Årsredovisning för staten 2018

Regeringens skrivelse 2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018

Regeringens skrivelse 2018/19:101

Årsredovisning för staten 2018

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2019

Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2018. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

S kr . 2018/ 19: 101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2018 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- Procent Procent 2018 av BNP 1 2017 av BNP 2 skott som uppgick till 32 miljarder kronor eller Den offentliga sektorns 0,7 procent av BNP. Jämfört med 2017 försvagafinansiella sparande 32 0,7 65 1,4 des det finansiella sparandet med ca 30 miljarder Statens kronor. budgetsaldo 80 1,7 62 1,4

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till Utgiftstak 1 337 27,9 1 274 27,8 26,8 procent av BNP. Överskottet i statens Takbegränsade budget uppgick till 80 miljarder kronor, vilket är utgifter 1 282 26,8 1 229 26,8

en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört Statens nettoförmögenhet -18 -0,4 -114 -2,5 med 2017. Statsskuld 1 197 25,0 1 265 27,6 Resultaträkningen uppvisade ett överskott på Årets överskott 106 miljarder kronor. Jämfört med 2017 försämi resultaträkningen 106 2,2 131 2,9 rades resultatet med 24 miljarder kronor. Utlåning 3 466 9,7 438 9,6 Statsskulden minskade med 68 miljarder kro-

nor till 1 197 miljarder kronor vid utgången av Garantiåtaganden 4 2 658 55,5 2 046 44,7

1 Prel. BNP för 2018 uppgår till 4 miljarder kronor (löpande priser). 2018. Som andel av BNP minskade statsskulden 791 2 Rev. BNP för 2017 uppgår till 4 579 miljarder kronor (löpande priser). från 27,6 procent 2017 till 25,0 procent 2018. 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. I följande tabell redovisas några nyckeltal av- Anm.: Beloppen är avrundade.

seende det ekonomiska utfallet 2018 jämfört med

2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Den offentliga sektorns finansiella sparande Utfallet för statens budget

Den offentliga sektorns finansiella sparande Utfallet för statens budget

Miljarder kronor Miljarder kronor 2018 2017 Statens budget Inkomster 2 370 2 280 2018 1 2018 2017 Skatter och avgifter 2 093 2 025 Totala inkomster 1 043 1 072 1 001 Övriga inkomster 277 255 Statens skatteinkomster 1 085 1 120 1 050

Utgifter 2 338 2 215

Övriga inkomster -42 -48 -49

Finansiellt sparande 32 65

Totala utgifter m.m. 999 992 940

Varav staten 61 75 Utgiftsområden exkl. statsskuldsrän- Varav ålderspensionssystemet 6 0 tor m.m. 989 975 930 Varav kommunala sektorn -35 -10 Statsskuldsräntor m.m. 11 14 11 Förändring av anslagsbehållningar -8 Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- Riksgäldskontorets nettoutlåning 7 2 -3 skott som uppgick till ca 32 miljarder kronor eller Kassamässig korrigering 0 2 2 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2017 Budgetsaldo 44 80 62 försvagades den offentliga sektorns finansiella 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av sparande 2018 med ca 30 miljarder kronor. riksdagen i december 2017. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med Regeringen anser att både det finansiella och summan. det strukturella sparandet för 2018 låg i linje med överskottsmålet. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev 1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder Utgiftstaket för staten kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än be- Utgiftstaket för staten räknat. Det är främst inkomsterna från skatt på kapital och periodiseringar som blivit högre. Miljarder kronor Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än 2018 2017 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 332 1 210 enligt den av riksdagen beslutade budgeten. Det Tekniska justeringar 5 12 beror främst på att inga större försäljningar av Finanspolitiskt motiverad ändring 52 statens egendom gjordes under 2018 och att Utgiftstak, slutligt fastställt 1 337 1 274 kompensationen för mervärdesskatt till kommunerna blev högre. Takbegränsade utgifter 1 282 1 229 Utgifterna i statens budget uppgick till Budgeteringsmarginal 55 45 992 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 4,3 3,6 lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket 18 miljarder kronor. I förhållande till totalt för 2018 uppgick till 1 337 miljarder kronor. Enanvisade medel (statens budget och ändringar i ligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter statens budget) blev utgifterna 24 miljarder krosom omfattas av utgiftstaket till 1 282 miljarder nor lägre. kronor, dvs. 55 miljarder kronor lägre än fastställt Statens budgetsaldo blev därmed 80 miljarder tak. kronor, vilket är en förbättring med 36 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet och 18 miljarder kronor högre än 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Resultaträkning Balansräkning

Resultaträkning Balansräkning

Miljarder kronor Miljarder kronor 2018 2017 2018 2017

Intäkter Tillgångar

Skatteintäkter 1 363 1 317 Immateriella anläggningstillgångar 10 9 Övriga intäkter 117 114 Materiella anläggningstillgångar 593 572 Summa intäkter 1 480 1 431 Finansiella anläggningstillgångar 405 383 Utlåning 466 438 Kostnader Varulager m.m. 3 3 Transfereringar m.m. -1 112 -1 064 Fordringar 171 139 Statens egen verksamhet -280 -263 Periodavgränsningsposter 282 283 Summa kostnader -1 392 -1 327 Kortfristiga placeringar 46 90 Kassa och bank 9 10 Resultat från andelar i hel- och Summa tillgångar 1 984 1 925 delägda företag 33 33 Finansiella intäkter och kostnader, netto -14 -5

Kapital och skulder

Årets överskott 106 131 Nettoförmögenhet -18 -114 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med Fonder 192 179 summan. Avsättning för pensioner m.m. 306 286 Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter Statsskulden 1 197 1 265 och kostnader i resultaträkningen, uppgick till Skulder m.m. 220 223 106 miljarder kronor och innebär en försämring Periodavgränsningsposter 87 85 med 24 miljarder kronor jämfört med 2017. Summa kapital och skulder 1 984 1 925 Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kro- Garantiförbindelser 4 4 nor. Skatteintäkterna uppgick till 1 363 miljarder Övriga ansvarsförbindelser 53 42 kronor och utgjorde 91 procent av de totala Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med intäkterna. summan. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 112 miljarder kronor, vilket är en ökning Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan med drygt 48 miljarder kronor jämfört med 2017. tillgångarnas och skuldernas bokförda värde Kostnaderna för statens egen verksamhet (motsvarande eget kapital i ett företag), blev uppgick till 280 miljarder kronor. Det är en ök- negativ och uppgick till -18 miljarder kronor vid ning med 16 miljarder kronor jämfört med 2017. utgången av 2018. I förhållande till 2017 för- Resultat från andelar i hel- och delägda företag bättrades nettoförmögenheten med 96 miljarder uppgick till 33 miljarder kronor och är oförändrat kronor. jämfört med 2017. Den konsoliderade statsskulden minskade Finansiella intäkter och kostnader, netto upp- med 68 miljarder kronor till 1 197 miljarder krogick till knappt -14 miljarder kronor, vilket är en nor vid utgången av 2018. Lån i svenska kronor försämring med 8 miljarder kronor jämfört med minskade med 69 miljarder kronor och lån i ut- 2017. Nettokostnaden för statsskulden uppgick ländsk valuta ökade med 1 miljard kronor. till 20 miljarder kronor, vilket är en försämring med 9 miljarder kronor jämfört med 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Statliga garantier Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag

från EU

Statliga garantiåtaganden

Det nationella intygandet grundas på ansvariga Miljarder kronor myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- 2018 2017 Insättningsgarantin 2 280 1 689 den och bedömningar avseende hanteringen av Investerarskyddet EU-medel samt revisionens utlåtanden från Kreditgarantier 224 210 granskningar varpå regeringen lämnar följande Garantier om tillförsel av kapital 146 138 intygande:

Pensionsgarantier 8 8 Rättvisande räkenskaper

Totalt 2 658 2 046

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en Statliga garantiåtaganden ökade med 612 mil- kassamässig redovisning, har upprättats enligt jarder kronor jämfört med 2017 och uppgick till god redovisningssed. Regeringen bedömer att 2 658 miljarder kronor vid utgången av 2018. Som räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 55,5 procent. Betryggande intern styrning och kontroll Insättningsgarantin uppgick till 2 280 miljard- Det finns ett ramverk för staten som syftar till att er kronor, vilket är en ökning med 591 miljarder säkerställa en betryggande intern styrning och kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras i kontroll av EU-medlen. huvudsak av Nordeas filialisering av nordiska dotterbolag. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Kreditgarantierna inklusive exportkreditgaran- Miljarder kronor tier uppgick till 224 miljarder kronor, vilket 2018 2017 innebär en ökning med 14 miljarder kronor i Betalningar till EU 35 24 förhållande till 2017. Garantier om tillförsel av Betalningar från EU 12 10 kapital uppgick till 146 miljarder kronor, vilket är

Nettoflöde från statens budget till EU 23 14

en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med 2017. Sveriges avgift till EU uppgick till 35 miljarder Risken för stora förluster bedöms som låg för kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 milden ordinarie portföljen och måttlig för insättjarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från ningsgarantin. statens budget till EU uppgick till 23 miljarder kronor, vilket är en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med 2017.

Statlig utlåning

Avgiften till EU ökade med 11 miljarder Statens utlåning kronor jämfört med 2017. Det beror på att mer- Miljarder kronor värdesskattebaserade och BNI-baserade avgifter Lån/ändamål 2018 2017 2017 nedsattes retroaktivt för 2014 – 2016.

Lån till Riksbanken 259 238 CSN:s utlåning 199 192 Övriga lån 8 8

Summa 466 438

Statens utlåning uppgick till 466 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Inledning

S kr . 2018/ 19: 101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redoefter budgetåret lämna en årsredovisning för visningsprinciper och tilläggsupplysningar. staten till riksdagen. Resultaträkningen ger underlag för bedömning Årsredovisningen för staten 2018 har upp- av statens samlade inflöde och förbrukning av rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. per den 31 december 2018 redovisas i balans- Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt räkningen. Finansieringsanalysen visar statens väsentligt ger en rättvisande bild av det ekono- betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för miska resultatet och ställningen samt förvalt- 2018 i resultat- och balansräkningarna, finansieningen av statens tillgångar. ringsanalys och noter med utfallet för 2017. Den konsoliderade redovisningen i årsredo- Statens budget omfattar alla inkomster och visningen omfattar myndigheterna, inklusive utgifter samt andra betalningar som påverkar affärsverken, under riksdagen och regeringen. statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en kommenteras budgetens utfall för 2018 dels med tillgång hos staten. inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder beslutade ursprungliga budgeten för 2018, dels samt betalningar som redovisas av Riksbanken med utfallet för 2017. och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsingår premiepensionssystemets tillgångar och kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse skulder med dess avkastning i konsolideringen. (Fi2019/00590/BATOT). Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- Olika avgränsningar av staten digheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika myndigheternas årsredovisningar. I fall där utgångspunkter beroende på att informationen informationen inte varit tillräcklig har komplett- har olika syften. Avgränsningen av staten kan erande information inhämtats. Underlaget har därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja kompletterats med ekonomiska händelser som sig åt på grund av att olika principer tillämpas i inte har redovisats av myndigheterna, framför allt räkenskaperna och vid framtagande av statens beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild debiterats. ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser Redovisningen utgår från vedertagna redo- och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan visnings- och värderingsprinciper som i så stor redovisningarna. utsträckning som möjligt hålls oförändrade över Informationen om det ekonomiska utfallet i tiden. En utveckling av den statliga redovisningen staten utgör även underlag för nationalräkensker dock fortlöpande. Gällande principer och skaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

S kr . 2018/ 19: 101

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten ESV:s konsolideringsarbete och genom utgår från definitioner etc. som följer rekom- Regeringskansliets beredning av skrivelsen. mendationer från FN samt Europaparlamentets Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det att myndigheternas rapporterade finansiella ineuropeiska national- och regionalräkenskaps- formation överensstämmer med deras respektive systemet i europeiska unionen. Nationalräken- årsredovisningar, formella kontroller, motpartsskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovis- avstämning av mellanhavanden mellan myndigningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i heter, rimlighetskontroller och analys av poster dess avgränsning av staten. samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets

skrivelse

Riksrevisionens årliga revision

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomi- Granskning av myndigheternas årsredovisningar styrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. 2018 ESV:s underlag omfattar utfallet för statens Riksrevisionen har inom ramen för den årliga budget inklusive finansiella befogenheter i form revisionen granskat 225 myndigheters årsredoav beställningsbemyndiganden, garantier etc. visningar för 2018. Vidare omfattar det resultaträkning, balans- Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den räkning och finansieringsanalys, statsskuldens inte kunnat inhämta tillräckliga och ändautveckling samt redovisning av avgifter till och målsenliga revisionsbevis och bedömer att bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både omfattar redovisning och riskanalys av statliga väsentliga och genomgripande. Myndigheten garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt uttalar sig med avvikande mening när det finns kompletterats eller tagits fram internt inom väsentliga fel som är genomgripande och års- Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av redovisningen som helhet därigenom inte ger en skatteintäkter och uppföljningen av de budget- rättvisande bild. En revisionsberättelse med reserpolitiska målen. Stora delar av skatteintäkterna vation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat för 2018 bygger fortfarande på en prognos (se inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsavsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används bevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisning- genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en för staten är desamma som används för att ta en revisionsberättelse med standardutformning, fram prognoser i regeringens budgetproposit- men vill ändå lyfta fram viktig information och ioner. När det gäller uppföljningen av överskotts- lämnar därför en upplysning i revisionsmålet utgår denna dels från officiell statistik från berättelsen. Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer För 2018 har Riksrevisionen lämnat revisionssom regeringen använder för att följa upp över- berättelse med reservation för följande 20 mynskottsmålet i budgetpropositionen och den eko- digheter: Bokföringsnämnden, E-hälsomyndignomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen heten, Fastighetsmäklarinspektionen, Folke sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Bernadotteakademin, Forskningsrådet för hälsa, Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). arbetsliv och välfärd, Göteborgs universitet, En granskning av kvaliteten i årsredovisningen Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Kalmar län, för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga Länsstyrelsen i Värmlands län, Moderna museet, revision av myndigheterna och deras årsredo- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, visningar, vilka ligger till grund för resultat- och Nationalmuseum, Patent- och registreringsbalansräkningarna, finansieringsanalysen samt verket, Regionala Etikprövningsnämnden i utfallet för statens budget, dels myndighetsled- Stockholm, Rådet för Europeiska socialfonden i ningarnas intygande om att respektive myndig- Sverige, Specialpedagogiska skolmyndigheten, hets årsredovisning ger en rättvisande bild. Statens jordbruksverk, Strålsäkerhetsmyndig- En kvalitetskontroll sker även genom etable- heten, Styrelsen för ackreditering och teknisk rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med kontroll samt Trafikverket.

S kr . 2018/ 19: 101

Av myndigheterna har 14 fått en revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2014 – 2018. Antalet har varierat något under perioden med en ökning för 2018. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2014 – 2018

2014 2015 2016 2017 2018 Summa 15 13 15 13 20

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S kr . 2018/ 19: 101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska

målen

1.1 Den offentliga sektorns varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva finansiella sparande stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finans- År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre politiken skulle då förstärka konjunkturår, ett mål för den offentliga sektorns finansiella försvagningen i stället för att stabilisera den. Det sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en finns således goda skäl för att formulera ett mål teknisk justering att målet skulle uppgå till i för den offentliga sektorns finansiella sparande genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunk- som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. turcykel i stället för 2 procent (bet. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt 2006/2007:FiU20). svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Från och med 2019 ändras nivån på över- Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den skottsmålet till i genomsnitt en tredjedels procent målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att av BNP över en konjunkturcykel. Uppföljningen konjunkturläget beaktas när målet i efterhand av det finansiella sparandet förstärks och ram- utvärderas. Målet för det finansiella sparandet verket kompletteras med ett skuldankare enligt omfattar hela den offentliga sektorn, vilket den överenskommelse som nåddes i samband inkluderar staten, ålderspensionssystemet och med Överskottsmålskommitténs arbete (prop. kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt 2016/17:100, bet. 2016/17:FiU20, rskr. nationalräkenskapernas (NR) definition inte i 2016/17:349 och prop. 2017/18:1, bet. den statliga sektorn utan räknas till företags- 2017/18:FiU1, rskr. 20174/18:54). sektorn.

Definitioner av finansiellt sparande och målet för Det finansiella sparandet 2018 den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- Det finansiella sparandet för den offentliga skott och det finansiella sparandet uppgick till ca sektorn är resultatet av samtliga transaktioner 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I som påverkar den offentliga sektorns finansiella förhållande till 2017 försvagades det finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som sparandet 2018 med ca 30 miljarder kronor (se köp och försäljning av aktier och andra finansiella tabell 1.2). Försvagningen kan hänföras både till tillgångar påverkar således inte det finansiella staten och kommunsektorn. I prognosen i den av sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på riksdagen beslutade budgeten beräknades ett tillgångar och skulder. överskott på 42 miljarder kronor eller 0,9 procent Att målet för den offentliga sektorns finansi- av BNP. Det finansiella sparandet blev således ca ella sparande är formulerat som ett genomsnitt i 10 miljarder kronor lägre än beräknat. stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande sparandet. Sammantaget medför detta att det fi-

nansiella sparandet i den offentliga sektorn 2018 Miljarder kronor om annat inte anges

överskattades med ca 10 miljarder kronor i bud- 2018 Utfall - Beslutad 2018 beslutad 2017 budget utfall budget utfall getpropositionen för 2018. Vad gäller de enskilda

Inkomster 2 358 2 370 13 2 280 sektorerna svarade kommunsektorn för över-

Skatter och avgifter 2 091 2 093 2 2 025 skattningen av det finansiella sparandet medan

sparandet i både staten och ålderspensionssyste- Kapitalinkomster 70 75 5 64 met underskattades något. Övriga inkomster 197 202 5 191 Åtgärder i form av tidigare- eller senarelägg-

Utgifter 2 315 2 338 23 2 215

ning av utgifter samt ändringsbeslut i vår- resp. Transfereringar 1 829 826 -3 786 höständringsbudgetarna medförde totalt en för- Konsumtion 1 247 1 252 5 1 196 svagning av det finansiella sparandet på ca

13 miljarder kronor. Det är 5 miljarder kronor Räntor 2 29 32 4 29

Investeringar 210 227 17 205 lägre än utgiftseffekten på statens budget som

Finansiellt sparande 42 32 -10 65 summerar till 18 miljarder kronor. Detta beror

procent av BNP 0,9 0,7 -0,2 1,4 framför allt på att de ändringar som omfattade

Stat 57 61 4 75 Migrationsverkets utbetalningar endast rör betal-

Ålderspensionssystem 0 6 6 0 ningsflöden till kommuner, och att denna effekt

Kommunsektor -15 -35 -20 -10 periodiseras i NR. Inte heller de utgiftsökningar

1 Inklusive ofördelade utgifter. som rör ersättningar från EU påverkade den

offentliga sektorns finansiella sparande. 2 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen

Jämfört med utfallet 2018 underskattades in- 2018, offentliga sektorns finanser

komsterna enligt NR med ca 13 miljarder kronor Miljarder kronor

i budgetpropositionen för 2018. Inkomster från Skillnad mot

skatter blev något högre än förväntat, det är Beslutad Ändrings- beslutad budget budget Utfall budget framför allt bolagsskatterna som blev högre. Inkomster 2 358 0 2 370 13 Kapitalinkomsterna blev ca 5 miljarder kronor Utgifter 2 315 18 2 338 23 högre än förväntat. Främst var det räntebetal-

ningar och utdelningar till ålderspensions-

Finansiellt sparande 42 13 32 -10

Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan systemet som blev högre än prognostiserat. Bland skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan

övriga inkomster blev transfereringar från den stat och kommunsektor, dels annorlunda redovisning enligt NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. privata sektorn och utlandet sektorer till staten

och kommunsektorn högre än beräknat. Slutligen Principer för uppföljning av målet för den blev även den bruttoförda posten kapitalförslitoffentliga sektorns finansiella sparande ning högre än beräknat (denna post redovisas Det är viktigt att uppföljningen av målet för den både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral offentliga sektorns finansiella sparande är för det finansiella sparandet). transparent och att det finns tydliga principer för Även utgifterna underskattades, och avvikelhur målet följs upp. Det nya ramverket för sen uppgick till ca 23 miljarder kronor. I huvudfinanspolitiken tillämpas fr.o.m. 2019. För 2018 sak var det investeringarna som underskattades i används därför de uppföljningsmetoder som budgetpropositionen för 2018. Likaså blev konangavs i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken sumtionsutgifterna samt räntebetalningarna (skr. 2010/11:79). Regeringen använder ett antal högre än beräknat. Underskattningen av räntebeindikatorer för att följa upp måluppfyllelsen. talningarna beror bl.a. på att definitionen av hur För att i efterhand avgöra om det finansiella ränteutgifter ska redovisas har ändrats i NR. I den sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med tidigare redovisningen har vid återköp av obligatmålet använder regeringen som en indikator ett ioner kvarvarande bokförd över- eller underkurs genomsnitt för det finansiella sparandet under de påverkat utgiftsräntorna för hela den återstående tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden löptiden vid tidpunkten för återköpet. Enligt den omfattar åren 2009 – 2018. Syftet med denna nya redovisningen påverkar dessa återköp inte

ränteutgifterna vid beräkningen av det finansiella

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns

finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Finansiellt sparande -0,7 0,0 -0,2 -1,0 -1,4 -1,6 0,0 1,0 1,4 0,7

Varav staten -0,7 -0,4 -0,4 -1,0 -1,1 -1,2 0,2 1,5 1,6 1,3 Varav ålderspensionssystemet 0,2 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 Varav kommunala sektorn -0,2 0,2 -0,3 -0,2 -0,1 -0,4 -0,3 -0,6 -0,2 -0,7 Bakåtblickande tioårssnitt 1,1 0,8 0,6 0,6 0,6 0,4 0,3 0,1 0,0 -0,2

Strukturellt sparande

1

1,4 0,9 0,4 0,3 -0,5 -0,5 -0,1 0,4 0,7 0,1

BNP-gap 2 -5,4 -1,4 -0,3 -1,9 -2,6 -2,0 -0,1 0,3 0,6 1,2 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalning en av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014 – 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetal ning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

bakåtblickande redovisning är att bedöma om det kommunsektorn uppgick till -0,3 procent av funnits systematiska fel i finanspolitiken som BNP i genomsnitt. Sparandet i staten var i minskar sannolikheten för att målet nås i genomsnitt i balans över tidsperioden. Samtidigt framtiden. var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP- För att beakta vilken påverkan konjunkturläget gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till har på den offentliga sektorns finansiella sparande - 1,2 procent av potentiell BNP under den använder regeringen även det strukturella aktuella tidsperioden. Det strukturella sparandet sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. försvagades mellan 2017 och 2018. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga Samlad bedömning av uppföljningen av målet för sektorn skulle vara om inkomsterna och det finansiella sparandet utgifterna inte påverkades av konjunkturläget Det bakåtblickande genomsnittet av det finanseller engångseffekter. Det strukturella sparandet iella sparandet för 2009 – 2018 låg under målnivån. är inte en del av den officiella statistiken och kan Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på Det strukturella sparandet försvagades mellan det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan 2017 och 2018, men regeringen anser att den olika bedömare och att det inte finns något finanspolitiska inriktningen från 2018 och framåt allmänt accepterat utfall. innebär en lämplig övergång till det nya överskottsmålet på en tredjedels procent av BNP. Avstämning av målet för den offentliga sektorns Regeringen anser att både det finansiella och det finansiella sparande t.o.m. 2018 strukturella sparandet för 2018 låg i linje med Såväl det finansiella sparandet som det överskottsmålet. strukturella sparandet försämrades mellan 2009 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från -0,7 till -1,2 procent av BNP och sparandet i kommunsektorn som minskade något. Sedan 2014 har sparandet förstärkts. Det största bidraget härrör från staten där sparandet mellan 2014 och 2018 förstärktes med 2,5 procent av BNP och uppgick 2018 till 1,3 procent av BNP. Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2009 – 2018 (bakåtblickande tioårssnitt) uppgick till -0,2 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,2 procent av BNP i genomsnitt. Sparandet i

S kr . 2018/ 19: 101

1.2 Utgiftstaket för 2018

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332

Tekniska justeringar 0 6 13 10 2 4 2 7 12 5

Reella justeringar 1 33 41 52

Utgiftstak, slutligt fastställt 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337

Takbegränsade utgifter 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282

Budgeteringsmarginal 24 38 74 62 28 11 23 31 45 55

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets ni vå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997 – 2007 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett takbegränsade utgifterna kallas budgeteringstydligt medelfristigt uppifrån och ned-perspektiv. marginalen.

Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budget-

processen från det att utgiftstaket fastställs till Utfallet för de takbegränsade utgifterna dess att budgetåret är slut. Därmed understryks

behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Enligt utfallet för statens budget 2018 uppgick de Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom takbegränsade utgifterna till 1 282,3 miljarder

förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, marginal på 54,7 miljarder kronor (se tabell 1.5).

används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjlighet- Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

erna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) Miljarder kronor finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftsta- SB Utfall Utfall-SB Utfall 2018 1 2018 2018 2017 ket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har Utgifter exkl. aldrig överskridits. statsskuldsräntor 2 980,7 974,9 -5,8 930,2 Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åta- Ålderspensionssystemet vid gande som främjar budgetdisciplinen och stärker sidan av statens budget 308,7 307,4 -1,3 299,1

trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Ut- Takbegränsade utgifter 1 289,4 1 282,3 -7,1 1 229,3 giftstaket kan användas som ett verktyg för att Budgeteringsmarginal 47,6 54,7 7,1 44,7 uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara Utgiftstak 1 337 1 337 1 274 offentliga finanser. Utgångspunkten är att de 1 Den av riksdagen i december 2017 fastställda budgeten för 2018, dvs. exkl. nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för om inte ska ändras till följd av andra orsaker än 2018. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny De takbegränsade utgifterna blev 7,1 miljarder regering tillträtt. kronor lägre än den av riksdagen antagna De takbegränsade utgifterna är summan av utbudgeten för 2018. Det är i första hand på statens gifterna under utgiftsområdena 1 – 25 och 27 samt budgets utgiftsområden (exklusive statsskuldsutgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av räntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade för ålderspensionssystemet vid sidan av statens anslagsmedel, vilket innebär att även myndigbudget uppgick till 307,4 miljarder kronor, vilket heternas utnyttjande av anslagssparande och är 1,3 miljarder kronor lägre än enligt beräkanslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna ningen i budgeten för 2018. I avsnitt 2 redovisas omfattar därmed större delen av utgifterna i skillnader mellan utfall och budgeterade belopp staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet för olika utgiftsområden och vissa anslag. mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade

S kr . 2018/ 19: 101

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå försämras, vilket föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2018 Detta har motiverat en teknisk justering av fastställdes av riksdagen i december 2015 till utgiftstaket. 1 332 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.

Budgeteringsmarginalens användning

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. 2018 Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett

budgetpropositionen för 2016 1 332

mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017 behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18 utvecklingen. Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag -0,31 I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering 0,31 budgeteringsmarginalen för 2018, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för

Ny nivå i budgetpropositionen för 2017 1 332

2018 i december 2015, fördelar sig på budget- Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018 effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18 och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 4,39 som tar emot ersättning från olika transfererings- Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt system (volymförändringar) och övriga faktorer. utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,19 Uppdelningen av budgeteringsmarginalens sam-

Ny nivå i budgetpropositionen för 2018 1 337

lade förändring enligt de olika kategorierna i Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2019 tabell 1.7 är en bedömning som baseras på mot- Utjämning LSS, ökad omslutning 0,02 svarande redovisning för 2018 i de budget- Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1 1 337 propositioner och ekonomiska vårpropositioner Slutligt utgiftstak 1 337 som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2018 fastställdes. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från

utgöra en lika stram begränsning för de offentliga fastställandet av utgiftstaket för 2018 till utfallet för 2018 utgifterna efter justeringen som före de Miljarder kronor förändringar som föranleder justeringen. För att 2018 föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska

Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes

1

58,7

den förändring som ger upphov till justeringen Reformer -54,3 inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade Reviderad pris- och löneomräkning -1,0 offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade Övriga makroekonomiska förändringar 14,7 utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har Volymförändringar 19,3 nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt Övrigt 2 17,3 vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i Total förändring av budgeteringsmarginalen -4,0 budgetpropositionen och enligt praxis avrundas

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2018 54,7

de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. 1 Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2018 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. 2 Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringshöjts med 5 miljarder kronor till följd av tekniska marginalen, dvs. högre utgifter. justeringar. Flera av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för justering av statsbidragen till kommuner och 2018 uppgick budgeteringsmarginalen till landsting. Till exempel har en höjning av det 58,7 miljarder kronor. I utfallet för 2018 uppgick särskilda grundavdraget för pensionärer lett till marginalen till 54,7 miljarder kronor. Det betyder att kommunernas och landstingens skatteintäkter

S kr . 2018/ 19: 101

att budgeteringsmarginalen har blivit 4,0 mil- sjukdom och funktionsnedsättning ca 17 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2018 jarder kronor lägre för 2018 än i budgetpropofastställdes. sitionen för 2016 till följd av volymförändringar. Sammantaget har 54,3 miljarder kronor av Antalet personer med assistansersättning under budgeteringsmarginalen använts för de reformer 2018 var ca 11 procent mindre än vad som som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat bedömdes för 2018 i budgetpropositionen för om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser 2016, vilket är en bidragande orsak till att reformer på budgetens utgiftssida och är en utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, nettoeffekt, där beslut om finansiering genom sjukvård och social omsorg blev ca 4 miljarder minskade utgifter ingår. I budgetpropositionen kronor lägre för 2018 till följd av volymför 2017 föreslog regeringen bl.a. höjda stats- förändringar. Däremot blev de volymrelaterade bidrag till kommuner (prop. 2016/17:1). I bud- utgifterna för migration och etablering på getpropositionen för 2018 föreslog regeringen utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet bl.a. förstärkningar av resurserna till Polismyn- och nyanlända invandrares etablering sammandigheten och försvaret, ett flertal åtgärder inom taget högre. Det beror på att fler personer var hälso- och sjukvårdsområdet, en höjning av barn- inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem bidraget samt en utökning av antalet utbildnings- 2018 än vad som bedömdes när utgiftstaket platser och möjlighet till studiemedel för dessa fastställdes. De högre utgifterna på utgiftsområde (prop. 2017/18:1). 8 Migration motverkades dock delvis av att Reviderade bedömningar av de makro- antalet nyanlända som kommunerna får ersättekonomiska förutsättningarna har medfört att ning för av staten, inklusive deltagande i etablebudgeteringsmarginalen blivit 14,7 miljarder kro- ringsåtgärder, var färre 2018 än vad som nor större. Bland annat har utgifterna i ålders- ursprungligen bedömdes, vilket medförde att pensionssystemet vid sidan av stats-budgeten utgifterna på utgiftsområde 13 Jämställdhet och blivit ca 9 miljarder kronor lägre till följd av att nyanlända invandrares etablering sammantaget inkomstindex successivt har reviderats ned. blev lägre. Vidare har utgifterna inom arbetsmarknads- Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer området blivit lägre, bl.a. till följd av att färre kan föranledas av nya prognosmetoder, justepersoner ingått i arbetsmarknadspolitiska pro- ringar till följd av ny information, korrigeringar av gram och i subventionerade anställningar än vad tidigare gjorda fel samt regel-ändringar utom som låg till grund för utgiftsberäkningarna för regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i 2018 när utgiftstaket fastställdes. EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar Reviderade bedömningar av volymen i de olika till följd av övriga faktorer medfört att budgetestatliga transfereringssystemen har medfört att ringsmarginalen blivit 17,3 miljarder kronor budgeteringsmarginalen blivit 19,3 miljarder kro- större. Utfallet för 2018 har på flera områden nor större. Begreppet volym innefattar utgifts- blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än förändringar till följd av bl.a. antal personer i ursprungligt anvisade medel för 2018. Orsakerna transfereringssystemen, längden på den tid som till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs en person finns i ett system samt förändringar av för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De nivån på styckkostnader i transfereringssystemen utgiftsområden som uppvisar störst skillnad som inte direkt kan kopplas till den makro- mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade ekonomiska utvecklingen. Antalet personer i medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftssystemet för sjuk- och rehabiliteringspenning har områdena 8, 12, 14, 15, 16, 18, 23 och 27. i prognoserna för 2018 successivt bedömts vara mindre. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2018 till 224 000, vilket är 16 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2016. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet ersättningstagare mindre 2018 än vad som bedömdes vid framtagandet av budgetpropositionen för 2016. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

2 Utfallet för statens budget

S kr . 2018/ 19: 101

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget torkan 2018 (prop. 2017/18:301, bet. och övriga finansiella befogenheter som rege- 2018/19:FiU8, rskr. 2018/19:8), och ringen har fått från riksdagen. – Höständringsbudget för 2018 (prop. Redovisningen av budgeten avser inkomster, 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11, rskr. utgifter och saldot i statens budget. Redovis- 2018/19:63). ningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 skatteinkomster och skatteintäkter är att inkoms- Specifikation av inkomster i statens budget och terna avser den skatt som betalats in under året, bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassa-

2.1 Saldot i statens budget 2018

mässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i Saldot i statens budget 2018 blev 80 miljarder statens budget, vilket är detsamma som statens kronor 2018 (tabell 2.1) och statens lånebehov lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett minskade därmed med motsvarande belopp. I positivt saldo innebär att staten har möjlighet att budgeten beräknades saldot till 44 miljarder amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innekronor. Saldot blev således 36 miljarder kronor bär att staten behöver låna medel. högre än beräknat. Inkomsterna blev 29 miljarder Med statens budget avses den ursprungliga av kronor högre och utgifterna blev 7 miljarder riksdagen beslutade budgeten för 2018 (bet. kronor lägre än vad som beräknades i statens 2017/18:FiU10). Med totalt anvisade medel avses budget. däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner:

– Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435),

– Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358),

– Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2018 Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor

Miljoner kronor mot statens budget Miljoner kronor Skillnad mot Skillnad Statens Ändrings- Statens mot budget budget Utfall 2018 budget Statens Ändrings- statens Utgiftsområde budget budget Utfall budget

Totala inkomster 1 042 901 1 072 106 29 204

8 Migration 15 748 6 540 19 624 3 875 Statens skatteinkomster 1 085 230 1 119 945 34 716 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och Övriga inkomster -42 328 -47 840 -5 511 funktionsnedsättning 102 615 62 99 681 -2 934

Totala utgifter

13 Jämställdhet och

m.m. 998 584 17 916 992 056 -6 528

nyanlända invandrares Utgiftsområden etablering 25 600 604 22 217 -3 383 exkl. statsskulds- 15 Studiestöd 24 353 128 21 118 -3 234 räntor m.m. 989 160 15 611 974 924 -14 235 16 Utbildning och Statsskuldsräntor universitetsforskning 77 966 145 76 002 -1 964 m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247 18 Samhällsplanering, Förändring av bostadsförsörjning och anslagsbyggande samt behållningar -8 479 8 479 konsumentpolitik 6 952 110 4 616 -2 336 Riksgäldskontor- 26 Statsskuldsräntor ets nettoutlåning 6 548 1 978 -4 571 m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247 Kassamässig 27 Avgiften till korrigering 0 1 552 1 552 Europeiska unionen 39 511 34 960 -4 551

Budgetsaldo 44 317 80 049 35 732

Riksgäldskontorets nettoutlåning 6 548 1 978 -4 571 Statens skatteinkomster blev 35 miljarder kronor Kassamässig högre än beräknat korrigering 0 1 552 1 552 Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå Övriga utgifter 687 936 8 023 696 707 8 771 till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev Summa utgifter m.m. i 1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder statens budget 998 584 17 916 992 056 -6 528 kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräk- Utgifterna blev lägre än budgeterat nat. Avvikelsen beror främst på att inkomsterna Utgifterna i statens budget uppgick till 992 milfrån skatt på kapital blev högre än beräknat, och jarder kronor. Det är nästan 7 miljarder kronor att periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan in- (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i respektive utbetalningar på skattekonto och debi- budgeten och drygt 24 miljarder kronor terade skatter, blev större än beräknat. Övriga (2,4 procent) lägre än totalt anvisade medel. För inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än riksdagen beslutade budgeten för 2018. Det beror 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i främst på att inga större försäljningar av statens statens budget. För utgiftsområdena 8 Migration egendom genomfördes under 2018 och att och 26 Statsskuldsräntor blev utgifterna mer än kompensationen för mervärdeskatt till kom- 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i munerna blev högre än beräknat. statens budget. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. med skillnader som överstiger 1 miljard kronor mellan statens budget och utfallet. Utfallet för statens budget 2018 jämfört med

2017

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2018 och 2017. Utfallet för statens budget visar för 2018 ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor högre än för 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2018 Utgifterna för ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med knappt 7 miljarder kronor. Miljoner kronor Det allmänna barnbidraget höjdes under 2018, Skillnad mot Utfall 2018 Utfall 2017 2017 vilket bidrog till en ökning av utgifterna med

Totala inkomster 1 072 106 1 001 394 70 712

drygt 4 miljarder kronor. Statens skatteinkomster 1 119 945 1 050 134 69 811 Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive Övriga inkomster -47 840 -48 740 900 posten Riksgäldskontorets nettoutlåning, som Totala utgifter m.m. 992 056 939 619 52 438 hade störst förändringar av utfallet mellan 2017 Utgiftsområden exkl. och 2018. statsskuldsräntor m.m. 974 924 930 181 44 744 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2017 och 2018 Miljoner kronor Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 Utfall Utfall Skillnad Utgiftsområde 2018 2017 mot 2017 Kassamässig korrigering 1 552 1 814 -263 6 Försvar och samhällets Budgetsaldo 80 049 61 775 18 274 krisberedskap 53 487 50 383 3 104 7 Internationellt bistånd 42 813 36 707 6 107 Statens inkomster ökade 2018 med 71 miljarder 8 Migration 19 624 40 034 -20 410 kronor jämfört med 2017. Statens skatteinkom- 9 Hälsovård, sjukvård och social ster ökade med 70 miljarder kronor (7 procent) omsorg 78 418 67 411 11 007 och övriga inkomster med knappt 1 miljard 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom kronor. De högre skatteinkomsterna beror på att och funktionsnedsättning 99 681 101 868 -2 187 statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter 12 Ekonomisk trygghet för familjer för 2018, beräknas ha ökat med 42 miljarder och barn 95 208 88 660 6 548 kronor (4 procent). Det beror främst på högre 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 71 559 2 302 intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärdes- 16 Utbildning och skatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör att universitetsforskning 76 002 71 098 4 904 skatterna blir inkomstmässiga, ökade med knappt 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 7 780 2 658 28 miljarder kronor. De högre periodiseringarna 22 Kommunikationer 56 594 53 223 3 371 förklaras framför allt av att uppbördsförskjut- 23 Areella näringar, landsbygd och ningar för hushållen ökat, dvs. skillnader mellan livsmedel 19 597 17 225 2 372 inkomsterna i den löpande redovisningen och den 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 105 566 5 843 periodiserade intäkten. Ökningen av övriga 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 inkomster förklaras främst av att utdelningarna 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 10 736 från statens aktier ökade. Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 Utgifterna ökade med 5,5 procent Övriga utgifter 204 383 196 256 8 127 Utgifterna i statens budget ökade med Summa utgifter m.m. i statens 52 miljarder kronor (5,5 procent) mellan 2017

budget 992 056 939 619 52 438

och 2018. Utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 11 miljarder kronor. Det beror framför allt på många olika satsningar inom vården, men även på att assistansersättningen blev högre på grund av betalningsförskjutningar. Antalet personer som fick assistansersättning minskade dock 2018. Avgiften till Europeiska unionen ökade med 11 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på att utfallet för 2017 var ovanligt lågt eftersom EU återbetalade tidigare inbetalda avgifter under detta år. År 2018 var det främst den avgift som baseras på BNI som blev högre än 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

2.2 Inkomster i statens budget 2018 påverkade skatt på konsumtion var införandet av flygskatten. I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och Makroekonomiska förutsättningar skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad redovisar skatterna det år den skattepliktiga den underliggande ekonomiska utvecklingen. I händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för Tabell 2.6 redovisas några av de makro- 2018 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, ekonomiska förutsättningar som påverkar skattesom är periodiserade, till betydande del utgörs av intäkterna. De ekonomiska antaganden som prognoser och blir definitiva först i april två år redovisas är desamma som i 2019 års ekonomiska efter budgetårets utgång. Detta gäller exempelvis Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de de årligt fastställda inkomstskatterna för individer makroantaganden som låg till grund för statens och företag. En fullständig redovisning av utfallet budget för 2018. på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin som 2018 blev 0,6 procentenheter högre 2.2.1 Prognosförutsättningar än prognosen i budgetpropositionen för 2018. Konsumentprisindex (KPI) påverkar normalt Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inbaseras på löpande debiteringar av skatter som komstskatt styrs av detta index. Om lönerna ökar avser flera inkomstår. I analysen av hur inkoms- med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentterna har utvecklats jämfört med budgeten enheter hamnar en större andel av inkomsterna beaktas utvecklingen av makroekonomin och över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteförändringar i regelverken. Statens budget för intäkter. År 2018 blev KPI något högre än väntat, 2018 omfattade skattereformer som sammanlagt 2,1 procent i stället för 1,8 procent. Det medförde bedömdes minska skatteintäkterna med 7,8 mil- att en något lägre andel av inkomsterna hamnade jarder kronor, medan propositionen Våränd- över skiktgränserna än vad som prognostiserats i ringsbudget för 2018 innehöll reformer som statens budget för 2018. KPI används även till att enbart påverkade marginellt, se tabell 2.5. omräkna bl.a. skattesatserna för skatt på energi. Utfallet för den nominella BNP-tillväxten

Tabell 2.5 Skattereformer 2018 i statens budget för 2018

2018 blev 0,2 procentenheter starkare än vad som

och i propositionen Vårändringsbudget för 2018

förväntades i statens budget för 2018. En bidra- Miljarder kronor gande förklaring till detta är en stark utveckling Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna av utrikeshandeln i slutet på 2018. SB18 VÄB18 Totalt Skatt på arbete -9,2 -9,2 Skatt på kapital 0,7 0,0 0,7 Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,6 0,6 Övriga skatter 0,1 0,1

Summa skattebeslut -7,8 0,0 -7,9

De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om för 2018 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. Den största regeländringen som påverkar inkomster från skatt på arbete 2018 är sänkt skatt för personer över 65 år. Skatt på konsumtion påverkades av flest regeländringar, men effekterna var ganska små och tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring som

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.6 Antaganden i 2019 års ekonomiska för 2018 eftersom det avser de belopp som har

vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2018

betalats in till staten under året. Procentuell utveckling om inget annat anges I tabellen nedan redovisas berörda inkomst-

2018 2017 titelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om

BNP, marknadspris 1 4,6 4,4 inte annat anges avses alla inkomsttitlar i

Diff. BP18 0,2 -1,1 inkomsttitelgruppen.

Arbetade timmar 2 2,7 2,3

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställande av utfall för de

Diff. BP18 1,4 0,3

inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2018

Timlön 3 2,2 2,5

1100 Direkta skatter på arbete

Diff. BP18 -0,8 -0,5 1110 Inkomstskatter dec 19 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 4,9 4,7 1120 Allmän pensionsavgift dec 19 Diff. BP18 0,6 -0,4 1140 Skattereduktioner dec 19 Arbetslöshet 4 6,3 6,7

1200 Indirekta skatter på arbete

Diff. BP18 0,4 0,1 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 19 Hushållens konsumtionsutgifter 1 3,5 4,0 1240 Egenavgifter dec 19 Diff. BP18 -1,2 -0,1 1270 Särskild löneskatt, 1274 dec 19 Kommunal medelskattesats 6 32,1 32,1 1280 Nedsättningar, 1283 – 1284 dec 19 Diff. BP18 0,0 0,0

1300 Skatt på kapital

Statslåneränta 6 0,6 0,5 1310 Skatt på kapital, hushåll dec 19 Diff. BP18 -0,8 -0,1 1320 Skatt på företagsvinster dec 19 KPI juni-juni 2,1 1,7 1340 Avkastningsskatt, 1341 – 1342 dec 19 Diff. BP18 0,2 0,0 1350 Fastighetsskatt dec 19 Inkomstbasbelopp 7 62,5 61,5

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Diff. BP18 0,0 0,0 1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 19 Prisbasbelopp 7 45,5 44,8 1431 Skatt på elektrisk kraft mar 19 Diff. BP18 0,0 0,0

1600 Restförda och övriga skatter

Inkomstindex 170,7 168,2 1620 Övriga skatter, hushåll april 20 Diff. BP18 -0,3 0,0 1630 Övriga skatter, företag april 20 Skiktgräns 8 455,3 438,9

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

Diff. BP18 0,0 0,0 1810 Skatter till andra sektorer dec 19 Övre skiktgräns 8 662,3 638,5

1900 Periodiseringar

Diff. BP18 0,0 0,0 1 1910 Uppbördsförskjutningar april 20 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 1920 Betalningsförskjutningar dec 19 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har Arbetslöshet 15 – 74 år. utfall för 2018. 5 Procent av arbetskraften. 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar

fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

beskattningen för 2018, vilken blir känd i

december 2019.

Bedömningar om utfallet för 2018

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda

och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen april 2020, beroende på omprövningar för hushåll 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel beloppen bedömningar eftersom utfallen är 1631). Detta innebär även att uppbördsförperiodiserade och därmed inte är fastställda vid skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1911 är således fortfarande bedömningar även för 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall 2017 vid tidpunkten för publiceringen av denna

skrivelse.

S kr . 2018/ 19: 101

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning mellan -0,3 och 2,1 procent av utfallet för statens för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna skatteintäkter under perioden. Likt tidigare år förklaras skillnaden 2016 främst av avvikelser på I Tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat skatt på kapital, som är det mest volatila och utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt svårbedömda skatteslaget utfall för skatteintäkterna för 2013 – 2016. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2013 – 2016

Miljarder kronor om annat ej anges 2013 2014 2015 2016 Skatt på arbete -5,6 -5,2 -1,7 -3,2 Skatt på kapital 3,8 8,4 18,3 23,5 Skatt på konsumtion och insatsvaror -2,4 1,3 -0,7 0,1 Restförda och övriga skatter 0,1 -1,8 -1,0 0,5

Totala skatteintäkter -4,1 2,8 14,8 21,0

Avgår: EU-skatter 0,0 2,5 0,0 0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter -4,1 0,3 14,8 21,0

Avgår: Kommunal inkomstskatt -1,6 2,5 -0,6 -0,4 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet 0,2 0,1 0,3 0,2

Statens skatteintäkter -2,6 -2,3 15,2 21,2

Procent av slutgiltigt utfall -0,3 -0,3 1,6 2,1

2.2.2 Totala skatteintäkter som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på De totala skatteintäkterna beräknas 2018 ha arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och uppgått till 2 111 miljarder kronor. Det är insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. 13 miljarder kronor högre än i statens budget för Summan av dessa skatter utgör de totala skatte- 2018. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatte- intäkterna. intäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas de skatteintäkter som bidrar till att finansiera ha uppgått till drygt 1 101 miljarder kronor. avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den Statens förväntade skatteintäkter beräknas offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur därmed bli 9 miljarder kronor högre än enligt den särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionsbeslutade budgeten för 2018. De förväntade systemet och staten. intäkterna för arbete och kapital är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen är skatteintäkter på kapital. Intäkterna för skatt på konsumtion och insatsvaror 2018 beräknas bli lägre än enligt statens budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I Tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser i förhållande till den beslutade budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2018, dvs. en betydande del av skatteintäkterna 2018 är fortfarande prognoser. Skatteintäkter är periodiserade skatter och intäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2018 och 2017

Miljarder kronor Beräknat utfall Utfall 1 Skillnad mot statens Skillnad mot statens budget budget Inkomstår 2018 2017 2018 2017

Skatt på arbete 1 243,2 1 194,1 4,1 -9,8

Direkta skatter 657,9 635,3 0,8 -9,3 Kommunal skatt 727,9 700,1 1,8 -6,1 Statlig skatt 60,0 58,5 -0,8 -2,6 Jobbskatteavdrag -113,3 -109,1 -0,7 -0,5 Husavdrag -14,5 -13,8 0,6 -0,2 Övrigt -2,1 -0,3 0,0 0,0 Indirekta skatter 585,3 558,8 3,3 -0,5 Arbetsgivaravgifter 566,4 540,5 1,6 -1,3 Egenavgifter 12,3 11,9 -0,5 -1,4 Särskild löneskatt 48,2 46,0 -0,5 1,4 Nedsättningar -3,4 -3,2 2,7 0,7 Skatt på tjänstegruppliv 0,6 0,5 0,1 0,0 Avgifter till premiepensionssystemet -38,8 -36,9 -0,1 0,3

Skatt på kapital 268,5 263,1 12,9 34,5

Skatt på kapital, hushåll 71,9 80,4 2,5 19,4 Skatt på företagsvinster 137,6 127,1 8,0 13,4 Avkastningsskatt 5,1 4,2 0,7 0,5 Fastighetsskatt 33,4 32,9 0,7 0,5 Stämpelskatt 12,1 12,1 -0,2 -0,6 Kupongskatt m.m. 8,5 6,4 1,3 1,3

Skatt på konsumtion och insatsvaror 583,1 560,7 -4,6 11,6

Mervärdesskatt 446,1 427,2 -4,4 13,4 Skatt på tobak och alkohol 27,3 26,3 0,8 0,1 Energiskatt 50,0 46,6 2,4 -0,3 Koldioxidskatt 23,0 23,5 -0,3 -0,1 Övriga skatter på energi och miljö 3,7 4,1 -0,6 -0,4 Skatt på vägtrafik 19,8 19,9 -1,5 -0,7 Skatt på import 6,5 6,3 -0,3 -0,3 Övriga skatter 6,6 6,9 -0,5 -0,2

Restförda och övriga skatter 16,2 12,2 0,9 0,9

Restförda skatter -4,7 -5,8 0,0 -1,5 Övriga skatter 20,9 18,1 0,9 2,4

Totala skatteintäkter 2 111,0 2 030,4 13,3 37,4

Avgår, EU-skatter -6,5 -6,3 0,3 0,3

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 104,5 2 024,2 13,7 37,7

Avgår, kommunala inkomstskatter -746,2 -717,0 -2,1 5,9 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -257,0 -245,0 -2,5 0,1

Statens skatteintäkter 1 101,3 1 062,1 9,1 43,7

Periodiseringar 18,7 -12,0 25,7 -17,3

Statens skatteinkomster 1 119,9 1 050,1 34,7 26,4

Övriga inkomster -47,8 -48,7 -5,5 -4,8

Inkomster på statens budget 1 072,1 1 001,4 29,2 21,7

1 Fullständigt utfall i april 2019

S kr . 2018/ 19: 101

Skatt på arbete Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs skatteintäkterna och kan delas in i direkta och av pensionsgrundande ersättningar och intäkindirekta skatter. Löner och andra ersättningar terna följer därför utvecklingen av skatteunderför arbete är underlag för både direkta och in- laget för direkta skatter. Utfallet för 2018 beräkdirekta skatter, medan transfereringsinkomster, nas bli knappt 124 miljarder kronor, vilket är i såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- nivå med vad som beräknades i statens budget för ersättning och pensioner, endast är underlag för 2018. direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig Skattereduktioner inkomstskatt. Under de direkta skatterna på Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift arbete redovisas också skattereduktionerna. utgör över 90 procent av skattereduktionerna, Gemensamt för merparten av de skatter som medan husavdragen står för 6 procent. År 2018 ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen beräknas de totala skattereduktionerna ha av utbetalda löner och transfereringar. uppgått till knappt 242 miljarder kronor, vilket är Posterna under direkta skatter fastställs i på samma nivå som i statens budget. december 2019 och uppgifterna för 2018 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. År 2018 beräknas skatt på arbete ha uppgått till Indirekta skatter drygt 1 243 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2018 har intäkterna reviderats De indirekta skatterna på arbete beräknas 2018 ha upp med drygt 4 miljarder kronor. Det är främst uppgått till 585 miljarder kronor och utgjorde de indirekta skatterna som har reviderats upp, 47 procent av skatt på arbete. Till skillnad från de medan de direkta skatterna ligger i linje med direkta skatterna, där merparten av intäkterna budgeten för 2018. överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Av de indirekta skatterna Direkta skatter utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter.

De direkta skatterna på arbete består av Arbetsgivaravgifter inkomstskatter till staten och kommuner, allmän Arbetsgivaravgifterna uppgick 2018 till drygt pensionsavgift samt skattereduktioner. 566 miljarder kronor. Jämfört med statens budget År 2018 beräknas de direkta skatterna ha har intäkterna reviderats upp med knappt uppgått till knappt 658 miljarder kronor. Jämfört 2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en med statens budget för 2018 har de direkta något högre lönesumma. Intäkterna från dessa skatterna 2018 reviderats upp med nästan avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på 1 miljard kronor, vilket främst beror på en något arbetsmarknaden. uppreviderad lönesumma. Särskild löneskatt Kommunal inkomstskatt År 2018 beräknas den särskilda löneskatten ha År 2018 beräknas intäkterna från den kommunala uppgått till 48 miljarder kronor. Jämfört med inkomstskatten ha uppgått till 728 miljarder statens budget har intäkterna reviderats ned kronor. Jämfört med statens budget har intäk- något. terna för 2018 reviderats upp med knappt Nedsättningar 2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något högre lönesumma. År 2018 beräknas nedsättningarna av indirekta skatter ha uppgått till drygt 3 miljarder kronor. Statlig inkomstskatt Det är knappt 3 miljarder kronor lägre än enligt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha statens budget, vilket främst förklaras av ett lägre uppgått till 60 miljarder kronor 2018. I jämförelse utfall för nedsättningar för den först anställda än med statens budget för 2018 har den statliga förväntat i budgeten. inkomstskatten reviderats ned med knappt 1 miljard kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Skatt på kapital mässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- inkomsten. vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt Intäkterna från skatt på företagsvinster bekommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- döms uppgå till 138 miljarder kronor 2018 vilket skatt. År 2018 beräknas intäkterna från skatt på är 8 miljarder kronor högre än i statens budget för kapital utgöra knappt 13 procent av de totala 2018. Det förklaras av en mer gynnsam skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på före- vinstutveckling samt högre utfall avseende tagsvinster utgör cirka hälften av intäkterna från beskattningsår 2017. skatt på kapital. Intäkterna från skatt på hushållens kapital- Avkastningsskatt inkomster och intäkterna från skatt på företags- Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensionsvinster är de skatteintäkter som uppvisar störst och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av variationer över åren. Det är också för dessa värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalskatteintäkter som prognososäkerheten är störst. försäkringen beror avkastningsskatten på utveck- Intäkterna från beskattning av kapital fastställs lingen av statslåneräntan året före beskattningstill stor del i den årliga beskattningen i december året. År 2018 var skattesatsen 15 procent på året efter inkomståret. Undantagen är kupong- pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalskatten och stämpelskatten, som fastställs försäkringar. månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt Intäkterna från avkastningsskatten väntas bli på kapital för 2018 till stor del fortfarande är en 5 miljarder kronor 2018. Jämfört med prognosen prognos. i statens budget 2018 har det beräknade utfallet reviderats upp något, dels på grund av starkare Skatt på hushållens kapital utfall 2017 dels en något starkare utveckling av Underlaget för hushållens skatt på kapital är livbolagens tillgångar än vad som tidigare nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. prognostiserats. Den största delen av intäkterna från kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kommunal fastighetsavgift och statlig Resterande delar kommer från utdelningsin- fastighetsskatt komster, ränteinkomster, schablonintäkter samt År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har på bostäder och ersattes av en kommunal fastigvarierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att hetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2018 till även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- 7 812 kronor, dock högst 0,75 procent av taxvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av eringsvärdet, medan avgiften för bostadsandelen i olika tillgångar samt när de ackumulerade hyreshus uppgick till 1 337 kronor per lägenhet, vinsterna realiseras. dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet. Intäkterna från beskattningen av hushållens Avgiften indexeras med inkomstbasbeloppet. kapitalinkomster beräknas ha uppgått till 72 mil- Intäkterna från den kommunala fastighetsjarder kronor 2018. Det är 2 miljarder kronor avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas ha högre än i den beslutade budgeten. Revideringen uppgått till drygt 33 miljarder kronor 2018, vilket beror framför allt på att hushållens kapitalvinster är 0,7 miljarder kronor högre än väntat. bedöms bli högre, vilket baseras på hushållens kompletterande inbetalning av skatt avseende Stämpelskatt 2018. Hushållens utdelningsinkomster väntas Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och däremot enligt kontrolluppgifterna för 2018 bli tomträtter och vid beviljande av inteckningar. något lägre än tidigare. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2018 blev 12 miljarder kronor, vilket är i nivå med året Skatt på företagsvinster innan och endast 0,2 miljarder kronor lägre än Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, enligt statens budget för 2018. föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Kupongskatt Beskattningen utgår från bolagens bokförings- Kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder.

S kr . 2018/ 19: 101

Skatten betalas av personer som är bosatta utom- beräknades i statens budget. Avvikelsen från lands och som fått utdelning från svenska aktie- statens budget var störst för intäkterna från bolag. Intäkterna från kupongskatten uppgick till energiskatt och skatt på vägtrafik, där utfallet var 8,5 miljarder kronor 2018, vilket är 1,3 miljarder högre respektive lägre än beräknat. Övriga punktkronor högre än beräknat i statens budget för skatter har reviderats i relativt liten omfattning. 2018.

Restförda och övriga skatter

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Restförda skatter är nettot av restförda och av Konsumtion och insatsvaror beskattas genom Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland mervärdesskatt, punktskatt och skatt på import. övriga skatter redovisas anstånd och ompröv- År 2018 beräknas intäkterna från skatt på ningar av Skatteverkets beskattningsbeslut samt konsumtion och insatsvaror ha uppgått till vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis 583 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor insättningsgarantiavgifter, resolutionsavgifter lägre än i statens budget för 2018. och avgifter till kärnavfallsfonden m.fl. Restförda och övriga skatter uppgick till Mervärdesskatt 16 miljarder kronor 2018, vilket är 1 miljard Intäkterna från mervärdesskatten påverkas van- kronor högre än beräknat i statens budget för ligtvis främst av hushållens konsumtion. Efter- 2018. Det beror på högre intäkter för omprövsom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med ningar från hushåll och på anstånd till företag. olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- Periodiseringar skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt Periodiseringarna består av uppbörds- och betalkopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar hushållens konsumtion består skattebasen för visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande mervärdesskatt även av investeringar och redovisningen och den periodiserade intäkten. förbrukning i privat och offentlig sektor. Betalningsförskjutningar består av skillnaden Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha mellan intäkter och utbetalningar till andra uppgått till 446 miljarder kronor 2018, vilket är sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata 4 miljarder kronor lägre än enligt statens budget sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden för 2018. Att intäkterna från mervärdesskatt blev mellan in- och utbetalningar på samtliga skattelägre än väntat beror på en inbromsning i bostads- konton och debiterade skatter. investeringarna. De görs till stor del av hushåll Uppbörds- och betalningsförskjutningar som inte kan dra av ingående mervärdesskatt. beräknas 2018 ha uppgått till 19 miljarder kronor, vilket är 26 miljarder kronor högre än beräk- Punktskatter ningen i statens budget för 2018. I första hand rör Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska det sig om betalningsförskjutningar i förhållande kompensera för de negativa externa effekter för till företag och hushåll. Det förklaras till stor del samhället som uppstår i samband med förbruk- av att kapitalplaceringar på skattekonton fortsatte ningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumt- öka under året. I prognosen i statens budget ion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger väntades i stället att kapitalplaceringarna totalt negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbe- skulle minska under 2018. skattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Uppskjuten beskattning Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligdet innehåll i varan som är skadligt. heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av År 2018 uppgick intäkterna från punkt- olika typer av inkomster. Fysiska personer har skatterna till totalt 137 miljarder kronor, vilket t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av endast är 0,2 miljarder kronor lägre än vad som

S kr . 2018/ 19: 101

en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning en privatbostad. De stora beloppen för upp- Miljoner kronor skjuten beskattning för fysiska personer avser SB Utfall Utfall-SB Utfall 2018 2018 2018 2017 pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen Inkomster av statens faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380 Det gäller det egna privata pensionssparandet, Inkomster av försåld men framför allt avtalspensionerna. egendom 5 000 1 808 -3 192 8 Även företag har möjligheter att skjuta upp Återbetalning av lån 766 738 -28 764 beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427 delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- Bidrag m.m. från EU 12 910 12 367 -544 10 476 utom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade eko- Avräkningar m.m. i anslutning till nomiska värdeminskningen (överavskrivningar). skattesystemet -103 712 -107 693 -3 981 -98 796 De fordringar som är kopplade till olika former

Övriga inkomster -42 328 -47 840 -5 511 -48 740

av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad

Inkomster av statens verksamhet

redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytter- Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är skott från statliga affärsverk och Riksbanken att det är mycket svårt att beräkna den fordran samt överskott av statens fastighetsförvaltning. som den offentliga sektorn har. Även om det för Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelett visst år t.ex. finns uppgift om företagens ningar från bolag med statligt ägande, offentligavsatta medel till periodiseringsfonder vet man rättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återoch övriga inkomster av statens verksamhet. föringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt

förluster bidrar inte återföringen till ytterligare Miljoner kronor skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran SB Utfall Utfall-SB Utfall nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer 2018 2018 2018 2017 osäker. Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637

Överskott av statens fastighetsförvaltning 273 227 -46 362

2.2.3 Övriga inkomster

Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379

Inkomster av statens Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna aktier 15 200 14 628 -572 8 558 Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av Offentligrättsliga avgifter 9 909 9 902 -6 10 095 försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- Försäljningsinkomster 62 73 11 93 mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Böter m.m. 1 135 1 118 -17 1 101 Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som Övriga inkomster av statens verksamhet 700 1 236 536 1 155 redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2018 uppgick

Inkomster av statens

verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380

till -47 840 miljoner kronor och blev därmed 5 511 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten och Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 32 771 miljoner kronor, vilket är 1 937 miljoner 900 miljoner kronor högre än föregående år. kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 5 391 miljoner kronor (19,7 procent) högre.

Lägre rörelseöverskott än föregående år Rörelseöverskotten uppgick till 3 238 miljoner kronor, vilket är 1 035 miljoner kronor högre än

S kr . 2018/ 19: 101

vad som beräknades i statens budget. Jämfört Tabell 2.12 Rörelseöverskott

med 2017 blev rörelseöverskotten 399 miljoner Miljoner kronor

kronor (11,0 procent) lägre. För år 2017 redo- SB Utfall Utfall-SB Utfall 2018 2018 2018 2017 visade Affärsverket svenska kraftnät 203 miljoner Luftfartsverkets inlevererade kronor i resultat. Det är 349 miljoner kronor lägre överskott 13 -13 17 än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelnings- Affärsverket Svenska policy framgår att 65 procent av resultatet ska kraftnäts inlevererade

utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till utdelning och inleverans av

staten uppgår till 132 miljoner kronor 2018. Det motsvarighet till statlig skatt 211 132 -79 359

är 227 miljoner kronor (63,2 procent) lägre än Sjöfartsverkets inlevererade

överskott 0 0 2017. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för

varje kvartal redovisa resultatet för det svenska Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets systemet för statsstödda exportkrediter. Föregarantiverksamhet 29 52 23 39 gående års överskott inlevereras och redovisas på Inlevererat överskott av inkomsttitel. Överskottet uppgick 2017 till statsstödd exportkredit 0 125 125 235

125 miljoner kronor och inlevererades 2018. Det Inlevererat överskott från inlevererade överskottet 2018 är 110 miljoner övriga myndigheter 350 629 279 487

kronor (46,9 procent) lägre än det överskott som Riksbankens inlevererade inlevererades 2017. Riksbankens inlevererade överskott 1 600 2 300 700 2 500

överskott uppgick till 2 300 miljoner kronor, Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637

vilket är 200 miljoner kronor lägre än föregående

år. Det inlevererade överskottet uppgår till Liten ökning av överskottet av statens 80 procent av Riksbankens genomsnittliga fastighetsförvaltning resultat under den senaste femårsperioden, före Överskotten av statens fastighetsförvaltning bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem uppgick 2018 till 227 miljoner kronor, vilket är åren, 2013 – 2017, uppgår Riksbankens genom- 135 miljoner kronor (37,3 procent) lägre än föresnittliga resultat till 2 832 miljoner kronor. gående år. Överskottet från Statens fastighets- Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket verk var 124 miljoner kronor. Överskottet bestod i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav Riksbanken redovisade ett positivt resultat på för 2017 på 28 miljoner kronor, dels av en 3 926 miljoner kronor för 2017. Efter justeringar preliminär inleverans av avkastningskrav för 2018 och återföringar av bokslutsdispositioner, vilka på 82 miljoner kronor. Fortifikationsverket omfattar en prisförlust om 2 317 miljoner levererade ett överskott på 102 miljoner kronor. kronor, redovisades ett positivt resultat på Även detta bestod av dels en definitiv inleverans 1 272 miljoner kronor. av avkastningskrav för 2017 på 4 miljoner kronor,

dels en preliminär inleverans av avkastningskrav

för 2018 på 98 miljoner kronor.

Intäktsränta på skattekontot högre än 2017

Ränteinkomster uppgick till 2 349 miljoner

kronor, vilket är 30 miljoner kronor (1,3 procent)

lägre än föregående år.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall 2018 2018 2018 2017

Räntor på näringslån -1 0 1 0

Räntor på studielån 38 33 -5 36

Övriga ränteinkomster 1 315 2 316 1 001 2 343

Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379

S kr . 2018/ 19: 101

Räntor på skattekonto uppgick till 2 274 miljoner vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Utdelkronor, vilket är 35 miljoner kronor (1,5 procent) ningen från Vattenfall AB blev 2 000 miljoner lägre än 2017. Minskningen beror framför allt på kronor, vilket motsvarar 20 procent av 2017 års att utfallet för kostnadsränta vid underskott på vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Telia skattekonto blev 61 miljoner kronor lägre. Company AB delade ut 3 714 miljoner kronor, Inkomsterna från intäktsräntan vid överskott på vilket är 485 miljoner kronor mer än föregående skattekonto blev 19 miljoner kronor högre. år.

Högre inkomster av statens aktier under 2018 Inkomster från offentligrättsliga avgifter lägre 2018 Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter uppav utdelning och andra inkomster från statligt gick till 9 902 miljoner kronor, vilket är 193 milägda bolag. Utdelningen baseras generellt på joner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år. bolagens resultat från året innan. Inkomster av Inkomsterna från finansieringsavgiften från statens aktier uppgick till 14 628 miljoner kronor, arbetslöshetskassor uppgick till 3 494 miljoner vilket är 6 070 miljoner kronor (70,9 procent) kronor, vilket är 55 miljoner kronor (1,6 procent) högre än föregående år. högre än 2017. Inkomsterna från avgifter vid patent- och registreringsväsendet uppgick till

Tabell 2.14 Aktieutdelning m.m. 2018 och 2017

395 miljoner kronor. Det är en ökning med 7 miljoner kronor (1,9 procent) jämfört med Miljoner kronor föregående år. Utfall 2018 Utfall 2017 Skillnad Akademiska hus 1 630 1 393 237 Apoteket 300 300 0 Högre inkomster från böter Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till Bostadsgaranti 0 32 -32 1 118 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner Infranord 67 84 -17 kronor (1,5 procent) högre än föregående år. Det Jernhusen 179 178 1 högre utfallet beror framför allt på att bötesmedel Lernia 21 14 7 från Polismyndigheten blev 38 miljoner kronor Luossavaara-Kiirunavaara högre än föregående år. AB (LKAB) 2 882 0 2 882 Metria 4 2 2 Förskottsbetalning av lokalradioavgifter till och Nordiska med 2026 investeringsbanken 196 186 10 Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick PostNord 0 0 0 till 1 236 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner Saminvest AB 200 0 200 kronor högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av SBAB 684 628 56 att lokalradioavgifter från Myndigheten för press, SJ 269 260 9 radio och tv blev 68 miljoner kronor högre. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 mil- Specialfastigheter 560 497 63 joner kronor till Myndigheten för press, radio och Sveaskog 900 800 100 tv för tillstånd att sända markbunden analog Svensk Bilprovning 29 67 -38 kommersiell radio. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti 2018 – 31 juli 2026. Avgifterna betalades Svensk Exportkredit 232 234 -2 Svevia 299 299 0 i förskott och kommer därför att periodiseras Swedavia 122 143 -21 kvartalsvis mot statens budget för hela perioden Sweden House 1 2 -1 för att ge en rättvisande bild av intäkterna.

Telia Company AB 3 714 3 229 485 Teracom Group 214 210 4

Inkomster av försåld egendom

Vasallen 125 0 125 Vattenfall AB 2 000 0 2 000 Under inkomsttypen inkomster av försåld Totalt 14 628 8 558 6 070 egendom redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan Utdelningen från LKAB blev 2 882 miljoner egendom som exempelvis gruvegendom och kronor, vilket motsvarar 60 procent av 2017 års aktier.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom med föregående år är utfallet 26 miljoner kronor

(3,4 procent) lägre. Återbetalningen av studielån, Miljoner kronor

som bl.a. avser studiemedel, blev 49 miljoner SB Utfall Utfall-SB Utfall 2018 2018 2018 2017 kronor lägre än 2017. Förändringen mellan åren

Inkomster av försåld

beror bl.a. på att antalet låntagare av studiemedel

egendom 5 000 1 808 -3 192 8

minskade med 8 373. Återbetalningen av övriga

lån blev 7 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än Högre inkomster av försåld egendom 2018 jämfört vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2017 med föregående år blev utfallet 26 miljoner Inkomster av försåld egendom uppgick 2018 till kronor lägre. 1 808 miljoner kronor, vilket är 3 192 miljoner Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som kronor lägre än vad som beräknades i statens blev 30 miljoner kronor högre än föregående år, budget. Det beräknade beloppet i statens budget vilket beror på att antalet personer som återutgör en beräkningsteknisk schablon på betalar hemutrustningslån ökat på grund av den 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående senaste tidens flyktingmottagande. Antalet lån år blev inkomsterna 1 800 miljoner kronor högre. 2018 uppgick till 70 200, vilket är en minskning Inkomsterna 2018 består främst av försäljning av med 1 700 lån jämfört med 2017. Antalet lån har statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i minskat eftersom att återbetalningarna har ökat. Sverige Holding AB. Hemutrustningslånet ska betalas tillbaka två år Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal efter utbetalningen. med Euroapotheca UAB om att sälja statens

innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige

Holding AB för 1 694 miljoner kronor. Efter att

Kalkylmässiga inkomster

Konkurrensverket godkänt försäljningen avsluta-

des affären i februari 2018. Överskottet från Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av försäljningen blev, efter avdrag för försäljningsvissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. omkostnader, 1 683 miljoner kronor.

Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

uppgick till 99 miljoner kronor under året. Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall 2018 2018 2018 2017

Återbetalning av lån Avskrivningar och

amorteringar 87 84 -3 96

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331

visas återbetalningar av olika typer av lån där den Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427

största delen är återbetalning av studielån.

Inkomsterna uppgick till 12 169 miljoner kronor,

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

vilket är 296 miljoner kronor (1,2 procent) högre Miljoner kronor än vad som beräknades i statens budget. SB Utfall Utfall-SB Utfall 2018 2018 2018 2017 Återbetalning av De statliga pensionsavgifterna ökade

näringslån 0 0 0 1 Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick

Återbetalning av totalt till 12 085 miljoner kronor under 2018.

studielån 493 472 -21 521 Inkomsterna från avgifterna för statlig tjänste-

Återbetalning av övriga pensionering uppgick till 9 821 miljoner kronor,

medan inkomsterna från den särskilda löneskatlån 273 266 -7 243

Återbetalning av lån 766 738 -28 764 ten på pensionskostnader uppgick till 2 295 mil-

joner kronor. Administrationskostnaderna för

Återbetalning av lån oförändrat jämfört med det statliga tjänstepensionssystemet blev 190 mil-

föregående år joner kronor. Inkomsterna från de statliga

Utfallet på inkomsttypen uppgick till 738 mil- pensionsavgifterna blev 299 miljoner kronor

joner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än högre än beräknat i statens budget. Jämfört med

vad som beräknades i statens budget. Jämfört

S kr . 2018/ 19: 101

2017 har inkomsterna från de statliga pensions- Inkomsterna uppgick till 12 367 miljoner kronor

avgifterna ökat med 754 miljoner kronor under 2018 och är 544 miljoner kronor (4,2 pro-

(6,7 procent). cent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2017 blev inkomsterna

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter

1 891 miljoner kronor (18,1 procent) högre.

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall Tabell 2.20 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 2018 2018 2018 2017 Miljoner kronor Statlig Utfalltjänstepensionering 9 821 9 257 SB Utfall SB Utfall 2018 2018 2018 2017 Särskild löneskatt på pensionskostnader 2 295 2 126 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 642 6 962 -680 6 775 Statlig grupplivförsäkring 53 50 Gårdsstöd 7 500 6 613 -887 6 698 Premieskatt, gruppliv 41 39 Övriga interventioner 138 109 -29 117 Statlig personskadeförsäkring 79 54 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 240 236 -40 Avdrag för administrationskostnader -190 -185 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 397 1 923 -474 1 004 Administration, personskadeförsäkring -13 -11 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331

landsbygdsutveckling 2007 – 2013 -7 -9 -2

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

Bidrag m.m. från EU

landsbygdsutveckling 2014 – 2020 2 404 1 933 -472 1 004 Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU

Bidrag från EU:s

redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s jordbruksfonder 10 039 8 886 -1 154 7 779 budget. De största enskilda bidragen kommer

från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Bidragen från EU:s jordbruksfonder lägre än Europeiska socialfonden och Europeiska jordbudget bruksfonden. Bidragen är främst kopplade till Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 8 886 miljoner kronor 2018, vilket är Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 1 154 miljoner kronor lägre än vad som Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikatberäknades i statens budget. Det är framför allt ioner samt utgiftsområde 23 Areella näringar, utbetalningarna av gårdsstöd som blivit lägre landsbygd och livsmedel. (886 miljoner kronor), vilket beror på att en större del av gårdsstödet, jämfört med 2017,

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

kommer att betalas av EU först under 2019. Miljoner kronor Sammantaget innebär det att Jordbruksverkets SB Utfall Utfall-SB Utfall 2018 2018 2018 2017 fordringar på EU:s landsbygdsfond ökat med 681 Bidrag från EU:s miljoner kronor, vilket kommer att redovisas som

jordbruksfonder 10 039 8 886 -1 154 7 779 ett bidrag från EU på statens budget först under Bidrag från EU till 2019. Övriga bidrag från Europeiska garanti-

fiskenäringen 200 237 37 15 fonden för jordbruket blev däremot 236 miljoner Bidrag från Europeiska kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln

regionala redovisas de valutakursdifferenser som uppstår i utvecklingsfonden 1 408 1 557 149 1 213 den löpande redovisningen till EU:s jordbruks- Bidrag från Europeiska fonder (garanti- och landsbygd). Det högre socialfonden 956 1 312 356 578 utfallet beror främst på att kronans värde i Bidrag till förhållande till euron har varit betydligt svagare transeuropeiska nätverk 71 104 33 215 under 2018 än vad regeringen beräknade i Övriga bidrag från EU 236 272 36 675 budgeten. Kursvinsterna för 2018 uppgick till

Bidrag m.m. från EU 12 910 12 367 -544 10 476

221 miljoner kronor. Bidragen från den

S kr . 2018/ 19: 101

europeiska fonden för landsbygdsutveckling Tabell 2.21 Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet

2014 – 2020 blev 474 miljoner kronor lägre. Det

Miljoner kronor beror på att utbetalningstakten till projekt inom

SB Utfall Utfall-SB Utfall landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 blev lägre än 2018 2018 2018 2017

beräknat och därmed även bidragen från EU.

Tillkommande

skatter 10 457 10 575 118 10 198

Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder EU-skatter 6 792 6 481 -311 6 296 blev högre än beräknat Tullmedel 6 755 6 481 -274 6 262 Bidragen från Europeiska regionala utvecklings-

Jordbrukstullar och fonden blev 149 miljoner kronor högre än sockeravgifter 37 0 -37 34 beräknat. Orsaken är att en större andel bidrag Kommunala avseende tidigare år betalades ut under 2018 utjämningsavgifter 3 664 4 094 430 3 902

jämfört med 2017. Bidragen från Europeiska Utjämningsavgift för socialfonden blev 356 miljoner kronor högre än LSS-kostnader 3 664 4 094 430 3 902

beräknat. Det beror främst på att EU under 2018

Avräkningar -114 168 -118 268 -4 100 -108 994

betalat ut bidrag avseende en tidigare program- Intäkter som förs till period, vilket inte hade beaktats vid framtagandet fonder -14 938 -14 701 236 -12 496

av budgetpropositionen för 2018. Kompensation för mervärdesskatt -99 231 -103 567 -4 336 -96 498 Bidragen från EU ökade med 18 procent 2018 Avräknad Jämfört med 2017 ökade bidragen från EU med mervärdesskatt,

1 891 miljoner kronor (18,1 procent). Det beror statliga myndigheter -32 988 -32 585 403 -30 936

främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt Kompensation för

inom ramen för EU:s program 2014 – 2020 ökar mervärdesskatt, kommuner -66 243 -70 982 -4 739 -65 561 generellt mot slutet av programperioden efter-

som allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer

Avräkningar m.m. i

anslutning till

kostnader i takt med att programperioden skattesystemet -103 712 -107 693 -3 981 -98 796

fortskrider. Sammanlagt har dessa bidrag ökat

med 2 230 miljarder kronor jämfört med 2017. I statens budget beräknades avräkningarna uppgå Samtidigt minskade Övriga bidrag från EU med till -103 712 miljoner kronor. Utfallet 403 miljoner kronor. Det är främst bidragen från blev -107 693 miljoner kronor. Skillnaden mot asyl-, migrations- och integrationsfonden som beräkningen i statens budget blev minskat som en följd av det minskade flyktingalltså -3 981 miljoner kronor. Avräkningarna för mottagandet. kompensation för mervärdesskatt till kom-

munerna blev 4 739 miljoner kronor högre och

beror på att kommunernas konsumtion blev

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

högre än väntat.

Jämfört med 2017 ökade Avräkningar m.m. i Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EUanslutning till skattesystemet med 8 897 miljoner skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader kronor. Kommunernas kompensation för mer- (kostnader med anledning av lagen [1993:387] värdesskatt ökade med 5 421 miljoner kronor. om stöd och service för vissa funktionshindrade). Avräkningen av intäkter som förs till fonder Dessutom ingår olika avräkningar som dels avser ökade med 2 205 miljoner kronor, vilket beror på intäkter som förs till fonder, dels kompensation att resolutionsavgiften höjdes tillfälligt 2018. för mervärdesskatt till statliga myndigheter och

kommuner.

S kr . 2018/ 19: 101

2.3 Utgifter i statens budget 2018

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2018

Miljoner kronor Utfall - Utfall – Statens Ändrings- Totalt statens totalt Utgiftsområde budget budget anvisat Utfall budget anvisat 1 Rikets styrelse 14 531 51 14 582 14 288 -243 -294 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 286 71 16 356 15 992 -294 -364 3 Skatt, tull och exekution 11 399 79 11 478 11 446 47 -33 4 Rättsväsendet 45 777 477 46 254 45 937 160 -317 5 Internationell samverkan 2 009 30 2 039 1 893 -116 -146 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53 836 533 54 368 53 487 -348 -881 7 Internationellt bistånd 42 985 -237 42 748 42 813 -172 65 8 Migration 15 748 6 540 22 288 19 624 3 875 -2 665 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 77 696 2 145 79 841 78 418 722 -1 422 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 615 62 102 677 99 681 -2 934 -2 996 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 636 -1 34 635 34 771 136 136 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 94 586 1 284 95 870 95 208 622 -662 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 25 600 604 26 204 22 217 -3 383 -3 987 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 74 084 2 255 76 338 73 861 -223 -2 477 15 Studiestöd 24 353 128 24 481 21 118 -3 234 -3 362 16 Utbildning och universitetsforskning 77 966 145 78 110 76 002 -1 964 -2 108 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 880 186 16 065 16 008 128 -57 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 952 110 7 062 4 616 -2 336 -2 446 19 Regional tillväxt 3 922 20 3 942 3 576 -345 -365 20 Allmän miljö- och naturvård 10 773 55 10 828 10 438 -335 -390 21 Energi 3 588 173 3 761 3 504 -85 -257 22 Kommunikationer 56 419 27 56 445 56 594 175 149 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 254 853 20 107 19 597 343 -510 24 Näringsliv 7 371 7 371 7 464 94 94 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 385 24 111 409 111 409 24 0 26 Statsskuldsräntor m.m. 11 355 2 305 13 660 13 603 2 247 -58 27 Avgiften till Europeiska unionen 39 511 39 511 34 960 -4 551 -4 551 Förändring av anslagsbehållningar -8 479 -8 479 8 479 8 479

Summa 992 036 17 916 1 009 951 988 527 -3 509 -21 424

Riksgäldskontorets nettoutlåning 6 548 6 548 1 978 -4 571 -4 571 Kassamässig korrigering 0 0 1 552 1 552 1 552

Summa utgifter m.m. i statens budget 998 584 17 916 1 016 500 992 056 -6 528 -24 443

Utgifterna i statens budget uppgick 2018 till Ersättningar till kommunerna för asylmottagandet 992 056 miljoner kronor. Det är 6 528 miljoner högre än den ursprungliga budgeten, men lägre än kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i totalt anvisat den ursprungliga budgeten och 24 443 miljoner Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick kronor (2,4 procent) lägre än vad som totalt till 19 624 miljoner kronor, vilket är 3 875 milanvisades. Inom 8 av de 27 utgiftsområdena blev joner kronor högre än vad som anvisades i den utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller ursprungliga budgeten, men 2 665 miljoner högre än vad som anvisades i statens budget. kronor lägre än vad som totalt anvisades. Det

S kr . 2018/ 19: 101

beror framför allt på att bidrag till kommunerna Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder för ersättningar och bostadskostnader för asyl- lägre än beräknat sökande ensamkommande barn och unga blev Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, högre än vad som beräknades i den ursprungliga bostadsförsörjning och byggande samt konsubudgeten. mentpolitik uppgick till 4 616 miljoner kronor och blev därmed 2 336 miljoner kronor lägre än Lägre utgifter för sjukpenning, aktivitets- och vad som anvisats. Det beror främst på att investesjukersättningar än beräknat ringsstöd för anordnande av hyresbostäder och För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid bostäder till studerande blev 1 759 miljoner sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- kronor lägre än beräknat. terna 99 681 miljoner kronor, vilket är 2 934 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade. Det Högre kursförluster än beräknat beror dels på att antalet utbetalda nettodagar för Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldssjukpenning blev lägre än beräknat, dels på att räntor m.m. uppgick till 13 603 miljoner kronor, antalet personer som fick aktivitets- eller sjuk- vilket är 2 247 miljoner kronor högre än vad som ersättning blev lägre än beräknat. anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på högre kurs- och valutaförluster än Färre kommunmottagna och lägre utgifter för beräknat. ensamkommande barn och unga Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och EU återbetalade nästan 4 miljarder kronor nyanlända invandrares etablering blev 22 217 mil- Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till joner kronor. Det är 3 383 miljoner kronor lägre Europeiska unionen uppgick till 34 960 miljoner än vad som anvisades i statens budget. Det beror kronor och är därmed 4 551 miljoner kronor lägre bl.a. på att antalet ensamkommande barn och än vad som anvisades i statens budget. Det beror unga som beviljades uppehållstillstånd och togs främst på att EU under 2018 återbetalade ett emot i en kommun blev lägre än beräknat. Det överskott till Sverige om 3 700 miljoner kronor beror också på att utgifterna för ersättning till för den avgift som baseras på bruttonationalkommuner och landsting för mottagandet av inkomsten. ensamkommande barn och unga, både enligt det gamla och det nya ersättningssystemet, blev lägre Exportkreditnämnden ökade placeringarna i än förväntat. Vidare blev utgifterna för etable- Riksgäldskontoret ringsersättning till nyanlända som deltar i Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgick till Arbetsförmedlingens etableringsinsatser lägre än 1 978 miljoner kronor, vilket är 4 571 miljoner beräknat. kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror bl.a. på att Exportkredit- Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat nämnden överförde garantimedel från bank- Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet konton till konton i Riksgäldskontoret, vilket 21 118 miljoner kronor, vilket är 3 234 miljoner minskade nettoutlåningen. kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för dem som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat och på att antalet studerande med studiemedel och studiestartsstöd blev lägre än beräknat.

Lägre utnyttjande av medel än beräknat För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 76 002 miljoner kronor. Det är 1 964 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att medlen under anslag för bl.a. bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning inte utnyttjades fullt ut.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.23 Utfallet för statens budget för 2017-2018 Mer bidrag till sjukvården – lägre utgifter för Migration Miljoner kronor Utgifterna i statens budget ökade med Utfall Utfall Skillnad Utgiftsområde 2018 2017 mot 2017 52 438 miljoner kronor (5,6 procent) mellan 2017 1 Rikets styrelse 14 288 13 324 964 och 2018. Den största utgiftsökningen i statens 2 Samhällsekonomi och budget för 2018 skedde inom utgiftsområde 9 finansförvaltning 15 992 15 335 657 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, som 3 Skatt, tull och exekution 11 446 11 011 435 ökade med 11 007 miljoner kronor (16,3 pro- 4 Rättsväsendet 45 937 44 064 1 873 cent). Utgifterna för de flesta andra utgiftsom- 5 Internationell samverkan 1 893 1 953 -60 råden ökade också. Utgiftsområde 8 Migration 6 Försvar och samhällets minskade samtidigt med 20 410 miljoner kronor (51,0 procent). krisberedskap 53 487 50 383 3 104 7 Internationellt bistånd 42 813 36 707 6 107 8 Migration 19 624 40 034 -20 410 Ökade anslag för att stärka totalförsvaret 9 Hälsovård, sjukvård och social Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets omsorg 78 418 67 411 11 007 krisberedskap ökade utgifterna med 3 104 mil- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom joner kronor (6,2 procent). Det beror på ökade och funktionsnedsättning 99 681 101 868 -2 187 satsningar på totalförsvaret och på högre utgifter 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 771 34 658 114 med anledning av sommarens bränder.

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95 208 88 660 6 548 Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd 13 Jämställdhet och nyanlända till andra länder invandrares etablering 22 217 23 931 -1 714 Utgifterna för utgiftsområde 7 Internationellt 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 71 559 2 302 bistånd blev 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) 15 Studiestöd 21 118 19 671 1 448 högre. Det beror främst på att utgifterna för asylmottagande som ingår i biståndsramen beräk- 16 Utbildning och universitetsforskning 76 002 71 098 4 904 nades minska. För att nå upp till målet om att 17 Kultur, medier, trossamfund och biståndsramen ska uppgå till en procent av BNI fritid 16 008 14 475 1 533 höjdes därför anslaget med ca 6 000 miljoner 18 Samhällsplanering, kronor 2018. bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 616 3 803 813 Utgifterna för asylsökande minskade 19 Regional tillväxt 3 576 2 808 768 Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 7 780 2 658 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre. 21 Energi 3 504 2 992 512 Ersättningarna till kommunerna minskade med 18 876 miljoner kronor (61,7 procent), vilket 22 Kommunikationer 56 594 53 223 3 371 främst beror på att antalet barn och unga i 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 597 17 225 2 372 Migrationsverkets mottagningssystem minskade.

24 Näringsliv 7 464 6 416 1 049 Ökade bidrag till vården 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 105 566 5 843 Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 sjukvård och social omsorg blev 11 007 miljoner 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 10 736 kronor (16,3 procent) högre än 2017. Det beror Summa 988 527 940 749 47 778 bl.a. på personalsatsningar inom vården, insatser Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 för att korta vårdköerna och satsningar på Kassamässig korrigering 1 552 1 814 -263 förlossningsvård och kvinnors hälsa.

Summa utgifter m.m. i statens

Färre personer fick aktivitets- och sjukersättning

budget 992 056 939 619 52 438

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än 2017. Det beror på att färre personer hade aktivitets- och sjukersättning och att antalet

S kr . 2018/ 19: 101

utbetalda nettodagar för sjukpenning och underhåll och trafikledning för vägar och järnrehabiliteringspenning blev lägre än beräknat. vägar som tillsammans ökade med 1 913 miljoner kronor. Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökade Utgifter för EU-stödda åtgärder ökar Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, familjer och barn ökade utgifterna med landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med 6 548 miljoner kronor (7,4 procent). Utgifterna 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror för barnbidrag ökade med 4 435 miljoner kronor främst på att utbetalningar till fleråriga projekt (16,3 procent) eftersom barnbidraget höjdes den inom ramen för EU:s program ökar mot slutet av 1 mars 2018. Utgifterna för föräldraförsäkringen programperioden. ökade med 2 076 miljoner kronor (5,0 procent). Antalet ersättningsdagar för föräldrapenning Höjt grundavdrag för pensionärer medför högre minskade svagt, men antalet dagar med den bidrag till kommuner och landsting högsta ersättningsnivån ökade, bl.a. på grund av Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till att fler män tog ut föräldrapenning. kommuner ökade med 5 843 miljoner kronor (5,5 procent). Det beror framför allt på att kom- Ändrad anslagsstruktur medför högre utgifter för munerna och landstingen kompenserades med Arbetsmarknad och arbetsliv totalt 4 387 miljoner kronor för det intäkts- Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbets- bortfall som det förhöjda grundavdraget för marknad och arbetsliv ökade med 2 302 miljoner pensionärer medför. kronor (3,2 procent). Det beror till största delen på att vissa utgifter har överförts till detta Ökade utgifter för statsskuldsräntor beror på flera utgiftsområde från utgiftsområde 13 Jämställdhet orsaker och nyanlända invandrares etablering. Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 3 034 miljoner kronor Stöd för vuxenutbildning, stärkt likvärdighet och (28,7 procent). Det beror på flera faktorer, bl.a. kunskapsutveckling medför högre utgifter blev valutakursförluster 2 710 miljoner kronor Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universi- högre än 2017. tetsforskning ökade utgifterna med 4 904 miljoner kronor (6,9 procent). Det beror på flera Högre BNI-avgift och lägre återbetalningar olika insatser inom utbildningsområdet. Utgif- Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till terna för statligt stöd till vuxenutbildning och Europeiska unionen blev 10 736 miljoner kronor statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskaps- (44,3 procent) högre än 2017. Det beror dels på utveckling ökade med sammanlagt 1 977 miljoner att den avgift som baseras på bruttonationalkronor. inkomsten (BNI-avgiften) blev högre, dels på att EU återbetalade ca 4 100 miljoner kronor mindre Satsningar inom miljöområdet medför ökade avgifter än 2017. utgifter Olika satsningar inom miljöområdet medförde Irlands återbetalning av lån 2017 påverkar att utgifterna för utgiftsområde 20 Allmän miljö- jämförelsen mellan åren och naturvård ökade med 2 658 miljoner kronor Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning (34,2 procent). Knappt hälften av ökningen beror blev 4 923 miljoner kronor högre 2018 jämfört på satsningen Klimatklivet som stöder åtgärder med 2017. Det beror bl.a. på att Irland betalade för utsläppsminskning. Utgifterna för elfordons- tillbaka sitt lån till Sverige 2017, vilket påverkar premien, som infördes 2018, uppgick till 422 mil- jämförelsen med 2018. Lånet uppgick till joner kronor. 5 243 miljoner kronor.

Ökade utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade budget utgifterna med 3 371 miljoner kronor (6,3 procent). Det är framför allt utgifterna för drift, Utgifterna i statens budget blev 6,5 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen

S kr . 2018/ 19: 101

ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyse- Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive ras hur stor del av denna skillnad som berodde på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev reviderade bedömningar av dels de makroeko- 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget till nomiska förutsättningarna, dels antalet personer följd av ändrade makroekonomiska förutsättsom tar emot ersättning från olika transfererings- ningar. Det beror bl.a. på att utgifterna inom system (volymer). Vidare redovisas hur stor del utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller livsmedel blev högre till följd av en högre sådana beslut som fattats av riksdagen eller eurokurs för gårdsstöd m.m. än beräknat. Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin blev 2,1 miljarder kronor högre till följd av Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgifts- ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det områden exklusive räntor, Statsskuldsräntor beror främst på större valutakursförluster till m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. följd av en svagare krona. Resultatet sammanfattas i tabell 2.24 och Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 2,1 milkommenteras därefter. jarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Även denna differens

Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall

förklaras av en svagare krona. Det beror på att

och budget för 2018

Riksbankens lån i Riksgälden ökat mer än beräk- Miljarder kronor nat när enskilda lån förfallit och refinansierats till Totalt Volym 3 Makro 4 Beslut Övrigt 5 en högre växelkurs för euron och dollarn. Utgiftsområden, exklusive räntor 1 -5,8 -2,9 1,6 5,8 -10,3

Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar för 2018

Statsskuldsräntor m.m. 2,3 0,0 2,1 0,0 0,2 Skillnad utfall Riksgäldskontorets SB Utfall 2018-SB Utfall nettoutlåning 2 -3,0 0,0 2,1 0,0 -5,1 2018 2018 2018 2017 Budgetens utgifter m.m. -6,5 -2,9 5,8 5,8 -15,2 Procentuell förändring från 1 föregående år: Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 BNP (fp) 2,5 2,3 -0,2 2,1 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system KPI (årsgenomsnitt) 1,7 2,0 0,3 1,8 samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Antal sysselsatta, 15 – 74 år 1,2 1,8 0,6 2,3 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar Nivåer: enligt ursprunglig budget. Arbetslöshet, 15 – 74 år, procent av arbetskraften 5,9 6,3 0,4 6,7 Skillnader till följd av reviderade volymer i olika Personer i arb.markn.pol. transfereringssystem program, procent av Utgifterna blev 2,9 miljarder kronor lägre än i arbetskraften 4,2 3,4 -0,8 3,5 statens budget till följd av ändrade bedömningar SEK/Euro 9,3 10,3 1,0 9,6 av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning SEK/USD 8,3 8,7 0,4 8,5 från olika transfereringssystem (volymer). Det 6-mån ränta, årsgenomsnitt -0,4 -0,7 -0,3 -0,7 beror bl.a. på att färre personer än beräknat i 5-årig statsobligation, statens budget fick sjukpenning och sjuk- och årsgenomsnitt 0,6 0,1 -0,5 -0,1 aktivitetsersättning 2018. Det medförde att fp = fasta priser utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca Skillnader till följd av beslut 2,5 miljarder kronor lägre än i den beslutade De totala utgifterna blev 0,5 miljarder kronor budgeten. högre än i statens budget till följd av beslut fattade

av riksdagen. Skillnader till följd av den makroekonomiska Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utvecklingen utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska 5,8 miljarder kronor högre till följd av att förutsättningar medförde att budgetens totala riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter utgifter blev 5,8 miljarder kronor högre än i förslag i propositionerna om ändringar i statens statens budget. budget (se avsnitt 2). Sammantaget uppgick de

S kr . 2018/ 19: 101

senare till 17,9 miljarder kronor. Av dessa be- förde över garantimedel i utländsk valuta från döms ca 5,8 miljarder kronor vara förslag som bankkonton till konto i Riksgäldskontoret. kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 12,1 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas Indragningar av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfererings- Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får anslag) utan att någon ny reform hade föreslagits. regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag För mer information om vilka förslag i propo- inte ska användas, om det är motiverat av sitionerna som bedömdes vara beslut respektive särskilda omständigheter i en verksamhet eller av tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska 2018 års ekonomiska vårproposition (prop. skäl. År 2018 beslutade regeringen om indragning 2017/18:100 tabell 7.9) och budgetpropositionen av anslagsmedel om totalt 50 428 miljoner kroför 2019 (prop. 2018/19:1 tabell 8.17). nor, främst avseende anslagssparanden från 2017. Det är 4 359 miljoner kronor mer än 2017. De 48 Skillnader till följd av övriga orsaker indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, Av övriga orsaker blev utgifterna 15,2 miljarder omfattar 95 procent av totalbeloppet under 2018. kronor lägre än i statens budget. Riksgälds- I tabell 2.26 redovisas samtliga indragningar som kontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig är större än 100 miljoner kronor. korrigering) och statsskuldsräntor blev något högre medan utgiftsområdenas utgifter (exklu- De flesta indragningarna av anslagsmedel rör sive statsskuldsräntor) blev 10,3 miljarder kronor anslagssparande lägre. Den största indragningen, som uppgick till Inom framför allt följande sju områden blev 6 466 miljoner kronor, avsåg kommunersättutgifterna lägre än i statens budget av övriga ningar vid flyktingmottagande. Den näst största orsaker: indragningen gjordes av räntor på statsskulden och uppgick till 5 808 miljoner kronor. Båda – Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för dessa indragningar avsåg anslagssparande. familjer och barn, – Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Tabell 2.26 Indragningar 2018 arbetsliv, Miljoner kronor – Utgiftsområde 15 Studiestöd, UO Anslag Indragning 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 147 – Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 302 8 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 103 – Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 114 konsumentpolitik, 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 105 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 2 621 – Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 142 – Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 108 unionen. 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 065 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 005 I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 189 utfall och anvisade belopp i den ursprungliga 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 112 budgeten. 12 1:3 Underhållsstöd 106 Riksgäldskontorets nettoutlåning, inklusive 12 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 120 kassamässig korrigering blev 5,1 miljarder kronor 12 1:8 Bostadsbidrag 476 lägre. Det berodde på att Exportkreditnämnden 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 6 466 under 2018, med anledning av ändringar i för- 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända ordningen (2011:211) om utlåning och garantier, invandrare 1 073 13 1:4 Hemutrustningslån 104

S kr . 2018/ 19: 101

13 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp (2017) invandrare 1 084 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. aktivitetsstöd 696 Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 722 är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 211 verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden anslaget anvisades. Regeringen får även fatta 2014 – 2020 172 beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 279 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för Regeringen beslutade om fyra medgivna yrkesintroduktionsanställningar 184 överskridanden för 2018. 15 1:2 Studiemedel 2 232 15 1:7 Studiestartsstöd 424 Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2018 Miljoner kronor 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 478 Utnyttjat Medgivet medgivet 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 155 UO Anslag Anslagsnamn överskridande överskridande 16 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 326 8 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 218 0 16 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 127 14 1:2 Bidrag till 16 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 198 arbetslöshetsersättning 16 1:19 Bidrag till lärarlöner 389 och aktivitetsstöd 2 217 0 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 31 31 flerbostadshus och utomhusmiljöer 591 26 1:2 Oförutsedda utgifter 0 0 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av

Summa 2 466 31

hyresbostäder och bostäder för studerande 2 238 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 113 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden I statens budget anvisades 305 miljoner kronor perioden 2014 – 2020 622 för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings- 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade ärenden inom utgiftsområde 8 Migration. Regeområden 185 ringen medgav i beslut den 21 mars 2018 att 20 1:8 Supermiljöbilspremie 209 anslaget fick överskridas med 218 miljoner 20 1:16 Klimatinvesteringar 381 kronor (Ju2018/01631/SIM). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte, då riksdagen 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 603 anvisade ytterligare medel för anslaget i enlighet 22 1:15 Sjöfartsstöd 150 med propositionen Höständringsbudget för 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 224 2018. 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för I statens budget anvisades 22 700 miljoner fiske och vattenbruk 160 kronor för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshets- 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 350 ersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen landsbygdens miljö och struktur 109 medgav i beslut den 11 oktober 2018 att anslaget 26 1:1 Räntor på statsskulden 5 808 fick överskridas med 2 217 miljoner kronor 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 5 362 (A2018/01756/A). Det medgivna överskridandet Övriga indragningar 2 290 utnyttjades inte, då riksdagen anvisade ytterligare Summa 50 428 medel för anslaget i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018. I statens budget anvisades 6 695 miljoner kronor för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . inom

Överskridanden

utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Regeringen medgav i beslut den Medgivna överskridanden 7 februari 2019 att anslaget fick överskridas med Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag 31 miljoner kronor (N2019/00299/SUN). Hela tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade

S kr . 2018/ 19: 101

anslagskrediten på 670 miljoner kronor utnyttja- Icke medgivna överskridanden des och nästan hela det medgivna överskridandet. Under 2018 har ett anslag överskridits utöver den I statens budget anvisades 10 miljoner kronor tillåtna anslagskreditgränsen och utan medför anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter inom givande från regeringen (se tabell 2.28). utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Rege- Totalt disponibelt belopp inklusive anslagsringen medgav i beslut den 6 december 2018 att kredit för anslaget 1:13 Bokföringsnämnden inom anslaget fick överskridas med 300 000 kronor utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- (Fi2018/03747/BATOT). Det medgivna över- förvaltning har överskridits med 0,31 miljoner skridandet utnyttjades inte, då riksdagen anvisade kronor. Det beror på att myndighetens kostnader ytterligare medel för anslaget i enlighet med för pensionspremier varit högre än beräknat. Höständringsbudget för 2018.

Tabell 2.28 Icke medgivna överskridanden 2018

Miljoner kronor Årets tilldelning Ingående enl. Totalt Utgående överförings- reglerings- Medgivet tilldelade Anslags- överförings Icke medgivet UO Anslag Anslagsnamn belopp brev överskridande medel Utgifter kredit belopp överskridande 2 1:13 Bokföringsnämnden 1,08 10,13 -0,78 10,43 11,05 0,30 -0,62 -0,31

Summa icke medgivet

överskridande -0,31

S kr . 2018/ 19: 101

2.4 Utfall per utgiftsområde Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt I följande avsnitt (2.4.1 – 2.4.27) presenteras 2.4.31). utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2018 med utfallet 2017. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2. Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2018 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2018 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3. Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.29 UO 1 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 905 916 11 1,2 873 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 814 816 1 0,1 779 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 120 97 -23 -19,0 83 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 779 40 7 654 -125 -1,6 7 482 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 979 11 2 967 -12 -0,4 2 744 6:1 Allmänna val och demokrati 556 536 -20 -3,5 89 8:1 Presstöd 567 492 -75 -13,2 541 Övriga anslag 811 810 -1 -0,1 733

Summa 14 531 51 14 288 -243 -1,7 13 324

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen 11 miljoner kronor i enlighet med propositionen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och Höständringsbudget för 2018. samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga Valår gav ökade utgifter för Allmänna val och rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och demokrati Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demo- EU-arbetet. krati blev 447 miljoner kronor högre än 2017 Utfallet uppgick till 14 288 miljoner kronor, vilket förklaras av att val till riksdag och vilket är 243 miljoner kronor (1,7 procent) lägre kommun- och landstingsfullmäktige hölls under än vad som anvisades i statens budget. Jämfört 2018. med 2017 ökade utgifterna med 964 miljoner kronor (7,2 procent). Utgifterna för presstöd lägre än beräknat och lägre Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighets- än föregående år anslag blev 97 miljoner kronor, vilket är 23 mil- Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till joner kronor (19,0 procent) lägre än vad som 492 miljoner kronor. Det är 75 miljoner kronor anvisades i budgeten. Att utfallet blev lägre än (13,2 procent) lägre än anvisat i statens budget beräknat beror på att planerat underhåll av och 49 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än interiörer har skjutits fram i tid på grund av hög föregående år. Minskningen beror bl.a. på lägre arbetsbelastning och att avsatta medel för stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande oförutsedda åtgärder inte har utnyttjats. upplagor och att en tidningskoncern lade ned sina Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m . lokala tidningar. Presstödet består av driftstöd, blev 7 654 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner distributionsstöd och utvecklingsstöd. Minskkronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i ningen mellan åren beror främst på att utbetalt budgeten. I enlighet med propositionen Våränd- driftstöd blev 51 miljoner kronor lägre. Under ringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytter- året har driftstöd betalats ut till 73 dagstidningar ligare 40 miljoner kronor för att finansiera högre jämfört med 89 föregående år. kostnader för utrikesförvaltningen på grund av ändrade växelkurser.

Ökat anslag till följd av sommarens skogsbränder Skogsbränderna under sommaren 2018 medförde ökade kostnader, främst för personal vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att finansiera detta tillfördes anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m.

S kr . 2018/ 19: 101

Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisions- Miljoner kronor berättelse med reservation avseende sin årsredo- Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 visning för 2018. Som grund för uttalande om 6:5 Stöd till politiska partier 172 125 reservation anger Riksrevisionen följande. I årsredovisningen som lämnades till rege- 8:1 Presstöd 70 18 ringen den 22 februari 2019 saknas samtliga noter

Summa 242 143

till balansräkningen som krävs enligt 2 kap. 4 § samt 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om årsredovisning och budgetunderlag. beställningsbemyndiganden på 242 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Länsstyrelsen i Värmlands län

143 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- Länsstyrelsen i Värmlands län har fått en digandet och de utestående åtagandena uppgick revisionsberättelse med reservation avseende sin till 99 miljoner kronor. årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Värmlands läns årsredovisning

Garantier

saknar underskriftsmening och underskrift från myndighetschefen. Enligt 2 kap. 8 § förordningen

Tabell 2.31 UO 1 Garantier

(2000:605) om årsredovisning och budgetunder- Miljoner kronor lag, med tillhörande föreskrifter från Ekonomi- Utfärdade garantier styrningsverket, ska årsredovisningen innehålla Utestående inklusive åtaganden bundna undertecknande och underskriftsmening. Detta Garantier Garantiram 2018-12-31 utfästelser innebär att årsredovisningen inte är fullständig. Kreditgarantier till UDanställda 1 50 0 0

Summa 50 0 0 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV). RiR 2018:13 Skyddet mot oegentligheter inom

Migrationsverksamheten vid utlands-

myndigheterna

Inomstatliga lån Riksrevisionen har granskat skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån utlandsmyndigheterna. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 rapport om skyddet mot oegentligheter inom Riksdagsförvaltningens investeringar migrationsverksamheten vid utlandsmyndigsom används i verksamheten 100 66 heterna (skr. 2018/19:15) redovisat vilka åtgärder Riksdagsförvaltningens investeringar i som vidtagits eller som avses vidtas med anledfastigheter och tekniska anläggningar 550 457 ning av granskningsrapporten. Gransknings- Summa 650 523 rapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Riksdagen har beslutat om låneramar på handlingarna (bet. 2018/19:KU15, rskr. 650 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. 2018/19:155). Utestående lån vid utgången av 2018 var 523 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.33 UO 2 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 1 -1 -53,4 1 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 227 13 018 -209 -1,6 12 641 1:9 Statistiska centralbyrån 557 551 -6 -1,1 546 1:11 Finansinspektionen 603 3 598 -5 -0,8 533 1:12 Riksgäldskontoret 328 277 -51 -15,5 263 1:15 Riksrevisionen 330 335 6 1,7 330 1:16 Finansmarknadsforskning 30 60 88 58 194,6 31 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 177 3 136 -41 -23,4 73 Övriga anslag 1 032 4 987 -44 -4,3 917

Summa 16 286 71 15 992 -294 -1,8 15 335

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän anvisade riksdagen ytterligare 60 miljoner kronor offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning som betalades till Stiftelsen Riksbankens Jubileoch finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga umsfond för att finansiera forskning inriktad på tjänstepensionerna, statistik och fastighets- Riksbankens kärnområden penningpolitik och förvaltning. finansiell stabilitet. Detta förklarar även skill- Utfallet uppgick till 15 992 miljoner kronor, naden i utfall mellan åren. vilket är 294 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört Lägre utgifter för digitaliseringsprojekt än anvisat med 2017 blev utgifterna 657 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:18 M yndigheten för digital (4,3 procent) högre. förvaltning blev 136 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (23,4 procent) lägre än vad Lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än som anvisades i statens budget. Det beror framför anvisat, men högre än 2017 allt på att bidrag till projekt för att finansiera digi- Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner talisering av offentlig sektor och den nationella m.m. blev 209 miljoner kronor (1,6 procent) lägre digitala infrastrukturen inte har betalats ut i den än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget utsträckning som beräknats. är regelstyrt och justeras utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer.

Beställningsbemyndiganden

Lägre utgifter för Riksgäldskontoret än anvisat I statens budget anvisades 328 miljoner kronor Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret. Utfallet blev Miljoner kronor 51 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än Utestående Beställnings- åtaganden budgeterat. Det beror främst på att personal- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 kostnaderna blev lägre. 1:10 Bidragsfastigheter 50 13

1:16 Finansmarknadsforskning 60 38 Högre utgifter för forskning om penningpolitik och

Summa 110 51

finansiell stabilitet Utfallet för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning blev 88 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om kronor (194,6 procent) högre än vad som beställningsbemyndiganden på 110 miljoner kroanvisades i den ursprungliga budgeten. I enlighet nor. De utestående åtagandena uppgick till med propositionen Vårändringsbudget för 2018 51 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Utlåning Pensionsgaranti

(inkl. efterborgen)

Tabell 2.35 UO 2 Utlåning

Akademiska Miljoner kronor Hus 7 Obegränsad 62 Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Garantiram Riksbanken 1 258 511 stabilitetsfonden 750 000

Summa 258 511

1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Garantiram resolutionsfonden 200 000 I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas Garantikapital lånen till Riksbanken kassamässigt, utan valuta- Asiatiska omvärdering. banken för

I ovanstående tabell redovisas lånen valuta- infrastruktur-

omvärderade till bokslutskurs. Jämfört med 2017 investeringar (AIIB) 8 USD 504 4 521 504 4 521 ökade utlåningen till Riksbanken med 20 379 mil-

Summa 2 381 448 2 381 386

joner kronor. 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2017. 2 Om vissa villkor i lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för Garantier att skydda dessa insättare. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

Tabell 2.36 UO 2 Garantier

4 prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200. 5 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. Miljoner kronor 6 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om Utestående Utfärdade statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. åtag- garantier 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 Utestående anden inklusive december 2014. åtaganden utländsk bundna 8 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311. Garantier Garantiram 2018-12-31 valuta utfästelser

Insättningsgarantin 1 Obegränsad 2 280 000 2 280 000

Inomstatliga lån

Garanti till insättare i Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån utländska Miljoner kronor instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31

Investerar- Statens fastighetsverks skyddet 3 Obegränsad investeringar i fastigheter 15 200 12 995

Garantikapital i Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing 1) Europeiska 2 915 847 investerings- Fortifikationsverkets investeringar i banken (EIB) 4 EUR 6 565 67 454 6 565 67 454 mark, anläggningar och lokaler 14 200 12 567 Garantikapital i Riksrevisionen - Nordiska anläggningstillgångar som används i investeringsverksamheten 15 6 banken (NIB) EUR 1 978 20 326 1 978 20 326

Summa 32 330 26 415

Nordiska 1 prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. investeringsbanken, projektinvesteringslån EUR 622 2 248 219 2 248 Riksdagen har beslutat om låneramar på

Garantikapital i 32 330 miljoner kronor inom utgiftsområdet.

Europeiska Utestående lån vid utgången av 2018 var utvecklings- 26 415 miljoner kronor. banken (EBRD) 5 EUR 542 5 565 542 5 565

Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank (CEB) 6 EUR 124 1 271 124 1 271

S kr . 2018/ 19: 101

Övriga krediter Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin

årsredovisning.

Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter

Bokföringsnämnden

Miljoner kronor

Bokföringsnämnden har fått en revisions- Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31 berättelse med reservation avseende sin årsredo- Insättningsgarantin 1) Obegränsad 0 visning för 2018. Som grund för uttalande om

Investerarskyddet 2) Obegränsad 0 reservation anger Riksrevisionen följande.

Bokföringsnämnden har överskridit den av Kredit för infriande av kapitalgarantier Obegränsad 0 till internationella finansiella regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget institutioner 3) 1:13 Bokföringsnämnden under utgiftsområde 2 Kredit för infriande av Obegränsad 0 Riksgäldskontorets garantier (ordinarie med 0,3 miljoner kronor. Myndigheten har i och

garantireserv) 4) med överskridandet inte följt 6 § anslagsför-

För Riksgäldskontorets Obegränsad 0 ordningen (2011:223). Överskridandet framgår

utlåningsverksamhet av årsredovisningen. 5)

Kammarkollegiets behov av likviditet 250 0 för inrättande av nya myndigheter Statens tjänstepensionsverk - behov av 100 0 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

likviditet i pensionshanteringen

Kammarkollegiets kredit för statliga 100 0 RiR 2018:2 Finansiell stabilitet – makrotillsyn försäkringssystemet 6)

på rätt sätt?

Riksrevisionen har granskat hur makrotillsynen Resolutionsreserven kreditram 100 000 0

Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 genomförs och hur berörda myndigheter sam-

Summa 0 verkar i frågor som rör makrotillsynen.

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 1 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. rapport om finansiell stabilitet (skr. 2017/18:255)

redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses 4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 5 Budgetlagen (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier. vidtas med anledning av granskningsrapporten.

6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsomhandlingarna (bet. 2018/19:FiU12, rskr. rådet, bl.a. för insättningsgarantin och investerar- 2018/19:36). skyddet.

RiR 2018:18 Riksgäldskontorets användning av

ränteswappar – motiv, resultat och redovisning

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Riksrevisionen har granskat hur användningen av

ränteswappar svarar mot det övergripande målet

Kammarkollegiet

för statsskuldsförvaltningen och om redovis- Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse ningen av resultatet är tillfredsställande. med reservation avseende sin årsredovisning för Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 2018. Som grund för uttalande om reservation rapport om Riksgäldskontorets användning av anger Riksrevisionen följande. ränteswappar (skr. 2018/19:22) redovisat vilka Kammarkollegiet redovisar ingångna åtaganåtgärder som vidtagits eller avses vidtas med den utöver tilldelad ram för två beställningsanledning av granskningsrapporten. Granskbemyndiganden. För anslaget 1:15 ap. 6 Övriga ningsrapporten är därmed slutbehandlad. åtgärder inom konkurrenskraftig livsmedelssektor Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till under utgiftsområde 23 har ingångna åtaganden handlingarna (bet. 2018/19:FiU32, rskr. gjorts med 99 miljoner kronor utöver tilldelad 2018/19:144). ram. För anslag 1:5 ap. 1 Näringslivsutveckling

under utgiftsområde 24 har åtaganden gjorts med

RiR 2018:20 Staten som inköpare av

245 miljoner kronor utöver tilldelad ram.

konsulttjänster – tänk först och handla sen

Åtagandena har ingåtts av regeringen, men Riksrevisionen har granskat statliga myndiganslagsposterna disponeras av myndigheten. heters inköp av konsulttjänster. Regeringen har i

S kr . 2018/ 19: 101

skrivelsen Riksrevisionens rapport om staten som inköpare av konsulttjänster (skr. 2018/19:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagit eller avses vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagens har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU31, rskr. 2018/19:143).

RiR 2018:7 Räkenskapssammandraget som

underlag för kommunjämförelser – är

kostnadsmåtten tillförlitliga?

Riksrevisionen har granskat om staten har skapat förutsättningar för kommuner att redovisa OHkostnader så att räkenskapssammandraget blir ett tillförlitligt underlag för kommunjämförelser. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser (skr. 2017/18:293) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175).

RiR 2018:23 Räkenskapssammandraget – är

resultat- och balansräkningen tillförlitlig?

Riksrevisionen har granskat om staten har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att resultat- och balansräkningen i räkenskapssammandraget är tillförlitlig. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandragets tillförlitlighet (skr. 2018/19:20) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.39 UO 3 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Skatteverket 7 591 7 7 634 43 0,6 7 375 1:2 Tullverket 1 862 72 1 896 34 1,8 1 722 1:3 Kronofogdemyndigheten 1 947 1 916 -30 -1,5 1 915

Summa 11 399 79 11 446 47 0,4 11 011

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd fram informationsmaterial och utveckla it-system av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och för den individuella public serviceavgiften som indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa ersätter den tidigare radio- och tv-avgiften fr.o.m. verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. den 1 januari 2019. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten Ökade utgifter för Tullverkets kontrollverksamhet är förvaltningsmyndigheter för respektive om- Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till råde. 1 896 miljoner kronor. Det är 34 miljoner kronor Utfallet uppgick till 11 446 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I och blev därmed 47 miljoner kronor (0,4 pro- enlighet med propositionen Vårändringsbudget cent) högre än vad som anvisades i statens budget. för 2018 anvisades anslaget 1:2 Tullverket ytter- Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 435 mil- ligare 72 miljoner kronor för att dels finansiera joner kronor (3,9 procent). modernare teknisk spaningsutrustning för att förbättra förutsättningarna att arbeta mot den Ökade utgifter inom beskattningsverksamheten organiserade brottsligheten, dels öka kontrol- Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev lerna av privatimporten av varor i postförsänd- 7 634 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner elser som ökat kraftigt. Antalet kontrollerade kronor högre än anvisat i statens budget. De tulldeklarationer jämfört med 2017 ökade med förändrade reglerna om arbetsgivardeklaration på 6,5 procent och innefattar alla typer av importer. individnivå infördes stegvist från den 1 juli 2018. Att utgifterna blev lägre än totalt anvisat beror Systemet togs då i bruk av företag med krav på bl.a. på att vissa inköp av teknisk utrustning har personalliggare med fler än 15 anställda och en försenats eftersom upphandlingar har övermajoritet av dessa företag upplevde att systemet klagats. fungerat bra. Under 2018 tydliggjorde Tullverket att mer- Sedan den 1 juli 2018 måste fler verksamheter värdesskatt ska betalas för postorderförsändelser än tidigare föra en elektronisk personalliggare som kommer från tredjeland till privatpersoner, över vilka som är verksamma på arbetsplatsen, vilket har lett till nya rutiner som innebar att bl.a. omfattas nu även fordonsservicebranschen. mervärdesskatten betalas i förväg innan tull- För att Skatteverket skulle kunna genomföra fler klarering sker. oanmälda kontrollbesök för de nya verksam- Jämfört med föregående år blev utfallet för heterna tillfördes medel i enlighet med propo- anslaget 1:2 Tullverket 174 miljoner kronor sitionen Vårändringsbudget för 2018. Skatte- (10,1 procent) högre med anledning av den ökade verket genomförde totalt 32 316 kontrollbesök, kontrollverksamheten. vilket är en ökning med 24,5 procent jämfört med Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndig- 2017. I besöksstatistiken ingår förutom kontroll heten uppgick till 1 916 miljoner kronor. Det är av personalliggare även tillsynsbesök och 30 miljoner kronor lägre än anvisat i statens kontrollbesök för kassaregister. budget och i nivå med föregående år. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisades anslaget 1:1 Skatteverket ytterligare 4 miljoner kronor bl.a. för att ta

S kr . 2018/ 19: 101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2018:19 Investeringssparkonto – en enkel

sparform i ett komplext skattesystem

Riksrevisionen har granskat sparformen investeringssparkonto. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto (skr. 2018/19:30) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU7, rskr. 2018/19:162).

RiR 2018:25 Nedsatt moms på livsmedel –

priseffekt, fördelningsprofil och kostnads-

effektivitet

Riksrevisionen har granskat den nedsatta momsen på livsmedel med avseende på dess priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel (skr. 2018/19:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU8, rskr. 2018/19:163).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.40 UO 4 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Polismyndigheten 24 516 200 23 767 -749 -3,1 22 912 1:2 Säkerhetspolisen 1 493 1 472 -20 -1,4 1 358 1:3 Åklagarmyndigheten 1 519 1 506 -13 -0,9 1 505 1:5 Sveriges Domstolar 5 601 10 5 765 163 2,9 5 508 1:6 Kriminalvården 8 649 8 961 312 3,6 8 624 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 122 91 -31 -25,2 91 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 355 200 2 849 495 21,0 2 648 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 40 41 84 44 109,3 64 Övriga anslag 1 482 25 1 442 -40 -2,7 1 355

Summa 45 777 477 45 937 160 0,4 44 064

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för Utbildningsinsatser i samband med förändringar i kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och sexualbrottslagstiftningen rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, 5 765 miljoner kronor. Det är 163 miljoner Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessu- kronor (2,9 procent) högre än vad som anvisades tom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brotts- i statens budget. förebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Från och med den 1 juli 2018 bygger den nya Utfallet uppgick till 45 937 miljoner kronor sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex och blev därmed 160 miljoner kronor (0,4 pro- ska vara frivilligt, den s.k. samtyckeslagen. Därför cent) högre än vad som anvisades i statens budget. anvisade riksdagen i enlighet med propositionen Jämfört med 2017 blev utgifterna 1 873 miljoner Vårändringsbudget för 2018 ytterligare 10 milkronor (4,3 procent) högre. joner kronor för att Domstolsverket ska kunna bistå Brottsoffermyndigheten i informations- Ersättnings- och nyrekryteringar har tagit längre och utbildningsinsatser riktade mot rättsväsendet tid än beräknat om förändringarna i sexualbrottslagstiftningen. Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten upp- Bland annat anordnade Brottsoffermyndigheten gick till 23 767 miljoner kronor, vilket är 749 mil- och Domstolsverket temadagar om sexualbrott joner kronor (3,1 procent) lägre än vad som för ca 500 domare, domstolsjurister, åklagare, anvisades i statens budget. Det beror främst på att poliser och advokater. fler anställda har slutat och att rekryteringar har tagit längre tid än beräknat. Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre I enlighet med propositionen Vårändrings- än beräknat och högre än 2017 budget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. 200 miljoner kronor till anslaget för att bl.a. öka blev 2 849 miljoner kronor, vilket är 495 miljoner Polismyndighetens förmåga att ingripa mot kronor (21,0 procent) högre än vad som anvisaorganiserad brottslighet och terrorism. Den des i statens budget. I enlighet med propositionen skyddsutrustning som Polismyndigheten har Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen anskaffat kunde inte omgående avräknas anslaget ytterligare 200 miljoner kronor till anslaget med utan skrivs av över flera år. Det bidrog till att anledning av en ökad måltillströmning till domanslagsutfallet blev lägre än beräknat. stolarna som medfört en ökning av antalet förordnanden av rättsliga biträden. Jämfört med föregående år blev utfallet 201 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Det

S kr . 2018/ 19: 101

beror bl.a. på att utgifterna för offentlig för- Fler inkomna mål ledde till högre utgifter jämfört svarare, offentligt biträde och målsägandebiträde med föregående år ökade. Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 5 765 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner Utgifterna för skaderegleringar blev högre än kronor (4,7 procent) högre än 2017. Det beror beräknat och högre än föregående år främst på att antalet inkomna, avgjorda och Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa balanserade mål ökat jämfört med föregående år. skaderegleringar m.m. blev 84 miljoner kronor, Balanserade mål är antalet mål som finns kvar vid vilket är 44 miljoner kronor (109,3 procent) årets utgång och de uppgick till 163 055, vilket är högre än anvisat i statens budget. I enlighet med en ökning med 10,1 procent. Balansökningen är propositionerna Vår- och Höständringsbudget störst vid kammarrätterna som blev 58,6 procent för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 41 mil- högre än 2017 och beror framför allt på ökning av joner kronor på grund av ett ökat antal ärenden, mål gällande behandling av extrem svettning, s.k. främst kopplade till frihetsberövanden. Anslaget hyperhidros. används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåt- Fler anställda inom häktes- och gärder. Det används också till skadestånd på transportverksamheten inom Kriminalvården grund av fel eller försummelse vid myndighets- Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev utövning. Det är framför allt utgifterna för 8 961 miljoner kronor, vilket är 337 miljoner ersättning vid frihetsberövanden som blev högre kronor (3,9 procent) högre än 2017. Under 2018 än beräknat. Dessa utgifter ökade med 23 mil- har antalet häktesplatser ökat. Kriminalvården har joner kronor (38,5 procent) 2018. också tagit över viss transportverksamhet från Under 2018 avgjordes 1 754 ärenden där ersätt- Polismyndigheten. ning betalades ut, vilket är en ökning med Antalet årsarbetskrafter uppgick vid slutet av 19,1 procent jämfört med 2017. Det högsta 2018 till 9 993, vilket är en ökning med 202 belopp som under året har beslutats i ett ärende är (2,1 procent). 12,6 miljoner kronor där sökande genom delbeslut beviljades en utbetalning om 5,5 miljoner

Tabell 2.41 UO 4 Beställningsbemyndiganden

kronor redan under 2017. Totalt utbetalt belopp Miljoner kronor blev 83 miljoner kronor. Andelen ärenden där Utestående Beställnings- åtaganden ersättning för frihetsinskränkning beviljats upp- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 gick till 90 procent. 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser Högre utgifter för Polismyndigheten jämfört med avseende EU:s inre säkerhet 170 164 2017

Summa 170 164

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 855 miljoner kronor (3,7 procent) högre än föregående år. Det beror främst på ökade personal- Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett kostnader till följd av löneökningar men också på beställningsbemyndigande på 170 miljoner kroatt antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyn- nor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt digheten med 177 (0,7 procent). Vid slutet av ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda 2018 uppgick antalet årsarbetskrafter till 26 414. åtaganden medför framtida utgifter med 164 mil- Av dessa är 66,4 procent poliser och 33,6 procent joner kronor. civilanställda. Antalet sökande till polisutbildningen har ökat med 4 639 personer (32,4 procent) vilket har lett till att utgifterna för antag- Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision ningsprocessen har ökat jämfört med 2017. Antalet antagna på polisutbildningen har däremot RiR 2018:3 För säkerhets skull – utbytet av minskat med 61 personer (4,8 procent), vilket underrättelseinformation mellan Polisinnebär att 25 procent av de 1 600 utbildnings- myndigheten och Säkerhetspolisen platserna inte har fyllts. Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation för att

S kr . 2018/ 19: 101

förebygga och förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Iakttagelserna från granskningen avser Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen (skr. 2017/18:258). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:JuU4, rskr. 2018/19:29).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.42 UO 5 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 329 1 208 -120 -9,1 1 378 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 192 187 -5 -2,7 139 1:3 Nordiskt samarbete 16 30 44 28 179,8 13 Övriga anslag 473 454 -18 -3,9 423

Summa 2 009 30 1 893 -116 -5,8 1 953

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och Sveriges förhållande till och överenskommelser minst år tre. med andra stater och internationella organisationer. Högre utgifter för nordiskt samarbete Utfallet uppgick till 1 893 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:3 Nordiskt samarbete blev vilket är 116 miljoner kronor (5,8 procent) lägre 28 miljoner kronor högre än anvisat i statens än vad som anvisades i statens budget. Jämfört budget. Det beror på att riksdagen i enlighet med med 2017 blev utfallet 60 miljoner kronor propositionen Höständringsbudget för 2018 (3,1 procent) lägre. beslutade att under 2018 inrätta tre jubileumsfonder om 10 miljoner kronor vardera för att Lägre avgift till FN:s budget främja ett brett mellanfolkligt utbyte mellan Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella Sverige och de baltiska länderna. organisationer uppgick till 1 208 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (9,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre Beställningsbemyndiganden utfallet är att FN:s budget för fredsbevarande operationer för perioden 1 juli 2017 till 30 juni

Tabell 2.43 UO 5 Beställningsbemyndiganden

2018 blev lägre än väntat. Jämfört med föregående Miljoner kronor år blev utfallet för anslaget 170 miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden (12,3 procent) lägre. Det beror främst på att Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer 1:2 Freds- och blev 160 miljoner kronor lägre än 2017. Dessa säkerhetsfrämjande avgifter uppgick till 394 miljoner kronor 2018. verksamhet 50 14 Anslaget får användas för avgifter avseende 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 214 83 Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen

Summa 264 97

för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om anslaget jämfört med tilldelade medel kan bero på beställningsbemyndiganden på 264 miljoner krovalutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s nor. De utestående åtagandena uppgick den sista budget sätts i USD. Därutöver påverkas december till 97 miljoner kronor. avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror även främst på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.44 UO 6 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 34 941 103 34 459 -482 -1,4 33 147 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 147 1 037 -110 -9,6 1 040 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 10 816 10 728 -88 -0,8 10 062 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 169 172 3 2,0 25 1:8 Försvarets radioanstalt 1 106 1 059 -47 -4,3 1 017 1:11 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m. 92 82 -10 -10,7 71 2:1 Kustbevakningen 1 143 1 204 62 5,4 1 169 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 300 353 332 1 574,9 13 2:4 Krisberedskap 1 286 88 1 251 -35 -2,7 1 145 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 169 42 1 224 55 4,7 1 094 Övriga anslag 1 945 1 917 -28 -1,4 1 599

Summa 53 836 533 53 487 -348 -0,6 50 383

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, kronor, vilket är 110 miljoner kronor (9,6 prosamhällets krisberedskap, strålsäkerhet och cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. elsäkerhet. Under 2018 beslutade regeringen att förlänga det Utfallet uppgick till 53 487 miljoner kronor svenska deltagande i insatsen i Mali (Minusma), och blev därmed 348 miljoner kronor (0,6 pro- vilket har skett varje år sedan insatsen inleddes cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. 2014. Utgifterna för detta blev dock lägre än Jämfört med 2017 blev utfallet 3 104 miljoner beräknat med anledning av att åtgärder kopplade kronor (6,2 procent) högre. Det beror på till Försvarsmaktens camp i landet inte kunde förstärkningar till totalförsvaret. Enligt Försvars- genomföras på grund av säkerhetsläget. överenskommelsen från 2017 ökades utgiftsområdet med 2 550 miljoner kronor för 2018. Högre ersättningar till kommunerna till följd av sommarens skogsbränder Ökade anslag för att stärka det militära försvaret Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings- Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och tjänst m.m. uppgick till 353 miljoner kronor, det beredskap uppgick till 34 459 miljoner kronor, är 332 miljoner kronor högre än anvisat i statens vilket är 482 miljoner kronor lägre än anvisat i budget. I enlighet med propositionen Höständstatens budget. I enlighet med propositionen ringsbudget för 2018 anvisades ytterligare Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget 300 miljoner kronor för att betala ut den ersättytterligare 103 miljoner kronor för att förstärka ning som kommunerna är berättigade till enligt cyberförsvarsförmågan. Under året har Försvars- lagen om skydd mot olyckor avseende kostnader makten deltagit i övningar kopplade till cyber- uppkomna i samband med sommarens skogsförsvar. Försvarsmakten har också etablerat en bränder. Detta förklarar även skillnaden i utfall digital testmiljö för att kunna öva i cyberförsvar. mellan åren. Under 2018 genomfördes åtta större övningar, Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick bland annat Nato-övningen Trident Juncture. till 1 251 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner Under året genomfördes också en omfattande kronor (2,7 procent) lägre än vad som anvisades i beredskapsövning för Hemvärnet och en åter- statens budget. I enlighet med propositionen etablering av Gotlands regemente. Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens anslaget ytterligare 88 miljoner kronor för att insatser internationellt uppgick till 1 037 miljoner

S kr . 2018/ 19: 101

täcka kostnader som uppstått som en direkt följd bemyndiganden och utestående åtaganden av sommarens skogsbränder. uppgick till 6 651 miljoner kronor och är huvud- Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för sakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhällsskydd och beredskap uppgick till samhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av 1 224 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner materiel och anläggningar . kronor (4,7 procent) högre än anvisat i statens För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredbudget. Det beror främst på ökade personalkost- skap uppgick skillnaden mellan beslutat bemynnader med anledning av sommarens bränder och digande och utestående åtaganden till 3 202 milökade kostnader för bevakning med skogsbrand- joner kronor. Det beror främst på att Försvarsflyg. I enlighet med propositionen Höständrings- makten inte ingick nya åtaganden i planerad budget för 2018 anvisades anslaget därför ytter- omfattning. ligare 35 miljoner kronor. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyn- Återupptagning av mönstringsverksamheten digande och utestående åtaganden 2 632 miljoner Utfallet för anslaget 1:6 Totalförsvarets rekry- kronor. Försvarsmaktens planering innehåller ett teringsmyndighet blev 147 miljoner kronor högre stort antal projekt som ska beställas eller än 2017. Verksamheten finansierades tidigare via omförhandlas under året. Det är även ett stort avgifter men från och med 2018 finansieras den antal åtaganden som kommer att infrias, vilket via anslag. Regeringen beslutade den 2 mars 2017 medför att det kan bli variationer i utfallet för de om att återinföra skyldighet att genomgå mönst- utestående åtagandena i förhållande till bemynring och fullgöra grundutbildning med värnplikt. digandet. Skyldigheten att genomgå mönstring gäller från Slutåret avseende bemyndigande för anslaget den 1 juli 2017 och skyldigheten att fullgöra 2:4 Krisberedskap är 2023 och har överskridits. grundutbildning med värnplikt från den 1 januari Utestående åtaganden sträcker sig till 2024. 2018. Antalet som har mönstrats har ökat från 2017. Totalt mönstrade/prövades 14 177 personer under 2018, varav 3 299 kvinnor och 10 878 Garantier män. Av dessa har ca 3 700 totalförsvarspliktiga skrivits in till Försvarsmaktens 4 000 utbildnings- Tabell 2.46 UO 6 Garantier platser för grundutbildning under 2018/2019. Miljoner kronor Utfärdade Utestående garantier Garanti- åtaganden inklusive bundna

Beställningsbemyndiganden

Garanti ram 2018-12-31 utfästelser Stiftelsen Gällöfsta Tabell 2.45 UO 6 Beställningsbemyndiganden kurscentrum 1 24 7 7 Miljoner kronor Summa 24 7 7 1 prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74. Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och

Inomstatliga lån

beredskap 17 100 13 898 1:3 Anskaffning av materiel

Tabell 2.47 UO 6 Inomstatliga lån

och anläggningar 78 000 75 368 Miljoner kronor 2:2 Förebyggande åtgärder Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 mot jordskred och andra naturolyckor 100 96 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för 2:4 Krisberedskap 1 200 398 samhällsskydd och 3:1 Strålsäkerhets- beredskapsverksamhet 1 550 1 304 myndigheten 70 59

Summa 1 550 1 304

Summa 96 470 89 819

Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 96 470 miljoner Riksdagen har beslutat om låneramar på kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån, 89 819 miljoner kronor. Skillnaden mellan

S kr . 2018/ 19: 101

exklusive den särskilda krediten för krig och Myndigheten har påtalat för departementet att de krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns vill höja avgifterna för att komma i balans. utestående lån om 1 304 miljoner kronor vid utgången av 2018. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått en revisionsberättelse med reservation Övriga krediter avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevis-

Tabell 2.48 UO 6 Övriga krediter

ionen följande. Myndigheten för samhällsskydd och bered- Miljoner kronor skap har överskridit det av regeringen beslutade Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31 slutåret (2023) avseende beställningsbemyn- Försvarets materielverks behov av digandet för anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap under rörelsekapital 18 500 10 379 utgiftsområde 6 genom att ingå åtaganden på

Summa 18 500 10 379

2 miljoner kronor för år 2024.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga

Elsäkerhetsverket

krediter på 18 500 miljoner kronor. Utnyttjade Elsäkerhetsverket har fått en revisionsberättelse krediter vid utgången av 2018 uppgick till med upplysning avseende sin årsredovisning för 10 379 miljoner kronor. 2018.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 39 i årsredovisningen, där Elsäkerhetsverket Strålsäkerhetsmyndigheten redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisionsdär avgifterna inte disponeras. Som framgår av berättelse med reservation avseende sin årsredo- tabell Avgiftsbelagd verksamhet – Offentligvisning för 2018. Som grund för uttalande om rättslig verksamhet finns ett stort överskott för reservation anger Riksrevisionen följande. Elberedskapsavgift på 92 miljoner konor. På Strålsäkerhetsmyndigheten har redovisat ett grund av den ekonomiska styrningen för resultatför högt belopp på posten Avräkning med området Elberedskapsavgift har myndigheten statsverket på 28 miljoner kronor. Posten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska Behållning räntekonto hos Riksgäldskontoret är målen. för lågt redovisad med motsvarande belopp per balansdagen den 31 december 2018. Dessutom har myndigheten i tabellen Intäkter Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision och kostnader för avgifter som inte disponeras redovisat ett felaktigt värde avseende flera

RiR 2018:6 Livsmedels- och läkemedels-

summeringar i tabellen. Den korrekta summe- försörjning – samhällets säkerhet och viktiga ringen av Kärnteknisk verksamhet ska vara

samhällsfunktioner

81 miljoner kronor och inte 118 miljoner kronor Riksrevisionen har granskat samhällets säkerhet per balansdagen den 31 december 2018. och viktiga samhällsfunktioner med inriktning Strålsäkerhetsmyndigheten har även fått en mot livsmedels- och läkemedelsförsörjning. upplysning i revisionsberättelsen avseende års- Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens redovisningen för 2018. rapport om livsmedels- och läkemedels-

försörjning – samhällets säkerhet och viktiga Upplysning av särskild betydelse samhällsfunktioner (skr. 2017/18:283) redovisat Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 12 vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med i årsredovisningen, där Strålsäkerhetsmyndiganledning av granskningsrapporten. Granskheten redovisar resultatet av avgiftsbelagd verkningsrapporten är därmed slutbehandlad. samhet där avgifterna inte disponeras. Som Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till framgår av tabell 3 finns ett stort ackumulerat handlingarna (bet. 2018/19:FöU2, rskr. underskott för icke kärnteknisk verksamhet. 2018/19:55).

S kr . 2018/ 19: 101

RiR 2018:14 Nationellt försvar på regional nivå

Riksrevisionen har granskat om Försvarsmaktens regionala staber har förutsättningar att lösa sina huvuduppgifter och om arbetet sker på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nationellt försvar på regional nivå (skr. 2018/19:28) redovisat de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i rapporten till Försvarsmakten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och följer myndighetens arbete med att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FöU10, rskr. 2018/19:137).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.49 UO 7 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Biståndsverksamhet 41 606 -265 41 392 -214 -0,5 35 402 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 171 28 1 220 49 4,2 1 115 Övriga anslag 208 202 -6 -2,9 190

Summa 42 985 -237 42 813 -172 -0,4 36 707

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- utgiftsområde 8 Migration för asylmottagande, lingssamarbete. och som klassificeras som bistånd och avräknas Utfallet blev 42 813 miljoner kronor, vilket är biståndsramen, skulle minska med 3 564 miljoner 172 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad kronor. Resterande del av höjningen beror i som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 huvudsak på att bruttonationalinkomsten (BNI) blev utfallet 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) för 2018 antogs bli högre än 2017 och att högre. biståndsramen höjdes från 0,99 procent av BNI 2017 till 1,0 procent 2018. Högre utgifter för asylmottagande medförde något lägre utgifter för biståndsverksamheten Biståndsramen Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s uppgick till 41 392 miljoner kronor, vilket är utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det 214 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än internationella regelverket i Europeiska nationalanvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är räkenskapssystemet (ENS). Biståndsramens att riksdagen i enlighet med propositionen storlek bestäms utifrån den procentsats som Höständringsbudget för 2018 beslutade att riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid minska anslaget med 222 miljoner kronor till beräkningen av biståndsramen i budgetföljd av att de avräkningsbara kostnaderna för propositionen används den senaste tillgängliga asylmottagandet ökat. Enligt biståndskommittén BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet vid Organisationen för ekonomiskt samarbete under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader som ansvarar för att sammanställa medlemsför asylmottagandet under utgiftsområde 8 ländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till Migration klassificerade som bistånd och OECD/DAC görs under våren efter avslutat finansieras inom biståndsramen. budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden Biståndsverksamheten ökade med knappt 6 än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som miljarder kronor jämfört med 2017 klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev biståndsdirektiv. Utgifterna inom andra utgifts- 5 991 miljoner kronor (16,9 procent) högre områden avser huvudsakligen kostnader för jämfört med 2017. Det är framför allt utbetal- asylsökande från utvecklingsländer under det ningar till multilaterala och internationella första året i Sverige (utgiftsområde 8 Migration) organisationer (FN), bistånd till Afrika samt samt kostnader för mottagandet av kvotflykhumanitära insatser som ökat under 2018. tingar som vidarebosätts och deras resor till Riksdagen beslutade i enlighet med budget- Sverige (utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanpropositionen för 2018 om att öka budgeten för lända invandrares etablering), administration av biståndsverksamheten med drygt 6 000 miljoner bistånd inom utrikesförvaltningen samt den del kronor. Orsaken till ökningen var främst att av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd regeringen beräknade att de utgifter under som finansieras över EU:s budget.

S kr . 2018/ 19: 101

Höjd biståndsram för 2018

Tabell 2.50 Utfall för bistånd 2008 – 2018

Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt utbetalt bistånd 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 701 47 549 50 769 Totalt bistånd i procent av BNI 1 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,40 0,94 1,02 1,04 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Biståndsramen för 2018 budgeterades till Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrations- 48 950 miljoner kronor, vilket motsvarade verkets mottagningssystem blev 329 dygn i stället 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället för 239 dygn som ursprungligen beräknades i beräknade BNI enligt ENS 2010 och är statens budget. Den längre vistelsetiden för- 2 821 miljoner kronor högre än den budgeterade klarades bl.a. av längre handläggningstider för biståndsramen för 2017. Den del av bistånds- personer som beviljats uppehållstillstånd. Den ramen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt genomsnittliga dygnskostnaden blev 585 kronor bistånd ökade med 6 210 miljoner kronor och i stället för 464 kronor som ursprungligen beräkden del som avser kostnader för mottagande av nades i statens budget. Den högre dygnskostasylsökande minskade med 3 564 miljoner naden berodde främst på ökade kostnader för kronor jämfört med 2017. Eftersom kostnaderna skola och mottagande med anledning av att den för mottagande av asylsökande väntades bli något genomsnittliga tiden i mottagningssystemet blev högre än vad som antogs i den ursprungliga längre än beräknat. De kostnader som rapporbudgeten för 2018 beslutade riksdagen om terades till OECD/DAC (4 560 miljoner kroändringar inom biståndsramen i propositionen nor) är högre än de som ingick i slutlig höständ- Höständringsbudget för 2018. Det innebar att ringsbudget (2 974 miljoner kronor). Detta inneden del av biståndsramen som avsåg utgifts- bär att regeringen avräknade ett lägre belopp från område 7 Internationellt bistånd minskade med biståndsramen jämfört med det preliminära 222 miljoner kronor och den del som avsåg utfallet. Av det totala antalet asylsökande kom kostnader för mottagande av asylsökande ökade 97 procent från låg- och medelinkomstländer. med motsvarande belopp jämfört med den Det är endast kostnader för dessa personer under ursprungliga budgeten för 2018. deras första år i Sverige, som ingår i biståndet. Utfallet för biståndsramen 2018 som rappor- Både det preliminära rapporterade utfallet till terades till OECD/DAC, i enlighet med dess OECD/DAC och de budgeterade avräkningarna redovisningsprinciper, blev 50 769 miljoner kro- inkluderade kostnader för mottagande av nor. Det motsvarar 1,04 procent av BNI enligt personer som vidarebosattes i Sverige, s.k. ENS 2010. kvotflyktingar, varav de budgeterade kostnader Det finns två huvudsakliga anledningar att uppgick till 562 miljoner kronor medan utfallet biståndsramen skiljer sig från det preliminära till OECD/DAC var 538 miljoner kronor. utfallet som rapporterades till OECD/DAC. Dels gör OECD/DAC:s redovisningsprinciper gällande att lagda skuldsedlar ska rapporteras i sin helhet även om inga utbetalningar har skett under innevarande år. Dels blev kostnaderna för mottagande av asylsökande som räknas som bistånd högre. Kostnader för mottagande av asylsökande som ingår i biståndsramen i Budgetpropositionen för 2018 baserades på Migrationsverkets prognos i juli 2017. De slutliga budgeterade kostnaderna som ingick i biståndsramen uppdaterades slutligen i propositionen Höständringsbudget för 2018. Tabellen nedan visar dessa förändringar för 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.51 Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen

Budgetpropositionen 2018 HÄB18 Utfall 2018 Migrationsverkets prognos (datum) juli 2017 juli 2018 Antal asylsökande 27 000 23 000 21 502 Genomsnittligt antal dygn 239 274 329 Genomsnittlig dygnskostnad, kronor 464 1 571 585 Kostnader för mottagande av asylsökande som ingår i biståndsramen, miljoner kronor 2 752 2 974 4 560

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.52 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 89 778 81 938

Summa 89 778 81 938

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 89 778 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 938 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 840 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Multilaterala och internationella organisationer och fonder, Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, stöd genom svenska organisationer i det civila samhället och Hållbar utveckling. Regeringen har ingått avtal med Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalen är utformade med en bindande (unqualified commitment) och en icke bindande del (qualified commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet tabellen ovan. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 4,5 miljarder kronor. Av detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 till 2044) och 2,0 miljarder kronor AfDf (från 2027 till 2054).

S kr . 2018/ 19: 101

Garantier Övriga krediter

Tabell 2.53 UO 7 Garantier Tabell 2.54 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor eller annan angiven valuta Miljoner kronor

Utfärdade Utnyttjad kredit Utestående garantier Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31 Utestående åtaganden inklusive åtaganden utländsk bundna Kredit för infriande av kapitalgarantier Garanti Garantiram 2018-12-31 valuta utfästelser till internationella finansiella institutioner 1 Obegränsad 0 Garantikapital, Internationella Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i återuppbygg- syfte att fullgöra sådana garantier som nads- och riksdagen beslutat om, m.m. Obegränsad 0 utvecklings-

Summa 0

banken (IBRD) USD 3 891 20 160 USD 2 247 20 160 1 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision 1 SDR 971 11 889 SDR 953 11 889

Garantikapital, Interamerikanska Folke Bernadotteakademien utvecklings- Folke Bernadotteakademien har fått en revisionsbanken (IDB) 2 USD 538 4 829 USD 538 4 829 berättelse med reservation avseende sin årsredo- Garantikapital, visning för 2018. Som grund för uttalande om Asiatiska utvecklings- reservation anger Riksrevisionen följande.

På grund av bristande återrapportering i ett banken (AsDB) 3 SDR 343 4 281 SDR 343 4 281

Garantier inom lämnat bidrag har Folke Bernadotteakademin inte biståndsbetalat ut hela det beviljade bidraget under 2018. verksamheten 12 000 5 198 6 004 Det medför att Folke Bernadotteakademin har EIB-lån inom ett utestående åtagande på 0,8 miljoner kronor vid ramen för Lomé IV Bis och utgången av 2018, trots att myndigheten inte har

Cotonou-avtalet EUR 152 1 155 1 155 stöd för ett sådant åtagande i 17 § anslags- 4 Nordiska förordningen (2011:223).

Investeringsbankens miljöinvesteringslån 5 EUR 104 34 EUR 3 34

Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA 6 USD 16 145 USD 16 145

Summa 47 692 48 498

1 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 2 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 3 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91). 4 prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99. 5 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 6 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018 USD= 8,971 EUR= 10,275 CHF= 9,992 SDR= 12,476

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.55 UO 8 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Migrationsverket 5 316 32 5 190 -126 -2,4 6 015 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 8 101 5 708 11 724 3 623 44,7 30 600 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 78 15 89 11 13,6 738 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 960 2 958 -2 -0,2 839 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 305 583 570 265 86,8 806 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 349 269 -80 -22,9 253 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 155 131 -25 -16,0 147 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m. fl. 195 200 396 201 102,8 389 Övriga anslag 289 1 299 10 3,4 246

Summa 15 748 6 540 19 624 3 875 24,6 40 034

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige Utgifterna för offentliga biträden högre än samt frågor som rör mottagande av asylsökande. budgeterat Utfallet uppgick till 19 624 miljoner kronor Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i och är därmed 3 875 miljoner kronor (24,6 pro- utlänningsärenden blev 265 miljoner kronor cent) högre än vad som ursprungligen anvisades i (86,8 procent) högre än de ursprungligen statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna anvisade medlen, men 236 miljoner kronor 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre. (29,3 procent) lägre än 2017. Orsaken till det högre utfallet är att andelen ärenden som kräver Ersättningar till kommunerna blev högre än offentligt biträde blev högre än beräknat. För att statens budget 2018 finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och i enlighet med propositionerna Vår- och Höstbostadskostnader blev 11 724 miljoner kronor. ändringsbudget för 2018 om ändringar i statens Det är 3 623 miljoner kronor (44,7 procent) budget och anvisade sammantaget ytterligare högre än den ursprungliga budgeten. Det är 583 miljoner kronor. Höjningen av anslaget framför allt ersättningarna till kommunerna som finansierade även ett utnyttjande av anslagsblivit högre än beräknat. Orsaken är att ansök- krediten från 2017 på sammanlagt 145 miljoner ningarna om ersättningar från kommunerna, kronor. enligt ett tidigare system om ersättning för ensamkommande barn och unga, blev högre än Antalet ärenden på Migrationsverket minskade vad som antogs i budgetpropositionen för 2018. under 2018 Kommunerna hade möjlighet att ansöka om Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket ersättning för tidigare utgifter enligt detta system uppgick till 5 190 miljoner kronor 2018, vilket är t.o.m. den 31 december 2017. För att finansiera de 825 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än 2017. högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet Under 2018 har både antalet inkomna liksom med propositionerna Vår- och Höständrings- äldre ärenden om asyl, både förstagångs- och budget för 2018 om ändringar i statens budget förlängningsansökningar, minskat, vilket inneoch anvisade sammantaget ytterligare 5 708 mil- burit att Migrationsverket minskat sin personaljoner kronor. Höjningen av anslaget täckte även styrka. Cirka 600 personer sades upp under 2018 utnyttjandet av anslagskrediten från 2017 på och i samband med omställningen till en minskad 1 401 miljoner kronor. verksamhet valde också fler än beräknat att sluta

S kr . 2018/ 19: 101

på eget initiativ. Jämfört med 2017 minskade Tabell 2.56 Asylsökande m.m. 2018 personalkostnaderna med 548 miljoner kronor Antal personer (13,0 procent) till 3 667 miljoner kronor. Det 2018 2017 Föränd- Förändring ring % genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade

Antal asylsökande 21 502 25 666 -4 164 -16,2

med 1 311 personer till 5 842 (18,0 procent) varav män (inkl. jämfört med 2017. pojkar) 12 929 15 635 -2 706 -17,3 varav kvinnor (inkl. Utgifterna för ersättningar och bostadskostnader flickor) 8 573 10 031 -1 458 -14,5 minskade jämfört med 2017 varav ens. barn och Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och unga 944 1 336 -392 -29,3 bostadskostnader minskade med 18 876 miljoner varav pojkar 695 1 043 -348 -33,4 kronor (61,7 procent) jämfört med 2017. Det är varav flickor 249 293 -44 -15,0 främst ersättningarna till kommunerna som minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga i Förlängnings-

ansökningar 7 457 18 154 -10 697 -58,9

Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 86,5 procent, från 14 990 ensamkommande under 2017 till 2 023 ensamkommande under Avgjorda asylärenden 35 512 66 301 -30 789 -46,4 2018. Totalt har ersättningarna till kommunerna varav bifall 11 217 27 205 -15 988 -58,8 för ensamkommande barn och unga minskat med Bifallsandel 32% 41% 15 937 miljoner kronor mellan åren. Ersättningarna för ensamkommande och som enbart

Beviljade

avser innevarande år dvs. exklusive utbetalningar uppehållstillstånd 132 696 135 529 -2 833 -2,1 som hör till tidigare år, minskade med varav asyl 25 114 36 531 -11 417 -31,3 13 955 miljoner kronor (86,3 procent), från varav anhöriga till 16 169 miljoner kronor till 2 214 miljoner kronor asylsökande 16 627 19 124 -2 497 -13,1 2018. Det genomsnittliga antalet inskrivna pervarav barn födda i soner i mottagningssystemet, exklusive ensam- Sverige till föräldrar kommande barn och unga, minskade med 19 396 med PUT 9 342 9 850 -5108 -5,2 (24,1 procent), från 80 587 under 2017 till 61 191 varav arbetstagare 21 507 16 178 5 329 32,9 inskrivna under 2018. Det lägre antalet inskrivna Övriga 60 106 53 846 6 260 11,6 har medfört att Migrationsverkets utgifter för December December Föränd- Föränd- 2018 2017 ring ring % anläggningsboende minskat med 1 232 miljoner

Inskrivna i

kronor (44,8 procent) under 2018 jämfört med Migrationsverkets

-31,4

2017. Det medförde även att utgifterna för dag- mottagningssystem* 52 565 76 640 -24 075 ersättning till asylsökande liksom ersättningarna varav med för skolkostnader minskade med 614 miljoner uppehållstillstånd 3 310 8 834 -5 524 -62,5 kronor respektive 1 998 miljoner kronor jämfört varav med 2017. ensamkommande barn och unga 1 239 4 729 -3 490 -73,8 Fler avgjorda mål i migrationsdomstolarna anläggningsboende (ABO) 21 695 35 496 -13 801 -38,9 Utgifterna för anslaget 1:3 Migrationspolitiska eget boende (EBO) 28 832 33 221 -4 389 -13,2 åtgärder blev 650 miljoner kronor lägre än 2017. Det lägre utfallet beror på att utgifterna för övrigt boende 2 038 7 923 -5 885 -74,3 vidarebosättning av kvotflyktingar redovisas på Genomsnittligt anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flykting-

inskrivna under året 63 214 95 576 -32 362 -33,9

mottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet varav ensamkommande barn och och nyanlända invandrares etablering fr.o.m. unga 2 023 14 990 -12 967 -86,5 2018. varav övriga 61 191 80 587 -19 396 -24,1 Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i *Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista utlänningsmål blev 119 miljoner kronor december respektive år. Källa: Migrationsverket (14,1 procent) högre än 2017. Antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade med 16,0 procent mellan 2017 och 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.57 UO 9 Anslag

Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:4 Tandvårdsförmåner 6 332 6 457 125 2,0 5 782 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 26 582 1 149 27 067 485 1,8 25 606 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 7 096 600 7 711 615 8,7 2 913 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 465 493 28 6,0 433 1:8 Bidrag till psykiatri 1 755 1 634 -121 -6,9 1 167 1:10 E-hälsomyndigheten 146 141 -5 -3,4 158 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 768 723 -44 -5,7 389 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 100 -164 -62,2 162 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 25 693 25 308 -385 -1,5 23 310 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 517 360 2 809 292 11,6 2 302 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 083 1 046 -37 -3,4 994 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 509 22 1 486 -23 -1,5 758 Övriga anslag 3 486 14 3 442 -43 -1,2 3 436

Summa 77 696 2 145 78 418 722 0,9 67 411

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårds- Utfallet för 2018 blev 1 461 miljoner kronor politik, Folkhälsopolitik, Funktionshinders- högre än 2017. Det är bl.a. användandet av cancerpolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om läkemedel som ökade, både till följd av nya läkeäldre, individ- och familjeomsorg, personer med medel och att befolkningen ökar i åldersgrupper funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik. där förekomsten av cancer är relativt hög. Två Utfallet uppgick till 78 418 miljoner kronor andra områden som ökat är blodproppsförebygoch blev därmed 722 miljoner kronor (0,9 pro- gande läkemedel samt läkemedel mot hepatit C. cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 11 007 miljoner Bidrag till folkhälsa och sjukvård högre än anvisat kronor (16,3 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 7 711 miljoner kronor, vilket Utgifterna för läkemedelsförmånerna ökade mer är 615 miljoner kronor (8,7 procent) högre än än beräknat anvisat i statens budget. Det beror främst på att Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- anslaget anvisades ytterligare 600 miljoner kronor förmånerna uppgick till 27 067 miljoner kronor, i enlighet med propositionen Vårändringsbudget vilket är 485 miljoner kronor (1,8 procent) högre för 2018 för att förbättra tillgängligheten i hälsoän vad som anvisades i statens budget. Den 26 och sjukvården och korta vårdköerna. Ändringsrespektive 29 januari 2018 undertecknade staten budgeten skulle också finansiera anställningar av och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en vårdpersonal inom bristkompetenser som är överenskommelse om statens bidrag för kost- intresserade av att arbeta vidare efter 65 års ålder. nader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2018. Dessa medel betalades ut till landstingen 2018. Överenskommelsen innebar tillsammans med återbäring för 2017 att de prognostiserade Kostnader för assistansersättning lägre än beräknat utgifterna för 2018 inte bedömdes rymmas inom Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig anslaget. Riksdagen anvisade därför ytterligare assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner 1 149 miljoner kronor till anslaget i enlighet med kronor. Det är 385 miljoner kronor (1,5 procent) propositionen Vårändringsbudget för 2018. lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på

S kr . 2 018/ 19: 101

att antalet brukare i ersättningen minskat i en Av den s.k. professionsmiljarden betalades snabbare takt än beräknat. 951 miljoner kronor till landstingen under 2018 för att ge statligt stöd till bättre resursutnyttjande Extra medel för investeringar i välfärdsteknik i sjukvården. Det är 3 miljoner kronor mer än Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och 2017. åtgärder inom äldreområdet blev 292 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Riks- Utgifterna för bilstöd fortsätter att minska dagen anvisade anslaget ytterligare 360 miljoner För bilstödet är utgifterna betydligt lägre än kronor i enlighet med propositionen Våränd- anslagna medel. En av orsakerna är att antalet ringsbudget för 2018. Av dessa extra medel har ansökningar har minskat. En förklaring till detta Socialstyrelsen lämnat 356 miljoner kronor i är stödets konstruktion med nya grundbidrag bidrag till kommunsektorn för investeringar i väl- som beviljas var nionde år. Minskningen av färdsteknik inom omsorgen, exempelvis mobila antalet ansökningar antas också till viss del bero larm m.m. på beteendeförändringar efter införandet av ett nytt regelverk 2017. Det nya regelverket har även Högre allmänt tandvårdsbidrag medfört en lägre andel beviljade ansökningar och Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner upp- längre handläggningstider vilket resulterar i lägre gick till 6 457 miljoner kronor, det är 675 mil- kostnader. joner kronor (11,7 procent) högre än föregående år. Det beror på att det årliga allmänna tandvårds- Betalningsförskjutningar medför ökade kostnader bidraget höjdes för alla åldersgrupper den 15 april för assistansersättning 2018 2018. Höjningen innebär att personer som är Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig mellan 30 år och 64 år får 300 kronor per år i assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner stället för 150 kronor per år. Personer som är kronor. Det är 1 999 miljoner kronor (8,6 promellan 24 och 29 år eller över 65 år får 600 kronor cent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på per år i stället för 300 kronor. att Försäkringskassan fr.o.m. oktober 2018 begär Under året har statligt tandvårdsstöd betalats ersättning från kommunerna för assistansersättut till ca 4 miljoner personer, varav 53,2 procent ningen i efterhand, tidigare begärdes ersättningen till kvinnor och 46,8 procent till män. i förskott. Omläggningen till efterskottsbetalning medför att utfallet blir ungefär 900 miljoner Nya bidrag till sjukvård medför högre utgifter kronor högre än 2017. Dessutom påverkades Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och utgifterna av att schablonbeloppet som sjukvård blev 7 711 miljoner kronor, vilket är Försäkringskassan betalar ut för varje utförd 4 798 miljoner kronor högre än föregående år. assistanstimme har höjts. Under 2018 hade 8 307 Det högre utfallet beror till största delen på att män och 6 999 kvinnor assistansersättning, totalt staten och SKL har slutit flera överenskommelser 15 306 personer. Det är en minskning med som medför olika satsningar inom vården. 4,2 procent jämfört med föregående år. Under 2018 har 2 000 miljoner kronor betalats För 2018 var schablonbeloppet 295 kronor per till landstingen för en ny personalsatsning inom timme och det högsta möjliga timbeloppet vården. Personalsatsningen ska bidra till att ge 330 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i bättre förutsättningar för vårdens medarbetare. assistansersättningen 2018 var 298 kronor. Även den nya s.k. patientmiljarden belastar anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård med 1 000 miljoner kronor 2018. Patientmiljarden ska bidra till insatser för en snabbare och mer samordnad vård för patienterna. Ytterligare 600 miljoner kronor betalades ut för att bidra till ökad tillgänglighet inom vården, vilket också påverkar jämförelsen mellan åren. Även bidragen för förlossningsvård och kvinnors hälsa blev högre. Under 2018 betalades 1 591 miljoner kronor till landstingen för förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket är 892 miljoner kronor högre än 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Beställningsbemyndiganden Revisionens iakttagelser – årlig revision

Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden

E-hälsomyndigheten

E-hälsomyndigheten har fått en revisions- Miljoner kronor

berättelse med reservation avseende sin årsredo- Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 visning för 2018. Som grund för uttalande om

1:6 Bidrag till folkhälsa och reservation anger Riksrevisionen följande.

sjukvård 316 16 Regeringen har i förordningen (2013:1031)

4:5 Stimulansbidrag och med instruktion för E-hälsomyndigheten speci-

åtgärder inom fikt efterfrågat återrapportering avseende grunäldreområdet 670 647 derna för hur myndigheten har beräknat stor-

Forskningsrådet för hälsa, leken på avgifterna enligt 25 § lagen (1996:1156) 7:2 arbetsliv och välfärd: om receptregister och 14 § lagen (2005:258) om Forskning 1 280 1 301 läkemedelsförteckning. I årsredovisningen som

Summa 2 266 1 964

lämnades den 22 februari 2019 saknas sådan

information. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om

beställningsbemyndiganden på 2 266 miljoner

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

kronor. De utestående åtagandena uppgick till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 1 964 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemynhar fått en revisionsberättelse med reservation diganden och utestående åtaganden uppgick till avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund 302 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden för uttalande om reservation anger Riksavser anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård . revisionen följande. Bemyndigandet för detta anslag syftade i huvud- Myndigheten har överskridit bemyndigandesak till att regeringen skulle kunna ingå åtaganden ramen gällande anslag 7:2 ap.1 Forskningsrådet för om den Europeiska läkemedelsmyndigheten hade hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning under omlokaliserats från Storbritannien till Sverige, utgiftsområde 9. Bemyndiganderamen uppgår till vilket inte skedde. 1 280 miljoner kronor medan utestående åtagan- Bemyndigandet för anslaget 7:2 Forskningsden enligt årsredovisningen uppgår till 1 301 milrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning har joner kronor. Myndigheten har även överskridit överskridits både till belopp och slutår. Slutåret bemyndigandets slutår 2022. Framtida åtaganden för bemyndigandet är 2022. De utestående sträcker sig till 2025. åtagandena sträcker sig till 2025.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har

ingått åtaganden på 24 miljoner kronor mot

Revisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete

m.m. utan att det finns ett beställnings-

RiR 2018:24 Oklara effekter av investerings-

bemyndigande för anslaget.

stödet till byggande av särskilt boende för äldre

Riksrevisionen har granskat investeringsstödet

2007 – 2014 till byggande av särskilt boende för

Inomstatliga lån

äldre.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Tabell 2.59 UO 9 Inkomststatliga lån

rapport om investeringsstödet till särskilda Miljoner kronor boenden för äldre (skr. 2018/19:34) redovisat Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med Beredskapsinvesteringar inom anledning av granskningsrapporten. Granskramen för Socialstyrelsens verksamhet 100 8 ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Beredskapsinvesteringar inom Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

ramen för Folkhälsomyndighetens handlingarna (bet. 2018/19:SoU14, rskr.

2018/19:164). verksamhet 350 62

Summa 450 70

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.60 UO 10 Anslag

Miljoner kronor Utfall Utfall SB SB ÄB Utfall SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 38 810 37 545 -1 266 -3,3 37 673 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 46 909 45 806 -1 104 -2,4 47 688 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 876 2 811 -65 -2,3 3 007 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 33 9 39 6 17,5 37 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 901 2 649 -252 -8,7 2 712 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 901 56 954 53 5,9 890 2:1 Försäkringskassan 8 733 -3 8 468 -265 -3,0 8 444 Övriga anslag 1 452 1 411 -41 -2,8 1 416

Summa 102 615 62 99 681 -2 934 -2,9 101 868

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid Aktivitets- och sjukersättningar lägre än budget sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och ningar m.m. blev 45 806 miljoner kronor. Det är sjukersättning, handikappersättning och bidrag 1 104 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar som anvisades i statens budget. Det beror i även myndigheterna Försäkringskassan och huvudsak på att färre personer fick aktivitets- Inspektionen för socialförsäkringen. eller sjukersättning jämfört med vad som antogs i Utfallet för utgiftsområdet uppgick till beräkningen till statens budget. Antalet mot- 99 681 miljoner kronor och blev därmed tagare av sjukersättning i december 2018 var 2 934 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad 1,7 procent lägre än beräknat och antalet som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 mottagare av aktivitetsersättning var 5,7 procent blev utfallet 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än beräknat. lägre. Omregistrering av livräntetagare medförde högre Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev utgifter än beräknat lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning inom det Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabi- statliga personskadeskyddet blev 39 miljoner krolitering m.m. blev 37 545 miljoner kronor, vilket nor. Det är 6 miljoner kronor (17,5 procent) är 1 266 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än högre än vad som anvisades i statens budget. Det vad som anvisades i statens budget. Skillnaden statliga personskadeskyddet är en försäkring som beror främst på att antalet utbetalda nettodagar bl.a. gäller för den som tjänstgör enligt lagen för sjukpenning blev 3,0 procent lägre än (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller medberäknat. Under 2018 betalades sjukpenning ut verkar i räddningstjänst. Den gäller också för den för 54,4 miljoner nettodagar, vilket är 1,7 mil- som är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt joner nettodagar färre än beräknat. Begreppet eller andra liknande institutioner. Försäkringen nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv gäller normalt för sjukdom eller skada som ersättning räknas som en nettodag. Även inträffat i samband med tjänst i Sverige eller de utgifterna för rehabiliteringspenning blev lägre. nordiska länderna. Vid skada som ger bestående Under året betalades rehabiliteringspenning ut nedsättning av arbetsförmågan kan livränta för 1,5 miljoner nettodagar, vilket är 0,6 miljoner betalas ut till den försäkrade. För att korrigera nettodagar (26,5 procent) färre än beräknat. tidigare felaktigt gjorda registreringar omregistrerade Försäkringskassan under 2017 ett

S kr . 2018/ 19: 101

antal livräntetagare från anslag 1:4 Arbetsskade- Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjuktal

ersättningar m.m. till anslag 1:5 Ersättning inom

2018 2017 Förändring det statliga personskadeskyddet . Det medförde ett i procent

högre antal livräntetagare inom det statliga

Antal personer som fick

personskadeskyddet och att utgifterna blev högre sjukpenning i december månad 198 544 203 070 -2,2%

än vad som ursprungligen beräknats i statens varav kvinnor 131 355 134 630 -2,4%

budget. Riksdagen anvisade därför ytterligare 9 varav män 67 189 68 440 -1,8% miljoner kronor i enlighet med propositionen varav kvinnor med sjukpenning Vårändringsbudget för 2018. på normalnivå 81 085 83 040 -2,4%

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivvarav män med sjukpenning på ningsprocessen blev 2 649 miljoner kronor, vilket normalnivå 43 066 43 968 -2,1%

är 252 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än vad varav kvinnor med sjukpenning som anvisades i statens budget. Det beror främst på fortsättningsnivå 46 177 47 276 -2,3%

på att utgifter för försäkringsmedicinska varav män med sjukpenning på

utredningar, bidrag till hälso- och sjukvården fortsättningsnivå 21 114 21 405 -1,4%

samt arbetsplatsnära stöd blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga Antal startade sjukfall,

sjuklönekostnader blev 954 miljoner kronor, vilket genomsnitt per månad under

är 53 miljoner kronor (5,9 procent) högre än vad

januari till september 48 300 47 200 2,3%

som anvisades i statens budget. Det beror på att varav kvinnor 30 700 30 200 1,7%

arbetsgivare var berättigade till högre ersättning varav män 17 600 17 000 3,5%

än vad som ursprungligen beräknats. I enlighet

med propositionen Höständringsbudget för 2018

Antal ersättningsdagar med

anvisade riksdagen därför ytterligare 56 miljoner sjukpenning, netto (miljoner

kronor. dagar) 54,4 55,8 -2,5%

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev Andel pågående sjukfall med

8 468 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner

psykiatriska diagnoser, procent,

september månad 46,1 45,4

kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i

Källa: Försäkringskassan statens budget. Det beror framför allt på

svårigheter att rekrytera personal inom vissa Antalet personer som fick sjukpenning minskade verksamheter i samband med hög personalfrån 203 070 personer i december 2017 till omsättning. 198 544 personer för samma månad 2018, vilket

motsvarade en minskning med 1,8 procent för Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev män och 2,4 procent för kvinnor. Antalet perlägre än föregående år soner med sjukpenning på normalnivå minskade Jämfört med föregående år blev utfallet på med 2 857 (2,2 procent). Vidare minskade antalet anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. personer som fick sjukpenning på fortsättnings- 129 miljoner kronor (0,3 procent) lägre. Det nivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 1 390 beror främst på lägre utgifter för rehabiliterings- (2,0 procent). Antalet pågående sjukfall som är penning. Andelen sjukfall som får rehabiliteringslängre än 2,5 år har dock ökat, vilket i huvudsak penning har minskat under 2018 och antalet beror på att den bortre tidsgränsen i sjukutbetalda nettodagar för rehabiliteringspenning försäkringen avskaffades den 1 februari 2016. minskade med 0,4 miljoner nettodagar (19,4 pro- Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen cent) jämfört med 2017. Minskningen beror bl.a. kvinnor som fick sjukpenning i december 2018 på en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 § uppgick till 66,2 procent. socialförsäkringsbalken. Den nya tillämpningen Inflödet av nya sjukfall mäts med viss efterinnebär att rehabiliteringspenning enbart kan släpning. I genomsnitt startade 48 300 sjukfall per betalas ut i den omfattning som den arbetsmånad under januari till september 2018, vilket är livsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare en ökning med 2,3 procent jämfört med samma har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd period föregående år. Under 2018 har sjukfallens fått hel rehabiliteringspenning vid helt nedsatt varaktighet minskat något. arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på Under 2018 ökade antalet sysselsatta, vilket hel- eller deltid. medförde att antalet personer som omfattas av

S kr . 2018/ 19: 101

förmånen ökade. Trots detta minskade antalet Aktivitetsersättning kan beviljas personer i nettodagar med sjukpenning totalt med 2,5 pro- åldrarna 19 – 29 år som har långvarigt nedsatt cent jämfört med 2017. arbetsförmåga eller på grund av en funktions- Andelen pågående sjukfall med psykiatriska nedsättning behöver längre tid för att avsluta sin diagnoser ökade 2018 och var 46,1 procent i skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och september 2018, vilken kan jämföras med kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 45,4 procent i september 2017. 2018 uppgick antalet personer med aktivitets- Under 2018 avslogs 3,0 procent av initiala an- ersättning till 31 351, vilket är en minskning med sökningar om sjukpenning jämfört med 3,1 pro- 4 944 personer (13,6 procent) jämfört med cent under föregående år . Andelen avslag för december 2017. Under 2018 har 5 505 personer 1 män minskade från 2,8 procent 2017 till 2,7 pro- (2 588 kvinnor och 2 917 män) nybeviljats aktivicent år 2018. För kvinnor uppgick andelen avslag tetsersättning. Det är 966 personer (14,9 procent) till 3,2 procent 2018, vilket kan jämföras med färre än 2017. Andelen avslag vid olika former av 3,3 procent föregående år. Andelen avslag under ansökan om aktivitetsersättning har ökat. För pågående sjukfall minskade också. Under januari 2018 uppgick andelen till 26,2 procent (26,7 protill oktober 2018 berodde 5,5 procent av de avslu- cent för kvinnor och 25,7 procent för män). Mottade sjukfallen på ett avslag jämfört med 6,0 pro- svarande avslagsandel för 2017 var 20,4 procent cent under 2017. Andelen avslag för män minsk- (21,5 procent för kvinnor och 19,4 procent för ade från 5,9 procent under 2017 till 5,3 procent män). Efter en lagändring i februari 2017 finns under januari till oktober år 2018. För kvinnor möjlighet att få sjukersättning från 19 års ålder, minskade andelen avslag från 6,1 procent 2017 till vilket också bidrar till att antalet personer med 5,7 procent under januari till oktober 2018. aktivitetsersättning minskar. Tidigare kunde man inte få sjukersättning förrän vid 30 års ålder. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar I december 2018 uppgick antalet personer som minskade fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersätt- till 292 318 personer. Det är en minskning med ningar m.m. blev 1 883 miljoner kronor (3,9 pro- 6,6 procent jämfört med föregående år. Antalet cent) lägre än 2017, vilket främst beror på att färre kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning personer fick aktivitets- eller sjukersättning. var 168 915 personer, vilket var en minskning Försäkrade i åldrarna 19 – 64 år som har en med 6,8 procent jämfört med december 2017. stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättsjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha ning uppgick till 123 403 personer, vilket är en rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade minskning med 6,4 procent jämfört med sjukersättning uppgick i december 2018 till december 2017. 260 967 (154 383 kvinnor och 106 584 män), vilket är en minskning med 15 715 personer Tabell 2.62 Ohälsomått (5,7 procent) jämfört med december 2017. 2018 2017 Minskningen beror på att många har lämnat

Ohälsotalet 24,7 26,2

förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt varav kvinnor 29,9 31,6 som antalet nybeviljade sjukersättningar har varit varav män 19,8 20,9 lågt. Under 2018 fick 5 534 personer sjukersätt- Sjukpenningtalet 9,7 10,1 ning för första gången. Det är en minskning med varav kvinnor 12,8 13,3 191 personer (3,3 procent) jämfört med 2017. varav män 6,7 6,9 Andelen avslag vid ansökan om sjukersättning var Källa: Försäkringskassan. 67,9 procent (70,2 procent för kvinnor och 64,8 procent för män) under 2018. Föregående år Ohälsotalet och sjukpenningtalet minskade 2018 uppgick andelen avslag till 65,3 procent (67,6 Ohälsotalet är ett mått på utvecklingen inom hela procent för kvinnor och 62,3 procent för män) . 2 sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod.

1 Definitionen av avslag vid initial ansökan om sjukpenning har ändrats och 2 Definitionen av avslag har ändrats 2018 och jämförelsetalen för 2017 har jämförelsetalen för föregående år har räknats om med anledning av detta. räknats om med anledning av detta.

S kr . 2018/ 19: 101

Det definieras som antal utbetalda nettodagar Övriga krediter

med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, reha-

biliteringspenning, sjukersättning och aktivitets-

Tabell 2.64 Övriga krediter

ersättning per registrerad försäkrad (16 – 64 år). Miljoner kronor

Alla dagar är omräknade till nettodagar. I Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2018-12-31 december 2018 var ohälsotalet 24,7 dagar per Försäkringskassans behov av likviditet försäkrad, vilket är en minskning från 26,2 dagar i utbetalning av ersättning för vård i 2017. Ohälsotalet har sedan december 2017 andra länder 170 141

minskat med 5,5 procent för kvinnor och med Summa 170 141

5,3 procent för män.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro-

dagar som ersätts med sjukpenning eller

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad

(16 – 64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller

RiR 2018:9 Nekad sjuk- och aktivitets-

aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till

ersättning – effekter på inkomst och hälsa

nettodagar. Riksrevisionen har granskat vilka effekter ett I december 2018 var sjukpenningtalet 9,7 nekande av sjukersättning eller aktivitetsersättdagar, vilket är en minskning med 3,6 procent ning har för individens inkomster, hälsa och sedan december 2017. Kvinnor har i likhet med användning av sjukförsäkringen. tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,8) än män Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens (6,7). rapport om att nekas sjukersättning och aktivi-

tetsersättning (skr 2018/2019:8) redovisat vilka Lägre utfall för arbetsskadeersättningar jämfört åtgärder som vidtagits med anledning av granskmed föregående år ningsrapporten. Granskningsrapporten är där- Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar med slutbehandlad. m.m. blev 2 811 miljoner kronor, vilket är Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till 197 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än 2017. handlingarna (bet. 2018/19:SfU12, rskr. Det beror främst på att antalet egenlivräntor 2018/19:57). enligt arbetsskadeförsäkringen minskade med

knappt 9 procent jämfört med år 2017.

RiR 2018:11 Bedömning av arbetsförmåga vid

psykisk ohälsa – en process med stora

utmaningar

Beställningsbemyndiganden

Riksrevisionen har granskat sjukskrivnings-

processen och det stöd som ansvariga myndig-

Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Utestående heter ger läkare i primärvården i deras försäk-

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 ringsmedicinska uppdrag.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 359 2 320 rapport om bedömning av arbetsförmåga vid

psykisk ohälsa (skr. 2018/19:14) anfört att

Summa 2 359 2 320

Riksrevisionens rapport kan vara ett underlag i

det uppdrag som den tidigare regeringen givit Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om Socialstyrelsen och Försäkringskassan om att ett beställningsbemyndigande på 2 359 miljoner dessa ska verka för att samarbetet och dialogen kronor. De utestående åtagandena uppgick till mellan Försäkringskassan och hälso- och sjuk- 2 320 miljoner kronor. vården förbättras när det gäller sjukskrivnings-

processen och läkarintygen (S2018/00530/SF).

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett som sin mening att

regeringen gör en översyn av det försäkrings-

medicinska beslutsstödet och Försäkringskassans

modell för försäkringsmedicinsk analys. Över-

synen ska avse handläggningen vid psykiatriska

S kr . 2018/ 19: 101

diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145).

RiR 2018:22 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

– ett stöd för Försäkringskassan vid psykisk

ohälsa?

Riksrevisionen har granskat om det försäkringsmedicinska beslutsstödet har påverkat hur läkare anger sjukskrivningsdiagnoser och hur Försäkringskassan använt stödet i hand-läggningen av försäkringsärenden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om försäkringsmedicinskt beslutsstöd (skr. 2018/19:27) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen gör en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen ska avse handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.65 UO 11 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Garantipension till ålderspension 13 080 13 142 62 0,5 13 339 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 10 870 10 869 0 0,0 11 499 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 9 027 9 139 112 1,2 8 265 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 103 1 081 -22 -2,0 1 010 2:1 Pensionsmyndigheten 556 -1 540 -16 -2,9 545

Summa 34 636 -1 34 771 136 0,4 34 658

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom pensionärer som inte har tjänat in någon (garantipension, bostadstillägg till pensionärer inkomstrelaterad ålderspension alls successivt samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid bland de nyblivna pensionärerna. dödsfall (omställningspension, änkepension och Ungefär 659 000 ålderspensionärer hade särskild efterlevandepension samt garantipension garantipension vid utgången av 2018, vilket är ca till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålders- 4 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga pension redovisas i avsnitt 2.4.31. utbetalda garantipensionen uppgår till Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 20 000 kronor per år 2018, vilket är en minskning 34 771 miljoner kronor och blev därmed med 200 kronor jämfört med 2017. Totalt 78 3 136 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad procent av dem som har garantipension är som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 kvinnor och 22 procent är män. ökade utgifterna med 114 miljoner kronor I Sverige har garantipensionen tidigare ansetts (0,3 procent). omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av trygghetssystem, vilket gjort att den även har Antalet pensionärer med garantipension något betalats ut till pensionärer som bor utanför lägre än föregående år Sverige inom EU/EES och Schweiz. EU-dom- Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till stolen klargjorde dock i en dom den 7 december ålderspension uppgick till 13 142 miljoner kronor, 2017 att den svenska garantipensionen är en s.k. vilket är 197 miljoner kronor (1,5 procent) lägre minimiförmån enligt artikel 58 i EU:s förordning än föregående år. Minskningen beror bl.a. på att 883/2004 och därmed bl.a. saknar exporträtt det är fler äldre pensionärer med garantipension enligt EU-rätten. Domen medförde att det som avlider i förhållande till inflödet av nya saknades författningsstöd för att fortsätta betala pensionärer med garantipension. Nya ålders- ut garantipension vid bosättning i annat land än i pensionärer har inkomstgrundad pension i större Sverige. Riksdagen beslutade dock den 24 utsträckning än äldre ålderspensionärer, vilket oktober 2018 (prop.2017/18:275; 2018/19:SfU8 påverkar antalet med garantipension, eftersom rskr. 2018/19:6) att utbetalningarna av garantigarantipension avräknas mot inkomstpension. pension till personer bosatta i EU/EES eller Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- Schweiz skulle fortsätta under 2018, i avvaktan på pensionen är högre för yngre och nyblivna ny svensk lagstiftning. Under 2018 betalades pensionärer jämfört med de äldre som redan totalt 716 miljoner kronor till 72 000 personer uppbär pension. Dessutom minskar antalet utanför Sverige. Av dessa var 41 000 kvinnor och

3 Pensionsmyndigheten har ändrat beräkningsmetod för bl.a. genomsnittligt årsbelopp. Jämförelsetalen för 2017 har ändrats med anledning av detta.

S kr . 2018/ 19: 101

31 000 män. I december 2018 bodde ungefär Övriga krediter 17 300 av dessa personer i Finland, ca 5 300 personer i Tyskland och ca 5 300 personer i

Tabell 2.66 Övriga krediter

Norge. Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2018-12-31 Färre får änkepension Pensionsmyndighetens behov av Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner likviditet i handeln med fondandelar 8 000 1 847 till vuxna uppgick till 10 869 miljoner kronor,

Summa 8 000 1 847

vilket är 629 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom svarar för den större delen av utgifterna under utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änke- kronor och avser Pensionsmyndighetens behov pension minskar successivt. Mellan 2017 och av likviditet i handeln med fondandelar. 2018 minskade antalet med ca 11 700 personer, Utnyttjad kredit uppgick till 1 847 miljoner kronor vid utgången av 2018. till ca 241 600 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade.

Fler pensionärer får bostadstillägg Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 9 139 miljoner kronor, Pensionsmyndigheten vilket är 874 miljoner kronor (10,6 procent) Pensionsmyndigheten har fått en revisionshögre än 2017. Ökningen beror på att bostads- berättelse med upplysning avseende sin årsredotillägget har höjts 2018. Både ersättningsnivån visning för 2018. och taket för boendekostnad har höjts. Antalet Övrig upplysning pensionärer med bostadstillägg uppgick under Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i 2018 till ca 291 000 personer, vilket är ca 4 000 personer fler än 2017. enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella För 2018 var det genomsnittliga årsbeloppet 31 200 kronor, vilket är en ökning med ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella 2 800 kronor jämfört med 2018. redovisning, även information från andra aktörer Ökad invandring medför högre utgifter för samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra äldreförsörjningsstöd aktörer och prognoser har inte granskats av De personer som är över 65 år och bosatta i Riksrevisionen. Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev RiR 2018:32 Förvaltningen av premie- 1 081 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner pensionssystemet – kostnadseffektivitet för kronor (7,1 procent) högre än föregående år. Det spararnas bästa? beror, förutom på ökad invandring, på att det är Riksrevisionen har granskat om förvaltningen av en större andel av dem som är födda 1938 eller premiepensionssystemet fungerat som det är senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad tänkt, med fokus på om systemet är kostnadsfrån dem som är födda 1937 eller tidigare är de effektivt för spararnas bästa. inte berättigade till garantipension efter att ha Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens bott i Sverige i 10 år då det krävs en bosättning på rapport om förvaltningen av premiepensions- 40 år för full garantipension. systemet (skr. 2018/19:80) en annan bedömning Antalet personer med äldreförsörjningsstöd än Riksrevisionen och vidtar därför inte några ökade med 2,1 procent jämfört med 2017 och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. uppgick till 24 000 personer 2018. Det genom- Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. snittliga årsbeloppet ökade med 4,1 procent och uppgick till 45 700 kronor 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.67 UO 12 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Barnbidrag 31 607 31 722 115 0,4 27 287 1:2 Föräldraförsäkring 42 959 1 284 43 914 955 2,2 41 838 1:3 Underhållsstöd 2 862 2 593 -269 -9,4 2 521 1:4 Adoptionsbidrag 23 14 -9 -38,8 16 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 978 951 -27 -2,7 928 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 4 265 4 072 -192 -4,5 3 939 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 367 7 367 0 0,0 7 468 1:8 Bostadsbidrag 4 526 4 574 48 1,1 4 664

Summa 94 586 1 284 95 208 622 0,7 88 660

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, en har ett samband med en utbredd influensaföräldraförsäkring och bostadsbidrag. period. Med anledning av de högre utgifterna för Utfallet för utgiftsområdet uppgick till föräldraförsäkringen anvisade riksdagen ytter- 95 208 miljoner kronor. Det är 622 miljoner ligare 1 284 miljoner kronor i enlighet med kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades propositionen Höständringsbudget för 2018. i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 6 548 miljoner kronor (7,4 procent) Utgifter för underhållsstöd, adoptionsbidrag och högre. vårdbidrag blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev Utgifterna för föräldraförsäkring blev högre än 2 593 miljoner kronor, vilket är 269 miljoner anvisat kronor (9,4 procent) lägre än anvisat i statens Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev budget. Minskningen beror främst på att färre 43 914 miljoner kronor, vilket är 955 miljoner barn fått underhållsstöd samt ett lägre utbetalkronor (2,2 procent) högre än anvisat i statens ningsbelopp per barn och månad under 2018 än budget. Det beror framför allt på att antalet vad som beräknats. Antalet barn med underhållsanvända nettodagar för föräldrapenning och stöd uppgick i genomsnitt till 198 758 under året tillfällig föräldrapenning blev högre än vad som vilket var en minskning med 6,0 procent från ursprungligen beräknades. Begreppet nettodag 2017. Minskningen beror på att fler föräldrar innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning sköter betalningen av underhåll för barn på egen räknas som en nettodag. Antalet dagar med hand, utanför underhållsstödssystemet, samt att föräldrapenning blev 2,1 procent högre än underhållsstöd vid växelvist boende avskaffats beräknat. Det högre nyttjandet beror delvis på en med vissa övergångsbestämmelser. regeländring i föräldrapenningen som infördes Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev den 1 januari 2014. Regeländringen innebar en 14 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor begränsning av antalet föräldrapenningdagar som (38,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. får sparas för tid efter att barnet har fyllt fyra år. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag Föräldrar till barn födda 2014 och 2015 har ökat blev lägre än beräknat. År 2018 genomfördes 185 sitt uttag av föräldrapenning jämfört med adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsföräldrar som omfattas av den tidigare lagstift- organisationerna. Året innan förmedlades 240 ningen, vilket har medfört högre utgifter än vad adoptioner. som tidigare beräknats under 2018. Dessutom Utfallet för anslaget 1:6 V årdbidrag för blev antalet använda dagar för tillfällig föräldra- funktionshindrade barn blev 4 072 miljoner kropenning 5,4 procent högre än beräknat. Ökning- nor, vilket är 192 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Vårdbidrag kan

S kr . 2018/ 19: 101

betalas ut i hel eller delvis omfattning. Att utfallet Fler barn med barnpension, efterlevandestöd och blev lägre än beräknat beror bl.a. på att fler vårdbidrag medförde ökade utgifter 2018 vårdbidrag med lägre omfattning betalades ut än Utgifterna för anslaget 1:5 Barnpension och beräknat samt fördröjningar i handläggningen. efterlevandestöd blev 951 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (2,5 procent) högre än Höjt barnbidrag medförde ökade utgifter jämfört föregående år. Barnpension och efterlevandestöd med 2017 betalas ut till barn vars ena eller båda föräldrar har Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev avlidit. Utgiftsökningen förklaras främst av ett 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) högre än ökat antal barn över 12 år som får barnpension 2017. Ökningen beror främst på att det allmänna samt stor invandring av ensamkommande barn barnbidraget har höjts med 200 kronor (19,0 pro- och unga under tidigare år, vilket påverkat cent) till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. utvecklingen av efterlevandestödet. den 1 mars 2018. Jämfört med föregående år ökade utgifterna för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade Höjd medelersättning medförde högre utgifter för barn med 133 miljoner kronor (3,4 procent). I föräldrapenning jämfört med föregående år december 2018 betalades vårdbidrag ut för 21 695 Jämfört med 2017 blev utgifterna för anslaget 1:2 flickor och 43 865 pojkar. Ökningen jämfört med Föräldraförsäkring 2 076 miljoner kronor 2017 var 0,3 procent för flickor och 1,2 procent (5,0 procent) högre. Anslaget finansierar för- för pojkar. månerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Det var framför allt Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår Utgifterna för föräldrapenning utgjorde 72,9 pro- minskade med 101 miljoner kronor (1,3 procent) cent av utgifterna för anslaget och ökade med jämfört med 2017. Utgifterna för anslaget styrs av 1 338 miljoner kronor (4,4 procent) jämfört med antalet barn i åldern 0 – 4 år, inkomstbasbeloppets 2017. Antalet ersättningsdagar med föräldra- utveckling, timlöneutvecklingen och räntepenning minskade totalt med 0,1 procent och utvecklingen. Avgiften består av en preliminär uppgick till 55,1 miljoner dagar under 2018. Den avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avfrämsta förklaringen till att utgifterna trots detta vikelsen mellan det preliminära belopp som tagits har ökat är att fler män har tagit ut föräldra- ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det penningdagar än tidigare till följd av detta samt att lägre utfallet 2018 förklaras främst av ett lägre antalet dagar med högsta ersättningsnivå har ökat. regleringsbelopp jämfört med föregående år. Den genomsnittliga medelersättningen per dag för föräldrapenningen ökade utgifterna med 3,6 Färre hushåll med bostadsbidrag medförde lägre procent under 2018. Den genomsnittliga medel- utgifter jämfört med föregående år ersättningen var för kvinnor 535 kronor per dag Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev och för män 679 kronor per dag. Skillnaden beror 4 574 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner krodels på inkomstskillnader mellan könen, dels på nor (1,9 procent) lägre än föregående år. Jämfört att kvinnor använder fler lägstanivå- och grund- med föregående år minskade antalet barnhushåll nivådagar än män. Utgifterna påverkas även av med 2,4 procent och antalet ungdomshushåll fördelningen av föräldrapenningdagar mellan med 10,4 procent. Minskningen kan förklaras av män och kvinnor. Under 2018 tog män ut den starka konjunkturen som innebär att behovet 29,4 procent av föräldrapenningdagarna. Det är av bostadsbidrag minskar då fler personer blir en högre andel än 2017 då männen tog ut sysselsatta på arbetsmarknaden. Antalet hushåll 28,0 procent av dagarna. med bostadsbidrag var i genomsnitt 168 557 Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev under 2018, varav 141 632 barnhushåll och 26 927 521 miljoner kronor (7,6 procent) högre än 2017. ungdomshushåll. Det beror bl.a. på att antalet uttagna nettodagar ökade med 4,9 procent. Medelersättningen för tillfällig föräldrapenning ökade med 2,5 procent och uppgick för 2018 till 949 kronor per dag.

S kr . 2018/ 19: 101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2018:1 Fastställande av föräldrapenning

för egenföretagare

Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans handläggning av föräldrapenningsärenden för egenföretagare. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare (skr. 2017/18:256) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU6, rskr. 2018/19:4).

RiR 2018:4 Återkrav av bostadsbidrag – lätt att

göra fel

Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans återkrav av bostadsbidrag. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag (skr. 2017/18:289) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU9, rskr. 2018/19:47).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Anslag

Tabell 2.68 UO 13 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 19 265 532 16 167 -3 098 -16,1 15 167 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 5 179 4 925 -255 -4,9 5 355 1:4 Hemutrustningslån 203 139 -64 -31,6 228 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 334 51 363 29 8,7 234 1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 0 0,0 2 536 Övriga anslag 619 21 624 5 0,8 410 Summa 25 600 604 22 217 -3 383 -13,2 23 931

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etablepolitik mot diskriminering, åtgärder mot segre- ringsuppdrag minskade från i genomsnitt 71 158 gation och jämställdhetspolitik. deltagare 2017 till 62 405 deltagare 2018. Utgifterna uppgick till 22 217 miljoner kronor och är därmed 3 383 miljoner kronor (13,2 pro- Högre utfall än föregående år trots ett lägre antal cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. kommunmottagna Jämfört med 2017 minskade utgifterna med Jämfört med 2017 blev utfallet på anslaget 1:2 1 714 miljoner kronor (7,2 procent). Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 000 miljoner kronor högre (6,6 procent). Färre kommunmottagna och lägre utgifter för Schablonersättningarna för mottagandet av ensamkommande barn och unga nyanlända ökade med 999 miljoner kronor, vilket Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid främst beror på att utgifter för vidarebosättning flyktingmottagande blev 16 167 miljoner kronor, av kvotflyktingar fr.o.m. 2018 redovisas under vilket är 3 098 miljoner kronor (16,1 procent) detta anslag i stället för som tidigare under lägre än vad som anvisades i statens budget. Det anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under beror på att antalet personer som beviljades utgiftsområde 8 Migration. Totalt ökade det uppehållstillstånd och togs emot i en kommun utgifterna på anslaget med 1 006 miljoner kronor. blev lägre än beräknat bl.a. när det gäller ensam- Utgifterna för vidarebosättning ökade med kommande barn och unga. Det beror också på att 365 miljoner kronor mellan 2017 och 2018, vilket utgifterna för ersättning till kommuner och beror på att antalet vidarebosatta kvotflyktingar landsting för mottagandet av ensamkommande ökade med 1 600 personer. Mellan 2017 och 2018 barn och unga, både enligt det gamla och det nya minskade antalet kommunmottagna med 36 proersättningssystemet, blev lägre än förväntat. cent. Att utgifterna trots det inte minskade beror bl.a. på att Migrationsverket under 2018 betalade Färre än beräknat i etableringsinsats ut ersättning för kostnader som avsåg 2017, Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning däribland ca 1 000 miljoner kronor till komtill vissa nyanlända invandrare blev 255 miljoner munerna i ersättning för ensamkommande barn kronor (4,9 procent) lägre än anvisat i statens och unga. budget. Detta berodde på främst på att antalet nyanlända i etableringsinsatser blev lägre än Förändrad anslagsstruktur påverkar jämförelsen väntat. Det genomsnittliga antalet deltagare i med föregående år etableringsuppdraget uppgick under 2018 till Utfallet för anslaget 1:4 (2017) Ersättningar för 62 405, vilket är 9 070 deltagare färre än beräknat. insatser för vissa nyanlända invandrare har Jämfört med 2017 minskade utgifterna med minskat med 2 536 miljoner kronor, vilket beror 431 miljoner kronor (8,0 procent). Orsaken är att på att utgifterna fr.o.m. 2018 redovisas som en anslagspost under anslaget 1:3 Kostnader för

S kr . 2018/ 19: 101

arbetsmarknadspolitiska program och insatser , Beställningsbemyndiganden inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Tabell 2.70 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. 2018 Utestående 2018 2017 Förändring Förändring Beställnings- åtaganden % Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 Antal 2:2 Åtgärder mot kommun- diskriminering och rasism mottagna 43 745 68 751 -25 006 -36,4 m.m. 38 28 varav män 24 059 39 392 -15 333 -38,9 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 100 99 varav kvinnor 19 686 29 359 -9 673 -32,9 3:3 Bidrag för kvinnors andel män 55,0% 57,3% organisering 28 22 andel kvinnor 45,0% 42,7% 4:1 Åtgärder mot segregation 185 6

Antal Summa 351 155

kommun-

mottagna

under 18 år 19 056 30 711 -11 655 -38,0 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om varav pojkar 10 338 18 038 -7 700 -42,7 beställningsbemyndiganden på 351 miljoner krovarav flickor 8 718 12 673 -3 955 -31,2 nor. De utestående åtagandena uppgick till andel pojkar 54,3% 58,7% 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick andel flickor 45,7% 41,3% till 196 miljoner kronor.

Antal ensam-

Större delen av skillnaden härrör från

kommande

barn och bemyndigandet för anslaget 4:1 Åtgärder mot unga 6 568 8 625 -2 057 -23,8 segregation . Det låga nyttjandet av bemyndivarav pojkar 5 953 7 511 -1 558 -20,7 gandet beror bl.a. på att handläggande myndighet varav flickor 615 1 114 -499 -44,8 haft behov av att ytterligare analysera hur bidraget andel pojkar 90,6% 87,1% bäst kan fördelas för att minska och motverka segregation på lokal och regional nivå. Bidrag har andel flickor 9,4% 12,9% bl.a. beviljats för att ta fram kartläggningar och

Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får

schablonersättning för behovsanalyser.

December December Förändring Förändring 2018 2017 %

Totalt antal

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

mottagna* 112 994 138 405 -25 411 -18,4

varav män 63 785 80 611 -16 826 -20,9

RiR 2018:33 Jämställdhetsintegrering av

varav kvinnor 49 209 57 794 -8 585 -14,9

integrationspolitiken – ett outnyttjat verktyg

varav Riksrevisionen har granskat om regeringens ensamkomman integrationspolitik har jämställdhetsintegrerats de 15 407 15 861 -454 -2,9 och därmed gett förutsättningar för likvärdigt

Genomsnitt för

respektive år 131 377 133 525 -2 148 -1,6 och effektivt stöd. * Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och december respektive år. Källa: Migrationsverket regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.71 UO 14 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 8 402 8 8 191 -211 -2,5 8 501 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 22 700 2 217 25 367 2 667 11,8 26 791 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 13 422 500 13 043 -379 -2,8 9 554 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 19 197 18 228 -969 -5,0 17 194 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 120 110 -10 -8,2 127 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 1 524 1 294 -230 -15,1 1 009 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 700 1 480 -220 -13,0 1 296 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 757 -495 5 032 -725 -12,6 6 032 1:13 Lån till körkort 151 17 -134 -88,5 2:1 Arbetsmiljöverket 763 25 774 10 1,4 743 Övriga anslag 348 326 -22 -6,4 312

Summa 74 084 2 255 73 861 -223 -0,3 71 559

Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Utfallet uppgick till 73 861 miljoner kronor, vilket är 223 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 2 302 miljoner kronor (3,2 procent) högre. En betydande del av denna ökning beror på en förändrad anslagsstruktur, vilket medför högre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och lägre utgifter inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Antalet arbetslösa minskade med 14 400 Tabell 2.72 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2017 och 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.72 Arbetslöshet

2018 2017 Antal Antal personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män Antal arbetslösa, 15 – 74 år 344 100 162 300 181 800 358 500 163 300 195 200 - varav heltidsstuderande 115 200 33,5% 54 300 60 900 118 700 33,1 54 700 63 900 - varav personer med utomnordiskt ursprung 179 400 52,1% 87 000 92 400 167 000 46,6 78 500 88 600 - varav långtidsarbetslösa 95 100 27,6% 39 100 56 000 99 300 27,7 39 800 59 500 - varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 65 100 18,9% 27 800 37 400 61 100 17,0 25 400 35 600 - varav ungdomar, 15 – 24 år 104 400 30,3% 47 200 57 200 112 400 31,4 51 700 60 700

Arbetslösheten, 15 – 74 år (arbetslösa som andel

av arbetskraften) 6,3 6,3 6,4 6,7 6,4 6,9

Ungdomsarbetslösheten, 15 – 24 år (arbetslösa

ungdomar som andel av samtliga ungdomar i

arbetskraften) 16,8 15,5 18,0 17,8 16,8 18,7

Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnad er på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån.

Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15 – inte lika mycket som enligt den bedömning som 74 år minskade enligt AKU med 14 400 personer gjordes i budgetpropositionen för 2018. Vidare mellan 2017 och 2018. Antalet arbetslösa som är ökade andelen arbetslösa som får arbetslöshetsheltidsstuderande minskade med 3 500 personer ersättning. Detta medförde att antalet personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. som har rätt till arbetslöshetsersättning blev personer som varit arbetslösa i mer än sex högre än enligt den bedömning som gjordes i månader, minskade med 4 200 personer. Antalet samband med statens budget. Riksdagen anvisade arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung därför ytterligare 2 217 miljoner kronor till ökade med 12 400 personer, varav antalet kvinnor anslaget i enlighet med propositionen Höstökade med 8 500 personer och antalet män med ändringsbudget 2018. 3 800 personer. Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2018 till 52,1 procent Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med blev lägre än budgeterat 46,6 procent föregående år. Andelen personer Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslös- arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev het ökade från 17,0 procent 2017 till 18,9 procent 13 043 miljoner kronor, vilket är 379 miljoner 2018. Ungdomar i åldern 15 – 24 år utgör 30,3 pro- kronor (2,8 procent) lägre än anvisat i statens cent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa budget. Utgifterna för anslagspost 5 Ersättning ungdomar minskade med 8 000 personer för insatser för vissa nyanlända invandrare blev (7,1 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor 1 160 miljoner kronor (43,5 procent) lägre än vad minskade med 4 500 personer och antalet män som ursprungligen beräknades. Antalet deltagare med 3 500 personer. i etableringsuppdraget under 2018 var lägre än beräknat, som en följd av att antalet asylsökande Högre utgifter än beräknat för minskat de senaste åren. Utfallet för anslagspost arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös- program och insatser blev 811 miljoner kronor hetsersättning och aktivitetsstöd blev 25 367 mil- högre än beräknat. Detta berodde bl.a. på att joner kronor, vilket är 2 667 miljoner kronor antalet extratjänster ökade i större utsträckning (11,8 procent) högre än vad som anvisades i än vad som ursprungligen beräknades. Med statens budget. Det beror främst på att utgifterna anledning av de högre utgifterna för extratjänster för bidrag till arbetslöshetsersättning blev och en satsning på sommarjobb till ungdomar 2 183 miljoner kronor högre än vad som anvisade riksdagen ytterligare 500 miljoner ursprungligen beräknats. Dessutom blev kronor till anslaget i enlighet med propositionen utgifterna för aktivitetsstöd 484 miljoner kronor Vårändringsbudget 2018. högre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget. Arbetslösheten för 2018 sjönk

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2018 2017 Antal Antal personer Kvinnor Män personer Kvinnor Män

Sökande i program totalt med aktivitetsstöd 161 594 76 193 85 400 171 156 78 524 92 632

varav utrikesfödda 98 957 47 230 51 727 95 555 44 336 51 219

-Därav jobb- och utvecklingsgarantin 93 432 43 522 49 910 99 105 45 383 53 722

varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin 55 155 26 373 28 782 54 652 26 060 28 592

-Därav förberedande insatser 25 654 14 094 11 560 41 882 21 239 20 644

varav utrikesfödda 13 414 6 997 6 417 25 749 12 203 13 546

-Därav etableringsprogrammet 18 760 9 303 9 457 0 0 0

varav utrikesfödda 18 723 9 289 9 434 0 0 0

-Därav jobbgaranti för ungdomar 13 548 5 344 8 205 15 736 6 202 9 534

varav utrikesfödda 5 029 1 948 3 080 5 233 2 091 3 142 Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik . Källa: Arbetsförmedlingen.

I tabell 2.73 visas statistik om deltagandet i lönestöd under 2018. Det är 1,0 procent färre arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskriv- jämfört med föregående år. na arbetslösa deltog i genomsnitt 46,5 procent i Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialarbetsmarknadspolitiska program under 2018, fonden m.m. för perioden 2014 – 2020 blev vilket är en minskning med 0,6 procentenheter 230 miljoner kronor (15,1 procent) lägre än jämfört med föregående år. Det största pro- anvisat i statens budget och uppgick till grammet, sett till antal deltagare, är jobb- och 1 294 miljoner kronor. Det beror främst på låg utvecklingsgarantin som svarade för 57,8 procent medelsförbrukning i de beviljade projekten. av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet utrikesfödda Utfallet för lån till körkort blev lägre än beräknat i program med aktivitetsstöd ökade med Anslaget 1:13 Lån till körkort uppfördes på 3,6 procent jämfört med 2017. Den största ök- statens budget 2018. Utfallet blev 17 miljoner ningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i kronor, vilket är 134 miljoner kronor (88,5 proetableringsprogrammet som infördes den 1 cent) lägre än anvisat i statens budget. Körjanuari 2018. Antalet deltagare i förberedande kortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till insatser uppgick i genomsnitt till 25 654 personer den som är anmäld som arbetssökande hos per månad vilket var en minskning med Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. 38,7 procent jämfört med föregående år. Det Utlåningen sker med stöd av förordningen beror delvis på att Arbetsförmedlingen under (2018:1118) om körkortslån. Majoriteten av de 2018 har begränsat antalet beslut om som ansökte om körkortslån fanns i åldersaktivitetsstöd och upphandlade tjänster. Antalet gruppen 18 – 30 år och andelen män som ansökte deltagare minskade också då avtal för vissa om körkortslån var 66 procent. För 2018 uppgick upphandlade tjänster upphörde i början av år 2018 antalet låntagare till 2 468 personer, varav 753 och den nya upphandlingen överklagades. Antalet kvinnor och 1 715 män. Det låga anslagsutfallet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i beror bl.a. på att förordningen trädde i kraft den genomsnitt 13 548 personer. Det är en minskning 1 september 2018. Därmed har det endast varit med 13,9 procent jämfört med 2017. Minsk- möjligt att ta körkortslån under fyra månader ningen beror främst på minskade ungdomskullar 2018. Vid utgången av 2018 uppgick utestående och en starkare konjunktur. åtaganden för körkortslån till 66 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 228 miljoner kronor, vilket Omlokalisering medförde lägre utgifter än budget är 969 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än och jämfört med föregående år anvisat i statens budget. Det beror främst på att Utfallet för anslaget 1:5 Rådet för Europeiska antalet beslut om de olika lönebidragen blev lägre socialfonden i Sverige blev 110 miljoner kronor, än vad som ursprungligen bedömdes. I genom- vilket är 10 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än snitt har 73 457 personer (29 303 kvinnor och anvisat i statens budget. Jämfört med föregående 44 154 män) per månad haft en anställning med år blev utfallet 17 miljoner kronor (13,7 procent)

S kr . 2018/ 19: 101

lägre. Det låga utfallet förklaras främst av tillfälligt invandrares etablering på arbetsmarknaden. minskade driftskostnader i samband med om- Dessa typer av utgifter finansierades föregående lokaliseringen av viss verksamhet vid Rådet för år från anslaget 1:4 Ersättning till insatser för vissa Europeiska socialfonden i Sverige från Stockholm nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 till Gävle. Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och uppgick då till 2 536 miljoner kronor. Minskad efterfrågan på nystartsjobb gav lägre utfall Jämfört med föregående år blev utfallet på än budget och föregående år anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för 1 033 miljoner kronor högre (6,0 procent). Det yrkesintroduktionsanställningar blev 5 032 mil- beror bl.a. på att genomsnittskostnaden för olika joner kronor, vilket är 725 miljoner kronor former av lönebidrag har ökat efter höjningar av (12,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. bidragstaket både 2016 och 2017 samt förändrade Jämfört med föregående år blev utfallet 1 001 mil- regler för handledararvode. Lönebidragsbeslut joner kronor (16,6 procent) lägre. Utfallet av kan sträcka sig över flera år och de förändrade antalet beslut om nystartsjobb blev lägre än reglerna gäller bara nya beslut. Det finns därför en beräknat och föregående år, vilket beror på regel- viss fördröjning innan förändringarna får effekt ändringar och konkurrens från andra subvention- på utgifterna. Under 2018 har även en satsning på erade anställningar såsom extratjänster. Det ökade statsbidrag för fler anställningar hos genomsnittliga antalet per månad med nystarts- Samhall AB bidragit till högre utgifter. jobb uppgick till 32 619 personer 2018, vilket var För anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. en minskning med 8 528 personer (20,7 procent) för perioden 2014 – 2020 blev utfallet 285 miljoner från föregående år. Med hänsyn till den lägre kronor (28,3 procent) högre jämfört med efterfrågan på nystartsjobb minskade riksdagen föregående år. Det beror på att antalet pågående anvisade medel med 495 miljoner kronor i enlig- projekt och rekvirerande projekt har ökat. het med propositionen Vårändringsbudget 2018.

Beställningsbemyndiganden

Lägre utgifter för aktivitetsstöd jämfört med föregående år

Tabell 2.74 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Jämfört med 2017 blev utfallet för anslaget 1:2 Miljoner kronor Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Utestående 1 424 miljoner kronor (5,3 procent) lägre. Det är Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 främst utgifterna för aktivitetsstöd som minskat 1:3 Kostnader för till följd av färre inskrivna vid Arbetsförarbetsmarknadspolitiska medlingen. program och insatser 9 255 7 137

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 400 13 157 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program 1:6 Europeiska socialfonden och insatser ökade jämfört med föregående år m.m. för perioden 2014-2020 3 823 3 219 Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbets- 1:7 Institutet för arbets-markmarknadspolitiska program och insatser blev nads- och utbildningspolitisk 3 489 miljoner kronor (36,5 procent) högre än utvärdering 9 6 2017. Det högre utfallet beror delvis på en ökad 1:13 Lån till körkort 114 66 omfattning av subventionerade anställningar, 2:1 Arbetsmiljöverket 20 20 främst i form av s.k. extratjänster. Det genom-

Summa 26 621 23 605

snittliga antalet personer per månad med en extratjänst uppgick år 2018 till 15 619 vilket Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om motsvarar en ökning med 10 419 (200,4 procent) beställningsbemyndiganden på 26 621 miljoner jämfört med föregående år. Anslagsutfallet blev kronor. De utestående åtagandena uppgick till också 1 552 miljoner kronor högre till följd av att 23 605 miljoner kronor. Skillnaden mellan anslaget fr.o.m. 2018 används för utgifter för bemyndigandena och de utestående åtagandena program och insatser för kvinnor och män som uppgick till 3 016 miljoner kronor. omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror samt statsbidrag för särskilda främjande- och främst på att antalet extratjänster inte ökade i lika utvecklingsinsatser i syfte att påskynda nyanlända

S kr . 2018/ 19: 101

stor utsträckning som beräknats, som ett resultat insatser har varit träffsäkra och väl underbyggda

av det relativt lägre anslag som föreslogs i budget- avseende hur stort deltagarantalet kommer att bli.

propositionen för 2019 jämfört med tidigare Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

beräknat anslag för 2019. Eftersom besluts- rapport om deltagarantal i nya arbetsmarknads-

perioden för extratjänster är längst 12 månader, politiska insatser (skr. 2018/19:10) redovisat vilka

och därefter kan förlängas till en sammanlagd åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med

stödtid på 24 månader, anpassades nivån på extra- anledning av granskningsrapporten. Gransk-

tjänster till det beräknade resursutrymmet för ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2019. Beslutet om statens budget för 2019 inne- Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

bar ytterligare lägre anslag 2019. Därutöver har handlingarna (bet. 2018/19:AU4, rskr.

antalet deltagare i etableringsprogrammet för 2018/19:141).

nyanlända invandrare minskat snabbare än

beräknat. RiR 2018:12 Förberedande och orienterande

Det finns också en stor osäkerhet i utbildning – uppföljning av deltagare inom

budgeteringen av de utestående åtagandena för etableringsuppdraget

utgiftsområdet då dessa bl.a. beror på längden och Riksrevisionen har granskat hur det går för de

omfattningen av besluten om insatser och vid som deltagit i Förberedande och orienterande

vilken tidpunkt som arbetsgivare och anordnare utbildning inom etableringsuppdraget (Arbets-

av insatser rekvirerar bidrag. förmedlingens övergripande och samordnande

ansvar för etableringsinsatser för nyanlända i

Sverige). Riksrevisionen lämnar inga rekommen-

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

dationer med anledning av rapporten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

rapport om uppföljning av deltagare i för- Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har beredande och orienterande utbildning inom fått en revisionsberättelse med reservation avetableringsuppdraget (skr. 2018/19:13) komseende sin årsredovisning för 2018. Som grund menterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskför uttalande om reservation anger Riksrevisningsrapporten är därmed slutbehandlad. ionen följande. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har handlingarna (bet. 2018/19:AU5, rskr. utan beställningsbemyndigande under år 2018 2018/19:142). fattat beslut om framtida åtaganden om bidrag

från anslag 4:7 ap. 2 Fonden för europeiskt bistånd

RiR 2018:27 Arbetslöshetskassorna, IAF och

till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014 –

arbetslöshetsförsäkringen − mer kan göras för

2020 under utgiftsområde 9 med 20 miljoner

att främja likvärdigheten

kronor och från anslag 4:7 ap. 6 Fonden för Riksrevisionen har granskat arbetslöshetskassoreuropeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt nas bedömning av de underrättelser som Arbets- (FEAD) 2014 – 2020 - nationell medfinansiering förmedlingen lämnar när en arbetssökande inte under utgiftsområde 9 med 3,5 miljoner kronor. uppfyller villkoren i försäkringen. Riksrevisionen Bidragen ska finansieras från anslaget under åren har även granskat IAF:s tillsyn över arbetslös- 2019 – 2021. Myndigheten har därmed överskridit hetskassorna och regelverket om hur försäksina befogenheter genom att ingå ekonomiska ringen ska tillämpas. åtaganden som medför behov av framtida anslag Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens utan att ha ett beställningsbemyndigande. rapport om arbetslöshetskassorna, IAF och

arbetslöshetsförsäkringen (skr. 2018/19:51)

redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

vidtas med anledning av granskningsrapporten.

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2018:10 Deltagarantal i nya arbets-

marknadspolitiska insatser – önsketänkande

framför träffsäkra volymbedömningar

Riksrevisionen har granskat om regeringens

bedömningar inför nya arbetsmarknadspolitiska

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.75 UO 15 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Studiehjälp 4 092 78 4 035 -56 -1,4 3 430 1:2 Studiemedel 16 358 13 13 851 -2 506 -15,3 13 061 1:3 Avsättning för kreditförluster 1 879 1 825 -54 -2,9 1 879 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 141 31 170 30 21,2 356 1:7 Studiestartsstöd 909 255 -654 -72,0 24 1:8 Centrala studiestödsnämnden 869 6 891 22 2,5 827 Övriga anslag 106 90 -15 -14,5 92

Summa 24 353 128 21 118 -3 234 -13,3 19 671

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt eller gymnasieutbildning ingår inom gruppen stöd till enskilda under studier och utgifter för med den högre nivån. vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), i statens budget och ärendehantering inom Överklagandenämn- Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev den för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet. 654 miljoner kronor (72,0 procent) lägre än Utfallet uppgick till 21 118 miljoner kronor beräknat i statens budget. Det beror på att antalet och blev därmed 3 234 miljoner kronor studerande med studiestartsstöd inte blev lika (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i många som beräknat. Studiestartsstöd är ett statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna rekryteringsverktyg som kommunerna kan 1 448 miljoner kronor (7,4 procent) högre. använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studie- Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i startsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer statens budget som varit anmälda som arbetssökande hos Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till Arbetsförmedlingen under minst sex månader 13 851 miljoner kronor, vilket är 2 506 miljoner och som studerar. kronor (15,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna Extra ändringsbudget på grund av för prioriterat studiebidrag för de som saknar uppehållstillstånd för gymnasiestudier slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasie- Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp uppgick till utbildning blev 1 860 miljoner kronor lägre än 4 035 miljoner kronor. Det är 56 miljoner kronor beräknat. Det beror också på att antalet studenter lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med med studiemedel blev lägre än beräknat. Anslaget propositionen Extra ändringsbudget – Ny används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- möjlighet till uppehållstillstånd (prop. bidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget 2017/18:252) anvisades anslaget 78 miljoner finns två olika nivåer: en generell nivå och en kronor för att hantera ett ökat antal gymnasiehögre nivå. I den generella nivån utgör bidrags- lever med studiestöd. Detta på grund av lagen delen ca 30 procent av totalbeloppet för studie- (2017:353) om uppehållstillstånd för gymnasiemedel (studiebidrag och studielån) och i den studier som ger unga asylsökande möjligheten att högre nivån utgör bidragsdelen ca 67 procent av söka uppehållstillstånd för gymnasiestudier. totalbeloppet. Utgifterna för studier på grund- Därför anvisades även anslaget 1:2 Studiemedel skolenivå och gymnasial nivå för vuxna ytterligare 13 miljoner kronor på ändringsbudget. studerande som saknar fullständig grundskole- Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 605 miljoner kronor (17,6 procent) högre än

S kr . 2018/ 19: 101

2017. Det totala antalet studerande som fick Tabell 2.77 UO 15 Utlåning studiehjälp ökade under 2018 och uppgick till Miljoner kronor 416 803, varav 219 463 män och 197 340 kvinnor.

Utlåning Låneram Lån 2018-12-31

Det är en ökning med 9 078 jämfört med 2017. Studielån 223 000 222 415 1 De ökade volymerna och att studiebidraget Summa 223 000 222 415 höjdes med 200 kronor per månad fr.o.m. mars 1 Beloppet avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran. 2018 är de viktigaste orsakerna till att utgifterna blev högre än föregående år. Låneramen för studielån uppgick till 223 000 mil- Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev joner kronor. De utestående lånen uppgick vid 790 miljoner kronor (1,4 procent) högre än utgången av 2018 till 222 415 miljoner kronor. föregående år. Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiemedlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet. Antalet studerande som fick studiemedel ökade med 6 604 till 475 969 jämfört med 2017.

Negativ reporänta medförde lägre utgifter för studiemedelsräntor Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 170 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor lägre än 2017. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) var negativ blev räntan på återkravsskulden också negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått studiemedel utbetalt felaktigt. Den vanligaste orsaken till att personer får återkrav är att de har inkomster över fribeloppet.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.76 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1

Summa 4 1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.78 UO 16 Anslag

Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Statens skolverk 1 124 20 1 148 23 2,1 1 031 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 685 40 3 304 -381 -10,3 3 168 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 297 239 -58 -19,5 226 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 436 4 430 -6 -0,1 4 530 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 190 181 -10 -5,0 180 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 309 -40 154 -155 -50,1 140 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 570 110 2 134 -436 -17,0 1 128 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 205 2 193 -12 -0,5 2 034 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 680 759 79 11,7 162 1:16 Fler anställda i lågstadiet 2 300 2 290 -10 -0,4 2 297 1:19 Bidrag till lärarlöner 4 457 4 016 -441 -9,9 4 053 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 1 000 971 -29 -2,9 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 756 1 756 0 0,0 1 684 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 132 2 132 0 0,0 2 067 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 067 2 067 0 0,0 1 982 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 193 2 193 0 0,0 2 120 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 123 2 041 -82 -3,9 2 040 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 564 1 564 0 0,0 1 504 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 739 1 653 -86 -5,0 1 670 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 630 1 630 0 0,0 1 580 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 161 1 161 0 0,0 1 082 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 546 1 546 0 0,0 1 500 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 345 3 281 -63 -1,9 3 153 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 732 566 -166 -22,7 499 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 583 2 583 0 0,0 2 521 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 008 6 048 40 0,7 5 797 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 360 332 -28 -7,8 346 Övriga anslag 23 772 15 23 629 -143 -0,6 22 604

Summa 77 966 145 76 002 -1 964 -2,5 71 098

S kr . 2018/ 19: 101

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa sär- Utgifter för vuxenutbildning lägre än statens skilda utbildningsformer och annan pedagogisk budget verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till yrkesutbildning samt högskoleutbildning och vuxenutbildning blev 2 134 miljoner kronor. Det forskning. Området omfattar även myndigheter är 436 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än inom utbildnings- och forskningsområdet. anvisat i statens budget. Det beror huvudsakligen Utfallet uppgick till 76 002 miljoner kronor på att statsbidragen för yrkesinriktad vuxenoch blev 1 964 miljoner kronor (2,5 procent) utbildning blev 433 miljoner kronor lägre än lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- beräknat. Under året betalade Statens skolverk ut fört med 2017 ökade utgifterna med 4 904 mil- 1 425 miljoner kronor i statsbidrag för yrkesjoner kronor (6,9 procent). För universitet och inriktad vuxenutbildning. I enlighet med propohögskolor belastas anslagen till forskning och sitionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till anslaget 110 miljoner kronor för att ge förutsättmyndigheternas konton. Till följd av den ningar för fler personer att påbörja studier inom särskilda anslagsredovisningen blir det därför vuxenutbildningen och för att satsa på undernormalt inga skillnader mellan budget och utfall. visningen i svenska för invandrare (sfi). I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Ändrade bestämmelser för bidrag för upprustning av skollokaler och utemiljöer gav högre utgifter Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev Utfallet för anslaget 1:15 Upprustning av skollägre än anvisat i statens budget lokaler och utemiljöer blev 759 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av Bortsett från en anslagsbehållning på 120 milskolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev joner kronor som disponerades 2018 var detta 381 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än utfall 79 miljoner kronor (11,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utfallet för anvisat i statens budget. Jämfört med 2017 var fortbildning i specialpedagogik, vidareutbildning utfallet 597 miljoner kronor högre. Under 2018 i form av ett fjärde tekniskt år samt uppdragen att har Boverket genomfört 782 utbetalningar av stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever statsbidrag för att rusta upp skollokaler och och samverkan för bästa skola blev lägre än utemiljöer. Genom att bestämmelserna för beräknat. Dessutom rekvirerade huvudmän (t.ex. bidraget ändrades blev utfallet högre än beräknat. kommuner och enskilda huvudmän inom skol- De nya bestämmelserna innebär bl.a. att bidragen väsendet) statsbidrag i mindre omfattning än betalas ut i förskott, att sista datum för att beräknat för t.ex. undervisning under skollov, färdigställa åtgärderna kopplade till bidraget har trots ett högt söktryck. skjutits fram och att slutrapporteringen har Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild senarelagts. Detta är också förklaringen till att utbildning i gymnasieskolan blev 239 miljoner utfallet blev högre än 2017. kronor, vilket är 58 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget Utgifterna för bidrag till lärarlöner blev lägre än används främst för utgifter för särskilda insatser budgeterat inom skolområdet för elever med funktionsned- Utfallet för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner sättning och antalet elever blev lägre än beräknat. blev 441 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än anvisat och uppgick till 4 016 miljoner kronor. Låg nyttjandegrad av statsbidrag ger lägre utgifter Utgifterna för Lärarlönelyftet och Karriärstegs- Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare reformen blev lägre än beräknat. Dels eftersom och förskolepersonal blev 154 miljoner kronor, alla huvudmännen inte ansöker om bidraget, dels vilket är 155 miljoner kronor (50,1 procent) lägre eftersom huvudmännen inte utnyttjar hela den än vad som ursprungligen anvisats i statens bidragsram som de tilldelats. budget. Det beror bl.a. på att vissa statsbidrag inte sökts i den omfattning som beräknades i Nytt statsbidrag för en likvärdig skola ger högre budgeten. utgifter än föregående år Utfallet för det nya anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev 971 miljoner kronor. Anslaget ska användas för

S kr . 2018/ 19: 101

att stärka likvärdigheten och kunskapsutveck- Beställningsbemyndiganden lingen i förskoleklassen och grundskolan. Utfallet för anslaget 1:13 Statligt stöd till

Tabell 2.79 UO 16 Beställningsbemyndiganden

vuxenutbildning blev 1 006 miljoner kronor Miljoner kronor (89,2 procent) högre än 2017. Utfallet för bidrag Utestående Beställnings- åtaganden för yrkesinriktad vuxenutbildning blev 462 mil- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 joner kronor högre än föregående år. 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan Satsningar ger högre utgifter än förra året pedagogisk verksamhet 1 495 1 028 Utfallet för utgiftsområdet uppgår till 76 002 mil- 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i joner kronor vilket är 4 904 miljoner kronor gymnasieskolan 34 34 högre än föregående år. Tillsammans ökade 1:7 Maxtaxa i förskola, utgifterna för 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning fritidshem och annan och 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och pedagogisk verksamhet kunskapsutveckling med 1 977 miljoner kronor. m.m. 664 661 Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet : 1:10 Fortbildning av lärare Forskning och forskningsinformation blev och förskolepersonal 205 93 6 048 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 6 600 5 489 kronor högre än 2017. Anslaget används bl.a. till att finansiera forskning, forskningsinfrastruk- 1:16 Fler anställda i lågstadiet 1 150 985 turer och internationellt forskningssamarbete. 1:18 Praktiknära skolforskning 38 35 1:19 Bidrag till lärarlöner 2 221 2 201 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 3 500 3 500 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 17 940 17 451 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 1 810 1 787 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 3 000 2 988 4:1 Internationella program 153 90

Summa 38 810 36 343

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 38 810 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 36 343 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 467 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet , anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation . För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden framför allt på att bemyndigandet avser ett flertal insatser och att nyttjandet är svårberäknat.

S kr . 2018/ 19: 101

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och myndigheten har disponerat utan regeringens

forskningsinformation beror skillnaden bl.a. på en godkännande.

ändrad plan för användandet av anslaget.

Regionala Etikprövningsnämnden i

Stockholm

Garantier Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm har fått en revisionsberättelse med reservation

Tabell 2.80 UO 16 Garantier avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund

Miljoner kronor för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Utfärdade Utfärdade Utestående garantier garantier åtaganden inklusive inklusive Årsredovisningen för Regionala Etikpröv- Garanti- 2018-12- bundna bundna Garantier ram 31 utfästelser utfästelser ningsnämnden i Stockholm har lämnats till regeringen den 25 februari 2019. Enligt 2 kap. 1 § Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) förordningen (2000:605) om årsredovisning och

Chalmers Tekniska Obe- budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 Högskola AB 1) gränsad 334 februari lämna en årsredovisning till regeringen.

Årsredovisningen har lämnats för sent och kan Kreditgarantier för överbryggningslån därmed inte anses avlämnad i enlighet med till ESS ERIC 600 600 600 förordningen. Myndigheten har även fått en

Summa 934 600

1 upplysning i revisionsberättelsen avseende års- I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. redovisningen för 2018. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2015. Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision redovisar i årsredovisningen ett väsentligt

underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser

Göteborgs universitet

Göteborgs universitet har fått en revisions- människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 11 i årsredovisningen har berättelse med reservation avseende sin årsredomyndigheten, på grund av otydligheterna i den visning för 2018. Som grund för uttalande om ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att reservation anger Riksrevisionen följande. Göteborgs universitet har bedrivit restaurang- efterleva det ekonomiska målet.

och cateringverksamhet utan att detta tillåts enligt högskolelagen (1992:1434). Göteborgs Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg har universitet har tagit ut avgifter för denna fått en revisionsberättelse med upplysning verksamhet och för en terapimottagning i strid avseende sin årsredovisning för 2018. med 3 § avgiftsförordningen (1992:191) som anger att myndigheter endast får ta ut avgifter för Upplysning av särskild betydelse varor och tjänster som den tillhandahåller om det Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt redovisar i årsredovisningen ett väsentligt beslut av regeringen. Myndigheten saknar sådant underskott i den avgiftsfinansierade verksamstöd för att ta ut avgifter. heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens

Specialpedagogiska skolmyndigheten

beskrivning på sid 8 i årsredovisningen har Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått en myndigheten, på grund av den ekonomiska revisionsberättelse med reservation avseende sin styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande ekonomiska målet. om reservation anger Riksrevisionen följande. Specialpedagogiska skolmyndigheten har, i

Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping

strid med 10 § anslagsförordningen (2011:23), Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping använt 2 miljoner kronor av sitt förvaltningshar fått en revisionsberättelse med upplysning anslag för att finansiera den förlust som uppstod avseende sin årsredovisning för 2018. vid försäljningen av en villafastighet som

S kr . 2018/ 19: 101

Upplysning av särskild betydelse av den ekonomiska styrningen, inte getts Regionala etikprövningsnämnden i Linköping möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för Statens skolverk etikprövning av forskning som avser människor. Statens skolverk har fått en revisionsberättelse Som framgår av myndighetens beskrivning på sid med upplysning avseende sin årsredovisning för 9 i årsredovisningen har myndigheten, på grund 2018. av den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Upplysning av särskild betydelse Statens skolverk redovisar i årsredovisningen i Regionala Etikprövningsnämnden i Lund tabell 7, sid 26, ett underskott i den avgifts- Regionala Etikprövningsnämnden i Lund har fått finansierade verksamheten som avser handläggen revisionsberättelse med upplysning avseende ning av lärarlegitimationer. Verksamheten ska sin årsredovisning för 2018. finansieras med avgifter och till full kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att utöver Upplysning av särskild betydelse avgifterna använda anslagsmedel. Det finns Regionala etikprövningsnämnden i Lund redo- således inget faktiskt underskott i verksamheten. visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott På grund av denna otydlighet i den ekonomiska i den avgiftsfinansierade verksamheten för styrningen gällande full kostnadstäckning har etikprövning av forskning som avser människor. myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det Som framgår av myndighetens beskrivning på sid ekonomiska målet. 5 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision målet.

RiR 2018:15 Lärosätenas lokalförsörjning –

Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala rum för utveckling

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har Riksrevisionen har granskat lärosätenas lokalförfått en revisionsberättelse med upplysning sörjning, regeringens styrning av lärosätenas avseende sin årsredovisning för 2018. lokalförsörjning och Akademiska Hus AB:s arbete med att tillhandahålla lokaler för läro- Upplysning av särskild betydelse sätena. Riksrevisionen lämnar i sin granskning Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redo- inga rekommendationer till regeringen. visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens i den avgiftsfinansierade verksamheten för etik- rapport om lärosätenas lokalförsörjning (skr. prövning av forskning som avser människor. Som 2018/19:21) kommenterat Riksrevisionens framgår av myndighetens beskrivning på sid 10 i iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed årsredovisningen har myndigheten, på grund av slutbehandlad. otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till getts möjlighet att efterleva det ekonomiska handlingarna (bet. 2018/19:UbU6, rskr. målet. 2018/19:139).

Regionala Etikprövningsnämnden i Umeå RiR 2018:28 Långsiktiga effekter av utökade

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått valmöjligheter till gymnasieskolan – från en revisionsberättelse med upplysning avseende närhetsprincip till betygsprincip sin årsredovisning för 2018 Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att inte bara välja Upplysning av särskild betydelse nationellt program utan också ange vilken Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redo- kommunal gymnasieskola de vill gå i. visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott Riksrevisionen lämnar i sin granskning inga i den avgiftsfinansierade verksamheten för rekommendationer till regeringen. etikprövning av forskning som avser människor. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Som framgår av myndighetens beskrivning på sid rapport om långsiktiga effekter av utökade 8 i årsredovisningen har myndigheten, på grund

S kr . 2018/ 19: 101

valmöjligheter till gymnasieskolan (skr. 2018/19:57) kommenterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och

UKÄ inrättades – intentioner och

måluppfyllelse

Riksrevisionen har granskat myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades (skr. 2018/19:109) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.81 UO 17 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 579 10 584 5 0,9 335 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 10 8 -2 -20,7 5 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 486 1 486 0 0,0 1 422 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 156 50 199 44 27,9 146 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 267 1 279 12 0,9 1 121 8:3 Bidrag till vissa museer 76 76 0 0,0 58 10:1 Filmstöd 552 15 567 15 2,7 547 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 35 50 77 42 119,0 35 13:1 Stöd till idrotten 1 954 10 1 964 9 0,5 1 935 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 348 10 4 358 10 0,2 3 851 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 170 20 190 20 11,8 175 15:1 Lotteriinspektionen 51 22 60 9 17,3 48 Övriga anslag 5 196 -1 5 161 -34 -0,7 4 797

Summa 15 880 186 16 008 128 0,8 14 475

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. propositionen Vårändringsbudget för 2018 folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Av dem idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt har 43 miljoner kronor fördelats. museer och utställningar. Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folk- Utfallet uppgick till 16 008 miljoner kronor bildningen anvisades 20 miljoner kronor i enlighet och blev 128 miljoner kronor (0,8 procent) högre med propositionen Vårändringsbudget för 2018 än vad som anvisades i statens budget. Jämfört för att ge asylsökande möjlighet att lära sig med 2017 ökade utgifterna med 1 533 miljoner svenska tidigt och få en förståelse för det svenska kronor (10,6 procent). samhället. Utfallet för anslaget 15:1 Lotteriinspektionen Extra medel för läsfrämjande och fritidsgårdar blev 60 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner Utfallet för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kronor (17,3 procent) högre än vad som anvisats kulturtidskrifter blev 44 miljoner kronor i statens budget. I enlighet med propositionerna (27,9 procent) högre vad som anvisats i statens Vårändringsbudget för 2018 och Höständringsbudget. I enlighet med propositionen Våränd- budget för 2018 anvisades ytterligare totalt ringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 22 miljoner kronor för att finansiera ny 50 miljoner kronor för att användas till verksamhet som bl.a. omfattar licensansökningar läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid för aktörer som ska agera på den svenska förskolor. Under året har Sveriges samtliga spelmarknaden. kommuner sökt bidraget. Utfallet för anslaget 12:3 Särskilda insatser Nytt bidrag till biblioteksverksamhet inom ungdomspolitiken blev 42 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän (119,0 procent) högre än anvisats i statens kulturverksamhet, utveckling samt internationellt budget. Det beror på införandet av det nya kulturutbyte och samarbete blev 249 miljoner statsbidraget till fritidsgårdar m.m. för att öka kronor (174,2 procent) högre än föregående år. tillgängligheten i fritidsverksamhet genom Ökningen beror främst på införandet av det nya exempelvis utökade öppettider. I enlighet med bidraget Stärkta bibliotek som uppgick till

S kr . 2018/ 19: 101

224 miljoner kronor. Det riktar sig mot Beställningsbemyndiganden kommuner och drygt 90 procent av Sveriges 290 kommuner har sökt och beviljats bidrag för att

Tabell 2.82 UO 17 Beställningsbemyndiganden

öka utbudet och tillgängligheten till biblioteks- Miljoner kronor verksamhet i hela landet. Utestående Beställnings- åtaganden Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till folk- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 bildningen blev 507 miljoner kronor högre än 1:2 Bidrag till allmän föregående år. I enlighet med budgetpropo- kulturverksamhet, utveckling samt sitionen för 2018 ökades anslaget med 460 milinternationellt joner kronor för bl.a. att öka antalet platser på kulturutbyte och folkhögskolan. samarbete 25 11 Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: 1:5 Stöd till icke-statliga Myndigheter blev 157 miljoner kronor högre än kulturlokaler 9 9 föregående år. Den 13 oktober återinvigdes 1:6 Bidrag till regional Nationalmuseum efter att haft stängt för kulturverksamhet 55 0 renovering i fem år. Renoveringen medförde även 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och en högre hyra, som 2018 uppgick till 53 miljoner musikändamål 167 117 kronor. Kostnaderna för renoveringen uppgick 3:1 Bidrag till litteratur och till 76 miljoner kronor för 2018. kulturtidskrifter 40 4 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 12 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 196 160 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 63 9:2 Stöd till trossamfund 46 10 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 212 212 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 44 42 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 14:2 Bidrag till tolkutbildning 160 91

Summa 1 073 745

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 073 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 745 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor lägre än de beslutade bemyndigandena.

S kr . 2018/ 19: 101

Utlåning statens lösa egendom. Förordningen medger och reglerar enbart överlåtelse genom försäljning eller

Tabell 2.83 UO 17 Utlåning

byte av lös egendom, varför Riksrevisionen bedömer att Moderna museet borde haft ett särskilt Miljoner kronor medgivande från regeringen för att restituera Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Kungliga Operan AB 126 96 konstverket. Sådant medgivande saknas och Kungliga Dramatiska teatern AB 70 25 myndigheten har därmed agerat utanför sin Nordiska museet 1) 20 16 befogenhet.

Summa 216 137

1 prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255. Statens historiska museer Statens historiska museer har fått en revisions- Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om berättelse med upplysning avseende sin årsredoen låneram på högst 216 miljoner kronor för lån visning för 2018. till viss ombyggnation av Nordiska museet och Upplysning av särskild betydelse klimatanpassning av arkiven samt lån till Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern. Vid Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 75 i årsredovisningen där myndigheten redovisar de utgången av 2018 uppgick de utestående lånen till 137 miljoner kronor. negativa ackumulerade resultaten av myndighetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs på sidan 11 för de åtgärder som vidtagits Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision för att på längre sikt uppnå en ekonomisk balans.

Nationalmuseum

Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten har av regeringen beviljats en låneram för verksamhetsåret 2018 på 95 miljoner kronor. I samband med upptagande av lån i november 2018 översteg myndighetens anskaffade anläggningstillgångar den beviljade låneramen med 2 miljoner kronor. Det överstigande beloppet finansierades därför inte med lån i Riksgäldskontoret, vilket är i strid med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Vid årsskiftet översteg värdet på de anläggningstillgångar som myndighetens ska finansiera med lån den beviljade låneramen med cirka 11 miljoner kronor, vilket är i strid med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen.

Moderna museet

Moderna museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Av Moderna museets årsredovisning sidan 34 framgår att myndigheten, med hänvisning till Washingtonprinciperna, beslutat om och restituerat ett konstverk med betydande värde. Avyttring av statlig egendom ska ske enligt förordningen (1996:1191) om överlåtelse av

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.84 UO 18 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 95 -95 0,0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 1 -42 -98,2 1 1:4 Boverket 308 296 -12 -4,0 231 1:6 Lantmäteriet 564 560 -3 -0,6 547 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 1 000 520 -480 -48,0 409 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 1 300 95 1 395 95 7,3 1 800 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 200 15 1 441 -1 759 -55,0 462 1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 34 14 -20 -57,5 Övriga anslag 408 388 -20 -4,9 352

Summa 6 952 110 4 616 -2 336 -33,6 3 803

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- kronor. Inga utbetalningar för avvecklingsplanering, bostadsmarknad, byggande, lant- kostnader gjordes under 2018. Det lämnades inte mäteriverksamhet och konsumentpolitik. heller något stöd i form av nya garantier för att Området innefattar bl.a. myndigheterna ersätta kommunala borgensåtaganden under året. Boverket och Lantmäteriet. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta Utfallet uppgick till 4 616 miljoner kronor, för enskilda att ordna bostad blev ca 800 000 krovilket är 2 336 miljoner kronor (33,6 procent) nor, vilket är drygt 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- (98,2 procent) lägre än vad som anvisades i fört med 2017 ökade utgifterna med 813 miljoner statens budget. Det låga utfallet beror på en låg kronor (21,4 procent). tillströmning av ärenden under 2018. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för Inget utfall för omstrukturering av kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. bostadsföretag Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med I statens budget anvisades 95 miljoner kronor för 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala har under året beviljat 158 garantier till 16 bostadsföretag . Anslaget används för utgifter för kommuner, jämfört med 149 garantier till 14 statsbidrag till kommuner med en svag bostads- kommuner för 2017. marknad för undsättning eller omstrukturering Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska och renovering av flerbostadshus och utomhussvårigheter och för statsbidrag till kommuner miljöer blev 520 miljoner kronor vilket är med en svag bostadsmarknad för stöd till företag 480 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än som tillhandahåller tjänster av allmänt eko- anvisat. Det beror främst på färre ansökningar än nomiskt intresse. Inga beslut om statsbidrag beräknat. Anslaget används för stöd enligt fattades under 2018, vilket medförde att det inte förordningen (2016:837) om stöd för renovering blev något utfall för anslaget. Det finns tidigare och energieffektivisering i vissa bostadsområden ingångna avtal med två kommuner. Enligt avtalen respektive förordningen (2016:398) om stöd till har staten åtagit sig att lämna bidrag till utemiljöer i vissa bostadsområden. avvecklingskostnader i takt med att kostnader Utfallet för anslaget 1:8 S töd till kommuner för uppstår. Statens totala utestående åtaganden ökat bostadsbyggande blev 1 395 miljoner kronor enligt dessa avtal uppgår till ca 11 miljoner vilket är 95 miljoner kronor (7,3 procent) högre

S kr . 2018/ 19: 101

än anvisat i statens budget. För att förstärka förordningen (2016:837) om stöd för renovering kommunernas arbete med bostadsförsörjnings- och energieffektivisering i vissa bostadsområden. frågor anvisade riksdagen ytterligare 95 miljoner För denna typ av stöd blev utfallet 72 miljoner kronor i enlighet med propositionen Våränd- kronor (100,4 procent) högre än föregående år. ringsbudget för 2018. Vidare ökade utfallet med 39 miljoner kronor (12,5 procent) för stöd som lämnas enligt Investeringsstöd för hyresbostäder och förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i studentbostäder blev lägre än budget vissa bostadsområden. Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för Samtliga anvisade medel för stöd till kommuner studerande blev 1 441 miljoner kronor, vilket är för ökat bostadsbyggande utnyttjades 1 759 miljoner kronor (55,0 procent) lägre än Jämfört med föregående år blev utfallet för anvisat. Även om utfallet blev lägre än vad som anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsberäknades i statens budget har söktrycket varit byggande 405 miljoner kronor (22,5 procent) högre än beräknat. I enlighet med propositionen lägre. Hela det anvisade anslagsbeloppet utnytt- Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen jades 2018 och det lägre anslagsutfallet motsvarar därför ytterligare 15 miljoner kronor för läns- minskningen av anvisade medel jämfört med styrelsernas handläggning och administration av föregående år. investeringsstödet. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder Lägre utgifter än beräknat för bidrag till åtgärder och bostäder för studerande högre än 2017 mot radon Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för Utfallet för anslaget 1:10 Bidrag till åtgärder mot anordnande av hyresbostäder och bostäder för radon i bostäder blev 14 miljoner kronor, vilket är studerande blev 978 miljoner kronor (211,5 pro- 20 miljoner kronor (57,5 procent) lägre än an- cent) högre än föregående år. Anslagsutfallet visat. Den 1 juli 2018 infördes ett nytt statligt beror på omfattningen av färdigställda och slutbidrag till åtgärder mot radon genom förord- redovisade byggprojekt för vilka investeringsstöd ningen (2018:158) om bidrag till åtgärder mot har beviljats. Byggprojekten är fleråriga och radon i småhus. Bidraget lämnas till småhusägare färdigställs i normalfallet två till tre år efter och täcker 50 procent av skäliga kostnader upp till beviljandebeslut och de första beviljandebesluten 25 000 kr för åtgärder som bedöms nödvändiga för investeringsstödet fattades under 2017. för att radonhalten i inomhusluften ska vara högst Jämfört med föregående år ökade omfattningen 200 becquerel per kubikmeter. Det låga anslags- av färdigställda och slutredovisade byggprojekt. utfallet beror på att bidraget infördes den 1 juli 2018, och då mätsäsongen för radon infaller oktober – mars.

Satsningar inom digitalisering medförde högre utgifter för Boverket jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 296 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (28,3 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på satsningar på digital plan- och byggprocess, arkitektur och gestaltning, god inomhusmiljö samt Lantmäteriets uppdrag om digitalt kunskapslyft.

Högre utgifter än föregående år för stöd till energieffektivisering och renovering Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 111 miljoner kronor (27,2 procent) högre. Det beror främst på ett högre utfall för stöd som lämnas enligt

S kr . 2018/ 19: 101

Beställningsbemyndiganden myndighetschefen. Underskriftsmening och underskrift återfinns i stället i en separat handling.

Tabell 2.85 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag med tillhö- Miljoner kronor rande föreskrifter från Ekonomistyrningsverket Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 ska undertecknandet ske i dokumentet årsredo- 1:2 Omstrukturering av visning och inte i en annan handling. Detta kommunala innebär att årsredovisningen inte är fullständig. bostadsföretag 43 11 Myndigheten har även fått en upplysning i 1:4 Boverket 30 10 revisionsberättelsen avseende årsredovisningen 1:7 Energieffektivisering för 2018. och renovering av flerbostadshus och Upplysning av särskild betydelse utomhusmiljöer 400 334 Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 1:9 Investeringsstöd för anordnande av 10 i årsredovisningen, där Fastighetsmäklarhyresbostäder och inspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som bostäder för studerande 4 500 4 487 1:10 Bidrag till åtgärder mot framgår av tabell 4 finns ett stort överskott för de radon i bostäder 20 6 årliga avgifterna respektive ett stort underskott 1:11 Innovativt och hållbart för ansökningsavgifterna. På grund av den ekobyggande 75 69 nomiska styrningen för dessa resultatområden

Summa 5 068 4 916

har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 068 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 916 miljoner kronor. Skillnaden mellan de beslutade bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 152 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.86 UO 18 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utfärdade garantier åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2018-12-31 utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 3 096 3 141 Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0 0

Summa 13 000 3 096 3 141

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Fastighetsmäklarinspektionen

Fastighetsmäklarinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Fastighetsmäklarinspektionens årsredovisning saknar underskriftsmening och underskrift från

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.87 UO 19 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 2 100 1 979 -121 -5,8 1 398 1:2 Transportbidrag 401 20 428 27 6,7 396 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 1 421 1 170 -251 -17,7 1 015 1:3 (2015) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 – 2013 0 0,0 -1

Summa 3 922 20 3 576 -345 -8,8 2 808

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för kronor (17,7 procent) lägre än anvisat i statens hållbara regionala tillväxtinsatser i form av budget. Det beror bl.a. på förseningar av flera projektverksamhet och olika former av regionala projekt i uppstartsfasen samt lägre investeringsföretagsstöd och utbetalningar från Europeiska takt än beräknat i stora infrastrukturprojekt. regionala utvecklingsfonden. Utfallet blev 3 576 miljoner kronor, vilket är Satsningen på socioekonomiskt eftersatta 345 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än vad kommuner och områden medförde högre utgifter som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev utgifterna 768 miljoner kronor (27,4 pro- blev 581 miljoner kronor (41,6 procent) högre än cent) högre. 2017. Det beror främst på att förordningen (2018:152) om statsbidrag till socioekonomiskt Lägre utfall än beräknat för regionala eftersatta kommuner trädde i kraft i mars 2018. tillväxtåtgärder Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Högre utfall än beräknat för regionalfonden blev 1 979 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner Jämfört med föregående år blev utfallet 155 milkronor (5,8 procent) lägre än anvisat i statens joner kronor (15,3 procent) högre för anslaget 1:3 budget. Det beror bl.a. på att utbetalningar för Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden riskkapitalsatsningen fond-i-fond inte skett 2014 – 2020 . Det beror på att allt fler projekt är i under året samt att utgifterna för olika former av en genomförandefas, vilket innebär ökade stöd varit något lägre än beräknat. utgifter.

Högre utfall än beräknat för transportbidrag Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev Beställningsbemyndiganden 428 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (6,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I Tabell 2.88 UO 19 Beställningsbemyndiganden enlighet med propositionen Höständringsbudget Miljoner kronor för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 20 mil- Utestående Beställnings- åtaganden joner kronor. Utgifterna ökade mer än beräknat, Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 då bl.a. den starka konjunkturen ledde till en ökad 1:1 Regionala omfattning av bidragsgrundande transporter. tillväxtåtgärder 5 950 3 357 Dessutom har ändringar i EU:s gruppundantags- 1:3 Europeiska regionala förordning nr 651/2014 (GBER) medfört utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 3 800 3 693 utvidgade möjligheter för bl.a. livsmedelsföretag att kunna få transportbidrag.

Summa 9 750 7 050

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 uppgick till Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om 1 170 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner beställningsbemyndiganden på 9 750 miljoner

S kr . 2018/ 19: 101

kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 700 miljoner kronor. Skillnaden avser i huvudsak bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder . Den främsta anledningen till skillnaden är att satsningen på socioekonomiskt eftersatta kommuner blev mindre än beräknat. Övervägande delen av de stöd som beslutas för bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.89 UO 20 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Naturvårdsverket 591 -42 546 -45 -7,5 453 1:2 Miljöövervakning m.m. 410 399 -11 -2,7 353 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 248 1 247 0 0,0 973 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 868 772 -96 -11,0 683 1:8 Supermiljöbilspremie 250 45 322 72 29,0 451 1:10 Klimatanpassning 214 132 -82 -38,1 106 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 950 920 -29 -3,1 775 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 235 10 198 -37 -15,8 194 1:14 Skydd av värdefull natur 1 418 1 420 2 0,1 1 268 1:16 Klimatinvesteringar 1 590 5 1 689 99 6,2 669 1:17 Elbusspremie 100 50 -50 -50,2 4 1:18 Investeringsstöd för gröna städer 100 99 -1 -1,0 1:19 Elfordonspremie 350 45 422 72 20,5 1:20 Industriklivet 300 122 -178 -59,3 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 104 -8 87 -16 -15,8 61 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 841 841 0 0,0 702 Övriga anslag 1 205 1 170 -35 -2,9 1 088

Summa 10 773 55 10 438 -335 -3,1 7 780

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik ansökningar har ökat, men ansökningarna och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser behöver ofta kompletteras och det tar ofta lång bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och tid att komma i gång med saneringsarbetet, vilket vattenvård. Området Miljöforskning består påverkar utbetalningstakten. främst av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella Ökad efterfrågan på supermiljöbilspremien första näringar och samhällsbyggande (Formas). halvåret 2018 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 10 438 miljoner kronor och är därmed 335 mil- 322 miljoner kronor. Det är 72 miljoner kronor joner kronor (3,1 procent) lägre än vad som (29,0 procent) högre än anvisat i den ursprungliga anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev budgeten. I enlighet med propositionen Höstutfallet 2 658 miljoner kronor (34,2 procent) ändringsbudget för 2018 anvisades ytterligare högre. 45 miljoner kronor eftersom efterfrågan av supermiljöbilspremien var högre än beräknat. Försenade utbetalningar för saneringsåtgärder för bostadsbyggande Lägre bidragsutbetalningar för klimatanpassningar Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning än anvisat i statens budget av förorenade områden blev 772 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning uppvilket är 96 miljoner kronor (11,0 procent) lägre gick till 132 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner än anvisat i statens budget. Det beror framför allt kronor (38,1 procent) lägre än anvisat i statens på att utgifterna för saneringsåtgärder för bo- budget. Det beror på färre ansökningar än stadsbyggande blev lägre än budgeterat. Antalet beräknat för skredsäkring längs Göta älv och på

S kr . 2018/ 19: 101

lägre utbetalningar än beräknat av bidrag till Anslaget 1:20 Industriklivet uppgick till myndigheter för deras arbete med klimat- 122 miljoner kronor. Det är 178 miljoner kronor förändringar. En del medel på anslaget betalades (59,3 procent) lägre än anvisat. Satsningen syftar inte ut alls. Dessa medel får betalas ut först efter till att bidra till att minska industrins processbeslut av regeringen och regeringen har inte fattat relaterade utsläpp av växthusgaser. Det handlar några beslut om dessa under 2018. om processer som forskning, förstudier och investeringar som oftast löper över flera år. Det Insatser för internationella klimatinvesteringar lägre utfallet förklaras av att verksamheten blev lägre än anvisat, stöd för företagens befinner sig under uppstartsfas och stödet kräver klimatkompensation genomfördes inte godkännande av Europeiska kommissionen som Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för inter- har en handläggningstid på minst sex månader. nationella klimatinvesteringar blev 198 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor (15,8 pro- Högre utfall för åtgärder för värdefull natur cent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet jämfört med 2017 med propositionen Vårändringsbudget för 2018 Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner kronor natur blev 1 247 miljoner kronor, vilket är för att kunna betala ut bidrag till företag som 274 miljoner kronor (28,2 procent) högre än klimatkompenserar sina växthusutsläpp. Inga föregående år. Anslaget anvisades 250 miljoner bidrag betalades dock ut. Bidraget får endast kronor mer för 2018 jämfört med 2017, vilket betalas ut efter beslut av regeringen och möjliggjorde högre utbetalningar av bidrag till regeringen har inte fattat några sådana beslut bl.a. länsstyrelserna. Under året har fler åtgärder under 2018 och valde att dra tillbaka förslaget på vidtagits för att bevara och tillgängliggöra grund av förändrade förutsättningar för att skyddade områden. Även nya satsningar på genomföra klimatkompensationen. Det lägre våtmarker genomfördes. utfallet beror också på att Parisavtalets internationella samarbetsformer var i uppbyggnadsfas Högre utfall för saneringsåtgärder samt förseningar av ingångna avtal kopplat till Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning insatser under Kyotoprotokollet. Även långa av förorenade områden blev 89 miljoner kronor leveranstider för elbussar medförde lägre utgifter (13,0 procent) högre än föregående år och än beräknat. uppgick till 772 miljoner kronor. Det beror Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick framför allt på att utgifterna för efterbehandling till 50 miljoner kronor. Det är 50 miljoner kronor av förorenade områden ökade, varav 32 procent (50,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens gick till efterbehandling inför bostadsbyggande. budget. Premien riktas mot offentliga kollektiv- Naturvårdsverket har fattat 51 beslut om medel trafikaktörer och privata företag. Orsaken till det till åtgärder för att återställa och sanera lägre utfallet var främst långa leveranstider av förorenade områden 2018 jämfört med 60 beslut elbussar. 2017, där både hanteringskostnaden och de Utfallet för anslaget 1:19 Elfordonspremie blev fördelade medlen har ökat. 422 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor (20,5 procent) lägre än anvisat. Anslaget Nytt bonus – malus-system för vissa fordon anvisades ytterligare 45 miljoner kronor i enlighet Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev med propositionen Vårändringsbudget för 2018 128 miljoner kronor (28,5 procent) lägre än 2017. och ändrade namn från Elcykelpremie, eftersom Det beror på att supermiljöbilspremien upphörde premien i form av bidrag kom att även omfatta den 30 juni 2018. Den 1 juli 2018 infördes i stället eldrivna utombordsmotorer förutom eldrivna ett nytt s.k. bonus – malus-system för vissa fordon cyklar, mopeder och motorcyklar. Under året har som ersatte supermiljöbilspremien. Systemet 96 869 ansökningar om bidrag till privatpersoner innebär att miljöanpassade fordon med relativt beviljats, varav 53,0 procent av bidragsmottagarna låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpsvar män och 47,0 procent var kvinnor. Av de tillfället med en bonus, medan fordon med utbetalda bidragen var 93 procent bidrag till relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med elcyklar, för vilka det genomsnittliga bidraget var högre skatt. 4 265 kronor. Den 18 oktober 2018 upphörde Vid årsskiftet fanns 17 252 fordon som troligtmöjligheten att ansöka om bidraget. vis är berättigade till premien men utbetalning av bonus kan ske tidigast sex månader från köpet av

S kr . 2018/ 19: 101

klimatbonusbilen. Det innebär att dessa forskningsprogram och strategiska innovationsutestående premier som maximalt uppgår till områden inom forskningsområdena miljö och 611 miljoner kronor kommer att belasta 2019 års hållbart samhällsbyggande. anslag för klimatbonus.

Ökat intresse för satsningen Klimatklivet Beställningsbemyndiganden Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvestering uppgick till 1 689 miljoner kronor. Det är Tabell 2.90 UO 20 Beställningsbemyndiganden 1 019 miljoner kronor (152,2 procent) högre än Miljoner kronor föregående år. Utestående Beställnings- åtaganden Det högre utfallet beror främst på utgifter i Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 samband med satsningar på det s.k. Klimatklivet, 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 85 som stöder åtgärder för utsläppsminskning. 1:3 Åtgärder för värdefull Antalet beviljade ansökningar uppgick till 1 996, natur 440 322 vilket var en ökning med 1 198 (150 procent) 1:4 Sanering och jämfört med föregående år. återställning av Ett nytt ladda-hemma-stöd infördes under året förorenade områden 1 895 1 599 i form av bidrag till privatpersoner för installation 1:5 Miljöforskning 102 46 av laddningspunkt till elfordon. Totalt betalades 1:10 Klimatanpassning 80 3 26 miljoner kronor ut till 3 336 bidragsmottagare. 1:11 Åtgärder för havs- och Andelen bidragsmottagare som var män uppgick vattenmiljö 380 324 till 87,0 procent, medan 13,0 procent var kvinnor. 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 849 758 Ökat intresse för elbusspremien ger högre utfall än föregående år 1:13 Internationellt miljösamarbete 12 2 Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick 1:14 Skydd av värdefull natur 42 30 till 50 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor högre än 2017. Det beror på att fler aktörer 1:16 Klimatinvesteringar 2 000 1 966 sökt stödet under 2018. Under 2018 ändrades 1:17 Elbusspremie 80 43 också förordningen (2016:836) om elbusspremie 1:18 Investeringsstöd för så att fler blev berättigade att söka stödet. gröna städer 150 150 Förändringarna i förordningen innebär också att 1:20 Industriklivet 300 300 de faktiska merkostnaderna av att bussen drivs av 2:2 Forskningsrådet för el täcks av premien. miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 1 337 Nya satsningar på gröna städer, elfordon samt

Summa 8 630 6 965

minskat utsläpp Under 2018 uppfördes tre nya anslag inom Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om utgiftsområdet, anslaget 1:18 Investeringsstöd för beställningsbemyndiganden på 8 630 miljoner gröna städer , 1:19 Elfordonspremie samt 1:20 kronor. De utestående åtagandena uppgick till Industriklivet , vilket påverkar jämförelsen mellan 6 965 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemynåren. digandena och de utestående åtagandena uppgick Utfallet för anslaget 1:18 Investeringsstöd för till 1 665 miljoner kronor. gröna städer uppgick till 99 miljoner kronor. Skillnaden för bemyndigandet för anslaget 2:2 Investeringsstödet är ett bidrag till kommuner för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och att utveckla städer till gröna och hälsosamma samhällsbyggande: Forskning uppgick till platser där det finns möjlighet att teckna avtal om 863 miljoner kronor. Detta berodde på att fleråriga projekt. Formas liksom under 2017 har haft fler ettåriga Utfallet för anslaget 2:2 Forskningsrådet för utlysningar och färre fleråriga utlysningar. De miljö, areella näringar och samhällsbyggande: kortare utlysningarna beror på en avvaktan på Forskning uppgick till 841 miljoner kronor, vilket riktningen för kommande års forskning. är 139 miljoner kronor (19,8 procent) högre än För anslaget 1:16 Klimatinvesteringar har 2017. Det beror på fler satsningar på nationella Trafikverket tecknat avtal på 12 miljoner kronor

S kr . 2018/ 19: 101

utan att ha ett bemyndigande. Dessa åtaganden granskningsrapporten. Granskningsrapporten är ryms dock inom det av riksdagen beslutade därmed slutbehandlad. bemyndigande.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018.

Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 103 i årsredovisningen, där Kemikalieinspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 51 finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort underskott för bekämpningsmedel och dispensavgifter. På grund av otydligheter i den ekonomiska styrningen för dessa resultatområden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2018:17 Skyddet av värdefull skog

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för skydd av värdefull skog på ett effektivt sätt bidrar till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skyddet av värdefull skog (skr. 2018/19:25) redovisat sin bedömning och beslutade insatser med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse (bet. 2018/19:MJU8, rskr. 2018/19:146 och rskr. 2018/19:147).

RiR 2018:31 Bädda för bättre tillsyn – statens

vägledning av kommunal tillsyn

Riksrevisionen har granskat den statliga tillsynsvägledningen till kommunal tillsyn inom fyra områden: alkoholtillsyn, kemikalietillsyn, livsmedelskontroll och del av miljötillsynen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn (skr. 2018/2019:87) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.91 UO 21 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Statens energimyndighet 313 3 310 -3 -0,9 288 1:2 Insatser för energieffektivisering 233 214 -19 -8,4 223 1:4 Energiforskning 1 478 1 441 -37 -2,5 1 453 1:7 Energiteknik 975 170 1 034 59 6,1 620 1:8 Elberedskap 258 178 -80 -31,1 165 Övriga anslag 331 327 -4 -1,3 242

Summa 3 588 173 3 504 -85 -2,4 2 992

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, Beställningsbemyndiganden distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens-

Tabell 2.92 UO 21 Beställningsbemyndiganden

kraft och försörjningstrygghet. Det är främst Miljoner kronor Statens energimyndighet, Energimarknads- Utestående Beställnings- åtaganden inspektionen och Affärsverket svenska kraftnät Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom 1:2 Insatser för området. energieffektivisering 355 229 Utfallet uppgick till 3 504 miljoner kronor och 1:3 Stöd för blev därmed 85 miljoner kronor (2,4 procent) marknadsintroduktion av vindkraft 10 10 lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 1:4 Energiforskning 3 450 2 337 512 miljoner kronor (17,1 procent). 1:5 Planeringsstöd för vindkraft 70 6 Nästan 1 miljard kronor till stöd för solceller 1:7 Energiteknik 50 42 Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 1:8 Elberedskap 250 178 1 034 miljoner kronor. Det är 59 miljoner kronor 1:9 Avgifter till (6,1 procent) högre än anvisat och 414 miljoner Internationella organisationer 36 25 kronor (66,9 procent) högre än med föregående 1:10 Lokal och regional år. Totalt har Statens energimyndighet fördelat kapacitetsutveckling för 967 miljoner kronor till länsstyrelserna för klimat- och solcellsstödet under 2018. Föregående år uppgick energiomställning 90 70 beloppet till 586 miljoner kronor. I enlighet med Summa 4 311 2 897 propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget ytterligare 170 miljoner Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om kronor, dels tillfördes ytterligare medel för stödet beställningsbemyndiganden på 4 311 miljoner dels tillfördes länsstyrelserna ytterligare medel kronor. De utestående åtagandena uppgick till för att kunna ta hand om och besluta om 2 897 miljoner kronor. Skillnaden mellan ansökningar för solcellsstöd. bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 1 414 miljoner kronor. Skillnaden är huvudsakligen hänförlig till bemyndigandet för anslaget 1:4 Energiforskning och beror på att det för anslaget finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar. Nyttjandet

S kr . 2018/ 19: 101

av bemyndigandet har ökat sedan 2017 och förväntas öka kommande år.

Utlåning

Tabell 2.93 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 235 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 110

Summa 1 200 345

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2018 var 345 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.94 UO 21 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 7 670 3 735

Summa 7 670 3 735

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.95 UO 22 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 513 16 23 440 -2 073 -8,1 22 928 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 21 347 22 999 1 652 7,7 21 115 1:3 Trafikverket 1 387 1 418 31 2,2 1 309 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 167 79 -89 -53,1 80 1:7 Trafikavtal 930 961 31 3,3 857 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 150 104 -46 -31,0 215 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 529 2 322 793 51,9 1 430 1:12 Transportstyrelsen 2 140 4 2 120 -20 -0,9 2 077 1:14 Trängselskatt i Göteborg 900 888 -12 -1,3 1 052 1:15 Sjöfartsstöd 1 518 1 432 -86 -5,7 1 482 2:1 Post- och telestyrelsen 42 7 47 4 10,6 29 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 146 165 19 13,3 87 Övriga anslag 650 620 -29 -4,5 561

Summa 56 419 27 56 594 175 0,3 53 223

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och Lägre investeringar och lågt ränteläge medför lägre politiken för informationssamhället. utgifter för utveckling av statens transportinfra- Utfallet uppgick till 56 594 miljoner kronor struktur och blev därmed 175 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner krobudget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med nor, vilket är 2 073 miljoner kronor (8,1 procent) 3 371 miljoner kronor (6,3 procent). lägre än anvisat i statens budget. Det beror Trafikverket ansvarar för den långsiktiga framför allt på att utgifterna för väginvesteringar infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- blev 780 miljoner kronor lägre än beräknat på trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och grund av att färre investeringsprojekt har driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket genomförts. Avvikelsen mot statens budget beror Trafikverket investerar bestäms av anvisade också på det låga ränteläget 2018, vilket medförde anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de att räntekostnaderna blev 452 miljoner kronor tillskott myndigheten får via medfinansiering i lägre än beräknat. I enlighet med propositionen form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen utgörs av endast den verksamhet som finansieras ytterligare 16 miljoner kronor till investeringar i med anslag. Den största delen av utgiftsområdet i infrastruktur för flygtrafik. Luftartsinvesteringdetta avsnitt är två trafikslagsöverskridande arna blev 126 miljoner kronor högre än beräknat anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens i statens budget, vilket beror på utbetalningar av transportinfrastruktur används för investeringar bidrag för byggandet av Sälens flygplats. Övriga och andra åtgärder för att utveckla transport- investeringar blev totalt 627 miljoner kronor systemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av lägre än beräknat, vilket till stor del beror på statens transportinfrastruktur används för att senareläggning av bidragsutbetalningar. Sammanvidmakthålla den befintliga infrastrukturens lagt har 433 miljoner kronor utnyttjats till stadsfunktion. miljöavtal med kommuner och landsting för att en större andel resor i städer ska ske med kollektivtrafik. Det är 341 miljoner kronor högre

S kr . 2018/ 19: 101

än 2017. Utgifterna för stadsmiljöavtal blev dock Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg 567 miljoner kronor (57,8 procent) lägre än blev 888 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner beräknat. kronor (1,3 procent) lägre än anvisat. Anslaget Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av används i huvudsak till investeringar i kollektivstatens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner trafik, järnväg och väg. Några sådana investekronor, vilket är 1 652 miljoner kronor ringar är Västlänken och en ny vägtunnel under (7,7 procent) högre än anvisat i statens budget. och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Det beror till stor del på vädret under 2018 som Anslaget finansierar även system- och administt.ex. innebar ökade kostnader för snöröjning. rationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. TEN-bidrag EU ger normalt årligen bidrag till projekt och Väginvesteringarna ökade och studier för investeringar i transportinfrastruktur järnvägsinvesteringarna minskade som ingår i det transeuropeiska transport- I tabell 2.96 och tabell 2.97 jämförs utfallen för nätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinkomstsidan av statens budget (inkomsttitel infrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens 6511) och de aktuella projektens utfall belastar transportinfrastruktur med utfallet för motsedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten svarande anslag 2017. finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är en medfinansiering som

Tabell 2.96 Utveckling av statens transportinfrastruktur

utökar den totala ramen för Sveriges investeringar Miljoner kronor i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 2018 2017 104 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor Investeringar i regional plan 3 039 2 910 (31,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 596 1 627 Det beror på att Trafikverket har erhållit mindre Räntor och återbetalning av lån för vägar 282 285 bidrag från EU än vad som beräknats. De största Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 478 462 bidragen avsåg ett bidrag för utbyggnad till Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 7 955 8 813 dubbelspår på godsstråket genom Bergslagen, Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 644 4 091 som uppgick till 64 miljoner kronor och ett bidrag för åtgärder för intelligenta transport- Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 2 447 2 926 system som uppgick till 34 miljoner kronor. Planering, stöd och myndighetsutövning 1 205 1 014 Trängselskatt Övrigt 1 319 800 Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Summa anslag utveckling av statens Stockholm blev 2 332 miljoner kronor, vilket är

transportinfrastruktur 23 440 22 928

793 miljoner kronor (51,9 procent) högre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens investeringar i Förbifart Stockholm och andra transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner kroväganknutna projekt i Stockholmsområdet, i nor. Det är 512 miljoner kronor (2,2 procent) enlighet med den s.k. Stockholmsöverens- högre än 2017. De största utgifterna under kommelsen. Anslaget används också till med- anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den finansiering av tunnelbaneutbyggnad i nationella planen. Dessa utgifter uppgick till Stockholmsregionen och finansierar även 7 955 miljoner kronor, en minskning med 858 system- och administrationskostnader för miljoner kronor (9,7 procent). Som exempel på trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade stora banprojekt som ingår i den nationella planen medlen i statens budget är en beräkning av hur kan nämnas: stora intäkterna från trängselskattesystemet – Ökad kapacitet avseende sträckan väntas bli. Det största projektet i Stockholms- Tomteboda – Kallhäll (Mälarbanan) överenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm, – Västsvenska paketet i Göteborgsområdet som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Att utfallet blev högre än anvisat – Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastigberor till största delen på att det ingående hetsjärnväg mellan Järna och Linköping. anslagssparande har förbrukats till följd av ökad produktion i projektet förbifart Stockholm.

S kr . 2018/ 19: 101

Utgifterna för större väginvesteringar enligt Beställningsbemyndiganden nationell plan uppgick till 4 644 miljoner kronor, vilket är en ökning med 553 miljoner kronor

Tabell 2.98 UO 22 Beställningsbemyndiganden

(13,5 procent). Som exempel på vägprojekt som Miljoner kronor ingår i den nationella planen och som pågick Utestående Beställnings- åtaganden under 2018 kan nämnas: Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 – E4 Förbifart Stockholm, 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 121 029 92 888 – Västsvenska paketet i Göteborgsområdet, 1:2 Vidmakthållande av – Väg 73 Vega trafikplats, statens transportinfrastruktur 28 745 22 954 – Väg 267 Rotebro – Stäket och 1:7 Trafikavtal 5 545 5 101 – E22 Hurva – Linderöd. 1:11 Trängselskatt i Stockholm 37 376 22 164

Tabell 2.97 Vidmakthållande av statens

1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 538 3 086

transportinfrastruktur

Miljoner kronor 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer 2018 2017 med Drift och underhåll av vägar 11 195 10 286 funktionsnedsättning 200 104 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 151 1 209 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 39 Drift, underhåll och trafikledning på 2:5 Driftsäker och järnväg 9 316 8 312 tillgänglig elektronisk Bidrag för drift av enskild väg 1 142 1 139 kommunikation 250 221 Forskning och innovation 182 170 Summa 200 728 146 557

Summa anslag vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur 22 999 21 115

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 200 728 miljoner Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av kronor. De utestående åtagandena uppgick till statens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner 146 557 miljoner kronor. Skillnaden mellan kronor. Det är en ökning med 1 884 miljoner bemyndigandena och de utestående åtagandena kronor (8,9 procent). Drift och underhålls- uppgick till 54 171 miljoner kronor och är huvudutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande sakligen hänförlig till anslagen 1:1 Utveckling av gång- och cykelvägar uppgick till 11 195 miljoner statens transportinfrastruktur , 1:2 Vidmakthållande kronor, vilket är 910 miljoner kronor (8,8 pro- av statens transportinfrastruktur och 1:11 cent) högre än 2017. Utgifterna för drift, Trängselskatt i Stockholm . underhåll och trafikledning på järnväg ökade med Inom anslagen 1:1 Utveckling av statens 1 004 miljoner kronor (12,1 procent) och upp- transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av gick till 9 316 miljoner kronor 2018. statens transportinfrastruktur pågår planering i Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick pågående och nya väg- och järnvägsprojekt vilket till 1 432 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner har fått till följd att avtal inte tecknats i den takt kronor (5,7 procent) lägre än anvisat. Stödet som tidigare planerats. möjliggör en nedsättning av skatt och arbets- För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm givaravgift för anställda sjömän till noll kronor. beror skillnaden på att avtal inte har tecknats Totalt fick 100 fartyg sjöfartsstöd, vilket är 6 fler enligt tidigare planering avseende projekt Förbiän föregående år. fart Stockholm.

S kr . 2018/ 19: 101

Utlåning Garantier

Tabell 2.99 UO 22 Utlåning Tabell 2.100 UO 22 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Utfärdade Utestående garantier A-train AB 1 1 000 911 Utestående åtaganden inklusive åtaganden utländsk bundna Svedab AB 2 5 973 4 981 Garantier Garantiram 2018-12-31 valuta utfästelser

Summa 6 973 5 892 Kreditgaranti

1 prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. till Öresunds- 2 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för SVEDAB bro Konsorti- AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. ets upplåning 1 Obegränsad 18 314 18 314

Kapitaltäck- Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ningsgaranti låneramar på 6 973 miljoner kronor. De ute- Arlandabanan

stående lån uppgick vid utgången av 2018 till Infrastructure AB 2 1 211 1 211 5 892 miljoner kronor.

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Kapitaltäckningsgaranti Svedab AB får enligt riksdagens beslut uppgå till Svedab 3 3 149 3 149

3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och Pensionsgara därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet nti (inkl.

uppgick vid utgången av 2018 till 4 981 miljoner efterborgen),

PostNord AB kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten (inkl. Posten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 887 mil- Logistik AB,

joner kronor i löpande priser för 2018. Den Posten

utnyttjade ramen exklusive dessa poster uppgick Meddelande AB) 4 Obegränsad 5 835 därmed till 2 864 miljoner kronor i löpande Garantikapital priser, vilket motsvarades av 3 150 miljoner Eurofima 5 CHF 42 379 CHF 42 379 kronor i 2009 års priser. Kreditgaranti Eurofima 6 CHF 52 473 CHF 52 473

Summa 29 360 23 525

1 prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. 2 prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. 3 prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. 6 prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282. Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018 CHF=9,992

S kr . 2018/ 19: 101

Inomstatliga lån RiR 2018:16 Trafikverkets stöd till forskning

och innovation – beslutsunderlag, avtal och

Tabell 2.101 UO 22 Inomstatliga lån

uppföljning

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets stöd Miljoner kronor till forskning och innovation inom transport- Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 39 300 37 887 området. Sjöfartsverkets lång- och Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens kortfristiga lån i eller utanför rapport om Trafikverkets stöd till forskning och Riksgäldskontoret 300 0 innovation (skr. 2018/19:23) redovisat sin Trafikverket (tidigare Botniabanan bedömning och beslutade insatser med anledning AB) för fortsatt utbyggnad av Botniabanan 16 500 13 236 av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 850 0

Summa 59 950 51 123 RiR 2018:30 Fyrstegsprincipen inom

planeringen av transportinfrastruktur –

tillämpas den på avsett sätt?

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på Riksrevisionen har granskat Trafikverkets arbete 59 950 miljoner kronor. Utestående lån vid med att tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen utgången av 2018 var 51 123 miljoner kronor. inom planeringen av investeringar i transportinfrastruktur. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

rapport om fyrstegsprincipen (skr. 2018/19:76) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses

Trafikverket

vidtas med anledning av granskningsrapporten. Trafikverket har fått en revisionsberättelse med Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Som framgår av årsredovisningen har Trafikverket på anslaget 1:16 ap. 3 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 tecknat två avtal som innebär ekonomiska åtagande på 12,5 miljoner kronor efter 2018, trots att det saknas en bemyndiganderam kopplat till anslagsposten.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2018:5 Regeringens styrning av

affärsverken

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av de tre kvarvarande affärsverken. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken (skr. 2017/18:297) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU13, rskr. 2018/19:37).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.102 UO 23 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:2 Insatser för skogsbruket 580 620 40 6,8 286 1:8 Statens jordbruksverk 621 4 625 4 0,6 603 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 695 7 393 698 10,4 7 280 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 138 77 -61 -44,3 126 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 24 21 43 19 76,8 13 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 194 89 257 63 32,7 19 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 163 204 41 25,3 84 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 4 357 399 3 981 -376 -8,6 3 145 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 458 2 109 -349 -14,2 1 919 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 80 270 347 267 334,1 72 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 912 1 912 0 0,0 1 820 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 107 60 159 52 48,2 Övriga anslag 1 922 10 1 869 -53 -2,8 1 859

Summa 19 254 853 19 597 343 1,8 17 225

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd blev 63 miljoner kronor högre än anvisat i statens och jakt samt rennäring och samefrågor. budget och 238 miljoner kronor högre än Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom föregående år. Det högre utfallet beror på att utbildning och forskning. utbetalningar av medel inom EU:s havs- och Utfallet uppgick till 19 597 miljoner kronor fiskeriprogram försenades under 2017 och i stället och är därmed 343 miljoner kronor (1,8 procent) betalades ut under 2018. För att finansiera dessa högre än vad som anvisades i statens budget. under 2018 beslutade riksdagen att i enlighet med Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom om- propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisa rådet med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). anslaget ytterligare 89 miljoner kronor.

Högre utgifter för gårdsstöd och stödåtgärder för Lägre utbetalningstakt än väntat i Landsbygdsfiske och vattenbruk programmet 2014 – 2020 och stöd till djurägare med Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . blev anledning av torkan 7 393 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landskronor (10,4 procent) högre än anvisat i statens bygdens miljö och struktur uppgick till 3 981 milbudget. Det högre utfallet beror på att kronans joner kronor. Det är 376 miljoner kronor värde i förhållande till euron var betydligt svagare (8,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. när gårdsstödet betalades ut än vad regeringen Det lägre utfallet beror framför allt på att utbetalberäknade vid framtagandet av budgeten. Stöd- ningarna av medel inom landsbygdsprogrammet rätternas värde är bestämda i euro men betalas ut blev 759 miljoner lägre än ursprungligen anvisat. i kronor. Statens Jordbruksverk utnyttjade hela För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för anslagskrediten på 670 miljoner kronor Dess- lantbruket av torkan 2018 beslutade riksdagen i utom medgav regeringen att anslaget fick över- enlighet med propositionen Extra ändringsskridas med 31 miljoner kronor, vilket utnytt- budget för 2018 – stöd till djurägare inom lantjades. bruket som drabbats av torkan 2018 att anvisa

S kr . 2018/ 19: 101

ytterligare 400 miljoner kronor till anslaget för ett Beställningsbemyndiganden särskilt stöd till djurägare med nötkreatur och får. Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten

Tabell 2.103 UO 23 Beställningsbemyndiganden

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och Miljoner kronor struktur blev 2 109 miljoner kronor, vilket är Utestående Beställnings- åtaganden 349 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än vad Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 som anvisades i statens budget. 1:2 Insatser för skogsbruket 96 24

1:11 Intervention för Metangasreduceringen utvidgades under 2018 jordbruksprodukter m.m. 112 52 Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åt- 1:12 Stödåtgärder för fiske gärder i jordbruket blev 267 miljoner kronor högre och vattenbruk 90 50 än anvisat i statens budget. Det högre utfallet 1:13 Från EU-budgeten beror på att riksdagen, i enlighet med proposit- finansierade ionen Vårändringsbudget för 2018, beslutade att stödåtgärder för fiske och vattenbruk 580 199 stöd för metangasreducering skulle omfatta fler 1:15 Konkurrenskraftig områden än rötning (metangasbildning) av stalllivsmedelssektor 45 144 gödsel. För att finansiera utvidgningen beslutade 1:17 Åtgärder för riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 270 milj- landsbygdens miljö och oner kronor. Det förklarar också varför utgifterna struktur 10 687 4 678 blev 275 miljoner kronor högre jämfört med 1:18 Från EU-budgeten 2017. finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 8 046 3 638 Nedsatta avgifter för den offentliga kontrollen 1:19 Miljöförbättrande Utfallet för anslaget 1:26 Nedsättning av åtgärder i jordbruket 120 120 slakteriavgifter blev 52 miljoner kronor högre än 1:24 Forskningsrådet för anvisat i statens budget. Den svåra torkan under miljö, areella näringar sommaren 2018 begränsade tillgången på foder och samhällsbyggande: vilket fick till följd att många lantbrukare blev Forskning och samfinansierad tvungna att ställa sina djur i kö för slakt. För att forskning 1 700 1 017 mildra de ekonomiska konsekvenserna beslutade

Summa 21 477 9 921

riksdagen i enlighet med propositionen Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om inom lantbruket som drabbats av torkan 2018, att beställningsbemyndiganden på 21 477 miljoner anvisa anslaget ytterligare 60 miljoner kronor för kronor. De utestående åtagandena uppgick till att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga 9 921 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemynkontroll som görs vid slakterier i Sverige. digandena och de utestående åtagandena uppgick Utgifterna ökade med 14 procent 2018 till 11 556 miljoner kronor och var främst Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom om- hänförlig till anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Åtgärder för rådet med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror främst på att utbetalningarna till landsbygdens miljö och struktur . Huvuddelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar generellt mot slutet av programperioden ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014 – 2020. eftersom att allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader när programperioden Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsfortskrider. Bland annat ökade utgifterna under anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och programmet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga nyttjandet beror dels på att struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med bemyndigandena avser hela programperioden dels på en svårighet att förutse utbetalningstakten 836 miljoner kronor (26,6 procent) respektive 190 miljoner kronor (9,9 procent). Utfallet för för nya projektstöd. Bemyndigandet för anslaget 1:15 Konkurrensanslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökade med kraftig livsmedelssektor uppgår till 45 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgår till 238 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

144 miljoner kronor, vilket innebär att bemyn- är nödvändigt för att fullgöra de uppgifter som digandet har överskridits. Den övervägande delen myndigheten har. Uppdraget medför att Riksav bemyndigandet avser beslut för verksamhet revisionen bedömer att frågan är under hantering. som bedrivs av statliga myndigheter.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Övriga krediter

RiR 2018:26 Landsbygdsprogrammet 2014 –

Tabell 2.104 UO 23 Övriga krediter

2020 – utformning och genomförande

Riksrevisionen har granskat om Landsbygdspro- Miljoner kronor grammet 2014 – 2020 har utformats och genom- Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31 förts på ett effektivt sätt. Viltvårdsfondens kredit i Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Riksgäldskontoret 5 0 rapport om Landsbygdsprogrammet 2014 – 2020

Summa 5 0

(skr. 2018/19:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens jordbruksverk

Statens jordbruksverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens jordbruksverk har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet gällande anslaget 1:18 ap. 1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014 – 2020 under utgiftsområde 23. Bemyndiganderamen uppgår till 21 miljoner kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 51 miljoner kronor. Statens jordbruksverk har även överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2019) avseende beställningsbemyndigandet för anslag 1:15 ap. 1 Konkurrenskraftig livsmedelssektor under utgiftsområde 23 genom att ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för år 2020. Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018.

Övrig upplysning I revisionsberättelsen för 2017 lämnade Riksrevisionen en reservation avseende att Statens jordbruksverk tagit ut avgifter vid försäljning av djurfoder utan uttrycklig rätt att göra det vilket är i strid med 3 § avgiftsförordningen (1992:191). Regeringen har i beslut per den 21 mars 2019 gett Statens jordbruksverk ett uppdrag kring hur myndigheten säkerställer att försäljning av foder och annan försäljning som bedrivs inom ramen för Distriktsveterinärerna begränsas till det som

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.105 UO 24 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 915 2 882 -33 -1,1 2 862 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 741 741 0 0,0 630 1:5 Näringslivsutveckling 1 081 866 -215 -19,8 448 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 400 399 39 900,0 1:21 Patent- och registreringsverket 317 319 2 0,5 306 2:3 Exportfrämjande verksamhet 382 370 -13 -3,3 349 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 10 -10 0,0 Övriga anslag 1 923 1 887 -36 -1,9 1 820

Summa 7 371 7 464 94 1,3 6 416

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik Kapitaltillskott till Postnord AB medförde högre för utrikeshandel samt politik för handels- och utgifter än budget och föregående år investeringsfrämjande. Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga Utfallet uppgick till 7 464 miljoner kronor, bolag blev 400 miljoner kronor, vilket är vilket är 94 miljoner kronor (1,3 procent) högre 399 miljoner kronor högre än vad som anvisades än vad som anvisades i statens budget. Jämfört i statens budget och 400 miljoner kronor högre med 2017 blev utfallet 1 049 miljoner kronor än föregående år. Utfallet avser i sin helhet ett (16,3 procent) högre. kapitaltillskott till PostNord AB. Bolaget ägs gemensamt av den svenska och danska staten. De Lägre utgifter än beräknat för båda staterna ingick 2017 ett avtal om att båda Näringslivsutveckling stater ska lämna kapitaltillskott till bolaget. En del Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling av den danska statens kapitaltillskott behövde på blev 866 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner grund av EU:s statsstödsregler också godkännas kronor (19,8 procent) lägre än vad som anvisades av Europeiska kommissionen. I december 2017 i statens budget. Det beror främst på en försening bemyndigade riksdagen regeringen att besluta om av ett planerat stöd till uppbyggnad av testcenter kapitaltillskott till PostNord AB på högst för elektromobilitet, på grund av att stödet måste 400 miljoner kronor, förutsatt att Europeiska godkännas av Europeiska kommissionen. Test- kommissionen godkänner den del av danska centret syftar till att etablera en arena för statens kapitaltillskott som är föremål för komforskning och utveckling av nya tekniker, främst missionens prövning. Kommissionen godkände för elektrifierade fordon. under 2018 den danska statens kapitaltillskott Det blev inget utfall för anslaget 2:7 AB Svensk och därmed kunde det svenska kapitaltillskottet Exportkredits statsstödda exportkreditgivning . på 400 miljoner betalas ut. Kapitaltillskottet Riksdagen anvisade anslaget 10 miljoner kronor i finansierades med anslagssparande som fick statens budget. Anslaget uppfördes på statens disponeras under 2018. budget 2018 och får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt under- Satsning på industriforskningsinstitut medförde skott inom ramen för systemet med statsstödda högre utgifter än föregående år exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR- Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska systemet (Commercial Interest Reference Rate). kompetensmedel blev 741 miljoner kronor, vilket Rörelseresultatet för CIRR-systemet innebar ett är 111 miljoner kronor (17,6 procent) högre än överskott och det blev därmed inte aktuellt att föregående år. Anslaget används för utgifter för utbetala någon ersättning. statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten med ägande under

S kr . 2018 / 19: 101

RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom Garantier

utgifter för RISE Research Institutes of Sweden

AB:s verksamhet, samt vissa omstrukturerings-

Tabell 2.108 UO 24 Garantier

utgifter för RISE-instituten. Det högre anslags- Miljoner kronor utfallet förklaras främst av en satsning fr.o.m. Garantier Utfärdade garantier 2018 för att förstärka institutens verksamhet. Utestående inklusive Jämfört med föregående år blev utfallet för åtaganden bundna Garantiram 2018-12-31 utfästelser anslaget 1:5 Näringslivsutveckling 418 miljoner Exportkreditgarantier 450 000 192 143 222 501 kronor (93,4 procent) högre. Det beror främst på Investeringsgarantier 10 000 1 152 2 563 ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden samt Grundfondsförbindelse satsningar på att skapa enklare vägar till jobb- och Svenska kompetensförsörjning i näringslivet samt utveck- skeppshypotekskassan 1 350 350 350 ling av sociala företag. Sociala företag har som Grundfondsförbindelse främsta syfte att försöka lösa olika samhälls- Fonden för den mindre

utmaningar, exempelvis lösningar för en levande skeppsfarten 2 55 55 55 landsbygd, mindre matsvinn, en bättre Pensionsgaranti (endast efterborgen), Sveaskog integration eller en inkluderande arbetsmarknad. AB 3 Obegränsad 480

Pensionsgaranti (endast efterborgen), Vattenfall Beställningsbemyndiganden AB 3 Obegränsad 1 070

Pensionsgaranti (inkl. Tabell 2.106 UO 24 Beställningsbemyndiganden efterborgen), Nordea AB (f.d. Postgirot) 3 Miljoner kronor Obegränsad 166

Utestående Pensionsgaranti SP Beställnings- åtaganden Sveriges Tekniska Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 Forskningsinstitut 3 Obegränsad 17 1:2 Verket för Pensionsgaranti (endast innovationssystem: efterborgen), Teracom 3 Obegränsad 1 Forskning och utveckling 2 500 2 409 Pensionsgaranti Svensk 1:5 Näringslivsutveckling 1 286 923 Maskinprovning AB 3 Obegränsad 4

1:9 Geovetenskaplig

Summa 195 438 225 469

forskning 5 5 1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. 2 prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. 1:14 Konkurrensforskning 12 9 3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om Summa 3 803 3 345 statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

beställningsbemyndiganden på 3 803 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

3 345 miljoner kronor.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket har fått en

Utlåning revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande

Tabell 2.107 UO 24 Utlåning om reservation anger Riksrevisionen följande. I årsredovisningen saknas en fördelning av Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 myndighetens totala intäkter och kostnader Flygutvecklingsprojekt 1 1 110 95 enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om

AB Svensk Exportkredits lån i årsredovisning och budgetunderlag. Det saknas Riksgäldskontoret för systemet även en redovisning mot de avgiftsbudgetar som med statsstödda exportkrediter 125 000 0 regeringen styr Patent- och registreringsverket med i regleringsbrevet, vilket krävs enligt samma

Summa 126 110 95

paragraf. 1 prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24.

S kr . 2018/ 19: 101

Styrelsen för ackreditering och teknisk regeringen avser att vidta med anledning av kontroll granskningsrapporten. Granskningsrapporten är Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll därmed slutbehandlad. har fått en revisionsberättelse med reservation Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund handlingarna (bet. 2017/18:NU24, rskr. för uttalande om reservation anger Riks- 2017/18:386). revisionen följande. Styrelsen för ackreditering och teknisk RiR 2018:29 Försäljningarna av statens aktier i kontroll har inte redovisat kundfordringar och Nordea övriga förutbetalda intäkter om 24 miljoner Riksrevisionen har granskat dels om försäljkronor som fanns på balansdagen den 31 ningarna av statens aktier i Nordea planerades och december 2018. En myndighet ska i balansräk- genomfördes affärsmässigt och i övrigt i enlighet ningen redovisa myndighetens samtliga tillgångar med riksdagens krav och regeringens utgångsoch skulder på balansdagen för att uppnå en punkter för försäljningarna, dels om regeringen rättvisande bild av dess finansiella ställning, vilket och Regeringskansliet har rapporterat försäljframgår av 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om ningarna till riksdagen respektive dokumenterat årsredovisning och budgetunderlag. så att erfarenheterna kan tillvaratas inför eventuella framtida försäljningar i det statliga bolagsinnehavet. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om försäljningarna av statens aktier i RiR 2017:34 Omvandlingen av Kiruna och Nordea (skr. 2018/19:49) redovisat vilka åtgärder Malmberget – bristande underlag hos som regeringen avser att vidta med anledning av regeringen och LKAB granskningsrapporten. Granskningsrapporten är Riksrevisionen har granskat regeringens och därmed slutbehandlad. LKAB:s planering av anläggningen av nya gruvnivåer som orsakar samhällsomvandlingen beaktade ansvarsfördelning och risker på ett sådant sätt att en god värdeutveckling för innehavet i LKAB kunde säkerställas och de samhällsekonomiska effekterna kunde bedömas. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om omvandlingen av Kiruna och Malmberget (skr. 2017/18:170) redovisat vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:NU25, rskr. 2017/18:387).

RiR 2017:37 Statligt ägda bolag med

samhällsuppdrag – regeringens styrning

Riksrevisionen har granskat ändamålsenligheten i regeringens styrning av bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag och om möjligheter skapas för att uppnå de samhällsnyttor som riksdagen uttalat sig om. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (skr. 2017/18:172) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer samt vilka åtgärder som

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Anslag

Tabell 2.109 UO 25 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 99 808 99 808 0 0,0 94 657 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 070 24 4 094 24 0,6 3 902 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 -3,2 7 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 7 000 7 000 0 0,0 7 000 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet 500 500 0 0,0

Summa 111 385 24 111 409 24 0,0 105 566

Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag Förlängd skolplikt och Läsa-skriva-räkna-garanti från staten till kommunerna redovisas under Kommunerna kompenserades 2018 med totalt andra utgiftsområden (se bilaga 5). 205 miljoner kronor för införandet av Utfallet uppgick till 111 409 miljoner kronor obligatorisk skolstart vid sex års ålder och en och blev därmed 24 miljoner kronor (0,0 procent) Läsa-skriva-räkna-garanti. högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark 5 843 miljoner kronor (5,5 procent). Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark reglerar hur länderna ska kompensera varandra Kompensation till kommuner och landsting för för minskade skatteintäkter till följd av att sänkt skatt för pensionärer pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk och inte i bosättningslandet. På grund av att utjämning fördelas enligt systemet för inkomstskattebortfallet för kommunerna och kommunalekonomisk utjämning. Systemet landstingen blev totalt 191 miljoner kronor högre finansieras i huvudsak med statliga medel, men mellan inkomståren 2014 och 2015 beslutade också med avgifter från vissa kommuner och riksdagen i enlighet med budgetpropositionen för landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen 2018 att kompensera kommunerna med (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 123 miljoner kronor och landstingen 67 miljoner och förordningen (2004:881) om kommunal- kronor. ekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska Avgiftsfri tandvård till och med 22 år förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick Landstingen kompenserades 2018 med 141 miltill 99 808 miljoner kronor, vilket är 5 151 mil- joner kronor för att åldersgränsen för avgiftsfri joner kronor högre än 2017. Totalt uppgick tandvård höjts till att gälla för unga t.o.m. det år bidragen till kommunerna till 70 339 miljoner de fyller 22 år. kronor, vilket innebär en ökning med 3 332 mil- Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSSjoner kronor (5,0 procent). Bidragen till lands- kostnader används för att jämna ut kostnaderna tingen uppgick till 29 470 miljoner kronor, en mellan kommuner för verksamhet de utför enligt ökning med 1 819 miljoner kronor (6,6 procent). lagen (1993:387) om stöd och service till vissa För att kompensera kommunerna och lands- funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget tingen för det intäktsbortfall som förslaget om finansieras med en utjämningsavgift för komförhöjt grundavdrag för pensionärer medför muner, som redovisas på budgetens inkomstsida tillfördes anslaget 1:1 Kommunalekonomisk (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSSutjämning 4 387 miljoner kronor 2018. Kom- kostnader). munerna fick 2 834 miljoner kronor och landstingen 1 553 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Anslag till följd av flyktingsituationen Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Kommunerna har fått 5 600 miljoner kronor och landstingen 1 400 miljoner kronor i stöd under 2018. Medlen har till största delen fördelats efter kommunernas mottagande av flyktingar och resterande del efter befolkning.

Stöd för arbete mot långtidsarbetslöshet Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet uppgick till 500 miljoner kronor. Bidragen fördelas främst till kommunerna och baseras på antalet personer anställda med extratjänster.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2018:8 Den kommunala finansierings-

principen – tillämpas den ändamålsenligt?

Riksrevisionen har granskat tillämpningen av kommunala finansieringsprincipen med utgångspunkt i några statligt beslutade reformer inom skolområdet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen (skr. 2017/18:300) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU17, rskr. 2018/19:174).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag

Tabell 2.110 UO 26 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Räntor på statsskulden 11 200 2 300 13 536 2 336 20,9 10 504 1:2 Oförutsedda utgifter 10 5 11 1 12,9 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 55 -90 -61,8 64

Summa 11 355 2 305 13 603 2 247 19,8 10 569

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på 2 336 miljoner kronor (20,9 procent) högre än statsskulden, men också Riksgäldskontorets anvisat i statens budget. Det beror främst på provisionsutgifter i samband med upplåning och högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett en försvagad kronkurs gentemot euron. särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utvecklingen har gjort att ränteutgifterna Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av sammantaget blev högre än vad som utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 ursprungligen beräknades trots att räntenivåerna kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslag har sjunkit. Mot bakgrund av denna utveckling för räntor på statsskulden samt andra utgifter för anvisade riksdagen ytterligare 2 300 miljoner upplåning och skuldförvaltning får överskridas kronor i enlighet med propositionen om det är nödvändigt för att fullgöra statens Höständringsbudget för 2018. betalningsåtaganden. Tabell 2.111 visar att genomsnittsräntorna för Utfallet för utgiftsområdet uppgick till både sexmånaders statsskuldväxlar och femåriga 13 603 miljoner kronor och är därmed statsobligationer 2018 blev lägre än vad som 2 247 miljoner kronor (19,8 procent) högre än antogs i budgetpropositionen 2018. Vidare vad som anvisades i statens budget. Utgifterna framgår att kronkursen gentemot euro, dollar och blev 3 034 miljoner kronor (28,7 procent) högre KIX-index blev svagare än vad som ursprungligen än 2017. beräknades. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och

Tabell 2.111 Räntor och valutakurser 2014 – 2018

årsgenomsnitt

växelkurser. De påverkas också av tekniska Utfall Utfall Utfall Utfall SB Utfall faktorer till följd av Riksgäldskontorets 2014 2015 2016 2017 2018 2018 upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Ränta Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt 5 år % 0,92 0,15 -0,23 -0,06 0,64 0,08 utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas Ränta anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men 6 mån % 0,40 -0,31 -0,64 -0,70 -0,37 -0,68 inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av KIX-index 1 107 113 112 113 110 118 inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets SEK/EUR 9,10 9,36 9,47 9,63 9,34 10,26 upplåningsverksamhet. Anslaget påverkas inte av SEK/USD 6,86 8,43 8,56 8,54 8,27 8,69 myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget 1 Växelkurs, kronindex KIX. nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större I budgetpropositionen för 2018 beräknades nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av kursvinsterna uppgå till 2 000 miljoner kronor, ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under netto. Utfallet blev i stället en nettoförlust om posten Räntor på in- och utlåning. 3 353 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 5 353 miljoner kronor mot beräknat belopp. Ränteutgifterna blev 2,3 miljarder kronor högre än Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån budgeterat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 13 536 miljoner kronor, vilket är

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.112 Räntor på statsskulden 2014 – 2018, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB 2014 2015 2016 2017 SB 2018 2018 2018 Räntor på lån i svenska kronor 24 618 22 952 14 326 15 080 17 200 15 871 -1 329 Räntor på lån i utländsk valuta 1 1 932 1 928 1 913 1 948 500 3 105 2 605 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -16 669 -18 867 -16 836 -9 520 -1 500 -4 409 -2 909 Summa räntor 9 882 6 014 -597 7 508 16 200 14 567 -1 633 Räntor på in- och utlåning 1 -5 234 -5 850 -4 908 -4 578 -2 500 -5 149 -2 649 Valutakursförluster (+)/vinster (-) -5 028 10 220 -2 502 -1 945 -500 765 1 265 Kursförluster (+)/vinster (-) 3 580 11 413 9 675 9 519 -2 000 3 353 5 353

Summa ränteutgifter 3 200 21 797 1 668 10 504 11 200 13 536 2 336

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (3 576 miljoner kronor 2018) är bruttoredovisade, till skillnad fr ån i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning

som har en högre kupongränta än mark- brådskande att ärendet inte hinner underställas nadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster riksdagen, samtidigt som utgifterna inte uppstår vid motsatt förhållande. lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Valutakursvinster på 500 miljoner kronor Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel netto beräknades i budgetpropositionen för 2018. från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av Utfallet blev en nettoförlust om 765 miljoner utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande kronor, vilket är en skillnad på 1 265 miljoner indragning från annat anslag. Utfallet avsåg i kronor mot budgeterat belopp. Vid lösen eller huvudsak ersättningskostnader med anledning av omsättning av lån i utländsk valuta realiseras att Högsta domstolen i en dom från 2014 (mål nr valutakursförluster eller valutakursvinster T 5628-12) fastställt att staten är ersättningsberoende på hur valutakursen utvecklats sedan skyldig för ekonomisk förlust till följd av fiskelånet tecknades. Om kronan stärkts sedan lånet förbud i Torne älvs fiskeområde. Då ersättningstogs uppstår en valutavinst, och vice versa. kostnaderna översteg anvisade medel beslutade Inkomster av överkurser vid emission beräk- riksdagen att anvisa ytterligare 5 miljoner kronor nades uppgå till 1 500 miljoner kronor. Utfallet i enlighet med propositionen Höständringsblev överkurser uppgående till 4 409 miljoner budget för 2018. kronor, dvs. en skillnad på 2 909 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än med en kupongränta som är högre än budget och föregående år marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket inne- Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets bär att Riksgäldskontoret får den diskonterade provisionsutgifter blev 55 miljoner kronor, vilket mellanskillnaden mellan marknadsräntan och är 90 miljoner kronor (61,8 procent) lägre än kupongräntan av köparen. När Riksgälds- anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev kontoret emitterar obligationer med överkurs 9 miljoner kronor (13,8 procent) lägre än 2017. betraktas det som en ränteinkomst. Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till olika Räntor på lån i svenska kronor beräknades i marknadsaktörer för att upprätthålla infrastrukbudgetpropositionen till 17 200 miljoner kronor turen i marknaden genom att sälja, marknadsföra för år 2018. Utfallet blev 15 871 miljoner kronor, och lösa in Riksgäldskontorets produkter. vilket är 1 329 miljoner kronor lägre än beräknat. Dessutom betalas provision till de externa förvaltare som arbetar på Riksgäldskontorets Högre oförutsedda utgifter än beräknat uppdrag. De externa förvaltarna får både en fast Utfallet för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter blev och en rörlig provision, där den senare baseras på 11 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor deras resultat. De lägre utgifterna förklaras (12,9 procent) högre än anvisat i statens budget. framför allt av minskade provisioner till externa Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter förvaltare till följd av att avtalen med dessa inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för avvecklades fr.o.m. andra kvartalet 2018. skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så

S kr . 2018/ 19: 101

Svagare kronkurs bidrog till högre utgifter jämfört med 2017 Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av valutakursförluster som uppstår när valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp. Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2018 med 65 835 miljoner kronor (5,0 procent) till 1 262 091 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 80 049 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Anslag

Tabell 2.113 UO 27 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 39 511 34 960 -4 551 -11,5 24 224

Summa 39 511 34 960 -4 551 -11,5 24 224

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kom- Nettoflödet till EU ökade missionen för EU-budgeten. Europeiska Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad unionens allmänna budget upprättas årligen inom Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som en flerårig budgetram. Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag EU-budgetens utgifter och inkomster ska från EU), blev 22 593 miljoner kronor. Det är en balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster ökning med 8 844 miljoner kronor jämfört med huvudsakligen utgörs av avgifter från medlems- 2017. Av detta förklaras 4 100 miljoner kronor av staterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträck- lägre återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter ning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. från EU och resterande del främst av den högre Sveriges avgift kan förändras under året och BNI-avgiften. avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Lägre avgift till EU än beräknat 2018 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 34 960 miljoner kronor och blev därmed 4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att EU under 2018 återbetalade ett överskott till Sverige på ca 3 700 miljoner kronor. Återbetalningen avsåg till största delen avgifter som baseras på BNI.

Avgiften till EU ökade med 44 procent Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Den stora skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2017 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 4 100 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att den avgift som baseras på BNI blev högre jämfört med 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar 2014 – 2018

Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 18 499 10 310 10 721 44 374 47 709

Anvisat i statens budget 834 674 853 331 915 481 954 701 989 160 Ändringsbudget 10 480 26 765 33 074 15 860 15 611 Utnyttjade medgivna överskridanden 273 2 146 18 31 Indragningar -16 068 -12 277 -15 952 -37 064 -44 529 Utfall 837 546 867 409 899 096 930 181 974 924

Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 10 311 10 721 44 374 47 709 33 056

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1-27 exkl. UO 26) -8 188 412 33 653 3 335 -14 652

Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) 13 365 -11 369 1 636 -3 127 -5 842

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) 5 177 -10 957 35 289 207 -20 494

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagsbehållningarna under utgiftstaket Anslagen i statens budget är ramanslag. beräknades öka med 8 miljarder, men minskade Ramanslag kan både överskridas och sparas till med 15 miljarder kronor kommande år. I statens budget budgeteras därför Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde även förändringar av anslagsbehållningar. Denna 26, minskade under 2018 från 47 708 miljoner budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas kronor vid ingången av året till 33 056 miljoner upp under posten Förändring av anslags- kronor vid utgången av året. De minskade alltså behållningar. I budgeten har posten de senaste med 14 652 miljoner kronor, vilket kan jämföras åren varit negativ eftersom regeringen beräknat med den ökning på 8 469 miljoner kronor som att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknades i budgeten. Det är en skillnad på beräknade posten till -8 479 miljoner kronor i 23 121 miljoner kronor. budgeten för 2018. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Totalt minskade Indragningarna ökade med 7 miljarder kronor i stället anslagsbehållningarna med 20 494 mil- Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsjoner kronor. Posten utgör ett netto av anslags- skuldsräntor m.m. uppgick till 44 529 miljoner behållningar från föregående budgetår, sparade kronor under året. Det är en ökning med medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av 7 465 miljoner kronor (20,1 procent) jämfört anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga med 2017. utfallet ingår däremot förbrukning av anslags- I tabell 2.115 redovisas de anslag (exklusive behållningar och utnyttjande av anslagskredit i ut- utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som gifterna för respektive anslag och utgiftsområde. uppvisade utgående anslagsbehållningar och Vid budgeteringen beräknades anslagsbehåll- utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner ningarna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- kronor under något av åren 2014 – 2018. räntor m.m. öka med 10 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 5 842 miljoner kronor, från 5 899 miljoner kronor vid början av året till 57 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2014 2015 2016 2017 2018 4 1:1 Polismyndigheten 18 415 369 79 1 021 7 1:1 Biståndsverksamhet 343 -2 596 -15 36 -50 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 709 -106 1 441 -1 099 684 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna -316 -2 135 -208 -662 2 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -1 141 -662 4 171 2 621 385 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -13 194 3 778 4 064 1 265 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -178 -642 268 1 005 1 104 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 463 533 645 6 466 3 630 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 108 342 822 1 073 255 13 1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 148 462 448 1 084 0 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 2 067 2 303 1 872 655 -491 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 620 763 2 288 1 722 879 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 282 552 1 218 1 211 969 15 1:2 Studiemedel 997 1 606 2 100 2 232 2 519 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 520 717 1 423 478 421 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 177 2 238 1 774 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur -906 1 321 4 581 5 775 3 261 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 217 713 652 1 081 -578 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 559 1 557 1 819 1 838 1 045 23 1:10 Gårdsstöd m.m. -320 170 1 183 224 -667 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 298 899 1 065 339 764 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -3 728 -4 105 1 861 5 362 4 551

Anslagsbehållningen för avgiften till EU uppgick fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till till 5 miljarder kronor 1 978 miljoner kronor under 2018, vilket är Det anslag där anslagsbehållningen är störst 2018 4 571 miljoner kronor lägre än beräkningen i är anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen statens budget. I tabell 2.116 specificeras inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska nettoutlåningens största poster. unionen. Anslagsbehållningen (ramöverföringsbeloppet) uppgick till 4 551 miljoner kronor. Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2018 har anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. inom utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Anslagskrediten uppgick till 667 miljoner kronor, vilket innebär att anslagsbehållningen på anslaget minskade med 891 miljoner kronor.

2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2018 Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Miljoner kronor Riksgäldskontoret beräknades i statens budget SB 1 Utfall Utfall-SB Utfall 2018 2018 2018 2017 uppgå till 42 000 miljoner kronor. Utfallet för Premiepensionsavgifter, inbetalningarna blev 42 313 miljoner kronor, dvs. inbetalning -42 000 -42 313 -313 -40 733 313 miljoner kronor högre än i budgeten. Premiepensionsmedel, utbetalning 42 000 41 344 -656 39 543 Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 41 344 miljoner kronor, dvs. 656 miljoner kronor Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i lägre än budgetens beräkning på 42 000 miljoner RGK 787 787 -1 471 kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt Pensionsmyndigheten, på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga handel med fondandelar förvaltningens, blev en minskning med inom PPS 1 867 1 867 267 182 miljoner kronor 2018. År 2017 blev den Myndigheters räntekonton samlade effekten en minskad nettoutlåning med (se separat tabell) 0 -2 461 -2 461 -46 2 661 miljoner kronor. I statens budget för 2018 CSN, studielån 4 000 6 070 2 070 5 793 beräknades inbetalningarna av premiepensions- CSN, kreditreserv -1 126 -1 126 -1 274 avgifter vara lika stora som utbetalningarna. I CSN, servicekonto för utfallet blev inbetalningarna 969 miljoner kronor räntebetalningar -39 -39 -44 högre än utbetalningarna. I samband med att personer byter fonder i Investeringslån myndigheter 1 000 2 516 1 516 -596 premiepensionssystemet uppstår en tids- Ny låneform för förskjutning mellan köp och försäljning av fond- Myndigheten för samhällsskydd och andelar inom premiepensionssystemet. Pensionsberedskap 34 34 1 165 myndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden 0 -1 -1 -225 för handel med fondandelar, vilket ökade nettoutlåningen med 1 867 miljoner kronor 2018. Stabilitetsfonden (se separat tabell) 208 208 201 År 2017 påverkades nettoutlåningen med Resolutionsreserven (se 267 miljoner kronor med anledning av detta. separat tabell) -9 000 -8 909 91 -6 379 Insättningsgarantifonden 72 72 297 Trafikverket, infrastrukturlån -1 000 -1 619 -619 -1 200 Exportkreditnämnden -5 269 -5 269 -1 077 Statliga bolag m.m. Radiotjänst i Kiruna AB, rundradiokontot 337 337 25 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB -645 -645 115 Övriga statliga bolag m.m. 53 53 -90 Affärsverk Lån till Affärsverket Svenska kraftnät -388 -388 -796 Luftfartsverket 300 300 -300 Sjöfartsverket -195 -195 -92 Övrigt Lån till Riksbanken 9 000 11 088 2 088 9 648 Lån till Irland 0 0 -5 243 Övrigt, netto 266 -433

Summa 6 548 1 978 -4 571 -2 945

1 Endast vissa delposter är specificerade.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.117 Förändring av nettobehållningar på Studielånen m.m. blev 905 miljoner kronor högre

myndigheters räntekonton

än i budgeten Miljoner kronor Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Utfall Utfall 2018 2017 Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2018 med 6 070 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen 735 -230 CSN:s medel i kreditreserven ökade med Fortifikationsverket -262 -76 1 126 miljoner kronor, vilket minskade nettout- Försvarets materielverk -2 015 -1 596 låningen. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditför- Försvarsmakten 1 670 993 luster på statens budget belastas med konstaterade Försäkringskassan 283 -65 förluster på lån upptagna före 2014 och med Göteborgs universitet 154 125 förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs Karolinska institutet 315 110 till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala Kriminalvården -337 -293 faktiska kreditförluster på lån i Riksgälds- Kronofogdemyndigheten 1 142 170 kontoret. Under en lång uppbyggnadsperiod Linköpings universitet 282 119 kommer kreditreserven att öka. Linnéuniversitetet 102 -16 CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret Luleå tekniska universitet 107 33 för löpande räntebetalningar. Detta konto Lunds universitet 540 553 minskade nettoutlåningen med 39 miljoner Länsstyrelsen i Stockholms län 127 158 kronor 2018. Inbetalda räntor från låntagarna förs Malmö universitet 101 43 fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Migrationsverket -629 22 Den ränta som låntagarna betalar uppgår till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 258 -16 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret Pensionsmyndigheten 323 225 fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor Regeringskansliet 243 -18 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv 53 175 och förs till servicekontot. De räntor som inte Polismyndigheten 530 -280 betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets Statens fastighetsverk 226 -25 kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå. Sveriges lantbruksuniversitet 207 66 Den sammantagna påverkan för studielånen, Trafikverket -2 899 502 kreditreserven och servicekontot uppgår till Transportstyrelsen 107 -268 4 905 miljoner kronor, vilket är 905 miljoner Umeå universitet 209 115 kronor högre än vad som beräknades i budgeten. Övriga räntekonton 887 -481 Summa förändrade nettobehållningar på Investeringslånen ökade mer än beräknat myndigheters räntekonton 2 461 46 Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 461 -46 heter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den samman- Den sammanlagda behållningen på lagda summan för sådana investeringslån ökade myndigheternas räntekonton ökade 2018 med 2 516 miljoner kronor. Dessutom har Den sammanlagda behållningen på myndig- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap heternas räntekonton och vissa särskilda ränte- lån för kommunikationssystemet Rakel. Under belagda konton ökade 2018 med 2 461 miljoner 2017 ändrades låneformen, vilket innebär att kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I bud- lånen inte längre redovisas som investeringar geten beräknades de sammanlagda behållningarna enligt den generella låneramen utan som vara oförändrade. I tabell 2.117 redovisas de samhällsinvestering enligt en särskild låneram. största förändringarna. Investeringslånen enligt den generella låneramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap minskade därför med 1 099 miljoner kronor under 2017 samtidigt som myndigheten tog upp ett särskilt lån för samhällsinvesteringar med 1 165 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

I statens budget beräknades investeringslånen Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är Miljoner kronor 1 516 miljoner kronor lägre än utfallet. Typ av transaktion Utfall 2018 Utfall 2017 Karolinska institutet ökade sina investeringslån i Ingående balans på kontot 40 246 40 447 Riksgäldskontoret med 426 miljoner kronor Stabilitetsavgifter 0 5 2018, vilket förklarar en del av skillnaden. Det är Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -204 -205 nya forskningslaboratorier som har finansierats Administrativa kostnader m.m. -5 -2 med investeringslån. Utgående balans på kontot 40 037 40 246 Resolutionsavgifterna medförde att

Summa kontoförändring -208 -201

resolutionsreservens konton ökade Påverkan på Riksgäldskontorets

nettoutlåning 208 201

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra

Tabell 2.119 Resolutionsreservens konton i

kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016

Riksgäldskontoret

gäller nya EU-gemensamma regler för hantering Miljoner kronor av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då Typ av transaktion Utfall 2018 Utfall 2017 med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden Ingående balans på kontot 28 846 22 467 kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutions- Resolutionsavgifter 9 083 6 511 avgiften betalas in till ett konto i Riksgälds- Ränteinkomster(+) /ränteutgifter (-) m.m. -174 -132 kontoret, resolutionsreserven, som ska täcka Utgående balans på kontot 37 755 28 846 statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under Summa kontoförändring 8 909 6 379 2018 ökade resolutionsreservens konto i Riks-

Påverkan på Riksgäldskontorets

gäldskontoret med 8 909 miljoner kronor. nettoutlåning -8 909 -6 379 Behållningen från resolutionsavgifterna uppgick till 9 083 miljoner kronor. I tabell 2.118 och 2.119 Trafikverkets infrastrukturlån minskade mer än redovisas in- och utgående behållning för de två beräknat fonderna samt de poster som påverkat Trafikverkets infrastrukturlån minskade med förändringen under åren 2018 och 2017. Under 1 619 miljoner kronor. Det innebär att netto- 2018 minskade Stabilitetsfondens kontobehållutlåningen minskade med 619 miljoner kronor ning med 208 miljoner kronor till 40 037 miljoner mer än beräknat. kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 37 755 miljoner kronor i slutet av året. Behåll- Exportkreditnämnden ökade placeringarna i ningen ökade med 8 909 miljoner kronor, vilket Riksgäldskontoret minskade nettoutlåningen. I statens budget I december 2018 överfördes Exportkreditberäknades resolutionsreservens konton öka med nämndens (EKN) garantimedel i utländsk valuta 9 000 miljoner kronor. Det betyder att netto- till valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret. utlåningen minskade med 91 miljoner kronor Anledningen till överföringen var en ändring i mindre än beräknat för resolutionsreserven. förordningen (2011:211) om utlåning och Stabilitetsfonden har finansierats framför allt garantier. Tidigare kunde EKN ha garantimedlen genom att banker och andra kreditinstitut placerade på valutakonto i bank. Överföringen till betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. valutakoncernkonton påverkade nettoutlåningen Avgiften betalades in i efterskott, så den sista med 4 660 miljoner kronor 2018. EKN har sedan inbetalningen avsåg 2015. Under 2018 har tidigare även andra placeringar i Riksgäldsfondens konto belastats med ränteutgifter på kontoret. Sammantaget minskade EKN:s 204 miljoner kronor till följd av att räntan på placeringar nettoutlåningen med 5 269 miljoner kontot har varit negativ. Även 2017 var räntan kronor 2018. negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på 205 miljoner kronor. Resolutions- Minskad utlåning till Svedab minskade reservens konto belastades med ränteutgifter på nettoutlåningen 174 miljoner kronor 2018 och 132 miljoner I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning kronor 2017. från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 337 miljoner kronor under 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen statens centralkonto som inte har sin mot-

Svedab AB minskade med 645 miljoner kronor svarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice

till 4 981 miljoner kronor. versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Svenska kraftnät minskade sina lån

Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i Tabell 2.120 Kassamässig korrigering Riksgäldskontoret med 388 miljoner kronor Miljoner kronor 2018. Det beror på att myndigheten har kunnat Utfall Utfall Utfall- SB 2018 2018 2017 SB 2018 finansiera sina investeringar med internt tillförda EU-avgiftsbetalningar 2 726 4 772 2 726 medel och kapacitetsavgifter samt att behovet av avsättning av medel (euro) som säkerhet för den Trafikverkets räntekonto/anslag -2 106 -1 603 -2 106 finansiella handeln med elterminer har minskat. Försvarsmaktens Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret räntekonto/anslag 791 413 791 uppgick den 31 december 2018 till 3 735 miljoner Räntor: periodisering -152 -191 -152 kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Räntor: Skillnad Svenska kraftnäts investeringar. Stamnätet för el affärsdag/likviddag 1 -7 1 har övergått från en fas av förvaltning med låga Myndigheten för press, investeringsvolymer till en fas av omfattande omradio och tv: och nybyggnad, bl.a. för att förnya de delar av Lokalradioavgifter -1 238

stamnätet som snart når sin tekniska livslängd Övrigt 1 530 -1 570 1 530 samt för att utbyggnaden av stamnätet ska följa

Summa 0 1 552 1 814 1 552

samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav. För 2018 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 1 552 miljoner kronor. I statens budget Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån beräknades den kassamässiga korrigeringen bli Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldsnoll. kontoret för att förstärka valutareserven. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Europeiska kommissionens konto i Riksbanken har t.o.m. 2018 belastat nettout- Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering låningen med 243 400 miljoner kronor. Eftersom Betalningen av Sveriges avgift till EU medför lånen är upptagna i dollar och euro påverkas alltid en kassamässig korrigering, eftersom nettoutlåningen av ändrade valutakurser då Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. enskilda lån refinansieras. Under 2018 ökade Avgiften överförs till ett räntefritt konto i lånen med 11 088 miljoner kronor med anledning Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska av högre dollar- och eurokurser. kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot

anslaget för EU-avgiften. Kommissionen Irland betalade tillbaka lånet 2017 rekvirerar sedan via Riksbanken medel från Under 2012 och 2013 lånade Irland sammanlagt kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen 5 243 miljoner kronor efter att Sverige hade mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig beslutat att stödja Irland med lån för att motverka åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl finanskrisens effekter. Under 2017 återbetalade redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Irland hela lånet i förtid, vilket minskade Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också nettoutlåningen. ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2018 en kassamässig korrigering på 2 726 mil-

2.4.30 Kassamässig korrigering

joner kronor, eftersom kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden redovisades mot anslaget. År 2017 medförde mellan nettot av vad som redovisats mot betalningen av EU-avgiften en kassamässig budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av korrigering på 4 772 miljoner kronor. in- och utbetalningar över statens centralkonto i

Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till

följd av att det förekommer transaktioner över

S kr . 2018/ 19: 101

Skillnader mellan anslagsavräkning och kassamässiga korrigeringen som skillnaden betalningar i räntebärande flöde mellan redovisningen mot anslag eller inkomst- Trafikverket och Försvarsmakten disponerar titlar och betalningen. omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en Jämförelse med föregående år omfattande investeringsverksamhet och annan Den kassamässiga korrigeringen blev 1 552 milanskaffning som innebär att betalningarna joner kronor 2018, vilket kan jämföras med kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot 1 814 miljoner kronor 2017. Det är en minskning anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en med 262 miljoner kronor. kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till -2 106 miljoner 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett av statens budget högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den Ålderspensionssystemet vid sidan av statens kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens budget består av premiepensionssystemet räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till (premiepensionen) och fördelningssystemet 791 miljoner kronor. Det betyder att (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den Försvarsmakten redovisat ett lägre belopp mot allmänna ålderspensionen ingår även garantianslag än vad som tillförts myndighetens pensionen för dem som saknar eller har låg räntekonto i form av anslagsmedel. inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk är inte helt kassamässig. trygghet vid ålderdom. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till Premiepensionssystemet ingår inte under det kvartal de avser, dels till följd av att redovis- utgiftstaket ningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något Premiepensionssystemet är ett helt fonderat från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen pensionssystem. Hela kapitalet i systemet avsätts för statsskuldsräntorna blev -151 miljoner kronor för specifika individers kommande pensioner. för 2018. Av detta avser periodiseringsskillnaden EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att för studielånen -152 miljoner kronor och pensionssystem av denna typ inte får räknas till skillnaden mellan affärsdag och likviddag 1 miljon den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. kronor. Enskilda månader kan det uppstå stora Det medför att utbetalningarna av premiepension korrigeringsposter med anledning av den inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för sistnämnda skillnaden. staten. I juli betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för Inkomst- och tilläggspension ingår under perioden 1 augusti 2018 – 31 juli 2026. Myndig- utgiftstaket, men inte i budgeten heten för press, radio och tv har periodiserat dessa Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpå inkomsttitel så att de redovisas den period som pensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den system, vilket innebär att det ligger utanför kassamässiga korrigeringen påverkas negativt statens budget. Utgifterna för inkomst- och med 1 238 miljoner kronor 2018. tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till 1 530 miljoner Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. per automatik nettoskillnader mellan tidpunkten för redo- För att inkomstpensionssystemet ska vara visning mot anslag i förhållande till tidpunkten hållbart krävs att avgifterna som betalas in till för tillförsel av anslagsmedel hos andra systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. myndigheter med räntekonton än Trafikverket, buffertfonden långsiktigt kan finansiera Försvarsmakten och Migrationsverket. När det pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar

S kr . 2018/ 19: 101

och skulder i systemet upprätthålls genom en inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än avkastning på AP-fonderna och ökad sysselskulderna. År 2010 inleddes den första sättning. balanseringsperioden, som upphörde 2018. En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringsmekanismen är inaktiverad balanseringen inte hade skett. De underskott som Omräkningen av pensioner följer inkomstindex har uppstått har då hanterats genom att när balanseringsmekanismen är inaktiverad. pensionerna har indexerats lägre än vad de hade Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga gjort om balanseringen inte hade aktiverats, inkomstutvecklingen i Sverige. samtidigt som indexeringen under vissa år har När balanseringsmekanismen är aktiverad varit högre för att successivt ta sig tillbaka till följer pensionerna balansindex i stället för ursprungsnivån. inkomstindex. Under en balanseringsperiod Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts kommer balanstalet först att sänka och därefter 2018, och därmed upphörde balanseringshöja de årliga pensionsomräkningarna. När perioden. Det innebär att inkomstpensionerna balansindex når inkomstindex, upphör framöver kommer att indexeras med inkomstbalanseringen. Det är regeringen som årligen index i stället för balansindex. fastställer balans- och inkomstindex enligt de Inkomstindex för 2018 beräknades till 170,73. regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från Det innebär en indexökning med 1,5 procent och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal jämfört med 2017 års indextal 168,16. Beräkvid beräkningen av balansindex. Det dämpade ningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- avseende inkomstutvecklingen för åren 2016 och eller underskott påverkar indexeringen. Det har 2017. Den positiva balanseringen 2018 orsakas introducerats för att minska balanseringens bl.a. av att sysselsättningen ökade 2016 jämfört påverkan på indexomräkningen enskilda år. med 2015, vilket har betydelse för avgiftstillgången. Pensionsskulden ökade på grund av Uppräkning av pensioner följer balansindex när tidigare omräkning av pensioner och pensionsbalanseringsmekanismen är aktiverad rätter. AP-fonderna hade 2016 en positiv utveck- När balanstalet är över 1 och systemet inte ling på 7,4 procent eller 91 miljarder kronor. befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension balanstalet faller under 1 för första gången som en från AP-fonderna till pensionärerna balanseringsperiod inleds. Då får balanstalet en Den inkomstgrundade ålderspensionen direkt påverkan på pensionsomräkningarna. (inkomstpensionen, tilläggspensionen och Pensionerna räknas då om med balansindex så premiepensionen) finansieras genom en allmän länge som balanseringsperioden pågår. Under pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår balanseringsperioden kommer ett balanstal under i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än pensionsavgiften förs i sin helhet till APannars. fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensions- Balanseringsperioden som inleddes 2010 systemet och statens budget. Pensionsavslutades 2018 myndigheten fördelar de statliga ålderspensions- Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avgifterna mellan AP-fonderna och premieavslutades 2018. Det innebär att inkomst- pensionssystemet. När inkomstpension och pensionerna för 2018 förräntas med förändringen tilläggspension betalas ut till pensionärerna av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts hämtas medlen från AP-fonderna. genom inkomstindex. Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som

S kr . 2018/ 19: 101

Pensionsmyndigheten administrerar hela den och depåbanks-arvoden. AP-fonderna redovisar allmänna pensionen provisionskostnader som en avdragspost under Inkomstpensionssystemet består av inkomst- rörelsens intäkter. De prestationsbaserade pension och tilläggspension och belastar fördel- avgifterna reducerar nettoresultatet för den ningssystemet (AP-fonderna). En ålders- tillgång som förvaltats. pensionär som är född 1937 eller tidigare får Förvaltararvoden ingår inte i administrationstilläggspension som bl.a. baseras på intjänade kostnaderna i tabell 2.121 Det beror på att pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En förvaltararvodena blir en del av köpesumman när ålderspensionär som är född under åren 1938 – AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, 1953 får såväl inkomstpension som tilläggs- om det är sannolikt att man kan få tillbaka pension. De som är födda 1954 och senare får förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga enbart inkomstpension. Vid sidan av AP- fall redovisas förvaltararvoden som provisionsfonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad kostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma också inom premiepensionssystemet. Pensions- kostnader och förvaltningskostnader redovisas myndigheten ansvarar för hela den allmänna under posten rörelsens kostnader. ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat Tabell 2.121 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens I budgetpropositionen för 2018 beräknade

budget

regeringen att utgifterna för ålderspensions- Miljoner kronor systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå Utfall-SB Utfall Utfall- Procent Utfall till 308 661 miljoner kronor. Utfallet uppgick till SB 2018 2018 SB 2018 2018 2017 307 356 miljoner kronor och är därmed AP-fonderna, 1 305 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än beräknat. pensionsutgifter 305 645 304 443 -1 202 -0,4 296 001 Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna Administuppgick till 304 443 miljoner kronor, vilket är rationsutgifter 3 016 2 912 -104 -3,4 3 102 1 202 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstvarav pension med 136 303 miljoner kronor och Pensionsmyndigheten tilläggspension med 168 136 miljoner kronor. m.fl. Utöver dessa utbetalningar överfördes 4,7 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s myndigheter 865 906 tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom AP-fonderna, rörelsens EU som har begärt det. Denna överföring ingår kostnader 956 953 också i pensionsutbetalningarna från AP- AP-fonderna, provisions- fonderna. Administrationskostnaderna för kostnader 760 801 inkomstpensionen blev 2 912 miljoner kronor, AP-fonderna, vilket är 104 miljoner kronor lägre än beräknat. prestations- Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronobaserade fogdemyndigheten fick tillsammans 865 miljoner avgifter 331 442 kronor i ersättning för administration från AP-

Summa 308 661 307 356 -1 305 -0,4 299 103

fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första-Fjärde AP-fonderna och premie- AP-fondernas administration ingår i pensionssystemet för administration av inkomstålderspensionssystemets utgifter grundad ålderspension 2018 den 7 december 2017 AP-fondernas administrationskostnader ingår i (S2017/02834/SF)). utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av Pensionerna räknades upp med 1,0 procent utgifter: rörelsens kostnader, provisions- För 2018 har inkomst- och tilläggspensionen kostnader och prestationsbaserade avgifter. I räknats upp med 1,0 procent. Jämfört med 2017 rörelsens kostnader för första till fjärde AP- blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, av budgeten 8 253 miljoner kronor (2,8 procent) exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare högre. Pensionsutbetalningarna från AP-

S kr . 2018/ 19: 101

fonderna ökade med 8 442 miljoner kronor 62 miljarder kronor. Det påverkades av positiva (2,9 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än engångseffekter på 10 miljarder kronor. Det uppräkningen av pensionerna beror framför allt vanligaste är att engångseffekterna är positiva, på att antalet pensionärer med inkomstgrundad men vissa år dominerar negativa effekter. År ålderspension ökar. 1990 – 2018 var engångseffekterna i genomsnitt I december 2018 hade 2 168 463 pensionärer 17 miljarder kronor per år. inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 33 918 personer jämfört med december 2017.

2.5 Underliggande saldo och

engångseffekter

Underliggande saldo 1990 – 2018

Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Större poster av engångskaraktär för 2018 och 2017 redovisas i tabell 2.123 De största posterna för 2018 kommenteras. I diagrammet 2.1 visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990 – 2018. I början av perioden har justering även gjorts för en ändrad redovisningsprincip för budgetsaldot i syfte att öka jämförbarheten mellan åren.

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo

Miljarder kronor 150 150 100 100 50 50 0 0 -50 -50 -100 -100 -150 -150 -200 -200 -250 -250 -300 -300 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Underliggande saldo Faktiskt saldo

År 2018 uppgick det faktiska överskottet i budgeten till 80 miljarder kronor, medan det underliggande överskottet var 79 miljarder kronor. Positiva engångseffekter bidrog alltså till att förbättra saldot något, framför allt till följd av kapitalplaceringar på skattekontona. År 2017 var det faktiska budgetsaldot ett överskott på

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.122 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2014 – 2018

Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Faktiskt saldo -72 194 -32 650 85 301 61 775 80 049 Engångseffekter m.m. -14 306 627 52 166 9 650 1 158 Underliggande saldo -57 888 -33 276 33 134 52 125 78 892

Engångseffekter 2018 betalade staten 0,4 miljarder kronor i kapitaltillskott till PostNord, som ägs gemensamt av Engångseffekterna 2018 förbättrade saldot med svenska och danska staten. I oktober 2017 slöts drygt 1 miljard kronor. De positiva engångs- avtal mellan regeringarna om tillskott till bolaget posterna var således marginellt större än de från båda staterna. Därefter har tillskotten negativa. Större poster kommenteras i detta prövats av Europeiska kommissionen. avsnitt liksom under respektive inkomst- och Sverige medverkar vid inrättandet av Asiatiska utgiftsområde. banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) med ett kapitaltillskott på ca 0,2 miljarder kronor Inkomsttitlar per år 2016 – 2020. På budgetens inkomstsida återfinns 2018 främst Under hösten 2018 genomförde Försäkringspositiva engångseffekter. De senaste åren har kassan efterhandsdebitering av kommunernas del budgetsaldot påverkats kraftigt av stora extra av ansvaret för assistansersättningen. Senarelägginbetalningar till skattekontot, framför allt från ningen av inbetalningarna medförde en tillfälligt bolag. Det antas bero på en förhållandevis för- högre anslagsbelastning 2018 med ca 0,9 miljarder delaktig ränta på dessa konton. Räntan är sänkt kronor. till noll fr.o.m. 2017 men kapitalplaceringar på skattekontot har ändå ökat med 10 miljarder Riksgäldskontorets nettoutlåning kronor under 2018. Åren 2015 – 2018 bedöms Inom Riksgäldskontorets nettoutlåning är kapitalplaceringar på skattekontona ha stärkt engångseffekterna sammantaget negativa 2018. budgetsaldot med sammanlagt 61 miljarder Den största negativa effekten avser Riksbankens kronor. lån för förstärkning av valutareserven. Lånen är i Till följd av ändrad redovisningsperiod för US-dollar och euro och motsvarar drygt 240 milenergiskatt har det under 2018 endast betalats in jarder kronor. Under 2018 ökade de med skatt för elva månader, vilket har medfört en 11,1 miljarder kronor till följd av att enskilda lån negativ engångseffekt på uppskattningsvis refinansierades till en högre valutakurs än när 2 miljarder kronor. respektive lån togs. I början av 2018 slutförde staten en försäljning En relativt stor positiv engångseffekt är av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, vilket hänförlig till Exportkreditnämnden som ökade inbringade 1,7 miljarder kronor. Bolaget var en sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med statligt ägd serviceorganisation för stöd och 5,3 miljarder kronor. Ökningen beror främst på samordning av egenföretagares drift av apotek. att garantimedel i utländsk valuta flyttats från Under 2018 gjorde Exportkreditnämnden och kommersiella banker till konton i Riksgälden. En två statliga bolag inleverans av överskott och annan positiv engångseffekt var att Affärsverket extrautdelningar till staten på totalt 0,3 miljarder Svenska kraftnät minskade sitt investeringslån kronor, vilka betraktas som engångsinkomster. med 0,4 miljarder kronor. Som extrautdelning räknas sådan utdelning som En del av ålderspensionsavgiften inbetalas inte ryms inom föregående års utdelningsbara månadsvis som en premiepensionsavgift till resultat eller som beror på uppskrivning av till- Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldsgångsvärden (samma definition som i national- kontoret. Inflödet inkluderar regleringar för räkenskaperna). tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i Anslag avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Året Inom budgetens utgiftsområden återfinns 2018 efter intjänandeåret, i december månad, utbetalas några negativa engångsposter. I december 2018 premiepensionsmedel (inkl. avkastning) till de fonder som pensionsspararna valt.

S kr . 2018/ 19: 101

Inbetalningen av premiepensionsavgifter upp- Tabell 2.123 Vissa större engångsposters påverkan på

statens budget 2018 och 2017

gick 2018 till 42 miljarder kronor och utbetal- Miljoner kronor ningen av premiepensionsmedel till 41 miljarder 2018 2017 kronor. Myndighetens övriga tillfälliga förvalt-

Inkomsttitlar 9 967 6 556

ning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 0,8 miljarder Kapitalplaceringar på skattekonto, bolag 8 000 11 000 kronor. Det finns också ett konto för Pensions- Kapitalplaceringar och tidigarelagda myndighetens handel med fondandelar inom skatteinbetalningar, hushåll 2 000 -5 000 premiepensionssystemet. Detta konto medförde Ändrad redovisningsperiod energiskatt -2 000 2018 en temporär ökning av nettoutlåningen med Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, 1,9 miljarder kronor. aktieförsäljning 1 683 Under posten Övrigt, netto (-0,1 miljard Exportkreditnämnden, inleverans av kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndigöverskott 64 487 heter, bolag och affärsverk. Vasallen, extrautdelning 125 Svevia, extrautdelning 95 Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti, extrautdelning 29 Svensk Bilprovning, extrautdelning 40

Anslag -1 506 9 529

Kapitaltillskott till PostNord -400 Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar -206 -230 Assistansersättning, efterskottsinbetalning från kommuner -900 EU-avgift, försenad rabatt 10 524 EU-avgift, retroaktivt höjd tullavgift -765

Riksgäldskontorets nettoutlåning -7 304 565

Lån till Riksbanken -11 088 -9 648 Lån till affärsverket Svenska kraftnät 388 796 Lån till Irland 5 243 Exportkreditnämnden 5 269 1 077 Kärnavfallsfonden 1 225 Insättningsgarantifonden -72 -297 Premiepensionsavgifter, inbetalning 42 313 40 733 Premiepensionsmedel, utbetalning -41 344 -39 543 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK -787 1 471 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS -1 867 -267 Övrigt, netto -116 775

Kassamässig korrigering 0 -7 000

EU-avgift, kassamässig effekt av rabattåterföring -7 000

Totalt 1 158 9 650

S kr . 2018/ 19: 101

2.6 Realekonomisk fördelning av

anslagen i statens budget

Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner.

Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt

fördelade

Transfereringar 68,9 %

Konsumtion 25,1 %

Investeringar 3,4 %

Räntor 1,4 %

Övrigt finansiellt 1,1 %

Övriga kostnader 0,0 %

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.124 Realekonomisk fördelning av statens budget 2017 – 2018

Miljoner kronor Procentuell förändring Realekonomisk art Utfall 2018 Utfall 2017 Förändring 2017 – 2018 2017 – 2018

Transfereringar 681 463 647 413 34 050 5,3

varav till Hushållssektorn 312 446 303 393 9 053 3,0 Kommunala sektorn 213 273 209 536 3 737 1,8 Företagssektorn 52 773 47 135 5 638 12,0 Ålderspensionssystemet 22 557 23 602 -1 045 -4,4 Statliga ideella organisationer 6 183 5 187 996 19,2 Internationell verksamhet 74 232 58 560 15 672 26,8 varav till EU-institutioner 34 960 24 224 10 736 44,3

Konsumtionsutgifter 248 321 238 808 9 513 4,0

varav Löner inklusive sociala avgifter 142 561 135 387 7 174 5,3 Omkostnader för konsumtion 72 994 69 978 3 016 4,3 Lokaler 19 269 18 083 1 185 6,6 Sociala naturaförmåner 13 499 15 361 -1 862 -12,1

Investeringsverksamhet 33 591 32 021 1 570 4,9

Räntor 14 211 11 417 2 794 24,5

varav Räntor på statsskulden 13 536 10 504 3 032 28,9

Finansiella transaktioner 10 940 11 090 -150 -1,4

Summa utgiftsområden 988 527 940 749 47 778 5,1

Den realekonomiska fördelningen av anslags- Höjt barnbidrag bidrog till att transfereringar till utfall baseras på myndigheternas redovisning, hushåll ökade men måste på övergripande nivå kompletteras Hushållen fick 45,8 procent av de totala transmed förenklingar och schabloner. Detta innebär fereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade att den realekonomiska fördelningen av ett visst med totalt 9 053 miljoner kronor (3,0 procent) anslag inte är exakt. Den fördelning som jämfört med 2017. redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Transfereringar till hushållen från anslaget 4:4 Den realekonomiska fördelningen ger en Kostnader för statlig assistansersättning inom kompletterande bild av hur anslagen i statens utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social budget använts. omsorg uppgick till 29 022 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 092 miljoner kronor (3,9 procent) jämfört med 2017. Det beror bl.a. Transfereringar att utgifterna var lägre 2017 eftersom att utfallet då påverkades av övergången från förskotts- Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till betalning till efterskottsbetalning. Dessutom stor del utbetalningar av bidrag från staten till påverkades utgifterna 2018 av att schablonexempelvis hushåll, företag eller kommuner utan beloppet som Försäkringskassan betalar ut för att staten erhåller någon direkt motprestation. varje utförd assistanstimme har höjts. Finansie- Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och ring från kommuner redovisas som inkomster barnbidrag men även internationellt bistånd och mot anslaget och reducerar utgifterna för Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar till kommuner. transfereringar är att omfördela inkomster mellan Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 olika grupper i samhället, mellan olika regioner i Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftslandet eller till internationell verksamhet. område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och Transfereringarna utgjorde 68,9 procent av funktionsnedsättning minskade med 1 246 milutgifterna inom budgetens utgiftsområden 2018. joner kronor (3,0 procent). Det beror i huvudsak

S kr . 2018/ 19: 101

på att färre personer fick aktivitets- eller Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 sjukersättning jämfört med föregående år. För Studiemedel inom utgiftsområde 15 Studiestöd sjukersättningen beror minskningen på att många ökade med 813 miljoner kronor (7,6 procent). har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år, Det beror huvudsakligen på att beloppet för samtidigt som antalet nybeviljade sjukersätt- studiebidrag har höjts. ningar har varit lågt. Transfereringarna till hushåll från anslaget 14:1 Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till folkbildningen inom utgiftsområde 17 Efterlevandepensioner till vuxna inom utgifts- Kultur, medier, trossamfund och fritid ökade område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom med 508 miljoner kronor (13,2 procent). Det minskade med 629 miljoner kronor (5,5 procent). beror främst på en satsning på fler platser till Det beror främst på att antalet personer med folkhögskolan. änkepension minskar successivt då änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990. Färre ensamkommande barn och unga fick stor Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg för påverkan på transfereringar till kommuner pensionärer inom utgiftsområde 11 Ekonomisk Den kommunala sektorn omfattar kommuner, trygghet vid ålderdom medförde ökade trans- landsting och kommunalförbund. Under 2018 fereringar till hushåll med 874 miljoner kronor fick kommunsektorn 31,3 procent av de totala (10,6 procent). Det beror på att bostadstillägget transfereringarna och var därmed den näst största har höjts 2018 samt att antalet pensionärer med mottagaren av transfereringar 2018. Transferebostadstillägg har ökat från föregående år. ringarna till kommunsektorn ökade med Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 3 737 miljoner kronor (1,8 procent) jämfört med Barnbidrag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk 2017. trygghet för familjer och barn ökade med Transfereringarna till kommuner från anslaget 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) jämfört 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom med 2017. Det beror främst på att det allmänna utgiftsområde 8 Migration minskade med barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och 17 173 miljoner kronor (65,6 procent). Det beror månad fr.o.m. den 1 mars 2018. främst på att det genomsnittliga antalet ensam- Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 kommande barn och unga i Migrationsverkets Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Eko- mottagningssystem minskat med 86,5 procent, nomisk trygghet för familjer och barn ökade med från 14 990 ensamkommande under 2017 till 1 886 miljoner kronor (4,9 procent). Utgifterna 2 023 ensamkommande under 2018. för föräldrapenning har framför allt ökat på grund Transfereringarna till kommuner och landsting av en högre medelersättning per dag 2018. Det från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna beror i sin tur på att män, som har en högre inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och medelersättning än kvinnor, tagit ut fler social omsorg ökade med 1 461 miljoner kronor föräldrapenningdagar än tidigare. Dessutom har (5,7 procent). Kostnaderna för läkemedelsförantalet uttagna dagar med högsta ersättningsnivå månerna fortsatte att öka 2018. Det är bl.a. ökat. Transfereringarna till hushåll för tillfällig användandet av cancerläkemedel som ökade, både föräldrapenning ökade också på grund av fler till följd av nya läkemedel och av att befolkningen uttagna nettodagar samt högre medelersättning ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är än föregående år. relativt hög. Även utgifterna för blodproppsföre- Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 byggande läkemedel och läkemedel mot hepatit C Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd har ökat. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Transfereringarna till kommuner och landsting arbetsliv minskade med 1 115 miljoner kronor från anslaget 1:6 B idrag till folkhälsa och sjukvård (4,5 procent). Det är främst utgifterna för inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och aktivitetsstöd som minskat till följd av färre social omsorg ökade med 4 630 miljoner kronor inskrivna vid Arbetsförmedlingen. (170,4 procent). Det beror bl.a. på personalsats- Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 ningar inom vården, insatser för att korta vård- Studiehjälp inom utgiftsområde 15 Studiestöd köerna och satsningar på förlossningsvård och ökade med 604 miljoner kronor (17,6 procent). kvinnors hälsa. Det beror främst på att studiebidraget höjdes med 200 kronor per månad från och med mars 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

Transfereringarna till kommuner och landsting universitetsforskning ökade med 502 miljoner från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistans- kronor (400,1 procent). Det högre utfallet beror ersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, främst på att villkoren för utbetalning av sjukvård och social omsorg ökade med statsbidrag för att rusta upp skollokaler och 906 miljoner kronor (19,6 procent). Finansiering utemiljöer ändrades under året. De nya kraven från kommuner redovisas som inkomster mot innebar bl.a. att bidrag kunde betalas ut med upp anslaget och reducerar utgifterna för trans- till 100 procent i förskott. fereringar till kommuner. Den minskade År 2018 infördes ett nytt statligt stöd riktat till finansieringen från kommunerna år 2018 beror huvudmän för grundskola och förskoleklass. Det främst på att Försäkringskassan fr.o.m. oktober medförde att transfereringarna till kommuner 2018 begär ersättning från kommunerna för från anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdigassistansersättningen i efterhand. Tidigare het och kunskapsutveckling inom utgiftsområde 16 begärdes ersättningen i förskott. Utbildning och universitetsforskning ökade med Transfereringarna till kommuner och landsting 894 miljoner kronor. från anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt Transfereringarna till kommuner från anslaget arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde sjukvård och social omsorg ökade med 19 Regional tillväxt ökade med 505 miljoner 713 miljoner kronor (122,3 procent). Det beror kronor (168,0 procent). Det beror framför allt på främst på satsningar gällande stärkt bemanning en satsning med statsbidrag till socioekonomiskt och ökad kompetens i den sociala barn- och eftersatta kommuner och områden som inleddes ungdomsvården, avgiftsfria aktiviteter för barn 2018. under skollov samt avgiftsfri simskola för barn. Transfereringar till kommuner från anslaget Transfereringar till kommuner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgifts- 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande område 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och med 5 151 miljoner kronor (5,4 procent). Öknyanlända invandrares etablering ökade med ningen beror främst på att anslaget tillfördes 962 miljoner kronor (6,3 procent). Det beror 4 387 miljoner kronor för att kompensera främst på att utgifterna för vidarebosättning av kommuner och landsting för det intäktsbortfall kvotflyktingar till Sverige fr.o.m. 2018 redovisas som förslaget om förhöjt grundavdrag för under anslaget i stället för som tidigare under pensionärer medför. anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot utgiftsområde 8 Migration. Transfereringarna till långtidsarbetslöshet inom utgiftsområde 25 kommuner från anslaget 1:3 Migrationspolitiska Allmänna bidrag till kommuner uppfördes på åtgärder minskade därför med 684 miljoner statens budget 2018. Det medförde ökade kronor. transfereringar till kommuner på 500 miljoner Transfereringarna till kommuner från anslaget kronor. 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbets- Stöd för bostadsbyggande och klimatinvesteringar marknad och arbetsliv ökade med 1 699 miljoner bidrog till ökade transfereringar till företagssektorn kronor (92,1 procent). Det beror framför allt på Företagssektorn fick 7,7 procent av de totala att omfattningen av subventionerade anställ- transfereringarna år 2018. Transfereringarna till ningar i form av extratjänster ökade jämfört med företagssektorn ökade med 5 638 miljoner 2017. kronor (12,0 procent) jämfört med 2017. Transfereringarna till kommuner från anslaget Transfereringarna till företagssektorn från 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning inom anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv forskning ökade med 998 miljoner kronor ökade med 922 miljoner kronor (7,4 procent). (88,5 procent). Det beror främst på utbetalningar Det beror framför allt på en satsning med av statsbidrag för satsningar på kommunal statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. vuxenutbildning. Dessutom har genomsnittskostnaden för olika Transfereringarna till kommuner från anslaget former av lönebidrag ökat efter höjningar av 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer bidragstaket samt förändrade regler för inom utgiftsområde 16 Utbildning och handledararvode.

S kr . 2018/ 19: 101

Transfereringarna till företagssektorn från Transfereringarna från anslaget 1:1 Avgiften till anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 yrkesintroduktionsanställningar inom utgiftsom- Avgiften till Europeiska unionen ökade med råde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Det beror med 830 miljoner kronor (16,1 procent). Det delvis på den återbetalning som EU gjorde till beror främst på regeländringar och konkurrens Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter från andra subventionerade anställningar såsom på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket extratjänster. Det genomsnittliga antalet per innebar att utfallet för 2017 blev lägre än månad med nystartsjobb uppgick till 32 619 förväntat. EU återbetalade även avgifter under personer år 2018 vilket var en minskning med 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner 8 528 personer (20,7 procent) från föregående år. kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat Transfereringarna till företagssektorn från jämförelsen mellan åren med 4 100 miljoner anslaget 1:9 I nvesteringsstöd för anordnande av kronor. Den återstående skillnaden beror främst hyresbostäder och bostäder för studerande inom på att den avgift som baseras på bruttonationalutgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- inkomsten (BNI-avgiften) blev högre jämfört försörjning och byggande samt konsument- med 2017. politik ökade med 941 miljoner kronor Jämfört med föregående år ökade transfere- (216,5 procent). Det beror på att omfattningen av ringarna till internationell verksamhet från färdigställda och slutredovisade byggprojekt anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsökade jämfört med föregående år. område 7 Internationellt bistånd med 5 311 mil- Transfereringarna till företagssektorn från joner kronor (18,0 procent). Det är framför allt anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ökade med utbetalningar till multilaterala och internationella 938 miljoner kronor (165,6 procent). Det beror organisationer (FN), bistånd till Afrika samt främst på en satsning på förstärkning av det s.k. multilaterala utvecklingsbanker m.m. som ökat Klimatklivet som stödjer åtgärder för utsläpps- under 2018. minskning. Transfereringarna till internationell verksam- Utbetalningarna till fleråriga projekt inom het från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadsramen för EU:s program ökar generellt mot slutet kostnader inom utgiftsområde 8 Migration av programperioden eftersom att allt fler projekt minskade med 441 miljoner kronor (30,0 propåbörjas och upparbetar mer kostnader när cent) jämfört med föregående år. Det beror programperioden fortskrider. Det har bl.a. främst på minskade utgifter för dagersättningar medfört ökade transfereringar till företags- till asylsökande, till följd av att det genomsnittliga sektorn från anslag inom utgiftsområde 23 antalet personer i mottagningssystemet minskade Areella näringar, landsbygd och livsmedel. under 2018. Ersättningar till asylsökande Transfereringar från anslagen 1:17 Åtgärder för klassificeras som transfereringar till internationell landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU- verksamhet. budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade med 757 miljoner kronor (24,8 procent) respektive 200 miljoner kronor Konsumtion (10,8 procent). Transfereringarna till företagssektorn från Statlig konsumtion är förbrukning av resurser anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag inom som de statliga myndigheterna använder i utgiftsområde 24 Näringsliv ökade med 400 mil- verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, joner kronor. Utfallet avser i sin helhet ett inköp av varor och tjänster, underhåll och kapitaltillskott till PostNord AB. reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som Högre EU-avgift samt bistånd medförde ökade produceras utanför staten och som levereras transfereringar till internationell verksamhet. direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det Av de totala transfereringarna år 2018 gick gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbets- 10,9 procent till internationell verksamhet. marknadsutbildning och privat tandläkarvård. Transfereringarna till internationell verksamhet Utgifterna för konsumtion uppgick 2018 till ökade med 15 672 miljoner kronor (26,8 procent) 25,1 procent av utgifterna inom budgetens jämfört med 2017. utgiftsområden. De största utgifterna för

S kr . 2018/ 19: 101

konsumtion 2018 fanns under utgiftsområde 16 Den näst största posten för konsumtion är Utbildning och universitetsforskning, utgifts- omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas område 6 Försvar och samhällets krisberedskap, myndigheternas köp av varor och tjänster. utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt utgiftsom- Omkostnaderna för konsumtion ökade med råde 22 Kommunikationer. Dessa fyra utgiftsom- 3 016 miljoner kronor (4,3 procent) 2018. De råden svarade sammanlagt för 62,8 procent av största anslagen med omkostnader för utgifterna för konsumtion 2018. konsumtion 2018 är anslagen 1:1 Förbands- Av de totala utgifterna för konsumtion verksamhet och beredskap samt 1:3 Anskaffning av utgjorde löner inklusive sociala avgifter 57,4 pro- materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 cent. Med sociala avgifter menas främst arbets- Försvar och samhällets krisberedskap samt givaravgifter och premier för avtalsförsäkringar anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens för statsanställda. Löner inklusive sociala avgifter transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 ökade med 7 174 miljoner kronor (5,3 procent) Kommunikationer. Dessa tre anslag svarade jämfört med 2017. De anslag som hade högst sammanlagt för 49,9 procent av utgifterna utgifter 2018 för löner inklusive sociala avgifter gällande omkostnader för konsumtion 2018. var anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Investeringar Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgifts- Investeringar är utgifter för att anskaffa område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar funktionsnedsättning. Dessa tre anslag svarade såsom byggnader och maskiner, immateriella sammanlagt för 26,0 procent av utgifterna för tillgångar som datorprogram, värdeföremål, löner inklusive sociala avgifter 2018. finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som För anslaget 1:3 Kostnader för arbets- ska användas i produktion. Av utgifterna inom marknadspolitiska program och insatser inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringutgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv arna till 3,4 procent. Utgiftsområde 22 Kommuökade utgifterna för löner inklusive sociala nikationer var det utgiftsområde som hade den avgifter med 768 miljoner kronor (89,6 procent). största andelen av de totala investeringarna inom Medel från anslaget finansierar bl.a. lönekost- budgetens utgiftsområden (25 887 miljoner kronader vid flera statliga myndigheter för deltagare nor eller 77,1 procent). i arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Ytterligare ett utgiftsområde med stora Ökningen beror främst på en ökad omfattning av investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och subventionerade anställningar vid olika statliga samhällets krisberedskap. Totalt uppgick myndigheter. investeringar som finansierades genom anslag till Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter 6 604 miljoner kronor för detta utgiftsområde 6, ökade med 626 miljoner kronor (3,8 procent) för vilket är 19,7 procent av de totala investeringarna anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgifts- inom budgetens utgiftsområden. Statliga investeområde 4 Rättsväsendet. Det beror både på ett ringar finansieras även med lån i Riksgäldsökat antal årsarbetskrafter och löneökningar vid kontoret och med finansiell leasing. Utgifterna Polismyndigheten. för dessa investeringar ingår inte inom Löner inklusive sociala avgifter finansierade utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets från anslag 1:1 Migrationsverket inom utgifts- nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och område 8 Migration minskade med 496 miljoner räntor på dessa lån redovisas som finansiella kronor (12,2 procent). Under 2018 har både transaktioner i tabell 2.124. antalet inkomna liksom äldre ärenden om asyl minskat, vilket inneburit att Migrationsverket minskat sin personalstyrka. Omkring 600 Räntor och finansiella transaktioner personer sades upp i början av 2018 och i samband med omställningen valde också fler än beräknat I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor att sluta självmant. Det genomsnittliga antalet på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens årsarbetskrafter minskade med 1 311 personer till utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna upp- 5 842 (18 procent) jämfört med 2017. gick till 1,4 procent av utgifterna inom budgetens

S kr . 2018/ 19: 101

utgiftsområden 2018. Anslaget 1:1 Räntor på Av riksdagen beslutade beställningsstatsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskulds- bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 räntor m.m. är det enskilt största i gruppen december 2018 per anslag redovisas under avsnitt räntor. Anslaget stod för 95,2 procent av de totala 2.4. En specifikation per anslag finns även i ränteutgifterna. Ränteutgifterna för anslaget bilaga 3. ökade med 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) jämfört med 2017. Ökningen förklaras bl.a. av Tabell 2.125 Beställningsbemyndiganden 2018 högre valutakursförluster som uppstått när Miljoner kronor valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs Utestående Beställningsbe- åtaganden än när lånen togs upp. Utgiftsområde myndiganden 2018-12-31 De finansiella transaktionerna uppgick till 1 Rikets styrelse 242 143 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgift- 2 Samhällsekonomi och sområden. De största anslagen 2018 var anslaget finansförvaltning 110 51 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 Rättsväsendet 170 164 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt 5 Internationell samverkan 264 97 anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster inom 6 Försvar och samhällets utgiftsområde 15 Studiestöd. Dessa två anslag krisberedskap 96 470 89 819 svarade sammanlagt för 30,2 procent av utgifterna 7 Internationellt bistånd 89 778 81 938 för finansiella transaktioner 2018. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 266 1 964 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2 359 2 320

2.7 Beställningsbemyndiganden

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 351 155 Regeringen eller den myndighet som regeringen 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 26 621 23 605 bestämmer får för det ändamål och med högst det 15 Studiestöd 4 1 belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller 16 Utbildning och tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån universitetsforskning 38 810 36 343 eller liknande som medför utgifter under senare 17 Kultur, medier, trossamfund och budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden fritid 1 073 745 som görs räknas inte som ekonomiska händelser 18 Samhällsplanering, och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. bostadsförsörjning, byggande samt När ett bemyndigande utnyttjas ska detta konsumentpolitik 5 068 4 916 redovisas mot det av riksdagen beslutade 19 Regional tillväxt 9 750 7 050 bemyndigandebeloppet. 20 Allmän miljö- och naturvård 8 630 6 965 Det totala bemyndigandebeloppet för 2018 var 21 Energi 4 311 2 897 512 284 miljoner kronor och de utestående 22 Kommunikationer 200 728 146 557 åtagandena uppgick den 31 december 2018 till 23 Areella näringar, landsbygd och 419 000 miljoner kronor. De totala utestående livsmedel 21 477 9 921 åtagandena blev 93 284 miljoner kronor lägre än 24 Näringsliv 3 803 3 345 det totala bemyndigandebeloppet.

Summa utgiftsområden 512 284 419 000

De högsta beslutade bemyndigandebeloppen Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, summan. utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden fanns på utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. För en beskrivning av skillnaderna, se avsnitt 2.4.

S kr . 2018/ 19: 101

2.8 Inomstatliga lån 2.9 Övriga krediter

Tabell 2.126 Inomstatliga lån Tabell 2.127 Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor Miljoner kronor Lån Övriga krediter i Utnyttjad kredit UO Inomstatliga lån Låneram 2018-12-31 UO Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31 1 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i 2 Insättningsgarantin 1 Obegränsad 0 verksamheten 100 66 2 Investerarskyddet 2 Obegränsad 0 1 Riksdagsförvaltningens 2 Kredit för infriande av investeringar i fastigheter och kapitalgarantier till tekniska anläggningar 550 457 internationella finansiella institutioner 3 2 Statens fastighetsverks Obegränsad 0 investeringar i fastigheter 15 200 12 995 2 Kredit för infriande av 2 Fortifikationsverkets investeringar i Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 4 mark, anläggningar och lokaler 14 200 12 567 Obegränsad 0 2 Statens järnvägars långfristiga lån 2 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet 5 exkl. finansiell leasing 1 2 915 847 Obegränsad 0 2 Riksrevisionen - 2 Kammarkollegiets behov av anläggningstillgångar som används likviditet för inrättande av i verksamheten 15 6 nya myndigheter 250 0 6 Beredskapsinvesteringar inom 2 Statens tjänstepensionsverk ramen för Myndigheten för - behov av likviditet i samhällsskydd och pensionshanteringen 100 0 beredskapsverksamhet 1 550 1 304 2 Kammarkollegiets kredit för 6 Krig, krigsfara eller andra statliga försäkringssystemet 6 100 0 utomordentliga förhållanden 40 000 0 2 Resolutionsreserven 9 Beredskapsinvesteringar inom kreditram 100 000 0 ramen för Socialstyrelsens 2 Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 verksamhet 100 8 6 Försvarets materielverks 9 Beredskapsinvesteringar inom behov av rörelsekapital 18 500 10 379 ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 62 7 Kredit för infriande av kapitalgarantier till 21 Svenska kraftnäts lån i och utanför internationella finansiella Riksgäldskontoret 7 670 3 735 institutioner 7 Obegränsad 0 22 Vissa infrastrukturprojekt 39 300 37 887 7 Riksgäldens befogenhet att 22 Sjöfartsverkets lång- och ta upp lån i syfte att fullgöra kortfristiga lån i eller utanför sådana garantier som Riksgäldskontoret 300 0 riksdagen beslutat om, mm Obegränsad 0 22 Trafikverket (tidigare Botniabanan 10 Försäkringskassans behov av AB) för fortsatt utbyggnad av likviditet i utbetalning av Botniabanan 2 16 500 13 236 ersättning för vård i andra länder 170 140 22 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 850 0 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med Summa 142 600 83 170 fondandelar 8 000 1 847 1 prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. 2 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87. 23 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0

Summa 12 367

1 lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203) . 5 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211). 6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. 7 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

S kr . 2018/ 19: 101

3 Resultaträkning, balansräkning och

finansieringsanalys

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

3.1 Resultaträkning

106 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är ca 24 miljarder kronor mindre än 2017 (131 miljarder kronor).

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 3.1 Resultaträkning Intäkter

Miljoner kronor Not 2018 2017 Diagram 3.1 Statens intäkter Finansiella Intäkter intäkter Intäkter av bidrag Intäkter av 1% Skatteintäkter 1 1 362 744 1 316 861 avgifter och 4% andra Intäkter av avgifter och andra ersättningar ersättningar 2 57 283 52 084 4% Intäkter av bidrag 3 59 271 61 750

Summa intäkter 1 479 298 1 430 695

Skatteintäkter 91%

Kostnader

Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -657 731 -641 282 46 miljarder kronor mer i skatteintäkter Transfereringar till företag 4 -62 059 -55 430 Statens skatteintäkter uppgick till 1 363 miljarder Transfereringar till kommuner 4 -301 274 -291 161 kronor vilket motsvarar 91 procent av statens Transfereringar till utlandet 4 -78 470 -65 209 totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med Avsättningar till/upplösning av 46 miljarder kronor (3,5 procent) jämfört med fonder 5 -12 786 -10 740 2017 och de specificeras närmare i not 1. Summa transfereringar m.m. -1 112 320 -1 063 822 En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på arbete Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -133 946 -127 348 De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, Kostnader för lokaler 7 -21 847 -21 417 ökade med 23 miljarder kronor jämfört med Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -668 -342 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade Övriga driftkostnader 9 -94 007 -85 880 med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att Avskrivningar och nedskrivningar 10 -29 318 -28 403 skattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade Summa statens egen verksamhet -279 786 -263 390 snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt. De indirekta skatterna på arbete ökade med 26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras

Summa kostnader -1 392 106 -1 327 212

framför allt av att lönesumman ökade med 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent, Saldo före resultat från andelar medan antalet arbetade timmar ökade med och finansiella poster 87 192 103 483 1,8 procent mellan åren.

Resultat från andelar i hel- och

Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll delägda företag 11 32 967 32 744 Skatteintäkter från hushållens kapitalvinster minskade med 8,5 miljarder kronor.

Finansiella intäkter och kost-

nader Minskningen förklaras av att både hushållens kapitalvinster och utdelningsinkomster Nettokostnad för statsskulden 12 -19 860 -10 815 minskade. Bland annat sjönk medelpriserna på Övriga finansiella intäkter 13 10 728 10 394 bostadsrätter med i genomsnitt 4 procent, Övriga finansiella kostnader 14 -4 632 -4 919 samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var

Summa finansiella poster -13 764 -5 340

oförändrade jämfört med 2017.

ÅRETS ÖVERSKOTT 106 395 130 887

Högre intäkter av skatt på företagsvinster Skatteintäkterna ökade Intäkterna från skatt på företagsvinster ökade Årets stora överskott beror på att med 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor inhemska efterfrågan ökade starkt och exportfö- (se not 1). Nettokostnaden för statsskulden retagen gynnades av den försvagade kronan. Inökade med 9 miljarder kronor (se not 12) och täkterna från kupongskatt och avkastningsskatt transfereringskostnaderna ökade med ökade med 2,6 miljarder kronor. 46 miljarder kronor (se not 4).

S kr . 2018/ 19: 101

Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras Kostnader

av ökad konsumtion

Intäkterna från skatt på konsumtion och

Diagram 3.2 Statens kostnader

insatsvaror ökade med 22 miljarder kronor Kostnader för Finansiella statens egen kostnader mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt verksamhet 2% 20% ökade med 19 miljarder kronor eller 4,6 procent.

De senaste åren har ökade bostadsinvesteringar

bidragit till att mervärdesskatten ökat mycket.

Under 2018 bromsade ökningstakten för

bostadsinvesteringarna in kraftigt. Samtidigt Transfereringar 78% ökade både hushållens och offentlig sektors kon-

sumtion vilket medför att ökningstakten var

ungefär densamma som 2017.

Av statens kostnader utgjorde 78 procent Ökade intäkter av skatt på alkohol och tobak transfereringar där den största delen gick till Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet med 1 miljard kronor. utgjorde 20 procent och nettokostnaden för

statsskulden och övriga finansiella kostnader Ökade intäkter av skatt på energi och miljö 2 procent. Kostnaderna för statens egen Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med verksamhet har justerats i årsredovisningen för 2,3 miljarder kronor. Intäkterna från energisstaten jämfört med myndigheternas katterna ökade delvis på grund av en engångsårsredovisningar genom att socialavgifterna på effekt till följd av ändrad periodisering av statsanställdas löner elimineras. energiskatten på el, delvis på grund av att den

skattehöjning på el som infördes 1 juli 2017 gav

full effekt 2018. Den nya skatten på flygresor

Transfereringar

påverkade intäkterna positivt med 1,3 miljarder

kronor. Intäkterna ökade även från kemikalie-

Diagram 3.3 Transfereringar per sektor

skatten som infördes 1 juli 2017 och gav full Transfereringar till

effekt 2018. Skatten på termisk effekt i utlandet 7% kärnkraftsreaktorer fasades gradvis ut under 2017

och var helt borttagen när 2018 inleddes. Det

påverkade intäkterna negativt med 2,6 miljarder Transfereringar till kommuner kronor. 27% Transfereringar

till hushåll 60%

Mindre AP-fondsmedel till staten

Bland intäkter av bidrag minskade Allmänna Transfereringar till

företag pensionsfondens (AP-fonden) nettobidrag till 6%

staten med 2 miljarder kronor. De utbetalda De totala kostnaderna för transfereringar i form pensionerna som finansieras från AP-fonderna ökade med 8,5 miljarder kronor, medan av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 miljarder

kronor mellan 2017 och 2018. avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med

10,5 miljarder kronor.

Transfereringar till hushåll

Transfereringarna till hushåll ökade med

16 miljarder kronor under 2018. De transfere-

ringar som redovisas är utbetalningar exklusive

statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspens-

ionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjuk-

penning och är en betalning från anslag till pens-

ionssystemet för att finansiera pensionsrätterna

för bl.a. de personer som får sjukpenning och

andra sociala förmåner. Den del av den statliga

S kr . 2018/ 19: 101

ålderspensionsavgiften som går till premie- sjukpenning har sedan 2016 minskat inom alla pensionssystemet (14,6 procent 2018) finns med delförmåner. Störst förändring har skett inom bland transfereringar till hushållssektorn men rehabiliteringspenningen, där minskningen uppredovisas separat. Nettoöverföringen till går till 19,4 procent. Även antalet personer med premiepensionssystemet var 32 miljarder kronor sjukpenning på normalnivå har minskat med 2018, vilket var 0,4 miljarder kronor högre än 2,2 procent. Andelen psykiatriska diagnoser är 2017. Överföringarna till och från AP-fonderna fortsatt hög och är sedan flera år den vanligaste ingår inte i transfereringar till hushåll se även not orsaken till sjukskrivning. I september 2018 låg 3 Intäkter av bidrag. dessa diagnoser bakom 46 procent av pågående sjukskrivningar. Inom de psykiatriska Högre pensionskostnader diagnoserna har den största ökningen skett i Transfereringar till hushåll inom social- diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på försäkringen ökade med 16 miljarder kronor svår stress, som ligger bakom ungefär hälften av netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan alla nya sjukskrivningar. Den bortre tidsgränsen av statens budget ökade med 8,5 miljarder för sjukpenning togs bort från 2016, vilket gett kronor. Dessa ökade eftersom den genom- längre sjukperioder. snittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger högre för yngre och nyblivna pensionärer. strax under den genomsnittliga europeiska nivån. Indexeringsreglerna innebar att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till personer Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning över 65 år räknades upp med 1 procent mellan minskar 2017 och 2018. I december 2018 fick Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålders- 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersättpension, vilket var 33 918 personer fler än i ning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 december 2017. till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till ökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som 261 000 personer i december 2018. Det är en gör att varje ny årskull som går i pension har en minskning med 5,6 procent jämfört med större andel i det nya pensionssystemet. december 2017. Minskningen fortsätter eftersom Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till antalet nytillkomna är lågt, samtidigt som stora premiepension varje år eftersom bara pensionärer grupper övergår till ålderspension. Aktivitetsfödda år 1938 eller senare kan ha rätt till ersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 premiepension. Förskottsräntan sänktes inför till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på 2018 för personer med fondsparande. Detta grund av sjukdom med minst en fjärdedel. påverkade uppräkningen av premiepensioner vid Aktivitetsersättning betalades ut till ca 31 400 årsskiftet 2017/2018 negativt. personer i december 2018. Det är en minskning med 13,5 procent jämfört med december 2017. Sjukpenningtalet minskade Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska, Statlig assistansersättning ökar men det motverkades av att medelersättningen Kostnaderna för assistansersättning inkluderar steg. Det förklarar att kostnaden för sjukpenning även kommunernas andel av kostnaden för ökade något 2018. Sjukpenningtalet minskade assistansersättning. De ökade med 1 miljard fram till augusti 2018, men har under hösten i kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per stort sett legat stilla. För december var timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en minskning 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet med 3,6 procent jämfört med december 2017. beviljade timmar med assistansersättning har Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett minskat något, trots att antalet timmar per dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 12,8 assistansberättigad ökat svagt. Även antalet dagar jämfört med 6,7. personer som beviljas ersättning har minskat. I Antalet personer som fick någon form av december 2018 hade 14 508 personer assistanssjukpenning har minskat från 203 070 i december ersättning vilket är en minskning med 2,5 procent 2017 till 198 544 i december 2018, vilket jämfört med 2017. motsvarar 2,2 procent. Antalet personer som fått

S kr . 2018/ 19: 101

Kostnader för föräldraförsäkringen ökar förluster i utlåningsverksamheten minskade Inom området ekonomisk trygghet för familjer kostnaderna med 0,7 miljarder kronor jämfört och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- med 2017. ringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. Minskade utgifter för nyanlända invandrare Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för beror främst på att både antalet barn och medel- vissa nyanlända invandrare minskade med ersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa allmänna barnbidraget höjdes även från den första nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder mars 2018. Migration bidrar också till ökningen. kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har Män tar successivt ut en större andel av dagarna minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom med föräldrapenning, men ökningen är fortsatt kostnaderna för offentligt biträde i utlänningslångsam. ärenden har minskat.

Utgifterna för aktivitetsstödet minskade Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder Bland de övriga transfereringarna till hushåll kronor minskade kostnaderna för arbetsmarknadsom- Statens nettoöverföring till premiepensionsrådet med ca 1 miljard kronor. Arbetslöshets- systemet redovisas som en transferering till ersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och hushåll, då systemet ses som en del av aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se kronor. Arbetslösheten minskade från i avsnitt 3.4). genomsnitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 Beloppet består av de socialavgifter, allmänna enligt Arbetsförmedlingens statistik. I genom- pensionsavgifter och statliga ålderspensionssnitt under 2018 uppgick arbetslösheten till avgifter som överförts till premiepensions- 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- systemet, med avdrag för utbetalda premiesökning AKU. Under 2017 var genomsnittet pensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i 6,7 procent. utbetalda ålderspensioner. Inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen var 21 476 färre än i december för Transfereringar till företag ökade ett år sedan. Totalt var 344 413 personer inskrivna Transfereringar till företag ökade med som arbetslösa. Det är stora skillnader i 6,6 miljarder kronor. Bidragen till privata företag arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda, men och kommunala bolag ökade med 1,4 miljarder den minskade i båda grupperna. För inrikes födda kronor jämfört med föregående år. Ökningen var arbetslösheten 3,8 procent och för utrikes beror på ett ökat investeringsstöd för anordnande födda 19 procent. Antalet inskrivna kvinnor vid av hyresbostäder och bostäder för studerande. Arbetsförmedlingen har ökat medan antalet Stödet till klimatinvesteringar för bl.a. stöd till inskrivna män har minskat. Ökningen bland installation av laddningsinfrastruktur för kvinnor beror främst på att fler utrikes födda elfordon ökade med 0,9 miljarder kronor. kvinnor nu är inskrivna i etableringsuppdraget. Transfereringar finansierade med EU-medel för Andelen av de arbetslösa som har rätt till gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 1,4 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade 36 procent 2018. Andelen har fallit från med 0,6 miljarder kronor. 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt

Transfereringar till kommuner ökade

de senaste årens trend att fler människor nyligen kommit in på arbetsmarknaden och inte hunnit De senaste årens ökning av bidragen till kommuner har fortsatt. Transfereringar till tjäna in a-kassa. kommuner och landsting ökade totalt med Ökade kostnader för studiebidrag 10,1 miljarder kronor. Kostnaden för studiebidragen ökade med De allmänna bidragen till kommuner ökade 0,9 miljarder kronor, vilket beror på att med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det studiemedlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli statliga bidraget till den kommunalekonomiska 2018. Dessutom trädde en höjning av utjämningen som nettoredovisas på statens studiebidraget för gymnasiestuderande i kraft den budget. På statens budget sammanförs det 1 juli 2018. Återföring av reserveringar för generella statsbidraget med utjämningssystemet.

S kr . 2018/ 19: 101

Ökad ersättning till kommunerna för ingående under 2018. Bidraget till förlossningsvård och mervärdesskatt kvinnors hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor Kommunernas ersättning för ingående under året. mervärdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Arbetsmarknadspolitiska program Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program Stöd till kommuner och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor Den kommunalekonomiska utjämningen till 2018. I december hade drygt 19 000 personer kommuner och landsting ökade med extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom Satsningar inom skolområdet föregående år. Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under 2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för Utgifterna för kommunersättning för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling . flyktingmottagande minskade Bidraget ska användas till insatser som stärker lik- Migrationsverkets bidrag till kommuner för värdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass integration och migration minskade med och grundskolan. Statligt stöd till vuxenutbild- 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar ning och Statligt stöd till yrkeshögskoleutoch bostadskostnader till kommuner minskade bildning ökade med 0,9 miljarder kronor mellan med 16,5 miljarder kronor. Minskningen för- åren. klaras delvis av lägre antal asylsökande och av att antalet barn och unga som söker asyl har minskat Mer bidrag till utveckling av socialt arbete kraftigt mellan åren. Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med Kommunerna får också kommunersättning 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya under två år när de tar emot nyanlända med satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstill- simundervisning under året. Stimulansbidrag och stånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur åtgärder inom äldreområdet ökade med mottagningssystemet och blir i stället placerade i 0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick kommuner. Ersättningar till kommuner vid 0,3 miljarder kronor mer i bidrag. flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Av transfereringar till utlandet ökade avgiften till Syriska medborgare är fortfarande den största EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den BNIgruppen med 2 709 ansökningar, men baserade avgiften ökade mest. Till skillnad mot ansökningarna från den gruppen har minskat med redovisningen på statens budget redovisas 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 avgiften här periodiserad, vilket innebär att ansökte vidare 944 ensamkommande barn och utfallet här blir ett annat. unga om asyl. Det totala antalet kommun- Kostnaden för bistånd och andra mottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under internationella bidrag genom Styrelsen för 2017, 2016 och 2015 var antalet kommun- internationellt utvecklingssamarbete (Sida) mottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197. ökade med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till multilaterala och internationella organisationer Läkemedelsförmånerna ökade och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att 1,5 miljarder kronor. nå upp till målet om att Sverige ska betala 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, Personalsatsning och resursförstärkning till höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. landstingen Utgifterna för migration som ingår i bistånds- Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ramen förväntas minska och det förklarar en fick landstingen 2,0 miljarder kronor för utökad ram inom biståndsverksamheten. personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för Det internationella biståndet räknas av för patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket flyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder

S kr . 2018/ 19: 101

kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för Lokalkostnaderna ökade flyktingkostnader. För 2016 och 2017 var Lokalkostnaderna ökade med 430 miljoner avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 kronor jämfört med 2017. var avräkningen 9 miljarder kronor. Migrationsverkets lokalkostnader minskade Migrationsverkets utbetalning av dagersätt- med 855 miljoner kronor eller 36 procent. ning till asylsökande redovisas i enlighet med Förändringen beror framförallt på en minskning nationalräkenskaperna som bidrag till övriga av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. länder. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 Antalet inskrivna i anläggningsboenden Ersättningar och bostadskostnader . Även minskade med ca 40 procent. ersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga Garanti- och kreditkostnader ökade länder. Dessa ersättningar minskade med Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 0,4 miljarder kronor. 327 miljoner kronor jämfört med föregående år. EKN:s kostnader är lägre men Riksgälds- Avsättningar till fonder ökade kontorets kostnader är högre än föregående år. Resolutionsreserven har ökat med 8,9 miljarder kronor, vilket främst avser resolutionsavgifter Övriga driftkostnader ökade med 9,1 miljarder kronor. Avsättningen är Totala övriga driftkostnader ökade med 2,5 miljarder kronor högre än föregående år, 8,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. vilket beror på att avgifterna till fonden har ökat. Resultat i statliga företag Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Resultatet från andelar i hel- och delägda företag Kostnaderna för statens egen verksamhet förbättrades något. Vattenfall AB:s resultat för- (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) bättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på uppgick till 280 miljarder kronor 2018. Det är en 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst ökning med 16 miljarder kronor jämfört med minskade finansiella kostnader och inkomst- 2017. skatter. Akademiska hus AB redovisade ett resultat som var 1,1 miljarder kronor lägre än Lönekostnaderna ökade med 3,9 procent föregående år. Försämringen är främst hänförbar Statens personalkostnader ökade med till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter 6,6 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive med 2,4 miljarder kronor. Sveaskog AB lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med redovisade ett förbättrat resultat med 5,4 miljarder kronor eller 3,9 procent. Polis- 1,8 miljarder kronor främst beroende på ökat myndigheten och Försvarsmakten har de högsta värde på innehavet av växande skog. Telia personalkostnaderna. Company AB redovisade 2,4 miljarder kronor Trafikverkets lönekostnader ökade med lägre resultatandel, vilket främst avser resultat 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett från avyttrad verksamhet där resultatandelen ökat antal anställda för att möta ökad försämrats med 3,1 miljarder kronor. verksamhetsvolym under de kommande åren. Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade Högre nettokostnad för statsskulden med 5,2 procent, vilket främst beror på att antalet Under 2018 uppgick nettokostnaden för anställda inom migrationsdomstolarna har ökat statsskulden, räntor, över- och underkurser och till följd av ökad målinströmning. Lantmäteriets valutakursförändringar m.m., till 19,9 miljarder lönekostnader ökade med 7,6 procent vilket kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade främst beror på en ökning av antalet anställda och med 9,0 miljarder kronor från föregående år. delvis på ökade löner i samband med personal- Negativ påverkan från valutakursförändringar omsättning. med 9,9 miljarder kronor och ökade ränte- På Migrationsverket minskade lönekost- kostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis naderna med 12,8 procent med anledning av uppvägts av att kursförändringar förbättrats med personalminskningar på grund av ett minskat 6,2 miljarder kronor. mottagande och minskat antal asylärenden.

S kr . 2018/ 19: 101

3.2 Balansräkning Fordringar

Kundfordringar 34 5 624 4 364 I balansräkningen redovisas värdet av statens Övriga kortfristiga fordringar 35 165 575 134 211 samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 Summa fordringar 171 199 138 575 december 2018.

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 36 8 290 11 650

Tabell 3.2 Balansräkning

Miljoner kronor Upplupna bidragsintäkter 37 3 745 3 212 Övriga upplupna intäkter 38 269 603 268 049

TILLGÅNGAR

Summa periodavgränsningsposter 281 638 282 911

Not 2018-12-31 2017-12-31

Anläggningstillgångar Kortfristiga placeringar

Immateriella anläggnings- Värdepapper och andelar 39 46 029 90 342

tillgångar Summa kortfristiga placeringar 46 029 90 342

Balanserade utgifter för utveckling 15 8 396 7 880 Kassa och bank 40 8 898 9 540 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 1 600 1 417 SUMMA TILLGÅNGAR 1 983 794 1 925 342 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 1 1

KAPITAL OCH SKULDER

Summa immateriella

anläggningstillgångar 9 997 9 298 Not 2018-12-31 2017-12-31 Materiella anläggningstillgångar Nettoförmögenhet 41 -17 662 -113 861 Statliga väganläggningar 18 140 582 141 728 Fonder 42 191 983 179 197 Statliga järnvägsanläggningar 19 168 357 166 373 Avsättningar Byggnader, mark och annan fast Avsättningar för pensioner och 43 290 065 270 808 egendom 20 43 786 40 215 liknande förpliktelser Förbättringsutgifter på annans Övriga avsättningar 44 15 717 15 624 fastighet 21 5 978 5 676

Summa avsättningar 305 782 286 432

Maskiner, inventarier,

Statsskulden

installationer m.m. 22 37 887 36 637 Lån i svenska kronor 826 452 895 489 Pågående nyanläggningar 23 89 943 75 701 Lån i utländsk valuta 370 582 369 721 Beredskapstillgångar 24 101 393 100 619 Summa statsskulden 45 1 197 034 1 265 210 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 5 220 5 013

Summa materiella Skulder m.m.

anläggningstillgångar 593 146 571 962

Långfristiga skulder 46 3 317 3 133

Finansiella

Leverantörsskulder 47 22 586 21 240

anläggningstillgångar

Övriga kortfristiga skulder 48 191 295 197 370 Andelar i hel- och delägda företag 26 348 213 326 898 Depositioner 49 2 374 1 101 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 47 236 47 081 Förskott från uppdragsgivare och kunder 50 152 143 Långfristiga fordringar 28 9 103 8 701

Summa skulder m.m. 219 724 222 988

Summa finansiella anlägg-

ningstillgångar 404 552 382 680 Periodavgränsningsposter

Summa anläggningstillgångar 1 007 695 963 940 Upplupna kostnader 51 30 819 32 495 Oförbrukade bidrag 52 11 515 11 066 Utlåning 29 465 801 437 512 Övriga förutbetalda intäkter 53 44 599 41 816

Summa periodavgränsnings-

Varulager m.m. poster 86 933 85 377

Varulager och förråd 30 2 070 1 790 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 983 794 1 925 342 Pågående arbeten 31 279 554 Garantiförbindelser 54 4 360 4 297 Fastigheter 32 171 168 Övriga ansvarsförbindelser 55 52 732 41 744 Förskott till leverantörer 33 14 10

Summa varulager m.m. 2 534 2 522

S kr . 2018/ 19: 101

Nettoförmögenheten förbättrades av förmögenheten med 1 miljard kronor. En Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan återkommande förklaringspost är värdeförändtillgångarnas och skuldernas bokförda värde. ringar av statligt ägda företags eget kapital som Statsskulden svarar för den övervägande delen av inte är hänförbara till periodens resultat. Under skulderna och motsvarar i huvudsak statens 2018 uppgick dessa effekter till 3 miljarder budgets ackumulerade underskott över åren. Vid kronor. Försvarsmakten har invärderat beredutgången av 2018 var nettoförmögen- skapsvaror och materiel anskaffade tidigare år till heten -18 miljarder kronor. Det är en förbättring ett värde av knappt 1 miljard kronor. med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor. Immateriella anläggningstillgångar ökade Nettoförmögenhetens förändring fördelad på I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår balansräkningens olika delar kan sammanfattas så främst egenutvecklade it-system och program. här: Investeringar uppgick 2018 till 2,8 miljarder kronor. De största tillgångarna finns hos Miljarder Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket kronor och Polismyndigheten. Totalt ökade immateriella Ökning av tillgångar +58 anläggningstillgångar med 0,7 miljarder kronor. Ökning av skulder +70 Ökning av avsättningar -19 Nya vägar och järnvägar Ökning av fonder -13 De materiella anläggningstillgångarna ökade med 21 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar

Summa 96

som blev klara under 2018 var 4,4 miljarder kronor. Bland de färdigställda projekten ingår Förändringen av nettoförmögenheten kan även t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 beskrivas på följande sätt: Hurva etapp Linderöd. Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara Miljarder under 2018 var 7,2 miljarder kronor. Som kronor exempel på objekt som färdigställts under 2018 Årets överskott enligt resultaträkningen 106 kan nämnas bl. a. dubbelspår på sträckan Förändrad avsättning till tjänstepensioner -15 Strängnäs – Härad och Skutskär – Furuvik, Förändring av upplupna skatteintäkter 1 kapacitetsförstärkningar på sträckan Göteborg – Värdeförändring av aktier och andelar 3 Skövde och spårbyte på sträckan Hudiksvall – Invärdering av beredskapsvaror och materiel 1 Sundsvall.

Summa 96

Byggnader, mark och annan fast egendom ökade Förändringen av nettoförmögenheten Det bokförda värdet för statens byggnader, mark påverkades främst av årets överskott i resultat- och annan fast egendom ökade med 3,6 miljarder räkningen på 106 miljarder kronor, men också av kronor jämfört med 2017. Fast egendom som enstaka transaktioner som förändrade tillgångars förvaltas av Statens fastighetsverk ökade med eller skulders värde utan att de redovisades över 2,7 miljarder kronor. Ökningen beror främst på resultaträkningen. Den förbättrade netto- färdigställandet av två stora projekt, renoveringen förmögenheten är också en effekt av förändrad av Nationalmuseum och kvarteret Björnen som metod i beräkningen av upplupna skatter och nyttjas av Regeringskansliet. beräkning av tjänstepensionsskulder, vilket påverkade nettoförmögenhetens utgående balans Stora pågående nyanläggningar 2017. Årets investeringar uppgick till totalt 32 miljarder Den del av tjänstepensionsskuldens förändring kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till som beror på försäkringstekniska omvärderingar 26 miljarder kronor. Här ingår många mycket förs direkt mot nettoförmögenheten, vilket 2018 stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 har medfört en minskning av förmögenheten Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaket, ökad med 15 miljarder kronor. Vissa förändringar av kapacitet järnväg Tomteboda – Kallhäll, nytt upplupna skatteintäkter förs direkt mot dubbelspår Järna – Linköping och projektet nettoförmögenheten och har medfört en ökning ERTMS som avser nytt signalsystem i hela

S kr . 2018/ 19: 101

Sverige. Affärsverket svenska kraftnät gjorde nya vilket medförde att Riksgäldskontorets utlåning investeringar på 2,4 miljarder kronor som främst till Riksbanken ökade med 20 miljarder kronor. avsåg stations- och ledningsförnyelse Storfinnforsen – Midskog och projekten CSN:s fordringar ökade Stockholms ström och Sydvästlänken. Totalt CSN:s utlåningsfordran ökade med 7 miljarder ökade pågående investeringar med 14 miljarder kronor och uppgick till 199 miljarder kronor, kronor 2018. efter reservering för förväntade låneförluster. Ökningen av lånefordran beror på att nyutlåning- Beredskapslagren ökade en var större än amorteringarna. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 7,3 miljarder kronor och av- och Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga nedskrivningar uppgick till 7,3 miljarder kronor fordringar under 2018. Anskaffningen avser bl.a. JAS 39 E, Övriga kortfristiga fordringar ökade med ubåts-, sjöstrids- och fordonssystem. 31 miljarder kronor jämfört med föregående år. Beredskapslagrets värde ökade med Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror redovisning ökade fordringarna med 24 miljarder främst på att Försvarsmakten invärderat bered- kronor. skapsvaror som anskaffats tidigare år och korrigerat lagervärdena. Kortfristiga fordringar på skattekontot minskade I princip alla debiteringar av skatter och avgifter Värdet på Vattenfall AB ökade som Skatteverket gör ingår i skattekonto- De finansiella anläggningstillgångarna ökade med systemet. Skatteverkets fordringar på skatte- 22 miljarder kronor. Vattenfall AB:s andelsvärde kontot minskade med 2,2 miljarder kronor. ökade med 9,4 miljarder kronor, vilket främst Fordran på kommuner, landsting och trosförklaras av årets vinst på 10 miljarder kronor och samfund för slutavräkning av kommunalskatt poster redovisade direkt mot eget kapital på m.fl. skatter för äldre år ökade med 3,1 miljarder 2,7 miljarder kronor. kronor och uppgick vid slutet av 2018 till Värdet på Akademiska hus AB ökade med 3,2 miljarder kronor. Utfallet varierar mellan åren 3,6 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till på 5,3 miljarder kronor och en minskning med kommunerna m.fl. stämmer med slutliga skatter 1,6 miljarder kronor i utdelning. LKAB:s till dessa sektorer. andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, Post- och telestyrelsen redovisar uppbördsvilket främst beror på årets vinst på 5,3 miljarder fordringar på knappt 2,6 miljarder kronor som kronor och en minskning genom utdelning av avser två spektrumauktioner som genomfördes 2,9 miljarder kronor. Totalt ökade värdet på under året. Fordringarna har reglerats i januari andelar i hel- och delägda företag med 2019. 21 miljarder kronor. Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade Förutbetalda kostnader minskade med 0,2 miljarder kronor. Värdet på bostads- De förutbetalda kostnaderna minskade med obligationer som innehas av Kärnavfallsfonden 3,4 miljarder kronor netto. Kammarkollegiet har minskat med 1,2 miljarder kronor och nya redovisade 3,7 miljarder kronor i för högt placeringar har gjorts i företagsobligationer, debiterade EU-avgifter för 2017 som förutbetald aktier och värdepapper med ca 5 miljarder kostnad. Motsvarande belopp för 2018 uppgick kronor. Exportkreditnämnden har under året till 8 miljoner kronor. avvecklat obligationer i euro och US-dollar till ett Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter belopp av 3,9 miljarder kronor. Övriga upplupna intäkter har ökat med Statens lån till Riksbanken ökade 1,6 miljarder kronor. Posten består främst av Riksgäldskontoret redovisar 267 miljarder upplupna skatteintäkter, som avser skillnaden kronor eller 57 procent av statens utlånings- mellan statens skatteintäkter ett visst år och de fordringar. De består främst av fordringar på debiterade (preliminära) skatterna avseende Riksbanken för utlåning i dollar och euro. Kronan samma inkomstår. Upplupna skatteintäkter försvagades under året mot dollarn och euron, ökade med drygt 5 miljarder kronor jämfört med 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Värdepapper och andelar minskade huvudsak av upplupna kostnader för placering av Värdet på värdepapper och andelar minskade med barn, ensamkommande barn och skolkostnader 44 miljarder kronor. Minskningen avser och organiserad verksamhet. Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskulds- Förutbetalda intäkter ökade förvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Övriga förutbetalda intäkter ökade med Storleken på placeringarna beror på placerings- 2,8 miljarder kronor behovet vid bokslutstidpunkten.

Fonderna ökade Värdet på statens fonder ökade med 13 miljarder 3.3 Finansieringsanalys kronor jämfört med 2017. Resolutionsreserven ökade med 8,9 miljarder kronor, Kärnavfalls- Finansieringsanalysen visar statens betalningar fonden ökade med 2,4 miljarder kronor och fördelade på avsnitten statens verksamhet, Insättningsgarantifonden med 1,7 miljarder investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. kronor. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens Avsättningarna ökade nettoupplåning under redovisningsperioden. Avsättningar för pensioner och liknande Statens nettoupplåning definieras som förändförpliktelser ökade med 19 miljarder kronor, ringen av statsskulden justerad för orealiserade varav avsättningar för statens tjänstepensioner valutakursförändringar. hos Statens tjänstepensionsverk ökade med Uppgifterna i finansieringsanalysen har 17 miljarder kronor. hämtats från resultat- och balansräkningarna Övriga avsättningar består till största delen av samt från den information som myndigheterna Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för rapporterat in till statsredovisningssystemet eller garantier som är oförändrade jämfört med från myndigheternas årsredovisningar med föregående år. eventuella kompletteringar.

Statsskulden minskade Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor och uppgick vid 2018 års utgång till 1 197 miljarder kronor. Det är lån i svenska kronor som har minskat. Lån i utländsk valuta ökade med 0,9 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2018 var ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat lånebehov.

Affärsdagsredovisning förklarar minskade kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kontoöverskott på skattekonto ökade kortfristiga skulder med 6,5 miljarder kronor medan effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade de kortfristiga skulderna med 13 miljarder kronor. Motsvarande effekt förekommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper.

Upplupna kostnader minskade Upplupna kostnader har minskat 1,7 miljarder kronor netto. Migrationsverket redovisar en minskning av upplupna kostnader med 4,8 miljarder kronor. Minskningen består i

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 3.3 Finansieringsanalys med 47 miljarder kronor och statens egen verksamhet med 13 miljarder kronor. Miljoner kronor Förändringarna av fordringar och skulder under Not 2018 2017 Statens verksamhet posten justeringar till betalningar påverkade Skatter 56 1 371 544 1 290 680 kassaflödet positivt med 11 miljarder kronor Avgifter och andra ersättningar 57 70 557 59 995 netto. Föregående år gav justeringar till Intäkter av bidrag 59 271 61 750 betalningar en negativ effekt med 68 miljarder Summa justerade intäkter 1 501 372 1 412 425 kronor och förändringen beror främst på att Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga Transfereringar 58 -1 100 010 -1 052 853 placeringar med 44 miljarder kronor. Statens egen verksamhet 59 -245 615 -232 834 Summa justerade kostnader -1 345 625 -1 285 687 Högre investeringar och mer försäljning Justeringar till betalningar 60 10 790 -67 718 Investeringsverksamheten gav ett negativt

Saldo statens verksamhet 166 537 59 020

kassaflöde med 51 miljarder kronor, jämfört med 45 miljarder kronor föregående år. Årets Investeringar 61 investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, Finansiella investeringar -6 913 -772 vilket är en ökning med 11 miljarder kronor Materiella investeringar -48 039 -43 878 jämfört med föregående år. Investeringar i Immateriella investeringar -3 374 -2 929 finansiella anläggningstillgångar ökade med Summa investeringsutgifter -58 326 -47 579 6 miljarder kronor och uppgår till knappt Försäljning av anläggnings- 7 miljarder kronor, varav Kärnavfallsfondens tillgångar 7 822 2 894 investeringar i aktier och värdepapper uppgår till Summa investeringsverksamhet -50 504 -44 685 5 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat med 4 miljarder Utlåning 62 kronor och uppgår till 48 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst Nyutlåning -31 956 -28 225 finansiella anläggningstillgångar uppgick till Amorteringar 13 165 18 424 8 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor

Summa nettoutlåning -18 791 -9 801

mer än föregående år. Det beror bl.a. på att Exportkreditnämnden avvecklade obligationer i

Finansiella aktiviteter

euro och US-dollar till ett belopp av 4 miljarder Finansiellt netto för statens kronor till följd av regeländringar och placerade upplåning 63 -12 947 -11 043 dessa medel hos Riksgäldskontoret. Övrigt finansiellt netto 64 7 837 7 981 Justeringar till betalningar 65 -7 752 -3 499 Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade

Summa finansiella aktiviteter -12 862 -6 561

Totalt 84 380 -2 027 Statens nyutlåning uppgick till 32 miljarder kronor, varav studielån i form av annuitetslån står Statens nettoupplåning för huvuddelen. Nyutlåningen är 4 miljarder Förändring av statsskulden -68 176 -26 750 kronor högre än föregående år, vilket framför allt Orealiserade valutakursförändringar -16 204 28 777 beror på valutaförändringar i samband med refinansiering av statens utlåning till Riksbanken.

Totalt -84 380 2 027

Amorteringarna avser främst studielån i form av annuitetslån och uppgick till 13 miljarder kronor. Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Det är 5 miljarder kronor lägre än 2017 då Irland Kassaflödet i den del som avser statens betalade tillbaka sitt lån. Statens utlåning gav verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och därmed ett negativt kassaflöde med 19 miljarder statens egen verksamhet, var positivt och uppgår kronor, jämfört med 10 miljarder kronor till 167 miljarder kronor, vilket är 108 miljarder föregående år. kronor högre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var 89 miljarder kronor högre, främst för Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades att inbetalningar kopplade till skatter ökade med Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav 81 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med ett negativt kassaflöde med 13 miljarder kronor, 60 miljarder kronor, varav transfereringar ökade vilket är en försämring med 6 miljarder kronor

S kr . 2018/ 19: 101

jämfört med föregående år. Till stor del beror det Transaktionerna som ingår i resultaträkningen på lägre förutbetalda överkurser för upplåning i men inte medför betalningar uppgår till svenska kronor. 21 miljarder kronor. I detta ingår avskrivningar och nedskrivningar som läggs till med Statens nettoupplåning minskade 29 miljarder kronor och avsättningar och Statens nettoupplåning visar förändringen av fondering 17,5 miljarder kronor. Resultatandelar statens upplåning justerad för orealiserade valuta- i statens hel- och delägda företag som påverkat kursförändringar. Statens nettoupplåning har resultaträkningen positivt utan något kassaflöde minskat med 84 miljarder kronor, vilket innebär avgår med 33 miljarder kronor, medan orealiatt staten har gjort en nettominskning av sina lån. serade valutakursförändringar om 7 miljarder Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor, kronor och negativa marknadsvärdesförändringar men vid beräkningen av nettoupplåningen på värdepapper läggs till med drygt 1,5 miljarder justeras detta för orealiserade valutakurs- kronor. Reavinster och reaförluster avgår också förändringar i upplåningsverksamheten. De med drygt 1 miljard kronor. orealiserade valutakursförändringarna har ökat Förändringarna av fordringar och skulder har statsskulden med 16 miljarder kronor utan att medfört betalningar, men inte påverkat resultatmedföra några betalningar. räkningen. Den positiva effekten av nettofordringarna för skatter uppgår till 9 miljarder kronor beroende på att nettot av betalda skatter Sambandet mellan resultaträkningen och utfallet är högre än skatteintäkterna enligt resultaträkpå statens budget ningen. Hos Riksgäldskontoret har förändringarna av fordringar och skulder i statsskulds- I tabell 3.4 framgår sambandet mellan resultat- förvaltningen påverkat kassaflödet negativt med räkningen och saldot i statens budget. Tabellen knappt 8 miljarder kronor. Nettoförändringen av visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen övriga fordringar och skulder ger en positiv från statens budget, nämligen poster som finns påverkan med 11 miljarder kronor. Den med i resultaträkningen men inte medför sammanlagda nettoeffekten av förändringar av betalningar, förändringar av fordringar och fordringar och skulder gav därmed ett positivt skulder samt övriga transaktioner som medfört kassaflöde i förhållande till resultaträkningen med betalningar. Posterna finns med i finansierings- 12 miljarder kronor. analysen, men i en annan struktur. Genom dessa Övriga transaktioner som påverkar betalningar tre delar är det möjligt att gå från resultat- är främst investeringar som netto med hänsyn till räkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. sålda anläggningstillgångar gav ett utflöde av Därefter framgår justeringsposter hänförbara till likvida medel på 51 miljarder kronor. Statens statsskulden som utgör skillnaden mellan utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt finansieringsanalysens saldo och saldot i statens med 19 miljarder kronor, medan utdelningar från budget. statliga bolag gav ett inflöde med 15 miljarder kronor.

Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens

budgetsaldo 2018

Justeringar som är hänförliga till statsskulden Miljoner kronor Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget

Resultaträkningens överskott 106 395

ett positivt kassaflöde på 84 miljarder kronor, Justeringar för poster som ej medför betalningar 20 813 vilket är 4 miljarder kronor högre än saldot i Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 11 838 statens budget som var positivt med 80 miljarder Övriga transaktioner som påverkar betalningar -54 666 kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning Finansieringsanalysens saldo 84 380 och saldot på statens budget beror på att det finns Justeringar hänförbara till statsskulden -4 331 transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -43 995 även transaktioner som påverkar budgetens saldo, varav förändring av inomstatliga innehav av värdepapper, men som påverkar statsskulden först i efterskuldkorrigeringar samt övriga poster 39 664 följande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga Statens budgetsaldo 80 049 placeringar.

S kr . 2018/ 19: 101

Riksgäldskontoret har minskat sina kort- eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas fristiga placeringar med 44 miljarder kronor, vägledning från principer som framgår av intervilket har minskat statsskulden utan att påverka nationella redovisningsstandarder för offentlig statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror på sektor respektive principer som tillämpas i den effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredo- privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser visning, förändringar av myndigheters innehav av är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige statspapper, över- och underkurser på kortfristiga eller så saknas vägledning i internationella placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket standarder och ställning måste därför tas i sammantaget uppgick till 40 miljarder kronor. enskilda fall. Den enskilt största effekten gav affärsdags- Årsredovisningen för staten upprättas med de redovisningen, som ökade statsskulden vid årets statliga myndigheternas årsredovisningar som slut med 37 miljarder kronor utan att påverka grund och med information som rapporterats statens betalningar. särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredo- 3.4 Redovisningsprinciper och visning och budgetunderlag. Undantag kan tilläggsupplysningar emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där Årsredovisningen för staten upprättas enligt särskilda principer tillämpas på den konsoliderade bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) nivån. och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och Transfereringar budgetunderlag. Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden balansräkning sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och visst år. intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. Skatter De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom och de mer detaljerade reglerna i 13 – 15 §§ många skatter för ett kalenderår beslutas först i förordningen (2011:231) om underlag för efterhand, är det slutliga utfallet från beskattårsredovisning för staten. ningen inte känt förrän drygt ett år efter det Budgetlagen och förordningen om årsredovis- aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i ning och budgetunderlag reglerar grundläggande årsredovisningen för staten grundas därför till redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans viss del på bedömningar av förväntat beskattmed den praxis som utvecklats i årsredovisningen ningsutfall och förväntade inbetalningar. för staten och de praktiska ställningstaganden Metoden för att beräkna periodiserade skatter som varit nödvändiga vid upprättandet, de bygger på modeller för olika skatteslag och på tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis totalsammanställningar som Finansbestår av lösningar som anges nedan under departementet och Ekonomistyrningsverket rubrikerna Omklassificeringar av poster och byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna Kommentarer till särskilda poster, om beräkningsmetod ger bättre information om lösningarna inte har bedömts vara oväsentliga. skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, Ibland redovisas nya företeelser i årsredovis- eftersom den beaktar den makroekonomiska ningen för staten, för vilka inomstatlig reglering utvecklingen och förändringar i skattereglerna

S kr . 2018/ 19: 101

redan under det aktuella året och inte först när Avgränsningar av redovisningsenheten betalning görs. Skatteverket och andra berörda myndigheter Resultat- och balansräkningen samt finansiredovisar löpande debiterade och betalda skatter. eringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den och kostnader, tillgångar och skulder samt första huvudkategorin är skatter som hänförs till betalningar som påverkar statens nettoupplåning. rätt månad eller kvartal i nära anslutning till Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för som en tillgång hos staten. mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder punktskatter. Den andra huvudkategorin är samt betalningar som redovisas av Riksbanken skatter som beslutas vid den årliga inkomst- samt Första – Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden beskattningen och där den löpande inbetalningen omfattas inte av resultat- och balansräkningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår och företagens inkomstskatter samt skatte- premiepensionssystemets tillgångar och skulder reduktioner. eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser När uppgifterna för årsredovisningen för avseende detta har preciserats i förordningen om staten för ett visst år tas fram, finns ett i det underlag för årsredovisning för staten. För närmaste korrekt slutligt utfall för många av de premiepensionsmedlen gäller det särskilda egenskatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. domsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen För framför allt hushållens och företagens och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det i statens balansräkning skulle medföra att redovisade utfallet däremot på en bedömning redovisningen inte gav en rättvisande bild. som grundas på kontrolluppgifter, redovisade Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, egna tillgångar och skulder och ska därför inte utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden omfattas av statens resultat- och balansräkning. och annan information. AP-fonderna, utöver den del som tillhör Utifrån informationen prognostiseras de premiepensionssystemet, undantas dels eftersom intäkter som slutligt kommer att betalas in för ålderspensionssystemet bör hanteras på ett året. Prognosen ligger till grund för att beräkna enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat den redovisade intäkten. Även för övriga skatter regelverk för redovisningen än övriga myndigtas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, heter, vilket skulle göra det alltför omständligt att omprövningar m.m. som gäller skatter för den konsolidera dem. aktuella redovisningsperioden. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget Konsolidering för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt Redovisningen är en konsolidering av årsredooch det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i visningarna hos myndigheterna under riksdagen resultaträkningen till det senaste året, medan det och regeringen, med angivna undantag. Det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens innebär att balans- och resultaträkningarna slås utfall. För varje skatteslag redovisas dock den samman efter det att interna mellanhavanden i senaste beräkningen i not till resultaträkningen. form av fordringar, skulder, intäkter och En annan skillnad är att avgifterna till ålders- kostnader mellan myndigheterna eliminerats. pensionssystemet och premiepensionssystemet Finansieringsanalysen upprättas därefter med den läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna konsoliderade resultat- och balansräkningen som såsom de avgränsas i resultaträkningen. underlag. Kommunala utjämnings- och inkomstutjäm- En förteckning över vilka organisationer som ningsavgifter tillförs som följd av principen att ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkbruttoredovisa dessa i årsredovisningen för ningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6. staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

S kr . 2018/ 19: 101

Gemensam brytdag komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångssla- Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för gen väganläggningar, järnvägsanläggningar och myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivden löpande bokföringen av händelser som berör ningstider eller komponentavskrivning. räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma För statliga väganläggningar tillämpas diffebrytdagen är i första hand till för att det ska vara rentierade avskrivningstider från 10 till 95 år. För möjligt att stämma av mellanhavanden mellan statliga järnvägsanläggningar tillämpas diffemyndigheter, men den påverkar även externa rentierade avskrivningstider från 25 till 110 år. kundfordringar, leverantörsskulder och period- För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, avgränsningsposter. tillämpas 15 – 25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3 – 10 år för övriga beredskaps- Värderingsprinciper inventarier. För övriga beredskapsvaror – beredskapslager – som är omkring 35 procent av Myndigheterna tillämpar normalt generella de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen värderingsprinciper i enlighet med förordningen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns normalt i den löpande verksamheten eller skrivs myndigheter som på grund av verksamhetens ned när de inte längre har någon användning i särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut verksamheten. eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser före- Utlåning kommer dock i liten omfattning och bedöms Lånefordringar redovisas till upplupet därför inte ha någon väsentlig påverkan på anskaffningsvärde med tillämpning av effektivårsredovisningen för staten. räntemetoden, vilket är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den Omsättningstillgångar relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta fordringar som har en kredittid överstigande ett värdets princip. Detta innebär att de tas upp till år och där staten inte tar ut en ränta som anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljnings- motsvarar statens kostnader, värderas till värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. nuvärdet av framtida betalningar. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffnings- Aktier och andelar värdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden Anläggningstillgångar och avskrivningstider innebär att statens andel av företagens eget kapital Anläggningstillgångar (med undantag för vissa tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt andel av företagens resultat redovisas sedan i anskaffningsvärde, med avdrag för av- och resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och nedskrivningar. För materiella och immateriella delägda företag redovisas enligt kapitalandelsanläggningstillgångar gäller som huvudregel att metoden. endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som Finansiella instrument anläggningstillgångar. Finansiella instrument som primärt innehas för Avskrivningstiderna varierar mellan olika att generera avkastning eller värdestegringar myndigheter eftersom de anpassas till den för- värderas till verkligt värde. Ett finansiellt väntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. instrument är varje form av avtal som ger upphov Om skillnaden i förbrukning av betydande till en finansiell tillgång hos en part och en komponenter hos en anläggningstillgång är finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en väsentlig, delas tillgången upp på dessa och annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundavskrivning görs för varje komponent för sig. val av instrumentets marknadsvärde. Finansiella Myndigheterna tillämpar vanligen 3 – 5 års instrument som innehas till förfall eller används avskrivningstid. För byggnader och större för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller marknadsvärde.

S kr . 2018/ 19: 101

Finansiella garantier formerna. Det gäller främst Export- Finansiella garantiavtal redovisas när garanti- kreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens åtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella inrapporteringskoder som används vid villkoren kan fastställas. rapportering till statsredovisningen. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för Ett antal intäktsposter klassificeras om med förväntade förluster redovisas initialt både en utgångspunkten att posten Skatteintäkter tillgång och en avsättning för garantin som avgränsas i enlighet med den definition av skatter uppgår till samma belopp. Avsättningar för som gäller i statens budget och i nationalgarantier delas upp i tre olika kategorier, risker räkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skattesom kan finansieras av garantiavgifter, kvar- intäkter i den konsoliderade resultaträkningen, dröjande risker och oreglerade skador. men i flera fall redovisar berörda myndigheter Förändring av avsättningar för garantier intäkterna på annat sätt, exempelvis: redovisas som Intäkter av avgifter och andra – som avgifter eller andra ersättningar ersättningar. Kostnader för skadeersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruksredovisar myndigheterna när ett infriande är avgifter vid Statens jordbruksverk), befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skade- – som medel för finansiering av bidrag ersättningar minskas med återvinningarna för att (exempelvis avgifter för insättningsgarantin på så sätt visa statens faktiska kostnader för vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsskador som uppkommer i garantiverksamheten. fondens avgifter),

– som resultatandelar från hel- och delägda Omklassificeringar av poster företag (Systembolagets inlevererade överskott som Kammarkollegiet redovisar), eller Vissa typer av transaktioner omklassificeras i – enbart i balansräkningen (inleverans av årsredovisningen för staten i förhållande till överskott från Svenska Spel AB som myndigheternas redovisning. Anledningen till Kammarkollegiet redovisar). omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för Finansiella korrigeringar som rör EU-medel reden enskilda myndigheten. De fall som bedömts dovisas vanligen som kostnader i myndighetens påverka årsredovisningen för staten i väsentlig resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), mening beskrivs nedan. eftersom de redovisas som utgifter på anslag i sta- Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt tens budget. I den konsoliderade resultat-räkanställda redovisas i statens resultaträkning bland ningen omklassificeras de finansiella korrigeringpersonalkostnader, medan Statens tjänstearna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de pensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för är återbetalningar av eller avdrag på erhållna tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i bidrag från EU. resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande Upplupna intäkter för skatter förutbetalda intäkter läggs samman med militära I samband med granskningen av årsredovisningen beredskapstillgångar, eftersom de till överför staten 2017, ifrågasatte Riksrevisionen den vägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens upplupna skatteintäkt som redovisades under räkning. posten Övriga upplupna intäkter och specificera- För myndigheter med en uppställningsform des i not 38 som ”Periodisering av skatter”. för balans- och resultaträkning som avviker från Redovisningsmetoden för denna post har därför den generellt föreskrivna, hänförs respektive post setts över och utvecklats. Posten har sedan 2006, i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen då periodiserade skatter infördes i årsför staten såsom de hade gjort om myndigheten i redovisningen, bestått av en ackumulerad fråga hade följt de generella uppställningsperiodiseringseffekt som uppkommer när de beräknade/prognostiserade intäkterna för det

S kr . 2018/ 19: 101

aktuella året jämförs med de skatter som har vilket förbättrar möjligheterna till jämförelser för debiterats och bokförts vid bokslutstillfället. den som analyserar statens ekonomiska ställning Varje år har en ny periodiseringseffekt uppstått ur ett nationalekonomiskt perspektiv. som lagts till den tidigare. Den utredning som Jämförelsetalen för posterna Övriga upplupna gjorts visar att den årliga förändringen av den intäkter och Nettoförmögenheten i balansupplupna intäkten i allt väsentligt är korrekt, men räkningen för 2017 har anpassats till den att den totalt upplupna intäkten är betydligt förändrade metoden. större än det belopp som redovisats fram till 2017. I och med utvecklingen av metoden har Det faktum att den upplupna intäkten inte har redovisningsprincipen ändrats för reglering av innehållit de skatter som debiterats efter skatter och avgifter till andra sektorer dvs. bokslutstillfället (bl.a. skatt för december som kommuner och trossamfund. Tidigare har endast redovisas i januari året efter inkomståret) har reglering av kommunalskatt för äldre år redohittills noterats i årsredovisningen för staten som visats som en fordran eller skuld av Skatteverket. en av faktorerna som gör att nettoförmögenheten Regleringar för aktuellt år och regleringar som rör i årsredovisningen varit lägre än i national- kommunal fastighetsavgift och avgifter till räkenskaperna genom kommentaren i not 41: trossamfund har däremot nettoredovisats på ”Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda raden Periodisering av skatter. För 2018 redovisas skatter vid årsskiftet medan balansräkningen tar de belopp som gäller äldre år och kan betraktas upp en periodavgränsningspost motsvarande den som slutliga inom posten Övriga kortfristiga ackumulerade periodiseringen av skatte- fordringar, medan det belopp som beräknas för intäkterna”. aktuellt år redovisas antingen som Övriga För 2018 har denna metod ändrats. Nu tas även upplupna intäkter eller Övriga förutbetalda de skatter som debiteras efter bokslutstidpunkten intäkter, beroende på om regleringsbeloppet är upp som upplupen intäkt. Därigenom ökar den positivt eller negativt. De ändrade redovisningsupplupna skatteintäkten med 185 miljarder principerna har medfört att jämförelsetalen för kronor för 2017. Statens nettoförmögenhet ökar posten Övriga kortfristiga fordringar har minskat med motsvarande belopp. Intäkten i resultat- med 2 miljarder kronor. Posten Övriga upplupna räkningen förändras inte. För 2018 beräknas den intäkter har ökat med 3,2 miljarder kronor. upplupna skatteintäkten uppgå till 261 miljarder Nettot av justeringarna, som är 1,2 miljarder kronor. kronor, ingår i posten Nettoförmögenhet. Den förändrade metoden leder till en mer rättvisande redovisning. Att inte hela statens Avsättning och kostnader för statens fordran har tagits upp tidigare, kan betraktas som tjänstepensioner ett fel som nu rättas. Vid en sådan bedömning bör Redovisningen av statens tjänstepensionsskuld dock samtidigt beaktas att när metoden infördes har anpassats till den internationella redofanns inte ett lika utvecklat internationellt visningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till regelverk eller praxis för hur skatter skulle kunna anställda, som trädde i kraft 2018. Den nya periodiseras och något sådant är fortfarande inte principen innebär att effekten av försäkringshelt etablerat. I de nätverk för internationella och tekniska omvärderingar inte påverkar årets europeiska redovisningsstandarder för offentlig resultat, utan redovisas direkt mot nettosektor där Sverige deltar har frågan om förmögenheten i balansräkningen. Detta gäller redovisning av skatter debatterats under flera år enbart för myndigheternas egna pensionsutan att någon gemensam lösning har nåtts. åtaganden efter avslutad anställning och därmed Förändringen innebär oavsett hur detta betraktas omfattas inte delpensionsskulder eftersom de att en brist i den tidigare metoden åtgärdas, avser ersättningar under pågående anställning. I genom att det blir möjligt att redovisa och samband med övergången till den nya kommentera den upplupna intäkten dels per redovisningsprincipen har den modell för att skatteslag för skatter med månatlig uppbörd, dels begränsa påverkan på årets över- eller underskott per kategori av skattskyldiga för skatter som som tillämpats i årsredovisningarna för staten fastställs vid årliga beskattningsbeslut. 2013 – 2017 tagits bort. Den modellen infördes för Förändringen innebär också att skillnaderna att inte kortsiktiga förändringar i räntemellan nettoförmögenheten i årsredovisningen antaganden i grunderna skulle få orimligt stora för staten och i nationalräkenskaperna minskar, konsekvenser för statens resultaträkning, med

S kr . 2018/ 19: 101

kraftiga svängningar för årets över- eller årsredovisningen för staten kopplat till att det underskott som var svåra att förklara för finns ett samband med produktion av energi och årsredovisningens användare. vissa kostnader. I nationalräkenskaperna ses Statens tjänstepensionsskuld redovisas nu i ersättningen som en transferering. För att anpassa årsredovisningen för staten enligt samma redovisningen i årsredovisningen för staten till försäkringstekniska grunder som de SPV nationalräkenskaperna och till hur myndigheten tillämpar för statens försäkringsrörelse i sin redovisar, görs inte längre någon omföring till årsredovisning. Riksdagsförvaltningen tillämpar övrig driftkostnad. För att få jämförbarhet mellan numera samma försäkringstekniska grunder som åren har jämförelsetalen justerats för 2017. SPV och även den nya redovisningsprincipen har Posten Övriga driftkostnader har minskat med införts hos Riksdagsförvaltningen. Affärsverken 2 043 miljoner kronor. Posten Transfereringar till har inte samma beräkningsgrunder som SPV företag har ökat med 2 033 miljoner kronor och tillämpar för statens försäkringsrörelse utan dessa posten Transfereringar till kommuner har ökat bestäms särskilt av SPV:s styrelse. Affärsverken med 10 miljoner kronor. har heller ännu inte anpassat redovisningen till IPSAS 39 men ESV har rekommenderat Ändrade redovisningsprinciper hos vissa affärsverken att fr.o.m. 2020 redovisa försäkrings- myndigheter tekniska omvärderingar direkt mot myndighets- Utöver ändringar i principerna för årsredokapitalet. visningen för staten som sådan, förekommer att För att få en enhetlig tillämpning av ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar redovisningen av statens tjänstepensionsskuld i årsredovisningen för staten i mindre omfattning. årsredovisningen för staten har affärsverkens I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal skulder räknats om enligt samma beräknings- eller gett motsvarande upplysningar, ändras grunder som de SPV tillämpar. Tidigare år har de jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten räknats om enligt motsvarande modell som om inte beloppet är oväsentligt. Har myndignämnts ovan för att begränsa påverkan på heten inte ansett det möjligt att ändra i sin resultaträkningen. Även Riksdagsförvaltningens årsredovisning eller lämna kompletterande förändring av tjänstepensionsskulden har nu information har inte heller jämförelsetalen i räknats om i årsredovisningen för staten från den årsredovisningen för staten ändrats. tidigare modellen till skuld enligt SPV:s Migrationsverket har omklassificerat periodiberäkningsgrunder. Dessutom har den del av serade EU-medel från Asyl-, migrations- och förändringen av pensionsskulderna som utgör integrationsfonden till Intäkter av avgifter istället försäkringstekniska omvärderingar redovisats för Intäkter av bidrag. Även EU-medel som rör direkt mot nettoförmögenheten i enlighet med tjänsteexport (twinning) har omklassificerats och IPSAS 39. redovisas som Intäkter av bidrag istället för som De ändrade principerna har medfört att Intäkter av avgifter. Jämförelsetalen för posten jämförelsetalen för posten Avsättningar för Upplupna bidragsintäkter har minskat med pensioner och liknande förpliktelser ökat med 146 miljoner kronor. Posten Övriga upplupna 28 731 miljoner kronor. Posten Nettoförmögen- intäkter har ökat med motsvarande belopp. het har minskat med 35 240 miljoner kronor och Vidare har posten Oförbrukade bidrag minskat posten Kostnader för personal har minskat med med 126 miljoner kronor och posten Övriga 6 509 miljoner kronor. De ändrade jämförelse- förutbetalda intäkter har ökat med samma talen gäller den del av tjänstepensionsskulden belopp. I resultaträkningen har posten Intäkter av som SPV redovisar, som utgör 96 procent av bidrag ökat med 5 miljoner kronor medan posten statens totala tjänstepensionsskuld. För Intäkter av avgifter har minskat med samma Riksdagsförvaltningen och affärsverken, har en belopp. omräkning inte varit möjlig att genomföra enligt Domstolsverket har ändrat klassificeringen av SPV:s bedömning. vissa kostnader för rättsliga biträden m.m. från verksamhetskostnader till transfereringar. Kärnavfallsfondens kostnader Jämförelsetalen för posten Kostnader för Kärnavfallsfonden redovisar ersättningar till personal har till följd av detta minskat med reaktorinnehavare som en transferering. Tidigare 17 miljoner kronor och posten Övriga år har utgiften förts om till övrig driftkostnad i driftkostnader har minskat med 328 miljoner

S kr . 2018/ 19: 101

kronor. Posten Transfereringar till hushåll har Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och ökat med 200 miljoner kronor, medan posten tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom Transfereringar till företag har ökat med slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte 145 miljoner kronor. är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för Sida har klassificerat om vissa poster inom dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innegarantiverksamheten. Jämförelsetalen för posten bär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna Långfristiga fordringar har ökat med 3 miljoner inte betraktas som en anläggningstillgång. kronor. Posten Övriga kortfristiga fordringar har Undantag från regler på finansieringsområdet minskat med samma belopp. Posten Övriga förekommer, exempelvis rätten eller formerna för finansiella intäkter har ökat med 81 miljoner att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och kronor och posten Transfereringar till utlandet donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. har ökat med samma belopp. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen För specifikationer i noter förekommer för staten annat än indirekt, redovisas de dock förändringar mellan delbelopp inom noterna i inte här. årsredovisningen för staten. De kan bero på Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos omorganisationer av verksamhet, att ny myndigheter med koppling till det försvars- och information tillkommit eller andra korrigeringar. säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredo- Andra justeringar av jämförelsetal visningen för staten. Så långt det är möjligt görs Exportkreditnämndens fordringar för efter- dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är skottspremier har förts om från kortfristig jämförbart med redovisningen i övrigt, och på fordran till långfristig i enlighet med reglerna för samma sätt mellan åren, och därför bedöms de redovisning av garantiavgifter. Jämförelsetalen inte påverka årsredovisningen för staten i någon för posten Långfristiga fordringar har ökat med väsentlig grad. 4 254 miljoner kronor. Posten Kundfordringar har minskat med 4 298 miljoner kronor. En del av posten Kundfordringar skulle ha varit inomstatlig Kommentarer till särskilda poster och eliminerats, varför posten Nettoförmögenhet har minskat med 44 miljoner kronor. Nedan kommenteras vissa poster i de Påverkan på jämförelsetalen för årets överskott konsoliderade resultat- och balansräkningarna. 2017 sammanfattas nedan: Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om Miljoner kronor metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för staten 2017 124 378 Ändrad redovisningsprincip för för att passa direkt i kommentarer till utfallet. tjänstepensionskostnader 6 509 Årets överskott i resultaträkningen enligt Statsskulden jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som 2018 130 887 statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet

Undantag från generella principer

vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska Några myndigheter har väsentliga undantag från gemenskapen. Undantag görs för skulden till generella redovisningsprinciper som beskrivs premiepensionssystemet och de skulder som kan nedan. uppstå i insättningsgarantifonden. De skulderna, Skatteverket har enligt regeringsbeslut från liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade den 10 december 1998 dispens från kravet på att till statsskuldsförvaltningen som blir följden av redovisa fordringar och skulder för uppbörd som att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp redovisas på annat sätt än via skattekontot. under andra poster i balans-räkningen. Därutöver Dispensen utnyttjas för närvarande för ej görs i årsredovisningen för staten undantag för de restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.

S kr . 2018/ 19: 101

skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens värde att ge en bild av de totala pensionsplaceringsverksamhet. utbetalningarna från staten och motsvarande Riksgäldskontoret värderar statsskulden till avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not det belopp som kommer att betalas ut på 1 Skatteintäkter, har sambandet med motförfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till svarande belopp i statens budget tydliggjorts. det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal Överföringar till och från pensionssystemet och valutaterminer. I balansräkningen i årsredo- AP-fonderna och premiepensionssystemets visningen för staten redovisas den konsoliderade medel i övrigt konsolideras inte i årsredostatsskulden, dvs. efter avdrag för statliga visningen för staten. De överföringar som görs myndigheters innehav av statspapper, till skillnad mellan dessa fonder och staten är därför externa från Riksgäldskontorets redovisning av den transaktioner. okonsoliderade statsskulden. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under Mervärdesskattekompensation till statliga posten Skatteintäkter i resultaträkningen. myndigheter nettoredovisas Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten Statliga myndigheter får kompensation för betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt premiepensionssystemet tillsammans med bestämmelserna i förordningen (2002:831) om statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag myndigheters rätt till kompensation för ingående för främst transfereringar. Detta görs enligt mervärdesskatt. I statens budget och i national- särskilda regler för fördelning av de olika räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därdel av statens skatteintäkter. efter löpande medel för utbetalningar av pension. I den konsoliderade resultaträkningen netto- Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet redovisas emellertid skatteintäkten liksom som transfereringar i resultaträkningen. I den motsvarande ingående mervärdesskatt. konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från Utbetalningarna av allmän pension pensionsfonderna. För inkomstpensionssystebruttoredovisas met är avgifterna lägre än de utbetalda I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionerna och skillnaden mellan avgifter till pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet AP-fonderna och rekvirerade medel från med principerna för denna typ av system som EU fondsystemet redovisas som en transferering från har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettopensioner som finansieras via AP-fonderna, med bidrag (se not 3). För premiepensionssystemet är undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala avgifterna däremot betydligt högre än de trygghetsfonder. utbetalda pensionerna och mellanskillnaden I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och redovisas därför som en transferering till hushåll, egenavgifter som förs till premiepensions- eftersom premiepensionssystemet ses som en del systemet av från intäkterna, så att skatterna av hushållssektorn (se not 4). redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomstpensions- Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett systemet redovisas brutto på inkomsttitlar och enhetligt sätt ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV dras av vid framräkningen av statens skatte- redovisar tas upp under posten Avsättningar för intäkter. Bland utgifterna för ålderspensions- pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). systemet vid sidan av statens budget redovisas Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. som är statens skuld till sig själv. I den konsoliderade resultaträkningen Den redovisade skulden omfattar hela redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i försäkringsrörelsen, vilket även innefattar Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, anställda vid vissa organisationer som inte är som en del av statens transfereringar (se not 4). statliga myndigheter eller av andra skäl inte Avgifterna till både inkomstpensionssystemet konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. och premiepensionssystemet redovisas som Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett Kungliga Operan. De premier som betalas från

S kr . 2018/ 19: 101

statliga myndigheter till SPV elimineras i CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar årsredovisningen för staten, medan de premier Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar som kommer från organisationer utanför den utestående lånefordringar med avdrag för förkonsoliderade enheten redovisas som intäkter av väntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen en modell för att beräkna nedskrivningar för för anställda i de konsoliderade myndigheterna förväntade låneförluster och återkrav för sina redovisas som personalkostnader, medan olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med kostnaderna för anställda i andra organisationer hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för redovisas som transfereringar (se not 4). varje låntagare. Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt Beräkningen av förväntade låneförluster i och grundas på den andel av premieintäkterna CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en som kan hänföras till organisationer inom och individbaserad modell och görs utifrån tre utom den konsoliderade enheten. Fördelningen värderingsprinciper: påverkar inte resultaträkningens saldo, utan – Förväntade förluster på grund av att endast fördelningen mellan poster. personer missköter sina betalningar. Grunderna för beräkning av försäkrings- – Förväntade förluster på grund av de tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. trygghetsregler som finns vid återbetalning. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de – Förväntade förluster på grund av framtida säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna dödsfall. fullgöra sina åtaganden. De beräkningsgrunder som SPV fastställer för Den första värderingsprincipen utgår från affärsverken skiljer sig dock från myndighetens låntagarens dokumenterade bristande betalningsberäkningsgrunder för statens pensionsrörelse i benägenhet när inga eller få betalningar har gjorts övrigt. I årsredovisningen för staten har därför under de senaste åren. Den andra värderingsaffärsverkens pensionsskuld räknats om enligt principen bedömer betalningsförmågan hos de SPV:s beräkningsgrunder, vilket medför att den låntagare som har avslutat sina studier och är totala pensionsskulden för affärsverken är 584 återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en miljoner kronor lägre i årsredovisningen för bedömning av låntagarens möjligheter att betala staten än i affärsverkens årsredovisningar. tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsätt- Livförsäkringarnas avsättningar är beräknade ningar och skuldens storlek. Det görs därutöver med följande antaganden: en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden. Den tredje – Antagande om ränta: Den årliga räntan värderingsprincipen utgår från sannolikheten att används för diskontering av framtida, dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker till Finansinspektionens tryggandegrunder. för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) Per den 31 december 2018 är bruttooch därefter gör CSN vissa justeringar. räntan -0,60 procent (-0,30 procent).

– Antaganden om driftkostnad: För de flesta Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret åtaganden används ett antagande om Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet. förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 pro- Samtliga kreditinstitut är med och finansierar cent för att täcka kostnader för framtida fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När utbetalningar. Antagandena är oförändrade fonden bildades tillfördes den 15 miljarder jämfört med föregående år. kronor från anslag på statens budget. – Avkastningsskatt: Inget avdrag för Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, avkastningsskatt görs vid beräkning av de eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att försäkringstekniska avsättningarna. finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med – Antagande om livslängd: Olika antaganden kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader om livslängd används för olika generationer som uppkommer skulle i första hand avräknas och för olika kön. mot de avgifter som kommit in, och mot fondens

S kr . 2018/ 19: 101

avkastning, då med upplösning av fonden som Upplupna skatteintäkter motsvarande tillförsel av medel. Först om Den del av posten Övriga upplupna intäkter som fondens kapital understiger 15 miljarder kronor benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av är avsikten att resultaträkningens saldo ska skillnaden mellan statens och ålderspensionspåverkas. Regeringen följer utvecklingen så att systemets skatteintäkter för främst aktuellt redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rätt- inkomstår och de preliminära skatter som visande bild av händelserna. Stabilitetsfondens redovisats t.o.m. december månad. Belopp för uppdrag har i och med bildandet av Resolutions- tidigare och kommande år kan ingå i posten, bl.a. reserven (se nedan) begränsats men den ska även i samband med omprövningar och förskottsi fortsättningen finansiera stöd för att motverka debiteringar. en allvarlig störning av det finansiella systemet i Posten beräknas genom att de skatter som har Sverige. Fonden uppgick vid utgången av 2018 till debiterats under inkomståret dras från de intäkter 40 miljarder kronor. för det aktuella inkomståret som räknats fram i modellen för periodisering av skatter. Detta ska i Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret princip överensstämma med summan av Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett föregående års motsvarande upplupna intäkt och resolutionsförfarande ska användas för de institut det periodiseringsbelopp som framkommer i som bedöms viktiga för den finansiella modellen för periodisering av skatteintäkter. En stabiliteten och som därför inte bör försättas i mindre differens kan uppkomma. Den konkurs. Resolution innebär att staten tar kommenteras i not 38. kontroll över ett institut som är drabbat av Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även problem för att rekonstruera det eller avveckla det uppbörden av skatter som tillhör kommuner och under ordnade former. För detta ändamål avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som bildades en ny fond benämnd Resolutions- avser kommuner och trossamfund särredovisas reserven i början av 2016. Den tillfördes för att särskilja dessa från statens fordran på 19 miljarder kronor genom en överföring från skattskyldiga. Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Resolutionsreserven uppgick Redovisning av marknadsvärdeförändringar i vid utgången av 2018 till 38 miljarder kronor. resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på Transfereringar m.m. med koppling till framför allt långfristiga värdepappersinnehav skattesystemet redovisas i resultaträkningen som finansiella Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras statens budget. Kommunernas kompensation för dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig Insättningsgarantifonden. En stor del av värdeverksamhet redovisas på särskild inkomsttitel papperen är statsobligationer och andra vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den instrument utgivna av Riksgäldskontoret. konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas I resultaträkningen för staten elimineras dessa medel som lämnade bidrag och skatte- normalt inomstatliga finansiella intäkter och intäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att informationen. saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt Den kommunalekonomiska utjämningen mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas nettoredovisas under anslag i statens budget. I av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför den konsoliderade resultaträkningen i årsredovis- behålls den orealiserade värdeförändringen i ningen för staten har det bedömts mest rätt- resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till visande att bruttoredovisa den kommunal- fonder redovisas med det belopp som respektive ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte transfereringar till kommuner. påverkas. I balansräkningen elimineras däremot Dessa båda skillnader innebär att både skatte- det bokförda värdet av innehavet av statspapper intäkter och transfereringar är högre i resultat- mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanräkningen än i statens budget (se not 1 och not 4). skillnaden påverkar nettoförmögenheten.

S kr . 2018/ 19: 101

Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster inom ramen för Kyotoprotokollet redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Sverige befinner sig för närvarande i den andra Universitet och högskolor tillämpar en särskild åtagandeperioden under Kyotoprotokollet modell för redovisning mot anslag. Andra (2013 – 2020). Avräkning för perioden kommer avvikelser från generella principer kan föreatt ske efter 2020, då de totala utsläppen under komma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från perioden ska avräknas mot den tilldelade vad som gäller för resultat- och balansräkningen, mängden utsläpp. De totala utsläppen består av där olika redovisningsmetoder och principer för utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläpps- specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för handelssystem (EU ETS) och under ansvars- budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsfördelningsbeslutet (ESD). Inom ramen för beslut och motiveringar som har redovisats för Sveriges program för internationella klimat- riksdagen i budgetpropositionen eller andra insatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i propositioner. uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimat- Utöver anslagen och inkomsttitlarna inneprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla håller statens budget en post för Riksgäldsmekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom kontorets nettoutlåning och en kassamässig dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoututsläppsminskningsenheter som verifierats, låning utgörs av den totala förändringen av certifierats och utfärdats av FN. Riksgäldskontorets in- och utlåning till Regeringen begärde i budgetpropositionen för myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och 2018 riksdagens bemyndigande att annullera de fonder respektive andra stater. Den kassamässiga utsläppsenheter som har genererats under korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod 2013 – för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. 2020 och som levererats till Sverige fram t.o.m. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt 2016, vilket motsvarar drygt 5 miljoner utsläpps- lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan minskningsenheter (prop. 2017/18:1, bet. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt 2017/18:MJU1, rskr. 2017/18:115). Annullering- lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av en genomfördes i maj 2018. statsskulden.

3.4.2 Redovisningsprinciper för statens 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen

budget och statens budget

Statens budget redovisas enligt de principer som Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens såväl i avgränsning och struktur som i redobeslut om budgeten. visningsprinciper. Ett exempel på skillnader i Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla avgränsningen är affärsverken som ingår i inkomster och utgifter samt andra betalningar resultaträkningen, men som till övervägande del som påverkar statens lånebehov. Statens ligger utanför statens budget. Affärsverken och inkomster och utgifter ska budgeteras och andra verksamheter där avgifter och bidrag får redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med disponeras i verksamheten redovisas i resultatundantag för inkomster som riksdagen har räkningen, medan de endast påverkar budgeten beslutat ska specialdestineras till en viss till den del verksamheterna påverkar statens verksamhet. lånebehov. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag Redovisningsprinciperna i statens budget är medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. blandade. Statens budget innehåller redovisning Utgifter för transfereringar redovisas det år då av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa betalning sker, medan förvaltningsutgifter redo- anslag eller inkomsttitlar innehåller den visas det år som kostnaderna hänför sig till. kostnader och intäkter och för några innehåller Övriga utgifter redovisas det budgetår som den utgifter och inkomster. Redovisningen i utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen resultaträkningen sker i sin helhet enligt redovisas inkomster av skatter och avgifter det år bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av

S kr . 2018/ 19: 101

intäkter och kostnader. Saldot i statens budget En annan stor skillnad är att åldersredovisas dock helt kassamässigt. pensionsavgifterna från andra än statliga I tabellen nedan sammanfattas några av myndigheter bruttoredovisas som intäkter i skillnaderna mellan resultaträkningen och statens resultaträkningen, samtidigt som de faktiska budget. utbetalningarna av pensioner i ålderspensions- Statens budget har en ändamålsstruktur där systemet redovisas som kostnader. I statens anslagen är grupperade i utgiftsområden och budget nettoredovisas däremot ålderspensionsinkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat- avgifterna efter avdrag för utbetalningarna till räkningen är däremot indelad i intäkts- och pensionssystemet, inklusive premiepensionskostnadsslag. Jämförelser av poster i resultat- systemet. Utbetalningarna av pensioner till räkningen och statens budget går därför ofta inte enskilda framgår inte av statens budget. att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.

Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens

budget

Resultaträkningen Statens budget

Skatt Intäkt Intäkt/Betalning Offentligrättsliga avgifter på Intäkt Intäkt inkomsttitel Avgift av tillfällig natur eller Intäkt Kostnadsredukmindre omfattning tion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i Intäkt Ingen påverkan verksamheten på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade Kostnad Utbetalning bidrag m.m.) Avsättningar för framtida Kostnad Kostnad/Utgift förpliktelser Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad Inkomst vid enligt kapital- utdelning andelsmetoden Orealiserad valutavinst/förlust Intäkt/kostnad Ingen påverkan och upplupen ränta på anslag eller inkomsttitlar

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

S kr . 2018/ 19: 101

3.5 Noter Statens skatteintäkter enligt

avgränsningen i statens budget 1 101 271 1 053 916

3.5.1 Noter till resultaträkningen Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m.

Skatter hänförliga till tidigare år Not 1 2017 8 502 22 352 Skatteintäkter 2016 -515 -777

Miljoner kronor Avgifter till ålderspensionssystemet 256 979 245 032 2018 2017 Avgifter till premiepensionssystemet 38 775 36 887 Direkta skatter på arbete EU-skatter 6 497 6 259 Inkomstskatter 787 848 758 573 Kommunala utjämningsavgifter LSS 4 094 3 902 Skattereduktioner m.m. -253 823 -241 976 Inkomstutjämningsavgift, Övriga direkta skatter på arbete 123 895 118 567 kostnadsutjämningsavgift 18 261 17 617 Summa Direkta skatter på arbete 657 920 635 336 Indirekta skatter på arbete Elimineringar Arbetsgivaravgifter 562 999 537 372 Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -32 585 -30 936 Övriga indirekta skatter på arbete 61 030 58 288 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -34 330 -33 035 Avgifter till premiepensionssystemet -38 775 -36 887 Eliminering av särskild löneskatt på Summa Indirekta skatter på arbete 585 254 558 773 pensionskostnader -4 056 -3 984 Skatt på kapital Eliminering av myndigheters skatter m.m. -149 -94 Skatt på kapital, hushåll 71 900 80 391 Summa Total före justering 1 362 744 1 317 139 Skatt på företagsvinster 137 605 127 130 Justering till belopp enligt ÅRS 2017 -278 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 33 365 32 861

Summa 1 362 744 1 316 861

Övriga skatter på kapital 25 672 22 753 Summa Skatt på kapital 268 543 263 136 Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor Skatt på konsumtion och insatsvaror Skatteintäkterna såsom de avgränsas i resultat- Mervärdesskatt 446 114 427 173 räkningen ökade med 46 miljarder kronor varav kommunmoms 70 982 65 561 (3,5 procent) jämfört med 2017. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga Skatt på alkohol och tobak 27 294 26 306 Skatt på energi och miljö 76 686 74 431 utfallet för beskattningen inte känt förrän i Skatt på vägtrafik 19 835 19 924 december året efter det aktuella årets utgång. Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 4 583 4 691 Redovisningen av skatteintäkter grundas därför Skatt på import 6 497 6 259 till viss del på bedömningar. Även om det vid Övriga skatter på konsumtion och tidpunkten för årsredovisningen går att göra en insatsvaror 2 055 2 320 relativt säker bedömning av intäkterna från skatt Summa Skatt på konsumtion och på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. insatsvaror 583 063 560 968 Restförda och övriga skatter Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedöm- Restförda skatter m.m. 1 476 -261 ning som redovisas i årsredovisningen och de Intäkter som förs till fonder 14 701 12 496 slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till Summa Restförda och övriga skatter 16 177 12 235 1 procent av de totala skatteintäkterna. Summa Totala skatteintäkter före justering 2 110 956 2 030 449 Totala skatteintäkter visas i mitten av tabellen, Justering till belopp enligt ÅRS 2017 -8 408 och beräknas till 2 111 miljarder kronor för 2018 vilket ska jämföras med totalt 2 022 miljarder

Totala skatteintäkter 2 110 956 2 022 041

kronor enligt den nu aktuella bedömningen av Avgår: Kommunala inkomstskatter -746 209 -717 017 skatteintäkter för inkomståret 2017. Det innebär Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -256 979 -245 032 att förändringen mellan 2018 och 2017 är en ökning med 89 miljarder kronor varav Avgår: EU-skatter -6 497 -6 259 kommunernas del är 29 miljarder kronor. Med Summa Statens skatteintäkter före justering 1 101 271 1 053 733 den nuvarande bedömningen av skatteintäkterna Justering till belopp enligt ÅRS 2017 184 avseende 2017 är ökningen av statens skatter därmed 51 miljarder kronor. Ökningen förklaras

S kr . 2018/ 19: 101

framför allt av ökningar för arbetsgivaravgifterna åren har ökade bostadsinvesteringar bidragit till och mervärdesskatten. Statens intäkter från att mervärdesskatten vuxit mycket. Under 2018 kapitalskatter ökade för företagsvinster. Intäkter bromsade ökningstakten för bostadsinvesteringfrån skatt på kapital för hushåll minskade då arna in kraftigt. Samtidigt ökade både hushållens hushållens kapitalvinster sjönk. Den resterande och offentlig sektors konsumtion vilket medför delen av ökningen av totalsumman nederst i att ökningstakten var ungefär densamma som tabellen på 47 miljarder kronor beror till stor del 2017. I beloppet mervärdesskatt, 446 miljarder på att skatteintäkterna för 2017 och 2016 blev kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till 8 miljarder kronor högre än den bedömning som statliga myndigheter med 32 miljarder kronor gjordes i årsredovisningen för 2017. som har eliminerats. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på det konsoliderade utfallet i statens resultatarbete räkning. De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, ökade med 23 miljarder kronor jämfört med Ökade intäkter av skatt på energi och miljö 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att 2,3 miljarder kronor. Energiskatterna ökade delskattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade vis på grund av en engångseffekt till följd av snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt. ändrad periodisering av energiskatten på el, delvis De indirekta skatterna på arbete ökade med på grund av att den skattehöjning på el som 26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras infördes 1 juli 2017 gav full effekt 2018. Den nya framför allt av att lönesumman ökade med skatten på flygresor påverkade intäkterna positivt 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent med 1,3 miljarder kronor. Intäkterna ökade även medan antalet arbetade timmar ökade med från kemikalieskatten som infördes den 1 juli 1,8 procent mellan åren. 2017 och gav full effekt 2018. Intäkter av skatt på De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasades är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredo- 2018 inleddes. Det påverkade intäkterna negativt visas i tabellen ovan. med 2,6 miljarder kronor.

Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll Ökade intäkter vid anstånd Skatteintäkter av hushållens kapitalvinster minsk- Intäkterna av restförda skatter m.m., som även ade med 8,5 miljarder kronor. Minskningen innehåller omprövningar och anstånd, ökade med förklaras av att både hushållens kapitalvinster och 1,7 miljarder kronor. Resolutionsavgiften höjdes utdelningsinkomster minskade. Bland annat tillfälligt 2018 vilket till stor del förklarar sjönk medelpriserna på bostadsrätter med i skillnaden mellan åren. genomsnitt 4 procent samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var oförändrade jämfört Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt med 2017. Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med Högre intäkter av skatt på företagsvinster 29 miljarder kronor medan ålderspensions- Intäkter från skatt på företagsvinster ökade med systemets avgifter ökade med 12 miljarder 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den kronor. inhemska efterfrågan ökade starkt och exportföretagen gynnades av den försvagade Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats kronan. Kupongskatt och avkastningsskatt ökade Skatteverket sköter uppbörden av skatter och med 2,6 miljarder kronor. redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras avgifter som tillhör kommunsektorn och åldersav ökad konsumtion pensionssystemet löpande för att sedan slut- Intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror reglera dem när beskattningen är fastställd. Den ökade med 22 miljarder kronor mellan åren. redovisning av skatteintäkter som görs i resultat- Intäkterna från mervärdesskatt ökade med räkningen skiljer sig på några punkter från den 19 miljarder kronor eller 4,6 procent. De senaste som görs på inkomstsidan i statens budget. I

S kr . 2018/ 19: 101

budgeten görs omföringar och en finare indelning kronor högre än beräkningen våren 2018. Det av vissa poster för att tydligare redovisa förklaras, i ungefär lika grad, av att hushållens fördelningen mellan olika skatteslag m.m. Den finansiella och reala kapitalvinster blev högre än del av ålderspensionsavgiften som går till premie- beräknat. Intäkter från skatt på företagsvinster pensionssystemet läggs i resultaträkningen till blev 3,7 miljarder kronor högre än beräkningen skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del våren 2018 på grund av att bolagens vinster av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se underskattades. Restförda skatter blev avsnitt 3.4). En annan väsentlig skillnad jämfört 0,3 miljarder kronor högre än beräkningen våren med statens budget är att arbetsgivaravgifter som 2018. staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.

Kommunalekonomisk utjämning och mervärdesskatt för kommuner bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 18 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 71 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 89 miljarder kronor högre än i statens budget för 2018.

Tre justeringsbelopp I kolumnen för jämförelsetalen från 2017 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2017 som beräknats under våren 2019 efter det att beskattningen av 2017 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2017 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2017.

Skatteintäkterna för 2017 blev högre än beräknat Skatteintäkterna för 2017 blev 8,5 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2017 års skatt som gjordes våren 2018. Intäkterna av skatt på kapital för hushåll blev 5,2 miljarder

S kr . 2018/ 19: 101

Not 2 Försvarets materielverk 840 790 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Polismyndigheten 717 673 Trafikverket 488 385 Miljoner kronor Styrelsen för internationellt 2018 2017 utvecklingssamarbete 348 6 Offentligrättslig verksamhet Statens skolverk 277 452 Trafikverket 2 474 2 379 Centrala studiestödsnämnden 240 215 Transportstyrelsen 2 298 2 368 Kronofogdemyndigheten 1 383 1 440 Affärsverk Lantmäteriet 1 021 984 Svenska kraftnät 357 315 Polismyndigheten 796 757 Sjöfartsverket 11 3 Finansinspektionen 707 646 Centrala studiestödsnämnden 657 667 Övriga 1 552 1 632 Läkemedelsverket 630 639 Summa andra ersättningar 9 698 7 988 Bolagsverket 454 480 Summa 57 283 52 084 Elsäkerhetsverket 350 346 Patent- och registreringsverket 315 287 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade Affärsverk med 5 199 miljoner kronor eller med tio procent. Luftfartsverket 1 805 1 987 Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet Sjöfartsverket 1 780 1 604 utgör ca en tredjedel av posten och ökade med 289 miljoner kronor. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet utgör drygt hälften av Övriga 2 526 2 323 posten och ökade med 3 200 miljoner kronor. Summa offentligrättslig verksamhet 17 196 16 907 Andra ersättningar utgör 17 procent av posten och ökade med 1 710 miljoner kronor. Uppdragsverksamhet Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor Trafikverket 3 915 3 450 och tjänster, och den som betalar avgiften får Statens institutionsstyrelse 1 934 1 865 därmed en motprestation. Avgifterna är antingen Exportkreditnämnden 1 397 2 107 offentligrättsliga eller avgifter för uppdrags- Försvarets materielverk 1 182 836 verksamhet. Pensionsmyndigheten 925 891 Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller Statens fastighetsverk 732 729 betungande avgifter som staten med stöd av Lunds universitet 573 556 författning kan ta ut av enskilda. Skatteverket 540 554 Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga Statens jordbruksverk 527 484 avgifter som inte är offentligrättsliga. De omfattar försäljning av varor och tjänster som är Sveriges lantbruksuniversitet 430 411 frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter Kungl. Tekniska högskolan 412 363 som myndigheter under vissa förutsättningar får Uppsala universitet 380 363 ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Affärsverk Andra ersättningar är ersättningar som inte Svenska kraftnät 11 007 8 299 betraktas som avgifter eftersom den som betalar Luftfartsverket 966 910 ersättningen i princip inte får någon Sjöfartsverket 143 157 motprestation.

Övriga 5 326 5 214 Offentligrättsliga avgifter ökade Summa uppdragsverksamhet 30 389 27 189 De största förändringarna av de offentligrättsliga avgifterna rör Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Luftfartsverkets avgifter minskade med Andra ersättningar 182 miljoner kronor. Det är framför allt årets Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 3 494 3 439 Kammarkollegiet 1 374 78

S kr . 2018/ 19: 101

luftfartsintäkter inom avgiftssystemet för flyg- företag har ökat på grund av lågt vattenstånd i trafiktjänst och terminal Arlanda som minskat. vattenmagasinen, till följd av den rekordtorra De delar av pensionskostnadsökningen som sommaren. påverkar dessa avgifter var lägre 2018 än 2017, Försvarets materielverk har ökat sina intäkter i vilket bidragit till lägre luftsfartsintäkter. uppdragsverksamheten med 346 miljoner Sjöfartsverkets avgifter har ökat med 176 mil- kronor. Ökningen avser försäljning av materiel joner kronor och omfattar främst farleds- och och tjänster. lotsavgifter. Den avgiftshöjning med nio procent Exportkreditnämndens intäkter av garantii genomsnitt som genomfördes från den 1 januari avgifter minskade med 710 miljoner kronor. 2018 motsvarar en stor del av ökningen. Garantiavgifterna minskade trots ökade volymer vilket beror på lägre risk i nya affärer. Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Kostnaderna för Exportkreditnämndens skador Totalt redovisar omkring 114 myndigheter minskade under året, men utbetalningarna är offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika fortsatt höga, vilket avser tidigare skador. verksamheter. Trafikverket tar framförallt ut banavgifter som Övrigt om intäkter av avgifter för är obligatoriska för de aktörer som trafikerar uppdragsverksamhet järnvägen och där intäkterna går till drift och Totalt redovisar omkring 168 myndigheter avunderhåll av järnvägen. gifter för uppdragsverksamhet. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafik- ut vårdavgifter för ungdomsvård. området för bl.a. tillsyn, tillstånd och register- Pensionsmyndigheten tar främst emot avgifter hållning. Inom luftfartsområdet finns också från AP-fonderna och premiepensionssystemet avgifter för säkerhetskontroll vid svenska för administration av inkomstpensionssystemet flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för och premiepensionssystemet. kommunikation, navigation och övervakning Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut inom flygtrafikledningstjänst och undervägs- hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver verksamheten. även annan uppdragsverksamhet, såsom konsult- Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar verksamhet. grundavgifter i allmänna och enskilda mål och Lunds universitet, Uppsala universitet och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Kungliga Tekniska högskolan tar ut studie- Lantmäteriet redovisar avgifter inom avgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, vissa fastighetsbildningsområdet och expeditions- s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar även avgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med ansökan om lagfart vid köp av fastighet. uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade liknande service. Framför allt Affärsverket svenska kraftnät, Skatteverket tar emot avgifter från AP- Trafikverket och Försvarets materielverk fonderna och premiepensionssystemet för arbete redovisar ökade intäkter av avgifter för med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. uppdragsverksamhet, medan Exportkreditnämnden visar en minskning. Intäkter av andra ersättningar ökade Svenska kraftnät tar ut avgifter från region- Kammarkollegiet, Styrelsen för internationellt nätsföretag, stora elproducenter och balans- utvecklingssamarbete (Sida) och Trafikverket ansvariga. Avgifterna ökade med 2 708 miljoner visar de största ökningarna av intäkter av andra kronor, främst på grund av högre intäkter då både ersättningar, medan Statens skolverk visar en genomsnittspriset och volymen för såld minskning. balanskraft ökade under året. Kammarkollegiet redovisar en ökning om Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksam- 1 296 miljoner kronor som andra ersättningar än het ökade med 465 miljoner kronor. Det är föregående år. I stort sett hela ökningen avser främst ökning av intäkter i investerings- och reavinst vid försäljning av Apoteksgruppen i reinvesteringsprojekt där kommuners anlägg- Sverige Holding AB. ningar byggs samtidigt som Trafikverkets Sidas andra ersättningar har ökat med anläggningar. Även försäljningen av elenergi till 342 miljoner kronor. Ökningen beror främst på

S kr . 2018/ 19: 101

att Sida har fått två stora återbetalningar i Interregionala bidrag (Interreg) 526 326 samband med avslut av biståndsinsatser. Trafikverket redovisar en ökning med Andra EU-bidrag 103 miljoner kronor för andra ersättningar som Bidrag till transeuropeiska nätverk, bl.a. avser viten, skadestånd och försäkrings- Trafikverket 104 215 ersättningar. Universitet och högskolor 1 258 1 176 Statens skolverks andra ersättningar är främst Övriga myndigheter 625 924 återbetalda statsbidrag. År 2018 har antalet Summa EU-bidrag 15 786 15 421 återkrav minskat med 175 miljoner kronor och beror på att det under 2017 gjordes återkrav både Övriga bidrag för 2016 och 2017. Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 9 285 8 818 Övrigt om intäkter av andra ersättningar Andra ersättningar som Inspektionen för arbets- Försäkringskassan löshetsförsäkringen redovisar är finansierings- - assistansersättning 3 714 4 620 avgifter som arbetslöshetskassorna betalar. - underhållsstöd 1 061 1 184 Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar. Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 965 1 161

Not 3

Intäkter av bidrag Statens tjänstepensionsverk 568 571

Miljoner kronor Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2018 2017 (exklusive bidrag från EU) 1 545 1 530 AP-fondsmedel 26 347 28 445 Summa 59 271 61 750

EU-bidrag Intäkter av bidrag är intäkter som inte är EU-bidrag med delat förvaltningsansvar relaterade till utförda prestationer. Bidrags- Statens jordbruksverk intäkterna för 2018 har minskat med 2,5 miljarder Bidrag från EU:s garantifond för jordbruket 7 916 7 472 kronor jämfört med föregående år.

Bidrag från EU:s landsbygdsfond 2 143 1 907 AP-fondsmedel Bidrag från EU:s fiskefonder 249 16 Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensions- Summa Statens jordbruksverk 10 308 9 395 fondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande Tillväxtverket rekvireras från AP-fonden för utbetalning av Bidrag från Europeiska regionala ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter utvecklingsfonden 1 192 1 202 (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige statliga ålderspensionsavgifter som löpande Bidrag från Europeiska socialfonden m.m. 1 098 1 533 överförs till AP-fonden för förvaltning. Bidrag från fonden för europeiskt bistånd För 2018 uppgick nettobidraget till till dem som har det sämst ställt 16 14 26,3 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som Bidrag från fonden för integration av finansieras från AP-fonderna ökade med tredjelandsmedborgare - -1 8,5 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med 10,5 miljarder Migrationsverket kronor. Det innebär att nettoöverföringen från Bidrag från Asyl-, migrations- och AP-fonderna minskade med 2 miljarder kronor. integrationsfonden 598 594 Intäkter av EU-bidrag Polismyndigheten Intäkter av EU-bidrag uppgår till 15,8 miljarder Bidrag från Fonden för inre säkerhet 61 43 kronor och visar på återflödet från EU-budgeten.

S kr . 2018/ 19: 101

För 2018 ökade de med 0,4 miljarder kronor Övrigt 86 468 71 849 jämfört med föregående år. Summa 1 099 534 1 053 082 Intäkter av bidrag från jordbruksfonderna ökade med 0,9 miljarder kronor. Intäkter av Transfereringar 2018 2017 bidrag från Socialfonden minskade 0,4 miljarder Transfereringar till hushåll inkl. kronor netto men ökade med 0,2 miljarder hushållens övriga organisationer kronor för programperiod 2014 – 2020. Intäkter Socialförsäkring till territoriella program, s.k. Interregprogram, Pensioner (Pensionsmyndigheten) ökade med 0,2 miljarder kronor. Ålderspensioner vid sidan av statens budget 304 446 295 994 Bland EU-bidragen går en väsentlig del direkt Premiepensioner 10 141 9 081 till universitet och högskolor, som redovisade Ersättning vid ålderdom intäkter av bidrag från EU med 1,3 miljarder (anslagsfinansierade förmåner) 34 221 34 104 kronor. Andra EU-bidrag direkt till myndigheter uppgick till 0,6 miljard kronor. Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten) Övriga bidrag Ersättning vid sjukdom och Andra intäkter av bidrag till universitet och funktionsnedsättning 81 907 82 812 högskolor tillkommer med 9,3 miljarder kronor varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 33 878 33 830 vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor varav aktivitets- och sjukersättning 39 563 40 750 jämfört med föregående år. Bidragen ska främst Assistansersättning m.m. 29 114 28 088 användas för forskning. Förutom EU, finansierar Ekonomisk trygghet för familjer och barn företag inom och utom Sverige och olika (FK, PM) 84 647 78 392 forskningsstiftelser till stor del denna forskning. Summa socialförsäkring till hushåll 544 477 528 471 Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. Arbetsmarknad Försäkringskassan redovisar intäkter från Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 23 420 24 498 kommuner för kommunernas andel av kostnaden varav Arbetsförmedlingen 12 752 12 168 för statlig assistansersättning samt intäkter för varav Försäkringskassan 10 667 12 329 underhållsstöd från bidragsskyldiga. Arbetsmarknadspolitiska program och Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. insatser, Arbetsförmedlingen 4 526 4 301 kommuner för investeringar i infrastruktur. Övrigt, arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 1 252 1 795 Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 1 526 1 283 premieintäkter m.m. för den statliga tjänste- Summa arbetsmarknad till hushåll 30 724 31 876 pensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar Utbildningspolitik tjänstepensionen. Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 15 422 14 556

Kostnad resp. återföring av reservering för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala

Not 4

studiestödsnämnden -1 227 -539

Transfereringar

Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 4 358 3 851 Miljoner kronor Summa utbildningspolitik till hushåll 18 553 17 867 2018 2017 Socialförsäkring 544 477 528 471 Bistånd m.m., Allmänna bidrag till kommuner exkl. Bistånd och andra internationella bidrag tillfälligt stöd 190 146 178 737 (bidrag till organisationer), Styrelsen för Arbetsmarknad 57 982 57 983 internationellt utvecklingssamarbete 4 289 4 046 Överföring till premiepensionssystemet 32 141 31 694 Avgiften till Europeiska gemenskapen 38 837 30 246 Migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag 38 702 33 036 Migrationsverket 728 1 134 Migration och integration 39 131 57 612 Integration, Ersättning för insatser för vissa Utbildning, studiestöd 37 134 34 528 nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen 1 341 2 359 Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner 34 517 28 927

S kr . 2018/ 19: 101

Integration, Etableringsersättning till vissa Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 70 982 65 561 nyanlända invandrare, Försäkringskassan 4 925 5 355 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Särskilda insatser inom folkbildningen, Skatteverket 4 094 3 902 Kammarkollegiet 186 171 Kommunalekonomisk utjämning till Summa migration och integration till kommuner exkl. stöd med anledning av hushåll 7 179 9 019 flyktingsituationen, Skatteverket 83 073 79 232

Kommunalekonomisk utjämning till landsting exkl. stöd med anledning av Statens tjänstepensionsverk, flyktingsituationen, Skatteverket 31 997 30 042 pensionskostnader ej statligt anställda 1 108 784 Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen 190 146 178 737 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 32 141 31 694

Allmänna bidrag, stöd för migration och Övriga transfereringar till hushåll 19 261 17 525 integration:

Summa transfereringar till hushåll 657 731 641 282 Stöd med anledning av flyktingsituationen till kommuner och landsting, Skatteverket 7 000 7 000

Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd med anledning till flyktingsituationen till

Transfereringar till företag

kommuner, Skatteverket 3 000 3 000

Summa allmänna bidrag till kommuner, Arbetsmarknad stöd för migration och integration: 10 000 10 000

Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen 8 160 7 838

Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet 5 225 4 651 Summa allmänna bidrag till kommuner 200 146 188 737

Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 1 587 2 033 Migration och integration, Migrationsverket Anställningsstöd, Skatteverket 7 190 7 440 Ersättningar och bostadskostnader inkl. Summa arbetsmarknad till företag 22 162 21 961 periodiseringar, Migrationsverket 4 475 20 955

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Migrationsverket 16 051 15 771 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 13 557 12 165 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda Migrationsverket 389 389 utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 078 2 965 Summa migration och integration vid Investeringsstöd m.m., Boverket 2 498 1 100 Migrationsverket till kommuner och Forskning och utveckling m.m., Verket för landsting 20 915 37 115 innovationssystem 2 005 1 983

Ersättning till reaktorinnehavarna, Hälso- och sjukvårdspolitik Kärnavfallsfonden 2 180 2 032 Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Tillväxtverket 1 608 1 531 Kammarkollegiet 27 067 25 606 Regionala tillväxtåtgärder m.m., Förlossningsvård och kvinnors hälsa, länsstyrelserna 280 256 Kammarkollegiet 1 908 1 655 Energiforskning m.m., Statens Tandvårdsförmåner m.m., Energimyndighet 1 024 843 Försäkringskassan 1 571 691 Trafikupphandling, Trafikverket 881 802 Patientmiljarden, Kammarkollegiet 998 0 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 2 166 1 220 Personalsatsning, Kammarkollegiet 1 999 0 Kultur, Statens kulturråd 326 312 Professionsmiljard , Kammarkollegiet 974 975 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till Mynd. för yrkeshögskolan 1 255 1 082 kommuner 34 517 28 927 Presstöd, Myndigheten för press radio och tv 492 541

Transportstyrelsen 836 830

Övriga transfereringar till företag 7 709 5 806 Arbetsmarknadspolitik

Summa transfereringar till företag 62 059 55 430

Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 6 349 4 145

Varav: Lönebidrag m.m. 2 306 2 237

Transfereringar till kommuner

Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 6 349 4 145

Allmänna bidrag till kommuner

S kr . 2018/ 19: 101

Skolverket (Barn-, ungdoms- och aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsvuxenutbildning): Maxtaxa i barnomsorgen 4 257 4 379 marknadspolitiskt program. Bidrag till lärarlöner 3 379 3 410 Noten inleds med en sammanfattande tabell Utveckling av skolväsendet och annan med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån pedagogisk verksamhet 2 348 2 245 Fler anställda i lågstadiet 2 089 2 103 mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- Statligt stöd till vuxenutbildning och het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 137 1 190 fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, Skolverket 894 0 enskilda personer, ideella organisationer och Övrigt, Skolverket 398 369 föreningar tillhörande hushållssektorn samt Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och premiepensionssystemet. vuxenutbildning) 15 503 13 696 Till området socialförsäkring räknas transfereringar till hushåll som Pensionsmyndigheten och Ersättning vid sjukdom och Försäkringskassan hanterar. Här ingår åldersfunktionsnedsättning, Försäkringskassan 1 857 1 867 pensioner, ekonomisk trygghet för familjer och Transportpolitik, Trafikverket 2 569 2 692 barn, ersättning vid sjukdom och funktionsned- Stöd till kommuner för ökat sättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukbostadsbyggande, Boverket 1 395 1 800 ersättning, arbetsskadeersättning samt assistans- Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 286 409 ersättning m.fl. stöd till personer med funktions- Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 2 318 1 939 nedsättning. De totala kostnaderna för transfereringar i Bidrag till kultur, Statens kulturråd 1 893 1 578 form av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 mil- Övriga transfereringar till kommuner 12 528 8 256 jarder kronor mellan 2017 och 2018.

Summa transfereringar till kommuner 301 274 291 161

Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med

Transfereringar till utlandet

BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 30 171 21 654 16 miljarder kronor under 2018. De transfere- Mervärdesskattebaserad avgift, ringar som redovisas är utbetalningar exklusive Skatteverket 3 166 3 029 statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 422 498 sjukpenning och är en betalning från anslag till Tullavgift, Tullverket 5 079 5 036 pensionssystemet för att finansiera pensions- Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket 0 29 rätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den Avgiften till Europeiska unionen 38 837 30 246 statliga ålderspensionsavgiften som går till Bistånd och andra internationella bidrag, premiepensionssystemet (14,6 procent 2018) Styrelsen för internationellt finns med bland transfereringar till hushållsutvecklingssamarbete 34 413 28 990 sektorn men redovisas separat. Netto- Dagersättning till asylsökande m.m., överföringen till premiepensionssystemet var Migrationsverket 1 037 1 478 32 miljarder kronor 2018, vilket var 0,4 miljarder Övriga transfereringar till utlandet 4 183 4 495 kronor högre än 2017. Överföringarna till och

Summa transfereringar till utlandet 78 470 65 209

från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till Total summa transfereringar 1 099 534 1 053 082 hushåll, utan nettoöverföring som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (social- Transfereringar är medel som staten förmedlar till försäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens Högre pensionskostnader budget. Transfereringar kännetecknas av att Transfereringar till hushåll inom socialstaten inte får någon motprestation. försäkringen ökade med 16 miljarder kronor Många transfereringar är dock förknippade netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan med någon form av villkor. Ett exempel är av statens budget ökade med 8,5 miljarder kronor. Ålderspensioner ökade eftersom den

S kr . 2018/ 19: 101

genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- Sverige under ett år. Mellan 2010 och 2016 ökade pensionen är högre för yngre och nyblivna talet med 80 procent för att vända nedåt i början pensionärer. Indexeringsreglerna innebar att på 2017. Sjukpenningtalet minskade fram till inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till augusti 2018 men har under hösten i stort sett personer över 65 år räknades upp med 1 procent legat stilla. För december var sjukpenningtalet 9,7 mellan 2017 och 2018. I december 2018 fick dagar vilket är en minskning med 3,6 procent 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålders- jämfört med december 2017. Kvinnor har i likhet pension, vilket var 33 918 personer fler än i med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukdecember 2017. penningtal som män, 12,8 dagar jämfört med 6,7. Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder Antalet personer som fick någon form av kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till sjukpenning har minskat från 203 070 i december utbetalningsökningen är den s.k. tjugondels- 2017 till 198 544 i december 2018, vilket infasningen som gör att varje ny årskull som går i motsvarar en minskning på 2,2 procent. Antalet pension har en större andel i det nya pensions- personer som fått sjukpenning har sedan 2016 systemet. Dessutom ökar antalet årskullar med minskat inom alla delförmåner. Störst förändring rätt till premiepension varje år eftersom bara har skett inom rehabiliteringspenningen, där pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt minskningen uppgår till 19,4 procent. Även till premiepension. Förskottsräntan sänktes inför antalet personer med sjukpenning på normalnivå 2018 för personer med fondsparande. Detta har minskat med 2,2 procent. Andelen påverkade uppräkningen av premiepensioner vid psykiatriska diagnoser är fortsatt hög och är årsskifte 2017/2018 negativt. sedan flera år den vanligaste orsaken till sjuk- Ersättning vid ålderdom, som är anslags- skrivning. I september 2018 låg dessa diagnoser finansierade pensioner och stöd, ökade totalt med bakom 46 procent av pågående sjukskrivningar. 0,1 miljarder kronor. Garantipension minskade Inom de psykiatriska diagnoserna har den största med 0,2 miljarder kronor. Minskningen beror ökningen skett i diagnosen anpassningsbl.a. på att det är fler äldre pensionärer med störningar och reaktion på svår stress, som ligger garantipension som avlider i förhållande till bakom ungefär hälften av alla nya sjukskrivinflödet av nya pensionärer med garantipension. ningar. Den bortre tidsgränsen för sjukpenning Garantipensionen avräknas mot en höjd inkomst- har tagits bort från 2016, vilket ger längre pension. Nya ålderspensionärer har inkomst- sjukperioder. grundad pension i betydligt större utsträckning Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger än äldre ålderspensionärer. Därför är det en lägre strax under den genomsnittliga europeiska nivån. andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Detta gör också att utgiften Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar något över tid. Efterlevandepensioner till minskar vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor Aktivitets- och sjukersättningen minskade med eftersom änkepensionen är under avveckling. 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersätt- Bostadstillägget ökade med 0, 9 miljarder kronor. ning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 Ökningen beror på att bostadstillägget har höjts till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadig- 2018. Ersättningsnivån och taket för boende- varande nedsatt på grund av sjukdom med minst kostnad har höjts. en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 261 000 personer i december 2018. Det är en Sjukpenningtalet minskade minskning med 5,6 procent jämfört med Kostnaden för sjukpenning ökade något 2018. december 2017. Minskningen fortsätter eftersom Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora men det motverkades av att medelersättningen grupper övergår till ålderspension. Det låga steg. Under 2017 minskade sjukpenningtalet för inflödet är en följd av att regelverket ställer höga första gången sedan 2010. Nedgången förklaras krav på stadigvarande nedsättning av arbetsav att en allt större andel sjukfall avslutas under förmågan. Aktivitetsersättning kan beviljas till det första sjukskrivningsåret och att antalet nya personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt sjukfall börjat minska. Sjukpenningtalet anger hur arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en många dagar med sjukpenning och rehab- fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till iliteringspenning som betalas ut per försäkrad i 31 400 personer i december 2018. Det är en

S kr . 2018/ 19: 101

minskning med 13,5 procent jämfört med kvinnor har ökat medan antalet inskrivna män har december 2017. minskat. Ökningen bland kvinnor beror främst på att fler utrikes födda kvinnor nu är inskrivna i Statlig assistansersättning ökar etableringsuppdraget. I december hade drygt Kostnaderna för assistansersättning inkluderar 19 000 personer en extratjänst främst i även kommunernas andel av kostnaden för kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända assistansersättning. De ökade med 1 miljard och långtidsarbetslösa. kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per Andelen av de arbetslösa som har rätt till timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet 36 procent 2018. Andelen har fallit från beviljade timmar med assistansersättning har 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt minskat något trots att antalet timmar per de senaste årens trend att fler människor är assistansberättigad ökat svagt. Även antalet nytillträdda på arbetsmarknaden och inte har personer som beviljas ersättning har minskat. I hunnit tjäna in a-kassa. december 2018 hade 14 508 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,5 procent Ökade studiebidrag jämfört med 2017. Kostnaden för studiebidragen ökade med 0,9 miljarder kronor vilket beror på att studie- Kostnader för föräldraförsäkringen ökar medlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli 2018. Inom området ekonomisk trygghet för familjer Även en höjning av studiebidraget för gymnasieoch barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- studerande trädde i kraft den 1 juli. Återföring av ringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för reserveringar för förluster i utlåningsverksambarnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. heten minskade kostnaderna med 0,7 miljarder Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag kronor jämfört med 2017. beror främst på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det Minskade utgifter för nyanlända invandrare allmänna barnbidraget höjdes även från första Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för mars 2018. Migrationen bidrar också till vissa nyanlända invandrare minskade med ökningen. 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa Män tar successivt ut en större andel av dagarna nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder med föräldrapenning, men ökningen går kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har långsamt. minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom kostnaderna för offentligt biträde i utlännings- Utgifterna för aktivitetsstödet minskade ärenden minskat. Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder området med 1 miljard kronor. Arbetslöshets- kronor ersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och Nettoöverföring till premiepensionssystemet aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder redovisas som en transferering till hushåll mot kronor. Arbetslösheten minskade från i genom- bakgrund av att systemet ses som en del av snitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 enligt hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se Arbetsförmedlingens statistik. I genomsnitt avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsunder 2018 uppgick arbetslösheten till upplysningar). 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- Beloppet består av de socialavgifter, allmänna sökning (AKU). Under 2017 var genomsnittet pensionsavgifter och statliga ålderspensions- 6,7 procent. avgifter som överförts till premiepensions- Antalet inskrivna som arbetslösa hos systemet, med avdrag för utbetalda premie- Arbetsförmedlingen var 21 476 mindre än i pensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i december för ett år sedan. Totalt var 344 413 utbetalda ålderspensioner. personer inskrivna som arbetslösa. Det är stora skillnader i arbetslöshet bland inrikes och utrikes Transfereringar till företag ökade födda men den minskade i båda grupperna. För Transfereringar till företag ökade med inrikes födda var arbetslösheten 3,8 procent och 6,6 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade för utrikes födda 19 procent. Antalet inskrivna med 0,6 miljarder kronor

S kr . 2018/ 19: 101

Transfereringar finansierade med EU-medel mottagningssystemet och blir i stället placerade i för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade kommuner. Ersättningar till kommuner vid med 1,4 miljarder kronor. flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder kronor. Investeringsstöd för bostadsbyggande ökade Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Bidragen till privata företag och kommunala Syriska medborgare är fortfarande den största bolag ökade med 1,4 miljarder kronor jämfört gruppen med 2 709 ansökningar, men ansökmed föregående år. Ökningen beror på ett ökat ningarna från den gruppen har minskat med investeringsstöd för anordnande av hyres- 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 bostäder och bostäder för studerande. Stödet till ansökte vidare 944 ensamkommande barn och klimatinvesteringar för bl.a. stöd till installation unga om asyl. Det totala antalet kommunav laddningsinfrastruktur för elfordon ökade med mottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under 0,9 miljarder kronor. 2017, 2016 och 2015 var antalet kommunmottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197. Transfereringar till kommuner ökade De senaste årens ökning av bidragen till Läkemedelsförmånerna ökade kommuner har fortsatt. Transfereringar till Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med kommuner och landsting ökade totalt med 1,5 miljarder kronor. 10,1 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade Personalsatsning och resursförstärkning till med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det landstingen statliga bidraget till den kommunalekonomiska Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård utjämningen som nettoredovisas på statens fick landstingen 2,0 miljarder kronor för budget. På statens budget sammanförs det personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för generella statsbidraget med utjämningssystemet. patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor Ökad ersättning till kommunerna för ingående under 2018. mervärdesskatt Bidraget till förlossningsvård och kvinnors Kommunernas ersättning för ingående mer- hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor under året. värdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Arbetsmarknadspolitiska program Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program Stöd till kommuner och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor Den kommunalekonomiska utjämningen till 2018. I december hade drygt 19 000 personer kommuner och landsting ökade med extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom Satsningar inom skolområdet föregående år. Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under 2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för Utgifterna för kommunersättning för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling . flyktingmottagande minskade Bidraget ska användas till insatser som stärker Migrationsverkets bidrag till kommuner för likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleintegration och migration minskade med klass och grundskolan. Statligt stöd till vuxenut- 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar bildning och Statligt stöd till yrkeshögskoleoch bostadskostnader till kommuner minskade utbildning ökade med 0,9 miljarder kronor med 16,5 miljarder kronor. Minskningen mellan åren. förklaras delvis av färre asylsökande och av att antalet asylsökande barn och unga har minskat Mer bidrag till utveckling av socialt arbete mellan åren. Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med Kommunerna får också kommunersättning 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya under två år när de tar emot nyanlända med uppe- satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och hållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd simundervisning under året. Stimulansbidrag och har beviljats skrivs de asylsökande ut ur åtgärder inom äldreområdet ökade med

S kr . 2018/ 19: 101

0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick Avsättning till fonder i staten avser främst 0,3 miljarder kronor mer i bidrag. Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden som förvaltas av Riksgälds- Transfereringar till utlandet kontoret samt Kärnavfallsfonden. Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs till EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den nu resolutionsavgifter och avkastning på BNI-baserade avgiften ökade. Till skillnad mot fonderade medel. Fonden har ökat med redovisningen på statens budget redovisas 8 911 miljoner kronor, vilket avser resolutionsavgiften här periodiserad. avgifter med 9 083 miljoner kronor och en Kostnaden för bistånd och andra inter- negativ avkastning på 174 miljoner kronor som nationella bidrag genom Styrelsen för inter- beror på den negativa räntan på räntekonto som i nationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade sin tur påverkas av Riksbankens ränta. med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till Avsättningen är 2 532 miljoner kronor högre än multilaterala och internationella organisationer föregående år, vilket beror på att avgifterna till och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till fonden har ökat. Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att Avsättningen till Kärnavfallsfonden sjönk med nå upp till målet om att Sverige ska betala drygt 200 miljoner kronor under 2018, på grund 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, av högre kostnader för ersättning och lägre höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. avgiftsintäkter. Avgifterna från reaktor- Utgifterna för migration som ingår i bistånds- innehavarna betalas i förhållande till levererad ramen förväntas minska och det förklarar en energi och bestäms årligen av regeringen. De utökad ram inom biståndsverksamheten. minskade något till 3 685 miljoner kronor. Det internationella biståndet räknas av för Kostnaderna för ersättningar till reaktorinneflyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna havarna ökade med nära 150 miljoner kronor till för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder 2 180 miljoner kronor. Det finansiella nettot kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för inklusive marknadsvärdeförändringar förbättraflyktingkostnader. För 2016 och 2017 var des däremot med ca 50 miljoner kronor till avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 991 miljoner kronor. Orealiserade negativa var avräkningen 9 miljarder kronor. värdeförändringar ökade, men realisations- Migrationsverkets utbetalning av dagersätt- vinsterna ökade mer jämfört med föregående år. ning till asylsökande redovisas i enlighet med Avsättningen till Insättningsgarantifonden nationalräkenskaperna som bidrag till övriga beror på det ekonomiska resultatet i garantiländer. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 verksamheten. Avsättningarna till fonden Ersättningar och bostadskostnader . Även minskade på grund av lägre avgifter. Insättningsersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade garantiavgifterna uppgick till 1 039 miljoner och utvisade redovisas som bidrag till övriga kronor, vilket är en minskning med 820 miljoner länder. Dessa ersättningar minskade med kronor. Finansiella poster uppgick till 0,4 miljarder kronor. 662 miljoner kronor, vilket var betydligt mer än föregående år som påverkades av negativa Not 5 marknadsvärdeförändringar. Avsättning till/upplösning av fonder Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens Miljoner kronor budget. Under 2018 har den minskat med 209 miljoner kronor beroende på den negativa 2018 2017 Resolutionsreserven 8 911 6 379 räntan på räntekonto. De tidigare stabilitets- Kärnavfallsfonden 2 413 2 618 avgifterna har upphört efter bildandet av Insättningsgarantifonden 1 700 1 971 resolutionsreserven (se not 42). Stabilitetsfonden -209 -206 Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och det gäller därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information Övriga fonder -29 -22 om vilka fonder som redovisas av statliga

Summa 12 786 10 740

myndigheter finns i not 42.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 6 Arbetsförmedlingen 716 730 Kostnader för personal Domstolsverket 705 640

Lunds universitet 680 643 Miljoner kronor Försäkringskassan 678 677 2018 2017 Skatteverket 621 590 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Uppsala universitet 560 536 Göteborgs universitet 544 509 Polismyndigheten 15 968 15 335 Kriminalvården 492 434 Försvarsmakten 11 785 11 518 Karolinska institutet 451 458 Arbetsförmedlingen 6 684 6 900 Stockholms universitet 427 415 Försäkringskassan 6 239 6 129 Umeå universitet 361 363 Trafikverket 5 510 4 970 Riksdagsförvaltningen 360 318 Skatteverket 5 464 5 255 Kungl. Tekniska högskolan 345 319 Kriminalvården 5 300 5 063 Migrationsverket 344 359 Lunds universitet 4 474 4 301 Linköpings universitet 324 316 Domstolsverket 4 306 4 094 Försvarets materielverk 299 283 Regeringskansliet 4 297 4 122 Sveriges lantbruksuniversitet 260 247 Uppsala universitet 3 982 3 858 Åklagarmyndigheten 213 197 Göteborgs universitet 3 544 3 433 Statens institutionsstyrelse 182 167 Migrationsverket 3 278 3 761 Stockholms universitet 3 143 3 024 Affärsverk Karolinska institutet 3 020 2 979 Luftfartsverket 571 692 Kungl Tekniska högskolan 2 405 2 316 Sjöfartsverket 166 246 Umeå universitet 2 257 2 210 Svenska kraftnät 109 122 Försvarets materielverk 2 244 2 135 Linköpings universitet 2 095 2 047 Övriga myndigheter 5 420 5 016 Statens institutionsstyrelse 2 004 1 939 Sveriges lantbruksuniversitet 1 874 1 775 Statens tjänstepensioner: Tullverket 1 154 1 101 Utbetalda pensioner 10 523 10 169 Lantmäteriet 1 134 1 054 Förändring av försäkringstekniska Linnéuniversitetet 1 130 1 084 avsättningar 4 229 1 846 Transportstyrelsen 1 102 1 093 Eliminering av premieintäkt för statliga

tjänstepensioner m.m. -14 536 -13 467 Affärsverk Summa pensionskostnader 20 796 18 329 Luftfartsverket 1 023 993 Sjöfartsverket 963 919 Övriga personalkostnader Svenska kraftnät 327 323 Regeringskansliet 448 455

Försvarsmakten 406 418 Övriga myndigheter 36 545 34 103 Polismyndigheten 246 243 Summa lönekostnader inklusive Trafikverket 237 206 arbetsgivaravgifter 143 251 137 834 Arbetsförmedlingen 178 237 Eliminering av arbetsgivaravgifter -34 330 -33 035 Kriminalvården 135 161 Summa lönekostnader efter eliminering av Försäkringskassan 110 107 arbetsgivaravgifter 108 921 104 799 Uppsala universitet 100 97 Skatteverket 99 102 Pensionskostnader Försvarsmakten 2 094 1 948 Affärsverk Polismyndigheten 2 079 2 067 Sjöfartsverket 53 48 Trafikverket 840 741 Luftfartsverket 31 25 Regeringskansliet 739 748 Svenska kraftnät 27 27

S kr . 2018/ 19: 101

resultaträkningen. (Se redovisningsprinciper och

Övriga myndigheter 2159 2417 tilläggsupplysningar). Det innebär att av

Summa övriga personalkostnader 4 229 4 220 skuldökningen på 16,5 miljarder kronor har

endast 4,2 miljarder påverkat årets pensions-

Summa kostnader för personal 133 946 127 348

kostnader. En mer detaljerad beskrivning av de

faktorer som ingår i förändringen av statens Statens kostnader för personal ökade med pensionsavsättning finns i not 43. 6,6 miljarder kronor eller 5,2 procent. Löner, Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar med 3,9 procent medan pensionskostnaderna väsentliga pensionsåtaganden. Riksdagsökade med 13,5 procent. förvaltningen har också övergått till den nya

redovisningsprincipen och tillämpar fr.o.m. i år Lönekostnaderna ökade samma beräkningsgrunder som de SPV använder Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsför statens tjänstepensionsåtagande. Av förgivaravgifter ökade med 5,4 miljarder kronor, ändringen av Riksdagsförvaltningens och de tre vilket motsvarar 3,9 procent. Lagstadgade arbetsaffärsverkens pensionsskulder, sammantaget givaravgifter uppgick under 2018 till 2,8 miljarder kronor, har endast 508 miljoner 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma kronor påverkat årets pensionskostnader. En procentsats som för 2017. Myndigheternas närmare beskrivning av detta finns i avsnittet inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar statsinterna transaktioner och därmed inga och i not 43. kostnader för staten och har därför eliminerats. Myndigheternas pensionskostnader består Trafikverkets lönekostnader ökade med främst av premier för statens avtalsenliga tjänste- 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett pensioner, vilket utöver premien till SPV för ökat antal anställda för att möta ökad anställda födda före 1988 även innefattar avgifter verksamhetsvolym under de kommande åren. till kompletterande ålderspension (Kåpan) och Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade den individuella ålderspensionen (Iåp). Sedan med 5,2 procent vilket främst beror på att antalet 2016 finns ett nytt pensionsavtal i staten, PA 16, anställda inom migrationsdomstolarna har ökat vilket innebär att tjänstepensionerna för anställda till följd av ökad målinströmning. födda fr.o.m. 1988 är så gott som helt premie- Lantmäteriets lönekostnader ökade med bestämda. Pensionspremiernas storlek för de 7,6 procent vilket främst beror på en ökning av förmånsbestämda tjänstepensionerna beror på antalet anställda och delvis på ökade löner i åldersfördelningen och löneläget hos personalen samband med personalomsättning. vid respektive myndighet. Premier för förmåns- På Migrationsverket minskade lönekostbestämda avtalsförsäkringar betalas till och naderna med 12,8 procent med anledning av hanteras till största delen av SPV och den delen personalminskningar på grund av ett minskat har därför eliminerats i resultaträkningen. mottagande och minskat antal asylärenden. Däremot har särskilda organisationer som inte är

myndigheter hand om den kompletterande och Pensionskostnaderna ökade individuella ålderspensionen samt de nya Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premierna enligt PA 16. Myndigheternas premier statens tjänstepensionsåtagande. Skulden för de för dessa elimineras därför inte. Detsamma gäller förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV också för några myndigheter som gör egna redovisar ökade med 16,5 miljarder kronor pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa jämfört med 2017 då den ökade med ingår i statens pensionskostnader och elimineras 13,3 miljarder kronor. Av de 16,5 miljarder inte. kronorna avser 12,3 miljarder kronor

försäkringstekniska omvärderingar som beror på Övriga personalkostnader minskade att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till - Övriga personalkostnader består av kostnader för 0,6 procent från -0,3 procent föregående år. personalutbildning, traktamenten m.m. och Staten har fr.o.m. 2018 övergått till en ny minskade med 0,2 procent. redovisningsprincip som innebär att effekten av

försäkringstekniska omvärderingar redovisas

direkt mot nettoförmögenheten och inte i

S kr . 2018/ 19: 101

Årsarbetskrafter Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte Myndighet 2018 2017 den som är uppdragstagare (konsult) även om Polismyndigheten 26 414 26 237 denna arbetar med samma uppgifter som Försvarsmakten 18 822 18 828 anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas Arbetsförmedlingen 12 726 13 243 med myndighetens medel, ska ingå när antalet Försäkringskassan 12 293 12 381 årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som räknas in ska vara den tid som myndigheten Kriminalvården 9 993 9 791 utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte Skatteverket 9 566 9 396 mot arbete. Omräkning till heltidstjänster Trafikverket 7 845 6 979 innebär att deltidsanställd personal ingår i summa Lunds universitet 6 770 6 637 antal årsarbetskrafter med den procentandel av en Domstolsverket 6 293 6 089 heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppsala universitet 6 078 5 960 Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Migrationsverket 5 842 7 153 Göteborgs universitet 5 825 5 647 Hermes. Under 2018 ökade antalet årsarbets- Stockholms universitet 4 814 4 738 krafter totalt med 3 067 stycken vilket motsvarar Karolinska institutet 4 654 4 749 1,4 procent. Regeringskansliet 4 599 4 630 Hos Skogsstyrelsen ökade antal årsarbets- Kungl. Tekniska högskolan 3 628 3 563 krafter med nästan 45 procent vilket beror på att Statens institutionsstyrelse 3 568 3 513 myndigheten under 2018 har räknat in anvisad personal från Arbetsförmedlingen i årsarbets- Umeå universitet 3 487 3 564 krafterna. Myndigheten har också ökat antalet Försvarets materielverk 3 462 3 372 egna anställda med anledning av nya uppdrag som Linköpings universitet 3 156 3 145 ålagts myndigheten. Trafikverket har ökat antalet Sveriges lantbruksuniversitet 2 980 2 847 årsarbetskrafter med 866 personer eller Lantmäteriet 2 010 1 895 12,4 procent vilket beror på ett ökat resursbehov Kronofogdemyndigheten 2 005 1 997 för att möta en planerad ökad verksamhetsvolym de kommande åren. Migrationsverkets årsarbets- Tullverket 1 828 1 757 Linnéuniversitetet 1 803 1 786 krafter har minskat med 1 311 personer vilket Transportstyrelsen 1 729 1 755 motsvarar 18,3 procent. Detta beror på att Skogsstyrelsen 1 703 1 176 verksamheten håller på att anpassas till en lägre Statens jordbruksverk 1 424 1 336 nivå på grund av minskade antal asylärenden och Malmö universitet 1 406 1 341 ett lägre mottagande.

Luleå tekniska universitet 1 341 1 347

Not 7

Åklagarmyndigheten 1 238 1 239

Kostnader för lokaler

Örebro universitet 1 208 1 117 Pensionsmyndigheten 1 069 1 066 Miljoner kronor Statistiska centralbyrån 1 059 1 121 2018 2017 Myndigheten för samhällsskydd och Polismyndigheten 2 408 2 298 beredskap 1 051 984 Försvarsmakten 2 276 2 169 Karlstads universitet 1 048 1 032 Regeringskansliet 1 557 1 470 Kriminalvården 1 551 1 513 Affärsverk Migrationsverket 1 531 2 386 Sjöfartsverket 1 080 1 039 Lunds universitet 1 042 998 Luftfartsverket 982 973 Karolinska institutet 931 822 Svenska kraftnät 608 601 Domstolsverket 919 862 Kungl. Tekniska högskolan 881 836 Övriga myndigheter 38 588 36 904 Uppsala universitet 772 735

Totalt 225 995 222 928

Stockholms universitet 757 725

S kr . 2018/ 19: 101

Arbetsförmedlingen 674 660 Not 8 Göteborgs universitet 607 600 Vissa garanti- och kreditkostnader Försäkringskassan 606 599 Miljoner kronor Linköpings universitet 519 516 2018 2017 Skatteverket 519 499 Exportkreditnämnden 411 645 Försvarets materielverk 483 478 Riksgäldskontoret 266 -305 Umeå universitet 435 418 Boverket -9 2 Fortifikationsverket 422 15 Summa 668 342 Sveriges lantbruksuniversitet 407 411 Varav utbetalda skadeersättningar inklusive Affärsverk skaderelaterade kostnader 1 Sjöfartsverket 51 51 Exportkreditnämnden 1737 1410 Luftfartsverket 29 41 Riksgäldskontoret -9 Svenska kraftnät 44 41 Summa 1728 1410

Övriga myndigheter 6 957 6 554 Varav återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 532 -4 280 kostnader 1 Summa 21 847 21 417 Exportkreditnämnden -391 -228 Riksgäldskontoret -50 -126 Kostnader för lokaler avser myndigheternas Summa -441 -354 kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till Varav förändring av skadeersättningar och andra statliga myndigheter. Elimineringar av regressfordringar 1 inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader Exportkreditnämnden -935 -537 för de myndigheter som hyr sina lokaler av Riksgäldskontoret 325 60 Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Boverket -9 2 Migrationsverkets hyreskostnader minskade Summa -619 -475 med 855 miljoner kronor eller 36 procent. Förändringen beror framförallt på en minskning Varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. förväntade låneförluster - -239 Antalet inskrivna i anläggningsboenden

Summa 668 342

minskade med ca 40 procent. 1 Med beaktande av återförsäkring

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner. I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och de kraftiga variationerna mellan åren är jämförelsestörande. Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 326 miljoner kronor jämfört med föregående år. EKN:s kostnader är lägre men Riksgäldskontorets kostnader är högre än föregående år. Kostnaderna för EKN minskade med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år.

S kr . 2018/ 19: 101

Förändring av skadeersättningar och regress- Not 9 fordringar minskade kostnaderna för EKN, med Övriga driftkostnader sammanlagt 935 miljoner kronor, jämfört med Miljoner kronor 537 miljoner kronor föregående år. Det beror 2018 2017 främst på att de kommersiella fordringarna har Övriga driftkostnader - tjänster ökat på grund av enstaka större skade- Trafikverket 39 758 36 196 utbetalningar för affärer i Spanien, Chile och Försvarsmakten 17 106 16 107 Indien samt ett antal affärer i Saudiarabien. Försvarets materielverk 6 286 6 382 Återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader härrör Polismyndigheten 2 713 2 641 framför allt från Chile, Pakistan, Spanien och Statens fastighetsverk 1 966 2 458 Irak. De minskar kostnaderna med 391 miljoner Naturvårdsverket 1 749 1 434 kronor, vilket är 163 miljoner kronor mer än Karolinska institutet 1 704 1 611 föregående år. EKN:s utbetalda skadeersättningar Skatteverket 1 703 1 544 inklusive skaderelaterade kostnader är dock Göteborgs universitet 1 324 1 220 327 miljoner kronor högre än föregående år, och Arbetsförmedlingen 1 246 1 237 är hänförliga till föregående års skador. De största Försäkringskassan 1 220 1 177 utbetalningarna avsåg affärer till Spanien, Lunds universitet 1 139 1 080 Saudiarabien och Chile. Skaderelaterade Statens skolverk 976 876 kostnader är kostnader för indrivning och skade- Regeringskansliet 955 977 förebyggande åtgärder. Fortifikationsverket 951 1 271 Riksgäldskontorets kostnader ökade med Transportstyrelsen 933 938 571 miljoner kronor jämfört med föregående år. Riksgäldskontoret redovisade inga minskade Uppsala universitet 924 943 nedskrivningar för förväntade låneförluster, men Migrationsverket 878 1 070 större nedvärdering av tillgångar i garanti- Kriminalvården 836 825 verksamheten och lägre återvunna förluster för Styrelsen för internationellt skadeersättningar inklusive skaderelaterade utvecklingssamarbete 827 786 kostnader 2018. Som förändring av skade- Umeå universitet 812 803 ersättningar och regressfordringar redovisar Övriga myndigheter 19 376 17 833 Riksgäldskontoret 325 miljoner kronor i Summa tjänster 105 380 99 409 kostnader för nedskrivning av finansiella Övriga driftkostnader - varor tillgångar, regressfordringar och andra tillgångar i Försvarets materielverk 12 925 11 134 garanti- och utlåningsverksamheten vilket bara Trafikverket 4 147 4 902 uppgick till 60 miljoner kronor föregående år. Försvarsmakten 2 930 2 588 Det beror främst på en 315 miljoner kronor lägre Polismyndigheten 1 044 1 006 värdering 2018 av de tillgångar som uppkom i Fortifikationsverket 575 538 samband med infriandet av den statliga garantin Karolinska institutet 455 449 för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska Kriminalvården 449 452 investeringsbanken. Riksgäldskontorets åter- Lunds universitet 351 315 vunna förluster för skadeersättningar minskar kostnaderna med 50 miljoner kronor i utdelning Uppsala universitet 340 309 från Orio AB. Migrationsverket 314 732 Boverkets garantier som långivare kan teckna Statens fastighetsverk 229 217 rör främst lån till bostadsbyggande och kostnads- Skatteverket 208 201 minskningen på 9 miljoner kronor beror på högre Stockholms universitet 201 180 värdering av regressfordringarna jämfört med Göteborgs universitet 200 241 föregående år. Övriga myndigheter 3 026 2 975

Summa varor 27 393 26 238

Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster Svenska kraftnät 9 773 6 697 Sjöfartsverket 1 474 1 075

S kr . 2018/ 19: 101

Luftfartsverket 1 137 1 014 Eliminering av inomstatliga transaktioner -22 920 -21 841 Summa affärsverk, övrig drift – varor och Total summa övriga driftkostnader 94 007 85 880 tjänster 12 384 8 786 Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av Övriga driftkostnader - reparationer, diverse tjänster, varor, reparationer och diverse andra m.m. driftkostnader. Redovisning görs brutto under Försvarsmakten 3 071 2 759 varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av Trafikverket 738 690 varor och tjänster mellan myndigheter. Totala Kriminalvården 349 309 övriga driftkostnader ökade med 8,1 miljarder Polismyndigheten 304 284 kronor jämfört med föregående år. Försvarets materielverk 247 150 Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar Kustbevakningen 219 192 Myndigheten för samhällsskydd och och järnvägar samt för planering och beredskap 216 212 projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader Migrationsverket 176 223 påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna Regeringskansliet 160 164 Lunds universitet 156 139 gäller järnvägsanläggningar, produktionsanlägg- Arbetsförmedlingen 153 172 ningar samt väganläggningar. Aktivering innebär Uppsala universitet 146 128 att kostnader för köp av varor och tjänster förs Riksdagsförvaltningen 141 95 bort från resultaträkningen och tas upp som Stockholms universitet 139 129 investering i balansräkningen. Under året har Karolinska institutet 119 106 Trafikverket aktiverat 1,9 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggnings- Kungl. Tekniska högskolan 109 100 tillgångar i egen regi vilket minskade de totala Sveriges lantbruksuniversitet 102 91 driftkostnaderna. Samtidigt ökade kostnader för varor och tjänster med 2,8 miljarder kronor vilket Affärsverk medförde att totala driftkostnaderna hos Svenska kraftnät 375 356 Trafikverket ökade med 0,9 miljarder kronor Luftfartsverket 89 110 jämfört med föregående år. Försvarsmaktens ökade driftkostnader Sjöfartsverket 69 66 förklaras dels av ökade kostnader för värnpliktig Övriga myndigheter 1 916 1 809 personal på grund av ett större antal rekryter och dels av ökade kostnader för ammunition och Summa övriga driftkostnader -reparationer, drivmedel. Även kostnader för köpta tjänster har diverse, m.m. 8 994 8 284 ökat. Ökade driftkostnader för varor hos Försvarets Aktivering utveckling av materielverk gäller främst flygmateriel, för stridsflygsystem. Av driftkostnader för materielföranläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -25 674 -23 773 sörjningstjänster avser den största förändringen Myndigheter i försvarssektorn -8 149 -7 722 ledningssystemmateriel. Statens fastighetsverk -1 061 -1 477 Polismyndighetens driftkostnader för inköp av Försäkringskassan -394 -374 tjänster ökade jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på ökade underhållskostnader för Affärsverk helikoptrar och högre bränslepriser för fordon. Statens fastighetsverks minskade driftkostnader Sjöfartsverket -694 -366 beror främst på lägre kostnader för hyresgäst- Luftfartsverket -10 -1 anpassningar. Migrationsverkets driftkostnader minskade Övriga myndigheter -1 242 -1 282 med 656 miljoner kronor till följd av avvecklingen av tillfälliga boenden och minskade kostnader för Summa aktivering utveckling av tolkar. anläggningstillgångar i egen regi -37 224 -34 996

S kr . 2018/ 19: 101

Not 10 Not 11

Avskrivningar och nedskrivningar Resultat från andelar i hel- och delägda företag

Miljoner kronor Miljoner kronor 2018 2017 2018 2017 Trafikverket 10 909 10 355 Resultat från andelar i företag med

bestämmande statligt inflytande

Försvarsmakten 7 926 7 751 Vattenfall AB 10 157 8 420 Polismyndigheten 818 742 Akademiska Hus AB 5 314 6 453 Fortifikationsverket 741 811 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 5 274 4 803 Försäkringskassan 675 730 Sveaskog Holding AB 3 168 1 359 Lunds universitet 505 471 Specialfastigheter Sverige AB 2 423 1 719 Statens fastighetsverk 472 429 SBAB Bank AB 1 726 1 709 Kriminalvården 379 361 AB Svensk Exportkredit 648 772 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 353 338 Jernhusen AB 545 657 Uppsala universitet 315 304 Swedavia AB 517 407 Skatteverket 298 256 Svevia AB 459 175 Regeringskansliet 256 251 Apoteket AB 457 566 SJ AB 389 523 Affärsverk Teracom Group AB 387 451 Svenska kraftnät 937 940 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 347 470 (SVEDAB) Sjöfartsverket 207 207 Almi Företagspartner AB 106 235 Luftfartsverket 157 164 Samhall AB 93 -237 Infranord AB 82 134 Övriga myndigheter 4 370 4 293 Statens Bostadsomvandling AB 31 -18

Summa 29 318 28 403

Svenska Rymdaktiebolaget 17 -47 AB Svensk Bilprovning 13 39 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar Kungliga Operan AB 9 -1 på anläggningstillgångar. RISE Research Institutes of Sweden AB 2 22 Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade med 554 miljoner kronor jämfört med före- Saminvest AB 2 -75 gående år. Det beror främst på avskrivningar på AB Göta Kanalbolag 0 0 väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19). Arlandabanan Infrastructure AB 0 0 Försvarsmaktens avskrivningar ökade med Voksenåsen A/S 0 -1 175 miljoner kronor vilket främst beror på ökade Apoteksgruppen i Sverige Holding AB - 5 avskrivningar på beredskapsinventarier. European Spallation Source ESS AB - 0

Svenska Spel AB - - Miljömärkning Sverige AB -1 - Kungliga Dramatiska Teatern AB -2 5 Swedesurvey AB -2 -4 Vasallen AB -17 23 Metria AB -17 15 Swedfund International AB -65 26 Apotek Produktion & Laboratorier AB -80 -25 Systembolaget AB -107 -26 Lernia AB -108 41 Green Cargo AB -179 -105 PostNord AB -648 -206

Övriga företag som redovisas av Kammarkollegiet 1 2

S kr . 2018/ 19: 101

Resultatet för LKAB förbättrades med Summa Kammarkollegiet 30 941 28 286 0,5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst högre marknadspriser på järnmalm och ett Affärsverk gynnsammare utfall för pris- och valutasäkringar, vilket uppvägt ökade kostnader för avsättningar Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät 13 21 Gasturbiner AB till samhällsomvandling och ett försämrat finans- Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 3 0 netto. Luftfartsverket - LFV Holding AB 40 -7 Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat med 1,8 miljarder kronor främst beroende på ökat värde på innehavet av växande skog. Övriga myndigheter 59 14 Specialfastigheter Sverige AB visade

Summa resultat från andelar i företag med

bestämmande statligt inflytande 31 056 28 314 0,7 miljarder kronor bättre resultat än föregående år, vilket främst beror på ökat värde på ägda förvaltningsfastigheter.

Resultat från andelar i företag med

väsentligt statligt inflytande SBAB Bank AB redovisade ett i stort sett Telia Company AB 1 212 3 582 oförändrat resultat, med ett förbättrat räntenetto på 0,2 miljarder kronor och lika stora kostnads- Nordiska Investeringsbanken NIB 633 788 ökningar. SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 32 37 Resultatandelarna från Systembolaget har AB Bostadsgaranti 0 2 reducerats med betald utdelning, som bägge åren VisitSweden AB 0 -1 uppgår till 0,3 miljarder kronor. Utdelningen redovisas i stället som skatteintäkt. Resultatet Affärsverk före denna omföring uppgick till 0,2 miljarder kronor 2018 och 0,3 miljarder kronor 2017. Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 34 22 Summa resultat från andelar i företag med Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till

väsentligt statligt inflytande 1 911 4 430

4,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor sämre än föregående år. Resultatet Resultat från andelar i hel- och delägda behandlas inte som resultat från andelar i

företag - totalt

årsredovisningen för staten. I stället redovisas Resultat från andelar i företag med utdelade belopp som skatteintäkt. bestämmande statligt inflytande 31 056 28 314 Telia Company AB redovisade en 2,4 miljarder Resultat från andelar i företag med kronor lägre resultatandel, vilket främst avser väsentligt statligt inflytande 1 911 4 430 resultat från avyttrad verksamhet där resultat-

Total summa 32 967 32 744

andelen försämrats med 3,1 miljarder kronor. Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Resultatet för Nordiska Investeringsbanken NIB avser perioden 1 september 2017 till 31 Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. augusti 2018. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2017 och uppvisar ett totalt resultat på 33 miljarder kronor. Vattenfalls resultat förbättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst minskade finansiella kostnader och inkomstskatter. Akademiska hus AB visade ett minskat resultat med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försämringen är främst hänförbar till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter med 2,4 miljarder kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 12 Not 13

Nettokostnad för statsskulden Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor Miljoner kronor 2018 2017 2018 2017 Finansiella intäkter och kostnader för Exportkreditnämnden 2 717 1 905

förvaltning av statsskulden

Riksbankens inlevererade överskott 2 300 2 500 Skatteverket 2 274 2 308 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska Kärnavfallsfonden 2 200 1 966 kronor 13 010 13 107 Centrala studiestödsnämnden 364 816 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 1 497 1 130 Riksgäldskontoret 209 187 Summa ränteintäkter 14 507 14 237 Kammarkollegiet 154 258 Försäkringskassan 132 103 Räntekostnader avseende upplåning i Styrelsen för internationellt svenska kronor -29 745 -27 567 utvecklingssamarbete 63 90 Räntekostnader avseende upplåning i Karolinska Institutet 43 27 utländsk valuta -4 806 -3 240 Summa räntekostnader -34 551 -30 807 Värdeförändringar finansiella instrument Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Realiserade valutakursförändringar (netto) -772 1 947 Statens fastighetsverk m.fl. 19 17 Orealiserade valutakursförändringar (netto) -6 913 228 Överkurs vid emission (netto) 11 282 13 165 Affärsverk Intäktsförda, preskriberade obligationer Svenska kraftnät 49 19 m.m. 1 0 Luftfartsverket 1 4 Realiserade kursförändringar (netto) -3 358 -9 525 Sjöfartsverket 0 0 Provisioner till banker m.fl. -56 -60 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -19 860 -10 815 Övriga myndigheter 204 196

Summa 10 728 10 394

Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De Övriga finansiella intäkter ökade med innefattar även intäkter och kostnader för 334 miljoner kronor jämfört med 2017. skuldskötselåtgärder. Exportkreditnämndens finansiella intäkter Under 2018 uppgick nettokostnaden för ökade med 812 miljoner kronor. Av dessa avser statsskulden (räntor, över- och underkurser och 575 miljoner kronor valutakursvinster. valutakursförändringar m.m.) till 19,9 miljarder Riksbanken levererade in ett överskott på kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade 2,3 miljarder kronor. med 9,0 miljarder kronor från föregående år. Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- Negativ påverkan från valutakursförändringar kontosystemet. med 9,9 miljarder kronor och ökade ränte- Kärnavfallsfondens intäkter omfattar räntekostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis intäkter för nominella placeringar. uppvägts av att kursförändringar förbättrats med Centrala studiestödsnämndens finansiella 6,2 miljarder kronor. intäkter består av räntor på studielån och ränteintäkter på återkrav gällande hemutrustningslån m.m. Dessa har minskat med 452 miljoner kronor till följd av ett lägre ränteläge.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 14 aktiverat räntekostnader i samband med anlägg- Övriga finansiella kostnader ningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen. Miljoner kronor 2018 2017 Exportkreditnämnden 2 553 1 948 Statens jordbruksverk 308 68 3.5.2 Noter till balansräkningen

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 58 119 Not 15 Trafikverket 53 72 Balanserade utgifter för utveckling

Kammarkollegiet 0 588 Miljoner kronor 2018 2017 Värdeförändringar finansiella instrument Ingående ackumulerade Kärnavfallsfonden 1 206 881 anskaffningsvärden 26 838 25 184 Riksgäldskontoret 318 1 047 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 593 487 Kammarkollegiet 32 6 Årets investeringar, egen utveckling 2 170 2 036 Göteborgs universitet, Karolinska institutet Försäljning/utrangering -696 -821 m.fl. 59 22

Utgående ackumulerade

anskaffningsvärden 28 905 26 886

Affärsverk Svenska kraftnät 46 34 Ingående ackumulerade avskrivningar -18 994 -17 495 Sjöfartsverket 19 6 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 186 -2 210 Luftfartsverket 2 1 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 671 699 Övriga myndigheter 108 151 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 509 -19 006

Summa 8 396 7 880

Aktivering av finansiella kostnader -130 -24 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende Summa 4 632 4 919 på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

Övriga finansiella kostnader minskade med Miljoner kronor 287 miljoner kronor jämfört med föregående år 2018 2017 främst på grund av negativ värdeförändring på Försäkringskassan 1 450 1 413 finansiella instrument. Trafikverket 820 565 Exportkreditnämndens finansiella kostnader Skatteverket 511 492 avser främst beräknade och realiserade kurs- Polismyndigheten 465 463 förluster för premier och skadefordringar. Statens jordbruksverks finansiella kostnader Kronofogdemyndigheten 438 376 har ökat med 240 miljoner kronor. Det förklaras Arbetsförmedlingen 436 317 av ökade finansiella korrigeringar i transfererings- Försvarsmakten 345 593 avsnittet. Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Affärsverk arbetes (Sida) finansiella kostnader har minskat Svenska kraftnät 363 301 med 61 miljoner kronor vilket förklaras med Sjöfartsverket 58 48 minskade valutakursförluster i samband med reservering för skadefordringar och fordringar Övriga myndigheter 3 510 3 311 för garantiavgifter.

Summa 8 396 7 880

Trafikverkets finansiella kostnader består bl.a. av en förlust vid försäljning av Sweroad och valutakursförluster på fordringar och skulder. I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår I noten redovisas finansiella kostnader per främst egenutvecklade it-system och program. myndighet brutto. Några myndigheter har Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med 516 miljoner kronor 2018. De

S kr . 2018/ 19: 101

största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Miljoner kronor Trafikverket, Skatteverket och Polismyndig- 2018 2017 heten. Myndigheten för samhällsskydd och Försäkringskassan har balanserade utgifter för beredskap 338 316 utveckling av it-system om 1 450 miljoner Arbetsförmedlingen 105 16 kronor. Den största delen avser it-stöd för Polismyndigheten 95 105 ärendehantering, självbetjäning och automatise- Skatteverket 54 39 ring. Försäkringskassan förvaltar it-system för Kriminalvården 41 59 pensionshantering för Pensionsmyndighetens Tullverket 24 32 räkning. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system Affärsverk och fakturerar för kostnader för avskrivningar på Luftfartsverket 442 395 dessa tillgångar. Svenska kraftnät 145 103 Trafikverket och Skatteverket har balanserade Sjöfartsverket 15 12 utgifter för utveckling av it-system om 820 miljoner kronor respektive 511 miljoner kronor. Övriga myndigheter 341 341 Av de totala investeringarna under 2018 på 2 763 miljoner kronor står Försäkringskassan för Summa 1 600 1 417 562 miljoner kronor, Trafikverket för 265 miljoner kronor och Skatteverket för 160 miljoner Under posten Rättigheter och andra immateriella kronor. anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med Not 16 183 miljoner kronor jämfört med föregående år. Rättigheter och andra immateriella Den största ökningen, 89 miljoner kronor, anläggningstillgångar avser Arbetsförmedlingens investeringar inom egenutvecklade it-lösningar samt anläggningar Miljoner kronor (licenser) med anledning av myndighetens inriktning mot att erbjuda ett ökande antal 2018 2017 Ingående ackumulerade tjänster för arbetssökande via digitala kanaler. anskaffningsvärden 4 887 4 658 Myndigheten för samhällsskydd och Årets investeringar, anskaffningsutgifter 609 402 beredskap (MSB) har tillgångar på 338 miljoner kronor. Tillgångarna avser främst investeringar i Årets investeringar, egen utveckling 2 4 Försäljning/utrangering -372 -151 det nationella radiokommunikationssystemet Utgående ackumulerade Rakel.

anskaffningsvärden 5 126 4 912

Luftfartsverket har under året investerat i fortsatt utveckling och anpassning av flyg- Ingående ackumulerade avskrivningar -3 493 -3 237 ledningssystemet för fortsatt utbyggnad av Årets avskrivningar och nedskrivningar -404 -419 flygtrafikledning på distans. Minskning av ack avskrivningar vid Svenska kraftnäts rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar uppgår till utrangering/försäljning 371 160 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 526 -3 496 145 miljoner kronor och består främst av Summa 1 600 1 417 markrättigheter i form av servitut och lednings- Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och rätter samt nyttjanderättigheter för optoförackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan bindelser, licenser och balanserade utgifter för dataprogram. myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 17 Not 19

Förskott avseende immateriella Statliga järnvägsanläggningar

anläggningstillgångar

Miljoner kronor Miljoner kronor 2018 2017 2018 2017 Ingående anskaffningsvärde 233 895 209 289 Mittuniversitetet 1 - Årets anskaffning -172 53 Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala 0 - Årets färdigställande från pågående Länsstyrelsen i Västra Götalands län - 1 investering 7 229 24 868 Försäljning/utrangering -6 -314

Summa 1 1

Utgående anskaffningsvärde 240 946 233 895

Förskott avseende immateriella anläggnings- Ingående avskrivningar -67 523 -63 104 tillgångar förekommer i mycket liten utsträckning. Årets avskrivningar -5 066 -4 701 Försäljning/utrangering - 282

Not 18 Ackumulerad avskrivning -72 589 -67 523

Statliga väganläggningar

Årets nedskrivningar - -29 Miljoner kronor Försäljning/utrangering - 29 2018 2017

Summa 168 357 166 373

Ingående anskaffningsvärde 236 916 228 793 Årets anskaffning 6 21 Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- Årets färdigställande från pågående anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för investering 4 414 8 102 järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafik-

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 241 336 236 916

verket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägs- Ingående ackumulerade avskrivningar -95 188 -89 825 anläggningar. Årets avskrivningar -5 566 -5 364 Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställdes under 2018 var 7 229 miljoner kronor

Utgående ackumulerade avskrivningar -100 754 -95 188

Summa 140 582 141 728 (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt som färdigställts under 2018 ingår bl. a. dubbel- Trafikverket redovisar investeringar i statliga spår på sträckan Strängnäs-Härad och Skutskär- Furuvik, kapacitetsförstärkningar mellan väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde Göteborg-Skövde och spårbyte på sträckan Hudiksvall-Sundsvall. för väganläggningar. Komponentavskrivning för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. Värdet av väganläggningar som färdigställdes under 2018 var 4 414 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). Bland färdigställda projekt ingår t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 Hurva etapp Linderöd samt utförda säkerhets- och miljöåtgärder.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 20 är de kungliga slotten, fästningar, national- Byggnader, mark och annan fast egendom teatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och Miljoner kronor 2018 2017 vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar Ingående ackumulerade främst nationalparker och naturreservat. Många anskaffningsvärden 67 571 65 309 markområden är bokförda till ett värde som är Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 308 795 långt under marknadsvärdet. Årets investeringar, egen utveckling 3 6 Fortifikationsverket förvaltar fastigheter Färdigställande av pågående avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassade som statliga byggnadsnyanläggningar 3 782 1 570 Försäljning/utrangering -122 -102 minnen. Utgående ackumulerade Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdags-

anskaffningsvärden 72 543 67 578

byggnaderna. Det bokförda värdet för statens byggnader, Ingående ackumulerade avskrivningar -27 446 -25 996 mark och annan fast egendom är 43 786 miljoner Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 503 -1 534 kronor vilket är en ökning med 3 571 miljoner Minskning av ack avskrivningar vid kronor jämfört med 2017. Det bokförda värdet för Statens fastighetsutrangering/försäljning 113 86 Utgående ackumulerade avskrivningar -28 836 -27 444 verks byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 2 743 miljoner kronor under 2018 till Ingående ackumulerade uppskrivningar 80 80 16 083 miljoner kronor. Det ackumulerade Utgående ackumulerade uppskrivningar 80 80 anskaffningsvärdet var 22 404 miljoner kronor. Ökningen av bokfört värde beror främst på

Summa 43 786 40 215

Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och färdigställandet av två stora projekt, renovering av Nationalmuseum och Kv. Björnen som nyttjas av ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Regeringskansliet. Av årets totala av- och nedskrivningar på 1 503 miljoner kronor står Statens fastighetsverk för 461 miljoner kronor. Miljoner kronor 2018 2017 Fortifikationsverkets bokförda värde ökade Statens fastighetsverk 16 083 13 340 med 638 miljoner kronor till 10 997 miljoner Naturvårdsverket 11 739 11 469 kronor. Värdet av nyanskaffningar uppgick 2018 Fortifikationsverket 10 997 10 359 till 1 355 miljoner kronor inklusive direkt- Riksdagsförvaltningen 1 179 1 159 avskrivna anläggningar. Fortifikationsverkets avoch nedskrivningar för 2018 uppgick till Trafikverket 925 941 714 miljoner kronor. Sveriges lantbruksuniversitet 708 731

Affärsverk Sjöfartsverket 817 867 Svenska kraftnät 764 768 Luftfartsverket 528 527

Övriga myndigheter 46 54

Summa 43 786 40 215

Cirka 15 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter

S kr . 2018/ 19: 101

Not 21 projekten ökar i både antal och storlek. Främst Förbättringsutgifter på annans fastighet avser projekten stora ombyggnationer såsom t.ex. regionledningscentraler och ombyggnationer för anpassning av verksamhetsförändringar och ökad Miljoner kronor 2018 2017 säkerhet. Ökningen hos Karolinska Institutet Ingående ackumulerade förklaras till största del av pågående förbättringsanskaffningsvärden 13 768 12 924 arbeten i annans fastighet som framför allt kan Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 489 1 393 hänföras till omfattande ombyggnationer både i Årets investeringar, egen utveckling 11 5 Solna och i Huddinge.

Försäljning/utrangering -402 -427

Utgående ackumulerade Not 22

anskaffningsvärden 14 866 13 895 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor Ingående ackumulerade avskrivningar -8 206 -7 653 2018 2017 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 033 -962 Minskning av ackumulerade avskrivningar Ingående ackumulerade vid utrangering/försäljning 351 397 anskaffningsvärden 97 909 94 241 Utgående ackumulerade avskrivningar -8 888 -8 219 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 4 718 4 021 Årets investeringar, egen utveckling 6 8

Summa 5 978 5 676

Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och Årets överföringar från Pågående 2 348 2 807 ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende nyanläggingar på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Försäljning/utrangering -4 389 -3 346

Utgående ackumulerade

Miljoner kronor anskaffningsvärden 100 592 97 731 2018 2017 Polismyndigheten 876 783 Ingående ackumulerade avskrivningar -61 097 -58 381 Regeringskansliet 701 697 Årets avskrivningar och nedskrivningar -6 013 -5 788 Försvarsmakten 352 304 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 4 405 3 075 Domstolsverket 299 295

Utgående ackumulerade avskrivningar -62 705 -61 094

Lunds universitet 270 291

Summa 37 887 36 637

Uppsala universitet 260 252 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och Kungl. Tekniska högskolan 246 244 ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det Försvarets materielverk 226 232 ackumulerade värdet. Karolinska institutet 206 113 Miljoner kronor Sveriges lantbruksuniversitet 205 206 2018 2017 Kustbevakningen 2 246 2 334 Övriga myndigheter 2 335 2 259 Lunds universitet 1 737 1 779

Summa 5 978 5 676

Polismyndigheten 1 538 1 437 Försvarsmakten 1 277 1 156 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser Myndigheten för samhällsskydd och sådana utgifter som myndigheten har haft för att beredskap 1 165 1 191 anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, Trafikverket 1 158 1 192 exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt Affärsverk reparationer och underhåll i fall där utgifterna Svenska kraftnät 15 246 15 043 uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade Sjöfartsverket 1 343 1 414 statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 302 miljoner kronor 2018. Luftfartsverket 7 9 Balanspostens ökning har varit störst hos Polismyndigheten och Karolinska Institutet med Övriga myndigheter 12 170 11 082 93 miljoner kronor vardera. För Polis- Summa 37 887 36 637 myndighetens del förklaras det av att de pågående

S kr . 2018/ 19: 101

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, Miljoner kronor installationer, bilar, fartyg, flyg och transport- 2018 2017 medel är exempel på tillgångar som myndig- Trafikverket 74 979 61 226 heterna redovisar under denna post. Även Fortifikationsverket 2 539 1 688 tillgångar som innehas genom finansiell leasing Statens fastighetsverk 955 3 099 ingår. Årets totala investeringar uppgår till Sveriges lantbruksuniversitet 367 153 4 724 miljoner kronor. Försvarsmakten 322 153 Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader Affärsverk och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, Svenska kraftnät 7 697 6 696 optoförbindelser och tele- och informations- Sjöfartsverket 1 162 556 system. Årets investeringar uppgår till 12 miljoner kronor. Luftfartsverket 331 209 Innehavet för Kustbevakningen består bl. a. av övervakningsfartyg, vattenskotrar och flygplan Övriga myndigheter 1 591 1 921 och årets investeringar uppgår till 49 miljoner Summa 89 943 75 701 kronor. Lunds universitet investeringar uppgår till Av det totala bokförda värdet på 89,9 miljarder 328 miljoner kronor. kronor för Pågående nyanläggningar, finns Polismyndighetens investeringar uppgår till 75 miljarder kronor hos Trafikverket och 590 miljoner kronor. Det förklaras främst av en 7,7 miljarder kronor hos Affärsverket svenska ökad satsning AV-utrustning till främst regionkraftnät. ledningscentraler och investeringar i vapen, Årets investeringar uppgår totalt till bombskydd och övrig utrustning. 32,2 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar Försvarsmaktens investeringar uppgår till uppgår till 25,6 miljarder kronor. Här ingår 228 miljoner kronor vilket avser bl.a. maskiner många mycket stora väg- och järnvägsprojekt och tekniska anläggningar, datorer och kringsom t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska utrustningar samt standardfordon. vägpaketet, ökad kapacitet järnväg Tomteboda- Kallhäll, nytt dubbelspår Järna-Linköping och

Not 23

projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i

Pågående nyanläggningar

hela Sverige. Affärsverket svenska kraftnät har 7,7 miljarder kronor som pågående nyanlägg- Miljoner kronor ningar och årets investeringar på 2,4 miljarder 2018 2017 kronor avser främst stations- och ledningsför- Ingående ackumulerade nyelse i Storfinnforsen-Midskog och projekten anskaffningsvärden 75 657 83 992 Stockholms ström och Sydvästlänken. Årets investeringar, anskaffningsutgifter 6 474 5 531 Under 2018 har Trafikverket färdigställt Årets investeringar, egen utveckling 25 762 23 578 projekt på totalt 7,3 miljarder kronor som har Årets överföring till färdig tillgång -17 890 -37 316 överförts till färdig tillgång. Dessa avser främst dubbelspår Strängnäs-Härad och Skutskär- Försäljning/utrangering -3 -3 Årets nedskrivningar -57 -81 Furuvik samt åtgärder för malmtransporter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 89 943 75 701 sträckan Ludvika-Frövi.

Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 24 bl.a. på att Försvarsmakten invärderat bered-

Beredskapstillgångar skapsvaror som har anskaffats tidigare år och

korrigerat lagervärdena.

Myndigheten för samhällsskydd och Miljoner kronor 2018 2017 beredskap (MSB) har beredskapstillgångar

Ingående ackumulerade bestående av materiel för räddningstjänst,

anskaffningsvärden 176 251 169 042 andningsskydd och anläggningar för varnings-

Förändring IB på grund av omklassificering 82 signaler. Av det utgående värdet är MSB:s del

Årets anskaffning 7 340 7 547 knappt 0,2 miljarder kronor.

Årets försäljningar/utrangeringar -552 -339

UB Anskaffningsvärde Not 25

beredskapsinventarier 183 121 176 251 Förskott avseende materiella

IB Beredskapsvaror i lager 25 452 23 033 anläggningstillgångar

Förändring IB på grund av omklassificering 427 1 851 Miljoner kronor Årets anskaffning 886 999 2018 2017 Årets övriga förändring -536 -431 Försvarets materielverk 3 632 4 005

UB Beredskapsvaror i lager 26 229 25 452

Trafikverket 1 538 978

UB Anskaffningsvärde

Övriga myndigheter 50 30

beredskapstillgångar 209 350 201 702

IB Ackumulerade avskrivningar -101 083 -94 238 Summa 5 220 5 013

Förändring IB på grund av omklassificering -11 - Årets avskrivningar/nedskrivningar -7 384 -7 136 Under denna post redovisas förskott som

Årets försäljningar/utrangeringar 521 292 myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella

UB Ackumulerade avskrivningar (avser anläggningstillgångar.

beredskapsinventarier) -107 957 -101 083 Posten hos Försvarets materielverk består av

Summa 101 393 100 619 förskott till både utländska och svenska

leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer

uppgår till 1,6 miljarder kronor och består Beredskapstillgångar består av tillgångar både för huvudsakligen av förskott till SAAB AB för civil och militär beredskap. Posten omfattar utveckling av JAS 39 E och SAAB Kockum för främst Försvarsmaktens tillgångar för militär projekt ubåt A26. Förskotten till utländska beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. leverantörer uppgår till 2,1 miljarder kronor och läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. avser främst förskott för inköp av försvars- Försvarsmakten delar in sina beredskapstillmateriel från försvarsmyndigheter i USA. gångar i beredskapsinventarier och beredskaps- Trafikverkets förskott avser byggande av vägvaror. Statens totala beredskapsinventarier och järnvägsanläggningar. Större förskott hos uppgår till 75,1 miljarder kronor och består av myndigheten är järnvägsprojekten Getingmidjan t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredi Stockholm, Olskroken och Västlänken i skapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel Göteborg samt vägprojektet Förbifart och beklädnadsmateriel uppgår till 26,2 miljarder Stockholm. kronor. I posten ingår även tillgångar under

uppbyggnad i Försvarets materielverk. Samman-

Not 26

lagt är 101 miljarder kronor av det utgående

Andelar i hel- och delägda företag

värdet militära beredskapstillgångar inklusive

tillgångar under uppbyggnad. Miljoner kronor Nyanskaffning av militära beredskaps- 2018 2017 inventarier uppgår till 7,3 miljarder kronor och Summa andelar i företag med av- och nedskrivningar uppgår till 7,3 miljarder bestämmande statligt inflytande 297 229 276 792 kronor under 2018. Anskaffningen innefattar Summa andelar i företag med väsentligt bl.a. utveckling och anskaffning JAS 39 E, statligt inflytande 49 984 49 106

anskaffning ubåt, sjöstrids- och fordonssystem. Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Beredskapslagrets värde ökade med

Summa 348 213 326 898

0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror

S kr . 2018/ 19: 101

Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på AB Göta Kanalbolag 39 39 100,0% de företag där staten har ett bestämmande Kungliga Operan AB 35 25 100,0% inflytande (när statens ägarandel överstiger Kungliga Dramatiska Teatern AB 31 32 100,0% 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande Miljömärkning i Sverige AB 20 22 100,0% (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och Arlandabanan Infrastructure AB 10 10 100,0% lägst 20 procent). Voksenåsen A/S 5 5 100,0% Förutom de förändringar vilka specificeras Swedesurvey AB 1 3 100,0% nedan är postens totala förändring en följd av Svenska Spel AB 0 0 100,0% förändringar i företagens justerade egna kapital, Apoteksgruppen i Sverige Holding utbetalda utdelningar samt förvärv och AB 390 100,0% avyttringar. SweRoad (Swedish National Road - Consulting AB) 17 100,0%

Andelar i företag med bestämmande statligt

inflytande

Affärsverk Svenska kraftnät - Svenska Miljoner kronor Kraftnät Gasturbiner AB 190 220 100,0% Statens 2018 2017 ägarandel Luftfartsverket - LFV Holding AB 130 90 100,0% Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Vattenfall AB 88 096 78 714 100,0% Holding AB 21 14 100,0% Akademiska Hus AB 42 832 39 186 100,0% Luossavaara-Kiirunavaara AB Övriga andelar 423 345 - (LKAB) 38 573 36 348 100,0% Sveaskog Holding AB 23 110 20 669 100,0% Summa 297 229 276 792

AB Svensk Exportkredit 18 239 17 574 100,0% SBAB Bank AB 15 736 14 310 100,0% Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade Specialfastigheter Sverige AB 10 929 9 066 100,0% egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 Swedavia AB 8 066 7 665 100,0% december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts. Jernhusen AB 7 648 7 223 100,0% Andelar i företag med bestämmande statligt Almi Företagspartner AB 7 371 7 264 100,0% inflytande ökade med 20 miljarder kronor. Swedfund International AB 5 028 4 571 100,0% Vattenfalls andelsvärde ökade med Saminvest AB 4 992 5 190 100,0% 9,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av SJ AB 4 740 4 615 100,0% årets vinst på 10 miljarder kronor och poster Apoteket AB 4 453 4 748 100,0% redovisade direkt mot eget kapital på Teracom Group AB 3 765 3 575 100,0% 2,7 miljarder kronor. Främst består posterna av PostNord AB 3 120 4 468 60,7% positiva effekter av kassaflödessäkringar på Systembolaget AB 1 522 1 630 100,0% 1,7 miljarder kronor, positivt netto av Svevia AB 1 508 1 372 100,0% omräkningsdifferenser och valutasäkringar på Samhall AB 1 274 1 181 100,0% 1,5 miljarder kronor och negativa omvärderingar Svensk-Danska Broförbindelsen AB relaterade till pensionsskulden på 0,6 miljarder (SVEDAB) 996 1 378 100,0% kronor. En justering av årets ingående balans har RISE Research Institutes of Sweden medfört en minskning med 1,6 miljarder kronor. AB 932 930 100,0% Utdelningen till staten uppgick till 2,0 miljarder Infranord AB 839 823 100,0% kronor. Green Cargo AB 596 755 100,0% Akademiska hus ökade med 3,6 miljarder Statens Bostadsomvandling AB 507 476 100,0% kronor, vilket beror på årets resultat på Svenska Rymdaktiebolaget 464 458 100,0% 5,3 miljarder kronor och en minskning genom Vasallen AB 409 551 100,0% utdelning av 1,6 miljarder kronor. Lernia AB 241 384 100,0% LKAB:s andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, vilket främst avser nettot av årets vinst på AB Svensk Bilprovning 119 135 100,0% 5,3 miljarder kronor och årets utdelning på Apotek Produktion & Laboratorier AB 113 193 100,0% 2,9 miljarder kronor. Metria AB 106 128 100,0% Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 2,4 miljarder kronor. Förändringen förklaras

S kr . 2018/ 19: 101

främst av årets resultat på 3,2 miljarder kronor Andelar i företag med väsentligt statligt

samt utdelning till staten av 0,9 miljarder kronor. inflytande

Svensk Exportkredit AB ökade med 0,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras Miljoner kronor av årets resultat på 0,6 miljarder kronor och en Statens 2018 2017 ägarandel positiv påverkan från värdering av egen kreditrisk Telia Company AB 37 127 37 275 38,1% med 0,4 miljarder kronor och en betald utdelning

till staten på 0,2 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken (NIB) 12 525 11 568 34,6%

SBAB Bank AB ökade i värde med SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 168 136 50,0% 0,5 miljarder kronor, främst som en följd av årets AB Bostadsgaranti 9 9 50,0%

resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med VisitSweden AB 9 9 50,0% utdelning till staten av 0,6 miljarder kronor samt Sweden House 7 7 36,0% en direkt minskning av eget kapital med

0,5 miljarder kronor som framför allt avser Affärsverk

kassaflödessäkringar. Svenska kraftnät - Nord Pool Spot Specialfastigheter i Sverige AB redovisade en As m.fl. 139 102 -

ökning med 1,2 miljarder kronor, som

Summa 49 984 49 106

väsentligen består av årets resultat på 1,7 miljarder

kronor minskat med 0,5 miljarder kronor i betald Andelar i företag med väsentligt statligt utdelning. inflytande blev 0,9 miljarder kronor högre än Swedfund International AB ökade med föregående år. Andelen i Telia Company AB 0,5 miljarder kronor genom ett kapitaltillskott på minskade i värde med 0,1 miljarder kronor. 0,6 miljarder kronor. Andelen av årets resultat uppgick till 1,2 miljarder Andelen i PostNord AB minskade med kronor och till staten betald utdelning uppgick till 1,3 miljarder kronor. Detta förklaras främst av 3,7 miljarder kronor. Poster som direkt andelen av årets förlust, som uppgick till påverkade eget kapital medförde en ökning med 0,6 miljarder kronor och negativ påverkan med 1,5 miljarder kronor. Posterna avsåg till stor del 1,2 miljarder kronor avseende omräknad valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet. pensionsskuld. Ett kapitaltillskott på 0,4 mil- Dessutom medförde den ökade ägarandelen i jarder kronor kompenserade delvis för detta. samband med företagets återköp av aktier en Innehavet i SVEDAB minskade med ökning av andelsvärdet med 0,9 miljarder kronor. 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av Marknadsvärdet på statens aktier i Telia utdelning i form av återgivna betalnings- Company AB uppgick vid årsskiftet till utfästelser med 0,8 miljarder kronor och årets 68 miljarder kronor. vinst på 0,3 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken ökade med Svenska Spel AB är redovisat till värdet av 1,0 miljarder kronor. Periodens resultatandel aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till uppgick till 0,6 miljarder kronor och ändrad 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll valutakurs medförde en ökning av andelsvärdet miljoner kronor). Resultatet uppgick till med 0,5 miljarder kronor. En utdelning till staten 4,5 miljarder kronor och 4,7 miljarder kronor av 0,2 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. utdelades till staten. Utdelningen är redovisad Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per som skatteintäkt. Företagets egna kapital uppgick 31 augusti för respektive år. till 4,6 miljarder kronor vid årsskiftet. Förutom de ovan nämnda förändringarna är Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och postens totala förändring en följd av förändringar SweRoad har avyttrats under året. i företagens justerade egna kapital, utbetalda

utdelningar samt förvärv och avyttringar.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 27 värdeökning. Under året har denna del sjunkit Andra långfristiga värdepappersinnehav något. Även andelen statspapper som elimineras i årsredovisningen för staten har minskat något. Under året har placeringar gjorts i företags- Miljoner kronor 2018 2017 obligationer, aktier och värdepappersfonder. Kärnavfallsfonden Sveriges andelar i internationella investerings- Bostadsobligationer 30 142 31 376 banker och utvecklingsbanker redovisas av Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 4 947 0 Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapital- Investerings- och utvecklingsbanker, tillskott och eventuella bidrag till respektive bank Kammarkollegiet och Sida också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 redovisat kapitaltillskott till utvecklingsbanker Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 med 81 miljoner kronor. Kammarkollegiet har Internationella återuppbyggnads- och redovisat ett kapitaltillskott till Asiatiska banken utvecklingsbanken, IBRD 846 846 för infrastrukturinvesteringar (AllB) om Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 696 630 206 miljoner kronor. Asiatiska banken infrastrukturinvesteringar, AIIB 644 438 Exportkreditnämnden har under året avvecklat Internationella finansbolaget, IFC 181 181 obligationer i euro och amerikanska dollar till ett Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 belopp av 3 964 miljoner kronor i enlighet med ändring i förordningen (2011:211) om utlåning Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 83 68 och garantier. Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Riksgäldskontorets innehav består till största Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 delen nollkupongobligationer som övertogs i Summa investerings- och utvecklingsbanker 1 7 658 7 371 samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att Exportkreditnämnden, obligationer - 3 964 återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Riksgäldskontoret, obligationer m.m. 2 499 2 319 Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio AB och SAS som Andra långfristiga värde- Kammarkollegiet, övrigt pappersinnehav eftersom statens andel i dessa Orio AB (Saab Automobile Parts AB) 453 603 bolag understiger 20 procent. Marknadsvärdet SAS 203 203 för statens ägarandel i SAS vid utgången av 2018 uppgår till 1 179 miljoner kronor. Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 197 210 Kammarkollegiets övriga värdepapper är Karolinska institutet, aktier, andelar och främst de andelar i Kammarkollegiets aktieobligationer 504 453 konsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar. Övriga myndigheter 633 582

Summa 47 236 47 081

1 I regeringens skrivelse 2018/19:35 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklingsoch investeringsbanker redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat med aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet med 3,7 miljarder kronor. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel på 1,8 miljarder kronor för EIB och 0,2 miljarder kronor för EBRD. Resterande del av skillnaden avser effekten av valutakursförändringar och uppgår till 1,7 miljarder kronor.

Det största innehavet av långfristiga värdepappersinnehav avser bostadsobligationer (säkerställda obligationer) som innehas av Kärnavfallsfonden. De värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och

S kr . 2018/ 19: 101

Not 28 återförsäkrares andel av ej intjänade garanti- Långfristiga fordringar avgifter och kvardröjande risker samt återförsäkrares andel av avsättning för skador med avdrag för återförsäkrares andel av skade- Miljoner kronor 2018 2017 fordringar. Exportkreditnämnden Sidas fordringar gäller garantiverksamheten - Fordringar efterskottspremier och uppgår till 242 miljoner kronor, varav största garantiavgifter 4 265 4 254 delen är skadefordringar. I posten ingår även - Skadefordringar 1 769 1 619 fordringar mot Miga som är en organisation inom - Återförsäkrares andel av Världsbanken, och fordran utifrån fastställda premieplaner i de fall det är tillämpligt för Sidas försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 715 320 garantier. Summa Exportkreditnämnden 6 749 6 193 På grund av framför allt lägre värdering av fordran på Saab Automobil AB i konkurs så har Riksgäldens regressfordringar från infriade Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 242 238 garantier minskat med 167 miljoner kronor till Riksgäldskontoret 144 311 144 miljoner kronor. Trafikverket 90 183 Trafikverkets fordringar har minskat med 93 miljoner kronor till 90 miljoner kronor, vilket Göteborgs universitet 86 91 beror på att fordran som utgörs av depositionen Affärsverk som Trafikverket har hos Nasdaq som säkerhet Luftfartsverket 1 286 1 187 för elderivathandel, är lägre än föregående år. Svenska kraftnät 422 417 Göteborgs universitets fordringar uppgår till Sjöfartsverket 14 15 86 miljoner kronor och avser placering av donationsmedel i Akademiska Hus AB. Luftfartsverkets fordringar, vilka huvud- Övriga myndigheter 70 66 sakligen avser tidigare års och årets återvinnings-

Summa 9 103 8 701

bara underskott för en route-verksamheten, har ökat med 99 miljoner kronor till 1 286 miljoner Långfristiga fordringar ökade med 402 miljoner kronor främst till följd av riskdelningen mellan kronor och de största ökningarna är hänförliga till LFV och flygbolagen enligt vad som är fastställt i Exportkreditnämnden (EKN) och Luftfarts- prestationsplanen. verket. Svenska Kraftnäts fordringar uppgår till EKN:s fordringar ökade med 556 miljoner 422 miljoner kronor och består bl.a. av lånekronor, varav EKN:s fordran för återförsäkrares fordringar på dotter- och intresseföretag samt andel av försäkringstekniska avsättningar och depositionen som Svenska kraftnät har hos skadefordringar ökade med 395 miljoner kronor. Nasdaq som säkerhet för elterminhandel. Posten Under året har EKN tecknat en ny inkluderar också långfristiga förutbetalda återförsäkring, och en existerande återförsäkring kostnader som avser lämnade investeringsbidrag. har utökats och förlängts. EKN:s skadefordringar Sjöfartsverkets fordringar uppgår till ökade med 150 miljoner kronor. 14 miljoner kronor och avser kapitalförsäkringar Av EKN:s långfristiga fordringar avser för pensioner för vissa lotsar. 4 265 miljoner kronor efterskottspremier. Fordringarna för efterskottspremier avser till helt Not 29 övervägande del JAS Brasilien. EKN värderar sina Utlåning skadefordringar till 1 769 miljoner kronor vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinnings- Miljoner kronor möjligheter av fordringarna som nominellt 2018 2017 uppgår till 11 500 miljoner kronor. EKN kan Riksgäldskontoret minska risker genom att teckna återförsäkringar. Riksbanken 258 511 238 132 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska Svensk-Danska Broförbindelsen AB 4 981 5 626 avsättningar och skadefordringar uppgår till Premiepensionssystemet 1 958 397 715 miljoner kronor och består av fordringar för A-train AB 911 957

S kr . 2018/ 19: 101

Kungliga Operan 96 0 Riksgäldskontoret redovisar 266 593 miljoner Royaltylån till flygindustrin 95 116 kronor i utlåningsfordringar, vilket är Övriga 41 17 21 348 miljoner kronor mer än föregående år. Det Summa Riksgäldskontoret 266 593 245 245 är 57 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som ökade med Centrala studiestödsnämnden 20 379 miljoner kronor. Det beror både på Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001), brutto 182 991 172 302 valutakursförändringar vid omsättning av delar av lånet jämfört med den kurs till vilken lånet Reserveringar för låneförluster -11 733 -12 066 ursprungligen gavs ut och värderingen av hela det Netto, bokfört värde Annuitetslån 171 258 160 236 utestående beloppet till balansdagens kurs. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen Studielån (beviljade 1989 – 30 juni 2001), har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det brutto 38 582 43 159 statligt ägda bolaget Svensk-Danska Reserveringar för låneförluster -12 311 -13 135 Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har Netto, bokfört värde Studielån 26 271 30 024 minskat med 645 miljoner kronor jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning Studiemedel (beviljade före 1989), brutto 1 441 1 756 ingår också utlåning till premiepensionssystemet Reserveringar för låneförluster -691 -800 eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för Netto, bokfört värde Studiemedel 750 956 staten. Ökningen med 1 561 miljoner kronor Hemutrustningslån, brutto 1 464 1 558 jämfört med föregående år rör främst lånet för att Reserveringar för låneförluster -907 -906 tillgodose behovet av likviditet i handel med Netto, bokfört värde Hemutrustningslån 557 652 fondandelar. Riksgäldskontoret redovisar också utlåning till Kungliga Operan för renovering och Körkortslån, brutto 17 - ombyggnation till ett belopp om 96 miljoner kronor. Reserveringar för låneförluster -3 - CSN:s utlåningsfordringar uppgår till Netto, bokfört värde Körkortslån 14 - 198 867 miljoner kronor efter avdrag för reservering för förväntade förluster, vilket är Övriga lån (Skuldsaneringslån och äldre 6 985 miljoner kronor mer än föregående år. Det lån), brutto 244 196 är 43 procent av statens utlåningsfordringar och Reserveringar för låneförluster -227 -182 består främst av annuitetslån, som är Netto, bokfört värde, Övriga lån 17 14 benämningen på CSN:s lån till studenter sedan 2001. CSN administrerar ett flertal lånetyper; Summa Centrala studiestödsnämnden 198 867 191 882 annuitetslån, studielån, studiemedel, hemutrustningslån, skuldsaneringslån och äldre lån samt körkortslån som infördes under 2018. Hemut- Statens energimyndighet, utlånat belopp 597 619 Reserveringar för låneförluster -406 -444 rustningslån är lån till utländska medborgare, Netto, bokfört värde, Statens främst flyktingar, som genom dessa lån ges energimyndighet 191 175 möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. I tabellen fördelas reserveringarna på respektive Styrelsen för internationellt lånetyp. Ökningen av CSN:s utlåningsfordringar utvecklingssamarbete 7 154 beror i allt väsentligt på att nyutlåningen var större än amorteringarna. Nyutlåningen uppgår till med 19 miljarder kronor totalt för lånetyperna Affärsverk Svenska kraftnät 110 21 annuitetslån, hemutrustningslån och körkortslån. Amorteringarna som uppgår till 12 miljarder Övriga myndigheter 32 35 kronor fördelar sig mellan annuitetslån med Summa 465 801 437 512 knappt 8 miljarder kronor och studielån med drygt 4 miljarder kronor samt en mindre del övriga lån. CSN:s reservering för låneförluster är Under 2018 ökade statens utlåningsfordringar drygt en miljard lägre än föregående år och med 28 289 miljoner kronor eller 6 procent.

S kr . 2018/ 19: 101

uppgår 2018 till knappt 26 miljarder kronor, Polismyndighetens varulager innehåller vilket utgör 12 procent av CSN:s totala utlåning. huvudsakligen vapen och ammunition samt Statens energimyndighets utlåningsfordringar beklädnad. Ökningen av varulagervärdet beror på avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklings- att ammunitions- och vapenlagret ökade. kapital/royaltylån till företag inom energi- Vaulager och förråd hos Försvarets materielområdet för att främja affärsutveckling och verk består främst av elektronikkomponenter till kommersialisering. försvarets telenät samt av reservdelar till Styrelsen för internationellt utvecklings- målrobotsystem. samarbetes (Sida) utlåningsfordringar avser Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller villkorslån och biståndskrediter och har minskat främst drivmedel och reservdelar till räddningsmed 147 miljoner kronor. Det beror huvud- helikoptrar. sakligen på att Sida bedömer det som mycket osannolikt att två villkorslån kommer att Not 31 återbetalas och värderar ner fordringar rörande Pågående arbeten villkorslån till noll kronor. De 7 miljoner kronor som kvarstår avser biståndskrediter. Miljoner kronor Svenska kraftnäts utlåningsfordringar avser lån 2018 2017 till nätföretag för att underlätta att anläggningar Lantmäteriet 198 184 för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. Försvarets materielverk 63 343

Not 30

Övriga myndigheter 18 27

Varulager och förråd

Summa 279 554

Miljoner kronor 2018 2017 Pågående arbeten hos Lantmäteriet är i huvudsak fastighetsbildning och förrättningsverksamhet, Trafikverket 899 847 vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering av Försvarsmakten 475 310 gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen av Försvarets materielverk 164 128 posten beror bl.a. på att fler handläggare arbetar Polismyndigheten 149 139 inom förrättningsverksamheten och att Myndigheten för samhällsskydd komplicerade ärenden har delfakturerats i mindre och beredskap 58 39 omfattning jämfört föregående år. Pågående arbeten hos Försvarets materielverk Kriminalvården 49 48 består av uppdragsbeställningar som ännu inte Affärsverk levererats till kund. Större uppdrag hos Sjöfartsverket 89 92 myndigheten gäller upparbetade kostnader i Svenska kraftnät 9 - exportaffärer samt försäljning av ubåtar till Luftfartsverket - 0 Singapore.

Not 32

Övriga myndigheter 178 187

Fastigheter

Summa 2 070 1 790

Miljoner kronor Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, 2018 2017 halvfabrikat och färdiga produkter samt Länsstyrelsen i Dalarnas län 148 148 förnödenheter som förbruknings- och tillsats- Länsstyrelsen i Värmlands län 21 18 material. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2 2 Trafikverkets post består främst av material för Övriga myndigheter 0 0 underhåll och reparation av anläggningar.

Summa 171 168

Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal av trycksaker. fastigheter lokaliserade till omarronderings-

S kr . 2018/ 19: 101

områden i den s.k. Jordfonden, där byggnads- över tid beroende på fordringarnas kortfristiga

projekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska karaktär.

användas för att främja utveckling av företag Jämfört med föregående år har posten ökat

inom jordbruket, skogsbruket och trädgårds- med 1 260 miljoner kronor. Det beror främst på

näringen. att Försvarets materielverks kundfordringar har

Även posterna hos de andra länsstyrelserna ökat med 924 miljoner kronor, som följd av att

gäller jordfondsfastigheter. myndigheten fakturerat ett stort exportuppdrag i

slutet av året. Förändringarna hos övriga myndig-

Not 33 heter är av mer begränsad omfattning.

Förskott till leverantörer

Not 35

Övriga kortfristiga fordringar

Miljoner kronor

2018 2017

Miljoner kronor Trafikverket 2 2

2018 2017

Affärsverk Riksgäldskontoret

Sjöfartsverket 11 8 - Affärsdagsredovisning 91 574 67 472

- OMX-säkerheter 1 906 1 956

Övriga myndigheter 1 0 - CSA-avtal 1 259 119

- Övrigt 136 160

Summa 14 10

Summa Riksgäldskontoret 94 875 69 707

Myndigheternas förskott till leverantörer avser

huvudsakligen utvecklingsprojekt samt under- Skatteverket

hållstjänster och varuleveranser. - Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering 42 718 44 885 Det är endast några få myndigheter som

redovisar förskott till leverantörer.

Reglering av skatter till andra sektorer för tidigare år

Not 34

- Skatt till kommuner och landsting 5 278 2 130

Kundfordringar

- Kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund -2 086 -2 029 Miljoner kronor Summa reglering till andra sektorer 3 192 101 2018 2017

Trafikverket 1 129 1 032 Statens jordbruksverk 8 357 7 525 Försvarets materielverk 1 022 98 Försäkringskassan 3 207 2 929 Statens institutionsstyrelse 290 272 Post- och telestyrelsen 2 551 1 Karolinska institutet 207 185 E-hälsomyndigheten 2 410 2 085 Exportkreditnämnden 204 188 Transportstyrelsen 1 431 1 170 Livsmedelsverket 200 85 Centrala studiestödsnämnden 1 225 1 212 Transportstyrelsen 159 160 Kronofogdemyndigheten 1 132 1 391 Lantmäteriet 145 136

Affärsverk Affärsverk Luftfartsverket 325 324 Svenska kraftnät 632 624 Sjöfartsverket 36 36 Sjöfartsverket 182 175 Svenska kraftnät 70 74 Luftfartsverket 117 105

Övriga myndigheter 4 046 2 771 Övriga myndigheter 1 337 1 304

Summa 165 575 134 211

Summa 5 624 4 364

Övriga kortfristiga fordringar uppgick till knappt Myndigheternas kundfordringar avser främst 166 miljarder kronor vilket var en ökning med försäljning av tjänster. Postens storlek varierar 31 miljarder kronor jämfört med föregående år.

S kr . 2018/ 19: 101

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- Not 36 redovisning ökade kraftigt från 67,5 till Förutbetalda kostnader 91,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av Miljoner kronor värdepapper ingås, som sedan nollställs några 2018 2017 dagar senare när betalningen görs. Det är normalt Polismyndigheten 717 695 att det är stora fluktuationer i effekten av Riksgäldskontoret affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt - underkurser, upplåning i svenska kronor 320 550 förekommer på skuldsidan i samband med köp av - underkurser, upplåning i utländsk valuta 253 227 värdepapper (se not 48). - övrigt 16 14 Skatteverkets fordringar på skattekontot Summa Riksgäldskontoret 589 791 minskade med 2,2 miljarder kronor till 42,7 miljarder kronor. Kriminalvården 429 418 I princip alla debiteringar av skatter och Försvarets materielverk 388 56 avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordran på kommuner och Trafikverket 324 312 landsting för slutavräkning av kommunalskatt Försäkringskassan 300 263 avseende 2017 uppgick vid slutet av 2018 till Migrationsverket 271 365 5,3 miljarder kronor. Skatteverket gör slut- Myndigheten för samhällsskydd och avräkning i januari månad andra året efter beredskap 271 260 inkomståret. Då justeras de totala slutliga Lunds universitet 253 256 kommunalskattemedlen mot de preliminära Domstolsverket 250 218 medel som Skatteverket har betalat ut till Karolinska institutet 233 185 kommuner och landsting under inkomståret. Skatteverket 232 279 Posten varierar mellan åren beroende på hur väl Försvarsmakten 229 237 förskottsutbetalningarna till kommunerna Arbetsförmedlingen 219 211 stämmer med slutliga skatter till kommun- Kungl.Tekniska högskolan 213 220 sektorn. Motsvarande reglering av kommunal Periodiserade EU-avgifter m.m., fastighetsavgift och avgifter till trossamfund för Kammarkollegiet 14 3 671 tidigare år är negativ med 2,1 miljarder kronor. Netto att reglera till andra sektorer för tidigare år Affärsverk uppgår därmed 3,2 miljarder kronor. Svenska kraftnät 49 39 Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen Luftfartsverket 42 38 fordringar på EU för bidrag myndigheten betalat Sjöfartsverket 31 29 ut inom jordbruksfonderna. Utbetalningarna av bl.a. gårdsstöd i december 2018 var högre än Övriga myndigheter 3 236 3 107 föregående år, vilket ledde till att fordringarna ökade. Fordringarna på garantifonden för jord- Summa 8 290 11 650 bruket ökade därför med ca 0,7 miljarder kronor och fordringarna inom landsbygdsprogrammet En förutbetald kostnad är en utgift som har ökade med drygt 0,1 miljarder kronor. betalats under året men som avser outnyttjade Försäkringskassans fordringar består av åter- resurser eller tjänster. Normalt blir det en kravsfordringar, fordringar på bidragsskyldiga för kostnad kommande år. Syftet med att periodisera underhållsstöd samt fordringar för vård inom förutbetalda kostnader är att resultaträkningen EU. Återkravsfordringarna har ökat med enbart ska visa årets kostnader för förbrukade 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. resurser och utnyttjade tjänster. Post- och telestyrelsen har under året Polismyndigheten redovisar förutbetalda genomfört två spektrumauktioner som resulterat kostnader för hyror på 498 miljoner kronor och i uppbördsfordringar på knappt 2,6 miljarder andra förutbetalda kostnader som leasingavgifter kronor vid årsskiftet. Fordringarna har reglerats i samt it-drift och underhåll. januari 2019. Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden

S kr . 2018/ 19: 101

utgör underkurs och bokförs som en förutbetald Not 37

kostnad som periodiseras över lånets löptid. Upplupna bidragsintäkter

Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda Miljoner kronor lokalhyror. 2018 2017 Försvarets materielverks förutbetalda Trafikverket 551 343 kostnader avser till största delen kostnader för Karolinska institutet 526 468

den nya generationen ubåtar. Kungl. Tekniska högskolan 515 379

I posten förutbetalda kostnader för Trafik- Lunds universitet 363 350 verket ingår bl.a. förutbetalda it-kostnader och Uppsala universitet 268 257 licenser, förutbetalda hyror och förutbetalda Göteborgs universitet 265 242 investeringar i järnvägar och vägar. Stockholms universitet 226 234 Försäkringskassans förutbetalda kostnader Linköpings universitet 169 153 utgörs till stor del av förutbetalda hyror med Försäkringskassan 153 137 123 miljoner kronor. Migrationsverkets förutbetalda kostnader Umeå universitet 101 95

består främst av förutbetalda hyror på 183 miljoner kronor och dagersättning till Övriga myndigheter 609 555

asylsökande på 22 miljoner kronor. Summa 3 745 3 212 Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap redovisar 192 miljoner kronor i för- Upplupna bidragsintäkter är överenskommen utbetalda leasingavgifter för Rakelverksamheten ersättning för genomförd verksamhet som ännu samt 53 miljoner kronor i förutbetalda hyror. inte betalats till myndigheten. Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda Upplupna bidragsintäkter vid universitet och hyreskostnader på 205 miljoner kronor. andra lärosäten gäller främst pågående År 2017 redovisade Kammarkollegiet forskningsprojekt. 3 666 miljoner kronor i för högt debiterade EU- Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är avgifter för 2017 som förutbetald kostnad. För främst bidrag för investeringar som till största 2018 uppgår motsvarande belopp till 8 miljoner delen medfinansieras av kommuner. Ökningen av kronor. upplupna bidragsintäkter hänför sig bl.a. till Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis investeringar som avser Södertälje sluss och hyror eller licensavgifter för kommande kvartal investeringar i väg som E45 Lilla bommen – eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till Marieholm. 4 240 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 38

Miljoner kronor Övriga upplupna intäkter Upplupen intäkt som kvarstår För- Miljoner kronor efter Upplupen ändring Skatteskyldig/ Upplupen intäkt uppbörden i intäkt 2018/ 2018 2017 skatteslag 2018 jan 2019 2017 2017 Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Upplupna skatteintäkter 261 107 255 741 Fysiska personers Upplupna intäkter reglering kommuner - 3 242 skatter 132 061 51 70 400 128 395 3 666 och trossamfund Juridiska personers Riksgäldskontoret skatter 8 410 3 -8 417 10 921 -2 512 Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 2 329 2 972 Arbetsgivar- Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 261 281 avgifter m.m. 50 682 19 741 48 758 1 924 Övriga upplupna intäkter 1 414 1 366 Mervärdesskatt 71 594 27 39 260 69 778 1 816 Summa Riksgäldskontoret 4 003 4 618 Övriga skatter 17 415 7 2 690 12 806 4 610 Förskotts- Kärnavfallsfonden 1 164 1 084 debiteringar -12 883 -5 -15 245 -11 912 -971 Migrationsverket 410 160 Elimineringar Försäkringskassan 381 404 m.m. -6 172 -2 -6 172 -3 005 -3 167 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 293 289

Totalt

Trafikverket 241 192 upplupna

intäkter 261 107 100 83 257 255 741 5 366

Transportstyrelsen 240 265

Affärsverk Den upplupna intäkten 2018 uppgår till Svenska kraftnät 803 542 261 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 5 miljarder kronor jämfört med 2017. Den Luftfartsverket 209 171 enskilt största upplupna intäkten avser fysiska Sjöfartsverket 92 62 personers skatter följt av intäkterna från mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Övriga myndigheter 661 1 277 Större delen av den upplupna intäkten förklaras

Summa 269 603 268 049

av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter avräkning av uppbörden i januari, som avser som upparbetats, men där myndigheten inte verksamhetsmånad december, minskar den fakturerat eller fått betalt t.o.m. brytdagen. upplupna intäkten avseende 2018 till 83 miljarder kronor. Det är framför allt fysiska personers Upplupna skatteintäkter skatter och mervärdesskatten som förklarar det Den upplupna skatteintäkten utgörs av skillnaden återstående beloppet. För fysiska personer mellan skatteintäkter ett visst inkomstår och de förklaras den av inkomster som inte preliminärdebiterade (preliminära) skatter som redovisats beskattas, exempelvis vinster vid försäljning av till och med december månad. Mindre bostäder och värdepapper (kapitalvinster), justeringsbelopp för äldre år och för debiteringar schablonintäkter för sparande i investeringsi förskott ingår. sparkonto och för uppskjuten skatt på vinster vid I tabellen nedan specificeras de upplupna försäljning av bostäder. Den upplupna intäkten skatteintäkterna. för fysiska personers skatter har ökat med knappt 4 miljarder kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras av att preliminärskattekvoten (preliminärskatt som andel av lön, pension och övriga skattepliktiga transfereringar) har sjunkit. Även för mervärdesskatten kvarstår ett relativt stort belopp när uppbörden i januari är beaktad. Det förklaras av att företag med en omsättning upp till 40 miljoner kronor har kvartalsvis istället

S kr . 2018/ 19: 101

för månatlig uppbörd. Skattskyldiga med ränteintäkter förknippade med statsskulden som kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt är intjänade under året men som ännu inte är som avser årets sista kvartal i februari månad. inbetalda till Riksgäldskontoret. Efter den uppbörden har den upplupna intäkten Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i minskat till knappt 10 miljarder kronor. Det huvudsak upplupna avgifter på 863 miljoner resterande beloppet förklaras av skattskyldiga kronor som reaktorinnehavarna betalar i eftersom redovisar mervärdesskatten en gång per år. skott. Resterande del är huvudsakligen upplupna Jämfört med förra året har intäkterna från räntor på bostadsobligationer eller andra säkermervärdesskatt ökat med 20 miljarder kronor ställda obligationer. medan den upplupna intäkten ökat med Migrationsverket redovisar upplupna intäkter 2 miljarder kronor. av EU-medel avseende asyl-, migrations- och Juridiska personers upplupna intäkt har integrationsfonden för vidarebosättning på minskat med 2,5 miljarder kronor mellan åren, 375 miljoner kronor och på 25 miljoner kronor vilket är en mindre förändring. Över tid varierar från samma fond men gällande omplacering. den upplupna intäkten betydligt mer, för både Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter juridiska och fysiska personer. För juridiska för vård inom EU på 156 miljoner kronor och personer beror variationen på att företagens upplupna ränteintäkter för återkrav på 204 milinkomstskatter är volatila och att de löpande joner kronor. debiteringarna baseras på företagens slutliga skatt Upplupna intäkter hos Inspektionen för två år tillbaka i tiden. För fysiska personers arbetslöshetsförsäkringen består av finansieringsskatter förklaras variationen i den upplupna avgifter från arbetslöshetskassor. intäkten främst av variationen i kapital- Svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter inkomsterna. från balans- och systemansvariga på 597 miljoner Vid en jämförelse mellan den skatte- kronor och upplupna nätintäkter på 205 miljoner periodisering i resultaträkningen som i princip kronor. leder till postens ökning jämfört med 2017 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett Not 39 skillnadsbelopp som för 2018 uppgår till Värdepapper och andelar 0,8 miljarder kronor. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad Miljoner kronor uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos 2018 2017 enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i Riksgäldskontoret 43 981 87 976 årsredovisningen för staten, på justeringar för Försäkringskassan 1 159 1 136 äldre år för juridiska personers skatter som kan Pensionsmyndigheten 365 385 identifieras först senare, förändringen av uppbördsreglerna för energiskatt eller på brister i Affärsverk modellerna för beräkning av upplupen intäkt. Luftfartsverket 520 801 Staten ansvarar även för uppbörden av kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift Övriga myndigheter 4 44 samt avgifter till trossamfund. Då utfallet för dessa skatter och avgifter fastställs vid den årliga

Summa 46 029 90 342

inkomsttaxeringen sker betalningen med förskott och slutregleringar. I posten Övriga Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är upplupna intäkter redovisas eventuellt beräknat pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna fordringsbelopp för aktuellt år. För 2018 är statspapper och kortfristiga placeringar. beloppet dock negativt (se not 53). För 2017 Affärerna har marknadsvårdande syfte och är uppgick fordringsbeloppet till 3,2 miljarder också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överkronor. Den fordran som staten har för äldre år skott och varierar därför mellan åren. redovisas bland Övriga fordringar (se not 35). Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Resterande övriga upplupna intäkter Försäkringskassan redovisar, främst Trafik- Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i livräntefonden. svenska kronor och utländsk valuta är

S kr . 2018/ 19: 101

Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, 3 906 miljoner kronor placeringar hos banker och främst i form av andelar i värdepappersfonder hos 520 miljoner kronor placerade i kortfristiga Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga certifikat som förfaller under 2019. pensionsförsäkringen. Luftfartsverket redovisar kortfristiga Not 41 placeringar i företagscertifikat som värdepapper Nettoförmögenheten och andelar. Miljoner kronor Not 40 2018 2017 Kassa och bank Uppskrivningskapital 55 56 Donationskapital 1 063 1 020 Miljoner kronor Resultatandelar i hel- och delägda företag 234 566 213 381 2018 2017 Balanserad kapitalförändring -359 741 -459 205 Exportkreditnämnden 487 1 533 Årets överskott enligt Skatteverket 343 274 resultaträkningen 106 395 130 887 Universitets- och högskolerådet 310 238

Summa -17 662 -113 861

Kungl. Tekniska högskolan 232 89 Karolinska institutet 180 185 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan Regeringskansliet 174 178 tillgångar och skulder. En negativ nettoför- Länsstyrelsen i Västerbottens län 171 221 mögenhet innebär att statens skulder är större än Uppsala universitet 160 129 statens tillgångar. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak Försäkringskassan 126 104 Styrelsen för internationellt med statsskuldens förändring. Nettoförmögenutvecklingssamarbete 124 263 heten påverkas i första hand av resultaträkningens Länsstyrelsen i Norrbottens län 115 177 överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar Ekobrottsmyndigheten 104 6 Trafikverket 78 181 tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen Affärsverk från 2017 (-271 miljarder kronor) har ökat med Luftfartsverket 5 009 4 163 157 miljarder kronor som ett resultat av ändrade Sjöfartsverket 477 503 redovisningsprinciper. Under 2018 ökade netto- Svenska kraftnät 39 304 förmögenheten med 96 miljarder kronor och uppgår därmed till -18 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i Övriga myndigheter 769 992 nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig

Summa 8 898 9 540

inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av Exportkreditnämnden (EKN) redovisar ingående delposter. banktillgodohavanden i utländsk valuta till värdet av 453 miljoner kronor samt banktillgodo- Ändringar av utgående balansen 2017 havanden i svenska kronor på 34 miljoner kronor, I samband med ändrade redovisningsprinciper totalt 487 miljoner kronor. Likvida medel har justeras den utgående balansen från föregående år minskat med 1 046 miljoner kronor. EKN har för att få jämförbarhet mellan åren. Den nya under 2018 anslutit sig till Riksgäldskontorets principen för beräkning av upplupna skattevalutakoncernkontomodell och behållningen på intäkter har medfört en ökning av nettovalutakontot redovisas från 2018 som inomstatlig förmögenhetens utgående balans 2017 med och elimineras därför. Tidigare var behållningen 186 miljarder kronor. Även de nya principerna på valutakontot utomstatlig eftersom valuta- för redovisning av tjänstepensionsskulder har kontot var placerat hos affärsbank. påverkat den utgående balansen och har inneburit Luftfartsverkets likvida medel har ökat med en minskning av förmögenheten med 846 miljoner kronor. En del av ökningen beror på 29 miljarder kronor. flytt från korta placeringar till banktillgodohavanden. Av myndighetens likvida medel är

S kr . 2018/ 19: 101

Uppskrivningskapital till resultatandelar har ökat kapitalförändringen Uppskrivningskapitalet har minskat med med 98 miljarder kronor. 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar Utdelningar från hel- och delägda företag med avskrivningsbeloppen på uppvärderade enligt föregående stycke har ökat denna delpost anläggningar samt med omföring till balanserad med motsvarande belopp d.v.s. 16 miljarder kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. kronor. Den del av förändrad avsättning för Donationskapital pensionsskuld som avser försäkringstekniska Donationskapitalet har ökat med 43 miljoner omvärderingar redovisas direkt mot nettokronor under året. Ökningen beror till största förmögenheten och medför en minskning med delen på donationer av konst och likvida medel till 15 miljarder kronor. Nationalmuseet och Moderna museet. Upplupna skatteintäkter redovisas i vissa fall direkt mot nettoförmögenheten, bland annat i Resultatandelar i hel- och delägda företag samband med ändrade uppbördsperioder Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. (0,8 miljarder kronor). Andelsvärdet är vid årets beräkning till största Systembolaget AB:s resultat förs till en del som delen baserat på företagens egna kapital enligt skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till årsbokslut. Ökningen på 21 miljarder kronor resultatandel från kapitalförändring (-0,3 milunder året består av föregående års resultatandelar jarder kronor). (33 miljarder kronor), utdelningar betalda under Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har 2018 (-16 miljarder kronor), samt övriga för- avyttrats och utgör den största delen av ändringar av eget kapital i företagen (3,2 miljarder 0,7 miljarder kronor i minskning för kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, försäljningar, likvideringar och justeringar. motsvarande årets utdelning, och som redovisas Försvarsmakten har invärderat beredskapssom skatteintäkt förs om från balanserad varor och materiel anskaffade tidigare år till ett kapitalförändring till resultatandel påföljande år värde av 0,5 miljarder kronor. (0,3 miljarder kronor). Försäljning av företag och Riksgäldskontorets konton för hantering av justeringar har medfört en ökning med TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., har tidigare 0,7 miljarder kronor. rapporterats som en del av statsverket, men Telia Company AB har rapporterat en direkt överfördes under året till en utomstatlig fordran. ökning av eget kapital med 1,5 miljarder kronor, Detta medförde en minskning av nettovilket främst avser valutakursdifferenser från förmögenheten med 0,3 miljarder kronor. avvecklad verksamhet. Skilda principer vid värdering av inomstatliga Vattenfall AB har redovisat en ökning med värdepapper medför en utjämningspost på 1,2 miljarder kronor av det egna kapitalet vid 0,3 miljarder kronor som redovisas som sidan av resultatet. Förändringen består till balanserad kapitalökning. största delen av positiva effekter av kassaflödes- Eliminering av inomstatliga ensidiga säkringar (1,7 miljarder kronor) och kapital- periodiseringar samt diverse fordringar och ökningar från omräknings- och valutakurs- skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor effekter (1,5 miljarder kronor), vilket delvis som ökar nettoförmögenheten. utjämnas av omvärderingar relaterade till Summan av statens interna fordringar och pensionsskulden (-0,6 miljarder kronor). En skulder avseende moms minskar nettoförmögenjustering av årets ingående balans medför en heten med 0,2 miljarder kronor. minskning av eget kapital (-1,6 miljarder kronor). Nedanstående tabell visar de poster som lett Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har fram till nettoförmögenhetens förändring. avyttrats och utgör den största delen av ökningen av resultatandelarna med 0,7 miljarder kronor för försäljningar, likvidationer och justeringar.

Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen ökade med 99 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som inte är hänförligt

S kr . 2018/ 19: 101

Nettoförmögenhetens förändring

Resultatandelar i hel Balanserad Uppskrivnings- Donations- och delägda kapital- Årets överkapital kapital företag förändring /underskott Summa

Utgående balans 2017 56 1 020 213 381 -609 761 124 378 -270 926

Ändrad redovisningsprincip för tjänstepensionsskulder -35 239 6 509 -28 730 Ändrad princip för redovisning av upplupna skatteintäkter 185 839 185 839 Ändrad redovisning av efterskottspremier, Exportkreditnämnden -44 -44

Ingående balans 2018 56 1 020 213 381 -459 205 130 887 -113 861

Föreg. års kapitalförändring -1 32 744 98 144 -130 887 0 Utdelning från hel- och delägda företag -15 713 15 713 0 Förändrad avsättning till tjänstepensioner -14 808 -14 808 Förändringar av upplupna skatteintäkter som inte förs mot resultaträkningen 778 778 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 3 186 3 186 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 289 -289 0 Försäljning, likvidering och justering av innehav i hel- och delägda företag 740 -740 0 Invärdering av beredskapsvaror i lager m.m., Försvarsmakten 498 498 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret -296 -296 Utjämningspost vid eliminering av statspapper 268 268 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 266 266 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -158 -158 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 80 80 Övriga förändringar 43 -61 8 -10 Årets över-/underskott 106 395 106 395 Summa årets förändring -1 43 21 185 99 464 -24 492 96 199

Utgående balans 55 1 063 234 566 -359 741 106 395 -17 662

S kr . 2018/ 19: 101

I tabellen nedan redovisas en beräkning av realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsskillnaderna mellan balansräkningens netto- värdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas förmögenhet för 2017 och 2016 jämfört med upp med prisindex samt med moms medan fasta statens nettoförmögenhet beräknad enligt realtillgångars värdering i balansräkningen utgår nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom beräkningar finns ännu inte framställda för 2018 tillgångsförs forskning och utveckling i högre och jämförelsen görs därför mellan 2016 och grad i NR. Detta står för 64 procent av skillnaden 2017. i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för Miljarder kronor 2017 2016 skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS -114 -218 om avgränsning ingår Riksbanken som kapital- Avgående poster ur Nettoförmögenheten andel i NR och inte endast med grundfonden. Affärsverkens anläggningstillgångar -27 -26 Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med Fordringar och skulder endast i den statliga andra metoder i NR, vilket tillsammans med en balansräkningen 207 223 annan tillämpning vid fastställandet av Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. periodiseringar -68 -86 Dessutom finns andra mindre skillnader. För Värdejusteringar, Centrala tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden studiestödsnämnden 25 28 främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den Tillkommande poster i Statens förmögenhet särskilda löneskatt som ingår i kommunernas enligt NR-principer pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 219 194 motsvarande belopp. Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventar ier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 000 949 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -63 -74 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 115 118 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 92 93 Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 44 43 Övrigt 28 27

Statens förmögenhet enligt NR-principer 1 458 1 271

Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2017 på -114 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2019 års ekonomiska vårproposition på 1 458 miljarder kronor innebär att NRberäkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 572 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Uppgifterna för nettoförmögenheten enligt ÅRS är justerade för förändrade redovisningsprinciper, främst avseende beräkning av upplupna skatteintäkter. Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsningar av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta

S kr . 2018/ 19: 101

Not 42 Sedan 2016 gäller ny lagstiftning som innebär Fonder att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i Miljoner kronor 2018 2017 konkurs. Resolution innebär att staten tar Kärnavfallsfonden 69 649 67 236 kontroll över ett institut som är drabbat av Insättningsgarantifonden 41 780 40 080 problem för att rekonstruera det eller avveckla det (Riksgäldskontoret) under ordnade former. För detta ändamål Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 40 036 40 245 bildades en ny fond benämnd Resolutions- Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret) 37 757 28 846 reserven i början av 2016. Den tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 1 050 1 039 Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Stabilitetsfondens uppdrag Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten 459 449 m.m. har samtidigt begränsats men den ska även i Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 445 432 fortsättningen finansiera stöd enligt en ny lag om Batterifonden (Naturvårdsverket) 335 331 förebyggande statligt stöd. Under 2016 tillfördes Försäkringskassans övriga fonder 276 277 fonden för sista gången stabilitetsavgifter, men fr.o.m. 2017 gäller enbart resolutionsavgifterna som förs till Resolutionsreserven. Därför är det Övriga 196 262 nu endast Resolutionsreserven som har ökat

Total summa 191 983 179 197

under året, med 8,9 miljarder kronor, medan Stabilitetsfonden har minskat något. Som fonder i staten redovisas medel som är Riksgäldskontoret förvaltar även Insättningsreserverade för särskilda ändamål, men där det garantifonden som har byggts upp av avgifter från reserverade beloppet inte beror direkt på en institut som omfattas av garantin. Avgiftens fastställd skuld eller en försäkringstekniskt storlek bygger på institutens kapitaltäckningsberäknad risk. De viktigaste förändringarna i grad och används till att bygga upp en fond för att fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning kunna betala ut ersättning till kunder i till/upplösning av fonder. kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar- privatpersoner som företag och andra juridiska kollegiet. Fonden består av avgifter från personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av statspapper och till mindre del på konto i elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden kostnader nu och i framtiden för hantering och ökade med 2 miljarder kronor under året. slutförvaring av använt kärnbränsle och annat Insättningsgarantin totalt uppgår till avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka 2 280 miljarder kronor (se not 54). under 2018 liksom de senaste åren. Fondmedlen Försäkringskassan redovisar ett antal fonder är placerade i statspapper, i s.k. säkerställda som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka obligationer utgivna av bostadsfinansierings- bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser institut, och till en mindre del på konto i betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2018 avser ca och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- 43 procent av tillgångarnas bokförda värde fonden och Affärsverksfonden. säkerställda obligationer. Kammarkollegiets fonder avser främst Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturbeslut i samband med finanskrisen under hösten fonden för Sverige och Finland, men även 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den Viltvårdsfonden samt Författarfonden. förvaltas av Riksgäldskontoret. Inledningsvis Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med anslag på statens budget. Avsikten har varit att den övervägande delen hos länsstyrelserna i fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna Norrbottens och Västerbottens län. och bankgarantiavgifterna från banker och andra Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket institut med avkastning, skulle öka upp till och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. motsvarande 2,5 procent av BNP.

S kr . 2018/ 19: 101

Sedan 2009 gäller producentansvar för batterier Förklaring till förändring av den

försäkringstekniska avsättningen i SPV:s

och fonden tar inte in några avgifter. Återstående

tjänstepensionsverksamhet

medel används till batteriforskning och fonden

Miljoner kronor minskar successivt.

Bland fonder som inte specificeras i tabellen 2018 2017

finns främst medel från vattendomar m.m. hos Ingående skuld 259 804 246 515

Havs- och vattenmyndigheten och Brottsoffer- Justering av ingående skuld 1 478 -36

fonden. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 12 264 11 457

Nyintjänande 9 791 8 910 Not 43 Utbetald pension -10 075 -9 787

Avsättningar för pensioner och liknande Indexering 4 156 2 814

förpliktelser

Grundränta, brutto -1 670 -781

Grundränta, frigjorda driftkostnader -278 -271 Miljoner kronor Utfall av antaganden om livslängd 184 204 2018 2017 Nya och tillfälliga sjukpensioner 71 91 Statens tjänstepensionsverk (SPV) 276 793 260 300 Förändrad avsättning för premiebefrielse -32 9 Riksdagsförvaltningen 4 346 3 340 Nya icke aktuella, temporära Försvarsmakten 173 179 efterlevandepensioner 241 239

Regeringskansliet 56 51 Förändring av antastbar förmån 77 3

Polismyndigheten 44 45 Nya temporära efterlevandepensioner 97 112

Lunds universitet 32 30 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -79 -77

Umeå universitet 29 24 Aktualisering -128 -190

Trafikverket 24 25 Övrigt 349 592

Göteborgs universitet 17 16 Summa utgående skuld 1 276 250 259 804

Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 543 miljoner kronor (496 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot Affärsverk beloppet i not 43. Luftfartsverket 5 273 3 998

Sjöfartsverket 2 212 1 883 Ändrade beräkningsgrunder visar den skuldeffekt

Svenska kraftnät 815 623 som uppstår när de försäkringstekniska

beräkningsgrunderna ändras. Från och med 2018

Övriga myndigheter 251 294 har redovisningsprincipen anpassats till den

internationella redovisningsstandarden IPSAS 39

Summa 290 065 270 808

vilket innebär att resultateffekten av försäkrings-

tekniska omvärderingar redovisas direkt mot

nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen. Statens pensionsåtagande (Se redovisningsprinciper och tilläggsupp- SPV ansvarar och gör avsättningar för de lysningar). De ändrade beräkningsgrunderna i förmånsbestämda tjänstepensionerna och de tabellen ovan, 12,3 miljarder kronor, har därför övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har inte påverkat årets pensionskostnader. Effekten betalat premier för, vilket utgör merparten av av de ändrade beräkningsgrunderna, 12,3 miljardstatens pensionsåtagande. Undantag från denna er, beror på att räntan i beräkningsgrunderna ordning är de myndigheter som gör egna sänkts till -0,6 procent från -0,3 procent föreavsättningar för pensioner, främst affärsverken gående år. Nyintjänande består av den och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de skuldförändring som beror på att de aktiva har förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och redovisar ökade med 16,5 miljarder kronor kompletterande efterlevandepension/familjejämfört med 2017 då den ökade med pension under året. Utbetald pension motsvarar 13,3 miljarder kronor. den skuldminskning som utbetalningarna med-

fört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga

data och det kan finnas avvikelser mellan postens

värde och bokförda betalningar exempelvis när

retroaktiva utbetalningar gjorts. Indexering avser

S kr . 2018/ 19: 101

omräkning med förändringen av prisbasbeloppet kronor, avser ca 1,4 miljarder kronor försäkringssom görs av pensioner som betalas ut och av tekniska omvärderingar som enbart redovisats i fribrev. Mellan 2017 och 2018 höjdes balansräkningen och 358 miljoner kronor har prisbasbeloppet med 1,56 procent vilket gav en påverkat årets resultat. ökning av skulden med 4 156 miljarder kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som Not 44 enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska Övriga avsättningar göras med antagen ränta, som under 2018 var - 0,6 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i Miljoner kronor skulden när förmånsbelopp förändras under 2018 2017 utbetalningsperioden t.ex. på grund av Avsättningar för garantier samordning. Under 2018 har SPV fortsatt sitt - risker som kan finansieras av arbete med att pröva rätten till livränta för garantiavgifter 7 365 7 409 personer som slutat sin anställning under - kvardröjande risker 968 773 perioden 1992 – 2002. Detta har resulterat i att - oreglerade skador 2 804 3 463 ytterligare livräntor har fastställts för dessa Summa avsättningar för garantier 11 137 11 645 personer och det har ökat skulden med 100 miljoner kronor som ingår i posten Övrigt. Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 1 110 987

Övriga avsättningar för pensioner och liknande Övriga avsättningar 3 470 2 992 förpliktelser

Summa övriga avsättningar 15 717 15 624

Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier och omställningsstöd till tidigare och nuvarande ledamöter. Miljoner kronor Riksdagsförvaltningen tillämpar nu i princip 2018 2017 samma försäkringstekniska grunder som de SPV Exportkreditnämnden (EKN) 9 789 10 449 tillämpar för försäkringsrörelsen. Föregående års Trafikverket 1 430 1 149 skuld har inte räknats om eftersom det inte varit Riksgäldskontoret 1 032 832 praktiskt genomförbart. Förändringen av Försvarsmakten 351 393 pensionsskulden avser därför skillnaden mellan Pensionsmyndigheten 373 391 Riksdagsförvaltningens skuld i årsredovisningen Polismyndigheten 252 237 för staten 2017, beräknad enligt den tidigare Migrationsverket 339 226 tillämpade modellen, och skulden 2018 beräknad Styrelsen för internationellt med Riksdagsförvaltningens nya beräknings- utvecklingssamarbete 203 211 grunder. Av förändringen avser 856 miljoner Boverket 138 161 kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och Affärsverk 150 miljoner kronor har påverkat årets resultat. Svenska kraftnät 58 59 Av Riksdagsförvaltningens totala skuld avser Luftfartsverket 36 71 641 miljoner kronor inkomstgarantier och omställningsstöd. Ca 64 procent av den totala Sjöfartsverket 13 12 pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Övriga myndigheter 1 703 1 433 Pensionsskulderna för Luftfartsverket, Summa 15 717 15 624 Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät har räknats om enligt samma beräkningsgrunder Balansposten Övriga avsättningar består till som de SPV använder. Förändringen av största delen av EKN:s avsättningar för garantier. affärsverkens skulder avser skillnaden mellan Reserveringen delas in i risker som kan finansieras deras skuld i årsredovisningen för staten 2017, av garantiavgifter, kvardröjande risker och beräknad enligt den tidigare tillämpade modellen, oreglerade skador. Reservering vid utgången av och deras skulder i år beräknade med SPV:s 2018 uppgick till 9 789 miljoner kronor, vilket är beräkningsgrunder. Av förändringen av affärsen minskning med 6 procent jämfört med verkens pensionsskulder, totalt ca 1,8 miljarder

S kr . 2018/ 19: 101

föregående år. Minskningen beror på att EKN valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De bedömer riskerna som lägre. redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 0,9 miljarder kronor.

Not 45

Statsskulden Statsskulden totalt Miljoner kronor Lån i svenska kronor 2018 2017 Miljoner kronor Lån i svenska kronor 826 452 895 489 2018 2017 Lån i utländsk valuta 370 582 369 721 Nominella statsobligationer 638 323 611 594 Summa 1 197 034 1 265 210 Real skuld i svenska kronor 211 762 199 693 Statsskuldväxlar 20 000 87 500 Statsskulden har totalt minskat med Likviditetsförvaltningsinstrument 94 193 118 453 68,2 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens Privatmarknadslån 4 990 10 551 budgetsaldo för 2018 var ett överskott på Säkerheter i svenska kronor 4 380 6 570 80,0 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat Valutaderivat -82 139 -76 156 lånebehov. Lån i form av statsskuldsväxlar svarar Summa 891 509 958 205 för den största minskningen med 67,5 miljarder kronor. Dessutom har likviditetsförvaltnings- Eliminering, myndigheters innehav av instrument minskat med 24,3 miljarder kronor. statspapper -65 057 -62 716 Den största ökningen gäller nominella stats- Summa 826 452 895 489 obligationer i svenska kronor som är 26,7 miljarder kronor högre.

I Riksgäldskontorets definition av den svenska

Not 46

statsskulden ingår de låneinstrument som

Långfristiga skulder

Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och Miljoner kronor tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor 2018 2017 redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de Trafikverket 1 982 2 720 marknadsvärderas inte med hänsyn till Riksgäldskontoret 1 046 169 förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden Affärsverk minskad med elimineringar av de statliga Luftfartsverket 286 243 myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har Övriga 3 1 statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var Summa 3 317 3 133 vid årsskiftet 27,7 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättnings- Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden garantifonden var 37,2 miljarder kronor förekommer endast hos ett litet antal statliga värderade till nominellt värde samt upplupen myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret inflationskompensation. som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Lån i utländsk valuta Miljoner kronor Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 2018 2017 1 832 miljoner kronor och därutöver innehållna Obligationer m.m. i utländsk valuta 280 156 286 117 garantibelopp på 150 miljoner kronor. Valutaderivat 90 339 80 758 Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna Säkerheter i utländsk valuta 87 2 846 till terminskontrakt hos Statens internbank med Summa 370 582 369 721 800 miljoner kronor. Valutavärderingen avgör om terminskontrakten klassificeras som en skuld Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till eller som en tillgång. Förra året redovisades de sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de som en tillgång vilket förklarar ökningen av

S kr . 2018/ 19: 101

posten. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Not 48 skulder knutna till tillgångar som övertogs från Övriga kortfristiga skulder affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde. Miljoner kronor Luftfartsverket har en långfristig skuld till den 2018 2017 europeiska organisationen Eurocontrol, som Skatteverket arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhets- Kontoöverskott, skattekonto 85 757 79 213 frågor, om 249 miljoner kronor samt skulder för Övrigt, Skatteverket 648 467 finansiell leasing. Summa Skatteverket 86 405 79 680

Not 47

Riksgäldskontoret

Leverantörsskulder

Skuld till premiepensionssystemet 14 150 13 960 Miljoner kronor EU-avgifter 3 775 6 501 2018 2017 Affärsdagsredovisning 58 013 70 596 Övrigt, Riksgäldskontoret 153 48 Trafikverket 7 681 7 565 Summa Riksgäldskontoret 76 091 91 105 Försvarets materielverk 2 838 2 141 Försvarsmakten 1 585 1 333 Pensionsmyndigheten 6 000 6 208 Polismyndigheten 599 854 Försäkringskassan 3 189 3 270 Karolinska institutet 499 432 E-hälsomyndigheten 2 485 2 162 Fortifikationsverket 467 425 Exportkreditnämnden 953 590 Lunds universitet 466 255 Trafikverket 790 1 085 Arbetsförmedlingen 376 415 Polismyndigheten 436 377 Kriminalvården 339 364 Statens tjänstepensionsverk 421 404 Försäkringskassan 333 280 Kronofogdemyndigheten 369 573 Domstolsverket 317 228 Kungl. Tekniska högskolan 357 199 Statens fastighetsverk 308 354 Kärnavfallsfonden 346 0 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 306 267 Universitets- och högskolerådet 323 251 Migrationsverket 244 388 Skatteverket 239 248 Göteborgs universitet 222 218 Affärsverk Sveriges lantbruksuniversitet 214 118 Svenska kraftnät 9 179 7 992 Transportstyrelsen 190 181 Luftfartsverket 420 311 Uppsala universitet 173 147 Sjöfartsverket 27 31 Regeringskansliet 167 195 Övriga myndigheter 3 504 3 132 Affärsverk Summa 191 295 197 370 Svenska kraftnät 671 579 Övriga skulder minskade med 6 miljarder kronor Luftfartsverket 167 158 Sjöfartsverket 156 96 till 191 miljarder kronor. De största förändringarna är den minskade effekten av Riksgälds- Övriga myndigheter 4 029 3 999 kontorets affärsdagsredovisning på 12 miljarder Summa 22 586 21 240 kronor, ökningen av kontoöverskott på skattekonto hos Skatteverket på 7 miljarder kronor samt att skuld för EU-avgiften minskade med Leverantörsskulder är skulder som uppkommer 2,7 miljarder kronor. vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när mycket på grund av skuldernas kortfristiga ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan karaktär. nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i

S kr . 2018/ 19: 101

effekten av affärsdagsredovisningen. Mot- Kronofogdemyndighetens ökning beror till svarande effekt förekommer på fordringssidan i största delen på ett enskilt ärende om samband med försäljning av värdepapper, se not 790 miljoner kronor avseende kvarstadsbelagd 35 Övriga kortfristiga fordringar. egendom. Av Länsstyrelsernas depositioner finns Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- ungefär 70 procent hos Länsstyrelsen i systemet består huvudsakligen av inbetalda Stockholms län. Tullverkets depositioner är i ålderspensionsavgifter som övergångsvis har huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för placerats på konto i Riksgäldskontoret för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i finansiering av framtida pensioner. uppbördsverksamheten. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Not 50 Riksgäldskontoret, men som ännu inte har Förskott från uppdragsgivare och kunder rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet Miljoner kronor varierar över tid beroende på EU-kommissionens 2018 2017 aktuella likviditetsbehov. Sveriges lantbruksuniversitet 30 30 En del av Skatteverkets skuld för konto- Kemikalieinspektionen 22 22 överskott på skattekonto utgörs av skatte- Patent- och registreringsverket 21 20 betalares kompletteringsinbetalningar för att Bolagsverket 15 13 täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först Högskolan i Gävle 12 9 2019. En annan del är oreglerade skulder avseende Högskolan i Dalarna 10 3 överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per Affärsverk balansdagen. Svenska kraftnät 38 44 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna hos Försäkringskassan består av skatt på sjuk- Övriga myndigheter 4 2 penning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldra- Summa 152 143 penning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga myndigheter i förskott för finansiering av större skulder består främst av en skuld till apoteksprojekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller aktörer avseende den läkemedelsförmån som E- forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till projekt pågår under en längre tid och arbetet är apoteksaktörer. ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Svenska kraftnäts övriga skulder består främst Myndigheterna redovisar medlen som förskott av skuldförda kapacitetsavgifter. från uppdragsgivare och kunder. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med

Not 49

pågående försäljning.

Depositioner

Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid Miljoner kronor försäljning av fastighet. 2018 2017 Affärsverket svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, Kronofogdemyndigheten 1557 565 Länsstyrelserna 444 251 dvs. infrastruktur för tele- och data- Tullverket 314 242 kommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 Övriga myndigheter 59 43 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar Summa 2 374 1 101 intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls.

Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 51 Trafikverkets största delposter under Upplupna kostnader upplupna kostnader gäller markinlösen samt investeringar i väg och järnväg med vardera drygt 800 miljoner kronor. Miljoner kronor 2018 2017 Svenska kraftnäts upplupna kostnader har mer Riksgäldskontoret 11 153 10 691 än fördubblats till 1 290 miljoner kronor. Det är Migrationsverket 3 809 8 578 främst upplupna kostnader för balans- och Trafikverket 2 600 2 136 systemansvariga samt balansreglering som har Försvarets materielverk 1 321 469 ökat och nu sammantaget uppgår till 764 miljoner kronor. Upplupna utgifter för investeringar har Försvarsmakten 1 263 1 158 också ökat och uppgår till 322 miljoner kronor. Polismyndigheten 1 070 1 034 Försäkringskassan 826 971

Not 52

Arbetsförmedlingen 638 969

Oförbrukade bidrag

Statens jordbruksverk 436 167 Kammarkollegiet 426 225 Miljoner kronor Skatteverket 378 380 2018 2017 Kriminalvården 294 313 Karolinska institutet 1 910 1 932 Göteborgs universitet 275 249 Lunds universitet 1 875 1 744 Lunds universitet 253 208 Göteborgs universitet 1 354 1 220 Regeringskansliet 251 233 Uppsala universitet 788 700 Transportstyrelsen 241 163 Kungl. Tekniska högskolan 475 430 Stockholms universitet 362 345 Affärsverk Sveriges lantbruksuniversitet 336 268 Svenska kraftnät 1 290 589 Umeå universitet 307 310 Sjöfartsverket 135 105 Linköpings universitet 242 250 Luftfartsverket 107 105 Trafikverket 221 222 Södertörns högskola 175 165 Övriga myndigheter 4 053 3 752 Kustbevakningen 147 154 Summa: 30 819 32 495 Örebro universitet 138 153 Linnéuniversitetet 120 115 Upplupna kostnader i staten har till stor del med Mälardalens högskola 113 128 statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i Luleå tekniska universitet 110 119 övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men Affärsverk faktureras eller betalas först under näst- Svenska kraftnät 1 567 1 546 kommande räkenskapsår. Upplupna kostnader Sjöfartsverket 38 41 består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redo- Övriga myndigheter 1 237 1 221 visas av de flesta myndigheter.

Summa: 11 515 11 066

Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som kostnadsförts men ännu inte betalats ut. som erhållits, men som ännu inte förbrukats för Migrationsverkets upplupna kostnader har sitt ändamål. minskat med 4 769 miljoner kronor. Upplupna Universitet och högskolor redovisar oförkostnader för placering av barn har minskat med brukade bidragsmedel främst för finansiering av 2 538 miljoner kronor, för ensamkommande barn olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för med 979 miljoner kronor och för skolkostnader oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för och organiserad verksamhet med 661 miljoner framtida avskrivningar för investeringar som kronor. finansierats med erhållna bidrag. Karolinska institutet, Lunds universitet och Göteborgs

S kr . 2018/ 19: 101

universitet är de lärosäten som har de största inomstatliga oförbrukade bidrag som har ökat. oförbrukade bidragen från icke statliga Den största ökningen finns i kategorin Övriga finansiärer. myndigheter, där det främst är Boverkets Oförbrukade bidrag hos Svenska Kraftnät oförbrukade bidrag för solcellsstöd som ökat avser erhållna investeringsbidrag. med ca 400 miljoner kronor och Sjöfartsverkets oförbrukade bidrag för farledsinvesteringar som Totalt oförbrukade bidrag har ökat med ca 600 miljoner kronor. Högskolesektorn står för 67 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag, en minskad Miljoner kronor 2018 2017 andel som beror på de nämnda ökningarna hos Universitet och högskolor 18 366 17 490 Övriga myndigheter. Det är vanligtvis fråga om Inomstatligt 9 772 9 194 forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, Utomstatligt 8 594 8 296 andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Lunds universitet redovisade högst belopp för Länsstyrelser 1 468 1 212 oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av Inomstatliga 1 245 923 2018. Beloppet uppgick till 2,1 miljarder kronor Utomstatliga 223 289 vilket var 21 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och Övriga 6 406 4 993 högskolor. Karolinska institutet och Uppsala Inomstatliga 3 708 2 512 universitet redovisade vardera ca 13 procent av det totala beloppet. Utomstatliga 2 698 2 481 Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser Totala inomstatliga 14 725 12 628 vanligen medel från centrala myndigheter som Totala utomstatliga 11 515 11 066 ska förmedlas till olika regionala projekt.

Summa 26 240 23 695

Oförbrukade inomstatliga bidrag Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till som myndigheter har fått från andra statliga totalt 14,7 miljarder kronor. myndigheter, elimineras i årsredovisningen för I tabellen nedan visas hur 85 procent av staten, men redovisas här som tilläggsinomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i information. Dessa bidrag har i de flesta fall anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade redovisats mot anslag hos den givande belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheten. myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskatt- De totala oförbrukade bidragen ökade med ningar om förväntad förbrukningstakt. 2,5 miljarder kronor. Det är framför allt

Tabell oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade Mer än 3 månader Mer än 1 år bidrag Totalt Inom 3 månader till ett år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 12 522 3 260 7 480 1 553 229 varav Universitet och högskolor 9 686 2 356 6 163 1 069 97 varav Länsstyrelser 1 072 215 485 315 56 varav Övriga 1 763 689 831 168 75

Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 2 203

Totala inomstatliga oförbrukade bidrag 14 725

S kr . 2018/ 19: 101

Not 53 Post- och telestyrelsen har under året Övriga förutbetalda intäkter genomfört spektrumauktion för tilldelning av radiospektrum i 700 MHz-bandet. Regeringen beslutade 2017 att en stor del av sändnings- Miljoner kronor 2018 2017 utrymmet är tillgängligt för andra ändamål än Riksgäldskontoret 31 801 38 178 marksänd TV. Detta har lett till förutbetalda auktionsintäkter på nära 2,6 miljarder kronor. Reglering av skatter till andra sektorer för 4 419 - Myndigheten för press, radio och TV har fått aktuellt år in avgifter för tillstånd att sända analog kommersiell radio som betalats i förskott för hela Post- och telestyrelsen 2 560 0 tillståndsperioden 2018 – 2026. De avgifter som Myndigheten för radio och TV 1 238 - avser kommande år tas upp som förutbetalda intäkter och uppgick vid årsskiftet till drygt Kärnavfallsfonden 1 086 - 1,2 miljarder kronor. Statens jordbruksverk 653 625 Kärnavfallsfonden debiterar reaktorinne- Försvarets materielverk 600 1 035 havarna avgifter årsvis. Barsebäck Kraft AB har Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 375 343 detta år betalat den avgift som enligt fondens Karolinska institutet 221 249 debiteringsrutin skulle betalas i början av 2019 Tillväxtverket 210 före årsskiftet med 1,1 miljarder kronor, vilket har tagits upp som förutbetald intäkt. Lunds universitet 176 160 Statens fastighetsverk 160 144 Statens jordbruksverk redovisar förutbetalda intäkter från EU:s fonder med knappt Affärsverk 0.7 miljarder kronor, i första hand från EU:s Svenska kraftnät 23 33 landsbygdsfond 2014 – 2020. Även Tillväxtverket Luftfartsverket 10 8 redovisar förutbetalda intäkter från EU, vilket Sjöfartsverket 8 15 avser Europeiska regionala utvecklingsfonden. Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller Övriga myndigheter 1 059 1 026 uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet,

Summa 44 599 41 816

men som är hänförliga till kommande år.

Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster Not 54 som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och i Garantiförbindelser övrigt inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda Miljoner kronor intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster 2018 2017 faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan Trafikverket prestationer har utförts. Svensk-Danska Broförbindelsen AB 3 149 3 029 Den största posten gäller överkurser som Arlandabanan Infrastructure AB 1 211 1 268 uppstår när Riksgäldskontoret emitterar

Summa 4 360 4 297

obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs Trafikverket har för statens räkning förbundit sig och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Den har sjunkit att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att jämfört med föregående år med drygt 6 miljarder kronor och uppgår till 31,8 miljarder kronor. bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter. en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar förutbetalda Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikintäkter som avser kommuner och trossamfund. 4,4 miljarder kronor beräknas komma att regleras verket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser till kommuner och trossamfund för 2018. på 2,0 miljarder kronor, se även not 46.

S kr . 2018/ 19: 101

Bland garantiförbindelser inom linjen finns Garantier för vilka avsättningar inte görs inte de garantier med där förlustrisken har Miljoner kronor värderats och avsättning för förväntade förluster 2018 2017 görs. Årets tillkommande avsättningar för Insättningsgarantin och garantier uppgick till sammanlagt 11 miljarder investerarskyddet 2 280 000 1 688 640 kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommente- Garantier om tillförsel av kapital ras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar. Garantikapital 140 822 133 457 Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantifonden, Garantiförbindelser 4 360 4 297 investerarskyddet eller garantikapital. Summa 2 425 182 1 826 394 I nedanstående tabell redovisas statens totala

Summa garantiåtaganden 2 657 976 2 045 577

garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka

Not 55

avsättningar inte görs.

Övriga ansvarsförbindelser

Garantier för vilka avsättningar görs

Miljoner kronor Miljoner kronor 2018 2017 2018 2017 Trafikverket 23 800 22 050 Garantier om tillförsel av kapital Riksgäldskontoret 15 608 14 182 Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405 Kammarkollegiet 5 486 - Försvarsmakten 4 000 - Exportgarantier m.m . Södertörns högskola 895 925 Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden 193 295 181 485 Statens jordbruksverk 843 944 Fristående krediter, Sida 4 395 4 011 Sveriges geologiska undersökning 482 415 U-kreditgarantier, Sida 803 893 Migrationsverket 457 364 Kriminalvården 208 23 Kreditgarantier Totalförsvarets forskningsintitut 137 149 Infrastruktur, Riksgäldskontoret 18 314 17 309 Göteborgs universitet 115 149 Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret 3 355 3 556 Domstolsverket 73 73 Bostadskrediter, Boverket 3 096 2 786 Umeå universitet 50 47 Internationella åtaganden, Sida 1 155 353 Polismyndigheten 44 36 Övrigt, Riksgäldskontoret 8 9 Affärsverk Övriga garantier Svenska kraftnät 122 115 Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret 7 969 8 376 Luftfartsverket 52 18 Summa 232 794 219 184 Sjöfartsverket 44 44

Övriga myndigheter 316 2 209

Summa 52 732 41 744

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser.

S kr . 2018/ 19: 101

Trafikverket redovisar flera åtaganden. Statens betalningar från skatter ökade med Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för 81 miljarder kronor jämfört med föregående år. avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet med 46 miljarder kronor, se not 1. Vid som Luftfartsverket har bedrivit och den periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna verksamhet som Trafikverket har bedrivit. eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som Trafikverket redovisar även åtaganden för den av är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller staten utställda miljögarantin i avtalet om omvänt, se not 38. Betalningarna är 9 miljarder bolagisering av Statens järnvägar. kronor högre än skatteintäkterna enligt resultat- Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är räkningen. Det beror främst på att skulderna för skuldbevis för utbetalningar från anslag till skatter som Skatteverket redovisar ökade med kapitalhöjning i internationella finansierings- 7 miljarder kronor, främst på grund av att de institutioner. skattskyldiga ökade kompletteringsinbetalningar Kammarkollegiet redovisar ansvarsför- för täcka den slutliga skatten som avräknas först bindelser för statliga utställningsgarantier. Dessa under 2019, vilket ger en positiv effekt. Dessutom redovisades tidigare av Statens kulturråd. påverkas beloppet av periodiseringar av skatter. Försvarsmaktens ansvarsförbindelse är en uppskattning av miljöskador som har uppkommit Not 57 på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Avgifter och andra ersättningar Statens jordbruksverk redovisar eventuella korrigeringar till följd av pågående revisions- Miljoner kronor ärenden samt ett skadeståndsärende. 2018 2017 Sveriges geologiska undersökning redovisar Enligt resultaträkningen 57 284 52 084 framtida utgifter för sanering och återställning av objekt som är under pågående åtgärdsutredning. Avsättning för garantier 151 -622 Migrationsverkets ansvarsförbindelser är bl.a. Tillkommer: utdelningar och ett antal pågående rättsprocesser i olika frågor, kapitaljustering 14 628 8 701 t.ex. skadeståndskrav i samband med upp- Avgår: realisationsvinster handlingar. Summa 70 557 59 995 Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Domstols- Statens betalningar från avgifter och andra verket redovisar ansvarsförbindelser för hyrda ersättningar ökade med 11 miljarder kronor, lokaler. vilket huvudsakligen beror på högre utdelningar Svenska kraftnät redovisar ansvarsförbindelser från hel- och delägda företag och högre avgifter för eventuell återställningsåtgärd. Sjöfartsverkets och andra ersättningar. post består av ansvarsförbindelser för förorenad I finansieringsanalysen tillkommer erhållna mark. Luftfartsverkets belopp är i huvudsak utdelningar i avsnittet för statens verksamhet borgensåtagande för dotterföretag. eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens

3.5.3 Noter till finansieringsanalysen

utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Utdelningarna ökade med

Not 56

6 miljarder kronor för 2018 jämfört med 2017. De

Skatter

största ökningarna gäller främst Luossavaara- Miljoner kronor Kiirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall AB som också gav de högsta utdelningarna. 2018 2017 Avgifter och andra ersättningar ökade med Enligt resultaträkningen 1 362 744 1 316 861 5 miljarder kronor, främst hänförligt till Affärsverket svenska kraftnäts ökade intäkter på grund Tillkommer/avgår: av högre genomsnittspris och ökad volym för såld Förändring av fordringar och skulder 8 800 -26 181 balanskraft till regionnätsföretag, stora el- Summa 1 371 544 1 290 680 producenter och balansansvariga. Avgifter och andra ersättningar justeras med delen av

S kr . 2018/ 19: 101

förändringen av avsättningar för garantier som vid försäljning av egendom som redovisats som redovisas som intäkter, eftersom förändring av kostnad utan att medföra någon betalning. avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultat- Not 60 räkningen avgår realisationsvinster eftersom Justeringar till betalningar dessa inte innebär några betalningar. Miljoner kronor Not 58 2018 2017 Transfereringar Förändring av långfristiga fordringar -402 -262 Förändring av omsättningstillgångar 16 377 -78 266 Miljoner kronor Förändring av kassa och bank 642 516 2018 2017 Förändring av skulder -5 827 10 295 Enligt resultaträkningen 1 112 320 1 063 822

Summa 10 790 -67 718

Avgår: Justeringar till betalningar för statens verksamhet Avsättningar till fonder -12 786 -10 741 förbättrade kassaflödet med sammantaget Omvärdering och avskrivning av lån, CSN 11 miljarder kronor, jämfört med en försämring m.fl. 476 -228 med 68 miljarder kronor föregående år.

Summa 1 100 010 1 052 853

Förändringen av omsättningstillgångarna påverkade kassaflödet positivt med 16 miljarder Utbetalningarna av transfereringar ökade med kronor, jämfört med en negativ effekt med 47 miljarder kronor. Den största ökningen är 78 miljarder kronor föregående år. Förändringen transfereringar till hushåll. Utbetalningarna är beror främst på att Riksgäldskontoret har lägre än kostnaderna för transfereringar enligt minskat sina kortfristiga placeringar med resultaträkningen eftersom avsättningar till 44 miljarder kronor. fonder och omvärderingar av lån inte medför Förändring av skulder påverkade betalningsnågra betalningar. flödet negativt med 6 miljarder kronor eftersom skulderna minskade. Not 59 Förändring av fordringar och skulder avseende Statens egen verksamhet skatter redovisas under not 56, poster och förändring av periodiseringsposter som tillhör Miljoner kronor statsskuldsförvaltningen redovisas under not 65. 2018 2017 Enligt resultaträkningen 279 786 263 390

Avgår: Avskrivningar -29 318 -28 403 Avsättningar -4 584 -2 155 Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 0 239 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav -150 -76 Realisationsförluster -120 -161

Summa 245 615 232 834

Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 13 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster

S kr . 2018/ 19: 101

Not 61 Not 62

Investeringar Utlåning

Nyutlåning Miljoner kronor 2018 2017 Miljoner kronor Finansiella investeringar 2018 2017 Aktier och andra värdepapper 6 913 772 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 19 150 18 566 Materiella investeringar Riksgäldskontoret 12 769 9 591 Beredskapstillgångar 8 226 8 546 Övriga myndigheter 37 68 Väganläggningar 12 083 11 135 Summa nyutlåning 31 956 28 225 Järnvägsanläggningar 13 186 12 070 Maskiner och inventarier 4 724 4 029 Amortering Fastigheter och markanläggningar 1 311 801 Miljoner kronor Övriga investeringar 8 509 7 297 2018 2017 Summa materiella investeringar 48 039 43 878 Centrala studiestödsnämnden 12 435 12 385 Riksgäldskontoret 712 6 019 Immateriella investeringar Övriga myndigheter 18 20 Datasystem, rättigheter m.m. 3 374 2 929 Summa amorteringar 13 165 18 424

Total summa 58 325 47 579

CSN:s nyutlåning, som till största delen består av Investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, en studielån i form av annuitetslån, uppgick till ökning med 11 miljarder kronor jämfört med 19 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor föregående år. mer än föregående år. Amorteringarna uppgick De finansiella investeringarna uppgick till liksom föregående år till drygt 12 miljarder 7 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med kronor. 6 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden har gjort Riksgäldskontorets nyutlåning uppgår till de största investeringarna med placeringar i aktier 13 miljarder kronor och avser framför allt och andra värdepapper med över 5 miljarder refinansiering av statens utlåning till Riksbanken kronor under året. som ökade med 3 miljarder kronor exklusive Investeringar i materiella anläggningstillgångar orealiserade valutakursförändringar. Riksgäldsuppgick till 48 miljarder kronor vilket är kontorets amorteringar är 5 miljarder kronor 4 miljarder kronor mer än föregående år. lägre än 2017, då Irland betalade tillbaka sitt lån. Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 1 miljard kronor och investeringar i Not 63 järnvägsanläggningar med drygt 1 miljard kronor, Finansiellt netto för statens upplåning se not 18, 19 och 23. Miljoner kronor Investeringar i maskiner och inventarier och i fastigheter och markanläggningar har samman- 2018 2017 taget ökat med drygt 1 miljard kronor, se not 22 Ränteintäkter 14 507 14 237 och 20. Räntekostnader -34 551 -30 807 Övriga investeringar ökade med 1 miljard Övriga poster, netto 184 5 755 kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans Tillkommer/Avgår: fastighet och förändring av förskott för materiella Orealiserade valutadifferenser 6 913 -228 anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25.

Summa -12 947 -11 043

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt Det finansiella nettot som är hänförbart till 3 miljarder kronor vilket är ca 0,5 miljarder statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med kronor mer än föregående år, se not 15 och 16. 13 miljarder kronor, jämfört med ett negativt kassaflöde med 11 miljarder kronor föregående

S kr . 2018/ 19: 101

år. Räntekostnader, realiserade valutakursför- Upplupna och förutbetalda räntor som är ändringar och överkurser vid emission påverkade hänförbara till statens upplåning redovisas i sammanlagt kassaflödet 8 miljarder kronor mer balansräkningen under periodavgränsningsposter negativt än föregående år, medan realiserade och påverkar således inte statsskulden. kursförändringar var 6 miljarder kronor mindre Förändringar av tillgångar och skulder som är negativt. I övriga poster ingår bl.a. överkurser vid hänförbara till statens upplåning har försämrat emission, valutakursförändringar och kursför- kassaflödet med 8 miljarder kronor, vilket är ändringar. Finansiellt netto för statens upplåning 4 miljarder kronor mer än föregående år. justeras för orealiserade poster eftersom de inte medför något kassaflöde, se not 12.

Not 64

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor 2018 2017 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 10 728 10 393 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -4 632 -4 919

Marknadsvärdesförändringar 1 596 1 935 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav 0 588 Reaförlust vid försäljning av aktier m.m. 145 -17

Summa 7 837 7 981

Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med 8 miljarder kronor liksom föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14. Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna.

Not 65

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor 2018 2017 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -791 1 000 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -6 961 -4 499

Summa -7 752 -3 499

4 Utvecklingen av statsskulden

S kr . 2018/ 19: 101

4 Utvecklingen av statsskulden

Statens budget visade ett överskott på avser insättningsgarantifondens och kärnavfalls- 80 miljarder kronor 2018. Det innebär att över- fondens innehav. Övriga myndigheters innehav skottet ökade med 18 miljarder kronor jämfört var 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens med 2017, då budgeten visade ett överskott på innehav av statspapper för premiepensions- 62 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är systemet elimineras inte i den konsoliderade lika med saldot på statens budget fast med statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i omvänt tecken. den konsoliderade balansräkningen för staten. Den konsoliderade statsskulden minskade från Sammantaget innebär detta att den okonso- 1 265 miljarder kronor 2017 till 1 197 miljarder liderade statsskulden som Riksgäldskontoret kronor 2018, dvs. med 68 miljarder kronor. redovisar är 65,1 miljarder kronor högre än vad Huvudorsaken till att statsskulden minskade var som redovisas i balansräkningen för staten. budgetöverskottet. Det totala upplåningsbehovet, inklusive beho- Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid

utgången av 2018

vet av att ersätta lån som förfaller, minskade 2018 Miljarder kronor för tredje året i rad till 198 miljarder kronor, den Insätt- Kärn- Övriga Elimine lägsta nivån på tio år. Minskningen berodde inte nings- avfalls- myndig ras i bara på att budgetöverskottet var större än garanti fonden -heter ÅRS fonden föregående år utan också på att volymen lån som Nominella statsobligationer 37,2 13,6 0,1 50,9 förföll till betalning var ovanligt liten. Minsk- Reala statsobligationer 14,2 14,2 ningen av upplåningsbehovet medförde att emissionsvolymen av statsobligationer var på den lägsta Totalt 37,2 27,8 0,1 65,1 nivån sedan 2007. Stocken av statsskuldväxlar vid slutet av 2018 minskade i jämförelse med 2017 till knappt en fjärdedel (se avsnitt 4.2). Den statsskuld som redovisas i årsredo- 4.1 Definition av statsskulden visningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden nominellt belopp, inklusive upplupen inflationsutgörs av elimineringar av myndigheters innehav kompensation för realobligationer. Att statsav svenska statspapper. Vissa myndigheter som skulden redovisas till nominellt belopp betyder hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till statens budget har rätt att placera på den svenska det belopp som Riksgäldskontoret kommer att statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas betala på förfallodagen. Även derivatinstrument bort vid beräkningen av den konsoliderade inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal statsskulden. (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att Elimineringen av statliga myndigheters inne- påverka sammansättningen och löptiden av hav av statspapper uppgick till 65,1 miljarder statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är kronor 2018 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet

S kr . 2018/ 19: 101

värderade till de valutakurser som gällde den 28 Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2018

december 2018, årets sista bankdag.

Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret Belopp respektive andel Löptid ska ska styras mot styras mot ska redovisa statsskulden som statens andel av Nominell skuld i kronor 4,3-5,5 år den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets Real skuld i kronor (andel av förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen total statsskuld) 20 procent 6-9 år av protokollet om förfarandet vid alltför stora Minskning med högst 30 underskott som är fogat till fördraget om upp- Valutaskuld miljarder kronor per år 0-1 år rättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag

ska göras för skulden till premiepensionssystemet Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att och de skulder i insättningsgarantifonden som ge ut värdepapper, varav huvuddelen utgörs av kan uppstå. De skulderna liksom de tillgångar och nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltkronor. En del av upplåningen täcks genom reala ningen som blir följden av att bokföringsmässiga statsobligationer (realobligationer), som ger invegrunder tillämpas, ska därmed tas upp under sterarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret andra poster i balansräkningen. lånar även på den utländska räntemarknaden

genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta.

Köpare är i första hand inhemska och utländska

fonder, försäkringsbolag och finansiella institut-

4.2 Statsskuldens fördelning och

ioner.

löptid

Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar

Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska att långsiktigt minimera kostnaden för statsingå i valutaskulden och valutornas inbördes skulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet förvaltningen ske inom ramen för de krav att fatta beslut om ränte- och valutapositioner. penningpolitiken ställer. Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges i

termer av duration. De riktvärden som regeringen

anger baseras på en avvägning mellan kostnad och

Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen

risk. Historiskt sett har det över tid varit billigare

att låna i instrument med kort löptid än med lång. Det övergripande målet för statsskuldsförvalt- Kort löptid innebär å andra sidan högre risk ningen konkretiseras genom de riktlinjer som eftersom räntekostnaderna varierar mer om regeringen årligen fastställer efter förslag från räntevillkoren ändras ofta. Den förväntade Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsbesparingen av att låna i korta löptider har skulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen emellertid minskat de senaste åren. Mot den nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och bakgrunden har durationen i statsskulden valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken successivt förlängts. löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. Den nominella kronskuldens löptid varierar I tabell 4.2 nedan redovisas dessa riktlinjer för kring riktvärdet, bl.a. beroende på att stats- 2018. I riktlinjerna för 2018 har ett gemensamt skuldens storlek följer variationer i statens löptidsmål införts för den nominella kronskulbetalningar under året. Under 2018 var löptiden i den. Löptidmålet för den nominella kronskulden genomsnitt 5,6 år för den nominella kronskulden, har även ökat i förhållande till 2017. vilket således var något längre än vad riktlinjerna Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till föreskrev. riksdagen som innehåller en utvärdering av Den reala kronskuldens löptid var 6,1 år i statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärdegenomsnitt 2018. Realskuldens andel av den ringen görs över rullande femårsperioder. En totala skulden var i genomsnitt 23 procent av den utvärdering för 2014 – 2017 lämnades i april 2018 totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är (skr. 2017/18:104). långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom

nyupplåningen är liten i förhållande till den

utestående skulden. Till skillnad från övriga

S kr . 2018/ 19: 101

skuldslag är det inte möjligt att använda deriva- med 83 miljarder kronor till 629 miljarder kronor tinstrument för att påverka andelen real skuld. i slutet av 2018. Den reala lånestocken uppgick till Realandelen kan därför variera kring riktvärdet 198 miljarder kronor, vilket var en ökning med utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgär- 14 miljarder kronor jämfört med 2017. der. Under 2018 emitterades 9 miljarder kronor i Valutaskulden ökade med 1 miljard kronor realobligationer, vilket var 3 miljarder kronor under 2018. Orealiserade valutakursdifferenser lägre än 2017. För realobligationer och statsskuld- inklusive skuldskötselåtgärder ökade skulden växlar var den genomsnittliga räntan i auktion- med 7 miljarder kronor. Valutaskulden består erna i princip oförändrad i jämförelse med 2017. delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret Den genomsnittliga löptiden för valutaskulden har tidigare även skapat valutaskuld med hjälp av var 0,2 år 2018. Eftersom valutaskulden kan styras derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår med hjälp av derivat varierar löptiden inte nämn- avtal om att byta åtaganden i kronor mot värt över året. Statsskuldens exponering i ut- åtaganden i utländsk valuta. De lån som togs upp ländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder i utländsk valuta under 2018 var uteslutande för per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska vidareutlåning till Riksbanken. Riksbanken beräknas så att förändringar i kronans växelkurs ersätter Riksgäldskontoret för de räntekostnader exkluderas. Under 2018 minskade exponeringen och administrativa kostnader som uppstår i med 16 miljarder kronor exklusive växelkurs- samband med vidareutlåningen. förändringar. Andelarna nominell skuld, real skuld respek- Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor tive valutaskuld beräknas baserat på nominella Miljarder kronor belopp, inklusive upplupen inflationskompensat- 2014 2015 2016 2017 2018 ion och till aktuell växelkurs. De procentuella Nominella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan statsobligationer 556 565 590 565 587 överensstämmer inte med andelarna i nedan- Statsskuldväxlar 88 141 84 88 20 stående tabell, då riktlinjernas andelar beräknas på Likviditetsförvaltningsokonsoliderad skuld inklusive fordringar i form instrument 60 56 69 118 94 av vidareutlåning och inklusive förvaltnings- Säkerheter i svenska kronor 21 11 11 7 4 tillgångar. Privatmarknadslån 36 19 15 11 5 Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning Valutaderivat i svenska Miljarder kronor kronor -28 -21 -75 -76 -82 2014 2015 2016 2017 2018 Nominella lån i svenska Nominella lån i svenska kronor 733 771 694 712 629 kronor 733 771 694 712 629 varav nominella lån i Upplåningen i nominella statsobligationer ökade svenska kronor, med 22 miljarder kronor under 2018. Samtidigt okonsoliderat 769 809 734 758 680 minskade den utestående stocken av statsskuldvarav statliga växlar med 68 miljarder till 20 miljarder kronor myndigheters innehav -36 -38 -40 -47 -51 vid utgången av 2018. Upplåning i likviditets- Reala lån i svenska kronor 191 170 185 184 198 förvaltningsinstrument minskade med 24 miljarder kronor. varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 203 183 200 200 212 I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels varav statliga myndigheters innehav -12 -13 -15 -16 -14 av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Nominella lån i utländsk Under 2018 fortsatte upplåningen på privatvaluta 422 411 413 370 371 marknaden att minska. Vid årets slut utgjorde den Summa konsoliderad 0,4 procent av den konsoliderade statsskulden. statsskuld 1 347 1 352 1 292 1 265 1 197 Riksgäldsspar avvecklades efter ett beslut av Riksgäldskontoret 2013. Riksgäldsspar med fast Den konsoliderade statsskulden minskade med ränta är stängt för nyteckning. De sista kontona 68 miljarder kronor jämfört med föregående år. förfaller i december 2020. I slutet av 2016 De nominella lånen i svenska kronor minskade beslutade Riksgäldskontoret att tills vidare inte ge

S kr . 2018/ 19: 101

ut premieobligationer. Utgivningen återupptas Under samma period har den interna förvaltnär den bedöms vara lönsam igen. Under 2018 ningen gett ett underskott på 240 miljoner gavs inga premieobligationslån ut. kronor . Sammantaget visade positionsverksam- 4 Att låna upp på privatmarknaden i stället för på heten ett underskott på 288 miljoner kronor kapital- och penningmarknaderna ökade kostna- under den senaste femårsperioden. derna för statsskulden under 2018 med 6 miljoner I maj 2018 togs en position för en starkare kronor. Det var en förbättring jämfört med 2017, krona i syfte att sänka kostnaden för statsskulden. då resultatet tyngdes av premieobligationer som Vid utgången av året omfattade positionen getts ut till högre ränta än motsvarande 3,9 miljarder kronor och det orealiserade resultastatsobligationsränta. För femårsperioden 2014 – tet uppgick till en vinst om 73 miljoner kronor. 2018 var den sammanlagda kostnadsbesparingen Det slutliga, realiserade resultatet kan beräknas 1 miljon kronor, varav premieobligationer stod först när positionen är avslutad. för hela besparingen.

Positionstagning 4.3 Statsskuldens kostnader

Riksgäldskontoret tar positioner för att sänka Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden statens kostnader och risker baserat på bedöm- inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ningar av den framtida ränte- och växelkurs- på statens budget uppgick till 14 miljarder kronor utvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat 2018. Jämfört med 2017 ökade ränteutgifterna som gör att skuldens löptid och fördelning mellan med 3 miljarder kronor. Beloppen i statens valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valuta- budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer positioner och räntepositioner, men ränteposit- och är ett netto av inkomster och utgifter i uppioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i låningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redopositionerna minskar statens räntekostnader med visningen är dock bristfällig när det gäller att samma belopp. Utrymmet för positionstagande beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har styrs av regeringens årliga riktlinjer. valet av upplåningsteknik stor påverkan på När Riksgäldskontoret bedömer att ett anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmarknadspris markant avviker från en långsiktigt mässig redovisning, där samtliga kostnader och motiverad nivå, kan myndigheten ta större posit- intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en ioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas dock sällan. Dessutom bedriver myndigheten en över tiden. löpande positionstagning där det normalt handlar I resultaträkningen för staten redovisas räntor om relativt små positioner. Den löpande enligt kostnadsmässiga principer efter eliminepositionstagningen har delvis bedrivits av externa ring av räntor till eller från statliga myndigheter. I förvaltare. I februari 2018 beslutade emellertid kostnaderna ingår även en omvärdering av Riksgäldskontorets styrelse att avveckla de skulden i utländsk valuta. I nedanstående tabell externa förvaltarna. visas statsskuldens kostnader, vilket är en sam- Den positionstagning som externa förvaltare manfattning och specificering av uppgifterna i bedrev gav en förlust på 26 miljoner kronor resultaträkningen (se not 12 till resultaträkinklusive provisionskostnader 2018. Riksgälds- ningen). kontorets egen positionstagning gav däremot en vinst på 11 miljoner kronor samma år. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen resulterat i en förlust på 48 miljoner kronor om förvaltningsprovisionerna räknas in.

4 Merparten av underskottet uppstod 2014 när positioneringen för en starkare dollar och en högre ränta i USA stängdes ner efter betydande förluster.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader 12 miljarder kronor. Det innebar en försämring med 43 miljarder kronor mellan åren. De oreali- Miljarder kronor serade valutakursvinsterna hänförbara till skuld- 2014 2015 2016 2017 2018 Räntekostnader på lån i skötselinstrument och vidareutlåning uppgick till svenska kronor 32 28 28 28 30 5 miljarder kronor 2018. De totala orealiserade Räntekostnader på lån i valutakursförlusterna blev därmed netto 7 milutländsk valuta 3 2 3 3 5 jarder kronor. Realiserade Över- och underkurser vid emission av statsvalutakursdifferenser -3 10 -2 -2 1 papper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens Realiserade kostnader med 11 miljarder kronor 2018. kursdifferenser 4 11 10 10 3 Skillnaden mellan statsskuldens nettokost- Orealiserade nader, inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet valutakursdifferenser 42 -5 10 -31 12 på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden , var 6,4 mil- Över- /underkurs vid emission m.m. -4 -9 -11 -13 -11 jarder kronor 2018. Skillnaden förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot

Summa kostnader 73 38 37 -6 39

anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -17 -16 -16 -14 -15 resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan

Nettokostnader efter

intäkter, exklusive orealiserade räntor och orealiserade valutakursskuldskötselåtgärder 56 22 22 -20 25 differenser ingår i resultaträkningens nettokost- Orealiserade nad. År 2017 var motsvarande skillnad 0,3 milvalutakursdifferenser jarder kronor. hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -24 -1 0 31 -5

Nettokostnader inklusive

skuldskötselåtgärder 32 22 21 11 20

Enligt resultaträkningen för 2018 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 20 miljarder kronor, vilket var en ökning med 9 miljarder jämfört med 2017. Den främsta orsaken till att nettokostnaden för statsskulden ökade 2018 var att den svagare kronan gjorde lån i utländsk valuta dyrare. Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursförlust på 1 miljard kronor 2018. Nettokostnaden för realiserade kursdifferenser var 3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med 2017. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. De orealiserade valutakursdifferenserna 2017 vändes till valutakursförluster 2018. De orealiserade valutakursförlusterna uppgick 2018 till

5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning

S kr . 2018/ 19: 101

5 Redovisning och riskanalys av statliga

garantier och utlåning

5.1 Statliga garantier Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkredit-garan- Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går tier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. i borgen för någon annans betalningsåtagande, Riksdagen har dock möjlighet att besluta om vilket leder till en finansiell risk för staten. att undanta specifika garantier från garantimo- Generella regler för hanteringen av statliga lån dellen. Det finns därför garantier som regleras i och garantier finns i budgetlagen (2011:203). särskilda lagar eller som på annan grund har andra Förordningen (2011:211) om utlåning och villkor än de som anges i budgetlagen. Avgifterna garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser för sådana garantier är vanligen angivna direkt i om garantigivning och utlåning med kreditrisk. lag och kan fastställas på andra grunder än att de Regeringen får enligt budgetlagen besluta om ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsutlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra garantin och investerarskyddet är exempel på andra liknande åtaganden för det ändamål och garantier som hanteras i särskild ordning. med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Under 2017 förtydligade Ekonomistyrnings- Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas verket (ESV) redovisningsreglerna för garantiut som motsvarar statens förväntade kostnad för och utlåningsverksamheten och en mer detaljerad åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. rapportering upprättades. Utöver rapporteringen Förväntade kostnader för lån och garantier består har ett antal omklassificeringar gjorts. En mer utav de förväntade förluster och administrativa förlig beskrivning över hur garantier och utlåning kostnader som är förknippade med åtagandet. redovisas finns i avsnitt 3.4. Förväntad förlust är ett statistiskt mått på de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren Garantiportföljens sammansättning med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Tidigare har avgifter för förväntade Statens garantiportfölj ökade med drygt 612 milförluster satts in på konton i Riksgäldskontoret, i jarder kronor under 2018 och uppgick vid årsbank eller placerats i värdepapper. Från och med skiftet till 2 658 miljarder kronor, jämfört med den 1 januari 2018 ska avgifterna placeras på ett 2 046 miljarder kronor 2017. Näst efter insätträntebärande konto hos Riksgäldskontoret. ningsgarantin (2 280 miljarder kronor per 31 Placeringen ska ske på ett avistakonto eller med en löptid som motsvarar de garantier och lån som hör till reserven. Garanti- och låneverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för lån- och garantigivning kallas för den statliga lån- och garantimodellen.

S kr . 2018/ 19: 101

december 2018 ) utgjordes de största åtagandena I tabell 5.1 visas en sammanställning av de 5 av kreditgarantier (224 miljarder kronor) och garantier och utfästelser som regeringen och garantier om tillförsel av kapital (146 miljarder myndigheterna har ställt ut. Garantierna motkronor). Pensionsgarantierna uppgick till 8 mil- svarar de garantiförbindelser som redovisas i not jarder kronor. 54 till balansräkningen. I det ovanstående beloppet för statens garanti- Garantierna hanteras huvudsakligen av fyra portfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkreditåtagandet inte kan beloppsbestämmas. nämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för Utöver redan utfärdade garantier finns det ut- internationellt utvecklingssamarbete (Sida). fästelser om nya garantier på 33 miljarder kronor. Garantikapital till internationella finansiella De redovisade utfästelserna omfattar endast institutioner hanteras av Regeringskansliet, men bundna utfästelser och består i huvudsak av redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet exportkreditgarantier . till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier 6 redovisas av Trafikverket.

5 Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2017 då 6 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning. mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31

Miljoner kronor Under året utfärdade Utfärdade garantier garantier Bundna garantiutfästelser Utgiftsområde Typ av garanti 2018 2017 2018 2017 2018 2017

1

2 Insättningsgarantin 2 280 000 1 688 640

2 Investerarskyddet

2

Kreditgarantier 224 420 210 403 58 933 41 936 32 620 51 072

2 Garantier till banker m.fl. 24 Exportkreditgarantier 3 193 295 181 485 56 816 39 914 31 769 49 664 7 U-kreditgarantier 803 893 7 Fristående garantier 4 395 4 011 546 386 806 757 22 Infrastruktur 18 314 17 309 18 Bostadskrediter 3 096 2 786 971 1 636 45 50 2, 7, 16, 22 Internationella åtaganden 4 510 3 910 600 600 1, 6 Övrigt 8 9 0

Garantier om tillförsel av kapital 145 587 138 159 405 405

22 Kapitaltäckningsgarantier 4 4 360 4 297 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital 5 140 822 133 457

2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier

6

7 969 8 376

Totalt 2 657 976 2 045 577 59 338 42 341 32 620 51 072

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2017. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Avser bundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier. 4 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk -Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 5 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 6 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2017.

Statens garantiåtaganden fem år tillbaka visas i Av riksdagen beslutade garantiramar diagram 5.1. I tabell 5.2 finns en sammanställning av beslutade

Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2014 – 2018

garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myn- Miljoner kronor 2 800 000 dighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 2 600 000 2 400 000 och 5.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier 2 200 000 2 000 000 ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2. 1 800 000 För Riksgäldskontorets garantigivning finns Insättnings- 1 600 000 1 400 000 garantin 1 200 000 ramar för enskilda projekt samt ramar till mindre 1 000 000 800 000 program. Riksgäldskontoret kan också, inom 600 000 Övriga 400 000 garantier ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyn- 200 000 - dighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i reso- 2014 2015 2016 2017 2018

År

lution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i

S kr . 2018/ 19: 101

enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande form av exportkreditgarantier. Det finns dessstatligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan utom en särskild ram på 10 miljarder kronor för genom att ge stöd i form av garantier. EKN:s investeringsgarantier. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden Regeringskansliets åtaganden i form av garanti- avseende u-kreditgarantier och fristående garankapital gentemot internationella finansiella tier uppgick till 12 miljarder kronor för 2018. institutioner. Boverkets ram för utställande av kredit- Riksdagen har beslutat om en ram på garantier för ny- och ombyggnad av bostäder 450 miljarder kronor för EKN:s garantigivning i uppgick till 8 miljarder kronor 2018 jämfört med 10 miljarder kronor 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2018-12-31

Miljoner kronor Beslutade garantiramar Utfärdade garantier Utfärdade garantier ink. bundna utfästelser Utgiftsområde 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2 RGK Insättningsgarantin 1 Obegränsad Obegränsad 2 280 000 1 688 640 2 280 000 1 688 640 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet 3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden 4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven 5 200 000 200 000 22 Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 18 314 17 309 18 314 17 309 2 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån EUR 622 EUR 622 2 248 3 035 2 248 3 035 7 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens miljöinvesteringslån 6 EUR 104 EUR 104 34 83 34 83 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 2, 16, Pensionsgarantier 22, 24 Obegränsad Obegränsad 7 969 8 376 7 969 8 376 1 Kreditgarantier, UD-anställda 50 50 0,2 0,4 0,2 0,4 6 Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta Utbildningscentrum 24 24 7 8 7 8 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 473 438 473 438 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 6 565 EUR 6 565 67 454 64 660 67 454 64 660 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 565 5 334 5 565 5 334 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 271 1 219 1 271 1 219 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 1 978 EUR 1 978 20 326 19 484 20 326 19 484 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 4 521 4 149 4 521 4 149 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 2 247 20 160 18 499 20 160 18 499 7 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 145 133 145 133 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) SDR 971 SDR 971 11 889 11 172 11 889 11 172 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 281 4 023 4 281 4 023 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 4 829 4 432 4 829 4 432

S kr . 2018/ 19: 101

22 Garantikapital, Eurofima CHF 42 CHF 42 379 351 379 351 24 EKN Exportkreditgarantier 450 000 450 000 192 143 180 683 222 501 229 185 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 1 152 802 2 563 1 964 Sida Totalram 12 000 12 000 7 därav u-kreditgarantier 803 893 803 893 7 därav fristående garantier 4 395 4 011 5 201 4 768 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet EUR 152 EUR 152 1 155 353 1 155 353 18 Boverket Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder 7 8 000 10 000 3 096 2 786 3141 2 837 18 Förvärvsgarantier 5 000 5 000 0 0 0 0

Summa 2 653 616 2 041 280 2 686 236 2 092 351

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2017. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till k reditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kron or. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpli ktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 I samband med infriandet 2014 respektive 2016 under NIB:s program för miljöinvesteringslån har Sveriges utestående ram begrän sats till 92 miljoner euro. 7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. Anm: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.

De olika garantityperna institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas I följande avsnitt presenteras de olika garanti- inom det utländska systemet, och det bedöms typerna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta medföra störningar i det svenska finansiella garantier inom garantimodellen. Flera av de systemet. De institut som omfattas av insättbeloppsmässigt största garantierna, exempelvis ningsgarantin betalar en årlig avgift till staten. insättningsgarantin, hanteras dock utanför De garanterade insättningarna uppgick till modellen. 2 280 miljarder kronor per den 31 december 2018. Åtagandet redovisas med ett års eftersläpning. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till Insättningsgarantin 591 miljarder kronor och förklaras främst av att Nordeas nordiska dotterbolag filialiserades under Syftet med insättningsgarantin är att bidra till 2017. I samband med omvandlingen av dotterstabilitet i det finansiella systemet genom ett bolagen till filialer övergick de garanterade starkt konsumentskydd för allmänhetens insätt- insättningarna hos dotterbolagen till det svenska ningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och moderbolaget och därmed övergick också baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti ansvaret för att skydda insättningarna till den finns i övriga EU-länder och även i ett flertal svenska insättningsgarantin. Under 2018 inträfländer utanför EU. Garantin träder i kraft när ett fade flera förändringar som kan förväntas institut går i konkurs eller efter ett beslut av medföra att statens åtagande i insättningsgarantin Finansinspektionen. Garantin gäller också om minskar, bl.a. att Nordeas huvudkontor flyttades staten hanterar ett institut genom resolution. från Sverige. Statens åtagande i insättnings- Den svenska insättningsgarantin ersätter upp garantin redovisas nästa gång i årsredovisningen till 950 000 kronor per insättare och institut och för 2019. ersättningen ska göras tillgänglig inom sju Inga händelser inträffade under 2018 som arbetsdagar. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 utlöste insättningsgarantin. miljoner kronor) kan erhållas för insättningar Då garantin regleras i särskild ordning utanför som har gjorts inom 12 månader och som är garantimodellen finns det ingen värdering av kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning statens förväntade kostnad för insättningsav bostad. Regeringen har också möjlighet att garantin. ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i

S kr . 2018/ 19: 101

Investerarskyddet Engagemangen i form av exportgarantier och tillhörande bundna utfästelser uppgick vid års- Vid köp, försäljning eller deponering av värde- skiftet till 223 miljarder kronor fördelade på 137 papper via ett värdepappersinstitut är institutet länder. Motsvarande engagemang för investeskyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från ringsgarantierna var närmare 3 miljarder kronor. sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största det efter konkursen inte går att klargöra vad som koncentrationen till följd av en enskild stor affär. är kundens respektive institutets tillgångar, har Årets höga efterfrågan på garantier till höginkunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall komstländer inom OECD förklaras framför allt förutsätter därmed en konkurs i kombination av två stora telekomaffärer till USA. med grovt slarv eller brottslig handling hos Utbetalningarna för infriade åtaganden uppinstitutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade gick till 1,7 miljarder kronor för 2018, vilket ska tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per jämföras med 1,4 miljarder kronor året innan. kund och institut. EKN har under 2018 redovisat 64 miljoner För investerarskyddet betalar de institut som kronor mot inkomsttitel avseende ej förväntansomfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. riktiga garantiavgifter. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla U-kreditgarantier kostnaderna för skadefallet. Det innebär att En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd garanterar och subventionerar genom Sida. av investerarskyddet. Garantierna ställdes t.o.m. den 1 juni 2009 ut till Inga ersättningsfall inträffade under året. projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal Kreditgarantier finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garanti- uppgick till knappt 1 miljard kronor vid årsåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att skiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid utfärdas. bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men Fristående garantier överlåter själva kreditgivningen till andra lån- Sida ställer ut fristående garantier för risker i givare. samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2018 uppgick Sidas engage- Exportkreditgarantier mang för fristående garantier till totalt 5,2 mil- EKN har i uppdrag att främja svensk export jarder kronor. Engagemanget bestod av garantier genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- om 4,4 miljarder kronor samt bundna utfästelser kreditgarantier och investeringsgarantier. Det har om drygt 800 miljoner kronor. under året varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier. EKN har kommit att Infrastruktur garantera allt fler affärer, men till lägre belopp. Finansieringen av Öresundsbron sker genom att När det gäller EKN:s satsningar på garantier för Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer små och medelstora företag har nya finansierings- på kreditmarknaden. Svenska staten genom lösningar, såsom utökad garanti för rörelse- Riksgäldskontoret och danska staten genom krediter och investeringskrediter samt utökad Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt lånemöjlighet hos Almi, införts. denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till EKN utfärdade under året nya utfästelser för 18,3 miljarder kronor jämfört med 17,3 miljarder 32 miljarder kronor och garantier för 57 miljarder kronor året innan. kronor. Utfästelserna minskade med 18 miljarder De statliga garantierna blev 2014 föremål för en kronor jämfört med 2017, medan garanti- granskning av Europeiska kommissionen, vars givningen ökade med 17 miljarder kronor. syfte var att bedöma huruvida garantierna stod i överensstämmelse med EU:s statsstödsregler. Kommissionen fastslog att de statliga garantierna

S kr . 2018 / 19: 101

var nödvändiga för att kunna genomföra det för personal inom utrikesförvaltningen, men proeuropasamarbetet prioriterade broprojektet. grammen är stängda för ny garantigivning. Det Enligt Danmark och Sverige ska garantier finns fortfarande kvar ett fåtal kreditgarantier utställda efter 2040 notifieras hos kommissionen. inom ett visst program på relativt små belopp. Kommissionens beslut överklagades till tribunalen, som under 2018 upphävde beslutet och återförvisade ärendet till kommissionen för Garantier om tillförsel av kapital komplettering. Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att Bostadskreditgarantier under vissa omständigheter tillskjuta kapital till Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under ett företag. En sådan garanti är en förbindelse byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. mellan två parter: företaget och staten som ut- Garantier lämnas till kreditinstitut som har färdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken ramavtal med Boverket. tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och Den totala garantistocken omfattade ca 170 andra intressenter. garantier och uppgick vid årsskiftet till drygt 3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med Kapitaltäckningsgarantier 2,8 miljarder kronor 2017. En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag Internationella åtaganden i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i De internationella åtagandena på 4,5 miljarder belopp eftersom det inte går att ange en gräns för kronor gäller främst garantier för utlåning från hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s dessa garantier är svåra att prissätta på ett projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. tillförlitligt sätt. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för Kapitaltäckningsgarantier har ställts ut till två NIB:s projektinvesteringslån har successivt mins- statliga bolag inom infrastrukturområdet: kat de senaste åren till följd av att NIB vid ett Arlandabanan Infrastructure AB och Svenskantal tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, Danska Broförbindelsen Svedab AB. Kapitalvilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas. täckningsgarantin avseende Arlandabanan Riksgäldskontoret ingick i december 2016 ett Infrastructure AB beräknas till 1 211 miljoner garantiåtagande om 600 miljoner kronor till kronor för 2018, medan motsvarande garanti för förmån för forskningsanläggningen European Svedab beräknas till 3 149 miljoner kronor. Spallation Source Eric (ESS) gällande tre olika låneramar, där respektive låneram finansieras av Grundfondsförbindelser NIB, AB Svensk Exportkredit samt Europeiska En grundfondsförbindelse liknar en kapitalinvesteringsbanken (EIB). ESS har under året täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i utnyttjat garantiramen fullt ut. belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret Sida fick under 2017 i uppdrag att redovisa har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner svenska statens garantiåtagande gällande EIB:s kronor till Svenska skeppshypotekskassan och utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Fonden för den mindre skeppsfarten. Cotonou-avtalet. Statens åtagande uppgick till 1 155 miljoner kronor för 2018. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i elva inter- Övrigt nationella finansiella institutioner . Medlems- 7 Staten har tidigare haft garantiprogram för att åtagandet består av inbetalt kapital och garantifrämja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd kapital. Garantikapitalet innebär att svenska och rennäring samt kreditgarantier för lån till staten, precis som de övriga medlemsländerna,

7 Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, banken för infrastrukturinvesteringar, Interamerikanska utvecklings- Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska banken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Eurofima samt Världsbanksgruppen.

S kr . 2018/ 19: 101

förbinder sig att under vissa omständigheter att infrianden endast sker om varken bolaget eller tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, PRI kan betala ut pensionen. utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag det fall en internationell finansiell institution som tidigare var en del av Postverket. skulle vara i behov av ytterligare kapital är det Pensionsåtagandena uppgick till ca 8 miljarder brukligt att medlemsstaterna utökar andelen kronor och avsåg den 31 december 2017. inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Det totala åtagandet för garantikapital uppgick Avsättningar för garantiförluster i statens till 141 miljarder kronor vid utgången av 2018. samlade garantiportfölj Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att De ansvariga myndigheterna värderar löpande de garantierna är undantagna från garantimodellen. förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Pensionsgarantier Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga Insättningsgarantin och investerarskyddet myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen avtalspension som de anställda arbetat upp utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen därför varken någon värdering av eller avsättning beslutade att staten genom Riksgäldskontoret för garantiförlusten. skulle garantera dessa pensionsåtaganden och I tabell 5.3 redovisas avsättningar för garantibetala om bolagen i framtiden inte skulle ha förluster för de garantier som hanteras enligt den möjlighet att fullgöra sina åtaganden. statliga garantimodellen. I tabellen framgår också Merparten av pensionsåtagandena är för- hur avsättningarna förhåller sig till respektive säkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensions- ansvarig myndighets åtaganden. garanti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2018-12-31

Miljoner kronor Avsättningar i relation till Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster utfärdade garantier Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret 1 30 050 29 655 1 028 828 3,4% 2,8% EKN 2 193 295 181 485 9 788 10 448 5,1% 5,8% Sida 3 5 198 4 904 185 209 3,6% 4,3% Boverket 3 096 2 786 137 159 4,4% 5,7%

Summa 231 639 218 831 11 137 11 645 4,8% 5,3%

1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där a vsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor. 3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier.

De totala avsättningarna för garantiförluster, i Tillgångar i garantiverksamheten den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2018 från Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av 11,6 miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor. avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall EKN:s, Sidas och Boverkets avsättningar täcks dock avgiften av anvisade anslag. Avgiften minskade under året, medan Riksgäldskontorets ska motsvara statens förväntade kostnad för avsättningar ökade. Avsättningsbehovet påverkas åtagandet. Avgifterna har samlats på räntebärande av nivån på åtagandena och kreditrisken, men konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller också av ränte- och valutakursförändringar, m.m. i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Sedan den 1 januari 2018 ska Redovisning av åtaganden utanför avgifterna föras till ett räntebärande konto hos garantimodellen Riksgäldskontoret. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantier. garantimodellen, och för vilka det inte gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar som ansvarsförbindelser. De avgifter som debiteras för insättningsgarantin De åtaganden som redovisas som ansvars- placeras i statsobligationer som förvaltas av förbindelser uppgick per årsskiftet till drygt Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgälds- 4,4 miljarder kronor (se även not 54 till balans- kontoret. Under 2018 har placeringsinstrukträkningen). ionen förändrats från att Kammarkollegiet Om garantierna består i att tillföra kapital till placerat inkommande avgifter i statsobligationer företag eller institutioner, och ett infriande som har en löptid på 10 år, alternativt i de innebär att staten redovisar en finansiell tillgång, statsobligationer som har längst löptid, till att finns inga förpliktelser som påverkar den fonden får placera i samtliga nominella finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis obligationer utgivna av Riksgäldskontoret. för garantikapital till internationella finansiella Placeringarna utgör den s.k. insättningsinstitutioner där eventuella infrianden belastar garantifonden, som vid utgången av 2018 hade ett anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för marknadsvärde inklusive konton, repor och garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. upplupen ränta om 41,8 miljarder kronor. Det insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar motsvarade 1,8 procent av de garanterade dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina insättningarna per den 31 december 2018. Sverige respektive sammanställningar över garanti- uppfyllde därmed det minimikrav om 0,8 procent verksamheten. som anges i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden

S kr . 2018/ 19: 101

placeras i omvända repor på motsvarande löptid i Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden statsskuldväxlar, statsobligationer och reala Myndigheterna har en mindre del av sina tillstatsobligationer. gångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten Regressfordringar redovisas på räntebärande konton i Riksgälds- Förutom värdepappersinnehav och andra kontoret. Även återvinningar från tidigare placeringar samt kontobehållningar i Riksgäldsinfrianden tillförs dessa konton. Från samma kontoret har myndigheterna även tillgångar i konton, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, form av regressfordringar från tidigare infriade hämtas medel för skadeutbetalningar. garantier. De uppgick till 13,9 miljarder kronor Behållningen på dessa konton konsolideras vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får med statens övriga finanser. Influtna avgifter betraktas som osäkra. Efter reservering för denna reducerar statens upplåningsbehov, vilket osäkerhet uppskattades värdet på regressminskar statsskulden. Ett infriande belastar fordringarna till 2 miljarder kronor. Större delen kontona, men det är enbart en redovisnings- av det bedömda värdet gäller exportkreditmässig hantering. Finansieringen av infrianden garantier. sker i praktiken genom statlig upplåning.

Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31

(exklusive stabilitetsfonden) Miljoner kronor Värdepappersinneh av och övriga Konton hos Övriga Regressfordringar Ännu inte likvida tillgångar Riksgäldskontoret garantitillgångar (netto) fakturerade avgifter Totalt Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 1 41 298 39 139 83 421 41 381 39 560 Riksgäldskontoret 453 603 532 443 -33 144 311 1 096 1 357 EKN 2, 3 19 905 23 819 7 266 2 035 486 1 573 1 769 1 619 4 469 4 441 33 895 33 488 Sida 701 1 050 1 495 1 077 25 13 154 154 53 51 2 428 2 345 Boverket 2 266 2 240 14 5 10 24 2 290 2 269

Summa 62 357 64 611 11 642 6 215 478 1 586 2 081 2 089 4 532 4 516 81 090 79 017

1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. 2 Av utestående värdepappersinnehav är 19 905 miljoner kronor placerade i Riksgälden. 3 I de likvida medlen under övriga garantitillgångar kan medel avseende administration ingå.

S kr . 2018/ 19: 101

Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten

Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31

(exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. och garantikapital) Miljoner kronor Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster Garantitillgångar enligt tabell 5.4 1 Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret 30 050 29 655 1 028 828 1 096 1 357 EKN 2 193 295 181 485 9 788 10 448 33 895 33 488 Sida 3 5 198 4 904 185 209 2 428 2 345 Boverket 3 096 2 786 137 159 2 290 2 269

Summa 231 639 218 831 11 137 11 645 39 709 39 458

1 Summan 39 709 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 41 381 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med ri skfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri rän ta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförlu ster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor. 3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier.

För att ta fram ett resultat för garantiverksam- EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en heten analyseras förhållandet mellan avsättningar väsentlig andel av överskottet. för garantiförluster och de tillgångar som finns i Under 2018 ökade garantitillgångarna något, form av både inbetalda och kommande samtidigt som avsättningarna för garantiförluster garantiavgifter. minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida än avsättningarna. jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet samt garantikapital till internationella Flöden i garantiverksamheten och dessas finansiella institutioner ingår inte eftersom påverkan på statens finanser garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Flöden i garantiverksamheten Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen som omfattas av garantimodellen täcks Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens avsättningarna för garantiförluster väl av de lånebehov och därmed statsskulden. Det kan avgifter som redan inbetalats (redovisas som exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, garantitillgångar i tabell 5.5 ). skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten

Miljoner kronor Avgifter för garantiförluster Avgifter övriga Återvinningar Skadeutbetalning Summa Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 1 039 1 858 0 1 039 1 858 Riksgäldskontoret, övriga garantier 5 5 51 126 0 0 56 131 EKN 1 1 148 1 146 459 236 -1 738 -1 410 -131 -28 Sida 39 35 30 24 -4 -4 66 55 Boverket 36 31 2 4 0 0 38 35

Summa 1 228 1 218 1 039 1 858 542 391 -1 741 -1 414 1 067 2 052

1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Anm. Avgifter för 2017 och 2018 avser faktu rerade avgifter.

Avgifter Statliga anslag i garantiverksamheten Under 2018 inbetalades avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera 2,3 miljarder kronor, varav huvuddelen var hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När avgifter för exportkreditgarantierna och insätt- detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslagsningsgarantin. medel för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller Återvinningar delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- av garantikapital och kapitaltäckningsgarantier. vanns 0,5 miljarder kronor. Exportkreditgaranti- Under 2018 utbetalades 22 miljoner kronor i erna svarade för större delen av återvinningarna. statliga subventioner för garantiverksamheten. I Det var framförallt fråga om betalningar från tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa Chile, Pakistan, Spanien och Irak. subventioner och vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Skadeutbetalningar Skadeutbetalningarna för infriade garantier var Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade 1,7 miljarder kronor. De avsåg främst export-

garantiverksamhet 2018

Miljoner kronor kreditgarantier.

Utgifts- Utfall Utfall område Anslag Myndighet Garantiåtagande 2018 2017 Flöden i garantiverksamheten och deras påverkan 7 1:1 Bistånds- Sida Garantier under verksamhet Lomé IV Bis och

på lånebehovet

Cotonou 7 1:1 Bistånds- Sida Afrika, Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återverksamhet Latinamerika vinningar har i olika grad påverkan på låne- samt behovet. Flöden i den del av garantiverksamheten reformsamarbete som enbart har tillgångar i form av konton i med Östeuropa, Västra Balkan och Riksgäldskontoret, eller finansiering genom Turkiet. 20,0 16,4 anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däre- 7 1:1 Bistånds- Riksgälds- NIB mot har flöden i den del av garantiverksamheten verksamhet kontoret 1,6 1,6 som har tillgångar i form av utomstatliga 22 1:2 Trafikverket Arlandabanan placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. Trafikverket: Infrastructure AB En analys av flödena pekar på att nettoflödet i Banhållning garantiverksamheten totalt sett innebar att Summa 21,6 18,0 inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 1 miljard kronor 2018. Totalt redovisades 150 miljoner kronor mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2018 jämfört med 507 miljoner kronor året innan, se tabell 5.8.

S kr . 2018/ 19: 101

5.2 Statlig utlåning med kreditrisk

Tabell 5.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande

garantiverksamhet 2018

Miljoner kronor Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garan- Utfall Utfall tier, ges till verksamheter som staten anser vara 2018 2017 angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om Inkomsttitel Myndighet 2124 Inlevererat överskott av Riksgälds all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och garantiverksamhet kontoret 2,3 3,7 2127 Inlevererat överskott EKN förordningar om låneprogram, t.ex. studielån. Exportkreditnämnden 64,0 486,8 Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,3 att finansieringen av lånet sköts av staten och vid 2552 Övriga offentligrättsliga Riksgäldsgarantier av en bank eller annat kreditinstitut. avgifter kontoret 12,3 16,2 Merparten av statens utlåning finansieras med

Summa 78,9 506,7

upplåning genom Riksgäldskontoret. I och med den reformerade budgetlagen infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga Tillbakablick på de senaste fem åren utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, dvs. en De statliga subventionerna avseende garanti- gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. avgifter har de senaste fem åren varierat mellan Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara knappt 6 miljoner kronor och 22 miljoner kronor statens finansieringskostnad för ett lån med årligen. De avgifter som garantitagarna själva samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förbetalat har uppgått till mellan 2,3 och 3,1 mil- väntad förlust beräknad utifrån samma principer jarder kronor per år. Det är främst avgifterna från som gäller för statliga garantier samt ett påslag för exportkreditgarantierna som bidragit till variat- administrationskostnaderna. ioner över tiden. Före 2012 fanns det inte något generellt krav Skadeutbetalningarna låg under 2014 och 2015 på att en avgift motsvarande statens förväntade på en nivå runt 500 miljoner kronor för att 2016 – kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv 2018 öka betydligt till nivåer kring 1,6 miljarder skulle byggas upp för framtida kreditförluster. kronor. Under de senare åren gjordes ett fåtal Hanteringen av studielånen anpassades till utstora skadeutbetalningar gällande exportkredit- låningsmodellen fr.o.m. 2014. garantier inom kraftindustrin. Återvinningarna var stabila 2014 – 2018, med undantag för 2016 då de var avsevärt högre. Det var främst tidigare Utlåningsportföljens sammansättning infriade exportkreditgarantier som återvanns. Statens utlåning till privatpersoner, företag och

Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter,

projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31

skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2014-

december 2018 till 232 miljarder kronor före Miljoner kronor reservering, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa 5000 Återvinningar finansierades 228 miljarder kronor via upplåning i 4000 Riksgäldskontoret och resterande 4 miljarder 3000 Subventioner kronor via anslag. 2000 Den dominerande posten var studielånen från 1000 Avgifter Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 223 mil- 0 -1000 Skadeutbetalningar jarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av -2000 statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också -3000 Flödessaldo beviljat hemutrustningslån till utländska med- 2014 2015 2016 2017 2018 borgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 1,5 miljarder kronor samt körkortslån om 17 miljoner kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 6,1 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt

S kr . 2018/ 19: 101

samt flygindustrin. Övriga myndigheter hade en Utlåningen efter reservering för låneförlust har utlåning som tillsammans uppgick till knappt de senaste åren haft en uppåtgående trend och 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföre- uppgick i slutet av 2018 till 205 miljarder kronor. tagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning Den främsta förklaringen till ökningen är av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2. CSN:s utlåning i form av studielån. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det belopp som Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter

reservering för låneförlust

förväntas återbetalas. De myndigheter som har Miljoner kronor utlåning uppskattade reserveringarna för låneför- 250 000 lust till närmare 27 miljarder kronor eller 11 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för 200 000 Övriga 25 miljarder kronor eller 94 procent av reser- 150 000 veringarna. Riksgälden 100 000 50 000 CSN

0 2014 2015 2016 2017 2018

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2018-12-31

Miljoner kronor Myndighet respektive Reserveringar för Lånefordran efter låntagare/ändamål Utlåningsram Lånefordran låneförluster reservering Lånelöften Lånefinansierad UO utlåning 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 15 CSN, studielån 1 223 000 217 000 221 574 215 461 24 044 25 201 197 530 190 260 22 Riksgäldskontoret, A- Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 911 957 0 0 911 957 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB 2 3 361 3 361 4 981 5 626 0 0 4 981 5 626 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 125 000 125 000 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojektet 1 110 1 110 95 116 0 0 95 116 17 Riksgäldskontoret, Nordiska museét 20 20 16 17 0 0 16 17 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan 126 120 96 0 96 26 120 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska Teatern 70 25 0 25 45

Delsumma 227 698 222 178 24 044 25 201 203 654 196 976 71 120

Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 1 464 1 558 907 906 557 652 15 CSN, studielån 1 440 1 754 690 799 750 955 15 CSN, Körkortslån 17 3 14 15 CSN, övrigt 246 198 229 183 17 14 7 Sida, biståndskrediter 7 16 1 6 7 10 7 Sida, villkorslån 276 304 276 161 0 143 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 33 122 9 98 24 24 20 21 Energimyndigheten, villkorslån 597 619 406 444 191 175 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 18 21 9 11 9 10 17 Kammarkollegiet, näringslån m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Delsumma 4 098 4 592 2 530 2 607 1 568 1 985 20 0

Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät 3 700 700 110 21 0 0 110 21 325 Delsumma 110 21 0 0 110 21 325

Summa 231 906 226 791 26 573 27 808 205 332 198 983 416 120

1 Beloppet avseende CSN:s lånefordran 2018 avviker från beloppet i avsnitt 2.4.15, som avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret . 2 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 3 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella bef ogenheter. Anm: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skil lnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 258 511 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåni ngsramar saknas.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori 2018-12-31

Miljoner kronor Lånefordran Reserveringar för Lånefordran efter låneförluster reservering Myndighet respektive lånekategori 2018 2017 2018 2017 2018 2017 CSN 1 Lånefordringar 185 966 175 715 13 402 13 871 172 564 16 843 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 38 774 43 259 12 471 13 218 26 304 30 041 Utvecklingskapital/Royalty -3 0 -3 Delsumma 224 740 218 971 25 873 27 089 198 868 191 882

Riksgäldskontoret

Lånefordringar 5 118 5 643 0 0 5 118 5 643 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 1 006 1 073 0 0 1 006 1 073 Delsumma 6 124 6 716 0 0 6 124 6 716

Summa 230 864 225 687 25 873 27 089 204 992 198 598

1 De belopp som avser CSN inkluderar alla typer av studielån samt hemutrustningslån och körkortslån.

I tabell 5.10 redovisas CSN:s och Riksgälds- kontoret. Denna ränta fastställs årligen av regekontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier ringen och baseras på den ovägda genomsom Ekonomistyrningsverket anger i sina snittsräntan för emission av statsskuldväxlar och anvisningar statsobligationer under de tre senaste åren. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar De olika lånen med kreditrisk CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före Studielån 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer, dvs. när förlusten är konstaterad, Studielånen utgör en betydande del av statens lån medan förluster avseende lån fr.o.m. den 1 januari med kreditrisk. Lånen regleras i studiestödslagen 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet (1999:1395) och särskilda förordningar. Om- med utlåningsmodellen. kring 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 223 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för Hemutrustningslån låneförluster till 25 miljarder kronor, vilket motsvarade 11 procent av det utlånade beloppet. Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska CSN administrerar flera olika typer av lån, medborgare, främst flyktingar, för inköp av vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redo- hemutrustning. De utestående lånen uppgick vid visningssynpunkt. Lånen kan delas in i två årsskiftet till 1,5 miljarder kronor, varav 0,9 milhuvudkategorier. jarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. – Lån som beviljats före 1989 och som har Hemutrustningslånen finansierades fram finansierats genom anslag på statens budget. t.o.m. 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men Låntagarnas återbetalningar redovisas mot fr.o.m. 2012 finansieras denna utlåning med inkomsttitel på statens budget. anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:4 Hemut- – Lån som beviljats från och med 1989 rustningslån under utgiftsområde 13 Integration finansieras genom upplåning i Riksgäldsoch jämställdhet. Regeringen fastställer vilken kontoret. ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till myndigheten redo- CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar visas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränte- 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldsinkomster hemutrustningslån.

S kr . 2018/ 19: 101

Lån till infrastrukturprojekt Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen komponenter till flygmotorer. Royaltylånen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppgick i slutet av 2018 till 0,1 miljarder kronor, uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata vilket är något lägre jämfört med ett år tidigare. företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan Minskningen beror på en återbetalning och och de svenska landanslutningarna till Öresunds- subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bron. Vid årsskiftet var totalt 5,9 miljarder kronor bedömt att det inte finns något reserveringsbehov utlånade till dessa projekt. i utlåningen.

Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska Övriga lån med kreditrisk landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,0 miljarder kronor. Återbetal- Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från ningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, egna obligationslån, ska finansieras med intäkter Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Totalt uppfrån Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör nu- gick dessa lån till 0,9 miljarder kronor, vilket var mera inga reserveringar för låneförluster gällande något lägre än 2017. Av utlånat belopp 2018 Svedab utan risken i åtagandet redovisas istället av bedömdes 0,7 miljarder kronor behöva reserveras Trafikverket. Detta beror på att eventuella för låneförlust, motsvarande 75 procent av beförluster är säkrade genom en kapitaltäcknings- loppet. garanti som Trafikverket ansvarar för. Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan A-Train AB finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor Lånet till A-Train AB, det privata företag som och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens återbetalning på 0,9 miljarder kronor. I stället för utlåning om 0,6 miljarder kronor, för vilken vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig reservering har gjorts med 0,4 miljarder kronor. vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Under 2017 betalade A-Train AB royalty Jämförelse mellan reserveringar för för lånet för första gången, vilket innebär att låneförluster och avsatta medel i bolaget framöver kommer att göra årliga kreditreserver royaltybetalningar. Betalningen under 2018 var på 46 miljoner kronor. Enligt de engagemang som hanteras enligt den svenska utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av ränte- Lån till exportfinansiering påslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver. Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja När det gäller CSN hanteras nya studielån som AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för ställts ut efter 2013 i enlighet med utlåningsfinansiering av långfristiga krediter i Riksgälds- modellen i den meningen att anslagsmedel motkontoret. Låneramen uppgick till 125 miljarder svarande reserveringar för låneförluster förs till en kronor för 2018 och får användas för finansiering reserv. Det är totalt 82 miljarder kronor av CSN:s av utlåning inom systemet för statsstödda export- utlåning som innefattas av utlåningsmodellen. krediter (CIRR-systemet). Låneramen har inte För Riksgäldskontorets utlåning har inga utnyttjats under perioden 2009 – 2018. reserveringar gjorts under 2018. För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan Lån till flygindustrin reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförel- Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare

S kr . 2018/ 19: 101

sen pekar på att placerade medel i kreditreser- Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande

utlåningsverksamhet 2018

verna väl motsvarar uppskattade reserveringar för Miljoner kronor låneförluster. Utfall Utfall Inkomsttitel Myndighet 2018 2017

Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i

låneverksamheten 2018-12-31 2124 Inlevererat överskott av Riksgälds- 49,3 35,3 Miljoner kronor garantiverksamhet kontoret Reserveringar för Medel placerade i 2342 Ränteinkomst på allmänna CSN låneförluster kreditreserver studielån 0,1 0,0 Myndighet 2018 2017 2018 2017 2394 Övriga ränteinkomster på CSN hemutrustningslån 31,9 31,0 CSN 1 4 107 3 681 5 887 4 761 4139 Återbetalning av Tillväxtverket Riksgäldskontoret 0 0 603 606 lokaliseringslån 0,2 Summa 4 107 3 681 6 491 5 368 4312 Återbetalning av allmänna CSN 1 I kreditreserven kan även medel för konstaterade förluster ingå, vilka är studielån 0,0 0,0 hänförbara till utlåning före 2014. 4313 Återbetalning av studielån CSN 245,1 308,6 Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade 4526 Återbetalning av CSN utlåningsverksamheten 2018 hemutrustningslån 186,9 158,3 Miljoner kronor 4526 Återbetalning av CSN körkortslån 0,0 Utfall Utfall UO Anslag Myndighet 2018 2017 4526 Amortering SIDA biståndskrediter 8,7 8,7 13 1:5 CSN Hemutrustnings- 4526 Återbetalning övriga lån Energilån 138,8 227,9 myndigheten 5,5 2,7 14 1:13 Lån till CSN Summa 527,7 544,6 körkort 17,5 15 1:3 Avsättning CSN för kreditförluster 1 812,0 1 868,8 15 1:4 Statens CSN utgifter för 5.3 Analys av väsentliga risker i studiemedels- statens utlåning och utställda

garantier

räntor 173,5 358,9 19 1:1 24:5 Västra Tillväxt- Götalands läns verket Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten landsting 14,2 kan bli både bättre och sämre än det som 19 1:1 24:18 Tillväxtförväntansmässigt beräknats, även om det Jämtlands läns verket landsting 4,3 samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall 19 1:1 24:2 Tillväxt- Samverkansorga verket brukar benämnas oförväntade förluster. I enlighet med förordning (2007:1447) med n i Kalmar län 0,6 21 1:4 Forskning, Energi- instruktion för Riksgäldskontoret ska Riksgäldsutveckling och myndigheten kontoret, i samverkan med EKN, CSN, Sida, innovation 14,6 49,2 Boverket och övriga berörda myndigheter, 24 1:5 Näringslivs- Riksgäldsårligen göra en samlad riskanalys av statens utveckling kontoret 7,8 14,9 garanti- och utlåningsportfölj. Analysen är

Summa 2 183,3 2 519,7

inriktad på risken för stora oförväntade förluster och omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen Inkomna amorteringar och räntebetalningar med garantier och lån till företag och privatredovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell personer, dels insättningsgarantin. 5.13. Risken för stora förluster bedöms sammantaget som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin. Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och

S kr . 2018/ 19: 101

utlåning – en riskanalys, som lämnades till som den skapar förhöjda förluster i portföljen i regeringen den 15 mars 2019 (dnr Fi2019/00909). övrigt, men Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg även för detta.

Den ordinarie portföljen Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering En central del i riskanalysen är att identifiera på grund av att en portfölj antingen innehåller ett riskfaktorer, dvs. omständigheter som utgör fåtal engagemang eller att det finns exponeringar möjliga orsaker till stora förluster i portföljen. mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare Riksgäldskontoret definierar i riskanalysen stora som är stora i förhållande till portföljens samlade förluster som uppgående till minst cirka omfattning. 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem Den ordinarie portföljen innehåller ett antal år. Med förluster avses infrianden av garantier stora exponeringar, där de femton enskilt största eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två utgör drygt 45 procent av portföljens storlek. typer av händelser som kan medföra stora Risken bedöms dock som låg för stora förluster förluster: ett mindre antal förluster uppstår för med anledning av detta. Det beror på att de enskilt stora garantier eller lån som står för en största exponeringarna främst utgörs av garantier betydande andel av portföljen, eller en samling med minimal till begränsad kreditrisk. (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem Direkta samvariationer på grund av riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två fallissemangssmitta händelser, se tabell 5.14. Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar

företag, privatpersoner och stater 2018-12-31

sannolikheten för kluster av förluster. Sådana Miljoner kronor direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan Risk för stora förluster garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel Riskfaktor 2018 2017 är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg samma projekt, leverantörskedja eller företags- Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller koncern. låntagare Låg Låg Risken för sådan fallissemangssmitta i den Branschkoncentrationer Låg Låg ordinarie portföljen bedöms vara låg. Denna Geografisk koncentration Låg Låg portfölj innehåller endast ett fåtal engagemang Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk med juridiska kopplingar, gemensamt ägarinutveckling Låg Låg tresse och koncerntillhörighet. Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög. Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifie-

Risk till följd av allmän ekonomisk

ring med hänsyn till garantigäldenärernas och

utveckling

låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större litet antal branscher eller att någon eller några koncentrationer finns en risk för stora förluster, enskilda branscher utgör en betydande andel av särskilt vid nedgångar i ekonomisk utveckling portföljen. (s.k. odiversifierbar risk). Riksgäldskontoret be- Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor dömer att risken är låg för att det ska uppstå stora eftersom negativa chocker i en bransch kan ge förluster i den ordinarie portföljen enbart på upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock nedgång. Detta beror främst på den låga exponesom leder till att många företag inom branschen ringen mot engagemang med hög kreditrisk. drabbas samtidigt. Risken påverkas även av Stora förluster skulle även kunna uppstå om en garantigäldenärernas och låntagarnas motståndsekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt

S kr . 2018/ 19: 101

kraft mot en negativ chock. Ju bättre kredit- En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle värdighet företagen har desto starkare kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsmotståndskraft. belopp samt försämra deras betalningsförmåga. För garantier och lån till företag finns en god Detta skulle leda till att inbetalningarna diversifiering gällande motparternas bransch- minskade, vilket skulle ha en negativ effekt på tillhörighet. Den mest framträdande bransch- statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer koncentrationen är mot teleoperatörer. Risken dock att risken är låg för att nedsättningar och för stora förluster från denna koncentration betalningsinställelser ökar till i sammanhanget bedöms som låg. Branschen är stabil med låg betydande belopp. sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, Insättningsgarantin under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år garantigäldenärerna är verksamma i riskfyllda att risken är måttlig för stora förluster på grund länder. De är dock till stor del etablerade bolag av infrianden av insättningsgarantin. med starka positioner på respektive hemmamark- Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av nad, vilket höjer bedömningen av motstånds- vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt kraften mot negativa chocker. beroende på hur ett institut med garanterade Till följd av ett par nya beloppsmässigt bety- insättningar hanteras om det får problem. Det dande garantiutfästelser har portföljens geogra- kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form fiska fördelning skiftat mot mogna marknader av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i med låg landrisk under analyshorisonten. Detta form av resolution. har lett till att den genomsnittliga kreditvärdig- Om ett institut med garanterade insättningar heten i branschkoncentrationen mot teleoperatö- drabbas av problem som leder till konkurs eller rer förbättrats. beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett s.k. direkt infriande av Geografiska koncentrationer insättningsgarantin. Det innebär att ersättning Garantigäldenärer och låntagare i samma geo- betalas ut till insättarna i institutet, varefter grafiska område påverkas samtidigt av föränd- insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på ringar i den gemensamma ekonomiska miljön. institutet i konkursen. Det kan t.ex. vara fråga om en ändrad konjunk- Om ett problemfyllt institut i stället hanteras turutveckling eller förändringar i valutor och genom resolution tar staten över kontrollen (men räntor. På samma sätt som för bransch- inte ägandet) av institutet för att rekonstruera koncentrationer kan negativa chocker leda till eller avveckla det under ordnade former. Huvudindirekta samvariationer som leder till kluster av regeln är att aktieägarna och långivarna får sina förluster. fordringar nedskrivna och/eller konverterade till Den ordinarie portföljen är till 40 procent aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioriexponerad mot svenska garantigäldenärer och tetsordning, s.k. skuldnedskrivning. Garanterade låntagare, varav 87 procent avser CSN:s studielån. insättningar är dock undantagna från skuldned- Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för skrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt att det ska ske stora avskrivningar av studielån. ut även om banken är försatt i resolution. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov överstiga 2,3 miljarder under analysens tids- som insättarna skulle ha svarat för, om de inte horisont på grund av hur lånestocken ser ut. vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i Andra betydande orsaker till avskrivningar, som första hand täckas av insättningsgarantifonden. dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den institutets balansräkning. Insättningsgarantiekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa fonden bidrar dock inte med mer än 36 miljarder skulle uppgå till betydande belopp är också i resolution. mindre sannolikt.

S kr . 2018/ 19: 101

Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs det att flera institut fallerar för att det ska kunna uppstå stora förluster.

Insättningsgarantins bidrag vid resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag vid resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet, och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut), har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra med medel. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.

6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

S kr . 2018/ 19: 101

6 Nationellt intygande samt avgifter till

och bidrag från EU

I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande Sveriges avgift till EU och återflödet från EUavseende EU-medel under delad förvaltning budgeten redovisas i såväl budgetens inkomstmellan Europeiska kommissionen och Sverige. I titlar och anslag som i de konsoliderade resultatavsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och och balansräkningarna i årsredovisningen för samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas staten. emot direkt från kommissionen av svenska Regeringen har i hög grad delegerat myndigheter och inte redovisas mot inkomst- beslutsfattandet avseende genomförandet av EUtitlar och anslag på statens budget. I avsnittet program till förvaltningsmyndigheterna, som är redogörs dessutom för Europeiska revisions- regeringens organ för att genomföra den fastlagda rättens granskningar avseende kommissionens politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om genomförande av EU:s budget 2017. inriktningen och förutsättningarna för den Avsnitten 6.1 – 6.4 lämnas även till kommiss- statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ionen och till revisionsrätten. Av den anledningen ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. innehåller avsnittet en redogörelse för den Myndigheterna har sedan långtgående befogensvenska förvaltningsmodellen och en kort heter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är beskrivning av de redovisningsprinciper som dock regeringens uppgift att styra myndigheterna tillämpas i årsredovisningen för staten. och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.

6.1 Redovisningsskyldighet för EU- 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella

medel i den svenska intygande avseende EU-medel

statsförvaltningen

Regeringens nationella intygande för 2018 Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur avseende EU-medel omfattar EU-medel händen styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig förliga till de fleråriga budgetramarna 2007 – 2013 inför riksdagen för statens medel och övriga och 2014 – 2020, även kallade programperioder. tillgångar som står till dess disposition. Intygandet innehåller en årlig räkenskaps- Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för sammanställning över medel mottagna från EU:s staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller budget samt en redogörelse för hur dessa medel bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel anslag, konsoliderade resultat- och balansräk- avses i detta sammanhang de medel som förvaltas ningar samt finansieringsanalys avseende samtliga inom ramen för delad förvaltning mellan statliga myndigheter, inklusive affärsverken, medlemsstaten Sverige och kommissionen. under riksdagen och regeringen samt de fonder Medlen redovisas på budgetens anslag och och andelar i bolag som myndigheterna innehar. inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i

S kr . 2018/ 19: 101

årsredovisningen för staten, överlämnas till – förordningen (2000:605) om årsredovisning riksdagen, med kopia till kommissionen och och budgetunderlag. revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen om EU- I myndighetsförordningen fastställs att myndigräkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt hetens ledning ansvarar för att myndighetens intygar att det finns ett ramverk för staten som verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande syftar till att säkerställa en betryggande intern rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges styrning och kontroll av EU-medlen. Räken- medlemskap i Europeiska unionen, att den skaperna som ligger till grund för sammanställ- redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt ningen är upprättade enligt god redovisningssed samt att myndigheten hushållar väl med statens och har varit föremål för Riksrevisionens medel. För ett antal myndigheter har regeringen granskning. Genom ramverket för intern dessutom föreskrivit att de ska inrätta en styrning och kontroll ställer regeringen krav på internrevision och därmed omfattas av internatt ansvariga myndigheter lämnar en försäkran revisionsförordningen. Genom att inrätta en som möjliggör för regeringen att utfärda ett internrevision på utpekade myndigheter kan nationellt intygande. regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att Regeringens intygande syftar till att öka regelverken genomförs ändamålsenligt och följs. riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt I internrevisionens uppgifter ingår att granska förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel och lämna förslag till förbättringar av myndiganvänds. Samtidigt ställer intygandet krav på den hetens process för intern styrning och kontroll. interna styrningen och kontrollen hos de Myndigheter som omfattas av internrevisionsmyndigheter som ansvarar för att förvalta förordningen omfattas även av förordningen om medlen. Regeringens övergripande ambition är intern styrning och kontroll samt vissa särskilda att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och bestämmelser i förordningen om årsredovisning kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordrimlig säkerhet garantera de underliggande ningen om årsredovisning och budgetunderlag transaktionernas laglighet och korrekthet. innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande.

6.1.2 Ramverket för intern styrning och

kontroll

6.1.3 Omfattningen av regeringens

En god intern styrning och kontroll ger nationella intygande myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå Genom medlemskapet i EU hanterar svenska önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa myndigheter olika slags medel länkade till EU:s området kan brister och ofullständigheter mot- budget. De medel som Sverige får i form av återverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter flöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen och beslutsunderlag. Med en god intern styrning från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturoch kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska fel begränsas och oegentligheter och andra nätverk samt forsknings- och utbildningsformer av bedrägligt beteende undvikas. program. För den senare bidragskategorin ligger Samtliga svenska myndigheter som har ett dock ansvaret för att administrera och förvalta förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av medlen på kommissionen och andra institutioner ramverket för intern styrning och kontroll. inom EU, inte på medlemsstaten, och de omfattas Ramverket utgörs av flera samverkande förord- därför inte av regeringens intygande. ningar: Det är enbart de medel som Sverige får och förvaltar gemensamt med kommissionen som – myndighetsförordningen (2007:515), omfattas av regeringens intygande. Ett delat – internrevisionsförordningen (2006:1228), förvaltningsansvar innebär i korthet att – förordningen (2007:603) om intern styrning kommissionen har det yttersta ansvaret för och kontroll, och förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga

S kr . 2018/ 19: 101

upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attestergaranterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s ande organ. medel. På de områden där det finns ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommiss- Europeiska jordbruksfonden för ionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att landsbygdsutveckling förvalta medlen. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsut- Det finns även program inom territoriellt veckling (Landsbygdsfonden) finansierar under samarbete, s.k. Interregprogram. Territoriellt programperioden 2014 – 2020 insatser för att samarbete innebär att programmen genomförs främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft inom flera länder för att utveckla samarbetet över och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har nationsgränserna. Programmen inom territoriellt finansierats gemensamt av Sverige och EU, samarbete är samtliga undantagna från brutto- genom s.k. medfinansiering. redovisning på statens budget. Uppgifter från Jordbruksverket är förvaltande myndighet och dessa program för perioden 2014 – 2020 ingår utbetalande organ för fonden och har därmed det dock i resultat- och balansräkningarna för yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett programperioden genom att de förvaltande korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande myndigheterna upprättar resultat- och balansräk- organ. ningar särskilt för dessa medel. Intygandet för 2018 gäller den svenska Europeiska regionala utvecklingsfonden förvaltningen av EU-medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) finansierar under program- – Europeiska garantifonden för jordbruket perioden 2014 – 2020 åtgärder för att minska de (Garantifonden), ekonomiska och sociala skillnaderna mellan – Europeiska jordbruksfonden för lands- regioner och invånare. Åtgärderna i programmen bygdsutveckling (Landsbygdsfonden), finansieras gemensamt av Sverige och EU.

– Europeiska regionala utvecklingsfonden För programperioden 2014 – 2020 finansierar (Regionalfonden), fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt – Europeiska socialfonden (Socialfonden), samarbete samt delar av programmet Lokalt ledd – Europeiska havs- och fiskerifonden utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och (EHFF), attesterande myndighet för åtta regionala – Asyl-, migrations- och integrationsfonden program, ett nationellt program samt förvaltande (Amif), myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För – Fonden för inre säkerhet (ISF), och de fyra övriga territoriella programmen är Läns- – Fonden för europeiskt bistånd till dem som styrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens har det sämst ställt (FEAD). (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för de förvaltande myndigheter för programperioden fonder från vilka åtgärder finansierats under 2018. 2014 – 2020. Dessa myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt Europeiska garantifonden för jordbruket och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för Europeiska garantifonden för jordbruket utbetalningar av fondmedel. För programmet (Garantifonden) finansierar under program- Lokalt ledd utveckling som finansieras via perioden 2014 – 2020 olika direktstöd till jord- Regionalfonden och Socialfonden är Jordbruksbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera verket förvaltande myndighet. jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa ESV är revisionsmyndighet för samtliga åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de program som finansieras genom Regionalfonden kompletteras inte av obligatorisk nationell som förvaltas i Sverige. medfinansiering. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är Europeiska socialfonden ansvarig myndighet och behörigt utbetalnings- Europeiska socialfonden (Socialfonden) finansieställe och har därmed det yttersta ansvaret för att rar under programperioden 2014 – 2020 åtgärder dessa medel använts på ett korrekt och effektivt som syftar till att främja sysselsättningen och

S kr . 2018/ 19: 101

social delaktighet. Åtgärderna i det nationella Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt socialfondsprogrammet och delar av programmet av Sverige och EU. Lokalt ledd utveckling finansieras gemensamt av Polismyndigheten är ansvarig myndighet. ESV Sverige och EU. är revisionsmyndighet. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det för det berörda programmet inom Socialfonden sämst ställt och har därmed ansvar för att detta genomförts Fonden för europeiskt bistånd till dem som har på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten det sämst ställt (FEAD) syftar till att minska svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i ESF-rådet är även attesterande myndighet. programmet finansieras gemensamt av Sverige För programmet Lokalt ledd utveckling som och EU. finansieras via Regionalfonden och Socialfonden Svenska ESF-rådet är förvaltande och är Jordbruksverket förvaltande myndighet. attesterande myndighet för programmet. ESV är ESV är revisionsmyndighet för programmen revisionsmyndighet. som finansieras från Socialfonden.

Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 6.2 Räkenskapssammanställning av finansierar havs- och fiskeriprogrammet i Sverige EU-medel under programperioden 2014 – 2020. Programmet ger möjlighet till finansiering av åtgärder som Räkenskapssammanställningen av EU-medel understöder dels genomförandet av den nya omfattar resultaträkning, balansräkning och gemensamma fiskeripolitiken, dels en hållbar kassamässig redovisning av utfall på anslag och utveckling av fiske och vattenbruk samt när- inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret liggande verksamhet. Åtgärder inom programmet 2018 omfattar de fleråriga budgetramarna för finansieras gemensamt av Sverige och EU. 2007 – 2013 och 2014 – 2020 i respektive tabeller. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.

Redovisningsprinciper för

Asyl-, migrations- och integrationsfonden räkenskapssammanställningen Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) syftar under programperioden 2014 – 2020 Det är endast EU-medel med delat förvaltningstill att bidra till att säkerställa en långsiktigt ansvar som ingår i räkenskapssammanställningen. hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. och underlättar rörlighet inom ramen för den Medfinansiering ingår inte. reglerade invandringen. Amif medfinansierar pro- Sammanställningen bygger på uppgifter som jekt inom asyl, integration och laglig migration har lämnats av de förvaltande myndigheterna. samt återvändande. Åtgärderna i programmen Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigfinansieras gemensamt av Sverige och EU. heters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna Migrationsverket är ansvarig myndighet för för dessa medel är därmed desamma som de som fonden. ESV är revisionsmyndighet. gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och Fonden för inre säkerhet skulder samt utgifter och inkomster på statens Fonden för inre säkerhet (ISF) syftar till att ge budget. Principerna sammanfattas nedan. ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s I resultaträkningen redovisas intäkter av EUinre säkerhet. ISF består av två instrument: medel och kostnader för EU-stöd enligt bokgränsinstrumentet och polisinstrumentet. Gräns- föringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter instrumentet finansierar åtgärder inom gränskon- och kostnader redovisas det år de är hänförliga troller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av polissamarbete, brottsförebyggande arbete, uppbörd respektive kostnader för transfereringar bekämpning av brott och krishantering. Myndig- uppkommer normalt under den period då heter och organisationer som är verksamma inom betalning sker, men de periodiseras i de fall dessa områden kan söka stöd för olika projekt.

S kr . 2018/ 19: 101

intäkterna eller kostnaderna är hänförliga till en Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014 –

2020

annan period än betalningen. Miljoner kronor Om en betalning är förväntad, men inte 2018 2017 mottagen, redovisas en fordran eller en period-

Intäkter av bidrag från EU

avgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på Europeiska garantifonden för jordbruket 7 916 7 472 betalning från EU redovisas en fordran. Om Europeiska jordbruksfonden för betalningen är mottagen, men gäller en senare landsbygdsutveckling 2 153 1 935 period, eller om myndigheten bedömer att den Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 192 1 047 kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en Europeiska socialfonden 1 085 869 skuld eller periodavgränsningspost på balans- Europeiska havs- och fiskerifonden 249 18 räkningens skuldsida. Asyl-, migrations- och integrationsfonden 598 594 Utgifter i statens budget som finansieras från Fonden för inre säkerhet 61 43 EU-budgeten utgörs till största delen av Interregionala Öresund-Kattegatttransfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år Skagerrak 237 135 betalning sker. Undantag gäller för mindre Interregionala Sverige-Norge 75 40 belopp som omfattar förvaltningskostnader, som Interregionala Botnia-Atlantica 56 36 i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens Interregionala Nord 78 57 budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas Interregionala Norra Periferin och Arktis 80 58 mot inkomsttitel på statens budget det år då Fonden för europeiskt bistånd till dem som betalning sker. har det sämst ställt 16 14 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 13 796 12 318

Tabell 6.1 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007 – Verksamhetens kostnader

2013

Kostnader för personal -158 -115 Miljoner kronor Kostnader för lokaler -10 -6 2018 2017 Övriga driftkostnader -103 -148

Intäkter av bidrag från EU

Summa verksamhetens kostnader -271 -269 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling -10 -28

Lämnade bidrag

Europeiska regionala utvecklingsfonden - 156 Europeiska garantifonden för jordbruket -7 471 -7 411 Europeiska socialfonden 13 664 Europeiska jordbruksfonden för Europeiska fiskerifonden 0 -2 landsbygdsutveckling -2 030 -1 852 Europeiska flykting- och återvändandefonden - - Europeiska regionala utvecklingsfonden -1 138 -975 Europeiska fonden för integration av Europeiska socialfonden -1 048 -844 tredjelandsmedborgare - -1 Europeiska havs- och fiskerifonden -251 -16 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 3 789 Fonden för inre säkerhet -31 -15

Verksamhetens kostnader

Asyl-, migrations- och integrationsfonden -72 -76 Summa verksamhetens kostnader - - Fonden för europeiskt bistånd till dem som

Lämnade bidrag

har det sämst ställt -15 -14 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 1 7 Interregionala Öresund-Kattegatt- Europeiska regionala utvecklingsfonden - 1 Skagerrak -229 -135 Europeiska socialfonden - - Interregionala Nord -72 -52

Europeiska fiskerifonden - 0 Interregionala Sverige-Norge -69 -43 Europeiska flykting- och återvändandefonden - - Interregionala Botnia-Atlantica -54 -33 Summa lämnade bidrag 1 8 Interregionala Norra Periferin och Arktis -76 -55 Summa kostnader 1 8 Summa lämnade bidrag -12 556 -11 521

Nettokostnad 4 797 Summa kostnader -12 827 -11 790

Nettokostnad/intäkt 969 528

S kr . 2018/ 19: 101

Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade Balansräkning De totala intäkterna från EU ökade 2018 med 692 miljoner kronor. Programperioden 2007 –

Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen

2007 – 2013

2013 är i stort sett avslutad. Intäkterna för Miljoner kronor programperioden 2014 – 2020 ökade med 2018-12-31 2017-12-31 1 478 miljoner kronor, varav 893 miljoner kronor kom från jordbruksfonderna. Totalt redovisade

Tillgångar

Jordbruksverket intäkter från jordbruksfonderna Övriga kortfristiga fordringar - 278 om 10 318 miljoner kronor. Det motsvarade Summa tillgångar 0 278 75 procent av intäkterna från EU:s fonder. Kapital -117 176 Jämfört med 2017 ökade intäkterna från Social- Avsättningar 11 fonden för perioden 2014 – 2020 med 216 miljoner

Skulder

kronor och intäkterna från Regionalfonden med Upplupna kostnader 67 102 145 miljoner kronor. Tillväxtverket och till en Förutbetalda intäkter 39 mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 1 192 miljoner kronor från Regionalfonden. Summa kapital och skulder 0 278 Svenska ESF-rådet och till en mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 1 085 miljoner Tabell 6.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen

2014 – 2020

kronor från Socialfonden. Migrationsverket Miljoner kronor redovisade intäkter på 598 miljoner kronor från Amif. 2018-12-31 2017-12-31 Intäkter för Interregprogram ökade med

Tillgångar

200 miljoner kronor jämfört med 2017. Övriga kortfristiga fordringar 9 034 7 496

Upplupna intäkter 452 931 Kostnader – lämnade bidrag finansierade från

Summa tillgångar 9 486 8 427

EU-budgeten ökade

Kapital 7 858 7 274

Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut

Avsättningar 67 -

störst del av de bidrag som finansieras med EU-

Skulder

medel. Av de medel Jordbruksverket lämnade i EU-finansierade bidrag om totalt 9 766 miljoner Upplupna kostnader 309 4 kronor utgjorde 7 471 miljoner kronor medel Oförbrukade bidrag 17 53 1 från Garantifonden och 2 030 miljoner kronor Förutbetalda intäkter 1 235 1 096 2 medel från Landsbygdsfonden.

Summa kapital och skulder 9 486 8 427

Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade 1,2 Omklassificering mellan posterna pga. ändrad redovisningsprinip, se avsnitt bidrag finansierade från Socialfonden uppgick till Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter. 1 040 miljoner kronor. Det var en ökning med Tillgångarna ökade 196 miljoner kronor jämfört med 2017. Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruks- Migrationsverket redovisade lämnade bidrag verkets fordringar på EU för gårdsstöd som finansierade från Amif med 72 miljoner kronor. betalades ut i slutet av 2018. Upplupna intäkter Det var en minskning med 4 miljoner kronor avser förväntade inbetalningar där anspråk på jämfört med 2017. Lämnade bidrag till Interreginbetalning inte har ställts. Migrationsverket programmen ökade med 182 miljoner kronor. redovisar upplupna intäkter om 399 miljoner Sammantaget ökade bidrag finansierade med EUkronor. medel med 1 042 miljoner kronor jämfört med föregående år. Skulderna ökade Skulderna utgörs främst av förutbetalda intäkter för programperioden 2014 – 2020, 538 miljoner kronor från Landsbygdsfonden, 375 miljoner kronor från Socialfonden och 210 miljoner kronor från Regionalfonden. Totalt ökade förutbetalda intäkter med 139 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Redovisning på statens budget – kassamässig Inkomsttitlar redovisning 6111 Gårdsstöd - - 30 803 701

6113 Övriga I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomst- interventioner - - 767 276 titlar avseende EU-medel som genomförs med 6114 Exportbidrag - - 267 551 delad förvaltning i Sverige. 6115 Djurbidrag - - 1 274 903

6116 Offentlig lagring - - 109 861

Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga

budgetramen 2007 – 2013 (exkl. TEN-bidrag) 6118 EU:s Tusental kronor landsbygdsfond 2007 – 2013 - - 3 992 387 UO/Anslag Utfall 2018 Utfall 2017 Ackumulerat för program- 6119 Övriga bidrag perioden från Europeiska 8 1:8 Från EU- garantifonden för budgeten jordbruket - - 125 064 finansierade 6124 Bidrag från insatser för Europeiska asylsökande och jordbruksfonden flyktingar - - 625 063 för 13 1:6 Från EU- landsbygdsutvec budgeten kling 2007-2013 -9 284 - 9 031 110 finansierade 6213 Bidrag från insatser för Europeiska integration av fiskefonden tredjelandsmedb 2007-2013 - - 447 314 orgare - - 131 583 6313 Bidrag från 14 1:12 Europeiska Europeiska (2015) socialfonden för regionala perioden 2007 – utvecklingsfonde 2013 - - 5 557 832 n 2007-2013 - 293 253 8 265 662 19 1:3 Europeiska 6413 Bidrag från (2015) regionala Europeiska utvecklingsfonde socialfonden n perioden 2007 – 2013 290 993 - 5 968 118 2007 – 2013 - -912 8 324 318 6911 2 Övriga bidrag 23 1:10 Gårdsstöd mm - - 32 284 101 från EU - - 777 523 23 1:11 Intervention för 6912 Bidrag till EU:s jordbruksprodukt omstrukturerings er - - 1 690 266 fond för 23 1:13 Från EU- sockersektorn - - 354 736 budgeten Summa inkomsttitlar 281 709 293 253 62 185 206 finansierade stödåtgärder för Saldo -281 709 -294 165 522 483 fiske och 1 Avser anslagspost 1:18:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 – 2013, EUvattenbruk - - 438 388 medel. 2 Undertitel till 6911 003 för Jordbruks- och livsmedelsstatistik har haft delat 23 1:18 1 Från EU- förvaltning t.o.m. 2012. Fr.o.m. 2013 redovisas inte i tabellen. budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - - 13 629 276 23 1:20 Jordbruks- och livsmedelsstatist ik finansierad från EUbudgeten - - 26 862

Summa anslag - -912 62 707 689

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga Inkomsttitlar

budgetramen 2014 – 2020 (exkl. TEN-bidrag)

6111 Gårdsstöd 6 613 173 6 698 346 31 788 144 Tusental kronor

6113 Övriga UO/Anslag Utfall 2018 Utfall 2017 Ackumulerat för program- intervention

perioden er 108 943 116 785 599 044

04 1:18 Från EU- 6115 Djurbidrag - - 337

budgeten 6119 Övriga finansierade bidrag från insatser Europeiska avseende garantifonde EU:s inre n för säkerhet 60 918 43 388 124 894 jordbruket 240 074 -40 163 594 270

08 1:8 Från EU- 6125 Bidrag från budgeten Europeiska finansierade jordbruksfon insatser för den för asylsökande landsbygdsu och tveckling flyktingar 130 617 147 129 339 325 2014-2020 1 932 788 1 004 016 6 524 719

09 4:7 Fonden för 6214 Bidrag från europeiskt Europeiska bistånd till havs- och dem som har fiskerifonde det sämst n 2014-2020 236 692 15 154 309 201 ställt 2014 –

2020 15 781 14 457 34 184 6314 Bidrag från

Europeiska 14 1:6 Europeiska regionala socialfonden utvecklingsf för perioden onden 2014- 2014 – 2020 1 070 037 872 638 2 489 913 2020 1 1 556 620 919 943 3 317 972

19 1:3 Europeiska 6414 Bidrag från regionala Europeiska utvecklingsf socialfonden onden 2014 – 2020 1 1 021 012 578 195 2 196 082 perioden

2014 – 2020 1 170 200 1 015 264 3 051 471 6911 Övriga

bidrag från 23 1:10 Gårdsstöd EU 285 758 673 227 1 625 963 m.m. 7 392 642 7 280 110 32 878 573

Summa inkomsttitlar 11 995

23 1:11 Intervention

060 9 965 503 46 955 732

för

jordbrukspro Saldo 288 934 1 472 086 284 080

dukter m.m. 76 914 126 284 586 940 1, 2 Inklusive nationella programmet för Lokalt ledd utveckling.

23 1:13 Från EUbudgeten EU-finansierade bidrag på statens budget ökade

finansierade Utgifter som redovisas mot anslag utgörs till

stödåtgärder för fiske och största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket

vattenbruk 257 417 18 926 283 647 redovisade utgifter för gårdsstöd med 7 393 mil-

23 1:18 Från EU- joner kronor och åtgärder för landsbygdens miljö

budgeten och struktur med 2 109 miljoner kronor för pro-

finansierade gramperioden 2014 – 2020. Totalt ökade utgif-

åtgärder för landsbygden terna för jordbruksstöd med 253 miljoner kronor

s miljö och jämfört med 2017. Jordbruksverket redovisade

struktur 2 109 468 1 919 393 7 450 865 även utgifter för marknadsstöd och strukturstöd

Summa anslag 12 283 994 11 437 589 47 239 812 till fisket m.m. som ökade med 238 miljoner

kronor jämfört med föregående år.

Bland övriga utgifter är det i första hand

Svenska ESF-rådet som redovisade stöd från

Socialfonden. Tillväxtverket redovisade utfall på

anslag som finansieras av Regionalfonden.

S kr . 2018/ 19: 101

Migrationsverket redovisade lämnade stöd från bedömningar av den interna styrningen och Amif. Totalt ökade övriga utgifter i statens kontrollen som myndigheternas ledningar har budget avseende programperioden 2014 – 2020 gjort i respektive årsredovisning. med 846 miljoner kronor 2018 jämfört med föregående år.

Jordbruksfonderna

Inkomster på statens budget ökade Inkomsterna av EU-medel på statens budget I årsredovisningen för 2018 intygar Jordbruksökade med 2 030 miljoner kronor jämfört med verkets styrelse att årsredovisningen ger en 2017. Av årets totala inkomster från EU utgjorde rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av 72 procent, dvs. 8 895 miljoner kronor, inkoms- kostnader, intäkter och myndighetens ekoter avseende jordbruksstöd finansierade av nomiska ställning. Vidare bedöms den interna Garantifonden och Landsbygdsfonden. Dessa styrningen och kontrollen vid myndigheten vara medel liksom övriga jordbruksstöd redovisades betryggande. av Jordbruksverket. Totalt ökade inkomsterna från jordbruksfonder med 1 338 miljoner kronor jämfört med 2017. Regionalfonden Tillväxtverket redovisade inkomster från Regionalfonden på 1 547 miljoner kronor. Det Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtvar en ökning med 637 miljoner kronor jämfört verket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens med föregående år. Inkomsterna från Social- och Västerbottens län bedömer att den interna fonden ökade med 443 miljoner kronor och styrningen och kontrollen vid myndigheterna har uppgick till 1 296 miljoner kronor totalt. Dessa varit betryggande under den period som redovisades av Svenska ESF-rådet. På inkomst- årsredovisningarna avser. Vidare intygas att titel Övriga bidrag från EU redovisade årsredovisningarna ger en rättvisande bild av Migrationsverket inkomster från Amif med verksamhetens resultat samt av kostnader, 260 miljoner kronor. Det var en minskning med intäkter och myndigheternas ekonomiska ställ- 178 miljoner kronor jämfört med 2017. ning.

Socialfonden

6.3 Ansvariga myndigheters

bedömningar Generaldirektören för Svenska ESF-rådet bedömer att den interna styrningen och kontrollen I detta avsnitt redogörs för de intyganden av vid myndigheter har varit betryggande under den räkenskaperna och bedömningar av den interna period som årsredovisningen avser. Vidare styrningen och kontrollen som ledningarna för de intygar generaldirektören att myndighetens myndigheter som har ett förvaltande ansvar för årsredovisning ger en rättvisande bild av EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för verksamhetens resultat samt av kostnader, 2018. Vidare redogörs för de förvaltningsförkla- intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. ringar som lämnades till Europeiska kommissionen i februari 2019 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2018. Havs- och fiskerifonden I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid Jordbruksverkets styrelse bedömer att den sina granskningar av aktuella program och fonder. interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dess- 6.3.1 Myndighetsledningens intygande i utom att årsredovisningen ger en rättvisande bild årsredovisningen av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Nedan följer en sammanställning av förvaltande myndigheters intyganden av räkenskaperna och

S kr . 2018/ 19: 101

Lokalt ledd utveckling 6.3.2 Myndigheternas

förvaltningsförklaringar

Jordbruksverkets styrelse bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel heten har varit betryggande under den period som inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dess- Europeiska kommissionen med räkenskaper över utom att årsredovisningen ger en rättvisande bild de utbetalningar som gjorts under perioden i av verksamhetens resultat samt av kostnader, enlighet med vad som fastställts i de sektorsintäkter och myndighetens ekonomiska ställning. specifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvalt- Asyl-, migrations- och integrationsfonden ningen av EU-medlen bekräfta att: – uppgifterna är rättvisande, fullständiga och Generaldirektören för Migrationsverket bedömer korrekta, att den interna styrningen och kontrollen har – utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, varit betryggande under den period som årsredosåsom dessa definieras i de sektorsspecifika visningen avser. Vidare intygas att årsredovisreglerna, och att ningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och – de kontrollsystem som har införts ger myndighetens ekonomiska ställning. tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Fonden för inre säkerhet Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för Chefen för ekonomiavdelningen på Polis- samtliga fonder som genomförs i Sverige. myndigheten bedömer att det har funnits brister i myndighetens interna styrning och kontroll under den period som årsredovisningen avser. De Jordbruksfonderna angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel. Chefen för ekonomiavdelningen Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksintygar vidare att årsredovisningen ger en verket har undertecknat en förvaltningsförklaring rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av i enlighet med Europaparlamentets och rådets kostnader, intäkter och myndighetens eko- förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 nomiska ställning. december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksdet sämst ställt fonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av Generaldirektören för Svenska ESF-rådet be- allmänna bestämmelser för Europeiska regionala dömer att den interna styrningen och kontrollen utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, vid myndigheten har varit betryggande under den Sammanhållningsfonden och Europeiska havsperiod som årsredovisningen avser. Vidare och fiskerifonden samt om upphävande av rådets intygar generaldirektören att myndighetens års- förordning (EG) nr 1083/2006 redovisning ger en rättvisande bild av verk- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) samhetens resultat samt av kostnader, intäkter nr 1306/2013, där det framgår att räkenskaperna och myndighetens ekonomiska ställning. ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör Garantifonden och Landsbygdsfonden krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten

S kr . 2018/ 19: 101

som med rimlig säkerhet kan garantera de det handlar om. Konsekvensen av detta är att underliggande transaktionernas laglighet och saldona i räkenskaperna riskerar att överskattas korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna och att räkenskaperna därmed inte återspeglar de uppfyller kraven för stödberättigande och, när det verkliga förhållandena. gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler. Regionalfonden ESV har granskat årsräkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden under Generaldirektören för Tillväxtverket har underbudgetåret 2017 – 2018 och bedömt de interna tecknat förvaltningsförklaringar för följande prokontrollrutiner som använts av det utbetalande gram, för vilka Tillväxtverket är förvaltande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet myndighet: med kommissionens genomförandeförordning – Nationellt regionalfondsprogram, (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om – Mellersta Norrland, tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med – Norra Mellansverige, beaktande av utbetalande organ och andra organ, – Skåne-Blekinge, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, – Småland och öarna, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet. ESV anser att räkenskaperna för Garanti- – Stockholm, fonden och Landsbygdsfonden är rättvisande, – Västsverige, fullständiga och korrekta i alla väsentliga av- – Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt seenden vad gäller de utgifter som belastat fondsamarbete), erna. ESV bedömer även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet – Östra Mellansverige, och har fungerat tillfredsställande baserat på gransk- – Övre Norrland. ning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser dessutom att Detta görs i enlighet med Europaparlamentets de utgifter för vilka man har ansökt om ersättning och rådets förordning (EU) nr 1303/2013. från kommissionen är lagliga och korrekta i alla Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna väsentliga hänseenden. är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de ESV gör ett uttalande med reservation om bokförda uppgifterna har använts för avsedda förvaltningsförklaringen för Landsbygdsfonden ändamål och att det förvaltnings- och kontroll- (EJFLU IAKS ) eftersom Jordbruksverket inte 8 system som har införts för de operativa prohar tagit fram en fullständig kontrollstatistik för grammen ger tillräckliga garantier för att de populationen. Det innebär att ESV inte har underliggande transaktionerna är lagliga och kunnat beräkna en överträdelsefrekvens och korrekta. utvärdera den kvarstående risken. När det gäller Cheferna för de förvaltande myndigheterna för övriga förvaltningsförklaringar (för Garanti- de interregionala programmen Sverige-Norge, fonden och den del av Landsbygdsfonden som Nord, Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och inte rör IAKS) så gör ESV uttalanden utan Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar reservation. Dock har ESV påtalat ett sakför respektive program i enlighet med förordning förhållande, nämligen att Jordbruksverket sedan (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna 2015 inte har kunnat fatta beslut om återkrav för intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullstödformer inom Garantifonden och Lands- ständiga och korrekta, att de bokförda uppgifbygdsfonden. Jordbruksverket har inte gjort terna har använts för avsedda ändamål och att de någon formell uppföljning om hur stort belopp

8 IAKS står för Integrerat administrations- och kontrollsystem. Medlemsstaterna ska upprätta och tillämpa ett integrerat administrations- och kontrollsystem för vissa utbetalningar som fastställs i förordning (EU) nr 1307/2013 och i förordning (EU) nr 1305/2013.

S kr . 2018/ 19: 101

förvaltnings- och kontrollsystem som har införts korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för de operativa programmen ger tillräckliga för avsett ändamål och att det förvaltnings- och garantier för att de underliggande transaktionerna kontrollsystem som införts ger tillräckliga är lagliga och korrekta. garantier för att de underliggande transaktionerna ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr är lagliga och korrekta. 1303/2013 att räkenskaperna ger en rättvisande Generaldirektören bekräftar att utgifter som är bild och bedömer att de förvaltnings- och kont- föremål för en pågående granskning avseende rollsystem som inrättats fungerar tillfreds- deras laglighet och korrekthet har undantagits ställande. Detta gäller såväl regionala struktur- från räkenskaperna medan granskningen slutförs. fondsprogram som nationellt regionalfonds- ESV har i egenskap av revisionsmyndighet utprogram och de interregionala programmen inom talat att räkenskaperna ger en rättvisande bild i ramen för territoriellt samarbete. ESV anger i sitt enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 och uttalande att det utförda revisionsarbetet inte att det förvaltnings- och kontrollsystem som införanleder något tvivel om vad som sägs i rättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt respektive förvaltningsförklaring. uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Socialfonden

Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har Fonden för europeiskt bistånd till dem som har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet det sämst ställt med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har och korrekta, att de bokförda uppgifterna har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet använts för avsedda ändamål och att det med Europaparlamentets och rådets förordning förvaltnings- och kontrollsystem som har införts (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om för det operativa programmet ger tillräckliga fonden för europeiskt bistånd till dem som har garantier för att de underliggande transaktionerna det sämst ställt, där det framgår att räkenskaperna är lagliga och korrekta. Myndigheten har inte är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de konstaterat några brister i förvaltnings- och bokförda utgifterna har använts för avsedda kontrollsystemet. ändamål samt att det förvaltnings- och ESV bedömer att fondens räkenskaper i kontrollsystem som införts för det operativa enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 ger programmet ger tillräckliga garantier för att de en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna underliggande transaktionerna är lagliga och för vilka återbetalning har begärts från kommis- korrekta. Myndigheten har inte konstaterat några sionen är lagliga och korrekta, samt att det för- brister i förvaltnings- och kontrollsystemet. valtnings- och kontrollsystem som har inrättats ESV bedömer att fondens räkenskaper i fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt enlighet med kommissionens delegerade uttalande att det utförda revisionsarbetet inte förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars föranleder något tvivel om vad som sägs i 2014 om komplettering av Europaparlamentets förvaltningsförklaringen. och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, ger en rättvisande bild och att det Lokalt ledd utveckling förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt Det nationella programmet för lokalt ledd uttalande att det utförda revisionsarbetet inte utveckling får stöd från Regionalfonden och föranleder något tvivel om vad som sägs i Socialfonden. Förvaltande och attesterande förvaltningsförklaringen. myndighet är Jordbruksverket. Generaldirektören för Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och

S kr . 2018/ 19: 101

Havs- och fiskerifonden Fonden för inre säkerhet

Generaldirektören för Jordbruksverket har Chefen för ekonomiavdelningen på Polisundertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet myndigheten har undertecknat en förvaltningsmed förordning (EU) nr 1303/2013 där det fram- förklaring i enlighet med förordning (EU) nr går att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är och korrekta, att de bokförda utgifterna har an- rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsvänts för avsett ändamål, och att det förvaltnings- utgifterna har använts för avsett ändamål, och att och kontrollsystem som införts ger tillräckliga det förvaltnings- och kontrollsystem som har garantier för att de underliggande transaktionerna införts har fungerat effektivt och gett nödvändiga är lagliga och korrekta. garantier för lagligheten och korrektheten i de ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) bakomliggande transaktionerna. nr 1303/2013 att fondens räkenskaper ger en rätt- ESV:s anser i sitt uttalande om räkenskaperna i visande bild och att det förvaltnings- och kon- enlighet med förordning nr 514/2014 att dessa trollsystem som inrättats fungerar tillfreds- ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter ställande. ESV anger i sitt uttalande att det för vilka ersättning ansökts är lagliga och korutförda revisionsarbetet inte föranleder något rekta. Vidare bedömer ESV att myndigheten har tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen. rimliga garantier för att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvalt- Asyl-, migrations- och integrationsfonden ningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontroll- Generaldirektören för Migrationsverket har systemet. undertecknat en förvaltningsförklaring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna 6.3.3 Uppskattad felnivå i EUbestämmelser för asyl-, migrations- och programmen 2015 – 2018 integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, före- I tabell 6.7 nedan redovisas ESV:s uppskattning av byggande och bekämpande av brottslighet samt finansiella felnivåer i de svenska programmen krishantering, där det framgår att räkenskaperna inom den delade förvaltningen. Felnivån är en är rättvisande, fullständiga och korrekta, att beräkning av det belopp som inte borde ha unionsutgifterna har använts för avsett ändamål, betalats ut från EU-budgeten eftersom pengarna och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det har införts har fungerat effektivt och gett är inte ett mått på förekomsten av oegentligheter nödvändiga garantier för lagligheten och korrekt- eller ineffektivitet. Exempel på typiska fel är heten i de bakomliggande transaktionerna. betalningar till stödmottagare eller projekt som I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet inte är stödberättigade eller ersättning för utgifter med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att för inköp av tjänster och varor eller investeringar dessa ger en sann och rättvisande bild och att de där reglerna för offentlig upphandling inte har unionsutgifter för vilka ersättning ansökts är tillämpats korrekt. lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att ESV granskar årligen i sin roll som nationellt myndigheten har rimliga garantier för att det revisionsorgan för EU-medel alla de fonder och förvaltnings- och kontrollsystem som används program som finansieras via kommissionen och fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt förvaltas inom den delade förvaltningen. ESV:s uttalande att förvaltningsförklaringen överens- årliga rapportering omfattar ett uttalande om stämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader och kontrollsystemet. som de ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar ligger felnivåerna i Sverige de senaste åren under väsentlighetsnivån.

S kr . 2018/ 19: 101

Generellt uppvisar de program som i huvudsak Tabell 6.7 Uppskattad felnivå för de svenska EU-

programmen (2015 – 2018)

utgörs av s.k. rättighetsstöd mycket låga felnivåer. Procent Detsamma gäller för program där kostnadsersätt- Redovisningsperiod ningarna baseras på klumpsummor eller standard- Fonder och program 2017/2018 2016/2017 2015/2016 kostnader i stället för faktiska kostnader. Europeiska Nationellt Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter socialfonden program 0,03 0,02 0,525 gentemot EU under en period på tolv månader. ESF/ERUF Lokalt ledd Redovisningsperioden sammanfaller inte med utveckling kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. inom ESF och ERUF 0,17 0 et Under redovisningsperioden 2015/2016 avsluta- Fonden för Nationellt des den föregående programperioden med europeiskt program redovisningar som hör till den fleråriga budget- bistånd till dem ramen 2007 – 2013. För perioden 2015/2016 avser som har det den uppskattade felnivån hela programperioden sämst ställt 0 0,04 et för samtliga fonder med undantag för jordbruks- Europeiska Nationella regionala program 1 – 9 fonderna. Redovisningarna för perioderna utvecklings- 2016/2017 och 2017/2018 avser årliga redovis- fonden 0,28 0,03 0,03 ningar som hör till den fleråriga budgetramen Botnia- 2014 – 2020. Felnivåerna avser resterande Atlantica 0,05 0,15 0,89 finansiella fel efter att ansvariga myndigheter Nord 0,15 0,09 0,85 korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de Sverigefaktiska fel som ESV identifierat i sitt Norge 0 0,1 1,1 revisionsarbete. Öresund- Kattegatt- Skagerak 0,37 0,22 0,0 Norra Periferin 0 0,81 0,7 Europeiska Nationellt havs- och program fiskerifonden 0 0 0 Asyl- Nationellt migrations- och program integrationsfonden 0,06 1,5 et Fonden för inre Nationellt säkerhet program 0 0 et Europeiska Garantigarantifonden fonden IAKS för jordbruket 0,02 1 0,17 0,97 Garantifonden ej IAKS 1,74 1,74 Europeiska Landsbygdsjordbruksfonden fonden IAKS för landsbygdsutveckling 0 0,07 0,71 Landsbygdsfonden ej IAKS 1,73 1,52 1,56 1 Uppskattad felnivå avser hela Garantifonden. Andelen medel inom ej IAKS för redovisningsperioden 2017/2018 var av mindre omfattning och uppskattningen av felnivån gjordes därmed för fonden i sin helhet.

S kr . 2018/ 19: 101

6.3.4 Riksrevisionens granskning av felen i Jordbruksverkets årsredovisning inte myndigheternas årsredovisningar väsentligt påverkar den finansiella redovisningen. och ledningens förvaltning Även Svenska ESF-rådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin års- Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av redovisning för 2018. Enligt Riksrevisionen statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen fattade Svenska ESF-rådet beslut om framtida bl.a. granska årsredovisningen för de förvalt- åtaganden om ca 24 miljoner kronor som skulle ningsmyndigheter som lyder under regeringen. finansieras från anslag under åren 2019 – 2021, Granskningen ska göras i enlighet med god trots att det saknades ett beställningsbemynrevisionssed och syftar till att bedöma om digande för detta. Myndigheten har därmed redovisningen och underliggande redovisning överskridit sina befogenheter. är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. För övriga förvaltande myndigheter lämnar Granskningen sker utifrån risk för väsentliga Riksrevisionen uttalanden om att respektive fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin årsredovisning ger en i alla väsentliga avseenden granskning fokuserar på de områden där det rättvisande bild av dess finansiella ställning per finns risk för väsentliga fel i myndigheternas den 31 december 2018 samt av dess resultat och årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas finansiering för året enligt förordningen om granskningen med en revisionsberättelse, i årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om regleringsbrev och övriga beslut för myndigmyndigheten i alla väsentliga avseenden har heten. upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i 6.4 Regeringens övergripande revisionsberättelsen avser också om myndig- bedömning och nationella heten ger en rättvisande bild av dess eko- intygande av EU-medel nomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen Regeringens intygande grundar sig på ansvariga uttalar sig dessutom om det skulle ha fram- myndigheters intyganden och bedömningar kommit något som tyder på att ledningen i sin avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisbedömning av myndighetens interna styrning ionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande och kontroll inte har följt förordningen om från granskningen av myndigheternas räkenintern styrning och kontroll. skaper och deras interna styrning och kontroll. Med undantag för Jordbruksverket och Regeringen noterar att samtliga myndigheter Svenska ESF-rådet erhöll ansvariga förvaltande som förvaltar EU-medel har rapporterat att de myndigheter av EU-medel för 2018 en standard- har korrekta räkenskaper och bedömt att den utformad revisionsberättelse. För Jordbruks- interna styrningen och kontrollen vid myndigverket lämnade Riksrevisionen revisions- heten är betryggande för de delar som avser EUberättelse med reservation. Enligt Riksrevisionen medelshantering. överskred Jordbruksverket ramen för beställ- De enskilda fel som föranlett Riksrevisionens ningsbemyndigandet gällande programmet för reservationer avseende Jordbruksverket och lokalt ledd utveckling. Bemyndigandet uppgick Svenska ESF-rådets årsredovisningar gäller till 21 miljoner kronor, medan de utestående bemyndiganderamar och har inte påverkat den åtagandena enligt årsredovisningen uppgick till totala finansiella sammanställningen. 51,1 miljoner kronor. Jordbruksverket överskred ESV har vid sin granskning av Landsäven det av regeringen beslutade slutåret 2019 för bygdsfonden funnit att Jordbruksverket inte har ett annat beställningsbemyndigande genom att lämnat in fullständig kontrollstatistik i tid. ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för 2020. Jordbruksverket har heller inte fattat beslut om De enskilda felen är dock inte väsentliga i den återkrav för Landsbygdsfonden och Garantisamlade finansiella redovisningen av EU-medel fonden. Regeringen anser att dessa brister är av som regeringen lämnar i årsredovisningen för allvarlig karaktär och fäster stor vikt vid att staten. Regeringen gör därför bedömningen att bristerna åtgärdas. Jordbruksverket har gjort en uppskattning av beloppet som inte har kunnat

S kr . 2018/ 19: 101

återkrävas och funnit att det rör sig om mindre än Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som en procent av totalt utbetalt belopp 2015 – 2018. innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenom- Regeringen bedömer att uppskattningen är förande. Årsrapporten innehåller även en rimlig och att beloppet som andel av de totala revisionsförklaring om räkenskapernas tillförutgifterna inte är så pass stort att det påverkar litlighet och de underliggande transaktionernas slutsatsen att räkenskaperna i allt väsentligt är laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanrättvisande. fattas även revisionsrättens granskningar. Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för rådets ställningstagande till att rekommendera Regeringens nationella intygande Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Regeringen lämnar följande intygande baserat på Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas en samlad bedömning av ovan nämnda även slutsatser angående de åtgärder som rådet dokument. anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten Rättvisande räkenskaper identifierat. Det är Europaparlamentet som Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- slutligen beslutar i frågan om kommissionens fattande resultat- och balansräkning samt en ansvarsfrihet. kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 6.5.1 Revisionsrättens iakttagelser för

budgetåret 2017

Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att Revisionsrätten lämnade i sin revisionsförklaring säkerställa en betryggande intern styrning och för 2017 ett uttalande utan reservation för kontroll av EU-medlen. räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation. Det är andra gången som revisionsrätten har lämnat ett uttalande med 6.5 Europeiska revisionsrättens reservation (och inte med avvikande mening) årsrapport om angående genomförandet. budgetgenomförandet Revisionsrättens granskning visade en felprocent på 2,4 procent för kommissionens genom- I detta avsnitt sammanfattas Europeiska förande av EU:s budget i dess helhet 2017 revisionsrättens iakttagelser från årsrapporten om (jämfört med 3,1 procent för 2016). Revisionskommissionens genomförande av EU:s budget rättens uppskattning av felprocenten är en uppför 2017. skattning av hur mycket pengar som inte borde Revisionsrättens uppdrag är att göra en ha betalats ut från EU-budgeten, eftersom de inte oberoende granskning av hur EU:s medel har använts i enlighet med tillämpliga regler. Det uppbärs och används, samt bedöma hur de är inte ett mått på konstaterat bedrägeri, ineuropeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i effektivitet eller slöseri. Exempel på typiska fel är samband med detta. Revisionsrätten granskar om betalningar för icke stödberättigande utgifter eller samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga för inköp där reglerna för offentlig upphandling och korrekta och om den ekonomiska förvalt- inte har följts. ningen har varit korrekt. Syftet med revisions- De områden som hade högst uppskattade rättens arbete är att bidra till att förbättra den felnivåer 2017 var konkurrenskraft för tillväxt och ekonomiska förvaltningen av unionens medel på sysselsättning samt ekonomisk, social och alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat territoriell sammanhållning. omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner utan även nationella, regionala och lokala institutioner som hanterar EU-medel.

S kr . 2018/ 19: 101

6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser 6.6 Redovisning av samtliga EU-

gällande Sverige medel

Revisionsrätten har gjort två iakttagelser gällande I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och Sverige som nämns i årsrapporten. Den första från EU-budgeten som redovisades mot inhandlade om att stödmottagare inom Lands- komsttitlar och anslag på statens budget. Utöver bygdsfonden inte hade uppfyllt sina åtaganden utfallet för 2018 redovisas de fyra närmast föreom miljö- och klimatvänligt jordbruk. Sveriges gående årens utfall kassamässigt. Redovisningen svar är att iakttagelsen är korrekt och man arbetar omfattar samtliga medel, oavsett till vilken fond för att åtgärdat bristerna. eller vilken flerårig budgetram medlen är Den andra iakttagelsen handlade om att hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en revisionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, översikt över hur EU-budgeten påverkar statens inte dokumenterade sitt arbete i tillräcklig budget. Därutöver behandlas sådana bidrag från omfattning. Sverige har accepterat iakttagelsen EU-budgeten till statliga myndigheter som inte och åtgärdat bristerna. redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges

agerande avseende revisionsrättens Avgiften till EU

iakttagelser

EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om I propositionen om budgeteffekter av Sveriges Europeiska unionens funktionssätt. EUmedlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. budgetens utgifter och inkomster ska balansera 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. och det är budgetens utgifter som styr behovet av 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam egna medel i form av avgifter från medlems- EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen staterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 politiken ingår även att prioritera uppföljning och maj 2014 om systemet för Europeiska unionens kontroll av EU-medel. egna medel. De egna medlen består fr.o.m. 2018 Europeiska kommissionen är enligt fördraget av tre komponenter. om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- Tullavgiften består av handelstullar som tas ut fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genom- enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med förande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EUinför kommissionen och ska samarbeta med budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla kommissionen vid genomförandet av budgeten 20 procent av intäkterna för att finansiera admioch för att upprätta effektiva kontrollsystem som nistrativa kostnader. säkerställer en god ekonomisk förvaltning i Den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid beräknas som en procentuell andel av respektive revisionsrättens iakttagelser och vid att kommis- medlemsstats harmoniserade mervärdesskattesionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar bas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med innebär att medlemsstaternas inkomster från de brister som revisionsrätten upptäcker. mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehand- Europeiska unionens råd enades i februari 2019 ling mellan medlemsstaterna. om att rekommendera Europaparlamentet att Den tredje delen av avgiften baseras på bruttobevilja kommissionen ansvarsfrihet för nationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas budgetåret 2017. Sverige lade ned sin röst vid sammanlagda BNI-avgifter är en restpost och omröstningen, till skillnad från föregående år då storleken fastställs för att säkra att EU-budgetens Sverige röstade nej. Skälet till att Sverige i år valde inkomster och utgifter balanserar. Avgiftens att lägga ned sin röst var att utvecklingen varit storlek för respektive medlemsstat beräknas som positiv och den uppskattade genomsnittliga medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicefelnivån har gått ned. rad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen.

S kr . 2018/ 19: 101

Inom ramen för den gemensamma jordbruks- – revideringar av baser för mervärdesskatt,

politiken togs t.o.m. 2017 en särskild produkt- – utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och ionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillföll – ändringsbudgetar på unionsnivå. EU:s budget, med avdrag för finansiering av

administrativa kostnader enligt samma procent- Lägre avgift till EU än beräknat i budgeten sats som för tullavgifter. Den s.k. sockeravgiften Sveriges avgift till EU uppgick 2018 till är nu borttagen. 34 960 miljoner kronor och var därmed Ett antal medlemsstater har medgetts särskilda 4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur som anvisades i statens budget. finansieras av övriga medlemsstater. Nedsätt-

ningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs. Högre avgift 2018 kompensera de länder som relativt sett får lite Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört 10 736 miljoner kronor (44 procent) 2018. Det med storleken på deras avgifter. Dessa nedberodde i huvudsak på att retroaktiva nedsättsättningar hanteras med retroaktivitet från den 1 ningar avseende EU-avgiften blev betydligt lägre januari 2014 sedan Europeiska unionens beslut än 2017 samtidigt som BNI-avgiften för 2018 om egna medel trädde i kraft i oktober 2016. höjdes. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari

2017. Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen

Kostnaden för Sveriges avgift till EU uppgick

2018 till 38 837 miljoner kronor (se not 4). Det

Redovisningen i och vid sidan om statens budget

var 3 877 miljoner kronor högre än det kassa-

mässiga utfallet, som uppgick till 34 960 miljoner I statens budget bruttoredovisas det återflöde av kronor. Skillnaden berodde på periodisering av medel med delat förvaltningsansvar som adminiden BNI-baserade avgiften. streras av svenska myndigheter. Bruttoredo-

visning innebär att betalningar från EU redovisas Återflödet från EU ökade mot inkomsttitel, medan de bidragsutbetalningar Betalningarna från EU ökade med 1 892 miljoner som myndigheterna gör redovisas mot anslag i kronor. De medel som Sverige får som återflöde statens budget. Redovisningen i dessa delar är från EU-budgeten kommer huvudsakligen från kassamässig. Även program inom territoriellt Garantifonden och Landsbygdsfonden. I tabell samarbete ingår i den delade förvaltningen men 6.8 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet dessa redovisas vid sidan av statens budget. mellan EU-budgeten och den svenska statens Betalningar från EU redovisas samlat under budget under perioden 2014 – 2018. inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och Uppgifterna i tabell 6.8 ger inte en fullständig specificeras på separata inkomsttitlar. EUbild av effekterna på statens budget av EUavgiften redovisas under utgiftsområde 27 medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller Avgiften till Europeiska unionen. delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av till att det förekommer utgifter genom den Sveriges betalningar till kommissionen för EUmedfinansiering som staten står för genom anslag budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 inkomster och utgifter ska balansera, och Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansiemedlemsstaterna, styr EU-budgetens utgiftsnivå ringen är en förutsättning för att Sverige ska i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av Avgiften till Europeiska unionen. Sveriges avgift fonderna i EU-budgeten. Garantifonden finankan förändras under året och avvika från sieras emellertid helt genom EU-budgeten beräkningen i statens budget beroende på ett bortsett från valutakursdifferenser och finansiella flertal faktorer, t.ex. korrigeringar.

– faktisk uppbörd av tullar och importavgifter,

– revideringar av medlemsstaternas BNI,

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 6.8 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor Förändring 2014 2015 2016 2017 2018 2018 – 2017 Tullavgift 4 185 4 711 4 609 5 800 5 079 -721 Sockeravgifter 53 24 25 34 - -34 Mervärdesskattebaserad avgift 5 252 5 019 5 398 -4 650 3 097 7 747 BNI-baserad avgift 31 600 33 972 19 953 22 365 26 362 3 997 Storbritannien-avgift 463 506 365 675 422 -253

Summa betalningar till EU

1

41 553 44 232 30 350 24 224 34 960 10 736

Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 165 6 600 6 480 6 775 6 962 187 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 1 945 1 621 2 372 1 004 1 923 919 Bidrag från EU till fiskenäringen 38 103 58 15 237 222 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1395 509 721 1 213 1 557 344 Bidrag från Europeiska socialfonden 1982 524 324 578 1 312 734 Bidrag till transeuropeiska nätverk 294 123 383 215 104 -111 Övriga bidrag från EU 45 253 642 675 272 -403

Summa bidrag m.m.

2

11 864 9 733 10 980 10 475 12 367 1 892

Nettoflöde från statens budget till EU 29 689 34 498 19 370 13 749 22 593 8 844

1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.

Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom även före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa. Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2018 till 12 388 miljoner kronor (tabell 6.9 nedan). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2018 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 12 367 miljoner kronor, se tabell 6.8. Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 21 miljoner kronor. Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom kommissionen oftast ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För Garantifonden och övriga strukturfonder förskotteras dock en viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014 – 2020

Tusental kronor UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2018 Utfall 2017 Förändring 2018 – 2017 4 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 60 918 43 388 17 530 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 130 617 147 129 -16 512 9 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014 – 2020 15 781 14 457 1 324 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 1 070 037 872 638 197 399 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 1 170 200 1 015 264 154 936 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 103 558 215 223 -111 665 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 392 642 7 280 110 112 532 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 76 914 126 284 -49 370 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 257 417 18 926 238 491 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 109 468 1 919 393 190 075 2014 – 2020

Summa 12 387 552 11 652 812 734 740

Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten (avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.

Bidrag vid sidan av statens budget Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget utan endast i resultaträkningen. Under 2018 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 1 883 miljoner kronor i bidrag från EUbudgeten som enbart redovisades som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget (se avsnitt 3, not 3).

Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget 2018

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget

Skatt på arbete 1 239 040 801 1 243 173 425 4 132 624 1 194 109 634 1 137 146 059

1100 Direkta skatter på arbete 657 127 381 657 919 864 792 483 635 336 232 607 095 368

1110 Inkomstskatter 786 831 728 787 847 995 1 016 267 758 572 777 725 178 884 1111 Statlig inkomstskatt 60 806 690 59 997 035 -809 655 58 494 767 55 600 235 1115 Kommunal inkomstskatt 726 025 038 727 850 961 1 825 923 700 078 010 669 578 649

1120 Allmän pensionsavgift 123 118 767 123 894 641 775 874 118 739 886 113 340 354 1121 Allmän pensionsavgift 123 118 767 123 894 641 775 874 118 739 886 113 340 354

1130 Artistskatt 341 0 -341 0 341 1131 Artistskatt 341 0 -341 0 341

1140- Skattereduktioner -252 823 455 -253 822 772 -999 317 -241 976 430 -231 424 212 1150 1141 Allmän pensionsavgift -123 087 036 -123 865 544 -778 508 -118 712 000 -113 313 732 1142 Fackföreningsavgift -1 335 000 -1 335 000 1144 Fastighetsavgift -248 218 -259 974 -11 756 -259 974 -248 625 1151 Sjöinkomst -54 368 -52 677 1 691 -52 677 -54 152 1153 Jobbskatteavdrag -112 556 627 -113 302 893 -746 266 -109 088 000 -105 101 685 1154 Hus-avdrag -15 051 403 -14 487 037 564 366 -13 834 497 -12 687 024 1155 Gåvor till ideell verksamhet 0 0 0 0 0 1156 Övriga skattereduktioner -490 803 -519 647 -28 844 -29 282 -18 994

1200 Indirekta skatter på arbete 581 913 420 585 253 561 3 340 141 558 773 402 530 050 692

1210 Arbetsgivaravgifter 564 778 746 566 417 202 1 638 456 540 540 139 515 691 097 1211 Sjukförsäkringsavgift 76 986 676 77 890 103 903 427 74 389 266 78 539 543 1212 Föräldraförsäkringsavgift 46 015 124 46 554 037 538 913 44 447 910 42 107 856 1213 Arbetsskadeavgift 3 539 625 3 584 767 45 142 3 421 960 4 856 303 1214 Ålderspensionsavgift 186 096 088 186 679 747 583 659 178 188 544 170 026 375 1215 Efterlevandepensionsavgift 12 388 687 12 534 391 145 704 11 983 396 18 954 055 1216 Arbetsmarknadsavgift 46 115 049 45 971 611 -143 438 43 923 924 41 631 773 1217 Allmän löneavgift 189 723 897 191 778 249 2 054 352 183 128 256 156 196 960 1218 Ofördelade avgifter 0 62 156 62 156 -131 255 -348 197 1219 Nedsatta avgifter 3 913 600 1 362 142 -2 551 458 1 188 138 3 726 431

1240 Egenavgifter 12 809 175 12 309 931 -499 244 11 853 191 11 543 365 1241 Sjukförsäkringsavgift 260 631 181 694 -78 937 175 153 325 596 1242 Föräldraförsäkringsavgift 642 267 708 949 66 682 682 985 662 503 1243 Arbetsskadeavgift 83 265 80 199 -3 066 77 249 112 645 1244 Ålderspensionsavgift, netto 4 979 283 4 765 537 -213 746 4 586 466 4 414 744 1245 Efterlevandepensionsavgift 291 683 281 008 -10 675 270 676 443 516 1246 Arbetsmarknadsavgift 41 652 39 992 -1 660 1 620 708 1247 Allmän löneavgift 4 347 295 4 196 151 -151 144 4 078 836 3 594 440

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget 1248 Ofördelade avgifter 0 0 0 0 0 1249 Nedsatta avgifter 2 163 099 2 056 400 -106 699 1 980 207 1 989 213

1260 Avgifter till premiepensionssystemet -38 689 001 -38 775 437 -86 436 -36 886 871 -35 586 414 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -38 689 001 -38 775 437 -86 436 -36 886 871 -35 586 414

1270 Särskild löneskatt 48 667 764 48 154 552 -513 212 45 977 204 43 639 982 1271 Pensionskostnader, företag 39 213 089 39 069 654 -143 435 37 230 041 35 104 837 1272 Pensionskostnader, staten 3 976 975 4 089 401 112 426 4 022 410 3 773 265 1273 Förvärvsinkomster 4 180 665 3 813 591 -367 074 3 591 845 3 620 483 1274 Egenföretagare 1 297 035 1 181 905 -115 130 1 132 907 1 141 398 1275 Övrigt 0 0 0 0 0

1280 Nedsättningar -6 076 699 -3 418 542 2 658 157 -3 168 344 -5 715 644 1282 Arbetsgivaravgifter -3 913 600 -1 362 142 2 551 458 -1 188 138 -3 726 431 1283 Egenavgifter, generell nedsättning -2 086 429 -1 984 647 101 782 -1 911 690 -1 919 701 1284 Egenavgifter, regional nedsättning -76 670 -71 754 4 916 -68 517 -69 512

1290 Tjänstegruppliv 423 435 565 854 142 419 458 083 478 306 1291 Tjänstegruppliv 423 435 565 854 142 419 458 083 478 306

1300 Skatt på kapital 255 612 596 268 542 515 12 929 919 263 135 593 245 976 710

1310 Skatt på kapital, hushåll 69 434 494 71 900 038 2 465 544 80 390 804 74 604 586 1311 Skatt på kapital 86 762 685 89 821 308 3 058 623 97 924 753 91 940 892 1312 Skattereduktion kapital -17 351 660 -18 058 830 -707 170 -17 666 752 -17 355 161 1313 Expansionsmedelsskatt 23 469 137 561 114 092 132 803 18 854

1320 Skatt på företagsvinster 129 635 828 137 604 837 7 969 009 127 130 220 115 232 106 1321 Skatt på företagsvinster 129 635 828 137 604 837 7 969 009 127 130 220 115 232 106 1322 Skattereduktioner 0 0 0 0 0

1330 Kupongskatt 7 261 050 8 536 986 1 275 936 6 412 926 5 732 308 1331 Kupongskatt 7 261 050 8 536 986 1 275 936 6 412 926 5 732 308

1340 Avkastningsskatt 4 349 813 5 075 903 726 090 4 202 065 4 645 663 1341 Avkastningsskatt hushåll 139 273 168 156 28 883 168 156 144 172 1342 Avkastningsskatt företag 4 123 315 4 830 249 706 934 3 961 317 4 414 266 1343 Avkastningsskatt på individuellt 87 225 77 498 -9 727 72 592 87 225 pensionssparande

1350 Fastighetskatt 32 663 881 33 365 372 701 491 32 861 438 33 431 014 1351 Fastighetsskatt hushåll 687 105 767 711 80 606 638 700 654 684 1352 Fastighetsskatt företag 13 336 740 13 885 545 548 805 14 929 269 16 086 029 1353 Kommunal fastighetsavgift hushåll 15 076 358 15 104 908 28 550 13 714 807 13 247 153 1354 Kommunal fastighetsavgift företag 3 563 678 3 607 208 43 530 3 578 662 3 443 147

1360 Stämpelskatt 12 267 530 12 059 378 -208 152 12 138 141 12 331 034

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget 1361 Stämpelskatt 12 267 530 12 059 378 -208 152 12 138 141 12 331 034

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 580 892 265 576 565 712 -4 326 553 554 454 466 532 936 264

1410 Mervärdesskatt 450 559 840 446 113 676 -4 446 164 427 172 911 406 453 819 1411 Mervärdesskatt 450 559 840 446 113 676 -4 446 164 427 172 911 406 453 819

1420 Skatt på alkohol och tobak 26 536 952 27 293 801 756 849 26 305 641 25 848 763 1421 Skatt på tobak 12 040 562 12 373 751 333 189 11 871 517 11 918 007 1422 Skatt på etylalkohol 4 280 599 4 466 087 185 488 4 326 706 4 238 641 1423 Skatt på vin 5 935 551 5 964 450 28 899 5 847 231 5 577 565 1424 Skatt på mellanklassprodukter 146 743 146 040 -703 137 713 146 743 1425 Skatt på öl 4 139 045 4 343 667 204 622 4 122 224 3 973 355 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak -5 548 -194 5 354 251 -5 548

1430 Energiskatt 47 591 485 50 017 935 2 426 450 46 573 412 44 566 964 1431 Skatt på elektrisk kraft 24 248 589 24 803 037 554 448 22 959 044 21 058 802 1432 Energiskatt bensin 11 242 912 11 633 648 390 736 11 558 728 11 908 323 1433 Energiskatt oljeprodukter 11 786 884 13 348 405 1 561 521 11 807 671 11 304 658 1434 Energiskatt övrigt 313 100 232 845 -80 255 247 969 295 182

1440 Koldioxidskatt 23 321 585 22 983 175 -338 410 23 530 949 24 138 342 1441 Koldioxidskatt bensin 7 517 589 7 655 522 137 933 7 768 605 8 219 235 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15 192 968 14 904 609 -288 359 15 381 149 15 354 822 1443 Koldioxidskatt övrigt 611 028 423 044 -187 984 381 195 564 285

1450- Övriga skatter på energi och miljö 4 331 590 3 684 849 -646 741 4 071 949 5 203 721 1460 1451 Svavelskatt 12 202 13 368 1 166 10 819 10 820 1452 Skatt på råtallolja 52 462 55 515 3 053 0 0 1453 Särskild skatt mot försurning 148 677 131 310 -17 367 51 128 51 987 1454 Skatt på bekämpningsmedel -13 -3 531 -3 518 121 731 126 691 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 272 617 224 202 -48 415 2 563 346 4 252 688 1456 Avfallsskatt 53 060 49 400 -3 660 184 688 302 069 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 155 791 25 243 -130 548 47 814 49 348 1458 Övriga skatter 324 794 545 000 220 206 76 459 74 117 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 2 232 000 1 376 820 -855 180 281 000 336 000 1461 Kemikalieskatt 1 080 000 1 267 523 187 523 734 962 1462 Flygskatt

1470 Skatt på vägtrafik 21 364 841 19 834 641 -1 530 200 19 923 878 19 696 302 1471 Fordonsskatt 14 741 278 13 154 948 -1 586 330 13 272 653 13 381 354 1472 Vägavgifter 959 927 1 071 412 111 485 1 015 003 896 290 1473 Trängselskatt 2 728 000 2 722 622 -5 378 2 742 956 2 578 506 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 2 935 636 2 885 660 -49 976 2 893 267 2 840 152

1480 Övriga skatter 7 185 972 6 637 634 -548 338 6 875 725 7 028 355 1481 Systembolaget AB:s överskott 210 119 179 735 -30 384 282 260 289 158

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB 4 919 682 4 583 000 -336 682 4 691 331 4 822 745 1483 Skatt på spel 15 847 12 765 -3 082 14 279 14 551 1484 Lotteriskatt 1 573 455 1 454 690 -118 765 1 470 281 1 440 658 1485 Lotteriavgifter 31 500 89 415 57 915 31 600 29 742 1486 Skatt på annonser och reklam 182 769 145 965 -36 804 169 703 200 802 1488 Lokalradioavgifter 137 900 63 999 -73 901 107 688 124 493 1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv 8 700 8 700 0 8 700 8 700 1491 Avgifter för telekommunikation 106 000 99 365 -6 635 99 882 97 505 1492 Försäljningsskatt på motorfordon 0 0 0 0 0

1500 Skatt på import 6 812 759 6 497 491 -315 268 6 258 982 6 076 768

1510 Skatt på import 6 812 759 6 497 491 -315 268 6 258 982 6 076 768 1511 Tullmedel 6 775 649 6 497 852 -277 797 6 225 133 6 043 668 1512 Sockeravgifter 37 110 -360 -37 470 33 849 33 101

1600 Restförda och övriga skatter 15 254 541 16 176 834 922 293 13 808 446 16 355 650

1610 Restförda skatter -4 709 091 -4 714 649 -5 558 -5 820 899 -4 709 091 1611 Restförda skatter, hushåll -1 736 713 -1 966 952 -230 239 -2 009 392 -1 736 713 1612 Restförda skatter, företag -2 972 378 -2 747 697 224 681 -3 811 507 -2 972 378

1620 Övriga skatter, hushåll 5 545 281 5 471 848 -73 433 6 559 612 5 093 854 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår -240 144 -228 925 11 219 -811 927 -228 925 1622 Omprövningar äldre taxeringsår 1 000 000 2 674 292 1 674 292 2 997 503 -105 045 1623 Anstånd 1 000 000 -1 125 724 -2 125 724 576 595 2 116 929 1624 Övriga skatter 3 571 355 3 815 139 243 784 3 460 375 2 986 734 1625 Skattetillägg 145 071 167 243 22 172 167 243 176 457 1626 Förseningsavgifter 68 999 169 823 100 824 169 823 147 704

1630 Övriga skatter,företag -519 196 718 311 1 237 507 573 544 3 358 135 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår -1 656 270 -1 731 657 -75 387 -475 177 -1 480 387 1632 Omprövningar äldre taxeringsår 400 000 329 105 -70 895 -1 431 503 -843 679 1633 Anstånd -1 000 000 403 526 1 403 526 -467 949 3 491 826 1634 Övriga skatter 138 226 128 840 -9 386 1 028 477 355 569 1635 Skattetillägg 1 223 495 1 206 077 -17 418 1 580 198 1 476 124 1636 Förseningsavgifter 375 353 382 420 7 067 339 497 358 682

1640 Intäkter som förs till fonder 14 937 547 14 701 324 -236 223 12 496 190 12 612 752 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 571 813 1 317 243 -254 570 1 581 815 4 914 058 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden 3 750 611 3 685 429 -65 182 3 797 398 3 735 653 1644 Batteriavgifter 3 626 1 797 -1 829 2 762 3 612 1645 Kväveoxidavgifter 568 441 613 874 45 433 602 844 566 174 1647 Resolutionsavgifter 9 043 056 9 082 981 39 925 6 511 370 3 393 255

Totala skatteintäkter 2 097 612 962 2 110 955 977 13 343 015 2 031 767 121 1 938 491 452

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 090 800 203 2 104 458 485 13 658 282 2 025 508 139 1 932 414 684

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget

Statens skatteintäkter 1 092 219 513 1 101 270 796 9 051 283 1 063 459 536 1 012 595 294

1700 Avgående poster, skatter till EU -6 812 759 -6 497 491 315 268 -6 258 982 -6 076 768

1710 EU-skatter -6 812 759 -6 497 491 315 268 -6 258 982 -6 076 768 1711 EU-skatter -6 812 759 -6 497 491 315 268 -6 258 982 -6 076 768

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -998 580 690 -1 003 187 -4 606 999 -962 048 603 -919 819 390

689

1810 Skatter till andra sektorer -998 580 690 -1 003 187 -4 606 999 -962 048 603 -919 819 390 689 1811 Kommunala inkomstskatter -744 148 022 -746 209 016 -2 060 994 -717 016 778 -685 914 889 1812 Avgifter till AP-fonder -254 432 668 -256 978 673 -2 546 005 -245 031 825 -233 904 500

1900 Periodiseringar -6 990 001 18 674 556 25 664 557 -13 325 632 31 430 880

1910 Uppbördförskjutningar 19 500 389 18 651 867 -848 522 -250 531 9 498 709 1911 Uppbördsförskjutningar 19 500 389 18 651 867 -848 522 -250 531 9 498 709

1920 Betalningsförskjutningar -26 179 266 2 052 662 28 231 928 -13 447 325 22 243 294 1921 Kommuner och landsting 3 875 024 5 517 376 1 642 352 -6 262 153 -1 019 027 1922 Ålderpensionssystemet 546 016 1 621 348 1 075 332 961 166 1 819 521 1923 Företag och hushåll -29 283 127 -4 861 991 24 421 136 -8 523 273 20 534 167 1924 Kyrkosamfund -1 337 697 -240 717 1 096 980 413 799 883 233 1925 EU 20 518 16 646 -3 872 -36 864 25 400

1930 Anstånd -311 124 -2 029 973 -1 718 849 372 224 -311 124 1931 Anstånd -311 124 -2 029 973 -1 718 849 372 224 -311 124

1000 Statens skatteinkomster 1 085 229 512 1 119 945 353 34 715 841 1 050 133 904 1 044 026 174

2100 Rörelseöverskott 2 202 771 3 238 019 1 035 248 3 637 081 4 234 640

2110 Affärsverkens inlevererade överskott 224 200 132 000 -92 200 375 861 729 000 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 13 200 0 -13 200 16 861 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvari 211 000 132 000 -79 000 359 000 729 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 378 571 806 019 427 448 761 220 705 640 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 28 571 51 831 23 260 38 964 26 454 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 125 011 125 011 235 407 164 137 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 350 000 629 177 279 177 486 849 515 049

2130 Riksbankens inlevererade överskott 1 600 000 2 300 000 700 000 2 500 000 2 800 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 1 600 000 2 300 000 700 000 2 500 000 2 800 000

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 273 000 226 516 -46 484 361 504 286 271

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 273 000 226 516 -46 484 361 504 286 271 2215 Inlevererat överskott av statens 273 000 226 516 -46 484 361 504 286 271 fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster 1 352 040 2 349 460 997 420 2 379 290 1 960 272

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 12 82 70 0 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 0 0

2320 Räntor på näringslån -879 100 979 25 -946 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet -993 0 993 6 -999 2323 Räntor på övriga näringslån 0 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 102 17 -85 19 53

2340 Räntor på studielån 38 000 33 163 -4 837 36 001 35 807 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studera 0 0 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 38 000 33 163 -4 837 36 001 35 807 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 0 0 1988

2390 Övriga ränteinkomster 1 314 919 2 316 197 1 001 278 2 343 264 1 925 410 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 0 0 0 4 0 2392 Räntor på intressemedel 0 0 2394 Övriga ränteinkomster 63 419 42 379 -21 040 34 046 58 310 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto 1 251 500 2 273 818 1 022 318 2 309 214 1 867 100

2400 Inkomster av statens aktier 15 200 000 14 627 650 -572 350 8 557 591 12 588 323

2410 Inkomster av statens aktier 15 200 000 14 627 650 -572 350 8 557 591 12 588 323 2411 Inkomster av statens aktier 15 200 000 14 627 650 -572 350 8 557 591 12 588 323

2500 Offentligrättsliga avgifter 9 908 651 9 902 487 -6 163 10 095 343 10 360 777

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 958 156 993 271 35 116 953 579 938 259 2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film 0 0 327 3 549 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 3 468 200 3 494 343 26 143 3 439 423 3 364 850 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor 0 0 2527 Avgifter för statskontroll av 28 000 32 006 4 006 30 961 26 020 krigsmaterieltillverkning 2528 Avgifter vid bergsstaten 22 000 20 764 -1 236 20 729 10 318 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 372 650 395 394 22 744 388 044 114 163 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. 2 383 2 153 -230 2 052 2 069 register 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 1 460 000 1 391 573 -68 427 1 449 107 1 567 158

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 282 000 1 189 442 -92 558 1 506 985 1 313 495 2535 Avgifter för statliga garantier 0 0 2537 Miljöskyddsavgift 132 652 205 651 72 999 191 178 158 410 2539 Täktavgift 0 0 2541 Avgifter vid Tullverket 0 0 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 3 061 -3 061 290 4 292 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 542 000 602 032 60 032 542 588 519 126 2551 Avgifter från kärnkraftverken 260 000 250 024 -9 976 263 141 285 807 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 475 506 440 275 -35 231 419 922 488 927 2553 Registreringsavgift till 20 350 23 940 3 590 20 490 17 663 Fastighetsmäklarinspektionen 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret 2 551 0 -2 551 55 4 049 2558 Avgifter för årlig revision 161 223 154 691 -6 532 152 946 153 471 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 30 102 28 379 -1 723 29 314 28 145 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 20 816 21 147 331 16 950 19 345 2562 CSN-avgifter 667 000 657 403 -9 597 667 263 1 341 660

2600 Försäljningsinkomster 62 000 73 333 11 333 93 345 67 901

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 62 000 73 333 11 333 93 274 67 842 2625 Utförsäljning av beredskapslager 0 0 0 71 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0 0 0 59

2700 Böter m.m. 1 135 407 1 117 936 -17 471 1 101 230 1 072 211

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 101 000 93 465 -7 535 95 128 107 546 2712 Bötesmedel 862 000 820 248 -41 752 772 592 781 278 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 1 041 -438 -1 479 -96 2 004 2714 Sanktionsavgifter m.m. 122 448 136 448 14 000 168 098 130 662 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll 48 918 68 213 19 295 65 509 50 721

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 700 080 1 236 026 535 946 1 154 932 685 961

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 700 080 1 236 026 535 946 1 154 932 685 961

2000 Inkomster av statens verksamhet 30 833 948 32 771 427 1 937 479 27 380 316 31 256 356

3100 Inkomster av försålda byggnader och 0 99 403 99 403 5 835 19 539

maskiner

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 99 403 99 403 5 835 19 539 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0 99 403 99 403 5 835 19 539

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000 1 708 312 -3 291 688 2 273 211 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000 1 708 312 -3 291 688 2 273 211 000

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 1 807 715 -3 192 285 8 108 230 539

4100 Återbetalning av näringslån 470 405 -65 603 1 469

4120 Återbetalning av jordbrukslån 300 -300 325 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 300 -300 325

4130 Återbetalning av övriga näringslån 170 405 235 603 1 144 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 0 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering 0 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån, 70 64 -6 52 52 Kammarkollegiet 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 0 185 185 422 858 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga 0 0 garantier 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 100 156 56 129 234

4300 Återbetalning av studielån 493 000 471 799 -21 201 521 121 578 857

4311 Återbetalning av statens lån för 0 0 universitetsstudier 4312 Återbetalning av allmänna studielån 0 28 28 33 65 4313 Återbetalning av studiemedel 493 000 471 771 -21 229 521 088 578 792

4500 Återbetalning av övriga lån 273 000 266 203 -6 797 242 635 203 477

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 0 0 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 109 000 63 044 -45 956 70 961 52 156 4526 Återbetalning av övriga lån 164 000 203 159 39 159 171 675 151 321

4000 Återbetalning av lån 766 470 738 407 -28 063 764 359 783 803

5100 Avskrivningar och amorteringar 87 000 84 002 -2 998 96 397 107 374

5120 Avskrivningar på fastigheter 87 000 84 002 -2 998 96 397 107 374 5121 Amortering på statskapital 87 000 84 002 -2 998 96 397 107 374

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 0 0 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader 0 0

5200 Statliga pensionsavgifter 11 786 000 12 085 374 299 374 11 331 000 10 667 823

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget 5211 Statliga pensionsavgifter 11 786 000 12 085 374 299 374 11 331 000 10 667 823

5000 Kalkylmässiga inkomster 11 873 000 12 169 377 296 377 11 427 397 10 775 197

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 039 450 8 885 674 -1 153 776 7 778 922 8 851 574

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 642 400 6 962 190 -680 210 6 774 968 6 479 641 6111 Gårdsstöd 7 500 000 6 613 173 -886 827 6 698 346 6 345 238 6113 Övriga interventioner 138 000 108 943 -29 057 116 785 127 496 6114 Exportbidrag 0 0 6115 Djurbidrag 0 0 -5 6116 Offentlig lagring 0 0 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 400 240 074 235 674 -40 163 6 911

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 397 050 1 923 483 -473 567 1 003 954 2 371 933 6123 Europeiska utvecklings- och garantifonden garantisektionen 2000 - 2006 0 -20 -20 -62 -113 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 -7 300 -9 284 -1 984 405 262 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 2 404 350 1 932 788 -471 562 1 004 016 1 966 784

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 199 557 236 692 37 135 15 154 58 311

6212 Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2000 – 2006 6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007 – 2013 -34 443 34 443 22 366 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014 – 2020 234 000 236 692 2 692 15 154 35 945

6300 Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden 1 407 900 1 556 620 148 720 1 213 196 720 640

6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007 – 2013 0 0 293 253 47 079 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 – 2020 1 407 900 1 556 620 148 720 919 943 673 562

6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 956 000 1 312 005 356 005 578 195 324 118

6412 Bidrag från Europeiska socialfonden 2000 – 2006 6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007 – 2013 0 290 993 290 993 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020 956 000 1 021 012 65 012 578 195 324 118

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 71 000 103 558 32 558 215 223 382 745

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 71 000 103 558 32 558 215 223 382 745

6900 Övriga bidrag från EU 236 250 272 038 35 788 674 850 642 406

6911 Övriga bidrag från EU 236 250 272 038 35 788 674 850 642 406 6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 0 0

6000 Bidrag m.m. från EU 12 910 157 12 366 586 -543 571 10 475 540 10 979 795

7100 Tillkommande skatter 10 456 577 10 574 903 118 326 10 198 013 9 715 704

7110 EU-skatter 6 792 241 6 480 846 -311 395 6 295 845 6 051 368 7112 Tullmedel 6 755 243 6 480 853 -274 390 6 261 996 6 018 268 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 36 998 -8 -37 006 33 849 33 101 7114 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 0 0 0 0 0

7120 Kommunala utjämningsavgifter 3 664 336 4 094 057 429 721 3 902 168 3 664 336 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 3 664 336 4 094 057 429 721 3 902 168 3 664 336

7200 Avräkningar -114 168 487 -118 268 108 -4 099 621 -108 993 825 -105 070 996

7210 Intäkter som förs till fonder -14 937 546 -14 701 324 236 222 -12 496 190 -12 612 752 7211 Intäkter som förs till fonder -14 937 546 -14 701 324 236 222 -12 496 190 -12 612 752

7220 Kompensation för mervärdesskatt -99 230 941 -103 566 784 -4 335 843 -96 497 635 -92 458 244 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -32 987 551 -32 584 830 402 721 -30 936 475 -30 325 070 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -66 243 390 -70 981 954 -4 738 564 -65 561 160 -62 133 174

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet -103 711 910 -107 693 206 -3 981 296 -98 795 811 -95 355 291

8111 Anställningsstöd 0 8124 Sjöfartsstöd 0 8125 Nystartsjobb 0 8126 Stöd till yrkesintroduktionsanställning 0 8128 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på

skattekonto 0

Summa inkomster 1 042 901 177 1 072 105 658 29 204 481 1 001 393 812 1 002 696 572

Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget

Bilaga 2

Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2018

Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

UO 1 Rikets styrelse 427 193 14 531 335 51 000 -53 083 14 956 445 14 288 054 -243 281 -294 281 -668 391 -1 098 610 430 219 668 391

1 Statschefen 845 139 199 140 044 140 044 845 845 0 0 0 0 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 845 139 199 0 140 044 140 044 845 845 0 0 0 0

2 Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 127 092 1 935 826 2 062 918 1 925 757 -10 069 -10 069 -137 162 -195 235 58 073 137 162 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 43 334 904 666 948 000 915 945 11 279 11 279 -32 055 -59 194 27 139 32 055 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 30 492 814 471 844 963 815 506 1 035 1 035 -29 457 -53 891 24 434 29 457 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 44 029 120 000 164 029 97 222 -22 778 -22 778 -66 807 -70 407 3 600 66 807 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 9 238 96 689 105 927 97 084 395 395 -8 843 -11 743 2 900 8 843

3 Sametinget och samepolitiken 535 53 901 54 436 52 894 -1 007 -1 007 -1 542 -3 159 1 617 1 542 3:1 Sametinget 535 53 901 54 436 52 894 -1 007 -1 007 -1 542 -3 159 1 617 1 542

4 Regeringskansliet m.m. 190 863 7 779 310 40 000 8 010 173 7 653 859 -125 451 -165 451 -356 314 -589 693 233 379 356 314 4:1 Regeringskansliet m.m. 190 863 7 779 310 40 000 8 010 173 7 653 859 -125 451 -165 451 -356 314 -589 693 233 379 356 314

5 Länsstyrelserna 53 308 2 978 666 11 000 -2 811 3 040 164 2 966 559 -12 107 -23 107 -73 605 -162 941 89 336 73 605 5:1 Länsstyrelserna m.m. 53 308 2 978 666 11 000 -2 811 3 040 164 2 966 559 -12 107 -23 107 -73 605 -162 941 89 336 73 605

6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 23 486 877 667 -20 716 880 437 859 947 -17 720 -17 720 -20 491 -49 461 28 970 20 491 6:1 Allmänna val och demokrati 6 971 555 890 -7 217 555 643 536 332 -19 558 -19 558 -19 311 -38 628 19 317 19 311

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

6:2 Justitiekanslern 4 938 49 576 -3 476 51 038 49 194 -382 -382 -1 844 -3 331 1 487 1 844 6:3 Datainspektionen 12 010 85 314 -9 953 87 371 85 307 -7 -7 -2 064 -4 623 2 559 2 064 6:4 Valmyndigheten -501 19 937 19 436 18 274 -1 663 -1 663 -1 162 -1 761 599 1 162 6:5 Stöd till politiska partier 69 166 950 -69 166 950 170 839 3 889 3 889 3 889 -1 119 5 008 -3 889

7 Nationella minoriteter 1 432 137 417 -1 438 137 412 136 246 -1 171 -1 171 -1 166 -1 166 0 1 166 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 1 256 122 917 -1 262 122 912 122 045 -872 -872 -866 -866 0 866 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 176 14 500 -176 14 500 14 200 -300 -300 -300 -300 0 300

8 Medier 27 687 601 086 -26 677 602 095 528 296 -72 790 -72 790 -73 800 -91 833 18 033 73 800 8:1 Presstöd 25 839 567 119 -25 839 567 119 492 388 -74 731 -74 731 -74 731 -91 745 17 014 74 731 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 1 848 33 967 -838 34 976 35 908 1 941 1 941 931 -88 1 019 -931

9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EUarbetet 1 935 28 263 -1 432 28 765 24 454 -3 809 -3 809 -4 312 -5 123 811 4 312 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 1 935 28 263 -1 432 28 765 24 454 -3 809 -3 809 -4 312 -5 123 811 4 312

Äldre anslag 9 0 -9 0 0 0 0 6:4 (2017) Svensk författningssamling 9 -9 0 0 0 0 0 0

UO 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning -21 836 16 285 547 70 700 -74 539 16 259 872 15 991 982 -293 565 -364 265 -267 890 -1 048 748 780 858 267 890

1:1 Statskontoret 761 96 727 1 000 -438 98 050 92 154 -4 573 -5 573 -5 896 -8 710 2 814 5 896 1:2 Kammarkollegiet 2 912 71 923 1 200 -1 083 74 953 70 183 -1 740 -2 940 -4 770 -6 927 2 157 4 770

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 2 969 17 550 -2 969 17 550 13 182 -4 368 -4 368 -4 368 -6 123 1 755 4 368 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 075 2 443 -1 075 2 443 1 138 -1 305 -1 305 -1 305 -1 316 11 1 305 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. -121 482 13 227 000 13 105 518 13 017 860 -209 140 -209 140 -87 658 -749 008 661 350 87 658 1:6 Finanspolitiska rådet 1 314 10 078 -1 020 10 372 10 201 123 123 -171 -473 302 171 1:7 Konjunkturinstitutet 1 663 64 571 0 66 234 64 565 -6 -6 -1 669 -3 606 1 937 1 669 1:8 Ekonomistyrningsverket 3 485 174 581 -3 333 -1 797 172 936 169 343 -5 238 -1 905 -3 593 -12 322 8 729 3 593 1:9 Statistiska centralbyrån 6 910 557 223 0 564 133 551 343 -5 880 -5 880 -12 790 -29 506 16 716 12 790 1:10 Bidragsfastigheter 74 269 000 -74 269 000 247 374 -21 626 -21 626 -21 626 -29 696 8 070 21 626 1:11 Finansinspektionen 14 792 602 798 3 000 620 590 598 257 -4 541 -7 541 -22 332 -52 471 30 139 22 332 1:12 Riksgäldskontoret 61 987 327 642 -52 516 337 113 276 779 -50 863 -50 863 -60 334 -70 151 9 817 60 334 1:13 Bokföringsnämnden 1 081 10 133 -782 10 432 11 047 914 914 616 313 303 -616 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter -16 731 223 142 -1 206 410 207 449 -15 693 -15 693 1 039 -21 158 22 197 -1 039 1:15 Riksrevisionen 3 553 329 737 333 290 335 495 5 758 5 758 2 205 -7 687 9 892 -2 205 1:16 Finansmarknadsforskning -613 29 913 60 000 89 300 88 120 58 207 -1 793 -1 180 -2 077 897 1 180 1:17 Upphandlingsmyndigheten 11 263 94 036 -2 500 -8 722 94 077 93 869 -167 2 333 -207 -3 028 2 821 207 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 3 151 177 050 3 333 -4 062 179 472 135 621 -41 429 -44 762 -43 851 -44 802 951 43 851 1:19 Statens servicecenter 8 000 8 000 8 000 8 000 0 0 0 0

UO 3 Skatt, tull och exekution 105 639 11 399 384 79 100 11 584 123 11 445 952 46 568 -32 532 -138 171 -519 083 380 912 138 171

1:1 Skatteverket 71 353 7 590 735 7 100 7 669 188 7 633 685 42 950 35 850 -35 503 -263 225 227 722 35 503 1:2 Tullverket 31 671 1 862 074 72 000 1 965 745 1 895 777 33 703 -38 297 -69 969 -125 831 55 862 69 969 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 615 1 946 575 0 1 949 190 1 916 490 -30 085 -30 085 -32 699 -130 027 97 328 32 699

UO 4 Rättsväsendet 188 242 45 776 783 476 875 -121 038 46 320 862 45 937 136 160 353 -316 522 -383 726 -2 326 057 1 942 331 383 726

1:1 Polismyndigheten 79 136 24 516 124 200 000 -6 478 24 788 782 23 767 284 -748 840 -948 840 -1 021 498 -1 755 546 734 048 1 021 498 1:2 Säkerhetspolisen -21 686 1 492 507 0 1 470 821 1 472 292 -20 215 -20 215 1 471 -43 304 44 775 -1 471

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:3 Åklagarmyndigheten 12 397 1 519 317 0 1 531 714 1 506 066 -13 251 -13 251 -25 649 -71 228 45 579 25 649 1:4 Ekobrottsmyndigheten -6 838 677 008 20 000 690 170 673 727 -3 281 -23 281 -16 443 -36 753 20 310 16 443 1:5 Sveriges Domstolar 168 202 5 601 459 10 450 -2 613 5 777 498 5 764 526 163 067 152 617 -12 972 -181 329 168 357 12 972 1:6 Kriminalvården -249 903 8 648 702 8 398 799 8 960 768 312 066 312 066 561 968 -86 685 648 653 -561 968 1:7 Brottsförebyggande rådet 5 525 148 270 -2 181 151 614 136 511 -11 759 -11 759 -15 104 -19 552 4 448 15 104 1:8 Rättsmedicinalverket 17 782 425 276 -5 242 437 816 426 446 1 170 1 170 -11 371 -24 129 12 758 11 371 1:9 Gentekniknämnden -244 5 547 0 5 303 4 619 -928 -928 -684 -850 166 684 1:10 Brottsoffermyndigheten 1 303 47 233 10 000 -86 58 450 56 632 9 399 -601 -1 818 -3 234 1 416 1 818 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 34 329 121 953 -30 671 125 611 91 211 -30 742 -30 742 -34 400 -38 058 3 658 34 400 1:12 Rättsliga biträden m.m. 71 403 2 354 657 200 425 2 626 485 2 849 447 494 790 294 365 222 962 -32 546 255 508 -222 962 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 13 664 39 987 41 000 -11 414 83 237 83 696 43 709 2 709 459 -740 1 199 -459 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 10 533 24 174 -5 000 -10 533 19 174 13 317 -10 857 -5 857 -5 857 -5 857 5 857 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 551 47 157 -551 47 157 46 941 -216 -216 -216 -880 664 216 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 2 951 18 272 -2 412 18 811 15 267 -3 005 -3 005 -3 543 -4 091 548 3 543 1:17 Domarnämnden 524 8 140 -244 8 420 7 471 -669 -669 -949 -1 193 244 949 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 48 612 81 000 -48 612 81 000 60 917 -20 083 -20 083 -20 083 -20 083 20 083

UO 5 Internationell

samverkan 172 509 2 009 032 30 000 -171 102 2 040 439 1 893 013 -116 019 -146 019 -147 426 -201 811 54 385 147 426

1:1 Avgifter till internationella organisationer 146 975 1 328 554 -146 975 1 328 554 1 208 134 -120 420 -120 420 -120 420 -160 276 39 856 120 420 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 14 771 192 276 -11 508 195 539 187 070 -5 206 -5 206 -8 469 -14 110 5 641 8 469

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:3 Nordiskt samarbete 359 15 595 30 000 -359 45 595 43 637 28 042 -1 958 -1 958 -3 325 1 367 1 958 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 497 13 826 -497 13 826 8 503 -5 323 -5 323 -5 323 -5 737 414 5 323 1:5 Inspektionen för strategiska produkter -779 43 432 0 42 653 39 270 -4 162 -4 162 -3 383 -4 685 1 302 3 383 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 788 54 358 -788 54 358 52 917 -1 441 -1 441 -1 441 -3 071 1 630 1 441 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 0 28 402 28 402 0 0 0 0 0 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 0 19 175 19 175 0 0 0 0 0 1:9 Svenska institutet -1 077 123 724 122 647 120 460 -3 264 -3 264 -2 186 -5 897 3 711 2 186 1:10 Information om Sverige i utlandet 524 15 475 -524 15 475 15 309 -166 -166 -166 -630 464 166 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 10 451 174 215 -10 451 174 215 170 135 -4 080 -4 080 -4 080 -4 080 0 4 080

UO 6 Försvar och samhällets

krisberedskap -155 386 53 835 520 532 800 -168 884 54 044 050 53 487 462 -348 058 -880 858 -556 588 -2 366 644 1 810 056 556 588

1 Försvar -405 275 49 338 322 102 800 -124 025 48 911 822 48 588 745 -749 577 -852 377 -323 077 -1 956 501 1 633 424 323 077 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap -446 319 34 940 784 102 800 34 597 265 34 458 607 -482 177 -584 977 -138 658 -1 190 330 1 051 672 138 658 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 123 550 1 147 159 -89 564 1 181 145 1 036 819 -110 340 -110 340 -144 326 -178 740 34 414 144 326 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar -107 973 10 816 324 10 708 351 10 728 281 -88 043 -88 043 19 929 -454 560 474 489 -19 929 1:4 Forskning och teknikutveckling 6 141 641 905 -6 141 641 905 634 532 -7 373 -7 373 -7 373 -26 630 19 257 7 373 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 1 703 10 792 -1 388 11 107 9 386 -1 406 -1 406 -1 721 -2 044 323 1 721 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 169 036 169 036 172 469 3 433 3 433 3 433 -1 638 5 071 -3 433

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:7 Officersutbildning m.m. 14 979 218 329 -8 620 224 688 208 612 -9 717 -9 717 -16 075 -22 624 6 549 16 075 1:8 Försvarets radioanstalt -22 620 1 106 408 0 1 083 788 1 059 122 -47 286 -47 286 -24 666 -57 858 33 192 24 666 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 5 113 180 479 -464 185 128 184 601 4 122 4 122 -527 -5 941 5 414 527 1:10 Nämnder m.m. 296 6 301 -296 6 301 5 999 -302 -302 -302 -315 13 302 1:11 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m. 19 738 91 559 -17 551 93 746 81 796 -9 763 -9 763 -11 949 -14 702 2 753 11 949 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 117 9 246 0 9 363 8 521 -725 -725 -843 -1 120 277 843

2 Samhällets krisberedskap 255 376 4 045 542 430 000 -44 859 4 686 060 4 457 748 412 206 -17 794 -228 312 -375 237 146 925 228 312 2:1 Kustbevakningen 180 414 1 142 760 1 323 174 1 204 407 61 647 61 647 -118 766 -153 048 34 282 118 766 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 0 74 850 74 850 74 850 0 0 0 -2 245 2 245 0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 7 985 21 080 300 000 -7 985 0 321 080 353 070 331 990 31 990 31 990 -118 32 108 -31 990 2:4 Krisberedskap 70 498 1 286 310 88 000 -35 043 1 409 766 1 251 401 -34 909 -122 909 -158 365 -196 954 38 589 158 365 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 305 171 305 171 305 171 0 0 0 0 0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -6 605 1 169 221 42 000 -108 1 204 508 1 224 434 55 213 13 213 19 926 -15 160 35 086 -19 926 2:7 Statens haverikommission 3 085 46 150 -1 723 47 512 44 414 -1 736 -1 736 -3 097 -7 712 4 615 3 097

3 Strålsäkerhet -6 851 393 078 386 227 382 023 -11 055 -11 055 -4 203 -32 153 27 950 4 203 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten -6 851 393 078 0 386 227 382 023 -11 055 -11 055 -4 203 -32 153 27 950 4 203

4 Elsäkerhet 1 364 58 578 59 942 58 945 367 367 -997 -2 754 1 757 997 4:1 Elsäkerhetsverket 1 364 58 578 0 59 942 58 945 367 367 -997 -2 754 1 757 997

UO 7 Internationellt bistånd 55 332 42 985 209 -237 000 -37 923 42 765 618 42 813 467 -171 742 65 258 47 849 -1 486 955 1 534 804 -47 849

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1 Internationellt utvecklingssamarbete 55 332 42 985 209 -237 000 -37 923 42 765 618 42 813 467 -171 742 65 258 47 849 -1 486 955 1 534 804 -47 849 1:1 Biståndsverksamhet 35 606 41 606 382 -265 000 -34 719 41 342 269 41 392 002 -214 380 50 620 49 733 -1 444 238 1 493 971 -49 733 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 17 557 1 171 090 28 000 1 216 647 1 219 692 48 602 20 602 3 045 -32 087 35 132 -3 045 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 958 16 103 -520 16 541 15 594 -509 -509 -947 -1 430 483 947 1:4 Folke Bernadotteakademin -542 123 955 123 413 120 842 -3 113 -3 113 -2 571 -6 289 3 718 2 571 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete -1 424 50 000 48 576 47 443 -2 557 -2 557 -1 133 -2 633 1 500 1 133 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 3 177 17 679 -2 683 18 172 17 894 215 215 -278 -278 278

UO 8 Migration -946 722 15 748 230 6 540 063 -480 567 20 861 004 19 623 582 3 875 352 -2 664 711 -1 237 422 -1 881 244 643 822 1 237 422

1:1 Migrationsverket 96 264 5 315 835 31 762 5 443 861 5 189 634 -126 201 -157 963 -254 228 -413 703 159 475 254 228 1:2 Ersättningar och bostadskostnader -1 099 426 8 101 000 5 707 750 -301 561 12 407 763 11 723 883 3 622 883 -2 084 867 -683 880 -1 088 930 405 050 683 880 1:3 Migrationspolitiska åtgärder -329 77 915 15 000 -6 164 86 422 88 538 10 623 -4 377 2 116 -3 079 5 195 -2 116 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 80 491 959 878 1 562 -51 759 990 172 957 617 -2 261 -3 823 -32 555 -61 351 28 796 32 555 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 9 392 288 800 1 398 -9 392 290 198 298 535 9 735 8 337 8 337 -6 465 14 802 -8 337 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden -145 280 305 150 582 591 -39 0 742 422 570 129 264 979 -317 612 -172 293 -202 797 30 504 172 293 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 103 332 349 202 -103 332 349 202 269 116 -80 086 -80 086 -80 086 -80 086 0 80 086 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 8 321 155 450 -8 321 155 450 130 617 -24 833 -24 833 -24 833 -24 833 0 24 833 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m fl. 514 195 000 200 000 395 514 395 514 200 514 514 0 0 0 0

UO 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg 2 863 356 77 696 041 2 144 725 -3 264 464 79 439 658 78 418 318 722 277 -1 422 448 -1 021 340 -4 192 553 3 171 213 1 021 340

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1 Hälso- och sjukvårdspolitik -266 985 42 772 934 1 749 100 -207 676 44 047 374 43 893 891 1 120 957 -628 143 -153 482 -1 905 732 1 752 250 153 482 1:1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 822 35 408 36 230 35 006 -402 -402 -1 223 -2 285 1 062 1 223 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 667 82 724 83 391 78 796 -3 928 -3 928 -4 595 -7 076 2 481 4 595 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 2 596 143 295 145 891 142 074 -1 221 -1 221 -3 817 -8 115 4 298 3 817 1:4 Tandvårdsförmåner -34 046 6 332 439 6 298 393 6 457 233 124 794 124 794 158 840 -157 356 316 196 -158 840 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna -661 555 26 582 000 1 149 100 27 069 545 27 067 447 485 447 -663 653 -2 098 -1 388 653 1 386 555 2 098 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 327 470 7 096 286 600 000 -113 645 7 910 111 7 711 244 614 958 14 958 -198 867 -198 867 0 198 867 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 52 501 465 030 -52 501 465 030 492 817 27 787 27 787 27 787 -5 464 33 251 -27 787 1:8 Bidrag till psykiatri 41 529 1 755 493 -41 529 1 755 493 1 634 062 -121 431 -121 431 -121 431 -121 431 0 121 431 1:9 Läkemedelsverket -121 134 537 134 416 134 398 -139 -139 -18 -4 054 4 036 18 1:10 E-hälsomyndigheten 3 152 145 722 148 874 140 815 -4 907 -4 907 -8 059 -12 430 4 371 8 059

2 Folkhälsopolitik 27 132 786 310 -22 170 791 272 762 618 -23 692 -23 692 -28 654 -41 361 12 707 28 654 2:1 Folkhälsomyndigheten 8 413 383 014 391 427 382 250 -764 -764 -9 177 -20 575 11 398 9 177 2:2 Insatser för vaccinberedskap 2 777 88 500 -2 777 88 500 87 020 -1 480 -1 480 -1 480 -1 480 1 480 2:3 Bidrag till WHO -3 443 43 665 -8 40 214 37 840 -5 825 -5 825 -2 374 -3 683 1 309 2 374 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 1 367 75 502 -1 367 75 502 74 092 -1 410 -1 410 -1 410 -1 410 1 410 6:1 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 18 018 195 629 -18 018 195 629 181 416 -14 213 -14 213 -14 213 -14 213 0 14 213

3 Funktionshinderspolitik 2 011 248 090 -275 249 826 248 843 753 753 -984 -2 764 1 780 984 3:1 Myndigheten för delaktighet 2 011 59 348 -275 61 084 60 101 753 753 -984 -2 764 1 780 984 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 0 188 742 0 188 742 188 742 0 0 0 0 0

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

4 Politik för sociala tjänster 3 028 447 31 857 502 382 125 -2 998 129 32 269 944 31 494 976 -362 526 -744 651 -774 968 -2 119 177 1 344 209 774 968 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 456 24 333 24 789 22 691 -1 642 -1 642 -2 098 -2 827 729 2 098 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 22 015 767 514 -22 015 767 514 723 450 -44 064 -44 064 -44 064 -44 064 0 44 064 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 104 550 263 395 -104 550 263 395 99 503 -163 892 -163 892 -163 892 -190 231 26 339 163 892 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 2 621 338 25 693 300 -2 621 338 25 693 300 25 308 374 -384 926 -384 926 -384 926 -1 669 591 1 284 665 384 926 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 141 997 2 517 490 360 000 -141 997 2 877 490 2 809 365 291 875 -68 125 -68 125 -68 125 0 68 125 4:6 Statens institutionsstyrelse 24 042 1 082 555 1 106 597 1 045 987 -36 568 -36 568 -60 610 -93 086 32 476 60 610 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 114 049 1 508 915 22 125 -108 230 1 536 859 1 485 605 -23 310 -45 435 -51 254 -51 254 0 51 254

5 Barnrättspolitik 4 790 47 184 -4 518 47 456 45 677 -1 507 -1 507 -1 779 -2 526 747 1 779 5:1 Barnombudsmannen 272 24 923 0 25 195 23 654 -1 269 -1 269 -1 541 -2 288 747 1 541 5:2 Barnets rättigheter 4 518 22 261 -4 518 22 261 22 023 -238 -238 -238 -238 0 238

7 Forskningspolitik 15 006 641 079 -14 184 641 902 611 766 -29 313 -29 313 -30 136 -49 368 19 232 30 136 7:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 823 34 576 35 399 35 775 1 199 1 199 377 -660 1 037 -377 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 14 184 606 503 -14 184 606 503 575 991 -30 512 -30 512 -30 512 -48 707 18 195 30 512

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

8 Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg 52 854 1 342 942 13 500 -17 412 1 391 884 1 360 548 17 606 4 106 -31 336 -71 624 40 288 31 336 8:1 Socialstyrelsen 14 507 658 637 10 000 683 144 670 745 12 108 2 108 -12 399 -32 158 19 759 12 399 8:2 Inspektionen för vård och omsorg 38 347 684 305 3 500 -17 412 708 740 689 803 5 498 1 998 -18 938 -39 467 20 529 18 938

Äldre anslag 101 0 -101 0 0 0 0 6:1 (2017) Alkoholsortimentsnämnden 101 -101 0 0 0 0 0 0

UO 10 Ekonomisk trygghet

vid sjukdom och

funktionsnedsättning 5 345 101 102 615 229 61 700 -5 303 897 102 718 133 99 680 971 -2 934 258 -2 995 958 -3 037 162 -7 480 517 4 443 355 3 037 162

1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 5 242 656 93 814 810 65 000 -5 303 897 93 818 569 91 145 563 -2 669 247 -2 734 247 -2 673 005 -6 852 348 4 179 343 2 673 005 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 063 850 38 810 429 -4 064 625 38 809 654 37 544 590 -1 265 839 -1 265 839 -1 265 064 -3 022 784 1 757 720 1 265 064 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 004 628 46 909 313 -1 004 628 46 909 313 45 805 666 -1 103 647 -1 103 647 -1 103 647 -3 140 312 2 036 665 1 103 647 1:3 Handikappersättning 34 067 1 384 000 -34 067 1 384 000 1 342 936 -41 064 -41 064 -41 064 -110 264 69 200 41 064 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. -57 222 2 876 000 2 818 778 2 810 658 -65 342 -65 342 -8 119 -274 419 266 300 8 119 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -3 244 33 068 9 000 38 824 38 867 5 799 -3 201 43 -1 565 1 608 -43 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 189 406 2 901 000 -189 406 2 901 000 2 648 880 -252 120 -252 120 -252 120 -252 120 252 120 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 11 171 901 000 56 000 -11 171 957 000 953 966 52 966 -3 034 -3 034 -50 884 47 850 3 034

2 Myndigheter 102 445 8 800 419 -3 300 8 899 564 8 535 408 -265 011 -261 711 -364 157 -628 169 264 012 364 157 2:1 Försäkringskassan 100 531 8 732 772 -3 300 8 830 003 8 467 674 -265 098 -261 798 -362 329 -624 312 261 983 362 329 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 1 914 67 647 69 561 67 733 86 86 -1 828 -3 857 2 029 1 828

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

UO 11 Ekonomisk trygghet

vid ålderdom -65 195 34 635 669 -800 -112 378 34 457 296 34 771 247 135 578 136 378 313 951 -1 428 891 1 742 842 -313 951

1 Ersättning vid ålderdom -40 516 34 079 900 -112 378 33 927 006 34 231 715 151 815 151 815 304 709 -1 399 286 1 703 995 -304 709 1:1 Garantipension till ålderspension -82 843 13 080 300 12 997 457 13 142 095 61 795 61 795 144 638 -509 377 654 015 -144 638 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna -13 864 10 869 800 10 855 936 10 869 424 -376 -376 13 488 -530 002 543 490 -13 488 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 112 378 9 026 600 -112 378 9 026 600 9 138 839 112 239 112 239 112 239 -339 091 451 330 -112 239 1:4 Äldreförsörjningsstöd -56 187 1 103 200 1 047 013 1 081 357 -21 843 -21 843 34 344 -20 816 55 160 -34 344

2 Myndigheter -24 679 555 769 -800 530 290 539 532 -16 237 -15 437 9 242 -29 605 38 847 -9 242 2:1 Pensionsmyndigheten -24 679 555 769 -800 530 290 539 532 -16 237 -15 437 9 242 -29 605 38 847 -9 242

UO 12 Ekonomisk trygghet

för familjer och barn 557 720 94 586 418 1 283 900 -942 384 95 485 654 95 208 196 621 778 -662 122 -277 458 -4 434 975 4 157 517 277 458

1:1 Barnbidrag 59 684 31 607 039 -94 209 31 572 514 31 722 494 115 455 115 455 149 980 -1 430 371 1 580 351 -149 980 1:2 Föräldraförsäkring -252 388 42 958 598 1 283 900 -97 751 43 892 359 43 913 923 955 325 -328 575 21 564 -1 932 931 1 954 495 -21 564 1:3 Underhållsstöd 106 454 2 861 850 -106 454 2 861 850 2 593 264 -268 586 -268 586 -268 586 -411 678 143 092 268 586 1:4 Adoptionsbidrag 16 704 23 284 -16 704 23 284 14 256 -9 028 -9 028 -9 028 -9 726 698 9 028 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 120 124 977 800 -120 124 977 800 951 151 -26 649 -26 649 -26 649 -85 317 58 668 26 649 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 31 278 4 264 510 -31 278 4 264 510 4 072 017 -192 493 -192 493 -192 493 -386 385 193 892 192 493 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 366 900 7 366 900 7 366 900 0 0 0 0 0 1:8 Bostadsbidrag 475 864 4 526 437 -475 864 4 526 437 4 574 192 47 755 47 755 47 755 -178 566 226 321 -47 755

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

UO 13 Jämställdhet och

nyanlända invandrares

etablering 8 767 040 25 600 209 603 802 -8 763 681 26 207 370 22 217 177 -3 383 032 -3 986 834 -3 990 193 -5 221 184 1 230 991 3 990 193

1 Nyanlända invandrares etablering 7 644 372 24 885 987 546 802 -7 644 372 25 432 789 21 483 267 -3 402 720 -3 949 522 -3 949 522 -5 173 841 1 224 319 3 949 522 1:1 Etableringsåtgärder 2 005 238 430 15 000 -2 005 253 430 252 878 14 448 -552 -552 -552 0 552 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 6 465 758 19 265 374 531 802 -6 465 758 19 797 176 16 167 015 -3 098 359 -3 630 161 -3 630 161 -4 589 429 959 268 3 630 161 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 072 558 5 179 320 -1 072 558 5 179 320 4 924 578 -254 742 -254 742 -254 742 -513 708 258 966 254 742 1:4 Hemutrustningslån 104 051 202 863 -104 051 202 863 138 796 -64 067 -64 067 -64 067 -70 152 6 085 64 067

2 Diskriminering 8 271 196 705 -4 912 200 064 198 272 1 567 1 567 -1 792 -5 485 3 693 1 792 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 5 334 123 786 -1 975 127 145 126 159 2 373 2 373 -986 -4 679 3 693 986 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 2 936 72 919 -2 936 72 919 72 114 -805 -805 -805 -805 0 805

3 Jämställdhet 13 775 442 517 57 000 -13 775 499 517 472 558 30 041 -26 959 -26 959 -29 368 2 409 26 959 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 13 775 334 039 51 000 -13 775 385 039 362 943 28 904 -22 096 -22 096 -22 096 0 22 096 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 80 315 6 000 86 315 81 566 1 251 -4 749 -4 749 -7 158 2 409 4 749 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 28 163 28 163 28 049 -114 -114 -114 -114 114

4 Segregation 16 459 75 000 -16 459 75 000 63 080 -11 920 -11 920 -11 920 -12 490 570 11 920 4:1 Åtgärder mot segregation 16 459 56 000 -16 459 56 000 47 481 -8 519 -8 519 -8 519 -8 519 8 519 4:2 Delegationen mot segregation 19 000 19 000 15 599 -3 401 -3 401 -3 401 -3 971 570 3 401

Äldre anslag 1 084 163 0 -1 084 163 0 0 0 0

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 1 084 163 -1 084 163 0 0 0 0 0 0

UO 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv 4 107 364 74 083 840 2 254 500 -4 276 294 76 169 410 73 860 965 -222 875 -2 477 375 -2 308 445 -7 172 006 4 863 561 2 308 445

1 Arbetsmarknad 4 094 496 73 150 314 2 229 500 -4 264 579 75 209 732 72 939 251 -211 063 -2 440 563 -2 270 481 -7 111 736 4 841 255 2 270 481 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader -124 089 8 402 329 7 500 8 285 740 8 191 404 -210 925 -218 425 -94 336 -346 405 252 069 94 336 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 654 531 22 699 927 2 217 000 -695 501 0 24 875 957 25 367 265 2 667 338 450 338 491 308 -1 583 905 2 075 213 -491 308 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 721 676 13 422 023 500 000 -1 721 676 13 922 023 13 042 741 -379 282 -879 282 -879 282 -2 154 032 1 274 750 879 282 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 211 209 19 196 879 -1 211 209 19 196 879 18 227 534 -969 345 -969 345 -969 345 -1 659 194 689 849 969 345 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige -7 928 119 685 111 757 109 875 -9 810 -9 810 -1 882 -13 850 11 968 1 882 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 172 403 1 523 500 -172 403 1 523 500 1 293 893 -229 607 -229 607 -229 607 -305 782 76 175 229 607 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 934 41 161 42 095 41 074 -87 -87 -1 021 -2 255 1 234 1 021 1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 2 695 71 785 -725 73 755 71 753 -32 -32 -2 002 -4 155 2 153 2 002 1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet 56 363 0 56 363 56 363 0 0 0 0 0 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 0 8 303 8 303 0 0 0 0 0 0 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 279 419 1 700 000 -279 419 1 700 000 1 479 849 -220 151 -220 151 -220 151 -390 151 170 000 220 151 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 183 645 5 756 893 -495 000 -183 645 5 261 893 5 031 723 -725 170 -230 170 -230 170 -518 014 287 844 230 170 1:13 Lån till körkort 151 466 151 466 17 475 -133 991 -133 991 -133 991 -133 991 133 991

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

2 Arbetsliv 12 468 933 526 25 000 -11 316 959 679 921 714 -11 812 -36 812 -37 965 -60 271 22 306 37 965 2:1 Arbetsmiljöverket -235 763 225 25 000 -1 344 786 646 773 706 10 481 -14 519 -12 940 -31 867 18 927 12 940 2:2 Arbetsdomstolen 3 277 34 330 -2 299 35 308 31 347 -2 983 -2 983 -3 961 -4 990 1 029 3 961 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 2 356 33 722 -2 356 33 722 31 118 -2 604 -2 604 -2 604 -2 637 33 2 604 2:4 Medlingsinstitutet 6 989 58 449 -5 235 60 203 52 407 -6 042 -6 042 -7 796 -9 549 1 753 7 796 2:5 Arbetslivspolitik 82 25 000 -82 25 000 22 037 -2 963 -2 963 -2 963 -2 963 2 963 2:6 Centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö 18 800 18 800 11 100 -7 700 -7 700 -7 700 -8 264 564 7 700

Äldre anslag 400 0 -400 0 0 0 0 1:12 (2015) Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007 – 2013 400 -400 0 0 0 0 0 0

UO 15 Studiestöd 2 739 032 24 352 692 128 000 -2 809 131 24 410 592 21 118 277 -3 234 415 -3 362 415 -3 292 315 -4 372 131 1 079 816 3 292 315

1:1 Studiehjälp -49 408 4 091 761 78 000 -44 744 4 075 609 4 035 297 -56 464 -134 464 -40 312 -244 900 204 588 40 312 1:2 Studiemedel 2 231 511 16 357 643 13 000 -2 231 511 16 370 643 13 851 324 -2 506 319 -2 519 319 -2 519 319 -3 199 675 680 356 2 519 319 1:3 Avsättning för kreditförluster 83 878 1 878 700 -83 878 1 878 700 1 825 102 -53 598 -53 598 -53 598 -147 533 93 935 53 598 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 12 236 140 582 31 000 -12 236 171 582 170 338 29 756 -1 244 -1 244 -8 273 7 029 1 244 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 10 978 62 150 -10 978 62 150 52 499 -9 651 -9 651 -9 651 -12 757 3 106 9 651 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål -1 267 29 000 0 27 733 23 100 -5 900 -5 900 -4 633 -6 083 1 450 4 633 1:7 Studiestartsstöd 423 839 909 000 -423 839 909 000 254 732 -654 268 -654 268 -654 268 -699 718 45 450 654 268 1:8 Centrala studiestödsnämnden 26 390 869 376 6 000 -1 498 900 268 891 220 21 844 15 844 -9 049 -52 517 43 468 9 049 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 873 14 480 -446 14 907 14 665 185 185 -242 -676 434 242

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

UO 16 Utbildning och

universitetsforskning 2 092 987 77 965 638 144 500 -1 828 463 78 374 662 76 002 000 -1 963 638 -2 108 138 -2 372 662 -3 085 458 712 796 2 372 662

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 1 912 149 24 863 021 144 500 -1 748 736 25 170 934 23 456 242 -1 406 779 -1 551 279 -1 714 692 -1 901 181 186 489 1 714 692 1:1 Statens skolverk 43 945 1 124 218 19 500 -12 266 1 175 397 1 147 537 23 319 3 819 -27 860 -61 586 33 726 27 860 1:2 Statens skolinspektion 16 320 405 298 -4 031 417 587 411 998 6 700 6 700 -5 589 -17 747 12 158 5 589 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 7 347 722 806 -4 332 725 821 743 282 20 476 20 476 17 461 -4 223 21 684 -17 461 1:4 Sameskolstyrelsen -1 678 40 099 15 000 53 421 51 845 11 746 -3 254 -1 575 -3 579 2 004 1 575 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 477 929 3 685 198 40 000 -477 929 3 725 198 3 304 199 -380 999 -420 999 -420 999 -420 999 0 420 999 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 37 167 296 950 -37 167 296 950 239 049 -57 901 -57 901 -57 901 -57 901 0 57 901 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 529 4 436 000 -4 529 4 436 000 4 429 993 -6 007 -6 007 -6 007 -6 007 0 6 007 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 9 419 190 220 -9 419 190 220 180 642 -9 578 -9 578 -9 578 -9 578 0 9 578 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet -3 889 102 540 98 651 98 614 -3 926 -3 926 -38 -3 114 3 076 38 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 155 133 308 985 -40 000 -155 133 268 985 154 071 -154 914 -114 914 -114 914 -114 914 0 114 914 1:11 Bidrag till vissa studier 337 17 525 -337 17 525 16 418 -1 107 -1 107 -1 107 -1 107 0 1 107 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan 1 794 115 581 117 375 114 085 -1 496 -1 496 -3 290 -6 757 3 467 3 290 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 326 255 2 570 034 110 000 -326 255 2 680 034 2 133 571 -436 463 -546 463 -546 463 -546 463 546 463 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 127 385 2 204 750 -127 385 2 204 750 2 192 834 -11 916 -11 916 -11 916 -121 578 109 662 11 916 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 317 739 680 000 -197 739 800 000 759 303 79 303 79 303 -40 697 -40 697 0 40 697 1:16 Fler anställda i lågstadiet 3 042 2 300 000 -3 042 2 300 000 2 290 112 -9 888 -9 888 -9 888 -9 888 9 888 1:17 Skolforskningsinstitutet 203 23 756 23 959 22 342 -1 414 -1 414 -1 616 -2 328 712 1 616

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:18 Praktiknära skolforskning 18 543 18 543 15 635 -2 908 -2 908 -2 908 -2 908 2 908 1:19 Bidrag till lärarlöner 389 172 4 457 100 -389 172 4 457 100 4 015 848 -441 252 -441 252 -441 252 -441 252 441 252 1:20 Särskilda insatser inom skolområdet 163 418 163 418 163 418 0 0 0 0 0 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 1 000 000 1 000 000 971 445 -28 555 -28 555 -28 555 -28 555 28 555

2 Universitet och högskolor 156 583 44 774 066 -56 848 44 873 801 44 234 445 -539 621 -539 621 -639 355 -769 490 130 135 639 355 2:1 Universitetskanslersämbetet 4 325 144 539 -203 148 661 142 548 -1 991 -1 991 -6 113 -10 449 4 336 6 113 2:2 Universitets- och högskolerådet 3 498 174 578 178 076 178 075 3 497 3 497 -1 -5 238 5 237 1 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 756 305 1 756 305 1 756 305 0 0 0 0 0 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 131 629 2 131 629 2 131 629 0 0 0 0 0 0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 066 875 2 066 875 2 066 875 0 0 0 0 0 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 193 198 2 193 198 2 193 198 0 0 0 0 0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 123 478 2 123 478 2 041 317 -82 161 -82 161 -82 161 -82 161 82 161 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 564 290 1 564 290 1 564 290 0 0 0 0 0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 739 036 1 739 036 1 652 783 -86 253 -86 253 -86 253 -86 253 86 253 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 630 355 1 630 355 1 630 355 0 0 0 0 0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 396 659 1 396 659 1 396 659 0 0 0 0 0 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 118 416 1 118 416 1 118 416 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 549 701 1 549 701 1 475 483 -74 218 -74 218 -74 218 -74 218 74 218 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 886 763 886 763 886 763 0 0 0 0 0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 820 720 949 724 769 690 576 -30 373 -30 373 -34 192 -34 192 34 192 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 559 586 1 559 586 1 559 586 0 0 0 0 0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 0 1 161 006 1 161 006 1 161 006 0 0 0 0 0 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 545 942 1 545 942 1 545 942 0 0 0 0 0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 674 320 674 320 674 320 0 0 0 0 0 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 385 307 385 307 385 307 0 0 0 0 0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 664 465 664 465 664 465 0 0 0 0 0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 238 163 238 163 238 163 0 0 0 0 0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 067 905 1 067 905 1 052 563 -15 342 -15 342 -15 342 -15 342 15 342 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 335 303 335 303 335 303 0 0 0 0 0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 797 279 797 279 795 526 -1 753 -1 753 -1 753 -1 753 1 753 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 265 079 265 079 265 079 0 0 0 0 0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 554 525 554 525 554 525 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 244 069 244 069 244 069 0 0 0 0 0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 935 565 935 565 935 565 0 0 0 0 0 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 236 817 236 817 236 817 0 0 0 0 0 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 247 764 247 764 246 773 -991 -991 -991 -991 991 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 96 517 96 517 96 517 0 0 0 0 0 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 33 690 610 073 0 643 763 607 736 -2 337 -2 337 -36 026 -36 026 36 026 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 113 742 113 742 113 742 0 0 0 0 0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 202 136 202 136 201 549 -587 -587 -587 -587 587 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 50 405 50 405 50 405 0 0 0 0 0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 103 938 103 938 103 938 0 0 0 0 0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 34 406 34 406 34 406 0 0 0 0 0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 501 449 501 449 499 358 -2 091 -2 091 -2 091 -2 091 2 091 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 74 480 74 480 74 480 0 0 0 0 0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 432 085 432 085 432 085 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 76 988 76 988 76 988 0 0 0 0 0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 455 713 455 713 455 713 0 0 0 0 0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 98 016 98 016 98 016 0 0 0 0 0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 393 975 393 975 393 975 0 0 0 0 0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 68 748 68 748 68 748 0 0 0 0 0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 397 872 397 872 397 872 0 0 0 0 0 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 63 057 63 057 63 057 0 0 0 0 0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 658 309 935 0 314 593 304 900 -5 035 -5 035 -9 693 -9 693 9 693 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 50 523 50 523 50 523 0 0 0 0 0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 364 670 364 670 364 670 0 0 0 0 0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 63 124 63 124 63 124 0 0 0 0 0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 580 162 576 0 168 156 166 235 3 659 3 659 -1 921 -1 921 1 921 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 19 689 19 689 19 689 0 0 0 0 0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 64 579 64 579 64 579 0 0 0 0 0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 11 214 11 214 11 214 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 131 513 131 513 131 513 0 0 0 0 0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 19 787 19 787 19 787 0 0 0 0 0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 421 111 421 111 421 111 0 0 0 0 0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 83 707 83 707 83 707 0 0 0 0 0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 30 076 30 076 30 076 0 0 0 0 0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 20 776 20 776 20 776 0 0 0 0 0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 947 3 344 601 3 348 548 3 281 269 -63 332 -63 332 -67 279 -167 143 99 864 67 279 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 86 587 732 248 -46 511 772 324 566 318 -165 930 -165 930 -206 006 -226 704 20 698 206 006 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 10 479 432 125 -10 135 432 469 417 759 -14 366 -14 366 -14 710 -14 710 0 14 710 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 583 230 0 2 583 230 2 583 230 0 0 0 0 0 0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 45 116 45 116 45 098 -18 -18 -18 -18 18

3 Forskning 38 944 8 184 653 -18 892 8 204 705 8 190 278 5 625 5 625 -14 427 -408 114 393 687 14 427 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 1 826 6 007 846 -3 863 6 005 809 6 048 131 40 285 40 285 42 322 -258 070 300 392 -42 322 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 1 934 360 061 -1 934 360 061 332 092 -27 969 -27 969 -27 969 -45 972 18 003 27 969 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 5 993 163 492 -1 165 168 320 167 392 3 900 3 900 -927 -5 831 4 904 927

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet -9 479 947 356 937 877 961 748 14 392 14 392 23 871 -23 496 47 367 -23 871 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning -663 34 464 33 801 33 252 -1 212 -1 212 -549 -1 582 1 033 549 3:6 Institutet för rymdfysik -147 55 428 0 55 281 55 540 112 112 259 -1 403 1 662 -259 3:7 Kungl. biblioteket 5 165 370 085 375 250 371 297 1 212 1 212 -3 953 -15 055 11 102 3 953 3:8 Polarforskningssekretariatet 21 113 48 024 69 137 31 757 -16 267 -16 267 -37 380 -39 781 2 401 37 380 3:9 Sunet 0 49 183 49 183 49 035 -148 -148 -148 -2 607 2 459 148 3:10 Centrala etikprövningsnämnden 1 476 7 342 -1 266 7 551 5 093 -2 249 -2 249 -2 458 -2 678 220 2 458 3:11 Regionala etikprövningsnämnder 4 330 41 377 -3 266 42 441 38 802 -2 575 -2 575 -3 639 -4 784 1 145 3 639 3:12 Särskilda utgifter för forskningsändamål 7 398 99 995 -7 398 99 995 96 138 -3 857 -3 857 -3 857 -6 856 2 999 3 857

4 Vissa gemensamma ändamål 4 279 143 898 -3 987 144 191 140 003 -3 895 -3 895 -4 188 -6 673 2 485 4 188 4:1 Internationella program 2 961 81 589 -2 961 81 589 78 689 -2 900 -2 900 -2 900 -2 900 0 2 900 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 209 30 886 -209 30 886 30 127 -759 -759 -759 -2 303 1 544 759 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 403 10 380 -97 10 686 10 479 99 99 -207 -518 311 207 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 706 21 043 -720 21 029 20 707 -336 -336 -322 -952 630 322

Äldre anslag -18 968 0 -18 968 -18 968 -18 968 -18 968 0 0 0 0 3:6 (2017) Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer -18 968 -18 968 -18 968 -18 968 -18 968 0 0 0 0

UO 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid 67 963 15 879 752 185 500 -65 324 16 067 891 16 008 102 128 350 -57 150 -59 789 -267 248 207 459 59 789

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 9 708 2 378 657 10 000 -8 212 2 390 153 2 373 688 -4 969 -14 969 -16 465 -86 959 70 494 16 465

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:1 Statens kulturråd 1 286 55 461 56 747 53 311 -2 150 -2 150 -3 435 -5 098 1 663 3 435 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 961 579 284 10 000 -961 589 284 584 284 5 000 -5 000 -5 000 -21 520 16 520 5 000 1:3 Skapande skola 1 046 187 825 -1 046 187 825 184 350 -3 475 -3 475 -3 475 -9 109 5 634 3 475 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet -88 45 153 -134 44 931 42 655 -2 498 -2 498 -2 276 -3 628 1 352 2 276 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 5 301 9 852 -5 301 9 852 7 817 -2 035 -2 035 -2 035 -2 330 295 2 035 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 557 1 486 368 -557 1 486 368 1 486 258 -110 -110 -110 -44 699 44 589 110 1:7 Myndigheten för kulturanalys 646 14 714 -214 15 146 15 013 299 299 -133 -574 441 133

2 Teater, dans och musik -4 530 1 401 430 -1 1 396 899 1 398 951 -2 479 -2 479 2 052 -9 610 11 662 -2 052 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen 1 1 071 049 -1 1 071 049 1 071 049 0 0 0 0 0 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål -30 213 614 213 584 213 551 -63 -63 -33 -6 441 6 408 33 2:3 Statens musikverk -4 501 116 767 112 266 114 351 -2 416 -2 416 2 085 -3 169 5 254 -2 085

3 Litteraturen, läsandet och språket 7 636 344 536 50 000 -3 493 398 679 386 579 42 043 -7 957 -12 100 -17 763 5 663 12 100 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 1 725 155 735 50 000 -1 725 205 735 199 248 43 513 -6 487 -6 487 -6 487 0 6 487 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 5 374 121 756 -1 768 125 362 121 881 125 125 -3 481 -7 133 3 652 3 481 3:3 Institutet för språk och folkminnen 537 67 045 0 67 582 65 451 -1 594 -1 594 -2 132 -4 143 2 011 2 132

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

4 Bildkonst, arkitektur, form och design -874 125 372 -10 124 488 118 182 -7 190 -7 190 -6 306 -9 795 3 489 6 306 4:1 Statens konstråd -168 30 745 30 577 24 926 -5 819 -5 819 -5 651 -6 573 922 5 651 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön -746 42 947 42 201 41 632 -1 315 -1 315 -569 -1 857 1 288 569 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 40 11 611 -10 11 641 11 555 -56 -56 -86 -163 77 86 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 40 069 40 069 40 069 0 0 0 -1 202 1 202 0

5 Kulturskaparnas villkor 4 215 481 250 -372 485 092 473 205 -8 045 -8 045 -11 887 -26 218 14 331 11 887 5:1 Konstnärsnämnden 903 21 954 -258 22 599 21 954 0 0 -645 -1 303 658 645 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 3 312 459 296 -114 462 494 451 252 -8 044 -8 044 -11 242 -24 915 13 673 11 242

6 Arkiv -3 865 397 785 393 920 417 505 19 720 19 720 23 585 -348 23 933 -23 585 6:1 Riksarkivet -3 865 397 785 393 920 417 505 19 720 19 720 23 585 -348 23 933 -23 585

7 Kulturmiljö -4 289 1 008 742 1 004 453 1 004 305 -4 437 -4 437 -147 -16 369 16 222 147 7:1 Riksantikvarieämbetet -1 652 270 200 268 548 266 373 -3 827 -3 827 -2 175 -10 281 8 106 2 175 7:2 Bidrag till kulturmiljövård -2 638 270 542 267 904 269 932 -610 -610 2 027 -6 089 8 116 -2 027 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 460 000 460 000 0 0 0 0 0 0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 8 000 8 000 0 0 0 0 0

8 Museer och utställningar 2 251 1 648 119 -81 1 650 289 1 659 370 11 251 11 251 9 081 -36 787 45 868 -9 081 8:1 Centrala museer: Myndigheter 2 386 1 266 887 0 1 269 273 1 278 725 11 838 11 838 9 452 -35 039 44 491 -9 452 8:2 Centrala museer: Stiftelser 258 707 258 707 258 707 0 0 0 0 0 0 8:3 Bidrag till vissa museer 75 519 75 519 75 519 0 0 0 0 0 0 8:4 Forum för levande historia -215 45 926 -1 45 710 45 494 -432 -432 -216 -1 593 1 377 216

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 1 080 -80 1 080 925 -155 -155 -155 -155 0 155

9 Trossamfund 6 085 94 550 -3 729 96 906 96 919 2 369 2 369 13 -2 822 2 835 -13 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund -301 12 631 12 330 12 671 40 40 340 -38 378 -340 9:2 Stöd till trossamfund 6 385 81 919 -3 729 84 575 84 248 2 329 2 329 -327 -2 784 2 457 327

10 Film 0 552 144 15 000 567 144 567 144 15 000 0 0 0 0 10:1 Filmstöd 552 144 15 000 567 144 567 144 15 000 0 0 0 0 0

11 Medier 18 900 90 887 -4 000 -19 062 86 724 82 502 -8 385 -4 385 -4 222 -6 527 2 305 4 222 11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland 7 600 9 721 -7 600 9 721 9 721 0 0 0 0 0 0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 817 0 3 817 3 817 0 0 0 0 0 0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 110 483 -110 483 385 -98 -98 -98 -98 0 98 11:4 Statens medieråd -163 22 310 0 22 147 21 168 -1 142 -1 142 -980 -1 649 669 980 11:5 Stöd till taltidningar 11 353 54 556 -4 000 -11 353 50 556 47 411 -7 145 -3 145 -3 145 -4 781 1 636 3 145

12 Ungdomspolitik 2 480 319 253 53 000 -2 412 372 322 363 286 44 033 -8 967 -9 036 -11 893 2 857 9 036 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 69 40 813 3 000 43 882 44 611 3 798 798 729 -2 128 2 857 -729 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 1 992 243 440 -1 992 243 440 242 026 -1 414 -1 414 -1 414 -1 414 0 1 414 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 420 35 000 50 000 -420 85 000 76 650 41 650 -8 350 -8 350 -8 350 0 8 350

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

13 Politik för det civila samhället 10 068 2 221 018 10 000 -10 068 2 231 018 2 227 163 6 145 -3 855 -3 855 -10 132 6 277 3 855 13:1 Stöd till idrotten 163 1 954 311 10 000 -163 1 964 311 1 963 721 9 410 -590 -590 -740 150 590 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 3 252 52 164 -3 252 52 164 49 757 -2 407 -2 407 -2 407 -7 101 4 694 2 407 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 47 785 47 785 47 785 0 0 0 -1 433 1 433 0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 0 15 000 0 15 000 15 000 0 0 0 0 0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 6 653 151 758 -6 653 151 758 150 901 -857 -857 -857 -857 0 857

14 Folkbildning 15 120 4 765 225 30 000 -15 152 4 795 193 4 780 966 15 741 -14 259 -14 227 -14 227 0 14 227 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 652 4 348 183 10 000 -4 652 4 358 183 4 357 931 9 748 -252 -252 -252 0 252 14:2 Bidrag till tolkutbildning 10 500 59 331 -10 500 59 331 51 025 -8 306 -8 306 -8 306 -8 306 0 8 306 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 170 000 20 000 190 000 190 000 20 000 0 0 0 0 0 14:4 Särskilt utbildningsstöd -32 187 711 187 679 182 010 -5 701 -5 701 -5 669 -5 669 0 5 669

15 Tillsyn över spelmarknaden 3 805 50 784 21 500 -2 307 73 782 59 576 8 792 -12 708 -14 206 -15 729 1 523 14 206 15:1 Lotteriinspektionen 3 805 50 784 21 500 -2 307 73 782 59 576 8 792 -12 708 -14 206 -15 729 1 523 14 206

Äldre anslag 1 252 0 -423 829 -1 241 -1 241 -1 241 -2 069 -2 069 0 2 069 8:4 (2017) Riksutställningar 978 -149 829 -1 241 -1 241 -1 241 -2 069 -2 069 2 069 13:3 (2017) Bidrag för kvinnors organisering 274 -274 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

UO 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och

byggande samt

konsumentpolitik 3 017 300 6 951 648 110 000 -3 001 098 7 077 850 4 615 610 -2 336 038 -2 446 038 -2 462 240 -2 497 070 34 830 2 462 240

1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 3 009 906 6 686 096 110 000 -2 998 064 6 807 938 4 358 113 -2 327 983 -2 437 983 -2 449 825 -2 476 822 26 997 2 449 825 1:1 Bostadspolitisk utveckling 14 270 20 600 -14 270 20 600 13 093 -7 507 -7 507 -7 507 -7 507 7 507 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 99 500 94 500 -99 500 94 500 -94 500 -94 500 -94 500 -94 500 94 500 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 42 240 43 000 -42 240 43 000 790 -42 210 -42 210 -42 210 -42 210 42 210 1:4 Boverket 14 331 308 302 -13 574 309 059 296 019 -12 283 -12 283 -13 040 -21 717 8 677 13 040 1:5 Statens geotekniska institut -891 46 767 0 45 876 42 429 -4 338 -4 338 -3 447 -4 850 1 403 3 447 1:6 Lantmäteriet 11 976 563 927 575 903 560 487 -3 440 -3 440 -15 415 -32 332 16 917 15 415 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 590 892 1 000 000 -590 892 1 000 000 520 359 -479 641 -479 641 -479 641 -479 641 0 479 641 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 9 1 300 000 95 000 -9 1 395 000 1 395 000 95 000 0 0 0 0 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 237 581 3 200 000 15 000 -2 237 581 3 215 000 1 440 502 -1 759 498 -1 774 498 -1 774 498 -1 774 498 1 774 498 1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 34 000 34 000 14 434 -19 566 -19 566 -19 566 -19 566 19 566 1:11 Innovativt och hållbart byggande 75 000 75 000 74 998 -2 -2 -2 -2 2

2 Konsumentpolitik 5 006 265 552 -646 269 912 257 497 -8 055 -8 055 -12 415 -20 248 7 833 12 415 2:1 Konsumentverket 4 740 165 408 -450 169 698 163 587 -1 821 -1 821 -6 111 -11 073 4 962 6 111 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 1 311 44 488 45 799 44 680 192 192 -1 119 -2 453 1 334 1 119

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

2:3 Fastighetsmäklarinspektionen -1 240 24 823 23 583 19 389 -5 434 -5 434 -4 194 -4 938 744 4 194 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 196 26 459 -196 26 459 25 468 -991 -991 -991 -1 784 793 991 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 4 374 4 374 4 374 0 0 0 0 0

Äldre anslag 2 388 0 -2 388 0 0 0 0 1:4 (2015) Innovativt byggande 2 388 -2 388 0 0 0 0 0 0

UO 19 Regional tillväxt 766 455 3 921 525 20 000 -736 070 3 971 909 3 576 439 -345 086 -365 086 -395 470 -688 501 293 031 395 470

1:1 Regionala tillväxtåtgärder 148 672 2 099 637 -113 442 2 134 867 1 978 714 -120 923 -120 923 -156 153 -366 107 209 954 156 153 1:2 Transportbidrag -4 846 400 864 20 000 416 018 427 525 26 661 6 661 11 507 -519 12 026 -11 507 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 621 716 1 421 024 -621 716 1 421 024 1 170 199 -250 825 -250 825 -250 825 -321 876 71 051 250 825

Äldre anslag 912 0 -912 0 0 0 0 1:3 (2015) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 – 2013 912 -912 0 0 0 0 0 0

UO 20 Allmän miljö- och

naturvård 1 181 733 10 772 788 55 000 -937 797 11 071 724 10 438 133 -334 655 -389 655 -633 591 -784 416 150 825 633 591

1 Miljöpolitik 1 168 355 9 827 871 63 000 -924 484 10 134 742 9 509 537 -318 334 -381 334 -625 205 -747 923 122 718 625 205 1:1 Naturvårdsverket -3 801 590 938 -42 000 545 137 546 385 -44 553 -2 553 1 249 -16 479 17 728 -1 249 1:2 Miljöövervakning m.m. 1 758 410 214 -1 758 410 214 399 102 -11 112 -11 112 -11 112 -19 437 8 325 11 112 1:3 Åtgärder för värdefull natur 24 100 1 247 535 -24 100 1 247 535 1 247 471 -64 -64 -64 -5 064 5 000 64 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 184 624 868 018 -184 624 868 018 772 341 -95 677 -95 677 -95 677 -95 677 0 95 677

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:5 Miljöforskning 4 506 78 825 -4 506 78 825 78 822 -3 -3 -3 -3 0 3 1:6 Kemikalieinspektionen 1 705 274 741 276 446 262 791 -11 950 -11 950 -13 655 -21 897 8 242 13 655 1:7 Avgifter till Internationella organisationer 1 175 315 131 -1 659 314 647 301 967 -13 164 -13 164 -12 680 -22 129 9 449 12 680 1:8 Supermiljöbilspremie 249 185 250 000 45 000 -209 185 335 000 322 395 72 395 27 395 -12 605 -12 605 0 12 605 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut -93 245 724 245 631 238 919 -6 805 -6 805 -6 711 -14 082 7 371 6 711 1:10 Klimatanpassning 11 050 214 000 -11 106 213 945 132 451 -81 549 -81 549 -81 494 -87 914 6 420 81 494 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 12 928 949 565 -12 928 949 565 920 321 -29 244 -29 244 -29 244 -29 244 0 29 244 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 2 733 235 000 10 000 -2 733 245 000 197 801 -37 199 -47 199 -47 199 -54 249 7 050 47 199 1:13 Internationellt miljösamarbete 1 798 45 900 -1 798 45 900 44 232 -1 668 -1 668 -1 668 -2 973 1 305 1 668 1:14 Skydd av värdefull natur 154 1 418 000 -154 1 418 000 1 419 872 1 872 1 872 1 872 -3 128 5 000 -1 872 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 6 601 244 280 250 881 243 301 -979 -979 -7 580 -14 908 7 328 7 580 1:16 Klimatinvesteringar 580 572 1 590 000 5 000 -380 572 1 795 000 1 688 560 98 560 93 560 -106 440 -106 440 0 106 440 1:17 Elbusspremie 89 361 100 000 -89 361 100 000 49 827 -50 173 -50 173 -50 173 -50 173 0 50 173 1:18 Investeringsstöd för gröna städer 100 000 100 000 99 002 -998 -998 -998 -998 998 1:19 Elfordonspremie 350 000 45 000 395 000 421 833 71 833 26 833 26 833 -12 667 39 500 -26 833 1:20 Industriklivet 300 000 300 000 122 143 -177 857 -177 857 -177 857 -177 857 177 857

2 Miljöforskning 9 923 944 917 -8 000 -9 858 936 982 928 596 -16 321 -8 321 -8 386 -36 493 28 107 8 386 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 65 103 509 -8 000 95 574 87 122 -16 387 -8 387 -8 452 -11 317 2 865 8 452 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 9 858 841 408 -9 858 841 408 841 474 66 66 66 -25 176 25 242 -66 Äldre anslag 3 455 0 -3 455 0 0 0 0 1:14 (2017) Hållbara städer 3 455 -3 455 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

UO 21 Energi 102 953 3 588 354 172 500 -131 431 3 732 376 3 503 697 -84 657 -257 157 -228 679 -340 248 111 569 228 679

1:1 Statens energimyndighet 364 313 389 2 500 316 253 310 478 -2 911 -5 411 -5 775 -15 176 9 401 5 775 1:2 Insatser för energieffektivisering 9 511 233 000 -10 917 231 595 213 513 -19 487 -19 487 -18 081 -29 631 11 550 18 081 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 846 10 000 -846 10 000 8 432 -1 568 -1 568 -1 568 -1 868 300 1 568 1:4 Energiforskning -27 612 1 477 723 -3 391 1 446 719 1 440 869 -36 854 -36 854 -5 851 -50 182 44 331 5 851 1:5 Planeringsstöd för vindkraft 747 85 000 -747 85 000 84 504 -496 -496 -496 -3 046 2 550 496 1:6 Energimarknadsinspektionen 3 876 120 914 -310 124 481 119 558 -1 356 -1 356 -4 923 -8 550 3 627 4 923 1:7 Energiteknik 23 375 975 000 170 000 -23 375 1 145 000 1 034 066 59 066 -110 934 -110 934 -139 815 28 881 110 934 1:8 Elberedskap 89 655 258 000 -89 655 258 000 177 857 -80 143 -80 143 -80 143 -87 793 7 650 80 143 1:9 Avgifter till internationella organisationer 613 25 328 -613 25 328 24 139 -1 189 -1 189 -1 189 -1 768 579 1 189 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 236 90 000 -236 90 000 90 280 280 280 280 -2 420 2 700 -280

Äldre anslag 1 342 0 -1 342 0 0 0 0 1:5 (2017) Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket 1 342 -1 342 0 0 0 0 0 0

UO 22 Kommunikationer 9 493 504 56 418 505 26 500 -4 852 380 61 086 128 56 593 971 175 466 148 966 -4 492 157 -6 910 522 2 418 365 4 492 157

1 Transportpolitik 9 424 819 55 981 792 20 000 -4 827 755 60 598 856 56 158 643 176 851 156 851 -4 440 214 -6 847 724 2 407 510 4 440 214 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 5 775 030 25 512 794 16 000 -4 603 270 26 700 554 23 439 516 -2 073 278 -2 089 278 -3 261 038 -4 497 149 1 236 111 3 261 038 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 081 409 21 347 306 -7 384 22 421 332 22 999 057 1 651 751 1 651 751 577 726 -338 313 916 039 -577 726 1:3 Trafikverket 35 309 1 386 846 1 422 155 1 417 666 30 820 30 820 -4 489 -46 094 41 605 4 489

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 188 308 188 308 188 308 0 0 0 0 0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 62 284 62 284 0 0 0 0 0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 2 193 167 313 -2 193 167 313 78 542 -88 771 -88 771 -88 771 -90 056 1 285 88 771 1:7 Trafikavtal 63 079 930 000 -48 079 945 000 961 099 31 099 31 099 16 099 -11 801 27 900 -16 099 1:8 Viss internationell verksamhet 222 28 757 -222 28 757 28 570 -187 -187 -187 -187 187 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 53 540 0 53 540 53 157 -383 -383 -383 -1 989 1 606 383 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 429 395 150 000 579 395 103 558 -46 442 -46 442 -475 837 -480 337 4 500 475 837 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 838 197 1 528 925 3 367 122 2 322 245 793 320 793 320 -1 044 878 -1 059 718 14 840 1 044 878 1:12 Transportstyrelsen 25 294 2 139 603 4 000 -12 380 2 156 517 2 119 790 -19 813 -23 813 -36 727 -100 764 64 037 36 727 1:13 Trafikanalys 6 609 68 162 -4 645 70 126 64 574 -3 588 -3 588 -5 553 -7 477 1 924 5 553 1:14 Trängselskatt i Göteborg 18 499 899 954 918 453 888 130 -11 824 -11 824 -30 323 -46 386 16 063 30 323 1:15 Sjöfartsstöd 149 582 1 518 000 -149 582 1 518 000 1 432 147 -85 853 -85 853 -85 853 -167 453 81 600 85 853

2 Politiken för informationssamhället 68 684 436 713 6 500 -24 625 487 272 435 328 -1 385 -7 885 -51 944 -62 799 10 855 51 944 2:1 Post- och telestyrelsen 468 42 040 6 500 49 008 46 510 4 470 -2 030 -2 498 -3 759 1 261 2 498 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 10 776 140 278 -10 776 140 278 137 576 -2 702 -2 702 -2 702 -6 910 4 208 2 702 2:3 Grundläggande betaltjänster 10 280 35 537 -10 280 35 537 20 948 -14 589 -14 589 -14 589 -15 595 1 006 14 589 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 2 120 72 844 -2 120 72 844 64 865 -7 979 -7 979 -7 979 -7 979 7 979 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 45 040 146 014 -1 449 189 605 165 429 19 415 19 415 -24 176 -28 556 4 380 24 176

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

UO 23 Areella näringar,

landsbygd och livsmedel 1 022 500 19 253 779 853 200 -966 231 30 791 20 194 039 19 596 983 343 204 -509 996 -597 056 -1 753 831 1 156 775 597 056

1:1 Skogsstyrelsen -140 472 307 472 167 466 616 -5 691 -5 691 -5 551 -19 720 14 169 5 551 1:2 Insatser för skogsbruket 35 469 580 373 -20 469 595 373 620 050 39 677 39 677 24 677 -33 360 58 037 -24 677 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 3 466 144 379 0 147 845 144 764 385 385 -3 081 -7 412 4 331 3 081 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 108 512 108 512 108 512 0 0 0 -3 255 3 255 0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder -896 9 933 9 037 9 351 -582 -582 314 -182 496 -314 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 20 984 124 349 -20 984 124 349 115 372 -8 977 -8 977 -8 977 -21 411 12 434 8 977 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 7 737 52 778 -7 737 52 778 40 056 -12 722 -12 722 -12 722 -13 705 983 12 722 1:8 Statens jordbruksverk 10 214 621 432 4 000 635 646 625 119 3 687 -313 -10 527 -30 532 20 005 10 527 1:9 Bekämpande av växtskadegörare 758 5 000 -758 5 000 5 008 8 8 8 -142 150 -8 1:10 Gårdsstöd m.m. 223 890 6 695 000 -223 890 30 791 6 725 791 7 392 642 697 642 697 642 666 852 -2 648 669 500 -666 852 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 21 917 138 000 -21 917 138 000 76 914 -61 086 -61 086 -61 086 -74 886 13 800 61 086 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 11 642 24 250 21 200 -11 642 0 45 450 42 876 18 626 -2 574 -2 574 -2 574 2 574 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 160 074 194 000 89 200 -160 074 283 200 257 417 63 417 -25 783 -25 783 -25 783 25 783 1:14 Livsmedelsverket 502 243 375 10 000 0 253 877 251 025 7 650 -2 350 -2 852 -10 453 7 601 2 852 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 68 456 163 160 -22 679 208 937 204 402 41 242 41 242 -4 535 -4 535 0 4 535 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. -3 017 42 913 39 896 44 105 1 192 1 192 4 209 -82 4 291 -4 209 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 338 545 4 357 405 398 800 -349 580 4 745 170 3 981 207 -376 198 -774 998 -763 963 -956 923 192 960 763 963 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 109 494 2 458 391 -109 494 2 458 391 2 109 468 -348 923 -348 923 -348 923 -471 682 122 759 348 923 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 8 253 79 830 270 000 -8 265 349 818 346 529 266 699 -3 301 -3 289 -5 683 2 394 3 289

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 4 116 4 116 4 116 0 0 0 -123 123 0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 1 529 1 529 0 0 0 -152 152 0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. -3 589 113 915 110 326 111 518 -2 397 -2 397 1 193 -10 198 11 391 -1 193 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 912 254 0 1 912 254 1 912 254 0 0 0 0 0 0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 8 743 598 164 -8 743 598 164 565 982 -32 182 -32 182 -32 182 -50 126 17 944 32 182 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 1 177 1 177 0 0 0 0 0 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 107 237 60 000 167 237 158 975 51 738 -8 262 -8 262 -8 262 0 8 262

UO 24 Näringsliv 461 423 7 370 651 -68 609 7 763 465 7 464 472 93 821 93 821 -298 993 -573 040 274 047 298 993

1 Näringspolitik 447 546 6 741 121 -52 594 7 136 073 6 862 965 121 844 121 844 -273 108 -502 773 229 665 273 108 1:1 Verket för innovationssystem 1 149 237 566 238 715 236 148 -1 418 -1 418 -2 568 -9 694 7 126 2 568 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 14 018 2 915 255 -14 018 2 915 255 2 882 041 -33 214 -33 214 -33 214 -120 671 87 457 33 214 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 740 629 740 629 740 629 0 0 0 -22 218 22 218 0 1:4 Tillväxtverket -1 103 272 106 271 003 271 330 -776 -776 327 -15 673 16 000 -327 1:5 Näringslivsutveckling 10 289 1 081 022 -17 018 1 074 293 866 459 -214 563 -214 563 -207 834 -251 825 43 991 207 834 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 1 111 59 735 0 60 846 59 753 18 18 -1 092 -2 884 1 792 1 092 1:7 Turistfrämjande 114 613 114 613 114 613 0 0 0 -3 438 3 438 0 1:8 Sveriges geologiska undersökning -107 239 005 0 238 898 229 779 -9 226 -9 226 -9 120 -16 290 7 170 9 120 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 0 5 923 5 923 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar -115 14 000 0 13 885 14 031 31 31 147 -273 420 -147 1:11 Bolagsverket 2 913 53 285 -2 913 53 285 45 892 -7 393 -7 393 -7 393 -10 057 2 664 7 393 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 0 8 327 8 327 0 0 0 0 0 0 1:13 Konkurrensverket 1 858 145 803 0 147 661 143 389 -2 414 -2 414 -4 272 -8 646 4 374 4 272 1:14 Konkurrensforskning -18 13 804 0 13 786 13 846 42 42 59 -355 414 -59 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 153 210 153 210 153 210 0 0 0 0 0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 7 004 23 200 -7 004 23 200 14 952 -8 248 -8 248 -8 248 -8 944 696 8 248 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag 401 000 1 000 402 000 400 000 399 000 399 000 -2 000 -2 000 2 000 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 1 640 17 780 -1 640 17 780 18 042 262 262 262 -1 516 1 778 -262 1:19 Finansiering av rättegångskostnader -1 800 18 000 16 200 16 224 -1 776 -1 776 24 -1 776 1 800 -24 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 309 472 0 309 472 309 472 0 0 0 -9 284 9 284 0 1:21 Patent- och registreringsverket 9 706 317 386 -10 001 317 092 318 905 1 519 1 519 1 813 -17 230 19 043 -1 813

2 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 13 876 629 530 -16 014 627 392 601 507 -28 023 -28 023 -25 885 -70 267 44 382 25 885 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 279 25 042 0 25 321 23 663 -1 379 -1 379 -1 658 -2 409 751 1 658 2:2 Kommerskollegium 5 924 87 474 -3 342 90 057 89 342 1 868 1 868 -715 -3 339 2 624 715 2:3 Exportfrämjande verksamhet 12 533 382 389 -12 533 382 389 369 588 -12 801 -12 801 -12 801 -46 757 33 956 12 801 2:4 Investeringsfrämjande -5 000 72 772 67 772 67 772 -5 000 -5 000 0 -5 000 5 000 0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 140 20 517 -140 20 517 19 806 -711 -711 -711 -2 762 2 051 711 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 31 336 31 336 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 10 000 10 000 -10 000 -10 000 -10 000 -10 000 10 000

UO 25 Allmänna bidrag till

kommuner 319 111 385 385 24 011 -319 111 409 396 111 409 170 23 785 -226 -226 -152 269 152 043 226

1:1 Kommunalekonomisk utjämning 0 99 808 388 0 99 808 388 99 808 388 0 0 0 -29 942 29 942 0 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 1 4 070 047 24 011 -1 4 094 058 4 094 057 24 010 -1 -1 -122 102 122 101 1 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 318 6 950 -318 6 950 6 725 -225 -225 -225 -225 0 225 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 7 000 000 7 000 000 7 000 000 0 0 0 0 0 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet 500 000 500 000 500 000 0 0 0 0 0

UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 5 899 073 11 355 200 2 305 000 -5 899 073 13 660 200 13 602 674 2 247 474 -57 526 -57 526 -1 193 046 1 135 520 57 526

1:1 Räntor på statsskulden 5 808 214 11 200 000 2 300 000 -5 808 214 13 500 000 13 535 942 2 335 942 35 942 35 942 -1 084 058 1 120 000 -35 942 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 10 000 5 000 -10 000 0 15 000 11 285 1 285 -3 715 -3 715 -4 715 1 000 3 715 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 80 859 145 200 -80 859 145 200 55 447 -89 753 -89 753 -89 753 -104 273 14 520 89 753

UO 27 Avgiften till Europeiska

unionen 5 361 826 39 510 631 -5 361 826 39 510 631 34 959 987 -4 550 644 -4 550 644 -4 550 644 -8 501 706 3 951 062 4 550 644

1:1 Avgiften till Europeiska unionen 5 361 826 39 510 631 -5 361 826 39 510 631 34 959 987 -4 550 644 -4 550 644 -4 550 644 -8 501 706 3 951 062 4 550 644

Bilaga 2 Tusental kronor Ingående Utgående ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)

(A) Summa Utgiftsområden

(UO 1-27) 53 607 423 1 000 514 994 17 915 576 -50 427 986 30 791 1 021 640 798 988 527 037 -11 987 957 -29 903 533 -33 113 761 -71 978 765 38 865 004 33 113 761

(B) Förändring av anslagsbehållningar exkl. UO 26 -8 469 386 -8 469 386 0 8 469 386 8 469 386 8 469 386 8 469 386 (C) Förändring av anslagsbehållningar UO 26 -10 000 -10 000 0 10 000 10 000 10 000 10 000 (D) Summa utgifter (A+B+C) 53 607 423 992 035 608 17 915 576 -50 427 986 30 791 1 013 161 412 988 527 037 -3 508 571 -21 424 147 -24 634 375 -63 499 379 38 865 004 33 113 761

(E) Utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m. (A+B-

UO 26) 47 708 351 980 690 408 15 610 576 -44 528 914 30 791 999 511 212 974 924 363 -5 766 045 -21 376 621 -24 586 849 -62 316 333 37 729 484 33 056 235

(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning 6 548 487 6 548 487 1 977 644 -4 570 843 -4 570 843 -4 570 843 -4 570 843 (G) Kassamässig korrigering 0 0 1 551 724 1 551 724 1 551 724 1 551 724 1 551 724

(H) Budgetens utgifter m.m.

(D+F+G) 53 607 423 998 584 095 17 915 576 -50 427 986 30 791 1 019 709 899 992 056 404 -6 527 691 -24 443 267 -27 653 494 -66 518 498 38 865 004 33 113 761

(I) Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 308 661 000 307 355 653 -1 305 347 (J) Takbegränsade utgifter (E+I) 1 289 351 408 1 282 280 016 -7 071 392 (K) Marginal till utgiftstaket 47 648 592 54 719 984 7 071 392 (L) Utgiftstak (J+K) 1 337 000 000 1 337 000 000 0

Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 3

Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2018

Tusental kronor Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående åtaganden 2018-12-31 1 Rikets styrelse 6:6 Stöd till politiska partier 172 200 125 224 8:1 Presstöd 70 000 18 227

Totalt UO 1 242 200 143 451

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:10 Bidragsfastigheter 50 000 13 400 1:16 Finansmarknadsforskning 60 000 38 000

Totalt UO 2 110 000 51 400

4 Rättsväsendet 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 170 000 164 336

Totalt UO 4 170 000 164 336

5 Internationell samverkan 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 000 14 000 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 213 500 82 834

Totalt UO 5 263 500 96 834

6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 17 100 000 13 897 743 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 78 000 000 75 368 224 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 100 000 96 389 2:4 Krisberedskap 1 200 000 397 816 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 70 000 59 305

Totalt UO 6 96 470 000 89 819 477

7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 89 778 000 81 938 277

Totalt UO 7 89 778 000 81 938 277

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 316 000 16 000 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 670 000 646 993 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 1 280 000 1 301 132

Totalt UO 9 2 266 000 1 964 125

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 359 000 2 320 000

Totalt UO 10 2 359 000 2 320 000

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 38 300 28 000 etablering 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 100 000 98 500 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 28 163 22 286 4:1 Åtgärder mot segregation 185 000 6 240

Totalt UO 13 351 463 155 026

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 9 255 000 7 136 693

Bilaga 3

Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående åtaganden 2018-12-31 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 400 000 13 156 642 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 3 823 000 3 219 455 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 000 6 095 1:13 Lån till körkort 114 000 66 265 2:1 Arbetsmiljöverket 20 000 19 970

Totalt UO 14 26 621 000 23 605 120

15 Studiestöd 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 000 1 358

Totalt UO 15 4 000 1 358

16 Utbildning och universitetsforskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 495 000 1 027 690 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 34 000 33 851 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. 664 000 661 262 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 205 000 93 072 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 6 600 000 5 489 066 1:16 Fler anställda i lågstadiet 1 150 000 985 167 1:18 Praktiknära skolforskning 37 500 34 577 1:19 Bidrag till lärarlöner 2 221 000 2 201 248 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 3 500 000 3 500 000 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 17 940 000 17 450 786 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 1 810 000 1 787 170 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 3 000 000 2 988 436 4:1 Internationella program 153 000 90 414

Totalt UO 16 38 809 500 36 342 739

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 25 000 10 535 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 000 9 000 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 55 000 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 167 000 116 924 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 40 000 4 148 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 000 11 945 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 196 000 159 737 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 000 63 359 9:2 Stöd till trossamfund 46 000 9 506 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 212 000 212 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 44 000 41 936 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 15 000 14:2 Bidrag till tolkutbildning 160 000 91 180

Totalt UO 17 1 073 000 745 271

Bilaga 3

Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående åtaganden 2018-12-31 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag byggande samt konsumentpolitik 43 000 10 620 1:4 Boverket 30 000 10 000 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 400 000 334 073 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 500 000 4 487 341 1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 20 000 5 742 1:11 Innovativt och hållbart byggande 75 000 68 535

Totalt UO 18 5 068 000 4 916 311

19 Regional tillväxt 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 5 950 000 3 357 281 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 3 800 000 3 692 665

Totalt UO 19 9 750 000 7 049 946

20 Allmän miljö- och naturvård 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 000 84 553 1:3 Åtgärder för värdefull natur 440 000 321 797 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 895 000 1 599 027 1:5 Miljöforskning 102 000 46 439 1:10 Klimatanpassning 80 000 3 412 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 380 000 323 739 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 849 000 758 274 1:13 Internationellt miljösamarbete 12 000 2 425 1:14 Skydd av värdefull natur 42 000 30 135 1:16 Klimatinvesteringar 2 000 000 1 965 888 1:17 Elbusspremie 80 000 43 058 1:18 Investeringsstöd för gröna städer 150 000 150 000 1:20 Industriklivet 300 000 300 000 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 000 1 336 680

Totalt UO 20 8 630 000 6 965 427

21 Energi 1:2 Insatser för energieffektivisering 355 000 229 260 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 10 000 9 999 1:4 Energiforskning 3 450 000 2 337 181 1:5 Planeringsstöd för vindkraft 70 000 5 688 1:7 Energiteknik 50 000 41 880 1:8 Elberedskap 250 000 178 141 1:9 Avgifter till Internationella organisationer 36 000 25 003 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimatoch energiomställning 90 000 70 085

Totalt UO 21 4 311 000 2 897 236

22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 121 029 000 92 887 602 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 28 745 000 22 953 943 1:7 Trafikavtal 5 545 000 5 101 220

Bilaga 3

Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående åtaganden 2018-12-31 1:11 Trängselskatt i Stockholm 37 376 000 22 163 585 1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 538 000 3 086 300 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 200 000 104 205 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 000 39 285 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 250 000 221 138

Totalt UO 22 200 728 000 146 557 279

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:2 Insatser för skogsbruket 96 000 24 276 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 112 000 51 527 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 90 000 49 781 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 580 000 199 492 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 45 000 143 512 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 10 687 457 4 677 691 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 8 046 188 3 638 064 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 120 000 120 000 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 700 000 1 016 661

Totalt UO 23 21 476 645 9 921 004

24 Näringsliv 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 500 000 2 408 627 1:5 Näringslivsutveckling 1 285 750 922 552 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 000 4 862 1:14 Konkurrensforskning 12 000 8 846

Totalt UO 24 3 802 750 3 344 887

Totalt 512 284 058 418 999 504

Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 4

Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport nr Namn Beslut

2017:34 Omvandlingen av Kiruna och Malmberget – bristande underlag hos regeringen och LKAB Skr. 2017/18:170 2017:37 Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning Skr. 2017/18:172 2018:1 Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare Skr. 2017/18:256 2018:2 Finansiell stabilitet – makrotillsyn på rätt sätt? Skr. 2017/18:255 2018:3 För säkerhets skull – utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen Skr. 2017/18:258 2018:4 Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel Skr. 2017/18:289 2018:5 Regeringens styrning av affärsverken Skr. 2017/18:297 2018:6 Livsmedels- och läkemedelsförsörjning – samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner Skr. 2017/18:283 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser – är kostnadsmåtten tillförlitliga? Skr. 2017/18:293 2018:8 Den kommunala finansieringsprincipen – tillämpas den ändamålsenligt? Skr. 2017/18:300 2018:9 Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa Skr. 2018/19:8 2018:10 Deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser – önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar Skr. 2018/19:10 2018:11 Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa – en process med stora utmaningar Skr. 2018/19:14 2018:12 Förberedande och orienterande utbildning – uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget Skr. 2018/19:13 2018:13 Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna Skr. 2018/19:15 2018:14 Nationellt försvar på regional nivå – de regionala stabernas roll och ansvar Skr. 2018/19:28 2018:15 Lärosätenas lokalförsörjning – rum för utveckling Skr. 2018/19:21 2018:16 Trafikverkets stöd till forskning och innovation – beslutsunderlag, avtal och uppföljning Skr. 2018/19:23 2018:17 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25 2018:18 Riksgäldskontorets användning av ränteswappar – motiv, resultat och redovisning Skr. 2018/19:22 2018:19 Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem Skr. 2018/19:30 2018:20 Staten som inköpare av konsulttjänster – tänk först och handla sen Skr. 2018/19:24 2018:21 Nytt signalsystem för järnvägen – effektiviteten i införandet av ERTMS Skr. 2018/19:31 2018:22 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – ett stöd för Försäkringskassan vid psykisk ohälsa? Skr. 2018/19:27 2018:23 Räkenskapssammandraget – är resultat- och balansräkningen tillförlitlig? Skr. 2018/19:20 2018:24 Oklara effekter av investeringsstödet till byggande av särskilt boende för äldre Skr. 2018/19:34 2018:25 Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet Skr. 2018/19:29 2018:26 Landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 – utformning och genomförande Skr 2018/19:52 2018:27 Arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen – mer kan göras för att främja likvärdigheten Skr. 2018/19:51 2018:28 Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan – från närhetsprincip till betygsprincip Skr. 2018/19:57 2018:29 Försäljningarna av statens aktier i Nordea Skr. 2018/19:49 2018:30 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt? Skr. 2018/19:76 2018:31 Bädda för bättre tillsyn – statens vägledning av kommunal tillsyn Skr. 2018/19:87 2018:32 Förvaltningen av premiepensionssystemet – kostnadseffektivitet för spararnas bästa? Skr. 2018/19:80 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades – intentioner och måluppfyllelse Skr. 2018/19:109

Bilaga 5 Tabellsamling

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Utfallet för statens budget 2014 – 2018

Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Inkomster 790,2 859,5 1 002,7 1 001,4 1 072,1

Statens skatteinkomster 802,0 893,9 1 044,0 1 050,1 1 119,9 Övriga inkomster -11,7 -34,4 -41,3 -48,7 -47,8

Utgifter m.m. 862,4 892,2 917,4 939,6 992,1

UO 1 – 25 och 27 837,5 867,4 899,1 930,2 974,9 Statsskuldsräntor m.m. UO 26 3,3 21,9 1,7 10,6 13,6 Riksgäldskontorets nettoutlåning 22,0 10,1 14,8 -2,9 2,0 Kassamässig korrigering -0,5 -7,3 1,8 1,8 1,6

Budgetsaldo -72,2 -32,6 85,3 61,8 80,0

Inkomster i statens budget 2014 – 2018

Miljarder kronor Inkomstår 2014 2015 2016 2017 2018

Statens skatteintäkter 828,1 927,3 1 012,6 1 063,5 1 101,3

Periodiseringar -26,1 -33,4 31,4 -13,4 18,7

Statens skatteinkomster 802,0 893,9 1 044,0 1 050,1 1 119,9

Inkomster av statens verksamhet 41,7 39,0 31,3 27,4 32,8 Inkomster av försåld egendom 0,2 0,1 0,2 0,0 1,8 Återbetalning av lån 0,9 0,9 0,8 0,8 0,7 Kalkylmässiga inkomster 9,9 9,7 10,8 11,4 12,2 Bidrag från EU 11,9 9,7 11,0 10,5 12,4 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -76,3 -85,8 -95,4 -98,8 -107,7 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 -8,2 0,0 0,0 0,0

Statens övriga inkomster -11,7 -34,4 -41,3 -48,7 -47,8

Inkomster i statens budget 790,2 859,5 1 002,7 1 001,4 1 072,1

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Den offentliga sektorns skatteintäkter 2014 – 2018

Miljarder kronor Inkomstår 2014 2015 2016 2017 2018

Skatt på arbete 985,7 1 049,8 1 137,1 1 194,1 1 243,2

Direkta skatter 530,3 558,3 607,1 635,3 657,9 Kommunal skatt 602,7 635,7 669,6 700,1 727,9 Statlig skatt 47,4 50,8 55,6 58,5 60,0 Allmän pensionsavgift 104,0 108,4 113,3 118,7 123,9 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattereduktion m.m. -223,8 -236,6 -231,4 -242,0 -253,8 Indirekta skatter 455,4 491,5 530,1 558,8 585,3 Arbetsgivaravgift 471,1 491,6 515,7 540,5 566,4 Egenavgift 11,6 11,8 11,5 11,9 12,3 Särskild löneskatt 37,0 40,3 43,6 46,0 48,2 Nedsättningar -33,1 -19,1 -5,7 -3,2 -3,4 Tjänstegruppliv 0,7 0,5 0,5 0,5 0,6 Avgifter till premiepensionssystemet -31,9 -33,6 -35,6 -36,9 -38,8

Skatt på kapital 200,2 245,0 246,0 263,1 268,5

Skatt på kapital, hushåll 48,0 69,1 74,6 80,4 71,9 Skatt på företagsvinster 96,5 119,6 115,2 127,1 137,6 Avkastningsskatt 10,2 8,4 4,6 4,2 5,1 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 32,0 32,4 33,4 32,9 33,4 Stämpelskatt 9,3 10,9 12,3 12,1 12,1 Kupongskatt m.m. 4,2 4,6 5,7 6,4 8,5

Skatt på konsumtion och insatsvaror 475,3 507,9 539,0 560,7 583,1

Mervärdesskatt 355,0 380,3 406,5 427,2 446,1 Tobaksskatt 11,4 11,8 11,9 11,9 12,4 Skatt på etylalkohol 4,1 4,2 4,2 4,3 4,5 Skatt på vin m.m. 5,2 5,7 5,7 6,0 6,1 Skatt på öl 3,5 3,9 4,0 4,1 4,3 Energiskatt 39,0 40,7 44,6 46,6 50,0 Koldioxidskatt 23,3 24,6 24,1 23,5 23,0 Övriga skatter på energi och miljö 4,4 4,8 5,2 4,1 3,7 Skatt på vägtrafik 16,8 18,8 19,7 19,9 19,8 Skatt på import 5,8 6,3 6,1 6,3 6,5 Övriga skatter 6,8 6,8 7,0 6,9 6,6

Restförda och övriga skatter 7,1 6,8 16,4 13,8 16,2

Restförda skatter -5,9 -4,3 -4,7 -5,8 -4,7 Övriga skatter 13,0 11,1 21,1 19,6 20,9

Totala skatteintäkter 1 668,4 1 809,4 1 938,5 2 031,8 2 111,0

Avgår: EU-skatter -8,3 -6,3 -6,1 -6,3 -6,5

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 660,0 1 803,1 1 932,4 2 025,5 2 104,5

Avgår: Kommunal inkomstskatt -618,2 -651,7 -685,9 -717,0 -746,2 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet -213,7 -224,1 -233,9 -245,0 -257,0

Statens skatteintäkter 828,1 927,3 1 012,6 1 063,5 1 101,3

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Utgifter i statens budget 2014 – 2018

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2018. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområde 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 1 Rikets styrelse 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 12,9 12,3 12,7 13,3 14,3 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,3 1,3 1,3 1,2 1,2 14,2 14,5 15,1 15,3 16,0 3 Skatt, tull och exekution 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 10,4 10,8 10,8 11,0 11,4 4 Rättsväsendet 3,7 3,6 3,6 3,6 3,6 40,2 40,4 42,3 44,1 45,9 5 Internationell samverkan 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 1,7 1,9 2,1 2,0 1,9 6 Försvar och samhällets krisberedskap 4,4 4,3 4,2 4,1 4,2 48,0 48,3 49,4 50,4 53,5 7 Internationellt bistånd 2,8 2,8 2,7 3,0 3,3 31,0 32,2 32,0 36,7 42,8 8 Migration 1,1 1,6 3,5 3,3 1,5 12,6 18,7 41,3 40,0 19,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 5,6 5,7 5,4 5,5 6,1 61,6 65,0 63,4 67,4 78,4 10 Ek. trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 9,0 9,0 8,9 8,3 7,8 99,0 102,6 105,6 101,9 99,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3,6 3,4 3,0 2,8 2,7 39,3 38,1 35,9 34,7 34,8 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 7,4 7,3 7,3 7,2 7,4 80,8 82,9 86,1 88,7 95,2 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1,1 1,4 1,6 1,9 1,7 12,2 15,4 19,2 23,9 22,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 6,1 5,7 6,1 5,8 5,8 66,9 65,0 72,5 71,6 73,9 14 Justerat för teknisk förändring 1 6,7 6,3 6,2 5,8 5,8 73,6 71,9 73,0 71,6 73,9 15 Studiestöd 1,8 1,7 1,6 1,6 1,6 20,0 19,2 19,5 19,7 21,1 15 Justerat för teknisk förändring 1 1,7 1,6 1,6 1,5 1,6 19,2 18,4 18,5 18,2 21,1 16 Utbildning och universitetsforskning 5,4 5,5 5,6 5,8 5,9 59,3 62,8 66,0 71,1 76,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 13,0 13,4 14,1 14,5 16,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 0,1 0,1 0,3 0,3 0,4 1,1 1,1 3,1 3,8 4,6 19 Regional tillväxt 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 2,9 2,2 2,6 2,8 3,6 20 Allmän miljö- och naturvård 0,5 0,5 0,6 0,6 0,8 5,1 5,9 7,3 7,8 10,4 21 Energi 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 2,9 2,3 2,7 3,0 3,5 22 Kommunikationer 4,2 4,2 4,2 4,3 4,4 45,9 47,2 50,0 53,2 56,6 22 Justerat för teknisk förändring 1 4,3 4,3 4,2 4,3 4,4 47,4 48,7 50,0 53,2 56,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1,5 1,2 1,3 1,4 1,5 16,2 13,4 15,9 17,2 19,6 24 Näringsliv 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 5,4 5,5 5,9 6,4 7,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 8,5 9,0 7,9 8,6 8,7 93,6 102,0 93,3 105,6 111,4 25 Justerat för teknisk förändring 1 8,8 9,2 8,2 9,0 8,7 96,0 104,3 97,6 110,1 111,4 26 Statsskuldsräntor m.m. 2 3,3 21,9 1,7 10,6 13,6 27 Avgiften till Europeiska unionen 3,8 3,9 2,6 2,0 2,7 41,6 44,2 30,3 24,2 35,0

Summa utgiftsområden 840,9 889,3 900,8 940,7 988,5

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 23,5 23,6 24,1 24,3 24,0 258,0 267,5 285,4 299,1 307,4

Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 1095,5 1134,9 1184,5 1229,3 1282,3

Budgeteringsmarginal 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 11,5 23,1 30,5 44,7 54,7

Utgiftstak för staten 1107,0 1158,0 1215,0 1274,0 1337,0

1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.3.

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning av statens budget 2014 – 2018

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring 2018 2017 2016 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018

Transfereringar 681 463 647 413 622 906 605 756 581 692 34 050 5,3

varav till Hushållssektorn 312 446 303 393 303 305 304 050 300 641 9 053 3,0 Kommunala sektorn 213 273 209 536 183 851 164 760 148 986 3 737 1,8 Företagssektorn 52 773 47 135 45 151 34 036 36 981 5 638 12,0 Ålderspensionssystemet 22 557 23 602 24 718 22 459 21 399 -1 045 -4,4 Statliga ideella organisationer 6 183 5 187 4 375 4 583 4 408 996 19,2 Internationell verksamhet 74 232 58 560 61 507 75 869 69 277 15 672 26,8 varav till EU-institutioner 34 960 24 224 30 350 44 232 41 553 10 736 44,3

Konsumtionsutgifter 248 321 238 808 233 970 221 450 214 320 9 513 4,0

varav Löner inklusive sociala avgifter 142 561 135 387 128 529 122 043 119 927 7 174 5,3 Omkostnader för konsumtion 72 994 69 978 69 657 67 164 64 193 3 016 4,3 Lokaler 19 269 18 083 17 995 17 436 18 724 1 185 6,6 Sociala naturaförmåner 13 499 15 361 17 789 14 807 11 477 -1 862 -12,1

Investeringsverksamhet 33 591 32 021 30 456 28 766 28 978 1 570 4,9

Räntor 14 211 11 417 2 856 23 294 5 589 2 794 24,5

varav Räntor på statsskulden 13 536 10 504 1 668 21 797 3 200 3 032 28,9 Finansiella transaktioner 10 940 11 090 10 651 10 079 10 293 -150 -1,4

Summa utgiftsområden 988 527 940 749 900 839 889 345 840 872 47 778 5,1

Källa: Ekonomistyrningsverket

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2014 – 2018

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde 2018 2017 2016 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 01 Rikets styrelse 1 635 1 411 1 337 1 274 1 665 224 15,9 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 13 093 12 659 12 488 12 145 11 847 434 3,4 03 Skatt, tull och exekution 51 32 47 55 53 19 61,2 04 Rättsväsendet 354 115 182 198 226 239 207,4 05 Internationell samverkan 1 531 1 638 1 748 1 623 1 359 -107 -6,5 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 1 496 1 051 910 967 1 110 445 42,3 07 Internationellt bistånd 39 973 34 149 29 081 29 931 28 649 5 825 17,1 08 Migration 10 556 28 790 26 398 8 497 5 298 -18 234 -63,3 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 69 156 58 679 55 035 57 176 53 915 10 477 17,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 90 325 92 480 96 454 93 792 90 252 -2 155 -2,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 232 34 112 35 393 37 581 38 791 119 0,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95 208 88 660 86 106 82 930 80 809 6 548 7,4 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 21 657 21 516 16 996 13 131 10 214 140 0,7 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 57 036 56 097 58 231 52 025 54 542 939 1,7 15 Studiestöd 18 748 17 175 16 833 16 413 16 558 1 572 9,2 16 Utbildning och universitetsforskning 28 132 25 364 21 619 18 998 15 978 2 768 10,9 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 196 11 910 11 574 11 109 10 709 1 285 10,8 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 389 2 638 2 032 73 94 751 28,5 19 Regional utveckling 3 044 2 334 2 453 2 075 2 643 710 30,4 20 Allmän miljö- och naturvård 4 210 2 476 2 195 1 806 1 125 1 733 70,0 21 Energi 2 105 1 592 1 512 1 218 1 410 513 32,2 22 Kommunikationer 6 307 5 752 5 451 3 755 3 819 555 9,7 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 14 678 12 932 11 382 9 340 12 096 1 745 13,5 24 Näringsliv 4 972 4 060 3 751 3 377 3 366 912 22,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 408 105 565 93 350 102 037 93 599 5 843 5,5 26 Statsskuldsräntor m.m. 11 0 10 11 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 30 350 44 232 41 553 10 736 44,3

Summa utgiftsområden 681 463 647 413 622 906 605 756 581 692 34 050 5,3

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2014 – 2018

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 018 12 641 12 473 12 128 11 835 377 3,0 7 1:1 Biståndsverksamhet 4 398 4 106 3 823 3 266 3 703 292 7,1 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 29 022 27 930 26 344 29 784 28 589 1 092 3,9 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 34 307 34 258 35 912 33 781 29 573 49 0,1 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 40 499 41 744 43 002 44 436 45 069 -1 246 -3,0 10 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 629 2 813 2 920 3 151 3 370 -184 -6,6 11 1:1 Garantipension till ålderspension 13 142 13 339 14 112 15 761 16 539 -197 -1,5 11 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 10 869 11 499 11 920 12 427 13 035 -629 -5,5 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 9 139 8 265 8 466 8 589 8 493 874 10,6 12 1:1 Barnbidrag 31 722 27 287 26 349 25 764 25 220 4 435 16,3 12 1:2 Föräldraförsäkring 40 610 38 724 37 299 35 699 34 712 1 886 4,9 12 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 742 3 627 3 473 3 285 3 061 115 3,2 12 1:8 Bostadsbidrag 4 574 4 664 4 662 4 940 4 958 -90 -1,9 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 4 925 5 355 4 226 3 687 2 685 -431 -8,0 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 23 704 24 819 26 198 26 945 28 202 -1 115 -4,5 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 442 748 1 263 1 157 1 268 693 92,6 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 480 1 296 1 588 1 231 1 587 184 14,2 15 1:1 Studiehjälp 4 030 3 426 3 319 3 321 3 362 604 17,6 15 1:2 Studiemedel 11 501 10 688 10 559 10 748 10 993 813 7,6 15 1:7 Studiestartsstöd 255 24 231 954,3 17 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 358 3 849 3 810 3 626 3 624 508 13,2 20 1:19 Elfordonspremie 413 413 21 1:7 Energiteknik 500 230 147 270 117,6 24 1:5 Näringslivsutveckling 466 176 187 130 249 290 165,1

Övriga anslag 21 703 21 886 21 254 20 195 20 513 -183 -0,8

Totalt 312 446 303 393 303 305 304 050 300 641 9 053 3,0

Källa: Ekonomistyrningsverket.

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2014 – 2018

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 6 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 237 12 11 5 65 226 1 953,3 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 9 006 26 178 23 635 6 423 3 818 -17 173 -65,6 8 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 684 379 380 380 -684 -100,0 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 27 067 25 606 22 071 24 469 21 546 1 461 5,7 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 7 347 2 717 3 368 1 127 1 499 4 630 170,4 9 1:8 Bidrag till psykiatri 1 491 1 043 900 753 738 448 43,0 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -3 714 -4 620 -4 832 -4 894 -4 795 906 -19,6 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 385 1 983 2 022 971 1 166 402 20,3 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 296 583 550 273 288 713 122,3 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 16 128 15 166 12 013 8 963 6 968 962 6,3 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 3 544 1 845 949 837 817 1 699 92,1 16 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 126 1 128 1 087 998 88,5 16 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 627 125 52 2 502 400,1 16 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 894 894 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 805 301 328 259 305 505 168,0 25 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 99 808 94 657 89 680 87 723 90 128 5 151 5,4 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSSkostnader 4 094 3 902 3 664 3 646 3 465 192 4,9 25 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 7 000 7 000 25 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet 500 500 25 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner (2015) och landsting 9 800 Övriga anslag 32 629 31 227 27 972 24 024 22 597 1 402 4,5

Totalt 213 273 209 536 183 851 164 760 148 986 3 737 1,8

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2014 – 2018

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 4 1:12 Rättsliga biträden m.m. 169 169 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 361 249 270 259 250 112 44,8 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 954 890 799 64 7,2 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 582 2 075 2 601 3 064 2 885 -494 -23,8 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 356 12 434 12 282 12 145 12 203 922 7,4 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4 322 5 152 5 395 -830 -16,1 16 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 1 255 1 083 1 010 950 849 172 15,9 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 400 273 96 127 46,6 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 376 435 941 216,5 20 1:16 Klimatinvesteringar 1 504 566 461 75 938 165,6 20 1:20 Industriklivet 121 121 21 1:7 Energiteknik 501 306 194 90 62 195 63,8 22 1:15 Sjöfartsstöd 1 432 1 482 1 486 -50 -3,4 22 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 115 25 64 72 179 90 352,8 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 392 7 279 6 448 5 606 6 149 112 1,5 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 251 14 0 45 66 237 1 708,1 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 809 3 053 2 630 1 679 2 953 757 24,8 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 044 1 845 1 511 1 362 2 243 200 10,8 23 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 329 55 54 16 13 274 500,3 24 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 591 1 629 1 378 1 236 1 164 -37 -2,3 24 1:5 Näringslivsutveckling 268 178 215 154 173 90 50,4 24 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag 400 5 400 Övriga anslag 9 239 8 112 8 252 7 283 7 791 1 127 13,9

Totalt 52 773 47 135 45 151 34 036 36 981 5 638 12,0

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2014 – 2018

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde 2018 2017 2016 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 01 Rikets styrelse 12 296 11 491 10 966 10 639 10 879 806 7,0 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 600 2 356 2 295 2 254 2 211 244 10,4 03 Skatt, tull och exekution 10 872 10 506 10 348 10 247 9 847 366 3,5 04 Rättsväsendet 43 865 42 234 40 294 38 556 38 065 1 631 3,9 05 Internationell samverkan 357 311 317 305 298 46 14,7 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44 292 41 027 39 837 37 765 37 074 3 266 8,0 07 Internationellt bistånd 2 757 2 469 2 339 2 273 2 345 288 11,7 08 Migration 8 785 10 943 14 571 10 029 7 072 -2 158 -19,7 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 9 178 8 638 8 238 7 710 7 546 540 6,2 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 8 650 8 634 8 509 8 162 8 130 17 0,2 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 502 509 506 532 501 -7 -1,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 415 2 185 1 994 2 033 1 838 -1 770 -81,0 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 16 599 15 230 14 054 12 672 12 136 1 368 9,0 15 Studiestöd 892 856 789 740 689 36 4,2 16 Utbildning och universitetsforskning 45 967 43 906 42 416 41 358 40 792 2 061 4,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2 693 2 458 2 384 2 215 2 147 234 9,5 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 187 1 063 989 960 947 124 11,7 19 Regional utveckling 132 108 134 143 221 24 22,4 20 Allmän miljö- och naturvård 5 884 4 828 4 749 3 895 3 711 1 056 21,9 21 Energi 1 336 1 308 1 143 1 004 1 223 29 2,2 22 Kommunikationer 21 821 21 286 20 745 21 960 20 613 535 2,5 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 4 789 4 149 4 240 3 926 4 003 640 15,4 24 Näringsliv 2 449 2 312 2 112 2 069 2 033 137 5,9 25 Allmänna bidrag till kommuner 1 1 0 13,7 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 248 321 238 808 233 970 221 450 214 320 9 513 4,0

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2014 – 2018

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 1 4:1 Regeringskansliet m.m. 4 957 4 819 4 550 4 286 4 460 138 2,9 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 100 1 924 1 828 1 806 1 794 177 9,2 3 1:1 Skatteverket 5 997 5 823 5 720 5 699 5 538 174 3,0 4 1:1 Polismyndigheten 17 326 16 700 15 910 15 283 15 374 626 3,8 4 1:5 Sveriges Domstolar 4 270 4 072 3 954 3 834 3 725 199 4,9 4 1:6 Kriminalvården 5 734 5 467 5 209 4 918 4 792 267 4,9 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 13 516 13 168 12 644 12 004 11 697 348 2,6 6 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 716 624 591 600 580 92 14,7 7 1:1 Biståndsverksamhet 863 789 691 735 830 74 9,4 8 1:1 Migrationsverket 3 577 4 074 3 957 3 019 2 306 -496 -12,2 8 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 721 631 458 399 371 91 14,4 10 2:1 Försäkringskassan 6 215 6 154 5 994 5 592 5 588 62 1,0 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 6 208 6 429 6 220 5 661 5 265 -221 -3,4 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 625 857 170 250 458 768 89,6 16 1:1 Statens skolverk 520 444 259 219 198 76 17,2 16 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 231 1 125 1 133 1 045 1 026 106 9,4 16 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 576 1 467 1 515 1 410 1 450 109 7,4 16 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 189 110 110 95 88 78 70,8 20 1:3 Åtgärder för värdefull natur 271 177 145 0 110 94 53,0 20 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 571 293 254 232 228 278 95,0 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 1 811 1 501 1 267 1 173 1 034 310 20,7 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 3 248 2 787 2 607 2 411 2 171 460 16,5 22 1:12 Transportstyrelsen 1 141 977 928 868 887 164 16,8 23 1:2 Insatser för skogsbruket 120 38 49 59 61 82 213,2 23 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 187 1 104 1 095 1 030 1 037 84 7,6 24 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 820 555 594 535 497 265 47,7 Övriga anslag 56 048 53 278 50 677 48 879 48 361 2 770 5,2

Totalt 142 561 135 387 128 529 122 043 119 927 7 174 5,3

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2014 – 2018

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde 2018 2017 2016 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 01 Rikets styrelse 27 75 32 30 23 -49 -64,3 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 10 6 11 8 8 4 58,5 03 Skatt, tull och exekution 53 48 24 30 29 5 11,0 04 Rättsväsendet 278 308 400 266 223 -30 -9,7 05 Internationell samverkan 1 1 1 2 1 0 10,4 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 6 604 7 137 7 269 8 285 8 594 -534 -7,5 07 Internationellt bistånd 5 4 4 1 2 1 32,5 08 Migration 25 41 76 58 35 -16 -38,6 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 19 25 12 15 24 -6 -23,5 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 8 6 8 13 16 2 39,2 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3 3 2 3 3 0 -4,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1 0 0 0 0 1 326,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 4 38 45 46 30 -34 -90,0 15 Studiestöd 0 0 0 1 2 0 -72,2 16 Utbildning och universitetsforskning 301 277 282 421 315 24 8,8 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 23 20 20 20 25 3 14,9 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 5 8 9 8 0 5,4 19 Regional utveckling 0 0 0 1 1 0 -5,7 20 Allmän miljö- och naturvård 290 422 395 177 184 -132 -31,3 21 Energi 7 9 6 4 10 -1 -13,6 22 Kommunikationer 25 887 23 569 21 835 19 349 19 404 2 318 9,8 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 31 20 16 18 22 11 57,9 24 Näringsliv 9 7 6 10 18 2 24,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 33 591 32 021 30 456 28 766 28 978 1 570 4,9

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2014 – 2018

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde 2018 2017 2016 2015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018 01 Rikets styrelse 330 347 337 338 335 -17 -5,0 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 290 314 294 80 94 -25 -7,8 03 Skatt, tull och exekution 470 426 420 422 454 43 10,2 04 Rättsväsendet 1 441 1 408 1 413 1 409 1 680 33 2,3 05 Internationell samverkan 4 3 4 4 5 1 37,4 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 1 096 1 169 1 350 1 253 1 200 -73 -6,2 07 Internationellt bistånd 78 85 546 7 31 -8 -8,9 08 Migration 257 260 206 142 145 -2 -0,9 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 65 69 86 78 103 -4 -5,5 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 698 749 643 636 638 -51 -6,8 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 33 27 20 18 1 4,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 0 0 0 0 0 -62,3 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 144 229 210 198 172 -85 -37,0 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 222 194 201 227 192 28 14,7 15 Studiestöd 1 479 1 639 1 864 2 063 2 705 -160 -9,8 16 Utbildning och universitetsforskning 1 601 1 551 1 709 2 024 2 178 50 3,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 97 87 93 92 102 10 11,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 34 96 30 29 27 -62 -65,0 19 Regional utveckling 400 365 27 24 14 34 9,4 20 Allmän miljö- och naturvård 55 54 -41 61 65 0 0,6 21 Energi 55 83 59 65 215 -29 -34,6 22 Kommunikationer 2 578 2 616 2 003 2 133 2 089 -37 -1,4 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 99 124 261 114 82 -25 -19,8 24 Näringsliv 35 37 22 19 22 -2 -5,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 591 10 569 1 743 21 936 3 315 3 023 28,6 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 25 151 22 507 13 507 33 373 15 882 2 644 11,7

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Antal statligt anställda 2014 – 2018, (kvinnor respektive män)

Antal 1 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 119 443 121 243 124 334 126 940 127 771 Män 109 585 111 088 111 821 114 637 114 308

Summa 229 028 232 331 236 155 241 577 242 079

1 Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2018 utgjorde de knappt 4 700 personer. Betings -, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 13 900 personer 2018. Källa: Arbetsgivarverket

Antal statligt anställda 2014 – 2018 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2014 2015 2016 2017 2018 – 34 54 237 55 505 56 889 58 986 57 929 Kvinnor 49,7 49,5 50,8 50,3 50,8 Män 50,3 50,5 49,2 49,7 49,2 35 – 44 61 447 62 951 64 038 64 933 64 732 Kvinnor 54,8 55,0 55,2 55,0 54,9 Män 45,2 45,0 44,8 45,0 45,1 45 – 54 58 318 59 777 61 511 63 786 65 238 Kvinnor 52,6 52,7 53,1 53,1 53,4 Män 47,4 47,3 46,9 46,9 46,6 55 – 55 026 54 098 53 717 53 872 54 180 Kvinnor 51,1 51,1 51,2 51,3 51,5 Män 48,9 48,9 48,8 48,7 48,5

Summa 229 028 232 331 236 155 241 577 242 079

Källa: Arbetsgivarverket

Antal statligt anställda 2014 – 2018 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning Sektor och kön 2014 2015 2016 2017 2018 Affärsverk 1 9 375 9 453 9 789 10 153 10 979 Kvinnor 36,0 36,4 36,8 37,9 38,8 Män 64,0 63,6 63,2 62,1 61,2 Universitet 2 59 355 59 808 59 684 59 754 60 411 Kvinnor 53,4 53,5 53,6 53,9 54,2 Män 46,6 46,5 46,4 46,1 45,8 Försvar 3 19 331 20 100 19 222 21 272 20 199 Kvinnor 16,9 16,4 16,6 16,4 17,3 Män 83,1 83,6 83,4 83,6 82,7 Övrig verksamhet 4 140 967 142 970 147 460 150 398 150 490 Kvinnor 57,5 57,7 58,0 58,1 58,0 Män 42,5 42,3 42,0 41,9 42,0

Summa 229 028 232 331 236 155 241 577 242 079

1 Affärsverk och infrastruktur. 2 Universitet och högskolor. 3 Försvarsmakten. 4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet oc h stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket

Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.

PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6

Statliga myndigheter m.m. E

E-hälsomyndigheten I de konsoliderade resultat- och balans- Ekobrottsmyndigheten räkningarna och finansieringsanalysen ingår Ekonomistyrningsverket samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, Elsäkerhetsverket under riksdagen och regeringen med undantag Energimarknadsinspektionen för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna Exportkreditnämnden samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel. F Dessutom ingår Riksbankens grundfond och Fastighetsmäklarinspektionen fonder och andelar som redovisas av myndigheter Finansinspektionen enligt ovan. Andelar i hel- och delägda företag Finanspolitiska rådet och fonderna tas inte upp separat i denna bilaga. Folke Bernadotteakademin Information om andelarna framgår i not 26 Folkhälsomyndigheten medan de viktigaste fonderna framgår i not 42. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd De myndigheter som ingår i årsredovisningen Forskningsrådet för miljö, areella näringar och för staten finns med i nedanstående förteckning. samhällsbyggande Eftersom förteckningen anger de myndigheter Fortifikationsverket som de finansiella dokumenten omfattar, ingår Forum för levande historia inte nämndmyndigheter och liknande vars Försvarets materielverk ekonomiska utfall redovisas av en annan Försvarets radioanstalt myndighet. Försvarshögskolan Försvarsmakten A Försvarsunderrättelsedomstolen Affärsverket svenska kraftnät Försäkringskassan Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen G Arbetsförmedlingen Gentekniknämnden Arbetsgivarverket Gymnastik- och idrottshögskolan Arbetsmiljöverket Göteborgs universitet

B H

Barnombudsmannen Havs- och vattenmyndigheten Blekinge tekniska högskola Högskolan Dalarna Bokföringsnämnden Högskolan i Borås Bolagsverket Högskolan i Gävle Boverket Högskolan i Halmstad Brottsförebyggande rådet Högskolan i Skövde Brottsoffermyndigheten Högskolan Kristianstad Högskolan Väst

C

Centrala etikprövningsnämnden (myndigheten I bytte namn till Överklagandenämnden för etik- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen prövning 2019-01-01) Inspektionen för socialförsäkringen Centrala studiestödsnämnden Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg D Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- Datainspektionen politisk utvärdering Delegationen mot segregation (myndigheten Institutet för rymdfysik startade 2018-01-01) Institutet för språk och folkminnen Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden Domstolsverket

PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6

J Länsstyrelsen i Västernorrlands län Justitiekanslern Länsstyrelsen i Västmanlands län Jämställdhetsmyndigheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län (myndigheten startade 2018-01-01) Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län

K

Kammarkollegiet M Karlstads universitet Malmö universitet Karolinska institutet Medlingsinstitutet Kemikalieinspektionen Migrationsverket Kommerskollegium Mittuniversitetet Konjunkturinstitutet Moderna museet Konkurrensverket Myndigheten för arbetsmiljökunskap Konstfack (myndigheten startade 2018-06-01) Konstnärsnämnden Myndigheten för delaktighet Konsumentverket Myndigheten för digital förvaltning Kriminalvården (myndigheten startade 2018-09-01) Kronofogdemyndigheten Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps- Kungl. biblioteket stöd Kungl. Konsthögskolan Myndigheten för kulturanalys Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Myndigheten för press, radio och tv Kungl. Tekniska högskolan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kungliga slottsstaten Myndigheten för stöd till trossamfund Kustbevakningen Myndigheten för tillgängliga medier Kärnavfallsfonden Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser L Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- Lantmäteriet frågor Linköpings universitet Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Linnéuniversitetet Myndigheten för yrkeshögskolan Livsmedelsverket Mälardalens högskola Lotteriinspektionen (myndigheten bytte namn till Spelinspektionen 2019-01-01) N Luftfartsverket, affärsverk Nationalmuseum Luleå tekniska universitet Naturhistoriska riksmuseet Lunds universitet Naturvårdsverket Läkemedelsverket Nordiska Afrikainstitutet Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län P Länsstyrelsen i Gotlands län Patent- och registreringsverket Länsstyrelsen i Gävleborgs län Patentombudsnämnden Länsstyrelsen i Hallands län Pensionsmyndigheten Länsstyrelsen i Jämtlands län Polarforskningssekretariatet Länsstyrelsen i Jönköpings län Polismyndigheten Länsstyrelsen i Kalmar län Post- och telestyrelsen Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län R Länsstyrelsen i Skåne län Regeringskansliet Länsstyrelsen i Stockholms län Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Länsstyrelsen i Södermanlands län (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Länsstyrelsen i Uppsala län ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Länsstyrelsen i Värmlands län 2019-01-01) Länsstyrelsen i Västerbottens län

PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Statens jordbruksverk (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Statens konstråd ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens kulturråd 2019-01-01) Statens maritima museer (myndigheten bytte Regionala etikprövningsnämnden i Lund namn till Statens maritima och transport- (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har historiska museer 2019-01-01) ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens medieråd 2019-01-01) Statens museer för världskultur Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Statens musikverk (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Statens servicecenter ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens skolinspektion 2019-01-01) Statens skolverk Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Statens tjänstepensionsverk (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Statens veterinärmedicinska anstalt ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens väg- och transportforskningsinstitut 2019-01-01) Statistiska centralbyrån Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Statskontoret (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Stockholms konstnärliga högskola ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Stockholms universitet 2019-01-01) Strålsäkerhetsmyndigheten Revisorsinspektionen Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Riksantikvarieämbetet Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Riksarkivet arbete Riksbankens grundfond Svenska institutet Riksdagens ombudsmän, JO Svenska institutet för europapolitiska studier Riksdagsförvaltningen Sveriges geologiska undersökning Riksgäldskontoret Sveriges lantbruksuniversitet Riksrevisionen Sveriges meteorologiska och hydrologiska Rymdstyrelsen institut Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Rättsmedicinalverket Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning) S Södertörns högskola Sameskolstyrelsen Sametinget T Sjöfartsverket, affärsverk Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Skatteverket Tillväxtverket Skogsstyrelsen Totalförsvarets forskningsinstitut Skolforskningsinstitutet Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Socialstyrelsen Trafikanalys Specialpedagogiska skolmyndigheten Trafikverket Statens beredning för medicinsk och social Transportstyrelsen utvärdering Tullverket Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet U Statens fastighetsverk Umeå universitet Statens försvarshistoriska museer Universitets- och högskolerådet Statens geotekniska institut Universitetskanslersämbetet Statens haverikommission Upphandlingsmyndigheten Statens historiska museer Uppsala universitet Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse

PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6

V

Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet

Å

Åklagarmyndigheten

Ö

Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd

Bilaga 7 Ordlista

Bilaga 7

Ordlista vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande Anläggningstillgång åren. Detta redovisas under posten Minskning av Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk anslagsbehållningar. eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om Anslagskredit tillgången ska klassificeras som anläggnings- Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som tillgång eller omsättningstillgång. Med stadig- förs över till kommande budgetår och som varande bruk eller innehav avses tillgångar som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar vidare Ramanslag. delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar. Anslagssparande Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa Anskaffningsvärde gränser får överföras till kommande budgetår. Se Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I vidare Ramanslag. anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att Ansvarsförbindelser utnyttjas i enlighet med syftet med anskaff- Befintliga förpliktelser som inte redovisas som ningen. skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund Anskaffningsvärdemetoden av att deras storlek inte kan beräknas med till- En metod som används för att redovisa och räcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. förpliktelser, dvs. det är osäkert om det före- Metoden innebär att en anläggningstillgång kommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbininitialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det delser benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bokförda värdet minskar sedan löpande under bl.a. i flera internationella redovisningsrekomtillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar mendationer, men detta har inte alltid exakt och nedskrivningar. Se även Kapitalandels- samma betydelse. Ansvarsförbindelser redovisas metoden. ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens belopps- Anslag kolumner och räknas inte in i balanssumman. Utgiftspost på statens budget som riksdagen Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförfattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut inne- bindelserna i staten. bär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till Avgift de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget an- Ersättning som betalas för en motprestation. Om visas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar inget annat har beslutats ska avgifter inom staten regeringen anslagsmedel till myndigheter. Rege- beräknas så att de helt täcker verksamhetens ringen kan underindela anslagen i anslagsposter kostnader, såväl direkta som indirekta (full och delposter. Samtliga anslag i statens budget är kostnadstäckning). ramanslag. Se vidare Ramanslag.

Avsättning

Anslagsbehållningar Post på balansräkningens skuldsida för för- Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid pliktelser som är osäkra till belopp och/eller budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från tilldelade medel beräknas som summan av an- poster som redovisas som skulder, som i princip visade medel enligt statens budget för ett aktuellt är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för budgetår och kvarstående medel från tidigare år, infriande. s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels Balansräkning genom anvisade eller minskade medel på Dokument i årsredovisningen som visar den ändringsbudget, och dels genom indragningar redovisande enhetens ekonomiska ställning på enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och

Bilaga 7

kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika kvittas mot varandra. Statens inkomster och stora. utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.

Beredskapstillgång Budgeteringsmarginal

Tillgång som innehas för civilt eller militärt Skillnaden mellan statens utgiftstak och de beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- takbegränsade utgifterna i statens budget och skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för räddningsutrustning. staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräk- Beställningsbemyndigande nat. Under den period som utgiftstaket omfattar Tillstånd som en statlig myndighet behöver för kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer som konsekvenserna av redan fattade beslut bli att belasta framtida anslag. annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt Bidrag eller högre utgifter till följd av beteendeför- Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt ändringar. motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sam- Budgetunderskott manfaller begreppet vanligen med transferering. Ett negativt saldo i statens budget som upp- Se även Transferering. kommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med Bokföringsmässiga grunder statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo. Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod Budgetöverskott de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Ett positivt saldo i statens budget som upp- Avgörande är när en prestation utförs eller när kommer då inkomsterna är större än utgifterna, resursförbrukning sker, inte när den faktureras vilket innebär att staten kan amortera på statseller regleras likvidmässigt. skulden. Se vidare Statens budgetsaldo.

Bokfört värde Derivatinstrument

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella till i balansräkningen. Det kan avvika från instrument som bl.a. används av Riksgäldsmarknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört kontoret för att hantera kurs- och ränterisker värde benämns i vissa sammanhang som redovisat avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument värde. är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Bruttonationalinkomst (BNI)

Summa av bruttonationalprodukten och faktor- Effektivitetsrevision inkomster till och från utlandet, t.ex. löner, Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den aktieutdelningar, räntor. statliga verksamheten. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och Bruttonationalprodukten (BNP) användande av skattemedel. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Eget kapital Skillnaden mellan det bokförda värdet av Bruttoredovisning tillgångarna och skulderna i en balansräkning, Redovisningsmetod som innebär att inkomster dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehålloch utgifter, intäkter och kostnader eller till- ningen. Det egna kapitalet i ett företag består av gångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de det kapital som ägarna satsat med tillägg för kvittas inte mot varandra. Motsatsen är netto- vinster och avdrag för förluster som stannat i redovisning, vilket innebär att endast skillnaden företaget. I årsredovisningen för staten benämns mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de det egna kapitalet Nettoförmögenhet.

Bilaga 7

Ekonomisk händelse Förutbetald intäkt

Alla förändringar i storleken och samman- Inkomster från varor eller tjänster som bokförts sättningen av statens/myndigheternas tillgångar, under året men som ännu inte levererats till skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet statens/myndigheternas ekonomiska relationer för att intäktsredovisas kommande år när med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt prestationen utförs. uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärs- Förutbetald kostnad händelse som används i näringslivet. Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från Eliminering säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet Ett moment i upprättandet av en konsoliderad för att kostnadsredovisas kommande år när redovisning/koncernredovisning. I årsredovis- prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta ningen för staten innebär eliminering att betalas kvartalsvis i förväg. fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed God redovisningssed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för Utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt resultat och ställning. av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser.

Finansiell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, Immateriell anläggningstillgång andra andelar och obligationer där syftet med Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. innehavet är varaktigt. Se även Anläggnings- Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt tillgång. licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella Finansiellt sparande anläggningstillgångar i balansräkningen. En av Skillnaden mellan reala inkomster och reala förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är utgifter för respektive sektor i nationalräken- att de beräknas bli av väsentligt värde för skapssystemet. Den offentliga sektorns finansi- verksamheten under kommande år. Se även ella sparande, dvs. sparandet för staten, Anläggningstillgång. kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Inbetalning Överskottsmål. Ekonomisk händelse då pengar överförs från en ägare till en annan. Den kan avvika från Finansieringsanalys tidpunkten för intäkt eller inkomst. Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finan- Indragning sieringsanalysen visar hur statens likvida ställning Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har medel på ett anvisat anslag inte ska användas. förändrats under året. Förändringen delas in i Bestämmelser om detta finns i budgetlagen avsnitten statens verksamhet, investeringar, (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223). utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning. Inkomst En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av Fordringar finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad Post på balansräkningens tillgångssida. Ford- från intäkt kan inkomst avse flera redovisringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. ningsperioder och behöver inte öka myndig- Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller hetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet aninom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av vänds i vissa fall som ett sammanfattande begrepp fordringar som förfaller efter mer än ett år. för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

Bilaga 7

Inkomsttitel Kassamässig korrigering

Inkomstpost på statens budget där myndigheten Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även och inkomsttitlar på statens budget och å andra intäkter och inbetalningar) som den inte själv får sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel statens centralkonto i Riksbanken. När redovisredovisas sådana statsinkomster som inte är ning mot anslag görs kostnadsmässigt eller specialdestinerade för en viss verksamhet utan utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar kan finansiera vilka utgifter som helst. uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte Inleverans sammanfaller med betalningstidpunkten. För Att mot inkomsttitel och/eller till statens central- anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de konto i Riksbanken redovisa respektive betala flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället medel som inte får behållas av myndigheten. av skillnaden mellan redovisning mot anslag och Vanligen avser det inbetalning av skatter, över- anslagsmedel överförda till räntekontot. En skott från verksamheten eller offentligrättsliga kassamässig korrigering uppkommer även när avgifter. tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare före- Interna mellanhavanden kommer transaktioner över statens centralkonto Transaktioner och andra poster (fordringar, som inte har sin motsvarighet på anslag eller skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I års- inkomsttitlar och omvänt, som leder till redovisningen för staten är interna mellan- kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den havanden de transaktioner och andra poster kassamässiga korrigeringen räknas fram som en mellan de myndigheter som ingår i den beslutade restpost, men det går att urskilja och även göra avgränsningen av staten. prognoser på vissa delposter.

Intäkt Konsolidering

Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller Del i upprättande av en koncernredovisning. servicepotential som uppstår i verksamheten Konsolidering i staten innebär att myndigunder en period och som ökar myndig- heternas resultaträkningar och balansräkningar hetens/statens nettoförmögenhet. I relation till läggs samman, efter det att de interna mellanbegreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten havandena mellan myndigheter eliminerats. hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad Kostnad inkomst. Kostnad är en utgift som redovisas i den period den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.

Kapitalandelsmetoden

En av flera metoder för att konsolidera dotter- Löptid och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden Den period under vilken en skuldförbindelse redovisas en investering initialt till sitt anskaff- gäller. ningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller Medgivet överskridande förluster, för att avspegla myndighetens andel av Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett företaget. Metoden ska användas för hel- och anvisat anslag. Se vidare Ramanslag. delägda företag där staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelar. Se även Anskaffnings- Nationalräkenskaperna värdemetoden. Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som Kassamässig redovisning mot statens budget tas fram enligt regler som är gemensamma inom Redovisningsprincip som innebär att redovisning EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom mot anslag och inkomsttitlar på statens budget staten, kommunerna, hushållen och företagen. görs vid betalningstillfället. Nationalräkenskaperna används bl.a. för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).

Bilaga 7

Nettoförmögenhet Ramanslag

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel Om statens skulder är större än tillgångarna får överföras till påföljande år som anslagsinnebär det att nettoförmögenheten är negativ. I sparande och att anslaget får överskridas genom näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna eget kapital. är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler Nettokostnad för statsskulden och särskilda beslut. Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för Realekonomisk fördelning statskulden ingår finansiella kostnader och Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- ränta och transferering. Syftet med den realverksamhet. ekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna Omsättning analysera statens budget. De statliga inrapporte- Ett företags totala försäljning under en viss period ringskoderna (S-koderna) utgör basen för den (exklusive moms). I staten menas vanligen de realekonomiska fördelningen. totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra Redovisning mot anslag och inkomsttitlar intäkter. De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat Omsättningstillgång mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och in- Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i komster har här en generell betydelse. Redovisverksamheten, antingen genom försäljning eller ning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och avsedda att innehas kortare än tre år. även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.

Option Resultaträkning

Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa Del av årsredovisning som i sammandrag visar eller sälja en underliggande tillgång vid en hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns även Termin. årets överskott/underskott och är inget mått på effektivitet eller måluppfyllelse.

Periodavgränsningspost

Skuld- eller fordringspost som periodiserar ut- Revisionsberättelse med standardutformning gifter eller inkomster till kostnader eller intäkter Revisionsberättelse med standardutformning vid avslutningen av en redovisningsperiod. I lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredoårsredovisningen för staten består periodavgräns- visningen i allt väsentligt är upprättad enligt ningsposterna av upplupna och förutbetalda gällande regelverk och att årsredovisningen ger en kostnader respektive intäkter samt oförbrukade rättvisande bild. bidrag.

Revisionsberättelse med reservation

Periodisering Revisionsberättelse med reservation lämnas när Fördelning av utgifter och inkomster till den Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen period då resursen förbrukats (kostnad) eller då innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt prestationen utförts (intäkt). eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på Premieobligation felaktig eller utebliven information som kan leda Typ av obligation utgiven av staten till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination beslut baserat på informationen i årsredoav en obligation och en lottsedel där ränta betalas visningen. ut i form av vinster.

Bilaga 7

Revisionsberättelse med avvikande mening Skuld

Revisionsberättelse med avvikande mening En befintlig förpliktelse som härrör från lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredo- inträffade händelser och vars reglering förväntas visningen innehåller felaktigheter som är väsent- leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens liga (enskilt eller sammantaget), och som har en konsoliderade balansräkning visar statens förgenomgripande påverkan på årsredovisningen. pliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till Detta kan bero på felaktig eller utebliven sitt belopp och tidpunkten för infriande, till information som kan leda till att en beslutsfattare skillnad från poster som redovisas som avsättriskerar att fatta felaktiga beslut baserat på ningar. informationen i årsredovisningen.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Revisionsberättelse där revisorn avstår från att Ett derivatinstrument som används av Riksgäldsuttala sig kontoret för upplåningen i utländsk valuta eller Revisionsberättelse där revisorn avstår från att för förvaltning av kronskulden. Swapputtala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat transaktionerna innebär att Riksgäldskontoret inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisions- byter kronor mot utländsk valuta och under bevis och bedömer att möjliga effekter och swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor oupptäckta fel kan vara både väsentliga och och betalar rörlig ränta i utländsk valuta genomgripande. (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast Revisionsberättelse med upplysning till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument. Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom Skuldskötselinstrument upplysningen lyfta fram viktig information som Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstruden vill fästa läsarens uppmärksamhet på. ment, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndig- Statens budget heter (även affärsverk), statliga bolag, vissa En plan för huvuddelen av statens inkomster och fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd en post på utgiftssidan i statens budget. Posten statsbudgeten). Statens budget består av anslag, ingår tillsammans med posten Kassamässig inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettokorrigering i statens budget för att budgetsaldot utlåning och en kassamässig korrigeringspost, ska motsvara statens lånebehov med omvänt vilket sammantaget ger statens lånebehov. tecken. Se även Kassamässig korrigering. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål Räkenskapsår under anslag. Ofta används statens budget och Den period som en årsredovisning omfattar dess saldo för att beskriva statens verksamhet. vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på räkenskapsår sammanfaller med kalenderår. ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen Rättvisande bild respektive budgetpropositionen. Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, Statens budgetsaldo intäkter och den ekonomiska ställningen. I Skillnaden mellan inkomster och utgifter på normalfallet förutsätts att information som statens budget, vilket överensstämmer med lämnas med tillämpning av god redovisningssed statens lånebehov (med omvänt tecken). En också ger en rättvisande bild. kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse Rörelseresultat uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett Resultat i ett företag före finansiella poster, budgetunderskott och därmed ett lånebehov, bokslutsdispositioner och skatt. vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket

Bilaga 7

är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en Statsredovisningen amortering av statsskulden. Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen Statens lånebehov används för att kunna planera, följa upp och styra Statens behov av att låna pengar under en viss den statliga verksamheten. Statsredovisningen period. Summan av alla kassaflöden till och från ligger till grund för årsredovisningen för staten staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet inklusive utfallet på statens budget, men även för överensstämmer med statens budgetsaldo (med statistik om statens finanser och budgetomvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en prognoser. kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Statsskulden Staten måste även låna för att betala tillbaka lån Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldssom löper ut. Summan av nettolånebehovet och kontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare förvaltar statsskulden. Upplåningen på den Statens budgetsaldo. svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar och premieobligat- Statens nettoupplåning ioner. Den utländska upplåningen sker huvudsak- Statsskulden (exklusive orealiserade valutakurs- ligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). förändringar) och statens övriga upplåning. Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk Värdeförändringar hänförbara till statsskulden valuta (commercial papers) och direkt på omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsinnebär att staten har gjort en nettoamortering. skulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovis- även av orealiserade valutakursförändringar, ningen för staten visar förändringen av statens tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar nettoupplåning under året. Se även Finansierings- vid inleverans av statsobligationer. analys.

Statsskuldsränta

Statliga affärsverk Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden Myndigheter under regeringen med affärsdri- redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) vande verksamhet och större ekonomisk rörelse- på statens budget. Förutom den kassamässiga frihet än vanliga statliga myndigheter. År 2017 redovisningen mot anslag, redovisas räntefanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfarts- kostnader enligt bokföringsmässiga grunder i verket samt Svenska kraftnät. resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisnings- Statliga kreditgarantier metoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller valuta-förändringar och kursdifferenser. Utgifsåsom för egen skuld. Med det menas att terna för statsskuldsräntorna ingår inte under borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska utgiftstaket. betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären Statsskuldväxel (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en Räntebärande värdepapper med kort löptid som viss kredit. Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har inga räntebetalningar under löptiden. Avkast- Statsobligation ningen är skillnaden mellan slutbetalning och det Ett räntebärande värdepapper som ges ut av pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är är löptiden tre, sex eller tolv månader. fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år. Det finns nominella och reala stats- Takbegränsade utgifter obligationer. De reala statsobligationerna är Summan av alla utgifter inom det fastställda skyddade mot inflation. De har en fast real ränta utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omplus en ersättning för den faktiska inflationen fattar dels utgifterna på statens budget under värdepapperets löptid. (utgiftsområde 1 – 27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålders-

Bilaga 7

pensionssystemet vid sidan av statens budget. De Upplupen intäkt takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru- Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor kade anslagsmedel, vilket innebär att myndig- som levererats under året, men inte fakturerats heternas utnyttjande av anslagsbehållningar och senast vid ett visst datum i samband med årets slut anslagskrediter ingår. (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i Termin balansräkningen. Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en Upplupen kostnad framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se Kostnad för t.ex. varor och tjänster som motäven Option. tagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i Tilldelade medel samband med årets slut (brytdag). Ett annat Summan av ingående anslagsbehållningar, statens exempel är skuld till personalen för inarbetad budget, ändringsbudget, indragningar och omför- semester. Sådana kostnader tas upp i resultatdelningar. Se vidare Anslagsbehållningar. räkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.

Tillgång

En resurs som en myndighet eller staten har Utbetalning kontroll över till följd av inträffade händelser och Ekonomisk händelse som avser själva betalsom förväntas innebära ekonomiska fördelar eller ningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. servicepotential i framtiden. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Tillgängliga medel

Summan av tilldelade medel, anslagskredit och Utdelning medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade Den del av ett företags vinst som delas ut till medel, Anslagskredit och Medgivet över- ägarna. skridande.

Utgift

Transferering Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av Överföring av ekonomiska medel för statens ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis räkning utan krav på motprestation men vanligen i form av det ekonomiska värdet av de resurser enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskafffrämst av utbetalningar av bidrag och försäkrings- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med ersättningar. den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en Underliggande saldo utgift avse flera redovisningsperioder och Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och behöver inte minska myndighetens/statens extraordinära händelser. Det finns ingen entydig nettoförmögenhet. Begreppet har även en metod att definiera vilka transaktioner som ska generell betydelse och används i vissa fall som ett klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. sammanfattande begrepp för statens kostnader, Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster utgifter och utbetalningar. specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt Utgiftsområde aktieinnehav. En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är Uppbörd reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på Betalning som statlig myndighet mottar för statens budget ingår i ett utgiftsområde. statens räkning och överför till statens centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till allra Utgiftsramar största delen skatter och ska redovisas mot en Ramar för utgiftsområden på statens budget som inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomst- beslutas av riksdagen inom den s.k. rambeslutstitel. modellen, vilket är en ”uppifrån - och nedmetod”

Bilaga 7

för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett sker som regel i samband med riksdagens beslut första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter om den ekonomiska vårpropositionen respektive utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och budgetpropositionen. Se vidare Statens budget. slutligen de enskilda anslagen.

Överskottsmål

Utgiftstak för staten Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år finansiella sparande. som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.

Valutarisk

Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.

Årlig revision

Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

Återanskaffningsvärde

Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Ändringar i statens budget

Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bolund, Damberg, Strandhäll, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind

Föredragande: statsrådet Bolund

Regeringen beslutar skrivelsen 2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018