Rådets genomförandeförordning (EU) 2019/2026 av den 21 november 2019 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 vad gäller leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som förmedlas genom elektroniska gränssnitt och de särskilda ordningarna för beskattningsbara personer som tillhandahåller tjänster till icke beskattningsbara personer, som utför distansförsäljning av varor och vissa inhemska leveranser av varor

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, särskilt artikel 397,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

1 Direktiv 2006/112/EG ändrades genom rådets direktiv (EU) 2017/2455, som bland annat utvidgade tillämpningsområdet för de särskilda ordningarna för icke-etablerade beskattningsbara personer som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar eller elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer för alla typer av tjänster samt gemenskapsintern distansförsäljning av varor och distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland. Genom direktiv (EU) 2017/2455 infördes också vissa bestämmelser för beskattningsbara personer som möjliggör leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs av andra beskattningsbara personer genom användning av ett elektroniskt gränssnitt, såsom en marknadsplats, plattform, portal eller liknande.

2 De närmare bestämmelserna för tillämpningen av dessa särskilda ordningar som fastställs i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 bör uppdateras efter utvidgningen av deras tillämpningsområde.

3 Definitionerna av gemenskapsintern distansförsäljning av varor och distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland i direktiv 2006/112/EG omfattar också leveranser av varor om leverantören indirekt medverkar i försändelsen eller transporten till kunden. För att säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av dessa definitioner i medlemsstaterna och för att öka rättssäkerheten för både ekonomiska aktörer och skattemyndigheter är det nödvändigt att i detta sammanhang förtydliga och definiera innebörden av begreppet indirekt.

4 För att säkerställa en enhetlig tillämpning i alla medlemsstater av bestämmelserna om beskattningsbara personer som möjliggör leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom gemenskapen och för att förbättra rättssäkerheten för beskattningsbara personer som omfattas av mervärdesskatteregler och skattemyndigheter som verkställer dessa regler – är det nödvändigt att definiera innebörden av begreppet förmedlar och att förtydliga när en beskattningsbar person inte anses förmedla leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster genom ett elektroniskt gränssnitt.

5 För att säkerställa en enhetlig tillämpning av mervärdesskattereglerna är det nödvändigt att tydligt fastställa den tidpunkt då kundens betalning kan anses vara godkänd för att fastställa under vilken skatteperiod leveranser från beskattningsbara personer som möjliggör leveranser av varor i gemenskapen genom användning av ett elektroniskt gränssnitt eller av varje beskattningsbar person som utnyttjar den särskilda ordningen för distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland ska deklareras.

6 Det är nödvändigt att fastställa vilken typ av uppgifter som ska lagras i räkenskaperna för beskattningsbara personer som möjliggör leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster i gemenskapen genom användning av ett elektroniskt gränssnitt. Hänsyn bör tas till den typ av information som är tillgänglig för sådana beskattningsbara personer, deras relevans för skattemyndigheter och kravet på att sådan redovisning och bokföring bör vara proportionell för att uppfylla de rättigheter och skyldigheter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679.

7 En beskattningsbar person som möjliggör vissa leveranser av varor inom gemenskapen genom användning av ett elektroniskt gränssnitt anses själv ha tagit emot och levererat varorna och är skyldig att betala mervärdesskatt på dessa leveranser. Det är viktigt att beakta att en sådan beskattningsbar person kan vara beroende av riktigheten i de uppgifter som lämnas av de leverantörer som säljer varor via det elektroniska gränssnittet för att korrekt deklarera och betala erforderlig mervärdesskatt. Det är därför rimligt att föreskriva att en sådan beskattningsbar person inte ska hållas ansvarig för mervärdesskattebelopp som överstiger den mervärdesskatt som personen deklarerade och betalade för dessa leveranser när de erhållna uppgifterna är felaktiga, om personen kan visa att han inte kände till och rimligen inte kunde ha känt till att uppgifterna var felaktiga. Detta bör ge medlemsstaterna möjlighet att befria dessa beskattningsbara personer från ytterligare mervärdesskatteskyldighet när de handlar i god tro.

8 I syfte att minska den administrativa bördan för beskattningsbara personer som möjliggör vissa leveranser av varor inom gemenskapen genom användning av ett elektroniskt gränssnitt är det lämpligt att befria dem från bördan att behöva bevisa säljarens och kundens status. Därför bör vissa motbevisbara presumtioner införas genom vilka leverantörer som säljer varor via det elektroniska gränssnittet anses vara beskattningsbara personer och deras kunder icke beskattningsbara personer.

9 För att undvika oklarheter är det nödvändigt att ange att det registreringsnummer som tilldelats en förmedlare som agerar i den beskattningsbara personens namn och på uppdrag av den beskattningsbara person som utnyttjar importordningen är ett tillstånd som gör det möjligt för personen att agera som förmedlare och inte kan användas av förmedlaren för att redovisa mervärdesskatt på beskattningsbara transaktioner som han själv utför.

10 Den bestämmelse som utestänger en beskattningsbar person som frivilligt upphör med att utnyttja en särskild ordning från att återgå till den särskilda ordningen under en period på två kalenderkvartal anses inte lämplig av medlemsstaterna och kan skapa ytterligare bördor för den berörda beskattningsbara personen. Den bestämmelsen bör därför tas bort.

11 För att begränsa it-konsekvenserna av ändringarna av det sätt på vilket rättelserna av tidigare mervärdesskattedeklarationer inom ramen för ett särskilt system måste göras är det att föredra att föreskriva att rättelser av en mervärdesskattedeklaration för en skatteperiod som föregår den dag från och med vilken medlemsstaterna ska tillämpa nationella åtgärder för att följa artiklarna 2 och 3 i direktiv (EU) 2017/2455 ska göras genom ändringar av den deklarationen. Eftersom rättelser av tidigare mervärdesskattedeklarationer måste lämnas in i en senare deklaration för skatteperioder från och med den 1 januari 2021, kommer beskattningsbara personer som utesluts från en särskild ordning inte längre att kunna göra rättelser i en senare deklaration. Det är därför nödvändigt att föreskriva att sådana rättelser bör fullgöras direkt hos skattemyndigheterna i den berörda konsumtionsmedlemsstaten.

12 Eftersom namnet på kunden bara måste bevaras i räkenskapsuppgifterna för en beskattningsbar person som utnyttjar en särskild ordning, om den finns tillgänglig för den beskattningsbara personen, inte behövs för att fastställa den medlemsstat i vilken leveransen omfattas av mervärdesskatt och kan ge upphov till frågor om skydd av personuppgifter, det är därför inte längre nödvändigt att införa namnet på kunden i de räkenskapsuppgifter som ska bevaras av beskattningsbara personer som utnyttjar en särskild ordning. För att underlätta kontrollen av leveranser av varor som omfattas av en särskild ordning, är det nödvändigt att inkludera information om återsändande av varor och försändning eller transaktionsnummer bland de uppgifter som beskattningsbara personer ska bevara.

13 I syfte att säkerställa samstämmighet när det gäller de särskilda ordningarna för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import, å ena sidan, och tullbestämmelser gällande anstånd av betalning av tullar och skyldigheter för den person som anmäler varornas ankomst till tullen, å andra sidan, och garantera en korrekt betalning av mervärdesskatt vid import om dessa ordningar används, bör det anges att den månatliga betalningen av mervärdesskatt vid import inom ramen för de särskilda ordningarna skulle kunna omfattas av de normala förhållanden som gäller enligt tullagstiftningen för att bevilja anstånd med betalningen av importtull. Det bör vidare anges att tillämpningen av de särskilda ordningarna inte förpliktigar medlemsstaterna att kräva att den person som anmäler varornas ankomst till tullen har fått befogenhet av den person som varorna är avsedda för att anmäla varorna för dennes räkning.

14 Genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 ska ändras på följande sätt:

1 Kapitel IV ska ändras på följande sätt:

2 Artikel 14 ska utgå.

3 Följande kapitel ska införas:

4 I kapitel X ska följande avsnitt införas:

5 Kapitel XI avsnitt 2 ska ersättas med följande:

6 Följande avsnitt ska införas i kapitel XI:

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Medlemsstaterna ska dock tillåta beskattningsbara personer och förmedlare som agerar för deras räkning att lämna de uppgifter som krävs i enlighet med artikel 360, 369c eller 369o i direktiv 2006/112/EG för registrering enligt de särskilda ordningarna från och med den 1 oktober 2020.

1 EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

2 Rådets direktiv (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017 om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållanden av tjänster och distansförsäljning av varor (EUT L 348, 29.12.2017, s. 7).

3 Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 77, 23.3.2011, s. 1).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).