Årsredovisning för staten 2022

Regeringens skrivelse 2022/23:101

Årsredovisning för staten 2022

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 april 2023

Ulf Kristersson

Niklas Wykman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2022. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2022

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2022 uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förbättrades det finansiella sparandet med 42 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,3 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 164 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 27 miljarder kronor. Jämfört med 2021 försämrades resultatet med 63 miljarder kronor.

Statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till 1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP minskade statsskulden från 21,0 procent 2021 till 17,4 procent 2022.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2022 jämfört med 2021.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent av Procent av

2022 BNP1 2021 BNP2 Den offentliga sektorns finansiella

3

Utlåning 323 5,5 375 6,9

4

Garantiåtaganden 2 657 44,8 2 413 44,2

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Preliminär BNP för 2022 uppgår till 5 926 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2021 uppgår till 5 462 miljarder kronor (löpande priser). Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Tabell 0.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av

BNP 0,2 -0,1

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 ökade det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Förstärkningen mellan 2021 och 2022 förklaras till stor del av den höga inflationen som innebar att produktionsskatter växte kraftigt. Även kapitalinkomsterna ökade kraftigt mellan åren.

Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger strax under målnivån 2022. Denna avvikelse är dock motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3 Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2022 uppgick till 1 634 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 559 miljarder kronor, dvs. 75 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2021.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket var 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror främst på högre inkomster från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022. Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det var 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 87 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021.

Resultaträkning

Tabell 0.5 Resultaträkning

Miljarder kronor

2022 2021

Intäkter

Kostnader

Resultat från andelar i hel- och delägda

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Resultaträkningen för 2022 visade ett överskott om 27 miljarder kronor, vilket var 63 miljarder kronor lägre än 2021 då överskottet uppgick till 90 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 94 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 14 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 345 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 356 miljarder kronor vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2021.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor, en minskning med nära 78 miljarder kronor jämfört med 2021.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -41 miljarder kronor, en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 2021. Nettokostnaden för statsskulden och Övriga finansiella kostnader ökade kraftigt medan Övriga finansiella intäkter minskade något jämfört med 2021.

Balansräkning

Tabell 0.6 Balansräkning

Miljarder kronor

2022-12-31 2021-12-31

Tillgångar

Kapital och skulder

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 113 miljarder kronor vid utgången av 2022. I förhållande till 2021 minskade nettoförmögenheten med 4 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till 1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Lån i svenska kronor minskade med 85 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 29 miljarder kronor.

Statliga garantier

Tabell 0.7 Statliga garantier

Miljarder kronor

2022-12-31 2021-12-31 Insättningsgarantin 2 131 1 917 Investerarskyddet

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 244 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgick till 2 657 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,8 procent. Insättningsgarantin uppgick till 2 131 miljarder kronor, vilket var en ökning med 213 miljarder kronor jämfört med 2021. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 305 miljarder kronor, vilket var ökning med 14 miljarder kronor i förhållande till 2021. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 216 miljarder kronor, vilket var en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2021. Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8 Statlig utlåning

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 323 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån och utlåningen till Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

Nettoflöde från statens budget till EU 33 38

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 48 miljarder kronor, vilket var en minskning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre. Bidragen från EU uppgick till ca 16 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 33 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med 2021.

.

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2022 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2022 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2022 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2021.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2022 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2022, dels med utfallet för 2021.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2023/01072).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2022

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2022.

För 2022 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tretton myndigheter: Arbetsförmedlingen, Boverket, Försvarsmakten, Institutet för mänskliga rättigheter, Konstnärsnämnden, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för psykologiskt försvar, Nationalmuseum, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design och Tillväxtverket.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2018–2022. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2018–2022

2018 2019 2020 2021 2022

Summa 20 9 12 10 13

1¶Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1¶Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2022

Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förstärktes det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller ca 0,7 procent av BNP (se tabell 1.1). I prognosen till budgetpropositionen för 2022 beräknades ett underskott på 37 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 70 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att inkomster från skatter blev högre än beräknat. Flertalet skatteslag ökade i större utsträckning än beräknat. En anledning är den höga inflationen som framför allt medförde att skatt på konsumtion underskattades i budgetpropositionen för 2022. Även utdelningar från statliga bolag blev högre än förväntat. Likaså blev övriga inkomster högre än beräknat, detta rör dock kapitalförslitningen som bruttoförs både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral för det finansiella sparandet.

Förstärkningen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna i budgetpropositionen rör samtliga sektorer, och blev störst i kommunsektorn. Detta beror bl.a. på att kapacitetsbegränsningar inom sektorn höll tillbaka utgifterna medan skatteinkomsterna blev högre än beräknat.

Inkomster från skatter och avgifter samt kapital förstärkte även ålderspensionssystemets finanser i högre utsträckning än beräknat.

I staten blev det finansiella sparandet likaså högre än beräknat. Samtidigt som inkomsterna från skatter samt utdelningar från bolag blev högre än beräknat, ökade dock också utgifter mer än väntat. Den största avvikelsen rör transfereringar som beror dels på tillkommande ändringsbudgetar, dels på omklassificeringen av flaskhalsintäkter från näringslivet till staten. Även räntebetalningarna ökade oväntat mycket till följd av den högre räntenivån. Sammantaget togs avvikelserna för inkomster i stor utsträckning ut av att också utgifterna ökade.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

1

Räntor 25 40 15 21

2

Ålderspensionssystem 9 19 11 6 Kommunsektorn -24 22 47 34 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapital avkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar för att stärka Sverige och stötta Ukraina beräknas ha medfört att den offentliga sektorns inkomster blev något lägre än beräknat i budgetpropositionen för 2022. För utgifterna beräknas motsvarande förändringar vara betydligt större (se tabell 1.2). Den redovisningsmässiga revideringen av de stöd som betalats ut för att kompensera hushåll för höga elavgifter medförde avvikelser på 17,5 miljarder kronor både på inkomst- och utgiftssidan. Med dessa utgiftshöjande händelser beaktat blev utfallet för utgifterna lägre. Detta beror dels på att anvisade medel inom t.ex. migrationsområdet inte utnyttjades fullt ut, dels på att utgifter inom bl.a. arbetsmarknadsområdet blev lägre än förväntat (se avsnitt 2 och 3).

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2022, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Ändrings- Elstöd, NR Utfall - totalt

1

BP22 budget 2022 redovisning Utfall 2022 anvisat 2022 Utfall 2021

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna. 1 Enligt direktiv från Eurostat ska de stöd som betalats ut för att kompensera för de höga flaskhalsintäkterna redovisas som skatter resp. transfereringar till och från staten. Detta i sig medför att inkomster och utgifter brutto ökar i motsvarande grad och är neutrala för det finansiella sparandet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Likaså innebär kapacitetsbegränsningar i kommuner och regioner att utbetalda statsbidrag inte bedöms ha använts fullt ut, vilket bidrog till att det finansiella sparandet i offentlig sektor blev högre än beräknat.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2022

För att mildra lågkonjunkturen och för att begränsa smittspridningen av sjukdomen covid- 19 bedrev regeringen 2022 en expansiv finanspolitik. Regeringen bedömde i 2022 års budgetproposition att det förelåg en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse var motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen

baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det strukturella sparandet har sedan dess reviderats upp, men både det strukturella sparandet 2022 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2015–2022 bedöms ligga strax under målnivån 2022 (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

systemet

Varav kommunala sektorn -0,4 -0,6 -0,2 -0,7 -0,9 0,2 0,6 0,4

Bakåtblickande -0,4 -0,6 -0,3 -0,2 0,0 -0,3 -0,1 0,2 åttaårssnitt

1

Strukturellt sparande -0,7 0,1 0,2 -0,1 0,1 -0,9 -0,1 0,0

BNP-gap 0,9 0,7 1,3 1,2 1,2 -3,0 0,3 1,3

Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den mycket höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Engångseffekter för 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2015–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2¶Utgiftstaket för 2022

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502

Tekniska justeringar 2 4 2 7 12 5 10 10 6 2

Anm.: För 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2012 Årsredovisningen för staten 2017. Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna

att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2013). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av covid-19 förde med sig.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2022 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 559 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 75 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2022

Miljoner kronor

Utfall - Utfall -

Statens Ändrings- statens totalt

budget budget Utfall budget anvisat Utfall

2022 2022 2022 2022 2022 2021 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 184 352 76 714 1 210 805 26 453 -50 261 1 216 046 Ålderspensionssystemet vid

De takbegränsade utgifterna blev 28 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det är i första hand utgifterna på vissa utgiftsområden som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av covid- 19, insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion samt stöd för att mildra effekterna av de höga elpriserna. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 348 miljarder kronor, vilket var ca 2 miljarder kronor högre än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2022. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2022 fastställdes av riksdagen i december 2019 till

1 502 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

2022

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2020 1 502

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år 2,23 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till periodiseringsfond -0,17 Reglering kommunalekonomisk utjämning: justering förmånsvärden för personbilar -0,32 Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2021 Åtgärder med anledning av covid-19 130

Ny nivå i budgetpropositionen för 2021 1 634

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2022

Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor.

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2022 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Framför allt har en höjning av det särskilda grundavdraget för personer över 65 år, benämnt sänkt skatt för personer över 65 år i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2022 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för

2022 fastställdes

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas förändringen av budgeteringsmarginalen för 2022 från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2022 i november 2019. Förändringen är uppdelad på ett antal kategorier baserat på motsvarande redovisning för 2022 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2022 fastställdes. Uppdelningen på de olika kategorierna i baseras på egna beräkningar.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2022 till utfallet för 2022

Miljarder kronor

2022

1

2

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. 1 Bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:69. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar. När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2022 uppgick budgeteringsmarginalen till 93,4 miljarder kronor. I utfallet för 2022 uppgick marginalen till 75,3 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 18,5 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2022 fastställdes. Det inkluderar den finanspolitiskt motiverade ändringen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 197,9 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Budgeteringsmarginalen har blivit motsvarande mindre. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. Dessa består delvis av ändringar i statens budget under 2022 som en följd av pandemin. Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budgetpropositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020–2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande.

Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4).

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har sammantaget medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 3,3 miljarder kronor större. En förklaring är att bedömningen av antalet personer som uppbar A-kassa 2022 successivt har reviderats ner. Utfallet 2022 var ca 67 000 personer, mätt som helårsekvivalenter, vilket är 14 procent lägre än beräkningen för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Nedrevidering har skett trots att arbetslösheten för 2022 under samma period reviderats upp. Orsaken är att sammansättningen av ersättningstagare inom arbetsmarknadsområdet har förändrats så att en lägre andel är berättigade till A-kassa. Ytterligare en förklaring är att budgeterade volymer i olika arbetsmarknadspolitiska program och insatser under perioden inte realiserats. Skillnaden mellan budgeterad volym och utfall redovisas här som en effekt av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Sammantaget har detta bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev ca 8 miljarder kronor lägre än bedömningen som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaketför 2022 fastställdes i statens budget för 2020. Samtidigt motverkas de lägre utgifterna inom arbetsmarknadsområdet delvis av att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit högre. Det beror på att bedömningen av inkomstindex för 2022 successivt har reviderats upp sedan bedömningen i Budgetpropositionen för 2020 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 4,2 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev sammantaget ca 5 miljarder kronor lägre 2022 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar än vad som bedömdes för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Det förklaras bl.a. av att antalet ersatta föräldrapenningdagar 2022 uppgick till ca 48,6 miljoner, vilket är ca 15 procent mindre än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020. Vidare blev utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering sammantaget ca 3 miljarder kronor lägre 2022 än vad som ursprungligen bedömdes för 2022. Det beror på att genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får schablonersättning för uppgick till 26 400, vilket är 41 procent färre än vad beräkningen i Budgetpropositionen för 2020 baserades på. Samtidigt har utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blivit högre för 2022 än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det beror bl.a. på att antalet ersatta dagar i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning uppgick till 52,6 miljoner vilket var 10 procent fler än den ursprungliga bedömningen. För antalet personer inom sjuk- och aktivitetsersättningen var motsvarande skillnad 9 procent fler.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 39,4 miljarder kronor större. Utfallet för 2022 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2022. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs i avsnitt 2 och 3. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt

bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv.

2¶Utfallet för statens budget

I avsnitt 2 och 3 redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2022.

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1¶Saldot i statens budget 2022

Saldot i statens budget blev 164 miljarder kronor 2022 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 53 miljarder kronor. Saldot blev därmed 111 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 97 miljarder kronor högre och utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2022 påverkades i hög grad av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid- 19. Att utgifterna blev lägre än beräknat beror på att inlåningen från Affärsverket svenska kraftnät ökade med 58 miljarder kronor, då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Denna post ingick inte i beräkningen av utgifterna i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2022

Miljoner kronor

Utfall -

Statens Ändrings- Utfall statens

budget budget 2022 budget

Utfall - Statens Ändrings- Utfall statens budget budget 2022 budget

Statens skatteinkomster blev 88 miljarder kronor högre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror främst på högre intäkter från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, har påverkat inkomsterna i statens budget positivt med 35 miljarder kronor, vilket är drygt 29 miljarder kronor högre än beräknat. Övriga inkomster blev knappt 9 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det beror främst på att inkomsterna av statens aktier, dvs. utdelningarna från statligt ägda bolag, blev 22 miljarder kronor högre än beräknat. Däremot blev bidragen från EU drygt 12 miljarder kronor lägre än beräknat.

I tabell 2.2 redovisas de utgifter som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2022

Miljoner kronor

Utfall -

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik 5 769 4 295 7 713 1 944

Utfall - Statens Ändrings- statens

Utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 12 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 7 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

Utfallet för statens budget 2022 jämfört med 2021

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2022 och 2021. Utfallet för statens budget visar för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 78 miljarder kronor för 2021. Överskottet i statens budget var därmed 86 miljarder kronor högre 2022 jämfört med 2021.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2022–2021

Miljoner kronor

Statens inkomster ökade med 95 miljarder kronor

Statens skatteinkomster ökade med 73 miljarder kronor och övriga inkomster med 22 miljarder kronor.

Ökningen förklaras främst av högre intäkter från mervärdesskatt och är främst en effekt av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion under 2022 samtidigt som även konsumtionsvolymen ökade något. Intäkterna från arbetsgivaravgifter ökade med 39 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent jämfört med 2021. En stor del av ökningen förklaras även av periodiseringseffekter som påverkat skillnaden mellan åren positivt med 20 miljarder kronor.

Ökningen av övriga inkomster beror främst på högre utdelningar av statens aktier som ökade med 29 miljarder kronor. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 miljarder kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.

Utgifterna ökade med knappt 1 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 9 miljarder kronor (0,8 procent) mellan 2021 och 2022. Att utgifterna ökade så lite beror till stor del på att Affärsverket svenska kraftnäts inlåning ökade med 41 miljarder kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar, vilket minskar utgifterna i statens budget.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2021 och 2022.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2022–2021

Miljoner kronor

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen under 2022. Till stor del innehåller ändringsbudgetarna bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands invasion. Under första delen av året innehöll ändringsbudgetarna även åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

Beslut om ändringar i statens budget 2022

Tabell 2.5 visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2022. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna.

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 87 214 miljoner kronor i ändringsbudget under 2022. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 15 986 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 37 190 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2022. Dessutom har riksdagen beslutat om ökade kreditgarantiramar med

250 000 miljoner kronor och 181,7 miljoner euro. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 008 miljoner kronor vilket minskar statens tillgångar med samma belopp.

Tabell 2.5 Ändringar i Statens budget 2022

Miljoner kronor

Beställnings- Kredit- Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster bemyndiganden garantiramar Övrigt 2022-02-02 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:86, bet.

2022 – Ersättningar på 2021/22:FiU16, rskr.

sjukförsäkringsområdet, stöd 2021/22:137–142

till företag, medel för testning

och smittspårning samt

andra åtgärder med

anledning av coronaviruset 18 405 2022-02-02 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:89, bet.

2022 – Fler åtgärder på 2021/22:FiU16, rskr. skatteområdet med 2021/22:137–142 anledning av coronaviruset -11 250

2022-02-02 Ökade medel till Bet. 2021/22:FiU16,

kultursektorn rskr. 2021/22:169 820 2022-02-24 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:113,

2022 – Slopad karenstid för bet. 2021/22:FiU44,

stöd vid korttidsarbete, rskr. 2021/22:169–173

förstärkt evenemangsstöd

och andra åtgärder med

anledning av coronaviruset

samt kompensation till

hushållen för höga elpriser 10 291 2022-02-28 Ändringar i statens budget Bet. 2021/22:FiU40,

för 2022 – Ekonomiskt stöd rskr. 2021/22:174–175

och utrustning till Ukraina 914 2022-03-17 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:152,

2022 – Garanti till bet. 2021/22:FiU45, Internationella rskr.2021/22:190 återuppbyggnads- och utvecklingsbanken för lån till Ukraina EUR 44,7

2022-03-24 Ändringar i statens budget Bet. 2021/22:FiU46,

för 2022 – Stöd till Ukraina rskr. 2021/22:204

med efterfrågad

försvarsmateriel 205 2022-04-07 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:199,

2022 – Åtgärder för att bet. 2021/22:FiU47, stärka rikets militära försvar rskr. 2021/22:226–228 och kompensation till hushållen för höga elpriser 2 919 21 900

2022-04-27 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:221,

2022 – Tillfälligt sänkt skatt bet. 2021/22:FiU39, på bensin och diesel samt rskr. 2021/22:248–250 hantering av överskott av vaccindoser -3 900

2022-06-21 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:252,

2022 – Stöd till jordbruket bet. 2021/22:FiU48, och fiskerinäringen samt rskr. 2021/22:436–439 kompensation för höga energipriser 2 370 94

Beställnings- Kredit- Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster bemyndiganden garantiramar Övrigt 2022-06-21 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:258,

2022 – Åtgärder i samband bet.2021/22:FiU48, med rekapitalisering av SAS rskr. 2021/22:436–439 AB 1 500

2022-06-21 Investeringsstöd och Bet. 2021/22:FiU48,

energieffektivisering av rskr. 2021/22:436 flerbostadshus m.m. 4 291

2022-06-22 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:269,

2022 – Vårändringsbudget bet. 2021/22:FiU49, för 2022 och stöd till Ukraina rskr. 2021/22:459–470 32 018 -440 13 278

2022-06-22 Ökade medel till anskaffning Bet. 2021/22:FiU49,

av materiel och anläggningar rskr. 2021/22:459 1 000 2022-06-22 Extra ändringsbudget för Prop. 2021/22:270,

2022 – Retroaktivt sänkt bet. 2021/22:FiU50, skatt på diesel inom jord-, rskr. 2021/22:471 skogs- och vattenbruk -490

2022-09-05 Ändringar i statens budget Bet. 2021/22:FiU51,

för 2022 – Statliga rskr. 2021/22:472

kreditgarantier för lån till

elproducenter 250 000 2022-11-17 Ändringar i statens budget Bet. 2022/23:FiU27,

för 2022 – Försvarsmateriel rskr. 2022/23:14

till Ukraina 3 008 2022-12-14 Höständringsbudget för Prop. 2022/23:2, bet.

2022 2022/23:FiU11, rskr.

2022/23:52-59 12 482 2 013 EUR 137 70

Summa 87 214 -15 986 37 190

Åtgärder med anledning av coronaviruset

Den 2 februari anvisade riksdagen ytterligare 6 153 miljoner kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg framför allt till riktade statsbidrag för testning och smittspårning med anledning av spridningen av covid- 19. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisade riksdagen ytterligare 8 775 miljoner kronor för främst ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 2 850 miljoner kronor, varav 2 000 miljoner kronor för omställningsstöd och 600 miljoner kronor för stöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt 250 miljoner kronor till evenemangsstöd.

Utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med att betala skatt och mervärdesskatt

Den 2 februari beslutade riksdagen även bl.a. om förändringar av regelverket om s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av dels avdragen preliminär skatt, dels mervärdesskatt. Förslaget om utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt beräknades minska redovisningen mot inkomsttitel 1931 Anstånd med 10 800 miljoner kronor.

Ytterligare medel till kultursektorn med anledning av skärpta restriktioner

Den 2 februari beslutade riksdagen dessutom, enligt ett förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 820 miljoner kronor inom utgiftsområde

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet pga. skärpta restriktioner med anledning av spridningen av covid-19.

Kompensation för höga elpriser och förstärkt evenemangsstöd

Den 24 februari anvisade riksdagen ytterligare 7 500 miljoner kronor inom anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor inom anslaget 1:27 Evenemangsstöd.

Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina

Den 28 februari beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan ytterligare 500 miljoner kronor för ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor. Dessutom anvisades anslaget 1:3 Anskaffning av materiel inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 414 miljoner kronor för att återanskaffa materiel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel som skänkts till Ukraina.

Garanti till IBRD för lån till Ukraina

Den 17 mars godkände riksdagen garantiavtalet med Internationella återuppbyggnadsoch utvecklingsbanken (IBRD) och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till banken som uppgår till högst 44,7 miljoner euro plus ränta för bankens kompletterande lån till Ukraina.

Pansarskott och minröjningsmateriel till Ukraina

Den 24 mars beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina. Det handlade om upp till 5 000 pansarskott och fältarbetsmateriel inom området minröjning, som skulle kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 205 miljoner kronor. Därför anvisade riksdagen anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med ytterligare 205 miljoner kronor för att återanskaffa skänkt materiel.

Medel till rikets militära försvar och kompensation för höga elpriser

Den 7 april anvisade riksdagen ytterligare 1 999 miljoner kronor inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap för att stärka Sveriges försvarsförmåga genom en snabbare upprustning av det militära försvaret. Dessutom höjdes beställningsbemyndigandena inom utgiftsområdet med 21 900 miljoner kronor. Anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi anvisades ytterligare 920 miljoner kronor för att kompensera hushåll med hög elförbrukning under mars 2022.

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel

Den 27 april beslutade riksdagen att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Därmed beräknades statens inkomster minska med 3 900 miljoner kronor.

Stöd till jordbruket och fiskerinäringen

Den 21 juni anvisade riksdagen ytterligare 1 770 miljoner kronor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för stöd till jordbrukare och fiskare som har drabbats av höjda priser på insatsvaror. Det ökade stödet påverkar även beräk-

ningen av inkomster som redovisas på inkomsttitel 6111 Gårdsstöd där inkomsterna beräknades öka med 94 miljoner kronor.

Rekapitalisering av SAS

Den 21 juni anvisade riksdagen även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 1 500 miljoner kronor för att regeringen skulle kunna konvertera svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar i konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway– Sweden till nya aktier i SAS AB.

Investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus

Den 21 juni beslutade riksdagen dessutom, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 4 291 miljoner kronor inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus m.m.

Vårändringsbudgeten för 2022

Regeringen lämnade propositionen Vårändringsbudget för 2022 till riksdagen den 19 april 2022 (prop. 2021/22:99). Den 15 juni avslog riksdagen finansutskottets förslag till beslut om propositionen. Beslutet om avslag var en följd av att finansutskottet inte tog in ett kompromissförslag om pensioner i utskottets förslag. Regeringen lämnade den 17 juni propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina. I och med riksdagens beslut om propositionen den 22 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 32 018 miljoner kronor, vilket medförde ändringar för 89 anslag inom 23 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel: – Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration

anvisades ytterligare 9 800 miljoner kronor. Rysslands invasion av Ukraina och EU:s aktivering av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet) innebär att ett stort antal personer söker och förväntas söka skydd i Sverige.

– Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg anvisades ytterligare 1 736 miljoner kronor framför allt för att

staten ska kunna ersätta regionerna för vaccinationer mot covid-19 om en fjärde dos blir rekommendation för hela befolkningen.

– Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 5 800 miljoner kronor eftersom sjuklönekostnaderna blev högre än vad som tidigare hade beräknats.

– Anslaget 1:1 Garantipension vid ålderdom inom utgiftsområde 11 Ekonomisk

trygghet vid ålderdom anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.

– Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn anvisades ytterligare 1 140 miljoner kronor eftersom utgifterna

för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev betydligt högre än vad som tidigare beräknats som en följd av hög smittspridning av bl.a. covid- 19.

– Anslaget 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

anvisades ytterligare 3 900 miljoner kronor eftersom försäljningen av framför allt

elbilar ökade snabbare än förväntat.

I vårändringsbudgeten beslutade också riksdagen om tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruk under perioden 1 juli 2022–30 juni 2023, vilket medförde att inkomsterna från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter beräknades minska med totalt 440 miljoner kronor.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden med totalt 13 278 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställningsbemyndigandet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer med 7 400 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 2 997 miljoner kronor.

Försvarsmateriel till Ukraina

Den 22 juni beslutade riksdagen också, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 1 000 miljoner kronor för att säkra mer försvarsmateriel som stöd till Ukraina då landet efterfrågar fortsatt stöd med försvarsmateriel i form av vapen och övrig personlig utrustning.

Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter

Den 22 juni beslutade riksdagen även om retroaktivt sänkt skatt på diesel som förbrukats i arbetsmaskiner m.m. inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter fr.o.m. den 1 januari 2022. Det beräknades minska statens inkomster från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter med totalt 490 miljoner kronor.

Kreditgarantier för lån till elproducenter

Den 5 september beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 250 000 miljoner kronor för lån till i första hand elproducenter, men vid behov även andra aktörer på elderivatmarknaden.

Försvarsmateriel till Ukraina

Den 17 november beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att under 2022 skänka försvarsmateriel i form av luftförsvarssystem, inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning, inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät till Ukraina. Den aktuella försvarsmaterielen behövs för statens verksamhet, men bedöms tillfälligt kunna avvaras som stöd till Ukraina. Värdet av den aktuella försvarsmaterielen uppgår till 3 008 miljoner kronor och minskar statens tillgångar med motsvarande belopp.

Höständringsbudget för 2022

Den 14 december beslutade riksdagen om höständringsbudgeten för 2022. I den budgeten anvisade riksdagen ytterligare 12 482 miljoner kronor vilket påverkade totalt

21 anslag inom 13 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel: – Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområdet 26 Statsskuldsräntor m.m.

anvisades ytterligare 10 500 miljoner kronor. Det beror framför allt på högre kurs- och valutaförluster än tidigare beräknat, bl.a. till följd av en försvagad svensk kronkurs gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom

beräknades överkurser vid emissioner bli lägre till följd av högre marknadsräntor. – Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 4 500 miljoner kronor bl.a. för att utgifterna för sjukpenning förväntades bli högre än tidigare beräknat.

– Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

minskades i stället med 4 852 miljoner kronor.

Totalt höjdes sju beställningsbemyndiganden i höständringsbudgeten. Den största ökningen är på 1 000 miljoner kronor och rör anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet inom utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning.

I höständringsbudgeten godkände riksdagen även avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 137 miljoner euro.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att ge Kungliga Dramatiska teatern AB en ny låneram för investeringar med 70 miljoner kronor.

En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringar som påverkar anslagen i statens budget 2022.

2.3¶Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026.

Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020, 2021 och 2022. I tabellen nedan visas utfallet för de poster i statens budget som kan utgöra underlag för Sveriges ansökan om medel från RRF givet att målen i återhämtningsplanen uppfylls. Utfallet för genomförda åtgärder för

2020 är inte särredovisade i statens budget, därför visar tabellen endast utfallet för de åtgärder som genomförts under 2021 och 2022. År 2022 uppgick utgifterna för åtgärderna till 6 582 miljoner kronor. De ackumulerade utgifterna för 2021 och 2022 uppgår till totalt 15 891 miljoner kronor.

Tabell 2.6 RRF-poster i statens budget 2021 – 2022

Miljoner kronor

Utgifter Utgifter UO Anslag/Anslagspost/Delpost Anslag/Anslagspost/Delpostnamn 2021 2022 Ackumulerat 9 4:5 ap.5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldreområdet/Äldreomsorgslyftet RRF 2 781 -1 262 1 519 16 1:17 ap.2 Statligt stöd till vuxenutbildning /

Statligt stöd till vuxenutbildning RRF 374 435 809 16 1:19 ap.3 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning / Statligt stöd

för yrkeshögskoleutbildning m.m. RRF 307 346 653 16 2:3 ap.1 dp.2 Uppsala universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 70 80 150 16 2:5 ap.1 dp.2 Lunds universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 65 69 134 16 2:7 ap.1 dp.2 Göteborgs universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 62 75 137 16 2:9 ap.1 dp.2 Stockholms universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 56 67 122 16 2:11 ap.1 dp.2 Umeå universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 42 50 92 16 2:13 ap.1 dp.2 Linköpings universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 31 38 69 16 2:15 ap.1 dp.2 Karolinska institutet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 25 25 50 16 2:17 ap.1 dp.2 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning

på grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 62 64 126 16 2:19 ap.1 dp.2 Luleå tekniska universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 16 20 35 16 2:21 ap.1 dp.2 Karlstads universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 25 33 58 16 2:23 ap.1 dp.2 Linnéuniversitetet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 31 36 68 16 2:25 ap.1 dp.2 Örebro universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 23 23 47 16 2:27 ap.1 dp.2 Mittuniversitetet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 15 16 31 16 2:29 ap.1 dp.2 Malmö universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 29 34 64 16 2:31 ap.1 dp.2 Mälardalens universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 23 26 49

Utgifter Utgifter UO Anslag/Anslagspost/Delpost Anslag/Anslagspost/Delpostnamn 2021 2022 Ackumulerat 16 2:33 ap.1 dp.2 Blekinge tekniska högskola: Utbildning

på grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 9 10 18 16 2:35 ap.1 dp.2 Stockholms konstnärliga högskola:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå / Takbelopp /

Takbelopp RRF 1 1 3 16 2:37 ap.1 dp.2 Gymnastik- och idrottshögskolan:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå / Takbelopp /

Takbelopp RRF 4 6 10 16 2:39 ap.1 dp.2 Högskolan i Borås: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 19 19 38 16 2:41 ap.1 dp.2 Högskolan Dalarna: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 13 17 30 16 2:43 ap.1 dp.2 Högskolan i Gävle: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 16 19 35 16 2:45 ap.1 dp.2 Högskolan i Halmstad: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 14 15 30 16 2:47 ap.1 dp.2 Högskolan Kristianstad: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 13 15 28 16 2:49 ap.1 dp.2 Högskolan i Skövde: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 14 15 29 16 2:51 ap.1 dp.2 Högskolan Väst: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 15 15 31 16 2:53 ap.1 dp.2 Konstfack: Utbildning på grundnivå

och avancerad nivå / Takbelopp /

Takbelopp RRF 4 4 8 16 2:55 ap.1 dp.2 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 0 0 1 16 2:57 ap.1 dp.2 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå / Takbelopp /

Takbelopp RRF 2 3 5 16 2:59 ap.1 dp.2 Södertörns högskola: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå /

Takbelopp / Takbelopp RRF 12 14 26 16 2:63 ap.1 dp.3 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet / Chalmers Tekniska

Högskola AB / Utbildning på grundnivå

och avancerad nivå RRF 39 40 79 16 2:63 ap.3 dp.3 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet / Stiftelsen

Högskolan i Jönköping / Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå RRF 20 21 41 18 1:7 ap.4 Energieffektivisering av flerbostadshus

/ Energieffektivisering och renovering

av flerbostadshus RRF 40 265 305 18 1:8 ap.2 Investeringsstöd för anordnande av

hyresbostäder och bostäder för

studerande / Investeringsstöd för

anordnade av hyresbostäder och

bostäder för studerande RRF 1 100

1 100

Utgifter Utgifter UO Anslag/Anslagspost/Delpost Anslag/Anslagspost/Delpostnamn 2021 2022 Ackumulerat 20 1:14 ap.3 Skydd av värdefull natur / Skydd

värdefull natur - till NV - RRF 1 100 850 1 950 20 1:16 ap.2 Klimatinvesteringar / Stöd till

klimatinvesteringar - RRF 1 838 2 404 4 242 20 1:19 ap.1 Industriklivet / Industriklivet RRF 230 498 727 20 1:19 ap.2 Industriklivet / Minusutsläpp RRF 36 64 101 22 1:2 ap.2 dp.2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur /

Vidmakthållande järnväg / Drift,

underhåll och trafikledning på järnväg

RRF 377 432 809 22 2:5 ap.6 Driftsäker och tillgänglig elektronisk

kommunikation / Stöd för

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2022 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2022 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 18,2 miljarder kronor, medan ändringsbudgetar för 2022 innehöll reformer som minskade skatteintäkterna med 5,9 miljarder kronor, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Skattereformer 2022 i statens budget för 2022 och i ändringsbudgetar för 2022

Miljarder kronor

1 Se bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget. Skatteintäkterna har minskat till följd av de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2022. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedöms ha minskat med 15 miljarder kronor, vilket bl.a. beror på höjt jobbskatteavdrag för

låg- och medelinkomsttagare, höjt grundavdrag för pensionärer och en förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms ha minskat med 8 miljarder kronor och beror främst på beslut om sänkt skatten på drivmedel, dels i den ursprungliga budgeten för 2022, dels i ändringsbudget under 2022. Regeländringarna beräknas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 24 miljarder kronor 2022.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2022.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent, vilket är 2,0 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2022.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så ökar även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2022. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar intäkterna från mervärdeskatt.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2022 blev 2,9 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2022. Även det förklaras främst av prisökningarna under 2022, justerat för prisökningarna blev dock utfallet 0,9 procentenheter lägre.

Tabell 2.8 Makroekonomiska förutsättningar och antaganden i utfallet för statens budget 2022 jämfört med budgetpropositionen för 2022

Procentuell utveckling om inget annat anges

2022

1 BNP, marknadspris 8,4

Differens jämfört med budgeten för 2022 2,9

2 Arbetade timmar 2,4

Differens jämfört med budgeten för 2022 -0,3

3 Timlön 3,9

Differens jämfört med budgeten för 2022 2,3

Utbetald lönesumma, skatteunderlag 6,4

Differens jämfört med budgeten för 2022 2,0

4 Arbetslöshet 7,5

Differens jämfört med budgeten för 2022 -0,2

1 Hushållens konsumtionsutgifter 9,4

Differens jämfört med budgeten för 2022 3,0

2022 Kommunal medelutdebitering 32,2

Differens jämfört med budgeten för 2022 -0,1

Statslåneränta 1,4

Differens jämfört med budgeten för 2022 0,9

KPI juni-juni 8,7

Differens jämfört med budgeten för 2022 7,3

Inkomstbasbelopp 71,0

Differens jämfört med budgeten för 2022 0,6

Prisbasbelopp 48,3

Differens jämfört med budgeten för 2022 0,0

Inkomstindex 194,2

Differens jämfört med budgeten för 2022 1,8

Skiktgräns 540,7

Differens jämfört med budgeten för 2022 0,0

Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15–74 år. 5 Medelvärde under året, procent. Statslåneräntan per den 30 november. 7 Tusental kronor. Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Bedömningar om utfallet för 2022

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2022 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.9 Tidpunkter för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2022

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter Jan 2024 1120 Allmän pensionsavgift Dec 2023 1140 Skattereduktioner Dec 2023

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Aug 2023 1240 Egenavgifter Dec 2023 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 2023 1280 Nedsättningar, 1283–1284 Feb 2024

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 2023 1320 Skatt på företagsvinster Dec 2023 1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 Dec 2023 1350 Fastighetsskatt Dec 2023

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 2023 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 2023 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 2024 1630 Övriga skatter, företag Apr 2024

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer Dec 2023

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar Apr 2024 1920 Betalningsförskjutningar Dec 2023

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2022 och 2021

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för

2022 och 2021.

Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2022 2021 2022 2021

Statens skatteintäkter 5 procent högre än väntat

Statens skatteintäkter uppgick till 1 273,5 miljarder kronor 2022, vilket är 58,3 miljarder kronor (4,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budgeten.

Jämfört med 2021 ökade intäkterna med 53,1 miljarder kronor (4,3 procent). Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 41,9 miljarder kronor. Ökningen förklaras framför allt av kraftiga prisökningar på hushållens konsumtion samtidigt som konsumtionen ökade något under 2022. Intäkterna från indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent jämfört med 2021.

Statens skatteinkomster högre än budgeterat för 2022

Statens skatteinkomster 2022 blev 87,8 miljarder kronor (7,2 procent) högre än beräknat i statens budget.

Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev 34,6 miljarder kronor och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 29,5 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.

Uppbördsförskjutningen för 2022 blev positiv och uppgick till 52,6 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2022 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2022. Uppbördsförskjutningen är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.

Betalningsförskjutningen dvs. skillnaden mellan betalad skatt och förväntad slutlig skatt som förskjutits mellan år, blev omvänt negativ och uppgick -14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningen för kommuner och regioner blev omvänt positiv och uppgick till 28,0 miljarder kronor. Det beror på att lönesumman blev högre än när de kommunala uppräkningsfaktorerna fastställdes. Det innebar att de kommunala skatteintäkterna blev högre än vad staten betalat ut i förskott till kommuner och regioner under 2022.

För 2022 blev statens skatteinkomster 73,0 miljarder kronor (5,9 procent) högre än för 2021. Periodiseringarna blev 20,0 miljarder kronor högre. Uppbördsförskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsförskjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med 3,0 miljarder kronor (negativt).

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.11 Skatt på arbete

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2022 2021 2022 2021

Skillnad Skillnad

mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2022 2021 2022 2021

Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2022 Skatt på arbete uppgick till 1 389,2 miljarder kronor, vilket är 35,9 miljarder kronor (2,7 procent) högre än i beräkningen till statens budget och 60,1 miljarder kronor (4,5 procent) högre än 2021. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 6,4 procent i stället för 4,4 procent.

För inkomståret 2022 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 716,0 miljarder kronor. Det är 18,9 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 58,9 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 4,3 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till 846,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 20,9 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 9,9 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 3,6 miljarder kronor högre och jobbskatteavdragen 2,4 miljarder kronor högre eftersom lönesumman utvecklades bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Skattereduktionen för installation av grön teknik blev 2,5 miljarder kronor högre än beräknat. Antalet hushåll som investerat i bl.a. solceller har ökat kraftigt under 2022, vilket främst beror på de kraftigt stigande elpriserna.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 673,2 miljarder kronor, vilket är 17,0 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 669,4 miljarder kronor för inkomståret 2022. Det är 18,7 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat.

Intäkterna från skatt på arbete ökade jämfört med 2021 Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på arbete 60,2 miljarder kronor (4,5 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 21,7 miljarder kronor (3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 39,7 miljarder kronor (4,9 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 6,4 procent. Timlönen ökade med 3,9 procent och antalet arbetade timmar med 2,4 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 2,6 miljarder kronor.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 28,9 miljarder kronor jämfört med 2021. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat. Det beror i huvudsak beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete men även på att jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare samt att det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år höjdes 2022. Husavdragen uppgår till 19,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder

kronor jämfört med 2021. Skattereduktionen för installation av grön teknik ökade med 1,6 miljarder kronor och Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning med 2,5 miljarder kronor. Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning stärktes inför 2022, vilket förklarar hela ökningen.

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 2022 Indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor (6,1 procent) jämfört med 2021. Arbetsgivaravgifterna ökade med 39,4 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman ökat med 6,4 procent jämfört med 2021. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter ökade med 1,3 miljarder kronor. Det beror bl.a. på en förstärkning av de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under perioden juni, juli och augusti 2022.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.12 Skatt på kapital

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget

Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat men lägre än 2021 Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 349,0 miljarder kronor 2022. Det är 32,2 miljarder kronor (10,2 procent) högre än i statens budget för 2022.

Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 1,4 miljarder kronor (1,6 procent) högre och intäkterna från skatt på företagsvinster 14,8 miljarder kronor (8,9 procent) högre än beräknat. Intäkterna från Riskskatt för kreditinstitut beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor. Skillnaden mot statens budget i tabellen beror på att intäkten för riskskatten redovisades under inkomstgrupp 1320 Företagsvinster i budgetpropositionen för 2022 och beräknades uppgå till 6,3 miljarder kronor.

Intäkterna från kupongskatt blev 6,6 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror på att utdelningarna blev högre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands.

Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på kapital 6,9 miljarder kronor (1,9 procent) lägre. Till följd av nedgången på värdepappersmarknaden och i bostadspriser minskade intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 17,2 miljarder kronor (16,4 procent). Intäkterna från skatt på utdelningsinkomster, som till största delen baseras på resultatet för 2021, har dock ökat jämfört med föregående år.

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha minskat med 1,8 miljarder kronor. Minskningen beror på en tillfällig skattereduktion för investeringar och inventarieinköp som beräknas uppgå till 5,5 miljarder kronor. Åt motsatt håll går intäkterna från nya riskskatten för 2022, som beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget

1450– Övriga skatter på energi och

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 692,9 651,0 23,6 39,9

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 692,9 miljarder kronor, vilket är 23,6 miljarder kronor (3,5 procent) högre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2021 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 41,9 miljarder kronor (6,4 procent).

Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Högre intäkter från mervärdesskatt till följd av prisökningarna under 2022 Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 559,7 miljarder kronor, vilket är 33,1 miljarder kronor (6,3 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror framför allt på de kraftiga prisökningarna under 2022. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2022.

Jämfört med 2021 blev intäkterna från mervärdesskatt 48,7 miljarder kronor (9,5 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 23,2 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade

1 Lag (2021:931) om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021. Skattereduktionen tillgodoräknas vid fastställande av skatten för det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022.

med 13,0 miljarder kronor. Enbart intäkterna från mervärdesskatt på el och fjärrvärme beräknas ha ökat med 5,2 miljarder kronor (20,6 procent) och är en direkt följd av högre priser under 2022. Intäkterna från mervärdesskatt på investeringar ökade med 7,3 miljarder kronor under 2022, varav intäkterna från mervärdesskatt på bostadsinvesteringar ökade med 4,5 miljarder kronor.

Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 29,7 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor (4,3 procent) högre än beräknat i budgeten och 1,1 miljarder kronor (3,7 procent) högre än 2021.

Intäkterna från skatt på tobak blev 0,8 miljarder kronor (6,6 procent) högre än budget och ökade med 1,1 miljard kronor (9,1 procent) jämfört med 2021. Under 2022 fattades beslut om att skatten på tobak skulle höjas från och med den 1 januari 2023, vilket medförde kraftigt ökade inköp av tobak i december 2022.

Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

statens statens

Prognos/utfall Prognos/utfall budget budget

Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 74,0 miljarder kronor och blev därmed 9,2 miljarder kronor (11,1 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2021 minskade intäkterna från skatt på energi och miljö med 7,1 miljarder kronor (8,8 procent).

Minskad elförbrukning och sänkt skatt på bensin och diesel 2022 Intäkterna från energiskatt på bensin- och oljeprodukter blev 4,9 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel med 1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Jämfört med 2021 minskade intäkterna med 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på den tillfälligt sänkta skatten i ändringsbudget, dels på att skatten på bensin och diesel sänktes i statens budget för 2022

Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 4,0 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget och 2,2 miljarder kronor lägre än 2021. Under 2022 har elförbrukningen minskat med 5 procent, vilket dels beror på de höga elpriserna som fått hushållen att spara el, dels på att medeltemperaturen var högre än 2021.

Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget

1450–1460 Övriga skatter på energi och

Kraftig ökning av antalet flygresenärer 2022 Intäkterna från skatt på flygresor blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och beror på att antalet flygresenärer blev högre än väntat. Jämfört med 2021 har intäkterna från flygskatt ökat med 0,7 miljarder kronor. Flygresandet har ökat med 224 procent eller drygt 8,2 miljoner avgående resenärer under 2022 och börjar nu närma sig nivåerna före covid-19.

Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till 22,5 miljarder kronor och blev därmed 0,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2021 blev intäkterna av skatt på vägtrafik i stort sett oförändrade.

Övriga skatter Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2021 väntas uppgå till 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2021 är intäkterna från övriga skatter 0,7 miljarder kronor lägre 2022. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB minskade med 0,9 miljarder kronor.

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 9,3 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på högre priser på import men även på att importen ökat under 2022. Jämfört med 2021 ökade intäkterna från skatt på import med 2,0 miljarder kronor (27,1 procent). De största ökningarna är inom varuområdena fisk, kläder och skor samt elektriska maskiner.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget

Restförda och övriga skatter uppgick till 10,9 miljarder kronor för 2022, vilket är 3,4 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev -13,7 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är -7,7 miljarder kronor och beror på att befarade uppbördsförluster, framför allt för mervärdesskatt, blev högre än beräknat. Skatteverket har i dessa fall påfört företag mervärdesskatt men samtidigt restfört motsvarande belopp.

Jämfört med 2021 bedöms intäkterna öka med 15,8 miljarder kronor 2021. Befarade uppbördsförluster, främst för mervärdesskatt, har minskat med 2,5 miljarder kronor och övriga skatter, hushåll och företag, har ökat med 12,5 miljarder kronor. År 2021 minskade omprövningar av skattebeslut från tidigare år intäkterna med 5,0 miljarder kronor, medan de under 2022 ökade intäkterna med 2,3 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 7,3 miljarder kronor. Företagens anstånd med skatt minskade 2022, vilket ökat skatteintäkterna med 3,3 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2022 2021 2022 2021

1700 Avgående poster, skatter till EU -9,3 -7,3 -2,3 -0,7

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 168,4 -1 110,5 -30,0 -32,9

Avgående poster, skatter till andra sektorer Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 168,4 miljarder kronor. Det är 30,0 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och 57,9 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 2,0 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2022. Skillnaden mot 2021 förklaras av den starka utvecklingen av lönesumman, 6,4 procent under 2022.

Periodiseringar Periodiseringarna för 2022 beräknas uppgå till 34,6 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. I statens budget för 2022 beräknades periodiseringarna uppgå till 5,1 miljarder kronor. Skillnaden är 29,5 miljarder kronor.

Uppbördsförskjutningen för 2022 blev positiv och uppgick till 52,6 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2022 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2022. Skillnaden mot statens budget är 56,8 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningen blev negativ och uppgick till 14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade slutliga kommunalskatten, blev 28,0 miljarder kronor. Orsaken är att lönesumman har ökat mer än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2022. Skillnaden mot betalningsförskjutningen i statens budget är -10,6 miljarder kronor.

Anstånden beräknas uppgå till -3,5 miljoner kronor, vilket 16,8 miljarder kronor lägre än vad som antogs i budgeten. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga

anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2022. Det beror bl.a. på att riksdagen under våren 2022 beslutade om att företag kunde förlänga anståndstiden till maximalt tre år, i stället för två år som gällde tidigare.

För 2022 blev periodiseringarna 20,0 miljarder kronor högre än för 2021. Uppbördsförskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsförskjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med 3,0 miljarder kronor.

Behållningarna på skattekonto minskade 2022 Hushåll, men framför allt företag gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. överinsättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekonto påverkas skatteinkomsterna negativt. För 2022 bedöms bolagens överinsättning på skattekonto ha minskat med 10 miljarder kronor, och har därmed påverkat statens skatteinkomster för 2022 negativt med samma belopp. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekonto.

Tabell 2.18 Saldot på skattekontot

Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022 Behållning på skattekontot 61 56 56 76 66 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot 10 -5 0 20 -10 Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2022 uppgick till -21 989 miljoner kronor och blev därmed 8 814 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 21 799 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -126 613 -130 043 -3 430 -120 555

Övriga inkomster -30 803 -21 989 8 814 -43 788

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 71 949 miljoner kronor, vilket är

27 493 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 28 669 miljoner kronor (66,2 procent) högre.

Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men lägre än föregående år

Rörelseöverskotten uppgick till 4 733 miljoner kronor, vilket är 1 879 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet dock

2 716 miljoner kronor (36,5 procent) lägre.

Tabell 2.21 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket svenska Kraftnäts inlevererade

utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 363 348 -15 404

2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 900 miljoner kronor, vilket är 2 900 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat som för de senaste fem åren, 2017 till 2021, uppgick till 4 834 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 348 miljoner kronor. Det är 55 procent av årets

resultat för koncernen 2021. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 369 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor (179,7 procent) högre än 2021.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev lägre än beräknat i statens budget Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 263 miljoner kronor, vilket är 238 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 61 miljoner kronor lägre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av Fysikhuset vid Albano i Stockholm.

Kostnadsränta på skattekontot högre än 2021 Ränteinkomster uppgick till 3 267 miljoner kronor. Det är 1 211 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 696 miljoner kronor (27,1 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.22 Ränteinkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 3 108 miljoner kronor, vilket är 695 miljoner kronor (28,8 procent) högre än 2021. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 659 miljoner kronor högre.

Staten erhöll 46 207 miljoner kronor i aktieutdelning 2022 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 46 207 miljoner kronor, vilket är 28 630 miljoner kronor (162,9 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 414 miljoner kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.

Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2022 och 2021

Miljoner kronor

Utfall 2022 Utfall 2021 Skillnad mot 2021 Akademiska hus AB 2 484 2 142 342 AB Svensk Bilprovning 71 58 13 Apoteket 449 0 449 Eurofima 1 1 0 Jernhusen AB 390 169 221 Lernia 36 0 36 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 12 430 5 850 6 580

Utfall 2022 Utfall 2021 Skillnad mot 2021 Specialfastigheter Sverige AB 634 604 30 Sveaskog Holding AB 1 300 850 450 AB Svensk Exportkredit 414 290 124 Svevia AB 236 251 -15 Sweden House AB 0 2 -2 Telia Company AB 3 310 3 230 80

Utdelningen från LKAB blev 12 430 miljoner kronor, vilket motsvarar 77 procent av årets resultat för bolaget. SBAB Bank delade ut 832 miljoner kronor. Under 2021 gav inte bolaget någon utdelning.

Inkomster från offentligrättsliga avgifter blev högre än 2021 Offentligrättsliga avgifter uppgick till 12 225 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 624 miljoner kronor (5,4 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre avgifter för vägtrafikområdet, exempelvis för fordonsregistrering och registerhållning, som uppgick till 1 307 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (14,0 procent) högre än 2021. Ökningen beror på att nybilsförsäljningen blev högre än föregående år. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 830 miljoner kronor, vilket är 323 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 237 miljoner kronor (14,9 procent) högre än 2021, vilket beror på ett fåtal större sanktionsavgifter under 2022. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

Återbetalning av statsbidrag Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 368 miljoner kronor, vilket är 1 755 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 559 miljoner kronor (26,7 procent) högre. Det förklaras bl.a. av Skolverkets återkrav av statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, bidragens omfattning har ökat senaste åren vilket har lett till större återkrav. Det beror också på att Länsstyrelsen i Örebro län har återbetalat 316 miljoner kronor av de medel som de erhållit med anledning av pandemin, i enlighet med regleringsbrev 2022.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 941 -4 059 23

Högre inkomster av försåld egendom jämfört med 2021 Inkomster av försåld egendom uppgick till 941 miljoner kronor, vilket är 4 059 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 918 miljoner kronor högre. Skillnaden beror till största delen på att staten under året sålde Metria AB till Sikri Holding. Inkomsterna som redovisades efter försäljningen uppgick till 713 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Dessutom redovisade Sveriges lantbruksuniversitet 202 miljoner kronor efter försäljning av fastigheten Gotland Follingbo Hallfrede samt den sista delen av fastigheten Ultuna 2:1.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen normalt är återbetalning av studielån.

Tabell 2.25 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021 4100 Återbetalning av näringslån 0 0 0 0

Återbetalning av kapitaltillskott efter klagan till Europeiska kommissionen Återbetalning av lån uppgick till 1 380 miljoner kronor, vilket är 851 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 319 miljoner kronor (30,1 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 27 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 136 miljoner kronor lägre än 2021. Förändringen mellan åren beror främst på att amorteringarna för återkrav har minskat på grund av att fribeloppet slopades under 2020 med anledning av covid-19. Återbetalning av övriga lån blev 878 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på att Swedavia AB har återbetalat 879 miljoner kronor av kapitaltillskottet från staten. Totalt uppgick kapitaltillskottet till 2 500 miljoner kronor och betalades ut med anledning av covid-19. Efter en klagan till Europeiska kommissionen, som granskat det genomförda kapitaltillskottet, bedömde regeringen att 1 621 miljoner kronor kunde godkännas av Europeiska kommissionen, enligt EU:s gällande statsstödsregler. Jämfört med föregående år blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 455 miljoner kronor (69,7 procent) högre.

Återbetalning av övriga lån avser också hemutrustningslån som uppgick till 111 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 0 5200 Statliga pensionsavgifter 18 038 18 164 126 17 795

5000 Kalkylmässiga inkomster 18 038 18 164 126 17 795

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2021 Statliga pensionsavgifter uppgick till 18 164 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 14 739 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 473 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev de statliga pensionsavgifterna 369 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut och större retroaktiva premier.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.27 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 11 146 10 584 -562 10 160 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 294 151 -143 97 6300 Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden 2 200 1 430 -770 1 185 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 2 771 1 284 -1 487 1 245 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 794 644 506 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning

och resiliens 10 513 -10 513 6900 Övriga bidrag från EU 713 1 376 663 1 416

6000 Bidrag m.m. från EU 27 787 15 620 -12 166 14 609

Inkomsterna uppgick till 15 620 miljoner kronor, vilket är 12 166 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2021 blev inkomsterna 1 011 miljoner kronor (6,9 procent) högre.

Inga bidrag från RRF påverkar jämförelsen mot budget med 10,5 miljarder kronor Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 10 513 miljoner kronor i statens budget för 2022. Det finns inget utfall för RRF under 2022. RRF utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker

om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020–2026. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020–2022.

Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 770 miljoner kronor respektive 1 487 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat framför allt med anledning av den fortsatta spridningen av covid-19 i början av året. De lägre utfallen i både regionala och sociala fonden för den nya programperioden 2021– 2027 uppgick sammantaget till 272 miljoner kronor, vilket är 553 miljoner kronor lägre jämfört med statens budget. Det beror främst på att programperioden fortfarande är i uppstartsfasen.

Tabell 2.28 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 061 7 485 424 6 851

6111 Gårdsstöd 6 897 7 022 125 7 101

6113 Övriga interventioner 160 146 -14 131

6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 317 313 -382

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 4 085 3 099 -985 3 310

6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 - 2013 -1 0 0 -1

6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 - 2020 4 085 3 100 -985 3 311

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 11 146 10 584 -562 10 160

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget men högre än 2021 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 584 miljoner kronor, vilket är 562 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 424 miljoner kronor (4,2 procent) högre.

Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 424 miljoner kronor högre än beräknat och 635 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst på att de övriga bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 313 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti och landsbygd). Att utfallet blev högre beror på valutakursvinster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursvinsterna uppgick till 311 miljoner kronor under 2022, vilket är en skillnad på 699 miljoner kronor jämfört med föregående år då det i stället var valutakursförluster på 388 miljoner kronor. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev däremot 985 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.

Bidragen till transeuropeiska nätverk högre än 2021 Bidragen till transeuropeiska nätverk (TEN) uppgick till 794 miljoner kronor, vilket är 644 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade bidragen med 289 miljoner kronor, framför allt för högre medfinansiering från EU för fordonsutrustning kopplade till det EU-gemensamma signalsystemet

Europeiska systemet för trafikledning på järnvägsområdet (ERTMS) samt järnvägsprojektet Västlänken.

Övriga bidrag från EU blev 40 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att bidragen från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) blev 763 miljoner kronor lägre samtidigt som bidrag om 781 miljoner kronor betalades ut för första gången från Brexitjusteringsreserven. Reserven syftar till att ge ekonomiskt stöd för att motverka negativa konsekvenser av Storbritanniens utträde ur EU. Sveriges tilldelning beräknas uppgå till 137 miljoner euro utan krav på nationell medfinansiering och årets bidrag är de första som betalats ut av EU.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för kostnader enligt lagen 1993:387 om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat.

Tabell 2.29 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2022 2022 2022 2021

7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -40 009 -45 936 -5 927 -40 929 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -81 750 -81 387 364 -75 340

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -126 613 -130 043 -3 430 -120 555

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -126 613 miljoner kronor. Utfallet blev -130 043 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -3 430 miljoner kronor. Avräknad kompensation för mervärdesskatt, statliga myndigheter blev 5 927 miljoner kronor högre, vilket beror på att myndigheternas konsumtionsutgifter, främst till följd av prisökningar, ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2021 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 488 miljoner kronor. Kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 6 047 miljoner kronor respektive 5 007 miljoner kronor. De kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 4,5 procent och de statliga med 8,2 procent under 2022.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.30 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2020–2022

Miljoner kronor

Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna.

För 2020 finns en skillnad på 1 577 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år dvs. 2019 och 2020.

För 2022 finns en skillnad på 17 500 miljoner kronor. EU:s statistikmyndighet Eurostat har ställt upp riktlinjer för att harmonisera redovisningen av olika typer av elstöd i EU. De har beslutat att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll under 2023 ska redovisas som en skatt och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna

under 2022. I statens budget redovisas flaskhalsintäkterna som en del av Affärsverket svenska kraftnäts konto i Riksgäldskontoret, vilket minskat Riksgäldskontorets nettoutlåning och påverkat saldot i statens budget positivt med samma belopp under 2022. Utbetalningen av elstöd till hushållen under 2023 görs av Försäkringskassan, vilket ökar Riksgäldskontorets nettoutlåning och minskar saldot på statens budget.

Denna skillnad på 17 500 miljoner kronor finns även mellan utfallet för statens budget i årsredovisning för staten 2022 och utfallet för 2022 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Det beror på att redovisningen i den ekonomiska vårpropositionen följer nationalräkenskaperna vad gäller redovisning av statens skatteintäkter.

Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2020 och 2021 påverkar därför resultatet för staten 2022. Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.

För 2022 finns två ytterligare skillnader. Även i statens resultaträkning redovisas överskott från flaskhalsintäkter som uppstått till följd av höga elpriser, och som betalas ut som stöd till hushåll under 2023, som skatt med motsvarande transferering till hushållen 2022. Beloppet uppgår till 17,5 miljarder kronor. Lantmäteriet redovisar från och med 2022 upplupna intäkter för stämpelskatt. Skillnaden mellan den redovisade stämpelskatten i statens budget och den periodiserade skatteintäkten i resultaträkningen uppgick till 623 miljoner kronor 2022.

Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2020–2022

Miljoner kronor

2022 2021 2020

Statens skatteintäkter i Statens budget 1 273 522 1 220 437 1 079 305

Skatter hänförliga till tidigare år 9 742 17 572 4 833 Avgränsningsskillnader 388 225 363 223 343 919 Elimineringar -91 062 -84 162 -79 660 Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät 17 500 - - Stämpelskatt, periodisering 623 - - Justering för reviderad skatteprognos - -12 245 -16 086

Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 598 550 1 504 824 1 332 310

Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

2.5¶Utgifter i statens budget 2022

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.32 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna påverkades av bidrag till Ukraina och åtgärder med anledning av covid-19

Utgifterna i statens budget 2022 påverkades av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (204:168). Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen 2022. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 3 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2022.

Utgifterna blev 101 miljarder kronor lägre än totalt anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 122 503 miljoner kronor. Det är 14 217 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 431 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom 12 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sju av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.32 Utgifter i statens budget 2022

Miljoner kronor

Utfall -

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 97 428 19 107 116 535 114 340 16 912 -2 195 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 161 4 190 46 351 46 341 4 179 -11 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 847 2 423 102 269 101 067 1 220 -1 202 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

Utfall -

Ändrings- statens Utfall - totalt

Utgiftsområde Statens budget budget Totalt anvisat Utfall budget anvisat

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

Högre personalomsättning medför lägre utgifter för Rättsväsendet

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 61 496 miljoner kronor, vilket är 1 423 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter för Polismyndigheten inom it-området och även pga. att de prioriterat rekrytering till passverksamheten vilket medförde långa ledtider för rekrytering av annan kompetens. En annan orsak är att Kriminalvården har haft hög personalomsättning och svårt att ersätta personal som slutat.

Ekonomiskt stöd till Ukrainas väpnade styrkor

Utfallet för utgiftsområde 5 Internationell samverkan blev 3 381 miljoner kronor, vilket är 1 146 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 60 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än den ursprungliga budgeten beror framför allt på att Sverige har lämnat stöd till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiskt bidrag till den Ukrainska centralbankens fond.

Försvarets materielverk (FMV) tidigarelade arbete för att stärka den svenska försvarsförmågan

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 83 541 miljoner kronor, vilket är 6 970 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 489 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror främst på att Försvarets materielverk (FMV) har tidigarelagt arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan enligt Försvarsbeslut 2020. Men också på att det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap i det svenska försvaret. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och utrustning.

Internationellt bistånd minskades då Sverige tog emot flyktingar från Ukraina

Utfallet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick till 46 196 miljoner kronor, vilket är 5 744 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Till följd av

Rysslands invasion av Ukraina blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen betydligt högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. För att finansiera detta minskade riksdagen i ändringsbudget anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 4 838 miljoner kronor.

Flyktingar från Ukraina medförde högre utgifter för migration

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 730 miljoner kronor, vilket är 3 188 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men 7 112 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre beror på att det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev 32 200 fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG).

Covid-19 gav högre utgifter för testning och vacciner

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 118 165 miljoner kronor, vilket är 4 865 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men 3 250 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utgifterna blev högre än beräknat beror framför allt på att utgifterna för testning för covid-19 blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Även utgifterna för covid-19- vaccin blev högre än beräknat i statens budget.

Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 11 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 114 340 miljoner kronor, vilket är 16 912 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 19 107 miljoner kronor. Ersättningen för höga sjuklönekostnader uppgick till 11 751 miljoner kronor, vilket är 11 469 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 456 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att riksdagen beslutade att återinföra ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala under perioden december 2021 till mars 2022 samt slopat krav för läkarintyg under perioden januari– mars med anledning av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 46 175 miljoner kronor, vilket är 5 170 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet sjukpenningdagar blev högre. Riksdagen beslutade att återinföra vissa tillfälliga åtgärder på grund av spridningen av covid-19. Bland annat ersättning för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och ersättning för riskgrupper.

Höjd grundnivå för garantipension fr.o.m. augusti

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 4 179 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades totalt 4 190 miljoner kronor. Det beror framför allt på att riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 101 067 miljoner kronor, vilket är 1 220 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 1 202 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisats. Det beror främst på hög smittspridning av bl.a. covid-19 som medförde att utgifterna för tillfällig

föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än beräknat. Utgifterna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev lägre än anvisat då vårdbidragen upphörde i snabbare takt än beräknat.

Lägre utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv än beräknat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 78 376 miljoner kronor, vilket är 14 845 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört ett lägre antal arbetslösa jämfört med vad som beräknades i statens budget. Antalet arbetslösa minskade med 14,2 procent mellan 2021 och 2022.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 25 479 miljoner kronor, vilket är 2 323 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 918 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel.

Satsningar inom utbildningsområdet används inte i den utsträckning som beräknats

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utfallet till 92 965 miljoner kronor, vilket är 2 419 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att olika satsningar inte genomförts i den omfattning som beräknats i statens budget.

Stöd i ändringsbudget med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina

Utgifterna för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 19 733 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 475 miljoner kronor lägre än som totalt var anvisat. Det beror främst på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag för att underlätta uppstart och ökat deltagande i idrottsverksamhet efter pandemin. Det beror också på att kultursektorn har fått olika stöd för att mildra de negativa konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19. De tillfälliga stöden betalades framför allt ut till aktörer verksamma inom musik och scenkonst, men även till konstnärer.

Inom utgiftsområdet har även bidrag betalats ut till vissa organisationer, bl.a. Sveriges Stadsmissioner, som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige.

Högre utgifter för stöd till anordnande av bostäder

Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev utfallet 7 713 miljoner kronor, vilket är 1 944 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten men 2 351 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 5 247 miljoner kronor, vilket är 1 197 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 917 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021, då möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus upphörde den 31 december 2021. Det innebar att behovet av anslag för att betala ut stöd blev större än ursprungligen beräknat. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 3 114 miljoner kronor i ändringsbudget.

Förseningar i EU-finansierade program medförde lägre utgifter

Utfallet för utgiftsområde 19 Regional utveckling blev 3 357 miljoner kronor, vilket är 1 385 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021– 2027 blev 1 miljon kronor vilket är 649 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att EU-kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat. Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 582 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror delvis på att programstarten för Fonden för en rättvis omställning försenats. Det beror också på att utgifterna för stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden blev lägre än beräknat.

Utgifterna för elpriskompensation blev nästan 9 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 21 Energi blev 11 862 miljoner kronor, vilket är 8 608 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 9 063 miljoner kronor. Med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022 anvisade riksdagen anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser 8 970 miljoner kronor i ändringsbudget, för att kompensera hushåll med hög elförbrukning. Utfallet för elpriskompensationen blev 8 915 miljoner kronor.

Utgifterna för Kommunikationer blev lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 72 878 miljoner kronor, vilket är 4 087 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 5 566 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för investeringar och andra åtgärder för att utveckla statens transportsystem blev 2 652 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att vissa projekt har senarelagts. Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev 1 296 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 038 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på senareläggningar på grund av resursbrist kopplat till personal, maskiner och material.

Utökade stödpaket till följd av smittspridningen av covid-19

Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 10 274 miljoner kronor, vilket är 1 019 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 6 066 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än anvisat i statens budget beror främst på att riksdagen i ändringsbudget beslutade om det nya anslaget 1:24 Omställningsstöd i statens budget till följd av utökade stödperioder med anledningen av smittspridningen av covid-19. Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 475 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna för räntor på statsskulden blev 15 miljarder kronor högre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 088 miljoner kronor, vilket är 15 088 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 10 500 miljoner kronor i ändringsbudget då den svenska kronan försvagades gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom blev marknadsräntorna högre, vilket medförde högre ränteutgifter än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Utfallet blev 4 588 miljoner kronor högre än totalt anvisat belopp på 22 500 miljoner kronor. Regeringen har med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) beslutat att anslaget får överskridas för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Utfallet för nettoutlåningen blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -110 926 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli -60 090 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet blev 50 836 miljoner kronor lägre än beräknat. Affärsverket svenska kraftnät ökade sina behållningar i Riksgäldskontoret på grund av att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt. Med anledning av detta minskade nettoutlåningen med 58 004 miljoner kronor. I budgeten saknades denna post. Lånen till Riksbanken minskade med 61 477 miljoner kronor under 2022, vilket är 477 miljoner kronor mer än vad som beräknades i statens budget.

Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 14,2 miljarder kronor lägre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.33 och kommenteras därefter.

Tabell 2.33 Skillnaden mellan utfall och budget för 2022

Miljarder kronor

Totalt Volymer3 Makro4 Beslut Övrigt5

1 Utgiftsområden, exklusive räntor 26,5 8,8 -13,4 59,0 -27,9 Statsskuldsräntor m.m. 15,0 0,0 15,0 0,0 0,0

2 Riksgäldskontorets nettoutlåning -55,7 0,0 0,0 0,0 -55,7

Budgetens utgifter m.m. -14,2 8,8 1,6 59,0 -83,6

1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 8,8 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det handlar bl.a. om att antalet sjukpenningdagar var 9 procent fler och antalet personer med sjukersättning 3 procent fler 2022 än vad som beräknades i statens budget för 2022. Vidare var det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG).

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget.

Utgifterna inom budgetens utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 13,4 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd

av ändrade makro-ekonomiska förutsättningar. Den viktigaste förklaringen är att utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 15,0 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att marknadsräntorna och inflationen blev betydligt högre. Dessutom blev kronans växelkurs svagare mot både den amerikanska dollarn och euron, vilket också bidrar till att förklara att utgifterna för statsskuldsräntor blev högre än väntat.

Tabell 2.34 Makroekonomiska förutsättningar

SB 2022 Utfall 2022 Utfall-SB 2022 Utfall 2021

Procentuell förändring från föregående år:

Nivåer:

Anm.: fp=fasta priser, SB=Statens budget (se Budgetpropositionen för 2022 för de makroekonomiska förutsättningarna som ligger till grund för statens budget 2022).

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 59,0 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.2 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget).

Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budgetpropositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020–2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen, se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4).

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 83,6 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 27,9 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande tio utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv. I avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive den kassamässiga korrigeringen) blev 55,7 miljarder kronor lägre än i statens budget. Affärsverket svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret ökade med 58,0 miljarder kronor på grund av höga kapacitetsavgifter. Detta minskade nettoutlåningen med motsvarande belopp. Posten var inte prognostiserad i budgeten.

Utfallet för statens budget 2022 jämfört med 2021

Tabell 2.35 Utfallet för statens budget för 2021–2022

Miljoner kronor

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Utgifterna i statens budget ökade med 9 066 miljoner kronor (0,8 procent) mellan 2021 och 2022. Utgifterna för statsskuldsräntor ökade mest, med 28 453 miljoner kronor.

Fler anställda vid polisen och kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 4 329 miljoner kronor (7,6 procent) högre än 2021. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade. Det beror till stor del på att antal anställda ökade, men också på en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 13 023 miljoner kronor (18,5 procent) högre än föregående år. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap, vilket inneburit högre utgifter. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och skyddsutrustning.

Mottagande av flyktingar från Ukraina medför högre utgifter

Inom utgiftsområde 8 Migration ökade utgifterna med 3 505 miljoner kronor (42,6 procent). Det är utgifter kopplade till att Sverige har tagit emot flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG) som medförde ökade utgifter.

Utgifterna med anledning av covid-19 minskade

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 19 803 miljoner kronor (14,4 procent). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre än 2021. Det är framför allt åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, t.ex. statsbidrag till kommuner och regioner samt provtagning, smittspårning och utbrottshantering, som blev lägre än 2021.

Ökade utgifter för garantipension och bostadstillägg till pensionärer

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med 8 325 miljoner kronor (21,9 procent). Det beror på att riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022. Höjningen av grundnivån medför högre utgifter. Samtidigt höjdes även bostadstillägget till pensionärer.

Utgifter för arbetslösa minskade

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 13 571 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än 2021. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning minskade med 10 783 miljoner kronor (23,7 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år minskade med 69 300 personer

(14,2 procent) mellan 2021 och 2022. Även antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 23 200 personer (14,1 procent). Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program minskade med 4 286 miljoner kronor (37,5 procent). Det beror bl.a. på att extratjänsterna fasades ut. Dessutom minskade kostnaderna för matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning då antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program var lägre jämfört med föregående år. I motsatt riktning verkade att utgifterna för lönegarantiersättning blev 450 miljoner kronor högre än 2021. Det beror på att antalet anställda som är berörda av konkurser ökade. Även utgifterna för nystarsjobb blev högre, vilket beror på fler personer med nystartsjobb och att ersättningsnivåerna för nystartsjobb har höjts.

Lägre krisstöd med anledning av covid-19

Utfallet för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid blev 2 950 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än 2021. Utfallet för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 10:1 Filmstöd och 13:1 Stöd till idrotten blev sammantaget 3 025 miljoner kronor lägre. Det beror i huvudsak på att regeringens tillfälliga krisstöd till kultur- och idrottssektorn med anledning av spridningen av covid-19 blev lägre jämfört med föregående år.

Högre utgifter för stöd till energieffektivisering och anordnande av bostäder

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ökade med 2 525 miljoner kronor (48,7 procent). Det beror på att möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus samt investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande upphörde den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar om stöd lämnades in under slutet av 2021. Utbetalningarna av stödet gjordes 2022.

Nytt stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon längs större vägar

Utfallet för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 4 787 miljoner kronor (28,6 procent) högre än 2021. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, ökade med 2 095 miljoner kronor (43,6 procent). Det beror på att antalet bilar som är berättigade till bonusen ökade. Utfallet för det nya anslaget 1:23 Laddinfrastruktur som finansierar utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar blev 555 miljoner kronor. Utgifterna för satsningen Klimatklivet ökade med 472 miljoner kronor (23,3 procent). Klimatklivet är ett investeringsstöd som t.ex. används till laddstationer för laddfordon. Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 562 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor högre än 2021. Anslaget finansierar bl.a. en elbusspremie som betalas ut till aktörer inom kollektivtrafiken som köper en elbuss.

Kompensation till hushåll för höga elpriser

Inom utgiftsområde 21 Energi blev utgifterna 8 468 miljoner kronor högre än 2021. Det beror på att staten kompenserade hushållen, med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022, med totalt 8 915 miljoner kronor. Den högsta ersättningen ett hushåll kunde få var 2 000 kronor per månad för perioden december 2021 till mars 2022.

Lägre utgifter för omställningsstöd och stöd till korttidsarbete

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade utgifterna med 20 133 miljoner kronor (66,2 procent). Det beror främst på minskade utgifter för omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete.

Något högre bidrag till kommuner och regioner

Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 3 787 miljoner kronor (2,5 procent). Den kommunalekonomiska utjämningen innebar att kommunerna fick 1 869 miljoner (1,8 procent) högre bidrag och regionerna fick 843 miljoner kronor (2,0 procent) mer än 2021.

Högre utgifter för statsskuldsräntor

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 28 453 miljoner kronor högre än 2021. Räntorna blev 15 830 miljoner kronor högre och valutakursförlusterna 11 664 miljoner kronor högre än 2021.

EU-avgiften minskade med 4 miljarder

Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev utgifterna 4 022 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att den BNI-baserade avgiften blev 6 329 miljoner kronor (16,2 procent) lägre eftersom EU fattade färre beslut om ändringsbudgetar än 2021.

Stora förändringar inom nettoutlåningen

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 13 961 miljoner kronor (14,4 procent). Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största förändringen är Affärsverket svenska kraftnäts inlåning som ökade med 40 654 miljoner kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2022 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 115 207 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2021. Indragningarna som gjordes 2022 beror till stor del av medel som anvisades med anledning av spridningen av covid-19 inte förbrukades 2021.

Indragningarna är 32 174 miljoner kronor lägre än 2021. De 71 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 98 procent av totalbeloppet under 2022.

I tabell 2.36 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Tabell 2.36 Indragningar 2022

Miljoner kronor

UO Anslag Anslagsnamn Indragning

14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 595

19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis

UO Anslag Anslagsnamn Indragning

23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur 1 836 23 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk

2021–2027 120 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 401 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 10 349 24 1:23

(2021) Stöd till enskilda näringsidkare 11 654 24 1:24

(2021) Omställningsstöd 29 969 24 1:25

(2021) Researrangörslån 565 24 1:26

(2021) Stöd till handelsbolag 2 153 24 1:27

(2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 7 995 24 1:28

(2021) Evenemangsstöd 2 778

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 29 969 miljoner kronor, avsåg omställningsstöd. Den näst största indragningen gjordes av stöd till enskilda näringsidkare och uppgick till 11 654 miljoner kronor. Indragningen av stöd vid korttidsarbete uppgick till 10 349 miljoner kronor. Tillsammans står dessa indragningar för 45 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2021.

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2022.

Tabell 2.37 Medgivna överskridanden 2022

Miljoner kronor

Utnyttjat

I statens budget anvisades 19 miljoner kronor för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Det totala utfallet för anslaget blev 23 miljoner kronor. Anslaget består av två anslagsposter (ap), ap.1 Statens utgifter för studiemedelsräntor med en anslagskredit på 1,9 miljoner kronor och ap.2 Statens utgifter för räntor på återkrav som saknar anslagskredit. Regeringen medgav i beslut den 15 december 2022 att ap.1 Statens utgifter för studiemedelsräntor fick överskridas med 5 miljoner kronor (U2022/03917). Utfallet för den anslagsposten blev 19 miljoner kronor. Anslagspostens hela anslagskredit på 1,9 miljoner kronor utnyttjades och 4,9 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

2.6¶Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.38 Förändring av anslagsbehållningar 2018–2022

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 47 708 33 056 24 933 169 861 144 537

Anvisat i statens budget 989 160 1 005 057 1 032 731 1 165 657 1 190 965 Ändringsbudget 15 611 6 099 304 437 162 382 76 714 Utnyttjade medgivna överskridanden 31 0 0 0 5 Indragningar -44 529 -28 573 -20 772 -137 317 -113 744 Utfall 974 924 990 706 1 171 467 1 216 046 1 210 805

Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 33 056 24 933 169 861 144 537 87 673

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1–27 exkl. UO 26) -14 652 -8 123 144 928 -25 324 -56 865

Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) -5 842 2 888 7 118 -8 600 -5 963

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) -20 494 -5 235 152 046 -33 924 -62 828

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas

Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -6 681 miljoner kronor i budgeten för 2022. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna men i stället minskade anslagsbehållningarna med 62 828 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Anslagsbehållningarna blev höga

2022, vilket bl.a. beror på att arbetslösheten blev lägre än beräknat. Även utgifterna för mottagande av flyktingar från Ukraina enligt massflyktsdirektivet blev lägre än beräknat. Dessutom utnyttjades inte medel för vaccination och testning av covid- 19 i den omfattning som beräknades. Anslagsbehållningarna 2020 och 2021 var väldigt höga på grund av att flera åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 inte utnyttjades i den omfattning som budgeterades. Detta medförde stora variationer i Förändring av anslagsbehållningar.

Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minska med 68 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 5 963 miljoner kronor, från 1 464 miljoner kronor vid början av året till -4 500 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket minskade med

57 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2022 från 144 537 miljoner kronor vid ingången av året till 87 673 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 56 865 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 6 613 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 63 478 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med nästan 24 miljarder kronor

Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 113 744 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 23 573 miljoner kronor jämfört med 2021.

I tabell 2.16 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2018–2022.

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 15 miljarder kronor

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår anslagsbehållningarna till totalt 15 130 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 8 496 miljoner kronor.

Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2022 har anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Anslagskrediten uppgick till 1 227 miljoner kronor.

Tabell 2.39 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över

1 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldreområdet 68 298 85 4 158 2 910 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 265 -304 6 624 -1 174 -275

13 1:2 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande 3 630 1 213 1 459 1 519 518 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd -491 -604 3 260 7 278 8 496 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 879 733 3 465 942 2 034 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 969 -211 1 064 1 276 1 776 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 220 -153 1 215 2 070 31 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd

för yrkesintroduktionsanställningar 230 332 1 554 1 595 1 661 15 1:2 Studiemedel 2 519 1 651 1 410 1 659 2 012 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av

hyresbostäder och bostäder för

studerande 1 774 573 22 88 1 917

22 1:1 Utveckling av statens

transportinfrastruktur 3 261 4 362 4 360 7 695 8 052 22 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur -578 -572 1 169 2 384 4 397 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 045 132 50 154 52 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur 764 654 445 1 737 642 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder

för landsbygdens miljö och struktur 349 -270 226 1 836 1 116 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 2 1 1 379 1 401 1 501 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 59 770 15 884 6 316 24 1:27 Evenemangsstöd 1 957 24 1:23

(2021) Stöd till enskilda näringsidkare 3 161 11 804 150 24 1:24

(2021) Omställningsstöd 40 323 34 469 4 940 24 1:26

(2021) Stöd till handelsbolag 2 173 20 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för

(2021) vissa företag 3 650 8 021 19 24 1:28

(2021) Evenemangsstöd 2 928 125 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 4 551 3 230 -2 519 -930 -1 483

2.7¶Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Tabell 2.40 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2022

Miljoner kronor

Utfall - Utfall

SB 2022 Utfall 2022 SB 2022 2021

-179 -179 -82 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS

Folkhälsomyndigheten, beredskapslager och förskottsbetalningar 1 544 1 544 886 Exportkreditnämnden 0 -2 168 -2 168 -3 448 Public Service konto -1 242 -1 242 -1 038 Försvarets materielverk 653 653 2 831 Försvarsmakten 4 4 -1 042 Statliga bolag m.m. Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 180 180 250 AB Svensk exportkredit -10 000 -10 000 0 Scandinavian Airlines System (SAS) 1 500 1 500 Övriga statliga bolag m.m. -21 -21 30

Affärsverk

Affärsverket Svenska kraftnät -58 004 -58 004 -17 350 Luftfartsverket 51 51 -135 Sjöfartsverket -4 -4

Övrigt

Lån till Riksbanken -61 000 -61 477 -477 -56 897 Övrigt, netto -90 -1 177 -1 086 635

Summa -60 090 -110 926 -50 835 -96 965

Endast vissa delposter är specificerade.

Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -110 926 miljoner kronor under 2022, vilket är

50 835 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 13 961 miljoner kronor lägre än föregående år. I tabell 2.40 specificeras nettoutlåningens största poster.

Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen

Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 49 666 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 47 585 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga

tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 6 448 miljoner kronor 2022. År 2021 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 5 917 miljoner kronor.

I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket minskade nettoutlåningen med 179 miljoner kronor 2022. År 2021 minskade nettoutlåningen med 82 miljoner kronor med anledning av detta.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade med nästan 3 miljarder kronor

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade 2022 med 2 519 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.41 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.41 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor

Utfall 2022 Utfall 2021

Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton -2 519 22 151

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 2 519 -22 151

Studielånen m.m. blev nästan 1 miljard kronor högre än i budgeten

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2022 med 10 476 miljoner kronor.

CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 224 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret.

CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 12 miljoner kronor 2022. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 9 239 miljoner kronor, vilket är 761 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mer än beräknat

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2022 med 2 055 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor lägre än utfallet.

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

År 2022 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 6 557 miljoner kronor. Under 2021 ökade fonden i stället sina placeringar tillfälligt med 7 030 miljoner kronor, vilket därmed minskade årets nettoutlåning, en skillnad på 13 587 miljoner kronor.

Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för

bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2022 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 4 310 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 3 891 miljoner kronor.

I tabell 2.42 och tabell 2.43 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2021 och 2022. Under 2022 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 298 miljoner kronor till 40 210 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 54 924 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 4 310 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 4 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 310 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven.

Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.

Tabell 2.42 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Tabell 2.43 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret

Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med 1 749 miljoner kronor 2022. År 2021 ökade i stället behållningarna med 3 394 miljoner kronor, en skillnad på 5 149 miljoner kronor mellan åren.

Statens engagemang i Saab-konkursen avslutades

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 749 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. År 2021 ökade reserven med 200 miljoner kronor, en skillnad på 549 miljoner kronor. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten. År 2022 ökade garantireservens behållning med 686 miljoner kronor i och med att statens engagemang i Saab-konkursen avslutades. I samband med Saab Automobile AB:s konkurs 2011 övertog staten ägandet i Saab Automobile

Parts AB, nuvarande Orio AB för att skydda värdet på statens fordran. Orio AB såldes under 2022 och därmed tillföll 507 miljoner kronor Riksgäldskontorets garantireserv. Staten fick även en slututdelning från Saab-konkursen på 179 miljoner kronor, vilket också tillföll garantireserven.

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat

Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 5 807 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 807 miljoner kronor mer än beräknat.

Inköp av covid-19-vaccin ökar nettoutlåningen

Under 2022 har Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret ökat med 1 544 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. Folkhälsomyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar. Ökningen beror på att Folkhälsomyndigheten köpt in covid-19-vaccin.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret

Exportkreditnämndens (EKN) placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 1 008 miljoner kronor 2022, vilket minskade nettoutlåningen. Samtidigt minskade EKN:s valutakoncernkonton, vilket minskade nettoutlåningen med 1 160 miljoner kronor. Sammantaget minskade EKN nettoutlåningen med 2 168 miljoner kronor 2022. År 2021 minskade nettoutlåningen med 3 448 miljoner kronor med anledning av EKN, vilket är 1 280 miljoner kronor mer än 2022.

Public service-kontot minskar nettoutlåningen

Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift som ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den nya avgiften tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs sedan över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 1 242 miljoner kronor 2022, vilket minskar nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 3 395 miljoner kronor vid slutet av 2022.

Ny finansieringsmodell för försvaret påverkar nettoutlåningen

Under en övergångsperiod ska försvaret gå över till en ny finansiell styrmodell. Det berör både Försvarsmakten och Försvarets materielverk och påverkar deras lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 ökade Försvarets materielverks lån i Riksgäldskontoret med 653 miljoner kronor samtidigt som Försvarsmaktens lån ökade med 4 miljoner kronor. Tillsammans ökade dessa två myndigheters lån nettoutlåningen med 657 miljoner kronor. Under 2021 ökade dessa två myndigheters lån tillsammans nettoutlåningen med 1 789 miljoner kronor, vilket är 1 132 miljoner kronor mer än 2022.

Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen

I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Denna utlåning ökade med 180 miljoner kronor till 5 670 miljoner kronor.

AB Svensk Exportkredit återbetalade lånet i Riksgäldskontoret

I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRRsystemet (Commercial Interest Reference Rate).

CIRR innebär att ett exportföretags kunder kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRRsystemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första och hittills enda gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, t.ex. i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av spridningen av covid-19. AB Svensk Exportkredit betalade tillbaka lånet i Riksgäldskontoret i mars 2022, vilket minskade nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor.

Utlåning till SAS

I februari lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark--Norway--Sweden (SAS). Det ökar nettoutlåningen. Riksdagen anvisade även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag 1 500 miljoner kronor som skulle kunna finansiera att lånet skulle kunna konverteras till nya aktier i SAS. Det skulle betyda att Riksgäldskontorets kreditreserv inte skulle belastats med eventuell förlust kopplat till lånet. Lånet konverterades inte 2022.

Affärsverket svenska kraftnäts insättningar av kapacitetsavgifter minskar nettoutlåningen

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar.

Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 58 004 miljoner kronor och nettoutlåningen minskade med samma belopp. År 2021 ökade behållningarna 17 350 miljoner kronor. Att behållningarna ökar så mycket beror på att kapacitetsavgifterna har ökat kraftigt. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 78 510 miljoner kronor vid utgången av 2022. Affärsverkets ökade behållningar minskade nettoutlåningen med 40 654 miljoner kronor mer under 2022 än 2021. Det påverkar saldot i statens budget positivt.

Det är riksdagen som sätter ramarna för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar.

Riksbanken har återbetalat 61 miljarder kronor 2022

Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter

hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån. Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen senast ska betalas. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. Under 2022 förföll lån motsvarande 18 699 miljoner kronor i februari, i mars 20 501 miljoner kronor och i oktober 22 277 miljoner kronor. Det innebär att Riksbanken har återbetalat sammanlagt 61 477 miljoner kronor under 2022. Det minskar nettoutlåningen.

I statens budget beräknades lånen till Riksbanken minska med 61 000 miljoner kronor, en skillnad 477 miljoner kronor. Under 2021 minskade lånen med 56 897 miljoner kronor. När nettoutlåningen minskar påverkar det saldot i statens budget positivt. Riksbankens återbetalningar minskade nettoutlåningen med 4 580 miljoner kronor mer 2022 än 2021.

Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 63 700 miljoner kronor den 31 december 2022.

2.8¶Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.44 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

Utfall Utfall Utfall-

SB 2022 2022 2021 SB 2022

44 -1 797 44 Ersättning för höga sjuklönekostnader, krediteringar skattekonto Övrigt -560 -1 947 -560

Summa 371 -4 532 -4 346 4 903

För 2022 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -4 532 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering

Betalningen av Sveriges avgift till EU medför en kassamässig korrigering eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl

redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2022 en negativ kassamässig korrigering på 2 008 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2021 medförde betalningen av EU-avgiften en negativ kassamässig korrigering på 2 321 miljoner kronor.

Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde

Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en negativ kassamässig korrigering på 100 miljoner kronor 2022. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2021 var i stället korrigeringsposten positiv med 3 590 miljoner kronor.

Även Försvarsmakten har redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde negativ och uppgick till 2 187 miljoner kronor 2022. År 2021 var i stället korrigeringsposten positiv med 167 miljoner kronor.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering

En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -94 miljoner kronor för 2022.

Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel

Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år.

Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel

Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2022 gav detta upphov till en kassamässig korrigeringspost på 210 miljoner kronor.

I januari 2019 betalade telekomföretag 2 525 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 700 MHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 14 december 2018– 31

december 2040. Post- och telestyrelsen (PTS) har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser.

I februari 2021 betalade telekomföretag 2 317 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 3,5 GHz och 2,3 GHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 25 januari 2021– 31 december 2045. PTS har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Tillsammans med andra periodiseringar som PTS har gjort påverkades den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 114 miljoner kronor 2021.

Ersättning för höga sjuklönekostnader medför kassamässig korrigering

Med anledning av spridningen av covid-19 införde riksdag och regering tillfälliga regler som innebar att alla arbetsgivare fick ersättning för hela eller delar av sjuklönekostnaden som de redovisade i arbetsgivardeklarationen under vissa perioder under åren 2020–2022. Ersättningen lämnades genom att arbetsgivarnas skattekonton krediterades. Krediteringen redovisas på inkomsttitel 9693 Stöd, krediteringar på skattekonto. Redovisningen mot anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader gjordes månaden efter företagens skattekonton krediteras. Skillnaden mellan det belopp som redovisats mot anslaget och den ersättning för höga sjuklönekostnader som krediterats företagens skattekonton påverkar den kassamässiga korrigeringen. År 2022 blev den kassamässiga korrigeringsposten 44 miljoner kronor. År 2021 blev korrigeringen i stället negativ med 1 797 miljoner kronor.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till -560 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket och Försvarsmakten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

Jämförelse med föregående år

Den kassamässiga korrigeringen blev -4 532 miljoner kronor 2022, vilket kan jämföras med -4 346 miljoner kronor 2021. Det är en skillnad på 186 miljoner kronor.

2.9¶Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till

den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten

Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik

För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad

Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige.

När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex.

Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år.

Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad

När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars.

Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018

Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex.

Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1,

samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning.

En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett.

De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex.

Inkomstindex för 2022 beräknades till 194,19. Det innebär en indexökning med 4,1 procent jämfört med 2021 års indextal 186,52. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2020 och 2021.

Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2020 och 2021 beräknades till 4,1 procent. Därför räknas inkomstindex för 2022 upp med 4,1 procent jämfört med inkomstindex för 2021.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP fonderna till pensionärerna

Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen

Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.45. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat

Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2022 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 346 152 miljoner kronor.

Tabell 2.45 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens statens budget

budget Utfall budget Procent Utfall

2022 2022 2022 2022 2021 AP-fonderna, pensionsutgifter 342 996 345 035 2 039 0,6 331 545 Administrationsutgifter 3 156 2 866 -290 -9,2 3 018 varav

1 007 943

Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter

Utfallet uppgick till 347 902 miljoner kronor och är därmed 1 750 miljoner kronor (0,5 procent) högre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 345 035 miljoner kronor, vilket är 2 039 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 201 551 miljoner kronor och tilläggspension med 143 483 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 0,5 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 866 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 007 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2022 den 9 december 2021 [S2021/04105]).

Pensionerna räknades upp med 2,5 procent

För 2022 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 2,5 procent. Jämfört med 2021 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 13 338 miljoner kronor (4,0 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från APfonderna ökade med 13 490 miljoner kronor (4,1 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

I december 2022 hade 2 277 949 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 28 488 personer jämfört med december 2021.

2.10¶Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget

Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 8.1 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade.

Diagram 2.1 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 67,7 %

Konsumtion 24,7 %

Investeringar 4,2 %

Räntor 2,2 %

Övrigt finansiellt 1,2 %

Tabell 2.46 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2021–2022

Miljoner kronor

Procentuell

Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2022 Utfall 2021 2021–2022 2021–2022

Transfereringar 838 547 864 943 -26 395 -3,1

varav till

varav

Procentuell Förändring förändring

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna uppgick till 838 547 miljoner kronor, vilket motsvarar 67,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2022.

Hushållssektorn fick 42,8 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 358 768 miljoner kronor, vilket är en ökning med 9 411 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2021. Det beror bl.a. på att 8 682 miljoner kronor har betalats till hushållssektorn som kompensation för höga elpriser.

Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 281 416 miljoner kronor, vilket är en minskning med 18 844 miljoner kronor (6,3 procent) jämfört med 2021. Det beror främst på minskade bidrag till kommuner och regioner för hantering av konsekvenserna av covid-19.

Företagssektorn fick 8,8 procent av de totala transfereringarna 2022. Transfereringarna till företagssektorn blev 73 996 miljoner kronor, vilket är 14 402 miljoner kronor (16,3 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror i första hand på minskade bidrag till företag för hantering av konsekvenserna av covid-19.

Av de totala transfereringarna 2022 gick 91 392 miljoner kronor (10,9 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet minskade med 2 574 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2021. Det beror främst på en lägre EU-avgift.

Konsumtionsutgifter

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknads– utbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2022 till

305 626 miljoner kronor, vilket motsvarar 24,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 56,9 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 4 678 miljoner kronor (2,8 procent) jämfört med 2021. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 94 830 miljoner kronor, vilket är en ökning med 9 469 miljoner kronor (11,1 procent) jämfört med 2021. De ökade utgifterna för konsumtion avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Investeringsverksamhet

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 51 630 miljoner kronor vilket är en ökning med 4 992 miljoner kronor (10,7 procent) jämfört med 2021. Ökningen avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Räntor och finansiella transaktioner

I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 27 256 miljoner kronor vilket är 28 276 miljoner kronor högre jämfört med 2021. Det beror framför allt på utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ränteutgifterna för anslaget ökade med 28 475 miljoner kronor vilket huvudsakligen förklaras av högre marknadsräntor och en svagare kurs för den svenska kronan jämfört med 2021.

Utgifterna för finansiella transaktioner uppgick till 14 901 miljoner kronor vilket är en ökning med 2 458 miljoner kronor (19,8 procent) jämfört med 2021. Det förklaras till betydande del av högre kostnader för destruerat vaccin mot covid-19. Destruktionen gäller vaccin som har passerat utgångsdatum eller av annan anledning inte längre kan användas.

3¶Utfall per utgiftsområde

I detta avsnitt presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag var utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2022 med utfallet 2021. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2022 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2022 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

Vidare redovisas i detta avsnitt Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevision och regeringens åtgärder med anledning av detta samt vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. En sammanställning av regeringen under året slutbehandlade effektivitetsrapporter finns i bilaga 5.

3.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 3.1 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 149 38 187 38 25,5 178

2:1 Riksdagens ledamöter och partier

7:2 Åtgärder för den nationella

minoriteten romer 16 15 0 -1,2 1 8:1 Mediestöd 1 056 1 081 26 2,4 994

Övriga anslag 607 -3 586 -20 -3,4 526

Summa 17 238 367 17 575 337 2,0 16 392

Utfallet uppgick till 17 575 miljoner kronor och blev därmed 337 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 367 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 184 miljoner kronor (7,2 procent) högre.

Intäktsbortfall medför högre utgifter än anvisat för Kungliga slottsstaten

Utfallet för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten uppgick till 187 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (25,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 38 miljoner kronor till följd av intäktsbortfall från besöksverksamheten vid de kungliga slotten, med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 i början av året. Antalet besökare ökade med 500 procent till 1 miljon besök jämfört med 2021. För 2019 uppgick antalet besökare till 1,7 miljoner.

Förvärv av fastighet ledde till högre utgifter än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag uppgick till 251 miljoner kronor. Det är 131 miljoner kronor (108,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 159 miljoner kronor (174,6 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 60 miljoner kronor med anledning av förvärvet av fastigheten Cephalus 11. Förvärvet uppgick till 116 miljoner kronor.

Högre utgifter för länsstyrelserna jämfört med budget

Utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. uppgick till 3 647 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor (4,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 262 miljoner kronor främst för att bistå regioner med att genomföra vaccinationer mot covid-19, men också för att samordna arbetet

kring lägesbilder från länen till regeringen, till följd av Rysslands invasion av Ukraina och dess påverkan på det svenska samhället. Dessa utgifter blev sammantaget 103 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten.

Valmyndighetens utfall blev högre jämfört med budget och 2021

Utfallet för anslaget 6:4 Valmyndigheten uppgick till 37 miljoner kronor. Det är 10 miljoner kronor (35,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 17 miljoner kronor (86,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 10 miljoner kronor bl.a. för att stärka Valmyndighetens bemanning och för stödjande insatser till regionala och lokala valmyndigheter. Att utgifterna blev högre beror på högre utgifter i samband med valåret 2022, bl.a. för webbutbildningar för röstmottagare och rösträknare.

Högre utgifter för Regeringskansliet

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet blev 8 551 miljoner kronor, vilket är 439 miljoner kronor (5,4 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för löner då antalet årsarbetskrafter ökat mot bakgrund av bl.a. Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd första halvåret 2023 och på ersättningar som betalats ut till avgående politiskt anställda med anledning av regeringsskiftet. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 4 674, en ökning med 73 årsarbetskrafter (1,6 procent) jämfört med 2021.

Lägre pandemirelaterade utgifter för länsstyrelserna jämfört med 2021

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. 395 miljoner kronor (9,8 procent) lägre. Det beror framför allt på lägre utgifter för handläggning av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag som gällde fr.o.m. augusti 2020 t.o.m. februari 2022 med anledning av covid- 19. Dessutom återbetalades 270 miljoner kronor som redovisats mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster, som avser medel som betalades ut under 2020–2021 för handläggning av omsättningsstöden men som inte använts.

Utgifterna blev också lägre till följd av de uppgifter som länsstyrelserna haft med anledning av den tillfälliga pandemilagen, lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av covid-19, som gällde fr.o.m. den 10 januari 2021 t.o.m. den 31 mars 2022, vilket förklarar skillnaden mot föregående år.

Allmänna val 2022 ledde till högre utgifter än föregående år

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 691 miljoner kronor, vilket är 580 miljoner kronor (525,8 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för utbetalda statsbidrag till kommuner för medverkan vid 2022 års allmänna val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. De högre utgifterna består också av Valmyndighetens utgifter i samband med förberedelser och genomförande av val samt it-system.

Åtgärder för nationella minoriteter blev högre än föregående år

Utfallet för anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter blev 179 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (53,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på att statsbidrag med syfte att stärka minoritetsspråken blev högre än 2021. Bland bidragsmottagarna finns bl.a. Folkbildningsrådet som fick 9 miljoner kronor. Dessutom blev bidragen för revitaliseringsinsatser enligt förordningen (2010:21) om

statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken 7 miljoner kronor högre jämfört med 2021.

Högre utgifter för åtgärder för den nationella minoriteten romer jämfört med 2021

Utfallet för anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer blev 15 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (944,5 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att utgifterna för att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering blev 11 miljoner kronor högre, varav 9 miljoner kronor har betalats ut enligt förordningen (2022:259) om statsbidrag till kommuner för att främja romsk inkludering.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 319 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 204 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 115 miljoner kronor.

Låneramar

Tabell 3.3 UO 1 Låneramar

Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2022-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i verksamheten 130 105 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 200 1 723 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 20 10

Summa 2 350 1 838

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 330 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 20 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2022 var 1 838 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Institutet för mänskliga rättigheter har i årsredovisningen på sidan 37 redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till de vikarierande direktörerna med ett för lågt belopp om 655 tusen kronor. Korrekta skattepliktiga ersättningar och andra

förmåner till de vikarierande direktörerna uppgår till totalt 1 775 tusen kronor. Redovisade ersättningar och andra förmåner är därmed inte redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Sametinget

Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget redovisar personalens sjukfrånvaro 2022 med en för låg procentsats på sidan 54 i årsredovisningen. Den faktiska sjukfrånvaron på myndigheten är mer än dubbelt så hög mot vad som anges i årsredovisningen. Redovisad sjukfrånvaro är därmed inte i enlighet med 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:25 Miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling – på rätt väg men långt kvar

Riksrevisionen har granskat statens arbete för att uppnå en miljömässigt hållbar statlig upphandling.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling (skr. 2022/23:81) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Anslag

Tabell 3.4 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall

1:14 Vissa garanti- och

Utfallet uppgick till 17 340 miljoner kronor, vilket är 631 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 420 miljoner kronor (2,5 procent) högre.

Statliga tjänstepensioner blev lägre än budget

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 13 819 miljoner kronor, vilket är 275 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att utgifter för ålderspensioner kopplade till tjänstepensionsavtalen PA 03/PA 16 blev lägre än beräknat.

Finansinspektionens utfall blev lägre än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 688 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor (6,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 miljoner kronor för nya uppgifter i samband med ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Det lägre utfallet beror framför allt på en hög vakansgrad till följd av att myndigheten haft svårt att rekrytera och behålla viss specialistkompetens.

Små infrianden av garantier förklarar skillnaden mot budget

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 5 miljoner kronor. Det är 285 miljoner kronor (98,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Garantiåtaganden avser Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE). Garantiåtaganden motsvarande 2 miljoner kronor har infriats från EIB:s garantifond under året, vilket förklarar skillnaden mot anvisat i statens budget. För delen för SURE har inga infrianden gjorts.

Kammarkollegiets utgifter blev högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 113 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor (37,7 procent) högre jämfört med 2021. Det beror i huvudsak på att utgifterna för att bygga upp verksamheten av en ny offentlig omställningsorganisation blev 30 miljoner kronor högre än föregående år. Kammarkollegiet har fr.o.m. den 1 oktober 2022 börjat handlägga omställnings- och kompetensstöd samt yttrande till CSN för omställningsstudiestöd. Upphandlingen av tjänsterna har dock överprövats, vilket innebär att de inte kan erbjudas förrän den rättsliga processen är avslutad.

Högre infrianden av garantier jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 2 miljoner kronor (82,0 procent) högre. Garantiåtaganden motsvarande 0,4 miljoner kronor infriades från EIB:s garantifond under 2021, vilket förklarar skillnaden mellan åren.

Statens servicecenters utfall blev drygt 25 procent högre än 2021

Utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter blev 882 miljoner kronor, vilket är 178 miljoner kronor (25,2 procent) högre jämfört med föregående år. Under 2022 har 11 nya servicekontor öppnats, vilket har medfört högre utgifter jämfört med 2021. Antalet servicekontor uppgår till 129 i slutet av 2022.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på

280 miljoner kronor. Totalt har 154 miljoner kronor utnyttjats 2022.

Utlåning

Tabell 3.6 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2022-12-31 Riksbanken¹ Obegränsad 75 755

Summa 75 755

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. ¹ Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 75 755 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 3.7 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utestående Utfärdade garantier

åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2022-12-31 utländsk valuta utfästelser Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 130 502 2 130 502 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige² Obegränsad Investerarskyddet³ Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)⁴ EUR 7825 87 084 EUR 7 825 87 084 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2600 28 937 EUR 2 600 28 937 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)⁵ EUR 542 6 027 EUR 542 6 027 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB)⁶ EUR 124 1 377 EUR 124 1 377 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus⁷ Obegränsad 49 49 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 5 260 USD 504 5 260 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 9 288 EUR 835 9 288

Utestående Utestående Utfärdade garantier

åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2022-12-31 utländsk valuta utfästelser Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 EUR 863 2 426 EUR 218 2 426 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken EUR 45 497 EUR 45 497 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina EUR 137 Kreditgarantier för lån till elproducenter 250 000 0 0

Summa 2 271 447 2 271 447

¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2022. ² Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). ⁴ prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. ⁵ prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. ⁶ prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. ⁷ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. 8 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.8 UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2022-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 12 674 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 26 500 20 725

Summa 41 700 33 399

Riksdagen har beslutat om låneramar på 41 700 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2022 var 33 399 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.9 UO 2 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 39 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:2 Räkna med mindre – den årliga omräkningen av myndigheternas anslag

Riksrevisionen har granskat den årliga pris- och löneomräkningen av myndigheternas anslag för förvaltningsutgifter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (skr. 2021/22:241) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU12, rskr. 2022/23:117).

RiR 2022:15 På skakig grund – beslutsunderlag inför stora reformer

Riksrevisionen har granskat beslutsunderlaget till 25 stora reformförslag och kommit fram till att de alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och välanalyserat.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om beslutsunderlag inför stora reformer (skr. 2022/23:25) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU28, rskr. 2022/23:139).

RiR 2022:16 Regeringens underlag till riksdagen under pandemin – extra ändringsbudgetar 2020 och 2021

Riksrevisionen har granskat om regeringen hanterade och utformade de extra ändringsbudgetarna under 2020 och 2021 på ett ändamålsenligt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens underlag till riksdagen under pandemin (skr. 2022/23:29) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU29, rskr. 2022/23:140).

RiR 2022:26 Trakasserier, hot och våld – förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter

Riksrevisionen har granskat myndigheternas och regeringens arbete med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter (skr. 2022/23:86) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2022:28 Skynda långsamt – de statliga servicekontoren i ny regi

Riksrevisionen har granskat om den lokala statliga servicekontorsorganisationen i Statens servicecenters (SSC) regi är ändamålsenlig och effektiv för att tillgängliggöra statlig service med hög kvalitet i hela landet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren i ny regi (skr. 2022/23:113) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.

Anslag

Tabell 3.10 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall

Utfallet uppgick till 12 841 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2021 blev utgifterna 307 miljoner kronor (2,4 procent) högre.

Skatteverkets utgifter blev något högre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 249 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 102 miljoner kronor, framför allt med anledning av fler ärenden om stöd vid korttidsarbete enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete pga. tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete. Jämfört med 2021 blev utfallet 76 miljoner kronor (0,9 procent) högre.

Tullverkets utgifter blev 8,5 procent högre jämfört med 2021

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 469 miljoner kronor, vilket är 194 miljoner kronor (8,5 procent) högre jämfört med 2021. Det beror framför allt på ökat antal anställda som medför högre lönekostnader, bl.a. för att kunna hantera ökade varuflöden. Antalet årsarbetskrafter ökade vid Tullverket med 63 årsarbetskrafter (3,0 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 146.

3.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 3.11 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall

1:10 Ersättning för skador på grund

av brott 201 118 -83 -41,4 105 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 916 3 526 -390 -10,0 3 669 1:12 Kostnader för vissa

skaderegleringar m.m. 40 55 89 49 122,7 73 1:17 Från EU-budgeten finansierade

insatser avseende EU:s inre

säkerhet, gränsförvaltning och

Utfallet uppgick till 61 496 miljoner kronor och blev därmed 1 423 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 4 329 miljoner kronor (7,6 procent) högre.

Polismyndighetens utgifter blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 33 313 miljoner kronor, vilket är 523 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Den främsta förklaringen till det lägre utfallet är att utgifter inom IT- området föll ut sent och i stället kommer belasta anslaget påföljande år. Vidare prioriterade Polismyndigheten rekryteringar till passverksamheten, vilket medförde långa ledtider för rekrytering av annan kompetens. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 2 miljoner kronor för tillkommande uppgifter med anledning av en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar.

Åklagarmyndigheten fick medel i ändringsbudget för grova och svårutredda brott

Utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten blev 2 007 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 51 miljoner kronor för att

hantera ärenden avseende grova och svårutredda brott samt tillkommande uppgifter med anledning av en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Bland de särskilt resurskrävande ärendena finns bl.a. mord och dråp som har ökat med 3,0 procent jämfört med 2021.

Under 2022 har inflödet av inkomna brottsmisstankar minskat med 9,0 procent jämfört med föregående år och uppgick till 390 012. Utveckling av inflödet varierar inom de olika brottsgrupperna. Inkomna brottsmisstankar har minskat för alla brottsgrupper förutom brott mot frihet och frid som ökat med 2,3 procent jämfört med 2021. Det förklaras av den nya brottsrubriceringen barnfridsbrott som infördes den 1 juli 2021. Barnfridsbrottet syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vålds- och sexualbrott mellan närstående.

Lägre utgifter för Kriminalvården än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 11 940 miljoner kronor, vilket är 423 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev lägre än anvisat beror framför allt på att myndigheten haft svårt att rekrytera personal i den omfattning som planerats. Kriminalvården har dessutom haft förseningar i vissa byggprojekt för att öka platskapaciteten, vilket medförde lägre utgifter än beräknat. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 miljon kronor för nya uppgifter med anledning av ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar.

Ersättning för skador på grund av brott blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 118 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (41,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att ersättningarna styrs av ärendeslag med ersättningsnivåer som varierar i de enskilda fallen. Dessutom hann inte den lagändring i skadeståndslagen som trädde i kraft den 1 juli 2022, få genomslag under året pga. tidpunkten för ikraftträdande och handläggningstider. Lagändringen gäller i huvudsak högre ersättningsbelopp för kränkning.

Utgifterna för rättsliga biträden blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 3 526 miljoner kronor, vilket är 390 miljoner kronor (10,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att den debiterade tiden för offentliga försvarare har minskat och att även antalet förordnanden har minskat.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre jämfört med budget och 2021

Utfallet för anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 89 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (122,7 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Jämfört med föregående år blev utfallet 16 miljoner kronor (21,9 procent) högre. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 55 miljoner kronor med anledning av att antalet skaderegleringsärenden har ökat, främst för ersättningar vid frihetsberövande. Utgifterna för ersättningar vid frihetsberövande blev 24 miljoner kronor högre än föregående år.

Lägre utgifter för Fonden för inre säkerhet jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 79 miljoner kronor, vilket är 148 miljoner kronor

(65,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att en utlysning av projektmedel inom programperioden 2021–2027 flyttades fram.

Utgifterna för Polismyndigheten blev högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten 2 335 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda jämfört med 2021. Personalkostnaderna blev också högre pga. en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet, vilken uppgick till 400 miljoner kronor. Sammantaget ökade antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten med 518 (1,6 procent) jämfört med föregående år. Poliser ökade med 819 och civilanställda minskade med 301. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 32 546.

Antalet unika sökande till polisutbildningen uppgick till 28 274 personer, vilket är 4 736 (20,1 procent) fler än 2021. Totalt påbörjade 1 406 personer grundutbildningen till polisman, vilket är en minskning med 196 personer (12,2 procent) jämfört med 2021. Det innebär att 68,9 procent av de 2 040 utbildningsplatserna fylldes under 2022, vilket är 9,6 procent färre än föregående år. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som riktar sig till funktioner där det finns ett verksamhetsmässigt behov av att komplettera specialistkompetens med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 215 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 140 personer (186,7 procent) jämfört med 2021.

Åklagarmyndighetens utgifter blev knappt 10 procent högre än 2021

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten 176 miljoner kronor (9,6 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda. Antalet årsarbetskrafter vid Åklagarmyndigheten ökade med 97 (6,7 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 546.

Utgifterna för Kriminalvården blev högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 1 327 miljoner kronor (12,5 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda och en utökad platskapacitet.

Kriminalvården har utökat platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 96 procent i både häkte och anstalt, vilket är 2 procent högre än 2021. Under 2022 fanns i genomsnitt 2 622 platser på Sveriges häkten, vilket är en ökning med i genomsnitt 140 platser. Motsvarande siffra på landets anstalter var 5 342, vilket är 229 platser fler än föregående år. Medelbeläggningen i häkte uppgick till 2 527 intagna. Det är 204 fler intagna än 2021. Medelbeläggningen i anstalt uppgick till 5 119 intagna. Det är en ökning med 301 intagna jämfört med 2021.

Under 2022 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 140 personer (10,2 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 12 265.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2022-12-31 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser

avseende EU:s inre säkerhet och visering 347 194

Summa 347 194

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 347 miljoner kronor. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 194 miljoner kronor. Den huvudsakliga förklaringen till att antalet åtaganden blev lägre än planerat är att en utlysning av projektmedel inom den nya programperioden 2021– 2027 flyttades fram till 2023.

3.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 3.13 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021 1:1 Avgifter till internationella

organisationer 1 534 124 1 630 96 6,3 1 151 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande

verksamhet 182 1 078 1 242 1 060 582,9 143 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda

utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 5 -6 -11 -225,1 6

1:5 Inspektionen för strategiska

produkter 52 4 55 3 5,9 50 Övriga anslag 463 460 -2 -0,5 432

Summa 2 235 1 206 3 381 1 146 51,3 1 782

Utfallet uppgick till 3 381miljoner kronor, vilket är 1 146 miljoner kronor (51,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 599 miljoner kronor (89,7 procent) högre.

Högre utfall till följd av Rysslands invasion av Ukraina

Utfallet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet uppgick till 1 242 miljoner kronor, vilket är 1 060 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Riksdagen ökade i ett utskottsinitiativ samt i en ändringsbudget anslaget med sammantaget 1 078 miljoner kronor för stöd till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond. Det förklarar också varför utfallet ökade med 1 099 miljoner kronor jämfört med 2021.

Kronans försvagning medförde högre avgifter till internationella organisationer

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 630 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. På grund av att den svenska kronan blev svagare gentemot den amerikanska dollarn blev Sveriges avgifter högre än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med sammanlagt 124 miljoner kronor.

Jämfört med 2021 blev utgifterna 479 miljoner kronor högre. Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer ökade med 446 miljoner kronor, då 2022 var ett år då medlemsländerna betalade relativt sett mest.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 226 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 170 miljoner kronor.

3.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 3.15 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 44 208 427 46 522 2 315 5,2 41 845

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 477 60 1 323 -153 -10,4 1 212

1:3 Anskaffning av materiel och

2:2 Förebyggande åtgärder mot

jordskred och andra

naturolyckor 522 -2 236 -286 -54,9 25 2:3 Ersättning för räddningstjänst

m.m. 28 10 33 6 20,9 18 2:4 Krisberedskap 1 274 336 1 554 280 22,0 1 282 2:5 Ersättning till SOS Alarm

Sverige AB för alarmeringstjänst

enligt avtal 402 25 427 25 6,2 397 2:6 Myndigheten för samhällsskydd

och beredskap 1 429 150 1 594 165 11,6 1 492 2:8 Myndigheten för psykologiskt

Utfallet uppgick till 83 541 miljoner kronor och blev därmed 6 970 miljoner kronor (9,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 4 481 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 13 023 miljoner kronor (18,5 procent) högre.

Stärkt försvarsförmåga med anledning av försämrat säkerhetsläge i omvärlden

Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 46 522 miljoner kronor, vilket är 2 315 miljoner kronor (5,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisandes ytterligare 427 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev utfallet 4 678 miljoner kronor (11,2 procent) högre. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap. Bland annat övervakning av svenskt territorium, skydd av verksamhet och samövningar med internationella samarbetspartners. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Under 2022 har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen och ammunition. Dessutom har svenska instruktörer genomfört militär grundutbildning av ukrainska medborgare.

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 323 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor (10,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. En förklaring till detta är att den operativa verksamheten inom

MINUSMA i Mali avslutades tidigare än beräknat, vilket medfört lägre kostnader för personal och materiel inom insatsen.

Utfallet för anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 24 345 miljoner kronor, vilket är 4 543 miljoner kronor (22,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Försvarets materielverk (FMV) har tidigarelagt arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan enligt Försvarsbeslut 2020. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 6 645 miljoner kronor högre än 2021. Under 2022 har bl.a. slutleverans av artilleripjäsen ARCHER, återanskaffning av pansarvärnsrobot 57 (NLAW) och uppgraderingar av JAS 39 Gripen skett. Även leverans av Torped 47 har påbörjats.

Utfallet för anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor uppgick till 236 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner kronor (54,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget omfattar bidrag till kommuner och länsstyrelser. Långa beslutsprocesser hos kommunerna som söker bidrag har medfört att flera ansökningar inte betalades ut under 2022.

Stärkt civilt försvar under 2022

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 554 miljoner kronor, vilket är 280 miljoner kronor (22,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde anvisades anslaget i ändringsbudget ytterligare 336 miljoner kronor, varav 91 miljoner kronor anvisades för upprustning av befintliga stora befolkningsskyddsrum och för ljudsändare av utomhusvarningssystem. De extra anslagsmedlen för befolkningsskyddsrum har inte utnyttjats till fullo, vilket i sin tur förklaras av långa ledtider i leveranser. Jämfört med 2021 blev utgifterna för anslaget 273 miljoner kronor (21,3 procent) högre.

Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till 1 594 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (11,6 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 150 miljoner kronor för åtgärder för att bl.a. stärka det civila försvaret. Det högre utfallet beror på finansiering av verksamhet avseende beredskap och indirekta kostnader för att genomföra internationella insatser. Jämfört med föregående år blev utfallet 102 miljoner kronor (6,8 procent) högre.

Den 1 januari 2022 inrättades Myndigheten för psykologiskt försvar. Utfallet för anslaget 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar blev 111 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (7,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror på att myndigheten genomförde en informationskampanj i syfte att öka allmänhetens förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan på grund av det försämrade säkerhetsläget. I ändringsbudget anvisades därför ytterligare 10 miljoner kronor.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Implementering av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt

äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 sker redovisning helt enligt den nya modellen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och

andra naturolyckor 480 164 2:4 Krisberedskap 1 900 702 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 90 82

Summa 148 370 114 317

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 148 370 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 114 317 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 34 053 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 3 755 miljoner kronor. Skillnaden beror på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning till följd av bl.a. kapacitetsbrister inom industrin och omprioriteringar.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 28 776 miljoner kronor. Försvarets materielverk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget och underskridandet av bemyndigandet beror bl.a. på svårigheter att teckna kontrakt med industrin.

För anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 1 198 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att överenskommelser avseende bidrag till kommuner och regioner som planerats till 2022 i stället har ingåtts i början av 2023.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2022-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 300 1 186

Summa 1 300 1 186

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 186 miljoner kronor vid utgången av 2022.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 50 500 12 076 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0

Summa 90 500 12 076

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 90 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2022 uppgick till 12 076 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Försvarsmakten

Försvarsmakten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Försvarsmakten har ingått åtaganden om 1 909 miljoner kronor för tilldelad bemyndiganderam för utgiftsområde 6, anslag 1:3, anslagspost 2 Anskaffning av materiel och anläggningar. Åtaganden ingår inte i bemyndiganderedovisningen för anslaget. Myndigheten har överskridit bemyndiganderamen för anslaget med 129 miljoner kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).

Myndigheten för psykologiskt försvar

Myndigheten för psykologiskt försvar har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för psykologiskt försvar har överskridit ramen för Beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 6, anslag 2:4, anslagspost 3 Krisberedskap. Bemyndiganderamen uppgår till 30 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 34 020 tusen kronor. Myndigheten har dessutom ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för samma anslag. Åtaganden efter slutåret 2026 uppgår till 2 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:19 Expansion utan prioritet – personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens arbete med att rekrytera och behålla kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K).

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (skr. 2022/23:37) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 3.19 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021

1:1 Biståndsverksamhet 49 985 -4 838 44 231 -5 754 -11,5 45 655

1:2 Styrelsen för internationellt

Utfallet blev 46 196 miljoner kronor, vilket är 5 744 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 268 miljoner kronor (2,7 procent) lägre.

Högre kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande medförde lägre utgifter för biståndsverksamheten

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 231 miljoner kronor, vilket är 5 754 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen betydligt högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2022. För att finansiera detta minskade riksdagen i ändringsbudget anslaget för biståndsverksamhet med 4 838 miljoner kronor. Det förklarar också varför utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 1 424 miljoner kronor lägre än 2021.

Höjd biståndsram för 2022

Biståndsramen för 2022 budgeterades till 57 390 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 5 110 miljoner kronor högre än biståndsramen för 2021. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande väntades bli högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2022 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i ändringsbudget. Det innebar att den del av biståndsramen som avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med sammanlagt 4 852 miljoner kronor.

Rapportering av bistånd till OECD-DAC

Det slutliga biståndsutfallet för 2021 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 50 897 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,91 procent av BNI. Det preliminära utfallet för biståndsramen 2022 uppgår till 55 144 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,90 procent av preliminär BNI. Det preliminära utfallet för 2022 understiger biståndsbudgeten för 2022 och beror framför allt på att biståndsutfallet för 2022 avseende mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande blev lägre än beräknat.

Tabell 3.20 Utfall för bistånd 2013–2022

Miljoner kronor

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt utbetalt bistånd 37 954 42 756 59 758 41 873 47 549 52 151 49 215 58 469 50 897 55 144

1

Totalt bistånd i procent av BNI 1,01 1,09 1,4 0,94 1,02 1,07 0,96 1,14 0,91 0,90

1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Under 2022 deponerades nya skuldsedlar till ett värde av 4 666 miljoner kronor, vilka ingick i utfallet till OECD/DAC, medan utbetalningar på tidigare lagda skuldsedlar uppgick till 5 442 miljoner kronor, vilka inte ingick i utfallet till OECD/DAC. De nya deponerade skuldsedlarna avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf), Internationella utvecklingsfonden och Internationella jordbruksutvecklingsfonden. Utbetalningarna på tidigare lagda skuldsedlar avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden, Internationella utvecklingsfonden och Internationella jordbruksutvecklingsfonden, Asiatiska utvecklingsfonden, Gröna klimatfonden och Globala miljöfonden.

Tabell 3.21 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde

8 Migration 2022

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 113 3% 3 1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden 198 9% 18 Källa: Migrationsverket.

Biståndsutfallet för 2021 som rapporterades till OECD/DAC för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 754 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 254 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utfallet för 2022 för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 3 885 miljoner kronor, varav 3 575 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 311 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.22 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 115 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 99 120 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgick till 15 880 miljoner kronor.

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utestående åtaganden uppgick till 98 625 miljoner kronor, varav 35 410 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala och internationella organisationer och fonder.

De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, Afrika, Asien och Hållbar utveckling. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Dessutom gjordes justeringar av utbetalningstakten under året som har krävt omställningar under året och har påverkat arbetet med nya beredningar samt förlängningar. Detta har resulterat i att Sida har använt en lägre andel av det tilldelade bemyndigandet.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och AfDf om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor. Av detta avser 1,0 miljarder kronor IDA (från 2034 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 3.23 UO 7 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

Utestående Utestående garantier

åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2022-12-31 utländsk valuta utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3891 27 011 USD 2 588 27 011 Garantikapital i Afrikanska

2 utvecklingsbanken (AfDB) UA 2913 29 821 UA 2 139 29 821 Garantikapital i Interamerikanska

3 utvecklingsbanken (IDB) USD 538 5 618 USD 538 5 618 Garantikapital i Asiatiska

4 utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 4 784 SDR 343 4 784 Garantier inom biståndsverksamheten 18 000 8 826 9 482 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och

5 Cotonou-avtalet EUR 152 952 EUR 86 952 Garantikapital Multilaterala

6 investeringsorganet MIGA USD 16 169 USD 16 169

Summa 77 181 77 837

¹ Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. 2 Prop. 2019/20, bet 2019/20:UU2, rskr 2019/20:104. 3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2022 (för SDR 23 december 2022) USD = 10,4371 EUR = 11,1283 CHF = 11,2914 SDR = 13,9407.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.24 UO 7 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0

Summa 0

¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:9 Vem, hur och varför – Sidas val av samarbetspartner och biståndsform

Riksrevisionen har granskat Sidas val av samarbetspartner och biståndsform.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform (skr. 2022/23:16) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Anslag

Tabell 3.25 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021 1:1 Migrationsverket 4 318 4 438 120 2,8 4 090 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 190 9 800 5 066 2 876 131,3 2 604 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 720 697 -23 -3,2 795 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid

domstolsprövning i utlänningsmål 205 113 -92 -44,9 146 1:6 Offentligt biträde i

utlänningsärenden 250 198 -51 -20,6 184 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 327 190 -138 -42,1 152 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner med

anledning av kriget i Ukraina 500 500 500

Övriga anslag 531 528 -4 -0,7 253

Summa 8 541 10 300 11 730 3 188 37,3 8 224

Utfallet uppgick till 11 730 miljoner kronor och är därmed 3 188 miljoner kronor (37,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 3 505 miljoner kronor (42,6 procent) högre.

Högre utgifter till följd av Rysslands krig mot Ukraina

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 066 miljoner kronor. Det är 2 876 miljoner kronor (131,3 procent) högre än i statens budget. Orsaken är att det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev 32 195 fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv. För att finansiera de högre utgifterna anvisade därför riksdagen i ändringsbudget anslaget ytterligare 9 800 miljoner kronor. Mottagandet av flyktingar från Ukraina förklarar även varför utgifterna ökade med 2 462 miljoner kronor (94,5 procent) jämfört med 2021. Det genomsnittliga antalet inskrivna i mottagningssystemet ökade med totalt 24 530 mellan 2021 och 2022.

Av samma skäl blev utfallet för anslaget 1:1 Migrationsverket 120 miljoner kronor högre än anvisat och 348 miljoner kronor högre än 2021. Under det första halvåret 2022 rekryterade Migrationsverket ett stort antal nya medarbetare på grund av ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet, varför kostnaderna för personal ökade med 276 miljoner kronor. Antalet anställda under året var i genomsnitt 5 773, en ökning med knappt 7 procent. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter ökade med 9 procent jämfört med 2021.

Tabell 3.26 Asylsökande m.m. 2022

20221 2021 Förändring Förändring %

2

Genomsnittlig handläggningstid i dagar,

3

Inskrivna i Migrationsverkets

1 Sammanställningen över 2022 och 2021 utgår från situationen den sista december respektive år. 2 Tabellen inkluderar inte asylansökningar från medborgare i Ukraina inkomna efter den 24 februari 2022. 3 Medborgare som uppfyller kraven för att få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv behöver inte ansöka om asyl i ordinarie process. Källa: Migrationsverket.

Behovet av rättsliga biträden vid domstolsprövning mindre än väntat

Utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål blev 92 miljoner kronor (44,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet asylärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 33 miljoner kronor (22,6 procent), vilket beror på att antalet inkomna och avgjorda mål vid migrationsdomstolarna minskat.

Behovet av offentligt biträde i utlänningsärenden mindre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 51 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 138 miljoner kronor (42,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet avvisade blev lägre än beräknat.

Något fler och dyrare utresor för avvisade 2022

Jämfört med 2021 ökade utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade med 38 miljoner kronor (24,7 procent). Det beror på att antalet avvisade ökade med 2 procent och kostnaden per avvisad med 25 procent.

Jämfört med 2021 ökade utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden med 14 miljoner kronor (7,6 procent). Orsaken var ett ökat behov av offentligt biträde i ärenden om verkställighetshinder och att genomsnittskostnaden per förordnande var högre jämfört med 2021.

Tillfälligt stöd till kommunerna för flyktingmottagande

Riksdagen beslutade i ändringsbudget om att föra upp ett nytt anslag på statens budget, 1:9 Tillfälligt stöd till kommunerna med anledning av kriget i Ukraina, vilket förklarar skillnaden mot statens ursprungliga budget med 500 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.27 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2022-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar 950 540

Summa 950 540

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 950 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 540 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:14 Lämpligt biträde med rätt ersättning – hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden

Riksrevisionen har granskat hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrationsärenden (skr. 2022/23:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU12, rskr. 2022/23:142).

RiR 2022:21 Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrations processen – kontroller och uppföljning

Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrations ärenden – kontroller och uppföljning (skr. 2022/23:63) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed färdigbehandlad.

RiR 2022:5 I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Riksrevisionen har granskat om migrationsdomstolarnas hantering av asylmål är effektiv samt om Domstolsverket och regeringen har gett domstolarna förutsättningar för en effektiv verksamhet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (skr. 2021/22:282) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU8, rskr, 2022/23:44).

3.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.

Anslag

Tabell 3.28 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021 1:1 Socialstyrelsen 765 2 754 -11 -1,5 770 1:4 Tandvårdsförmåner 7 062 6 872 -190 -2,7 6 784

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 33 444 32 887 -557 -1,7 31 839 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 25 369 8 005 32 000 6 631 26,1 53 283 2:1 Folkhälsomyndigheten 511 104 591 79 15,5 599 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 91 -29 -24,3 91 4:2 Vissa statsbidrag inom

funktionshindersområdet 786 700 -85 -10,9 755 4:3 Bilstöd till personer med

funktionsnedsättning 263 147 -116 -44,1 138 4:4 Kostnader för statlig

assistansersättning 25 043 24 099 -944 -3,8 24 135 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldreområdet 8 960 9 432 472 5,3 9 187 4:7 Bidrag till utveckling av socialt

arbete m.m. 669 524 -145 -21,7 703

Övriga anslag 10 315 -5 10 068 -247 -2,4 9 683

Summa 113 309 8 106 118 165 4 856 4,3 137 967

Utfallet uppgick till 118 165 miljoner kronor och blev därmed 4 856 miljoner kronor (4,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 106 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 19 803 miljoner kronor (14,4 procent) lägre.

Fortsatt lägre besöksfrekvens inom tandvården

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 6 872 miljoner kronor, vilket är 190 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet besök var färre under de perioder då spridningen av covid-19 var hög. Under 2022 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 8837 064, en minskning med 42 336 beslut (0,5 procent) jämfört med året innan. Under 2019, innan pandemin, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643.

Fortsatt smittspridning gav högre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 32 000 miljoner kronor, vilket är 6 631 miljoner kronor (26,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 005 miljoner kronor, varav 4 900 miljoner kronor på grund av den fortsatta spridningen av covid-19 under första halvan av 2022. Dessutom anvisades 2 000 miljoner kronor för att ge i ersättning till regionerna för vaccinering av en fjärde dos mot covid-19.

Utfallet för anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten uppgick till 591 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor (15,5 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 104 miljoner kronor för fortsatt hantering av spridningen av covid-19 som skedde i början av 2022.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 147 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Dock har ökningen uteblivit och därför blev utfallet lägre än beräknat.

Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 099 miljoner kronor. Det är 944 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda timmar blev lägre än antalet på förhand beviljade timmar. Jämfört med föregående år blev utfallet 36 miljoner kronor (0,1 procent) lägre. För 2022 var schablonbeloppet 319,70 kronor per timme, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med året innan. Sedan 2015 har beloppet räknats upp med 1,5 procent med undantag för 2021 då beloppet räknades upp med 3,5 procent. Det högsta möjliga timbeloppet var 358,06 kronor och det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2022 var 322,72 kronor. Under 2022 hade 7 729 män och 6 345 kvinnor assistansersättning, totalt 14 074 personer. Det är en minskning med 1,8 procent jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 9 432 miljoner kronor, vilket är 472 miljoner kronor (5,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 524 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor (21,7 procent) lägre än anvisat i staten budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 179 miljoner kronor lägre, vilket i huvudsak beror på det tillfälliga stöd för lovaktiviteter som betalades ut under 2021. Under 2022 har inget sådant stöd betalats ut.

Högre utgifter för läkemedel

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 32 887 miljoner kronor, vilket är 1 048 miljoner kronor (3,3 procent) högre än föregående år. I december 2021 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2022. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre. En ökad användning av nya läkemedel vid diabetes (icke-insuliner) är också en förklaring till varför kostnaderna ökat. Ett annat område är blodförtunnande läkemedel. Användningen ökar för att minska risken för stroke vid förmaksflimmer. Även kostnaderna för läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar fortsatte att öka.

Avslutade åtgärder med anledning av covid-19 gav lägre utgifter jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre.

I tabell 3.29 Bidrag till folkhälsa och sjukvård specificeras de största åtgärderna som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19 och även de största övriga posterna inom anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Tabell 3.29 Bidrag för folkhälsa och sjukvård

Miljoner kronor

SB 2022 ÄB 2022 Utfall 2022 Utfall 2021

SB 2022 ÄB 2022 Utfall 2022 Utfall 2021

Summa anslag bidrag till folkhälsa och sjukvård 25 369 8 005 32 000 53 283

Utfallet för anslaget blev 32 000 miljoner kronor, vilket är 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre än 2021. Utgifterna för beredskapsläkemedel uppgick till 4 076 miljoner kronor, vilket är 1 111 miljoner kronor högre än 2021. Ökningen beror till betydande del på högre kostnader för destruerat vaccin mot covid- 19, destruktionen gäller vaccin som har passerat utgångsdatum eller av annan anledning inte längre kan användas. Inom ramen för åtgärden Civilt försvar - hälso- och sjukvård har ett ingående överföringsbelopp om 225 miljoner kronor nyttjats.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.30 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 6 721 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 297 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 424 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap. De utestående åtaganden uppgår till 156 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.31 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2022-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 2 000 654 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 21 000 2 491

Summa 23 000 3 145

Riksdagen har beslutat om låneramar på 23 000 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 3 145 miljoner kronor vid utgången av 2022.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har inte återrapporterat sitt fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2022. Årsredovisningen saknar även, i väsentliga delar, bedömningar och analyser av myndighetens resultat och dess utveckling. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att årsredovisningen inte är upprättad i enlighet med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:10 Statens insatser för att säkraskyddsutrustning – krishantering till ett högt pris

Riksrevisionen har granskat statens insatser för att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning till regioner och kommuner under coronapandemin.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning under coronapandemin (skr. 2022/23:19) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SoU7, rskr. 2022/23:124).

RiR 2022:11 Statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Riksrevisionen har granskat statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel (skr. 2022/23:12) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SoU6, rskr. 2022/23:123).

3.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 3.32 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021 1:1 Sjukpenning och rehabilitering

m.m. 41 005 6 100 46 175 5 170 12,6 42 619 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar

m.m. 41 706 42 032 325 0,8 40 745 1:3 Merkostnadsersättning och

handikappersättning 1 351 1 305 -46 -3,4 1 252 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 252 2 209 -43 -1,9 2 380 1:5 Ersättning inom det statliga

personskadeskyddet 37 34 -3 -7,3 37 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 492 1 293 -198 -13,3 2 211 1:7 Ersättning för höga

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 114 340 miljoner kronor och blev därmed 16 912 miljoner kronor (17,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 289 miljoner kronor (1,1 procent) högre.

Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och rehabilitering

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 46 175 miljoner kronor, vilket är 5 170 miljoner kronor (12,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet sjukpenningdagar blev högre än beräknat och olika regeländringar. I statens I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 51,5 miljoner. Utfallet blev 57,8 miljoner nettodagar, vilket är 12,2 procent högre än beräknat. Det beror bl.a. på ett ökat antal sjukfall med psykiatriska diagnoser och ökad varaktighet för sjukfallen. Dessutom beslutade riksdagen att återinföra vissa tillfälliga åtgärder på grund av spridningen av covid- 19. Bland annat ersättning för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och ersättning för riskgrupper.

I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 100 miljoner kronor, huvudsakligen pga. att sjukpenningdagarna ökat mer än beräknat samt återinförandet av vissa tillfälliga åtgärder i samband med covid-19.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 1 293 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner kronor (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd,

rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 11 751 miljoner kronor, vilket är 11 469 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på spridningen av covid-19 och att riksdagen därför beslutade att återinföra ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala under perioden december 2021 till mars 2022 samt slopat krav för läkarintyg under perioden januari– mars. Totalt anvisade riksdagen anslaget ytterligare 12 925 miljoner kronor i ändringsbudget.

Anslaget 2:1 Försäkringskassan anvisades ytterligare 82 miljoner kronor i ändringsbudget, främst för ökade administrationskostnader till följd av återinförande av bl.a. ersättning för karensavdrag samt kostnader för att möjliggöra utbetalningar av högkostnadsskydd till elkunder.

Tabell 3.33 Statistik över sjukpenning och sjukfall

Förändring

Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari till oktober 44 000 46 000 -4,3

varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent 63 62

varav startade sjukfall gällande män, procent 37 38

Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner dagar) 57,8 54,4 6,1

Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser, procent, november månad 46,4 46,3

Källa: Försäkringskassan.

Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 209 975 personer i december 2021 till 219 422 personer i december 2022. Ökningen var 4,5 procent för både kvinnor och män. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå minskade med 87 (0,1 procent). Vidare ökade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 9 092 (14,0 procent).

Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2022 uppgick till 64,9 procent, vilket är på samma nivå som i december 2021. Andelen män var 35,1 procent.

Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 44 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2022, vilket är en minskning med 4,3 procent jämfört med samma period föregående år.

Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser ökade från 46,3 procent i november 2021 till 46,4 procent i november 2022.

Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 1,0 procent, jämfört med 1,9 procent föregående år. Andelen avslag för män minskade från 1,8 procent 2021 till 1,2 procent år 2022. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,9 procent 2022, vilket ska jämföras med 1,9 procent föregående år.

Andelen avslag under pågående sjukfall minskade från 3,2 procent 2021 till 2,4 procent 2022. Det är en följd av en ökad andel avslutade sjukfall pga. att individen själv anser sig vara arbetsför. Andelen avslag för män minskade från 3,3 procent 2021 till 2,5 procent 2022. För kvinnor minskade andelen avslag från 3,2 procent 2021 till 2,3 procent under 2022.

Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 3 556 miljoner kronor (8,3 procent) högre än 2021. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 57,8 miljoner, vilket är en ökning med 6,1 procent från 2021. Det beror bland annat på ett ökat antal ersatta nettodagar till följd av regeländringar vid bedömning av arbetsförmåga. Vidare har utgifterna ökat på grund av att inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst höjts från 8 till 10 prisbasbelopp från och med 1 januari 2022.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 42 032 miljoner kronor, vilket är 1 287 miljoner kronor (3,2 procent) högre än 2021. Det beror främst på höjda ersättningsnivåer. Från och med 1 januari 2022 har garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjts med 0,25 prisbasbelopp. Från samma tidpunkt gäller även höjda ersättningsnivåer för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Utgifterna påverkas också av att prisbasbeloppet har höjts från 47 600 kronor 2021 till 48 300 kronor 2022. Dessutom infördes nya regler i september 2022 för sjukersättning till personer mellan 60 och 64 år, vilka har bidragit till högre utgifter.

Försäkrade personer åldrarna i 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2022 till 212 411 (123 298 kvinnor och 89 113 män), vilket är en minskning med 9 601 personer (4,3 procent) jämfört med december 2021. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar. Under 2022 blev 6 819 personer (3 709 kvinnor och 3 110 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en ökning med 1 386 personer (25,5 procent) jämfört med 2021. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 50,3 procent (53,5 procent för kvinnor och 46,7 procent för män) under 2022. För 2021 uppgick andelen avslag till 56,7 procent (59,9 procent för kvinnor och 53,0 procent för män) . Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket.

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2022 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 29 661, vilket är en ökning med 714 personer (2,5 procent) jämfört med december 2021. Under 2021 har 7 534 personer (3 643 kvinnor och 3 891 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 821 personer (12,2 procent) fler än 2021. Under 2022 avslogs 2 280 ansökningar om aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 22,0 procent jämfört med föregående år.

I december 2022 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 242 072 personer. Det är en minskning med 3,5 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 136 967 personer, vilket är en minskning med 4,1 procent jämfört med december 2021.

2 Uppgifterna för 2021 har reviderats pga. efterregistreringar samt ändrad metod för att ta fram statistiken.

Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 105 105 personer, vilket är en minskning med 2,7 procent jämfört med december 2021.

Tabell 3.34 Ohälsomått

Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar. I december 2022 var ohälsotalet 22,0 dagar per försäkrad, vilket är på samma nivå som i december 2021. Det har dock skett förändringar inom ohälsotalet där aktivitets- och sjukersättningsdelen av ohälsotalet har minskat medan sjukpenningdelen har ökat jämfört med 2021. Ohälsotalet för såväl kvinnor som män är oförändrat jämfört med december 2021.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2022 var sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en ökning med 0,5 dagar sedan december 2021. Ökningen förklaras till stor del av regeländringar, bland annat regler vid bedömning av arbetsförmåga. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,7) än män (6,9).

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 917 miljoner kronor (41,5 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården har upphört från och med 2022.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 2 728 miljoner kronor (18,8 procent) lägre än föregående år. Det beror bland annat på förändringar av utbetalningstidpunkter och ersättningsnivåer. Under året utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende två månader och tillfälligt höjd ersättning avseende fyra månader. Under 2021 utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende tre månader och tillfälligt höjd ersättning avseende tio månader.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.35 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 141

Summa 170 141

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2022 uppgick till 141 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:6 Digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen

Riksrevisionen har granskat om kontrollfunktionen i sjukskrivningsprocessen fungerar effektivt mot bakgrund av de förändringar inom hälso- och sjukvården som framväxten av digitala läkarbesök och inhyrda läkare inneburit.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen (skr. 2021/22:266) redovisat vilka åtgärder som redan pågår hos Socialstyrelsen och som adresserar det som Riksrevisionen rekommenderar regeringen i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU7, rskr. 2022/23:43).

3.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd samt inkomstpensionstillägg) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Området omfattar även myndigheten Pensionsmyndigheten. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.9.

Anslag

Tabell 3.36 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021 1:1 Garantipension till ålderspension 13 416 3 684 17 387 3 971 29,6 14 044 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 835 8 923 88 1,0 9 360 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 11 836 398 11 899 63 0,5 10 595 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 252 -57 1 209 -43 -3,4 1 204 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 121 6 133 12 0,2 2 035 2:1 Pensionsmyndigheten 700 165 788 88 12,6 778

Summa 42 161 4 190 46 341 4 179 9,9 38 016

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 46 341 miljoner kronor och blev därmed 4 179 miljoner kronor (9,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 8 325 miljoner kronor (21,9 procent).

Utgifterna för garantipension högre än budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 17 387 miljoner kronor, vilket är 3 971 miljoner kronor (29,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 3 343 miljoner kronor (23,8 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022. Höjningen av grundnivån medförde att fler ålderspensionärer fick garantipension och att de genomsnittliga utbetalningarna blev högre.

Ungefär 1 006 400 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2022, vilket är ca 317 500 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 21 600 kronor per år 2022, vilket är en ökning med 1 200 kronor jämfört med 2021. Totalt 74 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 26 procent är män.

Utgifterna för bostadstillägg blev högre än budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 11 899 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (0,5 procent) högre än anvisat i statens budget och 1 304 miljoner kronor (12,3 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 398 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja bostadstillägget fr.o.m. den 1 augusti 2022.

Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick i december 2022 till ungefär 296 600 personer, vilket är ca 1 600 personer fler än i december 2021. För 2022 var det genomsnittliga årsbeloppet 39 800 kronor, vilket är en ökning med 4 200 kronor jämfört med 2021.

Pensionsmyndigheten anvisades 165 miljoner kronor i ändringsbudget

Utgifterna för anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten blev 788 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (12,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 165 miljoner kronor i samband med höjningarna av garantipensionen och bostadstillägget höjdes, eftersom höjningarna medför ökade administrationsutgifter för Pensionsmyndigheten.

Jämfört med 2021 blev utgifterna 10 miljoner kronor (1,3 procent) högre.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 8 923 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2021 och 2022 minskade antalet med ca 11 400 personer, till ca 196 800 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Utgifter för äldreförsörjningsstöd ökade något

De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 209 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (0,4 procent) högre än föregående år. I augusti höjdes garantipensionen och bostadstillägget vilket sänkte antalet förmånstagare med äldreförsörjningsstöd. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd minskade med 11,2 procent jämfört med 2021 och uppgick till ca 23 800 personer i december 2022. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,7 procent och uppgick till 47 600 kronor 2022. Fram till juli ökade antalet personer med äldreförsörjningsstöd, vilket beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i tio år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Högre boendekostnader ger också högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Utgifterna för inkomstpensionstillägget blev 4 miljarder kronor högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:5 Inkomstpensionstillägg blev 6 133 miljoner kronor, vilket är 4 099 miljoner kronor (201,4 procent) högre än 2021. Den nya förmånen inkomstpensionstillägg betalades ut för första gången i september 2021, vilket innebär att förmånen betalades ut under 4 månader 2021. Antalet personer med inkomstpensionstillägg uppgick till 1 260 300 i december 2022, av dessa var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Det genomsnittliga årsbeloppet var 4 900 kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.37 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 11 000 2 117

Summa 11 000 2 117

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 11 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 117 miljoner kronor vid utgången av 2022.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

3.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 3.38 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021 1:1 Barnbidrag 33 426 33 306 -120 -0,4 33 390 1:2 Föräldraförsäkring 45 031 1 910 47 313 2 282 5,1 46 919 1:3 Underhållsstöd 2 838 2 726 -113 -4,0 2 692 1:4 Adoptionsbidrag 15 8 -7 -45,2 9 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 030 1 038 8 0,7 1 018

Utfall -

Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget procent Utfall

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 067 miljoner kronor. Det är 1 220 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 miljon kronor lägre.

Högre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 313 miljoner kronor, vilket är 2 282 miljoner kronor (5,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på hög smittspridning av bl.a. covid-19 som medförde att utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 569 miljoner kronor vilket är 1 296 miljoner kronor (15,7 procent) högre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,4 miljoner, vilket är 1,4 miljoner dagar (17,5 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna för graviditetspenning blev 1 188 miljoner kronor, vilket är 526 miljoner kronor (79,4 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 910 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än vad som ursprungligen beräknats.

Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 8 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (45,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag blev lägre än beräknat. År 2022 genomfördes 98 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 118 adoptioner. Utfallet blev 1 miljon kronor (6,9 procent) lägre än 2021.

Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 4 083 miljoner kronor, vilket är 669 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för omvårdnadsbidrag blev 539 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än beräknat. Från och med den 1 januari 2019 ersätter omvårdnadsbidrag den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Beslut om vårdbidrag enligt äldre bestämmelser kommer dock att fortsätta gälla under en övergångsperiod. Under året har vårdbidragen upphört i snabbare takt än vad som tidigare beräknats. Utgifterna för vårdbidrag blev 130 miljoner kronor (74,7 procent) lägre än beräknat.

Utgifter för bostadsbidrag blev lägre än beräknat och jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 126 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 893 miljoner kronor (17,8 procent) lägre. Det beror främst på att antalet mottagare av bostadsbidrag och medelersättningen har minskat mer än vad som beräknades i statens budget och jämfört med föregående år.

Antalet hushåll som fick bostadsbidrag uppgick till 190 955 vilket är en minskning med 9,4 procent jämfört med 2021. Huvuddelen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Antalet barnhushåll med bostadsbidrag uppgick till 153 855, vilket är en minskning med 8,7 procent från föregående år.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 513 miljoner kronor i ändringsbudget för finansiering av ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer under perioden juli– december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 463 miljoner kronor. Det är 77 miljoner kronor lägre jämfört med 2021 då utgifterna för tillfälligt tilläggsbidrag under perioden juli–december uppgick till 540 miljoner kronor.

Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 306 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än 2021. Barnbidrag betalas ut automatiskt till föräldrar som bor och har barn i Sverige. Som huvudregel betalas barnbidrag ut fram till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Under 2022 har antalet födda barn minskat samtidigt som antalet 16-åringar ökat, vilket medför att färre personer får barnbidrag.

Högre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år

Jämfört med 2021 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 394 miljoner kronor (0,8 procent) högre. Det beror främst på ökade utgifter för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Ökningen motverkades delvis av lägre utgifter för graviditetspenning samt statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning.

Utgifterna för föräldrapenning blev 32 461 miljoner kronor, vilket är 693 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2021. Det förklaras av att den genomsnittliga ersättningen blev högre. Uttaget av dagar på lägstanivå och grundnivå minskade medan uttaget av dagar med inkomstrelaterad ersättning ökade jämfört med 2021. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick totalt till 48,9 miljoner, vilket är 1,4 miljoner dagar (2,8 procent) färre än 2021.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 569 miljoner kronor, vilket är 341 miljoner kronor (3,7 procent) högre än föregående år. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,4 miljoner, vilket är 1,7 procent högre jämfört med 2021. Ökningen förklaras av hög smittspridning av bland annat covid-19.

Utgifterna för graviditetspenning blev 408 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än 2021. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till 1,8 miljoner under 2022, vilket är en minskning med 27,2 procent jämfört med föregående år. Det beror på att fler gravida ansökte för längre perioder på grund av covid-19 under 2021.

Under 2022 tog män ut 30,3 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 29,6 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 39,1 procent av dagarna vilket är en minskning från en andel på 39,7 procent 2021.

Utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 132 miljoner kronor (3,4 procent) högre jämfört med 2021. Utgifterna för omvårdnadsbidrag ökade med 1 023 miljoner kronor (38,7 procent). Antalet barn vars föräldrar har fått omvårdnadsbidrag uppgick till i genomsnitt 71 911 per månad, vilket är en ökning med 54,9 procent jämfört med 2021. Utgiftsökningen motverkades delvis av att utgifterna för vårdbidrag minskade med 799 miljoner kronor (94,8 procent). Antalet barn vars föräldrar har fått vårdbidrag uppgick till i genomsnitt 820 per månad, vilket är en minskning med 94,7 procent från föregående år.

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 8 467 miljoner kronor, vilket är 396 miljoner kronor (4,9 procent) högre än 2021. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras huvudsakligen av ett högre regleringsbelopp jämfört med 2021.

3.13¶Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot segregation och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 3.39 UO13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021 1:1 Etableringsåtgärder 142 30 170 28 19,8 162 1:2 Kommunersättningar vid

Utgifterna uppgick till 5 447 miljoner kronor och är därmed 704 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 765 miljoner kronor (12,3 procent).

Antalet kommunmottagna lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 998 miljoner kronor, vilket är 518 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att utgifterna för ersättningar till kommunerna för ensamkommande barn och unga blev lägre eftersom det genomsnittliga antalet individer som kommunerna fick ersättning för blev 30 procent färre än vad som antogs i statens budget.

Jämfört med 2021 minskade utgifterna för ersättningar till kommuner och regioner med 678 miljoner kronor (14,5 procent). Utgifterna för schablonersättningarna för mottagande av nyanlända samt ersättningarna för ensamkommande barn och unga minskade med 425 miljoner kronor respektive 333 miljoner kronor. Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 14 procent mellan 2021 och 2022. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 56 procent.

Tabell 3.40 Kommunmottagna 2022 m.m.

Antal ensamkommande barn och

Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får December December

3

1 Sammanställningen över 2022 och 2021 utgår från situationen den sista december respektive år. 2 Statistiken från 2021 har uppdaterats jämfört med ÅRS 2022. 3 Vissa ersättningar rör även personer som tagits emot tidigare än de senaste 24 månaderna. Källa: Migrationsverket.

Lägre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder

Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 489 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (23,6 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Större delen av avvikelsen beror på att vissa åtgärder krävde mindre finansiering än planerat. En annan orsak är att återbetalningar från oförbrukade medel från tidigare års uppdrag till myndigheter minskat utfallet.

Ökat behov av insatser till följd av kriget i Ukraina

Utfallet för anslaget 1:1 Etableringsåtgärder uppgick till 170 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (19,8 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Orsaken var högre utgifter för lokala insatser till följd av mottagande av flyktingar från Ukraina. Riksdagen anvisade därför ytterligare 30 miljoner kronor i ändringsbudget.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.41 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2022-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism

m.m. 39 39

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

517 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 170 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 347 miljoner kronor. Skillnaden är till stor del hänförlig till anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation. Detta förklaras främst av att Delegationen mot segregation under 2022 haft uppdrag att förbereda för avveckling senast den 31 december 2022 och inte fattat några nya beslut om statsbidrag.

3.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 3.42 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2022 2022 2022 2022 2022 2021 1:1 Arbetsförmedlingens

förvaltningskostnader 7 810 51 7 874 63 0,8 7 740 1:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 43 138 34 642 -8 496 -19,7 45 425

1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska program och insatser 9 172 7 138 -2 034 -22,2 11 425

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 684 18 908 -1 776 -8,6 19 205 1:6 Europeiska socialfonden m.m.

för perioden 2014–2020 2 546 2 165 -381 -15,0 1 300 1:7 Europeiska socialfonden plus

m.m. för perioden 2021–2027 225 -225 -100,0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 310 1 279 -31 -2,3 830 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb

och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 663 4 002 -1 661 -29,3 3 399

1:14 Etableringsersättning till vissa

nyanlända invandrare 1 196 1 011 -185 -15,5 1 347 1:15 Omställnings- och

kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 75 -75 -100,0

Utfall -

Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget procent Utfall

Utfallet uppgick till 78 376 miljoner kronor, vilket är 14 845 miljoner kronor (15,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 13 571 miljoner kronor (14,8 procent) lägre.

Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgick till 7 874 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 51 miljoner kronor, huvudsakligen för Arbetsförmedlingens kostnader i samband med införandet av etableringsjobb.

Antalet arbetslösa minskade med 14,2 procent från föregående år

Tabell 3.43 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån.

Tabell 3.43 Arbetslöshet

2022 2022 2022 2022 2021 2021 2021 2021

Antal Antal

personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män

Antal arbetslösa, 15–74 år 419 500 211 500 208 000 488 800 238 800 250 000

varav heltidsstuderande 151 000 36,0 81 800 69 200 167 000 34,2 89 200 77 800

varav personer med

utomnordiskt ursprung 201 700 48,1 105 300 96 400 235 900 48,3 123 200 112 700 varav långtidsarbetslösa 141 800 33,8 65 700 76 100 165 100 33,8 76 600 88 500

varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt

ursprung 91 600 21,8 47 400 44 200 100 000 20,5 52 200 47 800 varav ungdomar,15–24 år 144 400 34,4 74 400 69 900 153 900 31,5 72 900 81 000

Arbetslösa som andel av arbetskraften, 15–74 år 7,5 8,0 7,0 8,8 9,1 8,5

Arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften, 15–24 år 21,7 23,5 20,1 24,8 24,2 25,4

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2022 respektive 2021. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år minskade enligt AKU med 69 300 personer (14,2 procent) mellan 2021 och 2022. Antalet kvinnor minskade med 27 300 (11,4 procent) och antalet män minskade med 42 000 (16,8 procent). Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande minskade med 16 000 personer (9,6 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor minskade med 8,3 procent och antalet män med 11,1 procent.

Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 23 300 personer (14,1 procent). Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung minskade med 34 200 personer (14,5 procent). Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2022 till 48,1 procent av samtliga

arbetslösa, vilket kan jämföras med 48,3 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade från 20,5 procent 2021 till 21,8 procent 2022.

Ungdomar i åldern 15–24 år utgjorde 34,4 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 9 500 personer (6,2 procent) mellan åren, varav antalet män minskade med 13,7 procent. Däremot ökade antalet kvinnor med 2,1 procent.

Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen minskade med 16,4 procent från föregående år

Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till 342 356 personer per månad vilket är en minskning med 16,4 procent jämfört med 2021. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Antalet öppet arbetslösa uppgick under 2022 till i genomsnitt 160 051 personer per månad vilket är en minskning med 19,3 procent jämfört med 2021. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 182 305 personer per månad vilket är en minskning med 13,6 procent jämfört med 2021.

Tabell 3.44 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 53,3 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2022, vilket är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 182 305 personer per månad, vilket är en minskning med 13,6 procent jämfört med 2021.

Tabell 3.44 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2022 2022 2022 2021 2021 2021

Antal Antal

personer Kvinnor Män personer Kvinnor Män

Sökande i program totalt med aktivitetsstöd/etableringsersättning 182 305 92 067 90 238 211 089 103 590 107 499

varav utrikesfödda 112 260 59 913 52 347 127 624 65 694 61 931

Därav jobb- och

Därav jobbgaranti för ungdomar 13 405 5 491 7 914 21 513 8 522 12 991

varav utrikesfödda 5 727 2 393 3 334 8 672 3 281 5 391

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnittligt antal deltagare per månad under 2021 respektive 2022 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen.

Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd minskade med 12,0 procent jämfört med 2021. Minskningen gäller främst deltagare i förberedande insatser, etableringsprogrammet samt jobbgaranti för ungdomar.

Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 68,4 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program

med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin minskade med 2,7 procent jämfört med 2021. Det förklaras av en förbättrad arbetsmarknad samt att Arbetsförmedlingen har prioriterat arbetet med långtidsarbetslösa.

Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 28 279 personer per månad, vilket är en minskning med 27,3 procent jämfört med föregående år. Det beror bland annat på ett minskat inflöde av nya arbetslösa.

I etableringsprogrammet deltog i genomsnitt 10 649 personer per månad, vilket är en minskning med 21,7 procent jämfört med 2021. Minskningen beror bl.a. på de senaste årens utveckling av beviljade uppehållstillstånd på de grunder som ger rätt att delta i etableringsprogrammet.

Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar uppgick i genomsnitt till 13 405 personer per månad, vilket är en minskning med 37,7 procent jämfört med 2021. Det beror på att arbetsmarknaden har förbättrats i branscher där många unga arbetar såsom besöksnäringen, restaurangbranschen samt handeln.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 7 138 miljoner kronor, vilket är 2 034 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare utanför ramprogrammen samt kostnaden per deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 908 miljoner kronor, vilket är 1 776 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för lönebidragsanställningar än beräknat. Det förklaras bland annat av att antalet inskrivna personer med en registrerad funktionsnedsättning har minskat. Dessutom har antalet anställda arbetsförmedlare och beslutshandläggare vid Arbetsförmedlingen varit lägre än planerat vilket har begränsat myndighetens kapacitet att bereda och besluta om lönebidragsanställningar.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 2 165 miljoner kronor, vilket är 381 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Medelsförbrukningen i de beviljade projekten blev lägre än beräknat. Det beror till stor del på spridningen av covid-19 och svårigheter att upparbeta kostnader i projekten.

I statens budget anvisades 225 miljoner kronor till anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027. Det blev inte något utfall för anslaget då programmet startade senare än beräknat. Under året beviljades dock ansökningar till ett belopp om 1 320 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 4 002 miljoner kronor, vilket är 1 661 miljoner kronor (29,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för nystartsjobb blev lägre än vad som beräknades i statens budget. Utgifterna för nystartsjobb beräknades till 5 320 miljoner kronor. Utfallet blev 3 978 miljoner kronor, vilket är 1 342 miljoner kronor (25,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att antalet nystartsjobb blev lägre än beräknat.

Dessutom har starten av etableringsjobb fördröjts och inga anvisningar till etableringsjobb skedde under 2022. Etableringsjobb är en ny modell för

subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala ersättning till arbetsgivare. Utgifterna för etableringsjobb beräknades komma att uppgå till 325 miljoner kronor. Det blev dock inget utfall under 2022, detta då anställningen kräver särskilda kollektivavtal om etableringsjobb vilket inte fanns på plats under 2022.

I statens budget anvisades anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 75 miljoner kronor. Det offentligt grundläggande omställnings och kompetensstödet riktar sig till arbetstagare som via sin arbetsgivare inte omfattas av kollektivavtal. En offentlig omställningsorganisation, hos Kammarkollegiet, har inrättats för att tillhandahålla det offentliga stödet. Det blev dock inget utfall för anslaget vilket beror på att beslut för enskilda om offentligt grundläggande stöd inte har kunnat fattas med anledning av att upphandlingen av stödet överklagades.

Lägre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 34 642 miljoner kronor, vilket är 8 496 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 10 783 miljoner kronor (23,7 procent) lägre. Det beror på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört ett lägre antal arbetslösa jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget.

Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 14 356 miljoner kronor, vilket är 5 655 miljoner kronor (28,3 procent) lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning med 6 875 miljoner kronor (32,4 procent) Antalet utbetalda ersättningsdagar under 2022 blev 17,5 miljoner vilket är en minskning med 33,5 procent jämfört med 2021.

Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 16 459 miljoner kronor, vilket är 2 841 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 3 042 miljoner kronor (15,6 procent). Under 2022 fick 242 352 personer aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, vilket är en minskning med 18,7 procent från föregående år. Det beror på färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd jämfört med vad som beräknades i statens budget och föregående år.

Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 1 011 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 336 miljoner kronor (24,9 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. Under 2022 fick 18 880 personer etableringsersättning, vilket är en minskning med 26,4 procent jämfört med 2021.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 7 138 miljoner kronor, vilket är 4 286 miljoner kronor (37,5 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror delvis på att extratjänsterna fasades ut. Från och med 1 januari fattade Arbetsförmedlingen inga nya beslut om extratjänster och inga pågående beslut förlängdes. Dessutom minskade kostnaderna för matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning då antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program var lägre jämfört med föregående år.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 865 miljoner kronor (66,6 procent) högre jämfört med 2021. Det beror på högre utgifter för React-EU som är ett initiativ från EU för att motverka ekonomiska konsekvenser av spridningen av covid-19. Medlen ska användas för att komplettera och förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 1 279 miljoner kronor, vilket är 450 miljoner kronor (54,2 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med föregående år. Antalet anställda som är berörda av konkurser uppgick till totalt 16 159 personer under 2022 vilket är en ökning med 52,5 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företagsrekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord, ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 5 827 personer, vilket är en ökning med 42,2 procent jämfört med 2021.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 602 miljoner kronor (17,7 procent) högre. Det beror huvudsakligen på fler personer med nystartsjobb och att ersättningsnivåerna för nystartsjobb har höjts. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 58 680 under 2022, vilket är en ökning med 10,7 procent från 2021.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.45 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2022-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 6 650 5 098 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 14 000 14 926 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden

2014–2020 2 463 2 270 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för

perioden 2021–2027 1 700 1 320 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och

utbildningspolitisk utvärdering 9 7 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom

den offentliga omställningsorganisationen 146 0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20

Summa 24 988 23 640

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 24 988 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 23 640 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 348 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Detta förklaras främst av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blivit lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2022. Skillnaden för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 beror på förseningar av starten av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+. För anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen beror skillnaden på att införandet av stödet i form av upphandlade tjänster fördröjts på grund av överklaganden av upphandlingen.

Bemyndigandet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. har överskridits med 926 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att det funnits brister i uppföljningssystemet.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Arbetsförmedlingen har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 14, anslag 1:4, anslagspost 1 Lönebidrag m.m. Bemyndiganderamen uppgår till 14 000 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 14 926 000 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2022:4 Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete.

Riksrevisionen har granskat den statliga lönegarantin och har i granskningsrapporten lämnat vissa rekommendationer till regeringen och Domstolsverket. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin (skr. 2021/22:285) redovisat bedömningar och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:AU4, rskr. 2022/23:21).

3.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 3.46 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Utfallet uppgick till 25 479 miljoner kronor och blev därmed 2 323 miljoner kronor (8,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 109 miljoner kronor (4,2 procent) lägre.

Utfallet för utgiftsområdet har till stor del påverkats av regelförändringar till följd av åtgärder och effekter av covid-19. Bland annat slopades inkomstprövningen, det s.k. fribeloppet. I juli 2022 återinfördes fribeloppet. Det innebär att det återigen finns en gräns för hur hög inkomst man får ha samtidigt som man studerar utan att studiemedlet påverkas. Under 2022 fick 550 500 personer studiemedel, vilket är 38 200 personer färre än 2021. Under 2019, innan pandemin, fick 502 864 personer studiemedel.

Färre studerande och återinfört fribelopp under 2022

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 17 823 miljoner kronor och blev därmed 1 918 miljoner kronor (9,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 033 miljoner kronor (5,5 procent) lägre. Studiebidragen blev 658 miljoner kronor lägre, vilket beror på färre antal studerande. I ändringsbudget anvisades ytterligare 94 miljoner kronor, framför allt för förlängningen av det slopade fribeloppet för studiemedel under första halvan av 2022. Utfallet för de generella bidragen blev 1 079 miljoner kronor lägre än anvisat på grund av en minskad arbetslöshet och det återinförda fribeloppet. Utfallet för det högre bidraget, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3- årig gymnasieutbildning, blev 521 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget vilket också beror på att arbetslösheten blev lägre 2022.

Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster blev 1 840 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror både på att avsättningsprocenten för förväntade förluster minskade under 2022 och att färre lån betalats ut under året på grund av att fribeloppet återinfördes och att arbetslösheten blev lägre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 miljoner kronor.

Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 85 miljoner kronor (21,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 104 miljoner kronor (24,9 procent) lägre. År 2022 betalades studiestartstöd ut till 6 100 personer, vilket är en minskning med 1 800 personer.

Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 23 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (19,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget har två anslagsposter. Regeringen medgav att Centrala studiemedelsnämnden (CSN) fick överskrida anslagsposten 1 Statens utgifter för studiemedelsräntor med 5 miljoner kronor. CSN utnyttjade hela anslagskrediten på 1,9 miljoner kronor och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 4,9 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.47 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2022-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1

Summa 4 1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.

Utlåning

Tabell 3.48 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2022-12-31 Lånefinansierade studielån Obegränsad 260 615 Låneram för CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån) 264 500 261 814 Anm.: Tabellen omfattar studielån finansierade med upplåning i Riksgäldskontoret. CSN:s lånefordran för lånefinansierade studielån enligt lagen (1999: 1395) om studiestöd uppgick till 260 615 miljoner kronor vid utgången av 2022. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 261 814 miljoner kronor vid utgången av 2022.

3.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 3.49 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings statens budget

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan

pedagogisk verksamhet 4 654 4 513 -141 -3,0 4 499 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i

gymnasieskolan 260 230 -30 -11,5 236 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom

skolväsendet, m.m. 201 30 207 6 3,1 206 1:9 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet 112 100 -12 -10,5 92 1:10 Fortbildning av lärare och

förskolepersonal 841 600 -241 -28,6 476

Utfall - Utfall - statens

1:19 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning 3 815 43 3 787 -28 -0,7 3 580 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå 2 039 2 039 0 0,0 2 043 2:4 Uppsala universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 2 368 2 368 0 0,0 2 335 2:5 Lunds universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå 2 356 2 356 0 0,0 2 347 2:6 Lunds universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 2 433 2 433 0 0,0 2 407 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå 2 387 2 387 0 0,0 2 376 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 1 744 1 744 0 0,0 1 725 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå 1 970 1 907 -63 -3,2 2 000 2:10 Stockholms universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 1 779 1 779 0 0,0 1 760 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå 804 781 -24 -2,9 776 2:16 Karolinska institutet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 1 750 1 750 0 0,0 1 731 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning

på grundnivå och avancerad nivå 1 360 1 160 -200 -14,7 1 393 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning

och utbildning på forskarnivå 1 844 1 844 0 0,0 1 834 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor 951 15 767 -184 -19,3 1 302 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation 7 029 300 7 393 364 5,2 7 206 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 227 1 210 -17 -1,4 1 086

Övriga anslag 41 786 41 236 -550 -1,3 40 171

Summa 95 384 89 92 965 -2 419 -2,5 91 350

Utfallet uppgick till 92 965 miljoner kronor och blev 2 419 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 89 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 615 miljoner kronor (1,8 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag för utveckling av skolväsendet

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev

141 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att statsbidraget för undervisning under skollov, medel för insatsen

Samverkan för bästa skola och medel för försöksverksamhet med branschskolor inte nyttjades i den utsträckning som beräknats.

Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning och bidrag till lärarlöner

Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 600 miljoner kronor, vilket är 241 miljoner kronor (28,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för fortbildning av förskollärare i förskoleklass blev lägre än beräknat. Även utgifterna för insatser för att förbereda professionsprogrammen och för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk blev lägre. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 196 miljoner kronor, vilket är 679 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än vad om anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen inte använder den bidragsram de tilldelats eller bara använder den delvis för satsningarna Karriärsteg för lärare och Lärarlönelyftet.

Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 4 952 miljoner kronor, vilket är 466 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än statens budget. I ändringsbudget överfördes 300 miljoner kronor från anslaget till anslag 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS). Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation uppgick till 7 393 miljoner kronor, vilket är 364 miljoner kronor (5,2 procent) högre än anvisat i statens budget.

Anslagsökningar gav högre utfall jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 767 miljoner kronor, vilket är 184 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 535 miljoner kronor lägre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 15 miljoner kronor för att kunna genomföra högskoleprovet vid två tillfällen under våren 2022 eftersom antalet plaster var begränsade med anledning av spridningen av covid-19.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.50 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2022-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan

pedagogisk verksamhet 2 023 1 763 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i

gymnasieskolan 36 32 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan

1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation 24 500 21 527

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2022-12-31

3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 61 265 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 54 678 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 587 miljoner kronor och hänför sig i stor utsträckning till anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation där skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgår till 2 973 miljoner kronor. För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden bl.a. på att satsningar från den forskningspolitiska propositionen har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerades. För anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. beror skillnaden på att en del av bemyndigandet villkorades för att invänta riksdagens beslut om användningen av medlen. För anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling beror skillnaden på en ändrad anslagsnivå.

Garantier

Tabell 3.51 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade garantier

Utestående åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2022-12-31 utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 283 283 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2021)² 600 600 600 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2020)³ 600 600 600

Summa 1 483 1 483

¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. ² Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. ³ Gäller t.o.m. 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:17 Skolpengen – effektivitet och konsekvenser