ±0 IN 140 933 933 500 433 H 2 Avvik − OC −12 −34 −34 −37

MAR A MS ±0 ±0 ±0 R 171 818 028 +64 964 TS −210 IF −1 29 30 29

− − −

UTG , g 8 8 0 2

078 298 26 880 14 944 09 rsla 6 TSTAK fö 95 20 37 669 IF 958 959 966

TG egeringens U R –

UTET L S E

AMB R 3

etto n

et,

ontor

i Riksgäldsk

ing uner m ngar unionen tlån m u . ko ch .m till m - o ing

ag råden agsbehållni ger l. in äntor .f ri

om

bidr ts ansl ter m kor gif av gif

råde

m änna eters ässig a ut a ut gh llm tatsskuldsr vgiften till Europeiska A S A m m di inskning mma

u

Utgiftso 25 26 27 Sum M Sum Myn Kassam S

D ±0 ±0 ±0 ±0 +4 K 128 382 −10 +25 063 383 177 843 121 358 082 − − −309 +447 −602 −213 −210 −1 −1 −2 −3 −2 −5 −5 933 −2

P

F 97 98 ±0 ±0 −85 − − 000 +92 777 453 197 163 492 744 309 860 −697 +640 1 + + 1 −717 −438 −604 +2 − −2 −1 −9 −1 − −5 879 −1 523

eringen C 3 8 6 8 − ±0 ±0 eg 168 −20 −15 09 033 −20 953 534 901 99 767 −215 +241 −306 −50 − − −318 −125 −2 −4 −2 −2 −8 −4 −5 852 −1 477

från r

else D ±0 ±0 281 723 +20 000 728 611 670 053 078 +37 048 −77 400 392 −871 + +538 −390 2 +2 +5 −4 316 10 +7 +2 +5 −1 712 +1 −5 −1 446 + Avvik − −24

8

MS ±0 ±0 ±0 ±0 −95 −61 628 103 729 976 262 903 −65

r 201 −217 −302 +200 −862 2 +119 −880 −443

−1 − −2 −5 −1 −4 −5 830 −1 957

g 4 999 440 118 959 912 171 926 164 39 050 159 682 200 501 221 602 724

sramar fö rsla 1 7 015 3 371 7 2

fö 12 15 11 42 51 39 650 12 69 33 92 779 31 80 22 72 14 040 55 115

egeringens

utgift R

T

entpolitik

BUDGE reliminära

um

TATENS S t kons Å ng

sam NA P

förslag till p sättni

TER ggande KOMS onsned by

IN etablering H funkti och ng es OC ar g ng sorg och och barn jni MAR valtni om m m ör

A R sitionspartiernas edskap do sknin rs

för iljer invandr och fritid TS m IF isber social

oppo kr sjukdo ålder fund h finans betsliv sitetsfor m

UTG , kan och vid vid

oc anlända ar er

d ssa bostadsfö naturvård i och ver ny iv

ns m hällets och un ing,

TSTAK exekution sam gghet gghet gghet för fa IF sam jukvår och er, tro lse try try

TG inge och s knad och

re edi iljö- och U d, isk isk isk try ar m

– ger sty och unikationer

tull m m m m hällsekono nationell ation hällsplaner än gi m

Re svar ställdhet ets m UTET 5 råde ter igr kono kono kono rb tudiestöd tbildning ultur, m am egional tillväxt ll ner om

L

S E 3. m Rikets Sam Skatt, Rättsväsendet In För Internationellt bistånd M Hälsovår E E E Jäm A S U K S R A E K ll

AMB R

3 Tabe Miljoner kronor Utgiftso 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

:FiU 16

15/

20 142

:FiU 143

15/ 20

D 0 −5 ±0 ±0 ±0 ±0 K 320 630 34 970 970 −607 11 −1 T + −14 −15 −15

P

F ±0 ±0 ±0 ±0 BUDGE 349 281 966 340 306 306 − −655 −2 −1

−28 −30 −30

TATENS eringen 8 S C ±0 ±0 ±0 ±0 Å eg −8 202 834 340 174 174 −477 NA P −4 −1

−39 −41 −41 från r

TER

else D ±0 ±0 ±0 ±0 KOMS 905 054 931 931 500 431 IN −134 2 +1 − H Avvik −20 −39 −39 −42

OC MS ±0 ±0 ±0 MAR 557 340 897 +64 833 A R −290 −547 −726 30 −1 31 31 TS − − − IF g 9 1 0 6 UTG , 410 840 397 831 52 562 09 925 01 rsla 5 1 5 fö 17 95 25 38 975

978 980 986

TSTAK IF egeringens TG R

U –

UTET L S E

AMB R 3

etto n et,

ontor edel m

livs

och i Riksgäldsk uner gd m m unionen ing . ko tlån .m till u m , landsby ch ag - o ing ingar äntor bidr råden agsbehållningar ger l. in när .f ri

om

änna ts ansl ter m kor ingsliv av råde reella är llm vgiften till Europeiska gif gif tatsskuldsr eters m A N A S A ässig a ut a ut gh m m di inskning mma

u

Utgiftso 23 24 25 26 27 Sum M Sum Myn Kassam S

D 0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 530 500 230 010 30 710 600 600 028 +193 +780 −2 800 −5 −9 −1 +1 +1 +3 −21 −13 −11

P 0 F ±0 60 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 846 733 600 890 + 400 470 +587 +230 −325 +915 +160 +340 −9 −2 −2 −1 −2 −23 −14 700

eringen

C 0± eg ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 105 860 210 500 710 842 517 580 +270 +325 +230 −4 515 −9 −1 +4 +4 +1 från r −14 −28 −26

else D 0± ±0 ±0 −2 +7 ±0 ±0 ±0 ±0 084 721 750 597 584 −18 030 600 770 332 746 +200 −169 −4 613 −4 +6 +7 −1 −2 +2 Avvik −21 −11 −22 −22

0±

22 13 78 032 86 94 458 405 582 667 28 083 06 167 952 272 741 44 76 239

stberäkning för 2017 rsla 5 9

fö 62 337 14 37 033 45 −4 50 10 33 25 642 703 118 555 536 − 214 105 530 402 −242

egeringens R

T

BUDGE reliminär inkom

TATENS S Å

NA P

förslag till p

TER

KOMS IN H

OC

MAR et

A R sitionspartiernas m svaror

TS ste at IF e

oppo ins h e

UTG ,

oc arbet och

arbet ft tobak

ns stskatt på

TSTAK iepensionssy tion på m hushåll hushåll och IF ter m al

TG inge er stskatt oner skatt r it agsvinster katt sum

tt tal, hol U inko kat avgifter pliv et

– ger s ga ap katt on

ka up s pensionsavgi ta löne kapi för skatt alko

Re unal edukti gifter ningss desskatt,

ta på k på på på k på

UTET L 6 råde m än fter till pre t ong pelskatt t vär S 3. m m tistskatt betsgivar skild at at

E genav jänstegr er

ll Direk Ko Allm Ar Skatter Indirek Ar E Sär Nedsättnin T Sk Skatt Skatt Kup Avkast Fastighets Stäm Sk M Skatt

AMB R

3 Tabe Miljoner kronor Utgiftso 1100 1111 Statlig inkom 1115 1120 1130 1140 1200 1210 1240 1260 Avgi 1270 1280 1290 1300 1310 1320 1330 1340 1350 1360 1400 1410 1420

:FiU 16

15/

20 144

:FiU 145

15/

D ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 00 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 980 220 815 912 500 412 412 712

−300 −3

−2 +1 +3 14 T −27 +13 −14 − −14

P 8

BUDGE F ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 830 100 241 828 82 928 −370 −710 −587 +900 +900 −2 +1

−29 −29 −29 −28

TATENS S eringen Å eg C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 190 010 100 893 163 163 663 NA P +430 −270 −500 −500 6 −4 +4 +1

från r −35 −36 −36 −3

TER

else D

±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 KOMS 078 983 836 147 147 410 600 526 284 IN −645 −186 3 + + H −4 + +2 +1

Avvik −39 −36 −36 −33 737

OC

MAR MS ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 A 530 435 200 635 635 R −640 +360 − −250 −250 −4 29 29 29 29 885 TS − − − − IF

g 7 5 2 6 0 0 0

UTG , 311 041 607 790 697 825 911 72 28 294 57 466 671 000 686 507 670 rsla 5 6 6 5 6 825 5 5 fö 46 23 20 − 30 11 12 91 999 TSTAK 948 964 44 984 989 −31 − 958 11 IF 1 −

egeringens

TG R

U –

UTET L S E

AMB R 3

o nt ko te et at m sk å p tesyste kat eringar . eriodiserat) p het g till s .m

iljö n redit m m mässigt)

er ( ill andra sektorer ) k r m ter sa m te

och at äkt er so at assa

sk tter till EU tter t er ässigt verk egendom st

gi st anslutni sk

ka eint ka eriodiserat) m r (k p ns om EU . i

ener att om te lån ste

assa ta örsåld ink .m m övriga sk er ( av rån

tt på eink (k s f redovisas rafik . f ko

äkt av av m

ka och att er

import orns st ässiga .m redovisade s in

vägt sk er er alning ingar m so n skatter skatter eint st m

på rda st n

oxids på sekt att om ylm ter råde giskatt t fö ående poster, s ående poster, s ens ande iga iga om om

m at sk at ink erbet alk gif

ner liga eriodiseringar E Koldi Övr Skatt Övr Sk Rest P St Ink Ink Åt K Bidrag Ut Löp

ent ens ff at vriga

Utgiftso 1430 1440 1450 1470 1480 1500 1600 1700 Avg O 1800 Avg St 1900 1000 Ö 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Avräk 8000 9000 Statsbudgete

D 0

P

F ±0 ±0 60 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 903 734 470 760 + 400 415 050 +831 +230 +175 +160 +360 −9 −2 −2 −1 +1 −4 −23 −15 000

eringen

eg C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 120 875 880 200 680 952 627 350 +270 +325 +280 −4 515 −9 −1 +4 +4 +1 från r −14 −28 −27

else

SD ±0 ±0 ±0 −3 ±0 ±0 ±0 ±0 935 938 363 080 060 −29 +11 230 800 770 074 382 +200 −263 Avvik −4 633 −5 +6 +7 −1 −4 +1 −23 −13 −24 −24

stberäkning för 2018

g 2 5 1 0 1 2 1 3 6 6 06 01 18 666 24 45 234 334 754 667 97 849 27 384 818 633 014 32 50 467 rsla 5 fö 64 532 15 38 694 47 −4 50 18 34 10 25 673 736 124 580 560 − 229 110 552 421 −251 T egeringens

R

BUDGE reliminär inkom

TATENS S Å

NA P

förslag till p

TER

KOMS IN H

OC

MAR et

A R sitionspartiernas m svaror

TS ste at IF e

oppo ins h e

UTG ,

oc arbet och

arbet ft tobak

ns stskatt på

TSTAK iepensionssy tion på m hushåll hushåll och IF ter m al

TG inge er stskatt oner skatt r it agsvinster katt sum

tt tal, hol U inko kat avgifter pliv et

– ger s ga ap katt on

ka up s pensionsavgi ta löne kapi för skatt alko

Re unal edukti gifter ningss desskatt,

ta på k på på på k på

UTET L 7 m än fter till pre t ong pelskatt t vär S 3. titel m tistskatt betsgivar skild at at

E st genav jänstegr er

ll Direk Ko Allm Ar Skatter Indirek Ar E Sär Nedsättnin T Sk Skatt Skatt Kup Avkast Fastighets Stäm Sk M Skatt

AMB om R

3 Tabe Miljoner kronor Ink 1100 1111 Statlig inkom 1115 1120 1130 1140 1200 1210 1240 1260 Avgi 1270 1280 1290 1300 1310 1320 1330 1340 1350 1360 1400 1410 1420

:FiU 16

15/

20 146

:FiU 147

15/

D ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 870 220 815 052 500 552 552 752 T −200 −200 −3 +1 +3

−29 +13 −15 −15 −15

BUDGE

P

F ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 830 410 700 248 079 079 500 500 579 −870 −831 TATENS −2 −2 +1 +1 +1 S −30 −31 −31 −29

Å

eringen

NA P eg C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 080 920 900 698 968 968 468 TER +330 −270 6 −500 −500 −5 +3 +1

från r −36 −3 −36 −37

KOMS IN else H SD ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 233 859 053 806 806 885 600 842 443 OC −765 −195 5 + + Avvik −4 + +2 +1

−45 −40 −40 −37 921

MAR A R

0

TS M ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 IF 420 885 20 085 085 −640 +360 − −250 −250 −5 30 31 31 31 335 UTG , − − − −

g 0 9 1 4 0 0 4

TSTAK 980 664 666 297 748 236 990 59 81 393 20 720 057 000 628 922 737 IF rsla 5 6 7 5 7 236 8 5 TG fö 47 23 21 − 33 11 11 95 064 U 041 031 040 −32 − – 2 1 009 77 1 1 1 007 48

egeringens − R

UTET L S E

AMB R 3

o nt ko te et at m sk å p tesyste kat eringar . eriodiserat) p het g till s .m

iljö n redit m m mässigt)

er ( ill andra sektorer ) k r m ter sa m te

och at äkt er so at assa

sk tter till EU tter t er ässigt verk egendom st

gi st anslutni sk

ka eint ka eriodiserat) m r (k p ns om EU . i

ener att om te lån ste

assa ta örsåld ink .m m övriga sk er ( av rån

tt på eink (k s f redovisas rafik . f ko

äkt av av m

ka och att er

import orns st ässiga .m redovisade s in

vägt sk er er alning ingar m so n skatter skatter eint st m

på rda st n

oxids på sekt att om ylm ter giskatt t fö ående poster, s ående poster, s ens ande titel iga iga om om

at sk at ink erbet alk gif

st ner liga eriodiseringar E Koldi Övr Skatt Övr Sk Rest P St Ink Ink Åt K Bidrag Ut Löp

om ent ens ff at vriga

Ink 1430 1440 1450 1470 1480 1500 1600 1700 Avg O 1800 Avg St 1900 1000 Ö 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Avräk 8000 9000 Statsbudgete

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

3.8 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

Sammanlagt har tolv utskott yttrat sig över förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2016 och preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017 och 2018 och i förekommande fall för 2019. Två utskott, utrikesutskottet och försvarsutskottet, har avstått från att yttra sig. Tabell 3.8 ger en översiktlig sammanställning över de yttranden som lämnats. Av tabellen framgår om regeringens förslag tillstyrks eller avstyrks i yttrandet och om yttrandena innehåller avvikande meningar. Yttrandena återfinns i sin helhet som bilagor i betänkandet (bilaga 7–19). Samtliga tolv utskott som yttrat sig tillstyrker regeringens förslag.

Tabell 3.8 Yttranden från andra utskott

Utskott/yttrande Yttrar sig över Bilaga i Ställning till Avvikande betänkandet propositionen meningar

KU (KU1y) UO1 Bilaga 7 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD SkU (SkU1y) Skatter och avgifter Bilaga 8 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD SkU (SkU2y) UO3 Bilaga 9 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD JuU (JuU1y) UO4 Bilaga 10 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD CU (CU1y) UO18 Bilaga 11 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD UU Avstår FöU Avstår SfU (SfU1y) UO8,UO10, Bilaga 12 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD UO11,UO12 ÅP-systemet, ink. ber SoU (SoU1y) UO9 Bilaga 13 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD KrU (Prot.2015/16:4) UO17 Bilaga 14 Tillstyrks M,SD,C,KD UbU (UbU1y) UO15,UO16 Bilaga 15 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD TU (TU1y) UO22 Bilaga 16 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD MJU (MJU1y) UO20,UO23 Bilaga 17 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD NU (NU1y) UO19,UO21, Bilaga 18 Tillstyrks M,SD,C,FP UO24 AU (AU1y) UO13,UO14 Bilaga 19 Tillstyrks M,SD,C,FP,KD

3.9 Utskottets ställningstagande

Utgiftstak för staten 2016, 2017 och 2018

Regeringens förslag till utgiftstak för åren 2016–2018 är 1 215, 1 274 och

1 332 miljarder kronor. De fyra allianspartierna, Moderaterna, Centerpartier, Folkpartiet och Kristdemokraterna, föreslår utgiftstak som är 16 miljarder kronor, 21 miljarder

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

kronor och 31 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2016–2018. Allianspartierna lämnar också förslag på utgiftstak för 2019 trots att det enligt bestämmelserna i budgetlagen inte är något krav. Det förslag som allianspartierna lämnar är 74 miljarder kronor lägre än den bedömning regeringen gör av utgiftstakets nivå för 2019. Sverigedemokraterna föreslår utgiftstak som är 19 miljarder kronor, ca 34 miljarder kronor och ca 39 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2016–2018. Liksom regeringen gör Sverigedemokraterna en bedömning av utgiftstakets nivå för 2019. Bedömningen är ca 67 miljarder kronor lägre än regeringens bedömning. De utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet som regeringen föreslår att riksdagen ska fastställa för 2016 och 2017 skiljer sig från dem som riksdagen redan tidigare beslutat. Skillnaden består dock endast i tekniska justeringar av utgiftstaket, främst till följd av att ett antal stöd redovisas och budgeteras som anslag på budgetens utgiftssida i stället för på dess inkomstsida. De tekniska justeringarna innebär en höjning av utgiftstaken med 11 miljarder kronor 2016 och med 12 miljarder kronor 2017 jämfört med de utgiftstak som riksdagen tidigare har beslutat. Som framgått av utskottets ställningstagande i kapitel 2 anser utskottet att regeringens förslag till utgiftstak är väl avvägda. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till utgiftstak för åren 2016–2018 och avstyrker oppositionspartiernas alternativa förslag till utgiftstak för åren 2016–2018 och allianspartiernas förslag till utgiftstak för 2019.

Utgiftsramar för utgiftsområdena 2016

Samtliga utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina respektive utgiftsområden tillstyrker regeringens förslag till utgiftsramar. Utskottet anser att regeringens förslag om fördelning av utgifter på utgiftsområden är väl förenliga med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 2. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgifter på utgiftsområden för 2016 och avstyrker oppositionspartiernas alternativa förslag. Utskottets förslag på utgiftsramar för 2016 framgår av bilaga 2 i betänkandet.

Övriga utgifter på statens budget 2016

För 2016 räknar regeringen med att Riksgäldskontorets nettoutlåning kommer att uppgå till ca 11,8 miljarder kronor. Moderaterna beräknar Riksgäldskontorets nettoutlåning till 64 miljoner kronor högre än i regeringens förslag, som en följd av förslag om studiemedelsreformer. Sverigedemokraterna beräknar Riksgäldskontorets nettoutlåning till 2,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, som en följd av partiets förslag om ett återförande av stabilitetsfonden. Utskottet ställer sig bakom regeringens beräkning av Riksgäldskontorets nettoutlåning. Utskottet har heller inget att

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

invända mot regeringens beräkning av förändringen av anslagsbehållningar eller den kassamässiga korrigeringen. Utskottet tillstyrker regeringens beräkningar av förändringen av anslagsbehållningar, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret och den kassamässiga korrigeringen för 2016. Moderaternas och Sverigedemokraternas alternativa förslag avstyrks. Utskottets förslag om övriga utgifter på statens budget 2016 framgår av bilaga 2 i betänkandet.

Beräkning av inkomsterna på statens budget 2016

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska godkänna beräkningen av inkomsterna på statens budget till sammanlagt ca 924,3 miljarder kronor för 2016. Samtliga oppositionspartiers beräkning av inkomsterna på statens budget är mellan –11,2 och –32,7 miljarder kronor lägre än regeringens beräkning. Utskottet anser att regeringens beräkning av inkomster på statens budget är väl förenlig med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 2. Utskottet tillstyrker regeringens beräkning av inkomsterna på statens budget för 2016 och avstyrker motionsyrkanden om att godkänna oppositionspartiernas respektive inkomstberäkningar. Utskottets förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2016 framgår av bilaga 2 i betänkandet.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet inte någon invändning mot de förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler som regeringen lägger fram. Utskottet tillstyrker förslagen.

Ålderspensionssystemets utgifter 2016

För 2016 räknar regeringen med att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 285,5 miljarder kronor. Inga alternativa beräkningar har lämnats av oppositionspartierna. Utskottet har inget att invända mot regeringens beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2016. Utskottet tillstyrker regeringens beräkning av ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2016.

3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2015/16:FiU1

Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017 och 2018

Preliminära utgiftsramar för 2017 och 2018

Förslagen till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2017 och 2018 utgår från fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2016. Tidigare i betänkandet har utskottet avstyrkt oppositionspartiernas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i linje med detta även avstyrkt oppositionspartiernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att godkänna den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 och 2018 och avstyrker oppositionspartiernas alternativa förslag till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2017 och 2018 samt Moderaternas, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2019. Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar för 2017 och 2018 framgår av bilaga 5 i betänkandet. Utskottet noterar att regeringen föreslår och aviserar åtgärder som medför större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar för 2017–2019 och att regeringen har för avsikt att använda dessa medel som finansiering av framtida reformer. Fram till dess redovisar regeringen i propositionen de överskridande medlen som en beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn. Även om regeringen har räknat in överföringen som en del av de takbegränsade utgifterna och genomgående i propositionen redovisat effekten på både budgetsaldo och finansiellt sparande, ingår inte den beräkningstekniska överföringen i de preliminära utgiftsramarna för 2017 och 2018. Utskottet vidhåller liksom tidigare att denna redovisningsmetod medför att det uppstår en skevhet mellan det årliga budgetförslaget och det medelfristiga perspektivet så som det uttrycks i förslaget till preliminära ramar, och att detta försvårar för oppositionspartierna att utforma jämförbara alternativ och därmed för riksdagen att ställa ett budgetalternativ mot ett annat. Utskottet vill betona att den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn inte ingår i rambeslutet. Regeringens preliminära fördelning på utgiftsramar, som riksdagen fattar beslut om, blir därför missvisande eftersom ramarna inte innefattar alla de reformambitioner som regeringen har.

Preliminära inkomstberäkningar för 2017 och 2018

Förslagen till preliminär beräkning av inkomster på statens budget för 2017 och 2018 utgår från beräkningen av inkomsterna för 2016. Tidigare i betänkandet har utskottet avstyrkt oppositionspartiernas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i linje med detta även avstyrkt oppositionspartiernas förslag till beräkning av inkomster för 2016. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att godkänna den preliminära beräkningen av inkomster på statens budget för 2017 och 2018 och avstyrker

2015/16:FiU1 3 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET

oppositionspartiernas alternativa förslag till preliminär beräkning av inkomster på statens budget för 2017 och 2018 samt Moderaternas, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till preliminär beräkning av inkomster på statens budget för 2019. Utskottets förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2017 och 2018 framgår av bilaga 5 i betänkandet.

Lagförslag med ikraftträdande 2017

Regeringen har i budgetpropositionen lämnat två lagförslag som träder i kraft 2017. Det handlar dels om att höja mervärdesskatten på biobiljetter från 6 procent till 25 procent, dels om att slopa avdragsrätten i inkomstskattelagen för de avgifter och bidrag som betalas respektive lämnas till Filminstitutet av berörda avtalsparter i 2013 års filmavtal. I det föreliggande rambeslutet behandlar finansutskottet bl.a. regeringens förslag till skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen för närmast följande budgetår, i det här fallet 2016. Även om det inte råder någon tvekan om att båda lagförslagen påverkar statens budget och därmed bör beslutas i rambeslutet avser förslagen inte 2016. Utskottet konstaterar att det är mycket ovanligt att regeringen i budgetpropositionen lämnar lagförslag med ikraftträdande året efter det budgetår som budgetpropositionen avser utan att det också finns en tydlig koppling till det aktuella budgetåret. I stället brukar regeringen avisera sådana förslag i budgetpropositionen för att sedan återkomma med lagförslag i nästa års budgetproposition. Rambeslutsprocessen skapar förutsättningar för en samtidig behandling i riksdagen av inkomster och utgifter. När utskottet nu föreslår att det ska fattas beslut om lagförslagen med ikraftträdande 2017 i rambeslutet för 2016 underlättar inte detta den samlade bedömningen av olika budgetförslag som rambeslutsprocessen syftar till. Samtidigt finns det inget i regleringen som hindrar att riksdagen i ett tidigt skede beslutar om lagförslag. Utskottet vill dock understryka vikten av att regeringen framöver lämnar lagförslag med budgetpåverkan så att syftet med rambeslutsprocessen och det samlade prioriteringstillfället kan värnas och inte opåkallat åsidosätts.

2015/16:FiU1

4 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtagande

4.1 Bemyndigande om upplåning

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 ta upp lån enligt

5 kap. budgetlagen (2011:203).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (punkt 10). Statens budgetsaldo visar statens lånebehov med omvänt tecken. För 2015 beräknas ett budgetunderskott på 36 miljarder kronor. Regeringen bedömer att budgetsaldot förstärks gradvis och beräknar att det är positivt igen 2018.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande att under 2016 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

4.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp av 38,9 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 38,9 miljarder kronor (punkt 13). Enligt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) beslutar riksdagen årligen om en total låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Vidare beslutar riksdagen årligen om en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörelsekapital i statens verksamhet enligt 7 kap. 4 § samma lag.

2015/16:FiU1

Förslaget till låneramen för 2016 på 38,9 miljarder kronor innebär en ökning jämfört med 1 miljard kronor eller 3 procent jämfört med 2015 års låneram. Ökningen beror till stor del på en ökad låneram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Regeringen bedömer att närmare 0,4 miljarder kronor av låneramen inte kommer att fördelas inledningsvis, i fall det uppstår oförutsedda situationer. Den genomsnittliga ökningstakten för låneramen har uppgått till ca 4,1 procent per år mellan 2002 och 2015. Förslaget till låneram för 2016 bedöms enligt regeringen vara bättre anpassat till lånebehovet, eftersom den procentuella ökningen för 2016 är lägre än för den genomsnittliga ökningstakten under perioden. Den faktiska upplåningen som andel av den beslutade låneramen, dvs. nyttjandegraden, har successivt förbättrats sedan 2002. Nyttjandegraden uppgick till 79 procent under 2015, vilket är en ökning med 13 procentenheter sedan 2002. Låneramen för 2015 var dessutom första gången under samma period lägre än det föregående året, vilket sammantaget visar på en förbättrad nyttjandegrad. Den totala låneskulden för anläggningstillgångar som används i myndigheternas egna verksamheter uppgick till totalt 30,1 miljarder kronor per den 30 juni 2015, vilket är ca 0,3 miljarder kronor mer än motsvarande tidpunkt 2014. Sett över en längre period har lånevolymen ökat med drygt 15 miljarder kronor mellan 2002 och 2015.

Utskottets ställningstagande

Regeringens målsättning är att nyttjandegraden ska fortsätta öka, vilket är i linje med vad utskottet tidigare uttryckt. Utskottet ser positivt på att nyttjandegraden har förbättrats. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet till högst 38,9 miljarder kronor under 2016.

4.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret till ett belopp av högst 12,4 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 12,4 miljarder kronor (punkt 14). Regeringens förslag på kreditram för 2016 innebär en minskning

2015/16:FiU1

med 2,1 miljarder kronor jämfört med den ram för 2015 som riksdagen beslutat om. Minskningen beror på att myndigheterna bedöms ha ett lägre behov av räntekontokrediter. Av den föreslagna kreditramen på 12,4 miljarder kronor bedöms ca 0,1 miljarder kronor inledningsvis inte fördelas mellan myndigheter. Varje myndighet kan placera överskottslikviditet och finansiera sitt behov av rörelsekapital med hjälp av ett räntekonto med kredit hos Riksgäldskontoret. Storleken på räntekontokrediten varierar men ligger normalt i intervallet 5–10 procent av den enskilda myndighetens anslag, bidrag och avgiftsinkomster. Flera myndigheter hade vid halvårsskiftet 2015 en betydande inlåning på sina räntekonton. En anledning kan vara myndigheternas anslagssparande. Den stora inlåningen kan också bero på att det inom den avgiftsfinansierade verksamheten uppstår en likviditet som placeras på räntekontot. Endast 15 av drygt 200 myndigheter med räntekonton använde sin kredit vid halvårsskiftet 2015. Under det första halvåret 2015 hade 39 myndigheter utnyttjat sin kredit någon gång under första halvåret 2015, vanligtvis strax före utbetalningarna till räntekontona. Merparten av myndigheterna har dock överskott på sina räntekonton.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har återkommande haft synpunkter på myndigheternas låga nyttjandegrad av räntekontokrediter och därmed begränsade kreditbehov i förhållande till begärda krediter. Utskottet noterar att regeringens förslag på en total kreditram på högst 12,4 miljarder kronor för 2016 innebär en minskning med 2,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäldskontoret för 2016.

4.4 Bemyndigande att överskrida ramanslag

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 15).

2015/16:FiU1

Regeringen får med riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av de ändamål med anslaget som riksdagen beslutat om ska kunna uppfyllas (enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen). För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent enligt 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen. Det finns ytterst sällan behov av att överskrida anslag för förvaltningsändamål med mer än vad som ryms inom krediten. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av anslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer i stället regeringen att föreslå ändringar i budgeten. Emellertid kan stora förändringar inträffa, så att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Sådana omfattande förändringar gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-relaterade utgifter och oförutsedda utgifter. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas, besluta om överskridande när vissa förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen uppfylls, dvs. om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av de ändamål med anslaget som riksdagen beslutat ska kunna uppfyllas. Under 2015 har regeringen hittills inte medgivit några överskridanden som innebär att anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten för 2015.

Kompletterande information

Enligt Årsredovisningen för staten 2014 (skr. 2014/15:101) beslutade regeringen om ett medgivet överskridande för 2014 avseende anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 300 miljoner kronor. Anslagskrediten på drygt 3,7 miljarder kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 273 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande att överskrida anslag som inte avser förvaltningsändamål under 2016 enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen.

2015/16:FiU1

5 Godkännande av avtal mellan Sverige och Norge

Utskottets förslag i korthet Riksdagen godkänner ett avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad.

5.1 Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ett avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat (punkt 29). Samarbetet med Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad regleras i ett bilateralt avtal mellan Sverige och Norge. I avtalet regleras bl.a. målet för den gemensamma marknaden fram till 2020. Enligt avtalet krävs det enighet mellan länderna för att ändra målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden till 2020. En förutsättning för att förslaget i propositionen Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 (prop. 2014/15:123) ska kunna genomföras är därför att det finns en överenskommelse mellan Sverige och Norge om ändring av målet. En sådan överenskommelse har träffats genom ett avtal mellan ländernas regeringar under våren 2015 (prop. 2015/16:1 bilaga 16). Avtalet har godkänts av det norska Stortinget. Ändringsavtalet består av en ingress och fem avsnitt. Avsnitt I innehåller ändringar av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat som innefattar den ambitionsökning som föreslås i proposition 2014/15:123. Avsnitt II aviserar att den svenska regeringen under 2015 ska överlämna ett förslag om gällande undantag från skatteplikt för vindkraftsel och annan förnybar el som inte levereras yrkesmässigt. Avsnitt III och IV berör frågor som parterna har kommit överens om att utreda i samband med den kommande kontrollstationen och avsnitt V innehåller en bestämmelse om ikraftträdande. Intentionen är att avtalet ska träda i kraft den 1 januari 2016. I det följande redovisas avsnitten i ändringsavtalet mer utförligt.

Avsnitt I Ändringar i avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat Avtalets ikraftträdande är avhängigt av att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag om att begränsa gällande undantag från skatteplikt som aviseras i avtalets avsnitt II. Avsnittet innehåller ändringar i avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat. Ändringarna avser artikel 2 om mål och förpliktelse, artikel 6 om kvotplikt och fastställande av kvoter samt artikel 14 om anmälan enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/287EG om

2015/16:FiU1 5 G ODKÄNNANDE AV AVTAL MELLAN S VERIGE OCH N ORGE

främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. Ändringarna i artikel 2 innebär att det gemensamma målet för elcertifikatsmarknaden till 2020 höjs med 2 terawattimmar (TWh), från 26,4 till 28,4 TWh. Det innebär att kravet på enighet för att kunna ändra målet för den gemensamma marknaden för elcertifikat till 2020 uppfylls och att den svenska regeringens målsättning om en ambitionshöjning som innebär finansiering av 30 TWh ny förnybar elproduktion under perioden 2002–2020 kan uppnås. Vidare ska Sverige sträva efter att annullera de elcertifikat som tillkommer med anledning av det höjda gemensamma målet om 2 TWh under en tilldelningsperiod på 15 år mellan den 1 januari 2018 och 31 december 2035, dvs. sammanlagt ytterligare 30 TWh under perioden. Det innebär i praktiken att den svenska kvotkurvan behöver ändras för att de ytterligare elcertifikat som tilldelas som en följd av höjningen av det gemensamma målet med 2 TWh ska annulleras. Elproduktionen från anläggningar som ingår i den gemensamma marknaden ska vid rapportering enligt direktiv 2009/28/EU fördelas lika till dess att varje part har tillgodoräknat sig 13,2 TWh. Därefter ska Sverige tillgodoräkna sig hela elproduktionen till dess att Sverige har tillgodoräknat sig ytterligare 2 TWh, dvs. totalt 15,2 TWh. Elproduktion därutöver ska delas lika mellan länderna.

Avsnitt II – Förslag om begränsning av undantag från gällande skatteplikt för vindkraftsel och annan förnybar elproduktion som inte levereras yrkesmässigt Den svenska regeringen åtar sig enligt avtalet att under 2015 överlämna ett förslag till riksdagen om att begränsa gällande undantag från skatteplikt i 11 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Detta gäller för vindkraftsel som inte levereras yrkesmässigt och för övrig el från förnybara energikällor som inte levereras yrkesmässigt (prop. 2015/16:1, avsnitt 6.22).

Avsnitt III – Utvecklingen efter 2020 Parterna är överens om att, i samband med den kommande kontrollstationen, utreda om det finns behov av att införa en regel för när anläggningar måste vara satta i drift för att kunna godkännas för tilldelning av elcertifikat inom ramen för den gemensamma elcertifikatsmarknaden. I analysen ska det särskilt värderas om möjligheten att godkänna anläggningar som sätts i drift efter 2020 kan påverka investeringsklimatet och måluppfyllelsen till 2020.

Avsnitt IV – Författningsreglering av kvotkurvan Parterna är överens om att, i samband med den kommande kontrollstationen, värdera om kvotkurvan kan författningsregleras så att justeringar av de årliga kvoterna som följer av gällande avtal och av ändringsavtalet inte ska behöva

5 G ODKÄNNANDE AV AVTAL MELLAN S VERIGE OCH N ORGE 2015/16:FiU1

vara föremål för lagändring. Parterna ska ta ställning till om en sådan förändring bör genomföras.

Avsnitt V – Ikraftträdande Avtalets ikraftträdande är avhängigt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag om att begränsa gällande undantag från skatteplikt som aviseras i avtalets avsnitt II. Avtalet är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2016.

5.2 Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har gett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) och motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde. Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till de förslag i propositionen och motionerna som gäller utgiftsramen för 2016 samt de preliminära utgiftsramarna för 2017–2018 för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv samt regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna ett avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat. När det gäller förslaget i budgetpropositionen om godkännande av avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat föreslår näringsutskottet att finansutskottet tillstyrker regeringens proposition i denna del och avstyrker motionerna. I yttrandet finns fyra avvikande meningar (M, SD, C, FP). Moderaterna, Sverigedemokraterna och Folkpartiet anser att avtalet med Norge inte bör godkännas. Centerpartiet är kritiska till avtalet som innebär att Sverige ska införa skatt på förnybar elproduktion.

5.3 Kompletterande information

Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Målet med en gemensam marknad är att öka elproduktionen till 2020. Beslut om förhållanden som rör väsentliga ramvillkor för elcertifikatsmarknaden ska huvudsakligen fattas vid s.k. kontrollstationer. En sådan kontrollstation ska enligt avtalet med Norge äga rum senast före utgången av innevarande år. Vidare innebär samarbetet att det är upp till investerarna att besluta i vilket land man ska lokalisera den förnybara elproduktion som behövs för att nå det gemensamma målet. Vid sin behandling av propositionen Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 (prop. 2014/15:123) tillstyrkte näringsutskottet förslagen i propositionen och avstyrkte samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns sammanlagt två reservationer (M, FP, KD respektive SD). Riksdagen godkände regeringens förslag till nytt nationellt finansieringsmål för den förnybara elproduktionen och antog

2015/16:FiU1 5 G ODKÄNNANDE AV AVTAL MELLAN S VERIGE OCH N ORGE

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat som innebär att kvotkurvan anpassas till det nya finansieringsmålet. Ändringarna i lagen om elcertifikat träder i kraft den 1 januari 2016. En förutsättning för att ändringarna kan träda i kraft är att riksdagen godkänner det ändringsavtal som behandlas i detta betänkande. I budgetpropositionen behandlas också förslag på förändringar (både begränsningar och utvidgning) av det nuvarande undantaget från skatteplikt enligt avtalets avsnitt II (prop. 2015/16:1 avsnitt 6.22 s. 289 f.). Dessa förslag på skatteändringar behandlas i förslaget till rambeslut.

5.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om godkännande av avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad och avstyrker motionerna i denna del.

2015/16:FiU1

6 Granskning och ekonomisk styrning

Utskottets bedömning i korthet Utskottet konstaterar att samarbetet mellan Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet under de senaste åren i syfte att förbättra regeringens resultatredovisning till riksdagen inneburit att formerna för mål- och resultatdialogen mellan riksdagen och regeringen utvecklats i positiv riktning och att allt fler utskott behandlar resultatfrågor i sina budgetbetänkanden. Utskottet välkomnar regeringens ambition att skapa en tydligare uppföljning och analys av måluppfyllelsen som grund för de politiska prioriteringarna och budgetförslagen. Utskottet framhåller att det fortsatta utvecklingsarbetet bör utgå från de förändringar som föreslagits av samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen.

6.1 Propositionen

Den europeiska terminen och EU:s rekommendation till Sverige

Den europeiska terminen är det ramverk inom EU som syftar till att öka samstämmigheten i rapportering och granskning av medlemsstaternas åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (EU 2020). Inom ramen för den ekonomisk-politiska samordningen riktas landspecifika rekommendationer till medlemsstaterna. Rekommendationerna är inte bindande men utgör enligt regeringen trots det ett viktigt politiskt instrument inom den europeiska terminen. Rådet för ekonomiska och finansiella frågor antog formellt de landspecifika rekommendationerna den 14 juli 2015. Sverige rekommenderades att ta itu med hushållens ökande skuldsättning genom att korrigera skatteincitamenten, särskilt genom att stegvis begränsa ränteavdragen för bostadslån eller höja fastighetsskatten och genom att öka amorteringstakten på bostadslån. Vidare rekommenderades Sverige att åtgärda det strukturellt låga utbudet av bostäder, främja konkurrensen i byggsektorn, effektivisera plan- och överklagandeprocesser för byggnation och se över systemet för hyresreglering för att tillåta mer marknadsanpassade hyror. Regeringen delar bedömningen att hushållens ökande skuldsättning utgör en risk för den makroekonomiska stabiliteten. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder kring återhämtningen i svensk ekonomi bedömer regeringen att det är av central betydelse att vidta väl avvägda åtgärder för att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning för att inte utlösa en snabb och okontrollerad nedgång i bostadspriserna med betydande negativa effekter på tillväxt och sysselsättning som följd. Regeringen delar också kommissionens bedömning att utformningen av skattesystemet kan påverka hushållens skuldsättning, men påpekar att det är

2015/16:FiU1 6 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING

viktigt att upprätthålla stabila och förutsägbara regler för så viktiga beslut som köp av bostäder. Därför måste behovet av åtgärder på området ses långsiktigt och hanteras varsamt. Regeringen anger att en utfasning av ränteavdraget kan få negativa effekter på hushållens konsumtion och den ekonomiska återhämtningen. Regeringen kommenterar också rekommendationen om en högre beskattning av privatägda fastigheter och konstaterar att det inte finns något politiskt stöd att skifta beskattningen i en sådan riktning. För att minska de risker som är förknippade med den höga skuldsättningen bland hushållen och värna den finansiella stabiliteten påpekar regeringen att skärpta kapitalkrav för banker, bolånetak och höjda riskvikter för bolån har införts. Frågan om amorteringskrav kommenteras också, och regeringen konstaterar att en promemoria med förslag som ger Finansinspektionen mandat att utfärda föreskrifter avseende amorteringskrav på nya bolån är remitterad. Regeringen delar också kommissionens uppfattning att utbudet av bostäder bör öka, att konkurrensen i byggsektorn bör främjas och att plan- och överklagandeprocesserna bör effektiviseras, och redovisar vidare förslag på betydande satsningar som syftar till att öka utbudet av bostäder. Avslutningsvis konstaterar regeringen att både regeringen och de ansvariga myndigheterna noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och bostadspriserna för att se om ytterligare åtgärder är nödvändiga.

Översyn av Europa 2020-målen

En viktig del av Europa 2020-strategin är kvantitativa mål på EU-nivå inom fem områden: sysselsättning, social delaktighet, utbildning, forskning och utveckling samt klimat och energi. Sveriges nationella mål fastställdes i 2011 års ekonomiska proposition. I propositionen gör regeringen bedömningen att Sveriges nationella mål för utbildning bör vara att andelen 18–24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara mindre än 7 procent 2020 och att andelen 30–34 åringar som har tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 45–50 procent 2020. När det gäller gymnasiemålet anger regeringen att den nationella målnivån på 10 procent sedan länge är uppnådd och inte avspeglar regeringens ambitionsnivå. Regeringen konstaterar att den nya målnivån kan nås inom ramen för den beslutade politiken och de aviserade åtgärderna på området. Även det nationella målet för eftergymnasial utbildning bör revideras enligt regeringen, som gör bedömningen att det nya målet kan nås inom ramen för den beslutade politiken och de aviserade åtgärderna på området.

Finanspolitiska rådets bedömningar

I maj 2015 lämnade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen. I propositionen redovisar regeringen rådets huvudsakliga bedömningar och rekommendationer tillsammans med en kort redogörelse för regeringens överväganden med anledning av dessa.

6 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING 2015/16:FiU1

Regeringen delar inte rådets uppfattning att den planerade förstärkningen av det finansiella sparandet är för liten för att vara i linje med det finanspolitiska ramverket. Ramverket tillåter att stabiliseringspolitiska hänsyn tas när det gäller i vilken takt avvikelser från den målsatta nivån ska korrigeras, och regeringen anser att finanspolitiken bör bedrivas på ett sätt som inte riskerar att hämma återhämtningen. När det gäller rådets bedömningar om att det finns goda skäl för att det finansiella sparandet ska exkludera sparandet inom pensionssystemet, att det finns goda skäl att se över målet för det finansiella sparandet och att ett system där målets nivå prövas sällan men regelbundet skulle kunna bidra till att ge målet en viss flexibilitet, hänvisar regeringen till den parlamentariska kommittén som ser över målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn (dir. 2015:63). Rådet konstaterar att målet om lägst arbetslöshet inom EU 2020 kommer att bli svårt att nå och att det finns en risk för att ett svåruppnåeligt mål för arbetslösheten kan leda till åtgärder som kortsiktigt eller rent statistiskt minskar arbetslösheten men som har långsiktigt negativa effekter på sysselsättningen. Regeringen anger att arbetslöshetsmålet är viktigt för att nå resultat och för att tydliggöra regeringens ambitioner och prioriteringar för den ekonomiska politiken. Regeringen har påbörjat ett arbete med att se över de metoder som används för att beräkna effekter av olika reformförslag och har för avsikt att i 2016 års ekonomiska vårproposition redovisa principiella utgångspunkter för hur eventuella beteendeeffekter ska beaktas i de makroekonomiska prognoserna framöver. Regeringen instämmer i rådets bedömning att det behövs mer kunskap om underhållsbehovet för det svenska väg- och järnvägsnätet. Vidare anser regeringen att mer vikt behöver läggas på samhällsekonomisk lönsamhet när investeringsbeslut fattas, och den konstaterar att processen för nationell och regional planering av och beslut om väg- och järnvägsprojekt förändrades i januari 2013. I den förändrade processen ingår att det för större infrastrukturprojekt ska tas fram samhällsekonomiska kalkyler av projektens samhällsekonomiska nytta även i anslutning till regeringens beslut om byggstart.

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen

Regeringen tar i propositionen upp sitt arbete med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten. Den finansiella styrningen och resultatstyrningen som tillsammans utgör delarna i den ekonomiska styrningen ska säkerställa att det finns tydliga regler för redovisningen och användningen av statens medel och skapa en effektiv resursanvändning. Sammantaget ska styrningen bidra till att beslut baseras på vad som uppnåtts och vad detta har kostat för att på så sätt se till att statens medel används på ett effektivt sätt givet de politiska prioriteringarna.

2015/16:FiU1 6 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING

Resultatstyrningen ska ge myndigheterna långsiktiga förutsättningar att förverkliga regeringens politik. Den ska kännetecknas av tillit och förtroende. Detaljstyrningen ska minska och ge utrymme för en strategisk styrning där professionernas verksamhetsnära kunskap ska tas till vara. Regeringen nämner i propositionen det utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte som pågått mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen i syfte att utveckla resultatredovisningen i budgetpropositionen. Ambitionen är att skapa en tydligare uppföljning och analys av måluppfyllelsen som grund för de politiska prioriteringarna och budgetförslaget. Regeringens finansiella styrning syftar till att tillgängliga resurser ska användas på ett effektivt sätt och att politiken ska förverkligas inom de finansiella ramar som har beslutats av riksdagen. Utifrån det utvecklingsarbete som aviserades i budgetpropositionen för 2015 och som syftar till att förbättra redovisningen, styrningen och kontrollen av statens investeringar beslutade regeringen i juni 2015 om ändringar i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Ändringarna som träder ikraft den 1 januari 2016 gör det möjligt för regeringen att bl.a. presentera enhetligt strukturerade investeringsplaner för samhällsinvesteringar inom olika områden och en sammanställning av statens samtliga planerade investeringar för riksdagen. Även om ändringarna i förordningen kommer att tillämpas första gången av myndigheterna när de tar fram sina budgetunderlag i mars 2016 lämnar regeringen redan i denna proposition en sammanställning av statens samtliga planerade investeringar för 2016–2019 som i huvudsak är baserade på investeringsplaner som redovisas under de berörda utgiftsområdena. För att förbättra uppföljningen av de bruttoredovisade avgifterna, dvs. avgifter som inte disponeras av myndigheterna, beslutade regeringen 2014 om ändringar i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag och i avgiftsförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2015. Förändringarna innebär att avgifter med bestämda ekonomiska mål ska följas upp oavsett om de förs mot inkomsttitel eller disponeras av myndigheterna. I enlighet med vad regeringen angav i den ekonomiska vårpropositionen för 2015 föreslår regeringen i denna proposition en övergång till att budgetera och redovisa ett antal stöd som anslag på utgiftssidan i stället för på inkomstsidan på statens budget. Det gäller sjöfartsstöd, nystartsjobb, stöd till yrkesintroduktionsanställningar och ersättning för höga sjuklönekostnader. Överföringen av stöd från inkomstsidan till utgiftssidan på statens budget motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.

6.2 Utskottets bedömning

Arbetet med att förbättra regeringens resultatredovisning till riksdagen har pågått i en dialog mellan regeringen och riksdagen så länge som modellen med resultatstyrning i statsförvaltningen har funnits. Utskottet har tagit aktiv del i utvecklingsarbetet och har i de sammanhangen betonat riksdagens

6 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING 2015/16:FiU1

utgångspunkter och behov. I propositionen nämner regeringen det utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte som pågått mellan Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet under de senaste två åren. Utskottet konstaterar för sin del att samarbetet inneburit att formerna för måloch resultatdialogen mellan riksdagen och regeringen utvecklats i positiv riktning, vilket bl.a. kan avläsas i att allt fler utskott behandlar resultatfrågor i sina budgetbetänkanden, dvs. i sina betänkanden över respektive utgiftsområde. Utskottet välkomnar regeringens ambition att skapa en tydligare uppföljning och analys av måluppfyllelsen som grund för de politiska prioriteringarna och budgetförslagen. Samtidigt vill utskottet liksom i förra årets betänkande framhålla att det är rimligt att det fortsatta utvecklingsarbetet utgår från de förändringar som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen har föreslagit, vilket bl.a. handlar om att koncentrera resultatredovisningen till att redogöra för och bedöma faktiskt uppnådda resultat av statliga insatser i förhållande till de mål riksdagen beslutat om och att begränsa redovisningen och beskrivningen av olika insatser och myndigheternas löpande arbete.

2015/16:FiU1

Reservationer

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (M)

av Ulf Kristersson (M), Jörgen Andersson (M), Jan Ericson (M) och Maria Malmer Stenergard (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Moderaterna föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1, bifaller delvis motionerna 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 och 2015/16:3056 av Fredrik Malm m.fl. (FP).

Ställningstagande

Moderaterna har tillsammans med Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna en samsyn kring riktlinjerna för den ekonomiska politiken och en gemensam väg framåt för Sverige. Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga att växa av egen kraft, och vårt mål är att välståndet och tryggheten ska öka för alla medborgare i Sverige. Vi bör därför inrikta politiken på att minska utanförskapet och stärka incitamenten att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringarna i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är helt avgörande för att vi ska kunna säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige. För att säkra den ekonomiska utvecklingen i ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara stora svängningar i de offentliga finanserna. Överskottsmålet är därför i dag en viktig del av det finanspolitiska ramverket. Ändringar av överskottsmålet eller andra delar av ramverket måste därför utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd. När de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En rimlig

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

avvägning är att reformer bör vara fullt ut finansierade. Från 2018 bör diskretionära budgetförstärkningar på ca 25 miljarder kronor genomföras. Detta tillsammans med automatiska budgetförstärkningar under prognosperioden innebär att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans. Budgetförstärkningar ska inte ske genom att skatten på jobb och företagande höjs eller så att de påverkar välfärdens kärnverksamheter. Det är viktigt med en ansvarsfull politik som begränsar utgiftsökningarna framöver. Vi inom Alliansen är kritiska till regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken som förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna, vilket riskerar att slå hårt mot jobb och företagande och därmed försämra Sveriges ekonomiska utsikter. Sverige byggs starkt genom arbete, varför det behövs reformer som stärker drivkrafterna att arbeta och som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap värderas högt och lönar sig kan välstånd, välfärd och sysselsättning säkerställas. Villkoren och drivkrafterna för att starta och driva växande företag ska vara i internationell toppklass. Åtgärder bör därför vidtas som bl.a. förbättrar tillgången på kapital för mindre och växande företag, och kravet på aktiekapital bör sänkas. Utbildningen och sjukvården ska hålla en hög kvalitet och vara tillgänglig för alla, och valfriheten i välfärdstjänsterna måste värnas. Bostadsbristen är ett allvarligt problem som begränsar människors möjlighet att flytta till jobb och utbildning och företagens möjligheter att växa. I stället för regeringens satsningar på snedvridande och ineffektiva bostadssubventioner bör åtgärder vidtas som förenklar regler och förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt och kommunernas markplanering. Vi moderater grundar våra prioriteringar på de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Sverige står inför stora utmaningar framöver. Den största utmaningen är ett nytt och djupare utanförskap framför allt för unga och utrikes födda. Regeringens politik riskerar i flera avseenden att förstärka problemen och utmaningarna på den svenska arbetsmarknaden, genom att försvåra och fördyra jobbskapande. Regeringens förslag om att höja skatterna med uppemot 35 miljarder kronor 2016 slår direkt mot jobb och tillväxt. Höjda skatter påverkar motivationen att arbeta och höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. Detta blir särskilt allvarligt när det kombineras med kraftigt utbyggda transfererings- och bidragssystem som minskar incitamenten att gå från bidragsförsörjning till förvärvsarbete. Vi anser att detta är fel väg att gå. För att bryta det nya utanförskapet måste det bli enklare och mer attraktivt att få det första jobbet, och förutsättningarna måste förbättras för fler och växande företag. Därför bör ett reformpaket på fyra punkter genomföras. För det första måste fler rustas med kunskap och kompetens för att kunna ta det första jobbet. Till exempel bör rätten att läsa in behörighet till högskolestudier på den kommunala vuxenutbildningen utökas till att bli en generell rättighet,

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

vuxenutbildningarna byggas ut och etableringsreformen utökas. För det andra måste det bli mer lönsamt att ta det första jobbet. Till exempel bör ett förstajobbetavdrag införas för dem med låga inkomster och jobbstimulansen i försörjningsstödet utökas. För det tredje ska det svenska systemet för ersättningar och bidrag uppmuntra till arbete, varför socialtjänstlagen bör skärpas t.ex. när det gäller skyldigheten att vara aktivt arbetssökande. För det fjärde behövs det fler vägar till det första jobbet. Därför bör bl.a. yrkesintroduktionsanställningar som kombinerar arbete, utbildning och handledning införas för nyanlända och långtidsarbetslösa. En ny anställningsform, en s.k. förstajobbetanställning, bör också införas i lagen om anställningsskydd (LAS). För att ytterligare öka incitamenten för arbetsgivare att våga anställa unga med kort utbildning bör arbetsgivaravgiften sättas ned för ungdomar som är yngre än 21 år. Att som regeringen föreslår sänka taket i RUT-avdraget riskerar att stänga dörren till arbetsmarknaden för människor som har begränsad utbildning och svag anknytning till arbetsmarknaden. För att minska svartarbete och öka efterfrågan på vita hushållstjänster ytterligare bör RUT-avdraget i stället breddas till att även omfatta flyttjänster. Den svenska konkurrenskraften har under lång tid varit i internationell toppklass, men Sveriges relativa försprång minskar. Bristande flexibilitet på arbetsmarknaden och problem i utbildningssystemet pekas av bedömare ut som problemområden för svensk konkurrenskraft. Företagare listar tillgång på kompetens och regelkrångel som de största hindren för tillväxt efter konkurrens från andra företag. För att upprätthålla goda villkor för jobb, löner och tillväxt behöver det därför göras ytterligare ansträngningar inom flera områden. Det behövs mer kunskap i skolan, och det behöver bli enklare att starta företag i Sverige. För att företagen lättare ska hitta rätt kompetens bör resurser avsättas för satsningar på utbildning både i skolan, på komvux och yrkesvux. Möjligheten till omställning och ett längre arbetsliv bör också öka och kan åstadkommas bl.a. genom att det förstärka jobbskatteavdraget för äldre införs redan vid 64 års ålder i stället för dagens 65. Genom kloka infrastrukturinvesteringar kan vi bygga ett mer hållbart samhälle samtidigt som Sverige blir mer sammankopplat och mer konkurrenskraftigt. Det uppnår vi genom nya tekniska lösningar och innovationer och inte genom straffskatter som hindrar människors mobilitet. Resurserna till järnvägsunderhåll bör därför förstärkas, och tyngre och längre lastbilar bör få köra på våra vägar. Det behövs reformer för att öka takten i bostadsbyggandet och för en mer rörlig bostadsmarknad. Vi anser att byggsubventioner i form av investeringsstöd är fel medicin mot en dysfunktionell marknad. Politiken bör i stället utgå från att minska regelbördor och marknadsrestriktioner. En annan viktig fråga för svensk konkurrenskraft är en säker energiförsörjning. För att säkra en trygg försörjning av kärnkraften bör effektskatten sänkas, och skattens utformning bör ses över.

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

Hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialtjänst ska finansieras gemensamt, rättvist och solidariskt. Den ska ges efter behov, vara tillgänglig, erbjuda valfrihet och vara av hög kvalitet för alla oavsett var i landet man bor. Det ska vara ordning och reda i välfärden, och varje skattekrona ska användas omsorgsfullt. Det kräver god insyn, tillsyn och tydliga krav. Regeringens politik med förslag om att bl.a. skrota kömiljarden och omvandla den till generellt statsstöd utan krav på prestation, samtidigt som man försvårar för patienter att fritt få välja vårdcentral, riskerar att leda till nedlagda vårdcentraler, försämrad kvalitet, minskad tillgänglighet och begränsad valfrihet. Politiken bör i stället inriktas på kvalitet, tillgänglighet och valfrihet. Bland annat bör medel avsättas för en utveckling av den prestationsbundna vårdgarantin. För att klara den pågående krisen inom jordbruket bör dieselskatten inom jord- och skogsbruket temporärt sänkas. Migrationspolitiken ska vara långsiktig och hållbar och värna asylrätten. För att skapa ett hållbart mottagande och upprätthålla förtroendet för och legitimiteten i asylsystemet behöver asylprocessen präglas av ordning och reda. Vi tillstyrker sammanfattningsvis motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. med Moderaternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vi tillstyrker också delvis Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinje avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Sverigedemokraterna föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1, 2015/16:3056 av Fredrik Malm m.fl. (FP), 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1.

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

Ställningstagande

Det är med stor oro vi ser på effekterna av regeringens prioriteringar som i första hand handlar om satsningar på en oekonomisk och inhuman massinvandring. Den nuvarande invandringspolitiken har medfört en betydande ekonomisk belastning för Sverige, och flyktingkrisen har ställt frågan på sin spets. Med en realistisk inriktning på invandringspolitiken skulle den kostsamma integrationspolitiken kunna upphöra. Om Sverige dessutom följde principen om att asyl beviljas i det första säkra området en flykting når skulle asylinvandringen kunna minska med 95 procent i princip omedelbart. Konkret kan man åstadkomma detta genom att ställa tydliga krav på att följa förstalandsprincipen och att skärpa gränsbevakningen. Tillsammans med att återgå till att endast bevilja temporära uppehållstillstånd, införa en princip om säkra länder och avbryta all praxis som per automatik ger uppehållstillstånd till sökande från vissa länder skulle detta sammantaget minska kostnaderna för asylinvandringen. Eftersom bristen på bostäder också kan förklaras av den ökade invandringen till Sverige kommer en ansvarsfull flykting- och invandringspolitik även innebära att omfattande subventioner för ökat bostadsbyggande inte behövs. Målsättningen bör vara att allt flyktingmottagande i Sverige ska ske genom UNHCR:s vidarebosättningssystem där kvoten regleras av vår mottagningsförmåga. Med vetskapen om att det för varje satsad krona går att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är möjligt i Sverige är det varken klokt, rättvist eller humant att inrikta flyktingpolitiken på flyktingmottagning i Sverige. De avräkningar på biståndet som görs för flyktingmottagning i Sverige gör bättre nytta om de används till flyktinghjälp i krisområdenas närhet. Det finns också anledning att överge verkningslösa åtgärder för att öka sysselsättningen, t.ex. traineejobb och extratjänster, och i stället arbeta med en politik som skapar verkliga jobb inom industri och småföretag. Politiken bör inte heller innehålla kraftiga skattehöjningar som slår mot sysselsättningen, mot landsbygden och mot industrin, som t.ex. en avtrappning av jobbskatteavdraget, begränsningar i RUT- och ROT-avdragen och höjningar av bensinskatten gör. Med denna övergripande utgångspunkt för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken frigörs de resurser som behövs för långsiktiga investeringar i Sverige och som regeringen bör arbeta med framöver. Det handlar om nödvändiga resurser för att kunna prioritera barnen och småbarnsfamiljerna, skolan, industrin och landsbygden. Samhället ska inte styra föräldrar i sådana frågor som de bäst beslutar själva, och därför bör föräldraförsäkringen inte vara kvoterad över huvud taget. För att hjälpa och stödja barnfamiljer bör regeringen i stället prioritera ett höjt vårdnadsbidrag och en utökad rätt för föräldrar att arbeta deltid under barnets första åtta år. Blivande föräldrar måste få möjlighet att säkert och tryggt förbereda sig inför tillökningen i familjen, och därför vore det en fördel med förstärkningar av både den s.k. graviditetspenningen och

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

förlossningsvården. Minskade barngrupper och fler heltidsanställda inom förskolan bör också vara åtgärder som prioriteras inom barn- och familjepolitiken. Lösningen på problemen i den svenska skolan är delvis en fråga om ökade resurser till skolan men också en fråga om att använda de befintliga medlen på ett bättre sätt. För kommunerna är det svårt att tillföra de ökade resurser som behövs till skolan eftersom sådana tillskott trängs undan av kostnader till följd av en okontrollerad invandring. Lärarnas arbetssituation, utveckling och karriärmöjligheter bör prioriteras genom att det införs en karriärstege för lärare som innebär ett lönepåslag för varje ny nivå i kombination med utveckling och utökat ansvar. För att få fler vägar in i läraryrket skulle det också vara en fördel att satsa på åtgärder som lockar tillbaka lärare som lämnat yrket och som ger fler vägar in i läraryrket. Ett sätt för fler att hitta läraryrket är att införa en betald lärarutbildning där personer med naturvetenskapliga meriter under två terminer studerar pedagogik för att sedan bli formellt behöriga att undervisa på grundskola och gymnasium. Det bör även inrättas ett stimulansbidrag till kommuner och friskolor för kompetensutveckling av lärare och rektorer inom det digitala området. Industrin är ett fundament för vårt lands välstånd, och utgångspunkten är att Sverige ska fortsätta vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. För att förbli innovativ och konkurrenskraftig ska politiken inriktas på att ge transparenta, tydliga och generellt sett attraktiva villkor för företag som vill satsa långsiktigt i Sverige. Frågetecken kring den framtida kompetensförsörjningen, höga skatter på arbete och en osäker energipolitik är krafter som motverkar en sådan utveckling. Kärnkraften är en grundpelare för svensk energiförsörjning som behöver bevaras, vidareutvecklas och byggas ut. Det bör ske dels genom att ersätta befintliga reaktorer med moderna, dels genom att forska på nästa generations kärnkraft. Det är svårt att se att vindkraften skulle kunna bli en del av baskraften till svensk industri eftersom effekten varierar utifrån väderförhållanden, och därför bör staten inte subventionera en utbyggnad av vindkraften. Sysselsättningsutvecklingen i hela landet kan stimuleras genom att villkoren förbättras för de växande småföretagen, där statistiken visar att fyra av fem nya jobb skapas. De åtgärder som behövs är att göra det billigare och enklare att anställa genom att t.ex. avskaffa den allmänna löneavgiften för företag med upp till nio anställda, minska sjuklöneansvaret för småföretag och utöka undantagen i turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd. Den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet bör slopas. Dessutom bör energiskatten för serverhallar likställas med den som råder för den energiintensiva industrin, fastighetsskatten på industrienheter avskaffas och skatteavdragen för forskning och utveckling utvidgas. För att garantera att industrins konkurrenskraft som helhet inte försvagas behöver det finnas en

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

industrigaranti som garanterar att alla eventuella försämringar för industrin följs åt av motsvarande förbättringar på andra områden. Näringslivet ska få spela en betydligt större roll i arbetet med att utforma relevanta och attraktiva gymnasieutbildningar, och det bör inrättas s.k. teknikcollege där gymnasier samverkar med lokal industri. En ny anställningsform bör också införas där unga lärlingar får en tolv månaders provanställning och arbetsgivaren inte behöver betala någon arbetsgivaravgift. Ett annat sätt att möta industrins behov är att låta ungdomar som har en gymnasieutbildning, men som inte fått något jobb, under två terminer få en möjlighet att stärka sina kunskaper för att sedan få en termins betald praktik på en lokal industri. Sveriges självförsörjning och landsbygdens ekonomi hotas av att den svenska livsmedelsproduktionen är i en negativ trend. För att råda bot på detta bör skatten på diesel i jord- och skogsbruk sänkas till en nivå som motsvarar 0,6 kronor/liter och en betesersättning införas för att värdesätta den svenska mjölkproduktionen. En politik för landsbygden bör också innehålla en höjning av milersättningen för reseavdrag och ett vidgat starta-eget-bidrag till arbetslösa från 20 år. Tillgängligheten till vården behöver förbättras, och den gällande vårdgarantin bör kompletteras med rätten att vid behov få en vårdplats på rätt klinik. Högkostnadsskyddet både för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel bör återställas. Sjukpenningen och garantipensionen bör höjas, och pension bör betraktas som uppskjuten lön. Mot bakgrund av det ansträngda ekonomiska läget bör den orättvisa skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer slopas först 2018. Övriga prioriteringar som regeringen behöver ta itu med är att åtgärda bostadsbristen genom förenklade byggnormer för studentbostäder, höjt bostadsbidrag och ett investeringsbidrag för bostäder. En marknadspott för investeringar som motsvarar 2 procent av utgiftsramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer bör inrättas för att utveckla och vidmakthålla statens transportinfrastruktur. Försvarspolitiken bör fokusera på försvaret av Sverige och bör förstärkas. Polisen bör också förstärkas och beredskapspolisen återinföras. Vi tillstyrker sammanfattningsvis motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. med Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinje avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (C)

av Emil Källström (C).

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Centerpartiet föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 och 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1, bifaller delvis motionerna 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1 samt avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1 och 2015/16:3056 av Fredrik Malm m.fl. (FP).

Ställningstagande

Centerpartiet har tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna en samsyn kring riktlinjerna för den ekonomiska politiken och en gemensam väg framåt för Sverige. Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga att växa av egen kraft, och vårt mål är att välståndet och tryggheten ska öka för alla medborgare i Sverige. Vi bör därför inrikta politiken på att minska utanförskapet och stärka incitamenten att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringarna i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är helt avgörande för att vi ska kunna säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige. För att säkra den ekonomiska utvecklingen i ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara stora svängningar i de offentliga finanserna. Överskottsmålet är därför i dag en viktig del av det finanspolitiska ramverket. Ändringar av överskottsmålet eller andra delar av ramverket måste därför utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd. När de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En rimlig avvägning är att reformer bör vara fullt ut finansierade. Från 2018 bör diskretionära budgetförstärkningar på ca 25 miljarder kronor genomföras. Detta tillsammans med automatiska budgetförstärkningar under prognosperioden innebär att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans. Budgetförstärkningar ska inte ske genom att skatten på jobb och företagande höjs eller så att de påverkar välfärdens kärnverksamheter. Det är viktigt med en ansvarsfull politik som begränsar utgiftsökningarna framöver. Vi inom Alliansen är kritiska till regeringens mycket kraftiga

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

höjning av utgiftstaken som förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna, vilket riskerar att slå hårt mot jobb och företagande och därmed försämra Sveriges ekonomiska utsikter. Sverige byggs starkt genom arbete, varför det behövs reformer som stärker drivkrafterna att arbeta och som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap värderas högt och lönar sig kan välstånd, välfärd och sysselsättning säkerställas. Villkoren och drivkrafterna för att starta och driva växande företag ska vara i internationell toppklass. Åtgärder bör därför vidtas som bl.a. förbättrar tillgången på kapital för mindre och växande företag, och kravet på aktiekapital bör sänkas. Utbildningen och sjukvården ska hålla en hög kvalitet och vara tillgänglig för alla, och valfriheten i välfärdstjänsterna måste värnas. Bostadsbristen är ett allvarligt problem som begränsar människors möjlighet att flytta till jobb och utbildning och företagens möjligheter att växa. I stället för regeringens satsningar på snedvridande och ineffektiva bostadssubventioner bör åtgärder vidtas som förenklar regler och förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt och kommunernas markplanering. Vi i Centerpartiet grundar våra prioriteringar på de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken och förordar en politik med ett näringsliv i frontlinjen för internationell konkurrenskraft och innovation och med en bred bas av småföretag som tillåts utvecklas och växa i hela landet. Regeringens politik med stora skattehöjningar på jobb och regleringar av växande företag är fel väg att gå. Tillväxt och jobb skapas av en närodlad politik och inte av åtgärder finansierade med högre skatter. Därför behöver förutsättningarna för näringslivet förbättras så att fler småföretag kan starta och tillåtas växa. Stora och viktiga strukturreformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden bör genomföras, skatten på arbete och företagens villkor bör läggas om och en kraftfull skatteväxling bör genomföras, med sänkt skatt på arbete som finansieras med att förorenaren betalar utsläpp. Välfärdens kvalitet är ytterst avhängigt av skatteintäkter från en stark sysselsättningsutveckling och ett klokt utnyttjande av de gemensamma resurserna. Därför bör det genomföras reformer som ytterligare förbättrar de ekonomiska incitamenten för att starta, driva och expandera sitt företag. Bland annat bör trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas genom en slopad arbetsgivaravgift under de första två åren för den först anställde, nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga återinföras, RUT-avdraget breddas till fler områden och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjas. Det måste också löna sig bättre att arbeta, varför riktåldern för det förstärkta jobbskatteavdraget bör sänkas från 65 till 64 år. Arbetsmarknadspolitiken måste inriktas på tre områden: För det första måste det bli enklare för arbetssökande att lära sig jobbet och att öka sin kompetens och anställningsbarhet, för det andra måste matchningen på arbetsmarknaden förbättras och för det tredje måste arbetsmarknaden bli flexiblare och tryggare. Därför bör det införas bl.a. en s.k. jobbfixarpeng och

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

introduktionsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa där kravet på kollektivavtal ersätts med krav på goda avtalsliknande villkor. I stället för regeringens dyra och ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program bör medel avsättas för t.ex. introduktionsjobb, lärlingsanställningar och utbildningsplatser. Dagens arbetsrätt missgynnar unga, varför turordningsreglerna inom LAS bör ersättas av ett mer rättvist system. Även tryggheten på arbetsmarknaden måste vara stark, varför omställningsförsäkringen måste bli starkare genom högre a-kassa under de första månaderna som sedan trappas av snabbt. Sverige behöver fortsätta med reformer för bl.a. klimatet och mer förnybar energi i våra transporter och i vår elproduktion. Genom en grön skatteväxling ska skatterna på utsläpp höjas – t.ex. bör en kemikalieskatt införas och finansiera skattesänkningarna på jobb och företagande. Utsläppen från transportsektorn behöver minskas, varför ökade resurser bör avsättas till bl.a. en miljöbilspremie. Oavsett var man bor i landet ska man ha likvärdiga möjligheter att bosätta sig, arbeta och driva företag. En väl fungerande infrastruktur i hela landet är en förutsättning för jobbskapande. Underhållet på järnvägen är fortfarande eftersatt, varför ökade resurser bör avsättas för detta, och kollektivtrafiken bör utvecklas snabbare. Migrations- och integrationspolitiken bör föras efter en ny arbetslinje som undanröjer byråkratiska hinder och trösklar in på arbetsmarknaden. Reformer bör genomföras så att kommunerna ges rätt verktyg för att klara integrationen, t.ex. genom en ökad ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet. Vägarna till jobb och utbildning behöver bli snabbare – bl.a. bör introduktionsjobben breddas till att även omfatta nyanlända flyktingar, kompletterande utbildningsplatser utökas och intensivkurser i svenska införas. Det är också lämpligt att fler ges möjlighet att bo på s.k. stödboenden i stället för på s.k. HVB-hem. Skolan ska vara likvärdig i hela landet samtidigt som beslut tas bäst så nära människan som möjligt. Därför bör kommunerna även fortsättningsvis ha ansvaret för skolan. Däremot bör en översyn göras av kommunernas ansvar och om de lever upp till kvalitetskraven. Valfriheten för elever, föräldrar och lärare ska värnas och utvecklas. Lärarna är det viktigaste verktyget för eleverna, varför läraryrkets status måste höjas. Det är viktigt att man även som vuxen kan utbilda sig på såväl gymnasiesom högskolenivå. Resurser bör därför läggas på bl.a. fler platser på yrkesoch lärlingsutbildningar, yrkeshögskolan och yrkesvux. Vården och omsorgen ska omfatta alla, vara tillgänglig för alla och utgå från den enskilda människans behov. Även när det gäller vård och omsorg ska valfrihet och en mångfald av aktörer värnas. Regeringens förslag om en s.k. professionsmiljard är en olycklig prioritering som riskerar att återigen leda till ökade väntetider på vårdcentralerna. Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. med Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

politiken och budgetpolitiken samt motion 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. med förslag om att värna det finanspolitiska ramverket. Jag tillstyrker också delvis Moderaternas, Folkpartiets och Kristdemokraternas respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinje avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (FP)

av Erik Ullenhag (FP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Folkpartiet föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1 och motion 2015/16:3056 av Fredrik Malm m.fl. (FP) och bifaller delvis motionerna 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1 och 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 samt avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1 och 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Folkpartiet har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna en samsyn kring riktlinjerna för den ekonomiska politiken och en gemensam väg framåt för Sverige. Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga att växa av egen kraft, och vårt mål är att välståndet och tryggheten ska öka för alla medborgare i Sverige. Vi bör därför inrikta politiken på att minska utanförskapet och stärka incitamenten att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringarna i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är helt avgörande för att vi ska kunna säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige. För att säkra den ekonomiska utvecklingen i ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara stora svängningar i de offentliga finanserna. Överskottsmålet är därför i dag en viktig del av det finanspolitiska

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

ramverket. Ändringar av överskottsmålet eller andra delar av ramverket måste därför utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd. När de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En rimlig avvägning är att reformer bör vara fullt ut finansierade. Från 2018 bör diskretionära budgetförstärkningar på ca 25 miljarder kronor genomföras. Detta tillsammans med automatiska budgetförstärkningar under prognosperioden innebär att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans. Budgetförstärkningar ska inte ske genom att skatten på jobb och företagande höjs eller så att de påverkar välfärdens kärnverksamheter. Det är viktigt med en ansvarsfull politik som begränsar utgiftsökningarna framöver. Vi inom Alliansen är kritiska till regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken som förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna, vilket riskerar att slå hårt mot jobb och företagande och därmed försämra Sveriges ekonomiska utsikter. Sverige byggs starkt genom arbete, varför det behövs reformer som stärker drivkrafterna att arbeta och som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap värderas högt och lönar sig kan välstånd, välfärd och sysselsättning säkerställas. Villkoren och drivkrafterna för att starta och driva växande företag ska vara i internationell toppklass. Åtgärder bör därför vidtas som bl.a. förbättrar tillgången på kapital för mindre och växande företag, och kravet på aktiekapital bör sänkas. Utbildningen och sjukvården ska hålla en hög kvalitet och vara tillgänglig för alla, och valfriheten i välfärdstjänsterna måste värnas. Bostadsbristen är ett allvarligt problem som begränsar människors möjlighet att flytta till jobb och utbildning och företagens möjligheter att växa. I stället för regeringens satsningar på snedvridande och ineffektiva bostadssubventioner bör åtgärder vidtas som förenklar regler och förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt och kommunernas markplanering. Vi i Folkpartiet grundar våra prioriteringar på de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Sverige står inför stora utmaningar framöver. Arbete är grunden för välfärd och tillväxt. Regeringens arbetslöshetsmål bör skrotas och ersättas av ett långsiktigt sysselsättningsmål. Det behövs skattesänkningar på arbete, vilket har positiv påverkan på både sysselsättningen, antalet arbetade timmar och konkurrenskraften. Som ett steg i denna riktning bör värnskatten avskaffas i två steg till 2017 och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjas. RUT-avdraget bör utökas till att även omfatta flyttjänster och på så sätt skapa ytterligare vägar in på arbetsmarknaden. Avdragsrätten för gåvor värnas, och regeringens förslag att slopa avdragsrätten avvisas därmed. Det är oroande att regeringen bryter mot den inslagna kunskapslinjen i svensk skolpolitik. För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för skolan. Ytterligare satsningar på skolan behövs, men mer resurser

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

är inte tillräckligt för att förbättra resultaten. Även attityden till skolan och till betydelsen av utbildning behöver ändras. Resurser behöver avsättas för en tioårig grundskola, höjda lärarlöner och fler karriärtjänster i utanförskapsområden. Lärlingsutbildningens attraktionskraft bör öka genom ytterligare medel till höjd lärlingsersättning. Yrkesskolor bör införas för att erbjuda vuxna en yrkesutbildning motsvarande gymnasial nivå med stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande. En viktig del i den ekonomiska politiken är att möjliggöra för fler äldre att fortsätta delta i arbetskraften. Därför behöver jobbskatteavdraget för äldre utökas. Vidare är en central uppgift för äldrepolitiken att öka äldres självbestämmande och makt över sin vardag. För att förbättra ekonomiskt svaga pensionärers livssituation bör ersättningsnivån i bostadstillägget höjas. Det behövs en liberal klimatpolitik för att övervinna miljöproblemen, hejda klimatförändringarna och klara jobben och tillväxten. För att åstadkomma detta är det nödvändigt med lägre skatt på jobb och höjningar av olika former av miljö- och klimatpåverkande skatter. Miljöpåverkan från transportsektorn måste minska och flera åtgärder krävs för att nå målet om en fossilfri fordonsflotta. I stället för en supermiljöbilspremie bör en omvänd miljöbonus införas för bilar som enligt dagens regelverk inte är berättigade en miljöbilspremie. Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige en säker och effektiv energiproduktion med små utsläpp av växthusgaser och konkurrenskraftiga priser. För att stödja denna utveckling bör effektskatten stegvis avskaffas under 2016–2018 och marknadsetableringen för produktionsanläggningar för solenergi underlättas genom att fastighetsskatten helt tas bort för sådana anläggningar. För att få bort farliga kemikalier i konsumentprodukter bör en kemikalieskatt införas. För att öka bostadsbyggandet bör enklare regler och kortare planprocesser införas, och för att öka byggtakten bör en snabbhetspremie ges till de kommuner som lyckas korta handläggningstiderna för plan- och bygglovsärenden. Bristen på rörlighet och bostäder uppskattas leda till ca 15 000 fler arbetslösa i Sverige. Därför bör uppskovstaket för reavinster vid fastighetsförsäljning och räntan på den uppskjutna reavinstbeskattningen avskaffas. De pågående flyktingströmmarna saknar motstycke i modern tid. Det behövs fler lagliga vägar in i EU, såsom asylvisum och avskaffat transportörsansvar. Det är också nödvändigt att hitta en mer varaktig lösning inom EU för att dela ansvaret för flyktingmottagandet. I den rådande akuta situationen behöver alla länder göra mer – även Sverige, som bör öka antalet kvotflyktingar. Mottagningssystemet är ansträngt och måste dimensioneras och reformeras därefter. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande, och staten ska ytterst kunna ålägga kommuner att ta emot fler nyanlända. För att ge kommunerna bättre förutsättningar måste också det statliga stödet till kommunerna öka. Vi vill till skillnad från regeringen behålla men reformera det prestationsbaserade stödet till kommuner som tar emot många nyanlända i

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

förhållande till sin folkmängd. Stödboenden bör införas som placeringsform för ensamkommande flyktingbarn. För att klara av ett ökat asylmottagande måste människor erbjudas verkliga möjligheter att komma in i det svenska samhället. Rätt hanterat blir dagens asylmottagande en tillgång för Sverige. För att öka jobbchanserna behöver RUT-tjänsterna utökas. Skolgången för nyanlända elever behöver förbättras, varför medel bör avsättas för en yrkesskola med arbetsplatsförlagt lärande och resurser för extra undervisning i svenska. Hotbilden i Östersjöområdet har förstärkts kraftigt, vilket innebär att den svenska försvarsförmågan måste stärkas genom höjda årliga anslag och en förstärkning av förbandsverksamheten. Vidare bör Försvarsmaktens möjligheter till materielanskaffning förstärkas och försvarets personalförsörjning ses över. Det bör också införas försök med allmän värnplikt 2016 för att komplettera den rekrytering av soldater som sker på frivillig väg. Satsningar på försvaret ska prioriteras, och försvarsförmågan behöver stärkas genom ett svenskt Natomedlemskap under innevarande mandatperiod. Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. med Folkpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt motion 2015/16:3050 av Fredrik Malm m.fl. Jag tillstyrker också delvis Moderaternas, Centerpartiets och Kristdemokraternas respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

5. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (KD)

av Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Kristdemokraterna föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1, bifaller delvis motionerna 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 och 2015/16:3056 av Fredrik Malm m.fl. (FP).

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

Ställningstagande

Kristdemokraterna har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet en samsyn kring riktlinjerna för den ekonomiska politiken och en gemensam riktning framåt för Sverige. Den riktningen syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga att växa av egen kraft, och målet är att välståndet och tryggheten ska öka för alla medborgare i Sverige. Vi bör därför inrikta politiken på att minska utanförskapet och stärka incitamenten att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringarna i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är helt avgörande för att vi ska kunna säkerställa resurser till mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige. För att säkra den ekonomiska utvecklingen i ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara stora svängningar i de offentliga finanserna. Överskottsmålet är därför i dag en viktig del av det finanspolitiska ramverket. Ändringar av överskottsmålet eller andra delar av ramverket måste därför utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd. När de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En rimlig avvägning är att reformer bör vara fullt ut finansierade. Från 2018 bör diskretionära budgetförstärkningar på ca 25 miljarder kronor genomföras. Detta tillsammans med automatiska budgetförstärkningar under prognosperioden innebär att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans. Dessa budgetförstärkningar ska inte ske genom att skatten på jobb och företagande höjs eller så att de påverkar välfärdens kärnverksamheter. Det är viktigt med en ansvarsfull politik som begränsar utgiftsökningarna framöver. Vi inom Alliansen är kritiska till regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken som förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna, vilket riskerar att slå hårt mot jobb och företagande och därmed försämra Sveriges ekonomiska utsikter. Sverige byggs starkt genom arbete, varför det behövs reformer som stärker drivkrafterna att arbeta och som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap värderas högt och lönar sig kan välstånd, välfärd och sysselsättning säkerställas. Villkoren och drivkrafterna för att starta och driva växande företag ska vara i internationell toppklass. Åtgärder bör därför vidtas som bl.a. förbättrar tillgången på kapital för mindre och växande företag, och kravet på aktiekapital bör sänkas. Utbildningen och sjukvården ska hålla en hög kvalitet och vara tillgänglig för alla, och valfriheten i välfärdstjänsterna måste värnas. Bostadsbristen är ett allvarligt problem som begränsar människors möjlighet att flytta till jobb och utbildning och företagens möjligheter att växa. I stället för regeringens satsningar på snedvridande och ineffektiva

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

bostadssubventioner bör åtgärder vidtas som förenklar regler och förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt och kommunernas markplanering. Vi kristdemokrater grundar våra prioriteringar på de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Sverige står inför stora utmaningar framöver. Den ekonomiska politiken ska ge förutsättningar för människor att bygga goda relationer och för att gå från utanförskap till arbete. Inriktningen på politiken bör därför vara att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra förutsättningarna för företagande. Politiken ska också sträva efter att skapa större frihet för familjer. För att öka familjers valfrihet och möjliggöra mer tid med barnen bör vårdnadsbidrag bör införas i landets alla kommuner och i motsats till regeringens förslag bör jämställdhetsbonusen behållas. Stödet till ekonomiskt utsatta barnfamiljer bör öka. Politiken ska också sträva efter att stärka det civila samhället och en mer självständig ideell sektor. Det gåvoskatteavdrag som infördes av allianspartierna bör utökas – inte avvecklas, och års- och ansökningsavgifterna bör tas bort. Välfärdstjänsterna ska vara väl fungerande och gemensamt finansierade. Resurser till välfärden skapas huvudsakligen genom att fler kommer i arbete. Med genomtänkta reformer inom arbetsmarknads- och skatteområdet ökar människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap, vilket är särskilt viktigt för unga arbetslösa och utrikes födda. För att öka det faktiska jobbdeltagandet bör unga under 25 år erbjudas möjligheten att tjäna upp till en halv miljon skattefritt. En sänkt arbetsgivaravgift för unga upp till 22 år bidrar också till att öka jobbchansen för arbetslösa ungdomar. För att det ska löna sig att gå från utanförskap till arbete bör det dessutom införas ett nystartsavdrag, som är ett förstärkt jobbskatteavdrag för långtidsarbetslösa. För samma målgrupp är även matchningsanställningar ett komplement till andra insatser i jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare har RUT- och ROT-avdragen skapat många nya jobb, och det förstnämnda avdraget bör utökas till att även omfatta andra tjänster, såsom tvättabonnemang. För att jobben ska bli fler, behövs också ett gynnsamt företagsklimat. Därför föreslås flera förslag om regelförenklingar, ökad tillgång på riskkapital och konkurrenskraftiga skatter. Fler som arbetar längre har många positiva effekter, både för den enskilde och för ekonomin. Vägen till arbete ska inte bli smalare, den ska bli bredare. Därför bör inte den särskilda löneskatten för äldre återinföras. Fler äldre ska få möjlighet att arbeta längre. Därför föreslås en sänkning av åldern för det förhöjda jobbskatteavdraget med ett år, dvs. till 64 år. Skolan ska i första hand förmedla kunskap och stimulera elevernas intellektuella utveckling. Det behövs flera insatser för att vända trenden med fallande kunskapsresultat, bl.a. förstärkt stöd till elever med särskilda behov, kompletterande utbildning för lärare och stärkt elevhälsa. Konkret innebär det att alla elever som har behov av särskilt stöd ska få tillgång till det i skolan, och det behövs därför behöriga speciallärare, vilket det under lång tid har varit brist på. Läraryrkets attraktivitet måste stärkas, bl.a. genom en förbättrad arbetssituation och höga löner till bra lärare.

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

Det behövs fler bostäder och kommunikationerna behöver förbättras för att hela Sverige ska utvecklas. En av orsakerna till den bristande rörligheten på bostadsmarknaden är skatternas utformning, däribland de s.k. flyttskatterna. Taket för uppskov med reavinstskatten bör tas bort vid köp av en ny bostad, och uppskovsräntan ska kunna betalas senare. Goda kommunikationer är en förutsättning för att hela Sverige ska ta del av tillväxten och därmed ett ökat välstånd. Järnvägen är ett klimateffektivt transportslag som behöver rustas upp, i första hand genom investeringar i drift och underhåll av befintliga anläggningar. Sveriges migrationspolitik bör bygga på öppenhet, respekt för asylrätten och möjlighet för barnfamiljer att återförenas. Samtidigt måste Sverige med kraft verka för att fler länder inom EU tar ansvar för och medverkar i ett humant flyktingmottagande. En generös migrationspolitik ställer också krav på en väl fungerande integrationspolitik med fler jobb och bostäder och en bättre skola. För det krävs flera reformer, t.ex. ett nytt etableringsavdrag för nyanlända som kommer i arbete samtidigt som etableringsersättningen sänks något. De kommuner som tar emot flest nyanlända bör få en högre ersättning. Bostadsbristen drabbar nyanlända på flera sätt, och för att lindra den akuta situationen bör Migrationsverket ha rätt att själva äga boenden för asylsökanden. Ensamkommande barn och unga bör i första hand placeras i familjehem. Andra boendeformer än HVB-hem bör finnas, och det är därför positivt att regeringen vill inrätta stödboenden. Flera reformer är nödvändiga, däribland bättre utbildning för nyanlända, exempelvis sfi med yrkesintroduktion/praktik, som i dag är en försöksverksamhet på regional nivå, och att erbjuda lärare kompetens inom svenska som andraspråk för att uppnå kunskapsmålen hos elever med svenska som andraspråk. Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att befolkningen ska få vård på lika villkor. Trots detta är skillnaderna i resultat och kvalitet mellan landstingen oacceptabelt stora. Därför bör staten på sikt ansvara för sjukhusvården för att åstadkomma ett bättre resursutnyttjande. I det kortare perspektivet måste vårdens ersättningssystem moderniseras. En förbättrad samordning och tillgänglighet behövs för att åstadkomma kortare vårdköer och en mer sammanhållen vårdkedja. Barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa är ett prioriterat område. Resurser bör avsättas för att öka tillgängligheten till den s.k. första linjens psykiatri, dvs. primärvården, elevhälsan och ungdomsmottagningarna, men även till insatser inom elevhälsan och det förebyggande arbetet. Vården av äldre har länge varit en prioriterad fråga, men mer behöver göras. Kompetensen hos personalen inom äldreomsorgen behöver stärkas, och investeringsstöd behövs för att öka tillgången till bostäder, vilket är en förutsättning för att genomföra förslaget om en äldreboendegaranti. Målet för miljöpolitiken måste vara att bromsa klimatförändringarna genom minskade utsläpp av koldioxid. Investeringar i laddinfrastruktur behövs för att uppmuntra konsumenter att köpa laddhybrider och elbilar. Vidare är jordbruket centralt för sysselsättningen på landsbygden och inom

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

livsmedelssektorn. Mjölkböndernas konkurrenskraft bör stärkas genom att man ändrar det s.k. beteskravet för mjölkkor i lösdriftsbesättningar. En grön skatteväxling – där höjd skatt på miljöstörande verksamhet eller kemikalier växlas mot lägre skatt på arbete – är en utgångspunkt för Kristdemokraternas budgetalternativ. Regeringens förslag på en kraftig höjning av bensin- och dieselskatten, utan att samtidigt sänka skatten på arbete, försvårar för människor som lever i lands- och glesbygd, varför det delvis avvisas. I stället föreslås en lägre höjning och samtidigt en höjd milersättning för arbetsresor för att underlätta arbetspendling. Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. med Kristdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Jag tillstyrker också delvis Moderaternas, Centerpartiets och Folkpartiets respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

6. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, punkt 2 (M)

av Ulf Kristersson (M), Jörgen Andersson (M), Jan Ericson (M) och Maria Malmer Stenergard (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2016–2019 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 199 miljarder kronor för 2016, 1 253 miljarder kronor för 2017, 1 301 miljarder kronor för 2018 och 1 318 miljarder kronor för 2019. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2, bifaller delvis motionerna 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 2 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2016 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 6 och motionerna

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 i denna del, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3. c) Övriga utgifter på statens budget 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2016, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2016 enligt Moderaternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 7 och 12 samt motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 11 och motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 i denna del. d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i Moderaternas budgetmotion om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Moderaternas inkomstberäkning, vilket innebär att regeringens förslag om förändringar av husavdraget, avtrappat jobbskatteavdrag, förändringar av den statliga skatten, slopad skattereduktion för gåvor, särskild löneskatt för äldre, nedsättningen av socialavgifterna för unga, slopad avdragsrätt för avgifter och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, ändrad beskattning av drivmedel och höjning av mervärdesskatten på biobiljetter inte godtas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 16–18, 19.1–19.3 och 20–28 samt motionerna 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 36 och bifaller delvis motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 7–15 och

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:783 av Robert Hannah (FP) yrkande 1, 2015/16:1064 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1065 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1067 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3, 2015/16:1069 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M), 2015/16:1071 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1199 av Tina Ghasemi m.fl. (M), 2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1, 2015/16:1678 av Margareta B Kjellin (M), 2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkande 2, 2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 12 och 14, 2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 7–11, 2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2, 9, 14 och 15, 2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9, 2015/16:1997 av Désirée Pethrus (KD), 2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8, 2015/16:2120 av Erik Bengtzboe (M), 2015/16:2318 av Pia Hallström (M), 2015/16:2510 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 2–4, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 7– 20, 2015/16:2522 av Sten Bergheden (M), 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 26, 2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11, 2015/16:2965 av Jan R Andersson (M), 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4, 2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3006 av Helena Lindahl och Staffan Danielsson (båda C), 2015/16:3039 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1, 2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15, 2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 3, 22 och 24, 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8, 20 och 27, 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 11–13, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 5 i denna del och 7– 33, 2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 3, 5 och 6 samt 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 285 509 miljoner kronor för 2016.

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 16 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 8. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2017–2019 Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för respektive år 2017–2019 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 4 och 6 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att Moderaternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för åren 2016– 2019, utgiftsramar och inkomstberäkning för 2016 och ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2017–2019 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fördelningen av utgifter på utgiftsområden liksom övriga utgifter och beräkning av inkomster för 2016 ska göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 3 i betänkandet. Den s.k. beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn som regeringspartierna avser att använda för framtida ospecificerade reformer under 2017–2019 avvisar vi bestämt. I bilaga 6 i betänkandet redovisar vi vårt förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017–2019. Med hänvisning till detta tillstyrks Moderaternas förslag till rambeslut.

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

7. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, punkt 2 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2016–2018 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 196 miljarder kronor för 2016, 1 240 miljarder kronor för 2017 och 1 293 miljarder kronor för 2018. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 2 och 3 och motionerna 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 2 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2016 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 i denna del och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 i denna del, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3. c) Övriga utgifter på statens budget 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2016, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2016 enligt Sverigedemokraternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 7 och 12 samt motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 i denna del och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 11 och motion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 i denna del. d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 3.

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i Sverigedemokraternas budgetmotion om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Sverigedemokraternas inkomstberäkning och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 16–18, 19.1–19.3 och 20–28 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11 samt 2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 5, bifaller delvis motion 2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 3 och 6 samt avslår motionerna 2015/16:783 av Robert Hannah (FP) yrkande 1, 2015/16:1064 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1065 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1067 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3, 2015/16:1069 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M), 2015/16:1071 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1199 av Tina Ghasemi m.fl. (M), 2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1, 2015/16:1678 av Margareta B Kjellin (M), 2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkande 2, 2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 12 och 14, 2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 7–11, 2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2, 9, 14 och 15, 2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9, 2015/16:1997 av Désirée Pethrus (KD), 2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8, 2015/16:2120 av Erik Bengtzboe (M), 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:2318 av Pia Hallström (M), 2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8, 2015/16:2510 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 2–4,

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 7– 20, 2015/16:2522 av Sten Bergheden (M), 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 26, 2015/16:2965 av Jan R Andersson (M), 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4, 2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3006 av Helena Lindahl och Staffan Danielsson (båda C), 2015/16:3039 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7–15, 2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15, 2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 3, 22 och 24, 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8, 20 och 27, 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 11–13 och 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 5 i denna del och 7– 33, 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 36 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2016 = Utskottet. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2017 och 2018 Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för 2017 respektive 2018 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 4 och 6, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för åren 2016– 2018, utgiftsramar och inkomstberäkning för 2016 och ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2017 och 2018 bör också utgå från dessa riktlinjer.

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

Fördelningen av utgifter på utgiftsområden liksom övriga utgifter och beräkning av inkomster för 2016 ska göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 3 i betänkandet. I bilaga 6 i betänkandet redovisar vi vårt förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017 och 2018. Med hänvisning till detta tillstyrks Sverigedemokraternas förslag till rambeslut.

8. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, punkt 2 (C)

av Emil Källström (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2016–2019 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 199 miljarder kronor för 2016, 1 253 miljarder kronor för 2017, 1 301 miljarder kronor 2018 och 1 318 miljarder kronor för 2019. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 2, bifaller delvis motionerna 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2016 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 i denna del, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 i denna del och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3.

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

c) Övriga utgifter på statens budget 2016 = Utskottet.

d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster för 2016 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i Centerpartiets budgetmotion om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Centerpartiets inkomstberäkning, vilket innebär att regeringens förslag om höjd skatt på förnybar elproduktion, nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar, höjd moms på biobiljetter, nedsättning av socialavgifter för unga, höjd skatt på drivmedel, sänkt skatt för pensionärer, förändringar av RUT- och ROT-avdragen, avtrappning av jobbskatteavdraget, förändringar av den statliga inkomstskatten, slopad skattereduktion för gåvor till ideella organisationer, särskild löneskatt för äldre och indexuppräkning av bensin- och dieselskatt inte godtas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 16–18, 19.1–19.3 och 20–28 och motion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 5 i denna del, 7–20 och 26, bifaller delvis motion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 21–25 och 27–33 samt avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:783 av Robert Hannah (FP) yrkande 1, 2015/16:1064 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1065 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1067 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3, 2015/16:1069 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M), 2015/16:1071 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1199 av Tina Ghasemi m.fl. (M), 2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1, 2015/16:1678 av Margareta B Kjellin (M), 2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkande 2,

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 12 och 14, 2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 7–11, 2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2, 9, 14 och 15, 2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9, 2015/16:1997 av Désirée Pethrus (KD), 2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8, 2015/16:2120 av Erik Bengtzboe (M), 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:2318 av Pia Hallström (M), 2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8, 2015/16:2510 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 2–4, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 7– 20, 2015/16:2522 av Sten Bergheden (M), 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 26, 2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11, 2015/16:2965 av Jan R Andersson (M), 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4, 2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3006 av Helena Lindahl och Staffan Danielsson (båda C), 2015/16:3039 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7–15, 2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15, 2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 3, 22 och 24, 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8, 20 och 27, 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 11–13, 2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 3, 5 och 6, 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 36 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2016 = Utskottet. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2017–2019 Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för respektive år 2017–2019 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6,

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 4 och 6 samt 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för åren 2016– 2019, utgiftsramar och inkomstberäkning för 2016 och ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2017–2019 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fördelningen av utgifter på utgiftsområden liksom övriga utgifter och beräkning av inkomster för 2016 ska göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 3 i betänkandet. Den s.k. beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn som regeringspartierna avser att använda för framtida ospecificerade reformer under 2017–2019 avvisar vi bestämt. I bilaga 6 i betänkandet redovisar vi vårt förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017–2019. Med hänvisning till detta tillstyrks Centerpartiets förslag till rambeslut.

9. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, punkt 2 (FP)

av Erik Ullenhag (FP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2016–2019 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 199 miljarder kronor för 2016, 1 253 miljarder kronor för 2017, 1 301 miljarder kronor 2018 och 1 318 miljarder kronor för 2019. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2, bifaller delvis motion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2 och 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 2 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2016 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 i enlighet med Folkpartiets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 i denna del, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 i denna del och 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3. c) Övriga utgifter på statens budget 2016 = Utskottet. d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 i enlighet med Folkpartiets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 5 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i Folkpartiets budgetmotion om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Folkpartiets inkomstberäkning och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 16–18, 19.1–19.3 och 20–28 och motion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del och avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:783 av Robert Hannah (FP) yrkande 1, 2015/16:1064 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1065 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1067 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3, 2015/16:1069 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M), 2015/16:1071 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1199 av Tina Ghasemi m.fl. (M), 2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1, 2015/16:1678 av Margareta B Kjellin (M), 2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkande 2, 2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 12 och 14, 2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 7–11, 2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2, 9, 14 och 15, 2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9, 2015/16:1997 av Désirée Pethrus (KD),

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8, 2015/16:2120 av Erik Bengtzboe (M), 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:2318 av Pia Hallström (M), 2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8, 2015/16:2510 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 2–4, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 7– 20, 2015/16:2522 av Sten Bergheden (M), 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 26, 2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11, 2015/16:2965 av Jan R Andersson (M), 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4, 2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3006 av Helena Lindahl och Staffan Danielsson (båda C), 2015/16:3039 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7–15, 2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15, 2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 3, 22 och 24, 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8, 20 och 27, 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 11–13, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 5 i denna del och 7– 33, 2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 3, 5 och 6, 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 36. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2016 = Utskottet. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2017 och 2018 Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för 2017 respektive 2018 i enlighet med Folkpartiets förslag i bilaga 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4 och 6, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 4 och 6 samt 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

Ställningstagande

Vi anser att Folkpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för åren 2016– 2019, utgiftsramar och inkomstberäkning för 2016 och ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2017 och 2018 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fördelningen av utgifter på utgiftsområden liksom övriga utgifter och beräkning av inkomster för 2016 ska göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 3 i betänkandet. Den s.k. beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn som regeringspartierna avser att använda för framtida ospecificerade reformer under 2017–2019 avvisar vi bestämt. I bilaga 6 i betänkandet redovisar vi vårt förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017 och 2018. Med hänvisning till detta tillstyrks Folkpartiets förslag till rambeslut.

10. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, punkt 2 (KD)

av Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2016–2019 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 199 miljarder kronor för 2016, 1 253 miljarder kronor för 2017, 1 301 miljarder kronor 2018 och till 1 318 miljarder kronor för 2019. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 2 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2016 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 i denna del,

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 i denna del, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3. c) Övriga utgifter på statens budget 2016 = Utskottet. d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016 Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i Kristdemokraternas budgetmotion om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Kristdemokraternas inkomstberäkning, vilket innebär att regeringens förslag om förändringar av RUT- och ROTavdragen, avtrappning av jobbskatteavdraget, förändringar av den statliga inkomstskatten, slopad skattereduktion för gåvor till ideella organisationer, särskild löneskatt för äldre och indexuppräkning av bensin- och dieselskatten inte godtas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 16–18, 19.1–19.3 och 20–28 samt motionerna 2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 12 och 14, 2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 7–11, 2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2, 9, 14 och 15, 2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9, 2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8, 2015/16:2510 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 2–4, 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 7– 14, 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 26, 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4, 2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15, 2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 3, 22 och 24, 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8, 20 och 27 samt, 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 11–13, bifaller delvis motion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 15–20 och

2015/16:FiU1 R ESERVATIONER

avslår motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del, 2015/16:783 av Robert Hannah (FP) yrkande 1, 2015/16:1064 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1065 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1067 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3, 2015/16:1069 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M), 2015/16:1071 av Betty Malmberg (M), 2015/16:1199 av Tina Ghasemi m.fl. (M), 2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1, 2015/16:1678 av Margareta B Kjellin (M), 2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkande 2, 2015/16:1997 av Désirée Pethrus (KD), 2015/16:2120 av Erik Bengtzboe (M), 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 4, 2015/16:2318 av Pia Hallström (M), 2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8, 2015/16:2522 av Sten Bergheden (M), 2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11, 2015/16:2965 av Jan R Andersson (M), 2015/16:3006 av Helena Lindahl och Staffan Danielsson (båda C), 2015/16:3039 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7–15, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 5 i denna del och 7– 33, 2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 3, 5 och 6, 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 36 och 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2016 = Utskottet. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2017–2019 Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för respektive år 2017–2019 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2015/16:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7, 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 4 och 6, 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt

R ESERVATIONER 2015/16:FiU1

2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att Kristdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för åren 2016– 2019, utgiftsramar och inkomstberäkning för 2016 och ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2017–2019 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fördelningen av utgifter på utgiftsområden liksom övriga utgifter och beräkning av inkomster för 2016 ska göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 3 i betänkandet. Den s.k. beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn som regeringspartierna avser att använda för framtida ospecificerade reformer under 2017–2019 avvisar vi bestämt. I bilaga 6 i betänkandet redovisar vi vårt förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017–2019. Med hänvisning till detta tillstyrks Kristdemokraternas förslag till rambeslut.

2015/16:FiU1

B ILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016 finansplan:

1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 215 miljarder kronor för 2016 och 1 274 miljarder kronor för 2017. 3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 332 miljarder kronor för 2018. 4. Riksdagen godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2016. 5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2017 och 2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016. 7. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2016. 8. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2016. 9. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 och 2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). 11. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016. 12. Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2016. 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 38 900 000 000 kronor. 14. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 12 400 000 000 kronor. 15. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2015/16:FiU1

(2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag, vad gäller skattefrågor och andra förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster. 16. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. 17. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. 18. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). 19.1. Riksdagen antar förslagen till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. I delyrkandet behandlas regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1176) om skatt på energi med ikraftträdande den 1 januari 2016 (lagförslag 3.4). 19.2. Riksdagen antar förslagen till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. I delyrkandet behandlas regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1176) om skatt på energi med ikraftträdande den 1 juli 2016 (lagförslag 3.5). 19.3. Riksdagen antar förslagen till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. I delyrkandet behandlas regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1176) om skatt på energi med ikraftträdande den 1 januari 2018 (lagförslag 3.6). 20. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. 21. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet. 22. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 23. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980). 24. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. 25. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. 26. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). 27. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). 28. Riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

2015/16:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

29. Riksdagen godkänner avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat.

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 196 miljarder kronor för 2016 och 1 240 miljarder kronor för 2017 enligt förslaget i avsnitt 19.1. 3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 293 miljarder kronor för 2018 enligt förslaget i avsnitt 19.1. 4. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 enligt förslaget i avsnitt 19.2 och 19.8. 5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2017 och 2018 enligt förslaget i avsnitt 19.2 och 19.9 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 enligt förslaget i avsnitt 19.6. 7. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 och 2018 enligt förslaget i avsnitt 19.7 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2015/16:783 av Robert Hannah (FP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Backa i Göteborg bör undantas från trängselskatt så länge regeringen inte finner en lämplig lösning för Backaborna, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1064 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inte avskaffa gällande skattereduktion för gåvor och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1065 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte försämra RUT-avdragen och tillkännager detta för regeringen.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2015/16:FiU1

2015/16:1067 av Betty Malmberg (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatten på bensin och diesel blir ett hårt slag mot boende på landsbygd och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inte höja skatten på bensin och diesel och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inte indexera skattehöjningen på bensin och diesel och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1069 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inte återinföra handelsgödselskatten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1071 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte försämra ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1199 av Tina Ghasemi m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte höja den särskilda löneskatten för äldre och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bibehållen nivå för RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1678 av Margareta B Kjellin (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ROT- och RUTavdragen inte ska försämras och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den aviserade avtrappningen av jobbskatteavdraget inte bör genomföras och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt arbetsgivaravgift för unga och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa regeringens förslag om att öka indexeringen av bensin- och dieselskatten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kemikalieskatt på viss hemelektronik och PVC-material och tillkännager detta för regeringen. 8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut skattesubventionerna på fossila bränslen för gruvindustriella fordon och tillkännager detta för regeringen. 9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skatt på förbränning av osorterade sopor och tillkännager detta för regeringen. 10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa undantaget från skatten på bekämpningsmedel för kreosot och tillkännager detta för regeringen. 11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skatt på torvbrytning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta de första 500 000 kronorna vara skattefria för unga upp till 25 år och tillkännager detta för regeringen. 9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nystartsavdrag och tillkännager detta för regeringen. 14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte återinföra löneskatten för äldre arbetstagare och tillkännager detta för regeringen. 15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten till jobbskatteavdrag för äldre så att det gäller från 64 år och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka omfattningen av RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1997 av Désirée Pethrus (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar av RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2015/16:FiU1

2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt etableringsavdrag för nyanlända och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2120 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över det s.k. Backaundantaget så att tillgången till vägnätet även finns för Backaborna och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om RUTavdraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2318 av Pia Hallström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara RUTavdraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör fortsätta att värna de ramverk som garanterar stabila och starka statsfinanser och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av ”första-jobbet-avdraget” och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2510 av Roland Utbult m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt skatt för pensionärer och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelarna med fler som arbetar längre och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förhöjt jobbskatteavdrag från 64 års ålder och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i avsnitt 6–22 i motionen.

2015/16:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2016–2019 enligt förslaget i tabell 3 i motionen. 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 enligt förslaget i tabell 13 i motionen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017–2019 enligt förslaget i tabell 14 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster 2016 enligt förslaget i tabell 15 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2017–2019 enligt förslaget i tabell 16 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ungdomar ska få tjäna sina första 500 000 kronor skattefritt och tillkännager detta för regeringen. 8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om etableringsavdrag och tillkännager detta för regeringen. 9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nystartsavdrag och tillkännager detta för regeringen. 10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla tjänstesektorn och tillkännager detta för regeringen. 11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera arbetsgivaravgiften för ungdomar upp till 22 år och tillkännager detta för regeringen. 12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka åldersgränsen för förhöjt jobbskatteavdrag till 64 år och tillkännager detta för regeringen. 13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler för uppskovsbelopp och uppskovsränta och tillkännager detta för regeringen. 14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka skatten på termisk effekt och tillkännager detta för regeringen. 15. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i RUT- och ROT-avdraget som beskrivs i kapitel 6.2 i budgetpropositionen. 16. Riksdagen avslår regeringens förslag om avtrappning av jobbskatteavdraget som beskrivs i kapitel 6.3 i budgetpropositionen. 17. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar av den statliga inkomstskatten som beskrivs i kapitel 6.5 i budgetpropositionen. 18. Riksdagen avslår regeringens förslag om att slopa skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer som beskrivs i kapitel 6.7 i budgetpropositionen.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2015/16:FiU1

19. Riksdagen avslår regeringens förslag om särskild löneskatt för äldre som beskrivs i kapitel 6.10 i budgetpropositionen. 20. Riksdagen avslår regeringens förslag om indexuppräkning av bensinoch dieselskatten som beskrivs i avsnitt 6.20.6 i budgetpropositionen.

2015/16:2522 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man säger nej till regeringens förslag om en ny indexuppräkning på bensin- och dieselskatten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD):

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer resurser till hjälporganisationer och om att behålla gåvoskatteavdraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och tillkännager detta för regeringen. 11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektskatt inte ska tas ut på nya kärnkraftsreaktorer efter den 1 januari 2016 och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2965 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pröva ett förändrat regelverk för gåvor till den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt etableringsavdrag för att lättare komma i arbete och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla gåvoskatteavdraget och utöka det och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3006 av Helena Lindahl och Staffan Danielsson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att behålla RUT-avdraget samt att avdraget ska omfatta fler branscher och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:3039 av Kerstin Lundgren (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om RUT och ROT för fler företag och fler jobb och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2016–2019 enligt förslaget i figur 9 i motionen. 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 enligt förslaget i bilaga A i motionen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017–2019 enligt förslaget i bilaga C som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 enligt förslaget i bilaga B i motionen och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2017–2019 enligt förslaget i bilaga D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 7. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i husavdraget, vilket beskrivs i kapitel 6.2 i budgetpropositionen. 8. Riksdagen avslår regeringens förslag om avtrappat jobbskatteavdrag, vilket beskrivs i kapitel 6.3 i budgetpropositionen. 9. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar av den statliga inkomstskatten, vilket beskrivs i kapitel 6.5 i budgetpropositionen. 10. Riksdagen avslår regeringens förslag om slopad skattereduktion för gåvor, vilket beskrivs i kapitel 6.7 i budgetpropositionen. 11. Riksdagen avslår regeringens förslag om särskild löneskatt för äldre, vilket beskrivs i kapitel 6.10 i budgetpropositionen. 12. Riksdagen avslår regeringens förslag om nedsättning av socialavgifterna för unga, vilket beskrivs i kapitel 6.11 i budgetpropositionen. 13. Riksdagen avslår regeringens förslag om slopad avdragsrätt för avgifter och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, vilket beskrivs i kapitel 6.17 i budgetpropositionen. 14. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändrad beskattning av drivmedel, vilket beskrivs i kapitel 6.20 i budgetpropositionen. 15. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av mervärdesskatt på biobiljetter, vilket beskrivs i kapitel 6.32 i budgetpropositionen.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2015/16:FiU1

16. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 285 509 000 tusen kronor 2016.

2015/16:3056 av Fredrik Malm m.fl. (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om ett renodlat sysselsättningsmål och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd milersättning samt höjd beloppsgräns för arbetsresor och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en höjning av fordonsskatten genom en höjning av koldioxidbeloppet och tillkännager detta för regeringen. 22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd milersättning samt höjd beloppsgräns för arbetsresor och tillkännager detta för regeringen. 24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett svenskt tonnageskattesystem och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattebefrielsen från koldioxidskatt för torv bör tas bort och tillkännager detta för regeringen. 20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och tillkännager detta för regeringen. 27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en höjning av fordonsskatten genom en höjning av koldioxidbeloppet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla RUT-avdragets maxbelopp på 50 000 kronor per år och person för personer upp till 65 år och tillkännager detta för regeringen. 12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka RUT-avdraget för hushållsnära tjänster till att omfatta även tvätteritjänster och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla ROT-avdraget på 50 procent av kostnaden och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2016–2019 enligt förslaget i tabell 3 i motionen. 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 enligt förslaget i tabell 11 i motionen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017–2019 enligt förslaget i tabell 12 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster 2016 enligt förslaget i tabell 13 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2017–2019 enligt förslaget i tabell 14 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lägre socialavgifter för unga under 26 år och tillkännager detta för regeringen. 8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkta socialavgifter för den först anställda och tillkännager detta för regeringen. 9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lägre beskattning av personaloptioner och tillkännager detta för regeringen. 10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett breddat och fördjupat investeraravdrag och tillkännager detta för regeringen. 11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen. 12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka åldersgränsen för förhöjt jobbskatteavdrag till 64 år och tillkännager detta för regeringen. 13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkta RUT- och ROT-avdrag och tillkännager detta för regeringen. 14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bibehållen skattebefrielse för biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen. 15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kemikalieskatt och tillkännager detta för regeringen.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2015/16:FiU1

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa nedsättningen av miljöskatter i gruvnäringen och tillkännager detta för regeringen. 17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en sopförbränningsskatt och tillkännager detta för regeringen. 18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skatt på fluorerande växthusgaser och tillkännager detta för regeringen. 19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar och tillkännager detta för regeringen. 20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och indexera fordonsskatten och tillkännager detta för regeringen. 21. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd skatt på förnybar elproduktion som beskrivs i avsnitt 6.22 i budgetpropositionen. 22. Riksdagen avslår regeringens förslag om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar som beskrivs i avsnitt 6.9 i budgetpropositionen. 23. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd moms på biobiljetter som beskrivs i avsnitt 6.32 i budgetpropositionen. 24. Riksdagen avslår regeringens förslag om nedsättning av socialavgifter för unga som beskrivs i avsnitt 6.11 i budgetpropositionen. 25. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd skatt på drivmedel som beskrivs i avsnitt 6.20 i budgetpropositionen. 26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt reklamskatt och tillkännager detta för regeringen. 27. Riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt skatt för pensionärer som beskrivs i avsnitt 6.4 i budgetpropositionen. 28. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i RUT- och ROT-avdraget som beskrivs i kapitel 6.2 i budgetpropositionen. 29. Riksdagen avslår regeringens förslag om avtrappning av jobbskatteavdraget som beskrivs i kapitel 6.3 i budgetpropositionen. 30. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar av den statliga inkomstskatten som beskrivs i kapitel 6.5 i budgetpropositionen. 31. Riksdagen avslår regeringens förslag om att slopa skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer som beskrivs i kapitel 6.7 i budgetpropositionen. 32. Riksdagen avslår regeringens förslag om särskild löneskatt för äldre som beskrivs i kapitel 6.10 i budgetpropositionen. 33. Riksdagen avslår regeringens förslag om indexuppräkning av bensinoch dieselskatten som beskrivs i avsnitt 6.20.6 i budgetpropositionen.

2015/16:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

2. Riksdagen beslutar att 2 § lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ges följande lydelse: ”Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt. Skatten utgör för varje kalendermånad 12 648 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts.” 3. Riksdagen beslutar att 5 § lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ges följande lydelse: ”Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 30 kalenderdygn, får avdrag med 415 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 30.” 5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen beslutar att 3 § f lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska upphöra att gälla.

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett första-jobbet-avdrag bör införas för att öka drivkrafterna till arbete och motverka det nya utanförskapet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen (s. 5–42). 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2016–2019 enligt förslaget i tabellen Figur 9 i motionen 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 och 2018 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2015/16:FiU1

6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2017 och 2018 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2015/16:FiU1

B ILAGA 2

Utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2016

Utskottets förslag till utgiftsramar 2016

Tusental kronor

Utgiftsområde Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

1 Rikets styrelse ±0 12 717 244 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ±0 14 812 312 3 Skatt, tull och exekution ±0 10 782 946 4 Rättsväsendet ±0 41 573 737 5 Internationell samverkan ±0 1 905 203 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 48 827 432 7 Internationellt bistånd ±0 32 357 474 8 Migration ±0 19 419 719 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ±0 69 237 676 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ±0 109 868 281 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 36 184 250 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ±0 87 129 050 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ±0 21 070 265 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ±0 79 681 475 15 Studiestöd ±0 21 707 932 16 Utbildning och universitetsforskning ±0 69 452 400 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ±0 13 694 535 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt ±0 7 064 024 konsumentpolitik 19 Regional tillväxt ±0 3 255 721 20 Allmän miljö- och naturvård ±0 7 661 756 21 Energi ±0 2 812 038 22 Kommunikationer ±0 54 122 036 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ±0 18 919 553 24 Näringsliv ±0 5 998 273 25 Allmänna bidrag till kommuner ±0 93 398 252 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 10 769 176 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 31 827 167

Summa utgiftsområden ±0 926 249 927

Minskning av anslagsbehållningar ±0 −3 142 750

Summa utgifter ±0 923 107 177

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto ±0 10 768 000 Kassamässig korrigering ±0 0

Summa ±0 933 875 177

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2016 B ILAGA 2 2015/16:FiU1

Utskottets förslag till inkomstberäkning 2016

Tusental kronor

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

1100 Direkta skatter på arbete ±0 606 496 570

1110 Inkomstskatter ±0 725 748 771 1111 Statlig inkomstskatt ±0 57 362 178 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 668 386 593 1120 Allmän pensionsavgift ±0 113 126 901 1121 Allmän pensionsavgift ±0 113 126 901 1130 Artistskatt ±0 0 1131 Artistskatt ±0 0 1140 Skattereduktioner ±0 − 232 379 102 1141 Allmän pensionsavgift ±0 −113 091 740 1144 Fastighetsavgift ±0 −234 900 1151 Sjöinkomst ±0 −53 835 1153 Jobbskatteavdrag ±0 −103 669 158 1154 HUS-avdrag ±0 −15 312 469 1155 Gåvor till ideell verksamhet ±0 0 1156 Övriga skattereduktioner ±0 −17 000

1200 Indirekta skatter på arbete ±0 527 200 667

1210 Arbetsgivaravgifter ±0 512 369 066 1211 Sjukförsäkringsavgift ±0 69 551 422 1212 Föräldraförsäkringsavgift ±0 41 571 065 1213 Arbetsskadeavgift ±0 4 796 661 1214 Ålderspensionsavgift ±0 168 854 521 1215 Efterlevandepensionsavgift ±0 18 706 979 1216 Arbetsmarknadsavgift ±0 45 938 815 1217 Allmän löneavgift ±0 157 970 046 1218 Ofördelade avgifter ±0 0 1219 Nedsatta avgifter ±0 4 979 557 1240 Egenavgifter ±0 13 623 935 1241 Sjukförsäkringsavgift ±0 2 432 1242 Föräldraförsäkringsavgift ±0 1 106 543 1243 Arbetsskadeavgift ±0 127 471 1244 Ålderspensionsavgift, netto ±0 5 177 125 1245 Efterlevandepensionsavgift ±0 497 724 1246 Arbetsmarknadsavgift ±0 20 1247 Allmän löneavgift ±0 3 959 162 1248 Ofördelade avgifter ±0 0 1249 Nedsatta avgifter ±0 2 753 458 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 − 35 151 360 1261 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 −35 151 360

2015/16:FiU1 B ILAGA 2 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2016

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

1270 Särskild löneskatt ±0 43 424 754 1271 Pensionskostnader, företag ±0 34 948 325 1272 Pensionskostnader, staten ±0 3 432 859 1273 Förvärvsinkomster ±0 3 699 974 1274 Egenföretagare ±0 1 343 596 1275 Övrigt ±0 0 1280 Nedsättningar ±0 − 7 733 014 1282 Arbetsgivaravgifter ±0 −4 979 557 1283 Egenavgifter, generell nedsättning ±0 −2 670 766 1284 Egenavgifter, regional nedsättning ±0 −82 691 1290 Tjänstegruppliv ±0 667 286 1291 Tjänstegruppliv ±0 667 286

1300 Skatt på kapital ±0 200 279 507

1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 46 721 530 1311 Skatt på kapital ±0 59 331 206 1312 Skattereduktion kapital ±0 −12 459 128 1313 Expansionsmedelsskatt ±0 −150 548 1320 Skatt på företagsvinster ±0 101 302 132 1321 Skatt på företagsvinster ±0 101 302 132 1322 Skattereduktioner ±0 0 1330 Kupongskatt ±0 4 943 554 1331 Kupongskatt ±0 4 943 554 1340 Avkastningsskatt ±0 5 061 051 1341 Avkastningsskatt, hushåll ±0 0 1342 Avkastningsskatt, företag ±0 4 877 871 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande ±0 183 180 1350 Fastighetskatt ±0 32 710 311 1351 Fastighetsskatt, hushåll ±0 699 106 1352 Fastighetsskatt, företag ±0 15 347 988 1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll ±0 13 431 722 1354 Kommunal fastighetsavgift, företag ±0 3 231 495 1360 Stämpelskatt ±0 9 540 929 1361 Stämpelskatt ±0 9 540 929

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror ±0 510 395 500

1410 Mervärdesskatt ±0 385 151 674 1411 Mervärdesskatt ±0 385 151 674 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 25 140 381 1421 Skatt på tobak ±0 11 448 119 1422 Skatt på etylalkohol ±0 4 008 305 1423 Skatt på vin ±0 5 610 347 1424 Skatt på mellanklassprodukter ±0 170 855

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2016 B ILAGA 2 2015/16:FiU1

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

1425 Skatt på öl ±0 3 884 172 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak ±0 18 583 1430 Energiskatt ±0 44 981 356 1431 Skatt på elektrisk kraft ±0 21 457 673 1432 Energiskatt bensin ±0 11 787 368 1433 Energiskatt oljeprodukter ±0 11 411 309 1434 Energiskatt övrigt ±0 325 006 1440 Koldioxidskatt ±0 22 833 799 1441 Koldioxidskatt bensin ±0 8 111 811 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter ±0 13 882 292 1443 Koldioxidskatt övrigt ±0 839 696 1450 Övriga skatter på energi och miljö ±0 5 499 360 1451 Svavelskatt ±0 14 109 1452 Skatt på råtallolja ±0 0 1453 Särskild skatt mot försurning ±0 49 262 1454 Skatt på bekämpningsmedel ±0 124 886 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ±0 4 643 878 1456 Avfallsskatt ±0 142 176 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen ±0 44 400 1458 Övriga skatter ±0 146 090 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter ±0 334 559 1470 Skatt på vägtrafik ±0 20 121 879 1471 Fordonsskatt ±0 14 042 209 1472 Vägavgifter ±0 783 906 1473 Trängselskatt ±0 2 470 100 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier ±0 2 825 664 1480 Övriga skatter ±0 6 667 051 1481 Systembolaget AB:s överskott ±0 261 095 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB ±0 4 572 750 1483 Skatt på spel ±0 16 368 1484 Lotteriskatt ±0 1 316 300 1485 Lotteriavgifter ±0 30 500 1486 Skatt på annonser och reklam ±0 241 238 1488 Lokalradioavgifter ±0 118 100 1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv ±0 8 700 1491 Avgifter för telekommunikation ±0 102 000 1492 Försäljningsskatt på motorfordon ±0 0

1500 Skatt på import ±0 6 455 282

1511 Tullmedel ±0 6 377 711 1512 Sockeravgifter ±0 77 571

1600 Restförda och övriga skatter ±0 5 780 139

2015/16:FiU1 B ILAGA 2 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2016

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

1610 Restförda skatter ±0 − 5 874 886 1611 Restförda skatter, hushåll ±0 −1 535 108 1612 Restförda skatter, företag ±0 −4 339 778 1620 Övriga skatter, hushåll ±0 3 293 693 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår ±0 −82 591 1622 Omprövningar äldre taxeringsår ±0 3 579 489 1623 Anstånd ±0 −2 604 728 1624 Övriga skatter ±0 2 132 520 1625 Skattetillägg ±0 137 059 1626 Förseningsavgifter ±0 131 944 1630 Övriga skatter företag ±0 369 055 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår ±0 −960 612 1632 Omprövningar äldre taxeringsår ±0 400 000 1633 Anstånd ±0 −1 000 000 1634 Övriga skatter ±0 516 123 1635 Skattetillägg ±0 1 149 360 1636 Förseningsavgifter ±0 264 184 1640 Intäkter som förs till fonder ±0 7 992 277 1641 Insättningsgarantiavgifter ±0 4 870 771 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden ±0 2 451 051 1644 Batteriavgifter ±0 4 451 1645 Kväveoxidavgifter ±0 666 004

Totala skatteintäkter ±0 1 856 607 665

1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 −6 455 282

1710 EU-skatter ±0 − 6 455 282 1711 EU-skatter ±0 −6 455 282

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) ±0 1 850 152 383

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer ±0 −917 514 503

1810 Skatter till andra sektorer ±0 − 917 514 503 1811 Kommunala inkomstskatter ±0 −684 659 347 1812 Avgifter till AP-fonder ±0 −232 855 156

Statens skatteintäkter (periodiserat) ±0 932 637 880

1900 Periodiseringar ±0 19 963 915

1910 Uppbördförskjutningar ±0 17 742 737 1911 Uppbördsförskjutningar ±0 17 742 737 1920 Betalningsförskjutningar ±0 2 226 683 1921 Kommuner och landsting ±0 2 363 021 1922 Ålderspensionssystemet ±0 1 840 742 1923 Företag och hushåll ±0 −1 341 675 1924 Kyrkosamfund ±0 −669 035 1925 EU ±0 33 630

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2016 B ILAGA 2 2015/16:FiU1

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

1930 Anstånd ±0 − 5 505 1931 Anstånd ±0 −5 505

1000 Statens skatteinkomster ±0 952 601 795 Övriga inkomster (kassamässigt) ±0 -28 341

2100 Rörelseöverskott ±0 3 433 100

2110 Affärsverkens inlevererade överskott ±0 506 700 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott ±0 11 700 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och ±0 495 000 inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott ±0 0 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott ±0 226 400 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet ±0 50 000 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit ±0 100 000 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter ±0 76 400 2130 Riksbankens inlevererade överskott ±0 2 700 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott ±0 2 700 000

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning ±0 239 000

2210 Överskott av fastighetsförvaltning ±0 239 000 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning ±0 239 000

2300 Ränteinkomster ±0 1 996 046

2320 Räntor på näringslån ±0 − 954 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen ±0 8 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån ±0 0 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet ±0 −1 050 2323 Räntor på övriga näringslån ±0 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån ±0 88 2340 Räntor på studielån ±0 36 000 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och ±0 0 garantilån för studerande 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån ±0 36 000 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 ±0 0 2390 Övriga ränteinkomster ±0 1 961 000 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering ±0 0 2392 Räntor på intressemedel ±0 0 2394 Övriga ränteinkomster ±0 60 000 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto ±0 1 901 000

2400 Inkomster av statens aktier ±0 14 000 000

2410 Inkomster av statens aktier ±0 14 000 000 2411 Inkomster av statens aktier ±0 14 000 000

2500 Offentligrättsliga avgifter ±0 9 563 724

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter ±0 884 593

2015/16:FiU1 B ILAGA 2 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2016

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film ±0 4 000 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor ±0 3 379 000 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor ±0 0 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning ±0 26 800 2528 Avgifter vid bergsstaten ±0 19 000 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet ±0 105 625 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register ±0 2 283 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna ±0 1 470 000 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen ±0 1 381 000 2535 Avgifter för statliga garantier ±0 0 2537 Miljöskyddsavgift ±0 129 735 2539 Täktavgift ±0 0 2541 Avgifter vid Tullverket ±0 0 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen ±0 3 250 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet ±0 506 000 2551 Avgifter från kärnkraftverken ±0 300 500 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter ±0 468 268 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen ±0 17 630 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret ±0 4 808 2558 Avgifter för årlig revision ±0 146 894 2559 Avgifter för etikprövning av forskning ±0 27 341 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter ±0 21 997 2562 CSN-avgifter ±0 665 000

2600 Försäljningsinkomster ±0 59 000

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter ±0 59 000 2625 Utförsäljning av beredskapslager ±0 0 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter ±0 0

2700 Böter m.m. ±0 1 188 000

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter ±0 101 000 2712 Bötesmedel ±0 959 000 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. ±0 2 000 2714 Sanktionsavgifter m.m. ±0 50 000 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll ±0 76 000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet ±0 670 000

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet ±0 670 000

2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 31 148 870

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner ±0 0

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och ±0 0 maskiner 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter ±0 0

3200 Övriga inkomster av markförsäljning ±0 0

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2016 B ILAGA 2 2015/16:FiU1

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

3211 Övriga inkomster av markförsäljning ±0 0

3300 Övriga inkomster av försåld egendom ±0 5 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom ±0 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom ±0 5 000 000

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 5 000 000

4100 Återbetalning av näringslån ±0 700

4120 Återbetalning av jordbrukslån ±0 400 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen ±0 400 4130 Återbetalning av övriga näringslån ±0 300 4131 Återbetalning av vattenkraftslån ±0 0 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering ±0 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet ±0 0 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk ±0 0 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier ±0 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån ±0 300

4300 Återbetalning av studielån ±0 613 100

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier ±0 0 4312 Återbetalning av allmänna studielån ±0 100 4313 Återbetalning av studiemedel ±0 613 000

4500 Återbetalning av övriga lån ±0 147 000

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag ±0 0 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor ±0 1 000 4526 Återbetalning av övriga lån ±0 146 000

4000 Återbetalning av lån ±0 760 800

5100 Avskrivningar och amorteringar ±0 107 000

5120 Avskrivningar på fastigheter ±0 107 000 5121 Amortering på statskapital ±0 107 000 5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader ±0 0 5131 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader ±0 0

5200 Statliga pensionsavgifter ±0 10 612 000

5211 Statliga pensionsavgifter ±0 10 612 000

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 10 719 000

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder ±0 10 252 940

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket ±0 6 952 300 6111 Gårdsstöd ±0 6 808 300 6113 Övriga interventioner ±0 126 000 6114 Exportbidrag ±0 0 6115 Djurbidrag ±0 0 6116 Offentlig lagring ±0 10 000 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket ±0 8 000

2015/16:FiU1 B ILAGA 2 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2016

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen ±0 3 300 640 6123 Europeiska utvecklings- och garantifonden - garantisektionen ±0 −500 2000 - 2006 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för ±0 530 140 landsbygdsutveckling 2007–2013 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för ±0 2 771 000 landsbygdsutveckling 2014–2020

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen ±0 130 400

6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013 ±0 54 200 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020 ±0 76 200

6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden ±0 986 000

6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007–2013 ±0 114 000 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020 ±0 872 000

6400 Bidrag från Europeiska socialfonden ±0 648 000

6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007–2013 ±0 0 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020 ±0 648 000

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk ±0 450 000

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk ±0 450 000

6900 Övriga bidrag från EU ±0 238 400

6911 Övriga bidrag från EU ±0 238 400 6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn ±0 0

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 12 705 740

7100 Tillkommande skatter ±0 9 886 981

7110 EU-skatter ±0 6 421 652 7112 Tullmedel ±0 6 344 485 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter ±0 77 167 7114 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn ±0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter ±0 3 465 329 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader ±0 3 465 329

7200 Avräkningar ±0 −98 562 317

7210 Intäkter som förs till fonder ±0 − 7 992 277 7211 Intäkter som förs till fonder ±0 −7 992 277 7220 Kompensation för mervärdesskatt ±0 − 90 570 040 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter ±0 −30 584 880 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner ±0 −59 985 160

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 −88 675 336

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 0

9000 Löpande redovisade skatter m.m. ±0 0 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) ±0 924 260 869

:FiU 223

15/

D 0 0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 500 000 000 00 00 000 000 000 000 000 330 324 000 000

+4 000 +10 +35 −11 035 217 +85 176 399 868 863 983 −127 −189 1 −405 −4 −1 −1 −2 − −3 −5

P

F ±0 ±0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 246 000 000

−24 −15 −10 000 +97 420 460 199 776 167 608 923 −193 +196 + −127 −669 −496 +1 −2 −1 −5 −2 −2 −5

eringen C 0 ±0 eg 500 500 539 000 000 000 050 000 00 000 000 000 800 796 712 200

−3 25 000 070 −14 −15 637 157 687 −20 101 341 078 579 901 + från r −214 +212 000 − −831 − −549 −1 −6 −1 −6 −1 −3 −5

else 9 6 D ±0 ±0 180 600 300 000 000 026 86 300 000 700 385 36 500 600 661 567 000 4 7 Avvik 20 961 + 000 451 165 662 171 164 404 370 961 −587 +268 3 +515 5 − +400 +53 +10 +1 + +2 +2 + −1 −4 −16 −10

MS ±0 ±0 ±0 ±0 000 000 000 000 663 000 000 000 000 200 000 000 5 89 + 55 117 − + 820 000 106 069 597 217 000 025 945 250 207 641 000 880 − − − 4 − 3 1 3 − 5 − −1 −1 − − − −

g 4 2 6 7 3 2 9 6 0 5 5 2 0 5 4 1 74 50 24 31 94 73 20 43 71 67 281 25 26 47 93 40 53 02 72 rsla 8 fö 717 812 782 573 905 827 357 4 419 237 86 184 129 0 070 681 707 452 064

1 7 3 255 egeringens 12 14 10 41 48 32 19 69 36 87 21 79 21 69 13 694 R 109

sramar och inkomstberäkning 2 16

t

20 ng

sam

år sättni r

ggande onsned by

etablering funkti och ng es ar g ng sorg och jni

l utgiftsrama valtni om m m r och barn il för edskap do sknin och fritid sör

ilje invandr m för isber

ag t kr social sjukdo ålder fund

finans betsliv sitetsfor m kan och vid vid anlända ar er d ssa bostads i och ver ny iv hällets och un m exekution gghet gghet gghet för fa ing, sam sam jukvår och er, tro lse try try och re och s knad d, edi och isk isk isk try ar entpolitik sty m m m m råde tull hällsekono nationell ation hällsplaner 3 m svar ställdhet ets ter igr kono kono kono rb tudiestöd tbildning ultur, m am egional tillväxt

Rikets Sam Skatt, Rättsväsendet In För Internationellt bistånd M Hälsovår E E E Jäm A S U K S konsum R

Reservanternas förslag till utgift

ILAGA

B Reservanternas försl Tusental kronor Utgiftso 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

−194 −569 −298 −623 −1 −1 25 25

Avvik

575 645 037 037 500 537 −340 +417 −204

1 996 − − − − 2016 −

−26 −26 −25

ING g 6 8 6 3 3 2 6 0 0 67 03 03 55 27 25 17 927 750 177 00 177

NKOMS I H

OC etto AR n

et, AM R ontor IFTS

UTG edel ILL m

T G livs i Riksgäldsk A L S och ing d uner FÖR gd m unionen tlån m u NAS . ko ch .m

till m - o ing , landsby VANTER ag råden agsbehållningar ger l. in äntor .f ri ER ingar bidr om ES iljö- och naturvår ts ansl ter m kor R m när unikationer gif av gif råde än änna gi m eters 3 m m ingsliv ässig ll om reella är llm vgiften till Europeiska a ut a ut gh a ner tatsskuldsr A E K A N A S A m m di m AGA IL inskning B Utgiftso 20 21 22 23 24 25 26 27 Sum M Sum Myn Kassam Sum

:FiU

15/

20 224

:FiU 225

16 15/ 20

3 D 0 0 0 0 0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 00 000 00 000 00 000 000 00 000 00 000 000 000 AGA IL 300 670 500 130 470 700 770 400 400 893 960 B +438 +780 1 9 1 3 20 − −5 − −7 −1 + +1 + −1 − −13 2016 P 0 0 7 0 0

T S 0 0 0 0 0 0

eringen C

±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 eg 00 000 00 000 00 00 000 60 000 600 00 000 000

INKOM H 651 736 460 690 770 983 658 820 från r +370 9 3 +325 +313 +307 OC 12 −3 285 − 23 −1 + +3 −3 − − −21

else

MAR 0 0 3 7 A SD ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 R 20 200 10 73 033 800 700 66 333 333 000 600 100 800 900 S 5 −600 T Avvik − +4 74 57 IF 395 623 181 793 792 396 133 033 770 − 556 − 590 900 + −502 TG 9 3 1 U 18 −4 −3 10 − −9 + +5 − +4 − −

ILL 0 0 0 0 0 M ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 AG T 00 000 00 00 000 000 00 000 00 000 000 L S ÖR 245 820 470 770 040 160 F 1 625 000 +200 −700 1 +490 +490 +400 4 − 17 −2 − −4 − −19 − NAS g 8 0 2 5 0 4 6 0 4 1 1 9 1 6

570 17 593 901 10 667 066 93 75 014 28 507 53 132 55 05 31 92 500 674 38 35

−232

et m svaror

ste at

ill inkomstberäkning 2016 e

ins e

ag t och

arbet

arbet ft tobak på pensionssy stskatt ie tion på m hushåll och ter m al er stskatt oner skatt r it agsvinster katt sum tt tal, hol inko kat avgifter pliv et s ga ap katt on ka up s pensionsavgi ta löne kapi för skatt alko unal edukti gifter ningss desskatt ta på k på på på k på m än fter till pre t ong pelskatt t vär giskatt titel m tistskatt betsgivar skild at at st genav jänstegr er ner

Direk Ko Allm Ar Skatter Indirek Ar E Sär Nedsättnin T Sk Skatt Skatt Kup Avkast Fastighets Stäm Sk M Skatt E

om

Reservanternas försl Tusental kronor Ink 1100 1111 Statlig inkom 1115 1120 1130 1140 1200 1210 1240 1260 Avgi 1270 1280 1290 1300 1310 1320 1330 1340 1350 1360 1400 1410 1420 1430

D 0 0 0 0 0 0 0

±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

else

2016 640 360 265 200 465 465 250 250 − + − − − ING

−25 −25 −25 −25 715 0

ÄKN R g 9 0 9 1 2 9 2 5 6 0 0 0 0 0 6 0 0

BE T 79 36 87 05 28 13 383 880 91 796 92 87 00 80 00 74 33

rsla 2 4 502 7 1 0 869

fö 833 499 121 667 455 780 15 63 963 60 340 148 000 760 719 705

5 6 6 5 6 455 28 5 NKOMS egeringens 22 20 − 19 31 10 12 88 675 I R 850 917 51 932 952 −28 − 924 26 H 1 −

OC AR et

m

AM R å

p

IFTS

UTG kattesyste

eringar

ILL . T eriodiserat) G p het g till s .m A iljö n redit L m m mässigt) S er ( ill andra sektorer ) k r m

ter till EU sa m te

och at äkt er so at assa FÖR er

sk tter tter t ässigt verk egendom st

gi st sk NAS ka eint ka eriodiserat) m r (k

p ns om EU . i anslutni

ener att om te lån ste

assa ta örsåld ink .m m övriga sk er ( av rån

tt på eink (k s f redovisas VANTER rafik . f ko

äkt av av m

ka och att er ER import orns st ässiga .m redovisade s in vägt sk er er alning ingar m so n ES skatter skatter eint st st m R på rda sekt om n oxids på t att ylm ter iga iga fö ående poster, s ående poster, s ens om om ande

titel at sk ink erbet gif nto

3 st eriodiseringar at alk

liga ko

Koldi Övr Skatt Övr Sk Rest P St Ink Ink Åt K Bidrag Ut Löp AGA om ent ens IL ff at vriga atte

B Ink 1440 1450 1470 1480 1500 1600 1700 Avg O 1800 Avg St 1900 1000 Ö 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Avräk 8000 sk 9000 Statsbudgete

:FiU

15/

20 226

2015/16:FiU1

B ILAGA 4

Regeringens lagförslag

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 4 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 4 2015/16:FiU1

ts 4 999 440 118 959 912 171 926 164 39 050 159 682 200 501 015 tte 2018 1 7 ko örslag 12 15 11 42 51 39 650 12 69 33 92 779 31 80 22 72 14 040 f 115

Uts

ngar

äkni

Uts

±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

else ngen 2018

Avvik

från regeri

±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

else 2017 vvik A

från regeringen

18 20 7– 01

ar 2

ära utgiftsramar och inkomstber

t

m ng

sam sättni

iftsra

ggande

utg onsned by a etablering

och

är ng funkti es n ar g ng

sorg och jni

imi valtni om m m

edskap do sknin sör för iljer och barn invandr m för

prel isber social sjukdo ålder ll finans kr fund och fritid

betsliv sitetsfor m

ti kan och vid vid anlända ar er

d ssa bostads

ag i och ver stånd ny iv

hällets och un m gghet gghet gghet för fa ing,

rsl exekution sam och

lse sam jukvår try try er, tro s knad och re och edi d, isk isk isk try ar sty och entpolitik råde tull m m m m

5 ttets fö om hällsekono nationell svar ation ställdhet ets hällsplaner

ts ter igr kono kono kono rb tudiestöd tbildning ultur, m am äm Rikets Sam Skatt, Rättsväsendet In För Internationellt bi M Hälsovår konsum gif E E E J A S U K S

Utskottets förslag till prelimin 2017–2018

ILAGA

B Utsko Miljoner kronor Ut 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

:FiU 16

15/

20 292

:FiU 293

16 15/ 20

5 ts 0 602 724 410 840 397 831 53 tte 2018 3 371 7 221 2 5 AGA örslag IL ko 55 17 95 25 38 975 B f 978

Uts

Uts

INGAR N K RÄ ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

else

E ngen 2018

Avvik

KOMSTB IN

från regeri

±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

else 2017 vvik

IFTSRAMAR OCH A

UTG A från regeringen

INÄR M LI

PRE

ILL

AG T L

ÖRS

TSKOTTETS F U

edel m

livs

och uner gd m m turvård . ka unionen ko na .m till m den , landsby ag rå

m

ingar äntor iljö- och bidr m när iftso råde unikationer tg än gi m änna u om m ts egional tillväxt ll ner om reella äringsliv llm tatsskuldsr vgiften till Europeis R A A gif E K A N A S mma Ut 19 20 21 22 23 24 25 26 27 Su

−251

Uts

ts 7 6 6 00 2 5 3 8 5 0 22 337 13 78 032 86 94 458 033 405 582 667 28 083 06 167 952 272 741 44 76 239 311

tte rslag 2017

5 9 ko fö 62 14 45 −4 50 10 33 25 46 642 703 118 555 536 −37 214 105 530 402 −242

Uts

±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

8 else

2018

01 –2 17 Avvik

från regeringen

GAR IN

KN 18 e ls ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

RÄ

E 20 ike 2017 7– vv

A

OMSTB 01 INK 2

från regeringen

ng kni

SRAMAR OCH T IF

UTG mstberä

INÄRA inko

M

är n et

m svaror

ILL PRELI imi ste at

T e ins G e A

L prel och ll ft arbet tobak

ÖRS arbet

ti stskatt på pensionssy tion

på ie och

ag m ter m al hushåll

er stskatt oner skatt r it agsvinster katt sum TTETS F tal, hol

rsl tt inko kat avgifter pliv et

s ga ap katt on ka up TSKO s pensionsavgi ta löne kapi för skatt alko U unal edukti gifter ningss desskatt el ta på k på på på k på m än fter till pre t ong pelskatt t vär giskatt it skild

5 ttets fö tt m tistskatt betsgivar genav jänstegr at at er ner

ms Direk Ko Allm Ar Skatter Indirek Ar E Sär Nedsättnin T Sk Skatt Skatt Kup Avkast Fastighets Stäm Sk M Skatt E

AGA IL ko

B Utsko Miljoner kronor In 1100 1111 Statlig inkom 1115 1120 1130 1140 1200 1210 1240 1260 Avgi 1270 1280 1290 1300 1310 1320 1330 1340 1350 1360 1400 1410 1420 1430

:FiU 16

15/

20 294

:FiU 295

15/

5 ts g 0 9 1 4 0 0 4

tte 664 666 297 748 236 990 59 77 81 393 20 720 057 000 628 922 737 064 AGA rsla 2018 5 6 7 5 8 5 IL ko fö 23 21 −7 236 33 11 11 B 041 009 031 040 −32 −95

Uts 2 1 1 1 1 007 48 −

–2

2017 ts 7 5 2 6 0 0 0

041 607 790 697 825 911 72 28 294 57 466 671 000 686 507 670 999

tte rslag 2017 5 5 5

5 6 6 6 825 ko fö 23 20 − 30 11 12 91 INGAR 948 964 44 984 989 −31 − 958 11 N 1 − K Uts

RÄ E

KOMSTB 0 IN ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

else 2018

Avvik

från regeringen

IFTSRAMAR OCH

UTG e

0

A ls ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

2017

INÄR ike

M vv LI A

PRE ILL från regeringen

AG T L

ÖRS

et m å p

TSKOTTETS F U

kattesyste eringar . eriodiserat) p het g till s .m

iljö n redit m m mässigt)

er ( ill andra sektorer ) k r m ter sa m te

och at er till EU äkt er so at assa

sk tt tter t er ässigt verk egendom st

gi st anslutni sk

ka eint ka eriodiserat) m r (k p ns om EU . i

ener att om te lån ste

assa ta örsåld ink .m m övriga sk er ( av rån

tt på eink (k s f redovisas rafik . f ko

äkt av av m

ka och att er

import orns st ässiga .m redovisade s in

vägt sk er er alning ingar m so n skatter skatter eint st st m

på rda sekt om n

el oxids på t att ylm ter it iga iga fö ående poster, s ående poster, s ens om om ande

at sk ink erbet gif nto tt eriodiseringar at alk liga ko

ms Koldi Övr Skatt Övr Sk Rest P St Ink Ink Åt K Bidrag Ut Löp

ent ens ko ff at vriga atte

In 1440 1450 1470 1480 1500 1600 1700 Avg O 1800 Avg St 1900 1000 Ö 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Avräk 8000 sk 9000 Statsbudgete

D ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 127 324 +55 773 343 723 684 934 902 933 − − −279 +398 −602 −1 −1 −1 −3 −1 −5 −5

P

F 55 43 ±0 −48 − − 000 +95 789 383 198 051 717 548 288 876 −632 +657 1 + +122 2 −705 rslag +1 − −2 −1 −8 −1 − −5

fö

C 3 8

tberäkningar

− ±0 506 −15 −15 16 843 −20 916 020 968 748 852 −214 +319 −406 −542 −830 − −1 −4 −1 −1 −8 −4 −5

regeringens

rån

D ±0 240 271 +20 000 277 626 664 011 069 100 −86 400 else f −871 + 2 1 129 +205 +862 + +4 −2 337 13 +4 +2 +5 − −2 −5 − −18

Avvik

MS ±0 ±0 ±0 −35 +90 −68 068 013 +77 913 296 301 903 830 −157 −234 −843 2 −852 −2 − −1 −5 −1 −4 −5

er utgiftsområde 2017 806 050 928 149 908 216 809 129 98 355 020 292 072 847 852 004

rslag 1 7 fö 12 15 10 42 50 36 344 15 68 34 90 28 80 21 71 13 953 112

egeringens R

tgifter p

av u

ng t

sam

delning sättni ör

ggande onsned by

inär f etablering

g till preliminära utgiftsramar och inkoms

funkti och ng es

lim ar ng

sorg g och jni valtni om m m r och barn

l pre edskap do sknin sör

för ilje invandr och fritid m för isber social sjukdo ålder

ag til finans kr fund

kan betsliv sitetsfor m och vid vid ar er anlända bostads ver d iv ssa i och hällets ny m och un ing, exekution sam gghet gghet gghet för fa sam jukvår och er, tro lse try try och och s knad re d, edi isk isk isk try ar entpolitik sty och m tull m m m råde hällsekono nationell ation hällsplaner svar ställdhet ets 6 m ter igr rb tbildning ultur, m kono kono kono tudiestöd am Rikets Sam Skatt, Rättsväsendet In För Internationellt bistånd M Hälsovår E E E Jäm A S U K S konsum

Reservanternas försla 2017–2019

ILAGA

B Reservanternas försl Miljoner kronor Utgiftso 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

:FiU 16

15/

20 296

:FiU 297

15/ 20

6 +4 ±0 ±0 KD 182 +18 620 815 AGA −213 −284 −607 IL −2 11 B + −14

19 4 20 ±0 ±0 ±0 329 49 029 −436 −521 − −668 rslag −1 518 −2 2017– FP −29

fö

INGAR 8 ±0 ±0 ±0 −8 816 242 ÄKN −218 −150 −497 R C −1 727 −4 E regeringens −38 B T

rån

KOMS D ±0 ±0 ±0 IN 905 140 933 else f −390 +667 −154 H −1 451 +1 −12 −34 OC

Avvik

MAR A

−

UTG A R Ä 8 IN 341 788 169 798 832 078 298 26 LIM rslag 3 577 7 2 5 E fö 55 16 95 20 37 669 R 958

P

egeringens

ILL R

AG T L S

ÖR F

NAS

VANTER

ER ES R

edel m

livs

och uner gd m m unionen . ko naturvård .m till m , landsby ag

råden

äntor ingar bidr iljö- och om m när ts unikationer råde än gi m änna gif m ingsliv m egional tillväxt ll om reella är llm vgiften till Europeiska ner tatsskuldsr a ut R A E K A N A S A

m

Utgiftso 19 20 21 22 23 24 25 26 27 Sum

D ±0 ±0 ±0 ±0 +4 −5 K 128 382 −10 +25 063 383 177 843 121 358 082 − − −309 +447 −602 −213 −210 −607 −1 −1 −2 −3 −2 −5 −5 933 −2

P 97 98 F ±0 ±0 −85 − − 000 +92 777 453 197 163 492 744 309 860 349 −697 +640 1 + + 1 −717 −438 −604 − −655 +2 − −2 −1 −9 −1 − −5 879 −1 523

C 3 8 6 8 8 − ±0 ±0 eringens förslag 168 −20 −15 09 033 −20 953 534 901 99 767 −8 −215 +241 −306 −50 − − −318 −125 −477 eg −2 −4 −2 −2 −8 −4 −5 852 −1 477

från r

SD ±0 ±0 281 723 +20 000 728 611 670 053 078 +37 048 −77 400 392 905 else −871 + +538 −390 2 −134 +2 +5 −4 316 10 +7 +2 +5 −1 712 +1 −5 −1 446 + +1 − −24

Avvik

19 M ±0 ±0 ±0 ±0 −95 −61 628 103 729 976 262 903 −65 20 −217 −302 +200 −862 2 +119 −880 −443 −290 −547 −1 − −2 −5 −1 −4 −5 830 −1 957 7–

201 g 4

999 440 118 959 912 171 926 164 39 050 159 682 200 501 221 602 724 410 840 INGAR rsla 1 7 015 3 371 7 2 5 fö 12 15 11 42 51 39 650 12 69 33 92 779 31 80 22 72 14 040 55 17 115

ÄKN

egeringens

er utgiftsområde 2018

R E R B T

NKOMS

tgifter p

I H

OC entpolitik

av u

um

AMAR R S T t kons IF ng

delning sam

UTG sättni

A ör

INÄR ggande IM onsned

L E inär f by

R etablering och

lim

P funkti edel ng es ILL ar g ng m T sorg G och och barn jni livs

A l pre valtni om m m ör

L edskap do sknin S för och fritid rs iljer invandr och isber m

FÖR ag til social sjukdo ålder gd

finans kr fund NAS kan betsliv sitetsfor m och vid vid ar er anlända bostadsfö naturvård ver d iv ssa i och hällets ny och un , landsby m exekution gghet gghet gghet för fa ing, VANTER sam sam jukvår och er, tro ER lse try try och ingar och s knad iljö- och ES re d, edi R isk isk isk try ar m när sty och m unikationer råde tull m m m hällsekono nationell ation hällsplaner än gi m 6 m svar ställdhet ets m ingsliv ter igr kono kono kono rb tudiestöd tbildning ultur, m am egional tillväxt ll ner om reella är

AGA Rikets Sam Skatt, Rättsväsendet In För Internationellt bistånd M Hälsovår E E E Jäm A S U K S R A E K A N

IL

B Reservanternas försl Miljoner kronor Utgiftso 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

:FiU

15/

20 298

:FiU 299

16 15/ 20

6 D ±0 ±0 K 320 630

AGA

20 −2

−28

2017– C ±0 ±0 eringens förslag 202 834 INGAR eg −4

−39

ÄKN R E B från r T SD ±0 ±0 054 931

else

KOMS −20 −39 IN H Avvik OC M ±0 ±0

557

−726 MAR 30 A − R TS IF g 9 397 831 52 UTG rsla A fö 95 25 38 975 R 978 Ä IN egeringens

R

LIM E R P

ILL

AG T L S

ÖR F

NAS

VANTER ER ES R

uner m m unionen . ko .m till m

ag råden

äntor om bidr

ts råde gif

änna

m

llm vgiften till Europeiska a ut tatsskuldsr m A S A

Utgiftso 25 26 27 Sum

D 5 5 10 ±0 ±0 ±0 ±0 +4 − K − 120 473 305 879 176 13 −128 −326 + −309 +667 +464 −311 −213 −230 −587 ing −1 −2 −3 −2 −5 −5 603 −1 482

kn

−3 ±0 ±0 999 −20 −15 068 233 −20 856 888 698 −88 −215 +191 −254 −462 −934 −711 −877 −318 −305 −477 −2 −2 −2 −2 −8 −4 −5 522

eringens berä eg

från r

MC ±0 ±0 ±0 ±0 658 343 058 116 215 951 else −287 −364 −165 +390 −792 +390 2 +153 −833 −453 +915 −310 −567 −1 − −2 −6 −1 −4 −5 510 −1 442

Avvik

19 ing 299 940 338 800 917 359 369 679 07 193 857 864 339 013 704 446 609 489 492 891 20 n 1 6 704 3 6 772 2 5 13 15 11 43 53 41 434 12 67 32 95 29 81 23 72 14 074 55 17 7– 118

201 beräk

Regeringens

INGAR

ÄKN

er utgiftsområde 2019

R E B T

NKOMS

tgifter p

I H

OC entpolitik

av u

um

AMAR R S T t kons IF ng

delning sam

UTG sättni

A ör

INÄR ggande IM onsned

L E inär f by

R etablering och

lim

P funkti edel ng es ILL ar g ng m T sorg G och jni livs

A l pre valtni om m m r och barn ör

L edskap do sknin S för och fritid rs ilje invandr och isber m

FÖR ag til social sjukdo ålder ård gd

finans kr fund NAS kan betsliv sitetsfor m och vid vid ar er anlända bostadsfö naturv ver ånd d iv ssa i och hällets ny och un , landsby m exekution gghet gghet gghet för fa ing, VANTER sam sam jukvår och er, tro ER try try och ingar och s knad iljö- och ES d, edi R de isk isk isk try ar m när och m unikationer rå tull m m m hällsekono nationell ation hällsplaner än gi m 6 m svar ställdhet ets m ter igr kono kono kono rb tudiestöd tbildning ultur, m am egional tillväxt ll ner om reella äringsliv

AGA iftso Rikets styrelse Sam Skatt, Rättsväsendet In För Internationellt bist M Hälsovår E E E Jäm A S U K S R A E K A N

IL

B Reservanternas försl Miljoner kronor Utg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

:FiU

15/

20 300

:FiU 301

16 15/ 20

6 D ±0 ±0 K 320 596 AGA IL ing B +11 −11

kn

19 20 ±0 ±0 139 911 2017– −3

eringens berä −36 eg

INGAR ÄKN från r

IN H

9

OC ing 461 305 80

n

MAR 95 33 40 391 A 995 R TS beräk IF Regeringens

UTG A R Ä IN

LIM E R P

ILL

AG T L S

ÖR F

NAS

VANTER ER ES R

uner m m . ka unionen ko .m till m

ag råden äntor om bidr

de ts rå gif

änna

m

llm vgiften till Europeis a ut tatsskuldsr m iftso A S A

Utg 25 26 27 Sum

D 0

P

F ±0 ±0 60 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 846 733 600 890 + 400 470 830 +587 +230 −325 +915 +160 +340 −9 −2 −2 −1 −2 −2 −23 −14 700

C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 105 860 210 500 710 842 517 580 190 eringens förslag +270 +325 +230 eg −4 515 −9 −1 +4 +4 +1 −4 −14 −28 −26

från r

SD ±0 ±0 ±0 −2 +7 ±0 ±0 ±0 ±0 084 721 750 597 584 −18 030 600 770 332 746 else +200 −169 −645 −4 613 −4 +6 +7 −1 −2 +2 −21 −11 −22 −22

Avvik

7– M 80

INGAR

−242

egeringens

NKOMS R I H

OC

AMAR R S T IF

omstberäkning 2017 UTG k

A

INÄR

IM L E R P et

reliminär in

ILL T m svaror G

A L l p ste at

S e ins

e

FÖR ag til och

arbet

NAS arbet ft tobak

stskatt på tion på iepensionssy och m m hushåll

ter al

er stskatt oner skatt r it agsvinster katt sum VANTER tt tal, hol inko kat avgifter pliv et ER s ga ap katt on ka up ES s pensionsavgi ta löne kapi för skatt alko R unal edukti gifter ningss desskatt ta på k på på på k på m än fter till pre t ong pelskatt t vär giskatt titel m tistskatt betsgivar skild at at 6 st genav jänstegr er ner Direk Ko Allm Ar Skatter Indirek Ar E Sär Nedsättnin T Sk Skatt Skatt Kup Avkast Fastighets Stäm Sk M Skatt E AGA om

IL

B Reservanternas försl Miljoner kronor Ink 1100 1111 Statlig inkom 1115 1120 1130 1140 1200 1210 1240 1260 Avgi 1270 1280 1290 1300 1310 1320 1330 1340 1350 1360 1400 1410 1420 1430

:FiU

15/

20 302

:FiU 303

15/

6 D 0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 00 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 220 815 912 500 412 412 712 AGA −300 −3 IL +1 +3 14 B −27 +13 −14 − −14

19 P 8 20 F ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 100 241 828 82 928 −370 −710 −587 +900 +900 +1

−29 −29 −29 −28

2017–

INGAR C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 010 100 893 163 163 663 eringens förslag +430 −270 −500 −500 6 ÄKN +4 +1 R E eg −35 −36 −36 −3

B T

från r

KOMS SD ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 078 983 836 147 147 410 600 526 284 IN else −186 3 + + H −4 + +2 +1

−39 −36 −36 −33 737

OC

Avvik

MAR A 0000 R M ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

435 200 635 635

TS −640 +360 − −250 −250 IF 29 29 29 29 885

− − − −

UTG A R 7 5 2 6 0 Ä g 0 0

IN 041 607 790 697 825 911 72 28 294 57 466 671 000 686 507 670 rsla 5 6 6 5 6 825 5 5 LIM fö 23 20 − 30 11 12 91 999 E 948 964 44 984 989 −31 − 958 11 R 1 − P egeringens ILL R

AG T L S

ÖR F

o

NAS nt

ko te et at

VANTER m ER sk

å

ES p R

tesyste kat eringar . eriodiserat) p het g till s .m

iljö n redit m m mässigt)

er ( ill andra sektorer ) k r m ter sa m te

och at äkt er so at assa

sk tter till EU tter t er ässigt verk egendom st

gi st anslutni sk

ka eint ka eriodiserat) m r (k p ns om EU . i

ener att om te lån ste

assa ta örsåld ink .m m övriga sk er ( av rån

tt på eink (k s f redovisas rafik . f ko

äkt av av m

ka och att er

import orns st ässiga .m redovisade s in

vägt sk er er alning ingar m so n skatter skatter eint st m

på rda st n

oxids på sekt att om ylm ter

t fö ående poster, s ående poster, s ens ande

titel iga iga om om

at sk at ink erbet alk gif st liga eriodiseringar

Koldi Övr Skatt Övr Sk Rest P St Ink Ink Åt K Bidrag Ut Löp

om ent ens ff at vriga

Ink 1440 1450 1470 1480 1500 1600 1700 Avg O 1800 Avg St 1900 1000 Ö 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Avräk 8000 9000 Statsbudgete

D 0

P

F ±0 ±0 60 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 903 734 470 760 + 400 415 050 830 +831 +230 +175 +160 +360 −9 −2 −2 −1 +1 −4 −2 −23 −15 000

eringen

C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 eg 120 875 880 200 680 952 627 350 080 +270 +325 +280 −4 515 −9 −1 +4 +4 +1 −5 −14 −28 −27

från r

else

SD ±0 ±0 ±0 −3 ±0 ±0 ±0 ±0 935 938 363 080 060 −29 +11 230 800 770 074 382 +200 −263 −765 Avvik −4 633 −5 +6 +7 −1 −4 +1 −23 −13 −24 −24

19 20 M ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 935 765 200 370 380 700 680 990 990 560 140 420 7– + 5 3 + + 5 + 20 −2 − − −1 − −5 201 − −18

g 2 5 1 0 1 2 1 3 6 6 INGAR 06 01 18 666 24 45 234 334 754 667 97 849 27 384 818 633 014 32 50 467 980 rsla 5 ÄKN fö 64 532 15 38 694 47 −4 50 18 34 10 25 47 R E 673 736 124 580 560 − 229 110 552 421 B −251 T egeringens

R

NKOMS I H

OC

AMAR R S T IF

UTG A

INÄR

IM L E R P ILL et T m svaror G A ste at

L S ill inkomstberäkning 2018 e

ins e

FÖR ag t och

arbet

NAS arbet ft tobak

stskatt på tion på iepensionssy och m m hushåll

ter al

er stskatt oner skatt r it agsvinster katt sum VANTER tt tal, hol inko kat avgifter pliv et ER s ga ap katt on ka up ES s pensionsavgi ta löne kapi för skatt alko R unal edukti gifter ningss desskatt ta på k på på på k på m än fter till pre t ong pelskatt t vär giskatt titel m tistskatt betsgivar skild at at 6 st genav jänstegr er ner Direk Ko Allm Ar Skatter Indirek Ar E Sär Nedsättnin T Sk Skatt Skatt Kup Avkast Fastighets Stäm Sk M Skatt E AGA om

IL

B Reservanternas försl Miljoner kronor Ink 1100 1111 Statlig inkom 1115 1120 1130 1140 1200 1210 1240 1260 Avgi 1270 1280 1290 1300 1310 1320 1330 1340 1350 1360 1400 1410 1420 1430

:FiU

15/

20 304

:FiU 305

15/

6 D 0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 220 815 052 500 552 552 752 AGA −200 −200 IL +1 +3 B −29 +13 −15 −15 −15

19 P 0 F ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 20 410 700 248 079 079 500 500 579 −870 −831 −2 +1 +1 +1

−30 −31 −31 −29

2017–

eringen 0

C ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 INGAR eg 920 900 698 968 968 468 +330 −270 6 −500 −500 +3 +1 ÄKN −36 −3 −36 −37 R från r E B T

else 0

SD ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 233 859 053 806 806 885 600 842 443 KOMS −195 5 + + IN Avvik −4 + +2 +1

−45 −40 −40 −37 921

H

OC

0 0

M ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 MAR 885 20 085 085 A −640 +360 − −250 −250 R 30 31 31 31 335 TS − − − −

IF

UTG g 0 9 1 4 0 0 4

A 664 666 297 748 236 990 59 81 393 20 720 057 000 628 922 737 R Ä rsla 5 6 7 5 7 236 8 5 fö 23 21 − 33 11 11 95 064 IN 041 031 040 −32 −

2 1 009 77 1 1 1 007 48

LIM egeringens − E R R

P

ILL

AG T L S

ÖR F

o

NAS nt

ko te et at

VANTER m ER sk

å

ES p R

tesyste kat eringar . eriodiserat) p het g till s .m

iljö n redit m m mässigt)

er ( ill andra sektorer ) k r m ter sa m te

och at äkt er so at assa

sk tter till EU tter t er ässigt verk egendom st

gi st anslutni sk

ka eint ka eriodiserat) m r (k p ns om EU . i

ener att om te lån ste

assa ta örsåld ink .m m övriga sk er ( av rån

tt på eink (k s f redovisas rafik . f ko

äkt av av m

ka och att er

import orns st ässiga .m redovisade s in

vägt sk er er alning ingar m so n skatter skatter eint st m

på rda st n

oxids på sekt att om ylm ter

t fö ående poster, s ående poster, s ens ande

titel iga iga om om

at sk at ink erbet alk gif st liga eriodiseringar

Koldi Övr Skatt Övr Sk Rest P St Ink Ink Åt K Bidrag Ut Löp

om ent ens ff at vriga

Ink 1440 1450 1470 1480 1500 1600 1700 Avg O 1800 Avg St 1900 1000 Ö 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Avräk 8000 9000 Statsbudgete

D 0 8 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 530 500 230 370 700 670 700 700 15 810 +153 +780 −2 800 13 −5 −9 −1 +1 +1 +1 −4 ing −21 − −11

kn

C 0± ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 346 +70 901 270 600 670 952 627 090 +325 +875 +260 −4 515 −9 −1 +4 +4 −6 eringens berä −14 −29 −27

eg

från r 0±

Avvik

19 2 9 5 0± 4 0 1 8 5 0 20 ing 44 497 91 97 948 48 89 923 108 667 18 970 75 369 224 214 29 77 767 076 n 5 647 7– 65 15 40 195 49 −4 910 48 26 35 10 25 50 698 764 128 602 581 − 241 114 574 439 201 −260

beräk Regeringens

INGAR

ÄKN R E B T

NKOMS I H

OC

AMAR R S T IF

UTG A

INÄR

IM L E R P ILL et T m svaror G A ste at

L S ill inkomstberäkning 2019 e

ins e

FÖR ag t och

arbet

NAS arbet ft tobak

stskatt på tion på iepensionssy och m hushåll hushåll ter em al er stskatt oner skatt r it agsvinster katt sum VANTER tt tal, hol inko kat avgifter pliv et ER s ga ap katt on ka up ES s pensionsavgi ta löne kapi för skatt alko R unal edukti gifter ningss desskatt, ta på k på på på k på m än fter till pr t ong pelskatt t vär giskatt m tistskatt betsgivar skild at at 6 sttitel genav jänstegr er ner Direk Ko Allm Ar Skatter Indirek Ar E Sär Nedsättnin T Sk Skatt Skatt Kup Avkast Fastighets Stäm Sk M Skatt E AGA om

IL

B Reservanternas försl Miljoner kronor Ink 1100 1111 Statlig inkom 1115 1120 1130 1140 1200 1210 1240 1260 Avgi 1270 1280 1290 1300 1310 1320 1330 1340 1350 1360 1400 1410 1420 1430

:FiU

15/

20 306

:FiU 307

15/

6 D 0 0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K 220 815 042 500 542 542 742 AGA 1 6 −200 −200 IL + +3 B ing −30 +13 −1 −16 −16

kn

C 0± 0±

±0 ±0 ±0 ±0 70 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 −70 875 900 789 − 859 859

−500 −500

2017– +3 +2

eringens berä −37 −37 −37 −38 359 eg

INGAR

ÄKN R från r 0 E M ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0± ±0± ±0 B 835 20 035 035 T else −640 +360 − −250 −250

31 32 32 32 285 − − − −

KOMS IN Avvik

H

OC 2 7 5 9 0 9

0

ing 420 661 822 686 959 36 32 68 320 498 000 571 598 767 MAR n 5 6 779 7 5 7 686 1 364 5 A 24 21 33 96 754 R − 12 11

122 073 074 −33 −

TS 2 1 049 03 1 1 1 041 36 IF beräk −

Regeringens

UTG A R Ä IN

LIM E R P

ILL

AG T L S

ÖR F

o

NAS nt

ko te et at

VANTER m ER sk

å

ES p R

tesyste kat eringar . eriodiserat) p het g till s .m

iljö n redit m m mässigt)

er ( ill andra sektorer ) k r m

h ter sa m

te

oc at äkt er so at assa

sk tter till EU tter t er ässigt verk egendom st

gi st anslutni sk

ka eint ka eriodiserat) m r (k p ns om EU . i

ener att om te lån ste

assa ta örsåld ink .m m övriga sk er ( av rån

tt på eink (k s f redovisas rafik . f ko

äkt av av m

ka och att er

import orns st ässiga .m redovisade s in

vägt sk er er alning ingar m so n skatter skatter eint st m

på rda st n

oxids på sekt att om ylm ter

t fö ående poster, s ående poster, s ens ande

iga iga om om

at sk at ink erbet alk gif sttitel liga eriodiseringar

Koldi Övr Skatt Övr Sk Rest P St Ink Ink Åt K Bidrag Ut Löp

om ent ens ff at vriga

Ink 1440 1450 1470 1480 1500 1600 1700 Avg O 1800 Avg St 1900 1000 Ö 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Avräk 8000 9000 Statsbudgete

2015/16:FiU1 B ILAGA 7 Konstitutionsutskottets yttrande 2015/16:KU1y

K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:KU1 Y B ILAGA 7 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 7 K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:KU1 Y

K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:KU1 Y B ILAGA 7 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 7 K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:KU1 Y

K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:KU1 Y B ILAGA 7 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU1y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U1 Y B ILAGA 8 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 9 Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU2y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U2 Y B ILAGA 9 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U2 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U2 Y B ILAGA 9 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U2 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U2 Y B ILAGA 9 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U2 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U2 Y B ILAGA 9 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S K U2 Y

2015/16:FiU1 B ILAGA 10 Justitieutskottets yttrande 2015/16:JuU1y

2015/16:FiU1 B ILAGA 10 J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:J U U1 Y

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:J U U1 Y B ILAGA 10 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 10 J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:J U U1 Y

2015/16:FiU1 B ILAGA 11 Civilutskottets yttrande 2015/16:CU1y

2015/16:FiU1 B ILAGA 11 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU1 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU1 Y B ILAGA 11 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 11 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU1 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU1 Y B ILAGA 11 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 11 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU1 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU1 Y B ILAGA 11 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 11 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU1 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:CU1 Y B ILAGA 11 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 Socialförsäkringsutskottets yttrande 2015/16:SfU1y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y B ILAGA 12 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 12 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S F U1 Y

2015/16:FiU1 B ILAGA 13 Socialutskottets yttrande 2015/16:SoU1y

2015/16:FiU1 B ILAGA 13 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S O U1 Y

S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S O U1 Y B ILAGA 13 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 13 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S O U1 Y

S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S O U1 Y B ILAGA 13 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 13 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:S O U1 Y

2015/16:FiU1 B ILAGA 14 Kulturutskottets protokollsutdrag 2015/16:4

2015/16:FiU1 B ILAGA 14 K ULTURUTSKOTTETS PROTOKOLLSUTDRAG 2015/16:4

K ULTURUTSKOTTETS PROTOKOLLSUTDRAG 2015/16:4 B ILAGA 14 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 15 Utbildningsutskottets yttrande 2015/16:UbU1y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y B ILAGA 15 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 15 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y B ILAGA 15 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 15 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y B ILAGA 15 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 15 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y B ILAGA 15 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 15 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y B ILAGA 15 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 15 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y B ILAGA 15 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 15 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:U B U1 Y

2015/16:FiU1 B ILAGA 16 Trafikutskottets yttrande 2015/16:TU1y

2015/16:FiU1 B ILAGA 16 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:TU1 Y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:TU1 Y B ILAGA 16 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 16 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:TU1 Y

2015/16:FiU1 B ILAGA 17 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2015/16:MJU1y

2015/16:FiU1 B ILAGA 17 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU1 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU1 Y B ILAGA 17 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 17 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU1 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU1 Y B ILAGA 17 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 17 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU1 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:MJU1 Y B ILAGA 17 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 18 Näringsutskottets yttrande 2015/16:NU1y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y B ILAGA 18 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 18 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y B ILAGA 18 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 18 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y B ILAGA 18 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 18 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y B ILAGA 18 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 18 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y B ILAGA 18 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 18 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:NU1 Y B ILAGA 18 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2015/16:AU1y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y B ILAGA 19 2015/16:FiU1

2015/16:FiU1 B ILAGA 19 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:AU1 Y

540 7U\FN(ODQGHUV9lOOLQJE\