lagen.nu
Skr. 2018/19:101

Årsredovisning för staten 2018

Typ
Skrivelse
Datum
2019-04-15
Källa
www.regeringen.se

Regeringens skrivelse

2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018

Regeringens skrivelse 2018/19:101

Årsredovisning för staten 2018

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2019

Stefan Löfven

Per Bolund

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2018. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

S kr . 2018/ 19: 101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2018 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent Procent Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- 1 2

2018 av BNP 2017 av BNP skott som uppgick till 32 miljarder kronor eller

Den offentliga sektorns 0,7 procent av BNP. Jämfört med 2017 försvaga-

finansiella sparande 32 0,7 65 1,4 des det finansiella sparandet med ca 30 miljarder

Statens kronor. budgetsaldo 80 1,7 62 1,4

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till

Utgiftstak 1 337 27,9 1 274 27,8 26,8 procent av BNP. Överskottet i statens

Takbegränsade budget uppgick till 80 miljarder kronor, vilket är utgifter 1 282 26,8 1 229 26,8 en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört

Statens nettoförmögenhet -18 -0,4 -114 -2,5 med 2017.

Statsskuld 1 197 25,0 1 265 27,6

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på

Årets överskott 106 miljarder kronor. Jämfört med 2017 försäm-

i resultaträkningen 106 2,2 131 2,9 rades resultatet med 24 miljarder kronor.

3

Utlåning 466 9,7 438 9,6

Statsskulden minskade med 68 miljarder kro-

4

Garantiåtaganden 2 658 55,5 2 046 44,7 nor till 1 197 miljarder kronor vid utgången av

1 Prel. BNP för 2018 uppgår till 4 791 miljarder kronor (löpande priser). 2018. Som andel av BNP minskade statsskulden 2 Rev. BNP för 2017 uppgår till 4 579 miljarder kronor (löpande priser).

3 Inklusive utlåning till Riksbanken. från 27,6 procent 2017 till 25,0 procent 2018. 4

Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- Anm.: Beloppen är avrundade. seende det ekonomiska utfallet 2018 jämfört med 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Den offentliga sektorns finansiella sparandeUtfallet för statens budget
Den offentliga sektorns finansiella sparandeUtfallet för statens budget
Miljarder kronor20182017Miljarder kronorStatens budget
Inkomster2 370 2 2802018 1 2018 2017
Skatter och avgifter2 093 2 025 Totala inkomster1 043 1 072 1 001
Övriga inkomster277255 Statens skatteinkomster1 085 1 120 1 050
Utgifter2 338 2 215Övriga inkomster-42 -48 -49
Finansiellt sparande3265Totala utgifter m.m.999 992 940
Varav staten6175 Utgiftsområden exkl. statsskuldsrän-
Varav ålderspensionssystemet60 tor m.m.989 975 930
Varav kommunala sektorn-35-10 Statsskuldsräntor m.m.Förändring av anslagsbehållningar11 -814 11
Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- Riksgäldskontorets nettoutlåning72-3
skott som uppgick till ca 32 miljarder kronor eller Kassamässig korrigering022
0,7 procent av BNP. I förhållande till 2017 Budgetsaldo4480 62

försvagades den offentliga sektorns finansiella 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av

riksdagen i december 2017. sparande 2018 med ca 30 miljarder kronor.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med

Regeringen anser att både det finansiella och summan. det strukturella sparandet för 2018 låg i linje med överskottsmålet. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå

till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev

1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder Utgiftstaket för staten kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för

staten blev 35 miljarder kronor högre än be- Utgiftstaket för staten räknat. Det är främst inkomsterna från skatt på

Miljarder kronor

kapital och periodiseringar som blivit högre.

2018 2017

Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 332 1 210 enligt den av riksdagen beslutade budgeten. Det

Tekniska justeringar512 beror främst på att inga större försäljningar av
Finanspolitiskt motiverad ändring52 statens egendom gjordes under 2018 och att
Utgiftstak, slutligt fastställt1 337 1 274 kompensationen för mervärdesskatt till kommu-nerna blev högre.
Takbegränsade utgifter1 282 1 229Utgifterna i statens budget uppgick till
Budgeteringsmarginal5545

992 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 4,3 3,6 lägre än vad som anvisades i den ursprungliga

budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i

statens budget anvisades sammanlagt ytterligare Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket

18 miljarder kronor. I förhållande till totalt för 2018 uppgick till 1 337 miljarder kronor. En-

anvisade medel (statens budget och ändringar i ligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter

statens budget) blev utgifterna 24 miljarder krosom omfattas av utgiftstaket till 1 282 miljarder

nor lägre. kronor, dvs. 55 miljarder kronor lägre än fastställt

Statens budgetsaldo blev därmed 80 miljarder tak.

kronor, vilket är en förbättring med 36 miljarder

kronor jämfört med det budgeterade beloppet

och 18 miljarder kronor högre än 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

ResultaträkningBalansräkning
ResultaträkningBalansräkning
Miljarder kronor20182017Miljarder kronor20182017
IntäkterTillgångar
Skatteintäkter1 363 1 317 Immateriella anläggningstillgångar109
Övriga intäkter117114 Materiella anläggningstillgångar593572
Summa intäkter1 480 1 431 Finansiella anläggningstillgångarUtlåning405 466383 438
KostnaderVarulager m.m.33
Transfereringar m.m.-1 112 -1 064 Fordringar171139
Statens egen verksamhet-280 -263 Periodavgränsningsposter282283
Summa kostnader-1 392 -1 327 Kortfristiga placeringarKassa och bank46 990 10
Resultat från andelar i hel- ochSumma tillgångar1 984 1 925
delägda företag3333
Finansiella intäkter och kostnader, netto-14-5Kapital och skulder
Årets överskott106131 Nettoförmögenhet-18 -114

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med

Fonder 192 179

summan.

Avsättning för pensioner m.m.306286
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter Statsskulden1 197 1 265
och kostnader i resultaträkningen, uppgick till Skulder m.m.220223
106 miljarder kronor och innebär en försämring Periodavgränsningsposter8785
med 24 miljarder kronor jämfört med 2017.Summa kapital och skulder1 984 1 925

Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kro-

Garantiförbindelser 4 4 nor. Skatteintäkterna uppgick till 1 363 miljarder

Övriga ansvarsförbindelser 53 42 kronor och utgjorde 91 procent av de totala

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med intäkterna. summan.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 112 miljarder kronor, vilket är en ökning Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan med drygt 48 miljarder kronor jämfört med 2017. tillgångarnas och skuldernas bokförda värde

Kostnaderna för statens egen verksamhet (motsvarande eget kapital i ett företag), blev uppgick till 280 miljarder kronor. Det är en ök- negativ och uppgick till -18 miljarder kronor vid ning med 16 miljarder kronor jämfört med 2017. utgången av 2018. I förhållande till 2017 för-

Resultat från andelar i hel- och delägda företag bättrades nettoförmögenheten med 96 miljarder uppgick till 33 miljarder kronor och är oförändrat kronor. jämfört med 2017. Den konsoliderade statsskulden minskade

Finansiella intäkter och kostnader, netto upp- med 68 miljarder kronor till 1 197 miljarder krogick till knappt -14 miljarder kronor, vilket är en nor vid utgången av 2018. Lån i svenska kronor försämring med 8 miljarder kronor jämfört med minskade med 69 miljarder kronor och lån i ut- 2017. Nettokostnaden för statsskulden uppgick ländsk valuta ökade med 1 miljard kronor. till 20 miljarder kronor, vilket är en försämring med 9 miljarder kronor jämfört med 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Statliga garantier Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

Det nationella intygandet grundas på ansvariga

2018 2017

myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan-

Insättningsgarantin2 280 1 689 den och bedömningar avseende hanteringen av
InvesterarskyddetEU-medel samt revisionens utlåtanden från
Kreditgarantier224210 granskningar varpå regeringen lämnar följande
Garantier om tillförsel av kapital146138 intygande:
Pensionsgarantier88Rättvisande räkenskaper
Totalt2 658 2 046

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om-

fattande resultat- och balansräkning samt en Statliga garantiåtaganden ökade med 612 mil- kassamässig redovisning, har upprättats enligt jarder kronor jämfört med 2017 och uppgick till god redovisningssed. Regeringen bedömer att 2 658 miljarder kronor vid utgången av 2018. Som

räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 55,5 procent. Betryggande intern styrning och kontroll

Insättningsgarantin uppgick till 2 280 miljard- Det finns ett ramverk för staten som syftar till att er kronor, vilket är en ökning med 591 miljarder säkerställa en betryggande intern styrning och kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras i kontroll av EU-medlen. huvudsak av Nordeas filialisering av nordiska dotterbolag. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgaran- Miljarder kronor

tier uppgick till 224 miljarder kronor, vilket20182017
innebär en ökning med 14 miljarder kronor i Betalningar till EU3524
förhållande till 2017. Garantier om tillförsel av Betalningar från EU1210

kapital uppgick till 146 miljarder kronor, vilket är

Nettoflöde från statens budget till EU 23 14

en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med

2017.

Sveriges avgift till EU uppgick till 35 miljarder

Risken för stora förluster bedöms som låg för

kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 milden ordinarie portföljen och måttlig för insätt-

jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från ningsgarantin.

statens budget till EU uppgick till 23 miljarder

kronor, vilket är en ökning med 9 miljarder

kronor jämfört med 2017.

Statlig utlåning

Avgiften till EU ökade med 11 miljarder

Statens utlåningkronor jämfört med 2017. Det beror på att mer-
Miljarder kronorvärdesskattebaserade och BNI-baserade avgifter
Lån/ändamål20182017 2017 nedsattes retroaktivt för 2014 – 2016.
Lån till Riksbanken259238
CSN:s utlåning199192
Övriga lån88
Summa466438

Statens utlåning uppgick till 466 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Inledning

S kr . 2018/ 19: 101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redoefter budgetåret lämna en årsredovisning för visningsprinciper och tilläggsupplysningar. staten till riksdagen. Resultaträkningen ger underlag för bedömning

Årsredovisningen för staten 2018 har upp- av statens samlade inflöde och förbrukning av rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. per den 31 december 2018 redovisas i balans- Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt räkningen. Finansieringsanalysen visar statens väsentligt ger en rättvisande bild av det ekono- betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för miska resultatet och ställningen samt förvalt- 2018 i resultat- och balansräkningarna, finansieningen av statens tillgångar. ringsanalys och noter med utfallet för 2017.

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- Statens budget omfattar alla inkomster och visningen omfattar myndigheterna, inklusive utgifter samt andra betalningar som påverkar affärsverken, under riksdagen och regeringen. statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en kommenteras budgetens utfall för 2018 dels med tillgång hos staten. inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder beslutade ursprungliga budgeten för 2018, dels samt betalningar som redovisas av Riksbanken med utfallet för 2017. och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsingår premiepensionssystemets tillgångar och kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse skulder med dess avkastning i konsolideringen. (Fi2019/00590/BATOT).

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- Olika avgränsningar av staten digheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika myndigheternas årsredovisningar. I fall där utgångspunkter beroende på att informationen informationen inte varit tillräcklig har komplett- har olika syften. Avgränsningen av staten kan erande information inhämtats. Underlaget har därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja kompletterats med ekonomiska händelser som sig åt på grund av att olika principer tillämpas i inte har redovisats av myndigheterna, framför allt räkenskaperna och vid framtagande av statens beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild debiterats. ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser

Redovisningen utgår från vedertagna redo- och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan visnings- och värderingsprinciper som i så stor redovisningarna. utsträckning som möjligt hålls oförändrade över Informationen om det ekonomiska utfallet i tiden. En utveckling av den statliga redovisningen staten utgör även underlag för nationalräkensker dock fortlöpande. Gällande principer och skaperna som är en statistisk sammanställning i

kontoform över den samlade svenska ekonomin.

S kr . 2018/ 19: 101

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten ESV:s konsolideringsarbete och genom utgår från definitioner etc. som följer rekom- Regeringskansliets beredning av skrivelsen. mendationer från FN samt Europaparlamentets Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det att myndigheternas rapporterade finansiella ineuropeiska national- och regionalräkenskaps- formation överensstämmer med deras respektive systemet i europeiska unionen. Nationalräken- årsredovisningar, formella kontroller, motpartsskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovis- avstämning av mellanhavanden mellan myndigningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i heter, rimlighetskontroller och analys av poster dess avgränsning av staten. samt dokumenterade metoder för de beräkningar

och förutsättningar som gäller för konsolide-

ringsarbetet.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Riksrevisionens årliga revision

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomi- Granskning av myndigheternas årsredovisningar styrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. 2018 ESV:s underlag omfattar utfallet för statens Riksrevisionen har inom ramen för den årliga budget inklusive finansiella befogenheter i form revisionen granskat 225 myndigheters årsredoav beställningsbemyndiganden, garantier etc. visningar för 2018. Vidare omfattar det resultaträkning, balans- Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den räkning och finansieringsanalys, statsskuldens inte kunnat inhämta tillräckliga och ändautveckling samt redovisning av avgifter till och målsenliga revisionsbevis och bedömer att bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både omfattar redovisning och riskanalys av statliga väsentliga och genomgripande. Myndigheten garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt uttalar sig med avvikande mening när det finns kompletterats eller tagits fram internt inom väsentliga fel som är genomgripande och års- Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av redovisningen som helhet därigenom inte ger en skatteintäkter och uppföljningen av de budget- rättvisande bild. En revisionsberättelse med reserpolitiska målen. Stora delar av skatteintäkterna vation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat för 2018 bygger fortfarande på en prognos (se inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsavsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används bevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisning- genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en för staten är desamma som används för att ta en revisionsberättelse med standardutformning, fram prognoser i regeringens budgetproposit- men vill ändå lyfta fram viktig information och ioner. När det gäller uppföljningen av överskotts- lämnar därför en upplysning i revisionsmålet utgår denna dels från officiell statistik från berättelsen. Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer För 2018 har Riksrevisionen lämnat revisionssom regeringen använder för att följa upp över- berättelse med reservation för följande 20 mynskottsmålet i budgetpropositionen och den eko- digheter: Bokföringsnämnden, E-hälsomyndignomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen heten, Fastighetsmäklarinspektionen, Folke sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Bernadotteakademin, Forskningsrådet för hälsa, Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). arbetsliv och välfärd, Göteborgs universitet,

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Kalmar län, för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga Länsstyrelsen i Värmlands län, Moderna museet, revision av myndigheterna och deras årsredo- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, visningar, vilka ligger till grund för resultat- och Nationalmuseum, Patent- och registreringsbalansräkningarna, finansieringsanalysen samt verket, Regionala Etikprövningsnämnden i utfallet för statens budget, dels myndighetsled- Stockholm, Rådet för Europeiska socialfonden i ningarnas intygande om att respektive myndig- Sverige, Specialpedagogiska skolmyndigheten, hets årsredovisning ger en rättvisande bild. Statens jordbruksverk, Strålsäkerhetsmyndig-

En kvalitetskontroll sker även genom etable- heten, Styrelsen för ackreditering och teknisk rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med kontroll samt Trafikverket.

S kr . 2018/ 19: 101

Av myndigheterna har 14 fått en revisionsberättelse med upplysning.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2014– 2018. Antalet har varierat något under perioden med en ökning för 2018. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 20142018

2014 2015 2016 2017 2018 Summa 15 13 15 13 20

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S kr . 2018/ 19: 101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1 Den offentliga sektorns varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva

finansiella sparande stramas åt när konjunkturen försvagas för att

säkerställa att det årliga målet nås. Finans- År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre politiken skulle då förstärka konjunkturår, ett mål för den offentliga sektorns finansiella försvagningen i stället för att stabilisera den. Det sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en finns således goda skäl för att formulera ett mål teknisk justering att målet skulle uppgå till i för den offentliga sektorns finansiella sparande genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunk- som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. turcykel i stället för 2 procent (bet. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt 2006/2007:FiU20). svårare att löpande följa upp om målet uppnås.

Från och med 2019 ändras nivån på över- Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den skottsmålet till i genomsnitt en tredjedels procent målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att av BNP över en konjunkturcykel. Uppföljningen konjunkturläget beaktas när målet i efterhand av det finansiella sparandet förstärks och ram- utvärderas. Målet för det finansiella sparandet verket kompletteras med ett skuldankare enligt omfattar hela den offentliga sektorn, vilket den överenskommelse som nåddes i samband inkluderar staten, ålderspensionssystemet och med Överskottsmålskommitténs arbete (prop. kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt 2016/17:100, bet. 2016/17:FiU20, rskr. nationalräkenskapernas (NR) definition inte i 2016/17:349 och prop. 2017/18:1, bet. den statliga sektorn utan räknas till företags- 2017/18:FiU1, rskr. 20174/18:54). sektorn.

Definitioner av finansiellt sparande och målet för Det finansiella sparandet 2018 den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- Det finansiella sparandet för den offentliga skott och det finansiella sparandet uppgick till ca sektorn är resultatet av samtliga transaktioner 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I som påverkar den offentliga sektorns finansiella förhållande till 2017 försvagades det finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som sparandet 2018 med ca 30 miljarder kronor (se köp och försäljning av aktier och andra finansiella tabell 1.2). Försvagningen kan hänföras både till tillgångar påverkar således inte det finansiella staten och kommunsektorn. I prognosen i den av sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på riksdagen beslutade budgeten beräknades ett tillgångar och skulder. överskott på 42 miljarder kronor eller 0,9 procent

Att målet för den offentliga sektorns finansi- av BNP. Det finansiella sparandet blev således ca ella sparande är formulerat som ett genomsnitt i 10 miljarder kronor lägre än beräknat. stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande sparandet. Sammantaget medför detta att det fi-

Miljarder kronor om annat inte anges

nansiella sparandet i den offentliga sektorn 2018

2018 Utfall -

överskattades med ca 10 miljarder kronor i bud-

Beslutad 2018 beslutad 2017

budget utfall budget utfall getpropositionen för 2018. Vad gäller de enskilda

Inkomster2 358 2 37013 2 280 sektorerna svarade kommunsektorn för över-
Skatter och avgifter 2 091 2 0932 2 025 skattningen av det finansiella sparandet medansparandet i både staten och ålderspensionssyste-
Kapitalinkomster7075564met underskattades något.
Övriga inkomster197 2025 191Åtgärder i form av tidigare- eller senarelägg-
Utgifter2 315 2 33823 2 215ning av utgifter samt ändringsbeslut i vår- resp.
Transfereringar 1829 826-3 786höständringsbudgetarna medförde totalt en för-
Konsumtion1 247 1 2525 1 196svagning av det finansiella sparandet på ca
Räntor 2293242913 miljarder kronor. Det är 5 miljarder kronor
Investeringar210 22717 205 lägre än utgiftseffekten på statens budget som
Finansiellt sparande4232 -1065 summerar till 18 miljarder kronor. Detta beror
procent av BNP0,9 0,7 -0,2 1,4 framför allt på att de ändringar som omfattade
Stat5761475 Migrationsverkets utbetalningar endast rör betal-
Ålderspensionssystem0660 ningsflöden till kommuner, och att denna effekt
Kommunsektor-15 -35-20 -10 periodiseras i NR. Inte heller de utgiftsökningar
1 Inklusive ofördelade utgifter.som rör ersättningar från EU påverkade den

2 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.

offentliga sektorns finansiella sparande. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen

Jämfört med utfallet 2018 underskattades in- 2018, offentliga sektorns finanser

komsterna enligt NR med ca 13 miljarder kronor Miljarder kronor

i budgetpropositionen för 2018. Inkomster från Skillnad mot

skatter blev något högre än förväntat, det är Beslutad Ändrings- beslutad

budget budget Utfall budget framför allt bolagsskatterna som blev högre.

Inkomster 2 358 0 2 370 13 Kapitalinkomsterna blev ca 5 miljarder kronor

Utgifter 2 315 18 2 338 23 högre än förväntat. Främst var det räntebetal-

Finansiellt sparande 42 13 32 -10

ningar och utdelningar till ålderspensions-

Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan systemet som blev högre än prognostiserat. Bland skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan

övriga inkomster blev transfereringar från den stat och kommunsektor, dels annorlunda redovisning enligt NR.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. privata sektorn och utlandet sektorer till staten

och kommunsektorn högre än beräknat. Slutligen

Principer för uppföljning av målet för den

blev även den bruttoförda posten kapitalförslit-

offentliga sektorns finansiella sparande

ning högre än beräknat (denna post redovisas

Det är viktigt att uppföljningen av målet för den både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral

offentliga sektorns finansiella sparande är för det finansiella sparandet).

transparent och att det finns tydliga principer för

Även utgifterna underskattades, och avvikel-

hur målet följs upp. Det nya ramverket för sen uppgick till ca 23 miljarder kronor. I huvud-

finanspolitiken tillämpas fr.o.m. 2019. För 2018 sak var det investeringarna som underskattades i

används därför de uppföljningsmetoder som budgetpropositionen för 2018. Likaså blev kon-

angavs i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken sumtionsutgifterna samt räntebetalningarna

(skr. 2010/11:79). Regeringen använder ett antal högre än beräknat. Underskattningen av räntebe-

indikatorer för att följa upp måluppfyllelsen. talningarna beror bl.a. på att definitionen av hur

För att i efterhand avgöra om det finansiella ränteutgifter ska redovisas har ändrats i NR. I den

sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med tidigare redovisningen har vid återköp av obligat-

målet använder regeringen som en indikator ett ioner kvarvarande bokförd över- eller underkurs

genomsnitt för det finansiella sparandet under de påverkat utgiftsräntorna för hela den återstående

tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden löptiden vid tidpunkten för återköpet. Enligt den

omfattar åren 2009–2018. Syftet med denna nya redovisningen påverkar dessa återköp inte

ränteutgifterna vid beräkningen av det finansiella

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Finansiellt sparande -0,7 0,0 -0,2 -1,0 -1,4 -1,6 0,0 1,0 1,4 0,7

Varav staten -0,7 -0,4 -0,4 -1,0 -1,1 -1,2 0,2 1,5 1,6 1,3 Varav ålderspensionssystemet 0,2 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 Varav kommunala sektorn -0,2 0,2 -0,3 -0,2 -0,1 -0,4 -0,3 -0,6 -0,2 -0,7 Bakåtblickande tioårssnitt 1,1 0,8 0,6 0,6 0,6 0,4 0,3 0,1 0,0 -0,2

1

Strukturellt sparande 1,4 0,9 0,4 0,3 -0,5 -0,5 -0,1 0,4 0,7 0,1

2 BNP-gap -5,4 -1,4 -0,3 -1,9 -2,6 -2,0 -0,1 0,3 0,6 1,2 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalning en av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014– 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetal ning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

bakåtblickande redovisning är att bedöma om det kommunsektorn uppgick till -0,3 procent av funnits systematiska fel i finanspolitiken som BNP i genomsnitt. Sparandet i staten var i minskar sannolikheten för att målet nås i genomsnitt i balans över tidsperioden. Samtidigt framtiden. var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP-

För att beakta vilken påverkan konjunkturläget gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till har på den offentliga sektorns finansiella sparande - 1,2 procent av potentiell BNP under den använder regeringen även det strukturella aktuella tidsperioden. Det strukturella sparandet sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. försvagades mellan 2017 och 2018. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga Samlad bedömning av uppföljningen av målet för sektorn skulle vara om inkomsterna och det finansiella sparandet utgifterna inte påverkades av konjunkturläget Det bakåtblickande genomsnittet av det finanseller engångseffekter. Det strukturella sparandet iella sparandet för 2009–2018 låg under målnivån. är inte en del av den officiella statistiken och kan Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på Det strukturella sparandet försvagades mellan det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan 2017 och 2018, men regeringen anser att den olika bedömare och att det inte finns något finanspolitiska inriktningen från 2018 och framåt allmänt accepterat utfall. innebär en lämplig övergång till det nya över-

skottsmålet på en tredjedels procent av BNP. Avstämning av målet för den offentliga sektorns Regeringen anser att både det finansiella och det finansiella sparande t.o.m. 2018 strukturella sparandet för 2018 låg i linje med Såväl det finansiella sparandet som det överskottsmålet. strukturella sparandet försämrades mellan 2009 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från -0,7 till -1,2 procent av BNP och sparandet i kommunsektorn som minskade något. Sedan 2014 har sparandet förstärkts. Det största bidraget härrör från staten där sparandet mellan 2014 och 2018 förstärktes med 2,5 procent av BNP och uppgick 2018 till 1,3 procent av BNP.

Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2009–2018 (bakåtblickande tioårssnitt) uppgick till -0,2 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,2 procent av BNP i genomsnitt. Sparandet i

S kr . 2018/ 19: 101

1.2Utgiftstaket för 2018

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332

Tekniska justeringar 0 6 13 10 2 4 2 7 12 5

1

Reella justeringar33 41 52
Utgiftstak, slutligt fastställt989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337
Takbegränsade utgifter965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282
Budgeteringsmarginal24 38 74 62 28 11 23 31 45 55

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets ni vå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997–2007 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett takbegränsade utgifterna kallas budgeteringstydligt medelfristigt uppifrån och ned-perspektiv. marginalen.

Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budget-

processen från det att utgiftstaket fastställs till Utfallet för de takbegränsade utgifterna dess att budgetåret är slut. Därmed understryks

behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Enligt utfallet för statens budget 2018 uppgick de Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom takbegränsade utgifterna till 1 282,3 miljarder

förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, marginal på 54,7 miljarder kronor (se tabell 1.5).

används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjlighet- Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

erna att bedriva en destabiliserande (procyklisk)

SB Utfall Utfall-SB Utfall finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftsta- 1

2018 2018 2018 2017 ket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har

Utgifter exkl. aldrig överskridits. 2

statsskuldsräntor 980,7 974,9 -5,8 930,2

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åta-

Ålderspensionssystemet vid gande som främjar budgetdisciplinen och stärker sidan av statens budget 308,7 307,4 -1,3 299,1

trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Ut-

Takbegränsade utgifter 1 289,4 1 282,3 -7,1 1 229,3 giftstaket kan användas som ett verktyg för att

Budgeteringsmarginal 47,6 54,7 7,1 44,7 uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara

Utgiftstak 1 337 1 337 1 274 offentliga finanser. Utgångspunkten är att de

1 Den av riksdagen i december 2017 fastställda budgeten för 2018, dvs. exkl. nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för

2018. om inte ska ändras till följd av andra orsaker än 2

Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny

De takbegränsade utgifterna blev 7,1 miljarder regering tillträtt.

kronor lägre än den av riksdagen antagna

De takbegränsade utgifterna är summan av ut-

budgeten för 2018. Det är i första hand på statens gifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt

budgets utgiftsområden (exklusive statsskuldsutgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av

räntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade

för ålderspensionssystemet vid sidan av statens anslagsmedel, vilket innebär att även myndig-

budget uppgick till 307,4 miljarder kronor, vilket heternas utnyttjande av anslagssparande och

är 1,3 miljarder kronor lägre än enligt beräkanslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna

ningen i budgeten för 2018. I avsnitt 2 redovisas omfattar därmed större delen av utgifterna i

skillnader mellan utfall och budgeterade belopp staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet

för olika utgiftsområden och vissa anslag. mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade

S kr . 2018/ 19: 101

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå försämras, vilket föranlett en höjning av stats-

bidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2018 Detta har motiverat en teknisk justering av fastställdes av riksdagen i december 2015 till utgiftstaket. 1 332 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.

Budgeteringsmarginalens användning

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de

2018

statliga utgifterna som högst får uppgå till. Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett

budgetpropositionen för 2016 1 332

mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017 behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18 utvecklingen. Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag -0,31 I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering 0,31 budgeteringsmarginalen för 2018, från det att

riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för

Ny nivå i budgetpropositionen för 2017 1 332

2018 i december 2015, fördelar sig på budget- Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018

effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18

och löneomräkning, reviderade makroeko- Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt

nomiska förutsättningar, förändrat antal personer för personer över 65 4,39

som tar emot ersättning från olika transfererings- Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt

system (volymförändringar) och övriga faktorer. utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,19

Uppdelningen av budgeteringsmarginalens sam-

Ny nivå i budgetpropositionen för 2018 1 337

lade förändring enligt de olika kategorierna i Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2019

tabell 1.7 är en bedömning som baseras på mot- Utjämning LSS, ökad omslutning 0,02 svarande redovisning för 2018 i de budget- Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1 1 337 propositioner och ekonomiska vårpropositioner Slutligt utgiftstak 1 337 som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån

på utgiftstaket för 2018 fastställdes. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från

utgöra en lika stram begränsning för de offentliga fastställandet av utgiftstaket för 2018 till utfallet för 2018 utgifterna efter justeringen som före de Miljarder kronor förändringar som föranleder justeringen. För att 2018 föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska 1

Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes 58,7

den förändring som ger upphov till justeringen

Reformer -54,3 inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade

Reviderad pris- och löneomräkning -1,0 offentliga sektorns utgifter eller det offentliga

Övriga makroekonomiska förändringar 14,7 finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har Volymförändringar 19,3

2 nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt Övrigt 17,3 vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i Total förändring av budgeteringsmarginalen -4,0 budgetpropositionen och enligt praxis avrundas

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2018 54,7

de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. 1

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51.

2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2018

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringshöjts med 5 miljarder kronor till följd av tekniska marginalen, dvs. högre utgifter. justeringar. Flera av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för justering av statsbidragen till kommuner och 2018 uppgick budgeteringsmarginalen till landsting. Till exempel har en höjning av det 58,7 miljarder kronor. I utfallet för 2018 uppgick särskilda grundavdraget för pensionärer lett till marginalen till 54,7 miljarder kronor. Det betyder att kommunernas och landstingens skatteintäkter

S kr . 2018/ 19: 101

att budgeteringsmarginalen har blivit 4,0 mil- sjukdom och funktionsnedsättning ca 17 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2018 jarder kronor lägre för 2018 än i budgetpropofastställdes. sitionen för 2016 till följd av volymförändringar.

Sammantaget har 54,3 miljarder kronor av Antalet personer med assistansersättning under budgeteringsmarginalen använts för de reformer 2018 var ca 11 procent mindre än vad som som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat bedömdes för 2018 i budgetpropositionen för om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser 2016, vilket är en bidragande orsak till att reformer på budgetens utgiftssida och är en utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, nettoeffekt, där beslut om finansiering genom sjukvård och social omsorg blev ca 4 miljarder minskade utgifter ingår. I budgetpropositionen kronor lägre för 2018 till följd av volymför 2017 föreslog regeringen bl.a. höjda stats- förändringar. Däremot blev de volymrelaterade bidrag till kommuner (prop. 2016/17:1). I bud- utgifterna för migration och etablering på getpropositionen för 2018 föreslog regeringen utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet bl.a. förstärkningar av resurserna till Polismyn- och nyanlända invandrares etablering sammandigheten och försvaret, ett flertal åtgärder inom taget högre. Det beror på att fler personer var hälso- och sjukvårdsområdet, en höjning av barn- inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem bidraget samt en utökning av antalet utbildnings- 2018 än vad som bedömdes när utgiftstaket platser och möjlighet till studiemedel för dessa fastställdes. De högre utgifterna på utgiftsområde (prop. 2017/18:1). 8 Migration motverkades dock delvis av att

Reviderade bedömningar av de makro- antalet nyanlända som kommunerna får ersättekonomiska förutsättningarna har medfört att ning för av staten, inklusive deltagande i etablebudgeteringsmarginalen blivit 14,7 miljarder kro- ringsåtgärder, var färre 2018 än vad som nor större. Bland annat har utgifterna i ålders- ursprungligen bedömdes, vilket medförde att pensionssystemet vid sidan av stats-budgeten utgifterna på utgiftsområde 13 Jämställdhet och blivit ca 9 miljarder kronor lägre till följd av att nyanlända invandrares etablering sammantaget inkomstindex successivt har reviderats ned. blev lägre. Vidare har utgifterna inom arbetsmarknads- Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer området blivit lägre, bl.a. till följd av att färre kan föranledas av nya prognosmetoder, justepersoner ingått i arbetsmarknadspolitiska pro- ringar till följd av ny information, korrigeringar av gram och i subventionerade anställningar än vad tidigare gjorda fel samt regel-ändringar utom som låg till grund för utgiftsberäkningarna för regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i 2018 när utgiftstaket fastställdes. EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar

Reviderade bedömningar av volymen i de olika till följd av övriga faktorer medfört att budgetestatliga transfereringssystemen har medfört att ringsmarginalen blivit 17,3 miljarder kronor budgeteringsmarginalen blivit 19,3 miljarder kro- större. Utfallet för 2018 har på flera områden nor större. Begreppet volym innefattar utgifts- blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än förändringar till följd av bl.a. antal personer i ursprungligt anvisade medel för 2018. Orsakerna transfereringssystemen, längden på den tid som till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs en person finns i ett system samt förändringar av för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De nivån på styckkostnader i transfereringssystemen utgiftsområden som uppvisar störst skillnad som inte direkt kan kopplas till den makro- mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade ekonomiska utvecklingen. Antalet personer i medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftssystemet för sjuk- och rehabiliteringspenning har områdena 8, 12, 14, 15, 16, 18, 23 och 27. i prognoserna för 2018 successivt bedömts vara mindre. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2018 till 224 000, vilket är 16 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2016. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet ersättningstagare mindre 2018 än vad som bedömdes vid framtagandet av budgetpropositionen för 2016. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

2Utfallet för statens

budget

S kr . 2018/ 19: 101

2Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget torkan 2018 (prop. 2017/18:301, bet. och övriga finansiella befogenheter som rege- 2018/19:FiU8, rskr. 2018/19:8), och ringen har fått från riksdagen.

– Höständringsbudget för 2018 (prop.

Redovisningen av budgeten avser inkomster,

2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11, rskr. utgifter och saldot i statens budget. Redovis-

2018/19:63). ningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 skatteinkomster och skatteintäkter är att inkoms-

Specifikation av inkomster i statens budget och terna avser den skatt som betalats in under året,

bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassa-

2.1Saldot i statens budget 2018

mässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i

Saldot i statens budget 2018 blev 80 miljarder statens budget, vilket är detsamma som statens

kronor 2018 (tabell 2.1) och statens lånebehov lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett

minskade därmed med motsvarande belopp. I positivt saldo innebär att staten har möjlighet att

budgeten beräknades saldot till 44 miljarder amortera på statsskulden. Ett negativt saldo inne-

kronor. Saldot blev således 36 miljarder kronor bär att staten behöver låna medel.

högre än beräknat. Inkomsterna blev 29 miljarder

Med statens budget avses den ursprungliga av

kronor högre och utgifterna blev 7 miljarder riksdagen beslutade budgeten för 2018 (bet.

kronor lägre än vad som beräknades i statens 2017/18:FiU10). Med totalt anvisade medel avses

budget. däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner:

– Vårändringsbudget för 2018 (prop.

2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr.

2017/18:435),

– Extra ändringsbudget för 2018 – Ny

möjlighet till uppehållstillstånd (prop.

2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49, rskr.

2017/18:358),

– Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till

djurägare inom lantbruket som drabbats av

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2018 Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor

Miljoner kronor mot statens budget

Miljoner kronor

Skillnad

mot Skillnad

Statens Ändrings- Statens mot

budget budget Utfall 2018 budget Statens Ändrings- statens

Utgiftsområde budget budget Utfall budget

Totala inkomster 1 042 901 1 072 106 29 204

8 Migration 15 748 6 540 19 624 3 875 Statens skatteinkomster 1 085 230 1 119 945 34 716 10 Ekonomisk trygghet

vid sjukdom och Övriga inkomster -42 328 -47 840 -5 511

funktionsnedsättning 102 615 62 99 681 -2 934

Totala utgifter

13 Jämställdhet och

m.m. 998 584 17 916 992 056 -6 528

nyanlända invandrares Utgiftsområden etablering 25 600 604 22 217 -3 383 exkl. statsskulds-

15 Studiestöd 24 353 128 21 118 -3 234 räntor m.m. 989 160 15 611 974 924 -14 235

16 Utbildning och Statsskuldsräntor

universitetsforskning 77 966 145 76 002 -1 964 m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247

18 Samhällsplanering, Förändring av

bostadsförsörjning och anslags-

byggande samt behållningar -8 479 8 479

konsumentpolitik 6 952 110 4 616 -2 336 Riksgäldskontor-

26 Statsskuldsräntor ets nettoutlåning 6 548 1 978 -4 571

m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247 Kassamässig

27 Avgiften till korrigering 0 1 552 1 552

Europeiska unionen 39 511 34 960 -4 551

Budgetsaldo 44 317 80 049 35 732

Riksgäldskontorets

nettoutlåning 6 548 1 978 -4 571

Statens skatteinkomster blev 35 miljarder kronor Kassamässig

högre än beräknat korrigering 0 1 552 1 552

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå Övriga utgifter 687 936 8 023 696 707 8 771 till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev Summa utgifter m.m. i

1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder statens budget 998 584 17 916 992 056 -6 528 kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräk- Utgifterna blev lägre än budgeterat nat. Avvikelsen beror främst på att inkomsterna Utgifterna i statens budget uppgick till 992 milfrån skatt på kapital blev högre än beräknat, och jarder kronor. Det är nästan 7 miljarder kronor att periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan in- (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i respektive utbetalningar på skattekonto och debi- budgeten och drygt 24 miljarder kronor terade skatter, blev större än beräknat. Övriga (2,4 procent) lägre än totalt anvisade medel. För inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än riksdagen beslutade budgeten för 2018. Det beror 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i främst på att inga större försäljningar av statens statens budget. För utgiftsområdena 8 Migration egendom genomfördes under 2018 och att och 26 Statsskuldsräntor blev utgifterna mer än kompensationen för mervärdeskatt till kom- 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i munerna blev högre än beräknat. statens budget. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. med skillnader som överstiger 1 miljard kronor

mellan statens budget och utfallet. Utfallet för statens budget 2018 jämfört med

2017

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2018 och 2017. Utfallet för statens budget visar för 2018 ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor högre än för 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2018 Utgifterna för ekonomisk trygghet för familjer

Miljoner kronor

och barn ökade med knappt 7 miljarder kronor.

Skillnad mot

Det allmänna barnbidraget höjdes under 2018,

Utfall 2018 Utfall 2017 2017

vilket bidrog till en ökning av utgifterna med

Totala inkomster 1 072 106 1 001 394 70 712

drygt 4 miljarder kronor.

Statens skatteinkomster 1 119 945 1 050 134 69 811

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive Övriga inkomster -47 840 -48 740 900 posten Riksgäldskontorets nettoutlåning, som Totala utgifter m.m. 992 056 939 619 52 438 hade störst förändringar av utfallet mellan 2017

Utgiftsområden exkl. och 2018. statsskuldsräntor m.m. 974 924 930 181 44 744 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2017 och 2018

Miljoner kronor

Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 Utfall Utfall Skillnad

Utgiftsområde2018 2017 mot 2017
Kassamässig korrigering1 552 1 814-263 6 Försvar och samhällets
Budgetsaldo80 049 61 775 18 274 krisberedskap7 Internationellt bistånd53 487 50 383 3 104 42 813 36 707 6 107
Statens inkomster ökade 2018 med 71 miljarder 8 Migration19 624 40 034 -20 410

kronor jämfört med 2017. Statens skatteinkom-

9 Hälsovård, sjukvård och social ster ökade med 70 miljarder kronor (7 procent) omsorg 78 418 67 411 11 007 och övriga inkomster med knappt 1 miljard 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom kronor. De högre skatteinkomsterna beror på att och funktionsnedsättning 99 681 101 868 -2 187 statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter 12 Ekonomisk trygghet för familjer för 2018, beräknas ha ökat med 42 miljarder och barn 95 208 88 660 6 548 kronor (4 procent). Det beror främst på högre 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 71 559 2 302 intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärdes- 16 Utbildning och skatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör att universitetsforskning 76 002 71 098 4 904 skatterna blir inkomstmässiga, ökade med knappt 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 7 780 2 658 28 miljarder kronor. De högre periodiseringarna 22 Kommunikationer 56 594 53 223 3 371 förklaras framför allt av att uppbördsförskjut- 23 Areella näringar, landsbygd och ningar för hushållen ökat, dvs. skillnader mellan livsmedel 19 597 17 225 2 372 inkomsterna i den löpande redovisningen och den 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 105 566 5 843 periodiserade intäkten. Ökningen av övriga

26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 inkomster förklaras främst av att utdelningarna

27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 10 736 från statens aktier ökade.

Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 Utgifterna ökade med 5,5 procent Övriga utgifter 204 383 196 256 8 127 Utgifterna i statens budget ökade med Summa utgifter m.m. i statens

budget 992 056 939 619 52 438

52 miljarder kronor (5,5 procent) mellan 2017 och 2018.

Utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 11 miljarder kronor. Det beror framför allt på många olika satsningar inom vården, men även på att assistansersättningen blev högre på grund av betalningsförskjutningar. Antalet personer som fick assistansersättning minskade dock 2018.

Avgiften till Europeiska unionen ökade med 11 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på att utfallet för 2017 var ovanligt lågt eftersom EU återbetalade tidigare inbetalda avgifter under detta år. År 2018 var det främst den avgift som baseras på BNI som blev högre än 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

2.2 Inkomster i statens budget 2018 påverkade skatt på konsumtion var införandet av

flygskatten. I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och Makroekonomiska förutsättningar skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad redovisar skatterna det år den skattepliktiga den underliggande ekonomiska utvecklingen. I händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för Tabell 2.6 redovisas några av de makro- 2018 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, ekonomiska förutsättningar som påverkar skattesom är periodiserade, till betydande del utgörs av intäkterna. De ekonomiska antaganden som prognoser och blir definitiva först i april två år redovisas är desamma som i 2019 års ekonomiska efter budgetårets utgång. Detta gäller exempelvis Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de de årligt fastställda inkomstskatterna för individer makroantaganden som låg till grund för statens och företag. En fullständig redovisning av utfallet budget för 2018. på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. En viktig variabel för prognosen på skatt på

arbete är utvecklingen av lönesumman i eko-

nomin som 2018 blev 0,6 procentenheter högre 2.2.1 Prognosförutsättningar än prognosen i budgetpropositionen för 2018.

Konsumentprisindex (KPI) påverkar normalt Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inbaseras på löpande debiteringar av skatter som komstskatt styrs av detta index. Om lönerna ökar avser flera inkomstår. I analysen av hur inkoms- med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentterna har utvecklats jämfört med budgeten enheter hamnar en större andel av inkomsterna beaktas utvecklingen av makroekonomin och över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteförändringar i regelverken. Statens budget för intäkter. År 2018 blev KPI något högre än väntat, 2018 omfattade skattereformer som sammanlagt 2,1 procent i stället för 1,8 procent. Det medförde bedömdes minska skatteintäkterna med 7,8 mil- att en något lägre andel av inkomsterna hamnade jarder kronor, medan propositionen Våränd- över skiktgränserna än vad som prognostiserats i ringsbudget för 2018 innehöll reformer som statens budget för 2018. KPI används även till att enbart påverkade marginellt, se tabell 2.5. omräkna bl.a. skattesatserna för skatt på energi.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten

Tabell 2.5 Skattereformer 2018 i statens budget för 2018

2018 blev 0,2 procentenheter starkare än vad som

och i propositionen Vårändringsbudget för 2018

förväntades i statens budget för 2018. En bidra-

Miljarder kronor

gande förklaring till detta är en stark utveckling Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna

av utrikeshandeln i slutet på 2018.

SB18 VÄB18 Totalt Skatt på arbete -9,2 -9,2 Skatt på kapital 0,7 0,0 0,7 Skatt på konsumtion och

insatsvaror0,60,6
Övriga skatter0,10,1
Summa skattebeslut-7,80,0 -7,9

De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om för 2018 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. Den största regeländringen som påverkar inkomster från skatt på arbete 2018 är sänkt skatt för personer över 65 år. Skatt på konsumtion påverkades av flest regeländringar, men effekterna var ganska små och tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring som

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.6 Antaganden i 2019 års ekonomiska för 2018 eftersom det avser de belopp som har

vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2018

betalats in till staten under året.

Procentuell utveckling om inget annat anges

I tabellen nedan redovisas berörda inkomst-

20182017titelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om
BNP, marknadspris 14,64,4inte annat anges avses alla inkomsttitlar i
Diff. BP180,2-1,1 inkomsttitelgruppen.

Arbetade timmar 2,7 2,3

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställande av utfall för de

Diff. BP18 1,4 0,3

inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2018

Timlön 2,2 2,5

1100 Direkta skatter på arbete

Diff. BP18 -0,8 -0,5

1110 Inkomstskatter dec 19 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 4,9 4,7

1120 Allmän pensionsavgiftdec 19
Diff. BP180,6-0,41140 Skattereduktionerdec 19
Arbetslöshet 46,36,71200 Indirekta skatter på arbete
Diff. BP180,40,11210 Arbetsgivaravgifter, 1218aug 19

Hushållens konsumtionsutgifter 3,5 4,0

1240 Egenavgifter dec 19 Diff. BP18 -1,2 -0,1

1270 Särskild löneskatt, 1274 dec 19 Kommunal medelskattesats 32,1 32,1

1280 Nedsättningar, 1283–1284 dec 19 Diff. BP18 0,0 0,0

1300 Skatt på kapital

Statslåneränta6 0,6 0,5

1310 Skatt på kapital, hushåll dec 19 Diff. BP18 -0,8 -0,1

1320 Skatt på företagsvinster dec 19 KPI juni-juni 2,1 1,7

1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 dec 19 Diff. BP18 0,2 0,0

1350 Fastighetsskatt dec 19 Inkomstbasbelopp 62,5 61,5

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Diff. BP18 0,0 0,0

1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 19 Prisbasbelopp 45,5 44,8

1431 Skatt på elektrisk kraftmar 19
Diff. BP180,00,01600 Restförda och övriga skatter
Inkomstindex170,7168,21620 Övriga skatter, hushållapril 20
Diff. BP18-0,30,01630 Övriga skatter, företagapril 20
Skiktgräns 8455,3438,91800 Avgående poster, skatter till andra sektorer
Diff. BP180,00,01810 Skatter till andra sektorerdec 19

8 Övre skiktgräns 662,3 638,5

1900 Periodiseringar

Diff. BP18 0,0 0,0 1 1910 Uppbördsförskjutningar april 20 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 1920 Betalningsförskjutningar dec 19 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har Arbetslöshet 15–74 år. 5 utfall för 2018. Procent av arbetskraften. 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga

beskattningen för 2018, vilken blir känd i

december 2019.

Bedömningar om utfallet för 2018

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda

och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen

april 2020, beroende på omprövningar för hushåll 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade

(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel beloppen bedömningar eftersom utfallen är

1631). Detta innebär även att uppbördsförperiodiserade och därmed inte är fastställda vid

skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse.

sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen

1911 är således fortfarande bedömningar även för 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall

2017 vid tidpunkten för publiceringen av denna

skrivelse.

S kr . 2018/ 19: 101

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning mellan -0,3 och 2,1 procent av utfallet för statens för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna skatteintäkter under perioden. Likt tidigare år

förklaras skillnaden 2016 främst av avvikelser på I Tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat skatt på kapital, som är det mest volatila och utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt svårbedömda skatteslaget utfall för skatteintäkterna för 2013–2016. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 20132016

Miljarder kronor om annat ej anges

2013201420152016
Skatt på arbete-5,6-5,2-1,7-3,2
Skatt på kapital3,88,418,323,5
Skatt på konsumtion och insatsvaror-2,41,3-0,70,1
Restförda och övriga skatter0,1-1,8-1,00,5
Totala skatteintäkter-4,12,814,821,0
Avgår: EU-skatter0,02,50,00,0
Offentliga sektorns skatteintäkter-4,10,314,821,0
Avgår: Kommunal inkomstskatt-1,62,5-0,6-0,4
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet0,20,10,30,2
Statens skatteintäkter-2,6-2,315,221,2
Procent av slutgiltigt utfall-0,3-0,31,62,1
2.2.2 Totala skatteintäktersom gäller för det aktuella året. Redovisningen är

uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på De totala skatteintäkterna beräknas 2018 ha arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och uppgått till 2 111 miljarder kronor. Det är insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. 13 miljarder kronor högre än i statens budget för Summan av dessa skatter utgör de totala skatte- 2018. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatte- intäkterna. intäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas de skatteintäkter som bidrar till att finansiera ha uppgått till drygt 1 101 miljarder kronor. avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den Statens förväntade skatteintäkter beräknas offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur därmed bli 9 miljarder kronor högre än enligt den särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionsbeslutade budgeten för 2018. De förväntade systemet och staten. intäkterna för arbete och kapital är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen är skatteintäkter på kapital. Intäkterna för skatt på konsumtion och insatsvaror 2018 beräknas bli lägre än enligt statens budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I Tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser i förhållande till den beslutade budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2018, dvs. en betydande del av skatteintäkterna 2018 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och intäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2018 och 2017

Miljarder kronor

Beräknat utfallUtfall 1 Skillnad mot statens Skillnad mot statensbudgetbudget
Inkomstår2018201720182017
Skatt på arbete1 243,21 194,14,1-9,8
Direkta skatter657,9635,30,8-9,3
Kommunal skatt727,9700,11,8-6,1
Statlig skatt60,058,5-0,8-2,6
Jobbskatteavdrag-113,3-109,1-0,7-0,5
Husavdrag-14,5-13,80,6-0,2
Övrigt-2,1-0,30,00,0
Indirekta skatter585,3558,83,3-0,5
Arbetsgivaravgifter566,4540,51,6-1,3
Egenavgifter12,311,9-0,5-1,4
Särskild löneskatt48,246,0-0,51,4
Nedsättningar-3,4-3,22,70,7
Skatt på tjänstegruppliv0,60,50,10,0
Avgifter till premiepensionssystemet-38,8-36,9-0,10,3
Skatt på kapital268,5263,112,934,5
Skatt på kapital, hushåll71,980,42,519,4
Skatt på företagsvinster137,6127,18,013,4
Avkastningsskatt5,14,20,70,5
Fastighetsskatt33,432,90,70,5
Stämpelskatt12,112,1-0,2-0,6
Kupongskatt m.m.8,56,41,31,3
Skatt på konsumtion och insatsvaror583,1560,7-4,611,6
Mervärdesskatt446,1427,2-4,413,4
Skatt på tobak och alkohol27,326,30,80,1
Energiskatt50,046,62,4-0,3
Koldioxidskatt23,023,5-0,3-0,1
Övriga skatter på energi och miljö3,74,1-0,6-0,4
Skatt på vägtrafik19,819,9-1,5-0,7
Skatt på import6,56,3-0,3-0,3
Övriga skatter6,66,9-0,5-0,2
Restförda och övriga skatter16,212,20,90,9
Restförda skatter-4,7-5,80,0-1,5
Övriga skatter20,918,10,92,4
Totala skatteintäkter2 111,02 030,413,337,4
Avgår, EU-skatter-6,5-6,30,30,3
Offentliga sektorns skatteintäkter2 104,52 024,213,737,7
Avgår, kommunala inkomstskatter-746,2-717,0-2,15,9
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet-257,0-245,0-2,50,1
Statens skatteintäkter1 101,31 062,19,143,7
Periodiseringar18,7-12,025,7-17,3
Statens skatteinkomster1 119,91 050,134,726,4
Övriga inkomster-47,8-48,7-5,5-4,8
Inkomster på statens budget1 072,11 001,429,221,7

1 Fullständigt utfall i april 2019

S kr . 2018/ 19: 101

Skatt på arbete Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs skatteintäkterna och kan delas in i direkta och av pensionsgrundande ersättningar och intäkindirekta skatter. Löner och andra ersättningar terna följer därför utvecklingen av skatteunderför arbete är underlag för både direkta och in- laget för direkta skatter. Utfallet för 2018 beräkdirekta skatter, medan transfereringsinkomster, nas bli knappt 124 miljarder kronor, vilket är i såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- nivå med vad som beräknades i statens budget för ersättning och pensioner, endast är underlag för 2018. direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig Skattereduktioner inkomstskatt. Under de direkta skatterna på Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift arbete redovisas också skattereduktionerna. utgör över 90 procent av skattereduktionerna,

Gemensamt för merparten av de skatter som medan husavdragen står för 6 procent. År 2018 ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen beräknas de totala skattereduktionerna ha av utbetalda löner och transfereringar. uppgått till knappt 242 miljarder kronor, vilket är

Posterna under direkta skatter fastställs i på samma nivå som i statens budget. december 2019 och uppgifterna för 2018 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2018 beräknas skatt på arbete ha uppgått till Indirekta skatter drygt 1 243 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2018 har intäkterna reviderats De indirekta skatterna på arbete beräknas 2018 ha upp med drygt 4 miljarder kronor. Det är främst uppgått till 585 miljarder kronor och utgjorde de indirekta skatterna som har reviderats upp, 47 procent av skatt på arbete. Till skillnad från de medan de direkta skatterna ligger i linje med direkta skatterna, där merparten av intäkterna budgeten för 2018. överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta

skatterna huvudsakligen staten och ålders-

pensionssystemet. Av de indirekta skatterna Direkta skatter utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter.

De direkta skatterna på arbete består av Arbetsgivaravgifter inkomstskatter till staten och kommuner, allmän Arbetsgivaravgifterna uppgick 2018 till drygt pensionsavgift samt skattereduktioner. 566 miljarder kronor. Jämfört med statens budget

År 2018 beräknas de direkta skatterna ha har intäkterna reviderats upp med knappt uppgått till knappt 658 miljarder kronor. Jämfört 2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en med statens budget för 2018 har de direkta något högre lönesumma. Intäkterna från dessa skatterna 2018 reviderats upp med nästan avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på 1 miljard kronor, vilket främst beror på en något arbetsmarknaden. uppreviderad lönesumma.

Särskild löneskatt

Kommunal inkomstskatt År 2018 beräknas den särskilda löneskatten ha År 2018 beräknas intäkterna från den kommunala uppgått till 48 miljarder kronor. Jämfört med inkomstskatten ha uppgått till 728 miljarder statens budget har intäkterna reviderats ned kronor. Jämfört med statens budget har intäk- något. terna för 2018 reviderats upp med knappt

Nedsättningar

2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något högre lönesumma. År 2018 beräknas nedsättningarna av indirekta

skatter ha uppgått till drygt 3 miljarder kronor. Statlig inkomstskatt Det är knappt 3 miljarder kronor lägre än enligt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha statens budget, vilket främst förklaras av ett lägre uppgått till 60 miljarder kronor 2018. I jämförelse utfall för nedsättningar för den först anställda än med statens budget för 2018 har den statliga förväntat i budgeten. inkomstskatten reviderats ned med knappt 1 miljard kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Skatt på kapital mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste-

ringar görs för att få fram den beskattningsbara Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- inkomsten. vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt Intäkterna från skatt på företagsvinster bekommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- döms uppgå till 138 miljarder kronor 2018 vilket skatt. År 2018 beräknas intäkterna från skatt på är 8 miljarder kronor högre än i statens budget för kapital utgöra knappt 13 procent av de totala 2018. Det förklaras av en mer gynnsam skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på före- vinstutveckling samt högre utfall avseende tagsvinster utgör cirka hälften av intäkterna från beskattningsår 2017. skatt på kapital.

Intäkterna från skatt på hushållens kapital- Avkastningsskatt inkomster och intäkterna från skatt på företags- Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensionsvinster är de skatteintäkter som uppvisar störst och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av variationer över åren. Det är också för dessa värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalskatteintäkter som prognososäkerheten är störst. försäkringen beror avkastningsskatten på utveck-

Intäkterna från beskattning av kapital fastställs lingen av statslåneräntan året före beskattningstill stor del i den årliga beskattningen i december året. År 2018 var skattesatsen 15 procent på året efter inkomståret. Undantagen är kupong- pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalskatten och stämpelskatten, som fastställs försäkringar. månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt Intäkterna från avkastningsskatten väntas bli på kapital för 2018 till stor del fortfarande är en 5 miljarder kronor 2018. Jämfört med prognosen prognos. i statens budget 2018 har det beräknade utfallet

reviderats upp något, dels på grund av starkare Skatt på hushållens kapital utfall 2017 dels en något starkare utveckling av Underlaget för hushållens skatt på kapital är livbolagens tillgångar än vad som tidigare nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. prognostiserats. Den största delen av intäkterna från kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kommunal fastighetsavgift och statlig Resterande delar kommer från utdelningsin- fastighetsskatt komster, ränteinkomster, schablonintäkter samt År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har på bostäder och ersattes av en kommunal fastigvarierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att hetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2018 till även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- 7 812 kronor, dock högst 0,75 procent av taxvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av eringsvärdet, medan avgiften för bostadsandelen i olika tillgångar samt när de ackumulerade hyreshus uppgick till 1 337 kronor per lägenhet, vinsterna realiseras. dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet.

Intäkterna från beskattningen av hushållens Avgiften indexeras med inkomstbasbeloppet. kapitalinkomster beräknas ha uppgått till 72 mil- Intäkterna från den kommunala fastighetsjarder kronor 2018. Det är 2 miljarder kronor avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas ha högre än i den beslutade budgeten. Revideringen uppgått till drygt 33 miljarder kronor 2018, vilket beror framför allt på att hushållens kapitalvinster är 0,7 miljarder kronor högre än väntat. bedöms bli högre, vilket baseras på hushållens kompletterande inbetalning av skatt avseende Stämpelskatt 2018. Hushållens utdelningsinkomster väntas Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och däremot enligt kontrolluppgifterna för 2018 bli tomträtter och vid beviljande av inteckningar. något lägre än tidigare. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2018

blev 12 miljarder kronor, vilket är i nivå med året Skatt på företagsvinster innan och endast 0,2 miljarder kronor lägre än Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, enligt statens budget för 2018. föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Kupongskatt Beskattningen utgår från bolagens bokförings- Kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i

svenska aktiebolag och svenska aktiefonder.

S kr . 2018/ 19: 101

Skatten betalas av personer som är bosatta utom- beräknades i statens budget. Avvikelsen från lands och som fått utdelning från svenska aktie- statens budget var störst för intäkterna från bolag. Intäkterna från kupongskatten uppgick till energiskatt och skatt på vägtrafik, där utfallet var 8,5 miljarder kronor 2018, vilket är 1,3 miljarder högre respektive lägre än beräknat. Övriga punktkronor högre än beräknat i statens budget för skatter har reviderats i relativt liten omfattning. 2018.

Restförda och övriga skatter Skatt på konsumtion och insatsvaror

Restförda skatter är nettot av restförda och av Konsumtion och insatsvaror beskattas genom Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland mervärdesskatt, punktskatt och skatt på import. övriga skatter redovisas anstånd och ompröv- År 2018 beräknas intäkterna från skatt på ningar av Skatteverkets beskattningsbeslut samt konsumtion och insatsvaror ha uppgått till vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis 583 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor insättningsgarantiavgifter, resolutionsavgifter lägre än i statens budget för 2018. och avgifter till kärnavfallsfonden m.fl.

Restförda och övriga skatter uppgick till Mervärdesskatt 16 miljarder kronor 2018, vilket är 1 miljard Intäkterna från mervärdesskatten påverkas van- kronor högre än beräknat i statens budget för ligtvis främst av hushållens konsumtion. Efter- 2018. Det beror på högre intäkter för omprövsom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med ningar från hushåll och på anstånd till företag. olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- Periodiseringar skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt Periodiseringarna består av uppbörds- och betalkopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar hushållens konsumtion består skattebasen för visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande mervärdesskatt även av investeringar och redovisningen och den periodiserade intäkten. förbrukning i privat och offentlig sektor. Betalningsförskjutningar består av skillnaden

Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha mellan intäkter och utbetalningar till andra uppgått till 446 miljarder kronor 2018, vilket är sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata 4 miljarder kronor lägre än enligt statens budget sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden för 2018. Att intäkterna från mervärdesskatt blev mellan in- och utbetalningar på samtliga skattelägre än väntat beror på en inbromsning i bostads- konton och debiterade skatter. investeringarna. De görs till stor del av hushåll Uppbörds- och betalningsförskjutningar som inte kan dra av ingående mervärdesskatt. beräknas 2018 ha uppgått till 19 miljarder kronor,

vilket är 26 miljarder kronor högre än beräk- Punktskatter ningen i statens budget för 2018. I första hand rör Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska det sig om betalningsförskjutningar i förhållande kompensera för de negativa externa effekter för till företag och hushåll. Det förklaras till stor del samhället som uppstår i samband med förbruk- av att kapitalplaceringar på skattekonton fortsatte ningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumt- öka under året. I prognosen i statens budget ion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger väntades i stället att kapitalplaceringarna totalt negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbe- skulle minska under 2018. skattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Uppskjuten beskattning Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligdet innehåll i varan som är skadligt. heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av

År 2018 uppgick intäkterna från punkt- olika typer av inkomster. Fysiska personer har skatterna till totalt 137 miljarder kronor, vilket t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av endast är 0,2 miljarder kronor lägre än vad som

S kr . 2018/ 19: 101

en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

en privatbostad. De stora beloppen för upp-

SB Utfall Utfall-SB Utfall skjuten beskattning för fysiska personer avser

2018 2018 2018 2017 pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen

Inkomster av statens faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in.

verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380 Det gäller det egna privata pensionssparandet,

Inkomster av försåld men framför allt avtalspensionerna. egendom 5 000 1 808 -3 192 8

Även företag har möjligheter att skjuta upp

Återbetalning av lån 766 738 -28 764 beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av

Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427 delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess-

Bidrag m.m. från EU 12 910 12 367 -544 10 476 utom kan företag göra skattemässiga avskriv-

Avräkningar m.m. i ningar som är större än den beräknade eko-

anslutning till nomiska värdeminskningen (överavskrivningar).

skattesystemet -103 712 -107 693 -3 981 -98 796

De fordringar som är kopplade till olika former

Övriga inkomster -42 328 -47 840 -5 511 -48 740

av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad

Inkomster av statens verksamhet

redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytter-

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är

skott från statliga affärsverk och Riksbanken att det är mycket svårt att beräkna den fordran

samt överskott av statens fastighetsförvaltning. som den offentliga sektorn har. Även om det för

Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelett visst år t.ex. finns uppgift om företagens

ningar från bolag med statligt ägande, offentligavsatta medel till periodiseringsfonder vet man

rättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter inte i förväg i vilken utsträckning som dessa åter-

och övriga inkomster av statens verksamhet. föringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt

förluster bidrar inte återföringen till ytterligare

Miljoner kronor

skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran

SB Utfall Utfall-SB Utfall nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer 2018 2018 2018 2017 osäker.

Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637

Överskott av statens

fastighetsförvaltning 273 227 -46 362

2.2.3Övriga inkomster

Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379

Inkomster av statens Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna aktier 15 200 14 628 -572 8 558 Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av

Offentligrättsliga avgifter 9 909 9 902 -6 10 095 försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl-

Försäljningsinkomster 62 73 11 93 mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU.

Böter m.m. 1 135 1 118 -17 1 101 Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i

Övriga inkomster av anslutning till skattesystemet och Utgifter som

statens verksamhet 700 1 236 536 1 155 redovisas som krediteringar på skattekonto. Det

Inkomster av statens

totala utfallet för övriga inkomster 2018 uppgick

verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380

till -47 840 miljoner kronor och blev därmed 5 511 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten och Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till

32 771 miljoner kronor, vilket är 1 937 miljoner 900 miljoner kronor högre än föregående år.

kronor högre än vad som beräknades i statens

budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

5 391 miljoner kronor (19,7 procent) högre.

Lägre rörelseöverskott än föregående år

Rörelseöverskotten uppgick till 3 238 miljoner

kronor, vilket är 1 035 miljoner kronor högre än

S kr . 2018/ 19: 101

vad som beräknades i statens budget. Jämfört Tabell 2.12 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

med 2017 blev rörelseöverskotten 399 miljoner

SB Utfall Utfall-SB Utfall kronor (11,0 procent) lägre. För år 2017 redo-

2018 2018 2018 2017 visade Affärsverket svenska kraftnät 203 miljoner

Luftfartsverkets inlevererade kronor i resultat. Det är 349 miljoner kronor lägre

överskott 13 -13 17 än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelnings-

Affärsverket Svenska policy framgår att 65 procent av resultatet ska kraftnäts inlevererade

utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till utdelning och inleverans av

motsvarighet till statlig skatt 211 132 -79 359 staten uppgår till 132 miljoner kronor 2018. Det

är 227 miljoner kronor (63,2 procent) lägre än Sjöfartsverkets inlevererade

överskott 0 0 2017. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för

Inlevererat överskott av varje kvartal redovisa resultatet för det svenska

Riksgäldskontorets systemet för statsstödda exportkrediter. Före-

garantiverksamhet 29 52 23 39 gående års överskott inlevereras och redovisas på

Inlevererat överskott av inkomsttitel. Överskottet uppgick 2017 till statsstödd exportkredit 0 125 125 235

125 miljoner kronor och inlevererades 2018. Det

Inlevererat överskott från inlevererade överskottet 2018 är 110 miljoner övriga myndigheter 350 629 279 487

kronor (46,9 procent) lägre än det överskott som

Riksbankens inlevererade inlevererades 2017. Riksbankens inlevererade överskott 1 600 2 300 700 2 500

överskott uppgick till 2 300 miljoner kronor, Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637

vilket är 200 miljoner kronor lägre än föregående

år. Det inlevererade överskottet uppgår till

Liten ökning av överskottet av statens

80 procent av Riksbankens genomsnittliga

fastighetsförvaltning

resultat under den senaste femårsperioden, före

Överskotten av statens fastighetsförvaltning bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem

uppgick 2018 till 227 miljoner kronor, vilket är åren, 2013–2017, uppgår Riksbankens genom-

135 miljoner kronor (37,3 procent) lägre än föresnittliga resultat till 2 832 miljoner kronor.

gående år. Överskottet från Statens fastighets- Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket

verk var 124 miljoner kronor. Överskottet bestod i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet.

dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav Riksbanken redovisade ett positivt resultat på

för 2017 på 28 miljoner kronor, dels av en 3 926 miljoner kronor för 2017. Efter justeringar

preliminär inleverans av avkastningskrav för 2018 och återföringar av bokslutsdispositioner, vilka

på 82 miljoner kronor. Fortifikationsverket omfattar en prisförlust om 2 317 miljoner

levererade ett överskott på 102 miljoner kronor. kronor, redovisades ett positivt resultat på

Även detta bestod av dels en definitiv inleverans 1 272 miljoner kronor.

av avkastningskrav för 2017 på 4 miljoner kronor,

dels en preliminär inleverans av avkastningskrav

för 2018 på 98 miljoner kronor.

Intäktsränta på skattekontot högre än 2017

Ränteinkomster uppgick till 2 349 miljoner

kronor, vilket är 30 miljoner kronor (1,3 procent)

lägre än föregående år.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2018 2018 2018 2017

Räntor på näringslån -1 0 1 0

Räntor på studielån 38 33 -5 36

Övriga ränteinkomster 1 315 2 316 1 001 2 343

Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379

S kr . 2018/ 19: 101

Räntor på skattekonto uppgick till 2 274 miljoner vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Utdelkronor, vilket är 35 miljoner kronor (1,5 procent) ningen från Vattenfall AB blev 2 000 miljoner lägre än 2017. Minskningen beror framför allt på kronor, vilket motsvarar 20 procent av 2017 års att utfallet för kostnadsränta vid underskott på vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Telia skattekonto blev 61 miljoner kronor lägre. Company AB delade ut 3 714 miljoner kronor, Inkomsterna från intäktsräntan vid överskott på vilket är 485 miljoner kronor mer än föregående skattekonto blev 19 miljoner kronor högre. år.

Högre inkomster av statens aktier under 2018 Inkomster från offentligrättsliga avgifter lägre 2018 Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter uppav utdelning och andra inkomster från statligt gick till 9 902 miljoner kronor, vilket är 193 milägda bolag. Utdelningen baseras generellt på joner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år. bolagens resultat från året innan. Inkomster av Inkomsterna från finansieringsavgiften från statens aktier uppgick till 14 628 miljoner kronor, arbetslöshetskassor uppgick till 3 494 miljoner vilket är 6 070 miljoner kronor (70,9 procent) kronor, vilket är 55 miljoner kronor (1,6 procent) högre än föregående år. högre än 2017. Inkomsterna från avgifter vid

patent- och registreringsväsendet uppgick till

Tabell 2.14 Aktieutdelning m.m. 2018 och 2017

395 miljoner kronor. Det är en ökning med

Miljoner kronor

7 miljoner kronor (1,9 procent) jämfört med

Utfall 2018 Utfall 2017 Skillnad

föregående år.

Akademiska hus1 630 1 393237
Apoteket3003000 Högre inkomster från böterInkomsterna från Böter m.m. uppgick till
Bostadsgaranti032-321 118 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner
Infranord6784-17kronor (1,5 procent) högre än föregående år. Det
Jernhusen1791781högre utfallet beror framför allt på att bötesmedel
Lernia21147från Polismyndigheten blev 38 miljoner kronor
Luossavaara-Kiirunavaarahögre än föregående år.
AB (LKAB)2 8820 2 882
Metria422 Förskottsbetalning av lokalradioavgifter till och
Nordiskamed 2026
investeringsbanken19618610Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick
PostNord000 till 1 236 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner
Saminvest AB2000200 kronor högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av
SBAB68462856 att lokalradioavgifter från Myndigheten för press,
SJ2692609 radio och tv blev 68 miljoner kronor högre. I juli2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 mil-
Specialfastigheter56049763joner kronor till Myndigheten för press, radio och
Sveaskog900800100tv för tillstånd att sända markbunden analog
Svensk Bilprovning2967-38kommersiell radio. Tillstånden gäller för perioden
Svensk Exportkredit232234-21 augusti 2018 – 31 juli 2026. Avgifterna betalades
Svevia2992990 i förskott och kommer därför att periodiseras
Swedavia122143-21 kvartalsvis mot statens budget för hela perioden
Sweden House12-1 för att ge en rättvisande bild av intäkterna.
Telia Company AB3 714 3 229485
Teracom Group2142104Inkomster av försåld egendom
Vasallen1250125
Vattenfall AB2 0000 2 000Under inkomsttypen inkomster av försåld
Totalt14 628 8 558 6 070 egendom redovisas bl.a. inkomster av försålda

byggnader och maskiner, mark och annan Utdelningen från LKAB blev 2 882 miljoner egendom som exempelvis gruvegendom och kronor, vilket motsvarar 60 procent av 2017 års aktier.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom med föregående år är utfallet 26 miljoner kronor

Miljoner kronor

(3,4 procent) lägre. Återbetalningen av studielån,

SB Utfall Utfall-SB Utfall

som bl.a. avser studiemedel, blev 49 miljoner

2018 2018 2018 2017

kronor lägre än 2017. Förändringen mellan åren

Inkomster av försåld

beror bl.a. på att antalet låntagare av studiemedel

egendom 5 000 1 808 -3 192 8

minskade med 8 373. Återbetalningen av övriga

lån blev 7 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än

Högre inkomster av försåld egendom 2018 jämfört

vad som beräknades i statens budget. Jämfört

med 2017

med föregående år blev utfallet 26 miljoner Inkomster av försåld egendom uppgick 2018 till

kronor lägre. 1 808 miljoner kronor, vilket är 3 192 miljoner

Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som kronor lägre än vad som beräknades i statens

blev 30 miljoner kronor högre än föregående år, budget. Det beräknade beloppet i statens budget

vilket beror på att antalet personer som återutgör en beräkningsteknisk schablon på

betalar hemutrustningslån ökat på grund av den 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående

senaste tidens flyktingmottagande. Antalet lån år blev inkomsterna 1 800 miljoner kronor högre.

2018 uppgick till 70 200, vilket är en minskning Inkomsterna 2018 består främst av försäljning av

med 1 700 lån jämfört med 2017. Antalet lån har statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i

minskat eftersom att återbetalningarna har ökat. Sverige Holding AB.

Hemutrustningslånet ska betalas tillbaka två år

Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal

efter utbetalningen. med Euroapotheca UAB om att sälja statens

innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige

Holding AB för 1 694 miljoner kronor. Efter att

Kalkylmässiga inkomster

Konkurrensverket godkänt försäljningen avsluta-

des affären i februari 2018. Överskottet från

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av försäljningen blev, efter avdrag för försäljnings-

vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. omkostnader, 1 683 miljoner kronor.

Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

uppgick till 99 miljoner kronor under året. Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2018 2018 2018 2017 Återbetalning av lån Avskrivningar och

amorteringar 87 84 -3 96

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331

visas återbetalningar av olika typer av lån där den Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427

största delen är återbetalning av studielån.

Inkomsterna uppgick till 12 169 miljoner kronor,

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

vilket är 296 miljoner kronor (1,2 procent) högre

Miljoner kronor

än vad som beräknades i statens budget.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2018 2018 2018 2017 Återbetalning av De statliga pensionsavgifterna ökade

näringslån 0 0 0 1 Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick

Återbetalning av totalt till 12 085 miljoner kronor under 2018.

studielån 493 472 -21 521 Inkomsterna från avgifterna för statlig tjänste-

Återbetalning av övriga pensionering uppgick till 9 821 miljoner kronor,

lån 273 266 -7 243

medan inkomsterna från den särskilda löneskat-

Återbetalning av lån 766 738 -28 764 ten på pensionskostnader uppgick till 2 295 mil-

joner kronor. Administrationskostnaderna för

Återbetalning av lån oförändrat jämfört med det statliga tjänstepensionssystemet blev 190 mil-

föregående år joner kronor. Inkomsterna från de statliga

Utfallet på inkomsttypen uppgick till 738 mil- pensionsavgifterna blev 299 miljoner kronor

joner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än högre än beräknat i statens budget. Jämfört med

vad som beräknades i statens budget. Jämfört

S kr . 2018/ 19: 101

2017 har inkomsterna från de statliga pensions- Inkomsterna uppgick till 12 367 miljoner kronor avgifterna ökat med 754 miljoner kronor under 2018 och är 544 miljoner kronor (4,2 pro- (6,7 procent). cent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2017 blev inkomsterna

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter

1 891 miljoner kronor (18,1 procent) högre.

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall Tabell 2.20 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

2018 2018 2018 2017

Miljoner kronor

Statlig

Utfall-

tjänstepensionering 9 821 9 257 SB Utfall SB Utfall

2018 2018 2018 2017

Särskild löneskatt på

pensionskostnader2 2952 126 Bidrag från Europeiskagarantifonden för jordbruket 7 642 6 962 -680 6 775
Statlig grupplivförsäkring5350Gårdsstöd7 500 6 613 -887 6 698
Premieskatt, gruppliv4139Övriga interventioner138 109 -29 117

Statlig personskadeförsäkring 79 54 Övriga bidrag från Europeiska

garantifonden för jordbruket 4 240 236 -40 Avdrag för administrationskostnader -190 -185 Bidrag från EU till

landsbygdsutvecklingen 2 397 1 923 -474 1 004 Administration, personskadeförsäkring -13 -11 Bidrag från Europeiska

jordbruksfonden för

Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331

landsbygdsutveckling 2007–

2013 -7 -9 -2

Bidrag från Europeiska

jordbruksfonden för

Bidrag m.m. från EU

landsbygdsutveckling 2014–

2020 2 404 1 933 -472 1 004 Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU

Bidrag från EU:s

redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s jordbruksfonder 10 039 8 886 -1 154 7 779

budget. De största enskilda bidragen kommer

från Europeiska regionala utvecklingsfonden,

Bidragen från EU:s jordbruksfonder lägre än

Europeiska socialfonden och Europeiska jord-

budget

bruksfonden. Bidragen är främst kopplade till

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till utgifter på anslag under utgiftsområde 14

8 886 miljoner kronor 2018, vilket är Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19

1 154 miljoner kronor lägre än vad som Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikat-

beräknades i statens budget. Det är framför allt ioner samt utgiftsområde 23 Areella näringar,

utbetalningarna av gårdsstöd som blivit lägre landsbygd och livsmedel.

(886 miljoner kronor), vilket beror på att en

större del av gårdsstödet, jämfört med 2017,

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

kommer att betalas av EU först under 2019.

Miljoner kronor

Sammantaget innebär det att Jordbruksverkets

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2018 2018 2018 2017 fordringar på EU:s landsbygdsfond ökat med 681

Bidrag från EU:s miljoner kronor, vilket kommer att redovisas som

jordbruksfonder 10 039 8 886 -1 154 7 779 ett bidrag från EU på statens budget först under

Bidrag från EU till 2019. Övriga bidrag från Europeiska garanti-

fiskenäringen 200 237 37 15 fonden för jordbruket blev däremot 236 miljoner

Bidrag från Europeiska kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln

regionala

redovisas de valutakursdifferenser som uppstår i utvecklingsfonden 1 408 1 557 149 1 213

den löpande redovisningen till EU:s jordbruks- Bidrag från Europeiska

fonder (garanti- och landsbygd). Det högre socialfonden 956 1 312 356 578

utfallet beror främst på att kronans värde i Bidrag till

förhållande till euron har varit betydligt svagare transeuropeiska nätverk 71 104 33 215

under 2018 än vad regeringen beräknade i Övriga bidrag från EU 236 272 36 675

budgeten. Kursvinsterna för 2018 uppgick till

Bidrag m.m. från EU 12 910 12 367 -544 10 476

221 miljoner kronor. Bidragen från den

S kr . 2018/ 19: 101

europeiska fonden för landsbygdsutveckling Tabell 2.21 Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet

2014–2020 blev 474 miljoner kronor lägre. Det

Miljoner kronor

beror på att utbetalningstakten till projekt inom

SB Utfall Utfall-SB Utfall landsbygdsprogrammet 2014–2020 blev lägre än 2018 2018 2018 2017

beräknat och därmed även bidragen från EU.

Tillkommande skatter 10 457 10 575 118 10 198

Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder

EU-skatter 6 792 6 481 -311 6 296

blev högre än beräknat

Tullmedel 6 755 6 481 -274 6 262 Bidragen från Europeiska regionala utvecklings-

Jordbrukstullar och fonden blev 149 miljoner kronor högre än

sockeravgifter 37 0 -37 34 beräknat. Orsaken är att en större andel bidrag

Kommunala avseende tidigare år betalades ut under 2018 utjämningsavgifter 3 664 4 094 430 3 902

jämfört med 2017. Bidragen från Europeiska

Utjämningsavgift för socialfonden blev 356 miljoner kronor högre än LSS-kostnader 3 664 4 094 430 3 902

beräknat. Det beror främst på att EU under 2018

Avräkningar -114 168 -118 268 -4 100 -108 994

betalat ut bidrag avseende en tidigare program-

Intäkter som förs till period, vilket inte hade beaktats vid framtagandet fonder -14 938 -14 701 236 -12 496

av budgetpropositionen för 2018.

Kompensation för

mervärdesskatt -99 231 -103 567 -4 336 -96 498

Bidragen från EU ökade med 18 procent 2018

Avräknad Jämfört med 2017 ökade bidragen från EU med mervärdesskatt,

1 891 miljoner kronor (18,1 procent). Det beror statliga myndigheter -32 988 -32 585 403 -30 936

främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt Kompensation för

mervärdesskatt, inom ramen för EU:s program 2014–2020 ökar

kommuner -66 243 -70 982 -4 739 -65 561 generellt mot slutet av programperioden efter-

Avräkningar m.m. i

som allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer

anslutning till

kostnader i takt med att programperioden skattesystemet -103 712 -107 693 -3 981 -98 796

fortskrider. Sammanlagt har dessa bidrag ökat

med 2 230 miljarder kronor jämfört med 2017.

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå Samtidigt minskade Övriga bidrag från EU med

till -103 712 miljoner kronor. Utfallet 403 miljoner kronor. Det är främst bidragen från

blev -107 693 miljoner kronor. Skillnaden mot asyl-, migrations- och integrationsfonden som

beräkningen i statens budget blev minskat som en följd av det minskade flykting-

alltså -3 981 miljoner kronor. Avräkningarna för mottagandet.

kompensation för mervärdesskatt till kom-

munerna blev 4 739 miljoner kronor högre och

beror på att kommunernas konsumtion blev

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

högre än väntat.

Jämfört med 2017 ökade Avräkningar m.m. i Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-

anslutning till skattesystemet med 8 897 miljoner skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader

kronor. Kommunernas kompensation för mer- (kostnader med anledning av lagen [1993:387]

värdesskatt ökade med 5 421 miljoner kronor. om stöd och service för vissa funktionshindrade).

Avräkningen av intäkter som förs till fonder Dessutom ingår olika avräkningar som dels avser

ökade med 2 205 miljoner kronor, vilket beror på intäkter som förs till fonder, dels kompensation

att resolutionsavgiften höjdes tillfälligt 2018. för mervärdesskatt till statliga myndigheter och

kommuner.

S kr . 2018/ 19: 101

2.3Utgifter i statens budget 2018

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Utgifter i statens budget sammanfattning

I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2018

Miljoner kronor

Statens Ändrings-TotaltUtfall - statensUtfall – totalt
UtgiftsområdebudgetbudgetanvisatUtfallbudgetanvisat
1Rikets styrelse14 53151 14 582 14 288-243-294
2Samhällsekonomi och finansförvaltning16 28671 16 356 15 992-294-364
3Skatt, tull och exekution11 39979 11 478 11 44647-33
4Rättsväsendet45 777477 46 254 45 937160-317
5Internationell samverkan2 009302 0391 893-116-146
6Försvar och samhällets krisberedskap53 836533 54 368 53 487-348-881
7Internationellt bistånd42 985-237 42 748 42 813-17265
8Migration15 7486 540 22 288 19 6243 875-2 665
9Hälsovård, sjukvård och social omsorg77 6962 145 79 841 78 418722-1 422

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 102 615 62 102 677 99 681 -2 934 -2 996 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 636 -1 34 635 34 771 136 136 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

barn 94 586 1 284 95 870 95 208 622 -662 13 Jämställdhet och nyanlända

invandrares etablering25 600604 26 204 22 217-3 383-3 987
14 Arbetsmarknad och arbetsliv74 0842 255 76 338 73 861-223-2 477
15 Studiestöd24 353128 24 481 21 118-3 234-3 362
16 Utbildning och universitetsforskning77 966145 78 110 76 002-1 964-2 108
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid15 880186 16 065 16 008128-57

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande samt konsumentpolitik6 9521107 0624 616-2 336-2 446
19 Regional tillväxt3 922203 9423 576-345-365
20 Allmän miljö- och naturvård10 77355 10 828 10 438-335-390
21 Energi3 5881733 7613 504-85-257
22 Kommunikationer56 41927 56 445 56 594175149

23 Areella näringar, landsbygd och

livsmedel19 254853 20 107 19 597343-510
24 Näringsliv7 3717 3717 4649494
25 Allmänna bidrag till kommuner111 38524 111 409 111 409240
26 Statsskuldsräntor m.m.11 3552 305 13 660 13 6032 247-58
27 Avgiften till Europeiska unionenFörändring av anslagsbehållningar39 511 -8 47939 511 34 960 -8 479-4 551 8 479-4 551 8 479
Summa992 036 17 916 1 009 951 988 527-3 509 -21 424
Riksgäldskontorets nettoutlåning6 5486 5481 978-4 571-4 571
Kassamässig korrigering001 5521 5521 552
Summa utgifter m.m. i statens budget998 58417 916 1 016 500 992 056-6 528 -24 443

Utgifterna i statens budget uppgick 2018 till Ersättningar till kommunerna för asylmottagandet 992 056 miljoner kronor. Det är 6 528 miljoner högre än den ursprungliga budgeten, men lägre än kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i totalt anvisat den ursprungliga budgeten och 24 443 miljoner Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick kronor (2,4 procent) lägre än vad som totalt till 19 624 miljoner kronor, vilket är 3 875 milanvisades. Inom 8 av de 27 utgiftsområdena blev joner kronor högre än vad som anvisades i den utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller ursprungliga budgeten, men 2 665 miljoner högre än vad som anvisades i statens budget. kronor lägre än vad som totalt anvisades. Det

S kr . 2018/ 19: 101

beror framför allt på att bidrag till kommunerna Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder för ersättningar och bostadskostnader för asyl- lägre än beräknat sökande ensamkommande barn och unga blev Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, högre än vad som beräknades i den ursprungliga bostadsförsörjning och byggande samt konsubudgeten. mentpolitik uppgick till 4 616 miljoner kronor

och blev därmed 2 336 miljoner kronor lägre än Lägre utgifter för sjukpenning, aktivitets- och vad som anvisats. Det beror främst på att investesjukersättningar än beräknat ringsstöd för anordnande av hyresbostäder och För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid bostäder till studerande blev 1 759 miljoner sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- kronor lägre än beräknat. terna 99 681 miljoner kronor, vilket är 2 934 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade. Det Högre kursförluster än beräknat beror dels på att antalet utbetalda nettodagar för Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldssjukpenning blev lägre än beräknat, dels på att räntor m.m. uppgick till 13 603 miljoner kronor, antalet personer som fick aktivitets- eller sjuk- vilket är 2 247 miljoner kronor högre än vad som ersättning blev lägre än beräknat. anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror

bl.a. på högre kurs- och valutaförluster än Färre kommunmottagna och lägre utgifter för beräknat.

ensamkommande barn och unga

Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och EU återbetalade nästan 4 miljarder kronor nyanlända invandrares etablering blev 22 217 mil- Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till joner kronor. Det är 3 383 miljoner kronor lägre Europeiska unionen uppgick till 34 960 miljoner än vad som anvisades i statens budget. Det beror kronor och är därmed 4 551 miljoner kronor lägre bl.a. på att antalet ensamkommande barn och än vad som anvisades i statens budget. Det beror unga som beviljades uppehållstillstånd och togs främst på att EU under 2018 återbetalade ett emot i en kommun blev lägre än beräknat. Det överskott till Sverige om 3 700 miljoner kronor beror också på att utgifterna för ersättning till för den avgift som baseras på bruttonationalkommuner och landsting för mottagandet av inkomsten. ensamkommande barn och unga, både enligt det gamla och det nya ersättningssystemet, blev lägre Exportkreditnämnden ökade placeringarna i än förväntat. Vidare blev utgifterna för etable- Riksgäldskontoret ringsersättning till nyanlända som deltar i Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgick till Arbetsförmedlingens etableringsinsatser lägre än 1 978 miljoner kronor, vilket är 4 571 miljoner beräknat. kronor lägre än vad som beräknades i statens

budget. Det beror bl.a. på att Exportkredit- Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat nämnden överförde garantimedel från bank- Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet konton till konton i Riksgäldskontoret, vilket 21 118 miljoner kronor, vilket är 3 234 miljoner minskade nettoutlåningen. kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för dem som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat och på att antalet studerande med studiemedel och studiestartsstöd blev lägre än beräknat.

Lägre utnyttjande av medel än beräknat

För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 76 002 miljoner kronor. Det är 1 964 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att medlen under anslag för bl.a. bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning inte utnyttjades fullt ut.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.23 Utfallet för statens budget för 2017-2018 Mer bidrag till sjukvården lägre utgifter för

Miljoner kronor

Migration

Utfall Utfall Skillnad

Utgifterna i statens budget ökade med Utgiftsområde 2018 2017 mot 2017

52 438 miljoner kronor (5,6 procent) mellan 2017 1 Rikets styrelse 14 288 13 324 964

och 2018. Den största utgiftsökningen i statens 2 Samhällsekonomi och

budget för 2018 skedde inom utgiftsområde 9 finansförvaltning 15 992 15 335 657

Hälsovård, sjukvård och social omsorg, som 3 Skatt, tull och exekution 11 446 11 011 435

ökade med 11 007 miljoner kronor (16,3 pro- 4 Rättsväsendet 45 937 44 064 1 873

cent). Utgifterna för de flesta andra utgiftsom- 5 Internationell samverkan 1 893 1 953 -60 råden ökade också. Utgiftsområde 8 Migration 6 Försvar och samhällets minskade samtidigt med 20 410 miljoner kronor krisberedskap 53 487 50 383 3 104

(51,0 procent). 7 Internationellt bistånd 42 813 36 707 6 107 8 Migration 19 624 40 034 -20 410 Ökade anslag för att stärka totalförsvaret 9 Hälsovård, sjukvård och social Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets omsorg 78 418 67 411 11 007 krisberedskap ökade utgifterna med 3 104 mil- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom joner kronor (6,2 procent). Det beror på ökade och funktionsnedsättning 99 681 101 868 -2 187 satsningar på totalförsvaret och på högre utgifter 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 771 34 658 114 med anledning av sommarens bränder.

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95 208 88 660 6 548 Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd 13 Jämställdhet och nyanlända till andra länder invandrares etablering 22 217 23 931 -1 714 Utgifterna för utgiftsområde 7 Internationellt 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 71 559 2 302 bistånd blev 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) 15 Studiestöd 21 118 19 671 1 448 högre. Det beror främst på att utgifterna för asyl-

mottagande som ingår i biståndsramen beräk- 16 Utbildning och universitetsforskning 76 002 71 098 4 904 nades minska. För att nå upp till målet om att 17 Kultur, medier, trossamfund och biståndsramen ska uppgå till en procent av BNI fritid 16 008 14 475 1 533 höjdes därför anslaget med ca 6 000 miljoner 18 Samhällsplanering, kronor 2018. bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 616 3 803 813 Utgifterna för asylsökande minskade 19 Regional tillväxt 3 576 2 808 768 Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 7 780 2 658 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre. 21 Energi 3 504 2 992 512 Ersättningarna till kommunerna minskade med

18 876 miljoner kronor (61,7 procent), vilket 22 Kommunikationer 56 594 53 223 3 371

främst beror på att antalet barn och unga i 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 597 17 225 2 372 Migrationsverkets mottagningssystem minskade.

24 Näringsliv 7 464 6 416 1 049

Ökade bidrag till vården

25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 105 566 5 843

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034

sjukvård och social omsorg blev 11 007 miljoner 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 10 736 kronor (16,3 procent) högre än 2017. Det beror Summa 988 527 940 749 47 778 bl.a. på personalsatsningar inom vården, insatser Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 för att korta vårdköerna och satsningar på Kassamässig korrigering 1 552 1 814 -263 förlossningsvård och kvinnors hälsa.

Summa utgifter m.m. i statens

Färre personer fick aktivitets- och sjukersättning

budget 992 056 939 619 52 438

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

blev 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än

2017. Det beror på att färre personer hade

aktivitets- och sjukersättning och att antalet

S kr . 2018/ 19: 101

utbetalda nettodagar för sjukpenning och underhåll och trafikledning för vägar och järnrehabiliteringspenning blev lägre än beräknat. vägar som tillsammans ökade med 1 913 miljoner

kronor.

Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökade Utgifter för EU-stödda åtgärder ökar

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, familjer och barn ökade utgifterna med landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med 6 548 miljoner kronor (7,4 procent). Utgifterna 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror för barnbidrag ökade med 4 435 miljoner kronor främst på att utbetalningar till fleråriga projekt (16,3 procent) eftersom barnbidraget höjdes den inom ramen för EU:s program ökar mot slutet av 1 mars 2018. Utgifterna för föräldraförsäkringen programperioden. ökade med 2 076 miljoner kronor (5,0 procent). Antalet ersättningsdagar för föräldrapenning Höjt grundavdrag för pensionärer medför högre minskade svagt, men antalet dagar med den bidrag till kommuner och landsting högsta ersättningsnivån ökade, bl.a. på grund av Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till att fler män tog ut föräldrapenning. kommuner ökade med 5 843 miljoner kronor

(5,5 procent). Det beror framför allt på att kom- Ändrad anslagsstruktur medför högre utgifter för munerna och landstingen kompenserades med Arbetsmarknad och arbetsliv totalt 4 387 miljoner kronor för det intäkts- Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbets- bortfall som det förhöjda grundavdraget för marknad och arbetsliv ökade med 2 302 miljoner pensionärer medför. kronor (3,2 procent). Det beror till största delen på att vissa utgifter har överförts till detta Ökade utgifter för statsskuldsräntor beror på flera utgiftsområde från utgiftsområde 13 Jämställdhet orsaker och nyanlända invandrares etablering. Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

ökade utgifterna med 3 034 miljoner kronor Stöd för vuxenutbildning, stärkt likvärdighet och (28,7 procent). Det beror på flera faktorer, bl.a. kunskapsutveckling medför högre utgifter blev valutakursförluster 2 710 miljoner kronor Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universi- högre än 2017. tetsforskning ökade utgifterna med 4 904 miljoner kronor (6,9 procent). Det beror på flera Högre BNI-avgift och lägre återbetalningar olika insatser inom utbildningsområdet. Utgif- Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till terna för statligt stöd till vuxenutbildning och Europeiska unionen blev 10 736 miljoner kronor statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskaps- (44,3 procent) högre än 2017. Det beror dels på utveckling ökade med sammanlagt 1 977 miljoner att den avgift som baseras på bruttonationalkronor. inkomsten (BNI-avgiften) blev högre, dels på att

EU återbetalade ca 4 100 miljoner kronor mindre Satsningar inom miljöområdet medför ökade avgifter än 2017.

utgifter

Olika satsningar inom miljöområdet medförde Irlands återbetalning av lån 2017 påverkar att utgifterna för utgiftsområde 20 Allmän miljö- jämförelsen mellan åren och naturvård ökade med 2 658 miljoner kronor Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning (34,2 procent). Knappt hälften av ökningen beror blev 4 923 miljoner kronor högre 2018 jämfört på satsningen Klimatklivet som stöder åtgärder med 2017. Det beror bl.a. på att Irland betalade för utsläppsminskning. Utgifterna för elfordons- tillbaka sitt lån till Sverige 2017, vilket påverkar premien, som infördes 2018, uppgick till 422 mil- jämförelsen med 2018. Lånet uppgick till joner kronor. 5 243 miljoner kronor.

Ökade utgifter för drift och underhåll av vägar och

järnvägar Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade budget utgifterna med 3 371 miljoner kronor (6,3 procent). Det är framför allt utgifterna för drift, Utgifterna i statens budget blev 6,5 miljarder

kronor lägre än den budget som riksdagen

S kr . 2018/ 19: 101

ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyse- Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive ras hur stor del av denna skillnad som berodde på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev reviderade bedömningar av dels de makroeko- 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget till nomiska förutsättningarna, dels antalet personer följd av ändrade makroekonomiska förutsättsom tar emot ersättning från olika transfererings- ningar. Det beror bl.a. på att utgifterna inom system (volymer). Vidare redovisas hur stor del utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller livsmedel blev högre till följd av en högre sådana beslut som fattats av riksdagen eller eurokurs för gårdsstöd m.m. än beräknat. Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin blev 2,1 miljarder kronor högre till följd av Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgifts- ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det områden exklusive räntor, Statsskuldsräntor beror främst på större valutakursförluster till m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. följd av en svagare krona. Resultatet sammanfattas i tabell 2.24 och Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 2,1 milkommenteras därefter. jarder kronor högre än i statens budget beroende

på makroutvecklingen. Även denna differens

Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall

förklaras av en svagare krona. Det beror på att

och budget för 2018

Riksbankens lån i Riksgälden ökat mer än beräk-

Miljarder kronor

nat när enskilda lån förfallit och refinansierats till

Totalt Volym3 Makro4 Beslut Övrigt5

en högre växelkurs för euron och dollarn. Utgiftsområden, exklusive räntor1 -5,8 -2,9 1,6 5,8 -10,3

Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar för 2018

Statsskuldsräntor m.m. 2,3 0,0 2,1 0,0 0,2 Skillnad

utfall Riksgäldskontorets SB Utfall 2018-SB Utfall

2 2018 2018 2018 2017 nettoutlåning -3,0 0,0 2,1 0,0 -5,1 Budgetens utgifter m.m. -6,5 -2,9 5,8 5,8 -15,2 Procentuell förändring från 1 föregående år: Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 BNP (fp) 2,5 2,3 -0,2 2,1 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system KPI (årsgenomsnitt) 1,7 2,0 0,3 1,8 samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Antal sysselsatta, 15–74 år 1,2 1,8 0,6 2,3 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar Nivåer: enligt ursprunglig budget.

Arbetslöshet, 15–74 år,

procent av arbetskraften 5,9 6,3 0,4 6,7

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika

Personer i arb.markn.pol.

transfereringssystem

program, procent av Utgifterna blev 2,9 miljarder kronor lägre än i arbetskraften 4,2 3,4 -0,8 3,5 statens budget till följd av ändrade bedömningar SEK/Euro 9,3 10,3 1,0 9,6 av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning

SEK/USD 8,3 8,7 0,4 8,5 från olika transfereringssystem (volymer). Det

6-mån ränta, årsgenomsnitt -0,4 -0,7 -0,3 -0,7 beror bl.a. på att färre personer än beräknat i

5-årig statsobligation, statens budget fick sjukpenning och sjuk- och

årsgenomsnitt 0,6 0,1 -0,5 -0,1 aktivitetsersättning 2018. Det medförde att fp = fasta priser utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca Skillnader till följd av beslut 2,5 miljarder kronor lägre än i den beslutade De totala utgifterna blev 0,5 miljarder kronor budgeten. högre än i statens budget till följd av beslut fattade

av riksdagen.

Skillnader till följd av den makroekonomiska

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive

utvecklingen

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska

5,8 miljarder kronor högre till följd av att förutsättningar medförde att budgetens totala

riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter utgifter blev 5,8 miljarder kronor högre än i

förslag i propositionerna om ändringar i statens statens budget.

budget (se avsnitt 2). Sammantaget uppgick de

S kr . 2018/ 19: 101

senare till 17,9 miljarder kronor. Av dessa be- förde över garantimedel i utländsk valuta från döms ca 5,8 miljarder kronor vara förslag som bankkonton till konto i Riksgäldskontoret. kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 12,1 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas Indragningar av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfererings- Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får anslag) utan att någon ny reform hade föreslagits. regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag För mer information om vilka förslag i propo- inte ska användas, om det är motiverat av sitionerna som bedömdes vara beslut respektive särskilda omständigheter i en verksamhet eller av tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska 2018 års ekonomiska vårproposition (prop. skäl. År 2018 beslutade regeringen om indragning 2017/18:100 tabell 7.9) och budgetpropositionen av anslagsmedel om totalt 50 428 miljoner kroför 2019 (prop. 2018/19:1 tabell 8.17). nor, främst avseende anslagssparanden från 2017.

Det är 4 359 miljoner kronor mer än 2017. De 48 Skillnader till följd av övriga orsaker indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, Av övriga orsaker blev utgifterna 15,2 miljarder omfattar 95 procent av totalbeloppet under 2018. kronor lägre än i statens budget. Riksgälds- I tabell 2.26 redovisas samtliga indragningar som kontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig är större än 100 miljoner kronor. korrigering) och statsskuldsräntor blev något högre medan utgiftsområdenas utgifter (exklu- De flesta indragningarna av anslagsmedel rör sive statsskuldsräntor) blev 10,3 miljarder kronor anslagssparande lägre. Den största indragningen, som uppgick till

Inom framför allt följande sju områden blev 6 466 miljoner kronor, avsåg kommunersättutgifterna lägre än i statens budget av övriga ningar vid flyktingmottagande. Den näst största orsaker: indragningen gjordes av räntor på statsskulden

och uppgick till 5 808 miljoner kronor. Båda – Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

dessa indragningar avsåg anslagssparande.

familjer och barn, – Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Tabell 2.26 Indragningar 2018

arbetsliv, Miljoner kronor – Utgiftsområde 15 Studiestöd, UO Anslag Indragning

5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 147 – Utgiftsområde 16 Utbildning och

8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 302

universitetsforskning,

8 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 103 – Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 114

bostadsförsörjning, byggande samt

konsumentpolitik, 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 105

9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 2 621 – Utgiftsområde 23 Areella näringar,

landsbygd och livsmedel, 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldreområdet 142 – Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 108

unionen. 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 065 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 005

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns

detaljerade kommentarer till skillnaden mellan 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen189
utfall och anvisade belopp i den ursprungliga 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer112
budgeten.12 1:3 Underhållsstöd 106
Riksgäldskontorets nettoutlåning, inklusive 12 1:5 Barnpension och efterlevandestöd120

kassamässig korrigering blev 5,1 miljarder kronor

12 1:8 Bostadsbidrag 476

lägre. Det berodde på att Exportkreditnämnden

13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 6 466

under 2018, med anledning av ändringar i för-

13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända

ordningen (2011:211) om utlåning och garantier,

invandrare 1 073

13 1:4 Hemutrustningslån 104

S kr . 2018/ 19: 101

13 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanländaanslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå
(2017) invandrare1 084ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp
14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning ochsom motsvarar den utnyttjade anslagskrediten.
aktivitetsstöd696

Med riksdagens bemyndigande får regeringen 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

även besluta att ett anslag får överskridas, om det

program och insatser1 722är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en
14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.1 211verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då
14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden2014 – 2020172anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla
14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning279ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget.
14 1:12 Nystartsjobb och stöd föryrkesintroduktionsanställningar184Regeringen beslutade om fyra medgivna överskridanden för 2018.
15 1:2 Studiemedel2 232
15 1:7 Studiestartsstöd424 Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2018

Miljoner kronor

16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan

pedagogisk verksamhet478Medgivet medgivetUtnyttjat
16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal155 UO Anslag Anslagsnamnöverskridande överskridande
16 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning326 8 1:6 Offentligt biträde iutlänningsärenden2180
16 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning12714 1:2 Bidrag till
16 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer198arbetslöshetsersättning
16 1:19 Bidrag till lärarlöner389och aktivitetsstöd2 2170
18 1:7 Energieffektivisering och renovering avflerbostadshus och utomhusmiljöer59123 1:10 Gårdsstöd m.m. 26 1:2 Oförutsedda utgifter31 031 0

18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av

Summa 2 466 31

hyresbostäder och bostäder för studerande 2 238 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 113

19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden I statens budget anvisades 305 miljoner kronor perioden 2014–2020 622 för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings-

20 1:4 Sanering och återställning av förorenade ärenden inom utgiftsområde 8 Migration. Rege-

områden185 ringen medgav i beslut den 21 mars 2018 att
20 1:8 Supermiljöbilspremie209 anslaget fick överskridas med 218 miljoner
20 1:16 Klimatinvesteringar381 kronor (Ju2018/01631/SIM). Det medgivnaöverskridandet utnyttjades inte, då riksdagen
22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur4 603anvisade ytterligare medel för anslaget i enlighet
22 1:15 Sjöfartsstöd150med propositionen Höständringsbudget för
23 1:10 Gårdsstöd m.m.224

2018. 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för

I statens budget anvisades 22 700 miljoner

fiske och vattenbruk 160

kronor för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshets- 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 350

ersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för

14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen

landsbygdens miljö och struktur 109

medgav i beslut den 11 oktober 2018 att anslaget 26 1:1 Räntor på statsskulden 5 808

fick överskridas med 2 217 miljoner kronor 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 5 362 (A2018/01756/A). Det medgivna överskridandet

Övriga indragningar 2 290 utnyttjades inte, då riksdagen anvisade ytterligare Summa 50 428 medel för anslaget i enlighet med propositionen

Höständringsbudget för 2018.

I statens budget anvisades 6 695 miljoner

kronor för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. inom

Överskridanden

utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och

livsmedel. Regeringen medgav i beslut den

Medgivna överskridanden

7 februari 2019 att anslaget fick överskridas med Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag

31 miljoner kronor (N2019/00299/SUN). Hela tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade

S kr . 2018/ 19: 101

anslagskrediten på 670 miljoner kronor utnyttja- Icke medgivna överskridanden des och nästan hela det medgivna överskridandet. Under 2018 har ett anslag överskridits utöver den

I statens budget anvisades 10 miljoner kronor tillåtna anslagskreditgränsen och utan medför anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter inom givande från regeringen (se tabell 2.28). utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Rege- Totalt disponibelt belopp inklusive anslagsringen medgav i beslut den 6 december 2018 att kredit för anslaget 1:13 Bokföringsnämnden inom anslaget fick överskridas med 300 000 kronor utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- (Fi2018/03747/BATOT). Det medgivna över- förvaltning har överskridits med 0,31 miljoner skridandet utnyttjades inte, då riksdagen anvisade kronor. Det beror på att myndighetens kostnader ytterligare medel för anslaget i enlighet med för pensionspremier varit högre än beräknat. Höständringsbudget för 2018.

Tabell 2.28 Icke medgivna överskridanden 2018

Miljoner kronor

Årets

tilldelning

Ingående enl. Totalt Utgående

överförings- reglerings- Medgivet tilldelade Anslags- överförings Icke medgivet UO Anslag Anslagsnamn belopp brev överskridande medel Utgifter kredit belopp överskridande 2 1:13 Bokförings-

nämnden 1,08 10,13 -0,78 10,43 11,05 0,30 -0,62 -0,31

Summa icke medgivet överskridande -0,31

S kr . 2018/ 19: 101

2.4 Utfall per utgiftsområde Avslutningsvis redovisas även Ålderspensions-

systemet vid sidan av statens budget (avsnitt I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras 2.4.31). utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2018 med utfallet 2017. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2018 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2018 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.29 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
2:1Riksdagens ledamöter och partier m.m.905916 11 1,2 873
2:2Riksdagens förvaltningsanslag8148161 0,1 779
2:3Riksdagens fastighetsanslag12097 -23 -19,083
4:1Regeringskansliet m.m.7 77940 7 654 -125 -1,6 7 482
5:1Länsstyrelserna m.m.2 97911 2 967 -12 -0,4 2 744
6:1Allmänna val och demokrati556536 -20 -3,589
8:1Presstöd Övriga anslag567 811492 -75 -13,2 541 810-1 -0,1 733
Summa14 53151 14 288 -243 -1,7 13 324

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen 11 miljoner kronor i enlighet med propositionen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och Höständringsbudget för 2018. samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga Valår gav ökade utgifter för Allmänna val och rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och demokrati Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demo- EU-arbetet. krati blev 447 miljoner kronor högre än 2017

Utfallet uppgick till 14 288 miljoner kronor, vilket förklaras av att val till riksdag och vilket är 243 miljoner kronor (1,7 procent) lägre kommun- och landstingsfullmäktige hölls under än vad som anvisades i statens budget. Jämfört 2018. med 2017 ökade utgifterna med 964 miljoner kronor (7,2 procent). Utgifterna för presstöd lägre än beräknat och lägre

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighets- än föregående år anslag blev 97 miljoner kronor, vilket är 23 mil- Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till joner kronor (19,0 procent) lägre än vad som 492 miljoner kronor. Det är 75 miljoner kronor anvisades i budgeten. Att utfallet blev lägre än (13,2 procent) lägre än anvisat i statens budget beräknat beror på att planerat underhåll av och 49 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än interiörer har skjutits fram i tid på grund av hög föregående år. Minskningen beror bl.a. på lägre arbetsbelastning och att avsatta medel för stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande oförutsedda åtgärder inte har utnyttjats. upplagor och att en tidningskoncern lade ned sina

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. lokala tidningar. Presstödet består av driftstöd, blev 7 654 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner distributionsstöd och utvecklingsstöd. Minskkronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i ningen mellan åren beror främst på att utbetalt budgeten. I enlighet med propositionen Våränd- driftstöd blev 51 miljoner kronor lägre. Under ringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytter- året har driftstöd betalats ut till 73 dagstidningar ligare 40 miljoner kronor för att finansiera högre jämfört med 89 föregående år. kostnader för utrikesförvaltningen på grund av ändrade växelkurser.

Ökat anslag till följd av sommarens skogsbränder

Skogsbränderna under sommaren 2018 medförde ökade kostnader, främst för personal vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att finansiera detta tillfördes anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m.

S kr . 2018/ 19: 101

Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Länsstyrelsen i Kalmar län

Miljoner kronor

Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisions-

Utestående

berättelse med reservation avseende sin årsredo-

Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamnbemyndigande 2018-12-31 visning för 2018. Som grund för uttalande om
6:5 Stöd till politiska partier172125 reservation anger Riksrevisionen följande.I årsredovisningen som lämnades till rege-
8:1 Presstöd7018ringen den 22 februari 2019 saknas samtliga noter
Summa242143

till balansräkningen som krävs enligt 2 kap. 4 §

samt 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

årsredovisning och budgetunderlag. beställningsbemyndiganden på 242 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Länsstyrelsen i Värmlands län

143 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn-

Länsstyrelsen i Värmlands län har fått en digandet och de utestående åtagandena uppgick

revisionsberättelse med reservation avseende sin till 99 miljoner kronor.

årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande

om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Värmlands läns årsredovisning

Garantier

saknar underskriftsmening och underskrift från

myndighetschefen. Enligt 2 kap. 8 § förordningen

Tabell 2.31 UO 1 Garantier

(2000:605) om årsredovisning och budgetunder-

Miljoner kronor

lag, med tillhörande föreskrifter från Ekonomi-

Utfärdade

garantier styrningsverket, ska årsredovisningen innehålla

Utestående inklusive

åtaganden bundna undertecknande och underskriftsmening. Detta Garantier Garantiram 2018-12-31 utfästelser innebär att årsredovisningen inte är fullständig.

Kreditgarantier till UD-

1 anställda 50 0 0

Summa 50 0 0 Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV). RiR 2018:13 Skyddet mot oegentligheter inom

Migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna

Inomstatliga lån Riksrevisionen har granskat skyddet mot

oegentligheter inom migrationsverksamheten vid Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån utlandsmyndigheterna.

Miljoner kronor

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 rapport om skyddet mot oegentligheter inom Riksdagsförvaltningens investeringar migrationsverksamheten vid utlandsmyndig-

som används i verksamheten10066 heterna (skr. 2018/19:15) redovisat vilka åtgärder
Riksdagsförvaltningens investeringar isom vidtagits eller som avses vidtas med anled-
fastigheter och tekniska anläggningar550457ning av granskningsrapporten. Gransknings-
Summa650523 rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Riksdagen har beslutat om låneramar på handlingarna (bet. 2018/19:KU15, rskr. 650 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. 2018/19:155). Utestående lån vid utgången av 2018 var 523 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.33 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:4Arbetsgivarpolitiska frågor21-1 -53,41
1:5Statliga tjänstepensioner m.m.13 22713 018 -209 -1,6 12 641
1:9Statistiska centralbyrån557551-6 -1,1 546
1:11Finansinspektionen6033 598-5 -0,8 533
1:12Riksgäldskontoret328277 -51 -15,5 263
1:15Riksrevisionen3303356 1,7 330
1:16Finansmarknadsforskning30608858 194,631
1:18Myndigheten för digital förvaltning Övriga anslag177 1 0323 136 -41 -23,4 4 987 -44 -4,3 91773
Summa16 28671 15 992 -294 -1,8 15 335

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän anvisade riksdagen ytterligare 60 miljoner kronor offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning som betalades till Stiftelsen Riksbankens Jubileoch finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga umsfond för att finansiera forskning inriktad på tjänstepensionerna, statistik och fastighets- Riksbankens kärnområden penningpolitik och förvaltning. finansiell stabilitet. Detta förklarar även skill-

Utfallet uppgick till 15 992 miljoner kronor, naden i utfall mellan åren. vilket är 294 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört Lägre utgifter för digitaliseringsprojekt än anvisat med 2017 blev utgifterna 657 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:18 Myndigheten för digital (4,3 procent) högre. förvaltning blev 136 miljoner kronor, vilket är

41 miljoner kronor (23,4 procent) lägre än vad Lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än som anvisades i statens budget. Det beror framför anvisat, men högre än 2017 allt på att bidrag till projekt för att finansiera digi- Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner talisering av offentlig sektor och den nationella m.m. blev 209 miljoner kronor (1,6 procent) lägre digitala infrastrukturen inte har betalats ut i den än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget utsträckning som beräknats. är regelstyrt och justeras utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer.

Beställningsbemyndiganden

Lägre utgifter för Riksgäldskontoret än anvisat

I statens budget anvisades 328 miljoner kronor Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret. Utfallet blev 51 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än Utestående

Beställnings- åtaganden budgeterat. Det beror främst på att personal- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 kostnaderna blev lägre. 1:10 Bidragsfastigheter 50 13

1:16 Finansmarknadsforskning 60 38

Högre utgifter för forskning om penningpolitik och

Summa 110 51

finansiell stabilitet

Utfallet för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning blev 88 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om kronor (194,6 procent) högre än vad som beställningsbemyndiganden på 110 miljoner kroanvisades i den ursprungliga budgeten. I enlighet nor. De utestående åtagandena uppgick till med propositionen Vårändringsbudget för 2018 51 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Utlåning Pensionsgaranti

(inkl. efter-

borgen)

Tabell 2.35 UO 2 Utlåning

Akademiska Miljoner kronor 7

Hus Obegränsad 62 Utlåning Låneram Lån 2018-12-31

Garantiram Riksbanken1 258 511

stabilitets-

fonden 750 000

Summa 258 511

1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Garantiram

resolutions-

fonden 200 000

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas

Garantikapital

lånen till Riksbanken kassamässigt, utan valuta-

Asiatiska

omvärdering. banken för I ovanstående tabell redovisas lånen valuta- infrastruktur-

investeringar

omvärderade till bokslutskurs. Jämfört med 2017

(AIIB) 8 USD 504 4 521 504 4 521

ökade utlåningen till Riksbanken med 20 379 mil-

Summa 2 381 448 2 381 386

joner kronor. 1

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin

avser 31 december 2017.

2 Om vissa villkor i lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska

instituts filialer i Sverige är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för Garantier att skydda dessa insättare.

3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter

om storleken på de skyddade tillgångarna.

4 prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

Tabell 2.36 UO 2 Garantier

5 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. Miljoner kronor 6

prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

Ute-

stående Utfärdade statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.

åtag- garantier 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31

Utestående anden inklusive december 2014.

8 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311.

åtaganden utländsk bundna Garantier Garantiram 2018-12-31 valuta utfästelser

Insättningsgarantin Obegränsad 2 280 000 2 280 000

Inomstatliga lån

Garanti till insättare i Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån utländska

Miljoner kronor

instituts filialer

2 Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 i Sverige Obegränsad

Investerar- Statens fastighetsverks skyddet 3 Obegränsad investeringar i fastigheter 15 200 12 995

Garantikapital i Statens järnvägars långfristiga lån Europeiska exkl. finansiell leasing 2 915 847 investerings-

Fortifikationsverkets investeringar i banken (EIB) 4 EUR 6 565 67 454 6 565 67 454

mark, anläggningar och lokaler 14 200 12 567 Garantikapital i

Riksrevisionen - Nordiska

anläggningstillgångar som används i investerings-

verksamheten 15 6 banken (NIB) EUR 1 978 20 326 1 978 20 326

Summa 32 330 26 415

Nordiska 1

prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. investeringsbanken, projektinvesteringslån EUR 622 2 248 219 2 248 Riksdagen har beslutat om låneramar på

Garantikapital i 32 330 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Europeiska Utestående lån vid utgången av 2018 var

utvecklings-

5 26 415 miljoner kronor.

banken (EBRD) EUR 542 5 565 542 5 565

Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 1 271 124 1 271

S kr . 2018/ 19: 101

Övriga krediter Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin

årsredovisning.

Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

Bokföringsnämnden

Utnyttjad kredit

Bokföringsnämnden har fått en revisions-

Övriga krediter i RiksgäldskontoretKredit 2018-12-31berättelse med reservation avseende sin årsredo-
Insättningsgarantin 1)Obegränsad0visning för 2018. Som grund för uttalande om
Investerarskyddet 2)Obegränsad0reservation anger Riksrevisionen följande.
Kredit för infriande av kapitalgarantier Obegränsad0

Bokföringsnämnden har överskridit den av till internationella finansiella

3) regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget institutioner

1:13 Bokföringsnämnden under utgiftsområde 2 Kredit för infriande av Obegränsad 0 Riksgäldskontorets garantier (ordinarie med 0,3 miljoner kronor. Myndigheten har i och

garantireserv) 4) med överskridandet inte följt 6 § anslagsför-

För Riksgäldskontorets Obegränsad 0 ordningen (2011:223). Överskridandet framgår

utlåningsverksamhet 5)

av årsredovisningen.

Kammarkollegiets behov av likviditet 250 0 för inrättande av nya myndigheter Statens tjänstepensionsverk - behov av 100 0 Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

likviditet i pensionshanteringen

Kammarkollegiets kredit för statliga 100 0 RiR 2018:2 Finansiell stabilitet makrotillsyn

6) försäkringssystemet

på rätt sätt?

Resolutionsreserven kreditram 100 000 0

Riksrevisionen har granskat hur makrotillsynen

Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 genomförs och hur berörda myndigheter sam-

Summa 0 verkar i frågor som rör makrotillsynen.

1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. rapport om finansiell stabilitet (skr. 2017/18:255)

4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§

redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses budgetlagen (2011:203). 5 Budgetlagen (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier. vidtas med anledning av granskningsrapporten.

6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsom-

handlingarna (bet. 2018/19:FiU12, rskr. rådet, bl.a. för insättningsgarantin och investerar-

2018/19:36). skyddet.

RiR 2018:18 Riksgäldskontorets användning av ränteswappar motiv, resultat och redovisning

Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

Riksrevisionen har granskat hur användningen av

ränteswappar svarar mot det övergripande målet

Kammarkollegiet

för statsskuldsförvaltningen och om redovis- Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse

ningen av resultatet är tillfredsställande. med reservation avseende sin årsredovisning för

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 2018. Som grund för uttalande om reservation

rapport om Riksgäldskontorets användning av anger Riksrevisionen följande.

ränteswappar (skr. 2018/19:22) redovisat vilka

Kammarkollegiet redovisar ingångna åtagan-

åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med den utöver tilldelad ram för två beställnings-

anledning av granskningsrapporten. Granskbemyndiganden. För anslaget 1:15 ap. 6 Övriga

ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

åtgärder inom konkurrenskraftig livsmedelssektor

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till under utgiftsområde 23 har ingångna åtaganden

handlingarna (bet. 2018/19:FiU32, rskr. gjorts med 99 miljoner kronor utöver tilldelad

2018/19:144). ram. För anslag 1:5 ap. 1 Näringslivsutveckling

under utgiftsområde 24 har åtaganden gjorts med

RiR 2018:20 Staten som inköpare av

245 miljoner kronor utöver tilldelad ram.

konsulttjänster tänk först och handla sen

Åtagandena har ingåtts av regeringen, men

Riksrevisionen har granskat statliga myndiganslagsposterna disponeras av myndigheten.

heters inköp av konsulttjänster. Regeringen har i

S kr . 2018/ 19: 101

skrivelsen Riksrevisionens rapport om staten som inköpare av konsulttjänster (skr. 2018/19:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagit eller avses vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagens har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU31, rskr. 2018/19:143).

RiR 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser är kostnadsmåtten tillförlitliga?

Riksrevisionen har granskat om staten har skapat förutsättningar för kommuner att redovisa OHkostnader så att räkenskapssammandraget blir ett tillförlitligt underlag för kommunjämförelser.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser (skr. 2017/18:293) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175).

RiR 2018:23 Räkenskapssammandraget är resultat- och balansräkningen tillförlitlig?

Riksrevisionen har granskat om staten har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att resultat- och balansräkningen i räkenskapssammandraget är tillförlitlig.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandragets tillförlitlighet (skr. 2018/19:20) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.39 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄBUtfall Utfall-SB ProcentUtfall
AnslagAnslagsnamn201820182018201820182017
1:1Skatteverket7 5917 7 634430,6 7 375
1:2Tullverket1 86272 1 896341,8 1 722
1:3Kronofogdemyndigheten1 9471 916-30-1,5 1 915
Summa11 39979 11 446470,4 11 011

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd fram informationsmaterial och utveckla it-system av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och för den individuella public serviceavgiften som indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa ersätter den tidigare radio- och tv-avgiften fr.o.m. verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. den 1 januari 2019. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten Ökade utgifter för Tullverkets kontrollverksamhet är förvaltningsmyndigheter för respektive om- Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till råde. 1 896 miljoner kronor. Det är 34 miljoner kronor

Utfallet uppgick till 11 446 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I och blev därmed 47 miljoner kronor (0,4 pro- enlighet med propositionen Vårändringsbudget cent) högre än vad som anvisades i statens budget. för 2018 anvisades anslaget 1:2 Tullverket ytter- Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 435 mil- ligare 72 miljoner kronor för att dels finansiera joner kronor (3,9 procent). modernare teknisk spaningsutrustning för att

förbättra förutsättningarna att arbeta mot den Ökade utgifter inom beskattningsverksamheten organiserade brottsligheten, dels öka kontrol- Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev lerna av privatimporten av varor i postförsänd- 7 634 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner elser som ökat kraftigt. Antalet kontrollerade kronor högre än anvisat i statens budget. De tulldeklarationer jämfört med 2017 ökade med förändrade reglerna om arbetsgivardeklaration på 6,5 procent och innefattar alla typer av importer. individnivå infördes stegvist från den 1 juli 2018. Att utgifterna blev lägre än totalt anvisat beror Systemet togs då i bruk av företag med krav på bl.a. på att vissa inköp av teknisk utrustning har personalliggare med fler än 15 anställda och en försenats eftersom upphandlingar har övermajoritet av dessa företag upplevde att systemet klagats. fungerat bra. Under 2018 tydliggjorde Tullverket att mer-

Sedan den 1 juli 2018 måste fler verksamheter värdesskatt ska betalas för postorderförsändelser än tidigare föra en elektronisk personalliggare som kommer från tredjeland till privatpersoner, över vilka som är verksamma på arbetsplatsen, vilket har lett till nya rutiner som innebar att bl.a. omfattas nu även fordonsservicebranschen. mervärdesskatten betalas i förväg innan tull- För att Skatteverket skulle kunna genomföra fler klarering sker. oanmälda kontrollbesök för de nya verksam- Jämfört med föregående år blev utfallet för heterna tillfördes medel i enlighet med propo- anslaget 1:2 Tullverket 174 miljoner kronor sitionen Vårändringsbudget för 2018. Skatte- (10,1 procent) högre med anledning av den ökade verket genomförde totalt 32 316 kontrollbesök, kontrollverksamheten. vilket är en ökning med 24,5 procent jämfört med Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndig- 2017. I besöksstatistiken ingår förutom kontroll heten uppgick till 1 916 miljoner kronor. Det är av personalliggare även tillsynsbesök och 30 miljoner kronor lägre än anvisat i statens kontrollbesök för kassaregister. budget och i nivå med föregående år.

I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisades anslaget 1:1 Skatteverket ytterligare 4 miljoner kronor bl.a. för att ta

S kr . 2018/ 19: 101

Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

RiR 2018:19 Investeringssparkonto en enkel sparform i ett komplext skattesystem

Riksrevisionen har granskat sparformen investeringssparkonto.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto (skr. 2018/19:30) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU7, rskr. 2018/19:162).

RiR 2018:25 Nedsatt moms på livsmedel priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet

Riksrevisionen har granskat den nedsatta momsen på livsmedel med avseende på dess priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel (skr. 2018/19:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU8, rskr. 2018/19:163).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.40 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Polismyndigheten24 516 200 23 767 -749 -3,1 22 912
1:2Säkerhetspolisen1 4931 472 -20 -1,4 1 358
1:3Åklagarmyndigheten1 5191 506 -13 -0,9 1 505
1:5Sveriges Domstolar5 60110 5 765 163 2,9 5 508
1:6Kriminalvården8 6498 961 312 3,6 8 624
1:11Ersättning för skador på grund av brott12291 -31 -25,291
1:12Rättsliga biträden m.m.2 355 200 2 849 495 21,0 2 648
1:13Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. Övriga anslag40 1 48241 84 44 109,3 25 1 442 -40 -2,7 1 35564
Summa45 777 477 45 937 160 0,4 44 064

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för Utbildningsinsatser i samband med förändringar i kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och sexualbrottslagstiftningen rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, 5 765 miljoner kronor. Det är 163 miljoner Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessu- kronor (2,9 procent) högre än vad som anvisades tom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brotts- i statens budget. förebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Från och med den 1 juli 2018 bygger den nya

Utfallet uppgick till 45 937 miljoner kronor sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex och blev därmed 160 miljoner kronor (0,4 pro- ska vara frivilligt, den s.k. samtyckeslagen. Därför cent) högre än vad som anvisades i statens budget. anvisade riksdagen i enlighet med propositionen Jämfört med 2017 blev utgifterna 1 873 miljoner Vårändringsbudget för 2018 ytterligare 10 milkronor (4,3 procent) högre. joner kronor för att Domstolsverket ska kunna

bistå Brottsoffermyndigheten i informations- Ersättnings- och nyrekryteringar har tagit längre och utbildningsinsatser riktade mot rättsväsendet tid än beräknat om förändringarna i sexualbrottslagstiftningen. Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten upp- Bland annat anordnade Brottsoffermyndigheten gick till 23 767 miljoner kronor, vilket är 749 mil- och Domstolsverket temadagar om sexualbrott joner kronor (3,1 procent) lägre än vad som för ca 500 domare, domstolsjurister, åklagare, anvisades i statens budget. Det beror främst på att poliser och advokater. fler anställda har slutat och att rekryteringar har tagit längre tid än beräknat. Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre

I enlighet med propositionen Vårändrings- än beräknat och högre än 2017 budget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. 200 miljoner kronor till anslaget för att bl.a. öka blev 2 849 miljoner kronor, vilket är 495 miljoner Polismyndighetens förmåga att ingripa mot kronor (21,0 procent) högre än vad som anvisaorganiserad brottslighet och terrorism. Den des i statens budget. I enlighet med propositionen skyddsutrustning som Polismyndigheten har Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen anskaffat kunde inte omgående avräknas anslaget ytterligare 200 miljoner kronor till anslaget med utan skrivs av över flera år. Det bidrog till att anledning av en ökad måltillströmning till domanslagsutfallet blev lägre än beräknat. stolarna som medfört en ökning av antalet

förordnanden av rättsliga biträden.

Jämfört med föregående år blev utfallet

201 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Det

S kr . 2018/ 19: 101

beror bl.a. på att utgifterna för offentlig för- Fler inkomna mål ledde till högre utgifter jämfört svarare, offentligt biträde och målsägandebiträde med föregående år ökade. Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev

5 765 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner Utgifterna för skaderegleringar blev högre än kronor (4,7 procent) högre än 2017. Det beror beräknat och högre än föregående år främst på att antalet inkomna, avgjorda och Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa balanserade mål ökat jämfört med föregående år. skaderegleringar m.m. blev 84 miljoner kronor, Balanserade mål är antalet mål som finns kvar vid vilket är 44 miljoner kronor (109,3 procent) årets utgång och de uppgick till 163 055, vilket är högre än anvisat i statens budget. I enlighet med en ökning med 10,1 procent. Balansökningen är propositionerna Vår- och Höständringsbudget störst vid kammarrätterna som blev 58,6 procent för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 41 mil- högre än 2017 och beror framför allt på ökning av joner kronor på grund av ett ökat antal ärenden, mål gällande behandling av extrem svettning, s.k. främst kopplade till frihetsberövanden. Anslaget hyperhidros. används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåt- Fler anställda inom häktes- och gärder. Det används också till skadestånd på transportverksamheten inom Kriminalvården grund av fel eller försummelse vid myndighets- Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev utövning. Det är framför allt utgifterna för 8 961 miljoner kronor, vilket är 337 miljoner ersättning vid frihetsberövanden som blev högre kronor (3,9 procent) högre än 2017. Under 2018 än beräknat. Dessa utgifter ökade med 23 mil- har antalet häktesplatser ökat. Kriminalvården har joner kronor (38,5 procent) 2018. också tagit över viss transportverksamhet från

Under 2018 avgjordes 1 754 ärenden där ersätt- Polismyndigheten. ning betalades ut, vilket är en ökning med Antalet årsarbetskrafter uppgick vid slutet av 19,1 procent jämfört med 2017. Det högsta 2018 till 9 993, vilket är en ökning med 202 belopp som under året har beslutats i ett ärende är (2,1 procent). 12,6 miljoner kronor där sökande genom del-

Tabell 2.41 UO 4 Beställningsbemyndiganden

beslut beviljades en utbetalning om 5,5 miljoner

Miljoner kronor

kronor redan under 2017. Totalt utbetalt belopp

Utestående blev 83 miljoner kronor. Andelen ärenden där

Beställnings- åtaganden ersättning för frihetsinskränkning beviljats upp- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 gick till 90 procent. 1:18 Från EU-budgeten

finansierade insatser

avseende EU:s inre

Högre utgifter för Polismyndigheten jämfört med

säkerhet 170 164

2017

Summa 170 164

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 855 miljoner kronor (3,7 procent) högre än föregående år. Det beror främst på ökade personal- Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett kostnader till följd av löneökningar men också på beställningsbemyndigande på 170 miljoner kroatt antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyn- nor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt digheten med 177 (0,7 procent). Vid slutet av ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda 2018 uppgick antalet årsarbetskrafter till 26 414. åtaganden medför framtida utgifter med 164 mil- Av dessa är 66,4 procent poliser och 33,6 procent joner kronor. civilanställda. Antalet sökande till polisutbildningen har ökat med 4 639 personer (32,4 procent) vilket har lett till att utgifterna för antag- Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision ningsprocessen har ökat jämfört med 2017. Antalet antagna på polisutbildningen har däremot RiR 2018:3 För säkerhets skull utbytet av minskat med 61 personer (4,8 procent), vilket underrättelseinformation mellan Polisinnebär att 25 procent av de 1 600 utbildnings- myndigheten och Säkerhetspolisen platserna inte har fyllts. Riksrevisionen har granskat om Polismyndig-

heten och Säkerhetspolisen har ett ändamåls-

enligt utbyte av underrättelseinformation för att

S kr . 2018/ 19: 101

förebygga och förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Iakttagelserna från granskningen avser Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen (skr. 2017/18:258). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:JuU4, rskr. 2018/19:29).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.42 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Avgifter till internationella organisationer1 3291 208 -120 -9,1 1 378
1:2Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet192187 -5 -2,7 139
1:3Nordiskt samarbete Övriga anslag16 30 47344 28 179,8 13 454 -18 -3,9 423
Summa2 00930 1 893 -116 -5,8 1 953

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och Sveriges förhållande till och överenskommelser minst år tre. med andra stater och internationella organisationer. Högre utgifter för nordiskt samarbete

Utfallet uppgick till 1 893 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:3 Nordiskt samarbete blev vilket är 116 miljoner kronor (5,8 procent) lägre 28 miljoner kronor högre än anvisat i statens än vad som anvisades i statens budget. Jämfört budget. Det beror på att riksdagen i enlighet med med 2017 blev utfallet 60 miljoner kronor propositionen Höständringsbudget för 2018 (3,1 procent) lägre. beslutade att under 2018 inrätta tre jubileums-

fonder om 10 miljoner kronor vardera för att Lägre avgift till FN:s budget främja ett brett mellanfolkligt utbyte mellan Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella Sverige och de baltiska länderna. organisationer uppgick till 1 208 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (9,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre Beställningsbemyndiganden utfallet är att FN:s budget för fredsbevarande

Tabell 2.43 UO 5 Beställningsbemyndiganden

operationer för perioden 1 juli 2017 till 30 juni

Miljoner kronor

2018 blev lägre än väntat. Jämfört med föregående

Utestående år blev utfallet för anslaget 170 miljoner kronor

Beställnings- åtaganden (12,3 procent) lägre. Det beror främst på att Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer 1:2 Freds- och blev 160 miljoner kronor lägre än 2017. Dessa säkerhetsfrämjande

verksamhet 50 14 avgifter uppgick till 394 miljoner kronor 2018.

1:11 Samarbete inom

Anslaget får användas för avgifter avseende

Östersjöregionen 214 83 Sveriges medlemskap i internationella organisat-

Summa 264 97

ioner, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om anslaget jämfört med tilldelade medel kan bero på beställningsbemyndiganden på 264 miljoner krovalutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s nor. De utestående åtagandena uppgick den sista budget sätts i USD. Därutöver påverkas december till 97 miljoner kronor. avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror även främst på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.44 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Förbandsverksamhet och beredskap34 941 103 34 459 -482 -1,4 33 147
1:2Försvarsmaktens insatser internationellt1 1471 037 -110 -9,6 1 040
1:3Anskaffning av materiel och anläggningar10 81610 728 -88 -0,8 10 062
1:6Totalförsvarets rekryteringsmyndighet169172 3 2,025
1:8Försvarets radioanstalt1 1061 059 -47 -4,3 1 017
1:11Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m.9282 -10 -10,771
2:1Kustbevakningen1 1431 204 62 5,4 1 169
2:3Ersättning för räddningstjänst m.m.21 300 353 332 1 574,913
2:4Krisberedskap1 28688 1 251 -35 -2,7 1 145
2:6Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Övriga anslag1 169 1 94542 1 224 55 4,7 1 0941 917 -28 -1,4 1 599
Summa53 836 533 53 487 -348 -0,6 50 383

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, kronor, vilket är 110 miljoner kronor (9,6 prosamhällets krisberedskap, strålsäkerhet och cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. elsäkerhet. Under 2018 beslutade regeringen att förlänga det

Utfallet uppgick till 53 487 miljoner kronor svenska deltagande i insatsen i Mali (Minusma), och blev därmed 348 miljoner kronor (0,6 pro- vilket har skett varje år sedan insatsen inleddes cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. 2014. Utgifterna för detta blev dock lägre än Jämfört med 2017 blev utfallet 3 104 miljoner beräknat med anledning av att åtgärder kopplade kronor (6,2 procent) högre. Det beror på till Försvarsmaktens camp i landet inte kunde förstärkningar till totalförsvaret. Enligt Försvars- genomföras på grund av säkerhetsläget. överenskommelsen från 2017 ökades utgiftsområdet med 2 550 miljoner kronor för 2018. Högre ersättningar till kommunerna till följd av

sommarens skogsbränder

Ökade anslag för att stärka det militära försvaret Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings- Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och tjänst m.m. uppgick till 353 miljoner kronor, det beredskap uppgick till 34 459 miljoner kronor, är 332 miljoner kronor högre än anvisat i statens vilket är 482 miljoner kronor lägre än anvisat i budget. I enlighet med propositionen Höständstatens budget. I enlighet med propositionen ringsbudget för 2018 anvisades ytterligare Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget 300 miljoner kronor för att betala ut den ersättytterligare 103 miljoner kronor för att förstärka ning som kommunerna är berättigade till enligt cyberförsvarsförmågan. Under året har Försvars- lagen om skydd mot olyckor avseende kostnader makten deltagit i övningar kopplade till cyber- uppkomna i samband med sommarens skogsförsvar. Försvarsmakten har också etablerat en bränder. Detta förklarar även skillnaden i utfall digital testmiljö för att kunna öva i cyberförsvar. mellan åren. Under 2018 genomfördes åtta större övningar, Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick bland annat Nato-övningen Trident Juncture. till 1 251 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner Under året genomfördes också en omfattande kronor (2,7 procent) lägre än vad som anvisades i beredskapsövning för Hemvärnet och en åter- statens budget. I enlighet med propositionen etablering av Gotlands regemente. Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens anslaget ytterligare 88 miljoner kronor för att insatser internationellt uppgick till 1 037 miljoner

S kr . 2018/ 19: 101

täcka kostnader som uppstått som en direkt följd bemyndiganden och utestående åtaganden av sommarens skogsbränder. uppgick till 6 651 miljoner kronor och är huvud-

Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för sakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhällsskydd och beredskap uppgick till samhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av 1 224 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner materiel och anläggningar. kronor (4,7 procent) högre än anvisat i statens För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredbudget. Det beror främst på ökade personalkost- skap uppgick skillnaden mellan beslutat bemynnader med anledning av sommarens bränder och digande och utestående åtaganden till 3 202 milökade kostnader för bevakning med skogsbrand- joner kronor. Det beror främst på att Försvarsflyg. I enlighet med propositionen Höständrings- makten inte ingick nya åtaganden i planerad budget för 2018 anvisades anslaget därför ytter- omfattning. ligare 35 miljoner kronor. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och

anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyn- Återupptagning av mönstringsverksamheten digande och utestående åtaganden 2 632 miljoner Utfallet för anslaget 1:6 Totalförsvarets rekry- kronor. Försvarsmaktens planering innehåller ett teringsmyndighet blev 147 miljoner kronor högre stort antal projekt som ska beställas eller än 2017. Verksamheten finansierades tidigare via omförhandlas under året. Det är även ett stort avgifter men från och med 2018 finansieras den antal åtaganden som kommer att infrias, vilket via anslag. Regeringen beslutade den 2 mars 2017 medför att det kan bli variationer i utfallet för de om att återinföra skyldighet att genomgå mönst- utestående åtagandena i förhållande till bemynring och fullgöra grundutbildning med värnplikt. digandet. Skyldigheten att genomgå mönstring gäller från Slutåret avseende bemyndigande för anslaget den 1 juli 2017 och skyldigheten att fullgöra 2:4 Krisberedskap är 2023 och har överskridits. grundutbildning med värnplikt från den 1 januari Utestående åtaganden sträcker sig till 2024. 2018. Antalet som har mönstrats har ökat från 2017. Totalt mönstrade/prövades 14 177 personer under 2018, varav 3 299 kvinnor och 10 878 Garantier män. Av dessa har ca 3 700 totalförsvarspliktiga skrivits in till Försvarsmaktens 4 000 utbildnings- Tabell 2.46 UO 6 Garantier

Miljoner kronor

platser för grundutbildning under 2018/2019.

Utfärdade

Utestående garantier

Garanti- åtaganden inklusive bundna

Garanti ram 2018-12-31 utfästelser

Beställningsbemyndiganden

Stiftelsen Gällöfsta

kurscentrum1 24 7 7

Tabell 2.45 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Summa 24 7 7

1 prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och

Inomstatliga lån

beredskap 17 100 13 898 1:3 Anskaffning av materiel

Tabell 2.47 UO 6 Inomstatliga lån

och anläggningar 78 000 75 368

Miljoner kronor

2:2 Förebyggande åtgärder

Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31

mot jordskred och andra

naturolyckor10096 Beredskapsinvesteringar inomramen för Myndigheten för
2:4 Krisberedskap1 200398samhällsskydd och
3:1 Strålsäkerhets-myndigheten7059beredskapsverksamhet Summa1 550 1 5501 304 1 304
Summa96 47089 819Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden40 0000

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 96 470 miljoner Riksdagen har beslutat om låneramar på kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån, 89 819 miljoner kronor. Skillnaden mellan

S kr . 2018/ 19: 101

exklusive den särskilda krediten för krig och Myndigheten har påtalat för departementet att de krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns vill höja avgifterna för att komma i balans. utestående lån om 1 304 miljoner kronor vid utgången av 2018. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

har fått en revisionsberättelse med reservation Övriga krediter avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund

för uttalande om reservation anger Riksrevis-

Tabell 2.48 UO 6 Övriga krediter

ionen följande.

Miljoner kronor

Myndigheten för samhällsskydd och bered-

Utnyttjad kredit

skap har överskridit det av regeringen beslutade Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31

slutåret (2023) avseende beställningsbemyn- Försvarets materielverks behov av

digandet för anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap under rörelsekapital 18 500 10 379

utgiftsområde 6 genom att ingå åtaganden på

Summa 18 500 10 379

2 miljoner kronor för år 2024.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga

Elsäkerhetsverket

krediter på 18 500 miljoner kronor. Utnyttjade

Elsäkerhetsverket har fått en revisionsberättelse krediter vid utgången av 2018 uppgick till

med upplysning avseende sin årsredovisning för 10 379 miljoner kronor.

2018.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan

39 i årsredovisningen, där Elsäkerhetsverket Strålsäkerhetsmyndigheten redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisions-

där avgifterna inte disponeras. Som framgår av berättelse med reservation avseende sin årsredo- tabell Avgiftsbelagd verksamhet – Offentligvisning för 2018. Som grund för uttalande om

rättslig verksamhet finns ett stort överskott för reservation anger Riksrevisionen följande. Elberedskapsavgift på 92 miljoner konor. På

Strålsäkerhetsmyndigheten har redovisat ett

grund av den ekonomiska styrningen för resultatför högt belopp på posten Avräkning med området Elberedskapsavgift har myndigheten statsverket på 28 miljoner kronor. Posten

inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska Behållning räntekonto hos Riksgäldskontoret är målen. för lågt redovisad med motsvarande belopp per balansdagen den 31 december 2018.

Dessutom har myndigheten i tabellen Intäkter Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

och kostnader för avgifter som inte disponeras

redovisat ett felaktigt värde avseende flera

RiR 2018:6 Livsmedels- och läkemedels-

summeringar i tabellen. Den korrekta summe- försörjning samhällets säkerhet och viktiga ringen av Kärnteknisk verksamhet ska vara

samhällsfunktioner

81 miljoner kronor och inte 118 miljoner kronor Riksrevisionen har granskat samhällets säkerhet per balansdagen den 31 december 2018.

och viktiga samhällsfunktioner med inriktning

Strålsäkerhetsmyndigheten har även fått en mot livsmedels- och läkemedelsförsörjning. upplysning i revisionsberättelsen avseende års-

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens redovisningen för 2018. rapport om livsmedels- och läkemedels-

försörjning – samhällets säkerhet och viktiga

Upplysning av särskild betydelse

samhällsfunktioner (skr. 2017/18:283) redovisat Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 12

vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med i årsredovisningen, där Strålsäkerhetsmyndig-

anledning av granskningsrapporten. Granskheten redovisar resultatet av avgiftsbelagd verk-

ningsrapporten är därmed slutbehandlad. samhet där avgifterna inte disponeras. Som

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till framgår av tabell 3 finns ett stort ackumulerat

handlingarna (bet. 2018/19:FöU2, rskr. underskott för icke kärnteknisk verksamhet.

2018/19:55).

S kr . 2018/ 19: 101

RiR 2018:14 Nationellt försvar på regional nivå

Riksrevisionen har granskat om Försvarsmaktens regionala staber har förutsättningar att lösa sina huvuduppgifter och om arbetet sker på ett ändamålsenligt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nationellt försvar på regional nivå (skr. 2018/19:28) redovisat de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i rapporten till Försvarsmakten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och följer myndighetens arbete med att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FöU10, rskr. 2018/19:137).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.49 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Biståndsverksamhet41 606 -265 41 392 -214 -0,5 35 402
1:2Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Övriga anslag1 171 20828 1 220 49 4,2 1 115 202 -6 -2,9 190
Summa42 985 -237 42 813 -172 -0,4 36 707

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- utgiftsområde 8 Migration för asylmottagande, lingssamarbete. och som klassificeras som bistånd och avräknas

Utfallet blev 42 813 miljoner kronor, vilket är biståndsramen, skulle minska med 3 564 miljoner 172 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad kronor. Resterande del av höjningen beror i som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 huvudsak på att bruttonationalinkomsten (BNI) blev utfallet 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) för 2018 antogs bli högre än 2017 och att högre. biståndsramen höjdes från 0,99 procent av BNI

2017 till 1,0 procent 2018.

Högre utgifter för asylmottagande medförde något lägre utgifter för biståndsverksamheten Biståndsramen

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s uppgick till 41 392 miljoner kronor, vilket är utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det 214 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än internationella regelverket i Europeiska nationalanvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är räkenskapssystemet (ENS). Biståndsramens att riksdagen i enlighet med propositionen storlek bestäms utifrån den procentsats som Höständringsbudget för 2018 beslutade att riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid minska anslaget med 222 miljoner kronor till beräkningen av biståndsramen i budgetföljd av att de avräkningsbara kostnaderna för propositionen används den senaste tillgängliga asylmottagandet ökat. Enligt biståndskommittén BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet vid Organisationen för ekonomiskt samarbete under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader som ansvarar för att sammanställa medlemsför asylmottagandet under utgiftsområde 8 ländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till Migration klassificerade som bistånd och OECD/DAC görs under våren efter avslutat finansieras inom biståndsramen. budgetår. I den ingår samtliga kostnader,

inklusive kostnader under andra utgiftsområden Biståndsverksamheten ökade med knappt 6 än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som miljarder kronor jämfört med 2017 klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev biståndsdirektiv. Utgifterna inom andra utgifts- 5 991 miljoner kronor (16,9 procent) högre områden avser huvudsakligen kostnader för jämfört med 2017. Det är framför allt utbetal- asylsökande från utvecklingsländer under det ningar till multilaterala och internationella första året i Sverige (utgiftsområde 8 Migration) organisationer (FN), bistånd till Afrika samt samt kostnader för mottagandet av kvotflykhumanitära insatser som ökat under 2018. tingar som vidarebosätts och deras resor till Riksdagen beslutade i enlighet med budget- Sverige (utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanpropositionen för 2018 om att öka budgeten för lända invandrares etablering), administration av biståndsverksamheten med drygt 6 000 miljoner bistånd inom utrikesförvaltningen samt den del kronor. Orsaken till ökningen var främst att av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd regeringen beräknade att de utgifter under som finansieras över EU:s budget.

S kr . 2018/ 19: 101

Höjd biståndsram för 2018

Tabell 2.50 Utfall för bistånd 20082018

Miljoner kronor

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt utbetalt bistånd 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 701 47 549 50 769 Totalt bistånd i procent av BNI1 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,40 0,94 1,02 1,04 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Biståndsramen för 2018 budgeterades till Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrations- 48 950 miljoner kronor, vilket motsvarade verkets mottagningssystem blev 329 dygn i stället 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället för 239 dygn som ursprungligen beräknades i beräknade BNI enligt ENS 2010 och är statens budget. Den längre vistelsetiden för- 2 821 miljoner kronor högre än den budgeterade klarades bl.a. av längre handläggningstider för biståndsramen för 2017. Den del av bistånds- personer som beviljats uppehållstillstånd. Den ramen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt genomsnittliga dygnskostnaden blev 585 kronor bistånd ökade med 6 210 miljoner kronor och i stället för 464 kronor som ursprungligen beräkden del som avser kostnader för mottagande av nades i statens budget. Den högre dygnskostasylsökande minskade med 3 564 miljoner naden berodde främst på ökade kostnader för kronor jämfört med 2017. Eftersom kostnaderna skola och mottagande med anledning av att den för mottagande av asylsökande väntades bli något genomsnittliga tiden i mottagningssystemet blev högre än vad som antogs i den ursprungliga längre än beräknat. De kostnader som rapporbudgeten för 2018 beslutade riksdagen om terades till OECD/DAC (4 560 miljoner kroändringar inom biståndsramen i propositionen nor) är högre än de som ingick i slutlig höständ- Höständringsbudget för 2018. Det innebar att ringsbudget (2 974 miljoner kronor). Detta inneden del av biståndsramen som avsåg utgifts- bär att regeringen avräknade ett lägre belopp från område 7 Internationellt bistånd minskade med biståndsramen jämfört med det preliminära 222 miljoner kronor och den del som avsåg utfallet. Av det totala antalet asylsökande kom kostnader för mottagande av asylsökande ökade 97 procent från låg- och medelinkomstländer. med motsvarande belopp jämfört med den Det är endast kostnader för dessa personer under ursprungliga budgeten för 2018. deras första år i Sverige, som ingår i biståndet.

Utfallet för biståndsramen 2018 som rappor- Både det preliminära rapporterade utfallet till terades till OECD/DAC, i enlighet med dess OECD/DAC och de budgeterade avräkningarna redovisningsprinciper, blev 50 769 miljoner kro- inkluderade kostnader för mottagande av nor. Det motsvarar 1,04 procent av BNI enligt personer som vidarebosattes i Sverige, s.k. ENS 2010. kvotflyktingar, varav de budgeterade kostnader

Det finns två huvudsakliga anledningar att uppgick till 562 miljoner kronor medan utfallet biståndsramen skiljer sig från det preliminära till OECD/DAC var 538 miljoner kronor. utfallet som rapporterades till OECD/DAC. Dels gör OECD/DAC:s redovisningsprinciper gällande att lagda skuldsedlar ska rapporteras i sin helhet även om inga utbetalningar har skett under innevarande år. Dels blev kostnaderna för mottagande av asylsökande som räknas som bistånd högre. Kostnader för mottagande av asylsökande som ingår i biståndsramen i Budgetpropositionen för 2018 baserades på Migrationsverkets prognos i juli 2017. De slutliga budgeterade kostnaderna som ingick i biståndsramen uppdaterades slutligen i propositionen Höständringsbudget för 2018. Tabellen nedan visar dessa förändringar för 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.51 Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen

Budgetpropositionen 2018 HÄB18 Utfall 2018

Migrationsverkets prognos (datum)juli 2017juli 2018
Antal asylsökande27 00023 00021 502
Genomsnittligt antal dygn239274329
Genomsnittlig dygnskostnad, kronor464 1571585

Kostnader för mottagande av asylsökande som ingår i biståndsramen, miljoner kronor 2 752 2 974 4 560

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.52 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 89 778 81 938

Summa 89 778 81 938

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 89 778 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 938 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 840 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Multilaterala och internationella organisationer och fonder, Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, stöd genom svenska organisationer i det civila samhället och Hållbar utveckling.

Regeringen har ingått avtal med Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalen är utformade med en bindande (unqualified commitment) och en icke bindande del (qualified commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet tabellen ovan. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 4,5 miljarder kronor. Av detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 till 2044) och 2,0 miljarder kronor AfDf (från 2027 till 2054).

S kr . 2018/ 19: 101

Garantier Övriga krediter

Tabell 2.53 UO 7 Garantier Tabell 2.54 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor eller annan angiven valuta Miljoner kronor

Utfärdade Utnyttjad kredit

Utestående garantier Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31

Utestående åtaganden inklusive

åtaganden utländsk bundna Kredit för infriande av kapitalgarantier Garanti Garantiram 2018-12-31 valuta utfästelser till internationella finansiella

institutioner1 Obegränsad 0 Garantikapital, Internationella Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i återuppbygg- syfte att fullgöra sådana garantier som nads- och riksdagen beslutat om, m.m. Obegränsad 0 utvecklings-

Summa 0

banken (IBRD) USD 3 891 20 160 USD 2 247 20 160

1 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. Garantikapital, Afrikanska utvecklings-

banken (AfDB) SDR 971 11 889 SDR 953 11 889 Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

Garantikapital,

Interamerikanska Folke Bernadotteakademien

utvecklings-

2 Folke Bernadotteakademien har fått en revisions-

banken (IDB) USD 538 4 829 USD 538 4 829

berättelse med reservation avseende sin årsredo-

Garantikapital,

visning för 2018. Som grund för uttalande om

Asiatiska

utvecklings- reservation anger Riksrevisionen följande.

banken (AsDB) 3 SDR 343 4 281 SDR 343 4 281

På grund av bristande återrapportering i ett Garantier inom lämnat bidrag har Folke Bernadotteakademin inte

bistånds-

betalat ut hela det beviljade bidraget under 2018.

verksamheten 12 000 5 198 6 004

Det medför att Folke Bernadotteakademin har

EIB-lån inom

ett utestående åtagande på 0,8 miljoner kronor vid

ramen för Lomé

IV Bis och utgången av 2018, trots att myndigheten inte har

Cotonou-avtalet 4 EUR 152 1 155 1 155

stöd för ett sådant åtagande i 17 § anslags- Nordiska förordningen (2011:223).

Investeringsbankens miljöinvesteringslån EUR 104 34 EUR 3 34

Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA USD 16 145 USD 16 145

Summa 47 692 48 498

1 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 2 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 3 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91). 4 prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99. 5 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 6 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018 USD= 8,971 EUR= 10,275 CHF= 9,992 SDR= 12,476

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.8Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.55 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Migrationsverket5 31632 5 190 -126 -2,4 6 015
1:2Ersättningar och bostadskostnader8 101 5 708 11 724 3 623 44,7 30 600
1:3Migrationspolitiska åtgärder781589 11 13,6 738
1:4Domstolsprövning i utlänningsmål9602 958-2 -0,2 839
1:6Offentligt biträde i utlänningsärenden305 583 570 265 86,8 806
1:7Utresor för avvisade och utvisade349269 -80 -22,9 253
1:8Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar155131 -25 -16,0 147
1:9Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m. fl. Övriga anslag195 200 396 201 102,8 389 2891 299 10 3,4 246
Summa15 748 6 540 19 624 3 875 24,6 40 034

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige Utgifterna för offentliga biträden högre än samt frågor som rör mottagande av asylsökande. budgeterat

Utfallet uppgick till 19 624 miljoner kronor Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i och är därmed 3 875 miljoner kronor (24,6 pro- utlänningsärenden blev 265 miljoner kronor cent) högre än vad som ursprungligen anvisades i (86,8 procent) högre än de ursprungligen statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna anvisade medlen, men 236 miljoner kronor 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre. (29,3 procent) lägre än 2017. Orsaken till det

högre utfallet är att andelen ärenden som kräver Ersättningar till kommunerna blev högre än offentligt biträde blev högre än beräknat. För att statens budget 2018 finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och i enlighet med propositionerna Vår- och Höstbostadskostnader blev 11 724 miljoner kronor. ändringsbudget för 2018 om ändringar i statens Det är 3 623 miljoner kronor (44,7 procent) budget och anvisade sammantaget ytterligare högre än den ursprungliga budgeten. Det är 583 miljoner kronor. Höjningen av anslaget framför allt ersättningarna till kommunerna som finansierade även ett utnyttjande av anslagsblivit högre än beräknat. Orsaken är att ansök- krediten från 2017 på sammanlagt 145 miljoner ningarna om ersättningar från kommunerna, kronor. enligt ett tidigare system om ersättning för ensamkommande barn och unga, blev högre än Antalet ärenden på Migrationsverket minskade vad som antogs i budgetpropositionen för 2018. under 2018 Kommunerna hade möjlighet att ansöka om Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket ersättning för tidigare utgifter enligt detta system uppgick till 5 190 miljoner kronor 2018, vilket är t.o.m. den 31 december 2017. För att finansiera de 825 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än 2017. högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet Under 2018 har både antalet inkomna liksom med propositionerna Vår- och Höständrings- äldre ärenden om asyl, både förstagångs- och budget för 2018 om ändringar i statens budget förlängningsansökningar, minskat, vilket inneoch anvisade sammantaget ytterligare 5 708 mil- burit att Migrationsverket minskat sin personaljoner kronor. Höjningen av anslaget täckte även styrka. Cirka 600 personer sades upp under 2018 utnyttjandet av anslagskrediten från 2017 på och i samband med omställningen till en minskad 1 401 miljoner kronor. verksamhet valde också fler än beräknat att sluta

S kr . 2018/ 19: 101

på eget initiativ. Jämfört med 2017 minskade Tabell 2.56 Asylsökande m.m. 2018

Antal personer

personalkostnaderna med 548 miljoner kronor

2018 2017 Föränd- Föränd- (13,0 procent) till 3 667 miljoner kronor. Det

ring ring % genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade

Antal asylsökande 21 502 25 666 -4 164 -16,2

med 1 311 personer till 5 842 (18,0 procent)

varav män (inkl. jämfört med 2017.

pojkar) 12 929 15 635 -2 706 -17,3

varav kvinnor (inkl.

Utgifterna för ersättningar och bostadskostnader

flickor) 8 573 10 031 -1 458 -14,5

minskade jämfört med 2017

varav ens. barn och Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och

unga 944 1 336 -392 -29,3 bostadskostnader minskade med 18 876 miljoner

varav pojkar 695 1 043 -348 -33,4 kronor (61,7 procent) jämfört med 2017. Det är

varav flickor 249 293 -44 -15,0 främst ersättningarna till kommunerna som minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga i Förlängnings-

ansökningar 7 457 18 154 -10 697 -58,9

Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 86,5 procent, från 14 990 ensamkommande under 2017 till 2 023 ensamkommande under Avgjorda asylärenden 35 512 66 301 -30 789 -46,4 2018. Totalt har ersättningarna till kommunerna varav bifall 11 217 27 205 -15 988 -58,8 för ensamkommande barn och unga minskat med Bifallsandel 32% 41% 15 937 miljoner kronor mellan åren. Ersättningarna för ensamkommande och som enbart

Beviljade

avser innevarande år dvs. exklusive utbetalningar uppehållstillstånd 132 696 135 529 -2 833 -2,1 som hör till tidigare år, minskade med

varav asyl 25 114 36 531 -11 417 -31,3 13 955 miljoner kronor (86,3 procent), från

varav anhöriga till 16 169 miljoner kronor till 2 214 miljoner kronor asylsökande 16 627 19 124 -2 497 -13,1 2018. Det genomsnittliga antalet inskrivna per-

varav barn födda i soner i mottagningssystemet, exklusive ensam- Sverige till föräldrar

kommande barn och unga, minskade med 19 396 med PUT9 342 9 850 -5108 -5,2
(24,1 procent), från 80 587 under 2017 till 61 191 varav arbetstagare21 507 16 178 5 329 32,9
inskrivna under 2018. Det lägre antalet inskrivna Övriga60 106 53 846 6 260 11,6

December December Föränd- Förändhar medfört att Migrationsverkets utgifter för

2018 2017 ring ring % anläggningsboende minskat med 1 232 miljoner

Inskrivna i

kronor (44,8 procent) under 2018 jämfört med Migrationsverkets

-31,4

2017. Det medförde även att utgifterna för dag- mottagningssystem* 52 565 76 640 -24 075 ersättning till asylsökande liksom ersättningarna varav med för skolkostnader minskade med 614 miljoner uppehållstillstånd 3 310 8 834 -5 524 -62,5 kronor respektive 1 998 miljoner kronor jämfört varav

ensamkommande med 2017.

barn och unga 1 239 4 729 -3 490 -73,8

anläggningsboende

Fler avgjorda mål i migrationsdomstolarna

(ABO) 21 695 35 496 -13 801 -38,9 Utgifterna för anslaget 1:3 Migrationspolitiska

eget boende (EBO) 28 832 33 221 -4 389 -13,2 åtgärder blev 650 miljoner kronor lägre än 2017. Det lägre utfallet beror på att utgifterna för övrigt boende 2 038 7 923 -5 885 -74,3 vidarebosättning av kvotflyktingar redovisas på Genomsnittligt

inskrivna under året 63 214 95 576 -32 362 -33,9

anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flykting-

varav ensammottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet

kommande barn och och nyanlända invandrares etablering fr.o.m.

unga 2 023 14 990 -12 967 -86,5 2018.

varav övriga 61 191 80 587 -19 396 -24,1

Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i *Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista

december respektive år. utlänningsmål blev 119 miljoner kronor

Källa: Migrationsverket (14,1 procent) högre än 2017. Antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade med 16,0 procent mellan 2017 och 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.57 UO 9 Anslag

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:4Tandvårdsförmåner6 3326 457 125 2,0 5 782
1:5Bidrag för läkemedelsförmånerna26 582 1 149 27 067 485 1,8 25 606
1:6Bidrag till folkhälsa och sjukvård7 096 600 7 711 615 8,7 2 913
1:7Sjukvård i internationella förhållanden465493 28 6,0 433
1:8Bidrag till psykiatri1 7551 634 -121 -6,9 1 167
1:10E-hälsomyndigheten146141 -5 -3,4 158
4:2Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet768723 -44 -5,7 389
4:3Bilstöd till personer med funktionsnedsättning263100 -164 -62,2 162
4:4Kostnader för statlig assistansersättning25 69325 308 -385 -1,5 23 310
4:5Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet2 517 360 2 809 292 11,6 2 302
4:6Statens institutionsstyrelse1 0831 046 -37 -3,4 994
4:7Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Övriga anslag1 509 3 48622 1 486 -23 -1,5 758 14 3 442 -43 -1,2 3 436
Summa77 696 2 145 78 418 722 0,9 67 411
Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårds-Utfallet för 2018 blev 1 461 miljoner kronor

politik, Folkhälsopolitik, Funktionshinders- högre än 2017. Det är bl.a. användandet av cancerpolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om läkemedel som ökade, både till följd av nya läkeäldre, individ- och familjeomsorg, personer med medel och att befolkningen ökar i åldersgrupper funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik. där förekomsten av cancer är relativt hög. Två

Utfallet uppgick till 78 418 miljoner kronor andra områden som ökat är blodproppsförebygoch blev därmed 722 miljoner kronor (0,9 pro- gande läkemedel samt läkemedel mot hepatit C. cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 11 007 miljoner Bidrag till folkhälsa och sjukvård högre än anvisat kronor (16,3 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och

sjukvård uppgick till 7 711 miljoner kronor, vilket Utgifterna för läkemedelsförmånerna ökade mer är 615 miljoner kronor (8,7 procent) högre än än beräknat anvisat i statens budget. Det beror främst på att Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- anslaget anvisades ytterligare 600 miljoner kronor förmånerna uppgick till 27 067 miljoner kronor, i enlighet med propositionen Vårändringsbudget vilket är 485 miljoner kronor (1,8 procent) högre för 2018 för att förbättra tillgängligheten i hälsoän vad som anvisades i statens budget. Den 26 och sjukvården och korta vårdköerna. Ändringsrespektive 29 januari 2018 undertecknade staten budgeten skulle också finansiera anställningar av och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en vårdpersonal inom bristkompetenser som är överenskommelse om statens bidrag för kost- intresserade av att arbeta vidare efter 65 års ålder. nader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2018. Dessa medel betalades ut till landstingen 2018. Överenskommelsen innebar tillsammans med återbäring för 2017 att de prognostiserade Kostnader för assistansersättning lägre än beräknat utgifterna för 2018 inte bedömdes rymmas inom Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig anslaget. Riksdagen anvisade därför ytterligare assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner 1 149 miljoner kronor till anslaget i enlighet med kronor. Det är 385 miljoner kronor (1,5 procent) propositionen Vårändringsbudget för 2018. lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på

S kr . 2 018/ 19: 101

att antalet brukare i ersättningen minskat i en Av den s.k. professionsmiljarden betalades snabbare takt än beräknat. 951 miljoner kronor till landstingen under 2018

för att ge statligt stöd till bättre resursutnyttjande Extra medel för investeringar i välfärdsteknik i sjukvården. Det är 3 miljoner kronor mer än Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och 2017. åtgärder inom äldreområdet blev 292 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Riks- Utgifterna för bilstöd fortsätter att minska dagen anvisade anslaget ytterligare 360 miljoner För bilstödet är utgifterna betydligt lägre än kronor i enlighet med propositionen Våränd- anslagna medel. En av orsakerna är att antalet ringsbudget för 2018. Av dessa extra medel har ansökningar har minskat. En förklaring till detta Socialstyrelsen lämnat 356 miljoner kronor i är stödets konstruktion med nya grundbidrag bidrag till kommunsektorn för investeringar i väl- som beviljas var nionde år. Minskningen av färdsteknik inom omsorgen, exempelvis mobila antalet ansökningar antas också till viss del bero larm m.m. på beteendeförändringar efter införandet av ett

nytt regelverk 2017. Det nya regelverket har även Högre allmänt tandvårdsbidrag medfört en lägre andel beviljade ansökningar och Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner upp- längre handläggningstider vilket resulterar i lägre gick till 6 457 miljoner kronor, det är 675 mil- kostnader. joner kronor (11,7 procent) högre än föregående år. Det beror på att det årliga allmänna tandvårds- Betalningsförskjutningar medför ökade kostnader bidraget höjdes för alla åldersgrupper den 15 april för assistansersättning 2018 2018. Höjningen innebär att personer som är Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig mellan 30 år och 64 år får 300 kronor per år i assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner stället för 150 kronor per år. Personer som är kronor. Det är 1 999 miljoner kronor (8,6 promellan 24 och 29 år eller över 65 år får 600 kronor cent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på per år i stället för 300 kronor. att Försäkringskassan fr.o.m. oktober 2018 begär

Under året har statligt tandvårdsstöd betalats ersättning från kommunerna för assistansersättut till ca 4 miljoner personer, varav 53,2 procent ningen i efterhand, tidigare begärdes ersättningen till kvinnor och 46,8 procent till män. i förskott. Omläggningen till efterskottsbetalning

medför att utfallet blir ungefär 900 miljoner Nya bidrag till sjukvård medför högre utgifter kronor högre än 2017. Dessutom påverkades Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och utgifterna av att schablonbeloppet som sjukvård blev 7 711 miljoner kronor, vilket är Försäkringskassan betalar ut för varje utförd 4 798 miljoner kronor högre än föregående år. assistanstimme har höjts. Under 2018 hade 8 307 Det högre utfallet beror till största delen på att män och 6 999 kvinnor assistansersättning, totalt staten och SKL har slutit flera överenskommelser 15 306 personer. Det är en minskning med som medför olika satsningar inom vården. 4,2 procent jämfört med föregående år.

Under 2018 har 2 000 miljoner kronor betalats För 2018 var schablonbeloppet 295 kronor per till landstingen för en ny personalsatsning inom timme och det högsta möjliga timbeloppet vården. Personalsatsningen ska bidra till att ge 330 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i bättre förutsättningar för vårdens medarbetare. assistansersättningen 2018 var 298 kronor. Även den nya s.k. patientmiljarden belastar anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård med 1 000 miljoner kronor 2018. Patientmiljarden ska bidra till insatser för en snabbare och mer samordnad vård för patienterna. Ytterligare 600 miljoner kronor betalades ut för att bidra till ökad tillgänglighet inom vården, vilket också påverkar jämförelsen mellan åren. Även bidragen för förlossningsvård och kvinnors hälsa blev högre. Under 2018 betalades 1 591 miljoner kronor till landstingen för förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket är 892 miljoner kronor högre än 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Beställningsbemyndiganden Revisionens iakttagelser årlig revision

Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden

E-hälsomyndigheten

Miljoner kronor

E-hälsomyndigheten har fått en revisions-

Utestående

berättelse med reservation avseende sin årsredo-

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 visning för 2018. Som grund för uttalande om

1:6 Bidrag till folkhälsa och reservation anger Riksrevisionen följande.

sjukvård 316 16 Regeringen har i förordningen (2013:1031)

4:5 Stimulansbidrag och med instruktion för E-hälsomyndigheten speci-

åtgärder inom fikt efterfrågat återrapportering avseende grun-

äldreområdet 670 647

derna för hur myndigheten har beräknat stor-

7:2 Forskningsrådet för hälsa,

leken på avgifterna enligt 25 § lagen (1996:1156)

arbetsliv och välfärd:

om receptregister och 14 § lagen (2005:258) om

Forskning 1 280 1 301

läkemedelsförteckning. I årsredovisningen som

Summa 2 266 1 964

lämnades den 22 februari 2019 saknas sådan

information. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om

beställningsbemyndiganden på 2 266 miljoner

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 1 964 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn-

har fått en revisionsberättelse med reservation diganden och utestående åtaganden uppgick till

avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund 302 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden

för uttalande om reservation anger Riksavser anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

revisionen följande. Bemyndigandet för detta anslag syftade i huvud-

Myndigheten har överskridit bemyndigandesak till att regeringen skulle kunna ingå åtaganden

ramen gällande anslag 7:2 ap.1 Forskningsrådet för om den Europeiska läkemedelsmyndigheten hade

hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning under omlokaliserats från Storbritannien till Sverige,

utgiftsområde 9. Bemyndiganderamen uppgår till vilket inte skedde.

1 280 miljoner kronor medan utestående åtagan-

Bemyndigandet för anslaget 7:2 Forsknings-

den enligt årsredovisningen uppgår till 1 301 milrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning har

joner kronor. Myndigheten har även överskridit överskridits både till belopp och slutår. Slutåret

bemyndigandets slutår 2022. Framtida åtaganden för bemyndigandet är 2022. De utestående

sträcker sig till 2025. åtagandena sträcker sig till 2025.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har

ingått åtaganden på 24 miljoner kronor mot

Revisionens iakttagelser effektivitetsrevision

anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete

m.m. utan att det finns ett beställnings-

RiR 2018:24 Oklara effekter av investerings-

bemyndigande för anslaget.

stödet till byggande av särskilt boende för äldre

Riksrevisionen har granskat investeringsstödet

2007–2014 till byggande av särskilt boende för

Inomstatliga lån

äldre.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Tabell 2.59 UO 9 Inkomststatliga lån

rapport om investeringsstödet till särskilda

Miljoner kronor

boenden för äldre (skr. 2018/19:34) redovisat Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31

vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med Beredskapsinvesteringar inom

anledning av granskningsrapporten. Granskramen för Socialstyrelsens

verksamhet1008 ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Beredskapsinvesteringar inomRiksdagen har lagt regeringens skrivelse till
ramen för Folkhälsomyndighetenshandlingarna (bet. 2018/19:SoU14, rskr.
verksamhet350622018/19:164).
Summa45070

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.60 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall

SBÄB UtfallUtfall SB SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Sjukpenning och rehabilitering m.m.38 81037 545 -1 266 -3,3 37 673
1:2Aktivitets- och sjukersättningar m.m.46 90945 806 -1 104 -2,4 47 688
1:4Arbetsskadeersättningar m.m.2 8762 811 -65 -2,3 3 007
1:5Ersättning inom det statliga personskadeskyddet339 396 17,5 37
1:6Bidrag för sjukskrivningsprocessen2 9012 649 -252 -8,7 2 712
1:7Ersättning för höga sjuklönekostnader901 56 954 53 5,9 890
2:1Försäkringskassan Övriga anslag8 733 1 452-3 8 468 -265 -3,0 8 4441 411 -41 -2,8 1 416
Summa102 61562 99 681 -2 934 -2,9 101 868

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid Aktivitets- och sjukersättningar lägre än budget sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och ningar m.m. blev 45 806 miljoner kronor. Det är sjukersättning, handikappersättning och bidrag 1 104 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar som anvisades i statens budget. Det beror i även myndigheterna Försäkringskassan och huvudsak på att färre personer fick aktivitets- Inspektionen för socialförsäkringen. eller sjukersättning jämfört med vad som antogs i

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till beräkningen till statens budget. Antalet mot- 99 681 miljoner kronor och blev därmed tagare av sjukersättning i december 2018 var 2 934 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad 1,7 procent lägre än beräknat och antalet som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 mottagare av aktivitetsersättning var 5,7 procent blev utfallet 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än beräknat. lägre.

Omregistrering av livräntetagare medförde högre

Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev utgifter än beräknat lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning inom det Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabi- statliga personskadeskyddet blev 39 miljoner krolitering m.m. blev 37 545 miljoner kronor, vilket nor. Det är 6 miljoner kronor (17,5 procent) är 1 266 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än högre än vad som anvisades i statens budget. Det vad som anvisades i statens budget. Skillnaden statliga personskadeskyddet är en försäkring som beror främst på att antalet utbetalda nettodagar bl.a. gäller för den som tjänstgör enligt lagen för sjukpenning blev 3,0 procent lägre än (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller medberäknat. Under 2018 betalades sjukpenning ut verkar i räddningstjänst. Den gäller också för den för 54,4 miljoner nettodagar, vilket är 1,7 mil- som är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt joner nettodagar färre än beräknat. Begreppet eller andra liknande institutioner. Försäkringen nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv gäller normalt för sjukdom eller skada som ersättning räknas som en nettodag. Även inträffat i samband med tjänst i Sverige eller de utgifterna för rehabiliteringspenning blev lägre. nordiska länderna. Vid skada som ger bestående Under året betalades rehabiliteringspenning ut nedsättning av arbetsförmågan kan livränta för 1,5 miljoner nettodagar, vilket är 0,6 miljoner betalas ut till den försäkrade. För att korrigera nettodagar (26,5 procent) färre än beräknat. tidigare felaktigt gjorda registreringar om-

registrerade Försäkringskassan under 2017 ett

S kr . 2018/ 19: 101

antal livräntetagare från anslag 1:4 Arbetsskade- Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjuktal

ersättningar m.m. till anslag 1:5 Ersättning inom

2018 2017 Förändring det statliga personskadeskyddet. Det medförde ett i procent

högre antal livräntetagare inom det statliga

Antal personer som fick

personskadeskyddet och att utgifterna blev högre sjukpenning i december månad 198 544 203 070 -2,2%

än vad som ursprungligen beräknats i statens varav kvinnor 131 355 134 630 -2,4%

budget. Riksdagen anvisade därför ytterligare 9

varav män 67 189 68 440 -1,8% miljoner kronor i enlighet med propositionen

varav kvinnor med sjukpenning Vårändringsbudget för 2018. på normalnivå 81 085 83 040 -2,4%

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskriv-

varav män med sjukpenning på ningsprocessen blev 2 649 miljoner kronor, vilket normalnivå 43 066 43 968 -2,1%

är 252 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än vad

varav kvinnor med sjukpenning som anvisades i statens budget. Det beror främst på fortsättningsnivå 46 177 47 276 -2,3%

på att utgifter för försäkringsmedicinska varav män med sjukpenning på

utredningar, bidrag till hälso- och sjukvården fortsättningsnivå 21 114 21 405 -1,4%

samt arbetsplatsnära stöd blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga Antal startade sjukfall,

sjuklönekostnader blev 954 miljoner kronor, vilket genomsnitt per månad under

januari till september 48 300 47 200 2,3%

är 53 miljoner kronor (5,9 procent) högre än vad

som anvisades i statens budget. Det beror på att varav kvinnor 30 700 30 200 1,7%

arbetsgivare var berättigade till högre ersättning varav män 17 600 17 000 3,5%

än vad som ursprungligen beräknats. I enlighet

med propositionen Höständringsbudget för 2018

Antal ersättningsdagar med

anvisade riksdagen därför ytterligare 56 miljoner sjukpenning, netto (miljoner

kronor. dagar) 54,4 55,8 -2,5%

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev Andel pågående sjukfall med

psykiatriska diagnoser, procent,

8 468 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner

september månad 46,1 45,4

kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i

Källa: Försäkringskassan statens budget. Det beror framför allt på

svårigheter att rekrytera personal inom vissa

Antalet personer som fick sjukpenning minskade verksamheter i samband med hög personal-

från 203 070 personer i december 2017 till omsättning.

198 544 personer för samma månad 2018, vilket

motsvarade en minskning med 1,8 procent för

Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev

män och 2,4 procent för kvinnor. Antalet per-

lägre än föregående år

soner med sjukpenning på normalnivå minskade Jämfört med föregående år blev utfallet på

med 2 857 (2,2 procent). Vidare minskade antalet anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

personer som fick sjukpenning på fortsättnings- 129 miljoner kronor (0,3 procent) lägre. Det

nivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 1 390 beror främst på lägre utgifter för rehabiliterings-

(2,0 procent). Antalet pågående sjukfall som är penning. Andelen sjukfall som får rehabiliterings-

längre än 2,5 år har dock ökat, vilket i huvudsak penning har minskat under 2018 och antalet

beror på att den bortre tidsgränsen i sjukutbetalda nettodagar för rehabiliteringspenning

försäkringen avskaffades den 1 februari 2016. minskade med 0,4 miljoner nettodagar (19,4 pro-

Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen cent) jämfört med 2017. Minskningen beror bl.a.

kvinnor som fick sjukpenning i december 2018 på en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 §

uppgick till 66,2 procent. socialförsäkringsbalken. Den nya tillämpningen

Inflödet av nya sjukfall mäts med viss efterinnebär att rehabiliteringspenning enbart kan

släpning. I genomsnitt startade 48 300 sjukfall per betalas ut i den omfattning som den arbets-

månad under januari till september 2018, vilket är livsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare

en ökning med 2,3 procent jämfört med samma har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd

period föregående år. Under 2018 har sjukfallens fått hel rehabiliteringspenning vid helt nedsatt

varaktighet minskat något. arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på

Under 2018 ökade antalet sysselsatta, vilket hel- eller deltid.

medförde att antalet personer som omfattas av

S kr . 2018/ 19: 101

förmånen ökade. Trots detta minskade antalet Aktivitetsersättning kan beviljas personer i nettodagar med sjukpenning totalt med 2,5 pro- åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt cent jämfört med 2017. arbetsförmåga eller på grund av en funktions-

Andelen pågående sjukfall med psykiatriska nedsättning behöver längre tid för att avsluta sin diagnoser ökade 2018 och var 46,1 procent i skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och september 2018, vilken kan jämföras med kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 45,4 procent i september 2017. 2018 uppgick antalet personer med aktivitets-

Under 2018 avslogs 3,0 procent av initiala an- ersättning till 31 351, vilket är en minskning med sökningar om sjukpenning jämfört med 3,1 pro- 4 944 personer (13,6 procent) jämfört med cent under föregående år . Andelen avslag för december 2017. Under 2018 har 5 505 personer män minskade från 2,8 procent 2017 till 2,7 pro- (2 588 kvinnor och 2 917 män) nybeviljats aktivicent år 2018. För kvinnor uppgick andelen avslag tetsersättning. Det är 966 personer (14,9 procent) till 3,2 procent 2018, vilket kan jämföras med färre än 2017. Andelen avslag vid olika former av 3,3 procent föregående år. Andelen avslag under ansökan om aktivitetsersättning har ökat. För pågående sjukfall minskade också. Under januari 2018 uppgick andelen till 26,2 procent (26,7 protill oktober 2018 berodde 5,5 procent av de avslu- cent för kvinnor och 25,7 procent för män). Mottade sjukfallen på ett avslag jämfört med 6,0 pro- svarande avslagsandel för 2017 var 20,4 procent cent under 2017. Andelen avslag för män minsk- (21,5 procent för kvinnor och 19,4 procent för ade från 5,9 procent under 2017 till 5,3 procent män). Efter en lagändring i februari 2017 finns under januari till oktober år 2018. För kvinnor möjlighet att få sjukersättning från 19 års ålder, minskade andelen avslag från 6,1 procent 2017 till vilket också bidrar till att antalet personer med 5,7 procent under januari till oktober 2018. aktivitetsersättning minskar. Tidigare kunde man

inte få sjukersättning förrän vid 30 års ålder. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar I december 2018 uppgick antalet personer som minskade fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersätt- till 292 318 personer. Det är en minskning med ningar m.m. blev 1 883 miljoner kronor (3,9 pro- 6,6 procent jämfört med föregående år. Antalet cent) lägre än 2017, vilket främst beror på att färre kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning personer fick aktivitets- eller sjukersättning. var 168 915 personer, vilket var en minskning

Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en med 6,8 procent jämfört med december 2017. stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättsjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha ning uppgick till 123 403 personer, vilket är en rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade minskning med 6,4 procent jämfört med sjukersättning uppgick i december 2018 till december 2017. 260 967 (154 383 kvinnor och 106 584 män), vilket är en minskning med 15 715 personer Tabell 2.62 Ohälsomått

2018 2017 (5,7 procent) jämfört med december 2017.

Ohälsotalet 24,7 26,2

Minskningen beror på att många har lämnat

förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt varav kvinnor29,931,6
som antalet nybeviljade sjukersättningar har varit varav män19,820,9
lågt. Under 2018 fick 5 534 personer sjukersätt- Sjukpenningtalet9,710,1

ning för första gången. Det är en minskning med

varav kvinnor 12,8 13,3 191 personer (3,3 procent) jämfört med 2017.

varav män 6,7 6,9 Andelen avslag vid ansökan om sjukersättning var

Källa: Försäkringskassan. 67,9 procent (70,2 procent för kvinnor och 64,8 procent för män) under 2018. Föregående år Ohälsotalet och sjukpenningtalet minskade 2018 uppgick andelen avslag till 65,3 procent (67,6

Ohälsotalet är ett mått på utvecklingen inom hela procent för kvinnor och 62,3 procent för män) . sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod.

1 Definitionen av avslag vid initial ansökan om sjukpenning har ändrats och 2 Definitionen av avslag har ändrats 2018 och jämförelsetalen för 2017 har

jämförelsetalen för föregående år har räknats om med anledning av detta. räknats om med anledning av detta.

S kr . 2018/ 19: 101

Det definieras som antal utbetalda nettodagar Övriga krediter

med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, reha-

Tabell 2.64 Övriga krediter

biliteringspenning, sjukersättning och aktivitets-

Miljoner kronor

ersättning per registrerad försäkrad (16–64 år).

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit Alla dagar är omräknade till nettodagar. I

2018-12-31 december 2018 var ohälsotalet 24,7 dagar per

Försäkringskassans behov av likviditet försäkrad, vilket är en minskning från 26,2 dagar

i utbetalning av ersättning för vård i 2017. Ohälsotalet har sedan december 2017 andra länder 170 141

minskat med 5,5 procent för kvinnor och med Summa 170 141

5,3 procent för män.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro-

dagar som ersätts med sjukpenning eller

Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad

(16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller

RiR 2018:9 Nekad sjuk- och aktivitets-

aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till

ersättning effekter på inkomst och hälsa

nettodagar.

Riksrevisionen har granskat vilka effekter ett

I december 2018 var sjukpenningtalet 9,7

nekande av sjukersättning eller aktivitetsersättdagar, vilket är en minskning med 3,6 procent

ning har för individens inkomster, hälsa och sedan december 2017. Kvinnor har i likhet med

användning av sjukförsäkringen. tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,8) än män

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens (6,7).

rapport om att nekas sjukersättning och aktivi-

tetsersättning (skr 2018/2019:8) redovisat vilka

Lägre utfall för arbetsskadeersättningar jämfört

åtgärder som vidtagits med anledning av gransk-

med föregående år

ningsrapporten. Granskningsrapporten är där- Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar

med slutbehandlad. m.m. blev 2 811 miljoner kronor, vilket är

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till 197 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än 2017.

handlingarna (bet. 2018/19:SfU12, rskr. Det beror främst på att antalet egenlivräntor

2018/19:57). enligt arbetsskadeförsäkringen minskade med

knappt 9 procent jämfört med år 2017.

RiR 2018:11 Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa en process med stora utmaningar

Beställningsbemyndiganden

Riksrevisionen har granskat sjukskrivnings-

processen och det stöd som ansvariga myndig-

Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Utestående heter ger läkare i primärvården i deras försäk-

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 ringsmedicinska uppdrag.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 1:6 Bidrag för

sjukskrivningsprocessen 2 359 2 320 rapport om bedömning av arbetsförmåga vid

psykisk ohälsa (skr. 2018/19:14) anfört att

Summa 2 359 2 320

Riksrevisionens rapport kan vara ett underlag i

det uppdrag som den tidigare regeringen givit Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om

Socialstyrelsen och Försäkringskassan om att ett beställningsbemyndigande på 2 359 miljoner

dessa ska verka för att samarbetet och dialogen kronor. De utestående åtagandena uppgick till

mellan Försäkringskassan och hälso- och sjuk- 2 320 miljoner kronor.

vården förbättras när det gäller sjukskrivnings-

processen och läkarintygen (S2018/00530/SF).

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett som sin mening att

regeringen gör en översyn av det försäkrings-

medicinska beslutsstödet och Försäkringskassans

modell för försäkringsmedicinsk analys. Över-

synen ska avse handläggningen vid psykiatriska

S kr . 2018/ 19: 101

diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145).

RiR 2018:22 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd ett stöd för Försäkringskassan vid psykisk ohälsa?

Riksrevisionen har granskat om det försäkringsmedicinska beslutsstödet har påverkat hur läkare anger sjukskrivningsdiagnoser och hur Försäkringskassan använt stödet i hand-läggningen av försäkringsärenden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om försäkringsmedicinskt beslutsstöd (skr. 2018/19:27) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen gör en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen ska avse handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.65 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Garantipension till ålderspension13 08013 142 62 0,5 13 339
1:2Efterlevandepensioner till vuxna10 87010 869 0 0,0 11 499
1:3Bostadstillägg till pensionärer9 0279 139 112 1,2 8 265
1:4Äldreförsörjningsstöd1 1031 081 -22 -2,0 1 010
2:1Pensionsmyndigheten556-1 540 -16 -2,9 545
Summa34 636-1 34 771 136 0,4 34 658

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom pensionärer som inte har tjänat in någon (garantipension, bostadstillägg till pensionärer inkomstrelaterad ålderspension alls successivt samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid bland de nyblivna pensionärerna. dödsfall (omställningspension, änkepension och Ungefär 659 000 ålderspensionärer hade särskild efterlevandepension samt garantipension garantipension vid utgången av 2018, vilket är ca till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålders- 4 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga pension redovisas i avsnitt 2.4.31. utbetalda garantipensionen uppgår till

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 20 000 kronor per år 2018, vilket är en minskning 34 771 miljoner kronor och blev därmed med 200 kronor jämfört med 2017. Totalt 78 136 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad procent av dem som har garantipension är som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 kvinnor och 22 procent är män. ökade utgifterna med 114 miljoner kronor I Sverige har garantipensionen tidigare ansetts (0,3 procent). omfattas av EU:s bestämmelser om samordning

av trygghetssystem, vilket gjort att den även har Antalet pensionärer med garantipension något betalats ut till pensionärer som bor utanför lägre än föregående år Sverige inom EU/EES och Schweiz. EU-dom- Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till stolen klargjorde dock i en dom den 7 december ålderspension uppgick till 13 142 miljoner kronor, 2017 att den svenska garantipensionen är en s.k. vilket är 197 miljoner kronor (1,5 procent) lägre minimiförmån enligt artikel 58 i EU:s förordning än föregående år. Minskningen beror bl.a. på att 883/2004 och därmed bl.a. saknar exporträtt det är fler äldre pensionärer med garantipension enligt EU-rätten. Domen medförde att det som avlider i förhållande till inflödet av nya saknades författningsstöd för att fortsätta betala pensionärer med garantipension. Nya ålders- ut garantipension vid bosättning i annat land än i pensionärer har inkomstgrundad pension i större Sverige. Riksdagen beslutade dock den 24 utsträckning än äldre ålderspensionärer, vilket oktober 2018 (prop.2017/18:275; 2018/19:SfU8 påverkar antalet med garantipension, eftersom rskr. 2018/19:6) att utbetalningarna av garantigarantipension avräknas mot inkomstpension. pension till personer bosatta i EU/EES eller Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- Schweiz skulle fortsätta under 2018, i avvaktan på pensionen är högre för yngre och nyblivna ny svensk lagstiftning. Under 2018 betalades pensionärer jämfört med de äldre som redan totalt 716 miljoner kronor till 72 000 personer uppbär pension. Dessutom minskar antalet utanför Sverige. Av dessa var 41 000 kvinnor och

3 Pensionsmyndigheten har ändrat beräkningsmetod för bl.a. genomsnittligt årsbelopp. Jämförelsetalen för 2017 har ändrats med anledning av detta.

S kr . 2018/ 19: 101

31 000 män. I december 2018 bodde ungefär Övriga krediter 17 300 av dessa personer i Finland, ca 5 300

Tabell 2.66 Övriga krediter

personer i Tyskland och ca 5 300 personer i

Miljoner kronor

Norge.

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit

2018-12-31

Färre får änkepension

Pensionsmyndighetens behov av Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner

likviditet i handeln med fondandelar 8 000 1 847 till vuxna uppgick till 10 869 miljoner kronor,

Summa 8 000 1 847

vilket är 629 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom svarar för den större delen av utgifterna under

utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änke- kronor och avser Pensionsmyndighetens behov pension minskar successivt. Mellan 2017 och av likviditet i handeln med fondandelar. 2018 minskade antalet med ca 11 700 personer, Utnyttjad kredit uppgick till 1 847 miljoner

kronor vid utgången av 2018. till ca 241 600 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade.

Fler pensionärer får bostadstillägg Riksrevisionens iakttagelser årlig revision Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 9 139 miljoner kronor, Pensionsmyndigheten vilket är 874 miljoner kronor (10,6 procent) Pensionsmyndigheten har fått en revisionshögre än 2017. Ökningen beror på att bostads- berättelse med upplysning avseende sin årsredotillägget har höjts 2018. Både ersättningsnivån visning för 2018. och taket för boendekostnad har höjts. Antalet

Övrig upplysning

pensionärer med bostadstillägg uppgick under

Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i 2018 till ca 291 000 personer, vilket är ca 4 000 personer fler än 2017. enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en

redovisning av inkomstpensionens finansiella

För 2018 var det genomsnittliga årsbeloppet 31 200 kronor, vilket är en ökning med ställning och utveckling. Avsnittet innehåller,

utöver information från myndighetens finansiella 2 800 kronor jämfört med 2018.

redovisning, även information från andra aktörer Ökad invandring medför högre utgifter för samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra äldreförsörjningsstöd aktörer och prognoser har inte granskats av De personer som är över 65 år och bosatta i Riksrevisionen. Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev RiR 2018:32 Förvaltningen av premie- 1 081 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner pensionssystemet kostnadseffektivitet för kronor (7,1 procent) högre än föregående år. Det spararnas bästa? beror, förutom på ökad invandring, på att det är Riksrevisionen har granskat om förvaltningen av en större andel av dem som är födda 1938 eller premiepensionssystemet fungerat som det är senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad tänkt, med fokus på om systemet är kostnadsfrån dem som är födda 1937 eller tidigare är de effektivt för spararnas bästa. inte berättigade till garantipension efter att ha Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens bott i Sverige i 10 år då det krävs en bosättning på rapport om förvaltningen av premiepensions- 40 år för full garantipension. systemet (skr. 2018/19:80) en annan bedömning

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd än Riksrevisionen och vidtar därför inte några ökade med 2,1 procent jämfört med 2017 och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. uppgick till 24 000 personer 2018. Det genom- Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. snittliga årsbeloppet ökade med 4,1 procent och uppgick till 45 700 kronor 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.67 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Barnbidrag31 60731 722 115 0,4 27 287
1:2Föräldraförsäkring42 959 1 284 43 914 955 2,2 41 838
1:3Underhållsstöd2 8622 593 -269 -9,4 2 521
1:4Adoptionsbidrag2314-9 -38,8 16
1:5Barnpension och efterlevandestöd978951 -27 -2,7 928
1:6Vårdbidrag för funktionshindrade barn4 2654 072 -192 -4,5 3 939
1:7Pensionsrätt för barnår7 3677 3670 0,0 7 468
1:8Bostadsbidrag4 5264 57448 1,1 4 664
Summa94 586 1 284 95 208 622 0,7 88 660

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, en har ett samband med en utbredd influensaföräldraförsäkring och bostadsbidrag. period. Med anledning av de högre utgifterna för

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till föräldraförsäkringen anvisade riksdagen ytter- 95 208 miljoner kronor. Det är 622 miljoner ligare 1 284 miljoner kronor i enlighet med kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades propositionen Höständringsbudget för 2018. i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 6 548 miljoner kronor (7,4 procent) Utgifter för underhållsstöd, adoptionsbidrag och högre. vårdbidrag blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev Utgifterna för föräldraförsäkring blev högre än 2 593 miljoner kronor, vilket är 269 miljoner anvisat kronor (9,4 procent) lägre än anvisat i statens Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev budget. Minskningen beror främst på att färre 43 914 miljoner kronor, vilket är 955 miljoner barn fått underhållsstöd samt ett lägre utbetalkronor (2,2 procent) högre än anvisat i statens ningsbelopp per barn och månad under 2018 än budget. Det beror framför allt på att antalet vad som beräknats. Antalet barn med underhållsanvända nettodagar för föräldrapenning och stöd uppgick i genomsnitt till 198 758 under året tillfällig föräldrapenning blev högre än vad som vilket var en minskning med 6,0 procent från ursprungligen beräknades. Begreppet nettodag 2017. Minskningen beror på att fler föräldrar innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning sköter betalningen av underhåll för barn på egen räknas som en nettodag. Antalet dagar med hand, utanför underhållsstödssystemet, samt att föräldrapenning blev 2,1 procent högre än underhållsstöd vid växelvist boende avskaffats beräknat. Det högre nyttjandet beror delvis på en med vissa övergångsbestämmelser. regeländring i föräldrapenningen som infördes Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev den 1 januari 2014. Regeländringen innebar en 14 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor begränsning av antalet föräldrapenningdagar som (38,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. får sparas för tid efter att barnet har fyllt fyra år. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag Föräldrar till barn födda 2014 och 2015 har ökat blev lägre än beräknat. År 2018 genomfördes 185 sitt uttag av föräldrapenning jämfört med adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsföräldrar som omfattas av den tidigare lagstift- organisationerna. Året innan förmedlades 240 ningen, vilket har medfört högre utgifter än vad adoptioner. som tidigare beräknats under 2018. Dessutom Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för blev antalet använda dagar för tillfällig föräldra- funktionshindrade barn blev 4 072 miljoner kropenning 5,4 procent högre än beräknat. Ökning- nor, vilket är 192 miljoner kronor (4,5 procent)

lägre än anvisat i statens budget. Vårdbidrag kan

S kr . 2018/ 19: 101

betalas ut i hel eller delvis omfattning. Att utfallet Fler barn med barnpension, efterlevandestöd och blev lägre än beräknat beror bl.a. på att fler vårdbidrag medförde ökade utgifter 2018 vårdbidrag med lägre omfattning betalades ut än Utgifterna för anslaget 1:5 Barnpension och beräknat samt fördröjningar i handläggningen. efterlevandestöd blev 951 miljoner kronor, vilket

är 23 miljoner kronor (2,5 procent) högre än Höjt barnbidrag medförde ökade utgifter jämfört föregående år. Barnpension och efterlevandestöd med 2017 betalas ut till barn vars ena eller båda föräldrar har Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev avlidit. Utgiftsökningen förklaras främst av ett 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) högre än ökat antal barn över 12 år som får barnpension 2017. Ökningen beror främst på att det allmänna samt stor invandring av ensamkommande barn barnbidraget har höjts med 200 kronor (19,0 pro- och unga under tidigare år, vilket påverkat cent) till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. utvecklingen av efterlevandestödet. den 1 mars 2018. Jämfört med föregående år ökade utgifterna

för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade Höjd medelersättning medförde högre utgifter för barn med 133 miljoner kronor (3,4 procent). I föräldrapenning jämfört med föregående år december 2018 betalades vårdbidrag ut för 21 695 Jämfört med 2017 blev utgifterna för anslaget 1:2 flickor och 43 865 pojkar. Ökningen jämfört med Föräldraförsäkring 2 076 miljoner kronor 2017 var 0,3 procent för flickor och 1,2 procent (5,0 procent) högre. Anslaget finansierar för- för pojkar. månerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Det var framför allt Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår Utgifterna för föräldrapenning utgjorde 72,9 pro- minskade med 101 miljoner kronor (1,3 procent) cent av utgifterna för anslaget och ökade med jämfört med 2017. Utgifterna för anslaget styrs av 1 338 miljoner kronor (4,4 procent) jämfört med antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets 2017. Antalet ersättningsdagar med föräldra- utveckling, timlöneutvecklingen och räntepenning minskade totalt med 0,1 procent och utvecklingen. Avgiften består av en preliminär uppgick till 55,1 miljoner dagar under 2018. Den avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avfrämsta förklaringen till att utgifterna trots detta vikelsen mellan det preliminära belopp som tagits har ökat är att fler män har tagit ut föräldra- ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det penningdagar än tidigare till följd av detta samt att lägre utfallet 2018 förklaras främst av ett lägre antalet dagar med högsta ersättningsnivå har ökat. regleringsbelopp jämfört med föregående år. Den genomsnittliga medelersättningen per dag för föräldrapenningen ökade utgifterna med 3,6 Färre hushåll med bostadsbidrag medförde lägre procent under 2018. Den genomsnittliga medel- utgifter jämfört med föregående år ersättningen var för kvinnor 535 kronor per dag Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev och för män 679 kronor per dag. Skillnaden beror 4 574 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner krodels på inkomstskillnader mellan könen, dels på nor (1,9 procent) lägre än föregående år. Jämfört att kvinnor använder fler lägstanivå- och grund- med föregående år minskade antalet barnhushåll nivådagar än män. Utgifterna påverkas även av med 2,4 procent och antalet ungdomshushåll fördelningen av föräldrapenningdagar mellan med 10,4 procent. Minskningen kan förklaras av män och kvinnor. Under 2018 tog män ut den starka konjunkturen som innebär att behovet 29,4 procent av föräldrapenningdagarna. Det är av bostadsbidrag minskar då fler personer blir en högre andel än 2017 då männen tog ut sysselsatta på arbetsmarknaden. Antalet hushåll 28,0 procent av dagarna. med bostadsbidrag var i genomsnitt 168 557

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev under 2018, varav 141 632 barnhushåll och 26 927 521 miljoner kronor (7,6 procent) högre än 2017. ungdomshushåll. Det beror bl.a. på att antalet uttagna nettodagar ökade med 4,9 procent. Medelersättningen för tillfällig föräldrapenning ökade med 2,5 procent och uppgick för 2018 till 949 kronor per dag.

S kr . 2018/ 19: 101

Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

RiR 2018:1 Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare

Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans handläggning av föräldrapenningsärenden för egenföretagare.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare (skr. 2017/18:256) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU6, rskr. 2018/19:4).

RiR 2018:4 Återkrav av bostadsbidrag lätt att göra fel

Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans återkrav av bostadsbidrag.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag (skr. 2017/18:289) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU9, rskr. 2018/19:47).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.13Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Anslag

Tabell 2.68 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:2Kommunersättningar vid flyktingmottagande19 265 532 16 167 -3 098 -16,1 15 167
1:3Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 5 1794 925 -255 -4,9 5 355
1:4Hemutrustningslån203139 -64 -31,6 228
3:1Särskilda jämställdhetsåtgärder334 51 363 29 8,7 234
1:4 (2017)Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare Övriga anslag619 21 6240 0,0 2 536 5 0,8 410
Summa25 600 604 22 217 -3 383 -13,2 23 931

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etablepolitik mot diskriminering, åtgärder mot segre- ringsuppdrag minskade från i genomsnitt 71 158 gation och jämställdhetspolitik. deltagare 2017 till 62 405 deltagare 2018.

Utgifterna uppgick till 22 217 miljoner kronor och är därmed 3 383 miljoner kronor (13,2 pro- Högre utfall än föregående år trots ett lägre antal cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. kommunmottagna Jämfört med 2017 minskade utgifterna med Jämfört med 2017 blev utfallet på anslaget 1:2 1 714 miljoner kronor (7,2 procent). Kommunersättningar vid flyktingmottagande

1 000 miljoner kronor högre (6,6 procent). Färre kommunmottagna och lägre utgifter för Schablonersättningarna för mottagandet av ensamkommande barn och unga nyanlända ökade med 999 miljoner kronor, vilket Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid främst beror på att utgifter för vidarebosättning flyktingmottagande blev 16 167 miljoner kronor, av kvotflyktingar fr.o.m. 2018 redovisas under vilket är 3 098 miljoner kronor (16,1 procent) detta anslag i stället för som tidigare under lägre än vad som anvisades i statens budget. Det anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under beror på att antalet personer som beviljades utgiftsområde 8 Migration. Totalt ökade det uppehållstillstånd och togs emot i en kommun utgifterna på anslaget med 1 006 miljoner kronor. blev lägre än beräknat bl.a. när det gäller ensam- Utgifterna för vidarebosättning ökade med kommande barn och unga. Det beror också på att 365 miljoner kronor mellan 2017 och 2018, vilket utgifterna för ersättning till kommuner och beror på att antalet vidarebosatta kvotflyktingar landsting för mottagandet av ensamkommande ökade med 1 600 personer. Mellan 2017 och 2018 barn och unga, både enligt det gamla och det nya minskade antalet kommunmottagna med 36 proersättningssystemet, blev lägre än förväntat. cent. Att utgifterna trots det inte minskade beror

bl.a. på att Migrationsverket under 2018 betalade Färre än beräknat i etableringsinsats ut ersättning för kostnader som avsåg 2017, Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning däribland ca 1 000 miljoner kronor till komtill vissa nyanlända invandrare blev 255 miljoner munerna i ersättning för ensamkommande barn kronor (4,9 procent) lägre än anvisat i statens och unga. budget. Detta berodde på främst på att antalet nyanlända i etableringsinsatser blev lägre än Förändrad anslagsstruktur påverkar jämförelsen väntat. Det genomsnittliga antalet deltagare i med föregående år etableringsuppdraget uppgick under 2018 till Utfallet för anslaget 1:4 (2017) Ersättningar för 62 405, vilket är 9 070 deltagare färre än beräknat. insatser för vissa nyanlända invandrare har Jämfört med 2017 minskade utgifterna med minskat med 2 536 miljoner kronor, vilket beror 431 miljoner kronor (8,0 procent). Orsaken är att på att utgifterna fr.o.m. 2018 redovisas som en

anslagspost under anslaget 1:3 Kostnader för

S kr . 2018/ 19: 101

arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Beställningsbemyndiganden inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

Tabell 2.70 Beställningsbemyndiganden

arbetsliv.

Miljoner kronor

Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. 2018 Utestående

2018 2017 Förändring Förändring Beställnings- åtaganden

% Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31

Antal 2:2 Åtgärder mot

kommun-diskriminering och rasism
mottagna43 745 68 751 -25 006 -36,4m.m.3828
varav män24 059 39 392 -15 333 -38,9 3:1 Särskildajämställdhetsåtgärder10099

varav kvinnor 19 686 29 359 -9 673 -32,9

3:3 Bidrag för kvinnors

andel män 55,0% 57,3%organisering2822
andel kvinnor 45,0% 42,7%4:1 Åtgärder mot segregation1856
AntalSumma351155

kommunmottagna

under 18 år 19 056 30 711 -11 655 -38,0 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om varav pojkar 10 338 18 038 -7 700 -42,7 beställningsbemyndiganden på 351 miljoner krovarav flickor 8 718 12 673 -3 955 -31,2 nor. De utestående åtagandena uppgick till andel pojkar 54,3% 58,7% 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn-

digandena och de utestående åtagandena uppgick andel flickor 45,7% 41,3%

till 196 miljoner kronor.

Antal ensam-

Större delen av skillnaden härrör från

kommande

barn och bemyndigandet för anslaget 4:1 Åtgärder mot unga 6 568 8 625 -2 057 -23,8 segregation. Det låga nyttjandet av bemyndivarav pojkar 5 953 7 511 -1 558 -20,7 gandet beror bl.a. på att handläggande myndighet varav flickor 615 1 114 -499 -44,8 haft behov av att ytterligare analysera hur bidraget andel pojkar 90,6% 87,1% bäst kan fördelas för att minska och motverka

segregation på lokal och regional nivå. Bidrag har andel flickor 9,4% 12,9%

bl.a. beviljats för att ta fram kartläggningar och

Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får

schablonersättning för behovsanalyser.

December December Förändring Förändring

2018 2017 %

Totalt antal

Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

mottagna* 112 994 138 405 -25 411 -18,4

varav män 63 785 80 611 -16 826 -20,9

RiR 2018:33 Jämställdhetsintegrering av

varav kvinnor 49 209 57 794 -8 585 -14,9

integrationspolitiken ett outnyttjat verktyg

varav

Riksrevisionen har granskat om regeringens ensamkomman

integrationspolitik har jämställdhetsintegrerats de 15 407 15 861 -454 -2,9

och därmed gett förutsättningar för likvärdigt

Genomsnitt för

respektive år 131 377 133 525 -2 148 -1,6 och effektivt stöd. * Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och december respektive år. Källa: Migrationsverket regeringen kommer att återkomma till riksdagen

med en skrivelse.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.14Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.71 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2018 2018 2018 2018 2018 2017

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 8 402 8 8 191 -211 -2,5 8 501

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 22 700 2 217 25 367 2 667 11,8 26 791

1:3Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser13 422 500 13 043 -379 -2,8 9 554
1:4Lönebidrag och Samhall m.m.19 19718 228 -969 -5,0 17 194
1:5Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige120110 -10 -8,2 127
1:6Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 1 5241 294 -230 -15,1 1 009
1:11Bidrag till lönegarantiersättning1 7001 480 -220 -13,0 1 296
1:12Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar5 757 -495 5 032 -725 -12,6 6 032
1:13Lån till körkort15117 -134 -88,5
2:1Arbetsmiljöverket Övriga anslag763 25 774 10 1,4 743 348326 -22 -6,4 312
Summa74 084 2 255 73 861 -223 -0,3 71 559

Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Utfallet uppgick till 73 861 miljoner kronor, vilket är 223 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 2 302 miljoner kronor (3,2 procent) högre. En betydande del av denna ökning beror på en förändrad anslagsstruktur, vilket medför högre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och lägre utgifter inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Antalet arbetslösa minskade med 14 400

Tabell 2.72 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2017 och 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.72 Arbetslöshet

2018 2017

Antal Antal

personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män

Antal arbetslösa, 15 – 74 år344 100 162 300 181 800 358 500 163 300 195 200
- varav heltidsstuderande115 200 33,5% 54 300 60 900 118 700 33,1 54 700 63 900
- varav personer med utomnordiskt ursprung179 400 52,1% 87 000 92 400 167 000 46,6 78 500 88 600
- varav långtidsarbetslösa95 100 27,6% 39 100 56 000 99 300 27,7 39 800 59 500

- varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 65 100 18,9% 27 800 37 400 61 100 17,0 25 400 35 600 - varav ungdomar, 15–24 år 104 400 30,3% 47 200 57 200 112 400 31,4 51 700 60 700

Arbetslösheten, 1574 år (arbetslösa som andel av arbetskraften) 6,3 6,3 6,4 6,7 6,4 6,9

Ungdomsarbetslösheten, 1524 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 16,8 15,5 18,0 17,8 16,8 18,7

Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnad er på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån.

Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15– inte lika mycket som enligt den bedömning som 74 år minskade enligt AKU med 14 400 personer gjordes i budgetpropositionen för 2018. Vidare mellan 2017 och 2018. Antalet arbetslösa som är ökade andelen arbetslösa som får arbetslöshetsheltidsstuderande minskade med 3 500 personer ersättning. Detta medförde att antalet personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. som har rätt till arbetslöshetsersättning blev personer som varit arbetslösa i mer än sex högre än enligt den bedömning som gjordes i månader, minskade med 4 200 personer. Antalet samband med statens budget. Riksdagen anvisade arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung därför ytterligare 2 217 miljoner kronor till ökade med 12 400 personer, varav antalet kvinnor anslaget i enlighet med propositionen Höstökade med 8 500 personer och antalet män med ändringsbudget 2018. 3 800 personer. Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2018 till 52,1 procent Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med blev lägre än budgeterat 46,6 procent föregående år. Andelen personer Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslös- arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev het ökade från 17,0 procent 2017 till 18,9 procent 13 043 miljoner kronor, vilket är 379 miljoner 2018. Ungdomar i åldern 15–24 år utgör 30,3 pro- kronor (2,8 procent) lägre än anvisat i statens cent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa budget. Utgifterna för anslagspost 5 Ersättning ungdomar minskade med 8 000 personer för insatser för vissa nyanlända invandrare blev (7,1 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor 1 160 miljoner kronor (43,5 procent) lägre än vad minskade med 4 500 personer och antalet män som ursprungligen beräknades. Antalet deltagare med 3 500 personer. i etableringsuppdraget under 2018 var lägre än

beräknat, som en följd av att antalet asylsökande Högre utgifter än beräknat för minskat de senaste åren. Utfallet för anslagspost arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös- program och insatser blev 811 miljoner kronor hetsersättning och aktivitetsstöd blev 25 367 mil- högre än beräknat. Detta berodde bl.a. på att joner kronor, vilket är 2 667 miljoner kronor antalet extratjänster ökade i större utsträckning (11,8 procent) högre än vad som anvisades i än vad som ursprungligen beräknades. Med statens budget. Det beror främst på att utgifterna anledning av de högre utgifterna för extratjänster för bidrag till arbetslöshetsersättning blev och en satsning på sommarjobb till ungdomar 2 183 miljoner kronor högre än vad som anvisade riksdagen ytterligare 500 miljoner ursprungligen beräknats. Dessutom blev kronor till anslaget i enlighet med propositionen utgifterna för aktivitetsstöd 484 miljoner kronor Vårändringsbudget 2018. högre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget. Arbetslösheten för 2018 sjönk

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2018 Antal personer KvinnorAntal Män personer Kvinnor2017Män
Sökande i program totalt med aktivitetsstöd161 594 76 193 85 400 171 156 78 524 92 632
varav utrikesfödda98 957 47 230 51 727 95 555 44 336 51 219
-Därav jobb- och utvecklingsgarantin93 432 43 522 49 910 99 105 45 383 53 722
varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin55 155 26 373 28 782 54 652 26 060 28 592
-Därav förberedande insatser25 654 14 094 11 560 41 882 21 239 20 644
varav utrikesfödda13 414 6 997 6 417 25 749 12 203 13 546
-Därav etableringsprogrammet18 760 9 303 9 457000
varav utrikesfödda18 723 9 289 9 434000
-Därav jobbgaranti för ungdomar13 548 5 344 8 205 15 736 6 202 9 534
varav utrikesfödda5 029 1 948 3 080 5 233 2 091 3 142

Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik . Källa: Arbetsförmedlingen.

I tabell 2.73 visas statistik om deltagandet i lönestöd under 2018. Det är 1,0 procent färre arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskriv- jämfört med föregående år. na arbetslösa deltog i genomsnitt 46,5 procent i Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialarbetsmarknadspolitiska program under 2018, fonden m.m. för perioden 2014–2020 blev vilket är en minskning med 0,6 procentenheter 230 miljoner kronor (15,1 procent) lägre än jämfört med föregående år. Det största pro- anvisat i statens budget och uppgick till grammet, sett till antal deltagare, är jobb- och 1 294 miljoner kronor. Det beror främst på låg utvecklingsgarantin som svarade för 57,8 procent medelsförbrukning i de beviljade projekten. av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet utrikesfödda Utfallet för lån till körkort blev lägre än beräknat i program med aktivitetsstöd ökade med Anslaget 1:13 Lån till körkort uppfördes på 3,6 procent jämfört med 2017. Den största ök- statens budget 2018. Utfallet blev 17 miljoner ningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i kronor, vilket är 134 miljoner kronor (88,5 proetableringsprogrammet som infördes den 1 cent) lägre än anvisat i statens budget. Körjanuari 2018. Antalet deltagare i förberedande kortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till insatser uppgick i genomsnitt till 25 654 personer den som är anmäld som arbetssökande hos per månad vilket var en minskning med Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. 38,7 procent jämfört med föregående år. Det Utlåningen sker med stöd av förordningen beror delvis på att Arbetsförmedlingen under (2018:1118) om körkortslån. Majoriteten av de 2018 har begränsat antalet beslut om som ansökte om körkortslån fanns i åldersaktivitetsstöd och upphandlade tjänster. Antalet gruppen 18–30 år och andelen män som ansökte deltagare minskade också då avtal för vissa om körkortslån var 66 procent. För 2018 uppgick upphandlade tjänster upphörde i början av år 2018 antalet låntagare till 2 468 personer, varav 753 och den nya upphandlingen överklagades. Antalet kvinnor och 1 715 män. Det låga anslagsutfallet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i beror bl.a. på att förordningen trädde i kraft den genomsnitt 13 548 personer. Det är en minskning 1 september 2018. Därmed har det endast varit med 13,9 procent jämfört med 2017. Minsk- möjligt att ta körkortslån under fyra månader ningen beror främst på minskade ungdomskullar 2018. Vid utgången av 2018 uppgick utestående och en starkare konjunktur. åtaganden för körkortslån till 66 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 228 miljoner kronor, vilket Omlokalisering medförde lägre utgifter än budget är 969 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än och jämfört med föregående år anvisat i statens budget. Det beror främst på att Utfallet för anslaget 1:5 Rådet för Europeiska antalet beslut om de olika lönebidragen blev lägre socialfonden i Sverige blev 110 miljoner kronor, än vad som ursprungligen bedömdes. I genom- vilket är 10 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än snitt har 73 457 personer (29 303 kvinnor och anvisat i statens budget. Jämfört med föregående 44 154 män) per månad haft en anställning med år blev utfallet 17 miljoner kronor (13,7 procent)

S kr . 2018/ 19: 101

lägre. Det låga utfallet förklaras främst av tillfälligt invandrares etablering på arbetsmarknaden. minskade driftskostnader i samband med om- Dessa typer av utgifter finansierades föregående lokaliseringen av viss verksamhet vid Rådet för år från anslaget 1:4 Ersättning till insatser för vissa Europeiska socialfonden i Sverige från Stockholm nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 till Gävle. Jämställdhet och nyanlända invandrares etable-

ring och uppgick då till 2 536 miljoner kronor. Minskad efterfrågan på nystartsjobb gav lägre utfall Jämfört med föregående år blev utfallet på än budget och föregående år anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för 1 033 miljoner kronor högre (6,0 procent). Det yrkesintroduktionsanställningar blev 5 032 mil- beror bl.a. på att genomsnittskostnaden för olika joner kronor, vilket är 725 miljoner kronor former av lönebidrag har ökat efter höjningar av (12,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. bidragstaket både 2016 och 2017 samt förändrade Jämfört med föregående år blev utfallet 1 001 mil- regler för handledararvode. Lönebidragsbeslut joner kronor (16,6 procent) lägre. Utfallet av kan sträcka sig över flera år och de förändrade antalet beslut om nystartsjobb blev lägre än reglerna gäller bara nya beslut. Det finns därför en beräknat och föregående år, vilket beror på regel- viss fördröjning innan förändringarna får effekt ändringar och konkurrens från andra subvention- på utgifterna. Under 2018 har även en satsning på erade anställningar såsom extratjänster. Det ökade statsbidrag för fler anställningar hos genomsnittliga antalet per månad med nystarts- Samhall AB bidragit till högre utgifter. jobb uppgick till 32 619 personer 2018, vilket var För anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. en minskning med 8 528 personer (20,7 procent) för perioden 20142020 blev utfallet 285 miljoner från föregående år. Med hänsyn till den lägre kronor (28,3 procent) högre jämfört med efterfrågan på nystartsjobb minskade riksdagen föregående år. Det beror på att antalet pågående anvisade medel med 495 miljoner kronor i enlig- projekt och rekvirerande projekt har ökat. het med propositionen Vårändringsbudget 2018.

Beställningsbemyndiganden

Lägre utgifter för aktivitetsstöd jämfört med föregående år

Tabell 2.74 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Jämfört med 2017 blev utfallet för anslaget 1:2 Miljoner kronor

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Utestående 1 424 miljoner kronor (5,3 procent) lägre. Det är Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 främst utgifterna för aktivitetsstöd som minskat

1:3 Kostnader för till följd av färre inskrivna vid Arbetsför-

arbetsmarknadspolitiska medlingen. program och insatser 9 255 7 137

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 400 13 157

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program

1:6 Europeiska socialfonden

och insatser ökade jämfört med föregående år

m.m. för perioden 2014-2020 3 823 3 219 Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbets-

1:7 Institutet för arbets-mark-

marknadspolitiska program och insatser blevnads- och utbildningspolitisk
3 489 miljoner kronor (36,5 procent) högre änutvärdering96
2017. Det högre utfallet beror delvis på en ökad 1:13 Lån till körkort11466
omfattning av subventionerade anställningar, 2:1 Arbetsmiljöverket2020

främst i form av s.k. extratjänster. Det genom-

Summa 26 621 23 605

snittliga antalet personer per månad med en

extratjänst uppgick år 2018 till 15 619 vilket

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om motsvarar en ökning med 10 419 (200,4 procent)

beställningsbemyndiganden på 26 621 miljoner jämfört med föregående år. Anslagsutfallet blev

kronor. De utestående åtagandena uppgick till också 1 552 miljoner kronor högre till följd av att

23 605 miljoner kronor. Skillnaden mellan anslaget fr.o.m. 2018 används för utgifter för

bemyndigandena och de utestående åtagandena program och insatser för kvinnor och män som

uppgick till 3 016 miljoner kronor. omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för

Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror samt statsbidrag för särskilda främjande- och

främst på att antalet extratjänster inte ökade i lika utvecklingsinsatser i syfte att påskynda nyanlända

S kr . 2018/ 19: 101

stor utsträckning som beräknats, som ett resultat insatser har varit träffsäkra och väl underbyggda

av det relativt lägre anslag som föreslogs i budget- avseende hur stort deltagarantalet kommer att bli.

propositionen för 2019 jämfört med tidigare Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

beräknat anslag för 2019. Eftersom besluts- rapport om deltagarantal i nya arbetsmarknads-

perioden för extratjänster är längst 12 månader, politiska insatser (skr. 2018/19:10) redovisat vilka

och därefter kan förlängas till en sammanlagd åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med

stödtid på 24 månader, anpassades nivån på extra- anledning av granskningsrapporten. Gransk-

tjänster till det beräknade resursutrymmet för ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2019. Beslutet om statens budget för 2019 inne- Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

bar ytterligare lägre anslag 2019. Därutöver har handlingarna (bet. 2018/19:AU4, rskr.

antalet deltagare i etableringsprogrammet för 2018/19:141).

nyanlända invandrare minskat snabbare än

beräknat. RiR 2018:12 Förberedande och orienterande

Det finns också en stor osäkerhet i utbildning uppföljning av deltagare inom

budgeteringen av de utestående åtagandena för etableringsuppdraget

utgiftsområdet då dessa bl.a. beror på längden och Riksrevisionen har granskat hur det går för de

omfattningen av besluten om insatser och vid som deltagit i Förberedande och orienterande

vilken tidpunkt som arbetsgivare och anordnare utbildning inom etableringsuppdraget (Arbets-

av insatser rekvirerar bidrag. förmedlingens övergripande och samordnande

ansvar för etableringsinsatser för nyanlända i

Sverige). Riksrevisionen lämnar inga rekommen-

Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

dationer med anledning av rapporten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

rapport om uppföljning av deltagare i för- Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har

beredande och orienterande utbildning inom fått en revisionsberättelse med reservation av-

etableringsuppdraget (skr. 2018/19:13) komseende sin årsredovisning för 2018. Som grund

menterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskför uttalande om reservation anger Riksrevis-

ningsrapporten är därmed slutbehandlad. ionen följande.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har

handlingarna (bet. 2018/19:AU5, rskr. utan beställningsbemyndigande under år 2018

2018/19:142). fattat beslut om framtida åtaganden om bidrag

från anslag 4:7 ap. 2 Fonden för europeiskt bistånd

RiR 2018:27 Arbetslöshetskassorna, IAF och

till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014–

arbetslöshetsförsäkringen − mer kan göras för

2020 under utgiftsområde 9 med 20 miljoner

att främja likvärdigheten

kronor och från anslag 4:7 ap. 6 Fonden för

Riksrevisionen har granskat arbetslöshetskassor-

europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt

nas bedömning av de underrättelser som Arbets- (FEAD) 20142020 - nationell medfinansiering

förmedlingen lämnar när en arbetssökande inte under utgiftsområde 9 med 3,5 miljoner kronor.

uppfyller villkoren i försäkringen. Riksrevisionen Bidragen ska finansieras från anslaget under åren

har även granskat IAF:s tillsyn över arbetslös- 2019–2021. Myndigheten har därmed överskridit

hetskassorna och regelverket om hur försäksina befogenheter genom att ingå ekonomiska

ringen ska tillämpas. åtaganden som medför behov av framtida anslag

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens utan att ha ett beställningsbemyndigande.

rapport om arbetslöshetskassorna, IAF och

arbetslöshetsförsäkringen (skr. 2018/19:51)

redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses

Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

vidtas med anledning av granskningsrapporten.

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2018:10 Deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar

Riksrevisionen har granskat om regeringens

bedömningar inför nya arbetsmarknadspolitiska

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.15Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.75 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Studiehjälp4 09278 4 035 -56 -1,4 3 430
1:2Studiemedel16 35813 13 851 -2 506 -15,3 13 061
1:3Avsättning för kreditförluster1 8791 825 -54 -2,9 1 879
1:4Statens utgifter för studiemedelsräntor141 31 170 30 21,2 356
1:7Studiestartsstöd909255 -654 -72,024
1:8Centrala studiestödsnämnden Övriga anslag869 1066 891 22 2,5 82790 -15 -14,592
Summa24 353 128 21 118 -3 234 -13,3 19 671

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt eller gymnasieutbildning ingår inom gruppen stöd till enskilda under studier och utgifter för med den högre nivån. vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), i statens budget och ärendehantering inom Överklagandenämn- Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev den för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet. 654 miljoner kronor (72,0 procent) lägre än

Utfallet uppgick till 21 118 miljoner kronor beräknat i statens budget. Det beror på att antalet och blev därmed 3 234 miljoner kronor studerande med studiestartsstöd inte blev lika (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i många som beräknat. Studiestartsstöd är ett statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna rekryteringsverktyg som kommunerna kan 1 448 miljoner kronor (7,4 procent) högre. använda inom ramen för deras befintliga uppdrag

att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studie- Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i startsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer statens budget som varit anmälda som arbetssökande hos Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till Arbetsförmedlingen under minst sex månader 13 851 miljoner kronor, vilket är 2 506 miljoner och som studerar. kronor (15,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna Extra ändringsbudget på grund av för prioriterat studiebidrag för de som saknar uppehållstillstånd för gymnasiestudier slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasie- Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp uppgick till utbildning blev 1 860 miljoner kronor lägre än 4 035 miljoner kronor. Det är 56 miljoner kronor beräknat. Det beror också på att antalet studenter lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med med studiemedel blev lägre än beräknat. Anslaget propositionen Extra ändringsbudget – Ny används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- möjlighet till uppehållstillstånd (prop. bidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget 2017/18:252) anvisades anslaget 78 miljoner finns två olika nivåer: en generell nivå och en kronor för att hantera ett ökat antal gymnasiehögre nivå. I den generella nivån utgör bidrags- lever med studiestöd. Detta på grund av lagen delen ca 30 procent av totalbeloppet för studie- (2017:353) om uppehållstillstånd för gymnasiemedel (studiebidrag och studielån) och i den studier som ger unga asylsökande möjligheten att högre nivån utgör bidragsdelen ca 67 procent av söka uppehållstillstånd för gymnasiestudier. totalbeloppet. Utgifterna för studier på grund- Därför anvisades även anslaget 1:2 Studiemedel skolenivå och gymnasial nivå för vuxna ytterligare 13 miljoner kronor på ändringsbudget. studerande som saknar fullständig grundskole- Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev

605 miljoner kronor (17,6 procent) högre än

S kr . 2018/ 19: 101

2017. Det totala antalet studerande som fick Tabell 2.77 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

studiehjälp ökade under 2018 och uppgick till

Utlåning Låneram Lån 2018-12-31

416 803, varav 219 463 män och 197 340 kvinnor.

Studielån 223 000 222 4151 Det är en ökning med 9 078 jämfört med 2017. De ökade volymerna och att studiebidraget Summa 223 000 222 415

1 Beloppet avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i höjdes med 200 kronor per månad fr.o.m. mars

avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran. 2018 är de viktigaste orsakerna till att utgifterna blev högre än föregående år.

Låneramen för studielån uppgick till 223 000 mil-

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev

joner kronor. De utestående lånen uppgick vid 790 miljoner kronor (1,4 procent) högre än

utgången av 2018 till 222 415 miljoner kronor. föregående år. Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiemedlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet. Antalet studerande som fick studiemedel ökade med 6 604 till 475 969 jämfört med 2017.

Negativ reporänta medförde lägre utgifter för studiemedelsräntor

Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 170 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor lägre än 2017. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) var negativ blev räntan på återkravsskulden också negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått studiemedel utbetalt felaktigt. Den vanligaste orsaken till att personer får återkrav är att de har inkomster över fribeloppet.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.76 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 1:6 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål 4 1

Summa 4 1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.78 UO 16 Anslag

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Statens skolverk1 12420 1 148 23 2,1 1 031
1:5Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet3 68540 3 304 -381 -10,3 3 168
1:6Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan297239 -58 -19,5 226
1:7Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.4 4364 430-6 -0,1 4 530
1:8Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.190181 -10 -5,0 180
1:10Fortbildning av lärare och förskolepersonal309 -40 154 -155 -50,1 140
1:13Statligt stöd till vuxenutbildning2 570 110 2 134 -436 -17,0 1 128
1:14Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning2 2052 193 -12 -0,5 2 034
1:15Upprustning av skollokaler och utemiljöer680759 79 11,7 162
1:16Fler anställda i lågstadiet2 3002 290 -10 -0,4 2 297
1:19Bidrag till lärarlöner4 4574 016 -441 -9,9 4 053
1:21Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling1 000971 -29 -2,9
2:3Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå1 7561 7560 0,0 1 684
2:4Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå2 1322 1320 0,0 2 067
2:5Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå2 0672 0670 0,0 1 982
2:6Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå2 1932 1930 0,0 2 120
2:7Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå2 1232 041 -82 -3,9 2 040
2:8Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå1 5641 5640 0,0 1 504
2:9Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå1 7391 653 -86 -5,0 1 670
2:10Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå1 6301 6300 0,0 1 580
2:17Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå1 1611 1610 0,0 1 082
2:18Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå1 5461 5460 0,0 1 500
2:63Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet3 3453 281 -63 -1,9 3 153
2:64Särskilda utgifter inom universitet och högskolor732566 -166 -22,7 499
2:66Ersättningar för klinisk utbildning och forskning2 5832 5830 0,0 2 521
3:1Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 0086 048 40 0,7 5 797
3:2Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer Övriga anslag360 23 77215 23 629 -143 -0,6 22 604332 -28 -7,8 346
Summa77 966 145 76 002 -1 964 -2,5 71 098

S kr . 2018/ 19: 101

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa sär- Utgifter för vuxenutbildning lägre än statens skilda utbildningsformer och annan pedagogisk budget verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till yrkesutbildning samt högskoleutbildning och vuxenutbildning blev 2 134 miljoner kronor. Det forskning. Området omfattar även myndigheter är 436 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än inom utbildnings- och forskningsområdet. anvisat i statens budget. Det beror huvudsakligen

Utfallet uppgick till 76 002 miljoner kronor på att statsbidragen för yrkesinriktad vuxenoch blev 1 964 miljoner kronor (2,5 procent) utbildning blev 433 miljoner kronor lägre än lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- beräknat. Under året betalade Statens skolverk ut fört med 2017 ökade utgifterna med 4 904 mil- 1 425 miljoner kronor i statsbidrag för yrkesjoner kronor (6,9 procent). För universitet och inriktad vuxenutbildning. I enlighet med propohögskolor belastas anslagen till forskning och sitionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till anslaget 110 miljoner kronor för att ge förutsättmyndigheternas konton. Till följd av den ningar för fler personer att påbörja studier inom särskilda anslagsredovisningen blir det därför vuxenutbildningen och för att satsa på undernormalt inga skillnader mellan budget och utfall. visningen i svenska för invandrare (sfi). I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Ändrade bestämmelser för bidrag för upprustning

av skollokaler och utemiljöer gav högre utgifter

Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev Utfallet för anslaget 1:15 Upprustning av skollägre än anvisat i statens budget lokaler och utemiljöer blev 759 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av Bortsett från en anslagsbehållning på 120 milskolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev joner kronor som disponerades 2018 var detta 381 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än utfall 79 miljoner kronor (11,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utfallet för anvisat i statens budget. Jämfört med 2017 var fortbildning i specialpedagogik, vidareutbildning utfallet 597 miljoner kronor högre. Under 2018 i form av ett fjärde tekniskt år samt uppdragen att har Boverket genomfört 782 utbetalningar av stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever statsbidrag för att rusta upp skollokaler och och samverkan för bästa skola blev lägre än utemiljöer. Genom att bestämmelserna för beräknat. Dessutom rekvirerade huvudmän (t.ex. bidraget ändrades blev utfallet högre än beräknat. kommuner och enskilda huvudmän inom skol- De nya bestämmelserna innebär bl.a. att bidragen väsendet) statsbidrag i mindre omfattning än betalas ut i förskott, att sista datum för att beräknat för t.ex. undervisning under skollov, färdigställa åtgärderna kopplade till bidraget har trots ett högt söktryck. skjutits fram och att slutrapporteringen har

Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild senarelagts. Detta är också förklaringen till att utbildning i gymnasieskolan blev 239 miljoner utfallet blev högre än 2017. kronor, vilket är 58 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget Utgifterna för bidrag till lärarlöner blev lägre än används främst för utgifter för särskilda insatser budgeterat inom skolområdet för elever med funktionsned- Utfallet för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner sättning och antalet elever blev lägre än beräknat. blev 441 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än

anvisat och uppgick till 4 016 miljoner kronor. Låg nyttjandegrad av statsbidrag ger lägre utgifter Utgifterna för Lärarlönelyftet och Karriärstegs- Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare reformen blev lägre än beräknat. Dels eftersom och förskolepersonal blev 154 miljoner kronor, alla huvudmännen inte ansöker om bidraget, dels vilket är 155 miljoner kronor (50,1 procent) lägre eftersom huvudmännen inte utnyttjar hela den än vad som ursprungligen anvisats i statens bidragsram som de tilldelats. budget. Det beror bl.a. på att vissa statsbidrag inte sökts i den omfattning som beräknades i Nytt statsbidrag för en likvärdig skola ger högre budgeten. utgifter än föregående år

Utfallet för det nya anslaget 1:21 Statligt stöd för

stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev

971 miljoner kronor. Anslaget ska användas för

S kr . 2018/ 19: 101

att stärka likvärdigheten och kunskapsutveck- Beställningsbemyndiganden lingen i förskoleklassen och grundskolan.

Tabell 2.79 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Utfallet för anslaget 1:13 Statligt stöd till

Miljoner kronor

vuxenutbildning blev 1 006 miljoner kronor

Utestående

(89,2 procent) högre än 2017. Utfallet för bidrag

Beställnings- åtaganden

för yrkesinriktad vuxenutbildning blev 462 mil- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 joner kronor högre än föregående år. 1:5 Utveckling av

skolväsendet och annan

pedagogisk verksamhet 1 495 1 028

Satsningar ger högre utgifter än förra året Utfallet för utgiftsområdet uppgår till 76 002 mil- 1:6 Statligt stöd till särskild

utbildning i

joner kronor vilket är 4 904 miljoner kronor

gymnasieskolan 34 34

högre än föregående år. Tillsammans ökade

1:7 Maxtaxa i förskola,

utgifterna för 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning

fritidshem och annan

och 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och pedagogisk verksamhet kunskapsutveckling med 1 977 miljoner kronor. m.m. 664 661 Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: 1:10 Fortbildning av lärare

och förskolepersonal 205 93

Forskning och forskningsinformation blev

6 048 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner 1:14 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning 6 600 5 489

kronor högre än 2017. Anslaget används bl.a. till

1:16 Fler anställda i

att finansiera forskning, forskningsinfrastruk-

lågstadiet 1 150 985

turer och internationellt forskningssamarbete.

1:18 Praktiknära

skolforskning 38 35

1:19 Bidrag till lärarlöner 2 221 2 201

1:21 Statligt stöd för stärkt

likvärdighet och

kunskapsutveckling 3 500 3 500

3:1 Vetenskapsrådet:

Forskning och

forskningsinformation 17 940 17 451

3:2 Vetenskapsrådet:

Avgifter till

internationella

organisationer 1 810 1 787

3:4 Rymdforskning och

rymdverksamhet3 0002 988
4:1 Internationella program15390
Summa38 81036 343

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 38 810 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 36 343 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 467 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden framför allt på att bemyndigandet avser ett flertal insatser och att nyttjandet är svårberäknat.

S kr . 2018/ 19: 101

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och myndigheten har disponerat utan regeringens forskningsinformation beror skillnaden bl.a. på en godkännande. ändrad plan för användandet av anslaget.

Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm

Garantier Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm

har fått en revisionsberättelse med reservation Tabell 2.80 UO 16 Garantier avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund

Miljoner kronor

för uttalande om reservation anger Riks-

Utfärdade Utfärdade

revisionen följande.

Utestående garantier garantier

åtaganden inklusive inklusive Årsredovisningen för Regionala Etikpröv-

Garanti- 2018-12- bundna bundna

Garantier ram 31 utfästelser utfästelser ningsnämnden i Stockholm har lämnats till

regeringen den 25 februari 2019. Enligt 2 kap. 1 § Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) förordningen (2000:605) om årsredovisning och Chalmers Tekniska Obe- budgetunderlag ska myndigheten senast den 22

1) Högskola AB gränsad 334

februari lämna en årsredovisning till regeringen. Kreditgarantier för

Årsredovisningen har lämnats för sent och kan överbryggningslån

därmed inte anses avlämnad i enlighet med

till ESS ERIC600 600600förordningen. Myndigheten har även fått en
Summa934600
1upplysning i revisionsberättelsen avseende års-

I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. redovisningen för 2018. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Riksrevisionens iakttagelser årlig revision redovisar i årsredovisningen ett väsentligt

underskott i den avgiftsfinansierade verksam-

heten för etikprövning av forskning som avser

Göteborgs universitet

Göteborgs universitet har fått en revisions- människor. Som framgår av myndighetens

beskrivning på sid 11 i årsredovisningen har berättelse med reservation avseende sin årsredo-

myndigheten, på grund av otydligheterna i den visning för 2018. Som grund för uttalande om

ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att reservation anger Riksrevisionen följande.

Göteborgs universitet har bedrivit restaurang- efterleva det ekonomiska målet.

och cateringverksamhet utan att detta tillåts enligt högskolelagen (1992:1434). Göteborgs Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg

Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg har universitet har tagit ut avgifter för denna

fått en revisionsberättelse med upplysning verksamhet och för en terapimottagning i strid

avseende sin årsredovisning för 2018. med 3 § avgiftsförordningen (1992:191) som anger att myndigheter endast får ta ut avgifter för

Upplysning av särskild betydelse

varor och tjänster som den tillhandahåller om det

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt

redovisar i årsredovisningen ett väsentligt beslut av regeringen. Myndigheten saknar sådant

underskott i den avgiftsfinansierade verksamstöd för att ta ut avgifter.

heten för etikprövning av forskning som avser

människor. Som framgår av myndighetens

Specialpedagogiska skolmyndigheten

beskrivning på sid 8 i årsredovisningen har Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått en

myndigheten, på grund av den ekonomiska revisionsberättelse med reservation avseende sin

styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande

ekonomiska målet. om reservation anger Riksrevisionen följande.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har, i

Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping

strid med 10 § anslagsförordningen (2011:23),

Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping använt 2 miljoner kronor av sitt förvaltnings-

har fått en revisionsberättelse med upplysning anslag för att finansiera den förlust som uppstod

avseende sin årsredovisning för 2018. vid försäljningen av en villafastighet som

S kr . 2018/ 19: 101

Upplysning av särskild betydelse av den ekonomiska styrningen, inte getts Regionala etikprövningsnämnden i Linköping möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för Statens skolverk etikprövning av forskning som avser människor. Statens skolverk har fått en revisionsberättelse Som framgår av myndighetens beskrivning på sid med upplysning avseende sin årsredovisning för 9 i årsredovisningen har myndigheten, på grund 2018. av den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Upplysning av särskild betydelse

Statens skolverk redovisar i årsredovisningen i Regionala Etikprövningsnämnden i Lund tabell 7, sid 26, ett underskott i den avgifts- Regionala Etikprövningsnämnden i Lund har fått finansierade verksamheten som avser handläggen revisionsberättelse med upplysning avseende ning av lärarlegitimationer. Verksamheten ska sin årsredovisning för 2018. finansieras med avgifter och till full kostnads-

täckning, dock har myndigheten rätt att utöver Upplysning av särskild betydelse avgifterna använda anslagsmedel. Det finns Regionala etikprövningsnämnden i Lund redo- således inget faktiskt underskott i verksamheten. visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott På grund av denna otydlighet i den ekonomiska i den avgiftsfinansierade verksamheten för styrningen gällande full kostnadstäckning har etikprövning av forskning som avser människor. myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det Som framgår av myndighetens beskrivning på sid ekonomiska målet. 5 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision målet.

RiR 2018:15 Lärosätenas lokalförsörjning Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala rum för utveckling

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har Riksrevisionen har granskat lärosätenas lokalförfått en revisionsberättelse med upplysning sörjning, regeringens styrning av lärosätenas avseende sin årsredovisning för 2018. lokalförsörjning och Akademiska Hus AB:s

arbete med att tillhandahålla lokaler för läro- Upplysning av särskild betydelse sätena. Riksrevisionen lämnar i sin granskning Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redo- inga rekommendationer till regeringen. visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens i den avgiftsfinansierade verksamheten för etik- rapport om lärosätenas lokalförsörjning (skr. prövning av forskning som avser människor. Som 2018/19:21) kommenterat Riksrevisionens framgår av myndighetens beskrivning på sid 10 i iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed årsredovisningen har myndigheten, på grund av slutbehandlad. otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till getts möjlighet att efterleva det ekonomiska handlingarna (bet. 2018/19:UbU6, rskr. målet. 2018/19:139).

Regionala Etikprövningsnämnden i Umeå RiR 2018:28 Långsiktiga effekter av utökade

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått valmöjligheter till gymnasieskolan från en revisionsberättelse med upplysning avseende närhetsprincip till betygsprincip sin årsredovisning för 2018 Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter

av att elever fått möjlighet att inte bara välja Upplysning av särskild betydelse nationellt program utan också ange vilken Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redo- kommunal gymnasieskola de vill gå i. visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott Riksrevisionen lämnar i sin granskning inga i den avgiftsfinansierade verksamheten för rekommendationer till regeringen. etikprövning av forskning som avser människor. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Som framgår av myndighetens beskrivning på sid rapport om långsiktiga effekter av utökade 8 i årsredovisningen har myndigheten, på grund

S kr . 2018/ 19: 101

valmöjligheter till gymnasieskolan (skr. 2018/19:57) kommenterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades intentioner och måluppfyllelse

Riksrevisionen har granskat myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades (skr. 2018/19:109) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.81 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:2Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete579 10 5845 0,9 335
1:5Stöd till icke-statliga kulturlokaler108-2 -20,75
1:6Bidrag till regional kulturverksamhet1 4861 4860 0,0 1 422
3:1Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter156 50 199 44 27,9 146
8:1Centrala museer: Myndigheter1 2671 279 12 0,9 1 121
8:3Bidrag till vissa museer76760 0,058
10:1Filmstöd552 15 567 15 2,7 547
12:3Särskilda insatser inom ungdomspolitiken3550 77 42 119,035
13:1Stöd till idrotten1 95410 1 9649 0,5 1 935
14:1Bidrag till folkbildningen4 34810 4 358 10 0,2 3 851
14:3Särskilda insatser inom folkbildningen170 20 190 20 11,8 175
15:1Lotteriinspektionen Övriga anslag51 5 19622 60 -1 5 161 -34 -0,7 4 7979 17,348
Summa15 880 186 16 008 128 0,8 14 475

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. propositionen Vårändringsbudget för 2018 folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Av dem idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt har 43 miljoner kronor fördelats. museer och utställningar. Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folk-

Utfallet uppgick till 16 008 miljoner kronor bildningen anvisades 20 miljoner kronor i enlighet och blev 128 miljoner kronor (0,8 procent) högre med propositionen Vårändringsbudget för 2018 än vad som anvisades i statens budget. Jämfört för att ge asylsökande möjlighet att lära sig med 2017 ökade utgifterna med 1 533 miljoner svenska tidigt och få en förståelse för det svenska kronor (10,6 procent). samhället.

Utfallet för anslaget 15:1 Lotteriinspektionen Extra medel för läsfrämjande och fritidsgårdar blev 60 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner Utfallet för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kronor (17,3 procent) högre än vad som anvisats kulturtidskrifter blev 44 miljoner kronor i statens budget. I enlighet med propositionerna (27,9 procent) högre vad som anvisats i statens Vårändringsbudget för 2018 och Höständringsbudget. I enlighet med propositionen Våränd- budget för 2018 anvisades ytterligare totalt ringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 22 miljoner kronor för att finansiera ny 50 miljoner kronor för att användas till verksamhet som bl.a. omfattar licensansökningar läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid för aktörer som ska agera på den svenska förskolor. Under året har Sveriges samtliga spelmarknaden. kommuner sökt bidraget.

Utfallet för anslaget 12:3 Särskilda insatser Nytt bidrag till biblioteksverksamhet inom ungdomspolitiken blev 42 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän (119,0 procent) högre än anvisats i statens kulturverksamhet, utveckling samt internationellt budget. Det beror på införandet av det nya kulturutbyte och samarbete blev 249 miljoner statsbidraget till fritidsgårdar m.m. för att öka kronor (174,2 procent) högre än föregående år. tillgängligheten i fritidsverksamhet genom Ökningen beror främst på införandet av det nya exempelvis utökade öppettider. I enlighet med bidraget Stärkta bibliotek som uppgick till

S kr . 2018/ 19: 101

224 miljoner kronor. Det riktar sig mot Beställningsbemyndiganden kommuner och drygt 90 procent av Sveriges 290

Tabell 2.82 UO 17 Beställningsbemyndiganden

kommuner har sökt och beviljats bidrag för att

Miljoner kronor

öka utbudet och tillgängligheten till biblioteks-

Utestående

verksamhet i hela landet.

Beställnings- åtaganden

Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till folk- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 bildningen blev 507 miljoner kronor högre än 1:2 Bidrag till allmän föregående år. I enlighet med budgetpropo- kulturverksamhet,

utveckling samt

sitionen för 2018 ökades anslaget med 460 mil-

internationellt

joner kronor för bl.a. att öka antalet platser på kulturutbyte och

folkhögskolan. samarbete 25 11

Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: 1:5 Stöd till icke-statliga Myndigheter blev 157 miljoner kronor högre än kulturlokaler 9 9 föregående år. Den 13 oktober återinvigdes 1:6 Bidrag till regional

kulturverksamhet 55 0

Nationalmuseum efter att haft stängt för renovering i fem år. Renoveringen medförde även 2:2 Bidrag till vissa teater-,

dans- och

en högre hyra, som 2018 uppgick till 53 miljoner

musikändamål 167 117

kronor. Kostnaderna för renoveringen uppgick

3:1 Bidrag till litteratur och

till 76 miljoner kronor för 2018.

kulturtidskrifter 40 4

4:4 Bidrag till bild- och

formområdet 14 12

5:2 Ersättningar och bidrag

till konstnärer 196 160

7:2 Bidrag till

kulturmiljövård 90 63

9:2 Stöd till trossamfund 46 10

12:2 Bidrag till nationell och

internationell

ungdomsverksamhet 212 212

13:2 Bidrag till allmänna

samlingslokaler 44 42

13:4 Bidrag till

riksdagspartiers

kvinnoorganisationer1515
14:2 Bidrag till tolkutbildning16091
Summa1 073745

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 073 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 745 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor lägre än de beslutade bemyndigandena.

S kr . 2018/ 19: 101

Utlåning statens lösa egendom. Förordningen medger och

reglerar enbart överlåtelse genom försäljning eller

Tabell 2.83 UO 17 Utlåning

byte av lös egendom, varför Riksrevisionen be-

Miljoner kronor

dömer att Moderna museet borde haft ett särskilt

UtlåningLåneram Lån 2018-12-31medgivande från regeringen för att restituera
Kungliga Operan AB12696 konstverket. Sådant medgivande saknas och
Kungliga Dramatiska teatern AB7025 myndigheten har därmed agerat utanför sin
1)befogenhet.
Nordiska museet2016
Summa216137
1 prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255.Statens historiska museer

Statens historiska museer har fått en revisions- Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om berättelse med upplysning avseende sin årsredoen låneram på högst 216 miljoner kronor för lån visning för 2018. till viss ombyggnation av Nordiska museet och

Upplysning av särskild betydelse

klimatanpassning av arkiven samt lån till Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern. Vid Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 75

i årsredovisningen där myndigheten redovisar de utgången av 2018 uppgick de utestående lånen till 137 miljoner kronor. negativa ackumulerade resultaten av myndig-

hetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver

redogörs på sidan 11 för de åtgärder som vidtagits Riksrevisionens iakttagelser årlig revision för att på längre sikt uppnå en ekonomisk balans.

Nationalmuseum

Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten har av regeringen beviljats en låneram för verksamhetsåret 2018 på 95 miljoner kronor. I samband med upptagande av lån i november 2018 översteg myndighetens anskaffade anläggningstillgångar den beviljade låneramen med 2 miljoner kronor. Det överstigande beloppet finansierades därför inte med lån i Riksgäldskontoret, vilket är i strid med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Vid årsskiftet översteg värdet på de anläggningstillgångar som myndighetens ska finansiera med lån den beviljade låneramen med cirka 11 miljoner kronor, vilket är i strid med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen.

Moderna museet

Moderna museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Av Moderna museets årsredovisning sidan 34 framgår att myndigheten, med hänvisning till Washingtonprinciperna, beslutat om och restituerat ett konstverk med betydande värde.

Avyttring av statlig egendom ska ske enligt förordningen (1996:1191) om överlåtelse av

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.84 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:2Omstrukturering av kommunala bostadsföretag95-95 0,0
1:3Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad431 -42 -98,21
1:4Boverket308296 -12 -4,0 231
1:6Lantmäteriet564560-3 -0,6 547
1:7Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer1 000520 -480 -48,0 409
1:8Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande1 300 95 1 395 95 7,3 1 800
1:9Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande3 200 15 1 441 -1 759 -55,0 462
1:10Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder Övriga anslag34 40814 -20 -57,5 388 -20 -4,9 352
Summa6 952 110 4 616 -2 336 -33,6 3 803

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- kronor. Inga utbetalningar för avvecklingsplanering, bostadsmarknad, byggande, lant- kostnader gjordes under 2018. Det lämnades inte mäteriverksamhet och konsumentpolitik. heller något stöd i form av nya garantier för att Området innefattar bl.a. myndigheterna ersätta kommunala borgensåtaganden under året. Boverket och Lantmäteriet. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta

Utfallet uppgick till 4 616 miljoner kronor, för enskilda att ordna bostad blev ca 800 000 krovilket är 2 336 miljoner kronor (33,6 procent) nor, vilket är drygt 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- (98,2 procent) lägre än vad som anvisades i fört med 2017 ökade utgifterna med 813 miljoner statens budget. Det låga utfallet beror på en låg kronor (21,4 procent). tillströmning av ärenden under 2018. Anslaget

används för statsbidrag till kommuner för Inget utfall för omstrukturering av kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. bostadsföretag Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med I statens budget anvisades 95 miljoner kronor för 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala har under året beviljat 158 garantier till 16 bostadsföretag. Anslaget används för utgifter för kommuner, jämfört med 149 garantier till 14 statsbidrag till kommuner med en svag bostads- kommuner för 2017. marknad för undsättning eller omstrukturering Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska och renovering av flerbostadshus och utomhussvårigheter och för statsbidrag till kommuner miljöer blev 520 miljoner kronor vilket är med en svag bostadsmarknad för stöd till företag 480 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än som tillhandahåller tjänster av allmänt eko- anvisat. Det beror främst på färre ansökningar än nomiskt intresse. Inga beslut om statsbidrag beräknat. Anslaget används för stöd enligt fattades under 2018, vilket medförde att det inte förordningen (2016:837) om stöd för renovering blev något utfall för anslaget. Det finns tidigare och energieffektivisering i vissa bostadsområden ingångna avtal med två kommuner. Enligt avtalen respektive förordningen (2016:398) om stöd till har staten åtagit sig att lämna bidrag till utemiljöer i vissa bostadsområden. avvecklingskostnader i takt med att kostnader Utfallet för anslaget 1:8 Stöd till kommuner för uppstår. Statens totala utestående åtaganden ökat bostadsbyggande blev 1 395 miljoner kronor enligt dessa avtal uppgår till ca 11 miljoner vilket är 95 miljoner kronor (7,3 procent) högre

S kr . 2018/ 19: 101

än anvisat i statens budget. För att förstärka förordningen (2016:837) om stöd för renovering kommunernas arbete med bostadsförsörjnings- och energieffektivisering i vissa bostadsområden. frågor anvisade riksdagen ytterligare 95 miljoner För denna typ av stöd blev utfallet 72 miljoner kronor i enlighet med propositionen Våränd- kronor (100,4 procent) högre än föregående år. ringsbudget för 2018. Vidare ökade utfallet med 39 miljoner kronor

(12,5 procent) för stöd som lämnas enligt Investeringsstöd för hyresbostäder och förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i studentbostäder blev lägre än budget vissa bostadsområden. Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för Samtliga anvisade medel för stöd till kommuner studerande blev 1 441 miljoner kronor, vilket är för ökat bostadsbyggande utnyttjades 1 759 miljoner kronor (55,0 procent) lägre än Jämfört med föregående år blev utfallet för anvisat. Även om utfallet blev lägre än vad som anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsberäknades i statens budget har söktrycket varit byggande 405 miljoner kronor (22,5 procent) högre än beräknat. I enlighet med propositionen lägre. Hela det anvisade anslagsbeloppet utnytt- Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen jades 2018 och det lägre anslagsutfallet motsvarar därför ytterligare 15 miljoner kronor för läns- minskningen av anvisade medel jämfört med styrelsernas handläggning och administration av föregående år. investeringsstödet.

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Lägre utgifter än beräknat för bidrag till åtgärder och bostäder för studerande högre än 2017 mot radon Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för Utfallet för anslaget 1:10 Bidrag till åtgärder mot anordnande av hyresbostäder och bostäder för radon i bostäder blev 14 miljoner kronor, vilket är studerande blev 978 miljoner kronor (211,5 pro- 20 miljoner kronor (57,5 procent) lägre än an- cent) högre än föregående år. Anslagsutfallet visat. Den 1 juli 2018 infördes ett nytt statligt beror på omfattningen av färdigställda och slutbidrag till åtgärder mot radon genom förord- redovisade byggprojekt för vilka investeringsstöd ningen (2018:158) om bidrag till åtgärder mot har beviljats. Byggprojekten är fleråriga och radon i småhus. Bidraget lämnas till småhusägare färdigställs i normalfallet två till tre år efter och täcker 50 procent av skäliga kostnader upp till beviljandebeslut och de första beviljandebesluten 25 000 kr för åtgärder som bedöms nödvändiga för investeringsstödet fattades under 2017. för att radonhalten i inomhusluften ska vara högst Jämfört med föregående år ökade omfattningen 200 becquerel per kubikmeter. Det låga anslags- av färdigställda och slutredovisade byggprojekt. utfallet beror på att bidraget infördes den 1 juli 2018, och då mätsäsongen för radon infaller oktober–mars.

Satsningar inom digitalisering medförde högre utgifter för Boverket jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 296 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (28,3 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på satsningar på digital plan- och byggprocess, arkitektur och gestaltning, god inomhusmiljö samt Lantmäteriets uppdrag om digitalt kunskapslyft.

Högre utgifter än föregående år för stöd till energieffektivisering och renovering

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 111 miljoner kronor (27,2 procent) högre. Det beror främst på ett högre utfall för stöd som lämnas enligt

S kr . 2018/ 19: 101

Beställningsbemyndiganden myndighetschefen. Underskriftsmening och

underskrift återfinns i stället i en separat handling.

Tabell 2.85 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om

Miljoner kronor

årsredovisning och budgetunderlag med tillhö-

Utestående

rande föreskrifter från Ekonomistyrningsverket

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 ska undertecknandet ske i dokumentet årsredo- 1:2 Omstrukturering av visning och inte i en annan handling. Detta

kommunala innebär att årsredovisningen inte är fullständig. bostadsföretag 43 11

Myndigheten har även fått en upplysning i 1:4 Boverket 30 10 revisionsberättelsen avseende årsredovisningen 1:7 Energieffektivisering för 2018.

och renovering av flerbostadshus och

Upplysning av särskild betydelse

utomhusmiljöer 400 334

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 1:9 Investeringsstöd för

anordnande av10 i årsredovisningen, där Fastighetsmäklar-
hyresbostäder ochinspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd
bostäder för studerande4 5004 487verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som
1:10 Bidrag till åtgärder motframgår av tabell 4 finns ett stort överskott för de
radon i bostäder206

årliga avgifterna respektive ett stort underskott 1:11 Innovativt och hållbart

för ansökningsavgifterna. På grund av den eko-

byggande 75 69

nomiska styrningen för dessa resultatområden

Summa 5 068 4 916

har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva

de ekonomiska målen. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 068 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 916 miljoner kronor. Skillnaden mellan de beslutade bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 152 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.86 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utfärdade garantier

åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2018-12-31 utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 3 096 3 141 Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0 0

Summa 13 000 3 096 3 141

Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

Fastighetsmäklarinspektionen

Fastighetsmäklarinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Fastighetsmäklarinspektionens årsredovisning saknar underskriftsmening och underskrift från

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.19Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.87 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Regionala tillväxtåtgärder2 1001 979 -121 -5,8 1 398
1:2Transportbidrag401 20 428 27 6,7 396
1:3Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 20201 4211 170 -251 -17,7 1 015
1:3 (2015)Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 – 20130 0,0 -1
Summa3 922 20 3 576 -345 -8,8 2 808

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för kronor (17,7 procent) lägre än anvisat i statens hållbara regionala tillväxtinsatser i form av budget. Det beror bl.a. på förseningar av flera projektverksamhet och olika former av regionala projekt i uppstartsfasen samt lägre investeringsföretagsstöd och utbetalningar från Europeiska takt än beräknat i stora infrastrukturprojekt. regionala utvecklingsfonden.

Utfallet blev 3 576 miljoner kronor, vilket är Satsningen på socioekonomiskt eftersatta 345 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än vad kommuner och områden medförde högre utgifter som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev utgifterna 768 miljoner kronor (27,4 pro- blev 581 miljoner kronor (41,6 procent) högre än cent) högre. 2017. Det beror främst på att förordningen

(2018:152) om statsbidrag till socioekonomiskt Lägre utfall än beräknat för regionala eftersatta kommuner trädde i kraft i mars 2018.

tillväxtåtgärder

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Högre utfall än beräknat för regionalfonden blev 1 979 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner Jämfört med föregående år blev utfallet 155 milkronor (5,8 procent) lägre än anvisat i statens joner kronor (15,3 procent) högre för anslaget 1:3 budget. Det beror bl.a. på att utbetalningar för Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden riskkapitalsatsningen fond-i-fond inte skett 20142020. Det beror på att allt fler projekt är i under året samt att utgifterna för olika former av en genomförandefas, vilket innebär ökade stöd varit något lägre än beräknat. utgifter.

Högre utfall än beräknat för transportbidrag

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev Beställningsbemyndiganden 428 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (6,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I Tabell 2.88 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

enlighet med propositionen Höständringsbudget

Utestående för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 20 mil-

Beställnings- åtaganden joner kronor. Utgifterna ökade mer än beräknat, Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 då bl.a. den starka konjunkturen ledde till en ökad 1:1 Regionala omfattning av bidragsgrundande transporter. tillväxtåtgärder 5 950 3 357 Dessutom har ändringar i EU:s gruppundantags- 1:3 Europeiska regionala förordning nr 651/2014 (GBER) medfört utvecklingsfonden

perioden 2014–2020 3 800 3 693 utvidgade möjligheter för bl.a. livsmedelsföretag

Summa 9 750 7 050

att kunna få transportbidrag.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 20142020 uppgick till Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om 1 170 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner beställningsbemyndiganden på 9 750 miljoner

S kr . 2018/ 19: 101

kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 700 miljoner kronor.

Skillnaden avser i huvudsak bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Den främsta anledningen till skillnaden är att satsningen på socioekonomiskt eftersatta kommuner blev mindre än beräknat.

Övervägande delen av de stöd som beslutas för bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.20Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.89 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Naturvårdsverket591 -42 546 -45 -7,5 453
1:2Miljöövervakning m.m.410399 -11 -2,7 353
1:3Åtgärder för värdefull natur1 2481 2470 0,0 973
1:4Sanering och återställning av förorenade områden868772 -96 -11,0 683
1:8Supermiljöbilspremie250 45 322 72 29,0 451
1:10Klimatanpassning214132 -82 -38,1 106
1:11Åtgärder för havs- och vattenmiljö950920 -29 -3,1 775
1:12Insatser för internationella klimatinvesteringar235 10 198 -37 -15,8 194
1:14Skydd av värdefull natur1 4181 4202 0,1 1 268
1:16Klimatinvesteringar1 5905 1 689 99 6,2 669
1:17Elbusspremie10050 -50 -50,24
1:18Investeringsstöd för gröna städer10099-1 -1,0
1:19Elfordonspremie350 45 422 72 20,5
1:20Industriklivet300122 -178 -59,3
2:1Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande104-8 87 -16 -15,861
2:2Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Övriga anslag841 1 205841 1 170 -35 -2,9 1 0880 0,0 702
Summa10 77355 10 438 -335 -3,1 7 780

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik ansökningar har ökat, men ansökningarna och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser behöver ofta kompletteras och det tar ofta lång bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och tid att komma i gång med saneringsarbetet, vilket vattenvård. Området Miljöforskning består påverkar utbetalningstakten. främst av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella Ökad efterfrågan på supermiljöbilspremien första näringar och samhällsbyggande (Formas). halvåret 2018

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 10 438 miljoner kronor och är därmed 335 mil- 322 miljoner kronor. Det är 72 miljoner kronor joner kronor (3,1 procent) lägre än vad som (29,0 procent) högre än anvisat i den ursprungliga anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev budgeten. I enlighet med propositionen Höstutfallet 2 658 miljoner kronor (34,2 procent) ändringsbudget för 2018 anvisades ytterligare högre. 45 miljoner kronor eftersom efterfrågan av

supermiljöbilspremien var högre än beräknat.

Försenade utbetalningar för saneringsåtgärder för

bostadsbyggande Lägre bidragsutbetalningar för klimatanpassningar Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning än anvisat i statens budget av förorenade områden blev 772 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning uppvilket är 96 miljoner kronor (11,0 procent) lägre gick till 132 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner än anvisat i statens budget. Det beror framför allt kronor (38,1 procent) lägre än anvisat i statens på att utgifterna för saneringsåtgärder för bo- budget. Det beror på färre ansökningar än stadsbyggande blev lägre än budgeterat. Antalet beräknat för skredsäkring längs Göta älv och på

S kr . 2018/ 19: 101

lägre utbetalningar än beräknat av bidrag till Anslaget 1:20 Industriklivet uppgick till myndigheter för deras arbete med klimat- 122 miljoner kronor. Det är 178 miljoner kronor förändringar. En del medel på anslaget betalades (59,3 procent) lägre än anvisat. Satsningen syftar inte ut alls. Dessa medel får betalas ut först efter till att bidra till att minska industrins processbeslut av regeringen och regeringen har inte fattat relaterade utsläpp av växthusgaser. Det handlar några beslut om dessa under 2018. om processer som forskning, förstudier och

investeringar som oftast löper över flera år. Det Insatser för internationella klimatinvesteringar lägre utfallet förklaras av att verksamheten blev lägre än anvisat, stöd för företagens befinner sig under uppstartsfas och stödet kräver klimatkompensation genomfördes inte godkännande av Europeiska kommissionen som Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för inter- har en handläggningstid på minst sex månader. nationella klimatinvesteringar blev 198 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor (15,8 pro- Högre utfall för åtgärder för värdefull natur cent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet jämfört med 2017 med propositionen Vårändringsbudget för 2018 Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner kronor natur blev 1 247 miljoner kronor, vilket är för att kunna betala ut bidrag till företag som 274 miljoner kronor (28,2 procent) högre än klimatkompenserar sina växthusutsläpp. Inga föregående år. Anslaget anvisades 250 miljoner bidrag betalades dock ut. Bidraget får endast kronor mer för 2018 jämfört med 2017, vilket betalas ut efter beslut av regeringen och möjliggjorde högre utbetalningar av bidrag till regeringen har inte fattat några sådana beslut bl.a. länsstyrelserna. Under året har fler åtgärder under 2018 och valde att dra tillbaka förslaget på vidtagits för att bevara och tillgängliggöra grund av förändrade förutsättningar för att skyddade områden. Även nya satsningar på genomföra klimatkompensationen. Det lägre våtmarker genomfördes. utfallet beror också på att Parisavtalets internationella samarbetsformer var i uppbyggnadsfas Högre utfall för saneringsåtgärder samt förseningar av ingångna avtal kopplat till Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning insatser under Kyotoprotokollet. Även långa av förorenade områden blev 89 miljoner kronor leveranstider för elbussar medförde lägre utgifter (13,0 procent) högre än föregående år och än beräknat. uppgick till 772 miljoner kronor. Det beror

Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick framför allt på att utgifterna för efterbehandling till 50 miljoner kronor. Det är 50 miljoner kronor av förorenade områden ökade, varav 32 procent (50,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens gick till efterbehandling inför bostadsbyggande. budget. Premien riktas mot offentliga kollektiv- Naturvårdsverket har fattat 51 beslut om medel trafikaktörer och privata företag. Orsaken till det till åtgärder för att återställa och sanera lägre utfallet var främst långa leveranstider av förorenade områden 2018 jämfört med 60 beslut elbussar. 2017, där både hanteringskostnaden och de

Utfallet för anslaget 1:19 Elfordonspremie blev fördelade medlen har ökat. 422 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor (20,5 procent) lägre än anvisat. Anslaget Nytt bonusmalus-system för vissa fordon anvisades ytterligare 45 miljoner kronor i enlighet Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev med propositionen Vårändringsbudget för 2018 128 miljoner kronor (28,5 procent) lägre än 2017. och ändrade namn från Elcykelpremie, eftersom Det beror på att supermiljöbilspremien upphörde premien i form av bidrag kom att även omfatta den 30 juni 2018. Den 1 juli 2018 infördes i stället eldrivna utombordsmotorer förutom eldrivna ett nytt s.k. bonus–malus-system för vissa fordon cyklar, mopeder och motorcyklar. Under året har som ersatte supermiljöbilspremien. Systemet 96 869 ansökningar om bidrag till privatpersoner innebär att miljöanpassade fordon med relativt beviljats, varav 53,0 procent av bidragsmottagarna låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpsvar män och 47,0 procent var kvinnor. Av de tillfället med en bonus, medan fordon med utbetalda bidragen var 93 procent bidrag till relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med elcyklar, för vilka det genomsnittliga bidraget var högre skatt. 4 265 kronor. Den 18 oktober 2018 upphörde Vid årsskiftet fanns 17 252 fordon som troligtmöjligheten att ansöka om bidraget. vis är berättigade till premien men utbetalning av

bonus kan ske tidigast sex månader från köpet av

S kr . 2018/ 19: 101

klimatbonusbilen. Det innebär att dessa forskningsprogram och strategiska innovationsutestående premier som maximalt uppgår till områden inom forskningsområdena miljö och 611 miljoner kronor kommer att belasta 2019 års hållbart samhällsbyggande. anslag för klimatbonus.

Ökat intresse för satsningen Klimatklivet Beställningsbemyndiganden Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvestering uppgick till 1 689 miljoner kronor. Det är Tabell 2.90 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

1 019 miljoner kronor (152,2 procent) högre än föregående år. Utestående

Beställnings- åtaganden

Det högre utfallet beror främst på utgifter i Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 samband med satsningar på det s.k. Klimatklivet, 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 85 som stöder åtgärder för utsläppsminskning.

1:3 Åtgärder för värdefull Antalet beviljade ansökningar uppgick till 1 996, natur 440 322 vilket var en ökning med 1 198 (150 procent) 1:4 Sanering och jämfört med föregående år. återställning av

förorenade områden 1 895 1 599

Ett nytt ladda-hemma-stöd infördes under året i form av bidrag till privatpersoner för installation 1:5 Miljöforskning 102 46 av laddningspunkt till elfordon. Totalt betalades 1:10 Klimatanpassning 80 3 26 miljoner kronor ut till 3 336 bidragsmottagare. 1:11 Åtgärder för havs- och Andelen bidragsmottagare som var män uppgick vattenmiljö 380 324 till 87,0 procent, medan 13,0 procent var kvinnor. 1:12 Insatser för

internationella

klimatinvesteringar 849 758

Ökat intresse för elbusspremien ger högre utfall än

1:13 Internationellt

föregående år

miljösamarbete 12 2 Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick

1:14 Skydd av värdefull natur 42 30 till 50 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kro-

1:16 Klimatinvesteringar 2 000 1 966 nor högre än 2017. Det beror på att fler aktörer sökt stödet under 2018. Under 2018 ändrades 1:17 Elbusspremie 80 43 också förordningen (2016:836) om elbusspremie 1:18 Investeringsstöd för

gröna städer 150 150 så att fler blev berättigade att söka stödet. Förändringarna i förordningen innebär också att 1:20 Industriklivet 300 300 de faktiska merkostnaderna av att bussen drivs av 2:2 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar el täcks av premien.

och samhällsbyggande:

Forskning 2 200 1 337

Nya satsningar på gröna städer, elfordon samt

Summa 8 630 6 965

minskat utsläpp

Under 2018 uppfördes tre nya anslag inom

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om utgiftsområdet, anslaget 1:18 Investeringsstöd för

beställningsbemyndiganden på 8 630 miljoner gröna städer, 1:19 Elfordonspremie samt 1:20

kronor. De utestående åtagandena uppgick till Industriklivet, vilket påverkar jämförelsen mellan

6 965 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemynåren.

digandena och de utestående åtagandena uppgick

Utfallet för anslaget 1:18 Investeringsstöd för

till 1 665 miljoner kronor. gröna städer uppgick till 99 miljoner kronor.

Skillnaden för bemyndigandet för anslaget 2:2 Investeringsstödet är ett bidrag till kommuner för

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

att utveckla städer till gröna och hälsosamma

samhällsbyggande: Forskning uppgick till platser där det finns möjlighet att teckna avtal om

863 miljoner kronor. Detta berodde på att fleråriga projekt.

Formas liksom under 2017 har haft fler ettåriga

Utfallet för anslaget 2:2 Forskningsrådet för

utlysningar och färre fleråriga utlysningar. De miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

kortare utlysningarna beror på en avvaktan på Forskning uppgick till 841 miljoner kronor, vilket

riktningen för kommande års forskning. är 139 miljoner kronor (19,8 procent) högre än

För anslaget 1:16 Klimatinvesteringar har 2017. Det beror på fler satsningar på nationella

Trafikverket tecknat avtal på 12 miljoner kronor

S kr . 2018/ 19: 101

utan att ha ett bemyndigande. Dessa åtaganden granskningsrapporten. Granskningsrapporten är ryms dock inom det av riksdagen beslutade därmed slutbehandlad. bemyndigande.

Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 103 i årsredovisningen, där Kemikalieinspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 51 finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort underskott för bekämpningsmedel och dispensavgifter. På grund av otydligheter i den ekonomiska styrningen för dessa resultatområden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen.

Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

RiR 2018:17 Skyddet av värdefull skog

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för skydd av värdefull skog på ett effektivt sätt bidrar till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skyddet av värdefull skog (skr. 2018/19:25) redovisat sin bedömning och beslutade insatser med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse (bet. 2018/19:MJU8, rskr. 2018/19:146 och rskr. 2018/19:147).

RiR 2018:31 Bädda för bättre tillsyn statens vägledning av kommunal tillsyn

Riksrevisionen har granskat den statliga tillsynsvägledningen till kommunal tillsyn inom fyra områden: alkoholtillsyn, kemikalietillsyn, livsmedelskontroll och del av miljötillsynen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn (skr. 2018/2019:87) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.21Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.91 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Statens energimyndighet3133 310-3 -0,9 288
1:2Insatser för energieffektivisering233214 -19 -8,4 223
1:4Energiforskning1 4781 441 -37 -2,5 1 453
1:7Energiteknik975 170 1 034 59 6,1 620
1:8Elberedskap Övriga anslag258 331178 -80 -31,1 165 327-4 -1,3 242
Summa3 588 173 3 504 -85 -2,4 2 992

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, Beställningsbemyndiganden distribution och användning av energi och syftar

Tabell 2.92 UO 21 Beställningsbemyndiganden

till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens-

Miljoner kronor

kraft och försörjningstrygghet. Det är främst

Utestående Statens energimyndighet, Energimarknads-

Beställnings- åtaganden inspektionen och Affärsverket svenska kraftnät Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom 1:2 Insatser för området. energieffektivisering 355 229

Utfallet uppgick till 3 504 miljoner kronor och 1:3 Stöd för blev därmed 85 miljoner kronor (2,4 procent) marknadsintroduktion

av vindkraft 10 10 lägre än vad som anvisades i statens budget.

1:4 Energiforskning 3 450 2 337 Jämfört med 2017 ökade utgifterna med

1:5 Planeringsstöd för 512 miljoner kronor (17,1 procent).

vindkraft 706
Nästan 1 miljard kronor till stöd för solceller1:7 Energiteknik 5042
Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 1:8 Elberedskap250178

1 034 miljoner kronor. Det är 59 miljoner kronor 1:9 Avgifter till

Internationella

(6,1 procent) högre än anvisat och 414 miljoner

organisationer 36 25

kronor (66,9 procent) högre än med föregående

1:10 Lokal och regional

år. Totalt har Statens energimyndighet fördelat

kapacitetsutveckling för

967 miljoner kronor till länsstyrelserna förklimat- och
solcellsstödet under 2018. Föregående år uppgickenergiomställning9070
beloppet till 586 miljoner kronor. I enlighet med Summa4 3112 897

propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget ytterligare 170 miljoner

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om kronor, dels tillfördes ytterligare medel för stödet

beställningsbemyndiganden på 4 311 miljoner dels tillfördes länsstyrelserna ytterligare medel

kronor. De utestående åtagandena uppgick till för att kunna ta hand om och besluta om

2 897 miljoner kronor. Skillnaden mellan ansökningar för solcellsstöd.

bemyndigandena och de utestående åtagandena

uppgick till 1 414 miljoner kronor.

Skillnaden är huvudsakligen hänförlig till

bemyndigandet för anslaget 1:4 Energiforskning

och beror på att det för anslaget finns behov av ett

stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga

och omfattande åtaganden som exempelvis stor-

skaliga demonstrationsanläggningar. Nyttjandet

S kr . 2018/ 19: 101

av bemyndigandet har ökat sedan 2017 och förväntas öka kommande år.

Utlåning

Tabell 2.93 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 235 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 110

Summa 1 200 345

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2018 var

345 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.94 UO 21 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 7 670 3 735

Summa 7 670 3 735

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.22Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.95 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Utveckling av statens transportinfrastruktur25 51316 23 440 -2 073 -8,1 22 928
1:2Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur21 34722 999 1 652 7,7 21 115
1:3Trafikverket1 3871 418 31 2,2 1 309
1:6Ersättning avseende icke statliga flygplatser16779 -89 -53,180
1:7Trafikavtal930961 31 3,3 857
1:10Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk150104 -46 -31,0 215
1:11Trängselskatt i Stockholm1 5292 322 793 51,9 1 430
1:12Transportstyrelsen2 1404 2 120 -20 -0,9 2 077
1:14Trängselskatt i Göteborg900888 -12 -1,3 1 052
1:15Sjöfartsstöd1 5181 432 -86 -5,7 1 482
2:1Post- och telestyrelsen42747 4 10,629
2:5Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation Övriga anslag146 650165 19 13,3 620 -29 -4,5 56187
Summa56 41927 56 594 175 0,3 53 223

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och Lägre investeringar och lågt ränteläge medför lägre politiken för informationssamhället. utgifter för utveckling av statens transportinfra-

Utfallet uppgick till 56 594 miljoner kronor struktur och blev därmed 175 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner krobudget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med nor, vilket är 2 073 miljoner kronor (8,1 procent) 3 371 miljoner kronor (6,3 procent). lägre än anvisat i statens budget. Det beror

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga framför allt på att utgifterna för väginvesteringar infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- blev 780 miljoner kronor lägre än beräknat på trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och grund av att färre investeringsprojekt har driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket genomförts. Avvikelsen mot statens budget beror Trafikverket investerar bestäms av anvisade också på det låga ränteläget 2018, vilket medförde anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de att räntekostnaderna blev 452 miljoner kronor tillskott myndigheten får via medfinansiering i lägre än beräknat. I enlighet med propositionen form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen utgörs av endast den verksamhet som finansieras ytterligare 16 miljoner kronor till investeringar i med anslag. Den största delen av utgiftsområdet i infrastruktur för flygtrafik. Luftartsinvesteringdetta avsnitt är två trafikslagsöverskridande arna blev 126 miljoner kronor högre än beräknat anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens i statens budget, vilket beror på utbetalningar av transportinfrastruktur används för investeringar bidrag för byggandet av Sälens flygplats. Övriga och andra åtgärder för att utveckla transport- investeringar blev totalt 627 miljoner kronor systemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av lägre än beräknat, vilket till stor del beror på statens transportinfrastruktur används för att senareläggning av bidragsutbetalningar. Sammanvidmakthålla den befintliga infrastrukturens lagt har 433 miljoner kronor utnyttjats till stadsfunktion. miljöavtal med kommuner och landsting för att

en större andel resor i städer ska ske med

kollektivtrafik. Det är 341 miljoner kronor högre

S kr . 2018/ 19: 101

än 2017. Utgifterna för stadsmiljöavtal blev dock Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg 567 miljoner kronor (57,8 procent) lägre än blev 888 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner beräknat. kronor (1,3 procent) lägre än anvisat. Anslaget

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av används i huvudsak till investeringar i kollektivstatens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner trafik, järnväg och väg. Några sådana investekronor, vilket är 1 652 miljoner kronor ringar är Västlänken och en ny vägtunnel under (7,7 procent) högre än anvisat i statens budget. och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Det beror till stor del på vädret under 2018 som Anslaget finansierar även system- och administt.ex. innebar ökade kostnader för snöröjning. rationskostnader för trängselskattesystemet i

Göteborg.

TEN-bidrag

EU ger normalt årligen bidrag till projekt och Väginvesteringarna ökade och studier för investeringar i transportinfrastruktur järnvägsinvesteringarna minskade som ingår i det transeuropeiska transport- I tabell 2.96 och tabell 2.97 jämförs utfallen för nätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinkomstsidan av statens budget (inkomsttitel infrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens 6511) och de aktuella projektens utfall belastar transportinfrastruktur med utfallet för motsedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten svarande anslag 2017. finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk.

Tabell 2.96 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Bidragen från EU är en medfinansiering som

Miljoner kronor

utökar den totala ramen för Sveriges investeringar

2018 2017 i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev

104 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor Investeringar i regional plan3 039 2 910
(31,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Räntor och återbetalning av lån för järnvägar1 596 1 627
Det beror på att Trafikverket har erhållit mindre Räntor och återbetalning av lån för vägar282 285

bidrag från EU än vad som beräknats. De största

Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 478 462 bidragen avsåg ett bidrag för utbyggnad till

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 7 955 8 813 dubbelspår på godsstråket genom Bergslagen,

Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 644 4 091 som uppgick till 64 miljoner kronor och ett

Trimning och effektivisering samt bidrag för åtgärder för intelligenta transport-

miljöinvesteringar 2 447 2 926 system som uppgick till 34 miljoner kronor.

Planering, stöd och myndighetsutövning 1 205 1 014 Trängselskatt Övrigt 1 319 800 Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Summa anslag utveckling av statens

transportinfrastruktur 23 440 22 928

Stockholm blev 2 332 miljoner kronor, vilket är 793 miljoner kronor (51,9 procent) högre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens investeringar i Förbifart Stockholm och andra transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner kroväganknutna projekt i Stockholmsområdet, i nor. Det är 512 miljoner kronor (2,2 procent) enlighet med den s.k. Stockholmsöverens- högre än 2017. De största utgifterna under kommelsen. Anslaget används också till med- anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den finansiering av tunnelbaneutbyggnad i nationella planen. Dessa utgifter uppgick till Stockholmsregionen och finansierar även 7 955 miljoner kronor, en minskning med 858 system- och administrationskostnader för miljoner kronor (9,7 procent). Som exempel på trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade stora banprojekt som ingår i den nationella planen medlen i statens budget är en beräkning av hur kan nämnas: stora intäkterna från trängselskattesystemet

– Ökad kapacitet avseende sträckan väntas bli. Det största projektet i Stockholms-

Tomteboda–Kallhäll (Mälarbanan) överenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm,

– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Att utfallet blev högre än anvisat – Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastigberor till största delen på att det ingående hetsjärnväg mellan Järna och Linköping. anslagssparande har förbrukats till följd av ökad produktion i projektet förbifart Stockholm.

S kr . 2018/ 19: 101

Utgifterna för större väginvesteringar enligt Beställningsbemyndiganden nationell plan uppgick till 4 644 miljoner kronor,

Tabell 2.98 UO 22 Beställningsbemyndiganden

vilket är en ökning med 553 miljoner kronor

Miljoner kronor

(13,5 procent). Som exempel på vägprojekt som

Utestående

ingår i den nationella planen och som pågick

Beställnings- åtaganden under 2018 kan nämnas: Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31

– E4 Förbifart Stockholm, 1:1 Utveckling av statens

transportinfrastruktur 121 029 92 888

– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet,

1:2 Vidmakthållande av

– Väg 73 Vega trafikplats, statens

transportinfrastruktur 28 745 22 954

– Väg 267 Rotebro–Stäket och

1:7 Trafikavtal 5 545 5 101

– E22 Hurva–Linderöd. 1:11 Trängselskatt i

Stockholm 37 376 22 164

Tabell 2.97 Vidmakthållande av statens

1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 538 3 086

transportinfrastruktur

Miljoner kronor2018 20172:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med
Drift och underhåll av vägar11 195 10 286funktionsnedsättning200104
Bärighet och tjälsäkring av vägar1 151 1 209 2:3 Grundläggandebetaltjänster4539

Drift, underhåll och trafikledning på

2:5 Driftsäker och

järnväg9 316 8 312tillgänglig elektronisk
Bidrag för drift av enskild väg1 142 1 139kommunikation250221
Forskning och innovation182 170 Summa200 728146 557

Summa anslag vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 22 999 21 115

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

beställningsbemyndiganden på 200 728 miljoner Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av kronor. De utestående åtagandena uppgick till statens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner 146 557 miljoner kronor. Skillnaden mellan kronor. Det är en ökning med 1 884 miljoner bemyndigandena och de utestående åtagandena kronor (8,9 procent). Drift och underhålls- uppgick till 54 171 miljoner kronor och är huvudutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande sakligen hänförlig till anslagen 1:1 Utveckling av gång- och cykelvägar uppgick till 11 195 miljoner statens transportinfrastruktur, 1:2 Vidmakthållande kronor, vilket är 910 miljoner kronor (8,8 pro- av statens transportinfrastruktur och 1:11 cent) högre än 2017. Utgifterna för drift, Trängselskatt i Stockholm. underhåll och trafikledning på järnväg ökade med Inom anslagen 1:1 Utveckling av statens 1 004 miljoner kronor (12,1 procent) och upp- transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av gick till 9 316 miljoner kronor 2018. statens transportinfrastruktur pågår planering i

Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick pågående och nya väg- och järnvägsprojekt vilket till 1 432 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner har fått till följd att avtal inte tecknats i den takt kronor (5,7 procent) lägre än anvisat. Stödet som tidigare planerats. möjliggör en nedsättning av skatt och arbets- För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm givaravgift för anställda sjömän till noll kronor. beror skillnaden på att avtal inte har tecknats Totalt fick 100 fartyg sjöfartsstöd, vilket är 6 fler enligt tidigare planering avseende projekt Förbiän föregående år. fart Stockholm.

S kr . 2018/ 19: 101

Utlåning Garantier

Tabell 2.99 UO 22 Utlåning Tabell 2.100 UO 22 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Utfärdade

Utestående garantier

A-train AB1 1 000 911

Utestående åtaganden inklusive

2 åtaganden utländsk bundna Svedab AB 5 973 4 981 Garantier Garantiram 2018-12-31 valuta utfästelser

Summa 6 973 5 892 Kreditgaranti

1 prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.

till Öresunds-

2 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för SVEDAB

bro Konsorti-

AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. 1

ets upplåning Obegränsad 18 314 18 314

Kapitaltäck-

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om

ningsgaranti

låneramar på 6 973 miljoner kronor. De ute- Arlandabanan stående lån uppgick vid utgången av 2018 till Infrastructure

AB2 1 211 1 211

5 892 miljoner kronor.

Kapitaltäck-

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen

ningsgaranti

Svedab AB får enligt riksdagens beslut uppgå till Svedab3 3 149 3 149

3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och

Pensionsgara

därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet nti (inkl. uppgick vid utgången av 2018 till 4 981 miljoner efterborgen),

PostNord AB

kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten

(inkl. Posten

till 230 miljoner kronor och räntan till 1 887 mil- Logistik AB, joner kronor i löpande priser för 2018. Den Posten

Meddelande

utnyttjade ramen exklusive dessa poster uppgick

AB) Obegränsad 5 835

därmed till 2 864 miljoner kronor i löpande

Garantikapital

priser, vilket motsvarades av 3 150 miljoner 5

Eurofima CHF 42 379 CHF 42 379

kronor i 2009 års priser.

Kreditgaranti

Eurofima CHF 52 473 CHF 52 473

Summa 29 360 23 525

1 prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.

2 prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.

3 prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.

4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.

1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31

december 2016.

5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr.

1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000

000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna

förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.

6 prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282.

Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018

CHF=9,992

S kr . 2018/ 19: 101

Inomstatliga lån RiR 2018:16 Trafikverkets stöd till forskning och innovation beslutsunderlag, avtal och

Tabell 2.101 UO 22 Inomstatliga lån

uppföljning

Miljoner kronor

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets stöd Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31

till forskning och innovation inom transport- Vissa infrastrukturprojekt 39 300 37 887 området. Sjöfartsverkets lång- och Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens kortfristiga lån i eller utanför rapport om Trafikverkets stöd till forskning och Riksgäldskontoret 300 0

innovation (skr. 2018/19:23) redovisat sin Trafikverket (tidigare Botniabanan

bedömning och beslutade insatser med anledning AB) för fortsatt utbyggnad av Botniabanan 16 500 13 236 av granskningsrapporten. Granskningsrapporten

är därmed slutbehandlad. Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 850 0

Summa 59950 51 123 RiR 2018:30 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur tillämpas den på avsett sätt?

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets arbete 59 950 miljoner kronor. Utestående lån vid

med att tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen utgången av 2018 var 51 123 miljoner kronor.

inom planeringen av investeringar i transport-

infrastruktur.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

rapport om fyrstegsprincipen (skr. 2018/19:76)

redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses

Trafikverket

vidtas med anledning av granskningsrapporten. Trafikverket har fått en revisionsberättelse med

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Som framgår av årsredovisningen har Trafikverket på anslaget 1:16 ap. 3 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 tecknat två avtal som innebär ekonomiska åtagande på 12,5 miljoner kronor efter 2018, trots att det saknas en bemyndiganderam kopplat till anslagsposten.

Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

RiR 2018:5 Regeringens styrning av affärsverken

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av de tre kvarvarande affärsverken.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken (skr. 2017/18:297) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU13, rskr. 2018/19:37).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.23Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.102 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:2Insatser för skogsbruket580620 40 6,8 286
1:8Statens jordbruksverk6214 6254 0,6 603
1:10Gårdsstöd m.m.6 6957 393 698 10,4 7 280
1:11Intervention för jordbruksprodukter m.m.13877 -61 -44,3 126
1:12Stödåtgärder för fiske och vattenbruk24 2143 19 76,813
1:13Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk194 89 257 63 32,719
1:15Konkurrenskraftig livsmedelssektor163204 41 25,384
1:17Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur4 357 399 3 981 -376 -8,6 3 145
1:18Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur2 4582 109 -349 -14,2 1 919
1:19Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket80 270 347 267 334,172
1:23Sveriges lantbruksuniversitet1 9121 9120 0,0 1 820
1:26Nedsättning av slakteriavgifter Övriga anslag107 60 159 52 48,2 1 922 10 1 869 -53 -2,8 1 859
Summa19 254 853 19 597 343 1,8 17 225

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd blev 63 miljoner kronor högre än anvisat i statens och jakt samt rennäring och samefrågor. budget och 238 miljoner kronor högre än Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom föregående år. Det högre utfallet beror på att utbildning och forskning. utbetalningar av medel inom EU:s havs- och

Utfallet uppgick till 19 597 miljoner kronor fiskeriprogram försenades under 2017 och i stället och är därmed 343 miljoner kronor (1,8 procent) betalades ut under 2018. För att finansiera dessa högre än vad som anvisades i statens budget. under 2018 beslutade riksdagen att i enlighet med Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom om- propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisa rådet med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). anslaget ytterligare 89 miljoner kronor.

Högre utgifter för gårdsstöd och stödåtgärder för Lägre utbetalningstakt än väntat i Landsbygdsfiske och vattenbruk programmet 20142020 och stöd till djurägare med Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev anledning av torkan 7 393 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landskronor (10,4 procent) högre än anvisat i statens bygdens miljö och struktur uppgick till 3 981 milbudget. Det högre utfallet beror på att kronans joner kronor. Det är 376 miljoner kronor värde i förhållande till euron var betydligt svagare (8,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. när gårdsstödet betalades ut än vad regeringen Det lägre utfallet beror framför allt på att utbetalberäknade vid framtagandet av budgeten. Stöd- ningarna av medel inom landsbygdsprogrammet rätternas värde är bestämda i euro men betalas ut blev 759 miljoner lägre än ursprungligen anvisat. i kronor. Statens Jordbruksverk utnyttjade hela För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för anslagskrediten på 670 miljoner kronor Dess- lantbruket av torkan 2018 beslutade riksdagen i utom medgav regeringen att anslaget fick över- enlighet med propositionen Extra ändringsskridas med 31 miljoner kronor, vilket utnytt- budget för 2018 – stöd till djurägare inom lantjades. bruket som drabbats av torkan 2018 att anvisa

S kr . 2018/ 19: 101

ytterligare 400 miljoner kronor till anslaget för ett Beställningsbemyndiganden särskilt stöd till djurägare med nötkreatur och får.

Tabell 2.103 UO 23 Beställningsbemyndiganden

Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten

Miljoner kronor

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

Utestående struktur blev 2 109 miljoner kronor, vilket är

Beställnings- åtaganden 349 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än vad Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 som anvisades i statens budget. 1:2 Insatser för skogsbruket 96 24

1:11 Intervention för Metangasreduceringen utvidgades under 2018 jordbruksprodukter m.m. 112 52 Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åt- 1:12 Stödåtgärder för fiske gärder i jordbruket blev 267 miljoner kronor högre och vattenbruk 90 50 än anvisat i statens budget. Det högre utfallet 1:13 Från EU-budgeten beror på att riksdagen, i enlighet med proposit- finansierade

stödåtgärder för fiske ionen Vårändringsbudget för 2018, beslutade att

och vattenbruk 580 199 stöd för metangasreducering skulle omfatta fler

1:15 Konkurrenskraftig områden än rötning (metangasbildning) av stall-

livsmedelssektor 45 144 gödsel. För att finansiera utvidgningen beslutade

1:17 Åtgärder för riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 270 milj- landsbygdens miljö och oner kronor. Det förklarar också varför utgifterna struktur 10 687 4 678 blev 275 miljoner kronor högre jämfört med 1:18 Från EU-budgeten 2017. finansierade åtgärder

för landsbygdens miljö

och struktur 8 046 3 638

Nedsatta avgifter för den offentliga kontrollen

1:19 Miljöförbättrande Utfallet för anslaget 1:26 Nedsättning av

åtgärder i jordbruket 120 120 slakteriavgifter blev 52 miljoner kronor högre än

1:24 Forskningsrådet för anvisat i statens budget. Den svåra torkan under miljö, areella näringar sommaren 2018 begränsade tillgången på foder och samhällsbyggande:

Forskning och vilket fick till följd att många lantbrukare blev

samfinansierad tvungna att ställa sina djur i kö för slakt. För att

forskning 1 700 1 017 mildra de ekonomiska konsekvenserna beslutade

Summa 21 477 9 921

riksdagen i enlighet med propositionen Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om inom lantbruket som drabbats av torkan 2018, att

beställningsbemyndiganden på 21 477 miljoner anvisa anslaget ytterligare 60 miljoner kronor för

kronor. De utestående åtagandena uppgick till att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga

9 921 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemynkontroll som görs vid slakterier i Sverige.

digandena och de utestående åtagandena uppgick Utgifterna ökade med 14 procent 2018 till 11 556 miljoner kronor och var främst Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom om- hänförlig till anslagen 1:17 Åtgärder för lands-

bygdens miljö och struktur och 1:18 Åtgärder för rådet med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror främst på att utbetalningarna till landsbygdens miljö och struktur. Huvuddelen av

bemyndigandena för dessa två anslag avser fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar generellt mot slutet av programperioden ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen

för Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020. eftersom att allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader när programperioden Anslagen ska gälla för hela programperioden och

ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsfortskrider. Bland annat ökade utgifterna under anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och programmet till stor del består av fleråriga

åtaganden. Det låga nyttjandet beror dels på att struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med bemyndigandena avser hela programperioden

dels på en svårighet att förutse utbetalningstakten 836 miljoner kronor (26,6 procent) respektive 190 miljoner kronor (9,9 procent). Utfallet för för nya projektstöd.

Bemyndigandet för anslaget 1:15 Konkurrensanslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökade med kraftig livsmedelssektor uppgår till 45 miljoner

kronor. De utestående åtagandena uppgår till 238 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

144 miljoner kronor, vilket innebär att bemyn- är nödvändigt för att fullgöra de uppgifter som digandet har överskridits. Den övervägande delen myndigheten har. Uppdraget medför att Riksav bemyndigandet avser beslut för verksamhet revisionen bedömer att frågan är under hantering. som bedrivs av statliga myndigheter.

Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision Övriga krediter

RiR 2018:26 Landsbygdsprogrammet 2014

Tabell 2.104 UO 23 Övriga krediter

2020 utformning och genomförande

Miljoner kronor

Riksrevisionen har granskat om Landsbygdspro-

Utnyttjad kredit

grammet 2014–2020 har utformats och genom- Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31

förts på ett effektivt sätt. Viltvårdsfondens kredit i

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Riksgäldskontoret 5 0

rapport om Landsbygdsprogrammet 2014–2020

Summa 5 0

(skr. 2018/19:52) redovisat vilka åtgärder som

vidtagits eller avses vidtas med anledning av

granskningsrapporten. Granskningsrapporten är

därmed slutbehandlad.

Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

Statens jordbruksverk

Statens jordbruksverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens jordbruksverk har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet gällande anslaget 1:18 ap. 1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder

inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU

20142020 under utgiftsområde 23. Bemyndiganderamen uppgår till 21 miljoner kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 51 miljoner kronor. Statens jordbruksverk har även överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2019) avseende beställningsbemyndigandet för anslag 1:15 ap. 1 Konkurrenskraftig livsmedelssektor under utgiftsområde 23 genom att ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för år 2020.

Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018.

Övrig upplysning

I revisionsberättelsen för 2017 lämnade Riksrevisionen en reservation avseende att Statens jordbruksverk tagit ut avgifter vid försäljning av djurfoder utan uttrycklig rätt att göra det vilket är i strid med 3 § avgiftsförordningen (1992:191). Regeringen har i beslut per den 21 mars 2019 gett Statens jordbruksverk ett uppdrag kring hur myndigheten säkerställer att försäljning av foder och annan försäljning som bedrivs inom ramen för Distriktsveterinärerna begränsas till det som

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.24Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.105 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
Anslag Anslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:2Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling2 9152 882-33 -1,1 2 862
1:3Institutens strategiska kompetensmedel74174100,0 630
1:5Näringslivsutveckling1 081866 -215 -19,8 448
1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag1400 399 39 900,0
1:21 Patent- och registreringsverket31731920,5 306
2:3Exportfrämjande verksamhet382370 -13 -3,3 349
2:7AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning Övriga anslag10 1 9231 887-10 -36 -1,9 1 8200,0
Summa7 3717 464941,3 6 416

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik Kapitaltillskott till Postnord AB medförde högre för utrikeshandel samt politik för handels- och utgifter än budget och föregående år investeringsfrämjande. Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga

Utfallet uppgick till 7 464 miljoner kronor, bolag blev 400 miljoner kronor, vilket är vilket är 94 miljoner kronor (1,3 procent) högre 399 miljoner kronor högre än vad som anvisades än vad som anvisades i statens budget. Jämfört i statens budget och 400 miljoner kronor högre med 2017 blev utfallet 1 049 miljoner kronor än föregående år. Utfallet avser i sin helhet ett (16,3 procent) högre. kapitaltillskott till PostNord AB. Bolaget ägs

gemensamt av den svenska och danska staten. De Lägre utgifter än beräknat för båda staterna ingick 2017 ett avtal om att båda Näringslivsutveckling stater ska lämna kapitaltillskott till bolaget. En del Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling av den danska statens kapitaltillskott behövde på blev 866 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner grund av EU:s statsstödsregler också godkännas kronor (19,8 procent) lägre än vad som anvisades av Europeiska kommissionen. I december 2017 i statens budget. Det beror främst på en försening bemyndigade riksdagen regeringen att besluta om av ett planerat stöd till uppbyggnad av testcenter kapitaltillskott till PostNord AB på högst för elektromobilitet, på grund av att stödet måste 400 miljoner kronor, förutsatt att Europeiska godkännas av Europeiska kommissionen. Test- kommissionen godkänner den del av danska centret syftar till att etablera en arena för statens kapitaltillskott som är föremål för komforskning och utveckling av nya tekniker, främst missionens prövning. Kommissionen godkände för elektrifierade fordon. under 2018 den danska statens kapitaltillskott

Det blev inget utfall för anslaget 2:7 AB Svensk och därmed kunde det svenska kapitaltillskottet Exportkredits statsstödda exportkreditgivning. på 400 miljoner betalas ut. Kapitaltillskottet Riksdagen anvisade anslaget 10 miljoner kronor i finansierades med anslagssparande som fick statens budget. Anslaget uppfördes på statens disponeras under 2018. budget 2018 och får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt under- Satsning på industriforskningsinstitut medförde skott inom ramen för systemet med statsstödda högre utgifter än föregående år exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR- Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska systemet (Commercial Interest Reference Rate). kompetensmedel blev 741 miljoner kronor, vilket Rörelseresultatet för CIRR-systemet innebar ett är 111 miljoner kronor (17,6 procent) högre än överskott och det blev därmed inte aktuellt att föregående år. Anslaget används för utgifter för utbetala någon ersättning. statsbidrag för strategiska kompetensmedel för

industriforskningsinstituten med ägande under

S kr . 2018 / 19: 101

RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom Garantier utgifter för RISE Research Institutes of Sweden

Tabell 2.108 UO 24 Garantier

AB:s verksamhet, samt vissa omstrukturerings-

Miljoner kronor

utgifter för RISE-instituten. Det högre anslags-

Garantier Utfärdade

utfallet förklaras främst av en satsning fr.o.m.

garantier

2018 för att förstärka institutens verksamhet. Utestående inklusive

åtaganden bundna

Jämfört med föregående år blev utfallet för

Garantiram 2018-12-31 utfästelser

anslaget 1:5 Näringslivsutveckling 418 miljoner

Exportkreditgarantier 450 000 192 143 222 501

kronor (93,4 procent) högre. Det beror främst på

Investeringsgarantier 10 000 1 152 2 563

ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden samt

Grundfondsförbindelse

satsningar på att skapa enklare vägar till jobb- och

Svenska

kompetensförsörjning i näringslivet samt utveck- skeppshypotekskassan 1 350 350 350 ling av sociala företag. Sociala företag har som

Grundfondsförbindelse

främsta syfte att försöka lösa olika samhälls- Fonden för den mindre

skeppsfarten 55 55 55

utmaningar, exempelvis lösningar för en levande landsbygd, mindre matsvinn, en bättre Pensionsgaranti (endast

efterborgen), Sveaskog

integration eller en inkluderande arbetsmarknad. 3

AB Obegränsad 480

Pensionsgaranti (endast

efterborgen), Vattenfall

Beställningsbemyndiganden 3

AB Obegränsad 1 070

Pensionsgaranti (inkl. Tabell 2.106 UO 24 Beställningsbemyndiganden efterborgen), Nordea AB Miljoner kronor 3

(f.d. Postgirot) Obegränsad 166

Utestående Pensionsgaranti SP

Beställnings- åtaganden Sveriges Tekniska Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2018-12-31 3

Forskningsinstitut Obegränsad 17

1:2 Verket förinnovationssystem: Forskning och utveckling2 5002 409Pensionsgaranti (endast 3 efterborgen), Teracom Obegränsad Pensionsgaranti Svensk1
1:5 Näringslivsutveckling1 286923 Maskinprovning AB 3 Obegränsad4

1:9 Geovetenskaplig

Summa 195 438 225 469

forskning 5 5 1

Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.

2 prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. 1:14 Konkurrensforskning 12 9

3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om Summa 3 803 3 345 statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.

1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser

pensionsskulden per den 31 december 2016. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

beställningsbemyndiganden på 3 803 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till Riksrevisionens iakttagelser årlig revision

3 345 miljoner kronor.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket har fått en

Utlåning revisionsberättelse med reservation avseende sin

årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande

Tabell 2.107 UO 24 Utlåning om reservation anger Riksrevisionen följande.

Miljoner kronor

I årsredovisningen saknas en fördelning av

UtlåningLåneram Lån 2018-12-31 myndighetens totala intäkter och kostnader
Flygutvecklingsprojekt 11 11095 enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om
AB Svensk Exportkredits lån iårsredovisning och budgetunderlag. Det saknas
Riksgäldskontoret för systemetäven en redovisning mot de avgiftsbudgetar som
med statsstödda exportkrediter125 0000regeringen styr Patent- och registreringsverket
Summa126 11095

med i regleringsbrevet, vilket krävs enligt samma 1 prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24.

paragraf.

S kr . 2018/ 19: 101

Styrelsen för ackreditering och teknisk regeringen avser att vidta med anledning av kontroll granskningsrapporten. Granskningsrapporten är Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll därmed slutbehandlad. har fått en revisionsberättelse med reservation Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund handlingarna (bet. 2017/18:NU24, rskr. för uttalande om reservation anger Riks- 2017/18:386). revisionen följande.

Styrelsen för ackreditering och teknisk RiR 2018:29 Försäljningarna av statens aktier i kontroll har inte redovisat kundfordringar och Nordea övriga förutbetalda intäkter om 24 miljoner Riksrevisionen har granskat dels om försäljkronor som fanns på balansdagen den 31 ningarna av statens aktier i Nordea planerades och december 2018. En myndighet ska i balansräk- genomfördes affärsmässigt och i övrigt i enlighet ningen redovisa myndighetens samtliga tillgångar med riksdagens krav och regeringens utgångsoch skulder på balansdagen för att uppnå en punkter för försäljningarna, dels om regeringen rättvisande bild av dess finansiella ställning, vilket och Regeringskansliet har rapporterat försäljframgår av 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om ningarna till riksdagen respektive dokumenterat årsredovisning och budgetunderlag. så att erfarenheterna kan tillvaratas inför

eventuella framtida försäljningar i det statliga

bolagsinnehavet. Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

rapport om försäljningarna av statens aktier i RiR 2017:34 Omvandlingen av Kiruna och Nordea (skr. 2018/19:49) redovisat vilka åtgärder Malmberget bristande underlag hos som regeringen avser att vidta med anledning av regeringen och LKAB granskningsrapporten. Granskningsrapporten är Riksrevisionen har granskat regeringens och därmed slutbehandlad. LKAB:s planering av anläggningen av nya gruvnivåer som orsakar samhällsomvandlingen beaktade ansvarsfördelning och risker på ett sådant sätt att en god värdeutveckling för innehavet i LKAB kunde säkerställas och de samhällsekonomiska effekterna kunde bedömas.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om omvandlingen av Kiruna och Malmberget (skr. 2017/18:170) redovisat vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:NU25, rskr. 2017/18:387).

RiR 2017:37 Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag regeringens styrning

Riksrevisionen har granskat ändamålsenligheten i regeringens styrning av bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag och om möjligheter skapas för att uppnå de samhällsnyttor som riksdagen uttalat sig om.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (skr. 2017/18:172) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer samt vilka åtgärder som

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Anslag

Tabell 2.109 UO 25 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Kommunalekonomisk utjämning99 80899 8080 0,0 94 657
1:2Utjämningsbidrag för LSS-kostnader4 070 24 4 094 24 0,6 3 902
1:3Bidrag till kommunalekonomiska organisationer770 -3,2 7
1:4Stöd med anledning av flyktingsituationen7 0007 0000 0,0 7 000
1:5Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet5005000 0,0
Summa111 38524 111 40924 0,0 105 566

Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag Förlängd skolplikt och Läsa-skriva-räkna-garanti från staten till kommunerna redovisas under Kommunerna kompenserades 2018 med totalt andra utgiftsområden (se bilaga 5). 205 miljoner kronor för införandet av

Utfallet uppgick till 111 409 miljoner kronor obligatorisk skolstart vid sex års ålder och en och blev därmed 24 miljoner kronor (0,0 procent) Läsa-skriva-räkna-garanti. högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark 5 843 miljoner kronor (5,5 procent). Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark

reglerar hur länderna ska kompensera varandra Kompensation till kommuner och landsting för för minskade skatteintäkter till följd av att sänkt skatt för pensionärer pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk och inte i bosättningslandet. På grund av att utjämning fördelas enligt systemet för inkomstskattebortfallet för kommunerna och kommunalekonomisk utjämning. Systemet landstingen blev totalt 191 miljoner kronor högre finansieras i huvudsak med statliga medel, men mellan inkomståren 2014 och 2015 beslutade också med avgifter från vissa kommuner och riksdagen i enlighet med budgetpropositionen för landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen 2018 att kompensera kommunerna med (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 123 miljoner kronor och landstingen 67 miljoner och förordningen (2004:881) om kommunal- kronor. ekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska Avgiftsfri tandvård till och med 22 år förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick Landstingen kompenserades 2018 med 141 miltill 99 808 miljoner kronor, vilket är 5 151 mil- joner kronor för att åldersgränsen för avgiftsfri joner kronor högre än 2017. Totalt uppgick tandvård höjts till att gälla för unga t.o.m. det år bidragen till kommunerna till 70 339 miljoner de fyller 22 år. kronor, vilket innebär en ökning med 3 332 mil- Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSSjoner kronor (5,0 procent). Bidragen till lands- kostnader används för att jämna ut kostnaderna tingen uppgick till 29 470 miljoner kronor, en mellan kommuner för verksamhet de utför enligt ökning med 1 819 miljoner kronor (6,6 procent). lagen (1993:387) om stöd och service till vissa För att kompensera kommunerna och lands- funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget tingen för det intäktsbortfall som förslaget om finansieras med en utjämningsavgift för komförhöjt grundavdrag för pensionärer medför muner, som redovisas på budgetens inkomstsida tillfördes anslaget 1:1 Kommunalekonomisk (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSSutjämning 4 387 miljoner kronor 2018. Kom- kostnader). munerna fick 2 834 miljoner kronor och landstingen 1 553 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Anslag till följd av flyktingsituationen

Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Kommunerna har fått 5 600 miljoner kronor och landstingen 1 400 miljoner kronor i stöd under 2018. Medlen har till största delen fördelats efter kommunernas mottagande av flyktingar och resterande del efter befolkning.

Stöd för arbete mot långtidsarbetslöshet

Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet uppgick till 500 miljoner kronor. Bidragen fördelas främst till kommunerna och baseras på antalet personer anställda med extratjänster.

Riksrevisionens iakttagelser effektivitetsrevision

RiR 2018:8 Den kommunala finansieringsprincipen tillämpas den ändamålsenligt?

Riksrevisionen har granskat tillämpningen av kommunala finansieringsprincipen med utgångspunkt i några statligt beslutade reformer inom skolområdet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen (skr. 2017/18:300) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU17, rskr. 2018/19:174).

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag

Tabell 2.110 UO 26 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Räntor på statsskulden11 200 2 300 13 536 2 336 20,9 10 504
1:2Oförutsedda utgifter10511 1 12,9
1:3Riksgäldskontorets provisionsutgifter14555 -90 -61,8 64
Summa11 355 2 305 13 603 2 247 19,8 10 569

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på 2 336 miljoner kronor (20,9 procent) högre än statsskulden, men också Riksgäldskontorets anvisat i statens budget. Det beror främst på provisionsutgifter i samband med upplåning och högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett en försvagad kronkurs gentemot euron. särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utvecklingen har gjort att ränteutgifterna Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av sammantaget blev högre än vad som utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 ursprungligen beräknades trots att räntenivåerna kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslag har sjunkit. Mot bakgrund av denna utveckling för räntor på statsskulden samt andra utgifter för anvisade riksdagen ytterligare 2 300 miljoner upplåning och skuldförvaltning får överskridas kronor i enlighet med propositionen om det är nödvändigt för att fullgöra statens Höständringsbudget för 2018. betalningsåtaganden. Tabell 2.111 visar att genomsnittsräntorna för

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till både sexmånaders statsskuldväxlar och femåriga 13 603 miljoner kronor och är därmed statsobligationer 2018 blev lägre än vad som 2 247 miljoner kronor (19,8 procent) högre än antogs i budgetpropositionen 2018. Vidare vad som anvisades i statens budget. Utgifterna framgår att kronkursen gentemot euro, dollar och blev 3 034 miljoner kronor (28,7 procent) högre KIX-index blev svagare än vad som ursprungligen än 2017. beräknades.

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas

Tabell 2.111 Räntor och valutakurser 20142018

främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och

årsgenomsnitt

växelkurser. De påverkas också av tekniska

Utfall Utfall Utfall Utfall SB Utfall faktorer till följd av Riksgäldskontorets 2014 2015 2016 2017 2018 2018 upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Ränta Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt 5 år % 0,92 0,15 -0,23 -0,06 0,64 0,08 utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas Ränta anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men 6 mån % 0,40 -0,31 -0,64 -0,70 -0,37 -0,68 inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av 1

KIX-index 107 113 112 113 110 118 inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets

SEK/EUR 9,10 9,36 9,47 9,63 9,34 10,26 upplåningsverksamhet. Anslaget påverkas inte av

SEK/USD 6,86 8,43 8,56 8,54 8,27 8,69 myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget

1 Växelkurs, kronindex KIX. nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större

I budgetpropositionen för 2018 beräknades nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av

kursvinsterna uppgå till 2 000 miljoner kronor, ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under

netto. Utfallet blev i stället en nettoförlust om posten Räntor på in- och utlåning.

3 353 miljoner kronor, vilket är en skillnad på

5 353 miljoner kronor mot beräknat belopp.

Ränteutgifterna blev 2,3 miljarder kronor högre än

Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån

budgeterat

Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 13 536 miljoner kronor, vilket är

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.112 Räntor på statsskulden 20142018, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB

2014 2015 2016 2017 SB 2018 2018 2018

Räntor på lån i svenska kronor24 618 22 952 14 326 15 080 17 200 15 871 -1 329
Räntor på lån i utländsk valuta 11 932 1 928 1 913 1 948 500 3 105 2 605
Över- (-)/underkurser (+) vid emission-16 669 -18 867 -16 836 -9 520 -1 500 -4 409 -2 909
Summa räntor9 882 6 014 -597 7 508 16 200 14 567 -1 633
Räntor på in- och utlåning 1-5 234 -5 850 -4 908 -4 578 -2 500 -5 149 -2 649
Valutakursförluster (+)/vinster (-)-5 028 10 220 -2 502 -1 945 -500 765 1 265
Kursförluster (+)/vinster (-)3 580 11 413 9 675 9 519 -2 000 3 353 5 353
Summa ränteutgifter3 200 21 797 1 668 10 504 11 200 13 536 2 336

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (3 576 miljoner kronor 2018) är bruttoredovisade, till skillnad fr ån i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning

som har en högre kupongränta än mark- brådskande att ärendet inte hinner underställas nadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster riksdagen, samtidigt som utgifterna inte uppstår vid motsatt förhållande. lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål.

Valutakursvinster på 500 miljoner kronor Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel netto beräknades i budgetpropositionen för 2018. från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av Utfallet blev en nettoförlust om 765 miljoner utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande kronor, vilket är en skillnad på 1 265 miljoner indragning från annat anslag. Utfallet avsåg i kronor mot budgeterat belopp. Vid lösen eller huvudsak ersättningskostnader med anledning av omsättning av lån i utländsk valuta realiseras att Högsta domstolen i en dom från 2014 (mål nr valutakursförluster eller valutakursvinster T 5628-12) fastställt att staten är ersättningsberoende på hur valutakursen utvecklats sedan skyldig för ekonomisk förlust till följd av fiskelånet tecknades. Om kronan stärkts sedan lånet förbud i Torne älvs fiskeområde. Då ersättningstogs uppstår en valutavinst, och vice versa. kostnaderna översteg anvisade medel beslutade

Inkomster av överkurser vid emission beräk- riksdagen att anvisa ytterligare 5 miljoner kronor nades uppgå till 1 500 miljoner kronor. Utfallet i enlighet med propositionen Höständringsblev överkurser uppgående till 4 409 miljoner budget för 2018. kronor, dvs. en skillnad på 2 909 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än med en kupongränta som är högre än budget och föregående år marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket inne- Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets bär att Riksgäldskontoret får den diskonterade provisionsutgifter blev 55 miljoner kronor, vilket mellanskillnaden mellan marknadsräntan och är 90 miljoner kronor (61,8 procent) lägre än kupongräntan av köparen. När Riksgälds- anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev kontoret emitterar obligationer med överkurs 9 miljoner kronor (13,8 procent) lägre än 2017. betraktas det som en ränteinkomst. Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till olika

Räntor på lån i svenska kronor beräknades i marknadsaktörer för att upprätthålla infrastrukbudgetpropositionen till 17 200 miljoner kronor turen i marknaden genom att sälja, marknadsföra för år 2018. Utfallet blev 15 871 miljoner kronor, och lösa in Riksgäldskontorets produkter. vilket är 1 329 miljoner kronor lägre än beräknat. Dessutom betalas provision till de externa

förvaltare som arbetar på Riksgäldskontorets Högre oförutsedda utgifter än beräknat uppdrag. De externa förvaltarna får både en fast Utfallet för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter blev och en rörlig provision, där den senare baseras på 11 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor deras resultat. De lägre utgifterna förklaras (12,9 procent) högre än anvisat i statens budget. framför allt av minskade provisioner till externa Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter förvaltare till följd av att avtalen med dessa inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för avvecklades fr.o.m. andra kvartalet 2018. skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så

S kr . 2018/ 19: 101

Svagare kronkurs bidrog till högre utgifter jämfört med 2017

Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av valutakursförluster som uppstår när valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp.

Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2018 med 65 835 miljoner kronor (5,0 procent) till 1 262 091 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 80 049 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Anslag

Tabell 2.113 UO 27 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SBÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall
AnslagAnslagsnamn2018 2018 2018 2018 2018 2017
1:1Avgiften till Europeiska unionen39 51134 960 -4 551 -11,5 24 224
Summa39 51134 960 -4 551 -11,5 24 224

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kom- Nettoflödet till EU ökade missionen för EU-budgeten. Europeiska Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad unionens allmänna budget upprättas årligen inom Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som en flerårig budgetram. Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag

EU-budgetens utgifter och inkomster ska från EU), blev 22 593 miljoner kronor. Det är en balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster ökning med 8 844 miljoner kronor jämfört med huvudsakligen utgörs av avgifter från medlems- 2017. Av detta förklaras 4 100 miljoner kronor av staterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträck- lägre återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter ning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. från EU och resterande del främst av den högre

Sveriges avgift kan förändras under året och BNI-avgiften. avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Lägre avgift till EU än beräknat 2018

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 34 960 miljoner kronor och blev därmed 4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att EU under 2018 återbetalade ett överskott till Sverige på ca 3 700 miljoner kronor. Återbetalningen avsåg till största delen avgifter som baseras på BNI.

Avgiften till EU ökade med 44 procent

Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Den stora skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2017 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 4 100 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att den avgift som baseras på BNI blev högre jämfört med 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

2.4.28Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar 20142018

Miljoner kronor

20142015201620172018
Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26)18 49910 31010 72144 37447 709
Anvisat i statens budget834 674 853 331 915 481 954 701 989 160
Ändringsbudget10 48026 76533 07415 86015 611
Utnyttjade medgivna överskridanden27321461831
Indragningar-16 068 -12 277 -15 952 -37 064 -44 529
Utfall837 546 867 409 899 096 930 181 974 924
Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26)10 31110 72144 37447 70933 056
Förändring av anslagsbehållningar (UO 1-27 exkl. UO 26)-8 18841233 6533 335 -14 652
Förändring av anslagsbehållningar (UO 26)13 365-11 3691 636-3 127-5 842
Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27)5 177 -10 95735 289207 -20 494

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagsbehållningarna under utgiftstaket Anslagen i statens budget är ramanslag. beräknades öka med 8 miljarder, men minskade Ramanslag kan både överskridas och sparas till med 15 miljarder kronor kommande år. I statens budget budgeteras därför Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde även förändringar av anslagsbehållningar. Denna 26, minskade under 2018 från 47 708 miljoner budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas kronor vid ingången av året till 33 056 miljoner upp under posten Förändring av anslags- kronor vid utgången av året. De minskade alltså behållningar. I budgeten har posten de senaste med 14 652 miljoner kronor, vilket kan jämföras åren varit negativ eftersom regeringen beräknat med den ökning på 8 469 miljoner kronor som att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknades i budgeten. Det är en skillnad på beräknade posten till -8 479 miljoner kronor i 23 121 miljoner kronor. budgeten för 2018. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Totalt minskade Indragningarna ökade med 7 miljarder kronor i stället anslagsbehållningarna med 20 494 mil- Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsjoner kronor. Posten utgör ett netto av anslags- skuldsräntor m.m. uppgick till 44 529 miljoner behållningar från föregående budgetår, sparade kronor under året. Det är en ökning med medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av 7 465 miljoner kronor (20,1 procent) jämfört anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga med 2017. utfallet ingår däremot förbrukning av anslags- I tabell 2.115 redovisas de anslag (exklusive behållningar och utnyttjande av anslagskredit i ut- utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som gifterna för respektive anslag och utgiftsområde. uppvisade utgående anslagsbehållningar och

Vid budgeteringen beräknades anslagsbehåll- utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner ningarna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- kronor under något av åren 2014–2018. räntor m.m. öka med 10 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 5 842 miljoner kronor, från 5 899 miljoner kronor vid början av året till 57 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

UO Anslag Anslagsnamn 2014 2015 2016 2017 2018 4 1:1 Polismyndigheten 18 415 369 79 1 021 7 1:1 Biståndsverksamhet 343 -2 596 -15 36 -50 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 709 -106 1 441 -1 099 684 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna -316 -2 135 -208 -662 2 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -1 141 -662 4 171 2 621 385 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -13 194 3 778 4 064 1 265 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -178 -642 268 1 005 1 104 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 463 533 645 6 466 3 630 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 108 342 822 1 073 255 13 1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 148 462 448 1 084 0 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 2 067 2 303 1 872 655 -491 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 620 763 2 288 1 722 879 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 282 552 1 218 1 211 969 15 1:2 Studiemedel 997 1 606 2 100 2 232 2 519 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 520 717 1 423 478 421 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för

studerande 2 177 2 238 1 774 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur -906 1 321 4 581 5 775 3 261 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 217 713 652 1 081 -578 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 559 1 557 1 819 1 838 1 045 23 1:10 Gårdsstöd m.m. -320 170 1 183 224 -667 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 298 899 1 065 339 764 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -3 728 -4 105 1 861 5 362 4 551

Anslagsbehållningen för avgiften till EU uppgick fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till till 5 miljarder kronor 1 978 miljoner kronor under 2018, vilket är Det anslag där anslagsbehållningen är störst 2018 4 571 miljoner kronor lägre än beräkningen i är anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen statens budget. I tabell 2.116 specificeras inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska nettoutlåningens största poster. unionen. Anslagsbehållningen (ramöverföringsbeloppet) uppgick till 4 551 miljoner kronor. Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2018 har anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. inom utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Anslagskrediten uppgick till 667 miljoner kronor, vilket innebär att anslagsbehållningen på anslaget minskade med 891 miljoner kronor.

2.4.29Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2018 Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen

Miljoner kronor

Inbetalningar av premiepensionsavgifter till

SB1 Utfall Utfall-SB Utfall

Riksgäldskontoret beräknades i statens budget

2018 2018 2018 2017

uppgå till 42 000 miljoner kronor. Utfallet för Premiepensionsavgifter,

inbetalningarna blev 42 313 miljoner kronor, dvs. inbetalning -42 000 -42 313 -313 -40 733

313 miljoner kronor högre än i budgeten. Premiepensionsmedel, utbetalning 42 000 41 344 -656 39 543 Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev

41 344 miljoner kronor, dvs. 656 miljoner kronor Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i lägre än budgetens beräkning på 42 000 miljoner RGK 787 787 -1 471 kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt Pensionsmyndigheten, på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga handel med fondandelar förvaltningens, blev en minskning med inom PPS 1 867 1 867 267

182 miljoner kronor 2018. År 2017 blev den Myndigheters räntekonton

samlade effekten en minskad nettoutlåning med

(se separat tabell)0 -2 461 -2 461 -462 661 miljoner kronor. I statens budget för 2018
CSN, studielån4 000 6 070 2 070 5 793beräknades inbetalningarna av premiepensions-
CSN, kreditreserv-1 126 -1 126 -1 274avgifter vara lika stora som utbetalningarna. I
CSN, servicekonto förutfallet blev inbetalningarna 969 miljoner kronor
räntebetalningar-39 -39 -44

högre än utbetalningarna.

Investeringslån

I samband med att personer byter fonder i

myndigheter 1 000 2 516 1 516 -596

premiepensionssystemet uppstår en tids-

Ny låneform för

förskjutning mellan köp och försäljning av fond-

Myndigheten för

samhällsskydd och andelar inom premiepensionssystemet. Pensionsberedskap 34 34 1 165 myndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden 0 -1 -1 -225 för handel med fondandelar, vilket ökade nettoutlåningen med 1 867 miljoner kronor 2018.

Stabilitetsfonden (se

separat tabell) 208 208 201 År 2017 påverkades nettoutlåningen med Resolutionsreserven (se 267 miljoner kronor med anledning av detta.

separat tabell) -9 000 -8 909 91 -6 379 Insättningsgarantifonden 72 72 297 Trafikverket, infrastrukturlån -1 000 -1 619 -619 -1 200 Exportkreditnämnden -5 269 -5 269 -1 077 Statliga bolag m.m. Radiotjänst i Kiruna AB, rundradiokontot 337 337 25 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB -645 -645 115 Övriga statliga bolag m.m. 53 53 -90 Affärsverk Lån till Affärsverket

Svenska kraftnät-388 -388 -796
Luftfartsverket300 300 -300
Sjöfartsverket-195 -195 -92

Övrigt Lån till Riksbanken 9 000 11 088 2 088 9 648 Lån till Irland 0 0 -5 243 Övrigt, netto 266 -433

Summa 6 548 1 978 -4 571 -2 945

1 Endast vissa delposter är specificerade.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.117 Förändring av nettobehållningar på Studielånen m.m. blev 905 miljoner kronor högre

myndigheters räntekonton

än i budgeten

Miljoner kronor

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i

Utfall Utfall

2018 2017 Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade

2018 med 6 070 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen 735 -230

CSN:s medel i kreditreserven ökade med Fortifikationsverket -262 -76

1 126 miljoner kronor, vilket minskade nettout- Försvarets materielverk -2 015 -1 596

låningen. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditför- Försvarsmakten 1 670 993

luster på statens budget belastas med konstaterade Försäkringskassan 283 -65 förluster på lån upptagna före 2014 och med Göteborgs universitet 154 125 förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs Karolinska institutet 315 110 till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i

Riksgäldskontoret som används för att betala Kriminalvården -337 -293

faktiska kreditförluster på lån i Riksgälds- Kronofogdemyndigheten 1 142 170

kontoret. Under en lång uppbyggnadsperiod Linköpings universitet 282 119

kommer kreditreserven att öka. Linnéuniversitetet 102 -16

CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret Luleå tekniska universitet 107 33 för löpande räntebetalningar. Detta konto Lunds universitet 540 553 minskade nettoutlåningen med 39 miljoner Länsstyrelsen i Stockholms län 127 158 kronor 2018. Inbetalda räntor från låntagarna förs Malmö universitet 101 43 fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar

fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Migrationsverket -629 22

Den ränta som låntagarna betalar uppgår till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 258 -16

30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret Pensionsmyndigheten 323 225

fakturerar. Denna subvention finansieras från Regeringskansliet 243 -18

anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv 53 175 och förs till servicekontot. De räntor som inte

Polismyndigheten530 -280 betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets
Statens fastighetsverk226 -25 kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid åretsslut och upplåningen sker i januari året därpå.
Sveriges lantbruksuniversitet207 66Den sammantagna påverkan för studielånen,
Trafikverket-2 899 502kreditreserven och servicekontot uppgår till
Transportstyrelsen107 -2684 905 miljoner kronor, vilket är 905 miljoner
Umeå universitet209 115kronor högre än vad som beräknades i budgeten.
Övriga räntekonton887 -481
Summa förändrade nettobehållningar påInvesteringslånen ökade mer än beräknat
myndigheters räntekonton2 461 46 Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig-

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 461 -46 heter för investeringar i anläggningstillgångar

som används i statens verksamhet. Den samman- Den sammanlagda behållningen på lagda summan för sådana investeringslån ökade myndigheternas räntekonton ökade 2018 med 2 516 miljoner kronor. Dessutom har Den sammanlagda behållningen på myndig- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap heternas räntekonton och vissa särskilda ränte- lån för kommunikationssystemet Rakel. Under belagda konton ökade 2018 med 2 461 miljoner 2017 ändrades låneformen, vilket innebär att kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I bud- lånen inte längre redovisas som investeringar geten beräknades de sammanlagda behållningarna enligt den generella låneramen utan som vara oförändrade. I tabell 2.117 redovisas de samhällsinvestering enligt en särskild låneram. största förändringarna. Investeringslånen enligt den generella låneramen

för Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap minskade därför med 1 099 miljoner

kronor under 2017 samtidigt som myndigheten

tog upp ett särskilt lån för samhällsinvesteringar

med 1 165 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

I statens budget beräknades investeringslånen Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är

Typ av transaktion Utfall 2018 Utfall 2017 1 516 miljoner kronor lägre än utfallet. Karolinska institutet ökade sina investeringslån i Ingående balans på kontot 40 246 40 447 Riksgäldskontoret med 426 miljoner kronor Stabilitetsavgifter 0 5 2018, vilket förklarar en del av skillnaden. Det är Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -204 -205 nya forskningslaboratorier som har finansierats

Administrativa kostnader m.m. -5 -2 med investeringslån.

Utgående balans på kontot 40 037 40 246

Summa kontoförändring -208 -201

Resolutionsavgifterna medförde att

resolutionsreservens konton ökade Påverkan på Riksgäldskontorets

nettoutlåning 208 201

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra

Tabell 2.119 Resolutionsreservens konton i

kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016

Riksgäldskontoret

gäller nya EU-gemensamma regler för hantering

Miljoner kronor

av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då

Typ av transaktion Utfall 2018 Utfall 2017 med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden

Ingående balans på kontot 28 846 22 467 kommer dock att vara kvar som nationellt re-

Resolutionsavgifter 9 083 6 511 glerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutions-

avgiften betalas in till ett konto i Riksgälds- Ränteinkomster(+) /ränteutgifter (-) m.m.-174 -132
kontoret, resolutionsreserven, som ska täcka Utgående balans på kontot37 755 28 846
statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under Summa kontoförändring8 909 6 379

2018 ökade resolutionsreservens konto i Riks-

Påverkan på Riksgäldskontorets

gäldskontoret med 8 909 miljoner kronor. nettoutlåning -8 909 -6 379 Behållningen från resolutionsavgifterna uppgick till 9 083 miljoner kronor. I tabell 2.118 och 2.119

Trafikverkets infrastrukturlån minskade mer än

redovisas in- och utgående behållning för de två

beräknat

fonderna samt de poster som påverkat

Trafikverkets infrastrukturlån minskade med förändringen under åren 2018 och 2017. Under

1 619 miljoner kronor. Det innebär att netto- 2018 minskade Stabilitetsfondens kontobehåll-

utlåningen minskade med 619 miljoner kronor ning med 208 miljoner kronor till 40 037 miljoner

mer än beräknat. kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 37 755 miljoner kronor i slutet av året. Behåll- Exportkreditnämnden ökade placeringarna i ningen ökade med 8 909 miljoner kronor, vilket Riksgäldskontoret minskade nettoutlåningen. I statens budget I december 2018 överfördes Exportkreditberäknades resolutionsreservens konton öka med nämndens (EKN) garantimedel i utländsk valuta 9 000 miljoner kronor. Det betyder att netto- till valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret. utlåningen minskade med 91 miljoner kronor Anledningen till överföringen var en ändring i mindre än beräknat för resolutionsreserven. förordningen (2011:211) om utlåning och

Stabilitetsfonden har finansierats framför allt garantier. Tidigare kunde EKN ha garantimedlen genom att banker och andra kreditinstitut placerade på valutakonto i bank. Överföringen till betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. valutakoncernkonton påverkade nettoutlåningen Avgiften betalades in i efterskott, så den sista med 4 660 miljoner kronor 2018. EKN har sedan inbetalningen avsåg 2015. Under 2018 har tidigare även andra placeringar i Riksgäldsfondens konto belastats med ränteutgifter på kontoret. Sammantaget minskade EKN:s 204 miljoner kronor till följd av att räntan på placeringar nettoutlåningen med 5 269 miljoner kontot har varit negativ. Även 2017 var räntan kronor 2018. negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på 205 miljoner kronor. Resolutions- Minskad utlåning till Svedab minskade reservens konto belastades med ränteutgifter på nettoutlåningen 174 miljoner kronor 2018 och 132 miljoner I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning kronor 2017. från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning

minskade med 337 miljoner kronor under 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen statens centralkonto som inte har sin mot- Svedab AB minskade med 645 miljoner kronor svarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice till 4 981 miljoner kronor. versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen

är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Svenska kraftnät minskade sina lån

Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i Tabell 2.120 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

Riksgäldskontoret med 388 miljoner kronor 2018. Det beror på att myndigheten har kunnat Utfall Utfall Utfall-

SB 2018 2018 2017 SB 2018 finansiera sina investeringar med internt tillförda

EU-avgiftsbetalningar 2 726 4 772 2 726 medel och kapacitetsavgifter samt att behovet av

Trafikverkets avsättning av medel (euro) som säkerhet för den

räntekonto/anslag -2 106 -1 603 -2 106 finansiella handeln med elterminer har minskat.

Försvarsmaktens Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret

räntekonto/anslag 791 413 791 uppgick den 31 december 2018 till 3 735 miljoner

Räntor: periodisering -152 -191 -152 kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för

Räntor: Skillnad Svenska kraftnäts investeringar. Stamnätet för el

affärsdag/likviddag 1 -7 1 har övergått från en fas av förvaltning med låga

Myndigheten för press, investeringsvolymer till en fas av omfattande om-

radio och tv: och nybyggnad, bl.a. för att förnya de delar av Lokalradioavgifter -1 238 stamnätet som snart når sin tekniska livslängd Övrigt 1 530 -1 570 1 530 samt för att utbyggnaden av stamnätet ska följa

Summa 0 1 552 1 814 1 552

samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav.

För 2018 blev utfallet för den kassamässiga korri-

geringen 1 552 miljoner kronor. I statens budget

Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån

beräknades den kassamässiga korrigeringen bli Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgälds-

noll. kontoret för att förstärka valutareserven. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till

Europeiska kommissionens konto i

Riksbanken har t.o.m. 2018 belastat nettout-

Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering

låningen med 243 400 miljoner kronor. Eftersom

Betalningen av Sveriges avgift till EU medför lånen är upptagna i dollar och euro påverkas

alltid en kassamässig korrigering, eftersom nettoutlåningen av ändrade valutakurser då

Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. enskilda lån refinansieras. Under 2018 ökade

Avgiften överförs till ett räntefritt konto i lånen med 11 088 miljoner kronor med anledning

Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska av högre dollar- och eurokurser.

kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot

anslaget för EU-avgiften. Kommissionen

Irland betalade tillbaka lånet 2017

rekvirerar sedan via Riksbanken medel från Under 2012 och 2013 lånade Irland sammanlagt

kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen 5 243 miljoner kronor efter att Sverige hade

mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig beslutat att stödja Irland med lån för att motverka

åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl finanskrisens effekter. Under 2017 återbetalade

redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Irland hela lånet i förtid, vilket minskade

Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också nettoutlåningen.

ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde

2018 en kassamässig korrigering på 2 726 mil-

2.4.30Kassamässig korrigering

joner kronor, eftersom kommissionen under året

rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden

redovisades mot anslaget. År 2017 medförde mellan nettot av vad som redovisats mot

betalningen av EU-avgiften en kassamässig budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av

korrigering på 4 772 miljoner kronor. in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över

S kr . 2018/ 19: 101

Skillnader mellan anslagsavräkning och kassamässiga korrigeringen som skillnaden betalningar i räntebärande flöde mellan redovisningen mot anslag eller inkomst- Trafikverket och Försvarsmakten disponerar titlar och betalningen. omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en Jämförelse med föregående år omfattande investeringsverksamhet och annan Den kassamässiga korrigeringen blev 1 552 milanskaffning som innebär att betalningarna joner kronor 2018, vilket kan jämföras med kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot 1 814 miljoner kronor 2017. Det är en minskning anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en med 262 miljoner kronor. kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till -2 106 miljoner 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett av statens budget högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den Ålderspensionssystemet vid sidan av statens kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens budget består av premiepensionssystemet räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till (premiepensionen) och fördelningssystemet 791 miljoner kronor. Det betyder att (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den Försvarsmakten redovisat ett lägre belopp mot allmänna ålderspensionen ingår även garantianslag än vad som tillförts myndighetens pensionen för dem som saknar eller har låg räntekonto i form av anslagsmedel. inkomstgrundande pension. Utgifterna för

garantipension belastar statens budget och Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk är inte helt kassamässig. trygghet vid ålderdom. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till Premiepensionssystemet ingår inte under det kvartal de avser, dels till följd av att redovis- utgiftstaket ningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något Premiepensionssystemet är ett helt fonderat från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen pensionssystem. Hela kapitalet i systemet avsätts för statsskuldsräntorna blev -151 miljoner kronor för specifika individers kommande pensioner. för 2018. Av detta avser periodiseringsskillnaden EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att för studielånen -152 miljoner kronor och pensionssystem av denna typ inte får räknas till skillnaden mellan affärsdag och likviddag 1 miljon den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. kronor. Enskilda månader kan det uppstå stora Det medför att utbetalningarna av premiepension korrigeringsposter med anledning av den inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för sistnämnda skillnaden. staten.

I juli betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för Inkomst- och tilläggspension ingår under perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndig- utgiftstaket, men inte i budgeten heten för press, radio och tv har periodiserat dessa Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpå inkomsttitel så att de redovisas den period som pensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den system, vilket innebär att det ligger utanför kassamässiga korrigeringen påverkas negativt statens budget. Utgifterna för inkomst- och med 1 238 miljoner kronor 2018. tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket

för staten.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till 1 530 miljoner Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. per automatik nettoskillnader mellan tidpunkten för redo- För att inkomstpensionssystemet ska vara visning mot anslag i förhållande till tidpunkten hållbart krävs att avgifterna som betalas in till för tillförsel av anslagsmedel hos andra systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. myndigheter med räntekonton än Trafikverket, buffertfonden långsiktigt kan finansiera Försvarsmakten och Migrationsverket. När det pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar

S kr . 2018/ 19: 101

och skulder i systemet upprätthålls genom en inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än avkastning på AP-fonderna och ökad sysselskulderna. År 2010 inleddes den första sättning. balanseringsperioden, som upphörde 2018. En balanseringsperiod avslutas när balansindex

når samma nivå som inkomstindex. Då är Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringsmekanismen är inaktiverad balanseringen inte hade skett. De underskott som Omräkningen av pensioner följer inkomstindex har uppstått har då hanterats genom att när balanseringsmekanismen är inaktiverad. pensionerna har indexerats lägre än vad de hade Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga gjort om balanseringen inte hade aktiverats, inkomstutvecklingen i Sverige. samtidigt som indexeringen under vissa år har

När balanseringsmekanismen är aktiverad varit högre för att successivt ta sig tillbaka till följer pensionerna balansindex i stället för ursprungsnivån. inkomstindex. Under en balanseringsperiod Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts kommer balanstalet först att sänka och därefter 2018, och därmed upphörde balanseringshöja de årliga pensionsomräkningarna. När perioden. Det innebär att inkomstpensionerna balansindex når inkomstindex, upphör framöver kommer att indexeras med inkomstbalanseringen. Det är regeringen som årligen index i stället för balansindex. fastställer balans- och inkomstindex enligt de Inkomstindex för 2018 beräknades till 170,73. regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från Det innebär en indexökning med 1,5 procent och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal jämfört med 2017 års indextal 168,16. Beräkvid beräkningen av balansindex. Det dämpade ningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- avseende inkomstutvecklingen för åren 2016 och eller underskott påverkar indexeringen. Det har 2017. Den positiva balanseringen 2018 orsakas introducerats för att minska balanseringens bl.a. av att sysselsättningen ökade 2016 jämfört påverkan på indexomräkningen enskilda år. med 2015, vilket har betydelse för avgifts-

tillgången. Pensionsskulden ökade på grund av Uppräkning av pensioner följer balansindex när tidigare omräkning av pensioner och pensionsbalanseringsmekanismen är aktiverad rätter. AP-fonderna hade 2016 en positiv utveck- När balanstalet är över 1 och systemet inte ling på 7,4 procent eller 91 miljarder kronor. befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension balanstalet faller under 1 för första gången som en från AP-fonderna till pensionärerna balanseringsperiod inleds. Då får balanstalet en Den inkomstgrundade ålderspensionen direkt påverkan på pensionsomräkningarna. (inkomstpensionen, tilläggspensionen och Pensionerna räknas då om med balansindex så premiepensionen) finansieras genom en allmän länge som balanseringsperioden pågår. Under pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår balanseringsperioden kommer ett balanstal under i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än pensionsavgiften förs i sin helhet till APannars. fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot

fördelas mellan AP-fonderna, premiepensions- Balanseringsperioden som inleddes 2010 systemet och statens budget. Pensionsavslutades 2018 myndigheten fördelar de statliga ålderspensions- Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avgifterna mellan AP-fonderna och premieavslutades 2018. Det innebär att inkomst- pensionssystemet. När inkomstpension och pensionerna för 2018 förräntas med förändringen tilläggspension betalas ut till pensionärerna av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts hämtas medlen från AP-fonderna. genom inkomstindex.

Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som

S kr . 2018/ 19: 101

Pensionsmyndigheten administrerar hela den och depåbanks-arvoden. AP-fonderna redovisar allmänna pensionen provisionskostnader som en avdragspost under Inkomstpensionssystemet består av inkomst- rörelsens intäkter. De prestationsbaserade pension och tilläggspension och belastar fördel- avgifterna reducerar nettoresultatet för den ningssystemet (AP-fonderna). En ålders- tillgång som förvaltats. pensionär som är född 1937 eller tidigare får Förvaltararvoden ingår inte i administrationstilläggspension som bl.a. baseras på intjänade kostnaderna i tabell 2.121 Det beror på att pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En förvaltararvodena blir en del av köpesumman när ålderspensionär som är född under åren 1938– AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, 1953 får såväl inkomstpension som tilläggs- om det är sannolikt att man kan få tillbaka pension. De som är födda 1954 och senare får förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga enbart inkomstpension. Vid sidan av AP- fall redovisas förvaltararvoden som provisionsfonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad kostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma också inom premiepensionssystemet. Pensions- kostnader och förvaltningskostnader redovisas myndigheten ansvarar för hela den allmänna under posten rörelsens kostnader. ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. Pensionsutbetalningarna blev något lägre än

beräknat

Tabell 2.121 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens I budgetpropositionen för 2018 beräknade

budget

regeringen att utgifterna för ålderspensions-

Miljoner kronor

systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå

Utfall-SB

Utfall Utfall- Procent Utfall till 308 661 miljoner kronor. Utfallet uppgick till

SB 2018 2018 SB 2018 2018 2017 307 356 miljoner kronor och är därmed AP-fonderna, 1 305 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än pensions-

beräknat. utgifter 305 645 304 443 -1 202 -0,4 296 001

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna Administ-

uppgick till 304 443 miljoner kronor, vilket är rationsutgifter 3 016 2 912 -104 -3,4 3 102 1 202 miljoner kronor lägre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna består av inkomstvarav

pension med 136 303 miljoner kronor och Pensionsmyndigheten tilläggspension med 168 136 miljoner kronor. m.fl. Utöver dessa utbetalningar överfördes myndigheter 865 906

4,7 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s AP-fonderna,

tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom rörelsens

EU som har begärt det. Denna överföring ingår kostnader 956 953

också i pensionsutbetalningarna från AP- AP-fonderna, provisions- fonderna. Administrationskostnaderna för kostnader 760 801 inkomstpensionen blev 2 912 miljoner kronor, AP-fonderna, vilket är 104 miljoner kronor lägre än beräknat. prestations- Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronobaserade

fogdemyndigheten fick tillsammans 865 miljoner avgifter 331 442

kronor i ersättning för administration från AP-

Summa 308 661 307 356 -1 305 -0,4 299 103

fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning

från Första-Fjärde AP-fonderna och premie-

AP-fondernas administration ingår i

pensionssystemet för administration av inkomst-

ålderspensionssystemets utgifter

grundad ålderspension 2018 den 7 december 2017 AP-fondernas administrationskostnader ingår i

(S2017/02834/SF)). utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av Pensionerna räknades upp med 1,0 procent utgifter: rörelsens kostnader, provisions- För 2018 har inkomst- och tilläggspensionen kostnader och prestationsbaserade avgifter. I räknats upp med 1,0 procent. Jämfört med 2017 rörelsens kostnader för första till fjärde AP- blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, av budgeten 8 253 miljoner kronor (2,8 procent) exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare högre. Pensionsutbetalningarna från AP-

S kr . 2018/ 19: 101

fonderna ökade med 8 442 miljoner kronor 62 miljarder kronor. Det påverkades av positiva (2,9 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än engångseffekter på 10 miljarder kronor. Det uppräkningen av pensionerna beror framför allt vanligaste är att engångseffekterna är positiva, på att antalet pensionärer med inkomstgrundad men vissa år dominerar negativa effekter. År ålderspension ökar. 1990–2018 var engångseffekterna i genomsnitt

I december 2018 hade 2 168 463 pensionärer 17 miljarder kronor per år. inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 33 918 personer jämfört med december 2017.

2.5Underliggande saldo och engångseffekter

Underliggande saldo 19902018

Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Större poster av engångskaraktär för 2018 och 2017 redovisas i tabell 2.123 De största posterna för 2018 kommenteras.

I diagrammet 2.1 visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990– 2018. I början av perioden har justering även gjorts för en ändrad redovisningsprincip för budgetsaldot i syfte att öka jämförbarheten mellan åren.

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo

Miljarder kronor

150150
100100
5050
00
-50-50
-100-100
-150-150
-200-200
-250-250
-300-300

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018

Underliggande saldo Faktiskt saldo

År 2018 uppgick det faktiska överskottet i budgeten till 80 miljarder kronor, medan det underliggande överskottet var 79 miljarder kronor. Positiva engångseffekter bidrog alltså till att förbättra saldot något, framför allt till följd av kapitalplaceringar på skattekontona. År 2017 var det faktiska budgetsaldot ett överskott på

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.122 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 20142018

Miljarder kronor

20142015201620172018
Faktiskt saldo-72 194-32 65085 30161 77580 049
Engångseffekter m.m.-14 30662752 1669 6501 158
Underliggande saldo-57 888-33 27633 13452 12578 892
Engångseffekter 2018betalade staten 0,4 miljarder kronor i kapital-

tillskott till PostNord, som ägs gemensamt av Engångseffekterna 2018 förbättrade saldot med svenska och danska staten. I oktober 2017 slöts drygt 1 miljard kronor. De positiva engångs- avtal mellan regeringarna om tillskott till bolaget posterna var således marginellt större än de från båda staterna. Därefter har tillskotten negativa. Större poster kommenteras i detta prövats av Europeiska kommissionen. avsnitt liksom under respektive inkomst- och Sverige medverkar vid inrättandet av Asiatiska utgiftsområde. banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)

med ett kapitaltillskott på ca 0,2 miljarder kronor Inkomsttitlar per år 2016–2020. På budgetens inkomstsida återfinns 2018 främst Under hösten 2018 genomförde Försäkringspositiva engångseffekter. De senaste åren har kassan efterhandsdebitering av kommunernas del budgetsaldot påverkats kraftigt av stora extra av ansvaret för assistansersättningen. Senarelägginbetalningar till skattekontot, framför allt från ningen av inbetalningarna medförde en tillfälligt bolag. Det antas bero på en förhållandevis för- högre anslagsbelastning 2018 med ca 0,9 miljarder delaktig ränta på dessa konton. Räntan är sänkt kronor. till noll fr.o.m. 2017 men kapitalplaceringar på skattekontot har ändå ökat med 10 miljarder Riksgäldskontorets nettoutlåning kronor under 2018. Åren 2015–2018 bedöms Inom Riksgäldskontorets nettoutlåning är kapitalplaceringar på skattekontona ha stärkt engångseffekterna sammantaget negativa 2018. budgetsaldot med sammanlagt 61 miljarder Den största negativa effekten avser Riksbankens kronor. lån för förstärkning av valutareserven. Lånen är i

Till följd av ändrad redovisningsperiod för US-dollar och euro och motsvarar drygt 240 milenergiskatt har det under 2018 endast betalats in jarder kronor. Under 2018 ökade de med skatt för elva månader, vilket har medfört en 11,1 miljarder kronor till följd av att enskilda lån negativ engångseffekt på uppskattningsvis refinansierades till en högre valutakurs än när 2 miljarder kronor. respektive lån togs.

I början av 2018 slutförde staten en försäljning En relativt stor positiv engångseffekt är av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, vilket hänförlig till Exportkreditnämnden som ökade inbringade 1,7 miljarder kronor. Bolaget var en sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med statligt ägd serviceorganisation för stöd och 5,3 miljarder kronor. Ökningen beror främst på samordning av egenföretagares drift av apotek. att garantimedel i utländsk valuta flyttats från

Under 2018 gjorde Exportkreditnämnden och kommersiella banker till konton i Riksgälden. En två statliga bolag inleverans av överskott och annan positiv engångseffekt var att Affärsverket extrautdelningar till staten på totalt 0,3 miljarder Svenska kraftnät minskade sitt investeringslån kronor, vilka betraktas som engångsinkomster. med 0,4 miljarder kronor. Som extrautdelning räknas sådan utdelning som En del av ålderspensionsavgiften inbetalas inte ryms inom föregående års utdelningsbara månadsvis som en premiepensionsavgift till resultat eller som beror på uppskrivning av till- Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldsgångsvärden (samma definition som i national- kontoret. Inflödet inkluderar regleringar för räkenskaperna). tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen

placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i Anslag avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Året Inom budgetens utgiftsområden återfinns 2018 efter intjänandeåret, i december månad, utbetalas några negativa engångsposter. I december 2018 premiepensionsmedel (inkl. avkastning) till de

fonder som pensionsspararna valt.

S kr . 2018/ 19: 101

Inbetalningen av premiepensionsavgifter upp- Tabell 2.123 Vissa större engångsposters påverkan på

statens budget 2018 och 2017

gick 2018 till 42 miljarder kronor och utbetal-

Miljoner kronor

ningen av premiepensionsmedel till 41 miljarder

2018 2017 kronor. Myndighetens övriga tillfälliga förvalt-

Inkomsttitlar 9 967 6 556

ning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 0,8 miljarder Kapitalplaceringar på skattekonto, bolag 8 000 11 000 kronor. Det finns också ett konto för Pensions- Kapitalplaceringar och tidigarelagda

skatteinbetalningar, hushåll 2 000 -5 000 myndighetens handel med fondandelar inom premiepensionssystemet. Detta konto medförde Ändrad redovisningsperiod energiskatt -2 000 2018 en temporär ökning av nettoutlåningen med Apoteksgruppen i Sverige Holding AB,

aktieförsäljning 1 683 1,9 miljarder kronor.

Under posten Övrigt, netto (-0,1 miljard Exportkreditnämnden, inleverans av

överskott 64 487 kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndig-

heter, bolag och affärsverk. Vasallen, extrautdelning125
Svevia, extrautdelning95
Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti,
extrautdelning29
Svensk Bilprovning, extrautdelning40
Anslag-1 506 9 529
Kapitaltillskott till PostNord-400
Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för
infrastrukturinvesteringar-206-230
Assistansersättning, efterskottsinbetalning
från kommuner-900
EU-avgift, försenad rabatt10 524
EU-avgift, retroaktivt höjd tullavgift-765
Riksgäldskontorets nettoutlåning-7 304565
Lån till Riksbanken-11 088 -9 648
Lån till affärsverket Svenska kraftnät388796
Lån till Irland5 243
Exportkreditnämnden5 269 1 077
Kärnavfallsfonden1225
Insättningsgarantifonden-72-297
Premiepensionsavgifter, inbetalning42 313 40 733
Premiepensionsmedel, utbetalning-41 344 -39 543
Övrig tillfällig förvaltning av
premiepensionsmedel i RGK-787 1 471
Pensionsmyndigheten, handel med
fondandelar inom PPS-1 867-267
Övrigt, netto-116775
Kassamässig korrigering0 -7 000
EU-avgift, kassamässig effekt av
rabattåterföring-7 000
Totalt1 158 9 650

S kr . 2018/ 19: 101

2.6Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget

Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner.

Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 68,9 %

Konsumtion 25,1 %

Investeringar 3,4 %

Räntor 1,4 %

Övrigt finansiellt 1,1 %

Övriga kostnader 0,0 %

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 2.124 Realekonomisk fördelning av statens budget 20172018

Miljoner kronor

Procentuell förändring Realekonomisk art Utfall 2018 Utfall 2017 Förändring 2017–2018 2017–2018

Transfereringar 681 463 647 413 34 050 5,3

varav till

Hushållssektorn312 446 303 3939 0533,0
Kommunala sektorn213 273 209 5363 7371,8
Företagssektorn52 773 47 1355 63812,0
Ålderspensionssystemet22 557 23 602-1 045-4,4
Statliga ideella organisationer6 183 5 18799619,2
Internationell verksamhet74 232 58 56015 67226,8
varav till EU-institutioner34 960 24 22410 73644,3
Konsumtionsutgifter248 321 238 8089 5134,0

varav

Löner inklusive sociala avgifter142 561 135 3877 1745,3
Omkostnader för konsumtion72 994 69 9783 0164,3
Lokaler19 269 18 0831 1856,6
Sociala naturaförmåner13 499 15 361-1 862-12,1
Investeringsverksamhet33 591 32 0211 5704,9
Räntor14 211 11 4172 79424,5

varav

Räntor på statsskulden13 536 10 5043 03228,9
Finansiella transaktioner10 940 11 090-150-1,4
Summa utgiftsområden988 527 940 74947 7785,1

Den realekonomiska fördelningen av anslags- Höjt barnbidrag bidrog till att transfereringar till utfall baseras på myndigheternas redovisning, hushåll ökade men måste på övergripande nivå kompletteras Hushållen fick 45,8 procent av de totala transmed förenklingar och schabloner. Detta innebär fereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade att den realekonomiska fördelningen av ett visst med totalt 9 053 miljoner kronor (3,0 procent) anslag inte är exakt. Den fördelning som jämfört med 2017. redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Transfereringar till hushållen från anslaget 4:4 Den realekonomiska fördelningen ger en Kostnader för statlig assistansersättning inom kompletterande bild av hur anslagen i statens utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social budget använts. omsorg uppgick till 29 022 miljoner kronor. Det

är en ökning med 1 092 miljoner kronor

(3,9 procent) jämfört med 2017. Det beror bl.a. Transfereringar att utgifterna var lägre 2017 eftersom att utfallet

då påverkades av övergången från förskotts- Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till betalning till efterskottsbetalning. Dessutom stor del utbetalningar av bidrag från staten till påverkades utgifterna 2018 av att schablonexempelvis hushåll, företag eller kommuner utan beloppet som Försäkringskassan betalar ut för att staten erhåller någon direkt motprestation. varje utförd assistanstimme har höjts. Finansie- Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och ring från kommuner redovisas som inkomster barnbidrag men även internationellt bistånd och mot anslaget och reducerar utgifterna för Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar till kommuner. transfereringar är att omfördela inkomster mellan Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 olika grupper i samhället, mellan olika regioner i Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftslandet eller till internationell verksamhet. område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

Transfereringarna utgjorde 68,9 procent av funktionsnedsättning minskade med 1 246 milutgifterna inom budgetens utgiftsområden 2018. joner kronor (3,0 procent). Det beror i huvudsak

S kr . 2018/ 19: 101

på att färre personer fick aktivitets- eller Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 sjukersättning jämfört med föregående år. För Studiemedel inom utgiftsområde 15 Studiestöd sjukersättningen beror minskningen på att många ökade med 813 miljoner kronor (7,6 procent). har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år, Det beror huvudsakligen på att beloppet för samtidigt som antalet nybeviljade sjukersätt- studiebidrag har höjts. ningar har varit lågt. Transfereringarna till hushåll från anslaget 14:1

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till folkbildningen inom utgiftsområde 17 Efterlevandepensioner till vuxna inom utgifts- Kultur, medier, trossamfund och fritid ökade område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom med 508 miljoner kronor (13,2 procent). Det minskade med 629 miljoner kronor (5,5 procent). beror främst på en satsning på fler platser till Det beror främst på att antalet personer med folkhögskolan. änkepension minskar successivt då änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990. Färre ensamkommande barn och unga fick stor

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg för påverkan på transfereringar till kommuner pensionärer inom utgiftsområde 11 Ekonomisk Den kommunala sektorn omfattar kommuner, trygghet vid ålderdom medförde ökade trans- landsting och kommunalförbund. Under 2018 fereringar till hushåll med 874 miljoner kronor fick kommunsektorn 31,3 procent av de totala (10,6 procent). Det beror på att bostadstillägget transfereringarna och var därmed den näst största har höjts 2018 samt att antalet pensionärer med mottagaren av transfereringar 2018. Transferebostadstillägg har ökat från föregående år. ringarna till kommunsektorn ökade med

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 3 737 miljoner kronor (1,8 procent) jämfört med Barnbidrag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk 2017. trygghet för familjer och barn ökade med Transfereringarna till kommuner från anslaget 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) jämfört 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom med 2017. Det beror främst på att det allmänna utgiftsområde 8 Migration minskade med barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och 17 173 miljoner kronor (65,6 procent). Det beror månad fr.o.m. den 1 mars 2018. främst på att det genomsnittliga antalet ensam-

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 kommande barn och unga i Migrationsverkets Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Eko- mottagningssystem minskat med 86,5 procent, nomisk trygghet för familjer och barn ökade med från 14 990 ensamkommande under 2017 till 1 886 miljoner kronor (4,9 procent). Utgifterna 2 023 ensamkommande under 2018. för föräldrapenning har framför allt ökat på grund Transfereringarna till kommuner och landsting av en högre medelersättning per dag 2018. Det från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna beror i sin tur på att män, som har en högre inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och medelersättning än kvinnor, tagit ut fler social omsorg ökade med 1 461 miljoner kronor föräldrapenningdagar än tidigare. Dessutom har (5,7 procent). Kostnaderna för läkemedelsförantalet uttagna dagar med högsta ersättningsnivå månerna fortsatte att öka 2018. Det är bl.a. ökat. Transfereringarna till hushåll för tillfällig användandet av cancerläkemedel som ökade, både föräldrapenning ökade också på grund av fler till följd av nya läkemedel och av att befolkningen uttagna nettodagar samt högre medelersättning ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är än föregående år. relativt hög. Även utgifterna för blodproppsföre-

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 byggande läkemedel och läkemedel mot hepatit C Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd har ökat. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Transfereringarna till kommuner och landsting arbetsliv minskade med 1 115 miljoner kronor från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård (4,5 procent). Det är främst utgifterna för inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och aktivitetsstöd som minskat till följd av färre social omsorg ökade med 4 630 miljoner kronor inskrivna vid Arbetsförmedlingen. (170,4 procent). Det beror bl.a. på personalsats-

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 ningar inom vården, insatser för att korta vård- Studiehjälp inom utgiftsområde 15 Studiestöd köerna och satsningar på förlossningsvård och ökade med 604 miljoner kronor (17,6 procent). kvinnors hälsa. Det beror främst på att studiebidraget höjdes med 200 kronor per månad från och med mars 2018.

S kr . 2018/ 19: 101

Transfereringarna till kommuner och landsting universitetsforskning ökade med 502 miljoner från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistans- kronor (400,1 procent). Det högre utfallet beror ersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, främst på att villkoren för utbetalning av sjukvård och social omsorg ökade med statsbidrag för att rusta upp skollokaler och 906 miljoner kronor (19,6 procent). Finansiering utemiljöer ändrades under året. De nya kraven från kommuner redovisas som inkomster mot innebar bl.a. att bidrag kunde betalas ut med upp anslaget och reducerar utgifterna för trans- till 100 procent i förskott. fereringar till kommuner. Den minskade År 2018 infördes ett nytt statligt stöd riktat till finansieringen från kommunerna år 2018 beror huvudmän för grundskola och förskoleklass. Det främst på att Försäkringskassan fr.o.m. oktober medförde att transfereringarna till kommuner 2018 begär ersättning från kommunerna för från anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdigassistansersättningen i efterhand. Tidigare het och kunskapsutveckling inom utgiftsområde 16 begärdes ersättningen i förskott. Utbildning och universitetsforskning ökade med

Transfereringarna till kommuner och landsting 894 miljoner kronor. från anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt Transfereringarna till kommuner från anslaget arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde sjukvård och social omsorg ökade med 19 Regional tillväxt ökade med 505 miljoner 713 miljoner kronor (122,3 procent). Det beror kronor (168,0 procent). Det beror framför allt på främst på satsningar gällande stärkt bemanning en satsning med statsbidrag till socioekonomiskt och ökad kompetens i den sociala barn- och eftersatta kommuner och områden som inleddes ungdomsvården, avgiftsfria aktiviteter för barn 2018. under skollov samt avgiftsfri simskola för barn. Transfereringar till kommuner från anslaget

Transfereringar till kommuner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgifts- 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande område 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och med 5 151 miljoner kronor (5,4 procent). Öknyanlända invandrares etablering ökade med ningen beror främst på att anslaget tillfördes 962 miljoner kronor (6,3 procent). Det beror 4 387 miljoner kronor för att kompensera främst på att utgifterna för vidarebosättning av kommuner och landsting för det intäktsbortfall kvotflyktingar till Sverige fr.o.m. 2018 redovisas som förslaget om förhöjt grundavdrag för under anslaget i stället för som tidigare under pensionärer medför. anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot utgiftsområde 8 Migration. Transfereringarna till långtidsarbetslöshet inom utgiftsområde 25 kommuner från anslaget 1:3 Migrationspolitiska Allmänna bidrag till kommuner uppfördes på åtgärder minskade därför med 684 miljoner statens budget 2018. Det medförde ökade kronor. transfereringar till kommuner på 500 miljoner

Transfereringarna till kommuner från anslaget kronor. 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbets- Stöd för bostadsbyggande och klimatinvesteringar marknad och arbetsliv ökade med 1 699 miljoner bidrog till ökade transfereringar till företagssektorn kronor (92,1 procent). Det beror framför allt på Företagssektorn fick 7,7 procent av de totala att omfattningen av subventionerade anställ- transfereringarna år 2018. Transfereringarna till ningar i form av extratjänster ökade jämfört med företagssektorn ökade med 5 638 miljoner 2017. kronor (12,0 procent) jämfört med 2017.

Transfereringarna till kommuner från anslaget Transfereringarna till företagssektorn från 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning inom anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv forskning ökade med 998 miljoner kronor ökade med 922 miljoner kronor (7,4 procent). (88,5 procent). Det beror främst på utbetalningar Det beror framför allt på en satsning med av statsbidrag för satsningar på kommunal statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. vuxenutbildning. Dessutom har genomsnittskostnaden för olika

Transfereringarna till kommuner från anslaget former av lönebidrag ökat efter höjningar av 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer bidragstaket samt förändrade regler för inom utgiftsområde 16 Utbildning och handledararvode.

S kr . 2018/ 19: 101

Transfereringarna till företagssektorn från Transfereringarna från anslaget 1:1 Avgiften till anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 yrkesintroduktionsanställningar inom utgiftsom- Avgiften till Europeiska unionen ökade med råde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Det beror med 830 miljoner kronor (16,1 procent). Det delvis på den återbetalning som EU gjorde till beror främst på regeländringar och konkurrens Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter från andra subventionerade anställningar såsom på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket extratjänster. Det genomsnittliga antalet per innebar att utfallet för 2017 blev lägre än månad med nystartsjobb uppgick till 32 619 förväntat. EU återbetalade även avgifter under personer år 2018 vilket var en minskning med 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner 8 528 personer (20,7 procent) från föregående år. kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat

Transfereringarna till företagssektorn från jämförelsen mellan åren med 4 100 miljoner anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av kronor. Den återstående skillnaden beror främst hyresbostäder och bostäder för studerande inom på att den avgift som baseras på bruttonationalutgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- inkomsten (BNI-avgiften) blev högre jämfört försörjning och byggande samt konsument- med 2017. politik ökade med 941 miljoner kronor Jämfört med föregående år ökade transfere- (216,5 procent). Det beror på att omfattningen av ringarna till internationell verksamhet från färdigställda och slutredovisade byggprojekt anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsökade jämfört med föregående år. område 7 Internationellt bistånd med 5 311 mil-

Transfereringarna till företagssektorn från joner kronor (18,0 procent). Det är framför allt anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ökade med utbetalningar till multilaterala och internationella 938 miljoner kronor (165,6 procent). Det beror organisationer (FN), bistånd till Afrika samt främst på en satsning på förstärkning av det s.k. multilaterala utvecklingsbanker m.m. som ökat Klimatklivet som stödjer åtgärder för utsläpps- under 2018. minskning. Transfereringarna till internationell verksam-

Utbetalningarna till fleråriga projekt inom het från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadsramen för EU:s program ökar generellt mot slutet kostnader inom utgiftsområde 8 Migration av programperioden eftersom att allt fler projekt minskade med 441 miljoner kronor (30,0 propåbörjas och upparbetar mer kostnader när cent) jämfört med föregående år. Det beror programperioden fortskrider. Det har bl.a. främst på minskade utgifter för dagersättningar medfört ökade transfereringar till företags- till asylsökande, till följd av att det genomsnittliga sektorn från anslag inom utgiftsområde 23 antalet personer i mottagningssystemet minskade Areella näringar, landsbygd och livsmedel. under 2018. Ersättningar till asylsökande Transfereringar från anslagen 1:17 Åtgärder för klassificeras som transfereringar till internationell landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU- verksamhet.

budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur ökade med 757 miljoner kronor (24,8 procent) respektive 200 miljoner kronor Konsumtion (10,8 procent).

Transfereringarna till företagssektorn från Statlig konsumtion är förbrukning av resurser anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag inom som de statliga myndigheterna använder i utgiftsområde 24 Näringsliv ökade med 400 mil- verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, joner kronor. Utfallet avser i sin helhet ett inköp av varor och tjänster, underhåll och kapitaltillskott till PostNord AB. reparationer. I begreppet konsumtion ingår även

myndigheternas köp av varor och tjänster som Högre EU-avgift samt bistånd medförde ökade produceras utanför staten och som levereras transfereringar till internationell verksamhet. direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det Av de totala transfereringarna år 2018 gick gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbets- 10,9 procent till internationell verksamhet. marknadsutbildning och privat tandläkarvård. Transfereringarna till internationell verksamhet Utgifterna för konsumtion uppgick 2018 till ökade med 15 672 miljoner kronor (26,8 procent) 25,1 procent av utgifterna inom budgetens jämfört med 2017. utgiftsområden. De största utgifterna för

S kr . 2018/ 19: 101

konsumtion 2018 fanns under utgiftsområde 16 Den näst största posten för konsumtion är Utbildning och universitetsforskning, utgifts- omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas område 6 Försvar och samhällets krisberedskap, myndigheternas köp av varor och tjänster. utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt utgiftsom- Omkostnaderna för konsumtion ökade med råde 22 Kommunikationer. Dessa fyra utgiftsom- 3 016 miljoner kronor (4,3 procent) 2018. De råden svarade sammanlagt för 62,8 procent av största anslagen med omkostnader för utgifterna för konsumtion 2018. konsumtion 2018 är anslagen 1:1 Förbands-

Av de totala utgifterna för konsumtion verksamhet och beredskap samt 1:3 Anskaffning av utgjorde löner inklusive sociala avgifter 57,4 pro- materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 cent. Med sociala avgifter menas främst arbets- Försvar och samhällets krisberedskap samt givaravgifter och premier för avtalsförsäkringar anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens för statsanställda. Löner inklusive sociala avgifter transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 ökade med 7 174 miljoner kronor (5,3 procent) Kommunikationer. Dessa tre anslag svarade jämfört med 2017. De anslag som hade högst sammanlagt för 49,9 procent av utgifterna utgifter 2018 för löner inklusive sociala avgifter gällande omkostnader för konsumtion 2018. var anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Investeringar Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgifts- Investeringar är utgifter för att anskaffa område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar funktionsnedsättning. Dessa tre anslag svarade såsom byggnader och maskiner, immateriella sammanlagt för 26,0 procent av utgifterna för tillgångar som datorprogram, värdeföremål, löner inklusive sociala avgifter 2018. finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som

För anslaget 1:3 Kostnader för arbets- ska användas i produktion. Av utgifterna inom marknadspolitiska program och insatser inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringutgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv arna till 3,4 procent. Utgiftsområde 22 Kommuökade utgifterna för löner inklusive sociala nikationer var det utgiftsområde som hade den avgifter med 768 miljoner kronor (89,6 procent). största andelen av de totala investeringarna inom Medel från anslaget finansierar bl.a. lönekost- budgetens utgiftsområden (25 887 miljoner kronader vid flera statliga myndigheter för deltagare nor eller 77,1 procent). i arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Ytterligare ett utgiftsområde med stora Ökningen beror främst på en ökad omfattning av investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och subventionerade anställningar vid olika statliga samhällets krisberedskap. Totalt uppgick myndigheter. investeringar som finansierades genom anslag till

Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter 6 604 miljoner kronor för detta utgiftsområde 6, ökade med 626 miljoner kronor (3,8 procent) för vilket är 19,7 procent av de totala investeringarna anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgifts- inom budgetens utgiftsområden. Statliga investeområde 4 Rättsväsendet. Det beror både på ett ringar finansieras även med lån i Riksgäldsökat antal årsarbetskrafter och löneökningar vid kontoret och med finansiell leasing. Utgifterna Polismyndigheten. för dessa investeringar ingår inte inom

Löner inklusive sociala avgifter finansierade utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets från anslag 1:1 Migrationsverket inom utgifts- nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och område 8 Migration minskade med 496 miljoner räntor på dessa lån redovisas som finansiella kronor (12,2 procent). Under 2018 har både transaktioner i tabell 2.124. antalet inkomna liksom äldre ärenden om asyl minskat, vilket inneburit att Migrationsverket minskat sin personalstyrka. Omkring 600 Räntor och finansiella transaktioner personer sades upp i början av 2018 och i samband med omställningen valde också fler än beräknat I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor att sluta självmant. Det genomsnittliga antalet på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens årsarbetskrafter minskade med 1 311 personer till utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna upp- 5 842 (18 procent) jämfört med 2017. gick till 1,4 procent av utgifterna inom budgetens

S kr . 2018/ 19: 101

utgiftsområden 2018. Anslaget 1:1 Räntor på Av riksdagen beslutade beställningsstatsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskulds- bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 räntor m.m. är det enskilt största i gruppen december 2018 per anslag redovisas under avsnitt räntor. Anslaget stod för 95,2 procent av de totala 2.4. En specifikation per anslag finns även i ränteutgifterna. Ränteutgifterna för anslaget bilaga 3. ökade med 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) jämfört med 2017. Ökningen förklaras bl.a. av Tabell 2.125 Beställningsbemyndiganden 2018

Miljoner kronor

högre valutakursförluster som uppstått när

Utestående valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs

Beställningsbe- åtaganden än när lånen togs upp. Utgiftsområde myndiganden 2018-12-31

De finansiella transaktionerna uppgick till 1 Rikets styrelse 242 143 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgift-

2 Samhällsekonomi och sområden. De största anslagen 2018 var anslaget finansförvaltning 110 51 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 Rättsväsendet 170 164 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt

5 Internationell samverkan 264 97 anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster inom

6 Försvar och samhällets utgiftsområde 15 Studiestöd. Dessa två anslag krisberedskap 96 470 89 819 svarade sammanlagt för 30,2 procent av utgifterna

7 Internationellt bistånd 89 778 81 938 för finansiella transaktioner 2018.

9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg 2 266 1 964

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och funktionsnedsättning 2 359 2 320

2.7Beställningsbemyndiganden

13 Jämställdhet och nyanlända

invandrares etablering 351 155 Regeringen eller den myndighet som regeringen 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 26 621 23 605 bestämmer får för det ändamål och med högst det

15 Studiestöd 4 1 belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller

16 Utbildning och tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån

universitetsforskning 38 810 36 343 eller liknande som medför utgifter under senare

17 Kultur, medier, trossamfund och budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden fritid 1 073 745 som görs räknas inte som ekonomiska händelser

18 Samhällsplanering, och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. bostadsförsörjning, byggande samt

När ett bemyndigande utnyttjas ska detta konsumentpolitik5 0684 916
redovisas mot det av riksdagen beslutade 19 Regional tillväxt9 7507 050
bemyndigandebeloppet.20 Allmän miljö- och naturvård 8 6306 965
Det totala bemyndigandebeloppet för 2018 var 21 Energi4 3112 897

512 284 miljoner kronor och de utestående

22 Kommunikationer 200 728 146 557 åtagandena uppgick den 31 december 2018 till

23 Areella näringar, landsbygd och 419 000 miljoner kronor. De totala utestående

livsmedel 21 477 9 921 åtagandena blev 93 284 miljoner kronor lägre än

24 Näringsliv 3 803 3 345 det totala bemyndigandebeloppet.

Summa utgiftsområden 512 284 419 000

De högsta beslutade bemyndigandebeloppen

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, summan. utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden fanns på utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. För en beskrivning av skillnaderna, se avsnitt 2.4.

S kr . 2018/ 19: 101

2.8Inomstatliga lån 2.9 Övriga krediter

Tabell 2.126 Inomstatliga lån Tabell 2.127 Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor Miljoner kronor

Lån

Övriga krediteri Utnyttjad kredit UO Inomstatliga lån Låneram 2018-12-31

UO Riksgäldskontoret Kredit 2018-12-31 1 Riksdagsförvaltningens

2 Insättningsgarantin1 Obegränsad 0

investeringar som används i

verksamheten 100 66 2 Investerarskyddet2 Obegränsad 0 1 Riksdagsförvaltningens

2 Kredit för infriande av

investeringar i fastigheter och

kapitalgarantier till

tekniska anläggningar 550 457

internationella finansiella 2 Statens fastighetsverks institutioner Obegränsad 0

investeringar i fastigheter 15 200 12 995 2 Kredit för infriande av 2 Fortifikationsverkets investeringar i Riksgäldskontorets garantier

mark, anläggningar och lokaler 14 200 12 567 (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0 2 Statens järnvägars långfristiga lån 2 För Riksgäldskontorets

1 5

exkl. finansiell leasing 2 915 847 utlåningsverksamhet Obegränsad 0 2 Riksrevisionen - 2 Kammarkollegiets behov av

anläggningstillgångar som användslikviditet för inrättande av
i verksamheten156nya myndigheter2500
6 Beredskapsinvesteringar inom2 Statens tjänstepensionsverk
ramen för Myndigheten för- behov av likviditet i
samhällsskydd ochpensionshanteringen1000
beredskapsverksamhet1 5501 3042 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 61000

6 Krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden40 00002 Resolutionsreserven
9 Beredskapsinvesteringar inomkreditram100 0000
ramen för Socialstyrelsens2 Stabilitetsfonden kreditram50 0000
verksamhet1008

6 Försvarets materielverks 9 Beredskapsinvesteringar inom

behov av rörelsekapital 18 500 10 379

ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 62 7 Kredit för infriande av

kapitalgarantier till

21 Svenska kraftnäts lån i och utanför

internationella finansiella

Riksgäldskontoret 7 670 3 735 7

institutioner Obegränsad 0 22 Vissa infrastrukturprojekt 39 300 37 887 7 Riksgäldens befogenhet att 22 Sjöfartsverkets lång- och ta upp lån i syfte att fullgöra

kortfristiga lån i eller utanför sådana garantier som

Riksgäldskontoret 300 0 riksdagen beslutat om, mm Obegränsad 0

22 Trafikverket (tidigare Botniabanan 10 Försäkringskassans behov av

AB) för fortsatt utbyggnad av likviditet i utbetalning av Botniabanan2 16 500 13 236 ersättning för vård i andra

länder 170 140 22 Luftfartsverkets lån i och utanför

Riksgäldskontoret 3 850 0 11 Pensionsmyndighetens behov

av likviditet i handeln med

Summa 142 600 83 170 fondandelar 8 000 1 847 1 prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. 2 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87. 23 Viltvårdsfondens kredit i

Riksgäldskontoret 5 0

Summa 12 367

1 lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2 lagen (1999:158) om investerarskydd.

3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§

budgetlagen (2011:203) .

5 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211).

6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

7 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

3Resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys

S kr . 2018/ 19: 101

3Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.

Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen.

Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

3.1Resultaträkning

106 miljarder kronor i överskott

Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är ca 24 miljarder kronor mindre än 2017 (131 miljarder kronor).

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 3.1 Resultaträkning Intäkter

Miljoner kronor

Not 2018 2017 Diagram 3.1 Statens intäkter

FinansiellaIntäkter av
IntäkterIntäkter avintäkter 1%bidrag
Skatteintäkter1 1 362 744 1 316 861avgifter och andra4%
Intäkter av avgifter och andraersättningar 4%
ersättningar2 57 283 52 084
Intäkter av bidrag3 59 271 61 750
Summa intäkter1 479 298 1 430 695

Skatteintäkter

91%

Kostnader

Transfereringar m.m.

Transfereringar till hushåll4 -657 731 -641 28246 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Transfereringar till företag4 -62 059 -55 430Statens skatteintäkter uppgick till 1 363 miljarder
Transfereringar till kommuner4 -301 274 -291 161kronor vilket motsvarar 91 procent av statens
Transfereringar till utlandet4 -78 470 -65 209

totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med Avsättningar till/upplösning av

46 miljarder kronor (3,5 procent) jämfört med fonder 5 -12 786 -10 740

2017 och de specificeras närmare i not 1. Summa transfereringar m.m. -1 112 320 -1 063 822

En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på

Statens egen verksamhet

arbete

Kostnader för personal 6 -133 946 -127 348 De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, Kostnader för lokaler 7 -21 847 -21 417 ökade med 23 miljarder kronor jämfört med Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -668 -342 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade Övriga driftkostnader 9 -94 007 -85 880 med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att Avskrivningar och nedskrivningar 10 -29 318 -28 403 skattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade Summa statens egen verksamhet -279 786 -263 390 snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt.

De indirekta skatterna på arbete ökade med

26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras

Summa kostnader -1 392 106 -1 327 212

framför allt av att lönesumman ökade med

4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent, Saldo före resultat från andelar

medan antalet arbetade timmar ökade med och finansiella poster 87 192 103 483

1,8 procent mellan åren.

Resultat från andelar i hel- och

Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll

delägda företag 11 32 967 32 744

Skatteintäkter från hushållens kapitalvinster

minskade med 8,5 miljarder kronor.

Finansiella intäkter och kost-

nader Minskningen förklaras av att både hushållens

kapitalvinster och utdelningsinkomster Nettokostnad för statsskulden 12 -19 860 -10 815

minskade. Bland annat sjönk medelpriserna på

Övriga finansiella intäkter13 10 728 10 394bostadsrätter med i genomsnitt 4 procent,
Övriga finansiella kostnader14 -4 632 -4 919samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var
Summa finansiella poster-13 764 -5 340oförändrade jämfört med 2017.
ÅRETS ÖVERSKOTT106 395 130 887Högre intäkter av skatt på företagsvinster
Skatteintäkterna ökadeIntäkterna från skatt på företagsvinster ökade

Årets stora överskott beror på att med 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor inhemska efterfrågan ökade starkt och exportfö- (se not 1). Nettokostnaden för statsskulden retagen gynnades av den försvagade kronan. Inökade med 9 miljarder kronor (se not 12) och täkterna från kupongskatt och avkastningsskatt transfereringskostnaderna ökade med ökade med 2,6 miljarder kronor. 46 miljarder kronor (se not 4).

S kr . 2018/ 19: 101

Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras Kostnader

av ökad konsumtion

Diagram 3.2 Statens kostnader

Intäkterna från skatt på konsumtion och

Kostnader för Finansiella

insatsvaror ökade med 22 miljarder kronorstatens egen verksamhetkostnader 2%
mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt20%

ökade med 19 miljarder kronor eller 4,6 procent. De senaste åren har ökade bostadsinvesteringar bidragit till att mervärdesskatten ökat mycket. Under 2018 bromsade ökningstakten för

Transfereringar bostadsinvesteringarna in kraftigt. Samtidigt 78% ökade både hushållens och offentlig sektors konsumtion vilket medför att ökningstakten var ungefär densamma som 2017.

Av statens kostnader utgjorde 78 procent

Ökade intäkter av skatt på alkohol och tobak

transfereringar där den största delen gick till Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade

hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet med 1 miljard kronor.

utgjorde 20 procent och nettokostnaden för

statsskulden och övriga finansiella kostnader

Ökade intäkter av skatt på energi och miljö

2 procent. Kostnaderna för statens egen Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med

verksamhet har justerats i årsredovisningen för 2,3 miljarder kronor. Intäkterna från energis-

staten jämfört med myndigheternas katterna ökade delvis på grund av en engångs-

årsredovisningar genom att socialavgifterna på effekt till följd av ändrad periodisering av

statsanställdas löner elimineras. energiskatten på el, delvis på grund av att den skattehöjning på el som infördes 1 juli 2017 gav full effekt 2018. Den nya skatten på flygresor

Transfereringar

påverkade intäkterna positivt med 1,3 miljarder kronor. Intäkterna ökade även från kemikalie-

Diagram 3.3 Transfereringar per sektor

skatten som infördes 1 juli 2017 och gav full Transfereringar till

utlandet effekt 2018. Skatten på termisk effekt i

7% kärnkraftsreaktorer fasades gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när 2018 inleddes. Det

Transfereringar till påverkade intäkterna negativt med 2,6 miljarder

kommuner kronor. 27% Transfereringar

till hushåll

60%

Mindre AP-fondsmedel till staten

Bland intäkter av bidrag minskade Allmänna Transfereringar till

företag pensionsfondens (AP-fonden) nettobidrag till 6% staten med 2 miljarder kronor. De utbetalda

De totala kostnaderna för transfereringar i form pensionerna som finansieras från AP-fonderna ökade med 8,5 miljarder kronor, medan av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 miljarder

kronor mellan 2017 och 2018. avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med 10,5 miljarder kronor.

Transfereringar till hushåll

Transfereringarna till hushåll ökade med

16 miljarder kronor under 2018. De transfere-

ringar som redovisas är utbetalningar exklusive

statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspens-

ionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjuk-

penning och är en betalning från anslag till pens-

ionssystemet för att finansiera pensionsrätterna

för bl.a. de personer som får sjukpenning och

andra sociala förmåner. Den del av den statliga

S kr . 2018/ 19: 101

ålderspensionsavgiften som går till premie- sjukpenning har sedan 2016 minskat inom alla pensionssystemet (14,6 procent 2018) finns med delförmåner. Störst förändring har skett inom bland transfereringar till hushållssektorn men rehabiliteringspenningen, där minskningen uppredovisas separat. Nettoöverföringen till går till 19,4 procent. Även antalet personer med premiepensionssystemet var 32 miljarder kronor sjukpenning på normalnivå har minskat med 2018, vilket var 0,4 miljarder kronor högre än 2,2 procent. Andelen psykiatriska diagnoser är 2017. Överföringarna till och från AP-fonderna fortsatt hög och är sedan flera år den vanligaste ingår inte i transfereringar till hushåll se även not orsaken till sjukskrivning. I september 2018 låg 3 Intäkter av bidrag. dessa diagnoser bakom 46 procent av pågående

sjukskrivningar. Inom de psykiatriska Högre pensionskostnader diagnoserna har den största ökningen skett i Transfereringar till hushåll inom social- diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på försäkringen ökade med 16 miljarder kronor svår stress, som ligger bakom ungefär hälften av netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan alla nya sjukskrivningar. Den bortre tidsgränsen av statens budget ökade med 8,5 miljarder för sjukpenning togs bort från 2016, vilket gett kronor. Dessa ökade eftersom den genom- längre sjukperioder. snittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger högre för yngre och nyblivna pensionärer. strax under den genomsnittliga europeiska nivån. Indexeringsreglerna innebar att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till personer Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning över 65 år räknades upp med 1 procent mellan minskar 2017 och 2018. I december 2018 fick Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålders- 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersättpension, vilket var 33 918 personer fler än i ning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 december 2017. till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara

Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till ökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som 261 000 personer i december 2018. Det är en gör att varje ny årskull som går i pension har en minskning med 5,6 procent jämfört med större andel i det nya pensionssystemet. december 2017. Minskningen fortsätter eftersom Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till antalet nytillkomna är lågt, samtidigt som stora premiepension varje år eftersom bara pensionärer grupper övergår till ålderspension. Aktivitetsfödda år 1938 eller senare kan ha rätt till ersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 premiepension. Förskottsräntan sänktes inför till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på 2018 för personer med fondsparande. Detta grund av sjukdom med minst en fjärdedel. påverkade uppräkningen av premiepensioner vid Aktivitetsersättning betalades ut till ca 31 400 årsskiftet 2017/2018 negativt. personer i december 2018. Det är en minskning

med 13,5 procent jämfört med december 2017.

Sjukpenningtalet minskade

Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska, Statlig assistansersättning ökar men det motverkades av att medelersättningen Kostnaderna för assistansersättning inkluderar steg. Det förklarar att kostnaden för sjukpenning även kommunernas andel av kostnaden för ökade något 2018. Sjukpenningtalet minskade assistansersättning. De ökade med 1 miljard fram till augusti 2018, men har under hösten i kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per stort sett legat stilla. För december var timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en minskning 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet med 3,6 procent jämfört med december 2017. beviljade timmar med assistansersättning har Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett minskat något, trots att antalet timmar per dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 12,8 assistansberättigad ökat svagt. Även antalet dagar jämfört med 6,7. personer som beviljas ersättning har minskat. I

Antalet personer som fick någon form av december 2018 hade 14 508 personer assistanssjukpenning har minskat från 203 070 i december ersättning vilket är en minskning med 2,5 procent 2017 till 198 544 i december 2018, vilket jämfört med 2017. motsvarar 2,2 procent. Antalet personer som fått

S kr . 2018/ 19: 101

Kostnader för föräldraförsäkringen ökar förluster i utlåningsverksamheten minskade Inom området ekonomisk trygghet för familjer kostnaderna med 0,7 miljarder kronor jämfört och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- med 2017. ringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. Minskade utgifter för nyanlända invandrare Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för beror främst på att både antalet barn och medel- vissa nyanlända invandrare minskade med ersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa allmänna barnbidraget höjdes även från den första nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder mars 2018. Migration bidrar också till ökningen. kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har

Män tar successivt ut en större andel av dagarna minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom med föräldrapenning, men ökningen är fortsatt kostnaderna för offentligt biträde i utlänningslångsam. ärenden har minskat.

Utgifterna för aktivitetsstödet minskade Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder Bland de övriga transfereringarna till hushåll kronor minskade kostnaderna för arbetsmarknadsom- Statens nettoöverföring till premiepensionsrådet med ca 1 miljard kronor. Arbetslöshets- systemet redovisas som en transferering till ersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och hushåll, då systemet ses som en del av aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se kronor. Arbetslösheten minskade från i avsnitt 3.4). genomsnitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 Beloppet består av de socialavgifter, allmänna enligt Arbetsförmedlingens statistik. I genom- pensionsavgifter och statliga ålderspensionssnitt under 2018 uppgick arbetslösheten till avgifter som överförts till premiepensions- 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- systemet, med avdrag för utbetalda premiesökning AKU. Under 2017 var genomsnittet pensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i 6,7 procent. utbetalda ålderspensioner.

Inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen var 21 476 färre än i december för Transfereringar till företag ökade ett år sedan. Totalt var 344 413 personer inskrivna Transfereringar till företag ökade med som arbetslösa. Det är stora skillnader i 6,6 miljarder kronor. Bidragen till privata företag arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda, men och kommunala bolag ökade med 1,4 miljarder den minskade i båda grupperna. För inrikes födda kronor jämfört med föregående år. Ökningen var arbetslösheten 3,8 procent och för utrikes beror på ett ökat investeringsstöd för anordnande födda 19 procent. Antalet inskrivna kvinnor vid av hyresbostäder och bostäder för studerande. Arbetsförmedlingen har ökat medan antalet Stödet till klimatinvesteringar för bl.a. stöd till inskrivna män har minskat. Ökningen bland installation av laddningsinfrastruktur för kvinnor beror främst på att fler utrikes födda elfordon ökade med 0,9 miljarder kronor. kvinnor nu är inskrivna i etableringsuppdraget. Transfereringar finansierade med EU-medel för

Andelen av de arbetslösa som har rätt till gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 1,4 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade 36 procent 2018. Andelen har fallit från med 0,6 miljarder kronor. 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt

Transfereringar till kommuner ökade

de senaste årens trend att fler människor nyligen kommit in på arbetsmarknaden och inte hunnit De senaste årens ökning av bidragen till

kommuner har fortsatt. Transfereringar till tjäna in a-kassa.

kommuner och landsting ökade totalt med Ökade kostnader för studiebidrag 10,1 miljarder kronor. Kostnaden för studiebidragen ökade med De allmänna bidragen till kommuner ökade 0,9 miljarder kronor, vilket beror på att med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det studiemedlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli statliga bidraget till den kommunalekonomiska 2018. Dessutom trädde en höjning av utjämningen som nettoredovisas på statens studiebidraget för gymnasiestuderande i kraft den budget. På statens budget sammanförs det 1 juli 2018. Återföring av reserveringar för generella statsbidraget med utjämningssystemet.

S kr . 2018/ 19: 101

Ökad ersättning till kommunerna för ingående under 2018. Bidraget till förlossningsvård och mervärdesskatt kvinnors hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor Kommunernas ersättning för ingående under året. mervärdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Arbetsmarknadspolitiska program

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program Stöd till kommuner och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor Den kommunalekonomiska utjämningen till 2018. I december hade drygt 19 000 personer kommuner och landsting ökade med extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom Satsningar inom skolområdet föregående år. Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under

2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för Utgifterna för kommunersättning för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. flyktingmottagande minskade Bidraget ska användas till insatser som stärker lik- Migrationsverkets bidrag till kommuner för värdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass integration och migration minskade med och grundskolan. Statligt stöd till vuxenutbild- 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar ning och Statligt stöd till yrkeshögskoleutoch bostadskostnader till kommuner minskade bildning ökade med 0,9 miljarder kronor mellan med 16,5 miljarder kronor. Minskningen för- åren. klaras delvis av lägre antal asylsökande och av att antalet barn och unga som söker asyl har minskat Mer bidrag till utveckling av socialt arbete kraftigt mellan åren. Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med

Kommunerna får också kommunersättning 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya under två år när de tar emot nyanlända med satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstill- simundervisning under året. Stimulansbidrag och stånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur åtgärder inom äldreområdet ökade med mottagningssystemet och blir i stället placerade i 0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick kommuner. Ersättningar till kommuner vid 0,3 miljarder kronor mer i bidrag. flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade

Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Av transfereringar till utlandet ökade avgiften till Syriska medborgare är fortfarande den största EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den BNIgruppen med 2 709 ansökningar, men baserade avgiften ökade mest. Till skillnad mot ansökningarna från den gruppen har minskat med redovisningen på statens budget redovisas 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 avgiften här periodiserad, vilket innebär att ansökte vidare 944 ensamkommande barn och utfallet här blir ett annat. unga om asyl. Det totala antalet kommun- Kostnaden för bistånd och andra mottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under internationella bidrag genom Styrelsen för 2017, 2016 och 2015 var antalet kommun- internationellt utvecklingssamarbete (Sida) mottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197. ökade med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till

multilaterala och internationella organisationer Läkemedelsförmånerna ökade och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att 1,5 miljarder kronor. nå upp till målet om att Sverige ska betala

1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, Personalsatsning och resursförstärkning till höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. landstingen Utgifterna för migration som ingår i bistånds- Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ramen förväntas minska och det förklarar en fick landstingen 2,0 miljarder kronor för utökad ram inom biståndsverksamheten. personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för Det internationella biståndet räknas av för patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket flyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder

S kr . 2018/ 19: 101

kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för Lokalkostnaderna ökade flyktingkostnader. För 2016 och 2017 var Lokalkostnaderna ökade med 430 miljoner avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 kronor jämfört med 2017. var avräkningen 9 miljarder kronor. Migrationsverkets lokalkostnader minskade

Migrationsverkets utbetalning av dagersätt- med 855 miljoner kronor eller 36 procent. ning till asylsökande redovisas i enlighet med Förändringen beror framförallt på en minskning nationalräkenskaperna som bidrag till övriga av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. länder. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 Antalet inskrivna i anläggningsboenden Ersättningar och bostadskostnader. Även minskade med ca 40 procent. ersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga Garanti- och kreditkostnader ökade länder. Dessa ersättningar minskade med Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 0,4 miljarder kronor. 327 miljoner kronor jämfört med föregående år.

EKN:s kostnader är lägre men Riksgälds- Avsättningar till fonder ökade kontorets kostnader är högre än föregående år. Resolutionsreserven har ökat med 8,9 miljarder kronor, vilket främst avser resolutionsavgifter Övriga driftkostnader ökade med 9,1 miljarder kronor. Avsättningen är Totala övriga driftkostnader ökade med 2,5 miljarder kronor högre än föregående år, 8,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. vilket beror på att avgifterna till fonden har ökat.

Resultat i statliga företag

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Resultatet från andelar i hel- och delägda företag Kostnaderna för statens egen verksamhet förbättrades något. Vattenfall AB:s resultat för- (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) bättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på uppgick till 280 miljarder kronor 2018. Det är en 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst ökning med 16 miljarder kronor jämfört med minskade finansiella kostnader och inkomst- 2017. skatter. Akademiska hus AB redovisade ett

resultat som var 1,1 miljarder kronor lägre än Lönekostnaderna ökade med 3,9 procent föregående år. Försämringen är främst hänförbar Statens personalkostnader ökade med till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter 6,6 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive med 2,4 miljarder kronor. Sveaskog AB lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med redovisade ett förbättrat resultat med 5,4 miljarder kronor eller 3,9 procent. Polis- 1,8 miljarder kronor främst beroende på ökat myndigheten och Försvarsmakten har de högsta värde på innehavet av växande skog. Telia personalkostnaderna. Company AB redovisade 2,4 miljarder kronor

Trafikverkets lönekostnader ökade med lägre resultatandel, vilket främst avser resultat 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett från avyttrad verksamhet där resultatandelen ökat antal anställda för att möta ökad försämrats med 3,1 miljarder kronor. verksamhetsvolym under de kommande åren. Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade Högre nettokostnad för statsskulden med 5,2 procent, vilket främst beror på att antalet Under 2018 uppgick nettokostnaden för anställda inom migrationsdomstolarna har ökat statsskulden, räntor, över- och underkurser och till följd av ökad målinströmning. Lantmäteriets valutakursförändringar m.m., till 19,9 miljarder lönekostnader ökade med 7,6 procent vilket kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade främst beror på en ökning av antalet anställda och med 9,0 miljarder kronor från föregående år. delvis på ökade löner i samband med personal- Negativ påverkan från valutakursförändringar omsättning. med 9,9 miljarder kronor och ökade ränte-

På Migrationsverket minskade lönekost- kostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis naderna med 12,8 procent med anledning av uppvägts av att kursförändringar förbättrats med personalminskningar på grund av ett minskat 6,2 miljarder kronor. mottagande och minskat antal asylärenden.

S kr . 2018/ 19: 101

3.2Balansräkning Fordringar

Kundfordringar 34 5 624 4 364 I balansräkningen redovisas värdet av statens Övriga kortfristiga fordringar 35 165 575 134 211

samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 Summa fordringar 171 199 138 575 december 2018.

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 36 8 290 11 650

Tabell 3.2 Balansräkning

Miljoner kronor Upplupna bidragsintäkter 37 3 745 3 212

Övriga upplupna intäkter 38 269 603 268 049

TILLGÅNGAR

Summa periodavgränsningsposter 281 638 282 911

Not 2018-12-31 2017-12-31

Anläggningstillgångar Kortfristiga placeringar

Immateriella anläggnings- Värdepapper och andelar 39 46 029 90 342

tillgångar Summa kortfristiga placeringar 46 029 90 342

Balanserade utgifter för utveckling 15 8 396 7 880 Kassa och bank 40 8 898 9 540 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 1 600 1 417 SUMMA TILLGÅNGAR 1 983 794 1 925 342 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 1 1

KAPITAL OCH SKULDER

Summa immateriella

anläggningstillgångar 9 997 9 298 Not 2018-12-31 2017-12-31 Materiella anläggningstillgångar Nettoförmögenhet 41 -17 662 -113 861 Statliga väganläggningar 18 140 582 141 728 Fonder 42 191 983 179 197 Statliga järnvägsanläggningar 19 168 357 166 373 Avsättningar Byggnader, mark och annan fast Avsättningar för pensioner och 43 290 065 270 808 egendom 20 43 786 40 215 liknande förpliktelser Förbättringsutgifter på annans Övriga avsättningar 44 15 717 15 624 fastighet 21 5 978 5 676

Summa avsättningar 305 782 286 432

Maskiner, inventarier,

Statsskulden

installationer m.m.22 37 887 36 637Lån i svenska kronor826 452 895 489
Pågående nyanläggningar23 89 943 75 701Lån i utländsk valuta370 582 369 721
Beredskapstillgångar24 101 393 100 619Summa statsskulden45 1 197 034 1 265 210

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 5 220 5 013

Summa materiella Skulder m.m. anläggningstillgångar 593 146 571 962

Långfristiga skulder 46 3 317 3 133

Finansiella

Leverantörsskulder 47 22 586 21 240

anläggningstillgångar

Övriga kortfristiga skulder 48 191 295 197 370 Andelar i hel- och delägda företag 26 348 213 326 898

Depositioner 49 2 374 1 101 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 47 236 47 081 Förskott från uppdragsgivare

och kunder 50 152 143 Långfristiga fordringar 28 9 103 8 701

Summa skulder m.m. 219 724 222 988 Summa finansiella anlägg-

ningstillgångar404 552 382 680 Periodavgränsningsposter
Summa anläggningstillgångar1 007 695 963 940 Upplupna kostnaderOförbrukade bidrag51 5230 819 11 51532 495 11 066
Utlåning29 465 801 437 512 Övriga förutbetalda intäkter 53Summa periodavgränsnings-44 59941 816
Varulager m.m.poster86 93385 377
Varulager och förråd30 2 0701 790 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER1 983 794 1 925 342
Pågående arbeten31279554 Garantiförbindelser544 3604 297
Fastigheter32171168 Övriga ansvarsförbindelser 5552 73241 744
Förskott till leverantörer331410
Summa varulager m.m.2 5342 522

S kr . 2018/ 19: 101

Nettoförmögenheten förbättrades av förmögenheten med 1 miljard kronor. En Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan återkommande förklaringspost är värdeförändtillgångarnas och skuldernas bokförda värde. ringar av statligt ägda företags eget kapital som Statsskulden svarar för den övervägande delen av inte är hänförbara till periodens resultat. Under skulderna och motsvarar i huvudsak statens 2018 uppgick dessa effekter till 3 miljarder budgets ackumulerade underskott över åren. Vid kronor. Försvarsmakten har invärderat beredutgången av 2018 var nettoförmögen- skapsvaror och materiel anskaffade tidigare år till heten -18 miljarder kronor. Det är en förbättring ett värde av knappt 1 miljard kronor. med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor. Immateriella anläggningstillgångar ökade

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår balansräkningens olika delar kan sammanfattas så främst egenutvecklade it-system och program. här: Investeringar uppgick 2018 till 2,8 miljarder

kronor. De största tillgångarna finns hos

Miljarder Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket

kronor och Polismyndigheten. Totalt ökade immateriella Ökning av tillgångar +58 anläggningstillgångar med 0,7 miljarder kronor. Ökning av skulder +70 Ökning av avsättningar -19 Nya vägar och järnvägar Ökning av fonder -13 De materiella anläggningstillgångarna ökade med

21 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar

Summa 96

som blev klara under 2018 var 4,4 miljarder

kronor. Bland de färdigställda projekten ingår Förändringen av nettoförmögenheten kan även

t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 beskrivas på följande sätt:

Hurva etapp Linderöd.

Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara

Miljarder

under 2018 var 7,2 miljarder kronor. Som

kronor

exempel på objekt som färdigställts under 2018

Årets överskott enligt resultaträkningen106kan nämnas bl. a. dubbelspår på sträckan
Förändrad avsättning till tjänstepensioner-15Strängnäs – Härad och Skutskär – Furuvik,
Förändring av upplupna skatteintäkter1kapacitetsförstärkningar på sträckan Göteborg –
Värdeförändring av aktier och andelar3Skövde och spårbyte på sträckan Hudiksvall –
Invärdering av beredskapsvaror och materiel1Sundsvall.
Summa96

Byggnader, mark och annan fast egendom ökade

Förändringen av nettoförmögenheten Det bokförda värdet för statens byggnader, mark påverkades främst av årets överskott i resultat- och annan fast egendom ökade med 3,6 miljarder räkningen på 106 miljarder kronor, men också av kronor jämfört med 2017. Fast egendom som enstaka transaktioner som förändrade tillgångars förvaltas av Statens fastighetsverk ökade med eller skulders värde utan att de redovisades över 2,7 miljarder kronor. Ökningen beror främst på resultaträkningen. Den förbättrade netto- färdigställandet av två stora projekt, renoveringen förmögenheten är också en effekt av förändrad av Nationalmuseum och kvarteret Björnen som metod i beräkningen av upplupna skatter och nyttjas av Regeringskansliet. beräkning av tjänstepensionsskulder, vilket påverkade nettoförmögenhetens utgående balans Stora pågående nyanläggningar 2017. Årets investeringar uppgick till totalt 32 miljarder

Den del av tjänstepensionsskuldens förändring kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till som beror på försäkringstekniska omvärderingar 26 miljarder kronor. Här ingår många mycket förs direkt mot nettoförmögenheten, vilket 2018 stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 har medfört en minskning av förmögenheten Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaket, ökad med 15 miljarder kronor. Vissa förändringar av kapacitet järnväg Tomteboda–Kallhäll, nytt upplupna skatteintäkter förs direkt mot dubbelspår Järna–Linköping och projektet nettoförmögenheten och har medfört en ökning ERTMS som avser nytt signalsystem i hela

S kr . 2018/ 19: 101

Sverige. Affärsverket svenska kraftnät gjorde nya vilket medförde att Riksgäldskontorets utlåning investeringar på 2,4 miljarder kronor som främst till Riksbanken ökade med 20 miljarder kronor. avsåg stations- och ledningsförnyelse Storfinnforsen–Midskog och projekten CSN:s fordringar ökade Stockholms ström och Sydvästlänken. Totalt CSN:s utlåningsfordran ökade med 7 miljarder ökade pågående investeringar med 14 miljarder kronor och uppgick till 199 miljarder kronor, kronor 2018. efter reservering för förväntade låneförluster.

Ökningen av lånefordran beror på att nyutlåning- Beredskapslagren ökade en var större än amorteringarna. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 7,3 miljarder kronor och av- och Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga nedskrivningar uppgick till 7,3 miljarder kronor fordringar under 2018. Anskaffningen avser bl.a. JAS 39 E, Övriga kortfristiga fordringar ökade med ubåts-, sjöstrids- och fordonssystem. 31 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Beredskapslagrets värde ökade med Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror redovisning ökade fordringarna med 24 miljarder främst på att Försvarsmakten invärderat bered- kronor. skapsvaror som anskaffats tidigare år och korrigerat lagervärdena. Kortfristiga fordringar på skattekontot minskade

I princip alla debiteringar av skatter och avgifter Värdet på Vattenfall AB ökade som Skatteverket gör ingår i skattekonto- De finansiella anläggningstillgångarna ökade med systemet. Skatteverkets fordringar på skatte- 22 miljarder kronor. Vattenfall AB:s andelsvärde kontot minskade med 2,2 miljarder kronor. ökade med 9,4 miljarder kronor, vilket främst Fordran på kommuner, landsting och trosförklaras av årets vinst på 10 miljarder kronor och samfund för slutavräkning av kommunalskatt poster redovisade direkt mot eget kapital på m.fl. skatter för äldre år ökade med 3,1 miljarder 2,7 miljarder kronor. kronor och uppgick vid slutet av 2018 till

Värdet på Akademiska hus AB ökade med 3,2 miljarder kronor. Utfallet varierar mellan åren 3,6 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till på 5,3 miljarder kronor och en minskning med kommunerna m.fl. stämmer med slutliga skatter 1,6 miljarder kronor i utdelning. LKAB:s till dessa sektorer. andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, Post- och telestyrelsen redovisar uppbördsvilket främst beror på årets vinst på 5,3 miljarder fordringar på knappt 2,6 miljarder kronor som kronor och en minskning genom utdelning av avser två spektrumauktioner som genomfördes 2,9 miljarder kronor. Totalt ökade värdet på under året. Fordringarna har reglerats i januari andelar i hel- och delägda företag med 2019. 21 miljarder kronor.

Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade Förutbetalda kostnader minskade med 0,2 miljarder kronor. Värdet på bostads- De förutbetalda kostnaderna minskade med obligationer som innehas av Kärnavfallsfonden 3,4 miljarder kronor netto. Kammarkollegiet har minskat med 1,2 miljarder kronor och nya redovisade 3,7 miljarder kronor i för högt placeringar har gjorts i företagsobligationer, debiterade EU-avgifter för 2017 som förutbetald aktier och värdepapper med ca 5 miljarder kostnad. Motsvarande belopp för 2018 uppgick kronor. Exportkreditnämnden har under året till 8 miljoner kronor. avvecklat obligationer i euro och US-dollar till ett

Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter

belopp av 3,9 miljarder kronor.

Övriga upplupna intäkter har ökat med Statens lån till Riksbanken ökade 1,6 miljarder kronor. Posten består främst av Riksgäldskontoret redovisar 267 miljarder upplupna skatteintäkter, som avser skillnaden kronor eller 57 procent av statens utlånings- mellan statens skatteintäkter ett visst år och de fordringar. De består främst av fordringar på debiterade (preliminära) skatterna avseende Riksbanken för utlåning i dollar och euro. Kronan samma inkomstår. Upplupna skatteintäkter försvagades under året mot dollarn och euron, ökade med drygt 5 miljarder kronor jämfört med

2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Värdepapper och andelar minskade huvudsak av upplupna kostnader för placering av Värdet på värdepapper och andelar minskade med barn, ensamkommande barn och skolkostnader 44 miljarder kronor. Minskningen avser och organiserad verksamhet. Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskulds- Förutbetalda intäkter ökade förvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Övriga förutbetalda intäkter ökade med Storleken på placeringarna beror på placerings- 2,8 miljarder kronor behovet vid bokslutstidpunkten.

Fonderna ökade

Värdet på statens fonder ökade med 13 miljarder 3.3 Finansieringsanalys kronor jämfört med 2017. Resolutionsreserven ökade med 8,9 miljarder kronor, Kärnavfalls- Finansieringsanalysen visar statens betalningar fonden ökade med 2,4 miljarder kronor och fördelade på avsnitten statens verksamhet, Insättningsgarantifonden med 1,7 miljarder investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. kronor. Finansieringsanalysen visar även förändringen av

och respektive avsnitts påverkan på statens Avsättningarna ökade nettoupplåning under redovisningsperioden. Avsättningar för pensioner och liknande Statens nettoupplåning definieras som förändförpliktelser ökade med 19 miljarder kronor, ringen av statsskulden justerad för orealiserade varav avsättningar för statens tjänstepensioner valutakursförändringar. hos Statens tjänstepensionsverk ökade med Uppgifterna i finansieringsanalysen har 17 miljarder kronor. hämtats från resultat- och balansräkningarna

Övriga avsättningar består till största delen av samt från den information som myndigheterna Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för rapporterat in till statsredovisningssystemet eller garantier som är oförändrade jämfört med från myndigheternas årsredovisningar med föregående år. eventuella kompletteringar.

Statsskulden minskade

Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor och uppgick vid 2018 års utgång till 1 197 miljarder kronor. Det är lån i svenska kronor som har minskat. Lån i utländsk valuta ökade med 0,9 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2018 var ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat lånebehov.

Affärsdagsredovisning förklarar minskade kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kontoöverskott på skattekonto ökade kortfristiga skulder med 6,5 miljarder kronor medan effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade de kortfristiga skulderna med 13 miljarder kronor. Motsvarande effekt förekommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper.

Upplupna kostnader minskade

Upplupna kostnader har minskat 1,7 miljarder kronor netto. Migrationsverket redovisar en minskning av upplupna kostnader med 4,8 miljarder kronor. Minskningen består i

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 3.3 Finansieringsanalys med 47 miljarder kronor och statens egen

Miljoner kronor

verksamhet med 13 miljarder kronor.

Not 2018 2017

Förändringarna av fordringar och skulder under Statens verksamhet posten justeringar till betalningar påverkade

Skatter56 1 371 544 1 290 680 kassaflödet positivt med 11 miljarder kronor
Avgifter och andra ersättningar 5770 557 59 995 netto. Föregående år gav justeringar till
Intäkter av bidrag59 271 61 750 betalningar en negativ effekt med 68 miljarder
Summa justerade intäkter1 501 372 1 412 425 kronor och förändringen beror främst på attRiksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga
Transfereringar58 -1 100 010 -1 052 853placeringar med 44 miljarder kronor.
Statens egen verksamhet59 -245 615 -232 834
Summa justerade kostnader-1 345 625 -1 285 687Högre investeringar och mer försäljning
Justeringar till betalningar 6010 790 -67 718Investeringsverksamheten gav ett negativt
Saldo statens verksamhet166 537 59 020

kassaflöde med 51 miljarder kronor, jämfört med

45 miljarder kronor föregående år. Årets Investeringar 61 investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, Finansiella investeringar -6 913 -772 vilket är en ökning med 11 miljarder kronor Materiella investeringar -48 039 -43 878 jämfört med föregående år. Investeringar i Immateriella investeringar -3 374 -2 929 finansiella anläggningstillgångar ökade med Summa investeringsutgifter -58 326 -47 579 6 miljarder kronor och uppgår till knappt

Försäljning av anläggnings-7 miljarder kronor, varav Kärnavfallsfondens
tillgångar7 8222 894 investeringar i aktier och värdepapper uppgår till
Summa investeringsverksamhet-50 504 -44 685 5 miljarder kronor. Investeringar i materiellaanläggningstillgångar har ökat med 4 miljarder
Utlåning62kronor och uppgår till 48 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst
Nyutlåning-31 956 -28 225finansiella anläggningstillgångar uppgick till
Amorteringar13 165 18 4248 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor
Summa nettoutlåning-18 791 -9 801

mer än föregående år. Det beror bl.a. på att

Exportkreditnämnden avvecklade obligationer i

Finansiella aktiviteter

euro och US-dollar till ett belopp av 4 miljarder Finansiellt netto för statens

kronor till följd av regeländringar och placerade

upplåning63 -12 947 -11 043dessa medel hos Riksgäldskontoret.
Övrigt finansiellt netto647 8377 981
Justeringar till betalningar 65-7 752-3 499Statens nyutlåning ökade och amorteringarna
Summa finansiella aktiviteter-12 862 -6 561minskade
Totalt84 380-2 027 Statens nyutlåning uppgick till 32 miljarder

kronor, varav studielån i form av annuitetslån står Statens nettoupplåning

för huvuddelen. Nyutlåningen är 4 miljarder Förändring av statsskulden -68 176 -26 750

kronor högre än föregående år, vilket framför allt Orealiserade valutakursförändringar -16 204 28 777 beror på valutaförändringar i samband med

refinansiering av statens utlåning till Riksbanken.

Totalt -84 380 2 027

Amorteringarna avser främst studielån i form av

annuitetslån och uppgick till 13 miljarder kronor.

Statens verksamhet gav positivt kassaflöde

Det är 5 miljarder kronor lägre än 2017 då Irland Kassaflödet i den del som avser statens

betalade tillbaka sitt lån. Statens utlåning gav verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och

därmed ett negativt kassaflöde med 19 miljarder statens egen verksamhet, var positivt och uppgår

kronor, jämfört med 10 miljarder kronor till 167 miljarder kronor, vilket är 108 miljarder

föregående år. kronor högre än föregående år. Kassaflödet från

intäkter var 89 miljarder kronor högre, främst för

Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades

att inbetalningar kopplade till skatter ökade med

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav 81 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med

ett negativt kassaflöde med 13 miljarder kronor, 60 miljarder kronor, varav transfereringar ökade

vilket är en försämring med 6 miljarder kronor

S kr . 2018/ 19: 101

jämfört med föregående år. Till stor del beror det Transaktionerna som ingår i resultaträkningen på lägre förutbetalda överkurser för upplåning i men inte medför betalningar uppgår till svenska kronor. 21 miljarder kronor. I detta ingår avskrivningar

och nedskrivningar som läggs till med Statens nettoupplåning minskade 29 miljarder kronor och avsättningar och Statens nettoupplåning visar förändringen av fondering 17,5 miljarder kronor. Resultatandelar statens upplåning justerad för orealiserade valuta- i statens hel- och delägda företag som påverkat kursförändringar. Statens nettoupplåning har resultaträkningen positivt utan något kassaflöde minskat med 84 miljarder kronor, vilket innebär avgår med 33 miljarder kronor, medan orealiatt staten har gjort en nettominskning av sina lån. serade valutakursförändringar om 7 miljarder Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor, kronor och negativa marknadsvärdesförändringar men vid beräkningen av nettoupplåningen på värdepapper läggs till med drygt 1,5 miljarder justeras detta för orealiserade valutakurs- kronor. Reavinster och reaförluster avgår också förändringar i upplåningsverksamheten. De med drygt 1 miljard kronor. orealiserade valutakursförändringarna har ökat Förändringarna av fordringar och skulder har statsskulden med 16 miljarder kronor utan att medfört betalningar, men inte påverkat resultatmedföra några betalningar. räkningen. Den positiva effekten av netto-

fordringarna för skatter uppgår till 9 miljarder

kronor beroende på att nettot av betalda skatter Sambandet mellan resultaträkningen och utfallet är högre än skatteintäkterna enligt resultaträkpå statens budget ningen. Hos Riksgäldskontoret har föränd-

ringarna av fordringar och skulder i statsskulds- I tabell 3.4 framgår sambandet mellan resultat- förvaltningen påverkat kassaflödet negativt med räkningen och saldot i statens budget. Tabellen knappt 8 miljarder kronor. Nettoförändringen av visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen övriga fordringar och skulder ger en positiv från statens budget, nämligen poster som finns påverkan med 11 miljarder kronor. Den med i resultaträkningen men inte medför sammanlagda nettoeffekten av förändringar av betalningar, förändringar av fordringar och fordringar och skulder gav därmed ett positivt skulder samt övriga transaktioner som medfört kassaflöde i förhållande till resultaträkningen med betalningar. Posterna finns med i finansierings- 12 miljarder kronor. analysen, men i en annan struktur. Genom dessa Övriga transaktioner som påverkar betalningar tre delar är det möjligt att gå från resultat- är främst investeringar som netto med hänsyn till räkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. sålda anläggningstillgångar gav ett utflöde av Därefter framgår justeringsposter hänförbara till likvida medel på 51 miljarder kronor. Statens statsskulden som utgör skillnaden mellan utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt finansieringsanalysens saldo och saldot i statens med 19 miljarder kronor, medan utdelningar från budget. statliga bolag gav ett inflöde med 15 miljarder

kronor.

Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2018

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Miljoner kronor

Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget

Resultaträkningens överskott 106 395

ett positivt kassaflöde på 84 miljarder kronor, Justeringar för poster som ej medför betalningar 20 813

vilket är 4 miljarder kronor högre än saldot i Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 11 838

statens budget som var positivt med 80 miljarder Övriga transaktioner som påverkar betalningar -54 666 kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning Finansieringsanalysens saldo 84 380 och saldot på statens budget beror på att det finns Justeringar hänförbara till statsskulden -4 331 transaktioner som påverkar statsskulden men

som inte påverkar budgetens saldo. Det finns varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -43 995 även transaktioner som påverkar budgetens saldo, varav förändring av inomstatliga innehav av värdepapper, men som påverkar statsskulden först i efterskuldkorrigeringar samt övriga poster 39 664 följande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga Statens budgetsaldo 80 049 placeringar.

S kr . 2018/ 19: 101

Riksgäldskontoret har minskat sina kort- eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas fristiga placeringar med 44 miljarder kronor, vägledning från principer som framgår av intervilket har minskat statsskulden utan att påverka nationella redovisningsstandarder för offentlig statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror på sektor respektive principer som tillämpas i den effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredo- privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser visning, förändringar av myndigheters innehav av är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige statspapper, över- och underkurser på kortfristiga eller så saknas vägledning i internationella placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket standarder och ställning måste därför tas i sammantaget uppgick till 40 miljarder kronor. enskilda fall. Den enskilt största effekten gav affärsdags- Årsredovisningen för staten upprättas med de redovisningen, som ökade statsskulden vid årets statliga myndigheternas årsredovisningar som slut med 37 miljarder kronor utan att påverka grund och med information som rapporterats statens betalningar. särskilt till statsredovisningen. Principerna för att

värdera och klassificera intäkter och kostnader

samt tillgångar och skulder utgår därför från

bestämmelserna i förordningen om årsredo- 3.4 Redovisningsprinciper och visning och budgetunderlag. Undantag kan

tilläggsupplysningar emellertid finnas om en myndighet har medgetts

undantag från dessa regler och för sådana fall där Årsredovisningen för staten upprättas enligt särskilda principer tillämpas på den konsoliderade bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) nivån. och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och Transfereringar budgetunderlag.

Transfereringar redovisas enligt bokförings-

mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden

balansräkning sammanfalla med utbetalningen. Utgiften

periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och visst år. intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. Skatter

De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ många skatter för ett kalenderår beslutas först i förordningen (2011:231) om underlag för efterhand, är det slutliga utfallet från beskattårsredovisning för staten. ningen inte känt förrän drygt ett år efter det

Budgetlagen och förordningen om årsredovis- aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i ning och budgetunderlag reglerar grundläggande årsredovisningen för staten grundas därför till redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans viss del på bedömningar av förväntat beskattmed den praxis som utvecklats i årsredovisningen ningsutfall och förväntade inbetalningar. för staten och de praktiska ställningstaganden Metoden för att beräkna periodiserade skatter som varit nödvändiga vid upprättandet, de bygger på modeller för olika skatteslag och på tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis totalsammanställningar som Finansbestår av lösningar som anges nedan under departementet och Ekonomistyrningsverket rubrikerna Omklassificeringar av poster och byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna Kommentarer till särskilda poster, om beräkningsmetod ger bättre information om lösningarna inte har bedömts vara oväsentliga. skatterna för året än löpande skatteinbetalningar,

Ibland redovisas nya företeelser i årsredovis- eftersom den beaktar den makroekonomiska ningen för staten, för vilka inomstatlig reglering utvecklingen och förändringar i skattereglerna

S kr . 2018/ 19: 101

redan under det aktuella året och inte först när Avgränsningar av redovisningsenheten betalning görs.

Skatteverket och andra berörda myndigheter Resultat- och balansräkningen samt finansiredovisar löpande debiterade och betalda skatter. eringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den och kostnader, tillgångar och skulder samt första huvudkategorin är skatter som hänförs till betalningar som påverkar statens nettoupplåning. rätt månad eller kvartal i nära anslutning till Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för som en tillgång hos staten. mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder punktskatter. Den andra huvudkategorin är samt betalningar som redovisas av Riksbanken skatter som beslutas vid den årliga inkomst- samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden beskattningen och där den löpande inbetalningen omfattas inte av resultat- och balansräkningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår och företagens inkomstskatter samt skatte- premiepensionssystemets tillgångar och skulder reduktioner. eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser

När uppgifterna för årsredovisningen för avseende detta har preciserats i förordningen om staten för ett visst år tas fram, finns ett i det underlag för årsredovisning för staten. För närmaste korrekt slutligt utfall för många av de premiepensionsmedlen gäller det särskilda egenskatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. domsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen För framför allt hushållens och företagens och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det i statens balansräkning skulle medföra att redovisade utfallet däremot på en bedömning redovisningen inte gav en rättvisande bild. som grundas på kontrolluppgifter, redovisade Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, egna tillgångar och skulder och ska därför inte utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden omfattas av statens resultat- och balansräkning. och annan information. AP-fonderna, utöver den del som tillhör

Utifrån informationen prognostiseras de premiepensionssystemet, undantas dels eftersom intäkter som slutligt kommer att betalas in för ålderspensionssystemet bör hanteras på ett året. Prognosen ligger till grund för att beräkna enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat den redovisade intäkten. Även för övriga skatter regelverk för redovisningen än övriga myndigtas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, heter, vilket skulle göra det alltför omständligt att omprövningar m.m. som gäller skatter för den konsolidera dem. aktuella redovisningsperioden.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget Konsolidering för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt Redovisningen är en konsolidering av årsredooch det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i visningarna hos myndigheterna under riksdagen resultaträkningen till det senaste året, medan det och regeringen, med angivna undantag. Det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens innebär att balans- och resultaträkningarna slås utfall. För varje skatteslag redovisas dock den samman efter det att interna mellanhavanden i senaste beräkningen i not till resultaträkningen. form av fordringar, skulder, intäkter och En annan skillnad är att avgifterna till ålders- kostnader mellan myndigheterna eliminerats. pensionssystemet och premiepensionssystemet Finansieringsanalysen upprättas därefter med den läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna konsoliderade resultat- och balansräkningen som såsom de avgränsas i resultaträkningen. underlag. Kommunala utjämnings- och inkomstutjäm- En förteckning över vilka organisationer som ningsavgifter tillförs som följd av principen att ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkbruttoredovisa dessa i årsredovisningen för ningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6. staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

S kr . 2018/ 19: 101

Gemensam brytdag komponentavskrivning med hänsyn till

myndighetens verksamhet. Även för tillgångssla- Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för gen väganläggningar, järnvägsanläggningar och myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivden löpande bokföringen av händelser som berör ningstider eller komponentavskrivning. räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma För statliga väganläggningar tillämpas diffebrytdagen är i första hand till för att det ska vara rentierade avskrivningstider från 10 till 95 år. För möjligt att stämma av mellanhavanden mellan statliga järnvägsanläggningar tillämpas diffemyndigheter, men den påverkar även externa rentierade avskrivningstider från 25 till 110 år. kundfordringar, leverantörsskulder och period- För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, avgränsningsposter. tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg,

flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av

materiel samt 3–10 år för övriga beredskaps- Värderingsprinciper inventarier. För övriga beredskapsvaror –

beredskapslager – som är omkring 35 procent av Myndigheterna tillämpar normalt generella de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen värderingsprinciper i enlighet med förordningen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns normalt i den löpande verksamheten eller skrivs myndigheter som på grund av verksamhetens ned när de inte längre har någon användning i särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut verksamheten. eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser före- Utlåning kommer dock i liten omfattning och bedöms Lånefordringar redovisas till upplupet därför inte ha någon väsentlig påverkan på anskaffningsvärde med tillämpning av effektivårsredovisningen för staten. räntemetoden, vilket är en metod för att fördela

ränteintäkter och räntekostnader över den Omsättningstillgångar relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta fordringar som har en kredittid överstigande ett värdets princip. Detta innebär att de tas upp till år och där staten inte tar ut en ränta som anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljnings- motsvarar statens kostnader, värderas till värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. nuvärdet av framtida betalningar. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffnings- Aktier och andelar värdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Aktier och andelar i hel- och delägda företag

värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden Anläggningstillgångar och avskrivningstider innebär att statens andel av företagens eget kapital Anläggningstillgångar (med undantag för vissa tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt andel av företagens resultat redovisas sedan i anskaffningsvärde, med avdrag för av- och resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och nedskrivningar. För materiella och immateriella delägda företag redovisas enligt kapitalandelsanläggningstillgångar gäller som huvudregel att metoden. endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som Finansiella instrument anläggningstillgångar. Finansiella instrument som primärt innehas för

Avskrivningstiderna varierar mellan olika att generera avkastning eller värdestegringar myndigheter eftersom de anpassas till den för- värderas till verkligt värde. Ett finansiellt väntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. instrument är varje form av avtal som ger upphov Om skillnaden i förbrukning av betydande till en finansiell tillgång hos en part och en komponenter hos en anläggningstillgång är finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en väsentlig, delas tillgången upp på dessa och annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundavskrivning görs för varje komponent för sig. val av instrumentets marknadsvärde. Finansiella

Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års instrument som innehas till förfall eller används avskrivningstid. För byggnader och större för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller marknadsvärde.

S kr . 2018/ 19: 101

Finansiella garantier formerna. Det gäller främst Export- Finansiella garantiavtal redovisas när garanti- kreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens åtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella inrapporteringskoder som används vid villkoren kan fastställas. rapportering till statsredovisningen.

När myndigheterna tar ut garantiavgifter för Ett antal intäktsposter klassificeras om med förväntade förluster redovisas initialt både en utgångspunkten att posten Skatteintäkter tillgång och en avsättning för garantin som avgränsas i enlighet med den definition av skatter uppgår till samma belopp. Avsättningar för som gäller i statens budget och i nationalgarantier delas upp i tre olika kategorier, risker räkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skattesom kan finansieras av garantiavgifter, kvar- intäkter i den konsoliderade resultaträkningen, dröjande risker och oreglerade skador. men i flera fall redovisar berörda myndigheter

Förändring av avsättningar för garantier intäkterna på annat sätt, exempelvis: redovisas som Intäkter av avgifter och andra

– som avgifter eller andra ersättningar ersättningar. Kostnader för skadeersättningar

(exempelvis vissa socker- och jordbruksredovisar myndigheterna när ett infriande är

avgifter vid Statens jordbruksverk), befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skade-

– som medel för finansiering av bidrag ersättningar minskas med återvinningarna för att

(exempelvis avgifter för insättningsgarantin på så sätt visa statens faktiska kostnader för

vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsskador som uppkommer i garantiverksamheten.

fondens avgifter),

– som resultatandelar från hel- och delägda Omklassificeringar av poster företag (Systembolagets inlevererade över-

skott som Kammarkollegiet redovisar), eller Vissa typer av transaktioner omklassificeras i

– enbart i balansräkningen (inleverans av årsredovisningen för staten i förhållande till

överskott från Svenska Spel AB som myndigheternas redovisning. Anledningen till

Kammarkollegiet redovisar). omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för

Finansiella korrigeringar som rör EU-medel reden enskilda myndigheten. De fall som bedömts

dovisas vanligen som kostnader i myndighetens påverka årsredovisningen för staten i väsentlig

resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), mening beskrivs nedan.

eftersom de redovisas som utgifter på anslag i sta-

Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt

tens budget. I den konsoliderade resultat-räkanställda redovisas i statens resultaträkning bland

ningen omklassificeras de finansiella korrigeringpersonalkostnader, medan Statens tjänste-

arna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de pensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för

är återbetalningar av eller avdrag på erhållna tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i

bidrag från EU. resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande

Upplupna intäkter för skatter

förutbetalda intäkter läggs samman med militära

I samband med granskningen av årsredovisningen beredskapstillgångar, eftersom de till över-

för staten 2017, ifrågasatte Riksrevisionen den vägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens

upplupna skatteintäkt som redovisades under räkning.

posten Övriga upplupna intäkter och specificera-

För myndigheter med en uppställningsform

des i not 38 som ”Periodisering av skatter”. för balans- och resultaträkning som avviker från

Redovisningsmetoden för denna post har därför den generellt föreskrivna, hänförs respektive post

setts över och utvecklats. Posten har sedan 2006, i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen

då periodiserade skatter infördes i årsför staten såsom de hade gjort om myndigheten i

redovisningen, bestått av en ackumulerad fråga hade följt de generella uppställnings-

periodiseringseffekt som uppkommer när de

beräknade/prognostiserade intäkterna för det

S kr . 2018/ 19: 101

aktuella året jämförs med de skatter som har vilket förbättrar möjligheterna till jämförelser för debiterats och bokförts vid bokslutstillfället. den som analyserar statens ekonomiska ställning Varje år har en ny periodiseringseffekt uppstått ur ett nationalekonomiskt perspektiv. som lagts till den tidigare. Den utredning som Jämförelsetalen för posterna Övriga upplupna gjorts visar att den årliga förändringen av den intäkter och Nettoförmögenheten i balansupplupna intäkten i allt väsentligt är korrekt, men räkningen för 2017 har anpassats till den att den totalt upplupna intäkten är betydligt förändrade metoden. större än det belopp som redovisats fram till 2017. I och med utvecklingen av metoden har

Det faktum att den upplupna intäkten inte har redovisningsprincipen ändrats för reglering av innehållit de skatter som debiterats efter skatter och avgifter till andra sektorer dvs. bokslutstillfället (bl.a. skatt för december som kommuner och trossamfund. Tidigare har endast redovisas i januari året efter inkomståret) har reglering av kommunalskatt för äldre år redohittills noterats i årsredovisningen för staten som visats som en fordran eller skuld av Skatteverket. en av faktorerna som gör att nettoförmögenheten Regleringar för aktuellt år och regleringar som rör i årsredovisningen varit lägre än i national- kommunal fastighetsavgift och avgifter till räkenskaperna genom kommentaren i not 41: trossamfund har däremot nettoredovisats på ”Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda raden Periodisering av skatter. För 2018 redovisas skatter vid årsskiftet medan balansräkningen tar de belopp som gäller äldre år och kan betraktas upp en periodavgränsningspost motsvarande den som slutliga inom posten Övriga kortfristiga ackumulerade periodiseringen av skatte- fordringar, medan det belopp som beräknas för intäkterna”. aktuellt år redovisas antingen som Övriga

För 2018 har denna metod ändrats. Nu tas även upplupna intäkter eller Övriga förutbetalda de skatter som debiteras efter bokslutstidpunkten intäkter, beroende på om regleringsbeloppet är upp som upplupen intäkt. Därigenom ökar den positivt eller negativt. De ändrade redovisningsupplupna skatteintäkten med 185 miljarder principerna har medfört att jämförelsetalen för kronor för 2017. Statens nettoförmögenhet ökar posten Övriga kortfristiga fordringar har minskat med motsvarande belopp. Intäkten i resultat- med 2 miljarder kronor. Posten Övriga upplupna räkningen förändras inte. För 2018 beräknas den intäkter har ökat med 3,2 miljarder kronor. upplupna skatteintäkten uppgå till 261 miljarder Nettot av justeringarna, som är 1,2 miljarder kronor. kronor, ingår i posten Nettoförmögenhet.

Den förändrade metoden leder till en mer rättvisande redovisning. Att inte hela statens Avsättning och kostnader för statens fordran har tagits upp tidigare, kan betraktas som tjänstepensioner ett fel som nu rättas. Vid en sådan bedömning bör Redovisningen av statens tjänstepensionsskuld dock samtidigt beaktas att när metoden infördes har anpassats till den internationella redofanns inte ett lika utvecklat internationellt visningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till regelverk eller praxis för hur skatter skulle kunna anställda, som trädde i kraft 2018. Den nya periodiseras och något sådant är fortfarande inte principen innebär att effekten av försäkringshelt etablerat. I de nätverk för internationella och tekniska omvärderingar inte påverkar årets europeiska redovisningsstandarder för offentlig resultat, utan redovisas direkt mot nettosektor där Sverige deltar har frågan om förmögenheten i balansräkningen. Detta gäller redovisning av skatter debatterats under flera år enbart för myndigheternas egna pensionsutan att någon gemensam lösning har nåtts. åtaganden efter avslutad anställning och därmed Förändringen innebär oavsett hur detta betraktas omfattas inte delpensionsskulder eftersom de att en brist i den tidigare metoden åtgärdas, avser ersättningar under pågående anställning. I genom att det blir möjligt att redovisa och samband med övergången till den nya kommentera den upplupna intäkten dels per redovisningsprincipen har den modell för att skatteslag för skatter med månatlig uppbörd, dels begränsa påverkan på årets över- eller underskott per kategori av skattskyldiga för skatter som som tillämpats i årsredovisningarna för staten fastställs vid årliga beskattningsbeslut. 2013–2017 tagits bort. Den modellen infördes för Förändringen innebär också att skillnaderna att inte kortsiktiga förändringar i räntemellan nettoförmögenheten i årsredovisningen antaganden i grunderna skulle få orimligt stora för staten och i nationalräkenskaperna minskar, konsekvenser för statens resultaträkning, med

S kr . 2018/ 19: 101

kraftiga svängningar för årets över- eller årsredovisningen för staten kopplat till att det underskott som var svåra att förklara för finns ett samband med produktion av energi och årsredovisningens användare. vissa kostnader. I nationalräkenskaperna ses

Statens tjänstepensionsskuld redovisas nu i ersättningen som en transferering. För att anpassa årsredovisningen för staten enligt samma redovisningen i årsredovisningen för staten till försäkringstekniska grunder som de SPV nationalräkenskaperna och till hur myndigheten tillämpar för statens försäkringsrörelse i sin redovisar, görs inte längre någon omföring till årsredovisning. Riksdagsförvaltningen tillämpar övrig driftkostnad. För att få jämförbarhet mellan numera samma försäkringstekniska grunder som åren har jämförelsetalen justerats för 2017. SPV och även den nya redovisningsprincipen har Posten Övriga driftkostnader har minskat med införts hos Riksdagsförvaltningen. Affärsverken 2 043 miljoner kronor. Posten Transfereringar till har inte samma beräkningsgrunder som SPV företag har ökat med 2 033 miljoner kronor och tillämpar för statens försäkringsrörelse utan dessa posten Transfereringar till kommuner har ökat bestäms särskilt av SPV:s styrelse. Affärsverken med 10 miljoner kronor. har heller ännu inte anpassat redovisningen till IPSAS 39 men ESV har rekommenderat Ändrade redovisningsprinciper hos vissa affärsverken att fr.o.m. 2020 redovisa försäkrings- myndigheter tekniska omvärderingar direkt mot myndighets- Utöver ändringar i principerna för årsredokapitalet. visningen för staten som sådan, förekommer att

För att få en enhetlig tillämpning av ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar redovisningen av statens tjänstepensionsskuld i årsredovisningen för staten i mindre omfattning. årsredovisningen för staten har affärsverkens I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal skulder räknats om enligt samma beräknings- eller gett motsvarande upplysningar, ändras grunder som de SPV tillämpar. Tidigare år har de jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten räknats om enligt motsvarande modell som om inte beloppet är oväsentligt. Har myndignämnts ovan för att begränsa påverkan på heten inte ansett det möjligt att ändra i sin resultaträkningen. Även Riksdagsförvaltningens årsredovisning eller lämna kompletterande förändring av tjänstepensionsskulden har nu information har inte heller jämförelsetalen i räknats om i årsredovisningen för staten från den årsredovisningen för staten ändrats. tidigare modellen till skuld enligt SPV:s Migrationsverket har omklassificerat periodiberäkningsgrunder. Dessutom har den del av serade EU-medel från Asyl-, migrations- och förändringen av pensionsskulderna som utgör integrationsfonden till Intäkter av avgifter istället försäkringstekniska omvärderingar redovisats för Intäkter av bidrag. Även EU-medel som rör direkt mot nettoförmögenheten i enlighet med tjänsteexport (twinning) har omklassificerats och IPSAS 39. redovisas som Intäkter av bidrag istället för som

De ändrade principerna har medfört att Intäkter av avgifter. Jämförelsetalen för posten jämförelsetalen för posten Avsättningar för Upplupna bidragsintäkter har minskat med pensioner och liknande förpliktelser ökat med 146 miljoner kronor. Posten Övriga upplupna 28 731 miljoner kronor. Posten Nettoförmögen- intäkter har ökat med motsvarande belopp. het har minskat med 35 240 miljoner kronor och Vidare har posten Oförbrukade bidrag minskat posten Kostnader för personal har minskat med med 126 miljoner kronor och posten Övriga 6 509 miljoner kronor. De ändrade jämförelse- förutbetalda intäkter har ökat med samma talen gäller den del av tjänstepensionsskulden belopp. I resultaträkningen har posten Intäkter av som SPV redovisar, som utgör 96 procent av bidrag ökat med 5 miljoner kronor medan posten statens totala tjänstepensionsskuld. För Intäkter av avgifter har minskat med samma Riksdagsförvaltningen och affärsverken, har en belopp. omräkning inte varit möjlig att genomföra enligt Domstolsverket har ändrat klassificeringen av SPV:s bedömning. vissa kostnader för rättsliga biträden m.m. från

verksamhetskostnader till transfereringar. Kärnavfallsfondens kostnader Jämförelsetalen för posten Kostnader för Kärnavfallsfonden redovisar ersättningar till personal har till följd av detta minskat med reaktorinnehavare som en transferering. Tidigare 17 miljoner kronor och posten Övriga år har utgiften förts om till övrig driftkostnad i driftkostnader har minskat med 328 miljoner

S kr . 2018/ 19: 101

kronor. Posten Transfereringar till hushåll har Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och ökat med 200 miljoner kronor, medan posten tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom Transfereringar till företag har ökat med slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte 145 miljoner kronor. är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för

Sida har klassificerat om vissa poster inom dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innegarantiverksamheten. Jämförelsetalen för posten bär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna Långfristiga fordringar har ökat med 3 miljoner inte betraktas som en anläggningstillgång. kronor. Posten Övriga kortfristiga fordringar har Undantag från regler på finansieringsområdet minskat med samma belopp. Posten Övriga förekommer, exempelvis rätten eller formerna för finansiella intäkter har ökat med 81 miljoner att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och kronor och posten Transfereringar till utlandet donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. har ökat med samma belopp. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen

För specifikationer i noter förekommer för staten annat än indirekt, redovisas de dock förändringar mellan delbelopp inom noterna i inte här. årsredovisningen för staten. De kan bero på Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos omorganisationer av verksamhet, att ny myndigheter med koppling till det försvars- och information tillkommit eller andra korrigeringar. säkerhetspolitiska området är hemliga, och

redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredo- Andra justeringar av jämförelsetal visningen för staten. Så långt det är möjligt görs Exportkreditnämndens fordringar för efter- dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är skottspremier har förts om från kortfristig jämförbart med redovisningen i övrigt, och på fordran till långfristig i enlighet med reglerna för samma sätt mellan åren, och därför bedöms de redovisning av garantiavgifter. Jämförelsetalen inte påverka årsredovisningen för staten i någon för posten Långfristiga fordringar har ökat med väsentlig grad. 4 254 miljoner kronor. Posten Kundfordringar har minskat med 4 298 miljoner kronor. En del av posten Kundfordringar skulle ha varit inomstatlig Kommentarer till särskilda poster och eliminerats, varför posten Nettoförmögenhet har minskat med 44 miljoner kronor. Nedan kommenteras vissa poster i de

Påverkan på jämförelsetalen för årets överskott konsoliderade resultat- och balansräkningarna. 2017 sammanfattas nedan: Det handlar om poster som i de flesta fall är unika

för statens verksamhet och där kännedom om

Miljoner kronor metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen förståelse för postens innebörd. Samtidigt har för staten 2017 124 378

beskrivningen bedömts vara alltför omfattande Ändrad redovisningsprincip för för att passa direkt i kommentarer till utfallet. tjänstepensionskostnader 6 509 Årets överskott i resultaträkningen enligt Statsskulden jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten

Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som 2018 130 887

statens andel av den offentliga sektorns brutto-

skuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009

om tillämpningen av protokollet om förfarandet

Undantag från generella principer

vid alltför stora underskott som är fogat till

fördraget om upprättandet av Europeiska Några myndigheter har väsentliga undantag från

gemenskapen. Undantag görs för skulden till generella redovisningsprinciper som beskrivs

premiepensionssystemet och de skulder som kan nedan.

uppstå i insättningsgarantifonden. De skulderna,

Skatteverket har enligt regeringsbeslut från

liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade den 10 december 1998 dispens från kravet på att

till statsskuldsförvaltningen som blir följden av redovisa fordringar och skulder för uppbörd som

att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp redovisas på annat sätt än via skattekontot.

under andra poster i balans-räkningen. Därutöver Dispensen utnyttjas för närvarande för ej

görs i årsredovisningen för staten undantag för de restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.

S kr . 2018/ 19: 101

skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens värde att ge en bild av de totala pensionsplaceringsverksamhet. utbetalningarna från staten och motsvarande

Riksgäldskontoret värderar statsskulden till avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not det belopp som kommer att betalas ut på 1 Skatteintäkter, har sambandet med motförfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till svarande belopp i statens budget tydliggjorts. det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal Överföringar till och från pensionssystemet och valutaterminer. I balansräkningen i årsredo- AP-fonderna och premiepensionssystemets visningen för staten redovisas den konsoliderade medel i övrigt konsolideras inte i årsredostatsskulden, dvs. efter avdrag för statliga visningen för staten. De överföringar som görs myndigheters innehav av statspapper, till skillnad mellan dessa fonder och staten är därför externa från Riksgäldskontorets redovisning av den transaktioner. okonsoliderade statsskulden. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter

som inbetalas till staten redovisas brutto under Mervärdesskattekompensation till statliga posten Skatteintäkter i resultaträkningen. myndigheter nettoredovisas Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten Statliga myndigheter får kompensation för betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt premiepensionssystemet tillsammans med bestämmelserna i förordningen (2002:831) om statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag myndigheters rätt till kompensation för ingående för främst transfereringar. Detta görs enligt mervärdesskatt. I statens budget och i national- särskilda regler för fördelning av de olika räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därdel av statens skatteintäkter. efter löpande medel för utbetalningar av pension.

I den konsoliderade resultaträkningen netto- Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet redovisas emellertid skatteintäkten liksom som transfereringar i resultaträkningen. I den motsvarande ingående mervärdesskatt. konsoliderade resultaträkningen för staten

elimineras de löpande överföringarna till och från Utbetalningarna av allmän pension pensionsfonderna. För inkomstpensionssystebruttoredovisas met är avgifterna lägre än de utbetalda I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionerna och skillnaden mellan avgifter till pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet AP-fonderna och rekvirerade medel från med principerna för denna typ av system som EU fondsystemet redovisas som en transferering från har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettopensioner som finansieras via AP-fonderna, med bidrag (se not 3). För premiepensionssystemet är undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala avgifterna däremot betydligt högre än de trygghetsfonder. utbetalda pensionerna och mellanskillnaden

I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och redovisas därför som en transferering till hushåll, egenavgifter som förs till premiepensions- eftersom premiepensionssystemet ses som en del systemet av från intäkterna, så att skatterna av hushållssektorn (se not 4). redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomstpensions- Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett systemet redovisas brutto på inkomsttitlar och enhetligt sätt ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV dras av vid framräkningen av statens skatte- redovisar tas upp under posten Avsättningar för intäkter. Bland utgifterna för ålderspensions- pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). systemet vid sidan av statens budget redovisas Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. som är statens skuld till sig själv.

I den konsoliderade resultaträkningen Den redovisade skulden omfattar hela redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i försäkringsrörelsen, vilket även innefattar Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, anställda vid vissa organisationer som inte är som en del av statens transfereringar (se not 4). statliga myndigheter eller av andra skäl inte Avgifterna till både inkomstpensionssystemet konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. och premiepensionssystemet redovisas som Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett Kungliga Operan. De premier som betalas från

S kr . 2018/ 19: 101

statliga myndigheter till SPV elimineras i CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar årsredovisningen för staten, medan de premier Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar som kommer från organisationer utanför den utestående lånefordringar med avdrag för förkonsoliderade enheten redovisas som intäkter av väntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen en modell för att beräkna nedskrivningar för för anställda i de konsoliderade myndigheterna förväntade låneförluster och återkrav för sina redovisas som personalkostnader, medan olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med kostnaderna för anställda i andra organisationer hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för redovisas som transfereringar (se not 4). varje låntagare. Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt Beräkningen av förväntade låneförluster i och grundas på den andel av premieintäkterna CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en som kan hänföras till organisationer inom och individbaserad modell och görs utifrån tre utom den konsoliderade enheten. Fördelningen värderingsprinciper: påverkar inte resultaträkningens saldo, utan

– Förväntade förluster på grund av att endast fördelningen mellan poster.

personer missköter sina betalningar.

Grunderna för beräkning av försäkrings-

– Förväntade förluster på grund av de tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse.

trygghetsregler som finns vid återbetalning. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de – Förväntade förluster på grund av framtida säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna dödsfall. fullgöra sina åtaganden.

De beräkningsgrunder som SPV fastställer för Den första värderingsprincipen utgår från affärsverken skiljer sig dock från myndighetens låntagarens dokumenterade bristande betalningsberäkningsgrunder för statens pensionsrörelse i benägenhet när inga eller få betalningar har gjorts övrigt. I årsredovisningen för staten har därför under de senaste åren. Den andra värderingsaffärsverkens pensionsskuld räknats om enligt principen bedömer betalningsförmågan hos de SPV:s beräkningsgrunder, vilket medför att den låntagare som har avslutat sina studier och är totala pensionsskulden för affärsverken är 584 återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en miljoner kronor lägre i årsredovisningen för bedömning av låntagarens möjligheter att betala staten än i affärsverkens årsredovisningar. tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsätt-

Livförsäkringarnas avsättningar är beräknade ningar och skuldens storlek. Det görs därutöver med följande antaganden: en generell nedskrivning för förväntade låne-

förluster under studietiden. Den tredje – Antagande om ränta: Den årliga räntan

värderingsprincipen utgår från sannolikheten att

används för diskontering av framtida,

dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen

förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas

hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker

till Finansinspektionens tryggandegrunder.

för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB)

Per den 31 december 2018 är brutto-

och därefter gör CSN vissa justeringar. räntan -0,60 procent (-0,30 procent).

– Antaganden om driftkostnad: För de flesta

Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret

åtaganden används ett antagande om

Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om

driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet.

förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.

Därutöver belastas kapitalet med 0,75 pro-

Samtliga kreditinstitut är med och finansierar

cent för att täcka kostnader för framtida

fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När

utbetalningar. Antagandena är oförändrade fonden bildades tillfördes den 15 miljarder

jämfört med föregående år.

kronor från anslag på statens budget. – Avkastningsskatt: Inget avdrag för Överföringen gjordes direkt i balansräkningen,

avkastningsskatt görs vid beräkning av de eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att

försäkringstekniska avsättningarna. finansiera kostnader utan ska finansiera olika

slags finansiella tillgångar i samband med – Antagande om livslängd: Olika antaganden

kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader

om livslängd används för olika generationer

som uppkommer skulle i första hand avräknas

och för olika kön.

mot de avgifter som kommit in, och mot fondens

S kr . 2018/ 19: 101

avkastning, då med upplösning av fonden som Upplupna skatteintäkter motsvarande tillförsel av medel. Först om Den del av posten Övriga upplupna intäkter som fondens kapital understiger 15 miljarder kronor benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av är avsikten att resultaträkningens saldo ska skillnaden mellan statens och ålderspensionspåverkas. Regeringen följer utvecklingen så att systemets skatteintäkter för främst aktuellt redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rätt- inkomstår och de preliminära skatter som visande bild av händelserna. Stabilitetsfondens redovisats t.o.m. december månad. Belopp för uppdrag har i och med bildandet av Resolutions- tidigare och kommande år kan ingå i posten, bl.a. reserven (se nedan) begränsats men den ska även i samband med omprövningar och förskottsi fortsättningen finansiera stöd för att motverka debiteringar. en allvarlig störning av det finansiella systemet i Posten beräknas genom att de skatter som har Sverige. Fonden uppgick vid utgången av 2018 till debiterats under inkomståret dras från de intäkter 40 miljarder kronor. för det aktuella inkomståret som räknats fram i

modellen för periodisering av skatter. Detta ska i Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret princip överensstämma med summan av Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett föregående års motsvarande upplupna intäkt och resolutionsförfarande ska användas för de institut det periodiseringsbelopp som framkommer i som bedöms viktiga för den finansiella modellen för periodisering av skatteintäkter. En stabiliteten och som därför inte bör försättas i mindre differens kan uppkomma. Den konkurs. Resolution innebär att staten tar kommenteras i not 38. kontroll över ett institut som är drabbat av Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även problem för att rekonstruera det eller avveckla det uppbörden av skatter som tillhör kommuner och under ordnade former. För detta ändamål avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som bildades en ny fond benämnd Resolutions- avser kommuner och trossamfund särredovisas reserven i början av 2016. Den tillfördes för att särskilja dessa från statens fordran på 19 miljarder kronor genom en överföring från skattskyldiga. Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Resolutionsreserven uppgick Redovisning av marknadsvärdeförändringar i vid utgången av 2018 till 38 miljarder kronor. resultaträkningen

Orealiserade marknadsvärdeförändringar på Transfereringar m.m. med koppling till framför allt långfristiga värdepappersinnehav skattesystemet redovisas i resultaträkningen som finansiella Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras statens budget. Kommunernas kompensation för dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig Insättningsgarantifonden. En stor del av värdeverksamhet redovisas på särskild inkomsttitel papperen är statsobligationer och andra vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den instrument utgivna av Riksgäldskontoret. konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas I resultaträkningen för staten elimineras dessa medel som lämnade bidrag och skatte- normalt inomstatliga finansiella intäkter och intäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att informationen. saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt

Den kommunalekonomiska utjämningen mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas nettoredovisas under anslag i statens budget. I av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför den konsoliderade resultaträkningen i årsredovis- behålls den orealiserade värdeförändringen i ningen för staten har det bedömts mest rätt- resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till visande att bruttoredovisa den kommunal- fonder redovisas med det belopp som respektive ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte transfereringar till kommuner. påverkas. I balansräkningen elimineras däremot

Dessa båda skillnader innebär att både skatte- det bokförda värdet av innehavet av statspapper intäkter och transfereringar är högre i resultat- mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanräkningen än i statens budget (se not 1 och not 4). skillnaden påverkar nettoförmögenheten.

S kr . 2018/ 19: 101

Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster inom ramen för Kyotoprotokollet redovisas det budgetår som inkomsterna hänför

sig till. Sverige befinner sig för närvarande i den andra Universitet och högskolor tillämpar en särskild åtagandeperioden under Kyotoprotokollet modell för redovisning mot anslag. Andra (2013–2020). Avräkning för perioden kommer avvikelser från generella principer kan föreatt ske efter 2020, då de totala utsläppen under komma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från perioden ska avräknas mot den tilldelade vad som gäller för resultat- och balansräkningen, mängden utsläpp. De totala utsläppen består av där olika redovisningsmetoder och principer för utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläpps- specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för handelssystem (EU ETS) och under ansvars- budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsfördelningsbeslutet (ESD). Inom ramen för beslut och motiveringar som har redovisats för Sveriges program för internationella klimat- riksdagen i budgetpropositionen eller andra insatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i propositioner. uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimat- Utöver anslagen och inkomsttitlarna inneprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla håller statens budget en post för Riksgäldsmekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom kontorets nettoutlåning och en kassamässig dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoututsläppsminskningsenheter som verifierats, låning utgörs av den totala förändringen av certifierats och utfärdats av FN. Riksgäldskontorets in- och utlåning till

Regeringen begärde i budgetpropositionen för myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och 2018 riksdagens bemyndigande att annullera de fonder respektive andra stater. Den kassamässiga utsläppsenheter som har genererats under korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod 2013– för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. 2020 och som levererats till Sverige fram t.o.m. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt 2016, vilket motsvarar drygt 5 miljoner utsläpps- lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan minskningsenheter (prop. 2017/18:1, bet. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt 2017/18:MJU1, rskr. 2017/18:115). Annullering- lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av en genomfördes i maj 2018. statsskulden.

3.4.2Redovisningsprinciper för statens 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen budget och statens budget

Statens budget redovisas enligt de principer som Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens såväl i avgränsning och struktur som i redobeslut om budgeten. visningsprinciper. Ett exempel på skillnader i

Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla avgränsningen är affärsverken som ingår i inkomster och utgifter samt andra betalningar resultaträkningen, men som till övervägande del som påverkar statens lånebehov. Statens ligger utanför statens budget. Affärsverken och inkomster och utgifter ska budgeteras och andra verksamheter där avgifter och bidrag får redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med disponeras i verksamheten redovisas i resultatundantag för inkomster som riksdagen har räkningen, medan de endast påverkar budgeten beslutat ska specialdestineras till en viss till den del verksamheterna påverkar statens verksamhet. lånebehov.

Utgifter i statens budget redovisas mot anslag Redovisningsprinciperna i statens budget är medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. blandade. Statens budget innehåller redovisning Utgifter för transfereringar redovisas det år då av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa betalning sker, medan förvaltningsutgifter redo- anslag eller inkomsttitlar innehåller den visas det år som kostnaderna hänför sig till. kostnader och intäkter och för några innehåller Övriga utgifter redovisas det budgetår som den utgifter och inkomster. Redovisningen i utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen resultaträkningen sker i sin helhet enligt redovisas inkomster av skatter och avgifter det år bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av

S kr . 2018/ 19: 101

intäkter och kostnader. Saldot i statens budget En annan stor skillnad är att åldersredovisas dock helt kassamässigt. pensionsavgifterna från andra än statliga

I tabellen nedan sammanfattas några av myndigheter bruttoredovisas som intäkter i skillnaderna mellan resultaträkningen och statens resultaträkningen, samtidigt som de faktiska budget. utbetalningarna av pensioner i ålderspensions-

Statens budget har en ändamålsstruktur där systemet redovisas som kostnader. I statens anslagen är grupperade i utgiftsområden och budget nettoredovisas däremot ålderspensionsinkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat- avgifterna efter avdrag för utbetalningarna till räkningen är däremot indelad i intäkts- och pensionssystemet, inklusive premiepensionskostnadsslag. Jämförelser av poster i resultat- systemet. Utbetalningarna av pensioner till räkningen och statens budget går därför ofta inte enskilda framgår inte av statens budget. att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.

Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

Resultaträkningen Statens budget

Skatt Intäkt Intäkt/Betalning Offentligrättsliga avgifter på Intäkt Intäkt inkomsttitel Avgift av tillfällig natur eller Intäkt Kostnadsredukmindre omfattning tion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan

på anslag eller

inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i Intäkt Ingen påverkan verksamheten på anslag eller

inkomsttitlar Transfereringar (lämnade Kostnad Utbetalning bidrag m.m.) Avsättningar för framtida Kostnad Kostnad/Utgift förpliktelser Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad Inkomst vid

enligt kapital- utdelning

andelsmetoden Orealiserad valutavinst/förlust Intäkt/kostnad Ingen påverkan och upplupen ränta på anslag eller

inkomsttitlar

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.

En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

S kr . 2018/ 19: 101

3.5 NoterStatens skatteintäkter enligt avgränsningen i statens budget1 101 271 1 053 916
3.5.1 Noter till resultaträkningenTillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år
Not 120178 502 22 352
Skatteintäkter2016-515 -777

Miljoner kronor

Avgifter till ålderspensionssystemet 256 979 245 032

2018 2017

Avgifter till premiepensionssystemet 38 775 36 887 Direkta skatter på arbete

EU-skatter6 497 6 259
Inkomstskatter787 848 758 573Kommunala utjämningsavgifter LSS4 094 3 902
Skattereduktioner m.m.-253 823 -241 976Inkomstutjämningsavgift,
Övriga direkta skatter på arbete123 895 118 567 kostnadsutjämningsavgift18 261 17 617
Summa Direkta skatter på arbete657 920 635 336
Indirekta skatter på arbeteElimineringar
Arbetsgivaravgifter562 999 537 372 Eliminering av statliga myndighetersavräknade moms-32 585 -30 936
Övriga indirekta skatter på arbete61 030 58 288Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -34 330 -33 035
Avgifter till premiepensionssystemet-38 775 -36 887Eliminering av särskild löneskatt på
Summa Indirekta skatter på arbete585 254 558 773pensionskostnader-4 056 -3 984

Skatt på kapital

Eliminering av myndigheters skatter m.m.-149-94
Skatt på kapital, hushåll71 900 80 391Summa Total före justering1 362 744 1 317 139
Skatt på företagsvinster137 605 127 130Justering till belopp enligt ÅRS 2017-278
Fastighetsskatt och fastighetsavgift33 365 32 861Summa1 362 744 1 316 861
Övriga skatter på kapital25 672 22 753
Summa Skatt på kapital268 543 263 136

Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Skatteintäkterna såsom de avgränsas i resultat- Mervärdesskatt 446 114 427 173

räkningen ökade med 46 miljarder kronor varav kommunmoms 70 982 65 561

(3,5 procent) jämfört med 2017. Eftersom många Skatt på alkohol och tobak 27 294 26 306

skatter fastställs per kalenderår är det slutliga Skatt på energi och miljö 76 686 74 431 utfallet för beskattningen inte känt förrän i Skatt på vägtrafik 19 835 19 924 december året efter det aktuella årets utgång. Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 4 583 4 691 Redovisningen av skatteintäkter grundas därför Skatt på import 6 497 6 259 till viss del på bedömningar. Även om det vid Övriga skatter på konsumtion och tidpunkten för årsredovisningen går att göra en insatsvaror 2 055 2 320 relativt säker bedömning av intäkterna från skatt Summa Skatt på konsumtion och på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten insatsvaror 583 063 560 968

fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Restförda och övriga skatter Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedöm- Restförda skatter m.m. 1 476 -261 ning som redovisas i årsredovisningen och de Intäkter som förs till fonder 14 701 12 496 slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till Summa Restförda och övriga skatter 16 177 12 235 1 procent av de totala skatteintäkterna.

Summa Totala skatteintäkter före justering 2 110 956 2 030 449Totala skatteintäkter visas i mitten av tabellen,
Justering till belopp enligt ÅRS 2017-8 408 och beräknas till 2 111 miljarder kronor för 2018 vilket ska jämföras med totalt 2 022 miljarder
Totala skatteintäkter2 110 956 2 022 041kronor enligt den nu aktuella bedömningen av
Avgår: Kommunala inkomstskatter-746 209 -717 017

skatteintäkter för inkomståret 2017. Det innebär Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -256 979 -245 032 att förändringen mellan 2018 och 2017 är en

ökning med 89 miljarder kronor varav Avgår: EU-skatter -6 497 -6 259

kommunernas del är 29 miljarder kronor. Med Summa Statens skatteintäkter före justering 1 101 271 1 053 733

den nuvarande bedömningen av skatteintäkterna Justering till belopp enligt ÅRS 2017 184

avseende 2017 är ökningen av statens skatter

därmed 51 miljarder kronor. Ökningen förklaras

S kr . 2018/ 19: 101

framför allt av ökningar för arbetsgivaravgifterna åren har ökade bostadsinvesteringar bidragit till och mervärdesskatten. Statens intäkter från att mervärdesskatten vuxit mycket. Under 2018 kapitalskatter ökade för företagsvinster. Intäkter bromsade ökningstakten för bostadsinvesteringfrån skatt på kapital för hushåll minskade då arna in kraftigt. Samtidigt ökade både hushållens hushållens kapitalvinster sjönk. Den resterande och offentlig sektors konsumtion vilket medför delen av ökningen av totalsumman nederst i att ökningstakten var ungefär densamma som tabellen på 47 miljarder kronor beror till stor del 2017. I beloppet mervärdesskatt, 446 miljarder på att skatteintäkterna för 2017 och 2016 blev kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till 8 miljarder kronor högre än den bedömning som statliga myndigheter med 32 miljarder kronor gjordes i årsredovisningen för 2017. som har eliminerats. Detta är en inomstatlig

transaktion som elimineras för att inte påverka En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på det konsoliderade utfallet i statens resultatarbete räkning. De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, ökade med 23 miljarder kronor jämfört med Ökade intäkter av skatt på energi och miljö 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att 2,3 miljarder kronor. Energiskatterna ökade delskattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade vis på grund av en engångseffekt till följd av snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt. ändrad periodisering av energiskatten på el, delvis

De indirekta skatterna på arbete ökade med på grund av att den skattehöjning på el som 26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras infördes 1 juli 2017 gav full effekt 2018. Den nya framför allt av att lönesumman ökade med skatten på flygresor påverkade intäkterna positivt 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent med 1,3 miljarder kronor. Intäkterna ökade även medan antalet arbetade timmar ökade med från kemikalieskatten som infördes den 1 juli 1,8 procent mellan åren. 2017 och gav full effekt 2018. Intäkter av skatt på

De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasades är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredo- 2018 inleddes. Det påverkade intäkterna negativt visas i tabellen ovan. med 2,6 miljarder kronor.

Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll Ökade intäkter vid anstånd Skatteintäkter av hushållens kapitalvinster minsk- Intäkterna av restförda skatter m.m., som även ade med 8,5 miljarder kronor. Minskningen innehåller omprövningar och anstånd, ökade med förklaras av att både hushållens kapitalvinster och 1,7 miljarder kronor. Resolutionsavgiften höjdes utdelningsinkomster minskade. Bland annat tillfälligt 2018 vilket till stor del förklarar sjönk medelpriserna på bostadsrätter med i skillnaden mellan åren. genomsnitt 4 procent samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var oförändrade jämfört Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt med 2017. Kommunernas del av skatteintäkterna, kommu-

nal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med Högre intäkter av skatt på företagsvinster 29 miljarder kronor medan ålderspensions- Intäkter från skatt på företagsvinster ökade med systemets avgifter ökade med 12 miljarder 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den kronor. inhemska efterfrågan ökade starkt och exportföretagen gynnades av den försvagade Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats kronan. Kupongskatt och avkastningsskatt ökade Skatteverket sköter uppbörden av skatter och med 2,6 miljarder kronor. redovisar den både i statens resultaträkning och i

statens budget. Staten betalar ut de skatter och Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras avgifter som tillhör kommunsektorn och åldersav ökad konsumtion pensionssystemet löpande för att sedan slut- Intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror reglera dem när beskattningen är fastställd. Den ökade med 22 miljarder kronor mellan åren. redovisning av skatteintäkter som görs i resultat- Intäkterna från mervärdesskatt ökade med räkningen skiljer sig på några punkter från den 19 miljarder kronor eller 4,6 procent. De senaste som görs på inkomstsidan i statens budget. I

S kr . 2018/ 19: 101

budgeten görs omföringar och en finare indelning kronor högre än beräkningen våren 2018. Det av vissa poster för att tydligare redovisa förklaras, i ungefär lika grad, av att hushållens fördelningen mellan olika skatteslag m.m. Den finansiella och reala kapitalvinster blev högre än del av ålderspensionsavgiften som går till premie- beräknat. Intäkter från skatt på företagsvinster pensionssystemet läggs i resultaträkningen till blev 3,7 miljarder kronor högre än beräkningen skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del våren 2018 på grund av att bolagens vinster av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se underskattades. Restförda skatter blev avsnitt 3.4). En annan väsentlig skillnad jämfört 0,3 miljarder kronor högre än beräkningen våren med statens budget är att arbetsgivaravgifter som 2018. staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.

Kommunalekonomisk utjämning och mervärdesskatt för kommuner bruttoredovisas

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 18 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 71 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 89 miljarder kronor högre än i statens budget för 2018.

Tre justeringsbelopp

I kolumnen för jämförelsetalen från 2017 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2017 som beräknats under våren 2019 efter det att beskattningen av 2017 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2017 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2017.

Skatteintäkterna för 2017 blev högre än beräknat

Skatteintäkterna för 2017 blev 8,5 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2017 års skatt som gjordes våren 2018. Intäkterna av skatt på kapital för hushåll blev 5,2 miljarder

S kr . 2018/ 19: 101

Not 2Försvarets materielverk840790
Intäkter av avgifter och andra ersättningarPolismyndigheten Trafikverket717 488673 385

Miljoner kronor

Styrelsen för internationellt

20182017 utvecklingssamarbete3486
Offentligrättslig verksamhetStatens skolverk277452
Trafikverket2 474 2 379 Centrala studiestödsnämnden240215
Transportstyrelsen2 298 2 368
Kronofogdemyndigheten1 383 1 440 Affärsverk
Lantmäteriet1 021984 Svenska kraftnät357315
Polismyndigheten796757 Sjöfartsverket113
Finansinspektionen707646
Centrala studiestödsnämnden657667 Övriga1 552 1 632
Läkemedelsverket630639 Summa andra ersättningar9 698 7 988
Bolagsverket454480 Summa57 283 52 084
Elsäkerhetsverket350346
Patent- och registreringsverket315287 Intäkter av avgifter och andra ersättningarIntäkter av avgifter och andra ersättningar ökade
Affärsverkmed 5 199 miljoner kronor eller med tio procent.
Luftfartsverket1 805 1 987 Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet
Sjöfartsverket1 780 1 604 utgör ca en tredjedel av posten och ökade med

289 miljoner kronor. Intäkter av avgifter för

uppdragsverksamhet utgör drygt hälften av Övriga 2 526 2 323

posten och ökade med 3 200 miljoner kronor. Summa offentligrättslig verksamhet 17 196 16 907

Andra ersättningar utgör 17 procent av posten

och ökade med 1 710 miljoner kronor. Uppdragsverksamhet

Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor

Trafikverket3 915 3 450och tjänster, och den som betalar avgiften får
Statens institutionsstyrelse1 934 1 865därmed en motprestation. Avgifterna är antingen
Exportkreditnämnden1 397 2 107offentligrättsliga eller avgifter för uppdrags-
Försvarets materielverk1 182836 verksamhet.
Pensionsmyndigheten925891Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller
Statens fastighetsverk732729 betungande avgifter som staten med stöd av
Lunds universitet573556 författning kan ta ut av enskilda.
Skatteverket540554Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga
Statens jordbruksverk527484 avgifter som inte är offentligrättsliga. Deomfattar försäljning av varor och tjänster som är
Sveriges lantbruksuniversitet430411frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter
Kungl. Tekniska högskolan412363som myndigheter under vissa förutsättningar får
Uppsala universitet380363

ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 §

avgiftsförordningen (1992:191). Affärsverk

Andra ersättningar är ersättningar som inte Svenska kraftnät 11 007 8 299

betraktas som avgifter eftersom den som betalar Luftfartsverket 966 910

ersättningen i princip inte får någon Sjöfartsverket 143 157 motprestation.

Övriga 5 326 5 214 Offentligrättsliga avgifter ökade Summa uppdragsverksamhet 30 389 27 189 De största förändringarna av de offentligrättsliga

avgifterna rör Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Luftfartsverkets avgifter minskade med Andra ersättningar

182 miljoner kronor. Det är framför allt årets Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 3 494 3 439 Kammarkollegiet 1 374 78

S kr . 2018/ 19: 101

luftfartsintäkter inom avgiftssystemet för flyg- företag har ökat på grund av lågt vattenstånd i trafiktjänst och terminal Arlanda som minskat. vattenmagasinen, till följd av den rekordtorra De delar av pensionskostnadsökningen som sommaren. påverkar dessa avgifter var lägre 2018 än 2017, Försvarets materielverk har ökat sina intäkter i vilket bidragit till lägre luftsfartsintäkter. uppdragsverksamheten med 346 miljoner

Sjöfartsverkets avgifter har ökat med 176 mil- kronor. Ökningen avser försäljning av materiel joner kronor och omfattar främst farleds- och och tjänster. lotsavgifter. Den avgiftshöjning med nio procent Exportkreditnämndens intäkter av garantii genomsnitt som genomfördes från den 1 januari avgifter minskade med 710 miljoner kronor. 2018 motsvarar en stor del av ökningen. Garantiavgifterna minskade trots ökade volymer

vilket beror på lägre risk i nya affärer. Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Kostnaderna för Exportkreditnämndens skador Totalt redovisar omkring 114 myndigheter minskade under året, men utbetalningarna är offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika fortsatt höga, vilket avser tidigare skador. verksamheter.

Trafikverket tar framförallt ut banavgifter som Övrigt om intäkter av avgifter för är obligatoriska för de aktörer som trafikerar uppdragsverksamhet järnvägen och där intäkterna går till drift och Totalt redovisar omkring 168 myndigheter avunderhåll av järnvägen. gifter för uppdragsverksamhet.

Transportstyrelsen tar ut avgifter inom Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafik- ut vårdavgifter för ungdomsvård. området för bl.a. tillsyn, tillstånd och register- Pensionsmyndigheten tar främst emot avgifter hållning. Inom luftfartsområdet finns också från AP-fonderna och premiepensionssystemet avgifter för säkerhetskontroll vid svenska för administration av inkomstpensionssystemet flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för och premiepensionssystemet. kommunikation, navigation och övervakning Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut inom flygtrafikledningstjänst och undervägs- hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver verksamheten. även annan uppdragsverksamhet, såsom konsult-

Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar verksamhet. grundavgifter i allmänna och enskilda mål och Lunds universitet, Uppsala universitet och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Kungliga Tekniska högskolan tar ut studie-

Lantmäteriet redovisar avgifter inom avgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, vissa fastighetsbildningsområdet och expeditions- s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar även avgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med ansökan om lagfart vid köp av fastighet. uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter

och publikationer samt rådgivning och annan Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade liknande service. Framför allt Affärsverket svenska kraftnät, Skatteverket tar emot avgifter från AP- Trafikverket och Försvarets materielverk fonderna och premiepensionssystemet för arbete redovisar ökade intäkter av avgifter för med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. uppdragsverksamhet, medan Exportkreditnämnden visar en minskning. Intäkter av andra ersättningar ökade

Svenska kraftnät tar ut avgifter från region- Kammarkollegiet, Styrelsen för internationellt nätsföretag, stora elproducenter och balans- utvecklingssamarbete (Sida) och Trafikverket ansvariga. Avgifterna ökade med 2 708 miljoner visar de största ökningarna av intäkter av andra kronor, främst på grund av högre intäkter då både ersättningar, medan Statens skolverk visar en genomsnittspriset och volymen för såld minskning. balanskraft ökade under året. Kammarkollegiet redovisar en ökning om

Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksam- 1 296 miljoner kronor som andra ersättningar än het ökade med 465 miljoner kronor. Det är föregående år. I stort sett hela ökningen avser främst ökning av intäkter i investerings- och reavinst vid försäljning av Apoteksgruppen i reinvesteringsprojekt där kommuners anlägg- Sverige Holding AB. ningar byggs samtidigt som Trafikverkets Sidas andra ersättningar har ökat med anläggningar. Även försäljningen av elenergi till 342 miljoner kronor. Ökningen beror främst på

S kr . 2018/ 19: 101

att Sida har fått två stora återbetalningar i Interregionala bidrag (Interreg) 526 326 samband med avslut av biståndsinsatser.

Trafikverket redovisar en ökning med Andra EU-bidrag 103 miljoner kronor för andra ersättningar som Bidrag till transeuropeiska nätverk,

bl.a. avser viten, skadestånd och försäkrings- Trafikverket104215
ersättningar.Universitet och högskolor 1 258 1 176
Statens skolverks andra ersättningar är främst Övriga myndigheter625924
återbetalda statsbidrag. År 2018 har antalet Summa EU-bidrag15 786 15 421

återkrav minskat med 175 miljoner kronor och beror på att det under 2017 gjordes återkrav både

Övriga bidrag

för 2016 och 2017.

Erhållna bidrag vid universitet och

högskolor (exklusive bidrag från EU) 9 285 8 818

Övrigt om intäkter av andra ersättningar Andra ersättningar som Inspektionen för arbets-

Försäkringskassan

löshetsförsäkringen redovisar är finansierings-

- assistansersättning 3 714 4 620

avgifter som arbetslöshetskassorna betalar.

- underhållsstöd 1 061 1 184

Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.

Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 965 1 161

Not 3

Intäkter av bidrag Statens tjänstepensionsverk 568 571

Miljoner kronor

Erhållna bidrag vid övriga myndigheter

2018 2017 (exklusive bidrag från EU) 1 545 1 530 AP-fondsmedel 26 347 28 445 Summa 59 271 61 750

EU-bidrag Intäkter av bidrag är intäkter som inte är EU-bidrag med delat förvaltningsansvar relaterade till utförda prestationer. Bidrags- Statens jordbruksverk intäkterna för 2018 har minskat med 2,5 miljarder

Bidrag från EU:s garantifond för jordbruket 7 916 7 472 kronor jämfört med föregående år.

Bidrag från EU:s landsbygdsfond2 143 1 907AP-fondsmedel
Bidrag från EU:s fiskefonder24916 Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensions-
Summa Statens jordbruksverk10 308 9 395

fondens nettobidrag till staten. Beloppet är

skillnaden mellan de medel som löpande Tillväxtverket

rekvireras från AP-fonden för utbetalning av Bidrag från Europeiska regionala

ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter utvecklingsfonden 1 192 1 202

(socialavgifter från arbetsgivare och egen-

företagare), allmänna pensionsavgifter och Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige

statliga ålderspensionsavgifter som löpande Bidrag från Europeiska socialfonden m.m. 1 098 1 533

överförs till AP-fonden för förvaltning. Bidrag från fonden för europeiskt bistånd

För 2018 uppgick nettobidraget till till dem som har det sämst ställt 16 14

26,3 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som Bidrag från fonden för integration av

finansieras från AP-fonderna ökade med tredjelandsmedborgare - -1

8,5 miljarder kronor, medan avgifterna som

tillförs AP-fonderna ökade med 10,5 miljarder Migrationsverket

kronor. Det innebär att nettoöverföringen från Bidrag från Asyl-, migrations- och

AP-fonderna minskade med 2 miljarder kronor. integrationsfonden 598 594

Intäkter av EU-bidrag

Polismyndigheten

Intäkter av EU-bidrag uppgår till 15,8 miljarder Bidrag från Fonden för inre säkerhet 61 43

kronor och visar på återflödet från EU-budgeten.

S kr . 2018/ 19: 101

För 2018 ökade de med 0,4 miljarder kronor Övrigt 86 468 71 849 jämfört med föregående år. Summa 1 099 534 1 053 082 Intäkter av bidrag från jordbruksfonderna ökade med 0,9 miljarder kronor. Intäkter av Transfereringar 2018 2017 bidrag från Socialfonden minskade 0,4 miljarder Transfereringar till hushåll inkl. kronor netto men ökade med 0,2 miljarder hushållens övriga organisationer kronor för programperiod 2014–2020. Intäkter Socialförsäkring till territoriella program, s.k. Interregprogram, Pensioner (Pensionsmyndigheten)

ökade med 0,2 miljarder kronor. Ålderspensioner vid sidan av statens budget 304 446 295 994

Bland EU-bidragen går en väsentlig del direkt

Premiepensioner 10 141 9 081

till universitet och högskolor, som redovisade

Ersättning vid ålderdom

intäkter av bidrag från EU med 1,3 miljarder (anslagsfinansierade förmåner) 34 221 34 104 kronor. Andra EU-bidrag direkt till myndigheter uppgick till 0,6 miljard kronor.

Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan

och Pensionsmyndigheten) Övriga bidrag Ersättning vid sjukdom och

Andra intäkter av bidrag till universitet och funktionsnedsättning 81 907 82 812

högskolor tillkommer med 9,3 miljarder kronor varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 33 878 33 830 vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor varav aktivitets- och sjukersättning 39 563 40 750

jämfört med föregående år. Bidragen ska främst Assistansersättning m.m. 29 114 28 088 användas för forskning. Förutom EU, finansierar

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

företag inom och utom Sverige och olika (FK, PM) 84 647 78 392 forskningsstiftelser till stor del denna forskning. Summa socialförsäkring till hushåll 544 477 528 471 Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade.

Arbetsmarknad

Försäkringskassan redovisar intäkter från

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 23 420 24 498

kommuner för kommunernas andel av kostnaden

varav Arbetsförmedlingen 12 752 12 168

för statlig assistansersättning samt intäkter för

varav Försäkringskassan 10 667 12 329

underhållsstöd från bidragsskyldiga.

Arbetsmarknadspolitiska program och

Trafikverket tar emot bidrag från bl.a.

insatser, Arbetsförmedlingen 4 526 4 301

kommuner för investeringar i infrastruktur.

Övrigt, arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 1 252 1 795

Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar

Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 1 526 1 283

premieintäkter m.m. för den statliga tjänste-

Summa arbetsmarknad till hushåll 30 724 31 876

pensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer som inte är

Utbildningspolitik

statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar

tjänstepensionen. Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 15 422 14 556

Kostnad resp. återföring av reservering för

förluster i utlåningsverksamheten, Centrala

Not 4

studiestödsnämnden -1 227 -539

Transfereringar

Bidrag till folkbildningsorganisationer,

Kammarkollegiet 4 358 3 851

Miljoner kronor

Summa utbildningspolitik till hushåll 18 553 17 867

2018 2017 Socialförsäkring 544 477 528 471

Bistånd m.m., Allmänna bidrag till kommuner exkl.

Bistånd och andra internationella bidrag tillfälligt stöd 190 146 178 737

(bidrag till organisationer), Styrelsen för Arbetsmarknad 57 982 57 983

internationellt utvecklingssamarbete 4 289 4 046 Överföring till premiepensionssystemet 32 141 31 694 Avgiften till Europeiska gemenskapen 38 837 30 246 Migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag 38 702 33 036

Migrationsverket 728 1 134 Migration och integration 39 131 57 612 Integration, Ersättning för insatser för vissa Utbildning, studiestöd 37 134 34 528 nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen 1 341 2 359 Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner 34 517 28 927

S kr . 2018/ 19: 101

Integration, Etableringsersättning till vissa Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 70 982 65 561 nyanlända invandrare, Försäkringskassan 4 925 5 355

Utjämningsbidrag LSS, kommuner,

Särskilda insatser inom folkbildningen,Skatteverket4 094 3 902
Kammarkollegiet186171 Kommunalekonomisk utjämning till
Summa migration och integration tillkommuner exkl. stöd med anledning av
hushåll7 179 9 019 flyktingsituationen, Skatteverket83 073 79 232

Kommunalekonomisk utjämning till

landsting exkl. stöd med anledning av Statens tjänstepensionsverk,

flyktingsituationen, Skatteverket 31 997 30 042 pensionskostnader ej statligt anställda 1 108 784

Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd

med anledning av flyktingsituationen 190 146 178 737 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 32 141 31 694

Allmänna bidrag, stöd för migration och Övriga transfereringar till hushåll 19 261 17 525 integration:

Summa transfereringar till hushåll 657 731 641 282 Stöd med anledning av flyktingsituationen

till kommuner och landsting, Skatteverket 7 000 7 000

Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd

med anledning till flyktingsituationen till

Transfereringar till företag

kommuner, Skatteverket 3 000 3 000

Summa allmänna bidrag till kommuner,

Arbetsmarknadstöd för migration och integration:10 000 10 000
Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen8 160 7 838
Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet5 225 4 651 Summa allmänna bidrag till kommuner200 146 188 737

Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,

Arbetsförmedlingen1 587 2 033Migration och integration, Migrationsverket
Anställningsstöd, Skatteverket7 190 7 440Ersättningar och bostadskostnader inkl.
Summa arbetsmarknad till företag22 162 21 961 periodiseringar, MigrationsverketKommunersättningar vid flyktingmottagande, Migrationsverket4 475 20 955 16 051 15 771

Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 13 557 12 165 Tillfälligt stöd till kommuner för

ensamkommande unga asylsökande m.fl. Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda

Migrationsverket 389 389 utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 078 2 965

Summa migration och integration vid

Investeringsstöd m.m., Boverket2 498 1 100Migrationsverket till kommuner och
Forskning och utveckling m.m., Verket förlandsting 20 915 37 115
innovationssystem2 005 1 983

Ersättning till reaktorinnehavarna,

Hälso- och sjukvårdspolitik Kärnavfallsfonden 2 180 2 032

Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Tillväxtverket 1 608 1 531

Kammarkollegiet 27 067 25 606 Regionala tillväxtåtgärder m.m.,

Förlossningsvård och kvinnors hälsa, länsstyrelserna 280 256

Kammarkollegiet 1 908 1 655 Energiforskning m.m., Statens

Tandvårdsförmåner m.m.,

Energimyndighet1 024843Försäkringskassan1 571691
Trafikupphandling, Trafikverket881802Patientmiljarden, Kammarkollegiet9980
Miljöpolitik, Naturvårdsverket2 166 1 220Personalsatsning, Kammarkollegiet1 9990
Kultur, Statens kulturråd326312Professionsmiljard , Kammarkollegiet974975

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,

Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till

Mynd. för yrkeshögskolan1 255 1 082kommuner34 517 28 927
Presstöd, Myndigheten för press radio och tv 492541
Transportstyrelsen836830
Övriga transfereringar till företag7 709 5 806Arbetsmarknadspolitik
Summa transfereringar till företag62 059 55 430Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen Varav: Lönebidrag m.m.6 349 4 145 2 306 2 237

Transfereringar till kommuner

Summa arbetsmarknadspolitik till

kommuner 6 349 4 145 Allmänna bidrag till kommuner

S kr . 2018/ 19: 101

Skolverket (Barn-, ungdoms- och aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där vuxenutbildning):

kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- Maxtaxa i barnomsorgen 4 257 4 379 marknadspolitiskt program. Bidrag till lärarlöner 3 379 3 410 Noten inleds med en sammanfattande tabell Utveckling av skolväsendet och annan med transfereringar uppdelade i delområden. pedagogisk verksamhet 2 348 2 245

Därefter specificeras transfereringarna utifrån Fler anställda i lågstadiet 2 089 2 103 mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- Statligt stöd till vuxenutbildning och het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 137 1 190

fått transfereringen och är hushåll, företag, Statligt stöd för stärkt likvärdighet och

kommuner och utlandet. Hushåll innefattar kunskapsutveckling, Skolverket 894 0

enskilda personer, ideella organisationer och Övrigt, Skolverket 398 369

föreningar tillhörande hushållssektorn samt Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och

premiepensionssystemet. vuxenutbildning) 15 503 13 696

Till området socialförsäkring räknas transfere-

ringar till hushåll som Pensionsmyndigheten och Ersättning vid sjukdom och

Försäkringskassan hanterar. Här ingår åldersfunktionsnedsättning, Försäkringskassan 1 857 1 867

pensioner, ekonomisk trygghet för familjer och Transportpolitik, Trafikverket 2 569 2 692

barn, ersättning vid sjukdom och funktionsned- Stöd till kommuner för ökat

sättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukbostadsbyggande, Boverket 1 395 1 800

ersättning, arbetsskadeersättning samt assistans- Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 286 409

ersättning m.fl. stöd till personer med funktions- Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken, Socialstyrelsen2 318 1 939 nedsättning.De totala kostnaderna för transfereringar i
Bidrag till kultur, Statens kulturråd1 893 1 578form av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 mil-
Övriga transfereringar till kommuner12 528 8 256jarder kronor mellan 2017 och 2018.
Summa transfereringar till kommuner301 274 291 161

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till utlandet

Transfereringarna till hushåll ökade med BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 30 171 21 654 16 miljarder kronor under 2018. De transfere- Mervärdesskattebaserad avgift, ringar som redovisas är utbetalningar exklusive Skatteverket 3 166 3 029

statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålders- Storbritanniens budgetreduktion,

pensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex.

Kammarkollegiet422498sjukpenning och är en betalning från anslag till
Tullavgift, Tullverket5 079 5 036pensionssystemet för att finansiera pensions-
Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket029rätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning
Avgiften till Europeiska unionen38 837 30 246

och andra sociala förmåner. Den del av den

statliga ålderspensionsavgiften som går till Bistånd och andra internationella bidrag, premiepensionssystemet (14,6 procent 2018) Styrelsen för internationellt

finns med bland transfereringar till hushållsutvecklingssamarbete 34 413 28 990

sektorn men redovisas separat. Netto- Dagersättning till asylsökande m.m.,

överföringen till premiepensionssystemet var

Migrationsverket1 037 1 47832 miljarder kronor 2018, vilket var 0,4 miljarder
Övriga transfereringar till utlandet4 183 4 495kronor högre än 2017. Överföringarna till och
Summa transfereringar till utlandet78 470 65 209från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till
Total summa transfereringar1 099 534 1 053 082 hushåll, utan nettoöverföring som är negativ

redovisas som bidrag från AP-fonden (social- Transfereringar är medel som staten förmedlar till försäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens Högre pensionskostnader budget. Transfereringar kännetecknas av att Transfereringar till hushåll inom socialstaten inte får någon motprestation. försäkringen ökade med 16 miljarder kronor

Många transfereringar är dock förknippade netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan med någon form av villkor. Ett exempel är av statens budget ökade med 8,5 miljarder

kronor. Ålderspensioner ökade eftersom den

S kr . 2018/ 19: 101

genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- Sverige under ett år. Mellan 2010 och 2016 ökade pensionen är högre för yngre och nyblivna talet med 80 procent för att vända nedåt i början pensionärer. Indexeringsreglerna innebar att på 2017. Sjukpenningtalet minskade fram till inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till augusti 2018 men har under hösten i stort sett personer över 65 år räknades upp med 1 procent legat stilla. För december var sjukpenningtalet 9,7 mellan 2017 och 2018. I december 2018 fick dagar vilket är en minskning med 3,6 procent 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålders- jämfört med december 2017. Kvinnor har i likhet pension, vilket var 33 918 personer fler än i med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukdecember 2017. penningtal som män, 12,8 dagar jämfört med 6,7.

Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder Antalet personer som fick någon form av kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till sjukpenning har minskat från 203 070 i december utbetalningsökningen är den s.k. tjugondels- 2017 till 198 544 i december 2018, vilket infasningen som gör att varje ny årskull som går i motsvarar en minskning på 2,2 procent. Antalet pension har en större andel i det nya pensions- personer som fått sjukpenning har sedan 2016 systemet. Dessutom ökar antalet årskullar med minskat inom alla delförmåner. Störst förändring rätt till premiepension varje år eftersom bara har skett inom rehabiliteringspenningen, där pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt minskningen uppgår till 19,4 procent. Även till premiepension. Förskottsräntan sänktes inför antalet personer med sjukpenning på normalnivå 2018 för personer med fondsparande. Detta har minskat med 2,2 procent. Andelen påverkade uppräkningen av premiepensioner vid psykiatriska diagnoser är fortsatt hög och är årsskifte 2017/2018 negativt. sedan flera år den vanligaste orsaken till sjuk-

Ersättning vid ålderdom, som är anslags- skrivning. I september 2018 låg dessa diagnoser finansierade pensioner och stöd, ökade totalt med bakom 46 procent av pågående sjukskrivningar. 0,1 miljarder kronor. Garantipension minskade Inom de psykiatriska diagnoserna har den största med 0,2 miljarder kronor. Minskningen beror ökningen skett i diagnosen anpassningsbl.a. på att det är fler äldre pensionärer med störningar och reaktion på svår stress, som ligger garantipension som avlider i förhållande till bakom ungefär hälften av alla nya sjukskrivinflödet av nya pensionärer med garantipension. ningar. Den bortre tidsgränsen för sjukpenning Garantipensionen avräknas mot en höjd inkomst- har tagits bort från 2016, vilket ger längre pension. Nya ålderspensionärer har inkomst- sjukperioder. grundad pension i betydligt större utsträckning Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger än äldre ålderspensionärer. Därför är det en lägre strax under den genomsnittliga europeiska nivån. andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Detta gör också att utgiften Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar något över tid. Efterlevandepensioner till minskar vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor Aktivitets- och sjukersättningen minskade med eftersom änkepensionen är under avveckling. 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersätt- Bostadstillägget ökade med 0, 9 miljarder kronor. ning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 Ökningen beror på att bostadstillägget har höjts till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadig- 2018. Ersättningsnivån och taket för boende- varande nedsatt på grund av sjukdom med minst kostnad har höjts. en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till

261 000 personer i december 2018. Det är en Sjukpenningtalet minskade minskning med 5,6 procent jämfört med Kostnaden för sjukpenning ökade något 2018. december 2017. Minskningen fortsätter eftersom Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora men det motverkades av att medelersättningen grupper övergår till ålderspension. Det låga steg. Under 2017 minskade sjukpenningtalet för inflödet är en följd av att regelverket ställer höga första gången sedan 2010. Nedgången förklaras krav på stadigvarande nedsättning av arbetsav att en allt större andel sjukfall avslutas under förmågan. Aktivitetsersättning kan beviljas till det första sjukskrivningsåret och att antalet nya personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt sjukfall börjat minska. Sjukpenningtalet anger hur arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en många dagar med sjukpenning och rehab- fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till iliteringspenning som betalas ut per försäkrad i 31 400 personer i december 2018. Det är en

S kr . 2018/ 19: 101

minskning med 13,5 procent jämfört med kvinnor har ökat medan antalet inskrivna män har december 2017. minskat. Ökningen bland kvinnor beror främst

på att fler utrikes födda kvinnor nu är inskrivna i Statlig assistansersättning ökar etableringsuppdraget. I december hade drygt Kostnaderna för assistansersättning inkluderar 19 000 personer en extratjänst främst i även kommunernas andel av kostnaden för kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända assistansersättning. De ökade med 1 miljard och långtidsarbetslösa. kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per Andelen av de arbetslösa som har rätt till timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet 36 procent 2018. Andelen har fallit från beviljade timmar med assistansersättning har 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt minskat något trots att antalet timmar per de senaste årens trend att fler människor är assistansberättigad ökat svagt. Även antalet nytillträdda på arbetsmarknaden och inte har personer som beviljas ersättning har minskat. I hunnit tjäna in a-kassa. december 2018 hade 14 508 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,5 procent Ökade studiebidrag jämfört med 2017. Kostnaden för studiebidragen ökade med

0,9 miljarder kronor vilket beror på att studie- Kostnader för föräldraförsäkringen ökar medlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli 2018. Inom området ekonomisk trygghet för familjer Även en höjning av studiebidraget för gymnasieoch barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- studerande trädde i kraft den 1 juli. Återföring av ringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för reserveringar för förluster i utlåningsverksambarnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. heten minskade kostnaderna med 0,7 miljarder Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag kronor jämfört med 2017. beror främst på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det Minskade utgifter för nyanlända invandrare allmänna barnbidraget höjdes även från första Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för mars 2018. Migrationen bidrar också till vissa nyanlända invandrare minskade med ökningen. 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa

Män tar successivt ut en större andel av dagarna nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder med föräldrapenning, men ökningen går kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har långsamt. minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom

kostnaderna för offentligt biträde i utlännings- Utgifterna för aktivitetsstödet minskade ärenden minskat. Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder området med 1 miljard kronor. Arbetslöshets- kronor ersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och Nettoöverföring till premiepensionssystemet aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder redovisas som en transferering till hushåll mot kronor. Arbetslösheten minskade från i genom- bakgrund av att systemet ses som en del av snitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 enligt hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se Arbetsförmedlingens statistik. I genomsnitt avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsunder 2018 uppgick arbetslösheten till upplysningar). 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- Beloppet består av de socialavgifter, allmänna sökning (AKU). Under 2017 var genomsnittet pensionsavgifter och statliga ålderspensions- 6,7 procent. avgifter som överförts till premiepensions-

Antalet inskrivna som arbetslösa hos systemet, med avdrag för utbetalda premie- Arbetsförmedlingen var 21 476 mindre än i pensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i december för ett år sedan. Totalt var 344 413 utbetalda ålderspensioner. personer inskrivna som arbetslösa. Det är stora skillnader i arbetslöshet bland inrikes och utrikes Transfereringar till företag ökade födda men den minskade i båda grupperna. För Transfereringar till företag ökade med inrikes födda var arbetslösheten 3,8 procent och 6,6 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade för utrikes födda 19 procent. Antalet inskrivna med 0,6 miljarder kronor

S kr . 2018/ 19: 101

Transfereringar finansierade med EU-medel mottagningssystemet och blir i stället placerade i för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade kommuner. Ersättningar till kommuner vid med 1,4 miljarder kronor. flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder

kronor. Investeringsstöd för bostadsbyggande ökade Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Bidragen till privata företag och kommunala Syriska medborgare är fortfarande den största bolag ökade med 1,4 miljarder kronor jämfört gruppen med 2 709 ansökningar, men ansökmed föregående år. Ökningen beror på ett ökat ningarna från den gruppen har minskat med investeringsstöd för anordnande av hyres- 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 bostäder och bostäder för studerande. Stödet till ansökte vidare 944 ensamkommande barn och klimatinvesteringar för bl.a. stöd till installation unga om asyl. Det totala antalet kommunav laddningsinfrastruktur för elfordon ökade med mottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under 0,9 miljarder kronor. 2017, 2016 och 2015 var antalet kommun-

mottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197.

Transfereringar till kommuner ökade

De senaste årens ökning av bidragen till Läkemedelsförmånerna ökade kommuner har fortsatt. Transfereringar till Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med kommuner och landsting ökade totalt med 1,5 miljarder kronor. 10,1 miljarder kronor.

De allmänna bidragen till kommuner ökade Personalsatsning och resursförstärkning till med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det landstingen statliga bidraget till den kommunalekonomiska Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård utjämningen som nettoredovisas på statens fick landstingen 2,0 miljarder kronor för budget. På statens budget sammanförs det personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för generella statsbidraget med utjämningssystemet. patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket

förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor Ökad ersättning till kommunerna för ingående under 2018. mervärdesskatt Bidraget till förlossningsvård och kvinnors Kommunernas ersättning för ingående mer- hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor under året. värdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Arbetsmarknadspolitiska program

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program Stöd till kommuner och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor Den kommunalekonomiska utjämningen till 2018. I december hade drygt 19 000 personer kommuner och landsting ökade med extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom Satsningar inom skolområdet föregående år. Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under

2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för Utgifterna för kommunersättning för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. flyktingmottagande minskade Bidraget ska användas till insatser som stärker Migrationsverkets bidrag till kommuner för likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleintegration och migration minskade med klass och grundskolan. Statligt stöd till vuxenut- 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar bildning och Statligt stöd till yrkeshögskoleoch bostadskostnader till kommuner minskade utbildning ökade med 0,9 miljarder kronor med 16,5 miljarder kronor. Minskningen mellan åren. förklaras delvis av färre asylsökande och av att antalet asylsökande barn och unga har minskat Mer bidrag till utveckling av socialt arbete mellan åren. Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med

Kommunerna får också kommunersättning 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya under två år när de tar emot nyanlända med uppe- satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och hållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd simundervisning under året. Stimulansbidrag och har beviljats skrivs de asylsökande ut ur åtgärder inom äldreområdet ökade med

S kr . 2018/ 19: 101

0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick Avsättning till fonder i staten avser främst 0,3 miljarder kronor mer i bidrag. Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden

och Stabilitetsfonden som förvaltas av Riksgälds- Transfereringar till utlandet kontoret samt Kärnavfallsfonden. Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs till EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den nu resolutionsavgifter och avkastning på BNI-baserade avgiften ökade. Till skillnad mot fonderade medel. Fonden har ökat med redovisningen på statens budget redovisas 8 911 miljoner kronor, vilket avser resolutionsavgiften här periodiserad. avgifter med 9 083 miljoner kronor och en

Kostnaden för bistånd och andra inter- negativ avkastning på 174 miljoner kronor som nationella bidrag genom Styrelsen för inter- beror på den negativa räntan på räntekonto som i nationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade sin tur påverkas av Riksbankens ränta. med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till Avsättningen är 2 532 miljoner kronor högre än multilaterala och internationella organisationer föregående år, vilket beror på att avgifterna till och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till fonden har ökat. Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att Avsättningen till Kärnavfallsfonden sjönk med nå upp till målet om att Sverige ska betala drygt 200 miljoner kronor under 2018, på grund 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, av högre kostnader för ersättning och lägre höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. avgiftsintäkter. Avgifterna från reaktor- Utgifterna för migration som ingår i bistånds- innehavarna betalas i förhållande till levererad ramen förväntas minska och det förklarar en energi och bestäms årligen av regeringen. De utökad ram inom biståndsverksamheten. minskade något till 3 685 miljoner kronor.

Det internationella biståndet räknas av för Kostnaderna för ersättningar till reaktorinneflyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna havarna ökade med nära 150 miljoner kronor till för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder 2 180 miljoner kronor. Det finansiella nettot kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för inklusive marknadsvärdeförändringar förbättraflyktingkostnader. För 2016 och 2017 var des däremot med ca 50 miljoner kronor till avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 991 miljoner kronor. Orealiserade negativa var avräkningen 9 miljarder kronor. värdeförändringar ökade, men realisations-

Migrationsverkets utbetalning av dagersätt- vinsterna ökade mer jämfört med föregående år. ning till asylsökande redovisas i enlighet med Avsättningen till Insättningsgarantifonden nationalräkenskaperna som bidrag till övriga beror på det ekonomiska resultatet i garantiländer. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 verksamheten. Avsättningarna till fonden Ersättningar och bostadskostnader. Även minskade på grund av lägre avgifter. Insättningsersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade garantiavgifterna uppgick till 1 039 miljoner och utvisade redovisas som bidrag till övriga kronor, vilket är en minskning med 820 miljoner länder. Dessa ersättningar minskade med kronor. Finansiella poster uppgick till 0,4 miljarder kronor. 662 miljoner kronor, vilket var betydligt mer än

föregående år som påverkades av negativa Not 5 marknadsvärdeförändringar. Avsättning till/upplösning av fonder Stabilitetsfonden bildades 2008 med

15 000 miljoner kronor från anslag på statens

Miljoner kronor

budget. Under 2018 har den minskat med

2018 2017

209 miljoner kronor beroende på den negativa Resolutionsreserven 8 911 6 379 räntan på räntekonto. De tidigare stabilitets- Kärnavfallsfonden 2 413 2 618 avgifterna har upphört efter bildandet av Insättningsgarantifonden 1 700 1 971 resolutionsreserven (se not 42). Stabilitetsfonden -209 -206 Övriga fonder i staten är numera förhållandevis

små och det gäller därmed även avsättningar till

och upplösning av dessa fonder. Mer information Övriga fonder -29 -22

om vilka fonder som redovisas av statliga

Summa 12 786 10 740

myndigheter finns i not 42.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 6Arbetsförmedlingen716730
Kostnader för personalDomstolsverket Lunds universitet705 680640 643

Miljoner kronor

Försäkringskassan 678 677

2018 2017

Skatteverket 621 590 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter

Uppsala universitet Göteborgs universitet560 544536 509
Polismyndigheten15 968 15 335Kriminalvården492434
Försvarsmakten11 785 11 518Karolinska institutet451458
Arbetsförmedlingen6 684 6 900Stockholms universitet427415
Försäkringskassan6 239 6 129Umeå universitet361363
Trafikverket5 510 4 970Riksdagsförvaltningen360318
Skatteverket5 464 5 255Kungl. Tekniska högskolan345319
Kriminalvården5 300 5 063Migrationsverket344359
Lunds universitet4 474 4 301Linköpings universitet324316
Domstolsverket4 306 4 094Försvarets materielverk299283
Regeringskansliet4 297 4 122Sveriges lantbruksuniversitet260247
Uppsala universitet3 982 3 858Åklagarmyndigheten213197
Göteborgs universitet3 544 3 433Statens institutionsstyrelse182167
Migrationsverket3 278 3 761
Stockholms universitet3 143 3 024Affärsverk
Karolinska institutet3 020 2 979Luftfartsverket571692
Kungl Tekniska högskolan2 405 2 316Sjöfartsverket166246
Umeå universitet2 257 2 210Svenska kraftnät109122
Försvarets materielverk2 244 2 135
Linköpings universitet2 095 2 047Övriga myndigheter5 420 5 016
Statens institutionsstyrelse2 004 1 939
Sveriges lantbruksuniversitet1 874 1 775Statens tjänstepensioner:
Tullverket1 154 1 101Utbetalda pensioner10 523 10 169
Lantmäteriet1 134 1 054Förändring av försäkringstekniska
Linnéuniversitetet1 130 1 084 avsättningar4 229 1 846
Transportstyrelsen1 102 1 093 Eliminering av premieintäkt för statligatjänstepensioner m.m.-14 536 -13 467
AffärsverkSumma pensionskostnader20 796 18 329
Luftfartsverket1 023993
Sjöfartsverket963919 Övriga personalkostnader
Svenska kraftnät327323 RegeringskanslietFörsvarsmakten448 406455 418
Övriga myndigheter36 545 34 103 Polismyndigheten246243
Summa lönekostnader inklusiveTrafikverket237206
arbetsgivaravgifter143 251 137 834Arbetsförmedlingen178237
Eliminering av arbetsgivaravgifter-34 330 -33 035Kriminalvården135161

Summa lönekostnader efter eliminering av

Försäkringskassan110107
arbetsgivaravgifter 108 921 104 799
Uppsala universitet10097
Skatteverket99102

Pensionskostnader

Försvarsmakten2 094 1 948Affärsverk
Polismyndigheten2 079 2 067Sjöfartsverket5348
Trafikverket840741Luftfartsverket3125
Regeringskansliet739748Svenska kraftnät2727

S kr . 2018/ 19: 101

resultaträkningen. (Se redovisningsprinciper och

Övriga myndigheter 2159 2417 tilläggsupplysningar). Det innebär att av

Summa övriga personalkostnader 4 229 4 220 skuldökningen på 16,5 miljarder kronor har

endast 4,2 miljarder påverkat årets pensions-

Summa kostnader för personal 133 946 127 348

kostnader. En mer detaljerad beskrivning av de

faktorer som ingår i förändringen av statens Statens kostnader för personal ökade med

pensionsavsättning finns i not 43. 6,6 miljarder kronor eller 5,2 procent. Löner,

Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade

är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar med 3,9 procent medan pensionskostnaderna

väsentliga pensionsåtaganden. Riksdagsökade med 13,5 procent.

förvaltningen har också övergått till den nya

redovisningsprincipen och tillämpar fr.o.m. i år

Lönekostnaderna ökade

samma beräkningsgrunder som de SPV använder Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets-

för statens tjänstepensionsåtagande. Av förgivaravgifter ökade med 5,4 miljarder kronor,

ändringen av Riksdagsförvaltningens och de tre vilket motsvarar 3,9 procent. Lagstadgade arbets-

affärsverkens pensionsskulder, sammantaget givaravgifter uppgick under 2018 till

2,8 miljarder kronor, har endast 508 miljoner 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma

kronor påverkat årets pensionskostnader. En procentsats som för 2017. Myndigheternas

närmare beskrivning av detta finns i avsnittet inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar statsinterna transaktioner och därmed inga

och i not 43. kostnader för staten och har därför eliminerats.

Myndigheternas pensionskostnader består

Trafikverkets lönekostnader ökade med

främst av premier för statens avtalsenliga tjänste- 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett

pensioner, vilket utöver premien till SPV för ökat antal anställda för att möta ökad

anställda födda före 1988 även innefattar avgifter verksamhetsvolym under de kommande åren.

till kompletterande ålderspension (Kåpan) och

Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade

den individuella ålderspensionen (Iåp). Sedan med 5,2 procent vilket främst beror på att antalet

2016 finns ett nytt pensionsavtal i staten, PA 16, anställda inom migrationsdomstolarna har ökat

vilket innebär att tjänstepensionerna för anställda till följd av ökad målinströmning.

födda fr.o.m. 1988 är så gott som helt premie-

Lantmäteriets lönekostnader ökade med

bestämda. Pensionspremiernas storlek för de 7,6 procent vilket främst beror på en ökning av

förmånsbestämda tjänstepensionerna beror på antalet anställda och delvis på ökade löner i

åldersfördelningen och löneläget hos personalen samband med personalomsättning.

vid respektive myndighet. Premier för förmåns-

På Migrationsverket minskade lönekost-

bestämda avtalsförsäkringar betalas till och naderna med 12,8 procent med anledning av

hanteras till största delen av SPV och den delen personalminskningar på grund av ett minskat

har därför eliminerats i resultaträkningen. mottagande och minskat antal asylärenden.

Däremot har särskilda organisationer som inte är

myndigheter hand om den kompletterande och

Pensionskostnaderna ökade

individuella ålderspensionen samt de nya Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar

premierna enligt PA 16. Myndigheternas premier statens tjänstepensionsåtagande. Skulden för de

för dessa elimineras därför inte. Detsamma gäller förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV

också för några myndigheter som gör egna redovisar ökade med 16,5 miljarder kronor

pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa jämfört med 2017 då den ökade med

ingår i statens pensionskostnader och elimineras 13,3 miljarder kronor. Av de 16,5 miljarder

inte. kronorna avser 12,3 miljarder kronor

försäkringstekniska omvärderingar som beror på

Övriga personalkostnader minskade

att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till -

Övriga personalkostnader består av kostnader för 0,6 procent från -0,3 procent föregående år.

personalutbildning, traktamenten m.m. och Staten har fr.o.m. 2018 övergått till en ny

minskade med 0,2 procent. redovisningsprincip som innebär att effekten av

försäkringstekniska omvärderingar redovisas

direkt mot nettoförmögenheten och inte i

S kr . 2018/ 19: 101

Årsarbetskrafter Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas

arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i Myndighet

antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte

2018 2017 den som är uppdragstagare (konsult) även om

Polismyndigheten26 414 26 237 denna arbetar med samma uppgifter som
Försvarsmakten18 822 18 828 anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas
Arbetsförmedlingen12 726 13 243 med myndighetens medel, ska ingå när antalet
Försäkringskassan12 293 12 381 årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid somräknas in ska vara den tid som myndigheten
Kriminalvården9 993 9 791utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte
Skatteverket9 566 9 396mot arbete. Omräkning till heltidstjänster
Trafikverket7 845 6 979innebär att deltidsanställd personal ingår i summa
Lunds universitet6 770 6 637antal årsarbetskrafter med den procentandel av en
Domstolsverket6 293 6 089heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör.
Uppsala universitet6 078 5 960Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas
Migrationsverket5 842 7 153rapportering i statens informationssystem
Göteborgs universitet5 825 5 647 Hermes. Under 2018 ökade antalet årsarbets-
Stockholms universitet4 814 4 738 krafter totalt med 3 067 stycken vilket motsvarar
Karolinska institutet4 654 4 749 1,4 procent.
Regeringskansliet4 599 4 630Hos Skogsstyrelsen ökade antal årsarbets-
Kungl. Tekniska högskolan3 628 3 563 krafter med nästan 45 procent vilket beror på att
Statens institutionsstyrelse3 568 3 513 myndigheten under 2018 har räknat in anvisadpersonal från Arbetsförmedlingen i årsarbets-
Umeå universitet3 487 3 564krafterna. Myndigheten har också ökat antalet
Försvarets materielverk3 462 3 372egna anställda med anledning av nya uppdrag som
Linköpings universitet3 156 3 145ålagts myndigheten. Trafikverket har ökat antalet
Sveriges lantbruksuniversitet2 980 2 847årsarbetskrafter med 866 personer eller
Lantmäteriet2 010 1 89512,4 procent vilket beror på ett ökat resursbehov
Kronofogdemyndigheten2 005 1 997för att möta en planerad ökad verksamhetsvolym
Tullverket1 828 1 757de kommande åren. Migrationsverkets årsarbets-
Linnéuniversitetet1 803 1 786 krafter har minskat med 1 311 personer vilket
Transportstyrelsen1 729 1 755 motsvarar 18,3 procent. Detta beror på att
Skogsstyrelsen1 703 1 176 verksamheten håller på att anpassas till en lägre
Statens jordbruksverk1 424 1 336 nivå på grund av minskade antal asylärenden och
Malmö universitet1 406 1 341 ett lägre mottagande.
Luleå tekniska universitet1 341 1 347Not 7
Åklagarmyndigheten1 238 1 239Kostnader för lokaler
Örebro universitet1 208 1 117
Pensionsmyndigheten1 069 1 066Miljoner kronor
Statistiska centralbyrån1 059 1 1212018 2017

Myndigheten för samhällsskydd och

Polismyndigheten2 408 2 298
beredskap1 051984 Försvarsmakten2 276 2 169
Karlstads universitet1 048 1 032Regeringskansliet Kriminalvården1 557 1 470 1 551 1 513

Affärsverk

Migrationsverket1 531 2 386
Sjöfartsverket1 080 1 039Lunds universitet1 042998
Luftfartsverket982973Karolinska institutet931822
Svenska kraftnät608601Domstolsverket Kungl. Tekniska högskolan919 881862 836
Övriga myndigheter38 588 36 904Uppsala universitet772735
Totalt225 995 222 928Stockholms universitet757725

S kr . 2018/ 19: 101

Arbetsförmedlingen674660 Not 8
Göteborgs universitet607600 Vissa garanti- och kreditkostnader
Försäkringskassan606599 Miljoner kronor
Linköpings universitet51951620182017
Skatteverket519499 Exportkreditnämnden411645
Försvarets materielverk483478 Riksgäldskontoret266-305
Umeå universitet435418 Boverket-92
Fortifikationsverket42215 Summa668342
Sveriges lantbruksuniversitet407411

Varav utbetalda skadeersättningar inklusive

skaderelaterade kostnader1 Affärsverk

Sjöfartsverket5151 Exportkreditnämnden17371410
Luftfartsverket2941 Riksgäldskontoret-9
Svenska kraftnät4441 Summa1728 1410
Övriga myndigheter6 957 6 554 Varav återvunna förluster förskadeersättningar inklusive skaderelaterade
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 532 -4 2801 kostnader
Summa21 847 21 417 ExportkreditnämndenRiksgäldskontoret-391 -50-228 -126
Kostnader för lokaler avser myndigheternas Summa-441-354

kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till Varav förändring av skadeersättningar och andra statliga myndigheter. Elimineringar av regressfordringar1

inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader Exportkreditnämnden-935-537
för de myndigheter som hyr sina lokaler av Riksgäldskontoret32560
Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Boverket-92

Migrationsverkets hyreskostnader minskade Summa -619 -475 med 855 miljoner kronor eller 36 procent. Förändringen beror framförallt på en minskning Varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. förväntade låneförluster - -239 Antalet inskrivna i anläggningsboenden

Summa 668 342

minskade med ca 40 procent. 1 Med beaktande av återförsäkring

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner.

I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och de kraftiga variationerna mellan åren är jämförelsestörande.

Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 326 miljoner kronor jämfört med föregående år. EKN:s kostnader är lägre men Riksgäldskontorets kostnader är högre än föregående år.

Kostnaderna för EKN minskade med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år.

S kr . 2018/ 19: 101

Förändring av skadeersättningar och regress- Not 9 fordringar minskade kostnaderna för EKN, med Övriga driftkostnader sammanlagt 935 miljoner kronor, jämfört med Miljoner kronor 537 miljoner kronor föregående år. Det beror

2018 2017 främst på att de kommersiella fordringarna har

Övriga driftkostnader - tjänster ökat på grund av enstaka större skade-

Trafikverket 39 758 36 196 utbetalningar för affärer i Spanien, Chile och

Försvarsmakten 17 106 16 107 Indien samt ett antal affärer i Saudiarabien.

Försvarets materielverk 6 286 6 382 Återvunna förluster för skadeersättningar

Polismyndigheten 2 713 2 641 inklusive skaderelaterade kostnader härrör

framför allt från Chile, Pakistan, Spanien och Statens fastighetsverk1 966 2 458
Irak. De minskar kostnaderna med 391 miljoner Naturvårdsverket1 749 1 434
kronor, vilket är 163 miljoner kronor mer än Karolinska institutet1 704 1 611
föregående år. EKN:s utbetalda skadeersättningar Skatteverket1 703 1 544
inklusive skaderelaterade kostnader är dock Göteborgs universitet1 324 1 220
327 miljoner kronor högre än föregående år, och Arbetsförmedlingen1 246 1 237

är hänförliga till föregående års skador. De största

Försäkringskassan 1 220 1 177 utbetalningarna avsåg affärer till Spanien,

Lunds universitet 1 139 1 080 Saudiarabien och Chile. Skaderelaterade

Statens skolverk 976 876 kostnader är kostnader för indrivning och skade-

Regeringskansliet 955 977 förebyggande åtgärder.

Fortifikationsverket 951 1 271

Riksgäldskontorets kostnader ökade med

Transportstyrelsen 933 938 571 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Uppsala universitet 924 943 Riksgäldskontoret redovisade inga minskade nedskrivningar för förväntade låneförluster, men Migrationsverket 878 1 070 större nedvärdering av tillgångar i garanti- Kriminalvården 836 825 verksamheten och lägre återvunna förluster för Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete 827 786 skadeersättningar inklusive skaderelaterade

kostnader 2018. Som förändring av skade- Umeå universitet812 803
ersättningar och regressfordringar redovisar Övriga myndigheter19 376 17 833
Riksgäldskontoret 325 miljoner kronor i Summa tjänster105 380 99 409

kostnader för nedskrivning av finansiella Övriga driftkostnader - varor tillgångar, regressfordringar och andra tillgångar i Försvarets materielverk 12 925 11 134 garanti- och utlåningsverksamheten vilket bara Trafikverket 4 147 4 902 uppgick till 60 miljoner kronor föregående år.

Försvarsmakten 2 930 2 588 Det beror främst på en 315 miljoner kronor lägre

Polismyndigheten 1 044 1 006 värdering 2018 av de tillgångar som uppkom i

Fortifikationsverket 575 538 samband med infriandet av den statliga garantin

Karolinska institutet 455 449 för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska

Kriminalvården 449 452 investeringsbanken. Riksgäldskontorets åter-

Lunds universitet 351 315 vunna förluster för skadeersättningar minskar

Uppsala universitet 340 309 kostnaderna med 50 miljoner kronor i utdelning

från Orio AB.Migrationsverket314732
Boverkets garantier som långivare kan teckna Statens fastighetsverk229217
rör främst lån till bostadsbyggande och kostnads- Skatteverket208201
minskningen på 9 miljoner kronor beror på högre Stockholms universitet201180
värdering av regressfordringarna jämfört med Göteborgs universitet200241
föregående år.Övriga myndigheter Summa varor Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster Svenska kraftnät Sjöfartsverket3 026 2 975 27 393 26 238 9 773 6 697 1 474 1 075

S kr . 2018/ 19: 101

Luftfartsverket 1 137 1 014 Eliminering av inomstatliga transaktioner -22 920 -21 841 Summa affärsverk, övrig drift – varor och Total summa övriga driftkostnader 94 007 85 880 tjänster 12 384 8 786

Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av

Övriga driftkostnader - reparationer, diverse

tjänster, varor, reparationer och diverse andra

m.m.

driftkostnader. Redovisning görs brutto under

Försvarsmakten3 071 2 759varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av
Trafikverket738690varor och tjänster mellan myndigheter. Totala
Kriminalvården349309övriga driftkostnader ökade med 8,1 miljarder
Polismyndigheten304284kronor jämfört med föregående år.
Försvarets materielverk247150Trafikverket upphandlar entreprenader och
Kustbevakningen219192konsulter för byggande och underhåll av vägar
Myndigheten för samhällsskydd ochoch järnvägar samt för planering och
beredskap216212projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader
Migrationsverket176223påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp
Regeringskansliet160164av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna
Lunds universitet156139 gäller järnvägsanläggningar, produktionsanlägg-
Arbetsförmedlingen153172 ningar samt väganläggningar. Aktivering innebär
Uppsala universitet146128 att kostnader för köp av varor och tjänster förs
Riksdagsförvaltningen14195 bort från resultaträkningen och tas upp som
Stockholms universitet139129 investering i balansräkningen. Under året har
Karolinska institutet119106 Trafikverket aktiverat 1,9 miljarder kronor merän föregående år för utveckling av anläggnings-
Kungl. Tekniska högskolan109100tillgångar i egen regi vilket minskade de totala
Sveriges lantbruksuniversitet10291

driftkostnaderna. Samtidigt ökade kostnader för

varor och tjänster med 2,8 miljarder kronor vilket Affärsverk

medförde att totala driftkostnaderna hos

Svenska kraftnät375356Trafikverket ökade med 0,9 miljarder kronor
Luftfartsverket89110jämfört med föregående år.
Sjöfartsverket6966

Försvarsmaktens ökade driftkostnader

förklaras dels av ökade kostnader för värnpliktig Övriga myndigheter 1 916 1 809 personal på grund av ett större antal rekryter och

dels av ökade kostnader för ammunition och Summa övriga driftkostnader -reparationer, drivmedel. Även kostnader för köpta tjänster har diverse, m.m. 8 994 8 284 ökat.

Ökade driftkostnader för varor hos Försvarets Aktivering utveckling av materielverk gäller främst flygmateriel, för stridsanläggningstillgångar i egen regi

flygsystem. Av driftkostnader för materielför-

Trafikverket-25 674 -23 773 sörjningstjänster avser den största förändringen
Myndigheter i försvarssektorn-8 149 -7 722 ledningssystemmateriel.
Statens fastighetsverk-1 061 -1 477Polismyndighetens driftkostnader för inköp av
Försäkringskassan-394-374 tjänster ökade jämfört med föregående år. Detberor bl.a. på ökade underhållskostnader för
Affärsverkhelikoptrar och högre bränslepriser för fordon. Statens fastighetsverks minskade driftkostnader
Sjöfartsverket-694-366beror främst på lägre kostnader för hyresgäst-
Luftfartsverket-10-1

anpassningar.

Migrationsverkets driftkostnader minskade Övriga myndigheter -1 242 -1 282

med 656 miljoner kronor till följd av avvecklingen

av tillfälliga boenden och minskade kostnader för Summa aktivering utveckling av

tolkar. anläggningstillgångar i egen regi -37 224 -34 996

S kr . 2018/ 19: 101

Not 10Not 11
Avskrivningar och nedskrivningarResultat från andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor20182017Miljoner kronor20182017
Trafikverket10 909 10 355 Resultat från andelar i företag medbestämmande statligt inflytande
Försvarsmakten7 926 7 751Vattenfall AB10 157 8 420
Polismyndigheten818742Akademiska Hus AB5 314 6 453
Fortifikationsverket741811Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)5 274 4 803
Försäkringskassan675730Sveaskog Holding AB3 168 1 359
Lunds universitet505471Specialfastigheter Sverige AB2 423 1 719
Statens fastighetsverk472429SBAB Bank AB1 726 1 709
Kriminalvården379361AB Svensk Exportkredit648772

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap353338 Jernhusen AB545657
Uppsala universitet315304 Swedavia AB517407
Skatteverket298256 Svevia AB459175
Regeringskansliet256251 Apoteket ABSJ AB457 389566 523
AffärsverkTeracom Group AB387451
Svenska kraftnät937940 Svensk-Danska Broförbindelsen AB(SVEDAB)347470
Sjöfartsverket207207Almi Företagspartner AB106235
Luftfartsverket157164Samhall AB Infranord AB93 82-237 134
Övriga myndigheter4 370 4 293Statens Bostadsomvandling AB31-18
Summa29 318 28 403Svenska Rymdaktiebolaget AB Svensk Bilprovning17 13-47 39

I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar

Kungliga Operan AB 9 -1 på anläggningstillgångar.

RISE Research Institutes of Sweden AB 2 22

Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade

Saminvest AB 2 -75 med 554 miljoner kronor jämfört med före-

AB Göta Kanalbolag 0 0 gående år. Det beror främst på avskrivningar på

väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19). Arlandabanan Infrastructure AB00
Försvarsmaktens avskrivningar ökade med Voksenåsen A/S0-1
175 miljoner kronor vilket främst beror på ökade Apoteksgruppen i Sverige Holding AB-5
avskrivningar på beredskapsinventarier.European Spallation Source ESS AB Svenska Spel AB Miljömärkning Sverige AB Kungliga Dramatiska Teatern AB Swedesurvey AB Vasallen AB Metria AB Swedfund International AB Apotek Produktion & Laboratorier AB Systembolaget AB Lernia AB Green Cargo AB PostNord AB Övriga företag som redovisas av Kammarkollegiet- - -1 -2 -2 -17 -17 -65 -80 -107 -108 -179 -648 10 - - 5 -4 23 15 26 -25 -26 41 -105 -206 2

S kr . 2018/ 19: 101

Resultatet för LKAB förbättrades med Summa Kammarkollegiet 30 941 28 286 0,5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst

högre marknadspriser på järnmalm och ett

Affärsverkgynnsammare utfall för pris- och valutasäkringar, vilket uppvägt ökade kostnader för avsättningar
Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät1321
Gasturbiner ABtill samhällsomvandling och ett försämrat finans-
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB30 netto.
Luftfartsverket - LFV Holding AB40-7Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat

med 1,8 miljarder kronor främst beroende på

ökat värde på innehavet av växande skog. Övriga myndigheter 59 14

Specialfastigheter Sverige AB visade

Summa resultat från andelar i företag med

bestämmande statligt inflytande 31 056 28 314 0,7 miljarder kronor bättre resultat än föregående

år, vilket främst beror på ökat värde på ägda

förvaltningsfastigheter.

Resultat från andelar i företag med

väsentligt statligt inflytandeSBAB Bank AB redovisade ett i stort sett
Telia Company AB1 212 3 582 oförändrat resultat, med ett förbättrat räntenettopå 0,2 miljarder kronor och lika stora kostnads-
Nordiska Investeringsbanken NIB633788ökningar.
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)3237Resultatandelarna från Systembolaget har
AB Bostadsgaranti02reducerats med betald utdelning, som bägge åren
VisitSweden AB0-1

uppgår till 0,3 miljarder kronor. Utdelningen

redovisas i stället som skatteintäkt. Resultatet Affärsverk

före denna omföring uppgick till 0,2 miljarder Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 34 22

kronor 2018 och 0,3 miljarder kronor 2017. Summa resultat från andelar i företag med Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till

väsentligt statligt inflytande 1 911 4 430

4,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder

kronor sämre än föregående år. Resultatet Resultat från andelar i hel- och delägda behandlas inte som resultat från andelar i

företag - totalt

årsredovisningen för staten. I stället redovisas Resultat från andelar i företag med

utdelade belopp som skatteintäkt. bestämmande statligt inflytande 31 056 28 314

Telia Company AB redovisade en 2,4 miljarder Resultat från andelar i företag med

kronor lägre resultatandel, vilket främst avser väsentligt statligt inflytande 1 911 4 430

resultat från avyttrad verksamhet där resultat-

Total summa 32 967 32 744

andelen försämrats med 3,1 miljarder kronor. Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Resultatet för Nordiska Investeringsbanken Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. NIB avser perioden 1 september 2017 till 31

augusti 2018. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2017 och uppvisar ett totalt resultat på 33 miljarder kronor.

Vattenfalls resultat förbättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst minskade finansiella kostnader och inkomstskatter.

Akademiska hus AB visade ett minskat resultat med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försämringen är främst hänförbar till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter med 2,4 miljarder kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 12 Not 13 Nettokostnad för statsskulden Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor Miljoner kronor

2018 2017 2018 2017 Finansiella intäkter och kostnader för Exportkreditnämnden 2 717 1 905

förvaltning av statsskulden

Riksbankens inlevererade överskott 2 300 2 500

Skatteverket 2 274 2 308 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska

Kärnavfallsfonden 2 200 1 966 kronor 13 010 13 107

Centrala studiestödsnämnden 364 816 Ränteintäkter avseende upplåning i

utländsk valuta1 497 1 130 Riksgäldskontoret209187
Summa ränteintäkter14 507 14 237 KammarkollegietFörsäkringskassan154 132258 103
Räntekostnader avseende upplåning iStyrelsen för internationellt
svenska kronor-29 745 -27 567 utvecklingssamarbete6390
Räntekostnader avseende upplåning iKarolinska Institutet4327
utländsk valuta-4 806 -3 240
Summa räntekostnader-34 551 -30 807 Värdeförändringar finansiella instrumentKarolinska institutet, Göteborgs universitet,
Realiserade valutakursförändringar (netto) -772 1 947 Statens fastighetsverk m.fl.1917
Orealiserade valutakursförändringar (netto) -6 913228
Överkurs vid emission (netto)11 282 13 165 Affärsverk
Intäktsförda, preskriberade obligationerSvenska kraftnät4919
m.m.10 Luftfartsverket14
Realiserade kursförändringar (netto)-3 358 -9 525 Sjöfartsverket00
Provisioner till banker m.fl.-56-60
Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -19 860 -10 815 Övriga myndigheterSumma204 10 728 10 394196

Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De

Övriga finansiella intäkter ökade med innefattar även intäkter och kostnader för 334 miljoner kronor jämfört med 2017. skuldskötselåtgärder.

Exportkreditnämndens finansiella intäkter

Under 2018 uppgick nettokostnaden för ökade med 812 miljoner kronor. Av dessa avser statsskulden (räntor, över- och underkurser och

575 miljoner kronor valutakursvinster. valutakursförändringar m.m.) till 19,9 miljarder Riksbanken levererade in ett överskott på kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade

2,3 miljarder kronor. med 9,0 miljarder kronor från föregående år. Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- Negativ påverkan från valutakursförändringar

kontosystemet. med 9,9 miljarder kronor och ökade ränte- Kärnavfallsfondens intäkter omfattar räntekostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis

intäkter för nominella placeringar. uppvägts av att kursförändringar förbättrats med Centrala studiestödsnämndens finansiella 6,2 miljarder kronor.

intäkter består av räntor på studielån och ränte-

intäkter på återkrav gällande hemutrustningslån

m.m. Dessa har minskat med 452 miljoner kronor

till följd av ett lägre ränteläge.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 14 aktiverat räntekostnader i samband med anlägg- Övriga finansiella kostnader ningsprojekt, eftersom räntan är en del av de

utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att

Miljoner kronor

bygga anläggningen.

20182017
Exportkreditnämnden2 553 1 948
Statens jordbruksverk30868 3.5.2 Noter till balansräkningen

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 58 119 Not 15

Trafikverket 53 72 Balanserade utgifter för utveckling

Kammarkollegiet 0 588

Miljoner kronor

2018 2017 Värdeförändringar finansiella instrument

Ingående ackumulerade

Kärnavfallsfonden1 206881anskaffningsvärden26 838 25 184
Riksgäldskontoret318 1 047Årets investeringar, anskaffningsutgifter593 487
Kammarkollegiet326Årets investeringar, egen utveckling2 170 2 036

Göteborgs universitet, Karolinska institutet

Försäljning/utrangering -696 -821 m.fl. 59 22

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 28 905 26 886

Affärsverk

Svenska kraftnät4634Ingående ackumulerade avskrivningar-18 994 -17 495
Sjöfartsverket196Årets avskrivningar och nedskrivningar-2 186 -2 210
Luftfartsverket21Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning671 699
Övriga myndigheter108151 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 509 -19 006Summa8 396 7 880
Aktivering av finansiella kostnader-130-24 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde ochackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende
Summa4 632 4 919 på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan

myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Övriga finansiella kostnader minskade med Miljoner kronor 287 miljoner kronor jämfört med föregående år

2018 2017 främst på grund av negativ värdeförändring på

Försäkringskassan 1 450 1 413 finansiella instrument.

Trafikverket 820 565

Exportkreditnämndens finansiella kostnader

Skatteverket 511 492 avser främst beräknade och realiserade kurs-

Polismyndigheten 465 463 förluster för premier och skadefordringar.

Kronofogdemyndigheten 438 376

Statens jordbruksverks finansiella kostnader har ökat med 240 miljoner kronor. Det förklaras Arbetsförmedlingen 436 317 av ökade finansiella korrigeringar i transfererings- Försvarsmakten 345 593 avsnittet.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Affärsverk arbetes (Sida) finansiella kostnader har minskat Svenska kraftnät 363 301 med 61 miljoner kronor vilket förklaras med Sjöfartsverket 58 48 minskade valutakursförluster i samband med reservering för skadefordringar och fordringar

Övriga myndigheter 3 510 3 311 för garantiavgifter.

Summa 8 396 7 880

Trafikverkets finansiella kostnader består bl.a. av en förlust vid försäljning av Sweroad och valutakursförluster på fordringar och skulder. I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår

I noten redovisas finansiella kostnader per främst egenutvecklade it-system och program. myndighet brutto. Några myndigheter har Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter

för utveckling med 516 miljoner kronor 2018. De

S kr . 2018/ 19: 101

Miljoner kronor

största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndig- 2018 2017 heten. Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap 338 316

Försäkringskassan har balanserade utgifter för

utveckling av it-system om 1 450 miljoner Arbetsförmedlingen10516
kronor. Den största delen avser it-stöd för Polismyndigheten95105
ärendehantering, självbetjäning och automatise- Skatteverket5439
ring. Försäkringskassan förvaltar it-system för Kriminalvården4159
pensionshantering för Pensionsmyndighetens Tullverket2432

räkning. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system

Affärsverk och fakturerar för kostnader för avskrivningar på

Luftfartsverket 442 395 dessa tillgångar.

Svenska kraftnät 145 103

Trafikverket och Skatteverket har balanserade

Sjöfartsverket 15 12 utgifter för utveckling av it-system om 820 miljoner kronor respektive 511 miljoner kronor.

Övriga myndigheter 341 341

Av de totala investeringarna under 2018 på 2 763 miljoner kronor står Försäkringskassan för Summa 1 600 1 417 562 miljoner kronor, Trafikverket för 265 miljoner kronor och Skatteverket för 160 miljoner Under posten Rättigheter och andra immateriella kronor. anläggningstillgångar redovisas i första hand

köpta it-system och program. Posten ökade med Not 16 183 miljoner kronor jämfört med föregående år. Rättigheter och andra immateriella Den största ökningen, 89 miljoner kronor, anläggningstillgångar avser Arbetsförmedlingens investeringar inom

egenutvecklade it-lösningar samt anläggningar

Miljoner kronor

(licenser) med anledning av myndighetens

20182017inriktning mot att erbjuda ett ökande antal
Ingående ackumuleradetjänster för arbetssökande via digitala kanaler.
anskaffningsvärden4 887 4 658Myndigheten för samhällsskydd och
Årets investeringar, anskaffningsutgifter609402beredskap (MSB) har tillgångar på 338 miljoner
Årets investeringar, egen utveckling24kronor. Tillgångarna avser främst investeringar i
Försäljning/utrangering-372-151 det nationella radiokommunikationssystemet
Utgående ackumuleradeRakel.
anskaffningsvärden5 126 4 912

Luftfartsverket har under året investerat i fortsatt utveckling och anpassning av flyg-

Ingående ackumulerade avskrivningar-3 493 -3 237 ledningssystemet för fortsatt utbyggnad av
Årets avskrivningar och nedskrivningar-404-419 flygtrafikledning på distans.
Minskning av ack avskrivningar vidSvenska kraftnäts rättigheter och andra
utrangering/försäljning371160

immateriella anläggningstillgångar uppgår till

Utgående ackumulerade avskrivningar -3 526 -3 496 145 miljoner kronor och består främst av

Summa 1 600 1 417 markrättigheter i form av servitut och lednings-

Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och rätter samt nyttjanderättigheter för optoförackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan bindelser, licenser och balanserade utgifter för myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

dataprogram.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 17 Not 19 Förskott avseende immateriella Statliga järnvägsanläggningar anläggningstillgångar

Miljoner kronor

Miljoner kronor20182017 Ingående anskaffningsvärde2018 233 895 209 2892017
Mittuniversitetet1- Årets anskaffning-17253
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala0- Årets färdigställande från pågående
Länsstyrelsen i Västra Götalands län-1 investeringFörsäljning/utrangering7 229 24 868 -6-314
Summa11Utgående anskaffningsvärde240 946 233 895

Förskott avseende immateriella anläggnings-

Ingående avskrivningar -67 523 -63 104 tillgångar förekommer i mycket liten utsträck-

Årets avskrivningar -5 066 -4 701 ning.

Försäljning/utrangering - 282

Not 18 Ackumulerad avskrivning -72 589 -67 523

Statliga väganläggningar

Årets nedskrivningar - -29

Miljoner kronor

Försäljning/utrangering - 29 2018 2017

Summa 168 357 166 373

Ingående anskaffningsvärde 236 916 228 793 Årets anskaffning 6 21

Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- Årets färdigställande från pågående

anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för investering 4 414 8 102

järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafik-

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 241 336 236 916

verket tillämpar differentierade avskrivningstider,

mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägs- Ingående ackumulerade avskrivningar -95 188 -89 825

anläggningar. Årets avskrivningar -5 566 -5 364

Värdet av järnvägsanläggningar som färdig-

Utgående ackumulerade avskrivningar -100 754 -95 188

ställdes under 2018 var 7 229 miljoner kronor Summa 140 582 141 728 (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt

som färdigställts under 2018 ingår bl. a. dubbel- Trafikverket redovisar investeringar i statliga spår på sträckan Strängnäs-Härad och Skutskär-

Furuvik, kapacitetsförstärkningar mellan väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde Göteborg-Skövde och spårbyte på sträckan

Hudiksvall-Sundsvall. för väganläggningar. Komponentavskrivning för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år.

Värdet av väganläggningar som färdigställdes under 2018 var 4 414 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar).

Bland färdigställda projekt ingår t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 Hurva etapp Linderöd samt utförda säkerhets- och miljöåtgärder.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 20 är de kungliga slotten, fästningar, national- Byggnader, mark och annan fast egendom teatrarna, museerna, regeringens byggnader,

landshövdingarnas residens och ambassadbygg-

Miljoner kronor

nader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och

2018 2017 vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar Ingående ackumulerade främst nationalparker och naturreservat. Många anskaffningsvärden 67 571 65 309 markområden är bokförda till ett värde som är Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 308 795 långt under marknadsvärdet. Årets investeringar, egen utveckling 3 6 Fortifikationsverket förvaltar fastigheter

Färdigställande av pågåendeavsedda för försvarsändamål samt ett antal
nyanläggningar3 782 1 570byggnader klassade som statliga byggnads-
Försäljning/utrangering-122-102 minnen.
Utgående ackumuleradeRiksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdags-
anskaffningsvärden72 543 67 578

byggnaderna.

Det bokförda värdet för statens byggnader, Ingående ackumulerade avskrivningar -27 446 -25 996 mark och annan fast egendom är 43 786 miljoner Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 503 -1 534 kronor vilket är en ökning med 3 571 miljoner Minskning av ack avskrivningar vid kronor jämfört med 2017. utrangering/försäljning 113 86

Det bokförda värdet för Statens fastighets- Utgående ackumulerade avskrivningar -28 836 -27 444 verks byggnader, mark och annan fast egendom

ökade med 2 743 miljoner kronor under 2018 till Ingående ackumulerade uppskrivningar 80 80 16 083 miljoner kronor. Det ackumulerade Utgående ackumulerade uppskrivningar 80 80 anskaffningsvärdet var 22 404 miljoner kronor.

Ökningen av bokfört värde beror främst på

Summa 43 786 40 215

Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och färdigställandet av två stora projekt, renovering av ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende

Nationalmuseum och Kv. Björnen som nyttjas av på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Regeringskansliet. Av årets totala av- och

nedskrivningar på 1 503 miljoner kronor står

Miljoner kronor

Statens fastighetsverk för 461 miljoner kronor.

2018 2017 Fortifikationsverkets bokförda värde ökade Statens fastighetsverk 16 083 13 340 med 638 miljoner kronor till 10 997 miljoner

Naturvårdsverket11 739 11 469 kronor. Värdet av nyanskaffningar uppgick 2018
Fortifikationsverket10 997 10 359 till 1 355 miljoner kronor inklusive direkt-
Riksdagsförvaltningen1 179 1 159 avskrivna anläggningar. Fortifikationsverkets av-och nedskrivningar för 2018 uppgick till
Trafikverket925941714 miljoner kronor.
Sveriges lantbruksuniversitet708731

Affärsverk

Sjöfartsverket817867
Svenska kraftnät764768
Luftfartsverket528527
Övriga myndigheter4654
Summa43 786 40 215

Cirka 15 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning.

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter

S kr . 2018/ 19: 101

Not 21 projekten ökar i både antal och storlek. Främst Förbättringsutgifter på annans fastighet avser projekten stora ombyggnationer såsom t.ex.

regionledningscentraler och ombyggnationer för

Miljoner kronor

anpassning av verksamhetsförändringar och ökad

2018 2017 säkerhet. Ökningen hos Karolinska Institutet

Ingående ackumuleradeförklaras till största del av pågående förbättrings-
anskaffningsvärden13 768 12 924 arbeten i annans fastighet som framför allt kan
Årets investeringar, anskaffningsutgifter1 489 1 393 hänföras till omfattande ombyggnationer både i
Årets investeringar, egen utveckling115 Solna och i Huddinge.
Försäljning/utrangering-402-427
Utgående ackumuleradeNot 22
anskaffningsvärden14 866 13 895 Maskiner, inventarier, installationer m.m.Miljoner kronor
Ingående ackumulerade avskrivningar-8 206 -7 65320182017
Årets avskrivningar och nedskrivningar-1 033-962
Minskning av ackumulerade avskrivningarIngående ackumulerade
vid utrangering/försäljning351397 anskaffningsvärden97 909 94 241
Utgående ackumulerade avskrivningar-8 888 -8 219 Årets investeringar, anskaffningsutgifterÅrets investeringar, egen utveckling4 718 4 021 68
Summa5 978 5 676
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde ochÅrets överföringar från Pågående2 348 2 807

ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende nyanläggingar på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det

ackumulerade värdet.Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade-4 389 -3 346
Miljoner kronor20182017anskaffningsvärden100 592 97 731
Polismyndigheten876783 Ingående ackumulerade avskrivningar-61 097 -58 381
Regeringskansliet701697 Årets avskrivningar och nedskrivningar-6 013 -5 788
Försvarsmakten352304 Minskning av ackumulerade avskrivningarvid utrangering/försäljning4 405 3 075
Domstolsverket299295Utgående ackumulerade avskrivningar -62 705 -61 094
Lunds universitet270291Summa37 887 36 637
Uppsala universitet260252Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och
Kungl. Tekniska högskolan246244 ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroendepå att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det
Försvarets materielverk226232ackumulerade värdet.
Karolinska institutet206113Miljoner kronor
Sveriges lantbruksuniversitet205206Kustbevakningen2018 2017 2 246 2 334
Övriga myndigheter2 335 2 259Lunds universitet1 737 1 779
Summa5 978 5 676Polismyndigheten Försvarsmakten1 538 1 437 1 277 1 156

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser

Myndigheten för samhällsskydd och sådana utgifter som myndigheten har haft för att beredskap 1 165 1 191 anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten,

Trafikverket 1 158 1 192 exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt

Affärsverk reparationer och underhåll i fall där utgifterna

Svenska kraftnät 15 246 15 043 uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade

Sjöfartsverket 1 343 1 414 statens förbättringsutgifter på annans fastighet

Luftfartsverket 7 9 med 302 miljoner kronor 2018.

Balanspostens ökning har varit störst hos Polismyndigheten och Karolinska Institutet med Övriga myndigheter 12 170 11 082 93 miljoner kronor vardera. För Polis- Summa 37 887 36 637 myndighetens del förklaras det av att de pågående

S kr . 2018/ 19: 101

Miljoner kronor

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner,

installationer, bilar, fartyg, flyg och transport-20182017
medel är exempel på tillgångar som myndig- Trafikverket74 979 61 226
heterna redovisar under denna post. Även Fortifikationsverket2 539 1 688
tillgångar som innehas genom finansiell leasing Statens fastighetsverk955 3 099
ingår. Årets totala investeringar uppgår till Sveriges lantbruksuniversitet367153

4 724 miljoner kronor.

Försvarsmakten 322 153

Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består

främst av kraftledningar, stationer, byggnader

Affärsverk och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar,

Svenska kraftnät 7 697 6 696 optoförbindelser och tele- och informations-

Sjöfartsverket 1 162 556 system. Årets investeringar uppgår till 12 miljon-

Luftfartsverket 331 209 er kronor.

Innehavet för Kustbevakningen består bl. a. av

övervakningsfartyg, vattenskotrar och flygplan Övriga myndigheter 1 591 1 921 och årets investeringar uppgår till 49 miljoner Summa 89 943 75 701

kronor.

Lunds universitet investeringar uppgår till

Av det totala bokförda värdet på 89,9 miljarder 328 miljoner kronor.

kronor för Pågående nyanläggningar, finns

Polismyndighetens investeringar uppgår till

75 miljarder kronor hos Trafikverket och 590 miljoner kronor. Det förklaras främst av en

7,7 miljarder kronor hos Affärsverket svenska ökad satsning AV-utrustning till främst region-

kraftnät. ledningscentraler och investeringar i vapen,

Årets investeringar uppgår totalt till bombskydd och övrig utrustning.

32,2 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar

Försvarsmaktens investeringar uppgår till

uppgår till 25,6 miljarder kronor. Här ingår 228 miljoner kronor vilket avser bl.a. maskiner

många mycket stora väg- och järnvägsprojekt och tekniska anläggningar, datorer och kring-

som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska utrustningar samt standardfordon.

vägpaketet, ökad kapacitet järnväg Tomteboda-

Kallhäll, nytt dubbelspår Järna-Linköping och

Not 23

projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i

Pågående nyanläggningar

hela Sverige. Affärsverket svenska kraftnät har

7,7 miljarder kronor som pågående nyanlägg-

Miljoner kronor

ningar och årets investeringar på 2,4 miljarder

2018 2017

kronor avser främst stations- och ledningsför- Ingående ackumulerade

nyelse i Storfinnforsen-Midskog och projekten

anskaffningsvärden75 657 83 992Stockholms ström och Sydvästlänken.
Årets investeringar, anskaffningsutgifter6 474 5 531Under 2018 har Trafikverket färdigställt
Årets investeringar, egen utveckling25 762 23 578projekt på totalt 7,3 miljarder kronor som har
Årets överföring till färdig tillgång-17 890 -37 316överförts till färdig tillgång. Dessa avser främst
Försäljning/utrangering-3-3dubbelspår Strängnäs-Härad och Skutskär-
Årets nedskrivningar-57-81 Furuvik samt åtgärder för malmtransporter

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 89 943 75 701 sträckan Ludvika-Frövi.

Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 24 bl.a. på att Försvarsmakten invärderat bered- Beredskapstillgångar skapsvaror som har anskaffats tidigare år och

korrigerat lagervärdena.

Miljoner kronor

Myndigheten för samhällsskydd och

20182017 beredskap (MSB) har beredskapstillgångar
Ingående ackumuleradebestående av materiel för räddningstjänst,
anskaffningsvärden176 251 169 042 andningsskydd och anläggningar för varnings-
Förändring IB på grund av omklassificering82signaler. Av det utgående värdet är MSB:s del
Årets anskaffning7 340 7 547 knappt 0,2 miljarder kronor.
Årets försäljningar/utrangeringar-552-339
UB AnskaffningsvärdeNot 25
beredskapsinventarier183 121 176 251 Förskott avseende materiella
IB Beredskapsvaror i lager25 452 23 033 anläggningstillgångar
Förändring IB på grund av omklassificering427 1 851Miljoner kronor
Årets anskaffning88699920182017
Årets övriga förändring-536-431Försvarets materielverk3 632 4 005
UB Beredskapsvaror i lager26 229 25 452Trafikverket1 538978

UB Anskaffningsvärde

Övriga myndigheter 50 30

beredskapstillgångar 209 350 201 702

IB Ackumulerade avskrivningar -101 083 -94 238 Summa 5 220 5 013

Förändring IB på grund av omklassificering -11 - Årets avskrivningar/nedskrivningar -7 384 -7 136 Under denna post redovisas förskott som

Årets försäljningar/utrangeringar 521 292 myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella

UB Ackumulerade avskrivningar (avser anläggningstillgångar.

beredskapsinventarier) -107 957 -101 083 Posten hos Försvarets materielverk består av

Summa 101 393 100 619 förskott till både utländska och svenska

leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer

uppgår till 1,6 miljarder kronor och består Beredskapstillgångar består av tillgångar både för

huvudsakligen av förskott till SAAB AB för civil och militär beredskap. Posten omfattar

utveckling av JAS 39 E och SAAB Kockum för främst Försvarsmaktens tillgångar för militär

projekt ubåt A26. Förskotten till utländska beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex.

leverantörer uppgår till 2,1 miljarder kronor och läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

avser främst förskott för inköp av försvars-

Försvarsmakten delar in sina beredskapstill-

materiel från försvarsmyndigheter i USA. gångar i beredskapsinventarier och beredskaps-

Trafikverkets förskott avser byggande av vägvaror. Statens totala beredskapsinventarier

och järnvägsanläggningar. Större förskott hos uppgår till 75,1 miljarder kronor och består av

myndigheten är järnvägsprojekten Getingmidjan t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Bered-

i Stockholm, Olskroken och Västlänken i skapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel

Göteborg samt vägprojektet Förbifart och beklädnadsmateriel uppgår till 26,2 miljarder

Stockholm. kronor. I posten ingår även tillgångar under

uppbyggnad i Försvarets materielverk. Samman-

Not 26

lagt är 101 miljarder kronor av det utgående

Andelar i hel- och delägda företag

värdet militära beredskapstillgångar inklusive

tillgångar under uppbyggnad.

Miljoner kronor

Nyanskaffning av militära beredskaps-

2018 2017 inventarier uppgår till 7,3 miljarder kronor och

Summa andelar i företag med av- och nedskrivningar uppgår till 7,3 miljarder

bestämmande statligt inflytande 297 229 276 792 kronor under 2018. Anskaffningen innefattar

Summa andelar i företag med väsentligt bl.a. utveckling och anskaffning JAS 39 E, statligt inflytande 49 984 49 106

anskaffning ubåt, sjöstrids- och fordonssystem.

Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Beredskapslagrets värde ökade med

Summa 348 213 326 898

0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror

S kr . 2018/ 19: 101

Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på AB Göta Kanalbolag39 39 100,0%
de företag där staten har ett bestämmande Kungliga Operan AB35 25 100,0%
inflytande (när statens ägarandel överstiger Kungliga Dramatiska Teatern AB31 32 100,0%
50 procent) och på väsentligt statligt inflytande Miljömärkning i Sverige AB20 22 100,0%

(när statens ägarandel uppgår till högst 50 och

Arlandabanan Infrastructure AB 10 10 100,0%

lägst 20 procent).

Voksenåsen A/S 5 5 100,0%

Förutom de förändringar vilka specificeras

Swedesurvey AB 1 3 100,0%

nedan är postens totala förändring en följd av

Svenska Spel AB 0 0 100,0%

förändringar i företagens justerade egna kapital,

Apoteksgruppen i Sverige Holding -

utbetalda utdelningar samt förvärv och

AB 390 100,0%

avyttringar.

SweRoad (Swedish National Road -

Consulting AB) 17 100,0%

Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande

Affärsverk

Svenska kraftnät - Svenska

Miljoner kronor

Kraftnät Gasturbiner AB 190 220 100,0%

Statens

2018 2017 ägarandel Luftfartsverket - LFV Holding ABSjöfartsverket - Sjöfartsverket130 90 100,0%
Vattenfall AB88 096 78 714 100,0%Holding AB21 14 100,0%
Akademiska Hus AB42 832 39 186 100,0%

Luossavaara-Kiirunavaara AB

Övriga andelar 423 345 -
(LKAB)38 573 36 348 100,0%
Sveaskog Holding AB23 110 20 669 100,0% Summa297 229 276 792
AB Svensk Exportkredit18 239 17 574 100,0%
SBAB Bank AB15 736 14 310 100,0% Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade

Specialfastigheter Sverige AB 10 929 9 066 100,0% egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 Swedavia AB 8 066 7 665 100,0% december, utom i några fall då senaste

delårsbokslutet använts. Jernhusen AB 7 648 7 223 100,0%

Andelar i företag med bestämmande statligt Almi Företagspartner AB 7 371 7 264 100,0%

inflytande ökade med 20 miljarder kronor. Swedfund International AB 5 028 4 571 100,0%

Vattenfalls andelsvärde ökade med Saminvest AB 4 992 5 190 100,0%

9,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av SJ AB 4 740 4 615 100,0%

årets vinst på 10 miljarder kronor och poster Apoteket AB 4 453 4 748 100,0%

redovisade direkt mot eget kapital på Teracom Group AB 3 765 3 575 100,0%

2,7 miljarder kronor. Främst består posterna av PostNord AB 3 120 4 468 60,7% positiva effekter av kassaflödessäkringar på Systembolaget AB 1 522 1 630 100,0% 1,7 miljarder kronor, positivt netto av Svevia AB 1 508 1 372 100,0% omräkningsdifferenser och valutasäkringar på Samhall AB 1 274 1 181 100,0% 1,5 miljarder kronor och negativa omvärderingar Svensk-Danska Broförbindelsen AB relaterade till pensionsskulden på 0,6 miljarder (SVEDAB) 996 1 378 100,0% kronor. En justering av årets ingående balans har RISE Research Institutes of Sweden medfört en minskning med 1,6 miljarder kronor. AB 932 930 100,0%

Utdelningen till staten uppgick till 2,0 miljarder Infranord AB 839 823 100,0% kronor. Green Cargo AB 596 755 100,0% Akademiska hus ökade med 3,6 miljarder Statens Bostadsomvandling AB 507 476 100,0% kronor, vilket beror på årets resultat på Svenska Rymdaktiebolaget 464 458 100,0% 5,3 miljarder kronor och en minskning genom

Vasallen AB409 551 100,0% utdelning av 1,6 miljarder kronor.
Lernia AB241 384 100,0%LKAB:s andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, vilket främst avser nettot av årets vinst på
AB Svensk Bilprovning119 135 100,0%

5,3 miljarder kronor och årets utdelning på Apotek Produktion & Laboratorier AB 113 193 100,0% 2,9 miljarder kronor. Metria AB 106 128 100,0% Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med

2,4 miljarder kronor. Förändringen förklaras

S kr . 2018/ 19: 101

främst av årets resultat på 3,2 miljarder kronor Andelar i företag med väsentligt statligt samt utdelning till staten av 0,9 miljarder kronor. inflytande

Svensk Exportkredit AB ökade med

Miljoner kronor

0,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat på 0,6 miljarder kronor och en Statens

2018 2017 ägarandel positiv påverkan från värdering av egen kreditrisk

Telia Company AB 37 127 37 275 38,1% med 0,4 miljarder kronor och en betald utdelning

Nordiska Investeringsbanken (NIB) 12 525 11 568 34,6% till staten på 0,2 miljarder kronor.

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 168 136 50,0%

SBAB Bank AB ökade i värde med

0,5 miljarder kronor, främst som en följd av årets AB Bostadsgaranti99 50,0%
resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med VisitSweden AB99 50,0%
utdelning till staten av 0,6 miljarder kronor samt Sweden House77 36,0%

en direkt minskning av eget kapital med

0,5 miljarder kronor som framför allt avser Affärsverk

kassaflödessäkringar. Svenska kraftnät - Nord Pool Spot

Specialfastigheter i Sverige AB redovisade en As m.fl. 139 102 -

ökning med 1,2 miljarder kronor, som

Summa 49 984 49 106

väsentligen består av årets resultat på 1,7 miljarder

kronor minskat med 0,5 miljarder kronor i betald

Andelar i företag med väsentligt statligt utdelning.

inflytande blev 0,9 miljarder kronor högre än

Swedfund International AB ökade med

föregående år. Andelen i Telia Company AB 0,5 miljarder kronor genom ett kapitaltillskott på

minskade i värde med 0,1 miljarder kronor. 0,6 miljarder kronor.

Andelen av årets resultat uppgick till 1,2 miljarder

Andelen i PostNord AB minskade med

kronor och till staten betald utdelning uppgick till 1,3 miljarder kronor. Detta förklaras främst av

3,7 miljarder kronor. Poster som direkt andelen av årets förlust, som uppgick till

påverkade eget kapital medförde en ökning med 0,6 miljarder kronor och negativ påverkan med

1,5 miljarder kronor. Posterna avsåg till stor del 1,2 miljarder kronor avseende omräknad

valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet. pensionsskuld. Ett kapitaltillskott på 0,4 mil-

Dessutom medförde den ökade ägarandelen i jarder kronor kompenserade delvis för detta.

samband med företagets återköp av aktier en

Innehavet i SVEDAB minskade med

ökning av andelsvärdet med 0,9 miljarder kronor. 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av

Marknadsvärdet på statens aktier i Telia utdelning i form av återgivna betalnings-

Company AB uppgick vid årsskiftet till utfästelser med 0,8 miljarder kronor och årets

68 miljarder kronor. vinst på 0,3 miljarder kronor.

Nordiska Investeringsbanken ökade med

Svenska Spel AB är redovisat till värdet av

1,0 miljarder kronor. Periodens resultatandel aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till

uppgick till 0,6 miljarder kronor och ändrad 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll

valutakurs medförde en ökning av andelsvärdet miljoner kronor). Resultatet uppgick till

med 0,5 miljarder kronor. En utdelning till staten 4,5 miljarder kronor och 4,7 miljarder kronor

av 0,2 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. utdelades till staten. Utdelningen är redovisad

Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per som skatteintäkt. Företagets egna kapital uppgick

31 augusti för respektive år. till 4,6 miljarder kronor vid årsskiftet.

Förutom de ovan nämnda förändringarna är

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och

postens totala förändring en följd av förändringar SweRoad har avyttrats under året.

i företagens justerade egna kapital, utbetalda

utdelningar samt förvärv och avyttringar.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 27 värdeökning. Under året har denna del sjunkit Andra långfristiga värdepappersinnehav något. Även andelen statspapper som elimineras i

årsredovisningen för staten har minskat något.

Miljoner kronor

Under året har placeringar gjorts i företags-

2018 2017 obligationer, aktier och värdepappersfonder. Kärnavfallsfonden Sveriges andelar i internationella investerings- Bostadsobligationer 30 142 31 376 banker och utvecklingsbanker redovisas av Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 4 947 0 Kammarkollegiet och Styrelsen för inter-

nationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den

myndighet som gör utbetalningar av kapital- Investerings- och utvecklingsbanker,

tillskott och eventuella bidrag till respektive bank Kammarkollegiet och Sida

också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856

redovisat kapitaltillskott till utvecklingsbanker Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040

med 81 miljoner kronor. Kammarkollegiet har Internationella återuppbyggnads- och

redovisat ett kapitaltillskott till Asiatiska banken utvecklingsbanken, IBRD 846 846

för infrastrukturinvesteringar (AllB) om Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 696 630

206 miljoner kronor. Asiatiska banken infrastrukturinvesteringar, AIIB 644 438

Exportkreditnämnden har under året avvecklat Internationella finansbolaget, IFC 181 181

obligationer i euro och amerikanska dollar till ett Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147

belopp av 3 964 miljoner kronor i enlighet med Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136

ändring i förordningen (2011:211) om utlåning Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 83 68 och garantier. Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Riksgäldskontorets innehav består till största Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 delen nollkupongobligationer som övertogs i

1 samband med avvecklingen av affärsverket Summa investerings- och utvecklingsbanker 7 658 7 371

Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att Exportkreditnämnden, obligationer - 3 964 återbetala resterande lån som ursprungligen

avsett finansiering av anläggningstillgångar

uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Riksgäldskontoret, obligationer m.m. 2 499 2 319

Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio

AB och SAS som Andra långfristiga värde- Kammarkollegiet, övrigt

pappersinnehav eftersom statens andel i dessa

Orio AB (Saab Automobile Parts AB)453 603bolag understiger 20 procent. Marknadsvärdet
SAS203 203för statens ägarandel i SAS vid utgången av 2018
Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m.197 210

uppgår till 1 179 miljoner kronor. Kammarkollegiets övriga värdepapper är Karolinska institutet, aktier, andelar och främst de andelar i Kammarkollegiets aktie-

obligationer 504 453

konsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar.

Övriga myndigheter 633 582

Summa 47 236 47 081

1I regeringens skrivelse 2018/19:35 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklingsoch investeringsbanker redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat med aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet med 3,7 miljarder kronor. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel på 1,8 miljarder kronor för EIB och 0,2 miljarder kronor för EBRD. Resterande del av skillnaden avser effekten av valutakursförändringar och uppgår till 1,7 miljarder kronor.

Det största innehavet av långfristiga värdepappersinnehav avser bostadsobligationer (säkerställda obligationer) som innehas av Kärnavfallsfonden. De värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och

S kr . 2018/ 19: 101

Not 28 återförsäkrares andel av ej intjänade garanti- Långfristiga fordringar avgifter och kvardröjande risker samt åter-

försäkrares andel av avsättning för skador med

Miljoner kronor

avdrag för återförsäkrares andel av skade-

2018 2017 fordringar. Exportkreditnämnden Sidas fordringar gäller garantiverksamheten - Fordringar efterskottspremier och uppgår till 242 miljoner kronor, varav största garantiavgifter 4 265 4 254 delen är skadefordringar. I posten ingår även - Skadefordringar 1 769 1 619 fordringar mot Miga som är en organisation inom - Återförsäkrares andel av Världsbanken, och fordran utifrån fastställda försäkringstekniska avsättningar och

premieplaner i de fall det är tillämpligt för Sidas skadefordringar 715 320

garantier. Summa Exportkreditnämnden 6 749 6 193

På grund av framför allt lägre värdering av

fordran på Saab Automobil AB i konkurs så har Styrelsen för internationellt

Riksgäldens regressfordringar från infriade

utvecklingssamarbete242238garantier minskat med 167 miljoner kronor till
Riksgäldskontoret144311144 miljoner kronor.
Trafikverket90183Trafikverkets fordringar har minskat med
Göteborgs universitet8691

93 miljoner kronor till 90 miljoner kronor, vilket

beror på att fordran som utgörs av depositionen Affärsverk som Trafikverket har hos Nasdaq som säkerhet

Luftfartsverket1 286 1 187 för elderivathandel, är lägre än föregående år.
Svenska kraftnät422417 Göteborgs universitets fordringar uppgår till
Sjöfartsverket1415 86 miljoner kronor och avser placering av

donationsmedel i Akademiska Hus AB.

Luftfartsverkets fordringar, vilka huvud- Övriga myndigheter 70 66

sakligen avser tidigare års och årets återvinnings-

Summa 9 103 8 701

bara underskott för en route-verksamheten, har

ökat med 99 miljoner kronor till 1 286 miljoner Långfristiga fordringar ökade med 402 miljoner kronor främst till följd av riskdelningen mellan kronor och de största ökningarna är hänförliga till

LFV och flygbolagen enligt vad som är fastställt i Exportkreditnämnden (EKN) och Luftfarts- prestationsplanen. verket.

Svenska Kraftnäts fordringar uppgår till

EKN:s fordringar ökade med 556 miljoner 422 miljoner kronor och består bl.a. av lånekronor, varav EKN:s fordran för återförsäkrares

fordringar på dotter- och intresseföretag samt andel av försäkringstekniska avsättningar och depositionen som Svenska kraftnät har hos skadefordringar ökade med 395 miljoner kronor.

Nasdaq som säkerhet för elterminhandel. Posten Under året har EKN tecknat en ny inkluderar också långfristiga förutbetalda återförsäkring, och en existerande återförsäkring

kostnader som avser lämnade investeringsbidrag. har utökats och förlängts. EKN:s skadefordringar Sjöfartsverkets fordringar uppgår till ökade med 150 miljoner kronor.

14 miljoner kronor och avser kapitalförsäkringar

Av EKN:s långfristiga fordringar avser för pensioner för vissa lotsar. 4 265 miljoner kronor efterskottspremier. Fordringarna för efterskottspremier avser till helt Not 29 övervägande del JAS Brasilien. EKN värderar sina Utlåning skadefordringar till 1 769 miljoner kronor vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinnings- Miljoner kronor möjligheter av fordringarna som nominellt 2018 2017 uppgår till 11 500 miljoner kronor. EKN kan Riksgäldskontoret minska risker genom att teckna återförsäkringar.

Riksbanken 258 511 238 132 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska

Svensk-Danska Broförbindelsen AB 4 981 5 626 avsättningar och skadefordringar uppgår till

Premiepensionssystemet 1 958 397 715 miljoner kronor och består av fordringar för

A-train AB 911 957

S kr . 2018/ 19: 101

Kungliga Operan 96 0 Riksgäldskontoret redovisar 266 593 miljoner Royaltylån till flygindustrin 95 116 kronor i utlåningsfordringar, vilket är Övriga 41 17 21 348 miljoner kronor mer än föregående år. Det Summa Riksgäldskontoret 266 593 245 245 är 57 procent av statens utlåningsfordringar och

består främst av fordran på Riksbanken för

utlåning i dollar och euro, som ökade med Centrala studiestödsnämnden

20 379 miljoner kronor. Det beror både på Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001),

brutto182 991 172 302 valutakursförändringar vid omsättning av delar avlånet jämfört med den kurs till vilken lånet
Reserveringar för låneförluster-11 733 -12 066ursprungligen gavs ut och värderingen av hela det
Netto, bokfört värde Annuitetslån171 258 160 236

utestående beloppet till balansdagens kurs. Som

en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen Studielån (beviljade 1989–30 juni 2001),

har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det

brutto38 582 43 159statligt ägda bolaget Svensk-Danska
Reserveringar för låneförluster-12 311 -13 135Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har
Netto, bokfört värde Studielån26 271 30 024

minskat med 645 miljoner kronor jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning

Studiemedel (beviljade före 1989), brutto1 441 1 756ingår också utlåning till premiepensionssystemet
Reserveringar för låneförluster-691-800eftersom pensionssystemets tillgångar och
Netto, bokfört värde Studiemedel750956

skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Ökningen med 1 561 miljoner kronor

Hemutrustningslån, brutto1 464 1 558 jämfört med föregående år rör främst lånet för att
Reserveringar för låneförluster-907-906 tillgodose behovet av likviditet i handel med
Netto, bokfört värde Hemutrustningslån557652 fondandelar. Riksgäldskontoret redovisar ocksåutlåning till Kungliga Operan för renovering och
Körkortslån, brutto17- ombyggnation till ett belopp om 96 miljonerkronor.
Reserveringar för låneförluster-3-CSN:s utlåningsfordringar uppgår till
Netto, bokfört värde Körkortslån14-

198 867 miljoner kronor efter avdrag för

reservering för förväntade förluster, vilket är Övriga lån (Skuldsaneringslån och äldre

6 985 miljoner kronor mer än föregående år. Det

lån), brutto244196är 43 procent av statens utlåningsfordringar och
Reserveringar för låneförluster-227-182består främst av annuitetslån, som är
Netto, bokfört värde, Övriga lån1714

benämningen på CSN:s lån till studenter sedan

2001. CSN administrerar ett flertal lånetyper; Summa Centrala studiestödsnämnden 198 867 191 882

annuitetslån, studielån, studiemedel, hemutrust-

ningslån, skuldsaneringslån och äldre lån samt

Statens energimyndighet, utlånat belopp597619körkortslån som infördes under 2018. Hemut-
Reserveringar för låneförluster-406-444 rustningslån är lån till utländska medborgare,
Netto, bokfört värde, Statensfrämst flyktingar, som genom dessa lån ges
energimyndighet191175

möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. I

tabellen fördelas reserveringarna på respektive Styrelsen för internationellt lånetyp. Ökningen av CSN:s utlåningsfordringar utvecklingssamarbete 7 154

beror i allt väsentligt på att nyutlåningen var

större än amorteringarna. Nyutlåningen uppgår Affärsverk

till med 19 miljarder kronor totalt för lånetyperna Svenska kraftnät 110 21 annuitetslån, hemutrustningslån och körkortslån.

Amorteringarna som uppgår till 12 miljarder Övriga myndigheter 32 35 kronor fördelar sig mellan annuitetslån med Summa 465 801 437 512 knappt 8 miljarder kronor och studielån med

drygt 4 miljarder kronor samt en mindre del

övriga lån. CSN:s reservering för låneförluster är Under 2018 ökade statens utlåningsfordringar

drygt en miljard lägre än föregående år och med 28 289 miljoner kronor eller 6 procent.

S kr . 2018/ 19: 101

uppgår 2018 till knappt 26 miljarder kronor, Polismyndighetens varulager innehåller vilket utgör 12 procent av CSN:s totala utlåning. huvudsakligen vapen och ammunition samt

Statens energimyndighets utlåningsfordringar beklädnad. Ökningen av varulagervärdet beror på avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklings- att ammunitions- och vapenlagret ökade. kapital/royaltylån till företag inom energi- Vaulager och förråd hos Försvarets materielområdet för att främja affärsutveckling och verk består främst av elektronikkomponenter till kommersialisering. försvarets telenät samt av reservdelar till

Styrelsen för internationellt utvecklings- målrobotsystem. samarbetes (Sida) utlåningsfordringar avser Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller villkorslån och biståndskrediter och har minskat främst drivmedel och reservdelar till räddningsmed 147 miljoner kronor. Det beror huvud- helikoptrar. sakligen på att Sida bedömer det som mycket osannolikt att två villkorslån kommer att Not 31 återbetalas och värderar ner fordringar rörande Pågående arbeten villkorslån till noll kronor. De 7 miljoner kronor

Miljoner kronor

som kvarstår avser biståndskrediter.

Svenska kraftnäts utlåningsfordringar avser lån20182017
till nätföretag för att underlätta att anläggningar Lantmäteriet198184
för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. Försvarets materielverk63343

Not 30

Övriga myndigheter 18 27

Varulager och förråd

Summa 279 554

Miljoner kronor

20182017 Pågående arbeten hos Lantmäteriet är i huvudsakfastighetsbildning och förrättningsverksamhet,
Trafikverket899847vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering av
Försvarsmakten475310gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen av
Försvarets materielverk164128posten beror bl.a. på att fler handläggare arbetar
Polismyndigheten149139

inom förrättningsverksamheten och att Myndigheten för samhällsskydd

komplicerade ärenden har delfakturerats i mindre och beredskap 58 39

omfattning jämfört föregående år. Kriminalvården 49 48

Pågående arbeten hos Försvarets materielverk

består av uppdragsbeställningar som ännu inte

Affärsverklevererats till kund. Större uppdrag hos
Sjöfartsverket8992 myndigheten gäller upparbetade kostnader i
Svenska kraftnät9- exportaffärer samt försäljning av ubåtar till
Luftfartsverket-0 Singapore.Not 32
Övriga myndigheter178187Fastigheter
Summa2 070 1 790Miljoner kronor
Varulager och förråd är råmaterial, råvaror,20182017
halvfabrikat och färdiga produkter samt Länsstyrelsen i Dalarnas län148148

förnödenheter som förbruknings- och tillsats-

Länsstyrelsen i Värmlands län 21 18 material.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2 2 Trafikverkets post består främst av material för Övriga myndigheter 0 0

underhåll och reparation av anläggningar.

Summa 171 168

Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal

av trycksaker. fastigheter lokaliserade till omarronderings-

S kr . 2018/ 19: 101

områden i den s.k. Jordfonden, där byggnads- över tid beroende på fordringarnas kortfristiga projekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska karaktär. användas för att främja utveckling av företag Jämfört med föregående år har posten ökat inom jordbruket, skogsbruket och trädgårds- med 1 260 miljoner kronor. Det beror främst på näringen. att Försvarets materielverks kundfordringar har

Även posterna hos de andra länsstyrelserna ökat med 924 miljoner kronor, som följd av att gäller jordfondsfastigheter. myndigheten fakturerat ett stort exportuppdrag i

slutet av året. Förändringarna hos övriga myndig- Not 33 heter är av mer begränsad omfattning.

Förskott till leverantörer Not 35

Miljoner kronor

Övriga kortfristiga fordringar

20182017Miljoner kronor
Trafikverket2220182017
AffärsverkRiksgäldskontoret
Sjöfartsverket118 - Affärsdagsredovisning- OMX-säkerheter91 574 67 472 1 906 1 956
Övriga myndigheter10 - CSA-avtal- Övrigt1 259 136119 160
Summa1410Summa Riksgäldskontoret94 875 69 707

Myndigheternas förskott till leverantörer avser

Skatteverket

huvudsakligen utvecklingsprojekt samt under-

- Fordringar på skattekonto, inkl. restförda

hållstjänster och varuleveranser.

samt värdereglering 42 718 44 885

Det är endast några få myndigheter som redovisar förskott till leverantörer.

Reglering av skatter till andra sektorer för

tidigare år

Not 34

- Skatt till kommuner och landsting 5 278 2 130

Kundfordringar

- Kommunal fastighetsavgift och avgifter

till trossamfund -2 086 -2 029

Miljoner kronor

20182017Summa reglering till andra sektorer3 192101
Trafikverket1 129 1 032Statens jordbruksverk8 357 7 525
Försvarets materielverk1 02298Försäkringskassan3 207 2 929
Statens institutionsstyrelse290272Post- och telestyrelsen2 5511
Karolinska institutet207185E-hälsomyndigheten2 410 2 085
Exportkreditnämnden204188Transportstyrelsen1 431 1 170
Livsmedelsverket20085Centrala studiestödsnämnden1 225 1 212
Transportstyrelsen159160Kronofogdemyndigheten1 132 1 391
Lantmäteriet145136

Affärsverk Affärsverk

Luftfartsverket325324
Svenska kraftnät632624Sjöfartsverket3636
Sjöfartsverket182175Svenska kraftnät7074
Luftfartsverket117105Övriga myndigheter4 046 2 771
Övriga myndigheter1 337 1 304Summa165 575 134 211
Summa5 624 4 364

Övriga kortfristiga fordringar uppgick till knappt Myndigheternas kundfordringar avser främst

166 miljarder kronor vilket var en ökning med försäljning av tjänster. Postens storlek varierar

31 miljarder kronor jämfört med föregående år.

S kr . 2018/ 19: 101

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- Not 36 redovisning ökade kraftigt från 67,5 till Förutbetalda kostnader 91,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning

Miljoner kronor

uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några 2018 2017 dagar senare när betalningen görs. Det är normalt Polismyndigheten 717 695 att det är stora fluktuationer i effekten av Riksgäldskontoret affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt - underkurser, upplåning i svenska kronor 320 550 förekommer på skuldsidan i samband med köp av - underkurser, upplåning i utländsk valuta 253 227 värdepapper (se not 48).

- övrigt 16 14

Skatteverkets fordringar på skattekontot

Summa Riksgäldskontoret 589 791 minskade med 2,2 miljarder kronor till 42,7 miljarder kronor.

Kriminalvården 429 418

I princip alla debiteringar av skatter och

Försvarets materielverk 388 56 avgifter som Skatteverket gör ingår i skatte-

Trafikverket 324 312 kontosystemet. Fordran på kommuner och

Försäkringskassan 300 263 landsting för slutavräkning av kommunalskatt avseende 2017 uppgick vid slutet av 2018 till Migrationsverket 271 365 5,3 miljarder kronor. Skatteverket gör slut- Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap 271 260 avräkning i januari månad andra året efter

Lunds universitet 253 256 inkomståret. Då justeras de totala slutliga

kommunalskattemedlen mot de preliminära Domstolsverket250218
medel som Skatteverket har betalat ut till Karolinska institutet233185
kommuner och landsting under inkomståret. Skatteverket232279
Posten varierar mellan åren beroende på hur väl Försvarsmakten229237
förskottsutbetalningarna till kommunerna Arbetsförmedlingen219211
stämmer med slutliga skatter till kommun- Kungl.Tekniska högskolan213220

sektorn. Motsvarande reglering av kommunal

Periodiserade EU-avgifter m.m., fastighetsavgift och avgifter till trossamfund för Kammarkollegiet 14 3 671 tidigare år är negativ med 2,1 miljarder kronor. Netto att reglera till andra sektorer för tidigare år Affärsverk uppgår därmed 3,2 miljarder kronor.

Svenska kraftnät 49 39 Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen Luftfartsverket 42 38

fordringar på EU för bidrag myndigheten betalat

Sjöfartsverket 31 29 ut inom jordbruksfonderna. Utbetalningarna av bl.a. gårdsstöd i december 2018 var högre än

Övriga myndigheter 3 236 3 107 föregående år, vilket ledde till att fordringarna ökade. Fordringarna på garantifonden för jord- Summa 8 290 11 650 bruket ökade därför med ca 0,7 miljarder kronor och fordringarna inom landsbygdsprogrammet En förutbetald kostnad är en utgift som har ökade med drygt 0,1 miljarder kronor. betalats under året men som avser outnyttjade

Försäkringskassans fordringar består av åter- resurser eller tjänster. Normalt blir det en kravsfordringar, fordringar på bidragsskyldiga för kostnad kommande år. Syftet med att periodisera underhållsstöd samt fordringar för vård inom förutbetalda kostnader är att resultaträkningen EU. Återkravsfordringarna har ökat med enbart ska visa årets kostnader för förbrukade 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. resurser och utnyttjade tjänster.

Post- och telestyrelsen har under året Polismyndigheten redovisar förutbetalda genomfört två spektrumauktioner som resulterat kostnader för hyror på 498 miljoner kronor och i uppbördsfordringar på knappt 2,6 miljarder andra förutbetalda kostnader som leasingavgifter kronor vid årsskiftet. Fordringarna har reglerats i samt it-drift och underhåll. januari 2019. Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret

emitterar obligationer och marknadsvärdet är

lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden

S kr . 2018/ 19: 101

utgör underkurs och bokförs som en förutbetald Not 37 kostnad som periodiseras över lånets löptid. Upplupna bidragsintäkter

Posten förutbetalda kostnader vid Kriminal-

Miljoner kronor

vården utgörs huvudsakligen av förutbetalda

lokalhyror.2018 2017
Försvarets materielverks förutbetalda Trafikverket551 343
kostnader avser till största delen kostnader för Karolinska institutet526 468
den nya generationen ubåtar.Kungl. Tekniska högskolan 515 379
I posten förutbetalda kostnader för Trafik- Lunds universitet363 350

verket ingår bl.a. förutbetalda it-kostnader och

Uppsala universitet 268 257 licenser, förutbetalda hyror och förutbetalda

Göteborgs universitet 265 242 investeringar i järnvägar och vägar.

Stockholms universitet 226 234

Försäkringskassans förutbetalda kostnader

Linköpings universitet 169 153 utgörs till stor del av förutbetalda hyror med

Försäkringskassan 153 137 123 miljoner kronor.

Umeå universitet 101 95

Migrationsverkets förutbetalda kostnader

består främst av förutbetalda hyror på 183 miljoner kronor och dagersättning till Övriga myndigheter 609 555

asylsökande på 22 miljoner kronor. Summa 3 745 3 212

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap redovisar 192 miljoner kronor i för-

Upplupna bidragsintäkter är överenskommen utbetalda leasingavgifter för Rakelverksamheten

ersättning för genomförd verksamhet som ännu samt 53 miljoner kronor i förutbetalda hyror.

inte betalats till myndigheten.

Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda

Upplupna bidragsintäkter vid universitet och hyreskostnader på 205 miljoner kronor.

andra lärosäten gäller främst pågående

År 2017 redovisade Kammarkollegiet

forskningsprojekt. 3 666 miljoner kronor i för högt debiterade EU-

Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är avgifter för 2017 som förutbetald kostnad. För

främst bidrag för investeringar som till största 2018 uppgår motsvarande belopp till 8 miljoner

delen medfinansieras av kommuner. Ökningen av kronor.

upplupna bidragsintäkter hänför sig bl.a. till

Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis

investeringar som avser Södertälje sluss och hyror eller licensavgifter för kommande kvartal

investeringar i väg som E45 Lilla bommen – eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till

Marieholm. 4 240 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Miljoner kronor

Not 38

Övriga upplupna intäkter Upplupen

intäkt som

kvarstår För- Miljoner kronor efter Upplupen ändring

Skatteskyldig/ Upplupen intäkt uppbörden i intäkt 2018/

2018 2017 skatteslag 2018 jan 2019 2017 2017

Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Upplupna skatteintäkter 261 107 255 741

Fysiska

personers Upplupna intäkter reglering kommuner - 3 242

skatter 132 061 51 70 400 128 395 3 666 och trossamfund

Juridiska

personers Riksgäldskontoret skatter 8 410 3 -8 417 10 921 -2 512 Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 2 329 2 972 Arbetsgivar- Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 261 281 avgifter m.m. 50 682 19 741 48 758 1 924 Övriga upplupna intäkter 1 414 1 366 Mervärdes-

skatt 71 594 27 39 260 69 778 1 816 Summa Riksgäldskontoret 4 003 4 618

Övriga skatter 17 415 7 2 690 12 806 4 610

Förskotts-

Kärnavfallsfonden1 164 1 084debiteringar -12 883 -5 -15 245 -11 912 -971
Migrationsverket410160Elimineringar
Försäkringskassan381404 m.m.-6 172 -2 -6 172 -3 005 -3 167
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen293289Totalt
Trafikverket241192 upplupnaintäkter 261 107 100 83 257 255 741 5 366
Transportstyrelsen240265
AffärsverkDen upplupna intäkten 2018 uppgår till
Svenska kraftnät803542 261 miljarder kronor, vilket är en ökning meddrygt 5 miljarder kronor jämfört med 2017. Den
Luftfartsverket209171enskilt största upplupna intäkten avser fysiska
Sjöfartsverket9262

personers skatter följt av intäkterna från

mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Övriga myndigheter 661 1 277

Större delen av den upplupna intäkten förklaras

Summa 269 603 268 049

av att de debiterade (preliminära) skatterna som

avräknas endast omfattar elva månader. Efter Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter avräkning av uppbörden i januari, som avser som upparbetats, men där myndigheten inte verksamhetsmånad december, minskar den fakturerat eller fått betalt t.o.m. brytdagen. upplupna intäkten avseende 2018 till 83 miljarder

kronor. Det är framför allt fysiska personers Upplupna skatteintäkter skatter och mervärdesskatten som förklarar det Den upplupna skatteintäkten utgörs av skillnaden återstående beloppet. För fysiska personer mellan skatteintäkter ett visst inkomstår och de förklaras den av inkomster som inte preliminärdebiterade (preliminära) skatter som redovisats beskattas, exempelvis vinster vid försäljning av till och med december månad. Mindre bostäder och värdepapper (kapitalvinster), justeringsbelopp för äldre år och för debiteringar schablonintäkter för sparande i investeringsi förskott ingår. sparkonto och för uppskjuten skatt på vinster vid

I tabellen nedan specificeras de upplupna försäljning av bostäder. Den upplupna intäkten skatteintäkterna. för fysiska personers skatter har ökat med knappt

4 miljarder kronor jämfört med 2017. Ökningen

förklaras av att preliminärskattekvoten

(preliminärskatt som andel av lön, pension och

övriga skattepliktiga transfereringar) har sjunkit.

Även för mervärdesskatten kvarstår ett relativt

stort belopp när uppbörden i januari är beaktad.

Det förklaras av att företag med en omsättning

upp till 40 miljoner kronor har kvartalsvis istället

S kr . 2018/ 19: 101

för månatlig uppbörd. Skattskyldiga med ränteintäkter förknippade med statsskulden som kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt är intjänade under året men som ännu inte är som avser årets sista kvartal i februari månad. inbetalda till Riksgäldskontoret. Efter den uppbörden har den upplupna intäkten Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i minskat till knappt 10 miljarder kronor. Det huvudsak upplupna avgifter på 863 miljoner resterande beloppet förklaras av skattskyldiga kronor som reaktorinnehavarna betalar i eftersom redovisar mervärdesskatten en gång per år. skott. Resterande del är huvudsakligen upplupna Jämfört med förra året har intäkterna från räntor på bostadsobligationer eller andra säkermervärdesskatt ökat med 20 miljarder kronor ställda obligationer. medan den upplupna intäkten ökat med Migrationsverket redovisar upplupna intäkter 2 miljarder kronor. av EU-medel avseende asyl-, migrations- och

Juridiska personers upplupna intäkt har integrationsfonden för vidarebosättning på minskat med 2,5 miljarder kronor mellan åren, 375 miljoner kronor och på 25 miljoner kronor vilket är en mindre förändring. Över tid varierar från samma fond men gällande omplacering. den upplupna intäkten betydligt mer, för både Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter juridiska och fysiska personer. För juridiska för vård inom EU på 156 miljoner kronor och personer beror variationen på att företagens upplupna ränteintäkter för återkrav på 204 milinkomstskatter är volatila och att de löpande joner kronor. debiteringarna baseras på företagens slutliga skatt Upplupna intäkter hos Inspektionen för två år tillbaka i tiden. För fysiska personers arbetslöshetsförsäkringen består av finansieringsskatter förklaras variationen i den upplupna avgifter från arbetslöshetskassor. intäkten främst av variationen i kapital- Svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter inkomsterna. från balans- och systemansvariga på 597 miljoner

Vid en jämförelse mellan den skatte- kronor och upplupna nätintäkter på 205 miljoner periodisering i resultaträkningen som i princip kronor. leder till postens ökning jämfört med 2017 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett Not 39 skillnadsbelopp som för 2018 uppgår till Värdepapper och andelar 0,8 miljarder kronor. Det beloppet kan inte i

Miljoner kronor

nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad

uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos20182017
enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i Riksgäldskontoret43 981 87 976
årsredovisningen för staten, på justeringar för Försäkringskassan1 159 1 136
äldre år för juridiska personers skatter som kan Pensionsmyndigheten365385

identifieras först senare, förändringen av uppbördsreglerna för energiskatt eller på brister i

Affärsverk modellerna för beräkning av upplupen intäkt.

Luftfartsverket 520 801

Staten ansvarar även för uppbörden av kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift

Övriga myndigheter 4 44 samt avgifter till trossamfund. Då utfallet för

Summa 46 029 90 342

dessa skatter och avgifter fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen sker betalningen med förskott och slutregleringar. I posten Övriga Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är upplupna intäkter redovisas eventuellt beräknat pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna fordringsbelopp för aktuellt år. För 2018 är statspapper och kortfristiga placeringar. beloppet dock negativt (se not 53). För 2017 Affärerna har marknadsvårdande syfte och är uppgick fordringsbeloppet till 3,2 miljarder också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överkronor. Den fordran som staten har för äldre år skott och varierar därför mellan åren. redovisas bland Övriga fordringar (se not 35). Försäkringskassans värdepapper och andelar är

huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Resterande övriga upplupna intäkter Försäkringskassan redovisar, främst Trafik- Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i livräntefonden. svenska kronor och utländsk valuta är

S kr . 2018/ 19: 101

Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, 3 906 miljoner kronor placeringar hos banker och främst i form av andelar i värdepappersfonder hos 520 miljoner kronor placerade i kortfristiga Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga certifikat som förfaller under 2019. pensionsförsäkringen.

Luftfartsverket redovisar kortfristiga Not 41 placeringar i företagscertifikat som värdepapper Nettoförmögenheten och andelar.

Miljoner kronor

Not 4020182017
Kassa och bankUppskrivningskapital Donationskapital55 1 063 1 02056

Miljoner kronor

Resultatandelar i hel- och delägda företag 234 566 213 381

20182017Balanserad kapitalförändring-359 741 -459 205
Exportkreditnämnden487 1 533Årets överskott enligt
Skatteverket343274resultaträkningen106 395 130 887
Universitets- och högskolerådet310238Summa-17 662 -113 861
Kungl. Tekniska högskolan23289
Karolinska institutet180185Nettoförmögenheten är skillnaden mellan
Regeringskansliet174178tillgångar och skulder. En negativ nettoför-
Länsstyrelsen i Västerbottens län171221mögenhet innebär att statens skulder är större än
Uppsala universitet160129statens tillgångar. Förändringen av nettoför-
Försäkringskassan126104mögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak
Styrelsen för internationelltmed statsskuldens förändring. Nettoförmögen-
utvecklingssamarbete124263heten påverkas i första hand av resultaträkningens
Länsstyrelsen i Norrbottens län115177överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen-
Ekobrottsmyndigheten1046heten av andra transaktioner som förändrar
Trafikverket78181 tillgångarnas eller skuldernas värde utan att deredovisas i resultaträkningen. Utgående balansen
Affärsverkfrån 2017 (-271 miljarder kronor) har ökat med
Luftfartsverket5 009 4 163 157 miljarder kronor som ett resultat av ändrade
Sjöfartsverket477503 redovisningsprinciper. Under 2018 ökade netto-
Svenska kraftnät39304 förmögenheten med 96 miljarder kronor och

uppgår därmed till -18 miljarder kronor. Nedan

redogörs för förändringar av poster som ingår i Övriga myndigheter 769 992

nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig

Summa 8 898 9 540

inte innebär att nettoförmögenheten påverkas

utgör ändå förklaringar till förändringar av Exportkreditnämnden (EKN) redovisar ingående delposter. banktillgodohavanden i utländsk valuta till värdet av 453 miljoner kronor samt banktillgodo- Ändringar av utgående balansen 2017 havanden i svenska kronor på 34 miljoner kronor, I samband med ändrade redovisningsprinciper totalt 487 miljoner kronor. Likvida medel har justeras den utgående balansen från föregående år minskat med 1 046 miljoner kronor. EKN har för att få jämförbarhet mellan åren. Den nya under 2018 anslutit sig till Riksgäldskontorets principen för beräkning av upplupna skattevalutakoncernkontomodell och behållningen på intäkter har medfört en ökning av nettovalutakontot redovisas från 2018 som inomstatlig förmögenhetens utgående balans 2017 med och elimineras därför. Tidigare var behållningen 186 miljarder kronor. Även de nya principerna på valutakontot utomstatlig eftersom valuta- för redovisning av tjänstepensionsskulder har kontot var placerat hos affärsbank. påverkat den utgående balansen och har inneburit

Luftfartsverkets likvida medel har ökat med en minskning av förmögenheten med 846 miljoner kronor. En del av ökningen beror på 29 miljarder kronor. flytt från korta placeringar till banktillgodohavanden. Av myndighetens likvida medel är

S kr . 2018/ 19: 101

Uppskrivningskapital till resultatandelar har ökat kapitalförändringen Uppskrivningskapitalet har minskat med med 98 miljarder kronor. 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar Utdelningar från hel- och delägda företag med avskrivningsbeloppen på uppvärderade enligt föregående stycke har ökat denna delpost anläggningar samt med omföring till balanserad med motsvarande belopp d.v.s. 16 miljarder kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. kronor.

Den del av förändrad avsättning för Donationskapital pensionsskuld som avser försäkringstekniska Donationskapitalet har ökat med 43 miljoner omvärderingar redovisas direkt mot nettokronor under året. Ökningen beror till största förmögenheten och medför en minskning med delen på donationer av konst och likvida medel till 15 miljarder kronor. Nationalmuseet och Moderna museet. Upplupna skatteintäkter redovisas i vissa fall

direkt mot nettoförmögenheten, bland annat i Resultatandelar i hel- och delägda företag samband med ändrade uppbördsperioder Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. (0,8 miljarder kronor). Andelsvärdet är vid årets beräkning till största Systembolaget AB:s resultat förs till en del som delen baserat på företagens egna kapital enligt skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till årsbokslut. Ökningen på 21 miljarder kronor resultatandel från kapitalförändring (-0,3 milunder året består av föregående års resultatandelar jarder kronor). (33 miljarder kronor), utdelningar betalda under Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har 2018 (-16 miljarder kronor), samt övriga för- avyttrats och utgör den största delen av ändringar av eget kapital i företagen (3,2 miljarder 0,7 miljarder kronor i minskning för kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, försäljningar, likvideringar och justeringar. motsvarande årets utdelning, och som redovisas Försvarsmakten har invärderat beredskapssom skatteintäkt förs om från balanserad varor och materiel anskaffade tidigare år till ett kapitalförändring till resultatandel påföljande år värde av 0,5 miljarder kronor. (0,3 miljarder kronor). Försäljning av företag och Riksgäldskontorets konton för hantering av justeringar har medfört en ökning med TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., har tidigare 0,7 miljarder kronor. rapporterats som en del av statsverket, men

Telia Company AB har rapporterat en direkt överfördes under året till en utomstatlig fordran. ökning av eget kapital med 1,5 miljarder kronor, Detta medförde en minskning av nettovilket främst avser valutakursdifferenser från förmögenheten med 0,3 miljarder kronor. avvecklad verksamhet. Skilda principer vid värdering av inomstatliga

Vattenfall AB har redovisat en ökning med värdepapper medför en utjämningspost på 1,2 miljarder kronor av det egna kapitalet vid 0,3 miljarder kronor som redovisas som sidan av resultatet. Förändringen består till balanserad kapitalökning. största delen av positiva effekter av kassaflödes- Eliminering av inomstatliga ensidiga säkringar (1,7 miljarder kronor) och kapital- periodiseringar samt diverse fordringar och ökningar från omräknings- och valutakurs- skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor effekter (1,5 miljarder kronor), vilket delvis som ökar nettoförmögenheten. utjämnas av omvärderingar relaterade till Summan av statens interna fordringar och pensionsskulden (-0,6 miljarder kronor). En skulder avseende moms minskar nettoförmögenjustering av årets ingående balans medför en heten med 0,2 miljarder kronor. minskning av eget kapital (-1,6 miljarder kronor). Nedanstående tabell visar de poster som lett

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har fram till nettoförmögenhetens förändring. avyttrats och utgör den största delen av ökningen av resultatandelarna med 0,7 miljarder kronor för försäljningar, likvidationer och justeringar.

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen ökade med 99 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som inte är hänförligt

S kr . 2018/ 19: 101

Nettoförmögenhetens förändring

Resultat-

andelar i hel Balanserad

Uppskrivnings- Donations- och delägda kapital- Årets över-

kapital kapital företag förändring /underskott Summa

Utgående balans 2017 56 1 020 213 381 -609 761 124 378 -270 926

Ändrad redovisningsprincip för tjänstepensionsskulder -35 239 6 509 -28 730 Ändrad princip för redovisning av upplupna skatteintäkter 185 839 185 839 Ändrad redovisning av efterskottspremier,

Exportkreditnämnden-44-44
Ingående balans 201856 1 020 213 381 -459 205 130 887 -113 861
Föreg. års kapitalförändring-132 74498 144 -130 8870
Utdelning från hel- och delägda företag-15 71315 7130
Förändrad avsättning till tjänstepensioner-14 808-14 808

Förändringar av upplupna skatteintäkter som inte förs mot resultaträkningen 778 778 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 3 186 3 186 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 289 -289 0 Försäljning, likvidering och justering av innehav i hel- och delägda företag 740 -740 0 Invärdering av beredskapsvaror i lager m.m.,

Försvarsmakten498498
Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret-296-296
Utjämningspost vid eliminering av statspapper268268

Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 266 266 Eliminering av inomstatliga balansposter

avseende moms-158-158
Saldo inomstatlig betalningsavräkning8080
Övriga förändringar43-618-10
Årets över-/underskott106 395 106 395
Summa årets förändring-14321 18599 464 -24 49296 199
Utgående balans551 063 234 566 -359 741 106 395-17 662

S kr . 2018/ 19: 101

I tabellen nedan redovisas en beräkning av realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsskillnaderna mellan balansräkningens netto- värdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas förmögenhet för 2017 och 2016 jämfört med upp med prisindex samt med moms medan fasta statens nettoförmögenhet beräknad enligt realtillgångars värdering i balansräkningen utgår nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom beräkningar finns ännu inte framställda för 2018 tillgångsförs forskning och utveckling i högre och jämförelsen görs därför mellan 2016 och grad i NR. Detta står för 64 procent av skillnaden 2017. i förmögenheten. En annan stor del beror på att

NR använder marknadsprisvärdering där sådan

Miljarder kronor

finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för

2017 2016 skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS -114 -218 om avgränsning ingår Riksbanken som kapital- Avgående poster ur Nettoförmögenheten andel i NR och inte endast med grundfonden. Affärsverkens anläggningstillgångar -27 -26 Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med Fordringar och skulder endast i den statliga andra metoder i NR, vilket tillsammans med en balansräkningen 207 223 annan tillämpning vid fastställandet av

Upplupna skatteintäkter och övrigaperiodiseringar ger ett lägre värde på tillgången.
periodiseringar-68-86 Dessutom finns andra mindre skillnader. För
Värdejusteringar, Centralatillgångar och skulder i övrigt består skillnaden
studiestödsnämnden2528

främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den Tillkommande poster i Statens förmögenhet särskilda löneskatt som ingår i kommunernas

enligt NR-principer

pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på

Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 219 194

motsvarande belopp.

Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventar ier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 000 949 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -63 -74 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 115 118 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 92 93 Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden,

Östersjöstiftelsen m.fl.4443
Övrigt2827
Statens förmögenhet enligt NR-principer1 458 1 271

Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2017 på -114 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2019 års ekonomiska vårproposition på 1 458 miljarder kronor innebär att NRberäkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 572 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Uppgifterna för nettoförmögenheten enligt ÅRS är justerade för förändrade redovisningsprinciper, främst avseende beräkning av upplupna skatteintäkter.

Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsningar av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta

S kr . 2018/ 19: 101

Not 42 Sedan 2016 gäller ny lagstiftning som innebär Fonder att ett resolutionsförfarande ska användas för

institut som bedöms viktiga för den finansiella

Miljoner kronor

stabiliteten och som därför inte bör försättas i

2018 2017 konkurs. Resolution innebär att staten tar Kärnavfallsfonden 69 649 67 236 kontroll över ett institut som är drabbat av Insättningsgarantifonden 41 780 40 080 problem för att rekonstruera det eller avveckla det (Riksgäldskontoret) under ordnade former. För detta ändamål Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 40 036 40 245 bildades en ny fond benämnd Resolutions- Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret) 37 757 28 846 reserven i början av 2016. Den tillfördes då

19 miljarder kronor genom överföring från Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 1 050 1 039 Stabilitetsfonden och har därefter tillförts

resolutionsavgifter. Stabilitetsfondens uppdrag Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten 459 449 m.m. har samtidigt begränsats men den ska även i Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 445 432 fortsättningen finansiera stöd enligt en ny lag om Batterifonden (Naturvårdsverket) 335 331 förebyggande statligt stöd. Under 2016 tillfördes Försäkringskassans övriga fonder 276 277 fonden för sista gången stabilitetsavgifter, men

fr.o.m. 2017 gäller enbart resolutionsavgifterna

som förs till Resolutionsreserven. Därför är det Övriga 196 262

nu endast Resolutionsreserven som har ökat

Total summa 191 983 179 197

under året, med 8,9 miljarder kronor, medan

Stabilitetsfonden har minskat något. Som fonder i staten redovisas medel som är Riksgäldskontoret förvaltar även Insättningsreserverade för särskilda ändamål, men där det garantifonden som har byggts upp av avgifter från reserverade beloppet inte beror direkt på en institut som omfattas av garantin. Avgiftens fastställd skuld eller en försäkringstekniskt storlek bygger på institutens kapitaltäckningsberäknad risk. De viktigaste förändringarna i grad och används till att bygga upp en fond för att fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning kunna betala ut ersättning till kunder i till/upplösning av fonder. kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar- privatpersoner som företag och andra juridiska kollegiet. Fonden består av avgifter från personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av statspapper och till mindre del på konto i elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden kostnader nu och i framtiden för hantering och ökade med 2 miljarder kronor under året. slutförvaring av använt kärnbränsle och annat Insättningsgarantin totalt uppgår till avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka 2 280 miljarder kronor (se not 54). under 2018 liksom de senaste åren. Fondmedlen Försäkringskassan redovisar ett antal fonder är placerade i statspapper, i s.k. säkerställda som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka obligationer utgivna av bostadsfinansierings- bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser institut, och till en mindre del på konto i betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2018 avser ca och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- 43 procent av tillgångarnas bokförda värde fonden och Affärsverksfonden. säkerställda obligationer. Kammarkollegiets fonder avser främst

Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturbeslut i samband med finanskrisen under hösten fonden för Sverige och Finland, men även 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den Viltvårdsfonden samt Författarfonden. förvaltas av Riksgäldskontoret. Inledningsvis Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med anslag på statens budget. Avsikten har varit att den övervägande delen hos länsstyrelserna i fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna Norrbottens och Västerbottens län. och bankgarantiavgifterna från banker och andra Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket institut med avkastning, skulle öka upp till och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. motsvarande 2,5 procent av BNP.

S kr . 2018/ 19: 101

Sedan 2009 gäller producentansvar för batterier Förklaring till förändring av den

försäkringstekniska avsättningen i SPV:s

och fonden tar inte in några avgifter. Återstående

tjänstepensionsverksamhet

medel används till batteriforskning och fonden

Miljoner kronor

minskar successivt.

2018 2017

Bland fonder som inte specificeras i tabellen

Ingående skuld 259 804 246 515

finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsoffer- Justering av ingående skuld 1 478 -36

fonden. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 12 264 11 457

Nyintjänande 9 791 8 910 Not 43 Utbetald pension -10 075 -9 787

Avsättningar för pensioner och liknande Indexering 4 156 2 814

förpliktelser

Grundränta, brutto -1 670 -781

Grundränta, frigjorda driftkostnader -278 -271

Miljoner kronor

Utfall av antaganden om livslängd 184 204

2018 2017

Nya och tillfälliga sjukpensioner 71 91 Statens tjänstepensionsverk (SPV) 276 793 260 300

Förändrad avsättning för premiebefrielse-329
Riksdagsförvaltningen4 346 3 340Nya icke aktuella, temporära
Försvarsmakten173179 efterlevandepensioner241239
Regeringskansliet5651 Förändring av antastbar förmån773
Polismyndigheten4445 Nya temporära efterlevandepensioner97112
Lunds universitet3230 Utbetalning, frigjorda driftkostnader-79-77
Umeå universitet2924 Aktualisering-128-190
Trafikverket2425 Övrigt349592
Göteborgs universitet17161 Summa utgående skuld276 250 259 804

Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 543 miljoner

kronor (496 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot

Affärsverk

beloppet i not 43.

Luftfartsverket 5 273 3 998

Sjöfartsverket2 212 1 883 Ändrade beräkningsgrunder visar den skuldeffekt
Svenska kraftnät815623 som uppstår när de försäkringstekniskaberäkningsgrunderna ändras. Från och med 2018
Övriga myndigheter251294 har redovisningsprincipen anpassats till deninternationella redovisningsstandarden IPSAS 39
Summa290 065 270 808

vilket innebär att resultateffekten av försäkrings-

tekniska omvärderingar redovisas direkt mot

nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen.

Statens pensionsåtagande

(Se redovisningsprinciper och tilläggsupp- SPV ansvarar och gör avsättningar för de

lysningar). De ändrade beräkningsgrunderna i förmånsbestämda tjänstepensionerna och de

tabellen ovan, 12,3 miljarder kronor, har därför övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har

inte påverkat årets pensionskostnader. Effekten betalat premier för, vilket utgör merparten av

av de ändrade beräkningsgrunderna, 12,3 miljardstatens pensionsåtagande. Undantag från denna

er, beror på att räntan i beräkningsgrunderna ordning är de myndigheter som gör egna

sänkts till -0,6 procent från -0,3 procent föreavsättningar för pensioner, främst affärsverken

gående år. Nyintjänande består av den och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de

skuldförändring som beror på att de aktiva har förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV

tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och redovisar ökade med 16,5 miljarder kronor

kompletterande efterlevandepension/familjejämfört med 2017 då den ökade med

pension under året. Utbetald pension motsvarar 13,3 miljarder kronor.

den skuldminskning som utbetalningarna med-

fört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga

data och det kan finnas avvikelser mellan postens

värde och bokförda betalningar exempelvis när

retroaktiva utbetalningar gjorts. Indexering avser

S kr . 2018/ 19: 101

omräkning med förändringen av prisbasbeloppet kronor, avser ca 1,4 miljarder kronor försäkringssom görs av pensioner som betalas ut och av tekniska omvärderingar som enbart redovisats i fribrev. Mellan 2017 och 2018 höjdes balansräkningen och 358 miljoner kronor har prisbasbeloppet med 1,56 procent vilket gav en påverkat årets resultat. ökning av skulden med 4 156 miljarder kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som Not 44 enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska Övriga avsättningar göras med antagen ränta, som under 2018 var -

Miljoner kronor

0,6 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under 2018 2017 utbetalningsperioden t.ex. på grund av Avsättningar för garantier samordning. Under 2018 har SPV fortsatt sitt - risker som kan finansieras av

arbete med att pröva rätten till livränta för garantiavgifter7 365 7 409
personer som slutat sin anställning under - kvardröjande risker968 773
perioden 1992 – 2002. Detta har resulterat i att - oreglerade skador2 804 3 463
ytterligare livräntor har fastställts för dessa Summa avsättningar för garantier11 137 11 645

personer och det har ökat skulden med 100 miljoner kronor som ingår i posten Övrigt. Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 1 110 987

Övriga avsättningar för pensioner och liknande

Övriga avsättningar 3 470 2 992

förpliktelser

Summa övriga avsättningar 15 717 15 624

Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier och omställ-

Miljoner kronor

ningsstöd till tidigare och nuvarande ledamöter.

2018 2017 Riksdagsförvaltningen tillämpar nu i princip

samma försäkringstekniska grunder som de SPV Exportkreditnämnden (EKN)9 789 10 449
tillämpar för försäkringsrörelsen. Föregående års Trafikverket1 430 1 149
skuld har inte räknats om eftersom det inte varit Riksgäldskontoret1 032832
praktiskt genomförbart. Förändringen av Försvarsmakten351393
pensionsskulden avser därför skillnaden mellan Pensionsmyndigheten373391

Riksdagsförvaltningens skuld i årsredovisningen

Polismyndigheten 252 237 för staten 2017, beräknad enligt den tidigare

Migrationsverket 339 226 tillämpade modellen, och skulden 2018 beräknad

Styrelsen för internationellt med Riksdagsförvaltningens nya beräknings- utvecklingssamarbete 203 211 grunder. Av förändringen avser 856 miljoner

Boverket 138 161 kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och

Affärsverk 150 miljoner kronor har påverkat årets resultat.

Svenska kraftnät 58 59 Av Riksdagsförvaltningens totala skuld avser

Luftfartsverket 36 71 641 miljoner kronor inkomstgarantier och

Sjöfartsverket 13 12 omställningsstöd. Ca 64 procent av den totala

pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Övriga myndigheter 1 703 1 433

Pensionsskulderna för Luftfartsverket, Summa 15 717 15 624 Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät

har räknats om enligt samma beräkningsgrunder

Balansposten Övriga avsättningar består till som de SPV använder. Förändringen av

största delen av EKN:s avsättningar för garantier. affärsverkens skulder avser skillnaden mellan

Reserveringen delas in i risker som kan finansieras deras skuld i årsredovisningen för staten 2017,

av garantiavgifter, kvardröjande risker och beräknad enligt den tidigare tillämpade modellen,

oreglerade skador. Reservering vid utgången av och deras skulder i år beräknade med SPV:s

2018 uppgick till 9 789 miljoner kronor, vilket är beräkningsgrunder. Av förändringen av affärs-

en minskning med 6 procent jämfört med verkens pensionsskulder, totalt ca 1,8 miljarder

S kr . 2018/ 19: 101

föregående år. Minskningen beror på att EKN valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De bedömer riskerna som lägre. redovisade lånen i utländsk valuta ökade med

0,9 miljarder kronor.

Not 45

Statsskulden Statsskulden totalt

Miljoner kronor

Lån i svenska kronor 2018 2017 Miljoner kronor Lån i svenska kronor 826 452 895 489

2018 2017 Lån i utländsk valuta 370 582 369 721 Nominella statsobligationer 638 323 611 594 Summa 1 197 034 1 265 210 Real skuld i svenska kronor 211 762 199 693 Statsskuldväxlar 20 000 87 500

Statsskulden har totalt minskat med Likviditetsförvaltningsinstrument 94 193 118 453 68,2 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens Privatmarknadslån 4 990 10 551 budgetsaldo för 2018 var ett överskott på Säkerheter i svenska kronor 4 380 6 570 80,0 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat Valutaderivat -82 139 -76 156 lånebehov. Lån i form av statsskuldsväxlar svarar Summa 891 509 958 205 för den största minskningen med 67,5 miljarder

kronor. Dessutom har likviditetsförvaltnings- Eliminering, myndigheters innehav av instrument minskat med 24,3 miljarder kronor. statspapper -65 057 -62 716 Den största ökningen gäller nominella stats- Summa 826 452 895 489 obligationer i svenska kronor som är

26,7 miljarder kronor högre.

I Riksgäldskontorets definition av den svenska

Not 46

statsskulden ingår de låneinstrument som

Långfristiga skulder

Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och

Miljoner kronor

tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor

2018 2017 redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de

Trafikverket 1 982 2 720 marknadsvärderas inte med hänsyn till

Riksgäldskontoret 1 046 169 förändringar i marknadsräntorna.

I årsredovisningen för staten används

Affärsverk Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga Luftfartsverket 286 243 myndigheternas innehav av statliga obligationer.

Det är endast ett fåtal myndigheter som har Övriga 3 1 statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var Summa 3 317 3 133 vid årsskiftet 27,7 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättnings-

Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden garantifonden var 37,2 miljarder kronor

förekommer endast hos ett litet antal statliga värderade till nominellt värde samt upplupen

myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret inflationskompensation.

som är interna i staten och därför elimineras i

årsredovisningen för staten.

Lån i utländsk valuta

Miljoner kronor2018Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 2017 1 832 miljoner kronor och därutöver innehållna
Obligationer m.m. i utländsk valuta280 156 286 117garantibelopp på 150 miljoner kronor.
Valutaderivat90 339 80 758Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna
Säkerheter i utländsk valuta87 2 846till terminskontrakt hos Statens internbank med
Summa370 582 369 721 800 miljoner kronor. Valutavärderingen avgör

om terminskontrakten klassificeras som en skuld Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till eller som en tillgång. Förra året redovisades de sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de som en tillgång vilket förklarar ökningen av

S kr . 2018/ 19: 101

posten. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Not 48 skulder knutna till tillgångar som övertogs från Övriga kortfristiga skulder affärsverket Statens järnvägar i samband med att

Miljoner kronor

affärsverket upphörde.

Luftfartsverket har en långfristig skuld till den 2018 2017 europeiska organisationen Eurocontrol, som Skatteverket arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhets- Kontoöverskott, skattekonto 85 757 79 213 frågor, om 249 miljoner kronor samt skulder för Övrigt, Skatteverket 648 467 finansiell leasing. Summa Skatteverket 86 405 79 680

Not 47

Riksgäldskontoret

Leverantörsskulder

Skuld till premiepensionssystemet14 150 13 960
Miljoner kronor20182017 AffärsdagsredovisningEU-avgifter Övrigt, Riksgäldskontoret3 775 6 501 58 013 70 596 15348
Trafikverket7 681 7 565Summa Riksgäldskontoret76 091 91 105
Försvarets materielverk2 838 2 141
Försvarsmakten1 585 1 333Pensionsmyndigheten6 000 6 208
Polismyndigheten599854Försäkringskassan3 189 3 270
Karolinska institutet499432E-hälsomyndigheten2 485 2 162
Fortifikationsverket467425Exportkreditnämnden953590
Lunds universitet466255Trafikverket790 1 085
Arbetsförmedlingen376415Polismyndigheten436377
Kriminalvården339364Statens tjänstepensionsverk421404
Försäkringskassan333280Kronofogdemyndigheten369573
Domstolsverket317228Kungl. Tekniska högskolan357199
Statens fastighetsverk308354Kärnavfallsfonden3460

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap306267 Universitets- och högskolerådet323251
Migrationsverket244388
Skatteverket239248
Göteborgs universitet222218 Affärsverk
Sveriges lantbruksuniversitet214118 Svenska kraftnät9 179 7 992
Transportstyrelsen190181 Luftfartsverket420311
Uppsala universitet173147 Sjöfartsverket2731
Regeringskansliet167195Övriga myndigheter3 504 3 132
AffärsverkSumma191 295 197 370
Svenska kraftnät671579
Luftfartsverket167158Övriga skulder minskade med 6 miljarder kronor
Sjöfartsverket15696 till 191 miljarder kronor. De största förändring-arna är den minskade effekten av Riksgälds-
Övriga myndigheter4 029 3 999 kontorets affärsdagsredovisning på 12 miljarder
Summa22 586 21 240 kronor, ökningen av kontoöverskott på skatte-

konto hos Skatteverket på 7 miljarder kronor

samt att skuld för EU-avgiften minskade med Leverantörsskulder är skulder som uppkommer

2,7 miljarder kronor. vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera

Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när mycket på grund av skuldernas kortfristiga

ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan karaktär.

nollställs några dagar senare när betalningen görs.

Det är normalt att det är stora fluktuationer i

S kr . 2018/ 19: 101

effekten av affärsdagsredovisningen. Mot- Kronofogdemyndighetens ökning beror till svarande effekt förekommer på fordringssidan i största delen på ett enskilt ärende om samband med försäljning av värdepapper, se not 790 miljoner kronor avseende kvarstadsbelagd 35 Övriga kortfristiga fordringar. egendom. Av Länsstyrelsernas depositioner finns

Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- ungefär 70 procent hos Länsstyrelsen i systemet består huvudsakligen av inbetalda Stockholms län. Tullverkets depositioner är i ålderspensionsavgifter som övergångsvis har huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för placerats på konto i Riksgäldskontoret för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i finansiering av framtida pensioner. uppbördsverksamheten.

Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Not 50 Riksgäldskontoret, men som ännu inte har Förskott från uppdragsgivare och kunder rekvirerats av kommissionen och betalats från

Miljoner kronor

statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet

varierar över tid beroende på EU-kommissionens20182017
aktuella likviditetsbehov.Sveriges lantbruksuniversitet 3030
En del av Skatteverkets skuld för konto- Kemikalieinspektionen2222
överskott på skattekonto utgörs av skatte- Patent- och registreringsverket2120
betalares kompletteringsinbetalningar för att Bolagsverket1513

täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först

Högskolan i Gävle 12 9 2019. En annan del är oreglerade skulder avseende

Högskolan i Dalarna 10 3 överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per

Affärsverk balansdagen.

Svenska kraftnät 38 44

Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna

Övriga myndigheter 4 2 hos Försäkringskassan består av skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldra- Summa 152 143 penning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner.

Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till

E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga myndigheter i förskott för finansiering av större skulder består främst av en skuld till apoteks-

projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller aktörer avseende den läkemedelsförmån som E- forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till

projekt pågår under en längre tid och arbetet är apoteksaktörer. ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat.

Svenska kraftnäts övriga skulder består främst

Myndigheterna redovisar medlen som förskott av skuldförda kapacitetsavgifter. från uppdragsgivare och kunder. Förskott från

kunder kan även avse förskott i samband med

Not 49

pågående försäljning.

Depositioner

Sveriges lantbruksuniversitets förskott består

av handpenning från Uppsala kommun vid

Miljoner kronor

försäljning av fastighet.

2018 2017

Affärsverket svenska kraftnäts förskott består Kronofogdemyndigheten 1557 565

av avtal med kunder inom optoverksamheten, Länsstyrelserna 444 251 dvs. infrastruktur för tele- och data- Tullverket 314 242 kommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 Övriga myndigheter 59 43 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar Summa 2 374 1 101 intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls.

Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

S kr . 2018/ 19: 101

Not 51 Trafikverkets största delposter under Upplupna kostnader upplupna kostnader gäller markinlösen samt

investeringar i väg och järnväg med vardera drygt

Miljoner kronor

800 miljoner kronor.

20182017Svenska kraftnäts upplupna kostnader har mer
Riksgäldskontoret11 153 10 691 än fördubblats till 1 290 miljoner kronor. Det är
Migrationsverket3 809 8 578 främst upplupna kostnader för balans- och
Trafikverket2 600 2 136 systemansvariga samt balansreglering som har
Försvarets materielverk1 321469 ökat och nu sammantaget uppgår till 764 miljonerkronor. Upplupna utgifter för investeringar har
Försvarsmakten1 263 1 158också ökat och uppgår till 322 miljoner kronor.
Polismyndigheten1 070 1 034
Försäkringskassan826971Not 52
Arbetsförmedlingen638969Oförbrukade bidrag
Statens jordbruksverk436167
Kammarkollegiet426225 Miljoner kronor
Skatteverket37838020182017
Kriminalvården294313 Karolinska institutet1 910 1 932
Göteborgs universitet275249 Lunds universitet1 875 1 744
Lunds universitet253208 Göteborgs universitet1 354 1 220
Regeringskansliet251233 Uppsala universitet788700
Transportstyrelsen241163 Kungl. Tekniska högskolanStockholms universitet475 362430 345
AffärsverkSveriges lantbruksuniversitet336268
Svenska kraftnät1 290589 Umeå universitet307310
Sjöfartsverket135105 Linköpings universitet242250
Luftfartsverket107105 TrafikverketSödertörns högskola221 175222 165
Övriga myndigheter4 053 3 752 Kustbevakningen147154
Summa:30 819 32 495 Örebro universitetLinnéuniversitetet138 120153 115
Upplupna kostnader i staten har till stor del med Mälardalens högskola113128
statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i Luleå tekniska universitet110119

övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men Affärsverk faktureras eller betalas först under näst- Svenska kraftnät 1 567 1 546 kommande räkenskapsår. Upplupna kostnader

Sjöfartsverket 38 41 består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redo-

Övriga myndigheter 1 237 1 221 visas av de flesta myndigheter.

Summa: 11 515 11 066

Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som kostnadsförts men ännu inte betalats ut. som erhållits, men som ännu inte förbrukats för

Migrationsverkets upplupna kostnader har sitt ändamål. minskat med 4 769 miljoner kronor. Upplupna Universitet och högskolor redovisar oförkostnader för placering av barn har minskat med brukade bidragsmedel främst för finansiering av 2 538 miljoner kronor, för ensamkommande barn olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för med 979 miljoner kronor och för skolkostnader oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för och organiserad verksamhet med 661 miljoner framtida avskrivningar för investeringar som kronor. finansierats med erhållna bidrag. Karolinska

institutet, Lunds universitet och Göteborgs

S kr . 2018/ 19: 101

universitet är de lärosäten som har de största inomstatliga oförbrukade bidrag som har ökat. oförbrukade bidragen från icke statliga Den största ökningen finns i kategorin Övriga finansiärer. myndigheter, där det främst är Boverkets

Oförbrukade bidrag hos Svenska Kraftnät oförbrukade bidrag för solcellsstöd som ökat avser erhållna investeringsbidrag. med ca 400 miljoner kronor och Sjöfartsverkets

oförbrukade bidrag för farledsinvesteringar som Totalt oförbrukade bidrag har ökat med ca 600 miljoner kronor.

Högskolesektorn står för 67 procent av

Miljoner kronor

inomstatliga oförbrukade bidrag, en minskad

2018 2017 andel som beror på de nämnda ökningarna hos Universitet och högskolor 18 366 17 490 Övriga myndigheter. Det är vanligtvis fråga om Inomstatligt 9 772 9 194 forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, Utomstatligt 8 594 8 296 andra forskningsråd eller myndigheter med

uppgift att fördela sådana medel.

Lunds universitet redovisade högst belopp för

Länsstyrelser1 468 1 212oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av
Inomstatliga1 2459232018. Beloppet uppgick till 2,1 miljarder kronor
Utomstatliga223289

vilket var 21 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och

Övriga6 406 4 993högskolor. Karolinska institutet och Uppsala
Inomstatliga3 708 2 512universitet redovisade vardera ca 13 procent av
Utomstatliga2 698 2 481

det totala beloppet.

Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser

Totala inomstatliga 14 725 12 628 vanligen medel från centrala myndigheter som

Totala utomstatliga 11 515 11 066 ska förmedlas till olika regionala projekt.

Summa 26 240 23 695

Oförbrukade inomstatliga bidrag

Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag

Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till som myndigheter har fått från andra statliga

totalt 14,7 miljarder kronor. myndigheter, elimineras i årsredovisningen för

I tabellen nedan visas hur 85 procent av staten, men redovisas här som tilläggs-

inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i information. Dessa bidrag har i de flesta fall

anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade redovisats mot anslag hos den givande

belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheten.

myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskatt-

De totala oförbrukade bidragen ökade med

ningar om förväntad förbrukningstakt. 2,5 miljarder kronor. Det är framför allt

Tabell oförbrukade inomstatliga bidrag

Miljoner kronor

Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade Mer än 3 månader Mer än 1 år bidrag Totalt Inom 3 månader till ett år till 3 år Mer än 3 år

Inomstatliga oförbrukade bidrag (med

förbrukningstakt)12 5223 2607 4801 553229
varav Universitet och högskolor9 6862 3566 1631 06997
varav Länsstyrelser1 07221548531556
varav Övriga1 76368983116875
Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt)2 203
Totala inomstatliga oförbrukade bidrag14 725

S kr . 2018/ 19: 101

Not 53 Post- och telestyrelsen har under året Övriga förutbetalda intäkter genomfört spektrumauktion för tilldelning av

radiospektrum i 700 MHz-bandet. Regeringen

Miljoner kronor

beslutade 2017 att en stor del av sändnings-

20182017 utrymmet är tillgängligt för andra ändamål än
Riksgäldskontoret31 801 38 178 marksänd TV. Detta har lett till förutbetaldaauktionsintäkter på nära 2,6 miljarder kronor.
Reglering av skatter till andra sektorer för 4 419-Myndigheten för press, radio och TV har fått
aktuellt årin avgifter för tillstånd att sända analog kommersiell radio som betalats i förskott för hela
Post- och telestyrelsen2 5600 tillståndsperioden 2018 – 2026. De avgifter som
Myndigheten för radio och TV1 238- avser kommande år tas upp som förutbetaldaintäkter och uppgick vid årsskiftet till drygt
Kärnavfallsfonden1 086-1,2 miljarder kronor.
Statens jordbruksverk653625Kärnavfallsfonden debiterar reaktorinne-
Försvarets materielverk600 1 035havarna avgifter årsvis. Barsebäck Kraft AB har
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige375343detta år betalat den avgift som enligt fondens
Karolinska institutet221249debiteringsrutin skulle betalas i början av 2019
Tillväxtverket210-före årsskiftet med 1,1 miljarder kronor, vilket
Lunds universitet176160har tagits upp som förutbetald intäkt.
Statens fastighetsverk160144Statens jordbruksverk redovisar förutbetalda intäkter från EU:s fonder med knappt
Affärsverk0.7 miljarder kronor, i första hand från EU:s
Svenska kraftnät2333 landsbygdsfond 2014 – 2020. Även Tillväxtverket
Luftfartsverket108 redovisar förutbetalda intäkter från EU, vilket
Sjöfartsverket815 avser Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra

myndigheter redovisas främst avgifts- eller Övriga myndigheter 1 059 1 026

uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet,

Summa 44 599 41 816

men som är hänförliga till kommande år.

Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster Not 54 som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och i Garantiförbindelser övrigt inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda Miljoner kronor intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster 2018 2017 faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan Trafikverket prestationer har utförts. Svensk-Danska Broförbindelsen AB 3 149 3 029

Den största posten gäller överkurser som

Arlandabanan Infrastructure AB 1 211 1 268 uppstår när Riksgäldskontoret emitterar

Summa 4 360 4 297

obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs

Trafikverket har för statens räkning förbundit sig och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Den har sjunkit att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott

till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att jämfört med föregående år med drygt 6 miljarder kronor och uppgår till 31,8 miljarder kronor. bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå

till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter. en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan

Infrastructure AB som i första hand belastar

Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar förutbetalda Riksgäldskontorets garantireserv, men som

under vissa förutsättningar kan belasta Trafikintäkter som avser kommuner och trossamfund. 4,4 miljarder kronor beräknas komma att regleras verket. Trafikverket redovisar också långfristiga

skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser till kommuner och trossamfund för 2018.

på 2,0 miljarder kronor, se även not 46.

S kr . 2018/ 19: 101

Bland garantiförbindelser inom linjen finns Garantier för vilka avsättningar inte görs

Miljoner kronor

inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster 2018 2017 görs. Årets tillkommande avsättningar för Insättningsgarantin och

investerarskyddet 2 280 000 1 688 640 garantier uppgick till sammanlagt 11 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommente- Garantier om tillförsel av kapital ras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar. Garantikapital 140 822 133 457

Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantifonden, Garantiförbindelser 4 360 4 297 investerarskyddet eller garantikapital. Summa 2 425 182 1 826 394

I nedanstående tabell redovisas statens totala

Summa garantiåtaganden 2 657 976 2 045 577

garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka

Not 55

avsättningar inte görs.

Övriga ansvarsförbindelser

Garantier för vilka avsättningar görs

Miljoner kronor Miljoner kronor

2018 2017

2018 2017

Trafikverket 23 800 22 050 Garantier om tillförsel av kapital

Riksgäldskontoret 15 608 14 182 Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405

Kammarkollegiet 5 486 -

Försvarsmakten 4 000 - Exportgarantier m.m.

Södertörns högskola 895 925 Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden 193 295 181 485

Statens jordbruksverk843944
Fristående krediter, Sida4 395 4 011Sveriges geologiska undersökning482415
U-kreditgarantier, Sida803893 Migrationsverket Kriminalvården457 208364 23

Kreditgarantier

Totalförsvarets forskningsintitut 137 149 Infrastruktur, Riksgäldskontoret 18 314 17 309

Göteborgs universitet 115 149 Internationella åtaganden,

Riksgäldskontoret3 355 3 556 Domstolsverket7373
Bostadskrediter, Boverket3 096 2 786 Umeå universitet5047
Internationella åtaganden, Sida1 155353 Polismyndigheten4436
Övrigt, Riksgäldskontoret89Affärsverk
Övriga garantierSvenska kraftnät122115
Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret7 969 8 376 Luftfartsverket5218
Summa232 794 219 184 SjöfartsverketÖvriga myndigheter Summa44 316 2 209 52 732 41 74444

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser.

S kr . 2018/ 19: 101

Trafikverket redovisar flera åtaganden. Statens betalningar från skatter ökade med Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för 81 miljarder kronor jämfört med föregående år. avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet med 46 miljarder kronor, se not 1. Vid som Luftfartsverket har bedrivit och den periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna verksamhet som Trafikverket har bedrivit. eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som Trafikverket redovisar även åtaganden för den av är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller staten utställda miljögarantin i avtalet om omvänt, se not 38. Betalningarna är 9 miljarder bolagisering av Statens järnvägar. kronor högre än skatteintäkterna enligt resultat-

Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är räkningen. Det beror främst på att skulderna för skuldbevis för utbetalningar från anslag till skatter som Skatteverket redovisar ökade med kapitalhöjning i internationella finansierings- 7 miljarder kronor, främst på grund av att de institutioner. skattskyldiga ökade kompletteringsinbetalningar

Kammarkollegiet redovisar ansvarsför- för täcka den slutliga skatten som avräknas först bindelser för statliga utställningsgarantier. Dessa under 2019, vilket ger en positiv effekt. Dessutom redovisades tidigare av Statens kulturråd. påverkas beloppet av periodiseringar av skatter.

Försvarsmaktens ansvarsförbindelse är en uppskattning av miljöskador som har uppkommit Not 57 på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Avgifter och andra ersättningar

Statens jordbruksverk redovisar eventuella

Miljoner kronor

korrigeringar till följd av pågående revisionsärenden samt ett skadeståndsärende. 2018 2017

Sveriges geologiska undersökning redovisar Enligt resultaträkningen 57 284 52 084 framtida utgifter för sanering och återställning av objekt som är under pågående åtgärdsutredning. Avsättning för garantier 151 -622

Migrationsverkets ansvarsförbindelser är bl.a. Tillkommer: utdelningar och ett antal pågående rättsprocesser i olika frågor, kapitaljustering 14 628 8 701 t.ex. skadeståndskrav i samband med upp- Avgår: realisationsvinster handlingar. Summa 70 557 59 995

Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Domstols-

Statens betalningar från avgifter och andra verket redovisar ansvarsförbindelser för hyrda

ersättningar ökade med 11 miljarder kronor, lokaler.

vilket huvudsakligen beror på högre utdelningar

Svenska kraftnät redovisar ansvarsförbindelser

från hel- och delägda företag och högre avgifter för eventuell återställningsåtgärd. Sjöfartsverkets

och andra ersättningar. post består av ansvarsförbindelser för förorenad

I finansieringsanalysen tillkommer erhållna mark. Luftfartsverkets belopp är i huvudsak

utdelningar i avsnittet för statens verksamhet borgensåtagande för dotterföretag.

eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt

den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna

därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens

3.5.3Noter till finansieringsanalysen

utdelningar redovisas i allt väsentligt av

Kammarkollegiet. Utdelningarna ökade med

Not 56

6 miljarder kronor för 2018 jämfört med 2017. De

Skatter

största ökningarna gäller främst Luossavaara- Miljoner kronor Kiirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall AB som

också gav de högsta utdelningarna.

2018 2017

Avgifter och andra ersättningar ökade med Enligt resultaträkningen 1 362 744 1 316 861

5 miljarder kronor, främst hänförligt till Affärs-

verket svenska kraftnäts ökade intäkter på grund Tillkommer/avgår:

av högre genomsnittspris och ökad volym för såld Förändring av fordringar och skulder 8 800 -26 181

balanskraft till regionnätsföretag, stora el- Summa 1 371 544 1 290 680 producenter och balansansvariga. Avgifter och

andra ersättningar justeras med delen av

S kr . 2018/ 19: 101

förändringen av avsättningar för garantier som vid försäljning av egendom som redovisats som redovisas som intäkter, eftersom förändring av kostnad utan att medföra någon betalning. avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultat- Not 60 räkningen avgår realisationsvinster eftersom Justeringar till betalningar dessa inte innebär några betalningar.

Miljoner kronor

Not 58 2018 2017 Transfereringar Förändring av långfristiga fordringar -402 -262

Förändring av omsättningstillgångar 16 377 -78 266

Miljoner kronor

Förändring av kassa och bank 642 516

2018 2017

Förändring av skulder -5 827 10 295 Enligt resultaträkningen 1 112 320 1 063 822

Summa 10 790 -67 718

Avgår:

Justeringar till betalningar för statens verksamhet Avsättningar till fonder -12 786 -10 741

förbättrade kassaflödet med sammantaget Omvärdering och avskrivning av lån, CSN

11 miljarder kronor, jämfört med en försämring m.fl. 476 -228

med 68 miljarder kronor föregående år.

Summa 1 100 010 1 052 853

Förändringen av omsättningstillgångarna

påverkade kassaflödet positivt med 16 miljarder Utbetalningarna av transfereringar ökade med kronor, jämfört med en negativ effekt med 47 miljarder kronor. Den största ökningen är 78 miljarder kronor föregående år. Förändringen transfereringar till hushåll. Utbetalningarna är beror främst på att Riksgäldskontoret har lägre än kostnaderna för transfereringar enligt minskat sina kortfristiga placeringar med resultaträkningen eftersom avsättningar till 44 miljarder kronor. fonder och omvärderingar av lån inte medför Förändring av skulder påverkade betalningsnågra betalningar. flödet negativt med 6 miljarder kronor eftersom

skulderna minskade. Not 59 Förändring av fordringar och skulder avseende Statens egen verksamhet skatter redovisas under not 56, poster och

förändring av periodiseringsposter som tillhör

Miljoner kronor

statsskuldsförvaltningen redovisas under not 65.

2018 2017 Enligt resultaträkningen 279 786 263 390

Avgår: Avskrivningar -29 318 -28 403 Avsättningar -4 584 -2 155 Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 0 239 Nedskrivning av andra långfristiga

värdepappersinnehav-150-76
Realisationsförluster-120-161
Summa245 615 232 834

Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 13 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster

S kr . 2018/ 19: 101

Not 61 Not 62 Investeringar Utlåning

Miljoner kronor

Nyutlåning

20182017 Miljoner kronor
Finansiella investeringar20182017
Aktier och andra värdepapper6 913772 Centrala studiestödsnämnden,studielån och hemutrustningslån19 150 18 566
Materiella investeringarRiksgäldskontoret12 769 9 591
Beredskapstillgångar8 226 8 546 Övriga myndigheter3768
Väganläggningar12 083 11 135 Summa nyutlåning31 956 28 225
Järnvägsanläggningar13 186 12 070
Maskiner och inventarier4 724 4 029 Amortering
Fastigheter och markanläggningar1 311801 Miljoner kronor
Övriga investeringar8 509 7 29720182017
Summa materiella investeringar48 039 43 878 Centrala studiestödsnämndenRiksgäldskontoret12 435 12 385 712 6 019
Immateriella investeringarÖvriga myndigheter1820
Datasystem, rättigheter m.m.3 374 2 929 Summa amorteringar13 165 18 424
Total summa58 325 47 579

CSN:s nyutlåning, som till största delen består av Investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, en studielån i form av annuitetslån, uppgick till ökning med 11 miljarder kronor jämfört med 19 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor föregående år. mer än föregående år. Amorteringarna uppgick

De finansiella investeringarna uppgick till liksom föregående år till drygt 12 miljarder 7 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med kronor. 6 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden har gjort Riksgäldskontorets nyutlåning uppgår till de största investeringarna med placeringar i aktier 13 miljarder kronor och avser framför allt och andra värdepapper med över 5 miljarder refinansiering av statens utlåning till Riksbanken kronor under året. som ökade med 3 miljarder kronor exklusive

Investeringar i materiella anläggningstillgångar orealiserade valutakursförändringar. Riksgäldsuppgick till 48 miljarder kronor vilket är kontorets amorteringar är 5 miljarder kronor 4 miljarder kronor mer än föregående år. lägre än 2017, då Irland betalade tillbaka sitt lån.

Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 1 miljard kronor och investeringar i Not 63 järnvägsanläggningar med drygt 1 miljard kronor, Finansiellt netto för statens upplåning se not 18, 19 och 23.

Miljoner kronor

Investeringar i maskiner och inventarier och i

2018 2017 fastigheter och markanläggningar har samman-

taget ökat med drygt 1 miljard kronor, se not 22 Ränteintäkter14 507 14 237
och 20.Räntekostnader -34 551 -30 807
Övriga investeringar ökade med 1 miljard Övriga poster, netto184 5 755

kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans Tillkommer/Avgår: fastighet och förändring av förskott för materiella Orealiserade valutadifferenser 6 913 -228 anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25.

Summa -12 947 -11 043

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt

Det finansiella nettot som är hänförbart till 3 miljarder kronor vilket är ca 0,5 miljarder

statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med kronor mer än föregående år, se not 15 och 16.

13 miljarder kronor, jämfört med ett negativt

kassaflöde med 11 miljarder kronor föregående

S kr . 2018/ 19: 101

år. Räntekostnader, realiserade valutakursför- Upplupna och förutbetalda räntor som är ändringar och överkurser vid emission påverkade hänförbara till statens upplåning redovisas i sammanlagt kassaflödet 8 miljarder kronor mer balansräkningen under periodavgränsningsposter negativt än föregående år, medan realiserade och påverkar således inte statsskulden. kursförändringar var 6 miljarder kronor mindre Förändringar av tillgångar och skulder som är negativt. I övriga poster ingår bl.a. överkurser vid hänförbara till statens upplåning har försämrat emission, valutakursförändringar och kursför- kassaflödet med 8 miljarder kronor, vilket är ändringar. Finansiellt netto för statens upplåning 4 miljarder kronor mer än föregående år. justeras för orealiserade poster eftersom de inte medför något kassaflöde, se not 12.

Not 64 Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

2018 2017 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 10 728 10 393 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -4 632 -4 919

Marknadsvärdesförändringar 1 596 1 935 Nedskrivning av andra långfristiga

värdepappersinnehav0588
Reaförlust vid försäljning av aktier m.m.145-17
Summa7 837 7 981

Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med 8 miljarder kronor liksom föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14.

Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna.

Not 65 Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2018 2017 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -791 1 000 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -6 961 -4 499

Summa -7 752 -3 499

4Utvecklingen av

statsskulden

S kr . 2018/ 19: 101

4Utvecklingen av statsskulden

Statens budget visade ett överskott på avser insättningsgarantifondens och kärnavfalls- 80 miljarder kronor 2018. Det innebär att över- fondens innehav. Övriga myndigheters innehav skottet ökade med 18 miljarder kronor jämfört var 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens med 2017, då budgeten visade ett överskott på innehav av statspapper för premiepensions- 62 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är systemet elimineras inte i den konsoliderade lika med saldot på statens budget fast med statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i omvänt tecken. den konsoliderade balansräkningen för staten.

Den konsoliderade statsskulden minskade från Sammantaget innebär detta att den okonso- 1 265 miljarder kronor 2017 till 1 197 miljarder liderade statsskulden som Riksgäldskontoret kronor 2018, dvs. med 68 miljarder kronor. redovisar är 65,1 miljarder kronor högre än vad Huvudorsaken till att statsskulden minskade var som redovisas i balansräkningen för staten. budgetöverskottet.

Det totala upplåningsbehovet, inklusive beho- Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid

utgången av 2018

vet av att ersätta lån som förfaller, minskade 2018

Miljarder kronor

för tredje året i rad till 198 miljarder kronor, den

Insätt- Kärn- Övriga Elimine lägsta nivån på tio år. Minskningen berodde inte nings- avfalls- myndig ras i

garanti fonden -heter ÅRS bara på att budgetöverskottet var större än

fonden föregående år utan också på att volymen lån som

Nominella statsobligationer 37,2 13,6 0,1 50,9 förföll till betalning var ovanligt liten. Minsk-

Reala statsobligationer 14,2 14,2 ningen av upplåningsbehovet medförde att emissionsvolymen av statsobligationer var på den lägsta Totalt 37,2 27,8 0,1 65,1 nivån sedan 2007. Stocken av statsskuldväxlar vid slutet av 2018 minskade i jämförelse med 2017 till knappt en fjärdedel (se avsnitt 4.2).

Den statsskuld som redovisas i årsredo- 4.1 Definition av statsskulden visningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden nominellt belopp, inklusive upplupen inflationsutgörs av elimineringar av myndigheters innehav kompensation för realobligationer. Att statsav svenska statspapper. Vissa myndigheter som skulden redovisas till nominellt belopp betyder hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till statens budget har rätt att placera på den svenska det belopp som Riksgäldskontoret kommer att statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas betala på förfallodagen. Även derivatinstrument bort vid beräkningen av den konsoliderade inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal statsskulden. (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att

Elimineringen av statliga myndigheters inne- påverka sammansättningen och löptiden av hav av statspapper uppgick till 65,1 miljarder statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är kronor 2018 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet

S kr . 2018/ 19: 101

värderade till de valutakurser som gällde den 28 Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2018

december 2018, årets sista bankdag.

Belopp respektive andel Löptid ska

Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret

ska styras mot styras mot ska redovisa statsskulden som statens andel av

Nominell skuld i kronor 4,3-5,5 år den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets

Real skuld i kronor (andel av förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen

total statsskuld) 20 procent 6-9 år av protokollet om förfarandet vid alltför stora

Minskning med högst 30 underskott som är fogat till fördraget om upp-

Valutaskuld miljarder kronor per år 0-1 år rättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag

ska göras för skulden till premiepensionssystemet

Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att och de skulder i insättningsgarantifonden som

ge ut värdepapper, varav huvuddelen utgörs av kan uppstå. De skulderna liksom de tillgångar och

nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvalt-

kronor. En del av upplåningen täcks genom reala ningen som blir följden av att bokföringsmässiga

statsobligationer (realobligationer), som ger invegrunder tillämpas, ska därmed tas upp under

sterarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret andra poster i balansräkningen.

lånar även på den utländska räntemarknaden

genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta.

Köpare är i första hand inhemska och utländska

fonder, försäkringsbolag och finansiella institut-

4.2Statsskuldens fördelning och

ioner.

löptid

Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar

Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är

upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska att långsiktigt minimera kostnaden för stats-

ingå i valutaskulden och valutornas inbördes skulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska

fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet förvaltningen ske inom ramen för de krav

att fatta beslut om ränte- och valutapositioner. penningpolitiken ställer.

Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges i

termer av duration. De riktvärden som regeringen

anger baseras på en avvägning mellan kostnad och

Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen

risk. Historiskt sett har det över tid varit billigare

att låna i instrument med kort löptid än med lång. Det övergripande målet för statsskuldsförvalt-

Kort löptid innebär å andra sidan högre risk ningen konkretiseras genom de riktlinjer som

eftersom räntekostnaderna varierar mer om regeringen årligen fastställer efter förslag från

räntevillkoren ändras ofta. Den förväntade Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur stats-

besparingen av att låna i korta löptider har skulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen

emellertid minskat de senaste åren. Mot den nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och

bakgrunden har durationen i statsskulden valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken

successivt förlängts. löptid de olika delarna av skulden ska styras mot.

Den nominella kronskuldens löptid varierar I tabell 4.2 nedan redovisas dessa riktlinjer för

kring riktvärdet, bl.a. beroende på att stats- 2018. I riktlinjerna för 2018 har ett gemensamt

skuldens storlek följer variationer i statens löptidsmål införts för den nominella kronskul-

betalningar under året. Under 2018 var löptiden i den. Löptidmålet för den nominella kronskulden

genomsnitt 5,6 år för den nominella kronskulden, har även ökat i förhållande till 2017.

vilket således var något längre än vad riktlinjerna

Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till

föreskrev. riksdagen som innehåller en utvärdering av

Den reala kronskuldens löptid var 6,1 år i statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärde-

genomsnitt 2018. Realskuldens andel av den ringen görs över rullande femårsperioder. En

totala skulden var i genomsnitt 23 procent av den utvärdering för 2014–2017 lämnades i april 2018

totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är (skr. 2017/18:104).

långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom

nyupplåningen är liten i förhållande till den

utestående skulden. Till skillnad från övriga

S kr . 2018/ 19: 101

skuldslag är det inte möjligt att använda deriva- med 83 miljarder kronor till 629 miljarder kronor tinstrument för att påverka andelen real skuld. i slutet av 2018. Den reala lånestocken uppgick till Realandelen kan därför variera kring riktvärdet 198 miljarder kronor, vilket var en ökning med utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgär- 14 miljarder kronor jämfört med 2017. der. Under 2018 emitterades 9 miljarder kronor i Valutaskulden ökade med 1 miljard kronor realobligationer, vilket var 3 miljarder kronor under 2018. Orealiserade valutakursdifferenser lägre än 2017. För realobligationer och statsskuld- inklusive skuldskötselåtgärder ökade skulden växlar var den genomsnittliga räntan i auktion- med 7 miljarder kronor. Valutaskulden består erna i princip oförändrad i jämförelse med 2017. delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret

Den genomsnittliga löptiden för valutaskulden har tidigare även skapat valutaskuld med hjälp av var 0,2 år 2018. Eftersom valutaskulden kan styras derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår med hjälp av derivat varierar löptiden inte nämn- avtal om att byta åtaganden i kronor mot värt över året. Statsskuldens exponering i ut- åtaganden i utländsk valuta. De lån som togs upp ländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder i utländsk valuta under 2018 var uteslutande för per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska vidareutlåning till Riksbanken. Riksbanken beräknas så att förändringar i kronans växelkurs ersätter Riksgäldskontoret för de räntekostnader exkluderas. Under 2018 minskade exponeringen och administrativa kostnader som uppstår i med 16 miljarder kronor exklusive växelkurs- samband med vidareutlåningen. förändringar.

Andelarna nominell skuld, real skuld respek- Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor

Miljarder kronor

tive valutaskuld beräknas baserat på nominella

2014 2015 2016 2017 2018 belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. De procentuella Nominella

statsobligationer 556 565 590 565 587 andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i nedan- Statsskuldväxlar 88 141 84 88 20 stående tabell, då riktlinjernas andelar beräknas på Likviditetsförvaltnings-

instrument 60 56 69 118 94 okonsoliderad skuld inklusive fordringar i form av vidareutlåning och inklusive förvaltnings- Säkerheter i svenska

kronor 21 11 11 7 4 tillgångar.

Privatmarknadslån 36 19 15 11 5 Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning Valutaderivat i svenska Miljarder kronor kronor -28 -21 -75 -76 -82

2014 2015 2016 2017 2018 Nominella lån i svenska Nominella lån i svenska kronor 733 771 694 712 629 kronor 733 771 694 712 629 varav nominella lån i Upplåningen i nominella statsobligationer ökade svenska kronor,

med 22 miljarder kronor under 2018. Samtidigt okonsoliderat 769 809 734 758 680

minskade den utestående stocken av statsskuldvarav statliga

växlar med 68 miljarder till 20 miljarder kronor myndigheters innehav -36 -38 -40 -47 -51

vid utgången av 2018. Upplåning i likviditets- Reala lån i svenska kronor 191 170 185 184 198 förvaltningsinstrument minskade med 24 mil-

jarder kronor. varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 203 183 200 200 212 I nominella lån i svenska kronor ingår också

privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels varav statliga myndigheters innehav -12 -13 -15 -16 -14 av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Nominella lån i utländsk Under 2018 fortsatte upplåningen på privatvaluta 422 411 413 370 371 marknaden att minska. Vid årets slut utgjorde den Summa konsoliderad 0,4 procent av den konsoliderade statsskulden. statsskuld 1 347 1 352 1 292 1 265 1 197 Riksgäldsspar avvecklades efter ett beslut av

Riksgäldskontoret 2013. Riksgäldsspar med fast Den konsoliderade statsskulden minskade med ränta är stängt för nyteckning. De sista kontona 68 miljarder kronor jämfört med föregående år. förfaller i december 2020. I slutet av 2016 De nominella lånen i svenska kronor minskade beslutade Riksgäldskontoret att tills vidare inte ge

S kr . 2018/ 19: 101

ut premieobligationer. Utgivningen återupptas Under samma period har den interna förvaltnär den bedöms vara lönsam igen. Under 2018 ningen gett ett underskott på 240 miljoner gavs inga premieobligationslån ut. kronor . Sammantaget visade positionsverksam-

Att låna upp på privatmarknaden i stället för på heten ett underskott på 288 miljoner kronor kapital- och penningmarknaderna ökade kostna- under den senaste femårsperioden. derna för statsskulden under 2018 med 6 miljoner I maj 2018 togs en position för en starkare kronor. Det var en förbättring jämfört med 2017, krona i syfte att sänka kostnaden för statsskulden. då resultatet tyngdes av premieobligationer som Vid utgången av året omfattade positionen getts ut till högre ränta än motsvarande 3,9 miljarder kronor och det orealiserade resultastatsobligationsränta. För femårsperioden 2014– tet uppgick till en vinst om 73 miljoner kronor. 2018 var den sammanlagda kostnadsbesparingen Det slutliga, realiserade resultatet kan beräknas 1 miljon kronor, varav premieobligationer stod först när positionen är avslutad. för hela besparingen.

Positionstagning 4.3 Statsskuldens kostnader

Riksgäldskontoret tar positioner för att sänka Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden statens kostnader och risker baserat på bedöm- inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ningar av den framtida ränte- och växelkurs- på statens budget uppgick till 14 miljarder kronor utvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat 2018. Jämfört med 2017 ökade ränteutgifterna som gör att skuldens löptid och fördelning mellan med 3 miljarder kronor. Beloppen i statens valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valuta- budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer positioner och räntepositioner, men ränteposit- och är ett netto av inkomster och utgifter i uppioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i låningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redopositionerna minskar statens räntekostnader med visningen är dock bristfällig när det gäller att samma belopp. Utrymmet för positionstagande beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har styrs av regeringens årliga riktlinjer. valet av upplåningsteknik stor påverkan på

När Riksgäldskontoret bedömer att ett anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmarknadspris markant avviker från en långsiktigt mässig redovisning, där samtliga kostnader och motiverad nivå, kan myndigheten ta större posit- intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en ioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas dock sällan. Dessutom bedriver myndigheten en över tiden. löpande positionstagning där det normalt handlar I resultaträkningen för staten redovisas räntor om relativt små positioner. Den löpande enligt kostnadsmässiga principer efter eliminepositionstagningen har delvis bedrivits av externa ring av räntor till eller från statliga myndigheter. I förvaltare. I februari 2018 beslutade emellertid kostnaderna ingår även en omvärdering av Riksgäldskontorets styrelse att avveckla de skulden i utländsk valuta. I nedanstående tabell externa förvaltarna. visas statsskuldens kostnader, vilket är en sam-

Den positionstagning som externa förvaltare manfattning och specificering av uppgifterna i bedrev gav en förlust på 26 miljoner kronor resultaträkningen (se not 12 till resultaträkinklusive provisionskostnader 2018. Riksgälds- ningen). kontorets egen positionstagning gav däremot en vinst på 11 miljoner kronor samma år. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen resulterat i en förlust på 48 miljoner kronor om förvaltningsprovisionerna räknas in.

4 Merparten av underskottet uppstod 2014 när positioneringen för en starkare dollar och en högre ränta i USA stängdes ner efter betydande förluster.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader 12 miljarder kronor. Det innebar en försämring

Miljarder kronor

med 43 miljarder kronor mellan åren. De oreali-

2014 2015 2016 2017 2018

serade valutakursvinsterna hänförbara till skuld-

Räntekostnader på lån iskötselinstrument och vidareutlåning uppgick till
svenska kronor32 28 28 28 305 miljarder kronor 2018. De totala orealiserade
Räntekostnader på lån ivalutakursförlusterna blev därmed netto 7 mil-
utländsk valuta3 2 3 3 5

jarder kronor. Realiserade

Över- och underkurser vid emission av statsvalutakursdifferenser -3 10 -2 -2 1

papper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens Realiserade

kostnader med 11 miljarder kronor 2018. kursdifferenser 4 11 10 10 3

Skillnaden mellan statsskuldens nettokost- Orealiserade

nader, inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet valutakursdifferenser 42 -5 10 -31 12

på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden, var 6,4 mil- Över- /underkurs vid emission m.m. -4 -9 -11 -13 -11 jarder kronor 2018. Skillnaden förklaras av olika

principer för utgiftsmässig redovisning mot

Summa kostnader 73 38 37 -6 39

anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -17 -16 -16 -14 -15 resultaträkningen. Det är endast realiserade

utgifter som redovisas mot anslaget, medan

Nettokostnader efter

intäkter, exklusive orealiserade räntor och orealiserade valutakursskuldskötselåtgärder 56 22 22 -20 25 differenser ingår i resultaträkningens nettokost- Orealiserade nad. År 2017 var motsvarande skillnad 0,3 milvalutakursdifferenser jarder kronor. hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -24 -1 0 31 -5

Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 32 22 21 11 20

Enligt resultaträkningen för 2018 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 20 miljarder kronor, vilket var en ökning med 9 miljarder jämfört med 2017. Den främsta orsaken till att nettokostnaden för statsskulden ökade 2018 var att den svagare kronan gjorde lån i utländsk valuta dyrare.

Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursförlust på 1 miljard kronor 2018.

Nettokostnaden för realiserade kursdifferenser var 3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med 2017. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.

De orealiserade valutakursdifferenserna 2017 vändes till valutakursförluster 2018. De orealiserade valutakursförlusterna uppgick 2018 till

5Redovisning och

riskanalys av statliga garantier och utlåning

S kr . 2018/ 19: 101

5Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning

5.1 Statliga garantier Exempel på stora garantiåtaganden som om-

fattas av garantimodellen är exportkredit-garan- Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går tier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. i borgen för någon annans betalningsåtagande, Riksdagen har dock möjlighet att besluta om vilket leder till en finansiell risk för staten. att undanta specifika garantier från garantimo- Generella regler för hanteringen av statliga lån dellen. Det finns därför garantier som regleras i och garantier finns i budgetlagen (2011:203). särskilda lagar eller som på annan grund har andra Förordningen (2011:211) om utlåning och villkor än de som anges i budgetlagen. Avgifterna garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser för sådana garantier är vanligen angivna direkt i om garantigivning och utlåning med kreditrisk. lag och kan fastställas på andra grunder än att de

Regeringen får enligt budgetlagen besluta om ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsutlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra garantin och investerarskyddet är exempel på andra liknande åtaganden för det ändamål och garantier som hanteras i särskild ordning. med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Under 2017 förtydligade Ekonomistyrnings- Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas verket (ESV) redovisningsreglerna för garantiut som motsvarar statens förväntade kostnad för och utlåningsverksamheten och en mer detaljerad åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. rapportering upprättades. Utöver rapporteringen Förväntade kostnader för lån och garantier består har ett antal omklassificeringar gjorts. En mer utav de förväntade förluster och administrativa förlig beskrivning över hur garantier och utlåning kostnader som är förknippade med åtagandet. redovisas finns i avsnitt 3.4. Förväntad förlust är ett statistiskt mått på de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren Garantiportföljens sammansättning med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Tidigare har avgifter för förväntade Statens garantiportfölj ökade med drygt 612 milförluster satts in på konton i Riksgäldskontoret, i jarder kronor under 2018 och uppgick vid årsbank eller placerats i värdepapper. Från och med skiftet till 2 658 miljarder kronor, jämfört med den 1 januari 2018 ska avgifterna placeras på ett 2 046 miljarder kronor 2017. Näst efter insätträntebärande konto hos Riksgäldskontoret. ningsgarantin (2 280 miljarder kronor per 31 Placeringen ska ske på ett avistakonto eller med en löptid som motsvarar de garantier och lån som hör till reserven. Garanti- och låneverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för lån- och garantigivning kallas för den statliga lån- och garantimodellen.

S kr . 2018/ 19: 101

december 2018 ) utgjordes de största åtagandena I tabell 5.1 visas en sammanställning av de av kreditgarantier (224 miljarder kronor) och garantier och utfästelser som regeringen och garantier om tillförsel av kapital (146 miljarder myndigheterna har ställt ut. Garantierna motkronor). Pensionsgarantierna uppgick till 8 mil- svarar de garantiförbindelser som redovisas i not jarder kronor. 54 till balansräkningen.

I det ovanstående beloppet för statens garanti- Garantierna hanteras huvudsakligen av fyra portfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkreditåtagandet inte kan beloppsbestämmas. nämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för

Utöver redan utfärdade garantier finns det ut- internationellt utvecklingssamarbete (Sida). fästelser om nya garantier på 33 miljarder kronor. Garantikapital till internationella finansiella De redovisade utfästelserna omfattar endast institutioner hanteras av Regeringskansliet, men bundna utfästelser och består i huvudsak av redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet exportkreditgarantier . till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier

redovisas av Trafikverket.

5 Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2017 då 6 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning. mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan

regeringen eller myndigheten och garantitagaren.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31

Miljoner kronor

Under året utfärdade

Utfärdade garantier garantier Bundna garantiutfästelser Utgiftsområde Typ av garanti 2018 2017 2018 2017 2018 2017

1

2 Insättningsgarantin 2 280 000 1 688 640

2

2 Investerarskyddet

Kreditgarantier 224 420 210 403 58 933 41 936 32 620 51 072

2 Garantier till banker m.fl.

3

24Exportkreditgarantier193 295 181 485 56 816 39 914 31 769 49 664
7U-kreditgarantier803893
7Fristående garantier4 395 4 011546386806757
22Infrastruktur18 314 17 309
18Bostadskrediter3 096 2 786971 1 6364550
2, 7, 16, 22Internationella åtaganden4 510 3 910600600
1, 6Övrigt Garantier om tillförsel av kapital 145 587 138 159894050 405

4 22 Kapitaltäckningsgarantier 4 360 4 297 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital5 140 822 133 457

6

2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier 7 969 8 376

Totalt 2 657 976 2 045 577 59 338 42 341 32 620 51 072

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2017. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Avser bundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier. 4 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk -Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 5 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 6 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2017.

Statens garantiåtaganden fem år tillbaka visas i Av riksdagen beslutade garantiramar diagram 5.1.

I tabell 5.2 finns en sammanställning av beslutade

Diagram 5.1 Garantiåtaganden 20142018

garantiramar respektive utfärdade garantier samt i

Miljoner kronor

förekommande fall bundna utfästelser per myn-

2 800 000 dighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1

2 600 000

2 400 000 och 5.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier

2 200 000 2 000 000 ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2. 1 800 000

Insättnings-

1 600 000 För Riksgäldskontorets garantigivning finns

1 400 000 garantin

1 200 000 ramar för enskilda projekt samt ramar till mindre

1 000 000

800 000 program. Riksgäldskontoret kan också, inom

600 000 Övriga

400 000 garantier ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyn-

200 000

- dighet, vid behov ställa ut garantier avseende

2014 2015 2016 2017 2018

tillgångar och förpliktelser för ett institut i reso-

År

lution enligt lagen (2015:1016) om resolution.

Om en allvarlig störning skulle uppstå i det

finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i

S kr . 2018/ 19: 101

enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande form av exportkreditgarantier. Det finns dessstatligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan utom en särskild ram på 10 miljarder kronor för genom att ge stöd i form av garantier. EKN:s investeringsgarantier.

Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden Regeringskansliets åtaganden i form av garanti- avseende u-kreditgarantier och fristående garankapital gentemot internationella finansiella tier uppgick till 12 miljarder kronor för 2018. institutioner. Boverkets ram för utställande av kredit-

Riksdagen har beslutat om en ram på garantier för ny- och ombyggnad av bostäder 450 miljarder kronor för EKN:s garantigivning i uppgick till 8 miljarder kronor 2018 jämfört med

10 miljarder kronor 2017.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2018-12-31

Miljoner kronor

Beslutade garantiramar Utfärdade garantier Utfärdade garantier ink.

bundna utfästelser Utgiftsområde 2018 2017 2018 2017 2018 2017

RGK 1 2 Insättningsgarantin Obegränsad Obegränsad 2 280 000 1 688 640 2 280 000 1 688 640 2 Garantier till insättare i

utländska instituts filialer i

Sverige Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut,

Stabilitetsfonden 4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution,

Resolutionsreserven 5 200 000 200 000 22 Kreditgarantier till Öresundsbro

Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 18 314 17 309 18 314 17 309 2 Kreditgaranti, Nordiska

investeringsbankens

projektinvesteringslån EUR 622 EUR 622 2 248 3 035 2 248 3 035 7 Kreditgaranti, Nordiska

investeringsbankens

miljöinvesteringslån EUR 104 EUR 104 34 83 34 83 16 Kreditgaranti, European

Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 2, 16, Pensionsgarantier 22, 24 Obegränsad Obegränsad 7 969 8 376 7 969 8 376 1 Kreditgarantier, UD-anställda 50 50 0,2 0,4 0,2 0,4 6 Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta

Utbildningscentrum 24 24 7 8 7 8 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 473 438 473 438 24 Grundfondsförbindelse, Svenska

Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden

för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska

investeringsbanken (EIB) EUR 6 565 EUR 6 565 67 454 64 660 67 454 64 660 2 Garantikapital, Europeiska

utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 565 5 334 5 565 5 334 2 Garantikapital, Europarådets

utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 271 1 219 1 271 1 219 2 Garantikapital, Nordiska

investeringsbanken (NIB) EUR 1 978 EUR 1 978 20 326 19 484 20 326 19 484 2 Garantikapital, Asiatiska banken

för infrastrukturinvesteringar

(AIIB) USD 504 USD 504 4 521 4 149 4 521 4 149 7 Garantikapital, Internationella

återuppbyggnads- och

utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 2 247 20 160 18 499 20 160 18 499 7 Garantikapital Multilaterala

investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 145 133 145 133 7 Garantikapital, Afrikanska

utvecklingsbanken (AfDB) SDR 971 SDR 971 11 889 11 172 11 889 11 172 7 Garantikapital, Asiatiska

utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 281 4 023 4 281 4 023 7 Garantikapital, Interamerikanska

utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 4 829 4 432 4 829 4 432

S kr . 2018/ 19: 101

22Garantikapital, EurofimaCHF 42 CHF 42379351379351
24EKN Exportkreditgarantier450 000 450 000 192 143 180 683 222 501 229 185
24Sida TotalramInvesteringsgarantier10 000 10 000 1 152 12 000 12 000802 2 563 1 964
7därav u-kreditgarantier803893803893
7därav fristående garantier4 395 4 011 5 201 4 768
7Kreditgarantier, Europeiska

investeringsbanken, långivning

inom ramen för Lomé IV Bis och

Cotonou-avtalet EUR 152 EUR 152 1 155 353 1 155 353 18 Boverket Kreditgarantier för ny- och

7

ombyggnad av bostäder 8 000 10 000 3 096 2 786 3141 2 837 18 Förvärvsgarantier 5 000 5 000 0 0 0 0

Summa 2 653 616 2 041 280 2 686 236 2 092 351

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2017. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till k reditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kron or. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpli ktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 I samband med infriandet 2014 respektive 2016 under NIB:s program för miljöinvesteringslån har Sveriges utestående ram begrän sats till 92 miljoner euro. 7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. Anm: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.

De olika garantityperna institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det

finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas I följande avsnitt presenteras de olika garanti- inom det utländska systemet, och det bedöms typerna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta medföra störningar i det svenska finansiella garantier inom garantimodellen. Flera av de systemet. De institut som omfattas av insättbeloppsmässigt största garantierna, exempelvis ningsgarantin betalar en årlig avgift till staten. insättningsgarantin, hanteras dock utanför De garanterade insättningarna uppgick till modellen. 2 280 miljarder kronor per den 31 december 2018.

Åtagandet redovisas med ett års eftersläpning.

Ökningen jämfört med föregående år uppgår till Insättningsgarantin 591 miljarder kronor och förklaras främst av att

Nordeas nordiska dotterbolag filialiserades under Syftet med insättningsgarantin är att bidra till 2017. I samband med omvandlingen av dotterstabilitet i det finansiella systemet genom ett bolagen till filialer övergick de garanterade starkt konsumentskydd för allmänhetens insätt- insättningarna hos dotterbolagen till det svenska ningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och moderbolaget och därmed övergick också baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti ansvaret för att skydda insättningarna till den finns i övriga EU-länder och även i ett flertal svenska insättningsgarantin. Under 2018 inträfländer utanför EU. Garantin träder i kraft när ett fade flera förändringar som kan förväntas institut går i konkurs eller efter ett beslut av medföra att statens åtagande i insättningsgarantin Finansinspektionen. Garantin gäller också om minskar, bl.a. att Nordeas huvudkontor flyttades staten hanterar ett institut genom resolution. från Sverige. Statens åtagande i insättnings-

Den svenska insättningsgarantin ersätter upp garantin redovisas nästa gång i årsredovisningen till 950 000 kronor per insättare och institut och för 2019. ersättningen ska göras tillgänglig inom sju Inga händelser inträffade under 2018 som arbetsdagar. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 utlöste insättningsgarantin. miljoner kronor) kan erhållas för insättningar Då garantin regleras i särskild ordning utanför som har gjorts inom 12 månader och som är garantimodellen finns det ingen värdering av kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning statens förväntade kostnad för insättningsav bostad. Regeringen har också möjlighet att garantin. ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i

S kr . 2018/ 19: 101

Investerarskyddet Engagemangen i form av exportgarantier och

tillhörande bundna utfästelser uppgick vid års- Vid köp, försäljning eller deponering av värde- skiftet till 223 miljarder kronor fördelade på 137 papper via ett värdepappersinstitut är institutet länder. Motsvarande engagemang för investeskyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från ringsgarantierna var närmare 3 miljarder kronor. sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största det efter konkursen inte går att klargöra vad som koncentrationen till följd av en enskild stor affär. är kundens respektive institutets tillgångar, har Årets höga efterfrågan på garantier till höginkunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall komstländer inom OECD förklaras framför allt förutsätter därmed en konkurs i kombination av två stora telekomaffärer till USA. med grovt slarv eller brottslig handling hos Utbetalningarna för infriade åtaganden uppinstitutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade gick till 1,7 miljarder kronor för 2018, vilket ska tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per jämföras med 1,4 miljarder kronor året innan. kund och institut. EKN har under 2018 redovisat 64 miljoner

För investerarskyddet betalar de institut som kronor mot inkomsttitel avseende ej förväntansomfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. riktiga garantiavgifter. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla U-kreditgarantier kostnaderna för skadefallet. Det innebär att En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd garanterar och subventionerar genom Sida. av investerarskyddet. Garantierna ställdes t.o.m. den 1 juni 2009 ut till

Inga ersättningsfall inträffade under året. projekt som Sida bedömt kommer att få

betydande utvecklingseffekter i berörda länder

och som inte kan bära kostnaderna för en normal Kreditgarantier finansiering på kommersiella villkor.

Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garanti- uppgick till knappt 1 miljard kronor vid årsåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att skiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid utfärdas. bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men Fristående garantier överlåter själva kreditgivningen till andra lån- Sida ställer ut fristående garantier för risker i givare. samband med transaktioner på marknaden.

Vid utgången av 2018 uppgick Sidas engage- Exportkreditgarantier mang för fristående garantier till totalt 5,2 mil- EKN har i uppdrag att främja svensk export jarder kronor. Engagemanget bestod av garantier genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- om 4,4 miljarder kronor samt bundna utfästelser kreditgarantier och investeringsgarantier. Det har om drygt 800 miljoner kronor. under året varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier. EKN har kommit att Infrastruktur garantera allt fler affärer, men till lägre belopp. Finansieringen av Öresundsbron sker genom att När det gäller EKN:s satsningar på garantier för Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer små och medelstora företag har nya finansierings- på kreditmarknaden. Svenska staten genom lösningar, såsom utökad garanti för rörelse- Riksgäldskontoret och danska staten genom krediter och investeringskrediter samt utökad Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt lånemöjlighet hos Almi, införts. denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till

EKN utfärdade under året nya utfästelser för 18,3 miljarder kronor jämfört med 17,3 miljarder 32 miljarder kronor och garantier för 57 miljarder kronor året innan. kronor. Utfästelserna minskade med 18 miljarder De statliga garantierna blev 2014 föremål för en kronor jämfört med 2017, medan garanti- granskning av Europeiska kommissionen, vars givningen ökade med 17 miljarder kronor. syfte var att bedöma huruvida garantierna stod i

överensstämmelse med EU:s statsstödsregler.

Kommissionen fastslog att de statliga garantierna

S kr . 2018 / 19: 101

var nödvändiga för att kunna genomföra det för personal inom utrikesförvaltningen, men proeuropasamarbetet prioriterade broprojektet. grammen är stängda för ny garantigivning. Det Enligt Danmark och Sverige ska garantier finns fortfarande kvar ett fåtal kreditgarantier utställda efter 2040 notifieras hos kommissionen. inom ett visst program på relativt små belopp. Kommissionens beslut överklagades till tribunalen, som under 2018 upphävde beslutet och återförvisade ärendet till kommissionen för Garantier om tillförsel av kapital komplettering.

Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att Bostadskreditgarantier under vissa omständigheter tillskjuta kapital till Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under ett företag. En sådan garanti är en förbindelse byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. mellan två parter: företaget och staten som ut- Garantier lämnas till kreditinstitut som har färdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken ramavtal med Boverket. tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och

Den totala garantistocken omfattade ca 170 andra intressenter. garantier och uppgick vid årsskiftet till drygt 3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med Kapitaltäckningsgarantier 2,8 miljarder kronor 2017. En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar

sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag Internationella åtaganden i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i De internationella åtagandena på 4,5 miljarder belopp eftersom det inte går att ange en gräns för kronor gäller främst garantier för utlåning från hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s dessa garantier är svåra att prissätta på ett projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. tillförlitligt sätt. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för Kapitaltäckningsgarantier har ställts ut till två NIB:s projektinvesteringslån har successivt mins- statliga bolag inom infrastrukturområdet: kat de senaste åren till följd av att NIB vid ett Arlandabanan Infrastructure AB och Svenskantal tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, Danska Broförbindelsen Svedab AB. Kapitalvilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas. täckningsgarantin avseende Arlandabanan

Riksgäldskontoret ingick i december 2016 ett Infrastructure AB beräknas till 1 211 miljoner garantiåtagande om 600 miljoner kronor till kronor för 2018, medan motsvarande garanti för förmån för forskningsanläggningen European Svedab beräknas till 3 149 miljoner kronor. Spallation Source Eric (ESS) gällande tre olika låneramar, där respektive låneram finansieras av Grundfondsförbindelser NIB, AB Svensk Exportkredit samt Europeiska En grundfondsförbindelse liknar en kapitalinvesteringsbanken (EIB). ESS har under året täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i utnyttjat garantiramen fullt ut. belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret

Sida fick under 2017 i uppdrag att redovisa har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner svenska statens garantiåtagande gällande EIB:s kronor till Svenska skeppshypotekskassan och utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Fonden för den mindre skeppsfarten. Cotonou-avtalet. Statens åtagande uppgick till 1 155 miljoner kronor för 2018. Garantikapital

Sverige har medlemsåtaganden i elva inter- Övrigt nationella finansiella institutioner . Medlems- Staten har tidigare haft garantiprogram för att åtagandet består av inbetalt kapital och garantifrämja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd kapital. Garantikapitalet innebär att svenska och rennäring samt kreditgarantier för lån till staten, precis som de övriga medlemsländerna,

7 Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, banken för infrastrukturinvesteringar, Interamerikanska utvecklings- Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska banken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank,

Eurofima samt Världsbanksgruppen.

S kr . 2018/ 19: 101

förbinder sig att under vissa omständigheter att infrianden endast sker om varken bolaget eller tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, PRI kan betala ut pensionen. utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag det fall en internationell finansiell institution som tidigare var en del av Postverket. skulle vara i behov av ytterligare kapital är det Pensionsåtagandena uppgick till ca 8 miljarder brukligt att medlemsstaterna utökar andelen kronor och avsåg den 31 december 2017. inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.

Det totala åtagandet för garantikapital uppgick Avsättningar för garantiförluster i statens till 141 miljarder kronor vid utgången av 2018. samlade garantiportfölj

Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att De ansvariga myndigheterna värderar löpande de garantierna är undantagna från garantimodellen. förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den

kostnad som följer med kreditrisken i de garanti-

åtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Pensionsgarantier Myndigheterna gör avsättningar för garantiför-

lusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga Insättningsgarantin och investerarskyddet myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen avtalspension som de anställda arbetat upp utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen därför varken någon värdering av eller avsättning beslutade att staten genom Riksgäldskontoret för garantiförlusten. skulle garantera dessa pensionsåtaganden och I tabell 5.3 redovisas avsättningar för garantibetala om bolagen i framtiden inte skulle ha förluster för de garantier som hanteras enligt den möjlighet att fullgöra sina åtaganden. statliga garantimodellen. I tabellen framgår också

Merparten av pensionsåtagandena är för- hur avsättningarna förhåller sig till respektive säkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensions- ansvarig myndighets åtaganden. garanti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2018-12-31

Miljoner kronor

Avsättningar i relation till

Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster utfärdade garantier Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017

Riksgäldskontoret1

30 050 29 655 1 028 828 3,4% 2,8% EKN2

193 295 181 485 9 788 10 448 5,1% 5,8%

3

Sida5 1984 9041852093,6%4,3%
Boverket3 0962 7861371594,4%5,7%
Summa231 639218 83111 13711 6454,8%5,3%

1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där a vsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor. 3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier.

De totala avsättningarna för garantiförluster, i Tillgångar i garantiverksamheten den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2018 från Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av 11,6 miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor. avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall EKN:s, Sidas och Boverkets avsättningar täcks dock avgiften av anvisade anslag. Avgiften minskade under året, medan Riksgäldskontorets ska motsvara statens förväntade kostnad för avsättningar ökade. Avsättningsbehovet påverkas åtagandet. Avgifterna har samlats på räntebärande av nivån på åtagandena och kreditrisken, men konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller också av ränte- och valutakursförändringar, m.m. i värdepapper som reserv för framtida infrianden

och redovisas som en tillgång i myndigheternas

balansräkningar. Sedan den 1 januari 2018 ska Redovisning av åtaganden utanför avgifterna föras till ett räntebärande konto hos garantimodellen Riksgäldskontoret. Staten har även tillgångar i

form av regressfordringar från tidigare infriade De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantier. garantimodellen, och för vilka det inte gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar som ansvarsförbindelser. De avgifter som debiteras för insättningsgarantin

De åtaganden som redovisas som ansvars- placeras i statsobligationer som förvaltas av förbindelser uppgick per årsskiftet till drygt Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgälds- 4,4 miljarder kronor (se även not 54 till balans- kontoret. Under 2018 har placeringsinstrukträkningen). ionen förändrats från att Kammarkollegiet

Om garantierna består i att tillföra kapital till placerat inkommande avgifter i statsobligationer företag eller institutioner, och ett infriande som har en löptid på 10 år, alternativt i de innebär att staten redovisar en finansiell tillgång, statsobligationer som har längst löptid, till att finns inga förpliktelser som påverkar den fonden får placera i samtliga nominella finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis obligationer utgivna av Riksgäldskontoret. för garantikapital till internationella finansiella Placeringarna utgör den s.k. insättningsinstitutioner där eventuella infrianden belastar garantifonden, som vid utgången av 2018 hade ett anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för marknadsvärde inklusive konton, repor och garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. upplupen ränta om 41,8 miljarder kronor. Det insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar motsvarade 1,8 procent av de garanterade dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina insättningarna per den 31 december 2018. Sverige respektive sammanställningar över garanti- uppfyllde därmed det minimikrav om 0,8 procent verksamheten. som anges i lagen (1995:1571) om insättnings-

garanti. För att höja avkastningen på portföljen

får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repo-

verksamhet med portföljens värdepapper. Det

innebär att värdepapper lånas ut och likviden

S kr . 2018/ 19: 101

placeras i omvända repor på motsvarande löptid i Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden statsskuldväxlar, statsobligationer och reala Myndigheterna har en mindre del av sina tillstatsobligationer. gångar som kortfristiga placeringar och banktill-

godohavanden.

Konton i Riksgäldskontoret

En stor del av avgifterna i garantiverksamheten Regressfordringar redovisas på räntebärande konton i Riksgälds- Förutom värdepappersinnehav och andra kontoret. Även återvinningar från tidigare placeringar samt kontobehållningar i Riksgäldsinfrianden tillförs dessa konton. Från samma kontoret har myndigheterna även tillgångar i konton, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, form av regressfordringar från tidigare infriade hämtas medel för skadeutbetalningar. garantier. De uppgick till 13,9 miljarder kronor

Behållningen på dessa konton konsolideras vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får med statens övriga finanser. Influtna avgifter betraktas som osäkra. Efter reservering för denna reducerar statens upplåningsbehov, vilket osäkerhet uppskattades värdet på regressminskar statsskulden. Ett infriande belastar fordringarna till 2 miljarder kronor. Större delen kontona, men det är enbart en redovisnings- av det bedömda värdet gäller exportkreditmässig hantering. Finansieringen av infrianden garantier. sker i praktiken genom statlig upplåning.

Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31

(exklusive stabilitetsfonden) Miljoner kronor

Värdepappersinneh

av och övriga Konton hos Övriga Regressfordringar Ännu inte

likvida tillgångar Riksgäldskontoret garantitillgångar (netto) fakturerade avgifter Totalt Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin1 41 298 39 139 83 421 41 381 39 560 Riksgäldskontoret 453 603 532 443 -33 144 311 1 096 1 357

2, 3 EKN 19 905 23 819 7 266 2 035 486 1 573 1 769 1 619 4 469 4 441 33 895 33 488 Sida 701 1 050 1 495 1 077 25 13 154 154 53 51 2 428 2 345 Boverket 2 266 2 240 14 5 10 24 2 290 2 269

Summa 62 357 64 611 11 642 6 215 478 1 586 2 081 2 089 4 532 4 516 81 090 79 017

1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. 2 Av utestående värdepappersinnehav är 19 905 miljoner kronor placerade i Riksgälden. 3 I de likvida medlen under övriga garantitillgångar kan medel avseende administration ingå.

S kr . 2018/ 19: 101

Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten

Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31

(exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. och garantikapital)

Miljoner kronor

Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster Garantitillgångar enligt tabell 5.41 Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017

Riksgäldskontoret

30 050 29 655 1 028 828 1 096 1 357 EKN2

193 295 181 485 9 788 10 448 33 895 33 488

3

Sida5 1984 9041852092 4282 345
Boverket3 0962 7861371592 2902 269
Summa231 639218 83111 13711 64539 70939 458

1 Summan 39 709 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 41 381 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med ri skfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri rän ta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförlu ster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor. 3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier.

För att ta fram ett resultat för garantiverksam- EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en heten analyseras förhållandet mellan avsättningar väsentlig andel av överskottet. för garantiförluster och de tillgångar som finns i Under 2018 ökade garantitillgångarna något, form av både inbetalda och kommande samtidigt som avsättningarna för garantiförluster garantiavgifter. minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida än avsättningarna. jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet samt garantikapital till internationella Flöden i garantiverksamheten och dessas finansiella institutioner ingår inte eftersom påverkan på statens finanser garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Flöden i garantiverksamheten

Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen som omfattas av garantimodellen täcks Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens avsättningarna för garantiförluster väl av de lånebehov och därmed statsskulden. Det kan avgifter som redan inbetalats (redovisas som exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, garantitillgångar i tabell 5.5). skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6

beskrivs dessa flöden.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten

Miljoner kronor

Avgifter för

garantiförluster Avgifter övriga Återvinningar Skadeutbetalning Summa Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017

Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 1 039 1 858 0 1 039 1 858 Riksgäldskontoret, övriga garantier 5 5 51 126 0 0 56 131

1

EKN1 148 1 146459 236 -1 738 -1 410 -131 -28
Sida39353024-4-46655
Boverket363124003835
Summa1 228 1 218 1 039 1 858 542 391 -1 741 -1 414 1 067 2 052

1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Anm. Avgifter för 2017 och 2018 avser faktu rerade avgifter.

Avgifter Statliga anslag i garantiverksamheten Under 2018 inbetalades avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera 2,3 miljarder kronor, varav huvuddelen var hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När avgifter för exportkreditgarantierna och insätt- detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslagsningsgarantin. medel för att betala avgiften. Det finns även några

garantiåtaganden som vid infrianden helt eller Återvinningar delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- av garantikapital och kapitaltäckningsgarantier. vanns 0,5 miljarder kronor. Exportkreditgaranti- Under 2018 utbetalades 22 miljoner kronor i erna svarade för större delen av återvinningarna. statliga subventioner för garantiverksamheten. I Det var framförallt fråga om betalningar från tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa Chile, Pakistan, Spanien och Irak. subventioner och vilka anslag i övrigt vars

ändamål omfattar garantiverksamhet.

Skadeutbetalningar

Skadeutbetalningarna för infriade garantier var Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade

garantiverksamhet 2018

1,7 miljarder kronor. De avsåg främst export-

Miljoner kronor

kreditgarantier.

Utgifts- Utfall Utfall

område Anslag Myndighet Garantiåtagande 2018 2017 Flöden i garantiverksamheten och deras påverkan 7 1:1 Bistånds- Sida Garantier under

verksamhet Lomé IV Bis och

på lånebehovet

Cotonou

7 1:1 Bistånds- Sida Afrika, Posterna avgifter, skadeutbetalningar och åter-

verksamhet Latinamerika vinningar har i olika grad påverkan på låne- samt behovet. Flöden i den del av garantiverksamheten reformsamarbete

med Östeuropa, som enbart har tillgångar i form av konton i

Västra Balkan och Riksgäldskontoret, eller finansiering genom Turkiet. 20,0 16,4 anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däre-

7 1:1 Bistånds- Riksgälds- NIB mot har flöden i den del av garantiverksamheten verksamhet kontoret 1,6 1,6 som har tillgångar i form av utomstatliga 22 1:2 Trafikverket Arlandabanan placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. Trafikverket: Infrastructure AB En analys av flödena pekar på att nettoflödet i Banhållning garantiverksamheten totalt sett innebar att Summa 21,6 18,0 inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 1 miljard kronor 2018. Totalt redovisades 150 miljoner kronor mot

inkomsttitel för garantiverksamheten för 2018

jämfört med 507 miljoner kronor året innan, se

tabell 5.8.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande

5.2Statlig utlåning med kreditrisk

garantiverksamhet 2018

Miljoner kronor

Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garan-

Utfall Utfall

tier, ges till verksamheter som staten anser vara

Inkomsttitel Myndighet 2018 2017

angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om

2124 Inlevererat överskott av Riksgäldsall statlig utlåning, antingen genom särskilda
garantiverksamhetkontoret 2,33,7 beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och
2127 Inlevererat överskott EKNförordningar om låneprogram, t.ex. studielån.
Exportkreditnämnden64,0 486,8

Ett lån med kreditrisk innebär samma kredit- 2127 Inlevererat överskott Sida

risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är Sida 0,3

att finansieringen av lånet sköts av staten och vid 2552 Övriga offentligrättsliga Riksgälds-

garantier av en bank eller annat kreditinstitut. avgifter kontoret 12,3 16,2

Merparten av statens utlåning finansieras med

Summa 78,9 506,7

upplåning genom Riksgäldskontoret.

I och med den reformerade budgetlagen

infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga Tillbakablick på de senaste fem åren utlåningen som innebär att garantier och lån

behandlas enligt samma principer, dvs. en De statliga subventionerna avseende garanti- gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. avgifter har de senaste fem åren varierat mellan Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara knappt 6 miljoner kronor och 22 miljoner kronor statens finansieringskostnad för ett lån med årligen. De avgifter som garantitagarna själva samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förbetalat har uppgått till mellan 2,3 och 3,1 mil- väntad förlust beräknad utifrån samma principer jarder kronor per år. Det är främst avgifterna från som gäller för statliga garantier samt ett påslag för exportkreditgarantierna som bidragit till variat- administrationskostnaderna. ioner över tiden. Före 2012 fanns det inte något generellt krav

Skadeutbetalningarna låg under 2014 och 2015 på att en avgift motsvarande statens förväntade på en nivå runt 500 miljoner kronor för att 2016– kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv 2018 öka betydligt till nivåer kring 1,6 miljarder skulle byggas upp för framtida kreditförluster. kronor. Under de senare åren gjordes ett fåtal Hanteringen av studielånen anpassades till utstora skadeutbetalningar gällande exportkredit- låningsmodellen fr.o.m. 2014. garantier inom kraftindustrin. Återvinningarna var stabila 2014–2018, med undantag för 2016 då de var avsevärt högre. Det var främst tidigare Utlåningsportföljens sammansättning infriade exportkreditgarantier som återvanns.

Statens utlåning till privatpersoner, företag och

Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter,

projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31

skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2014-

december 2018 till 232 miljarder kronor före

Miljoner kronor

reservering, vilket är en ökning med 5 miljarder 5000

Återvinningar kronor jämfört med föregående år. Av dessa 4000

finansierades 228 miljarder kronor via upplåning i 3000

Subventioner Riksgäldskontoret och resterande 4 miljarder

2000

kronor via anslag. 1000

Avgifter Den dominerande posten var studielånen från

0

Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 223 mil- -1000 jarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av

Skadeutbetalningar -2000 statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också -3000 beviljat hemutrustningslån till utländska med-

2014 2015 2016 2017 2018 Flödessaldo

borgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på

1,5 miljarder kronor samt körkortslån om

17 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets utlåning på 6,1 miljarder

kronor går främst till olika infrastrukturprojekt

S kr . 2018/ 19: 101

samt flygindustrin. Övriga myndigheter hade en Utlåningen efter reservering för låneförlust har utlåning som tillsammans uppgick till knappt de senaste åren haft en uppåtgående trend och 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföre- uppgick i slutet av 2018 till 205 miljarder kronor. tagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning Den främsta förklaringen till ökningen är av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2. CSN:s utlåning i form av studielån.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det belopp som Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter

reservering för låneförlust

förväntas återbetalas. De myndigheter som har

Miljoner kronor

utlåning uppskattade reserveringarna för låneför-

250 000 lust till närmare 27 miljarder kronor eller 11 pro-

200 000 cent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för

Övriga 25 miljarder kronor eller 94 procent av reser- 150 000 veringarna. Riksgälden

100 000

50 000 CSN

0

2014 2015 2016 2017 2018

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2018-12-31

Miljoner kronor

Myndighet respektive

Reserveringar för Lånefordran efter låntagare/ändamål Utlåningsram Lånefordran låneförluster reservering Lånelöften Lånefinansierad

UO utlåning 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 15 CSN, studielån1 223 000 217 000 221 574 215 461 24 044 25 201 197 530 190 260 22 Riksgäldskontoret, A-

Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 911 957 0 0 911 957 22 Riksgäldskontoret,

Svedab AB 3 361 3 361 4 981 5 626 0 0 4 981 5 626 24 Riksgäldskontoret,

Svensk Exportkredit 125 000 125 000 24 Riksgäldskontoret,

Flygutvecklingsprojektet 1 110 1 110 95 116 0 0 95 116 17 Riksgäldskontoret,

Nordiska museét 20 20 16 17 0 0 16 17 17 Riksgäldskontoret,

Kungliga Operan 126 120 96 0 96 26 120 17 Riksgäldskontoret,

Kungliga Dramatiska Teatern 70 25 0 25 45

Delsumma 227 698 222 178 24 044 25 201 203 654 196 976 71 120

Anslagsfinansierad

utlåning

15 CSN, hemutrustningslån1 464 1 558 907 906 557 652
15 CSN, studielån1 440 1 754 690 799 750 955
15 CSN, Körkortslån17314
15 CSN, övrigt246 198 229 183 17 14
7 Sida, biståndskrediter7 1616 7 10
7 Sida, villkorslån276 304 276 1610 143

19 Tillväxtverket,

lokaliseringslån m.m. 33 122 9 98 24 24 20 21 Energimyndigheten,

villkorslån 597 619 406 444 191 175 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 18 21 9 11 9 10

17 Kammarkollegiet,

näringslån m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Delsumma 4 098 4 592 2 530 2 607 1 568 1 985 20 0

Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska

Kraftnät3 700 700 110 21 0 0 110 21 325 Delsumma 110 21 0 0 110 21 325

Summa 231 906 226 791 26 573 27 808 205 332 198 983 416 120

1 Beloppet avseende CSN:s lånefordran 2018 avviker från beloppet i avsnitt 2.4.15, som avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret . 2 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 3 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella bef ogenheter. Anm: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skil lnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 258 511 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåni ngsramar saknas.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 5.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori 2018-12-31

Miljoner kronor

Lånefordran Reserveringar för Lånefordran efter

låneförluster reservering Myndighet respektive lånekategori 2018 2017 2018 2017 2018 2017 CSN1 Lånefordringar

185 966 175 715 13 402 13 871 172 564 16 843 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 38 774 43 259 12 471 13 218 26 304 30 041 Utvecklingskapital/Royalty -3 0 -3 Delsumma 224 740 218 971 25 873 27 089 198 868 191 882

Riksgäldskontoret

Lånefordringar 5 118 5 643 0 0 5 118 5 643 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet

Utvecklingskapital/Royalty1 006 1 07300 1 006 1 073
Delsumma6 124 6 71600 6 124 6 716
Summa230 864 225 687 25 873 27 089 204 992 198 598

1 De belopp som avser CSN inkluderar alla typer av studielån samt hemutrustningslån och körkortslån.

I tabell 5.10 redovisas CSN:s och Riksgälds- kontoret. Denna ränta fastställs årligen av regekontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier ringen och baseras på den ovägda genomsom Ekonomistyrningsverket anger i sina snittsräntan för emission av statsskuldväxlar och anvisningar statsobligationer under de tre senaste åren.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall,

uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar De olika lånen med kreditrisk CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med

motsvarande belopp. Förluster på utlåning före Studielån 2014 finansieras med anslag då kostnaden

uppkommer, dvs. när förlusten är konstaterad, Studielånen utgör en betydande del av statens lån medan förluster avseende lån fr.o.m. den 1 januari med kreditrisk. Lånen regleras i studiestödslagen 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet (1999:1395) och särskilda förordningar. Om- med utlåningsmodellen. kring 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 223 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för Hemutrustningslån låneförluster till 25 miljarder kronor, vilket motsvarade 11 procent av det utlånade beloppet. Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska

CSN administrerar flera olika typer av lån, medborgare, främst flyktingar, för inköp av vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redo- hemutrustning. De utestående lånen uppgick vid visningssynpunkt. Lånen kan delas in i två årsskiftet till 1,5 miljarder kronor, varav 0,9 milhuvudkategorier. jarder kronor betraktas som reservering för

låneförlust. – Lån som beviljats före 1989 och som har

Hemutrustningslånen finansierades fram

finansierats genom anslag på statens budget.

t.o.m. 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men

Låntagarnas återbetalningar redovisas mot

fr.o.m. 2012 finansieras denna utlåning med

inkomsttitel på statens budget.

anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:4 Hemut- – Lån som beviljats från och med 1989

rustningslån under utgiftsområde 13 Integration

finansieras genom upplåning i Riksgälds-

och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken

kontoret.

ränta som låntagarna ska betala till CSN. Lån-

tagarnas räntebetalningar till myndigheten redo- CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar

visas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränte- 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgälds-

inkomster hemutrustningslån.

S kr . 2018/ 19: 101

Lån till infrastrukturprojekt Volvo Aero AB) för delfinansiering av utveck-

lingskostnaderna för vingbalkar respektive För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen komponenter till flygmotorer. Royaltylånen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppgick i slutet av 2018 till 0,1 miljarder kronor, uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata vilket är något lägre jämfört med ett år tidigare. företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan Minskningen beror på en återbetalning och och de svenska landanslutningarna till Öresunds- subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bron. Vid årsskiftet var totalt 5,9 miljarder kronor bedömt att det inte finns något reserveringsbehov utlånade till dessa projekt. i utlåningen.

Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB

Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska Övriga lån med kreditrisk landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,0 miljarder kronor. Återbetal- Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från ningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, egna obligationslån, ska finansieras med intäkter Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Totalt uppfrån Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör nu- gick dessa lån till 0,9 miljarder kronor, vilket var mera inga reserveringar för låneförluster gällande något lägre än 2017. Av utlånat belopp 2018 Svedab utan risken i åtagandet redovisas istället av bedömdes 0,7 miljarder kronor behöva reserveras Trafikverket. Detta beror på att eventuella för låneförlust, motsvarande 75 procent av beförluster är säkrade genom en kapitaltäcknings- loppet. garanti som Trafikverket ansvarar för. Dessa lån har finansierats via anslag på statens

budget. Framtida kreditförluster är därmed redan A-Train AB finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor Lånet till A-Train AB, det privata företag som och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens återbetalning på 0,9 miljarder kronor. I stället för utlåning om 0,6 miljarder kronor, för vilken vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig reservering har gjorts med 0,4 miljarder kronor. vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Under 2017 betalade A-Train AB royalty Jämförelse mellan reserveringar för för lånet för första gången, vilket innebär att låneförluster och avsatta medel i bolaget framöver kommer att göra årliga kreditreserver royaltybetalningar. Betalningen under 2018 var på 46 miljoner kronor. Enligt de engagemang som hanteras enligt den

svenska utlåningsmodellen ska statens förväntade

kostnad uppskattas och avgifter i form av ränte- Lån till exportfinansiering påslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande

konton i Riksgäldskontoret som reserver. Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja När det gäller CSN hanteras nya studielån som AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för ställts ut efter 2013 i enlighet med utlåningsfinansiering av långfristiga krediter i Riksgälds- modellen i den meningen att anslagsmedel motkontoret. Låneramen uppgick till 125 miljarder svarande reserveringar för låneförluster förs till en kronor för 2018 och får användas för finansiering reserv. Det är totalt 82 miljarder kronor av CSN:s av utlåning inom systemet för statsstödda export- utlåning som innefattas av utlåningsmodellen. krediter (CIRR-systemet). Låneramen har inte För Riksgäldskontorets utlåning har inga utnyttjats under perioden 2009–2018. reserveringar gjorts under 2018.

För att ta fram ett resultat för utlånings-

verksamheten analyseras förhållandet mellan Lån till flygindustrin reserveringar för låneförluster och de medel som

avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförel- Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare

S kr . 2018/ 19: 101

sen pekar på att placerade medel i kreditreser- Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande

utlåningsverksamhet 2018

verna väl motsvarar uppskattade reserveringar för

Miljoner kronor

låneförluster.

Utfall Utfall

Inkomsttitel Myndighet 2018 2017

Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i

låneverksamheten 2018-12-31 2124 Inlevererat överskott av Riksgälds- 49,3 35,3 Miljoner kronor garantiverksamhet kontoret

Reserveringar för Medel placerade i 2342 Ränteinkomst på allmänna CSN

låneförluster kreditreserver studielån 0,1 0,0

Myndighet2018 2017 2018 2017 2394 Övriga ränteinkomster på CSN
1hemutrustningslån31,9 31,0
CSN4 107 3 681 5 887 4 7614139 Återbetalning avTillväxtverket
Riksgäldskontoret0 0 603 606lokaliseringslån0,2
Summa4 107 3 681 6 491 5 368

4312 Återbetalning av allmänna CSN 1 I kreditreserven kan även medel för konstaterade förluster ingå, vilka är

studielån 0,0 0,0 hänförbara till utlåning före 2014.

4313 Återbetalning av studielån CSN 245,1 308,6

Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade 4526 Återbetalning av CSN utlåningsverksamheten 2018 hemutrustningslån 186,9 158,3

Miljoner kronor

4526 Återbetalning av CSN körkortslån 0,0 Utfall Utfall

UO Anslag Myndighet 2018 2017 4526 Amortering SIDA

biståndskrediter 8,7 8,7 13 1:5 CSN

Hemutrustnings-4526 Återbetalning övriga lån Energi-
lån138,8 227,9myndigheten 5,5 2,7
14 1:13 Lån till CSNSumma527,7 544,6
körkort17,5

15 1:3 Avsättning CSN

för kreditförluster 1 812,0 1 868,8 15 1:4 Statens CSN

utgifter för 5.3 Analys av väsentliga risker i studiemedels- statens utlåning och utställda

räntor 173,5 358,9

garantier

19 1:1 24:5 Västra Tillväxt-

Götalands läns verket

Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten

landsting 14,2

kan bli både bättre och sämre än det som 19 1:1 24:18 Tillväxt-

förväntansmässigt beräknats, även om det

Jämtlands läns verket

landsting 4,3 samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod

antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall 19 1:1 24:2 Tillväxt-

Samverkansorga verket brukar benämnas oförväntade förluster. n i Kalmar län 0,6

I enlighet med förordning (2007:1447) med 21 1:4 Forskning, Energi- instruktion för Riksgäldskontoret ska Riksgälds-

utveckling och myndigheten

kontoret, i samverkan med EKN, CSN, Sida,

innovation 14,6 49,2

Boverket och övriga berörda myndigheter, 24 1:5 Näringslivs- Riksgälds-

årligen göra en samlad riskanalys av statens

utveckling kontoret 7,8 14,9

garanti- och utlåningsportfölj. Analysen är

Summa 2 183,3 2 519,7

inriktad på risken för stora oförväntade förluster

och omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen Inkomna amorteringar och räntebetalningar med garantier och lån till företag och privatredovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell

personer, dels insättningsgarantin. 5.13.

Risken för stora förluster bedöms samman-

taget som låg för den ordinarie portföljen och

måttlig för insättningsgarantin.

Nedan följer en sammanfattning av analysen i

den senaste rapporten Statens garantier och

S kr . 2018/ 19: 101

utlåning – en riskanalys, som lämnades till som den skapar förhöjda förluster i portföljen i regeringen den 15 mars 2019 (dnr Fi2019/00909). övrigt, men Riksgäldskontoret bedömer att

risken är låg även för detta.

Den ordinarie portföljen Namnkoncentrationer

Med namnkoncentration menas låg diversifiering En central del i riskanalysen är att identifiera på grund av att en portfölj antingen innehåller ett riskfaktorer, dvs. omständigheter som utgör fåtal engagemang eller att det finns exponeringar möjliga orsaker till stora förluster i portföljen. mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare Riksgäldskontoret definierar i riskanalysen stora som är stora i förhållande till portföljens samlade förluster som uppgående till minst cirka omfattning. 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem Den ordinarie portföljen innehåller ett antal år. Med förluster avses infrianden av garantier stora exponeringar, där de femton enskilt största eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två utgör drygt 45 procent av portföljens storlek. typer av händelser som kan medföra stora Risken bedöms dock som låg för stora förluster förluster: ett mindre antal förluster uppstår för med anledning av detta. Det beror på att de enskilt stora garantier eller lån som står för en största exponeringarna främst utgörs av garantier betydande andel av portföljen, eller en samling med minimal till begränsad kreditrisk. (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem Direkta samvariationer på grund av riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två fallissemangssmitta händelser, se tabell 5.14. Om det föreligger omständigheter där en garanti-

gäldenärs eller låntagares finansiella problem Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar

företag, privatpersoner och stater 2018-12-31

sannolikheten för kluster av förluster. Sådana

Miljoner kronor

direkta samvariationer kan uppstå om det finns

Risk för stora

affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan

förluster

garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel

Riskfaktor 2018 2017

är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg

samma projekt, leverantörskedja eller företags- Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller koncern. låntagare Låg Låg

Risken för sådan fallissemangssmitta i den Branschkoncentrationer Låg Låg

ordinarie portföljen bedöms vara låg. Denna Geografisk koncentration Låg Låg portfölj innehåller endast ett fåtal engagemang Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk med juridiska kopplingar, gemensamt ägarinutveckling Låg Låg tresse och koncerntillhörighet. Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög.

Branschkoncentrationer

Med branschkoncentration avses låg diversifie-

Risk till följd av allmän ekonomisk

ring med hänsyn till garantigäldenärernas och

utveckling

låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen

handla om att portföljen är exponerad mot ett Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större

litet antal branscher eller att någon eller några koncentrationer finns en risk för stora förluster,

enskilda branscher utgör en betydande andel av särskilt vid nedgångar i ekonomisk utveckling

portföljen. (s.k. odiversifierbar risk). Riksgäldskontoret be-

Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor dömer att risken är låg för att det ska uppstå stora

eftersom negativa chocker i en bransch kan ge förluster i den ordinarie portföljen enbart på

upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk

beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock nedgång. Detta beror främst på den låga expone-

som leder till att många företag inom branschen ringen mot engagemang med hög kreditrisk.

drabbas samtidigt. Risken påverkas även av

Stora förluster skulle även kunna uppstå om en

garantigäldenärernas och låntagarnas motståndsekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt

S kr . 2018/ 19: 101

kraft mot en negativ chock. Ju bättre kredit- En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle värdighet företagen har desto starkare kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsmotståndskraft. belopp samt försämra deras betalningsförmåga.

För garantier och lån till företag finns en god Detta skulle leda till att inbetalningarna diversifiering gällande motparternas bransch- minskade, vilket skulle ha en negativ effekt på tillhörighet. Den mest framträdande bransch- statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer koncentrationen är mot teleoperatörer. Risken dock att risken är låg för att nedsättningar och för stora förluster från denna koncentration betalningsinställelser ökar till i sammanhanget bedöms som låg. Branschen är stabil med låg betydande belopp. sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, Insättningsgarantin under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år garantigäldenärerna är verksamma i riskfyllda att risken är måttlig för stora förluster på grund länder. De är dock till stor del etablerade bolag av infrianden av insättningsgarantin. med starka positioner på respektive hemmamark- Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av nad, vilket höjer bedömningen av motstånds- vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt kraften mot negativa chocker. beroende på hur ett institut med garanterade

Till följd av ett par nya beloppsmässigt bety- insättningar hanteras om det får problem. Det dande garantiutfästelser har portföljens geogra- kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form fiska fördelning skiftat mot mogna marknader av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i med låg landrisk under analyshorisonten. Detta form av resolution. har lett till att den genomsnittliga kreditvärdig- Om ett institut med garanterade insättningar heten i branschkoncentrationen mot teleoperatö- drabbas av problem som leder till konkurs eller rer förbättrats. beslut av Finansinspektionen om att garantin ska

träda in medför det ett s.k. direkt infriande av Geografiska koncentrationer insättningsgarantin. Det innebär att ersättning Garantigäldenärer och låntagare i samma geo- betalas ut till insättarna i institutet, varefter grafiska område påverkas samtidigt av föränd- insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på ringar i den gemensamma ekonomiska miljön. institutet i konkursen. Det kan t.ex. vara fråga om en ändrad konjunk- Om ett problemfyllt institut i stället hanteras turutveckling eller förändringar i valutor och genom resolution tar staten över kontrollen (men räntor. På samma sätt som för bransch- inte ägandet) av institutet för att rekonstruera koncentrationer kan negativa chocker leda till eller avveckla det under ordnade former. Huvudindirekta samvariationer som leder till kluster av regeln är att aktieägarna och långivarna får sina förluster. fordringar nedskrivna och/eller konverterade till

Den ordinarie portföljen är till 40 procent aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioriexponerad mot svenska garantigäldenärer och tetsordning, s.k. skuldnedskrivning. Garanterade låntagare, varav 87 procent avser CSN:s studielån. insättningar är dock undantagna från skuldned- Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för skrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt att det ska ske stora avskrivningar av studielån. ut även om banken är försatt i resolution. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov överstiga 2,3 miljarder under analysens tids- som insättarna skulle ha svarat för, om de inte horisont på grund av hur lånestocken ser ut. vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i Andra betydande orsaker till avskrivningar, som första hand täckas av insättningsgarantifonden. dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den institutets balansräkning. Insättningsgarantiekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa fonden bidrar dock inte med mer än 36 miljarder skulle uppgå till betydande belopp är också i resolution. mindre sannolikt.

S kr . 2018/ 19: 101

Direkta infrianden

Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs det att flera institut fallerar för att det ska kunna uppstå stora förluster.

Insättningsgarantins bidrag vid resolution

Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag vid resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet, och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut), har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra med medel. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.

6Nationellt intygande samt avgifter till och

bidrag från EU

S kr . 2018/ 19: 101

6Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande Sveriges avgift till EU och återflödet från EUavseende EU-medel under delad förvaltning budgeten redovisas i såväl budgetens inkomstmellan Europeiska kommissionen och Sverige. I titlar och anslag som i de konsoliderade resultatavsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och och balansräkningarna i årsredovisningen för samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas staten. emot direkt från kommissionen av svenska Regeringen har i hög grad delegerat myndigheter och inte redovisas mot inkomst- beslutsfattandet avseende genomförandet av EUtitlar och anslag på statens budget. I avsnittet program till förvaltningsmyndigheterna, som är redogörs dessutom för Europeiska revisions- regeringens organ för att genomföra den fastlagda rättens granskningar avseende kommissionens politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om genomförande av EU:s budget 2017. inriktningen och förutsättningarna för den

Avsnitten 6.1–6.4 lämnas även till kommiss- statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ionen och till revisionsrätten. Av den anledningen ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. innehåller avsnittet en redogörelse för den Myndigheterna har sedan långtgående befogensvenska förvaltningsmodellen och en kort heter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är beskrivning av de redovisningsprinciper som dock regeringens uppgift att styra myndigheterna tillämpas i årsredovisningen för staten. och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt

verksamhetsansvar.

6.1 Redovisningsskyldighet för EU- 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella medel i den svenska intygande avseende EU-medel

statsförvaltningen

Regeringens nationella intygande för 2018 Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur avseende EU-medel omfattar EU-medel händen styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig förliga till de fleråriga budgetramarna 2007–2013 inför riksdagen för statens medel och övriga och 2014–2020, även kallade programperioder. tillgångar som står till dess disposition. Intygandet innehåller en årlig räkenskaps- Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för sammanställning över medel mottagna från EU:s staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller budget samt en redogörelse för hur dessa medel bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel anslag, konsoliderade resultat- och balansräk- avses i detta sammanhang de medel som förvaltas ningar samt finansieringsanalys avseende samtliga inom ramen för delad förvaltning mellan statliga myndigheter, inklusive affärsverken, medlemsstaten Sverige och kommissionen. under riksdagen och regeringen samt de fonder Medlen redovisas på budgetens anslag och och andelar i bolag som myndigheterna innehar. inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i

S kr . 2018/ 19: 101

årsredovisningen för staten, överlämnas till – förordningen (2000:605) om årsredovisning riksdagen, med kopia till kommissionen och och budgetunderlag. revisionsrätten.

I intygandet bedömer regeringen om EU- I myndighetsförordningen fastställs att myndigräkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt hetens ledning ansvarar för att myndighetens intygar att det finns ett ramverk för staten som verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande syftar till att säkerställa en betryggande intern rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges styrning och kontroll av EU-medlen. Räken- medlemskap i Europeiska unionen, att den skaperna som ligger till grund för sammanställ- redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt ningen är upprättade enligt god redovisningssed samt att myndigheten hushållar väl med statens och har varit föremål för Riksrevisionens medel. För ett antal myndigheter har regeringen granskning. Genom ramverket för intern dessutom föreskrivit att de ska inrätta en styrning och kontroll ställer regeringen krav på internrevision och därmed omfattas av internatt ansvariga myndigheter lämnar en försäkran revisionsförordningen. Genom att inrätta en som möjliggör för regeringen att utfärda ett internrevision på utpekade myndigheter kan nationellt intygande. regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att

Regeringens intygande syftar till att öka regelverken genomförs ändamålsenligt och följs. riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt I internrevisionens uppgifter ingår att granska förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel och lämna förslag till förbättringar av myndiganvänds. Samtidigt ställer intygandet krav på den hetens process för intern styrning och kontroll. interna styrningen och kontrollen hos de Myndigheter som omfattas av internrevisionsmyndigheter som ansvarar för att förvalta förordningen omfattas även av förordningen om medlen. Regeringens övergripande ambition är intern styrning och kontroll samt vissa särskilda att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och bestämmelser i förordningen om årsredovisning kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordrimlig säkerhet garantera de underliggande ningen om årsredovisning och budgetunderlag transaktionernas laglighet och korrekthet. innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning

ska uttala sig om huruvida myndighetens interna

styrning och kontroll har varit betryggande.

6.1.2Ramverket för intern styrning och kontroll

6.1.3Omfattningen av regeringens

En god intern styrning och kontroll ger nationella intygande myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå Genom medlemskapet i EU hanterar svenska önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa myndigheter olika slags medel länkade till EU:s området kan brister och ofullständigheter mot- budget. De medel som Sverige får i form av återverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter flöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen och beslutsunderlag. Med en god intern styrning från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturoch kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska fel begränsas och oegentligheter och andra nätverk samt forsknings- och utbildningsformer av bedrägligt beteende undvikas. program. För den senare bidragskategorin ligger

Samtliga svenska myndigheter som har ett dock ansvaret för att administrera och förvalta förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av medlen på kommissionen och andra institutioner ramverket för intern styrning och kontroll. inom EU, inte på medlemsstaten, och de omfattas Ramverket utgörs av flera samverkande förord- därför inte av regeringens intygande. ningar: Det är enbart de medel som Sverige får och

förvaltar gemensamt med kommissionen som – myndighetsförordningen (2007:515),

omfattas av regeringens intygande. Ett delat – internrevisionsförordningen (2006:1228),

förvaltningsansvar innebär i korthet att – förordningen (2007:603) om intern styrning kommissionen har det yttersta ansvaret för

och kontroll, och förvaltningen av EU:s budget, men att

medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga

S kr . 2018/ 19: 101

upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attestergaranterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s ande organ. medel. På de områden där det finns ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommiss- Europeiska jordbruksfonden för ionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att landsbygdsutveckling förvalta medlen. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsut-

Det finns även program inom territoriellt veckling (Landsbygdsfonden) finansierar under samarbete, s.k. Interregprogram. Territoriellt programperioden 2014–2020 insatser för att samarbete innebär att programmen genomförs främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft inom flera länder för att utveckla samarbetet över och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har nationsgränserna. Programmen inom territoriellt finansierats gemensamt av Sverige och EU, samarbete är samtliga undantagna från brutto- genom s.k. medfinansiering. redovisning på statens budget. Uppgifter från Jordbruksverket är förvaltande myndighet och dessa program för perioden 2014–2020 ingår utbetalande organ för fonden och har därmed det dock i resultat- och balansräkningarna för yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett programperioden genom att de förvaltande korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande myndigheterna upprättar resultat- och balansräk- organ. ningar särskilt för dessa medel.

Intygandet för 2018 gäller den svenska Europeiska regionala utvecklingsfonden förvaltningen av EU-medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden

(Regionalfonden) finansierar under program- – Europeiska garantifonden för jordbruket

perioden 2014–2020 åtgärder för att minska de

(Garantifonden),

ekonomiska och sociala skillnaderna mellan – Europeiska jordbruksfonden för lands- regioner och invånare. Åtgärderna i programmen

bygdsutveckling (Landsbygdsfonden), finansieras gemensamt av Sverige och EU.

– Europeiska regionala utvecklingsfonden För programperioden 2014–2020 finansierar

(Regionalfonden), fonden åtta regionala program, ett nationellt

program och fem program inom territoriellt – Europeiska socialfonden (Socialfonden),

samarbete samt delar av programmet Lokalt ledd – Europeiska havs- och fiskerifonden

utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och

(EHFF),

attesterande myndighet för åtta regionala – Asyl-, migrations- och integrationsfonden program, ett nationellt program samt förvaltande

(Amif), myndighet för ett program inom territoriellt

samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För – Fonden för inre säkerhet (ISF), och

de fyra övriga territoriella programmen är Läns- – Fonden för europeiskt bistånd till dem som

styrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens

har det sämst ställt (FEAD).

(Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och

Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för de

förvaltande myndigheter för programperioden fonder från vilka åtgärder finansierats under 2018.

2014–2020. Dessa myndigheter är ansvariga för

att respektive program genomförs på ett korrekt

Europeiska garantifonden för jordbruket

och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för Europeiska garantifonden för jordbruket

utbetalningar av fondmedel. För programmet (Garantifonden) finansierar under program-

Lokalt ledd utveckling som finansieras via perioden 2014–2020 olika direktstöd till jord-

Regionalfonden och Socialfonden är Jordbruksbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera

verket förvaltande myndighet. jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa

ESV är revisionsmyndighet för samtliga åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de

program som finansieras genom Regionalfonden kompletteras inte av obligatorisk nationell

som förvaltas i Sverige. medfinansiering.

Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är

Europeiska socialfonden

ansvarig myndighet och behörigt utbetalnings-

Europeiska socialfonden (Socialfonden) finansieställe och har därmed det yttersta ansvaret för att

rar under programperioden 2014–2020 åtgärder dessa medel använts på ett korrekt och effektivt

som syftar till att främja sysselsättningen och

S kr . 2018/ 19: 101

social delaktighet. Åtgärderna i det nationella Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt socialfondsprogrammet och delar av programmet av Sverige och EU. Lokalt ledd utveckling finansieras gemensamt av Polismyndigheten är ansvarig myndighet. ESV Sverige och EU. är revisionsmyndighet.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det för det berörda programmet inom Socialfonden sämst ställt och har därmed ansvar för att detta genomförts Fonden för europeiskt bistånd till dem som har på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten det sämst ställt (FEAD) syftar till att minska svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i ESF-rådet är även attesterande myndighet. programmet finansieras gemensamt av Sverige

För programmet Lokalt ledd utveckling som och EU. finansieras via Regionalfonden och Socialfonden Svenska ESF-rådet är förvaltande och är Jordbruksverket förvaltande myndighet. attesterande myndighet för programmet. ESV är

ESV är revisionsmyndighet för programmen revisionsmyndighet. som finansieras från Socialfonden.

Europeiska havs- och fiskerifonden

Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 6.2 Räkenskapssammanställning av finansierar havs- och fiskeriprogrammet i Sverige EU-medel under programperioden 2014–2020. Programmet ger möjlighet till finansiering av åtgärder som Räkenskapssammanställningen av EU-medel understöder dels genomförandet av den nya omfattar resultaträkning, balansräkning och gemensamma fiskeripolitiken, dels en hållbar kassamässig redovisning av utfall på anslag och utveckling av fiske och vattenbruk samt när- inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret liggande verksamhet. Åtgärder inom programmet 2018 omfattar de fleråriga budgetramarna för finansieras gemensamt av Sverige och EU. 2007–2013 och 2014–2020 i respektive tabeller.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.

Redovisningsprinciper för

Asyl-, migrations- och integrationsfonden räkenskapssammanställningen Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) syftar under programperioden 2014–2020 Det är endast EU-medel med delat förvaltningstill att bidra till att säkerställa en långsiktigt ansvar som ingår i räkenskapssammanställningen. hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. och underlättar rörlighet inom ramen för den Medfinansiering ingår inte. reglerade invandringen. Amif medfinansierar pro- Sammanställningen bygger på uppgifter som jekt inom asyl, integration och laglig migration har lämnats av de förvaltande myndigheterna. samt återvändande. Åtgärderna i programmen Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigfinansieras gemensamt av Sverige och EU. heters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna

Migrationsverket är ansvarig myndighet för för dessa medel är därmed desamma som de som fonden. ESV är revisionsmyndighet. gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när

det gäller kostnader, intäkter, fordringar och Fonden för inre säkerhet skulder samt utgifter och inkomster på statens Fonden för inre säkerhet (ISF) syftar till att ge budget. Principerna sammanfattas nedan. ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s I resultaträkningen redovisas intäkter av EUinre säkerhet. ISF består av två instrument: medel och kostnader för EU-stöd enligt bokgränsinstrumentet och polisinstrumentet. Gräns- föringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter instrumentet finansierar åtgärder inom gränskon- och kostnader redovisas det år de är hänförliga troller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av polissamarbete, brottsförebyggande arbete, uppbörd respektive kostnader för transfereringar bekämpning av brott och krishantering. Myndig- uppkommer normalt under den period då heter och organisationer som är verksamma inom betalning sker, men de periodiseras i de fall dessa områden kan söka stöd för olika projekt.

S kr . 2018/ 19: 101

intäkterna eller kostnaderna är hänförliga till en Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014

2020

annan period än betalningen.

Miljoner kronor

Om en betalning är förväntad, men inte

2018 2017 mottagen, redovisas en fordran eller en period-

Intäkter av bidrag från EU

avgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på Europeiska garantifonden för jordbruket 7 916 7 472 betalning från EU redovisas en fordran. Om Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2 153 1 935 betalningen är mottagen, men gäller en senare

period, eller om myndigheten bedömer att den Europeiska regionala utvecklingsfonden1 192 1 047
kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en Europeiska socialfonden1 085869
skuld eller periodavgränsningspost på balans- Europeiska havs- och fiskerifonden24918

räkningens skuldsida.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden 598 594

Utgifter i statens budget som finansieras från

Fonden för inre säkerhet 61 43

EU-budgeten utgörs till största delen av

Interregionala Öresund-Kattegatt-

transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år

Skagerrak 237 135

betalning sker. Undantag gäller för mindre

Interregionala Sverige-Norge 75 40

belopp som omfattar förvaltningskostnader, som

Interregionala Botnia-Atlantica 56 36

i stället redovisas mot anslag det år som

Interregionala Nord 78 57

kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens

budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas Interregionala Norra Periferin och Arktis 80 58

mot inkomsttitel på statens budget det år då Fonden för europeiskt bistånd till dem som

har det sämst ställt 16 14

betalning sker.

Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 13 796 12 318

Tabell 6.1 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007 Verksamhetens kostnader 2013

Kostnader för personal -158 -115

Miljoner kronor

Kostnader för lokaler -10 -6

2018 2017

Övriga driftkostnader -103 -148

Intäkter av bidrag från EU

Summa verksamhetens kostnader -271 -269 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling -10 -28

Lämnade bidrag

Europeiska regionala utvecklingsfonden- 156Europeiska garantifonden för jordbruket-7 471 -7 411
Europeiska socialfonden13 664Europeiska jordbruksfonden för
Europeiska fiskerifonden0 -2landsbygdsutveckling-2 030 -1 852
Europeiska flykting- och återvändandefonden- -Europeiska regionala utvecklingsfonden-1 138 -975

Europeiska fonden för integration av

Europeiska socialfonden-1 048-844
tredjelandsmedborgare- -1Europeiska havs- och fiskerifonden-251-16
Summa intäkter av bidrag från EU m.m.3 789Fonden för inre säkerhet-31-15

Verksamhetens kostnader

Asyl-, migrations- och integrationsfonden -72 -76 Summa verksamhetens kostnader - -

Fonden för europeiskt bistånd till dem som

Lämnade bidrag

har det sämst ställt -15 -14 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 1 7

Interregionala Öresund-Kattegatt-

Europeiska regionala utvecklingsfonden- 1 Skagerrak-229-135
Europeiska socialfonden- - Interregionala Nord-72-52
Europeiska fiskerifonden- 0 Interregionala Sverige-Norge-69-43
Europeiska flykting- och återvändandefonden- - Interregionala Botnia-Atlantica-54-33
Summa lämnade bidrag1 8 Interregionala Norra Periferin och Arktis-76-55
Summa kostnader1 8 Summa lämnade bidrag-12 556 -11 521
Nettokostnad4 797 Summa kostnader Nettokostnad/intäkt-12 827 -11 790 969528

S kr . 2018/ 19: 101

Intäkter återflödet från EU-budgeten ökade Balansräkning De totala intäkterna från EU ökade 2018 med

Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen

692 miljoner kronor. Programperioden 2007–

20072013

2013 är i stort sett avslutad. Intäkterna för

Miljoner kronor

programperioden 2014–2020 ökade med

2018-12-31 2017-12-31 1 478 miljoner kronor, varav 893 miljoner kronor

Tillgångar

kom från jordbruksfonderna. Totalt redovisade

Jordbruksverket intäkter från jordbruksfonderna Övriga kortfristiga fordringar-278
om 10 318 miljoner kronor. Det motsvarade Summa tillgångar0278
75 procent av intäkterna från EU:s fonder.Kapital -117176
Jämfört med 2017 ökade intäkterna från Social- Avsättningar11-

fonden för perioden 2014–2020 med 216 miljoner

Skulder

kronor och intäkterna från Regionalfonden med

Upplupna kostnader 67 102 145 miljoner kronor. Tillväxtverket och till en

Förutbetalda intäkter 39 mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 1 192 miljoner kronor från Regionalfonden. Summa kapital och skulder 0 278

Svenska ESF-rådet och till en mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 1 085 miljoner Tabell 6.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen

20142020

kronor från Socialfonden. Migrationsverket

Miljoner kronor

redovisade intäkter på 598 miljoner kronor från

2018-12-31 2017-12-31 Amif.

Tillgångar

Intäkter för Interregprogram ökade med

200 miljoner kronor jämfört med 2017. Övriga kortfristiga fordringar 9 034 7 496

Upplupna intäkter 452 931

Kostnader – lämnade bidrag finansierade från

Summa tillgångar 9 486 8 427

EU-budgeten ökade

Kapital 7 858 7 274

Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut

Avsättningar 67 -

störst del av de bidrag som finansieras med EU-

Skulder

medel. Av de medel Jordbruksverket lämnade i

EU-finansierade bidrag om totalt 9 766 miljoner Upplupna kostnader 309 4

1 kronor utgjorde 7 471 miljoner kronor medel Oförbrukade bidrag 17 53

från Garantifonden och 2 030 miljoner kronor 2

Förutbetalda intäkter 1 235 1 096 medel från Landsbygdsfonden.

Summa kapital och skulder 9 486 8 427

Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade 1,2 Omklassificering mellan posterna pga. ändrad redovisningsprinip, se avsnitt

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter. bidrag finansierade från Socialfonden uppgick till

1 040 miljoner kronor. Det var en ökning med

Tillgångarna ökade

196 miljoner kronor jämfört med 2017.

Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruks- Migrationsverket redovisade lämnade bidrag

verkets fordringar på EU för gårdsstöd som finansierade från Amif med 72 miljoner kronor.

betalades ut i slutet av 2018. Upplupna intäkter Det var en minskning med 4 miljoner kronor

avser förväntade inbetalningar där anspråk på jämfört med 2017. Lämnade bidrag till Interreg-

inbetalning inte har ställts. Migrationsverket programmen ökade med 182 miljoner kronor.

redovisar upplupna intäkter om 399 miljoner Sammantaget ökade bidrag finansierade med EU-

kronor. medel med 1 042 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Skulderna ökade

Skulderna utgörs främst av förutbetalda intäkter

för programperioden 2014–2020, 538 miljoner

kronor från Landsbygdsfonden, 375 miljoner

kronor från Socialfonden och 210 miljoner

kronor från Regionalfonden. Totalt ökade förut-

betalda intäkter med 139 miljoner kronor.

S kr . 2018/ 19: 101

Redovisning på statens budget – kassamässigInkomsttitlar
redovisning6111 Gårdsstöd 6113 Övriga-- 30 803 701
I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomst-interventioner-- 767 276
titlar avseende EU-medel som genomförs med 6114 Exportbidrag-- 267 551

delad förvaltning i Sverige.

6115 Djurbidrag - - 1 274 903

6116 Offentlig lagring - - 109 861

Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga

budgetramen 20072013 (exkl. TEN-bidrag) 6118 EU:s Tusental kronor landsbygdsfond

2007–2013 - - 3 992 387 UO/Anslag Utfall 2018 Utfall 2017 Ackumulerat

för program- 6119 Övriga bidrag

perioden

från Europeiska 8 1:8 Från EU- garantifonden för

budgeten jordbruket - - 125 064

finansierade 6124 Bidrag från insatser för Europeiska asylsökande och jordbruksfonden flyktingar - - 625 063 för

13 1:6 Från EU- landsbygdsutvec

budgeten kling 2007-2013 -9 284 - 9 031 110

finansierade 6213 Bidrag från insatser för Europeiska integration av fiskefonden

tredjelandsmedb 2007-2013 - - 447 314

orgare - - 131 583

6313 Bidrag från 14 1:12 Europeiska Europeiska (2015) socialfonden för regionala

perioden 2007– utvecklingsfonde

2013 - - 5 557 832 n 2007-2013 - 293 253 8 265 662 19 1:3 Europeiska 6413 Bidrag från (2015) regionala Europeiska

utvecklingsfonde socialfonden

n perioden 2007–2013 290 993 - 5 968 118

2007–2013 - -912 8 324 318

69112 Övriga bidrag 23 1:10 Gårdsstöd mm - - 32 284 101

från EU - - 777 523 23 1:11 Intervention för 6912 Bidrag till EU:s

jordbruksprodukt omstrukturerings er - - 1 690 266

fond för

23 1:13 Från EU- sockersektorn - - 354 736

budgeten Summa inkomsttitlar 281 709 293 253 62 185 206

finansierade

stödåtgärder för Saldo -281 709 -294 165 522 483

1 Avser anslagspost 1:18:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU-

fiske och

vattenbruk - - 438 388 medel.

2 Undertitel till 6911 003 för Jordbruks- och livsmedelsstatistik har haft delat

1 förvaltning t.o.m. 2012. Fr.o.m. 2013 redovisas inte i tabellen. 23 1:18 Från EU-

budgeten

finansierade

åtgärder för

landsbygdens

miljö och

struktur - - 13 629 276 23 1:20 Jordbruks- och

livsmedelsstatist

ik finansierad

från EU-

budgeten - - 26 862

Summa anslag - -912 62 707 689

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga Inkomsttitlar

budgetramen 20142020 (exkl. TEN-bidrag)

6111 Gårdsstöd 6 613 173 6 698 346 31 788 144

Tusental kronor

6113 Övriga UO/Anslag Utfall 2018 Utfall 2017 Ackumulerat

för program- intervention

perioden er 108 943 116 785 599 044

04 1:18 Från EU- 6115 Djurbidrag - - 337

budgeten

6119 Övriga finansierade

bidrag från insatser

Europeiska avseende

garantifonde EU:s inre

n för säkerhet 60 918 43 388 124 894

jordbruket 240 074 -40 163 594 270

08 1:8 Från EU-

6125 Bidrag från budgeten

Europeiska finansierade

jordbruksfon insatser för

den för asylsökande

landsbygdsu och

tveckling flyktingar 130 617 147 129 339 325

2014-2020 1 932 788 1 004 016 6 524 719

09 4:7 Fonden för

6214 Bidrag från europeiskt

Europeiska bistånd till

havs- och dem som har

fiskerifonde det sämst

n 2014-2020 236 692 15 154 309 201 ställt 2014–

2020 15 781 14 457 34 184 6314 Bidrag från

Europeiska 14 1:6 Europeiska

regionala socialfonden

utvecklingsf för perioden

onden 2014- 2014–2020 1 070 037 872 638 2 489 913 1

2020 1 556 620 919 943 3 317 972

19 1:3 Europeiska

6414 Bidrag från regionala

Europeiska utvecklingsf

socialfonden onden 1

2014–2020 1 021 012 578 195 2 196 082 perioden

2014–2020 1 170 200 1 015 264 3 051 471 6911 Övriga

bidrag från 23 1:10 Gårdsstöd

EU 285 758 673 227 1 625 963 m.m. 7 392 642 7 280 110 32 878 573

Summa inkomsttitlar 11 995

23 1:11 Intervention

060 9 965 503 46 955 732

för

jordbrukspro Saldo 288 934 1 472 086 284 080

dukter m.m. 76 914 126 284 586 940 1, 2 Inklusive nationella programmet för Lokalt ledd utveckling.

23 1:13 Från EU-

budgeten EU-finansierade bidrag på statens budget ökade

finansierade

Utgifter som redovisas mot anslag utgörs till

stödåtgärder

för fiske och största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket vattenbruk 257 417 18 926 283 647 redovisade utgifter för gårdsstöd med 7 393 mil-

23 1:18 Från EU- joner kronor och åtgärder för landsbygdens miljö budgeten och struktur med 2 109 miljoner kronor för pro-

finansierade

gramperioden 2014–2020. Totalt ökade utgif-

åtgärder för

landsbygden terna för jordbruksstöd med 253 miljoner kronor s miljö och jämfört med 2017. Jordbruksverket redovisade

struktur 2 109 468 1 919 393 7 450 865

även utgifter för marknadsstöd och strukturstöd

Summa anslag 12 283 994 11 437 589 47 239 812 till fisket m.m. som ökade med 238 miljoner

kronor jämfört med föregående år. Bland övriga utgifter är det i första hand Svenska ESF-rådet som redovisade stöd från Socialfonden. Tillväxtverket redovisade utfall på anslag som finansieras av Regionalfonden.

S kr . 2018/ 19: 101

Migrationsverket redovisade lämnade stöd från bedömningar av den interna styrningen och Amif. Totalt ökade övriga utgifter i statens kontrollen som myndigheternas ledningar har budget avseende programperioden 2014–2020 gjort i respektive årsredovisning. med 846 miljoner kronor 2018 jämfört med föregående år.

Jordbruksfonderna

Inkomster på statens budget ökade

Inkomsterna av EU-medel på statens budget I årsredovisningen för 2018 intygar Jordbruksökade med 2 030 miljoner kronor jämfört med verkets styrelse att årsredovisningen ger en 2017. Av årets totala inkomster från EU utgjorde rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av 72 procent, dvs. 8 895 miljoner kronor, inkoms- kostnader, intäkter och myndighetens ekoter avseende jordbruksstöd finansierade av nomiska ställning. Vidare bedöms den interna Garantifonden och Landsbygdsfonden. Dessa styrningen och kontrollen vid myndigheten vara medel liksom övriga jordbruksstöd redovisades betryggande. av Jordbruksverket. Totalt ökade inkomsterna från jordbruksfonder med 1 338 miljoner kronor jämfört med 2017. Regionalfonden

Tillväxtverket redovisade inkomster från Regionalfonden på 1 547 miljoner kronor. Det Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtvar en ökning med 637 miljoner kronor jämfört verket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens med föregående år. Inkomsterna från Social- och Västerbottens län bedömer att den interna fonden ökade med 443 miljoner kronor och styrningen och kontrollen vid myndigheterna har uppgick till 1 296 miljoner kronor totalt. Dessa varit betryggande under den period som redovisades av Svenska ESF-rådet. På inkomst- årsredovisningarna avser. Vidare intygas att titel Övriga bidrag från EU redovisade årsredovisningarna ger en rättvisande bild av Migrationsverket inkomster från Amif med verksamhetens resultat samt av kostnader, 260 miljoner kronor. Det var en minskning med intäkter och myndigheternas ekonomiska ställ- 178 miljoner kronor jämfört med 2017. ning.

Socialfonden

6.3Ansvariga myndigheters

bedömningar Generaldirektören för Svenska ESF-rådet be-

dömer att den interna styrningen och kontrollen I detta avsnitt redogörs för de intyganden av vid myndigheter har varit betryggande under den räkenskaperna och bedömningar av den interna period som årsredovisningen avser. Vidare styrningen och kontrollen som ledningarna för de intygar generaldirektören att myndighetens myndigheter som har ett förvaltande ansvar för årsredovisning ger en rättvisande bild av EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för verksamhetens resultat samt av kostnader, 2018. Vidare redogörs för de förvaltningsförkla- intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. ringar som lämnades till Europeiska kommissionen i februari 2019 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2018. Havs- och fiskerifonden

I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid Jordbruksverkets styrelse bedömer att den sina granskningar av aktuella program och fonder. interna styrningen och kontrollen vid myndig-

heten har varit betryggande under den period som

årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dess- 6.3.1 Myndighetsledningens intygande i utom att årsredovisningen ger en rättvisande bild

årsredovisningen av verksamhetens resultat samt av kostnader,

intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Nedan följer en sammanställning av förvaltande myndigheters intyganden av räkenskaperna och

S kr . 2018/ 19: 101

Lokalt ledd utveckling 6.3.2 Myndigheternas

förvaltningsförklaringar

Jordbruksverkets styrelse bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel heten har varit betryggande under den period som inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dess- Europeiska kommissionen med räkenskaper över utom att årsredovisningen ger en rättvisande bild de utbetalningar som gjorts under perioden i av verksamhetens resultat samt av kostnader, enlighet med vad som fastställts i de sektorsintäkter och myndighetens ekonomiska ställning. specifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av

en förvaltningsförklaring. I förvaltningsför-

klaringen ska den som är ansvarig för förvalt- Asyl-, migrations- och integrationsfonden ningen av EU-medlen bekräfta att:

– uppgifterna är rättvisande, fullständiga och Generaldirektören för Migrationsverket bedömer

korrekta, att den interna styrningen och kontrollen har

– utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, varit betryggande under den period som årsredo-

såsom dessa definieras i de sektorsspecifika visningen avser. Vidare intygas att årsredovis-

reglerna, och att ningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och – de kontrollsystem som har införts ger myndighetens ekonomiska ställning. tillräckliga garantier för de underliggande

transaktionernas laglighet och korrekthet.

Fonden för inre säkerhet Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett

oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för Chefen för ekonomiavdelningen på Polis- samtliga fonder som genomförs i Sverige. myndigheten bedömer att det har funnits brister i myndighetens interna styrning och kontroll under den period som årsredovisningen avser. De Jordbruksfonderna angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel. Chefen för ekonomiavdelningen Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksintygar vidare att årsredovisningen ger en verket har undertecknat en förvaltningsförklaring rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av i enlighet med Europaparlamentets och rådets kostnader, intäkter och myndighetens eko- förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 nomiska ställning. december 2013 om fastställande av gemensamma

bestämmelser för Europeiska regionala

utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksdet sämst ställt fonden för landsbygdsutveckling och Europeiska

havs- och fiskerifonden, om fastställande av Generaldirektören för Svenska ESF-rådet be- allmänna bestämmelser för Europeiska regionala dömer att den interna styrningen och kontrollen utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, vid myndigheten har varit betryggande under den Sammanhållningsfonden och Europeiska havsperiod som årsredovisningen avser. Vidare och fiskerifonden samt om upphävande av rådets intygar generaldirektören att myndighetens års- förordning (EG) nr 1083/2006 redovisning ger en rättvisande bild av verk- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) samhetens resultat samt av kostnader, intäkter nr 1306/2013, där det framgår att räkenskaperna och myndighetens ekonomiska ställning. ger en sann, fullständig och korrekt bild av

utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I

synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter

och lager registrerats i räkenskaperna, och alla

inkomster som rör Garantifonden och

Landsbygdsfonden krediterats till rätt fonder.

Vidare har ett system införts vid myndigheten

S kr . 2018/ 19: 101

som med rimlig säkerhet kan garantera de det handlar om. Konsekvensen av detta är att underliggande transaktionernas laglighet och saldona i räkenskaperna riskerar att överskattas korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna och att räkenskaperna därmed inte återspeglar de uppfyller kraven för stödberättigande och, när det verkliga förhållandena. gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler. Regionalfonden

ESV har granskat årsräkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden under Generaldirektören för Tillväxtverket har underbudgetåret 2017–2018 och bedömt de interna tecknat förvaltningsförklaringar för följande prokontrollrutiner som använts av det utbetalande gram, för vilka Tillväxtverket är förvaltande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet myndighet: med kommissionens genomförandeförordning

– Nationellt regionalfondsprogram, (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om

– Mellersta Norrland, tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med – Norra Mellansverige, beaktande av utbetalande organ och andra organ,

– Skåne-Blekinge, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning,

– Småland och öarna, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet.

ESV anser att räkenskaperna för Garanti- – Stockholm, fonden och Landsbygdsfonden är rättvisande, – Västsverige, fullständiga och korrekta i alla väsentliga av-

– Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt seenden vad gäller de utgifter som belastat fond-

samarbete), erna. ESV bedömer även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet – Östra Mellansverige, och har fungerat tillfredsställande baserat på gransk- – Övre Norrland. ning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser dessutom att

Detta görs i enlighet med Europaparlamentets de utgifter för vilka man har ansökt om ersättning och rådets förordning (EU) nr 1303/2013. från kommissionen är lagliga och korrekta i alla

Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna väsentliga hänseenden. är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de

ESV gör ett uttalande med reservation om

bokförda uppgifterna har använts för avsedda förvaltningsförklaringen för Landsbygdsfonden ändamål och att det förvaltnings- och kontroll- (EJFLU IAKS ) eftersom Jordbruksverket inte

system som har införts för de operativa prohar tagit fram en fullständig kontrollstatistik för grammen ger tillräckliga garantier för att de populationen. Det innebär att ESV inte har

underliggande transaktionerna är lagliga och kunnat beräkna en överträdelsefrekvens och korrekta. utvärdera den kvarstående risken. När det gäller

Cheferna för de förvaltande myndigheterna för övriga förvaltningsförklaringar (för Garanti- de interregionala programmen Sverige-Norge, fonden och den del av Landsbygdsfonden som

Nord, Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och inte rör IAKS) så gör ESV uttalanden utan Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar reservation. Dock har ESV påtalat ett sak-

för respektive program i enlighet med förordning förhållande, nämligen att Jordbruksverket sedan (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna 2015 inte har kunnat fatta beslut om återkrav för

intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullstödformer inom Garantifonden och Lands- ständiga och korrekta, att de bokförda uppgifbygdsfonden. Jordbruksverket har inte gjort

terna har använts för avsedda ändamål och att de någon formell uppföljning om hur stort belopp

8 IAKS står för Integrerat administrations- och kontrollsystem. Medlemsstaterna ska upprätta och tillämpa ett integrerat administrations- och kontrollsystem för vissa utbetalningar som fastställs i förordning (EU) nr 1307/2013 och i förordning (EU) nr 1305/2013.

S kr . 2018/ 19: 101

förvaltnings- och kontrollsystem som har införts korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för de operativa programmen ger tillräckliga för avsett ändamål och att det förvaltnings- och garantier för att de underliggande transaktionerna kontrollsystem som införts ger tillräckliga är lagliga och korrekta. garantier för att de underliggande transaktionerna

ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr är lagliga och korrekta. 1303/2013 att räkenskaperna ger en rättvisande Generaldirektören bekräftar att utgifter som är bild och bedömer att de förvaltnings- och kont- föremål för en pågående granskning avseende rollsystem som inrättats fungerar tillfreds- deras laglighet och korrekthet har undantagits ställande. Detta gäller såväl regionala struktur- från räkenskaperna medan granskningen slutförs. fondsprogram som nationellt regionalfonds- ESV har i egenskap av revisionsmyndighet utprogram och de interregionala programmen inom talat att räkenskaperna ger en rättvisande bild i ramen för territoriellt samarbete. ESV anger i sitt enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 och uttalande att det utförda revisionsarbetet inte att det förvaltnings- och kontrollsystem som införanleder något tvivel om vad som sägs i rättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt respektive förvaltningsförklaring. uttalande att det utförda revisionsarbetet inte

föranleder något tvivel om vad som sägs i

förvaltningsförklaringen.

Socialfonden

Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har Fonden för europeiskt bistånd till dem som har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet det sämst ställt med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har och korrekta, att de bokförda uppgifterna har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet använts för avsedda ändamål och att det med Europaparlamentets och rådets förordning förvaltnings- och kontrollsystem som har införts (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om för det operativa programmet ger tillräckliga fonden för europeiskt bistånd till dem som har garantier för att de underliggande transaktionerna det sämst ställt, där det framgår att räkenskaperna är lagliga och korrekta. Myndigheten har inte är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de konstaterat några brister i förvaltnings- och bokförda utgifterna har använts för avsedda kontrollsystemet. ändamål samt att det förvaltnings- och

ESV bedömer att fondens räkenskaper i kontrollsystem som införts för det operativa enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 ger programmet ger tillräckliga garantier för att de en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna underliggande transaktionerna är lagliga och för vilka återbetalning har begärts från kommis- korrekta. Myndigheten har inte konstaterat några sionen är lagliga och korrekta, samt att det för- brister i förvaltnings- och kontrollsystemet. valtnings- och kontrollsystem som har inrättats ESV bedömer att fondens räkenskaper i fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt enlighet med kommissionens delegerade uttalande att det utförda revisionsarbetet inte förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars föranleder något tvivel om vad som sägs i 2014 om komplettering av Europaparlamentets förvaltningsförklaringen. och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om

fonden för europeiskt bistånd till dem som har

det sämst ställt, ger en rättvisande bild och att det Lokalt ledd utveckling förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats

fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt Det nationella programmet för lokalt ledd uttalande att det utförda revisionsarbetet inte utveckling får stöd från Regionalfonden och föranleder något tvivel om vad som sägs i Socialfonden. Förvaltande och attesterande förvaltningsförklaringen. myndighet är Jordbruksverket.

Generaldirektören för Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och

S kr . 2018/ 19: 101

Havs- och fiskerifonden Fonden för inre säkerhet

Generaldirektören för Jordbruksverket har Chefen för ekonomiavdelningen på Polisundertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet myndigheten har undertecknat en förvaltningsmed förordning (EU) nr 1303/2013 där det fram- förklaring i enlighet med förordning (EU) nr går att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är och korrekta, att de bokförda utgifterna har an- rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsvänts för avsett ändamål, och att det förvaltnings- utgifterna har använts för avsett ändamål, och att och kontrollsystem som införts ger tillräckliga det förvaltnings- och kontrollsystem som har garantier för att de underliggande transaktionerna införts har fungerat effektivt och gett nödvändiga är lagliga och korrekta. garantier för lagligheten och korrektheten i de

ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) bakomliggande transaktionerna. nr 1303/2013 att fondens räkenskaper ger en rätt- ESV:s anser i sitt uttalande om räkenskaperna i visande bild och att det förvaltnings- och kon- enlighet med förordning nr 514/2014 att dessa trollsystem som inrättats fungerar tillfreds- ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter ställande. ESV anger i sitt uttalande att det för vilka ersättning ansökts är lagliga och korutförda revisionsarbetet inte föranleder något rekta. Vidare bedömer ESV att myndigheten har tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen. rimliga garantier för att det förvaltnings- och

kontrollsystem som används fungerar tillfreds-

ställande. ESV anger i sitt uttalande att förvalt- Asyl-, migrations- och integrationsfonden ningsförklaringen överensstämmer med ESV:s

bedömning av förvaltnings- och kontroll- Generaldirektören för Migrationsverket har systemet. undertecknat en förvaltningsförklaring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna 6.3.3 Uppskattad felnivå i EUbestämmelser för asyl-, migrations- och programmen 20152018 integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, före- I tabell 6.7 nedan redovisas ESV:s uppskattning av byggande och bekämpande av brottslighet samt finansiella felnivåer i de svenska programmen krishantering, där det framgår att räkenskaperna inom den delade förvaltningen. Felnivån är en är rättvisande, fullständiga och korrekta, att beräkning av det belopp som inte borde ha unionsutgifterna har använts för avsett ändamål, betalats ut från EU-budgeten eftersom pengarna och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det har införts har fungerat effektivt och gett är inte ett mått på förekomsten av oegentligheter nödvändiga garantier för lagligheten och korrekt- eller ineffektivitet. Exempel på typiska fel är heten i de bakomliggande transaktionerna. betalningar till stödmottagare eller projekt som

I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet inte är stödberättigade eller ersättning för utgifter med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att för inköp av tjänster och varor eller investeringar dessa ger en sann och rättvisande bild och att de där reglerna för offentlig upphandling inte har unionsutgifter för vilka ersättning ansökts är tillämpats korrekt. lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att ESV granskar årligen i sin roll som nationellt myndigheten har rimliga garantier för att det revisionsorgan för EU-medel alla de fonder och förvaltnings- och kontrollsystem som används program som finansieras via kommissionen och fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt förvaltas inom den delade förvaltningen. ESV:s uttalande att förvaltningsförklaringen överens- årliga rapportering omfattar ett uttalande om stämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader och kontrollsystemet. som de ansvariga myndigheterna redovisar till

kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlig-

hetsnivån för finansiella fel är fastställd av

kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräk-

ningar ligger felnivåerna i Sverige de senaste åren

under väsentlighetsnivån.

S kr . 2018/ 19: 101

Generellt uppvisar de program som i huvudsak Tabell 6.7 Uppskattad felnivå för de svenska EU-

programmen (20152018)

utgörs av s.k. rättighetsstöd mycket låga felnivåer.

Procent

Detsamma gäller för program där kostnadsersätt-

Redovisningsperiod ningarna baseras på klumpsummor eller standard- Fonder och program 2017/2018 2016/2017 2015/2016

kostnader i stället för faktiska kostnader.

Europeiska Nationellt

Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter socialfonden program 0,03 0,02 0,525 gentemot EU under en period på tolv månader.

ESF/ERUF Lokalt ledd

Redovisningsperioden sammanfaller inte med utveckling

inom ESF

kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna.

och ERUF 0,17 0 et

Under redovisningsperioden 2015/2016 avsluta-

Fonden för Nationellt

des den föregående programperioden med

europeiskt program

redovisningar som hör till den fleråriga budget- bistånd till dem ramen 2007–2013. För perioden 2015/2016 avser som har det

sämst ställt 0 0,04 et

den uppskattade felnivån hela programperioden för samtliga fonder med undantag för jordbruks- Europeiska Nationella

regionala program 1–9

fonderna. Redovisningarna för perioderna

utvecklings-

2016/2017 och 2017/2018 avser årliga redovis- fonden 0,28 0,03 0,03 ningar som hör till den fleråriga budgetramen

Botnia-

2014–2020. Felnivåerna avser resterande Atlantica 0,05 0,15 0,89 finansiella fel efter att ansvariga myndigheter

Nord 0,15 0,09 0,85

korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de

Sverige-

faktiska fel som ESV identifierat i sitt Norge 0 0,1 1,1 revisionsarbete.

Öresund-

Kattegatt-

Skagerak 0,37 0,22 0,0

Norra

Periferin 0 0,81 0,7

Europeiska Nationellt

havs- och program

fiskerifonden 0 0 0

Asyl- Nationellt

migrations- och program

integrations-

fonden 0,06 1,5 et

Fonden för inre Nationellt

säkerhet program 0 0 et

Europeiska Garanti-

garantifonden fonden IAKS

för jordbruket 0,02 0,17 0,97

Garanti-

fonden ej

IAKS 1,74 1,74

Europeiska Landsbygds-

jordbruksfonden fonden IAKS

för landsbygds-

utveckling 0 0,07 0,71

Landsbygds-

fonden ej

IAKS 1,73 1,52 1,56

1 Uppskattad felnivå avser hela Garantifonden. Andelen medel inom ej IAKS för

redovisningsperioden 2017/2018 var av mindre omfattning och uppskattningen

av felnivån gjordes därmed för fonden i sin helhet.

S kr . 2018/ 19: 101

6.3.4 Riksrevisionens granskning av felen i Jordbruksverkets årsredovisning inte

myndigheternas årsredovisningar väsentligt påverkar den finansiella redovisningen.

och ledningens förvaltning Även Svenska ESF-rådet har fått en revisions-

berättelse med reservation avseende sin års- Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av redovisning för 2018. Enligt Riksrevisionen statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen fattade Svenska ESF-rådet beslut om framtida bl.a. granska årsredovisningen för de förvalt- åtaganden om ca 24 miljoner kronor som skulle ningsmyndigheter som lyder under regeringen. finansieras från anslag under åren 2019–2021, Granskningen ska göras i enlighet med god trots att det saknades ett beställningsbemynrevisionssed och syftar till att bedöma om digande för detta. Myndigheten har därmed redovisningen och underliggande redovisning överskridit sina befogenheter. är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. För övriga förvaltande myndigheter lämnar Granskningen sker utifrån risk för väsentliga Riksrevisionen uttalanden om att respektive fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin årsredovisning ger en i alla väsentliga avseenden granskning fokuserar på de områden där det rättvisande bild av dess finansiella ställning per finns risk för väsentliga fel i myndigheternas den 31 december 2018 samt av dess resultat och årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas finansiering för året enligt förordningen om granskningen med en revisionsberättelse, i årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om regleringsbrev och övriga beslut för myndigmyndigheten i alla väsentliga avseenden har heten. upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i 6.4 Regeringens övergripande revisionsberättelsen avser också om myndig- bedömning och nationella heten ger en rättvisande bild av dess eko- intygande av EU-medel nomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen Regeringens intygande grundar sig på ansvariga uttalar sig dessutom om det skulle ha fram- myndigheters intyganden och bedömningar kommit något som tyder på att ledningen i sin avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisbedömning av myndighetens interna styrning ionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande och kontroll inte har följt förordningen om från granskningen av myndigheternas räkenintern styrning och kontroll. skaper och deras interna styrning och kontroll.

Med undantag för Jordbruksverket och Regeringen noterar att samtliga myndigheter Svenska ESF-rådet erhöll ansvariga förvaltande som förvaltar EU-medel har rapporterat att de myndigheter av EU-medel för 2018 en standard- har korrekta räkenskaper och bedömt att den utformad revisionsberättelse. För Jordbruks- interna styrningen och kontrollen vid myndigverket lämnade Riksrevisionen revisions- heten är betryggande för de delar som avser EUberättelse med reservation. Enligt Riksrevisionen medelshantering. överskred Jordbruksverket ramen för beställ- De enskilda fel som föranlett Riksrevisionens ningsbemyndigandet gällande programmet för reservationer avseende Jordbruksverket och lokalt ledd utveckling. Bemyndigandet uppgick Svenska ESF-rådets årsredovisningar gäller till 21 miljoner kronor, medan de utestående bemyndiganderamar och har inte påverkat den åtagandena enligt årsredovisningen uppgick till totala finansiella sammanställningen. 51,1 miljoner kronor. Jordbruksverket överskred ESV har vid sin granskning av Landsäven det av regeringen beslutade slutåret 2019 för bygdsfonden funnit att Jordbruksverket inte har ett annat beställningsbemyndigande genom att lämnat in fullständig kontrollstatistik i tid. ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för 2020. Jordbruksverket har heller inte fattat beslut om De enskilda felen är dock inte väsentliga i den återkrav för Landsbygdsfonden och Garantisamlade finansiella redovisningen av EU-medel fonden. Regeringen anser att dessa brister är av som regeringen lämnar i årsredovisningen för allvarlig karaktär och fäster stor vikt vid att staten. Regeringen gör därför bedömningen att bristerna åtgärdas. Jordbruksverket har gjort en

uppskattning av beloppet som inte har kunnat

S kr . 2018/ 19: 101

återkrävas och funnit att det rör sig om mindre än Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som en procent av totalt utbetalt belopp 2015–2018. innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenom- Regeringen bedömer att uppskattningen är förande. Årsrapporten innehåller även en rimlig och att beloppet som andel av de totala revisionsförklaring om räkenskapernas tillförutgifterna inte är så pass stort att det påverkar litlighet och de underliggande transaktionernas slutsatsen att räkenskaperna i allt väsentligt är laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanrättvisande. fattas även revisionsrättens granskningar.

Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för

rådets ställningstagande till att rekommendera Regeringens nationella intygande Europaparlamentet huruvida kommissionen bör

beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Regeringen lämnar följande intygande baserat på Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas en samlad bedömning av ovan nämnda även slutsatser angående de åtgärder som rådet dokument. anser att kommissionen bör vidta för att komma

till rätta med de brister som revisionsrätten Rättvisande räkenskaper identifierat. Det är Europaparlamentet som Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- slutligen beslutar i frågan om kommissionens fattande resultat- och balansräkning samt en ansvarsfrihet. kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 6.5.1 Revisionsrättens iakttagelser för

budgetåret 2017

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att Revisionsrätten lämnade i sin revisionsförklaring säkerställa en betryggande intern styrning och för 2017 ett uttalande utan reservation för kontroll av EU-medlen. räkenskaperna. För genomförandet av budgeten

lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande

med reservation. Det är andra gången som

revisionsrätten har lämnat ett uttalande med 6.5 Europeiska revisionsrättens reservation (och inte med avvikande mening)

årsrapport om angående genomförandet.

budgetgenomförandet Revisionsrättens granskning visade en felpro-

cent på 2,4 procent för kommissionens genom- I detta avsnitt sammanfattas Europeiska förande av EU:s budget i dess helhet 2017 revisionsrättens iakttagelser från årsrapporten om (jämfört med 3,1 procent för 2016). Revisionskommissionens genomförande av EU:s budget rättens uppskattning av felprocenten är en uppför 2017. skattning av hur mycket pengar som inte borde

Revisionsrättens uppdrag är att göra en ha betalats ut från EU-budgeten, eftersom de inte oberoende granskning av hur EU:s medel har använts i enlighet med tillämpliga regler. Det uppbärs och används, samt bedöma hur de är inte ett mått på konstaterat bedrägeri, ineuropeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i effektivitet eller slöseri. Exempel på typiska fel är samband med detta. Revisionsrätten granskar om betalningar för icke stödberättigande utgifter eller samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga för inköp där reglerna för offentlig upphandling och korrekta och om den ekonomiska förvalt- inte har följts. ningen har varit korrekt. Syftet med revisions- De områden som hade högst uppskattade rättens arbete är att bidra till att förbättra den felnivåer 2017 var konkurrenskraft för tillväxt och ekonomiska förvaltningen av unionens medel på sysselsättning samt ekonomisk, social och alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat territoriell sammanhållning. omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner utan även nationella, regionala och lokala institutioner som hanterar EU-medel.

S kr . 2018/ 19: 101

6.5.2Revisionsrättens iakttagelser 6.6 Redovisning av samtliga EUgällande Sverige medel

Revisionsrätten har gjort två iakttagelser gällande I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och Sverige som nämns i årsrapporten. Den första från EU-budgeten som redovisades mot inhandlade om att stödmottagare inom Lands- komsttitlar och anslag på statens budget. Utöver bygdsfonden inte hade uppfyllt sina åtaganden utfallet för 2018 redovisas de fyra närmast föreom miljö- och klimatvänligt jordbruk. Sveriges gående årens utfall kassamässigt. Redovisningen svar är att iakttagelsen är korrekt och man arbetar omfattar samtliga medel, oavsett till vilken fond för att åtgärdat bristerna. eller vilken flerårig budgetram medlen är

Den andra iakttagelsen handlade om att hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en revisionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, översikt över hur EU-budgeten påverkar statens inte dokumenterade sitt arbete i tillräcklig budget. Därutöver behandlas sådana bidrag från omfattning. Sverige har accepterat iakttagelsen EU-budgeten till statliga myndigheter som inte och åtgärdat bristerna. redovisas mot statens budget, men som redovisas

i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

6.5.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens Avgiften till EU iakttagelser

EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om I propositionen om budgeteffekter av Sveriges Europeiska unionens funktionssätt. EUmedlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. budgetens utgifter och inkomster ska balansera 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. och det är budgetens utgifter som styr behovet av 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam egna medel i form av avgifter från medlems- EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen staterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 politiken ingår även att prioritera uppföljning och maj 2014 om systemet för Europeiska unionens kontroll av EU-medel. egna medel. De egna medlen består fr.o.m. 2018

Europeiska kommissionen är enligt fördraget av tre komponenter. om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- Tullavgiften består av handelstullar som tas ut fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genom- enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med förande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EUinför kommissionen och ska samarbeta med budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla kommissionen vid genomförandet av budgeten 20 procent av intäkterna för att finansiera admioch för att upprätta effektiva kontrollsystem som nistrativa kostnader. säkerställer en god ekonomisk förvaltning i Den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid beräknas som en procentuell andel av respektive revisionsrättens iakttagelser och vid att kommis- medlemsstats harmoniserade mervärdesskattesionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar bas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med innebär att medlemsstaternas inkomster från de brister som revisionsrätten upptäcker. mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehand-

Europeiska unionens råd enades i februari 2019 ling mellan medlemsstaterna. om att rekommendera Europaparlamentet att Den tredje delen av avgiften baseras på bruttobevilja kommissionen ansvarsfrihet för nationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas budgetåret 2017. Sverige lade ned sin röst vid sammanlagda BNI-avgifter är en restpost och omröstningen, till skillnad från föregående år då storleken fastställs för att säkra att EU-budgetens Sverige röstade nej. Skälet till att Sverige i år valde inkomster och utgifter balanserar. Avgiftens att lägga ned sin röst var att utvecklingen varit storlek för respektive medlemsstat beräknas som positiv och den uppskattade genomsnittliga medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicefelnivån har gått ned. rad med den del av EU-budgetens utgifter som

inte täcks av de övriga egna medlen.

S kr . 2018/ 19: 101

Inom ramen för den gemensamma jordbruks- – revideringar av baser för mervärdesskatt,

politiken togs t.o.m. 2017 en särskild produkt-

– utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och ionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillföll

– ändringsbudgetar på unionsnivå. EU:s budget, med avdrag för finansiering av

administrativa kostnader enligt samma procent-

Lägre avgift till EU än beräknat i budgeten

sats som för tullavgifter. Den s.k. sockeravgiften

Sveriges avgift till EU uppgick 2018 till är nu borttagen.

34 960 miljoner kronor och var därmed

Ett antal medlemsstater har medgetts särskilda

4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur

som anvisades i statens budget. finansieras av övriga medlemsstater. Nedsätt-

ningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs.

Högre avgift 2018

kompensera de länder som relativt sett får lite

Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört

10 736 miljoner kronor (44 procent) 2018. Det med storleken på deras avgifter. Dessa ned-

berodde i huvudsak på att retroaktiva nedsättsättningar hanteras med retroaktivitet från den 1

ningar avseende EU-avgiften blev betydligt lägre januari 2014 sedan Europeiska unionens beslut

än 2017 samtidigt som BNI-avgiften för 2018 om egna medel trädde i kraft i oktober 2016.

höjdes. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari

2017.

Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen

Kostnaden för Sveriges avgift till EU uppgick

2018 till 38 837 miljoner kronor (se not 4). Det

Redovisningen i och vid sidan om statens budget

var 3 877 miljoner kronor högre än det kassa-

mässiga utfallet, som uppgick till 34 960 miljoner I statens budget bruttoredovisas det återflöde av

kronor. Skillnaden berodde på periodisering av medel med delat förvaltningsansvar som admini-

den BNI-baserade avgiften. streras av svenska myndigheter. Bruttoredo-

visning innebär att betalningar från EU redovisas

Återflödet från EU ökade

mot inkomsttitel, medan de bidragsutbetalningar

Betalningarna från EU ökade med 1 892 miljoner som myndigheterna gör redovisas mot anslag i

kronor. De medel som Sverige får som återflöde statens budget. Redovisningen i dessa delar är

från EU-budgeten kommer huvudsakligen från kassamässig. Även program inom territoriellt

Garantifonden och Landsbygdsfonden. I tabell samarbete ingår i den delade förvaltningen men

6.8 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet dessa redovisas vid sidan av statens budget.

mellan EU-budgeten och den svenska statens

Betalningar från EU redovisas samlat under

budget under perioden 2014–2018. inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och

Uppgifterna i tabell 6.8 ger inte en fullständig specificeras på separata inkomsttitlar. EU-

bild av effekterna på statens budget av EUavgiften redovisas under utgiftsområde 27

medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller Avgiften till Europeiska unionen.

delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av

till att det förekommer utgifter genom den Sveriges betalningar till kommissionen för EU-

medfinansiering som staten står för genom anslag budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en

på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens

Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 inkomster och utgifter ska balansera, och

Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från

näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansiemedlemsstaterna, styr EU-budgetens utgiftsnivå

ringen är en förutsättning för att Sverige ska i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27

kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av Avgiften till Europeiska unionen. Sveriges avgift

fonderna i EU-budgeten. Garantifonden finankan förändras under året och avvika från

sieras emellertid helt genom EU-budgeten beräkningen i statens budget beroende på ett

bortsett från valutakursdifferenser och finansiella flertal faktorer, t.ex.

korrigeringar.

– faktisk uppbörd av tullar och importavgifter,

– revideringar av medlemsstaternas BNI,

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 6.8 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor

Förändring

20142015201620172018 2018 – 2017
Tullavgift4 1854 7114 6095 8005 079-721
Sockeravgifter53242534--34
Mervärdesskattebaserad avgift5 2525 0195 398 -4 6503 0977 747
BNI-baserad avgift31 600 33 972 19 953 22 365 26 3623 997
Storbritannien-avgift463506365675422-253

1

Summa betalningar till EU41 553 44 232 30 350 24 224 34 960 10 736
Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket6 1656 6006 4806 7756 962187
Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen1 9451 6212 3721 0041 923919
Bidrag från EU till fiskenäringen381035815237222
Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden13955097211 2131 557344
Bidrag från Europeiska socialfonden19825243245781 312734
Bidrag till transeuropeiska nätverk294123383215104-111
Övriga bidrag från EU45253642675272-403

2

Summa bidrag m.m. 11 864 9 733 10 980 10 475 12 367 1 892

Nettoflöde från statens budget till EU 29 689 34 498 19 370 13 749 22 593 8 844

1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.

Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom även före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.

Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2018 till 12 388 miljoner kronor (tabell 6.9 nedan). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2018 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 12 367 miljoner kronor, se tabell 6.8. Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 21 miljoner kronor.

Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom kommissionen oftast ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För Garantifonden och övriga strukturfonder förskotteras dock en viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro.

S kr . 2018/ 19: 101

Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 20142020

Tusental kronor

UO Anslag AnslagsnamnUtfall 2018 Utfall 2017 Förändring2018 – 2017
41:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet60 91843 388 17 530
81:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar130 617 147 129 -16 512
94:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014 – 202015 78114 457 1 324
141:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 20201 070 037 872 638 197 399
191:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 20201 170 200 1 015 264 154 936
22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk103 558 215 223 -111 665
23 1:10 Gårdsstöd m.m.7 392 642 7 280 110 112 532
23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.76 914 126 284 -49 370
23 1:13 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.257 41718 926 238 491
23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur2014 – 20202 109 468 1 919 393 190 075
Summa12 387 552 11 652 812 734 740

Redovisning i resultaträkningen

I resultaträkningen för staten (avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.

Bidrag vid sidan av statens budget

Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget utan endast i resultaträkningen. Under 2018 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 1 883 miljoner kronor i bidrag från EUbudgeten som enbart redovisades som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget (se avsnitt 3, not 3).

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens

budget

Bilaga 1 s. 3

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget 2018

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 3

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016

Inkomsttitel2018 statens budget
Skatt på arbete1 239 040 801 1 243 173 425 4 132 624 1 194 109 634 1 137 146 059
1100 Direkta skatter på arbete657 127 381 657 919 864792 483 635 336 232 607 095 368
1110 Inkomstskatter786 831 728 787 847 995 1 016 267 758 572 777 725 178 884
1111 Statlig inkomstskatt60 806 690 59 997 035 -809 655 58 494 767 55 600 235
1115 Kommunal inkomstskatt726 025 038 727 850 961 1 825 923 700 078 010 669 578 649
1120 Allmän pensionsavgift123 118 767 123 894 641775 874 118 739 886 113 340 354
1121 Allmän pensionsavgift123 118 767 123 894 641775 874 118 739 886 113 340 354
1130 Artistskatt3410-3410341
1131 Artistskatt3410-3410341
1140- Skattereduktioner-252 823 455 -253 822 772 -999 317 -241 976 430 -231 424 212
1141 Allmän pensionsavgift-123 087 036 -123 865 544 -778 508 -118 712 000 -113 313 732
1142 Fackföreningsavgift-1 335 000 -1 335 000
1144 Fastighetsavgift-248 218 -259 974-11 756 -259 974 -248 625
1151 Sjöinkomst-54 368-52 6771 691-52 677-54 152
1153 Jobbskatteavdrag-112 556 627 -113 302 893 -746 266 -109 088 000 -105 101 685
1154 Hus-avdrag-15 051 403 -14 487 037564 366 -13 834 497 -12 687 024
1155 Gåvor till ideell verksamhet00000
1156 Övriga skattereduktioner-490 803 -519 647-28 844-29 282-18 994
1200 Indirekta skatter på arbete581 913 420 585 253 561 3 340 141 558 773 402 530 050 692
1210 Arbetsgivaravgifter564 778 746 566 417 202 1 638 456 540 540 139 515 691 097
1211 Sjukförsäkringsavgift76 986 676 77 890 103903 427 74 389 266 78 539 543
1212 Föräldraförsäkringsavgift46 015 124 46 554 037538 913 44 447 910 42 107 856
1213 Arbetsskadeavgift3 539 625 3 584 76745 142 3 421 960 4 856 303
1214 Ålderspensionsavgift186 096 088 186 679 747583 659 178 188 544 170 026 375
1215 Efterlevandepensionsavgift12 388 687 12 534 391145 704 11 983 396 18 954 055
1216 Arbetsmarknadsavgift46 115 049 45 971 611 -143 438 43 923 924 41 631 773
1217 Allmän löneavgift189 723 897 191 778 249 2 054 352 183 128 256 156 196 960
1218 Ofördelade avgifter062 15662 156 -131 255 -348 197
1219 Nedsatta avgifter3 913 600 1 362 142 -2 551 458 1 188 138 3 726 431
1240 Egenavgifter12 809 175 12 309 931 -499 244 11 853 191 11 543 365
1241 Sjukförsäkringsavgift260 631181 694-78 937175 153325 596
1242 Föräldraförsäkringsavgift642 267708 94966 682682 985662 503
1243 Arbetsskadeavgift83 26580 199-3 06677 249112 645
1244 Ålderspensionsavgift, netto4 979 283 4 765 537 -213 746 4 586 466 4 414 744
1245 Efterlevandepensionsavgift291 683281 008-10 675270 676443 516
1246 Arbetsmarknadsavgift41 65239 992-1 6601 620708
1247 Allmän löneavgift4 347 295 4 196 151 -151 144 4 078 836 3 594 440
Bilaga 1 s. 4

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 4

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016

Inkomsttitel2018 statens budget
1248 Ofördelade avgifter00000
1249 Nedsatta avgifter2 163 099 2 056 400 -106 699 1 980 207 1 989 213
1260 Avgifter till premiepensionssystemet-38 689 001 -38 775 437-86 436 -36 886 871 -35 586 414
1261 Avgifter till premiepensionssystemet-38 689 001 -38 775 437-86 436 -36 886 871 -35 586 414
1270 Särskild löneskatt48 667 764 48 154 552-513 212 45 977 204 43 639 982
1271 Pensionskostnader, företag39 213 089 39 069 654-143 435 37 230 041 35 104 837
1272 Pensionskostnader, staten3 976 975 4 089 401112 426 4 022 410 3 773 265
1273 Förvärvsinkomster4 180 665 3 813 591 -367 074 3 591 845 3 620 483
1274 Egenföretagare1 297 035 1 181 905 -115 130 1 132 907 1 141 398
1275 Övrigt00000
1280 Nedsättningar-6 076 699 -3 418 542 2 658 157 -3 168 344 -5 715 644
1282 Arbetsgivaravgifter-3 913 600 -1 362 142 2 551 458 -1 188 138 -3 726 431
1283 Egenavgifter, generell nedsättning-2 086 429 -1 984 647101 782 -1 911 690 -1 919 701
1284 Egenavgifter, regional nedsättning-76 670-71 7544 916-68 517-69 512
1290 Tjänstegruppliv423 435565 854142 419458 083478 306
1291 Tjänstegruppliv423 435565 854142 419458 083478 306
1300 Skatt på kapital255 612 596 268 542 515 12 929 919 263 135 593 245 976 710
1310 Skatt på kapital, hushåll69 434 494 71 900 038 2 465 544 80 390 804 74 604 586
1311 Skatt på kapital86 762 685 89 821 308 3 058 623 97 924 753 91 940 892
1312 Skattereduktion kapital-17 351 660 -18 058 830 -707 170 -17 666 752 -17 355 161
1313 Expansionsmedelsskatt23 469137 561114 092132 80318 854
1320 Skatt på företagsvinster129 635 828 137 604 837 7 969 009 127 130 220 115 232 106
1321 Skatt på företagsvinster129 635 828 137 604 837 7 969 009 127 130 220 115 232 106
1322 Skattereduktioner00000
1330 Kupongskatt7 261 050 8 536 986 1 275 936 6 412 926 5 732 308
1331 Kupongskatt7 261 050 8 536 986 1 275 936 6 412 926 5 732 308
1340 Avkastningsskatt4 349 813 5 075 903726 090 4 202 065 4 645 663
1341 Avkastningsskatt hushåll139 273168 15628 883168 156144 172
1342 Avkastningsskatt företag4 123 315 4 830 249706 934 3 961 317 4 414 266
1343 Avkastningsskatt på individuellt87 22577 498-9 72772 59287 225
pensionssparande
1350 Fastighetskatt32 663 881 33 365 372701 491 32 861 438 33 431 014
1351 Fastighetsskatt hushåll687 105767 71180 606638 700654 684
1352 Fastighetsskatt företag13 336 740 13 885 545548 805 14 929 269 16 086 029
1353 Kommunal fastighetsavgift hushåll15 076 358 15 104 90828 550 13 714 807 13 247 153
1354 Kommunal fastighetsavgift företag3 563 678 3 607 20843 530 3 578 662 3 443 147
1360 Stämpelskatt12 267 530 12 059 378 -208 152 12 138 141 12 331 034
Bilaga 1 s. 5

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 5

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016

Inkomsttitel2018 statens budget
1361 Stämpelskatt12 267 530 12 059 378 -208 152 12 138 141 12 331 034
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror580 892 265 576 565 712 -4 326 553 554 454 466 532 936 264
1410 Mervärdesskatt450 559 840 446 113 676 -4 446 164 427 172 911 406 453 819
1411 Mervärdesskatt450 559 840 446 113 676 -4 446 164 427 172 911 406 453 819
1420 Skatt på alkohol och tobak26 536 952 27 293 801756 849 26 305 641 25 848 763
1421 Skatt på tobak12 040 562 12 373 751333 189 11 871 517 11 918 007
1422 Skatt på etylalkohol4 280 599 4 466 087185 488 4 326 706 4 238 641
1423 Skatt på vin5 935 551 5 964 45028 899 5 847 231 5 577 565
1424 Skatt på mellanklassprodukter146 743146 040-703137 713146 743
1425 Skatt på öl4 139 045 4 343 667204 622 4 122 224 3 973 355
1426 Privatinförsel av alkohol och tobak-5 548-1945 354251-5 548
1430 Energiskatt47 591 485 50 017 935 2 426 450 46 573 412 44 566 964
1431 Skatt på elektrisk kraft24 248 589 24 803 037554 448 22 959 044 21 058 802
1432 Energiskatt bensin11 242 912 11 633 648390 736 11 558 728 11 908 323
1433 Energiskatt oljeprodukter11 786 884 13 348 405 1 561 521 11 807 671 11 304 658
1434 Energiskatt övrigt313 100232 845-80 255247 969295 182
1440 Koldioxidskatt23 321 585 22 983 175 -338 410 23 530 949 24 138 342
1441 Koldioxidskatt bensin7 517 589 7 655 522137 933 7 768 605 8 219 235
1442 Koldioxidskatt oljeprodukter15 192 968 14 904 609 -288 359 15 381 149 15 354 822
1443 Koldioxidskatt övrigt611 028423 044 -187 984381 195564 285
1450- Övriga skatter på energi och miljö4 331 590 3 684 849 -646 741 4 071 949 5 203 721
1451 Svavelskatt12 20213 3681 16610 81910 820
1452 Skatt på råtallolja52 46255 5153 05300
1453 Särskild skatt mot försurning148 677131 310-17 36751 12851 987
1454 Skatt på bekämpningsmedel-13-3 531-3 518121 731126 691
1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer272 617224 202-48 415 2 563 346 4 252 688
1456 Avfallsskatt53 06049 400-3 660184 688302 069
1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen155 79125 243 -130 54847 81449 348
1458 Övriga skatter324 794545 000220 20676 45974 117
1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter2 232 000 1 376 820 -855 180281 000336 000
1461 Kemikalieskatt1 080 000 1 267 523187 523734 962

1462 Flygskatt

1470 Skatt på vägtrafik21 364 841 19 834 641 -1 530 200 19 923 878 19 696 302
1471 Fordonsskatt14 741 278 13 154 948 -1 586 330 13 272 653 13 381 354
1472 Vägavgifter959 927 1 071 412111 485 1 015 003896 290
1473 Trängselskatt2 728 000 2 722 622-5 378 2 742 956 2 578 506
1474 Skatt på trafikförsäkringspremier2 935 636 2 885 660-49 976 2 893 267 2 840 152
1480 Övriga skatter7 185 972 6 637 634 -548 338 6 875 725 7 028 355
1481 Systembolaget AB:s överskott210 119179 735 -30 384 282 260289 158
Bilaga 1 s. 6

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 6

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016

Inkomsttitel2018 statens budget
1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB4 919 682 4 583 000-336 682 4 691 331 4 822 745
1483 Skatt på spel15 84712 765-3 08214 27914 551
1484 Lotteriskatt1 573 455 1 454 690-118 765 1 470 281 1 440 658
1485 Lotteriavgifter31 50089 41557 91531 60029 742
1486 Skatt på annonser och reklam182 769145 965-36 804169 703200 802
1488 Lokalradioavgifter137 90063 999-73 901107 688124 493
1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv8 7008 70008 7008 700
1491 Avgifter för telekommunikation106 00099 365-6 63599 88297 505
1492 Försäljningsskatt på motorfordon0 0000
1500 Skatt på import6 812 759 6 497 491-315 268 6 258 982 6 076 768
1510 Skatt på import6 812 759 6 497 491 -315 268 6 258 982 6 076 768
1511 Tullmedel6 775 649 6 497 852 -277 797 6 225 133 6 043 668
1512 Sockeravgifter37 110-360-37 47033 84933 101
1600 Restförda och övriga skatter15 254 541 16 176 834922 293 13 808 446 16 355 650
1610 Restförda skatter-4 709 091 -4 714 649-5 558 -5 820 899 -4 709 091
1611 Restförda skatter, hushåll-1 736 713 -1 966 952 -230 239 -2 009 392 -1 736 713
1612 Restförda skatter, företag-2 972 378 -2 747 697224 681 -3 811 507 -2 972 378
1620 Övriga skatter, hushåll5 545 281 5 471 848-73 433 6 559 612 5 093 854
1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår-240 144 -228 92511 219 -811 927 -228 925
1622 Omprövningar äldre taxeringsår1 000 000 2 674 292 1 674 292 2 997 503 -105 045
1623 Anstånd1 000 000 -1 125 724 -2 125 724576 595 2 116 929
1624 Övriga skatter3 571 355 3 815 139243 784 3 460 375 2 986 734
1625 Skattetillägg145 071167 24322 172167 243176 457
1626 Förseningsavgifter68 999169 823100 824169 823147 704
1630 Övriga skatter,företag-519 196718 311 1 237 507573 544 3 358 135
1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår-1 656 270 -1 731 657-75 387-475 177 -1 480 387
1632 Omprövningar äldre taxeringsår400 000329 105-70 895 -1 431 503 -843 679
1633 Anstånd-1 000 000403 526 1 403 526 -467 949 3 491 826
1634 Övriga skatter138 226128 840-9 386 1 028 477355 569
1635 Skattetillägg1 223 495 1 206 077-17 418 1 580 198 1 476 124
1636 Förseningsavgifter375 353382 4207 067339 497358 682
1640 Intäkter som förs till fonder14 937 547 14 701 324-236 223 12 496 190 12 612 752
1641 Insättningsgarantiavgifter1 571 813 1 317 243-254 570 1 581 815 4 914 058
1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden3 750 611 3 685 429-65 182 3 797 398 3 735 653
1644 Batteriavgifter3 6261 797-1 8292 7623 612
1645 Kväveoxidavgifter568 441613 87445 433602 844566 174
1647 ResolutionsavgifterTotala skatteintäkter Offentliga sektorns skatteintäkter9 043 056 9 082 981 2 097 612 962 2 110 955 977 13 343 015 2 031 767 121 1 938 491 452 2 090 800 203 2 104 458 485 13 658 282 2 025 508 139 1 932 414 68439 925 6 511 370 3 393 255
Bilaga 1 s. 7

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 7

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016

Inkomsttitel2018 statens budget
Statens skatteintäkter1 092 219 513 1 101 270 796 9 051 283 1 063 459 536 1 012 595 294
1700 Avgående poster, skatter till EU-6 812 759 -6 497 491315 268 -6 258 982 -6 076 768
1710 EU-skatter-6 812 759 -6 497 491315 268 -6 258 982 -6 076 768
1711 EU-skatter-6 812 759 -6 497 491315 268 -6 258 982 -6 076 768

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -998 580 690 -1 003 187 -4 606 999 -962 048 603 -919 819 390 689

Bilaga 1 s. 7

1810 Skatter till andra sektorer -998 580 690 -1 003 187 -4 606 999 -962 048 603 -919 819 390

1811 Kommunala inkomstskatter-744 148 022 -746 209 016 -2 060 994 -717 016 778 -685 914 889
1812 Avgifter till AP-fonder-254 432 668 -256 978 673 -2 546 005 -245 031 825 -233 904 500
1900 Periodiseringar-6 990 001 18 674 556 25 664 557 -13 325 632 31 430 880
1910 Uppbördförskjutningar19 500 389 18 651 867 -848 522 -250 531 9 498 709
1911 Uppbördsförskjutningar19 500 389 18 651 867 -848 522 -250 531 9 498 709
1920 Betalningsförskjutningar-26 179 266 2 052 662 28 231 928 -13 447 325 22 243 294
1921 Kommuner och landsting3 875 024 5 517 376 1 642 352 -6 262 153 -1 019 027
1922 Ålderpensionssystemet546 016 1 621 348 1 075 332961 166 1 819 521
1923 Företag och hushåll-29 283 127 -4 861 991 24 421 136 -8 523 273 20 534 167
1924 Kyrkosamfund-1 337 697 -240 717 1 096 980413 799883 233
1925 EU20 51816 646-3 872-36 86425 400
1930 Anstånd-311 124 -2 029 973 -1 718 849372 224-311 124
1931 Anstånd-311 124 -2 029 973 -1 718 849372 224-311 124
1000 Statens skatteinkomster1 085 229 512 1 119 945 353 34 715 841 1 050 133 904 1 044 026 174
2100 Rörelseöverskott2 202 771 3 238 019 1 035 248 3 637 081 4 234 640
2110 Affärsverkens inlevererade överskott224 200132 000-92 200375 861729 000
2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott13 2000-13 20016 861

2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade

utdelning och inleverans av motsvari 211 000 132 000 -79 000 359 000 729 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 378 571 806 019 427 448 761 220 705 640 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

garantiverksamhet28 57151 83123 26038 96426 454
2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit0125 011125 011235 407164 137
2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter350 000629 177279 177486 849515 049
2130 Riksbankens inlevererade överskott1 600 000 2 300 000700 000 2 500 000 2 800 000
2131 Riksbankens inlevererade överskott1 600 000 2 300 000700 000 2 500 000 2 800 000
Bilaga 1 s. 8

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 8

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016 Inkomsttitel 2018 statens budget

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 273 000 226 516 -46 484 361 504 286 271

Bilaga 1 s. 8

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 273 000 226 516 -46 484 361 504 286 271 2215 Inlevererat överskott av statens 273 000 226 516 -46 484 361 504 286 271

fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster 1 352 040 2 349 460 997 420 2 379 290 1 960 272

Bilaga 1 s. 8
2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen1282700
2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån00
2320 Räntor på näringslån-87910097925-946
2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet-99309936-999
2323 Räntor på övriga näringslån00
2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån10217-851953
2340 Räntor på studielån38 00033 163-4 83736 00135 807

2341 Ränteinkomster på statens lån för

universitetsstudier och garantilån för studera 0 0 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 38 000 33 163 -4 837 36 001 35 807 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 0 0

2390 Övriga ränteinkomster 1 314 919 2 316 197 1 001 278 2 343 264 1 925 410 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets

rationalisering00040
2392 Räntor på intressemedel00
2394 Övriga ränteinkomster63 41942 379-21 04034 04658 310
2397 Räntor på skattekonton m.m., netto1 251 500 2 273 818 1 022 318 2 309 214 1 867 100
2400 Inkomster av statens aktier15 200 000 14 627 650 -572 350 8 557 591 12 588 323
2410 Inkomster av statens aktier15 200 000 14 627 650 -572 350 8 557 591 12 588 323
2411 Inkomster av statens aktier15 200 000 14 627 650 -572 350 8 557 591 12 588 323
2500 Offentligrättsliga avgifter9 908 651 9 902 487-6 163 10 095 343 10 360 777
2511 Expeditions- och ansökningsavgifter958 156993 27135 116953 579938 259

2522 Fastställande av åldersgränser för

framställning i film003273 549
2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor3 468 200 3 494 34326 143 3 439 423 3 364 850
2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor00
2527 Avgifter för statskontroll avkrigsmaterieltillverkning28 00032 0064 00630 96126 020
2528 Avgifter vid bergsstaten22 00020 764-1 23620 72910 318
2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet372 650395 39422 744388 044114 163
2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl.register2 3832 153-2302 0522 069
2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna1 460 000 1 391 573-68 427 1 449 107 1 567 158
Bilaga 1 s. 9

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 9

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016

Inkomsttitel2018 statens budget
2534 Avgifter vid Transportstyrelsen1 282 000 1 189 442-92 558 1 506 985 1 313 495
2535 Avgifter för statliga garantier00
2537 Miljöskyddsavgift132 652205 65172 999191 178158 410
2539 Täktavgift00
2541 Avgifter vid Tullverket00
2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen3 061-3 0612904 292
2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet542 000602 03260 032542 588519 126
2551 Avgifter från kärnkraftverken260 000250 024-9 976263 141285 807
2552 Övriga offentligrättsliga avgifter475 506440 275-35 231419 922488 927
2553 Registreringsavgift till20 35023 9403 59020 49017 663

Fastighetsmäklarinspektionen 2557 Avgifter vid statens internbank i

Riksgäldskontoret2 5510-2 551554 049
2558 Avgifter för årlig revision161 223154 691-6 532152 946153 471
2559 Avgifter för etikprövning av forskning30 10228 379-1 72329 31428 145
2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter20 81621 14733116 95019 345
2562 CSN-avgifter667 000657 403-9 597667 263 1 341 660
2600 Försäljningsinkomster62 00073 33311 33393 34567 901
2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter62 00073 33311 33393 27467 842
2625 Utförsäljning av beredskapslager00071
2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter00059
2700 Böter m.m.1 135 407 1 117 936-17 471 1 101 230 1 072 211
2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter101 00093 465-7 53595 128107 546
2712 Bötesmedel862 000820 248-41 752772 592781 278
2713 Vattenföroreningsavgifter m.m.1 041-438-1 479-962 004
2714 Sanktionsavgifter m.m.122 448136 44814 000168 098130 662
2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll48 91868 21319 29565 50950 721
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet700 080 1 236 026535 946 1 154 932685 961
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet700 080 1 236 026535 946 1 154 932685 961
2000 Inkomster av statens verksamhet30 833 948 32 771 427 1 937 479 27 380 316 31 256 356
3100 Inkomster av försålda byggnader och099 40399 4035 83519 539

maskiner

Bilaga 1 s. 9

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda

byggnader och maskiner099 40399 4035 83519 539
3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter099 40399 4035 83519 539
3200 Övriga inkomster av markförsäljning00
3211 Övriga inkomster av markförsäljning00
Bilaga 1 s. 10

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 10

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016

Inkomsttitel2018 statens budget
3300 Övriga inkomster av försåld egendom5 000 000 1 708 312 -3 291 6882 273211 000
3311 Inkomster av statens gruvegendom00
3312 Övriga inkomster av försåld egendom5 000 000 1 708 312 -3 291 6882 273211 000
3000 Inkomster av försåld egendom5 000 000 1 807 715 -3 192 2858 108230 539
4100 Återbetalning av näringslån470405-656031 469
4120 Återbetalning av jordbrukslån300-300325
4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen300-300325
4130 Återbetalning av övriga näringslån1704052356031 144
4131 Återbetalning av vattenkraftslån00
4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering00
4136 Återbetalning av övriga näringslån,7064-65252

Kammarkollegiet 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens

jordbruksverk0185185422858
4138 Återbetalning av tidigare infriade statligagarantier00
4139 Återbetalning av lokaliseringslån10015656129234
4300 Återbetalning av studielån493 000471 799-21 201521 121578 857
4311 Återbetalning av statens lån föruniversitetsstudier00
4312 Återbetalning av allmänna studielån028283365
4313 Återbetalning av studiemedel493 000471 771-21 229521 088578 792
4500 Återbetalning av övriga lån273 000266 203-6 797242 635203 477
4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag00
4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor109 00063 044-45 95670 96152 156
4526 Återbetalning av övriga lån164 000203 15939 159171 675151 321
4000 Återbetalning av lån766 470738 407-28 063764 359783 803
5100 Avskrivningar och amorteringar87 00084 002-2 99896 397107 374
5120 Avskrivningar på fastigheter87 00084 002-2 99896 397107 374
5121 Amortering på statskapital87 00084 002-2 99896 397107 374
5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader00

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.

komplementkostnader 0 0

5200 Statliga pensionsavgifter 11 786 000 12 085 374 299 374 11 331 000 10 667 823

Bilaga 1 s. 11

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 11

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016

Inkomsttitel2018 statens budget
5211 Statliga pensionsavgifter11 786 000 12 085 374299 374 11 331 000 10 667 823
5000 Kalkylmässiga inkomster11 873 000 12 169 377296 377 11 427 397 10 775 197
6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder10 039 450 8 885 674 -1 153 776 7 778 922 8 851 574

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för

jordbruket 7 642 400 6 962 190 -680 210 6 774 968 6 479 641 6111 Gårdsstöd 7 500 000 6 613 173 -886 827 6 698 346 6 345 238 6113 Övriga interventioner 138 000 108 943 -29 057 116 785 127 496

6114 Exportbidrag00
6115 Djurbidrag00 -5
6116 Offentlig lagring00

6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden

för jordbruket 4 400 240 074 235 674 -40 163 6 911

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 397 050 1 923 483 -473 567 1 003 954 2 371 933 6123 Europeiska utvecklings- och garantifonden -

garantisektionen 2000 - 2006 0 -20 -20 -62 -113 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2007–2013 -7 300 -9 284 -1 984 405 262 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2014–2020 2 404 350 1 932 788 -471 562 1 004 016 1 966 784

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 199 557 236 692 37 135 15 154 58 311

Bilaga 1 s. 11

6212 Bidrag från Fonden för fiskets utveckling

2000–2006 6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013 -34 443 34 443 22 366 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden

2014–2020 234 000 236 692 2 692 15 154 35 945

6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 407 900 1 556 620 148 720 1 213 196 720 640

Bilaga 1 s. 11

6313 Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden 2007–2013 0 0 293 253 47 079 6314 Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden 2014–2020 1 407 900 1 556 620 148 720 919 943 673 562

6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 956 000 1 312 005 356 005 578 195 324 118

Bilaga 1 s. 11

6412 Bidrag från Europeiska socialfonden 2000–

2006 6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007–

2013 0 290 993 290 993 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–

2020 956 000 1 021 012 65 012 578 195 324 118

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 71 000 103 558 32 558 215 223 382 745

Bilaga 1 s. 12

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 1

Tusental kronor

Bilaga 1 s. 12

Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2017 Utfall 2016

Inkomsttitel2018 statens budget
6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk71 000103 55832 558215 223382 745
6900 Övriga bidrag från EU236 250272 03835 788674 850642 406
6911 Övriga bidrag från EU236 250272 03835 788674 850642 406

6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för

sockersektorn 0 0

6000 Bidrag m.m. från EU12 910 157 12 366 586 -543 571 10 475 540 10 979 795
7100 Tillkommande skatter10 456 577 10 574 903118 326 10 198 013 9 715 704
7110 EU-skatter6 792 241 6 480 846 -311 395 6 295 845 6 051 368
7112 Tullmedel6 755 243 6 480 853 -274 390 6 261 996 6 018 268
7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter36 998-8 -37 006 33 849 33 101

7114 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för

sockersektorn 0 0 0 0 0

7120 Kommunala utjämningsavgifter3 664 336 4 094 057429 721 3 902 168 3 664 336
7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader3 664 336 4 094 057429 721 3 902 168 3 664 336
7200 Avräkningar-114 168 487 -118 268 108 -4 099 621 -108 993 825 -105 070 996
7210 Intäkter som förs till fonder-14 937 546 -14 701 324236 222 -12 496 190 -12 612 752
7211 Intäkter som förs till fonder-14 937 546 -14 701 324236 222 -12 496 190 -12 612 752
7220 Kompensation för mervärdesskatt-99 230 941 -103 566 784 -4 335 843 -96 497 635 -92 458 244
7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -32 987 551 -32 584 830402 721 -30 936 475 -30 325 070

7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -66 243 390 -70 981 954 -4 738 564 -65 561 160 -62 133 174

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till

Bilaga 1 s. 12
skattesystemet -103 711 910 -107 693 206 -3 981 296 -98 795 811 -95 355 291
8111 Anställningsstöd0
8124 Sjöfartsstöd0
8125 Nystartsjobb0
8126 Stöd till yrkesintroduktionsanställning0
8128 Ersättning för höga sjuklönekostnader0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

Summa inkomster 1 042 901 177 1 072 105 658 29 204 481 1 001 393 812 1 002 696 572

Bilaga 2 Specifikation av utgifter i

statens budget

Bilaga 2 s. 3

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2018

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 3

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget (IB)budget Indragning överskridanden tilldelade (SB) (ÄB)(ID)medel (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ MÖ)Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelkreditbelopp
UO 1 Rikets styrelse427 193 14 531 335 51 000 -53 08314 956 445 14 288 054 -243 281 -294 281 -668 391 -1 098 610 430 219 668 391
1 Statschefen845 139 199140 044 140 0448458450000
1:1 Kungliga hov- och slottsstaten845 139 1990140 044 140 0448458450000

2 Riksdagen samt Riksdagens

ombudsmän127 092 1 935 8262 062 918 1 925 757 -10 069 -10 069 -137 162 -195 235 58 073 137 162
2:1Riksdagens ledamöter och partier m.m.43 334 904 666948 000 915 945 11 279 11 279 -32 055 -59 194 27 139 32 055
2:2Riksdagens förvaltningsanslag30 492 814 471844 963 815 506 1 0351 035 -29 457 -53 891 24 434 29 457
2:3Riksdagens fastighetsanslag44 029 120 000164 029 97 222 -22 778 -22 778 -66 807 -70 4073 600 66 807
2:4Riksdagens ombudsmän (JO)9 238 96 689105 927 97 084395 395 -8 843 -11 7432 900 8 843

3 Sametinget och

samepolitiken535 53 90154 436 52 894 -1 007 -1 007 -1 542 -3 1591 617 1 542
3:1Sametinget535 53 90154 436 52 894 -1 007 -1 007 -1 542 -3 1591 617 1 542
4 Regeringskansliet m.m.190 863 7 779 310 40 0008 010 173 7 653 859 -125 451 -165 451 -356 314 -589 693 233 379 356 314
4:1Regeringskansliet m.m.190 863 7 779 310 40 0008 010 173 7 653 859 -125 451 -165 451 -356 314 -589 693 233 379 356 314
5 Länsstyrelserna53 308 2 978 666 11 000 -2 8113 040 164 2 966 559 -12 107 -23 107 -73 605 -162 941 89 336 73 605
5:1Länsstyrelserna m.m.53 308 2 978 666 11 000 -2 8113 040 164 2 966 559 -12 107 -23 107 -73 605 -162 941 89 336 73 605

6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 23 486 877 667 -20 716 880 437 859 947 -17 720 -17 720 -20 491 -49 461 28 970 20 491 6:1 Allmänna val och demokrati 6 971 555 890 -7 217 555 643 536 332 -19 558 -19 558 -19 311 -38 628 19 317 19 311

Bilaga 2 s. 4

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 4
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (SB) (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
6:2Justitiekanslern4 938 49 576-3 47651 038 49 194-382-382 -1 844 -3 3311 487 1 844
6:3Datainspektionen12 010 85 314-9 95387 371 85 307-7-7 -2 064 -4 6232 559 2 064
6:4Valmyndigheten-501 19 93719 436 18 274 -1 663 -1 663 -1 162 -1 761599 1 162
6:5Stöd till politiska partier69 166 950-69166 950 170 839 3 8893 889 3 889 -1 1195 008 -3 889
7 Nationella minoriteter1 432 137 417-1 438137 412 136 246 -1 171 -1 171 -1 166 -1 16601 166
7:1Åtgärder för nationella minoriteter1 256 122 917-1 262122 912 122 045-872-872-866-8660866
7:2Åtgärder för den nationella minoriteten romer176 14 500-17614 500 14 200-300-300-300-3000300
8 Medier27 687 601 086-26 677602 095 528 296 -72 790 -72 790 -73 800 -91 833 18 033 73 800
8:1Presstöd25 839 567 119-25 839567 119 492 388 -74 731 -74 731 -74 731 -91 745 17 014 74 731
8:2Myndigheten för press, radio och tv1 848 33 967-83834 976 35 908 1 9411 941931-881 019-931

9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-

arbetet1 935 28 263-1 43228 765 24 454 -3 809 -3 809 -4 312 -5 123811 4 312
9:1Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information1 935 28 263-1 43228 765 24 454 -3 809 -3 809 -4 312 -5 123811 4 312
Äldre anslag9 0-90000
6:4 (2017)Svensk författningssamling9-900 0 000

UO 2 Samhällsekonomi och

Bilaga 2 s. 4
finansförvaltning-21 836 16 285 547 70 700 -74 53916 259 872 15 991 982 -293 565 -364 265 -267 890 -1 048 748 780 858 267 890
1:1Statskontoret761 96 727 1 000-438 98 050 92 154 -4 573 -5 573 -5 896 -8 7102 814 5 896
1:2Kammarkollegiet2 912 71 923 1 200 -1 08374 953 70 183 -1 740 -2 940 -4 770 -6 9272 157 4 770
Bilaga 2 s. 5

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 5
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
1:3Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter2 969 17 550-2 96917 550 13 182 -4 368 -4 368 -4 368 -6 1231 755 4 368
1:4Arbetsgivarpolitiska frågor1 0752 443-1 0752 443 1 138 -1 305 -1 305 -1 305 -1 31611 1 305
1:5Statliga tjänstepensioner m.m.-121 482 13 227 00013 105 518 13 017 860 -209 140 -209 140 -87 658 -749 008 661 350 87 658
1:6Finanspolitiska rådet1 314 10 078-1 02010 372 10 201123123-171-473302171
1:7Konjunkturinstitutet1 663 64 571066 234 64 565-6-6 -1 669 -3 6061 937 1 669
1:8Ekonomistyrningsverket3 485 174 581 -3 333 -1 797172 936 169 343 -5 238 -1 905 -3 593 -12 3228 729 3 593
1:9Statistiska centralbyrån6 910 557 2230564 133 551 343 -5 880 -5 880 -12 790 -29 506 16 716 12 790
1:10Bidragsfastigheter74 269 000-74269 000 247 374 -21 626 -21 626 -21 626 -29 6968 070 21 626
1:11Finansinspektionen14 792 602 798 3 000620 590 598 257 -4 541 -7 541 -22 332 -52 471 30 139 22 332
1:12Riksgäldskontoret61 987 327 642-52 516337 113 276 779 -50 863 -50 863 -60 334 -70 1519 817 60 334
1:13Bokföringsnämnden1 081 10 133-78210 432 11 047914914616313303-616
1:14Vissa garanti- och medlemsavgifter-16 731 223 142-1206 410 207 449 -15 693 -15 693 1 039 -21 158 22 197 -1 039
1:15Riksrevisionen3 553 329 737333 290 335 495 5 7585 758 2 205 -7 6879 892 -2 205
1:16Finansmarknadsforskning-613 29 913 60 00089 300 88 120 58 207 -1 793 -1 180 -2 077897 1 180
1:17Upphandlingsmyndigheten11 263 94 036 -2 500 -8 72294 077 93 869-1672 333-207 -3 0282 821207
1:18Myndigheten för digital förvaltning3 151 177 050 3 333 -4 062179 472 135 621 -41 429 -44 762 -43 851 -44 802951 43 851
1:19Statens servicecenter8 0008 000 8 000 8 0000000
UO 3 Skatt, tull och exekution105 639 11 399 384 79 10011 584 123 11 445 952 46 568 -32 532 -138 171 -519 083 380 912 138 171
1:1Skatteverket71 353 7 590 7357 1007 669 188 7 633 685 42 950 35 850 -35 503 -263 225 227 722 35 503
1:2Tullverket31 671 1 862 074 72 0001 965 745 1 895 777 33 703 -38 297 -69 969 -125 831 55 862 69 969
1:3Kronofogdemyndigheten2 615 1 946 57501 949 190 1 916 490 -30 085 -30 085 -32 699 -130 027 97 328 32 699
UO 4 Rättsväsendet188 242 45 776 783 476 875 -121 03846 320 862 45 937 136 160 353 -316 522 -383 726 -2 326 057 1 942 331 383 726
1:1Polismyndigheten79 136 24 516 124 200 000 -6 47824 788 782 23 767 284 -748 840 -948 840 -1 021 498 -1 755 546 734 048 1 021 498
1:2Säkerhetspolisen-21 686 1 492 50701 470 821 1 472 292 -20 215 -20 215 1 471 -43 304 44 775 -1 471
Bilaga 2 s. 6

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 6
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
1:3Åklagarmyndigheten12 397 1 519 31701 531 714 1 506 066 -13 251 -13 251 -25 649 -71 228 45 579 25 649
1:4Ekobrottsmyndigheten-6 838 677 008 20 000690 170 673 727 -3 281 -23 281 -16 443 -36 753 20 310 16 443
1:5Sveriges Domstolar168 202 5 601 459 10 450 -2 6135 777 498 5 764 526 163 067 152 617 -12 972 -181 329 168 357 12 972
1:6Kriminalvården-249 903 8 648 7028 398 799 8 960 768 312 066 312 066 561 968 -86 685 648 653 -561 968
1:7Brottsförebyggande rådet5 525 148 270-2 181151 614 136 511 -11 759 -11 759 -15 104 -19 5524 448 15 104
1:8Rättsmedicinalverket17 782 425 276-5 242437 816 426 446 1 1701 170 -11 371 -24 129 12 758 11 371
1:9Gentekniknämnden-2445 54705 303 4 619-928-928-684-850166684
1:10Brottsoffermyndigheten1 303 47 233 10 000-8658 450 56 632 9 399-601 -1 818 -3 2341 416 1 818
1:11Ersättning för skador på grund av brott34 329 121 953-30 671125 611 91 211 -30 742 -30 742 -34 400 -38 0583 658 34 400
1:12Rättsliga biträden m.m.71 403 2 354 657 200 4252 626 485 2 849 447 494 790 294 365 222 962 -32 546 255 508 -222 962
1:13Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.13 664 39 987 41 000 -11 41483 237 83 696 43 709 2 709459-740 1 199-459
1:14Avgifter till vissa internationella sammanslutningar10 533 24 174 -5 000 -10 53319 174 13 317 -10 857 -5 857 -5 857 -5 8575 857
1:15Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete551 47 157-55147 157 46 941-216-216-216-880664216
1:16Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden2 951 18 272-2 41218 811 15 267 -3 005 -3 005 -3 543 -4 0915483 543
1:17Domarnämnden5248 140-2448 420 7 471-669-669-949 -1 193244949
1:18Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet48 612 81 000-48 61281 000 60 917 -20 083 -20 083 -20 083 -20 08320 083

UO 5 Internationell

Bilaga 2 s. 6
samverkan172 509 2 009 032 30 000 -171 1022 040 439 1 893 013 -116 019 -146 019 -147 426 -201 811 54 385 147 426
1:1Avgifter till internationella organisationer146 975 1 328 554-146 9751 328 554 1 208 134 -120 420 -120 420 -120 420 -160 276 39 856 120 420
1:2Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet14 771 192 276-11 508195 539 187 070 -5 206 -5 206 -8 469 -14 110 5 641 8 469
Bilaga 2 s. 7

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 7

Ingående Utgående

ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditbelopp
1:3Nordiskt samarbete359 15 595 30 000-35945 595 43 637 28 042 -1 958 -1 958 -3 3251 367 1 958
1:4Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet497 13 826-49713 826 8 503 -5 323 -5 323 -5 323 -5 737414 5 323
1:5Inspektionen för strategiska produkter-779 43 432042 653 39 270 -4 162 -4 162 -3 383 -4 6851 302 3 383
1:6Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning788 54 358-78854 358 52 917 -1 441 -1 441 -1 441 -3 0711 630 1 441
1:7Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)28 402028 402 28 40200000
1:8Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)19 175019 175 19 17500000
1:9Svenska institutet-1 077 123 724122 647 120 460 -3 264 -3 264 -2 186 -5 8973 7112 186
1:10Information om Sverige i utlandet524 15 475-52415 475 15 309-166-166-166-630464166
1:11Samarbete inom Östersjöregionen10 451 174 215-10 451174 215 170 135 -4 080 -4 080 -4 080 -4 08004 080

UO 6 Försvar och samhällets

Bilaga 2 s. 7
krisberedskap-155 386 53 835 520 532 800 -168 88454 044 050 53 487 462 -348 058 -880 858 -556 588 -2 366 644 1 810 056 556 588
1 Försvar-405 275 49 338 322 102 800 -124 02548 911 822 48 588 745 -749 577 -852 377 -323 077 -1 956 501 1 633 424 323 077
1:1Förbandsverksamhet och beredskap -446 319 34 940 784 102 80034 597 265 34 458 607 -482 177 -584 977 -138 658 -1 190 330 1 051 672 138 658
1:2Försvarsmaktens insatser internationellt123 550 1 147 159-89 5641 181 145 1 036 819 -110 340 -110 340 -144 326 -178 740 34 414 144 326
1:3Anskaffning av materiel och anläggningar-107 973 10 816 32410 708 351 10 728 281 -88 043 -88 043 19 929 -454 560 474 489 -19 929
1:4Forskning och teknikutveckling6 141 641 905-6 141641 905 634 532 -7 373 -7 373 -7 373 -26 630 19 257 7 373
1:5Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten1 703 10 792-1 38811 107 9 386 -1 406 -1 406 -1 721 -2 044323 1 721
1:6Totalförsvarets rekryteringsmyndighet169 036169 036 172 469 3 4333 433 3 433 -1 638 5 071 -3 433
Bilaga 2 s. 8

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 8
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
1:7Officersutbildning m.m.14 979 218 329-8 620224 688 208 612 -9 717 -9 717 -16 075 -22 6246 549 16 075
1:8Försvarets radioanstalt-22 620 1 106 40801 083 788 1 059 122 -47 286 -47 286 -24 666 -57 858 33 192 24 666
1:9Totalförsvarets forskningsinstitut5 113 180 479-464185 128 184 601 4 1224 122-527 -5 9415 414527
1:10Nämnder m.m.2966 301-2966 301 5 999-302-302-302-31513302
1:11Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m.19 738 91 559-17 55193 746 81 796 -9 763 -9 763 -11 949 -14 7022 753 11 949
1:12Försvarsunderrättelsedomstolen1179 24609 363 8 521-725-725-843 -1 120277843
2 Samhällets krisberedskap255 376 4 045 542 430 000 -44 8594 686 060 4 457 748 412 206 -17 794 -228 312 -375 237 146 925 228 312
2:1Kustbevakningen180 414 1 142 7601 323 174 1 204 407 61 647 61 647 -118 766 -153 048 34 282 118 766
2:2Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor0 74 85074 850 74 850000 -2 2452 2450
2:3Ersättning för räddningstjänst m.m.7 985 21 080 300 000 -7 9850 321 080 353 070 331 990 31 990 31 990-118 32 108 -31 990
2:4Krisberedskap70 498 1 286 310 88 000 -35 0431 409 766 1 251 401 -34 909 -122 909 -158 365 -196 954 38 589 158 365
2:5Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal305 171305 171 305 17100000
2:6Myndigheten för samhällsskydd och beredskap-6 605 1 169 221 42 000-1081 204 508 1 224 434 55 213 13 213 19 926 -15 160 35 086 -19 926
2:7Statens haverikommission3 085 46 150-1 72347 512 44 414 -1 736 -1 736 -3 097 -7 7124 615 3 097
3 Strålsäkerhet-6 851 393 078386 227 382 023 -11 055 -11 055 -4 203 -32 153 27 950 4 203
3:1Strålsäkerhetsmyndigheten-6 851 393 0780386 227 382 023 -11 055 -11 055 -4 203 -32 153 27 950 4 203
4 Elsäkerhet1 364 58 57859 942 58 945367367-997 -2 7541 757997
4:1Elsäkerhetsverket1 364 58 578059 942 58 945367367-997 -2 7541 757997
UO 7 Internationellt bistånd55 332 42 985 209 -237 000 -37 92342 765 618 42 813 467 -171 742 65 258 47 849 -1 486 955 1 534 804 -47 849
Bilaga 2 s. 9

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 9

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

1 Internationellt

utvecklingssamarbete55 332 42 985 209 -237 000 -37 92342 765 618 42 813 467 -171 742 65 258 47 849 -1 486 955 1 534 804 -47 849
1:1Biståndsverksamhet35 606 41 606 382 -265 000 -34 71941 342 269 41 392 002 -214 380 50 620 49 733 -1 444 238 1 493 971 -49 733
1:2Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)17 557 1 171 090 28 0001 216 647 1 219 692 48 602 20 602 3 045 -32 087 35 132 -3 045
1:3Nordiska Afrikainstitutet958 16 103-52016 541 15 594-509-509-947 -1 430483947
1:4Folke Bernadotteakademin-542 123 955123 413 120 842 -3 113 -3 113 -2 571 -6 2893 7182 571
1:5Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete-1 424 50 00048 576 47 443 -2 557 -2 557 -1 133 -2 6331 500 1 133
1:6Utvärdering av internationellt bistånd3 177 17 679-2 68318 172 17 894215215-278-278278
UO 8 Migration-946 722 15 748 230 6 540 063 -480 56720 861 004 19 623 582 3 875 352 -2 664 711 -1 237 422 -1 881 244 643 822 1 237 422
1:1Migrationsverket96 264 5 315 835 31 7625 443 861 5 189 634 -126 201 -157 963 -254 228 -413 703 159 475 254 228
1:2Ersättningar och bostadskostnader -1 099 426 8 101 000 5 707 750 -301 56112 407 763 11 723 883 3 622 883 -2 084 867 -683 880 -1 088 930 405 050 683 880
1:3Migrationspolitiska åtgärder-329 77 915 15 000 -6 16486 422 88 538 10 623 -4 3772 116 -3 0795 195 -2 116
1:4Domstolsprövning i utlänningsmål80 491 959 878 1 562 -51 759990 172 957 617 -2 261 -3 823 -32 555 -61 351 28 796 32 555
1:5Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål9 392 288 800 1 398 -9 392290 198 298 535 9 7358 337 8 337 -6 465 14 802 -8 337
1:6Offentligt biträde i utlänningsärenden -145 280 305 150 582 591-390 742 422 570 129 264 979 -317 612 -172 293 -202 797 30 504 172 293
1:7Utresor för avvisade och utvisade103 332 349 202-103 332349 202 269 116 -80 086 -80 086 -80 086 -80 0860 80 086
1:8Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar8 321 155 450-8 321155 450 130 617 -24 833 -24 833 -24 833 -24 8330 24 833
1:9Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m fl.514 195 000 200 000395 514 395 514 200 5145140000

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 863 356 77 696 041 2 144 725 -3 264 464 79 439 658 78 418 318 722 277 -1 422 448 -1 021 340 -4 192 553 3 171 213 1 021 340

Bilaga 2 s. 10

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 10
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (SB) (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
1 Hälso- och sjukvårdspolitik-266 985 42 772 934 1 749 100 -207 67644 047 374 43 893 891 1 120 957 -628 143 -153 482 -1 905 732 1 752 250 153 482
1:1Myndigheten för vård- och omsorgsanalys822 35 40836 230 35 006-402-402 -1 223 -2 2851 062 1 223
1:2Statens beredning för medicinsk och social utvärdering667 82 72483 391 78 796 -3 928 -3 928 -4 595 -7 0762 481 4 595
1:3Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket2 596 143 295145 891 142 074 -1 221 -1 221 -3 817 -8 1154 298 3 817
1:4Tandvårdsförmåner-34 046 6 332 4396 298 393 6 457 233 124 794 124 794 158 840 -157 356 316 196 -158 840
1:5Bidrag för läkemedelsförmånerna-661 555 26 582 000 1 149 10027 069 545 27 067 447 485 447 -663 653 -2 098 -1 388 653 1 386 555 2 098
1:6Bidrag till folkhälsa och sjukvård327 470 7 096 286 600 000 -113 6457 910 111 7 711 244 614 958 14 958 -198 867 -198 8670 198 867
1:7Sjukvård i internationella förhållanden 52 501 465 030-52 501465 030 492 817 27 787 27 787 27 787 -5 464 33 251 -27 787
1:8Bidrag till psykiatri41 529 1 755 493-41 5291 755 493 1 634 062 -121 431 -121 431 -121 431 -121 4310 121 431
1:9Läkemedelsverket-121 134 537134 416 134 398-139-139-18 -4 0544 03618
1:10E-hälsomyndigheten3 152 145 722148 874 140 815 -4 907 -4 907 -8 059 -12 4304 371 8 059
2 Folkhälsopolitik27 132 786 310-22 170791 272 762 618 -23 692 -23 692 -28 654 -41 361 12 707 28 654
2:1Folkhälsomyndigheten8 413 383 014391 427 382 250-764-764 -9 177 -20 575 11 398 9 177
2:2Insatser för vaccinberedskap2 777 88 500-2 77788 500 87 020 -1 480 -1 480 -1 480 -1 4801 480
2:3Bidrag till WHO-3 443 43 665-840 214 37 840 -5 825 -5 825 -2 374 -3 6831 309 2 374
2:4Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar1 367 75 502-1 36775 502 74 092 -1 410 -1 410 -1 410 -1 4101 410
6:1Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel18 018 195 629-18 018195 629 181 416 -14 213 -14 213 -14 213 -14 2130 14 213
3 Funktionshinderspolitik2 011 248 090-275249 826 248 843753753-984 -2 7641 780984
3:1Myndigheten för delaktighet2 011 59 348-27561 084 60 101753753-984 -2 7641 780984
3:2Bidrag till funktionshindersorganisationer0 188 7420188 742 188 74200000
Bilaga 2 s. 11

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 11

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget (IB)budget Indragning överskridanden tilldelade (SB) (ÄB)(ID)Utfall statens budget medel (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ MÖ)anvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelkreditbelopp
4 Politik för sociala tjänster3 028 447 31 857 502 382 125 -2 998 12932 269 944 31 494 976 -362 526 -744 651 -774 968 -2 119 177 1 344 209 774 968
4:1Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd456 24 33324 789 22 691 -1 642 -1 642 -2 098 -2 827729 2 098
4:2Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet22 015 767 514-22 015767 514 723 450 -44 064 -44 064 -44 064 -44 0640 44 064
4:3Bilstöd till personer med funktionsnedsättning104 550 263 395-104 550263 395 99 503 -163 892 -163 892 -163 892 -190 231 26 339 163 892
4:4Kostnader för statlig assistansersättning2 621 338 25 693 300-2 621 33825 693 300 25 308 374 -384 926 -384 926 -384 926 -1 669 591 1 284 665 384 926
4:5Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet141 997 2 517 490 360 000 -141 9972 877 490 2 809 365 291 875 -68 125 -68 125 -68 1250 68 125
4:6Statens institutionsstyrelse24 042 1 082 5551 106 597 1 045 987 -36 568 -36 568 -60 610 -93 086 32 476 60 610
4:7Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.114 049 1 508 915 22 125 -108 2301 536 859 1 485 605 -23 310 -45 435 -51 254 -51 2540 51 254
5 Barnrättspolitik4 790 47 184-4 51847 456 45 677 -1 507 -1 507 -1 779 -2 526747 1 779
5:1Barnombudsmannen272 24 923025 195 23 654 -1 269 -1 269 -1 541 -2 288747 1 541
5:2Barnets rättigheter4 518 22 261-4 51822 261 22 023-238 -238-238-2380238
7 Forskningspolitik15 006 641 079-14 184641 902 611 766 -29 313 -29 313 -30 136 -49 368 19 232 30 136
7:1Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning823 34 57635 399 35 775 1 1991 199377-660 1 037-377
7:2Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning14 184 606 503-14 184606 503 575 991 -30 512 -30 512 -30 512 -48 707 18 195 30 512
Bilaga 2 s. 12

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 12

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

8 Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och

omsorg52 854 1 342 942 13 500 -17 4121 391 884 1 360 548 17 606 4 106 -31 336 -71 624 40 288 31 336
8:1Socialstyrelsen14 507 658 637 10 000683 144 670 745 12 108 2 108 -12 399 -32 158 19 759 12 399
8:2Inspektionen för vård och omsorg38 347 684 305 3 500 -17 412708 740 689 803 5 4981 998 -18 938 -39 467 20 529 18 938
Äldre anslag101 0-10100 00
6:1 (2017)Alkoholsortimentsnämnden101-10100 0000

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 5 345 101 102 615 229 61 700 -5 303 897 102 718 133 99 680 971 -2 934 258 -2 995 958 -3 037 162 -7 480 517 4 443 355 3 037 162

1 Ersättning vid sjukdom och

funktionsnedsättning5 242 656 93 814 810 65 000 -5 303 89793 818 569 91 145 563 -2 669 247 -2 734 247 -2 673 005 -6 852 348 4 179 343 2 673 005
1:1Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 063 850 38 810 429-4 064 62538 809 654 37 544 590 -1 265 839 -1 265 839 -1 265 064 -3 022 784 1 757 720 1 265 064
1:2Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 004 628 46 909 313-1 004 62846 909 313 45 805 666 -1 103 647 -1 103 647 -1 103 647 -3 140 312 2 036 665 1 103 647
1:3Handikappersättning34 067 1 384 000-34 0671 384 000 1 342 936 -41 064 -41 064 -41 064 -110 264 69 200 41 064
1:4Arbetsskadeersättningar m.m.-57 222 2 876 0002 818 778 2 810 658 -65 342 -65 342 -8 119 -274 419 266 3008 119
1:5Ersättning inom det statliga personskadeskyddet-3 244 33 068 9 00038 824 38 867 5 799 -3 20143 -1 565 1 608-43
1:6Bidrag för sjukskrivningsprocessen189 406 2 901 000-189 4062 901 000 2 648 880 -252 120 -252 120 -252 120 -252 120252 120
1:7Ersättning för höga sjuklönekostnader 11 171 901 000 56 000 -11 171957 000 953 966 52 966 -3 034 -3 034 -50 884 47 850 3 034
2 Myndigheter102 445 8 800 419 -3 3008 899 564 8 535 408 -265 011 -261 711 -364 157 -628 169 264 012 364 157
2:1Försäkringskassan100 531 8 732 772 -3 3008 830 003 8 467 674 -265 098 -261 798 -362 329 -624 312 261 983 362 329
2:2Inspektionen för socialförsäkringen1 914 67 64769 561 67 733 8686 -1 828 -3 857 2 0291 828
Bilaga 2 s. 13

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 13

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

UO 11 Ekonomisk trygghet

Bilaga 2 s. 13
vid ålderdom-65 195 34 635 669-800 -112 37834 457 296 34 771 247 135 578 136 378 313 951 -1 428 891 1 742 842 -313 951
1 Ersättning vid ålderdom-40 516 34 079 900-112 37833 927 006 34 231 715 151 815 151 815 304 709 -1 399 286 1 703 995 -304 709
1:1Garantipension till ålderspension-82 843 13 080 30012 997 457 13 142 095 61 795 61 795 144 638 -509 377 654 015 -144 638
1:2Efterlevandepensioner till vuxna-13 864 10 869 80010 855 936 10 869 424 -376 -376 13 488 -530 002 543 490 -13 488
1:3Bostadstillägg till pensionärer112 378 9 026 600-112 3789 026 600 9 138 839 112 239 112 239 112 239 -339 091 451 330 -112 239
1:4Äldreförsörjningsstöd-56 187 1 103 2001 047 013 1 081 357 -21 843 -21 843 34 344 -20 816 55 160 -34 344
2 Myndigheter-24 679 555 769-800530 290 539 532 -16 237 -15 437 9 242 -29 605 38 847 -9 242
2:1Pensionsmyndigheten-24 679 555 769-800530 290 539 532 -16 237 -15 437 9 242 -29 605 38 847 -9 242

UO 12 Ekonomisk trygghet

Bilaga 2 s. 13
för familjer och barn557 720 94 586 418 1 283 900 -942 38495 485 654 95 208 196 621 778 -662 122 -277 458 -4 434 975 4 157 517 277 458
1:1Barnbidrag59 684 31 607 039-94 20931 572 514 31 722 494 115 455 115 455 149 980 -1 430 371 1 580 351 -149 980
1:2Föräldraförsäkring-252 388 42 958 598 1 283 900 -97 75143 892 359 43 913 923 955 325 -328 575 21 564 -1 932 931 1 954 495 -21 564
1:3Underhållsstöd106 454 2 861 850-106 4542 861 850 2 593 264 -268 586 -268 586 -268 586 -411 678 143 092 268 586
1:4Adoptionsbidrag16 704 23 284-16 70423 284 14 256 -9 028 -9 028 -9 028 -9 726 698 9 028
1:5Barnpension och efterlevandestöd120 124 977 800-120 124977 800 951 151 -26 649 -26 649 -26 649 -85 317 58 668 26 649
1:6Vårdbidrag för funktionshindrade barn 31 278 4 264 510-31 2784 264 510 4 072 017 -192 493 -192 493 -192 493 -386 385 193 892 192 493
1:7Pensionsrätt för barnår7 366 9007 366 900 7 366 900 0 0 0 0 0
1:8Bostadsbidrag475 864 4 526 437-475 8644 526 437 4 574 192 47 755 47 755 47 755 -178 566 226 321 -47 755
Bilaga 2 s. 14

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 14

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

UO 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8 767 040 25 600 209 603 802 -8 763 681 26 207 370 22 217 177 -3 383 032 -3 986 834 -3 990 193 -5 221 184 1 230 991 3 990 193

1 Nyanlända invandrares

etablering7 644 372 24 885 987 546 802 -7 644 37225 432 789 21 483 267 -3 402 720 -3 949 522 -3 949 522 -5 173 841 1 224 319 3 949 522
1:1Etableringsåtgärder2 005 238 430 15 000 -2 005253 430 252 878 14 448-552-552-5520552
1:2Kommunersättningar vid flyktingmottagande6 465 758 19 265 374 531 802 -6 465 75819 797 176 16 167 015 -3 098 359 -3 630 161 -3 630 161 -4 589 429 959 268 3 630 161
1:3Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare1 072 558 5 179 320-1 072 5585 179 320 4 924 578 -254 742 -254 742 -254 742 -513 708 258 966 254 742
1:4Hemutrustningslån104 051 202 863-104 051202 863 138 796 -64 067 -64 067 -64 067 -70 1526 085 64 067
2 Diskriminering8 271 196 705-4 912200 064 198 272 1 5671 567 -1 792 -5 4853 693 1 792
2:1Diskrimineringsombudsmannen5 334 123 786-1 975127 145 126 159 2 3732 373-986 -4 6793 693986
2:2Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.2 936 72 919-2 93672 919 72 114-805-805-805-8050805
3 Jämställdhet13 775 442 517 57 000 -13 775499 517 472 558 30 041 -26 959 -26 959 -29 3682 409 26 959
3:1Särskilda jämställdhetsåtgärder13 775 334 039 51 000 -13 775385 039 362 943 28 904 -22 096 -22 096 -22 0960 22 096
3:2Jämställdhetsmyndigheten80 315 6 00086 315 81 566 1 251 -4 749 -4 749 -7 1582 409 4 749
3:3Bidrag för kvinnors organisering28 16328 163 28 049-114-114-114-114114
4 Segregation16 459 75 000-16 45975 000 63 080 -11 920 -11 920 -11 920 -12 490570 11 920
4:1Åtgärder mot segregation16 459 56 000-16 45956 000 47 481 -8 519 -8 519 -8 519 -8 5198 519
4:2Delegationen mot segregation19 00019 000 15 599 -3 401 -3 401 -3 401 -3 971570 3 401
Äldre anslag1 084 1630-1 084 1630000
Bilaga 2 s. 15

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 15

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 1 084 163 -1 084 163 0 0 0 0 0 0

UO 14 Arbetsmarknad och

Bilaga 2 s. 15
arbetsliv4 107 364 74 083 840 2 254 500 -4 276 29476 169 410 73 860 965 -222 875 -2 477 375 -2 308 445 -7 172 006 4 863 561 2 308 445
1 Arbetsmarknad4 094 496 73 150 314 2 229 500 -4 264 57975 209 732 72 939 251 -211 063 -2 440 563 -2 270 481 -7 111 736 4 841 255 2 270 481
1:1Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader-124 089 8 402 329 7 5008 285 740 8 191 404 -210 925 -218 425 -94 336 -346 405 252 069 94 336
1:2Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd654 531 22 699 927 2 217 000 -695 5010 24 875 957 25 367 265 2 667 338 450 338 491 308 -1 583 905 2 075 213 -491 308
1:3Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser1 721 676 13 422 023 500 000 -1 721 67613 922 023 13 042 741 -379 282 -879 282 -879 282 -2 154 032 1 274 750 879 282
1:4Lönebidrag och Samhall m.m.1 211 209 19 196 879-1 211 20919 196 879 18 227 534 -969 345 -969 345 -969 345 -1 659 194 689 849 969 345
1:5Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige-7 928 119 685111 757 109 875 -9 810 -9 810 -1 882 -13 850 11 968 1 882
1:6Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020172 403 1 523 500-172 4031 523 500 1 293 893 -229 607 -229 607 -229 607 -305 782 76 175 229 607
1:7Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering934 41 16142 095 41 074-87-87 -1 021 -2 2551 234 1 021
1:8Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen2 695 71 785-72573 755 71 753-32-32 -2 002 -4 1552 153 2 002
1:9Bidrag till administration av grundbeloppet56 363056 363 56 36300000
1:10Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten8 30308 303 8 303000000
1:11Bidrag till lönegarantiersättning279 419 1 700 000-279 4191 700 000 1 479 849 -220 151 -220 151 -220 151 -390 151 170 000 220 151
1:12Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar183 645 5 756 893 -495 000 -183 6455 261 893 5 031 723 -725 170 -230 170 -230 170 -518 014 287 844 230 170
1:13Lån till körkort151 466151 466 17 475 -133 991 -133 991 -133 991 -133 991133 991
Bilaga 2 s. 16

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 16
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
2 Arbetsliv12 468 933 526 25 000 -11 316959 679 921 714 -11 812 -36 812 -37 965 -60 271 22 306 37 965
2:1Arbetsmiljöverket-235 763 225 25 000 -1 344786 646 773 706 10 481 -14 519 -12 940 -31 867 18 927 12 940
2:2Arbetsdomstolen3 277 34 330-2 29935 308 31 347 -2 983 -2 983 -3 961 -4 9901 0293 961
2:3Internationella arbetsorganisationen (ILO)2 356 33 722-2 35633 722 31 118 -2 604 -2 604 -2 604 -2 63733 2 604
2:4Medlingsinstitutet6 989 58 449-5 23560 203 52 407 -6 042 -6 042 -7 796 -9 5491 753 7 796
2:5Arbetslivspolitik82 25 000-8225 000 22 037 -2 963 -2 963 -2 963 -2 9632 963
2:6Centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö18 80018 800 11 100 -7 700 -7 700 -7 700 -8 264564 7 700
Äldre anslag4000-4000000
1:12 (2015)Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007 – 2013400-400000000
UO 15 Studiestöd2 739 032 24 352 692 128 000 -2 809 13124 410 592 21 118 277 -3 234 415 -3 362 415 -3 292 315 -4 372 131 1 079 816 3 292 315
1:1Studiehjälp-49 408 4 091 761 78 000 -44 7444 075 609 4 035 297 -56 464 -134 464 -40 312 -244 900 204 588 40 312
1:2Studiemedel2 231 511 16 357 643 13 000 -2 231 51116 370 643 13 851 324 -2 506 319 -2 519 319 -2 519 319 -3 199 675 680 356 2 519 319
1:3Avsättning för kreditförluster83 878 1 878 700-83 8781 878 700 1 825 102 -53 598 -53 598 -53 598 -147 533 93 935 53 598
1:4Statens utgifter för studiemedelsräntor12 236 140 582 31 000 -12 236171 582 170 338 29 756 -1 244 -1 244 -8 2737 029 1 244
1:5Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk10 978 62 150-10 97862 150 52 499 -9 651 -9 651 -9 651 -12 7573 106 9 651
1:6Bidrag till vissa studiesociala ändamål-1 267 29 000027 733 23 100 -5 900 -5 900 -4 633 -6 0831 450 4 633
1:7Studiestartsstöd423 839 909 000-423 839909 000 254 732 -654 268 -654 268 -654 268 -699 718 45 450 654 268
1:8Centrala studiestödsnämnden26 390 869 376 6 000 -1 498900 268 891 220 21 844 15 844 -9 049 -52 517 43 468 9 049
1:9Överklagandenämnden för studiestöd873 14 480-44614 907 14 665185185-242-676434242
Bilaga 2 s. 17

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 17

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

UO 16 Utbildning och universitetsforskning 2 092 987 77 965 638 144 500 -1 828 463 78 374 662 76 002 000 -1 963 638 -2 108 138 -2 372 662 -3 085 458 712 796 2 372 662

1 Barn-, ungdoms- och

vuxenutbildning1 912 149 24 863 021 144 500 -1 748 73625 170 934 23 456 242 -1 406 779 -1 551 279 -1 714 692 -1 901 181 186 489 1 714 692
1:1Statens skolverk43 945 1 124 218 19 500 -12 2661 175 397 1 147 537 23 319 3 819 -27 860 -61 586 33 726 27 860
1:2Statens skolinspektion16 320 405 298-4 031417 587 411 998 6 7006 700 -5 589 -17 747 12 158 5 589
1:3Specialpedagogiska skolmyndigheten7 347 722 806-4 332725 821 743 282 20 476 20 476 17 461 -4 223 21 684 -17 461
1:4Sameskolstyrelsen-1 678 40 099 15 00053 421 51 845 11 746 -3 254 -1 575 -3 5792 004 1 575
1:5Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet477 929 3 685 198 40 000 -477 9293 725 198 3 304 199 -380 999 -420 999 -420 999 -420 9990 420 999
1:6Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan37 167 296 950-37 167296 950 239 049 -57 901 -57 901 -57 901 -57 9010 57 901
1:7Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.4 529 4 436 000-4 5294 436 000 4 429 993 -6 007 -6 007 -6 007 -6 00706 007
1:8Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.9 419 190 220-9 419190 220 180 642 -9 578 -9 578 -9 578 -9 57809 578
1:9Bidrag till svensk undervisning i utlandet-3 889 102 54098 651 98 614 -3 926 -3 926-38 -3 114 3 07638
1:10Fortbildning av lärare och förskolepersonal155 133 308 985 -40 000 -155 133268 985 154 071 -154 914 -114 914 -114 914 -114 9140 114 914
1:11Bidrag till vissa studier337 17 525-33717 525 16 418 -1 107 -1 107 -1 107 -1 10701 107
1:12Myndigheten för yrkeshögskolan1 794 115 581117 375 114 085 -1 496 -1 496 -3 290 -6 7573 467 3 290
1:13Statligt stöd till vuxenutbildning326 255 2 570 034 110 000 -326 2552 680 034 2 133 571 -436 463 -546 463 -546 463 -546 463546 463
1:14Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning127 385 2 204 750-127 3852 204 750 2 192 834 -11 916 -11 916 -11 916 -121 578 109 662 11 916
1:15Upprustning av skollokaler och utemiljöer317 739 680 000-197 739800 000 759 303 79 303 79 303 -40 697 -40 6970 40 697
1:16Fler anställda i lågstadiet3 042 2 300 000-3 0422 300 000 2 290 112 -9 888 -9 888 -9 888 -9 8889 888
1:17Skolforskningsinstitutet203 23 75623 959 22 342 -1 414 -1 414 -1 616 -2 328712 1 616
Bilaga 2 s. 18

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 18
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget(IB) (SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
1:18Praktiknära skolforskning18 54318 543 15 635 -2 908 -2 908 -2 908 -2 9082 908
1:19Bidrag till lärarlöner389 172 4 457 100-389 1724 457 100 4 015 848 -441 252 -441 252 -441 252 -441 252441 252
1:20Särskilda insatser inom skolområdet163 418163 418 163 41800000
1:21Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling1 000 0001 000 000 971 445 -28 555 -28 555 -28 555 -28 55528 555
2 Universitet och högskolor156 583 44 774 066-56 84844 873 801 44 234 445 -539 621 -539 621 -639 355 -769 490 130 135 639 355
2:1Universitetskanslersämbetet4 325 144 539-203148 661 142 548 -1 991 -1 991 -6 113 -10 4494 336 6 113
2:2Universitets- och högskolerådet3 498 174 578178 076 178 075 3 4973 497-1 -5 2385 2371
2:3Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå1 756 3051 756 305 1 756 30500000
2:4Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå2 131 6292 131 629 2 131 629000000
2:5Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå2 066 8752 066 875 2 066 87500000
2:6Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå2 193 1982 193 198 2 193 19800000
2:7Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå2 123 4782 123 478 2 041 317 -82 161 -82 161 -82 161 -82 16182 161
2:8Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå1 564 2901 564 290 1 564 29000000
2:9Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå1 739 0361 739 036 1 652 783 -86 253 -86 253 -86 253 -86 25386 253
2:10Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå1 630 3551 630 355 1 630 35500000
2:11Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå1 396 6591 396 659 1 396 65900000
2:12Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå1 118 4161 118 416 1 118 41600000
Bilaga 2 s. 19

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 19

Ingående Utgående

ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)Medgivna (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditbelopp
2:13Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå1 549 7011 549 701 1 475 483 -74 218 -74 218 -74 218 -74 21874 218
2:14Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå886 763886 763 886 76300000
2:15Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå3 820 720 949724 769 690 576 -30 373 -30 373 -34 192 -34 19234 192
2:16Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå1 559 5861 559 586 1 559 58600000
2:17Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå0 1 161 0061 161 006 1 161 00600000
2:18Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå1 545 9421 545 942 1 545 94200000
2:19Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå674 320674 320 674 32000000
2:20Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå385 307385 307 385 30700000
2:21Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå664 465664 465 664 46500000
2:22Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå238 163238 163 238 16300000
2:23Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå1 067 9051 067 905 1 052 563 -15 342 -15 342 -15 342 -15 34215 342
2:24Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå335 303335 303 335 30300000
2:25Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå797 279797 279 795 526 -1 753 -1 753 -1 753 -1 7531 753
2:26Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå265 079265 079 265 07900000
2:27Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå554 525554 525 554 52500000
Bilaga 2 s. 20

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 20

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget (IB)(SB)budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)medel (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ MÖ)Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelkredit belopp
2:28Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå244 069244 069 244 06900000
2:29Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå935 565935 565 935 56500000
2:30Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå236 817236 817 236 81700000
2:31Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå247 764247 764 246 773-991-991-991-991991
2:32Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå96 51796 517 96 51700000
2:33Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå33 690 610 0730643 763 607 736 -2 337 -2 337 -36 026 -36 02636 026
2:34Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå113 742113 742 113 74200000
2:35Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå202 136202 136 201 549-587-587-587-587587
2:36Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå50 40550 405 50 40500000
2:37Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå103 938103 938 103 93800000
2:38Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå34 40634 406 34 40600000
2:39Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå501 449501 449 499 358 -2 091 -2 091 -2 091 -2 0912 091
2:40Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå74 48074 480 74 48000000
2:41Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå432 085432 085 432 08500000
Bilaga 2 s. 21

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 21
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
2:42Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå76 98876 988 76 98800000
2:43Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå455 713455 713 455 71300000
2:44Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå98 01698 016 98 01600000
2:45Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå393 975393 975 393 97500000
2:46Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå68 74868 748 68 74800000
2:47Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå397 872397 872 397 87200000
2:48Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå63 05763 057 63 05700000
2:49Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå4 658 309 9350314 593 304 900 -5 035 -5 035 -9 693 -9 6939 693
2:50Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå50 52350 523 50 52300000
2:51Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå364 670364 670 364 67000000
2:52Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå63 12463 124 63 12400000
2:53Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå5 580 162 5760168 156 166 235 3 6593 659 -1 921 -1 9211 921
2:54Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå19 68919 689 19 68900000
2:55Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå64 57964 579 64 57900000
2:56Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå11 21411 214 11 21400000
Bilaga 2 s. 22

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 22
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget(IB) (SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
2:57Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå131 513131 513 131 51300000
2:58Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå19 78719 787 19 78700000
2:59Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå421 111421 111 421 11100000
2:60Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå83 70783 707 83 70700000
2:61Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå30 07630 076 30 07600000
2:62Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå20 77620 776 20 77600000
2:63Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet3 947 3 344 6013 348 548 3 281 269 -63 332 -63 332 -67 279 -167 143 99 864 67 279
2:64Särskilda utgifter inom universitet och högskolor86 587 732 248-46 511772 324 566 318 -165 930 -165 930 -206 006 -226 704 20 698 206 006
2:65Särskilda medel till universitet och högskolor10 479 432 125-10 135432 469 417 759 -14 366 -14 366 -14 710 -14 7100 14 710
2:66Ersättningar för klinisk utbildning och forskning2 583 23002 583 230 2 583 230000000
2:67Särskilda bidrag inom högskoleområdet45 11645 116 45 098-18-18-18-1818
3 Forskning38 944 8 184 653-18 8928 204 705 8 190 278 5 6255 625 -14 427 -408 114 393 687 14 427
3:1Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation1 826 6 007 846-3 8636 005 809 6 048 131 40 285 40 285 42 322 -258 070 300 392 -42 322
3:2Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer1 934 360 061-1 934360 061 332 092 -27 969 -27 969 -27 969 -45 972 18 003 27 969
3:3Vetenskapsrådet: Förvaltning5 993 163 492-1 165168 320 167 392 3 9003 900-927 -5 8314 904927
Bilaga 2 s. 23

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 23

Ingående Utgående

ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelAnslags- ramöverförings- kredit medelbelopp
3:4Rymdforskning och rymdverksamhet-9 479 947 356937 877 961 748 14 392 14 392 23 871 -23 496 47 367 -23 871
3:5Rymdstyrelsen: Förvaltning-663 34 46433 801 33 252 -1 212 -1 212-549 -1 5821 033549
3:6Institutet för rymdfysik-147 55 428055 281 55 540112112259 -1 4031 662-259
3:7Kungl. biblioteket5 165 370 085375 250 371 297 1 2121 212 -3 953 -15 055 11 102 3 953
3:8Polarforskningssekretariatet21 113 48 02469 137 31 757 -16 267 -16 267 -37 380 -39 7812 401 37 380
3:9Sunet0 49 18349 183 49 035-148-148-148 -2 6072 459148
3:10Centrala etikprövningsnämnden1 4767 342-1 2667 551 5 093 -2 249 -2 249 -2 458 -2 678220 2 458
3:11Regionala etikprövningsnämnder4 330 41 377-3 26642 441 38 802 -2 575 -2 575 -3 639 -4 7841 145 3 639
3:12Särskilda utgifter för forskningsändamål7 398 99 995-7 39899 995 96 138 -3 857 -3 857 -3 857 -6 8562 999 3 857

4 Vissa gemensamma

ändamål4 279 143 898-3 987144 191 140 003 -3 895 -3 895 -4 188 -6 6732 485 4 188
4:1Internationella program2 961 81 589-2 96181 589 78 689 -2 900 -2 900 -2 900 -2 90002 900
4:2Avgift till Unesco och ICCROM209 30 886-20930 886 30 127-759-759-759 -2 3031 544759
4:3Kostnader för Svenska Unescorådet403 10 380-9710 686 10 4799999-207-518311207
4:4Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning706 21 043-72021 029 20 707-336-336-322-952630322
Äldre anslag-18 968 0-18 968 -18 968 -18 968 -18 9680000
3:6 (2017)Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer-18 968-18 968 -18 968 -18 968 -18 9680000

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 67 963 15 879 752 185 500 -65 324 16 067 891 16 008 102 128 350 -57 150 -59 789 -267 248 207 459 59 789

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 9 708 2 378 657 10 000 -8 212 2 390 153 2 373 688 -4 969 -14 969 -16 465 -86 959 70 494 16 465

Bilaga 2 s. 24

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 24

Ingående Utgående

ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditbelopp
1:1Statens kulturråd1 286 55 46156 747 53 311 -2 150 -2 150 -3 435 -5 0981 663 3 435
1:2Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete961 579 284 10 000-961589 284 584 284 5 000 -5 000 -5 000 -21 520 16 520 5 000
1:3Skapande skola1 046 187 825-1 046187 825 184 350 -3 475 -3 475 -3 475 -9 1095 634 3 475
1:4Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet-88 45 153-13444 931 42 655 -2 498 -2 498 -2 276 -3 6281 352 2 276
1:5Stöd till icke-statliga kulturlokaler5 3019 852-5 3019 852 7 817 -2 035 -2 035 -2 035 -2 330295 2 035
1:6Bidrag till regional kulturverksamhet557 1 486 368-5571 486 368 1 486 258-110-110-110 -44 699 44 589110
1:7Myndigheten för kulturanalys646 14 714-21415 146 15 013299299-133-574441133
2 Teater, dans och musik-4 530 1 401 430-11 396 899 1 398 951 -2 479 -2 4792 052 -9 610 11 662 -2 052
2:1Bidrag till Operan, Dramaten,

Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och

Voksenåsen1 1 071 049-1 1 071 049 1 071 0490000 00
2:2Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål-30 213 614213 584 213 551-63-63-33 -6 4416 40833
2:3Statens musikverk-4 501 116 767112 266 114 351 -2 416 -2 4162 085 -3 1695 254 -2 085

3 Litteraturen, läsandet och

språket7 636 344 536 50 000 -3 493398 679 386 579 42 043 -7 957 -12 100 -17 7635 663 12 100
3:1Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter1 725 155 735 50 000 -1 725205 735 199 248 43 513 -6 487 -6 487 -6 4870 6 487
3:2Myndigheten för tillgängliga medier5 374 121 756-1 768 125 362 121 881 125125 -3 481 -7 133 3 652 3 481
3:3Institutet för språk och folkminnen537 67 0450 67 582 65 451 -1 594 -1 594 -2 132 -4 1432 011 2 132
Bilaga 2 s. 25

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 25

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

4 Bildkonst, arkitektur, form

och design-874 125 372-10124 488 118 182 -7 190 -7 190 -6 306 -9 7953 489 6 306
4:1Statens konstråd-168 30 74530 577 24 926 -5 819 -5 819 -5 651 -6 573922 5 651
4:2Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön-746 42 94742 201 41 632 -1 315 -1 315-569 -1 8571 288569
4:3Nämnden för hemslöjdsfrågor40 11 611-1011 641 11 555-56-56-86-1637786
4:4Bidrag till bild- och formområdet40 06940 069 40 069000 -1 2021 2020
5 Kulturskaparnas villkor4 215 481 250-372485 092 473 205 -8 045 -8 045 -11 887 -26 218 14 331 11 887
5:1Konstnärsnämnden903 21 954-25822 599 21 95400-645 -1 303658645
5:2Ersättningar och bidrag till konstnärer3 312 459 296-114462 494 451 252 -8 044 -8 044 -11 242 -24 915 13 673 11 242
6 Arkiv-3 865 397 785393 920 417 505 19 720 19 720 23 585-348 23 933 -23 585
6:1Riksarkivet-3 865 397 785393 920 417 505 19 720 19 720 23 585-348 23 933 -23 585
7 Kulturmiljö-4 289 1 008 7421 004 453 1 004 305 -4 437 -4 437-147 -16 369 16 222147
7:1Riksantikvarieämbetet-1 652 270 200268 548 266 373 -3 827 -3 827 -2 175 -10 2818 106 2 175
7:2Bidrag till kulturmiljövård-2 638 270 542267 904 269 932-610-610 2 027 -6 0898 116 -2 027
7:3Kyrkoantikvarisk ersättning460 000460 000 460 000000000
7:4Bidrag till arbetslivsmuseer8 0008 000 8 00000000
8 Museer och utställningar2 251 1 648 119-811 650 289 1 659 370 11 251 11 251 9 081 -36 787 45 868 -9 081
8:1Centrala museer: Myndigheter2 386 1 266 88701 269 273 1 278 725 11 838 11 838 9 452 -35 039 44 491 -9 452
8:2Centrala museer: Stiftelser258 707258 707 258 707000000
8:3Bidrag till vissa museer75 51975 519 75 519000000
8:4Forum för levande historia-215 45 926-145 710 45 494-432-432-216 -1 5931 377216
Bilaga 2 s. 26

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 26
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Utfall statens budgetSkillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad motanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
8:5Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål801 080-801 080925-155-155-155-1550155
9 Trossamfund6 085 94 550-3 72996 906 96 919 2 3692 36913 -2 8222 835-13
9:1Nämnden för statligt stöd till trossamfund-301 12 63112 330 12 6714040340-38378-340
9:2Stöd till trossamfund6 385 81 919-3 72984 575 84 248 2 3292 329-327 -2 7842 457327
10 Film0 552 144 15 000567 144 567 144 15 0000000
10:1Filmstöd552 144 15 000567 144 567 144 15 00000000
11 Medier18 900 90 887 -4 000 -19 06286 724 82 502 -8 385 -4 385 -4 222 -6 5272 305 4 222
11:1Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland7 6009 721-7 6009 721 9 721000000
11:2Forskning och dokumentation om medieutvecklingen3 81703 817 3 817000000
11:3Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet110483-110483385-98-98-98-98098
11:4Statens medieråd-163 22 310022 147 21 168 -1 142 -1 142-980 -1 649669980
11:5Stöd till taltidningar11 353 54 556 -4 000 -11 35350 556 47 411 -7 145 -3 145 -3 145 -4 7811 636 3 145
12 Ungdomspolitik2 480 319 253 53 000 -2 412372 322 363 286 44 033 -8 967 -9 036 -11 8932 857 9 036
12:1Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor69 40 813 3 00043 882 44 611 3 798798729 -2 1282 857-729
12:2Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet1 992 243 440-1 992243 440 242 026 -1 414 -1 414 -1 414 -1 41401 414
12:3Särskilda insatser inom ungdomspolitiken420 35 000 50 000-42085 000 76 650 41 650 -8 350 -8 350 -8 35008 350
Bilaga 2 s. 27

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 27

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

13 Politik för det civila

samhället10 068 2 221 018 10 000 -10 0682 231 018 2 227 1636 145 -3 855 -3 855 -10 1326 2773 855
13:1Stöd till idrotten163 1 954 311 10 000-1631 964 311 1 963 721 9 410-590-590-740150590
13:2Bidrag till allmänna samlingslokaler3 252 52 164-3 25252 164 49 757 -2 407 -2 407 -2 407 -7 1014 694 2 407
13:3Stöd till friluftsorganisationer47 78547 785 47 785000 -1 4331 4330
13:4Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer0 15 000015 000 15 00000000
13:5Insatser för den ideella sektorn6 653 151 758-6 653151 758 150 901-857-857-857-8570857
14 Folkbildning15 120 4 765 225 30 000 -15 1524 795 193 4 780 966 15 741 -14 259 -14 227 -14 2270 14 227
14:1Bidrag till folkbildningen4 652 4 348 183 10 000 -4 6524 358 183 4 357 931 9 748-252-252-2520252
14:2Bidrag till tolkutbildning10 500 59 331-10 50059 331 51 025 -8 306 -8 306 -8 306 -8 30608 306
14:3Särskilda insatser inom folkbildningen170 000 20 000190 000 190 000 20 00000000
14:4Särskilt utbildningsstöd-32 187 711187 679 182 010 -5 701 -5 701 -5 669 -5 66905 669
15 Tillsyn över spelmarknaden3 805 50 784 21 500 -2 30773 782 59 576 8 792 -12 708 -14 206 -15 7291 523 14 206
15:1Lotteriinspektionen3 805 50 784 21 500 -2 30773 782 59 576 8 792 -12 708 -14 206 -15 7291 523 14 206
Äldre anslag1 2520-423829 -1 241 -1 241 -1 241 -2 069 -2 06902 069
8:4 (2017)Riksutställningar978-149829 -1 241 -1 241 -1 241 -2 069 -2 0692 069
13:3 (2017)Bidrag för kvinnors organisering274-274000000
Bilaga 2 s. 28

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 28

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 017 300 6 951 648 110 000 -3 001 098 7 077 850 4 615 610 -2 336 038 -2 446 038 -2 462 240 -2 497 070 34 830 2 462 240

1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande

och lantmäteriverksamhet3 009 906 6 686 096 110 000 -2 998 0646 807 938 4 358 113 -2 327 983 -2 437 983 -2 449 825 -2 476 822 26 997 2 449 825
1:1Bostadspolitisk utveckling14 270 20 600-14 27020 600 13 093 -7 507 -7 507 -7 507 -7 5077 507
1:2Omstrukturering av kommunala bostadsföretag99 500 94 500-99 50094 500-94 500 -94 500 -94 500 -94 50094 500
1:3Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad42 240 43 000-42 24043 000790 -42 210 -42 210 -42 210 -42 21042 210
1:4Boverket14 331 308 302-13 574309 059 296 019 -12 283 -12 283 -13 040 -21 7178 677 13 040
1:5Statens geotekniska institut-891 46 767045 876 42 429 -4 338 -4 338 -3 447 -4 8501 403 3 447
1:6Lantmäteriet11 976 563 927575 903 560 487 -3 440 -3 440 -15 415 -32 332 16 917 15 415
1:7Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer590 892 1 000 000-590 8921 000 000 520 359 -479 641 -479 641 -479 641 -479 6410 479 641
1:8Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande9 1 300 000 95 000-91 395 000 1 395 000 95 0000000
1:9Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande2 237 581 3 200 000 15 000 -2 237 5813 215 000 1 440 502 -1 759 498 -1 774 498 -1 774 498 -1 774 4981 774 498
1:10Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder34 00034 000 14 434 -19 566 -19 566 -19 566 -19 56619 566
1:11Innovativt och hållbart byggande75 00075 000 74 998-2-2-2-22
2 Konsumentpolitik5 006 265 552-646269 912 257 497 -8 055 -8 055 -12 415 -20 2487 833 12 415
2:1Konsumentverket4 740 165 408-450169 698 163 587 -1 821 -1 821 -6 111 -11 0734 962 6 111
2:2Allmänna reklamationsnämnden1 311 44 48845 799 44 680192192 -1 119 -2 4531 334 1 119
Bilaga 2 s. 29

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 29

Ingående Utgående

ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditbelopp
2:3Fastighetsmäklarinspektionen-1 240 24 82323 583 19 389 -5 434 -5 434 -4 194 -4 938744 4 194
2:4Åtgärder på konsumentområdet196 26 459-19626 459 25 468-991-991-991 -1 784793991
2:5Bidrag till miljömärkning av produkter4 3744 374 4 37400000
Äldre anslag2 3880-2 3880000
1:4 (2015)Innovativt byggande2 388-2 388000000
UO 19 Regional tillväxt766 455 3 921 525 20 000 -736 0703 971 909 3 576 439 -345 086 -365 086 -395 470 -688 501 293 031 395 470
1:1Regionala tillväxtåtgärder148 672 2 099 637-113 4422 134 867 1 978 714 -120 923 -120 923 -156 153 -366 107 209 954 156 153
1:2Transportbidrag-4 846 400 864 20 000416 018 427 525 26 661 6 661 11 507-519 12 026 -11 507
1:3Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020621 716 1 421 024-621 7161 421 024 1 170 199 -250 825 -250 825 -250 825 -321 876 71 051 250 825
Äldre anslag9120-9120000
1:3 (2015)Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 – 2013912-912000000

UO 20 Allmän miljö- och

Bilaga 2 s. 29
naturvård1 181 733 10 772 788 55 000 -937 79711 071 724 10 438 133 -334 655 -389 655 -633 591 -784 416 150 825 633 591
1 Miljöpolitik1 168 355 9 827 871 63 000 -924 48410 134 742 9 509 537 -318 334 -381 334 -625 205 -747 923 122 718 625 205
1:1Naturvårdsverket-3 801 590 938 -42 000545 137 546 385 -44 553 -2 5531 249 -16 479 17 728 -1 249
1:2Miljöövervakning m.m.1 758 410 214-1 758410 214 399 102 -11 112 -11 112 -11 112 -19 4378 325 11 112
1:3Åtgärder för värdefull natur24 100 1 247 535-24 1001 247 535 1 247 471-64 -64 -64 -5 0645 000 64
1:4Sanering och återställning av förorenade områden184 624 868 018-184 624868 018 772 341 -95 677 -95 677 -95 677 -95 6770 95 677
Bilaga 2 s. 30

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 30
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
1:5Miljöforskning4 506 78 825-4 50678 825 78 822-3-3-3-303
1:6Kemikalieinspektionen1 705 274 741276 446 262 791 -11 950 -11 950 -13 655 -21 8978 242 13 655
1:7Avgifter till Internationella organisationer1 175 315 131-1 659314 647 301 967 -13 164 -13 164 -12 680 -22 1299 449 12 680
1:8Supermiljöbilspremie249 185 250 000 45 000 -209 185335 000 322 395 72 395 27 395 -12 605 -12 6050 12 605
1:9Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut-93 245 724245 631 238 919 -6 805 -6 805 -6 711 -14 0827 371 6 711
1:10Klimatanpassning11 050 214 000-11 106213 945 132 451 -81 549 -81 549 -81 494 -87 9146 420 81 494
1:11Åtgärder för havs- och vattenmiljö12 928 949 565-12 928949 565 920 321 -29 244 -29 244 -29 244 -29 2440 29 244
1:12Insatser för internationella klimatinvesteringar2 733 235 000 10 000 -2 733245 000 197 801 -37 199 -47 199 -47 199 -54 2497 050 47 199
1:13Internationellt miljösamarbete1 798 45 900-1 79845 900 44 232 -1 668 -1 668 -1 668 -2 9731 305 1 668
1:14Skydd av värdefull natur154 1 418 000-1541 418 000 1 419 872 1 8721 872 1 872 -3 1285 000 -1 872
1:15Havs- och vattenmyndigheten6 601 244 280250 881 243 301-979-979 -7 580 -14 9087 328 7 580
1:16Klimatinvesteringar580 572 1 590 000 5 000 -380 5721 795 000 1 688 560 98 560 93 560 -106 440 -106 4400 106 440
1:17Elbusspremie89 361 100 000-89 361100 000 49 827 -50 173 -50 173 -50 173 -50 1730 50 173
1:18Investeringsstöd för gröna städer100 000100 000 99 002-998-998-998-998998
1:19Elfordonspremie350 000 45 000395 000 421 833 71 833 26 833 26 833 -12 667 39 500 -26 833
1:20Industriklivet300 000300 000 122 143 -177 857 -177 857 -177 857 -177 857177 857
2 Miljöforskning9 923 944 917 -8 000 -9 858936 982 928 596 -16 321 -8 321 -8 386 -36 493 28 107 8 386
2:1Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande65 103 509 -8 00095 574 87 122 -16 387 -8 387 -8 452 -11 3172 865 8 452
2:2Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning9 858 841 408-9 858841 408 841 474666666 -25 176 25 242-66
Äldre anslag3 4550-3 4550000
1:14 (2017)Hållbara städer3 455-3 455000000
Bilaga 2 s. 31

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 31
Ingående ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditUtgående belopp
UO 21 Energi102 953 3 588 354 172 500 -131 4313 732 376 3 503 697 -84 657 -257 157 -228 679 -340 248 111 569 228 679
1:1Statens energimyndighet364 313 389 2 500316 253 310 478 -2 911 -5 411 -5 775 -15 1769 401 5 775
1:2Insatser för energieffektivisering9 511 233 000-10 917231 595 213 513 -19 487 -19 487 -18 081 -29 631 11 550 18 081
1:3Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft846 10 000-84610 000 8 432 -1 568 -1 568 -1 568 -1 868300 1 568
1:4Energiforskning-27 612 1 477 723-3 3911 446 719 1 440 869 -36 854 -36 854 -5 851 -50 182 44 331 5 851
1:5Planeringsstöd för vindkraft747 85 000-74785 000 84 504-496-496-496 -3 0462 550496
1:6Energimarknadsinspektionen3 876 120 914-310124 481 119 558 -1 356 -1 356 -4 923 -8 5503 627 4 923
1:7Energiteknik23 375 975 000 170 000 -23 3751 145 000 1 034 066 59 066 -110 934 -110 934 -139 815 28 881 110 934
1:8Elberedskap89 655 258 000-89 655258 000 177 857 -80 143 -80 143 -80 143 -87 7937 650 80 143
1:9Avgifter till internationella organisationer613 25 328-61325 328 24 139 -1 189 -1 189 -1 189 -1 768579 1 189
1:10Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning236 90 000-23690 000 90 280280280280 -2 4202 700-280
Äldre anslag1 3420-1 3420000
1:5 (2017)Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket1 342-1 342000000
UO 22 Kommunikationer9 493 504 56 418 505 26 500 -4 852 38061 086 128 56 593 971 175 466 148 966 -4 492 157 -6 910 522 2 418 365 4 492 157
1 Transportpolitik9 424 819 55 981 792 20 000 -4 827 75560 598 856 56 158 643 176 851 156 851 -4 440 214 -6 847 724 2 407 510 4 440 214
1:1Utveckling av statens transportinfrastruktur5 775 030 25 512 794 16 000 -4 603 27026 700 554 23 439 516 -2 073 278 -2 089 278 -3 261 038 -4 497 149 1 236 111 3 261 038
1:2Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur1 081 409 21 347 306-7 38422 421 332 22 999 057 1 651 751 1 651 751 577 726 -338 313 916 039 -577 726
1:3Trafikverket35 309 1 386 8461 422 155 1 417 666 30 820 30 820 -4 489 -46 094 41 605 4 489
Bilaga 2 s. 32

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 32

Ingående Utgående

ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditbelopp
1:4Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål188 308188 308 188 30800000
1:5Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur62 28462 284 62 28400000
1:6Ersättning avseende icke statliga flygplatser2 193 167 313-2 193167 313 78 542 -88 771 -88 771 -88 771 -90 0561 285 88 771
1:7Trafikavtal63 079 930 000-48 079945 000 961 099 31 099 31 099 16 099 -11 801 27 900 -16 099
1:8Viss internationell verksamhet222 28 757-22228 757 28 570-187-187-187-187187
1:9Statens väg- och transportforskningsinstitut53 540053 540 53 157-383-383-383 -1 9891 606383
1:10Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk429 395 150 000579 395 103 558 -46 442 -46 442 -475 837 -480 337 4 500 475 837
1:11Trängselskatt i Stockholm1 838 197 1 528 9253 367 122 2 322 245 793 320 793 320 -1 044 878 -1 059 718 14 840 1 044 878
1:12Transportstyrelsen25 294 2 139 603 4 000 -12 3802 156 517 2 119 790 -19 813 -23 813 -36 727 -100 764 64 037 36 727
1:13Trafikanalys6 609 68 162-4 64570 126 64 574 -3 588 -3 588 -5 553 -7 4771 924 5 553
1:14Trängselskatt i Göteborg18 499 899 954918 453 888 130 -11 824 -11 824 -30 323 -46 386 16 063 30 323
1:15Sjöfartsstöd149 582 1 518 000-149 5821 518 000 1 432 147 -85 853 -85 853 -85 853 -167 453 81 600 85 853

2 Politiken för

informationssamhället68 684 436 713 6 500 -24 625487 272 435 328 -1 385 -7 885 -51 944 -62 799 10 855 51 944
2:1Post- och telestyrelsen468 42 040 6 50049 008 46 510 4 470 -2 030 -2 498 -3 7591 261 2 498
2:2Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning10 776 140 278-10 776140 278 137 576 -2 702 -2 702 -2 702 -6 9104 208 2 702
2:3Grundläggande betaltjänster10 280 35 537-10 28035 537 20 948 -14 589 -14 589 -14 589 -15 5951 006 14 589
2:4Informationsteknik och telekommunikation2 120 72 844-2 12072 844 64 865 -7 979 -7 979 -7 979 -7 9797 979
2:5Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation45 040 146 014-1 449189 605 165 429 19 415 19 415 -24 176 -28 5564 380 24 176
Bilaga 2 s. 33

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 33

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

UO 23 Areella näringar,

Bilaga 2 s. 33
landsbygd och livsmedel1 022 500 19 253 779 853 200 -966 231 30 791 20 194 039 19 596 983 343 204 -509 996 -597 056 -1 753 831 1 156 775 597 056
1:1Skogsstyrelsen-140 472 307472 167 466 616 -5 691 -5 691 -5 551 -19 720 14 1695 551
1:2Insatser för skogsbruket35 469 580 373-20 469595 373 620 050 39 677 39 677 24 677 -33 360 58 037 -24 677
1:3Statens veterinärmedicinska anstalt3 466 144 3790147 845 144 764385385 -3 081 -7 4124 331 3 081
1:4Bidrag till veterinär fältverksamhet108 512108 512 108 512000 -3 2553 2550
1:5Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder-8969 9339 037 9 351-582-582314-182496-314
1:6Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar20 984 124 349-20 984124 349 115 372 -8 977 -8 977 -8 977 -21 411 12 434 8 977
1:7Ersättningar för viltskador m.m.7 737 52 778-7 73752 778 40 056 -12 722 -12 722 -12 722 -13 705983 12 722
1:8Statens jordbruksverk10 214 621 432 4 000635 646 625 119 3 687-313 -10 527 -30 532 20 005 10 527
1:9Bekämpande av växtskadegörare7585 000-7585 000 5 008888-142150-8
1:10Gårdsstöd m.m.223 890 6 695 000-223 890 30 791 6 725 791 7 392 642 697 642 697 642 666 852 -2 648 669 500 -666 852
1:11Intervention för jordbruksprodukter m.m.21 917 138 000-21 917138 000 76 914 -61 086 -61 086 -61 086 -74 886 13 800 61 086
1:12Stödåtgärder för fiske och vattenbruk11 642 24 250 21 200 -11 6420 45 450 42 876 18 626 -2 574 -2 574 -2 5742 574
1:13Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 160 074 194 000 89 200 -160 074283 200 257 417 63 417 -25 783 -25 783 -25 78325 783
1:14Livsmedelsverket502 243 375 10 0000253 877 251 025 7 650 -2 350 -2 852 -10 4537 601 2 852
1:15Konkurrenskraftig livsmedelssektor68 456 163 160-22 679208 937 204 402 41 242 41 242 -4 535 -4 53504 535
1:16Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.-3 017 42 91339 896 44 105 1 1921 192 4 209-824 291 -4 209
1:17Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur338 545 4 357 405 398 800 -349 5804 745 170 3 981 207 -376 198 -774 998 -763 963 -956 923 192 960 763 963
1:18Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur109 494 2 458 391-109 4942 458 391 2 109 468 -348 923 -348 923 -348 923 -471 682 122 759 348 923
1:19Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket8 253 79 830 270 000 -8 265349 818 346 529 266 699 -3 301 -3 289 -5 6832 394 3 289
Bilaga 2 s. 34

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 34

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget (IB)(SB)budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)medel (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ MÖ)Utfall statens budgetanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelkreditbelopp
1:20Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.4 1164 116 4 116000-1231230
1:21Åtgärder på fjällägenheter1 5291 529 1 529000-1521520
1:22Främjande av rennäringen m.m.-3 589 113 915110 326 111 518 -2 397 -2 3971 193 -10 198 11 391 -1 193
1:23Sveriges lantbruksuniversitet1 912 25401 912 254 1 912 254000000
1:24Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad

forskning8 743 598 164-8 743598 164 565 982 -32 182 -32 182 -32 182 -50 126 17 944 32 182
1:25Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien1 1771 177 1 17700000
1:26Nedsättning av slakteriavgifter107 237 60 000167 237 158 975 51 738 -8 262 -8 262 -8 26208 262
UO 24 Näringsliv461 423 7 370 651-68 6097 763 465 7 464 472 93 821 93 821 -298 993 -573 040 274 047 298 993
1 Näringspolitik447 546 6 741 121-52 5947 136 073 6 862 965 121 844 121 844 -273 108 -502 773 229 665 273 108
1:1Verket för innovationssystem1 149 237 566238 715 236 148 -1 418 -1 418 -2 568 -9 6947 126 2 568
1:2Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling14 018 2 915 255-14 0182 915 255 2 882 041 -33 214 -33 214 -33 214 -120 671 87 457 33 214
1:3Institutens strategiska kompetensmedel740 629740 629 740 629000 -22 218 22 2180
1:4Tillväxtverket-1 103 272 106271 003 271 330-776-776327 -15 673 16 000-327
1:5Näringslivsutveckling10 289 1 081 022-17 0181 074 293 866 459 -214 563 -214 563 -207 834 -251 825 43 991 207 834
1:6Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser1 111 59 735060 846 59 7531818 -1 092 -2 8841 7921 092
1:7Turistfrämjande114 613114 613 114 613000 -3 4383 4380
1:8Sveriges geologiska undersökning-107 239 0050238 898 229 779 -9 226 -9 226 -9 120 -16 2907 170 9 120
1:9Geovetenskaplig forskning5 92305 923 5 923000000
Bilaga 2 s. 35

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 35

Ingående Utgående

ramöverförings- belopp Statens budget (IB)(SB)Ändrings- budget Indragning överskridanden tilldelade (ÄB)(ID)Medgivna (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+Totalt medel MÖ)Utfall statens budgetSkillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad motanvisade tilldelade tillgängliga medel (SB+ÄB)medelmedelAnslags- ramöverförings- kreditbelopp
1:10Miljösäkring av oljelagringsanläggningar-115 14 000013 885 14 0313131147-273420-147
1:11Bolagsverket2 913 53 285-2 91353 285 45 892 -7 393 -7 393 -7 393 -10 0572 664 7 393
1:12Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien8 32708 3278 327000000
1:13Konkurrensverket1 858 145 8030147 661 143 389 -2 414 -2 414 -4 272 -8 6464 374 4 272
1:14Konkurrensforskning-18 13 804013 786 13 846424259-355414-59
1:15Upprustning och drift av Göta kanal153 210153 210 153 21000000
1:16Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag7 004 23 200-7 00423 200 14 952 -8 248 -8 248 -8 248 -8 944696 8 248
1:17Kapitalinsatser i statliga bolag401 0001 000402 000 400 000 399 000 399 000 -2 000 -2 0002 000
1:18Avgifter till vissa internationella organisationer1 640 17 780-1 64017 780 18 042262262262 -1 5161 778-262
1:19Finansiering av rättegångskostnader-1 800 18 00016 200 16 224 -1 776 -1 77624 -1 7761 800-24
1:20Bidrag till företagsutveckling och innovation309 4720309 472 309 472000 -9 2849 2840
1:21Patent- och registreringsverket9 706 317 386-10 001317 092 318 9051 5191 5191 813 -17 230 19 043 -1 813

2 Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande13 876 629 530-16 014627 392 601 507 -28 023 -28 023 -25 885 -70 267 44 382 25 885
2:1Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet279 25 042025 321 23 663 -1 379 -1 379 -1 658 -2 409751 1 658
2:2Kommerskollegium5 924 87 474-3 34290 057 89 3421 8681 868-715 -3 3392 624715
2:3Exportfrämjande verksamhet12 533 382 389-12 533382 389 369 588 -12 801 -12 801 -12 801 -46 757 33 956 12 801
2:4Investeringsfrämjande-5 000 72 77267 772 67 772 -5 000 -5 0000 -5 0005 0000
2:5Avgifter till internationella handelsorganisationer140 20 517-14020 517 19 806-711-711-711 -2 7622 051711
2:6Bidrag till standardiseringen31 33631 336 31 3360000 00
Bilaga 2 s. 36

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 36

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 10 000 10 000 -10 000 -10 000 -10 000 -10 000 10 000

UO 25 Allmänna bidrag till

Bilaga 2 s. 36
kommuner319 111 385 385 24 011-319111 409 396 111 409 170 23 785-226-226 -152 269 152 043226
1:1Kommunalekonomisk utjämning0 99 808 388099 808 388 99 808 388000 -29 942 29 9420
1:2Utjämningsbidrag för LSS-kostnader1 4 070 047 24 011-14 094 058 4 094 057 24 010-1-1 -122 102 122 1011
1:3Bidrag till kommunalekonomiska organisationer3186 950-3186 950 6 725-225-225-225-2250225
1:4Stöd med anledning av flyktingsituationen7 000 0007 000 000 7 000 00000000
1:5Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet500 000500 000 500 00000000
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.5 899 073 11 355 200 2 305 000 -5 899 07313 660 200 13 602 674 2 247 474 -57 526 -57 526 -1 193 046 1 135 520 57 526
1:1Räntor på statsskulden5 808 214 11 200 000 2 300 000 -5 808 21413 500 000 13 535 942 2 335 942 35 942 35 942 -1 084 058 1 120 000 -35 942
1:2Oförutsedda utgifter10 000 10 000 5 000 -10 0000 15 000 11 285 1 285 -3 715 -3 715 -4 7151 000 3 715
1:3Riksgäldskontorets provisionsutgifter80 859 145 200-80 859145 200 55 447 -89 753 -89 753 -89 753 -104 273 14 520 89 753

UO 27 Avgiften till Europeiska unionen 5 361 826 39 510 631 -5 361 826 39 510 631 34 959 987 -4 550 644 -4 550 644 -4 550 644 -8 501 706 3 951 062 4 550 644

1:1 Avgiften till Europeiska unionen 5 361 826 39 510 631 -5 361 826 39 510 631 34 959 987 -4 550 644 -4 550 644 -4 550 644 -8 501 706 3 951 062 4 550 644

Bilaga 2 s. 37

Skr. 2018/19:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Bilaga 2 s. 37

Ingående Utgående

ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- ramöverförings-

belopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp

medel medel medel medel

(IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB)

MÖ)

(A) Summa Utgiftsområden

Bilaga 2 s. 37

(UO 1-27) 53 607 423 1 000 514 994 17 915 576 -50 427 986 30 791 1 021 640 798 988 527 037 -11 987 957 -29 903 533 -33 113 761 -71 978 765 38 865 004 33 113 761

(B) Förändring av anslagsbehållningar exkl. UO

26 -8 469 386 -8 469 386 0 8 469 386 8 469 386 8 469 386 8 469 386

(C) Förändring av

anslagsbehållningar UO 26 -10 000 -10 000 0 10 000 10 000 10 000 10 000 (D) Summa utgifter (A+B+C) 53 607 423 992 035 608 17 915 576 -50 427 986 30 791 1 013 161 412 988 527 037 -3 508 571 -21 424 147 -24 634 375 -63 499 379 38 865 004 33 113 761

(E) Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. (A+B-

Bilaga 2 s. 37

UO 26) 47 708 351 980 690 408 15 610 576 -44 528 914 30 791 999 511 212 974 924 363 -5 766 045 -21 376 621 -24 586 849 -62 316 333 37 729 484 33 056 235

(F) Riksgäldskontorets

nettoutlåning 6 548 487 6 548 487 1 977 644 -4 570 843 -4 570 843 -4 570 843 -4 570 843 (G) Kassamässig korrigering 0 0 1 551 724 1 551 724 1 551 724 1 551 724 1 551 724

(H) Budgetens utgifter m.m.

Bilaga 2 s. 37

(D+F+G) 53 607 423 998 584 095 17 915 576 -50 427 986 30 791 1 019 709 899 992 056 404 -6 527 691 -24 443 267 -27 653 494 -66 518 498 38 865 004 33 113 761

(I) Ålderspensionssystemet vid

sidan av budgeten 308 661 000 307 355 653 -1 305 347

(J) Takbegränsade utgifter

(E+I)1 289 351 4081 282 280 016 -7 071 392
(K) Marginal till utgiftstaket47 648 59254 719 984 7 071 392
(L) Utgiftstak (J+K)1 337 000 0001 337 000 000 0

Bilaga 3

Beställningsbemyndiganden

Bilaga 3 s. 3

Skr. 2018/19:101 Bilaga 3

Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2018

Tusental kronor

Bilaga 3 s. 3

Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående

åtaganden

2018-12-31

1 Rikets styrelse6:6 Stöd till politiska partier 8:1 Presstöd172 200 125 224 70 000 18 227
Totalt UO 1242 200 143 451
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning1:10 Bidragsfastigheter 1:16 Finansmarknadsforskning50 000 13 400 60 00038 000
Totalt UO 2110 000 51 400
4 Rättsväsendet1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseendeEU:s inre säkerhet170 000 164 336
Totalt UO 4170 000 164 336
5 Internationell samverkan1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen50 000 213 50014 000 82 834
Totalt UO 5263 500 96 834
6 Försvar och samhällets krisberedskap1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra 2:4 Krisberedskap 3:1 Strålsäkerhetsmyndighetennaturolyckor17 100 000 13 897 743 78 000 000 75 368 224 100 000 96 389 1 200 000 397 816 70 000 59 305
Totalt UO 696 470 000 89 819 477
7 Internationellt bistånd1:1 Biståndsverksamhet89 778 000 81 938 277
Totalt UO 789 778 000 81 938 277
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:Forskning316 000 16 000 670 000 646 993 1 280 000 1 301 132
Totalt UO 92 266 000 1 964 125
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen2 359 000 2 320 000
Totalt UO 102 359 000 2 320 000
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.38 300 28 000

etablering

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 4:1 Åtgärder mot segregation100 000 28 163 185 00098 500 22 286 6 240
Totalt UO 13351 463 155 026
14 Arbetsmarknad och arbetsliv1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser9 255 000 7 136 693
Bilaga 3 s. 4

Skr. 2018/19:101 Bilaga 3

Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående

åtaganden

2018-12-31

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 400 000 13 156 642

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–

2020 3 823 000 3 219 455

1:7 Institutet för arbetsmarknads- och

utbildningspolitisk utvärdering 9 000 6 095

1:13 Lån till körkort 114 000 66 265

2:1 Arbetsmiljöverket 20 000 19 970

Totalt UO 14 26 621 000 23 605 120

Bilaga 3 s. 4

15 Studiestöd 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 000 1 358

Totalt UO 15 4 000 1 358

Bilaga 3 s. 4

16 Utbildning och universitetsforskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

verksamhet 1 495 000 1 027 690

1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i

gymnasieskolan 34 000 33 851

1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan

pedagogisk verksamhet m.m.664 000 661 262
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal205 000 93 072
1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning6 600 000 5 489 066
1:16 Fler anställda i lågstadiet1 150 000 985 167
1:18 Praktiknära skolforskning37 500 34 577
1:19 Bidrag till lärarlöner2 221 000 2 201 248

1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och

kunskapsutveckling 3 500 000 3 500 000

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation 17 940 000 17 450 786

3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella

organisationer 1 810 000 1 787 170

3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 3 000 000 2 988 436

4:1 Internationella program 153 000 90 414

Totalt UO 16 38 809 500 36 342 739

Bilaga 3 s. 4

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt kulturutbyte och samarbete25 000 10 535
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler9 0009 000
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet55 0000
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål167 000 116 924
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter40 0004 148
4:4 Bidrag till bild- och formområdet14 000 11 945
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer196 000 159 737
7:2 Bidrag till kulturmiljövård90 000 63 359
9:2 Stöd till trossamfund46 0009 506

12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms-

verksamhet 212 000 212 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 44 000 41 936 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 15 000 14:2 Bidrag till tolkutbildning 160 000 91 180

Totalt UO 17 1 073 000 745 271

Bilaga 3 s. 5

Skr. 2018/19:101 Bilaga 3

Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående

åtaganden

2018-12-31 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag byggande samt konsumentpolitik 43 000 10 620

1:4 Boverket 30 000 10 000

1:7 Energieffektivisering och renovering av

flerbostadshus och utomhusmiljöer 400 000 334 073

1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

och bostäder för studerande 4 500 000 4 487 341

1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 20 000 5 742

1:11 Innovativt och hållbart byggande 75 000 68 535

Totalt UO 18 5 068 000 4 916 311

Bilaga 3 s. 5

19 Regional tillväxt 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 5 950 000 3 357 281

1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

2014–2020 3 800 000 3 692 665

Totalt UO 19 9 750 000 7 049 946

Bilaga 3 s. 5

20 Allmän miljö- och naturvård 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 000 84 553

1:3 Åtgärder för värdefull natur440 000 321 797
1:4 Sanering och återställning av förorenade områden1 895 000 1 599 027
1:5 Miljöforskning102 000 46 439
1:10 Klimatanpassning80 0003 412
1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö380 000 323 739
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar849 000 758 274
1:13 Internationellt miljösamarbete12 0002 425
1:14 Skydd av värdefull natur42 000 30 135
1:16 Klimatinvesteringar2 000 000 1 965 888
1:17 Elbusspremie80 000 43 058
1:18 Investeringsstöd för gröna städer150 000 150 000
1:20 Industriklivet300 000 300 000

2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning2 200 000 1 336 680
Totalt UO 208 630 000 6 965 427
21 Energi1:2 Insatser för energieffektivisering 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 1:4 Energiforskning 1:5 Planeringsstöd för vindkraft 1:7 Energiteknik 1:8 Elberedskap 1:9 Avgifter till Internationella organisationer 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat-och energiomställning355 000 229 260 10 000 3 450 000 2 337 181 70 000 50 000 41 880 250 000 178 141 36 000 25 003 90 0009 999 5 688 70 085
Totalt UO 214 311 000 2 897 236
22 Kommunikationer1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 28 745 000 22 953 943 1:7 Trafikavtal121 029 000 92 887 602 5 545 000 5 101 220
Bilaga 3 s. 6

Skr. 2018/19:101 Bilaga 3

Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående

åtaganden

2018-12-31

1:11 Trängselskatt i Stockholm 37 376 000 22 163 585

1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 538 000 3 086 300

2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med

funktionsnedsättning 200 000 104 205

2:3 Grundläggande betaltjänster 45 000 39 285

2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk

kommunikation 250 000 221 138

Totalt UO 22 200 728 000 146 557 279

Bilaga 3 s. 6
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:2 Insatser för skogsbruket96 000 24 276
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.112 000 51 527
1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk90 000 49 781
1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder förfiske och vattenbruk580 000 199 492
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor45 000 143 512
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur10 687 457 4 677 691
1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder förlandsbygdens miljö och struktur8 046 188 3 638 064
1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket120 000 120 000

1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad

forskning1 700 000 1 016 661
Totalt UO 2321 476 645 9 921 004
24 Näringsliv1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och 1:5 Näringslivsutveckling 1:9 Geovetenskaplig forskning 1:14 Konkurrensforskningutveckling2 500 000 2 408 627 1 285 750 922 552 5 000 12 0004 862 8 846
Totalt UO 243 802 750 3 344 887
Totalt512 284 058 418 999 504

Bilaga 4

Sammanställning av

slutbehandlade effektivitetsrapporter

Skr. 2018/19:101 Bilaga 4

Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport nr Namn Beslut

2017:34 Omvandlingen av Kiruna och Malmberget – bristande underlag hos regeringen och LKAB Skr. 2017/18:170 2017:37 Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning Skr. 2017/18:172 2018:1 Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare Skr. 2017/18:256 2018:2 Finansiell stabilitet – makrotillsyn på rätt sätt? Skr. 2017/18:255 2018:3 För säkerhets skull – utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen Skr. 2017/18:258 2018:4 Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel Skr. 2017/18:289 2018:5 Regeringens styrning av affärsverken Skr. 2017/18:297 2018:6 Livsmedels- och läkemedelsförsörjning – samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner Skr. 2017/18:283 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser – är kostnadsmåtten tillförlitliga? Skr. 2017/18:293 2018:8 Den kommunala finansieringsprincipen – tillämpas den ändamålsenligt? Skr. 2017/18:300 2018:9 Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa Skr. 2018/19:8 2018:10 Deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser – önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar Skr. 2018/19:10 2018:11 Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa – en process med stora utmaningar Skr. 2018/19:14 2018:12 Förberedande och orienterande utbildning – uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget Skr. 2018/19:13 2018:13 Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna Skr. 2018/19:15 2018:14 Nationellt försvar på regional nivå – de regionala stabernas roll och ansvar Skr. 2018/19:28 2018:15 Lärosätenas lokalförsörjning – rum för utveckling Skr. 2018/19:21 2018:16 Trafikverkets stöd till forskning och innovation – beslutsunderlag, avtal och uppföljning Skr. 2018/19:23 2018:17 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25 2018:18 Riksgäldskontorets användning av ränteswappar – motiv, resultat och redovisning Skr. 2018/19:22 2018:19 Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem Skr. 2018/19:30 2018:20 Staten som inköpare av konsulttjänster – tänk först och handla sen Skr. 2018/19:24 2018:21 Nytt signalsystem för järnvägen – effektiviteten i införandet av ERTMS Skr. 2018/19:31 2018:22 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – ett stöd för Försäkringskassan vid psykisk ohälsa? Skr. 2018/19:27 2018:23 Räkenskapssammandraget – är resultat- och balansräkningen tillförlitlig? Skr. 2018/19:20 2018:24 Oklara effekter av investeringsstödet till byggande av särskilt boende för äldre Skr. 2018/19:34 2018:25 Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet Skr. 2018/19:29 2018:26 Landsbygdsprogrammet 2014–2020 – utformning och genomförande Skr 2018/19:52 2018:27 Arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen – mer kan göras för att främja likvärdigheten Skr. 2018/19:51 2018:28 Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan – från närhetsprincip till betygsprincip Skr. 2018/19:57 2018:29 Försäljningarna av statens aktier i Nordea Skr. 2018/19:49 2018:30 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt? Skr. 2018/19:76 2018:31 Bädda för bättre tillsyn – statens vägledning av kommunal tillsyn Skr. 2018/19:87 2018:32 Förvaltningen av premiepensionssystemet – kostnadseffektivitet för spararnas bästa? Skr. 2018/19:80 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades – intentioner och måluppfyllelse Skr. 2018/19:109

Bilaga 5

Tabellsamling

Bilaga 5 s. 3

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Utfallet för statens budget 20142018

Miljarder kronor

Bilaga 5 s. 3
20142015201620172018
Inkomster790,2859,51 002,71 001,41 072,1
Statens skatteinkomster802,0893,91 044,01 050,11 119,9
Övriga inkomster-11,7-34,4-41,3-48,7-47,8
Utgifter m.m.862,4892,2917,4939,6992,1
UO 1 – 25 och 27837,5867,4899,1930,2974,9
Statsskuldsräntor m.m. UO 263,321,91,710,613,6
Riksgäldskontorets nettoutlåning22,010,114,8-2,92,0
Kassamässig korrigering-0,5-7,31,81,81,6
Budgetsaldo-72,2-32,685,361,880,0

Inkomster i statens budget 20142018

Miljarder kronor

Bilaga 5 s. 3
Inkomstår20142015201620172018
Statens skatteintäkter828,1927,31 012,61 063,51 101,3
Periodiseringar-26,1-33,431,4-13,418,7
Statens skatteinkomster802,0893,91 044,01 050,11 119,9
Inkomster av statens verksamhet41,739,031,327,432,8
Inkomster av försåld egendom0,20,10,20,01,8
Återbetalning av lån0,90,90,80,80,7
Kalkylmässiga inkomster9,99,710,811,412,2
Bidrag från EU11,99,711,010,512,4
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet-76,3-85,8-95,4-98,8-107,7
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot0,0-8,20,00,00,0
Statens övriga inkomster-11,7-34,4-41,3-48,7-47,8
Inkomster i statens budget790,2859,51 002,71 001,41 072,1
Bilaga 5 s. 4

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Den offentliga sektorns skatteintäkter 20142018

Miljarder kronor

Bilaga 5 s. 4
Inkomstår20142015201620172018
Skatt på arbete985,7 1 049,8 1 137,1 1 194,1 1 243,2
Direkta skatter530,3 558,3607,1635,3657,9
Kommunal skatt602,7 635,7 669,6 700,1 727,9
Statlig skatt47,450,855,658,560,0
Allmän pensionsavgift104,0 108,4 113,3 118,7 123,9
Artistskatt0,00,00,00,00,0
Skattereduktion m.m.-223,8 -236,6 -231,4 -242,0 -253,8
Indirekta skatter455,4 491,5530,1558,8585,3
Arbetsgivaravgift471,1 491,6 515,7 540,5 566,4
Egenavgift11,611,811,511,912,3
Särskild löneskatt37,040,343,646,048,2
Nedsättningar-33,1 -19,1-5,7-3,2-3,4
Tjänstegruppliv0,70,50,50,50,6
Avgifter till premiepensionssystemet-31,9 -33,6 -35,6 -36,9 -38,8
Skatt på kapital200,2 245,0 246,0 263,1 268,5
Skatt på kapital, hushåll48,069,174,680,471,9
Skatt på företagsvinster96,5 119,6 115,2 127,1 137,6
Avkastningsskatt10,28,44,64,25,1
Fastighetsskatt och fastighetsavgift32,032,433,432,933,4
Stämpelskatt9,310,912,312,112,1
Kupongskatt m.m.4,24,65,76,48,5
Skatt på konsumtion och insatsvaror475,3 507,9 539,0 560,7 583,1
Mervärdesskatt355,0 380,3 406,5 427,2 446,1
Tobaksskatt11,411,811,911,912,4
Skatt på etylalkohol4,14,24,24,34,5
Skatt på vin m.m.5,25,75,76,06,1
Skatt på öl3,53,94,04,14,3
Energiskatt39,040,744,646,650,0
Koldioxidskatt23,324,624,123,523,0
Övriga skatter på energi och miljö4,44,85,24,13,7
Skatt på vägtrafik16,818,819,719,919,8
Skatt på import5,86,36,16,36,5
Övriga skatter6,86,87,06,96,6
Restförda och övriga skatter7,16,816,413,816,2
Restförda skatter-5,9-4,3-4,7-5,8-4,7
Övriga skatter13,011,121,119,620,9
Totala skatteintäkter1 668,4 1 809,4 1 938,5 2 031,8 2 111,0
Avgår: EU-skatter-8,3-6,3-6,1-6,3-6,5
Offentliga sektorns skatteintäkter1 660,0 1 803,1 1 932,4 2 025,5 2 104,5
Avgår: Kommunal inkomstskatt-618,2 -651,7 -685,9 -717,0 -746,2
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet-213,7 -224,1 -233,9 -245,0 -257,0
Statens skatteintäkter828,1 927,3 1 012,6 1 063,5 1 101,3
Bilaga 5 s. 5

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Utgifter i statens budget 20142018

Bilaga 5 s. 5

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2018. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor
Utgiftsområde2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018
1 Rikets styrelse1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 12,9 12,3 12,7 13,3 14,3
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning1,3 1,3 1,3 1,2 1,2 14,2 14,5 15,1 15,3 16,0
3 Skatt, tull och exekution0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 10,4 10,8 10,8 11,0 11,4
4 Rättsväsendet3,7 3,6 3,6 3,6 3,6 40,2 40,4 42,3 44,1 45,9
5 Internationell samverkan0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 1,7 1,9 2,1 2,0 1,9
6 Försvar och samhällets krisberedskap4,4 4,3 4,2 4,1 4,2 48,0 48,3 49,4 50,4 53,5
7 Internationellt bistånd2,8 2,8 2,7 3,0 3,3 31,0 32,2 32,0 36,7 42,8
8 Migration1,1 1,6 3,5 3,3 1,5 12,6 18,7 41,3 40,0 19,6
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg5,6 5,7 5,4 5,5 6,1 61,6 65,0 63,4 67,4 78,4

10 Ek. trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 9,0 9,0 8,9 8,3 7,8 99,0 102,6 105,6 101,9 99,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3,6 3,4 3,0 2,8 2,7 39,3 38,1 35,9 34,7 34,8 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 7,4 7,3 7,3 7,2 7,4 80,8 82,9 86,1 88,7 95,2 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering1,1 1,4 1,6 1,9 1,7 12,2 15,4 19,2 23,9 22,2
14 Arbetsmarknad och arbetsliv6,1 5,7 6,1 5,8 5,8 66,9 65,0 72,5 71,6 73,9
14 Justerat för teknisk förändring 16,7 6,3 6,2 5,8 5,8 73,6 71,9 73,0 71,6 73,9
15 Studiestöd1,8 1,7 1,6 1,6 1,6 20,0 19,2 19,5 19,7 21,1
15 Justerat för teknisk förändring 11,7 1,6 1,6 1,5 1,6 19,2 18,4 18,5 18,2 21,1
16 Utbildning och universitetsforskning5,4 5,5 5,6 5,8 5,9 59,3 62,8 66,0 71,1 76,0
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 13,0 13,4 14,1 14,5 16,0

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik0,1 0,1 0,3 0,3 0,4 1,1 1,1 3,1 3,8 4,6
19 Regional tillväxt0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 2,9 2,2 2,6 2,8 3,6
20 Allmän miljö- och naturvård0,5 0,5 0,6 0,6 0,8 5,1 5,9 7,3 7,8 10,4
21 Energi0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 2,9 2,3 2,7 3,0 3,5
22 Kommunikationer4,2 4,2 4,2 4,3 4,4 45,9 47,2 50,0 53,2 56,6

22 Justerat för teknisk förändring 4,3 4,3 4,2 4,3 4,4 47,4 48,7 50,0 53,2 56,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1,5 1,2 1,3 1,4 1,5 16,2 13,4 15,9 17,2 19,6 24 Näringsliv 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 5,4 5,5 5,9 6,4 7,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 8,5 9,0 7,9 8,6 8,7 93,6 102,0 93,3 105,6 111,4

1

25 Justerat för teknisk förändring8,8 9,2 8,2 9,0 8,7 96,0 104,3 97,6 110,1 111,4
26 Statsskuldsräntor m.m. 23,3 21,9 1,7 10,6 13,6
27 Avgiften till Europeiska unionen3,8 3,9 2,6 2,0 2,7 41,6 44,2 30,3 24,2 35,0
Summa utgiftsområden840,9 889,3 900,8 940,7 988,5

Ålderspensionssystemet vid sidan av

statens budget23,5 23,6 24,1 24,3 24,0 258,0 267,5 285,4 299,1 307,4
Takbegränsade utgifter100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 1095,5 1134,9 1184,5 1229,3 1282,3
Budgeteringsmarginal1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 11,5 23,1 30,5 44,7 54,7
Utgiftstak för staten1107,0 1158,0 1215,0 1274,0 1337,0

1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.3.

Bilaga 5 s. 6

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning av statens budget 20142018

Miljoner kronor

Bilaga 5 s. 6

Procentuell

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring

2018 2017 2016 2015 2014 2017–2018 2017–2018

Transfereringar 681 463 647 413 622 906 605 756 581 692 34 050 5,3

Bilaga 5 s. 6

varav till

Hushållssektorn312 446 303 393 303 305 304 050 300 6419 0533,0
Kommunala sektorn213 273 209 536 183 851 164 760 148 9863 7371,8
Företagssektorn52 773 47 135 45 151 34 036 36 9815 63812,0
Ålderspensionssystemet22 557 23 602 24 718 22 459 21 399 -1 045-4,4
Statliga ideella organisationer6 183 5 187 4 3754 583 4 408 99619,2
Internationell verksamhet74 232 58 560 61 507 75 869 69 277 15 67226,8
varav till EU-institutioner34 960 24 224 30 350 44 232 41 553 10 73644,3
Konsumtionsutgifter248 321 238 808 233 970 221 450 214 3209 5134,0

varav

Löner inklusive sociala avgifter142 561 135 387 128 529 122 043 119 9277 1745,3
Omkostnader för konsumtion72 994 69 978 69 657 67 164 64 1933 0164,3
Lokaler19 269 18 083 17 995 17 436 18 7241 1856,6
Sociala naturaförmåner13 499 15 361 17 789 14 807 11 477 -1 862-12,1
Investeringsverksamhet33 591 32 021 30 456 28 766 28 9781 5704,9
Räntor14 211 11 417 2 856 23 2945 589 2 79424,5

varav

Räntor på statsskulden13 536 10 504 1 668 21 7973 200 3 03228,9
Finansiella transaktioner10 940 11 090 10 651 10 079 10 293-150-1,4
Summa utgiftsområden988 527 940 749 900 839 889 345 840 872 47 7785,1

Källa: Ekonomistyrningsverket

Bilaga 5 s. 7

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning Transfereringar per utgiftsområde 20142018

Miljoner kronor

Bilaga 5 s. 7

Procentuell

Förändring förändring

Utgiftsområde20182017201620152014 2017 – 2018 2017 – 2018
01 Rikets styrelse1 635 1 411 1 337 1 274 1 66522415,9
02 Samhällsekonomi och finansförvaltning13 093 12 659 12 488 12 145 11 8474343,4
03 Skatt, tull och exekution51324755531961,2
04 Rättsväsendet354115182198226239 207,4
05 Internationell samverkan1 531 1 638 1 748 1 623 1 359-107-6,5
06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet1 496 1 051910967 1 11044542,3
07 Internationellt bistånd39 973 34 149 29 081 29 931 28 649 5 82517,1
08 Migration10 556 28 790 26 398 8 497 5 298 -18 234 -63,3
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg69 156 58 679 55 035 57 176 53 915 10 47717,9

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning90 325 92 480 96 454 93 792 90 252 -2 155-2,3
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom34 232 34 112 35 393 37 581 38 791119 0,3
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn95 208 88 660 86 106 82 930 80 809 6 5487,4

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering21 657 21 516 16 996 13 131 10 2141400,7
14 Arbetsmarknad och arbetsliv57 036 56 097 58 231 52 025 54 5429391,7
15 Studiestöd18 748 17 175 16 833 16 413 16 558 1 5729,2
16 Utbildning och universitetsforskning28 132 25 364 21 619 18 998 15 978 2 76810,9
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid13 196 11 910 11 574 11 109 10 709 1 28510,8

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik3 389 2 638 2 03273 9475128,5
19 Regional utveckling3 044 2 334 2 453 2 075 2 64371030,4
20 Allmän miljö- och naturvård4 210 2 476 2 195 1 806 1 125 1 73370,0
21 Energi2 105 1 592 1 512 1 218 1 41051332,2
22 Kommunikationer6 307 5 752 5 451 3 755 3 8195559,7
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel14 678 12 932 11 382 9 340 12 096 1 74513,5
24 Näringsliv4 972 4 060 3 751 3 377 3 36691222,5
25 Allmänna bidrag till kommuner111 408 105 565 93 350 102 037 93 599 5 8435,5
26 Statsskuldsräntor m.m.110 1011
27 Avgiften till Europeiska unionen34 960 24 224 30 350 44 232 41 553 10 73644,3
Summa utgiftsområden681 463 647 413 622 906 605 756 581 692 34 0505,3
Bilaga 5 s. 8

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning Transfereringar till hushåll 20142018

Miljoner kronor

Bilaga 5 s. 8

Procentuell

Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017–2018 2017–2018 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 018 12 641 12 473 12 128 11 835 377 3,0 7 1:1 Biståndsverksamhet 4 398 4 106 3 823 3 266 3 703 292 7,1 9 4:4 Kostnader för statlig

assistansersättning 29 022 27 930 26 344 29 784 28 589 1 092 3,9 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering

m.m. 34 307 34 258 35 912 33 781 29 573 49 0,1 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar

m.m.40 499 41 744 43 002 44 436 45 069 -1 246-3,0
10 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.2 629 2 813 2 920 3 151 3 370-184-6,6
11 1:1 Garantipension till ålderspension 13 142 13 339 14 112 15 761 16 539 -197-1,5
11 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 10 869 11 499 11 920 12 427 13 035 -629-5,5
11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer9 139 8 265 8 466 8 589 8 49387410,6
12 1:1 Barnbidrag31 722 27 287 26 349 25 764 25 220 4 43516,3
12 1:2 Föräldraförsäkring40 610 38 724 37 299 35 699 34 712 1 8864,9

12 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade

barn 3 742 3 627 3 473 3 285 3 061 115 3,2 12 1:8 Bostadsbidrag 4 574 4 664 4 662 4 940 4 958 -90 -1,9 13 1:3 Etableringsersättning till vissa

nyanlända invandrare 4 925 5 355 4 226 3 687 2 685 -431 -8,0 14 1:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 23 704 24 819 26 198 26 945 28 202 -1 115 -4,5 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknads-

politiska program och insatser1 442748 1 263 1 157 1 26869392,6
14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning1 480 1 296 1 588 1 231 1 58718414,2
15 1:1 Studiehjälp4 030 3 426 3 319 3 321 3 36260417,6
15 1:2 Studiemedel11 501 10 688 10 559 10 748 10 9938137,6
15 1:7 Studiestartsstöd25524231 954,3
17 14:1 Bidrag till folkbildningen4 358 3 849 3 810 3 626 3 62450813,2
20 1:19 Elfordonspremie413413
21 1:7 Energiteknik500230147270 117,6
24 1:5 NäringslivsutvecklingÖvriga anslag Totalt466 21 703 21 886 21 254 20 195 20 513 -183 312 446 303 393 303 305 304 050 300 641 9 053176187 130249 290 165,1-0,8 3,0

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Bilaga 5 s. 9

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning Transfereringar till kommuner 20142018

Miljoner kronor

Bilaga 5 s. 9

Procentuell

Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017–2018 2017–2018 6 2:3 Ersättning för räddningstjänst

m.m. 237 12 11 5 65 226 1 953,3 8 1:2 Ersättningar och

bostadskostnader 9 006 26 178 23 635 6 423 3 818 -17 173 -65,6 8 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 684 379 380 380 -684 -100,0 9 1:5 Bidrag för

läkemedelsförmånerna 27 067 25 606 22 071 24 469 21 546 1 461 5,7 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och

sjukvård 7 347 2 717 3 368 1 127 1 499 4 630 170,4 9 1:8 Bidrag till psykiatri 1 491 1 043 900 753 738 448 43,0 9 4:4 Kostnader för statlig

assistansersättning -3 714 -4 620 -4 832 -4 894 -4 795 906 -19,6 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldreområdet 2 385 1 983 2 022 971 1 166 402 20,3 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt

arbete m.m. 1 296 583 550 273 288 713 122,3 13 1:2 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande 16 128 15 166 12 013 8 963 6 968 962 6,3 14 1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 3 544 1 845 949 837 817 1 699 92,1 16 1:13 Statligt stöd till

vuxenutbildning 2 126 1 128 1 087 998 88,5 16 1:15 Upprustning av skollokaler och

utemiljöer 627 125 52 2 502 400,1 16 1:21 Statligt stöd för stärkt

likvärdighet och kunskapsutveckling 894 894

19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 805 301 328 259 305 505 168,0 25 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 99 808 94 657 89 680 87 723 90 128 5 151 5,4 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-

kostnader 4 094 3 902 3 664 3 646 3 465 192 4,9 25 1:4 Stöd med anledning av

flyktingsituationen 7 000 7 000 25 1:5 Bidrag för arbete mot

långtidsarbetslöshet 500 500 25 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner

(2015) och landsting 9 800

Övriga anslag 32 629 31 227 27 972 24 024 22 597 1 402 4,5

Totalt 213 273 209 536 183 851 164 760 148 986 3 737 1,8

Bilaga 5 s. 10

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning Transfereringar till företag 20142018

Miljoner kronor

Bilaga 5 s. 10

Procentuell

Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2018 2017 2016 2015 2014 2017–2018 2017–2018 4 1:12 Rättsliga biträden m.m. 169 169 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldreområdet 361 249 270 259 250 112 44,8 10 1:7 Ersättning för höga

sjuklönekostnader 954 890 799 64 7,2 14 1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska program

och insatser 1 582 2 075 2 601 3 064 2 885 -494 -23,8 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 356 12 434 12 282 12 145 12 203 922 7,4 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för

yrkesintroduktionsanställningar 4 322 5 152 5 395 -830 -16,1 16 1:14 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning 1 255 1 083 1 010 950 849 172 15,9 18 1:7 Energieffektivisering och

renovering av flerbostadshus och

utomhusmiljöer 400 273 96 127 46,6 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande

av hyresbostäder och bostäder för

studerande1 376435941 216,5
20 1:16 Klimatinvesteringar1 50456646175938 165,6
20 1:20 Industriklivet121121
21 1:7 Energiteknik5013061949062 19563,8
22 1:15 Sjöfartsstöd1 432 1 482 1 486-50-3,4

22 2:5 Driftsäker och tillgänglig

elektronisk kommunikation 115 25 64 72 179 90 352,8 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 392 7 279 6 448 5 606 6 149 112 1,5 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade

stödåtgärder för fiske och

vattenbruk 251 14 0 45 66 237 1 708,1 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur 3 809 3 053 2 630 1 679 2 953 757 24,8

23 1:18 Från EU-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur 2 044 1 845 1 511 1 362 2 243 200 10,8

23 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket 329 55 54 16 13 274 500,3 24 1:2 Verket för innovationssystem:

Forskning och utveckling1 591 1 629 1 378 1 236 1 164-37-2,3
24 1:5 Näringslivsutveckling268178 215 154173 9050,4
24 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolagÖvriga anslag Totalt400 9 239 8 112 8 252 7 283 7 791 1 127 52 773 47 135 45 151 34 036 36 981 5 638540013,9 12,0
Bilaga 5 s. 11

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning Konsumtion per utgiftsområde 20142018

Miljoner kronor

Bilaga 5 s. 11

Procentuell

Förändring förändring

Utgiftsområde20182017201620152014 2017 – 2018 2017 – 2018
01 Rikets styrelse12 296 11 491 10 966 10 639 10 8798067,0
02 Samhällsekonomi och finansförvaltning2 600 2 356 2 295 2 254 2 21124410,4
03 Skatt, tull och exekution10 872 10 506 10 348 10 247 9 8473663,5
04 Rättsväsendet43 865 42 234 40 294 38 556 38 065 1 6313,9
05 Internationell samverkan3573113173052984614,7
06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet44 292 41 027 39 837 37 765 37 074 3 2668,0
07 Internationellt bistånd2 757 2 469 2 339 2 273 2 34528811,7
08 Migration8 785 10 943 14 571 10 029 7 072 -2 158 -19,7
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg9 178 8 638 8 238 7 710 7 5465406,2

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 8 650 8 634 8 509 8 162 8 130 17 0,2 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 502 509 506 532 501 -7 -1,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering 415 2 185 1 994 2 033 1 838 -1 770 -81,0 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 16 599 15 230 14 054 12 672 12 136 1 368 9,0 15 Studiestöd 892 856 789 740 689 36 4,2 16 Utbildning och universitetsforskning 45 967 43 906 42 416 41 358 40 792 2 061 4,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2 693 2 458 2 384 2 215 2 147 234 9,5 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik1 187 1 06398996094712411,7
19 Regional utveckling1321081341432212422,4
20 Allmän miljö- och naturvård5 884 4 828 4 749 3 895 3 711 1 05621,9
21 Energi1 336 1 308 1 143 1 004 1 223292,2
22 Kommunikationer21 821 21 286 20 745 21 960 20 6135352,5
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel4 789 4 149 4 240 3 926 4 00364015,4
24 Näringsliv2 449 2 312 2 112 2 069 2 0331375,9
25 Allmänna bidrag till kommuner11013,7

26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 248 321 238 808 233 970 221 450 214 320 9 513 4,0

Bilaga 5 s. 12

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning Lön inkl. sociala avgifter 20142018

Miljoner kronor

Bilaga 5 s. 12

Procentuell

Förändring förändring

UO Anslag Anslagsnamn2018 2017 20162015 2014 2017 – 2018 2017 – 2018
1 4:1 Regeringskansliet m.m.4 957 4 819 4 550 4 286 4 4601382,9
1 5:1 Länsstyrelserna m.m.2 100 1 924 1 828 1 806 1 7941779,2
3 1:1 Skatteverket5 997 5 823 5 720 5 699 5 5381743,0
4 1:1 Polismyndigheten17 326 16 700 15 910 15 283 15 3746263,8
4 1:5 Sveriges Domstolar4 270 4 072 3 954 3 834 3 7251994,9
4 1:6 Kriminalvården5 734 5 467 5 209 4 918 4 7922674,9

6 1:1 Förbandsverksamhet och

beredskap 13 516 13 168 12 644 12 004 11 697 348 2,6 6 2:6 Myndigheten för samhällsskydd

och beredskap7166245916005809214,7
7 1:1 Biståndsverksamhet863789691735830749,4
8 1:1 Migrationsverket3 577 4 074 3 957 3 019 2 306-496 -12,2

8 1:4 Domstolsprövning i

utlänningsmål 721 631 458 399 371 91 14,4 10 2:1 Försäkringskassan 6 215 6 154 5 994 5 592 5 588 62 1,0 14 1:1 Arbetsförmedlingens

förvaltningskostnader 6 208 6 429 6 220 5 661 5 265 -221 -3,4 14 1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska program

och insatser 1 625 857 170 250 458 768 89,6 16 1:1 Statens skolverk 520 444 259 219 198 76 17,2 16 2:3 Uppsala universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad nivå 1 231 1 125 1 133 1 045 1 026 106 9,4 16 2:4 Uppsala universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 1 576 1 467 1 515 1 410 1 450 109 7,4 16 2:30 Malmö universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 189 110 110 95 88 78 70,8 20 1:3 Åtgärder för värdefull natur 271 177 145 0 110 94 53,0 20 1:11 Åtgärder för havs- och

vattenmiljö 571 293 254 232 228 278 95,0 22 1:1 Utveckling av statens

transportinfrastruktur 1 811 1 501 1 267 1 173 1 034 310 20,7 22 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur3 248 2 787 2 607 2 411 2 17146016,5
22 1:12 Transportstyrelsen1 14197792886888716416,8
23 1:2 Insatser för skogsbruket1203849596182 213,2
23 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet1 187 1 104 1 095 1 030 1 037847,6

24 1:2 Verket för innovationssystem:

Forskning och utveckling 820 555 594 535 497 265 47,7

Övriga anslag 56 048 53 278 50 677 48 879 48 361 2 770 5,2

Totalt 142 561 135 387 128 529 122 043 119 927 7 174 5,3

Bilaga 5 s. 13

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning Investeringar per utgiftsområde 20142018

Miljoner kronor

Bilaga 5 s. 13

Procentuell

Förändring förändring

Utgiftsområde20182017201620152014 2017 – 2018 2017 – 2018
01 Rikets styrelse2775323023-49 -64,3
02 Samhällsekonomi och finansförvaltning1061188458,5
03 Skatt, tull och exekution5348243029511,0
04 Rättsväsendet278308400266223-30-9,7
05 Internationell samverkan11121010,4
06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet6 604 7 137 7 269 8 285 8 594-534-7,5
07 Internationellt bistånd54412132,5
08 Migration2541765835-16 -38,6
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg1925121524-6 -23,5

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning8681316239,2
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom332330-4,4
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn0

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering100001 326,2
14 Arbetsmarknad och arbetsliv438454630-34 -90,0
15 Studiestöd000120 -72,2
16 Utbildning och universitetsforskning301277282421315248,8
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid2320202025314,9

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik5589805,4
19 Regional utveckling000110-5,7
20 Allmän miljö- och naturvård290422395177184 -132 -31,3
21 Energi796410-1 -13,6
22 Kommunikationer25 887 23 569 21 835 19 349 19 404 2 3189,8
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel31201618221157,9
24 Näringsliv9761018224,3

25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 33 591 32 021 30 456 28 766 28 978 1 570 4,9

Bilaga 5 s. 14

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Realekonomisk fördelning Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 20142018

Miljoner kronor

Bilaga 5 s. 14

Procentuell

Förändring förändring

Utgiftsområde20182017201620152014 2017 – 2018 2017 – 2018
01 Rikets styrelse330347337338335-17-5,0
02 Samhällsekonomi och finansförvaltning2903142948094-25-7,8
03 Skatt, tull och exekution4704264204224544310,2
04 Rättsväsendet1 441 1 408 1 413 1 409 1 680332,3
05 Internationell samverkan43445137,4
06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet1 096 1 169 1 350 1 253 1 200-73-6,2
07 Internationellt bistånd7885546731-8-8,9
08 Migration257260206142145-2-0,9
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg65698678103-4-5,5

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning698749643636638-51-6,8
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom343327201814,4
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn000000 -62,3

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering144229210198172-85 -37,0
14 Arbetsmarknad och arbetsliv2221942012271922814,7
15 Studiestöd1 479 1 639 1 864 2 063 2 705-160-9,8
16 Utbildning och universitetsforskning1 601 1 551 1 709 2 024 2 178503,2
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid978793921021011,2

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik3496302927-62 -65,0
19 Regional utveckling400365272414349,4
20 Allmän miljö- och naturvård5554-41616500,6
21 Energi55835965215-29 -34,6
22 Kommunikationer2 578 2 616 2 003 2 133 2 089-37-1,4
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel9912426111482-25 -19,8
24 Näringsliv3537221922-2-5,1

25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 591 10 569 1 743 21 936 3 315 3 023 28,6 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 25 151 22 507 13 507 33 373 15 882 2 644 11,7

Bilaga 5 s. 15

S kr . 2018/ 19: 101 B ila ga 5

Antal statligt anställda 20142018, (kvinnor respektive män)

Bilaga 5 s. 15
Antal 120142015201620172018
Kvinnor119 443121 243124 334126 940127 771
Män109 585111 088111 821114 637114 308
Summa229 028232 331236 155241 577242 079

1 Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2018 utgjorde de knappt 4 700 personer. Betings -, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 13 900 personer 2018. Källa: Arbetsgivarverket

Antal statligt anställda 20142018 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning

Bilaga 5 s. 15
Ålder och kön20142015201620172018
– 3454 23755 50556 88958 98657 929
Kvinnor49,749,550,850,350,8
Män50,350,549,249,749,2
35 – 4461 44762 95164 03864 93364 732
Kvinnor54,855,055,255,054,9
Män45,245,044,845,045,1
45 – 5458 31859 77761 51163 78665 238
Kvinnor52,652,753,153,153,4
Män47,447,346,946,946,6
55 –55 02654 09853 71753 87254 180
Kvinnor51,151,151,251,351,5
Män48,948,948,848,748,5
Summa229 028232 331236 155241 577242 079

Källa: Arbetsgivarverket

Antal statligt anställda 20142018 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning

Bilaga 5 s. 15

Sektor och kön 2014 2015 2016 2017 2018

1

Affärsverk9 3759 4539 78910 15310 979
Kvinnor36,036,436,837,938,8
Män64,063,663,262,161,2

2

Universitet59 35559 80859 68459 75460 411
Kvinnor53,453,553,653,954,2
Män46,646,546,446,145,8
Försvar 319 33120 10019 22221 27220 199
Kvinnor16,916,416,616,417,3
Män83,183,683,483,682,7

4

Övrig verksamhet140 967142 970147 460150 398150 490
Kvinnor57,557,758,058,158,0
Män42,542,342,041,942,0
Summa229 028232 331236 155241 577242 079

1 Affärsverk och infrastruktur. 2 Universitet och högskolor. 3 Försvarsmakten. 4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet oc h stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket

Bilaga 6 Statliga myndigheter

m.m.

Bilaga 6 s. 3

PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6

Statliga myndigheter m.m. E

Bilaga 6 s. 3

E-hälsomyndigheten I de konsoliderade resultat- och balans- Ekobrottsmyndigheten räkningarna och finansieringsanalysen ingår Ekonomistyrningsverket samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, Elsäkerhetsverket under riksdagen och regeringen med undantag Energimarknadsinspektionen för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna Exportkreditnämnden samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel. F

Dessutom ingår Riksbankens grundfond och Fastighetsmäklarinspektionen fonder och andelar som redovisas av myndigheter Finansinspektionen enligt ovan. Andelar i hel- och delägda företag Finanspolitiska rådet och fonderna tas inte upp separat i denna bilaga. Folke Bernadotteakademin Information om andelarna framgår i not 26 Folkhälsomyndigheten medan de viktigaste fonderna framgår i not 42. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

De myndigheter som ingår i årsredovisningen Forskningsrådet för miljö, areella näringar och för staten finns med i nedanstående förteckning. samhällsbyggande Eftersom förteckningen anger de myndigheter Fortifikationsverket som de finansiella dokumenten omfattar, ingår Forum för levande historia inte nämndmyndigheter och liknande vars Försvarets materielverk ekonomiska utfall redovisas av en annan Försvarets radioanstalt myndighet. Försvarshögskolan

Försvarsmakten A Försvarsunderrättelsedomstolen Affärsverket svenska kraftnät Försäkringskassan Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen G Arbetsförmedlingen Gentekniknämnden Arbetsgivarverket Gymnastik- och idrottshögskolan Arbetsmiljöverket Göteborgs universitet

B H

Bilaga 6 s. 3

Barnombudsmannen Havs- och vattenmyndigheten Blekinge tekniska högskola Högskolan Dalarna Bokföringsnämnden Högskolan i Borås Bolagsverket Högskolan i Gävle Boverket Högskolan i Halmstad Brottsförebyggande rådet Högskolan i Skövde Brottsoffermyndigheten Högskolan Kristianstad

Högskolan Väst

C

Bilaga 6 s. 3

Centrala etikprövningsnämnden (myndigheten I bytte namn till Överklagandenämnden för etik- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen prövning 2019-01-01) Inspektionen för socialförsäkringen Centrala studiestödsnämnden Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för vård och omsorg D Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- Datainspektionen politisk utvärdering Delegationen mot segregation (myndigheten Institutet för rymdfysik startade 2018-01-01) Institutet för språk och folkminnen Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden Domstolsverket

Bilaga 6 s. 4

PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6

J Länsstyrelsen i Västernorrlands län Justitiekanslern Länsstyrelsen i Västmanlands län Jämställdhetsmyndigheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län (myndigheten startade 2018-01-01) Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Östergötlands län

K

Bilaga 6 s. 4

Kammarkollegiet M Karlstads universitet Malmö universitet Karolinska institutet Medlingsinstitutet Kemikalieinspektionen Migrationsverket Kommerskollegium Mittuniversitetet Konjunkturinstitutet Moderna museet Konkurrensverket Myndigheten för arbetsmiljökunskap Konstfack (myndigheten startade 2018-06-01) Konstnärsnämnden Myndigheten för delaktighet Konsumentverket Myndigheten för digital förvaltning Kriminalvården (myndigheten startade 2018-09-01) Kronofogdemyndigheten Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps- Kungl. biblioteket stöd Kungl. Konsthögskolan Myndigheten för kulturanalys Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Myndigheten för press, radio och tv Kungl. Tekniska högskolan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kungliga slottsstaten Myndigheten för stöd till trossamfund Kustbevakningen Myndigheten för tillgängliga medier Kärnavfallsfonden Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar

och analyser L Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- Lantmäteriet frågor Linköpings universitet Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Linnéuniversitetet Myndigheten för yrkeshögskolan Livsmedelsverket Mälardalens högskola Lotteriinspektionen (myndigheten bytte namn till Spelinspektionen 2019-01-01) N Luftfartsverket, affärsverk Nationalmuseum Luleå tekniska universitet Naturhistoriska riksmuseet Lunds universitet Naturvårdsverket Läkemedelsverket Nordiska Afrikainstitutet Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län P Länsstyrelsen i Gotlands län Patent- och registreringsverket Länsstyrelsen i Gävleborgs län Patentombudsnämnden Länsstyrelsen i Hallands län Pensionsmyndigheten Länsstyrelsen i Jämtlands län Polarforskningssekretariatet Länsstyrelsen i Jönköpings län Polismyndigheten Länsstyrelsen i Kalmar län Post- och telestyrelsen Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län R Länsstyrelsen i Skåne län Regeringskansliet Länsstyrelsen i Stockholms län Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Länsstyrelsen i Södermanlands län (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Länsstyrelsen i Uppsala län ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Länsstyrelsen i Värmlands län 2019-01-01) Länsstyrelsen i Västerbottens län

Bilaga 6 s. 5

PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Statens jordbruksverk (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Statens konstråd ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens kulturråd 2019-01-01) Statens maritima museer (myndigheten bytte Regionala etikprövningsnämnden i Lund namn till Statens maritima och transport- (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har historiska museer 2019-01-01) ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens medieråd 2019-01-01) Statens museer för världskultur Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Statens musikverk (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Statens servicecenter ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens skolinspektion 2019-01-01) Statens skolverk Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Statens tjänstepensionsverk (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Statens veterinärmedicinska anstalt ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Statens väg- och transportforskningsinstitut 2019-01-01) Statistiska centralbyrån Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Statskontoret (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har Stockholms konstnärliga högskola ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar Stockholms universitet 2019-01-01) Strålsäkerhetsmyndigheten Revisorsinspektionen Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Riksantikvarieämbetet Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Riksarkivet arbete Riksbankens grundfond Svenska institutet Riksdagens ombudsmän, JO Svenska institutet för europapolitiska studier Riksdagsförvaltningen Sveriges geologiska undersökning Riksgäldskontoret Sveriges lantbruksuniversitet Riksrevisionen Sveriges meteorologiska och hydrologiska Rymdstyrelsen institut Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Rättsmedicinalverket Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad

omfattning) S Södertörns högskola Sameskolstyrelsen Sametinget T Sjöfartsverket, affärsverk Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Skatteverket Tillväxtverket Skogsstyrelsen Totalförsvarets forskningsinstitut Skolforskningsinstitutet Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Socialstyrelsen Trafikanalys Specialpedagogiska skolmyndigheten Trafikverket Statens beredning för medicinsk och social Transportstyrelsen utvärdering Tullverket Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet U Statens fastighetsverk Umeå universitet Statens försvarshistoriska museer Universitets- och högskolerådet Statens geotekniska institut Universitetskanslersämbetet Statens haverikommission Upphandlingsmyndigheten Statens historiska museer Uppsala universitet Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse

Bilaga 6 s. 6

PROP. 2018/ 19: 101 B ila ga 6

V

Bilaga 6 s. 6

Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet

Å

Bilaga 6 s. 6

Åklagarmyndigheten

Ö

Bilaga 6 s. 6

Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd

Bilaga 7

Ordlista

Bilaga 7 s. 3

Skr. 2018/19:101 Bilaga 7

Ordlista vårpropositionen görs en prognos över föränd-

ringen av anslagsbehållningar för de kommande Anläggningstillgång åren. Detta redovisas under posten Minskning av Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk anslagsbehållningar. eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om Anslagskredit tillgången ska klassificeras som anläggnings- Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som tillgång eller omsättningstillgång. Med stadig- förs över till kommande budgetår och som varande bruk eller innehav avses tillgångar som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar vidare Ramanslag. delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar. Anslagssparande

Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa Anskaffningsvärde gränser får överföras till kommande budgetår. Se Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I vidare Ramanslag. anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att Ansvarsförbindelser utnyttjas i enlighet med syftet med anskaff- Befintliga förpliktelser som inte redovisas som ningen. skuld eller avsättning på grund av att det inte är

troligt att de kommer att regleras, eller på grund Anskaffningsvärdemetoden av att deras storlek inte kan beräknas med till- En metod som används för att redovisa och räcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. förpliktelser, dvs. det är osäkert om det före- Metoden innebär att en anläggningstillgång kommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbininitialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det delser benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bokförda värdet minskar sedan löpande under bl.a. i flera internationella redovisningsrekomtillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar mendationer, men detta har inte alltid exakt och nedskrivningar. Se även Kapitalandels- samma betydelse. Ansvarsförbindelser redovisas metoden. ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen

men de tas inte med i balansräkningens belopps- Anslag kolumner och räknas inte in i balanssumman. Utgiftspost på statens budget som riksdagen Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförfattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut inne- bindelserna i staten. bär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till Avgift de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget an- Ersättning som betalas för en motprestation. Om visas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar inget annat har beslutats ska avgifter inom staten regeringen anslagsmedel till myndigheter. Rege- beräknas så att de helt täcker verksamhetens ringen kan underindela anslagen i anslagsposter kostnader, såväl direkta som indirekta (full och delposter. Samtliga anslag i statens budget är kostnadstäckning). ramanslag. Se vidare Ramanslag.

Avsättning

Bilaga 7 s. 3

Anslagsbehållningar Post på balansräkningens skuldsida för för- Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid pliktelser som är osäkra till belopp och/eller budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från tilldelade medel beräknas som summan av an- poster som redovisas som skulder, som i princip visade medel enligt statens budget för ett aktuellt är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för budgetår och kvarstående medel från tidigare år, infriande. s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels Balansräkning genom anvisade eller minskade medel på Dokument i årsredovisningen som visar den ändringsbudget, och dels genom indragningar redovisande enhetens ekonomiska ställning på enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och

Bilaga 7 s. 4

Skr. 2018/19:101 Bilaga 7

kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika kvittas mot varandra. Statens inkomster och stora. utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.

Beredskapstillgång Budgeteringsmarginal

Bilaga 7 s. 4

Tillgång som innehas för civilt eller militärt Skillnaden mellan statens utgiftstak och de beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- takbegränsade utgifterna i statens budget och skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för räddningsutrustning. staten och Takbegränsade utgifter. Denna margi-

nal utgör en buffert för högre utgifter än beräk- Beställningsbemyndigande nat. Under den period som utgiftstaket omfattar Tillstånd som en statlig myndighet behöver för kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer som konsekvenserna av redan fattade beslut bli att belasta framtida anslag. annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex.

bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt Bidrag eller högre utgifter till följd av beteendeför- Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt ändringar. motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sam- Budgetunderskott manfaller begreppet vanligen med transferering. Ett negativt saldo i statens budget som upp- Se även Transferering. kommer då utgifterna är större än inkomsterna.

Ett budgetunderskott är per definition lika med Bokföringsmässiga grunder statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo. Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod Budgetöverskott de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Ett positivt saldo i statens budget som upp- Avgörande är när en prestation utförs eller när kommer då inkomsterna är större än utgifterna, resursförbrukning sker, inte när den faktureras vilket innebär att staten kan amortera på statseller regleras likvidmässigt. skulden. Se vidare Statens budgetsaldo.

Bokfört värde Derivatinstrument

Bilaga 7 s. 4

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella till i balansräkningen. Det kan avvika från instrument som bl.a. används av Riksgäldsmarknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört kontoret för att hantera kurs- och ränterisker värde benämns i vissa sammanhang som redovisat avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument värde. är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng.

swaps).

Bruttonationalinkomst (BNI)

Bilaga 7 s. 4

Summa av bruttonationalprodukten och faktor- Effektivitetsrevision inkomster till och från utlandet, t.ex. löner, Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den aktieutdelningar, räntor. statliga verksamheten. Granskningen ska främja

ett effektivt verkställande av politiska beslut och Bruttonationalprodukten (BNP) användande av skattemedel. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Eget kapital

Skillnaden mellan det bokförda värdet av Bruttoredovisning tillgångarna och skulderna i en balansräkning, Redovisningsmetod som innebär att inkomster dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehålloch utgifter, intäkter och kostnader eller till- ningen. Det egna kapitalet i ett företag består av gångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de det kapital som ägarna satsat med tillägg för kvittas inte mot varandra. Motsatsen är netto- vinster och avdrag för förluster som stannat i redovisning, vilket innebär att endast skillnaden företaget. I årsredovisningen för staten benämns mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de det egna kapitalet Nettoförmögenhet.

Bilaga 7 s. 5

Skr. 2018/19:101 Bilaga 7

Ekonomisk händelse Förutbetald intäkt

Bilaga 7 s. 5

Alla förändringar i storleken och samman- Inkomster från varor eller tjänster som bokförts sättningen av statens/myndigheternas tillgångar, under året men som ännu inte levererats till skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet statens/myndigheternas ekonomiska relationer för att intäktsredovisas kommande år när med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt prestationen utförs. uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärs- Förutbetald kostnad händelse som används i näringslivet. Utgifter för varor eller tjänster som bokförts

under året men som ännu inte levererats från Eliminering säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet Ett moment i upprättandet av en konsoliderad för att kostnadsredovisas kommande år när redovisning/koncernredovisning. I årsredovis- prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta ningen för staten innebär eliminering att betalas kvartalsvis i förväg. fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed God redovisningssed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för Utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt resultat och ställning. av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd

och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser.

Finansiell anläggningstillgång

Bilaga 7 s. 5

Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, Immateriell anläggningstillgång andra andelar och obligationer där syftet med Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. innehavet är varaktigt. Se även Anläggnings- Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt tillgång. licenser för datorprogram och liknande rättig-

heter som tas upp (aktiveras) som immateriella Finansiellt sparande anläggningstillgångar i balansräkningen. En av Skillnaden mellan reala inkomster och reala förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är utgifter för respektive sektor i nationalräken- att de beräknas bli av väsentligt värde för skapssystemet. Den offentliga sektorns finansi- verksamheten under kommande år. Se även ella sparande, dvs. sparandet för staten, Anläggningstillgång. kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Inbetalning Överskottsmål. Ekonomisk händelse då pengar överförs från en

ägare till en annan. Den kan avvika från Finansieringsanalys tidpunkten för intäkt eller inkomst. Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finan- Indragning sieringsanalysen visar hur statens likvida ställning Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har medel på ett anvisat anslag inte ska användas. förändrats under året. Förändringen delas in i Bestämmelser om detta finns i budgetlagen avsnitten statens verksamhet, investeringar, (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223). utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning. Inkomst

En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av Fordringar finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad Post på balansräkningens tillgångssida. Ford- från intäkt kan inkomst avse flera redovisringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. ningsperioder och behöver inte öka myndig- Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller hetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet aninom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av vänds i vissa fall som ett sammanfattande begrepp fordringar som förfaller efter mer än ett år. för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

Bilaga 7 s. 6

Skr. 2018/19:101 Bilaga 7

Inkomsttitel Kassamässig korrigering

Bilaga 7 s. 6

Inkomstpost på statens budget där myndigheten Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även och inkomsttitlar på statens budget och å andra intäkter och inbetalningar) som den inte själv får sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel statens centralkonto i Riksbanken. När redovisredovisas sådana statsinkomster som inte är ning mot anslag görs kostnadsmässigt eller specialdestinerade för en viss verksamhet utan utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar kan finansiera vilka utgifter som helst. uppkomma mellan månader och år, om

tidpunkten för redovisning mot anslag inte Inleverans sammanfaller med betalningstidpunkten. För Att mot inkomsttitel och/eller till statens central- anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de konto i Riksbanken redovisa respektive betala flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället medel som inte får behållas av myndigheten. av skillnaden mellan redovisning mot anslag och Vanligen avser det inbetalning av skatter, över- anslagsmedel överförda till räntekontot. En skott från verksamheten eller offentligrättsliga kassamässig korrigering uppkommer även när avgifter. tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte

sammanfaller med betalningen. Vidare före- Interna mellanhavanden kommer transaktioner över statens centralkonto Transaktioner och andra poster (fordringar, som inte har sin motsvarighet på anslag eller skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I års- inkomsttitlar och omvänt, som leder till redovisningen för staten är interna mellan- kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den havanden de transaktioner och andra poster kassamässiga korrigeringen räknas fram som en mellan de myndigheter som ingår i den beslutade restpost, men det går att urskilja och även göra avgränsningen av staten. prognoser på vissa delposter.

Intäkt Konsolidering

Bilaga 7 s. 6

Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller Del i upprättande av en koncernredovisning. servicepotential som uppstår i verksamheten Konsolidering i staten innebär att myndigunder en period och som ökar myndig- heternas resultaträkningar och balansräkningar hetens/statens nettoförmögenhet. I relation till läggs samman, efter det att de interna mellanbegreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten havandena mellan myndigheter eliminerats. hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad Kostnad inkomst. Kostnad är en utgift som redovisas i den period

den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.

Kapitalandelsmetoden

Bilaga 7 s. 6

En av flera metoder för att konsolidera dotter- Löptid och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden Den period under vilken en skuldförbindelse redovisas en investering initialt till sitt anskaff- gäller. ningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller Medgivet överskridande förluster, för att avspegla myndighetens andel av Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett företaget. Metoden ska användas för hel- och anvisat anslag. Se vidare Ramanslag. delägda företag där staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelar. Se även Anskaffnings- Nationalräkenskaperna värdemetoden. Ett internationellt jämförbart system för statist-

isk redovisning av hela samhällsekonomin som Kassamässig redovisning mot statens budget tas fram enligt regler som är gemensamma inom Redovisningsprincip som innebär att redovisning EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom mot anslag och inkomsttitlar på statens budget staten, kommunerna, hushållen och företagen. görs vid betalningstillfället. Nationalräkenskaperna används bl.a. för beräk-

ningar av BNP. Se vidare Bruttonationalpro-

dukten (BNP).

Bilaga 7 s. 7

Skr. 2018/19:101 Bilaga 7

Nettoförmögenhet Ramanslag

Bilaga 7 s. 7

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel Om statens skulder är större än tillgångarna får överföras till påföljande år som anslagsinnebär det att nettoförmögenheten är negativ. I sparande och att anslaget får överskridas genom näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna eget kapital. är storleken på tillåtet anslagssparande och

anslagskredit begränsad genom generella regler Nettokostnad för statsskulden och särskilda beslut. Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för Realekonomisk fördelning statskulden ingår finansiella kostnader och Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- ränta och transferering. Syftet med den realverksamhet. ekonomiska fördelningen är dels att ge underlag

för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna Omsättning analysera statens budget. De statliga inrapporte- Ett företags totala försäljning under en viss period ringskoderna (S-koderna) utgör basen för den (exklusive moms). I staten menas vanligen de realekonomiska fördelningen. totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra Redovisning mot anslag och inkomsttitlar intäkter. De utgifter myndigheterna har redovisat mot

anslag respektive de inkomster de har redovisat Omsättningstillgång mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och in- Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i komster har här en generell betydelse. Redovisverksamheten, antingen genom försäljning eller ning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och avsedda att innehas kortare än tre år. även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.

Option Resultaträkning

Bilaga 7 s. 7

Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa Del av årsredovisning som i sammandrag visar eller sälja en underliggande tillgång vid en hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns även Termin. årets överskott/underskott och är inget mått på

effektivitet eller måluppfyllelse.

Periodavgränsningspost

Bilaga 7 s. 7

Skuld- eller fordringspost som periodiserar ut- Revisionsberättelse med standardutformning gifter eller inkomster till kostnader eller intäkter Revisionsberättelse med standardutformning vid avslutningen av en redovisningsperiod. I lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredoårsredovisningen för staten består periodavgräns- visningen i allt väsentligt är upprättad enligt ningsposterna av upplupna och förutbetalda gällande regelverk och att årsredovisningen ger en kostnader respektive intäkter samt oförbrukade rättvisande bild. bidrag.

Revisionsberättelse med reservation

Bilaga 7 s. 7

Periodisering Revisionsberättelse med reservation lämnas när Fördelning av utgifter och inkomster till den Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen period då resursen förbrukats (kostnad) eller då innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt prestationen utförts (intäkt). eller sammantaget), men som inte är av avgörande

betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på Premieobligation felaktig eller utebliven information som kan leda Typ av obligation utgiven av staten till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination beslut baserat på informationen i årsredoav en obligation och en lottsedel där ränta betalas visningen. ut i form av vinster.

Bilaga 7 s. 8

Skr. 2018/19:101 Bilaga 7

Revisionsberättelse med avvikande mening Skuld

Bilaga 7 s. 8

Revisionsberättelse med avvikande mening En befintlig förpliktelse som härrör från lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredo- inträffade händelser och vars reglering förväntas visningen innehåller felaktigheter som är väsent- leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens liga (enskilt eller sammantaget), och som har en konsoliderade balansräkning visar statens förgenomgripande påverkan på årsredovisningen. pliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till Detta kan bero på felaktig eller utebliven sitt belopp och tidpunkten för infriande, till information som kan leda till att en beslutsfattare skillnad från poster som redovisas som avsättriskerar att fatta felaktiga beslut baserat på ningar. informationen i årsredovisningen.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Bilaga 7 s. 8

Revisionsberättelse där revisorn avstår från att Ett derivatinstrument som används av Riksgäldsuttala sig kontoret för upplåningen i utländsk valuta eller Revisionsberättelse där revisorn avstår från att för förvaltning av kronskulden. Swapputtala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat transaktionerna innebär att Riksgäldskontoret inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisions- byter kronor mot utländsk valuta och under bevis och bedömer att möjliga effekter och swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor oupptäckta fel kan vara både väsentliga och och betalar rörlig ränta i utländsk valuta genomgripande. (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar

användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast Revisionsberättelse med upplysning till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument. Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom Skuldskötselinstrument upplysningen lyfta fram viktig information som Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstruden vill fästa läsarens uppmärksamhet på. ment, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder

i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Bilaga 7 s. 8

Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndig- Statens budget heter (även affärsverk), statliga bolag, vissa En plan för huvuddelen av statens inkomster och fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd en post på utgiftssidan i statens budget. Posten statsbudgeten). Statens budget består av anslag, ingår tillsammans med posten Kassamässig inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettokorrigering i statens budget för att budgetsaldot utlåning och en kassamässig korrigeringspost, ska motsvara statens lånebehov med omvänt vilket sammantaget ger statens lånebehov. tecken. Se även Kassamässig korrigering. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel

till regeringens förfogande för olika ändamål Räkenskapsår under anslag. Ofta används statens budget och Den period som en årsredovisning omfattar dess saldo för att beskriva statens verksamhet. vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på räkenskapsår sammanfaller med kalenderår. ändringsbudget under löpande budgetår i

samband med den ekonomiska vårpropositionen Rättvisande bild respektive budgetpropositionen. Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, Statens budgetsaldo intäkter och den ekonomiska ställningen. I Skillnaden mellan inkomster och utgifter på normalfallet förutsätts att information som statens budget, vilket överensstämmer med lämnas med tillämpning av god redovisningssed statens lånebehov (med omvänt tecken). En också ger en rättvisande bild. kassamässig korrigeringspost på budgetens

utgiftssida gör att denna överensstämmelse Rörelseresultat uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett Resultat i ett företag före finansiella poster, budgetunderskott och därmed ett lånebehov, bokslutsdispositioner och skatt. vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket

Bilaga 7 s. 9

Skr. 2018/19:101 Bilaga 7

är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en Statsredovisningen amortering av statsskulden. Den centrala redovisningen för staten (tidigare

benämnd riksredovisningen). Informationen Statens lånebehov används för att kunna planera, följa upp och styra Statens behov av att låna pengar under en viss den statliga verksamheten. Statsredovisningen period. Summan av alla kassaflöden till och från ligger till grund för årsredovisningen för staten staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet inklusive utfallet på statens budget, men även för överensstämmer med statens budgetsaldo (med statistik om statens finanser och budgetomvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en prognoser. kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Statsskulden Staten måste även låna för att betala tillbaka lån Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldssom löper ut. Summan av nettolånebehovet och kontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare förvaltar statsskulden. Upplåningen på den Statens budgetsaldo. svenska marknaden sker främst i form av stats-

obligationer, statsskuldväxlar och premieobligat- Statens nettoupplåning ioner. Den utländska upplåningen sker huvudsak- Statsskulden (exklusive orealiserade valutakurs- ligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). förändringar) och statens övriga upplåning. Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk Värdeförändringar hänförbara till statsskulden valuta (commercial papers) och direkt på omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsinnebär att staten har gjort en nettoamortering. skulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovis- även av orealiserade valutakursförändringar, ningen för staten visar förändringen av statens tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar nettoupplåning under året. Se även Finansierings- vid inleverans av statsobligationer. analys.

Statsskuldsränta

Bilaga 7 s. 9

Statliga affärsverk Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden Myndigheter under regeringen med affärsdri- redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) vande verksamhet och större ekonomisk rörelse- på statens budget. Förutom den kassamässiga frihet än vanliga statliga myndigheter. År 2017 redovisningen mot anslag, redovisas räntefanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfarts- kostnader enligt bokföringsmässiga grunder i verket samt Svenska kraftnät. resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

Skillnader uppstår mellan dessa redovisnings- Statliga kreditgarantier metoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller valuta-förändringar och kursdifferenser. Utgifsåsom för egen skuld. Med det menas att terna för statsskuldsräntorna ingår inte under borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska utgiftstaket. betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären Statsskuldväxel (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en Räntebärande värdepapper med kort löptid som viss kredit. Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har

inga räntebetalningar under löptiden. Avkast- Statsobligation ningen är skillnaden mellan slutbetalning och det Ett räntebärande värdepapper som ges ut av pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är är löptiden tre, sex eller tolv månader. fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år. Det finns nominella och reala stats- Takbegränsade utgifter obligationer. De reala statsobligationerna är Summan av alla utgifter inom det fastställda skyddade mot inflation. De har en fast real ränta utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omplus en ersättning för den faktiska inflationen fattar dels utgifterna på statens budget under värdepapperets löptid. (utgiftsområde 1–27) exklusive statsskuldräntor

(utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålders-

Bilaga 7 s. 10

Skr. 2018/19:101 Bilaga 7

pensionssystemet vid sidan av statens budget. De Upplupen intäkt takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru- Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor kade anslagsmedel, vilket innebär att myndig- som levererats under året, men inte fakturerats heternas utnyttjande av anslagsbehållningar och senast vid ett visst datum i samband med årets slut anslagskrediter ingår. (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultat-

räkningen med motposten upplupen intäkt i Termin balansräkningen. Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en Upplupen kostnad framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se Kostnad för t.ex. varor och tjänster som motäven Option. tagits under redovisningsperioden, men där man

inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i Tilldelade medel samband med årets slut (brytdag). Ett annat Summan av ingående anslagsbehållningar, statens exempel är skuld till personalen för inarbetad budget, ändringsbudget, indragningar och omför- semester. Sådana kostnader tas upp i resultatdelningar. Se vidare Anslagsbehållningar. räkningen med motposten upplupna kostnader i

balansräkningen.

Tillgång

Bilaga 7 s. 10

En resurs som en myndighet eller staten har Utbetalning kontroll över till följd av inträffade händelser och Ekonomisk händelse som avser själva betalsom förväntas innebära ekonomiska fördelar eller ningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. servicepotential i framtiden. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och

utgift.

Tillgängliga medel

Bilaga 7 s. 10

Summan av tilldelade medel, anslagskredit och Utdelning medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade Den del av ett företags vinst som delas ut till medel, Anslagskredit och Medgivet över- ägarna. skridande.

Utgift

Bilaga 7 s. 10

Transferering Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av Överföring av ekonomiska medel för statens ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis räkning utan krav på motprestation men vanligen i form av det ekonomiska värdet av de resurser enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskafffrämst av utbetalningar av bidrag och försäkrings- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med ersättningar. den tidpunkt då faktura mottas för en levererad

vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en Underliggande saldo utgift avse flera redovisningsperioder och Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och behöver inte minska myndighetens/statens extraordinära händelser. Det finns ingen entydig nettoförmögenhet. Begreppet har även en metod att definiera vilka transaktioner som ska generell betydelse och används i vissa fall som ett klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. sammanfattande begrepp för statens kostnader, Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster utgifter och utbetalningar. specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt Utgiftsområde aktieinnehav. En indelningsgrund för anslagen i statens budget.

I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är Uppbörd reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på Betalning som statlig myndighet mottar för statens budget ingår i ett utgiftsområde. statens räkning och överför till statens centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till allra Utgiftsramar största delen skatter och ska redovisas mot en Ramar för utgiftsområden på statens budget som inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomst- beslutas av riksdagen inom den s.k. rambeslutstitel. modellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod”

Bilaga 7 s. 11

Skr. 2018/19:101 Bilaga 7

för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett sker som regel i samband med riksdagens beslut första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter om den ekonomiska vårpropositionen respektive utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och budgetpropositionen. Se vidare Statens budget. slutligen de enskilda anslagen.

Överskottsmål

Bilaga 7 s. 11

Utgiftstak för staten Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år finansiella sparande. som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Valutareserv

Bilaga 7 s. 11

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.

Valutarisk

Bilaga 7 s. 11

Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.

Årets över- eller underskott

Bilaga 7 s. 11

Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.

Årlig revision

Bilaga 7 s. 11

Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

Återanskaffningsvärde

Bilaga 7 s. 11

Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Ändringar i statens budget

Bilaga 7 s. 11

Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bolund, Damberg, Strandhäll, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind

Föredragande: statsrådet Bolund

Regeringen beslutar skrivelsen 2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018