Årsredovisning för staten 2018
Regeringens skrivelse
2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018
Regeringens skrivelse 2018/19:101
Årsredovisning för staten 2018
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2019
Stefan Löfven
Per Bolund
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2018. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
Sammanfattning
S kr . 2018/ 19: 101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2018 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Procent Procent Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- 1 2
2018 av BNP 2017 av BNP skott som uppgick till 32 miljarder kronor eller
Den offentliga sektorns 0,7 procent av BNP. Jämfört med 2017 försvaga-
finansiella sparande 32 0,7 65 1,4 des det finansiella sparandet med ca 30 miljarder
Statens kronor. budgetsaldo 80 1,7 62 1,4
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till
Utgiftstak 1 337 27,9 1 274 27,8 26,8 procent av BNP. Överskottet i statens
Takbegränsade budget uppgick till 80 miljarder kronor, vilket är utgifter 1 282 26,8 1 229 26,8 en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört
Statens nettoförmögenhet -18 -0,4 -114 -2,5 med 2017.
Statsskuld 1 197 25,0 1 265 27,6
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på
Årets överskott 106 miljarder kronor. Jämfört med 2017 försäm-
i resultaträkningen 106 2,2 131 2,9 rades resultatet med 24 miljarder kronor.
3
Utlåning 466 9,7 438 9,6
Statsskulden minskade med 68 miljarder kro-
4
Garantiåtaganden 2 658 55,5 2 046 44,7 nor till 1 197 miljarder kronor vid utgången av
1 Prel. BNP för 2018 uppgår till 4 791 miljarder kronor (löpande priser). 2018. Som andel av BNP minskade statsskulden 2 Rev. BNP för 2017 uppgår till 4 579 miljarder kronor (löpande priser).
3 Inklusive utlåning till Riksbanken. från 27,6 procent 2017 till 25,0 procent 2018. 4
Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av- Anm.: Beloppen är avrundade. seende det ekonomiska utfallet 2018 jämfört med 2017.
S kr . 2018/ 19: 101
| Den offentliga sektorns finansiella sparande | Utfallet för statens budget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Den offentliga sektorns finansiella sparande | Utfallet för statens budget | |||||
| Miljarder kronor | 2018 | 2017 | Miljarder kronor | Statens budget | ||
| Inkomster | 2 370 2 280 | 2018 1 2018 2017 | ||||
| Skatter och avgifter | 2 093 2 025 Totala inkomster | 1 043 1 072 1 001 | ||||
| Övriga inkomster | 277 | 255 Statens skatteinkomster | 1 085 1 120 1 050 | |||
| Utgifter | 2 338 2 215 | Övriga inkomster | -42 -48 -49 | |||
| Finansiellt sparande | 32 | 65 | Totala utgifter m.m. | 999 992 940 | ||
| Varav staten | 61 | 75 Utgiftsområden exkl. statsskuldsrän- | ||||
| Varav ålderspensionssystemet | 6 | 0 tor m.m. | 989 975 930 | |||
| Varav kommunala sektorn | -35 | -10 Statsskuldsräntor m.m. | Förändring av anslagsbehållningar | 11 -8 | 14 11 | |
| Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- Riksgäldskontorets nettoutlåning | 7 | 2 | -3 | |||
| skott som uppgick till ca 32 miljarder kronor eller Kassamässig korrigering | 0 | 2 | 2 | |||
| 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2017 Budgetsaldo | 44 | 80 62 |
försvagades den offentliga sektorns finansiella 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av
riksdagen i december 2017. sparande 2018 med ca 30 miljarder kronor.
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med
Regeringen anser att både det finansiella och summan. det strukturella sparandet för 2018 låg i linje med överskottsmålet. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå
till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev
1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder Utgiftstaket för staten kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för
staten blev 35 miljarder kronor högre än be- Utgiftstaket för staten räknat. Det är främst inkomsterna från skatt på
Miljarder kronor
kapital och periodiseringar som blivit högre.
2018 2017
Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 332 1 210 enligt den av riksdagen beslutade budgeten. Det
| Tekniska justeringar | 5 | 12 beror främst på att inga större försäljningar av | |
| Finanspolitiskt motiverad ändring | 52 statens egendom gjordes under 2018 och att | ||
| Utgiftstak, slutligt fastställt | 1 337 1 274 kompensationen för mervärdesskatt till kommu- | nerna blev högre. | |
| Takbegränsade utgifter | 1 282 1 229 | Utgifterna i statens budget uppgick till | |
| Budgeteringsmarginal | 55 | 45 |
992 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 4,3 3,6 lägre än vad som anvisades i den ursprungliga
budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i
statens budget anvisades sammanlagt ytterligare Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket
18 miljarder kronor. I förhållande till totalt för 2018 uppgick till 1 337 miljarder kronor. En-
anvisade medel (statens budget och ändringar i ligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter
statens budget) blev utgifterna 24 miljarder krosom omfattas av utgiftstaket till 1 282 miljarder
nor lägre. kronor, dvs. 55 miljarder kronor lägre än fastställt
Statens budgetsaldo blev därmed 80 miljarder tak.
kronor, vilket är en förbättring med 36 miljarder
kronor jämfört med det budgeterade beloppet
och 18 miljarder kronor högre än 2017.
S kr . 2018/ 19: 101
| Resultaträkning | Balansräkning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | Balansräkning | ||||
| Miljarder kronor | 2018 | 2017 | Miljarder kronor | 2018 | 2017 |
| Intäkter | Tillgångar | ||||
| Skatteintäkter | 1 363 1 317 Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 9 | ||
| Övriga intäkter | 117 | 114 Materiella anläggningstillgångar | 593 | 572 | |
| Summa intäkter | 1 480 1 431 Finansiella anläggningstillgångar | Utlåning | 405 466 | 383 438 | |
| Kostnader | Varulager m.m. | 3 | 3 | ||
| Transfereringar m.m. | -1 112 -1 064 Fordringar | 171 | 139 | ||
| Statens egen verksamhet | -280 -263 Periodavgränsningsposter | 282 | 283 | ||
| Summa kostnader | -1 392 -1 327 Kortfristiga placeringar | Kassa och bank | 46 9 | 90 10 | |
| Resultat från andelar i hel- och | Summa tillgångar | 1 984 1 925 | |||
| delägda företag | 33 | 33 | |||
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | -14 | -5 | Kapital och skulder | ||
| Årets överskott | 106 | 131 Nettoförmögenhet | -18 -114 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med
Fonder 192 179
summan.
| Avsättning för pensioner m.m. | 306 | 286 | |
| Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter Statsskulden | 1 197 1 265 | ||
| och kostnader i resultaträkningen, uppgick till Skulder m.m. | 220 | 223 | |
| 106 miljarder kronor och innebär en försämring Periodavgränsningsposter | 87 | 85 | |
| med 24 miljarder kronor jämfört med 2017. | Summa kapital och skulder | 1 984 1 925 |
Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kro-
Garantiförbindelser 4 4 nor. Skatteintäkterna uppgick till 1 363 miljarder
Övriga ansvarsförbindelser 53 42 kronor och utgjorde 91 procent av de totala
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med intäkterna. summan.
Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 112 miljarder kronor, vilket är en ökning Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan med drygt 48 miljarder kronor jämfört med 2017. tillgångarnas och skuldernas bokförda värde
Kostnaderna för statens egen verksamhet (motsvarande eget kapital i ett företag), blev uppgick till 280 miljarder kronor. Det är en ök- negativ och uppgick till -18 miljarder kronor vid ning med 16 miljarder kronor jämfört med 2017. utgången av 2018. I förhållande till 2017 för-
Resultat från andelar i hel- och delägda företag bättrades nettoförmögenheten med 96 miljarder uppgick till 33 miljarder kronor och är oförändrat kronor. jämfört med 2017. Den konsoliderade statsskulden minskade
Finansiella intäkter och kostnader, netto upp- med 68 miljarder kronor till 1 197 miljarder krogick till knappt -14 miljarder kronor, vilket är en nor vid utgången av 2018. Lån i svenska kronor försämring med 8 miljarder kronor jämfört med minskade med 69 miljarder kronor och lån i ut- 2017. Nettokostnaden för statsskulden uppgick ländsk valuta ökade med 1 miljard kronor. till 20 miljarder kronor, vilket är en försämring med 9 miljarder kronor jämfört med 2017.
S kr . 2018/ 19: 101
Statliga garantier Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Statliga garantiåtaganden
Miljarder kronor
Det nationella intygandet grundas på ansvariga
2018 2017
myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan-
| Insättningsgarantin | 2 280 1 689 den och bedömningar avseende hanteringen av | ||
| Investerarskyddet | EU-medel samt revisionens utlåtanden från | ||
| Kreditgarantier | 224 | 210 granskningar varpå regeringen lämnar följande | |
| Garantier om tillförsel av kapital | 146 | 138 intygande: | |
| Pensionsgarantier | 8 | 8 | Rättvisande räkenskaper |
| Totalt | 2 658 2 046 |
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om-
fattande resultat- och balansräkning samt en Statliga garantiåtaganden ökade med 612 mil- kassamässig redovisning, har upprättats enligt jarder kronor jämfört med 2017 och uppgick till god redovisningssed. Regeringen bedömer att 2 658 miljarder kronor vid utgången av 2018. Som
räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 55,5 procent. Betryggande intern styrning och kontroll
Insättningsgarantin uppgick till 2 280 miljard- Det finns ett ramverk för staten som syftar till att er kronor, vilket är en ökning med 591 miljarder säkerställa en betryggande intern styrning och kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras i kontroll av EU-medlen. huvudsak av Nordeas filialisering av nordiska dotterbolag. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Kreditgarantierna inklusive exportkreditgaran- Miljarder kronor
| tier uppgick till 224 miljarder kronor, vilket | 2018 | 2017 |
| innebär en ökning med 14 miljarder kronor i Betalningar till EU | 35 | 24 |
| förhållande till 2017. Garantier om tillförsel av Betalningar från EU | 12 | 10 |
kapital uppgick till 146 miljarder kronor, vilket är
Nettoflöde från statens budget till EU 23 14
en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med
2017.
Sveriges avgift till EU uppgick till 35 miljarder
Risken för stora förluster bedöms som låg för
kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 milden ordinarie portföljen och måttlig för insätt-
jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från ningsgarantin.
statens budget till EU uppgick till 23 miljarder
kronor, vilket är en ökning med 9 miljarder
kronor jämfört med 2017.
Statlig utlåning
Avgiften till EU ökade med 11 miljarder
| Statens utlåning | kronor jämfört med 2017. Det beror på att mer- | ||
| Miljarder kronor | värdesskattebaserade och BNI-baserade avgifter | ||
| Lån/ändamål | 2018 | 2017 2017 nedsattes retroaktivt för 2014 – 2016. | |
| Lån till Riksbanken | 259 | 238 | |
| CSN:s utlåning | 199 | 192 | |
| Övriga lån | 8 | 8 | |
| Summa | 466 | 438 |
Statens utlåning uppgick till 466 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.
Inledning
S kr . 2018/ 19: 101
Inledning
Regeringen ska varje år senast den 15 april året förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redoefter budgetåret lämna en årsredovisning för visningsprinciper och tilläggsupplysningar. staten till riksdagen. Resultaträkningen ger underlag för bedömning
Årsredovisningen för staten 2018 har upp- av statens samlade inflöde och förbrukning av rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. per den 31 december 2018 redovisas i balans- Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt räkningen. Finansieringsanalysen visar statens väsentligt ger en rättvisande bild av det ekono- betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för miska resultatet och ställningen samt förvalt- 2018 i resultat- och balansräkningarna, finansieningen av statens tillgångar. ringsanalys och noter med utfallet för 2017.
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- Statens budget omfattar alla inkomster och visningen omfattar myndigheterna, inklusive utgifter samt andra betalningar som påverkar affärsverken, under riksdagen och regeringen. statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en kommenteras budgetens utfall för 2018 dels med tillgång hos staten. inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder beslutade ursprungliga budgeten för 2018, dels samt betalningar som redovisas av Riksbanken med utfallet för 2017. och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsingår premiepensionssystemets tillgångar och kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse skulder med dess avkastning i konsolideringen. (Fi2019/00590/BATOT).
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- Olika avgränsningar av staten digheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika myndigheternas årsredovisningar. I fall där utgångspunkter beroende på att informationen informationen inte varit tillräcklig har komplett- har olika syften. Avgränsningen av staten kan erande information inhämtats. Underlaget har därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja kompletterats med ekonomiska händelser som sig åt på grund av att olika principer tillämpas i inte har redovisats av myndigheterna, framför allt räkenskaperna och vid framtagande av statens beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild debiterats. ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser
Redovisningen utgår från vedertagna redo- och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan visnings- och värderingsprinciper som i så stor redovisningarna. utsträckning som möjligt hålls oförändrade över Informationen om det ekonomiska utfallet i tiden. En utveckling av den statliga redovisningen staten utgör även underlag för nationalräkensker dock fortlöpande. Gällande principer och skaperna som är en statistisk sammanställning i
kontoform över den samlade svenska ekonomin.
S kr . 2018/ 19: 101
Nationalräkenskapernas avgränsning av staten ESV:s konsolideringsarbete och genom utgår från definitioner etc. som följer rekom- Regeringskansliets beredning av skrivelsen. mendationer från FN samt Europaparlamentets Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det att myndigheternas rapporterade finansiella ineuropeiska national- och regionalräkenskaps- formation överensstämmer med deras respektive systemet i europeiska unionen. Nationalräken- årsredovisningar, formella kontroller, motpartsskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovis- avstämning av mellanhavanden mellan myndigningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i heter, rimlighetskontroller och analys av poster dess avgränsning av staten. samt dokumenterade metoder för de beräkningar
och förutsättningar som gäller för konsolide-
ringsarbetet.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Riksrevisionens årliga revision
Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomi- Granskning av myndigheternas årsredovisningar styrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. 2018 ESV:s underlag omfattar utfallet för statens Riksrevisionen har inom ramen för den årliga budget inklusive finansiella befogenheter i form revisionen granskat 225 myndigheters årsredoav beställningsbemyndiganden, garantier etc. visningar för 2018. Vidare omfattar det resultaträkning, balans- Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den räkning och finansieringsanalys, statsskuldens inte kunnat inhämta tillräckliga och ändautveckling samt redovisning av avgifter till och målsenliga revisionsbevis och bedömer att bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både omfattar redovisning och riskanalys av statliga väsentliga och genomgripande. Myndigheten garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt uttalar sig med avvikande mening när det finns kompletterats eller tagits fram internt inom väsentliga fel som är genomgripande och års- Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av redovisningen som helhet därigenom inte ger en skatteintäkter och uppföljningen av de budget- rättvisande bild. En revisionsberättelse med reserpolitiska målen. Stora delar av skatteintäkterna vation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat för 2018 bygger fortfarande på en prognos (se inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsavsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används bevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisning- genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en för staten är desamma som används för att ta en revisionsberättelse med standardutformning, fram prognoser i regeringens budgetproposit- men vill ändå lyfta fram viktig information och ioner. När det gäller uppföljningen av överskotts- lämnar därför en upplysning i revisionsmålet utgår denna dels från officiell statistik från berättelsen. Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer För 2018 har Riksrevisionen lämnat revisionssom regeringen använder för att följa upp över- berättelse med reservation för följande 20 mynskottsmålet i budgetpropositionen och den eko- digheter: Bokföringsnämnden, E-hälsomyndignomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen heten, Fastighetsmäklarinspektionen, Folke sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Bernadotteakademin, Forskningsrådet för hälsa, Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). arbetsliv och välfärd, Göteborgs universitet,
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Kalmar län, för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga Länsstyrelsen i Värmlands län, Moderna museet, revision av myndigheterna och deras årsredo- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, visningar, vilka ligger till grund för resultat- och Nationalmuseum, Patent- och registreringsbalansräkningarna, finansieringsanalysen samt verket, Regionala Etikprövningsnämnden i utfallet för statens budget, dels myndighetsled- Stockholm, Rådet för Europeiska socialfonden i ningarnas intygande om att respektive myndig- Sverige, Specialpedagogiska skolmyndigheten, hets årsredovisning ger en rättvisande bild. Statens jordbruksverk, Strålsäkerhetsmyndig-
En kvalitetskontroll sker även genom etable- heten, Styrelsen för ackreditering och teknisk rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med kontroll samt Trafikverket.
S kr . 2018/ 19: 101
Av myndigheterna har 14 fått en revisionsberättelse med upplysning.
De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2014– 2018. Antalet har varierat något under perioden med en ökning för 2018. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.
Antal modifierade revisionsberättelser 2014–2018
2014 2015 2016 2017 2018 Summa 15 13 15 13 20
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
S kr . 2018/ 19: 101
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
1.1 Den offentliga sektorns varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva
finansiella sparande stramas åt när konjunkturen försvagas för att
säkerställa att det årliga målet nås. Finans- År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre politiken skulle då förstärka konjunkturår, ett mål för den offentliga sektorns finansiella försvagningen i stället för att stabilisera den. Det sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en finns således goda skäl för att formulera ett mål teknisk justering att målet skulle uppgå till i för den offentliga sektorns finansiella sparande genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunk- som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. turcykel i stället för 2 procent (bet. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt 2006/2007:FiU20). svårare att löpande följa upp om målet uppnås.
Från och med 2019 ändras nivån på över- Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den skottsmålet till i genomsnitt en tredjedels procent målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att av BNP över en konjunkturcykel. Uppföljningen konjunkturläget beaktas när målet i efterhand av det finansiella sparandet förstärks och ram- utvärderas. Målet för det finansiella sparandet verket kompletteras med ett skuldankare enligt omfattar hela den offentliga sektorn, vilket den överenskommelse som nåddes i samband inkluderar staten, ålderspensionssystemet och med Överskottsmålskommitténs arbete (prop. kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt 2016/17:100, bet. 2016/17:FiU20, rskr. nationalräkenskapernas (NR) definition inte i 2016/17:349 och prop. 2017/18:1, bet. den statliga sektorn utan räknas till företags- 2017/18:FiU1, rskr. 20174/18:54). sektorn.
Definitioner av finansiellt sparande och målet för Det finansiella sparandet 2018 den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- Det finansiella sparandet för den offentliga skott och det finansiella sparandet uppgick till ca sektorn är resultatet av samtliga transaktioner 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I som påverkar den offentliga sektorns finansiella förhållande till 2017 försvagades det finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som sparandet 2018 med ca 30 miljarder kronor (se köp och försäljning av aktier och andra finansiella tabell 1.2). Försvagningen kan hänföras både till tillgångar påverkar således inte det finansiella staten och kommunsektorn. I prognosen i den av sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på riksdagen beslutade budgeten beräknades ett tillgångar och skulder. överskott på 42 miljarder kronor eller 0,9 procent
Att målet för den offentliga sektorns finansi- av BNP. Det finansiella sparandet blev således ca ella sparande är formulerat som ett genomsnitt i 10 miljarder kronor lägre än beräknat. stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande sparandet. Sammantaget medför detta att det fi-
Miljarder kronor om annat inte anges
nansiella sparandet i den offentliga sektorn 2018
2018 Utfall -
överskattades med ca 10 miljarder kronor i bud-
Beslutad 2018 beslutad 2017
budget utfall budget utfall getpropositionen för 2018. Vad gäller de enskilda
| Inkomster | 2 358 2 370 | 13 2 280 sektorerna svarade kommunsektorn för över- | |||
| Skatter och avgifter 2 091 2 093 | 2 2 025 skattningen av det finansiella sparandet medan | sparandet i både staten och ålderspensionssyste- | |||
| Kapitalinkomster | 70 | 75 | 5 | 64 | met underskattades något. |
| Övriga inkomster | 197 202 | 5 191 | Åtgärder i form av tidigare- eller senarelägg- | ||
| Utgifter | 2 315 2 338 | 23 2 215 | ning av utgifter samt ändringsbeslut i vår- resp. | ||
| Transfereringar 1 | 829 826 | -3 786 | höständringsbudgetarna medförde totalt en för- | ||
| Konsumtion | 1 247 1 252 | 5 1 196 | svagning av det finansiella sparandet på ca | ||
| Räntor 2 | 29 | 32 | 4 | 29 | 13 miljarder kronor. Det är 5 miljarder kronor |
| Investeringar | 210 227 | 17 205 lägre än utgiftseffekten på statens budget som | |||
| Finansiellt sparande | 42 | 32 -10 | 65 summerar till 18 miljarder kronor. Detta beror | ||
| procent av BNP | 0,9 0,7 -0,2 1,4 framför allt på att de ändringar som omfattade | ||||
| Stat | 57 | 61 | 4 | 75 Migrationsverkets utbetalningar endast rör betal- | |
| Ålderspensionssystem | 0 | 6 | 6 | 0 ningsflöden till kommuner, och att denna effekt | |
| Kommunsektor | -15 -35 | -20 -10 periodiseras i NR. Inte heller de utgiftsökningar | |||
| 1 Inklusive ofördelade utgifter. | som rör ersättningar från EU påverkade den |
2 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.
offentliga sektorns finansiella sparande. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen
Jämfört med utfallet 2018 underskattades in- 2018, offentliga sektorns finanser
komsterna enligt NR med ca 13 miljarder kronor Miljarder kronor
i budgetpropositionen för 2018. Inkomster från Skillnad mot
skatter blev något högre än förväntat, det är Beslutad Ändrings- beslutad
budget budget Utfall budget framför allt bolagsskatterna som blev högre.
Inkomster 2 358 0 2 370 13 Kapitalinkomsterna blev ca 5 miljarder kronor
Utgifter 2 315 18 2 338 23 högre än förväntat. Främst var det räntebetal-
Finansiellt sparande 42 13 32 -10
ningar och utdelningar till ålderspensions-
Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan systemet som blev högre än prognostiserat. Bland skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan
övriga inkomster blev transfereringar från den stat och kommunsektor, dels annorlunda redovisning enligt NR.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. privata sektorn och utlandet sektorer till staten
och kommunsektorn högre än beräknat. Slutligen
Principer för uppföljning av målet för den
blev även den bruttoförda posten kapitalförslit-
offentliga sektorns finansiella sparande
ning högre än beräknat (denna post redovisas
Det är viktigt att uppföljningen av målet för den både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral
offentliga sektorns finansiella sparande är för det finansiella sparandet).
transparent och att det finns tydliga principer för
Även utgifterna underskattades, och avvikel-
hur målet följs upp. Det nya ramverket för sen uppgick till ca 23 miljarder kronor. I huvud-
finanspolitiken tillämpas fr.o.m. 2019. För 2018 sak var det investeringarna som underskattades i
används därför de uppföljningsmetoder som budgetpropositionen för 2018. Likaså blev kon-
angavs i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken sumtionsutgifterna samt räntebetalningarna
(skr. 2010/11:79). Regeringen använder ett antal högre än beräknat. Underskattningen av räntebe-
indikatorer för att följa upp måluppfyllelsen. talningarna beror bl.a. på att definitionen av hur
För att i efterhand avgöra om det finansiella ränteutgifter ska redovisas har ändrats i NR. I den
sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med tidigare redovisningen har vid återköp av obligat-
målet använder regeringen som en indikator ett ioner kvarvarande bokförd över- eller underkurs
genomsnitt för det finansiella sparandet under de påverkat utgiftsräntorna för hela den återstående
tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden löptiden vid tidpunkten för återköpet. Enligt den
omfattar åren 2009–2018. Syftet med denna nya redovisningen påverkar dessa återköp inte
ränteutgifterna vid beräkningen av det finansiella
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP om inte annat anges
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Finansiellt sparande -0,7 0,0 -0,2 -1,0 -1,4 -1,6 0,0 1,0 1,4 0,7
Varav staten -0,7 -0,4 -0,4 -1,0 -1,1 -1,2 0,2 1,5 1,6 1,3 Varav ålderspensionssystemet 0,2 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 Varav kommunala sektorn -0,2 0,2 -0,3 -0,2 -0,1 -0,4 -0,3 -0,6 -0,2 -0,7 Bakåtblickande tioårssnitt 1,1 0,8 0,6 0,6 0,6 0,4 0,3 0,1 0,0 -0,2
1
Strukturellt sparande 1,4 0,9 0,4 0,3 -0,5 -0,5 -0,1 0,4 0,7 0,1
2 BNP-gap -5,4 -1,4 -0,3 -1,9 -2,6 -2,0 -0,1 0,3 0,6 1,2 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalning en av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014– 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetal ning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
bakåtblickande redovisning är att bedöma om det kommunsektorn uppgick till -0,3 procent av funnits systematiska fel i finanspolitiken som BNP i genomsnitt. Sparandet i staten var i minskar sannolikheten för att målet nås i genomsnitt i balans över tidsperioden. Samtidigt framtiden. var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP-
För att beakta vilken påverkan konjunkturläget gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till har på den offentliga sektorns finansiella sparande - 1,2 procent av potentiell BNP under den använder regeringen även det strukturella aktuella tidsperioden. Det strukturella sparandet sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. försvagades mellan 2017 och 2018. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga Samlad bedömning av uppföljningen av målet för sektorn skulle vara om inkomsterna och det finansiella sparandet utgifterna inte påverkades av konjunkturläget Det bakåtblickande genomsnittet av det finanseller engångseffekter. Det strukturella sparandet iella sparandet för 2009–2018 låg under målnivån. är inte en del av den officiella statistiken och kan Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på Det strukturella sparandet försvagades mellan det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan 2017 och 2018, men regeringen anser att den olika bedömare och att det inte finns något finanspolitiska inriktningen från 2018 och framåt allmänt accepterat utfall. innebär en lämplig övergång till det nya över-
skottsmålet på en tredjedels procent av BNP. Avstämning av målet för den offentliga sektorns Regeringen anser att både det finansiella och det finansiella sparande t.o.m. 2018 strukturella sparandet för 2018 låg i linje med Såväl det finansiella sparandet som det överskottsmålet. strukturella sparandet försämrades mellan 2009 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från -0,7 till -1,2 procent av BNP och sparandet i kommunsektorn som minskade något. Sedan 2014 har sparandet förstärkts. Det största bidraget härrör från staten där sparandet mellan 2014 och 2018 förstärktes med 2,5 procent av BNP och uppgick 2018 till 1,3 procent av BNP.
Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2009–2018 (bakåtblickande tioårssnitt) uppgick till -0,2 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,2 procent av BNP i genomsnitt. Sparandet i
S kr . 2018/ 19: 101
1.2¶Utgiftstaket för 2018
Tabell 1.4 Utgiftstaket
Miljarder kronor
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332
Tekniska justeringar 0 6 13 10 2 4 2 7 12 5
1
| Reella justeringar | 33 41 52 |
| Utgiftstak, slutligt fastställt | 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 |
| Takbegränsade utgifter | 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 |
| Budgeteringsmarginal | 24 38 74 62 28 11 23 31 45 55 |
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets ni vå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997–2007 se Årsredovisning för staten 2009.
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett takbegränsade utgifterna kallas budgeteringstydligt medelfristigt uppifrån och ned-perspektiv. marginalen.
Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budget-
processen från det att utgiftstaket fastställs till Utfallet för de takbegränsade utgifterna dess att budgetåret är slut. Därmed understryks
behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Enligt utfallet för statens budget 2018 uppgick de Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom takbegränsade utgifterna till 1 282,3 miljarder
förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, marginal på 54,7 miljarder kronor (se tabell 1.5).
används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjlighet- Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
erna att bedriva en destabiliserande (procyklisk)
SB Utfall Utfall-SB Utfall finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftsta- 1
2018 2018 2018 2017 ket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har
Utgifter exkl. aldrig överskridits. 2
statsskuldsräntor 980,7 974,9 -5,8 930,2
Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åta-
Ålderspensionssystemet vid gande som främjar budgetdisciplinen och stärker sidan av statens budget 308,7 307,4 -1,3 299,1
trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Ut-
Takbegränsade utgifter 1 289,4 1 282,3 -7,1 1 229,3 giftstaket kan användas som ett verktyg för att
Budgeteringsmarginal 47,6 54,7 7,1 44,7 uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara
Utgiftstak 1 337 1 337 1 274 offentliga finanser. Utgångspunkten är att de
1 Den av riksdagen i december 2017 fastställda budgeten för 2018, dvs. exkl. nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för
2018. om inte ska ändras till följd av andra orsaker än 2
Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny
De takbegränsade utgifterna blev 7,1 miljarder regering tillträtt.
kronor lägre än den av riksdagen antagna
De takbegränsade utgifterna är summan av ut-
budgeten för 2018. Det är i första hand på statens gifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt
budgets utgiftsområden (exklusive statsskuldsutgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av
räntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade
för ålderspensionssystemet vid sidan av statens anslagsmedel, vilket innebär att även myndig-
budget uppgick till 307,4 miljarder kronor, vilket heternas utnyttjande av anslagssparande och
är 1,3 miljarder kronor lägre än enligt beräkanslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna
ningen i budgeten för 2018. I avsnitt 2 redovisas omfattar därmed större delen av utgifterna i
skillnader mellan utfall och budgeterade belopp staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet
för olika utgiftsområden och vissa anslag. mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade
S kr . 2018/ 19: 101
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå försämras, vilket föranlett en höjning av stats-
bidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2018 Detta har motiverat en teknisk justering av fastställdes av riksdagen i december 2015 till utgiftstaket. 1 332 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.
Budgeteringsmarginalens användning
Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Miljarder kronor
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de
2018
statliga utgifterna som högst får uppgå till. Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett
budgetpropositionen för 2016 1 332
mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017 behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18 utvecklingen. Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag -0,31 I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering 0,31 budgeteringsmarginalen för 2018, från det att
riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för
Ny nivå i budgetpropositionen för 2017 1 332
2018 i december 2015, fördelar sig på budget- Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018
effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18
och löneomräkning, reviderade makroeko- Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt
nomiska förutsättningar, förändrat antal personer för personer över 65 4,39
som tar emot ersättning från olika transfererings- Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt
system (volymförändringar) och övriga faktorer. utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,19
Uppdelningen av budgeteringsmarginalens sam-
Ny nivå i budgetpropositionen för 2018 1 337
lade förändring enligt de olika kategorierna i Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2019
tabell 1.7 är en bedömning som baseras på mot- Utjämning LSS, ökad omslutning 0,02 svarande redovisning för 2018 i de budget- Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1 1 337 propositioner och ekonomiska vårpropositioner Slutligt utgiftstak 1 337 som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån
på utgiftstaket för 2018 fastställdes. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från
utgöra en lika stram begränsning för de offentliga fastställandet av utgiftstaket för 2018 till utfallet för 2018 utgifterna efter justeringen som före de Miljarder kronor förändringar som föranleder justeringen. För att 2018 föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska 1
Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes 58,7
den förändring som ger upphov till justeringen
Reformer -54,3 inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade
Reviderad pris- och löneomräkning -1,0 offentliga sektorns utgifter eller det offentliga
Övriga makroekonomiska förändringar 14,7 finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har Volymförändringar 19,3
2 nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt Övrigt 17,3 vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i Total förändring av budgeteringsmarginalen -4,0 budgetpropositionen och enligt praxis avrundas
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2018 54,7
de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. 1
Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51.
2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2018
Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringshöjts med 5 miljarder kronor till följd av tekniska marginalen, dvs. högre utgifter. justeringar. Flera av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för justering av statsbidragen till kommuner och 2018 uppgick budgeteringsmarginalen till landsting. Till exempel har en höjning av det 58,7 miljarder kronor. I utfallet för 2018 uppgick särskilda grundavdraget för pensionärer lett till marginalen till 54,7 miljarder kronor. Det betyder att kommunernas och landstingens skatteintäkter
S kr . 2018/ 19: 101
att budgeteringsmarginalen har blivit 4,0 mil- sjukdom och funktionsnedsättning ca 17 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2018 jarder kronor lägre för 2018 än i budgetpropofastställdes. sitionen för 2016 till följd av volymförändringar.
Sammantaget har 54,3 miljarder kronor av Antalet personer med assistansersättning under budgeteringsmarginalen använts för de reformer 2018 var ca 11 procent mindre än vad som som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat bedömdes för 2018 i budgetpropositionen för om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser 2016, vilket är en bidragande orsak till att reformer på budgetens utgiftssida och är en utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, nettoeffekt, där beslut om finansiering genom sjukvård och social omsorg blev ca 4 miljarder minskade utgifter ingår. I budgetpropositionen kronor lägre för 2018 till följd av volymför 2017 föreslog regeringen bl.a. höjda stats- förändringar. Däremot blev de volymrelaterade bidrag till kommuner (prop. 2016/17:1). I bud- utgifterna för migration och etablering på getpropositionen för 2018 föreslog regeringen utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet bl.a. förstärkningar av resurserna till Polismyn- och nyanlända invandrares etablering sammandigheten och försvaret, ett flertal åtgärder inom taget högre. Det beror på att fler personer var hälso- och sjukvårdsområdet, en höjning av barn- inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem bidraget samt en utökning av antalet utbildnings- 2018 än vad som bedömdes när utgiftstaket platser och möjlighet till studiemedel för dessa fastställdes. De högre utgifterna på utgiftsområde (prop. 2017/18:1). 8 Migration motverkades dock delvis av att
Reviderade bedömningar av de makro- antalet nyanlända som kommunerna får ersättekonomiska förutsättningarna har medfört att ning för av staten, inklusive deltagande i etablebudgeteringsmarginalen blivit 14,7 miljarder kro- ringsåtgärder, var färre 2018 än vad som nor större. Bland annat har utgifterna i ålders- ursprungligen bedömdes, vilket medförde att pensionssystemet vid sidan av stats-budgeten utgifterna på utgiftsområde 13 Jämställdhet och blivit ca 9 miljarder kronor lägre till följd av att nyanlända invandrares etablering sammantaget inkomstindex successivt har reviderats ned. blev lägre. Vidare har utgifterna inom arbetsmarknads- Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer området blivit lägre, bl.a. till följd av att färre kan föranledas av nya prognosmetoder, justepersoner ingått i arbetsmarknadspolitiska pro- ringar till följd av ny information, korrigeringar av gram och i subventionerade anställningar än vad tidigare gjorda fel samt regel-ändringar utom som låg till grund för utgiftsberäkningarna för regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i 2018 när utgiftstaket fastställdes. EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar
Reviderade bedömningar av volymen i de olika till följd av övriga faktorer medfört att budgetestatliga transfereringssystemen har medfört att ringsmarginalen blivit 17,3 miljarder kronor budgeteringsmarginalen blivit 19,3 miljarder kro- större. Utfallet för 2018 har på flera områden nor större. Begreppet volym innefattar utgifts- blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än förändringar till följd av bl.a. antal personer i ursprungligt anvisade medel för 2018. Orsakerna transfereringssystemen, längden på den tid som till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs en person finns i ett system samt förändringar av för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De nivån på styckkostnader i transfereringssystemen utgiftsområden som uppvisar störst skillnad som inte direkt kan kopplas till den makro- mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade ekonomiska utvecklingen. Antalet personer i medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftssystemet för sjuk- och rehabiliteringspenning har områdena 8, 12, 14, 15, 16, 18, 23 och 27. i prognoserna för 2018 successivt bedömts vara mindre. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2018 till 224 000, vilket är 16 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2016. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet ersättningstagare mindre 2018 än vad som bedömdes vid framtagandet av budgetpropositionen för 2016. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
2¶Utfallet för statens
budget
S kr . 2018/ 19: 101
2¶Utfallet för statens budget
I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget torkan 2018 (prop. 2017/18:301, bet. och övriga finansiella befogenheter som rege- 2018/19:FiU8, rskr. 2018/19:8), och ringen har fått från riksdagen.
– Höständringsbudget för 2018 (prop.
Redovisningen av budgeten avser inkomster,
2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11, rskr. utgifter och saldot i statens budget. Redovis-
2018/19:63). ningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan
En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 skatteinkomster och skatteintäkter är att inkoms-
Specifikation av inkomster i statens budget och terna avser den skatt som betalats in under året,
bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassa-
2.1¶Saldot i statens budget 2018
mässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i
Saldot i statens budget 2018 blev 80 miljarder statens budget, vilket är detsamma som statens
kronor 2018 (tabell 2.1) och statens lånebehov lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett
minskade därmed med motsvarande belopp. I positivt saldo innebär att staten har möjlighet att
budgeten beräknades saldot till 44 miljarder amortera på statsskulden. Ett negativt saldo inne-
kronor. Saldot blev således 36 miljarder kronor bär att staten behöver låna medel.
högre än beräknat. Inkomsterna blev 29 miljarder
Med statens budget avses den ursprungliga av
kronor högre och utgifterna blev 7 miljarder riksdagen beslutade budgeten för 2018 (bet.
kronor lägre än vad som beräknades i statens 2017/18:FiU10). Med totalt anvisade medel avses
budget. däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner:
– Vårändringsbudget för 2018 (prop.
2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr.
2017/18:435),
– Extra ändringsbudget för 2018 – Ny
möjlighet till uppehållstillstånd (prop.
2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49, rskr.
2017/18:358),
– Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till
djurägare inom lantbruket som drabbats av
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2018 Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor
Miljoner kronor mot statens budget
Miljoner kronor
Skillnad
mot Skillnad
Statens Ändrings- Statens mot
budget budget Utfall 2018 budget Statens Ändrings- statens
Utgiftsområde budget budget Utfall budget
Totala inkomster 1 042 901 1 072 106 29 204
8 Migration 15 748 6 540 19 624 3 875 Statens skatteinkomster 1 085 230 1 119 945 34 716 10 Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och Övriga inkomster -42 328 -47 840 -5 511
funktionsnedsättning 102 615 62 99 681 -2 934
Totala utgifter
13 Jämställdhet och
m.m. 998 584 17 916 992 056 -6 528
nyanlända invandrares Utgiftsområden etablering 25 600 604 22 217 -3 383 exkl. statsskulds-
15 Studiestöd 24 353 128 21 118 -3 234 räntor m.m. 989 160 15 611 974 924 -14 235
16 Utbildning och Statsskuldsräntor
universitetsforskning 77 966 145 76 002 -1 964 m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247
18 Samhällsplanering, Förändring av
bostadsförsörjning och anslags-
byggande samt behållningar -8 479 8 479
konsumentpolitik 6 952 110 4 616 -2 336 Riksgäldskontor-
26 Statsskuldsräntor ets nettoutlåning 6 548 1 978 -4 571
m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247 Kassamässig
27 Avgiften till korrigering 0 1 552 1 552
Europeiska unionen 39 511 34 960 -4 551
Budgetsaldo 44 317 80 049 35 732
Riksgäldskontorets
nettoutlåning 6 548 1 978 -4 571
Statens skatteinkomster blev 35 miljarder kronor Kassamässig
högre än beräknat korrigering 0 1 552 1 552
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå Övriga utgifter 687 936 8 023 696 707 8 771 till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev Summa utgifter m.m. i
1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder statens budget 998 584 17 916 992 056 -6 528 kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräk- Utgifterna blev lägre än budgeterat nat. Avvikelsen beror främst på att inkomsterna Utgifterna i statens budget uppgick till 992 milfrån skatt på kapital blev högre än beräknat, och jarder kronor. Det är nästan 7 miljarder kronor att periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan in- (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i respektive utbetalningar på skattekonto och debi- budgeten och drygt 24 miljarder kronor terade skatter, blev större än beräknat. Övriga (2,4 procent) lägre än totalt anvisade medel. För inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än riksdagen beslutade budgeten för 2018. Det beror 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i främst på att inga större försäljningar av statens statens budget. För utgiftsområdena 8 Migration egendom genomfördes under 2018 och att och 26 Statsskuldsräntor blev utgifterna mer än kompensationen för mervärdeskatt till kom- 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i munerna blev högre än beräknat. statens budget. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. med skillnader som överstiger 1 miljard kronor
mellan statens budget och utfallet. Utfallet för statens budget 2018 jämfört med
2017
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2018 och 2017. Utfallet för statens budget visar för 2018 ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor högre än för 2017.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2018 Utgifterna för ekonomisk trygghet för familjer
Miljoner kronor
och barn ökade med knappt 7 miljarder kronor.
Skillnad mot
Det allmänna barnbidraget höjdes under 2018,
Utfall 2018 Utfall 2017 2017
vilket bidrog till en ökning av utgifterna med
Totala inkomster 1 072 106 1 001 394 70 712
drygt 4 miljarder kronor.
Statens skatteinkomster 1 119 945 1 050 134 69 811
Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive Övriga inkomster -47 840 -48 740 900 posten Riksgäldskontorets nettoutlåning, som Totala utgifter m.m. 992 056 939 619 52 438 hade störst förändringar av utfallet mellan 2017
Utgiftsområden exkl. och 2018. statsskuldsräntor m.m. 974 924 930 181 44 744 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2017 och 2018
Miljoner kronor
Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 Utfall Utfall Skillnad
| Utgiftsområde | 2018 2017 mot 2017 | ||
| Kassamässig korrigering | 1 552 1 814 | -263 6 Försvar och samhällets | |
| Budgetsaldo | 80 049 61 775 18 274 krisberedskap | 7 Internationellt bistånd | 53 487 50 383 3 104 42 813 36 707 6 107 |
| Statens inkomster ökade 2018 med 71 miljarder 8 Migration | 19 624 40 034 -20 410 |
kronor jämfört med 2017. Statens skatteinkom-
9 Hälsovård, sjukvård och social ster ökade med 70 miljarder kronor (7 procent) omsorg 78 418 67 411 11 007 och övriga inkomster med knappt 1 miljard 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom kronor. De högre skatteinkomsterna beror på att och funktionsnedsättning 99 681 101 868 -2 187 statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter 12 Ekonomisk trygghet för familjer för 2018, beräknas ha ökat med 42 miljarder och barn 95 208 88 660 6 548 kronor (4 procent). Det beror främst på högre 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 71 559 2 302 intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärdes- 16 Utbildning och skatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör att universitetsforskning 76 002 71 098 4 904 skatterna blir inkomstmässiga, ökade med knappt 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 7 780 2 658 28 miljarder kronor. De högre periodiseringarna 22 Kommunikationer 56 594 53 223 3 371 förklaras framför allt av att uppbördsförskjut- 23 Areella näringar, landsbygd och ningar för hushållen ökat, dvs. skillnader mellan livsmedel 19 597 17 225 2 372 inkomsterna i den löpande redovisningen och den 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 105 566 5 843 periodiserade intäkten. Ökningen av övriga
26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 inkomster förklaras främst av att utdelningarna
27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 10 736 från statens aktier ökade.
Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 Utgifterna ökade med 5,5 procent Övriga utgifter 204 383 196 256 8 127 Utgifterna i statens budget ökade med Summa utgifter m.m. i statens
budget 992 056 939 619 52 438
52 miljarder kronor (5,5 procent) mellan 2017 och 2018.
Utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 11 miljarder kronor. Det beror framför allt på många olika satsningar inom vården, men även på att assistansersättningen blev högre på grund av betalningsförskjutningar. Antalet personer som fick assistansersättning minskade dock 2018.
Avgiften till Europeiska unionen ökade med 11 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på att utfallet för 2017 var ovanligt lågt eftersom EU återbetalade tidigare inbetalda avgifter under detta år. År 2018 var det främst den avgift som baseras på BNI som blev högre än 2017.
S kr . 2018/ 19: 101
2.2 Inkomster i statens budget 2018 påverkade skatt på konsumtion var införandet av
flygskatten. I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och Makroekonomiska förutsättningar skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad redovisar skatterna det år den skattepliktiga den underliggande ekonomiska utvecklingen. I händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för Tabell 2.6 redovisas några av de makro- 2018 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, ekonomiska förutsättningar som påverkar skattesom är periodiserade, till betydande del utgörs av intäkterna. De ekonomiska antaganden som prognoser och blir definitiva först i april två år redovisas är desamma som i 2019 års ekonomiska efter budgetårets utgång. Detta gäller exempelvis Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de de årligt fastställda inkomstskatterna för individer makroantaganden som låg till grund för statens och företag. En fullständig redovisning av utfallet budget för 2018. på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. En viktig variabel för prognosen på skatt på
arbete är utvecklingen av lönesumman i eko-
nomin som 2018 blev 0,6 procentenheter högre 2.2.1 Prognosförutsättningar än prognosen i budgetpropositionen för 2018.
Konsumentprisindex (KPI) påverkar normalt Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inbaseras på löpande debiteringar av skatter som komstskatt styrs av detta index. Om lönerna ökar avser flera inkomstår. I analysen av hur inkoms- med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentterna har utvecklats jämfört med budgeten enheter hamnar en större andel av inkomsterna beaktas utvecklingen av makroekonomin och över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteförändringar i regelverken. Statens budget för intäkter. År 2018 blev KPI något högre än väntat, 2018 omfattade skattereformer som sammanlagt 2,1 procent i stället för 1,8 procent. Det medförde bedömdes minska skatteintäkterna med 7,8 mil- att en något lägre andel av inkomsterna hamnade jarder kronor, medan propositionen Våränd- över skiktgränserna än vad som prognostiserats i ringsbudget för 2018 innehöll reformer som statens budget för 2018. KPI används även till att enbart påverkade marginellt, se tabell 2.5. omräkna bl.a. skattesatserna för skatt på energi.
Utfallet för den nominella BNP-tillväxten
Tabell 2.5 Skattereformer 2018 i statens budget för 2018
2018 blev 0,2 procentenheter starkare än vad som
och i propositionen Vårändringsbudget för 2018
förväntades i statens budget för 2018. En bidra-
Miljarder kronor
gande förklaring till detta är en stark utveckling Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna
av utrikeshandeln i slutet på 2018.
SB18 VÄB18 Totalt Skatt på arbete -9,2 -9,2 Skatt på kapital 0,7 0,0 0,7 Skatt på konsumtion och
| insatsvaror | 0,6 | 0,6 |
| Övriga skatter | 0,1 | 0,1 |
| Summa skattebeslut | -7,8 | 0,0 -7,9 |
De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om för 2018 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. Den största regeländringen som påverkar inkomster från skatt på arbete 2018 är sänkt skatt för personer över 65 år. Skatt på konsumtion påverkades av flest regeländringar, men effekterna var ganska små och tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring som
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.6 Antaganden i 2019 års ekonomiska för 2018 eftersom det avser de belopp som har
vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2018
betalats in till staten under året.
Procentuell utveckling om inget annat anges
I tabellen nedan redovisas berörda inkomst-
| 2018 | 2017 | titelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om | |
| BNP, marknadspris 1 | 4,6 | 4,4 | inte annat anges avses alla inkomsttitlar i |
| Diff. BP18 | 0,2 | -1,1 inkomsttitelgruppen. |
Arbetade timmar 2,7 2,3
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställande av utfall för de
Diff. BP18 1,4 0,3
inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2018
Timlön 2,2 2,5
1100 Direkta skatter på arbete
Diff. BP18 -0,8 -0,5
1110 Inkomstskatter dec 19 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 4,9 4,7
| 1120 Allmän pensionsavgift | dec 19 | |||
| Diff. BP18 | 0,6 | -0,4 | 1140 Skattereduktioner | dec 19 |
| Arbetslöshet 4 | 6,3 | 6,7 | 1200 Indirekta skatter på arbete | |
| Diff. BP18 | 0,4 | 0,1 | 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 | aug 19 |
Hushållens konsumtionsutgifter 3,5 4,0
1240 Egenavgifter dec 19 Diff. BP18 -1,2 -0,1
1270 Särskild löneskatt, 1274 dec 19 Kommunal medelskattesats 32,1 32,1
1280 Nedsättningar, 1283–1284 dec 19 Diff. BP18 0,0 0,0
1300 Skatt på kapital
Statslåneränta6 0,6 0,5
1310 Skatt på kapital, hushåll dec 19 Diff. BP18 -0,8 -0,1
1320 Skatt på företagsvinster dec 19 KPI juni-juni 2,1 1,7
1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 dec 19 Diff. BP18 0,2 0,0
1350 Fastighetsskatt dec 19 Inkomstbasbelopp 62,5 61,5
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
Diff. BP18 0,0 0,0
1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 19 Prisbasbelopp 45,5 44,8
| 1431 Skatt på elektrisk kraft | mar 19 | |||
| Diff. BP18 | 0,0 | 0,0 | 1600 Restförda och övriga skatter | |
| Inkomstindex | 170,7 | 168,2 | 1620 Övriga skatter, hushåll | april 20 |
| Diff. BP18 | -0,3 | 0,0 | 1630 Övriga skatter, företag | april 20 |
| Skiktgräns 8 | 455,3 | 438,9 | 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer | |
| Diff. BP18 | 0,0 | 0,0 | 1810 Skatter till andra sektorer | dec 19 |
8 Övre skiktgräns 662,3 638,5
1900 Periodiseringar
Diff. BP18 0,0 0,0 1 1910 Uppbördsförskjutningar april 20 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 1920 Betalningsförskjutningar dec 19 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har Arbetslöshet 15–74 år. 5 utfall för 2018. Procent av arbetskraften. 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga
beskattningen för 2018, vilken blir känd i
december 2019.
Bedömningar om utfallet för 2018
För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda
och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen
april 2020, beroende på omprövningar för hushåll 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade
(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel beloppen bedömningar eftersom utfallen är
1631). Detta innebär även att uppbördsförperiodiserade och därmed inte är fastställda vid
skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse.
sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen
1911 är således fortfarande bedömningar även för 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall
2017 vid tidpunkten för publiceringen av denna
skrivelse.
S kr . 2018/ 19: 101
Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning mellan -0,3 och 2,1 procent av utfallet för statens för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna skatteintäkter under perioden. Likt tidigare år
förklaras skillnaden 2016 främst av avvikelser på I Tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat skatt på kapital, som är det mest volatila och utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt svårbedömda skatteslaget utfall för skatteintäkterna för 2013–2016. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2013–2016
Miljarder kronor om annat ej anges
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | |
| Skatt på arbete | -5,6 | -5,2 | -1,7 | -3,2 |
| Skatt på kapital | 3,8 | 8,4 | 18,3 | 23,5 |
| Skatt på konsumtion och insatsvaror | -2,4 | 1,3 | -0,7 | 0,1 |
| Restförda och övriga skatter | 0,1 | -1,8 | -1,0 | 0,5 |
| Totala skatteintäkter | -4,1 | 2,8 | 14,8 | 21,0 |
| Avgår: EU-skatter | 0,0 | 2,5 | 0,0 | 0,0 |
| Offentliga sektorns skatteintäkter | -4,1 | 0,3 | 14,8 | 21,0 |
| Avgår: Kommunal inkomstskatt | -1,6 | 2,5 | -0,6 | -0,4 |
| Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet | 0,2 | 0,1 | 0,3 | 0,2 |
| Statens skatteintäkter | -2,6 | -2,3 | 15,2 | 21,2 |
| Procent av slutgiltigt utfall | -0,3 | -0,3 | 1,6 | 2,1 |
| 2.2.2 Totala skatteintäkter | som gäller för det aktuella året. Redovisningen är |
uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på De totala skatteintäkterna beräknas 2018 ha arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och uppgått till 2 111 miljarder kronor. Det är insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. 13 miljarder kronor högre än i statens budget för Summan av dessa skatter utgör de totala skatte- 2018. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatte- intäkterna. intäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas de skatteintäkter som bidrar till att finansiera ha uppgått till drygt 1 101 miljarder kronor. avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den Statens förväntade skatteintäkter beräknas offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur därmed bli 9 miljarder kronor högre än enligt den särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionsbeslutade budgeten för 2018. De förväntade systemet och staten. intäkterna för arbete och kapital är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen är skatteintäkter på kapital. Intäkterna för skatt på konsumtion och insatsvaror 2018 beräknas bli lägre än enligt statens budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I Tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser i förhållande till den beslutade budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2018, dvs. en betydande del av skatteintäkterna 2018 är fortfarande prognoser.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och intäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2018 och 2017
Miljarder kronor
| Beräknat utfall | Utfall 1 Skillnad mot statens Skillnad mot statens | budget | budget | |
| Inkomstår | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Skatt på arbete | 1 243,2 | 1 194,1 | 4,1 | -9,8 |
| Direkta skatter | 657,9 | 635,3 | 0,8 | -9,3 |
| Kommunal skatt | 727,9 | 700,1 | 1,8 | -6,1 |
| Statlig skatt | 60,0 | 58,5 | -0,8 | -2,6 |
| Jobbskatteavdrag | -113,3 | -109,1 | -0,7 | -0,5 |
| Husavdrag | -14,5 | -13,8 | 0,6 | -0,2 |
| Övrigt | -2,1 | -0,3 | 0,0 | 0,0 |
| Indirekta skatter | 585,3 | 558,8 | 3,3 | -0,5 |
| Arbetsgivaravgifter | 566,4 | 540,5 | 1,6 | -1,3 |
| Egenavgifter | 12,3 | 11,9 | -0,5 | -1,4 |
| Särskild löneskatt | 48,2 | 46,0 | -0,5 | 1,4 |
| Nedsättningar | -3,4 | -3,2 | 2,7 | 0,7 |
| Skatt på tjänstegruppliv | 0,6 | 0,5 | 0,1 | 0,0 |
| Avgifter till premiepensionssystemet | -38,8 | -36,9 | -0,1 | 0,3 |
| Skatt på kapital | 268,5 | 263,1 | 12,9 | 34,5 |
| Skatt på kapital, hushåll | 71,9 | 80,4 | 2,5 | 19,4 |
| Skatt på företagsvinster | 137,6 | 127,1 | 8,0 | 13,4 |
| Avkastningsskatt | 5,1 | 4,2 | 0,7 | 0,5 |
| Fastighetsskatt | 33,4 | 32,9 | 0,7 | 0,5 |
| Stämpelskatt | 12,1 | 12,1 | -0,2 | -0,6 |
| Kupongskatt m.m. | 8,5 | 6,4 | 1,3 | 1,3 |
| Skatt på konsumtion och insatsvaror | 583,1 | 560,7 | -4,6 | 11,6 |
| Mervärdesskatt | 446,1 | 427,2 | -4,4 | 13,4 |
| Skatt på tobak och alkohol | 27,3 | 26,3 | 0,8 | 0,1 |
| Energiskatt | 50,0 | 46,6 | 2,4 | -0,3 |
| Koldioxidskatt | 23,0 | 23,5 | -0,3 | -0,1 |
| Övriga skatter på energi och miljö | 3,7 | 4,1 | -0,6 | -0,4 |
| Skatt på vägtrafik | 19,8 | 19,9 | -1,5 | -0,7 |
| Skatt på import | 6,5 | 6,3 | -0,3 | -0,3 |
| Övriga skatter | 6,6 | 6,9 | -0,5 | -0,2 |
| Restförda och övriga skatter | 16,2 | 12,2 | 0,9 | 0,9 |
| Restförda skatter | -4,7 | -5,8 | 0,0 | -1,5 |
| Övriga skatter | 20,9 | 18,1 | 0,9 | 2,4 |
| Totala skatteintäkter | 2 111,0 | 2 030,4 | 13,3 | 37,4 |
| Avgår, EU-skatter | -6,5 | -6,3 | 0,3 | 0,3 |
| Offentliga sektorns skatteintäkter | 2 104,5 | 2 024,2 | 13,7 | 37,7 |
| Avgår, kommunala inkomstskatter | -746,2 | -717,0 | -2,1 | 5,9 |
| Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet | -257,0 | -245,0 | -2,5 | 0,1 |
| Statens skatteintäkter | 1 101,3 | 1 062,1 | 9,1 | 43,7 |
| Periodiseringar | 18,7 | -12,0 | 25,7 | -17,3 |
| Statens skatteinkomster | 1 119,9 | 1 050,1 | 34,7 | 26,4 |
| Övriga inkomster | -47,8 | -48,7 | -5,5 | -4,8 |
| Inkomster på statens budget | 1 072,1 | 1 001,4 | 29,2 | 21,7 |
1 Fullständigt utfall i april 2019
S kr . 2018/ 19: 101
Skatt på arbete Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs skatteintäkterna och kan delas in i direkta och av pensionsgrundande ersättningar och intäkindirekta skatter. Löner och andra ersättningar terna följer därför utvecklingen av skatteunderför arbete är underlag för både direkta och in- laget för direkta skatter. Utfallet för 2018 beräkdirekta skatter, medan transfereringsinkomster, nas bli knappt 124 miljarder kronor, vilket är i såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- nivå med vad som beräknades i statens budget för ersättning och pensioner, endast är underlag för 2018. direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig Skattereduktioner inkomstskatt. Under de direkta skatterna på Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift arbete redovisas också skattereduktionerna. utgör över 90 procent av skattereduktionerna,
Gemensamt för merparten av de skatter som medan husavdragen står för 6 procent. År 2018 ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen beräknas de totala skattereduktionerna ha av utbetalda löner och transfereringar. uppgått till knappt 242 miljarder kronor, vilket är
Posterna under direkta skatter fastställs i på samma nivå som i statens budget. december 2019 och uppgifterna för 2018 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2018 beräknas skatt på arbete ha uppgått till Indirekta skatter drygt 1 243 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2018 har intäkterna reviderats De indirekta skatterna på arbete beräknas 2018 ha upp med drygt 4 miljarder kronor. Det är främst uppgått till 585 miljarder kronor och utgjorde de indirekta skatterna som har reviderats upp, 47 procent av skatt på arbete. Till skillnad från de medan de direkta skatterna ligger i linje med direkta skatterna, där merparten av intäkterna budgeten för 2018. överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta
skatterna huvudsakligen staten och ålders-
pensionssystemet. Av de indirekta skatterna Direkta skatter utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter.
De direkta skatterna på arbete består av Arbetsgivaravgifter inkomstskatter till staten och kommuner, allmän Arbetsgivaravgifterna uppgick 2018 till drygt pensionsavgift samt skattereduktioner. 566 miljarder kronor. Jämfört med statens budget
År 2018 beräknas de direkta skatterna ha har intäkterna reviderats upp med knappt uppgått till knappt 658 miljarder kronor. Jämfört 2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en med statens budget för 2018 har de direkta något högre lönesumma. Intäkterna från dessa skatterna 2018 reviderats upp med nästan avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på 1 miljard kronor, vilket främst beror på en något arbetsmarknaden. uppreviderad lönesumma.
Särskild löneskatt
Kommunal inkomstskatt År 2018 beräknas den särskilda löneskatten ha År 2018 beräknas intäkterna från den kommunala uppgått till 48 miljarder kronor. Jämfört med inkomstskatten ha uppgått till 728 miljarder statens budget har intäkterna reviderats ned kronor. Jämfört med statens budget har intäk- något. terna för 2018 reviderats upp med knappt
Nedsättningar
2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något högre lönesumma. År 2018 beräknas nedsättningarna av indirekta
skatter ha uppgått till drygt 3 miljarder kronor. Statlig inkomstskatt Det är knappt 3 miljarder kronor lägre än enligt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha statens budget, vilket främst förklaras av ett lägre uppgått till 60 miljarder kronor 2018. I jämförelse utfall för nedsättningar för den först anställda än med statens budget för 2018 har den statliga förväntat i budgeten. inkomstskatten reviderats ned med knappt 1 miljard kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
Skatt på kapital mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste-
ringar görs för att få fram den beskattningsbara Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- inkomsten. vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt Intäkterna från skatt på företagsvinster bekommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- döms uppgå till 138 miljarder kronor 2018 vilket skatt. År 2018 beräknas intäkterna från skatt på är 8 miljarder kronor högre än i statens budget för kapital utgöra knappt 13 procent av de totala 2018. Det förklaras av en mer gynnsam skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på före- vinstutveckling samt högre utfall avseende tagsvinster utgör cirka hälften av intäkterna från beskattningsår 2017. skatt på kapital.
Intäkterna från skatt på hushållens kapital- Avkastningsskatt inkomster och intäkterna från skatt på företags- Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensionsvinster är de skatteintäkter som uppvisar störst och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av variationer över åren. Det är också för dessa värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalskatteintäkter som prognososäkerheten är störst. försäkringen beror avkastningsskatten på utveck-
Intäkterna från beskattning av kapital fastställs lingen av statslåneräntan året före beskattningstill stor del i den årliga beskattningen i december året. År 2018 var skattesatsen 15 procent på året efter inkomståret. Undantagen är kupong- pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalskatten och stämpelskatten, som fastställs försäkringar. månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt Intäkterna från avkastningsskatten väntas bli på kapital för 2018 till stor del fortfarande är en 5 miljarder kronor 2018. Jämfört med prognosen prognos. i statens budget 2018 har det beräknade utfallet
reviderats upp något, dels på grund av starkare Skatt på hushållens kapital utfall 2017 dels en något starkare utveckling av Underlaget för hushållens skatt på kapital är livbolagens tillgångar än vad som tidigare nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. prognostiserats. Den största delen av intäkterna från kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kommunal fastighetsavgift och statlig Resterande delar kommer från utdelningsin- fastighetsskatt komster, ränteinkomster, schablonintäkter samt År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har på bostäder och ersattes av en kommunal fastigvarierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att hetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2018 till även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- 7 812 kronor, dock högst 0,75 procent av taxvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av eringsvärdet, medan avgiften för bostadsandelen i olika tillgångar samt när de ackumulerade hyreshus uppgick till 1 337 kronor per lägenhet, vinsterna realiseras. dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet.
Intäkterna från beskattningen av hushållens Avgiften indexeras med inkomstbasbeloppet. kapitalinkomster beräknas ha uppgått till 72 mil- Intäkterna från den kommunala fastighetsjarder kronor 2018. Det är 2 miljarder kronor avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas ha högre än i den beslutade budgeten. Revideringen uppgått till drygt 33 miljarder kronor 2018, vilket beror framför allt på att hushållens kapitalvinster är 0,7 miljarder kronor högre än väntat. bedöms bli högre, vilket baseras på hushållens kompletterande inbetalning av skatt avseende Stämpelskatt 2018. Hushållens utdelningsinkomster väntas Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och däremot enligt kontrolluppgifterna för 2018 bli tomträtter och vid beviljande av inteckningar. något lägre än tidigare. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2018
blev 12 miljarder kronor, vilket är i nivå med året Skatt på företagsvinster innan och endast 0,2 miljarder kronor lägre än Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, enligt statens budget för 2018. föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Kupongskatt Beskattningen utgår från bolagens bokförings- Kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i
svenska aktiebolag och svenska aktiefonder.
S kr . 2018/ 19: 101
Skatten betalas av personer som är bosatta utom- beräknades i statens budget. Avvikelsen från lands och som fått utdelning från svenska aktie- statens budget var störst för intäkterna från bolag. Intäkterna från kupongskatten uppgick till energiskatt och skatt på vägtrafik, där utfallet var 8,5 miljarder kronor 2018, vilket är 1,3 miljarder högre respektive lägre än beräknat. Övriga punktkronor högre än beräknat i statens budget för skatter har reviderats i relativt liten omfattning. 2018.
Restförda och övriga skatter Skatt på konsumtion och insatsvaror
Restförda skatter är nettot av restförda och av Konsumtion och insatsvaror beskattas genom Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland mervärdesskatt, punktskatt och skatt på import. övriga skatter redovisas anstånd och ompröv- År 2018 beräknas intäkterna från skatt på ningar av Skatteverkets beskattningsbeslut samt konsumtion och insatsvaror ha uppgått till vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis 583 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor insättningsgarantiavgifter, resolutionsavgifter lägre än i statens budget för 2018. och avgifter till kärnavfallsfonden m.fl.
Restförda och övriga skatter uppgick till Mervärdesskatt 16 miljarder kronor 2018, vilket är 1 miljard Intäkterna från mervärdesskatten påverkas van- kronor högre än beräknat i statens budget för ligtvis främst av hushållens konsumtion. Efter- 2018. Det beror på högre intäkter för omprövsom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med ningar från hushåll och på anstånd till företag. olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- Periodiseringar skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt Periodiseringarna består av uppbörds- och betalkopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar hushållens konsumtion består skattebasen för visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande mervärdesskatt även av investeringar och redovisningen och den periodiserade intäkten. förbrukning i privat och offentlig sektor. Betalningsförskjutningar består av skillnaden
Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha mellan intäkter och utbetalningar till andra uppgått till 446 miljarder kronor 2018, vilket är sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata 4 miljarder kronor lägre än enligt statens budget sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden för 2018. Att intäkterna från mervärdesskatt blev mellan in- och utbetalningar på samtliga skattelägre än väntat beror på en inbromsning i bostads- konton och debiterade skatter. investeringarna. De görs till stor del av hushåll Uppbörds- och betalningsförskjutningar som inte kan dra av ingående mervärdesskatt. beräknas 2018 ha uppgått till 19 miljarder kronor,
vilket är 26 miljarder kronor högre än beräk- Punktskatter ningen i statens budget för 2018. I första hand rör Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska det sig om betalningsförskjutningar i förhållande kompensera för de negativa externa effekter för till företag och hushåll. Det förklaras till stor del samhället som uppstår i samband med förbruk- av att kapitalplaceringar på skattekonton fortsatte ningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumt- öka under året. I prognosen i statens budget ion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger väntades i stället att kapitalplaceringarna totalt negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbe- skulle minska under 2018. skattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Uppskjuten beskattning Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligdet innehåll i varan som är skadligt. heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av
År 2018 uppgick intäkterna från punkt- olika typer av inkomster. Fysiska personer har skatterna till totalt 137 miljarder kronor, vilket t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av endast är 0,2 miljarder kronor lägre än vad som
S kr . 2018/ 19: 101
en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
en privatbostad. De stora beloppen för upp-
SB Utfall Utfall-SB Utfall skjuten beskattning för fysiska personer avser
2018 2018 2018 2017 pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen
Inkomster av statens faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in.
verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380 Det gäller det egna privata pensionssparandet,
Inkomster av försåld men framför allt avtalspensionerna. egendom 5 000 1 808 -3 192 8
Även företag har möjligheter att skjuta upp
Återbetalning av lån 766 738 -28 764 beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av
Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427 delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess-
Bidrag m.m. från EU 12 910 12 367 -544 10 476 utom kan företag göra skattemässiga avskriv-
Avräkningar m.m. i ningar som är större än den beräknade eko-
anslutning till nomiska värdeminskningen (överavskrivningar).
skattesystemet -103 712 -107 693 -3 981 -98 796
De fordringar som är kopplade till olika former
Övriga inkomster -42 328 -47 840 -5 511 -48 740
av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad
Inkomster av statens verksamhet
redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytter-
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är
skott från statliga affärsverk och Riksbanken att det är mycket svårt att beräkna den fordran
samt överskott av statens fastighetsförvaltning. som den offentliga sektorn har. Även om det för
Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelett visst år t.ex. finns uppgift om företagens
ningar från bolag med statligt ägande, offentligavsatta medel till periodiseringsfonder vet man
rättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter inte i förväg i vilken utsträckning som dessa åter-
och övriga inkomster av statens verksamhet. föringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt
förluster bidrar inte återföringen till ytterligare
Miljoner kronor
skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran
SB Utfall Utfall-SB Utfall nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer 2018 2018 2018 2017 osäker.
Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637
Överskott av statens
fastighetsförvaltning 273 227 -46 362
2.2.3¶Övriga inkomster
Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379
Inkomster av statens Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna aktier 15 200 14 628 -572 8 558 Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av
Offentligrättsliga avgifter 9 909 9 902 -6 10 095 försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl-
Försäljningsinkomster 62 73 11 93 mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU.
Böter m.m. 1 135 1 118 -17 1 101 Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i
Övriga inkomster av anslutning till skattesystemet och Utgifter som
statens verksamhet 700 1 236 536 1 155 redovisas som krediteringar på skattekonto. Det
Inkomster av statens
totala utfallet för övriga inkomster 2018 uppgick
verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380
till -47 840 miljoner kronor och blev därmed 5 511 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten och Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till
32 771 miljoner kronor, vilket är 1 937 miljoner 900 miljoner kronor högre än föregående år.
kronor högre än vad som beräknades i statens
budget. Jämfört med föregående år blev utfallet
5 391 miljoner kronor (19,7 procent) högre.
Lägre rörelseöverskott än föregående år
Rörelseöverskotten uppgick till 3 238 miljoner
kronor, vilket är 1 035 miljoner kronor högre än
S kr . 2018/ 19: 101
vad som beräknades i statens budget. Jämfört Tabell 2.12 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
med 2017 blev rörelseöverskotten 399 miljoner
SB Utfall Utfall-SB Utfall kronor (11,0 procent) lägre. För år 2017 redo-
2018 2018 2018 2017 visade Affärsverket svenska kraftnät 203 miljoner
Luftfartsverkets inlevererade kronor i resultat. Det är 349 miljoner kronor lägre
överskott 13 -13 17 än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelnings-
Affärsverket Svenska policy framgår att 65 procent av resultatet ska kraftnäts inlevererade
utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till utdelning och inleverans av
motsvarighet till statlig skatt 211 132 -79 359 staten uppgår till 132 miljoner kronor 2018. Det
är 227 miljoner kronor (63,2 procent) lägre än Sjöfartsverkets inlevererade
överskott 0 0 2017. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för
Inlevererat överskott av varje kvartal redovisa resultatet för det svenska
Riksgäldskontorets systemet för statsstödda exportkrediter. Före-
garantiverksamhet 29 52 23 39 gående års överskott inlevereras och redovisas på
Inlevererat överskott av inkomsttitel. Överskottet uppgick 2017 till statsstödd exportkredit 0 125 125 235
125 miljoner kronor och inlevererades 2018. Det
Inlevererat överskott från inlevererade överskottet 2018 är 110 miljoner övriga myndigheter 350 629 279 487
kronor (46,9 procent) lägre än det överskott som
Riksbankens inlevererade inlevererades 2017. Riksbankens inlevererade överskott 1 600 2 300 700 2 500
överskott uppgick till 2 300 miljoner kronor, Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637
vilket är 200 miljoner kronor lägre än föregående
år. Det inlevererade överskottet uppgår till
Liten ökning av överskottet av statens
80 procent av Riksbankens genomsnittliga
fastighetsförvaltning
resultat under den senaste femårsperioden, före
Överskotten av statens fastighetsförvaltning bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem
uppgick 2018 till 227 miljoner kronor, vilket är åren, 2013–2017, uppgår Riksbankens genom-
135 miljoner kronor (37,3 procent) lägre än föresnittliga resultat till 2 832 miljoner kronor.
gående år. Överskottet från Statens fastighets- Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket
verk var 124 miljoner kronor. Överskottet bestod i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet.
dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav Riksbanken redovisade ett positivt resultat på
för 2017 på 28 miljoner kronor, dels av en 3 926 miljoner kronor för 2017. Efter justeringar
preliminär inleverans av avkastningskrav för 2018 och återföringar av bokslutsdispositioner, vilka
på 82 miljoner kronor. Fortifikationsverket omfattar en prisförlust om 2 317 miljoner
levererade ett överskott på 102 miljoner kronor. kronor, redovisades ett positivt resultat på
Även detta bestod av dels en definitiv inleverans 1 272 miljoner kronor.
av avkastningskrav för 2017 på 4 miljoner kronor,
dels en preliminär inleverans av avkastningskrav
för 2018 på 98 miljoner kronor.
Intäktsränta på skattekontot högre än 2017
Ränteinkomster uppgick till 2 349 miljoner
kronor, vilket är 30 miljoner kronor (1,3 procent)
lägre än föregående år.
Tabell 2.13 Ränteinkomster
Miljoner kronor
SB Utfall Utfall-SB Utfall
2018 2018 2018 2017
Räntor på näringslån -1 0 1 0
Räntor på studielån 38 33 -5 36
Övriga ränteinkomster 1 315 2 316 1 001 2 343
Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379
S kr . 2018/ 19: 101
Räntor på skattekonto uppgick till 2 274 miljoner vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Utdelkronor, vilket är 35 miljoner kronor (1,5 procent) ningen från Vattenfall AB blev 2 000 miljoner lägre än 2017. Minskningen beror framför allt på kronor, vilket motsvarar 20 procent av 2017 års att utfallet för kostnadsränta vid underskott på vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Telia skattekonto blev 61 miljoner kronor lägre. Company AB delade ut 3 714 miljoner kronor, Inkomsterna från intäktsräntan vid överskott på vilket är 485 miljoner kronor mer än föregående skattekonto blev 19 miljoner kronor högre. år.
Högre inkomster av statens aktier under 2018 Inkomster från offentligrättsliga avgifter lägre 2018 Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter uppav utdelning och andra inkomster från statligt gick till 9 902 miljoner kronor, vilket är 193 milägda bolag. Utdelningen baseras generellt på joner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år. bolagens resultat från året innan. Inkomster av Inkomsterna från finansieringsavgiften från statens aktier uppgick till 14 628 miljoner kronor, arbetslöshetskassor uppgick till 3 494 miljoner vilket är 6 070 miljoner kronor (70,9 procent) kronor, vilket är 55 miljoner kronor (1,6 procent) högre än föregående år. högre än 2017. Inkomsterna från avgifter vid
patent- och registreringsväsendet uppgick till
Tabell 2.14 Aktieutdelning m.m. 2018 och 2017
395 miljoner kronor. Det är en ökning med
Miljoner kronor
7 miljoner kronor (1,9 procent) jämfört med
Utfall 2018 Utfall 2017 Skillnad
föregående år.
| Akademiska hus | 1 630 1 393 | 237 | ||
| Apoteket | 300 | 300 | 0 Högre inkomster från böter | Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till |
| Bostadsgaranti | 0 | 32 | -32 | 1 118 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner |
| Infranord | 67 | 84 | -17 | kronor (1,5 procent) högre än föregående år. Det |
| Jernhusen | 179 | 178 | 1 | högre utfallet beror framför allt på att bötesmedel |
| Lernia | 21 | 14 | 7 | från Polismyndigheten blev 38 miljoner kronor |
| Luossavaara-Kiirunavaara | högre än föregående år. | |||
| AB (LKAB) | 2 882 | 0 2 882 | ||
| Metria | 4 | 2 | 2 Förskottsbetalning av lokalradioavgifter till och | |
| Nordiska | med 2026 | |||
| investeringsbanken | 196 | 186 | 10 | Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick |
| PostNord | 0 | 0 | 0 till 1 236 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner | |
| Saminvest AB | 200 | 0 | 200 kronor högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av | |
| SBAB | 684 | 628 | 56 att lokalradioavgifter från Myndigheten för press, | |
| SJ | 269 | 260 | 9 radio och tv blev 68 miljoner kronor högre. I juli | 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 mil- |
| Specialfastigheter | 560 | 497 | 63 | joner kronor till Myndigheten för press, radio och |
| Sveaskog | 900 | 800 | 100 | tv för tillstånd att sända markbunden analog |
| Svensk Bilprovning | 29 | 67 | -38 | kommersiell radio. Tillstånden gäller för perioden |
| Svensk Exportkredit | 232 | 234 | -2 | 1 augusti 2018 – 31 juli 2026. Avgifterna betalades |
| Svevia | 299 | 299 | 0 i förskott och kommer därför att periodiseras | |
| Swedavia | 122 | 143 | -21 kvartalsvis mot statens budget för hela perioden | |
| Sweden House | 1 | 2 | -1 för att ge en rättvisande bild av intäkterna. | |
| Telia Company AB | 3 714 3 229 | 485 | ||
| Teracom Group | 214 | 210 | 4 | Inkomster av försåld egendom |
| Vasallen | 125 | 0 | 125 | |
| Vattenfall AB | 2 000 | 0 2 000 | Under inkomsttypen inkomster av försåld | |
| Totalt | 14 628 8 558 6 070 egendom redovisas bl.a. inkomster av försålda |
byggnader och maskiner, mark och annan Utdelningen från LKAB blev 2 882 miljoner egendom som exempelvis gruvegendom och kronor, vilket motsvarar 60 procent av 2017 års aktier.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom med föregående år är utfallet 26 miljoner kronor
Miljoner kronor
(3,4 procent) lägre. Återbetalningen av studielån,
SB Utfall Utfall-SB Utfall
som bl.a. avser studiemedel, blev 49 miljoner
2018 2018 2018 2017
kronor lägre än 2017. Förändringen mellan åren
Inkomster av försåld
beror bl.a. på att antalet låntagare av studiemedel
egendom 5 000 1 808 -3 192 8
minskade med 8 373. Återbetalningen av övriga
lån blev 7 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än
Högre inkomster av försåld egendom 2018 jämfört
vad som beräknades i statens budget. Jämfört
med 2017
med föregående år blev utfallet 26 miljoner Inkomster av försåld egendom uppgick 2018 till
kronor lägre. 1 808 miljoner kronor, vilket är 3 192 miljoner
Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som kronor lägre än vad som beräknades i statens
blev 30 miljoner kronor högre än föregående år, budget. Det beräknade beloppet i statens budget
vilket beror på att antalet personer som återutgör en beräkningsteknisk schablon på
betalar hemutrustningslån ökat på grund av den 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående
senaste tidens flyktingmottagande. Antalet lån år blev inkomsterna 1 800 miljoner kronor högre.
2018 uppgick till 70 200, vilket är en minskning Inkomsterna 2018 består främst av försäljning av
med 1 700 lån jämfört med 2017. Antalet lån har statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i
minskat eftersom att återbetalningarna har ökat. Sverige Holding AB.
Hemutrustningslånet ska betalas tillbaka två år
Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal
efter utbetalningen. med Euroapotheca UAB om att sälja statens
innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige
Holding AB för 1 694 miljoner kronor. Efter att
Kalkylmässiga inkomster
Konkurrensverket godkänt försäljningen avsluta-
des affären i februari 2018. Överskottet från
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av försäljningen blev, efter avdrag för försäljnings-
vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. omkostnader, 1 683 miljoner kronor.
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster
uppgick till 99 miljoner kronor under året. Miljoner kronor
SB Utfall Utfall-SB Utfall
2018 2018 2018 2017 Återbetalning av lån Avskrivningar och
amorteringar 87 84 -3 96
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331
visas återbetalningar av olika typer av lån där den Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427
största delen är återbetalning av studielån.
Inkomsterna uppgick till 12 169 miljoner kronor,
Tabell 2.16 Återbetalning av lån
vilket är 296 miljoner kronor (1,2 procent) högre
Miljoner kronor
än vad som beräknades i statens budget.
SB Utfall Utfall-SB Utfall
2018 2018 2018 2017 Återbetalning av De statliga pensionsavgifterna ökade
näringslån 0 0 0 1 Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick
Återbetalning av totalt till 12 085 miljoner kronor under 2018.
studielån 493 472 -21 521 Inkomsterna från avgifterna för statlig tjänste-
Återbetalning av övriga pensionering uppgick till 9 821 miljoner kronor,
lån 273 266 -7 243
medan inkomsterna från den särskilda löneskat-
Återbetalning av lån 766 738 -28 764 ten på pensionskostnader uppgick till 2 295 mil-
joner kronor. Administrationskostnaderna för
Återbetalning av lån oförändrat jämfört med det statliga tjänstepensionssystemet blev 190 mil-
föregående år joner kronor. Inkomsterna från de statliga
Utfallet på inkomsttypen uppgick till 738 mil- pensionsavgifterna blev 299 miljoner kronor
joner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än högre än beräknat i statens budget. Jämfört med
vad som beräknades i statens budget. Jämfört
S kr . 2018/ 19: 101
2017 har inkomsterna från de statliga pensions- Inkomsterna uppgick till 12 367 miljoner kronor avgifterna ökat med 754 miljoner kronor under 2018 och är 544 miljoner kronor (4,2 pro- (6,7 procent). cent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2017 blev inkomsterna
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter
1 891 miljoner kronor (18,1 procent) högre.
Miljoner kronor
SB Utfall Utfall-SB Utfall Tabell 2.20 Bidrag från EU:s jordbruksfonder
2018 2018 2018 2017
Miljoner kronor
Statlig
Utfall-
tjänstepensionering 9 821 9 257 SB Utfall SB Utfall
2018 2018 2018 2017
Särskild löneskatt på
| pensionskostnader | 2 295 | 2 126 Bidrag från Europeiska | garantifonden för jordbruket 7 642 6 962 -680 6 775 | |
| Statlig grupplivförsäkring | 53 | 50 | Gårdsstöd | 7 500 6 613 -887 6 698 |
| Premieskatt, gruppliv | 41 | 39 | Övriga interventioner | 138 109 -29 117 |
Statlig personskadeförsäkring 79 54 Övriga bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket 4 240 236 -40 Avdrag för administrationskostnader -190 -185 Bidrag från EU till
landsbygdsutvecklingen 2 397 1 923 -474 1 004 Administration, personskadeförsäkring -13 -11 Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331
landsbygdsutveckling 2007–
2013 -7 -9 -2
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
Bidrag m.m. från EU
landsbygdsutveckling 2014–
2020 2 404 1 933 -472 1 004 Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU
Bidrag från EU:s
redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s jordbruksfonder 10 039 8 886 -1 154 7 779
budget. De största enskilda bidragen kommer
från Europeiska regionala utvecklingsfonden,
Bidragen från EU:s jordbruksfonder lägre än
Europeiska socialfonden och Europeiska jord-
budget
bruksfonden. Bidragen är främst kopplade till
Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till utgifter på anslag under utgiftsområde 14
8 886 miljoner kronor 2018, vilket är Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19
1 154 miljoner kronor lägre än vad som Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikat-
beräknades i statens budget. Det är framför allt ioner samt utgiftsområde 23 Areella näringar,
utbetalningarna av gårdsstöd som blivit lägre landsbygd och livsmedel.
(886 miljoner kronor), vilket beror på att en
större del av gårdsstödet, jämfört med 2017,
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU
kommer att betalas av EU först under 2019.
Miljoner kronor
Sammantaget innebär det att Jordbruksverkets
SB Utfall Utfall-SB Utfall
2018 2018 2018 2017 fordringar på EU:s landsbygdsfond ökat med 681
Bidrag från EU:s miljoner kronor, vilket kommer att redovisas som
jordbruksfonder 10 039 8 886 -1 154 7 779 ett bidrag från EU på statens budget först under
Bidrag från EU till 2019. Övriga bidrag från Europeiska garanti-
fiskenäringen 200 237 37 15 fonden för jordbruket blev däremot 236 miljoner
Bidrag från Europeiska kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln
regionala
redovisas de valutakursdifferenser som uppstår i utvecklingsfonden 1 408 1 557 149 1 213
den löpande redovisningen till EU:s jordbruks- Bidrag från Europeiska
fonder (garanti- och landsbygd). Det högre socialfonden 956 1 312 356 578
utfallet beror främst på att kronans värde i Bidrag till
förhållande till euron har varit betydligt svagare transeuropeiska nätverk 71 104 33 215
under 2018 än vad regeringen beräknade i Övriga bidrag från EU 236 272 36 675
budgeten. Kursvinsterna för 2018 uppgick till
Bidrag m.m. från EU 12 910 12 367 -544 10 476
221 miljoner kronor. Bidragen från den
S kr . 2018/ 19: 101
europeiska fonden för landsbygdsutveckling Tabell 2.21 Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet
2014–2020 blev 474 miljoner kronor lägre. Det
Miljoner kronor
beror på att utbetalningstakten till projekt inom
SB Utfall Utfall-SB Utfall landsbygdsprogrammet 2014–2020 blev lägre än 2018 2018 2018 2017
beräknat och därmed även bidragen från EU.
Tillkommande skatter 10 457 10 575 118 10 198
Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder
EU-skatter 6 792 6 481 -311 6 296
blev högre än beräknat
Tullmedel 6 755 6 481 -274 6 262 Bidragen från Europeiska regionala utvecklings-
Jordbrukstullar och fonden blev 149 miljoner kronor högre än
sockeravgifter 37 0 -37 34 beräknat. Orsaken är att en större andel bidrag
Kommunala avseende tidigare år betalades ut under 2018 utjämningsavgifter 3 664 4 094 430 3 902
jämfört med 2017. Bidragen från Europeiska
Utjämningsavgift för socialfonden blev 356 miljoner kronor högre än LSS-kostnader 3 664 4 094 430 3 902
beräknat. Det beror främst på att EU under 2018
Avräkningar -114 168 -118 268 -4 100 -108 994
betalat ut bidrag avseende en tidigare program-
Intäkter som förs till period, vilket inte hade beaktats vid framtagandet fonder -14 938 -14 701 236 -12 496
av budgetpropositionen för 2018.
Kompensation för
mervärdesskatt -99 231 -103 567 -4 336 -96 498
Bidragen från EU ökade med 18 procent 2018
Avräknad Jämfört med 2017 ökade bidragen från EU med mervärdesskatt,
1 891 miljoner kronor (18,1 procent). Det beror statliga myndigheter -32 988 -32 585 403 -30 936
främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt Kompensation för
mervärdesskatt, inom ramen för EU:s program 2014–2020 ökar
kommuner -66 243 -70 982 -4 739 -65 561 generellt mot slutet av programperioden efter-
Avräkningar m.m. i
som allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer
anslutning till
kostnader i takt med att programperioden skattesystemet -103 712 -107 693 -3 981 -98 796
fortskrider. Sammanlagt har dessa bidrag ökat
med 2 230 miljarder kronor jämfört med 2017.
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå Samtidigt minskade Övriga bidrag från EU med
till -103 712 miljoner kronor. Utfallet 403 miljoner kronor. Det är främst bidragen från
blev -107 693 miljoner kronor. Skillnaden mot asyl-, migrations- och integrationsfonden som
beräkningen i statens budget blev minskat som en följd av det minskade flykting-
alltså -3 981 miljoner kronor. Avräkningarna för mottagandet.
kompensation för mervärdesskatt till kom-
munerna blev 4 739 miljoner kronor högre och
beror på att kommunernas konsumtion blev
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
högre än väntat.
Jämfört med 2017 ökade Avräkningar m.m. i Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-
anslutning till skattesystemet med 8 897 miljoner skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader
kronor. Kommunernas kompensation för mer- (kostnader med anledning av lagen [1993:387]
värdesskatt ökade med 5 421 miljoner kronor. om stöd och service för vissa funktionshindrade).
Avräkningen av intäkter som förs till fonder Dessutom ingår olika avräkningar som dels avser
ökade med 2 205 miljoner kronor, vilket beror på intäkter som förs till fonder, dels kompensation
att resolutionsavgiften höjdes tillfälligt 2018. för mervärdesskatt till statliga myndigheter och
kommuner.
S kr . 2018/ 19: 101
2.3¶Utgifter i statens budget 2018
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2018
Miljoner kronor
| Statens Ändrings- | Totalt | Utfall - statens | Utfall – totalt | ||||
| Utgiftsområde | budget | budget | anvisat | Utfall | budget | anvisat | |
| 1 | Rikets styrelse | 14 531 | 51 14 582 14 288 | -243 | -294 | ||
| 2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | 16 286 | 71 16 356 15 992 | -294 | -364 | ||
| 3 | Skatt, tull och exekution | 11 399 | 79 11 478 11 446 | 47 | -33 | ||
| 4 | Rättsväsendet | 45 777 | 477 46 254 45 937 | 160 | -317 | ||
| 5 | Internationell samverkan | 2 009 | 30 | 2 039 | 1 893 | -116 | -146 |
| 6 | Försvar och samhällets krisberedskap | 53 836 | 533 54 368 53 487 | -348 | -881 | ||
| 7 | Internationellt bistånd | 42 985 | -237 42 748 42 813 | -172 | 65 | ||
| 8 | Migration | 15 748 | 6 540 22 288 19 624 | 3 875 | -2 665 | ||
| 9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 77 696 | 2 145 79 841 78 418 | 722 | -1 422 |
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning 102 615 62 102 677 99 681 -2 934 -2 996 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 636 -1 34 635 34 771 136 136 12 Ekonomisk trygghet för familjer och
barn 94 586 1 284 95 870 95 208 622 -662 13 Jämställdhet och nyanlända
| invandrares etablering | 25 600 | 604 26 204 22 217 | -3 383 | -3 987 |
| 14 Arbetsmarknad och arbetsliv | 74 084 | 2 255 76 338 73 861 | -223 | -2 477 |
| 15 Studiestöd | 24 353 | 128 24 481 21 118 | -3 234 | -3 362 |
| 16 Utbildning och universitetsforskning | 77 966 | 145 78 110 76 002 | -1 964 | -2 108 |
| 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | 15 880 | 186 16 065 16 008 | 128 | -57 |
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
| och byggande samt konsumentpolitik | 6 952 | 110 | 7 062 | 4 616 | -2 336 | -2 446 |
| 19 Regional tillväxt | 3 922 | 20 | 3 942 | 3 576 | -345 | -365 |
| 20 Allmän miljö- och naturvård | 10 773 | 55 10 828 10 438 | -335 | -390 | ||
| 21 Energi | 3 588 | 173 | 3 761 | 3 504 | -85 | -257 |
| 22 Kommunikationer | 56 419 | 27 56 445 56 594 | 175 | 149 |
23 Areella näringar, landsbygd och
| livsmedel | 19 254 | 853 20 107 19 597 | 343 | -510 | |||
| 24 Näringsliv | 7 371 | 7 371 | 7 464 | 94 | 94 | ||
| 25 Allmänna bidrag till kommuner | 111 385 | 24 111 409 111 409 | 24 | 0 | |||
| 26 Statsskuldsräntor m.m. | 11 355 | 2 305 13 660 13 603 | 2 247 | -58 | |||
| 27 Avgiften till Europeiska unionen | Förändring av anslagsbehållningar | 39 511 -8 479 | 39 511 34 960 -8 479 | -4 551 8 479 | -4 551 8 479 | ||
| Summa | 992 036 17 916 1 009 951 988 527 | -3 509 -21 424 | |||||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | 6 548 | 6 548 | 1 978 | -4 571 | -4 571 | ||
| Kassamässig korrigering | 0 | 0 | 1 552 | 1 552 | 1 552 | ||
| Summa utgifter m.m. i statens budget | 998 584 | 17 916 1 016 500 992 056 | -6 528 -24 443 |
Utgifterna i statens budget uppgick 2018 till Ersättningar till kommunerna för asylmottagandet 992 056 miljoner kronor. Det är 6 528 miljoner högre än den ursprungliga budgeten, men lägre än kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i totalt anvisat den ursprungliga budgeten och 24 443 miljoner Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick kronor (2,4 procent) lägre än vad som totalt till 19 624 miljoner kronor, vilket är 3 875 milanvisades. Inom 8 av de 27 utgiftsområdena blev joner kronor högre än vad som anvisades i den utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller ursprungliga budgeten, men 2 665 miljoner högre än vad som anvisades i statens budget. kronor lägre än vad som totalt anvisades. Det
S kr . 2018/ 19: 101
beror framför allt på att bidrag till kommunerna Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder för ersättningar och bostadskostnader för asyl- lägre än beräknat sökande ensamkommande barn och unga blev Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, högre än vad som beräknades i den ursprungliga bostadsförsörjning och byggande samt konsubudgeten. mentpolitik uppgick till 4 616 miljoner kronor
och blev därmed 2 336 miljoner kronor lägre än Lägre utgifter för sjukpenning, aktivitets- och vad som anvisats. Det beror främst på att investesjukersättningar än beräknat ringsstöd för anordnande av hyresbostäder och För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid bostäder till studerande blev 1 759 miljoner sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- kronor lägre än beräknat. terna 99 681 miljoner kronor, vilket är 2 934 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade. Det Högre kursförluster än beräknat beror dels på att antalet utbetalda nettodagar för Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldssjukpenning blev lägre än beräknat, dels på att räntor m.m. uppgick till 13 603 miljoner kronor, antalet personer som fick aktivitets- eller sjuk- vilket är 2 247 miljoner kronor högre än vad som ersättning blev lägre än beräknat. anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror
bl.a. på högre kurs- och valutaförluster än Färre kommunmottagna och lägre utgifter för beräknat.
ensamkommande barn och unga
Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och EU återbetalade nästan 4 miljarder kronor nyanlända invandrares etablering blev 22 217 mil- Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till joner kronor. Det är 3 383 miljoner kronor lägre Europeiska unionen uppgick till 34 960 miljoner än vad som anvisades i statens budget. Det beror kronor och är därmed 4 551 miljoner kronor lägre bl.a. på att antalet ensamkommande barn och än vad som anvisades i statens budget. Det beror unga som beviljades uppehållstillstånd och togs främst på att EU under 2018 återbetalade ett emot i en kommun blev lägre än beräknat. Det överskott till Sverige om 3 700 miljoner kronor beror också på att utgifterna för ersättning till för den avgift som baseras på bruttonationalkommuner och landsting för mottagandet av inkomsten. ensamkommande barn och unga, både enligt det gamla och det nya ersättningssystemet, blev lägre Exportkreditnämnden ökade placeringarna i än förväntat. Vidare blev utgifterna för etable- Riksgäldskontoret ringsersättning till nyanlända som deltar i Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgick till Arbetsförmedlingens etableringsinsatser lägre än 1 978 miljoner kronor, vilket är 4 571 miljoner beräknat. kronor lägre än vad som beräknades i statens
budget. Det beror bl.a. på att Exportkredit- Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat nämnden överförde garantimedel från bank- Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet konton till konton i Riksgäldskontoret, vilket 21 118 miljoner kronor, vilket är 3 234 miljoner minskade nettoutlåningen. kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för dem som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat och på att antalet studerande med studiemedel och studiestartsstöd blev lägre än beräknat.
Lägre utnyttjande av medel än beräknat
För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 76 002 miljoner kronor. Det är 1 964 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att medlen under anslag för bl.a. bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning inte utnyttjades fullt ut.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.23 Utfallet för statens budget för 2017-2018 Mer bidrag till sjukvården – lägre utgifter för
Miljoner kronor
Migration
Utfall Utfall Skillnad
Utgifterna i statens budget ökade med Utgiftsområde 2018 2017 mot 2017
52 438 miljoner kronor (5,6 procent) mellan 2017 1 Rikets styrelse 14 288 13 324 964
och 2018. Den största utgiftsökningen i statens 2 Samhällsekonomi och
budget för 2018 skedde inom utgiftsområde 9 finansförvaltning 15 992 15 335 657
Hälsovård, sjukvård och social omsorg, som 3 Skatt, tull och exekution 11 446 11 011 435
ökade med 11 007 miljoner kronor (16,3 pro- 4 Rättsväsendet 45 937 44 064 1 873
cent). Utgifterna för de flesta andra utgiftsom- 5 Internationell samverkan 1 893 1 953 -60 råden ökade också. Utgiftsområde 8 Migration 6 Försvar och samhällets minskade samtidigt med 20 410 miljoner kronor krisberedskap 53 487 50 383 3 104
(51,0 procent). 7 Internationellt bistånd 42 813 36 707 6 107 8 Migration 19 624 40 034 -20 410 Ökade anslag för att stärka totalförsvaret 9 Hälsovård, sjukvård och social Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets omsorg 78 418 67 411 11 007 krisberedskap ökade utgifterna med 3 104 mil- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom joner kronor (6,2 procent). Det beror på ökade och funktionsnedsättning 99 681 101 868 -2 187 satsningar på totalförsvaret och på högre utgifter 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 771 34 658 114 med anledning av sommarens bränder.
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95 208 88 660 6 548 Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd 13 Jämställdhet och nyanlända till andra länder invandrares etablering 22 217 23 931 -1 714 Utgifterna för utgiftsområde 7 Internationellt 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 71 559 2 302 bistånd blev 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) 15 Studiestöd 21 118 19 671 1 448 högre. Det beror främst på att utgifterna för asyl-
mottagande som ingår i biståndsramen beräk- 16 Utbildning och universitetsforskning 76 002 71 098 4 904 nades minska. För att nå upp till målet om att 17 Kultur, medier, trossamfund och biståndsramen ska uppgå till en procent av BNI fritid 16 008 14 475 1 533 höjdes därför anslaget med ca 6 000 miljoner 18 Samhällsplanering, kronor 2018. bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 616 3 803 813 Utgifterna för asylsökande minskade 19 Regional tillväxt 3 576 2 808 768 Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 7 780 2 658 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre. 21 Energi 3 504 2 992 512 Ersättningarna till kommunerna minskade med
18 876 miljoner kronor (61,7 procent), vilket 22 Kommunikationer 56 594 53 223 3 371
främst beror på att antalet barn och unga i 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 597 17 225 2 372 Migrationsverkets mottagningssystem minskade.
24 Näringsliv 7 464 6 416 1 049
Ökade bidrag till vården
25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 105 566 5 843
Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034
sjukvård och social omsorg blev 11 007 miljoner 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 10 736 kronor (16,3 procent) högre än 2017. Det beror Summa 988 527 940 749 47 778 bl.a. på personalsatsningar inom vården, insatser Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 för att korta vårdköerna och satsningar på Kassamässig korrigering 1 552 1 814 -263 förlossningsvård och kvinnors hälsa.
Summa utgifter m.m. i statens
Färre personer fick aktivitets- och sjukersättning
budget 992 056 939 619 52 438
Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
blev 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än
2017. Det beror på att färre personer hade
aktivitets- och sjukersättning och att antalet
S kr . 2018/ 19: 101
utbetalda nettodagar för sjukpenning och underhåll och trafikledning för vägar och järnrehabiliteringspenning blev lägre än beräknat. vägar som tillsammans ökade med 1 913 miljoner
kronor.
Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökade Utgifter för EU-stödda åtgärder ökar
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, familjer och barn ökade utgifterna med landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med 6 548 miljoner kronor (7,4 procent). Utgifterna 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror för barnbidrag ökade med 4 435 miljoner kronor främst på att utbetalningar till fleråriga projekt (16,3 procent) eftersom barnbidraget höjdes den inom ramen för EU:s program ökar mot slutet av 1 mars 2018. Utgifterna för föräldraförsäkringen programperioden. ökade med 2 076 miljoner kronor (5,0 procent). Antalet ersättningsdagar för föräldrapenning Höjt grundavdrag för pensionärer medför högre minskade svagt, men antalet dagar med den bidrag till kommuner och landsting högsta ersättningsnivån ökade, bl.a. på grund av Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till att fler män tog ut föräldrapenning. kommuner ökade med 5 843 miljoner kronor
(5,5 procent). Det beror framför allt på att kom- Ändrad anslagsstruktur medför högre utgifter för munerna och landstingen kompenserades med Arbetsmarknad och arbetsliv totalt 4 387 miljoner kronor för det intäkts- Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbets- bortfall som det förhöjda grundavdraget för marknad och arbetsliv ökade med 2 302 miljoner pensionärer medför. kronor (3,2 procent). Det beror till största delen på att vissa utgifter har överförts till detta Ökade utgifter för statsskuldsräntor beror på flera utgiftsområde från utgiftsområde 13 Jämställdhet orsaker och nyanlända invandrares etablering. Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
ökade utgifterna med 3 034 miljoner kronor Stöd för vuxenutbildning, stärkt likvärdighet och (28,7 procent). Det beror på flera faktorer, bl.a. kunskapsutveckling medför högre utgifter blev valutakursförluster 2 710 miljoner kronor Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universi- högre än 2017. tetsforskning ökade utgifterna med 4 904 miljoner kronor (6,9 procent). Det beror på flera Högre BNI-avgift och lägre återbetalningar olika insatser inom utbildningsområdet. Utgif- Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till terna för statligt stöd till vuxenutbildning och Europeiska unionen blev 10 736 miljoner kronor statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskaps- (44,3 procent) högre än 2017. Det beror dels på utveckling ökade med sammanlagt 1 977 miljoner att den avgift som baseras på bruttonationalkronor. inkomsten (BNI-avgiften) blev högre, dels på att
EU återbetalade ca 4 100 miljoner kronor mindre Satsningar inom miljöområdet medför ökade avgifter än 2017.
utgifter
Olika satsningar inom miljöområdet medförde Irlands återbetalning av lån 2017 påverkar att utgifterna för utgiftsområde 20 Allmän miljö- jämförelsen mellan åren och naturvård ökade med 2 658 miljoner kronor Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning (34,2 procent). Knappt hälften av ökningen beror blev 4 923 miljoner kronor högre 2018 jämfört på satsningen Klimatklivet som stöder åtgärder med 2017. Det beror bl.a. på att Irland betalade för utsläppsminskning. Utgifterna för elfordons- tillbaka sitt lån till Sverige 2017, vilket påverkar premien, som infördes 2018, uppgick till 422 mil- jämförelsen med 2018. Lånet uppgick till joner kronor. 5 243 miljoner kronor.
Ökade utgifter för drift och underhåll av vägar och
järnvägar Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade budget utgifterna med 3 371 miljoner kronor (6,3 procent). Det är framför allt utgifterna för drift, Utgifterna i statens budget blev 6,5 miljarder
kronor lägre än den budget som riksdagen
S kr . 2018/ 19: 101
ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyse- Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive ras hur stor del av denna skillnad som berodde på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev reviderade bedömningar av dels de makroeko- 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget till nomiska förutsättningarna, dels antalet personer följd av ändrade makroekonomiska förutsättsom tar emot ersättning från olika transfererings- ningar. Det beror bl.a. på att utgifterna inom system (volymer). Vidare redovisas hur stor del utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller livsmedel blev högre till följd av en högre sådana beslut som fattats av riksdagen eller eurokurs för gårdsstöd m.m. än beräknat. Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin blev 2,1 miljarder kronor högre till följd av Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgifts- ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det områden exklusive räntor, Statsskuldsräntor beror främst på större valutakursförluster till m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. följd av en svagare krona. Resultatet sammanfattas i tabell 2.24 och Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 2,1 milkommenteras därefter. jarder kronor högre än i statens budget beroende
på makroutvecklingen. Även denna differens
Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall
förklaras av en svagare krona. Det beror på att
och budget för 2018
Riksbankens lån i Riksgälden ökat mer än beräk-
Miljarder kronor
nat när enskilda lån förfallit och refinansierats till
Totalt Volym3 Makro4 Beslut Övrigt5
en högre växelkurs för euron och dollarn. Utgiftsområden, exklusive räntor1 -5,8 -2,9 1,6 5,8 -10,3
Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar för 2018
Statsskuldsräntor m.m. 2,3 0,0 2,1 0,0 0,2 Skillnad
utfall Riksgäldskontorets SB Utfall 2018-SB Utfall
2 2018 2018 2018 2017 nettoutlåning -3,0 0,0 2,1 0,0 -5,1 Budgetens utgifter m.m. -6,5 -2,9 5,8 5,8 -15,2 Procentuell förändring från 1 föregående år: Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 BNP (fp) 2,5 2,3 -0,2 2,1 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system KPI (årsgenomsnitt) 1,7 2,0 0,3 1,8 samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Antal sysselsatta, 15–74 år 1,2 1,8 0,6 2,3 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar Nivåer: enligt ursprunglig budget.
Arbetslöshet, 15–74 år,
procent av arbetskraften 5,9 6,3 0,4 6,7
Skillnader till följd av reviderade volymer i olika
Personer i arb.markn.pol.
transfereringssystem
program, procent av Utgifterna blev 2,9 miljarder kronor lägre än i arbetskraften 4,2 3,4 -0,8 3,5 statens budget till följd av ändrade bedömningar SEK/Euro 9,3 10,3 1,0 9,6 av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning
SEK/USD 8,3 8,7 0,4 8,5 från olika transfereringssystem (volymer). Det
6-mån ränta, årsgenomsnitt -0,4 -0,7 -0,3 -0,7 beror bl.a. på att färre personer än beräknat i
5-årig statsobligation, statens budget fick sjukpenning och sjuk- och
årsgenomsnitt 0,6 0,1 -0,5 -0,1 aktivitetsersättning 2018. Det medförde att fp = fasta priser utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca Skillnader till följd av beslut 2,5 miljarder kronor lägre än i den beslutade De totala utgifterna blev 0,5 miljarder kronor budgeten. högre än i statens budget till följd av beslut fattade
av riksdagen.
Skillnader till följd av den makroekonomiska
Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive
utvecklingen
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska
5,8 miljarder kronor högre till följd av att förutsättningar medförde att budgetens totala
riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter utgifter blev 5,8 miljarder kronor högre än i
förslag i propositionerna om ändringar i statens statens budget.
budget (se avsnitt 2). Sammantaget uppgick de
S kr . 2018/ 19: 101
senare till 17,9 miljarder kronor. Av dessa be- förde över garantimedel i utländsk valuta från döms ca 5,8 miljarder kronor vara förslag som bankkonton till konto i Riksgäldskontoret. kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 12,1 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas Indragningar av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfererings- Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får anslag) utan att någon ny reform hade föreslagits. regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag För mer information om vilka förslag i propo- inte ska användas, om det är motiverat av sitionerna som bedömdes vara beslut respektive särskilda omständigheter i en verksamhet eller av tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska 2018 års ekonomiska vårproposition (prop. skäl. År 2018 beslutade regeringen om indragning 2017/18:100 tabell 7.9) och budgetpropositionen av anslagsmedel om totalt 50 428 miljoner kroför 2019 (prop. 2018/19:1 tabell 8.17). nor, främst avseende anslagssparanden från 2017.
Det är 4 359 miljoner kronor mer än 2017. De 48 Skillnader till följd av övriga orsaker indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, Av övriga orsaker blev utgifterna 15,2 miljarder omfattar 95 procent av totalbeloppet under 2018. kronor lägre än i statens budget. Riksgälds- I tabell 2.26 redovisas samtliga indragningar som kontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig är större än 100 miljoner kronor. korrigering) och statsskuldsräntor blev något högre medan utgiftsområdenas utgifter (exklu- De flesta indragningarna av anslagsmedel rör sive statsskuldsräntor) blev 10,3 miljarder kronor anslagssparande lägre. Den största indragningen, som uppgick till
Inom framför allt följande sju områden blev 6 466 miljoner kronor, avsåg kommunersättutgifterna lägre än i statens budget av övriga ningar vid flyktingmottagande. Den näst största orsaker: indragningen gjordes av räntor på statsskulden
och uppgick till 5 808 miljoner kronor. Båda – Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
dessa indragningar avsåg anslagssparande.
familjer och barn, – Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Tabell 2.26 Indragningar 2018
arbetsliv, Miljoner kronor – Utgiftsområde 15 Studiestöd, UO Anslag Indragning
5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 147 – Utgiftsområde 16 Utbildning och
8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 302
universitetsforskning,
8 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 103 – Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 114
bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik, 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 105
9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 2 621 – Utgiftsområde 23 Areella näringar,
landsbygd och livsmedel, 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldreområdet 142 – Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 108
unionen. 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 065 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 005
I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns
| detaljerade kommentarer till skillnaden mellan 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen | 189 |
| utfall och anvisade belopp i den ursprungliga 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer | 112 |
| budgeten. | 12 1:3 Underhållsstöd 106 |
| Riksgäldskontorets nettoutlåning, inklusive 12 1:5 Barnpension och efterlevandestöd | 120 |
kassamässig korrigering blev 5,1 miljarder kronor
12 1:8 Bostadsbidrag 476
lägre. Det berodde på att Exportkreditnämnden
13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 6 466
under 2018, med anledning av ändringar i för-
13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända
ordningen (2011:211) om utlåning och garantier,
invandrare 1 073
13 1:4 Hemutrustningslån 104
S kr . 2018/ 19: 101
| 13 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända | anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå | |
| (2017) invandrare | 1 084 | ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp |
| 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och | som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. | |
| aktivitetsstöd | 696 |
Med riksdagens bemyndigande får regeringen 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
även besluta att ett anslag får överskridas, om det
| program och insatser | 1 722 | är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en | |
| 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. | 1 211 | verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då | |
| 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden | 2014 – 2020 | 172 | anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla |
| 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning | 279 | ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. | |
| 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för | yrkesintroduktionsanställningar | 184 | Regeringen beslutade om fyra medgivna överskridanden för 2018. |
| 15 1:2 Studiemedel | 2 232 | ||
| 15 1:7 Studiestartsstöd | 424 Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2018 |
Miljoner kronor
16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan
| pedagogisk verksamhet | 478 | Medgivet medgivet | Utnyttjat | |||
| 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal | 155 UO Anslag Anslagsnamn | överskridande överskridande | ||||
| 16 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning | 326 8 1:6 Offentligt biträde i | utlänningsärenden | 218 | 0 | ||
| 16 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning | 127 | 14 1:2 Bidrag till | ||||
| 16 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer | 198 | arbetslöshetsersättning | ||||
| 16 1:19 Bidrag till lärarlöner | 389 | och aktivitetsstöd | 2 217 | 0 | ||
| 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av | flerbostadshus och utomhusmiljöer | 591 | 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 26 1:2 Oförutsedda utgifter | 31 0 | 31 0 |
18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av
Summa 2 466 31
hyresbostäder och bostäder för studerande 2 238 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 113
19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden I statens budget anvisades 305 miljoner kronor perioden 2014–2020 622 för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings-
20 1:4 Sanering och återställning av förorenade ärenden inom utgiftsområde 8 Migration. Rege-
| områden | 185 ringen medgav i beslut den 21 mars 2018 att | |
| 20 1:8 Supermiljöbilspremie | 209 anslaget fick överskridas med 218 miljoner | |
| 20 1:16 Klimatinvesteringar | 381 kronor (Ju2018/01631/SIM). Det medgivna | överskridandet utnyttjades inte, då riksdagen |
| 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur | 4 603 | anvisade ytterligare medel för anslaget i enlighet |
| 22 1:15 Sjöfartsstöd | 150 | med propositionen Höständringsbudget för |
| 23 1:10 Gårdsstöd m.m. | 224 |
2018. 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för
I statens budget anvisades 22 700 miljoner
fiske och vattenbruk 160
kronor för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshets- 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 350
ersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen
landsbygdens miljö och struktur 109
medgav i beslut den 11 oktober 2018 att anslaget 26 1:1 Räntor på statsskulden 5 808
fick överskridas med 2 217 miljoner kronor 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 5 362 (A2018/01756/A). Det medgivna överskridandet
Övriga indragningar 2 290 utnyttjades inte, då riksdagen anvisade ytterligare Summa 50 428 medel för anslaget i enlighet med propositionen
Höständringsbudget för 2018.
I statens budget anvisades 6 695 miljoner
kronor för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. inom
Överskridanden
utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
livsmedel. Regeringen medgav i beslut den
Medgivna överskridanden
7 februari 2019 att anslaget fick överskridas med Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag
31 miljoner kronor (N2019/00299/SUN). Hela tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade
S kr . 2018/ 19: 101
anslagskrediten på 670 miljoner kronor utnyttja- Icke medgivna överskridanden des och nästan hela det medgivna överskridandet. Under 2018 har ett anslag överskridits utöver den
I statens budget anvisades 10 miljoner kronor tillåtna anslagskreditgränsen och utan medför anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter inom givande från regeringen (se tabell 2.28). utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Rege- Totalt disponibelt belopp inklusive anslagsringen medgav i beslut den 6 december 2018 att kredit för anslaget 1:13 Bokföringsnämnden inom anslaget fick överskridas med 300 000 kronor utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- (Fi2018/03747/BATOT). Det medgivna över- förvaltning har överskridits med 0,31 miljoner skridandet utnyttjades inte, då riksdagen anvisade kronor. Det beror på att myndighetens kostnader ytterligare medel för anslaget i enlighet med för pensionspremier varit högre än beräknat. Höständringsbudget för 2018.
Tabell 2.28 Icke medgivna överskridanden 2018
Miljoner kronor
Årets
tilldelning
Ingående enl. Totalt Utgående
överförings- reglerings- Medgivet tilldelade Anslags- överförings Icke medgivet UO Anslag Anslagsnamn belopp brev överskridande medel Utgifter kredit belopp överskridande 2 1:13 Bokförings-
nämnden 1,08 10,13 -0,78 10,43 11,05 0,30 -0,62 -0,31
Summa icke medgivet överskridande -0,31
S kr . 2018/ 19: 101
2.4 Utfall per utgiftsområde Avslutningsvis redovisas även Ålderspensions-
systemet vid sidan av statens budget (avsnitt I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras 2.4.31). utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.
För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2018 med utfallet 2017. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.
Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2018 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2018 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.
Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.29 UO 1 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||||
| 2:1 | Riksdagens ledamöter och partier m.m. | 905 | 916 11 1,2 873 | |||
| 2:2 | Riksdagens förvaltningsanslag | 814 | 816 | 1 0,1 779 | ||
| 2:3 | Riksdagens fastighetsanslag | 120 | 97 -23 -19,0 | 83 | ||
| 4:1 | Regeringskansliet m.m. | 7 779 | 40 7 654 -125 -1,6 7 482 | |||
| 5:1 | Länsstyrelserna m.m. | 2 979 | 11 2 967 -12 -0,4 2 744 | |||
| 6:1 | Allmänna val och demokrati | 556 | 536 -20 -3,5 | 89 | ||
| 8:1 | Presstöd Övriga anslag | 567 811 | 492 -75 -13,2 541 810 | -1 -0,1 733 | ||
| Summa | 14 531 | 51 14 288 -243 -1,7 13 324 |
Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen 11 miljoner kronor i enlighet med propositionen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och Höständringsbudget för 2018. samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga Valår gav ökade utgifter för Allmänna val och rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och demokrati Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demo- EU-arbetet. krati blev 447 miljoner kronor högre än 2017
Utfallet uppgick till 14 288 miljoner kronor, vilket förklaras av att val till riksdag och vilket är 243 miljoner kronor (1,7 procent) lägre kommun- och landstingsfullmäktige hölls under än vad som anvisades i statens budget. Jämfört 2018. med 2017 ökade utgifterna med 964 miljoner kronor (7,2 procent). Utgifterna för presstöd lägre än beräknat och lägre
Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighets- än föregående år anslag blev 97 miljoner kronor, vilket är 23 mil- Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till joner kronor (19,0 procent) lägre än vad som 492 miljoner kronor. Det är 75 miljoner kronor anvisades i budgeten. Att utfallet blev lägre än (13,2 procent) lägre än anvisat i statens budget beräknat beror på att planerat underhåll av och 49 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än interiörer har skjutits fram i tid på grund av hög föregående år. Minskningen beror bl.a. på lägre arbetsbelastning och att avsatta medel för stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande oförutsedda åtgärder inte har utnyttjats. upplagor och att en tidningskoncern lade ned sina
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. lokala tidningar. Presstödet består av driftstöd, blev 7 654 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner distributionsstöd och utvecklingsstöd. Minskkronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i ningen mellan åren beror främst på att utbetalt budgeten. I enlighet med propositionen Våränd- driftstöd blev 51 miljoner kronor lägre. Under ringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytter- året har driftstöd betalats ut till 73 dagstidningar ligare 40 miljoner kronor för att finansiera högre jämfört med 89 föregående år. kostnader för utrikesförvaltningen på grund av ändrade växelkurser.
Ökat anslag till följd av sommarens skogsbränder
Skogsbränderna under sommaren 2018 medförde ökade kostnader, främst för personal vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att finansiera detta tillfördes anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m.
S kr . 2018/ 19: 101
Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Länsstyrelsen i Kalmar län
Miljoner kronor
Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisions-
Utestående
berättelse med reservation avseende sin årsredo-
Beställnings- åtaganden
| Anslag Anslagsnamn | bemyndigande 2018-12-31 visning för 2018. Som grund för uttalande om | ||
| 6:5 Stöd till politiska partier | 172 | 125 reservation anger Riksrevisionen följande. | I årsredovisningen som lämnades till rege- |
| 8:1 Presstöd | 70 | 18 | ringen den 22 februari 2019 saknas samtliga noter |
| Summa | 242 | 143 |
till balansräkningen som krävs enligt 2 kap. 4 §
samt 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om
årsredovisning och budgetunderlag. beställningsbemyndiganden på 242 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till
Länsstyrelsen i Värmlands län
143 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn-
Länsstyrelsen i Värmlands län har fått en digandet och de utestående åtagandena uppgick
revisionsberättelse med reservation avseende sin till 99 miljoner kronor.
årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande
om reservation anger Riksrevisionen följande.
Länsstyrelsen i Värmlands läns årsredovisning
Garantier
saknar underskriftsmening och underskrift från
myndighetschefen. Enligt 2 kap. 8 § förordningen
Tabell 2.31 UO 1 Garantier
(2000:605) om årsredovisning och budgetunder-
Miljoner kronor
lag, med tillhörande föreskrifter från Ekonomi-
Utfärdade
garantier styrningsverket, ska årsredovisningen innehålla
Utestående inklusive
åtaganden bundna undertecknande och underskriftsmening. Detta Garantier Garantiram 2018-12-31 utfästelser innebär att årsredovisningen inte är fullständig.
Kreditgarantier till UD-
1 anställda 50 0 0
Summa 50 0 0 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV). RiR 2018:13 Skyddet mot oegentligheter inom
Migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna
Inomstatliga lån Riksrevisionen har granskat skyddet mot
oegentligheter inom migrationsverksamheten vid Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån utlandsmyndigheterna.
Miljoner kronor
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 rapport om skyddet mot oegentligheter inom Riksdagsförvaltningens investeringar migrationsverksamheten vid utlandsmyndig-
| som används i verksamheten | 100 | 66 heterna (skr. 2018/19:15) redovisat vilka åtgärder | |
| Riksdagsförvaltningens investeringar i | som vidtagits eller som avses vidtas med anled- | ||
| fastigheter och tekniska anläggningar | 550 | 457 | ning av granskningsrapporten. Gransknings- |
| Summa | 650 | 523 rapporten är därmed slutbehandlad. |
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Riksdagen har beslutat om låneramar på handlingarna (bet. 2018/19:KU15, rskr. 650 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. 2018/19:155). Utestående lån vid utgången av 2018 var 523 miljoner kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.33 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||||
| 1:4 | Arbetsgivarpolitiska frågor | 2 | 1 | -1 -53,4 | 1 | |
| 1:5 | Statliga tjänstepensioner m.m. | 13 227 | 13 018 -209 -1,6 12 641 | |||
| 1:9 | Statistiska centralbyrån | 557 | 551 | -6 -1,1 546 | ||
| 1:11 | Finansinspektionen | 603 | 3 598 | -5 -0,8 533 | ||
| 1:12 | Riksgäldskontoret | 328 | 277 -51 -15,5 263 | |||
| 1:15 | Riksrevisionen | 330 | 335 | 6 1,7 330 | ||
| 1:16 | Finansmarknadsforskning | 30 | 60 | 88 | 58 194,6 | 31 |
| 1:18 | Myndigheten för digital förvaltning Övriga anslag | 177 1 032 | 3 136 -41 -23,4 4 987 -44 -4,3 917 | 73 | ||
| Summa | 16 286 | 71 15 992 -294 -1,8 15 335 |
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän anvisade riksdagen ytterligare 60 miljoner kronor offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning som betalades till Stiftelsen Riksbankens Jubileoch finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga umsfond för att finansiera forskning inriktad på tjänstepensionerna, statistik och fastighets- Riksbankens kärnområden penningpolitik och förvaltning. finansiell stabilitet. Detta förklarar även skill-
Utfallet uppgick till 15 992 miljoner kronor, naden i utfall mellan åren. vilket är 294 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört Lägre utgifter för digitaliseringsprojekt än anvisat med 2017 blev utgifterna 657 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:18 Myndigheten för digital (4,3 procent) högre. förvaltning blev 136 miljoner kronor, vilket är
41 miljoner kronor (23,4 procent) lägre än vad Lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än som anvisades i statens budget. Det beror framför anvisat, men högre än 2017 allt på att bidrag till projekt för att finansiera digi- Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner talisering av offentlig sektor och den nationella m.m. blev 209 miljoner kronor (1,6 procent) lägre digitala infrastrukturen inte har betalats ut i den än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget utsträckning som beräknats. är regelstyrt och justeras utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer.
Beställningsbemyndiganden
Lägre utgifter för Riksgäldskontoret än anvisat
I statens budget anvisades 328 miljoner kronor Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret. Utfallet blev 51 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än Utestående
Beställnings- åtaganden budgeterat. Det beror främst på att personal- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 kostnaderna blev lägre. 1:10 Bidragsfastigheter 50 13
1:16 Finansmarknadsforskning 60 38
Högre utgifter för forskning om penningpolitik och
Summa 110 51
finansiell stabilitet
Utfallet för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning blev 88 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om kronor (194,6 procent) högre än vad som beställningsbemyndiganden på 110 miljoner kroanvisades i den ursprungliga budgeten. I enlighet nor. De utestående åtagandena uppgick till med propositionen Vårändringsbudget för 2018 51 miljoner kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
Utlåning Pensionsgaranti
(inkl. efter-
borgen)
Tabell 2.35 UO 2 Utlåning
Akademiska Miljoner kronor 7
Hus Obegränsad 62 Utlåning Låneram Lån 2018-12-31
Garantiram Riksbanken1 258 511
stabilitets-
fonden 750 000
Summa 258 511
1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Garantiram
resolutions-
fonden 200 000
I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas
Garantikapital
lånen till Riksbanken kassamässigt, utan valuta-
Asiatiska
omvärdering. banken för I ovanstående tabell redovisas lånen valuta- infrastruktur-
investeringar
omvärderade till bokslutskurs. Jämfört med 2017
(AIIB) 8 USD 504 4 521 504 4 521
ökade utlåningen till Riksbanken med 20 379 mil-
Summa 2 381 448 2 381 386
joner kronor. 1
Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin
avser 31 december 2017.
2 Om vissa villkor i lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska
instituts filialer i Sverige är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för Garantier att skydda dessa insättare.
3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter
om storleken på de skyddade tillgångarna.
4 prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.
Tabell 2.36 UO 2 Garantier
5 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. Miljoner kronor 6
prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.
7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om
Ute-
stående Utfärdade statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.
åtag- garantier 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31
Utestående anden inklusive december 2014.
8 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311.
åtaganden utländsk bundna Garantier Garantiram 2018-12-31 valuta utfästelser
Insättningsgarantin Obegränsad 2 280 000 2 280 000
Inomstatliga lån
Garanti till insättare i Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån utländska
Miljoner kronor
instituts filialer
2 Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 i Sverige Obegränsad
Investerar- Statens fastighetsverks skyddet 3 Obegränsad investeringar i fastigheter 15 200 12 995
Garantikapital i Statens järnvägars långfristiga lån Europeiska exkl. finansiell leasing 2 915 847 investerings-
Fortifikationsverkets investeringar i banken (EIB) 4 EUR 6 565 67 454 6 565 67 454
mark, anläggningar och lokaler 14 200 12 567 Garantikapital i
Riksrevisionen - Nordiska
anläggningstillgångar som används i investerings-
verksamheten 15 6 banken (NIB) EUR 1 978 20 326 1 978 20 326
Summa 32 330 26 415
Nordiska 1
prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. investeringsbanken, projektinvesteringslån EUR 622 2 248 219 2 248 Riksdagen har beslutat om låneramar på
Garantikapital i 32 330 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Europeiska Utestående lån vid utgången av 2018 var
utvecklings-
5 26 415 miljoner kronor.
banken (EBRD) EUR 542 5 565 542 5 565
Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 1 271 124 1 271
S kr . 2018/ 19: 101
Övriga krediter Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin
årsredovisning.
Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
Bokföringsnämnden
Utnyttjad kredit
Bokföringsnämnden har fått en revisions-
| Övriga krediter i Riksgäldskontoret | Kredit 2018-12-31 | berättelse med reservation avseende sin årsredo- | |
| Insättningsgarantin 1) | Obegränsad | 0 | visning för 2018. Som grund för uttalande om |
| Investerarskyddet 2) | Obegränsad | 0 | reservation anger Riksrevisionen följande. |
| Kredit för infriande av kapitalgarantier Obegränsad | 0 |
Bokföringsnämnden har överskridit den av till internationella finansiella
3) regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget institutioner
1:13 Bokföringsnämnden under utgiftsområde 2 Kredit för infriande av Obegränsad 0 Riksgäldskontorets garantier (ordinarie med 0,3 miljoner kronor. Myndigheten har i och
garantireserv) 4) med överskridandet inte följt 6 § anslagsför-
För Riksgäldskontorets Obegränsad 0 ordningen (2011:223). Överskridandet framgår
utlåningsverksamhet 5)
av årsredovisningen.
Kammarkollegiets behov av likviditet 250 0 för inrättande av nya myndigheter Statens tjänstepensionsverk - behov av 100 0 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
likviditet i pensionshanteringen
Kammarkollegiets kredit för statliga 100 0 RiR 2018:2 Finansiell stabilitet – makrotillsyn
6) försäkringssystemet
på rätt sätt?
Resolutionsreserven kreditram 100 000 0
Riksrevisionen har granskat hur makrotillsynen
Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 genomförs och hur berörda myndigheter sam-
Summa 0 verkar i frågor som rör makrotillsynen.
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. rapport om finansiell stabilitet (skr. 2017/18:255)
4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§
redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses budgetlagen (2011:203). 5 Budgetlagen (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier. vidtas med anledning av granskningsrapporten.
6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsom-
handlingarna (bet. 2018/19:FiU12, rskr. rådet, bl.a. för insättningsgarantin och investerar-
2018/19:36). skyddet.
RiR 2018:18 Riksgäldskontorets användning av ränteswappar – motiv, resultat och redovisning
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Riksrevisionen har granskat hur användningen av
ränteswappar svarar mot det övergripande målet
Kammarkollegiet
för statsskuldsförvaltningen och om redovis- Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse
ningen av resultatet är tillfredsställande. med reservation avseende sin årsredovisning för
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 2018. Som grund för uttalande om reservation
rapport om Riksgäldskontorets användning av anger Riksrevisionen följande.
ränteswappar (skr. 2018/19:22) redovisat vilka
Kammarkollegiet redovisar ingångna åtagan-
åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med den utöver tilldelad ram för två beställnings-
anledning av granskningsrapporten. Granskbemyndiganden. För anslaget 1:15 ap. 6 Övriga
ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
åtgärder inom konkurrenskraftig livsmedelssektor
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till under utgiftsområde 23 har ingångna åtaganden
handlingarna (bet. 2018/19:FiU32, rskr. gjorts med 99 miljoner kronor utöver tilldelad
2018/19:144). ram. För anslag 1:5 ap. 1 Näringslivsutveckling
under utgiftsområde 24 har åtaganden gjorts med
RiR 2018:20 Staten som inköpare av
245 miljoner kronor utöver tilldelad ram.
konsulttjänster – tänk först och handla sen
Åtagandena har ingåtts av regeringen, men
Riksrevisionen har granskat statliga myndiganslagsposterna disponeras av myndigheten.
heters inköp av konsulttjänster. Regeringen har i
S kr . 2018/ 19: 101
skrivelsen Riksrevisionens rapport om staten som inköpare av konsulttjänster (skr. 2018/19:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagit eller avses vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagens har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU31, rskr. 2018/19:143).
RiR 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser – är kostnadsmåtten tillförlitliga?
Riksrevisionen har granskat om staten har skapat förutsättningar för kommuner att redovisa OHkostnader så att räkenskapssammandraget blir ett tillförlitligt underlag för kommunjämförelser.
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser (skr. 2017/18:293) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175).
RiR 2018:23 Räkenskapssammandraget – är resultat- och balansräkningen tillförlitlig?
Riksrevisionen har granskat om staten har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att resultat- och balansräkningen i räkenskapssammandraget är tillförlitlig.
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandragets tillförlitlighet (skr. 2018/19:20) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175).
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslag
Tabell 2.39 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB | Utfall Utfall-SB Procent | Utfall | ||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 | 2018 | 2018 | 2018 | 2018 | 2017 |
| 1:1 | Skatteverket | 7 591 | 7 7 634 | 43 | 0,6 7 375 | ||
| 1:2 | Tullverket | 1 862 | 72 1 896 | 34 | 1,8 1 722 | ||
| 1:3 | Kronofogdemyndigheten | 1 947 | 1 916 | -30 | -1,5 1 915 | ||
| Summa | 11 399 | 79 11 446 | 47 | 0,4 11 011 |
Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd fram informationsmaterial och utveckla it-system av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och för den individuella public serviceavgiften som indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa ersätter den tidigare radio- och tv-avgiften fr.o.m. verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. den 1 januari 2019. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten Ökade utgifter för Tullverkets kontrollverksamhet är förvaltningsmyndigheter för respektive om- Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till råde. 1 896 miljoner kronor. Det är 34 miljoner kronor
Utfallet uppgick till 11 446 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I och blev därmed 47 miljoner kronor (0,4 pro- enlighet med propositionen Vårändringsbudget cent) högre än vad som anvisades i statens budget. för 2018 anvisades anslaget 1:2 Tullverket ytter- Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 435 mil- ligare 72 miljoner kronor för att dels finansiera joner kronor (3,9 procent). modernare teknisk spaningsutrustning för att
förbättra förutsättningarna att arbeta mot den Ökade utgifter inom beskattningsverksamheten organiserade brottsligheten, dels öka kontrol- Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev lerna av privatimporten av varor i postförsänd- 7 634 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner elser som ökat kraftigt. Antalet kontrollerade kronor högre än anvisat i statens budget. De tulldeklarationer jämfört med 2017 ökade med förändrade reglerna om arbetsgivardeklaration på 6,5 procent och innefattar alla typer av importer. individnivå infördes stegvist från den 1 juli 2018. Att utgifterna blev lägre än totalt anvisat beror Systemet togs då i bruk av företag med krav på bl.a. på att vissa inköp av teknisk utrustning har personalliggare med fler än 15 anställda och en försenats eftersom upphandlingar har övermajoritet av dessa företag upplevde att systemet klagats. fungerat bra. Under 2018 tydliggjorde Tullverket att mer-
Sedan den 1 juli 2018 måste fler verksamheter värdesskatt ska betalas för postorderförsändelser än tidigare föra en elektronisk personalliggare som kommer från tredjeland till privatpersoner, över vilka som är verksamma på arbetsplatsen, vilket har lett till nya rutiner som innebar att bl.a. omfattas nu även fordonsservicebranschen. mervärdesskatten betalas i förväg innan tull- För att Skatteverket skulle kunna genomföra fler klarering sker. oanmälda kontrollbesök för de nya verksam- Jämfört med föregående år blev utfallet för heterna tillfördes medel i enlighet med propo- anslaget 1:2 Tullverket 174 miljoner kronor sitionen Vårändringsbudget för 2018. Skatte- (10,1 procent) högre med anledning av den ökade verket genomförde totalt 32 316 kontrollbesök, kontrollverksamheten. vilket är en ökning med 24,5 procent jämfört med Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndig- 2017. I besöksstatistiken ingår förutom kontroll heten uppgick till 1 916 miljoner kronor. Det är av personalliggare även tillsynsbesök och 30 miljoner kronor lägre än anvisat i statens kontrollbesök för kassaregister. budget och i nivå med föregående år.
I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisades anslaget 1:1 Skatteverket ytterligare 4 miljoner kronor bl.a. för att ta
S kr . 2018/ 19: 101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:19 Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem
Riksrevisionen har granskat sparformen investeringssparkonto.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto (skr. 2018/19:30) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU7, rskr. 2018/19:162).
RiR 2018:25 Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet
Riksrevisionen har granskat den nedsatta momsen på livsmedel med avseende på dess priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel (skr. 2018/19:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU8, rskr. 2018/19:163).
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslag
Tabell 2.40 UO 4 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |||
| 1:1 | Polismyndigheten | 24 516 200 23 767 -749 -3,1 22 912 | |||
| 1:2 | Säkerhetspolisen | 1 493 | 1 472 -20 -1,4 1 358 | ||
| 1:3 | Åklagarmyndigheten | 1 519 | 1 506 -13 -0,9 1 505 | ||
| 1:5 | Sveriges Domstolar | 5 601 | 10 5 765 163 2,9 5 508 | ||
| 1:6 | Kriminalvården | 8 649 | 8 961 312 3,6 8 624 | ||
| 1:11 | Ersättning för skador på grund av brott | 122 | 91 -31 -25,2 | 91 | |
| 1:12 | Rättsliga biträden m.m. | 2 355 200 2 849 495 21,0 2 648 | |||
| 1:13 | Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. Övriga anslag | 40 1 482 | 41 84 44 109,3 25 1 442 -40 -2,7 1 355 | 64 | |
| Summa | 45 777 477 45 937 160 0,4 44 064 |
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för Utbildningsinsatser i samband med förändringar i kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och sexualbrottslagstiftningen rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, 5 765 miljoner kronor. Det är 163 miljoner Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessu- kronor (2,9 procent) högre än vad som anvisades tom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brotts- i statens budget. förebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Från och med den 1 juli 2018 bygger den nya
Utfallet uppgick till 45 937 miljoner kronor sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex och blev därmed 160 miljoner kronor (0,4 pro- ska vara frivilligt, den s.k. samtyckeslagen. Därför cent) högre än vad som anvisades i statens budget. anvisade riksdagen i enlighet med propositionen Jämfört med 2017 blev utgifterna 1 873 miljoner Vårändringsbudget för 2018 ytterligare 10 milkronor (4,3 procent) högre. joner kronor för att Domstolsverket ska kunna
bistå Brottsoffermyndigheten i informations- Ersättnings- och nyrekryteringar har tagit längre och utbildningsinsatser riktade mot rättsväsendet tid än beräknat om förändringarna i sexualbrottslagstiftningen. Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten upp- Bland annat anordnade Brottsoffermyndigheten gick till 23 767 miljoner kronor, vilket är 749 mil- och Domstolsverket temadagar om sexualbrott joner kronor (3,1 procent) lägre än vad som för ca 500 domare, domstolsjurister, åklagare, anvisades i statens budget. Det beror främst på att poliser och advokater. fler anställda har slutat och att rekryteringar har tagit längre tid än beräknat. Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre
I enlighet med propositionen Vårändrings- än beräknat och högre än 2017 budget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. 200 miljoner kronor till anslaget för att bl.a. öka blev 2 849 miljoner kronor, vilket är 495 miljoner Polismyndighetens förmåga att ingripa mot kronor (21,0 procent) högre än vad som anvisaorganiserad brottslighet och terrorism. Den des i statens budget. I enlighet med propositionen skyddsutrustning som Polismyndigheten har Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen anskaffat kunde inte omgående avräknas anslaget ytterligare 200 miljoner kronor till anslaget med utan skrivs av över flera år. Det bidrog till att anledning av en ökad måltillströmning till domanslagsutfallet blev lägre än beräknat. stolarna som medfört en ökning av antalet
förordnanden av rättsliga biträden.
Jämfört med föregående år blev utfallet
201 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Det
S kr . 2018/ 19: 101
beror bl.a. på att utgifterna för offentlig för- Fler inkomna mål ledde till högre utgifter jämfört svarare, offentligt biträde och målsägandebiträde med föregående år ökade. Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev
5 765 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner Utgifterna för skaderegleringar blev högre än kronor (4,7 procent) högre än 2017. Det beror beräknat och högre än föregående år främst på att antalet inkomna, avgjorda och Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa balanserade mål ökat jämfört med föregående år. skaderegleringar m.m. blev 84 miljoner kronor, Balanserade mål är antalet mål som finns kvar vid vilket är 44 miljoner kronor (109,3 procent) årets utgång och de uppgick till 163 055, vilket är högre än anvisat i statens budget. I enlighet med en ökning med 10,1 procent. Balansökningen är propositionerna Vår- och Höständringsbudget störst vid kammarrätterna som blev 58,6 procent för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 41 mil- högre än 2017 och beror framför allt på ökning av joner kronor på grund av ett ökat antal ärenden, mål gällande behandling av extrem svettning, s.k. främst kopplade till frihetsberövanden. Anslaget hyperhidros. används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåt- Fler anställda inom häktes- och gärder. Det används också till skadestånd på transportverksamheten inom Kriminalvården grund av fel eller försummelse vid myndighets- Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev utövning. Det är framför allt utgifterna för 8 961 miljoner kronor, vilket är 337 miljoner ersättning vid frihetsberövanden som blev högre kronor (3,9 procent) högre än 2017. Under 2018 än beräknat. Dessa utgifter ökade med 23 mil- har antalet häktesplatser ökat. Kriminalvården har joner kronor (38,5 procent) 2018. också tagit över viss transportverksamhet från
Under 2018 avgjordes 1 754 ärenden där ersätt- Polismyndigheten. ning betalades ut, vilket är en ökning med Antalet årsarbetskrafter uppgick vid slutet av 19,1 procent jämfört med 2017. Det högsta 2018 till 9 993, vilket är en ökning med 202 belopp som under året har beslutats i ett ärende är (2,1 procent). 12,6 miljoner kronor där sökande genom del-
Tabell 2.41 UO 4 Beställningsbemyndiganden
beslut beviljades en utbetalning om 5,5 miljoner
Miljoner kronor
kronor redan under 2017. Totalt utbetalt belopp
Utestående blev 83 miljoner kronor. Andelen ärenden där
Beställnings- åtaganden ersättning för frihetsinskränkning beviljats upp- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 gick till 90 procent. 1:18 Från EU-budgeten
finansierade insatser
avseende EU:s inre
Högre utgifter för Polismyndigheten jämfört med
säkerhet 170 164
2017
Summa 170 164
Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 855 miljoner kronor (3,7 procent) högre än föregående år. Det beror främst på ökade personal- Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett kostnader till följd av löneökningar men också på beställningsbemyndigande på 170 miljoner kroatt antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyn- nor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt digheten med 177 (0,7 procent). Vid slutet av ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda 2018 uppgick antalet årsarbetskrafter till 26 414. åtaganden medför framtida utgifter med 164 mil- Av dessa är 66,4 procent poliser och 33,6 procent joner kronor. civilanställda. Antalet sökande till polisutbildningen har ökat med 4 639 personer (32,4 procent) vilket har lett till att utgifterna för antag- Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision ningsprocessen har ökat jämfört med 2017. Antalet antagna på polisutbildningen har däremot RiR 2018:3 För säkerhets skull – utbytet av minskat med 61 personer (4,8 procent), vilket underrättelseinformation mellan Polisinnebär att 25 procent av de 1 600 utbildnings- myndigheten och Säkerhetspolisen platserna inte har fyllts. Riksrevisionen har granskat om Polismyndig-
heten och Säkerhetspolisen har ett ändamåls-
enligt utbyte av underrättelseinformation för att
S kr . 2018/ 19: 101
förebygga och förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Iakttagelserna från granskningen avser Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen (skr. 2017/18:258). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:JuU4, rskr. 2018/19:29).
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslag
Tabell 2.42 UO 5 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||
| 1:1 | Avgifter till internationella organisationer | 1 329 | 1 208 -120 -9,1 1 378 | |
| 1:2 | Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet | 192 | 187 -5 -2,7 139 | |
| 1:3 | Nordiskt samarbete Övriga anslag | 16 30 473 | 44 28 179,8 13 454 -18 -3,9 423 | |
| Summa | 2 009 | 30 1 893 -116 -5,8 1 953 |
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och Sveriges förhållande till och överenskommelser minst år tre. med andra stater och internationella organisationer. Högre utgifter för nordiskt samarbete
Utfallet uppgick till 1 893 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:3 Nordiskt samarbete blev vilket är 116 miljoner kronor (5,8 procent) lägre 28 miljoner kronor högre än anvisat i statens än vad som anvisades i statens budget. Jämfört budget. Det beror på att riksdagen i enlighet med med 2017 blev utfallet 60 miljoner kronor propositionen Höständringsbudget för 2018 (3,1 procent) lägre. beslutade att under 2018 inrätta tre jubileums-
fonder om 10 miljoner kronor vardera för att Lägre avgift till FN:s budget främja ett brett mellanfolkligt utbyte mellan Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella Sverige och de baltiska länderna. organisationer uppgick till 1 208 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (9,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre Beställningsbemyndiganden utfallet är att FN:s budget för fredsbevarande
Tabell 2.43 UO 5 Beställningsbemyndiganden
operationer för perioden 1 juli 2017 till 30 juni
Miljoner kronor
2018 blev lägre än väntat. Jämfört med föregående
Utestående år blev utfallet för anslaget 170 miljoner kronor
Beställnings- åtaganden (12,3 procent) lägre. Det beror främst på att Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer 1:2 Freds- och blev 160 miljoner kronor lägre än 2017. Dessa säkerhetsfrämjande
verksamhet 50 14 avgifter uppgick till 394 miljoner kronor 2018.
1:11 Samarbete inom
Anslaget får användas för avgifter avseende
Östersjöregionen 214 83 Sveriges medlemskap i internationella organisat-
Summa 264 97
ioner, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om anslaget jämfört med tilldelade medel kan bero på beställningsbemyndiganden på 264 miljoner krovalutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s nor. De utestående åtagandena uppgick den sista budget sätts i USD. Därutöver påverkas december till 97 miljoner kronor. avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror även främst på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslag
Tabell 2.44 UO 6 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |||
| 1:1 | Förbandsverksamhet och beredskap | 34 941 103 34 459 -482 -1,4 33 147 | |||
| 1:2 | Försvarsmaktens insatser internationellt | 1 147 | 1 037 -110 -9,6 1 040 | ||
| 1:3 | Anskaffning av materiel och anläggningar | 10 816 | 10 728 -88 -0,8 10 062 | ||
| 1:6 | Totalförsvarets rekryteringsmyndighet | 169 | 172 3 2,0 | 25 | |
| 1:8 | Försvarets radioanstalt | 1 106 | 1 059 -47 -4,3 1 017 | ||
| 1:11 | Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m. | 92 | 82 -10 -10,7 | 71 | |
| 2:1 | Kustbevakningen | 1 143 | 1 204 62 5,4 1 169 | ||
| 2:3 | Ersättning för räddningstjänst m.m. | 21 300 353 332 1 574,9 | 13 | ||
| 2:4 | Krisberedskap | 1 286 | 88 1 251 -35 -2,7 1 145 | ||
| 2:6 | Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Övriga anslag | 1 169 1 945 | 42 1 224 55 4,7 1 094 | 1 917 -28 -1,4 1 599 | |
| Summa | 53 836 533 53 487 -348 -0,6 50 383 |
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, kronor, vilket är 110 miljoner kronor (9,6 prosamhällets krisberedskap, strålsäkerhet och cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. elsäkerhet. Under 2018 beslutade regeringen att förlänga det
Utfallet uppgick till 53 487 miljoner kronor svenska deltagande i insatsen i Mali (Minusma), och blev därmed 348 miljoner kronor (0,6 pro- vilket har skett varje år sedan insatsen inleddes cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. 2014. Utgifterna för detta blev dock lägre än Jämfört med 2017 blev utfallet 3 104 miljoner beräknat med anledning av att åtgärder kopplade kronor (6,2 procent) högre. Det beror på till Försvarsmaktens camp i landet inte kunde förstärkningar till totalförsvaret. Enligt Försvars- genomföras på grund av säkerhetsläget. överenskommelsen från 2017 ökades utgiftsområdet med 2 550 miljoner kronor för 2018. Högre ersättningar till kommunerna till följd av
sommarens skogsbränder
Ökade anslag för att stärka det militära försvaret Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings- Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och tjänst m.m. uppgick till 353 miljoner kronor, det beredskap uppgick till 34 459 miljoner kronor, är 332 miljoner kronor högre än anvisat i statens vilket är 482 miljoner kronor lägre än anvisat i budget. I enlighet med propositionen Höständstatens budget. I enlighet med propositionen ringsbudget för 2018 anvisades ytterligare Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget 300 miljoner kronor för att betala ut den ersättytterligare 103 miljoner kronor för att förstärka ning som kommunerna är berättigade till enligt cyberförsvarsförmågan. Under året har Försvars- lagen om skydd mot olyckor avseende kostnader makten deltagit i övningar kopplade till cyber- uppkomna i samband med sommarens skogsförsvar. Försvarsmakten har också etablerat en bränder. Detta förklarar även skillnaden i utfall digital testmiljö för att kunna öva i cyberförsvar. mellan åren. Under 2018 genomfördes åtta större övningar, Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick bland annat Nato-övningen Trident Juncture. till 1 251 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner Under året genomfördes också en omfattande kronor (2,7 procent) lägre än vad som anvisades i beredskapsövning för Hemvärnet och en åter- statens budget. I enlighet med propositionen etablering av Gotlands regemente. Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen
Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens anslaget ytterligare 88 miljoner kronor för att insatser internationellt uppgick till 1 037 miljoner
S kr . 2018/ 19: 101
täcka kostnader som uppstått som en direkt följd bemyndiganden och utestående åtaganden av sommarens skogsbränder. uppgick till 6 651 miljoner kronor och är huvud-
Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för sakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhällsskydd och beredskap uppgick till samhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av 1 224 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner materiel och anläggningar. kronor (4,7 procent) högre än anvisat i statens För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredbudget. Det beror främst på ökade personalkost- skap uppgick skillnaden mellan beslutat bemynnader med anledning av sommarens bränder och digande och utestående åtaganden till 3 202 milökade kostnader för bevakning med skogsbrand- joner kronor. Det beror främst på att Försvarsflyg. I enlighet med propositionen Höständrings- makten inte ingick nya åtaganden i planerad budget för 2018 anvisades anslaget därför ytter- omfattning. ligare 35 miljoner kronor. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och
anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyn- Återupptagning av mönstringsverksamheten digande och utestående åtaganden 2 632 miljoner Utfallet för anslaget 1:6 Totalförsvarets rekry- kronor. Försvarsmaktens planering innehåller ett teringsmyndighet blev 147 miljoner kronor högre stort antal projekt som ska beställas eller än 2017. Verksamheten finansierades tidigare via omförhandlas under året. Det är även ett stort avgifter men från och med 2018 finansieras den antal åtaganden som kommer att infrias, vilket via anslag. Regeringen beslutade den 2 mars 2017 medför att det kan bli variationer i utfallet för de om att återinföra skyldighet att genomgå mönst- utestående åtagandena i förhållande till bemynring och fullgöra grundutbildning med värnplikt. digandet. Skyldigheten att genomgå mönstring gäller från Slutåret avseende bemyndigande för anslaget den 1 juli 2017 och skyldigheten att fullgöra 2:4 Krisberedskap är 2023 och har överskridits. grundutbildning med värnplikt från den 1 januari Utestående åtaganden sträcker sig till 2024. 2018. Antalet som har mönstrats har ökat från 2017. Totalt mönstrade/prövades 14 177 personer under 2018, varav 3 299 kvinnor och 10 878 Garantier män. Av dessa har ca 3 700 totalförsvarspliktiga skrivits in till Försvarsmaktens 4 000 utbildnings- Tabell 2.46 UO 6 Garantier
Miljoner kronor
platser för grundutbildning under 2018/2019.
Utfärdade
Utestående garantier
Garanti- åtaganden inklusive bundna
Garanti ram 2018-12-31 utfästelser
Beställningsbemyndiganden
Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum1 24 7 7
Tabell 2.45 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor Summa 24 7 7
1 prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.
Utestående
Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och
Inomstatliga lån
beredskap 17 100 13 898 1:3 Anskaffning av materiel
Tabell 2.47 UO 6 Inomstatliga lån
och anläggningar 78 000 75 368
Miljoner kronor
2:2 Förebyggande åtgärder
Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31
mot jordskred och andra
| naturolyckor | 100 | 96 Beredskapsinvesteringar inom | ramen för Myndigheten för | |||
| 2:4 Krisberedskap | 1 200 | 398 | samhällsskydd och | |||
| 3:1 Strålsäkerhets- | myndigheten | 70 | 59 | beredskapsverksamhet Summa | 1 550 1 550 | 1 304 1 304 |
| Summa | 96 470 | 89 819 | Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden | 40 000 | 0 |
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 96 470 miljoner Riksdagen har beslutat om låneramar på kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån, 89 819 miljoner kronor. Skillnaden mellan
S kr . 2018/ 19: 101
exklusive den särskilda krediten för krig och Myndigheten har påtalat för departementet att de krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns vill höja avgifterna för att komma i balans. utestående lån om 1 304 miljoner kronor vid utgången av 2018. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
har fått en revisionsberättelse med reservation Övriga krediter avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund
för uttalande om reservation anger Riksrevis-
Tabell 2.48 UO 6 Övriga krediter
ionen följande.
Miljoner kronor
Myndigheten för samhällsskydd och bered-
Utnyttjad kredit
skap har överskridit det av regeringen beslutade Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31
slutåret (2023) avseende beställningsbemyn- Försvarets materielverks behov av
digandet för anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap under rörelsekapital 18 500 10 379
utgiftsområde 6 genom att ingå åtaganden på
Summa 18 500 10 379
2 miljoner kronor för år 2024.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga
Elsäkerhetsverket
krediter på 18 500 miljoner kronor. Utnyttjade
Elsäkerhetsverket har fått en revisionsberättelse krediter vid utgången av 2018 uppgick till
med upplysning avseende sin årsredovisning för 10 379 miljoner kronor.
2018.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan
39 i årsredovisningen, där Elsäkerhetsverket Strålsäkerhetsmyndigheten redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisions-
där avgifterna inte disponeras. Som framgår av berättelse med reservation avseende sin årsredo- tabell Avgiftsbelagd verksamhet – Offentligvisning för 2018. Som grund för uttalande om
rättslig verksamhet finns ett stort överskott för reservation anger Riksrevisionen följande. Elberedskapsavgift på 92 miljoner konor. På
Strålsäkerhetsmyndigheten har redovisat ett
grund av den ekonomiska styrningen för resultatför högt belopp på posten Avräkning med området Elberedskapsavgift har myndigheten statsverket på 28 miljoner kronor. Posten
inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska Behållning räntekonto hos Riksgäldskontoret är målen. för lågt redovisad med motsvarande belopp per balansdagen den 31 december 2018.
Dessutom har myndigheten i tabellen Intäkter Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
och kostnader för avgifter som inte disponeras
redovisat ett felaktigt värde avseende flera
RiR 2018:6 Livsmedels- och läkemedels-
summeringar i tabellen. Den korrekta summe- försörjning – samhällets säkerhet och viktiga ringen av Kärnteknisk verksamhet ska vara
samhällsfunktioner
81 miljoner kronor och inte 118 miljoner kronor Riksrevisionen har granskat samhällets säkerhet per balansdagen den 31 december 2018.
och viktiga samhällsfunktioner med inriktning
Strålsäkerhetsmyndigheten har även fått en mot livsmedels- och läkemedelsförsörjning. upplysning i revisionsberättelsen avseende års-
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens redovisningen för 2018. rapport om livsmedels- och läkemedels-
försörjning – samhällets säkerhet och viktiga
Upplysning av särskild betydelse
samhällsfunktioner (skr. 2017/18:283) redovisat Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 12
vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med i årsredovisningen, där Strålsäkerhetsmyndig-
anledning av granskningsrapporten. Granskheten redovisar resultatet av avgiftsbelagd verk-
ningsrapporten är därmed slutbehandlad. samhet där avgifterna inte disponeras. Som
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till framgår av tabell 3 finns ett stort ackumulerat
handlingarna (bet. 2018/19:FöU2, rskr. underskott för icke kärnteknisk verksamhet.
2018/19:55).
S kr . 2018/ 19: 101
RiR 2018:14 Nationellt försvar på regional nivå
Riksrevisionen har granskat om Försvarsmaktens regionala staber har förutsättningar att lösa sina huvuduppgifter och om arbetet sker på ett ändamålsenligt sätt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nationellt försvar på regional nivå (skr. 2018/19:28) redovisat de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i rapporten till Försvarsmakten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och följer myndighetens arbete med att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FöU10, rskr. 2018/19:137).
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslag
Tabell 2.49 UO 7 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |
| 1:1 | Biståndsverksamhet | 41 606 -265 41 392 -214 -0,5 35 402 | |
| 1:2 | Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Övriga anslag | 1 171 208 | 28 1 220 49 4,2 1 115 202 -6 -2,9 190 |
| Summa | 42 985 -237 42 813 -172 -0,4 36 707 |
Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- utgiftsområde 8 Migration för asylmottagande, lingssamarbete. och som klassificeras som bistånd och avräknas
Utfallet blev 42 813 miljoner kronor, vilket är biståndsramen, skulle minska med 3 564 miljoner 172 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad kronor. Resterande del av höjningen beror i som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 huvudsak på att bruttonationalinkomsten (BNI) blev utfallet 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) för 2018 antogs bli högre än 2017 och att högre. biståndsramen höjdes från 0,99 procent av BNI
2017 till 1,0 procent 2018.
Högre utgifter för asylmottagande medförde något lägre utgifter för biståndsverksamheten Biståndsramen
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s uppgick till 41 392 miljoner kronor, vilket är utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det 214 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än internationella regelverket i Europeiska nationalanvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är räkenskapssystemet (ENS). Biståndsramens att riksdagen i enlighet med propositionen storlek bestäms utifrån den procentsats som Höständringsbudget för 2018 beslutade att riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid minska anslaget med 222 miljoner kronor till beräkningen av biståndsramen i budgetföljd av att de avräkningsbara kostnaderna för propositionen används den senaste tillgängliga asylmottagandet ökat. Enligt biståndskommittén BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet vid Organisationen för ekonomiskt samarbete under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader som ansvarar för att sammanställa medlemsför asylmottagandet under utgiftsområde 8 ländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till Migration klassificerade som bistånd och OECD/DAC görs under våren efter avslutat finansieras inom biståndsramen. budgetår. I den ingår samtliga kostnader,
inklusive kostnader under andra utgiftsområden Biståndsverksamheten ökade med knappt 6 än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som miljarder kronor jämfört med 2017 klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev biståndsdirektiv. Utgifterna inom andra utgifts- 5 991 miljoner kronor (16,9 procent) högre områden avser huvudsakligen kostnader för jämfört med 2017. Det är framför allt utbetal- asylsökande från utvecklingsländer under det ningar till multilaterala och internationella första året i Sverige (utgiftsområde 8 Migration) organisationer (FN), bistånd till Afrika samt samt kostnader för mottagandet av kvotflykhumanitära insatser som ökat under 2018. tingar som vidarebosätts och deras resor till Riksdagen beslutade i enlighet med budget- Sverige (utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanpropositionen för 2018 om att öka budgeten för lända invandrares etablering), administration av biståndsverksamheten med drygt 6 000 miljoner bistånd inom utrikesförvaltningen samt den del kronor. Orsaken till ökningen var främst att av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd regeringen beräknade att de utgifter under som finansieras över EU:s budget.
S kr . 2018/ 19: 101
Höjd biståndsram för 2018
Tabell 2.50 Utfall för bistånd 2008–2018
Miljoner kronor
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt utbetalt bistånd 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 701 47 549 50 769 Totalt bistånd i procent av BNI1 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,40 0,94 1,02 1,04 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.
Biståndsramen för 2018 budgeterades till Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrations- 48 950 miljoner kronor, vilket motsvarade verkets mottagningssystem blev 329 dygn i stället 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället för 239 dygn som ursprungligen beräknades i beräknade BNI enligt ENS 2010 och är statens budget. Den längre vistelsetiden för- 2 821 miljoner kronor högre än den budgeterade klarades bl.a. av längre handläggningstider för biståndsramen för 2017. Den del av bistånds- personer som beviljats uppehållstillstånd. Den ramen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt genomsnittliga dygnskostnaden blev 585 kronor bistånd ökade med 6 210 miljoner kronor och i stället för 464 kronor som ursprungligen beräkden del som avser kostnader för mottagande av nades i statens budget. Den högre dygnskostasylsökande minskade med 3 564 miljoner naden berodde främst på ökade kostnader för kronor jämfört med 2017. Eftersom kostnaderna skola och mottagande med anledning av att den för mottagande av asylsökande väntades bli något genomsnittliga tiden i mottagningssystemet blev högre än vad som antogs i den ursprungliga längre än beräknat. De kostnader som rapporbudgeten för 2018 beslutade riksdagen om terades till OECD/DAC (4 560 miljoner kroändringar inom biståndsramen i propositionen nor) är högre än de som ingick i slutlig höständ- Höständringsbudget för 2018. Det innebar att ringsbudget (2 974 miljoner kronor). Detta inneden del av biståndsramen som avsåg utgifts- bär att regeringen avräknade ett lägre belopp från område 7 Internationellt bistånd minskade med biståndsramen jämfört med det preliminära 222 miljoner kronor och den del som avsåg utfallet. Av det totala antalet asylsökande kom kostnader för mottagande av asylsökande ökade 97 procent från låg- och medelinkomstländer. med motsvarande belopp jämfört med den Det är endast kostnader för dessa personer under ursprungliga budgeten för 2018. deras första år i Sverige, som ingår i biståndet.
Utfallet för biståndsramen 2018 som rappor- Både det preliminära rapporterade utfallet till terades till OECD/DAC, i enlighet med dess OECD/DAC och de budgeterade avräkningarna redovisningsprinciper, blev 50 769 miljoner kro- inkluderade kostnader för mottagande av nor. Det motsvarar 1,04 procent av BNI enligt personer som vidarebosattes i Sverige, s.k. ENS 2010. kvotflyktingar, varav de budgeterade kostnader
Det finns två huvudsakliga anledningar att uppgick till 562 miljoner kronor medan utfallet biståndsramen skiljer sig från det preliminära till OECD/DAC var 538 miljoner kronor. utfallet som rapporterades till OECD/DAC. Dels gör OECD/DAC:s redovisningsprinciper gällande att lagda skuldsedlar ska rapporteras i sin helhet även om inga utbetalningar har skett under innevarande år. Dels blev kostnaderna för mottagande av asylsökande som räknas som bistånd högre. Kostnader för mottagande av asylsökande som ingår i biståndsramen i Budgetpropositionen för 2018 baserades på Migrationsverkets prognos i juli 2017. De slutliga budgeterade kostnaderna som ingick i biståndsramen uppdaterades slutligen i propositionen Höständringsbudget för 2018. Tabellen nedan visar dessa förändringar för 2018.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.51 Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen
Budgetpropositionen 2018 HÄB18 Utfall 2018
| Migrationsverkets prognos (datum) | juli 2017 | juli 2018 | |
| Antal asylsökande | 27 000 | 23 000 | 21 502 |
| Genomsnittligt antal dygn | 239 | 274 | 329 |
| Genomsnittlig dygnskostnad, kronor | 464 1 | 571 | 585 |
Kostnader för mottagande av asylsökande som ingår i biståndsramen, miljoner kronor 2 752 2 974 4 560
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.52 UO 7 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 89 778 81 938
Summa 89 778 81 938
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 89 778 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 938 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 840 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Multilaterala och internationella organisationer och fonder, Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, stöd genom svenska organisationer i det civila samhället och Hållbar utveckling.
Regeringen har ingått avtal med Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalen är utformade med en bindande (unqualified commitment) och en icke bindande del (qualified commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet tabellen ovan. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 4,5 miljarder kronor. Av detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 till 2044) och 2,0 miljarder kronor AfDf (från 2027 till 2054).
S kr . 2018/ 19: 101
Garantier Övriga krediter
Tabell 2.53 UO 7 Garantier Tabell 2.54 UO 7 Övriga krediter
Miljoner kronor eller annan angiven valuta Miljoner kronor
Utfärdade Utnyttjad kredit
Utestående garantier Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31
Utestående åtaganden inklusive
åtaganden utländsk bundna Kredit för infriande av kapitalgarantier Garanti Garantiram 2018-12-31 valuta utfästelser till internationella finansiella
institutioner1 Obegränsad 0 Garantikapital, Internationella Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i återuppbygg- syfte att fullgöra sådana garantier som nads- och riksdagen beslutat om, m.m. Obegränsad 0 utvecklings-
Summa 0
banken (IBRD) USD 3 891 20 160 USD 2 247 20 160
1 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. Garantikapital, Afrikanska utvecklings-
banken (AfDB) SDR 971 11 889 SDR 953 11 889 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Garantikapital,
Interamerikanska Folke Bernadotteakademien
utvecklings-
2 Folke Bernadotteakademien har fått en revisions-
banken (IDB) USD 538 4 829 USD 538 4 829
berättelse med reservation avseende sin årsredo-
Garantikapital,
visning för 2018. Som grund för uttalande om
Asiatiska
utvecklings- reservation anger Riksrevisionen följande.
banken (AsDB) 3 SDR 343 4 281 SDR 343 4 281
På grund av bristande återrapportering i ett Garantier inom lämnat bidrag har Folke Bernadotteakademin inte
bistånds-
betalat ut hela det beviljade bidraget under 2018.
verksamheten 12 000 5 198 6 004
Det medför att Folke Bernadotteakademin har
EIB-lån inom
ett utestående åtagande på 0,8 miljoner kronor vid
ramen för Lomé
IV Bis och utgången av 2018, trots att myndigheten inte har
Cotonou-avtalet 4 EUR 152 1 155 1 155
stöd för ett sådant åtagande i 17 § anslags- Nordiska förordningen (2011:223).
Investeringsbankens miljöinvesteringslån EUR 104 34 EUR 3 34
Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA USD 16 145 USD 16 145
Summa 47 692 48 498
1 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 2 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 3 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91). 4 prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99. 5 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 6 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018 USD= 8,971 EUR= 10,275 CHF= 9,992 SDR= 12,476
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.8¶Utgiftsområde 8 Migration
Anslag
Tabell 2.55 UO 8 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||
| 1:1 | Migrationsverket | 5 316 | 32 5 190 -126 -2,4 6 015 | |
| 1:2 | Ersättningar och bostadskostnader | 8 101 5 708 11 724 3 623 44,7 30 600 | ||
| 1:3 | Migrationspolitiska åtgärder | 78 | 15 | 89 11 13,6 738 |
| 1:4 | Domstolsprövning i utlänningsmål | 960 | 2 958 | -2 -0,2 839 |
| 1:6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden | 305 583 570 265 86,8 806 | ||
| 1:7 | Utresor för avvisade och utvisade | 349 | 269 -80 -22,9 253 | |
| 1:8 | Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 155 | 131 -25 -16,0 147 | |
| 1:9 | Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m. fl. Övriga anslag | 195 200 396 201 102,8 389 289 | 1 299 10 3,4 246 | |
| Summa | 15 748 6 540 19 624 3 875 24,6 40 034 |
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige Utgifterna för offentliga biträden högre än samt frågor som rör mottagande av asylsökande. budgeterat
Utfallet uppgick till 19 624 miljoner kronor Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i och är därmed 3 875 miljoner kronor (24,6 pro- utlänningsärenden blev 265 miljoner kronor cent) högre än vad som ursprungligen anvisades i (86,8 procent) högre än de ursprungligen statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna anvisade medlen, men 236 miljoner kronor 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre. (29,3 procent) lägre än 2017. Orsaken till det
högre utfallet är att andelen ärenden som kräver Ersättningar till kommunerna blev högre än offentligt biträde blev högre än beräknat. För att statens budget 2018 finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och i enlighet med propositionerna Vår- och Höstbostadskostnader blev 11 724 miljoner kronor. ändringsbudget för 2018 om ändringar i statens Det är 3 623 miljoner kronor (44,7 procent) budget och anvisade sammantaget ytterligare högre än den ursprungliga budgeten. Det är 583 miljoner kronor. Höjningen av anslaget framför allt ersättningarna till kommunerna som finansierade även ett utnyttjande av anslagsblivit högre än beräknat. Orsaken är att ansök- krediten från 2017 på sammanlagt 145 miljoner ningarna om ersättningar från kommunerna, kronor. enligt ett tidigare system om ersättning för ensamkommande barn och unga, blev högre än Antalet ärenden på Migrationsverket minskade vad som antogs i budgetpropositionen för 2018. under 2018 Kommunerna hade möjlighet att ansöka om Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket ersättning för tidigare utgifter enligt detta system uppgick till 5 190 miljoner kronor 2018, vilket är t.o.m. den 31 december 2017. För att finansiera de 825 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än 2017. högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet Under 2018 har både antalet inkomna liksom med propositionerna Vår- och Höständrings- äldre ärenden om asyl, både förstagångs- och budget för 2018 om ändringar i statens budget förlängningsansökningar, minskat, vilket inneoch anvisade sammantaget ytterligare 5 708 mil- burit att Migrationsverket minskat sin personaljoner kronor. Höjningen av anslaget täckte även styrka. Cirka 600 personer sades upp under 2018 utnyttjandet av anslagskrediten från 2017 på och i samband med omställningen till en minskad 1 401 miljoner kronor. verksamhet valde också fler än beräknat att sluta
S kr . 2018/ 19: 101
på eget initiativ. Jämfört med 2017 minskade Tabell 2.56 Asylsökande m.m. 2018
Antal personer
personalkostnaderna med 548 miljoner kronor
2018 2017 Föränd- Föränd- (13,0 procent) till 3 667 miljoner kronor. Det
ring ring % genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade
Antal asylsökande 21 502 25 666 -4 164 -16,2
med 1 311 personer till 5 842 (18,0 procent)
varav män (inkl. jämfört med 2017.
pojkar) 12 929 15 635 -2 706 -17,3
varav kvinnor (inkl.
Utgifterna för ersättningar och bostadskostnader
flickor) 8 573 10 031 -1 458 -14,5
minskade jämfört med 2017
varav ens. barn och Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och
unga 944 1 336 -392 -29,3 bostadskostnader minskade med 18 876 miljoner
varav pojkar 695 1 043 -348 -33,4 kronor (61,7 procent) jämfört med 2017. Det är
varav flickor 249 293 -44 -15,0 främst ersättningarna till kommunerna som minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga i Förlängnings-
ansökningar 7 457 18 154 -10 697 -58,9
Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 86,5 procent, från 14 990 ensamkommande under 2017 till 2 023 ensamkommande under Avgjorda asylärenden 35 512 66 301 -30 789 -46,4 2018. Totalt har ersättningarna till kommunerna varav bifall 11 217 27 205 -15 988 -58,8 för ensamkommande barn och unga minskat med Bifallsandel 32% 41% 15 937 miljoner kronor mellan åren. Ersättningarna för ensamkommande och som enbart
Beviljade
avser innevarande år dvs. exklusive utbetalningar uppehållstillstånd 132 696 135 529 -2 833 -2,1 som hör till tidigare år, minskade med
varav asyl 25 114 36 531 -11 417 -31,3 13 955 miljoner kronor (86,3 procent), från
varav anhöriga till 16 169 miljoner kronor till 2 214 miljoner kronor asylsökande 16 627 19 124 -2 497 -13,1 2018. Det genomsnittliga antalet inskrivna per-
varav barn födda i soner i mottagningssystemet, exklusive ensam- Sverige till föräldrar
| kommande barn och unga, minskade med 19 396 med PUT | 9 342 9 850 -5108 -5,2 |
| (24,1 procent), från 80 587 under 2017 till 61 191 varav arbetstagare | 21 507 16 178 5 329 32,9 |
| inskrivna under 2018. Det lägre antalet inskrivna Övriga | 60 106 53 846 6 260 11,6 |
December December Föränd- Förändhar medfört att Migrationsverkets utgifter för
2018 2017 ring ring % anläggningsboende minskat med 1 232 miljoner
Inskrivna i
kronor (44,8 procent) under 2018 jämfört med Migrationsverkets
-31,4
2017. Det medförde även att utgifterna för dag- mottagningssystem* 52 565 76 640 -24 075 ersättning till asylsökande liksom ersättningarna varav med för skolkostnader minskade med 614 miljoner uppehållstillstånd 3 310 8 834 -5 524 -62,5 kronor respektive 1 998 miljoner kronor jämfört varav
ensamkommande med 2017.
barn och unga 1 239 4 729 -3 490 -73,8
anläggningsboende
Fler avgjorda mål i migrationsdomstolarna
(ABO) 21 695 35 496 -13 801 -38,9 Utgifterna för anslaget 1:3 Migrationspolitiska
eget boende (EBO) 28 832 33 221 -4 389 -13,2 åtgärder blev 650 miljoner kronor lägre än 2017. Det lägre utfallet beror på att utgifterna för övrigt boende 2 038 7 923 -5 885 -74,3 vidarebosättning av kvotflyktingar redovisas på Genomsnittligt
inskrivna under året 63 214 95 576 -32 362 -33,9
anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flykting-
varav ensammottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet
kommande barn och och nyanlända invandrares etablering fr.o.m.
unga 2 023 14 990 -12 967 -86,5 2018.
varav övriga 61 191 80 587 -19 396 -24,1
Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i *Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista
december respektive år. utlänningsmål blev 119 miljoner kronor
Källa: Migrationsverket (14,1 procent) högre än 2017. Antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade med 16,0 procent mellan 2017 och 2018.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslag
Tabell 2.57 UO 9 Anslag
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||
| 1:4 | Tandvårdsförmåner | 6 332 | 6 457 125 2,0 5 782 | |
| 1:5 | Bidrag för läkemedelsförmånerna | 26 582 1 149 27 067 485 1,8 25 606 | ||
| 1:6 | Bidrag till folkhälsa och sjukvård | 7 096 600 7 711 615 8,7 2 913 | ||
| 1:7 | Sjukvård i internationella förhållanden | 465 | 493 28 6,0 433 | |
| 1:8 | Bidrag till psykiatri | 1 755 | 1 634 -121 -6,9 1 167 | |
| 1:10 | E-hälsomyndigheten | 146 | 141 -5 -3,4 158 | |
| 4:2 | Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet | 768 | 723 -44 -5,7 389 | |
| 4:3 | Bilstöd till personer med funktionsnedsättning | 263 | 100 -164 -62,2 162 | |
| 4:4 | Kostnader för statlig assistansersättning | 25 693 | 25 308 -385 -1,5 23 310 | |
| 4:5 | Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet | 2 517 360 2 809 292 11,6 2 302 | ||
| 4:6 | Statens institutionsstyrelse | 1 083 | 1 046 -37 -3,4 994 | |
| 4:7 | Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Övriga anslag | 1 509 3 486 | 22 1 486 -23 -1,5 758 14 3 442 -43 -1,2 3 436 | |
| Summa | 77 696 2 145 78 418 722 0,9 67 411 | |||
| Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårds- | Utfallet för 2018 blev 1 461 miljoner kronor |
politik, Folkhälsopolitik, Funktionshinders- högre än 2017. Det är bl.a. användandet av cancerpolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om läkemedel som ökade, både till följd av nya läkeäldre, individ- och familjeomsorg, personer med medel och att befolkningen ökar i åldersgrupper funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik. där förekomsten av cancer är relativt hög. Två
Utfallet uppgick till 78 418 miljoner kronor andra områden som ökat är blodproppsförebygoch blev därmed 722 miljoner kronor (0,9 pro- gande läkemedel samt läkemedel mot hepatit C. cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 11 007 miljoner Bidrag till folkhälsa och sjukvård högre än anvisat kronor (16,3 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och
sjukvård uppgick till 7 711 miljoner kronor, vilket Utgifterna för läkemedelsförmånerna ökade mer är 615 miljoner kronor (8,7 procent) högre än än beräknat anvisat i statens budget. Det beror främst på att Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- anslaget anvisades ytterligare 600 miljoner kronor förmånerna uppgick till 27 067 miljoner kronor, i enlighet med propositionen Vårändringsbudget vilket är 485 miljoner kronor (1,8 procent) högre för 2018 för att förbättra tillgängligheten i hälsoän vad som anvisades i statens budget. Den 26 och sjukvården och korta vårdköerna. Ändringsrespektive 29 januari 2018 undertecknade staten budgeten skulle också finansiera anställningar av och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en vårdpersonal inom bristkompetenser som är överenskommelse om statens bidrag för kost- intresserade av att arbeta vidare efter 65 års ålder. nader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2018. Dessa medel betalades ut till landstingen 2018. Överenskommelsen innebar tillsammans med återbäring för 2017 att de prognostiserade Kostnader för assistansersättning lägre än beräknat utgifterna för 2018 inte bedömdes rymmas inom Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig anslaget. Riksdagen anvisade därför ytterligare assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner 1 149 miljoner kronor till anslaget i enlighet med kronor. Det är 385 miljoner kronor (1,5 procent) propositionen Vårändringsbudget för 2018. lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på
S kr . 2 018/ 19: 101
att antalet brukare i ersättningen minskat i en Av den s.k. professionsmiljarden betalades snabbare takt än beräknat. 951 miljoner kronor till landstingen under 2018
för att ge statligt stöd till bättre resursutnyttjande Extra medel för investeringar i välfärdsteknik i sjukvården. Det är 3 miljoner kronor mer än Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och 2017. åtgärder inom äldreområdet blev 292 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Riks- Utgifterna för bilstöd fortsätter att minska dagen anvisade anslaget ytterligare 360 miljoner För bilstödet är utgifterna betydligt lägre än kronor i enlighet med propositionen Våränd- anslagna medel. En av orsakerna är att antalet ringsbudget för 2018. Av dessa extra medel har ansökningar har minskat. En förklaring till detta Socialstyrelsen lämnat 356 miljoner kronor i är stödets konstruktion med nya grundbidrag bidrag till kommunsektorn för investeringar i väl- som beviljas var nionde år. Minskningen av färdsteknik inom omsorgen, exempelvis mobila antalet ansökningar antas också till viss del bero larm m.m. på beteendeförändringar efter införandet av ett
nytt regelverk 2017. Det nya regelverket har även Högre allmänt tandvårdsbidrag medfört en lägre andel beviljade ansökningar och Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner upp- längre handläggningstider vilket resulterar i lägre gick till 6 457 miljoner kronor, det är 675 mil- kostnader. joner kronor (11,7 procent) högre än föregående år. Det beror på att det årliga allmänna tandvårds- Betalningsförskjutningar medför ökade kostnader bidraget höjdes för alla åldersgrupper den 15 april för assistansersättning 2018 2018. Höjningen innebär att personer som är Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig mellan 30 år och 64 år får 300 kronor per år i assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner stället för 150 kronor per år. Personer som är kronor. Det är 1 999 miljoner kronor (8,6 promellan 24 och 29 år eller över 65 år får 600 kronor cent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på per år i stället för 300 kronor. att Försäkringskassan fr.o.m. oktober 2018 begär
Under året har statligt tandvårdsstöd betalats ersättning från kommunerna för assistansersättut till ca 4 miljoner personer, varav 53,2 procent ningen i efterhand, tidigare begärdes ersättningen till kvinnor och 46,8 procent till män. i förskott. Omläggningen till efterskottsbetalning
medför att utfallet blir ungefär 900 miljoner Nya bidrag till sjukvård medför högre utgifter kronor högre än 2017. Dessutom påverkades Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och utgifterna av att schablonbeloppet som sjukvård blev 7 711 miljoner kronor, vilket är Försäkringskassan betalar ut för varje utförd 4 798 miljoner kronor högre än föregående år. assistanstimme har höjts. Under 2018 hade 8 307 Det högre utfallet beror till största delen på att män och 6 999 kvinnor assistansersättning, totalt staten och SKL har slutit flera överenskommelser 15 306 personer. Det är en minskning med som medför olika satsningar inom vården. 4,2 procent jämfört med föregående år.
Under 2018 har 2 000 miljoner kronor betalats För 2018 var schablonbeloppet 295 kronor per till landstingen för en ny personalsatsning inom timme och det högsta möjliga timbeloppet vården. Personalsatsningen ska bidra till att ge 330 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i bättre förutsättningar för vårdens medarbetare. assistansersättningen 2018 var 298 kronor. Även den nya s.k. patientmiljarden belastar anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård med 1 000 miljoner kronor 2018. Patientmiljarden ska bidra till insatser för en snabbare och mer samordnad vård för patienterna. Ytterligare 600 miljoner kronor betalades ut för att bidra till ökad tillgänglighet inom vården, vilket också påverkar jämförelsen mellan åren. Även bidragen för förlossningsvård och kvinnors hälsa blev högre. Under 2018 betalades 1 591 miljoner kronor till landstingen för förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket är 892 miljoner kronor högre än 2017.
S kr . 2018/ 19: 101
Beställningsbemyndiganden Revisionens iakttagelser – årlig revision
Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden
E-hälsomyndigheten
Miljoner kronor
E-hälsomyndigheten har fått en revisions-
Utestående
berättelse med reservation avseende sin årsredo-
Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 visning för 2018. Som grund för uttalande om
1:6 Bidrag till folkhälsa och reservation anger Riksrevisionen följande.
sjukvård 316 16 Regeringen har i förordningen (2013:1031)
4:5 Stimulansbidrag och med instruktion för E-hälsomyndigheten speci-
åtgärder inom fikt efterfrågat återrapportering avseende grun-
äldreområdet 670 647
derna för hur myndigheten har beräknat stor-
7:2 Forskningsrådet för hälsa,
leken på avgifterna enligt 25 § lagen (1996:1156)
arbetsliv och välfärd:
om receptregister och 14 § lagen (2005:258) om
Forskning 1 280 1 301
läkemedelsförteckning. I årsredovisningen som
Summa 2 266 1 964
lämnades den 22 februari 2019 saknas sådan
information. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om
beställningsbemyndiganden på 2 266 miljoner
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
kronor. De utestående åtagandena uppgick till
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 1 964 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn-
har fått en revisionsberättelse med reservation diganden och utestående åtaganden uppgick till
avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund 302 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden
för uttalande om reservation anger Riksavser anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.
revisionen följande. Bemyndigandet för detta anslag syftade i huvud-
Myndigheten har överskridit bemyndigandesak till att regeringen skulle kunna ingå åtaganden
ramen gällande anslag 7:2 ap.1 Forskningsrådet för om den Europeiska läkemedelsmyndigheten hade
hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning under omlokaliserats från Storbritannien till Sverige,
utgiftsområde 9. Bemyndiganderamen uppgår till vilket inte skedde.
1 280 miljoner kronor medan utestående åtagan-
Bemyndigandet för anslaget 7:2 Forsknings-
den enligt årsredovisningen uppgår till 1 301 milrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning har
joner kronor. Myndigheten har även överskridit överskridits både till belopp och slutår. Slutåret
bemyndigandets slutår 2022. Framtida åtaganden för bemyndigandet är 2022. De utestående
sträcker sig till 2025. åtagandena sträcker sig till 2025.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har
ingått åtaganden på 24 miljoner kronor mot
Revisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete
m.m. utan att det finns ett beställnings-
RiR 2018:24 Oklara effekter av investerings-
bemyndigande för anslaget.
stödet till byggande av särskilt boende för äldre
Riksrevisionen har granskat investeringsstödet
2007–2014 till byggande av särskilt boende för
Inomstatliga lån
äldre.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens
Tabell 2.59 UO 9 Inkomststatliga lån
rapport om investeringsstödet till särskilda
Miljoner kronor
boenden för äldre (skr. 2018/19:34) redovisat Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31
vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med Beredskapsinvesteringar inom
anledning av granskningsrapporten. Granskramen för Socialstyrelsens
| verksamhet | 100 | 8 ningsrapporten är därmed slutbehandlad. | |
| Beredskapsinvesteringar inom | Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till | ||
| ramen för Folkhälsomyndighetens | handlingarna (bet. 2018/19:SoU14, rskr. | ||
| verksamhet | 350 | 62 | 2018/19:164). |
| Summa | 450 | 70 |
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Anslag
Tabell 2.60 UO 10 Anslag
Miljoner kronor
Utfall
| SB | ÄB Utfall | Utfall SB SB Procent Utfall | |||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |||
| 1:1 | Sjukpenning och rehabilitering m.m. | 38 810 | 37 545 -1 266 -3,3 37 673 | ||
| 1:2 | Aktivitets- och sjukersättningar m.m. | 46 909 | 45 806 -1 104 -2,4 47 688 | ||
| 1:4 | Arbetsskadeersättningar m.m. | 2 876 | 2 811 -65 -2,3 3 007 | ||
| 1:5 | Ersättning inom det statliga personskadeskyddet | 33 | 9 39 | 6 17,5 37 | |
| 1:6 | Bidrag för sjukskrivningsprocessen | 2 901 | 2 649 -252 -8,7 2 712 | ||
| 1:7 | Ersättning för höga sjuklönekostnader | 901 56 954 53 5,9 890 | |||
| 2:1 | Försäkringskassan Övriga anslag | 8 733 1 452 | -3 8 468 -265 -3,0 8 444 | 1 411 -41 -2,8 1 416 | |
| Summa | 102 615 | 62 99 681 -2 934 -2,9 101 868 |
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid Aktivitets- och sjukersättningar lägre än budget sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och ningar m.m. blev 45 806 miljoner kronor. Det är sjukersättning, handikappersättning och bidrag 1 104 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar som anvisades i statens budget. Det beror i även myndigheterna Försäkringskassan och huvudsak på att färre personer fick aktivitets- Inspektionen för socialförsäkringen. eller sjukersättning jämfört med vad som antogs i
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till beräkningen till statens budget. Antalet mot- 99 681 miljoner kronor och blev därmed tagare av sjukersättning i december 2018 var 2 934 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad 1,7 procent lägre än beräknat och antalet som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 mottagare av aktivitetsersättning var 5,7 procent blev utfallet 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än beräknat. lägre.
Omregistrering av livräntetagare medförde högre
Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev utgifter än beräknat lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning inom det Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabi- statliga personskadeskyddet blev 39 miljoner krolitering m.m. blev 37 545 miljoner kronor, vilket nor. Det är 6 miljoner kronor (17,5 procent) är 1 266 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än högre än vad som anvisades i statens budget. Det vad som anvisades i statens budget. Skillnaden statliga personskadeskyddet är en försäkring som beror främst på att antalet utbetalda nettodagar bl.a. gäller för den som tjänstgör enligt lagen för sjukpenning blev 3,0 procent lägre än (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller medberäknat. Under 2018 betalades sjukpenning ut verkar i räddningstjänst. Den gäller också för den för 54,4 miljoner nettodagar, vilket är 1,7 mil- som är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt joner nettodagar färre än beräknat. Begreppet eller andra liknande institutioner. Försäkringen nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv gäller normalt för sjukdom eller skada som ersättning räknas som en nettodag. Även inträffat i samband med tjänst i Sverige eller de utgifterna för rehabiliteringspenning blev lägre. nordiska länderna. Vid skada som ger bestående Under året betalades rehabiliteringspenning ut nedsättning av arbetsförmågan kan livränta för 1,5 miljoner nettodagar, vilket är 0,6 miljoner betalas ut till den försäkrade. För att korrigera nettodagar (26,5 procent) färre än beräknat. tidigare felaktigt gjorda registreringar om-
registrerade Försäkringskassan under 2017 ett
S kr . 2018/ 19: 101
antal livräntetagare från anslag 1:4 Arbetsskade- Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjuktal
ersättningar m.m. till anslag 1:5 Ersättning inom
2018 2017 Förändring det statliga personskadeskyddet. Det medförde ett i procent
högre antal livräntetagare inom det statliga
Antal personer som fick
personskadeskyddet och att utgifterna blev högre sjukpenning i december månad 198 544 203 070 -2,2%
än vad som ursprungligen beräknats i statens varav kvinnor 131 355 134 630 -2,4%
budget. Riksdagen anvisade därför ytterligare 9
varav män 67 189 68 440 -1,8% miljoner kronor i enlighet med propositionen
varav kvinnor med sjukpenning Vårändringsbudget för 2018. på normalnivå 81 085 83 040 -2,4%
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskriv-
varav män med sjukpenning på ningsprocessen blev 2 649 miljoner kronor, vilket normalnivå 43 066 43 968 -2,1%
är 252 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än vad
varav kvinnor med sjukpenning som anvisades i statens budget. Det beror främst på fortsättningsnivå 46 177 47 276 -2,3%
på att utgifter för försäkringsmedicinska varav män med sjukpenning på
utredningar, bidrag till hälso- och sjukvården fortsättningsnivå 21 114 21 405 -1,4%
samt arbetsplatsnära stöd blev lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga Antal startade sjukfall,
sjuklönekostnader blev 954 miljoner kronor, vilket genomsnitt per månad under
januari till september 48 300 47 200 2,3%
är 53 miljoner kronor (5,9 procent) högre än vad
som anvisades i statens budget. Det beror på att varav kvinnor 30 700 30 200 1,7%
arbetsgivare var berättigade till högre ersättning varav män 17 600 17 000 3,5%
än vad som ursprungligen beräknats. I enlighet
med propositionen Höständringsbudget för 2018
Antal ersättningsdagar med
anvisade riksdagen därför ytterligare 56 miljoner sjukpenning, netto (miljoner
kronor. dagar) 54,4 55,8 -2,5%
Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev Andel pågående sjukfall med
psykiatriska diagnoser, procent,
8 468 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner
september månad 46,1 45,4
kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i
Källa: Försäkringskassan statens budget. Det beror framför allt på
svårigheter att rekrytera personal inom vissa
Antalet personer som fick sjukpenning minskade verksamheter i samband med hög personal-
från 203 070 personer i december 2017 till omsättning.
198 544 personer för samma månad 2018, vilket
motsvarade en minskning med 1,8 procent för
Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev
män och 2,4 procent för kvinnor. Antalet per-
lägre än föregående år
soner med sjukpenning på normalnivå minskade Jämfört med föregående år blev utfallet på
med 2 857 (2,2 procent). Vidare minskade antalet anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
personer som fick sjukpenning på fortsättnings- 129 miljoner kronor (0,3 procent) lägre. Det
nivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 1 390 beror främst på lägre utgifter för rehabiliterings-
(2,0 procent). Antalet pågående sjukfall som är penning. Andelen sjukfall som får rehabiliterings-
längre än 2,5 år har dock ökat, vilket i huvudsak penning har minskat under 2018 och antalet
beror på att den bortre tidsgränsen i sjukutbetalda nettodagar för rehabiliteringspenning
försäkringen avskaffades den 1 februari 2016. minskade med 0,4 miljoner nettodagar (19,4 pro-
Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen cent) jämfört med 2017. Minskningen beror bl.a.
kvinnor som fick sjukpenning i december 2018 på en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 §
uppgick till 66,2 procent. socialförsäkringsbalken. Den nya tillämpningen
Inflödet av nya sjukfall mäts med viss efterinnebär att rehabiliteringspenning enbart kan
släpning. I genomsnitt startade 48 300 sjukfall per betalas ut i den omfattning som den arbets-
månad under januari till september 2018, vilket är livsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare
en ökning med 2,3 procent jämfört med samma har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd
period föregående år. Under 2018 har sjukfallens fått hel rehabiliteringspenning vid helt nedsatt
varaktighet minskat något. arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på
Under 2018 ökade antalet sysselsatta, vilket hel- eller deltid.
medförde att antalet personer som omfattas av
S kr . 2018/ 19: 101
förmånen ökade. Trots detta minskade antalet Aktivitetsersättning kan beviljas personer i nettodagar med sjukpenning totalt med 2,5 pro- åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt cent jämfört med 2017. arbetsförmåga eller på grund av en funktions-
Andelen pågående sjukfall med psykiatriska nedsättning behöver längre tid för att avsluta sin diagnoser ökade 2018 och var 46,1 procent i skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och september 2018, vilken kan jämföras med kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 45,4 procent i september 2017. 2018 uppgick antalet personer med aktivitets-
Under 2018 avslogs 3,0 procent av initiala an- ersättning till 31 351, vilket är en minskning med sökningar om sjukpenning jämfört med 3,1 pro- 4 944 personer (13,6 procent) jämfört med cent under föregående år . Andelen avslag för december 2017. Under 2018 har 5 505 personer män minskade från 2,8 procent 2017 till 2,7 pro- (2 588 kvinnor och 2 917 män) nybeviljats aktivicent år 2018. För kvinnor uppgick andelen avslag tetsersättning. Det är 966 personer (14,9 procent) till 3,2 procent 2018, vilket kan jämföras med färre än 2017. Andelen avslag vid olika former av 3,3 procent föregående år. Andelen avslag under ansökan om aktivitetsersättning har ökat. För pågående sjukfall minskade också. Under januari 2018 uppgick andelen till 26,2 procent (26,7 protill oktober 2018 berodde 5,5 procent av de avslu- cent för kvinnor och 25,7 procent för män). Mottade sjukfallen på ett avslag jämfört med 6,0 pro- svarande avslagsandel för 2017 var 20,4 procent cent under 2017. Andelen avslag för män minsk- (21,5 procent för kvinnor och 19,4 procent för ade från 5,9 procent under 2017 till 5,3 procent män). Efter en lagändring i februari 2017 finns under januari till oktober år 2018. För kvinnor möjlighet att få sjukersättning från 19 års ålder, minskade andelen avslag från 6,1 procent 2017 till vilket också bidrar till att antalet personer med 5,7 procent under januari till oktober 2018. aktivitetsersättning minskar. Tidigare kunde man
inte få sjukersättning förrän vid 30 års ålder. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar I december 2018 uppgick antalet personer som minskade fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersätt- till 292 318 personer. Det är en minskning med ningar m.m. blev 1 883 miljoner kronor (3,9 pro- 6,6 procent jämfört med föregående år. Antalet cent) lägre än 2017, vilket främst beror på att färre kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning personer fick aktivitets- eller sjukersättning. var 168 915 personer, vilket var en minskning
Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en med 6,8 procent jämfört med december 2017. stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättsjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha ning uppgick till 123 403 personer, vilket är en rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade minskning med 6,4 procent jämfört med sjukersättning uppgick i december 2018 till december 2017. 260 967 (154 383 kvinnor och 106 584 män), vilket är en minskning med 15 715 personer Tabell 2.62 Ohälsomått
2018 2017 (5,7 procent) jämfört med december 2017.
Ohälsotalet 24,7 26,2
Minskningen beror på att många har lämnat
| förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt varav kvinnor | 29,9 | 31,6 |
| som antalet nybeviljade sjukersättningar har varit varav män | 19,8 | 20,9 |
| lågt. Under 2018 fick 5 534 personer sjukersätt- Sjukpenningtalet | 9,7 | 10,1 |
ning för första gången. Det är en minskning med
varav kvinnor 12,8 13,3 191 personer (3,3 procent) jämfört med 2017.
varav män 6,7 6,9 Andelen avslag vid ansökan om sjukersättning var
Källa: Försäkringskassan. 67,9 procent (70,2 procent för kvinnor och 64,8 procent för män) under 2018. Föregående år Ohälsotalet och sjukpenningtalet minskade 2018 uppgick andelen avslag till 65,3 procent (67,6
Ohälsotalet är ett mått på utvecklingen inom hela procent för kvinnor och 62,3 procent för män) . sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod.
1 Definitionen av avslag vid initial ansökan om sjukpenning har ändrats och 2 Definitionen av avslag har ändrats 2018 och jämförelsetalen för 2017 har
jämförelsetalen för föregående år har räknats om med anledning av detta. räknats om med anledning av detta.
S kr . 2018/ 19: 101
Det definieras som antal utbetalda nettodagar Övriga krediter
med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, reha-
Tabell 2.64 Övriga krediter
biliteringspenning, sjukersättning och aktivitets-
Miljoner kronor
ersättning per registrerad försäkrad (16–64 år).
Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit Alla dagar är omräknade till nettodagar. I
2018-12-31 december 2018 var ohälsotalet 24,7 dagar per
Försäkringskassans behov av likviditet försäkrad, vilket är en minskning från 26,2 dagar
i utbetalning av ersättning för vård i 2017. Ohälsotalet har sedan december 2017 andra länder 170 141
minskat med 5,5 procent för kvinnor och med Summa 170 141
5,3 procent för män.
Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro-
dagar som ersätts med sjukpenning eller
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad
(16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller
RiR 2018:9 Nekad sjuk- och aktivitets-
aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till
ersättning – effekter på inkomst och hälsa
nettodagar.
Riksrevisionen har granskat vilka effekter ett
I december 2018 var sjukpenningtalet 9,7
nekande av sjukersättning eller aktivitetsersättdagar, vilket är en minskning med 3,6 procent
ning har för individens inkomster, hälsa och sedan december 2017. Kvinnor har i likhet med
användning av sjukförsäkringen. tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,8) än män
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens (6,7).
rapport om att nekas sjukersättning och aktivi-
tetsersättning (skr 2018/2019:8) redovisat vilka
Lägre utfall för arbetsskadeersättningar jämfört
åtgärder som vidtagits med anledning av gransk-
med föregående år
ningsrapporten. Granskningsrapporten är där- Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar
med slutbehandlad. m.m. blev 2 811 miljoner kronor, vilket är
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till 197 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än 2017.
handlingarna (bet. 2018/19:SfU12, rskr. Det beror främst på att antalet egenlivräntor
2018/19:57). enligt arbetsskadeförsäkringen minskade med
knappt 9 procent jämfört med år 2017.
RiR 2018:11 Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa – en process med stora utmaningar
Beställningsbemyndiganden
Riksrevisionen har granskat sjukskrivnings-
processen och det stöd som ansvariga myndig-
Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden
Utestående heter ger läkare i primärvården i deras försäk-
Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 ringsmedicinska uppdrag.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 1:6 Bidrag för
sjukskrivningsprocessen 2 359 2 320 rapport om bedömning av arbetsförmåga vid
psykisk ohälsa (skr. 2018/19:14) anfört att
Summa 2 359 2 320
Riksrevisionens rapport kan vara ett underlag i
det uppdrag som den tidigare regeringen givit Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om
Socialstyrelsen och Försäkringskassan om att ett beställningsbemyndigande på 2 359 miljoner
dessa ska verka för att samarbetet och dialogen kronor. De utestående åtagandena uppgick till
mellan Försäkringskassan och hälso- och sjuk- 2 320 miljoner kronor.
vården förbättras när det gäller sjukskrivnings-
processen och läkarintygen (S2018/00530/SF).
Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har tillkännagett som sin mening att
regeringen gör en översyn av det försäkrings-
medicinska beslutsstödet och Försäkringskassans
modell för försäkringsmedicinsk analys. Över-
synen ska avse handläggningen vid psykiatriska
S kr . 2018/ 19: 101
diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145).
RiR 2018:22 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – ett stöd för Försäkringskassan vid psykisk ohälsa?
Riksrevisionen har granskat om det försäkringsmedicinska beslutsstödet har påverkat hur läkare anger sjukskrivningsdiagnoser och hur Försäkringskassan använt stödet i hand-läggningen av försäkringsärenden.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om försäkringsmedicinskt beslutsstöd (skr. 2018/19:27) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen gör en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen ska avse handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145).
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Anslag
Tabell 2.65 UO 11 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||
| 1:1 | Garantipension till ålderspension | 13 080 | 13 142 62 0,5 13 339 | |
| 1:2 | Efterlevandepensioner till vuxna | 10 870 | 10 869 0 0,0 11 499 | |
| 1:3 | Bostadstillägg till pensionärer | 9 027 | 9 139 112 1,2 8 265 | |
| 1:4 | Äldreförsörjningsstöd | 1 103 | 1 081 -22 -2,0 1 010 | |
| 2:1 | Pensionsmyndigheten | 556 | -1 540 -16 -2,9 545 | |
| Summa | 34 636 | -1 34 771 136 0,4 34 658 |
Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom pensionärer som inte har tjänat in någon (garantipension, bostadstillägg till pensionärer inkomstrelaterad ålderspension alls successivt samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid bland de nyblivna pensionärerna. dödsfall (omställningspension, änkepension och Ungefär 659 000 ålderspensionärer hade särskild efterlevandepension samt garantipension garantipension vid utgången av 2018, vilket är ca till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålders- 4 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga pension redovisas i avsnitt 2.4.31. utbetalda garantipensionen uppgår till
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 20 000 kronor per år 2018, vilket är en minskning 34 771 miljoner kronor och blev därmed med 200 kronor jämfört med 2017. Totalt 78 136 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad procent av dem som har garantipension är som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 kvinnor och 22 procent är män. ökade utgifterna med 114 miljoner kronor I Sverige har garantipensionen tidigare ansetts (0,3 procent). omfattas av EU:s bestämmelser om samordning
av trygghetssystem, vilket gjort att den även har Antalet pensionärer med garantipension något betalats ut till pensionärer som bor utanför lägre än föregående år Sverige inom EU/EES och Schweiz. EU-dom- Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till stolen klargjorde dock i en dom den 7 december ålderspension uppgick till 13 142 miljoner kronor, 2017 att den svenska garantipensionen är en s.k. vilket är 197 miljoner kronor (1,5 procent) lägre minimiförmån enligt artikel 58 i EU:s förordning än föregående år. Minskningen beror bl.a. på att 883/2004 och därmed bl.a. saknar exporträtt det är fler äldre pensionärer med garantipension enligt EU-rätten. Domen medförde att det som avlider i förhållande till inflödet av nya saknades författningsstöd för att fortsätta betala pensionärer med garantipension. Nya ålders- ut garantipension vid bosättning i annat land än i pensionärer har inkomstgrundad pension i större Sverige. Riksdagen beslutade dock den 24 utsträckning än äldre ålderspensionärer, vilket oktober 2018 (prop.2017/18:275; 2018/19:SfU8 påverkar antalet med garantipension, eftersom rskr. 2018/19:6) att utbetalningarna av garantigarantipension avräknas mot inkomstpension. pension till personer bosatta i EU/EES eller Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- Schweiz skulle fortsätta under 2018, i avvaktan på pensionen är högre för yngre och nyblivna ny svensk lagstiftning. Under 2018 betalades pensionärer jämfört med de äldre som redan totalt 716 miljoner kronor till 72 000 personer uppbär pension. Dessutom minskar antalet utanför Sverige. Av dessa var 41 000 kvinnor och
3 Pensionsmyndigheten har ändrat beräkningsmetod för bl.a. genomsnittligt årsbelopp. Jämförelsetalen för 2017 har ändrats med anledning av detta.
S kr . 2018/ 19: 101
31 000 män. I december 2018 bodde ungefär Övriga krediter 17 300 av dessa personer i Finland, ca 5 300
Tabell 2.66 Övriga krediter
personer i Tyskland och ca 5 300 personer i
Miljoner kronor
Norge.
Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit
2018-12-31
Färre får änkepension
Pensionsmyndighetens behov av Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner
likviditet i handeln med fondandelar 8 000 1 847 till vuxna uppgick till 10 869 miljoner kronor,
Summa 8 000 1 847
vilket är 629 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension
Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom svarar för den större delen av utgifterna under
utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änke- kronor och avser Pensionsmyndighetens behov pension minskar successivt. Mellan 2017 och av likviditet i handeln med fondandelar. 2018 minskade antalet med ca 11 700 personer, Utnyttjad kredit uppgick till 1 847 miljoner
kronor vid utgången av 2018. till ca 241 600 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade.
Fler pensionärer får bostadstillägg Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 9 139 miljoner kronor, Pensionsmyndigheten vilket är 874 miljoner kronor (10,6 procent) Pensionsmyndigheten har fått en revisionshögre än 2017. Ökningen beror på att bostads- berättelse med upplysning avseende sin årsredotillägget har höjts 2018. Både ersättningsnivån visning för 2018. och taket för boendekostnad har höjts. Antalet
Övrig upplysning
pensionärer med bostadstillägg uppgick under
Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i 2018 till ca 291 000 personer, vilket är ca 4 000 personer fler än 2017. enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en
redovisning av inkomstpensionens finansiella
För 2018 var det genomsnittliga årsbeloppet 31 200 kronor, vilket är en ökning med ställning och utveckling. Avsnittet innehåller,
utöver information från myndighetens finansiella 2 800 kronor jämfört med 2018.
redovisning, även information från andra aktörer Ökad invandring medför högre utgifter för samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra äldreförsörjningsstöd aktörer och prognoser har inte granskats av De personer som är över 65 år och bosatta i Riksrevisionen. Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev RiR 2018:32 Förvaltningen av premie- 1 081 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner pensionssystemet – kostnadseffektivitet för kronor (7,1 procent) högre än föregående år. Det spararnas bästa? beror, förutom på ökad invandring, på att det är Riksrevisionen har granskat om förvaltningen av en större andel av dem som är födda 1938 eller premiepensionssystemet fungerat som det är senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad tänkt, med fokus på om systemet är kostnadsfrån dem som är födda 1937 eller tidigare är de effektivt för spararnas bästa. inte berättigade till garantipension efter att ha Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens bott i Sverige i 10 år då det krävs en bosättning på rapport om förvaltningen av premiepensions- 40 år för full garantipension. systemet (skr. 2018/19:80) en annan bedömning
Antalet personer med äldreförsörjningsstöd än Riksrevisionen och vidtar därför inte några ökade med 2,1 procent jämfört med 2017 och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. uppgick till 24 000 personer 2018. Det genom- Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. snittliga årsbeloppet ökade med 4,1 procent och uppgick till 45 700 kronor 2018.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslag
Tabell 2.67 UO 12 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||
| 1:1 | Barnbidrag | 31 607 | 31 722 115 0,4 27 287 | |
| 1:2 | Föräldraförsäkring | 42 959 1 284 43 914 955 2,2 41 838 | ||
| 1:3 | Underhållsstöd | 2 862 | 2 593 -269 -9,4 2 521 | |
| 1:4 | Adoptionsbidrag | 23 | 14 | -9 -38,8 16 |
| 1:5 | Barnpension och efterlevandestöd | 978 | 951 -27 -2,7 928 | |
| 1:6 | Vårdbidrag för funktionshindrade barn | 4 265 | 4 072 -192 -4,5 3 939 | |
| 1:7 | Pensionsrätt för barnår | 7 367 | 7 367 | 0 0,0 7 468 |
| 1:8 | Bostadsbidrag | 4 526 | 4 574 | 48 1,1 4 664 |
| Summa | 94 586 1 284 95 208 622 0,7 88 660 |
Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, en har ett samband med en utbredd influensaföräldraförsäkring och bostadsbidrag. period. Med anledning av de högre utgifterna för
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till föräldraförsäkringen anvisade riksdagen ytter- 95 208 miljoner kronor. Det är 622 miljoner ligare 1 284 miljoner kronor i enlighet med kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades propositionen Höständringsbudget för 2018. i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 6 548 miljoner kronor (7,4 procent) Utgifter för underhållsstöd, adoptionsbidrag och högre. vårdbidrag blev lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev Utgifterna för föräldraförsäkring blev högre än 2 593 miljoner kronor, vilket är 269 miljoner anvisat kronor (9,4 procent) lägre än anvisat i statens Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev budget. Minskningen beror främst på att färre 43 914 miljoner kronor, vilket är 955 miljoner barn fått underhållsstöd samt ett lägre utbetalkronor (2,2 procent) högre än anvisat i statens ningsbelopp per barn och månad under 2018 än budget. Det beror framför allt på att antalet vad som beräknats. Antalet barn med underhållsanvända nettodagar för föräldrapenning och stöd uppgick i genomsnitt till 198 758 under året tillfällig föräldrapenning blev högre än vad som vilket var en minskning med 6,0 procent från ursprungligen beräknades. Begreppet nettodag 2017. Minskningen beror på att fler föräldrar innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning sköter betalningen av underhåll för barn på egen räknas som en nettodag. Antalet dagar med hand, utanför underhållsstödssystemet, samt att föräldrapenning blev 2,1 procent högre än underhållsstöd vid växelvist boende avskaffats beräknat. Det högre nyttjandet beror delvis på en med vissa övergångsbestämmelser. regeländring i föräldrapenningen som infördes Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev den 1 januari 2014. Regeländringen innebar en 14 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor begränsning av antalet föräldrapenningdagar som (38,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. får sparas för tid efter att barnet har fyllt fyra år. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag Föräldrar till barn födda 2014 och 2015 har ökat blev lägre än beräknat. År 2018 genomfördes 185 sitt uttag av föräldrapenning jämfört med adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsföräldrar som omfattas av den tidigare lagstift- organisationerna. Året innan förmedlades 240 ningen, vilket har medfört högre utgifter än vad adoptioner. som tidigare beräknats under 2018. Dessutom Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för blev antalet använda dagar för tillfällig föräldra- funktionshindrade barn blev 4 072 miljoner kropenning 5,4 procent högre än beräknat. Ökning- nor, vilket är 192 miljoner kronor (4,5 procent)
lägre än anvisat i statens budget. Vårdbidrag kan
S kr . 2018/ 19: 101
betalas ut i hel eller delvis omfattning. Att utfallet Fler barn med barnpension, efterlevandestöd och blev lägre än beräknat beror bl.a. på att fler vårdbidrag medförde ökade utgifter 2018 vårdbidrag med lägre omfattning betalades ut än Utgifterna för anslaget 1:5 Barnpension och beräknat samt fördröjningar i handläggningen. efterlevandestöd blev 951 miljoner kronor, vilket
är 23 miljoner kronor (2,5 procent) högre än Höjt barnbidrag medförde ökade utgifter jämfört föregående år. Barnpension och efterlevandestöd med 2017 betalas ut till barn vars ena eller båda föräldrar har Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev avlidit. Utgiftsökningen förklaras främst av ett 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) högre än ökat antal barn över 12 år som får barnpension 2017. Ökningen beror främst på att det allmänna samt stor invandring av ensamkommande barn barnbidraget har höjts med 200 kronor (19,0 pro- och unga under tidigare år, vilket påverkat cent) till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. utvecklingen av efterlevandestödet. den 1 mars 2018. Jämfört med föregående år ökade utgifterna
för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade Höjd medelersättning medförde högre utgifter för barn med 133 miljoner kronor (3,4 procent). I föräldrapenning jämfört med föregående år december 2018 betalades vårdbidrag ut för 21 695 Jämfört med 2017 blev utgifterna för anslaget 1:2 flickor och 43 865 pojkar. Ökningen jämfört med Föräldraförsäkring 2 076 miljoner kronor 2017 var 0,3 procent för flickor och 1,2 procent (5,0 procent) högre. Anslaget finansierar för- för pojkar. månerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Det var framför allt Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår Utgifterna för föräldrapenning utgjorde 72,9 pro- minskade med 101 miljoner kronor (1,3 procent) cent av utgifterna för anslaget och ökade med jämfört med 2017. Utgifterna för anslaget styrs av 1 338 miljoner kronor (4,4 procent) jämfört med antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets 2017. Antalet ersättningsdagar med föräldra- utveckling, timlöneutvecklingen och räntepenning minskade totalt med 0,1 procent och utvecklingen. Avgiften består av en preliminär uppgick till 55,1 miljoner dagar under 2018. Den avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avfrämsta förklaringen till att utgifterna trots detta vikelsen mellan det preliminära belopp som tagits har ökat är att fler män har tagit ut föräldra- ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det penningdagar än tidigare till följd av detta samt att lägre utfallet 2018 förklaras främst av ett lägre antalet dagar med högsta ersättningsnivå har ökat. regleringsbelopp jämfört med föregående år. Den genomsnittliga medelersättningen per dag för föräldrapenningen ökade utgifterna med 3,6 Färre hushåll med bostadsbidrag medförde lägre procent under 2018. Den genomsnittliga medel- utgifter jämfört med föregående år ersättningen var för kvinnor 535 kronor per dag Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev och för män 679 kronor per dag. Skillnaden beror 4 574 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner krodels på inkomstskillnader mellan könen, dels på nor (1,9 procent) lägre än föregående år. Jämfört att kvinnor använder fler lägstanivå- och grund- med föregående år minskade antalet barnhushåll nivådagar än män. Utgifterna påverkas även av med 2,4 procent och antalet ungdomshushåll fördelningen av föräldrapenningdagar mellan med 10,4 procent. Minskningen kan förklaras av män och kvinnor. Under 2018 tog män ut den starka konjunkturen som innebär att behovet 29,4 procent av föräldrapenningdagarna. Det är av bostadsbidrag minskar då fler personer blir en högre andel än 2017 då männen tog ut sysselsatta på arbetsmarknaden. Antalet hushåll 28,0 procent av dagarna. med bostadsbidrag var i genomsnitt 168 557
Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev under 2018, varav 141 632 barnhushåll och 26 927 521 miljoner kronor (7,6 procent) högre än 2017. ungdomshushåll. Det beror bl.a. på att antalet uttagna nettodagar ökade med 4,9 procent. Medelersättningen för tillfällig föräldrapenning ökade med 2,5 procent och uppgick för 2018 till 949 kronor per dag.
S kr . 2018/ 19: 101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:1 Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare
Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans handläggning av föräldrapenningsärenden för egenföretagare.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare (skr. 2017/18:256) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU6, rskr. 2018/19:4).
RiR 2018:4 Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel
Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans återkrav av bostadsbidrag.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag (skr. 2017/18:289) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU9, rskr. 2018/19:47).
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.13¶Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Anslag
Tabell 2.68 UO 13 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||
| 1:2 | Kommunersättningar vid flyktingmottagande | 19 265 532 16 167 -3 098 -16,1 15 167 | ||
| 1:3 | Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 5 179 | 4 925 -255 -4,9 5 355 | ||
| 1:4 | Hemutrustningslån | 203 | 139 -64 -31,6 228 | |
| 3:1 | Särskilda jämställdhetsåtgärder | 334 51 363 29 8,7 234 | ||
| 1:4 (2017) | Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare Övriga anslag | 619 21 624 | 0 0,0 2 536 5 0,8 410 | |
| Summa | 25 600 604 22 217 -3 383 -13,2 23 931 |
Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etablepolitik mot diskriminering, åtgärder mot segre- ringsuppdrag minskade från i genomsnitt 71 158 gation och jämställdhetspolitik. deltagare 2017 till 62 405 deltagare 2018.
Utgifterna uppgick till 22 217 miljoner kronor och är därmed 3 383 miljoner kronor (13,2 pro- Högre utfall än föregående år trots ett lägre antal cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. kommunmottagna Jämfört med 2017 minskade utgifterna med Jämfört med 2017 blev utfallet på anslaget 1:2 1 714 miljoner kronor (7,2 procent). Kommunersättningar vid flyktingmottagande
1 000 miljoner kronor högre (6,6 procent). Färre kommunmottagna och lägre utgifter för Schablonersättningarna för mottagandet av ensamkommande barn och unga nyanlända ökade med 999 miljoner kronor, vilket Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid främst beror på att utgifter för vidarebosättning flyktingmottagande blev 16 167 miljoner kronor, av kvotflyktingar fr.o.m. 2018 redovisas under vilket är 3 098 miljoner kronor (16,1 procent) detta anslag i stället för som tidigare under lägre än vad som anvisades i statens budget. Det anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under beror på att antalet personer som beviljades utgiftsområde 8 Migration. Totalt ökade det uppehållstillstånd och togs emot i en kommun utgifterna på anslaget med 1 006 miljoner kronor. blev lägre än beräknat bl.a. när det gäller ensam- Utgifterna för vidarebosättning ökade med kommande barn och unga. Det beror också på att 365 miljoner kronor mellan 2017 och 2018, vilket utgifterna för ersättning till kommuner och beror på att antalet vidarebosatta kvotflyktingar landsting för mottagandet av ensamkommande ökade med 1 600 personer. Mellan 2017 och 2018 barn och unga, både enligt det gamla och det nya minskade antalet kommunmottagna med 36 proersättningssystemet, blev lägre än förväntat. cent. Att utgifterna trots det inte minskade beror
bl.a. på att Migrationsverket under 2018 betalade Färre än beräknat i etableringsinsats ut ersättning för kostnader som avsåg 2017, Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning däribland ca 1 000 miljoner kronor till komtill vissa nyanlända invandrare blev 255 miljoner munerna i ersättning för ensamkommande barn kronor (4,9 procent) lägre än anvisat i statens och unga. budget. Detta berodde på främst på att antalet nyanlända i etableringsinsatser blev lägre än Förändrad anslagsstruktur påverkar jämförelsen väntat. Det genomsnittliga antalet deltagare i med föregående år etableringsuppdraget uppgick under 2018 till Utfallet för anslaget 1:4 (2017) Ersättningar för 62 405, vilket är 9 070 deltagare färre än beräknat. insatser för vissa nyanlända invandrare har Jämfört med 2017 minskade utgifterna med minskat med 2 536 miljoner kronor, vilket beror 431 miljoner kronor (8,0 procent). Orsaken är att på att utgifterna fr.o.m. 2018 redovisas som en
anslagspost under anslaget 1:3 Kostnader för
S kr . 2018/ 19: 101
arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Beställningsbemyndiganden inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
Tabell 2.70 Beställningsbemyndiganden
arbetsliv.
Miljoner kronor
Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. 2018 Utestående
2018 2017 Förändring Förändring Beställnings- åtaganden
% Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31
Antal 2:2 Åtgärder mot
| kommun- | diskriminering och rasism | |||
| mottagna | 43 745 68 751 -25 006 -36,4 | m.m. | 38 | 28 |
| varav män | 24 059 39 392 -15 333 -38,9 3:1 Särskilda | jämställdhetsåtgärder | 100 | 99 |
varav kvinnor 19 686 29 359 -9 673 -32,9
3:3 Bidrag för kvinnors
| andel män 55,0% 57,3% | organisering | 28 | 22 |
| andel kvinnor 45,0% 42,7% | 4:1 Åtgärder mot segregation | 185 | 6 |
| Antal | Summa | 351 | 155 |
kommunmottagna
under 18 år 19 056 30 711 -11 655 -38,0 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om varav pojkar 10 338 18 038 -7 700 -42,7 beställningsbemyndiganden på 351 miljoner krovarav flickor 8 718 12 673 -3 955 -31,2 nor. De utestående åtagandena uppgick till andel pojkar 54,3% 58,7% 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn-
digandena och de utestående åtagandena uppgick andel flickor 45,7% 41,3%
till 196 miljoner kronor.
Antal ensam-
Större delen av skillnaden härrör från
kommande
barn och bemyndigandet för anslaget 4:1 Åtgärder mot unga 6 568 8 625 -2 057 -23,8 segregation. Det låga nyttjandet av bemyndivarav pojkar 5 953 7 511 -1 558 -20,7 gandet beror bl.a. på att handläggande myndighet varav flickor 615 1 114 -499 -44,8 haft behov av att ytterligare analysera hur bidraget andel pojkar 90,6% 87,1% bäst kan fördelas för att minska och motverka
segregation på lokal och regional nivå. Bidrag har andel flickor 9,4% 12,9%
bl.a. beviljats för att ta fram kartläggningar och
Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får
schablonersättning för behovsanalyser.
December December Förändring Förändring
2018 2017 %
Totalt antal
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
mottagna* 112 994 138 405 -25 411 -18,4
varav män 63 785 80 611 -16 826 -20,9
RiR 2018:33 Jämställdhetsintegrering av
varav kvinnor 49 209 57 794 -8 585 -14,9
integrationspolitiken – ett outnyttjat verktyg
varav
Riksrevisionen har granskat om regeringens ensamkomman
integrationspolitik har jämställdhetsintegrerats de 15 407 15 861 -454 -2,9
och därmed gett förutsättningar för likvärdigt
Genomsnitt för
respektive år 131 377 133 525 -2 148 -1,6 och effektivt stöd. * Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och december respektive år. Källa: Migrationsverket regeringen kommer att återkomma till riksdagen
med en skrivelse.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslag
Tabell 2.71 UO 14 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 8 402 8 8 191 -211 -2,5 8 501
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 22 700 2 217 25 367 2 667 11,8 26 791
| 1:3 | Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser | 13 422 500 13 043 -379 -2,8 9 554 | |
| 1:4 | Lönebidrag och Samhall m.m. | 19 197 | 18 228 -969 -5,0 17 194 |
| 1:5 | Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige | 120 | 110 -10 -8,2 127 |
| 1:6 | Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 1 524 | 1 294 -230 -15,1 1 009 | |
| 1:11 | Bidrag till lönegarantiersättning | 1 700 | 1 480 -220 -13,0 1 296 |
| 1:12 | Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar | 5 757 -495 5 032 -725 -12,6 6 032 | |
| 1:13 | Lån till körkort | 151 | 17 -134 -88,5 |
| 2:1 | Arbetsmiljöverket Övriga anslag | 763 25 774 10 1,4 743 348 | 326 -22 -6,4 312 |
| Summa | 74 084 2 255 73 861 -223 -0,3 71 559 |
Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.
Utfallet uppgick till 73 861 miljoner kronor, vilket är 223 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 2 302 miljoner kronor (3,2 procent) högre. En betydande del av denna ökning beror på en förändrad anslagsstruktur, vilket medför högre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och lägre utgifter inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
Antalet arbetslösa minskade med 14 400
Tabell 2.72 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2017 och 2018.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.72 Arbetslöshet
2018 2017
Antal Antal
personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män
| Antal arbetslösa, 15 – 74 år | 344 100 162 300 181 800 358 500 163 300 195 200 |
| - varav heltidsstuderande | 115 200 33,5% 54 300 60 900 118 700 33,1 54 700 63 900 |
| - varav personer med utomnordiskt ursprung | 179 400 52,1% 87 000 92 400 167 000 46,6 78 500 88 600 |
| - varav långtidsarbetslösa | 95 100 27,6% 39 100 56 000 99 300 27,7 39 800 59 500 |
- varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 65 100 18,9% 27 800 37 400 61 100 17,0 25 400 35 600 - varav ungdomar, 15–24 år 104 400 30,3% 47 200 57 200 112 400 31,4 51 700 60 700
Arbetslösheten, 15–74 år (arbetslösa som andel av arbetskraften) 6,3 6,3 6,4 6,7 6,4 6,9
Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 16,8 15,5 18,0 17,8 16,8 18,7
Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnad er på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån.
Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15– inte lika mycket som enligt den bedömning som 74 år minskade enligt AKU med 14 400 personer gjordes i budgetpropositionen för 2018. Vidare mellan 2017 och 2018. Antalet arbetslösa som är ökade andelen arbetslösa som får arbetslöshetsheltidsstuderande minskade med 3 500 personer ersättning. Detta medförde att antalet personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. som har rätt till arbetslöshetsersättning blev personer som varit arbetslösa i mer än sex högre än enligt den bedömning som gjordes i månader, minskade med 4 200 personer. Antalet samband med statens budget. Riksdagen anvisade arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung därför ytterligare 2 217 miljoner kronor till ökade med 12 400 personer, varav antalet kvinnor anslaget i enlighet med propositionen Höstökade med 8 500 personer och antalet män med ändringsbudget 2018. 3 800 personer. Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2018 till 52,1 procent Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med blev lägre än budgeterat 46,6 procent föregående år. Andelen personer Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslös- arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev het ökade från 17,0 procent 2017 till 18,9 procent 13 043 miljoner kronor, vilket är 379 miljoner 2018. Ungdomar i åldern 15–24 år utgör 30,3 pro- kronor (2,8 procent) lägre än anvisat i statens cent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa budget. Utgifterna för anslagspost 5 Ersättning ungdomar minskade med 8 000 personer för insatser för vissa nyanlända invandrare blev (7,1 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor 1 160 miljoner kronor (43,5 procent) lägre än vad minskade med 4 500 personer och antalet män som ursprungligen beräknades. Antalet deltagare med 3 500 personer. i etableringsuppdraget under 2018 var lägre än
beräknat, som en följd av att antalet asylsökande Högre utgifter än beräknat för minskat de senaste åren. Utfallet för anslagspost arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös- program och insatser blev 811 miljoner kronor hetsersättning och aktivitetsstöd blev 25 367 mil- högre än beräknat. Detta berodde bl.a. på att joner kronor, vilket är 2 667 miljoner kronor antalet extratjänster ökade i större utsträckning (11,8 procent) högre än vad som anvisades i än vad som ursprungligen beräknades. Med statens budget. Det beror främst på att utgifterna anledning av de högre utgifterna för extratjänster för bidrag till arbetslöshetsersättning blev och en satsning på sommarjobb till ungdomar 2 183 miljoner kronor högre än vad som anvisade riksdagen ytterligare 500 miljoner ursprungligen beräknats. Dessutom blev kronor till anslaget i enlighet med propositionen utgifterna för aktivitetsstöd 484 miljoner kronor Vårändringsbudget 2018. högre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget. Arbetslösheten för 2018 sjönk
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
| 2018 Antal personer Kvinnor | Antal Män personer Kvinnor | 2017 | Män | |
| Sökande i program totalt med aktivitetsstöd | 161 594 76 193 85 400 171 156 78 524 92 632 | |||
| varav utrikesfödda | 98 957 47 230 51 727 95 555 44 336 51 219 | |||
| -Därav jobb- och utvecklingsgarantin | 93 432 43 522 49 910 99 105 45 383 53 722 | |||
| varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin | 55 155 26 373 28 782 54 652 26 060 28 592 | |||
| -Därav förberedande insatser | 25 654 14 094 11 560 41 882 21 239 20 644 | |||
| varav utrikesfödda | 13 414 6 997 6 417 25 749 12 203 13 546 | |||
| -Därav etableringsprogrammet | 18 760 9 303 9 457 | 0 | 0 | 0 |
| varav utrikesfödda | 18 723 9 289 9 434 | 0 | 0 | 0 |
| -Därav jobbgaranti för ungdomar | 13 548 5 344 8 205 15 736 6 202 9 534 | |||
| varav utrikesfödda | 5 029 1 948 3 080 5 233 2 091 3 142 |
Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik . Källa: Arbetsförmedlingen.
I tabell 2.73 visas statistik om deltagandet i lönestöd under 2018. Det är 1,0 procent färre arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskriv- jämfört med föregående år. na arbetslösa deltog i genomsnitt 46,5 procent i Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialarbetsmarknadspolitiska program under 2018, fonden m.m. för perioden 2014–2020 blev vilket är en minskning med 0,6 procentenheter 230 miljoner kronor (15,1 procent) lägre än jämfört med föregående år. Det största pro- anvisat i statens budget och uppgick till grammet, sett till antal deltagare, är jobb- och 1 294 miljoner kronor. Det beror främst på låg utvecklingsgarantin som svarade för 57,8 procent medelsförbrukning i de beviljade projekten. av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet utrikesfödda Utfallet för lån till körkort blev lägre än beräknat i program med aktivitetsstöd ökade med Anslaget 1:13 Lån till körkort uppfördes på 3,6 procent jämfört med 2017. Den största ök- statens budget 2018. Utfallet blev 17 miljoner ningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i kronor, vilket är 134 miljoner kronor (88,5 proetableringsprogrammet som infördes den 1 cent) lägre än anvisat i statens budget. Körjanuari 2018. Antalet deltagare i förberedande kortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till insatser uppgick i genomsnitt till 25 654 personer den som är anmäld som arbetssökande hos per månad vilket var en minskning med Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. 38,7 procent jämfört med föregående år. Det Utlåningen sker med stöd av förordningen beror delvis på att Arbetsförmedlingen under (2018:1118) om körkortslån. Majoriteten av de 2018 har begränsat antalet beslut om som ansökte om körkortslån fanns i åldersaktivitetsstöd och upphandlade tjänster. Antalet gruppen 18–30 år och andelen män som ansökte deltagare minskade också då avtal för vissa om körkortslån var 66 procent. För 2018 uppgick upphandlade tjänster upphörde i början av år 2018 antalet låntagare till 2 468 personer, varav 753 och den nya upphandlingen överklagades. Antalet kvinnor och 1 715 män. Det låga anslagsutfallet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i beror bl.a. på att förordningen trädde i kraft den genomsnitt 13 548 personer. Det är en minskning 1 september 2018. Därmed har det endast varit med 13,9 procent jämfört med 2017. Minsk- möjligt att ta körkortslån under fyra månader ningen beror främst på minskade ungdomskullar 2018. Vid utgången av 2018 uppgick utestående och en starkare konjunktur. åtaganden för körkortslån till 66 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 228 miljoner kronor, vilket Omlokalisering medförde lägre utgifter än budget är 969 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än och jämfört med föregående år anvisat i statens budget. Det beror främst på att Utfallet för anslaget 1:5 Rådet för Europeiska antalet beslut om de olika lönebidragen blev lägre socialfonden i Sverige blev 110 miljoner kronor, än vad som ursprungligen bedömdes. I genom- vilket är 10 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än snitt har 73 457 personer (29 303 kvinnor och anvisat i statens budget. Jämfört med föregående 44 154 män) per månad haft en anställning med år blev utfallet 17 miljoner kronor (13,7 procent)
S kr . 2018/ 19: 101
lägre. Det låga utfallet förklaras främst av tillfälligt invandrares etablering på arbetsmarknaden. minskade driftskostnader i samband med om- Dessa typer av utgifter finansierades föregående lokaliseringen av viss verksamhet vid Rådet för år från anslaget 1:4 Ersättning till insatser för vissa Europeiska socialfonden i Sverige från Stockholm nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 till Gävle. Jämställdhet och nyanlända invandrares etable-
ring och uppgick då till 2 536 miljoner kronor. Minskad efterfrågan på nystartsjobb gav lägre utfall Jämfört med föregående år blev utfallet på än budget och föregående år anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för 1 033 miljoner kronor högre (6,0 procent). Det yrkesintroduktionsanställningar blev 5 032 mil- beror bl.a. på att genomsnittskostnaden för olika joner kronor, vilket är 725 miljoner kronor former av lönebidrag har ökat efter höjningar av (12,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. bidragstaket både 2016 och 2017 samt förändrade Jämfört med föregående år blev utfallet 1 001 mil- regler för handledararvode. Lönebidragsbeslut joner kronor (16,6 procent) lägre. Utfallet av kan sträcka sig över flera år och de förändrade antalet beslut om nystartsjobb blev lägre än reglerna gäller bara nya beslut. Det finns därför en beräknat och föregående år, vilket beror på regel- viss fördröjning innan förändringarna får effekt ändringar och konkurrens från andra subvention- på utgifterna. Under 2018 har även en satsning på erade anställningar såsom extratjänster. Det ökade statsbidrag för fler anställningar hos genomsnittliga antalet per månad med nystarts- Samhall AB bidragit till högre utgifter. jobb uppgick till 32 619 personer 2018, vilket var För anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. en minskning med 8 528 personer (20,7 procent) för perioden 2014–2020 blev utfallet 285 miljoner från föregående år. Med hänsyn till den lägre kronor (28,3 procent) högre jämfört med efterfrågan på nystartsjobb minskade riksdagen föregående år. Det beror på att antalet pågående anvisade medel med 495 miljoner kronor i enlig- projekt och rekvirerande projekt har ökat. het med propositionen Vårändringsbudget 2018.
Beställningsbemyndiganden
Lägre utgifter för aktivitetsstöd jämfört med föregående år
Tabell 2.74 UO 14 Beställningsbemyndiganden
Jämfört med 2017 blev utfallet för anslaget 1:2 Miljoner kronor
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Utestående 1 424 miljoner kronor (5,3 procent) lägre. Det är Beställnings- åtaganden
Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 främst utgifterna för aktivitetsstöd som minskat
1:3 Kostnader för till följd av färre inskrivna vid Arbetsför-
arbetsmarknadspolitiska medlingen. program och insatser 9 255 7 137
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 400 13 157
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
1:6 Europeiska socialfonden
och insatser ökade jämfört med föregående år
m.m. för perioden 2014-2020 3 823 3 219 Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbets-
1:7 Institutet för arbets-mark-
| marknadspolitiska program och insatser blev | nads- och utbildningspolitisk | ||
| 3 489 miljoner kronor (36,5 procent) högre än | utvärdering | 9 | 6 |
| 2017. Det högre utfallet beror delvis på en ökad 1:13 Lån till körkort | 114 | 66 | |
| omfattning av subventionerade anställningar, 2:1 Arbetsmiljöverket | 20 | 20 |
främst i form av s.k. extratjänster. Det genom-
Summa 26 621 23 605
snittliga antalet personer per månad med en
extratjänst uppgick år 2018 till 15 619 vilket
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om motsvarar en ökning med 10 419 (200,4 procent)
beställningsbemyndiganden på 26 621 miljoner jämfört med föregående år. Anslagsutfallet blev
kronor. De utestående åtagandena uppgick till också 1 552 miljoner kronor högre till följd av att
23 605 miljoner kronor. Skillnaden mellan anslaget fr.o.m. 2018 används för utgifter för
bemyndigandena och de utestående åtagandena program och insatser för kvinnor och män som
uppgick till 3 016 miljoner kronor. omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för
Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror samt statsbidrag för särskilda främjande- och
främst på att antalet extratjänster inte ökade i lika utvecklingsinsatser i syfte att påskynda nyanlända
S kr . 2018/ 19: 101
stor utsträckning som beräknats, som ett resultat insatser har varit träffsäkra och väl underbyggda
av det relativt lägre anslag som föreslogs i budget- avseende hur stort deltagarantalet kommer att bli.
propositionen för 2019 jämfört med tidigare Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens
beräknat anslag för 2019. Eftersom besluts- rapport om deltagarantal i nya arbetsmarknads-
perioden för extratjänster är längst 12 månader, politiska insatser (skr. 2018/19:10) redovisat vilka
och därefter kan förlängas till en sammanlagd åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med
stödtid på 24 månader, anpassades nivån på extra- anledning av granskningsrapporten. Gransk-
tjänster till det beräknade resursutrymmet för ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
2019. Beslutet om statens budget för 2019 inne- Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till
bar ytterligare lägre anslag 2019. Därutöver har handlingarna (bet. 2018/19:AU4, rskr.
antalet deltagare i etableringsprogrammet för 2018/19:141).
nyanlända invandrare minskat snabbare än
beräknat. RiR 2018:12 Förberedande och orienterande
Det finns också en stor osäkerhet i utbildning – uppföljning av deltagare inom
budgeteringen av de utestående åtagandena för etableringsuppdraget
utgiftsområdet då dessa bl.a. beror på längden och Riksrevisionen har granskat hur det går för de
omfattningen av besluten om insatser och vid som deltagit i Förberedande och orienterande
vilken tidpunkt som arbetsgivare och anordnare utbildning inom etableringsuppdraget (Arbets-
av insatser rekvirerar bidrag. förmedlingens övergripande och samordnande
ansvar för etableringsinsatser för nyanlända i
Sverige). Riksrevisionen lämnar inga rekommen-
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
dationer med anledning av rapporten.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
rapport om uppföljning av deltagare i för- Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har
beredande och orienterande utbildning inom fått en revisionsberättelse med reservation av-
etableringsuppdraget (skr. 2018/19:13) komseende sin årsredovisning för 2018. Som grund
menterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskför uttalande om reservation anger Riksrevis-
ningsrapporten är därmed slutbehandlad. ionen följande.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har
handlingarna (bet. 2018/19:AU5, rskr. utan beställningsbemyndigande under år 2018
2018/19:142). fattat beslut om framtida åtaganden om bidrag
från anslag 4:7 ap. 2 Fonden för europeiskt bistånd
RiR 2018:27 Arbetslöshetskassorna, IAF och
till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014–
arbetslöshetsförsäkringen − mer kan göras för
2020 under utgiftsområde 9 med 20 miljoner
att främja likvärdigheten
kronor och från anslag 4:7 ap. 6 Fonden för
Riksrevisionen har granskat arbetslöshetskassor-
europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
nas bedömning av de underrättelser som Arbets- (FEAD) 2014–2020 - nationell medfinansiering
förmedlingen lämnar när en arbetssökande inte under utgiftsområde 9 med 3,5 miljoner kronor.
uppfyller villkoren i försäkringen. Riksrevisionen Bidragen ska finansieras från anslaget under åren
har även granskat IAF:s tillsyn över arbetslös- 2019–2021. Myndigheten har därmed överskridit
hetskassorna och regelverket om hur försäksina befogenheter genom att ingå ekonomiska
ringen ska tillämpas. åtaganden som medför behov av framtida anslag
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens utan att ha ett beställningsbemyndigande.
rapport om arbetslöshetskassorna, IAF och
arbetslöshetsförsäkringen (skr. 2018/19:51)
redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
vidtas med anledning av granskningsrapporten.
Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2018:10 Deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser – önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar
Riksrevisionen har granskat om regeringens
bedömningar inför nya arbetsmarknadspolitiska
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd
Anslag
Tabell 2.75 UO 15 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |||
| 1:1 | Studiehjälp | 4 092 | 78 4 035 -56 -1,4 3 430 | ||
| 1:2 | Studiemedel | 16 358 | 13 13 851 -2 506 -15,3 13 061 | ||
| 1:3 | Avsättning för kreditförluster | 1 879 | 1 825 -54 -2,9 1 879 | ||
| 1:4 | Statens utgifter för studiemedelsräntor | 141 31 170 30 21,2 356 | |||
| 1:7 | Studiestartsstöd | 909 | 255 -654 -72,0 | 24 | |
| 1:8 | Centrala studiestödsnämnden Övriga anslag | 869 106 | 6 891 22 2,5 827 | 90 -15 -14,5 | 92 |
| Summa | 24 353 128 21 118 -3 234 -13,3 19 671 |
Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt eller gymnasieutbildning ingår inom gruppen stöd till enskilda under studier och utgifter för med den högre nivån. vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), i statens budget och ärendehantering inom Överklagandenämn- Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev den för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet. 654 miljoner kronor (72,0 procent) lägre än
Utfallet uppgick till 21 118 miljoner kronor beräknat i statens budget. Det beror på att antalet och blev därmed 3 234 miljoner kronor studerande med studiestartsstöd inte blev lika (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i många som beräknat. Studiestartsstöd är ett statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna rekryteringsverktyg som kommunerna kan 1 448 miljoner kronor (7,4 procent) högre. använda inom ramen för deras befintliga uppdrag
att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studie- Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i startsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer statens budget som varit anmälda som arbetssökande hos Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till Arbetsförmedlingen under minst sex månader 13 851 miljoner kronor, vilket är 2 506 miljoner och som studerar. kronor (15,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna Extra ändringsbudget på grund av för prioriterat studiebidrag för de som saknar uppehållstillstånd för gymnasiestudier slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasie- Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp uppgick till utbildning blev 1 860 miljoner kronor lägre än 4 035 miljoner kronor. Det är 56 miljoner kronor beräknat. Det beror också på att antalet studenter lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med med studiemedel blev lägre än beräknat. Anslaget propositionen Extra ändringsbudget – Ny används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- möjlighet till uppehållstillstånd (prop. bidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget 2017/18:252) anvisades anslaget 78 miljoner finns två olika nivåer: en generell nivå och en kronor för att hantera ett ökat antal gymnasiehögre nivå. I den generella nivån utgör bidrags- lever med studiestöd. Detta på grund av lagen delen ca 30 procent av totalbeloppet för studie- (2017:353) om uppehållstillstånd för gymnasiemedel (studiebidrag och studielån) och i den studier som ger unga asylsökande möjligheten att högre nivån utgör bidragsdelen ca 67 procent av söka uppehållstillstånd för gymnasiestudier. totalbeloppet. Utgifterna för studier på grund- Därför anvisades även anslaget 1:2 Studiemedel skolenivå och gymnasial nivå för vuxna ytterligare 13 miljoner kronor på ändringsbudget. studerande som saknar fullständig grundskole- Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev
605 miljoner kronor (17,6 procent) högre än
S kr . 2018/ 19: 101
2017. Det totala antalet studerande som fick Tabell 2.77 UO 15 Utlåning
Miljoner kronor
studiehjälp ökade under 2018 och uppgick till
Utlåning Låneram Lån 2018-12-31
416 803, varav 219 463 män och 197 340 kvinnor.
Studielån 223 000 222 4151 Det är en ökning med 9 078 jämfört med 2017. De ökade volymerna och att studiebidraget Summa 223 000 222 415
1 Beloppet avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i höjdes med 200 kronor per månad fr.o.m. mars
avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran. 2018 är de viktigaste orsakerna till att utgifterna blev högre än föregående år.
Låneramen för studielån uppgick till 223 000 mil-
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev
joner kronor. De utestående lånen uppgick vid 790 miljoner kronor (1,4 procent) högre än
utgången av 2018 till 222 415 miljoner kronor. föregående år. Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiemedlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet. Antalet studerande som fick studiemedel ökade med 6 604 till 475 969 jämfört med 2017.
Negativ reporänta medförde lägre utgifter för studiemedelsräntor
Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 170 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor lägre än 2017. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) var negativ blev räntan på återkravsskulden också negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått studiemedel utbetalt felaktigt. Den vanligaste orsaken till att personer får återkrav är att de har inkomster över fribeloppet.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.76 UO 15 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 1:6 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål 4 1
Summa 4 1
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslag
Tabell 2.78 UO 16 Anslag
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |||
| 1:1 | Statens skolverk | 1 124 | 20 1 148 23 2,1 1 031 | ||
| 1:5 | Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet | 3 685 | 40 3 304 -381 -10,3 3 168 | ||
| 1:6 | Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan | 297 | 239 -58 -19,5 226 | ||
| 1:7 | Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. | 4 436 | 4 430 | -6 -0,1 4 530 | |
| 1:8 | Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. | 190 | 181 -10 -5,0 180 | ||
| 1:10 | Fortbildning av lärare och förskolepersonal | 309 -40 154 -155 -50,1 140 | |||
| 1:13 | Statligt stöd till vuxenutbildning | 2 570 110 2 134 -436 -17,0 1 128 | |||
| 1:14 | Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning | 2 205 | 2 193 -12 -0,5 2 034 | ||
| 1:15 | Upprustning av skollokaler och utemiljöer | 680 | 759 79 11,7 162 | ||
| 1:16 | Fler anställda i lågstadiet | 2 300 | 2 290 -10 -0,4 2 297 | ||
| 1:19 | Bidrag till lärarlöner | 4 457 | 4 016 -441 -9,9 4 053 | ||
| 1:21 | Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling | 1 000 | 971 -29 -2,9 | ||
| 2:3 | Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 756 | 1 756 | 0 0,0 1 684 | |
| 2:4 | Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 132 | 2 132 | 0 0,0 2 067 | |
| 2:5 | Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 2 067 | 2 067 | 0 0,0 1 982 | |
| 2:6 | Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 193 | 2 193 | 0 0,0 2 120 | |
| 2:7 | Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 2 123 | 2 041 -82 -3,9 2 040 | ||
| 2:8 | Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 564 | 1 564 | 0 0,0 1 504 | |
| 2:9 | Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 739 | 1 653 -86 -5,0 1 670 | ||
| 2:10 | Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 630 | 1 630 | 0 0,0 1 580 | |
| 2:17 | Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 161 | 1 161 | 0 0,0 1 082 | |
| 2:18 | Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 546 | 1 546 | 0 0,0 1 500 | |
| 2:63 | Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet | 3 345 | 3 281 -63 -1,9 3 153 | ||
| 2:64 | Särskilda utgifter inom universitet och högskolor | 732 | 566 -166 -22,7 499 | ||
| 2:66 | Ersättningar för klinisk utbildning och forskning | 2 583 | 2 583 | 0 0,0 2 521 | |
| 3:1 | Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 008 | 6 048 40 0,7 5 797 | |||
| 3:2 | Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer Övriga anslag | 360 23 772 | 15 23 629 -143 -0,6 22 604 | 332 -28 -7,8 346 | |
| Summa | 77 966 145 76 002 -1 964 -2,5 71 098 |
S kr . 2018/ 19: 101
Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa sär- Utgifter för vuxenutbildning lägre än statens skilda utbildningsformer och annan pedagogisk budget verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till yrkesutbildning samt högskoleutbildning och vuxenutbildning blev 2 134 miljoner kronor. Det forskning. Området omfattar även myndigheter är 436 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än inom utbildnings- och forskningsområdet. anvisat i statens budget. Det beror huvudsakligen
Utfallet uppgick till 76 002 miljoner kronor på att statsbidragen för yrkesinriktad vuxenoch blev 1 964 miljoner kronor (2,5 procent) utbildning blev 433 miljoner kronor lägre än lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- beräknat. Under året betalade Statens skolverk ut fört med 2017 ökade utgifterna med 4 904 mil- 1 425 miljoner kronor i statsbidrag för yrkesjoner kronor (6,9 procent). För universitet och inriktad vuxenutbildning. I enlighet med propohögskolor belastas anslagen till forskning och sitionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till anslaget 110 miljoner kronor för att ge förutsättmyndigheternas konton. Till följd av den ningar för fler personer att påbörja studier inom särskilda anslagsredovisningen blir det därför vuxenutbildningen och för att satsa på undernormalt inga skillnader mellan budget och utfall. visningen i svenska för invandrare (sfi). I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Ändrade bestämmelser för bidrag för upprustning
av skollokaler och utemiljöer gav högre utgifter
Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev Utfallet för anslaget 1:15 Upprustning av skollägre än anvisat i statens budget lokaler och utemiljöer blev 759 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av Bortsett från en anslagsbehållning på 120 milskolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev joner kronor som disponerades 2018 var detta 381 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än utfall 79 miljoner kronor (11,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utfallet för anvisat i statens budget. Jämfört med 2017 var fortbildning i specialpedagogik, vidareutbildning utfallet 597 miljoner kronor högre. Under 2018 i form av ett fjärde tekniskt år samt uppdragen att har Boverket genomfört 782 utbetalningar av stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever statsbidrag för att rusta upp skollokaler och och samverkan för bästa skola blev lägre än utemiljöer. Genom att bestämmelserna för beräknat. Dessutom rekvirerade huvudmän (t.ex. bidraget ändrades blev utfallet högre än beräknat. kommuner och enskilda huvudmän inom skol- De nya bestämmelserna innebär bl.a. att bidragen väsendet) statsbidrag i mindre omfattning än betalas ut i förskott, att sista datum för att beräknat för t.ex. undervisning under skollov, färdigställa åtgärderna kopplade till bidraget har trots ett högt söktryck. skjutits fram och att slutrapporteringen har
Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild senarelagts. Detta är också förklaringen till att utbildning i gymnasieskolan blev 239 miljoner utfallet blev högre än 2017. kronor, vilket är 58 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget Utgifterna för bidrag till lärarlöner blev lägre än används främst för utgifter för särskilda insatser budgeterat inom skolområdet för elever med funktionsned- Utfallet för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner sättning och antalet elever blev lägre än beräknat. blev 441 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än
anvisat och uppgick till 4 016 miljoner kronor. Låg nyttjandegrad av statsbidrag ger lägre utgifter Utgifterna för Lärarlönelyftet och Karriärstegs- Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare reformen blev lägre än beräknat. Dels eftersom och förskolepersonal blev 154 miljoner kronor, alla huvudmännen inte ansöker om bidraget, dels vilket är 155 miljoner kronor (50,1 procent) lägre eftersom huvudmännen inte utnyttjar hela den än vad som ursprungligen anvisats i statens bidragsram som de tilldelats. budget. Det beror bl.a. på att vissa statsbidrag inte sökts i den omfattning som beräknades i Nytt statsbidrag för en likvärdig skola ger högre budgeten. utgifter än föregående år
Utfallet för det nya anslaget 1:21 Statligt stöd för
stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev
971 miljoner kronor. Anslaget ska användas för
S kr . 2018/ 19: 101
att stärka likvärdigheten och kunskapsutveck- Beställningsbemyndiganden lingen i förskoleklassen och grundskolan.
Tabell 2.79 UO 16 Beställningsbemyndiganden
Utfallet för anslaget 1:13 Statligt stöd till
Miljoner kronor
vuxenutbildning blev 1 006 miljoner kronor
Utestående
(89,2 procent) högre än 2017. Utfallet för bidrag
Beställnings- åtaganden
för yrkesinriktad vuxenutbildning blev 462 mil- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 joner kronor högre än föregående år. 1:5 Utveckling av
skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet 1 495 1 028
Satsningar ger högre utgifter än förra året Utfallet för utgiftsområdet uppgår till 76 002 mil- 1:6 Statligt stöd till särskild
utbildning i
joner kronor vilket är 4 904 miljoner kronor
gymnasieskolan 34 34
högre än föregående år. Tillsammans ökade
1:7 Maxtaxa i förskola,
utgifterna för 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning
fritidshem och annan
och 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och pedagogisk verksamhet kunskapsutveckling med 1 977 miljoner kronor. m.m. 664 661 Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: 1:10 Fortbildning av lärare
och förskolepersonal 205 93
Forskning och forskningsinformation blev
6 048 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner 1:14 Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning 6 600 5 489
kronor högre än 2017. Anslaget används bl.a. till
1:16 Fler anställda i
att finansiera forskning, forskningsinfrastruk-
lågstadiet 1 150 985
turer och internationellt forskningssamarbete.
1:18 Praktiknära
skolforskning 38 35
1:19 Bidrag till lärarlöner 2 221 2 201
1:21 Statligt stöd för stärkt
likvärdighet och
kunskapsutveckling 3 500 3 500
3:1 Vetenskapsrådet:
Forskning och
forskningsinformation 17 940 17 451
3:2 Vetenskapsrådet:
Avgifter till
internationella
organisationer 1 810 1 787
3:4 Rymdforskning och
| rymdverksamhet | 3 000 | 2 988 |
| 4:1 Internationella program | 153 | 90 |
| Summa | 38 810 | 36 343 |
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 38 810 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 36 343 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 467 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.
För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden framför allt på att bemyndigandet avser ett flertal insatser och att nyttjandet är svårberäknat.
S kr . 2018/ 19: 101
För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och myndigheten har disponerat utan regeringens forskningsinformation beror skillnaden bl.a. på en godkännande. ändrad plan för användandet av anslaget.
Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm
Garantier Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm
har fått en revisionsberättelse med reservation Tabell 2.80 UO 16 Garantier avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund
Miljoner kronor
för uttalande om reservation anger Riks-
Utfärdade Utfärdade
revisionen följande.
Utestående garantier garantier
åtaganden inklusive inklusive Årsredovisningen för Regionala Etikpröv-
Garanti- 2018-12- bundna bundna
Garantier ram 31 utfästelser utfästelser ningsnämnden i Stockholm har lämnats till
regeringen den 25 februari 2019. Enligt 2 kap. 1 § Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) förordningen (2000:605) om årsredovisning och Chalmers Tekniska Obe- budgetunderlag ska myndigheten senast den 22
1) Högskola AB gränsad 334
februari lämna en årsredovisning till regeringen. Kreditgarantier för
Årsredovisningen har lämnats för sent och kan överbryggningslån
därmed inte anses avlämnad i enlighet med
| till ESS ERIC | 600 600 | 600 | förordningen. Myndigheten har även fått en |
| Summa | 934 | 600 | |
| 1 | upplysning i revisionsberättelsen avseende års- |
I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. redovisningen för 2018. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision redovisar i årsredovisningen ett väsentligt
underskott i den avgiftsfinansierade verksam-
heten för etikprövning av forskning som avser
Göteborgs universitet
Göteborgs universitet har fått en revisions- människor. Som framgår av myndighetens
beskrivning på sid 11 i årsredovisningen har berättelse med reservation avseende sin årsredo-
myndigheten, på grund av otydligheterna i den visning för 2018. Som grund för uttalande om
ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att reservation anger Riksrevisionen följande.
Göteborgs universitet har bedrivit restaurang- efterleva det ekonomiska målet.
och cateringverksamhet utan att detta tillåts enligt högskolelagen (1992:1434). Göteborgs Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg
Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg har universitet har tagit ut avgifter för denna
fått en revisionsberättelse med upplysning verksamhet och för en terapimottagning i strid
avseende sin årsredovisning för 2018. med 3 § avgiftsförordningen (1992:191) som anger att myndigheter endast får ta ut avgifter för
Upplysning av särskild betydelse
varor och tjänster som den tillhandahåller om det
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt
redovisar i årsredovisningen ett väsentligt beslut av regeringen. Myndigheten saknar sådant
underskott i den avgiftsfinansierade verksamstöd för att ta ut avgifter.
heten för etikprövning av forskning som avser
människor. Som framgår av myndighetens
Specialpedagogiska skolmyndigheten
beskrivning på sid 8 i årsredovisningen har Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått en
myndigheten, på grund av den ekonomiska revisionsberättelse med reservation avseende sin
styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande
ekonomiska målet. om reservation anger Riksrevisionen följande.
Specialpedagogiska skolmyndigheten har, i
Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping
strid med 10 § anslagsförordningen (2011:23),
Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping använt 2 miljoner kronor av sitt förvaltnings-
har fått en revisionsberättelse med upplysning anslag för att finansiera den förlust som uppstod
avseende sin årsredovisning för 2018. vid försäljningen av en villafastighet som
S kr . 2018/ 19: 101
Upplysning av särskild betydelse av den ekonomiska styrningen, inte getts Regionala etikprövningsnämnden i Linköping möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för Statens skolverk etikprövning av forskning som avser människor. Statens skolverk har fått en revisionsberättelse Som framgår av myndighetens beskrivning på sid med upplysning avseende sin årsredovisning för 9 i årsredovisningen har myndigheten, på grund 2018. av den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Upplysning av särskild betydelse
Statens skolverk redovisar i årsredovisningen i Regionala Etikprövningsnämnden i Lund tabell 7, sid 26, ett underskott i den avgifts- Regionala Etikprövningsnämnden i Lund har fått finansierade verksamheten som avser handläggen revisionsberättelse med upplysning avseende ning av lärarlegitimationer. Verksamheten ska sin årsredovisning för 2018. finansieras med avgifter och till full kostnads-
täckning, dock har myndigheten rätt att utöver Upplysning av särskild betydelse avgifterna använda anslagsmedel. Det finns Regionala etikprövningsnämnden i Lund redo- således inget faktiskt underskott i verksamheten. visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott På grund av denna otydlighet i den ekonomiska i den avgiftsfinansierade verksamheten för styrningen gällande full kostnadstäckning har etikprövning av forskning som avser människor. myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det Som framgår av myndighetens beskrivning på sid ekonomiska målet. 5 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision målet.
RiR 2018:15 Lärosätenas lokalförsörjning – Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala rum för utveckling
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har Riksrevisionen har granskat lärosätenas lokalförfått en revisionsberättelse med upplysning sörjning, regeringens styrning av lärosätenas avseende sin årsredovisning för 2018. lokalförsörjning och Akademiska Hus AB:s
arbete med att tillhandahålla lokaler för läro- Upplysning av särskild betydelse sätena. Riksrevisionen lämnar i sin granskning Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redo- inga rekommendationer till regeringen. visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens i den avgiftsfinansierade verksamheten för etik- rapport om lärosätenas lokalförsörjning (skr. prövning av forskning som avser människor. Som 2018/19:21) kommenterat Riksrevisionens framgår av myndighetens beskrivning på sid 10 i iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed årsredovisningen har myndigheten, på grund av slutbehandlad. otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till getts möjlighet att efterleva det ekonomiska handlingarna (bet. 2018/19:UbU6, rskr. målet. 2018/19:139).
Regionala Etikprövningsnämnden i Umeå RiR 2018:28 Långsiktiga effekter av utökade
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått valmöjligheter till gymnasieskolan – från en revisionsberättelse med upplysning avseende närhetsprincip till betygsprincip sin årsredovisning för 2018 Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter
av att elever fått möjlighet att inte bara välja Upplysning av särskild betydelse nationellt program utan också ange vilken Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redo- kommunal gymnasieskola de vill gå i. visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott Riksrevisionen lämnar i sin granskning inga i den avgiftsfinansierade verksamheten för rekommendationer till regeringen. etikprövning av forskning som avser människor. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Som framgår av myndighetens beskrivning på sid rapport om långsiktiga effekter av utökade 8 i årsredovisningen har myndigheten, på grund
S kr . 2018/ 19: 101
valmöjligheter till gymnasieskolan (skr. 2018/19:57) kommenterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades – intentioner och måluppfyllelse
Riksrevisionen har granskat myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades (skr. 2018/19:109) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag
Tabell 2.81 UO 17 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||||
| 1:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete | 579 10 584 | 5 0,9 335 | |||
| 1:5 | Stöd till icke-statliga kulturlokaler | 10 | 8 | -2 -20,7 | 5 | |
| 1:6 | Bidrag till regional kulturverksamhet | 1 486 | 1 486 | 0 0,0 1 422 | ||
| 3:1 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | 156 50 199 44 27,9 146 | ||||
| 8:1 | Centrala museer: Myndigheter | 1 267 | 1 279 12 0,9 1 121 | |||
| 8:3 | Bidrag till vissa museer | 76 | 76 | 0 0,0 | 58 | |
| 10:1 | Filmstöd | 552 15 567 15 2,7 547 | ||||
| 12:3 | Särskilda insatser inom ungdomspolitiken | 35 | 50 77 42 119,0 | 35 | ||
| 13:1 | Stöd till idrotten | 1 954 | 10 1 964 | 9 0,5 1 935 | ||
| 14:1 | Bidrag till folkbildningen | 4 348 | 10 4 358 10 0,2 3 851 | |||
| 14:3 | Särskilda insatser inom folkbildningen | 170 20 190 20 11,8 175 | ||||
| 15:1 | Lotteriinspektionen Övriga anslag | 51 5 196 | 22 60 -1 5 161 -34 -0,7 4 797 | 9 17,3 | 48 | |
| Summa | 15 880 186 16 008 128 0,8 14 475 |
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. propositionen Vårändringsbudget för 2018 folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Av dem idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt har 43 miljoner kronor fördelats. museer och utställningar. Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folk-
Utfallet uppgick till 16 008 miljoner kronor bildningen anvisades 20 miljoner kronor i enlighet och blev 128 miljoner kronor (0,8 procent) högre med propositionen Vårändringsbudget för 2018 än vad som anvisades i statens budget. Jämfört för att ge asylsökande möjlighet att lära sig med 2017 ökade utgifterna med 1 533 miljoner svenska tidigt och få en förståelse för det svenska kronor (10,6 procent). samhället.
Utfallet för anslaget 15:1 Lotteriinspektionen Extra medel för läsfrämjande och fritidsgårdar blev 60 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner Utfallet för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kronor (17,3 procent) högre än vad som anvisats kulturtidskrifter blev 44 miljoner kronor i statens budget. I enlighet med propositionerna (27,9 procent) högre vad som anvisats i statens Vårändringsbudget för 2018 och Höständringsbudget. I enlighet med propositionen Våränd- budget för 2018 anvisades ytterligare totalt ringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 22 miljoner kronor för att finansiera ny 50 miljoner kronor för att användas till verksamhet som bl.a. omfattar licensansökningar läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid för aktörer som ska agera på den svenska förskolor. Under året har Sveriges samtliga spelmarknaden. kommuner sökt bidraget.
Utfallet för anslaget 12:3 Särskilda insatser Nytt bidrag till biblioteksverksamhet inom ungdomspolitiken blev 42 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän (119,0 procent) högre än anvisats i statens kulturverksamhet, utveckling samt internationellt budget. Det beror på införandet av det nya kulturutbyte och samarbete blev 249 miljoner statsbidraget till fritidsgårdar m.m. för att öka kronor (174,2 procent) högre än föregående år. tillgängligheten i fritidsverksamhet genom Ökningen beror främst på införandet av det nya exempelvis utökade öppettider. I enlighet med bidraget Stärkta bibliotek som uppgick till
S kr . 2018/ 19: 101
224 miljoner kronor. Det riktar sig mot Beställningsbemyndiganden kommuner och drygt 90 procent av Sveriges 290
Tabell 2.82 UO 17 Beställningsbemyndiganden
kommuner har sökt och beviljats bidrag för att
Miljoner kronor
öka utbudet och tillgängligheten till biblioteks-
Utestående
verksamhet i hela landet.
Beställnings- åtaganden
Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till folk- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 bildningen blev 507 miljoner kronor högre än 1:2 Bidrag till allmän föregående år. I enlighet med budgetpropo- kulturverksamhet,
utveckling samt
sitionen för 2018 ökades anslaget med 460 mil-
internationellt
joner kronor för bl.a. att öka antalet platser på kulturutbyte och
folkhögskolan. samarbete 25 11
Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: 1:5 Stöd till icke-statliga Myndigheter blev 157 miljoner kronor högre än kulturlokaler 9 9 föregående år. Den 13 oktober återinvigdes 1:6 Bidrag till regional
kulturverksamhet 55 0
Nationalmuseum efter att haft stängt för renovering i fem år. Renoveringen medförde även 2:2 Bidrag till vissa teater-,
dans- och
en högre hyra, som 2018 uppgick till 53 miljoner
musikändamål 167 117
kronor. Kostnaderna för renoveringen uppgick
3:1 Bidrag till litteratur och
till 76 miljoner kronor för 2018.
kulturtidskrifter 40 4
4:4 Bidrag till bild- och
formområdet 14 12
5:2 Ersättningar och bidrag
till konstnärer 196 160
7:2 Bidrag till
kulturmiljövård 90 63
9:2 Stöd till trossamfund 46 10
12:2 Bidrag till nationell och
internationell
ungdomsverksamhet 212 212
13:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler 44 42
13:4 Bidrag till
riksdagspartiers
| kvinnoorganisationer | 15 | 15 |
| 14:2 Bidrag till tolkutbildning | 160 | 91 |
| Summa | 1 073 | 745 |
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 073 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 745 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor lägre än de beslutade bemyndigandena.
S kr . 2018/ 19: 101
Utlåning statens lösa egendom. Förordningen medger och
reglerar enbart överlåtelse genom försäljning eller
Tabell 2.83 UO 17 Utlåning
byte av lös egendom, varför Riksrevisionen be-
Miljoner kronor
dömer att Moderna museet borde haft ett särskilt
| Utlåning | Låneram Lån 2018-12-31 | medgivande från regeringen för att restituera | |
| Kungliga Operan AB | 126 | 96 konstverket. Sådant medgivande saknas och | |
| Kungliga Dramatiska teatern AB | 70 | 25 myndigheten har därmed agerat utanför sin | |
| 1) | befogenhet. | ||
| Nordiska museet | 20 | 16 | |
| Summa | 216 | 137 | |
| 1 prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255. | Statens historiska museer |
Statens historiska museer har fått en revisions- Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om berättelse med upplysning avseende sin årsredoen låneram på högst 216 miljoner kronor för lån visning för 2018. till viss ombyggnation av Nordiska museet och
Upplysning av särskild betydelse
klimatanpassning av arkiven samt lån till Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern. Vid Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 75
i årsredovisningen där myndigheten redovisar de utgången av 2018 uppgick de utestående lånen till 137 miljoner kronor. negativa ackumulerade resultaten av myndig-
hetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver
redogörs på sidan 11 för de åtgärder som vidtagits Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision för att på längre sikt uppnå en ekonomisk balans.
Nationalmuseum
Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten har av regeringen beviljats en låneram för verksamhetsåret 2018 på 95 miljoner kronor. I samband med upptagande av lån i november 2018 översteg myndighetens anskaffade anläggningstillgångar den beviljade låneramen med 2 miljoner kronor. Det överstigande beloppet finansierades därför inte med lån i Riksgäldskontoret, vilket är i strid med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Vid årsskiftet översteg värdet på de anläggningstillgångar som myndighetens ska finansiera med lån den beviljade låneramen med cirka 11 miljoner kronor, vilket är i strid med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen.
Moderna museet
Moderna museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Av Moderna museets årsredovisning sidan 34 framgår att myndigheten, med hänvisning till Washingtonprinciperna, beslutat om och restituerat ett konstverk med betydande värde.
Avyttring av statlig egendom ska ske enligt förordningen (1996:1191) om överlåtelse av
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anslag
Tabell 2.84 UO 18 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||
| 1:2 | Omstrukturering av kommunala bostadsföretag | 95 | -95 0,0 | |
| 1:3 | Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad | 43 | 1 -42 -98,2 | 1 |
| 1:4 | Boverket | 308 | 296 -12 -4,0 231 | |
| 1:6 | Lantmäteriet | 564 | 560 | -3 -0,6 547 |
| 1:7 | Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer | 1 000 | 520 -480 -48,0 409 | |
| 1:8 | Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande | 1 300 95 1 395 95 7,3 1 800 | ||
| 1:9 | Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande | 3 200 15 1 441 -1 759 -55,0 462 | ||
| 1:10 | Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder Övriga anslag | 34 408 | 14 -20 -57,5 388 -20 -4,9 352 | |
| Summa | 6 952 110 4 616 -2 336 -33,6 3 803 |
Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- kronor. Inga utbetalningar för avvecklingsplanering, bostadsmarknad, byggande, lant- kostnader gjordes under 2018. Det lämnades inte mäteriverksamhet och konsumentpolitik. heller något stöd i form av nya garantier för att Området innefattar bl.a. myndigheterna ersätta kommunala borgensåtaganden under året. Boverket och Lantmäteriet. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta
Utfallet uppgick till 4 616 miljoner kronor, för enskilda att ordna bostad blev ca 800 000 krovilket är 2 336 miljoner kronor (33,6 procent) nor, vilket är drygt 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- (98,2 procent) lägre än vad som anvisades i fört med 2017 ökade utgifterna med 813 miljoner statens budget. Det låga utfallet beror på en låg kronor (21,4 procent). tillströmning av ärenden under 2018. Anslaget
används för statsbidrag till kommuner för Inget utfall för omstrukturering av kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. bostadsföretag Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med I statens budget anvisades 95 miljoner kronor för 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala har under året beviljat 158 garantier till 16 bostadsföretag. Anslaget används för utgifter för kommuner, jämfört med 149 garantier till 14 statsbidrag till kommuner med en svag bostads- kommuner för 2017. marknad för undsättning eller omstrukturering Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska och renovering av flerbostadshus och utomhussvårigheter och för statsbidrag till kommuner miljöer blev 520 miljoner kronor vilket är med en svag bostadsmarknad för stöd till företag 480 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än som tillhandahåller tjänster av allmänt eko- anvisat. Det beror främst på färre ansökningar än nomiskt intresse. Inga beslut om statsbidrag beräknat. Anslaget används för stöd enligt fattades under 2018, vilket medförde att det inte förordningen (2016:837) om stöd för renovering blev något utfall för anslaget. Det finns tidigare och energieffektivisering i vissa bostadsområden ingångna avtal med två kommuner. Enligt avtalen respektive förordningen (2016:398) om stöd till har staten åtagit sig att lämna bidrag till utemiljöer i vissa bostadsområden. avvecklingskostnader i takt med att kostnader Utfallet för anslaget 1:8 Stöd till kommuner för uppstår. Statens totala utestående åtaganden ökat bostadsbyggande blev 1 395 miljoner kronor enligt dessa avtal uppgår till ca 11 miljoner vilket är 95 miljoner kronor (7,3 procent) högre
S kr . 2018/ 19: 101
än anvisat i statens budget. För att förstärka förordningen (2016:837) om stöd för renovering kommunernas arbete med bostadsförsörjnings- och energieffektivisering i vissa bostadsområden. frågor anvisade riksdagen ytterligare 95 miljoner För denna typ av stöd blev utfallet 72 miljoner kronor i enlighet med propositionen Våränd- kronor (100,4 procent) högre än föregående år. ringsbudget för 2018. Vidare ökade utfallet med 39 miljoner kronor
(12,5 procent) för stöd som lämnas enligt Investeringsstöd för hyresbostäder och förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i studentbostäder blev lägre än budget vissa bostadsområden. Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för Samtliga anvisade medel för stöd till kommuner studerande blev 1 441 miljoner kronor, vilket är för ökat bostadsbyggande utnyttjades 1 759 miljoner kronor (55,0 procent) lägre än Jämfört med föregående år blev utfallet för anvisat. Även om utfallet blev lägre än vad som anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsberäknades i statens budget har söktrycket varit byggande 405 miljoner kronor (22,5 procent) högre än beräknat. I enlighet med propositionen lägre. Hela det anvisade anslagsbeloppet utnytt- Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen jades 2018 och det lägre anslagsutfallet motsvarar därför ytterligare 15 miljoner kronor för läns- minskningen av anvisade medel jämfört med styrelsernas handläggning och administration av föregående år. investeringsstödet.
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder
Lägre utgifter än beräknat för bidrag till åtgärder och bostäder för studerande högre än 2017 mot radon Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för Utfallet för anslaget 1:10 Bidrag till åtgärder mot anordnande av hyresbostäder och bostäder för radon i bostäder blev 14 miljoner kronor, vilket är studerande blev 978 miljoner kronor (211,5 pro- 20 miljoner kronor (57,5 procent) lägre än an- cent) högre än föregående år. Anslagsutfallet visat. Den 1 juli 2018 infördes ett nytt statligt beror på omfattningen av färdigställda och slutbidrag till åtgärder mot radon genom förord- redovisade byggprojekt för vilka investeringsstöd ningen (2018:158) om bidrag till åtgärder mot har beviljats. Byggprojekten är fleråriga och radon i småhus. Bidraget lämnas till småhusägare färdigställs i normalfallet två till tre år efter och täcker 50 procent av skäliga kostnader upp till beviljandebeslut och de första beviljandebesluten 25 000 kr för åtgärder som bedöms nödvändiga för investeringsstödet fattades under 2017. för att radonhalten i inomhusluften ska vara högst Jämfört med föregående år ökade omfattningen 200 becquerel per kubikmeter. Det låga anslags- av färdigställda och slutredovisade byggprojekt. utfallet beror på att bidraget infördes den 1 juli 2018, och då mätsäsongen för radon infaller oktober–mars.
Satsningar inom digitalisering medförde högre utgifter för Boverket jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 296 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (28,3 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på satsningar på digital plan- och byggprocess, arkitektur och gestaltning, god inomhusmiljö samt Lantmäteriets uppdrag om digitalt kunskapslyft.
Högre utgifter än föregående år för stöd till energieffektivisering och renovering
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 111 miljoner kronor (27,2 procent) högre. Det beror främst på ett högre utfall för stöd som lämnas enligt
S kr . 2018/ 19: 101
Beställningsbemyndiganden myndighetschefen. Underskriftsmening och
underskrift återfinns i stället i en separat handling.
Tabell 2.85 UO 18 Beställningsbemyndiganden
Enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om
Miljoner kronor
årsredovisning och budgetunderlag med tillhö-
Utestående
rande föreskrifter från Ekonomistyrningsverket
Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 ska undertecknandet ske i dokumentet årsredo- 1:2 Omstrukturering av visning och inte i en annan handling. Detta
kommunala innebär att årsredovisningen inte är fullständig. bostadsföretag 43 11
Myndigheten har även fått en upplysning i 1:4 Boverket 30 10 revisionsberättelsen avseende årsredovisningen 1:7 Energieffektivisering för 2018.
och renovering av flerbostadshus och
Upplysning av särskild betydelse
utomhusmiljöer 400 334
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 1:9 Investeringsstöd för
| anordnande av | 10 i årsredovisningen, där Fastighetsmäklar- | ||
| hyresbostäder och | inspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd | ||
| bostäder för studerande | 4 500 | 4 487 | verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som |
| 1:10 Bidrag till åtgärder mot | framgår av tabell 4 finns ett stort överskott för de | ||
| radon i bostäder | 20 | 6 |
årliga avgifterna respektive ett stort underskott 1:11 Innovativt och hållbart
för ansökningsavgifterna. På grund av den eko-
byggande 75 69
nomiska styrningen för dessa resultatområden
Summa 5 068 4 916
har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva
de ekonomiska målen. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 068 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 916 miljoner kronor. Skillnaden mellan de beslutade bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 152 miljoner kronor.
Garantier
Tabell 2.86 UO 18 Garantier
Miljoner kronor
Utestående Utfärdade garantier
åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2018-12-31 utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 3 096 3 141 Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0 0
Summa 13 000 3 096 3 141
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Fastighetsmäklarinspektionen
Fastighetsmäklarinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Fastighetsmäklarinspektionens årsredovisning saknar underskriftsmening och underskrift från
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.19¶Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Anslag
Tabell 2.87 UO 19 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |
| 1:1 | Regionala tillväxtåtgärder | 2 100 | 1 979 -121 -5,8 1 398 |
| 1:2 | Transportbidrag | 401 20 428 27 6,7 396 | |
| 1:3 | Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 | 1 421 | 1 170 -251 -17,7 1 015 |
| 1:3 (2015) | Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 – 2013 | 0 0,0 -1 | |
| Summa | 3 922 20 3 576 -345 -8,8 2 808 |
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för kronor (17,7 procent) lägre än anvisat i statens hållbara regionala tillväxtinsatser i form av budget. Det beror bl.a. på förseningar av flera projektverksamhet och olika former av regionala projekt i uppstartsfasen samt lägre investeringsföretagsstöd och utbetalningar från Europeiska takt än beräknat i stora infrastrukturprojekt. regionala utvecklingsfonden.
Utfallet blev 3 576 miljoner kronor, vilket är Satsningen på socioekonomiskt eftersatta 345 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än vad kommuner och områden medförde högre utgifter som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev utgifterna 768 miljoner kronor (27,4 pro- blev 581 miljoner kronor (41,6 procent) högre än cent) högre. 2017. Det beror främst på att förordningen
(2018:152) om statsbidrag till socioekonomiskt Lägre utfall än beräknat för regionala eftersatta kommuner trädde i kraft i mars 2018.
tillväxtåtgärder
Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Högre utfall än beräknat för regionalfonden blev 1 979 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner Jämfört med föregående år blev utfallet 155 milkronor (5,8 procent) lägre än anvisat i statens joner kronor (15,3 procent) högre för anslaget 1:3 budget. Det beror bl.a. på att utbetalningar för Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden riskkapitalsatsningen fond-i-fond inte skett 2014–2020. Det beror på att allt fler projekt är i under året samt att utgifterna för olika former av en genomförandefas, vilket innebär ökade stöd varit något lägre än beräknat. utgifter.
Högre utfall än beräknat för transportbidrag
Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev Beställningsbemyndiganden 428 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (6,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I Tabell 2.88 UO 19 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
enlighet med propositionen Höständringsbudget
Utestående för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 20 mil-
Beställnings- åtaganden joner kronor. Utgifterna ökade mer än beräknat, Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 då bl.a. den starka konjunkturen ledde till en ökad 1:1 Regionala omfattning av bidragsgrundande transporter. tillväxtåtgärder 5 950 3 357 Dessutom har ändringar i EU:s gruppundantags- 1:3 Europeiska regionala förordning nr 651/2014 (GBER) medfört utvecklingsfonden
perioden 2014–2020 3 800 3 693 utvidgade möjligheter för bl.a. livsmedelsföretag
Summa 9 750 7 050
att kunna få transportbidrag.
Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 uppgick till Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om 1 170 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner beställningsbemyndiganden på 9 750 miljoner
S kr . 2018/ 19: 101
kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 700 miljoner kronor.
Skillnaden avser i huvudsak bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Den främsta anledningen till skillnaden är att satsningen på socioekonomiskt eftersatta kommuner blev mindre än beräknat.
Övervägande delen av de stöd som beslutas för bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Anslag
Tabell 2.89 UO 20 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||||
| 1:1 | Naturvårdsverket | 591 -42 546 -45 -7,5 453 | ||||
| 1:2 | Miljöövervakning m.m. | 410 | 399 -11 -2,7 353 | |||
| 1:3 | Åtgärder för värdefull natur | 1 248 | 1 247 | 0 0,0 973 | ||
| 1:4 | Sanering och återställning av förorenade områden | 868 | 772 -96 -11,0 683 | |||
| 1:8 | Supermiljöbilspremie | 250 45 322 72 29,0 451 | ||||
| 1:10 | Klimatanpassning | 214 | 132 -82 -38,1 106 | |||
| 1:11 | Åtgärder för havs- och vattenmiljö | 950 | 920 -29 -3,1 775 | |||
| 1:12 | Insatser för internationella klimatinvesteringar | 235 10 198 -37 -15,8 194 | ||||
| 1:14 | Skydd av värdefull natur | 1 418 | 1 420 | 2 0,1 1 268 | ||
| 1:16 | Klimatinvesteringar | 1 590 | 5 1 689 99 6,2 669 | |||
| 1:17 | Elbusspremie | 100 | 50 -50 -50,2 | 4 | ||
| 1:18 | Investeringsstöd för gröna städer | 100 | 99 | -1 -1,0 | ||
| 1:19 | Elfordonspremie | 350 45 422 72 20,5 | ||||
| 1:20 | Industriklivet | 300 | 122 -178 -59,3 | |||
| 2:1 | Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande | 104 | -8 87 -16 -15,8 | 61 | ||
| 2:2 | Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Övriga anslag | 841 1 205 | 841 1 170 -35 -2,9 1 088 | 0 0,0 702 | ||
| Summa | 10 773 | 55 10 438 -335 -3,1 7 780 |
Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik ansökningar har ökat, men ansökningarna och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser behöver ofta kompletteras och det tar ofta lång bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och tid att komma i gång med saneringsarbetet, vilket vattenvård. Området Miljöforskning består påverkar utbetalningstakten. främst av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella Ökad efterfrågan på supermiljöbilspremien första näringar och samhällsbyggande (Formas). halvåret 2018
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 10 438 miljoner kronor och är därmed 335 mil- 322 miljoner kronor. Det är 72 miljoner kronor joner kronor (3,1 procent) lägre än vad som (29,0 procent) högre än anvisat i den ursprungliga anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev budgeten. I enlighet med propositionen Höstutfallet 2 658 miljoner kronor (34,2 procent) ändringsbudget för 2018 anvisades ytterligare högre. 45 miljoner kronor eftersom efterfrågan av
supermiljöbilspremien var högre än beräknat.
Försenade utbetalningar för saneringsåtgärder för
bostadsbyggande Lägre bidragsutbetalningar för klimatanpassningar Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning än anvisat i statens budget av förorenade områden blev 772 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning uppvilket är 96 miljoner kronor (11,0 procent) lägre gick till 132 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner än anvisat i statens budget. Det beror framför allt kronor (38,1 procent) lägre än anvisat i statens på att utgifterna för saneringsåtgärder för bo- budget. Det beror på färre ansökningar än stadsbyggande blev lägre än budgeterat. Antalet beräknat för skredsäkring längs Göta älv och på
S kr . 2018/ 19: 101
lägre utbetalningar än beräknat av bidrag till Anslaget 1:20 Industriklivet uppgick till myndigheter för deras arbete med klimat- 122 miljoner kronor. Det är 178 miljoner kronor förändringar. En del medel på anslaget betalades (59,3 procent) lägre än anvisat. Satsningen syftar inte ut alls. Dessa medel får betalas ut först efter till att bidra till att minska industrins processbeslut av regeringen och regeringen har inte fattat relaterade utsläpp av växthusgaser. Det handlar några beslut om dessa under 2018. om processer som forskning, förstudier och
investeringar som oftast löper över flera år. Det Insatser för internationella klimatinvesteringar lägre utfallet förklaras av att verksamheten blev lägre än anvisat, stöd för företagens befinner sig under uppstartsfas och stödet kräver klimatkompensation genomfördes inte godkännande av Europeiska kommissionen som Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för inter- har en handläggningstid på minst sex månader. nationella klimatinvesteringar blev 198 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor (15,8 pro- Högre utfall för åtgärder för värdefull natur cent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet jämfört med 2017 med propositionen Vårändringsbudget för 2018 Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner kronor natur blev 1 247 miljoner kronor, vilket är för att kunna betala ut bidrag till företag som 274 miljoner kronor (28,2 procent) högre än klimatkompenserar sina växthusutsläpp. Inga föregående år. Anslaget anvisades 250 miljoner bidrag betalades dock ut. Bidraget får endast kronor mer för 2018 jämfört med 2017, vilket betalas ut efter beslut av regeringen och möjliggjorde högre utbetalningar av bidrag till regeringen har inte fattat några sådana beslut bl.a. länsstyrelserna. Under året har fler åtgärder under 2018 och valde att dra tillbaka förslaget på vidtagits för att bevara och tillgängliggöra grund av förändrade förutsättningar för att skyddade områden. Även nya satsningar på genomföra klimatkompensationen. Det lägre våtmarker genomfördes. utfallet beror också på att Parisavtalets internationella samarbetsformer var i uppbyggnadsfas Högre utfall för saneringsåtgärder samt förseningar av ingångna avtal kopplat till Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning insatser under Kyotoprotokollet. Även långa av förorenade områden blev 89 miljoner kronor leveranstider för elbussar medförde lägre utgifter (13,0 procent) högre än föregående år och än beräknat. uppgick till 772 miljoner kronor. Det beror
Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick framför allt på att utgifterna för efterbehandling till 50 miljoner kronor. Det är 50 miljoner kronor av förorenade områden ökade, varav 32 procent (50,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens gick till efterbehandling inför bostadsbyggande. budget. Premien riktas mot offentliga kollektiv- Naturvårdsverket har fattat 51 beslut om medel trafikaktörer och privata företag. Orsaken till det till åtgärder för att återställa och sanera lägre utfallet var främst långa leveranstider av förorenade områden 2018 jämfört med 60 beslut elbussar. 2017, där både hanteringskostnaden och de
Utfallet för anslaget 1:19 Elfordonspremie blev fördelade medlen har ökat. 422 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor (20,5 procent) lägre än anvisat. Anslaget Nytt bonus–malus-system för vissa fordon anvisades ytterligare 45 miljoner kronor i enlighet Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev med propositionen Vårändringsbudget för 2018 128 miljoner kronor (28,5 procent) lägre än 2017. och ändrade namn från Elcykelpremie, eftersom Det beror på att supermiljöbilspremien upphörde premien i form av bidrag kom att även omfatta den 30 juni 2018. Den 1 juli 2018 infördes i stället eldrivna utombordsmotorer förutom eldrivna ett nytt s.k. bonus–malus-system för vissa fordon cyklar, mopeder och motorcyklar. Under året har som ersatte supermiljöbilspremien. Systemet 96 869 ansökningar om bidrag till privatpersoner innebär att miljöanpassade fordon med relativt beviljats, varav 53,0 procent av bidragsmottagarna låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpsvar män och 47,0 procent var kvinnor. Av de tillfället med en bonus, medan fordon med utbetalda bidragen var 93 procent bidrag till relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med elcyklar, för vilka det genomsnittliga bidraget var högre skatt. 4 265 kronor. Den 18 oktober 2018 upphörde Vid årsskiftet fanns 17 252 fordon som troligtmöjligheten att ansöka om bidraget. vis är berättigade till premien men utbetalning av
bonus kan ske tidigast sex månader från köpet av
S kr . 2018/ 19: 101
klimatbonusbilen. Det innebär att dessa forskningsprogram och strategiska innovationsutestående premier som maximalt uppgår till områden inom forskningsområdena miljö och 611 miljoner kronor kommer att belasta 2019 års hållbart samhällsbyggande. anslag för klimatbonus.
Ökat intresse för satsningen Klimatklivet Beställningsbemyndiganden Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvestering uppgick till 1 689 miljoner kronor. Det är Tabell 2.90 UO 20 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
1 019 miljoner kronor (152,2 procent) högre än föregående år. Utestående
Beställnings- åtaganden
Det högre utfallet beror främst på utgifter i Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 samband med satsningar på det s.k. Klimatklivet, 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 85 som stöder åtgärder för utsläppsminskning.
1:3 Åtgärder för värdefull Antalet beviljade ansökningar uppgick till 1 996, natur 440 322 vilket var en ökning med 1 198 (150 procent) 1:4 Sanering och jämfört med föregående år. återställning av
förorenade områden 1 895 1 599
Ett nytt ladda-hemma-stöd infördes under året i form av bidrag till privatpersoner för installation 1:5 Miljöforskning 102 46 av laddningspunkt till elfordon. Totalt betalades 1:10 Klimatanpassning 80 3 26 miljoner kronor ut till 3 336 bidragsmottagare. 1:11 Åtgärder för havs- och Andelen bidragsmottagare som var män uppgick vattenmiljö 380 324 till 87,0 procent, medan 13,0 procent var kvinnor. 1:12 Insatser för
internationella
klimatinvesteringar 849 758
Ökat intresse för elbusspremien ger högre utfall än
1:13 Internationellt
föregående år
miljösamarbete 12 2 Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick
1:14 Skydd av värdefull natur 42 30 till 50 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kro-
1:16 Klimatinvesteringar 2 000 1 966 nor högre än 2017. Det beror på att fler aktörer sökt stödet under 2018. Under 2018 ändrades 1:17 Elbusspremie 80 43 också förordningen (2016:836) om elbusspremie 1:18 Investeringsstöd för
gröna städer 150 150 så att fler blev berättigade att söka stödet. Förändringarna i förordningen innebär också att 1:20 Industriklivet 300 300 de faktiska merkostnaderna av att bussen drivs av 2:2 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar el täcks av premien.
och samhällsbyggande:
Forskning 2 200 1 337
Nya satsningar på gröna städer, elfordon samt
Summa 8 630 6 965
minskat utsläpp
Under 2018 uppfördes tre nya anslag inom
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om utgiftsområdet, anslaget 1:18 Investeringsstöd för
beställningsbemyndiganden på 8 630 miljoner gröna städer, 1:19 Elfordonspremie samt 1:20
kronor. De utestående åtagandena uppgick till Industriklivet, vilket påverkar jämförelsen mellan
6 965 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemynåren.
digandena och de utestående åtagandena uppgick
Utfallet för anslaget 1:18 Investeringsstöd för
till 1 665 miljoner kronor. gröna städer uppgick till 99 miljoner kronor.
Skillnaden för bemyndigandet för anslaget 2:2 Investeringsstödet är ett bidrag till kommuner för
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
att utveckla städer till gröna och hälsosamma
samhällsbyggande: Forskning uppgick till platser där det finns möjlighet att teckna avtal om
863 miljoner kronor. Detta berodde på att fleråriga projekt.
Formas liksom under 2017 har haft fler ettåriga
Utfallet för anslaget 2:2 Forskningsrådet för
utlysningar och färre fleråriga utlysningar. De miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
kortare utlysningarna beror på en avvaktan på Forskning uppgick till 841 miljoner kronor, vilket
riktningen för kommande års forskning. är 139 miljoner kronor (19,8 procent) högre än
För anslaget 1:16 Klimatinvesteringar har 2017. Det beror på fler satsningar på nationella
Trafikverket tecknat avtal på 12 miljoner kronor
S kr . 2018/ 19: 101
utan att ha ett bemyndigande. Dessa åtaganden granskningsrapporten. Granskningsrapporten är ryms dock inom det av riksdagen beslutade därmed slutbehandlad. bemyndigande.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 103 i årsredovisningen, där Kemikalieinspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 51 finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort underskott för bekämpningsmedel och dispensavgifter. På grund av otydligheter i den ekonomiska styrningen för dessa resultatområden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:17 Skyddet av värdefull skog
Riksrevisionen har granskat om statens insatser för skydd av värdefull skog på ett effektivt sätt bidrar till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skyddet av värdefull skog (skr. 2018/19:25) redovisat sin bedömning och beslutade insatser med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse (bet. 2018/19:MJU8, rskr. 2018/19:146 och rskr. 2018/19:147).
RiR 2018:31 Bädda för bättre tillsyn – statens vägledning av kommunal tillsyn
Riksrevisionen har granskat den statliga tillsynsvägledningen till kommunal tillsyn inom fyra områden: alkoholtillsyn, kemikalietillsyn, livsmedelskontroll och del av miljötillsynen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn (skr. 2018/2019:87) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.21¶Utgiftsområde 21 Energi
Anslag
Tabell 2.91 UO 21 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |||
| 1:1 | Statens energimyndighet | 313 | 3 310 | -3 -0,9 288 | |
| 1:2 | Insatser för energieffektivisering | 233 | 214 -19 -8,4 223 | ||
| 1:4 | Energiforskning | 1 478 | 1 441 -37 -2,5 1 453 | ||
| 1:7 | Energiteknik | 975 170 1 034 59 6,1 620 | |||
| 1:8 | Elberedskap Övriga anslag | 258 331 | 178 -80 -31,1 165 327 | -4 -1,3 242 | |
| Summa | 3 588 173 3 504 -85 -2,4 2 992 |
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, Beställningsbemyndiganden distribution och användning av energi och syftar
Tabell 2.92 UO 21 Beställningsbemyndiganden
till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens-
Miljoner kronor
kraft och försörjningstrygghet. Det är främst
Utestående Statens energimyndighet, Energimarknads-
Beställnings- åtaganden inspektionen och Affärsverket svenska kraftnät Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom 1:2 Insatser för området. energieffektivisering 355 229
Utfallet uppgick till 3 504 miljoner kronor och 1:3 Stöd för blev därmed 85 miljoner kronor (2,4 procent) marknadsintroduktion
av vindkraft 10 10 lägre än vad som anvisades i statens budget.
1:4 Energiforskning 3 450 2 337 Jämfört med 2017 ökade utgifterna med
1:5 Planeringsstöd för 512 miljoner kronor (17,1 procent).
| vindkraft 70 | 6 | |
| Nästan 1 miljard kronor till stöd för solceller | 1:7 Energiteknik 50 | 42 |
| Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 1:8 Elberedskap | 250 | 178 |
1 034 miljoner kronor. Det är 59 miljoner kronor 1:9 Avgifter till
Internationella
(6,1 procent) högre än anvisat och 414 miljoner
organisationer 36 25
kronor (66,9 procent) högre än med föregående
1:10 Lokal och regional
år. Totalt har Statens energimyndighet fördelat
kapacitetsutveckling för
| 967 miljoner kronor till länsstyrelserna för | klimat- och | ||
| solcellsstödet under 2018. Föregående år uppgick | energiomställning | 90 | 70 |
| beloppet till 586 miljoner kronor. I enlighet med Summa | 4 311 | 2 897 |
propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget ytterligare 170 miljoner
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om kronor, dels tillfördes ytterligare medel för stödet
beställningsbemyndiganden på 4 311 miljoner dels tillfördes länsstyrelserna ytterligare medel
kronor. De utestående åtagandena uppgick till för att kunna ta hand om och besluta om
2 897 miljoner kronor. Skillnaden mellan ansökningar för solcellsstöd.
bemyndigandena och de utestående åtagandena
uppgick till 1 414 miljoner kronor.
Skillnaden är huvudsakligen hänförlig till
bemyndigandet för anslaget 1:4 Energiforskning
och beror på att det för anslaget finns behov av ett
stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga
och omfattande åtaganden som exempelvis stor-
skaliga demonstrationsanläggningar. Nyttjandet
S kr . 2018/ 19: 101
av bemyndigandet har ökat sedan 2017 och förväntas öka kommande år.
Utlåning
Tabell 2.93 UO 21 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 235 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 110
Summa 1 200 345
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2018 var
345 miljoner kronor.
Inomstatliga lån
Tabell 2.94 UO 21 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 7 670 3 735
Summa 7 670 3 735
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag
Tabell 2.95 UO 22 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |||
| 1:1 | Utveckling av statens transportinfrastruktur | 25 513 | 16 23 440 -2 073 -8,1 22 928 | ||
| 1:2 | Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur | 21 347 | 22 999 1 652 7,7 21 115 | ||
| 1:3 | Trafikverket | 1 387 | 1 418 31 2,2 1 309 | ||
| 1:6 | Ersättning avseende icke statliga flygplatser | 167 | 79 -89 -53,1 | 80 | |
| 1:7 | Trafikavtal | 930 | 961 31 3,3 857 | ||
| 1:10 | Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk | 150 | 104 -46 -31,0 215 | ||
| 1:11 | Trängselskatt i Stockholm | 1 529 | 2 322 793 51,9 1 430 | ||
| 1:12 | Transportstyrelsen | 2 140 | 4 2 120 -20 -0,9 2 077 | ||
| 1:14 | Trängselskatt i Göteborg | 900 | 888 -12 -1,3 1 052 | ||
| 1:15 | Sjöfartsstöd | 1 518 | 1 432 -86 -5,7 1 482 | ||
| 2:1 | Post- och telestyrelsen | 42 | 7 | 47 4 10,6 | 29 |
| 2:5 | Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation Övriga anslag | 146 650 | 165 19 13,3 620 -29 -4,5 561 | 87 | |
| Summa | 56 419 | 27 56 594 175 0,3 53 223 |
Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och Lägre investeringar och lågt ränteläge medför lägre politiken för informationssamhället. utgifter för utveckling av statens transportinfra-
Utfallet uppgick till 56 594 miljoner kronor struktur och blev därmed 175 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner krobudget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med nor, vilket är 2 073 miljoner kronor (8,1 procent) 3 371 miljoner kronor (6,3 procent). lägre än anvisat i statens budget. Det beror
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga framför allt på att utgifterna för väginvesteringar infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- blev 780 miljoner kronor lägre än beräknat på trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och grund av att färre investeringsprojekt har driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket genomförts. Avvikelsen mot statens budget beror Trafikverket investerar bestäms av anvisade också på det låga ränteläget 2018, vilket medförde anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de att räntekostnaderna blev 452 miljoner kronor tillskott myndigheten får via medfinansiering i lägre än beräknat. I enlighet med propositionen form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen utgörs av endast den verksamhet som finansieras ytterligare 16 miljoner kronor till investeringar i med anslag. Den största delen av utgiftsområdet i infrastruktur för flygtrafik. Luftartsinvesteringdetta avsnitt är två trafikslagsöverskridande arna blev 126 miljoner kronor högre än beräknat anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens i statens budget, vilket beror på utbetalningar av transportinfrastruktur används för investeringar bidrag för byggandet av Sälens flygplats. Övriga och andra åtgärder för att utveckla transport- investeringar blev totalt 627 miljoner kronor systemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av lägre än beräknat, vilket till stor del beror på statens transportinfrastruktur används för att senareläggning av bidragsutbetalningar. Sammanvidmakthålla den befintliga infrastrukturens lagt har 433 miljoner kronor utnyttjats till stadsfunktion. miljöavtal med kommuner och landsting för att
en större andel resor i städer ska ske med
kollektivtrafik. Det är 341 miljoner kronor högre
S kr . 2018/ 19: 101
än 2017. Utgifterna för stadsmiljöavtal blev dock Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg 567 miljoner kronor (57,8 procent) lägre än blev 888 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner beräknat. kronor (1,3 procent) lägre än anvisat. Anslaget
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av används i huvudsak till investeringar i kollektivstatens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner trafik, järnväg och väg. Några sådana investekronor, vilket är 1 652 miljoner kronor ringar är Västlänken och en ny vägtunnel under (7,7 procent) högre än anvisat i statens budget. och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Det beror till stor del på vädret under 2018 som Anslaget finansierar även system- och administt.ex. innebar ökade kostnader för snöröjning. rationskostnader för trängselskattesystemet i
Göteborg.
TEN-bidrag
EU ger normalt årligen bidrag till projekt och Väginvesteringarna ökade och studier för investeringar i transportinfrastruktur järnvägsinvesteringarna minskade som ingår i det transeuropeiska transport- I tabell 2.96 och tabell 2.97 jämförs utfallen för nätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinkomstsidan av statens budget (inkomsttitel infrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens 6511) och de aktuella projektens utfall belastar transportinfrastruktur med utfallet för motsedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten svarande anslag 2017. finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk.
Tabell 2.96 Utveckling av statens transportinfrastruktur
Bidragen från EU är en medfinansiering som
Miljoner kronor
utökar den totala ramen för Sveriges investeringar
2018 2017 i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev
| 104 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor Investeringar i regional plan | 3 039 2 910 |
| (31,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Räntor och återbetalning av lån för järnvägar | 1 596 1 627 |
| Det beror på att Trafikverket har erhållit mindre Räntor och återbetalning av lån för vägar | 282 285 |
bidrag från EU än vad som beräknats. De största
Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 478 462 bidragen avsåg ett bidrag för utbyggnad till
Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 7 955 8 813 dubbelspår på godsstråket genom Bergslagen,
Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 644 4 091 som uppgick till 64 miljoner kronor och ett
Trimning och effektivisering samt bidrag för åtgärder för intelligenta transport-
miljöinvesteringar 2 447 2 926 system som uppgick till 34 miljoner kronor.
Planering, stöd och myndighetsutövning 1 205 1 014 Trängselskatt Övrigt 1 319 800 Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Summa anslag utveckling av statens
transportinfrastruktur 23 440 22 928
Stockholm blev 2 332 miljoner kronor, vilket är 793 miljoner kronor (51,9 procent) högre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens investeringar i Förbifart Stockholm och andra transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner kroväganknutna projekt i Stockholmsområdet, i nor. Det är 512 miljoner kronor (2,2 procent) enlighet med den s.k. Stockholmsöverens- högre än 2017. De största utgifterna under kommelsen. Anslaget används också till med- anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den finansiering av tunnelbaneutbyggnad i nationella planen. Dessa utgifter uppgick till Stockholmsregionen och finansierar även 7 955 miljoner kronor, en minskning med 858 system- och administrationskostnader för miljoner kronor (9,7 procent). Som exempel på trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade stora banprojekt som ingår i den nationella planen medlen i statens budget är en beräkning av hur kan nämnas: stora intäkterna från trängselskattesystemet
– Ökad kapacitet avseende sträckan väntas bli. Det största projektet i Stockholms-
Tomteboda–Kallhäll (Mälarbanan) överenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm,
– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Att utfallet blev högre än anvisat – Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastigberor till största delen på att det ingående hetsjärnväg mellan Järna och Linköping. anslagssparande har förbrukats till följd av ökad produktion i projektet förbifart Stockholm.
S kr . 2018/ 19: 101
Utgifterna för större väginvesteringar enligt Beställningsbemyndiganden nationell plan uppgick till 4 644 miljoner kronor,
Tabell 2.98 UO 22 Beställningsbemyndiganden
vilket är en ökning med 553 miljoner kronor
Miljoner kronor
(13,5 procent). Som exempel på vägprojekt som
Utestående
ingår i den nationella planen och som pågick
Beställnings- åtaganden under 2018 kan nämnas: Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31
– E4 Förbifart Stockholm, 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur 121 029 92 888
– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet,
1:2 Vidmakthållande av
– Väg 73 Vega trafikplats, statens
transportinfrastruktur 28 745 22 954
– Väg 267 Rotebro–Stäket och
1:7 Trafikavtal 5 545 5 101
– E22 Hurva–Linderöd. 1:11 Trängselskatt i
Stockholm 37 376 22 164
Tabell 2.97 Vidmakthållande av statens
1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 538 3 086
transportinfrastruktur
| Miljoner kronor | 2018 2017 | 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med | ||
| Drift och underhåll av vägar | 11 195 10 286 | funktionsnedsättning | 200 | 104 |
| Bärighet och tjälsäkring av vägar | 1 151 1 209 2:3 Grundläggande | betaltjänster | 45 | 39 |
Drift, underhåll och trafikledning på
2:5 Driftsäker och
| järnväg | 9 316 8 312 | tillgänglig elektronisk | ||
| Bidrag för drift av enskild väg | 1 142 1 139 | kommunikation | 250 | 221 |
| Forskning och innovation | 182 170 Summa | 200 728 | 146 557 |
Summa anslag vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 22 999 21 115
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om
beställningsbemyndiganden på 200 728 miljoner Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av kronor. De utestående åtagandena uppgick till statens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner 146 557 miljoner kronor. Skillnaden mellan kronor. Det är en ökning med 1 884 miljoner bemyndigandena och de utestående åtagandena kronor (8,9 procent). Drift och underhålls- uppgick till 54 171 miljoner kronor och är huvudutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande sakligen hänförlig till anslagen 1:1 Utveckling av gång- och cykelvägar uppgick till 11 195 miljoner statens transportinfrastruktur, 1:2 Vidmakthållande kronor, vilket är 910 miljoner kronor (8,8 pro- av statens transportinfrastruktur och 1:11 cent) högre än 2017. Utgifterna för drift, Trängselskatt i Stockholm. underhåll och trafikledning på järnväg ökade med Inom anslagen 1:1 Utveckling av statens 1 004 miljoner kronor (12,1 procent) och upp- transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av gick till 9 316 miljoner kronor 2018. statens transportinfrastruktur pågår planering i
Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick pågående och nya väg- och järnvägsprojekt vilket till 1 432 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner har fått till följd att avtal inte tecknats i den takt kronor (5,7 procent) lägre än anvisat. Stödet som tidigare planerats. möjliggör en nedsättning av skatt och arbets- För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm givaravgift för anställda sjömän till noll kronor. beror skillnaden på att avtal inte har tecknats Totalt fick 100 fartyg sjöfartsstöd, vilket är 6 fler enligt tidigare planering avseende projekt Förbiän föregående år. fart Stockholm.
S kr . 2018/ 19: 101
Utlåning Garantier
Tabell 2.99 UO 22 Utlåning Tabell 2.100 UO 22 Garantier
Miljoner kronor Miljoner kronor
Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Utfärdade
Utestående garantier
A-train AB1 1 000 911
Utestående åtaganden inklusive
2 åtaganden utländsk bundna Svedab AB 5 973 4 981 Garantier Garantiram 2018-12-31 valuta utfästelser
Summa 6 973 5 892 Kreditgaranti
1 prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.
till Öresunds-
2 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för SVEDAB
bro Konsorti-
AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. 1
ets upplåning Obegränsad 18 314 18 314
Kapitaltäck-
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om
ningsgaranti
låneramar på 6 973 miljoner kronor. De ute- Arlandabanan stående lån uppgick vid utgången av 2018 till Infrastructure
AB2 1 211 1 211
5 892 miljoner kronor.
Kapitaltäck-
Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen
ningsgaranti
Svedab AB får enligt riksdagens beslut uppgå till Svedab3 3 149 3 149
3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och
Pensionsgara
därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet nti (inkl. uppgick vid utgången av 2018 till 4 981 miljoner efterborgen),
PostNord AB
kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten
(inkl. Posten
till 230 miljoner kronor och räntan till 1 887 mil- Logistik AB, joner kronor i löpande priser för 2018. Den Posten
Meddelande
utnyttjade ramen exklusive dessa poster uppgick
AB) Obegränsad 5 835
därmed till 2 864 miljoner kronor i löpande
Garantikapital
priser, vilket motsvarades av 3 150 miljoner 5
Eurofima CHF 42 379 CHF 42 379
kronor i 2009 års priser.
Kreditgaranti
Eurofima CHF 52 473 CHF 52 473
Summa 29 360 23 525
1 prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.
2 prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.
3 prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.
4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om
statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.
1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31
december 2016.
5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr.
1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000
000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna
förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.
6 prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282.
Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018
CHF=9,992
S kr . 2018/ 19: 101
Inomstatliga lån RiR 2018:16 Trafikverkets stöd till forskning och innovation – beslutsunderlag, avtal och
Tabell 2.101 UO 22 Inomstatliga lån
uppföljning
Miljoner kronor
Riksrevisionen har granskat Trafikverkets stöd Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31
till forskning och innovation inom transport- Vissa infrastrukturprojekt 39 300 37 887 området. Sjöfartsverkets lång- och Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens kortfristiga lån i eller utanför rapport om Trafikverkets stöd till forskning och Riksgäldskontoret 300 0
innovation (skr. 2018/19:23) redovisat sin Trafikverket (tidigare Botniabanan
bedömning och beslutade insatser med anledning AB) för fortsatt utbyggnad av Botniabanan 16 500 13 236 av granskningsrapporten. Granskningsrapporten
är därmed slutbehandlad. Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 850 0
Summa 59950 51 123 RiR 2018:30 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt?
Riksdagen har fattat beslut om låneramar på
Riksrevisionen har granskat Trafikverkets arbete 59 950 miljoner kronor. Utestående lån vid
med att tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen utgången av 2018 var 51 123 miljoner kronor.
inom planeringen av investeringar i transport-
infrastruktur.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
rapport om fyrstegsprincipen (skr. 2018/19:76)
redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses
Trafikverket
vidtas med anledning av granskningsrapporten. Trafikverket har fått en revisionsberättelse med
Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Som framgår av årsredovisningen har Trafikverket på anslaget 1:16 ap. 3 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 tecknat två avtal som innebär ekonomiska åtagande på 12,5 miljoner kronor efter 2018, trots att det saknas en bemyndiganderam kopplat till anslagsposten.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:5 Regeringens styrning av affärsverken
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av de tre kvarvarande affärsverken.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken (skr. 2017/18:297) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU13, rskr. 2018/19:37).
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.23¶Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslag
Tabell 2.102 UO 23 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||||
| 1:2 | Insatser för skogsbruket | 580 | 620 40 6,8 286 | |||
| 1:8 | Statens jordbruksverk | 621 | 4 625 | 4 0,6 603 | ||
| 1:10 | Gårdsstöd m.m. | 6 695 | 7 393 698 10,4 7 280 | |||
| 1:11 | Intervention för jordbruksprodukter m.m. | 138 | 77 -61 -44,3 126 | |||
| 1:12 | Stödåtgärder för fiske och vattenbruk | 24 21 | 43 19 76,8 | 13 | ||
| 1:13 | Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk | 194 89 257 63 32,7 | 19 | |||
| 1:15 | Konkurrenskraftig livsmedelssektor | 163 | 204 41 25,3 | 84 | ||
| 1:17 | Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 4 357 399 3 981 -376 -8,6 3 145 | ||||
| 1:18 | Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 2 458 | 2 109 -349 -14,2 1 919 | |||
| 1:19 | Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket | 80 270 347 267 334,1 | 72 | |||
| 1:23 | Sveriges lantbruksuniversitet | 1 912 | 1 912 | 0 0,0 1 820 | ||
| 1:26 | Nedsättning av slakteriavgifter Övriga anslag | 107 60 159 52 48,2 1 922 10 1 869 -53 -2,8 1 859 | ||||
| Summa | 19 254 853 19 597 343 1,8 17 225 |
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd blev 63 miljoner kronor högre än anvisat i statens och jakt samt rennäring och samefrågor. budget och 238 miljoner kronor högre än Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom föregående år. Det högre utfallet beror på att utbildning och forskning. utbetalningar av medel inom EU:s havs- och
Utfallet uppgick till 19 597 miljoner kronor fiskeriprogram försenades under 2017 och i stället och är därmed 343 miljoner kronor (1,8 procent) betalades ut under 2018. För att finansiera dessa högre än vad som anvisades i statens budget. under 2018 beslutade riksdagen att i enlighet med Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom om- propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisa rådet med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). anslaget ytterligare 89 miljoner kronor.
Högre utgifter för gårdsstöd och stödåtgärder för Lägre utbetalningstakt än väntat i Landsbygdsfiske och vattenbruk programmet 2014–2020 och stöd till djurägare med Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev anledning av torkan 7 393 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landskronor (10,4 procent) högre än anvisat i statens bygdens miljö och struktur uppgick till 3 981 milbudget. Det högre utfallet beror på att kronans joner kronor. Det är 376 miljoner kronor värde i förhållande till euron var betydligt svagare (8,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. när gårdsstödet betalades ut än vad regeringen Det lägre utfallet beror framför allt på att utbetalberäknade vid framtagandet av budgeten. Stöd- ningarna av medel inom landsbygdsprogrammet rätternas värde är bestämda i euro men betalas ut blev 759 miljoner lägre än ursprungligen anvisat. i kronor. Statens Jordbruksverk utnyttjade hela För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för anslagskrediten på 670 miljoner kronor Dess- lantbruket av torkan 2018 beslutade riksdagen i utom medgav regeringen att anslaget fick över- enlighet med propositionen Extra ändringsskridas med 31 miljoner kronor, vilket utnytt- budget för 2018 – stöd till djurägare inom lantjades. bruket som drabbats av torkan 2018 att anvisa
S kr . 2018/ 19: 101
ytterligare 400 miljoner kronor till anslaget för ett Beställningsbemyndiganden särskilt stöd till djurägare med nötkreatur och får.
Tabell 2.103 UO 23 Beställningsbemyndiganden
Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten
Miljoner kronor
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
Utestående struktur blev 2 109 miljoner kronor, vilket är
Beställnings- åtaganden 349 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än vad Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 som anvisades i statens budget. 1:2 Insatser för skogsbruket 96 24
1:11 Intervention för Metangasreduceringen utvidgades under 2018 jordbruksprodukter m.m. 112 52 Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åt- 1:12 Stödåtgärder för fiske gärder i jordbruket blev 267 miljoner kronor högre och vattenbruk 90 50 än anvisat i statens budget. Det högre utfallet 1:13 Från EU-budgeten beror på att riksdagen, i enlighet med proposit- finansierade
stödåtgärder för fiske ionen Vårändringsbudget för 2018, beslutade att
och vattenbruk 580 199 stöd för metangasreducering skulle omfatta fler
1:15 Konkurrenskraftig områden än rötning (metangasbildning) av stall-
livsmedelssektor 45 144 gödsel. För att finansiera utvidgningen beslutade
1:17 Åtgärder för riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 270 milj- landsbygdens miljö och oner kronor. Det förklarar också varför utgifterna struktur 10 687 4 678 blev 275 miljoner kronor högre jämfört med 1:18 Från EU-budgeten 2017. finansierade åtgärder
för landsbygdens miljö
och struktur 8 046 3 638
Nedsatta avgifter för den offentliga kontrollen
1:19 Miljöförbättrande Utfallet för anslaget 1:26 Nedsättning av
åtgärder i jordbruket 120 120 slakteriavgifter blev 52 miljoner kronor högre än
1:24 Forskningsrådet för anvisat i statens budget. Den svåra torkan under miljö, areella näringar sommaren 2018 begränsade tillgången på foder och samhällsbyggande:
Forskning och vilket fick till följd att många lantbrukare blev
samfinansierad tvungna att ställa sina djur i kö för slakt. För att
forskning 1 700 1 017 mildra de ekonomiska konsekvenserna beslutade
Summa 21 477 9 921
riksdagen i enlighet med propositionen Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om inom lantbruket som drabbats av torkan 2018, att
beställningsbemyndiganden på 21 477 miljoner anvisa anslaget ytterligare 60 miljoner kronor för
kronor. De utestående åtagandena uppgick till att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga
9 921 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemynkontroll som görs vid slakterier i Sverige.
digandena och de utestående åtagandena uppgick Utgifterna ökade med 14 procent 2018 till 11 556 miljoner kronor och var främst Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom om- hänförlig till anslagen 1:17 Åtgärder för lands-
bygdens miljö och struktur och 1:18 Åtgärder för rådet med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror främst på att utbetalningarna till landsbygdens miljö och struktur. Huvuddelen av
bemyndigandena för dessa två anslag avser fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar generellt mot slutet av programperioden ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen
för Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020. eftersom att allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader när programperioden Anslagen ska gälla för hela programperioden och
ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsfortskrider. Bland annat ökade utgifterna under anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och programmet till stor del består av fleråriga
åtaganden. Det låga nyttjandet beror dels på att struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med bemyndigandena avser hela programperioden
dels på en svårighet att förutse utbetalningstakten 836 miljoner kronor (26,6 procent) respektive 190 miljoner kronor (9,9 procent). Utfallet för för nya projektstöd.
Bemyndigandet för anslaget 1:15 Konkurrensanslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökade med kraftig livsmedelssektor uppgår till 45 miljoner
kronor. De utestående åtagandena uppgår till 238 miljoner kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
144 miljoner kronor, vilket innebär att bemyn- är nödvändigt för att fullgöra de uppgifter som digandet har överskridits. Den övervägande delen myndigheten har. Uppdraget medför att Riksav bemyndigandet avser beslut för verksamhet revisionen bedömer att frågan är under hantering. som bedrivs av statliga myndigheter.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Övriga krediter
RiR 2018:26 Landsbygdsprogrammet 2014–
Tabell 2.104 UO 23 Övriga krediter
2020 – utformning och genomförande
Miljoner kronor
Riksrevisionen har granskat om Landsbygdspro-
Utnyttjad kredit
grammet 2014–2020 har utformats och genom- Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31
förts på ett effektivt sätt. Viltvårdsfondens kredit i
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Riksgäldskontoret 5 0
rapport om Landsbygdsprogrammet 2014–2020
Summa 5 0
(skr. 2018/19:52) redovisat vilka åtgärder som
vidtagits eller avses vidtas med anledning av
granskningsrapporten. Granskningsrapporten är
därmed slutbehandlad.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Statens jordbruksverk
Statens jordbruksverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Statens jordbruksverk har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet gällande anslaget 1:18 ap. 1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder
inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU
2014–2020 under utgiftsområde 23. Bemyndiganderamen uppgår till 21 miljoner kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 51 miljoner kronor. Statens jordbruksverk har även överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2019) avseende beställningsbemyndigandet för anslag 1:15 ap. 1 Konkurrenskraftig livsmedelssektor under utgiftsområde 23 genom att ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för år 2020.
Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018.
Övrig upplysning
I revisionsberättelsen för 2017 lämnade Riksrevisionen en reservation avseende att Statens jordbruksverk tagit ut avgifter vid försäljning av djurfoder utan uttrycklig rätt att göra det vilket är i strid med 3 § avgiftsförordningen (1992:191). Regeringen har i beslut per den 21 mars 2019 gett Statens jordbruksverk ett uppdrag kring hur myndigheten säkerställer att försäljning av foder och annan försäljning som bedrivs inom ramen för Distriktsveterinärerna begränsas till det som
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.24¶Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslag
Tabell 2.105 UO 24 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||||
| Anslag Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||||
| 1:2 | Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling | 2 915 | 2 882 | -33 -1,1 2 862 | |
| 1:3 | Institutens strategiska kompetensmedel | 741 | 741 | 0 | 0,0 630 |
| 1:5 | Näringslivsutveckling | 1 081 | 866 -215 -19,8 448 | ||
| 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag | 1 | 400 399 39 900,0 | |||
| 1:21 Patent- och registreringsverket | 317 | 319 | 2 | 0,5 306 | |
| 2:3 | Exportfrämjande verksamhet | 382 | 370 -13 -3,3 349 | ||
| 2:7 | AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning Övriga anslag | 10 1 923 | 1 887 | -10 -36 -1,9 1 820 | 0,0 |
| Summa | 7 371 | 7 464 | 94 | 1,3 6 416 |
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik Kapitaltillskott till Postnord AB medförde högre för utrikeshandel samt politik för handels- och utgifter än budget och föregående år investeringsfrämjande. Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga
Utfallet uppgick till 7 464 miljoner kronor, bolag blev 400 miljoner kronor, vilket är vilket är 94 miljoner kronor (1,3 procent) högre 399 miljoner kronor högre än vad som anvisades än vad som anvisades i statens budget. Jämfört i statens budget och 400 miljoner kronor högre med 2017 blev utfallet 1 049 miljoner kronor än föregående år. Utfallet avser i sin helhet ett (16,3 procent) högre. kapitaltillskott till PostNord AB. Bolaget ägs
gemensamt av den svenska och danska staten. De Lägre utgifter än beräknat för båda staterna ingick 2017 ett avtal om att båda Näringslivsutveckling stater ska lämna kapitaltillskott till bolaget. En del Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling av den danska statens kapitaltillskott behövde på blev 866 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner grund av EU:s statsstödsregler också godkännas kronor (19,8 procent) lägre än vad som anvisades av Europeiska kommissionen. I december 2017 i statens budget. Det beror främst på en försening bemyndigade riksdagen regeringen att besluta om av ett planerat stöd till uppbyggnad av testcenter kapitaltillskott till PostNord AB på högst för elektromobilitet, på grund av att stödet måste 400 miljoner kronor, förutsatt att Europeiska godkännas av Europeiska kommissionen. Test- kommissionen godkänner den del av danska centret syftar till att etablera en arena för statens kapitaltillskott som är föremål för komforskning och utveckling av nya tekniker, främst missionens prövning. Kommissionen godkände för elektrifierade fordon. under 2018 den danska statens kapitaltillskott
Det blev inget utfall för anslaget 2:7 AB Svensk och därmed kunde det svenska kapitaltillskottet Exportkredits statsstödda exportkreditgivning. på 400 miljoner betalas ut. Kapitaltillskottet Riksdagen anvisade anslaget 10 miljoner kronor i finansierades med anslagssparande som fick statens budget. Anslaget uppfördes på statens disponeras under 2018. budget 2018 och får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt under- Satsning på industriforskningsinstitut medförde skott inom ramen för systemet med statsstödda högre utgifter än föregående år exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR- Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska systemet (Commercial Interest Reference Rate). kompetensmedel blev 741 miljoner kronor, vilket Rörelseresultatet för CIRR-systemet innebar ett är 111 miljoner kronor (17,6 procent) högre än överskott och det blev därmed inte aktuellt att föregående år. Anslaget används för utgifter för utbetala någon ersättning. statsbidrag för strategiska kompetensmedel för
industriforskningsinstituten med ägande under
S kr . 2018 / 19: 101
RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom Garantier utgifter för RISE Research Institutes of Sweden
Tabell 2.108 UO 24 Garantier
AB:s verksamhet, samt vissa omstrukturerings-
Miljoner kronor
utgifter för RISE-instituten. Det högre anslags-
Garantier Utfärdade
utfallet förklaras främst av en satsning fr.o.m.
garantier
2018 för att förstärka institutens verksamhet. Utestående inklusive
åtaganden bundna
Jämfört med föregående år blev utfallet för
Garantiram 2018-12-31 utfästelser
anslaget 1:5 Näringslivsutveckling 418 miljoner
Exportkreditgarantier 450 000 192 143 222 501
kronor (93,4 procent) högre. Det beror främst på
Investeringsgarantier 10 000 1 152 2 563
ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden samt
Grundfondsförbindelse
satsningar på att skapa enklare vägar till jobb- och
Svenska
kompetensförsörjning i näringslivet samt utveck- skeppshypotekskassan 1 350 350 350 ling av sociala företag. Sociala företag har som
Grundfondsförbindelse
främsta syfte att försöka lösa olika samhälls- Fonden för den mindre
skeppsfarten 55 55 55
utmaningar, exempelvis lösningar för en levande landsbygd, mindre matsvinn, en bättre Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Sveaskog
integration eller en inkluderande arbetsmarknad. 3
AB Obegränsad 480
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Vattenfall
Beställningsbemyndiganden 3
AB Obegränsad 1 070
Pensionsgaranti (inkl. Tabell 2.106 UO 24 Beställningsbemyndiganden efterborgen), Nordea AB Miljoner kronor 3
(f.d. Postgirot) Obegränsad 166
Utestående Pensionsgaranti SP
Beställnings- åtaganden Sveriges Tekniska Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 3
Forskningsinstitut Obegränsad 17
| 1:2 Verket för | innovationssystem: Forskning och utveckling | 2 500 | 2 409 | Pensionsgaranti (endast 3 efterborgen), Teracom Obegränsad Pensionsgaranti Svensk | 1 |
| 1:5 Näringslivsutveckling | 1 286 | 923 Maskinprovning AB 3 Obegränsad | 4 |
1:9 Geovetenskaplig
Summa 195 438 225 469
forskning 5 5 1
Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.
2 prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. 1:14 Konkurrensforskning 12 9
3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om Summa 3 803 3 345 statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.
1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser
pensionsskulden per den 31 december 2016. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om
beställningsbemyndiganden på 3 803 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
3 345 miljoner kronor.
Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket har fått en
Utlåning revisionsberättelse med reservation avseende sin
årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande
Tabell 2.107 UO 24 Utlåning om reservation anger Riksrevisionen följande.
Miljoner kronor
I årsredovisningen saknas en fördelning av
| Utlåning | Låneram Lån 2018-12-31 myndighetens totala intäkter och kostnader | ||
| Flygutvecklingsprojekt 1 | 1 110 | 95 enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om | |
| AB Svensk Exportkredits lån i | årsredovisning och budgetunderlag. Det saknas | ||
| Riksgäldskontoret för systemet | även en redovisning mot de avgiftsbudgetar som | ||
| med statsstödda exportkrediter | 125 000 | 0 | regeringen styr Patent- och registreringsverket |
| Summa | 126 110 | 95 |
med i regleringsbrevet, vilket krävs enligt samma 1 prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24.
paragraf.
S kr . 2018/ 19: 101
Styrelsen för ackreditering och teknisk regeringen avser att vidta med anledning av kontroll granskningsrapporten. Granskningsrapporten är Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll därmed slutbehandlad. har fått en revisionsberättelse med reservation Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund handlingarna (bet. 2017/18:NU24, rskr. för uttalande om reservation anger Riks- 2017/18:386). revisionen följande.
Styrelsen för ackreditering och teknisk RiR 2018:29 Försäljningarna av statens aktier i kontroll har inte redovisat kundfordringar och Nordea övriga förutbetalda intäkter om 24 miljoner Riksrevisionen har granskat dels om försäljkronor som fanns på balansdagen den 31 ningarna av statens aktier i Nordea planerades och december 2018. En myndighet ska i balansräk- genomfördes affärsmässigt och i övrigt i enlighet ningen redovisa myndighetens samtliga tillgångar med riksdagens krav och regeringens utgångsoch skulder på balansdagen för att uppnå en punkter för försäljningarna, dels om regeringen rättvisande bild av dess finansiella ställning, vilket och Regeringskansliet har rapporterat försäljframgår av 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om ningarna till riksdagen respektive dokumenterat årsredovisning och budgetunderlag. så att erfarenheterna kan tillvaratas inför
eventuella framtida försäljningar i det statliga
bolagsinnehavet. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens
rapport om försäljningarna av statens aktier i RiR 2017:34 Omvandlingen av Kiruna och Nordea (skr. 2018/19:49) redovisat vilka åtgärder Malmberget – bristande underlag hos som regeringen avser att vidta med anledning av regeringen och LKAB granskningsrapporten. Granskningsrapporten är Riksrevisionen har granskat regeringens och därmed slutbehandlad. LKAB:s planering av anläggningen av nya gruvnivåer som orsakar samhällsomvandlingen beaktade ansvarsfördelning och risker på ett sådant sätt att en god värdeutveckling för innehavet i LKAB kunde säkerställas och de samhällsekonomiska effekterna kunde bedömas.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om omvandlingen av Kiruna och Malmberget (skr. 2017/18:170) redovisat vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:NU25, rskr. 2017/18:387).
RiR 2017:37 Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning
Riksrevisionen har granskat ändamålsenligheten i regeringens styrning av bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag och om möjligheter skapas för att uppnå de samhällsnyttor som riksdagen uttalat sig om.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (skr. 2017/18:172) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer samt vilka åtgärder som
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.25¶Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslag
Tabell 2.109 UO 25 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |||
| 1:1 | Kommunalekonomisk utjämning | 99 808 | 99 808 | 0 0,0 94 657 | |
| 1:2 | Utjämningsbidrag för LSS-kostnader | 4 070 24 4 094 24 0,6 3 902 | |||
| 1:3 | Bidrag till kommunalekonomiska organisationer | 7 | 7 | 0 -3,2 7 | |
| 1:4 | Stöd med anledning av flyktingsituationen | 7 000 | 7 000 | 0 0,0 7 000 | |
| 1:5 | Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet | 500 | 500 | 0 0,0 | |
| Summa | 111 385 | 24 111 409 | 24 0,0 105 566 |
Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag Förlängd skolplikt och Läsa-skriva-räkna-garanti från staten till kommunerna redovisas under Kommunerna kompenserades 2018 med totalt andra utgiftsområden (se bilaga 5). 205 miljoner kronor för införandet av
Utfallet uppgick till 111 409 miljoner kronor obligatorisk skolstart vid sex års ålder och en och blev därmed 24 miljoner kronor (0,0 procent) Läsa-skriva-räkna-garanti. högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark 5 843 miljoner kronor (5,5 procent). Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark
reglerar hur länderna ska kompensera varandra Kompensation till kommuner och landsting för för minskade skatteintäkter till följd av att sänkt skatt för pensionärer pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk och inte i bosättningslandet. På grund av att utjämning fördelas enligt systemet för inkomstskattebortfallet för kommunerna och kommunalekonomisk utjämning. Systemet landstingen blev totalt 191 miljoner kronor högre finansieras i huvudsak med statliga medel, men mellan inkomståren 2014 och 2015 beslutade också med avgifter från vissa kommuner och riksdagen i enlighet med budgetpropositionen för landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen 2018 att kompensera kommunerna med (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 123 miljoner kronor och landstingen 67 miljoner och förordningen (2004:881) om kommunal- kronor. ekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska Avgiftsfri tandvård till och med 22 år förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick Landstingen kompenserades 2018 med 141 miltill 99 808 miljoner kronor, vilket är 5 151 mil- joner kronor för att åldersgränsen för avgiftsfri joner kronor högre än 2017. Totalt uppgick tandvård höjts till att gälla för unga t.o.m. det år bidragen till kommunerna till 70 339 miljoner de fyller 22 år. kronor, vilket innebär en ökning med 3 332 mil- Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSSjoner kronor (5,0 procent). Bidragen till lands- kostnader används för att jämna ut kostnaderna tingen uppgick till 29 470 miljoner kronor, en mellan kommuner för verksamhet de utför enligt ökning med 1 819 miljoner kronor (6,6 procent). lagen (1993:387) om stöd och service till vissa För att kompensera kommunerna och lands- funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget tingen för det intäktsbortfall som förslaget om finansieras med en utjämningsavgift för komförhöjt grundavdrag för pensionärer medför muner, som redovisas på budgetens inkomstsida tillfördes anslaget 1:1 Kommunalekonomisk (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSSutjämning 4 387 miljoner kronor 2018. Kom- kostnader). munerna fick 2 834 miljoner kronor och landstingen 1 553 miljoner kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
Anslag till följd av flyktingsituationen
Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Kommunerna har fått 5 600 miljoner kronor och landstingen 1 400 miljoner kronor i stöd under 2018. Medlen har till största delen fördelats efter kommunernas mottagande av flyktingar och resterande del efter befolkning.
Stöd för arbete mot långtidsarbetslöshet
Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet uppgick till 500 miljoner kronor. Bidragen fördelas främst till kommunerna och baseras på antalet personer anställda med extratjänster.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:8 Den kommunala finansieringsprincipen – tillämpas den ändamålsenligt?
Riksrevisionen har granskat tillämpningen av kommunala finansieringsprincipen med utgångspunkt i några statligt beslutade reformer inom skolområdet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen (skr. 2017/18:300) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU17, rskr. 2018/19:174).
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.26¶Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslag
Tabell 2.110 UO 26 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | |||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | ||
| 1:1 | Räntor på statsskulden | 11 200 2 300 13 536 2 336 20,9 10 504 | ||
| 1:2 | Oförutsedda utgifter | 10 | 5 | 11 1 12,9 |
| 1:3 | Riksgäldskontorets provisionsutgifter | 145 | 55 -90 -61,8 64 | |
| Summa | 11 355 2 305 13 603 2 247 19,8 10 569 |
Utgiftsområdet omfattar främst räntor på 2 336 miljoner kronor (20,9 procent) högre än statsskulden, men också Riksgäldskontorets anvisat i statens budget. Det beror främst på provisionsutgifter i samband med upplåning och högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett en försvagad kronkurs gentemot euron. särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utvecklingen har gjort att ränteutgifterna Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av sammantaget blev högre än vad som utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 ursprungligen beräknades trots att räntenivåerna kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslag har sjunkit. Mot bakgrund av denna utveckling för räntor på statsskulden samt andra utgifter för anvisade riksdagen ytterligare 2 300 miljoner upplåning och skuldförvaltning får överskridas kronor i enlighet med propositionen om det är nödvändigt för att fullgöra statens Höständringsbudget för 2018. betalningsåtaganden. Tabell 2.111 visar att genomsnittsräntorna för
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till både sexmånaders statsskuldväxlar och femåriga 13 603 miljoner kronor och är därmed statsobligationer 2018 blev lägre än vad som 2 247 miljoner kronor (19,8 procent) högre än antogs i budgetpropositionen 2018. Vidare vad som anvisades i statens budget. Utgifterna framgår att kronkursen gentemot euro, dollar och blev 3 034 miljoner kronor (28,7 procent) högre KIX-index blev svagare än vad som ursprungligen än 2017. beräknades.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas
Tabell 2.111 Räntor och valutakurser 2014–2018
främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och
årsgenomsnitt
växelkurser. De påverkas också av tekniska
Utfall Utfall Utfall Utfall SB Utfall faktorer till följd av Riksgäldskontorets 2014 2015 2016 2017 2018 2018 upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Ränta Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt 5 år % 0,92 0,15 -0,23 -0,06 0,64 0,08 utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas Ränta anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men 6 mån % 0,40 -0,31 -0,64 -0,70 -0,37 -0,68 inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av 1
KIX-index 107 113 112 113 110 118 inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets
SEK/EUR 9,10 9,36 9,47 9,63 9,34 10,26 upplåningsverksamhet. Anslaget påverkas inte av
SEK/USD 6,86 8,43 8,56 8,54 8,27 8,69 myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget
1 Växelkurs, kronindex KIX. nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större
I budgetpropositionen för 2018 beräknades nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av
kursvinsterna uppgå till 2 000 miljoner kronor, ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under
netto. Utfallet blev i stället en nettoförlust om posten Räntor på in- och utlåning.
3 353 miljoner kronor, vilket är en skillnad på
5 353 miljoner kronor mot beräknat belopp.
Ränteutgifterna blev 2,3 miljarder kronor högre än
Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån
budgeterat
Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 13 536 miljoner kronor, vilket är
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.112 Räntor på statsskulden 2014–2018, fördelning på anslagets komponenter
Miljoner kronor
Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB
2014 2015 2016 2017 SB 2018 2018 2018
| Räntor på lån i svenska kronor | 24 618 22 952 14 326 15 080 17 200 15 871 -1 329 |
| Räntor på lån i utländsk valuta 1 | 1 932 1 928 1 913 1 948 500 3 105 2 605 |
| Över- (-)/underkurser (+) vid emission | -16 669 -18 867 -16 836 -9 520 -1 500 -4 409 -2 909 |
| Summa räntor | 9 882 6 014 -597 7 508 16 200 14 567 -1 633 |
| Räntor på in- och utlåning 1 | -5 234 -5 850 -4 908 -4 578 -2 500 -5 149 -2 649 |
| Valutakursförluster (+)/vinster (-) | -5 028 10 220 -2 502 -1 945 -500 765 1 265 |
| Kursförluster (+)/vinster (-) | 3 580 11 413 9 675 9 519 -2 000 3 353 5 353 |
| Summa ränteutgifter | 3 200 21 797 1 668 10 504 11 200 13 536 2 336 |
1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (3 576 miljoner kronor 2018) är bruttoredovisade, till skillnad fr ån i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning
som har en högre kupongränta än mark- brådskande att ärendet inte hinner underställas nadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster riksdagen, samtidigt som utgifterna inte uppstår vid motsatt förhållande. lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål.
Valutakursvinster på 500 miljoner kronor Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel netto beräknades i budgetpropositionen för 2018. från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av Utfallet blev en nettoförlust om 765 miljoner utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande kronor, vilket är en skillnad på 1 265 miljoner indragning från annat anslag. Utfallet avsåg i kronor mot budgeterat belopp. Vid lösen eller huvudsak ersättningskostnader med anledning av omsättning av lån i utländsk valuta realiseras att Högsta domstolen i en dom från 2014 (mål nr valutakursförluster eller valutakursvinster T 5628-12) fastställt att staten är ersättningsberoende på hur valutakursen utvecklats sedan skyldig för ekonomisk förlust till följd av fiskelånet tecknades. Om kronan stärkts sedan lånet förbud i Torne älvs fiskeområde. Då ersättningstogs uppstår en valutavinst, och vice versa. kostnaderna översteg anvisade medel beslutade
Inkomster av överkurser vid emission beräk- riksdagen att anvisa ytterligare 5 miljoner kronor nades uppgå till 1 500 miljoner kronor. Utfallet i enlighet med propositionen Höständringsblev överkurser uppgående till 4 409 miljoner budget för 2018. kronor, dvs. en skillnad på 2 909 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än med en kupongränta som är högre än budget och föregående år marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket inne- Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets bär att Riksgäldskontoret får den diskonterade provisionsutgifter blev 55 miljoner kronor, vilket mellanskillnaden mellan marknadsräntan och är 90 miljoner kronor (61,8 procent) lägre än kupongräntan av köparen. När Riksgälds- anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev kontoret emitterar obligationer med överkurs 9 miljoner kronor (13,8 procent) lägre än 2017. betraktas det som en ränteinkomst. Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till olika
Räntor på lån i svenska kronor beräknades i marknadsaktörer för att upprätthålla infrastrukbudgetpropositionen till 17 200 miljoner kronor turen i marknaden genom att sälja, marknadsföra för år 2018. Utfallet blev 15 871 miljoner kronor, och lösa in Riksgäldskontorets produkter. vilket är 1 329 miljoner kronor lägre än beräknat. Dessutom betalas provision till de externa
förvaltare som arbetar på Riksgäldskontorets Högre oförutsedda utgifter än beräknat uppdrag. De externa förvaltarna får både en fast Utfallet för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter blev och en rörlig provision, där den senare baseras på 11 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor deras resultat. De lägre utgifterna förklaras (12,9 procent) högre än anvisat i statens budget. framför allt av minskade provisioner till externa Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter förvaltare till följd av att avtalen med dessa inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för avvecklades fr.o.m. andra kvartalet 2018. skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så
S kr . 2018/ 19: 101
Svagare kronkurs bidrog till högre utgifter jämfört med 2017
Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av valutakursförluster som uppstår när valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp.
Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2018 med 65 835 miljoner kronor (5,0 procent) till 1 262 091 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 80 049 miljoner kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.27¶Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Anslag
Tabell 2.113 UO 27 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
| SB | ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall | ||
| Anslag | Anslagsnamn | 2018 2018 2018 2018 2018 2017 | |
| 1:1 | Avgiften till Europeiska unionen | 39 511 | 34 960 -4 551 -11,5 24 224 |
| Summa | 39 511 | 34 960 -4 551 -11,5 24 224 |
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kom- Nettoflödet till EU ökade missionen för EU-budgeten. Europeiska Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad unionens allmänna budget upprättas årligen inom Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som en flerårig budgetram. Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag
EU-budgetens utgifter och inkomster ska från EU), blev 22 593 miljoner kronor. Det är en balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster ökning med 8 844 miljoner kronor jämfört med huvudsakligen utgörs av avgifter från medlems- 2017. Av detta förklaras 4 100 miljoner kronor av staterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträck- lägre återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter ning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. från EU och resterande del främst av den högre
Sveriges avgift kan förändras under året och BNI-avgiften. avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.
Lägre avgift till EU än beräknat 2018
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 34 960 miljoner kronor och blev därmed 4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att EU under 2018 återbetalade ett överskott till Sverige på ca 3 700 miljoner kronor. Återbetalningen avsåg till största delen avgifter som baseras på BNI.
Avgiften till EU ökade med 44 procent
Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Den stora skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2017 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 4 100 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att den avgift som baseras på BNI blev högre jämfört med 2017.
S kr . 2018/ 19: 101
2.4.28¶Förändring av anslagsbehållningar
Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar 2014–2018
Miljoner kronor
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | |
| Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) | 18 499 | 10 310 | 10 721 | 44 374 | 47 709 |
| Anvisat i statens budget | 834 674 853 331 915 481 954 701 989 160 | ||||
| Ändringsbudget | 10 480 | 26 765 | 33 074 | 15 860 | 15 611 |
| Utnyttjade medgivna överskridanden | 273 | 2 | 146 | 18 | 31 |
| Indragningar | -16 068 -12 277 -15 952 -37 064 -44 529 | ||||
| Utfall | 837 546 867 409 899 096 930 181 974 924 | ||||
| Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) | 10 311 | 10 721 | 44 374 | 47 709 | 33 056 |
| Förändring av anslagsbehållningar (UO 1-27 exkl. UO 26) | -8 188 | 412 | 33 653 | 3 335 -14 652 | |
| Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) | 13 365 | -11 369 | 1 636 | -3 127 | -5 842 |
| Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) | 5 177 -10 957 | 35 289 | 207 -20 494 |
Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.
Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagsbehållningarna under utgiftstaket Anslagen i statens budget är ramanslag. beräknades öka med 8 miljarder, men minskade Ramanslag kan både överskridas och sparas till med 15 miljarder kronor kommande år. I statens budget budgeteras därför Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde även förändringar av anslagsbehållningar. Denna 26, minskade under 2018 från 47 708 miljoner budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas kronor vid ingången av året till 33 056 miljoner upp under posten Förändring av anslags- kronor vid utgången av året. De minskade alltså behållningar. I budgeten har posten de senaste med 14 652 miljoner kronor, vilket kan jämföras åren varit negativ eftersom regeringen beräknat med den ökning på 8 469 miljoner kronor som att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknades i budgeten. Det är en skillnad på beräknade posten till -8 479 miljoner kronor i 23 121 miljoner kronor. budgeten för 2018. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Totalt minskade Indragningarna ökade med 7 miljarder kronor i stället anslagsbehållningarna med 20 494 mil- Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsjoner kronor. Posten utgör ett netto av anslags- skuldsräntor m.m. uppgick till 44 529 miljoner behållningar från föregående budgetår, sparade kronor under året. Det är en ökning med medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av 7 465 miljoner kronor (20,1 procent) jämfört anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga med 2017. utfallet ingår däremot förbrukning av anslags- I tabell 2.115 redovisas de anslag (exklusive behållningar och utnyttjande av anslagskredit i ut- utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som gifterna för respektive anslag och utgiftsområde. uppvisade utgående anslagsbehållningar och
Vid budgeteringen beräknades anslagsbehåll- utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner ningarna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- kronor under något av åren 2014–2018. räntor m.m. öka med 10 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 5 842 miljoner kronor, från 5 899 miljoner kronor vid början av året till 57 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor
Miljoner kronor
UO Anslag Anslagsnamn 2014 2015 2016 2017 2018 4 1:1 Polismyndigheten 18 415 369 79 1 021 7 1:1 Biståndsverksamhet 343 -2 596 -15 36 -50 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 709 -106 1 441 -1 099 684 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna -316 -2 135 -208 -662 2 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -1 141 -662 4 171 2 621 385 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -13 194 3 778 4 064 1 265 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -178 -642 268 1 005 1 104 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 463 533 645 6 466 3 630 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 108 342 822 1 073 255 13 1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 148 462 448 1 084 0 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 2 067 2 303 1 872 655 -491 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 620 763 2 288 1 722 879 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 282 552 1 218 1 211 969 15 1:2 Studiemedel 997 1 606 2 100 2 232 2 519 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 520 717 1 423 478 421 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för
studerande 2 177 2 238 1 774 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur -906 1 321 4 581 5 775 3 261 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 217 713 652 1 081 -578 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 559 1 557 1 819 1 838 1 045 23 1:10 Gårdsstöd m.m. -320 170 1 183 224 -667 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 298 899 1 065 339 764 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -3 728 -4 105 1 861 5 362 4 551
Anslagsbehållningen för avgiften till EU uppgick fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till till 5 miljarder kronor 1 978 miljoner kronor under 2018, vilket är Det anslag där anslagsbehållningen är störst 2018 4 571 miljoner kronor lägre än beräkningen i är anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen statens budget. I tabell 2.116 specificeras inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska nettoutlåningens största poster. unionen. Anslagsbehållningen (ramöverföringsbeloppet) uppgick till 4 551 miljoner kronor. Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2018 har anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. inom utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Anslagskrediten uppgick till 667 miljoner kronor, vilket innebär att anslagsbehållningen på anslaget minskade med 891 miljoner kronor.
2.4.29¶Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2018 Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen
Miljoner kronor
Inbetalningar av premiepensionsavgifter till
SB1 Utfall Utfall-SB Utfall
Riksgäldskontoret beräknades i statens budget
2018 2018 2018 2017
uppgå till 42 000 miljoner kronor. Utfallet för Premiepensionsavgifter,
inbetalningarna blev 42 313 miljoner kronor, dvs. inbetalning -42 000 -42 313 -313 -40 733
313 miljoner kronor högre än i budgeten. Premiepensionsmedel, utbetalning 42 000 41 344 -656 39 543 Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev
41 344 miljoner kronor, dvs. 656 miljoner kronor Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i lägre än budgetens beräkning på 42 000 miljoner RGK 787 787 -1 471 kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt Pensionsmyndigheten, på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga handel med fondandelar förvaltningens, blev en minskning med inom PPS 1 867 1 867 267
182 miljoner kronor 2018. År 2017 blev den Myndigheters räntekonton
samlade effekten en minskad nettoutlåning med
| (se separat tabell) | 0 -2 461 -2 461 -46 | 2 661 miljoner kronor. I statens budget för 2018 | |
| CSN, studielån | 4 000 6 070 2 070 5 793 | beräknades inbetalningarna av premiepensions- | |
| CSN, kreditreserv | -1 126 -1 126 -1 274 | avgifter vara lika stora som utbetalningarna. I | |
| CSN, servicekonto för | utfallet blev inbetalningarna 969 miljoner kronor | ||
| räntebetalningar | -39 -39 -44 |
högre än utbetalningarna.
Investeringslån
I samband med att personer byter fonder i
myndigheter 1 000 2 516 1 516 -596
premiepensionssystemet uppstår en tids-
Ny låneform för
förskjutning mellan köp och försäljning av fond-
Myndigheten för
samhällsskydd och andelar inom premiepensionssystemet. Pensionsberedskap 34 34 1 165 myndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden 0 -1 -1 -225 för handel med fondandelar, vilket ökade nettoutlåningen med 1 867 miljoner kronor 2018.
Stabilitetsfonden (se
separat tabell) 208 208 201 År 2017 påverkades nettoutlåningen med Resolutionsreserven (se 267 miljoner kronor med anledning av detta.
separat tabell) -9 000 -8 909 91 -6 379 Insättningsgarantifonden 72 72 297 Trafikverket, infrastrukturlån -1 000 -1 619 -619 -1 200 Exportkreditnämnden -5 269 -5 269 -1 077 Statliga bolag m.m. Radiotjänst i Kiruna AB, rundradiokontot 337 337 25 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB -645 -645 115 Övriga statliga bolag m.m. 53 53 -90 Affärsverk Lån till Affärsverket
| Svenska kraftnät | -388 -388 -796 |
| Luftfartsverket | 300 300 -300 |
| Sjöfartsverket | -195 -195 -92 |
Övrigt Lån till Riksbanken 9 000 11 088 2 088 9 648 Lån till Irland 0 0 -5 243 Övrigt, netto 266 -433
Summa 6 548 1 978 -4 571 -2 945
1 Endast vissa delposter är specificerade.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.117 Förändring av nettobehållningar på Studielånen m.m. blev 905 miljoner kronor högre
myndigheters räntekonton
än i budgeten
Miljoner kronor
Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i
Utfall Utfall
2018 2017 Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade
2018 med 6 070 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen 735 -230
CSN:s medel i kreditreserven ökade med Fortifikationsverket -262 -76
1 126 miljoner kronor, vilket minskade nettout- Försvarets materielverk -2 015 -1 596
låningen. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditför- Försvarsmakten 1 670 993
luster på statens budget belastas med konstaterade Försäkringskassan 283 -65 förluster på lån upptagna före 2014 och med Göteborgs universitet 154 125 förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs Karolinska institutet 315 110 till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i
Riksgäldskontoret som används för att betala Kriminalvården -337 -293
faktiska kreditförluster på lån i Riksgälds- Kronofogdemyndigheten 1 142 170
kontoret. Under en lång uppbyggnadsperiod Linköpings universitet 282 119
kommer kreditreserven att öka. Linnéuniversitetet 102 -16
CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret Luleå tekniska universitet 107 33 för löpande räntebetalningar. Detta konto Lunds universitet 540 553 minskade nettoutlåningen med 39 miljoner Länsstyrelsen i Stockholms län 127 158 kronor 2018. Inbetalda räntor från låntagarna förs Malmö universitet 101 43 fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar
fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Migrationsverket -629 22
Den ränta som låntagarna betalar uppgår till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 258 -16
30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret Pensionsmyndigheten 323 225
fakturerar. Denna subvention finansieras från Regeringskansliet 243 -18
anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv 53 175 och förs till servicekontot. De räntor som inte
| Polismyndigheten | 530 -280 betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets | |
| Statens fastighetsverk | 226 -25 kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets | slut och upplåningen sker i januari året därpå. |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 207 66 | Den sammantagna påverkan för studielånen, |
| Trafikverket | -2 899 502 | kreditreserven och servicekontot uppgår till |
| Transportstyrelsen | 107 -268 | 4 905 miljoner kronor, vilket är 905 miljoner |
| Umeå universitet | 209 115 | kronor högre än vad som beräknades i budgeten. |
| Övriga räntekonton | 887 -481 | |
| Summa förändrade nettobehållningar på | Investeringslånen ökade mer än beräknat | |
| myndigheters räntekonton | 2 461 46 Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- |
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 461 -46 heter för investeringar i anläggningstillgångar
som används i statens verksamhet. Den samman- Den sammanlagda behållningen på lagda summan för sådana investeringslån ökade myndigheternas räntekonton ökade 2018 med 2 516 miljoner kronor. Dessutom har Den sammanlagda behållningen på myndig- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap heternas räntekonton och vissa särskilda ränte- lån för kommunikationssystemet Rakel. Under belagda konton ökade 2018 med 2 461 miljoner 2017 ändrades låneformen, vilket innebär att kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I bud- lånen inte längre redovisas som investeringar geten beräknades de sammanlagda behållningarna enligt den generella låneramen utan som vara oförändrade. I tabell 2.117 redovisas de samhällsinvestering enligt en särskild låneram. största förändringarna. Investeringslånen enligt den generella låneramen
för Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap minskade därför med 1 099 miljoner
kronor under 2017 samtidigt som myndigheten
tog upp ett särskilt lån för samhällsinvesteringar
med 1 165 miljoner kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
I statens budget beräknades investeringslånen Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är
Typ av transaktion Utfall 2018 Utfall 2017 1 516 miljoner kronor lägre än utfallet. Karolinska institutet ökade sina investeringslån i Ingående balans på kontot 40 246 40 447 Riksgäldskontoret med 426 miljoner kronor Stabilitetsavgifter 0 5 2018, vilket förklarar en del av skillnaden. Det är Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -204 -205 nya forskningslaboratorier som har finansierats
Administrativa kostnader m.m. -5 -2 med investeringslån.
Utgående balans på kontot 40 037 40 246
Summa kontoförändring -208 -201
Resolutionsavgifterna medförde att
resolutionsreservens konton ökade Påverkan på Riksgäldskontorets
nettoutlåning 208 201
Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra
Tabell 2.119 Resolutionsreservens konton i
kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016
Riksgäldskontoret
gäller nya EU-gemensamma regler för hantering
Miljoner kronor
av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då
Typ av transaktion Utfall 2018 Utfall 2017 med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden
Ingående balans på kontot 28 846 22 467 kommer dock att vara kvar som nationellt re-
Resolutionsavgifter 9 083 6 511 glerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutions-
| avgiften betalas in till ett konto i Riksgälds- Ränteinkomster(+) /ränteutgifter (-) m.m. | -174 -132 |
| kontoret, resolutionsreserven, som ska täcka Utgående balans på kontot | 37 755 28 846 |
| statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under Summa kontoförändring | 8 909 6 379 |
2018 ökade resolutionsreservens konto i Riks-
Påverkan på Riksgäldskontorets
gäldskontoret med 8 909 miljoner kronor. nettoutlåning -8 909 -6 379 Behållningen från resolutionsavgifterna uppgick till 9 083 miljoner kronor. I tabell 2.118 och 2.119
Trafikverkets infrastrukturlån minskade mer än
redovisas in- och utgående behållning för de två
beräknat
fonderna samt de poster som påverkat
Trafikverkets infrastrukturlån minskade med förändringen under åren 2018 och 2017. Under
1 619 miljoner kronor. Det innebär att netto- 2018 minskade Stabilitetsfondens kontobehåll-
utlåningen minskade med 619 miljoner kronor ning med 208 miljoner kronor till 40 037 miljoner
mer än beräknat. kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 37 755 miljoner kronor i slutet av året. Behåll- Exportkreditnämnden ökade placeringarna i ningen ökade med 8 909 miljoner kronor, vilket Riksgäldskontoret minskade nettoutlåningen. I statens budget I december 2018 överfördes Exportkreditberäknades resolutionsreservens konton öka med nämndens (EKN) garantimedel i utländsk valuta 9 000 miljoner kronor. Det betyder att netto- till valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret. utlåningen minskade med 91 miljoner kronor Anledningen till överföringen var en ändring i mindre än beräknat för resolutionsreserven. förordningen (2011:211) om utlåning och
Stabilitetsfonden har finansierats framför allt garantier. Tidigare kunde EKN ha garantimedlen genom att banker och andra kreditinstitut placerade på valutakonto i bank. Överföringen till betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. valutakoncernkonton påverkade nettoutlåningen Avgiften betalades in i efterskott, så den sista med 4 660 miljoner kronor 2018. EKN har sedan inbetalningen avsåg 2015. Under 2018 har tidigare även andra placeringar i Riksgäldsfondens konto belastats med ränteutgifter på kontoret. Sammantaget minskade EKN:s 204 miljoner kronor till följd av att räntan på placeringar nettoutlåningen med 5 269 miljoner kontot har varit negativ. Även 2017 var räntan kronor 2018. negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på 205 miljoner kronor. Resolutions- Minskad utlåning till Svedab minskade reservens konto belastades med ränteutgifter på nettoutlåningen 174 miljoner kronor 2018 och 132 miljoner I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning kronor 2017. från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning
minskade med 337 miljoner kronor under 2018.
S kr . 2018/ 19: 101
Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen statens centralkonto som inte har sin mot- Svedab AB minskade med 645 miljoner kronor svarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice till 4 981 miljoner kronor. versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen
är en restpost, men den kan delvis specificeras.
Svenska kraftnät minskade sina lån
Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i Tabell 2.120 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
Riksgäldskontoret med 388 miljoner kronor 2018. Det beror på att myndigheten har kunnat Utfall Utfall Utfall-
SB 2018 2018 2017 SB 2018 finansiera sina investeringar med internt tillförda
EU-avgiftsbetalningar 2 726 4 772 2 726 medel och kapacitetsavgifter samt att behovet av
Trafikverkets avsättning av medel (euro) som säkerhet för den
räntekonto/anslag -2 106 -1 603 -2 106 finansiella handeln med elterminer har minskat.
Försvarsmaktens Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret
räntekonto/anslag 791 413 791 uppgick den 31 december 2018 till 3 735 miljoner
Räntor: periodisering -152 -191 -152 kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för
Räntor: Skillnad Svenska kraftnäts investeringar. Stamnätet för el
affärsdag/likviddag 1 -7 1 har övergått från en fas av förvaltning med låga
Myndigheten för press, investeringsvolymer till en fas av omfattande om-
radio och tv: och nybyggnad, bl.a. för att förnya de delar av Lokalradioavgifter -1 238 stamnätet som snart når sin tekniska livslängd Övrigt 1 530 -1 570 1 530 samt för att utbyggnaden av stamnätet ska följa
Summa 0 1 552 1 814 1 552
samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav.
För 2018 blev utfallet för den kassamässiga korri-
geringen 1 552 miljoner kronor. I statens budget
Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån
beräknades den kassamässiga korrigeringen bli Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgälds-
noll. kontoret för att förstärka valutareserven. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till
Europeiska kommissionens konto i
Riksbanken har t.o.m. 2018 belastat nettout-
Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering
låningen med 243 400 miljoner kronor. Eftersom
Betalningen av Sveriges avgift till EU medför lånen är upptagna i dollar och euro påverkas
alltid en kassamässig korrigering, eftersom nettoutlåningen av ändrade valutakurser då
Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. enskilda lån refinansieras. Under 2018 ökade
Avgiften överförs till ett räntefritt konto i lånen med 11 088 miljoner kronor med anledning
Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska av högre dollar- och eurokurser.
kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot
anslaget för EU-avgiften. Kommissionen
Irland betalade tillbaka lånet 2017
rekvirerar sedan via Riksbanken medel från Under 2012 och 2013 lånade Irland sammanlagt
kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen 5 243 miljoner kronor efter att Sverige hade
mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig beslutat att stödja Irland med lån för att motverka
åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl finanskrisens effekter. Under 2017 återbetalade
redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Irland hela lånet i förtid, vilket minskade
Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också nettoutlåningen.
ske under olika budgetår.
Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde
2018 en kassamässig korrigering på 2 726 mil-
2.4.30¶Kassamässig korrigering
joner kronor, eftersom kommissionen under året
rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden
redovisades mot anslaget. År 2017 medförde mellan nettot av vad som redovisats mot
betalningen av EU-avgiften en kassamässig budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av
korrigering på 4 772 miljoner kronor. in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över
S kr . 2018/ 19: 101
Skillnader mellan anslagsavräkning och kassamässiga korrigeringen som skillnaden betalningar i räntebärande flöde mellan redovisningen mot anslag eller inkomst- Trafikverket och Försvarsmakten disponerar titlar och betalningen. omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en Jämförelse med föregående år omfattande investeringsverksamhet och annan Den kassamässiga korrigeringen blev 1 552 milanskaffning som innebär att betalningarna joner kronor 2018, vilket kan jämföras med kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot 1 814 miljoner kronor 2017. Det är en minskning anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en med 262 miljoner kronor. kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till -2 106 miljoner 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett av statens budget högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den Ålderspensionssystemet vid sidan av statens kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens budget består av premiepensionssystemet räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till (premiepensionen) och fördelningssystemet 791 miljoner kronor. Det betyder att (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den Försvarsmakten redovisat ett lägre belopp mot allmänna ålderspensionen ingår även garantianslag än vad som tillförts myndighetens pensionen för dem som saknar eller har låg räntekonto i form av anslagsmedel. inkomstgrundande pension. Utgifterna för
garantipension belastar statens budget och Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk är inte helt kassamässig. trygghet vid ålderdom. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till Premiepensionssystemet ingår inte under det kvartal de avser, dels till följd av att redovis- utgiftstaket ningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något Premiepensionssystemet är ett helt fonderat från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen pensionssystem. Hela kapitalet i systemet avsätts för statsskuldsräntorna blev -151 miljoner kronor för specifika individers kommande pensioner. för 2018. Av detta avser periodiseringsskillnaden EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att för studielånen -152 miljoner kronor och pensionssystem av denna typ inte får räknas till skillnaden mellan affärsdag och likviddag 1 miljon den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. kronor. Enskilda månader kan det uppstå stora Det medför att utbetalningarna av premiepension korrigeringsposter med anledning av den inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för sistnämnda skillnaden. staten.
I juli betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för Inkomst- och tilläggspension ingår under perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndig- utgiftstaket, men inte i budgeten heten för press, radio och tv har periodiserat dessa Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpå inkomsttitel så att de redovisas den period som pensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den system, vilket innebär att det ligger utanför kassamässiga korrigeringen påverkas negativt statens budget. Utgifterna för inkomst- och med 1 238 miljoner kronor 2018. tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket
för staten.
Övriga korrigeringar
Posten Övrigt, som uppgick till 1 530 miljoner Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. per automatik nettoskillnader mellan tidpunkten för redo- För att inkomstpensionssystemet ska vara visning mot anslag i förhållande till tidpunkten hållbart krävs att avgifterna som betalas in till för tillförsel av anslagsmedel hos andra systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. myndigheter med räntekonton än Trafikverket, buffertfonden långsiktigt kan finansiera Försvarsmakten och Migrationsverket. När det pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar
S kr . 2018/ 19: 101
och skulder i systemet upprätthålls genom en inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än avkastning på AP-fonderna och ökad sysselskulderna. År 2010 inleddes den första sättning. balanseringsperioden, som upphörde 2018. En balanseringsperiod avslutas när balansindex
når samma nivå som inkomstindex. Då är Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringsmekanismen är inaktiverad balanseringen inte hade skett. De underskott som Omräkningen av pensioner följer inkomstindex har uppstått har då hanterats genom att när balanseringsmekanismen är inaktiverad. pensionerna har indexerats lägre än vad de hade Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga gjort om balanseringen inte hade aktiverats, inkomstutvecklingen i Sverige. samtidigt som indexeringen under vissa år har
När balanseringsmekanismen är aktiverad varit högre för att successivt ta sig tillbaka till följer pensionerna balansindex i stället för ursprungsnivån. inkomstindex. Under en balanseringsperiod Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts kommer balanstalet först att sänka och därefter 2018, och därmed upphörde balanseringshöja de årliga pensionsomräkningarna. När perioden. Det innebär att inkomstpensionerna balansindex når inkomstindex, upphör framöver kommer att indexeras med inkomstbalanseringen. Det är regeringen som årligen index i stället för balansindex. fastställer balans- och inkomstindex enligt de Inkomstindex för 2018 beräknades till 170,73. regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från Det innebär en indexökning med 1,5 procent och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal jämfört med 2017 års indextal 168,16. Beräkvid beräkningen av balansindex. Det dämpade ningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- avseende inkomstutvecklingen för åren 2016 och eller underskott påverkar indexeringen. Det har 2017. Den positiva balanseringen 2018 orsakas introducerats för att minska balanseringens bl.a. av att sysselsättningen ökade 2016 jämfört påverkan på indexomräkningen enskilda år. med 2015, vilket har betydelse för avgifts-
tillgången. Pensionsskulden ökade på grund av Uppräkning av pensioner följer balansindex när tidigare omräkning av pensioner och pensionsbalanseringsmekanismen är aktiverad rätter. AP-fonderna hade 2016 en positiv utveck- När balanstalet är över 1 och systemet inte ling på 7,4 procent eller 91 miljarder kronor. befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension balanstalet faller under 1 för första gången som en från AP-fonderna till pensionärerna balanseringsperiod inleds. Då får balanstalet en Den inkomstgrundade ålderspensionen direkt påverkan på pensionsomräkningarna. (inkomstpensionen, tilläggspensionen och Pensionerna räknas då om med balansindex så premiepensionen) finansieras genom en allmän länge som balanseringsperioden pågår. Under pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår balanseringsperioden kommer ett balanstal under i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än pensionsavgiften förs i sin helhet till APannars. fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot
fördelas mellan AP-fonderna, premiepensions- Balanseringsperioden som inleddes 2010 systemet och statens budget. Pensionsavslutades 2018 myndigheten fördelar de statliga ålderspensions- Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avgifterna mellan AP-fonderna och premieavslutades 2018. Det innebär att inkomst- pensionssystemet. När inkomstpension och pensionerna för 2018 förräntas med förändringen tilläggspension betalas ut till pensionärerna av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts hämtas medlen från AP-fonderna. genom inkomstindex.
Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som
S kr . 2018/ 19: 101
Pensionsmyndigheten administrerar hela den och depåbanks-arvoden. AP-fonderna redovisar allmänna pensionen provisionskostnader som en avdragspost under Inkomstpensionssystemet består av inkomst- rörelsens intäkter. De prestationsbaserade pension och tilläggspension och belastar fördel- avgifterna reducerar nettoresultatet för den ningssystemet (AP-fonderna). En ålders- tillgång som förvaltats. pensionär som är född 1937 eller tidigare får Förvaltararvoden ingår inte i administrationstilläggspension som bl.a. baseras på intjänade kostnaderna i tabell 2.121 Det beror på att pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En förvaltararvodena blir en del av köpesumman när ålderspensionär som är född under åren 1938– AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, 1953 får såväl inkomstpension som tilläggs- om det är sannolikt att man kan få tillbaka pension. De som är födda 1954 och senare får förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga enbart inkomstpension. Vid sidan av AP- fall redovisas förvaltararvoden som provisionsfonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad kostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma också inom premiepensionssystemet. Pensions- kostnader och förvaltningskostnader redovisas myndigheten ansvarar för hela den allmänna under posten rörelsens kostnader. ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. Pensionsutbetalningarna blev något lägre än
beräknat
Tabell 2.121 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens I budgetpropositionen för 2018 beräknade
budget
regeringen att utgifterna för ålderspensions-
Miljoner kronor
systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå
Utfall-SB
Utfall Utfall- Procent Utfall till 308 661 miljoner kronor. Utfallet uppgick till
SB 2018 2018 SB 2018 2018 2017 307 356 miljoner kronor och är därmed AP-fonderna, 1 305 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än pensions-
beräknat. utgifter 305 645 304 443 -1 202 -0,4 296 001
Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna Administ-
uppgick till 304 443 miljoner kronor, vilket är rationsutgifter 3 016 2 912 -104 -3,4 3 102 1 202 miljoner kronor lägre än beräknat.
Pensionsutbetalningarna består av inkomstvarav
pension med 136 303 miljoner kronor och Pensionsmyndigheten tilläggspension med 168 136 miljoner kronor. m.fl. Utöver dessa utbetalningar överfördes myndigheter 865 906
4,7 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s AP-fonderna,
tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom rörelsens
EU som har begärt det. Denna överföring ingår kostnader 956 953
också i pensionsutbetalningarna från AP- AP-fonderna, provisions- fonderna. Administrationskostnaderna för kostnader 760 801 inkomstpensionen blev 2 912 miljoner kronor, AP-fonderna, vilket är 104 miljoner kronor lägre än beräknat. prestations- Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronobaserade
fogdemyndigheten fick tillsammans 865 miljoner avgifter 331 442
kronor i ersättning för administration från AP-
Summa 308 661 307 356 -1 305 -0,4 299 103
fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning
från Första-Fjärde AP-fonderna och premie-
AP-fondernas administration ingår i
pensionssystemet för administration av inkomst-
ålderspensionssystemets utgifter
grundad ålderspension 2018 den 7 december 2017 AP-fondernas administrationskostnader ingår i
(S2017/02834/SF)). utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av Pensionerna räknades upp med 1,0 procent utgifter: rörelsens kostnader, provisions- För 2018 har inkomst- och tilläggspensionen kostnader och prestationsbaserade avgifter. I räknats upp med 1,0 procent. Jämfört med 2017 rörelsens kostnader för första till fjärde AP- blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, av budgeten 8 253 miljoner kronor (2,8 procent) exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare högre. Pensionsutbetalningarna från AP-
S kr . 2018/ 19: 101
fonderna ökade med 8 442 miljoner kronor 62 miljarder kronor. Det påverkades av positiva (2,9 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än engångseffekter på 10 miljarder kronor. Det uppräkningen av pensionerna beror framför allt vanligaste är att engångseffekterna är positiva, på att antalet pensionärer med inkomstgrundad men vissa år dominerar negativa effekter. År ålderspension ökar. 1990–2018 var engångseffekterna i genomsnitt
I december 2018 hade 2 168 463 pensionärer 17 miljarder kronor per år. inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 33 918 personer jämfört med december 2017.
2.5¶Underliggande saldo och engångseffekter
Underliggande saldo 1990–2018
Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Större poster av engångskaraktär för 2018 och 2017 redovisas i tabell 2.123 De största posterna för 2018 kommenteras.
I diagrammet 2.1 visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990– 2018. I början av perioden har justering även gjorts för en ändrad redovisningsprincip för budgetsaldot i syfte att öka jämförbarheten mellan åren.
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo
Miljarder kronor
| 150 | 150 |
| 100 | 100 |
| 50 | 50 |
| 0 | 0 |
| -50 | -50 |
| -100 | -100 |
| -150 | -150 |
| -200 | -200 |
| -250 | -250 |
| -300 | -300 |
1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018
Underliggande saldo Faktiskt saldo
År 2018 uppgick det faktiska överskottet i budgeten till 80 miljarder kronor, medan det underliggande överskottet var 79 miljarder kronor. Positiva engångseffekter bidrog alltså till att förbättra saldot något, framför allt till följd av kapitalplaceringar på skattekontona. År 2017 var det faktiska budgetsaldot ett överskott på
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.122 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2014–2018
Miljarder kronor
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | |
| Faktiskt saldo | -72 194 | -32 650 | 85 301 | 61 775 | 80 049 |
| Engångseffekter m.m. | -14 306 | 627 | 52 166 | 9 650 | 1 158 |
| Underliggande saldo | -57 888 | -33 276 | 33 134 | 52 125 | 78 892 |
| Engångseffekter 2018 | betalade staten 0,4 miljarder kronor i kapital- |
tillskott till PostNord, som ägs gemensamt av Engångseffekterna 2018 förbättrade saldot med svenska och danska staten. I oktober 2017 slöts drygt 1 miljard kronor. De positiva engångs- avtal mellan regeringarna om tillskott till bolaget posterna var således marginellt större än de från båda staterna. Därefter har tillskotten negativa. Större poster kommenteras i detta prövats av Europeiska kommissionen. avsnitt liksom under respektive inkomst- och Sverige medverkar vid inrättandet av Asiatiska utgiftsområde. banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)
med ett kapitaltillskott på ca 0,2 miljarder kronor Inkomsttitlar per år 2016–2020. På budgetens inkomstsida återfinns 2018 främst Under hösten 2018 genomförde Försäkringspositiva engångseffekter. De senaste åren har kassan efterhandsdebitering av kommunernas del budgetsaldot påverkats kraftigt av stora extra av ansvaret för assistansersättningen. Senarelägginbetalningar till skattekontot, framför allt från ningen av inbetalningarna medförde en tillfälligt bolag. Det antas bero på en förhållandevis för- högre anslagsbelastning 2018 med ca 0,9 miljarder delaktig ränta på dessa konton. Räntan är sänkt kronor. till noll fr.o.m. 2017 men kapitalplaceringar på skattekontot har ändå ökat med 10 miljarder Riksgäldskontorets nettoutlåning kronor under 2018. Åren 2015–2018 bedöms Inom Riksgäldskontorets nettoutlåning är kapitalplaceringar på skattekontona ha stärkt engångseffekterna sammantaget negativa 2018. budgetsaldot med sammanlagt 61 miljarder Den största negativa effekten avser Riksbankens kronor. lån för förstärkning av valutareserven. Lånen är i
Till följd av ändrad redovisningsperiod för US-dollar och euro och motsvarar drygt 240 milenergiskatt har det under 2018 endast betalats in jarder kronor. Under 2018 ökade de med skatt för elva månader, vilket har medfört en 11,1 miljarder kronor till följd av att enskilda lån negativ engångseffekt på uppskattningsvis refinansierades till en högre valutakurs än när 2 miljarder kronor. respektive lån togs.
I början av 2018 slutförde staten en försäljning En relativt stor positiv engångseffekt är av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, vilket hänförlig till Exportkreditnämnden som ökade inbringade 1,7 miljarder kronor. Bolaget var en sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med statligt ägd serviceorganisation för stöd och 5,3 miljarder kronor. Ökningen beror främst på samordning av egenföretagares drift av apotek. att garantimedel i utländsk valuta flyttats från
Under 2018 gjorde Exportkreditnämnden och kommersiella banker till konton i Riksgälden. En två statliga bolag inleverans av överskott och annan positiv engångseffekt var att Affärsverket extrautdelningar till staten på totalt 0,3 miljarder Svenska kraftnät minskade sitt investeringslån kronor, vilka betraktas som engångsinkomster. med 0,4 miljarder kronor. Som extrautdelning räknas sådan utdelning som En del av ålderspensionsavgiften inbetalas inte ryms inom föregående års utdelningsbara månadsvis som en premiepensionsavgift till resultat eller som beror på uppskrivning av till- Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldsgångsvärden (samma definition som i national- kontoret. Inflödet inkluderar regleringar för räkenskaperna). tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen
placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i Anslag avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Året Inom budgetens utgiftsområden återfinns 2018 efter intjänandeåret, i december månad, utbetalas några negativa engångsposter. I december 2018 premiepensionsmedel (inkl. avkastning) till de
fonder som pensionsspararna valt.
S kr . 2018/ 19: 101
Inbetalningen av premiepensionsavgifter upp- Tabell 2.123 Vissa större engångsposters påverkan på
statens budget 2018 och 2017
gick 2018 till 42 miljarder kronor och utbetal-
Miljoner kronor
ningen av premiepensionsmedel till 41 miljarder
2018 2017 kronor. Myndighetens övriga tillfälliga förvalt-
Inkomsttitlar 9 967 6 556
ning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 0,8 miljarder Kapitalplaceringar på skattekonto, bolag 8 000 11 000 kronor. Det finns också ett konto för Pensions- Kapitalplaceringar och tidigarelagda
skatteinbetalningar, hushåll 2 000 -5 000 myndighetens handel med fondandelar inom premiepensionssystemet. Detta konto medförde Ändrad redovisningsperiod energiskatt -2 000 2018 en temporär ökning av nettoutlåningen med Apoteksgruppen i Sverige Holding AB,
aktieförsäljning 1 683 1,9 miljarder kronor.
Under posten Övrigt, netto (-0,1 miljard Exportkreditnämnden, inleverans av
överskott 64 487 kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndig-
| heter, bolag och affärsverk. Vasallen, extrautdelning | 125 | |
| Svevia, extrautdelning | 95 | |
| Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti, | ||
| extrautdelning | 29 | |
| Svensk Bilprovning, extrautdelning | 40 | |
| Anslag | -1 506 9 529 | |
| Kapitaltillskott till PostNord | -400 | |
| Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för | ||
| infrastrukturinvesteringar | -206 | -230 |
| Assistansersättning, efterskottsinbetalning | ||
| från kommuner | -900 | |
| EU-avgift, försenad rabatt | 10 524 | |
| EU-avgift, retroaktivt höjd tullavgift | -765 | |
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | -7 304 | 565 |
| Lån till Riksbanken | -11 088 -9 648 | |
| Lån till affärsverket Svenska kraftnät | 388 | 796 |
| Lån till Irland | 5 243 | |
| Exportkreditnämnden | 5 269 1 077 | |
| Kärnavfallsfonden | 1 | 225 |
| Insättningsgarantifonden | -72 | -297 |
| Premiepensionsavgifter, inbetalning | 42 313 40 733 | |
| Premiepensionsmedel, utbetalning | -41 344 -39 543 | |
| Övrig tillfällig förvaltning av | ||
| premiepensionsmedel i RGK | -787 1 471 | |
| Pensionsmyndigheten, handel med | ||
| fondandelar inom PPS | -1 867 | -267 |
| Övrigt, netto | -116 | 775 |
| Kassamässig korrigering | 0 -7 000 | |
| EU-avgift, kassamässig effekt av | ||
| rabattåterföring | -7 000 | |
| Totalt | 1 158 9 650 |
S kr . 2018/ 19: 101
2.6¶Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget
Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner.
Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade
Transfereringar 68,9 %
Konsumtion 25,1 %
Investeringar 3,4 %
Räntor 1,4 %
Övrigt finansiellt 1,1 %
Övriga kostnader 0,0 %
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 2.124 Realekonomisk fördelning av statens budget 2017–2018
Miljoner kronor
Procentuell förändring Realekonomisk art Utfall 2018 Utfall 2017 Förändring 2017–2018 2017–2018
Transfereringar 681 463 647 413 34 050 5,3
varav till
| Hushållssektorn | 312 446 303 393 | 9 053 | 3,0 |
| Kommunala sektorn | 213 273 209 536 | 3 737 | 1,8 |
| Företagssektorn | 52 773 47 135 | 5 638 | 12,0 |
| Ålderspensionssystemet | 22 557 23 602 | -1 045 | -4,4 |
| Statliga ideella organisationer | 6 183 5 187 | 996 | 19,2 |
| Internationell verksamhet | 74 232 58 560 | 15 672 | 26,8 |
| varav till EU-institutioner | 34 960 24 224 | 10 736 | 44,3 |
| Konsumtionsutgifter | 248 321 238 808 | 9 513 | 4,0 |
varav
| Löner inklusive sociala avgifter | 142 561 135 387 | 7 174 | 5,3 |
| Omkostnader för konsumtion | 72 994 69 978 | 3 016 | 4,3 |
| Lokaler | 19 269 18 083 | 1 185 | 6,6 |
| Sociala naturaförmåner | 13 499 15 361 | -1 862 | -12,1 |
| Investeringsverksamhet | 33 591 32 021 | 1 570 | 4,9 |
| Räntor | 14 211 11 417 | 2 794 | 24,5 |
varav
| Räntor på statsskulden | 13 536 10 504 | 3 032 | 28,9 |
| Finansiella transaktioner | 10 940 11 090 | -150 | -1,4 |
| Summa utgiftsområden | 988 527 940 749 | 47 778 | 5,1 |
Den realekonomiska fördelningen av anslags- Höjt barnbidrag bidrog till att transfereringar till utfall baseras på myndigheternas redovisning, hushåll ökade men måste på övergripande nivå kompletteras Hushållen fick 45,8 procent av de totala transmed förenklingar och schabloner. Detta innebär fereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade att den realekonomiska fördelningen av ett visst med totalt 9 053 miljoner kronor (3,0 procent) anslag inte är exakt. Den fördelning som jämfört med 2017. redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Transfereringar till hushållen från anslaget 4:4 Den realekonomiska fördelningen ger en Kostnader för statlig assistansersättning inom kompletterande bild av hur anslagen i statens utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social budget använts. omsorg uppgick till 29 022 miljoner kronor. Det
är en ökning med 1 092 miljoner kronor
(3,9 procent) jämfört med 2017. Det beror bl.a. Transfereringar att utgifterna var lägre 2017 eftersom att utfallet
då påverkades av övergången från förskotts- Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till betalning till efterskottsbetalning. Dessutom stor del utbetalningar av bidrag från staten till påverkades utgifterna 2018 av att schablonexempelvis hushåll, företag eller kommuner utan beloppet som Försäkringskassan betalar ut för att staten erhåller någon direkt motprestation. varje utförd assistanstimme har höjts. Finansie- Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och ring från kommuner redovisas som inkomster barnbidrag men även internationellt bistånd och mot anslaget och reducerar utgifterna för Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar till kommuner. transfereringar är att omfördela inkomster mellan Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 olika grupper i samhället, mellan olika regioner i Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftslandet eller till internationell verksamhet. område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
Transfereringarna utgjorde 68,9 procent av funktionsnedsättning minskade med 1 246 milutgifterna inom budgetens utgiftsområden 2018. joner kronor (3,0 procent). Det beror i huvudsak
S kr . 2018/ 19: 101
på att färre personer fick aktivitets- eller Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 sjukersättning jämfört med föregående år. För Studiemedel inom utgiftsområde 15 Studiestöd sjukersättningen beror minskningen på att många ökade med 813 miljoner kronor (7,6 procent). har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år, Det beror huvudsakligen på att beloppet för samtidigt som antalet nybeviljade sjukersätt- studiebidrag har höjts. ningar har varit lågt. Transfereringarna till hushåll från anslaget 14:1
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till folkbildningen inom utgiftsområde 17 Efterlevandepensioner till vuxna inom utgifts- Kultur, medier, trossamfund och fritid ökade område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom med 508 miljoner kronor (13,2 procent). Det minskade med 629 miljoner kronor (5,5 procent). beror främst på en satsning på fler platser till Det beror främst på att antalet personer med folkhögskolan. änkepension minskar successivt då änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990. Färre ensamkommande barn och unga fick stor
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg för påverkan på transfereringar till kommuner pensionärer inom utgiftsområde 11 Ekonomisk Den kommunala sektorn omfattar kommuner, trygghet vid ålderdom medförde ökade trans- landsting och kommunalförbund. Under 2018 fereringar till hushåll med 874 miljoner kronor fick kommunsektorn 31,3 procent av de totala (10,6 procent). Det beror på att bostadstillägget transfereringarna och var därmed den näst största har höjts 2018 samt att antalet pensionärer med mottagaren av transfereringar 2018. Transferebostadstillägg har ökat från föregående år. ringarna till kommunsektorn ökade med
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 3 737 miljoner kronor (1,8 procent) jämfört med Barnbidrag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk 2017. trygghet för familjer och barn ökade med Transfereringarna till kommuner från anslaget 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) jämfört 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom med 2017. Det beror främst på att det allmänna utgiftsområde 8 Migration minskade med barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och 17 173 miljoner kronor (65,6 procent). Det beror månad fr.o.m. den 1 mars 2018. främst på att det genomsnittliga antalet ensam-
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 kommande barn och unga i Migrationsverkets Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Eko- mottagningssystem minskat med 86,5 procent, nomisk trygghet för familjer och barn ökade med från 14 990 ensamkommande under 2017 till 1 886 miljoner kronor (4,9 procent). Utgifterna 2 023 ensamkommande under 2018. för föräldrapenning har framför allt ökat på grund Transfereringarna till kommuner och landsting av en högre medelersättning per dag 2018. Det från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna beror i sin tur på att män, som har en högre inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och medelersättning än kvinnor, tagit ut fler social omsorg ökade med 1 461 miljoner kronor föräldrapenningdagar än tidigare. Dessutom har (5,7 procent). Kostnaderna för läkemedelsförantalet uttagna dagar med högsta ersättningsnivå månerna fortsatte att öka 2018. Det är bl.a. ökat. Transfereringarna till hushåll för tillfällig användandet av cancerläkemedel som ökade, både föräldrapenning ökade också på grund av fler till följd av nya läkemedel och av att befolkningen uttagna nettodagar samt högre medelersättning ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är än föregående år. relativt hög. Även utgifterna för blodproppsföre-
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 byggande läkemedel och läkemedel mot hepatit C Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd har ökat. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Transfereringarna till kommuner och landsting arbetsliv minskade med 1 115 miljoner kronor från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård (4,5 procent). Det är främst utgifterna för inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och aktivitetsstöd som minskat till följd av färre social omsorg ökade med 4 630 miljoner kronor inskrivna vid Arbetsförmedlingen. (170,4 procent). Det beror bl.a. på personalsats-
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 ningar inom vården, insatser för att korta vård- Studiehjälp inom utgiftsområde 15 Studiestöd köerna och satsningar på förlossningsvård och ökade med 604 miljoner kronor (17,6 procent). kvinnors hälsa. Det beror främst på att studiebidraget höjdes med 200 kronor per månad från och med mars 2018.
S kr . 2018/ 19: 101
Transfereringarna till kommuner och landsting universitetsforskning ökade med 502 miljoner från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistans- kronor (400,1 procent). Det högre utfallet beror ersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, främst på att villkoren för utbetalning av sjukvård och social omsorg ökade med statsbidrag för att rusta upp skollokaler och 906 miljoner kronor (19,6 procent). Finansiering utemiljöer ändrades under året. De nya kraven från kommuner redovisas som inkomster mot innebar bl.a. att bidrag kunde betalas ut med upp anslaget och reducerar utgifterna för trans- till 100 procent i förskott. fereringar till kommuner. Den minskade År 2018 infördes ett nytt statligt stöd riktat till finansieringen från kommunerna år 2018 beror huvudmän för grundskola och förskoleklass. Det främst på att Försäkringskassan fr.o.m. oktober medförde att transfereringarna till kommuner 2018 begär ersättning från kommunerna för från anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdigassistansersättningen i efterhand. Tidigare het och kunskapsutveckling inom utgiftsområde 16 begärdes ersättningen i förskott. Utbildning och universitetsforskning ökade med
Transfereringarna till kommuner och landsting 894 miljoner kronor. från anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt Transfereringarna till kommuner från anslaget arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde sjukvård och social omsorg ökade med 19 Regional tillväxt ökade med 505 miljoner 713 miljoner kronor (122,3 procent). Det beror kronor (168,0 procent). Det beror framför allt på främst på satsningar gällande stärkt bemanning en satsning med statsbidrag till socioekonomiskt och ökad kompetens i den sociala barn- och eftersatta kommuner och områden som inleddes ungdomsvården, avgiftsfria aktiviteter för barn 2018. under skollov samt avgiftsfri simskola för barn. Transfereringar till kommuner från anslaget
Transfereringar till kommuner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgifts- 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande område 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och med 5 151 miljoner kronor (5,4 procent). Öknyanlända invandrares etablering ökade med ningen beror främst på att anslaget tillfördes 962 miljoner kronor (6,3 procent). Det beror 4 387 miljoner kronor för att kompensera främst på att utgifterna för vidarebosättning av kommuner och landsting för det intäktsbortfall kvotflyktingar till Sverige fr.o.m. 2018 redovisas som förslaget om förhöjt grundavdrag för under anslaget i stället för som tidigare under pensionärer medför. anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot utgiftsområde 8 Migration. Transfereringarna till långtidsarbetslöshet inom utgiftsområde 25 kommuner från anslaget 1:3 Migrationspolitiska Allmänna bidrag till kommuner uppfördes på åtgärder minskade därför med 684 miljoner statens budget 2018. Det medförde ökade kronor. transfereringar till kommuner på 500 miljoner
Transfereringarna till kommuner från anslaget kronor. 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbets- Stöd för bostadsbyggande och klimatinvesteringar marknad och arbetsliv ökade med 1 699 miljoner bidrog till ökade transfereringar till företagssektorn kronor (92,1 procent). Det beror framför allt på Företagssektorn fick 7,7 procent av de totala att omfattningen av subventionerade anställ- transfereringarna år 2018. Transfereringarna till ningar i form av extratjänster ökade jämfört med företagssektorn ökade med 5 638 miljoner 2017. kronor (12,0 procent) jämfört med 2017.
Transfereringarna till kommuner från anslaget Transfereringarna till företagssektorn från 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning inom anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv forskning ökade med 998 miljoner kronor ökade med 922 miljoner kronor (7,4 procent). (88,5 procent). Det beror främst på utbetalningar Det beror framför allt på en satsning med av statsbidrag för satsningar på kommunal statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. vuxenutbildning. Dessutom har genomsnittskostnaden för olika
Transfereringarna till kommuner från anslaget former av lönebidrag ökat efter höjningar av 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer bidragstaket samt förändrade regler för inom utgiftsområde 16 Utbildning och handledararvode.
S kr . 2018/ 19: 101
Transfereringarna till företagssektorn från Transfereringarna från anslaget 1:1 Avgiften till anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 yrkesintroduktionsanställningar inom utgiftsom- Avgiften till Europeiska unionen ökade med råde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Det beror med 830 miljoner kronor (16,1 procent). Det delvis på den återbetalning som EU gjorde till beror främst på regeländringar och konkurrens Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter från andra subventionerade anställningar såsom på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket extratjänster. Det genomsnittliga antalet per innebar att utfallet för 2017 blev lägre än månad med nystartsjobb uppgick till 32 619 förväntat. EU återbetalade även avgifter under personer år 2018 vilket var en minskning med 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner 8 528 personer (20,7 procent) från föregående år. kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat
Transfereringarna till företagssektorn från jämförelsen mellan åren med 4 100 miljoner anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av kronor. Den återstående skillnaden beror främst hyresbostäder och bostäder för studerande inom på att den avgift som baseras på bruttonationalutgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- inkomsten (BNI-avgiften) blev högre jämfört försörjning och byggande samt konsument- med 2017. politik ökade med 941 miljoner kronor Jämfört med föregående år ökade transfere- (216,5 procent). Det beror på att omfattningen av ringarna till internationell verksamhet från färdigställda och slutredovisade byggprojekt anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsökade jämfört med föregående år. område 7 Internationellt bistånd med 5 311 mil-
Transfereringarna till företagssektorn från joner kronor (18,0 procent). Det är framför allt anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ökade med utbetalningar till multilaterala och internationella 938 miljoner kronor (165,6 procent). Det beror organisationer (FN), bistånd till Afrika samt främst på en satsning på förstärkning av det s.k. multilaterala utvecklingsbanker m.m. som ökat Klimatklivet som stödjer åtgärder för utsläpps- under 2018. minskning. Transfereringarna till internationell verksam-
Utbetalningarna till fleråriga projekt inom het från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadsramen för EU:s program ökar generellt mot slutet kostnader inom utgiftsområde 8 Migration av programperioden eftersom att allt fler projekt minskade med 441 miljoner kronor (30,0 propåbörjas och upparbetar mer kostnader när cent) jämfört med föregående år. Det beror programperioden fortskrider. Det har bl.a. främst på minskade utgifter för dagersättningar medfört ökade transfereringar till företags- till asylsökande, till följd av att det genomsnittliga sektorn från anslag inom utgiftsområde 23 antalet personer i mottagningssystemet minskade Areella näringar, landsbygd och livsmedel. under 2018. Ersättningar till asylsökande Transfereringar från anslagen 1:17 Åtgärder för klassificeras som transfereringar till internationell landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU- verksamhet.
budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur ökade med 757 miljoner kronor (24,8 procent) respektive 200 miljoner kronor Konsumtion (10,8 procent).
Transfereringarna till företagssektorn från Statlig konsumtion är förbrukning av resurser anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag inom som de statliga myndigheterna använder i utgiftsområde 24 Näringsliv ökade med 400 mil- verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, joner kronor. Utfallet avser i sin helhet ett inköp av varor och tjänster, underhåll och kapitaltillskott till PostNord AB. reparationer. I begreppet konsumtion ingår även
myndigheternas köp av varor och tjänster som Högre EU-avgift samt bistånd medförde ökade produceras utanför staten och som levereras transfereringar till internationell verksamhet. direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det Av de totala transfereringarna år 2018 gick gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbets- 10,9 procent till internationell verksamhet. marknadsutbildning och privat tandläkarvård. Transfereringarna till internationell verksamhet Utgifterna för konsumtion uppgick 2018 till ökade med 15 672 miljoner kronor (26,8 procent) 25,1 procent av utgifterna inom budgetens jämfört med 2017. utgiftsområden. De största utgifterna för
S kr . 2018/ 19: 101
konsumtion 2018 fanns under utgiftsområde 16 Den näst största posten för konsumtion är Utbildning och universitetsforskning, utgifts- omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas område 6 Försvar och samhällets krisberedskap, myndigheternas köp av varor och tjänster. utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt utgiftsom- Omkostnaderna för konsumtion ökade med råde 22 Kommunikationer. Dessa fyra utgiftsom- 3 016 miljoner kronor (4,3 procent) 2018. De råden svarade sammanlagt för 62,8 procent av största anslagen med omkostnader för utgifterna för konsumtion 2018. konsumtion 2018 är anslagen 1:1 Förbands-
Av de totala utgifterna för konsumtion verksamhet och beredskap samt 1:3 Anskaffning av utgjorde löner inklusive sociala avgifter 57,4 pro- materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 cent. Med sociala avgifter menas främst arbets- Försvar och samhällets krisberedskap samt givaravgifter och premier för avtalsförsäkringar anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens för statsanställda. Löner inklusive sociala avgifter transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 ökade med 7 174 miljoner kronor (5,3 procent) Kommunikationer. Dessa tre anslag svarade jämfört med 2017. De anslag som hade högst sammanlagt för 49,9 procent av utgifterna utgifter 2018 för löner inklusive sociala avgifter gällande omkostnader för konsumtion 2018. var anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Investeringar Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgifts- Investeringar är utgifter för att anskaffa område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar funktionsnedsättning. Dessa tre anslag svarade såsom byggnader och maskiner, immateriella sammanlagt för 26,0 procent av utgifterna för tillgångar som datorprogram, värdeföremål, löner inklusive sociala avgifter 2018. finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som
För anslaget 1:3 Kostnader för arbets- ska användas i produktion. Av utgifterna inom marknadspolitiska program och insatser inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringutgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv arna till 3,4 procent. Utgiftsområde 22 Kommuökade utgifterna för löner inklusive sociala nikationer var det utgiftsområde som hade den avgifter med 768 miljoner kronor (89,6 procent). största andelen av de totala investeringarna inom Medel från anslaget finansierar bl.a. lönekost- budgetens utgiftsområden (25 887 miljoner kronader vid flera statliga myndigheter för deltagare nor eller 77,1 procent). i arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Ytterligare ett utgiftsområde med stora Ökningen beror främst på en ökad omfattning av investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och subventionerade anställningar vid olika statliga samhällets krisberedskap. Totalt uppgick myndigheter. investeringar som finansierades genom anslag till
Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter 6 604 miljoner kronor för detta utgiftsområde 6, ökade med 626 miljoner kronor (3,8 procent) för vilket är 19,7 procent av de totala investeringarna anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgifts- inom budgetens utgiftsområden. Statliga investeområde 4 Rättsväsendet. Det beror både på ett ringar finansieras även med lån i Riksgäldsökat antal årsarbetskrafter och löneökningar vid kontoret och med finansiell leasing. Utgifterna Polismyndigheten. för dessa investeringar ingår inte inom
Löner inklusive sociala avgifter finansierade utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets från anslag 1:1 Migrationsverket inom utgifts- nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och område 8 Migration minskade med 496 miljoner räntor på dessa lån redovisas som finansiella kronor (12,2 procent). Under 2018 har både transaktioner i tabell 2.124. antalet inkomna liksom äldre ärenden om asyl minskat, vilket inneburit att Migrationsverket minskat sin personalstyrka. Omkring 600 Räntor och finansiella transaktioner personer sades upp i början av 2018 och i samband med omställningen valde också fler än beräknat I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor att sluta självmant. Det genomsnittliga antalet på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens årsarbetskrafter minskade med 1 311 personer till utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna upp- 5 842 (18 procent) jämfört med 2017. gick till 1,4 procent av utgifterna inom budgetens
S kr . 2018/ 19: 101
utgiftsområden 2018. Anslaget 1:1 Räntor på Av riksdagen beslutade beställningsstatsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskulds- bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 räntor m.m. är det enskilt största i gruppen december 2018 per anslag redovisas under avsnitt räntor. Anslaget stod för 95,2 procent av de totala 2.4. En specifikation per anslag finns även i ränteutgifterna. Ränteutgifterna för anslaget bilaga 3. ökade med 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) jämfört med 2017. Ökningen förklaras bl.a. av Tabell 2.125 Beställningsbemyndiganden 2018
Miljoner kronor
högre valutakursförluster som uppstått när
Utestående valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs
Beställningsbe- åtaganden än när lånen togs upp. Utgiftsområde myndiganden 2018-12-31
De finansiella transaktionerna uppgick till 1 Rikets styrelse 242 143 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgift-
2 Samhällsekonomi och sområden. De största anslagen 2018 var anslaget finansförvaltning 110 51 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 Rättsväsendet 170 164 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt
5 Internationell samverkan 264 97 anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster inom
6 Försvar och samhällets utgiftsområde 15 Studiestöd. Dessa två anslag krisberedskap 96 470 89 819 svarade sammanlagt för 30,2 procent av utgifterna
7 Internationellt bistånd 89 778 81 938 för finansiella transaktioner 2018.
9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg 2 266 1 964
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning 2 359 2 320
2.7¶Beställningsbemyndiganden
13 Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering 351 155 Regeringen eller den myndighet som regeringen 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 26 621 23 605 bestämmer får för det ändamål och med högst det
15 Studiestöd 4 1 belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller
16 Utbildning och tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån
universitetsforskning 38 810 36 343 eller liknande som medför utgifter under senare
17 Kultur, medier, trossamfund och budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden fritid 1 073 745 som görs räknas inte som ekonomiska händelser
18 Samhällsplanering, och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. bostadsförsörjning, byggande samt
| När ett bemyndigande utnyttjas ska detta konsumentpolitik | 5 068 | 4 916 |
| redovisas mot det av riksdagen beslutade 19 Regional tillväxt | 9 750 | 7 050 |
| bemyndigandebeloppet. | 20 Allmän miljö- och naturvård 8 630 | 6 965 |
| Det totala bemyndigandebeloppet för 2018 var 21 Energi | 4 311 | 2 897 |
512 284 miljoner kronor och de utestående
22 Kommunikationer 200 728 146 557 åtagandena uppgick den 31 december 2018 till
23 Areella näringar, landsbygd och 419 000 miljoner kronor. De totala utestående
livsmedel 21 477 9 921 åtagandena blev 93 284 miljoner kronor lägre än
24 Näringsliv 3 803 3 345 det totala bemyndigandebeloppet.
Summa utgiftsområden 512 284 419 000
De högsta beslutade bemyndigandebeloppen
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, summan. utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden fanns på utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. För en beskrivning av skillnaderna, se avsnitt 2.4.
S kr . 2018/ 19: 101
2.8¶Inomstatliga lån 2.9 Övriga krediter
Tabell 2.126 Inomstatliga lån Tabell 2.127 Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor Miljoner kronor
Lån
Övriga krediteri Utnyttjad kredit UO Inomstatliga lån Låneram 2018-12-31
UO Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31 1 Riksdagsförvaltningens
2 Insättningsgarantin1 Obegränsad 0
investeringar som används i
verksamheten 100 66 2 Investerarskyddet2 Obegränsad 0 1 Riksdagsförvaltningens
2 Kredit för infriande av
investeringar i fastigheter och
kapitalgarantier till
tekniska anläggningar 550 457
internationella finansiella 2 Statens fastighetsverks institutioner Obegränsad 0
investeringar i fastigheter 15 200 12 995 2 Kredit för infriande av 2 Fortifikationsverkets investeringar i Riksgäldskontorets garantier
mark, anläggningar och lokaler 14 200 12 567 (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0 2 Statens järnvägars långfristiga lån 2 För Riksgäldskontorets
1 5
exkl. finansiell leasing 2 915 847 utlåningsverksamhet Obegränsad 0 2 Riksrevisionen - 2 Kammarkollegiets behov av
| anläggningstillgångar som används | likviditet för inrättande av | ||||
| i verksamheten | 15 | 6 | nya myndigheter | 250 | 0 |
| 6 Beredskapsinvesteringar inom | 2 Statens tjänstepensionsverk | ||||
| ramen för Myndigheten för | - behov av likviditet i | ||||
| samhällsskydd och | pensionshanteringen | 100 | 0 | ||
| beredskapsverksamhet | 1 550 | 1 304 | 2 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 6 | 100 | 0 |
6 Krig, krigsfara eller andra
| utomordentliga förhållanden | 40 000 | 0 | 2 Resolutionsreserven | ||
| 9 Beredskapsinvesteringar inom | kreditram | 100 000 | 0 | ||
| ramen för Socialstyrelsens | 2 Stabilitetsfonden kreditram | 50 000 | 0 | ||
| verksamhet | 100 | 8 |
6 Försvarets materielverks 9 Beredskapsinvesteringar inom
behov av rörelsekapital 18 500 10 379
ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 62 7 Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
21 Svenska kraftnäts lån i och utanför
internationella finansiella
Riksgäldskontoret 7 670 3 735 7
institutioner Obegränsad 0 22 Vissa infrastrukturprojekt 39 300 37 887 7 Riksgäldens befogenhet att 22 Sjöfartsverkets lång- och ta upp lån i syfte att fullgöra
kortfristiga lån i eller utanför sådana garantier som
Riksgäldskontoret 300 0 riksdagen beslutat om, mm Obegränsad 0
22 Trafikverket (tidigare Botniabanan 10 Försäkringskassans behov av
AB) för fortsatt utbyggnad av likviditet i utbetalning av Botniabanan2 16 500 13 236 ersättning för vård i andra
länder 170 140 22 Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret 3 850 0 11 Pensionsmyndighetens behov
av likviditet i handeln med
Summa 142 600 83 170 fondandelar 8 000 1 847 1 prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. 2 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87. 23 Viltvårdsfondens kredit i
Riksgäldskontoret 5 0
Summa 12 367
1 lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§
5 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211).
6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
7 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
3¶Resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys
S kr . 2018/ 19: 101
3¶Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.
Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen.
Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
3.1¶Resultaträkning
106 miljarder kronor i överskott
Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är ca 24 miljarder kronor mindre än 2017 (131 miljarder kronor).
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 3.1 Resultaträkning Intäkter
Miljoner kronor
Not 2018 2017 Diagram 3.1 Statens intäkter
| Finansiella | Intäkter av | |||
| Intäkter | Intäkter av | intäkter 1% | bidrag | |
| Skatteintäkter | 1 1 362 744 1 316 861 | avgifter och andra | 4% | |
| Intäkter av avgifter och andra | ersättningar 4% | |||
| ersättningar | 2 57 283 52 084 | |||
| Intäkter av bidrag | 3 59 271 61 750 | |||
| Summa intäkter | 1 479 298 1 430 695 |
Skatteintäkter
91%
Kostnader
Transfereringar m.m.
| Transfereringar till hushåll | 4 -657 731 -641 282 | 46 miljarder kronor mer i skatteintäkter |
| Transfereringar till företag | 4 -62 059 -55 430 | Statens skatteintäkter uppgick till 1 363 miljarder |
| Transfereringar till kommuner | 4 -301 274 -291 161 | kronor vilket motsvarar 91 procent av statens |
| Transfereringar till utlandet | 4 -78 470 -65 209 |
totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med Avsättningar till/upplösning av
46 miljarder kronor (3,5 procent) jämfört med fonder 5 -12 786 -10 740
2017 och de specificeras närmare i not 1. Summa transfereringar m.m. -1 112 320 -1 063 822
En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på
Statens egen verksamhet
arbete
Kostnader för personal 6 -133 946 -127 348 De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, Kostnader för lokaler 7 -21 847 -21 417 ökade med 23 miljarder kronor jämfört med Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -668 -342 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade Övriga driftkostnader 9 -94 007 -85 880 med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att Avskrivningar och nedskrivningar 10 -29 318 -28 403 skattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade Summa statens egen verksamhet -279 786 -263 390 snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt.
De indirekta skatterna på arbete ökade med
26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras
Summa kostnader -1 392 106 -1 327 212
framför allt av att lönesumman ökade med
4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent, Saldo före resultat från andelar
medan antalet arbetade timmar ökade med och finansiella poster 87 192 103 483
1,8 procent mellan åren.
Resultat från andelar i hel- och
Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll
delägda företag 11 32 967 32 744
Skatteintäkter från hushållens kapitalvinster
minskade med 8,5 miljarder kronor.
Finansiella intäkter och kost-
nader Minskningen förklaras av att både hushållens
kapitalvinster och utdelningsinkomster Nettokostnad för statsskulden 12 -19 860 -10 815
minskade. Bland annat sjönk medelpriserna på
| Övriga finansiella intäkter | 13 10 728 10 394 | bostadsrätter med i genomsnitt 4 procent, | |
| Övriga finansiella kostnader | 14 -4 632 -4 919 | samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var | |
| Summa finansiella poster | -13 764 -5 340 | oförändrade jämfört med 2017. | |
| ÅRETS ÖVERSKOTT | 106 395 130 887 | Högre intäkter av skatt på företagsvinster | |
| Skatteintäkterna ökade | Intäkterna från skatt på företagsvinster ökade |
Årets stora överskott beror på att med 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor inhemska efterfrågan ökade starkt och exportfö- (se not 1). Nettokostnaden för statsskulden retagen gynnades av den försvagade kronan. Inökade med 9 miljarder kronor (se not 12) och täkterna från kupongskatt och avkastningsskatt transfereringskostnaderna ökade med ökade med 2,6 miljarder kronor. 46 miljarder kronor (se not 4).
S kr . 2018/ 19: 101
Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras Kostnader
av ökad konsumtion
Diagram 3.2 Statens kostnader
Intäkterna från skatt på konsumtion och
Kostnader för Finansiella
| insatsvaror ökade med 22 miljarder kronor | statens egen verksamhet | kostnader 2% |
| mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt | 20% |
ökade med 19 miljarder kronor eller 4,6 procent. De senaste åren har ökade bostadsinvesteringar bidragit till att mervärdesskatten ökat mycket. Under 2018 bromsade ökningstakten för
Transfereringar bostadsinvesteringarna in kraftigt. Samtidigt 78% ökade både hushållens och offentlig sektors konsumtion vilket medför att ökningstakten var ungefär densamma som 2017.
Av statens kostnader utgjorde 78 procent
Ökade intäkter av skatt på alkohol och tobak
transfereringar där den största delen gick till Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade
hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet med 1 miljard kronor.
utgjorde 20 procent och nettokostnaden för
statsskulden och övriga finansiella kostnader
Ökade intäkter av skatt på energi och miljö
2 procent. Kostnaderna för statens egen Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med
verksamhet har justerats i årsredovisningen för 2,3 miljarder kronor. Intäkterna från energis-
staten jämfört med myndigheternas katterna ökade delvis på grund av en engångs-
årsredovisningar genom att socialavgifterna på effekt till följd av ändrad periodisering av
statsanställdas löner elimineras. energiskatten på el, delvis på grund av att den skattehöjning på el som infördes 1 juli 2017 gav full effekt 2018. Den nya skatten på flygresor
Transfereringar
påverkade intäkterna positivt med 1,3 miljarder kronor. Intäkterna ökade även från kemikalie-
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor
skatten som infördes 1 juli 2017 och gav full Transfereringar till
utlandet effekt 2018. Skatten på termisk effekt i
7% kärnkraftsreaktorer fasades gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när 2018 inleddes. Det
Transfereringar till påverkade intäkterna negativt med 2,6 miljarder
kommuner kronor. 27% Transfereringar
till hushåll
60%
Mindre AP-fondsmedel till staten
Bland intäkter av bidrag minskade Allmänna Transfereringar till
företag pensionsfondens (AP-fonden) nettobidrag till 6% staten med 2 miljarder kronor. De utbetalda
De totala kostnaderna för transfereringar i form pensionerna som finansieras från AP-fonderna ökade med 8,5 miljarder kronor, medan av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 miljarder
kronor mellan 2017 och 2018. avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med 10,5 miljarder kronor.
Transfereringar till hushåll
Transfereringarna till hushåll ökade med
16 miljarder kronor under 2018. De transfere-
ringar som redovisas är utbetalningar exklusive
statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspens-
ionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjuk-
penning och är en betalning från anslag till pens-
ionssystemet för att finansiera pensionsrätterna
för bl.a. de personer som får sjukpenning och
andra sociala förmåner. Den del av den statliga
S kr . 2018/ 19: 101
ålderspensionsavgiften som går till premie- sjukpenning har sedan 2016 minskat inom alla pensionssystemet (14,6 procent 2018) finns med delförmåner. Störst förändring har skett inom bland transfereringar till hushållssektorn men rehabiliteringspenningen, där minskningen uppredovisas separat. Nettoöverföringen till går till 19,4 procent. Även antalet personer med premiepensionssystemet var 32 miljarder kronor sjukpenning på normalnivå har minskat med 2018, vilket var 0,4 miljarder kronor högre än 2,2 procent. Andelen psykiatriska diagnoser är 2017. Överföringarna till och från AP-fonderna fortsatt hög och är sedan flera år den vanligaste ingår inte i transfereringar till hushåll se även not orsaken till sjukskrivning. I september 2018 låg 3 Intäkter av bidrag. dessa diagnoser bakom 46 procent av pågående
sjukskrivningar. Inom de psykiatriska Högre pensionskostnader diagnoserna har den största ökningen skett i Transfereringar till hushåll inom social- diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på försäkringen ökade med 16 miljarder kronor svår stress, som ligger bakom ungefär hälften av netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan alla nya sjukskrivningar. Den bortre tidsgränsen av statens budget ökade med 8,5 miljarder för sjukpenning togs bort från 2016, vilket gett kronor. Dessa ökade eftersom den genom- längre sjukperioder. snittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger högre för yngre och nyblivna pensionärer. strax under den genomsnittliga europeiska nivån. Indexeringsreglerna innebar att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till personer Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning över 65 år räknades upp med 1 procent mellan minskar 2017 och 2018. I december 2018 fick Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålders- 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersättpension, vilket var 33 918 personer fler än i ning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 december 2017. till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara
Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till ökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som 261 000 personer i december 2018. Det är en gör att varje ny årskull som går i pension har en minskning med 5,6 procent jämfört med större andel i det nya pensionssystemet. december 2017. Minskningen fortsätter eftersom Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till antalet nytillkomna är lågt, samtidigt som stora premiepension varje år eftersom bara pensionärer grupper övergår till ålderspension. Aktivitetsfödda år 1938 eller senare kan ha rätt till ersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 premiepension. Förskottsräntan sänktes inför till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på 2018 för personer med fondsparande. Detta grund av sjukdom med minst en fjärdedel. påverkade uppräkningen av premiepensioner vid Aktivitetsersättning betalades ut till ca 31 400 årsskiftet 2017/2018 negativt. personer i december 2018. Det är en minskning
med 13,5 procent jämfört med december 2017.
Sjukpenningtalet minskade
Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska, Statlig assistansersättning ökar men det motverkades av att medelersättningen Kostnaderna för assistansersättning inkluderar steg. Det förklarar att kostnaden för sjukpenning även kommunernas andel av kostnaden för ökade något 2018. Sjukpenningtalet minskade assistansersättning. De ökade med 1 miljard fram till augusti 2018, men har under hösten i kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per stort sett legat stilla. För december var timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en minskning 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet med 3,6 procent jämfört med december 2017. beviljade timmar med assistansersättning har Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett minskat något, trots att antalet timmar per dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 12,8 assistansberättigad ökat svagt. Även antalet dagar jämfört med 6,7. personer som beviljas ersättning har minskat. I
Antalet personer som fick någon form av december 2018 hade 14 508 personer assistanssjukpenning har minskat från 203 070 i december ersättning vilket är en minskning med 2,5 procent 2017 till 198 544 i december 2018, vilket jämfört med 2017. motsvarar 2,2 procent. Antalet personer som fått
S kr . 2018/ 19: 101
Kostnader för föräldraförsäkringen ökar förluster i utlåningsverksamheten minskade Inom området ekonomisk trygghet för familjer kostnaderna med 0,7 miljarder kronor jämfört och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- med 2017. ringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. Minskade utgifter för nyanlända invandrare Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för beror främst på att både antalet barn och medel- vissa nyanlända invandrare minskade med ersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa allmänna barnbidraget höjdes även från den första nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder mars 2018. Migration bidrar också till ökningen. kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har
Män tar successivt ut en större andel av dagarna minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom med föräldrapenning, men ökningen är fortsatt kostnaderna för offentligt biträde i utlänningslångsam. ärenden har minskat.
Utgifterna för aktivitetsstödet minskade Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder Bland de övriga transfereringarna till hushåll kronor minskade kostnaderna för arbetsmarknadsom- Statens nettoöverföring till premiepensionsrådet med ca 1 miljard kronor. Arbetslöshets- systemet redovisas som en transferering till ersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och hushåll, då systemet ses som en del av aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se kronor. Arbetslösheten minskade från i avsnitt 3.4). genomsnitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 Beloppet består av de socialavgifter, allmänna enligt Arbetsförmedlingens statistik. I genom- pensionsavgifter och statliga ålderspensionssnitt under 2018 uppgick arbetslösheten till avgifter som överförts till premiepensions- 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- systemet, med avdrag för utbetalda premiesökning AKU. Under 2017 var genomsnittet pensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i 6,7 procent. utbetalda ålderspensioner.
Inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen var 21 476 färre än i december för Transfereringar till företag ökade ett år sedan. Totalt var 344 413 personer inskrivna Transfereringar till företag ökade med som arbetslösa. Det är stora skillnader i 6,6 miljarder kronor. Bidragen till privata företag arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda, men och kommunala bolag ökade med 1,4 miljarder den minskade i båda grupperna. För inrikes födda kronor jämfört med föregående år. Ökningen var arbetslösheten 3,8 procent och för utrikes beror på ett ökat investeringsstöd för anordnande födda 19 procent. Antalet inskrivna kvinnor vid av hyresbostäder och bostäder för studerande. Arbetsförmedlingen har ökat medan antalet Stödet till klimatinvesteringar för bl.a. stöd till inskrivna män har minskat. Ökningen bland installation av laddningsinfrastruktur för kvinnor beror främst på att fler utrikes födda elfordon ökade med 0,9 miljarder kronor. kvinnor nu är inskrivna i etableringsuppdraget. Transfereringar finansierade med EU-medel för
Andelen av de arbetslösa som har rätt till gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 1,4 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade 36 procent 2018. Andelen har fallit från med 0,6 miljarder kronor. 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt
Transfereringar till kommuner ökade
de senaste årens trend att fler människor nyligen kommit in på arbetsmarknaden och inte hunnit De senaste årens ökning av bidragen till
kommuner har fortsatt. Transfereringar till tjäna in a-kassa.
kommuner och landsting ökade totalt med Ökade kostnader för studiebidrag 10,1 miljarder kronor. Kostnaden för studiebidragen ökade med De allmänna bidragen till kommuner ökade 0,9 miljarder kronor, vilket beror på att med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det studiemedlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli statliga bidraget till den kommunalekonomiska 2018. Dessutom trädde en höjning av utjämningen som nettoredovisas på statens studiebidraget för gymnasiestuderande i kraft den budget. På statens budget sammanförs det 1 juli 2018. Återföring av reserveringar för generella statsbidraget med utjämningssystemet.
S kr . 2018/ 19: 101
Ökad ersättning till kommunerna för ingående under 2018. Bidraget till förlossningsvård och mervärdesskatt kvinnors hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor Kommunernas ersättning för ingående under året. mervärdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Arbetsmarknadspolitiska program
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program Stöd till kommuner och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor Den kommunalekonomiska utjämningen till 2018. I december hade drygt 19 000 personer kommuner och landsting ökade med extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom Satsningar inom skolområdet föregående år. Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under
2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för Utgifterna för kommunersättning för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. flyktingmottagande minskade Bidraget ska användas till insatser som stärker lik- Migrationsverkets bidrag till kommuner för värdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass integration och migration minskade med och grundskolan. Statligt stöd till vuxenutbild- 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar ning och Statligt stöd till yrkeshögskoleutoch bostadskostnader till kommuner minskade bildning ökade med 0,9 miljarder kronor mellan med 16,5 miljarder kronor. Minskningen för- åren. klaras delvis av lägre antal asylsökande och av att antalet barn och unga som söker asyl har minskat Mer bidrag till utveckling av socialt arbete kraftigt mellan åren. Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med
Kommunerna får också kommunersättning 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya under två år när de tar emot nyanlända med satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstill- simundervisning under året. Stimulansbidrag och stånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur åtgärder inom äldreområdet ökade med mottagningssystemet och blir i stället placerade i 0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick kommuner. Ersättningar till kommuner vid 0,3 miljarder kronor mer i bidrag. flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade
Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Av transfereringar till utlandet ökade avgiften till Syriska medborgare är fortfarande den största EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den BNIgruppen med 2 709 ansökningar, men baserade avgiften ökade mest. Till skillnad mot ansökningarna från den gruppen har minskat med redovisningen på statens budget redovisas 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 avgiften här periodiserad, vilket innebär att ansökte vidare 944 ensamkommande barn och utfallet här blir ett annat. unga om asyl. Det totala antalet kommun- Kostnaden för bistånd och andra mottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under internationella bidrag genom Styrelsen för 2017, 2016 och 2015 var antalet kommun- internationellt utvecklingssamarbete (Sida) mottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197. ökade med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till
multilaterala och internationella organisationer Läkemedelsförmånerna ökade och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att 1,5 miljarder kronor. nå upp till målet om att Sverige ska betala
1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, Personalsatsning och resursförstärkning till höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. landstingen Utgifterna för migration som ingår i bistånds- Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ramen förväntas minska och det förklarar en fick landstingen 2,0 miljarder kronor för utökad ram inom biståndsverksamheten. personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för Det internationella biståndet räknas av för patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket flyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder
S kr . 2018/ 19: 101
kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för Lokalkostnaderna ökade flyktingkostnader. För 2016 och 2017 var Lokalkostnaderna ökade med 430 miljoner avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 kronor jämfört med 2017. var avräkningen 9 miljarder kronor. Migrationsverkets lokalkostnader minskade
Migrationsverkets utbetalning av dagersätt- med 855 miljoner kronor eller 36 procent. ning till asylsökande redovisas i enlighet med Förändringen beror framförallt på en minskning nationalräkenskaperna som bidrag till övriga av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. länder. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 Antalet inskrivna i anläggningsboenden Ersättningar och bostadskostnader. Även minskade med ca 40 procent. ersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga Garanti- och kreditkostnader ökade länder. Dessa ersättningar minskade med Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 0,4 miljarder kronor. 327 miljoner kronor jämfört med föregående år.
EKN:s kostnader är lägre men Riksgälds- Avsättningar till fonder ökade kontorets kostnader är högre än föregående år. Resolutionsreserven har ökat med 8,9 miljarder kronor, vilket främst avser resolutionsavgifter Övriga driftkostnader ökade med 9,1 miljarder kronor. Avsättningen är Totala övriga driftkostnader ökade med 2,5 miljarder kronor högre än föregående år, 8,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. vilket beror på att avgifterna till fonden har ökat.
Resultat i statliga företag
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Resultatet från andelar i hel- och delägda företag Kostnaderna för statens egen verksamhet förbättrades något. Vattenfall AB:s resultat för- (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) bättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på uppgick till 280 miljarder kronor 2018. Det är en 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst ökning med 16 miljarder kronor jämfört med minskade finansiella kostnader och inkomst- 2017. skatter. Akademiska hus AB redovisade ett
resultat som var 1,1 miljarder kronor lägre än Lönekostnaderna ökade med 3,9 procent föregående år. Försämringen är främst hänförbar Statens personalkostnader ökade med till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter 6,6 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive med 2,4 miljarder kronor. Sveaskog AB lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med redovisade ett förbättrat resultat med 5,4 miljarder kronor eller 3,9 procent. Polis- 1,8 miljarder kronor främst beroende på ökat myndigheten och Försvarsmakten har de högsta värde på innehavet av växande skog. Telia personalkostnaderna. Company AB redovisade 2,4 miljarder kronor
Trafikverkets lönekostnader ökade med lägre resultatandel, vilket främst avser resultat 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett från avyttrad verksamhet där resultatandelen ökat antal anställda för att möta ökad försämrats med 3,1 miljarder kronor. verksamhetsvolym under de kommande åren. Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade Högre nettokostnad för statsskulden med 5,2 procent, vilket främst beror på att antalet Under 2018 uppgick nettokostnaden för anställda inom migrationsdomstolarna har ökat statsskulden, räntor, över- och underkurser och till följd av ökad målinströmning. Lantmäteriets valutakursförändringar m.m., till 19,9 miljarder lönekostnader ökade med 7,6 procent vilket kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade främst beror på en ökning av antalet anställda och med 9,0 miljarder kronor från föregående år. delvis på ökade löner i samband med personal- Negativ påverkan från valutakursförändringar omsättning. med 9,9 miljarder kronor och ökade ränte-
På Migrationsverket minskade lönekost- kostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis naderna med 12,8 procent med anledning av uppvägts av att kursförändringar förbättrats med personalminskningar på grund av ett minskat 6,2 miljarder kronor. mottagande och minskat antal asylärenden.
S kr . 2018/ 19: 101
3.2¶Balansräkning Fordringar
Kundfordringar 34 5 624 4 364 I balansräkningen redovisas värdet av statens Övriga kortfristiga fordringar 35 165 575 134 211
samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 Summa fordringar 171 199 138 575 december 2018.
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader 36 8 290 11 650
Tabell 3.2 Balansräkning
Miljoner kronor Upplupna bidragsintäkter 37 3 745 3 212
Övriga upplupna intäkter 38 269 603 268 049
TILLGÅNGAR
Summa periodavgränsningsposter 281 638 282 911
Not 2018-12-31 2017-12-31
Anläggningstillgångar Kortfristiga placeringar
Immateriella anläggnings- Värdepapper och andelar 39 46 029 90 342
tillgångar Summa kortfristiga placeringar 46 029 90 342
Balanserade utgifter för utveckling 15 8 396 7 880 Kassa och bank 40 8 898 9 540 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 1 600 1 417 SUMMA TILLGÅNGAR 1 983 794 1 925 342 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 1 1
KAPITAL OCH SKULDER
Summa immateriella
anläggningstillgångar 9 997 9 298 Not 2018-12-31 2017-12-31 Materiella anläggningstillgångar Nettoförmögenhet 41 -17 662 -113 861 Statliga väganläggningar 18 140 582 141 728 Fonder 42 191 983 179 197 Statliga järnvägsanläggningar 19 168 357 166 373 Avsättningar Byggnader, mark och annan fast Avsättningar för pensioner och 43 290 065 270 808 egendom 20 43 786 40 215 liknande förpliktelser Förbättringsutgifter på annans Övriga avsättningar 44 15 717 15 624 fastighet 21 5 978 5 676
Summa avsättningar 305 782 286 432
Maskiner, inventarier,
Statsskulden
| installationer m.m. | 22 37 887 36 637 | Lån i svenska kronor | 826 452 895 489 |
| Pågående nyanläggningar | 23 89 943 75 701 | Lån i utländsk valuta | 370 582 369 721 |
| Beredskapstillgångar | 24 101 393 100 619 | Summa statsskulden | 45 1 197 034 1 265 210 |
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 5 220 5 013
Summa materiella Skulder m.m. anläggningstillgångar 593 146 571 962
Långfristiga skulder 46 3 317 3 133
Finansiella
Leverantörsskulder 47 22 586 21 240
anläggningstillgångar
Övriga kortfristiga skulder 48 191 295 197 370 Andelar i hel- och delägda företag 26 348 213 326 898
Depositioner 49 2 374 1 101 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 47 236 47 081 Förskott från uppdragsgivare
och kunder 50 152 143 Långfristiga fordringar 28 9 103 8 701
Summa skulder m.m. 219 724 222 988 Summa finansiella anlägg-
| ningstillgångar | 404 552 382 680 Periodavgränsningsposter | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa anläggningstillgångar | 1 007 695 963 940 Upplupna kostnader | Oförbrukade bidrag | 51 52 | 30 819 11 515 | 32 495 11 066 | ||
| Utlåning | 29 465 801 437 512 Övriga förutbetalda intäkter 53 | Summa periodavgränsnings- | 44 599 | 41 816 | |||
| Varulager m.m. | poster | 86 933 | 85 377 | ||||
| Varulager och förråd | 30 2 070 | 1 790 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER | 1 983 794 1 925 342 | ||||
| Pågående arbeten | 31 | 279 | 554 Garantiförbindelser | 54 | 4 360 | 4 297 | |
| Fastigheter | 32 | 171 | 168 Övriga ansvarsförbindelser 55 | 52 732 | 41 744 | ||
| Förskott till leverantörer | 33 | 14 | 10 | ||||
| Summa varulager m.m. | 2 534 | 2 522 |
S kr . 2018/ 19: 101
Nettoförmögenheten förbättrades av förmögenheten med 1 miljard kronor. En Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan återkommande förklaringspost är värdeförändtillgångarnas och skuldernas bokförda värde. ringar av statligt ägda företags eget kapital som Statsskulden svarar för den övervägande delen av inte är hänförbara till periodens resultat. Under skulderna och motsvarar i huvudsak statens 2018 uppgick dessa effekter till 3 miljarder budgets ackumulerade underskott över åren. Vid kronor. Försvarsmakten har invärderat beredutgången av 2018 var nettoförmögen- skapsvaror och materiel anskaffade tidigare år till heten -18 miljarder kronor. Det är en förbättring ett värde av knappt 1 miljard kronor. med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor. Immateriella anläggningstillgångar ökade
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår balansräkningens olika delar kan sammanfattas så främst egenutvecklade it-system och program. här: Investeringar uppgick 2018 till 2,8 miljarder
kronor. De största tillgångarna finns hos
Miljarder Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket
kronor och Polismyndigheten. Totalt ökade immateriella Ökning av tillgångar +58 anläggningstillgångar med 0,7 miljarder kronor. Ökning av skulder +70 Ökning av avsättningar -19 Nya vägar och järnvägar Ökning av fonder -13 De materiella anläggningstillgångarna ökade med
21 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar
Summa 96
som blev klara under 2018 var 4,4 miljarder
kronor. Bland de färdigställda projekten ingår Förändringen av nettoförmögenheten kan även
t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 beskrivas på följande sätt:
Hurva etapp Linderöd.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara
Miljarder
under 2018 var 7,2 miljarder kronor. Som
kronor
exempel på objekt som färdigställts under 2018
| Årets överskott enligt resultaträkningen | 106 | kan nämnas bl. a. dubbelspår på sträckan |
| Förändrad avsättning till tjänstepensioner | -15 | Strängnäs – Härad och Skutskär – Furuvik, |
| Förändring av upplupna skatteintäkter | 1 | kapacitetsförstärkningar på sträckan Göteborg – |
| Värdeförändring av aktier och andelar | 3 | Skövde och spårbyte på sträckan Hudiksvall – |
| Invärdering av beredskapsvaror och materiel | 1 | Sundsvall. |
| Summa | 96 |
Byggnader, mark och annan fast egendom ökade
Förändringen av nettoförmögenheten Det bokförda värdet för statens byggnader, mark påverkades främst av årets överskott i resultat- och annan fast egendom ökade med 3,6 miljarder räkningen på 106 miljarder kronor, men också av kronor jämfört med 2017. Fast egendom som enstaka transaktioner som förändrade tillgångars förvaltas av Statens fastighetsverk ökade med eller skulders värde utan att de redovisades över 2,7 miljarder kronor. Ökningen beror främst på resultaträkningen. Den förbättrade netto- färdigställandet av två stora projekt, renoveringen förmögenheten är också en effekt av förändrad av Nationalmuseum och kvarteret Björnen som metod i beräkningen av upplupna skatter och nyttjas av Regeringskansliet. beräkning av tjänstepensionsskulder, vilket påverkade nettoförmögenhetens utgående balans Stora pågående nyanläggningar 2017. Årets investeringar uppgick till totalt 32 miljarder
Den del av tjänstepensionsskuldens förändring kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till som beror på försäkringstekniska omvärderingar 26 miljarder kronor. Här ingår många mycket förs direkt mot nettoförmögenheten, vilket 2018 stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 har medfört en minskning av förmögenheten Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaket, ökad med 15 miljarder kronor. Vissa förändringar av kapacitet järnväg Tomteboda–Kallhäll, nytt upplupna skatteintäkter förs direkt mot dubbelspår Järna–Linköping och projektet nettoförmögenheten och har medfört en ökning ERTMS som avser nytt signalsystem i hela
S kr . 2018/ 19: 101
Sverige. Affärsverket svenska kraftnät gjorde nya vilket medförde att Riksgäldskontorets utlåning investeringar på 2,4 miljarder kronor som främst till Riksbanken ökade med 20 miljarder kronor. avsåg stations- och ledningsförnyelse Storfinnforsen–Midskog och projekten CSN:s fordringar ökade Stockholms ström och Sydvästlänken. Totalt CSN:s utlåningsfordran ökade med 7 miljarder ökade pågående investeringar med 14 miljarder kronor och uppgick till 199 miljarder kronor, kronor 2018. efter reservering för förväntade låneförluster.
Ökningen av lånefordran beror på att nyutlåning- Beredskapslagren ökade en var större än amorteringarna. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 7,3 miljarder kronor och av- och Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga nedskrivningar uppgick till 7,3 miljarder kronor fordringar under 2018. Anskaffningen avser bl.a. JAS 39 E, Övriga kortfristiga fordringar ökade med ubåts-, sjöstrids- och fordonssystem. 31 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Beredskapslagrets värde ökade med Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror redovisning ökade fordringarna med 24 miljarder främst på att Försvarsmakten invärderat bered- kronor. skapsvaror som anskaffats tidigare år och korrigerat lagervärdena. Kortfristiga fordringar på skattekontot minskade
I princip alla debiteringar av skatter och avgifter Värdet på Vattenfall AB ökade som Skatteverket gör ingår i skattekonto- De finansiella anläggningstillgångarna ökade med systemet. Skatteverkets fordringar på skatte- 22 miljarder kronor. Vattenfall AB:s andelsvärde kontot minskade med 2,2 miljarder kronor. ökade med 9,4 miljarder kronor, vilket främst Fordran på kommuner, landsting och trosförklaras av årets vinst på 10 miljarder kronor och samfund för slutavräkning av kommunalskatt poster redovisade direkt mot eget kapital på m.fl. skatter för äldre år ökade med 3,1 miljarder 2,7 miljarder kronor. kronor och uppgick vid slutet av 2018 till
Värdet på Akademiska hus AB ökade med 3,2 miljarder kronor. Utfallet varierar mellan åren 3,6 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till på 5,3 miljarder kronor och en minskning med kommunerna m.fl. stämmer med slutliga skatter 1,6 miljarder kronor i utdelning. LKAB:s till dessa sektorer. andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, Post- och telestyrelsen redovisar uppbördsvilket främst beror på årets vinst på 5,3 miljarder fordringar på knappt 2,6 miljarder kronor som kronor och en minskning genom utdelning av avser två spektrumauktioner som genomfördes 2,9 miljarder kronor. Totalt ökade värdet på under året. Fordringarna har reglerats i januari andelar i hel- och delägda företag med 2019. 21 miljarder kronor.
Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade Förutbetalda kostnader minskade med 0,2 miljarder kronor. Värdet på bostads- De förutbetalda kostnaderna minskade med obligationer som innehas av Kärnavfallsfonden 3,4 miljarder kronor netto. Kammarkollegiet har minskat med 1,2 miljarder kronor och nya redovisade 3,7 miljarder kronor i för högt placeringar har gjorts i företagsobligationer, debiterade EU-avgifter för 2017 som förutbetald aktier och värdepapper med ca 5 miljarder kostnad. Motsvarande belopp för 2018 uppgick kronor. Exportkreditnämnden har under året till 8 miljoner kronor. avvecklat obligationer i euro och US-dollar till ett
Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter
belopp av 3,9 miljarder kronor.
Övriga upplupna intäkter har ökat med Statens lån till Riksbanken ökade 1,6 miljarder kronor. Posten består främst av Riksgäldskontoret redovisar 267 miljarder upplupna skatteintäkter, som avser skillnaden kronor eller 57 procent av statens utlånings- mellan statens skatteintäkter ett visst år och de fordringar. De består främst av fordringar på debiterade (preliminära) skatterna avseende Riksbanken för utlåning i dollar och euro. Kronan samma inkomstår. Upplupna skatteintäkter försvagades under året mot dollarn och euron, ökade med drygt 5 miljarder kronor jämfört med
2017.
S kr . 2018/ 19: 101
Värdepapper och andelar minskade huvudsak av upplupna kostnader för placering av Värdet på värdepapper och andelar minskade med barn, ensamkommande barn och skolkostnader 44 miljarder kronor. Minskningen avser och organiserad verksamhet. Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskulds- Förutbetalda intäkter ökade förvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Övriga förutbetalda intäkter ökade med Storleken på placeringarna beror på placerings- 2,8 miljarder kronor behovet vid bokslutstidpunkten.
Fonderna ökade
Värdet på statens fonder ökade med 13 miljarder 3.3 Finansieringsanalys kronor jämfört med 2017. Resolutionsreserven ökade med 8,9 miljarder kronor, Kärnavfalls- Finansieringsanalysen visar statens betalningar fonden ökade med 2,4 miljarder kronor och fördelade på avsnitten statens verksamhet, Insättningsgarantifonden med 1,7 miljarder investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. kronor. Finansieringsanalysen visar även förändringen av
och respektive avsnitts påverkan på statens Avsättningarna ökade nettoupplåning under redovisningsperioden. Avsättningar för pensioner och liknande Statens nettoupplåning definieras som förändförpliktelser ökade med 19 miljarder kronor, ringen av statsskulden justerad för orealiserade varav avsättningar för statens tjänstepensioner valutakursförändringar. hos Statens tjänstepensionsverk ökade med Uppgifterna i finansieringsanalysen har 17 miljarder kronor. hämtats från resultat- och balansräkningarna
Övriga avsättningar består till största delen av samt från den information som myndigheterna Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för rapporterat in till statsredovisningssystemet eller garantier som är oförändrade jämfört med från myndigheternas årsredovisningar med föregående år. eventuella kompletteringar.
Statsskulden minskade
Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor och uppgick vid 2018 års utgång till 1 197 miljarder kronor. Det är lån i svenska kronor som har minskat. Lån i utländsk valuta ökade med 0,9 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2018 var ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat lånebehov.
Affärsdagsredovisning förklarar minskade kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kontoöverskott på skattekonto ökade kortfristiga skulder med 6,5 miljarder kronor medan effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade de kortfristiga skulderna med 13 miljarder kronor. Motsvarande effekt förekommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper.
Upplupna kostnader minskade
Upplupna kostnader har minskat 1,7 miljarder kronor netto. Migrationsverket redovisar en minskning av upplupna kostnader med 4,8 miljarder kronor. Minskningen består i
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 3.3 Finansieringsanalys med 47 miljarder kronor och statens egen
Miljoner kronor
verksamhet med 13 miljarder kronor.
Not 2018 2017
Förändringarna av fordringar och skulder under Statens verksamhet posten justeringar till betalningar påverkade
| Skatter | 56 1 371 544 1 290 680 kassaflödet positivt med 11 miljarder kronor | ||
| Avgifter och andra ersättningar 57 | 70 557 59 995 netto. Föregående år gav justeringar till | ||
| Intäkter av bidrag | 59 271 61 750 betalningar en negativ effekt med 68 miljarder | ||
| Summa justerade intäkter | 1 501 372 1 412 425 kronor och förändringen beror främst på att | Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga | |
| Transfereringar | 58 -1 100 010 -1 052 853 | placeringar med 44 miljarder kronor. | |
| Statens egen verksamhet | 59 -245 615 -232 834 | ||
| Summa justerade kostnader | -1 345 625 -1 285 687 | Högre investeringar och mer försäljning | |
| Justeringar till betalningar 60 | 10 790 -67 718 | Investeringsverksamheten gav ett negativt | |
| Saldo statens verksamhet | 166 537 59 020 |
kassaflöde med 51 miljarder kronor, jämfört med
45 miljarder kronor föregående år. Årets Investeringar 61 investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, Finansiella investeringar -6 913 -772 vilket är en ökning med 11 miljarder kronor Materiella investeringar -48 039 -43 878 jämfört med föregående år. Investeringar i Immateriella investeringar -3 374 -2 929 finansiella anläggningstillgångar ökade med Summa investeringsutgifter -58 326 -47 579 6 miljarder kronor och uppgår till knappt
| Försäljning av anläggnings- | 7 miljarder kronor, varav Kärnavfallsfondens | |
| tillgångar | 7 822 | 2 894 investeringar i aktier och värdepapper uppgår till |
| Summa investeringsverksamhet | -50 504 -44 685 5 miljarder kronor. Investeringar i materiella | anläggningstillgångar har ökat med 4 miljarder |
| Utlåning | 62 | kronor och uppgår till 48 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst |
| Nyutlåning | -31 956 -28 225 | finansiella anläggningstillgångar uppgick till |
| Amorteringar | 13 165 18 424 | 8 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor |
| Summa nettoutlåning | -18 791 -9 801 |
mer än föregående år. Det beror bl.a. på att
Exportkreditnämnden avvecklade obligationer i
Finansiella aktiviteter
euro och US-dollar till ett belopp av 4 miljarder Finansiellt netto för statens
kronor till följd av regeländringar och placerade
| upplåning | 63 -12 947 -11 043 | dessa medel hos Riksgäldskontoret. | ||
| Övrigt finansiellt netto | 64 | 7 837 | 7 981 | |
| Justeringar till betalningar 65 | -7 752 | -3 499 | Statens nyutlåning ökade och amorteringarna | |
| Summa finansiella aktiviteter | -12 862 -6 561 | minskade | ||
| Totalt | 84 380 | -2 027 Statens nyutlåning uppgick till 32 miljarder |
kronor, varav studielån i form av annuitetslån står Statens nettoupplåning
för huvuddelen. Nyutlåningen är 4 miljarder Förändring av statsskulden -68 176 -26 750
kronor högre än föregående år, vilket framför allt Orealiserade valutakursförändringar -16 204 28 777 beror på valutaförändringar i samband med
refinansiering av statens utlåning till Riksbanken.
Totalt -84 380 2 027
Amorteringarna avser främst studielån i form av
annuitetslån och uppgick till 13 miljarder kronor.
Statens verksamhet gav positivt kassaflöde
Det är 5 miljarder kronor lägre än 2017 då Irland Kassaflödet i den del som avser statens
betalade tillbaka sitt lån. Statens utlåning gav verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och
därmed ett negativt kassaflöde med 19 miljarder statens egen verksamhet, var positivt och uppgår
kronor, jämfört med 10 miljarder kronor till 167 miljarder kronor, vilket är 108 miljarder
föregående år. kronor högre än föregående år. Kassaflödet från
intäkter var 89 miljarder kronor högre, främst för
Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades
att inbetalningar kopplade till skatter ökade med
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav 81 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med
ett negativt kassaflöde med 13 miljarder kronor, 60 miljarder kronor, varav transfereringar ökade
vilket är en försämring med 6 miljarder kronor
S kr . 2018/ 19: 101
jämfört med föregående år. Till stor del beror det Transaktionerna som ingår i resultaträkningen på lägre förutbetalda överkurser för upplåning i men inte medför betalningar uppgår till svenska kronor. 21 miljarder kronor. I detta ingår avskrivningar
och nedskrivningar som läggs till med Statens nettoupplåning minskade 29 miljarder kronor och avsättningar och Statens nettoupplåning visar förändringen av fondering 17,5 miljarder kronor. Resultatandelar statens upplåning justerad för orealiserade valuta- i statens hel- och delägda företag som påverkat kursförändringar. Statens nettoupplåning har resultaträkningen positivt utan något kassaflöde minskat med 84 miljarder kronor, vilket innebär avgår med 33 miljarder kronor, medan orealiatt staten har gjort en nettominskning av sina lån. serade valutakursförändringar om 7 miljarder Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor, kronor och negativa marknadsvärdesförändringar men vid beräkningen av nettoupplåningen på värdepapper läggs till med drygt 1,5 miljarder justeras detta för orealiserade valutakurs- kronor. Reavinster och reaförluster avgår också förändringar i upplåningsverksamheten. De med drygt 1 miljard kronor. orealiserade valutakursförändringarna har ökat Förändringarna av fordringar och skulder har statsskulden med 16 miljarder kronor utan att medfört betalningar, men inte påverkat resultatmedföra några betalningar. räkningen. Den positiva effekten av netto-
fordringarna för skatter uppgår till 9 miljarder
kronor beroende på att nettot av betalda skatter Sambandet mellan resultaträkningen och utfallet är högre än skatteintäkterna enligt resultaträkpå statens budget ningen. Hos Riksgäldskontoret har föränd-
ringarna av fordringar och skulder i statsskulds- I tabell 3.4 framgår sambandet mellan resultat- förvaltningen påverkat kassaflödet negativt med räkningen och saldot i statens budget. Tabellen knappt 8 miljarder kronor. Nettoförändringen av visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen övriga fordringar och skulder ger en positiv från statens budget, nämligen poster som finns påverkan med 11 miljarder kronor. Den med i resultaträkningen men inte medför sammanlagda nettoeffekten av förändringar av betalningar, förändringar av fordringar och fordringar och skulder gav därmed ett positivt skulder samt övriga transaktioner som medfört kassaflöde i förhållande till resultaträkningen med betalningar. Posterna finns med i finansierings- 12 miljarder kronor. analysen, men i en annan struktur. Genom dessa Övriga transaktioner som påverkar betalningar tre delar är det möjligt att gå från resultat- är främst investeringar som netto med hänsyn till räkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. sålda anläggningstillgångar gav ett utflöde av Därefter framgår justeringsposter hänförbara till likvida medel på 51 miljarder kronor. Statens statsskulden som utgör skillnaden mellan utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt finansieringsanalysens saldo och saldot i statens med 19 miljarder kronor, medan utdelningar från budget. statliga bolag gav ett inflöde med 15 miljarder
kronor.
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2018
Justeringar som är hänförliga till statsskulden
Miljoner kronor
Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget
Resultaträkningens överskott 106 395
ett positivt kassaflöde på 84 miljarder kronor, Justeringar för poster som ej medför betalningar 20 813
vilket är 4 miljarder kronor högre än saldot i Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 11 838
statens budget som var positivt med 80 miljarder Övriga transaktioner som påverkar betalningar -54 666 kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning Finansieringsanalysens saldo 84 380 och saldot på statens budget beror på att det finns Justeringar hänförbara till statsskulden -4 331 transaktioner som påverkar statsskulden men
som inte påverkar budgetens saldo. Det finns varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -43 995 även transaktioner som påverkar budgetens saldo, varav förändring av inomstatliga innehav av värdepapper, men som påverkar statsskulden först i efterskuldkorrigeringar samt övriga poster 39 664 följande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga Statens budgetsaldo 80 049 placeringar.
S kr . 2018/ 19: 101
Riksgäldskontoret har minskat sina kort- eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas fristiga placeringar med 44 miljarder kronor, vägledning från principer som framgår av intervilket har minskat statsskulden utan att påverka nationella redovisningsstandarder för offentlig statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror på sektor respektive principer som tillämpas i den effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredo- privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser visning, förändringar av myndigheters innehav av är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige statspapper, över- och underkurser på kortfristiga eller så saknas vägledning i internationella placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket standarder och ställning måste därför tas i sammantaget uppgick till 40 miljarder kronor. enskilda fall. Den enskilt största effekten gav affärsdags- Årsredovisningen för staten upprättas med de redovisningen, som ökade statsskulden vid årets statliga myndigheternas årsredovisningar som slut med 37 miljarder kronor utan att påverka grund och med information som rapporterats statens betalningar. särskilt till statsredovisningen. Principerna för att
värdera och klassificera intäkter och kostnader
samt tillgångar och skulder utgår därför från
bestämmelserna i förordningen om årsredo- 3.4 Redovisningsprinciper och visning och budgetunderlag. Undantag kan
tilläggsupplysningar emellertid finnas om en myndighet har medgetts
undantag från dessa regler och för sådana fall där Årsredovisningen för staten upprättas enligt särskilda principer tillämpas på den konsoliderade bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) nivån. och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och Transfereringar budgetunderlag.
Transfereringar redovisas enligt bokförings-
mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden
balansräkning sammanfalla med utbetalningen. Utgiften
periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och visst år. intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. Skatter
De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ många skatter för ett kalenderår beslutas först i förordningen (2011:231) om underlag för efterhand, är det slutliga utfallet från beskattårsredovisning för staten. ningen inte känt förrän drygt ett år efter det
Budgetlagen och förordningen om årsredovis- aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i ning och budgetunderlag reglerar grundläggande årsredovisningen för staten grundas därför till redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans viss del på bedömningar av förväntat beskattmed den praxis som utvecklats i årsredovisningen ningsutfall och förväntade inbetalningar. för staten och de praktiska ställningstaganden Metoden för att beräkna periodiserade skatter som varit nödvändiga vid upprättandet, de bygger på modeller för olika skatteslag och på tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis totalsammanställningar som Finansbestår av lösningar som anges nedan under departementet och Ekonomistyrningsverket rubrikerna Omklassificeringar av poster och byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna Kommentarer till särskilda poster, om beräkningsmetod ger bättre information om lösningarna inte har bedömts vara oväsentliga. skatterna för året än löpande skatteinbetalningar,
Ibland redovisas nya företeelser i årsredovis- eftersom den beaktar den makroekonomiska ningen för staten, för vilka inomstatlig reglering utvecklingen och förändringar i skattereglerna
S kr . 2018/ 19: 101
redan under det aktuella året och inte först när Avgränsningar av redovisningsenheten betalning görs.
Skatteverket och andra berörda myndigheter Resultat- och balansräkningen samt finansiredovisar löpande debiterade och betalda skatter. eringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den och kostnader, tillgångar och skulder samt första huvudkategorin är skatter som hänförs till betalningar som påverkar statens nettoupplåning. rätt månad eller kvartal i nära anslutning till Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för som en tillgång hos staten. mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder punktskatter. Den andra huvudkategorin är samt betalningar som redovisas av Riksbanken skatter som beslutas vid den årliga inkomst- samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden beskattningen och där den löpande inbetalningen omfattas inte av resultat- och balansräkningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår och företagens inkomstskatter samt skatte- premiepensionssystemets tillgångar och skulder reduktioner. eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser
När uppgifterna för årsredovisningen för avseende detta har preciserats i förordningen om staten för ett visst år tas fram, finns ett i det underlag för årsredovisning för staten. För närmaste korrekt slutligt utfall för många av de premiepensionsmedlen gäller det särskilda egenskatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. domsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen För framför allt hushållens och företagens och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det i statens balansräkning skulle medföra att redovisade utfallet däremot på en bedömning redovisningen inte gav en rättvisande bild. som grundas på kontrolluppgifter, redovisade Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, egna tillgångar och skulder och ska därför inte utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden omfattas av statens resultat- och balansräkning. och annan information. AP-fonderna, utöver den del som tillhör
Utifrån informationen prognostiseras de premiepensionssystemet, undantas dels eftersom intäkter som slutligt kommer att betalas in för ålderspensionssystemet bör hanteras på ett året. Prognosen ligger till grund för att beräkna enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat den redovisade intäkten. Även för övriga skatter regelverk för redovisningen än övriga myndigtas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, heter, vilket skulle göra det alltför omständligt att omprövningar m.m. som gäller skatter för den konsolidera dem. aktuella redovisningsperioden.
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget Konsolidering för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt Redovisningen är en konsolidering av årsredooch det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i visningarna hos myndigheterna under riksdagen resultaträkningen till det senaste året, medan det och regeringen, med angivna undantag. Det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens innebär att balans- och resultaträkningarna slås utfall. För varje skatteslag redovisas dock den samman efter det att interna mellanhavanden i senaste beräkningen i not till resultaträkningen. form av fordringar, skulder, intäkter och En annan skillnad är att avgifterna till ålders- kostnader mellan myndigheterna eliminerats. pensionssystemet och premiepensionssystemet Finansieringsanalysen upprättas därefter med den läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna konsoliderade resultat- och balansräkningen som såsom de avgränsas i resultaträkningen. underlag. Kommunala utjämnings- och inkomstutjäm- En förteckning över vilka organisationer som ningsavgifter tillförs som följd av principen att ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkbruttoredovisa dessa i årsredovisningen för ningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6. staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.
S kr . 2018/ 19: 101
Gemensam brytdag komponentavskrivning med hänsyn till
myndighetens verksamhet. Även för tillgångssla- Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för gen väganläggningar, järnvägsanläggningar och myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivden löpande bokföringen av händelser som berör ningstider eller komponentavskrivning. räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma För statliga väganläggningar tillämpas diffebrytdagen är i första hand till för att det ska vara rentierade avskrivningstider från 10 till 95 år. För möjligt att stämma av mellanhavanden mellan statliga järnvägsanläggningar tillämpas diffemyndigheter, men den påverkar även externa rentierade avskrivningstider från 25 till 110 år. kundfordringar, leverantörsskulder och period- För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, avgränsningsposter. tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg,
flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av
materiel samt 3–10 år för övriga beredskaps- Värderingsprinciper inventarier. För övriga beredskapsvaror –
beredskapslager – som är omkring 35 procent av Myndigheterna tillämpar normalt generella de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen värderingsprinciper i enlighet med förordningen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns normalt i den löpande verksamheten eller skrivs myndigheter som på grund av verksamhetens ned när de inte längre har någon användning i särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut verksamheten. eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser före- Utlåning kommer dock i liten omfattning och bedöms Lånefordringar redovisas till upplupet därför inte ha någon väsentlig påverkan på anskaffningsvärde med tillämpning av effektivårsredovisningen för staten. räntemetoden, vilket är en metod för att fördela
ränteintäkter och räntekostnader över den Omsättningstillgångar relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta fordringar som har en kredittid överstigande ett värdets princip. Detta innebär att de tas upp till år och där staten inte tar ut en ränta som anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljnings- motsvarar statens kostnader, värderas till värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. nuvärdet av framtida betalningar. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffnings- Aktier och andelar värdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Aktier och andelar i hel- och delägda företag
värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden Anläggningstillgångar och avskrivningstider innebär att statens andel av företagens eget kapital Anläggningstillgångar (med undantag för vissa tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt andel av företagens resultat redovisas sedan i anskaffningsvärde, med avdrag för av- och resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och nedskrivningar. För materiella och immateriella delägda företag redovisas enligt kapitalandelsanläggningstillgångar gäller som huvudregel att metoden. endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som Finansiella instrument anläggningstillgångar. Finansiella instrument som primärt innehas för
Avskrivningstiderna varierar mellan olika att generera avkastning eller värdestegringar myndigheter eftersom de anpassas till den för- värderas till verkligt värde. Ett finansiellt väntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. instrument är varje form av avtal som ger upphov Om skillnaden i förbrukning av betydande till en finansiell tillgång hos en part och en komponenter hos en anläggningstillgång är finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en väsentlig, delas tillgången upp på dessa och annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundavskrivning görs för varje komponent för sig. val av instrumentets marknadsvärde. Finansiella
Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års instrument som innehas till förfall eller används avskrivningstid. För byggnader och större för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller marknadsvärde.
S kr . 2018/ 19: 101
Finansiella garantier formerna. Det gäller främst Export- Finansiella garantiavtal redovisas när garanti- kreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens åtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella inrapporteringskoder som används vid villkoren kan fastställas. rapportering till statsredovisningen.
När myndigheterna tar ut garantiavgifter för Ett antal intäktsposter klassificeras om med förväntade förluster redovisas initialt både en utgångspunkten att posten Skatteintäkter tillgång och en avsättning för garantin som avgränsas i enlighet med den definition av skatter uppgår till samma belopp. Avsättningar för som gäller i statens budget och i nationalgarantier delas upp i tre olika kategorier, risker räkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skattesom kan finansieras av garantiavgifter, kvar- intäkter i den konsoliderade resultaträkningen, dröjande risker och oreglerade skador. men i flera fall redovisar berörda myndigheter
Förändring av avsättningar för garantier intäkterna på annat sätt, exempelvis: redovisas som Intäkter av avgifter och andra
– som avgifter eller andra ersättningar ersättningar. Kostnader för skadeersättningar
(exempelvis vissa socker- och jordbruksredovisar myndigheterna när ett infriande är
avgifter vid Statens jordbruksverk), befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skade-
– som medel för finansiering av bidrag ersättningar minskas med återvinningarna för att
(exempelvis avgifter för insättningsgarantin på så sätt visa statens faktiska kostnader för
vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsskador som uppkommer i garantiverksamheten.
fondens avgifter),
– som resultatandelar från hel- och delägda Omklassificeringar av poster företag (Systembolagets inlevererade över-
skott som Kammarkollegiet redovisar), eller Vissa typer av transaktioner omklassificeras i
– enbart i balansräkningen (inleverans av årsredovisningen för staten i förhållande till
överskott från Svenska Spel AB som myndigheternas redovisning. Anledningen till
Kammarkollegiet redovisar). omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för
Finansiella korrigeringar som rör EU-medel reden enskilda myndigheten. De fall som bedömts
dovisas vanligen som kostnader i myndighetens påverka årsredovisningen för staten i väsentlig
resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), mening beskrivs nedan.
eftersom de redovisas som utgifter på anslag i sta-
Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt
tens budget. I den konsoliderade resultat-räkanställda redovisas i statens resultaträkning bland
ningen omklassificeras de finansiella korrigeringpersonalkostnader, medan Statens tjänste-
arna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de pensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för
är återbetalningar av eller avdrag på erhållna tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i
bidrag från EU. resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).
Ändrade redovisningsprinciper m.m.
Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande
Upplupna intäkter för skatter
förutbetalda intäkter läggs samman med militära
I samband med granskningen av årsredovisningen beredskapstillgångar, eftersom de till över-
för staten 2017, ifrågasatte Riksrevisionen den vägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens
upplupna skatteintäkt som redovisades under räkning.
posten Övriga upplupna intäkter och specificera-
För myndigheter med en uppställningsform
des i not 38 som ”Periodisering av skatter”. för balans- och resultaträkning som avviker från
Redovisningsmetoden för denna post har därför den generellt föreskrivna, hänförs respektive post
setts över och utvecklats. Posten har sedan 2006, i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen
då periodiserade skatter infördes i årsför staten såsom de hade gjort om myndigheten i
redovisningen, bestått av en ackumulerad fråga hade följt de generella uppställnings-
periodiseringseffekt som uppkommer när de
beräknade/prognostiserade intäkterna för det
S kr . 2018/ 19: 101
aktuella året jämförs med de skatter som har vilket förbättrar möjligheterna till jämförelser för debiterats och bokförts vid bokslutstillfället. den som analyserar statens ekonomiska ställning Varje år har en ny periodiseringseffekt uppstått ur ett nationalekonomiskt perspektiv. som lagts till den tidigare. Den utredning som Jämförelsetalen för posterna Övriga upplupna gjorts visar att den årliga förändringen av den intäkter och Nettoförmögenheten i balansupplupna intäkten i allt väsentligt är korrekt, men räkningen för 2017 har anpassats till den att den totalt upplupna intäkten är betydligt förändrade metoden. större än det belopp som redovisats fram till 2017. I och med utvecklingen av metoden har
Det faktum att den upplupna intäkten inte har redovisningsprincipen ändrats för reglering av innehållit de skatter som debiterats efter skatter och avgifter till andra sektorer dvs. bokslutstillfället (bl.a. skatt för december som kommuner och trossamfund. Tidigare har endast redovisas i januari året efter inkomståret) har reglering av kommunalskatt för äldre år redohittills noterats i årsredovisningen för staten som visats som en fordran eller skuld av Skatteverket. en av faktorerna som gör att nettoförmögenheten Regleringar för aktuellt år och regleringar som rör i årsredovisningen varit lägre än i national- kommunal fastighetsavgift och avgifter till räkenskaperna genom kommentaren i not 41: trossamfund har däremot nettoredovisats på ”Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda raden Periodisering av skatter. För 2018 redovisas skatter vid årsskiftet medan balansräkningen tar de belopp som gäller äldre år och kan betraktas upp en periodavgränsningspost motsvarande den som slutliga inom posten Övriga kortfristiga ackumulerade periodiseringen av skatte- fordringar, medan det belopp som beräknas för intäkterna”. aktuellt år redovisas antingen som Övriga
För 2018 har denna metod ändrats. Nu tas även upplupna intäkter eller Övriga förutbetalda de skatter som debiteras efter bokslutstidpunkten intäkter, beroende på om regleringsbeloppet är upp som upplupen intäkt. Därigenom ökar den positivt eller negativt. De ändrade redovisningsupplupna skatteintäkten med 185 miljarder principerna har medfört att jämförelsetalen för kronor för 2017. Statens nettoförmögenhet ökar posten Övriga kortfristiga fordringar har minskat med motsvarande belopp. Intäkten i resultat- med 2 miljarder kronor. Posten Övriga upplupna räkningen förändras inte. För 2018 beräknas den intäkter har ökat med 3,2 miljarder kronor. upplupna skatteintäkten uppgå till 261 miljarder Nettot av justeringarna, som är 1,2 miljarder kronor. kronor, ingår i posten Nettoförmögenhet.
Den förändrade metoden leder till en mer rättvisande redovisning. Att inte hela statens Avsättning och kostnader för statens fordran har tagits upp tidigare, kan betraktas som tjänstepensioner ett fel som nu rättas. Vid en sådan bedömning bör Redovisningen av statens tjänstepensionsskuld dock samtidigt beaktas att när metoden infördes har anpassats till den internationella redofanns inte ett lika utvecklat internationellt visningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till regelverk eller praxis för hur skatter skulle kunna anställda, som trädde i kraft 2018. Den nya periodiseras och något sådant är fortfarande inte principen innebär att effekten av försäkringshelt etablerat. I de nätverk för internationella och tekniska omvärderingar inte påverkar årets europeiska redovisningsstandarder för offentlig resultat, utan redovisas direkt mot nettosektor där Sverige deltar har frågan om förmögenheten i balansräkningen. Detta gäller redovisning av skatter debatterats under flera år enbart för myndigheternas egna pensionsutan att någon gemensam lösning har nåtts. åtaganden efter avslutad anställning och därmed Förändringen innebär oavsett hur detta betraktas omfattas inte delpensionsskulder eftersom de att en brist i den tidigare metoden åtgärdas, avser ersättningar under pågående anställning. I genom att det blir möjligt att redovisa och samband med övergången till den nya kommentera den upplupna intäkten dels per redovisningsprincipen har den modell för att skatteslag för skatter med månatlig uppbörd, dels begränsa påverkan på årets över- eller underskott per kategori av skattskyldiga för skatter som som tillämpats i årsredovisningarna för staten fastställs vid årliga beskattningsbeslut. 2013–2017 tagits bort. Den modellen infördes för Förändringen innebär också att skillnaderna att inte kortsiktiga förändringar i räntemellan nettoförmögenheten i årsredovisningen antaganden i grunderna skulle få orimligt stora för staten och i nationalräkenskaperna minskar, konsekvenser för statens resultaträkning, med
S kr . 2018/ 19: 101
kraftiga svängningar för årets över- eller årsredovisningen för staten kopplat till att det underskott som var svåra att förklara för finns ett samband med produktion av energi och årsredovisningens användare. vissa kostnader. I nationalräkenskaperna ses
Statens tjänstepensionsskuld redovisas nu i ersättningen som en transferering. För att anpassa årsredovisningen för staten enligt samma redovisningen i årsredovisningen för staten till försäkringstekniska grunder som de SPV nationalräkenskaperna och till hur myndigheten tillämpar för statens försäkringsrörelse i sin redovisar, görs inte längre någon omföring till årsredovisning. Riksdagsförvaltningen tillämpar övrig driftkostnad. För att få jämförbarhet mellan numera samma försäkringstekniska grunder som åren har jämförelsetalen justerats för 2017. SPV och även den nya redovisningsprincipen har Posten Övriga driftkostnader har minskat med införts hos Riksdagsförvaltningen. Affärsverken 2 043 miljoner kronor. Posten Transfereringar till har inte samma beräkningsgrunder som SPV företag har ökat med 2 033 miljoner kronor och tillämpar för statens försäkringsrörelse utan dessa posten Transfereringar till kommuner har ökat bestäms särskilt av SPV:s styrelse. Affärsverken med 10 miljoner kronor. har heller ännu inte anpassat redovisningen till IPSAS 39 men ESV har rekommenderat Ändrade redovisningsprinciper hos vissa affärsverken att fr.o.m. 2020 redovisa försäkrings- myndigheter tekniska omvärderingar direkt mot myndighets- Utöver ändringar i principerna för årsredokapitalet. visningen för staten som sådan, förekommer att
För att få en enhetlig tillämpning av ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar redovisningen av statens tjänstepensionsskuld i årsredovisningen för staten i mindre omfattning. årsredovisningen för staten har affärsverkens I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal skulder räknats om enligt samma beräknings- eller gett motsvarande upplysningar, ändras grunder som de SPV tillämpar. Tidigare år har de jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten räknats om enligt motsvarande modell som om inte beloppet är oväsentligt. Har myndignämnts ovan för att begränsa påverkan på heten inte ansett det möjligt att ändra i sin resultaträkningen. Även Riksdagsförvaltningens årsredovisning eller lämna kompletterande förändring av tjänstepensionsskulden har nu information har inte heller jämförelsetalen i räknats om i årsredovisningen för staten från den årsredovisningen för staten ändrats. tidigare modellen till skuld enligt SPV:s Migrationsverket har omklassificerat periodiberäkningsgrunder. Dessutom har den del av serade EU-medel från Asyl-, migrations- och förändringen av pensionsskulderna som utgör integrationsfonden till Intäkter av avgifter istället försäkringstekniska omvärderingar redovisats för Intäkter av bidrag. Även EU-medel som rör direkt mot nettoförmögenheten i enlighet med tjänsteexport (twinning) har omklassificerats och IPSAS 39. redovisas som Intäkter av bidrag istället för som
De ändrade principerna har medfört att Intäkter av avgifter. Jämförelsetalen för posten jämförelsetalen för posten Avsättningar för Upplupna bidragsintäkter har minskat med pensioner och liknande förpliktelser ökat med 146 miljoner kronor. Posten Övriga upplupna 28 731 miljoner kronor. Posten Nettoförmögen- intäkter har ökat med motsvarande belopp. het har minskat med 35 240 miljoner kronor och Vidare har posten Oförbrukade bidrag minskat posten Kostnader för personal har minskat med med 126 miljoner kronor och posten Övriga 6 509 miljoner kronor. De ändrade jämförelse- förutbetalda intäkter har ökat med samma talen gäller den del av tjänstepensionsskulden belopp. I resultaträkningen har posten Intäkter av som SPV redovisar, som utgör 96 procent av bidrag ökat med 5 miljoner kronor medan posten statens totala tjänstepensionsskuld. För Intäkter av avgifter har minskat med samma Riksdagsförvaltningen och affärsverken, har en belopp. omräkning inte varit möjlig att genomföra enligt Domstolsverket har ändrat klassificeringen av SPV:s bedömning. vissa kostnader för rättsliga biträden m.m. från
verksamhetskostnader till transfereringar. Kärnavfallsfondens kostnader Jämförelsetalen för posten Kostnader för Kärnavfallsfonden redovisar ersättningar till personal har till följd av detta minskat med reaktorinnehavare som en transferering. Tidigare 17 miljoner kronor och posten Övriga år har utgiften förts om till övrig driftkostnad i driftkostnader har minskat med 328 miljoner
S kr . 2018/ 19: 101
kronor. Posten Transfereringar till hushåll har Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och ökat med 200 miljoner kronor, medan posten tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom Transfereringar till företag har ökat med slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte 145 miljoner kronor. är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för
Sida har klassificerat om vissa poster inom dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innegarantiverksamheten. Jämförelsetalen för posten bär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna Långfristiga fordringar har ökat med 3 miljoner inte betraktas som en anläggningstillgång. kronor. Posten Övriga kortfristiga fordringar har Undantag från regler på finansieringsområdet minskat med samma belopp. Posten Övriga förekommer, exempelvis rätten eller formerna för finansiella intäkter har ökat med 81 miljoner att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och kronor och posten Transfereringar till utlandet donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. har ökat med samma belopp. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen
För specifikationer i noter förekommer för staten annat än indirekt, redovisas de dock förändringar mellan delbelopp inom noterna i inte här. årsredovisningen för staten. De kan bero på Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos omorganisationer av verksamhet, att ny myndigheter med koppling till det försvars- och information tillkommit eller andra korrigeringar. säkerhetspolitiska området är hemliga, och
redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredo- Andra justeringar av jämförelsetal visningen för staten. Så långt det är möjligt görs Exportkreditnämndens fordringar för efter- dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är skottspremier har förts om från kortfristig jämförbart med redovisningen i övrigt, och på fordran till långfristig i enlighet med reglerna för samma sätt mellan åren, och därför bedöms de redovisning av garantiavgifter. Jämförelsetalen inte påverka årsredovisningen för staten i någon för posten Långfristiga fordringar har ökat med väsentlig grad. 4 254 miljoner kronor. Posten Kundfordringar har minskat med 4 298 miljoner kronor. En del av posten Kundfordringar skulle ha varit inomstatlig Kommentarer till särskilda poster och eliminerats, varför posten Nettoförmögenhet har minskat med 44 miljoner kronor. Nedan kommenteras vissa poster i de
Påverkan på jämförelsetalen för årets överskott konsoliderade resultat- och balansräkningarna. 2017 sammanfattas nedan: Det handlar om poster som i de flesta fall är unika
för statens verksamhet och där kännedom om
Miljoner kronor metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen förståelse för postens innebörd. Samtidigt har för staten 2017 124 378
beskrivningen bedömts vara alltför omfattande Ändrad redovisningsprincip för för att passa direkt i kommentarer till utfallet. tjänstepensionskostnader 6 509 Årets överskott i resultaträkningen enligt Statsskulden jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten
Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som 2018 130 887
statens andel av den offentliga sektorns brutto-
skuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009
om tillämpningen av protokollet om förfarandet
Undantag från generella principer
vid alltför stora underskott som är fogat till
fördraget om upprättandet av Europeiska Några myndigheter har väsentliga undantag från
gemenskapen. Undantag görs för skulden till generella redovisningsprinciper som beskrivs
premiepensionssystemet och de skulder som kan nedan.
uppstå i insättningsgarantifonden. De skulderna,
Skatteverket har enligt regeringsbeslut från
liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade den 10 december 1998 dispens från kravet på att
till statsskuldsförvaltningen som blir följden av redovisa fordringar och skulder för uppbörd som
att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp redovisas på annat sätt än via skattekontot.
under andra poster i balans-räkningen. Därutöver Dispensen utnyttjas för närvarande för ej
görs i årsredovisningen för staten undantag för de restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.
S kr . 2018/ 19: 101
skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens värde att ge en bild av de totala pensionsplaceringsverksamhet. utbetalningarna från staten och motsvarande
Riksgäldskontoret värderar statsskulden till avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not det belopp som kommer att betalas ut på 1 Skatteintäkter, har sambandet med motförfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till svarande belopp i statens budget tydliggjorts. det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal Överföringar till och från pensionssystemet och valutaterminer. I balansräkningen i årsredo- AP-fonderna och premiepensionssystemets visningen för staten redovisas den konsoliderade medel i övrigt konsolideras inte i årsredostatsskulden, dvs. efter avdrag för statliga visningen för staten. De överföringar som görs myndigheters innehav av statspapper, till skillnad mellan dessa fonder och staten är därför externa från Riksgäldskontorets redovisning av den transaktioner. okonsoliderade statsskulden. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter
som inbetalas till staten redovisas brutto under Mervärdesskattekompensation till statliga posten Skatteintäkter i resultaträkningen. myndigheter nettoredovisas Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten Statliga myndigheter får kompensation för betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt premiepensionssystemet tillsammans med bestämmelserna i förordningen (2002:831) om statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag myndigheters rätt till kompensation för ingående för främst transfereringar. Detta görs enligt mervärdesskatt. I statens budget och i national- särskilda regler för fördelning av de olika räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därdel av statens skatteintäkter. efter löpande medel för utbetalningar av pension.
I den konsoliderade resultaträkningen netto- Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet redovisas emellertid skatteintäkten liksom som transfereringar i resultaträkningen. I den motsvarande ingående mervärdesskatt. konsoliderade resultaträkningen för staten
elimineras de löpande överföringarna till och från Utbetalningarna av allmän pension pensionsfonderna. För inkomstpensionssystebruttoredovisas met är avgifterna lägre än de utbetalda I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionerna och skillnaden mellan avgifter till pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet AP-fonderna och rekvirerade medel från med principerna för denna typ av system som EU fondsystemet redovisas som en transferering från har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettopensioner som finansieras via AP-fonderna, med bidrag (se not 3). För premiepensionssystemet är undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala avgifterna däremot betydligt högre än de trygghetsfonder. utbetalda pensionerna och mellanskillnaden
I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och redovisas därför som en transferering till hushåll, egenavgifter som förs till premiepensions- eftersom premiepensionssystemet ses som en del systemet av från intäkterna, så att skatterna av hushållssektorn (se not 4). redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomstpensions- Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett systemet redovisas brutto på inkomsttitlar och enhetligt sätt ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV dras av vid framräkningen av statens skatte- redovisar tas upp under posten Avsättningar för intäkter. Bland utgifterna för ålderspensions- pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). systemet vid sidan av statens budget redovisas Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. som är statens skuld till sig själv.
I den konsoliderade resultaträkningen Den redovisade skulden omfattar hela redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i försäkringsrörelsen, vilket även innefattar Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, anställda vid vissa organisationer som inte är som en del av statens transfereringar (se not 4). statliga myndigheter eller av andra skäl inte Avgifterna till både inkomstpensionssystemet konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. och premiepensionssystemet redovisas som Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett Kungliga Operan. De premier som betalas från
S kr . 2018/ 19: 101
statliga myndigheter till SPV elimineras i CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar årsredovisningen för staten, medan de premier Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar som kommer från organisationer utanför den utestående lånefordringar med avdrag för förkonsoliderade enheten redovisas som intäkter av väntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen en modell för att beräkna nedskrivningar för för anställda i de konsoliderade myndigheterna förväntade låneförluster och återkrav för sina redovisas som personalkostnader, medan olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med kostnaderna för anställda i andra organisationer hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för redovisas som transfereringar (se not 4). varje låntagare. Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt Beräkningen av förväntade låneförluster i och grundas på den andel av premieintäkterna CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en som kan hänföras till organisationer inom och individbaserad modell och görs utifrån tre utom den konsoliderade enheten. Fördelningen värderingsprinciper: påverkar inte resultaträkningens saldo, utan
– Förväntade förluster på grund av att endast fördelningen mellan poster.
personer missköter sina betalningar.
Grunderna för beräkning av försäkrings-
– Förväntade förluster på grund av de tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse.
trygghetsregler som finns vid återbetalning. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de – Förväntade förluster på grund av framtida säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna dödsfall. fullgöra sina åtaganden.
De beräkningsgrunder som SPV fastställer för Den första värderingsprincipen utgår från affärsverken skiljer sig dock från myndighetens låntagarens dokumenterade bristande betalningsberäkningsgrunder för statens pensionsrörelse i benägenhet när inga eller få betalningar har gjorts övrigt. I årsredovisningen för staten har därför under de senaste åren. Den andra värderingsaffärsverkens pensionsskuld räknats om enligt principen bedömer betalningsförmågan hos de SPV:s beräkningsgrunder, vilket medför att den låntagare som har avslutat sina studier och är totala pensionsskulden för affärsverken är 584 återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en miljoner kronor lägre i årsredovisningen för bedömning av låntagarens möjligheter att betala staten än i affärsverkens årsredovisningar. tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsätt-
Livförsäkringarnas avsättningar är beräknade ningar och skuldens storlek. Det görs därutöver med följande antaganden: en generell nedskrivning för förväntade låne-
förluster under studietiden. Den tredje – Antagande om ränta: Den årliga räntan
värderingsprincipen utgår från sannolikheten att
används för diskontering av framtida,
dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen
förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas
hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker
till Finansinspektionens tryggandegrunder.
för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB)
Per den 31 december 2018 är brutto-
och därefter gör CSN vissa justeringar. räntan -0,60 procent (-0,30 procent).
– Antaganden om driftkostnad: För de flesta
Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret
åtaganden används ett antagande om
Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om
driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet.
förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.
Därutöver belastas kapitalet med 0,75 pro-
Samtliga kreditinstitut är med och finansierar
cent för att täcka kostnader för framtida
fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När
utbetalningar. Antagandena är oförändrade fonden bildades tillfördes den 15 miljarder
jämfört med föregående år.
kronor från anslag på statens budget. – Avkastningsskatt: Inget avdrag för Överföringen gjordes direkt i balansräkningen,
avkastningsskatt görs vid beräkning av de eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att
försäkringstekniska avsättningarna. finansiera kostnader utan ska finansiera olika
slags finansiella tillgångar i samband med – Antagande om livslängd: Olika antaganden
kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader
om livslängd används för olika generationer
som uppkommer skulle i första hand avräknas
och för olika kön.
mot de avgifter som kommit in, och mot fondens
S kr . 2018/ 19: 101
avkastning, då med upplösning av fonden som Upplupna skatteintäkter motsvarande tillförsel av medel. Först om Den del av posten Övriga upplupna intäkter som fondens kapital understiger 15 miljarder kronor benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av är avsikten att resultaträkningens saldo ska skillnaden mellan statens och ålderspensionspåverkas. Regeringen följer utvecklingen så att systemets skatteintäkter för främst aktuellt redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rätt- inkomstår och de preliminära skatter som visande bild av händelserna. Stabilitetsfondens redovisats t.o.m. december månad. Belopp för uppdrag har i och med bildandet av Resolutions- tidigare och kommande år kan ingå i posten, bl.a. reserven (se nedan) begränsats men den ska även i samband med omprövningar och förskottsi fortsättningen finansiera stöd för att motverka debiteringar. en allvarlig störning av det finansiella systemet i Posten beräknas genom att de skatter som har Sverige. Fonden uppgick vid utgången av 2018 till debiterats under inkomståret dras från de intäkter 40 miljarder kronor. för det aktuella inkomståret som räknats fram i
modellen för periodisering av skatter. Detta ska i Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret princip överensstämma med summan av Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett föregående års motsvarande upplupna intäkt och resolutionsförfarande ska användas för de institut det periodiseringsbelopp som framkommer i som bedöms viktiga för den finansiella modellen för periodisering av skatteintäkter. En stabiliteten och som därför inte bör försättas i mindre differens kan uppkomma. Den konkurs. Resolution innebär att staten tar kommenteras i not 38. kontroll över ett institut som är drabbat av Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även problem för att rekonstruera det eller avveckla det uppbörden av skatter som tillhör kommuner och under ordnade former. För detta ändamål avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som bildades en ny fond benämnd Resolutions- avser kommuner och trossamfund särredovisas reserven i början av 2016. Den tillfördes för att särskilja dessa från statens fordran på 19 miljarder kronor genom en överföring från skattskyldiga. Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Resolutionsreserven uppgick Redovisning av marknadsvärdeförändringar i vid utgången av 2018 till 38 miljarder kronor. resultaträkningen
Orealiserade marknadsvärdeförändringar på Transfereringar m.m. med koppling till framför allt långfristiga värdepappersinnehav skattesystemet redovisas i resultaträkningen som finansiella Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras statens budget. Kommunernas kompensation för dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig Insättningsgarantifonden. En stor del av värdeverksamhet redovisas på särskild inkomsttitel papperen är statsobligationer och andra vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den instrument utgivna av Riksgäldskontoret. konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas I resultaträkningen för staten elimineras dessa medel som lämnade bidrag och skatte- normalt inomstatliga finansiella intäkter och intäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att informationen. saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt
Den kommunalekonomiska utjämningen mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas nettoredovisas under anslag i statens budget. I av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför den konsoliderade resultaträkningen i årsredovis- behålls den orealiserade värdeförändringen i ningen för staten har det bedömts mest rätt- resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till visande att bruttoredovisa den kommunal- fonder redovisas med det belopp som respektive ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte transfereringar till kommuner. påverkas. I balansräkningen elimineras däremot
Dessa båda skillnader innebär att både skatte- det bokförda värdet av innehavet av statspapper intäkter och transfereringar är högre i resultat- mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanräkningen än i statens budget (se not 1 och not 4). skillnaden påverkar nettoförmögenheten.
S kr . 2018/ 19: 101
Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster inom ramen för Kyotoprotokollet redovisas det budgetår som inkomsterna hänför
sig till. Sverige befinner sig för närvarande i den andra Universitet och högskolor tillämpar en särskild åtagandeperioden under Kyotoprotokollet modell för redovisning mot anslag. Andra (2013–2020). Avräkning för perioden kommer avvikelser från generella principer kan föreatt ske efter 2020, då de totala utsläppen under komma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från perioden ska avräknas mot den tilldelade vad som gäller för resultat- och balansräkningen, mängden utsläpp. De totala utsläppen består av där olika redovisningsmetoder och principer för utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläpps- specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för handelssystem (EU ETS) och under ansvars- budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsfördelningsbeslutet (ESD). Inom ramen för beslut och motiveringar som har redovisats för Sveriges program för internationella klimat- riksdagen i budgetpropositionen eller andra insatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i propositioner. uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimat- Utöver anslagen och inkomsttitlarna inneprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla håller statens budget en post för Riksgäldsmekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom kontorets nettoutlåning och en kassamässig dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoututsläppsminskningsenheter som verifierats, låning utgörs av den totala förändringen av certifierats och utfärdats av FN. Riksgäldskontorets in- och utlåning till
Regeringen begärde i budgetpropositionen för myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och 2018 riksdagens bemyndigande att annullera de fonder respektive andra stater. Den kassamässiga utsläppsenheter som har genererats under korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod 2013– för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. 2020 och som levererats till Sverige fram t.o.m. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt 2016, vilket motsvarar drygt 5 miljoner utsläpps- lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan minskningsenheter (prop. 2017/18:1, bet. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt 2017/18:MJU1, rskr. 2017/18:115). Annullering- lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av en genomfördes i maj 2018. statsskulden.
3.4.2¶Redovisningsprinciper för statens 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen budget och statens budget
Statens budget redovisas enligt de principer som Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens såväl i avgränsning och struktur som i redobeslut om budgeten. visningsprinciper. Ett exempel på skillnader i
Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla avgränsningen är affärsverken som ingår i inkomster och utgifter samt andra betalningar resultaträkningen, men som till övervägande del som påverkar statens lånebehov. Statens ligger utanför statens budget. Affärsverken och inkomster och utgifter ska budgeteras och andra verksamheter där avgifter och bidrag får redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med disponeras i verksamheten redovisas i resultatundantag för inkomster som riksdagen har räkningen, medan de endast påverkar budgeten beslutat ska specialdestineras till en viss till den del verksamheterna påverkar statens verksamhet. lånebehov.
Utgifter i statens budget redovisas mot anslag Redovisningsprinciperna i statens budget är medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. blandade. Statens budget innehåller redovisning Utgifter för transfereringar redovisas det år då av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa betalning sker, medan förvaltningsutgifter redo- anslag eller inkomsttitlar innehåller den visas det år som kostnaderna hänför sig till. kostnader och intäkter och för några innehåller Övriga utgifter redovisas det budgetår som den utgifter och inkomster. Redovisningen i utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen resultaträkningen sker i sin helhet enligt redovisas inkomster av skatter och avgifter det år bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av
S kr . 2018/ 19: 101
intäkter och kostnader. Saldot i statens budget En annan stor skillnad är att åldersredovisas dock helt kassamässigt. pensionsavgifterna från andra än statliga
I tabellen nedan sammanfattas några av myndigheter bruttoredovisas som intäkter i skillnaderna mellan resultaträkningen och statens resultaträkningen, samtidigt som de faktiska budget. utbetalningarna av pensioner i ålderspensions-
Statens budget har en ändamålsstruktur där systemet redovisas som kostnader. I statens anslagen är grupperade i utgiftsområden och budget nettoredovisas däremot ålderspensionsinkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat- avgifterna efter avdrag för utbetalningarna till räkningen är däremot indelad i intäkts- och pensionssystemet, inklusive premiepensionskostnadsslag. Jämförelser av poster i resultat- systemet. Utbetalningarna av pensioner till räkningen och statens budget går därför ofta inte enskilda framgår inte av statens budget. att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.
Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget
Resultaträkningen Statens budget
Skatt Intäkt Intäkt/Betalning Offentligrättsliga avgifter på Intäkt Intäkt inkomsttitel Avgift av tillfällig natur eller Intäkt Kostnadsredukmindre omfattning tion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan
på anslag eller
inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i Intäkt Ingen påverkan verksamheten på anslag eller
inkomsttitlar Transfereringar (lämnade Kostnad Utbetalning bidrag m.m.) Avsättningar för framtida Kostnad Kostnad/Utgift förpliktelser Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad Inkomst vid
enligt kapital- utdelning
andelsmetoden Orealiserad valutavinst/förlust Intäkt/kostnad Ingen påverkan och upplupen ränta på anslag eller
inkomsttitlar
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.
En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.
S kr . 2018/ 19: 101
| 3.5 Noter | Statens skatteintäkter enligt avgränsningen i statens budget | 1 101 271 1 053 916 |
|---|---|---|
| 3.5.1 Noter till resultaträkningen | Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år | |
| Not 1 | 2017 | 8 502 22 352 |
| Skatteintäkter | 2016 | -515 -777 |
Miljoner kronor
Avgifter till ålderspensionssystemet 256 979 245 032
2018 2017
Avgifter till premiepensionssystemet 38 775 36 887 Direkta skatter på arbete
| EU-skatter | 6 497 6 259 | ||
| Inkomstskatter | 787 848 758 573 | Kommunala utjämningsavgifter LSS | 4 094 3 902 |
| Skattereduktioner m.m. | -253 823 -241 976 | Inkomstutjämningsavgift, | |
| Övriga direkta skatter på arbete | 123 895 118 567 kostnadsutjämningsavgift | 18 261 17 617 | |
| Summa Direkta skatter på arbete | 657 920 635 336 | ||
| Indirekta skatter på arbete | Elimineringar | ||
| Arbetsgivaravgifter | 562 999 537 372 Eliminering av statliga myndigheters | avräknade moms | -32 585 -30 936 |
| Övriga indirekta skatter på arbete | 61 030 58 288 | Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -34 330 -33 035 | |
| Avgifter till premiepensionssystemet | -38 775 -36 887 | Eliminering av särskild löneskatt på | |
| Summa Indirekta skatter på arbete | 585 254 558 773 | pensionskostnader | -4 056 -3 984 |
Skatt på kapital
| Eliminering av myndigheters skatter m.m. | -149 | -94 | ||
| Skatt på kapital, hushåll | 71 900 80 391 | Summa Total före justering | 1 362 744 1 317 139 | |
| Skatt på företagsvinster | 137 605 127 130 | Justering till belopp enligt ÅRS 2017 | -278 | |
| Fastighetsskatt och fastighetsavgift | 33 365 32 861 | Summa | 1 362 744 1 316 861 | |
| Övriga skatter på kapital | 25 672 22 753 | |||
| Summa Skatt på kapital | 268 543 263 136 |
Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Skatteintäkterna såsom de avgränsas i resultat- Mervärdesskatt 446 114 427 173
räkningen ökade med 46 miljarder kronor varav kommunmoms 70 982 65 561
(3,5 procent) jämfört med 2017. Eftersom många Skatt på alkohol och tobak 27 294 26 306
skatter fastställs per kalenderår är det slutliga Skatt på energi och miljö 76 686 74 431 utfallet för beskattningen inte känt förrän i Skatt på vägtrafik 19 835 19 924 december året efter det aktuella årets utgång. Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 4 583 4 691 Redovisningen av skatteintäkter grundas därför Skatt på import 6 497 6 259 till viss del på bedömningar. Även om det vid Övriga skatter på konsumtion och tidpunkten för årsredovisningen går att göra en insatsvaror 2 055 2 320 relativt säker bedömning av intäkterna från skatt Summa Skatt på konsumtion och på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten insatsvaror 583 063 560 968
fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Restförda och övriga skatter Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedöm- Restförda skatter m.m. 1 476 -261 ning som redovisas i årsredovisningen och de Intäkter som förs till fonder 14 701 12 496 slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till Summa Restförda och övriga skatter 16 177 12 235 1 procent av de totala skatteintäkterna.
| Summa Totala skatteintäkter före justering 2 110 956 2 030 449 | Totala skatteintäkter visas i mitten av tabellen, | |
| Justering till belopp enligt ÅRS 2017 | -8 408 och beräknas till 2 111 miljarder kronor för 2018 vilket ska jämföras med totalt 2 022 miljarder | |
| Totala skatteintäkter | 2 110 956 2 022 041 | kronor enligt den nu aktuella bedömningen av |
| Avgår: Kommunala inkomstskatter | -746 209 -717 017 |
skatteintäkter för inkomståret 2017. Det innebär Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -256 979 -245 032 att förändringen mellan 2018 och 2017 är en
ökning med 89 miljarder kronor varav Avgår: EU-skatter -6 497 -6 259
kommunernas del är 29 miljarder kronor. Med Summa Statens skatteintäkter före justering 1 101 271 1 053 733
den nuvarande bedömningen av skatteintäkterna Justering till belopp enligt ÅRS 2017 184
avseende 2017 är ökningen av statens skatter
därmed 51 miljarder kronor. Ökningen förklaras
S kr . 2018/ 19: 101
framför allt av ökningar för arbetsgivaravgifterna åren har ökade bostadsinvesteringar bidragit till och mervärdesskatten. Statens intäkter från att mervärdesskatten vuxit mycket. Under 2018 kapitalskatter ökade för företagsvinster. Intäkter bromsade ökningstakten för bostadsinvesteringfrån skatt på kapital för hushåll minskade då arna in kraftigt. Samtidigt ökade både hushållens hushållens kapitalvinster sjönk. Den resterande och offentlig sektors konsumtion vilket medför delen av ökningen av totalsumman nederst i att ökningstakten var ungefär densamma som tabellen på 47 miljarder kronor beror till stor del 2017. I beloppet mervärdesskatt, 446 miljarder på att skatteintäkterna för 2017 och 2016 blev kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till 8 miljarder kronor högre än den bedömning som statliga myndigheter med 32 miljarder kronor gjordes i årsredovisningen för 2017. som har eliminerats. Detta är en inomstatlig
transaktion som elimineras för att inte påverka En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på det konsoliderade utfallet i statens resultatarbete räkning. De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, ökade med 23 miljarder kronor jämfört med Ökade intäkter av skatt på energi och miljö 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att 2,3 miljarder kronor. Energiskatterna ökade delskattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade vis på grund av en engångseffekt till följd av snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt. ändrad periodisering av energiskatten på el, delvis
De indirekta skatterna på arbete ökade med på grund av att den skattehöjning på el som 26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras infördes 1 juli 2017 gav full effekt 2018. Den nya framför allt av att lönesumman ökade med skatten på flygresor påverkade intäkterna positivt 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent med 1,3 miljarder kronor. Intäkterna ökade även medan antalet arbetade timmar ökade med från kemikalieskatten som infördes den 1 juli 1,8 procent mellan åren. 2017 och gav full effekt 2018. Intäkter av skatt på
De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasades är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredo- 2018 inleddes. Det påverkade intäkterna negativt visas i tabellen ovan. med 2,6 miljarder kronor.
Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll Ökade intäkter vid anstånd Skatteintäkter av hushållens kapitalvinster minsk- Intäkterna av restförda skatter m.m., som även ade med 8,5 miljarder kronor. Minskningen innehåller omprövningar och anstånd, ökade med förklaras av att både hushållens kapitalvinster och 1,7 miljarder kronor. Resolutionsavgiften höjdes utdelningsinkomster minskade. Bland annat tillfälligt 2018 vilket till stor del förklarar sjönk medelpriserna på bostadsrätter med i skillnaden mellan åren. genomsnitt 4 procent samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var oförändrade jämfört Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt med 2017. Kommunernas del av skatteintäkterna, kommu-
nal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med Högre intäkter av skatt på företagsvinster 29 miljarder kronor medan ålderspensions- Intäkter från skatt på företagsvinster ökade med systemets avgifter ökade med 12 miljarder 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den kronor. inhemska efterfrågan ökade starkt och exportföretagen gynnades av den försvagade Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats kronan. Kupongskatt och avkastningsskatt ökade Skatteverket sköter uppbörden av skatter och med 2,6 miljarder kronor. redovisar den både i statens resultaträkning och i
statens budget. Staten betalar ut de skatter och Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras avgifter som tillhör kommunsektorn och åldersav ökad konsumtion pensionssystemet löpande för att sedan slut- Intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror reglera dem när beskattningen är fastställd. Den ökade med 22 miljarder kronor mellan åren. redovisning av skatteintäkter som görs i resultat- Intäkterna från mervärdesskatt ökade med räkningen skiljer sig på några punkter från den 19 miljarder kronor eller 4,6 procent. De senaste som görs på inkomstsidan i statens budget. I
S kr . 2018/ 19: 101
budgeten görs omföringar och en finare indelning kronor högre än beräkningen våren 2018. Det av vissa poster för att tydligare redovisa förklaras, i ungefär lika grad, av att hushållens fördelningen mellan olika skatteslag m.m. Den finansiella och reala kapitalvinster blev högre än del av ålderspensionsavgiften som går till premie- beräknat. Intäkter från skatt på företagsvinster pensionssystemet läggs i resultaträkningen till blev 3,7 miljarder kronor högre än beräkningen skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del våren 2018 på grund av att bolagens vinster av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se underskattades. Restförda skatter blev avsnitt 3.4). En annan väsentlig skillnad jämfört 0,3 miljarder kronor högre än beräkningen våren med statens budget är att arbetsgivaravgifter som 2018. staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.
Kommunalekonomisk utjämning och mervärdesskatt för kommuner bruttoredovisas
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 18 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 71 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 89 miljarder kronor högre än i statens budget för 2018.
Tre justeringsbelopp
I kolumnen för jämförelsetalen från 2017 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2017 som beräknats under våren 2019 efter det att beskattningen av 2017 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2017 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2017.
Skatteintäkterna för 2017 blev högre än beräknat
Skatteintäkterna för 2017 blev 8,5 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2017 års skatt som gjordes våren 2018. Intäkterna av skatt på kapital för hushåll blev 5,2 miljarder
S kr . 2018/ 19: 101
| Not 2 | Försvarets materielverk | 840 | 790 |
| Intäkter av avgifter och andra ersättningar | Polismyndigheten Trafikverket | 717 488 | 673 385 |
Miljoner kronor
Styrelsen för internationellt
| 2018 | 2017 utvecklingssamarbete | 348 | 6 | ||
| Offentligrättslig verksamhet | Statens skolverk | 277 | 452 | ||
| Trafikverket | 2 474 2 379 Centrala studiestödsnämnden | 240 | 215 | ||
| Transportstyrelsen | 2 298 2 368 | ||||
| Kronofogdemyndigheten | 1 383 1 440 Affärsverk | ||||
| Lantmäteriet | 1 021 | 984 Svenska kraftnät | 357 | 315 | |
| Polismyndigheten | 796 | 757 Sjöfartsverket | 11 | 3 | |
| Finansinspektionen | 707 | 646 | |||
| Centrala studiestödsnämnden | 657 | 667 Övriga | 1 552 1 632 | ||
| Läkemedelsverket | 630 | 639 Summa andra ersättningar | 9 698 7 988 | ||
| Bolagsverket | 454 | 480 Summa | 57 283 52 084 | ||
| Elsäkerhetsverket | 350 | 346 | |||
| Patent- och registreringsverket | 315 | 287 Intäkter av avgifter och andra ersättningar | Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade | ||
| Affärsverk | med 5 199 miljoner kronor eller med tio procent. | ||||
| Luftfartsverket | 1 805 1 987 Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet | ||||
| Sjöfartsverket | 1 780 1 604 utgör ca en tredjedel av posten och ökade med |
289 miljoner kronor. Intäkter av avgifter för
uppdragsverksamhet utgör drygt hälften av Övriga 2 526 2 323
posten och ökade med 3 200 miljoner kronor. Summa offentligrättslig verksamhet 17 196 16 907
Andra ersättningar utgör 17 procent av posten
och ökade med 1 710 miljoner kronor. Uppdragsverksamhet
Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor
| Trafikverket | 3 915 3 450 | och tjänster, och den som betalar avgiften får | |
| Statens institutionsstyrelse | 1 934 1 865 | därmed en motprestation. Avgifterna är antingen | |
| Exportkreditnämnden | 1 397 2 107 | offentligrättsliga eller avgifter för uppdrags- | |
| Försvarets materielverk | 1 182 | 836 verksamhet. | |
| Pensionsmyndigheten | 925 | 891 | Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller |
| Statens fastighetsverk | 732 | 729 betungande avgifter som staten med stöd av | |
| Lunds universitet | 573 | 556 författning kan ta ut av enskilda. | |
| Skatteverket | 540 | 554 | Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga |
| Statens jordbruksverk | 527 | 484 avgifter som inte är offentligrättsliga. De | omfattar försäljning av varor och tjänster som är |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 430 | 411 | frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter |
| Kungl. Tekniska högskolan | 412 | 363 | som myndigheter under vissa förutsättningar får |
| Uppsala universitet | 380 | 363 |
ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 §
avgiftsförordningen (1992:191). Affärsverk
Andra ersättningar är ersättningar som inte Svenska kraftnät 11 007 8 299
betraktas som avgifter eftersom den som betalar Luftfartsverket 966 910
ersättningen i princip inte får någon Sjöfartsverket 143 157 motprestation.
Övriga 5 326 5 214 Offentligrättsliga avgifter ökade Summa uppdragsverksamhet 30 389 27 189 De största förändringarna av de offentligrättsliga
avgifterna rör Luftfartsverket och Sjöfartsverket.
Luftfartsverkets avgifter minskade med Andra ersättningar
182 miljoner kronor. Det är framför allt årets Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 3 494 3 439 Kammarkollegiet 1 374 78
S kr . 2018/ 19: 101
luftfartsintäkter inom avgiftssystemet för flyg- företag har ökat på grund av lågt vattenstånd i trafiktjänst och terminal Arlanda som minskat. vattenmagasinen, till följd av den rekordtorra De delar av pensionskostnadsökningen som sommaren. påverkar dessa avgifter var lägre 2018 än 2017, Försvarets materielverk har ökat sina intäkter i vilket bidragit till lägre luftsfartsintäkter. uppdragsverksamheten med 346 miljoner
Sjöfartsverkets avgifter har ökat med 176 mil- kronor. Ökningen avser försäljning av materiel joner kronor och omfattar främst farleds- och och tjänster. lotsavgifter. Den avgiftshöjning med nio procent Exportkreditnämndens intäkter av garantii genomsnitt som genomfördes från den 1 januari avgifter minskade med 710 miljoner kronor. 2018 motsvarar en stor del av ökningen. Garantiavgifterna minskade trots ökade volymer
vilket beror på lägre risk i nya affärer. Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Kostnaderna för Exportkreditnämndens skador Totalt redovisar omkring 114 myndigheter minskade under året, men utbetalningarna är offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika fortsatt höga, vilket avser tidigare skador. verksamheter.
Trafikverket tar framförallt ut banavgifter som Övrigt om intäkter av avgifter för är obligatoriska för de aktörer som trafikerar uppdragsverksamhet järnvägen och där intäkterna går till drift och Totalt redovisar omkring 168 myndigheter avunderhåll av järnvägen. gifter för uppdragsverksamhet.
Transportstyrelsen tar ut avgifter inom Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafik- ut vårdavgifter för ungdomsvård. området för bl.a. tillsyn, tillstånd och register- Pensionsmyndigheten tar främst emot avgifter hållning. Inom luftfartsområdet finns också från AP-fonderna och premiepensionssystemet avgifter för säkerhetskontroll vid svenska för administration av inkomstpensionssystemet flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för och premiepensionssystemet. kommunikation, navigation och övervakning Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut inom flygtrafikledningstjänst och undervägs- hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver verksamheten. även annan uppdragsverksamhet, såsom konsult-
Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar verksamhet. grundavgifter i allmänna och enskilda mål och Lunds universitet, Uppsala universitet och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Kungliga Tekniska högskolan tar ut studie-
Lantmäteriet redovisar avgifter inom avgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, vissa fastighetsbildningsområdet och expeditions- s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar även avgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med ansökan om lagfart vid köp av fastighet. uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter
och publikationer samt rådgivning och annan Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade liknande service. Framför allt Affärsverket svenska kraftnät, Skatteverket tar emot avgifter från AP- Trafikverket och Försvarets materielverk fonderna och premiepensionssystemet för arbete redovisar ökade intäkter av avgifter för med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. uppdragsverksamhet, medan Exportkreditnämnden visar en minskning. Intäkter av andra ersättningar ökade
Svenska kraftnät tar ut avgifter från region- Kammarkollegiet, Styrelsen för internationellt nätsföretag, stora elproducenter och balans- utvecklingssamarbete (Sida) och Trafikverket ansvariga. Avgifterna ökade med 2 708 miljoner visar de största ökningarna av intäkter av andra kronor, främst på grund av högre intäkter då både ersättningar, medan Statens skolverk visar en genomsnittspriset och volymen för såld minskning. balanskraft ökade under året. Kammarkollegiet redovisar en ökning om
Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksam- 1 296 miljoner kronor som andra ersättningar än het ökade med 465 miljoner kronor. Det är föregående år. I stort sett hela ökningen avser främst ökning av intäkter i investerings- och reavinst vid försäljning av Apoteksgruppen i reinvesteringsprojekt där kommuners anlägg- Sverige Holding AB. ningar byggs samtidigt som Trafikverkets Sidas andra ersättningar har ökat med anläggningar. Även försäljningen av elenergi till 342 miljoner kronor. Ökningen beror främst på
S kr . 2018/ 19: 101
att Sida har fått två stora återbetalningar i Interregionala bidrag (Interreg) 526 326 samband med avslut av biståndsinsatser.
Trafikverket redovisar en ökning med Andra EU-bidrag 103 miljoner kronor för andra ersättningar som Bidrag till transeuropeiska nätverk,
| bl.a. avser viten, skadestånd och försäkrings- Trafikverket | 104 | 215 |
| ersättningar. | Universitet och högskolor 1 258 1 176 | |
| Statens skolverks andra ersättningar är främst Övriga myndigheter | 625 | 924 |
| återbetalda statsbidrag. År 2018 har antalet Summa EU-bidrag | 15 786 15 421 |
återkrav minskat med 175 miljoner kronor och beror på att det under 2017 gjordes återkrav både
Övriga bidrag
för 2016 och 2017.
Erhållna bidrag vid universitet och
högskolor (exklusive bidrag från EU) 9 285 8 818
Övrigt om intäkter av andra ersättningar Andra ersättningar som Inspektionen för arbets-
Försäkringskassan
löshetsförsäkringen redovisar är finansierings-
- assistansersättning 3 714 4 620
avgifter som arbetslöshetskassorna betalar.
- underhållsstöd 1 061 1 184
Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.
Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 965 1 161
Not 3
Intäkter av bidrag Statens tjänstepensionsverk 568 571
Miljoner kronor
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter
2018 2017 (exklusive bidrag från EU) 1 545 1 530 AP-fondsmedel 26 347 28 445 Summa 59 271 61 750
EU-bidrag Intäkter av bidrag är intäkter som inte är EU-bidrag med delat förvaltningsansvar relaterade till utförda prestationer. Bidrags- Statens jordbruksverk intäkterna för 2018 har minskat med 2,5 miljarder
Bidrag från EU:s garantifond för jordbruket 7 916 7 472 kronor jämfört med föregående år.
| Bidrag från EU:s landsbygdsfond | 2 143 1 907 | AP-fondsmedel |
| Bidrag från EU:s fiskefonder | 249 | 16 Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensions- |
| Summa Statens jordbruksverk | 10 308 9 395 |
fondens nettobidrag till staten. Beloppet är
skillnaden mellan de medel som löpande Tillväxtverket
rekvireras från AP-fonden för utbetalning av Bidrag från Europeiska regionala
ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter utvecklingsfonden 1 192 1 202
(socialavgifter från arbetsgivare och egen-
företagare), allmänna pensionsavgifter och Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige
statliga ålderspensionsavgifter som löpande Bidrag från Europeiska socialfonden m.m. 1 098 1 533
överförs till AP-fonden för förvaltning. Bidrag från fonden för europeiskt bistånd
För 2018 uppgick nettobidraget till till dem som har det sämst ställt 16 14
26,3 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som Bidrag från fonden för integration av
finansieras från AP-fonderna ökade med tredjelandsmedborgare - -1
8,5 miljarder kronor, medan avgifterna som
tillförs AP-fonderna ökade med 10,5 miljarder Migrationsverket
kronor. Det innebär att nettoöverföringen från Bidrag från Asyl-, migrations- och
AP-fonderna minskade med 2 miljarder kronor. integrationsfonden 598 594
Intäkter av EU-bidrag
Polismyndigheten
Intäkter av EU-bidrag uppgår till 15,8 miljarder Bidrag från Fonden för inre säkerhet 61 43
kronor och visar på återflödet från EU-budgeten.
S kr . 2018/ 19: 101
För 2018 ökade de med 0,4 miljarder kronor Övrigt 86 468 71 849 jämfört med föregående år. Summa 1 099 534 1 053 082 Intäkter av bidrag från jordbruksfonderna ökade med 0,9 miljarder kronor. Intäkter av Transfereringar 2018 2017 bidrag från Socialfonden minskade 0,4 miljarder Transfereringar till hushåll inkl. kronor netto men ökade med 0,2 miljarder hushållens övriga organisationer kronor för programperiod 2014–2020. Intäkter Socialförsäkring till territoriella program, s.k. Interregprogram, Pensioner (Pensionsmyndigheten)
ökade med 0,2 miljarder kronor. Ålderspensioner vid sidan av statens budget 304 446 295 994
Bland EU-bidragen går en väsentlig del direkt
Premiepensioner 10 141 9 081
till universitet och högskolor, som redovisade
Ersättning vid ålderdom
intäkter av bidrag från EU med 1,3 miljarder (anslagsfinansierade förmåner) 34 221 34 104 kronor. Andra EU-bidrag direkt till myndigheter uppgick till 0,6 miljard kronor.
Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan
och Pensionsmyndigheten) Övriga bidrag Ersättning vid sjukdom och
Andra intäkter av bidrag till universitet och funktionsnedsättning 81 907 82 812
högskolor tillkommer med 9,3 miljarder kronor varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 33 878 33 830 vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor varav aktivitets- och sjukersättning 39 563 40 750
jämfört med föregående år. Bidragen ska främst Assistansersättning m.m. 29 114 28 088 användas för forskning. Förutom EU, finansierar
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
företag inom och utom Sverige och olika (FK, PM) 84 647 78 392 forskningsstiftelser till stor del denna forskning. Summa socialförsäkring till hushåll 544 477 528 471 Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade.
Arbetsmarknad
Försäkringskassan redovisar intäkter från
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 23 420 24 498
kommuner för kommunernas andel av kostnaden
varav Arbetsförmedlingen 12 752 12 168
för statlig assistansersättning samt intäkter för
varav Försäkringskassan 10 667 12 329
underhållsstöd från bidragsskyldiga.
Arbetsmarknadspolitiska program och
Trafikverket tar emot bidrag från bl.a.
insatser, Arbetsförmedlingen 4 526 4 301
kommuner för investeringar i infrastruktur.
Övrigt, arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 1 252 1 795
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 1 526 1 283
premieintäkter m.m. för den statliga tjänste-
Summa arbetsmarknad till hushåll 30 724 31 876
pensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer som inte är
Utbildningspolitik
statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar
tjänstepensionen. Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 15 422 14 556
Kostnad resp. återföring av reservering för
förluster i utlåningsverksamheten, Centrala
Not 4
studiestödsnämnden -1 227 -539
Transfereringar
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet 4 358 3 851
Miljoner kronor
Summa utbildningspolitik till hushåll 18 553 17 867
2018 2017 Socialförsäkring 544 477 528 471
Bistånd m.m., Allmänna bidrag till kommuner exkl.
Bistånd och andra internationella bidrag tillfälligt stöd 190 146 178 737
(bidrag till organisationer), Styrelsen för Arbetsmarknad 57 982 57 983
internationellt utvecklingssamarbete 4 289 4 046 Överföring till premiepensionssystemet 32 141 31 694 Avgiften till Europeiska gemenskapen 38 837 30 246 Migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag 38 702 33 036
Migrationsverket 728 1 134 Migration och integration 39 131 57 612 Integration, Ersättning för insatser för vissa Utbildning, studiestöd 37 134 34 528 nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen 1 341 2 359 Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner 34 517 28 927
S kr . 2018/ 19: 101
Integration, Etableringsersättning till vissa Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 70 982 65 561 nyanlända invandrare, Försäkringskassan 4 925 5 355
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
| Särskilda insatser inom folkbildningen, | Skatteverket | 4 094 3 902 | |
| Kammarkollegiet | 186 | 171 Kommunalekonomisk utjämning till | |
| Summa migration och integration till | kommuner exkl. stöd med anledning av | ||
| hushåll | 7 179 9 019 flyktingsituationen, Skatteverket | 83 073 79 232 |
Kommunalekonomisk utjämning till
landsting exkl. stöd med anledning av Statens tjänstepensionsverk,
flyktingsituationen, Skatteverket 31 997 30 042 pensionskostnader ej statligt anställda 1 108 784
Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd
med anledning av flyktingsituationen 190 146 178 737 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 32 141 31 694
Allmänna bidrag, stöd för migration och Övriga transfereringar till hushåll 19 261 17 525 integration:
Summa transfereringar till hushåll 657 731 641 282 Stöd med anledning av flyktingsituationen
till kommuner och landsting, Skatteverket 7 000 7 000
Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd
med anledning till flyktingsituationen till
Transfereringar till företag
kommuner, Skatteverket 3 000 3 000
Summa allmänna bidrag till kommuner,
| Arbetsmarknad | stöd för migration och integration: | 10 000 10 000 |
| Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen | 8 160 7 838 | |
| Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet | 5 225 4 651 Summa allmänna bidrag till kommuner | 200 146 188 737 |
Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,
| Arbetsförmedlingen | 1 587 2 033 | Migration och integration, Migrationsverket | |
| Anställningsstöd, Skatteverket | 7 190 7 440 | Ersättningar och bostadskostnader inkl. | |
| Summa arbetsmarknad till företag | 22 162 21 961 periodiseringar, Migrationsverket | Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Migrationsverket | 4 475 20 955 16 051 15 771 |
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 13 557 12 165 Tillfälligt stöd till kommuner för
ensamkommande unga asylsökande m.fl. Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
Migrationsverket 389 389 utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 078 2 965
Summa migration och integration vid
| Investeringsstöd m.m., Boverket | 2 498 1 100 | Migrationsverket till kommuner och |
| Forskning och utveckling m.m., Verket för | landsting 20 915 37 115 | |
| innovationssystem | 2 005 1 983 |
Ersättning till reaktorinnehavarna,
Hälso- och sjukvårdspolitik Kärnavfallsfonden 2 180 2 032
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Tillväxtverket 1 608 1 531
Kammarkollegiet 27 067 25 606 Regionala tillväxtåtgärder m.m.,
Förlossningsvård och kvinnors hälsa, länsstyrelserna 280 256
Kammarkollegiet 1 908 1 655 Energiforskning m.m., Statens
Tandvårdsförmåner m.m.,
| Energimyndighet | 1 024 | 843 | Försäkringskassan | 1 571 | 691 |
| Trafikupphandling, Trafikverket | 881 | 802 | Patientmiljarden, Kammarkollegiet | 998 | 0 |
| Miljöpolitik, Naturvårdsverket | 2 166 1 220 | Personalsatsning, Kammarkollegiet | 1 999 | 0 | |
| Kultur, Statens kulturråd | 326 | 312 | Professionsmiljard , Kammarkollegiet | 974 | 975 |
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,
Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till
| Mynd. för yrkeshögskolan | 1 255 1 082 | kommuner | 34 517 28 927 | |
| Presstöd, Myndigheten för press radio och tv 492 | 541 | |||
| Transportstyrelsen | 836 | 830 | ||
| Övriga transfereringar till företag | 7 709 5 806 | Arbetsmarknadspolitik | ||
| Summa transfereringar till företag | 62 059 55 430 | Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen Varav: Lönebidrag m.m. | 6 349 4 145 2 306 2 237 |
Transfereringar till kommuner
Summa arbetsmarknadspolitik till
kommuner 6 349 4 145 Allmänna bidrag till kommuner
S kr . 2018/ 19: 101
Skolverket (Barn-, ungdoms- och aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där vuxenutbildning):
kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- Maxtaxa i barnomsorgen 4 257 4 379 marknadspolitiskt program. Bidrag till lärarlöner 3 379 3 410 Noten inleds med en sammanfattande tabell Utveckling av skolväsendet och annan med transfereringar uppdelade i delområden. pedagogisk verksamhet 2 348 2 245
Därefter specificeras transfereringarna utifrån Fler anställda i lågstadiet 2 089 2 103 mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- Statligt stöd till vuxenutbildning och het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 137 1 190
fått transfereringen och är hushåll, företag, Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
kommuner och utlandet. Hushåll innefattar kunskapsutveckling, Skolverket 894 0
enskilda personer, ideella organisationer och Övrigt, Skolverket 398 369
föreningar tillhörande hushållssektorn samt Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och
premiepensionssystemet. vuxenutbildning) 15 503 13 696
Till området socialförsäkring räknas transfere-
ringar till hushåll som Pensionsmyndigheten och Ersättning vid sjukdom och
Försäkringskassan hanterar. Här ingår åldersfunktionsnedsättning, Försäkringskassan 1 857 1 867
pensioner, ekonomisk trygghet för familjer och Transportpolitik, Trafikverket 2 569 2 692
barn, ersättning vid sjukdom och funktionsned- Stöd till kommuner för ökat
sättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukbostadsbyggande, Boverket 1 395 1 800
ersättning, arbetsskadeersättning samt assistans- Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 286 409
ersättning m.fl. stöd till personer med funktions- Stimulansbidrag och åtgärder inom
| äldrepolitiken, Socialstyrelsen | 2 318 1 939 nedsättning. | De totala kostnaderna för transfereringar i |
| Bidrag till kultur, Statens kulturråd | 1 893 1 578 | form av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 mil- |
| Övriga transfereringar till kommuner | 12 528 8 256 | jarder kronor mellan 2017 och 2018. |
| Summa transfereringar till kommuner | 301 274 291 161 |
Transfereringar till hushåll
Transfereringar till utlandet
Transfereringarna till hushåll ökade med BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 30 171 21 654 16 miljarder kronor under 2018. De transfere- Mervärdesskattebaserad avgift, ringar som redovisas är utbetalningar exklusive Skatteverket 3 166 3 029
statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålders- Storbritanniens budgetreduktion,
pensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex.
| Kammarkollegiet | 422 | 498 | sjukpenning och är en betalning från anslag till |
| Tullavgift, Tullverket | 5 079 5 036 | pensionssystemet för att finansiera pensions- | |
| Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket | 0 | 29 | rätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning |
| Avgiften till Europeiska unionen | 38 837 30 246 |
och andra sociala förmåner. Den del av den
statliga ålderspensionsavgiften som går till Bistånd och andra internationella bidrag, premiepensionssystemet (14,6 procent 2018) Styrelsen för internationellt
finns med bland transfereringar till hushållsutvecklingssamarbete 34 413 28 990
sektorn men redovisas separat. Netto- Dagersättning till asylsökande m.m.,
överföringen till premiepensionssystemet var
| Migrationsverket | 1 037 1 478 | 32 miljarder kronor 2018, vilket var 0,4 miljarder |
| Övriga transfereringar till utlandet | 4 183 4 495 | kronor högre än 2017. Överföringarna till och |
| Summa transfereringar till utlandet | 78 470 65 209 | från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till |
| Total summa transfereringar | 1 099 534 1 053 082 hushåll, utan nettoöverföring som är negativ |
redovisas som bidrag från AP-fonden (social- Transfereringar är medel som staten förmedlar till försäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens Högre pensionskostnader budget. Transfereringar kännetecknas av att Transfereringar till hushåll inom socialstaten inte får någon motprestation. försäkringen ökade med 16 miljarder kronor
Många transfereringar är dock förknippade netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan med någon form av villkor. Ett exempel är av statens budget ökade med 8,5 miljarder
kronor. Ålderspensioner ökade eftersom den
S kr . 2018/ 19: 101
genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- Sverige under ett år. Mellan 2010 och 2016 ökade pensionen är högre för yngre och nyblivna talet med 80 procent för att vända nedåt i början pensionärer. Indexeringsreglerna innebar att på 2017. Sjukpenningtalet minskade fram till inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till augusti 2018 men har under hösten i stort sett personer över 65 år räknades upp med 1 procent legat stilla. För december var sjukpenningtalet 9,7 mellan 2017 och 2018. I december 2018 fick dagar vilket är en minskning med 3,6 procent 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålders- jämfört med december 2017. Kvinnor har i likhet pension, vilket var 33 918 personer fler än i med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukdecember 2017. penningtal som män, 12,8 dagar jämfört med 6,7.
Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder Antalet personer som fick någon form av kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till sjukpenning har minskat från 203 070 i december utbetalningsökningen är den s.k. tjugondels- 2017 till 198 544 i december 2018, vilket infasningen som gör att varje ny årskull som går i motsvarar en minskning på 2,2 procent. Antalet pension har en större andel i det nya pensions- personer som fått sjukpenning har sedan 2016 systemet. Dessutom ökar antalet årskullar med minskat inom alla delförmåner. Störst förändring rätt till premiepension varje år eftersom bara har skett inom rehabiliteringspenningen, där pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt minskningen uppgår till 19,4 procent. Även till premiepension. Förskottsräntan sänktes inför antalet personer med sjukpenning på normalnivå 2018 för personer med fondsparande. Detta har minskat med 2,2 procent. Andelen påverkade uppräkningen av premiepensioner vid psykiatriska diagnoser är fortsatt hög och är årsskifte 2017/2018 negativt. sedan flera år den vanligaste orsaken till sjuk-
Ersättning vid ålderdom, som är anslags- skrivning. I september 2018 låg dessa diagnoser finansierade pensioner och stöd, ökade totalt med bakom 46 procent av pågående sjukskrivningar. 0,1 miljarder kronor. Garantipension minskade Inom de psykiatriska diagnoserna har den största med 0,2 miljarder kronor. Minskningen beror ökningen skett i diagnosen anpassningsbl.a. på att det är fler äldre pensionärer med störningar och reaktion på svår stress, som ligger garantipension som avlider i förhållande till bakom ungefär hälften av alla nya sjukskrivinflödet av nya pensionärer med garantipension. ningar. Den bortre tidsgränsen för sjukpenning Garantipensionen avräknas mot en höjd inkomst- har tagits bort från 2016, vilket ger längre pension. Nya ålderspensionärer har inkomst- sjukperioder. grundad pension i betydligt större utsträckning Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger än äldre ålderspensionärer. Därför är det en lägre strax under den genomsnittliga europeiska nivån. andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Detta gör också att utgiften Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar något över tid. Efterlevandepensioner till minskar vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor Aktivitets- och sjukersättningen minskade med eftersom änkepensionen är under avveckling. 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersätt- Bostadstillägget ökade med 0, 9 miljarder kronor. ning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 Ökningen beror på att bostadstillägget har höjts till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadig- 2018. Ersättningsnivån och taket för boende- varande nedsatt på grund av sjukdom med minst kostnad har höjts. en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till
261 000 personer i december 2018. Det är en Sjukpenningtalet minskade minskning med 5,6 procent jämfört med Kostnaden för sjukpenning ökade något 2018. december 2017. Minskningen fortsätter eftersom Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora men det motverkades av att medelersättningen grupper övergår till ålderspension. Det låga steg. Under 2017 minskade sjukpenningtalet för inflödet är en följd av att regelverket ställer höga första gången sedan 2010. Nedgången förklaras krav på stadigvarande nedsättning av arbetsav att en allt större andel sjukfall avslutas under förmågan. Aktivitetsersättning kan beviljas till det första sjukskrivningsåret och att antalet nya personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt sjukfall börjat minska. Sjukpenningtalet anger hur arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en många dagar med sjukpenning och rehab- fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till iliteringspenning som betalas ut per försäkrad i 31 400 personer i december 2018. Det är en
S kr . 2018/ 19: 101
minskning med 13,5 procent jämfört med kvinnor har ökat medan antalet inskrivna män har december 2017. minskat. Ökningen bland kvinnor beror främst
på att fler utrikes födda kvinnor nu är inskrivna i Statlig assistansersättning ökar etableringsuppdraget. I december hade drygt Kostnaderna för assistansersättning inkluderar 19 000 personer en extratjänst främst i även kommunernas andel av kostnaden för kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända assistansersättning. De ökade med 1 miljard och långtidsarbetslösa. kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per Andelen av de arbetslösa som har rätt till timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet 36 procent 2018. Andelen har fallit från beviljade timmar med assistansersättning har 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt minskat något trots att antalet timmar per de senaste årens trend att fler människor är assistansberättigad ökat svagt. Även antalet nytillträdda på arbetsmarknaden och inte har personer som beviljas ersättning har minskat. I hunnit tjäna in a-kassa. december 2018 hade 14 508 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,5 procent Ökade studiebidrag jämfört med 2017. Kostnaden för studiebidragen ökade med
0,9 miljarder kronor vilket beror på att studie- Kostnader för föräldraförsäkringen ökar medlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli 2018. Inom området ekonomisk trygghet för familjer Även en höjning av studiebidraget för gymnasieoch barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- studerande trädde i kraft den 1 juli. Återföring av ringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för reserveringar för förluster i utlåningsverksambarnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. heten minskade kostnaderna med 0,7 miljarder Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag kronor jämfört med 2017. beror främst på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det Minskade utgifter för nyanlända invandrare allmänna barnbidraget höjdes även från första Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för mars 2018. Migrationen bidrar också till vissa nyanlända invandrare minskade med ökningen. 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa
Män tar successivt ut en större andel av dagarna nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder med föräldrapenning, men ökningen går kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har långsamt. minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom
kostnaderna för offentligt biträde i utlännings- Utgifterna för aktivitetsstödet minskade ärenden minskat. Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder området med 1 miljard kronor. Arbetslöshets- kronor ersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och Nettoöverföring till premiepensionssystemet aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder redovisas som en transferering till hushåll mot kronor. Arbetslösheten minskade från i genom- bakgrund av att systemet ses som en del av snitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 enligt hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se Arbetsförmedlingens statistik. I genomsnitt avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsunder 2018 uppgick arbetslösheten till upplysningar). 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- Beloppet består av de socialavgifter, allmänna sökning (AKU). Under 2017 var genomsnittet pensionsavgifter och statliga ålderspensions- 6,7 procent. avgifter som överförts till premiepensions-
Antalet inskrivna som arbetslösa hos systemet, med avdrag för utbetalda premie- Arbetsförmedlingen var 21 476 mindre än i pensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i december för ett år sedan. Totalt var 344 413 utbetalda ålderspensioner. personer inskrivna som arbetslösa. Det är stora skillnader i arbetslöshet bland inrikes och utrikes Transfereringar till företag ökade födda men den minskade i båda grupperna. För Transfereringar till företag ökade med inrikes födda var arbetslösheten 3,8 procent och 6,6 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade för utrikes födda 19 procent. Antalet inskrivna med 0,6 miljarder kronor
S kr . 2018/ 19: 101
Transfereringar finansierade med EU-medel mottagningssystemet och blir i stället placerade i för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade kommuner. Ersättningar till kommuner vid med 1,4 miljarder kronor. flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder
kronor. Investeringsstöd för bostadsbyggande ökade Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Bidragen till privata företag och kommunala Syriska medborgare är fortfarande den största bolag ökade med 1,4 miljarder kronor jämfört gruppen med 2 709 ansökningar, men ansökmed föregående år. Ökningen beror på ett ökat ningarna från den gruppen har minskat med investeringsstöd för anordnande av hyres- 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 bostäder och bostäder för studerande. Stödet till ansökte vidare 944 ensamkommande barn och klimatinvesteringar för bl.a. stöd till installation unga om asyl. Det totala antalet kommunav laddningsinfrastruktur för elfordon ökade med mottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under 0,9 miljarder kronor. 2017, 2016 och 2015 var antalet kommun-
mottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197.
Transfereringar till kommuner ökade
De senaste årens ökning av bidragen till Läkemedelsförmånerna ökade kommuner har fortsatt. Transfereringar till Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med kommuner och landsting ökade totalt med 1,5 miljarder kronor. 10,1 miljarder kronor.
De allmänna bidragen till kommuner ökade Personalsatsning och resursförstärkning till med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det landstingen statliga bidraget till den kommunalekonomiska Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård utjämningen som nettoredovisas på statens fick landstingen 2,0 miljarder kronor för budget. På statens budget sammanförs det personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för generella statsbidraget med utjämningssystemet. patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket
förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor Ökad ersättning till kommunerna för ingående under 2018. mervärdesskatt Bidraget till förlossningsvård och kvinnors Kommunernas ersättning för ingående mer- hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor under året. värdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Arbetsmarknadspolitiska program
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program Stöd till kommuner och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor Den kommunalekonomiska utjämningen till 2018. I december hade drygt 19 000 personer kommuner och landsting ökade med extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom Satsningar inom skolområdet föregående år. Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under
2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för Utgifterna för kommunersättning för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. flyktingmottagande minskade Bidraget ska användas till insatser som stärker Migrationsverkets bidrag till kommuner för likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleintegration och migration minskade med klass och grundskolan. Statligt stöd till vuxenut- 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar bildning och Statligt stöd till yrkeshögskoleoch bostadskostnader till kommuner minskade utbildning ökade med 0,9 miljarder kronor med 16,5 miljarder kronor. Minskningen mellan åren. förklaras delvis av färre asylsökande och av att antalet asylsökande barn och unga har minskat Mer bidrag till utveckling av socialt arbete mellan åren. Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med
Kommunerna får också kommunersättning 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya under två år när de tar emot nyanlända med uppe- satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och hållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd simundervisning under året. Stimulansbidrag och har beviljats skrivs de asylsökande ut ur åtgärder inom äldreområdet ökade med
S kr . 2018/ 19: 101
0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick Avsättning till fonder i staten avser främst 0,3 miljarder kronor mer i bidrag. Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden
och Stabilitetsfonden som förvaltas av Riksgälds- Transfereringar till utlandet kontoret samt Kärnavfallsfonden. Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs till EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den nu resolutionsavgifter och avkastning på BNI-baserade avgiften ökade. Till skillnad mot fonderade medel. Fonden har ökat med redovisningen på statens budget redovisas 8 911 miljoner kronor, vilket avser resolutionsavgiften här periodiserad. avgifter med 9 083 miljoner kronor och en
Kostnaden för bistånd och andra inter- negativ avkastning på 174 miljoner kronor som nationella bidrag genom Styrelsen för inter- beror på den negativa räntan på räntekonto som i nationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade sin tur påverkas av Riksbankens ränta. med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till Avsättningen är 2 532 miljoner kronor högre än multilaterala och internationella organisationer föregående år, vilket beror på att avgifterna till och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till fonden har ökat. Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att Avsättningen till Kärnavfallsfonden sjönk med nå upp till målet om att Sverige ska betala drygt 200 miljoner kronor under 2018, på grund 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, av högre kostnader för ersättning och lägre höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. avgiftsintäkter. Avgifterna från reaktor- Utgifterna för migration som ingår i bistånds- innehavarna betalas i förhållande till levererad ramen förväntas minska och det förklarar en energi och bestäms årligen av regeringen. De utökad ram inom biståndsverksamheten. minskade något till 3 685 miljoner kronor.
Det internationella biståndet räknas av för Kostnaderna för ersättningar till reaktorinneflyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna havarna ökade med nära 150 miljoner kronor till för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder 2 180 miljoner kronor. Det finansiella nettot kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för inklusive marknadsvärdeförändringar förbättraflyktingkostnader. För 2016 och 2017 var des däremot med ca 50 miljoner kronor till avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 991 miljoner kronor. Orealiserade negativa var avräkningen 9 miljarder kronor. värdeförändringar ökade, men realisations-
Migrationsverkets utbetalning av dagersätt- vinsterna ökade mer jämfört med föregående år. ning till asylsökande redovisas i enlighet med Avsättningen till Insättningsgarantifonden nationalräkenskaperna som bidrag till övriga beror på det ekonomiska resultatet i garantiländer. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 verksamheten. Avsättningarna till fonden Ersättningar och bostadskostnader. Även minskade på grund av lägre avgifter. Insättningsersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade garantiavgifterna uppgick till 1 039 miljoner och utvisade redovisas som bidrag till övriga kronor, vilket är en minskning med 820 miljoner länder. Dessa ersättningar minskade med kronor. Finansiella poster uppgick till 0,4 miljarder kronor. 662 miljoner kronor, vilket var betydligt mer än
föregående år som påverkades av negativa Not 5 marknadsvärdeförändringar. Avsättning till/upplösning av fonder Stabilitetsfonden bildades 2008 med
15 000 miljoner kronor från anslag på statens
Miljoner kronor
budget. Under 2018 har den minskat med
2018 2017
209 miljoner kronor beroende på den negativa Resolutionsreserven 8 911 6 379 räntan på räntekonto. De tidigare stabilitets- Kärnavfallsfonden 2 413 2 618 avgifterna har upphört efter bildandet av Insättningsgarantifonden 1 700 1 971 resolutionsreserven (se not 42). Stabilitetsfonden -209 -206 Övriga fonder i staten är numera förhållandevis
små och det gäller därmed även avsättningar till
och upplösning av dessa fonder. Mer information Övriga fonder -29 -22
om vilka fonder som redovisas av statliga
Summa 12 786 10 740
myndigheter finns i not 42.
S kr . 2018/ 19: 101
| Not 6 | Arbetsförmedlingen | 716 | 730 |
| Kostnader för personal | Domstolsverket Lunds universitet | 705 680 | 640 643 |
Miljoner kronor
Försäkringskassan 678 677
2018 2017
Skatteverket 621 590 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
| Uppsala universitet Göteborgs universitet | 560 544 | 536 509 | |||
| Polismyndigheten | 15 968 15 335 | Kriminalvården | 492 | 434 | |
| Försvarsmakten | 11 785 11 518 | Karolinska institutet | 451 | 458 | |
| Arbetsförmedlingen | 6 684 6 900 | Stockholms universitet | 427 | 415 | |
| Försäkringskassan | 6 239 6 129 | Umeå universitet | 361 | 363 | |
| Trafikverket | 5 510 4 970 | Riksdagsförvaltningen | 360 | 318 | |
| Skatteverket | 5 464 5 255 | Kungl. Tekniska högskolan | 345 | 319 | |
| Kriminalvården | 5 300 5 063 | Migrationsverket | 344 | 359 | |
| Lunds universitet | 4 474 4 301 | Linköpings universitet | 324 | 316 | |
| Domstolsverket | 4 306 4 094 | Försvarets materielverk | 299 | 283 | |
| Regeringskansliet | 4 297 4 122 | Sveriges lantbruksuniversitet | 260 | 247 | |
| Uppsala universitet | 3 982 3 858 | Åklagarmyndigheten | 213 | 197 | |
| Göteborgs universitet | 3 544 3 433 | Statens institutionsstyrelse | 182 | 167 | |
| Migrationsverket | 3 278 3 761 | ||||
| Stockholms universitet | 3 143 3 024 | Affärsverk | |||
| Karolinska institutet | 3 020 2 979 | Luftfartsverket | 571 | 692 | |
| Kungl Tekniska högskolan | 2 405 2 316 | Sjöfartsverket | 166 | 246 | |
| Umeå universitet | 2 257 2 210 | Svenska kraftnät | 109 | 122 | |
| Försvarets materielverk | 2 244 2 135 | ||||
| Linköpings universitet | 2 095 2 047 | Övriga myndigheter | 5 420 5 016 | ||
| Statens institutionsstyrelse | 2 004 1 939 | ||||
| Sveriges lantbruksuniversitet | 1 874 1 775 | Statens tjänstepensioner: | |||
| Tullverket | 1 154 1 101 | Utbetalda pensioner | 10 523 10 169 | ||
| Lantmäteriet | 1 134 1 054 | Förändring av försäkringstekniska | |||
| Linnéuniversitetet | 1 130 1 084 avsättningar | 4 229 1 846 | |||
| Transportstyrelsen | 1 102 1 093 Eliminering av premieintäkt för statliga | tjänstepensioner m.m. | -14 536 -13 467 | ||
| Affärsverk | Summa pensionskostnader | 20 796 18 329 | |||
| Luftfartsverket | 1 023 | 993 | |||
| Sjöfartsverket | 963 | 919 Övriga personalkostnader | |||
| Svenska kraftnät | 327 | 323 Regeringskansliet | Försvarsmakten | 448 406 | 455 418 |
| Övriga myndigheter | 36 545 34 103 Polismyndigheten | 246 | 243 | ||
| Summa lönekostnader inklusive | Trafikverket | 237 | 206 | ||
| arbetsgivaravgifter | 143 251 137 834 | Arbetsförmedlingen | 178 | 237 | |
| Eliminering av arbetsgivaravgifter | -34 330 -33 035 | Kriminalvården | 135 | 161 |
Summa lönekostnader efter eliminering av
| Försäkringskassan | 110 | 107 |
| arbetsgivaravgifter 108 921 104 799 | ||
| Uppsala universitet | 100 | 97 |
| Skatteverket | 99 | 102 |
Pensionskostnader
| Försvarsmakten | 2 094 1 948 | Affärsverk | |||
| Polismyndigheten | 2 079 2 067 | Sjöfartsverket | 53 | 48 | |
| Trafikverket | 840 | 741 | Luftfartsverket | 31 | 25 |
| Regeringskansliet | 739 | 748 | Svenska kraftnät | 27 | 27 |
S kr . 2018/ 19: 101
resultaträkningen. (Se redovisningsprinciper och
Övriga myndigheter 2159 2417 tilläggsupplysningar). Det innebär att av
Summa övriga personalkostnader 4 229 4 220 skuldökningen på 16,5 miljarder kronor har
endast 4,2 miljarder påverkat årets pensions-
Summa kostnader för personal 133 946 127 348
kostnader. En mer detaljerad beskrivning av de
faktorer som ingår i förändringen av statens Statens kostnader för personal ökade med
pensionsavsättning finns i not 43. 6,6 miljarder kronor eller 5,2 procent. Löner,
Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade
är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar med 3,9 procent medan pensionskostnaderna
väsentliga pensionsåtaganden. Riksdagsökade med 13,5 procent.
förvaltningen har också övergått till den nya
redovisningsprincipen och tillämpar fr.o.m. i år
Lönekostnaderna ökade
samma beräkningsgrunder som de SPV använder Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets-
för statens tjänstepensionsåtagande. Av förgivaravgifter ökade med 5,4 miljarder kronor,
ändringen av Riksdagsförvaltningens och de tre vilket motsvarar 3,9 procent. Lagstadgade arbets-
affärsverkens pensionsskulder, sammantaget givaravgifter uppgick under 2018 till
2,8 miljarder kronor, har endast 508 miljoner 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma
kronor påverkat årets pensionskostnader. En procentsats som för 2017. Myndigheternas
närmare beskrivning av detta finns i avsnittet inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar statsinterna transaktioner och därmed inga
och i not 43. kostnader för staten och har därför eliminerats.
Myndigheternas pensionskostnader består
Trafikverkets lönekostnader ökade med
främst av premier för statens avtalsenliga tjänste- 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett
pensioner, vilket utöver premien till SPV för ökat antal anställda för att möta ökad
anställda födda före 1988 även innefattar avgifter verksamhetsvolym under de kommande åren.
till kompletterande ålderspension (Kåpan) och
Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade
den individuella ålderspensionen (Iåp). Sedan med 5,2 procent vilket främst beror på att antalet
2016 finns ett nytt pensionsavtal i staten, PA 16, anställda inom migrationsdomstolarna har ökat
vilket innebär att tjänstepensionerna för anställda till följd av ökad målinströmning.
födda fr.o.m. 1988 är så gott som helt premie-
Lantmäteriets lönekostnader ökade med
bestämda. Pensionspremiernas storlek för de 7,6 procent vilket främst beror på en ökning av
förmånsbestämda tjänstepensionerna beror på antalet anställda och delvis på ökade löner i
åldersfördelningen och löneläget hos personalen samband med personalomsättning.
vid respektive myndighet. Premier för förmåns-
På Migrationsverket minskade lönekost-
bestämda avtalsförsäkringar betalas till och naderna med 12,8 procent med anledning av
hanteras till största delen av SPV och den delen personalminskningar på grund av ett minskat
har därför eliminerats i resultaträkningen. mottagande och minskat antal asylärenden.
Däremot har särskilda organisationer som inte är
myndigheter hand om den kompletterande och
Pensionskostnaderna ökade
individuella ålderspensionen samt de nya Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar
premierna enligt PA 16. Myndigheternas premier statens tjänstepensionsåtagande. Skulden för de
för dessa elimineras därför inte. Detsamma gäller förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV
också för några myndigheter som gör egna redovisar ökade med 16,5 miljarder kronor
pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa jämfört med 2017 då den ökade med
ingår i statens pensionskostnader och elimineras 13,3 miljarder kronor. Av de 16,5 miljarder
inte. kronorna avser 12,3 miljarder kronor
försäkringstekniska omvärderingar som beror på
Övriga personalkostnader minskade
att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till -
Övriga personalkostnader består av kostnader för 0,6 procent från -0,3 procent föregående år.
personalutbildning, traktamenten m.m. och Staten har fr.o.m. 2018 övergått till en ny
minskade med 0,2 procent. redovisningsprincip som innebär att effekten av
försäkringstekniska omvärderingar redovisas
direkt mot nettoförmögenheten och inte i
S kr . 2018/ 19: 101
Årsarbetskrafter Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas
arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i Myndighet
antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte
2018 2017 den som är uppdragstagare (konsult) även om
| Polismyndigheten | 26 414 26 237 denna arbetar med samma uppgifter som | |
| Försvarsmakten | 18 822 18 828 anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas | |
| Arbetsförmedlingen | 12 726 13 243 med myndighetens medel, ska ingå när antalet | |
| Försäkringskassan | 12 293 12 381 årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som | räknas in ska vara den tid som myndigheten |
| Kriminalvården | 9 993 9 791 | utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte |
| Skatteverket | 9 566 9 396 | mot arbete. Omräkning till heltidstjänster |
| Trafikverket | 7 845 6 979 | innebär att deltidsanställd personal ingår i summa |
| Lunds universitet | 6 770 6 637 | antal årsarbetskrafter med den procentandel av en |
| Domstolsverket | 6 293 6 089 | heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. |
| Uppsala universitet | 6 078 5 960 | Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas |
| Migrationsverket | 5 842 7 153 | rapportering i statens informationssystem |
| Göteborgs universitet | 5 825 5 647 Hermes. Under 2018 ökade antalet årsarbets- | |
| Stockholms universitet | 4 814 4 738 krafter totalt med 3 067 stycken vilket motsvarar | |
| Karolinska institutet | 4 654 4 749 1,4 procent. | |
| Regeringskansliet | 4 599 4 630 | Hos Skogsstyrelsen ökade antal årsarbets- |
| Kungl. Tekniska högskolan | 3 628 3 563 krafter med nästan 45 procent vilket beror på att | |
| Statens institutionsstyrelse | 3 568 3 513 myndigheten under 2018 har räknat in anvisad | personal från Arbetsförmedlingen i årsarbets- |
| Umeå universitet | 3 487 3 564 | krafterna. Myndigheten har också ökat antalet |
| Försvarets materielverk | 3 462 3 372 | egna anställda med anledning av nya uppdrag som |
| Linköpings universitet | 3 156 3 145 | ålagts myndigheten. Trafikverket har ökat antalet |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 2 980 2 847 | årsarbetskrafter med 866 personer eller |
| Lantmäteriet | 2 010 1 895 | 12,4 procent vilket beror på ett ökat resursbehov |
| Kronofogdemyndigheten | 2 005 1 997 | för att möta en planerad ökad verksamhetsvolym |
| Tullverket | 1 828 1 757 | de kommande åren. Migrationsverkets årsarbets- |
| Linnéuniversitetet | 1 803 1 786 krafter har minskat med 1 311 personer vilket | |
| Transportstyrelsen | 1 729 1 755 motsvarar 18,3 procent. Detta beror på att | |
| Skogsstyrelsen | 1 703 1 176 verksamheten håller på att anpassas till en lägre | |
| Statens jordbruksverk | 1 424 1 336 nivå på grund av minskade antal asylärenden och | |
| Malmö universitet | 1 406 1 341 ett lägre mottagande. | |
| Luleå tekniska universitet | 1 341 1 347 | Not 7 |
| Åklagarmyndigheten | 1 238 1 239 | Kostnader för lokaler |
| Örebro universitet | 1 208 1 117 | |
| Pensionsmyndigheten | 1 069 1 066 | Miljoner kronor |
| Statistiska centralbyrån | 1 059 1 121 | 2018 2017 |
Myndigheten för samhällsskydd och
| Polismyndigheten | 2 408 2 298 | ||
| beredskap | 1 051 | 984 Försvarsmakten | 2 276 2 169 |
| Karlstads universitet | 1 048 1 032 | Regeringskansliet Kriminalvården | 1 557 1 470 1 551 1 513 |
Affärsverk
| Migrationsverket | 1 531 2 386 | ||||
| Sjöfartsverket | 1 080 1 039 | Lunds universitet | 1 042 | 998 | |
| Luftfartsverket | 982 | 973 | Karolinska institutet | 931 | 822 |
| Svenska kraftnät | 608 | 601 | Domstolsverket Kungl. Tekniska högskolan | 919 881 | 862 836 |
| Övriga myndigheter | 38 588 36 904 | Uppsala universitet | 772 | 735 | |
| Totalt | 225 995 222 928 | Stockholms universitet | 757 | 725 |
S kr . 2018/ 19: 101
| Arbetsförmedlingen | 674 | 660 Not 8 | ||
| Göteborgs universitet | 607 | 600 Vissa garanti- och kreditkostnader | ||
| Försäkringskassan | 606 | 599 Miljoner kronor | ||
| Linköpings universitet | 519 | 516 | 2018 | 2017 |
| Skatteverket | 519 | 499 Exportkreditnämnden | 411 | 645 |
| Försvarets materielverk | 483 | 478 Riksgäldskontoret | 266 | -305 |
| Umeå universitet | 435 | 418 Boverket | -9 | 2 |
| Fortifikationsverket | 422 | 15 Summa | 668 | 342 |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 407 | 411 |
Varav utbetalda skadeersättningar inklusive
skaderelaterade kostnader1 Affärsverk
| Sjöfartsverket | 51 | 51 Exportkreditnämnden | 1737 | 1410 | |
| Luftfartsverket | 29 | 41 Riksgäldskontoret | -9 | ||
| Svenska kraftnät | 44 | 41 Summa | 1728 1410 | ||
| Övriga myndigheter | 6 957 6 554 Varav återvunna förluster för | skadeersättningar inklusive skaderelaterade | |||
| Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 532 -4 280 | 1 kostnader | ||||
| Summa | 21 847 21 417 Exportkreditnämnden | Riksgäldskontoret | -391 -50 | -228 -126 | |
| Kostnader för lokaler avser myndigheternas Summa | -441 | -354 |
kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till Varav förändring av skadeersättningar och andra statliga myndigheter. Elimineringar av regressfordringar1
| inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader Exportkreditnämnden | -935 | -537 |
| för de myndigheter som hyr sina lokaler av Riksgäldskontoret | 325 | 60 |
| Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Boverket | -9 | 2 |
Migrationsverkets hyreskostnader minskade Summa -619 -475 med 855 miljoner kronor eller 36 procent. Förändringen beror framförallt på en minskning Varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. förväntade låneförluster - -239 Antalet inskrivna i anläggningsboenden
Summa 668 342
minskade med ca 40 procent. 1 Med beaktande av återförsäkring
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner.
I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och de kraftiga variationerna mellan åren är jämförelsestörande.
Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 326 miljoner kronor jämfört med föregående år. EKN:s kostnader är lägre men Riksgäldskontorets kostnader är högre än föregående år.
Kostnaderna för EKN minskade med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år.
S kr . 2018/ 19: 101
Förändring av skadeersättningar och regress- Not 9 fordringar minskade kostnaderna för EKN, med Övriga driftkostnader sammanlagt 935 miljoner kronor, jämfört med Miljoner kronor 537 miljoner kronor föregående år. Det beror
2018 2017 främst på att de kommersiella fordringarna har
Övriga driftkostnader - tjänster ökat på grund av enstaka större skade-
Trafikverket 39 758 36 196 utbetalningar för affärer i Spanien, Chile och
Försvarsmakten 17 106 16 107 Indien samt ett antal affärer i Saudiarabien.
Försvarets materielverk 6 286 6 382 Återvunna förluster för skadeersättningar
Polismyndigheten 2 713 2 641 inklusive skaderelaterade kostnader härrör
| framför allt från Chile, Pakistan, Spanien och Statens fastighetsverk | 1 966 2 458 |
| Irak. De minskar kostnaderna med 391 miljoner Naturvårdsverket | 1 749 1 434 |
| kronor, vilket är 163 miljoner kronor mer än Karolinska institutet | 1 704 1 611 |
| föregående år. EKN:s utbetalda skadeersättningar Skatteverket | 1 703 1 544 |
| inklusive skaderelaterade kostnader är dock Göteborgs universitet | 1 324 1 220 |
| 327 miljoner kronor högre än föregående år, och Arbetsförmedlingen | 1 246 1 237 |
är hänförliga till föregående års skador. De största
Försäkringskassan 1 220 1 177 utbetalningarna avsåg affärer till Spanien,
Lunds universitet 1 139 1 080 Saudiarabien och Chile. Skaderelaterade
Statens skolverk 976 876 kostnader är kostnader för indrivning och skade-
Regeringskansliet 955 977 förebyggande åtgärder.
Fortifikationsverket 951 1 271
Riksgäldskontorets kostnader ökade med
Transportstyrelsen 933 938 571 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Uppsala universitet 924 943 Riksgäldskontoret redovisade inga minskade nedskrivningar för förväntade låneförluster, men Migrationsverket 878 1 070 större nedvärdering av tillgångar i garanti- Kriminalvården 836 825 verksamheten och lägre återvunna förluster för Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete 827 786 skadeersättningar inklusive skaderelaterade
| kostnader 2018. Som förändring av skade- Umeå universitet | 812 803 |
| ersättningar och regressfordringar redovisar Övriga myndigheter | 19 376 17 833 |
| Riksgäldskontoret 325 miljoner kronor i Summa tjänster | 105 380 99 409 |
kostnader för nedskrivning av finansiella Övriga driftkostnader - varor tillgångar, regressfordringar och andra tillgångar i Försvarets materielverk 12 925 11 134 garanti- och utlåningsverksamheten vilket bara Trafikverket 4 147 4 902 uppgick till 60 miljoner kronor föregående år.
Försvarsmakten 2 930 2 588 Det beror främst på en 315 miljoner kronor lägre
Polismyndigheten 1 044 1 006 värdering 2018 av de tillgångar som uppkom i
Fortifikationsverket 575 538 samband med infriandet av den statliga garantin
Karolinska institutet 455 449 för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska
Kriminalvården 449 452 investeringsbanken. Riksgäldskontorets åter-
Lunds universitet 351 315 vunna förluster för skadeersättningar minskar
Uppsala universitet 340 309 kostnaderna med 50 miljoner kronor i utdelning
| från Orio AB. | Migrationsverket | 314 | 732 |
| Boverkets garantier som långivare kan teckna Statens fastighetsverk | 229 | 217 | |
| rör främst lån till bostadsbyggande och kostnads- Skatteverket | 208 | 201 | |
| minskningen på 9 miljoner kronor beror på högre Stockholms universitet | 201 | 180 | |
| värdering av regressfordringarna jämfört med Göteborgs universitet | 200 | 241 | |
| föregående år. | Övriga myndigheter Summa varor Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster Svenska kraftnät Sjöfartsverket | 3 026 2 975 27 393 26 238 9 773 6 697 1 474 1 075 |
S kr . 2018/ 19: 101
Luftfartsverket 1 137 1 014 Eliminering av inomstatliga transaktioner -22 920 -21 841 Summa affärsverk, övrig drift – varor och Total summa övriga driftkostnader 94 007 85 880 tjänster 12 384 8 786
Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av
Övriga driftkostnader - reparationer, diverse
tjänster, varor, reparationer och diverse andra
m.m.
driftkostnader. Redovisning görs brutto under
| Försvarsmakten | 3 071 2 759 | varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av | |
| Trafikverket | 738 | 690 | varor och tjänster mellan myndigheter. Totala |
| Kriminalvården | 349 | 309 | övriga driftkostnader ökade med 8,1 miljarder |
| Polismyndigheten | 304 | 284 | kronor jämfört med föregående år. |
| Försvarets materielverk | 247 | 150 | Trafikverket upphandlar entreprenader och |
| Kustbevakningen | 219 | 192 | konsulter för byggande och underhåll av vägar |
| Myndigheten för samhällsskydd och | och järnvägar samt för planering och | ||
| beredskap | 216 | 212 | projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader |
| Migrationsverket | 176 | 223 | påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp |
| Regeringskansliet | 160 | 164 | av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna |
| Lunds universitet | 156 | 139 gäller järnvägsanläggningar, produktionsanlägg- | |
| Arbetsförmedlingen | 153 | 172 ningar samt väganläggningar. Aktivering innebär | |
| Uppsala universitet | 146 | 128 att kostnader för köp av varor och tjänster förs | |
| Riksdagsförvaltningen | 141 | 95 bort från resultaträkningen och tas upp som | |
| Stockholms universitet | 139 | 129 investering i balansräkningen. Under året har | |
| Karolinska institutet | 119 | 106 Trafikverket aktiverat 1,9 miljarder kronor mer | än föregående år för utveckling av anläggnings- |
| Kungl. Tekniska högskolan | 109 | 100 | tillgångar i egen regi vilket minskade de totala |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 102 | 91 |
driftkostnaderna. Samtidigt ökade kostnader för
varor och tjänster med 2,8 miljarder kronor vilket Affärsverk
medförde att totala driftkostnaderna hos
| Svenska kraftnät | 375 | 356 | Trafikverket ökade med 0,9 miljarder kronor |
| Luftfartsverket | 89 | 110 | jämfört med föregående år. |
| Sjöfartsverket | 69 | 66 |
Försvarsmaktens ökade driftkostnader
förklaras dels av ökade kostnader för värnpliktig Övriga myndigheter 1 916 1 809 personal på grund av ett större antal rekryter och
dels av ökade kostnader för ammunition och Summa övriga driftkostnader -reparationer, drivmedel. Även kostnader för köpta tjänster har diverse, m.m. 8 994 8 284 ökat.
Ökade driftkostnader för varor hos Försvarets Aktivering utveckling av materielverk gäller främst flygmateriel, för stridsanläggningstillgångar i egen regi
flygsystem. Av driftkostnader för materielför-
| Trafikverket | -25 674 -23 773 sörjningstjänster avser den största förändringen | ||
| Myndigheter i försvarssektorn | -8 149 -7 722 ledningssystemmateriel. | ||
| Statens fastighetsverk | -1 061 -1 477 | Polismyndighetens driftkostnader för inköp av | |
| Försäkringskassan | -394 | -374 tjänster ökade jämfört med föregående år. Det | beror bl.a. på ökade underhållskostnader för |
| Affärsverk | helikoptrar och högre bränslepriser för fordon. Statens fastighetsverks minskade driftkostnader | ||
| Sjöfartsverket | -694 | -366 | beror främst på lägre kostnader för hyresgäst- |
| Luftfartsverket | -10 | -1 |
anpassningar.
Migrationsverkets driftkostnader minskade Övriga myndigheter -1 242 -1 282
med 656 miljoner kronor till följd av avvecklingen
av tillfälliga boenden och minskade kostnader för Summa aktivering utveckling av
tolkar. anläggningstillgångar i egen regi -37 224 -34 996
S kr . 2018/ 19: 101
| Not 10 | Not 11 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar | Resultat från andelar i hel- och delägda företag | ||||
| Miljoner kronor | 2018 | 2017 | Miljoner kronor | 2018 | 2017 |
| Trafikverket | 10 909 10 355 Resultat från andelar i företag med | bestämmande statligt inflytande | |||
| Försvarsmakten | 7 926 7 751 | Vattenfall AB | 10 157 8 420 | ||
| Polismyndigheten | 818 | 742 | Akademiska Hus AB | 5 314 6 453 | |
| Fortifikationsverket | 741 | 811 | Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) | 5 274 4 803 | |
| Försäkringskassan | 675 | 730 | Sveaskog Holding AB | 3 168 1 359 | |
| Lunds universitet | 505 | 471 | Specialfastigheter Sverige AB | 2 423 1 719 | |
| Statens fastighetsverk | 472 | 429 | SBAB Bank AB | 1 726 1 709 | |
| Kriminalvården | 379 | 361 | AB Svensk Exportkredit | 648 | 772 |
Myndigheten för samhällsskydd och
| beredskap | 353 | 338 Jernhusen AB | 545 | 657 | |
| Uppsala universitet | 315 | 304 Swedavia AB | 517 | 407 | |
| Skatteverket | 298 | 256 Svevia AB | 459 | 175 | |
| Regeringskansliet | 256 | 251 Apoteket AB | SJ AB | 457 389 | 566 523 |
| Affärsverk | Teracom Group AB | 387 | 451 | ||
| Svenska kraftnät | 937 | 940 Svensk-Danska Broförbindelsen AB | (SVEDAB) | 347 | 470 |
| Sjöfartsverket | 207 | 207 | Almi Företagspartner AB | 106 | 235 |
| Luftfartsverket | 157 | 164 | Samhall AB Infranord AB | 93 82 | -237 134 |
| Övriga myndigheter | 4 370 4 293 | Statens Bostadsomvandling AB | 31 | -18 | |
| Summa | 29 318 28 403 | Svenska Rymdaktiebolaget AB Svensk Bilprovning | 17 13 | -47 39 |
I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar
Kungliga Operan AB 9 -1 på anläggningstillgångar.
RISE Research Institutes of Sweden AB 2 22
Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade
Saminvest AB 2 -75 med 554 miljoner kronor jämfört med före-
AB Göta Kanalbolag 0 0 gående år. Det beror främst på avskrivningar på
| väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19). Arlandabanan Infrastructure AB | 0 | 0 | |
| Försvarsmaktens avskrivningar ökade med Voksenåsen A/S | 0 | -1 | |
| 175 miljoner kronor vilket främst beror på ökade Apoteksgruppen i Sverige Holding AB | - | 5 | |
| avskrivningar på beredskapsinventarier. | European Spallation Source ESS AB Svenska Spel AB Miljömärkning Sverige AB Kungliga Dramatiska Teatern AB Swedesurvey AB Vasallen AB Metria AB Swedfund International AB Apotek Produktion & Laboratorier AB Systembolaget AB Lernia AB Green Cargo AB PostNord AB Övriga företag som redovisas av Kammarkollegiet | - - -1 -2 -2 -17 -17 -65 -80 -107 -108 -179 -648 1 | 0 - - 5 -4 23 15 26 -25 -26 41 -105 -206 2 |
S kr . 2018/ 19: 101
Resultatet för LKAB förbättrades med Summa Kammarkollegiet 30 941 28 286 0,5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst
högre marknadspriser på järnmalm och ett
| Affärsverk | gynnsammare utfall för pris- och valutasäkringar, vilket uppvägt ökade kostnader för avsättningar | ||
| Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät | 13 | 21 | |
| Gasturbiner AB | till samhällsomvandling och ett försämrat finans- | ||
| Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB | 3 | 0 netto. | |
| Luftfartsverket - LFV Holding AB | 40 | -7 | Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat |
med 1,8 miljarder kronor främst beroende på
ökat värde på innehavet av växande skog. Övriga myndigheter 59 14
Specialfastigheter Sverige AB visade
Summa resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande 31 056 28 314 0,7 miljarder kronor bättre resultat än föregående
år, vilket främst beror på ökat värde på ägda
förvaltningsfastigheter.
Resultat från andelar i företag med
| väsentligt statligt inflytande | SBAB Bank AB redovisade ett i stort sett | ||
| Telia Company AB | 1 212 3 582 oförändrat resultat, med ett förbättrat räntenetto | på 0,2 miljarder kronor och lika stora kostnads- | |
| Nordiska Investeringsbanken NIB | 633 | 788 | ökningar. |
| SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) | 32 | 37 | Resultatandelarna från Systembolaget har |
| AB Bostadsgaranti | 0 | 2 | reducerats med betald utdelning, som bägge åren |
| VisitSweden AB | 0 | -1 |
uppgår till 0,3 miljarder kronor. Utdelningen
redovisas i stället som skatteintäkt. Resultatet Affärsverk
före denna omföring uppgick till 0,2 miljarder Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 34 22
kronor 2018 och 0,3 miljarder kronor 2017. Summa resultat från andelar i företag med Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till
väsentligt statligt inflytande 1 911 4 430
4,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder
kronor sämre än föregående år. Resultatet Resultat från andelar i hel- och delägda behandlas inte som resultat från andelar i
företag - totalt
årsredovisningen för staten. I stället redovisas Resultat från andelar i företag med
utdelade belopp som skatteintäkt. bestämmande statligt inflytande 31 056 28 314
Telia Company AB redovisade en 2,4 miljarder Resultat från andelar i företag med
kronor lägre resultatandel, vilket främst avser väsentligt statligt inflytande 1 911 4 430
resultat från avyttrad verksamhet där resultat-
Total summa 32 967 32 744
andelen försämrats med 3,1 miljarder kronor. Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Resultatet för Nordiska Investeringsbanken Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. NIB avser perioden 1 september 2017 till 31
augusti 2018. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2017 och uppvisar ett totalt resultat på 33 miljarder kronor.
Vattenfalls resultat förbättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst minskade finansiella kostnader och inkomstskatter.
Akademiska hus AB visade ett minskat resultat med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försämringen är främst hänförbar till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter med 2,4 miljarder kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
Not 12 Not 13 Nettokostnad för statsskulden Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor Miljoner kronor
2018 2017 2018 2017 Finansiella intäkter och kostnader för Exportkreditnämnden 2 717 1 905
förvaltning av statsskulden
Riksbankens inlevererade överskott 2 300 2 500
Skatteverket 2 274 2 308 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska
Kärnavfallsfonden 2 200 1 966 kronor 13 010 13 107
Centrala studiestödsnämnden 364 816 Ränteintäkter avseende upplåning i
| utländsk valuta | 1 497 1 130 Riksgäldskontoret | 209 | 187 | ||
| Summa ränteintäkter | 14 507 14 237 Kammarkollegiet | Försäkringskassan | 154 132 | 258 103 | |
| Räntekostnader avseende upplåning i | Styrelsen för internationellt | ||||
| svenska kronor | -29 745 -27 567 utvecklingssamarbete | 63 | 90 | ||
| Räntekostnader avseende upplåning i | Karolinska Institutet | 43 | 27 | ||
| utländsk valuta | -4 806 -3 240 | ||||
| Summa räntekostnader | -34 551 -30 807 Värdeförändringar finansiella instrument | Karolinska institutet, Göteborgs universitet, | |||
| Realiserade valutakursförändringar (netto) -772 1 947 Statens fastighetsverk m.fl. | 19 | 17 | |||
| Orealiserade valutakursförändringar (netto) -6 913 | 228 | ||||
| Överkurs vid emission (netto) | 11 282 13 165 Affärsverk | ||||
| Intäktsförda, preskriberade obligationer | Svenska kraftnät | 49 | 19 | ||
| m.m. | 1 | 0 Luftfartsverket | 1 | 4 | |
| Realiserade kursförändringar (netto) | -3 358 -9 525 Sjöfartsverket | 0 | 0 | ||
| Provisioner till banker m.fl. | -56 | -60 | |||
| Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -19 860 -10 815 Övriga myndigheter | Summa | 204 10 728 10 394 | 196 |
Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De
Övriga finansiella intäkter ökade med innefattar även intäkter och kostnader för 334 miljoner kronor jämfört med 2017. skuldskötselåtgärder.
Exportkreditnämndens finansiella intäkter
Under 2018 uppgick nettokostnaden för ökade med 812 miljoner kronor. Av dessa avser statsskulden (räntor, över- och underkurser och
575 miljoner kronor valutakursvinster. valutakursförändringar m.m.) till 19,9 miljarder Riksbanken levererade in ett överskott på kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade
2,3 miljarder kronor. med 9,0 miljarder kronor från föregående år. Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- Negativ påverkan från valutakursförändringar
kontosystemet. med 9,9 miljarder kronor och ökade ränte- Kärnavfallsfondens intäkter omfattar räntekostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis
intäkter för nominella placeringar. uppvägts av att kursförändringar förbättrats med Centrala studiestödsnämndens finansiella 6,2 miljarder kronor.
intäkter består av räntor på studielån och ränte-
intäkter på återkrav gällande hemutrustningslån
m.m. Dessa har minskat med 452 miljoner kronor
till följd av ett lägre ränteläge.
S kr . 2018/ 19: 101
Not 14 aktiverat räntekostnader i samband med anlägg- Övriga finansiella kostnader ningsprojekt, eftersom räntan är en del av de
utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att
Miljoner kronor
bygga anläggningen.
| 2018 | 2017 | |
| Exportkreditnämnden | 2 553 1 948 | |
| Statens jordbruksverk | 308 | 68 3.5.2 Noter till balansräkningen |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 58 119 Not 15
Trafikverket 53 72 Balanserade utgifter för utveckling
Kammarkollegiet 0 588
Miljoner kronor
2018 2017 Värdeförändringar finansiella instrument
Ingående ackumulerade
| Kärnavfallsfonden | 1 206 | 881 | anskaffningsvärden | 26 838 25 184 |
| Riksgäldskontoret | 318 1 047 | Årets investeringar, anskaffningsutgifter | 593 487 | |
| Kammarkollegiet | 32 | 6 | Årets investeringar, egen utveckling | 2 170 2 036 |
Göteborgs universitet, Karolinska institutet
Försäljning/utrangering -696 -821 m.fl. 59 22
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 28 905 26 886
Affärsverk
| Svenska kraftnät | 46 | 34 | Ingående ackumulerade avskrivningar | -18 994 -17 495 |
| Sjöfartsverket | 19 | 6 | Årets avskrivningar och nedskrivningar | -2 186 -2 210 |
| Luftfartsverket | 2 | 1 | Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning | 671 699 |
| Övriga myndigheter | 108 | 151 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 509 -19 006 | Summa | 8 396 7 880 |
| Aktivering av finansiella kostnader | -130 | -24 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och | ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende | |
| Summa | 4 632 4 919 på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan |
myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Övriga finansiella kostnader minskade med Miljoner kronor 287 miljoner kronor jämfört med föregående år
2018 2017 främst på grund av negativ värdeförändring på
Försäkringskassan 1 450 1 413 finansiella instrument.
Trafikverket 820 565
Exportkreditnämndens finansiella kostnader
Skatteverket 511 492 avser främst beräknade och realiserade kurs-
Polismyndigheten 465 463 förluster för premier och skadefordringar.
Kronofogdemyndigheten 438 376
Statens jordbruksverks finansiella kostnader har ökat med 240 miljoner kronor. Det förklaras Arbetsförmedlingen 436 317 av ökade finansiella korrigeringar i transfererings- Försvarsmakten 345 593 avsnittet.
Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Affärsverk arbetes (Sida) finansiella kostnader har minskat Svenska kraftnät 363 301 med 61 miljoner kronor vilket förklaras med Sjöfartsverket 58 48 minskade valutakursförluster i samband med reservering för skadefordringar och fordringar
Övriga myndigheter 3 510 3 311 för garantiavgifter.
Summa 8 396 7 880
Trafikverkets finansiella kostnader består bl.a. av en förlust vid försäljning av Sweroad och valutakursförluster på fordringar och skulder. I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår
I noten redovisas finansiella kostnader per främst egenutvecklade it-system och program. myndighet brutto. Några myndigheter har Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter
för utveckling med 516 miljoner kronor 2018. De
S kr . 2018/ 19: 101
Miljoner kronor
största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndig- 2018 2017 heten. Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap 338 316
Försäkringskassan har balanserade utgifter för
| utveckling av it-system om 1 450 miljoner Arbetsförmedlingen | 105 | 16 |
| kronor. Den största delen avser it-stöd för Polismyndigheten | 95 | 105 |
| ärendehantering, självbetjäning och automatise- Skatteverket | 54 | 39 |
| ring. Försäkringskassan förvaltar it-system för Kriminalvården | 41 | 59 |
| pensionshantering för Pensionsmyndighetens Tullverket | 24 | 32 |
räkning. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system
Affärsverk och fakturerar för kostnader för avskrivningar på
Luftfartsverket 442 395 dessa tillgångar.
Svenska kraftnät 145 103
Trafikverket och Skatteverket har balanserade
Sjöfartsverket 15 12 utgifter för utveckling av it-system om 820 miljoner kronor respektive 511 miljoner kronor.
Övriga myndigheter 341 341
Av de totala investeringarna under 2018 på 2 763 miljoner kronor står Försäkringskassan för Summa 1 600 1 417 562 miljoner kronor, Trafikverket för 265 miljoner kronor och Skatteverket för 160 miljoner Under posten Rättigheter och andra immateriella kronor. anläggningstillgångar redovisas i första hand
köpta it-system och program. Posten ökade med Not 16 183 miljoner kronor jämfört med föregående år. Rättigheter och andra immateriella Den största ökningen, 89 miljoner kronor, anläggningstillgångar avser Arbetsförmedlingens investeringar inom
egenutvecklade it-lösningar samt anläggningar
Miljoner kronor
(licenser) med anledning av myndighetens
| 2018 | 2017 | inriktning mot att erbjuda ett ökande antal | |
| Ingående ackumulerade | tjänster för arbetssökande via digitala kanaler. | ||
| anskaffningsvärden | 4 887 4 658 | Myndigheten för samhällsskydd och | |
| Årets investeringar, anskaffningsutgifter | 609 | 402 | beredskap (MSB) har tillgångar på 338 miljoner |
| Årets investeringar, egen utveckling | 2 | 4 | kronor. Tillgångarna avser främst investeringar i |
| Försäljning/utrangering | -372 | -151 det nationella radiokommunikationssystemet | |
| Utgående ackumulerade | Rakel. | ||
| anskaffningsvärden | 5 126 4 912 |
Luftfartsverket har under året investerat i fortsatt utveckling och anpassning av flyg-
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -3 493 -3 237 ledningssystemet för fortsatt utbyggnad av | |
| Årets avskrivningar och nedskrivningar | -404 | -419 flygtrafikledning på distans. |
| Minskning av ack avskrivningar vid | Svenska kraftnäts rättigheter och andra | |
| utrangering/försäljning | 371 | 160 |
immateriella anläggningstillgångar uppgår till
Utgående ackumulerade avskrivningar -3 526 -3 496 145 miljoner kronor och består främst av
Summa 1 600 1 417 markrättigheter i form av servitut och lednings-
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och rätter samt nyttjanderättigheter för optoförackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan bindelser, licenser och balanserade utgifter för myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
dataprogram.
S kr . 2018/ 19: 101
Not 17 Not 19 Förskott avseende immateriella Statliga järnvägsanläggningar anläggningstillgångar
Miljoner kronor
| Miljoner kronor | 2018 | 2017 Ingående anskaffningsvärde | 2018 233 895 209 289 | 2017 | |
| Mittuniversitetet | 1 | - Årets anskaffning | -172 | 53 | |
| Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala | 0 | - Årets färdigställande från pågående | |||
| Länsstyrelsen i Västra Götalands län | - | 1 investering | Försäljning/utrangering | 7 229 24 868 -6 | -314 |
| Summa | 1 | 1 | Utgående anskaffningsvärde | 240 946 233 895 |
Förskott avseende immateriella anläggnings-
Ingående avskrivningar -67 523 -63 104 tillgångar förekommer i mycket liten utsträck-
Årets avskrivningar -5 066 -4 701 ning.
Försäljning/utrangering - 282
Not 18 Ackumulerad avskrivning -72 589 -67 523
Statliga väganläggningar
Årets nedskrivningar - -29
Miljoner kronor
Försäljning/utrangering - 29 2018 2017
Summa 168 357 166 373
Ingående anskaffningsvärde 236 916 228 793 Årets anskaffning 6 21
Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- Årets färdigställande från pågående
anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för investering 4 414 8 102
järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafik-
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 241 336 236 916
verket tillämpar differentierade avskrivningstider,
mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägs- Ingående ackumulerade avskrivningar -95 188 -89 825
anläggningar. Årets avskrivningar -5 566 -5 364
Värdet av järnvägsanläggningar som färdig-
Utgående ackumulerade avskrivningar -100 754 -95 188
ställdes under 2018 var 7 229 miljoner kronor Summa 140 582 141 728 (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt
som färdigställts under 2018 ingår bl. a. dubbel- Trafikverket redovisar investeringar i statliga spår på sträckan Strängnäs-Härad och Skutskär-
Furuvik, kapacitetsförstärkningar mellan väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde Göteborg-Skövde och spårbyte på sträckan
Hudiksvall-Sundsvall. för väganläggningar. Komponentavskrivning för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år.
Värdet av väganläggningar som färdigställdes under 2018 var 4 414 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar).
Bland färdigställda projekt ingår t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 Hurva etapp Linderöd samt utförda säkerhets- och miljöåtgärder.
S kr . 2018/ 19: 101
Not 20 är de kungliga slotten, fästningar, national- Byggnader, mark och annan fast egendom teatrarna, museerna, regeringens byggnader,
landshövdingarnas residens och ambassadbygg-
Miljoner kronor
nader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och
2018 2017 vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar Ingående ackumulerade främst nationalparker och naturreservat. Många anskaffningsvärden 67 571 65 309 markområden är bokförda till ett värde som är Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 308 795 långt under marknadsvärdet. Årets investeringar, egen utveckling 3 6 Fortifikationsverket förvaltar fastigheter
| Färdigställande av pågående | avsedda för försvarsändamål samt ett antal | |
| nyanläggningar | 3 782 1 570 | byggnader klassade som statliga byggnads- |
| Försäljning/utrangering | -122 | -102 minnen. |
| Utgående ackumulerade | Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdags- | |
| anskaffningsvärden | 72 543 67 578 |
byggnaderna.
Det bokförda värdet för statens byggnader, Ingående ackumulerade avskrivningar -27 446 -25 996 mark och annan fast egendom är 43 786 miljoner Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 503 -1 534 kronor vilket är en ökning med 3 571 miljoner Minskning av ack avskrivningar vid kronor jämfört med 2017. utrangering/försäljning 113 86
Det bokförda värdet för Statens fastighets- Utgående ackumulerade avskrivningar -28 836 -27 444 verks byggnader, mark och annan fast egendom
ökade med 2 743 miljoner kronor under 2018 till Ingående ackumulerade uppskrivningar 80 80 16 083 miljoner kronor. Det ackumulerade Utgående ackumulerade uppskrivningar 80 80 anskaffningsvärdet var 22 404 miljoner kronor.
Ökningen av bokfört värde beror främst på
Summa 43 786 40 215
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och färdigställandet av två stora projekt, renovering av ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende
Nationalmuseum och Kv. Björnen som nyttjas av på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Regeringskansliet. Av årets totala av- och
nedskrivningar på 1 503 miljoner kronor står
Miljoner kronor
Statens fastighetsverk för 461 miljoner kronor.
2018 2017 Fortifikationsverkets bokförda värde ökade Statens fastighetsverk 16 083 13 340 med 638 miljoner kronor till 10 997 miljoner
| Naturvårdsverket | 11 739 11 469 kronor. Värdet av nyanskaffningar uppgick 2018 | ||
| Fortifikationsverket | 10 997 10 359 till 1 355 miljoner kronor inklusive direkt- | ||
| Riksdagsförvaltningen | 1 179 1 159 avskrivna anläggningar. Fortifikationsverkets av- | och nedskrivningar för 2018 uppgick till | |
| Trafikverket | 925 | 941 | 714 miljoner kronor. |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 708 | 731 |
Affärsverk
| Sjöfartsverket | 817 | 867 |
| Svenska kraftnät | 764 | 768 |
| Luftfartsverket | 528 | 527 |
| Övriga myndigheter | 46 | 54 |
| Summa | 43 786 40 215 |
Cirka 15 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning.
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter
S kr . 2018/ 19: 101
Not 21 projekten ökar i både antal och storlek. Främst Förbättringsutgifter på annans fastighet avser projekten stora ombyggnationer såsom t.ex.
regionledningscentraler och ombyggnationer för
Miljoner kronor
anpassning av verksamhetsförändringar och ökad
2018 2017 säkerhet. Ökningen hos Karolinska Institutet
| Ingående ackumulerade | förklaras till största del av pågående förbättrings- | ||||
| anskaffningsvärden | 13 768 12 924 arbeten i annans fastighet som framför allt kan | ||||
| Årets investeringar, anskaffningsutgifter | 1 489 1 393 hänföras till omfattande ombyggnationer både i | ||||
| Årets investeringar, egen utveckling | 11 | 5 Solna och i Huddinge. | |||
| Försäljning/utrangering | -402 | -427 | |||
| Utgående ackumulerade | Not 22 | ||||
| anskaffningsvärden | 14 866 13 895 Maskiner, inventarier, installationer m.m. | Miljoner kronor | |||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -8 206 -7 653 | 2018 | 2017 | ||
| Årets avskrivningar och nedskrivningar | -1 033 | -962 | |||
| Minskning av ackumulerade avskrivningar | Ingående ackumulerade | ||||
| vid utrangering/försäljning | 351 | 397 anskaffningsvärden | 97 909 94 241 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -8 888 -8 219 Årets investeringar, anskaffningsutgifter | Årets investeringar, egen utveckling | 4 718 4 021 6 | 8 | |
| Summa | 5 978 5 676 | ||||
| Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och | Årets överföringar från Pågående | 2 348 2 807 |
ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende nyanläggingar på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det
| ackumulerade värdet. | Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade | -4 389 -3 346 | ||
| Miljoner kronor | 2018 | 2017 | anskaffningsvärden | 100 592 97 731 |
| Polismyndigheten | 876 | 783 Ingående ackumulerade avskrivningar | -61 097 -58 381 | |
| Regeringskansliet | 701 | 697 Årets avskrivningar och nedskrivningar | -6 013 -5 788 | |
| Försvarsmakten | 352 | 304 Minskning av ackumulerade avskrivningar | vid utrangering/försäljning | 4 405 3 075 |
| Domstolsverket | 299 | 295 | Utgående ackumulerade avskrivningar -62 705 -61 094 | |
| Lunds universitet | 270 | 291 | Summa | 37 887 36 637 |
| Uppsala universitet | 260 | 252 | Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och | |
| Kungl. Tekniska högskolan | 246 | 244 ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende | på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det | |
| Försvarets materielverk | 226 | 232 | ackumulerade värdet. | |
| Karolinska institutet | 206 | 113 | Miljoner kronor | |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 205 | 206 | Kustbevakningen | 2018 2017 2 246 2 334 |
| Övriga myndigheter | 2 335 2 259 | Lunds universitet | 1 737 1 779 | |
| Summa | 5 978 5 676 | Polismyndigheten Försvarsmakten | 1 538 1 437 1 277 1 156 |
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser
Myndigheten för samhällsskydd och sådana utgifter som myndigheten har haft för att beredskap 1 165 1 191 anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten,
Trafikverket 1 158 1 192 exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt
Affärsverk reparationer och underhåll i fall där utgifterna
Svenska kraftnät 15 246 15 043 uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade
Sjöfartsverket 1 343 1 414 statens förbättringsutgifter på annans fastighet
Luftfartsverket 7 9 med 302 miljoner kronor 2018.
Balanspostens ökning har varit störst hos Polismyndigheten och Karolinska Institutet med Övriga myndigheter 12 170 11 082 93 miljoner kronor vardera. För Polis- Summa 37 887 36 637 myndighetens del förklaras det av att de pågående
S kr . 2018/ 19: 101
Miljoner kronor
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner,
| installationer, bilar, fartyg, flyg och transport- | 2018 | 2017 |
| medel är exempel på tillgångar som myndig- Trafikverket | 74 979 61 226 | |
| heterna redovisar under denna post. Även Fortifikationsverket | 2 539 1 688 | |
| tillgångar som innehas genom finansiell leasing Statens fastighetsverk | 955 3 099 | |
| ingår. Årets totala investeringar uppgår till Sveriges lantbruksuniversitet | 367 | 153 |
4 724 miljoner kronor.
Försvarsmakten 322 153
Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består
främst av kraftledningar, stationer, byggnader
Affärsverk och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar,
Svenska kraftnät 7 697 6 696 optoförbindelser och tele- och informations-
Sjöfartsverket 1 162 556 system. Årets investeringar uppgår till 12 miljon-
Luftfartsverket 331 209 er kronor.
Innehavet för Kustbevakningen består bl. a. av
övervakningsfartyg, vattenskotrar och flygplan Övriga myndigheter 1 591 1 921 och årets investeringar uppgår till 49 miljoner Summa 89 943 75 701
kronor.
Lunds universitet investeringar uppgår till
Av det totala bokförda värdet på 89,9 miljarder 328 miljoner kronor.
kronor för Pågående nyanläggningar, finns
Polismyndighetens investeringar uppgår till
75 miljarder kronor hos Trafikverket och 590 miljoner kronor. Det förklaras främst av en
7,7 miljarder kronor hos Affärsverket svenska ökad satsning AV-utrustning till främst region-
kraftnät. ledningscentraler och investeringar i vapen,
Årets investeringar uppgår totalt till bombskydd och övrig utrustning.
32,2 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar
Försvarsmaktens investeringar uppgår till
uppgår till 25,6 miljarder kronor. Här ingår 228 miljoner kronor vilket avser bl.a. maskiner
många mycket stora väg- och järnvägsprojekt och tekniska anläggningar, datorer och kring-
som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska utrustningar samt standardfordon.
vägpaketet, ökad kapacitet järnväg Tomteboda-
Kallhäll, nytt dubbelspår Järna-Linköping och
Not 23
projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i
Pågående nyanläggningar
hela Sverige. Affärsverket svenska kraftnät har
7,7 miljarder kronor som pågående nyanlägg-
Miljoner kronor
ningar och årets investeringar på 2,4 miljarder
2018 2017
kronor avser främst stations- och ledningsför- Ingående ackumulerade
nyelse i Storfinnforsen-Midskog och projekten
| anskaffningsvärden | 75 657 83 992 | Stockholms ström och Sydvästlänken. | |
| Årets investeringar, anskaffningsutgifter | 6 474 5 531 | Under 2018 har Trafikverket färdigställt | |
| Årets investeringar, egen utveckling | 25 762 23 578 | projekt på totalt 7,3 miljarder kronor som har | |
| Årets överföring till färdig tillgång | -17 890 -37 316 | överförts till färdig tillgång. Dessa avser främst | |
| Försäljning/utrangering | -3 | -3 | dubbelspår Strängnäs-Härad och Skutskär- |
| Årets nedskrivningar | -57 | -81 Furuvik samt åtgärder för malmtransporter |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 89 943 75 701 sträckan Ludvika-Frövi.
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
S kr . 2018/ 19: 101
Not 24 bl.a. på att Försvarsmakten invärderat bered- Beredskapstillgångar skapsvaror som har anskaffats tidigare år och
korrigerat lagervärdena.
Miljoner kronor
Myndigheten för samhällsskydd och
| 2018 | 2017 beredskap (MSB) har beredskapstillgångar | ||||
| Ingående ackumulerade | bestående av materiel för räddningstjänst, | ||||
| anskaffningsvärden | 176 251 169 042 andningsskydd och anläggningar för varnings- | ||||
| Förändring IB på grund av omklassificering | 82 | signaler. Av det utgående värdet är MSB:s del | |||
| Årets anskaffning | 7 340 7 547 knappt 0,2 miljarder kronor. | ||||
| Årets försäljningar/utrangeringar | -552 | -339 | |||
| UB Anskaffningsvärde | Not 25 | ||||
| beredskapsinventarier | 183 121 176 251 Förskott avseende materiella | ||||
| IB Beredskapsvaror i lager | 25 452 23 033 anläggningstillgångar | ||||
| Förändring IB på grund av omklassificering | 427 1 851 | Miljoner kronor | |||
| Årets anskaffning | 886 | 999 | 2018 | 2017 | |
| Årets övriga förändring | -536 | -431 | Försvarets materielverk | 3 632 4 005 | |
| UB Beredskapsvaror i lager | 26 229 25 452 | Trafikverket | 1 538 | 978 |
UB Anskaffningsvärde
Övriga myndigheter 50 30
beredskapstillgångar 209 350 201 702
IB Ackumulerade avskrivningar -101 083 -94 238 Summa 5 220 5 013
Förändring IB på grund av omklassificering -11 - Årets avskrivningar/nedskrivningar -7 384 -7 136 Under denna post redovisas förskott som
Årets försäljningar/utrangeringar 521 292 myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella
UB Ackumulerade avskrivningar (avser anläggningstillgångar.
beredskapsinventarier) -107 957 -101 083 Posten hos Försvarets materielverk består av
Summa 101 393 100 619 förskott till både utländska och svenska
leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer
uppgår till 1,6 miljarder kronor och består Beredskapstillgångar består av tillgångar både för
huvudsakligen av förskott till SAAB AB för civil och militär beredskap. Posten omfattar
utveckling av JAS 39 E och SAAB Kockum för främst Försvarsmaktens tillgångar för militär
projekt ubåt A26. Förskotten till utländska beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex.
leverantörer uppgår till 2,1 miljarder kronor och läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.
avser främst förskott för inköp av försvars-
Försvarsmakten delar in sina beredskapstill-
materiel från försvarsmyndigheter i USA. gångar i beredskapsinventarier och beredskaps-
Trafikverkets förskott avser byggande av vägvaror. Statens totala beredskapsinventarier
och järnvägsanläggningar. Större förskott hos uppgår till 75,1 miljarder kronor och består av
myndigheten är järnvägsprojekten Getingmidjan t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Bered-
i Stockholm, Olskroken och Västlänken i skapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel
Göteborg samt vägprojektet Förbifart och beklädnadsmateriel uppgår till 26,2 miljarder
Stockholm. kronor. I posten ingår även tillgångar under
uppbyggnad i Försvarets materielverk. Samman-
Not 26
lagt är 101 miljarder kronor av det utgående
Andelar i hel- och delägda företag
värdet militära beredskapstillgångar inklusive
tillgångar under uppbyggnad.
Miljoner kronor
Nyanskaffning av militära beredskaps-
2018 2017 inventarier uppgår till 7,3 miljarder kronor och
Summa andelar i företag med av- och nedskrivningar uppgår till 7,3 miljarder
bestämmande statligt inflytande 297 229 276 792 kronor under 2018. Anskaffningen innefattar
Summa andelar i företag med väsentligt bl.a. utveckling och anskaffning JAS 39 E, statligt inflytande 49 984 49 106
anskaffning ubåt, sjöstrids- och fordonssystem.
Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Beredskapslagrets värde ökade med
Summa 348 213 326 898
0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror
S kr . 2018/ 19: 101
| Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på AB Göta Kanalbolag | 39 39 100,0% |
| de företag där staten har ett bestämmande Kungliga Operan AB | 35 25 100,0% |
| inflytande (när statens ägarandel överstiger Kungliga Dramatiska Teatern AB | 31 32 100,0% |
| 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande Miljömärkning i Sverige AB | 20 22 100,0% |
(när statens ägarandel uppgår till högst 50 och
Arlandabanan Infrastructure AB 10 10 100,0%
lägst 20 procent).
Voksenåsen A/S 5 5 100,0%
Förutom de förändringar vilka specificeras
Swedesurvey AB 1 3 100,0%
nedan är postens totala förändring en följd av
Svenska Spel AB 0 0 100,0%
förändringar i företagens justerade egna kapital,
Apoteksgruppen i Sverige Holding -
utbetalda utdelningar samt förvärv och
AB 390 100,0%
avyttringar.
SweRoad (Swedish National Road -
Consulting AB) 17 100,0%
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
Affärsverk
Svenska kraftnät - Svenska
Miljoner kronor
Kraftnät Gasturbiner AB 190 220 100,0%
Statens
| 2018 2017 ägarandel Luftfartsverket - LFV Holding AB | Sjöfartsverket - Sjöfartsverket | 130 90 100,0% | |
| Vattenfall AB | 88 096 78 714 100,0% | Holding AB | 21 14 100,0% |
| Akademiska Hus AB | 42 832 39 186 100,0% |
Luossavaara-Kiirunavaara AB
| Övriga andelar 423 345 - | ||
| (LKAB) | 38 573 36 348 100,0% | |
| Sveaskog Holding AB | 23 110 20 669 100,0% Summa | 297 229 276 792 |
| AB Svensk Exportkredit | 18 239 17 574 100,0% | |
| SBAB Bank AB | 15 736 14 310 100,0% Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade |
Specialfastigheter Sverige AB 10 929 9 066 100,0% egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 Swedavia AB 8 066 7 665 100,0% december, utom i några fall då senaste
delårsbokslutet använts. Jernhusen AB 7 648 7 223 100,0%
Andelar i företag med bestämmande statligt Almi Företagspartner AB 7 371 7 264 100,0%
inflytande ökade med 20 miljarder kronor. Swedfund International AB 5 028 4 571 100,0%
Vattenfalls andelsvärde ökade med Saminvest AB 4 992 5 190 100,0%
9,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av SJ AB 4 740 4 615 100,0%
årets vinst på 10 miljarder kronor och poster Apoteket AB 4 453 4 748 100,0%
redovisade direkt mot eget kapital på Teracom Group AB 3 765 3 575 100,0%
2,7 miljarder kronor. Främst består posterna av PostNord AB 3 120 4 468 60,7% positiva effekter av kassaflödessäkringar på Systembolaget AB 1 522 1 630 100,0% 1,7 miljarder kronor, positivt netto av Svevia AB 1 508 1 372 100,0% omräkningsdifferenser och valutasäkringar på Samhall AB 1 274 1 181 100,0% 1,5 miljarder kronor och negativa omvärderingar Svensk-Danska Broförbindelsen AB relaterade till pensionsskulden på 0,6 miljarder (SVEDAB) 996 1 378 100,0% kronor. En justering av årets ingående balans har RISE Research Institutes of Sweden medfört en minskning med 1,6 miljarder kronor. AB 932 930 100,0%
Utdelningen till staten uppgick till 2,0 miljarder Infranord AB 839 823 100,0% kronor. Green Cargo AB 596 755 100,0% Akademiska hus ökade med 3,6 miljarder Statens Bostadsomvandling AB 507 476 100,0% kronor, vilket beror på årets resultat på Svenska Rymdaktiebolaget 464 458 100,0% 5,3 miljarder kronor och en minskning genom
| Vasallen AB | 409 551 100,0% utdelning av 1,6 miljarder kronor. | |
| Lernia AB | 241 384 100,0% | LKAB:s andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, vilket främst avser nettot av årets vinst på |
| AB Svensk Bilprovning | 119 135 100,0% |
5,3 miljarder kronor och årets utdelning på Apotek Produktion & Laboratorier AB 113 193 100,0% 2,9 miljarder kronor. Metria AB 106 128 100,0% Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med
2,4 miljarder kronor. Förändringen förklaras
S kr . 2018/ 19: 101
främst av årets resultat på 3,2 miljarder kronor Andelar i företag med väsentligt statligt samt utdelning till staten av 0,9 miljarder kronor. inflytande
Svensk Exportkredit AB ökade med
Miljoner kronor
0,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat på 0,6 miljarder kronor och en Statens
2018 2017 ägarandel positiv påverkan från värdering av egen kreditrisk
Telia Company AB 37 127 37 275 38,1% med 0,4 miljarder kronor och en betald utdelning
Nordiska Investeringsbanken (NIB) 12 525 11 568 34,6% till staten på 0,2 miljarder kronor.
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 168 136 50,0%
SBAB Bank AB ökade i värde med
| 0,5 miljarder kronor, främst som en följd av årets AB Bostadsgaranti | 9 | 9 50,0% |
| resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med VisitSweden AB | 9 | 9 50,0% |
| utdelning till staten av 0,6 miljarder kronor samt Sweden House | 7 | 7 36,0% |
en direkt minskning av eget kapital med
0,5 miljarder kronor som framför allt avser Affärsverk
kassaflödessäkringar. Svenska kraftnät - Nord Pool Spot
Specialfastigheter i Sverige AB redovisade en As m.fl. 139 102 -
ökning med 1,2 miljarder kronor, som
Summa 49 984 49 106
väsentligen består av årets resultat på 1,7 miljarder
kronor minskat med 0,5 miljarder kronor i betald
Andelar i företag med väsentligt statligt utdelning.
inflytande blev 0,9 miljarder kronor högre än
Swedfund International AB ökade med
föregående år. Andelen i Telia Company AB 0,5 miljarder kronor genom ett kapitaltillskott på
minskade i värde med 0,1 miljarder kronor. 0,6 miljarder kronor.
Andelen av årets resultat uppgick till 1,2 miljarder
Andelen i PostNord AB minskade med
kronor och till staten betald utdelning uppgick till 1,3 miljarder kronor. Detta förklaras främst av
3,7 miljarder kronor. Poster som direkt andelen av årets förlust, som uppgick till
påverkade eget kapital medförde en ökning med 0,6 miljarder kronor och negativ påverkan med
1,5 miljarder kronor. Posterna avsåg till stor del 1,2 miljarder kronor avseende omräknad
valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet. pensionsskuld. Ett kapitaltillskott på 0,4 mil-
Dessutom medförde den ökade ägarandelen i jarder kronor kompenserade delvis för detta.
samband med företagets återköp av aktier en
Innehavet i SVEDAB minskade med
ökning av andelsvärdet med 0,9 miljarder kronor. 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av
Marknadsvärdet på statens aktier i Telia utdelning i form av återgivna betalnings-
Company AB uppgick vid årsskiftet till utfästelser med 0,8 miljarder kronor och årets
68 miljarder kronor. vinst på 0,3 miljarder kronor.
Nordiska Investeringsbanken ökade med
Svenska Spel AB är redovisat till värdet av
1,0 miljarder kronor. Periodens resultatandel aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till
uppgick till 0,6 miljarder kronor och ändrad 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll
valutakurs medförde en ökning av andelsvärdet miljoner kronor). Resultatet uppgick till
med 0,5 miljarder kronor. En utdelning till staten 4,5 miljarder kronor och 4,7 miljarder kronor
av 0,2 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. utdelades till staten. Utdelningen är redovisad
Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per som skatteintäkt. Företagets egna kapital uppgick
31 augusti för respektive år. till 4,6 miljarder kronor vid årsskiftet.
Förutom de ovan nämnda förändringarna är
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och
postens totala förändring en följd av förändringar SweRoad har avyttrats under året.
i företagens justerade egna kapital, utbetalda
utdelningar samt förvärv och avyttringar.
S kr . 2018/ 19: 101
Not 27 värdeökning. Under året har denna del sjunkit Andra långfristiga värdepappersinnehav något. Även andelen statspapper som elimineras i
årsredovisningen för staten har minskat något.
Miljoner kronor
Under året har placeringar gjorts i företags-
2018 2017 obligationer, aktier och värdepappersfonder. Kärnavfallsfonden Sveriges andelar i internationella investerings- Bostadsobligationer 30 142 31 376 banker och utvecklingsbanker redovisas av Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 4 947 0 Kammarkollegiet och Styrelsen för inter-
nationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den
myndighet som gör utbetalningar av kapital- Investerings- och utvecklingsbanker,
tillskott och eventuella bidrag till respektive bank Kammarkollegiet och Sida
också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856
redovisat kapitaltillskott till utvecklingsbanker Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040
med 81 miljoner kronor. Kammarkollegiet har Internationella återuppbyggnads- och
redovisat ett kapitaltillskott till Asiatiska banken utvecklingsbanken, IBRD 846 846
för infrastrukturinvesteringar (AllB) om Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 696 630
206 miljoner kronor. Asiatiska banken infrastrukturinvesteringar, AIIB 644 438
Exportkreditnämnden har under året avvecklat Internationella finansbolaget, IFC 181 181
obligationer i euro och amerikanska dollar till ett Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147
belopp av 3 964 miljoner kronor i enlighet med Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136
ändring i förordningen (2011:211) om utlåning Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 83 68 och garantier. Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Riksgäldskontorets innehav består till största Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 delen nollkupongobligationer som övertogs i
1 samband med avvecklingen av affärsverket Summa investerings- och utvecklingsbanker 7 658 7 371
Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att Exportkreditnämnden, obligationer - 3 964 återbetala resterande lån som ursprungligen
avsett finansiering av anläggningstillgångar
uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Riksgäldskontoret, obligationer m.m. 2 499 2 319
Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio
AB och SAS som Andra långfristiga värde- Kammarkollegiet, övrigt
pappersinnehav eftersom statens andel i dessa
| Orio AB (Saab Automobile Parts AB) | 453 603 | bolag understiger 20 procent. Marknadsvärdet |
| SAS | 203 203 | för statens ägarandel i SAS vid utgången av 2018 |
| Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. | 197 210 |
uppgår till 1 179 miljoner kronor. Kammarkollegiets övriga värdepapper är Karolinska institutet, aktier, andelar och främst de andelar i Kammarkollegiets aktie-
obligationer 504 453
konsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar.
Övriga myndigheter 633 582
Summa 47 236 47 081
1I regeringens skrivelse 2018/19:35 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklingsoch investeringsbanker redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat med aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet med 3,7 miljarder kronor. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel på 1,8 miljarder kronor för EIB och 0,2 miljarder kronor för EBRD. Resterande del av skillnaden avser effekten av valutakursförändringar och uppgår till 1,7 miljarder kronor.
Det största innehavet av långfristiga värdepappersinnehav avser bostadsobligationer (säkerställda obligationer) som innehas av Kärnavfallsfonden. De värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och
S kr . 2018/ 19: 101
Not 28 återförsäkrares andel av ej intjänade garanti- Långfristiga fordringar avgifter och kvardröjande risker samt åter-
försäkrares andel av avsättning för skador med
Miljoner kronor
avdrag för återförsäkrares andel av skade-
2018 2017 fordringar. Exportkreditnämnden Sidas fordringar gäller garantiverksamheten - Fordringar efterskottspremier och uppgår till 242 miljoner kronor, varav största garantiavgifter 4 265 4 254 delen är skadefordringar. I posten ingår även - Skadefordringar 1 769 1 619 fordringar mot Miga som är en organisation inom - Återförsäkrares andel av Världsbanken, och fordran utifrån fastställda försäkringstekniska avsättningar och
premieplaner i de fall det är tillämpligt för Sidas skadefordringar 715 320
garantier. Summa Exportkreditnämnden 6 749 6 193
På grund av framför allt lägre värdering av
fordran på Saab Automobil AB i konkurs så har Styrelsen för internationellt
Riksgäldens regressfordringar från infriade
| utvecklingssamarbete | 242 | 238 | garantier minskat med 167 miljoner kronor till |
| Riksgäldskontoret | 144 | 311 | 144 miljoner kronor. |
| Trafikverket | 90 | 183 | Trafikverkets fordringar har minskat med |
| Göteborgs universitet | 86 | 91 |
93 miljoner kronor till 90 miljoner kronor, vilket
beror på att fordran som utgörs av depositionen Affärsverk som Trafikverket har hos Nasdaq som säkerhet
| Luftfartsverket | 1 286 1 187 för elderivathandel, är lägre än föregående år. | |
| Svenska kraftnät | 422 | 417 Göteborgs universitets fordringar uppgår till |
| Sjöfartsverket | 14 | 15 86 miljoner kronor och avser placering av |
donationsmedel i Akademiska Hus AB.
Luftfartsverkets fordringar, vilka huvud- Övriga myndigheter 70 66
sakligen avser tidigare års och årets återvinnings-
Summa 9 103 8 701
bara underskott för en route-verksamheten, har
ökat med 99 miljoner kronor till 1 286 miljoner Långfristiga fordringar ökade med 402 miljoner kronor främst till följd av riskdelningen mellan kronor och de största ökningarna är hänförliga till
LFV och flygbolagen enligt vad som är fastställt i Exportkreditnämnden (EKN) och Luftfarts- prestationsplanen. verket.
Svenska Kraftnäts fordringar uppgår till
EKN:s fordringar ökade med 556 miljoner 422 miljoner kronor och består bl.a. av lånekronor, varav EKN:s fordran för återförsäkrares
fordringar på dotter- och intresseföretag samt andel av försäkringstekniska avsättningar och depositionen som Svenska kraftnät har hos skadefordringar ökade med 395 miljoner kronor.
Nasdaq som säkerhet för elterminhandel. Posten Under året har EKN tecknat en ny inkluderar också långfristiga förutbetalda återförsäkring, och en existerande återförsäkring
kostnader som avser lämnade investeringsbidrag. har utökats och förlängts. EKN:s skadefordringar Sjöfartsverkets fordringar uppgår till ökade med 150 miljoner kronor.
14 miljoner kronor och avser kapitalförsäkringar
Av EKN:s långfristiga fordringar avser för pensioner för vissa lotsar. 4 265 miljoner kronor efterskottspremier. Fordringarna för efterskottspremier avser till helt Not 29 övervägande del JAS Brasilien. EKN värderar sina Utlåning skadefordringar till 1 769 miljoner kronor vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinnings- Miljoner kronor möjligheter av fordringarna som nominellt 2018 2017 uppgår till 11 500 miljoner kronor. EKN kan Riksgäldskontoret minska risker genom att teckna återförsäkringar.
Riksbanken 258 511 238 132 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska
Svensk-Danska Broförbindelsen AB 4 981 5 626 avsättningar och skadefordringar uppgår till
Premiepensionssystemet 1 958 397 715 miljoner kronor och består av fordringar för
A-train AB 911 957
S kr . 2018/ 19: 101
Kungliga Operan 96 0 Riksgäldskontoret redovisar 266 593 miljoner Royaltylån till flygindustrin 95 116 kronor i utlåningsfordringar, vilket är Övriga 41 17 21 348 miljoner kronor mer än föregående år. Det Summa Riksgäldskontoret 266 593 245 245 är 57 procent av statens utlåningsfordringar och
består främst av fordran på Riksbanken för
utlåning i dollar och euro, som ökade med Centrala studiestödsnämnden
20 379 miljoner kronor. Det beror både på Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001),
| brutto | 182 991 172 302 valutakursförändringar vid omsättning av delar av | lånet jämfört med den kurs till vilken lånet |
| Reserveringar för låneförluster | -11 733 -12 066 | ursprungligen gavs ut och värderingen av hela det |
| Netto, bokfört värde Annuitetslån | 171 258 160 236 |
utestående beloppet till balansdagens kurs. Som
en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen Studielån (beviljade 1989–30 juni 2001),
har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det
| brutto | 38 582 43 159 | statligt ägda bolaget Svensk-Danska |
| Reserveringar för låneförluster | -12 311 -13 135 | Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har |
| Netto, bokfört värde Studielån | 26 271 30 024 |
minskat med 645 miljoner kronor jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning
| Studiemedel (beviljade före 1989), brutto | 1 441 1 756 | ingår också utlåning till premiepensionssystemet | |
| Reserveringar för låneförluster | -691 | -800 | eftersom pensionssystemets tillgångar och |
| Netto, bokfört värde Studiemedel | 750 | 956 |
skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Ökningen med 1 561 miljoner kronor
| Hemutrustningslån, brutto | 1 464 1 558 jämfört med föregående år rör främst lånet för att | ||
| Reserveringar för låneförluster | -907 | -906 tillgodose behovet av likviditet i handel med | |
| Netto, bokfört värde Hemutrustningslån | 557 | 652 fondandelar. Riksgäldskontoret redovisar också | utlåning till Kungliga Operan för renovering och |
| Körkortslån, brutto | 17 | - ombyggnation till ett belopp om 96 miljoner | kronor. |
| Reserveringar för låneförluster | -3 | - | CSN:s utlåningsfordringar uppgår till |
| Netto, bokfört värde Körkortslån | 14 | - |
198 867 miljoner kronor efter avdrag för
reservering för förväntade förluster, vilket är Övriga lån (Skuldsaneringslån och äldre
6 985 miljoner kronor mer än föregående år. Det
| lån), brutto | 244 | 196 | är 43 procent av statens utlåningsfordringar och |
| Reserveringar för låneförluster | -227 | -182 | består främst av annuitetslån, som är |
| Netto, bokfört värde, Övriga lån | 17 | 14 |
benämningen på CSN:s lån till studenter sedan
2001. CSN administrerar ett flertal lånetyper; Summa Centrala studiestödsnämnden 198 867 191 882
annuitetslån, studielån, studiemedel, hemutrust-
ningslån, skuldsaneringslån och äldre lån samt
| Statens energimyndighet, utlånat belopp | 597 | 619 | körkortslån som infördes under 2018. Hemut- |
| Reserveringar för låneförluster | -406 | -444 rustningslån är lån till utländska medborgare, | |
| Netto, bokfört värde, Statens | främst flyktingar, som genom dessa lån ges | ||
| energimyndighet | 191 | 175 |
möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. I
tabellen fördelas reserveringarna på respektive Styrelsen för internationellt lånetyp. Ökningen av CSN:s utlåningsfordringar utvecklingssamarbete 7 154
beror i allt väsentligt på att nyutlåningen var
större än amorteringarna. Nyutlåningen uppgår Affärsverk
till med 19 miljarder kronor totalt för lånetyperna Svenska kraftnät 110 21 annuitetslån, hemutrustningslån och körkortslån.
Amorteringarna som uppgår till 12 miljarder Övriga myndigheter 32 35 kronor fördelar sig mellan annuitetslån med Summa 465 801 437 512 knappt 8 miljarder kronor och studielån med
drygt 4 miljarder kronor samt en mindre del
övriga lån. CSN:s reservering för låneförluster är Under 2018 ökade statens utlåningsfordringar
drygt en miljard lägre än föregående år och med 28 289 miljoner kronor eller 6 procent.
S kr . 2018/ 19: 101
uppgår 2018 till knappt 26 miljarder kronor, Polismyndighetens varulager innehåller vilket utgör 12 procent av CSN:s totala utlåning. huvudsakligen vapen och ammunition samt
Statens energimyndighets utlåningsfordringar beklädnad. Ökningen av varulagervärdet beror på avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklings- att ammunitions- och vapenlagret ökade. kapital/royaltylån till företag inom energi- Vaulager och förråd hos Försvarets materielområdet för att främja affärsutveckling och verk består främst av elektronikkomponenter till kommersialisering. försvarets telenät samt av reservdelar till
Styrelsen för internationellt utvecklings- målrobotsystem. samarbetes (Sida) utlåningsfordringar avser Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller villkorslån och biståndskrediter och har minskat främst drivmedel och reservdelar till räddningsmed 147 miljoner kronor. Det beror huvud- helikoptrar. sakligen på att Sida bedömer det som mycket osannolikt att två villkorslån kommer att Not 31 återbetalas och värderar ner fordringar rörande Pågående arbeten villkorslån till noll kronor. De 7 miljoner kronor
Miljoner kronor
som kvarstår avser biståndskrediter.
| Svenska kraftnäts utlåningsfordringar avser lån | 2018 | 2017 |
| till nätföretag för att underlätta att anläggningar Lantmäteriet | 198 | 184 |
| för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. Försvarets materielverk | 63 | 343 |
Not 30
Övriga myndigheter 18 27
Varulager och förråd
Summa 279 554
Miljoner kronor
| 2018 | 2017 Pågående arbeten hos Lantmäteriet är i huvudsak | fastighetsbildning och förrättningsverksamhet, | |
| Trafikverket | 899 | 847 | vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering av |
| Försvarsmakten | 475 | 310 | gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen av |
| Försvarets materielverk | 164 | 128 | posten beror bl.a. på att fler handläggare arbetar |
| Polismyndigheten | 149 | 139 |
inom förrättningsverksamheten och att Myndigheten för samhällsskydd
komplicerade ärenden har delfakturerats i mindre och beredskap 58 39
omfattning jämfört föregående år. Kriminalvården 49 48
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk
består av uppdragsbeställningar som ännu inte
| Affärsverk | levererats till kund. Större uppdrag hos | ||||
| Sjöfartsverket | 89 | 92 myndigheten gäller upparbetade kostnader i | |||
| Svenska kraftnät | 9 | - exportaffärer samt försäljning av ubåtar till | |||
| Luftfartsverket | - | 0 Singapore. | Not 32 | ||
| Övriga myndigheter | 178 | 187 | Fastigheter | ||
| Summa | 2 070 1 790 | Miljoner kronor | |||
| Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, | 2018 | 2017 | |||
| halvfabrikat och färdiga produkter samt Länsstyrelsen i Dalarnas län | 148 | 148 |
förnödenheter som förbruknings- och tillsats-
Länsstyrelsen i Värmlands län 21 18 material.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2 2 Trafikverkets post består främst av material för Övriga myndigheter 0 0
underhåll och reparation av anläggningar.
Summa 171 168
Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal
av trycksaker. fastigheter lokaliserade till omarronderings-
S kr . 2018/ 19: 101
områden i den s.k. Jordfonden, där byggnads- över tid beroende på fordringarnas kortfristiga projekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska karaktär. användas för att främja utveckling av företag Jämfört med föregående år har posten ökat inom jordbruket, skogsbruket och trädgårds- med 1 260 miljoner kronor. Det beror främst på näringen. att Försvarets materielverks kundfordringar har
Även posterna hos de andra länsstyrelserna ökat med 924 miljoner kronor, som följd av att gäller jordfondsfastigheter. myndigheten fakturerat ett stort exportuppdrag i
slutet av året. Förändringarna hos övriga myndig- Not 33 heter är av mer begränsad omfattning.
Förskott till leverantörer Not 35
Miljoner kronor
Övriga kortfristiga fordringar
| 2018 | 2017 | Miljoner kronor | |||
| Trafikverket | 2 | 2 | 2018 | 2017 | |
| Affärsverk | Riksgäldskontoret | ||||
| Sjöfartsverket | 11 | 8 - Affärsdagsredovisning | - OMX-säkerheter | 91 574 67 472 1 906 1 956 | |
| Övriga myndigheter | 1 | 0 - CSA-avtal | - Övrigt | 1 259 136 | 119 160 |
| Summa | 14 | 10 | Summa Riksgäldskontoret | 94 875 69 707 |
Myndigheternas förskott till leverantörer avser
Skatteverket
huvudsakligen utvecklingsprojekt samt under-
- Fordringar på skattekonto, inkl. restförda
hållstjänster och varuleveranser.
samt värdereglering 42 718 44 885
Det är endast några få myndigheter som redovisar förskott till leverantörer.
Reglering av skatter till andra sektorer för
tidigare år
Not 34
- Skatt till kommuner och landsting 5 278 2 130
Kundfordringar
- Kommunal fastighetsavgift och avgifter
till trossamfund -2 086 -2 029
Miljoner kronor
| 2018 | 2017 | Summa reglering till andra sektorer | 3 192 | 101 | |
| Trafikverket | 1 129 1 032 | Statens jordbruksverk | 8 357 7 525 | ||
| Försvarets materielverk | 1 022 | 98 | Försäkringskassan | 3 207 2 929 | |
| Statens institutionsstyrelse | 290 | 272 | Post- och telestyrelsen | 2 551 | 1 |
| Karolinska institutet | 207 | 185 | E-hälsomyndigheten | 2 410 2 085 | |
| Exportkreditnämnden | 204 | 188 | Transportstyrelsen | 1 431 1 170 | |
| Livsmedelsverket | 200 | 85 | Centrala studiestödsnämnden | 1 225 1 212 | |
| Transportstyrelsen | 159 | 160 | Kronofogdemyndigheten | 1 132 1 391 | |
| Lantmäteriet | 145 | 136 |
Affärsverk Affärsverk
| Luftfartsverket | 325 | 324 | |||
| Svenska kraftnät | 632 | 624 | Sjöfartsverket | 36 | 36 |
| Sjöfartsverket | 182 | 175 | Svenska kraftnät | 70 | 74 |
| Luftfartsverket | 117 | 105 | Övriga myndigheter | 4 046 2 771 | |
| Övriga myndigheter | 1 337 1 304 | Summa | 165 575 134 211 | ||
| Summa | 5 624 4 364 |
Övriga kortfristiga fordringar uppgick till knappt Myndigheternas kundfordringar avser främst
166 miljarder kronor vilket var en ökning med försäljning av tjänster. Postens storlek varierar
31 miljarder kronor jämfört med föregående år.
S kr . 2018/ 19: 101
Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- Not 36 redovisning ökade kraftigt från 67,5 till Förutbetalda kostnader 91,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning
Miljoner kronor
uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några 2018 2017 dagar senare när betalningen görs. Det är normalt Polismyndigheten 717 695 att det är stora fluktuationer i effekten av Riksgäldskontoret affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt - underkurser, upplåning i svenska kronor 320 550 förekommer på skuldsidan i samband med köp av - underkurser, upplåning i utländsk valuta 253 227 värdepapper (se not 48).
- övrigt 16 14
Skatteverkets fordringar på skattekontot
Summa Riksgäldskontoret 589 791 minskade med 2,2 miljarder kronor till 42,7 miljarder kronor.
Kriminalvården 429 418
I princip alla debiteringar av skatter och
Försvarets materielverk 388 56 avgifter som Skatteverket gör ingår i skatte-
Trafikverket 324 312 kontosystemet. Fordran på kommuner och
Försäkringskassan 300 263 landsting för slutavräkning av kommunalskatt avseende 2017 uppgick vid slutet av 2018 till Migrationsverket 271 365 5,3 miljarder kronor. Skatteverket gör slut- Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap 271 260 avräkning i januari månad andra året efter
Lunds universitet 253 256 inkomståret. Då justeras de totala slutliga
| kommunalskattemedlen mot de preliminära Domstolsverket | 250 | 218 |
| medel som Skatteverket har betalat ut till Karolinska institutet | 233 | 185 |
| kommuner och landsting under inkomståret. Skatteverket | 232 | 279 |
| Posten varierar mellan åren beroende på hur väl Försvarsmakten | 229 | 237 |
| förskottsutbetalningarna till kommunerna Arbetsförmedlingen | 219 | 211 |
| stämmer med slutliga skatter till kommun- Kungl.Tekniska högskolan | 213 | 220 |
sektorn. Motsvarande reglering av kommunal
Periodiserade EU-avgifter m.m., fastighetsavgift och avgifter till trossamfund för Kammarkollegiet 14 3 671 tidigare år är negativ med 2,1 miljarder kronor. Netto att reglera till andra sektorer för tidigare år Affärsverk uppgår därmed 3,2 miljarder kronor.
Svenska kraftnät 49 39 Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen Luftfartsverket 42 38
fordringar på EU för bidrag myndigheten betalat
Sjöfartsverket 31 29 ut inom jordbruksfonderna. Utbetalningarna av bl.a. gårdsstöd i december 2018 var högre än
Övriga myndigheter 3 236 3 107 föregående år, vilket ledde till att fordringarna ökade. Fordringarna på garantifonden för jord- Summa 8 290 11 650 bruket ökade därför med ca 0,7 miljarder kronor och fordringarna inom landsbygdsprogrammet En förutbetald kostnad är en utgift som har ökade med drygt 0,1 miljarder kronor. betalats under året men som avser outnyttjade
Försäkringskassans fordringar består av åter- resurser eller tjänster. Normalt blir det en kravsfordringar, fordringar på bidragsskyldiga för kostnad kommande år. Syftet med att periodisera underhållsstöd samt fordringar för vård inom förutbetalda kostnader är att resultaträkningen EU. Återkravsfordringarna har ökat med enbart ska visa årets kostnader för förbrukade 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. resurser och utnyttjade tjänster.
Post- och telestyrelsen har under året Polismyndigheten redovisar förutbetalda genomfört två spektrumauktioner som resulterat kostnader för hyror på 498 miljoner kronor och i uppbördsfordringar på knappt 2,6 miljarder andra förutbetalda kostnader som leasingavgifter kronor vid årsskiftet. Fordringarna har reglerats i samt it-drift och underhåll. januari 2019. Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret
emitterar obligationer och marknadsvärdet är
lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden
S kr . 2018/ 19: 101
utgör underkurs och bokförs som en förutbetald Not 37 kostnad som periodiseras över lånets löptid. Upplupna bidragsintäkter
Posten förutbetalda kostnader vid Kriminal-
Miljoner kronor
vården utgörs huvudsakligen av förutbetalda
| lokalhyror. | 2018 2017 |
| Försvarets materielverks förutbetalda Trafikverket | 551 343 |
| kostnader avser till största delen kostnader för Karolinska institutet | 526 468 |
| den nya generationen ubåtar. | Kungl. Tekniska högskolan 515 379 |
| I posten förutbetalda kostnader för Trafik- Lunds universitet | 363 350 |
verket ingår bl.a. förutbetalda it-kostnader och
Uppsala universitet 268 257 licenser, förutbetalda hyror och förutbetalda
Göteborgs universitet 265 242 investeringar i järnvägar och vägar.
Stockholms universitet 226 234
Försäkringskassans förutbetalda kostnader
Linköpings universitet 169 153 utgörs till stor del av förutbetalda hyror med
Försäkringskassan 153 137 123 miljoner kronor.
Umeå universitet 101 95
Migrationsverkets förutbetalda kostnader
består främst av förutbetalda hyror på 183 miljoner kronor och dagersättning till Övriga myndigheter 609 555
asylsökande på 22 miljoner kronor. Summa 3 745 3 212
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap redovisar 192 miljoner kronor i för-
Upplupna bidragsintäkter är överenskommen utbetalda leasingavgifter för Rakelverksamheten
ersättning för genomförd verksamhet som ännu samt 53 miljoner kronor i förutbetalda hyror.
inte betalats till myndigheten.
Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda
Upplupna bidragsintäkter vid universitet och hyreskostnader på 205 miljoner kronor.
andra lärosäten gäller främst pågående
År 2017 redovisade Kammarkollegiet
forskningsprojekt. 3 666 miljoner kronor i för högt debiterade EU-
Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är avgifter för 2017 som förutbetald kostnad. För
främst bidrag för investeringar som till största 2018 uppgår motsvarande belopp till 8 miljoner
delen medfinansieras av kommuner. Ökningen av kronor.
upplupna bidragsintäkter hänför sig bl.a. till
Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis
investeringar som avser Södertälje sluss och hyror eller licensavgifter för kommande kvartal
investeringar i väg som E45 Lilla bommen – eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till
Marieholm. 4 240 miljoner kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
Miljoner kronor
Not 38
Övriga upplupna intäkter Upplupen
intäkt som
kvarstår För- Miljoner kronor efter Upplupen ändring
Skatteskyldig/ Upplupen intäkt uppbörden i intäkt 2018/
2018 2017 skatteslag 2018 jan 2019 2017 2017
Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Upplupna skatteintäkter 261 107 255 741
Fysiska
personers Upplupna intäkter reglering kommuner - 3 242
skatter 132 061 51 70 400 128 395 3 666 och trossamfund
Juridiska
personers Riksgäldskontoret skatter 8 410 3 -8 417 10 921 -2 512 Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 2 329 2 972 Arbetsgivar- Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 261 281 avgifter m.m. 50 682 19 741 48 758 1 924 Övriga upplupna intäkter 1 414 1 366 Mervärdes-
skatt 71 594 27 39 260 69 778 1 816 Summa Riksgäldskontoret 4 003 4 618
Övriga skatter 17 415 7 2 690 12 806 4 610
Förskotts-
| Kärnavfallsfonden | 1 164 1 084 | debiteringar -12 883 -5 -15 245 -11 912 -971 | |
| Migrationsverket | 410 | 160 | Elimineringar |
| Försäkringskassan | 381 | 404 m.m. | -6 172 -2 -6 172 -3 005 -3 167 |
| Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen | 293 | 289 | Totalt |
| Trafikverket | 241 | 192 upplupna | intäkter 261 107 100 83 257 255 741 5 366 |
| Transportstyrelsen | 240 | 265 | |
| Affärsverk | Den upplupna intäkten 2018 uppgår till | ||
| Svenska kraftnät | 803 | 542 261 miljarder kronor, vilket är en ökning med | drygt 5 miljarder kronor jämfört med 2017. Den |
| Luftfartsverket | 209 | 171 | enskilt största upplupna intäkten avser fysiska |
| Sjöfartsverket | 92 | 62 |
personers skatter följt av intäkterna från
mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Övriga myndigheter 661 1 277
Större delen av den upplupna intäkten förklaras
Summa 269 603 268 049
av att de debiterade (preliminära) skatterna som
avräknas endast omfattar elva månader. Efter Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter avräkning av uppbörden i januari, som avser som upparbetats, men där myndigheten inte verksamhetsmånad december, minskar den fakturerat eller fått betalt t.o.m. brytdagen. upplupna intäkten avseende 2018 till 83 miljarder
kronor. Det är framför allt fysiska personers Upplupna skatteintäkter skatter och mervärdesskatten som förklarar det Den upplupna skatteintäkten utgörs av skillnaden återstående beloppet. För fysiska personer mellan skatteintäkter ett visst inkomstår och de förklaras den av inkomster som inte preliminärdebiterade (preliminära) skatter som redovisats beskattas, exempelvis vinster vid försäljning av till och med december månad. Mindre bostäder och värdepapper (kapitalvinster), justeringsbelopp för äldre år och för debiteringar schablonintäkter för sparande i investeringsi förskott ingår. sparkonto och för uppskjuten skatt på vinster vid
I tabellen nedan specificeras de upplupna försäljning av bostäder. Den upplupna intäkten skatteintäkterna. för fysiska personers skatter har ökat med knappt
4 miljarder kronor jämfört med 2017. Ökningen
förklaras av att preliminärskattekvoten
(preliminärskatt som andel av lön, pension och
övriga skattepliktiga transfereringar) har sjunkit.
Även för mervärdesskatten kvarstår ett relativt
stort belopp när uppbörden i januari är beaktad.
Det förklaras av att företag med en omsättning
upp till 40 miljoner kronor har kvartalsvis istället
S kr . 2018/ 19: 101
för månatlig uppbörd. Skattskyldiga med ränteintäkter förknippade med statsskulden som kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt är intjänade under året men som ännu inte är som avser årets sista kvartal i februari månad. inbetalda till Riksgäldskontoret. Efter den uppbörden har den upplupna intäkten Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i minskat till knappt 10 miljarder kronor. Det huvudsak upplupna avgifter på 863 miljoner resterande beloppet förklaras av skattskyldiga kronor som reaktorinnehavarna betalar i eftersom redovisar mervärdesskatten en gång per år. skott. Resterande del är huvudsakligen upplupna Jämfört med förra året har intäkterna från räntor på bostadsobligationer eller andra säkermervärdesskatt ökat med 20 miljarder kronor ställda obligationer. medan den upplupna intäkten ökat med Migrationsverket redovisar upplupna intäkter 2 miljarder kronor. av EU-medel avseende asyl-, migrations- och
Juridiska personers upplupna intäkt har integrationsfonden för vidarebosättning på minskat med 2,5 miljarder kronor mellan åren, 375 miljoner kronor och på 25 miljoner kronor vilket är en mindre förändring. Över tid varierar från samma fond men gällande omplacering. den upplupna intäkten betydligt mer, för både Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter juridiska och fysiska personer. För juridiska för vård inom EU på 156 miljoner kronor och personer beror variationen på att företagens upplupna ränteintäkter för återkrav på 204 milinkomstskatter är volatila och att de löpande joner kronor. debiteringarna baseras på företagens slutliga skatt Upplupna intäkter hos Inspektionen för två år tillbaka i tiden. För fysiska personers arbetslöshetsförsäkringen består av finansieringsskatter förklaras variationen i den upplupna avgifter från arbetslöshetskassor. intäkten främst av variationen i kapital- Svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter inkomsterna. från balans- och systemansvariga på 597 miljoner
Vid en jämförelse mellan den skatte- kronor och upplupna nätintäkter på 205 miljoner periodisering i resultaträkningen som i princip kronor. leder till postens ökning jämfört med 2017 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett Not 39 skillnadsbelopp som för 2018 uppgår till Värdepapper och andelar 0,8 miljarder kronor. Det beloppet kan inte i
Miljoner kronor
nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad
| uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos | 2018 | 2017 |
| enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i Riksgäldskontoret | 43 981 87 976 | |
| årsredovisningen för staten, på justeringar för Försäkringskassan | 1 159 1 136 | |
| äldre år för juridiska personers skatter som kan Pensionsmyndigheten | 365 | 385 |
identifieras först senare, förändringen av uppbördsreglerna för energiskatt eller på brister i
Affärsverk modellerna för beräkning av upplupen intäkt.
Luftfartsverket 520 801
Staten ansvarar även för uppbörden av kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift
Övriga myndigheter 4 44 samt avgifter till trossamfund. Då utfallet för
Summa 46 029 90 342
dessa skatter och avgifter fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen sker betalningen med förskott och slutregleringar. I posten Övriga Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är upplupna intäkter redovisas eventuellt beräknat pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna fordringsbelopp för aktuellt år. För 2018 är statspapper och kortfristiga placeringar. beloppet dock negativt (se not 53). För 2017 Affärerna har marknadsvårdande syfte och är uppgick fordringsbeloppet till 3,2 miljarder också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överkronor. Den fordran som staten har för äldre år skott och varierar därför mellan åren. redovisas bland Övriga fordringar (se not 35). Försäkringskassans värdepapper och andelar är
huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Resterande övriga upplupna intäkter Försäkringskassan redovisar, främst Trafik- Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i livräntefonden. svenska kronor och utländsk valuta är
S kr . 2018/ 19: 101
Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, 3 906 miljoner kronor placeringar hos banker och främst i form av andelar i värdepappersfonder hos 520 miljoner kronor placerade i kortfristiga Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga certifikat som förfaller under 2019. pensionsförsäkringen.
Luftfartsverket redovisar kortfristiga Not 41 placeringar i företagscertifikat som värdepapper Nettoförmögenheten och andelar.
Miljoner kronor
| Not 40 | 2018 | 2017 | |
| Kassa och bank | Uppskrivningskapital Donationskapital | 55 1 063 1 020 | 56 |
Miljoner kronor
Resultatandelar i hel- och delägda företag 234 566 213 381
| 2018 | 2017 | Balanserad kapitalförändring | -359 741 -459 205 | |
| Exportkreditnämnden | 487 1 533 | Årets överskott enligt | ||
| Skatteverket | 343 | 274 | resultaträkningen | 106 395 130 887 |
| Universitets- och högskolerådet | 310 | 238 | Summa | -17 662 -113 861 |
| Kungl. Tekniska högskolan | 232 | 89 | ||
| Karolinska institutet | 180 | 185 | Nettoförmögenheten är skillnaden mellan | |
| Regeringskansliet | 174 | 178 | tillgångar och skulder. En negativ nettoför- | |
| Länsstyrelsen i Västerbottens län | 171 | 221 | mögenhet innebär att statens skulder är större än | |
| Uppsala universitet | 160 | 129 | statens tillgångar. Förändringen av nettoför- | |
| Försäkringskassan | 126 | 104 | mögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak | |
| Styrelsen för internationellt | med statsskuldens förändring. Nettoförmögen- | |||
| utvecklingssamarbete | 124 | 263 | heten påverkas i första hand av resultaträkningens | |
| Länsstyrelsen i Norrbottens län | 115 | 177 | överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- | |
| Ekobrottsmyndigheten | 104 | 6 | heten av andra transaktioner som förändrar | |
| Trafikverket | 78 | 181 tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de | redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen | |
| Affärsverk | från 2017 (-271 miljarder kronor) har ökat med | |||
| Luftfartsverket | 5 009 4 163 157 miljarder kronor som ett resultat av ändrade | |||
| Sjöfartsverket | 477 | 503 redovisningsprinciper. Under 2018 ökade netto- | ||
| Svenska kraftnät | 39 | 304 förmögenheten med 96 miljarder kronor och |
uppgår därmed till -18 miljarder kronor. Nedan
redogörs för förändringar av poster som ingår i Övriga myndigheter 769 992
nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig
Summa 8 898 9 540
inte innebär att nettoförmögenheten påverkas
utgör ändå förklaringar till förändringar av Exportkreditnämnden (EKN) redovisar ingående delposter. banktillgodohavanden i utländsk valuta till värdet av 453 miljoner kronor samt banktillgodo- Ändringar av utgående balansen 2017 havanden i svenska kronor på 34 miljoner kronor, I samband med ändrade redovisningsprinciper totalt 487 miljoner kronor. Likvida medel har justeras den utgående balansen från föregående år minskat med 1 046 miljoner kronor. EKN har för att få jämförbarhet mellan åren. Den nya under 2018 anslutit sig till Riksgäldskontorets principen för beräkning av upplupna skattevalutakoncernkontomodell och behållningen på intäkter har medfört en ökning av nettovalutakontot redovisas från 2018 som inomstatlig förmögenhetens utgående balans 2017 med och elimineras därför. Tidigare var behållningen 186 miljarder kronor. Även de nya principerna på valutakontot utomstatlig eftersom valuta- för redovisning av tjänstepensionsskulder har kontot var placerat hos affärsbank. påverkat den utgående balansen och har inneburit
Luftfartsverkets likvida medel har ökat med en minskning av förmögenheten med 846 miljoner kronor. En del av ökningen beror på 29 miljarder kronor. flytt från korta placeringar till banktillgodohavanden. Av myndighetens likvida medel är
S kr . 2018/ 19: 101
Uppskrivningskapital till resultatandelar har ökat kapitalförändringen Uppskrivningskapitalet har minskat med med 98 miljarder kronor. 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar Utdelningar från hel- och delägda företag med avskrivningsbeloppen på uppvärderade enligt föregående stycke har ökat denna delpost anläggningar samt med omföring till balanserad med motsvarande belopp d.v.s. 16 miljarder kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. kronor.
Den del av förändrad avsättning för Donationskapital pensionsskuld som avser försäkringstekniska Donationskapitalet har ökat med 43 miljoner omvärderingar redovisas direkt mot nettokronor under året. Ökningen beror till största förmögenheten och medför en minskning med delen på donationer av konst och likvida medel till 15 miljarder kronor. Nationalmuseet och Moderna museet. Upplupna skatteintäkter redovisas i vissa fall
direkt mot nettoförmögenheten, bland annat i Resultatandelar i hel- och delägda företag samband med ändrade uppbördsperioder Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. (0,8 miljarder kronor). Andelsvärdet är vid årets beräkning till största Systembolaget AB:s resultat förs till en del som delen baserat på företagens egna kapital enligt skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till årsbokslut. Ökningen på 21 miljarder kronor resultatandel från kapitalförändring (-0,3 milunder året består av föregående års resultatandelar jarder kronor). (33 miljarder kronor), utdelningar betalda under Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har 2018 (-16 miljarder kronor), samt övriga för- avyttrats och utgör den största delen av ändringar av eget kapital i företagen (3,2 miljarder 0,7 miljarder kronor i minskning för kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, försäljningar, likvideringar och justeringar. motsvarande årets utdelning, och som redovisas Försvarsmakten har invärderat beredskapssom skatteintäkt förs om från balanserad varor och materiel anskaffade tidigare år till ett kapitalförändring till resultatandel påföljande år värde av 0,5 miljarder kronor. (0,3 miljarder kronor). Försäljning av företag och Riksgäldskontorets konton för hantering av justeringar har medfört en ökning med TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., har tidigare 0,7 miljarder kronor. rapporterats som en del av statsverket, men
Telia Company AB har rapporterat en direkt överfördes under året till en utomstatlig fordran. ökning av eget kapital med 1,5 miljarder kronor, Detta medförde en minskning av nettovilket främst avser valutakursdifferenser från förmögenheten med 0,3 miljarder kronor. avvecklad verksamhet. Skilda principer vid värdering av inomstatliga
Vattenfall AB har redovisat en ökning med värdepapper medför en utjämningspost på 1,2 miljarder kronor av det egna kapitalet vid 0,3 miljarder kronor som redovisas som sidan av resultatet. Förändringen består till balanserad kapitalökning. största delen av positiva effekter av kassaflödes- Eliminering av inomstatliga ensidiga säkringar (1,7 miljarder kronor) och kapital- periodiseringar samt diverse fordringar och ökningar från omräknings- och valutakurs- skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor effekter (1,5 miljarder kronor), vilket delvis som ökar nettoförmögenheten. utjämnas av omvärderingar relaterade till Summan av statens interna fordringar och pensionsskulden (-0,6 miljarder kronor). En skulder avseende moms minskar nettoförmögenjustering av årets ingående balans medför en heten med 0,2 miljarder kronor. minskning av eget kapital (-1,6 miljarder kronor). Nedanstående tabell visar de poster som lett
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har fram till nettoförmögenhetens förändring. avyttrats och utgör den största delen av ökningen av resultatandelarna med 0,7 miljarder kronor för försäljningar, likvidationer och justeringar.
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen ökade med 99 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som inte är hänförligt
S kr . 2018/ 19: 101
Nettoförmögenhetens förändring
Resultat-
andelar i hel Balanserad
Uppskrivnings- Donations- och delägda kapital- Årets över-
kapital kapital företag förändring /underskott Summa
Utgående balans 2017 56 1 020 213 381 -609 761 124 378 -270 926
Ändrad redovisningsprincip för tjänstepensionsskulder -35 239 6 509 -28 730 Ändrad princip för redovisning av upplupna skatteintäkter 185 839 185 839 Ändrad redovisning av efterskottspremier,
| Exportkreditnämnden | -44 | -44 | ||
| Ingående balans 2018 | 56 1 020 213 381 -459 205 130 887 -113 861 | |||
| Föreg. års kapitalförändring | -1 | 32 744 | 98 144 -130 887 | 0 |
| Utdelning från hel- och delägda företag | -15 713 | 15 713 | 0 | |
| Förändrad avsättning till tjänstepensioner | -14 808 | -14 808 |
Förändringar av upplupna skatteintäkter som inte förs mot resultaträkningen 778 778 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 3 186 3 186 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 289 -289 0 Försäljning, likvidering och justering av innehav i hel- och delägda företag 740 -740 0 Invärdering av beredskapsvaror i lager m.m.,
| Försvarsmakten | 498 | 498 |
| Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret | -296 | -296 |
| Utjämningspost vid eliminering av statspapper | 268 | 268 |
Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 266 266 Eliminering av inomstatliga balansposter
| avseende moms | -158 | -158 | |||
| Saldo inomstatlig betalningsavräkning | 80 | 80 | |||
| Övriga förändringar | 43 | -61 | 8 | -10 | |
| Årets över-/underskott | 106 395 106 395 | ||||
| Summa årets förändring | -1 | 43 | 21 185 | 99 464 -24 492 | 96 199 |
| Utgående balans | 55 | 1 063 234 566 -359 741 106 395 | -17 662 |
S kr . 2018/ 19: 101
I tabellen nedan redovisas en beräkning av realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsskillnaderna mellan balansräkningens netto- värdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas förmögenhet för 2017 och 2016 jämfört med upp med prisindex samt med moms medan fasta statens nettoförmögenhet beräknad enligt realtillgångars värdering i balansräkningen utgår nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom beräkningar finns ännu inte framställda för 2018 tillgångsförs forskning och utveckling i högre och jämförelsen görs därför mellan 2016 och grad i NR. Detta står för 64 procent av skillnaden 2017. i förmögenheten. En annan stor del beror på att
NR använder marknadsprisvärdering där sådan
Miljarder kronor
finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för
2017 2016 skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS -114 -218 om avgränsning ingår Riksbanken som kapital- Avgående poster ur Nettoförmögenheten andel i NR och inte endast med grundfonden. Affärsverkens anläggningstillgångar -27 -26 Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med Fordringar och skulder endast i den statliga andra metoder i NR, vilket tillsammans med en balansräkningen 207 223 annan tillämpning vid fastställandet av
| Upplupna skatteintäkter och övriga | periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. | ||
| periodiseringar | -68 | -86 Dessutom finns andra mindre skillnader. För | |
| Värdejusteringar, Centrala | tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden | ||
| studiestödsnämnden | 25 | 28 |
främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den Tillkommande poster i Statens förmögenhet särskilda löneskatt som ingår i kommunernas
enligt NR-principer
pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på
Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 219 194
motsvarande belopp.
Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventar ier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 000 949 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -63 -74 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 115 118 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 92 93 Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden,
| Östersjöstiftelsen m.fl. | 44 | 43 |
| Övrigt | 28 | 27 |
| Statens förmögenhet enligt NR-principer | 1 458 1 271 |
Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2017 på -114 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2019 års ekonomiska vårproposition på 1 458 miljarder kronor innebär att NRberäkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 572 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Uppgifterna för nettoförmögenheten enligt ÅRS är justerade för förändrade redovisningsprinciper, främst avseende beräkning av upplupna skatteintäkter.
Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsningar av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta
S kr . 2018/ 19: 101
Not 42 Sedan 2016 gäller ny lagstiftning som innebär Fonder att ett resolutionsförfarande ska användas för
institut som bedöms viktiga för den finansiella
Miljoner kronor
stabiliteten och som därför inte bör försättas i
2018 2017 konkurs. Resolution innebär att staten tar Kärnavfallsfonden 69 649 67 236 kontroll över ett institut som är drabbat av Insättningsgarantifonden 41 780 40 080 problem för att rekonstruera det eller avveckla det (Riksgäldskontoret) under ordnade former. För detta ändamål Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 40 036 40 245 bildades en ny fond benämnd Resolutions- Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret) 37 757 28 846 reserven i början av 2016. Den tillfördes då
19 miljarder kronor genom överföring från Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 1 050 1 039 Stabilitetsfonden och har därefter tillförts
resolutionsavgifter. Stabilitetsfondens uppdrag Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten 459 449 m.m. har samtidigt begränsats men den ska även i Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 445 432 fortsättningen finansiera stöd enligt en ny lag om Batterifonden (Naturvårdsverket) 335 331 förebyggande statligt stöd. Under 2016 tillfördes Försäkringskassans övriga fonder 276 277 fonden för sista gången stabilitetsavgifter, men
fr.o.m. 2017 gäller enbart resolutionsavgifterna
som förs till Resolutionsreserven. Därför är det Övriga 196 262
nu endast Resolutionsreserven som har ökat
Total summa 191 983 179 197
under året, med 8,9 miljarder kronor, medan
Stabilitetsfonden har minskat något. Som fonder i staten redovisas medel som är Riksgäldskontoret förvaltar även Insättningsreserverade för särskilda ändamål, men där det garantifonden som har byggts upp av avgifter från reserverade beloppet inte beror direkt på en institut som omfattas av garantin. Avgiftens fastställd skuld eller en försäkringstekniskt storlek bygger på institutens kapitaltäckningsberäknad risk. De viktigaste förändringarna i grad och används till att bygga upp en fond för att fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning kunna betala ut ersättning till kunder i till/upplösning av fonder. kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i
Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar- privatpersoner som företag och andra juridiska kollegiet. Fonden består av avgifter från personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av statspapper och till mindre del på konto i elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden kostnader nu och i framtiden för hantering och ökade med 2 miljarder kronor under året. slutförvaring av använt kärnbränsle och annat Insättningsgarantin totalt uppgår till avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka 2 280 miljarder kronor (se not 54). under 2018 liksom de senaste åren. Fondmedlen Försäkringskassan redovisar ett antal fonder är placerade i statspapper, i s.k. säkerställda som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka obligationer utgivna av bostadsfinansierings- bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser institut, och till en mindre del på konto i betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2018 avser ca och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- 43 procent av tillgångarnas bokförda värde fonden och Affärsverksfonden. säkerställda obligationer. Kammarkollegiets fonder avser främst
Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturbeslut i samband med finanskrisen under hösten fonden för Sverige och Finland, men även 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den Viltvårdsfonden samt Författarfonden. förvaltas av Riksgäldskontoret. Inledningsvis Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med anslag på statens budget. Avsikten har varit att den övervägande delen hos länsstyrelserna i fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna Norrbottens och Västerbottens län. och bankgarantiavgifterna från banker och andra Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket institut med avkastning, skulle öka upp till och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. motsvarande 2,5 procent av BNP.
S kr . 2018/ 19: 101
Sedan 2009 gäller producentansvar för batterier Förklaring till förändring av den
försäkringstekniska avsättningen i SPV:s
och fonden tar inte in några avgifter. Återstående
tjänstepensionsverksamhet
medel används till batteriforskning och fonden
Miljoner kronor
minskar successivt.
2018 2017
Bland fonder som inte specificeras i tabellen
Ingående skuld 259 804 246 515
finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsoffer- Justering av ingående skuld 1 478 -36
fonden. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 12 264 11 457
Nyintjänande 9 791 8 910 Not 43 Utbetald pension -10 075 -9 787
Avsättningar för pensioner och liknande Indexering 4 156 2 814
förpliktelser
Grundränta, brutto -1 670 -781
Grundränta, frigjorda driftkostnader -278 -271
Miljoner kronor
Utfall av antaganden om livslängd 184 204
2018 2017
Nya och tillfälliga sjukpensioner 71 91 Statens tjänstepensionsverk (SPV) 276 793 260 300
| Förändrad avsättning för premiebefrielse | -32 | 9 | |||
| Riksdagsförvaltningen | 4 346 3 340 | Nya icke aktuella, temporära | |||
| Försvarsmakten | 173 | 179 efterlevandepensioner | 241 | 239 | |
| Regeringskansliet | 56 | 51 Förändring av antastbar förmån | 77 | 3 | |
| Polismyndigheten | 44 | 45 Nya temporära efterlevandepensioner | 97 | 112 | |
| Lunds universitet | 32 | 30 Utbetalning, frigjorda driftkostnader | -79 | -77 | |
| Umeå universitet | 29 | 24 Aktualisering | -128 | -190 | |
| Trafikverket | 24 | 25 Övrigt | 349 | 592 | |
| Göteborgs universitet | 17 | 16 | 1 Summa utgående skuld | 276 250 259 804 |
Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 543 miljoner
kronor (496 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot
Affärsverk
beloppet i not 43.
Luftfartsverket 5 273 3 998
| Sjöfartsverket | 2 212 1 883 Ändrade beräkningsgrunder visar den skuldeffekt | ||
| Svenska kraftnät | 815 | 623 som uppstår när de försäkringstekniska | beräkningsgrunderna ändras. Från och med 2018 |
| Övriga myndigheter | 251 | 294 har redovisningsprincipen anpassats till den | internationella redovisningsstandarden IPSAS 39 |
| Summa | 290 065 270 808 |
vilket innebär att resultateffekten av försäkrings-
tekniska omvärderingar redovisas direkt mot
nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen.
Statens pensionsåtagande
(Se redovisningsprinciper och tilläggsupp- SPV ansvarar och gör avsättningar för de
lysningar). De ändrade beräkningsgrunderna i förmånsbestämda tjänstepensionerna och de
tabellen ovan, 12,3 miljarder kronor, har därför övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har
inte påverkat årets pensionskostnader. Effekten betalat premier för, vilket utgör merparten av
av de ändrade beräkningsgrunderna, 12,3 miljardstatens pensionsåtagande. Undantag från denna
er, beror på att räntan i beräkningsgrunderna ordning är de myndigheter som gör egna
sänkts till -0,6 procent från -0,3 procent föreavsättningar för pensioner, främst affärsverken
gående år. Nyintjänande består av den och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de
skuldförändring som beror på att de aktiva har förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV
tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och redovisar ökade med 16,5 miljarder kronor
kompletterande efterlevandepension/familjejämfört med 2017 då den ökade med
pension under året. Utbetald pension motsvarar 13,3 miljarder kronor.
den skuldminskning som utbetalningarna med-
fört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga
data och det kan finnas avvikelser mellan postens
värde och bokförda betalningar exempelvis när
retroaktiva utbetalningar gjorts. Indexering avser
S kr . 2018/ 19: 101
omräkning med förändringen av prisbasbeloppet kronor, avser ca 1,4 miljarder kronor försäkringssom görs av pensioner som betalas ut och av tekniska omvärderingar som enbart redovisats i fribrev. Mellan 2017 och 2018 höjdes balansräkningen och 358 miljoner kronor har prisbasbeloppet med 1,56 procent vilket gav en påverkat årets resultat. ökning av skulden med 4 156 miljarder kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som Not 44 enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska Övriga avsättningar göras med antagen ränta, som under 2018 var -
Miljoner kronor
0,6 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under 2018 2017 utbetalningsperioden t.ex. på grund av Avsättningar för garantier samordning. Under 2018 har SPV fortsatt sitt - risker som kan finansieras av
| arbete med att pröva rätten till livränta för garantiavgifter | 7 365 7 409 |
| personer som slutat sin anställning under - kvardröjande risker | 968 773 |
| perioden 1992 – 2002. Detta har resulterat i att - oreglerade skador | 2 804 3 463 |
| ytterligare livräntor har fastställts för dessa Summa avsättningar för garantier | 11 137 11 645 |
personer och det har ökat skulden med 100 miljoner kronor som ingår i posten Övrigt. Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 1 110 987
Övriga avsättningar för pensioner och liknande
Övriga avsättningar 3 470 2 992
förpliktelser
Summa övriga avsättningar 15 717 15 624
Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier och omställ-
Miljoner kronor
ningsstöd till tidigare och nuvarande ledamöter.
2018 2017 Riksdagsförvaltningen tillämpar nu i princip
| samma försäkringstekniska grunder som de SPV Exportkreditnämnden (EKN) | 9 789 10 449 | |
| tillämpar för försäkringsrörelsen. Föregående års Trafikverket | 1 430 1 149 | |
| skuld har inte räknats om eftersom det inte varit Riksgäldskontoret | 1 032 | 832 |
| praktiskt genomförbart. Förändringen av Försvarsmakten | 351 | 393 |
| pensionsskulden avser därför skillnaden mellan Pensionsmyndigheten | 373 | 391 |
Riksdagsförvaltningens skuld i årsredovisningen
Polismyndigheten 252 237 för staten 2017, beräknad enligt den tidigare
Migrationsverket 339 226 tillämpade modellen, och skulden 2018 beräknad
Styrelsen för internationellt med Riksdagsförvaltningens nya beräknings- utvecklingssamarbete 203 211 grunder. Av förändringen avser 856 miljoner
Boverket 138 161 kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och
Affärsverk 150 miljoner kronor har påverkat årets resultat.
Svenska kraftnät 58 59 Av Riksdagsförvaltningens totala skuld avser
Luftfartsverket 36 71 641 miljoner kronor inkomstgarantier och
Sjöfartsverket 13 12 omställningsstöd. Ca 64 procent av den totala
pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Övriga myndigheter 1 703 1 433
Pensionsskulderna för Luftfartsverket, Summa 15 717 15 624 Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät
har räknats om enligt samma beräkningsgrunder
Balansposten Övriga avsättningar består till som de SPV använder. Förändringen av
största delen av EKN:s avsättningar för garantier. affärsverkens skulder avser skillnaden mellan
Reserveringen delas in i risker som kan finansieras deras skuld i årsredovisningen för staten 2017,
av garantiavgifter, kvardröjande risker och beräknad enligt den tidigare tillämpade modellen,
oreglerade skador. Reservering vid utgången av och deras skulder i år beräknade med SPV:s
2018 uppgick till 9 789 miljoner kronor, vilket är beräkningsgrunder. Av förändringen av affärs-
en minskning med 6 procent jämfört med verkens pensionsskulder, totalt ca 1,8 miljarder
S kr . 2018/ 19: 101
föregående år. Minskningen beror på att EKN valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De bedömer riskerna som lägre. redovisade lånen i utländsk valuta ökade med
0,9 miljarder kronor.
Not 45
Statsskulden Statsskulden totalt
Miljoner kronor
Lån i svenska kronor 2018 2017 Miljoner kronor Lån i svenska kronor 826 452 895 489
2018 2017 Lån i utländsk valuta 370 582 369 721 Nominella statsobligationer 638 323 611 594 Summa 1 197 034 1 265 210 Real skuld i svenska kronor 211 762 199 693 Statsskuldväxlar 20 000 87 500
Statsskulden har totalt minskat med Likviditetsförvaltningsinstrument 94 193 118 453 68,2 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens Privatmarknadslån 4 990 10 551 budgetsaldo för 2018 var ett överskott på Säkerheter i svenska kronor 4 380 6 570 80,0 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat Valutaderivat -82 139 -76 156 lånebehov. Lån i form av statsskuldsväxlar svarar Summa 891 509 958 205 för den största minskningen med 67,5 miljarder
kronor. Dessutom har likviditetsförvaltnings- Eliminering, myndigheters innehav av instrument minskat med 24,3 miljarder kronor. statspapper -65 057 -62 716 Den största ökningen gäller nominella stats- Summa 826 452 895 489 obligationer i svenska kronor som är
26,7 miljarder kronor högre.
I Riksgäldskontorets definition av den svenska
Not 46
statsskulden ingår de låneinstrument som
Långfristiga skulder
Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och
Miljoner kronor
tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor
2018 2017 redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de
Trafikverket 1 982 2 720 marknadsvärderas inte med hänsyn till
Riksgäldskontoret 1 046 169 förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används
Affärsverk Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga Luftfartsverket 286 243 myndigheternas innehav av statliga obligationer.
Det är endast ett fåtal myndigheter som har Övriga 3 1 statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var Summa 3 317 3 133 vid årsskiftet 27,7 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättnings-
Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden garantifonden var 37,2 miljarder kronor
förekommer endast hos ett litet antal statliga värderade till nominellt värde samt upplupen
myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret inflationskompensation.
som är interna i staten och därför elimineras i
årsredovisningen för staten.
Lån i utländsk valuta
| Miljoner kronor | 2018 | Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 2017 1 832 miljoner kronor och därutöver innehållna |
| Obligationer m.m. i utländsk valuta | 280 156 286 117 | garantibelopp på 150 miljoner kronor. |
| Valutaderivat | 90 339 80 758 | Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna |
| Säkerheter i utländsk valuta | 87 2 846 | till terminskontrakt hos Statens internbank med |
| Summa | 370 582 369 721 800 miljoner kronor. Valutavärderingen avgör |
om terminskontrakten klassificeras som en skuld Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till eller som en tillgång. Förra året redovisades de sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de som en tillgång vilket förklarar ökningen av
S kr . 2018/ 19: 101
posten. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Not 48 skulder knutna till tillgångar som övertogs från Övriga kortfristiga skulder affärsverket Statens järnvägar i samband med att
Miljoner kronor
affärsverket upphörde.
Luftfartsverket har en långfristig skuld till den 2018 2017 europeiska organisationen Eurocontrol, som Skatteverket arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhets- Kontoöverskott, skattekonto 85 757 79 213 frågor, om 249 miljoner kronor samt skulder för Övrigt, Skatteverket 648 467 finansiell leasing. Summa Skatteverket 86 405 79 680
Not 47
Riksgäldskontoret
Leverantörsskulder
| Skuld till premiepensionssystemet | 14 150 13 960 | ||||
| Miljoner kronor | 2018 | 2017 Affärsdagsredovisning | EU-avgifter Övrigt, Riksgäldskontoret | 3 775 6 501 58 013 70 596 153 | 48 |
| Trafikverket | 7 681 7 565 | Summa Riksgäldskontoret | 76 091 91 105 | ||
| Försvarets materielverk | 2 838 2 141 | ||||
| Försvarsmakten | 1 585 1 333 | Pensionsmyndigheten | 6 000 6 208 | ||
| Polismyndigheten | 599 | 854 | Försäkringskassan | 3 189 3 270 | |
| Karolinska institutet | 499 | 432 | E-hälsomyndigheten | 2 485 2 162 | |
| Fortifikationsverket | 467 | 425 | Exportkreditnämnden | 953 | 590 |
| Lunds universitet | 466 | 255 | Trafikverket | 790 1 085 | |
| Arbetsförmedlingen | 376 | 415 | Polismyndigheten | 436 | 377 |
| Kriminalvården | 339 | 364 | Statens tjänstepensionsverk | 421 | 404 |
| Försäkringskassan | 333 | 280 | Kronofogdemyndigheten | 369 | 573 |
| Domstolsverket | 317 | 228 | Kungl. Tekniska högskolan | 357 | 199 |
| Statens fastighetsverk | 308 | 354 | Kärnavfallsfonden | 346 | 0 |
Myndigheten för samhällsskydd och
| beredskap | 306 | 267 Universitets- och högskolerådet | 323 | 251 | |
| Migrationsverket | 244 | 388 | |||
| Skatteverket | 239 | 248 | |||
| Göteborgs universitet | 222 | 218 Affärsverk | |||
| Sveriges lantbruksuniversitet | 214 | 118 Svenska kraftnät | 9 179 7 992 | ||
| Transportstyrelsen | 190 | 181 Luftfartsverket | 420 | 311 | |
| Uppsala universitet | 173 | 147 Sjöfartsverket | 27 | 31 | |
| Regeringskansliet | 167 | 195 | Övriga myndigheter | 3 504 3 132 | |
| Affärsverk | Summa | 191 295 197 370 | |||
| Svenska kraftnät | 671 | 579 | |||
| Luftfartsverket | 167 | 158 | Övriga skulder minskade med 6 miljarder kronor | ||
| Sjöfartsverket | 156 | 96 till 191 miljarder kronor. De största förändring- | arna är den minskade effekten av Riksgälds- | ||
| Övriga myndigheter | 4 029 3 999 kontorets affärsdagsredovisning på 12 miljarder | ||||
| Summa | 22 586 21 240 kronor, ökningen av kontoöverskott på skatte- |
konto hos Skatteverket på 7 miljarder kronor
samt att skuld för EU-avgiften minskade med Leverantörsskulder är skulder som uppkommer
2,7 miljarder kronor. vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera
Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när mycket på grund av skuldernas kortfristiga
ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan karaktär.
nollställs några dagar senare när betalningen görs.
Det är normalt att det är stora fluktuationer i
S kr . 2018/ 19: 101
effekten av affärsdagsredovisningen. Mot- Kronofogdemyndighetens ökning beror till svarande effekt förekommer på fordringssidan i största delen på ett enskilt ärende om samband med försäljning av värdepapper, se not 790 miljoner kronor avseende kvarstadsbelagd 35 Övriga kortfristiga fordringar. egendom. Av Länsstyrelsernas depositioner finns
Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- ungefär 70 procent hos Länsstyrelsen i systemet består huvudsakligen av inbetalda Stockholms län. Tullverkets depositioner är i ålderspensionsavgifter som övergångsvis har huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för placerats på konto i Riksgäldskontoret för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i finansiering av framtida pensioner. uppbördsverksamheten.
Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Not 50 Riksgäldskontoret, men som ännu inte har Förskott från uppdragsgivare och kunder rekvirerats av kommissionen och betalats från
Miljoner kronor
statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet
| varierar över tid beroende på EU-kommissionens | 2018 | 2017 |
| aktuella likviditetsbehov. | Sveriges lantbruksuniversitet 30 | 30 |
| En del av Skatteverkets skuld för konto- Kemikalieinspektionen | 22 | 22 |
| överskott på skattekonto utgörs av skatte- Patent- och registreringsverket | 21 | 20 |
| betalares kompletteringsinbetalningar för att Bolagsverket | 15 | 13 |
täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först
Högskolan i Gävle 12 9 2019. En annan del är oreglerade skulder avseende
Högskolan i Dalarna 10 3 överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per
Affärsverk balansdagen.
Svenska kraftnät 38 44
Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna
Övriga myndigheter 4 2 hos Försäkringskassan består av skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldra- Summa 152 143 penning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner.
Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till
E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga myndigheter i förskott för finansiering av större skulder består främst av en skuld till apoteks-
projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller aktörer avseende den läkemedelsförmån som E- forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till
projekt pågår under en längre tid och arbetet är apoteksaktörer. ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat.
Svenska kraftnäts övriga skulder består främst
Myndigheterna redovisar medlen som förskott av skuldförda kapacitetsavgifter. från uppdragsgivare och kunder. Förskott från
kunder kan även avse förskott i samband med
Not 49
pågående försäljning.
Depositioner
Sveriges lantbruksuniversitets förskott består
av handpenning från Uppsala kommun vid
Miljoner kronor
försäljning av fastighet.
2018 2017
Affärsverket svenska kraftnäts förskott består Kronofogdemyndigheten 1557 565
av avtal med kunder inom optoverksamheten, Länsstyrelserna 444 251 dvs. infrastruktur för tele- och data- Tullverket 314 242 kommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 Övriga myndigheter 59 43 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar Summa 2 374 1 101 intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls.
Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.
S kr . 2018/ 19: 101
Not 51 Trafikverkets största delposter under Upplupna kostnader upplupna kostnader gäller markinlösen samt
investeringar i väg och järnväg med vardera drygt
Miljoner kronor
800 miljoner kronor.
| 2018 | 2017 | Svenska kraftnäts upplupna kostnader har mer | |||
| Riksgäldskontoret | 11 153 10 691 än fördubblats till 1 290 miljoner kronor. Det är | ||||
| Migrationsverket | 3 809 8 578 främst upplupna kostnader för balans- och | ||||
| Trafikverket | 2 600 2 136 systemansvariga samt balansreglering som har | ||||
| Försvarets materielverk | 1 321 | 469 ökat och nu sammantaget uppgår till 764 miljoner | kronor. Upplupna utgifter för investeringar har | ||
| Försvarsmakten | 1 263 1 158 | också ökat och uppgår till 322 miljoner kronor. | |||
| Polismyndigheten | 1 070 1 034 | ||||
| Försäkringskassan | 826 | 971 | Not 52 | ||
| Arbetsförmedlingen | 638 | 969 | Oförbrukade bidrag | ||
| Statens jordbruksverk | 436 | 167 | |||
| Kammarkollegiet | 426 | 225 Miljoner kronor | |||
| Skatteverket | 378 | 380 | 2018 | 2017 | |
| Kriminalvården | 294 | 313 Karolinska institutet | 1 910 1 932 | ||
| Göteborgs universitet | 275 | 249 Lunds universitet | 1 875 1 744 | ||
| Lunds universitet | 253 | 208 Göteborgs universitet | 1 354 1 220 | ||
| Regeringskansliet | 251 | 233 Uppsala universitet | 788 | 700 | |
| Transportstyrelsen | 241 | 163 Kungl. Tekniska högskolan | Stockholms universitet | 475 362 | 430 345 |
| Affärsverk | Sveriges lantbruksuniversitet | 336 | 268 | ||
| Svenska kraftnät | 1 290 | 589 Umeå universitet | 307 | 310 | |
| Sjöfartsverket | 135 | 105 Linköpings universitet | 242 | 250 | |
| Luftfartsverket | 107 | 105 Trafikverket | Södertörns högskola | 221 175 | 222 165 |
| Övriga myndigheter | 4 053 3 752 Kustbevakningen | 147 | 154 | ||
| Summa: | 30 819 32 495 Örebro universitet | Linnéuniversitetet | 138 120 | 153 115 | |
| Upplupna kostnader i staten har till stor del med Mälardalens högskola | 113 | 128 | |||
| statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i Luleå tekniska universitet | 110 | 119 |
övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men Affärsverk faktureras eller betalas först under näst- Svenska kraftnät 1 567 1 546 kommande räkenskapsår. Upplupna kostnader
Sjöfartsverket 38 41 består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redo-
Övriga myndigheter 1 237 1 221 visas av de flesta myndigheter.
Summa: 11 515 11 066
Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som kostnadsförts men ännu inte betalats ut. som erhållits, men som ännu inte förbrukats för
Migrationsverkets upplupna kostnader har sitt ändamål. minskat med 4 769 miljoner kronor. Upplupna Universitet och högskolor redovisar oförkostnader för placering av barn har minskat med brukade bidragsmedel främst för finansiering av 2 538 miljoner kronor, för ensamkommande barn olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för med 979 miljoner kronor och för skolkostnader oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för och organiserad verksamhet med 661 miljoner framtida avskrivningar för investeringar som kronor. finansierats med erhållna bidrag. Karolinska
institutet, Lunds universitet och Göteborgs
S kr . 2018/ 19: 101
universitet är de lärosäten som har de största inomstatliga oförbrukade bidrag som har ökat. oförbrukade bidragen från icke statliga Den största ökningen finns i kategorin Övriga finansiärer. myndigheter, där det främst är Boverkets
Oförbrukade bidrag hos Svenska Kraftnät oförbrukade bidrag för solcellsstöd som ökat avser erhållna investeringsbidrag. med ca 400 miljoner kronor och Sjöfartsverkets
oförbrukade bidrag för farledsinvesteringar som Totalt oförbrukade bidrag har ökat med ca 600 miljoner kronor.
Högskolesektorn står för 67 procent av
Miljoner kronor
inomstatliga oförbrukade bidrag, en minskad
2018 2017 andel som beror på de nämnda ökningarna hos Universitet och högskolor 18 366 17 490 Övriga myndigheter. Det är vanligtvis fråga om Inomstatligt 9 772 9 194 forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, Utomstatligt 8 594 8 296 andra forskningsråd eller myndigheter med
uppgift att fördela sådana medel.
Lunds universitet redovisade högst belopp för
| Länsstyrelser | 1 468 1 212 | oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av | |
| Inomstatliga | 1 245 | 923 | 2018. Beloppet uppgick till 2,1 miljarder kronor |
| Utomstatliga | 223 | 289 |
vilket var 21 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och
| Övriga | 6 406 4 993 | högskolor. Karolinska institutet och Uppsala |
| Inomstatliga | 3 708 2 512 | universitet redovisade vardera ca 13 procent av |
| Utomstatliga | 2 698 2 481 |
det totala beloppet.
Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser
Totala inomstatliga 14 725 12 628 vanligen medel från centrala myndigheter som
Totala utomstatliga 11 515 11 066 ska förmedlas till olika regionala projekt.
Summa 26 240 23 695
Oförbrukade inomstatliga bidrag
Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag
Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till som myndigheter har fått från andra statliga
totalt 14,7 miljarder kronor. myndigheter, elimineras i årsredovisningen för
I tabellen nedan visas hur 85 procent av staten, men redovisas här som tilläggs-
inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i information. Dessa bidrag har i de flesta fall
anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade redovisats mot anslag hos den givande
belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheten.
myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskatt-
De totala oförbrukade bidragen ökade med
ningar om förväntad förbrukningstakt. 2,5 miljarder kronor. Det är framför allt
Tabell oförbrukade inomstatliga bidrag
Miljoner kronor
Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade Mer än 3 månader Mer än 1 år bidrag Totalt Inom 3 månader till ett år till 3 år Mer än 3 år
Inomstatliga oförbrukade bidrag (med
| förbrukningstakt) | 12 522 | 3 260 | 7 480 | 1 553 | 229 |
| varav Universitet och högskolor | 9 686 | 2 356 | 6 163 | 1 069 | 97 |
| varav Länsstyrelser | 1 072 | 215 | 485 | 315 | 56 |
| varav Övriga | 1 763 | 689 | 831 | 168 | 75 |
| Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) | 2 203 | ||||
| Totala inomstatliga oförbrukade bidrag | 14 725 |
S kr . 2018/ 19: 101
Not 53 Post- och telestyrelsen har under året Övriga förutbetalda intäkter genomfört spektrumauktion för tilldelning av
radiospektrum i 700 MHz-bandet. Regeringen
Miljoner kronor
beslutade 2017 att en stor del av sändnings-
| 2018 | 2017 utrymmet är tillgängligt för andra ändamål än | ||
| Riksgäldskontoret | 31 801 38 178 marksänd TV. Detta har lett till förutbetalda | auktionsintäkter på nära 2,6 miljarder kronor. | |
| Reglering av skatter till andra sektorer för 4 419 | - | Myndigheten för press, radio och TV har fått | |
| aktuellt år | in avgifter för tillstånd att sända analog kommersiell radio som betalats i förskott för hela | ||
| Post- och telestyrelsen | 2 560 | 0 tillståndsperioden 2018 – 2026. De avgifter som | |
| Myndigheten för radio och TV | 1 238 | - avser kommande år tas upp som förutbetalda | intäkter och uppgick vid årsskiftet till drygt |
| Kärnavfallsfonden | 1 086 | - | 1,2 miljarder kronor. |
| Statens jordbruksverk | 653 | 625 | Kärnavfallsfonden debiterar reaktorinne- |
| Försvarets materielverk | 600 1 035 | havarna avgifter årsvis. Barsebäck Kraft AB har | |
| Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige | 375 | 343 | detta år betalat den avgift som enligt fondens |
| Karolinska institutet | 221 | 249 | debiteringsrutin skulle betalas i början av 2019 |
| Tillväxtverket | 210 | - | före årsskiftet med 1,1 miljarder kronor, vilket |
| Lunds universitet | 176 | 160 | har tagits upp som förutbetald intäkt. |
| Statens fastighetsverk | 160 | 144 | Statens jordbruksverk redovisar förutbetalda intäkter från EU:s fonder med knappt |
| Affärsverk | 0.7 miljarder kronor, i första hand från EU:s | ||
| Svenska kraftnät | 23 | 33 landsbygdsfond 2014 – 2020. Även Tillväxtverket | |
| Luftfartsverket | 10 | 8 redovisar förutbetalda intäkter från EU, vilket | |
| Sjöfartsverket | 8 | 15 avser Europeiska regionala utvecklingsfonden. |
Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra
myndigheter redovisas främst avgifts- eller Övriga myndigheter 1 059 1 026
uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet,
Summa 44 599 41 816
men som är hänförliga till kommande år.
Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster Not 54 som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och i Garantiförbindelser övrigt inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda Miljoner kronor intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster 2018 2017 faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan Trafikverket prestationer har utförts. Svensk-Danska Broförbindelsen AB 3 149 3 029
Den största posten gäller överkurser som
Arlandabanan Infrastructure AB 1 211 1 268 uppstår när Riksgäldskontoret emitterar
Summa 4 360 4 297
obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs
Trafikverket har för statens räkning förbundit sig och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Den har sjunkit att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott
till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att jämfört med föregående år med drygt 6 miljarder kronor och uppgår till 31,8 miljarder kronor. bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå
till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter. en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan
Infrastructure AB som i första hand belastar
Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar förutbetalda Riksgäldskontorets garantireserv, men som
under vissa förutsättningar kan belasta Trafikintäkter som avser kommuner och trossamfund. 4,4 miljarder kronor beräknas komma att regleras verket. Trafikverket redovisar också långfristiga
skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser till kommuner och trossamfund för 2018.
på 2,0 miljarder kronor, se även not 46.
S kr . 2018/ 19: 101
Bland garantiförbindelser inom linjen finns Garantier för vilka avsättningar inte görs
Miljoner kronor
inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster 2018 2017 görs. Årets tillkommande avsättningar för Insättningsgarantin och
investerarskyddet 2 280 000 1 688 640 garantier uppgick till sammanlagt 11 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommente- Garantier om tillförsel av kapital ras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar. Garantikapital 140 822 133 457
Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantifonden, Garantiförbindelser 4 360 4 297 investerarskyddet eller garantikapital. Summa 2 425 182 1 826 394
I nedanstående tabell redovisas statens totala
Summa garantiåtaganden 2 657 976 2 045 577
garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka
Not 55
avsättningar inte görs.
Övriga ansvarsförbindelser
Garantier för vilka avsättningar görs
Miljoner kronor Miljoner kronor
2018 2017
2018 2017
Trafikverket 23 800 22 050 Garantier om tillförsel av kapital
Riksgäldskontoret 15 608 14 182 Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405
Kammarkollegiet 5 486 -
Försvarsmakten 4 000 - Exportgarantier m.m.
Södertörns högskola 895 925 Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden 193 295 181 485
| Statens jordbruksverk | 843 | 944 | ||
| Fristående krediter, Sida | 4 395 4 011 | Sveriges geologiska undersökning | 482 | 415 |
| U-kreditgarantier, Sida | 803 | 893 Migrationsverket Kriminalvården | 457 208 | 364 23 |
Kreditgarantier
Totalförsvarets forskningsintitut 137 149 Infrastruktur, Riksgäldskontoret 18 314 17 309
Göteborgs universitet 115 149 Internationella åtaganden,
| Riksgäldskontoret | 3 355 3 556 Domstolsverket | 73 | 73 | ||
| Bostadskrediter, Boverket | 3 096 2 786 Umeå universitet | 50 | 47 | ||
| Internationella åtaganden, Sida | 1 155 | 353 Polismyndigheten | 44 | 36 | |
| Övrigt, Riksgäldskontoret | 8 | 9 | Affärsverk | ||
| Övriga garantier | Svenska kraftnät | 122 | 115 | ||
| Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret | 7 969 8 376 Luftfartsverket | 52 | 18 | ||
| Summa | 232 794 219 184 Sjöfartsverket | Övriga myndigheter Summa | 44 316 2 209 52 732 41 744 | 44 |
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser.
S kr . 2018/ 19: 101
Trafikverket redovisar flera åtaganden. Statens betalningar från skatter ökade med Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för 81 miljarder kronor jämfört med föregående år. avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet med 46 miljarder kronor, se not 1. Vid som Luftfartsverket har bedrivit och den periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna verksamhet som Trafikverket har bedrivit. eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som Trafikverket redovisar även åtaganden för den av är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller staten utställda miljögarantin i avtalet om omvänt, se not 38. Betalningarna är 9 miljarder bolagisering av Statens järnvägar. kronor högre än skatteintäkterna enligt resultat-
Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är räkningen. Det beror främst på att skulderna för skuldbevis för utbetalningar från anslag till skatter som Skatteverket redovisar ökade med kapitalhöjning i internationella finansierings- 7 miljarder kronor, främst på grund av att de institutioner. skattskyldiga ökade kompletteringsinbetalningar
Kammarkollegiet redovisar ansvarsför- för täcka den slutliga skatten som avräknas först bindelser för statliga utställningsgarantier. Dessa under 2019, vilket ger en positiv effekt. Dessutom redovisades tidigare av Statens kulturråd. påverkas beloppet av periodiseringar av skatter.
Försvarsmaktens ansvarsförbindelse är en uppskattning av miljöskador som har uppkommit Not 57 på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Avgifter och andra ersättningar
Statens jordbruksverk redovisar eventuella
Miljoner kronor
korrigeringar till följd av pågående revisionsärenden samt ett skadeståndsärende. 2018 2017
Sveriges geologiska undersökning redovisar Enligt resultaträkningen 57 284 52 084 framtida utgifter för sanering och återställning av objekt som är under pågående åtgärdsutredning. Avsättning för garantier 151 -622
Migrationsverkets ansvarsförbindelser är bl.a. Tillkommer: utdelningar och ett antal pågående rättsprocesser i olika frågor, kapitaljustering 14 628 8 701 t.ex. skadeståndskrav i samband med upp- Avgår: realisationsvinster handlingar. Summa 70 557 59 995
Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Domstols-
Statens betalningar från avgifter och andra verket redovisar ansvarsförbindelser för hyrda
ersättningar ökade med 11 miljarder kronor, lokaler.
vilket huvudsakligen beror på högre utdelningar
Svenska kraftnät redovisar ansvarsförbindelser
från hel- och delägda företag och högre avgifter för eventuell återställningsåtgärd. Sjöfartsverkets
och andra ersättningar. post består av ansvarsförbindelser för förorenad
I finansieringsanalysen tillkommer erhållna mark. Luftfartsverkets belopp är i huvudsak
utdelningar i avsnittet för statens verksamhet borgensåtagande för dotterföretag.
eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt
den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna
därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens
3.5.3¶Noter till finansieringsanalysen
utdelningar redovisas i allt väsentligt av
Kammarkollegiet. Utdelningarna ökade med
Not 56
6 miljarder kronor för 2018 jämfört med 2017. De
Skatter
största ökningarna gäller främst Luossavaara- Miljoner kronor Kiirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall AB som
också gav de högsta utdelningarna.
2018 2017
Avgifter och andra ersättningar ökade med Enligt resultaträkningen 1 362 744 1 316 861
5 miljarder kronor, främst hänförligt till Affärs-
verket svenska kraftnäts ökade intäkter på grund Tillkommer/avgår:
av högre genomsnittspris och ökad volym för såld Förändring av fordringar och skulder 8 800 -26 181
balanskraft till regionnätsföretag, stora el- Summa 1 371 544 1 290 680 producenter och balansansvariga. Avgifter och
andra ersättningar justeras med delen av
S kr . 2018/ 19: 101
förändringen av avsättningar för garantier som vid försäljning av egendom som redovisats som redovisas som intäkter, eftersom förändring av kostnad utan att medföra någon betalning. avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultat- Not 60 räkningen avgår realisationsvinster eftersom Justeringar till betalningar dessa inte innebär några betalningar.
Miljoner kronor
Not 58 2018 2017 Transfereringar Förändring av långfristiga fordringar -402 -262
Förändring av omsättningstillgångar 16 377 -78 266
Miljoner kronor
Förändring av kassa och bank 642 516
2018 2017
Förändring av skulder -5 827 10 295 Enligt resultaträkningen 1 112 320 1 063 822
Summa 10 790 -67 718
Avgår:
Justeringar till betalningar för statens verksamhet Avsättningar till fonder -12 786 -10 741
förbättrade kassaflödet med sammantaget Omvärdering och avskrivning av lån, CSN
11 miljarder kronor, jämfört med en försämring m.fl. 476 -228
med 68 miljarder kronor föregående år.
Summa 1 100 010 1 052 853
Förändringen av omsättningstillgångarna
påverkade kassaflödet positivt med 16 miljarder Utbetalningarna av transfereringar ökade med kronor, jämfört med en negativ effekt med 47 miljarder kronor. Den största ökningen är 78 miljarder kronor föregående år. Förändringen transfereringar till hushåll. Utbetalningarna är beror främst på att Riksgäldskontoret har lägre än kostnaderna för transfereringar enligt minskat sina kortfristiga placeringar med resultaträkningen eftersom avsättningar till 44 miljarder kronor. fonder och omvärderingar av lån inte medför Förändring av skulder påverkade betalningsnågra betalningar. flödet negativt med 6 miljarder kronor eftersom
skulderna minskade. Not 59 Förändring av fordringar och skulder avseende Statens egen verksamhet skatter redovisas under not 56, poster och
förändring av periodiseringsposter som tillhör
Miljoner kronor
statsskuldsförvaltningen redovisas under not 65.
2018 2017 Enligt resultaträkningen 279 786 263 390
Avgår: Avskrivningar -29 318 -28 403 Avsättningar -4 584 -2 155 Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 0 239 Nedskrivning av andra långfristiga
| värdepappersinnehav | -150 | -76 |
| Realisationsförluster | -120 | -161 |
| Summa | 245 615 232 834 |
Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 13 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster
S kr . 2018/ 19: 101
Not 61 Not 62 Investeringar Utlåning
Miljoner kronor
Nyutlåning
| 2018 | 2017 Miljoner kronor | ||||
| Finansiella investeringar | 2018 | 2017 | |||
| Aktier och andra värdepapper | 6 913 | 772 Centrala studiestödsnämnden, | studielån och hemutrustningslån | 19 150 18 566 | |
| Materiella investeringar | Riksgäldskontoret | 12 769 9 591 | |||
| Beredskapstillgångar | 8 226 8 546 Övriga myndigheter | 37 | 68 | ||
| Väganläggningar | 12 083 11 135 Summa nyutlåning | 31 956 28 225 | |||
| Järnvägsanläggningar | 13 186 12 070 | ||||
| Maskiner och inventarier | 4 724 4 029 Amortering | ||||
| Fastigheter och markanläggningar | 1 311 | 801 Miljoner kronor | |||
| Övriga investeringar | 8 509 7 297 | 2018 | 2017 | ||
| Summa materiella investeringar | 48 039 43 878 Centrala studiestödsnämnden | Riksgäldskontoret | 12 435 12 385 712 6 019 | ||
| Immateriella investeringar | Övriga myndigheter | 18 | 20 | ||
| Datasystem, rättigheter m.m. | 3 374 2 929 Summa amorteringar | 13 165 18 424 | |||
| Total summa | 58 325 47 579 |
CSN:s nyutlåning, som till största delen består av Investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, en studielån i form av annuitetslån, uppgick till ökning med 11 miljarder kronor jämfört med 19 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor föregående år. mer än föregående år. Amorteringarna uppgick
De finansiella investeringarna uppgick till liksom föregående år till drygt 12 miljarder 7 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med kronor. 6 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden har gjort Riksgäldskontorets nyutlåning uppgår till de största investeringarna med placeringar i aktier 13 miljarder kronor och avser framför allt och andra värdepapper med över 5 miljarder refinansiering av statens utlåning till Riksbanken kronor under året. som ökade med 3 miljarder kronor exklusive
Investeringar i materiella anläggningstillgångar orealiserade valutakursförändringar. Riksgäldsuppgick till 48 miljarder kronor vilket är kontorets amorteringar är 5 miljarder kronor 4 miljarder kronor mer än föregående år. lägre än 2017, då Irland betalade tillbaka sitt lån.
Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 1 miljard kronor och investeringar i Not 63 järnvägsanläggningar med drygt 1 miljard kronor, Finansiellt netto för statens upplåning se not 18, 19 och 23.
Miljoner kronor
Investeringar i maskiner och inventarier och i
2018 2017 fastigheter och markanläggningar har samman-
| taget ökat med drygt 1 miljard kronor, se not 22 Ränteintäkter | 14 507 14 237 |
| och 20. | Räntekostnader -34 551 -30 807 |
| Övriga investeringar ökade med 1 miljard Övriga poster, netto | 184 5 755 |
kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans Tillkommer/Avgår: fastighet och förändring av förskott för materiella Orealiserade valutadifferenser 6 913 -228 anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25.
Summa -12 947 -11 043
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt
Det finansiella nettot som är hänförbart till 3 miljarder kronor vilket är ca 0,5 miljarder
statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med kronor mer än föregående år, se not 15 och 16.
13 miljarder kronor, jämfört med ett negativt
kassaflöde med 11 miljarder kronor föregående
S kr . 2018/ 19: 101
år. Räntekostnader, realiserade valutakursför- Upplupna och förutbetalda räntor som är ändringar och överkurser vid emission påverkade hänförbara till statens upplåning redovisas i sammanlagt kassaflödet 8 miljarder kronor mer balansräkningen under periodavgränsningsposter negativt än föregående år, medan realiserade och påverkar således inte statsskulden. kursförändringar var 6 miljarder kronor mindre Förändringar av tillgångar och skulder som är negativt. I övriga poster ingår bl.a. överkurser vid hänförbara till statens upplåning har försämrat emission, valutakursförändringar och kursför- kassaflödet med 8 miljarder kronor, vilket är ändringar. Finansiellt netto för statens upplåning 4 miljarder kronor mer än föregående år. justeras för orealiserade poster eftersom de inte medför något kassaflöde, se not 12.
Not 64 Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2018 2017 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 10 728 10 393 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -4 632 -4 919
Marknadsvärdesförändringar 1 596 1 935 Nedskrivning av andra långfristiga
| värdepappersinnehav | 0 | 588 |
| Reaförlust vid försäljning av aktier m.m. | 145 | -17 |
| Summa | 7 837 7 981 |
Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med 8 miljarder kronor liksom föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14.
Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna.
Not 65 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2018 2017 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -791 1 000 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -6 961 -4 499
Summa -7 752 -3 499
4¶Utvecklingen av
statsskulden
S kr . 2018/ 19: 101
4¶Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett överskott på avser insättningsgarantifondens och kärnavfalls- 80 miljarder kronor 2018. Det innebär att över- fondens innehav. Övriga myndigheters innehav skottet ökade med 18 miljarder kronor jämfört var 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens med 2017, då budgeten visade ett överskott på innehav av statspapper för premiepensions- 62 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är systemet elimineras inte i den konsoliderade lika med saldot på statens budget fast med statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i omvänt tecken. den konsoliderade balansräkningen för staten.
Den konsoliderade statsskulden minskade från Sammantaget innebär detta att den okonso- 1 265 miljarder kronor 2017 till 1 197 miljarder liderade statsskulden som Riksgäldskontoret kronor 2018, dvs. med 68 miljarder kronor. redovisar är 65,1 miljarder kronor högre än vad Huvudorsaken till att statsskulden minskade var som redovisas i balansräkningen för staten. budgetöverskottet.
Det totala upplåningsbehovet, inklusive beho- Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid
utgången av 2018
vet av att ersätta lån som förfaller, minskade 2018
Miljarder kronor
för tredje året i rad till 198 miljarder kronor, den
Insätt- Kärn- Övriga Elimine lägsta nivån på tio år. Minskningen berodde inte nings- avfalls- myndig ras i
garanti fonden -heter ÅRS bara på att budgetöverskottet var större än
fonden föregående år utan också på att volymen lån som
Nominella statsobligationer 37,2 13,6 0,1 50,9 förföll till betalning var ovanligt liten. Minsk-
Reala statsobligationer 14,2 14,2 ningen av upplåningsbehovet medförde att emissionsvolymen av statsobligationer var på den lägsta Totalt 37,2 27,8 0,1 65,1 nivån sedan 2007. Stocken av statsskuldväxlar vid slutet av 2018 minskade i jämförelse med 2017 till knappt en fjärdedel (se avsnitt 4.2).
Den statsskuld som redovisas i årsredo- 4.1 Definition av statsskulden visningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden nominellt belopp, inklusive upplupen inflationsutgörs av elimineringar av myndigheters innehav kompensation för realobligationer. Att statsav svenska statspapper. Vissa myndigheter som skulden redovisas till nominellt belopp betyder hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till statens budget har rätt att placera på den svenska det belopp som Riksgäldskontoret kommer att statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas betala på förfallodagen. Även derivatinstrument bort vid beräkningen av den konsoliderade inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal statsskulden. (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att
Elimineringen av statliga myndigheters inne- påverka sammansättningen och löptiden av hav av statspapper uppgick till 65,1 miljarder statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är kronor 2018 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet
S kr . 2018/ 19: 101
värderade till de valutakurser som gällde den 28 Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2018
december 2018, årets sista bankdag.
Belopp respektive andel Löptid ska
Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret
ska styras mot styras mot ska redovisa statsskulden som statens andel av
Nominell skuld i kronor 4,3-5,5 år den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets
Real skuld i kronor (andel av förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen
total statsskuld) 20 procent 6-9 år av protokollet om förfarandet vid alltför stora
Minskning med högst 30 underskott som är fogat till fördraget om upp-
Valutaskuld miljarder kronor per år 0-1 år rättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag
ska göras för skulden till premiepensionssystemet
Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att och de skulder i insättningsgarantifonden som
ge ut värdepapper, varav huvuddelen utgörs av kan uppstå. De skulderna liksom de tillgångar och
nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvalt-
kronor. En del av upplåningen täcks genom reala ningen som blir följden av att bokföringsmässiga
statsobligationer (realobligationer), som ger invegrunder tillämpas, ska därmed tas upp under
sterarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret andra poster i balansräkningen.
lånar även på den utländska räntemarknaden
genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta.
Köpare är i första hand inhemska och utländska
fonder, försäkringsbolag och finansiella institut-
4.2¶Statsskuldens fördelning och
ioner.
löptid
Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar
Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är
upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska att långsiktigt minimera kostnaden för stats-
ingå i valutaskulden och valutornas inbördes skulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska
fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet förvaltningen ske inom ramen för de krav
att fatta beslut om ränte- och valutapositioner. penningpolitiken ställer.
Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges i
termer av duration. De riktvärden som regeringen
anger baseras på en avvägning mellan kostnad och
Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen
risk. Historiskt sett har det över tid varit billigare
att låna i instrument med kort löptid än med lång. Det övergripande målet för statsskuldsförvalt-
Kort löptid innebär å andra sidan högre risk ningen konkretiseras genom de riktlinjer som
eftersom räntekostnaderna varierar mer om regeringen årligen fastställer efter förslag från
räntevillkoren ändras ofta. Den förväntade Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur stats-
besparingen av att låna i korta löptider har skulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen
emellertid minskat de senaste åren. Mot den nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och
bakgrunden har durationen i statsskulden valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken
successivt förlängts. löptid de olika delarna av skulden ska styras mot.
Den nominella kronskuldens löptid varierar I tabell 4.2 nedan redovisas dessa riktlinjer för
kring riktvärdet, bl.a. beroende på att stats- 2018. I riktlinjerna för 2018 har ett gemensamt
skuldens storlek följer variationer i statens löptidsmål införts för den nominella kronskul-
betalningar under året. Under 2018 var löptiden i den. Löptidmålet för den nominella kronskulden
genomsnitt 5,6 år för den nominella kronskulden, har även ökat i förhållande till 2017.
vilket således var något längre än vad riktlinjerna
Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till
föreskrev. riksdagen som innehåller en utvärdering av
Den reala kronskuldens löptid var 6,1 år i statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärde-
genomsnitt 2018. Realskuldens andel av den ringen görs över rullande femårsperioder. En
totala skulden var i genomsnitt 23 procent av den utvärdering för 2014–2017 lämnades i april 2018
totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är (skr. 2017/18:104).
långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom
nyupplåningen är liten i förhållande till den
utestående skulden. Till skillnad från övriga
S kr . 2018/ 19: 101
skuldslag är det inte möjligt att använda deriva- med 83 miljarder kronor till 629 miljarder kronor tinstrument för att påverka andelen real skuld. i slutet av 2018. Den reala lånestocken uppgick till Realandelen kan därför variera kring riktvärdet 198 miljarder kronor, vilket var en ökning med utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgär- 14 miljarder kronor jämfört med 2017. der. Under 2018 emitterades 9 miljarder kronor i Valutaskulden ökade med 1 miljard kronor realobligationer, vilket var 3 miljarder kronor under 2018. Orealiserade valutakursdifferenser lägre än 2017. För realobligationer och statsskuld- inklusive skuldskötselåtgärder ökade skulden växlar var den genomsnittliga räntan i auktion- med 7 miljarder kronor. Valutaskulden består erna i princip oförändrad i jämförelse med 2017. delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret
Den genomsnittliga löptiden för valutaskulden har tidigare även skapat valutaskuld med hjälp av var 0,2 år 2018. Eftersom valutaskulden kan styras derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår med hjälp av derivat varierar löptiden inte nämn- avtal om att byta åtaganden i kronor mot värt över året. Statsskuldens exponering i ut- åtaganden i utländsk valuta. De lån som togs upp ländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder i utländsk valuta under 2018 var uteslutande för per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska vidareutlåning till Riksbanken. Riksbanken beräknas så att förändringar i kronans växelkurs ersätter Riksgäldskontoret för de räntekostnader exkluderas. Under 2018 minskade exponeringen och administrativa kostnader som uppstår i med 16 miljarder kronor exklusive växelkurs- samband med vidareutlåningen. förändringar.
Andelarna nominell skuld, real skuld respek- Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
tive valutaskuld beräknas baserat på nominella
2014 2015 2016 2017 2018 belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. De procentuella Nominella
statsobligationer 556 565 590 565 587 andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i nedan- Statsskuldväxlar 88 141 84 88 20 stående tabell, då riktlinjernas andelar beräknas på Likviditetsförvaltnings-
instrument 60 56 69 118 94 okonsoliderad skuld inklusive fordringar i form av vidareutlåning och inklusive förvaltnings- Säkerheter i svenska
kronor 21 11 11 7 4 tillgångar.
Privatmarknadslån 36 19 15 11 5 Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning Valutaderivat i svenska Miljarder kronor kronor -28 -21 -75 -76 -82
2014 2015 2016 2017 2018 Nominella lån i svenska Nominella lån i svenska kronor 733 771 694 712 629 kronor 733 771 694 712 629 varav nominella lån i Upplåningen i nominella statsobligationer ökade svenska kronor,
med 22 miljarder kronor under 2018. Samtidigt okonsoliderat 769 809 734 758 680
minskade den utestående stocken av statsskuldvarav statliga
växlar med 68 miljarder till 20 miljarder kronor myndigheters innehav -36 -38 -40 -47 -51
vid utgången av 2018. Upplåning i likviditets- Reala lån i svenska kronor 191 170 185 184 198 förvaltningsinstrument minskade med 24 mil-
jarder kronor. varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 203 183 200 200 212 I nominella lån i svenska kronor ingår också
privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels varav statliga myndigheters innehav -12 -13 -15 -16 -14 av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Nominella lån i utländsk Under 2018 fortsatte upplåningen på privatvaluta 422 411 413 370 371 marknaden att minska. Vid årets slut utgjorde den Summa konsoliderad 0,4 procent av den konsoliderade statsskulden. statsskuld 1 347 1 352 1 292 1 265 1 197 Riksgäldsspar avvecklades efter ett beslut av
Riksgäldskontoret 2013. Riksgäldsspar med fast Den konsoliderade statsskulden minskade med ränta är stängt för nyteckning. De sista kontona 68 miljarder kronor jämfört med föregående år. förfaller i december 2020. I slutet av 2016 De nominella lånen i svenska kronor minskade beslutade Riksgäldskontoret att tills vidare inte ge
S kr . 2018/ 19: 101
ut premieobligationer. Utgivningen återupptas Under samma period har den interna förvaltnär den bedöms vara lönsam igen. Under 2018 ningen gett ett underskott på 240 miljoner gavs inga premieobligationslån ut. kronor . Sammantaget visade positionsverksam-
Att låna upp på privatmarknaden i stället för på heten ett underskott på 288 miljoner kronor kapital- och penningmarknaderna ökade kostna- under den senaste femårsperioden. derna för statsskulden under 2018 med 6 miljoner I maj 2018 togs en position för en starkare kronor. Det var en förbättring jämfört med 2017, krona i syfte att sänka kostnaden för statsskulden. då resultatet tyngdes av premieobligationer som Vid utgången av året omfattade positionen getts ut till högre ränta än motsvarande 3,9 miljarder kronor och det orealiserade resultastatsobligationsränta. För femårsperioden 2014– tet uppgick till en vinst om 73 miljoner kronor. 2018 var den sammanlagda kostnadsbesparingen Det slutliga, realiserade resultatet kan beräknas 1 miljon kronor, varav premieobligationer stod först när positionen är avslutad. för hela besparingen.
Positionstagning 4.3 Statsskuldens kostnader
Riksgäldskontoret tar positioner för att sänka Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden statens kostnader och risker baserat på bedöm- inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ningar av den framtida ränte- och växelkurs- på statens budget uppgick till 14 miljarder kronor utvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat 2018. Jämfört med 2017 ökade ränteutgifterna som gör att skuldens löptid och fördelning mellan med 3 miljarder kronor. Beloppen i statens valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valuta- budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer positioner och räntepositioner, men ränteposit- och är ett netto av inkomster och utgifter i uppioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i låningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redopositionerna minskar statens räntekostnader med visningen är dock bristfällig när det gäller att samma belopp. Utrymmet för positionstagande beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har styrs av regeringens årliga riktlinjer. valet av upplåningsteknik stor påverkan på
När Riksgäldskontoret bedömer att ett anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmarknadspris markant avviker från en långsiktigt mässig redovisning, där samtliga kostnader och motiverad nivå, kan myndigheten ta större posit- intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en ioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas dock sällan. Dessutom bedriver myndigheten en över tiden. löpande positionstagning där det normalt handlar I resultaträkningen för staten redovisas räntor om relativt små positioner. Den löpande enligt kostnadsmässiga principer efter eliminepositionstagningen har delvis bedrivits av externa ring av räntor till eller från statliga myndigheter. I förvaltare. I februari 2018 beslutade emellertid kostnaderna ingår även en omvärdering av Riksgäldskontorets styrelse att avveckla de skulden i utländsk valuta. I nedanstående tabell externa förvaltarna. visas statsskuldens kostnader, vilket är en sam-
Den positionstagning som externa förvaltare manfattning och specificering av uppgifterna i bedrev gav en förlust på 26 miljoner kronor resultaträkningen (se not 12 till resultaträkinklusive provisionskostnader 2018. Riksgälds- ningen). kontorets egen positionstagning gav däremot en vinst på 11 miljoner kronor samma år. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen resulterat i en förlust på 48 miljoner kronor om förvaltningsprovisionerna räknas in.
4 Merparten av underskottet uppstod 2014 när positioneringen för en starkare dollar och en högre ränta i USA stängdes ner efter betydande förluster.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader 12 miljarder kronor. Det innebar en försämring
Miljarder kronor
med 43 miljarder kronor mellan åren. De oreali-
2014 2015 2016 2017 2018
serade valutakursvinsterna hänförbara till skuld-
| Räntekostnader på lån i | skötselinstrument och vidareutlåning uppgick till | |
| svenska kronor | 32 28 28 28 30 | 5 miljarder kronor 2018. De totala orealiserade |
| Räntekostnader på lån i | valutakursförlusterna blev därmed netto 7 mil- | |
| utländsk valuta | 3 2 3 3 5 |
jarder kronor. Realiserade
Över- och underkurser vid emission av statsvalutakursdifferenser -3 10 -2 -2 1
papper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens Realiserade
kostnader med 11 miljarder kronor 2018. kursdifferenser 4 11 10 10 3
Skillnaden mellan statsskuldens nettokost- Orealiserade
nader, inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet valutakursdifferenser 42 -5 10 -31 12
på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden, var 6,4 mil- Över- /underkurs vid emission m.m. -4 -9 -11 -13 -11 jarder kronor 2018. Skillnaden förklaras av olika
principer för utgiftsmässig redovisning mot
Summa kostnader 73 38 37 -6 39
anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -17 -16 -16 -14 -15 resultaträkningen. Det är endast realiserade
utgifter som redovisas mot anslaget, medan
Nettokostnader efter
intäkter, exklusive orealiserade räntor och orealiserade valutakursskuldskötselåtgärder 56 22 22 -20 25 differenser ingår i resultaträkningens nettokost- Orealiserade nad. År 2017 var motsvarande skillnad 0,3 milvalutakursdifferenser jarder kronor. hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -24 -1 0 31 -5
Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 32 22 21 11 20
Enligt resultaträkningen för 2018 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 20 miljarder kronor, vilket var en ökning med 9 miljarder jämfört med 2017. Den främsta orsaken till att nettokostnaden för statsskulden ökade 2018 var att den svagare kronan gjorde lån i utländsk valuta dyrare.
Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursförlust på 1 miljard kronor 2018.
Nettokostnaden för realiserade kursdifferenser var 3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med 2017. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.
De orealiserade valutakursdifferenserna 2017 vändes till valutakursförluster 2018. De orealiserade valutakursförlusterna uppgick 2018 till
5¶Redovisning och
riskanalys av statliga garantier och utlåning
S kr . 2018/ 19: 101
5¶Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
5.1 Statliga garantier Exempel på stora garantiåtaganden som om-
fattas av garantimodellen är exportkredit-garan- Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går tier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. i borgen för någon annans betalningsåtagande, Riksdagen har dock möjlighet att besluta om vilket leder till en finansiell risk för staten. att undanta specifika garantier från garantimo- Generella regler för hanteringen av statliga lån dellen. Det finns därför garantier som regleras i och garantier finns i budgetlagen (2011:203). särskilda lagar eller som på annan grund har andra Förordningen (2011:211) om utlåning och villkor än de som anges i budgetlagen. Avgifterna garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser för sådana garantier är vanligen angivna direkt i om garantigivning och utlåning med kreditrisk. lag och kan fastställas på andra grunder än att de
Regeringen får enligt budgetlagen besluta om ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsutlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra garantin och investerarskyddet är exempel på andra liknande åtaganden för det ändamål och garantier som hanteras i särskild ordning. med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Under 2017 förtydligade Ekonomistyrnings- Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas verket (ESV) redovisningsreglerna för garantiut som motsvarar statens förväntade kostnad för och utlåningsverksamheten och en mer detaljerad åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. rapportering upprättades. Utöver rapporteringen Förväntade kostnader för lån och garantier består har ett antal omklassificeringar gjorts. En mer utav de förväntade förluster och administrativa förlig beskrivning över hur garantier och utlåning kostnader som är förknippade med åtagandet. redovisas finns i avsnitt 3.4. Förväntad förlust är ett statistiskt mått på de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren Garantiportföljens sammansättning med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Tidigare har avgifter för förväntade Statens garantiportfölj ökade med drygt 612 milförluster satts in på konton i Riksgäldskontoret, i jarder kronor under 2018 och uppgick vid årsbank eller placerats i värdepapper. Från och med skiftet till 2 658 miljarder kronor, jämfört med den 1 januari 2018 ska avgifterna placeras på ett 2 046 miljarder kronor 2017. Näst efter insätträntebärande konto hos Riksgäldskontoret. ningsgarantin (2 280 miljarder kronor per 31 Placeringen ska ske på ett avistakonto eller med en löptid som motsvarar de garantier och lån som hör till reserven. Garanti- och låneverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för lån- och garantigivning kallas för den statliga lån- och garantimodellen.
S kr . 2018/ 19: 101
december 2018 ) utgjordes de största åtagandena I tabell 5.1 visas en sammanställning av de av kreditgarantier (224 miljarder kronor) och garantier och utfästelser som regeringen och garantier om tillförsel av kapital (146 miljarder myndigheterna har ställt ut. Garantierna motkronor). Pensionsgarantierna uppgick till 8 mil- svarar de garantiförbindelser som redovisas i not jarder kronor. 54 till balansräkningen.
I det ovanstående beloppet för statens garanti- Garantierna hanteras huvudsakligen av fyra portfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkreditåtagandet inte kan beloppsbestämmas. nämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för
Utöver redan utfärdade garantier finns det ut- internationellt utvecklingssamarbete (Sida). fästelser om nya garantier på 33 miljarder kronor. Garantikapital till internationella finansiella De redovisade utfästelserna omfattar endast institutioner hanteras av Regeringskansliet, men bundna utfästelser och består i huvudsak av redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet exportkreditgarantier . till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier
redovisas av Trafikverket.
5 Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2017 då 6 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning. mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan
regeringen eller myndigheten och garantitagaren.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31
Miljoner kronor
Under året utfärdade
Utfärdade garantier garantier Bundna garantiutfästelser Utgiftsområde Typ av garanti 2018 2017 2018 2017 2018 2017
1
2 Insättningsgarantin 2 280 000 1 688 640
2
2 Investerarskyddet
Kreditgarantier 224 420 210 403 58 933 41 936 32 620 51 072
2 Garantier till banker m.fl.
3
| 24 | Exportkreditgarantier | 193 295 181 485 56 816 39 914 31 769 49 664 | |||||
| 7 | U-kreditgarantier | 803 | 893 | ||||
| 7 | Fristående garantier | 4 395 4 011 | 546 | 386 | 806 | 757 | |
| 22 | Infrastruktur | 18 314 17 309 | |||||
| 18 | Bostadskrediter | 3 096 2 786 | 971 1 636 | 45 | 50 | ||
| 2, 7, 16, 22 | Internationella åtaganden | 4 510 3 910 | 600 | 600 | |||
| 1, 6 | Övrigt Garantier om tillförsel av kapital 145 587 138 159 | 8 | 9 | 405 | 0 405 |
4 22 Kapitaltäckningsgarantier 4 360 4 297 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital5 140 822 133 457
6
2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier 7 969 8 376
Totalt 2 657 976 2 045 577 59 338 42 341 32 620 51 072
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2017. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Avser bundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier. 4 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk -Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 5 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 6 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2017.
Statens garantiåtaganden fem år tillbaka visas i Av riksdagen beslutade garantiramar diagram 5.1.
I tabell 5.2 finns en sammanställning av beslutade
Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2014–2018
garantiramar respektive utfärdade garantier samt i
Miljoner kronor
förekommande fall bundna utfästelser per myn-
2 800 000 dighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1
2 600 000
2 400 000 och 5.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier
2 200 000 2 000 000 ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2. 1 800 000
Insättnings-
1 600 000 För Riksgäldskontorets garantigivning finns
1 400 000 garantin
1 200 000 ramar för enskilda projekt samt ramar till mindre
1 000 000
800 000 program. Riksgäldskontoret kan också, inom
600 000 Övriga
400 000 garantier ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyn-
200 000
- dighet, vid behov ställa ut garantier avseende
2014 2015 2016 2017 2018
tillgångar och förpliktelser för ett institut i reso-
År
lution enligt lagen (2015:1016) om resolution.
Om en allvarlig störning skulle uppstå i det
finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i
S kr . 2018/ 19: 101
enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande form av exportkreditgarantier. Det finns dessstatligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan utom en särskild ram på 10 miljarder kronor för genom att ge stöd i form av garantier. EKN:s investeringsgarantier.
Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden Regeringskansliets åtaganden i form av garanti- avseende u-kreditgarantier och fristående garankapital gentemot internationella finansiella tier uppgick till 12 miljarder kronor för 2018. institutioner. Boverkets ram för utställande av kredit-
Riksdagen har beslutat om en ram på garantier för ny- och ombyggnad av bostäder 450 miljarder kronor för EKN:s garantigivning i uppgick till 8 miljarder kronor 2018 jämfört med
10 miljarder kronor 2017.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2018-12-31
Miljoner kronor
Beslutade garantiramar Utfärdade garantier Utfärdade garantier ink.
bundna utfästelser Utgiftsområde 2018 2017 2018 2017 2018 2017
RGK 1 2 Insättningsgarantin Obegränsad Obegränsad 2 280 000 1 688 640 2 280 000 1 688 640 2 Garantier till insättare i
utländska instituts filialer i
Sverige Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut,
Stabilitetsfonden 4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution,
Resolutionsreserven 5 200 000 200 000 22 Kreditgarantier till Öresundsbro
Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 18 314 17 309 18 314 17 309 2 Kreditgaranti, Nordiska
investeringsbankens
projektinvesteringslån EUR 622 EUR 622 2 248 3 035 2 248 3 035 7 Kreditgaranti, Nordiska
investeringsbankens
miljöinvesteringslån EUR 104 EUR 104 34 83 34 83 16 Kreditgaranti, European
Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 2, 16, Pensionsgarantier 22, 24 Obegränsad Obegränsad 7 969 8 376 7 969 8 376 1 Kreditgarantier, UD-anställda 50 50 0,2 0,4 0,2 0,4 6 Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta
Utbildningscentrum 24 24 7 8 7 8 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 473 438 473 438 24 Grundfondsförbindelse, Svenska
Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden
för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska
investeringsbanken (EIB) EUR 6 565 EUR 6 565 67 454 64 660 67 454 64 660 2 Garantikapital, Europeiska
utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 565 5 334 5 565 5 334 2 Garantikapital, Europarådets
utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 271 1 219 1 271 1 219 2 Garantikapital, Nordiska
investeringsbanken (NIB) EUR 1 978 EUR 1 978 20 326 19 484 20 326 19 484 2 Garantikapital, Asiatiska banken
för infrastrukturinvesteringar
(AIIB) USD 504 USD 504 4 521 4 149 4 521 4 149 7 Garantikapital, Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 2 247 20 160 18 499 20 160 18 499 7 Garantikapital Multilaterala
investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 145 133 145 133 7 Garantikapital, Afrikanska
utvecklingsbanken (AfDB) SDR 971 SDR 971 11 889 11 172 11 889 11 172 7 Garantikapital, Asiatiska
utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 281 4 023 4 281 4 023 7 Garantikapital, Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 4 829 4 432 4 829 4 432
S kr . 2018/ 19: 101
| 22 | Garantikapital, Eurofima | CHF 42 CHF 42 | 379 | 351 | 379 | 351 | |
| 24 | EKN Exportkreditgarantier | 450 000 450 000 192 143 180 683 222 501 229 185 | |||||
| 24 | Sida Totalram | Investeringsgarantier | 10 000 10 000 1 152 12 000 12 000 | 802 2 563 1 964 | |||
| 7 | därav u-kreditgarantier | 803 | 893 | 803 | 893 | ||
| 7 | därav fristående garantier | 4 395 4 011 5 201 4 768 | |||||
| 7 | Kreditgarantier, Europeiska |
investeringsbanken, långivning
inom ramen för Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet EUR 152 EUR 152 1 155 353 1 155 353 18 Boverket Kreditgarantier för ny- och
7
ombyggnad av bostäder 8 000 10 000 3 096 2 786 3141 2 837 18 Förvärvsgarantier 5 000 5 000 0 0 0 0
Summa 2 653 616 2 041 280 2 686 236 2 092 351
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2017. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till k reditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kron or. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpli ktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 I samband med infriandet 2014 respektive 2016 under NIB:s program för miljöinvesteringslån har Sveriges utestående ram begrän sats till 92 miljoner euro. 7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. Anm: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.
De olika garantityperna institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det
finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas I följande avsnitt presenteras de olika garanti- inom det utländska systemet, och det bedöms typerna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta medföra störningar i det svenska finansiella garantier inom garantimodellen. Flera av de systemet. De institut som omfattas av insättbeloppsmässigt största garantierna, exempelvis ningsgarantin betalar en årlig avgift till staten. insättningsgarantin, hanteras dock utanför De garanterade insättningarna uppgick till modellen. 2 280 miljarder kronor per den 31 december 2018.
Åtagandet redovisas med ett års eftersläpning.
Ökningen jämfört med föregående år uppgår till Insättningsgarantin 591 miljarder kronor och förklaras främst av att
Nordeas nordiska dotterbolag filialiserades under Syftet med insättningsgarantin är att bidra till 2017. I samband med omvandlingen av dotterstabilitet i det finansiella systemet genom ett bolagen till filialer övergick de garanterade starkt konsumentskydd för allmänhetens insätt- insättningarna hos dotterbolagen till det svenska ningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och moderbolaget och därmed övergick också baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti ansvaret för att skydda insättningarna till den finns i övriga EU-länder och även i ett flertal svenska insättningsgarantin. Under 2018 inträfländer utanför EU. Garantin träder i kraft när ett fade flera förändringar som kan förväntas institut går i konkurs eller efter ett beslut av medföra att statens åtagande i insättningsgarantin Finansinspektionen. Garantin gäller också om minskar, bl.a. att Nordeas huvudkontor flyttades staten hanterar ett institut genom resolution. från Sverige. Statens åtagande i insättnings-
Den svenska insättningsgarantin ersätter upp garantin redovisas nästa gång i årsredovisningen till 950 000 kronor per insättare och institut och för 2019. ersättningen ska göras tillgänglig inom sju Inga händelser inträffade under 2018 som arbetsdagar. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 utlöste insättningsgarantin. miljoner kronor) kan erhållas för insättningar Då garantin regleras i särskild ordning utanför som har gjorts inom 12 månader och som är garantimodellen finns det ingen värdering av kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning statens förväntade kostnad för insättningsav bostad. Regeringen har också möjlighet att garantin. ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i
S kr . 2018/ 19: 101
Investerarskyddet Engagemangen i form av exportgarantier och
tillhörande bundna utfästelser uppgick vid års- Vid köp, försäljning eller deponering av värde- skiftet till 223 miljarder kronor fördelade på 137 papper via ett värdepappersinstitut är institutet länder. Motsvarande engagemang för investeskyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från ringsgarantierna var närmare 3 miljarder kronor. sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största det efter konkursen inte går att klargöra vad som koncentrationen till följd av en enskild stor affär. är kundens respektive institutets tillgångar, har Årets höga efterfrågan på garantier till höginkunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall komstländer inom OECD förklaras framför allt förutsätter därmed en konkurs i kombination av två stora telekomaffärer till USA. med grovt slarv eller brottslig handling hos Utbetalningarna för infriade åtaganden uppinstitutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade gick till 1,7 miljarder kronor för 2018, vilket ska tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per jämföras med 1,4 miljarder kronor året innan. kund och institut. EKN har under 2018 redovisat 64 miljoner
För investerarskyddet betalar de institut som kronor mot inkomsttitel avseende ej förväntansomfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. riktiga garantiavgifter. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla U-kreditgarantier kostnaderna för skadefallet. Det innebär att En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd garanterar och subventionerar genom Sida. av investerarskyddet. Garantierna ställdes t.o.m. den 1 juni 2009 ut till
Inga ersättningsfall inträffade under året. projekt som Sida bedömt kommer att få
betydande utvecklingseffekter i berörda länder
och som inte kan bära kostnaderna för en normal Kreditgarantier finansiering på kommersiella villkor.
Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garanti- uppgick till knappt 1 miljard kronor vid årsåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att skiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid utfärdas. bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men Fristående garantier överlåter själva kreditgivningen till andra lån- Sida ställer ut fristående garantier för risker i givare. samband med transaktioner på marknaden.
Vid utgången av 2018 uppgick Sidas engage- Exportkreditgarantier mang för fristående garantier till totalt 5,2 mil- EKN har i uppdrag att främja svensk export jarder kronor. Engagemanget bestod av garantier genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- om 4,4 miljarder kronor samt bundna utfästelser kreditgarantier och investeringsgarantier. Det har om drygt 800 miljoner kronor. under året varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier. EKN har kommit att Infrastruktur garantera allt fler affärer, men till lägre belopp. Finansieringen av Öresundsbron sker genom att När det gäller EKN:s satsningar på garantier för Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer små och medelstora företag har nya finansierings- på kreditmarknaden. Svenska staten genom lösningar, såsom utökad garanti för rörelse- Riksgäldskontoret och danska staten genom krediter och investeringskrediter samt utökad Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt lånemöjlighet hos Almi, införts. denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till
EKN utfärdade under året nya utfästelser för 18,3 miljarder kronor jämfört med 17,3 miljarder 32 miljarder kronor och garantier för 57 miljarder kronor året innan. kronor. Utfästelserna minskade med 18 miljarder De statliga garantierna blev 2014 föremål för en kronor jämfört med 2017, medan garanti- granskning av Europeiska kommissionen, vars givningen ökade med 17 miljarder kronor. syfte var att bedöma huruvida garantierna stod i
överensstämmelse med EU:s statsstödsregler.
Kommissionen fastslog att de statliga garantierna
S kr . 2018 / 19: 101
var nödvändiga för att kunna genomföra det för personal inom utrikesförvaltningen, men proeuropasamarbetet prioriterade broprojektet. grammen är stängda för ny garantigivning. Det Enligt Danmark och Sverige ska garantier finns fortfarande kvar ett fåtal kreditgarantier utställda efter 2040 notifieras hos kommissionen. inom ett visst program på relativt små belopp. Kommissionens beslut överklagades till tribunalen, som under 2018 upphävde beslutet och återförvisade ärendet till kommissionen för Garantier om tillförsel av kapital komplettering.
Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att Bostadskreditgarantier under vissa omständigheter tillskjuta kapital till Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under ett företag. En sådan garanti är en förbindelse byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. mellan två parter: företaget och staten som ut- Garantier lämnas till kreditinstitut som har färdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken ramavtal med Boverket. tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och
Den totala garantistocken omfattade ca 170 andra intressenter. garantier och uppgick vid årsskiftet till drygt 3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med Kapitaltäckningsgarantier 2,8 miljarder kronor 2017. En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar
sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag Internationella åtaganden i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i De internationella åtagandena på 4,5 miljarder belopp eftersom det inte går att ange en gräns för kronor gäller främst garantier för utlåning från hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s dessa garantier är svåra att prissätta på ett projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. tillförlitligt sätt. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för Kapitaltäckningsgarantier har ställts ut till två NIB:s projektinvesteringslån har successivt mins- statliga bolag inom infrastrukturområdet: kat de senaste åren till följd av att NIB vid ett Arlandabanan Infrastructure AB och Svenskantal tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, Danska Broförbindelsen Svedab AB. Kapitalvilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas. täckningsgarantin avseende Arlandabanan
Riksgäldskontoret ingick i december 2016 ett Infrastructure AB beräknas till 1 211 miljoner garantiåtagande om 600 miljoner kronor till kronor för 2018, medan motsvarande garanti för förmån för forskningsanläggningen European Svedab beräknas till 3 149 miljoner kronor. Spallation Source Eric (ESS) gällande tre olika låneramar, där respektive låneram finansieras av Grundfondsförbindelser NIB, AB Svensk Exportkredit samt Europeiska En grundfondsförbindelse liknar en kapitalinvesteringsbanken (EIB). ESS har under året täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i utnyttjat garantiramen fullt ut. belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret
Sida fick under 2017 i uppdrag att redovisa har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner svenska statens garantiåtagande gällande EIB:s kronor till Svenska skeppshypotekskassan och utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Fonden för den mindre skeppsfarten. Cotonou-avtalet. Statens åtagande uppgick till 1 155 miljoner kronor för 2018. Garantikapital
Sverige har medlemsåtaganden i elva inter- Övrigt nationella finansiella institutioner . Medlems- Staten har tidigare haft garantiprogram för att åtagandet består av inbetalt kapital och garantifrämja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd kapital. Garantikapitalet innebär att svenska och rennäring samt kreditgarantier för lån till staten, precis som de övriga medlemsländerna,
7 Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, banken för infrastrukturinvesteringar, Interamerikanska utvecklings- Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska banken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank,
Eurofima samt Världsbanksgruppen.
S kr . 2018/ 19: 101
förbinder sig att under vissa omständigheter att infrianden endast sker om varken bolaget eller tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, PRI kan betala ut pensionen. utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag det fall en internationell finansiell institution som tidigare var en del av Postverket. skulle vara i behov av ytterligare kapital är det Pensionsåtagandena uppgick till ca 8 miljarder brukligt att medlemsstaterna utökar andelen kronor och avsåg den 31 december 2017. inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.
Det totala åtagandet för garantikapital uppgick Avsättningar för garantiförluster i statens till 141 miljarder kronor vid utgången av 2018. samlade garantiportfölj
Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att De ansvariga myndigheterna värderar löpande de garantierna är undantagna från garantimodellen. förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den
kostnad som följer med kreditrisken i de garanti-
åtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Pensionsgarantier Myndigheterna gör avsättningar för garantiför-
lusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga Insättningsgarantin och investerarskyddet myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen avtalspension som de anställda arbetat upp utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen därför varken någon värdering av eller avsättning beslutade att staten genom Riksgäldskontoret för garantiförlusten. skulle garantera dessa pensionsåtaganden och I tabell 5.3 redovisas avsättningar för garantibetala om bolagen i framtiden inte skulle ha förluster för de garantier som hanteras enligt den möjlighet att fullgöra sina åtaganden. statliga garantimodellen. I tabellen framgår också
Merparten av pensionsåtagandena är för- hur avsättningarna förhåller sig till respektive säkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensions- ansvarig myndighets åtaganden. garanti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2018-12-31
Miljoner kronor
Avsättningar i relation till
Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster utfärdade garantier Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017
Riksgäldskontoret1
30 050 29 655 1 028 828 3,4% 2,8% EKN2
193 295 181 485 9 788 10 448 5,1% 5,8%
3
| Sida | 5 198 | 4 904 | 185 | 209 | 3,6% | 4,3% |
| Boverket | 3 096 | 2 786 | 137 | 159 | 4,4% | 5,7% |
| Summa | 231 639 | 218 831 | 11 137 | 11 645 | 4,8% | 5,3% |
1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där a vsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor. 3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier.
De totala avsättningarna för garantiförluster, i Tillgångar i garantiverksamheten den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2018 från Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av 11,6 miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor. avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall EKN:s, Sidas och Boverkets avsättningar täcks dock avgiften av anvisade anslag. Avgiften minskade under året, medan Riksgäldskontorets ska motsvara statens förväntade kostnad för avsättningar ökade. Avsättningsbehovet påverkas åtagandet. Avgifterna har samlats på räntebärande av nivån på åtagandena och kreditrisken, men konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller också av ränte- och valutakursförändringar, m.m. i värdepapper som reserv för framtida infrianden
och redovisas som en tillgång i myndigheternas
balansräkningar. Sedan den 1 januari 2018 ska Redovisning av åtaganden utanför avgifterna föras till ett räntebärande konto hos garantimodellen Riksgäldskontoret. Staten har även tillgångar i
form av regressfordringar från tidigare infriade De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantier. garantimodellen, och för vilka det inte gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar som ansvarsförbindelser. De avgifter som debiteras för insättningsgarantin
De åtaganden som redovisas som ansvars- placeras i statsobligationer som förvaltas av förbindelser uppgick per årsskiftet till drygt Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgälds- 4,4 miljarder kronor (se även not 54 till balans- kontoret. Under 2018 har placeringsinstrukträkningen). ionen förändrats från att Kammarkollegiet
Om garantierna består i att tillföra kapital till placerat inkommande avgifter i statsobligationer företag eller institutioner, och ett infriande som har en löptid på 10 år, alternativt i de innebär att staten redovisar en finansiell tillgång, statsobligationer som har längst löptid, till att finns inga förpliktelser som påverkar den fonden får placera i samtliga nominella finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis obligationer utgivna av Riksgäldskontoret. för garantikapital till internationella finansiella Placeringarna utgör den s.k. insättningsinstitutioner där eventuella infrianden belastar garantifonden, som vid utgången av 2018 hade ett anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för marknadsvärde inklusive konton, repor och garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. upplupen ränta om 41,8 miljarder kronor. Det insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar motsvarade 1,8 procent av de garanterade dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina insättningarna per den 31 december 2018. Sverige respektive sammanställningar över garanti- uppfyllde därmed det minimikrav om 0,8 procent verksamheten. som anges i lagen (1995:1571) om insättnings-
garanti. För att höja avkastningen på portföljen
får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repo-
verksamhet med portföljens värdepapper. Det
innebär att värdepapper lånas ut och likviden
S kr . 2018/ 19: 101
placeras i omvända repor på motsvarande löptid i Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden statsskuldväxlar, statsobligationer och reala Myndigheterna har en mindre del av sina tillstatsobligationer. gångar som kortfristiga placeringar och banktill-
godohavanden.
Konton i Riksgäldskontoret
En stor del av avgifterna i garantiverksamheten Regressfordringar redovisas på räntebärande konton i Riksgälds- Förutom värdepappersinnehav och andra kontoret. Även återvinningar från tidigare placeringar samt kontobehållningar i Riksgäldsinfrianden tillförs dessa konton. Från samma kontoret har myndigheterna även tillgångar i konton, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, form av regressfordringar från tidigare infriade hämtas medel för skadeutbetalningar. garantier. De uppgick till 13,9 miljarder kronor
Behållningen på dessa konton konsolideras vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får med statens övriga finanser. Influtna avgifter betraktas som osäkra. Efter reservering för denna reducerar statens upplåningsbehov, vilket osäkerhet uppskattades värdet på regressminskar statsskulden. Ett infriande belastar fordringarna till 2 miljarder kronor. Större delen kontona, men det är enbart en redovisnings- av det bedömda värdet gäller exportkreditmässig hantering. Finansieringen av infrianden garantier. sker i praktiken genom statlig upplåning.
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31
(exklusive stabilitetsfonden) Miljoner kronor
Värdepappersinneh
av och övriga Konton hos Övriga Regressfordringar Ännu inte
likvida tillgångar Riksgäldskontoret garantitillgångar (netto) fakturerade avgifter Totalt Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin1 41 298 39 139 83 421 41 381 39 560 Riksgäldskontoret 453 603 532 443 -33 144 311 1 096 1 357
2, 3 EKN 19 905 23 819 7 266 2 035 486 1 573 1 769 1 619 4 469 4 441 33 895 33 488 Sida 701 1 050 1 495 1 077 25 13 154 154 53 51 2 428 2 345 Boverket 2 266 2 240 14 5 10 24 2 290 2 269
Summa 62 357 64 611 11 642 6 215 478 1 586 2 081 2 089 4 532 4 516 81 090 79 017
1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. 2 Av utestående värdepappersinnehav är 19 905 miljoner kronor placerade i Riksgälden. 3 I de likvida medlen under övriga garantitillgångar kan medel avseende administration ingå.
S kr . 2018/ 19: 101
Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31
(exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. och garantikapital)
Miljoner kronor
Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster Garantitillgångar enligt tabell 5.41 Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017
Riksgäldskontoret
30 050 29 655 1 028 828 1 096 1 357 EKN2
193 295 181 485 9 788 10 448 33 895 33 488
3
| Sida | 5 198 | 4 904 | 185 | 209 | 2 428 | 2 345 |
| Boverket | 3 096 | 2 786 | 137 | 159 | 2 290 | 2 269 |
| Summa | 231 639 | 218 831 | 11 137 | 11 645 | 39 709 | 39 458 |
1 Summan 39 709 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 41 381 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med ri skfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri rän ta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförlu ster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor. 3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier.
För att ta fram ett resultat för garantiverksam- EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en heten analyseras förhållandet mellan avsättningar väsentlig andel av överskottet. för garantiförluster och de tillgångar som finns i Under 2018 ökade garantitillgångarna något, form av både inbetalda och kommande samtidigt som avsättningarna för garantiförluster garantiavgifter. minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större
Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida än avsättningarna. jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet samt garantikapital till internationella Flöden i garantiverksamheten och dessas finansiella institutioner ingår inte eftersom påverkan på statens finanser garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Flöden i garantiverksamheten
Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen som omfattas av garantimodellen täcks Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens avsättningarna för garantiförluster väl av de lånebehov och därmed statsskulden. Det kan avgifter som redan inbetalats (redovisas som exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, garantitillgångar i tabell 5.5). skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6
beskrivs dessa flöden.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten
Miljoner kronor
Avgifter för
garantiförluster Avgifter övriga Återvinningar Skadeutbetalning Summa Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017
Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 1 039 1 858 0 1 039 1 858 Riksgäldskontoret, övriga garantier 5 5 51 126 0 0 56 131
1
| EKN | 1 148 1 146 | 459 236 -1 738 -1 410 -131 -28 | ||||||
| Sida | 39 | 35 | 30 | 24 | -4 | -4 | 66 | 55 |
| Boverket | 36 | 31 | 2 | 4 | 0 | 0 | 38 | 35 |
| Summa | 1 228 1 218 1 039 1 858 542 391 -1 741 -1 414 1 067 2 052 |
1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Anm. Avgifter för 2017 och 2018 avser faktu rerade avgifter.
Avgifter Statliga anslag i garantiverksamheten Under 2018 inbetalades avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera 2,3 miljarder kronor, varav huvuddelen var hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När avgifter för exportkreditgarantierna och insätt- detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslagsningsgarantin. medel för att betala avgiften. Det finns även några
garantiåtaganden som vid infrianden helt eller Återvinningar delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- av garantikapital och kapitaltäckningsgarantier. vanns 0,5 miljarder kronor. Exportkreditgaranti- Under 2018 utbetalades 22 miljoner kronor i erna svarade för större delen av återvinningarna. statliga subventioner för garantiverksamheten. I Det var framförallt fråga om betalningar från tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa Chile, Pakistan, Spanien och Irak. subventioner och vilka anslag i övrigt vars
ändamål omfattar garantiverksamhet.
Skadeutbetalningar
Skadeutbetalningarna för infriade garantier var Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade
garantiverksamhet 2018
1,7 miljarder kronor. De avsåg främst export-
Miljoner kronor
kreditgarantier.
Utgifts- Utfall Utfall
område Anslag Myndighet Garantiåtagande 2018 2017 Flöden i garantiverksamheten och deras påverkan 7 1:1 Bistånds- Sida Garantier under
verksamhet Lomé IV Bis och
på lånebehovet
Cotonou
7 1:1 Bistånds- Sida Afrika, Posterna avgifter, skadeutbetalningar och åter-
verksamhet Latinamerika vinningar har i olika grad påverkan på låne- samt behovet. Flöden i den del av garantiverksamheten reformsamarbete
med Östeuropa, som enbart har tillgångar i form av konton i
Västra Balkan och Riksgäldskontoret, eller finansiering genom Turkiet. 20,0 16,4 anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däre-
7 1:1 Bistånds- Riksgälds- NIB mot har flöden i den del av garantiverksamheten verksamhet kontoret 1,6 1,6 som har tillgångar i form av utomstatliga 22 1:2 Trafikverket Arlandabanan placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. Trafikverket: Infrastructure AB En analys av flödena pekar på att nettoflödet i Banhållning garantiverksamheten totalt sett innebar att Summa 21,6 18,0 inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 1 miljard kronor 2018. Totalt redovisades 150 miljoner kronor mot
inkomsttitel för garantiverksamheten för 2018
jämfört med 507 miljoner kronor året innan, se
tabell 5.8.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 5.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande
5.2¶Statlig utlåning med kreditrisk
garantiverksamhet 2018
Miljoner kronor
Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garan-
Utfall Utfall
tier, ges till verksamheter som staten anser vara
Inkomsttitel Myndighet 2018 2017
angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om
| 2124 Inlevererat överskott av Riksgälds | all statlig utlåning, antingen genom särskilda | |
| garantiverksamhet | kontoret 2,3 | 3,7 beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och |
| 2127 Inlevererat överskott EKN | förordningar om låneprogram, t.ex. studielån. | |
| Exportkreditnämnden | 64,0 486,8 |
Ett lån med kreditrisk innebär samma kredit- 2127 Inlevererat överskott Sida
risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är Sida 0,3
att finansieringen av lånet sköts av staten och vid 2552 Övriga offentligrättsliga Riksgälds-
garantier av en bank eller annat kreditinstitut. avgifter kontoret 12,3 16,2
Merparten av statens utlåning finansieras med
Summa 78,9 506,7
upplåning genom Riksgäldskontoret.
I och med den reformerade budgetlagen
infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga Tillbakablick på de senaste fem åren utlåningen som innebär att garantier och lån
behandlas enligt samma principer, dvs. en De statliga subventionerna avseende garanti- gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. avgifter har de senaste fem åren varierat mellan Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara knappt 6 miljoner kronor och 22 miljoner kronor statens finansieringskostnad för ett lån med årligen. De avgifter som garantitagarna själva samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förbetalat har uppgått till mellan 2,3 och 3,1 mil- väntad förlust beräknad utifrån samma principer jarder kronor per år. Det är främst avgifterna från som gäller för statliga garantier samt ett påslag för exportkreditgarantierna som bidragit till variat- administrationskostnaderna. ioner över tiden. Före 2012 fanns det inte något generellt krav
Skadeutbetalningarna låg under 2014 och 2015 på att en avgift motsvarande statens förväntade på en nivå runt 500 miljoner kronor för att 2016– kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv 2018 öka betydligt till nivåer kring 1,6 miljarder skulle byggas upp för framtida kreditförluster. kronor. Under de senare åren gjordes ett fåtal Hanteringen av studielånen anpassades till utstora skadeutbetalningar gällande exportkredit- låningsmodellen fr.o.m. 2014. garantier inom kraftindustrin. Återvinningarna var stabila 2014–2018, med undantag för 2016 då de var avsevärt högre. Det var främst tidigare Utlåningsportföljens sammansättning infriade exportkreditgarantier som återvanns.
Statens utlåning till privatpersoner, företag och
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter,
projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31
skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2014-
december 2018 till 232 miljarder kronor före
Miljoner kronor
reservering, vilket är en ökning med 5 miljarder 5000
Återvinningar kronor jämfört med föregående år. Av dessa 4000
finansierades 228 miljarder kronor via upplåning i 3000
Subventioner Riksgäldskontoret och resterande 4 miljarder
2000
kronor via anslag. 1000
Avgifter Den dominerande posten var studielånen från
0
Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 223 mil- -1000 jarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av
Skadeutbetalningar -2000 statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också -3000 beviljat hemutrustningslån till utländska med-
2014 2015 2016 2017 2018 Flödessaldo
borgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på
1,5 miljarder kronor samt körkortslån om
17 miljoner kronor.
Riksgäldskontorets utlåning på 6,1 miljarder
kronor går främst till olika infrastrukturprojekt
S kr . 2018/ 19: 101
samt flygindustrin. Övriga myndigheter hade en Utlåningen efter reservering för låneförlust har utlåning som tillsammans uppgick till knappt de senaste åren haft en uppåtgående trend och 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföre- uppgick i slutet av 2018 till 205 miljarder kronor. tagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning Den främsta förklaringen till ökningen är av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2. CSN:s utlåning i form av studielån.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det belopp som Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter
reservering för låneförlust
förväntas återbetalas. De myndigheter som har
Miljoner kronor
utlåning uppskattade reserveringarna för låneför-
250 000 lust till närmare 27 miljarder kronor eller 11 pro-
200 000 cent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för
Övriga 25 miljarder kronor eller 94 procent av reser- 150 000 veringarna. Riksgälden
100 000
50 000 CSN
0
2014 2015 2016 2017 2018
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2018-12-31
Miljoner kronor
Myndighet respektive
Reserveringar för Lånefordran efter låntagare/ändamål Utlåningsram Lånefordran låneförluster reservering Lånelöften Lånefinansierad
UO utlåning 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 15 CSN, studielån1 223 000 217 000 221 574 215 461 24 044 25 201 197 530 190 260 22 Riksgäldskontoret, A-
Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 911 957 0 0 911 957 22 Riksgäldskontoret,
Svedab AB 3 361 3 361 4 981 5 626 0 0 4 981 5 626 24 Riksgäldskontoret,
Svensk Exportkredit 125 000 125 000 24 Riksgäldskontoret,
Flygutvecklingsprojektet 1 110 1 110 95 116 0 0 95 116 17 Riksgäldskontoret,
Nordiska museét 20 20 16 17 0 0 16 17 17 Riksgäldskontoret,
Kungliga Operan 126 120 96 0 96 26 120 17 Riksgäldskontoret,
Kungliga Dramatiska Teatern 70 25 0 25 45
Delsumma 227 698 222 178 24 044 25 201 203 654 196 976 71 120
Anslagsfinansierad
utlåning
| 15 CSN, hemutrustningslån | 1 464 1 558 907 906 557 652 | ||
| 15 CSN, studielån | 1 440 1 754 690 799 750 955 | ||
| 15 CSN, Körkortslån | 17 | 3 | 14 |
| 15 CSN, övrigt | 246 198 229 183 17 14 | ||
| 7 Sida, biståndskrediter | 7 16 | 1 | 6 7 10 |
| 7 Sida, villkorslån | 276 304 276 161 | 0 143 |
19 Tillväxtverket,
lokaliseringslån m.m. 33 122 9 98 24 24 20 21 Energimyndigheten,
villkorslån 597 619 406 444 191 175 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 18 21 9 11 9 10
17 Kammarkollegiet,
näringslån m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Delsumma 4 098 4 592 2 530 2 607 1 568 1 985 20 0
Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska
Kraftnät3 700 700 110 21 0 0 110 21 325 Delsumma 110 21 0 0 110 21 325
Summa 231 906 226 791 26 573 27 808 205 332 198 983 416 120
1 Beloppet avseende CSN:s lånefordran 2018 avviker från beloppet i avsnitt 2.4.15, som avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret . 2 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 3 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella bef ogenheter. Anm: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skil lnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 258 511 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåni ngsramar saknas.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 5.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori 2018-12-31
Miljoner kronor
Lånefordran Reserveringar för Lånefordran efter
låneförluster reservering Myndighet respektive lånekategori 2018 2017 2018 2017 2018 2017 CSN1 Lånefordringar
185 966 175 715 13 402 13 871 172 564 16 843 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 38 774 43 259 12 471 13 218 26 304 30 041 Utvecklingskapital/Royalty -3 0 -3 Delsumma 224 740 218 971 25 873 27 089 198 868 191 882
Riksgäldskontoret
Lånefordringar 5 118 5 643 0 0 5 118 5 643 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet
| Utvecklingskapital/Royalty | 1 006 1 073 | 0 | 0 1 006 1 073 |
| Delsumma | 6 124 6 716 | 0 | 0 6 124 6 716 |
| Summa | 230 864 225 687 25 873 27 089 204 992 198 598 |
1 De belopp som avser CSN inkluderar alla typer av studielån samt hemutrustningslån och körkortslån.
I tabell 5.10 redovisas CSN:s och Riksgälds- kontoret. Denna ränta fastställs årligen av regekontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier ringen och baseras på den ovägda genomsom Ekonomistyrningsverket anger i sina snittsräntan för emission av statsskuldväxlar och anvisningar statsobligationer under de tre senaste åren.
När studielån skrivs av på grund av dödsfall,
uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar De olika lånen med kreditrisk CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med
motsvarande belopp. Förluster på utlåning före Studielån 2014 finansieras med anslag då kostnaden
uppkommer, dvs. när förlusten är konstaterad, Studielånen utgör en betydande del av statens lån medan förluster avseende lån fr.o.m. den 1 januari med kreditrisk. Lånen regleras i studiestödslagen 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet (1999:1395) och särskilda förordningar. Om- med utlåningsmodellen. kring 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 223 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för Hemutrustningslån låneförluster till 25 miljarder kronor, vilket motsvarade 11 procent av det utlånade beloppet. Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska
CSN administrerar flera olika typer av lån, medborgare, främst flyktingar, för inköp av vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redo- hemutrustning. De utestående lånen uppgick vid visningssynpunkt. Lånen kan delas in i två årsskiftet till 1,5 miljarder kronor, varav 0,9 milhuvudkategorier. jarder kronor betraktas som reservering för
låneförlust. – Lån som beviljats före 1989 och som har
Hemutrustningslånen finansierades fram
finansierats genom anslag på statens budget.
t.o.m. 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men
Låntagarnas återbetalningar redovisas mot
fr.o.m. 2012 finansieras denna utlåning med
inkomsttitel på statens budget.
anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:4 Hemut- – Lån som beviljats från och med 1989
rustningslån under utgiftsområde 13 Integration
finansieras genom upplåning i Riksgälds-
och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken
kontoret.
ränta som låntagarna ska betala till CSN. Lån-
tagarnas räntebetalningar till myndigheten redo- CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar
visas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränte- 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgälds-
inkomster hemutrustningslån.
S kr . 2018/ 19: 101
Lån till infrastrukturprojekt Volvo Aero AB) för delfinansiering av utveck-
lingskostnaderna för vingbalkar respektive För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen komponenter till flygmotorer. Royaltylånen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppgick i slutet av 2018 till 0,1 miljarder kronor, uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata vilket är något lägre jämfört med ett år tidigare. företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan Minskningen beror på en återbetalning och och de svenska landanslutningarna till Öresunds- subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bron. Vid årsskiftet var totalt 5,9 miljarder kronor bedömt att det inte finns något reserveringsbehov utlånade till dessa projekt. i utlåningen.
Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB
Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska Övriga lån med kreditrisk landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,0 miljarder kronor. Återbetal- Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från ningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, egna obligationslån, ska finansieras med intäkter Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Totalt uppfrån Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör nu- gick dessa lån till 0,9 miljarder kronor, vilket var mera inga reserveringar för låneförluster gällande något lägre än 2017. Av utlånat belopp 2018 Svedab utan risken i åtagandet redovisas istället av bedömdes 0,7 miljarder kronor behöva reserveras Trafikverket. Detta beror på att eventuella för låneförlust, motsvarande 75 procent av beförluster är säkrade genom en kapitaltäcknings- loppet. garanti som Trafikverket ansvarar för. Dessa lån har finansierats via anslag på statens
budget. Framtida kreditförluster är därmed redan A-Train AB finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor Lånet till A-Train AB, det privata företag som och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens återbetalning på 0,9 miljarder kronor. I stället för utlåning om 0,6 miljarder kronor, för vilken vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig reservering har gjorts med 0,4 miljarder kronor. vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Under 2017 betalade A-Train AB royalty Jämförelse mellan reserveringar för för lånet för första gången, vilket innebär att låneförluster och avsatta medel i bolaget framöver kommer att göra årliga kreditreserver royaltybetalningar. Betalningen under 2018 var på 46 miljoner kronor. Enligt de engagemang som hanteras enligt den
svenska utlåningsmodellen ska statens förväntade
kostnad uppskattas och avgifter i form av ränte- Lån till exportfinansiering påslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande
konton i Riksgäldskontoret som reserver. Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja När det gäller CSN hanteras nya studielån som AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för ställts ut efter 2013 i enlighet med utlåningsfinansiering av långfristiga krediter i Riksgälds- modellen i den meningen att anslagsmedel motkontoret. Låneramen uppgick till 125 miljarder svarande reserveringar för låneförluster förs till en kronor för 2018 och får användas för finansiering reserv. Det är totalt 82 miljarder kronor av CSN:s av utlåning inom systemet för statsstödda export- utlåning som innefattas av utlåningsmodellen. krediter (CIRR-systemet). Låneramen har inte För Riksgäldskontorets utlåning har inga utnyttjats under perioden 2009–2018. reserveringar gjorts under 2018.
För att ta fram ett resultat för utlånings-
verksamheten analyseras förhållandet mellan Lån till flygindustrin reserveringar för låneförluster och de medel som
avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförel- Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare
S kr . 2018/ 19: 101
sen pekar på att placerade medel i kreditreser- Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande
utlåningsverksamhet 2018
verna väl motsvarar uppskattade reserveringar för
Miljoner kronor
låneförluster.
Utfall Utfall
Inkomsttitel Myndighet 2018 2017
Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i
låneverksamheten 2018-12-31 2124 Inlevererat överskott av Riksgälds- 49,3 35,3 Miljoner kronor garantiverksamhet kontoret
Reserveringar för Medel placerade i 2342 Ränteinkomst på allmänna CSN
låneförluster kreditreserver studielån 0,1 0,0
| Myndighet | 2018 2017 2018 2017 2394 Övriga ränteinkomster på CSN | ||
| 1 | hemutrustningslån | 31,9 31,0 | |
| CSN | 4 107 3 681 5 887 4 761 | 4139 Återbetalning av | Tillväxtverket |
| Riksgäldskontoret | 0 0 603 606 | lokaliseringslån | 0,2 |
| Summa | 4 107 3 681 6 491 5 368 |
4312 Återbetalning av allmänna CSN 1 I kreditreserven kan även medel för konstaterade förluster ingå, vilka är
studielån 0,0 0,0 hänförbara till utlåning före 2014.
4313 Återbetalning av studielån CSN 245,1 308,6
Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade 4526 Återbetalning av CSN utlåningsverksamheten 2018 hemutrustningslån 186,9 158,3
Miljoner kronor
4526 Återbetalning av CSN körkortslån 0,0 Utfall Utfall
UO Anslag Myndighet 2018 2017 4526 Amortering SIDA
biståndskrediter 8,7 8,7 13 1:5 CSN
| Hemutrustnings- | 4526 Återbetalning övriga lån Energi- | ||
| lån | 138,8 227,9 | myndigheten 5,5 2,7 | |
| 14 1:13 Lån till CSN | Summa | 527,7 544,6 | |
| körkort | 17,5 |
15 1:3 Avsättning CSN
för kreditförluster 1 812,0 1 868,8 15 1:4 Statens CSN
utgifter för 5.3 Analys av väsentliga risker i studiemedels- statens utlåning och utställda
räntor 173,5 358,9
garantier
19 1:1 24:5 Västra Tillväxt-
Götalands läns verket
Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten
landsting 14,2
kan bli både bättre och sämre än det som 19 1:1 24:18 Tillväxt-
förväntansmässigt beräknats, även om det
Jämtlands läns verket
landsting 4,3 samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod
antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall 19 1:1 24:2 Tillväxt-
Samverkansorga verket brukar benämnas oförväntade förluster. n i Kalmar län 0,6
I enlighet med förordning (2007:1447) med 21 1:4 Forskning, Energi- instruktion för Riksgäldskontoret ska Riksgälds-
utveckling och myndigheten
kontoret, i samverkan med EKN, CSN, Sida,
innovation 14,6 49,2
Boverket och övriga berörda myndigheter, 24 1:5 Näringslivs- Riksgälds-
årligen göra en samlad riskanalys av statens
utveckling kontoret 7,8 14,9
garanti- och utlåningsportfölj. Analysen är
Summa 2 183,3 2 519,7
inriktad på risken för stora oförväntade förluster
och omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen Inkomna amorteringar och räntebetalningar med garantier och lån till företag och privatredovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell
personer, dels insättningsgarantin. 5.13.
Risken för stora förluster bedöms samman-
taget som låg för den ordinarie portföljen och
måttlig för insättningsgarantin.
Nedan följer en sammanfattning av analysen i
den senaste rapporten Statens garantier och
S kr . 2018/ 19: 101
utlåning – en riskanalys, som lämnades till som den skapar förhöjda förluster i portföljen i regeringen den 15 mars 2019 (dnr Fi2019/00909). övrigt, men Riksgäldskontoret bedömer att
risken är låg även för detta.
Den ordinarie portföljen Namnkoncentrationer
Med namnkoncentration menas låg diversifiering En central del i riskanalysen är att identifiera på grund av att en portfölj antingen innehåller ett riskfaktorer, dvs. omständigheter som utgör fåtal engagemang eller att det finns exponeringar möjliga orsaker till stora förluster i portföljen. mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare Riksgäldskontoret definierar i riskanalysen stora som är stora i förhållande till portföljens samlade förluster som uppgående till minst cirka omfattning. 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem Den ordinarie portföljen innehåller ett antal år. Med förluster avses infrianden av garantier stora exponeringar, där de femton enskilt största eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två utgör drygt 45 procent av portföljens storlek. typer av händelser som kan medföra stora Risken bedöms dock som låg för stora förluster förluster: ett mindre antal förluster uppstår för med anledning av detta. Det beror på att de enskilt stora garantier eller lån som står för en största exponeringarna främst utgörs av garantier betydande andel av portföljen, eller en samling med minimal till begränsad kreditrisk. (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem Direkta samvariationer på grund av riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två fallissemangssmitta händelser, se tabell 5.14. Om det föreligger omständigheter där en garanti-
gäldenärs eller låntagares finansiella problem Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar
företag, privatpersoner och stater 2018-12-31
sannolikheten för kluster av förluster. Sådana
Miljoner kronor
direkta samvariationer kan uppstå om det finns
Risk för stora
affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan
förluster
garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel
Riskfaktor 2018 2017
är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg
samma projekt, leverantörskedja eller företags- Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller koncern. låntagare Låg Låg
Risken för sådan fallissemangssmitta i den Branschkoncentrationer Låg Låg
ordinarie portföljen bedöms vara låg. Denna Geografisk koncentration Låg Låg portfölj innehåller endast ett fåtal engagemang Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk med juridiska kopplingar, gemensamt ägarinutveckling Låg Låg tresse och koncerntillhörighet. Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög.
Branschkoncentrationer
Med branschkoncentration avses låg diversifie-
Risk till följd av allmän ekonomisk
ring med hänsyn till garantigäldenärernas och
utveckling
låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen
handla om att portföljen är exponerad mot ett Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större
litet antal branscher eller att någon eller några koncentrationer finns en risk för stora förluster,
enskilda branscher utgör en betydande andel av särskilt vid nedgångar i ekonomisk utveckling
portföljen. (s.k. odiversifierbar risk). Riksgäldskontoret be-
Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor dömer att risken är låg för att det ska uppstå stora
eftersom negativa chocker i en bransch kan ge förluster i den ordinarie portföljen enbart på
upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk
beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock nedgång. Detta beror främst på den låga expone-
som leder till att många företag inom branschen ringen mot engagemang med hög kreditrisk.
drabbas samtidigt. Risken påverkas även av
Stora förluster skulle även kunna uppstå om en
garantigäldenärernas och låntagarnas motståndsekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt
S kr . 2018/ 19: 101
kraft mot en negativ chock. Ju bättre kredit- En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle värdighet företagen har desto starkare kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsmotståndskraft. belopp samt försämra deras betalningsförmåga.
För garantier och lån till företag finns en god Detta skulle leda till att inbetalningarna diversifiering gällande motparternas bransch- minskade, vilket skulle ha en negativ effekt på tillhörighet. Den mest framträdande bransch- statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer koncentrationen är mot teleoperatörer. Risken dock att risken är låg för att nedsättningar och för stora förluster från denna koncentration betalningsinställelser ökar till i sammanhanget bedöms som låg. Branschen är stabil med låg betydande belopp. sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, Insättningsgarantin under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år garantigäldenärerna är verksamma i riskfyllda att risken är måttlig för stora förluster på grund länder. De är dock till stor del etablerade bolag av infrianden av insättningsgarantin. med starka positioner på respektive hemmamark- Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av nad, vilket höjer bedömningen av motstånds- vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt kraften mot negativa chocker. beroende på hur ett institut med garanterade
Till följd av ett par nya beloppsmässigt bety- insättningar hanteras om det får problem. Det dande garantiutfästelser har portföljens geogra- kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form fiska fördelning skiftat mot mogna marknader av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i med låg landrisk under analyshorisonten. Detta form av resolution. har lett till att den genomsnittliga kreditvärdig- Om ett institut med garanterade insättningar heten i branschkoncentrationen mot teleoperatö- drabbas av problem som leder till konkurs eller rer förbättrats. beslut av Finansinspektionen om att garantin ska
träda in medför det ett s.k. direkt infriande av Geografiska koncentrationer insättningsgarantin. Det innebär att ersättning Garantigäldenärer och låntagare i samma geo- betalas ut till insättarna i institutet, varefter grafiska område påverkas samtidigt av föränd- insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på ringar i den gemensamma ekonomiska miljön. institutet i konkursen. Det kan t.ex. vara fråga om en ändrad konjunk- Om ett problemfyllt institut i stället hanteras turutveckling eller förändringar i valutor och genom resolution tar staten över kontrollen (men räntor. På samma sätt som för bransch- inte ägandet) av institutet för att rekonstruera koncentrationer kan negativa chocker leda till eller avveckla det under ordnade former. Huvudindirekta samvariationer som leder till kluster av regeln är att aktieägarna och långivarna får sina förluster. fordringar nedskrivna och/eller konverterade till
Den ordinarie portföljen är till 40 procent aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioriexponerad mot svenska garantigäldenärer och tetsordning, s.k. skuldnedskrivning. Garanterade låntagare, varav 87 procent avser CSN:s studielån. insättningar är dock undantagna från skuldned- Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för skrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt att det ska ske stora avskrivningar av studielån. ut även om banken är försatt i resolution. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov överstiga 2,3 miljarder under analysens tids- som insättarna skulle ha svarat för, om de inte horisont på grund av hur lånestocken ser ut. vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i Andra betydande orsaker till avskrivningar, som första hand täckas av insättningsgarantifonden. dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den institutets balansräkning. Insättningsgarantiekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa fonden bidrar dock inte med mer än 36 miljarder skulle uppgå till betydande belopp är också i resolution. mindre sannolikt.
S kr . 2018/ 19: 101
Direkta infrianden
Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs det att flera institut fallerar för att det ska kunna uppstå stora förluster.
Insättningsgarantins bidrag vid resolution
Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag vid resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet, och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut), har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra med medel. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.
6¶Nationellt intygande samt avgifter till och
bidrag från EU
S kr . 2018/ 19: 101
6¶Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande Sveriges avgift till EU och återflödet från EUavseende EU-medel under delad förvaltning budgeten redovisas i såväl budgetens inkomstmellan Europeiska kommissionen och Sverige. I titlar och anslag som i de konsoliderade resultatavsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och och balansräkningarna i årsredovisningen för samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas staten. emot direkt från kommissionen av svenska Regeringen har i hög grad delegerat myndigheter och inte redovisas mot inkomst- beslutsfattandet avseende genomförandet av EUtitlar och anslag på statens budget. I avsnittet program till förvaltningsmyndigheterna, som är redogörs dessutom för Europeiska revisions- regeringens organ för att genomföra den fastlagda rättens granskningar avseende kommissionens politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om genomförande av EU:s budget 2017. inriktningen och förutsättningarna för den
Avsnitten 6.1–6.4 lämnas även till kommiss- statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ionen och till revisionsrätten. Av den anledningen ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. innehåller avsnittet en redogörelse för den Myndigheterna har sedan långtgående befogensvenska förvaltningsmodellen och en kort heter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är beskrivning av de redovisningsprinciper som dock regeringens uppgift att styra myndigheterna tillämpas i årsredovisningen för staten. och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt
verksamhetsansvar.
6.1 Redovisningsskyldighet för EU- 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella medel i den svenska intygande avseende EU-medel
statsförvaltningen
Regeringens nationella intygande för 2018 Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur avseende EU-medel omfattar EU-medel händen styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig förliga till de fleråriga budgetramarna 2007–2013 inför riksdagen för statens medel och övriga och 2014–2020, även kallade programperioder. tillgångar som står till dess disposition. Intygandet innehåller en årlig räkenskaps- Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för sammanställning över medel mottagna från EU:s staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller budget samt en redogörelse för hur dessa medel bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel anslag, konsoliderade resultat- och balansräk- avses i detta sammanhang de medel som förvaltas ningar samt finansieringsanalys avseende samtliga inom ramen för delad förvaltning mellan statliga myndigheter, inklusive affärsverken, medlemsstaten Sverige och kommissionen. under riksdagen och regeringen samt de fonder Medlen redovisas på budgetens anslag och och andelar i bolag som myndigheterna innehar. inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i
S kr . 2018/ 19: 101
årsredovisningen för staten, överlämnas till – förordningen (2000:605) om årsredovisning riksdagen, med kopia till kommissionen och och budgetunderlag. revisionsrätten.
I intygandet bedömer regeringen om EU- I myndighetsförordningen fastställs att myndigräkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt hetens ledning ansvarar för att myndighetens intygar att det finns ett ramverk för staten som verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande syftar till att säkerställa en betryggande intern rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges styrning och kontroll av EU-medlen. Räken- medlemskap i Europeiska unionen, att den skaperna som ligger till grund för sammanställ- redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt ningen är upprättade enligt god redovisningssed samt att myndigheten hushållar väl med statens och har varit föremål för Riksrevisionens medel. För ett antal myndigheter har regeringen granskning. Genom ramverket för intern dessutom föreskrivit att de ska inrätta en styrning och kontroll ställer regeringen krav på internrevision och därmed omfattas av internatt ansvariga myndigheter lämnar en försäkran revisionsförordningen. Genom att inrätta en som möjliggör för regeringen att utfärda ett internrevision på utpekade myndigheter kan nationellt intygande. regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att
Regeringens intygande syftar till att öka regelverken genomförs ändamålsenligt och följs. riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt I internrevisionens uppgifter ingår att granska förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel och lämna förslag till förbättringar av myndiganvänds. Samtidigt ställer intygandet krav på den hetens process för intern styrning och kontroll. interna styrningen och kontrollen hos de Myndigheter som omfattas av internrevisionsmyndigheter som ansvarar för att förvalta förordningen omfattas även av förordningen om medlen. Regeringens övergripande ambition är intern styrning och kontroll samt vissa särskilda att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och bestämmelser i förordningen om årsredovisning kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordrimlig säkerhet garantera de underliggande ningen om årsredovisning och budgetunderlag transaktionernas laglighet och korrekthet. innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning
ska uttala sig om huruvida myndighetens interna
styrning och kontroll har varit betryggande.
6.1.2¶Ramverket för intern styrning och kontroll
6.1.3¶Omfattningen av regeringens
En god intern styrning och kontroll ger nationella intygande myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå Genom medlemskapet i EU hanterar svenska önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa myndigheter olika slags medel länkade till EU:s området kan brister och ofullständigheter mot- budget. De medel som Sverige får i form av återverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter flöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen och beslutsunderlag. Med en god intern styrning från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturoch kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska fel begränsas och oegentligheter och andra nätverk samt forsknings- och utbildningsformer av bedrägligt beteende undvikas. program. För den senare bidragskategorin ligger
Samtliga svenska myndigheter som har ett dock ansvaret för att administrera och förvalta förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av medlen på kommissionen och andra institutioner ramverket för intern styrning och kontroll. inom EU, inte på medlemsstaten, och de omfattas Ramverket utgörs av flera samverkande förord- därför inte av regeringens intygande. ningar: Det är enbart de medel som Sverige får och
förvaltar gemensamt med kommissionen som – myndighetsförordningen (2007:515),
omfattas av regeringens intygande. Ett delat – internrevisionsförordningen (2006:1228),
förvaltningsansvar innebär i korthet att – förordningen (2007:603) om intern styrning kommissionen har det yttersta ansvaret för
och kontroll, och förvaltningen av EU:s budget, men att
medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga
S kr . 2018/ 19: 101
upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attestergaranterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s ande organ. medel. På de områden där det finns ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommiss- Europeiska jordbruksfonden för ionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att landsbygdsutveckling förvalta medlen. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsut-
Det finns även program inom territoriellt veckling (Landsbygdsfonden) finansierar under samarbete, s.k. Interregprogram. Territoriellt programperioden 2014–2020 insatser för att samarbete innebär att programmen genomförs främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft inom flera länder för att utveckla samarbetet över och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har nationsgränserna. Programmen inom territoriellt finansierats gemensamt av Sverige och EU, samarbete är samtliga undantagna från brutto- genom s.k. medfinansiering. redovisning på statens budget. Uppgifter från Jordbruksverket är förvaltande myndighet och dessa program för perioden 2014–2020 ingår utbetalande organ för fonden och har därmed det dock i resultat- och balansräkningarna för yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett programperioden genom att de förvaltande korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande myndigheterna upprättar resultat- och balansräk- organ. ningar särskilt för dessa medel.
Intygandet för 2018 gäller den svenska Europeiska regionala utvecklingsfonden förvaltningen av EU-medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden
(Regionalfonden) finansierar under program- – Europeiska garantifonden för jordbruket
perioden 2014–2020 åtgärder för att minska de
(Garantifonden),
ekonomiska och sociala skillnaderna mellan – Europeiska jordbruksfonden för lands- regioner och invånare. Åtgärderna i programmen
bygdsutveckling (Landsbygdsfonden), finansieras gemensamt av Sverige och EU.
– Europeiska regionala utvecklingsfonden För programperioden 2014–2020 finansierar
(Regionalfonden), fonden åtta regionala program, ett nationellt
program och fem program inom territoriellt – Europeiska socialfonden (Socialfonden),
samarbete samt delar av programmet Lokalt ledd – Europeiska havs- och fiskerifonden
utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och
(EHFF),
attesterande myndighet för åtta regionala – Asyl-, migrations- och integrationsfonden program, ett nationellt program samt förvaltande
(Amif), myndighet för ett program inom territoriellt
samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För – Fonden för inre säkerhet (ISF), och
de fyra övriga territoriella programmen är Läns- – Fonden för europeiskt bistånd till dem som
styrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens
har det sämst ställt (FEAD).
(Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och
Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för de
förvaltande myndigheter för programperioden fonder från vilka åtgärder finansierats under 2018.
2014–2020. Dessa myndigheter är ansvariga för
att respektive program genomförs på ett korrekt
Europeiska garantifonden för jordbruket
och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för Europeiska garantifonden för jordbruket
utbetalningar av fondmedel. För programmet (Garantifonden) finansierar under program-
Lokalt ledd utveckling som finansieras via perioden 2014–2020 olika direktstöd till jord-
Regionalfonden och Socialfonden är Jordbruksbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera
verket förvaltande myndighet. jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa
ESV är revisionsmyndighet för samtliga åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de
program som finansieras genom Regionalfonden kompletteras inte av obligatorisk nationell
som förvaltas i Sverige. medfinansiering.
Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är
Europeiska socialfonden
ansvarig myndighet och behörigt utbetalnings-
Europeiska socialfonden (Socialfonden) finansieställe och har därmed det yttersta ansvaret för att
rar under programperioden 2014–2020 åtgärder dessa medel använts på ett korrekt och effektivt
som syftar till att främja sysselsättningen och
S kr . 2018/ 19: 101
social delaktighet. Åtgärderna i det nationella Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt socialfondsprogrammet och delar av programmet av Sverige och EU. Lokalt ledd utveckling finansieras gemensamt av Polismyndigheten är ansvarig myndighet. ESV Sverige och EU. är revisionsmyndighet.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det för det berörda programmet inom Socialfonden sämst ställt och har därmed ansvar för att detta genomförts Fonden för europeiskt bistånd till dem som har på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten det sämst ställt (FEAD) syftar till att minska svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i ESF-rådet är även attesterande myndighet. programmet finansieras gemensamt av Sverige
För programmet Lokalt ledd utveckling som och EU. finansieras via Regionalfonden och Socialfonden Svenska ESF-rådet är förvaltande och är Jordbruksverket förvaltande myndighet. attesterande myndighet för programmet. ESV är
ESV är revisionsmyndighet för programmen revisionsmyndighet. som finansieras från Socialfonden.
Europeiska havs- och fiskerifonden
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 6.2 Räkenskapssammanställning av finansierar havs- och fiskeriprogrammet i Sverige EU-medel under programperioden 2014–2020. Programmet ger möjlighet till finansiering av åtgärder som Räkenskapssammanställningen av EU-medel understöder dels genomförandet av den nya omfattar resultaträkning, balansräkning och gemensamma fiskeripolitiken, dels en hållbar kassamässig redovisning av utfall på anslag och utveckling av fiske och vattenbruk samt när- inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret liggande verksamhet. Åtgärder inom programmet 2018 omfattar de fleråriga budgetramarna för finansieras gemensamt av Sverige och EU. 2007–2013 och 2014–2020 i respektive tabeller.
Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Redovisningsprinciper för
Asyl-, migrations- och integrationsfonden räkenskapssammanställningen Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) syftar under programperioden 2014–2020 Det är endast EU-medel med delat förvaltningstill att bidra till att säkerställa en långsiktigt ansvar som ingår i räkenskapssammanställningen. hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. och underlättar rörlighet inom ramen för den Medfinansiering ingår inte. reglerade invandringen. Amif medfinansierar pro- Sammanställningen bygger på uppgifter som jekt inom asyl, integration och laglig migration har lämnats av de förvaltande myndigheterna. samt återvändande. Åtgärderna i programmen Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigfinansieras gemensamt av Sverige och EU. heters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna
Migrationsverket är ansvarig myndighet för för dessa medel är därmed desamma som de som fonden. ESV är revisionsmyndighet. gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när
det gäller kostnader, intäkter, fordringar och Fonden för inre säkerhet skulder samt utgifter och inkomster på statens Fonden för inre säkerhet (ISF) syftar till att ge budget. Principerna sammanfattas nedan. ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s I resultaträkningen redovisas intäkter av EUinre säkerhet. ISF består av två instrument: medel och kostnader för EU-stöd enligt bokgränsinstrumentet och polisinstrumentet. Gräns- föringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter instrumentet finansierar åtgärder inom gränskon- och kostnader redovisas det år de är hänförliga troller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av polissamarbete, brottsförebyggande arbete, uppbörd respektive kostnader för transfereringar bekämpning av brott och krishantering. Myndig- uppkommer normalt under den period då heter och organisationer som är verksamma inom betalning sker, men de periodiseras i de fall dessa områden kan söka stöd för olika projekt.
S kr . 2018/ 19: 101
intäkterna eller kostnaderna är hänförliga till en Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–
2020
annan period än betalningen.
Miljoner kronor
Om en betalning är förväntad, men inte
2018 2017 mottagen, redovisas en fordran eller en period-
Intäkter av bidrag från EU
avgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på Europeiska garantifonden för jordbruket 7 916 7 472 betalning från EU redovisas en fordran. Om Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2 153 1 935 betalningen är mottagen, men gäller en senare
| period, eller om myndigheten bedömer att den Europeiska regionala utvecklingsfonden | 1 192 1 047 | |
| kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en Europeiska socialfonden | 1 085 | 869 |
| skuld eller periodavgränsningspost på balans- Europeiska havs- och fiskerifonden | 249 | 18 |
räkningens skuldsida.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden 598 594
Utgifter i statens budget som finansieras från
Fonden för inre säkerhet 61 43
EU-budgeten utgörs till största delen av
Interregionala Öresund-Kattegatt-
transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år
Skagerrak 237 135
betalning sker. Undantag gäller för mindre
Interregionala Sverige-Norge 75 40
belopp som omfattar förvaltningskostnader, som
Interregionala Botnia-Atlantica 56 36
i stället redovisas mot anslag det år som
Interregionala Nord 78 57
kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens
budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas Interregionala Norra Periferin och Arktis 80 58
mot inkomsttitel på statens budget det år då Fonden för europeiskt bistånd till dem som
har det sämst ställt 16 14
betalning sker.
Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 13 796 12 318
Tabell 6.1 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007– Verksamhetens kostnader 2013
Kostnader för personal -158 -115
Miljoner kronor
Kostnader för lokaler -10 -6
2018 2017
Övriga driftkostnader -103 -148
Intäkter av bidrag från EU
Summa verksamhetens kostnader -271 -269 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling -10 -28
Lämnade bidrag
| Europeiska regionala utvecklingsfonden | - 156 | Europeiska garantifonden för jordbruket | -7 471 -7 411 |
| Europeiska socialfonden | 13 664 | Europeiska jordbruksfonden för | |
| Europeiska fiskerifonden | 0 -2 | landsbygdsutveckling | -2 030 -1 852 |
| Europeiska flykting- och återvändandefonden | - - | Europeiska regionala utvecklingsfonden | -1 138 -975 |
Europeiska fonden för integration av
| Europeiska socialfonden | -1 048 | -844 | ||
| tredjelandsmedborgare | - -1 | Europeiska havs- och fiskerifonden | -251 | -16 |
| Summa intäkter av bidrag från EU m.m. | 3 789 | Fonden för inre säkerhet | -31 | -15 |
Verksamhetens kostnader
Asyl-, migrations- och integrationsfonden -72 -76 Summa verksamhetens kostnader - -
Fonden för europeiskt bistånd till dem som
Lämnade bidrag
har det sämst ställt -15 -14 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 1 7
Interregionala Öresund-Kattegatt-
| Europeiska regionala utvecklingsfonden | - 1 Skagerrak | -229 | -135 |
| Europeiska socialfonden | - - Interregionala Nord | -72 | -52 |
| Europeiska fiskerifonden | - 0 Interregionala Sverige-Norge | -69 | -43 |
| Europeiska flykting- och återvändandefonden | - - Interregionala Botnia-Atlantica | -54 | -33 |
| Summa lämnade bidrag | 1 8 Interregionala Norra Periferin och Arktis | -76 | -55 |
| Summa kostnader | 1 8 Summa lämnade bidrag | -12 556 -11 521 | |
| Nettokostnad | 4 797 Summa kostnader Nettokostnad/intäkt | -12 827 -11 790 969 | 528 |
S kr . 2018/ 19: 101
Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade Balansräkning De totala intäkterna från EU ökade 2018 med
Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen
692 miljoner kronor. Programperioden 2007–
2007–2013
2013 är i stort sett avslutad. Intäkterna för
Miljoner kronor
programperioden 2014–2020 ökade med
2018-12-31 2017-12-31 1 478 miljoner kronor, varav 893 miljoner kronor
Tillgångar
kom från jordbruksfonderna. Totalt redovisade
| Jordbruksverket intäkter från jordbruksfonderna Övriga kortfristiga fordringar | - | 278 |
| om 10 318 miljoner kronor. Det motsvarade Summa tillgångar | 0 | 278 |
| 75 procent av intäkterna från EU:s fonder. | Kapital -117 | 176 |
| Jämfört med 2017 ökade intäkterna från Social- Avsättningar | 11 | - |
fonden för perioden 2014–2020 med 216 miljoner
Skulder
kronor och intäkterna från Regionalfonden med
Upplupna kostnader 67 102 145 miljoner kronor. Tillväxtverket och till en
Förutbetalda intäkter 39 mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 1 192 miljoner kronor från Regionalfonden. Summa kapital och skulder 0 278
Svenska ESF-rådet och till en mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 1 085 miljoner Tabell 6.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen
2014–2020
kronor från Socialfonden. Migrationsverket
Miljoner kronor
redovisade intäkter på 598 miljoner kronor från
2018-12-31 2017-12-31 Amif.
Tillgångar
Intäkter för Interregprogram ökade med
200 miljoner kronor jämfört med 2017. Övriga kortfristiga fordringar 9 034 7 496
Upplupna intäkter 452 931
Kostnader – lämnade bidrag finansierade från
Summa tillgångar 9 486 8 427
EU-budgeten ökade
Kapital 7 858 7 274
Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut
Avsättningar 67 -
störst del av de bidrag som finansieras med EU-
Skulder
medel. Av de medel Jordbruksverket lämnade i
EU-finansierade bidrag om totalt 9 766 miljoner Upplupna kostnader 309 4
1 kronor utgjorde 7 471 miljoner kronor medel Oförbrukade bidrag 17 53
från Garantifonden och 2 030 miljoner kronor 2
Förutbetalda intäkter 1 235 1 096 medel från Landsbygdsfonden.
Summa kapital och skulder 9 486 8 427
Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade 1,2 Omklassificering mellan posterna pga. ändrad redovisningsprinip, se avsnitt
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter. bidrag finansierade från Socialfonden uppgick till
1 040 miljoner kronor. Det var en ökning med
Tillgångarna ökade
196 miljoner kronor jämfört med 2017.
Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruks- Migrationsverket redovisade lämnade bidrag
verkets fordringar på EU för gårdsstöd som finansierade från Amif med 72 miljoner kronor.
betalades ut i slutet av 2018. Upplupna intäkter Det var en minskning med 4 miljoner kronor
avser förväntade inbetalningar där anspråk på jämfört med 2017. Lämnade bidrag till Interreg-
inbetalning inte har ställts. Migrationsverket programmen ökade med 182 miljoner kronor.
redovisar upplupna intäkter om 399 miljoner Sammantaget ökade bidrag finansierade med EU-
kronor. medel med 1 042 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Skulderna ökade
Skulderna utgörs främst av förutbetalda intäkter
för programperioden 2014–2020, 538 miljoner
kronor från Landsbygdsfonden, 375 miljoner
kronor från Socialfonden och 210 miljoner
kronor från Regionalfonden. Totalt ökade förut-
betalda intäkter med 139 miljoner kronor.
S kr . 2018/ 19: 101
| Redovisning på statens budget – kassamässig | Inkomsttitlar | ||
| redovisning | 6111 Gårdsstöd 6113 Övriga | - | - 30 803 701 |
| I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomst- | interventioner | - | - 767 276 |
| titlar avseende EU-medel som genomförs med 6114 Exportbidrag | - | - 267 551 |
delad förvaltning i Sverige.
6115 Djurbidrag - - 1 274 903
6116 Offentlig lagring - - 109 861
Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga
budgetramen 2007–2013 (exkl. TEN-bidrag) 6118 EU:s Tusental kronor landsbygdsfond
2007–2013 - - 3 992 387 UO/Anslag Utfall 2018 Utfall 2017 Ackumulerat
för program- 6119 Övriga bidrag
perioden
från Europeiska 8 1:8 Från EU- garantifonden för
budgeten jordbruket - - 125 064
finansierade 6124 Bidrag från insatser för Europeiska asylsökande och jordbruksfonden flyktingar - - 625 063 för
13 1:6 Från EU- landsbygdsutvec
budgeten kling 2007-2013 -9 284 - 9 031 110
finansierade 6213 Bidrag från insatser för Europeiska integration av fiskefonden
tredjelandsmedb 2007-2013 - - 447 314
orgare - - 131 583
6313 Bidrag från 14 1:12 Europeiska Europeiska (2015) socialfonden för regionala
perioden 2007– utvecklingsfonde
2013 - - 5 557 832 n 2007-2013 - 293 253 8 265 662 19 1:3 Europeiska 6413 Bidrag från (2015) regionala Europeiska
utvecklingsfonde socialfonden
n perioden 2007–2013 290 993 - 5 968 118
2007–2013 - -912 8 324 318
69112 Övriga bidrag 23 1:10 Gårdsstöd mm - - 32 284 101
från EU - - 777 523 23 1:11 Intervention för 6912 Bidrag till EU:s
jordbruksprodukt omstrukturerings er - - 1 690 266
fond för
23 1:13 Från EU- sockersektorn - - 354 736
budgeten Summa inkomsttitlar 281 709 293 253 62 185 206
finansierade
stödåtgärder för Saldo -281 709 -294 165 522 483
1 Avser anslagspost 1:18:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU-
fiske och
vattenbruk - - 438 388 medel.
2 Undertitel till 6911 003 för Jordbruks- och livsmedelsstatistik har haft delat
1 förvaltning t.o.m. 2012. Fr.o.m. 2013 redovisas inte i tabellen. 23 1:18 Från EU-
budgeten
finansierade
åtgärder för
landsbygdens
miljö och
struktur - - 13 629 276 23 1:20 Jordbruks- och
livsmedelsstatist
ik finansierad
från EU-
budgeten - - 26 862
Summa anslag - -912 62 707 689
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga Inkomsttitlar
budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)
6111 Gårdsstöd 6 613 173 6 698 346 31 788 144
Tusental kronor
6113 Övriga UO/Anslag Utfall 2018 Utfall 2017 Ackumulerat
för program- intervention
perioden er 108 943 116 785 599 044
04 1:18 Från EU- 6115 Djurbidrag - - 337
budgeten
6119 Övriga finansierade
bidrag från insatser
Europeiska avseende
garantifonde EU:s inre
n för säkerhet 60 918 43 388 124 894
jordbruket 240 074 -40 163 594 270
08 1:8 Från EU-
6125 Bidrag från budgeten
Europeiska finansierade
jordbruksfon insatser för
den för asylsökande
landsbygdsu och
tveckling flyktingar 130 617 147 129 339 325
2014-2020 1 932 788 1 004 016 6 524 719
09 4:7 Fonden för
6214 Bidrag från europeiskt
Europeiska bistånd till
havs- och dem som har
fiskerifonde det sämst
n 2014-2020 236 692 15 154 309 201 ställt 2014–
2020 15 781 14 457 34 184 6314 Bidrag från
Europeiska 14 1:6 Europeiska
regionala socialfonden
utvecklingsf för perioden
onden 2014- 2014–2020 1 070 037 872 638 2 489 913 1
2020 1 556 620 919 943 3 317 972
19 1:3 Europeiska
6414 Bidrag från regionala
Europeiska utvecklingsf
socialfonden onden 1
2014–2020 1 021 012 578 195 2 196 082 perioden
2014–2020 1 170 200 1 015 264 3 051 471 6911 Övriga
bidrag från 23 1:10 Gårdsstöd
EU 285 758 673 227 1 625 963 m.m. 7 392 642 7 280 110 32 878 573
Summa inkomsttitlar 11 995
23 1:11 Intervention
060 9 965 503 46 955 732
för
jordbrukspro Saldo 288 934 1 472 086 284 080
dukter m.m. 76 914 126 284 586 940 1, 2 Inklusive nationella programmet för Lokalt ledd utveckling.
23 1:13 Från EU-
budgeten EU-finansierade bidrag på statens budget ökade
finansierade
Utgifter som redovisas mot anslag utgörs till
stödåtgärder
för fiske och största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket vattenbruk 257 417 18 926 283 647 redovisade utgifter för gårdsstöd med 7 393 mil-
23 1:18 Från EU- joner kronor och åtgärder för landsbygdens miljö budgeten och struktur med 2 109 miljoner kronor för pro-
finansierade
gramperioden 2014–2020. Totalt ökade utgif-
åtgärder för
landsbygden terna för jordbruksstöd med 253 miljoner kronor s miljö och jämfört med 2017. Jordbruksverket redovisade
struktur 2 109 468 1 919 393 7 450 865
även utgifter för marknadsstöd och strukturstöd
Summa anslag 12 283 994 11 437 589 47 239 812 till fisket m.m. som ökade med 238 miljoner
kronor jämfört med föregående år. Bland övriga utgifter är det i första hand Svenska ESF-rådet som redovisade stöd från Socialfonden. Tillväxtverket redovisade utfall på anslag som finansieras av Regionalfonden.
S kr . 2018/ 19: 101
Migrationsverket redovisade lämnade stöd från bedömningar av den interna styrningen och Amif. Totalt ökade övriga utgifter i statens kontrollen som myndigheternas ledningar har budget avseende programperioden 2014–2020 gjort i respektive årsredovisning. med 846 miljoner kronor 2018 jämfört med föregående år.
Jordbruksfonderna
Inkomster på statens budget ökade
Inkomsterna av EU-medel på statens budget I årsredovisningen för 2018 intygar Jordbruksökade med 2 030 miljoner kronor jämfört med verkets styrelse att årsredovisningen ger en 2017. Av årets totala inkomster från EU utgjorde rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av 72 procent, dvs. 8 895 miljoner kronor, inkoms- kostnader, intäkter och myndighetens ekoter avseende jordbruksstöd finansierade av nomiska ställning. Vidare bedöms den interna Garantifonden och Landsbygdsfonden. Dessa styrningen och kontrollen vid myndigheten vara medel liksom övriga jordbruksstöd redovisades betryggande. av Jordbruksverket. Totalt ökade inkomsterna från jordbruksfonder med 1 338 miljoner kronor jämfört med 2017. Regionalfonden
Tillväxtverket redovisade inkomster från Regionalfonden på 1 547 miljoner kronor. Det Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtvar en ökning med 637 miljoner kronor jämfört verket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens med föregående år. Inkomsterna från Social- och Västerbottens län bedömer att den interna fonden ökade med 443 miljoner kronor och styrningen och kontrollen vid myndigheterna har uppgick till 1 296 miljoner kronor totalt. Dessa varit betryggande under den period som redovisades av Svenska ESF-rådet. På inkomst- årsredovisningarna avser. Vidare intygas att titel Övriga bidrag från EU redovisade årsredovisningarna ger en rättvisande bild av Migrationsverket inkomster från Amif med verksamhetens resultat samt av kostnader, 260 miljoner kronor. Det var en minskning med intäkter och myndigheternas ekonomiska ställ- 178 miljoner kronor jämfört med 2017. ning.
Socialfonden
6.3¶Ansvariga myndigheters
bedömningar Generaldirektören för Svenska ESF-rådet be-
dömer att den interna styrningen och kontrollen I detta avsnitt redogörs för de intyganden av vid myndigheter har varit betryggande under den räkenskaperna och bedömningar av den interna period som årsredovisningen avser. Vidare styrningen och kontrollen som ledningarna för de intygar generaldirektören att myndighetens myndigheter som har ett förvaltande ansvar för årsredovisning ger en rättvisande bild av EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för verksamhetens resultat samt av kostnader, 2018. Vidare redogörs för de förvaltningsförkla- intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. ringar som lämnades till Europeiska kommissionen i februari 2019 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2018. Havs- och fiskerifonden
I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid Jordbruksverkets styrelse bedömer att den sina granskningar av aktuella program och fonder. interna styrningen och kontrollen vid myndig-
heten har varit betryggande under den period som
årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dess- 6.3.1 Myndighetsledningens intygande i utom att årsredovisningen ger en rättvisande bild
årsredovisningen av verksamhetens resultat samt av kostnader,
intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Nedan följer en sammanställning av förvaltande myndigheters intyganden av räkenskaperna och
S kr . 2018/ 19: 101
Lokalt ledd utveckling 6.3.2 Myndigheternas
förvaltningsförklaringar
Jordbruksverkets styrelse bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel heten har varit betryggande under den period som inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dess- Europeiska kommissionen med räkenskaper över utom att årsredovisningen ger en rättvisande bild de utbetalningar som gjorts under perioden i av verksamhetens resultat samt av kostnader, enlighet med vad som fastställts i de sektorsintäkter och myndighetens ekonomiska ställning. specifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av
en förvaltningsförklaring. I förvaltningsför-
klaringen ska den som är ansvarig för förvalt- Asyl-, migrations- och integrationsfonden ningen av EU-medlen bekräfta att:
– uppgifterna är rättvisande, fullständiga och Generaldirektören för Migrationsverket bedömer
korrekta, att den interna styrningen och kontrollen har
– utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, varit betryggande under den period som årsredo-
såsom dessa definieras i de sektorsspecifika visningen avser. Vidare intygas att årsredovis-
reglerna, och att ningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och – de kontrollsystem som har införts ger myndighetens ekonomiska ställning. tillräckliga garantier för de underliggande
transaktionernas laglighet och korrekthet.
Fonden för inre säkerhet Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett
oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för Chefen för ekonomiavdelningen på Polis- samtliga fonder som genomförs i Sverige. myndigheten bedömer att det har funnits brister i myndighetens interna styrning och kontroll under den period som årsredovisningen avser. De Jordbruksfonderna angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel. Chefen för ekonomiavdelningen Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksintygar vidare att årsredovisningen ger en verket har undertecknat en förvaltningsförklaring rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av i enlighet med Europaparlamentets och rådets kostnader, intäkter och myndighetens eko- förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 nomiska ställning. december 2013 om fastställande av gemensamma
bestämmelser för Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksdet sämst ställt fonden för landsbygdsutveckling och Europeiska
havs- och fiskerifonden, om fastställande av Generaldirektören för Svenska ESF-rådet be- allmänna bestämmelser för Europeiska regionala dömer att den interna styrningen och kontrollen utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, vid myndigheten har varit betryggande under den Sammanhållningsfonden och Europeiska havsperiod som årsredovisningen avser. Vidare och fiskerifonden samt om upphävande av rådets intygar generaldirektören att myndighetens års- förordning (EG) nr 1083/2006 redovisning ger en rättvisande bild av verk- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) samhetens resultat samt av kostnader, intäkter nr 1306/2013, där det framgår att räkenskaperna och myndighetens ekonomiska ställning. ger en sann, fullständig och korrekt bild av
utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I
synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter
och lager registrerats i räkenskaperna, och alla
inkomster som rör Garantifonden och
Landsbygdsfonden krediterats till rätt fonder.
Vidare har ett system införts vid myndigheten
S kr . 2018/ 19: 101
som med rimlig säkerhet kan garantera de det handlar om. Konsekvensen av detta är att underliggande transaktionernas laglighet och saldona i räkenskaperna riskerar att överskattas korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna och att räkenskaperna därmed inte återspeglar de uppfyller kraven för stödberättigande och, när det verkliga förhållandena. gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler. Regionalfonden
ESV har granskat årsräkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden under Generaldirektören för Tillväxtverket har underbudgetåret 2017–2018 och bedömt de interna tecknat förvaltningsförklaringar för följande prokontrollrutiner som använts av det utbetalande gram, för vilka Tillväxtverket är förvaltande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet myndighet: med kommissionens genomförandeförordning
– Nationellt regionalfondsprogram, (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om
– Mellersta Norrland, tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med – Norra Mellansverige, beaktande av utbetalande organ och andra organ,
– Skåne-Blekinge, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning,
– Småland och öarna, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet.
ESV anser att räkenskaperna för Garanti- – Stockholm, fonden och Landsbygdsfonden är rättvisande, – Västsverige, fullständiga och korrekta i alla väsentliga av-
– Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt seenden vad gäller de utgifter som belastat fond-
samarbete), erna. ESV bedömer även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet – Östra Mellansverige, och har fungerat tillfredsställande baserat på gransk- – Övre Norrland. ning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser dessutom att
Detta görs i enlighet med Europaparlamentets de utgifter för vilka man har ansökt om ersättning och rådets förordning (EU) nr 1303/2013. från kommissionen är lagliga och korrekta i alla
Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna väsentliga hänseenden. är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de
ESV gör ett uttalande med reservation om
bokförda uppgifterna har använts för avsedda förvaltningsförklaringen för Landsbygdsfonden ändamål och att det förvaltnings- och kontroll- (EJFLU IAKS ) eftersom Jordbruksverket inte
system som har införts för de operativa prohar tagit fram en fullständig kontrollstatistik för grammen ger tillräckliga garantier för att de populationen. Det innebär att ESV inte har
underliggande transaktionerna är lagliga och kunnat beräkna en överträdelsefrekvens och korrekta. utvärdera den kvarstående risken. När det gäller
Cheferna för de förvaltande myndigheterna för övriga förvaltningsförklaringar (för Garanti- de interregionala programmen Sverige-Norge, fonden och den del av Landsbygdsfonden som
Nord, Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och inte rör IAKS) så gör ESV uttalanden utan Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar reservation. Dock har ESV påtalat ett sak-
för respektive program i enlighet med förordning förhållande, nämligen att Jordbruksverket sedan (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna 2015 inte har kunnat fatta beslut om återkrav för
intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullstödformer inom Garantifonden och Lands- ständiga och korrekta, att de bokförda uppgifbygdsfonden. Jordbruksverket har inte gjort
terna har använts för avsedda ändamål och att de någon formell uppföljning om hur stort belopp
8 IAKS står för Integrerat administrations- och kontrollsystem. Medlemsstaterna ska upprätta och tillämpa ett integrerat administrations- och kontrollsystem för vissa utbetalningar som fastställs i förordning (EU) nr 1307/2013 och i förordning (EU) nr 1305/2013.
S kr . 2018/ 19: 101
förvaltnings- och kontrollsystem som har införts korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för de operativa programmen ger tillräckliga för avsett ändamål och att det förvaltnings- och garantier för att de underliggande transaktionerna kontrollsystem som införts ger tillräckliga är lagliga och korrekta. garantier för att de underliggande transaktionerna
ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr är lagliga och korrekta. 1303/2013 att räkenskaperna ger en rättvisande Generaldirektören bekräftar att utgifter som är bild och bedömer att de förvaltnings- och kont- föremål för en pågående granskning avseende rollsystem som inrättats fungerar tillfreds- deras laglighet och korrekthet har undantagits ställande. Detta gäller såväl regionala struktur- från räkenskaperna medan granskningen slutförs. fondsprogram som nationellt regionalfonds- ESV har i egenskap av revisionsmyndighet utprogram och de interregionala programmen inom talat att räkenskaperna ger en rättvisande bild i ramen för territoriellt samarbete. ESV anger i sitt enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 och uttalande att det utförda revisionsarbetet inte att det förvaltnings- och kontrollsystem som införanleder något tvivel om vad som sägs i rättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt respektive förvaltningsförklaring. uttalande att det utförda revisionsarbetet inte
föranleder något tvivel om vad som sägs i
förvaltningsförklaringen.
Socialfonden
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har Fonden för europeiskt bistånd till dem som har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet det sämst ställt med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har och korrekta, att de bokförda uppgifterna har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet använts för avsedda ändamål och att det med Europaparlamentets och rådets förordning förvaltnings- och kontrollsystem som har införts (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om för det operativa programmet ger tillräckliga fonden för europeiskt bistånd till dem som har garantier för att de underliggande transaktionerna det sämst ställt, där det framgår att räkenskaperna är lagliga och korrekta. Myndigheten har inte är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de konstaterat några brister i förvaltnings- och bokförda utgifterna har använts för avsedda kontrollsystemet. ändamål samt att det förvaltnings- och
ESV bedömer att fondens räkenskaper i kontrollsystem som införts för det operativa enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 ger programmet ger tillräckliga garantier för att de en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna underliggande transaktionerna är lagliga och för vilka återbetalning har begärts från kommis- korrekta. Myndigheten har inte konstaterat några sionen är lagliga och korrekta, samt att det för- brister i förvaltnings- och kontrollsystemet. valtnings- och kontrollsystem som har inrättats ESV bedömer att fondens räkenskaper i fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt enlighet med kommissionens delegerade uttalande att det utförda revisionsarbetet inte förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars föranleder något tvivel om vad som sägs i 2014 om komplettering av Europaparlamentets förvaltningsförklaringen. och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om
fonden för europeiskt bistånd till dem som har
det sämst ställt, ger en rättvisande bild och att det Lokalt ledd utveckling förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats
fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt Det nationella programmet för lokalt ledd uttalande att det utförda revisionsarbetet inte utveckling får stöd från Regionalfonden och föranleder något tvivel om vad som sägs i Socialfonden. Förvaltande och attesterande förvaltningsförklaringen. myndighet är Jordbruksverket.
Generaldirektören för Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och
S kr . 2018/ 19: 101
Havs- och fiskerifonden Fonden för inre säkerhet
Generaldirektören för Jordbruksverket har Chefen för ekonomiavdelningen på Polisundertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet myndigheten har undertecknat en förvaltningsmed förordning (EU) nr 1303/2013 där det fram- förklaring i enlighet med förordning (EU) nr går att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är och korrekta, att de bokförda utgifterna har an- rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsvänts för avsett ändamål, och att det förvaltnings- utgifterna har använts för avsett ändamål, och att och kontrollsystem som införts ger tillräckliga det förvaltnings- och kontrollsystem som har garantier för att de underliggande transaktionerna införts har fungerat effektivt och gett nödvändiga är lagliga och korrekta. garantier för lagligheten och korrektheten i de
ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) bakomliggande transaktionerna. nr 1303/2013 att fondens räkenskaper ger en rätt- ESV:s anser i sitt uttalande om räkenskaperna i visande bild och att det förvaltnings- och kon- enlighet med förordning nr 514/2014 att dessa trollsystem som inrättats fungerar tillfreds- ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter ställande. ESV anger i sitt uttalande att det för vilka ersättning ansökts är lagliga och korutförda revisionsarbetet inte föranleder något rekta. Vidare bedömer ESV att myndigheten har tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen. rimliga garantier för att det förvaltnings- och
kontrollsystem som används fungerar tillfreds-
ställande. ESV anger i sitt uttalande att förvalt- Asyl-, migrations- och integrationsfonden ningsförklaringen överensstämmer med ESV:s
bedömning av förvaltnings- och kontroll- Generaldirektören för Migrationsverket har systemet. undertecknat en förvaltningsförklaring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna 6.3.3 Uppskattad felnivå i EUbestämmelser för asyl-, migrations- och programmen 2015–2018 integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, före- I tabell 6.7 nedan redovisas ESV:s uppskattning av byggande och bekämpande av brottslighet samt finansiella felnivåer i de svenska programmen krishantering, där det framgår att räkenskaperna inom den delade förvaltningen. Felnivån är en är rättvisande, fullständiga och korrekta, att beräkning av det belopp som inte borde ha unionsutgifterna har använts för avsett ändamål, betalats ut från EU-budgeten eftersom pengarna och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det har införts har fungerat effektivt och gett är inte ett mått på förekomsten av oegentligheter nödvändiga garantier för lagligheten och korrekt- eller ineffektivitet. Exempel på typiska fel är heten i de bakomliggande transaktionerna. betalningar till stödmottagare eller projekt som
I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet inte är stödberättigade eller ersättning för utgifter med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att för inköp av tjänster och varor eller investeringar dessa ger en sann och rättvisande bild och att de där reglerna för offentlig upphandling inte har unionsutgifter för vilka ersättning ansökts är tillämpats korrekt. lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att ESV granskar årligen i sin roll som nationellt myndigheten har rimliga garantier för att det revisionsorgan för EU-medel alla de fonder och förvaltnings- och kontrollsystem som används program som finansieras via kommissionen och fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt förvaltas inom den delade förvaltningen. ESV:s uttalande att förvaltningsförklaringen överens- årliga rapportering omfattar ett uttalande om stämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader och kontrollsystemet. som de ansvariga myndigheterna redovisar till
kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlig-
hetsnivån för finansiella fel är fastställd av
kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräk-
ningar ligger felnivåerna i Sverige de senaste åren
under väsentlighetsnivån.
S kr . 2018/ 19: 101
Generellt uppvisar de program som i huvudsak Tabell 6.7 Uppskattad felnivå för de svenska EU-
programmen (2015–2018)
utgörs av s.k. rättighetsstöd mycket låga felnivåer.
Procent
Detsamma gäller för program där kostnadsersätt-
Redovisningsperiod ningarna baseras på klumpsummor eller standard- Fonder och program 2017/2018 2016/2017 2015/2016
kostnader i stället för faktiska kostnader.
Europeiska Nationellt
Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter socialfonden program 0,03 0,02 0,525 gentemot EU under en period på tolv månader.
ESF/ERUF Lokalt ledd
Redovisningsperioden sammanfaller inte med utveckling
inom ESF
kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna.
och ERUF 0,17 0 et
Under redovisningsperioden 2015/2016 avsluta-
Fonden för Nationellt
des den föregående programperioden med
europeiskt program
redovisningar som hör till den fleråriga budget- bistånd till dem ramen 2007–2013. För perioden 2015/2016 avser som har det
sämst ställt 0 0,04 et
den uppskattade felnivån hela programperioden för samtliga fonder med undantag för jordbruks- Europeiska Nationella
regionala program 1–9
fonderna. Redovisningarna för perioderna
utvecklings-
2016/2017 och 2017/2018 avser årliga redovis- fonden 0,28 0,03 0,03 ningar som hör till den fleråriga budgetramen
Botnia-
2014–2020. Felnivåerna avser resterande Atlantica 0,05 0,15 0,89 finansiella fel efter att ansvariga myndigheter
Nord 0,15 0,09 0,85
korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de
Sverige-
faktiska fel som ESV identifierat i sitt Norge 0 0,1 1,1 revisionsarbete.
Öresund-
Kattegatt-
Skagerak 0,37 0,22 0,0
Norra
Periferin 0 0,81 0,7
Europeiska Nationellt
havs- och program
fiskerifonden 0 0 0
Asyl- Nationellt
migrations- och program
integrations-
fonden 0,06 1,5 et
Fonden för inre Nationellt
säkerhet program 0 0 et
Europeiska Garanti-
garantifonden fonden IAKS
för jordbruket 0,02 0,17 0,97
Garanti-
fonden ej
IAKS 1,74 1,74
Europeiska Landsbygds-
jordbruksfonden fonden IAKS
för landsbygds-
utveckling 0 0,07 0,71
Landsbygds-
fonden ej
IAKS 1,73 1,52 1,56
1 Uppskattad felnivå avser hela Garantifonden. Andelen medel inom ej IAKS för
redovisningsperioden 2017/2018 var av mindre omfattning och uppskattningen
av felnivån gjordes därmed för fonden i sin helhet.
S kr . 2018/ 19: 101
6.3.4 Riksrevisionens granskning av felen i Jordbruksverkets årsredovisning inte
myndigheternas årsredovisningar väsentligt påverkar den finansiella redovisningen.
och ledningens förvaltning Även Svenska ESF-rådet har fått en revisions-
berättelse med reservation avseende sin års- Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av redovisning för 2018. Enligt Riksrevisionen statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen fattade Svenska ESF-rådet beslut om framtida bl.a. granska årsredovisningen för de förvalt- åtaganden om ca 24 miljoner kronor som skulle ningsmyndigheter som lyder under regeringen. finansieras från anslag under åren 2019–2021, Granskningen ska göras i enlighet med god trots att det saknades ett beställningsbemynrevisionssed och syftar till att bedöma om digande för detta. Myndigheten har därmed redovisningen och underliggande redovisning överskridit sina befogenheter. är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. För övriga förvaltande myndigheter lämnar Granskningen sker utifrån risk för väsentliga Riksrevisionen uttalanden om att respektive fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin årsredovisning ger en i alla väsentliga avseenden granskning fokuserar på de områden där det rättvisande bild av dess finansiella ställning per finns risk för väsentliga fel i myndigheternas den 31 december 2018 samt av dess resultat och årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas finansiering för året enligt förordningen om granskningen med en revisionsberättelse, i årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om regleringsbrev och övriga beslut för myndigmyndigheten i alla väsentliga avseenden har heten. upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i 6.4 Regeringens övergripande revisionsberättelsen avser också om myndig- bedömning och nationella heten ger en rättvisande bild av dess eko- intygande av EU-medel nomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen Regeringens intygande grundar sig på ansvariga uttalar sig dessutom om det skulle ha fram- myndigheters intyganden och bedömningar kommit något som tyder på att ledningen i sin avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisbedömning av myndighetens interna styrning ionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande och kontroll inte har följt förordningen om från granskningen av myndigheternas räkenintern styrning och kontroll. skaper och deras interna styrning och kontroll.
Med undantag för Jordbruksverket och Regeringen noterar att samtliga myndigheter Svenska ESF-rådet erhöll ansvariga förvaltande som förvaltar EU-medel har rapporterat att de myndigheter av EU-medel för 2018 en standard- har korrekta räkenskaper och bedömt att den utformad revisionsberättelse. För Jordbruks- interna styrningen och kontrollen vid myndigverket lämnade Riksrevisionen revisions- heten är betryggande för de delar som avser EUberättelse med reservation. Enligt Riksrevisionen medelshantering. överskred Jordbruksverket ramen för beställ- De enskilda fel som föranlett Riksrevisionens ningsbemyndigandet gällande programmet för reservationer avseende Jordbruksverket och lokalt ledd utveckling. Bemyndigandet uppgick Svenska ESF-rådets årsredovisningar gäller till 21 miljoner kronor, medan de utestående bemyndiganderamar och har inte påverkat den åtagandena enligt årsredovisningen uppgick till totala finansiella sammanställningen. 51,1 miljoner kronor. Jordbruksverket överskred ESV har vid sin granskning av Landsäven det av regeringen beslutade slutåret 2019 för bygdsfonden funnit att Jordbruksverket inte har ett annat beställningsbemyndigande genom att lämnat in fullständig kontrollstatistik i tid. ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för 2020. Jordbruksverket har heller inte fattat beslut om De enskilda felen är dock inte väsentliga i den återkrav för Landsbygdsfonden och Garantisamlade finansiella redovisningen av EU-medel fonden. Regeringen anser att dessa brister är av som regeringen lämnar i årsredovisningen för allvarlig karaktär och fäster stor vikt vid att staten. Regeringen gör därför bedömningen att bristerna åtgärdas. Jordbruksverket har gjort en
uppskattning av beloppet som inte har kunnat
S kr . 2018/ 19: 101
återkrävas och funnit att det rör sig om mindre än Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som en procent av totalt utbetalt belopp 2015–2018. innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenom- Regeringen bedömer att uppskattningen är förande. Årsrapporten innehåller även en rimlig och att beloppet som andel av de totala revisionsförklaring om räkenskapernas tillförutgifterna inte är så pass stort att det påverkar litlighet och de underliggande transaktionernas slutsatsen att räkenskaperna i allt väsentligt är laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanrättvisande. fattas även revisionsrättens granskningar.
Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för
rådets ställningstagande till att rekommendera Regeringens nationella intygande Europaparlamentet huruvida kommissionen bör
beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Regeringen lämnar följande intygande baserat på Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas en samlad bedömning av ovan nämnda även slutsatser angående de åtgärder som rådet dokument. anser att kommissionen bör vidta för att komma
till rätta med de brister som revisionsrätten Rättvisande räkenskaper identifierat. Det är Europaparlamentet som Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- slutligen beslutar i frågan om kommissionens fattande resultat- och balansräkning samt en ansvarsfrihet. kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 6.5.1 Revisionsrättens iakttagelser för
budgetåret 2017
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att Revisionsrätten lämnade i sin revisionsförklaring säkerställa en betryggande intern styrning och för 2017 ett uttalande utan reservation för kontroll av EU-medlen. räkenskaperna. För genomförandet av budgeten
lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande
med reservation. Det är andra gången som
revisionsrätten har lämnat ett uttalande med 6.5 Europeiska revisionsrättens reservation (och inte med avvikande mening)
årsrapport om angående genomförandet.
budgetgenomförandet Revisionsrättens granskning visade en felpro-
cent på 2,4 procent för kommissionens genom- I detta avsnitt sammanfattas Europeiska förande av EU:s budget i dess helhet 2017 revisionsrättens iakttagelser från årsrapporten om (jämfört med 3,1 procent för 2016). Revisionskommissionens genomförande av EU:s budget rättens uppskattning av felprocenten är en uppför 2017. skattning av hur mycket pengar som inte borde
Revisionsrättens uppdrag är att göra en ha betalats ut från EU-budgeten, eftersom de inte oberoende granskning av hur EU:s medel har använts i enlighet med tillämpliga regler. Det uppbärs och används, samt bedöma hur de är inte ett mått på konstaterat bedrägeri, ineuropeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i effektivitet eller slöseri. Exempel på typiska fel är samband med detta. Revisionsrätten granskar om betalningar för icke stödberättigande utgifter eller samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga för inköp där reglerna för offentlig upphandling och korrekta och om den ekonomiska förvalt- inte har följts. ningen har varit korrekt. Syftet med revisions- De områden som hade högst uppskattade rättens arbete är att bidra till att förbättra den felnivåer 2017 var konkurrenskraft för tillväxt och ekonomiska förvaltningen av unionens medel på sysselsättning samt ekonomisk, social och alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat territoriell sammanhållning. omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner utan även nationella, regionala och lokala institutioner som hanterar EU-medel.
S kr . 2018/ 19: 101
6.5.2¶Revisionsrättens iakttagelser 6.6 Redovisning av samtliga EUgällande Sverige medel
Revisionsrätten har gjort två iakttagelser gällande I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och Sverige som nämns i årsrapporten. Den första från EU-budgeten som redovisades mot inhandlade om att stödmottagare inom Lands- komsttitlar och anslag på statens budget. Utöver bygdsfonden inte hade uppfyllt sina åtaganden utfallet för 2018 redovisas de fyra närmast föreom miljö- och klimatvänligt jordbruk. Sveriges gående årens utfall kassamässigt. Redovisningen svar är att iakttagelsen är korrekt och man arbetar omfattar samtliga medel, oavsett till vilken fond för att åtgärdat bristerna. eller vilken flerårig budgetram medlen är
Den andra iakttagelsen handlade om att hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en revisionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, översikt över hur EU-budgeten påverkar statens inte dokumenterade sitt arbete i tillräcklig budget. Därutöver behandlas sådana bidrag från omfattning. Sverige har accepterat iakttagelsen EU-budgeten till statliga myndigheter som inte och åtgärdat bristerna. redovisas mot statens budget, men som redovisas
i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.
6.5.3¶Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens Avgiften till EU iakttagelser
EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om I propositionen om budgeteffekter av Sveriges Europeiska unionens funktionssätt. EUmedlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. budgetens utgifter och inkomster ska balansera 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. och det är budgetens utgifter som styr behovet av 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam egna medel i form av avgifter från medlems- EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen staterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 politiken ingår även att prioritera uppföljning och maj 2014 om systemet för Europeiska unionens kontroll av EU-medel. egna medel. De egna medlen består fr.o.m. 2018
Europeiska kommissionen är enligt fördraget av tre komponenter. om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- Tullavgiften består av handelstullar som tas ut fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genom- enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med förande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EUinför kommissionen och ska samarbeta med budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla kommissionen vid genomförandet av budgeten 20 procent av intäkterna för att finansiera admioch för att upprätta effektiva kontrollsystem som nistrativa kostnader. säkerställer en god ekonomisk förvaltning i Den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid beräknas som en procentuell andel av respektive revisionsrättens iakttagelser och vid att kommis- medlemsstats harmoniserade mervärdesskattesionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar bas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med innebär att medlemsstaternas inkomster från de brister som revisionsrätten upptäcker. mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehand-
Europeiska unionens råd enades i februari 2019 ling mellan medlemsstaterna. om att rekommendera Europaparlamentet att Den tredje delen av avgiften baseras på bruttobevilja kommissionen ansvarsfrihet för nationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas budgetåret 2017. Sverige lade ned sin röst vid sammanlagda BNI-avgifter är en restpost och omröstningen, till skillnad från föregående år då storleken fastställs för att säkra att EU-budgetens Sverige röstade nej. Skälet till att Sverige i år valde inkomster och utgifter balanserar. Avgiftens att lägga ned sin röst var att utvecklingen varit storlek för respektive medlemsstat beräknas som positiv och den uppskattade genomsnittliga medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicefelnivån har gått ned. rad med den del av EU-budgetens utgifter som
inte täcks av de övriga egna medlen.
S kr . 2018/ 19: 101
Inom ramen för den gemensamma jordbruks- – revideringar av baser för mervärdesskatt,
politiken togs t.o.m. 2017 en särskild produkt-
– utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och ionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillföll
– ändringsbudgetar på unionsnivå. EU:s budget, med avdrag för finansiering av
administrativa kostnader enligt samma procent-
Lägre avgift till EU än beräknat i budgeten
sats som för tullavgifter. Den s.k. sockeravgiften
Sveriges avgift till EU uppgick 2018 till är nu borttagen.
34 960 miljoner kronor och var därmed
Ett antal medlemsstater har medgetts särskilda
4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur
som anvisades i statens budget. finansieras av övriga medlemsstater. Nedsätt-
ningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs.
Högre avgift 2018
kompensera de länder som relativt sett får lite
Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört
10 736 miljoner kronor (44 procent) 2018. Det med storleken på deras avgifter. Dessa ned-
berodde i huvudsak på att retroaktiva nedsättsättningar hanteras med retroaktivitet från den 1
ningar avseende EU-avgiften blev betydligt lägre januari 2014 sedan Europeiska unionens beslut
än 2017 samtidigt som BNI-avgiften för 2018 om egna medel trädde i kraft i oktober 2016.
höjdes. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari
2017.
Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen
Kostnaden för Sveriges avgift till EU uppgick
2018 till 38 837 miljoner kronor (se not 4). Det
Redovisningen i och vid sidan om statens budget
var 3 877 miljoner kronor högre än det kassa-
mässiga utfallet, som uppgick till 34 960 miljoner I statens budget bruttoredovisas det återflöde av
kronor. Skillnaden berodde på periodisering av medel med delat förvaltningsansvar som admini-
den BNI-baserade avgiften. streras av svenska myndigheter. Bruttoredo-
visning innebär att betalningar från EU redovisas
Återflödet från EU ökade
mot inkomsttitel, medan de bidragsutbetalningar
Betalningarna från EU ökade med 1 892 miljoner som myndigheterna gör redovisas mot anslag i
kronor. De medel som Sverige får som återflöde statens budget. Redovisningen i dessa delar är
från EU-budgeten kommer huvudsakligen från kassamässig. Även program inom territoriellt
Garantifonden och Landsbygdsfonden. I tabell samarbete ingår i den delade förvaltningen men
6.8 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet dessa redovisas vid sidan av statens budget.
mellan EU-budgeten och den svenska statens
Betalningar från EU redovisas samlat under
budget under perioden 2014–2018. inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och
Uppgifterna i tabell 6.8 ger inte en fullständig specificeras på separata inkomsttitlar. EU-
bild av effekterna på statens budget av EUavgiften redovisas under utgiftsområde 27
medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller Avgiften till Europeiska unionen.
delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av
till att det förekommer utgifter genom den Sveriges betalningar till kommissionen för EU-
medfinansiering som staten står för genom anslag budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en
på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens
Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 inkomster och utgifter ska balansera, och
Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från
näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansiemedlemsstaterna, styr EU-budgetens utgiftsnivå
ringen är en förutsättning för att Sverige ska i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27
kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av Avgiften till Europeiska unionen. Sveriges avgift
fonderna i EU-budgeten. Garantifonden finankan förändras under året och avvika från
sieras emellertid helt genom EU-budgeten beräkningen i statens budget beroende på ett
bortsett från valutakursdifferenser och finansiella flertal faktorer, t.ex.
korrigeringar.
– faktisk uppbörd av tullar och importavgifter,
– revideringar av medlemsstaternas BNI,
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 6.8 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
Förändring
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 2018 – 2017 | ||
| Tullavgift | 4 185 | 4 711 | 4 609 | 5 800 | 5 079 | -721 |
| Sockeravgifter | 53 | 24 | 25 | 34 | - | -34 |
| Mervärdesskattebaserad avgift | 5 252 | 5 019 | 5 398 -4 650 | 3 097 | 7 747 | |
| BNI-baserad avgift | 31 600 33 972 19 953 22 365 26 362 | 3 997 | ||||
| Storbritannien-avgift | 463 | 506 | 365 | 675 | 422 | -253 |
1
| Summa betalningar till EU | 41 553 44 232 30 350 24 224 34 960 10 736 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket | 6 165 | 6 600 | 6 480 | 6 775 | 6 962 | 187 |
| Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen | 1 945 | 1 621 | 2 372 | 1 004 | 1 923 | 919 |
| Bidrag från EU till fiskenäringen | 38 | 103 | 58 | 15 | 237 | 222 |
| Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden | 1395 | 509 | 721 | 1 213 | 1 557 | 344 |
| Bidrag från Europeiska socialfonden | 1982 | 524 | 324 | 578 | 1 312 | 734 |
| Bidrag till transeuropeiska nätverk | 294 | 123 | 383 | 215 | 104 | -111 |
| Övriga bidrag från EU | 45 | 253 | 642 | 675 | 272 | -403 |
2
Summa bidrag m.m. 11 864 9 733 10 980 10 475 12 367 1 892
Nettoflöde från statens budget till EU 29 689 34 498 19 370 13 749 22 593 8 844
1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.
Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom även före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.
Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2018 till 12 388 miljoner kronor (tabell 6.9 nedan). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2018 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 12 367 miljoner kronor, se tabell 6.8. Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 21 miljoner kronor.
Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom kommissionen oftast ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För Garantifonden och övriga strukturfonder förskotteras dock en viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro.
S kr . 2018/ 19: 101
Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014–2020
Tusental kronor
| UO Anslag Anslagsnamn | Utfall 2018 Utfall 2017 Förändring | 2018 – 2017 | |
| 4 | 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet | 60 918 | 43 388 17 530 |
| 8 | 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 130 617 147 129 -16 512 | |
| 9 | 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014 – 2020 | 15 781 | 14 457 1 324 |
| 14 | 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 | 1 070 037 872 638 197 399 | |
| 19 | 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 | 1 170 200 1 015 264 154 936 | |
| 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk | 103 558 215 223 -111 665 | ||
| 23 1:10 Gårdsstöd m.m. | 7 392 642 7 280 110 112 532 | ||
| 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. | 76 914 126 284 -49 370 | ||
| 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. | 257 417 | 18 926 238 491 | |
| 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 2014 – 2020 | 2 109 468 1 919 393 190 075 | |
| Summa | 12 387 552 11 652 812 734 740 |
Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten (avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.
Bidrag vid sidan av statens budget
Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget utan endast i resultaträkningen. Under 2018 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 1 883 miljoner kronor i bidrag från EUbudgeten som enbart redovisades som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget (se avsnitt 3, not 3).
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens
budget
Bilaga 1 s. 3S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget 2018
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 3Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016
| Inkomsttitel | 2018 statens budget | |||||
| Skatt på arbete | 1 239 040 801 1 243 173 425 4 132 624 1 194 109 634 1 137 146 059 | |||||
| 1100 Direkta skatter på arbete | 657 127 381 657 919 864 | 792 483 635 336 232 607 095 368 | ||||
| 1110 Inkomstskatter | 786 831 728 787 847 995 1 016 267 758 572 777 725 178 884 | |||||
| 1111 Statlig inkomstskatt | 60 806 690 59 997 035 -809 655 58 494 767 55 600 235 | |||||
| 1115 Kommunal inkomstskatt | 726 025 038 727 850 961 1 825 923 700 078 010 669 578 649 | |||||
| 1120 Allmän pensionsavgift | 123 118 767 123 894 641 | 775 874 118 739 886 113 340 354 | ||||
| 1121 Allmän pensionsavgift | 123 118 767 123 894 641 | 775 874 118 739 886 113 340 354 | ||||
| 1130 Artistskatt | 341 | 0 | -341 | 0 | 341 | |
| 1131 Artistskatt | 341 | 0 | -341 | 0 | 341 | |
| 1140- Skattereduktioner | -252 823 455 -253 822 772 -999 317 -241 976 430 -231 424 212 | |||||
| 1141 Allmän pensionsavgift | -123 087 036 -123 865 544 -778 508 -118 712 000 -113 313 732 | |||||
| 1142 Fackföreningsavgift | -1 335 000 -1 335 000 | |||||
| 1144 Fastighetsavgift | -248 218 -259 974 | -11 756 -259 974 -248 625 | ||||
| 1151 Sjöinkomst | -54 368 | -52 677 | 1 691 | -52 677 | -54 152 | |
| 1153 Jobbskatteavdrag | -112 556 627 -113 302 893 -746 266 -109 088 000 -105 101 685 | |||||
| 1154 Hus-avdrag | -15 051 403 -14 487 037 | 564 366 -13 834 497 -12 687 024 | ||||
| 1155 Gåvor till ideell verksamhet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| 1156 Övriga skattereduktioner | -490 803 -519 647 | -28 844 | -29 282 | -18 994 | ||
| 1200 Indirekta skatter på arbete | 581 913 420 585 253 561 3 340 141 558 773 402 530 050 692 | |||||
| 1210 Arbetsgivaravgifter | 564 778 746 566 417 202 1 638 456 540 540 139 515 691 097 | |||||
| 1211 Sjukförsäkringsavgift | 76 986 676 77 890 103 | 903 427 74 389 266 78 539 543 | ||||
| 1212 Föräldraförsäkringsavgift | 46 015 124 46 554 037 | 538 913 44 447 910 42 107 856 | ||||
| 1213 Arbetsskadeavgift | 3 539 625 3 584 767 | 45 142 3 421 960 4 856 303 | ||||
| 1214 Ålderspensionsavgift | 186 096 088 186 679 747 | 583 659 178 188 544 170 026 375 | ||||
| 1215 Efterlevandepensionsavgift | 12 388 687 12 534 391 | 145 704 11 983 396 18 954 055 | ||||
| 1216 Arbetsmarknadsavgift | 46 115 049 45 971 611 -143 438 43 923 924 41 631 773 | |||||
| 1217 Allmän löneavgift | 189 723 897 191 778 249 2 054 352 183 128 256 156 196 960 | |||||
| 1218 Ofördelade avgifter | 0 | 62 156 | 62 156 -131 255 -348 197 | |||
| 1219 Nedsatta avgifter | 3 913 600 1 362 142 -2 551 458 1 188 138 3 726 431 | |||||
| 1240 Egenavgifter | 12 809 175 12 309 931 -499 244 11 853 191 11 543 365 | |||||
| 1241 Sjukförsäkringsavgift | 260 631 | 181 694 | -78 937 | 175 153 | 325 596 | |
| 1242 Föräldraförsäkringsavgift | 642 267 | 708 949 | 66 682 | 682 985 | 662 503 | |
| 1243 Arbetsskadeavgift | 83 265 | 80 199 | -3 066 | 77 249 | 112 645 | |
| 1244 Ålderspensionsavgift, netto | 4 979 283 4 765 537 -213 746 4 586 466 4 414 744 | |||||
| 1245 Efterlevandepensionsavgift | 291 683 | 281 008 | -10 675 | 270 676 | 443 516 | |
| 1246 Arbetsmarknadsavgift | 41 652 | 39 992 | -1 660 | 1 620 | 708 | |
| 1247 Allmän löneavgift | 4 347 295 4 196 151 -151 144 4 078 836 3 594 440 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 4Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016
| Inkomsttitel | 2018 statens budget | |||||||
| 1248 Ofördelade avgifter | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 1249 Nedsatta avgifter | 2 163 099 2 056 400 -106 699 1 980 207 1 989 213 | |||||||
| 1260 Avgifter till premiepensionssystemet | -38 689 001 -38 775 437 | -86 436 -36 886 871 -35 586 414 | ||||||
| 1261 Avgifter till premiepensionssystemet | -38 689 001 -38 775 437 | -86 436 -36 886 871 -35 586 414 | ||||||
| 1270 Särskild löneskatt | 48 667 764 48 154 552 | -513 212 45 977 204 43 639 982 | ||||||
| 1271 Pensionskostnader, företag | 39 213 089 39 069 654 | -143 435 37 230 041 35 104 837 | ||||||
| 1272 Pensionskostnader, staten | 3 976 975 4 089 401 | 112 426 4 022 410 3 773 265 | ||||||
| 1273 Förvärvsinkomster | 4 180 665 3 813 591 -367 074 3 591 845 3 620 483 | |||||||
| 1274 Egenföretagare | 1 297 035 1 181 905 -115 130 1 132 907 1 141 398 | |||||||
| 1275 Övrigt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 1280 Nedsättningar | -6 076 699 -3 418 542 2 658 157 -3 168 344 -5 715 644 | |||||||
| 1282 Arbetsgivaravgifter | -3 913 600 -1 362 142 2 551 458 -1 188 138 -3 726 431 | |||||||
| 1283 Egenavgifter, generell nedsättning | -2 086 429 -1 984 647 | 101 782 -1 911 690 -1 919 701 | ||||||
| 1284 Egenavgifter, regional nedsättning | -76 670 | -71 754 | 4 916 | -68 517 | -69 512 | |||
| 1290 Tjänstegruppliv | 423 435 | 565 854 | 142 419 | 458 083 | 478 306 | |||
| 1291 Tjänstegruppliv | 423 435 | 565 854 | 142 419 | 458 083 | 478 306 | |||
| 1300 Skatt på kapital | 255 612 596 268 542 515 12 929 919 263 135 593 245 976 710 | |||||||
| 1310 Skatt på kapital, hushåll | 69 434 494 71 900 038 2 465 544 80 390 804 74 604 586 | |||||||
| 1311 Skatt på kapital | 86 762 685 89 821 308 3 058 623 97 924 753 91 940 892 | |||||||
| 1312 Skattereduktion kapital | -17 351 660 -18 058 830 -707 170 -17 666 752 -17 355 161 | |||||||
| 1313 Expansionsmedelsskatt | 23 469 | 137 561 | 114 092 | 132 803 | 18 854 | |||
| 1320 Skatt på företagsvinster | 129 635 828 137 604 837 7 969 009 127 130 220 115 232 106 | |||||||
| 1321 Skatt på företagsvinster | 129 635 828 137 604 837 7 969 009 127 130 220 115 232 106 | |||||||
| 1322 Skattereduktioner | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 1330 Kupongskatt | 7 261 050 8 536 986 1 275 936 6 412 926 5 732 308 | |||||||
| 1331 Kupongskatt | 7 261 050 8 536 986 1 275 936 6 412 926 5 732 308 | |||||||
| 1340 Avkastningsskatt | 4 349 813 5 075 903 | 726 090 4 202 065 4 645 663 | ||||||
| 1341 Avkastningsskatt hushåll | 139 273 | 168 156 | 28 883 | 168 156 | 144 172 | |||
| 1342 Avkastningsskatt företag | 4 123 315 4 830 249 | 706 934 3 961 317 4 414 266 | ||||||
| 1343 Avkastningsskatt på individuellt | 87 225 | 77 498 | -9 727 | 72 592 | 87 225 | |||
| pensionssparande | ||||||||
| 1350 Fastighetskatt | 32 663 881 33 365 372 | 701 491 32 861 438 33 431 014 | ||||||
| 1351 Fastighetsskatt hushåll | 687 105 | 767 711 | 80 606 | 638 700 | 654 684 | |||
| 1352 Fastighetsskatt företag | 13 336 740 13 885 545 | 548 805 14 929 269 16 086 029 | ||||||
| 1353 Kommunal fastighetsavgift hushåll | 15 076 358 15 104 908 | 28 550 13 714 807 13 247 153 | ||||||
| 1354 Kommunal fastighetsavgift företag | 3 563 678 3 607 208 | 43 530 3 578 662 3 443 147 | ||||||
| 1360 Stämpelskatt | 12 267 530 12 059 378 -208 152 12 138 141 12 331 034 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 5Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016
| Inkomsttitel | 2018 statens budget | ||||
| 1361 Stämpelskatt | 12 267 530 12 059 378 -208 152 12 138 141 12 331 034 | ||||
| 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror | 580 892 265 576 565 712 -4 326 553 554 454 466 532 936 264 | ||||
| 1410 Mervärdesskatt | 450 559 840 446 113 676 -4 446 164 427 172 911 406 453 819 | ||||
| 1411 Mervärdesskatt | 450 559 840 446 113 676 -4 446 164 427 172 911 406 453 819 | ||||
| 1420 Skatt på alkohol och tobak | 26 536 952 27 293 801 | 756 849 26 305 641 25 848 763 | |||
| 1421 Skatt på tobak | 12 040 562 12 373 751 | 333 189 11 871 517 11 918 007 | |||
| 1422 Skatt på etylalkohol | 4 280 599 4 466 087 | 185 488 4 326 706 4 238 641 | |||
| 1423 Skatt på vin | 5 935 551 5 964 450 | 28 899 5 847 231 5 577 565 | |||
| 1424 Skatt på mellanklassprodukter | 146 743 | 146 040 | -703 | 137 713 | 146 743 |
| 1425 Skatt på öl | 4 139 045 4 343 667 | 204 622 4 122 224 3 973 355 | |||
| 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak | -5 548 | -194 | 5 354 | 251 | -5 548 |
| 1430 Energiskatt | 47 591 485 50 017 935 2 426 450 46 573 412 44 566 964 | ||||
| 1431 Skatt på elektrisk kraft | 24 248 589 24 803 037 | 554 448 22 959 044 21 058 802 | |||
| 1432 Energiskatt bensin | 11 242 912 11 633 648 | 390 736 11 558 728 11 908 323 | |||
| 1433 Energiskatt oljeprodukter | 11 786 884 13 348 405 1 561 521 11 807 671 11 304 658 | ||||
| 1434 Energiskatt övrigt | 313 100 | 232 845 | -80 255 | 247 969 | 295 182 |
| 1440 Koldioxidskatt | 23 321 585 22 983 175 -338 410 23 530 949 24 138 342 | ||||
| 1441 Koldioxidskatt bensin | 7 517 589 7 655 522 | 137 933 7 768 605 8 219 235 | |||
| 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter | 15 192 968 14 904 609 -288 359 15 381 149 15 354 822 | ||||
| 1443 Koldioxidskatt övrigt | 611 028 | 423 044 -187 984 | 381 195 | 564 285 | |
| 1450- Övriga skatter på energi och miljö | 4 331 590 3 684 849 -646 741 4 071 949 5 203 721 | ||||
| 1451 Svavelskatt | 12 202 | 13 368 | 1 166 | 10 819 | 10 820 |
| 1452 Skatt på råtallolja | 52 462 | 55 515 | 3 053 | 0 | 0 |
| 1453 Särskild skatt mot försurning | 148 677 | 131 310 | -17 367 | 51 128 | 51 987 |
| 1454 Skatt på bekämpningsmedel | -13 | -3 531 | -3 518 | 121 731 | 126 691 |
| 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer | 272 617 | 224 202 | -48 415 2 563 346 4 252 688 | ||
| 1456 Avfallsskatt | 53 060 | 49 400 | -3 660 | 184 688 | 302 069 |
| 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen | 155 791 | 25 243 -130 548 | 47 814 | 49 348 | |
| 1458 Övriga skatter | 324 794 | 545 000 | 220 206 | 76 459 | 74 117 |
| 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter | 2 232 000 1 376 820 -855 180 | 281 000 | 336 000 | ||
| 1461 Kemikalieskatt | 1 080 000 1 267 523 | 187 523 | 734 962 |
1462 Flygskatt
| 1470 Skatt på vägtrafik | 21 364 841 19 834 641 -1 530 200 19 923 878 19 696 302 | ||
| 1471 Fordonsskatt | 14 741 278 13 154 948 -1 586 330 13 272 653 13 381 354 | ||
| 1472 Vägavgifter | 959 927 1 071 412 | 111 485 1 015 003 | 896 290 |
| 1473 Trängselskatt | 2 728 000 2 722 622 | -5 378 2 742 956 2 578 506 | |
| 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier | 2 935 636 2 885 660 | -49 976 2 893 267 2 840 152 | |
| 1480 Övriga skatter | 7 185 972 6 637 634 -548 338 6 875 725 7 028 355 | ||
| 1481 Systembolaget AB:s överskott | 210 119 | 179 735 -30 384 282 260 | 289 158 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 6Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016
| Inkomsttitel | 2018 statens budget | |||||
| 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB | 4 919 682 4 583 000 | -336 682 4 691 331 4 822 745 | ||||
| 1483 Skatt på spel | 15 847 | 12 765 | -3 082 | 14 279 | 14 551 | |
| 1484 Lotteriskatt | 1 573 455 1 454 690 | -118 765 1 470 281 1 440 658 | ||||
| 1485 Lotteriavgifter | 31 500 | 89 415 | 57 915 | 31 600 | 29 742 | |
| 1486 Skatt på annonser och reklam | 182 769 | 145 965 | -36 804 | 169 703 | 200 802 | |
| 1488 Lokalradioavgifter | 137 900 | 63 999 | -73 901 | 107 688 | 124 493 | |
| 1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv | 8 700 | 8 700 | 0 | 8 700 | 8 700 | |
| 1491 Avgifter för telekommunikation | 106 000 | 99 365 | -6 635 | 99 882 | 97 505 | |
| 1492 Försäljningsskatt på motorfordon | 0 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| 1500 Skatt på import | 6 812 759 6 497 491 | -315 268 6 258 982 6 076 768 | ||||
| 1510 Skatt på import | 6 812 759 6 497 491 -315 268 6 258 982 6 076 768 | |||||
| 1511 Tullmedel | 6 775 649 6 497 852 -277 797 6 225 133 6 043 668 | |||||
| 1512 Sockeravgifter | 37 110 | -360 | -37 470 | 33 849 | 33 101 | |
| 1600 Restförda och övriga skatter | 15 254 541 16 176 834 | 922 293 13 808 446 16 355 650 | ||||
| 1610 Restförda skatter | -4 709 091 -4 714 649 | -5 558 -5 820 899 -4 709 091 | ||||
| 1611 Restförda skatter, hushåll | -1 736 713 -1 966 952 -230 239 -2 009 392 -1 736 713 | |||||
| 1612 Restförda skatter, företag | -2 972 378 -2 747 697 | 224 681 -3 811 507 -2 972 378 | ||||
| 1620 Övriga skatter, hushåll | 5 545 281 5 471 848 | -73 433 6 559 612 5 093 854 | ||||
| 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår | -240 144 -228 925 | 11 219 -811 927 -228 925 | ||||
| 1622 Omprövningar äldre taxeringsår | 1 000 000 2 674 292 1 674 292 2 997 503 -105 045 | |||||
| 1623 Anstånd | 1 000 000 -1 125 724 -2 125 724 | 576 595 2 116 929 | ||||
| 1624 Övriga skatter | 3 571 355 3 815 139 | 243 784 3 460 375 2 986 734 | ||||
| 1625 Skattetillägg | 145 071 | 167 243 | 22 172 | 167 243 | 176 457 | |
| 1626 Förseningsavgifter | 68 999 | 169 823 | 100 824 | 169 823 | 147 704 | |
| 1630 Övriga skatter,företag | -519 196 | 718 311 1 237 507 | 573 544 3 358 135 | |||
| 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår | -1 656 270 -1 731 657 | -75 387 | -475 177 -1 480 387 | |||
| 1632 Omprövningar äldre taxeringsår | 400 000 | 329 105 | -70 895 -1 431 503 -843 679 | |||
| 1633 Anstånd | -1 000 000 | 403 526 1 403 526 -467 949 3 491 826 | ||||
| 1634 Övriga skatter | 138 226 | 128 840 | -9 386 1 028 477 | 355 569 | ||
| 1635 Skattetillägg | 1 223 495 1 206 077 | -17 418 1 580 198 1 476 124 | ||||
| 1636 Förseningsavgifter | 375 353 | 382 420 | 7 067 | 339 497 | 358 682 | |
| 1640 Intäkter som förs till fonder | 14 937 547 14 701 324 | -236 223 12 496 190 12 612 752 | ||||
| 1641 Insättningsgarantiavgifter | 1 571 813 1 317 243 | -254 570 1 581 815 4 914 058 | ||||
| 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden | 3 750 611 3 685 429 | -65 182 3 797 398 3 735 653 | ||||
| 1644 Batteriavgifter | 3 626 | 1 797 | -1 829 | 2 762 | 3 612 | |
| 1645 Kväveoxidavgifter | 568 441 | 613 874 | 45 433 | 602 844 | 566 174 | |
| 1647 Resolutionsavgifter | Totala skatteintäkter Offentliga sektorns skatteintäkter | 9 043 056 9 082 981 2 097 612 962 2 110 955 977 13 343 015 2 031 767 121 1 938 491 452 2 090 800 203 2 104 458 485 13 658 282 2 025 508 139 1 932 414 684 | 39 925 6 511 370 3 393 255 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 7Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016
| Inkomsttitel | 2018 statens budget | |
| Statens skatteintäkter | 1 092 219 513 1 101 270 796 9 051 283 1 063 459 536 1 012 595 294 | |
| 1700 Avgående poster, skatter till EU | -6 812 759 -6 497 491 | 315 268 -6 258 982 -6 076 768 |
| 1710 EU-skatter | -6 812 759 -6 497 491 | 315 268 -6 258 982 -6 076 768 |
| 1711 EU-skatter | -6 812 759 -6 497 491 | 315 268 -6 258 982 -6 076 768 |
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -998 580 690 -1 003 187 -4 606 999 -962 048 603 -919 819 390 689
Bilaga 1 s. 71810 Skatter till andra sektorer -998 580 690 -1 003 187 -4 606 999 -962 048 603 -919 819 390
| 1811 Kommunala inkomstskatter | -744 148 022 -746 209 016 -2 060 994 -717 016 778 -685 914 889 | ||||
| 1812 Avgifter till AP-fonder | -254 432 668 -256 978 673 -2 546 005 -245 031 825 -233 904 500 | ||||
| 1900 Periodiseringar | -6 990 001 18 674 556 25 664 557 -13 325 632 31 430 880 | ||||
| 1910 Uppbördförskjutningar | 19 500 389 18 651 867 -848 522 -250 531 9 498 709 | ||||
| 1911 Uppbördsförskjutningar | 19 500 389 18 651 867 -848 522 -250 531 9 498 709 | ||||
| 1920 Betalningsförskjutningar | -26 179 266 2 052 662 28 231 928 -13 447 325 22 243 294 | ||||
| 1921 Kommuner och landsting | 3 875 024 5 517 376 1 642 352 -6 262 153 -1 019 027 | ||||
| 1922 Ålderpensionssystemet | 546 016 1 621 348 1 075 332 | 961 166 1 819 521 | |||
| 1923 Företag och hushåll | -29 283 127 -4 861 991 24 421 136 -8 523 273 20 534 167 | ||||
| 1924 Kyrkosamfund | -1 337 697 -240 717 1 096 980 | 413 799 | 883 233 | ||
| 1925 EU | 20 518 | 16 646 | -3 872 | -36 864 | 25 400 |
| 1930 Anstånd | -311 124 -2 029 973 -1 718 849 | 372 224 | -311 124 | ||
| 1931 Anstånd | -311 124 -2 029 973 -1 718 849 | 372 224 | -311 124 | ||
| 1000 Statens skatteinkomster | 1 085 229 512 1 119 945 353 34 715 841 1 050 133 904 1 044 026 174 | ||||
| 2100 Rörelseöverskott | 2 202 771 3 238 019 1 035 248 3 637 081 4 234 640 | ||||
| 2110 Affärsverkens inlevererade överskott | 224 200 | 132 000 | -92 200 | 375 861 | 729 000 |
| 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott | 13 200 | 0 | -13 200 | 16 861 |
2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans av motsvari 211 000 132 000 -79 000 359 000 729 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0
2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 378 571 806 019 427 448 761 220 705 640 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
| garantiverksamhet | 28 571 | 51 831 | 23 260 | 38 964 | 26 454 |
| 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit | 0 | 125 011 | 125 011 | 235 407 | 164 137 |
| 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter | 350 000 | 629 177 | 279 177 | 486 849 | 515 049 |
| 2130 Riksbankens inlevererade överskott | 1 600 000 2 300 000 | 700 000 2 500 000 2 800 000 | |||
| 2131 Riksbankens inlevererade överskott | 1 600 000 2 300 000 | 700 000 2 500 000 2 800 000 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 8Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 273 000 226 516 -46 484 361 504 286 271
Bilaga 1 s. 82210 Överskott av fastighetsförvaltning 273 000 226 516 -46 484 361 504 286 271 2215 Inlevererat överskott av statens 273 000 226 516 -46 484 361 504 286 271
fastighetsförvaltning
2300 Ränteinkomster 1 352 040 2 349 460 997 420 2 379 290 1 960 272
Bilaga 1 s. 8| 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen | 12 | 82 | 70 | 0 | |
| 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån | 0 | 0 | |||
| 2320 Räntor på näringslån | -879 | 100 | 979 | 25 | -946 |
| 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet | -993 | 0 | 993 | 6 | -999 |
| 2323 Räntor på övriga näringslån | 0 | 0 | |||
| 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån | 102 | 17 | -85 | 19 | 53 |
| 2340 Räntor på studielån | 38 000 | 33 163 | -4 837 | 36 001 | 35 807 |
2341 Ränteinkomster på statens lån för
universitetsstudier och garantilån för studera 0 0 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 38 000 33 163 -4 837 36 001 35 807 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 0 0
2390 Övriga ränteinkomster 1 314 919 2 316 197 1 001 278 2 343 264 1 925 410 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
| rationalisering | 0 | 0 | 0 | 4 | 0 | ||
| 2392 Räntor på intressemedel | 0 | 0 | |||||
| 2394 Övriga ränteinkomster | 63 419 | 42 379 | -21 040 | 34 046 | 58 310 | ||
| 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto | 1 251 500 2 273 818 1 022 318 2 309 214 1 867 100 | ||||||
| 2400 Inkomster av statens aktier | 15 200 000 14 627 650 -572 350 8 557 591 12 588 323 | ||||||
| 2410 Inkomster av statens aktier | 15 200 000 14 627 650 -572 350 8 557 591 12 588 323 | ||||||
| 2411 Inkomster av statens aktier | 15 200 000 14 627 650 -572 350 8 557 591 12 588 323 | ||||||
| 2500 Offentligrättsliga avgifter | 9 908 651 9 902 487 | -6 163 10 095 343 10 360 777 | |||||
| 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter | 958 156 | 993 271 | 35 116 | 953 579 | 938 259 |
2522 Fastställande av åldersgränser för
| framställning i film | 0 | 0 | 327 | 3 549 | ||
| 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor | 3 468 200 3 494 343 | 26 143 3 439 423 3 364 850 | ||||
| 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor | 0 | 0 | ||||
| 2527 Avgifter för statskontroll av | krigsmaterieltillverkning | 28 000 | 32 006 | 4 006 | 30 961 | 26 020 |
| 2528 Avgifter vid bergsstaten | 22 000 | 20 764 | -1 236 | 20 729 | 10 318 | |
| 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet | 372 650 | 395 394 | 22 744 | 388 044 | 114 163 | |
| 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. | register | 2 383 | 2 153 | -230 | 2 052 | 2 069 |
| 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna | 1 460 000 1 391 573 | -68 427 1 449 107 1 567 158 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 9Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016
| Inkomsttitel | 2018 statens budget | ||||
| 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen | 1 282 000 1 189 442 | -92 558 1 506 985 1 313 495 | |||
| 2535 Avgifter för statliga garantier | 0 | 0 | |||
| 2537 Miljöskyddsavgift | 132 652 | 205 651 | 72 999 | 191 178 | 158 410 |
| 2539 Täktavgift | 0 | 0 | |||
| 2541 Avgifter vid Tullverket | 0 | 0 | |||
| 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen | 3 061 | -3 061 | 290 | 4 292 | |
| 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet | 542 000 | 602 032 | 60 032 | 542 588 | 519 126 |
| 2551 Avgifter från kärnkraftverken | 260 000 | 250 024 | -9 976 | 263 141 | 285 807 |
| 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter | 475 506 | 440 275 | -35 231 | 419 922 | 488 927 |
| 2553 Registreringsavgift till | 20 350 | 23 940 | 3 590 | 20 490 | 17 663 |
Fastighetsmäklarinspektionen 2557 Avgifter vid statens internbank i
| Riksgäldskontoret | 2 551 | 0 | -2 551 | 55 | 4 049 |
| 2558 Avgifter för årlig revision | 161 223 | 154 691 | -6 532 | 152 946 | 153 471 |
| 2559 Avgifter för etikprövning av forskning | 30 102 | 28 379 | -1 723 | 29 314 | 28 145 |
| 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter | 20 816 | 21 147 | 331 | 16 950 | 19 345 |
| 2562 CSN-avgifter | 667 000 | 657 403 | -9 597 | 667 263 1 341 660 | |
| 2600 Försäljningsinkomster | 62 000 | 73 333 | 11 333 | 93 345 | 67 901 |
| 2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter | 62 000 | 73 333 | 11 333 | 93 274 | 67 842 |
| 2625 Utförsäljning av beredskapslager | 0 | 0 | 0 | 71 | |
| 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter | 0 | 0 | 0 | 59 | |
| 2700 Böter m.m. | 1 135 407 1 117 936 | -17 471 1 101 230 1 072 211 | |||
| 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter | 101 000 | 93 465 | -7 535 | 95 128 | 107 546 |
| 2712 Bötesmedel | 862 000 | 820 248 | -41 752 | 772 592 | 781 278 |
| 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. | 1 041 | -438 | -1 479 | -96 | 2 004 |
| 2714 Sanktionsavgifter m.m. | 122 448 | 136 448 | 14 000 | 168 098 | 130 662 |
| 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll | 48 918 | 68 213 | 19 295 | 65 509 | 50 721 |
| 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet | 700 080 1 236 026 | 535 946 1 154 932 | 685 961 | ||
| 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet | 700 080 1 236 026 | 535 946 1 154 932 | 685 961 | ||
| 2000 Inkomster av statens verksamhet | 30 833 948 32 771 427 1 937 479 27 380 316 31 256 356 | ||||
| 3100 Inkomster av försålda byggnader och | 0 | 99 403 | 99 403 | 5 835 | 19 539 |
maskiner
Bilaga 1 s. 93120 Statliga myndigheters inkomster av försålda
| byggnader och maskiner | 0 | 99 403 | 99 403 | 5 835 | 19 539 | |
| 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter | 0 | 99 403 | 99 403 | 5 835 | 19 539 | |
| 3200 Övriga inkomster av markförsäljning | 0 | 0 | ||||
| 3211 Övriga inkomster av markförsäljning | 0 | 0 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 10Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016
| Inkomsttitel | 2018 statens budget | |||||
| 3300 Övriga inkomster av försåld egendom | 5 000 000 1 708 312 -3 291 688 | 2 273 | 211 000 | |||
| 3311 Inkomster av statens gruvegendom | 0 | 0 | ||||
| 3312 Övriga inkomster av försåld egendom | 5 000 000 1 708 312 -3 291 688 | 2 273 | 211 000 | |||
| 3000 Inkomster av försåld egendom | 5 000 000 1 807 715 -3 192 285 | 8 108 | 230 539 | |||
| 4100 Återbetalning av näringslån | 470 | 405 | -65 | 603 | 1 469 | |
| 4120 Återbetalning av jordbrukslån | 300 | -300 | 325 | |||
| 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen | 300 | -300 | 325 | |||
| 4130 Återbetalning av övriga näringslån | 170 | 405 | 235 | 603 | 1 144 | |
| 4131 Återbetalning av vattenkraftslån | 0 | 0 | ||||
| 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering | 0 | 0 | ||||
| 4136 Återbetalning av övriga näringslån, | 70 | 64 | -6 | 52 | 52 |
Kammarkollegiet 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens
| jordbruksverk | 0 | 185 | 185 | 422 | 858 | |
| 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga | garantier | 0 | 0 | |||
| 4139 Återbetalning av lokaliseringslån | 100 | 156 | 56 | 129 | 234 | |
| 4300 Återbetalning av studielån | 493 000 | 471 799 | -21 201 | 521 121 | 578 857 | |
| 4311 Återbetalning av statens lån för | universitetsstudier | 0 | 0 | |||
| 4312 Återbetalning av allmänna studielån | 0 | 28 | 28 | 33 | 65 | |
| 4313 Återbetalning av studiemedel | 493 000 | 471 771 | -21 229 | 521 088 | 578 792 | |
| 4500 Återbetalning av övriga lån | 273 000 | 266 203 | -6 797 | 242 635 | 203 477 | |
| 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag | 0 | 0 | ||||
| 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor | 109 000 | 63 044 | -45 956 | 70 961 | 52 156 | |
| 4526 Återbetalning av övriga lån | 164 000 | 203 159 | 39 159 | 171 675 | 151 321 | |
| 4000 Återbetalning av lån | 766 470 | 738 407 | -28 063 | 764 359 | 783 803 | |
| 5100 Avskrivningar och amorteringar | 87 000 | 84 002 | -2 998 | 96 397 | 107 374 | |
| 5120 Avskrivningar på fastigheter | 87 000 | 84 002 | -2 998 | 96 397 | 107 374 | |
| 5121 Amortering på statskapital | 87 000 | 84 002 | -2 998 | 96 397 | 107 374 | |
| 5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader | 0 | 0 |
5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.
komplementkostnader 0 0
5200 Statliga pensionsavgifter 11 786 000 12 085 374 299 374 11 331 000 10 667 823
Bilaga 1 s. 11S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 11Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016
| Inkomsttitel | 2018 statens budget | |
| 5211 Statliga pensionsavgifter | 11 786 000 12 085 374 | 299 374 11 331 000 10 667 823 |
| 5000 Kalkylmässiga inkomster | 11 873 000 12 169 377 | 296 377 11 427 397 10 775 197 |
| 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder | 10 039 450 8 885 674 -1 153 776 7 778 922 8 851 574 |
6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för
jordbruket 7 642 400 6 962 190 -680 210 6 774 968 6 479 641 6111 Gårdsstöd 7 500 000 6 613 173 -886 827 6 698 346 6 345 238 6113 Övriga interventioner 138 000 108 943 -29 057 116 785 127 496
| 6114 Exportbidrag | 0 | 0 |
| 6115 Djurbidrag | 0 | 0 -5 |
| 6116 Offentlig lagring | 0 | 0 |
6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden
för jordbruket 4 400 240 074 235 674 -40 163 6 911
6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 397 050 1 923 483 -473 567 1 003 954 2 371 933 6123 Europeiska utvecklings- och garantifonden -
garantisektionen 2000 - 2006 0 -20 -20 -62 -113 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007–2013 -7 300 -9 284 -1 984 405 262 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014–2020 2 404 350 1 932 788 -471 562 1 004 016 1 966 784
6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 199 557 236 692 37 135 15 154 58 311
Bilaga 1 s. 116212 Bidrag från Fonden för fiskets utveckling
2000–2006 6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013 -34 443 34 443 22 366 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden
2014–2020 234 000 236 692 2 692 15 154 35 945
6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 407 900 1 556 620 148 720 1 213 196 720 640
Bilaga 1 s. 116313 Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2007–2013 0 0 293 253 47 079 6314 Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2014–2020 1 407 900 1 556 620 148 720 919 943 673 562
6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 956 000 1 312 005 356 005 578 195 324 118
Bilaga 1 s. 116412 Bidrag från Europeiska socialfonden 2000–
2006 6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007–
2013 0 290 993 290 993 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–
2020 956 000 1 021 012 65 012 578 195 324 118
6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 71 000 103 558 32 558 215 223 382 745
Bilaga 1 s. 12S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1
Tusental kronor
Bilaga 1 s. 12Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016
| Inkomsttitel | 2018 statens budget | ||||
| 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk | 71 000 | 103 558 | 32 558 | 215 223 | 382 745 |
| 6900 Övriga bidrag från EU | 236 250 | 272 038 | 35 788 | 674 850 | 642 406 |
| 6911 Övriga bidrag från EU | 236 250 | 272 038 | 35 788 | 674 850 | 642 406 |
6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn 0 0
| 6000 Bidrag m.m. från EU | 12 910 157 12 366 586 -543 571 10 475 540 10 979 795 | |
|---|---|---|
| 7100 Tillkommande skatter | 10 456 577 10 574 903 | 118 326 10 198 013 9 715 704 |
| 7110 EU-skatter | 6 792 241 6 480 846 -311 395 6 295 845 6 051 368 | |
| 7112 Tullmedel | 6 755 243 6 480 853 -274 390 6 261 996 6 018 268 | |
| 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter | 36 998 | -8 -37 006 33 849 33 101 |
7114 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn 0 0 0 0 0
| 7120 Kommunala utjämningsavgifter | 3 664 336 4 094 057 | 429 721 3 902 168 3 664 336 |
| 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader | 3 664 336 4 094 057 | 429 721 3 902 168 3 664 336 |
| 7200 Avräkningar | -114 168 487 -118 268 108 -4 099 621 -108 993 825 -105 070 996 | |
| 7210 Intäkter som förs till fonder | -14 937 546 -14 701 324 | 236 222 -12 496 190 -12 612 752 |
| 7211 Intäkter som förs till fonder | -14 937 546 -14 701 324 | 236 222 -12 496 190 -12 612 752 |
| 7220 Kompensation för mervärdesskatt | -99 230 941 -103 566 784 -4 335 843 -96 497 635 -92 458 244 | |
| 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -32 987 551 -32 584 830 | 402 721 -30 936 475 -30 325 070 |
7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -66 243 390 -70 981 954 -4 738 564 -65 561 160 -62 133 174
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till
Bilaga 1 s. 12| skattesystemet -103 711 910 -107 693 206 -3 981 296 -98 795 811 -95 355 291 | |
|---|---|
| 8111 Anställningsstöd | 0 |
| 8124 Sjöfartsstöd | 0 |
| 8125 Nystartsjobb | 0 |
| 8126 Stöd till yrkesintroduktionsanställning | 0 |
| 8128 Ersättning för höga sjuklönekostnader | 0 |
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0
Summa inkomster 1 042 901 177 1 072 105 658 29 204 481 1 001 393 812 1 002 696 572
Bilaga 2 Specifikation av utgifter i
statens budget
Bilaga 2 s. 3Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2018
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 3Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
| belopp Statens budget (IB) | budget Indragning överskridanden tilldelade (SB) (ÄB) | (ID) | medel (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ MÖ) | Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | kredit | belopp | |
| UO 1 Rikets styrelse | 427 193 14 531 335 51 000 -53 083 | 14 956 445 14 288 054 -243 281 -294 281 -668 391 -1 098 610 430 219 668 391 | ||||||||
| 1 Statschefen | 845 139 199 | 140 044 140 044 | 845 | 845 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten | 845 139 199 | 0 | 140 044 140 044 | 845 | 845 | 0 | 0 | 0 | 0 |
2 Riksdagen samt Riksdagens
| ombudsmän | 127 092 1 935 826 | 2 062 918 1 925 757 -10 069 -10 069 -137 162 -195 235 58 073 137 162 | |||
| 2:1 | Riksdagens ledamöter och partier m.m. | 43 334 904 666 | 948 000 915 945 11 279 11 279 -32 055 -59 194 27 139 32 055 | ||
| 2:2 | Riksdagens förvaltningsanslag | 30 492 814 471 | 844 963 815 506 1 035 | 1 035 -29 457 -53 891 24 434 29 457 | |
| 2:3 | Riksdagens fastighetsanslag | 44 029 120 000 | 164 029 97 222 -22 778 -22 778 -66 807 -70 407 | 3 600 66 807 | |
| 2:4 | Riksdagens ombudsmän (JO) | 9 238 96 689 | 105 927 97 084 | 395 395 -8 843 -11 743 | 2 900 8 843 |
3 Sametinget och
| samepolitiken | 535 53 901 | 54 436 52 894 -1 007 -1 007 -1 542 -3 159 | 1 617 1 542 | |
| 3:1 | Sametinget | 535 53 901 | 54 436 52 894 -1 007 -1 007 -1 542 -3 159 | 1 617 1 542 |
| 4 Regeringskansliet m.m. | 190 863 7 779 310 40 000 | 8 010 173 7 653 859 -125 451 -165 451 -356 314 -589 693 233 379 356 314 | ||
| 4:1 | Regeringskansliet m.m. | 190 863 7 779 310 40 000 | 8 010 173 7 653 859 -125 451 -165 451 -356 314 -589 693 233 379 356 314 | |
| 5 Länsstyrelserna | 53 308 2 978 666 11 000 -2 811 | 3 040 164 2 966 559 -12 107 -23 107 -73 605 -162 941 89 336 73 605 | ||
| 5:1 | Länsstyrelserna m.m. | 53 308 2 978 666 11 000 -2 811 | 3 040 164 2 966 559 -12 107 -23 107 -73 605 -162 941 89 336 73 605 |
6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 23 486 877 667 -20 716 880 437 859 947 -17 720 -17 720 -20 491 -49 461 28 970 20 491 6:1 Allmänna val och demokrati 6 971 555 890 -7 217 555 643 536 332 -19 558 -19 558 -19 311 -38 628 19 317 19 311
Bilaga 2 s. 4Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 4| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (SB) (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 6:2 | Justitiekanslern | 4 938 49 576 | -3 476 | 51 038 49 194 | -382 | -382 -1 844 -3 331 | 1 487 1 844 | |||||
| 6:3 | Datainspektionen | 12 010 85 314 | -9 953 | 87 371 85 307 | -7 | -7 -2 064 -4 623 | 2 559 2 064 | |||||
| 6:4 | Valmyndigheten | -501 19 937 | 19 436 18 274 -1 663 -1 663 -1 162 -1 761 | 599 1 162 | ||||||||
| 6:5 | Stöd till politiska partier | 69 166 950 | -69 | 166 950 170 839 3 889 | 3 889 3 889 -1 119 | 5 008 -3 889 | ||||||
| 7 Nationella minoriteter | 1 432 137 417 | -1 438 | 137 412 136 246 -1 171 -1 171 -1 166 -1 166 | 0 | 1 166 | |||||||
| 7:1 | Åtgärder för nationella minoriteter | 1 256 122 917 | -1 262 | 122 912 122 045 | -872 | -872 | -866 | -866 | 0 | 866 | ||
| 7:2 | Åtgärder för den nationella minoriteten romer | 176 14 500 | -176 | 14 500 14 200 | -300 | -300 | -300 | -300 | 0 | 300 | ||
| 8 Medier | 27 687 601 086 | -26 677 | 602 095 528 296 -72 790 -72 790 -73 800 -91 833 18 033 73 800 | |||||||||
| 8:1 | Presstöd | 25 839 567 119 | -25 839 | 567 119 492 388 -74 731 -74 731 -74 731 -91 745 17 014 74 731 | ||||||||
| 8:2 | Myndigheten för press, radio och tv | 1 848 33 967 | -838 | 34 976 35 908 1 941 | 1 941 | 931 | -88 | 1 019 | -931 |
9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-
| arbetet | 1 935 28 263 | -1 432 | 28 765 24 454 -3 809 -3 809 -4 312 -5 123 | 811 4 312 | ||||
| 9:1 | Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information | 1 935 28 263 | -1 432 | 28 765 24 454 -3 809 -3 809 -4 312 -5 123 | 811 4 312 | |||
| Äldre anslag | 9 0 | -9 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| 6:4 (2017) | Svensk författningssamling | 9 | -9 | 0 | 0 0 0 | 0 | 0 |
UO 2 Samhällsekonomi och
Bilaga 2 s. 4| finansförvaltning | -21 836 16 285 547 70 700 -74 539 | 16 259 872 15 991 982 -293 565 -364 265 -267 890 -1 048 748 780 858 267 890 | ||
|---|---|---|---|---|
| 1:1 | Statskontoret | 761 96 727 1 000 | -438 98 050 92 154 -4 573 -5 573 -5 896 -8 710 | 2 814 5 896 |
| 1:2 | Kammarkollegiet | 2 912 71 923 1 200 -1 083 | 74 953 70 183 -1 740 -2 940 -4 770 -6 927 | 2 157 4 770 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 5| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 1:3 | Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter | 2 969 17 550 | -2 969 | 17 550 13 182 -4 368 -4 368 -4 368 -6 123 | 1 755 4 368 | ||||||||
| 1:4 | Arbetsgivarpolitiska frågor | 1 075 | 2 443 | -1 075 | 2 443 1 138 -1 305 -1 305 -1 305 -1 316 | 11 1 305 | |||||||
| 1:5 | Statliga tjänstepensioner m.m. | -121 482 13 227 000 | 13 105 518 13 017 860 -209 140 -209 140 -87 658 -749 008 661 350 87 658 | ||||||||||
| 1:6 | Finanspolitiska rådet | 1 314 10 078 | -1 020 | 10 372 10 201 | 123 | 123 | -171 | -473 | 302 | 171 | |||
| 1:7 | Konjunkturinstitutet | 1 663 64 571 | 0 | 66 234 64 565 | -6 | -6 -1 669 -3 606 | 1 937 1 669 | ||||||
| 1:8 | Ekonomistyrningsverket | 3 485 174 581 -3 333 -1 797 | 172 936 169 343 -5 238 -1 905 -3 593 -12 322 | 8 729 3 593 | |||||||||
| 1:9 | Statistiska centralbyrån | 6 910 557 223 | 0 | 564 133 551 343 -5 880 -5 880 -12 790 -29 506 16 716 12 790 | |||||||||
| 1:10 | Bidragsfastigheter | 74 269 000 | -74 | 269 000 247 374 -21 626 -21 626 -21 626 -29 696 | 8 070 21 626 | ||||||||
| 1:11 | Finansinspektionen | 14 792 602 798 3 000 | 620 590 598 257 -4 541 -7 541 -22 332 -52 471 30 139 22 332 | ||||||||||
| 1:12 | Riksgäldskontoret | 61 987 327 642 | -52 516 | 337 113 276 779 -50 863 -50 863 -60 334 -70 151 | 9 817 60 334 | ||||||||
| 1:13 | Bokföringsnämnden | 1 081 10 133 | -782 | 10 432 11 047 | 914 | 914 | 616 | 313 | 303 | -616 | |||
| 1:14 | Vissa garanti- och medlemsavgifter | -16 731 223 142 | -1 | 206 410 207 449 -15 693 -15 693 1 039 -21 158 22 197 -1 039 | |||||||||
| 1:15 | Riksrevisionen | 3 553 329 737 | 333 290 335 495 5 758 | 5 758 2 205 -7 687 | 9 892 -2 205 | ||||||||
| 1:16 | Finansmarknadsforskning | -613 29 913 60 000 | 89 300 88 120 58 207 -1 793 -1 180 -2 077 | 897 1 180 | |||||||||
| 1:17 | Upphandlingsmyndigheten | 11 263 94 036 -2 500 -8 722 | 94 077 93 869 | -167 | 2 333 | -207 -3 028 | 2 821 | 207 | |||||
| 1:18 | Myndigheten för digital förvaltning | 3 151 177 050 3 333 -4 062 | 179 472 135 621 -41 429 -44 762 -43 851 -44 802 | 951 43 851 | |||||||||
| 1:19 | Statens servicecenter | 8 000 | 8 000 8 000 8 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||
| UO 3 Skatt, tull och exekution | 105 639 11 399 384 79 100 | 11 584 123 11 445 952 46 568 -32 532 -138 171 -519 083 380 912 138 171 | |||||||||||
| 1:1 | Skatteverket | 71 353 7 590 735 | 7 100 | 7 669 188 7 633 685 42 950 35 850 -35 503 -263 225 227 722 35 503 | |||||||||
| 1:2 | Tullverket | 31 671 1 862 074 72 000 | 1 965 745 1 895 777 33 703 -38 297 -69 969 -125 831 55 862 69 969 | ||||||||||
| 1:3 | Kronofogdemyndigheten | 2 615 1 946 575 | 0 | 1 949 190 1 916 490 -30 085 -30 085 -32 699 -130 027 97 328 32 699 | |||||||||
| UO 4 Rättsväsendet | 188 242 45 776 783 476 875 -121 038 | 46 320 862 45 937 136 160 353 -316 522 -383 726 -2 326 057 1 942 331 383 726 | |||||||||||
| 1:1 | Polismyndigheten | 79 136 24 516 124 200 000 -6 478 | 24 788 782 23 767 284 -748 840 -948 840 -1 021 498 -1 755 546 734 048 1 021 498 | ||||||||||
| 1:2 | Säkerhetspolisen | -21 686 1 492 507 | 0 | 1 470 821 1 472 292 -20 215 -20 215 1 471 -43 304 44 775 -1 471 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 6| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 1:3 | Åklagarmyndigheten | 12 397 1 519 317 | 0 | 1 531 714 1 506 066 -13 251 -13 251 -25 649 -71 228 45 579 25 649 | |||||||||
| 1:4 | Ekobrottsmyndigheten | -6 838 677 008 20 000 | 690 170 673 727 -3 281 -23 281 -16 443 -36 753 20 310 16 443 | ||||||||||
| 1:5 | Sveriges Domstolar | 168 202 5 601 459 10 450 -2 613 | 5 777 498 5 764 526 163 067 152 617 -12 972 -181 329 168 357 12 972 | ||||||||||
| 1:6 | Kriminalvården | -249 903 8 648 702 | 8 398 799 8 960 768 312 066 312 066 561 968 -86 685 648 653 -561 968 | ||||||||||
| 1:7 | Brottsförebyggande rådet | 5 525 148 270 | -2 181 | 151 614 136 511 -11 759 -11 759 -15 104 -19 552 | 4 448 15 104 | ||||||||
| 1:8 | Rättsmedicinalverket | 17 782 425 276 | -5 242 | 437 816 426 446 1 170 | 1 170 -11 371 -24 129 12 758 11 371 | ||||||||
| 1:9 | Gentekniknämnden | -244 | 5 547 | 0 | 5 303 4 619 | -928 | -928 | -684 | -850 | 166 | 684 | ||
| 1:10 | Brottsoffermyndigheten | 1 303 47 233 10 000 | -86 | 58 450 56 632 9 399 | -601 -1 818 -3 234 | 1 416 1 818 | |||||||
| 1:11 | Ersättning för skador på grund av brott | 34 329 121 953 | -30 671 | 125 611 91 211 -30 742 -30 742 -34 400 -38 058 | 3 658 34 400 | ||||||||
| 1:12 | Rättsliga biträden m.m. | 71 403 2 354 657 200 425 | 2 626 485 2 849 447 494 790 294 365 222 962 -32 546 255 508 -222 962 | ||||||||||
| 1:13 | Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. | 13 664 39 987 41 000 -11 414 | 83 237 83 696 43 709 2 709 | 459 | -740 1 199 | -459 | |||||||
| 1:14 | Avgifter till vissa internationella sammanslutningar | 10 533 24 174 -5 000 -10 533 | 19 174 13 317 -10 857 -5 857 -5 857 -5 857 | 5 857 | |||||||||
| 1:15 | Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete | 551 47 157 | -551 | 47 157 46 941 | -216 | -216 | -216 | -880 | 664 | 216 | |||
| 1:16 | Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden | 2 951 18 272 | -2 412 | 18 811 15 267 -3 005 -3 005 -3 543 -4 091 | 548 | 3 543 | |||||||
| 1:17 | Domarnämnden | 524 | 8 140 | -244 | 8 420 7 471 | -669 | -669 | -949 -1 193 | 244 | 949 | |||
| 1:18 | Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet | 48 612 81 000 | -48 612 | 81 000 60 917 -20 083 -20 083 -20 083 -20 083 | 20 083 |
UO 5 Internationell
Bilaga 2 s. 6| samverkan | 172 509 2 009 032 30 000 -171 102 | 2 040 439 1 893 013 -116 019 -146 019 -147 426 -201 811 54 385 147 426 | ||
|---|---|---|---|---|
| 1:1 | Avgifter till internationella organisationer | 146 975 1 328 554 | -146 975 | 1 328 554 1 208 134 -120 420 -120 420 -120 420 -160 276 39 856 120 420 |
| 1:2 | Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet | 14 771 192 276 | -11 508 | 195 539 187 070 -5 206 -5 206 -8 469 -14 110 5 641 8 469 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 7Ingående Utgående
| ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | belopp | ||
| 1:3 | Nordiskt samarbete | 359 15 595 30 000 | -359 | 45 595 43 637 28 042 -1 958 -1 958 -3 325 | 1 367 1 958 | ||||||||
| 1:4 | Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet | 497 13 826 | -497 | 13 826 8 503 -5 323 -5 323 -5 323 -5 737 | 414 5 323 | ||||||||
| 1:5 | Inspektionen för strategiska produkter | -779 43 432 | 0 | 42 653 39 270 -4 162 -4 162 -3 383 -4 685 | 1 302 3 383 | ||||||||
| 1:6 | Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning | 788 54 358 | -788 | 54 358 52 917 -1 441 -1 441 -1 441 -3 071 | 1 630 1 441 | ||||||||
| 1:7 | Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) | 28 402 | 0 | 28 402 28 402 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 1:8 | Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) | 19 175 | 0 | 19 175 19 175 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 1:9 | Svenska institutet | -1 077 123 724 | 122 647 120 460 -3 264 -3 264 -2 186 -5 897 | 3 711 | 2 186 | ||||||||
| 1:10 | Information om Sverige i utlandet | 524 15 475 | -524 | 15 475 15 309 | -166 | -166 | -166 | -630 | 464 | 166 | |||
| 1:11 | Samarbete inom Östersjöregionen | 10 451 174 215 | -10 451 | 174 215 170 135 -4 080 -4 080 -4 080 -4 080 | 0 | 4 080 |
UO 6 Försvar och samhällets
Bilaga 2 s. 7| krisberedskap | -155 386 53 835 520 532 800 -168 884 | 54 044 050 53 487 462 -348 058 -880 858 -556 588 -2 366 644 1 810 056 556 588 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 1 Försvar | -405 275 49 338 322 102 800 -124 025 | 48 911 822 48 588 745 -749 577 -852 377 -323 077 -1 956 501 1 633 424 323 077 | |||
| 1:1 | Förbandsverksamhet och beredskap -446 319 34 940 784 102 800 | 34 597 265 34 458 607 -482 177 -584 977 -138 658 -1 190 330 1 051 672 138 658 | |||
| 1:2 | Försvarsmaktens insatser internationellt | 123 550 1 147 159 | -89 564 | 1 181 145 1 036 819 -110 340 -110 340 -144 326 -178 740 34 414 144 326 | |
| 1:3 | Anskaffning av materiel och anläggningar | -107 973 10 816 324 | 10 708 351 10 728 281 -88 043 -88 043 19 929 -454 560 474 489 -19 929 | ||
| 1:4 | Forskning och teknikutveckling | 6 141 641 905 | -6 141 | 641 905 634 532 -7 373 -7 373 -7 373 -26 630 19 257 7 373 | |
| 1:5 | Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten | 1 703 10 792 | -1 388 | 11 107 9 386 -1 406 -1 406 -1 721 -2 044 | 323 1 721 |
| 1:6 | Totalförsvarets rekryteringsmyndighet | 169 036 | 169 036 172 469 3 433 | 3 433 3 433 -1 638 5 071 -3 433 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 8| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 1:7 | Officersutbildning m.m. | 14 979 218 329 | -8 620 | 224 688 208 612 -9 717 -9 717 -16 075 -22 624 | 6 549 16 075 | ||||||||
| 1:8 | Försvarets radioanstalt | -22 620 1 106 408 | 0 | 1 083 788 1 059 122 -47 286 -47 286 -24 666 -57 858 33 192 24 666 | |||||||||
| 1:9 | Totalförsvarets forskningsinstitut | 5 113 180 479 | -464 | 185 128 184 601 4 122 | 4 122 | -527 -5 941 | 5 414 | 527 | |||||
| 1:10 | Nämnder m.m. | 296 | 6 301 | -296 | 6 301 5 999 | -302 | -302 | -302 | -315 | 13 | 302 | ||
| 1:11 | Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m. | 19 738 91 559 | -17 551 | 93 746 81 796 -9 763 -9 763 -11 949 -14 702 | 2 753 11 949 | ||||||||
| 1:12 | Försvarsunderrättelsedomstolen | 117 | 9 246 | 0 | 9 363 8 521 | -725 | -725 | -843 -1 120 | 277 | 843 | |||
| 2 Samhällets krisberedskap | 255 376 4 045 542 430 000 -44 859 | 4 686 060 4 457 748 412 206 -17 794 -228 312 -375 237 146 925 228 312 | |||||||||||
| 2:1 | Kustbevakningen | 180 414 1 142 760 | 1 323 174 1 204 407 61 647 61 647 -118 766 -153 048 34 282 118 766 | ||||||||||
| 2:2 | Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor | 0 74 850 | 74 850 74 850 | 0 | 0 | 0 -2 245 | 2 245 | 0 | |||||
| 2:3 | Ersättning för räddningstjänst m.m. | 7 985 21 080 300 000 -7 985 | 0 321 080 353 070 331 990 31 990 31 990 | -118 32 108 -31 990 | |||||||||
| 2:4 | Krisberedskap | 70 498 1 286 310 88 000 -35 043 | 1 409 766 1 251 401 -34 909 -122 909 -158 365 -196 954 38 589 158 365 | ||||||||||
| 2:5 | Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal | 305 171 | 305 171 305 171 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:6 | Myndigheten för samhällsskydd och beredskap | -6 605 1 169 221 42 000 | -108 | 1 204 508 1 224 434 55 213 13 213 19 926 -15 160 35 086 -19 926 | |||||||||
| 2:7 | Statens haverikommission | 3 085 46 150 | -1 723 | 47 512 44 414 -1 736 -1 736 -3 097 -7 712 | 4 615 3 097 | ||||||||
| 3 Strålsäkerhet | -6 851 393 078 | 386 227 382 023 -11 055 -11 055 -4 203 -32 153 27 950 4 203 | |||||||||||
| 3:1 | Strålsäkerhetsmyndigheten | -6 851 393 078 | 0 | 386 227 382 023 -11 055 -11 055 -4 203 -32 153 27 950 4 203 | |||||||||
| 4 Elsäkerhet | 1 364 58 578 | 59 942 58 945 | 367 | 367 | -997 -2 754 | 1 757 | 997 | ||||||
| 4:1 | Elsäkerhetsverket | 1 364 58 578 | 0 | 59 942 58 945 | 367 | 367 | -997 -2 754 | 1 757 | 997 | ||||
| UO 7 Internationellt bistånd | 55 332 42 985 209 -237 000 -37 923 | 42 765 618 42 813 467 -171 742 65 258 47 849 -1 486 955 1 534 804 -47 849 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 9Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
1 Internationellt
| utvecklingssamarbete | 55 332 42 985 209 -237 000 -37 923 | 42 765 618 42 813 467 -171 742 65 258 47 849 -1 486 955 1 534 804 -47 849 | ||||||||
| 1:1 | Biståndsverksamhet | 35 606 41 606 382 -265 000 -34 719 | 41 342 269 41 392 002 -214 380 50 620 49 733 -1 444 238 1 493 971 -49 733 | |||||||
| 1:2 | Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) | 17 557 1 171 090 28 000 | 1 216 647 1 219 692 48 602 20 602 3 045 -32 087 35 132 -3 045 | |||||||
| 1:3 | Nordiska Afrikainstitutet | 958 16 103 | -520 | 16 541 15 594 | -509 | -509 | -947 -1 430 | 483 | 947 | |
| 1:4 | Folke Bernadotteakademin | -542 123 955 | 123 413 120 842 -3 113 -3 113 -2 571 -6 289 | 3 718 | 2 571 | |||||
| 1:5 | Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete | -1 424 50 000 | 48 576 47 443 -2 557 -2 557 -1 133 -2 633 | 1 500 1 133 | ||||||
| 1:6 | Utvärdering av internationellt bistånd | 3 177 17 679 | -2 683 | 18 172 17 894 | 215 | 215 | -278 | -278 | 278 | |
| UO 8 Migration | -946 722 15 748 230 6 540 063 -480 567 | 20 861 004 19 623 582 3 875 352 -2 664 711 -1 237 422 -1 881 244 643 822 1 237 422 | ||||||||
| 1:1 | Migrationsverket | 96 264 5 315 835 31 762 | 5 443 861 5 189 634 -126 201 -157 963 -254 228 -413 703 159 475 254 228 | |||||||
| 1:2 | Ersättningar och bostadskostnader -1 099 426 8 101 000 5 707 750 -301 561 | 12 407 763 11 723 883 3 622 883 -2 084 867 -683 880 -1 088 930 405 050 683 880 | ||||||||
| 1:3 | Migrationspolitiska åtgärder | -329 77 915 15 000 -6 164 | 86 422 88 538 10 623 -4 377 | 2 116 -3 079 | 5 195 -2 116 | |||||
| 1:4 | Domstolsprövning i utlänningsmål | 80 491 959 878 1 562 -51 759 | 990 172 957 617 -2 261 -3 823 -32 555 -61 351 28 796 32 555 | |||||||
| 1:5 | Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål | 9 392 288 800 1 398 -9 392 | 290 198 298 535 9 735 | 8 337 8 337 -6 465 14 802 -8 337 | ||||||
| 1:6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden -145 280 305 150 582 591 | -39 | 0 742 422 570 129 264 979 -317 612 -172 293 -202 797 30 504 172 293 | |||||||
| 1:7 | Utresor för avvisade och utvisade | 103 332 349 202 | -103 332 | 349 202 269 116 -80 086 -80 086 -80 086 -80 086 | 0 80 086 | |||||
| 1:8 | Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 8 321 155 450 | -8 321 | 155 450 130 617 -24 833 -24 833 -24 833 -24 833 | 0 24 833 | |||||
| 1:9 | Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m fl. | 514 195 000 200 000 | 395 514 395 514 200 514 | 514 | 0 | 0 | 0 | 0 |
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 863 356 77 696 041 2 144 725 -3 264 464 79 439 658 78 418 318 722 277 -1 422 448 -1 021 340 -4 192 553 3 171 213 1 021 340
Bilaga 2 s. 10Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 10| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (SB) (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 1 Hälso- och sjukvårdspolitik | -266 985 42 772 934 1 749 100 -207 676 | 44 047 374 43 893 891 1 120 957 -628 143 -153 482 -1 905 732 1 752 250 153 482 | ||||||||||
| 1:1 | Myndigheten för vård- och omsorgsanalys | 822 35 408 | 36 230 35 006 | -402 | -402 -1 223 -2 285 | 1 062 1 223 | ||||||
| 1:2 | Statens beredning för medicinsk och social utvärdering | 667 82 724 | 83 391 78 796 -3 928 -3 928 -4 595 -7 076 | 2 481 4 595 | ||||||||
| 1:3 | Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket | 2 596 143 295 | 145 891 142 074 -1 221 -1 221 -3 817 -8 115 | 4 298 3 817 | ||||||||
| 1:4 | Tandvårdsförmåner | -34 046 6 332 439 | 6 298 393 6 457 233 124 794 124 794 158 840 -157 356 316 196 -158 840 | |||||||||
| 1:5 | Bidrag för läkemedelsförmånerna | -661 555 26 582 000 1 149 100 | 27 069 545 27 067 447 485 447 -663 653 -2 098 -1 388 653 1 386 555 2 098 | |||||||||
| 1:6 | Bidrag till folkhälsa och sjukvård | 327 470 7 096 286 600 000 -113 645 | 7 910 111 7 711 244 614 958 14 958 -198 867 -198 867 | 0 198 867 | ||||||||
| 1:7 | Sjukvård i internationella förhållanden 52 501 465 030 | -52 501 | 465 030 492 817 27 787 27 787 27 787 -5 464 33 251 -27 787 | |||||||||
| 1:8 | Bidrag till psykiatri | 41 529 1 755 493 | -41 529 | 1 755 493 1 634 062 -121 431 -121 431 -121 431 -121 431 | 0 121 431 | |||||||
| 1:9 | Läkemedelsverket | -121 134 537 | 134 416 134 398 | -139 | -139 | -18 -4 054 | 4 036 | 18 | ||||
| 1:10 | E-hälsomyndigheten | 3 152 145 722 | 148 874 140 815 -4 907 -4 907 -8 059 -12 430 | 4 371 8 059 | ||||||||
| 2 Folkhälsopolitik | 27 132 786 310 | -22 170 | 791 272 762 618 -23 692 -23 692 -28 654 -41 361 12 707 28 654 | |||||||||
| 2:1 | Folkhälsomyndigheten | 8 413 383 014 | 391 427 382 250 | -764 | -764 -9 177 -20 575 11 398 9 177 | |||||||
| 2:2 | Insatser för vaccinberedskap | 2 777 88 500 | -2 777 | 88 500 87 020 -1 480 -1 480 -1 480 -1 480 | 1 480 | |||||||
| 2:3 | Bidrag till WHO | -3 443 43 665 | -8 | 40 214 37 840 -5 825 -5 825 -2 374 -3 683 | 1 309 2 374 | |||||||
| 2:4 | Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar | 1 367 75 502 | -1 367 | 75 502 74 092 -1 410 -1 410 -1 410 -1 410 | 1 410 | |||||||
| 6:1 | Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel | 18 018 195 629 | -18 018 | 195 629 181 416 -14 213 -14 213 -14 213 -14 213 | 0 14 213 | |||||||
| 3 Funktionshinderspolitik | 2 011 248 090 | -275 | 249 826 248 843 | 753 | 753 | -984 -2 764 | 1 780 | 984 | ||||
| 3:1 | Myndigheten för delaktighet | 2 011 59 348 | -275 | 61 084 60 101 | 753 | 753 | -984 -2 764 | 1 780 | 984 | |||
| 3:2 | Bidrag till funktionshindersorganisationer | 0 188 742 | 0 | 188 742 188 742 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 11Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
| belopp Statens budget (IB) | budget Indragning överskridanden tilldelade (SB) (ÄB) | (ID) | Utfall statens budget medel (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ MÖ) | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | kredit | belopp | ||
| 4 Politik för sociala tjänster | 3 028 447 31 857 502 382 125 -2 998 129 | 32 269 944 31 494 976 -362 526 -744 651 -774 968 -2 119 177 1 344 209 774 968 | ||||||||
| 4:1 | Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd | 456 24 333 | 24 789 22 691 -1 642 -1 642 -2 098 -2 827 | 729 2 098 | ||||||
| 4:2 | Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet | 22 015 767 514 | -22 015 | 767 514 723 450 -44 064 -44 064 -44 064 -44 064 | 0 44 064 | |||||
| 4:3 | Bilstöd till personer med funktionsnedsättning | 104 550 263 395 | -104 550 | 263 395 99 503 -163 892 -163 892 -163 892 -190 231 26 339 163 892 | ||||||
| 4:4 | Kostnader för statlig assistansersättning | 2 621 338 25 693 300 | -2 621 338 | 25 693 300 25 308 374 -384 926 -384 926 -384 926 -1 669 591 1 284 665 384 926 | ||||||
| 4:5 | Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet | 141 997 2 517 490 360 000 -141 997 | 2 877 490 2 809 365 291 875 -68 125 -68 125 -68 125 | 0 68 125 | ||||||
| 4:6 | Statens institutionsstyrelse | 24 042 1 082 555 | 1 106 597 1 045 987 -36 568 -36 568 -60 610 -93 086 32 476 60 610 | |||||||
| 4:7 | Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. | 114 049 1 508 915 22 125 -108 230 | 1 536 859 1 485 605 -23 310 -45 435 -51 254 -51 254 | 0 51 254 | ||||||
| 5 Barnrättspolitik | 4 790 47 184 | -4 518 | 47 456 45 677 -1 507 -1 507 -1 779 -2 526 | 747 1 779 | ||||||
| 5:1 | Barnombudsmannen | 272 24 923 | 0 | 25 195 23 654 -1 269 -1 269 -1 541 -2 288 | 747 1 541 | |||||
| 5:2 | Barnets rättigheter | 4 518 22 261 | -4 518 | 22 261 22 023 | -238 -238 | -238 | -238 | 0 | 238 | |
| 7 Forskningspolitik | 15 006 641 079 | -14 184 | 641 902 611 766 -29 313 -29 313 -30 136 -49 368 19 232 30 136 | |||||||
| 7:1 | Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning | 823 34 576 | 35 399 35 775 1 199 | 1 199 | 377 | -660 1 037 | -377 | |||
| 7:2 | Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning | 14 184 606 503 | -14 184 | 606 503 575 991 -30 512 -30 512 -30 512 -48 707 18 195 30 512 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 12Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
8 Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och
| omsorg | 52 854 1 342 942 13 500 -17 412 | 1 391 884 1 360 548 17 606 4 106 -31 336 -71 624 40 288 31 336 | ||||||
| 8:1 | Socialstyrelsen | 14 507 658 637 10 000 | 683 144 670 745 12 108 2 108 -12 399 -32 158 19 759 12 399 | |||||
| 8:2 | Inspektionen för vård och omsorg | 38 347 684 305 3 500 -17 412 | 708 740 689 803 5 498 | 1 998 -18 938 -39 467 20 529 18 938 | ||||
| Äldre anslag | 101 0 | -101 | 0 | 0 0 | 0 | |||
| 6:1 (2017) | Alkoholsortimentsnämnden | 101 | -101 | 0 | 0 0 | 0 | 0 | 0 |
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 5 345 101 102 615 229 61 700 -5 303 897 102 718 133 99 680 971 -2 934 258 -2 995 958 -3 037 162 -7 480 517 4 443 355 3 037 162
1 Ersättning vid sjukdom och
| funktionsnedsättning | 5 242 656 93 814 810 65 000 -5 303 897 | 93 818 569 91 145 563 -2 669 247 -2 734 247 -2 673 005 -6 852 348 4 179 343 2 673 005 | ||||
| 1:1 | Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 063 850 38 810 429 | -4 064 625 | 38 809 654 37 544 590 -1 265 839 -1 265 839 -1 265 064 -3 022 784 1 757 720 1 265 064 | |||
| 1:2 | Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 004 628 46 909 313 | -1 004 628 | 46 909 313 45 805 666 -1 103 647 -1 103 647 -1 103 647 -3 140 312 2 036 665 1 103 647 | |||
| 1:3 | Handikappersättning | 34 067 1 384 000 | -34 067 | 1 384 000 1 342 936 -41 064 -41 064 -41 064 -110 264 69 200 41 064 | ||
| 1:4 | Arbetsskadeersättningar m.m. | -57 222 2 876 000 | 2 818 778 2 810 658 -65 342 -65 342 -8 119 -274 419 266 300 | 8 119 | ||
| 1:5 | Ersättning inom det statliga personskadeskyddet | -3 244 33 068 9 000 | 38 824 38 867 5 799 -3 201 | 43 -1 565 1 608 | -43 | |
| 1:6 | Bidrag för sjukskrivningsprocessen | 189 406 2 901 000 | -189 406 | 2 901 000 2 648 880 -252 120 -252 120 -252 120 -252 120 | 252 120 | |
| 1:7 | Ersättning för höga sjuklönekostnader 11 171 901 000 56 000 -11 171 | 957 000 953 966 52 966 -3 034 -3 034 -50 884 47 850 3 034 | ||||
| 2 Myndigheter | 102 445 8 800 419 -3 300 | 8 899 564 8 535 408 -265 011 -261 711 -364 157 -628 169 264 012 364 157 | ||||
| 2:1 | Försäkringskassan | 100 531 8 732 772 -3 300 | 8 830 003 8 467 674 -265 098 -261 798 -362 329 -624 312 261 983 362 329 | |||
| 2:2 | Inspektionen för socialförsäkringen | 1 914 67 647 | 69 561 67 733 86 | 86 -1 828 -3 857 2 029 | 1 828 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 13Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
UO 11 Ekonomisk trygghet
Bilaga 2 s. 13| vid ålderdom | -65 195 34 635 669 | -800 -112 378 | 34 457 296 34 771 247 135 578 136 378 313 951 -1 428 891 1 742 842 -313 951 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 1 Ersättning vid ålderdom | -40 516 34 079 900 | -112 378 | 33 927 006 34 231 715 151 815 151 815 304 709 -1 399 286 1 703 995 -304 709 | ||
| 1:1 | Garantipension till ålderspension | -82 843 13 080 300 | 12 997 457 13 142 095 61 795 61 795 144 638 -509 377 654 015 -144 638 | ||
| 1:2 | Efterlevandepensioner till vuxna | -13 864 10 869 800 | 10 855 936 10 869 424 -376 -376 13 488 -530 002 543 490 -13 488 | ||
| 1:3 | Bostadstillägg till pensionärer | 112 378 9 026 600 | -112 378 | 9 026 600 9 138 839 112 239 112 239 112 239 -339 091 451 330 -112 239 | |
| 1:4 | Äldreförsörjningsstöd | -56 187 1 103 200 | 1 047 013 1 081 357 -21 843 -21 843 34 344 -20 816 55 160 -34 344 | ||
| 2 Myndigheter | -24 679 555 769 | -800 | 530 290 539 532 -16 237 -15 437 9 242 -29 605 38 847 -9 242 | ||
| 2:1 | Pensionsmyndigheten | -24 679 555 769 | -800 | 530 290 539 532 -16 237 -15 437 9 242 -29 605 38 847 -9 242 |
UO 12 Ekonomisk trygghet
Bilaga 2 s. 13| för familjer och barn | 557 720 94 586 418 1 283 900 -942 384 | 95 485 654 95 208 196 621 778 -662 122 -277 458 -4 434 975 4 157 517 277 458 | ||
|---|---|---|---|---|
| 1:1 | Barnbidrag | 59 684 31 607 039 | -94 209 | 31 572 514 31 722 494 115 455 115 455 149 980 -1 430 371 1 580 351 -149 980 |
| 1:2 | Föräldraförsäkring | -252 388 42 958 598 1 283 900 -97 751 | 43 892 359 43 913 923 955 325 -328 575 21 564 -1 932 931 1 954 495 -21 564 | |
| 1:3 | Underhållsstöd | 106 454 2 861 850 | -106 454 | 2 861 850 2 593 264 -268 586 -268 586 -268 586 -411 678 143 092 268 586 |
| 1:4 | Adoptionsbidrag | 16 704 23 284 | -16 704 | 23 284 14 256 -9 028 -9 028 -9 028 -9 726 698 9 028 |
| 1:5 | Barnpension och efterlevandestöd | 120 124 977 800 | -120 124 | 977 800 951 151 -26 649 -26 649 -26 649 -85 317 58 668 26 649 |
| 1:6 | Vårdbidrag för funktionshindrade barn 31 278 4 264 510 | -31 278 | 4 264 510 4 072 017 -192 493 -192 493 -192 493 -386 385 193 892 192 493 | |
| 1:7 | Pensionsrätt för barnår | 7 366 900 | 7 366 900 7 366 900 0 0 0 0 0 | |
| 1:8 | Bostadsbidrag | 475 864 4 526 437 | -475 864 | 4 526 437 4 574 192 47 755 47 755 47 755 -178 566 226 321 -47 755 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 14Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
UO 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8 767 040 25 600 209 603 802 -8 763 681 26 207 370 22 217 177 -3 383 032 -3 986 834 -3 990 193 -5 221 184 1 230 991 3 990 193
1 Nyanlända invandrares
| etablering | 7 644 372 24 885 987 546 802 -7 644 372 | 25 432 789 21 483 267 -3 402 720 -3 949 522 -3 949 522 -5 173 841 1 224 319 3 949 522 | |||||||||
| 1:1 | Etableringsåtgärder | 2 005 238 430 15 000 -2 005 | 253 430 252 878 14 448 | -552 | -552 | -552 | 0 | 552 | |||
| 1:2 | Kommunersättningar vid flyktingmottagande | 6 465 758 19 265 374 531 802 -6 465 758 | 19 797 176 16 167 015 -3 098 359 -3 630 161 -3 630 161 -4 589 429 959 268 3 630 161 | ||||||||
| 1:3 | Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare | 1 072 558 5 179 320 | -1 072 558 | 5 179 320 4 924 578 -254 742 -254 742 -254 742 -513 708 258 966 254 742 | |||||||
| 1:4 | Hemutrustningslån | 104 051 202 863 | -104 051 | 202 863 138 796 -64 067 -64 067 -64 067 -70 152 | 6 085 64 067 | ||||||
| 2 Diskriminering | 8 271 196 705 | -4 912 | 200 064 198 272 1 567 | 1 567 -1 792 -5 485 | 3 693 1 792 | ||||||
| 2:1 | Diskrimineringsombudsmannen | 5 334 123 786 | -1 975 | 127 145 126 159 2 373 | 2 373 | -986 -4 679 | 3 693 | 986 | |||
| 2:2 | Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. | 2 936 72 919 | -2 936 | 72 919 72 114 | -805 | -805 | -805 | -805 | 0 | 805 | |
| 3 Jämställdhet | 13 775 442 517 57 000 -13 775 | 499 517 472 558 30 041 -26 959 -26 959 -29 368 | 2 409 26 959 | ||||||||
| 3:1 | Särskilda jämställdhetsåtgärder | 13 775 334 039 51 000 -13 775 | 385 039 362 943 28 904 -22 096 -22 096 -22 096 | 0 22 096 | |||||||
| 3:2 | Jämställdhetsmyndigheten | 80 315 6 000 | 86 315 81 566 1 251 -4 749 -4 749 -7 158 | 2 409 4 749 | |||||||
| 3:3 | Bidrag för kvinnors organisering | 28 163 | 28 163 28 049 | -114 | -114 | -114 | -114 | 114 | |||
| 4 Segregation | 16 459 75 000 | -16 459 | 75 000 63 080 -11 920 -11 920 -11 920 -12 490 | 570 11 920 | |||||||
| 4:1 | Åtgärder mot segregation | 16 459 56 000 | -16 459 | 56 000 47 481 -8 519 -8 519 -8 519 -8 519 | 8 519 | ||||||
| 4:2 | Delegationen mot segregation | 19 000 | 19 000 15 599 -3 401 -3 401 -3 401 -3 971 | 570 3 401 | |||||||
| Äldre anslag | 1 084 163 | 0 | -1 084 163 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 15Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 1 084 163 -1 084 163 0 0 0 0 0 0
UO 14 Arbetsmarknad och
Bilaga 2 s. 15| arbetsliv | 4 107 364 74 083 840 2 254 500 -4 276 294 | 76 169 410 73 860 965 -222 875 -2 477 375 -2 308 445 -7 172 006 4 863 561 2 308 445 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 Arbetsmarknad | 4 094 496 73 150 314 2 229 500 -4 264 579 | 75 209 732 72 939 251 -211 063 -2 440 563 -2 270 481 -7 111 736 4 841 255 2 270 481 | |||||||||
| 1:1 | Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader | -124 089 8 402 329 7 500 | 8 285 740 8 191 404 -210 925 -218 425 -94 336 -346 405 252 069 94 336 | ||||||||
| 1:2 | Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd | 654 531 22 699 927 2 217 000 -695 501 | 0 24 875 957 25 367 265 2 667 338 450 338 491 308 -1 583 905 2 075 213 -491 308 | ||||||||
| 1:3 | Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser | 1 721 676 13 422 023 500 000 -1 721 676 | 13 922 023 13 042 741 -379 282 -879 282 -879 282 -2 154 032 1 274 750 879 282 | ||||||||
| 1:4 | Lönebidrag och Samhall m.m. | 1 211 209 19 196 879 | -1 211 209 | 19 196 879 18 227 534 -969 345 -969 345 -969 345 -1 659 194 689 849 969 345 | |||||||
| 1:5 | Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige | -7 928 119 685 | 111 757 109 875 -9 810 -9 810 -1 882 -13 850 11 968 1 882 | ||||||||
| 1:6 | Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 | 172 403 1 523 500 | -172 403 | 1 523 500 1 293 893 -229 607 -229 607 -229 607 -305 782 76 175 229 607 | |||||||
| 1:7 | Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering | 934 41 161 | 42 095 41 074 | -87 | -87 -1 021 -2 255 | 1 234 1 021 | |||||
| 1:8 | Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen | 2 695 71 785 | -725 | 73 755 71 753 | -32 | -32 -2 002 -4 155 | 2 153 2 002 | ||||
| 1:9 | Bidrag till administration av grundbeloppet | 56 363 | 0 | 56 363 56 363 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| 1:10 | Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten | 8 303 | 0 | 8 303 8 303 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| 1:11 | Bidrag till lönegarantiersättning | 279 419 1 700 000 | -279 419 | 1 700 000 1 479 849 -220 151 -220 151 -220 151 -390 151 170 000 220 151 | |||||||
| 1:12 | Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar | 183 645 5 756 893 -495 000 -183 645 | 5 261 893 5 031 723 -725 170 -230 170 -230 170 -518 014 287 844 230 170 | ||||||||
| 1:13 | Lån till körkort | 151 466 | 151 466 17 475 -133 991 -133 991 -133 991 -133 991 | 133 991 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 16| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 2 Arbetsliv | 12 468 933 526 25 000 -11 316 | 959 679 921 714 -11 812 -36 812 -37 965 -60 271 22 306 37 965 | |||||||||||
| 2:1 | Arbetsmiljöverket | -235 763 225 25 000 -1 344 | 786 646 773 706 10 481 -14 519 -12 940 -31 867 18 927 12 940 | ||||||||||
| 2:2 | Arbetsdomstolen | 3 277 34 330 | -2 299 | 35 308 31 347 -2 983 -2 983 -3 961 -4 990 | 1 029 | 3 961 | |||||||
| 2:3 | Internationella arbetsorganisationen (ILO) | 2 356 33 722 | -2 356 | 33 722 31 118 -2 604 -2 604 -2 604 -2 637 | 33 2 604 | ||||||||
| 2:4 | Medlingsinstitutet | 6 989 58 449 | -5 235 | 60 203 52 407 -6 042 -6 042 -7 796 -9 549 | 1 753 7 796 | ||||||||
| 2:5 | Arbetslivspolitik | 82 25 000 | -82 | 25 000 22 037 -2 963 -2 963 -2 963 -2 963 | 2 963 | ||||||||
| 2:6 | Centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö | 18 800 | 18 800 11 100 -7 700 -7 700 -7 700 -8 264 | 564 7 700 | |||||||||
| Äldre anslag | 400 | 0 | -400 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||
| 1:12 (2015) | Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007 – 2013 | 400 | -400 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| UO 15 Studiestöd | 2 739 032 24 352 692 128 000 -2 809 131 | 24 410 592 21 118 277 -3 234 415 -3 362 415 -3 292 315 -4 372 131 1 079 816 3 292 315 | |||||||||||
| 1:1 | Studiehjälp | -49 408 4 091 761 78 000 -44 744 | 4 075 609 4 035 297 -56 464 -134 464 -40 312 -244 900 204 588 40 312 | ||||||||||
| 1:2 | Studiemedel | 2 231 511 16 357 643 13 000 -2 231 511 | 16 370 643 13 851 324 -2 506 319 -2 519 319 -2 519 319 -3 199 675 680 356 2 519 319 | ||||||||||
| 1:3 | Avsättning för kreditförluster | 83 878 1 878 700 | -83 878 | 1 878 700 1 825 102 -53 598 -53 598 -53 598 -147 533 93 935 53 598 | |||||||||
| 1:4 | Statens utgifter för studiemedelsräntor | 12 236 140 582 31 000 -12 236 | 171 582 170 338 29 756 -1 244 -1 244 -8 273 | 7 029 1 244 | |||||||||
| 1:5 | Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk | 10 978 62 150 | -10 978 | 62 150 52 499 -9 651 -9 651 -9 651 -12 757 | 3 106 9 651 | ||||||||
| 1:6 | Bidrag till vissa studiesociala ändamål | -1 267 29 000 | 0 | 27 733 23 100 -5 900 -5 900 -4 633 -6 083 | 1 450 4 633 | ||||||||
| 1:7 | Studiestartsstöd | 423 839 909 000 | -423 839 | 909 000 254 732 -654 268 -654 268 -654 268 -699 718 45 450 654 268 | |||||||||
| 1:8 | Centrala studiestödsnämnden | 26 390 869 376 6 000 -1 498 | 900 268 891 220 21 844 15 844 -9 049 -52 517 43 468 9 049 | ||||||||||
| 1:9 | Överklagandenämnden för studiestöd | 873 14 480 | -446 | 14 907 14 665 | 185 | 185 | -242 | -676 | 434 | 242 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 17Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
UO 16 Utbildning och universitetsforskning 2 092 987 77 965 638 144 500 -1 828 463 78 374 662 76 002 000 -1 963 638 -2 108 138 -2 372 662 -3 085 458 712 796 2 372 662
1 Barn-, ungdoms- och
| vuxenutbildning | 1 912 149 24 863 021 144 500 -1 748 736 | 25 170 934 23 456 242 -1 406 779 -1 551 279 -1 714 692 -1 901 181 186 489 1 714 692 | ||||
| 1:1 | Statens skolverk | 43 945 1 124 218 19 500 -12 266 | 1 175 397 1 147 537 23 319 3 819 -27 860 -61 586 33 726 27 860 | |||
| 1:2 | Statens skolinspektion | 16 320 405 298 | -4 031 | 417 587 411 998 6 700 | 6 700 -5 589 -17 747 12 158 5 589 | |
| 1:3 | Specialpedagogiska skolmyndigheten | 7 347 722 806 | -4 332 | 725 821 743 282 20 476 20 476 17 461 -4 223 21 684 -17 461 | ||
| 1:4 | Sameskolstyrelsen | -1 678 40 099 15 000 | 53 421 51 845 11 746 -3 254 -1 575 -3 579 | 2 004 1 575 | ||
| 1:5 | Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet | 477 929 3 685 198 40 000 -477 929 | 3 725 198 3 304 199 -380 999 -420 999 -420 999 -420 999 | 0 420 999 | ||
| 1:6 | Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan | 37 167 296 950 | -37 167 | 296 950 239 049 -57 901 -57 901 -57 901 -57 901 | 0 57 901 | |
| 1:7 | Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. | 4 529 4 436 000 | -4 529 | 4 436 000 4 429 993 -6 007 -6 007 -6 007 -6 007 | 0 | 6 007 |
| 1:8 | Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. | 9 419 190 220 | -9 419 | 190 220 180 642 -9 578 -9 578 -9 578 -9 578 | 0 | 9 578 |
| 1:9 | Bidrag till svensk undervisning i utlandet | -3 889 102 540 | 98 651 98 614 -3 926 -3 926 | -38 -3 114 3 076 | 38 | |
| 1:10 | Fortbildning av lärare och förskolepersonal | 155 133 308 985 -40 000 -155 133 | 268 985 154 071 -154 914 -114 914 -114 914 -114 914 | 0 114 914 | ||
| 1:11 | Bidrag till vissa studier | 337 17 525 | -337 | 17 525 16 418 -1 107 -1 107 -1 107 -1 107 | 0 | 1 107 |
| 1:12 | Myndigheten för yrkeshögskolan | 1 794 115 581 | 117 375 114 085 -1 496 -1 496 -3 290 -6 757 | 3 467 3 290 | ||
| 1:13 | Statligt stöd till vuxenutbildning | 326 255 2 570 034 110 000 -326 255 | 2 680 034 2 133 571 -436 463 -546 463 -546 463 -546 463 | 546 463 | ||
| 1:14 | Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning | 127 385 2 204 750 | -127 385 | 2 204 750 2 192 834 -11 916 -11 916 -11 916 -121 578 109 662 11 916 | ||
| 1:15 | Upprustning av skollokaler och utemiljöer | 317 739 680 000 | -197 739 | 800 000 759 303 79 303 79 303 -40 697 -40 697 | 0 40 697 | |
| 1:16 | Fler anställda i lågstadiet | 3 042 2 300 000 | -3 042 | 2 300 000 2 290 112 -9 888 -9 888 -9 888 -9 888 | 9 888 | |
| 1:17 | Skolforskningsinstitutet | 203 23 756 | 23 959 22 342 -1 414 -1 414 -1 616 -2 328 | 712 1 616 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 18| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget | (IB) (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 1:18 | Praktiknära skolforskning | 18 543 | 18 543 15 635 -2 908 -2 908 -2 908 -2 908 | 2 908 | |||||||||
| 1:19 | Bidrag till lärarlöner | 389 172 4 457 100 | -389 172 | 4 457 100 4 015 848 -441 252 -441 252 -441 252 -441 252 | 441 252 | ||||||||
| 1:20 | Särskilda insatser inom skolområdet | 163 418 | 163 418 163 418 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 1:21 | Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling | 1 000 000 | 1 000 000 971 445 -28 555 -28 555 -28 555 -28 555 | 28 555 | |||||||||
| 2 Universitet och högskolor | 156 583 44 774 066 | -56 848 | 44 873 801 44 234 445 -539 621 -539 621 -639 355 -769 490 130 135 639 355 | ||||||||||
| 2:1 | Universitetskanslersämbetet | 4 325 144 539 | -203 | 148 661 142 548 -1 991 -1 991 -6 113 -10 449 | 4 336 6 113 | ||||||||
| 2:2 | Universitets- och högskolerådet | 3 498 174 578 | 178 076 178 075 3 497 | 3 497 | -1 -5 238 | 5 237 | 1 | ||||||
| 2:3 | Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 756 305 | 1 756 305 1 756 305 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:4 | Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 131 629 | 2 131 629 2 131 629 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:5 | Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 2 066 875 | 2 066 875 2 066 875 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:6 | Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 193 198 | 2 193 198 2 193 198 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:7 | Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 2 123 478 | 2 123 478 2 041 317 -82 161 -82 161 -82 161 -82 161 | 82 161 | |||||||||
| 2:8 | Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 564 290 | 1 564 290 1 564 290 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:9 | Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 739 036 | 1 739 036 1 652 783 -86 253 -86 253 -86 253 -86 253 | 86 253 | |||||||||
| 2:10 | Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 630 355 | 1 630 355 1 630 355 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:11 | Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 396 659 | 1 396 659 1 396 659 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:12 | Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 118 416 | 1 118 416 1 118 416 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 19Ingående Utgående
| ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | Medgivna (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | belopp | ||
| 2:13 | Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 549 701 | 1 549 701 1 475 483 -74 218 -74 218 -74 218 -74 218 | 74 218 | ||||||||
| 2:14 | Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 886 763 | 886 763 886 763 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:15 | Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 3 820 720 949 | 724 769 690 576 -30 373 -30 373 -34 192 -34 192 | 34 192 | ||||||||
| 2:16 | Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 559 586 | 1 559 586 1 559 586 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:17 | Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 0 1 161 006 | 1 161 006 1 161 006 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:18 | Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 545 942 | 1 545 942 1 545 942 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:19 | Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 674 320 | 674 320 674 320 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:20 | Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 385 307 | 385 307 385 307 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:21 | Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 664 465 | 664 465 664 465 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:22 | Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 238 163 | 238 163 238 163 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:23 | Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 067 905 | 1 067 905 1 052 563 -15 342 -15 342 -15 342 -15 342 | 15 342 | ||||||||
| 2:24 | Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 335 303 | 335 303 335 303 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:25 | Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 797 279 | 797 279 795 526 -1 753 -1 753 -1 753 -1 753 | 1 753 | ||||||||
| 2:26 | Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 265 079 | 265 079 265 079 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 2:27 | Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 554 525 | 554 525 554 525 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 20Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
| belopp Statens budget (IB) | (SB) | budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | medel (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ MÖ) | Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | kredit belopp | ||
| 2:28 | Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 244 069 | 244 069 244 069 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:29 | Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 935 565 | 935 565 935 565 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:30 | Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 236 817 | 236 817 236 817 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:31 | Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 247 764 | 247 764 246 773 | -991 | -991 | -991 | -991 | 991 | |||
| 2:32 | Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå | 96 517 | 96 517 96 517 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:33 | Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 33 690 610 073 | 0 | 643 763 607 736 -2 337 -2 337 -36 026 -36 026 | 36 026 | ||||||
| 2:34 | Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå | 113 742 | 113 742 113 742 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:35 | Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 202 136 | 202 136 201 549 | -587 | -587 | -587 | -587 | 587 | |||
| 2:36 | Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå | 50 405 | 50 405 50 405 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:37 | Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 103 938 | 103 938 103 938 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:38 | Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå | 34 406 | 34 406 34 406 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:39 | Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 501 449 | 501 449 499 358 -2 091 -2 091 -2 091 -2 091 | 2 091 | |||||||
| 2:40 | Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå | 74 480 | 74 480 74 480 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:41 | Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 432 085 | 432 085 432 085 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 21| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 2:42 | Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå | 76 988 | 76 988 76 988 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:43 | Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 455 713 | 455 713 455 713 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:44 | Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå | 98 016 | 98 016 98 016 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:45 | Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 393 975 | 393 975 393 975 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:46 | Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå | 68 748 | 68 748 68 748 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:47 | Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 397 872 | 397 872 397 872 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:48 | Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå | 63 057 | 63 057 63 057 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:49 | Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 4 658 309 935 | 0 | 314 593 304 900 -5 035 -5 035 -9 693 -9 693 | 9 693 | ||||||||
| 2:50 | Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå | 50 523 | 50 523 50 523 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:51 | Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 364 670 | 364 670 364 670 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:52 | Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå | 63 124 | 63 124 63 124 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:53 | Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 5 580 162 576 | 0 | 168 156 166 235 3 659 | 3 659 -1 921 -1 921 | 1 921 | |||||||
| 2:54 | Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå | 19 689 | 19 689 19 689 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:55 | Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 64 579 | 64 579 64 579 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:56 | Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå | 11 214 | 11 214 11 214 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 22| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget | (IB) (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 2:57 | Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 131 513 | 131 513 131 513 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:58 | Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå | 19 787 | 19 787 19 787 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:59 | Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 421 111 | 421 111 421 111 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:60 | Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå | 83 707 | 83 707 83 707 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:61 | Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 30 076 | 30 076 30 076 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:62 | Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå | 20 776 | 20 776 20 776 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 2:63 | Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet | 3 947 3 344 601 | 3 348 548 3 281 269 -63 332 -63 332 -67 279 -167 143 99 864 67 279 | ||||||||||
| 2:64 | Särskilda utgifter inom universitet och högskolor | 86 587 732 248 | -46 511 | 772 324 566 318 -165 930 -165 930 -206 006 -226 704 20 698 206 006 | |||||||||
| 2:65 | Särskilda medel till universitet och högskolor | 10 479 432 125 | -10 135 | 432 469 417 759 -14 366 -14 366 -14 710 -14 710 | 0 14 710 | ||||||||
| 2:66 | Ersättningar för klinisk utbildning och forskning | 2 583 230 | 0 | 2 583 230 2 583 230 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 2:67 | Särskilda bidrag inom högskoleområdet | 45 116 | 45 116 45 098 | -18 | -18 | -18 | -18 | 18 | |||||
| 3 Forskning | 38 944 8 184 653 | -18 892 | 8 204 705 8 190 278 5 625 | 5 625 -14 427 -408 114 393 687 14 427 | |||||||||
| 3:1 | Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation | 1 826 6 007 846 | -3 863 | 6 005 809 6 048 131 40 285 40 285 42 322 -258 070 300 392 -42 322 | |||||||||
| 3:2 | Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer | 1 934 360 061 | -1 934 | 360 061 332 092 -27 969 -27 969 -27 969 -45 972 18 003 27 969 | |||||||||
| 3:3 | Vetenskapsrådet: Förvaltning | 5 993 163 492 | -1 165 | 168 320 167 392 3 900 | 3 900 | -927 -5 831 | 4 904 | 927 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 23Ingående Utgående
| ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | Anslags- ramöverförings- kredit medel | belopp | ||
| 3:4 | Rymdforskning och rymdverksamhet | -9 479 947 356 | 937 877 961 748 14 392 14 392 23 871 -23 496 47 367 -23 871 | |||||||||
| 3:5 | Rymdstyrelsen: Förvaltning | -663 34 464 | 33 801 33 252 -1 212 -1 212 | -549 -1 582 | 1 033 | 549 | ||||||
| 3:6 | Institutet för rymdfysik | -147 55 428 | 0 | 55 281 55 540 | 112 | 112 | 259 -1 403 | 1 662 | -259 | |||
| 3:7 | Kungl. biblioteket | 5 165 370 085 | 375 250 371 297 1 212 | 1 212 -3 953 -15 055 11 102 3 953 | ||||||||
| 3:8 | Polarforskningssekretariatet | 21 113 48 024 | 69 137 31 757 -16 267 -16 267 -37 380 -39 781 | 2 401 37 380 | ||||||||
| 3:9 | Sunet | 0 49 183 | 49 183 49 035 | -148 | -148 | -148 -2 607 | 2 459 | 148 | ||||
| 3:10 | Centrala etikprövningsnämnden | 1 476 | 7 342 | -1 266 | 7 551 5 093 -2 249 -2 249 -2 458 -2 678 | 220 2 458 | ||||||
| 3:11 | Regionala etikprövningsnämnder | 4 330 41 377 | -3 266 | 42 441 38 802 -2 575 -2 575 -3 639 -4 784 | 1 145 3 639 | |||||||
| 3:12 | Särskilda utgifter för forskningsändamål | 7 398 99 995 | -7 398 | 99 995 96 138 -3 857 -3 857 -3 857 -6 856 | 2 999 3 857 |
4 Vissa gemensamma
| ändamål | 4 279 143 898 | -3 987 | 144 191 140 003 -3 895 -3 895 -4 188 -6 673 | 2 485 4 188 | ||||||
| 4:1 | Internationella program | 2 961 81 589 | -2 961 | 81 589 78 689 -2 900 -2 900 -2 900 -2 900 | 0 | 2 900 | ||||
| 4:2 | Avgift till Unesco och ICCROM | 209 30 886 | -209 | 30 886 30 127 | -759 | -759 | -759 -2 303 | 1 544 | 759 | |
| 4:3 | Kostnader för Svenska Unescorådet | 403 10 380 | -97 | 10 686 10 479 | 99 | 99 | -207 | -518 | 311 | 207 |
| 4:4 | Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning | 706 21 043 | -720 | 21 029 20 707 | -336 | -336 | -322 | -952 | 630 | 322 |
| Äldre anslag | -18 968 0 | -18 968 -18 968 -18 968 -18 968 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 3:6 (2017) | Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer | -18 968 | -18 968 -18 968 -18 968 -18 968 | 0 | 0 | 0 | 0 |
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 67 963 15 879 752 185 500 -65 324 16 067 891 16 008 102 128 350 -57 150 -59 789 -267 248 207 459 59 789
1 Kulturområdesövergripande verksamhet 9 708 2 378 657 10 000 -8 212 2 390 153 2 373 688 -4 969 -14 969 -16 465 -86 959 70 494 16 465
Bilaga 2 s. 24Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 24Ingående Utgående
| ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | belopp | ||
| 1:1 | Statens kulturråd | 1 286 55 461 | 56 747 53 311 -2 150 -2 150 -3 435 -5 098 | 1 663 3 435 | |||||||||
| 1:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete | 961 579 284 10 000 | -961 | 589 284 584 284 5 000 -5 000 -5 000 -21 520 16 520 5 000 | |||||||||
| 1:3 | Skapande skola | 1 046 187 825 | -1 046 | 187 825 184 350 -3 475 -3 475 -3 475 -9 109 | 5 634 3 475 | ||||||||
| 1:4 | Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet | -88 45 153 | -134 | 44 931 42 655 -2 498 -2 498 -2 276 -3 628 | 1 352 2 276 | ||||||||
| 1:5 | Stöd till icke-statliga kulturlokaler | 5 301 | 9 852 | -5 301 | 9 852 7 817 -2 035 -2 035 -2 035 -2 330 | 295 2 035 | |||||||
| 1:6 | Bidrag till regional kulturverksamhet | 557 1 486 368 | -557 | 1 486 368 1 486 258 | -110 | -110 | -110 -44 699 44 589 | 110 | |||||
| 1:7 | Myndigheten för kulturanalys | 646 14 714 | -214 | 15 146 15 013 | 299 | 299 | -133 | -574 | 441 | 133 | |||
| 2 Teater, dans och musik | -4 530 1 401 430 | -1 | 1 396 899 1 398 951 -2 479 -2 479 | 2 052 -9 610 11 662 -2 052 | |||||||||
| 2:1 | Bidrag till Operan, Dramaten, |
Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och
| Voksenåsen | 1 1 071 049 | -1 1 071 049 1 071 049 | 0 | 0 | 0 | 0 0 | 0 | |
| 2:2 | Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål | -30 213 614 | 213 584 213 551 | -63 | -63 | -33 -6 441 | 6 408 | 33 |
| 2:3 | Statens musikverk | -4 501 116 767 | 112 266 114 351 -2 416 -2 416 | 2 085 -3 169 | 5 254 -2 085 |
3 Litteraturen, läsandet och
| språket | 7 636 344 536 50 000 -3 493 | 398 679 386 579 42 043 -7 957 -12 100 -17 763 | 5 663 12 100 | |
| 3:1 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | 1 725 155 735 50 000 -1 725 | 205 735 199 248 43 513 -6 487 -6 487 -6 487 | 0 6 487 |
| 3:2 | Myndigheten för tillgängliga medier | 5 374 121 756 | -1 768 125 362 121 881 125 | 125 -3 481 -7 133 3 652 3 481 |
| 3:3 | Institutet för språk och folkminnen | 537 67 045 | 0 67 582 65 451 -1 594 -1 594 -2 132 -4 143 | 2 011 2 132 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 25Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
4 Bildkonst, arkitektur, form
| och design | -874 125 372 | -10 | 124 488 118 182 -7 190 -7 190 -6 306 -9 795 | 3 489 6 306 | |||||||
| 4:1 | Statens konstråd | -168 30 745 | 30 577 24 926 -5 819 -5 819 -5 651 -6 573 | 922 5 651 | |||||||
| 4:2 | Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön | -746 42 947 | 42 201 41 632 -1 315 -1 315 | -569 -1 857 | 1 288 | 569 | |||||
| 4:3 | Nämnden för hemslöjdsfrågor | 40 11 611 | -10 | 11 641 11 555 | -56 | -56 | -86 | -163 | 77 | 86 | |
| 4:4 | Bidrag till bild- och formområdet | 40 069 | 40 069 40 069 | 0 | 0 | 0 -1 202 | 1 202 | 0 | |||
| 5 Kulturskaparnas villkor | 4 215 481 250 | -372 | 485 092 473 205 -8 045 -8 045 -11 887 -26 218 14 331 11 887 | ||||||||
| 5:1 | Konstnärsnämnden | 903 21 954 | -258 | 22 599 21 954 | 0 | 0 | -645 -1 303 | 658 | 645 | ||
| 5:2 | Ersättningar och bidrag till konstnärer | 3 312 459 296 | -114 | 462 494 451 252 -8 044 -8 044 -11 242 -24 915 13 673 11 242 | |||||||
| 6 Arkiv | -3 865 397 785 | 393 920 417 505 19 720 19 720 23 585 | -348 23 933 -23 585 | ||||||||
| 6:1 | Riksarkivet | -3 865 397 785 | 393 920 417 505 19 720 19 720 23 585 | -348 23 933 -23 585 | |||||||
| 7 Kulturmiljö | -4 289 1 008 742 | 1 004 453 1 004 305 -4 437 -4 437 | -147 -16 369 16 222 | 147 | |||||||
| 7:1 | Riksantikvarieämbetet | -1 652 270 200 | 268 548 266 373 -3 827 -3 827 -2 175 -10 281 | 8 106 2 175 | |||||||
| 7:2 | Bidrag till kulturmiljövård | -2 638 270 542 | 267 904 269 932 | -610 | -610 2 027 -6 089 | 8 116 -2 027 | |||||
| 7:3 | Kyrkoantikvarisk ersättning | 460 000 | 460 000 460 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| 7:4 | Bidrag till arbetslivsmuseer | 8 000 | 8 000 8 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 8 Museer och utställningar | 2 251 1 648 119 | -81 | 1 650 289 1 659 370 11 251 11 251 9 081 -36 787 45 868 -9 081 | ||||||||
| 8:1 | Centrala museer: Myndigheter | 2 386 1 266 887 | 0 | 1 269 273 1 278 725 11 838 11 838 9 452 -35 039 44 491 -9 452 | |||||||
| 8:2 | Centrala museer: Stiftelser | 258 707 | 258 707 258 707 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| 8:3 | Bidrag till vissa museer | 75 519 | 75 519 75 519 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| 8:4 | Forum för levande historia | -215 45 926 | -1 | 45 710 45 494 | -432 | -432 | -216 -1 593 | 1 377 | 216 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 26| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Utfall statens budget | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| 8:5 | Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål | 80 | 1 080 | -80 | 1 080 | 925 | -155 | -155 | -155 | -155 | 0 | 155 | ||
| 9 Trossamfund | 6 085 94 550 | -3 729 | 96 906 96 919 2 369 | 2 369 | 13 -2 822 | 2 835 | -13 | |||||||
| 9:1 | Nämnden för statligt stöd till trossamfund | -301 12 631 | 12 330 12 671 | 40 | 40 | 340 | -38 | 378 | -340 | |||||
| 9:2 | Stöd till trossamfund | 6 385 81 919 | -3 729 | 84 575 84 248 2 329 | 2 329 | -327 -2 784 | 2 457 | 327 | ||||||
| 10 Film | 0 552 144 15 000 | 567 144 567 144 15 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||
| 10:1 | Filmstöd | 552 144 15 000 | 567 144 567 144 15 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||
| 11 Medier | 18 900 90 887 -4 000 -19 062 | 86 724 82 502 -8 385 -4 385 -4 222 -6 527 | 2 305 4 222 | |||||||||||
| 11:1 | Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland | 7 600 | 9 721 | -7 600 | 9 721 9 721 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 11:2 | Forskning och dokumentation om medieutvecklingen | 3 817 | 0 | 3 817 3 817 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 11:3 | Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet | 110 | 483 | -110 | 483 | 385 | -98 | -98 | -98 | -98 | 0 | 98 | ||
| 11:4 | Statens medieråd | -163 22 310 | 0 | 22 147 21 168 -1 142 -1 142 | -980 -1 649 | 669 | 980 | |||||||
| 11:5 | Stöd till taltidningar | 11 353 54 556 -4 000 -11 353 | 50 556 47 411 -7 145 -3 145 -3 145 -4 781 | 1 636 3 145 | ||||||||||
| 12 Ungdomspolitik | 2 480 319 253 53 000 -2 412 | 372 322 363 286 44 033 -8 967 -9 036 -11 893 | 2 857 9 036 | |||||||||||
| 12:1 | Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor | 69 40 813 3 000 | 43 882 44 611 3 798 | 798 | 729 -2 128 | 2 857 | -729 | |||||||
| 12:2 | Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet | 1 992 243 440 | -1 992 | 243 440 242 026 -1 414 -1 414 -1 414 -1 414 | 0 | 1 414 | ||||||||
| 12:3 | Särskilda insatser inom ungdomspolitiken | 420 35 000 50 000 | -420 | 85 000 76 650 41 650 -8 350 -8 350 -8 350 | 0 | 8 350 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 27Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
13 Politik för det civila
| samhället | 10 068 2 221 018 10 000 -10 068 | 2 231 018 2 227 163 | 6 145 -3 855 -3 855 -10 132 | 6 277 | 3 855 | ||||||
| 13:1 | Stöd till idrotten | 163 1 954 311 10 000 | -163 | 1 964 311 1 963 721 9 410 | -590 | -590 | -740 | 150 | 590 | ||
| 13:2 | Bidrag till allmänna samlingslokaler | 3 252 52 164 | -3 252 | 52 164 49 757 -2 407 -2 407 -2 407 -7 101 | 4 694 2 407 | ||||||
| 13:3 | Stöd till friluftsorganisationer | 47 785 | 47 785 47 785 | 0 | 0 | 0 -1 433 | 1 433 | 0 | |||
| 13:4 | Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | 0 15 000 | 0 | 15 000 15 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| 13:5 | Insatser för den ideella sektorn | 6 653 151 758 | -6 653 | 151 758 150 901 | -857 | -857 | -857 | -857 | 0 | 857 | |
| 14 Folkbildning | 15 120 4 765 225 30 000 -15 152 | 4 795 193 4 780 966 15 741 -14 259 -14 227 -14 227 | 0 14 227 | ||||||||
| 14:1 | Bidrag till folkbildningen | 4 652 4 348 183 10 000 -4 652 | 4 358 183 4 357 931 9 748 | -252 | -252 | -252 | 0 | 252 | |||
| 14:2 | Bidrag till tolkutbildning | 10 500 59 331 | -10 500 | 59 331 51 025 -8 306 -8 306 -8 306 -8 306 | 0 | 8 306 | |||||
| 14:3 | Särskilda insatser inom folkbildningen | 170 000 20 000 | 190 000 190 000 20 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 14:4 | Särskilt utbildningsstöd | -32 187 711 | 187 679 182 010 -5 701 -5 701 -5 669 -5 669 | 0 | 5 669 | ||||||
| 15 Tillsyn över spelmarknaden | 3 805 50 784 21 500 -2 307 | 73 782 59 576 8 792 -12 708 -14 206 -15 729 | 1 523 14 206 | ||||||||
| 15:1 | Lotteriinspektionen | 3 805 50 784 21 500 -2 307 | 73 782 59 576 8 792 -12 708 -14 206 -15 729 | 1 523 14 206 | |||||||
| Äldre anslag | 1 252 | 0 | -423 | 829 -1 241 -1 241 -1 241 -2 069 -2 069 | 0 | 2 069 | |||||
| 8:4 (2017) | Riksutställningar | 978 | -149 | 829 -1 241 -1 241 -1 241 -2 069 -2 069 | 2 069 | ||||||
| 13:3 (2017) | Bidrag för kvinnors organisering | 274 | -274 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 28Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 017 300 6 951 648 110 000 -3 001 098 7 077 850 4 615 610 -2 336 038 -2 446 038 -2 462 240 -2 497 070 34 830 2 462 240
1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande
| och lantmäteriverksamhet | 3 009 906 6 686 096 110 000 -2 998 064 | 6 807 938 4 358 113 -2 327 983 -2 437 983 -2 449 825 -2 476 822 26 997 2 449 825 | |||||||||
| 1:1 | Bostadspolitisk utveckling | 14 270 20 600 | -14 270 | 20 600 13 093 -7 507 -7 507 -7 507 -7 507 | 7 507 | ||||||
| 1:2 | Omstrukturering av kommunala bostadsföretag | 99 500 94 500 | -99 500 | 94 500 | -94 500 -94 500 -94 500 -94 500 | 94 500 | |||||
| 1:3 | Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad | 42 240 43 000 | -42 240 | 43 000 | 790 -42 210 -42 210 -42 210 -42 210 | 42 210 | |||||
| 1:4 | Boverket | 14 331 308 302 | -13 574 | 309 059 296 019 -12 283 -12 283 -13 040 -21 717 | 8 677 13 040 | ||||||
| 1:5 | Statens geotekniska institut | -891 46 767 | 0 | 45 876 42 429 -4 338 -4 338 -3 447 -4 850 | 1 403 3 447 | ||||||
| 1:6 | Lantmäteriet | 11 976 563 927 | 575 903 560 487 -3 440 -3 440 -15 415 -32 332 16 917 15 415 | ||||||||
| 1:7 | Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer | 590 892 1 000 000 | -590 892 | 1 000 000 520 359 -479 641 -479 641 -479 641 -479 641 | 0 479 641 | ||||||
| 1:8 | Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande | 9 1 300 000 95 000 | -9 | 1 395 000 1 395 000 95 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 1:9 | Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande | 2 237 581 3 200 000 15 000 -2 237 581 | 3 215 000 1 440 502 -1 759 498 -1 774 498 -1 774 498 -1 774 498 | 1 774 498 | |||||||
| 1:10 | Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder | 34 000 | 34 000 14 434 -19 566 -19 566 -19 566 -19 566 | 19 566 | |||||||
| 1:11 | Innovativt och hållbart byggande | 75 000 | 75 000 74 998 | -2 | -2 | -2 | -2 | 2 | |||
| 2 Konsumentpolitik | 5 006 265 552 | -646 | 269 912 257 497 -8 055 -8 055 -12 415 -20 248 | 7 833 12 415 | |||||||
| 2:1 | Konsumentverket | 4 740 165 408 | -450 | 169 698 163 587 -1 821 -1 821 -6 111 -11 073 | 4 962 6 111 | ||||||
| 2:2 | Allmänna reklamationsnämnden | 1 311 44 488 | 45 799 44 680 | 192 | 192 -1 119 -2 453 | 1 334 1 119 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 29Ingående Utgående
| ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | belopp | ||
| 2:3 | Fastighetsmäklarinspektionen | -1 240 24 823 | 23 583 19 389 -5 434 -5 434 -4 194 -4 938 | 744 4 194 | |||||||||
| 2:4 | Åtgärder på konsumentområdet | 196 26 459 | -196 | 26 459 25 468 | -991 | -991 | -991 -1 784 | 793 | 991 | ||||
| 2:5 | Bidrag till miljömärkning av produkter | 4 374 | 4 374 4 374 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| Äldre anslag | 2 388 | 0 | -2 388 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||
| 1:4 (2015) | Innovativt byggande | 2 388 | -2 388 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| UO 19 Regional tillväxt | 766 455 3 921 525 20 000 -736 070 | 3 971 909 3 576 439 -345 086 -365 086 -395 470 -688 501 293 031 395 470 | |||||||||||
| 1:1 | Regionala tillväxtåtgärder | 148 672 2 099 637 | -113 442 | 2 134 867 1 978 714 -120 923 -120 923 -156 153 -366 107 209 954 156 153 | |||||||||
| 1:2 | Transportbidrag | -4 846 400 864 20 000 | 416 018 427 525 26 661 6 661 11 507 | -519 12 026 -11 507 | |||||||||
| 1:3 | Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 | 621 716 1 421 024 | -621 716 | 1 421 024 1 170 199 -250 825 -250 825 -250 825 -321 876 71 051 250 825 | |||||||||
| Äldre anslag | 912 | 0 | -912 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||
| 1:3 (2015) | Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 – 2013 | 912 | -912 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
UO 20 Allmän miljö- och
Bilaga 2 s. 29| naturvård | 1 181 733 10 772 788 55 000 -937 797 | 11 071 724 10 438 133 -334 655 -389 655 -633 591 -784 416 150 825 633 591 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 Miljöpolitik | 1 168 355 9 827 871 63 000 -924 484 | 10 134 742 9 509 537 -318 334 -381 334 -625 205 -747 923 122 718 625 205 | ||||
| 1:1 | Naturvårdsverket | -3 801 590 938 -42 000 | 545 137 546 385 -44 553 -2 553 | 1 249 -16 479 17 728 -1 249 | ||
| 1:2 | Miljöövervakning m.m. | 1 758 410 214 | -1 758 | 410 214 399 102 -11 112 -11 112 -11 112 -19 437 | 8 325 11 112 | |
| 1:3 | Åtgärder för värdefull natur | 24 100 1 247 535 | -24 100 | 1 247 535 1 247 471 | -64 -64 -64 -5 064 | 5 000 64 |
| 1:4 | Sanering och återställning av förorenade områden | 184 624 868 018 | -184 624 | 868 018 772 341 -95 677 -95 677 -95 677 -95 677 | 0 95 677 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 30| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | |||
| 1:5 | Miljöforskning | 4 506 78 825 | -4 506 | 78 825 78 822 | -3 | -3 | -3 | -3 | 0 | 3 | ||||
| 1:6 | Kemikalieinspektionen | 1 705 274 741 | 276 446 262 791 -11 950 -11 950 -13 655 -21 897 | 8 242 13 655 | ||||||||||
| 1:7 | Avgifter till Internationella organisationer | 1 175 315 131 | -1 659 | 314 647 301 967 -13 164 -13 164 -12 680 -22 129 | 9 449 12 680 | |||||||||
| 1:8 | Supermiljöbilspremie | 249 185 250 000 45 000 -209 185 | 335 000 322 395 72 395 27 395 -12 605 -12 605 | 0 12 605 | ||||||||||
| 1:9 | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | -93 245 724 | 245 631 238 919 -6 805 -6 805 -6 711 -14 082 | 7 371 6 711 | ||||||||||
| 1:10 | Klimatanpassning | 11 050 214 000 | -11 106 | 213 945 132 451 -81 549 -81 549 -81 494 -87 914 | 6 420 81 494 | |||||||||
| 1:11 | Åtgärder för havs- och vattenmiljö | 12 928 949 565 | -12 928 | 949 565 920 321 -29 244 -29 244 -29 244 -29 244 | 0 29 244 | |||||||||
| 1:12 | Insatser för internationella klimatinvesteringar | 2 733 235 000 10 000 -2 733 | 245 000 197 801 -37 199 -47 199 -47 199 -54 249 | 7 050 47 199 | ||||||||||
| 1:13 | Internationellt miljösamarbete | 1 798 45 900 | -1 798 | 45 900 44 232 -1 668 -1 668 -1 668 -2 973 | 1 305 1 668 | |||||||||
| 1:14 | Skydd av värdefull natur | 154 1 418 000 | -154 | 1 418 000 1 419 872 1 872 | 1 872 1 872 -3 128 | 5 000 -1 872 | ||||||||
| 1:15 | Havs- och vattenmyndigheten | 6 601 244 280 | 250 881 243 301 | -979 | -979 -7 580 -14 908 | 7 328 7 580 | ||||||||
| 1:16 | Klimatinvesteringar | 580 572 1 590 000 5 000 -380 572 | 1 795 000 1 688 560 98 560 93 560 -106 440 -106 440 | 0 106 440 | ||||||||||
| 1:17 | Elbusspremie | 89 361 100 000 | -89 361 | 100 000 49 827 -50 173 -50 173 -50 173 -50 173 | 0 50 173 | |||||||||
| 1:18 | Investeringsstöd för gröna städer | 100 000 | 100 000 99 002 | -998 | -998 | -998 | -998 | 998 | ||||||
| 1:19 | Elfordonspremie | 350 000 45 000 | 395 000 421 833 71 833 26 833 26 833 -12 667 39 500 -26 833 | |||||||||||
| 1:20 | Industriklivet | 300 000 | 300 000 122 143 -177 857 -177 857 -177 857 -177 857 | 177 857 | ||||||||||
| 2 Miljöforskning | 9 923 944 917 -8 000 -9 858 | 936 982 928 596 -16 321 -8 321 -8 386 -36 493 28 107 8 386 | ||||||||||||
| 2:1 | Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande | 65 103 509 -8 000 | 95 574 87 122 -16 387 -8 387 -8 452 -11 317 | 2 865 8 452 | ||||||||||
| 2:2 | Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning | 9 858 841 408 | -9 858 | 841 408 841 474 | 66 | 66 | 66 -25 176 25 242 | -66 | ||||||
| Äldre anslag | 3 455 | 0 | -3 455 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||
| 1:14 (2017) | Hållbara städer | 3 455 | -3 455 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 31| Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | Utgående belopp | ||
| UO 21 Energi | 102 953 3 588 354 172 500 -131 431 | 3 732 376 3 503 697 -84 657 -257 157 -228 679 -340 248 111 569 228 679 | |||||||||||
| 1:1 | Statens energimyndighet | 364 313 389 2 500 | 316 253 310 478 -2 911 -5 411 -5 775 -15 176 | 9 401 5 775 | |||||||||
| 1:2 | Insatser för energieffektivisering | 9 511 233 000 | -10 917 | 231 595 213 513 -19 487 -19 487 -18 081 -29 631 11 550 18 081 | |||||||||
| 1:3 | Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft | 846 10 000 | -846 | 10 000 8 432 -1 568 -1 568 -1 568 -1 868 | 300 1 568 | ||||||||
| 1:4 | Energiforskning | -27 612 1 477 723 | -3 391 | 1 446 719 1 440 869 -36 854 -36 854 -5 851 -50 182 44 331 5 851 | |||||||||
| 1:5 | Planeringsstöd för vindkraft | 747 85 000 | -747 | 85 000 84 504 | -496 | -496 | -496 -3 046 | 2 550 | 496 | ||||
| 1:6 | Energimarknadsinspektionen | 3 876 120 914 | -310 | 124 481 119 558 -1 356 -1 356 -4 923 -8 550 | 3 627 4 923 | ||||||||
| 1:7 | Energiteknik | 23 375 975 000 170 000 -23 375 | 1 145 000 1 034 066 59 066 -110 934 -110 934 -139 815 28 881 110 934 | ||||||||||
| 1:8 | Elberedskap | 89 655 258 000 | -89 655 | 258 000 177 857 -80 143 -80 143 -80 143 -87 793 | 7 650 80 143 | ||||||||
| 1:9 | Avgifter till internationella organisationer | 613 25 328 | -613 | 25 328 24 139 -1 189 -1 189 -1 189 -1 768 | 579 1 189 | ||||||||
| 1:10 | Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning | 236 90 000 | -236 | 90 000 90 280 | 280 | 280 | 280 -2 420 | 2 700 | -280 | ||||
| Äldre anslag | 1 342 | 0 | -1 342 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||
| 1:5 (2017) | Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket | 1 342 | -1 342 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| UO 22 Kommunikationer | 9 493 504 56 418 505 26 500 -4 852 380 | 61 086 128 56 593 971 175 466 148 966 -4 492 157 -6 910 522 2 418 365 4 492 157 | |||||||||||
| 1 Transportpolitik | 9 424 819 55 981 792 20 000 -4 827 755 | 60 598 856 56 158 643 176 851 156 851 -4 440 214 -6 847 724 2 407 510 4 440 214 | |||||||||||
| 1:1 | Utveckling av statens transportinfrastruktur | 5 775 030 25 512 794 16 000 -4 603 270 | 26 700 554 23 439 516 -2 073 278 -2 089 278 -3 261 038 -4 497 149 1 236 111 3 261 038 | ||||||||||
| 1:2 | Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur | 1 081 409 21 347 306 | -7 384 | 22 421 332 22 999 057 1 651 751 1 651 751 577 726 -338 313 916 039 -577 726 | |||||||||
| 1:3 | Trafikverket | 35 309 1 386 846 | 1 422 155 1 417 666 30 820 30 820 -4 489 -46 094 41 605 4 489 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 32Ingående Utgående
| ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | belopp | ||
| 1:4 | Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål | 188 308 | 188 308 188 308 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 1:5 | Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur | 62 284 | 62 284 62 284 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 1:6 | Ersättning avseende icke statliga flygplatser | 2 193 167 313 | -2 193 | 167 313 78 542 -88 771 -88 771 -88 771 -90 056 | 1 285 88 771 | ||||||||
| 1:7 | Trafikavtal | 63 079 930 000 | -48 079 | 945 000 961 099 31 099 31 099 16 099 -11 801 27 900 -16 099 | |||||||||
| 1:8 | Viss internationell verksamhet | 222 28 757 | -222 | 28 757 28 570 | -187 | -187 | -187 | -187 | 187 | ||||
| 1:9 | Statens väg- och transportforskningsinstitut | 53 540 | 0 | 53 540 53 157 | -383 | -383 | -383 -1 989 | 1 606 | 383 | ||||
| 1:10 | Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk | 429 395 150 000 | 579 395 103 558 -46 442 -46 442 -475 837 -480 337 4 500 475 837 | ||||||||||
| 1:11 | Trängselskatt i Stockholm | 1 838 197 1 528 925 | 3 367 122 2 322 245 793 320 793 320 -1 044 878 -1 059 718 14 840 1 044 878 | ||||||||||
| 1:12 | Transportstyrelsen | 25 294 2 139 603 4 000 -12 380 | 2 156 517 2 119 790 -19 813 -23 813 -36 727 -100 764 64 037 36 727 | ||||||||||
| 1:13 | Trafikanalys | 6 609 68 162 | -4 645 | 70 126 64 574 -3 588 -3 588 -5 553 -7 477 | 1 924 5 553 | ||||||||
| 1:14 | Trängselskatt i Göteborg | 18 499 899 954 | 918 453 888 130 -11 824 -11 824 -30 323 -46 386 16 063 30 323 | ||||||||||
| 1:15 | Sjöfartsstöd | 149 582 1 518 000 | -149 582 | 1 518 000 1 432 147 -85 853 -85 853 -85 853 -167 453 81 600 85 853 |
2 Politiken för
| informationssamhället | 68 684 436 713 6 500 -24 625 | 487 272 435 328 -1 385 -7 885 -51 944 -62 799 10 855 51 944 | |||
| 2:1 | Post- och telestyrelsen | 468 42 040 6 500 | 49 008 46 510 4 470 -2 030 -2 498 -3 759 | 1 261 2 498 | |
| 2:2 | Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning | 10 776 140 278 | -10 776 | 140 278 137 576 -2 702 -2 702 -2 702 -6 910 | 4 208 2 702 |
| 2:3 | Grundläggande betaltjänster | 10 280 35 537 | -10 280 | 35 537 20 948 -14 589 -14 589 -14 589 -15 595 | 1 006 14 589 |
| 2:4 | Informationsteknik och telekommunikation | 2 120 72 844 | -2 120 | 72 844 64 865 -7 979 -7 979 -7 979 -7 979 | 7 979 |
| 2:5 | Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation | 45 040 146 014 | -1 449 | 189 605 165 429 19 415 19 415 -24 176 -28 556 | 4 380 24 176 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 33Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
UO 23 Areella näringar,
Bilaga 2 s. 33| landsbygd och livsmedel | 1 022 500 19 253 779 853 200 -966 231 30 791 20 194 039 19 596 983 343 204 -509 996 -597 056 -1 753 831 1 156 775 597 056 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1:1 | Skogsstyrelsen | -140 472 307 | 472 167 466 616 -5 691 -5 691 -5 551 -19 720 14 169 | 5 551 | |||||||
| 1:2 | Insatser för skogsbruket | 35 469 580 373 | -20 469 | 595 373 620 050 39 677 39 677 24 677 -33 360 58 037 -24 677 | |||||||
| 1:3 | Statens veterinärmedicinska anstalt | 3 466 144 379 | 0 | 147 845 144 764 | 385 | 385 -3 081 -7 412 | 4 331 3 081 | ||||
| 1:4 | Bidrag till veterinär fältverksamhet | 108 512 | 108 512 108 512 | 0 | 0 | 0 -3 255 | 3 255 | 0 | |||
| 1:5 | Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder | -896 | 9 933 | 9 037 9 351 | -582 | -582 | 314 | -182 | 496 | -314 | |
| 1:6 | Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar | 20 984 124 349 | -20 984 | 124 349 115 372 -8 977 -8 977 -8 977 -21 411 12 434 8 977 | |||||||
| 1:7 | Ersättningar för viltskador m.m. | 7 737 52 778 | -7 737 | 52 778 40 056 -12 722 -12 722 -12 722 -13 705 | 983 12 722 | ||||||
| 1:8 | Statens jordbruksverk | 10 214 621 432 4 000 | 635 646 625 119 3 687 | -313 -10 527 -30 532 20 005 10 527 | |||||||
| 1:9 | Bekämpande av växtskadegörare | 758 | 5 000 | -758 | 5 000 5 008 | 8 | 8 | 8 | -142 | 150 | -8 |
| 1:10 | Gårdsstöd m.m. | 223 890 6 695 000 | -223 890 30 791 6 725 791 7 392 642 697 642 697 642 666 852 -2 648 669 500 -666 852 | ||||||||
| 1:11 | Intervention för jordbruksprodukter m.m. | 21 917 138 000 | -21 917 | 138 000 76 914 -61 086 -61 086 -61 086 -74 886 13 800 61 086 | |||||||
| 1:12 | Stödåtgärder för fiske och vattenbruk | 11 642 24 250 21 200 -11 642 | 0 45 450 42 876 18 626 -2 574 -2 574 -2 574 | 2 574 | |||||||
| 1:13 | Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 160 074 194 000 89 200 -160 074 | 283 200 257 417 63 417 -25 783 -25 783 -25 783 | 25 783 | ||||||||
| 1:14 | Livsmedelsverket | 502 243 375 10 000 | 0 | 253 877 251 025 7 650 -2 350 -2 852 -10 453 | 7 601 2 852 | ||||||
| 1:15 | Konkurrenskraftig livsmedelssektor | 68 456 163 160 | -22 679 | 208 937 204 402 41 242 41 242 -4 535 -4 535 | 0 | 4 535 | |||||
| 1:16 | Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. | -3 017 42 913 | 39 896 44 105 1 192 | 1 192 4 209 | -82 | 4 291 -4 209 | |||||
| 1:17 | Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 338 545 4 357 405 398 800 -349 580 | 4 745 170 3 981 207 -376 198 -774 998 -763 963 -956 923 192 960 763 963 | ||||||||
| 1:18 | Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 109 494 2 458 391 | -109 494 | 2 458 391 2 109 468 -348 923 -348 923 -348 923 -471 682 122 759 348 923 | |||||||
| 1:19 | Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket | 8 253 79 830 270 000 -8 265 | 349 818 346 529 266 699 -3 301 -3 289 -5 683 | 2 394 3 289 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 34Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
| belopp Statens budget (IB) | (SB) | budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | medel (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ MÖ) | Utfall statens budget | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | kredit | belopp | ||
| 1:20 | Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. | 4 116 | 4 116 4 116 | 0 | 0 | 0 | -123 | 123 | 0 | |||
| 1:21 | Åtgärder på fjällägenheter | 1 529 | 1 529 1 529 | 0 | 0 | 0 | -152 | 152 | 0 | |||
| 1:22 | Främjande av rennäringen m.m. | -3 589 113 915 | 110 326 111 518 -2 397 -2 397 | 1 193 -10 198 11 391 -1 193 | ||||||||
| 1:23 | Sveriges lantbruksuniversitet | 1 912 254 | 0 | 1 912 254 1 912 254 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| 1:24 | Forskningsrådet för miljö, areella |
näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
| forskning | 8 743 598 164 | -8 743 | 598 164 565 982 -32 182 -32 182 -32 182 -50 126 17 944 32 182 | |||||||||
| 1:25 | Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien | 1 177 | 1 177 1 177 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| 1:26 | Nedsättning av slakteriavgifter | 107 237 60 000 | 167 237 158 975 51 738 -8 262 -8 262 -8 262 | 0 | 8 262 | |||||||
| UO 24 Näringsliv | 461 423 7 370 651 | -68 609 | 7 763 465 7 464 472 93 821 93 821 -298 993 -573 040 274 047 298 993 | |||||||||
| 1 Näringspolitik | 447 546 6 741 121 | -52 594 | 7 136 073 6 862 965 121 844 121 844 -273 108 -502 773 229 665 273 108 | |||||||||
| 1:1 | Verket för innovationssystem | 1 149 237 566 | 238 715 236 148 -1 418 -1 418 -2 568 -9 694 | 7 126 2 568 | ||||||||
| 1:2 | Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling | 14 018 2 915 255 | -14 018 | 2 915 255 2 882 041 -33 214 -33 214 -33 214 -120 671 87 457 33 214 | ||||||||
| 1:3 | Institutens strategiska kompetensmedel | 740 629 | 740 629 740 629 | 0 | 0 | 0 -22 218 22 218 | 0 | |||||
| 1:4 | Tillväxtverket | -1 103 272 106 | 271 003 271 330 | -776 | -776 | 327 -15 673 16 000 | -327 | |||||
| 1:5 | Näringslivsutveckling | 10 289 1 081 022 | -17 018 | 1 074 293 866 459 -214 563 -214 563 -207 834 -251 825 43 991 207 834 | ||||||||
| 1:6 | Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser | 1 111 59 735 | 0 | 60 846 59 753 | 18 | 18 -1 092 -2 884 | 1 792 | 1 092 | ||||
| 1:7 | Turistfrämjande | 114 613 | 114 613 114 613 | 0 | 0 | 0 -3 438 | 3 438 | 0 | ||||
| 1:8 | Sveriges geologiska undersökning | -107 239 005 | 0 | 238 898 229 779 -9 226 -9 226 -9 120 -16 290 | 7 170 9 120 | |||||||
| 1:9 | Geovetenskaplig forskning | 5 923 | 0 | 5 923 5 923 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 35Ingående Utgående
| ramöverförings- belopp Statens budget (IB) | (SB) | Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB) | (ID) | Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ | Totalt medel MÖ) | Utfall statens budget | Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot | anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB) | medel | medel | Anslags- ramöverförings- kredit | belopp | ||
| 1:10 | Miljösäkring av oljelagringsanläggningar | -115 14 000 | 0 | 13 885 14 031 | 31 | 31 | 147 | -273 | 420 | -147 | ||||
| 1:11 | Bolagsverket | 2 913 53 285 | -2 913 | 53 285 45 892 -7 393 -7 393 -7 393 -10 057 | 2 664 7 393 | |||||||||
| 1:12 | Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien | 8 327 | 0 | 8 327 | 8 327 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 1:13 | Konkurrensverket | 1 858 145 803 | 0 | 147 661 143 389 -2 414 -2 414 -4 272 -8 646 | 4 374 4 272 | |||||||||
| 1:14 | Konkurrensforskning | -18 13 804 | 0 | 13 786 13 846 | 42 | 42 | 59 | -355 | 414 | -59 | ||||
| 1:15 | Upprustning och drift av Göta kanal | 153 210 | 153 210 153 210 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||
| 1:16 | Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag | 7 004 23 200 | -7 004 | 23 200 14 952 -8 248 -8 248 -8 248 -8 944 | 696 8 248 | |||||||||
| 1:17 | Kapitalinsatser i statliga bolag | 401 000 | 1 000 | 402 000 400 000 399 000 399 000 -2 000 -2 000 | 2 000 | |||||||||
| 1:18 | Avgifter till vissa internationella organisationer | 1 640 17 780 | -1 640 | 17 780 18 042 | 262 | 262 | 262 -1 516 | 1 778 | -262 | |||||
| 1:19 | Finansiering av rättegångskostnader | -1 800 18 000 | 16 200 16 224 -1 776 -1 776 | 24 -1 776 | 1 800 | -24 | ||||||||
| 1:20 | Bidrag till företagsutveckling och innovation | 309 472 | 0 | 309 472 309 472 | 0 | 0 | 0 -9 284 | 9 284 | 0 | |||||
| 1:21 | Patent- och registreringsverket | 9 706 317 386 | -10 001 | 317 092 318 905 | 1 519 | 1 519 | 1 813 -17 230 19 043 -1 813 |
2 Utrikeshandel, export- och
| investeringsfrämjande | 13 876 629 530 | -16 014 | 627 392 601 507 -28 023 -28 023 -25 885 -70 267 44 382 25 885 | ||||||
| 2:1 | Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet | 279 25 042 | 0 | 25 321 23 663 -1 379 -1 379 -1 658 -2 409 | 751 1 658 | ||||
| 2:2 | Kommerskollegium | 5 924 87 474 | -3 342 | 90 057 89 342 | 1 868 | 1 868 | -715 -3 339 | 2 624 | 715 |
| 2:3 | Exportfrämjande verksamhet | 12 533 382 389 | -12 533 | 382 389 369 588 -12 801 -12 801 -12 801 -46 757 33 956 12 801 | |||||
| 2:4 | Investeringsfrämjande | -5 000 72 772 | 67 772 67 772 -5 000 -5 000 | 0 -5 000 | 5 000 | 0 | |||
| 2:5 | Avgifter till internationella handelsorganisationer | 140 20 517 | -140 | 20 517 19 806 | -711 | -711 | -711 -2 762 | 2 051 | 711 |
| 2:6 | Bidrag till standardiseringen | 31 336 | 31 336 31 336 | 0 | 0 | 0 | 0 0 | 0 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 36Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 10 000 10 000 -10 000 -10 000 -10 000 -10 000 10 000
UO 25 Allmänna bidrag till
Bilaga 2 s. 36| kommuner | 319 111 385 385 24 011 | -319 | 111 409 396 111 409 170 23 785 | -226 | -226 -152 269 152 043 | 226 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1:1 | Kommunalekonomisk utjämning | 0 99 808 388 | 0 | 99 808 388 99 808 388 | 0 | 0 | 0 -29 942 29 942 | 0 | |||
| 1:2 | Utjämningsbidrag för LSS-kostnader | 1 4 070 047 24 011 | -1 | 4 094 058 4 094 057 24 010 | -1 | -1 -122 102 122 101 | 1 | ||||
| 1:3 | Bidrag till kommunalekonomiska organisationer | 318 | 6 950 | -318 | 6 950 6 725 | -225 | -225 | -225 | -225 | 0 | 225 |
| 1:4 | Stöd med anledning av flyktingsituationen | 7 000 000 | 7 000 000 7 000 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| 1:5 | Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet | 500 000 | 500 000 500 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| UO 26 Statsskuldsräntor m.m. | 5 899 073 11 355 200 2 305 000 -5 899 073 | 13 660 200 13 602 674 2 247 474 -57 526 -57 526 -1 193 046 1 135 520 57 526 | |||||||||
| 1:1 | Räntor på statsskulden | 5 808 214 11 200 000 2 300 000 -5 808 214 | 13 500 000 13 535 942 2 335 942 35 942 35 942 -1 084 058 1 120 000 -35 942 | ||||||||
| 1:2 | Oförutsedda utgifter | 10 000 10 000 5 000 -10 000 | 0 15 000 11 285 1 285 -3 715 -3 715 -4 715 | 1 000 3 715 | |||||||
| 1:3 | Riksgäldskontorets provisionsutgifter | 80 859 145 200 | -80 859 | 145 200 55 447 -89 753 -89 753 -89 753 -104 273 14 520 89 753 |
UO 27 Avgiften till Europeiska unionen 5 361 826 39 510 631 -5 361 826 39 510 631 34 959 987 -4 550 644 -4 550 644 -4 550 644 -8 501 706 3 951 062 4 550 644
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 5 361 826 39 510 631 -5 361 826 39 510 631 34 959 987 -4 550 644 -4 550 644 -4 550 644 -8 501 706 3 951 062 4 550 644
Bilaga 2 s. 37Skr. 2018/19:101 Bilaga 2
Tusental kronor
Bilaga 2 s. 37Ingående Utgående
ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-
belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp
medel medel medel medel
(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)
MÖ)
(A) Summa Utgiftsområden
Bilaga 2 s. 37(UO 1-27) 53 607 423 1 000 514 994 17 915 576 -50 427 986 30 791 1 021 640 798 988 527 037 -11 987 957 -29 903 533 -33 113 761 -71 978 765 38 865 004 33 113 761
(B) Förändring av anslagsbehållningar exkl. UO
26 -8 469 386 -8 469 386 0 8 469 386 8 469 386 8 469 386 8 469 386
(C) Förändring av
anslagsbehållningar UO 26 -10 000 -10 000 0 10 000 10 000 10 000 10 000 (D) Summa utgifter (A+B+C) 53 607 423 992 035 608 17 915 576 -50 427 986 30 791 1 013 161 412 988 527 037 -3 508 571 -21 424 147 -24 634 375 -63 499 379 38 865 004 33 113 761
(E) Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. (A+B-
Bilaga 2 s. 37UO 26) 47 708 351 980 690 408 15 610 576 -44 528 914 30 791 999 511 212 974 924 363 -5 766 045 -21 376 621 -24 586 849 -62 316 333 37 729 484 33 056 235
(F) Riksgäldskontorets
nettoutlåning 6 548 487 6 548 487 1 977 644 -4 570 843 -4 570 843 -4 570 843 -4 570 843 (G) Kassamässig korrigering 0 0 1 551 724 1 551 724 1 551 724 1 551 724 1 551 724
(H) Budgetens utgifter m.m.
Bilaga 2 s. 37(D+F+G) 53 607 423 998 584 095 17 915 576 -50 427 986 30 791 1 019 709 899 992 056 404 -6 527 691 -24 443 267 -27 653 494 -66 518 498 38 865 004 33 113 761
(I) Ålderspensionssystemet vid
sidan av budgeten 308 661 000 307 355 653 -1 305 347
(J) Takbegränsade utgifter
| (E+I) | 1 289 351 408 | 1 282 280 016 -7 071 392 |
| (K) Marginal till utgiftstaket | 47 648 592 | 54 719 984 7 071 392 |
| (L) Utgiftstak (J+K) | 1 337 000 000 | 1 337 000 000 0 |
Bilaga 3
Beställningsbemyndiganden
Bilaga 3 s. 3Skr. 2018/19:101 Bilaga 3
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2018
Tusental kronor
Bilaga 3 s. 3Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående
åtaganden
2018-12-31
| 1 Rikets styrelse | 6:6 Stöd till politiska partier 8:1 Presstöd | 172 200 125 224 70 000 18 227 | ||
| Totalt UO 1 | 242 200 143 451 | |||
| 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning | 1:10 Bidragsfastigheter 1:16 Finansmarknadsforskning | 50 000 13 400 60 000 | 38 000 | |
| Totalt UO 2 | 110 000 51 400 | |||
| 4 Rättsväsendet | 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende | EU:s inre säkerhet | 170 000 164 336 | |
| Totalt UO 4 | 170 000 164 336 | |||
| 5 Internationell samverkan | 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen | 50 000 213 500 | 14 000 82 834 | |
| Totalt UO 5 | 263 500 96 834 | |||
| 6 Försvar och samhällets krisberedskap | 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra 2:4 Krisberedskap 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten | naturolyckor | 17 100 000 13 897 743 78 000 000 75 368 224 100 000 96 389 1 200 000 397 816 70 000 59 305 | |
| Totalt UO 6 | 96 470 000 89 819 477 | |||
| 7 Internationellt bistånd | 1:1 Biståndsverksamhet | 89 778 000 81 938 277 | ||
| Totalt UO 7 | 89 778 000 81 938 277 | |||
| 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: | Forskning | 316 000 16 000 670 000 646 993 1 280 000 1 301 132 | |
| Totalt UO 9 | 2 266 000 1 964 125 | |||
| 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom | 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen | 2 359 000 2 320 000 | ||
| Totalt UO 10 | 2 359 000 2 320 000 | |||
| 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares | 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. | 38 300 28 000 |
etablering
| 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 4:1 Åtgärder mot segregation | 100 000 28 163 185 000 | 98 500 22 286 6 240 | |
| Totalt UO 13 | 351 463 155 026 | ||
| 14 Arbetsmarknad och arbetsliv | 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser | 9 255 000 7 136 693 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 3
Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående
åtaganden
2018-12-31
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 400 000 13 156 642
1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–
2020 3 823 000 3 219 455
1:7 Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering 9 000 6 095
1:13 Lån till körkort 114 000 66 265
2:1 Arbetsmiljöverket 20 000 19 970
Totalt UO 14 26 621 000 23 605 120
Bilaga 3 s. 415 Studiestöd 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 000 1 358
Totalt UO 15 4 000 1 358
Bilaga 3 s. 416 Utbildning och universitetsforskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet 1 495 000 1 027 690
1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i
gymnasieskolan 34 000 33 851
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
| pedagogisk verksamhet m.m. | 664 000 661 262 |
| 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal | 205 000 93 072 |
| 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning | 6 600 000 5 489 066 |
| 1:16 Fler anställda i lågstadiet | 1 150 000 985 167 |
| 1:18 Praktiknära skolforskning | 37 500 34 577 |
| 1:19 Bidrag till lärarlöner | 2 221 000 2 201 248 |
1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
kunskapsutveckling 3 500 000 3 500 000
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation 17 940 000 17 450 786
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
organisationer 1 810 000 1 787 170
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 3 000 000 2 988 436
4:1 Internationella program 153 000 90 414
Totalt UO 16 38 809 500 36 342 739
Bilaga 3 s. 417 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
| samt internationellt kulturutbyte och samarbete | 25 000 10 535 | |
| 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler | 9 000 | 9 000 |
| 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet | 55 000 | 0 |
| 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål | 167 000 116 924 | |
| 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | 40 000 | 4 148 |
| 4:4 Bidrag till bild- och formområdet | 14 000 11 945 | |
| 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer | 196 000 159 737 | |
| 7:2 Bidrag till kulturmiljövård | 90 000 63 359 | |
| 9:2 Stöd till trossamfund | 46 000 | 9 506 |
12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
verksamhet 212 000 212 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 44 000 41 936 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 15 000 14:2 Bidrag till tolkutbildning 160 000 91 180
Totalt UO 17 1 073 000 745 271
Bilaga 3 s. 5Skr. 2018/19:101 Bilaga 3
Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående
åtaganden
2018-12-31 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag byggande samt konsumentpolitik 43 000 10 620
1:4 Boverket 30 000 10 000
1:7 Energieffektivisering och renovering av
flerbostadshus och utomhusmiljöer 400 000 334 073
1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder
och bostäder för studerande 4 500 000 4 487 341
1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 20 000 5 742
1:11 Innovativt och hållbart byggande 75 000 68 535
Totalt UO 18 5 068 000 4 916 311
Bilaga 3 s. 519 Regional tillväxt 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 5 950 000 3 357 281
1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014–2020 3 800 000 3 692 665
Totalt UO 19 9 750 000 7 049 946
Bilaga 3 s. 520 Allmän miljö- och naturvård 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 000 84 553
| 1:3 Åtgärder för värdefull natur | 440 000 321 797 | |
| 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden | 1 895 000 1 599 027 | |
| 1:5 Miljöforskning | 102 000 46 439 | |
| 1:10 Klimatanpassning | 80 000 | 3 412 |
| 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö | 380 000 323 739 | |
| 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar | 849 000 758 274 | |
| 1:13 Internationellt miljösamarbete | 12 000 | 2 425 |
| 1:14 Skydd av värdefull natur | 42 000 30 135 | |
| 1:16 Klimatinvesteringar | 2 000 000 1 965 888 | |
| 1:17 Elbusspremie | 80 000 43 058 | |
| 1:18 Investeringsstöd för gröna städer | 150 000 150 000 | |
| 1:20 Industriklivet | 300 000 300 000 |
2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
| samhällsbyggande: Forskning | 2 200 000 1 336 680 | |||
| Totalt UO 20 | 8 630 000 6 965 427 | |||
| 21 Energi | 1:2 Insatser för energieffektivisering 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 1:4 Energiforskning 1:5 Planeringsstöd för vindkraft 1:7 Energiteknik 1:8 Elberedskap 1:9 Avgifter till Internationella organisationer 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- | och energiomställning | 355 000 229 260 10 000 3 450 000 2 337 181 70 000 50 000 41 880 250 000 178 141 36 000 25 003 90 000 | 9 999 5 688 70 085 |
| Totalt UO 21 | 4 311 000 2 897 236 | |||
| 22 Kommunikationer | 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 28 745 000 22 953 943 1:7 Trafikavtal | 121 029 000 92 887 602 5 545 000 5 101 220 |
Skr. 2018/19:101 Bilaga 3
Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående
åtaganden
2018-12-31
1:11 Trängselskatt i Stockholm 37 376 000 22 163 585
1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 538 000 3 086 300
2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med
funktionsnedsättning 200 000 104 205
2:3 Grundläggande betaltjänster 45 000 39 285
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk
kommunikation 250 000 221 138
Totalt UO 22 200 728 000 146 557 279
Bilaga 3 s. 6| 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:2 Insatser för skogsbruket | 96 000 24 276 | |
| 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. | 112 000 51 527 | |
| 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk | 90 000 49 781 | |
| 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för | fiske och vattenbruk | 580 000 199 492 |
| 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor | 45 000 143 512 | |
| 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 10 687 457 4 677 691 | |
| 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för | landsbygdens miljö och struktur | 8 046 188 3 638 064 |
| 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket | 120 000 120 000 |
1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
| forskning | 1 700 000 1 016 661 | |||
| Totalt UO 23 | 21 476 645 9 921 004 | |||
| 24 Näringsliv | 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och 1:5 Näringslivsutveckling 1:9 Geovetenskaplig forskning 1:14 Konkurrensforskning | utveckling | 2 500 000 2 408 627 1 285 750 922 552 5 000 12 000 | 4 862 8 846 |
| Totalt UO 24 | 3 802 750 3 344 887 | |||
| Totalt | 512 284 058 418 999 504 |
Bilaga 4
Sammanställning av
slutbehandlade effektivitetsrapporter
Skr. 2018/19:101 Bilaga 4
Slutbehandlade granskningsrapporter
Rapport nr Namn Beslut
2017:34 Omvandlingen av Kiruna och Malmberget – bristande underlag hos regeringen och LKAB Skr. 2017/18:170 2017:37 Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning Skr. 2017/18:172 2018:1 Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare Skr. 2017/18:256 2018:2 Finansiell stabilitet – makrotillsyn på rätt sätt? Skr. 2017/18:255 2018:3 För säkerhets skull – utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen Skr. 2017/18:258 2018:4 Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel Skr. 2017/18:289 2018:5 Regeringens styrning av affärsverken Skr. 2017/18:297 2018:6 Livsmedels- och läkemedelsförsörjning – samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner Skr. 2017/18:283 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser – är kostnadsmåtten tillförlitliga? Skr. 2017/18:293 2018:8 Den kommunala finansieringsprincipen – tillämpas den ändamålsenligt? Skr. 2017/18:300 2018:9 Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa Skr. 2018/19:8 2018:10 Deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser – önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar Skr. 2018/19:10 2018:11 Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa – en process med stora utmaningar Skr. 2018/19:14 2018:12 Förberedande och orienterande utbildning – uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget Skr. 2018/19:13 2018:13 Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna Skr. 2018/19:15 2018:14 Nationellt försvar på regional nivå – de regionala stabernas roll och ansvar Skr. 2018/19:28 2018:15 Lärosätenas lokalförsörjning – rum för utveckling Skr. 2018/19:21 2018:16 Trafikverkets stöd till forskning och innovation – beslutsunderlag, avtal och uppföljning Skr. 2018/19:23 2018:17 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25 2018:18 Riksgäldskontorets användning av ränteswappar – motiv, resultat och redovisning Skr. 2018/19:22 2018:19 Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem Skr. 2018/19:30 2018:20 Staten som inköpare av konsulttjänster – tänk först och handla sen Skr. 2018/19:24 2018:21 Nytt signalsystem för järnvägen – effektiviteten i införandet av ERTMS Skr. 2018/19:31 2018:22 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – ett stöd för Försäkringskassan vid psykisk ohälsa? Skr. 2018/19:27 2018:23 Räkenskapssammandraget – är resultat- och balansräkningen tillförlitlig? Skr. 2018/19:20 2018:24 Oklara effekter av investeringsstödet till byggande av särskilt boende för äldre Skr. 2018/19:34 2018:25 Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet Skr. 2018/19:29 2018:26 Landsbygdsprogrammet 2014–2020 – utformning och genomförande Skr 2018/19:52 2018:27 Arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen – mer kan göras för att främja likvärdigheten Skr. 2018/19:51 2018:28 Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan – från närhetsprincip till betygsprincip Skr. 2018/19:57 2018:29 Försäljningarna av statens aktier i Nordea Skr. 2018/19:49 2018:30 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt? Skr. 2018/19:76 2018:31 Bädda för bättre tillsyn – statens vägledning av kommunal tillsyn Skr. 2018/19:87 2018:32 Förvaltningen av premiepensionssystemet – kostnadseffektivitet för spararnas bästa? Skr. 2018/19:80 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades – intentioner och måluppfyllelse Skr. 2018/19:109
Bilaga 5
Tabellsamling
Bilaga 5 s. 3S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Utfallet för statens budget 2014–2018
Miljarder kronor
Bilaga 5 s. 3| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | |
| Inkomster | 790,2 | 859,5 | 1 002,7 | 1 001,4 | 1 072,1 |
| Statens skatteinkomster | 802,0 | 893,9 | 1 044,0 | 1 050,1 | 1 119,9 |
| Övriga inkomster | -11,7 | -34,4 | -41,3 | -48,7 | -47,8 |
| Utgifter m.m. | 862,4 | 892,2 | 917,4 | 939,6 | 992,1 |
| UO 1 – 25 och 27 | 837,5 | 867,4 | 899,1 | 930,2 | 974,9 |
| Statsskuldsräntor m.m. UO 26 | 3,3 | 21,9 | 1,7 | 10,6 | 13,6 |
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | 22,0 | 10,1 | 14,8 | -2,9 | 2,0 |
| Kassamässig korrigering | -0,5 | -7,3 | 1,8 | 1,8 | 1,6 |
| Budgetsaldo | -72,2 | -32,6 | 85,3 | 61,8 | 80,0 |
Inkomster i statens budget 2014–2018
Miljarder kronor
Bilaga 5 s. 3| Inkomstår | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 |
| Statens skatteintäkter | 828,1 | 927,3 | 1 012,6 | 1 063,5 | 1 101,3 |
| Periodiseringar | -26,1 | -33,4 | 31,4 | -13,4 | 18,7 |
| Statens skatteinkomster | 802,0 | 893,9 | 1 044,0 | 1 050,1 | 1 119,9 |
| Inkomster av statens verksamhet | 41,7 | 39,0 | 31,3 | 27,4 | 32,8 |
| Inkomster av försåld egendom | 0,2 | 0,1 | 0,2 | 0,0 | 1,8 |
| Återbetalning av lån | 0,9 | 0,9 | 0,8 | 0,8 | 0,7 |
| Kalkylmässiga inkomster | 9,9 | 9,7 | 10,8 | 11,4 | 12,2 |
| Bidrag från EU | 11,9 | 9,7 | 11,0 | 10,5 | 12,4 |
| Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet | -76,3 | -85,8 | -95,4 | -98,8 | -107,7 |
| Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot | 0,0 | -8,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Statens övriga inkomster | -11,7 | -34,4 | -41,3 | -48,7 | -47,8 |
| Inkomster i statens budget | 790,2 | 859,5 | 1 002,7 | 1 001,4 | 1 072,1 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2014–2018
Miljarder kronor
Bilaga 5 s. 4| Inkomstår | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 |
| Skatt på arbete | 985,7 1 049,8 1 137,1 1 194,1 1 243,2 | ||||
| Direkta skatter | 530,3 558,3 | 607,1 | 635,3 | 657,9 | |
| Kommunal skatt | 602,7 635,7 669,6 700,1 727,9 | ||||
| Statlig skatt | 47,4 | 50,8 | 55,6 | 58,5 | 60,0 |
| Allmän pensionsavgift | 104,0 108,4 113,3 118,7 123,9 | ||||
| Artistskatt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Skattereduktion m.m. | -223,8 -236,6 -231,4 -242,0 -253,8 | ||||
| Indirekta skatter | 455,4 491,5 | 530,1 | 558,8 | 585,3 | |
| Arbetsgivaravgift | 471,1 491,6 515,7 540,5 566,4 | ||||
| Egenavgift | 11,6 | 11,8 | 11,5 | 11,9 | 12,3 |
| Särskild löneskatt | 37,0 | 40,3 | 43,6 | 46,0 | 48,2 |
| Nedsättningar | -33,1 -19,1 | -5,7 | -3,2 | -3,4 | |
| Tjänstegruppliv | 0,7 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,6 |
| Avgifter till premiepensionssystemet | -31,9 -33,6 -35,6 -36,9 -38,8 | ||||
| Skatt på kapital | 200,2 245,0 246,0 263,1 268,5 | ||||
| Skatt på kapital, hushåll | 48,0 | 69,1 | 74,6 | 80,4 | 71,9 |
| Skatt på företagsvinster | 96,5 119,6 115,2 127,1 137,6 | ||||
| Avkastningsskatt | 10,2 | 8,4 | 4,6 | 4,2 | 5,1 |
| Fastighetsskatt och fastighetsavgift | 32,0 | 32,4 | 33,4 | 32,9 | 33,4 |
| Stämpelskatt | 9,3 | 10,9 | 12,3 | 12,1 | 12,1 |
| Kupongskatt m.m. | 4,2 | 4,6 | 5,7 | 6,4 | 8,5 |
| Skatt på konsumtion och insatsvaror | 475,3 507,9 539,0 560,7 583,1 | ||||
| Mervärdesskatt | 355,0 380,3 406,5 427,2 446,1 | ||||
| Tobaksskatt | 11,4 | 11,8 | 11,9 | 11,9 | 12,4 |
| Skatt på etylalkohol | 4,1 | 4,2 | 4,2 | 4,3 | 4,5 |
| Skatt på vin m.m. | 5,2 | 5,7 | 5,7 | 6,0 | 6,1 |
| Skatt på öl | 3,5 | 3,9 | 4,0 | 4,1 | 4,3 |
| Energiskatt | 39,0 | 40,7 | 44,6 | 46,6 | 50,0 |
| Koldioxidskatt | 23,3 | 24,6 | 24,1 | 23,5 | 23,0 |
| Övriga skatter på energi och miljö | 4,4 | 4,8 | 5,2 | 4,1 | 3,7 |
| Skatt på vägtrafik | 16,8 | 18,8 | 19,7 | 19,9 | 19,8 |
| Skatt på import | 5,8 | 6,3 | 6,1 | 6,3 | 6,5 |
| Övriga skatter | 6,8 | 6,8 | 7,0 | 6,9 | 6,6 |
| Restförda och övriga skatter | 7,1 | 6,8 | 16,4 | 13,8 | 16,2 |
| Restförda skatter | -5,9 | -4,3 | -4,7 | -5,8 | -4,7 |
| Övriga skatter | 13,0 | 11,1 | 21,1 | 19,6 | 20,9 |
| Totala skatteintäkter | 1 668,4 1 809,4 1 938,5 2 031,8 2 111,0 | ||||
| Avgår: EU-skatter | -8,3 | -6,3 | -6,1 | -6,3 | -6,5 |
| Offentliga sektorns skatteintäkter | 1 660,0 1 803,1 1 932,4 2 025,5 2 104,5 | ||||
| Avgår: Kommunal inkomstskatt | -618,2 -651,7 -685,9 -717,0 -746,2 | ||||
| Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet | -213,7 -224,1 -233,9 -245,0 -257,0 | ||||
| Statens skatteintäkter | 828,1 927,3 1 012,6 1 063,5 1 101,3 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Utgifter i statens budget 2014–2018
Bilaga 5 s. 5Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2018. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil
| Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor | |
| Utgiftsområde | 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 |
| 1 Rikets styrelse | 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 12,9 12,3 12,7 13,3 14,3 |
| 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning | 1,3 1,3 1,3 1,2 1,2 14,2 14,5 15,1 15,3 16,0 |
| 3 Skatt, tull och exekution | 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 10,4 10,8 10,8 11,0 11,4 |
| 4 Rättsväsendet | 3,7 3,6 3,6 3,6 3,6 40,2 40,4 42,3 44,1 45,9 |
| 5 Internationell samverkan | 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 1,7 1,9 2,1 2,0 1,9 |
| 6 Försvar och samhällets krisberedskap | 4,4 4,3 4,2 4,1 4,2 48,0 48,3 49,4 50,4 53,5 |
| 7 Internationellt bistånd | 2,8 2,8 2,7 3,0 3,3 31,0 32,2 32,0 36,7 42,8 |
| 8 Migration | 1,1 1,6 3,5 3,3 1,5 12,6 18,7 41,3 40,0 19,6 |
| 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 5,6 5,7 5,4 5,5 6,1 61,6 65,0 63,4 67,4 78,4 |
10 Ek. trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning 9,0 9,0 8,9 8,3 7,8 99,0 102,6 105,6 101,9 99,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3,6 3,4 3,0 2,8 2,7 39,3 38,1 35,9 34,7 34,8 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 7,4 7,3 7,3 7,2 7,4 80,8 82,9 86,1 88,7 95,2 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
| etablering | 1,1 1,4 1,6 1,9 1,7 12,2 15,4 19,2 23,9 22,2 |
| 14 Arbetsmarknad och arbetsliv | 6,1 5,7 6,1 5,8 5,8 66,9 65,0 72,5 71,6 73,9 |
| 14 Justerat för teknisk förändring 1 | 6,7 6,3 6,2 5,8 5,8 73,6 71,9 73,0 71,6 73,9 |
| 15 Studiestöd | 1,8 1,7 1,6 1,6 1,6 20,0 19,2 19,5 19,7 21,1 |
| 15 Justerat för teknisk förändring 1 | 1,7 1,6 1,6 1,5 1,6 19,2 18,4 18,5 18,2 21,1 |
| 16 Utbildning och universitetsforskning | 5,4 5,5 5,6 5,8 5,9 59,3 62,8 66,0 71,1 76,0 |
| 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 13,0 13,4 14,1 14,5 16,0 |
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
| byggande samt konsumentpolitik | 0,1 0,1 0,3 0,3 0,4 1,1 1,1 3,1 3,8 4,6 |
| 19 Regional tillväxt | 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 2,9 2,2 2,6 2,8 3,6 |
| 20 Allmän miljö- och naturvård | 0,5 0,5 0,6 0,6 0,8 5,1 5,9 7,3 7,8 10,4 |
| 21 Energi | 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 2,9 2,3 2,7 3,0 3,5 |
| 22 Kommunikationer | 4,2 4,2 4,2 4,3 4,4 45,9 47,2 50,0 53,2 56,6 |
22 Justerat för teknisk förändring 4,3 4,3 4,2 4,3 4,4 47,4 48,7 50,0 53,2 56,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1,5 1,2 1,3 1,4 1,5 16,2 13,4 15,9 17,2 19,6 24 Näringsliv 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 5,4 5,5 5,9 6,4 7,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 8,5 9,0 7,9 8,6 8,7 93,6 102,0 93,3 105,6 111,4
1
| 25 Justerat för teknisk förändring | 8,8 9,2 8,2 9,0 8,7 96,0 104,3 97,6 110,1 111,4 | |
| 26 Statsskuldsräntor m.m. 2 | 3,3 21,9 1,7 10,6 13,6 | |
| 27 Avgiften till Europeiska unionen | 3,8 3,9 2,6 2,0 2,7 41,6 44,2 30,3 24,2 35,0 | |
| Summa utgiftsområden | 840,9 889,3 900,8 940,7 988,5 |
Ålderspensionssystemet vid sidan av
| statens budget | 23,5 23,6 24,1 24,3 24,0 258,0 267,5 285,4 299,1 307,4 |
| Takbegränsade utgifter | 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 1095,5 1134,9 1184,5 1229,3 1282,3 |
| Budgeteringsmarginal | 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 11,5 23,1 30,5 44,7 54,7 |
| Utgiftstak för staten | 1107,0 1158,0 1215,0 1274,0 1337,0 |
1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.3.
Bilaga 5 s. 6S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning av statens budget 2014–2018
Miljoner kronor
Bilaga 5 s. 6Procentuell
Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring
2018 2017 2016 2015 2014 2017–2018 2017–2018
Transfereringar 681 463 647 413 622 906 605 756 581 692 34 050 5,3
Bilaga 5 s. 6varav till
| Hushållssektorn | 312 446 303 393 303 305 304 050 300 641 | 9 053 | 3,0 |
| Kommunala sektorn | 213 273 209 536 183 851 164 760 148 986 | 3 737 | 1,8 |
| Företagssektorn | 52 773 47 135 45 151 34 036 36 981 | 5 638 | 12,0 |
| Ålderspensionssystemet | 22 557 23 602 24 718 22 459 21 399 -1 045 | -4,4 | |
| Statliga ideella organisationer | 6 183 5 187 4 375 | 4 583 4 408 996 | 19,2 |
| Internationell verksamhet | 74 232 58 560 61 507 75 869 69 277 15 672 | 26,8 | |
| varav till EU-institutioner | 34 960 24 224 30 350 44 232 41 553 10 736 | 44,3 | |
| Konsumtionsutgifter | 248 321 238 808 233 970 221 450 214 320 | 9 513 | 4,0 |
varav
| Löner inklusive sociala avgifter | 142 561 135 387 128 529 122 043 119 927 | 7 174 | 5,3 |
| Omkostnader för konsumtion | 72 994 69 978 69 657 67 164 64 193 | 3 016 | 4,3 |
| Lokaler | 19 269 18 083 17 995 17 436 18 724 | 1 185 | 6,6 |
| Sociala naturaförmåner | 13 499 15 361 17 789 14 807 11 477 -1 862 | -12,1 | |
| Investeringsverksamhet | 33 591 32 021 30 456 28 766 28 978 | 1 570 | 4,9 |
| Räntor | 14 211 11 417 2 856 23 294 | 5 589 2 794 | 24,5 |
varav
| Räntor på statsskulden | 13 536 10 504 1 668 21 797 | 3 200 3 032 | 28,9 |
| Finansiella transaktioner | 10 940 11 090 10 651 10 079 10 293 | -150 | -1,4 |
| Summa utgiftsområden | 988 527 940 749 900 839 889 345 840 872 47 778 | 5,1 |
Källa: Ekonomistyrningsverket
Bilaga 5 s. 7S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2014–2018
Miljoner kronor
Bilaga 5 s. 7Procentuell
Förändring förändring
| Utgiftsområde | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 | ||
| 01 Rikets styrelse | 1 635 1 411 1 337 1 274 1 665 | 224 | 15,9 | ||||
| 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning | 13 093 12 659 12 488 12 145 11 847 | 434 | 3,4 | ||||
| 03 Skatt, tull och exekution | 51 | 32 | 47 | 55 | 53 | 19 | 61,2 |
| 04 Rättsväsendet | 354 | 115 | 182 | 198 | 226 | 239 207,4 | |
| 05 Internationell samverkan | 1 531 1 638 1 748 1 623 1 359 | -107 | -6,5 | ||||
| 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet | 1 496 1 051 | 910 | 967 1 110 | 445 | 42,3 | ||
| 07 Internationellt bistånd | 39 973 34 149 29 081 29 931 28 649 5 825 | 17,1 | |||||
| 08 Migration | 10 556 28 790 26 398 8 497 5 298 -18 234 -63,3 | ||||||
| 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 69 156 58 679 55 035 57 176 53 915 10 477 | 17,9 |
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
| funktionsnedsättning | 90 325 92 480 96 454 93 792 90 252 -2 155 | -2,3 |
| 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 34 232 34 112 35 393 37 581 38 791 | 119 0,3 |
| 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 95 208 88 660 86 106 82 930 80 809 6 548 | 7,4 |
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
| etablering | 21 657 21 516 16 996 13 131 10 214 | 140 | 0,7 |
| 14 Arbetsmarknad och arbetsliv | 57 036 56 097 58 231 52 025 54 542 | 939 | 1,7 |
| 15 Studiestöd | 18 748 17 175 16 833 16 413 16 558 1 572 | 9,2 | |
| 16 Utbildning och universitetsforskning | 28 132 25 364 21 619 18 998 15 978 2 768 | 10,9 | |
| 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | 13 196 11 910 11 574 11 109 10 709 1 285 | 10,8 |
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
| byggande samt konsumentpolitik | 3 389 2 638 2 032 | 73 94 | 751 | 28,5 |
| 19 Regional utveckling | 3 044 2 334 2 453 2 075 2 643 | 710 | 30,4 | |
| 20 Allmän miljö- och naturvård | 4 210 2 476 2 195 1 806 1 125 1 733 | 70,0 | ||
| 21 Energi | 2 105 1 592 1 512 1 218 1 410 | 513 | 32,2 | |
| 22 Kommunikationer | 6 307 5 752 5 451 3 755 3 819 | 555 | 9,7 | |
| 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 14 678 12 932 11 382 9 340 12 096 1 745 | 13,5 | ||
| 24 Näringsliv | 4 972 4 060 3 751 3 377 3 366 | 912 | 22,5 | |
| 25 Allmänna bidrag till kommuner | 111 408 105 565 93 350 102 037 93 599 5 843 | 5,5 | ||
| 26 Statsskuldsräntor m.m. | 11 | 0 10 | 11 | |
| 27 Avgiften till Europeiska unionen | 34 960 24 224 30 350 44 232 41 553 10 736 | 44,3 | ||
| Summa utgiftsområden | 681 463 647 413 622 906 605 756 581 692 34 050 | 5,3 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2014–2018
Miljoner kronor
Bilaga 5 s. 8Procentuell
Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017–2018 2017–2018 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 018 12 641 12 473 12 128 11 835 377 3,0 7 1:1 Biståndsverksamhet 4 398 4 106 3 823 3 266 3 703 292 7,1 9 4:4 Kostnader för statlig
assistansersättning 29 022 27 930 26 344 29 784 28 589 1 092 3,9 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering
m.m. 34 307 34 258 35 912 33 781 29 573 49 0,1 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar
| m.m. | 40 499 41 744 43 002 44 436 45 069 -1 246 | -3,0 | |
| 10 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. | 2 629 2 813 2 920 3 151 3 370 | -184 | -6,6 |
| 11 1:1 Garantipension till ålderspension 13 142 13 339 14 112 15 761 16 539 -197 | -1,5 | ||
| 11 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 10 869 11 499 11 920 12 427 13 035 -629 | -5,5 | ||
| 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer | 9 139 8 265 8 466 8 589 8 493 | 874 | 10,6 |
| 12 1:1 Barnbidrag | 31 722 27 287 26 349 25 764 25 220 4 435 | 16,3 | |
| 12 1:2 Föräldraförsäkring | 40 610 38 724 37 299 35 699 34 712 1 886 | 4,9 |
12 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade
barn 3 742 3 627 3 473 3 285 3 061 115 3,2 12 1:8 Bostadsbidrag 4 574 4 664 4 662 4 940 4 958 -90 -1,9 13 1:3 Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare 4 925 5 355 4 226 3 687 2 685 -431 -8,0 14 1:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd 23 704 24 819 26 198 26 945 28 202 -1 115 -4,5 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknads-
| politiska program och insatser | 1 442 | 748 1 263 1 157 1 268 | 693 | 92,6 | ||
| 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning | 1 480 1 296 1 588 1 231 1 587 | 184 | 14,2 | |||
| 15 1:1 Studiehjälp | 4 030 3 426 3 319 3 321 3 362 | 604 | 17,6 | |||
| 15 1:2 Studiemedel | 11 501 10 688 10 559 10 748 10 993 | 813 | 7,6 | |||
| 15 1:7 Studiestartsstöd | 255 | 24 | 231 954,3 | |||
| 17 14:1 Bidrag till folkbildningen | 4 358 3 849 3 810 3 626 3 624 | 508 | 13,2 | |||
| 20 1:19 Elfordonspremie | 413 | 413 | ||||
| 21 1:7 Energiteknik | 500 | 230 | 147 | 270 117,6 | ||
| 24 1:5 Näringslivsutveckling | Övriga anslag Totalt | 466 21 703 21 886 21 254 20 195 20 513 -183 312 446 303 393 303 305 304 050 300 641 9 053 | 176 | 187 130 | 249 290 165,1 | -0,8 3,0 |
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Bilaga 5 s. 9S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2014–2018
Miljoner kronor
Bilaga 5 s. 9Procentuell
Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017–2018 2017–2018 6 2:3 Ersättning för räddningstjänst
m.m. 237 12 11 5 65 226 1 953,3 8 1:2 Ersättningar och
bostadskostnader 9 006 26 178 23 635 6 423 3 818 -17 173 -65,6 8 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 684 379 380 380 -684 -100,0 9 1:5 Bidrag för
läkemedelsförmånerna 27 067 25 606 22 071 24 469 21 546 1 461 5,7 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och
sjukvård 7 347 2 717 3 368 1 127 1 499 4 630 170,4 9 1:8 Bidrag till psykiatri 1 491 1 043 900 753 738 448 43,0 9 4:4 Kostnader för statlig
assistansersättning -3 714 -4 620 -4 832 -4 894 -4 795 906 -19,6 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder
inom äldreområdet 2 385 1 983 2 022 971 1 166 402 20,3 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m. 1 296 583 550 273 288 713 122,3 13 1:2 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande 16 128 15 166 12 013 8 963 6 968 962 6,3 14 1:3 Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program och insatser 3 544 1 845 949 837 817 1 699 92,1 16 1:13 Statligt stöd till
vuxenutbildning 2 126 1 128 1 087 998 88,5 16 1:15 Upprustning av skollokaler och
utemiljöer 627 125 52 2 502 400,1 16 1:21 Statligt stöd för stärkt
likvärdighet och kunskapsutveckling 894 894
19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 805 301 328 259 305 505 168,0 25 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 99 808 94 657 89 680 87 723 90 128 5 151 5,4 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-
kostnader 4 094 3 902 3 664 3 646 3 465 192 4,9 25 1:4 Stöd med anledning av
flyktingsituationen 7 000 7 000 25 1:5 Bidrag för arbete mot
långtidsarbetslöshet 500 500 25 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner
(2015) och landsting 9 800
Övriga anslag 32 629 31 227 27 972 24 024 22 597 1 402 4,5
Totalt 213 273 209 536 183 851 164 760 148 986 3 737 1,8
Bilaga 5 s. 10S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2014–2018
Miljoner kronor
Bilaga 5 s. 10Procentuell
Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017–2018 2017–2018 4 1:12 Rättsliga biträden m.m. 169 169 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder
inom äldreområdet 361 249 270 259 250 112 44,8 10 1:7 Ersättning för höga
sjuklönekostnader 954 890 799 64 7,2 14 1:3 Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska program
och insatser 1 582 2 075 2 601 3 064 2 885 -494 -23,8 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 356 12 434 12 282 12 145 12 203 922 7,4 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar 4 322 5 152 5 395 -830 -16,1 16 1:14 Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning 1 255 1 083 1 010 950 849 172 15,9 18 1:7 Energieffektivisering och
renovering av flerbostadshus och
utomhusmiljöer 400 273 96 127 46,6 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande
av hyresbostäder och bostäder för
| studerande | 1 376 | 435 | 941 216,5 | |||
| 20 1:16 Klimatinvesteringar | 1 504 | 566 | 461 | 75 | 938 165,6 | |
| 20 1:20 Industriklivet | 121 | 121 | ||||
| 21 1:7 Energiteknik | 501 | 306 | 194 | 90 | 62 195 | 63,8 |
| 22 1:15 Sjöfartsstöd | 1 432 1 482 1 486 | -50 | -3,4 |
22 2:5 Driftsäker och tillgänglig
elektronisk kommunikation 115 25 64 72 179 90 352,8 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 392 7 279 6 448 5 606 6 149 112 1,5 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade
stödåtgärder för fiske och
vattenbruk 251 14 0 45 66 237 1 708,1 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur 3 809 3 053 2 630 1 679 2 953 757 24,8
23 1:18 Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur 2 044 1 845 1 511 1 362 2 243 200 10,8
23 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket 329 55 54 16 13 274 500,3 24 1:2 Verket för innovationssystem:
| Forskning och utveckling | 1 591 1 629 1 378 1 236 1 164 | -37 | -2,3 | ||
| 24 1:5 Näringslivsutveckling | 268 | 178 215 154 | 173 90 | 50,4 | |
| 24 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag | Övriga anslag Totalt | 400 9 239 8 112 8 252 7 283 7 791 1 127 52 773 47 135 45 151 34 036 36 981 5 638 | 5 | 400 | 13,9 12,0 |
S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2014–2018
Miljoner kronor
Bilaga 5 s. 11Procentuell
Förändring förändring
| Utgiftsområde | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 | ||
| 01 Rikets styrelse | 12 296 11 491 10 966 10 639 10 879 | 806 | 7,0 | ||||
| 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning | 2 600 2 356 2 295 2 254 2 211 | 244 | 10,4 | ||||
| 03 Skatt, tull och exekution | 10 872 10 506 10 348 10 247 9 847 | 366 | 3,5 | ||||
| 04 Rättsväsendet | 43 865 42 234 40 294 38 556 38 065 1 631 | 3,9 | |||||
| 05 Internationell samverkan | 357 | 311 | 317 | 305 | 298 | 46 | 14,7 |
| 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet | 44 292 41 027 39 837 37 765 37 074 3 266 | 8,0 | |||||
| 07 Internationellt bistånd | 2 757 2 469 2 339 2 273 2 345 | 288 | 11,7 | ||||
| 08 Migration | 8 785 10 943 14 571 10 029 7 072 -2 158 -19,7 | ||||||
| 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 9 178 8 638 8 238 7 710 7 546 | 540 | 6,2 |
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning 8 650 8 634 8 509 8 162 8 130 17 0,2 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 502 509 506 532 501 -7 -1,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering 415 2 185 1 994 2 033 1 838 -1 770 -81,0 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 16 599 15 230 14 054 12 672 12 136 1 368 9,0 15 Studiestöd 892 856 789 740 689 36 4,2 16 Utbildning och universitetsforskning 45 967 43 906 42 416 41 358 40 792 2 061 4,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2 693 2 458 2 384 2 215 2 147 234 9,5 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
| byggande samt konsumentpolitik | 1 187 1 063 | 989 | 960 | 947 | 124 | 11,7 | |
| 19 Regional utveckling | 132 | 108 | 134 | 143 | 221 | 24 | 22,4 |
| 20 Allmän miljö- och naturvård | 5 884 4 828 4 749 3 895 3 711 1 056 | 21,9 | |||||
| 21 Energi | 1 336 1 308 1 143 1 004 1 223 | 29 | 2,2 | ||||
| 22 Kommunikationer | 21 821 21 286 20 745 21 960 20 613 | 535 | 2,5 | ||||
| 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 4 789 4 149 4 240 3 926 4 003 | 640 | 15,4 | ||||
| 24 Näringsliv | 2 449 2 312 2 112 2 069 2 033 | 137 | 5,9 | ||||
| 25 Allmänna bidrag till kommuner | 1 | 1 | 0 | 13,7 |
26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden 248 321 238 808 233 970 221 450 214 320 9 513 4,0
Bilaga 5 s. 12S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2014–2018
Miljoner kronor
Bilaga 5 s. 12Procentuell
Förändring förändring
| UO Anslag Anslagsnamn | 2018 2017 2016 | 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 | |
| 1 4:1 Regeringskansliet m.m. | 4 957 4 819 4 550 4 286 4 460 | 138 | 2,9 |
| 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. | 2 100 1 924 1 828 1 806 1 794 | 177 | 9,2 |
| 3 1:1 Skatteverket | 5 997 5 823 5 720 5 699 5 538 | 174 | 3,0 |
| 4 1:1 Polismyndigheten | 17 326 16 700 15 910 15 283 15 374 | 626 | 3,8 |
| 4 1:5 Sveriges Domstolar | 4 270 4 072 3 954 3 834 3 725 | 199 | 4,9 |
| 4 1:6 Kriminalvården | 5 734 5 467 5 209 4 918 4 792 | 267 | 4,9 |
6 1:1 Förbandsverksamhet och
beredskap 13 516 13 168 12 644 12 004 11 697 348 2,6 6 2:6 Myndigheten för samhällsskydd
| och beredskap | 716 | 624 | 591 | 600 | 580 | 92 | 14,7 |
| 7 1:1 Biståndsverksamhet | 863 | 789 | 691 | 735 | 830 | 74 | 9,4 |
| 8 1:1 Migrationsverket | 3 577 4 074 3 957 3 019 2 306 | -496 -12,2 |
8 1:4 Domstolsprövning i
utlänningsmål 721 631 458 399 371 91 14,4 10 2:1 Försäkringskassan 6 215 6 154 5 994 5 592 5 588 62 1,0 14 1:1 Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader 6 208 6 429 6 220 5 661 5 265 -221 -3,4 14 1:3 Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska program
och insatser 1 625 857 170 250 458 768 89,6 16 1:1 Statens skolverk 520 444 259 219 198 76 17,2 16 2:3 Uppsala universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå 1 231 1 125 1 133 1 045 1 026 106 9,4 16 2:4 Uppsala universitet: Forskning
och utbildning på forskarnivå 1 576 1 467 1 515 1 410 1 450 109 7,4 16 2:30 Malmö universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå 189 110 110 95 88 78 70,8 20 1:3 Åtgärder för värdefull natur 271 177 145 0 110 94 53,0 20 1:11 Åtgärder för havs- och
vattenmiljö 571 293 254 232 228 278 95,0 22 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur 1 811 1 501 1 267 1 173 1 034 310 20,7 22 1:2 Vidmakthållande av statens
| transportinfrastruktur | 3 248 2 787 2 607 2 411 2 171 | 460 | 16,5 | ||||
| 22 1:12 Transportstyrelsen | 1 141 | 977 | 928 | 868 | 887 | 164 | 16,8 |
| 23 1:2 Insatser för skogsbruket | 120 | 38 | 49 | 59 | 61 | 82 213,2 | |
| 23 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet | 1 187 1 104 1 095 1 030 1 037 | 84 | 7,6 |
24 1:2 Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling 820 555 594 535 497 265 47,7
Övriga anslag 56 048 53 278 50 677 48 879 48 361 2 770 5,2
Totalt 142 561 135 387 128 529 122 043 119 927 7 174 5,3
Bilaga 5 s. 13S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2014–2018
Miljoner kronor
Bilaga 5 s. 13Procentuell
Förändring förändring
| Utgiftsområde | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 | ||
| 01 Rikets styrelse | 27 | 75 | 32 | 30 | 23 | -49 -64,3 | |
| 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning | 10 | 6 | 11 | 8 | 8 | 4 | 58,5 |
| 03 Skatt, tull och exekution | 53 | 48 | 24 | 30 | 29 | 5 | 11,0 |
| 04 Rättsväsendet | 278 | 308 | 400 | 266 | 223 | -30 | -9,7 |
| 05 Internationell samverkan | 1 | 1 | 1 | 2 | 1 | 0 | 10,4 |
| 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet | 6 604 7 137 7 269 8 285 8 594 | -534 | -7,5 | ||||
| 07 Internationellt bistånd | 5 | 4 | 4 | 1 | 2 | 1 | 32,5 |
| 08 Migration | 25 | 41 | 76 | 58 | 35 | -16 -38,6 | |
| 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 19 | 25 | 12 | 15 | 24 | -6 -23,5 |
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
| funktionsnedsättning | 8 | 6 | 8 | 13 | 16 | 2 | 39,2 |
| 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 3 | 3 | 2 | 3 | 3 | 0 | -4,4 |
| 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 0 |
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
| etablering | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 326,2 | |
| 14 Arbetsmarknad och arbetsliv | 4 | 38 | 45 | 46 | 30 | -34 -90,0 | |
| 15 Studiestöd | 0 | 0 | 0 | 1 | 2 | 0 -72,2 | |
| 16 Utbildning och universitetsforskning | 301 | 277 | 282 | 421 | 315 | 24 | 8,8 |
| 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | 23 | 20 | 20 | 20 | 25 | 3 | 14,9 |
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
| byggande samt konsumentpolitik | 5 | 5 | 8 | 9 | 8 | 0 | 5,4 |
| 19 Regional utveckling | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 0 | -5,7 |
| 20 Allmän miljö- och naturvård | 290 | 422 | 395 | 177 | 184 -132 -31,3 | ||
| 21 Energi | 7 | 9 | 6 | 4 | 10 | -1 -13,6 | |
| 22 Kommunikationer | 25 887 23 569 21 835 19 349 19 404 2 318 | 9,8 | |||||
| 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 31 | 20 | 16 | 18 | 22 | 11 | 57,9 |
| 24 Näringsliv | 9 | 7 | 6 | 10 | 18 | 2 | 24,3 |
25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden 33 591 32 021 30 456 28 766 28 978 1 570 4,9
Bilaga 5 s. 14S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2014–2018
Miljoner kronor
Bilaga 5 s. 14Procentuell
Förändring förändring
| Utgiftsområde | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 | ||
| 01 Rikets styrelse | 330 | 347 | 337 | 338 | 335 | -17 | -5,0 |
| 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning | 290 | 314 | 294 | 80 | 94 | -25 | -7,8 |
| 03 Skatt, tull och exekution | 470 | 426 | 420 | 422 | 454 | 43 | 10,2 |
| 04 Rättsväsendet | 1 441 1 408 1 413 1 409 1 680 | 33 | 2,3 | ||||
| 05 Internationell samverkan | 4 | 3 | 4 | 4 | 5 | 1 | 37,4 |
| 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet | 1 096 1 169 1 350 1 253 1 200 | -73 | -6,2 | ||||
| 07 Internationellt bistånd | 78 | 85 | 546 | 7 | 31 | -8 | -8,9 |
| 08 Migration | 257 | 260 | 206 | 142 | 145 | -2 | -0,9 |
| 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 65 | 69 | 86 | 78 | 103 | -4 | -5,5 |
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
| funktionsnedsättning | 698 | 749 | 643 | 636 | 638 | -51 | -6,8 |
| 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 34 | 33 | 27 | 20 | 18 | 1 | 4,4 |
| 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 -62,3 |
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
| etablering | 144 | 229 | 210 | 198 | 172 | -85 -37,0 | |
| 14 Arbetsmarknad och arbetsliv | 222 | 194 | 201 | 227 | 192 | 28 | 14,7 |
| 15 Studiestöd | 1 479 1 639 1 864 2 063 2 705 | -160 | -9,8 | ||||
| 16 Utbildning och universitetsforskning | 1 601 1 551 1 709 2 024 2 178 | 50 | 3,2 | ||||
| 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | 97 | 87 | 93 | 92 | 102 | 10 | 11,2 |
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
| byggande samt konsumentpolitik | 34 | 96 | 30 | 29 | 27 | -62 -65,0 | |
| 19 Regional utveckling | 400 | 365 | 27 | 24 | 14 | 34 | 9,4 |
| 20 Allmän miljö- och naturvård | 55 | 54 | -41 | 61 | 65 | 0 | 0,6 |
| 21 Energi | 55 | 83 | 59 | 65 | 215 | -29 -34,6 | |
| 22 Kommunikationer | 2 578 2 616 2 003 2 133 2 089 | -37 | -1,4 | ||||
| 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 99 | 124 | 261 | 114 | 82 | -25 -19,8 | |
| 24 Näringsliv | 35 | 37 | 22 | 19 | 22 | -2 | -5,1 |
25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 591 10 569 1 743 21 936 3 315 3 023 28,6 27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden 25 151 22 507 13 507 33 373 15 882 2 644 11,7
Bilaga 5 s. 15S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5
Antal statligt anställda 2014–2018, (kvinnor respektive män)
Bilaga 5 s. 15| Antal 1 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 |
| Kvinnor | 119 443 | 121 243 | 124 334 | 126 940 | 127 771 |
| Män | 109 585 | 111 088 | 111 821 | 114 637 | 114 308 |
| Summa | 229 028 | 232 331 | 236 155 | 241 577 | 242 079 |
1 Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2018 utgjorde de knappt 4 700 personer. Betings -, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 13 900 personer 2018. Källa: Arbetsgivarverket
Antal statligt anställda 2014–2018 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Bilaga 5 s. 15| Ålder och kön | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 |
| – 34 | 54 237 | 55 505 | 56 889 | 58 986 | 57 929 |
| Kvinnor | 49,7 | 49,5 | 50,8 | 50,3 | 50,8 |
| Män | 50,3 | 50,5 | 49,2 | 49,7 | 49,2 |
| 35 – 44 | 61 447 | 62 951 | 64 038 | 64 933 | 64 732 |
| Kvinnor | 54,8 | 55,0 | 55,2 | 55,0 | 54,9 |
| Män | 45,2 | 45,0 | 44,8 | 45,0 | 45,1 |
| 45 – 54 | 58 318 | 59 777 | 61 511 | 63 786 | 65 238 |
| Kvinnor | 52,6 | 52,7 | 53,1 | 53,1 | 53,4 |
| Män | 47,4 | 47,3 | 46,9 | 46,9 | 46,6 |
| 55 – | 55 026 | 54 098 | 53 717 | 53 872 | 54 180 |
| Kvinnor | 51,1 | 51,1 | 51,2 | 51,3 | 51,5 |
| Män | 48,9 | 48,9 | 48,8 | 48,7 | 48,5 |
| Summa | 229 028 | 232 331 | 236 155 | 241 577 | 242 079 |
Källa: Arbetsgivarverket
Antal statligt anställda 2014–2018 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Bilaga 5 s. 15Sektor och kön 2014 2015 2016 2017 2018
1
| Affärsverk | 9 375 | 9 453 | 9 789 | 10 153 | 10 979 |
| Kvinnor | 36,0 | 36,4 | 36,8 | 37,9 | 38,8 |
| Män | 64,0 | 63,6 | 63,2 | 62,1 | 61,2 |
2
| Universitet | 59 355 | 59 808 | 59 684 | 59 754 | 60 411 |
| Kvinnor | 53,4 | 53,5 | 53,6 | 53,9 | 54,2 |
| Män | 46,6 | 46,5 | 46,4 | 46,1 | 45,8 |
| Försvar 3 | 19 331 | 20 100 | 19 222 | 21 272 | 20 199 |
| Kvinnor | 16,9 | 16,4 | 16,6 | 16,4 | 17,3 |
| Män | 83,1 | 83,6 | 83,4 | 83,6 | 82,7 |
4
| Övrig verksamhet | 140 967 | 142 970 | 147 460 | 150 398 | 150 490 |
| Kvinnor | 57,5 | 57,7 | 58,0 | 58,1 | 58,0 |
| Män | 42,5 | 42,3 | 42,0 | 41,9 | 42,0 |
| Summa | 229 028 | 232 331 | 236 155 | 241 577 | 242 079 |
1 Affärsverk och infrastruktur. 2 Universitet och högskolor. 3 Försvarsmakten. 4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet oc h stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket
Bilaga 6 Statliga myndigheter
m.m.
Bilaga 6 s. 3PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6
Statliga myndigheter m.m. E
Bilaga 6 s. 3E-hälsomyndigheten I de konsoliderade resultat- och balans- Ekobrottsmyndigheten räkningarna och finansieringsanalysen ingår Ekonomistyrningsverket samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, Elsäkerhetsverket under riksdagen och regeringen med undantag Energimarknadsinspektionen för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna Exportkreditnämnden samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel. F
Dessutom ingår Riksbankens grundfond och Fastighetsmäklarinspektionen fonder och andelar som redovisas av myndigheter Finansinspektionen enligt ovan. Andelar i hel- och delägda företag Finanspolitiska rådet och fonderna tas inte upp separat i denna bilaga. Folke Bernadotteakademin Information om andelarna framgår i not 26 Folkhälsomyndigheten medan de viktigaste fonderna framgår i not 42. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
De myndigheter som ingår i årsredovisningen Forskningsrådet för miljö, areella näringar och för staten finns med i nedanstående förteckning. samhällsbyggande Eftersom förteckningen anger de myndigheter Fortifikationsverket som de finansiella dokumenten omfattar, ingår Forum för levande historia inte nämndmyndigheter och liknande vars Försvarets materielverk ekonomiska utfall redovisas av en annan Försvarets radioanstalt myndighet. Försvarshögskolan
Försvarsmakten A Försvarsunderrättelsedomstolen Affärsverket svenska kraftnät Försäkringskassan Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen G Arbetsförmedlingen Gentekniknämnden Arbetsgivarverket Gymnastik- och idrottshögskolan Arbetsmiljöverket Göteborgs universitet
B H
Bilaga 6 s. 3Barnombudsmannen Havs- och vattenmyndigheten Blekinge tekniska högskola Högskolan Dalarna Bokföringsnämnden Högskolan i Borås Bolagsverket Högskolan i Gävle Boverket Högskolan i Halmstad Brottsförebyggande rådet Högskolan i Skövde Brottsoffermyndigheten Högskolan Kristianstad
Högskolan Väst
C
Bilaga 6 s. 3Centrala etikprövningsnämnden (myndigheten I bytte namn till Överklagandenämnden för etik- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen prövning 2019-01-01) Inspektionen för socialförsäkringen Centrala studiestödsnämnden Inspektionen för strategiska produkter
Inspektionen för vård och omsorg D Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- Datainspektionen politisk utvärdering Delegationen mot segregation (myndigheten Institutet för rymdfysik startade 2018-01-01) Institutet för språk och folkminnen Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden Domstolsverket
Bilaga 6 s. 4PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6
J Länsstyrelsen i Västernorrlands län Justitiekanslern Länsstyrelsen i Västmanlands län Jämställdhetsmyndigheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län (myndigheten startade 2018-01-01) Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Östergötlands län
K
Bilaga 6 s. 4Kammarkollegiet M Karlstads universitet Malmö universitet Karolinska institutet Medlingsinstitutet Kemikalieinspektionen Migrationsverket Kommerskollegium Mittuniversitetet Konjunkturinstitutet Moderna museet Konkurrensverket Myndigheten för arbetsmiljökunskap Konstfack (myndigheten startade 2018-06-01) Konstnärsnämnden Myndigheten för delaktighet Konsumentverket Myndigheten för digital förvaltning Kriminalvården (myndigheten startade 2018-09-01) Kronofogdemyndigheten Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps- Kungl. biblioteket stöd Kungl. Konsthögskolan Myndigheten för kulturanalys Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Myndigheten för press, radio och tv Kungl. Tekniska högskolan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kungliga slottsstaten Myndigheten för stöd till trossamfund Kustbevakningen Myndigheten för tillgängliga medier Kärnavfallsfonden Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar
och analyser L Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- Lantmäteriet frågor Linköpings universitet Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Linnéuniversitetet Myndigheten för yrkeshögskolan Livsmedelsverket Mälardalens högskola Lotteriinspektionen (myndigheten bytte namn till Spelinspektionen 2019-01-01) N Luftfartsverket, affärsverk Nationalmuseum Luleå tekniska universitet Naturhistoriska riksmuseet Lunds universitet Naturvårdsverket Läkemedelsverket Nordiska Afrikainstitutet Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län P Länsstyrelsen i Gotlands län Patent- och registreringsverket Länsstyrelsen i Gävleborgs län Patentombudsnämnden Länsstyrelsen i Hallands län Pensionsmyndigheten Länsstyrelsen i Jämtlands län Polarforskningssekretariatet Länsstyrelsen i Jönköpings län Polismyndigheten Länsstyrelsen i Kalmar län Post- och telestyrelsen Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län R Länsstyrelsen i Skåne län Regeringskansliet Länsstyrelsen i Stockholms län Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Länsstyrelsen i Södermanlands län (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Länsstyrelsen i Uppsala län ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Länsstyrelsen i Värmlands län 2019-01-01) Länsstyrelsen i Västerbottens län
Bilaga 6 s. 5PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Statens jordbruksverk (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Statens konstråd ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens kulturråd 2019-01-01) Statens maritima museer (myndigheten bytte Regionala etikprövningsnämnden i Lund namn till Statens maritima och transport- (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har historiska museer 2019-01-01) ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens medieråd 2019-01-01) Statens museer för världskultur Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Statens musikverk (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Statens servicecenter ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens skolinspektion 2019-01-01) Statens skolverk Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Statens tjänstepensionsverk (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Statens veterinärmedicinska anstalt ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens väg- och transportforskningsinstitut 2019-01-01) Statistiska centralbyrån Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Statskontoret (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Stockholms konstnärliga högskola ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Stockholms universitet 2019-01-01) Strålsäkerhetsmyndigheten Revisorsinspektionen Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Riksantikvarieämbetet Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Riksarkivet arbete Riksbankens grundfond Svenska institutet Riksdagens ombudsmän, JO Svenska institutet för europapolitiska studier Riksdagsförvaltningen Sveriges geologiska undersökning Riksgäldskontoret Sveriges lantbruksuniversitet Riksrevisionen Sveriges meteorologiska och hydrologiska Rymdstyrelsen institut Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Rättsmedicinalverket Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad
omfattning) S Södertörns högskola Sameskolstyrelsen Sametinget T Sjöfartsverket, affärsverk Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Skatteverket Tillväxtverket Skogsstyrelsen Totalförsvarets forskningsinstitut Skolforskningsinstitutet Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Socialstyrelsen Trafikanalys Specialpedagogiska skolmyndigheten Trafikverket Statens beredning för medicinsk och social Transportstyrelsen utvärdering Tullverket Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet U Statens fastighetsverk Umeå universitet Statens försvarshistoriska museer Universitets- och högskolerådet Statens geotekniska institut Universitetskanslersämbetet Statens haverikommission Upphandlingsmyndigheten Statens historiska museer Uppsala universitet Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse
Bilaga 6 s. 6PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6
V
Bilaga 6 s. 6Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet
Å
Bilaga 6 s. 6Åklagarmyndigheten
Ö
Bilaga 6 s. 6Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd
Bilaga 7
Ordlista
Bilaga 7 s. 3Skr. 2018/19:101 Bilaga 7
Ordlista vårpropositionen görs en prognos över föränd-
ringen av anslagsbehållningar för de kommande Anläggningstillgång åren. Detta redovisas under posten Minskning av Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk anslagsbehållningar. eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om Anslagskredit tillgången ska klassificeras som anläggnings- Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som tillgång eller omsättningstillgång. Med stadig- förs över till kommande budgetår och som varande bruk eller innehav avses tillgångar som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar vidare Ramanslag. delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar. Anslagssparande
Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa Anskaffningsvärde gränser får överföras till kommande budgetår. Se Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I vidare Ramanslag. anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att Ansvarsförbindelser utnyttjas i enlighet med syftet med anskaff- Befintliga förpliktelser som inte redovisas som ningen. skuld eller avsättning på grund av att det inte är
troligt att de kommer att regleras, eller på grund Anskaffningsvärdemetoden av att deras storlek inte kan beräknas med till- En metod som används för att redovisa och räcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. förpliktelser, dvs. det är osäkert om det före- Metoden innebär att en anläggningstillgång kommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbininitialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det delser benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bokförda värdet minskar sedan löpande under bl.a. i flera internationella redovisningsrekomtillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar mendationer, men detta har inte alltid exakt och nedskrivningar. Se även Kapitalandels- samma betydelse. Ansvarsförbindelser redovisas metoden. ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen
men de tas inte med i balansräkningens belopps- Anslag kolumner och räknas inte in i balanssumman. Utgiftspost på statens budget som riksdagen Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförfattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut inne- bindelserna i staten. bär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till Avgift de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget an- Ersättning som betalas för en motprestation. Om visas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar inget annat har beslutats ska avgifter inom staten regeringen anslagsmedel till myndigheter. Rege- beräknas så att de helt täcker verksamhetens ringen kan underindela anslagen i anslagsposter kostnader, såväl direkta som indirekta (full och delposter. Samtliga anslag i statens budget är kostnadstäckning). ramanslag. Se vidare Ramanslag.
Avsättning
Bilaga 7 s. 3Anslagsbehållningar Post på balansräkningens skuldsida för för- Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid pliktelser som är osäkra till belopp och/eller budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från tilldelade medel beräknas som summan av an- poster som redovisas som skulder, som i princip visade medel enligt statens budget för ett aktuellt är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för budgetår och kvarstående medel från tidigare år, infriande. s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels Balansräkning genom anvisade eller minskade medel på Dokument i årsredovisningen som visar den ändringsbudget, och dels genom indragningar redovisande enhetens ekonomiska ställning på enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och
Bilaga 7 s. 4Skr. 2018/19:101 Bilaga 7
kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika kvittas mot varandra. Statens inkomster och stora. utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.
Beredskapstillgång Budgeteringsmarginal
Bilaga 7 s. 4Tillgång som innehas för civilt eller militärt Skillnaden mellan statens utgiftstak och de beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- takbegränsade utgifterna i statens budget och skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för räddningsutrustning. staten och Takbegränsade utgifter. Denna margi-
nal utgör en buffert för högre utgifter än beräk- Beställningsbemyndigande nat. Under den period som utgiftstaket omfattar Tillstånd som en statlig myndighet behöver för kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer som konsekvenserna av redan fattade beslut bli att belasta framtida anslag. annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex.
bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt Bidrag eller högre utgifter till följd av beteendeför- Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt ändringar. motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sam- Budgetunderskott manfaller begreppet vanligen med transferering. Ett negativt saldo i statens budget som upp- Se även Transferering. kommer då utgifterna är större än inkomsterna.
Ett budgetunderskott är per definition lika med Bokföringsmässiga grunder statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo. Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod Budgetöverskott de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Ett positivt saldo i statens budget som upp- Avgörande är när en prestation utförs eller när kommer då inkomsterna är större än utgifterna, resursförbrukning sker, inte när den faktureras vilket innebär att staten kan amortera på statseller regleras likvidmässigt. skulden. Se vidare Statens budgetsaldo.
Bokfört värde Derivatinstrument
Bilaga 7 s. 4Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella till i balansräkningen. Det kan avvika från instrument som bl.a. används av Riksgäldsmarknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört kontoret för att hantera kurs- och ränterisker värde benämns i vissa sammanhang som redovisat avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument värde. är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng.
swaps).
Bruttonationalinkomst (BNI)
Bilaga 7 s. 4Summa av bruttonationalprodukten och faktor- Effektivitetsrevision inkomster till och från utlandet, t.ex. löner, Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den aktieutdelningar, räntor. statliga verksamheten. Granskningen ska främja
ett effektivt verkställande av politiska beslut och Bruttonationalprodukten (BNP) användande av skattemedel. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Eget kapital
Skillnaden mellan det bokförda värdet av Bruttoredovisning tillgångarna och skulderna i en balansräkning, Redovisningsmetod som innebär att inkomster dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehålloch utgifter, intäkter och kostnader eller till- ningen. Det egna kapitalet i ett företag består av gångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de det kapital som ägarna satsat med tillägg för kvittas inte mot varandra. Motsatsen är netto- vinster och avdrag för förluster som stannat i redovisning, vilket innebär att endast skillnaden företaget. I årsredovisningen för staten benämns mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de det egna kapitalet Nettoförmögenhet.
Bilaga 7 s. 5Skr. 2018/19:101 Bilaga 7
Ekonomisk händelse Förutbetald intäkt
Bilaga 7 s. 5Alla förändringar i storleken och samman- Inkomster från varor eller tjänster som bokförts sättningen av statens/myndigheternas tillgångar, under året men som ännu inte levererats till skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet statens/myndigheternas ekonomiska relationer för att intäktsredovisas kommande år när med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt prestationen utförs. uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärs- Förutbetald kostnad händelse som används i näringslivet. Utgifter för varor eller tjänster som bokförts
under året men som ännu inte levererats från Eliminering säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet Ett moment i upprättandet av en konsoliderad för att kostnadsredovisas kommande år när redovisning/koncernredovisning. I årsredovis- prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta ningen för staten innebär eliminering att betalas kvartalsvis i förväg. fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed God redovisningssed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för Utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt resultat och ställning. av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd
och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser.
Finansiell anläggningstillgång
Bilaga 7 s. 5Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, Immateriell anläggningstillgång andra andelar och obligationer där syftet med Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. innehavet är varaktigt. Se även Anläggnings- Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt tillgång. licenser för datorprogram och liknande rättig-
heter som tas upp (aktiveras) som immateriella Finansiellt sparande anläggningstillgångar i balansräkningen. En av Skillnaden mellan reala inkomster och reala förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är utgifter för respektive sektor i nationalräken- att de beräknas bli av väsentligt värde för skapssystemet. Den offentliga sektorns finansi- verksamheten under kommande år. Se även ella sparande, dvs. sparandet för staten, Anläggningstillgång. kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Inbetalning Överskottsmål. Ekonomisk händelse då pengar överförs från en
ägare till en annan. Den kan avvika från Finansieringsanalys tidpunkten för intäkt eller inkomst. Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finan- Indragning sieringsanalysen visar hur statens likvida ställning Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har medel på ett anvisat anslag inte ska användas. förändrats under året. Förändringen delas in i Bestämmelser om detta finns i budgetlagen avsnitten statens verksamhet, investeringar, (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223). utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning. Inkomst
En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av Fordringar finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad Post på balansräkningens tillgångssida. Ford- från intäkt kan inkomst avse flera redovisringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. ningsperioder och behöver inte öka myndig- Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller hetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet aninom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av vänds i vissa fall som ett sammanfattande begrepp fordringar som förfaller efter mer än ett år. för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.
Bilaga 7 s. 6Skr. 2018/19:101 Bilaga 7
Inkomsttitel Kassamässig korrigering
Bilaga 7 s. 6Inkomstpost på statens budget där myndigheten Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även och inkomsttitlar på statens budget och å andra intäkter och inbetalningar) som den inte själv får sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel statens centralkonto i Riksbanken. När redovisredovisas sådana statsinkomster som inte är ning mot anslag görs kostnadsmässigt eller specialdestinerade för en viss verksamhet utan utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar kan finansiera vilka utgifter som helst. uppkomma mellan månader och år, om
tidpunkten för redovisning mot anslag inte Inleverans sammanfaller med betalningstidpunkten. För Att mot inkomsttitel och/eller till statens central- anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de konto i Riksbanken redovisa respektive betala flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället medel som inte får behållas av myndigheten. av skillnaden mellan redovisning mot anslag och Vanligen avser det inbetalning av skatter, över- anslagsmedel överförda till räntekontot. En skott från verksamheten eller offentligrättsliga kassamässig korrigering uppkommer även när avgifter. tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte
sammanfaller med betalningen. Vidare före- Interna mellanhavanden kommer transaktioner över statens centralkonto Transaktioner och andra poster (fordringar, som inte har sin motsvarighet på anslag eller skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I års- inkomsttitlar och omvänt, som leder till redovisningen för staten är interna mellan- kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den havanden de transaktioner och andra poster kassamässiga korrigeringen räknas fram som en mellan de myndigheter som ingår i den beslutade restpost, men det går att urskilja och även göra avgränsningen av staten. prognoser på vissa delposter.
Intäkt Konsolidering
Bilaga 7 s. 6Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller Del i upprättande av en koncernredovisning. servicepotential som uppstår i verksamheten Konsolidering i staten innebär att myndigunder en period och som ökar myndig- heternas resultaträkningar och balansräkningar hetens/statens nettoförmögenhet. I relation till läggs samman, efter det att de interna mellanbegreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten havandena mellan myndigheter eliminerats. hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad Kostnad inkomst. Kostnad är en utgift som redovisas i den period
den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.
Kapitalandelsmetoden
Bilaga 7 s. 6En av flera metoder för att konsolidera dotter- Löptid och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden Den period under vilken en skuldförbindelse redovisas en investering initialt till sitt anskaff- gäller. ningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller Medgivet överskridande förluster, för att avspegla myndighetens andel av Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett företaget. Metoden ska användas för hel- och anvisat anslag. Se vidare Ramanslag. delägda företag där staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelar. Se även Anskaffnings- Nationalräkenskaperna värdemetoden. Ett internationellt jämförbart system för statist-
isk redovisning av hela samhällsekonomin som Kassamässig redovisning mot statens budget tas fram enligt regler som är gemensamma inom Redovisningsprincip som innebär att redovisning EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom mot anslag och inkomsttitlar på statens budget staten, kommunerna, hushållen och företagen. görs vid betalningstillfället. Nationalräkenskaperna används bl.a. för beräk-
ningar av BNP. Se vidare Bruttonationalpro-
dukten (BNP).
Bilaga 7 s. 7Skr. 2018/19:101 Bilaga 7
Nettoförmögenhet Ramanslag
Bilaga 7 s. 7Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel Om statens skulder är större än tillgångarna får överföras till påföljande år som anslagsinnebär det att nettoförmögenheten är negativ. I sparande och att anslaget får överskridas genom näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna eget kapital. är storleken på tillåtet anslagssparande och
anslagskredit begränsad genom generella regler Nettokostnad för statsskulden och särskilda beslut. Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för Realekonomisk fördelning statskulden ingår finansiella kostnader och Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- ränta och transferering. Syftet med den realverksamhet. ekonomiska fördelningen är dels att ge underlag
för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna Omsättning analysera statens budget. De statliga inrapporte- Ett företags totala försäljning under en viss period ringskoderna (S-koderna) utgör basen för den (exklusive moms). I staten menas vanligen de realekonomiska fördelningen. totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra Redovisning mot anslag och inkomsttitlar intäkter. De utgifter myndigheterna har redovisat mot
anslag respektive de inkomster de har redovisat Omsättningstillgång mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och in- Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i komster har här en generell betydelse. Redovisverksamheten, antingen genom försäljning eller ning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och avsedda att innehas kortare än tre år. även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.
Option Resultaträkning
Bilaga 7 s. 7Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa Del av årsredovisning som i sammandrag visar eller sälja en underliggande tillgång vid en hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns även Termin. årets överskott/underskott och är inget mått på
effektivitet eller måluppfyllelse.
Periodavgränsningspost
Bilaga 7 s. 7Skuld- eller fordringspost som periodiserar ut- Revisionsberättelse med standardutformning gifter eller inkomster till kostnader eller intäkter Revisionsberättelse med standardutformning vid avslutningen av en redovisningsperiod. I lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredoårsredovisningen för staten består periodavgräns- visningen i allt väsentligt är upprättad enligt ningsposterna av upplupna och förutbetalda gällande regelverk och att årsredovisningen ger en kostnader respektive intäkter samt oförbrukade rättvisande bild. bidrag.
Revisionsberättelse med reservation
Bilaga 7 s. 7Periodisering Revisionsberättelse med reservation lämnas när Fördelning av utgifter och inkomster till den Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen period då resursen förbrukats (kostnad) eller då innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt prestationen utförts (intäkt). eller sammantaget), men som inte är av avgörande
betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på Premieobligation felaktig eller utebliven information som kan leda Typ av obligation utgiven av staten till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination beslut baserat på informationen i årsredoav en obligation och en lottsedel där ränta betalas visningen. ut i form av vinster.
Bilaga 7 s. 8Skr. 2018/19:101 Bilaga 7
Revisionsberättelse med avvikande mening Skuld
Bilaga 7 s. 8Revisionsberättelse med avvikande mening En befintlig förpliktelse som härrör från lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredo- inträffade händelser och vars reglering förväntas visningen innehåller felaktigheter som är väsent- leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens liga (enskilt eller sammantaget), och som har en konsoliderade balansräkning visar statens förgenomgripande påverkan på årsredovisningen. pliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till Detta kan bero på felaktig eller utebliven sitt belopp och tidpunkten för infriande, till information som kan leda till att en beslutsfattare skillnad från poster som redovisas som avsättriskerar att fatta felaktiga beslut baserat på ningar. informationen i årsredovisningen.
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Bilaga 7 s. 8Revisionsberättelse där revisorn avstår från att Ett derivatinstrument som används av Riksgäldsuttala sig kontoret för upplåningen i utländsk valuta eller Revisionsberättelse där revisorn avstår från att för förvaltning av kronskulden. Swapputtala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat transaktionerna innebär att Riksgäldskontoret inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisions- byter kronor mot utländsk valuta och under bevis och bedömer att möjliga effekter och swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor oupptäckta fel kan vara både väsentliga och och betalar rörlig ränta i utländsk valuta genomgripande. (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar
användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast Revisionsberättelse med upplysning till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument. Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom Skuldskötselinstrument upplysningen lyfta fram viktig information som Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstruden vill fästa läsarens uppmärksamhet på. ment, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder
i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Bilaga 7 s. 8Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndig- Statens budget heter (även affärsverk), statliga bolag, vissa En plan för huvuddelen av statens inkomster och fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd en post på utgiftssidan i statens budget. Posten statsbudgeten). Statens budget består av anslag, ingår tillsammans med posten Kassamässig inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettokorrigering i statens budget för att budgetsaldot utlåning och en kassamässig korrigeringspost, ska motsvara statens lånebehov med omvänt vilket sammantaget ger statens lånebehov. tecken. Se även Kassamässig korrigering. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel
till regeringens förfogande för olika ändamål Räkenskapsår under anslag. Ofta används statens budget och Den period som en årsredovisning omfattar dess saldo för att beskriva statens verksamhet. vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på räkenskapsår sammanfaller med kalenderår. ändringsbudget under löpande budgetår i
samband med den ekonomiska vårpropositionen Rättvisande bild respektive budgetpropositionen. Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, Statens budgetsaldo intäkter och den ekonomiska ställningen. I Skillnaden mellan inkomster och utgifter på normalfallet förutsätts att information som statens budget, vilket överensstämmer med lämnas med tillämpning av god redovisningssed statens lånebehov (med omvänt tecken). En också ger en rättvisande bild. kassamässig korrigeringspost på budgetens
utgiftssida gör att denna överensstämmelse Rörelseresultat uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett Resultat i ett företag före finansiella poster, budgetunderskott och därmed ett lånebehov, bokslutsdispositioner och skatt. vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket
Bilaga 7 s. 9Skr. 2018/19:101 Bilaga 7
är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en Statsredovisningen amortering av statsskulden. Den centrala redovisningen för staten (tidigare
benämnd riksredovisningen). Informationen Statens lånebehov används för att kunna planera, följa upp och styra Statens behov av att låna pengar under en viss den statliga verksamheten. Statsredovisningen period. Summan av alla kassaflöden till och från ligger till grund för årsredovisningen för staten staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet inklusive utfallet på statens budget, men även för överensstämmer med statens budgetsaldo (med statistik om statens finanser och budgetomvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en prognoser. kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Statsskulden Staten måste även låna för att betala tillbaka lån Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldssom löper ut. Summan av nettolånebehovet och kontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare förvaltar statsskulden. Upplåningen på den Statens budgetsaldo. svenska marknaden sker främst i form av stats-
obligationer, statsskuldväxlar och premieobligat- Statens nettoupplåning ioner. Den utländska upplåningen sker huvudsak- Statsskulden (exklusive orealiserade valutakurs- ligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). förändringar) och statens övriga upplåning. Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk Värdeförändringar hänförbara till statsskulden valuta (commercial papers) och direkt på omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsinnebär att staten har gjort en nettoamortering. skulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovis- även av orealiserade valutakursförändringar, ningen för staten visar förändringen av statens tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar nettoupplåning under året. Se även Finansierings- vid inleverans av statsobligationer. analys.
Statsskuldsränta
Bilaga 7 s. 9Statliga affärsverk Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden Myndigheter under regeringen med affärsdri- redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) vande verksamhet och större ekonomisk rörelse- på statens budget. Förutom den kassamässiga frihet än vanliga statliga myndigheter. År 2017 redovisningen mot anslag, redovisas räntefanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfarts- kostnader enligt bokföringsmässiga grunder i verket samt Svenska kraftnät. resultaträkningen i årsredovisningen för staten.
Skillnader uppstår mellan dessa redovisnings- Statliga kreditgarantier metoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller valuta-förändringar och kursdifferenser. Utgifsåsom för egen skuld. Med det menas att terna för statsskuldsräntorna ingår inte under borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska utgiftstaket. betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären Statsskuldväxel (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en Räntebärande värdepapper med kort löptid som viss kredit. Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har
inga räntebetalningar under löptiden. Avkast- Statsobligation ningen är skillnaden mellan slutbetalning och det Ett räntebärande värdepapper som ges ut av pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är är löptiden tre, sex eller tolv månader. fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år. Det finns nominella och reala stats- Takbegränsade utgifter obligationer. De reala statsobligationerna är Summan av alla utgifter inom det fastställda skyddade mot inflation. De har en fast real ränta utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omplus en ersättning för den faktiska inflationen fattar dels utgifterna på statens budget under värdepapperets löptid. (utgiftsområde 1–27) exklusive statsskuldräntor
(utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålders-
Bilaga 7 s. 10Skr. 2018/19:101 Bilaga 7
pensionssystemet vid sidan av statens budget. De Upplupen intäkt takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru- Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor kade anslagsmedel, vilket innebär att myndig- som levererats under året, men inte fakturerats heternas utnyttjande av anslagsbehållningar och senast vid ett visst datum i samband med årets slut anslagskrediter ingår. (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultat-
räkningen med motposten upplupen intäkt i Termin balansräkningen. Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en Upplupen kostnad framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se Kostnad för t.ex. varor och tjänster som motäven Option. tagits under redovisningsperioden, men där man
inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i Tilldelade medel samband med årets slut (brytdag). Ett annat Summan av ingående anslagsbehållningar, statens exempel är skuld till personalen för inarbetad budget, ändringsbudget, indragningar och omför- semester. Sådana kostnader tas upp i resultatdelningar. Se vidare Anslagsbehållningar. räkningen med motposten upplupna kostnader i
balansräkningen.
Tillgång
Bilaga 7 s. 10En resurs som en myndighet eller staten har Utbetalning kontroll över till följd av inträffade händelser och Ekonomisk händelse som avser själva betalsom förväntas innebära ekonomiska fördelar eller ningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. servicepotential i framtiden. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och
utgift.
Tillgängliga medel
Bilaga 7 s. 10Summan av tilldelade medel, anslagskredit och Utdelning medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade Den del av ett företags vinst som delas ut till medel, Anslagskredit och Medgivet över- ägarna. skridande.
Utgift
Bilaga 7 s. 10Transferering Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av Överföring av ekonomiska medel för statens ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis räkning utan krav på motprestation men vanligen i form av det ekonomiska värdet av de resurser enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskafffrämst av utbetalningar av bidrag och försäkrings- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med ersättningar. den tidpunkt då faktura mottas för en levererad
vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en Underliggande saldo utgift avse flera redovisningsperioder och Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och behöver inte minska myndighetens/statens extraordinära händelser. Det finns ingen entydig nettoförmögenhet. Begreppet har även en metod att definiera vilka transaktioner som ska generell betydelse och används i vissa fall som ett klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. sammanfattande begrepp för statens kostnader, Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster utgifter och utbetalningar. specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt Utgiftsområde aktieinnehav. En indelningsgrund för anslagen i statens budget.
I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är Uppbörd reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på Betalning som statlig myndighet mottar för statens budget ingår i ett utgiftsområde. statens räkning och överför till statens centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till allra Utgiftsramar största delen skatter och ska redovisas mot en Ramar för utgiftsområden på statens budget som inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomst- beslutas av riksdagen inom den s.k. rambeslutstitel. modellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod”
Bilaga 7 s. 11Skr. 2018/19:101 Bilaga 7
för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett sker som regel i samband med riksdagens beslut första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter om den ekonomiska vårpropositionen respektive utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och budgetpropositionen. Se vidare Statens budget. slutligen de enskilda anslagen.
Överskottsmål
Bilaga 7 s. 11Utgiftstak för staten Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år finansiella sparande. som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
Valutareserv
Bilaga 7 s. 11De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.
Valutarisk
Bilaga 7 s. 11Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.
Årets över- eller underskott
Bilaga 7 s. 11Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.
Årlig revision
Bilaga 7 s. 11Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.
Återanskaffningsvärde
Bilaga 7 s. 11Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
Ändringar i statens budget
Bilaga 7 s. 11Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2019
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bolund, Damberg, Strandhäll, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind
Föredragande: statsrådet Bolund
Regeringen beslutar skrivelsen 2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018